Nordea Bank AB

529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31529900ODI3047E2LIV032024-12-31529900ODI3047E2LIV032023-12-31529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberiso4217:EURiso4217:EURxbrli:sharesxbrli:shares529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032022-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032022-12-31529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032023-01-012023-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember Årsredovisning 2024 Vårt syfte är att förverkliga drömmar och önskningar för ett gemensamt bästa Vi strävar efter att vara personliga, experter och ansvarsfulla Vi tror på att vara personliga. Vi lyssnar på våra kunder och lägger tid på att bygga starka relationer med dem, så att vi kan förstå deras indi- viduella behov och drömmar. Vi finns här för dem – lätta att kontakta och lätta att ha att göra med. Vi sätter stolthet i att vara experter och tänka framåt. Vi delar med oss av vårt kunnande och använder vår expertis för att tillgodose kun- dernas finansiella behov, från det enklaste till det mest komplicerade. Vi är ansvarsfulla och alltid uppmärksamma på hur våra beslut påverkar våra kunder och sam- hällen. Vi drar nytta av vår styrka och storlek för att kunna erbjuda de bästa lösningarna för indivi- der, företag och samhället i stort. 3 Nordea Årsredovisning 2024 Den här symbolen tar dig tillbaka till innehållsförteckningen Innehåll Inledning Vilka vi är ...........................................................................................................................4 Vd-ord .................................................................................................................................. 5 Nordea som investeringsalternativ ..................................................................7 Strategisk rapport Affärsmiljö ........................................................................................................................9 Strategiska prioriteringar ......................................................................................12 Teknik i framkant ........................................................................................................15 Hållbarhet är kärnan ................................................................................................16 Våra intressenter Inledning ......................................................................................................................... 20 Kunder ...............................................................................................................................21 Medarbetare ................................................................................................................23 Aktieägare .....................................................................................................................24 Samhället ........................................................................................................................25 Affärsområden Inledning ......................................................................................................................... 27 Personal Banking ...................................................................................................... 28 Business Banking ...................................................................................................... 30 Large Corporates & Institutions ......................................................................32 Asset & Wealth Management ..........................................................................34 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året ............................................................................39 Utsikter .............................................................................................................................39 Finansiell översikt 2024 ........................................................................................40 Femårsöversikt ........................................................................................................... 42 Nyckeltal .........................................................................................................................43 Affärsområdesresultat ..........................................................................................44 Övrig information ......................................................................................................46 Huvudsaklig koncernstruktur ...........................................................................47 Risker och riskhantering .......................................................................................48 Världsekonomin och finansmarknaden .....................................................50 Nordeas aktie och kreditbetyg ......................................................................... 51 Kapitalhantering och nya regelverk ............................................................. 54 Bolagsstyrningsrapport 2024 ........................................................................... 59 Styrelse ............................................................................................................................64 Koncernledning ..........................................................................................................69 Koncernfunktioner ................................................................................................... 70 Nordeas organisation .............................................................................................70 Ersättningar .................................................................................................................. 74 Riktlinjer för intressekonflikter ........................................................................ 77 Ansvarstagande skattebetalare .......................................................................78 Rapportering per land ............................................................................................ 81 Viktiga immateriella resurser ............................................................................82 Hållbarhetsförklaring ............................................................................................. 83 Förslag till vinstdisposition ...............................................................................194 Händelser efter räkenskapsperiodens slut ...........................................194 Ordlista ........................................................................................................................... 195 Hållbarhetsförklaring sid. 83 Vd-ord sid. 5 Finansiella rapporter Finansiella rapporter, Nordeakoncernen ................................................197 Noter till redovisningen, Nordeakoncernen .........................................202 Finansiella rapporter, moderföretaget ......................................................311 Noter till redovisningen, moderföretaget ...............................................316 Undertecknande ..................................................................................................... 375 Revisionsberättelse .............................................................................................. 376 Nordea har rapporterat om sina miljö- och hållbarhetsresultat varje år sedan 2002. Nordeas hållbarhetsrapportering för 2024 består av hållbarhetsupplysningar som återfinns (i) i kapitlet ”Hållbarhet är kärnan” på sidorna 16–18, (ii) i ”Hållbarhetsför- klaringen” (inklusive vår taxonomirapport) på sidorna 83–193, (iii) i ”Bolagsstyr- ningsrapport 2024” på sidorna 59–63 och (iv) på sidorna 280–310 i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Dessutom publiceras index med hänvisning till vår redovisning i förhållande till Principles for Responsible Banking, Task Force on Climate-related Financial Disclosures och GRI-standarderna som en separat bilaga på nordea.com/ sustainability. Strategiska prioriteringar sid. 12 Övrigt Hållbarhetsgranskningsberättelse ............................................................380 Ordinarie bolagsstämma .................................................................................. 382 Finansiell kalender ................................................................................................ 382 Årsredovisningen innehåller förutsägelser som avspeglar ledningens aktuella syn på vissa framtida händelser och på potentiellt finansiellt resultat. Även om Nordea bedömer att förutsägelserna grundar sig på rimliga förväntningar kan inga garantier ges för att förväntningarna visar sig korrekta. Utfallet kan avvika markant från förut- sägelserna, till följd av en rad faktorer såsom: (i) den makroekonomiska utveck- lingen, (ii) förändringar i konkurrensförutsättningarna, (iii) förändringar i regelverk och andra statliga åtgärder, och (iv) förändringar i räntor och valutakurser. Denna rapport ska inte tolkas som att Nordea åtagit sig att revidera dessa förutsägelser utöver vad som krävs enligt lag eller börsbestämmelser, om och när omständigheter uppstår som medför förändringar efter att de publicerats. 4 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt VILKA VI ÄR Alltid på väg framåt Vi är den ledande finanskoncernen i Norden och första- handsvalet för miljontals människor i regionen. Nordea har varit en tillförlitlig finansiell partner för privat- personer, familjer och företag i 200 år. Vi drar nytta av vår styrka och erfarenhet för att kunna hjälpa våra kunder att förverkliga sina drömmar och önskningar. Under 2024 hjälpte vi 97 000 familjer och enskilda individer att köpa en bostad och 361 000 personer att börja spara regelbundet. Vi bevil- jade också ny finansiering till över 30 000 nordiska före- tag för att hjälpa dem att växa. Vi är en erkänd före- gångare inom digitala banktjänster och arbetar ständigt för att göra livet enklare för våra kunder med hjälp av ny teknik. Våra värderingar är djupt rotade i de öppna, progres- siva och samarbetsorienterade nordiska samhällena. På Nordea känner medarbetarna passion för våra kunder, samarbetar för att dra nytta av all kompetens som finns i koncernen, känner ett verkligt ägarskap i sitt arbete och har modet att göra det rätta. Vi leds av dessa värderingar när vi betjänar alla våra kunder i Danmark, Finland, Norge och Sverige – från hushåll och småföretag till de största företagen i Norden. Vi har en stark marknadsställning i alla våra fyra affärsområden: Personal Banking, Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset& Wealth Management. Norden är en föregångare inom ren energi och klimat- arbete, och det bygger regionens motståndskraft och rustar den för framgång i en föränderlig värld. Som en ansvarsfull bank är vi stolta över att vara med och arbeta för en koldioxidsnål ekonomi och stötta våra kunder i deras omställning. Vi erbjuder hållbara val, agerar som aktiv ägare och driver på förändring genom våra utlånings- och investeringsbeslut. Till sist omfamnar ju vårt namn – Nordea – den nordiska idén om att alltid vilja göra morgondagen lite bättre. Varje dag. Våra värderingar Collaboration For the common good Ownership It starts with me Passion To serve our customers Courage To do what is right ” Vi har behållit vårt fokus på det som betyder mest: att klara våra priorite- ringar och leva upp till vår roll som en stark och motstånds- kraftig partner.” 5 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt VD-ORD Bästa läsare, Motståndskraftig, mycket lönsam och växande – det är Nordea efter ytterligare ett år med ett starkt resultat. Trots det osäkra marknadsläget levererar vårt tydliga strategiska fokus och våra investeringar reella resultat för kunder och aktieägare. Och på den vägen ska vi fortsätta. Vi i Norden är lyckligt lottade eftersom vi lever i stabila och välmående samhällen. Men våra öppna ekonomier är inte immuna mot osäkerhet. Under 2024 blev vi påminda om hur oförutsägbar världen kan vara. Vi fick också lära oss att geopolitiska spänningar och säker- hetshot numera är en del av vår vardag. Den goda nyheten var att inflationen minskade under året och tillsammans med lägre räntor gav detta hushåll och företag en viss lättnad. Mot slutet av året fanns det tecken på ökad aktivitet i de nordiska ekonomierna. I Nordea har vi behållit vårt fokus på det som betyder mest: att klara våra prioriteringar och leva upp till vår roll som en stark och motståndskraftig partner för våra kunder, aktieägare och samhället i stort. Fortsatt stark lönsamhet Mycket av den styrka och motståndskraft som Nordea har idag bygger på den grund som vi började lägga 2019. Vi befinner oss nu i det sista året av vår inne varande strategiperiod (2022–2025) och det står klart att planen fungerar. Tack vare våra strategiska investeringar har vi ökat våra affärsvolymer, åstadkommit varaktiga effekti- vitetsvinster och avsevärt förbättrat kundupplevelsen – med ökad kundnöjdhet på alla områden. Vi har också gjort stora framsteg i Sverige där vi för fem år sedan lan- serade ett strategiskt initiativ för att stärka vår ställning på marknaden. Vi har tagit marknadsandelar och i december utnämndes vi till årets bank 2024 av en ledande finanstidning. Det stärkta förtroendet visar att vi gör rätt investe- ringar, särskilt i våra digitala tjänster, där vi idag betrak- tas som en föregångare. Samtidigt strävar vi efter att i ännu högre grad uppfattas som personliga, experter och ansvarsfulla och vi hoppas att kunderna märker detta i varje kontakt. Utvecklingen är uppmuntrande, men vi har mycket kvar att göra. Vi fortsätter att arbeta på att stän- digt bli bättre på att uppfylla kundernas förväntningar. De senaste åren har vårt finansiella resultat stärkts betydligt och det stod klart också under 2024. Avkast- ningen på eget kapital uppgick till 16,7 procent och översteg därmed 16 procent för andra året i rad. Ökad efterfrågan från kunderna fick intäkterna att öka med 3procent till 12,1 md euro. Rörelseresultatet ökade med 3procent till 6,5 md euro. Under 2024 var många kunder särskilt intresserade av att stärka sin ekonomiska trygghet vilket ledde till en stark efterfrågan på våra spar- och placeringsprodukter. Inlåningen steg med 6 procent jämfört med 2023. Inlåningen från privatkunder steg med 5 procent, där pensionssparandet stod för en del av ökningen, och inlåningen från företagskunder steg med 8 procent. Bolånen ökade med 6 procent jämfört med 2023 och 6 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt det fanns tecken på att de nordiska bostadsmarknader- na började återhämta sig efter några tröga år. Större efterfrågan på lånelöften var ett tecken på detta. I Norge slutförde vi förvärvet av Danske Banks norska privatkunds- och private banking-verksamhet. Detta vik- tiga steg stärker vår ställning på marknaden och skapar nya möjligheter att betjäna våra kunder med vårt breda utbud. Det visar också vår påvisade förmåga att integr- era stora verksamheter. De senaste åren har vi gjort flera kompletterande förvärv för att snabba på tillväxten. Vårt huvudfokus är organisk tillväxt, men vi fortsätter också att undersöka möjligheter till kompletterande förvärv. Företagsmarknaden var något dämpad men även här presterade vi bra och ökade vår marknadsandel i viktiga segment. Utlåningen till företag steg med 1 procent jämfört med 2023. En av årets riktiga höjdpunkter var vår medverkan i DSV:s förvärv av DB Schenker – den största företagsaffär som någonsin genomförts av ett danskt företag. Detta visar på tilltron till vår förmåga att ta oss an affärer i den här storleken och skapa värde för stora globala aktörer. Högre aktivitet på kapitalmarknaden under 2024 befäste också vår ställning som en ledande kapital- förvaltare. Under året beslutade tusentals fler private banking-kunder att välja Nordea, vilket drev på det starka positiva nettoflödet och ökade vårt förvaltade kapital till 422 md euro. Fem miljoner digitala kunder För att stötta vår strategi har vi två viktiga driv krafter som är avgörande för att vi ska lyckas på sikt: att vara en digital föregångare i vår bransch och integrera håll- barhet i kärnan av vår affärsverksamhet. Digital teknik är avgörande för att vi ska kunna till- handahålla enastående banktjänster. Under 2024 fortsatte vi att utveckla vår teknik, med många förbätt- ringar och nya funktioner i bankappen och nätbanken. Våra digitala tjänster växer också starkt. Över fem miljo- ner kunder använder nu vår app och nätbank, vilket är 25 procent fler än för tre år sedan. Vi har också fortsatt att investera i teknik, data, AI och andra viktiga områden som hjälper oss att växa, bli mer effektiva och förbättra kundupplevelsen ytterligare. När vi investerar strävar vi efter att dra nytta av våra skal- fördelar som det enda riktigt nordiska finansinstitutet. Vi ser att det finns möjligheter att förenkla vårt kund- erbjudande och våra processer. Cybersäkerhet förblir ett viktigt fokus för oss efter- som de nordiska länderna ställs inför allt mer sofistike- rade cyberhot, bland annat attacker vars mål är att störa onlinetjänster. Under 2024 fortsatte vi att stärka våra system. För att skydda våra kunder stärkte vi också vår kapacitet att bekämpa ekobrott och bedrägerier. Både bedrägerierna och de ekonomiska förlusterna till följd av bedrägeri minskade under 2024. Stödjer omställningen till en hållbar framtid När det gäller den andra drivkraften, hållbarhet, har vi hållit uppe vårt höga tempo. Samtidigt som ändrade politiska strömningar skapar större utmaningar för kli- mat- och miljöinvesteringar så är vår ambition fortsatt att stötta våra kunder i samhällsomställningen. Vår ambition att vara en bank med nettonollutsläpp senast 2050 är oförändrad – och vi tar reella steg för att nå dit. Bland annat minskar vi koldioxidutsläppen från vår utlåning och kapitalförvaltning och ökar vår hållbar- hetslänkade utlåning. Vi ska arbeta pragmatiskt med våra kunder för att hjälpa dem att balansera sina hållbarhetsåtaganden och hantera klimatriskerna i det nya politiska läget. Som finanskoncern är vi mycket medvetna om att vår påverkan utgörs av mycket mer än olika klimatåtgärder. Under 2024 har vi fortsatt att främja entreprenörskap genom både vår affärsverksamhet och vårt samhälls- engagemang. Vi fortsatte också våra etablerade pro- gram att hjälpa barn och ungdomar att få bättre ekono- mikunskaper – ett arbete som gör verklig skillnad i våra samhällen. Vi vill ta ansvar för och öppet redovisa de skatter vi betalar. Under 2024 hade vi ett samlat skatte- bidrag på 5,6 md euro, och hör därmed till de nordiska företag som betalar mest. Som arbetsgivare tog vi fler steg mot att bli en än mer inkluderande arbetsplats. Vi minskade löneklyftan mellan män och kvinnor ytterligare och ökade antalet kvinnor med högre chefsbefattningar. Större mångfald bidrar helt enkelt till bättre resultat. En stark partner för en välmående region Vår affärsmodell stärker vår ställning som en trygg och tillförlitlig partner för våra kunder. Vi är väldiversifie- rade, sprider intäkter och lån över många olika sektorer i våra fyra nordiska marknader och vi har ansvarsfulla riktlinjer för kreditgivning. Även i fjol när det ekono- miska läget var tufft stannade våra kreditförluster kvar på en låg nivå och under det långsiktiga genomsnittet. Vår starka kapitaltillväxt höll i sig. I slutet av 2024 var kärnprimärkapitalrelationen 15,8 procent, vilket är 2,2procentenheter över gällande regelkrav. Vår styrelse har föreslagit en utdelning på 0,94 euro per aktie för 2024, en ökning med 0,02 euro jämfört med 2023. Inklusive återköpen av egna aktier uppgår 2024 års samlade utdelning till omkring 1,05 euro per aktie, eller 10 procent av aktuellt börsvärde. Sammantaget blev 2024 ännu ett starkt år för Nordea. Jag vill tacka våra medarbetare för deras hårda arbete och även uttrycka min tacksamhet till våra kunder och aktieägare för deras fortsatta stöd. Vi går in i 2025 som en av de bästa fullservice- bankerna i Europa. Vi siktar på ännu ett starkt resultat och räknar med att avkastningen på eget kapital ska ligga kvar över 15 procent. Samtidigt som den globala osäkerheten bitit sig fast så har Nordea en stark ställning som den ledande finans- koncernen på en av de bästa platserna i världen att göra affärer. Norden är en region som utmärks av motstånds- kraft, innovation och möjligheter, och vi är stolta över att vara med och bidra till dess utveckling. Det är vår inställ- ning: ödmjuka och samtidigt fast beslutna att hjälpa våra kunder att förverkliga sina drömmar och önskningar, leverera marknadsledande avkastning till våra aktie- ägare och bidra till välståndet i Norden. Frank Vang-Jensen Vd och koncernchef 7 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV Varför investera i Nordea Vi är den ledande finanskoncernen i Norden – marknader som utmärks av stabilitet, innovation och stark ekonomisk utveckling jämfört med det europeiska genomsnittet. Med vår diversifierade nordiska affärsmodell och betydande investeringar för att frigöra fördelarna med vår unika nordiska storlek kan vi erbjuda en differentiering som är svår att efterlikna. Vi står fast vid vårt aktieägarfokus, att bibehålla hög lönsamhet samt att generera, använda och distribuera kapital effektivt för att säkerställa långsiktigt värde för våra aktieägare. Ian Smith CFO Lönsam tillväxt och mycket stabila resultat Vi är den största finanskoncernen i Norden och vi har en jämn resultat- utveckling. • Nordisk affärsmodell: skapar en stabil, kontinuerlig och högkvalitativ resultattillväxt • Stark operativ effektivitet: förbättrar avkastningen på eget kapital och K/I-talet Vår tillväxt 20242023202220212020 Intäkter Kostnader Rörelseresultat +121 % Avkastning på eget kapital 16,7 % K/I-tal * 43,1 % * Exklusive lagstadgade avgifter. Optimerad kapital- hantering och en stark balansräkning • Stark kapitaltillväxt: hög lönsamhet och effektiv kapitalanvändning • Marknadsledande kreditbetyg: känd för finansiell stabilitet • Låga upplåningskostnader: bland de bästa på marknaden Hög och stabil avkastning på eget kapital, stark kapitaltillväxt 0 10 20 30 40 50 20242023202220212020 0 4 8 12 16 20 Md euro % Ack. utdelning Avkastning på eget kapital Ack. aktieåterköp Eget kapital 9 % CAGR Marknadsledande upplåningskostnader Europeiska banker 3 Nordiska banker 2 Nordea Punkter 1 65 70 80 AA kreditbetyg 1) Ränteskillnad vid nyemission av 5-årig senior prioriterad obligation. 2) Handelsbanken, SEB, Swedbank, Danske Bank, DNB. 3) Urval av 11 europeiska banker som representerar europeiska bankers generella finansieringsvillkor. 8 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV Stark kreditkvalitet och låga kreditförluster Vi har en väl avvägd riskprofil och diversifierad exponering. • Diversifierad exponering: kreditportföljen har god spridning mellan hushåll och företag, utan betydande koncentrationer i någon enskild sektor • Låga kreditförluster: stark kreditkvalitet med låg risk Kreditförlustrelation, inklusive liknande nettoresultat, punkter 0 5 10 15 20 25 30 20242023 1 2022 1 2021 1 2020 1 2019 1 201820172016201520142013 Punkter 14 15 21 15 8 7 8 12 2 26 12 14 1 1 5 6 1) Inkluderar justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde i Nordea Kredit. 2019 och 2022 presenteras värdena exklusive jämförelsestörande poster. Se sidorna 40–42 för ytterligare information. 2) Reserveringar enligt ledningens bedömning för covid-19. Hållbarhet är helt införlivat i vår affärsstrategi Vi arbetar aktivt för att påverka och driva på omställningen till en mer hållbar framtid, och gör goda framsteg mot våra strategiska mål: • 36 procent mindre finansierade utsläpp i ut- låningsportföljen (mål till 2030: minskning med 40–50 procent) • 50 md euro mer i hållbar finansiering: 185 md euro har förmedlas fram till årsskiftet (mål för 2025: >200 md euro) Digitala tjänster: en global föregångare Vi är erkända över hela världen för våra digitala tjänster och vårt engagemang som bidrar till positiva kundupplevelser. • Topprankad inom digitalisering: rankad bland de tre bästa bankerna inom digitalise- ring globalt och den bästa i Europa • Bästa bankapp för privatkunder i Norden enligt App Store Marknadsledande avkastning Sedan 2019 har vi genomfört struktu- rella förändringar för att stärka vår lönsamhet och kapitaltillväxt. • Stark totalavkastning, Nordea i ledande ställning • Högsta utdelningskvot bland jämförbara banker • Återkommande återköpsprogram som optimerar vår kapitaliseringsnivå Totalavkastning (indexerad) 60 110 160 210 260 310 2019-09 2020 2021 2022 2023 2024 Nordea, 171,5 % Bank 3, 107,2 % Bank 1, 183,2 % Bank 4, 133,8 % Bank 2, 136,3 % Bank 5, 87,7 % SEK 9 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt AFFÄRSMILJÖ Tillväxt i sikte Efter att ha klarat sig igenom de senaste årens utmaningar kan de nordiska ekonomierna se fram emot ljusare tider. Inflationen har lättat och räntorna är på väg ner från tidigare toppnivåer, vilket stärker hushållens och företagens förtroende. Det råder emellertid fortsatt stor osäkerhet till följd av geopolitiska spänningar som kan försvåra återhämtningen. Ekonomiska utsikter 2024 präglades av fortsatt global osäkerhet och instabi- litet. Val i fler än 70 länder satte de demokratiska syste- mens stabilitet på prov, med politiska lojaliteter som skiftade eller stärktes. De internationella spänningarna ökade också till följd av kriget i Mellanöstern, som har utlöst en humanitär kris, och Rysslands fullskaliga inva- sion av Ukraina, som nu är inne på sitt fjärde år. Trots dessa utmaningar verkar ändå utsikterna för världsekonomin ha förbättrats på medellång sikt. Inflationen är tillbaka på de nivåer som rådde före pande- min, vilket har fått centralbankerna att börja sänka rän- torna från de högsta nivåerna på nästan två decennier. I Europa ligger förtroendet kvar under det långsiktiga genomsnittet och konsumenternas köpkraft är fortfa- rande begränsat. Oron kvarstår över kontinentens lång- siktiga strukturella ekonomiska problem och skillnaden i konkurrenskraft gentemot både USA och Asien. Man förväntar sig emellertid en successiv ekonomisk återhämtning, med förbättrad tillväxt för EU under 2025. Även utsikterna för de nordiska ekonomierna har för- bättrats i takt med att osäkerheten kring inflation och räntor har minskat. Danmark och Norge, de länder i regionen som gått bäst under senare år, väntas få en måttlig tillväxt under 2025. I Finland och Sverige har läget stabiliserats efter en tids svagare aktivitet och här väntas en successiv återhämtning. Högre löner har ökat konsumenternas köpkraft i hela regionen, vilket har gynnat hushållens konsumtion. De förbättrade utsikterna borde också bidra till att förbättra läget på arbetsmarknaden i Finland och Sverige. Även om båda länderna har stått emot bra, har de drabbats av högre arbetslöshet än många andra europeiska länder. Utsikterna är mer positiva, men fortsatta geopolitiska och handelspolitiska spänningar riskerar att pressa upp inflationen igen och kan även hämma den ekonomiska återhämtningen i Norden. En stark och stabil banksektor De nordiska ekonomierna hör till de mest öppna i värl- den och rankas ständigt bland de högsta i fråga om BNP per capita. De gynnas av hög grad av politisk stabi- litet, förtroende, utbildning och social rörlighet samt en modern teknisk infrastruktur och avancerad digitalise- ring. Dessa egenskaper har bidragit till att de gått bra och lyckats stå emot under konjunkturnedgångar. Regionens trygga och stabila affärsklimat under- byggs också av en pålitlig, lönsam och stabil banksek- tor. Nordiska finansinstitut är välkapitaliserade, har lång erfarenhet av en väl avvägd riskhantering och började tidigt med digital innovation och klimatåtgärder jämfört med finansinstitut i de flesta andra utvecklade länder. Nordeas styrka ligger i bankens nordiska affärsmodell och en väldiversifierad kreditportfölj, egenskaper som bidragit till att göra Nordea till en av Europas bäst pre- sterande fullservicebanker. BNP per capita Köpkraftsparitet, fasta priser, i tusental dollar 0 20 40 60 80 100 Norge Danmark Sverige Finland EU genomsnitt 2014 47 55 53 57 57 63 61 73 84 91 2024 Källa: IMF. 10 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt AFFÄRSMILJÖ Viktiga trender som formar finanssektorn Makroekonomisk och geopolitisk osäkerhet Inflationen fortsatte att sjunka under 2024 och närmar sig 2-procentmålet för de flesta utvecklade ekonomier. Följaktligen började centralbankerna lätta på penningpolitiken och sänka räntorna från tidigare toppnivåer. Att hitta rätt räntebana är en balansgång: det gäller att hålla nere inflationen och samtidigt undvika att driva ekonomin in i en lågkonjunktur. Utöver löneök- ningar finns det flera långsiktiga inflationsrisker som påverkar de nordiska ekonomierna. Hit hör bland annat de allt större investeringar som krävs för att klara klimatförändringen, ökade försvarsutgifter och geopolitiska spänningar som kan skapa ytterligare störningar på energimarknaden och i världshandeln. Mot bakgrund av det här osäkra och volatila läget räknar vi med att centralbankerna upprätthåller en återhållsam penningpolitik och att räntorna successivt normaliseras och kommer ner till cirka 2 procent under 2025. I Nordea har vi justerat prissättningen och produktmixen som ett led i vår allmänna anpassning till det nuvarande och framtida ränteläget. Vi risksäk- rar också vår inlåning för att hantera ränterisken och begränsa ränteförändringarnas effekt på vårt finan- siella resultat. Vi har en sund riskprofil. Under 2024 var kvaliteten i vår kreditportfölj fortsatt stark och i linje med våra förväntningar. Kreditförlusterna låg klart under det långsiktiga genomsnittet. Vi arbetar fortsatt utifrån våra ansvarsfulla riktlinjer för kreditgivning och vår väldiversifierade affärsmodell i syfte att stärka vår motståndskraft under perioder med hög volatilitet. Teknik och innovation Vi har hela tiden legat i framkant när det gäller den digitala utvecklingen i finanssektorn. Under de senaste fem åren har vi snabbat på utvecklingen av våra digitala tjänster till förmån för våra kunder, och vi ses idag som en digital föregångare. Teknik för artificiell intelligens (AI) blir allt vikti- gare för finanssektorn. Precis som de flesta stora finanskoncerner i Europa använder vi redan konven- tionella AI-system för att stödja bankens centrala processer, öka produktiviteten och effektiviteten samt förbättra kundupplevelsen. Under 2024 fortsatte intresset för generativ AI att växa, bland annat för stora språkmodeller som trä- nats på stora mängder data för att skapa text och kod. Nya verktyg innebär att generativ AI kan användas av ett stort antal anställda i finanssektorn, även de som saknar djupare teknisk kunskap. I Nordea har vi börjat använda generativ AI, och gör det på ett både kreativt och försiktigt sätt. Hur väl AI kan användas i finanssektorn beror på hur väl banker och försäkringsbolag kan dra nytta av den och skapa värde. Det kommer att krävas betydande investeringar i både AI-verktyg och data. Andra överväganden är vilken miljöpåverkan en full- skalig användning av AI skulle kunna få och vilka etiska och operativa risker som AI medför. Eftersom banker hanterar känsliga uppgifter har de ett ansvar att motsvara högt ställda krav på säkerhet, rättvisa och öppenhet. Klimatförändringen Finanssektorn spelar en avgörande roll för över- gången till en mer hållbar ekonomi. Finansinstituten vidtar åtgärder för att göra sin egen verksamhet så hållbar som möjligt, men deras största inverkan kommer från affärsverksamheten. Nordea är ledande när det gäller att driva på utvecklingen i frågor som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). Vi vill göra det möjligt för våra kunder att göra hållbara val och på så sätt hjälpa dem att gå mot ökad hållbarhet i sitt företagande. Som en ledande kapitalförvaltare med innehav i ett stort antal företag använder vi också vårt inflytande för att uppmuntra dessa företag att gå mot mer håll- bara affärsmetoder – en typ av påverkansarbete som brukar kallas aktivt ägande. 11 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt AFFÄRSMILJÖ Förändrade regelverk Under de senaste två årtiondena har regelverken för företag som säljer finansiella tjänster i Europa för- ändrats avsevärt på viktiga områden såsom kapital- krav, digital teknik och hållbarhet. Som en av Europas största finanskoncerner har vi mycket god kapacitet att hantera förändrade regelverk och risker på alla områden. Kapitalkrav Företag som Nordea måste efterkomma en mängd olika kapital- och tillsynskrav som syftar till att säkerställa finansiell stabilitet och motståndskraft. Till dessa hör Basel IV-förordningen, som ska säker- ställa lika villkor för banker genom att begränsa användningen av interna modeller. Banker omfattas ofta av ytterligare kapitalkrav i form av extra kapitalreserver som de måste hålla för att kunna stå emot ekonomiska chocker i samband med konjunkturnedgångar. I Norge har vi till exem- pel en systemriskbuffert och ett riskviktsgolv för bolån för att kunna hantera sårbarheter kopplade till utvecklingen på bostadsmarknaden. Världens ekonomier har blivit alltmer samman- kopplade, och därför har också internationellt harmo- niserade regelverk för finansiella tjänster blivit allt viktigare. Ett enhetligt och konsekvent ramverk för tillsynen är nödvändigt för att kunna upprätthålla ett säkert och sunt banksystem i Europa. Vi har vårt huvudkontor i Finland som ingår i euroområdet – de EU-länder som har euro som valuta – och har därför Europeiska centralbanken som huvudsaklig tillsyns- myndighet, med stöd av finska Finansinspektionen. Vår verksamhet i Danmark, Norge och Sverige står också under tillsyn av respektive lands tillsynsmyndighet. Digital teknik Striktare dataskyddslagar, såsom dataskydds- förordningen, och cybersäkerhetskrav har fått banker och andra företag att investera i säker digital infrastruktur och system för regelefterlevnad, vilket har resulterat i ökad komplexitet och högre kostna- der för verksamheten. Under 2024 införde EU ett nytt regelverk för användningen av AI. Från någon gång i början av 2025 måste finansinstitut också följa EU- förord- ningen om digital operativ motståndskraft (DORA), som kräver att de stärker sina IT-system, hanterar cyberrisker och säkerställer fortsatt drift vid IT-störningar. Omställning till hållbarhet Över hela Europa ska bankerna förhålla sig till ett allt mer komplext regelverk som syftar till att påskynda omställningen till en hållbar framtid. Regelverk som EU-taxonomin, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ställer högre krav på öppenhet, rapportering och anpassning till målen för hållbar finansiering. Enligt reglerna ska bankerna bedöma de miljö- mässiga och sociala konsekvenserna av sin verk- samhet och aktivt medverka i finansieringen av övergången till en koldioxidsnål ekonomi. I takt med att regleringarna utvecklas måste bankerna anpassa sig genom att införliva hållbarhet i sina affärsstrate- gier, något som vi som föregångare på området har förespråkat under många år. Cyberhot Cyberhoten mot företag och deras kunder har ökat stadigt under åren. Attackerna har blivit mer sofisti- kerade och inträffar allt oftare. Den här trenden är tydlig även i Norden. Ofta är finansinstitut måltavlor för fientliga aktörer som vill komma över känsliga uppgifter eller orsaka störningar. Ett av deras vanligaste angreppssätt är attacker som överbelastar digitala tjänster med falsk internettrafik och gör dem betydligt långsammare. Sådana attacker kan bli vanligare i samband med säkerhetspolitiska konflikter och ibland involvera statsstödda aktörer vars syfte är att desta- bilisera samhället. Nordeas högsta prioritet är att vara en trygg och tillförlitlig partner för våra kunder. Vi investerar kon- tinuerligt i cybersäkerhet, utbildar regelbundet vår personal, informerar våra kunder om säkerhet och arbetar för att stärka vårt cyberförsvar. 12 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt STRATEGISKA PRIORITERINGAR Den ledande fullservice- banken i Norden När vi nu går in på sista året av vår strategiperiod 2022–25 kan vi konstatera att vi lyckats väl med våra huvudprioriteringar – med bransch- ledande lönsamhet och en stabil grund för framtida framgångar. Vår ambition är tydlig: att vara förstahandsvalet för människor och företag som behöver en partner med ett brett utbud av finansiella tjänster. Vi är den ledande finanskoncernen i Norden med en 200-årig tradition av att stötta de nordiska ekonomierna. Våra kunder omfattar allt från enskilda individer och familjer till företag och institut av alla storlekar. Som den enda heltäckande nordiska finanskoncernen har vi unika förutsättningar att bedriva storskalig verksamhet i hela regionen. Vår vision är att vara förstahandsvalet för kunder som behöver en partner med ett brett utbud av finansiella tjänster. För att förverkliga detta har vi investerat stort i innovativa digitala lösningar för privat- och företagskun- der samtidigt som vi strävar efter att i ännu högre grad uppfattas som personliga, experter och ansvarsfulla. Lönsam tillväxt är också centralt i vår strategi. Genom att generera jämna och starka resultat kan vi fortsätta att investera för att skapa bestående värde för våra kunder, aktieägare och samhället i stort. Våra starka finansiella resultat de senaste åren visar på fördelarna med vår väldiversifierade verksamhets- modell och strukturellt förbättrade lönsamhet. Under 2024 levererade vi för andra året i rad en avkastning på eget kapital på över 16 procent, vilket gör oss till en av de bäst presterande bankerna i Europa. Strategisk plan för 2022–25 Under strategiperioden 2022–25 har vi haft tre huvud- prioriteringar för att stärka Nordea som en modern relationsbank: att ge de bästa kundupplevelserna i alla våra kanaler, driva fokuserad och lönsam tillväxt samt öka vår operativa effektivitet och kapitaleffektivitet. För att lyckas med prioriteringarna har vi också haft två drivkrafter i hela vår verksamhet: digital teknik och hållbarhet. Vår digitala kapacitet är avgörande för en effektivare verksamhet och förbättrad kundupplevelse. Och genom att införliva hållbarhet i vår verksamhet ser vi till att vi är starka, motståndskraftiga och väl rustade för att hjälpa våra kunder med deras omställningsplaner. När vi nu går in på strategiperiodens sista år kan vi reflektera över de stora framsteg vi gjort hittills. Med hjälp av stora investeringar har vi förbättrat kund- upplevelsen och stärkt vår ställning på alla våra hemma- marknader. Dessutom har lönsamheten nått en ny nivå, ” Vårt mål är att vara en tillförlitlig partner genom livets alla ske- den och genom varje konjunkturcykel.” 13 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt STRATEGISKA PRIORITERINGAR tack vare bestående effektivitetsvinster i verksamheten. Vi tror att det vinnande konceptet för fullserviceban- ker är att rikta in sig på utvalda tillväxtmöjligheter, skaffa sig kostnadsfördelar och upprätthålla robusta rutiner för riskhantering. Detta koncept är fortsatt centralt i vår strategi. Våra huvudprioriteringar De bästa kundupplevelserna i alla våra kanaler Våra investeringar i kundupplevelsen syftar till att göra kontakten med banken så smidig som möjligt. I praktiken innebär detta att erbjuda högklassig service och person- lig rådgivning i alla kanaler. Oavsett om kunderna väljer att använda våra digitala tjänster eller träffa en rådgivare, vill vi att de ska kunna röra sig smidigt mellan de olika alternativen för att få rätt hjälp. Vi vill att de ska känna att vi alltid finns där, redo att fortsätta samtalet där det slu- tade. Vårt starka fokus på att erbjuda en enhetlig upple- velse i alla kanaler bidrog till att vi förbättrade kundnöjd- heten i samtliga affärsområden under 2024. Som relationsbank är vi fast beslutna att bygga långsik- tiga och personliga relationer med våra kunder. Vårt mål är att vara en tillförlitlig partner genom livets alla skeden och genom varje konjunkturcykel. Många av våra kunder förlitar sig på oss, inte bara för sina privat- ekonomiska behov utan även som företagskunder. Det visar vilket förtroende de har för vårt breda erbjudande. För att öka kundnöjdheten på företagssidan har vi vidareutvecklat våra betalnings- och kapitalmarknads- tjänster. Flera undersökningar visar att denna satsning fått genomslag. Fokuserad och lönsam tillväxt Vi riktar in oss på utvalda tillväxtmöjligheter där vi kan öka intäkterna snabbare än kostnaderna. Vi har valt ut dessa möjligheter med omsorg och anslagit medel för dessa satsningar. På så sätt har vi stärkt vår ställning på privatkundsmarknaderna för lån, betalningar och spa- rande i Norden. Vi har också stärkt vår ställning inom private banking och pensionssparande och – tack vare ett framgångsrikt långsiktigt strategiskt initiativ – i Sverige generellt. Vi har också investerat i våra lösningar inom likviditetshantering och handelsfinansiering för företagskunder, vilket har bidragit till en stabil tillväxt på dessa områden. Vårt primära fokus är att växa organiskt och snabbare än marknaden inom våra prioriterade områden. Men vi gör också utvalda kompletterande förvärv för att snabba på tillväxten, och här drar vi nytta av vår starka finansiella ställning och investeringskapacitet. Under 2022 stärkte vi vår ställning på marknaden för långsik- tigt sparande genom förvärvet av Topdanmarks liv- och pensionsverksamhet. Året därpå förvärvade vi den svenska digitala pensionsplattformen Advinans. För att stärka vår marknadsställning i Norge förvär- vade vi under 2024 Danske Banks norska privatkunds- och private banking-verksamhet. Förvärvet tillförde mer än 235 000 kunder till Nordea och ökade vår andel av bolånemarknaden i Norge till omkring 15 procent, från tidigare 11 procent. Vi har för avsikt att dra nytta av vår storlek och stabilitet i Norden och ge våra nya kunder ett starkt erbjudande. Hög operativ effektivitet och kapitaleffektivitet Vi fortsätter att investera i teknisk infrastruktur, data och AI samt i hanteringen av icke-finansiell risk såsom bekämpning av ekobrott och cybersäkerhet. Syftet med dessa investeringar är att göra banken starkare och ännu mer motståndskraftig samtidigt som vi kan utnyttja våra skalfördelar. Med verksamhet i fyra nordiska länder har vi unika skalfördelar att dra nytta av och vi kan erbjuda en differentiering som är svår att efterlikna. Gemensamma tekniktillgångar, automatisering och AI används i allt större grad inom koncernen för att göra verksamheten mer effektiv och skapa värde för kun- derna i en snabbare takt. På sikt är vårt mål att utveckla fler nordiska processer och applikationer – inom allt från bostadslån till hur vi rekryterar nya talanger. Vi har hög avkastning på vårt investerade kapital. Vi strävar efter låg kapitalintensitet och en optimal kapitalanvändning i hela koncernen och i våra fyra affärsområden. Sedan vi påbörjade vår ompositionering av Nordea hösten 2019, har vi återfört 17,6 md euro till våra aktieägare, vilket gör oss till en marknadsledande bank i fråga om avkastning till aktieägarna. Stark oavsett konjunkturläge Vår affärsmodell gör oss till en stark, trygg och tillför- litlig bank i såväl goda som mer utmanande tider för regionens ekonomier. Våra intäkter är väl spridda över våra fyra hemma- marknader och vår kreditportfölj förvaltas med omsorg, har spridning över många olika sektorer och omfattas av sunda riktlinjer för kreditgivning. Det är tack vare detta som vi kunnat prestera väl och generera starka finan- siella resultat, trots stor makroekonomisk osäkerhet och turbulens under senare år. I syfte att främja vår långsik- tiga finansiella stabilitet har vi också satsat på att stärka vår riskhantering, med ett ökat fokus på ESG-risker. Efter en tuff period innebar avtagande inflation och lägre räntor under 2024 en viss lättnad för hushåll och företag. Sammantaget har våra kunder och hemma- marknader uppvisat en stark motståndskraft. Även om vår kreditportfölj påverkades i viss utsträckning var avsättningarna för kreditförluster fortsatt låga och betydligt lägre än det långsiktiga genomsnittet. Sedan covid-19-pandemin har vi haft en utökad reserv enligt ledningens bedömning för att täcka eventuella framtida förluster. När de makroekonomiska utsikterna förbättrades under 2024 gjorde vi en ny bedömning och återförde 81 mn euro från reserven, som därmed minskade till 414 mn euro. Vi utvärderar fortlöpande vårt avsättningsbehov och justerar reserverna när vi bedömer att de inte längre behövs. God spridning mellan affärsområden och länder Rörelseintäkter 2024 Personal Banking, 39 % Business Banking, 29 % Large Corporates & Institutions, 19 % Asset & Wealth Management, 12 % Koncernfunktioner, 1 % Per affärs- område Per geografisk marknad Finland, 22 % Sverige, 28 % Danmark, 27 % Norge, 20 % Övriga, 4 % Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Nordea Årsredovisning 2024 14 VÅR VISION OCH VÅRA HUVUDPRIORITERINGAR Vision Förstahandsvalet för kunder som behöver en partner med ett brett utbud av finansiella tjänster Huvudprioriteringar Skapa den bästa kundupplevelsen i alla våra kanaler Driva fokuserad och lönsam tillväxt Höja den operativa effektiviteten och kapitaleffektiviteten Viktiga drivkrafter som stödjer vår strategi Digital föregångare Hållbarhet är kärnan VÅRT FINANSIELLA MÅL Finansiellt mål för 2025 Avkastning på eget kapital >15 % Förutsätter ett kärnprimärkapitalkrav på 15 %, inklusive kapitalbufferten Ränteläget förutsätts normaliseras på ~2 %. Understött av K/I-tal 44–46 % Kreditförluster Normaliserad ~10 punkter Utdelningspolicy Utdelningskvot på 60–70 procent. Överskottskapital delas ut genom aktieåterköp. Kapitalpolicy Kapitalbuffert på 150 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen. HUVUDSAKLIGA HÅLLBARHETSMÅL Nettonollutsläpp till 2050 40–50 % minskning av koldioxidutsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer till utgången av 2030. Förmedla mer än 200 md euro i hållbar finansiering mellan 2022 och 2025. 90 % av exponeringen mot stora företag i sektorer med hög klimatrisk ska omfattas av omställningsplaner senast 2025. Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonoll- utsläpp till 2025. Jämn könsfördelning Respektive kön ska vara representerat till minst 40 % på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget till utgången av 2025. 15 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt TEKNIK I FRAMKANT Digital föregångare med nordisk bredd Vi är en föregångare inom digitala banktjänster som stärkts av åratal av strategiska investeringar i teknik och data. Vårt fokus är att dra nytta av våra unika skalfördelar i Norden för att förbättra kundupplevelsen ytterligare. Bankärenden ska vara smidiga att uträtta, och då är bra digitala tjänster helt avgörande. Vi vill hjälpa våra kun- der att få bättre kontroll över sin ekonomi, skaffa sitt drömhem snabbt och lätt, spara för framtiden och lätt- are hantera livets stora beslut. För att åstadkomma detta har vi under många år gjort stora investeringar i vår digitala kapacitet. Vi kan se att kunderna uppskattar dessa satsningar eftersom användningen av digitala tjänster ökar stadigt. Idag har vi 5,2 miljoner kunder som aktivt använder appen och nätbanken för att sköta sin ekonomi. Det är en ökning med 25 procent sedan början av 2022. Bara under 2024 registrerade vi 1,5 miljarder inloggningar till våra digi- tala tjänster, en ökning med 8 procent jämfört med före- gående år. Kundnöjdheten när det gäller våra digitala tjänster är fortsatt hög. Vår mobilbank hade ett genomsnittligt betyg på drygt 4 av 5 stjärnor i Apples och Googles app- butiker i alla de fyra nordiska länderna i slutet av 2024. Vår ledande ställning inom digital teknik har också upp- märksammats i externa undersökningar. Till exempel utnämndes vi till bästa bank i flera kategorier när Global Finance delade ut priser till de bästa digitala bankerna 2024. Vi rankas bland världens tre bästa banker inom digitalisering av Autonomous Research, ett ledande analysföretag i finanssektorn. Exceptionella kundupplevelser Vi vill kunna tillgodose privatkundernas vardagsbehov av banktjänster och huvuddelen av företagskundernas mer grundläggande behov genom digitala tjänster i slu- tet av 2025. Under 2024 tog vi ytterligare steg mot detta mål genom att lansera verktyg som ger kunderna en tydligare bild av sin ekonomi med månadssammandrag av sina utgifter och förbättringar inom sparande och placeringar. Nya funktioner för bedrägeriskydd, till exempel beloppsgränser för betalningar och fördröjda uttag, har också fått kunderna att känna sig tryggare när de hanterar sina pengar. AI används allt mer för att göra bankärendena både snabbare och mer intuitiva och har blivit en allt viktigare del av den digitala bankupplevelsen. Vi kan nu erbjuda våra kunder en smartare sökfunktion och snabba svar på bankrelaterade frågor från vår AI-drivna chattrobot Nova som idag används dubbelt så mycket som för två år sedan. Samtidigt har våra investeringar i data gjort det möjligt för oss att skapa en personligare bankupple- velse. Under 2024 ökade antalet personanpassade rekommendationer med 43 procent jämfört med 2023. Den utökade personanpassningen har tagits emot väl av våra kunder. Våra digitala tjänster ska inte bara underlätta för våra kunder: de är också ett viktigt stöd för våra kundservice- medarbetare och rådgivare bakom kulisserna. När kun- der hör av sig till oss för hjälp, säkerställer realtidsupp- daterade översikter att våra team både har tillgång till den senaste informationen och är uppdaterade om de senaste kontakterna. På så sätt kan de svara snabbt och ge relevant rådgivning. Våra rådgivare använder också säljtips från de digitala kanalerna för att kontakta kun- derna och erbjuda hjälp. Under 2024 ökade antalet digi- tala säljtips till våra bolånerådgivare i Danmark och Sverige med 45 respektive 46 procent jämfört med 2023. Den digitala aktiviteten skapar också efterfrågan på nya produkter. Under 2024 skedde över två tredjedelar av vår produktförsäljning i de digitala kanalerna. Dra nytta av vår nordiska storlek Vi använder vår storlek för att ge våra kunder en ännu bättre upplevelse. Vi är en nordisk finanskoncern och vårt mål är att skapa strukturella fördelar genom att harmonisera digitala tjänster, data och tekniska system på våra fyra hemmamarknader. Det innefattar att kon- centrera affärsvolymer i nordiska applikationer och dra nytta av teknikplattformar och datakapacitet som används i hela Norden. Vi rationaliserar och automatiserar våra affärsproces- ser inom exempelvis bolån, företagslån, betalningar och placeringar i syfte att förbättra kundupplevelsen ytterli- gare och påskynda arbetet med att skapa nya produkter och tjänster. Stora skalfördelar ökar effektiviteten så att vi kan minska kostnaderna och bibehålla en stark inves- teringskapacitet. Vi har gjort stora framsteg men fram- för oss ligger också stora möjligheter. Under de när- maste åren planerar vi att minska antalet applikationer, processer och produktvarianter i Nordea. Vår nordiska bredd kan också hjälpa oss i många andra samman- hang, till exempel att stärka varumärket, locka talanger och öka medarbetarnas engagemang. 16 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt HÅLLBARHET ÄR KÄRNAN Verkar för en hållbar omställning Vi använder kapital, vi investerar och vi erbjuder rådgivning för att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar framtid och stärka sin motståndskraft på sikt. Vår storlek och styrka som en ledande leverantör av finansiella tjänster gör att vi aktivt kan stötta och främja omställningen. Norden är en viktig drivkraft för den globala omställ- ningen till en hållbar framtid. På områden som miljö- skydd, ren energi, cirkulär ekonomi, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och social välfärd visar de nord- iska länderna och stora företagen ett starkt engage- mang för de globala hållbarhetsmålen. De fyra nordiska länder där vi är verksamma siktar alla på att minska sina koldioxidutsläpp med minst 50 procent till 2030 jämfört med 1990, och är på väg mot nettonollutsläpp till 2050. Vi anser att finansinstitut spelar en viktig roll när det gäller att skapa en mer hållbar framtid, anpassad till målen i Parisavtalet. I Nordea arbetar vi ständigt för att minska den negativa påverkan som vår egen affärsverk- samhet ger upphov till. Allra mest kan vi emellertid bidra genom att skapa förutsättningar för och informera om hållbara val i vår kund- och investeringsverksamhet. I femton år har vi betraktats som ledande inom ansvarsfulla investeringar, och under de senaste fem åren har vi blivit en föregångare inom ESG-relaterade (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) investeringar. Vi har ett av de mest omfattande utbuden av produkter med ESG-fokus bland europeiska banker. Vi har också skaffat oss en stark ställning inom hållbar finansiering och anses vara den ledande banken i Europa för håll- bara och hållbarhetslänkade lån. Idag är hållbarhet helt införlivat i vårt kunderbju- dande och i hur vi bedriver vår verksamhet och hanterar risker. För oss är hållbarhet inte bara en viktig del av vårt syfte utan också en konkurrensfördel som stärker vår ställning på marknaden. Vi vill att även våra kunder ska dra nytta av detta. Genom att stötta dem i deras omställning till en hållbar framtid kan vi minska deras risker, stödja deras tillväxt och göra dem bättre rustade att lyckas på sikt i en föränderlig värld. Vårt hållbarhetsarbete vilar på fyra pelare: finansiell styrka, klimat- och miljöåtgärder, socialt ansvarstagande samt bolagsstyrning och kultur. Varje pelare kan härle- das till särskilda hållbarhetsmål (FN:s mål för en hållbar utveckling) och områden där vi kan göra verklig skillnad genom vår finansierings- och investeringsverksamhet samt vår interna verksamhet. För varje pelare har vi gjort prioriteringar som formar vår affärsstrategi och våra åtgärder. Dessa prioriteringar ” För oss är hållbarhet inte bara en viktig del av vårt syfte utan också en konkurrensfördel som stärker vår ställning på marknaden.” 17 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt HÅLLBARHET ÄR KÄRNAN Hållbarhet är kärnan Aktivt påverkansarbete för att driva på omställningen och ta vara på tillväxtmöjligheter Finansiell styrka För att upprätthålla vår finansiella styrka är det helt avgörande att vi för- står och hanterar risker och möjligheter som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Klimat- och miljöåtgärder För att bli en bank med nettonollutsläpp senast till 2050 påverkar och hjälper vi våra kunder och de företag vi inves- terar i att minska sin klimat- och miljöpåver- kan, samtidigt som vi minskar vår egen. Socialt ansvarstagande Genom att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i hela vår värdekedja och verka för jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor och utbildning vill vi skapa positiva effekter inom de områden där de gör störst skillnad. Bolagsstyrning och kultur Stark bolagsstyrning och en sund företags- kultur sörjer för ett lyckat genomförande av vårt strategiska hållbarhetsarbete – för ett gemensamt bästa. styr hur vi arbetar med hållbarhet i hela vår verksamhet – från att minska miljöpåverkan och påskynda den gröna omställningen till att verka för social rättvisa, stärka etisk styrning och främja finansiell motstånds- kraft. Mer information om de viktigaste delarna i vårt hållbarhetsarbete, med tillhörande mål och resultat- mått, finns i hållbarhetsförklaringen på sidorna 83–193. Minska utsläppen i vår värdekedja Vårt mål är att bli en bank med nettonollutsläpp senast år 2050. För att uppnå detta har vi ett mål på medellång sikt om att minska utsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till 2030, jäm- fört med 2019. För vår egen verksamhet är målet en minskning med 50 procent. Dessa mål stöds av mätbara delmål som presenteras i en översikt på nästa sida. Aktiva ägare i bolag vi investerar i Med drygt 400 md euro i förvaltat kapital har vi möjlig- het att driva på hållbarhetsarbetet i många av de före- tag som ingår i våra fonder. Under 2024 fortsatte vi att göra just detta och hade dialoger med över 1 000 före- tag i våra fonder, i syfte att förbättra deras hållbarhets- arbete. Vi förde exempelvis samtal med olje- och gasbolag och med allmännyttiga företag (el, vatten och gas) för att uppmuntra dem att via ett FN-stött initiativ åta sig att avsevärt minska sina metanutsläpp till 2030. Metan, som är en kraftfull växthusgas, har bidragit till omkring 30 procent av den globala uppvärmningen sedan den industriella revolutionen. Under perioden 2023–24 bidrog vi till att ytterligare 14 företag anslöt sig till metaninititativet. För detta arbete erhöll Nordea Asset Management en utmärkelse från PRI (Principles for Responsible Investment) för sitt ledarskap inom klimatåtgärder. Som aktiva ägare utövar vi också vår rösträtt vid års- stämmor för att stödja initiativ som rör miljö, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Under 2024 utövade vi vår rösträtt vid mer än 3 500 stämmor. Hantering av kreditportföljen Största delen av våra finansierade utsläpp kommer från företagskunder i koldioxidintensiva branscher som sjö- fart, gruvdrift, jordbruk och kraftproduktion. För att följa utvecklingen har vi satt vetenskapligt baserade mål för minskade koldioxidutsläpp för åtta av dessa sektorer. Målen omfattar merparten av våra finansie- rade utsläpp och cirka två tredjedelar av vår utlåning. Vi tror att aktivt påverkansarbete gentemot kunder i dessa sektorer och stöd i form av finansiering och andra finan- siella tjänster är ett effektivt sätt att påskynda omställ- ningen till en koldioxidsnål ekonomi. För att öka utlåningsverksamhetens positiva påver- kan siktar vi på att förmedla mer än 200 md euro i håll- bar finansiering mellan 2022 och 2025. Vid utgången av 2024 hade vi redan förmedlat 185 md euro. I beloppet ingår gröna bolån till privatkunder och hållbarhetslän- kade lån till små och medelstora företag som kan visa att deras investeringar inverkar positivt på till exempel energi- och resursförbrukningen. En stor del av vår utlå- ning sker till stora företag och sedan två år tillbaka är vi ledande i Norden inom hållbara företagsobligationer. En helhetssyn på omställningen Utöver klimatåtgärder handlar vårt engagemang för hållbarhet om vår tro på samspelet mellan miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Vi vill bidra till en framtid som bevarar friska ekosystem, återställer den biologiska mångfalden och främjar social välfärd, rättvisa och inkludering. Minskad biologisk mångfald och försämrade ekosys- tem har snabbt blivit ett allvarligt problem. Vi undersö- ker olika sätt att minska de negativa konsekvenserna av vår finansierings- och investeringsverksamhet och tar hänsyn till naturen i vår egen verksamhet. Som arbetsgivare strävar vi efter att vara attraktiva och inkluderande genom att erbjuda lika möjligheter samt en hälsosam och produktiv arbetsmiljö för alla. Ett av våra mål är att respektive kön ska vara representerat till minst 40 procent på våra tre högsta chefsnivåer sammantaget till 2025 – ett mål som vi nådde 2024. Vi har också satt upp mål för att stärka granskningen av mänskliga rättigheter i vår leverantörskedja. Vi är sär- skilt stolta över att stödja våra medarbetares engage- mang i lokalsamhället, till exempel genom satsningar på att främja entreprenörskap och ge barn och vuxna bättre kunskaper i privatekonomi. I linje med förväntningarna från våra intressenter strävar vi efter att ha en stark kapital- och likviditetspo- sition, bedriva vår verksamhet enligt en hög etisk stan- dard och främja en ansvarsfull företagskultur – och där- igenom bidra till det finansiella systemets stabilitet i Norden. Som en trygg och tillförlitlig finansiell partner deltar vi också i arbetet mot mutor och korruption, bidrar till bekämpningen av ekobrott samt skyddar kun- dernas rättigheter och integritet. Vi främjar också kun- dernas välbefinnande genom att erbjuda information och tips från våra experter i våra digitala kanaler. 18 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt HÅLLBARHET ÄR KÄRNAN På väg mot nettonollutsläpp till 2050: utvalda hållbarhetsmål Vårt långsiktiga mål är att uppnå nettonollutsläpp i hela vår värdekedja senast till utgången av 2050. För att klara det har vi satt upp flera mål på kort och medellång sikt. Mål på kort sikt Mål på medellång sikt Förmedla mer än 200 md euro i hållbar finansiering under perioden 2022–25. 185 md euro Mål: Minska utsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019: Öka bruttoinflödet till produktfamiljen Nordea hållbart urval till 33 procent av det samlade bruttoinflödet i fonder till utgången av 2025. 23 % Minska de finansierade utsläppen från vår utlåningsportfölj med 40–50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019. 36 % Säkerställa att 90 procent av vår exponering mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk omfattas av omställningsplaner till utgången av 2025. 86 % Nordea Asset Management: Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med 50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019. 44 % Nordea Asset Management: Säkerställa att 80 procent av de 200 företag som står för de största utsläppen i Nordea Asset Managements portföljer har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning. 81 % Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50 procent till utgången av 2029, jämfört med 2019. Nytt Nordea Asset Management: Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp till utgången av 2025, jämfört med 2021. I fas Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation). 53 % Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 25 procent till utgången av 2024, jämfört med 2019. 43 % Nordea Life & Pension: Varje år ha en aktiv dialog med de 30 största utsläpparna om anpassning till nettonollutsläpp mellan 2025 och 2029. Nytt Nordea Life & Pension: Säkerställa före utgången av 2024 att alla kapitalförvaltare som förvaltar tillgångar för Nordea Life & Pensions räkning förbundit sig att ställa om sitt förvaltade kapital till nettonollutsläpp till 2050. 61 % Nordea Life & Pension: Öka andelen förvaltat kapital som stödjer naturen och klimatomställningen med 20 procent till utgången av 2029, jämfört med 2023. Nytt Senast till 2025 säkerställa att 80 procent av våra relaterade inköp sker från leverantörer som antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkans arbete kring anpassning. 76 % Minska koldioxidutsläppen från vår interna verksamhet med 40 procent till utgången av 2025, jämfört med 2019. 53 % Säkerställa att respektive kön är representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget till utgången av 2025. 41 %/59 % Ha en genomsnittlig indexpoäng på minst 90 för mångfald och inkludering till utgången av 2025. 89 För att stödja vårt mål för hela utlåningsportföljen har vi satt upp sektor specifika mål som är anpassade till vetenskapligt baserade utvecklingsbanor och regionala planer för dessa sektorer. Målen presenteras i hållbarhetsförklaringen på sidorna 155–160. 19 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Skapa en hållbar framtid på Gotland Familjeägda Roma Grus AB är Gotlands största leveran- tör av asfalt, betong och cirkulära byggmaterial, och har funnits i över 50 år. Företaget brinner verkligen för hållbart byggande och återvinner schaktmassor till nya produkter, så att inget går till spillo. Till företagets innovativa projekt hör att bygga Gotlands största solcellspark, bygga ut produk- tionen av vätgas som drivmedel för färjor och förse färjerederier med fossilfria bränslen i en nära framtid. Nordea har varit en tillförlitlig finansiell partner för Roma Grus i 15 år. ”Nordeas stöd har varit avgörande för våra framgångar, inte minst i samband med stora investeringar”, säger Magnus Lindby, vd och delägare i Roma Grus. Med en garanti från Europeiska garantifonden har Nordea finansierat företagets återvinningsanläggning, en hörnsten i företagets cirkulära strategi. Partnersamarbetet stärks av Nordeas personliga bemötande. ”Nordeas lokala närvaro och engagemang gör verkligen skillnad”, säger Magnus Lindby. ”Vi får alltid den hjälp vi behöver.” Cathrine Dahlin Kundansvarig, Nordea Magnus Lindby Vd, Roma Grus ” Nordeas lokala närvaro och engagemang gör verkligen skillnad.” 20 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt INLEDNING En trygg och tillförlitlig partner Varje dag arbetar vi för att förtjäna förtroendet hos dem som förlitar sig på oss. Som Nordens ledande finanskoncern har vi stor bety- delse för den finansiella stabiliteten och ekonomiska tillväxten i regionen. För att klara detta måste vi ha starka och förtroendefulla relationer med alla våra intressenter. Våra kunder förväntar sig bra service varje dag, medan våra medarbetare värdesätter möjligheter att utvecklas och växa. Investerarna förväntar sig ett starkt finansiellt resultat och ansvarsfull, långsiktig tillväxt, medan tillsynsmyndigheterna kräver att vi uppfyller för- änderliga standarder och säkerställer regelefterlevnad. Genom att leva upp till de förväntningar som våra intressenter har stärker vi förtroendet för Nordea och bidrar till välståndet i Norden. På följande sidor beskriver vi våra relationer med fyra centrala intressentgrupper: kunder, medarbetare, aktieägare och samhälle. Ytterligare information om hur vi arbetar med våra intressenter finns i förvaltnings- berättelsen på sidorna 37–196. KUNDER MEDARBETARE AKTIEÄGARE SAMHÄLLET KUNDER 21 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt KUNDER Bygger långvariga kundrelationer En sund privatekonomi är en förutsättning för ett gott liv. I Nordea vill vi ge våra kunder möjlighet att fatta trygga ekonomiska beslut. Oavsett om det rör sig om enkla eller komplexa behov är vårt mål alltid att vinna deras förtroende genom att vara personliga, experter och ansvarsfulla. Vår ambition är enkel: vi vill vara våra kunders förstahandsval som finansiell partner – idag, imorgon och långt in i framtiden. Digital men alltid personlig I takt med att bankerna utvecklats har även kundernas sätt att använda dem förändrats. Idag görs de flesta bank- ärenden digitalt, var som helst och när som helst. Bara under de senaste tre åren har vi fördubblat antalet digitala produkter och tjänster för våra kunder. Nordea har blivit en digital föregångare, men en sak har inte ändrats: värdet av tillförlitlig och personlig rådgivning. Därför har vi också Nordens största team med rådgivare som står redo att hjälpa våra privat- och företagskunder när de behöver oss. Våra investeringar i digitala lösningar är en viktig del av vår övergripande strategi att skapa den bästa kundupp- levelsen i alla våra kanaler. För oss betyder det att kun- derna smidigt kan fortsätta sin dialog med oss där den slutade senast – i den kanal som passar dem bäst för stunden. Det handlar om smidiga övergångar – mellan digitala tjänster och rådgivare, möten på plats och online – så att varje kontakt blir sammanhållen och samordnad. Alltid en positiv kundupplevelse oavsett när, var och hur kontakten sker. Omställning till en hållbar framtid Runt om i världen hotar den säkerhetspolitiska och eko- nomiska osäkerheten övergången till en koldioxid snål ekonomi. I Nordea är vi fortfarande fast beslutna att hjälpa våra kunder göra hållbara val, även i tuffa tider. Kunder som vill ha hållbar finansiering eller spara och placera hållbart hittar en mängd olika möjligheter hos Nordea. Vårt arbete med företagskunderna är både praktiskt och samarbetsinriktat. Det handlar om att hjälpa varje kund att balansera sina långsiktiga åtaganden och utmaningarna som världen står inför. Som Nordens största leverantör av hållbar finansiering till företag är vi stolta över att spela en nyckelroll genom att stödja omställningen. ” En sak har inte ändrats: värdet av tillförlitlig och personlig rådgivning.” 8 % Så mycket ökade antalet inlogg- ningar till våra digitala tjänster 2024 jämfört med 2023 Nr 1 Den bästa mobilbanken i Norden enligt kunder och analytiker 50 md euro i hållbar finansiering till våra kunder under 2024 En stabil finansiell partner i en tid av stora förändringar För Jens Ikast och hans flickvän i danska Silkeborg är det full fart i livet. Paret väntar sitt första barn, letar efter en villatomt och planerar både en husförsäljning och ett byggprojekt. Med så mycket på gång var det viktigt för dem att hitta en bank som kunde erbjuda rådgivning som var anpas- sad för deras specifika behov. De bestämde sig för Nordea. ”Jag gillar lösnings- orienterade banker med ett brett utbud av produkter, så att vi kan lägga upp en plan”, säger Jens. Nordea erbjöd oss ett byggnadskreditiv – en produkt som vi inte kunde hitta någon annanstans. Vår rådgivare förstod oss verk- ligen och föreslog lösningar som var vettiga.” ”När vi skulle sälja huset och köpa en tomt tog vår råd- givare fram en tydlig och enkel plan. Den har både hjälpt oss rent praktiskt och gett oss sinnesro.” Vad är det framför allt som Jens uppskattar med Nordea? Expertkunskaperna de har: ”Tidigare trodde jag att en bra bank bara skulle säga ja till allt – men nu vet jag att goda råd är mycket mer än så. I Nordea hand- lar det om att lägga grunden till en stabil privatekonomi så att vi vet hur vår situation ser ut nu och hur den kom- mer att se ut i framtiden. Det ger oss en trygghet nu när vi står inför stora förändringar i livet.” Jens Ikast 22 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt “ Vår rådgivare förstod oss verkligen och föreslog lösningar som var vettiga.” MEDARBETARE 23 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt MEDARBETARE Främja en arbetsplats där passion möter möjligheter Det är våra medarbetare som skapar våra framgångar och ser till att vi kan anpassa oss och blomstra i en värld som förändras snabbt. Vi vill vara den bästa arbetsplat- sen i finansbranschen i de länder där vi bedriver verksam- het – en plats dit människor kan komma som de är och få möjlighet att lära, utvecklas och gå vidare i sin karriär. Vi frågar regelbundet våra medarbetare hur de tycker det är att arbeta i Nordea genom Ennovas enkät om medarbetarengagemang (People Pulse). Under 2024 visade enkäterna att medarbetarna är fortsatt mycket nöjda och motiverade, och vi placerade oss i den översta kvartilen bland de internationella företag som omfattas av Ennovas undersökningar. För människor som vill framåt Vår storlek och räckvidd hjälper oss att locka och behålla de bästa talangerna – som vill arbeta med utmanande och betydelsefulla uppgifter och projekt inom allt från datavetenskap och ekobrott till produkt- utveckling och kundrådgivning. Tydliga och strukture- rade möjligheter, definierade karriärvägar samt ett brett utbud av kurser och utbildningar främjar den interna rörligheten och ständig utveckling. Vår kultur utmärks av ett starkt kundfokus och vi väg- leds av våra värderingar: samarbete, ägarskap, passion och mod. Våra ledarskapsprinciper stöttar våra ledare i det dagliga arbetet och hjälper dem att lyckas leda sina team, utveckla talanger på ett effektivt sätt och själva utvecklas. Mångfald och jämlikhet gör oss bättre Mångfald och inkludering är en naturlig del av vårt dag- liga arbete och något vi ser som en styrka. Bland våra anställda finns över 100 nationaliteter, och det är med stolthet vi välkomnar alla perspektiv och ser värdet i våra olikheter. Med team som präglas av mångfald kan vi hitta mer kreativa lösningar, uppnå bättre resultat och betjäna våra kunder mer effektivt. Vi är fast beslutna att ha en bra könsfördelning på alla nivåer i koncernen. Under 2024 utgjorde kvinnor 40pro- cent av de tre högsta chefsnivåerna sammantaget, vilket innebär att vi ligger i linje med vårt långsiktiga mål. Ett annat viktigt fokus för oss är att säkerställa rätt- visa och lika löner. Löneskillnader mellan könen ses över och åtgärdas regelbundet, vilket bidrar till utvecklingen mot lika lön i hela företaget. Vår ambition är att elimi- nera löneskillnaderna mellan män och kvinnor med lik- värdiga jobb till slutet av 2026. Under 2024 minskade den justerade löneklyftan ytterligare till cirka 1,75procent. I Nordea handlar mångfald och inkludering om mer än kön. Vi bejakar kulturell mångfald, åldersmångfald, LGBTQ+-personer och neurologisk mångfald. Vi vidare- utvecklar ständigt våra medarbetarprocesser, bland annat inom rekrytering och talanghantering, för att säkerställa inkludering och lika möjligheter. 82 Genomsnittligt indexpoäng i personalenkäten People Pulse för sannolikheten att rekom- mendera Nordea som arbets- plats (82 under 2023) 88 Snittpoäng i personalenkäten People Pulse för lika möjlig- heter (88 under 2023) Könsfördelning 1 Styrelsen 40 % 60 % De tre högsta chefsnivåerna sammantaget 41 % 59 % Ledare 44 % 56 % Personalen som helhet 51 % 49 % 1) Mer information om könsfördelningen i Nordea finns på sidan 178. AKTIEÄGARE 24 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt AKTIEÄGARE Skapar värde för våra aktieägare Vi har en bred och mångskiftande aktieägarbas som innefattar globala och nordiska institutionella ägare, över 580 000 privatpersoner från hela Norden och många pensionsfonder som representerar ytterligare flera tusen privatsparare. Sedan vår strategiperiod 2022–25 inleddes har antalet registrerade aktieägare ökat med omkring 5 procent. Nordeaaktien är noterad på börserna i Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn. Vi är en marknadsledande bank när det gäller avkast- ning – tack vare det framgångsrika genomförandet av vår strategi. Under de senaste fem åren har vi betalat ut 11,9 md euro i utdelning. Utdelningarna stimulerar eko- nomisk aktivitet och tillväxt i de nordiska samhällena, samt bidrar till att förmedla kapital till innovation, utbildning och hälsovård. Bland våra aktieägare finns även flera ideella organisationer, som använder utdel- ningarna till olika välgörenhetsinriktade initiativ. Vår kapitalposition har under många år varit bland de starkaste i Europa och vi har en stabil kapitaltillväxt. Vi var den första europeiska banken som började återköpa egna aktier 2021. Vi inledde vårt senaste återköps- program i oktober 2024. Sedan vi inledde vårt första återköpsprogram i oktober 2021 har vi delat ut 5,7 md euro till våra aktieägare genom aktieåterköp. Vi räknar med fortsatt stark kapitaltillväxt tack vare vårt förbättrade finansiella resultat och optimerade kapitalhantering. Totalavkastning 0 50 100 150 200 202420232022202120202019 1 SEK +171 % 1) Ompositionering av Nordea hösten 2019. 17,6 md euro i kapital som återförts till våra 600 000 aktieägare sedan vi påbörjade vår ompositionering hösten 2019 11,9 md euro i utbetald utdelning sedan hösten 2019 5,7 md euro förmedlat genom aktieåterköp sedan hösten 2021 SAMHÄLLET 25 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt SAMHÄLLET Bidrar till etablering i samhället Vi är viktiga för den nordiska regionens utveckling. Vi stöttar människor och företag med mer än bank- produkter och banktjänster. Ett viktigt fokus är att hjälpa människor att starta nya företag. Vi hjälper också människor att skaffa de kunskaper om ekonomi som behövs för en stabil privatekonomi och god livskvalitet. Samhällsengagemang Samhällsengagemang handlar om att skapa positiv för- ändring i alla delar av samhället genom våra medarbetare. I våra tre program för samhällsengagemang riktar vi in oss på att sprida kunskaper om ekonomi, stimulera före- tagande och hjälpa flyktingar att lära sig språk och digi- tal teknik. Alla Nordeas medarbetare erbjuds att volon- tärarbeta 16 timmar varje år via våra olika program. Under 2024 ägnade 1 850 medarbetare sammanlagt cirka 10600 timmar åt volontärarbete. Vi arbetar mycket med skolor och via olika partnerskap i Norden för att hjälpa barn och ungdomar att lägga grunden till en sund privatekonomi. Vi stödjer också aktivt entreprenörer i hela Norden. Investor Speed Dating, ett årligt återkommande virtuellt evenemang som hjälper nordiska uppstartsföretag att skaffa finansiering från globala investerare, erbjuds nu på alla våra marknader. I Danmark, Finland och Sverige delar vi ut priset Årets Funkoprenör, som uppmärk- sammar företag inriktade på inkludering ur ett funktionsvariationsperspektiv. För att fullgöra våra samhällsprogram samarbetar vi med flera lokala och nationella ideella organisationer i Norden samt i Polen och Estland. För närvarande har vi 70 lokala och nationella samarbetspartners. I de undersökningar vi har genomfört får vårt volontär- arbete mycket beröm från både medarbetare och samarbetspartners. Ansvarstagande skattebetalare Vi är en stor skattebetalare i Norden och är stolta över att tillhöra de nordiska företag som betalar mest. Vi betalar inkomstskatt, moms och sociala avgifter och vi uppbär skatter från aktieägare, kunder och anställda för myndig- heters räkning. Därmed bidrar vi avsevärt till regionens ekonomiska tillväxt, stabilitet och utveckling. Vårt sam- lade skattebidrag uppgick till 5,6 md euro under 2024. Vi tar ansvar för och redovisar öppet de skatter vi betalar – helt i enlighet med våra värderingar som den ledande finanskoncernen i Norden. De nordiska samhäl- lena bygger på förtroende, jämlikhet och gemensamt ansvar. Mer information om vår roll som ansvars- tagande skattebetalare finns på sidorna 78–80. 10 600 timmar ägnade medarbetare åt volontärarbete i våra program för samhällsengagemang under 2024 70 lokala och nationella partners hade ett nära samarbete med oss under 2024 5,6 md euro i betald och uppburen skatt under 2024 26 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt DSV:s väg till global ledare inom transport och logistik Danska transport- och logistikföretaget DSV skrev historia 2024 med köpet av DB Schenker, som inrymmer tyska Deutsche Bahns transport- och logistikverksam- het. Förvärvet på 14,3 md euro är en av de största affärerna någonsin i Norden och gör DSV till en världs- ledande aktör. Nordea har under lång tid varit DSV:s huvudbank och vi hade förmånen att få spela en viktig roll i den historiska affären, som tog flera år att förbereda. ”Det var naturligt att välja Nordea för det här viktiga uppdraget. Det finns tillit och förtroende på båda sidor”, säger DSV:s vd Jens Lund. ”Jag tror inte att det kunde ha gjorts på ett mer professionellt sätt.” DSV startade sin verksamhet 1976 som en liten grupp på tio oberoende danska lastbilschaufförer. Sedan dess har företaget vuxit till en global aktör genom förvärv, ibland genom att köpa företag som varit större än de själva. ”Vi har en plattform som gör att vi kan lägga till mer volym, minska komplexiteten och dra nytta av stor- driftsfördelar”, säger Jens Lund. Förvärvet av Schenker är större än alla tidigare förvärv tillsammans, vilket innebär att DSV nu har en global marknadsandel på 6–7 procent i en mycket fragmente- rad bransch. Företaget är inställt på att bli marknads- ledande med god marginal, med en ännu starkare plattform för organisk tillväxt och framtida affärer. ”Våra kunder säger att de gärna vill att ett och samma företag kan tillgodose fler av deras behov på logistik- området”, säger Jens Lund. ”Vi tror att alla våra intressenter gynnas av att vi fortsätter på den inslagna vägen.” Jens Lund Vd, DSV ” Det var naturligt att välja Nordea för det här viktiga uppdraget. Det finns tillit och förtroende på båda sidor.” 27 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt INLEDNING Våra fyra affärsområden Vart och ett av våra fyra affärsområden tillgodoser behoven hos olika kundsegment – från hushåll och små företag till några av de största företagen i Norden – och strävar efter att erbjuda marknadens bästa rådgivningstjänster, produkter och lösningar. Varje affärsområde ansvarar för att erbjuda tjänster till sina kundsegment och har fullt ansvar för sina respek- tive intäkter, kostnader, risker, kundupplevelser, investe- ringsbeslut och kapitalhantering. Våra affärsområden förenas av en enhetlig verksamhetsmodell för Norden med stöd av gemensamma koncernfunktioner, vilket säkerställer optimala leveranser och en konkurrens- kraftig kostnadsstruktur. Modellen främjar ökat ansvarstagande och gör att vi på ett effektivt sätt kan betjäna våra kunder som kan ha olika roller i sina kon- takter med oss – privatpersoner, företagsägare eller kunder som bygger upp sina finansiella portföljer. Personal Banking I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma vardagstjänster och rådgivning till privatkunder i alla faser av livet. Vår ambition är att hjälpa dem att få en sund ekonomi med ett komplett och att- raktivt utbud av finansiella produkter och tjänster samt positiva kundupplevelser. Business Banking I Business Banking är ambitionen att vara huvud- bank för små och medelstora företag och hjälpa dem att utvecklas och växa på ett hållbart sätt. Våra rådgivningstjänster och ett omfattande utbud av produkter och lösningar bidrar till kun- dernas framgångar såväl lokalt som internationellt. Large Corporates & Institutions I Large Corporates & Institutions tillhandahåller vi en rad finansiella lösningar till stora nordiska före- tag och institutionella kunder. Vi betjänar också kunder via produkt- och specialistenheterna Markets och Investment Banking & Equities samt genom våra internationella företagskontor i New York, London och Shanghai. Asset & Wealth Management Asset & Wealth Management har ett brett utbud av prisbelönta produkter inom private banking, liv och pension samt kapitalförvaltningstjänster. Vår ambition är att vara förstahandsvalet som förmö- genhetsförvaltare i alla nordiska länder och en ledande europeisk kapitalförvaltare som tillhanda- håller värdefull rådgivning, internationell räckvidd och ett konkurrenskraftigt hållbarhetserbjudande. 28 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt PERSONAL BANKING Vardagliga bankärenden på ett enkelt sätt I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma vardagstjänster och rådgivning till privatkunder i alla faser av livet. Vår ambition är att hjälpa dem att få en sund ekonomi med ett komplett och attraktivt utbud av finansiella produkter och tjänster samt positiva kundupplevelser. Vår verksamhet Vi erbjuder individer och hushåll ett brett utbud av banktjänster, inom allt från sparande och placeringar till bostadslån och betalningar. Vi vill ge våra kunder en modern och personlig bankupplevelse. Vi gör detta genom att kombinera vår styrka som en digital före- gångare med expertrådgivning när det behövs för att våra kunder ska känna att de blir hjälpta och kan vara trygga när de sköter sin ekonomi. Vi verkar också för en hållbar framtid med ett brett utbud av hållbarhets- länkade lån och sparprodukter. Affärsutveckling Vi presterade bra under 2024 med stabila affärsvolymer och hög efterfrågan bland kunderna, särskilt inom spa- rande och placeringar. Det fortlöpande arbetet med att utöka våra digitala tjänster bidrog starkt till vårt goda resultat. Under många år har vi gjort stora investeringar i våra nätbanker och appar, och vårt arbete har uppmärk- sammats med många priser och utmärkelser. I år rankade Global Finance oss högst i sex kategorier när de delade ut priser till världens bästa digitala banker. Vi fortsatte att utöka våra digitala tjänster med fler självbetjäningsalternativ och bättre information om spa- rande. Vi uppdaterade också startsidan för sparande och placeringar i appen så att kunderna fick en tydli- gare översikt över sitt sparande och sina personliga rekommendationer. I Danmark och Norge la vi till en ny funktion som gör att kunderna kan se vilka abonne- mang de har. Och för de som vill börja spara har vi gjort det enklare att lägga upp en sparplan i appen. Antalet aktiva digitala kunder ökade med 5 procent från 2023 till 2024 och uppgick till 5,2 miljoner. Antalet inloggningar ökade med 8 procent och uppgick till 1,5 miljarder. Kunderna använder våra digitala tjänster allt mer, inte bara för vardagstjänster men också för att köpa nya produkter. Nästan 70 procent av våra produk- ter säljs numera i de digitala kanalerna. Den digitala aktiviteten skapar också efterfrågan på rådgivning och våra rådgivare följer upp allt fler digitala säljtips. Under året hade våra rådgivare över en miljon kundmöten. Sparande var det som intresserade kunderna mest och många höjde sitt månadssparande och annat regel- bundet sparande. Kundaktiviteten ökade i Norge och PERSONAL BANKING 29 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Sverige och nu är vi ledande på marknaden för pensions sparande respektive pensionsflytt. Utveck- lingen var god inom fonder och pensioner med ett sam- mantaget nettoinflöde på 2,5 md euro under året. Vi svarade mot kundernas behov och önskemål genom att bredda vårt utbud av sparprodukter, lansera sparkonton med hög ränta i Finland och Sverige, nya sparkonton med bindningstid i Norge och fler bind- ningstider för våra fasträntekonton i de digitala kana- lerna. I Sverige stärkte vi också vårt erbjudande inom ESG-relaterat sparande. Bolånen var i stort sett stabila under året på en fort- satt avslagen bostadsmarknad. När räntorna började gå ner fanns det tecken på att marknaden började åter- hämta sig. Efter våren ökade exempelvis efterfrågan på nya lånelöften. Vi arbetade vidare för att stärka vår ställning på den nordiska bolånemarknaden. I Sverige lanserade vi en bolåneprocess som kunderna kan följa i realtid på vår bolåneportal – något som vi är ensamma om på mark- naden. Mot slutet av året slutförde vi också förvärvet av Danske Banks norska privatkundsverksamhet. Detta är ett av våra största och viktigaste förvärv de senaste åren som stärker vår ställning i Norge och bekräftar att vi är en ledande bank inom bolån. Vi gjorde även stora ansträngningar för att förbättra säkerheten för våra kunder. Vi lanserade en ny BankID- app i Norge och införde olika skyddsåtgärder mot bedrägeri. Vårt nya svenska sparkonto med hög ränta har fördröjda uttag som gör det svårare för bedragare att komma åt pengarna. Numera låter vi också samtal från kunder som misstänker att de utsatts för bedrägeri gå före kön. Bedrägeribekämpning handlar också om att sprida kunskap och vi anordnade många webbina- rier och träffar där vi gav våra kunder handfasta råd om hur de kan skydda sig mot bedragare. Vi menar att detta arbete har gjort banken säkrare för våra kunder. Både bedrägerierna och de ekonomiska förlusterna till följd av bedrägeri minskade från 2023 till 2024. Kundnöjdheten låg kvar på en bra nivå och stärktes gentemot våra konkurrenter. Våra iOS- och Android- appar hade fortsatt höga betyg. I Sverige uppmärk sammades vår tillväxt och utveckling av Privata Affärer som utnämnde oss till årets bank 2024. Våra ESG-produkter utvecklades fortsatt bra och deras andel av bruttoinflödet till våra fonder uppgick till 36 procent, vilket var ett nytt rekord. Resultat Intäkterna ökade med 3 procent jämfört med föregå- ende år. Uppgången berodde främst högre intäkter från sparande efter stark försäljning och god utveckling på samtliga marknader. Bolånen ökade med 5 procent i lokala valutor till följd av det norska förvärvet och sti- gande efterfrågan. Inlåningen ökade med 5 procent i lokala valutor jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 1 procent till följd av högre bolånevolymer samt högre marginaler på bolån i Norge och Sverige. Detta motverkades delvis av lägre margi- naler på inlåning i hela Norden på grund av ränteutvecklingen. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 7 procent jämfört med 2023, vilket berodde på högre intäkter från sparande i hela Norden och högre intäkter från betal- ningar och kort i Norge och Sverige. Detta motverkades till viss del av lägre intäkter från utlåning i Danmark. Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2023 till följd av löneinflation samt investeringar i teknik och riskhantering i linje med vår affärsplan. Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till 87 mn euro (5 punkter), att jämföra med 112 mn euro (7punkter) för 2023. Detta var i linje med förväntningarna. Rörelseresultatet ökade med 5 procent och avkast- ningen på allokerat kapital (RoAE) minskade till 18 pro- cent, från 19 procent. Nedgången i RoAE berodde på ändringar i ramverket för intern allokering som ledde till högre allokerat kapital. ” Våra kunder uppskattar våra marknadsledande digitala tjänster och den proaktiva hjälp de får från Nordea.” Sara Mella Chef för Personal Banking Framgångar under 2024 Intäkterna ökade med 3 % och volymerna ökade. Förvärvade Danske Banks norska privatkunds- verksamhet. Utnämndes till årets bank i Sverige av Privata Affärer. Antalet aktiva digitala kunder ökade. Intäkter: 4 722 mn euro Kostnader: -2 321 mn euro Rörelseresultat: 2 314 mn euro K/I-tal: 49 % RoAE: 18 % Prioriteringar för 2025 Skapa marknadens bästa holistiska och sammanhängande kundupplevelser i alla våra kanaler, genom personanpassade digitala tjänster och kompetent rådgivning. Stärka vår ställning inom sparande på alla marknader, stärka vår övergripande ställning i Sverige och fördjupa vår relation med kunder som följde med det norska förvärvet. Öka vår operativa effektivitet genom att dra nytta av vår digitala kapacitet och nordiska skalfördelar. 30 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt BUSINESS BANKING Den tillförlitliga partnern för små och medelstora företag I Business Banking är vår ambition att vara huvudbank för små och medelstora företag och hjälpa dem att utvecklas och växa på ett hållbart sätt. Våra rådgivningstjänster och ett omfattande utbud av produkter och digitala lösningar bidrar till kundernas framgångar, såväl lokalt som internationellt. Vår verksamhet Vi är en fullservicebank för små och medelstora företag i Norden och vi erbjuder både grundläggande bank- tjänster och expertrådgivning för kundernas mer kom- plexa behov. Vi delar med oss av vårt kunnande om ett stort antal sektorer och hjälper uppstartsföretag och snabbväxande företag genom särskilda team på varje marknad. Med vår prisbelönta digitala kapacitet erbju- der vi kunderna smidiga banktjänster för vardagsären- den, samtidigt som vi frigör tid så att våra rådgivare kan tillgodose mer unika kundbehov. Vårt starka erbjudande inom ESG-relaterade rådgivningstjänster och produkter ger oss utmärkta förutsättningar att hjälpa kunderna att ställa om till hållbara affärsmodeller. Affärsutveckling Under 2024 behöll vi vårt fokus på att aktivt hjälpa våra kunder att stärka sin verksamhet och ta vara på tillväxt- möjligheter. Kundernas efterfrågan låg kvar på en bra nivå, trots att den nordiska företagsmarknaden var något avslagen. Det stabilare ränteläget och sjunkande inflation gav de små och medelstora företagen ett visst andrum i ett fortsatt tufft affärsklimat. Utlåningen ökade med 1 procent i lokala valutor jämfört med 2023. Vi hjälpte också kunderna att skaffa finansie- ring på kapitalmarknaden och tog därmed väl vara på det ökade intresset bland investerare. Provisionsintäkterna ökade i takt med stigande efterfrågan, främst inom betal- ningar, sparande och valutaderivat. Trots att den senaste tiden varit tuffare för vissa sek- torer som exempelvis bygg- och detaljhandel så uppvi- sade våra kunder ett stort mått av ekonomisk mot- ståndskraft och stabilitet. Våra kreditförluster, som främst drevs av några få företagsexponeringar, var fort- satt måttliga. Kreditkvaliteten var fortsatt stark, vilket speglar vår sunda riskprofil och väldiversifierade kreditportfölj. Under året fortsatte vi att investera för att förbättra kundupplevelsen. Vi ökade tillgängligheten hos råd- givarna i Kundservice, så att fler kunder kunde få den hjälp de behövde. Vi ökade också andelen lösta ärenden och minskade vänte tiderna ytterligare, vilket fick fler BUSINESS BANKING 31 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt kunder att vilja rekommendera oss. När vi förbättrar kvaliteten i vårt serviceerbjudande strävar vi alltid efter att frigöra våra nordiska skalfördelar. Under 2024 använde kundansvariga i hela regionen vårt verktyg med kundinformation för att snabbt få en bild av kundens ekonomi och behov, vilket också hjälpte dem att ge mer relevanta råd och ägna mer tid åt kunderna. Vi tog ytterligare steg mot vårt strategiska mål att bli den ledande digitala banken för små och medelstora företag genom att utveckla Nordea Business, vår nät- bank och bankapp. I Finland lanserade vi en uppdate- rad faktureringstjänst som gör det enklare för våra kun- der att få betalt för sina tjänster. I Norge flyttade vi över de sista kunderna till Nordea Business. Nu har våra kun- der i hela Norden tillgång till sina tjänster via en gemen- sam plattform i alla länder. En viktig del av vidareutvecklingen av vårt digitala erbjudande är att stadigt öka självbetjäningen inom centrala produktområden och därmed göra det enklare för kunderna att skaffa produkter som de behöver. Vårt mål är att kunderna ska kunna utföra de allra flesta dag- liga bankärenden på egen hand före 2025. Hållbarhet är viktigt både för oss som bank och för våra kunder, och vi fortsätter att utveckla vårt erbju- dande på det här området. Andelen gröna lån ökade till 13 procent av vår samlade kreditportfölj och den håll- barhetslänkade utlåningen ökade i alla länder. Vi fort- satte också vårt aktiva påverkansarbete gentemot kun- derna i de koldioxidintensiva sektorerna för att hjälpa dem att ta fram klimatomställningsplaner. Vårt arbete med att förbättra den övergripande kund- upplevelsen har gett resultat i form av högre kundnöjd- het i hela Norden och vi har knappat in på konkurren- terna. För andra året i rad fick vi utmärkelsen Bästa bankapp och Bästa nätbank för små och medelstora företag i samtliga nordiska länder från Global Finance. Resultat Intäkterna ökade med 2 procent jämfört med 2023. Uppgången berodde på ökad inlåning och utlåning, högre intäkter från sparande samt betalningar och kort, och högre nettoresultat av poster till verkligt värde. Detta motverkades delvis av lägre inlåningsmarginaler till följd av lägre räntor i Danmark, Finland och Sverige. Räntenettot var oförändrat då den högre inlåningen och utlåningen uppvägdes av lägre inlåningsmarginaler. Inlåningen ökade med 4 procent i lokala valutor medan utlåningen ökade med 1 procent. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 2 procent jämfört med 2023 till följd av högre intäkter från spa- rande samt från betalningar och kort. Detta motverka- des till viss del av lägre intäkter från utlåning. Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 7 procent jämfört med 2023 till följd av högre intäkter från försäljning av valutaprodukter. Kostnaderna var oförändrade. I linje med vår affärs- plan fortsätter vi att investera i teknisk infrastruktur, data och AI, vårt digitala erbjudande samt i riskhante- ring. K/I-talet minskade till 41 procent, vilket var en för- bättring med 1 procentenhet jämfört med 2023. Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till 130 mn euro (14 punkter). Kreditförlusterna drevs av ett litet antal enskilda exponeringar. Den underliggande kreditkvaliteten var fortsatt stark. Kreditportföljen är fortsatt diversifierad med god spridning mellan olika segment och länder. Rörelseresultatet uppgick till 1 907 mn euro, upp 1 pro- cent jämfört med 2023. Avkastningen på allokerat kapi- tal minskade från 18 procent till 17 procent för helåret, till följd av högre allokerat kapital och större kreditförluster. ” Små och medelstora företag utgör själva ryggraden i de nordiska ekonomierna. Och vi finns här för att stötta dem hela vägen.” Nina Arkilahti Chef för Business Banking Framgångar under 2024 Volymerna och intäkterna ökade med 2 % trots sjunkande räntor. Fick utmärkelsen Bästa bankapp och Bästa nätbank för små och medelstora företag i samtliga nordiska länder från Global Finance. De sista kunderna flyttades till Nordea Business i Norge. Samtliga kunder i Norden använder nu samma plattform. Andelen gröna lån ökade till 13 procent av vår samlade kreditportfölj. Intäkter: 3 448 mn euro Kostnader: -1 411 mn euro Rörelseresultat: 1 907 mn euro K/I-tal: 41 % RoAE: 17 % Prioriteringar för 2025 Stärka vår ställning på marknaden och fokusera på att öka intäkterna med god lönsamhet. Höja affärsvolymerna i Sverige och utvalda segment. Vara den ledande digitala banken och förstahandsvalet som hållbarhetspartner för små och medelstora företag. 32 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Förstahandsvalet som bank för stora nordiska företag och finansiella institut I Large Corporates & Institutions (LC&I) tillhandahåller vi en rad finansiella lösningar till stora nordiska företag och institutionella kunder. Vi betjänar också kunder via produkt- och specialistenheterna Markets och Investment Banking & Equities samt genom våra internationella företagskontor i New York, London och Shanghai. Vår verksamhet Vi tillgodoser bank- och finansieringsbehoven hos många av de mest framstående företagen och instituten i Norden som efterfrågar exceptionell kundservice. Dess- utom tillhandahåller vi tjänster inom både aktie- och obligationsemissioner, och för hantering av finansiella risker. I LC&I ingår också vår Markets-enhet, som erbju- der analyser och riskhanteringslösningar. På senare år har vi utvecklat vår ESG-rådgivning till en helt ny nivå och kan på så sätt effektivt stötta våra kunder i deras omställning till en hållbar framtid. Med vår diversifiering över hela Norden, vår optimerade kapitalhantering och vårt fokus på utvalda tillväxtmöjligheter har vi ett starkt utgångsläge för fortsatt god affärsutveckling. Affärsutveckling Vi är stolta över att vara en tillförlitlig partner för våra stora företag och institutionella kunder. Under 2024 uppskattade våra kunder återigen vårt aktiva stöd och vår rådgivning i det fortsatt osäkra läget med ränteänd- ringar och perioder med volatilitet och dämpad efter frågan. Trots dessa utmanande förutsättningar kunde vi, tack vare vår diversifiering, starka kreditkvali- tet och marknads ledande ställning, redovisa ett starkt finansiellt resultat och öka utlåningen och inlåningen med 1 respektive 12 procent. Investment Banking & Equities fortsatte att prestera väl och var nummer ett i Norden på aktiekapitalmarkna- den med flera stora transaktioner, bland annat DSV:s för- värv av DB Schenker. Affären tog tre år att genomföra och med ett värde på 14,3 md euro var den en av de största som någonsin genomförts av ett nordiskt företag. Vi var joint global coordinator och joint bookrunner för aktieemissionen som gjordes i samband med förvärvet och visade därmed att vi besitter den kunskap som krävs för att genomföra stora och komplexa affärer. Vi genom- förde en emission av två obligationer i två trancher om 5 md euro och 6 md euro för Europeiska unionen och agerade rådgivare vid Sampos offentliga erbjudande värt 2,2 md euro till aktieägarna i Topdanmark. Under 2024 genomförde vi också över 600 obligations- emissioner för våra kunder och hjälpte dem därmed att dra LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS 33 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt största möjliga fördel av det gynnsamma marknadsläget. Under året gjorde vi ytterligare framsteg i vårt digita- liseringsarbete. Vi slutförde lanseringen av Nordea Corporate Dashboard, en tjänst som ger större företags- kunder bra beslutsunderlag i form av tydliga och infor- mativa datavisualiseringar och statistik. Kundernas användning av vår lösning för automatiserad hantering av valutaflöden och likviditet ökade med omkring 30 procent jämfört med i fjol. Vi fortsatte också att aktivt stötta våra kunder på hållbarhetsområdet där vi har stärkt vår position inom hållbar finansiering. Under året förmedlade vi ytterli- gare 48 md euro i hållbar finansiering. Hittills har vi för- medlat 176 md euro och det innebär att vi är i fas med att förmedla 200 md euro i hållbar finansiering för stora företag och institutionella kunder till 2025. För att stärka vår ställning ytterligare fortsatte vi att vidareutveckla vårt strategiska verktyg för insamling av utsläppsdata och vår mognadstrappa för klimatomställ- ningsplaner. Mognadstrappan används för att följa upp omställningsarbetet och förbättra våra dialoger med kun- derna om ESG-frågor och den togs upp som en fallstudie i 2024 års lägesrapport från Net-Zero Banking Alliance. Vår ledande ställning på hållbarhetsområdet upp- märksammades också av Global Finance som utnämnde oss till världens, Västeuropas och Nordens bästa bank för omställnings- och hållbarhetslänkade obligationer. I Prosperas årliga mätning av kundnöjdhet behöll vi höga siffror bland de nordiska företagsbankerna med de bästa resultaten någonsin i Norge och på nordisk nivå. Resultat Intäkterna minskade med 1 procent jämfört med 2023 till följd av lägre nettoresultat av poster till verkligt värde. Detta uppvägdes delvis av ett starkt avgifts- och provisionsnetto. Räntenettot var stabilt. Utlåningen ökade med 1 pro- cent eftersom företagen även fortsättningsvis föredrog att skaffa kapital på obligationsmarknaden och dra nytta av de lägre räntorna. Inlåningen steg med 12 procent där ett antal större kunder i Danmark och Sverige stod för huvuddelen av ökningen. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 5 procent jämfört med 2023 till följd av ökade obligationsemissioner. Nettoresultat av poster till verkligt värde minskade med 9 procent till följd av lägre intäkter från riskhante- ring som berodde på ett mindre gynnsamt marknads- läge. Detta uppvägdes delvis av stabil kundaktivitet som fick intäkterna att öka i kundområdena. Kostnaderna minskade med 3 procent främst till följd av betydligt lägre lagstadgade avgifter och fortsatt strikt kostnadskontroll. Detta motverkades delvis av till- läggsinvesteringar i teknik och riskhantering, i linje med vår affärsplan. K/I-talet var 38 procent, vilket var i linje med förra året. Kreditförluster och liknande nettoresultat utgjordes av nettoåterföringar på 14 mn euro jämfört med netto- återföringar på 22 mn euro 2023, vilket speglar den starka underliggande kvaliteten i vår kreditportfölj. Vid årets slut uppgick reserveringarna till omkring 263 mn euro eller 0,5 procent av den samlade utlåningen i LC&I. Rörelseresultatet var stabilt och uppgick till 1 472 mn euro. Vi upprätthöll vår goda kapitaldisciplin. Avkastningen på allokerat kapital var 17 procent, i linje med förra året. ” Vi står vid kundernas sida i alla lägen och hjälper dem att växa och bli framgångsrika både på hemmaplan och ute i världen.” Petteri Änkilä Chef för Large Corporates & Institutions * Från 1 januari 2025 då han ersatte Martin A. Persson som utsetts till chef för Asset & Wealth Management. Framgångar under 2024 Fortsatt hög avkastning på eget kapital (RoAE): 17 procent. Rankades högst i viktiga konkurrensmätningar och uppnådde hög kundnöjdhet. Minskade de finansierade utsläppen av växthusgaser med 57 procent jämfört med 2019. Levererade starkt och stabilt kundstöd i fortsatt osäkra tider. Intäkter: 2 340 mn euro Kostnader: -882 mn euro Rörelseresultat: 1 472 mn euro K/I-tal: 38 % RoAE: 17 % Prioriteringar för 2025 Öka intäkterna i kärnverksamheten och strukturellt sänka våra kostnader för tillhandahållna tjänster. Optimera kapitalhanteringen genom effektiv användning av balansräkningen, nya kapitalmodeller och riskdelningstransaktioner. Vara förstahandsvalet som hållbarhetspartner för våra viktigaste nordiska företag och institutionella kunder. 34 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt ASSET & WEALTH MANAGEMENT Förstahandsvalet som förmögenhets förvaltare i Norden Asset & Wealth Management har ett brett utbud av prisbelönta produkter inom private banking, liv och pension samt kapitalförvaltningstjänster. Vår ambition är att vara förstahandsvalet som förmögenhetsförvaltare i alla nordiska länder och en ledande europeisk kapitalförvaltare som tillhanda- håller värdefull rådgivning, internationell räckvidd och ett konkurrens- kraftigt hållbarhetserbjudande. Vår verksamhet Vår ambition är att hjälpa vår breda kundbas – från private banking-kunder och företagskunder till stiftelser och institutionella investerare – att nå sina finansiella mål. Vi har ett brett nätverk med rådgivare i 17 länder, en ledande bankapp och genom vårt omfattande utbud av spar-, placerings- och banktjänster hjälper vi våra kunder att bygga upp sitt kapital och bevara det. Vi har en tydlig ansvarskänsla i vårt arbete. I vår fondförvaltning är vi aktiva som ägare för att åstad- komma positiva förändringar hos företagen som vi väljer att investera i. Vi har den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna erbjuda globalt konkurrens- kraftiga ESG-produkter så att våra kunder kan placera sitt kapital och få avkastning med ett syfte. Vi vill också säkra våra kunders framtid med en rad konkurrens- kraftiga produkter och tjänster inom liv- och pensionsförsäkring. Affärsutveckling Under 2024 var affärsutvecklingen god i Private Banking-enheten som växte på alla våra hemmamark- nader tack vare starkare kundrelationer och förvärv av nya kunder. Vi välkomnade bland annat kunderna som följde med förvärvet av Danske Banks private banking- verksamhet i Norge. Det goda resultatet ledde till ett nettoinflöde på 8,1 md euro under 2024. Nettoflödena följde en trend som blev allt positivare under året och speglade både större optimism bland kunderna och effektivitet i verk- samheten. Vi försvarade vår ställning som nummer ett i Norden totalt sett i Prosperas mätning av kundnöjdhet 2024 och utsågs till ”Best Private Bank” i Norden för andra året i rad av Professional Wealth Management, vid Global Private Banking Awards 2024. Vi bibehöll vårt fokus på att stärka kundupplevelsen. Vi vidareutvecklade våra digitala tjänster genom att lansera nya funktioner som gör det enklare för kun- derna att hantera sitt pensionssparande digitalt. Vi ASSET & WEALTH MANAGEMENT 35 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt förbättrade också upplevelsen för våra private banking- kunder med inspirerande innehåll och intressant infor- mation i alla våra digitala kanaler. Som ett erkännande av vår starka prestation inom private banking fick vi utmärkelsen ”Best Private Bank” i Norden och Sverige och ”Highly Commended Private Bank” i Danmark av Professional Wealth Management, vid Global Private Banking Awards 2024. Vi blev även utsedda till ”Best Private Bank” på alla våra hemma- marknader av Global Finance. Det förvaltade kapitalet ökade med 11 procent jämfört med förra året och uppgick till 422 md euro, vilket var ett nytt rekord. Förvaltningsresultatet var fortsatt starkt, trots att det sammanlagda nettoflödet återigen påverkades av negativa flöden i de internationella kana- lerna. Med ett ränteläge som ännu inte har normalise- rats och fortsatt hög geopolitisk osäkerhet fördrog många internationella kunder att hålla kvar vid alterna- tiva produkter som ränte- och penningmarknadsfonder. I de nordiska kanalerna var inflödet fortsatt starkt. Vår enhet Asset Management, som sköter den aktiva fondförvaltningen och den diskretionära förvaltningen för institutionella kunder, upplevde ett stort intresse för våra hållbarhetsstrategier. En amerikansk kund investe- rade 450 mn dollar i vår Global Stars Equity Fund. Londonbaserade MainStreet Partners, ESG-partner till flera framstående investerare och distributörer, till- delade Nordea 1 European Stars Equity Fund utmärkel- sen ”ESG Champion 2024” för bästa europeiska ESG- aktiefond. Under året beslutade svenska Fondtorgs nämnden (FTN) att inkludera fonden i sitt fondtorg för premiepensionssystemet. Nordeas starka distributionsförmåga och omfattande kapitalförvaltningsverksamhet speglades också av en högre rankning i Investment & Pensions Europes årliga tabell över de 500 bästa kapitalförvaltarna i världen. Nordea Asset Management tog sig för första gången in på topp 100 genom att klättra fem placeringar till plats 96. I Life & Pension, som har ett heltäckande utbud av pensions-, kapitalförsäkrings- och riskprodukter, steg bruttopremieintäkterna till en ny rekordnivå efter fort- satt god utveckling på marknaden för pensionsflytt i både Sverige och Norge. I Sverige lanserade vi vårt tjänstepensionserbjudande Nordea Node som har rönt stort intresse från kunderna. Nordea Node är det nya namnet på Advinans, som vi förvärvade 2023. I Danmark utnämndes vårt livförsäkringsbolag till årets pensionsbolag 2024 av Finanswatch och EY. Resultat Intäkterna steg med 5 procent jämfört med 2023 och uppgick till 1,4 md euro. Uppgången berodde främst på högre provisionsnetto i Private Banking till följd av högre förvaltat kapital. Räntenettot var 321 mn euro, upp 8 procent jämfört med 2023, och drevs främst av högre räntor. Utlåningen ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Inlå- ningen ökade med 2 procent. Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 989 mn euro, upp 1 procent jämfört med föregående år till följd av högre förvaltat kapital i Private Banking som mer än uppvägde det utmanande marknadsläget för distribu- tionen till institutionella kunder och tredjepartskunder. Nettoresultat av försäkringsverksamhet ökade med 32 procent till 95mn euro, främst till följd av högre rän- tor i Norge och högre resultat från försäkringsprodukter i Danmark. Nettoresultat av poster till verkligt värde var 44 mn euro, upp från 36 mn euro 2023. Ökningen berodde främst på vinster från investeringar relaterade till eget kapital i Life & Pension. Kostnaderna minskade med 1 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av lägre resolutions- avgifter och lägre personalkostnader. Kreditförluster och liknande nettoresultat förbättra- des till 0 mn euro från 1 mn euro 2023. Rörelseresultatet var 832 mn euro, en ökning med 10procent jämfört med föregående år. K/I-talet förbätt- rades till 43 procent, från 45 procent 2023. Avkast- ningen på allokerat kapital var 35 procent, en minskning med 1 procentenhet till följd av högre allokerat kapital. ” Djup kunskap, internationell räckvidd och gedigen erfarenhet inom ansvarsfulla investeringar – det är så vi hjälper våra kunder att få en bättre avkastning.” Martin A Persson Chef för Asset & Wealth Management * Från 1 januari 2025 då han efterträdde Snorre Storset. Framgångar under 2024 Starkt resultat inom private banking med ett nettoinflöde på 8,1 md euro. Förvärvade Danske Banks norska private banking- verksamhet. Försvarade vår ställning som nummer ett i Norden totalt sett i Prosperas mätning av kundnöjdhet. Intäkter: 1 447 mn euro Kostnader: -615 mn euro Rörelseresultat: 832 mn euro K/I-tal: 43 % RoAE: 35 % Prioriteringar för 2025 Fortsätta öka tillväxten inom private banking och vara den ledande förmögenhetsförvaltaren i Norden, förstahandsvalet för entreprenörer och företagare. Fortsätta öka tillväxten inom privat pensionssparande och tjänstepensioner och vara den ledande leverantören i Norden. Vara en ledande europeisk kapitalförvaltare, med ett förstklassigt ESG-erbjudande. 36 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Ett partnerskap som fungerar på alla nivåer Simon Petrén är vd för Humble Group, ett globalt före- tag inom livsmedelsteknik med inriktning på innovativa, hälsosamma och hållbara konsumentprodukter. Han har varit Nordea-kund sedan 2015. ”Jag är mycket nöjd med Nordea Private Banking – de stöttar verkligen sina kunder och har ett attraktivt erbju- dande. Faktum är att jag brukar rekommendera Nordea både till entreprenörer i mitt nätverk och till våra nyför- värvade företag. Deras erbjudande och service håller högsta klass och gör mitt hektiska liv enklare”, säger Simon Petrén, vd och en av grundarna av Humble Group. Simon Petrén är numera också företagskund i Nordea. Han menar att det har stärkt hans affärsrelation med banken. ”Nordea är verkligen en fullservicebank för företag och dessutom är de pragmatiska, snabba och dynamiska, och det passar perfekt för ett entreprenörsinriktat företag som Humble”, säger han. Humble Group genomförde nyligen en riktad nyemission och tog upp nya lån hos Nordea och två andra svenska banker. Detta hjälpte företaget att optimera sin kapital- struktur och lösa in sina utestående obligationer i förtid. ”Rekommendationen vi fick om att lösa in obliga- tionerna var mycket framsynt och den har betytt mycket för vårt företag”, säger Simon Petrén. Simon Petrén Vd, Humble Group ” Nordea Private Banking gör mitt hektiska liv enklare.” 37 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Förvaltnings- berättelse 38 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Innehåll Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året .....................................................................39 Utsikter ................................................................................................................... 39 Finansiell översikt 2024 ................................................................................40 Femårsöversikt .................................................................................................. 42 Nyckeltal ................................................................................................................43 Affärsområdesresultat .................................................................................. 44 Övrig information ............................................................................................. 46 Huvudsaklig koncernstruktur.................................................................... 47 Risker och riskhantering ...............................................................................48 Världsekonomin och finansmarknaden .............................................. 50 Nordeas aktie och kreditbetyg ..................................................................51 Kapitalhantering och nya regelverk ...................................................... 54 Bolagsstyrningsrapport 2024 ...................................................................59 Styrelse ..................................................................................................................64 Koncernledning ................................................................................................. 69 Koncernfunktioner .......................................................................................... 70 Nordeas organisation .................................................................................... 70 Ersättningar ..........................................................................................................74 Riktlinjer för intressekonflikter ..................................................................77 Ansvarstagande skattebetalare ............................................................... 78 Rapportering per land .....................................................................................81 Viktiga immateriella resurser ..................................................................... 82 Hållbarhetsförklaring .....................................................................................83 Allmän information ....................................................................................83 Miljöinformation ........................................................................................ 104 Upplysningar enligt EU:s taxonomi.......................................... 104 E1 Klimatförändringar ....................................................................... 140 E4 Biologisk mångfald och ekosystem ................................... 174 Samhällsansvarsinformation .............................................................177 S1 Den egna arbetskraften ............................................................ 177 S4 Konsumenter och slutanvändare .......................................185 Bolagsstyrningsinformation ................................................................ 191 G1 Ansvarsfullt företagande .......................................................... 191 Förslag till vinstdisposition .......................................................................194 Händelser efter räkenskapsperiodens slut .....................................194 Ordlista .................................................................................................................195 39 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Viktiga händelser under året Urval av viktiga händelser 2024 Första kvartalet • Bokslutskommuniké för 2023: Stark kapitaltillväxt möjliggjorde ökad utdelning per aktie. Uppdatering av Nordeas utsikter för 2025: avkastning på eget kapital som överstiger 15 procent. • Årsredovisning, inklusive hållbarhetsnoter, och Ersättningsrapport för styrande organ publiceras. • Nordeas ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 21 mars i Helsingfors och kan följas via direkt webbsändning. • Nordea slutför fjärde programmet för återköp av egna aktier till ett värde av 1,0 md euro. Andra kvartalet • Resultat för första kvartalet 2024: Stark lönsamhet och låga kreditförluster. • Utdelning: 0,92 euro per aktie, en ökning med 15 procent jämfört med 2022. Sammanlagt 3,2 md euro betalas till aktieägarna, som inkluderar över 580 000 privatpersoner och flera pensionsfonder i Norden. Tredje kvartalet • Halvårsrapport 2024: Fortsatt hög kvalitet i intäkts- tillväxten och ökad inlåning. • ECB godkänner Nordeas nya kapitalmodeller för privat lån och de nya modellerna börjar användas under tredje kvartalet. • Nordea träffar uppgörelse med amerikansk myndighet kring gamla rutiner för bekämpning av penningtvätt. • Nordea högst rankad bland nordiska konkurrenter i Sustainalytics utvärdering av ESG-risk. • Nordea emitterar tre primärkapitallån (AT1-lån) inom ramen för sitt Global Medium Term Note Programme. Fjärde kvartalet • Resultat för tredje kvartalet 2024: Upprätthåller en stark kapitalposition och fortsatt hög standard i verksamhe- ten. Uppjusterade utsikter för 2024: avkastning på eget kapital höjs från över 15 procent till över 16procent. • Nordea inleder ett nytt återköpsprogram för egna aktier till ett värde av högst 250 mn euro efter införan- det av de nya kapitalmodellerna för privatlån. • Nordea slutför förvärvet av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge (omkring 235 000 kunder). • Martin Persson och Petteri Änkilä utnämns till chef för Asset & Wealth Management respektive Large Corporates & Institutions. Snorre Storset lämnar koncernledningen och sin befattning som chef för Asset & Wealth Management. • Group Business Support-funktionen delas upp i två nya enheter: Group Technology och Group Business Support under ledning av Kirsten Renner respektive Mads Skovlund Pedersen. Erik Ekman lämnar koncern- ledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. • Nordea utses till årets bank i Sverige. Utsikter 2 Finansiella utsikter för 2025 (nya) Nordeas utsikter för 2025 är en avkastning på eget kapital som överstiger 15 procent. Kapitalpolicy En kapitalbuffert på 150 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen. Utdelningspolicy Nordeas utdelningspolicy stipulerar en utdelningskvot på 60–70 procent, vilken gäller för resultat som genere- ras under räkenskapsåret. Nordea kommer löpande att utvärdera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut överskottskapital. Resultatet i korthet 2024 Kärnprimärkapitalrelation 15,8 % Rörelseresultat 6,5 md euro Avkastning på eget kapital 16,7 % K/I-tal 44,1 % / 43,1 % 1 1) Exklusive lagstadgade avgifter. 2) Utsikter per 30 januari 2025. 40 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Finansiell översikt 2024 Resultat och nyckeltal 2024 Koncernresultat och nyckeltal 2024 Mn euro 2024 2023 Förändr. % Räntenetto 7 594 7 451 2 Avgifts- och provisionsnetto 3 157 3 021 5 Nettoresultat av försäkringsverksamhet 253 217 17 Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 023 1 014 1 Övriga rörelseintäkter 57 40 43 Summa rörelseintäkter 12 084 11 743 3 Summa rörelsekostnader exklusive resolutionsavgifter -5 213 -4 922 6 Summa rörelsekostnader -5 330 -5 238 2 Resultat före kreditförluster 6 754 6 505 4 Kreditförluster och liknande nettoresultat 1 -206 -167 23 Rörelseresultat 6 548 6 338 3 Skatt -1 489 -1 404 6 Årets resultat 5 059 4 934 3 K/I-tal, % 44,1 44,6 – Avkastning på eget kapital, % 16,7 16,9 – Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,44 1,37 5 Avkastning på tillgångar, % 0,8 0,8 – Soliditet, % 5,2 5,3 – 1) Innefattar justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde i Nordea Kredit. Resultatet 2024 i korthet Rörelseintäkterna ökade med 3 procent 2024 jämfört med 2023. Rörelsekostnaderna ökade till 5 330 mn euro. Kreditförluster och liknande nettoresultat var i stort sett stabila och uppgick till 6 punkter (5 punkter). Rörelseresultatet ökade med 3procent. Intäkter Räntenetto Räntenettot ökade med 2 procent. Uppgången berodde främst på högre ränteintäkter på eget kapital och ett högre resultat i Treasury. Detta motverkades till viss del av lägre inlåningsmarginaler och högre utlåningskostnader. Utlåning Exklusive repor och värdepapperslån ökade utlåningen till allmänheten med 3 procent i lokala valutor. Förvärvet i Norge ökade utlåningen i Personal Banking (4 procent i lokala valutor där ökningen delvis berodde på förvärvet i Norge). Utlåningen steg också i Business Banking (1 pro- cent i lokala valutor), och i Large Corporates & Institutions (1 procent i euro). Inlåning Exklusive repor och värdepapperslån ökade inlåningen från allmänheten med 8 procent i lokala valutor. Inlåningen ökade i Personal Banking (5 procent i lokala valutor där ökningen delvis berodde på förvärvet i Norge). Den ökade också i Business Banking (4 procent i lokala valutor) och i Large Corporates & Institutions (12 procent i euro). Avgifts- och provisionsnetto Avgifts- och provisionsnettot ökade med 5 procent, främst till följd av högre intäkter från sparande som kom av till- växten i förvaltat kapital, högre intäkter från betalningar och kort samt högre intäkter från mäkleri och rådgivning. Detta motverkades till viss del av lägre intäkter från utlåningsprodukter. Nettoresultat av försäkringsverksamhet Nettoresultat av försäkringsverksamhet ökade med 17 procent till följd av lägre avsättningar för utbetalningar i Danmark. Nettoresultat av poster till verkligt värde Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 1 pro- cent till 1 023 mn euro främst till följd av hög efterfrågan på riskhanteringsprodukter, särskilt valuta- och räntepro- dukter. Den senare delen av året utmärktes av stigande räntor och högre volatilitet på den europeiska och nord- iska obligationsmarknaden vid tiden kring presidentvalet i USA, vilket medförde utmaningar för Treasury och mark- nadsgarantverksamheten i Markets. Resultatandelar i intresseföretag och övriga rörelseintäkter Intäkterna från resultatandelar i intresseföretag uppgick till 10 mn euro, upp från -3 mn euro. Övriga rörelseintäkter uppgick till 47 mn euro, upp från 43 mn euro. Kostnader Rörelsekostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2023. De högre kostnaderna drevs av inflation och ytterli- gare investeringar i teknik och riskhantering. Personal- kostnaderna ökade med 7 procent. Övriga kostnader ökade med 27 procent. Avskrivningarna minskade med 29 procent främst till följd av nedskrivningar av immate- riella tillgångar under 2023. Personalkostnader och anställda Personalkostnader, betydande avtal med nyckelpersoner i ledande befattningar, könsfördelning och antalet anställda per land presenteras i not K8. Mer information finns på sidorna 256–269. Kreditförluster och liknande nettoresultat Kreditförlusterna för 2024 låg på i stort sett samma nivå som förra året och uppgick till 198 mn euro (187 mn euro). Det motsvarar en årlig kreditförlustrelation på 7 punkter (7 punkter) för utlåning värderad till upplupet anskaffnings- värde. Inklusive omvärderingsförluster på 8 mn euro från den danska hypoteksportföljen uppgick kreditförluster och liknande nettoresultat till 206 mn euro, vilket motsvarar 6punkter (5 punkter). De individuellt beräknade kreditförlusterna uppgick till 224 mn euro och utgjordes av avsättningar främst för små och medelstora företag, låga bortskrivningar och ett begränsat antal återföringar. De modellberäknade avsätt- ningarna uppgick till 55 mn euro och avsåg främst ford- ringar i kategori 3. Reserveringarna enligt ledningens bedömning minska- des under året med 81 mn euro, från 495 mn euro till 414 mn euro till följd av de förbättrade utsikterna för Norden. Den höga nivån har behållits mot bakgrund av ris- kerna med det instabila geopolitiska och makroekonomiska läget. Den sammantagna reserveringsnivån och -täckningen var stabil. Rörelseresultat Rörelseresultatet ökade med 3 procent till 6 548 mn euro, till följd av högre intäkter. Skatter Den effektiva skattesatsen under 2024 var 22,7 procent, i stort sett oförändrat jämfört med 2023 då siffran var 22,2procent. Årets resultat och avkastning på eget kapital Årets resultat ökade med 3 procent till 5 059 mn euro. Avkastningen på eget kapital var 16,7 procent (16,9procent). 41 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Finansiell översikt 2024, forts. Kapitalposition Kärnprimärkapitalrelationen var 15,8 procent vid utgången av 2024, ner från 17,0 procent i fjol, och kärnprimärkapita- let uppgick till 24,6 md euro (23,6 md euro i fjol). Den totala kapitalrelationen var 21,0 procent och kapitalbasen uppgick till 32,8 md euro vid utgången av 2024. Kapitalpositionen presenteras under ”Kapitalhantering och nya regelverk” på sidorna 54–58 och i Nordeas kapi- tal- och riskhanteringsrapport på nordea.com. Nordeas upplåning Under 2024 emitterade Nordea cirka 19,4 md euro i lång- fristig skuld (exklusive danska säkerställda obligationer och långfristiga bankcertifikat), varav cirka 14,0 md euro i säkerställda obligationer och 5,4 md euro i seniora obliga- tioner. Över hälften emitterades i skandinaviska valutor, och de säkerställda obligationerna övervägde. Nordea emitterade också 2,2 md euro i form av efterställda skulder. Nordea fortsatte under 2024 att dra nytta av en väl avvägd hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversi- fierad och stark finansieringsbas och en diversifierad likvi- ditetsbuffert. Nordea Bank Abp uppfyllde under hela 2024 kravet gällande likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valu- tor tillsammans. Nordeas likviditetshantering presenteras på sidorna 280–310. En löptidsanalys finns i not K10.3 ”Löptidsanalys” på sidorna 277–278. För ytterligare infor- mation, se även not K11 ”Risk- och likviditetshantering” på sidorna 280–310. Balansräkning 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 50 622 Utlåning 364 613 349 100 Räntebärande värdepapper 73 464 68 000 Aktier och andelar 35 388 22 158 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 60 879 50 531 Derivatinstrument 25 211 26 525 Övriga tillgångar 17 238 17 766 Summa tillgångar 623 355 584 702 Skulder Skulder till kreditinstitut 28 775 29 504 In– och upplåning från allmänheten 232 435 210 062 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 61 713 51 573 Skulder till försäkringstagare 30 351 27 568 Emitterade värdepapper 188 136 182 548 Derivatinstrument 25 034 30 794 Övriga skulder 24 475 21 428 Summa skulder 590 919 553 477 Tillgångar Tillgångarna ökade med 39 md euro jämfört med 2023. Uppgången berodde främst på ökningar i ”Utlåning”, ”Räntebärande värdepapper” och ”Aktier och andelar” på sammanlagt 34 md euro. Förvärvet av Danske Banks pri- vatkunds- och private banking-verksamhet i Norge ökade ”Utlåning” med 9 md euro medan den övriga ökningen av ”Utlåning” främst berodde på repotransaktioner. Ökningen i ”Aktier och andelar” berodde främst på den positiva börsutvecklingen tillsammans med valutarörelser och inflöden. Vidare ökade ”Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” med 10 md euro till följd av den gynnsamma börsutvecklingen. Ökningen i ”Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” motverka- des av en liknande ökning i ”Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” på skuldsidan. Skulder Skulderna ökade med 37 md euro jämfört med 2023. Uppgången berodde främst på ökningar i ”In- och upp- låning från allmänheten” och i ”Inlåning i placeringsport- följer och fondförsäkringsavtal” på sammanlagt 33 md euro. Förvärvet av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge ökade ”In– och upplåning från allmänheten” med 3 md euro medan den övriga ökningen främst berodde på repotransaktioner. Ökningen i ”Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” speglade ökningen på tillgångssidan enligt ovan. 42 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Femårsöversikt Resultaträkning Mn euro 2024 2023 2022 1 2021 2020 Räntenetto 7 594 7 451 5 664 4 925 4 515 Avgifts- och provisionsnetto 3 157 3 021 3 186 3 495 2 959 Nettoresultat av försäkringsverksamhet 253 217 173 – – Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 023 1 014 1 160 1 119 900 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 10 -3 -8 -6 -1 Övriga rörelseintäkter 47 43 83 87 93 Summa rörelseintäkter 12 084 11 743 10 258 9 620 8 466 Personalkostnader -3 106 -2 908 -2 793 -2 759 -2 752 Övriga kostnader -1 530 -1 206 -1 108 -1 002 -1 084 Lagstadgade avgifter -117 -316 -322 -224 -202 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -577 -808 -611 -664 -605 Summa rörelsekostnader -5 330 -5 238 -4 834 -4 649 -4 643 Resultat före kreditförluster 6 754 6 505 5 424 4 971 3 823 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -8 20 -13 83 48 Kreditförluster, netto -198 -187 -36 -118 -908 Rörelseresultat 6 548 6 338 5 375 4 936 2 963 Skatt -1 489 -1 404 -1 189 -1 105 -698 Årets resultat 5 059 4 934 4 186 3 831 2 265 1) Exklusive följande jämförelsestörande poster under 2022: en icke avdragsgill förlust från överföringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakursförluster avseende verksam- het i Ryssland och en förlust på 8 mn euro (6 mn euro efter skatt) från fondinnehav i Ryssland, båda redovisade under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, samt kre- ditförluster på 76 mn euro (64 mn euro efter skatt) från utlåning med direkt koppling till ryska motparter, redovisade under ”Kreditförluster, netto”. Balansräkning Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2021 31 dec 2020 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 50 622 61 815 47 495 32 955 Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 7 025 4 272 5 446 2 392 6 246 Utlåning till allmänheten 357 588 344 828 345 743 345 050 329 765 Räntebärande värdepapper och pantsatta finansiella instrument 73 464 68 000 68 226 65 051 66 304 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 60 879 50 531 43 639 46 912 36 484 Derivatinstrument 25 211 26 525 36 578 30 200 44 770 Övriga tillgångar 52 531 39 818 33 282 33 073 35 636 Tillgångar som innehas för försäljning 95 106 – 180 – Tillgångar 623 355 584 702 594 729 570 353 552 160 Skulder till kreditinstitut 28 775 29 504 32 869 26 961 23 939 In- och upplåning från allmänheten 232 435 210 062 217 464 205 801 183 431 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 61 713 51 573 44 770 48 201 37 534 Skulder till försäkringstagare 30 351 27 568 26 110 19 595 18 178 Emitterade värdepapper 188 136 182 548 179 803 176 365 174 309 Derivatinstrument 25 034 30 794 40 102 31 485 47 033 Efterställda skulder 7 410 5 720 5 401 6 850 6 941 Övriga skulder 17 065 15 708 17 366 21 592 27 055 Eget kapital 32 436 31 225 30 844 33 503 33 740 Skulder och eget kapital 623 355 584 702 594 729 570 353 552 160 43 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nyckeltal 1 Nyckeltal, koncernen 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat per aktie före utspädning, euro 1,44 1,37 0,94 0,95 0,55 Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,44 1,37 0,94 0,95 0,55 Aktiekurs 2 , euro 10,50 11,23 10,03 10,79 6,67 Föreslagen/verkställd utdelning per aktie, euro 0,94 0,92 0,80 0,69 0,39 Eget kapital per aktie 2 , euro 9,30 8,86 8,46 8,51 8,35 Potentiellt antal utestående aktier 2 , miljoner 3 503 3 528 3 654 3 966 4 050 Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 3 505 3 579 3 782 4 025 4 039 Avkastning på eget kapital, % 16,7 16,9 11,8 11,2 7,1 Kapital under förvaltning 2 , md euro 422,0 378,5 358,9 411,3 351,4 K/I-tal, % 44 45 50 48 55 Kreditförluster på årsbasis, punkter 6 5 4 4 35 Kärnprimärkapitalrelation, exklusive Basel I golv 2,4 , % 15,8 17,0 16,4 17,0 17,1 Primärkapitalrelation, exklusive Basel I golv 2,3 , % 18,4 19,4 18,7 19,1 18,7 Total kapitalrelation, exklusive Basel I golv 2,3 , % 21,0 22,2 20,8 21,2 20,5 Primärkapital 2,3 , mn euro 28,7 26,8 27,2 29,0 29,1 Riskexponeringsbelopp, exklusive Basel I golv 2 , md euro 156 139 145 152 155 Antal anställda (omräknat till heltidstjänster) 2 30 157 29 153 28 268 26 894 28 051 Avkastning på ekonomiskt kapital 3 , % 32,4 31,2 30,8 33,5 33,7 1) För mer information om nyckeltal som definierats som alternativa resultatmått, se nordea.com/en/investor-relations/reports-and-presentations/group-interim-reports/. Alla nyckeltal speglar Nordeas kvarvarande verksamhet. 2) Vid årets slut. 3) Inklusive årets resultat. 4) Inklusive årets resultat justerat för upplupen utdelning. Nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster, koncernen 2024 2023 2022 1 2021 2020 Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,44 1,37 1,10 0,95 0,55 K/I-tal exklusive lagstadgade avgifter, % 43,1 41,9 44,0 46,0 52,5 Avkastning på eget kapital, % 16,7 16,9 13,8 11,2 7,1 1) Jämförelsestörande poster, se sidan 42 för mer information. Nyckeltal, moderföretaget 2024 2023 2022 2021 2020 Avkastning på eget kapital, % 15,0 17,3 14,1 11,0 6,8 Avkastning på tillgångar, % 1,0 1,2 0,9 0,8 0,5 K/I-tal, % 47 46 43 51 57 Kreditförluster, punkter 7 9 -1 -1 57 Kärnprimärkapitalrelation 1,2 , % 16,9 17,4 16,7 17,8 18,5 Primärkapitalrelation 1,2 , % 20,0 20,0 19,3 20,2 20,4 Total kapitalrelation 1,2 , % 23,1 23,1 21,6 22,6 22,3 Kärnprimärkapital 2 , mn euro 21 333 20 355 20 283 22 646 24 156 Primärkapital 2 , mn euro 25 447 23 555 23 565 25 777 26 743 Riskexponeringsbelopp 2 , mn euro 132 011 125 260 127 299 130 626 132 943 1) Inklusive årets resultat. 2) Vid årets slut. 44 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Affärsområdesresultat Nordeakoncernens organisation är uppbyggd kring fyra huvudsakliga affärsområden: Personal Banking, Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset & Wealth Management. Utöver affärsområdena innefattar organisationen även Koncernfunktioner, som utgörs av: Group Business Support 1 , Group Finance, Group Risk, Group Compliance, Chief of Staff Office, Group Legal, Group People, Group Brand, Communication and Marketing och Group Internal Audit. 1) Den 1 februari 2025 delades Group Business Support-funktionen upp i två nya enheter: Group Technology och Group Business Support. Totalt Nordeakoncernen och affärsområden Mn euro Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions Asset & Wealth Management Koncern funktioner Nordea koncernen Förändring 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 % Räntenetto 3 380 3 341 2 378 2 368 1 430 1 429 321 296 85 17 7 594 7 451 2 Avgifts- och provisionsnetto 1 131 1 059 590 580 480 459 989 975 -33 -52 3 157 3 021 5 Nettoresultat av försäkringsverksamhet 122 123 36 21 1 0 95 72 -1 1 253 217 17 Nettoresultat av poster till verkligt värde 78 70 405 380 430 474 44 36 66 54 1 023 1 014 1 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 1 1 6 -5 0 0 -2 -2 5 3 10 -3 – Övriga rörelseintäkter 10 3 33 34 -1 2 0 0 5 4 47 43 9 Summa rörelseintäkter 4 722 4 597 3 448 3 378 2 340 2 364 1 447 1 377 127 27 12 084 11 743 3 Summa rörelsekostnader -2 321 -2 280 -1 411 -1 413 -882 -910 -615 -620 -101 -15 -5 330 -5 238 2 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -10 2 1 8 0 9 0 1 1 0 -8 20 – Kreditförluster, netto -77 -114 -131 -88 14 13 0 -2 -4 4 -198 -187 – Rörelseresultat 2 314 2 205 1 907 1 885 1 472 1 476 832 756 23 16 6 548 6 338 3 K/I-tal, % 49 50 41 42 38 38 43 45 – – 44 45 – Avkastning på allokerat kapital 1 , % 18 19 17 18 17 17 35 36 – – 17 17 – Volymer, md euro Summa utlåning 2 172,0 167,9 93,7 94,9 52,6 52,1 12,2 11,7 -1,5 -2,6 329,0 324,0 2 Summa inlåning 2 89,5 86,2 53,6 52,5 52,7 47,0 12,4 12,2 7,2 4,7 215,4 202,6 6 1) Motsvarar avkastning på eget kapital för Nordeakoncernen. 2) Exklusive återköpsavtal och avtal om ut-/inlåning av värdepapper. 45 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Affärsområdesresultat, forts. Personal Banking Intäkterna ökade med 3 procent jämfört med föregående år. Uppgången berodde främst högre intäkter från sparande efter stark försäljning och god utveckling på samtliga marknader. Bolånen ökade med 5 procent i lokala valutor till följd av det norska förvärvet och stigande efterfrågan. Inlåningen ökade med 5 procent i lokala valutor jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 1 procent till följd av högre bolånevolymer samt högre marginaler på bolån i Norge och Sverige. Detta motverkades delvis av lägre marginaler på inlåning i hela Norden på grund av ränteutvecklingen. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 7 pro- cent jämfört med 2023, vilket berodde på högre intäkter från sparande i hela Norden och högre intäkter från betalningar och kort i Norge och Sverige. Detta motverkades till viss del av lägre intäkter från utlåning i Danmark. Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2023 till följd av löneinflation samt investe- ringar i teknik och riskhantering i linje med vår affärsplan. Kreditförluster och liknande nettoresultat upp- gick till 87 mn euro (5 punkter), att jämföra med 112 mn euro (7 punkter) för 2023. Detta var i linje med förväntningarna. Rörelseresultatet ökade med 5 procent och avkastningen på allokerat kapital (RoAE) mins- kade till 18 procent, från 19 procent. Nedgången i RoAE berodde på ändringar i ramverket för intern allokering som ledde till högre allokerat kapital. Business Banking Intäkterna ökade med 2 procent jämfört med 2023. Uppgången berodde på ökad inlåning och utlåning, högre intäkter från sparande samt betalningar och kort, och högre nettoresultat av poster till verkligt värde. Detta motverkades del- vis av lägre inlåningsmarginaler till följd av lägre räntor i Danmark, Finland och Sverige. Räntenettot var oförändrat då den högre inlå- ningen och utlåningen uppvägdes av lägre inlå- ningsmarginaler. Inlåningen ökade med 4 procent i lokala valutor medan utlåningen ökade med 1 procent. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 2 pro- cent jämfört med 2023 till följd av högre intäkter från sparande samt från betalningar och kort. Detta motverkades till viss del av lägre intäkter från utlåning. Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 7 procent jämfört med 2023 till följd av högre intäkter från försäljning av valutaprodukter. Kostnaderna var oförändrade. I linje med vår affärsplan fortsätter vi att investera i teknisk infrastruktur, data och AI, vårt digitala erbjudande samt i riskhantering. K/I-talet minskade till 41 procent, vilket var en förbättring med 1 pro- centenhet jämfört med 2023. Kreditförluster och liknande nettoresultat upp- gick till 130 mn euro (14 punkter). Kredit förlusterna drevs av ett litet antal enskilda exponeringar. Den underliggande kreditkvaliteten var fortsatt stark. Kreditportföljen är fortsatt diversifierad med god spridning mellan olika segment och länder. Rörelseresultatet uppgick till 1 907 mn euro, upp 1 procent jämfört med 2023. Avkastningen på allokerat kapital minskade från 18 procent till 17procent för helåret, till följd av högre allokerat kapital och större kreditförluster. Large Corporates & Institutions Intäkterna minskade med 1 procent jämfört med 2023 till följd av lägre nettoresultat av poster till verkligt värde. Detta uppvägdes delvis av ett starkt avgifts- och provisionsnetto. Räntenettot var stabilt. Utlåningen ökade med 1 procent eftersom företagen även fortsättnings- vis föredrog att skaffa kapital på obligations- marknaden och dra nytta av de lägre räntorna. Inlåningen steg med 12 procent där ett antal större kunder i Danmark och Sverige stod för huvuddelen av ökningen. Avgifts- och provisionsnettot ökade med 5 pro- cent jämfört med 2023 till följd av ökade obliga- tionsemissioner. Nettoresultat av poster till verk- ligt värde minskade med 9 procent till följd av lägre intäkter från riskhantering som berodde på ett mindre gynnsamt marknadsläge. Detta upp- vägdes delvis av stabil kundaktivitet som fick intäkterna att öka i kundområdena. Kostnaderna minskade med 3 procent främst till följd av betydligt lägre lagstadgade avgifter och fortsatt strikt kostnadskontroll. Detta motver- kades delvis av tilläggsinvesteringar i teknik och riskhantering, i linje med vår affärsplan. K/I-talet var 38 procent, vilket var i linje med förra året. Kreditförluster och liknande nettoresultat utgjordes av nettoåterföringar på 14 mn euro jäm- fört med nettoåterföringar på 22 mn euro 2023, vilket speglar den starka underliggande kvaliteten i vår kreditportfölj. Vid årets slut uppgick reserve- ringarna till omkring 263 mn euro eller 0,5 procent av den samlade utlåningen i LC&I. Rörelseresultatet var stabilt och uppgick till 1 472 mn euro. Vi upprätthöll vår goda kapital- disciplin. Avkastningen på allokerat kapital var 17 procent, i linje med förra året. Asset & Wealth Management Intäkterna steg med 5 procent jämfört med 2023 och uppgick till 1,4 md euro. Uppgången berodde främst på högre provisionsnetto i Private Banking till följd av högre förvaltat kapital. Räntenettot var 321 mn euro, upp 8 procent jämfört med 2023, och drevs främst av högre rän- tor. Utlåningen ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Inlåningen ökade med 2 procent. Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 989mn euro, upp 1 procent jämfört med föregå- ende år till följd av högre förvaltat kapital i Private Banking som mer än uppvägde det utma- nande marknadsläget för distributionen till insti- tutionella kunder och tredjepartskunder. Nettoresultat av försäkringsverksamhet ökade med 32 procent till 95 mn euro, främst till följd av högre räntor i Norge och högre resultat från för- säkringsprodukter i Danmark. Nettoresultat av poster till verkligt värde var 44 mn euro, upp från 36 mn euro 2023. Ökningen berodde främst på vinster från investeringar relaterade till eget kapi- tal i Life & Pension. Kostnaderna minskade med 1 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av lägre resolutionsavgifter och lägre personalkostnader. Kreditförluster och liknande nettoresultat för- bättrades till 0 mn euro från 1 mn euro 2023. Rörelseresultatet var 832 mn euro, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. K/I- talet förbättrades till 43 procent, från 45 procent 2023. Avkastningen på allokerat kapital var 35 procent, en minskning med 1 procentenhet till följd av högre allokerat kapital. 46 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Övrig information Aktieåterköpsprogram Den 17 oktober 2024 beslutade Nordeas styrelse att genomföra ett nytt återköpsprogram om högst 250 mn euro. Programmet inleddes den 21 oktober 2024 och avslu- tades den 20 februari 2025. Syftet med Nordeas aktieåter- köp är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur och generera en hållbar avkastning till aktieägarna genom att minska överskottskapitalet. Under 2024 köpte Nordea sammanlagt 34 miljoner aktier inom ramen för detta program. Förvärv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge Den 18 november slutförde Nordea förvärvet av Danske Banks norska privatkunds- och private banking-verksam- het. Förvärvet tillkännagavs den 19 juli 2023. Efter nog- granna förberedelser införlivades verksamheten i Nordea mellan 15 och 17 november 2024. Förvärvet passar väl in i Nordeas strategi att växa i Norden genom organisk tillväxt och kompletterande för- värv. Det innebär en betydande ökning av Nordeas Personal Banking-verksamhet i Norge och medför möjlig- heter till värdeskapande genom att erbjuda kunderna ett större urval produkter och tjänster. Förvärvet innebar att Nordeas marknadsandel inom bolån i Norge ökade till omkring 15 procent, från tidigare 11 procent. Affären utformades som en överföring av tillgångar och skulder. Tillgångarna överfördes till verkligt värde och Nordea betalade endast för de tillgångar och skulder som överfördes. Vid tidpunkten för överföringen utgjordes verksamheten av cirka 235 000 kunder, utlåning och inlå- ning på 9 md respektive 3 md euro och tillhörande kapital- förvaltningsportföljer på 1,2 md euro (stängdes den 6 december 2024). Inom ramen för affären överfördes fem utestående säkerställda obligationer till Nordea och bolå- nen lades till Nordea Eiendomskredits säkerhetsmassa. Joint venture med OP Financial Group för bättre betaltjänster i Finland Nordea har bildat ett joint venture med OP Financial Group för att tillgodose behovet av bättre betaltjänster i Finland. Syftet med detta joint venture är att utveckla lösningar för betalning med telefonnummer och hantering av e-fakturor som gynnar både konsumenter och företag. Lösningarna ska vara öppna även för andra marknadsak- törer. Nordea och OP Financial Group planerar att flytta Siirtos befintliga betalningstjänster för handlare till Siirto Brand Oy, där de redan har en lika stor ägarandel, och utvidga den senares verksamhet. De planerade ändring- arna ska införas under första halvåret 2025. Uppdatering av ramverket för Nordeas interna allokering påverkar affärsområdenas resultat och allokeringen av eget kapital Nordea har uppdaterat sitt ramverk för intern allokering. Med det nya ramverket, som varit i bruk sedan början av 2024, uppnås en bättre överensstämmelse mellan affärs- områdenas och koncernens resultatmått, och en bety- dande del av det kapital och de kostnader som inte alloke- rades tidigare allokeras nu till affärsområdena. Uppdateringen påverkar inte Nordeakoncernens konsoli- derade finansiella rapporter, men den påverkar intäkterna och kostnaderna som bokförs i affärsområdena. Det upp- daterade ramverket för kapitalallokering medför också ett reviderat resultatmått för affärsområdena som stämmer bättre överens med koncernens avkastning på eget kapi- tal. Sedan första kvartalet 2024 mäts affärsområdenas lön- samhet som avkastning på allokerat kapital och affärsom- rådenas kapitalanvändning mäts som allokerat kapital. Jämförelsesiffrorna har uppdaterats i motsvarande mån. Domstolsförfarande mot Nordea inleds i Danmark om gammalt penningtvättsärende som Nordea informerat om tidigare Som en följd av myndighetsutredningar av penningtvätts- kontroller 2015 och tidigare, meddelade den danska natio- nella enheten för särskild brottslighet den 5 juli 2024 att man kommer att inleda ett domstolsförfarande och for- mellt väcka åtal mot Nordea. Baserat på Nordeas tolkning av dansk lag, invänder Nordea mot innehållet i anklagel- serna och myndigheternas juridiska bedömning. Nordeas ståndpunkt stöds av tre separata externa juridiska bedöm- ningar. Som tidigare meddelats har Nordea räknat med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt, och har gjort en avsätt- ning för pågående penningtvättsärenden. Under 2015 genomförde danska finansinspektionen en utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt regelverken för bekämpning av penningtvätt avseende tillräckliga proces- ser för att identifiera och bekämpa penningtvätt. Utredningen resulterade i förelägganden från danska Finansinspektionen, dock utan att nämna någon specifik penningtvätt eller innehålla några uppgifter om avsiktliga brott mot gällande lag, och inga enskilda individer ankla- gades för några förseelser. I juni 2016 överlämnades ären- det till åklagarmyndigheten för ytterligare utredning, i enlighet med dansk praxis. Under första kvartalet 2019 gjorde Nordea en reservering för penningtvättsrelaterade ärenden och har sedan dess löpande granskat nivån på denna reservering. Utifrån dessa rådande omständigheter, och med stöd av tre separata externa juridiska bedöm- ningar, anser Nordea att nuvarande reservering är tillräck- lig för att täcka detta ärende. Nordea träffade uppgörelse med amerikansk myndighet kring gamla rutiner för bekämpning av penningtvätt Nordea har träffat en slutlig uppgörelse med New York State Department of Financial Services (DFS) efter en utredning av tillräckligheten hos Nordeas penningtvätts- bekämpning mellan 2008 och 2019. Som en del av uppgö- relsen med DFS har Nordea gått med på att betala 35 mil- joner amerikanska dollar (32 mn euro). Beloppet som betalts till den amerikanska myndigheten har ingen bety- dande inverkan på Nordeas ekonomiska ställning. DFS:s utredning avsåg Nordeas tidigare rutiner, riktlinjer och kontroller för att förhindra penningtvätt samt det tidigare ramverket för regelefterlevnad, inklusive de som användes vid numera stängda Vesterport International Branch i Danmark och Nordeas tidigare verksamhet i Baltikum. Nordea har vidtagit betydande åtgärder för att förbättra sina rutiner kring ekonomisk brottslighet sedan den tids- period som omfattades av DFS:s utredning. Nordea har godkänt villkoren för uppgörelsen och samarbetat fullt ut med de amerikanska myndigheterna i ärendet. Enligt Nordeas uppfattning innebär uppgörelsen att DFS:s utredning avslutas och Nordea känner inte till att ameri- kanska myndigheter har några andra pågående eller pla- nerade utredningar av historiska ärenden som rör bekämpning av ekonomisk brottslighet. Påverkan från fortsatt geopolitisk osäkerhet Under 2024 följde Nordea noga den geopolitiska utveck- lingen, till exempel i Ukraina och Mellanöstern. Nordea bedömde även hur den fortsatta geopolitiska osäkerheten påverkar världsekonomin och de nordiska ekonomierna. Bedömningen ingick i den regelbundna uppdateringen av Nordeas makroekonomiska scenarier, som används för att uppdatera de ekonomiska prognoserna och de förväntade kreditförlusterna enligt IFRS 9-modellen. Under 2024 fortsatte Nordea att noga bevaka och utvärdera sin direkta utlåning till ryska motparter. I slutet av 2024 uppgick den återstående direkta utlåningen till mindre än 50 mn euro, efter avsättningar. Nordea fortsätter att bevaka utvecklingen noggrant och följer de sanktioner som införts av EU, USA, FN och Storbritannien. Sanktionerna innefattar för närvarande frysta tillgångar, restriktioner gällande inlåning, ekono- miska förbindelser med vissa regioner i Ukraina, restriktio- ner för energi- och finanssektorerna, import- och export- restriktioner samt flygförbudszoner. Se not K11 ”Risk- och likviditetshantering” på sidorna 280–310. Stängning av Nordeas verksamhet i Ryssland Nordeakoncernens strategi är att fokusera på verksamhe- ten i Norden. Det innebär att Nordeakoncernen lägger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av det kvarva- rande dotterföretaget i Ryssland är i slutfasen. Tvister Inom ramen för den normala affärsverksamheten är Nordea föremål för ett antal operativa och legala risker som kan leda till förlorat anseende, böter, sanktioner, tvis- ter, åtgärdskostnader, förluster och/eller stämningar. Här ingår potentiella krav som avser bank- och investerings- tjänster samt andra tjänster. De flesta krav hänför sig till lån och insolvens, olika investeringstjänster, depåtjänster (sub-custody) och källskatt. Inget av de pågående kraven 47 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Övrig information, forts. bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på Nordea eller dess finansiella ställning. För ytterligare infor- mation, se not K11 ”Risk- och likviditetshantering” på sidorna 280–310 och not K6 ”Avsättningar” på sidan 253. Ordinarie bolagsstämma Den ordinarie bolagsstämman 2025 hålls i Helsingfors torsdagen den 20 mars 2025. För ytterligare information, se sidan 382. Koncernstruktur, dotterföretag och utländska filialer Nordeakoncernens huvudsakliga koncernstruktur, inklu- sive de större dotterföretagen, beskrivs på denna sida. Moderföretaget har utländska filialer i Danmark, Estland, Kina, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige och USA. Huvudsaklig koncernstruktur 1 Per den 1 januari 2025 Nordea Bank Abp Finland Nordea Kredit Realkreditaktieselskab Danmark Nordea Mortgage Bank Plc Finland Nordea Eiendomskreditt AS Norge Nordea Hypotek AB (publ) Sverige Nordea Finans Danmark A/S Danmark Nordea Finance Finland Ltd Finland Nordea Finans Norge AS3 Norge Nordea Finans Equipment AS3 Norge Nordea Finans Sverige AB (publ) Sverige Nordea Danmark, filial af Nordea Bank Abp, Finland Danmark Nordea Bank Abp, filial i Norge Norge Nordea Bank Abp, filial i Sverige Sverige Nordea Funds Ltd Finland Nordea Pension, Livforsikringsselskab A/S 2 Danmark Nordea Life Holding AB Sverige Nordea Life Assurance Finland Ltd Finland Nordea Liv Forsikring AS Norge Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Sverige Nordea Investment Funds S.A. Luxemburg Nordea Asset Management Holding AB Sverige Nordea Investment Management AB Sverige Filial – Nordea Bank Abp har även filialer i Estland, London, New York, Polen och Shanghai. Bolag Holdingbolag 1) Innefattar endast aktiva företag. 2) Ägs via holdingbolaget Nordea Pension Holding Danmark A/S. 3) Nordea Finance Equipment AS delas upp i tre delar och den danska verksamheten införlivas i Nordea Finans Danmark A/S, den norska i Nordea Finans Norge AS och den svenska i Nordea Finans Sverige AB (publ). Affären förväntas kunna slutföras på eller kring den 1 april 2025. 48 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Risker och riskhantering Riskhantering Att upprätthålla riskmedvetenheten och korrekt riskhante- ring i organisationen är en integrerad del av Nordeas affärsstrategier. Nordea hanterar risk utifrån sin modell med tre försvarslinjer. Den första försvarslinjen ansvarar för riskhanteringen och efterlevnaden av gällande regel- verk i det dagliga arbetet. Den andra försvarslinjen ansva- rar för att upprätthålla och övervaka införandet av Nordeas ramverk för riskhantering och Nordeas ramverk för hantering av regelefterlevnadsrisk. Den tredje försvars- linjen ansvarar för att ge oberoende försäkran och rådgiv- ning i frågor som rör ramverket för intern kontroll. Nordeas riskhantering bygger på en sund riskkultur. Nordea främjar en sund riskkultur genom att fokusera på fyra huvudsakliga mål: tonen från ledningen, ansvar, effek- tiv kommunikation samt tillämpning och incitament. Vidare har Nordea tydliga ramverk för sin riskhantering, med bland annat policyer och instruktioner för alla väsent- liga risktyper som identifierats. Styrelsen har det övergripande ansvaret för riskhante- ringen och beslutar om koncernens riskstrategi, ramverket för risktolerans och riskförklaringen. Dessutom övervakar och följer styrelsen upp genomförandet av riskstrategin och tillämpningen av ramverket för risktolerans, inklusive överträdelser av risktoleransen, med hjälp av styrelsens riskkommitté. Nordeas vd och koncernchef säkerställer att den risk- strategi och det ramverk för riskhantering som beslutats av styrelsen tillämpas, att nödvändiga praktiska åtgärder vidtas och att risker följs upp mot den riskförklaring som fastställts av styrelsen. Nordeas vd och koncernchef arbetar tillsammans med ledande befattningshavare i koncernledningen, bland annat Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer, som bistår med stöd i beslutsärenden. Särskilda koncernkommittéer har inrättats för att främja samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa ett åtagande och ägarskap för koncernens prioriteringar, beslut och genomförande. Kommittéernas sammansätt- ning och ansvarsområden har fastställts i koncerndirektiv eller koncerninstruktioner för respektive kommitté. Ramverket för intern kontroll gäller för hela koncernen och säkerställer yttre och inre effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, mätning och begränsning av risker, en aktsam affärsverksamhet, sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlighet i finansiell och icke- finansiell information samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar, standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler. ESG-faktorer har fullt ut införlivats i Nordeas ramverk för hantering och kontroll av risker och bedöms som faktorer som påverkar olika finansiella och icke-finansiella risker. Risker och osäkerheter Nordea har ett effektivt ramverk för riskhantering och till- syn för sina befintliga och potentiella risker. Nordea har också en risktaxonomi som identifierar alla risker som Nordea är utsatt för. Nordeas huvudsakliga riskområden 2024 framgår av översikten över väsentliga risker. Under 2024 fokuserade Nordea särskilt på: • Tillägget av väsentliga klimat- och miljörisker. Detta medförde ett tillägg av naturrelaterad risk. • Ökat fokus på IT-säkerhet och motståndskraft efter för- ändringar i riskläget och följder av geopolitiska stör- ningar. Inklusive insatser förknippade med säkerhets- och sårbarhetshantering, systemutveckling och externa leverantörer. • Bedömning av potentiella risker med artificiell intelli- gens och annan disruptiv teknik. Detta innefattar också hur dessa tekniker kan påverka andra identifierade risker som Nordea är utsatt för. • Bedömning och hantering av den geopolitiska utveck- lingen omfattar handelstullar och den ökade hybrid- krigföringen bland annat i form av cyberattacker och sabotage av el- och internetkablar i Östersjön. För ytterligare information, se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna 83–193, not K11 ”Risk- och likviditetshantering” på sidorna 280–310, not K6 ”Avsättningar” på sidan 253 och not K7.1 ”Eventualförpliktelser” på sidan 254. Ekonomisk osäkerhet De nordiska ekonomierna ser ut att gå mot en snar mjuk- landning. De ekonomiska utsikterna kan fördunklas av den ihållande geopolitiska osäkerheten, eventuellt högre han- delshinder och svagare konkurrenskraft hos Europas vikti- gaste ekonomier. Energipriserna kan börja stiga igen, Europas ekonomi kan mattas och det kan bli fler stats- stödda sabotage. Allt detta skapar stor osäkerhet för före- tag, investerare och konsumenter. De europeiska ekonomierna är strukturellt sårbara för en geopolitisk utveckling som leder till handelsrestriktio- ner med högre handelshinder och utökade statliga bidrag till de gröna sektorerna i Kina. Detta skulle hota traditio- nellt starka branscher i Europas viktigaste ekonomier sam- tidigt som en fragmenterad och reglerad marknad med betungande regelverk gör det svårare för Europas ekono- mier att konkurrera inom de snabbväxande tekniksekto- rerna, såsom artificiell intelligens. Denna sårbarhet kan också påverka de nordiska länderna och i förlängningen Nordeas kreditportfölj, med förluster som följd. Detta, till- sammans med tillfälliga störningar på de hållbarhetsrela- terade marknaden, skulle kunna påverka de nordiska eko- nomierna oproportionerligt mycket. Även intäkterna kan komma att påverkas negativt till följd av marknadsvolatili- tet och minskad bankverksamhet, vilket i sin tur påverkar transaktionsvolymer och kundaktivitet. Potentiella kredit- risker fram över beskrivs i not K11 ”Risk- och likviditetshan- tering” på sidorna 280–310. 49 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Risker och riskhantering, forts. Väsentliga risker 2024 – översikt Väsentliga riskområden Fokusområden Tillbakablick på 2024 Kreditrisk 85 % av riskexponerings- beloppet • Sektorer och kunder som är sårbara för plötsligt svagare efterfrågan • Solida rutiner för kreditgivning och affärsurval bidrar till en väldiversifierad och stabil kreditportfölj • Påverkansarbete gentemot kunder gällande klimatomställningsplaner • Förbättrar den nordiska kreditmarknaden • De ekonomiska utsikterna kan fördunklas av den ihållande geopolitiska osäkerheten, eventuellt högre handelshinder och svagare konkurrenskraft hos Europas viktigaste ekonomier Marknadsrisk 3 % av riskexponerings- beloppet • Fortsatt starkt kundfokus som stöds av flödesorienterad verksamhet med riskbegränsning • Den största delen av Nordeas utlåning löper med rörlig ränta och det gör räntenettot sårbart för lägre räntor, men det finns golv som skyddar mot allvarliga nedåtrisker • Risksäkring av inlåningen begränsar det genomslag som lägre räntor får på räntenettot • Stabil marknad med sjunkande räntor och en inverterad räntekurva • Vi bevakar den europeiska tillväxten eftersom svag tillväxt kan medföra större räntesänkningar än vad som förutspås och detta kan påverka Nordeas resultat Likviditetsrisk Likviditetstäckningsgrad: 157 % • Säkerställa starka kreditbetyg och en väldiversifierad upplåning på alla marknader • Stark och stabil likviditetsposition som under hela året utgjordes av omsättbara tillgångar av hög kvalitet • Stabil upplåningsmarknad och stark efterfrågan på Nordeas emissioner • Stark inlåning på hemmamarknaderna • Väldiversifierad verksamhet Operativ risk (inklusive regelefterlevnadsrisk) 12 % av riskexponerings- beloppet • Investeringar för att ytterligare stärka informationssäkerheten och verksamhetens motståndskraft inför DORA • Fokus på att skydda kunderna genom ständiga kontroll- och processförbättringar, understött av höga säkerhetsstandarder • Upptäcka och förebygga bedrägerier • Hantera risken för ekonomisk brottslighet • Försämrad geopolitisk situation och snabb teknikutveckling utgör två externa hot • Allt fler organiserade försök att störa Nordeas nättjänster och fler bedrägerier på nätet Modellrisk • Fokus på och investeringar i förbättrade modeller fortsätter att bidra till minskad modellrisk Utveckling av nya modeller för företag • Bättre riskprofil efter införandet av nya kapital- och reserveringsmodeller för privatlån, som har minskat osäkerheten Kapitalrisk Kärnprimärkapitalrelation: 15,8 % • Upprätthållande av en stark kapitalposition genom organisk kapitaltillväxt • Diversifierad nordisk affärsstrategi med marknadsledande ställning som stöds av attraktiva produkter, digitala erbjudanden och en hållbarhetsprofil • Kompletterande förvärv och utdelning av överskottskapital • Stabila kapitalkrav till följd av normalisering efter covid-19. Skärpta lagkrav för data, kapitalmodeller och klimatrisk samt fortsatt osäkerhet på regelområdet • Mogna nordiska marknader med en hög grad av digitalisering och stor konkurrens Branscher som identifierats som sårbara för klimatrelaterade risker Klimatrelaterad omställningsrisk, som fram- går av den vågräta axeln i diagrammet, visar den uppskattade direkta sårbarheten för olika branscher, baserat på tillverkning- ens utsläppsintensitet och andra faktorer. På den lodräta axeln baseras samma upp- skattning av klimatrelaterad fysisk risk på den direkta sårbarheten mot fysiska faror som förväntas i Norden fram till 2040. Klimatrelaterad omställning och fysiska risker förväntas uppstå på kort till lång sikt. Nordea begränsar dessa risker genom risk- hantering, omställningsplaner hos sina motparter och försäkringar. Kartläggningen baseras på Nordeas omfattande interna utvärdering av väsent- liga klimatrelaterade riskfaktorer som genomfördes under 2024. Identifieringen baseras främst på vetenskapliga metoder för kartläggning med färgdiagram, kom- pletterat med en genomgång av veten- skapliga artiklar, interna konsekvensbe- dömningar och expertutlåtanden. Färgdiagram tas fram på branschnivå och geografisk nivå, efter behov. Sårbarhet för omställningsrisk 321 1 2 3 Sårbarhet för fysisk risk Flygtransport Fastighetsbolag Grödor, odling och jakt Kraftproduktion Fiske och vattenbruk Djurhållning Pappers- och skogsprodukter Logi och fritid Sjöfart Byggindustri Gruvdrift och kringverksamhet El-, värme- och vattenförsörjning samt avfallshantering Partihandel IT-tjänster Hälsovård Banker Fonder Försäkring Den uppskattade fysiska risken har ökat Den uppskattade omställningsrisken har minskat Både den uppskattade fysiska risken och omställningsrisken har ökat Den uppskattade risken är oförändrad Branscher identifieras selektivt för att illustrera fördelning av befolkning och av risker i olika riskintervall. 50 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Världsekonomin och finansmarknaden Ekonomiska utsikter Under 2024 stagnerade tillväxten i världsekonomin till följd av geopolitiska spänningar och ökad protektionism. Indikatorer tyder på fortsatt måttlig tillväxt under 2025, med tjänstesektorn som motor, medan utsikterna för till- verkningsindustrin fortfarande är svaga till följd av låg orderingång, politisk osäkerhet och allmänt dämpad utveckling av världshandeln. I USA och Kina var den ekonomiska tillväxten stark, medan euroområdets tillväxt var dämpad. Inflationen sjönk ytterligare under året. I euroområdet var inflationen i genomsnitt 2,4 procent och i USA var den 3,0 procent. Arbets marknaderna var fortsatt starka. Centralbankerna fortsatte att minska sina obligations- innehav men sänkte också styrräntorna eftersom inflatio- nen åter var under kontroll. Europeiska centralbanken (ECB) sänkte sin inlåningsänta från 4,0 procent till 3,0 pro- cent under 2024. Federal Reserve sänkte sin styrränta från 5,5 procent till 4,5 procent. Förväntningarna på penningpolitiken fluktuerade under 2024 och därför var volatiliteten fortsatt hög på finans- marknaden. S&P 500-indexet steg med 23,3 procent under året, STOXX Europe 600 steg med 6,0 procent och NASDAQ OMX Nordic 120-indexet sjönk med 1,8 procent. Den amerikanska dollarn stärktes med 6,0 procent mot euron under 2024. Den ekonomiska utvecklingen var splittrad i de nordiska länderna och den förhöjda politiska osäkerheten och de geopolitiska spänningarna gör utsikterna osäkra. Danmark Den danska ekonomin fortsatte att växa under 2024. Produktionen i industrin ökade markant, särskilt inom läkemedels- sektorn. Arbetsmarknaden var fortsatt stark och sysselsättningen nådde nya rekordnivåer. Sedan toppnoteringen hösten 2022 har både KPI- inflationen och den underliggande inflationen sjunkit. Under 2024 var inflationen i genomsnitt 1,4 procent. Bostadspriserna steg trots att antalet objekt till salu också ökade. Under året sänkte danska Nationalbanken sin styrränta från 3,6 pro- cent till 2,6 procent i linje med ECB:s beslut för att försvara den fasta växelkursen. Finland Den finska ekonomin krympte något under 2024. Tillväxtutsikterna för den när- maste tiden är fortfarande dämpade och sysselsättningen är ett problem. ECB:s räntesänk- ningar från 4,0 procent till 3,0 procent stimulerade den ekonomiska aktiviteten. Bostadsaffärerna har börjat öka igen och priserna har stabiliserats. Detta har stoppat nedgången i bygginvestering- arna. Inflationen låg under 2 procent under hela året och var i genomsnitt 1,6 procent. Tack vare lägre inflation och lägre räntekostnader har hus- hållens köp kraft börjat att förbättras. En större tjänsteexport har fått utrikeshandeln att öka, men osäkerheten är fortsatt stor för exporten. Norge Den norska ekonomin växte under 2024. Den registrerade arbetslösheten ökade något under första halvåret 2024 men från juli var den stabil på den låga nivån 2,1 procent. Inflationen sjönk under året. KPI-inflationen låg i genomsnitt på 3,1 procent och den underliggande inflationen (exklusive energi och skatter) låg i genomsnitt på 3,7 procent. Norges Bank behöll sin styrränta oförändrad på 4,5 procent under hela året. Bostadspriserna steg med 6,4 procent under 2024. Den norska kronan försvagades mot de flesta valutor och särskilt mot dollarn. Sverige Den svenska ekonomin växte något under 2024. Både exporten och den inhemska efterfrågan ökade. KPIF- inflationen sjönk under året och var i genomsnitt 1,9 procent. Arbetsmarknaden försämrades ytter- ligare och arbetslösheten var i genomsnitt 8,4 procent under 2024. Bostadspriserna steg men i december 2024 låg de ändå 8,1 procent under toppnoteringen i februari 2022. Riks- banken sänkte sin styrränta från 4,0 procent i början av året till 2,5 procent i december. Riks- banken fortsatte att banta sin balansräkning. Kronans handelsvägda växelkurs (KIX) förvaga- des med 3,4 procent under 2024. 51 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas aktie och kreditbetyg Nordeas börsvärde uppgick vid utgången av 2024 till 36,8md euro (39,6 md euro). Mätt efter börsvärde var Nordea det sjunde största företaget i Norden och bland de femton största europeiska finanskoncernerna. Nordeas aktier är noterade på Nasdaqbörserna i Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn, och Nordeas American Depository Receipts (ADR) handlas i USA, i US-dollar. Utbetald utdelning under 2024 I enlighet med styrelsens förslag bemyndigade Nordeas ordinarie bolagsstämma den 21 mars 2024 styrelsen att besluta om utdelning på högst 0,92 euro per aktie på basis av bokslutet som fastställts för räkenskapsåret som avslu- tades den 31 december 2023. I enlighet med det erhållna bemyndigandet beslutade styrelsen om en ordinarie utdelning till aktieägarna på 0,92 euro per aktie, med utbetalning vid ett tillfälle. Utdelningen utbetalades till aktieägare som den 25 mars 2024, på avstämningsdagen för utdelningen, var införda i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige och VP Securities A/S i Danmark. Utbetalningsdag för utdel- ningen var 3 april 2024. Totalavkastning 2024 Totalavkastning (TSR) mäts som aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning. Sedan ompositioneringen av Nordea inleddes 2019 har totalavkastningen uppgått till 171 procent i svenska kronor. Under 2024 betalade Nordea utdelning på 0,92 euro per aktie och återköpte 34 miljoner aktier. Nordeas sammanlagda utdelning av kapital till aktie- ägarna uppgick till omkring 3,6 md euro under 2024. Aktieåterköp I enlighet med sin kapital- respektive utdelningspolicy utvärderar Nordea löpande möjligheten att använda aktie- återköp för att dela ut överskottskapital. Syftet med sådana aktieåterköp är att upprätthålla en effektiv kapital- struktur och generera en hållbar avkastning till nytta för alla aktieägare genom att minska kapitalet i Nordea. Den 26 april 2023 godkände styrelsen Nordeas fjärde program för återköp av egna aktier för upp till 1,0 md euro, att genomföras i enlighet med det bemyndigande som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman 2023. Mellan den 28 april 2023 och 21 februari 2024 återköpte Nordea 97 406 133 egna aktier till ett genomsnittligt pris per aktie på 10,26 euro. I detta fjärde program återköptes aktierna på annat sätt än i proportion till Nordeas aktieä- gares innehav (riktade återköp) genom offentlig handel. Den 17 oktober 2024 godkände styrelsen ett nytt pro- gram för återköp av aktier till ett värde på upp till 250 mn euro, att genomföras i enlighet med det bemyndigande som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman 2024. Programmet inleddes den 21 oktober 2024. Aktierna återköptes på annat sätt än i proportion till Nordeas aktie- ägares innehav (riktade återköp) genom offentlig handel och återköpen slutfördes den 20 februari 2025. Den totala köpeskillingen för återköpta egna aktier enligt Nordeas återköpsprogram under räkenskapsåret som avslutades 31 december 2024 (sammanlagt 33 984 078 aktier, vilket motsvarade 1 procent av alla aktier i Nordea per 1 januari 2024) uppgick till cirka 372 mn euro, med ett genomsnittligt pris per aktie på 10,91 euro. Aktiekursens utveckling Nordeas aktiekurs sjönk under 2024 med cirka 6 procent på Nasdaq Helsingforsbörsen, från 11,23 euro till 10,50 euro. Stängningskursen för Nordeas aktie varierade under 2024 mellan 10,05 euro och 11,78 euro. Nasdaq OMXH- indexet sjönk under 2024 med cirka 6 procent och STOXX Europe 600 Banks-indexet steg med cirka 26 procent. Sedan den 6 mars 2000, då MeritaNordbanken och Unidanmark gick samman, har Nordeaaktien stigit med 159procent och vida överträffat STOXX Europe 600 Banks- indexet och Nasdaq OMXH-indexet, vars utveckling under samma period har varit -37 procent respektive -48 procent. Nordeas aktiekurs kan följas på nordea.com. Där går det också att jämföra aktiens utveckling med konkurrenternas och med olika index, samt hitta kurshistorik. Nordeaaktiens utveckling jämfört med europeiska banker 2000–2024, % 0 50 100 150 200 250 300 350 24232221201918171615141312111009080706050403020100 Nordea STOXX Europe 600 Banks-indexet Källa: Macrobond och Nordea. Omsättning – den mest likvida bankaktien i Norden Den samlade omsättningen på samtliga börser uppgick 2024 till 41,3 md euro. 67 procent av handeln med Nordeaaktier under 2024 skedde på Nasdaq, varav omkring 27 procent var i SEK-denominerade aktier, 36 pro- cent var i EUR-denominerade aktier och 4 procent var i DKK-denominerade aktier. Återstående 33 procent av han- deln skedde på andra börser, till exempel Cboe European Equities, Turquoise och Aquis. Nordeaaktiens omsättning på börsen, 2000–2024 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 24232221201918171615141312111009080706050403020100 Nasdaq Andra börser Md euro År Källa: Nasdaq, Fidessa, SIX Financial Information. Nordeaaktien, årlig omsättning på olika börser 2024 Nasdaq Helsingfors, 36,1 % Nasdaq Stockholm, 26,5 % Turquoise, 3,2 % Aquis, 4 % Cboe Europe, 24,6 % Nasdaq Köpenhamn, 4,1 % Övriga, 1,5 % Totalavkastning – Nordea jämfört med nordiska konkurrenter (indexerat): 2019–2024 60 110 160 210 260 310 2019-09 2020 2021 2022 2023 2024 Nordea, 171,5 % DNB, 107,2 %Danske, 183,2 % Swedbank, 133,8 %SEB, 136,3 % SHB, 87,7 % Källa: Refinitiv DataStream. 1) Nasdaq-börser från 2000. Andra börser från 2010. 52 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas aktie och kreditbetyg, forts. Aktier och röster Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser om aktieslag eller rösträtter. Nordea har således bara ett aktieslag och samtliga aktier Nordea är stamaktier. Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea och ger samma rätt till eventuell utdelning. Den 31 december 2024 var det totala antalet aktier i Nordea 3 502 631 963. Se även ”Rapport över förändringar i eget kapital” på sidan 201. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelser i bolagsordningen och Nordea känner inte till några avtal mellan aktieägare i detta avse- ende. Eftersom Nordea är ett kreditinstitut får emellertid ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i Nordea, som resulterar i att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav (vilket motsvarar 10 procent eller mer av aktiekapitalet eller rösträtterna, eller ett innehav som på annat sätt innebär att förvärvaren har möjlighet att utöva betydande inflytande över Nordeas ledning) eller en ökning av kvalificerat innehav, endast ske efter godkännande av finska Finansinspektionen enligt den fin- ska kreditinstitutlagen. Enligt den gemensamma banktill- synen är Europeiska centralbanken den myndighet som slutligt beslutar (i samarbete med finska Finansinspektionen) om ett förvärv av ett kvalificerat inne- hav i Nordea ska godkännas, eftersom Nordea står under direkt tillsyn av Europeiska centralbanken. Den 31 december 2024 var BlackRock den största enskilda aktieägaren med ett innehav på 5,1 procent. Nordea har ingen aktieägare med ett innehav på över 10procent. En tabell över de största registrerade aktieä- garna i Nordea vid utgången av 2024 finns på denna sida. Den 31 december 2024 hade anställda ett indirekt aktie- innehav om 0,7 procent i Nordea genom Nordeas vinstan- delsstiftelse och ett mindre, indirekt aktieinnehav i Nordea genom pensionsstiftelsen. Rösträtten för aktierna kan i inget av dessa fall utövas direkt av de anställda. För mer information om aktierelaterade ersättningspro- gram, se not K8 ”Ersättning till anställda och nyckelperso- ner i ledande positioner” på sidorna 256–269. Aktiekapital Nordeas aktiekapital uppgår till 4 049 951 919 euro. Primärkapitallån och särskilda rättigheter som berättigar till aktier De primärkapitallån som Nordea Bank Abp emitterade 2019, 2021 och 2024 konverteras automatiskt till samman- lagt högst 194 099 378, 121 802 679 respektive 160 642 952 nyemitterade Nordeaaktier om kärnprimärka- pitalrelationen (antingen enskilt för Nordea Bank Abp eller konsoliderat för Nordeakoncernen) sjunker till under 5,125 procent. Lånen ska konverteras till aktier till en kurs som inte överstiger ett visst nominellt belopp som gäller för respektive lån. Kursen kan komma att justeras. När lånen konverteras till aktier har Nordeas befintliga aktieägare företrädesrätt till samtliga nyemitterade Nordeaaktier. Det finns inga utestående konvertibla obli- gationer emitterade av Nordea som ger innehavarna optionsrätt att köpa aktier i Nordea. Beslut om aktieemissioner Den ordinarie bolagsstämman 2024 beslutade att Nordea, före utgången av den ordinarie bolagsstämman 2025, får överlåta egna aktier inom ramen för sin värdepappershan- del som kreditinstitut och frångå aktieägarnas företrädes- rätt genom en riktad aktieemission. Främjandet av bolagets verksamhet i värdepappersrörelsen, som också förutsätter möjlighet till handel i egna aktier, är ett tungt vägande eko- nomiskt skäl till en riktad emission. Antalet egna aktier som överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier. Den ordinarie bolagsstämman 2024 bemyndigade också styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om emission av särskilda rättigheter som berättigar till att mot betalning få nya aktier eller egna aktier som innehas av bolaget (konvertibler) i enlighet med eller med avvi- kelse från aktie ägarens företrädesrätt till teckning. Det högsta antalet aktier som kan komma att emitteras enligt detta bemyndigande är 340 000 000. Vidare bemyndigade den ordinarie bolagsstämman 2024 styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, besluta om emission av nya aktier i bolaget eller överlåtelse av bolagets egna aktier till ett antal om högst 30 000 000. Den 11 december 2024 beslutade Nordeas styrelse, enligt bemyndigandet, att emittera 8 000 000 nya aktier till det egna bolaget för att ökat antalet egna aktier för ersättningsändamål. Den 31 december 2024 uppgick Nordeas innehav av egna aktier till 17 130 649 aktier, 0,5 procent av det totala antalet aktier i Nordea, en ökning med 8 040 460 aktier jämfört med 31 december 2023. Nordea innehar egna aktier dels för kapitaloptimerings- och ersättningsändamål, dels för handelsändamål inom ramen för sin värdepap- pershandel. För mer information om aktierelaterade incita- mentsprogram, se not K8 ”Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner” på sidorna 256–269. Innehav av egna aktier och ogiltigförklarade aktier I april och maj 2024 överläts totalt 1 272 434 respektive 915 egna aktier vederlagsfritt till deltagare i Nordeas pro- gram för rörlig ersättning. Under 2024 ogiltigförklarade Nordea 33 647 545 egna aktier, som innehades i syfte att optimera kapitalstruktu- ren och som förvärvats genom aktieåterköp. Se även ”Aktieåterköp” på sidan 51, ”Händelser efter räkenskaps- periodens slut” på sidan 194 och ”Rapport över föränd- ringar i eget kapital” på sidan 201. Aktieägare Med knappt 600 000 aktieägare registrerade vid utgången av 2024 har Nordea en av de största aktieägarbaserna i Norden. I Finland är antalet aktieägare cirka 348 000, i Sverige cirka 125 000 och i Danmark cirka 107 000. De största kategorierna aktieägare är amerikanska och svenska institutioner, med innehav på 17,5 respektive 15,5 procent av aktierna i Nordea. Nordiska ägares innehav uppgick vid årsskiftet till 51,6 procent, medan utom- nordiska aktieägares innehav uppgick till 48,4 procent. Aktieägare, 31 dec 2024 Svenska institutioner, 15,5 % Svenska allmänheten, 3,3 % Finska institutioner, 6,5 % Finska allmänheten, 11,2 % Danska institutioner, 5,5 % Danska allmänheten, 3,1 % Övriga, 31,0 % USA, 17,5 % Norge, 6,4 % De största registrerade aktieägarna i Nordea, 31 dec 2024 1 Aktieägare Antal aktier, miljoner Andel av Nordea BlackRock 181,5 5,1 Norges Bank 174,8 5,0 Nordea-fonden 153,9 4,4 Vanguard 135,2 3,9 Cevian Capital 134,3 3,8 Alecta Tjänstepension 73,4 2,1 Swedbank Robur Fonder 68,4 2,0 SEB Fonder 46,9 1,3 Ömsesidiga pensionsförsäkrings- bolaget Varma 40,0 1,1 Nordea Fonder 39,9 1,1 JP Morgan Asset Management. 34,6 1,0 Handelsbanken Fonder 33,2 0,9 Amundi 32,8 0,9 Ömsesidiga pensionsförsäkrings- bolaget Ilmarinen 30,9 0,9 State Street Global Advisors 30,4 0,9 Länsförsäkringar Fonder 27,5 0,8 Nordea Vinstandelsstiftelse 25,5 0,7 DWS Investments 24,0 0,7 TIAA – Teachers Advisors 24,0 0,7 Dimensional Fund Advisors 22,9 0,6 Fidelity Investments (FMR) 22,7 0,6 Japans statliga pensionsfond 18,6 0,5 Northern Trust 16,3 0,5 OP-Livförsäkrings Ab 16,3 0,5 Avanza Pension 15,9 0,5 Övriga 2 079 59,2 Antal utestående aktier 3 503 100 % 1) Denna information är sammanställd av Modular Finance AB från olika källor, såsom Euroclear, Morningstar, Finansinspektionen, Nasdaq och Millistream, och reflekterar eventuellt inte aktieägarens faktiska innehav på angivet datum. 53 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas aktie och kreditbetyg, forts. Fördelning av aktier, 31 dec 2024 Fördelning av aktier Antal aktier Aktier, % Antal aktieägare Aktieägare, % 1–1 000 115 403 803 3 473 040 79 1 001–10 000 310 685 356 9 115 427 19 10 001–100 000 208 175 271 6 9 069 2 100 001–1 000 000 170 960 530 5 592 0 1 000 001– 2 697 407 003 77 180 0 Summa 3 502 631 963 100 598 308 100 Aktiedata de senaste 5 åren 2024 2023 2022 2021 2020 Aktiekurs 1 , euro 10,50 11,23 10,03 10,79 6,67 Högst/lägst, euro 11,78/10,05 12,11/9,18 11,45/8,19 11,24/6,60 8,19/4,39 Börsvärde 1 , md euro 36,8 39,6 36,7 42,8 27,0 Utdelning, euro 0,94 2 0,92 0,80 0,69 0,39 Direktavkastning 3 , % 9,0 8,2 8,0 6,4 3,5 STOXX Europe 600 Banks-indexet, % 26,0 20,0 -3,2 34,0 -24,5 P/E (faktiskt) 7,3 8,2 9,1 11,4 12,1 P/B 1,13 1,27 1,18 1,27 0,80 Eget kapital per aktie, euro 9,30 8,86 8,46 8,51 8,35 Resultat per aktie 1 , euro 1,44 1,37 1,10 0,95 0,55 Totalt antal aktier 3 502 631 963 3 528 279 508 3 654 281 296 3 965 561 160 4 049 951 919 1) Vid periodens slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Direktavkastning för 2017–2020 beräknad utifrån betalningsdagens öppningskurs och för 2021 beräknad utifrån kursen den 30 december 2021. Kreditbetyg Nordeas kreditbetyg hör till de starkaste bland världens banker. De långfristiga kreditbetygen för Nordea ligger alla på nivån AA: S&P AA– (stabila utsikter), Moody’s Aa3 (stabila utsikter) och Fitch AA– (stabila utsikter). De kort- fristiga kreditbetygen ligger på högsta nivå: A–1+ från S&P, P–1 från Moody’s och F1+ från Fitch. Säkerställda obligationer från Nordea Eiendomskreditt AS (Norge), Nordea Hypotek AB (publ) (Sverige), Nordea Kredit Realkreditaktieselskab (Danmark) och Nordea Hypoteksbank Abp (Finland) har alla kreditbetyget Aaa/AAA. Kreditvärderingsinstitutens analyser är i huvudsak inrik- tade på kreditrisker och andra risker, lönsamhet, kapitali- sering, styrkan i affärsmodellen samt på finansieringspro- fil och likviditetsstyrka. För dessa områden var synen på Nordea stabil eller förbättrades under året eftersom synen på lönsamhet och tillgångskvalitet har stärkts. Kreditbetyg, 31 dec 2024 Moody’s 2 Standard & Poor’s Fitch Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Nordea Bank Abp P–1 Aa3 A–1+ AA– F1+ AA– Senior preferred (SP)-emissioner Aa3 AA– AA Senior non-preferred (SNP)-emissioner A3 A AA– Tier 2 (T2)-emissioner Baa1 A– A Additional Tier 1 (AT1)-emissioner BBB BBB+ Nordea Eiendomskreditt AS 1 Aaa 1 Nordea Hypotek AB (publ) 1 Aaa 1 Nordea Kredit Realkreditaktieselskab 1 AAA 1 Nordea Hypoteksbank Abp 1 Aaa 1 1) Kreditbetyg för säkerställda obligationer. 2) Positiva utsikter. 54 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Kapitalhantering och nya regelverk Nordea strävar efter en effektiv kapitalanvändning och är därför aktiv i sin hantering av olika tillgångar, skulder och risker i balansräkningen. Målet är att öka avkastningen till aktieägarna och sam- tidigt upprätthålla en väl avvägd kapitalstruktur. Styrelsen är ytterst ansvarig för att fastställa Nordeas kapitaltäck- ningsmål, kapital- och utdelningspolicyer och det övergri- pande ramverket för kapitalhantering. Förmågan att nå målen och uppfylla minimikraven för kapitaltäckning granskas regelbundet av Asset & Liability Committee och riskkommittén. Kapital- och utdelningspolicy Nordea upprätthåller sin starka kapitalposition i linje med kapitalpolicyn. Nordeas mål är en kapitalbuffert på 150 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelatio- nen. Detta främjar en effektiv kapitalhantering samtidigt som Nordea slår vakt om en solid buffert som överstiger kraven. Utdelningspolicyn är att dela ut 60–70 procent av årets resultat till aktieägarna. Överskottskapital över kapitalmå- len ska användas till strategiska förvärv samt till eventu- ella återköp av egna aktier. I februari 2024 slutfördes ett program för återköp av egna aktier för upp till 1,0 md euro som inleddes i april 2023. Den 21 oktober 2024 inleddes ett nytt program för upp till 250 mn euro. Detta program slutfördes den 20 februari 2025. Sedan det första återköpsprogrammet inleddes 2021, och inklusive det senaste programmet, har omkring 560miljoner aktier återköpts till ett värde av 5,6 md euro. Minimikrav för kapitaltäckning Den metod som används för att beräkna riskexponerings- beloppet måste först godkännas av tillsynsmyndigheterna. Vid utgången av 2024 beräknades 89 procent av Nordeas riskexponeringsbelopp för kreditrisk med metoden för intern riskklassificering (IRK). Nordea har tillstånd att använda value-at-risk-modeller (VaR) för att beräkna kapitalkravet för huvuddelen av marknadsrisken i han- delslagret. Schablonmetoden används för operativ risk. Baserat på det samlade riskexponeringsbeloppet måste Nordea uppfylla det gällande minimikravet och det kombi- nerade buffertkravet. Därutöver kräver behöriga myndig- heter att Nordea ska hålla kapital för andra typer av risker som identifierats och rapporterats i samband med den årliga samlade kapitalbedömningen. Den 10 december 2024 mottog Nordea beslutet från den samlade kapitalbedömningen, enligt vilket pelare 2-kravet på 1,60 procent från förra årets beslut kvarstår. Pelare 2-kravet ska till minst 56,25 procent täckas av kärnprimärkapital. Internt kapitalkrav Nordea använder det interna kapitalkravet för den interna risk- och kapitalutvärderingen i enlighet med artikel 73 i Kapitalkravsdirektivet (CRD). Det interna kapitalkravet anger det kapital som till belopp, slag och fördelning anses vara tillräckligt för att täcka den typ av och nivån på de risker som koncernen eller något av dess dotterföretag är eller kan bli exponerade för inom överskådlig tid, inklu- sive perioder av stress. Det interna kapitalkravet är ett av de huvudsakliga ingångsvärdena för den interna kapitalutvärderingen, till- sammans med tillsynsmyndighetens syn på kapitalkravet ur ett regulatoriskt perspektiv. Nordea definierar internt kapitalkrav som det interna kapital som, även under perioder av stress, ska täcka alla väsentliga risker från ett internt ekonomiskt perspektiv, under beaktande av det regulatoriska, normativa, konjunkturcykeljusterade perspektivet. Detta säkerställer att Nordeas interna kapitalkrav ligger i linje med, men inte begränsas av, det regulatoriska perspektivet. Allokerat kapital Allokerat kapital är ett sätt att allokera kapital i Nordea till affärsområdena och är en viktig del i Nordeas ramverk för värdeskapande (Value Creation Framework). Ramverket fungerar som stöd i samband med operativa beslut i Nordea och bidrar till att förbättra resultatstyrningen och säkerställa att Nordea skapar värde för aktieägarna. Det allokerade kapitalet speglar koncernens förväntade kapital genom anpassning till målet för kärnprimärkapital- relationen, som fastställs i kapitalpolicyn, för att säker- ställa en hållbar, långsiktig kapitalisering för Nordeakoncernen. För att allokerat kapital ska knytas ännu närmare till eget kapital ingår Nordea Life & Pension och andra kapitalposter i allokerat kapital. Allokerat kapital uppgick vid utgången av 2024 till 30 md euro (21,9 md euro 2023). Ökningen berodde främst på: • högre kreditrisk till följd av nya modeller för privatlån • ändringar i ramverket Kapitalbas Kapitalbas är summan av primärkapital och supplemen- tärt kapital. Primärkapitalet utgörs av både kärnprimärka- pital och övrigt primärkapital. Kärnprimärkapital är kapital av högsta kvalitet, med bästa förlustabsorberande för- måga, och utgörs huvudsakligen av inbetalt kapital och balanserade vinstmedel. Årets resultat får endast medräk- nas efter godkännande från Europeiska centralbanken och efter avdrag för föreslagen utdelning. Övrigt primärkapital och supplementärt kapital utgörs främst av eviga respek- tive daterade förlagslån. Ytterligare information Mer information om kapitalhantering och kapitaltäckning finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport (Capital and Risk Management Report). Nordea lämnar kvartalsvis, utifrån sin konsoliderade situation, upplysningar i form av en kapital- och riskhanteringsrapport i enlighet med del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförord- ningen, eller CRR). Rapporten ger omfattande upplys- ningar om risker, riskhantering och kapitalhantering. Den innehåller upplysningar, eller hänvisningar till andra upp- lysningar, som krävs enligt del åtta i CRR och enligt EBA:s riktlinjer och standarder för upplysningskrav. Tillsammans med kapital- och riskhanteringsrapporten lämnas också de upplysningar som krävs för dotterföreta- gen Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, Nordea Hypotek AB, Nordea Hypoteksbank Abp och Nordea Eiendomskreditt AS. Kapital- och riskhanteringsrapporten finns på nordea. com. Dotterföretagens upplysningar ingår som bilagor och publiceras på samma webbplats efter publiceringsdagen för respektive dotterföretags årsredovisning. Rapportering per land Ytterligare information om rapporteringen per land i enlig- het med finska kreditinstitutlagen finns på sidan 81. 55 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Kapitalhantering och nya regelverk, forts. Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordeakoncernen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Minimi- kapitalkrav REA Minimi- kapitalkrav REA risk 10 109 126 363 8 454 105 678 - varav motpartskreditrisk 288 3 599 222 2 774 IRK-metoden 9 026 112 822 7 560 94 502 - stater – – - företag 4 645 58 065 4 799 59 993 - avancerad 4 152 51 905 4 290 53 628 - grundläggande 493 6 160 509 6 365 - institut 341 4 257 309 3 868 - privatkunder 3 535 44 187 2 042 25 519 - poster som avser positioner i värdepapperiserade tillgångar 277 3 461 173 2 162 - övrigt 228 2 852 237 2 960 Schablonmetoden 1 083 13 541 894 11 176 - stater eller centralbanker 13 164 17 211 - kommuner eller lokala myndigheter 2 25 2 30 - offentlig sektor 0 0 – – - multilaterala utvecklingsbanker – – - internationella organisationer – – - institut 13 158 13 157 - företag 141 1 759 116 1 455 - privatkunder 212 2 648 242 3 025 - exponeringar med säkerhet i fast egendom 291 3 640 77 968 - fallerade 17 211 5 66 - förenade med särskilt hög risk – – - säkerställda obligationer – – - institut och företag, med kortfristiga kreditbetyg – – - fondföretag 178 2 223 194 2 423 - aktier 189 2 359 195 2 442 - övrigt 27 354 33 399 Risk hänförlig till kreditvärderingsjusteringar 32 396 48 596 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Minimi- kapitalkrav REA Minimi- kapitalkrav REA Marknadsrisk 427 5 336 384 4 805 - handelslager, intern modell 367 4 586 325 4 072 - handelslager, schablonmetoden 60 750 59 733 - övrig verksamhet, schablonmetoden – – Avvecklingsrisk – – Operativ risk 1 430 17 874 1 284 16 048 Schablonmetoden 1 430 17 874 1 284 16 048 Ytterligare riskexponeringsbelopp för finskt riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR – – Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR 470 5 881 927 11 592 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 i CRR – – Summa 12 468 155 850 11 097 138 719 56 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Kapitalhantering och nya regelverk, forts. Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordea Bank Abp (moderföretaget) Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Minimi- kapitalkrav REA Minimi- kapitalkrav REA Risk 8 946 111 821 8 636 107 947 - varav motpartskreditrisk 299 3 736 235 2 938 IRK-metoden 6 057 75 710 5 809 72 613 - stater – – - företag 4 349 54 367 4 662 58 273 - avancerad 4 155 51 939 4 484 56 049 - grundläggande 194 2 427 178 2 225 - institut 334 4 177 315 3 933 - privatkunder 1 242 15 519 703 8 793 - med säkerhet i fast egendom 514 6 423 238 2 973 - övrigt privatkunder 728 9 097 466 5 820 - poster som avser positioner i värdepapperiserade tillgångar 17 212 5 69 - övrigt 115 1 435 124 1 545 Schablonmetoden 2 889 36 111 2 827 35 334 - stater eller centralbanker 6 78 46 577 - kommuner eller lokala myndigheter 1 7 1 13 - offentlig sektor – – - multilaterala utvecklingsbanker – – - internationella organisationer – – - institut 1 107 13 842 992 12 399 - företag 185 2 307 230 2 875 - privatkunder 18 231 20 253 - exponeringar med säkerhet i fast egendom 8 97 32 404 - fallerade 2 27 1 8 - förenade med särskilt hög risk – – - säkerställda obligationer 34 424 54 669 - institut och företag, med kortfristiga kreditbetyg – – - fondföretag 172 2 146 194 2 423 - aktier 1 355 16 935 1 256 15 699 - övrigt 1 18 1 15 Risk hänförlig till kreditvärderingsjusteringar 32 396 48 596 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Minimi- kapitalkrav REA Minimi- kapitalkrav REA Marknadsrisk 427 5 336 396 4 945 - handelslager, intern modell 367 4 587 326 4 072 - handelslager, schablonmetoden 60 750 59 733 - övrig verksamhet, schablonmetoden 11 139 Avvecklingsrisk 0 0 Operativ risk 1 086 13 574 939 11 733 Schablonmetoden 1 086 13 574 939 11 733 Ytterligare riskexponeringsbelopp för finskt riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR – – Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR 71 883 3 39 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 i CRR – – Summa 10 561 132 011 10 021 125 260 57 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Kapitalhantering och nya regelverk, forts. Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen Beräkning av kapitalbas, mn euro Nordeakoncernen Moderföretaget 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Eget kapital i konsoliderad situation 26 629 25 534 23 219 22 151 Årets resultat 5 062 4 927 – Föreslagen/verkställd utdelning -3 279 -3 240 – Kärnprimärkapital före avdrag enligt CRR 28 412 27 221 23 219 22 151 Uppskjutna skattefordringar -24 -34 – Immateriella tillgångar -2 704 -2 678 -1 050 -1 013 IRK-reserveringar underskott (–) -228 – -26 – Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser -271 -160 -173 -113 Övriga poster, netto -615 -704 -636 -670 Summa avdrag från kärn primärkapitalet enligt CRR -3 842 -3 576 -1 885 -1 796 Kärnprimärkapital (netto efter avdrag) 24 570 23 645 21 333 20 355 Övrigt primärkapital före avdrag enligt CRR 4 138 3 225 4 138 3 225 Summa avdrag från övrigt primärkapital enligt CRR -25 -25 -25 -25 Övrigt primärkapital 4 113 3 200 4 113 3 200 Primärkapital (netto efter avdrag) 28 683 26 845 25 447 23 555 Supplementärt kapital före avdrag enligt CRR 4 167 3 466 4 167 3 466 IRK-reserveringar överskott (+) 554 23 435 Avdrag för investeringar i försäkringsföretag Övriga poster, netto -50 -50 -50 -50 Summa avdrag från supplementärt kapital enligt CRR -50 504 -27 385 Supplementärt kapital 4 117 3 970 4 140 3 852 Kapitalbas (netto efter avdrag) 32 800 30 815 29 587 27 407 Kapitaltäckning, nyckeltal, Nordeakoncernen och moderföretaget Procent Nordeakoncernen Moderföretaget 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Kärnprimärkapitalrelation, inklusive årets resultat 15,8 17,0 16,9 17,4 Primärkapitalrelation, inklusive årets resultat 18,4 19,4 20,0 20,0 Total kapitalrelation, inklusive årets resultat 21,0 22,2 23,1 23,1 Kärnprimärkapitalrelation, exklusive årets resultat 14,6 15,8 16,2 16,3 Primärkapitalrelation, exklusive årets resultat 17,3 18,1 19,3 18,8 Total kapitalrelation, exklusive årets resultat 19,9 21,0 22,4 21,9 Kapitalbas och nyckeltal (finansiella konglomeratet) 1 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella konglomeratets kapitalbas, mn euro 35 057 32 698 Finansiella konglomeratet, kapitalbaskrav, mn euro 30 053 24 705 Finansiella konglomeratet, kapitaltäckning (kapitalbas, överskott/underskott), mn euro 5 004 7 994 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, % 116,6 % 132,4 % 1) Det finansiella konglomeratet utgörs av bank- och försäkringsrörelse. Nordea Life & Pension – Solvens II-position Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Solvenskrav 2 706 2 476 Faktiskt solvenskapital 4 108 3 576 Solvensbuffert 1 402 1 100 Solvens som andel av krav 152% 144% Nordea Life & Pension – Solvens II-känslighet Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Solvens som andel av krav 152 % 144 % Börsnedgång 20 procent 163 % 152 % Räntor ner 50 punkter 150 % 140 % Räntor upp 50 punkter 153 % 150 % 58 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nya regelverk för kapitalkrav Det här avsnittet tar upp nyheter och förändringar i regel- verk och kapitalkrav, huvudsakligen med avseende på krishanteringsdirektivet (BRRD), kapitalkravsdirektivet (CRD) och kapitalkravsförordningen (CRR). Generellt omfattas nyheter som bedöms vara relevanta för Nordeakoncernen. För mer information om nya regelverk och kapitalkrav, se Nordeas kapital- och riskhanterings- rapport (pelare 3). I början av 2023 kom finska Finansinspektionen fram till att sektorns makrotillsynsbuffertar var lägre än de bedömda strukturella riskerna efter de sänkta buffert- kraven till följd av covid-19. Den 29 mars 2023 beslutade därför finska Finansinspektionen att införa krav på en system riskbuffert på 1,0 procent för finska kreditinstitut. Beslutet om systemriskbufferten omfattar Nordea och började gälla den 1 april 2024. Den 28 juni 2023 beslutade finska Finansinspektionen att delvis inkludera den norska systemriskbufferten på nivån 3,5 procent (Norges kravnivå: 4,5 procent). Beslutet gäller alla norska lån från den 1 juli 2024. I juni 2024 mottog Nordea beslut från Single Resolution Board angående de uppdaterade minimikraven för kapital basen och kvalificerade skulder (MREL-kraven). Koncernen måste uppfylla MREL-kraven som uppgår till 23,18 procent av riskexponeringsbeloppet (REA) plus det kombinerade buffertkravet (CBR) och 7,14 procent av exponeringsbeloppet för bruttosoliditet (LRE). Koncernen måste också uppfylla subordineringskraven som uppgår till 21,40 procent av riskexponeringsbeloppet (REA) plus det kombinerade buffertkravet (CBR) och 7,14 procent av exponeringsbeloppet för LRE. Subordineringskraven ska dessutom aldrig överskrida ett belopp som motsvarar 27 procent av riskexponeringsbeloppet, inklusive det kombinerade buffertkravet. Den 9 juli godkände ECB Nordeas nya kapitalmodeller för privatlån som infördes under tredje kvartalet detta år. Den 30 september beslutade finska Finansinspektionen att införa samma sektorspecifika systemriskbuffert för fastighetsbolag som infördes i Danmark i april 2024. För Nordea träder beslutet i kraft den 1 januari 2025 och höjer regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen. EU:s införande av de slutliga Basel III-reglerna (Basel IV) Basel III är ett globalt regelverk för kapitaltäckning, stresstester och likviditetsrisk i banksektorn. I december 2017 publicerades de slutliga Basel III-reglerna, som ibland kallas Basel IV. Basel IV trädde i kraft från 2023 och inne- håller revideringar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, risk avseende kreditvärdighetsjusteringar (CVA-risk), bruttosoliditet samt ett nytt kapitalgolv. Basel IV-paketet har införlivats i EU:s kapitalkravsförord- ning (CRR) och börjar gälla den 1 januari 2025. Denna för- ändring kallas för CRR3. I fråga om kreditrisk innehåller CRR3 revideringar av både IRK-metoden, där användningen begränsas för vissa exponeringar, och schablonmetoden. För marknadsrisk har revideringar gjorts för både den interna metoden och schablonmetoden. EU-kommissionen har utfärdat en dele- gerande förordning som skjuter fram ikraftträdandet av de nya reglerna för marknadsrisk till den 1 januari 2026 för att säkerställa samma villkor som i USA. För operativ risk ersätts de tre befintliga metoderna av en schablonmetod som ska användas av alla banker. När det gäller CVA-risk får den interna modellen inte längre användas och scha- blonmetoden har reviderats. Dessutom införs ett kapitalgolv på 72,5 procent av scha- blonmetoderna på aggregerad nivå. Detta innebär att kapitalkravet uppgår till 72,5 procent av det samlade risk- exponeringsbeloppet (REA) enligt pelare 1, beräknat med schablonmetoderna för kreditrisk, marknadsrisk och ope- rativ risk. Golvet fasas in med start på 50 procent från 1 januari 2025, och nivån 72,5 procent börjar gälla från 1januari 2030 med övergångsregler för beräkningen av REA för kapitalgolvet som får användas till slutet av 2032. Nordea Årsredovisning 2024 59 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2024 Med bolagsstyrning avses relationer mellan ett bolags högsta ledning, dess styrelse, aktieägare och övriga intres- senter, såsom medarbetare och deras företrädare. Bolags- styrningen fastställer också den struktur som används för att definiera bolagets mål samt vilka medel som ska användas för att uppnå målen och följa upp resultaten. God bolagsstyrning handlar därför om att ha klara och sys- tematiska beslutsprocesser med tydliga ansvarsområden, utan intressekonflikter och som säkerställer tillfredsstäl- lande intern kontroll, riskhantering, öppenhet och ansvar. Nordea Bank Abp (Nordea) är ett finskt publikt aktiebo- lag och moderbolaget i Nordeakoncernen (som utgörs av Nordea och dess dotterföretag). Nordeas aktier är note- rade på Nasdaqbörserna i Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn, och Nordeas American Depository Receipts (ADR) handlas i USA, i US-dollar. I sin upplåningsverksam- het emitterar Nordea långfristiga skuldinstrument som normalt noteras på olika börser. Nordea omfattas av och tillämpar Finsk kod för bolags- styrning 2020 (koden) 1 . Nordea följer alla rekommendatio- ner i koden, med undantag för valförfarandet för styrel- sens arbetstagarrepresentanter (Rekommendation 5) enligt beskrivningen nedan. Denna bolagsstyrningsrapport beskriver Nordeas sätt att ta sig an huvuddelarna i bolagsstyrningen och har tagits fram i enlighet med de rättsliga kraven i den finska kreditinstitutslagen, finska bokföringslagen, finska värde- pappersmarknadslagen, finska Finansministeriets förord- ning om regelbunden informationsskyldighet för värde- pappersemittenter, samt koden 2 . Nordeas bolagsstyrningsrapport publiceras på nordea. com och koden finns tillgänglig på https://cgfinland.fi/en/ corporate-governance-code/. Struktur för bolagsstyrning Bolagsstyrningen i Nordea är omfattande och proportio- nerlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och mångfald för att säkerställa en effektiv förvaltning i enlig- het med principerna för ansvarsfull affärsverksamhet. Styrelsen ansvarar för att se till att Nordeas verksamhet administreras och organiseras på ett ändamålsenligt sätt, medan verkställande direktören tillika koncernchefen (kon- cernchefen) ansvarar för den löpande förvaltningen av Nordea. Styrelsen utför sin roll i Nordeas bolagsstyrnings- struktur och samspelar med övriga styrande organ för att säkerställa god bolagsstyrning, inklusive system för intern kontroll och riskhantering samt finansiell rapportering. Bolagsstyrningen och de styrande organens uppdrag i Nordea fastställs i tillämpliga interna och externa ramverk. Till det externa ramverket som reglerar bolagsstyrningen hör EU-lagstiftning, såsom direktiv 2013/36/EU (CRD IV), förordning (EU) nr 575/2013 (CRR), direktiv 2014/65/EU (MiFID II) och förordning (EU) nr 600/2014 (MiFIR), lik- som regler och riktlinjer utfärdade av berörda tillsynsmyn- digheter, såsom EBA:s riktlinjer om intern styrning och ESMA:s och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighets- bedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare, liksom nationell lagstiftning, bland annat finska aktiebolagslagen, kreditinstitutslagen, bokfö- ringslagen och relevanta bestämmelser och riktlinjer från finska Finansinspektionen (FIN-FSA). Nordea följer också regler och riktlinjer utfärdade av andra relevanta tillsyns- myndigheter, liksom EU:s lagstiftning för finanssektorn, de regler som gäller för respektive berörd börs, samt reglerna och principerna i koden. Styrelsen har antagit instruktioner för vd och koncern- chef, som anger rollens ansvarsområden, liksom ytterli- gare arbetsordningar, policyer och instruktioner för Nordeakoncernens verksamhet. Dessutom utgör Nordeas etiska riktlinjer ett etiskt ramverk för hur alla medlemmar i styrande organ och alla medarbetare ska agera. Dessa dokument, tillsammans med bolagsordningen, arbetsord- ningen (se nedan) och kommittéernas arbetsordningar (se nedan), liksom Nordeakoncernens övriga aktuella direktiv, instruktioner, protokoll och rutiner, utgör det interna ram- verket som reglerar bolagsstyrningen i Nordea. Det interna ramverket har utformats så att affärsverksamheten kan bedrivas på ett ansvarsfullt sätt genom att fastställa befo- genheter och ansvarsområden för företagsorgan och med- arbetare. För ytterligare information om direktiv, instruktio- ner, protokoll och rutiner i det interna ramverket, se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna 83–193. ECB:s tillsyn och styrning Nordea står under tillsyn av Europeiska centralbanken (ECB) och FIN-FSA (den gemensamma banktillsynen, SSM), och filialerna och dotterföretagen står under tillsyn av finansinspektionerna i sina respektive länder, beroende på vad som är tillämpligt. Med ECB som tillsynsmyndighet omfattas Nordea av samma banktillsyn och gemensamma resolutionsmekanism som de flesta andra europeiska ban- ker i euroområdet. Funktionen för myndighetskontakter i Nordea ingår i Group Legal och fungerar som kontakt- punkt och samordnare för förfrågningar och kontakter med tillsynsmyndigheterna. Därmed säkerställs en sam- ordnad och konsekvent kommunikation mellan Nordea och dess tillsynsmyndigheter. Nordea har standardiserade 1) Den nya finska koden för bolagsstyrning 2025 började gälla den 1 januari 2025 och ersatte då den tidigare koden för bolagsstyrning från 2020. 2) Nordea följer den kod för bolagsstyrning som gäller i hemvistlandet, liksom andra tillämpliga regler och bestämmelser avseende bolagsstyrning och denna bolagsstyrningsrap - port har tagits fram i enlighet med dessa krav. Koden avviker i vissa fall från den svenska koden för bolagsstyrning (den svenska koden) som finns på corporategovernanceboard. se och de danska rekommendationerna för bolagsstyrning (den danska koden) som finns på corporategovernanceboard.dk till följd av skillnader i lagstiftning samt bolagsstyr - ningsregler och -praxis. Nordea avviker från den svenska koden när det gäller nomineringsrådets beslutsförslag, ledamöternas oberoende i ersättnings- och personalkommittén samt genom möjligheten att hålla virtuella bolagsstämmor. I förhållande till den danska koden avviker Nordea till viss del när det gäller utnämningen av revisionskommitténs ordförande, ersättning till ledande befattningshavare och resultatutvärdering av styrelsen samt rekommendationer gällande anbud i samband med förvärv, företagets samhälls - ansvar och skattepolicy. Nordea avviker också i vissa hänseenden när det gäller styrelsens övergripande uppdrag och ansvar med avseende på bolagets syfte, värdeskapande samt aktie- och kapitalstruktur liksom den årliga översynen av riktlinjerna för verkställande ledningen. Vidare avviker Nordea i vissa hänseenden när det gäller styrelsens sam - mansättning och upplysningar om enskilda styrelseledamöter i förvaltningsberättelsen. Struktur för bolagsstyrning Externrevision (12) Bolagsstämma (1) Aktieägarnas nomineringsråd (2) Styrelse (3) Ersättnings- och personalkommittén (6) Drifts- och hållbarhets- kommittén (7) Riskkommittén (5)Revisionskommittén (4) Vald / utsedd av Rapporterar till / informerar Vd och koncernchef, med stöd av koncernledningen (8) Group Risk (9) Group Compliance (10) Group Internal Audit (11) Internt ramverk Bolagsordning, styrelsens och styrelsekommittéernas arbetsordningar, verkställande direktörens och koncernchefens direktiv samt Nordeas ramverk för intern kontroll, inklusive koncernens interna regler, ramverk för riskhantering, riskkultur och strategi Externt ramverk Lagar, regelverk, praxis, börsregler, kod för bolagsstyrning Siffror inom parentes hänvisar till de numrerade avsnitten nedan på sidorna 60–71. Nordea Årsredovisning 2024 60 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2024, forts. rutiner för att ta hand om förfrågningar och platskontroller från tillsynsmyndigheterna, inklusive ett ärendehante- ringssystem där alla kontakter dokumenteras. Koncernledningen och relevanta kommittéer får regel- bundna rapporter om kontakter med myndigheterna. Styrelsen informeras om viktiga kontakter med myndighe- terna, inklusive beslut angående översyns- och utvärde- ringsprocessen, samt rapporter avseende platskontroller. Vidare övervakar styrelsen viktiga åtgärdsprogram som initierats av tillsynsmyndigheter och godkänner åtgärds- planer som krävs av ECB. Styrning på ESG-området Styrelsen är instansen som godkänner hållbarhetspriorite- ringarna i Nordeas strategi. Styrelsen biträds av sina kom- mittéer i arbetet med att fullgöra tillsynsansvaret beträf- fande ESG. På ledningsnivå har de strategiska hållbarhets- prioriteringarna införlivats i organisationen genom befintliga processer för beslutsfattande, riskhantering och kontroll samt eskalering, inklusive kommittéstrukturer. Första försvarslinjen ansvarar för att hantera hållbarhets- relaterade och finansiella konsekvenser, medan andra för- svarslinjen ansvarar för att utveckla ramverket för hante- ring av ESG-relaterad risk. Chief of Staff i Nordea är ansvarig för att övervaka och främja införlivandet av ESG-faktorer i ramverket för risk- hantering och affärsprocesserna i hela koncernen. Berörd ägare av policyramverket i andra försvarslinjen ansvarar för att kraven införlivas i Nordeas policyramverk för håll- barhet och ESG-frågor och för att övervaka att dessa reflekteras på ett konsekvent sätt i dotterföretagens stra- tegi-, risk- och kontrollramverk. Chief of Staff ansvarar dessutom för utvecklingen av koncernens strategiska prio- riteringar och analyser av nya frågor på hållbarhetsområ- det, med ambitionen att Nordeas hållbarhetsagenda även fortsatt ska vara anpassad till omvärldsutvecklingen, såsom geopolitisk utveckling och förändringar på lagstift- ningsområdet, och till Nordeas långsiktiga åtagande om nettonollutsläpp. Nordea är medveten om att ESG-faktorer i hög grad kan påverka kredit-, marknads-, likviditets-, kapital-, regelefter- levnads- och verksamhetsrisker. Principen om införlivandet av ESG-faktorer i Nordeas riskhantering och affärsstrategi baseras på respektive faktors betydelse som källa för dessa finansiella och icke-finansiella risker. Varje risktyp som ingår i Nordeas gemensamma risktaxonomi har ett eget ramverk för riskhantering där även ESG ingår. Chief of Staff är ansvarig för Nordeas program för införande av ESG (ESG Implementation Programme) och delar ordförande- skapet i den operativa styrgruppen med chefen för Credit Risk i den andra försvarslinjen. Programmet samordnar arbetet med att införliva hållbarhet och ESG-risker i Nordeas första och andra försvarslinje, dvs. att införa och utveckla arbetssätt som säkerställer effektiva och konse- kventa hållbarhetsmål och ramverk för ESG-relaterad risk- hantering i viktiga processer, riskbedömning, rapportering och regelefterlevnad. Programmet integrerar och tillhan- dahåller ESG-data för att säkerställa en öppen och konse- kvent användning i centrala processer och upplysningar. För mer information om ESG-styrning i Nordea, se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna 83–193. Fördelning av befogenheter och ansvar Styrning och kontroll av bolaget fördelas mellan aktieägarna (på bolagsstämmor), styrelsen och koncernchefen i enlighet med reglerna i det externa ramverket, bolagsordningen och det interna ramverket som fastställts av styrelsen. Bolagsstämma (1) Bolagsstämman är Nordeas högsta beslutsfattande organ, och här deltar aktieägarna i tillsynen och kontrollen av Nordea genom utövandet av sin rösträtt och yttranderätt. Gällande regelverk och Nordeas bolagsordning fastställer vilka ärenden som ska behandlas av bolagsstämman. Bolagsstämman fattar beslut i frågor som rör exempelvis årsredovisningen, utdelning, val av styrelseledamöter, revi- sor samt granskare av hållbarhetsredovisningen liksom ersättning till styrelseledamöter, revisor samt granskare av hållbarhetsredovisningen. I enlighet med tillämpliga lagar och förordningar kommer ersättningspolicyn för styrande organ och ersättningsrapporten för styrande organ att presenteras och godkännas genom ett rådgivande beslut på bolagsstämman. Ersättningspolicyn för styrande organ och ersättningsrapporten för styrande organ finns publice- rade på nordea.com. Bolagsstämmor hålls normalt i Helsingfors. Ordinarie bolagsstämma 2024 hölls den 21mars 2024 på Scandic Marina Congress Center i Helsingfors. Enligt Nordeas bolagsordning kan bolags- stämmor även hållas utan stämmoplats (så kallad distans- bolagsstämma) som ett alternativ till fysiska stämmor eller hybridstämmor. Information om beslut av den ordinarie bolagsstämman 2024 liksom stämmoprotokoll finns på nordea.com. Den ordinarie bolagsstämman 2025 hålls i Finlandiahuset tors- dagen den 20 mars 2025. Rösträtter Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser om aktieslag eller rösträtter. Det innebär att samtliga emit- terade aktier är stamaktier och medför lika rösträtt. Varje aktie motsvarar en röst på bolagsstämman. Vid bolags- stämman får varje aktieägare rösta med det sammanlagda röstetalet som aktieägare äger eller företräder. Nordea får enligt tillämplig lag inte rösta för innehav av egna aktier på bolagsstämmor. Ytterligare information om Nordeaaktien finns i avsnittet ”Nordeas aktie och kreditbetyg” på sidorna 51–53 och i ”Finansiell översikt 2024” på sidorna 40–41. Bolagsordning Bolagsordningen återfinns på nordea.com. I enlighet med finsk lag beslutar bolagsstämman om ändringar av bolag- sordningen och ändringarna måste granskas av finska Finansinspektionen. Aktieägarnas nomineringsråd (2) Enligt finska kreditinstitutslagen ska ett systemviktigt kre- ditinstitut ha en nomineringskommitté som utgörs av sty- relseledamöter eller ett aktieägarnas nomineringsråd som utgörs av ledamöter utsedda av aktieägarna. Den ordinarie bolagsstämman 2019 beslutade att inrätta ett permanent aktieägarnas nomineringsråd. Enligt sin arbetsordning har nomineringsrådet till uppgift att ta fram, årligen och i övrigt vid behov, förslag till bolagsstämman på val av och ersättning till Nordeas styrelseordförande och styrelseleda- möter, samt presentera förslagen vid bolagsstämman. Nomineringsrådet ska också delta i utvärderingen av och successionsplaneringen för styrelsen och i sitt arbete ta hänsyn till Nordeas mångfaldspolicy liksom utföra andra uppgifter som framgår av arbetsordningen. Nomineringsrådet består av styrelsens ordförande och en representant vardera för de, per den 31 augusti, fyra röstmässigt största aktieägarna i Nordea som önskar delta i aktieägarnas nomineringsråd. Nomineringsrådets sammansättning offentliggjordes den 3 oktober 2024. Nordea-fonden hade utsett Lars Ingemann Nielsen, Cevian Capital hade utsett Niko Pakalén, Alecta hade utsett Daniel Kristiansson och Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma hade utsett Timo Sallinen som ledamöter i aktieägarnas nomi- neringsråd. Niko Pakalén hade utsetts till nomineringsrå- dets ordförande. Den 31 augusti 2024 representerade de utsedda ledamöterna i aktieägarnas nomineringsråd omkring 12 procent av alla aktier och röster i Nordea. Successionsplanering och nomineringsförfarande för styrelseledamöter som utses av bolagsstämman För att säkerställa en ordnad kontinuitet i styrelsen arbetar aktieägarnas nomineringsråd kontinuerligt med en suc- cessionsplan som omfattar möjliga styrelsekandidater med beaktande av den kompetens styrelsen som helhet och de olika styrelsekommittéerna behöver. Aktieägarnas nomineringsråd utvärderar rekryterings- behoven och inleder, vid behov, förfarandet för att nomi- nera nya styrelseledamöter. I syfte att uppnå en kontinuer- lig och ordnad successionsplanering under hela året kan aktieägarnas nomineringsråd fortsätta sitt arbete efter upprättandet av nomineringsförslaget till bolagsstämman fram till dess att ett nytt nomineringsråd har utsetts. Nomineringsrådet kan, på Nordeas bekostnad, anlita en rekryteringskonsult och andra externa resurser som behövs för att utföra sitt uppdrag. Som en del i utvärderingen av rekryteringsbehoven informerar bolagets styrelseordförande nomineringsrådet om de kunskaper och färdigheter som behövs i styrelsen samt identifierade kompetensbehov och kompetensbris- ter. Aktieägarnas nomineringsråd tar också del av resulta- tet av styrelsens årliga utvärdering av det egna arbetet och lämplighetsbedömningen. Nomineringsprocessen för nya styrelseledamöter börjar vanligtvis när aktieägarnas nomineringsråd fastställt en lista över möjliga kandidater. Kandidaternas profiler och kvalifikationer utvärderas och intervjuer genomförs med Nordea Årsredovisning 2024 61 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2024, forts. kandidaterna. Som en del av processen kan koncernche- fen beredas möjlighet att ge sin syn på erforderliga kom- petenser och profiler för styrelseledamöter, samt ges till- fälle att träffa kandidaterna. Nomineringsrådets förslag till bolagsstämman beträf- fande antal styrelseledamöter och val av styrelseordfö- rande och styrelseledamöter publiceras i ett börsmedde- lande och på Nordeas webbplats. Förslagen ska avges i så god tid att de kan inkluderas i kallelsen till ordinarie bolagsstämma. Förslagen presenteras på bolagsstämman. Inför den ordinarie bolagsstämman 2025 har nomine- ringsrådet, som konstituerades under hösten 2024, hållit fyra möten. Alla ledamöter deltog i nomineringsrådets samtliga möten och beslut, med undantag för Lars Ingemann Nielsen som bara kunde delta vid tre möten och styrelseordföranden som inte deltog i beredning eller beslut som innebar en intressekonflikt för honom. Ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd Niko Pakalén, nomineringsrådets ordförande Ekonomie magisterexamen (nationalekonomi) Född 1986 Kön: Man Partner, Cevian Capital Lars Ingemann Nielsen Magisterexamen (finansiell matematik och national ekonomi) Född 1961 Kön: Man Vice vd och finansdirektör, Nordeafonden Daniel Kristiansson Magisterexamen (företagsekonomi) Född 1974 Kön: Man Specialist inom bolagsstyrning och förvaltning, Alecta Timo Sallinen Ekonomie magisterexamen (nationalekonomi) Född 1970 Kön: Man Placeringsdirektör, Ömsesidiga pensionsförsäkrings- bolaget Varma Sir Stephen Hester Filosofie kandidatexamen (BA Honours 1st class – statskunskap, nationalekonomi och filosofi) Född 1960 Kön: Man Styrelseordförande i Nordea Bank Abp Nomineringsrådets förslag presenteras i kallelsen till den ordinarie bolagsstämman 2025 och publiceras också på nordea.com. Styrelse (3) Nordeas styrelse ansvarar för organisationen och adminis- trationen av Nordeas verksamhet samt för den övergri- pande förvaltningen av Nordeakoncernens angelägenhe- ter i enlighet med externa och interna ramverk. Styrelsens sammansättning och kompetens Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst sex och högst femton ledamöter. Mandatperioden för styrelse- ledamöter är ett år och upphör vid utgången av den efter valet påföljande ordinarie bolagsstämman. Nordea har ingen fastställd pensionsålder för styrelseledamöter och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseleda- mot kan sitta i styrelsen. I nomineringsrådets uppgifter ingår att ta hänsyn både till kontinuiteten och bevarandet av lämplig erfarenhet i styrelsen samt till behovet av suc- cessiv förnyelse av styrelsens kunskaper och erfarenheter. Om en ledamot har suttit i styrelsen i mer än tio år utan avbrott ska detta, enligt koden, vägas in i helhetsbedöm- ningen av ledamotens oberoende. Vidare beaktas gäl- lande europeiska regelverk för banksektorn i samband med bedömningen. Styrelsen har godkänt en mångfaldspolicy som faststäl- ler principerna för mångfald. Enligt mångfaldspolicyn måste alla nomineringar av styrelseledamöter grundas på förtjänst varvid det främsta syftet är att vidmakthålla och förbättra styrelsens effektivitet totalt sett. Här eftersträvas en bred uppsättning egenskaper och kompetenser och det är uttalat att mångfald, avseende bl.a. ålder, kön 1 , geogra- fisk härkomst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är en viktig omständighet att beakta. Det är Nordeas mål att ha en rättvis, jämlik och balanserad representation av kön och andra diversifierande faktorer i styrelsen som kollektiv. När det gäller könsfördelning är målet att styrelsens samman- sättning ska spegla Nordeakoncernens ambition att res- pektive kön ska vara representerat med minst 40 procent. Styrelsens sammansättning ska avspegla de krav som ställs på Nordeas verksamhet och utvecklingsfas. En sty- relseledamot ska ha den kompetens som krävs för upp- draget och möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för sty- relsearbetet. Antalet styrelseledamöter och styrelsens sammansättning måste vara sådan att styrelsen kan utföra sina åtaganden på ett effektivt sätt. I syfte att uppfylla ovanstående krav och målsättningar strävar aktieägarnas nomineringsråd efter att säkerställa en rättvis, jämlik och balanserad representation av kön och andra diversifierande faktorer i styrelsen som kollektiv, däribland: i) att styrelsens sammansättning ska spegla Nordeas mångfaldspolicy, ii) att det i styrelsen ska ingå ledamöter från vart och ett av de nordiska länderna där Nordea bedriver verksamhet: Finland, Sverige, Danmark och Norge, iii) utbildning och yrkesbakgrund samt iv)åldersfördelning. Styrelsen genomför årligen en utvärdering av det egna arbetet och uppnådda resultat, med syftet att löpande för- bättra och effektivisera styrelsearbetet. Utvärderingen bygger på en metod som innefattar frågeformulär för utvärdering av styrelsen som helhet, ordföranden och de enskilda styrelseledamöterna. Emellanåt anlitar Nordea en extern part som ska bistå styrelsen med den årliga utvär- deringen av det egna arbetet genom att ge sin objektiva syn. Resultatet diskuteras också av styrelsen och presente- ras för nomineringsrådet av styrelseordföranden. I enlighet med gällande europeiska regelverk görs en lämplighetsbedömning av de enskilda styrelseledamö- terna och styrelsen i sin helhet varje år samt i samband med urvalsprocessen för nya styrelseledamöter. Slutsatsen av lämplighetsbedömningen 2024 är att styrelsen både enskilt och som helhet besitter erforderlig kunskap om och erfarenhet av de samhälls-, affärs- och kulturförhållanden som råder i de regioner och på de marknader där Nordeas och Nordeakoncernens huvud- sakliga verksamhet bedrivs, och att den uppvisar tillräcklig mångfald och bredd i fråga om egenskaper och kompe- tens samt en välbalanserad könsfördelning. Utbildning av styrelsen För att skapa en god förståelse för Nordeas organisation och struktur, affärsmodell, riskprofil och styrning deltar nya styrelseledamöter i ett introduktionsprogram som bland annat inbegriper områden rörande Nordeas struktur och affärsmodell, riskprofil, styrning, affärsstrategi, eko- nomi och riskhantering samt styrelsens ansvar och rele- vanta lagar och bestämmelser. För att styrelseledamö- terna ska kunna underhålla och fördjupa sina kunskaper erbjuds också ytterligare utbildning i särskilda ämnen som tillgodoser styrelseledamöternas individuella behov. Därutöver erhåller styrelseledamöterna årlig utbildning baserad på enskilda och övergripande behov samt enligt lag- och tillsynskrav. Den årliga utbildningsplanen är utfor- mad så att den täcker viktiga riskområden för Nordea och säkerställer aktuella kunskaper inom de områden som bedöms relevanta. Utbildningsaktiviteterna tar också hän- syn till resultatet av de årliga utvärderingarna av styrel- sens arbete och lämplighetsbedömningarna av styrelsele- damöterna samt de utbildningsbehov som företagsled- ningen har identifierat. 2024 genomgick styrelseledamöterna cirka 20 timmar utbildning som en del av den årliga utbildningsplanen. På begäran genomfördes enstaka utbildningar och strategige- nomgångar i linje med branschpraxis. I enlighet med den årliga utbildningsplanen erhöll styrelsen utbildning inom flera viktiga områden som till exempel: IT-infrastruktur, informationssäkerhet, kapital, likviditet och upplåning, marknads- och modellrisk, kreditrisk, metoder och model- ler för intern riskklassificering, ekonomisk brottslighet, finansiell rapportering, ESG-ämnen, personalfrågor samt regelefterlevnads- och bolagsstyrningsfrågor. 1) Med ”kön” avses biologiskt eller juridiskt kön. I enlighet med de juridiska restriktio- ner som gäller för känsliga uppgifter, registrerar Nordea inte könsidentitet. Däremot välkomnar och möjliggör Nordea för personer att själva uttrycka sin könsidentitet. Nordea Årsredovisning 2024 62 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2024, forts. Styrelsens arbete Styrelsen väljer vice ordförande och utser kommittéleda- möterna. Styrelsen har fastställt skriftliga rutiner för sitt arbete (arbetsordningen), som också beskriver lednings- och riskrapporteringen till styrelsen, och separata rutiner för arbetet som utförs av var och en av styrelsekommitté- erna (kommittéarbetsordningarna). Arbetsordningen omfattar bland annat regler avseende styrelsens och ord- förandens respektive ansvarsområden, dokumentation av möten, beslutsförhet samt hur ofta styrelsen ska ha möten. Den innehåller också regler för intressekonflikter, sekre- tess och styrelsesekreteraren. Styrelsen ansvarar för Nordeas organisation, administra- tionen av Nordeas verksamhet och för den övergripande förvaltningen av Nordeakoncernens angelägenheter i enlighet med det externa och interna ramverket liksom arbetsordningen. Styrelsen ska säkerställa att Nordea har en ändamålsenlig och transparent koncernstruktur och organisation, med en tydlig åtskillnad av funktioner och ansvarsområden som borgar för en sund och effektiv styr- ning, förhindrar att komplexa strukturer skapas och gör det möjligt för tillsynsmyndigheter att bedriva effektiv tillsyn. Styrelsen följer regelbundet upp Nordeas strategi, affärsutveckling samt finansiella ställning och resultat. Vidare uppdaterar styrelsen regelbundet sina policyer och interna regler för styrning och kontroll. Styrelsen granskar också risktoleransen samt följer regelbundet upp relevanta risker, kapital och likviditet. Betydande organisationsförändringar, utnämning för vissa befattningar i högsta ledningen liksom fusioner och förvärv samt övriga beslut av väsentlig betydelse är andra ärenden som hanterats av styrelsen. Till exempel godkände styrelsen under 2024 Nordeakoncernens strategi samt bevakade och analyserade den makroekonomiska och geo- politiska utvecklingen. Styrelsen hanterade också frågor rörande hållbarhet, digitalisering, cyberförsvar, intern kon- troll och regelefterlevnad, ekobrott, fusioner och förvärv, aktieåterköp och utdelningar samt bevakade genomföran- det av affärsområdes-, teknik- och datastrategier. Styrelsen ska också tillse att Nordeas organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Nordeas ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns ändamålsenliga och effektiva system för intern kontroll och att dessa underhålls. Varje år förser Group Internal Audit styrelsen med en övergripande bedömning av effektiviteten i Nordeas bolagsstyrning och ramverk för riskhantering och kontroll, tillsammans med en analys av teman och trender som framkommit under arbetet med internrevisionen och deras inverkan på organisationens riskprofil. Mer informa- tion om intern kontroll i Nordea finns på sidan 71 under ”Ramverk för intern kontroll”. Styrelsen träffar regelbundet bolagets externa revisor. Därutöver närvarar huvudansvarig revisor regelbundet vid revisionskommitténs möten. Under 2024 höll styrelsen 14 möten, varav 6 per capsu- lam. För ytterligare information, se tabellen på sidan 68. Tidsinsats Styrelseledamöterna måste kunna avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter samt uppfylla reglerna om begränsning av antalet styrelseuppdrag. Det vedertagna antalet styrelseuppdrag regleras i den finska kreditinsti- tutslagen och praxis på marknaden. Utifrån lagstiftning och marknadspraxis, som bland annat avspeglas i riktlin- jerna för så kallade röstningsrådgivare och institutionella investerare, kan en styrelseledamot inklusive sitt uppdrag i Nordeas styrelse: 1. inneha högst ett (1) uppdrag i ledningsorgan med verk- ställande funktioner och två (2) uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner, eller fyra (4) uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner, om inte ECB gett dispens, vilken kan sökas från fall till fall 2. vid uppfyllelse av kraven i punkt 1 ovan, inneha högst fem (5) mandat i börsnoterade företag där ett uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner räknas som ett (1) mandat, ett uppdrag som styrelseordförande i ledningsorgan utan verkställande funktioner som två (2) mandat och ett uppdrag i ledningsorgan med verkstäl- lande funktioner (eller en motsvarande roll) som tre (3) mandat, samt 3. oaktat ovanstående, inte inneha ett uppdrag i lednings- organ med verkställande funktioner (eller en motsva- rande roll) i ett börsnoterat företag och ett som styrelseordförande i ledningsorgan utan verkställande funktioner i ett annat börsnoterat företag. Det finns vissa undantag till ovanstående bestämmelser, till exempel styrelseuppdrag som innehas i samma koncern eller i bolag med huvudsakligen icke-kommersiella syften. Varje år bedömer nomineringsrådet styrelseledamöternas aktuella och planerade tidsinsatser utanför Nordea i sam- band med att de utarbetar sitt förslag till styrelsen sam- mansättning inför den ordinarie bolagsstämman. Styrelsen består av 13 ordinarie ledamöter och en supp- leant. Av dessa ledamöter valdes tio (6 män och 4 kvinnor) av den ordinarie bolagsstämman den 21 mars 2024. De styrelseledamöter som valdes av den ordinarie bolags- stämman 2024 är Sir Stephen Hester (ordförande), Lene Skole (vice ordförande), Petra van Hoeken, John Maltby, Risto Murto, Lars Rohde, Per Strömberg, Jonas Synnergren, Arja Talma och Kjersti Wiklund. Vidare var Birger Steen styrelseledamot fram till och med den ordina- rie bolagsstämman 2024. Utöver styrelseledamöterna som valts av den ordinarie bolagsstämman utsågs tre ordinarie ledamöter och en suppleant av arbetstagarna i Nordeakoncernen. Arbetstagarrepresentanter fram till och med utgången av ordinarie bolagsstämma 2025 är Joanna Koskinen, Gerhard Olsson och Kasper Skovgaard Pedersen (ordinarie ledamö- ter) och Jørgen Suo Lønnquist (suppleant). Vidare var Hans Christian Riise arbetstagarrepresentant fram till och med den ordinarie bolagsstämman 2024. Förfarandet för val av styrelsens arbetstagarrepresentanter avviker från Rekommendation 5 ”Val av styrelse” i koden. Skälet till denna avvikelse är ett avtal gällande arbetstagarnas styrel- serepresentation som ingicks mellan Nordea och arbetsta- garnas särskilda förhandlingsdelegation, i enlighet med den finska lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar samt den finska lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning, i samband med den gränsöverskridande fusionen som verk- ställde flytten till Finland 2018. Nordeas vd och koncernchef är inte ledamot i styrelsen. Styrelsens sammansättning beskrivs på sidan 61 och ytter- ligare information om styrelseledamöterna valda av den ordinarie bolagsstämman samt om arbetstagarrepresen- tanterna finns i avsnitten ”Styrelse” och ”Utsedda av arbetstagarna” på sidorna 64–66. Styrelseledamöternas aktieinnehav Under 2023 antog Nordeas styrelse en rekommendation avseende aktieinnehav för styrelseledamöter som innebär att varje styrelseledamot ska ha ett aktieinnehav som mot- svarar minst 33 procent av ledamotens totala årsarvode. Rekommendationen förenar styrelseledamöternas intresse med aktieägarnas långsiktiga intresse på ett ändamålsen- ligt och balanserat sätt. För ytterligare information, se sty- relseledamöternas aktieinnehav på sidorna 64–66. Styrelsens oberoende Nordea följer tillämpliga krav avseende styrelsens obero- ende i enlighet med gällande europeiska regelverk, finska lagar och bestämmelser samt krav enligt koden. Enligt koden ska majoriteten av styrelseledamöterna vara obero- ende i förhållande till bolaget, och minst två styrelseleda- möter som är oberoende i förhållande till bolaget ska också vara oberoende i förhållande till de betydande aktieägarna i bolaget. Styrelsen uppfyller detta krav. Styrelsen anser att samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolagets betydande aktieägare och att alla ledamöter valda av aktieägarna vid den ordinarie bolags- stämman 2024 är oberoende i förhållande till Nordea i enlighet med koden 1 . Ingen styrelseledamot vald av aktieä- garna vid den ordinarie bolagsstämman 2024 är anställd av eller arbetar i en operativ funktion i Nordea. De ordinarie styrelseledamöter och den styrelsesuppleant som valts av arbetstagarna är anställda i Nordeakoncernen och är enligt koden därmed inte oberoende i förhållande till Nordea. Respektive styrelseledamots oberoende framgår också av tabellen på sidan 68. Ordförande Styrelseordföranden väljs av aktieägarna på bolagsstäm- man. Styrelsen sammanträder enligt ett årligt schema samt vid behov. Ordföranden tillser att styrelsearbetet utförs på 1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 pro- cent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. Nordea Årsredovisning 2024 63 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2024, forts. ett effektivt sätt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden leder och organiserar styrelsearbetet, har regelbunden kontakt med vd och koncernchef samt tillser att styrelsen erhåller tillfredsställande informations- och beslutsunderlag, att styrelsen årligen genomför en utvär- dering av det egna arbetet och att aktieägarnas nomine- ringsråd informeras om resultatet av utvärderingen. Styrelsens kompetens och information om styrelsens sammansättning 1 Identifierade viktiga kunskapsområden Styrelseledamots 1 sakkunskaper, färdigheter och erfarenhet Bank och finans Försäkring Vd-/koncernchefsbefattning Strategi och affärsverksamhet ESG och grön omställning Digitalisering, data, IKT, cyber- och säkerhetsrisker Redovisning och revision Bolagsstyrning och regulatoriska frågor Intern kontroll Riskhantering Personal och ersättning Expertkunskaper Goda kunskaper Grundläggande kunskaper 1) Exklusive arbetstagarrepresentanter. Mandatperiod 3-7 år 70 % <3 år 30 % Geografisk härkomst Norden 70 % Storbritannien 20 % Europa (utom Norden) 10 % Könsfördelning Män 60 % Kvinnor 40 % Nordea Årsredovisning 2024 64 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Styrelse Sir Stephen Hester, styrelseordförande Filosofie kandidatexamen (BA Honours – 1st class; statskunskap, nationalekonomi och filosofi) Styrelseledamot sedan 2022 och ordförande sedan 2022 Född 1960 Kön: Man Nationalitet: Britt Andra uppdrag: Styrelseordförande i easyJet och Lead Independent Director i Kyndryl Sir Stephen Hester är en välkänd och mycket erfaren internationell företagsledare. Han har omfattande erfarenhet inom finansiella tjänster både internationellt och i Norden. Han har haft ledande befattningar inom såväl privatkunds-, företags- och investment banking-verksamhet på global nivå som försäkring samt kapital- och förmögenhetsförvaltning. Sir Stephen Hester är styrelseordförande i easyJet och Lead Independent Director i Kyndryl. Han adlades i Storbritannien (2024 New Year Honours list) för förtjänster inom näringsliv och ekonomi. Tidigare befattningar: 2016–2022 Senior Independent Director, Centrica 2014–2021 Group Chief Executive, RSA Insurance Group 2008–2013 Group Chief Executive, Royal Bank of Scotland 2008 Vice styrelseordförande, Northern Rock 2004–2008 Group Chief Executive, British Land 2002–2004 Chief Operating Officer och CFO, Abbey National 2000–2001 Global chef för Fixed Income, Credit Suisse First Boston 1996–2000 CFO och chef för Support Division, Credit Suisse First Boston 1986–1996 Flertalet ledande befattningar, Credit Suisse First Boston Aktieinnehav i Nordea: 90 260. Lene Skole, vice ordförande Kandidatexamen (BCom) i finans Styrelseledamot sedan 2022 och vice ordförande sedan 2023 Född 1959 Kön: Kvinna Nationalitet: Danska Verkställande direktör för Lundbeck Foundation, vice styrelseordförande i ALK-Abelló2 A/S1, H. Lundbeck A/S 1 , Falck A/S 1 aoch ordförande i Ørsted A/S Lene Skole är sedan 2014 vd för Lundbeck Foundation, som är en av Danmarks största affärsstiftelser. Hon har omfattande erfarenhet från försäkringsbranschen, som hon erhållit genom styrelsearbete de senaste 13 åren. Hon har även bred erfarenhet av styrelsearbete inom flera andra branscher, däribland hälsovård och förnybar energi. Tidigare befattningar: 2020–2024 Ledamot i Komitéen for god Fondsledelse 2010–2022 Styrelseledamot, Tryg A/S och Tryg Forsikring A/S 2017–2018 Vice styrelseordförande, TDC A/S 2006–2014 Styrelseledamot, DFDS A/S 2005–2014 Executive Vice President och CFO, Coloplast 2000–2005 CFO för A.P. Møller – Mærsk, Storbritannien (Maersk Company, Storbritannien) 2002–2003 CFO för Europa, A.P. Møller – Mærsk 1997–2000 Vice President, Finance, A.P. Møller – Mærsk Aktieinnehav i Nordea: 29 031. 1) Styrelserollerna ingår i befattningen som verkställande direktör för Lundbeck Foundation. Arja Talma Magisterexamen (nationalekonomi) och auktoriserad revisor, eMBA, École nationale des ponts et chaussées Styrelseledamot sedan 2022 Född 1962 Kön: Kvinna Nationalitet: Finländska Andra uppdrag: Styrelseordförande i Verkkokauppa.com Oyj, styrelseledamot i Metso Oyj och Glaston Corporation Arja Talma har gedigen erfarenhet som ledamot i styrelser och revisionskommittéer för börsnoterade och reglerade bolag, till exempel Metso Abp, Verkkokauppa.com, Glaston och Aktia Bank Abp. Hon har omfattande erfarenhet som CFO samt från styrelseuppdrag och ledarbefattningar i olika branscher. Tidigare befattningar: 2020–2023 Styrelseledamot, Metso Outotec Abp 2013–2022 Styrelseledamot, Aktia Bank Abp 2016–2021 Styrelseordförande, Serena Properties AB 2018–2020 Styrelseordförande, Onvest Oy 2016–2020 Styrelseledamot, Metso Corporation 2016–2020 Styrelseledamot, Posti Group Plc 2017–2018 Styrelseledamot, Mehilainen Oy 2007–2017 Styrelseledamot, Sponda Plc 2015–2017 Styrelseledamot, Norvestia Plc 2013–2015 Ledamot i ledningsgruppen, Ömsesidiga arbetspensions försäkringsbolaget Varma 2015 Styrelseledamot, Nordic Cinema Group AB (publ.) 2013–2015 Senior Vice President, affärsplatser och placeringar, Kesko Abp 2011–2013 President, Rautakesko Ltd 2006–2012 Styrelseledamot, VR Group Ltd 2008–2012 Styrelseledamot, Luottokunta 2004–2011 Senior Vice President, ekonomi- och finansdirektör, andra ledande befattningar, Kesko Abp 2001–2003 Executive Vice President, Oy Radiolinja Ab Aktieinnehav i Nordea: 10 000. Lars Rohde Magisterexamen (nationalekonomi och företagsekonomi) Styrelseledamot sedan 2024 Född 1954 Kön: Man Nationalitet: Dansk Andra uppdrag: Styrelseledamot i Århus universitet, Nadija Children’s Hospital & Research Institute och VIA Equity Lars Rohde är ett ledande bankproffs med djupgående kunskap om den danska finanssektorn och det danska samhället. Under sin 40-åriga karriär i banksektorn har han haft chefsuppdrag i både den privata och offentliga sektorn. Under de senaste 10 åren har han varit centralbankschef för Danmarks nationalbank och dessförinnan var han koncernchef för ATP, det största pensionsbolaget i Danmark. Tidigare befattningar: 2013–2023 Centralbankschef, Danmarks nationalbank 2011–2012 Styrelseledamot, Århus universitet 2011–2012 Styrelseledamot, FIG Ehrenversbank 2010–2011 Styrelseledamot, FIH Holding 1998-2013 Verkställande direktör, Arbejdmarkedets Tillægspension 1997–1998 Vice verkställande direktör, RealKredit Danmark 1993–1996 Styrelseledamot, Københavns Fondsbørs 1992–1997 Direktionsmedlem, RealKredit Danmark 1992–1998 Styrelseledamot, Realkreditrådet i Danmark 1989–1992 Fonddirektör, RealKredit Danmark 1985-1988 Ekonom, investeringar, Lægernes Pensionskasse 1988–1989 Verkställande direktör, Lægernes Pensionskasse 1987–1993 Föreläsare på deltid, ekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Köpenhamn 1982–1984 Ekonom, Danmarks nationalbank 1981–1982 Ekonom, Arbejdernes Landsbank Aktieinnehav i Nordea: 0. Nordea Årsredovisning 2024 65 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Styrelse, forts. John Maltby Kandidatexamen i ingenjörsvetenskap (Honours) Styrelseledamot sedan 2019 Född 1962 Kön: Man Nationalitet: Britt Andra uppdrag: Styrelseordförande i Allica Bank, West Bromwich Building Society och Max Nicholas Renewables John Maltby är en erfaren styrelseledamot i finanssektorn och har tidigare innehaft befattningar i Bluestep Bank AS, Tandem Bank, Bank of Ireland och Simplyhealth Group. För närvarande är han styrelseordförande i Allica Bank, West Bromwich Building Society och Max Nicholas Renewables. Tidigare befattningar: 2017–2022 Styrelseledamot, National Citizens Service (NCS) Trust 2018–2021 Styrelseledamot, Simplyhealth Group 2015–2019 Styrelseledamot, Bank of Ireland UK 2012–2019 Styrelseordförande, Good Energy Group Plc 2015–2018 Styrelseledamot, Tandem Bank 2015–2017 Styrelseordförande, Bluestep Bank AS 2013–2015 Verkställande direktör, Williams & Glyn 2012–2013 Senior rådgivare, Corsair Capital 2007–2012 Group Director, Commercial, Lloyds Banking Group 2000–2007 Verkställande direktör, Kensington Group Plc 1998–2000 Executive Director, First National Group, Abbey National Plc 1994–1998 Verkställande direktör, Lombard Tricity, Natwest Group Plc 1992–1994 Deputy Director, Barclays Bank Plc 1989–1992 Managementkonsult, Price Waterhouse Consultancy 1983–1989 Manager, Andersen Consulting Aktieinnehav i Nordea: 8 241. Jonas Synnergren Magisterexamen i nationalekonomi och företagsekonomi Styrelseledamot sedan 2020 Född 1977 Kön: Man Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Senior partner på Cevian Capital AB, chef för Cevian Capitals svenska kontor, styrelseledamot i LM Ericsson AB Jonas Synnergren är senior partner på Cevian Capital AB och chef för Cevian Capitals svenska kontor sedan 2012 samt har erfarenhet av finansiella tjänster och kapitalförvaltning. Han är styrelseledamot och ledamot i kommittén för audit and compliance samt kompensationskommittén i LM Ericsson och har tidigare varit styrelseledamot i Tieto Corporation och Veoneer Inc. Tidigare befattningar: 2018–2022 Styrelseledamot, Veoneer Inc 2012–2019 Styrelseledamot i Tieto Corporation 2006 Tillförordnad verkställande direktör samt chef för investerarrelationer och affärsutveckling, Svalan Konsortier AB 2000–2006 Olika uppdrag, The Boston Consulting Group AB Aktieinnehav i Nordea: 0. Kjersti Wiklund Magisterexamen (elteknik), MBM Styrelseledamot sedan 2022 Född 1962 Kön: Kvinna Nationalitet: Norska Andra uppdrag: Styrelseledamot i AutoStore Holdings Ltd, Evelyn Partners och Spectris plc Kjersti Wiklund har mer än 20 års erfarenhet som styrelseledamot i flera högtek- nologiska företag. För närvarande har hon styrelseuppdrag, inklusive som medlem i revisions- och riskkommittéer, i tekniktunga företag som AutoStore Holdings Ltd, Evelyn Partners och Spectris plc. Tidigare befattningar: 2020–2023 Styrelseledamot, Zegona plc 2018–2022 Styrelseledamot, Babcock plc 2019–2022 Styrelseledamot, Trainline plc 2018–2020 Styrelseordförande, Saga Robotics AS 2015–2018 Styrelseledamot, Laird plc 2013–2017 Styrelseledamot, Cxense ASA 2014–2016 Director, Group Technology Operations, Vodafone Group 2011–2014 Executive Vice President och COO, VimpelCom Russia 2011 Tillförordnad Group CTO, VimpelCom Group 2009–2011 Vice verkställande direktör och CTO, Kyivstar GSM 2007–2009 Executive Vice President och CTO, DiGi Telecom 2005–2009 Styrelseledamot, Fast Search and Transfer ASA 2005–2007 Executive Vice President och CIO, Telenor Nordic 2004–2005 Executive Vice President och CIO, Telenor Norway 2003–2004 Vice President och CTO, Telenor Norway 2002 Vice President, Strategy and Products, Telenor Enterprise 2000–2002 Executive Vice President och chef för Network Management Software Division, EDB Telescience Ltd Aktieinnehav i Nordea: 11 000. Per Strömberg Civilekonom (internationell företagsekonomi) Styrelseledamot sedan 2023 Född 1963 Kön: Man Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Styrelseledamot i ICA Gruppen och Eduviva Group Per Strömberg har varit verkställande direktör för flera bolag under de senaste 17 åren och har en gedigen erfarenhet inom detaljhandel, konsumentvaror, varumär- ken och digitalisering. Innan han tillträdde som styrelseledamot i Nordea hade han befattningen som vd och koncernchef för ICA Gruppen, ett ledande detaljhandelsfö- retag i Sverige, i elva år. För närvarande är han styrelseledamot i ICA Gruppen och Eduviva Group. Tidigare befattningar: 2012–2022 Vd och koncernchef, ICA Gruppen 2007–2012 Vd och koncernchef, Lantmännen 2006–2007 Vd och koncernchef, Sardus AB 2003–2006 Vd, Kraft Foods Sverige, chef för segmentet Coffee & Foods, Sverige och Norden 2001–2003 Vd, Kraft Foods Danmark, chef för segmentet Coffee, Danmark och Norden 1999– 2001 Direktör för affärsutveckling, Coffee Europe, Kraft Foods International 1998–1999 Chef, Kraft Freia Marabou Aktieinnehav i Nordea: 10 000. Nordea Årsredovisning 2024 66 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Styrelse, forts. Petra van Hoeken Magisterexamen i civilrätt Styrelseledamot sedan 2019 Född 1961 Kön: Kvinna Nationalitet: Nederländska Andra uppdrag: Uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion och styrelse- ledamot i Virgin Money UK, ordförande i Advisory Committee for Credit for the Dutch Ministry of Economic & Climate, Affairs, styrelseledamot i Oranje Fonds, Stichting Holding and Administration of Shares under the Shell Employee Share Plans, ledamot i Supervisory board för Volksbank N.V och ledamot i Advisory Council for Donations vid University of Leiden Petra van Hoeken har gedigen erfarenhet från banksektorn och lång erfarenhet som chief risk officer i finanssektorn. Hon har tidigare varit styrelseledamot i bland annat Nederlandse Waterschapsbank NV, De Lage Landen och Utrecht-America Holdings. Tidigare befattningar: 2015–2023 Styrelseledamot, Nederlandse Waterschapsbank NV 2019–2020 Medlem i Executive Committee och Chief risk officer, Intertrust Group 2018–2019 Styrelseledamot, De Lage Landen, DLL 2016–2019 Styrelseledamot, Utrecht-America Holdings, Inc. 2016–2019 Medlem i högsta ledningen och Chief Risk Officer, Coöperatieve Rabobank U.A. 2012–2016 Medlem i Managing Board och Chief Risk Officer, NIBC Bank NV 2008–2012 Chief Risk Officer EMEA, The Royal Bank of Scotland Plc 1986–2008 Flertal chefsbefattningar och andra befattningar, ABN AMRO Bank NV, Amsterdam, Madrid, Singapore, Frankfurt och New York Aktieinnehav i Nordea: 2 400. Risto Murto Doktor i nationalekonomi Styrelseledamot sedan 2023 Född 1963 Kön: Man Nationalitet: Finländare Andra uppdrag: Vd och koncernchef, Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma, ordförande i Värdepappersmarknadsföreningen, E2 Forskning och Arbetspensionsförsäkrarna TELA. Styrelseledamot i Sampo Abp och ledamot i förvaltningsrådet Finska Kulturfonden och Finlands Nationalopera och balett Risto Murto har omfattande erfarenhet inom pension, försäkring, investeringar och finans, både som styrelseledamot och inom koncernledningen. Han är sedan 2014 vd och koncernchef i Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma. Tidigare befattningar: 2022–2023 Styrelseledamot, Finlands Paddling och Roddförbund 2014–2023 Styrelseledamot, Wärtsilä Oyj Abp 2019–2022 Styrelseledamot, Finance Finland 2014–2022 Ledamot i delegationen, Statens ekonomiska forskningscentral VATT 2010–2015 Styrelseledamot, Ömsesidiga försäkringsbolaget Kaleva 2014–2016 Styrelseledamot, Finance Finland 2012–2015 Styrelseledamot, Nokian Tyres 2006–2013 Styrelseledamot, Kojamo Abp 2000–2005 Vd, Opstock Ab 1997– 2000 Chef för Equities and Research, Opstock Ab 1993–1997 Chef för Research, Oy Erik Selin Ab Aktieinnehav i Nordea: 11 192. Utsedda av arbetstagarna Gerhard Olsson MBA och kandidatexamen i nationalekonomi Styrelseledamot sedan 2016 1 Född 1978 Kön: Man Yrkesverksam i Nordea Aktieinnehav i Nordea : 0. Jørgen Suo Lønnquist Magisterexamen (företagsekonomi) Styrelseledamot sedan 2024 Född 1980 Kön: Man (Suppleant fram till 20 mars 2025) Leder Union in Nordea i Norge Aktieinnehav i Nordea : 0. Joanna Koskinen MBA International Business Management Styrelseledamot sedan 2021 Född 1977 Kön: Kvinna Yrkesverksam i Nordea Aktieinnehav i Nordea : 0. Kasper Skovgaard Pedersen Magisterexamen i Agricultural Economics and development Styrelseledamot sedan 2023 Född 1978 Kön: Man Ordförande för Finansforbundet i Nordea (Danmark) Aktieinnehav i Nordea : 0. 1) Anger när Gerhard Olsson blev styrelseledamot i Nordea Bank AB (publ), Nordeakoncernens tidigare moderföretag. Nordea Årsredovisning 2024 67 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Styrelse, forts. Styrelsens kommittéer I enlighet med det externa ramverket och i syfte att öka effektiviteten i styrelsearbetet har styrelsen inrättat sär- skilda kommittéer som ska bistå styrelsen genom att bereda frågor inom ramen för styrelsens befogenhet och besluta i frågor som delegerats av styrelsen Styrelse- kommittéernas arbetsuppgifter och arbetsordning fastställs i kommittéarbetsordningarna. Generellt saknar styrelsekommittéerna egen beslutanderätt och varje kommitté rapporterar regelbundet om sitt arbete till styrelsen. Nordea följer gällande lag och koden i fråga om styrelsens kommittéer. Revisionskommittén (4) Revisionskommittén (Board Audit Committee, BAC) biträ- der styrelsen i dess tillsynsarbete genom att bland annat övervaka Nordeakoncernens process och system för finan- siell rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommendationer eller förslag för att säkerställa rappor- teringens tillförlitlighet (inklusive den interna kontrollens och riskhanteringssystemets effektivitet), övervaka Group Internal Audits effektivitet, hålla sig informerad om revi- sionen av årsredovisningen, koncernredovisningen och hållbarhetsredovisningen, granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet, inklu- sive dennes erbjudande om tjänster utöver revisionen, för- bereda en rekommendation för val av Nordeas revisor och granskare av hållbarhetsredovisningen samt genom att granska koncernens skattestrategi och skattepolicy och fullgöra revisionskommitténs skyldigheter enligt gällande lagkrav. BAC bistår även styrelsen genom att följa upp och bedöma i vilken utsträckning transaktioner med närstå- ende parter uppfyller kraven gällande sedvanlig affärs- verksamhet och genomförs till normala marknadsvillkor. Ytterligare information finns i avsnittet ”Principer för transaktioner med närstående parter” på sidan 73. Vidare granskar kommittén integriteten, oberoendet och effekti- viteten i Nordeas visselblåsningsfunktion Raise Your Concern. Ledamöter i BAC är John Maltby (ordförande), Petra van Hoeken, Lene Skole och Arja Talma. Chief Audit Executive, Chief Financial Officer, Chief Risk Officer och Nordeas externa revisor är i regel närvarande vid BAC:s möten, med rätt att delta i diskussioner men inte i beslut. Styrelsen utser varje år BAC:s ledamöter och ordfö- rande. Kommittén ska bestå av minst tre ledamöter som också är styrelseledamöter. BAC:s ordförande får inte vara styrelsens eller någon av de övriga styrelsekommittéernas ordförande. Ingen av ledamöterna i BAC får vara anställd i Nordeakoncernen eller delta i den löpande förvaltningen av Nordea eller ett bolag i Nordeakoncernen. Majoriteten av kommitténs ledamöter ska vara oberoende i förhål- lande till Nordea. Minst en av de ledamöter i BAC som är oberoende i förhållande till Nordea ska även vara obero- ende i förhållande till Nordeas betydande aktieägare samt ha tillräcklig redovisnings- eller revisionskompetens. Kommittéledamöterna måste ha sådan kunskap och erfa- renhet som krävs för att fullgöra BAC:s ansvarsuppgifter. För ytterligare information, se tabellen på sidan 68. Riskkommittén (5) Riskkommittén (Board Risk Committee, BRIC) biträder sty- relsen i dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av ris- ker och risksystem, riskramverk och risktolerans samt kon- troller och processer avseende Nordeakoncernens verk- samhet, bland annat gällande finansiella och icke-finansiella risker såsom kapital-, kredit-, marknads-, likviditets-, koncentrations-, regelefterlevnads-, uppfö- randekods-, modell-, verksamhets-, informationssäker- hets-, IT-, ESG- och andra strategiska risker. Det är också BRIC:s ansvar att granska och ge rekom- mendationer om styrningen av Nordeakoncernens risk- hantering och regelefterlevnad samt granska utvecklingen av koncernens ramverk för internkontroll, bland annat ramverket för riskhantering, med hänsyn till förändringar i koncernens riskprofil och i regelverken. Därtill granskar BRIC och ger rekommendationer om koncernens risktole- rans och riskstrategi. Vidare granskar kommittén koncern- företagens beslut om krediter eller kreditlimiter över vissa belopp liksom kreditportföljens resultat. Ledamöter i BRIC är Petra van Hoeken (ordförande), John Maltby, Lars Rohde och Kjersti Wiklund. Chief Risk Officer, Chief Compliance Officer och Chief Audit Executive är i regel närvarande vid möten med rätt att delta i diskussioner, men inte i beslut. Andra ledningsper- soner deltar i mötena när det bedöms vara relevant. Styrelsen utser varje år BRIC:s ledamöter och ordfö- rande. BRIC ska bestå av minst tre ledamöter som också är styrelseledamöter. BRIC:s ordförande får inte vara styrel- sens eller någon av de övriga styrelsekommittéernas ord- förande. BRIC ska utgöras av styrelseledamöter som inte är anställda i Nordeakoncernen. BRIC:s ledamöter och ordförande ska vara oberoende. BRIC:s ledamöter och ordförande måste, både enskilt och som helhet, besitta erforderlig kunskap om och erfarenhet av riskhantering och riskkontroll. För ytterligare information, se tabellen på sidan 68. Ersättnings- och personalkommittén (6) Styrelsens ersättnings- och personalkommitté (Board Remuneration and People Committee, BRPC) ansvarar för att bereda och presentera förslag till styrelsen om ersätt- ningar, mångfald och inkludering, rekrytering av nyckel- personer, utvärderings- och successionsplanering samt talanghantering. När förslagen om ersättning bereds ska de långsiktiga intressena hos aktieägare, investerare och andra intressenter i Nordea vägas in. Minst en gång per år följer BRPC upp hur Nordeas ersättningspolicy tillämpas och fungerar i praktiken, bland annat i vilken mån rörliga ersättningar justeras. Detta sker genom en oberoende översyn som görs av Group Internal Audit. Vidare gör kommittén, tillsammans med berörda kontrollfunktioner, årligen en utvärdering av Nordeas ersättningsdirektiv och ersättningssystem. BRPC biträder även styrelsen i arbetet med att färdigställa ersättningspo- licyn för styrande organ och ersättningsrapporten för sty- rande organ. Kommittén har också i uppdrag att årligen övervaka, utvärdera och till styrelsen rapportera om pro- grammen för rörlig ersättning till koncernledningen och Chief Audit Executive. På begäran av styrelsen förbereder kommittén även principfrågor för behandling av styrelsen. Dessutom ansvarar BRPC för att bistå styrelsen i beak- tandet av styrelsens mångfaldspolicy och -uttalande, över- vaka effekterna av riktlinjer och rutiner för mångfald och inkludering i Nordea samt granska och utvärdera Nordeas talanghantering. BRPC granskar också successionsplaner, prestationen hos medlemmarna i koncernledningen och Chief Audit Executive, strukturen, sammansättningen, urvalskriteri- erna och urvalsprocessen för koncernledningen samt är, tillsammans med aktieägarnas nomineringsråd, rådgi- vande vid förslag på nya medlemmar i koncernledningen. Ledamöter i BRPC är Sir Stephen Hester (ordförande), Per Strömberg, Arja Talma och Gerhard Olsson (arbetsta- garrepresentant). Chief People Officer och vd och kon- cernchefen är i regel närvarande vid möten med rätt att delta i diskussioner, men inte i beslut. Varken Chief People Officer eller vd och koncernchef deltar vid överläggningar som rör deras respektive anställningsvillkor. Ordförande och ledamöter i BRPC utses årligen av sty- relsen. BRPC ska ha minst tre ledamöter. Ordföranden och majoriteten av ledamöterna i BRPC ska också vara styrelseledamöter som är oberoende i för- hållande till Nordea och som inte är anställda i Nordeakoncernen. Bolagets vd och koncernchef eller de övriga medlemmarna i koncernledningen får inte vara ledamöter i BRPC. Om det i styrelsen ingår arbetstagarre- presentanter ska emellertid minst en av dessa utses till ledamot i BRPC, i enlighet med den finska kreditinstitut- slagen. BRPC:s ledamöter ska gemensamt besitta tillräck- ligt med kunskap och expertis om samt erfarenhet av frå- gor som rör riskhantering och ersättningar. För ytterligare information, se tabellen på sidan 68. Ytterligare information om ersättningar i Nordea finns i avsnittet ”Ersättningar” på sidorna 74–77 och i not K8 ”Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner” på sidorna 256–269. Drifts- och hållbarhetskommittén (7) Oberoende av de övriga styrelsekommittéernas uppgifter, bistår drifts- och hållbarhetskommittén (Board Operations and Sustainability Committee, BOSC) styrelsen i dess till- synsansvar avseende hållbarhet (inklusive ESG-faktorer), digital omvandling, teknik, datahantering, drift/system och motståndskraft i verksamheten (även på cyberområdet), jämte tillhörande styrdokument och processer. Till kom- mitténs ansvarsområden hör också att bistå styrelsen med råd angående koncernens övergripande strategi för de nämnda områdena, samt att biträda styrelsen i övervak- ningen av ledningens implementering av denna strategi. Ledamöter i BOSC är Kjersti Wiklund (ordförande), Risto Murto, Per Strömberg och Jonas Synnergren. Om möjligt närvarar chefen för Group Business Support och chefen för Group Operational Risk i möten där kommittén behandlar operativa risker. Även Chief Audit Executive kan Nordea Årsredovisning 2024 68 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Styrelse, forts. närvara vid möten i den utsträckning det är möjligt och bedöms vara lämpligt. Dessutom deltar andra lednings- personer i möten när det bedöms vara relevant. Samtliga har rätt att delta i diskussioner men inte i beslut. Ordförande och ledamöter i BOSC utses årligen av sty- relsen. Kommittén ska bestå av minst tre ledamöter som också är styrelseledamöter. BOSC ska utgöras av styrelse- ledamöter som inte har någon verkställande funktion i Nordeakoncernen. BOSC:s ledamöter ska gemensamt besitta tillräckligt med kunskap och expertis om samt erfarenhet av frågor som rör kommitténs arbete. Vd och koncernchef, med stöd av koncernledningen (8) Nordeas vd och koncernchef leder den löpande förvalt- ningen av Nordeas och Nordeakoncernens angelägenhe- ter i enlighet med det externa och det interna ramverket. Det interna ramverket som Nordea har antagit reglerar också ansvarsfördelningen och samspelet mellan vd tillika koncernchefen och styrelsen. Nordeas koncernchef har ett nära samarbete med styrelsens ordförande avseende pla- nering av styrelsemöten. Han ansvarar inför styrelsen för ledningen av Nordea- koncernens verksamhet och dess organisation. Han ansva- rar också för att utveckla och underhålla effektiva system för rapportering och intern kontroll inom koncernen. I enlighet med tillämpliga regelverk har Nordea en vice verkställande direktör. Ytterligare information om kontroll- miljön för risk exponering finns i not K11 "Risk- och likvidi- tetshantering" på sidorna 280–310. Nordeas vd och koncernchef arbetar i koncernledningen tillsammans med vissa ledande befattningshavare inom koncernen som rapporterar direkt till honom. Koncernledningen bistår vd och koncernchefen i förvalt- ningen av koncernen, och medlemmarna i koncernled- ningen, förutom vd och koncernchef, ansvarar för den resultatorienterade förvaltningen, verksamheten, riskhan- teringen och resursfördelningen inom, liksom för utveck- lingen av, sina respektive affärsområden eller koncernfunk- tioner i enlighet med Nordeakoncernens strategi och uti- från vad som är bäst för Nordea – allt i enlighet med gällande lagar och bestämmelser. Koncernledningen träffas regelbundet och närhelst det behövs på begäran av bolagets vd och koncernchef. Dessa möten leds av vd tillika koncernchefen, som fattar beslut efter samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Det förs mötesprotokoll som justeras av vd tillika koncernchefen. Vid utgången av 2024 ingick följande personer i kon- cernledningen: Frank Vang-Jensen (vd och koncernchef), Sara Mella (chef för Personal Banking), Nina Arkilahti (chef för Business Banking), Martin A Persson (chef för Large Corporates & Institutions), Snorre Storset (chef för Asset & Wealth Management), Erik Ekman (chef för Group Business Support), Mark Kandborg (Chief Risk Officer), Christina Gadeberg (Chief People Officer), Jussi Koskinen (Chief Legal Officer och vice vd), Ulrika Romantschuk (chef för Group Brand, Communication and Marketing), Jamie Graham (Chief Compliance Officer) och Ian Smith (Chief Financial Officer). Den 1 januari 2025 tillträdde Martin A Persson som chef för Asset & Wealth Management och Petteri Änkilä som chef för Large Corporates & Institutions. Snorre Storset har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Asset & Wealth Management. Den 1 februari 2025 delades Group Business Support upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group Business Support. Kirsten Renner, chef för Group Technology, har utsetts till medlem av koncernledningen och Mads Skovlund Pedersen har utsetts till chef för Group Business Support och medlem av koncernledningen. Erik Ekman har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. Information om vd och koncernchef samt de övriga medlemmarna i koncernledningen vid utgången av 2024 finns på sidan 69, information om Nordeas organisation finns på sidan 70, mer information om affärsområdena finns på sidorna 27–36 och information om koncernfunktio- nerna finns på sidan 70. För mer information om de senaste ändringarna i koncernledningen, se ”Händelser efter räkenskapsperiodens slut” på sidan 194. Styrelseledamöternas närvaro och oberoende Tabellen nedan visar antalet sammanträden som hölls av styrelsen och dess kommittéer liksom de enskilda ledamö- ternas närvaro. Den visar också de enskilda styrelseleda- möternas oberoende i förhållande till Nordea och Nordeas betydande aktieägare. Styrelsen Revisions- kommittén Risk- kommittén Ersättnings- och personal- kommittén Drifts- och hållbarhets- kommittén Oberoende i förhållande till Nordea 1 Oberoende i förhållande till betydande aktieägare 1 Antal sammanträden (varav per capsulam) 14(6) 9(0) 10(1) 8(4) 7(1) Valda av aktieägarna på den ordinarie bolagsstämman Sir Stephen Hester (ordförande) 14/14 – – 8/8 – Ja Ja Lene Skole (vice ordförande) 14/14 9/9 – – – Ja Ja Petra van Hoeken 14/14 9/9 10/10 – – Ja Ja John Maltby 14/14 9/9 10/10 – – Ja Ja Risto Murto 14/14 – – – 7/7 Ja Ja Lars Rohde (ledamot från mars 2024) 10/10 – 7/7 – – Ja Ja Birger Steen (ledamot fram till mars 2024) 4/4 – 3/3 – 3/3 Ja Ja Per Strömberg 14/14 – 3/3 8/8 4/4 Ja Ja Jonas Synnergren 14/14 – – – 7/7 Ja Ja Arja Talma 14/14 9/9 – 8/8 – Kjersti Wiklund 14/14 – 10/10 – 7/7 Ja Ja Utsedda av arbetstagarna Joanna Koskinen (suppleant fram till mars 2024, ledamot från mars 2024) 12/12 – – – – Nej Ja Gerhard Olsson 14/14 – – 8/8 – Nej Ja Hans Christian Riise (ledamot fram till mars 2024) 4/4 – – – – Nej Ja Kasper Skovgaard Pedersen 14/14 – – – – Nej Ja Jørgen Suo Lønnquist (suppleant från mars 2024) 6/6 – – – – Nej Ja 1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 procent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. För ytterligare information, se ”Styrelsens oberoende” på sidan 62. Nordea Årsredovisning 2024 69 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Koncernledning Frank Vang-Jensen Vd och koncernchef Född 1967 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2018 Utbildning: Organisation & Leadership, Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmark. Finance & Credit, Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmark. Executive Programme, Harvard Business School, USA. Management Programme, INSEAD, Frankrike/Singapore. Aktieinnehav i Nordea: 231 050. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 222 057 1 . Tidigare befattningar: 2018–2019 Chef för Personal Banking, medlem i koncernledningen i Nordea Bank Abp 2017–2018 Chef för Personal Banking, landschef och filialchef i Danmark, Nordea Bank Abp 2015–2016 Verkställande direktör och koncernchef, Svenska Handelsbanken AB 2014–2015 Chef för Handelsbanken Sverige, Svenska Handelsbanken AB 2007–2014 Verkställande direktör för Handelsbanken Danmark, Svenska Handelsbanken AB 2005–2007 Verkställande direktör, Stadshypotek AB 2001–2005 Regionchef, Handelsbanken Danmark Sara Mella Chef för Personal Banking Född 1967 Kön: Kvinna Medlem i koncernledningen sedan 2019 Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi, Tammerfors universitet, Finland. Aktieinnehav i Nordea: 65 828. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 100 576 1 . Martin A Persson Chef för Large Corporates & Institutions 2 Född 1975 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2016 Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning redovisning och finansiering, Stockholms universitet. Aktieinnehav i Nordea: 72 013. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 113 145 1 . Erik Ekman 3 Chef för Group Business Support Född 1969 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2015 Utbildning: Doktorsexamen i nationalekonomi, Uppsala universitet, Sverige. Aktieinnehav i Nordea: 90 357. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 111 873 1 . Nina Arkilahti Chef för Business Banking Född 1967 Kön: Kvinna Medlem i koncernledningen sedan 2020 Utbildning: Magisterexamen i samhällsvetenskap från Åbo universitet, Finland. Kandidatexamen i national- ekonomi och företagsekonomi, Aalto-universitetets handelshögskola, Finland. INSEAD Advanced Management Programme Aktieinnehav i Nordea : 58 728. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 87 105 1 . Snorre Storset 2 Chef för Asset & Wealth Management Född 1972 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2015 Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi och företagsekonomi, Norska handelshögskolan i Bergen, Norge. Aktieinnehav i Nordea: 62 219. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 106 667 1 . Ulrika Romantschuk Chef för Group Brand, Communication and Marketing Född 1966 Kön: Kvinna Medlem i koncernledningen sedan 2020 Utbildning: Kandidatexamen i statskunskap från Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet, Finland. Aktieinnehav i Nordea: 22 910. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 42 239 1 . Christina Gadeberg Chief People Officer Född 1970 Kön: Kvinna Medlem i koncernledningen sedan 2019 Utbildning: HD-utbildning i administration, organisa- tion och ledarskap, Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmark. Aktieinnehav i Nordea: 35 312. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 68 765 1 . Ian Smith Chief Financial Officer Född 1966 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2020 Utbildning: Masterexamen i nationalekonomi, Aberdeen University, Storbritannien. Aktieinnehav i Nordea: 70 438. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 119 357 1 . Jamie Graham Chief Compliance Officer Född 1974 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2021 Utbildning: Kandidatexamen, University of East Anglia, Storbritannien. Aktieinnehav i Nordea: 22 474. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 40 840 1 . Jussi Koskinen Chief Legal Officer Född 1973 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2018 Utbildning: Magisterexamen i juridik (LLM), Åbo universitet, School of Law, Finland. Aktieinnehav i Nordea: 40 811. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 79 189 1 . Mark Kandborg Chief Risk Officer Född 1971 Kön: Man Medlem i koncernledningen sedan 2022 Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Danmark. Aktieinnehav i Nordea: 38 086. Antal uppskjutna Nordeaaktier: 52 827 1 . 1) Avser intjänad tilldelning från STIP och LTIP för resultatmätningsåren 2019–2023. Innefattar inte LTIP 2022–2024 eftersom andelen ännu inte är uppskjuten. 2) Den 1 januari 2025 tillträdde Martin A Persson som chef för Asset & Wealth Management och Petteri Änkilä som chef för Large Corporates & Institutions. Snorre Storset har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Asset & Wealth Management. 3) Den 1 februari 2025 delades Group Business Support upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group Business Support. Kirsten Renner och Mads Skovlund Pedersen har utsetts till medlemmar i koncernledningen. Erik Ekman har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. Nordea Årsredovisning 2024 70 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Koncernfunktioner Nordeas koncernfunktioner stödjer de fyra affärsområdena, hjälper till att säkerställa snabbhet och tillgänglighet för kunder och upprätthålla Nordeas status som en trygg, tillförlitlig och ansvarstagande bank. Erik Ekman Chef för Group Business Support Group Business Support Group Business Support tillhandahåller tjänster, data och teknikinfrastruktur som affärsområdena behöver så att Nordea kan agera enligt sin vision. Funktionen fungerar även som ett viktigt operativt stöd för koncernens tre största processer: utlånings- och kreditprocessen samt bekämpning av penning- tvätt. Group Business Support optimerar effektivite- ten i verksamheten så att affärsområdena kan foku- sera på det som de gör bäst: leverera bra produkter och tjänster till kunderna. Johan Ekwall Chief of Staff Chief of Staff Office Chief of Staff Office ansvarar för ett antal koncern- omfattande processer, bland annat strategiutveck- lingen, vilket inkluderar att säkerställa att IT-investeringar är i linje med Nordeas affärsstrategi, den interna M&A-aktiviteterna samt hållbarhetsimp- lementeringen i hela koncernen. Chief of Staff Office driver Nordeas hållbarhetsarbete, fastställer kort- och långsiktiga hållbarhetsmål och arbetar tillsam- mans med affärsområdena för att säkerställa att deras affärsstrategier är i linje med koncernens hållbarhetsmåls. Christina Gadeberg Chief People Officer Group People Group People ansvarar för att locka, behålla och utveckla talanger som stärker affärsresultaten. De ansvarar också för att främja en hållbar arbetsmiljö i Nordea. Funktionen hanterar hela medarbetarpro- cessen genom talanghantering, ledarskapsutveck- ling, ersättningar, bemanningsplanering och organi- sation. Group People ska se till att Nordea är en att- raktiv arbetsgivare i verksamhetsländerna genom att skapa en inkluderande arbetsplats där alla kan utvecklas och prestera på topp, främja medarbetar- nas välbefinnande och ett flexibelt arbetssätt samt bidra till en mer hållbar framtid. Jamie Graham Chief Compliance Officer Group Compliance Group Compliance är Nordeas oberoende regelef- terlevnadsfunktion. Tillsammans med Group Risk utgör funktionen Nordeas andra försvarslinje. De ansvarar för att kontrollera och övervaka de regelef- terlevnadsrisker som Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för. Funktionens arbete omfattar hela Nordeas organisation, inklusive dotterföretag och verksamheter på uppdragsavtal. Mark Kandborg Chief Risk Officer Group Risk Group Risk är Nordeas oberoende riskkontrollfunk- tion. Tillsammans med Group Compliance utgör funktionen Nordeas andra försvarslinje. De överva- kar införandet av koncernens policyer för finansiell och icke-finansiell risk (undantaget regelefterlev- nadsrisker) och övervakar och kontrollerar ramver- ket för riskhantering. Det innebär att Group Risk ska säkerställa att de huvudsakliga risker som Nordea är eller kan vara exponerad för identifieras, bedöms, övervakas, hanteras och rapporteras. Jussi Koskinen Chief Legal Officer Group Legal Group Legal tillhandahåller effektiv och högkvalita- tiv juridisk rådgivning inom Nordeakoncernen, bland annat med avseende på banktjänster, affärsverk- samhet, avtal, fusioner och förvärv, tvister och många andra juridiska områden av betydelse. Funktionen fungerar också som sekretariat för sty- relsen samt ansvarar för bolagsstyrning, hantering av filialer, offentliga angelägenheter och lagstift- ningsrelaterad förvaltning, inklusive rapportering till och kontakter med nationella myndigheter och EU-myndigheter. Ulrika Romantschuk Chef för Group Brand, Communication and Marketing Group Brand, Communication and Marketing Group Brand, Communication and Marketing ansva- rar för Nordeas varumärke och anseende. Avdelningen hanterar anseenderisk samt främjar kundlojalitet och långsiktig tillväxt. De samarbetar med affärsområdena och koncernfunktionerna för att stärka Nordeas ställning på alla marknader och hos alla intressentgrupper. Ian Smith Chief Financial Officer Group Finance Group Finance har ansvar för den finansiella resul- tatstyrningen, och för att tillhandahålla finansiell rapportering och planering för hela koncernen, inklusive finansiell kontroll och affärsstyrning, inköpstjänster och analyser som hjälper oss att upp- fylla både affärsbehov och regelkrav. Funktionen hanterar även Nordeas kapital, likviditet, finansiering och marknadsrisk för att säkerställa regelefterlevna- den, och hjälper samtidigt affärsområdena att ta hand om kunderna på bästa sätt. Group Finance säkerställer en korrekt bild av Nordeas finansiella och operativa utveckling genom att förse investerare med transparent och relevant information. Henrik Nimb Scharling Tillförordnad Chief Audit Executive Group Internal Audit Group Internal Audit utgör Nordeas oberoende tredje försvarslinje, som rapporterar direkt till Nordeas styrelse med uppdrag att hjälpa styrelsen och koncernledningen att skydda Nordeakoncernens tillgångar, anseende och hållbarhet. Group Internal Audit bidrar till att uppnå Nordeas mål genom att systematiskt och disciplinerat utvärdera och för- bättra effektiviteten i styrning, riskhantering och kontrollprocesser. Nordeas organisation Per den 1 januari 2025 1) Ingår inte i koncernledningen. 2) Den 1 februari 2025 delades Group Business Support upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group Business Support. Kirsten Renner och Mads Skovlund Pedersen har utsetts till nya medlemmar i koncernledningen. Erik Ekman har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. 3) Tillförordnad Chief Audit Executive. Nordeakoncernen Vd och koncernchef Frank Vang-Jensen Group Internal Audit Henrik Nimb Scharling 1, 3 Chief of Staff Office Johan Ekwall 1 Group Brand, Communication and Marketing Ulrika Romantschuk Group Legal Jussi Koskinen Group Risk Mark Kandborg Group Finance Ian Smith Group People Christina Gadeberg Group Compliance Jamie Graham Personal Banking Sara Mella Business Banking Nina Arkilahti Large Corporates & Institutions Petteri Änkilä Asset & Wealth Management Martin A Persson Group Business Support Erik Ekman 2 Nordea Årsredovisning 2024 71 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas organisation, forts. Ramverk för intern kontroll Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och innefattar koncernstyrelsens, koncernchefens och högsta ledningens ansvar i fråga om intern kontroll, alla koncern- funktioner och affärsområden, inklusive verksamhet via uppdragsavtal och distributionskanaler. Enligt ramverket är det respektive affärsområde, koncernfunktion och enhet som ansvarar för att hantera riskerna i den egna verksam- heten och ha kontroller som säkerställer att Nordea lever upp till interna och externa krav. Som en del av ramverket för intern kontroll har Nordea inrättat kontrollfunktioner på koncernnivå, som i lämplig och tillräcklig utsträckning har de befogenheter, den betydelse och den tillgång till koncernstyrelsen som de behöver för att utföra sitt upp- drag i linje med ramverket för riskhantering. Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, mätning och begränsning av risker, en aktsam affärsverksamhet, sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlig- het i finansiell och icke-finansiell information (både intern och extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förord- ningar, standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler. Group Risk (9) Group Risk är en oberoende riskfunktion som har organi- serats för att övervaka och kontrollera risker i enlighet med Nordeas ramverk för intern kontroll. Som del av andra försvarslinjen ansvarar Group Risk för att, i samar- bete med Group Compliance, underhålla ramverket för riskhantering, som ingår i ramverket för intern kontroll, och för att övervaka införandet av policyer och rutiner inom detta ramverk. Riskfunktionen övervakar införandet av policyer för finansiell och icke-finansiell risk, övervakar och kontrollerar ramverket för riskhantering enligt ett risk- baserat förhållningssätt och ska bland annat säkerställa att alla risker som Nordea är eller skulle kunna bli expone- rad för identifieras, bedöms, övervakas, hanteras och rap- porteras. Riskfunktionen leds av Chief Risk Officer (CRO), som också är medlem i koncernledningen och rapporterar till vd och koncernchef. CRO utses, suspenderas och entledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd med vd och koncernchef. CRO rapporterar regelbundet till sty- relsens riskkommitté (BRIC) och styrelsen om Nordeakoncernens riskexponering. Group Compliance (10) Group Compliance är en oberoende kontrollfunktion i andra försvarslinjen som ansvarar för att kontrollera och övervaka regelefterlevnadsrisker som Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för. Group Compliance ansvarar också för att utveckla och underhålla ramverket för hantering av regelefterlevnadsrisk (Compliance Risk Management Framework), som säkerställer effektiv iden- tifiering och hantering av regelefterlevnadsrisker i enlighet med lagkrav och tillsynsmyndigheternas förväntningar. Hanteringen av regelefterlevnadsrisk omfattar viktiga pro- cesser för kartläggning av risker, oberoende riskbedöm- ning, övervakningsplanering, testning och övervakning, utbildning, rådgivning och rapportering. Regelefterlevnadsfunktionen leds av Chief Compliance Officer (CCO), som också är medlem i koncernledningen. CCO utses, suspenderas och entledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd med vd och koncernchef. CCO rap- porterar regelbundet till koncernstyrelsen, Nordeas vd och koncernchef, BRIC och andra relevanta kommittéer. Group Internal Audit (11) Group Internal Audit (GIA) är en oberoende funktion för internrevision som arbetar på uppdrag av styrelsen. Revisionskommittén (BAC) ansvarar för följa upp GIA:s effektivitet i Nordeakoncernen. Koncernrevisionschefen (CAE) har det övergripande ansvaret för GIA. Koncern- revisionschefen rapporterar funktionellt till styrelsen och BAC, och administrativt till bolagets vd och koncernchef. Styrelsen godkänner utnämning och entledigande av CAE. GIA:s uppdrag är att bistå styrelsen och koncernled- ningen när det gäller att skydda organisationens tillgångar, anseende och hållbarhet. GIA gör detta genom att bedöma om samtliga väsentliga risker är identifierade och tillfreds- ställande rapporterade av ledning och riskfunktioner till sty- relsen, styrelsekommittéerna och koncernledningen, genom att bedöma om samtliga väsentliga risker är tillräckligt kon- trollerade och genom att utmana koncernledningen att för- bättra effektiviteten i bolagsstyrningen, riskhanteringen och internkontrollen. GIA bedriver ingen rådgivning såvida den inte godkänts av BAC. Rådgivning avser utbudet av tjänster, utöver försäkringstjänster, som levereras specifikt på begä- ran av ledningen, i en på förhand bestämd omfattning och för att bistå ledningen i arbetet med att uppfylla sina mål. All verksamhet och alla koncernens dotterföretag faller inom GIA:s behörighetsområde. GIA avgör genom riskbase- rade förslag vad inom behörighetsområdet som bör omfat- tas av den revisionsplan som godkänns av styrelsen. GIA fastställer självständigt internrevisionens omfattning, hur arbetet ska genomföras och hur resultatet ska presenteras. Det innebär exempelvis att GIA, genom koncernrevisions- chefen, utan godkännande kan informera tillsynsmyndighe- terna om vilka frågor som helst. Koncernrevisionschefen har obegränsad tillgång till bolagets vd och koncernchef och till ordföranden i revisionskommittén och ska träffa ordföran- den i BAC regelbundet under året, även i koncernledning- ens frånvaro. GIA har behörighet att genomföra utredningar och erhålla all information som behövs för utförandet av sina uppgifter. GIA har därmed rätt till åtkomst till organisa- tionens samtliga arkiv, system, lokaler och medarbetare närhelst de så begär. GIA har rätt att delta i möten och följa arbetet i styrelsens kommittéer, koncernledningen, Nordeakoncernens kommittéer och instanser generellt samt andra viktiga beslutsinstanser när det är relevant och nödvändigt. Externrevision (12) Enligt bolagsordningen ska Nordeas revisor vara en revi- sionsfirma med en huvudansvarig revisor som är auktori- serad. Revisorns mandatperiod löper fram till och med nästkommande ordinarie bolagsstämma. Nordeas nuva- rande revisor är PricewaterhouseCoopers Oy. Jukka Paunonen, CGR (av Centralhandelskammaren godkänd revisor), har varit huvudansvarig revisor sedan den ordina- rie bolagsstämman 2023. Vid den ordinarie bolagsstämman 2024 utsågs också Pricewaterhouse Coopers Oy till granskare av Nordeas hållbarhetsredovisning för perioden fram till utgången av den ordinarie bolagsstämman 2025. Hållbarhetsrevisor Jukka Paunonen fungerar som huvudansvarig hållbarhets- revisor. Ytterligare information om arvoden för revisions- tjänster och andra tjänster än revisionstjänster finns i not K2.7 ”Övriga kostnader” på sidan 209. Rapport om intern kontroll och riskhantering avseende den ﬁnansiella rapporteringen Systemen för intern kontroll och riskhantering av finansiell rapportering är utformade för att uppnå rimlig säkerhet gällande tillförlitligheten i den externa finansiella rappor- teringen och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontroll- och riskhanteringsak- tiviteterna ingår i Nordeas planerings- och resursalloke- ringsprocesser. Den interna kontrollen och riskhanteringen av Nordeas finansiella rapportering beskrivs nedan. Kontrollmiljö Kontrollmiljön är en viktig del av Nordeas interna kontrol- ler och har sin utgångspunkt i den kultur och de värde- ringar som fastställts av styrelsen och koncernledningen, samt i organisationsstrukturen med tydliga roller och ansvar. Huvudprincipen för styrningen av Nordea är iakttagan- det av de tre försvarslinjerna, som utgör grunden för en mycket tydlig fördelning av roller och ansvarsområden i organisationen. För mer information om de tre försvarslin- jerna, se ”Ramverk för intern kontroll”. Den första försvarslinjen ansvarar för den löpande risk- hanteringen och för efterlevnaden av gällande regelverk. Risk ägare i affärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar för den fortlöpande riskhanteringen. En central funktion bistår CFO med att definiera standarder för risker i den finansiella rapporteringen som gäller för hela koncer- nen. Lämpliga kontroller införs i betydelsefulla processer, varefter de underhålls och följs upp. Nordea Årsredovisning 2024 72 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas organisation, forts. Riskbedömning Riskbedömning i fråga om tillförlitlig finansiell rapporte- ring innefattar identifiering och bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter eller brister. Risk i den finansiella rapporteringen definieras som risken för felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen, den lagstadgade rapporteringen, lämnade upplysningar, skatterapportering och redovisning av ESG-upplysningar (ESG = environmen- tal, social and governance). Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamhe- ten och huvudansvaret för att utföra riskbedömningar avseende den finansiella rapporteringen ligger hos affärs- organisationen. När riskbedömningar utförs nära affärs- verksamheten blir det lättare att identifiera de mest rele- vanta riskerna. I kvalitetssyfte föreskriver kontrollfunktio- ner i styrdokument när och hur dessa bedömningar ska utföras. Exempel på riskbedömningar är den återkom- mande utvärderingen av risker och kontroll i den egna verksamheten (Risk and Control Self-Assessment) och den händelsestyrda processen för riskhantering och godkän- nande vid förändringar (Change Risk Management and Approval). Kontrollaktiviteter Kontrollramverket för risk i den finansiella rapporteringen är inriktat på områden där det kan finnas risk för väsent- liga finansiella felaktigheter, det vill säga där en bedöm- ning gjord av en förnuftig person som förlitat sig på rap- porten sannolikt skulle ha ändrats eller påverkats bero- ende på om felet hade funnits kvar eller korrigerats. Affärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar i första hand för hanteringen av risker som är knutna till den egna enhetens verksamhet och finansiella rapporte- ringsprocesser. Koncernens interna regler anger hur Nordeas verksamhet och organisation ska styras och för- valtas (inklusive efterlevnad av regelverk), såsom koncer- nens redovisningshandbok, koncerninstruktioner för finan- siell kontroll och koncernansvarigs protokoll för risk i den finansiella rapporteringen. I koncernens redovisnings- handbok finns information om de redovisningsprinciper som ska tillämpas i koncernen och den innehåller detaljerade rapporteringsinstruktioner och upplysningar om verktyg för att ta fram de finansiella rapporterna. Kontrollstrukturen för risk i den finansiella rapporte- ringen baseras på enskilda eller en grupp av kontroller som har identifierats som viktiga och som Nordea kan för- lita sig på för att förebygga, upptäcka eller begränsa höga och kritiska risker i den finansiella rapporteringen. Här ingår kartläggning och bedömning av risker för felaktighe- ter eller brister i den finansiella rapporteringen genom hela arbetsflödet, från start till slut i processen. En central enhet inom Group Technology ansvarar för allmänna kon- troller av system/program som används i den finansiella rapporteringen. Kvalitetssäkringen i ledningsrapporteringsprocessen, där det finansiella resultatet analyseras i detalj, utgör en viktig kontrollmekanism i samband med rapporteringen. Information och kommunikation Group Finance ansvarar för att säkerställa att rapporte- ringen är förenlig med regelverken såsom redovisnings- principer och tillämpliga bestämmelser, och att ansvariga enheter informeras om ändringar. Dessa kompletteras med detaljerade instruktioner och standardrutiner. Ledningen på olika nivåer i organisationen får informa- tion om resultaten, egenutvärderingen och testningen av identifierade interna kontroller i de egna processerna. Nordea använder sig av relevanta experter utanför orga- nisationen för att hålla sig uppdaterad om förändrade för- väntningar på rapporteringen och säkerställa att de finan- siella rapporteringsmålen uppnås. Nordea deltar aktivt i relevanta nationella och internationella forum, som exem- pelvis inrättats av finansinspektioner, centralbanker eller sammanslutningar för finansinstitut. Övervakning Nordea har infört en process för regelbunden uppföljning av riskmått, som indikator för riskexponering, i syfte att säkerställa lämplig uppföljning av kvaliteten i den finan- siella rapporteringen. Group CFO rapporterar om hante- ringen av risk i den finansiella rapporteringen till revisions- kommittén (BAC) varje år, eller vid behov. En oberoende riskkontrollfunktion i andra försvarslinjen ansvarar för att identifiera, kontrollera och rapportera ris- ker i den finansiella rapporteringen. I tillägg till detta för- ser GIA styrelsen med en övergripande bedömning av effektiviteten i processerna för styrning, riskhantering och kontroll i hela organisationen, inklusive den finansiella rapporteringen. Styrelsen, BAC, BRIC, BOSC, Group Risk och GIA har vik- tiga uppdrag i fråga om styrningen och uppföljningen av den interna kontrollen av finansiell rapportering i Nordeakoncernen. För ytterligare information, se Styrelse (3), Revisionskommittén (4), Riskkommittén (5), Drifts- och hållbarhetskommittén (7), Group Risk (9), Group Compliance (10) och Group Internal Audit (11) ovan. Upplysningar och insiderförvaltning Målsättningen och de viktigaste principerna som Nordea följer vid kommunikation med investerare och publicering av finansiella rapporter beskrivs i Nordeas policy för infor- mationsgivning. Policyn beskriver även offentliggörande, distribution och arkivering av informationen inom ramen för informationsplikten som följer av lagar och förord- ningar. Policyn för informationsgivning har godkänts av styrelsen och är tillgänglig på nordea.com. Insiderförvaltningen är organiserad i enlighet med EU:s marknadsmissbruksförordning nr 596/2014 (MAR) och kompletterande lagstiftning samt gällande lagar på natio- nell nivå och anvisningar från tillsynsmyndigheter. Nordea har koncernomfattande regler och riktlinjer med tydliga instruktioner som ska underlätta för medarbetarna att följa dessa regler och säkerställa att insiderinformation all- tid identifieras och hanteras på rätt sätt. Personer i insynsställning identifieras från fall till fall när insiderinformation upptäcks, och de registreras däref- ter i ett särskilt insiderregister. Alla som identifierats och registrerats som personer i insynsställning underrättas om sin insynsställning och de restriktioner och skyldigheter som de omfattas av, bland annat förbudet mot att handla med de finansiella instrument som insiderinformationen avser, till dess att informationen har offentliggjorts eller av andra skäl inte längre är att betrakta som insiderinforma- tion och insiderregistret avslutas. Nordeas insiderförvaltning ansvarar också för att (i) utbilda och informera medarbetare som kommer i kontakt med insiderinformation, så att de är medvetna om de res- triktioner och skyldigheter som åligger dem i egenskap av personer i insynsställning, (ii) upprätta och underhålla insiderregister och (iii) kontrollera att insiderreglerna följs. Reglerna syftar till att begränsa risken för insiderhandel och andra former av marknadsmissbruk. Group Compliance har det övergripande ansvaret för att upprätthålla en hög kunskapsnivå om och efterlevnad av dessa regler. Nordea har identifierat styrelseledamöterna och kon- cernledningen liksom Chief Audit Executive som personer i ledande ställning (enligt definitionen i MAR). Dessa per- soner och deras närstående ska anmäla alla transaktioner i finansiella instrument emitterade av Nordea, gjorda för deras räkning, till Nordea och berörd tillsynsmyndighet. Nordea redovisar sådana anmälda transaktioner för mark- naden i form av börsmeddelanden. Utöver denna anmäl- ningsplikt är personer i ledande ställning också förhin- drade att handla med finansiella instrument emitterade av Nordea under en 30-dagarsperiod före (och inklusive) dagen för publicering av Nordeakoncernens delårsrappor- ter, halvårsrapport eller bokslutskommuniké, och närhelst sådana personer besitter insiderinformation om Nordea. Även för medarbetare som tillhandahåller placerings- tjänster eller rådgivning till kunder tillämpar Nordea kon- cernomfattande interna handelsrestriktioner och skyldig- heter avseende transaktionsrapportering som baseras på handelsregler fastställda av exempelvis Finans Finland, Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens fören- ing (Sverige). I egenskap av bolag med tillstånd att erbjuda placeringstjänster och fondförvaltning, upprätt- håller dessutom Nordea och dess dotterföretag Nordea Funds Ab var för sig ett insiderregister över medarbetare som klassificeras som ”offentliga personer i insynsställ- ning” enligt den finska lagen om investeringstjänster och den finska lagen om placeringsfonder. Sådana personers innehav av värdepapper noterade i Finland är offentlig information och rapporteras till det offentliga insiderre- gistret som förs av Euroclear Finland Oy. Registret över innehavare av andelar i fonder som förvaltas av Nordea Funds Ab finns också tillgängligt hos Nordea Funds Ab. Nordea Årsredovisning 2024 73 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Nordeas organisation, forts. Principer för transaktioner med närstående parter Gällande lagar och andra bestämmelser anger kraven för kontroll, bedömning och beslut i fråga om transaktioner med närstående parter liksom för upplysningar om genomförda transaktioner med närstående parter. Generellt görs Nordeas transaktioner med närstående parter som en del av den sedvanliga affärsverksamheten och genomförs utifrån samma kriterier och villkor som för jämförbara transaktioner med andra parter i liknande ställning. Dessutom har beslutsprocesserna strukturerats för att undvika intressekonflikter och följa lagstadgade krav för beslutsfattande. Nordea har definierat närstående parter i enlighet med gällande lagar och förordningar, och för ett uppdaterat register över dem. Berörda interna intressenter, såsom kundansvariga enheter och andra relevanta affärsenheter och koncernfunktioner, informeras om listan över närstå- ende parter och de restriktioner som denna medför, så att de kan kontrollera transaktioner med sådana parter. Nordea ska också följa tillämpliga bestämmelser om bolagets så kallade inre krets. Här finns processer på plats för att identifiera de personer som tillhör Nordeas inre krets och säkerställa att lån och jämförbar finansiering till sådana personer beviljas, och investeringar i företag som ägs av någon i den inre kretsen görs, i enlighet med gäl- lande lagar och bestämmelser. Enligt Nordeas riktlinjer för intressekonflikter får inte medarbetare, ledning eller styrelseledamöter hantera ärenden för Nordeas räkning om de eller en familjemed- lem eller ett närstående företag till dem kan ha intressen som står i konflikt med Nordeas intressen eller Nordeas kunders intressen. Nordeas affärsområden och koncern- funktioner ska identifiera, förebygga och hantera faktiska och potentiella intressekonflikter. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa lämpliga processer för att identifiera, rapportera och kon- trollera transaktioner med närstående parter, liksom för ett lämpligt beslutsfattande i detta avseende. BAC ska bistå styrelsen genom att följa upp och bedöma i vilken utsträckning transaktioner med närstående parter uppfyl- ler kraven gällande sedvanlig affärsverksamhet och genomförs till normala marknadsvillkor. För transaktioner med närstående parter som inte hör till Nordeas sedvanliga affärsverksamhet, eller som genomförs med avvikelser från gängse affärsvillkor, krävs ett styrelsebeslut för att de ska kunna genomföras, såvida inte gällande lagar och andra bestämmelser anger annat. I fråga om sådana transaktioner med närstående parter ska styrelsen säkerställa att: (i) de berörda transaktionerna vederbörligen har identi- fierats, rapporterats och kontrollerats (ii) riktlinjerna för intressekonflikter noga har beaktats i samband med beredning och beslut (iii) beredningen av transaktioner med närstående parter innehåller tillräckliga rapporter, redogörelser och/eller bedömningar. Dessutom publicerar Nordea upplysningar om transaktio- ner med närstående parter i enlighet med gällande lagar och andra bestämmelser. Ytterligare information om transaktioner med närstående parter finns i not K10.4 ”Transaktioner med närstående” på sidan 279. 74 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ersättningar Nordea har en tydlig ersättningspolicy med instruktioner och processer som bidrar till en sund ersättningsstruktur i hela koncernen. Syftet med Nordeas ersättningspolicy Nordeas ersättningspolicy (ett internt koncerndirektiv om ersättningar – Group Board Directive on Remuneration): • ger Nordea goda möjligheter att rekrytera, utveckla och behålla motiverade, kompetenta och målinriktade medarbetare och därmed stödja koncernens strategi • säkerställer att medarbetarna erbjuds en konkurrens- kraftig och marknadsmässig totalersättning • främjar könsneutrala löner genom att tillämpa Nordeas löneprinciper • gynnar hållbara resultat och aktieägarnas långsiktiga intressen genom att inkludera mål som är direkt kopplade till Nordeas resultat och genom att delar av den rörliga ersättningen ges i form av aktier eller andra instrument • säkerställer att ersättningarna i Nordea överensstämmer med en effektiv riskhantering, Nordeas syfte och värde- ringar samt gällande regelverk. Nordea ser ersättningar utifrån ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till vikten av välbalanserade men differentierade ersättningar utifrån verksamhetens behov och den lokala marknaden, och som överensstämmer med och stödjer en sund och effektiv riskhantering. Ersättningar ska inte upp- muntra överdrivet risktagande eller motverka Nordeas långsiktiga intressen. Kopplingen mellan prestation, risk och rörliga ersätt- ningar i Nordeas ersättningskomponenter utvärderas varje år för att säkerställa att de är relevanta för verksamheten, att alla risker beaktas på lämpligt sätt och att Nordea följer gällande internationell och nationell lagstiftning. Utvärderingen innefattar även icke-finansiella risker, såsom operativa risker, regelefterlevnadsrisker, anseenderisker och specifika ersättningsrelaterade risker. De flesta ersätt- ningsrelaterade risker avser rörlig ersättning och skulle, om de inte beaktas på rätt sätt, kunna resultera i överdrivet risktagande. Riskerna hanteras genom regelbunden över- syn av ersättningsstrukturer och individuella ersättnings- komponenter, deltagare i program för rörlig ersättning och storleken på potentiella ersättningsbelopp, samt genom att redovisa relevant information. Beslutsprocess för ersättningspolicyn Nordeas ersättningspolicy anger principerna för ersätt- ningar i Nordeakoncernen, bland annat om policyns till- lämpning, styrningen och riskhanteringen i fråga om ersätt- ningar samt hur medarbetare som har väsentlig inverkan på Nordeas riskprofil (”materiella risktagare”) definieras. • Styrelsen beslutar om Nordeas ersättningspolicy, med beaktande av möjliga risker, och säkerställer att policyn tillämpas och följs upp enligt förslag från styrelsens ersättnings- och personalkommitté (Board Remunera- tion and People Committee, ”BRPC”). • Utöver den interna ersättningspolicyn godkändes en ersättningspolicy för styrande organ av Nordeas aktieä- gare genom en rådgivande omröstning vid den ordinarie bolagsstämman 2024. Ersättningspolicyn för styrande organ tillämpas för styrelsen, koncernchefen och den vice verkställande direktören och gäller fram till ordinarie bolagsstämma 2028. BRPC ansvarar för att bereda och presentera förslag i ersätt- ningsfrågor för styrelsen, med beaktande av den godkända ersättningspolicyn för styrande organ, inklusive förslag avse- ende Nordeas ersättningspolicy och kompletterande instruk- tioner. Beredningen innefattar en bedömning av ersättnings- policyn och ersättningssystemet. Lämpliga kontrollfunktio- ner deltar i den här processen och lämnar synpunkter inom sina respektive expertområden för att säkerställa att ersätt- ningspolicyn är aktuell och följer regelverken. Vidare gör BRPC, i samarbete med styrelsens risk- kommitté, utvärderingar för att säkerställa att Nordeas ersättningssystem på lämpligt sätt tar hänsyn till alla risk- typer, att likviditets- och kapitalnivåerna är kontinuerliga och att ersättningssystemen främjar en sund och effektiv riskhantering. Dessutom ansvarar BRPC för att bistå styrelsen i beak- tandet av styrelsens mångfaldspolicy och -uttalande, över- vaka effekterna av riktlinjer och rutiner för mångfald och inkludering i Nordea samt granska och utvärdera Nordeas talanghantering. BRPC granskar även successionsplaneringen och presta- tionsbedömningen för medlemmarna i koncernledningen (GLT) och koncernrevisionschefen (Chief Audit Executive, CAE), ser över struktur, sammansättning, urvalskriterier och urvalsprocess för koncernledningen samt är rådgivande vid förslag på nya medlemmar i koncernledningen. Ytterligare information om BRPC:s sammansättning och ansvarsområde finns i avsnittet ”Bolagsstyrningsrapport 2024”, på sidorna 67–68. Så bidrar ersättningspolicyn till affärsstrategin Nordea har processer för att samordna fastställandet av mål på affärsenhets- och individnivå i hela Nordea med den övergripande strategin och i förväg fastställda riskjus- terade kriterier. Finansiella och icke-finansiella mål baseras på förvänt- ningar och prognoser för verksamheten, och målnivåerna godkänns av styrelsen för att säkerställa att de står i över- ensstämmelse med aktieägarnas och Nordeas strategiska prioriteringar samt hållbarhets- och klimatmål. De huvud- sakliga prestationsmålen för rörlig ersättning i Nordeakoncernen 2024 var följaktligen de finansiella målen avkastning på eget kapital, intäkter och K/I-tal tillsammans med icke-finansiella mål avseende kundfokus och medarbe- tarengagemang. Nordea har även införlivat ESG-mål i det långsiktiga incitamentsprogrammet för 2024–2026 som omfattar koncernledningen och omkring 50 ledande befatt- ningshavare. ESG-mål är kopplade till rörliga ersättningar för koncernledningen och andra ledande befattningshavare i Nordeakoncernen, liksom för övriga anställda. Införandet av ESG-mål i de rörliga ersättningarna ska hjälpa Nordea att uppfylla sina hållbarhets- och klimatmål inom tre viktiga områden: 1) att göra framsteg med Nordeas implemente- ringsplan för hållbarhet, 2) att öka den gröna finansieringen, och 3) att förbättra könsfördelningen på högre chefsnivåer. Vid bedömning av prestation i förhållande till i förväg fastställda, väldefinierade mål och målnivåer tillämpar Nordea en anpassad struktur med tydliga förväntningar för medarbetarna. Individuell prestation bedöms inte bara utifrån ”vad” som presterats, utan också ”hur” det har upp- nåtts. En viktig aspekt är prestation i förhållande till speci- fika risk-, regelefterlevnads- och etikrelaterade mål liksom allmänt agerande inom regelefterlevnad och riskhantering, som måste beaktas på lämpligt sätt när den rörliga ersätt- ningen fastställs. För att garantera rättvisa, konsekventa och objektiva ersättningsbeslut och för att bidra till sund styrning, omfat- tas ersättningsbeslut för enskilda individer av separata pro- cesser och ska även godkännas av ledarens ledare. Stöd för en sund riskhantering Nordea gör en fortlöpande bedömning av ersättningsrisker inom ramen för styrelsens riskkommitté och de instanser för icke-finansiell risk som finns i respektive affärsområde och koncernfunktioner. Dessutom görs en bedömning av koncernens risktaxonomi som en del av processen för risk- bedömning på personalområdet, utvärderingen av risker och kontroller i den egna verksamheten och den obero- ende riskbedömningen inom regelefterlevnad. Nordea begränsar också förekommande risker genom sitt ramverk för internkontroll som baseras på befintlig kon- trollmiljö. Denna miljö innefattar värderingar, ledningskul- tur, målorientering och måluppföljning, en tydlig och genomlyst organisationsstruktur, tre försvarslinjer, duali- tetsprincipen, kvalitativ och effektiv internkommunikation samt en oberoende utvärdering. Följande principer är ytterligare exempel på sådant som bidrar till en sund riskhantering: • Användning av en finansieringsmekanism för koncernens rörliga ersättningar som tar hänsyn till tillsynskrav och lämpliga riskjusteringar i samband med fastställandet av en pool för koncernens rörliga ersättningar för respektive prestationsår. • Styrelsen ska godkänna det samlade utfallet för rörliga ersättningar före tilldelningen, vilket gör det möjligt att justera utfallet om styrelsen finner det lämpligt, t.ex. med hänsyn till risklimiter. • Det finns en lämplig balans mellan fast och rörlig ersättning. • Relevanta kontrollfunktioner lämnar synpunkter vid 75 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ersättningar, forts. fastställandet av poolen för koncernens rörliga ersätt- ningar, prestationsmål och utfallet från dessa, för att säkerställa att inverkan på medarbetarnas beteende och riskerna med genomförda affärer beaktas. • Effekten på det långsiktiga resultatet beaktas vid faststäl- landet av mål och målnivåer för rörlig ersättning. • Ingen medarbetare i Nordea kan erhålla rörlig ersättning som överstiger 200 procent av den fasta årliga ersätt- ningen. Den högsta tillåtna kvoten mellan fast och rörlig ersättning för materiella risktagare var 200 procent 2024, i enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut 2019. I praktiken är det emellertid bara ett fåtal medarbe- tare för vilka kvoten mellan fast och rörlig ersättning överstiger 100 procent av den fasta årliga ersättningen, eftersom utfallet från Nordeas program för rörliga ersätt- ningar har fastställda tak. • Riskerna i Nordeas riskförklaring (Risk Appetite State- ment) är kopplade till villkor för förverkande (förhands- och efterhandsjusteringar för risk), vilket innebär att överträdelser av risklimiterna påverkar tilldelningen av rörlig ersättning. • Utbetalningar relaterade till förtida avslut av anställning ska stå i relation till prestationerna över tid och ska inte premiera misslyckanden, överträdelser eller försummelser. • Ersättningen till medarbetare i kontrollfunktioner är obe- roende av resultatet i de affärsenheter som de kontrolle- rar, och utgörs huvudsakligen av fast ersättning. Principer för uppskjuten rörlig ersättning och ersättning i form av instrument Nordea säkerställer att en betydande del av den rörliga ersättningen för materiella risktagare skjuts upp och sedan omfattas av kvarhållanderestriktioner under en lämplig period i linje med gällande regelverk. Detta innebär att utbetalningen av 40–60 procent av den rörliga ersätt- ningen skjuts upp i fyra till fem år, med överlåtelse och efterföljande utbetalning jämnt fördelad under uppskjutandeperioden. Den första utbetalningen av uppskjuten rörlig ersättning kan tidigast göras ett år in i perioden. Avvikelser kan förekomma, i enlighet med nationell lag- stiftning. För materiella risktagare och vissa andra medarbetarkategorier ges 50 procent av den rörliga ersätt- ningen (både uppskjutna och ej uppskjutna belopp) i form av instrument (i huvudsak Nordeaaktier, och annars instru- ment med koppling till Nordeas aktiekurs) som omfattas av en kvarhållandeperiod om 12 månader efter överlåtelsen. Ingen utdelning ska betalas för aktier eller andra instru- ment under uppskjutandeperioden. Riskjusteringar och bestämmelser om malus- och återkravsförfaranden En särskild instans, Risk and Remuneration Alignment Committee, bistår i hanteringen av ersättningsrelaterad risk genom att övervaka och kontrollera riskjusteringar beträf- fande ersättningar till relevanta Nordeamedarbetare i för- sta försvarslinjen. Kommitténs arbete syftar till att stärka det personliga ansvarstagandet och säkerställa att riskjus- tering av ersättningar hanteras konsekvent i hela Nordea, genom en rättvis och transparent process som grundas på tydliga kriterier. Betalning av rörliga ersättningar enligt Nordeas huvud- sakliga program för rörlig ersättning grundas på en bedömning av Nordeakoncernens, den berörda juridiska enhetens, den relevanta affärsenhetens och den enskilda medarbetarens resultat. Ersättningen kan reduceras, helt eller delvis, om en medarbetare som omfattas av rörlig ersättning exempelvis har brutit mot interna eller externa bestämmelser, deltagit i eller ansvarat för en åtgärd som medfört omfattande förluster för Nordea, eller i händelse av en kraftig försämring av det finansiella resultatet för Nordea eller den berörda affärsenheten. Det är inte tillåtet för medarbetare att vidta personliga risksäkringar (sk. hedging) för att undergräva eller elimi- nera effekten av att uppskjuten rörlig ersättning delvis eller helt dras in. Revision av Nordeas ersättningspolicy BRPC följer upp hur ersättningspolicyn och komplette- rande instruktioner tillämpas i Nordea via en oberoende översyn som görs av Group Internal Audit. Den här revisio- nen genomförs minst en gång om året. Ersättning till styrelsen På förslag från aktieägarnas nomineringsråd, och i enlighet med ersättningspolicyn för styrande organ, beslutar den ordinarie bolagsstämman varje år om ersättningen till sty- relsen. Under 2024 utgick arvodet till styrelseledamöterna i form av kontant ersättning. Styrelseledamöter deltar inte i några incitamentsprogram eller andra program för rörlig ersättning. Arvode för styrelsearbete betalas inte till styrel- seledamöter som är anställda i Nordeakoncernen. Ytterligare information finns i not K8.4 ”Ersättning till nyck- elpersoner i ledande positioner” på sidorna 266–268. Ersättning till koncernchefen och medlemmar i koncernledningen Styrelsen beslutar, på förslag från BRPC, om ersättning till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen (GLT), med beaktande av den godkända ersättningspolicyn för styrande organ. Även ersättningen till koncernrevisions- chefen (CAE) ska godkännas av styrelsen, även om CAE inte är medlem i koncernledningen. Detta omfattar fast och rör- lig ersättning samt pension och övriga anställningsvillkor. Nordea har konkurrenskraftiga och marknadsmässiga ersättningar och övriga anställningsvillkor för att kunna rekrytera, motivera och behålla koncernchefen och med- lemmarna i koncernledningen och genom deras ledar- skap, expertis och strategiska beslutsfattande kunna genomföra Nordeas strategi och nå fastställda mål. En grundprincip är att ersättningen ska korrelera med presta- tionen (”pay for performance”). Ersättningen till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen 2024 beslutades av styrelsen, med beak- tande av ersättningspolicyn för styrande organ och i enlig- het med Nordeas interna policyer och rutiner, vilka baseras på gällande föreskrifter om ersättningssystem och andra relevanta bestämmelser och riktlinjer. Marknadsmässighet ska vara den övergripande princi- pen för lön och annan ersättning till Nordeas koncernchef och medlemmarna i koncernledningen. Ersättningen till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhan- tering och inte uppmuntra till ett överdrivet risktagande eller motverka Nordeas långsiktiga intressen. Årlig ersättning består av fast grundlön, förmåner, rörlig ersättning (kort- och långsiktig), pension och försäkring. Ytterligare information om ersättning till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen finns i not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner” på sidorna 266–268. Mer detaljerad information om ersättning till koncernchefen och tillämpningen av ersättningspolicyn för styrande organ finns i Nordeas ersättningsrapport för styrande organ för 2024. Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen Under 2024 erbjöds rörlig ersättning till medlemmar i kon- cernledningen i form av deltagande i ett kortsiktigt incita- mentsprogram, Nordea Incentive Plan (NIP 2024). Inga väsentliga förändringar av strukturen gjordes. Vidare erbjöds medlemmar i koncernledningen som inte ansvarar för oberoende kontrollfunktioner deltagande i ett långsik- tigt helt aktiebaserat incitamentsprogram, Long Term Incentive Plan 2024–2026 (LTIP 2024–2026), liknande de LTIP-program som har erbjudits sedan 2020. Nordeas incitamentsprogram (NIP 2024) för koncernled- ningen har en ettårig prestationsperiod och innefattar i för- väg fastställda mål på koncernnivå, affärsområdes-/kon- cernfunktionsnivå och på individnivå. Effekten på det lång- siktiga resultatet beaktades när målnivåerna fastställdes. Utfallet från NIP 2024 baseras på styrelsens bedömning av prestationen i förhållande till de i förväg fastställda målen och enligt beskrivningen ovan. Utfallet från NIP 2024 betalas till medlemmar i koncern- ledningen i lika delar som kontant ersättning och Nordeaaktier, och är föremål för villkor för förverkande (efterhandsjusteringar för risk genom malus- eller åter- kravsförfaranden). 40 procent av det fastställda utfallet från NIP 2024 betalas ut under 2025 i form av lika delar kontant ersättning och Nordeaaktier. Återstående 60 pro- cent av utfallet från NIP 2024 omfattas av uppskjutande- regler och överlåts årligen i lika stora andelar under en femårsperiod, vilket innebär att en betydande del av utfal- let inte betalas ut vid tilldelningstillfället. Ingen utdelning betalas under uppskjutandeperioden. Nordeaaktier omfat- tas av en kvarhållandeperiod om 12 månader vid överlå- telse till medlemmar i koncernledningen. Det högsta 76 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ersättningar, forts. utfallet från NIP 2024 för medlemmar i koncernledningen som deltar i LTIP 2024–2026 är 75 procent av den fasta grundlönen. Andra och tredje försvarslinjen deltar inte i LTIP. Det högsta utfallet från NIP 2024 för andra försvars- linjen är 100 procent istället för 75 procent. Prestationsmålen på koncernnivå innefattade finansiella mål i form av avkastning på eget kapital, intäkter och K/I- tal samt icke-finansiella mål för medarbetarengagemang och kundfokus. ESG-relaterade prestationsmål bidrar till att Nordea uppfyller sina hållbarhets- och klimatmål inom tre viktiga områden: 1) att göra framsteg med Nordeas imple- menteringsplan för hållbarhet, 2) att öka den gröna finan- sieringen, och 3) att förbättra könsfördelningen på högre chefsnivåer. Mål på affärsområdes-/koncernfunktionsnivå inkluderade även särskilda finansiella och icke-finansiella mål för respektive affärsområde/koncernfunktion. På indi- vidnivå bedömdes prestationen i förhållande till de indivi- duellt överenskomna risk-, regelefterlevnads- och etikrela- terade målen. Viktningen av koncernmål, affärsområdes-/ koncernfunktionsmål och individmål fastställs individuellt för koncernchefen, utifrån hans övergripande ansvar för Nordeakoncernen, liksom för medlemmar som leder ett affärsområde eller en koncernfunktion. Ambitionen för 2024 var att leverera enligt Nordeas strategiska priorite- ringar. Eventuell tilldelning fastställdes utifrån faktiskt resultat i förhållande till överenskomna mål och målnivåer, efter lämpliga riskjusteringar. Långsiktigt incitamentsprogram 2024–2026 Under 2024 beslutade styrelsen att fortsätta användandet av långsiktiga incitamentsprogram genom att införa LTIP 2024–2026 för koncernledningen och omkring 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner vilkas insatser har en direkt påverkan på Nordeas resultat, lönsamhet, kundvi- sion och långsiktig tillväxt. Huvudsyftet med LTIP 2024–2026 är att ytterligare för- ena koncernledningens och de ledande befattningshavar- nas intressen med aktieägarnas. LTIP 2024–2026 har en treårig prestationsperiod från 1 januari 2024 till 31 decem- ber 2026, med efterföljande uppskjutande- och kvarhållan- deperioder enligt gällande regelverk. Det högsta antalet aktier som kan tilldelas enligt LTIP 2024–2026 allokerades initialt till deltagarna 2024 som villkorade aktier. Under 2027, när prestationsperioden är över, kommer dessa aktier helt eller delvis att tilldelas indi- viduellt till respektive deltagare, allt utifrån Nordeas resul- tat i förhållande till i förväg fastställda resultatkriterier. Den första andelen aktier för eventuell tilldelning över- låts 2027. Återstående aktier omfattas av en uppskjutande- period och överlåts årligen i fem lika stora andelar under perioden 2028–2032. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvarhållandeperiod om 12 månader. Aktietilldelningar kan minskas delvis eller helt till följd av risk- och regelefterlevnadsjusteringar. Prestations- kriterierna för LTIP 2024–2026 har fastställts så att det krävs exceptionella prestationer ur ett aktieägarperspektiv för att uppnå det högsta utfallet. Prestationsbedömningen under prestationsperioden baseras på följande kriterier: • Totalavkastning mätt i absoluta tal och i relation till utvalda nordiska jämförbara banker (40 procent) • Absolut ackumulerad justerad vinst per aktie (EPS i abso- luta tal) (40 procent). • ESG-styrkort (20 procent): - Miljö: i fas för att nå långsiktigt mål om utsläppsminsk- ningar i utlånings- och investeringsportföljerna samt från den interna verksamheten. - Socialt ansvar: respektive kön representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna samt rättvis behandling av anställda. - Bolagsstyrning: upprätthålla nuvarande kreditbetyg (per januari 2024). Det finns också ett riskvillkor som behöver uppfyllas för att LTIP ska betalas ut. Vidare måste varje medlem i koncern- ledningen behålla en betydande andel av efterföljande till- delning av aktier till dess att det samlade värdet på perso- nens aktieinnehav i Nordea motsvarar 100 procent av med- lemmens fasta grundlön. Dessa aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin befattning i koncernledningen. Prestationsperioden för det första långsiktiga program- met, LTIP 2022–2024, har avslutats. Prestationskriterierna för detta program, LTIP 2023–2025 och LTIP 2024–2026 beskrivs närmare i not K8.3 ”Aktierelaterade ersättnings- program” på sidorna 262–266 och i Nordeas Ersättningsrapport för styrande organ. Förmåner ges som en del av den samlade ersättningen till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen. Nivån på dessa förmåner ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden. Fast grundlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sam- mantaget inte överstiga 24 fasta månadslöner. Pension och försäkring erbjuds för att säkerställa en rimlig levnadsstandard efter pensionering liksom försäkrings- skydd under anställningstiden. Koncernchefen och med- lemmarna i koncernledningen erbjuds pensionsvillkor som är marknadsmässiga i det land där de stadigvarande är bosatta. Pensions- och försäkringsavsättningar görs enligt nationella lagar, bestämmelser och marknadspraxis. Pensioner erbjuds normalt i form av premiebestämda pen- sionsplaner, men även pensionstillägg kan förekomma. Diskretionära pensionsförmåner används inte. Nordeas ersättningsstruktur Ersättningar i Nordea utgörs av fast och rörlig ersättning. Fast ersättning Fast grundlön är ersättning för den roll och befattning som innehas och påverkas av ansvar och komplexitet i befatt- ningen, prestation samt lokala marknadsvillkor. Lönetillägg är en i förväg bestämd fast ersättning kopplad till medarbetarens roll och befattning. Den fasta grundlö- nen utgör dock grunden för all fast ersättning. Lönetillägg är inte kopplade till prestation och uppmuntrar inte till risktagande. Pension och försäkring syftar till att ge medarbetarna en rimlig levnadsstandard efter pensionering liksom försäk- ringsskydd under anställningstiden. Pensions- och försäk- ringsavsättningar görs enligt nationella lagar, bestämmel- ser och marknadspraxis i form av antingen kollektivavta- lade eller företagsspecifika planer, eller enligt en kombination av dessa. Nordea strävar efter att ha premie- bestämda pensionsplaner. Förmåner i Nordea ges som en del av den samlade ersätt- ningen och avtalas antingen enskilt eller utifrån nationella lagar, marknadspraxis, kollektivavtal och företagspraxis. Nordeas program för rörlig ersättning till andra än koncernchef och koncernledning Nordea införde 2020 en särskild modell för koncernens pool för rörliga ersättningar. Poolen används för att fast- ställa belopp som avsätts för rörlig ersättning i Nordea, med undantag för vinstandelsprogrammet (Profit Sharing Plan) och Nordeas långsiktiga incitamentsprogram (LTIP). Koncernens pool för rörliga ersättningar skapar en stark koppling mellan Nordeas totala resultat och allokerad rörlig ersättning. Koncernens pool för rörliga ersättningar fastställer den samlade rörliga ersättningen för respektive prestationsår utifrån en prognosticerad pool, justerad för koncernens resultat, som därefter fördelas på affärsområden/koncern- funktioner utifrån deras respektive resultat (styrkort). Den slutliga allokeringen görs utifrån individuell prestation enligt de individuella målen i de enskilda programmen för rörlig ersättning. Utöver LTIP 2024–2026 som enbart erbjuds utvalda ledande befattningshavare enligt ovan, erbjöds under 2024 följande rörliga ersättningsprogram till Nordeas medarbetare: Nordeas incitamentsprogram (NIP) erbjuds i syfte att rekrytera, motivera och behålla ledande befattningshavare (inklusive medlemmar i koncernledningen, se ovan) och utvalda nyckelpersoner framför allt i affärsområden där rörlig ersättning är etablerad marknadspraxis. NIP syftar till att belöna starka prestationer och insatser. Bedömningen av individuella prestationer grundas på i förväg fastställda finansiella och icke-finansiella mål. Tilldelningen från NIP ska inte överstiga den fasta grundlönen. Tilldelningen från NIP 2024 för medarbetare som identifierats som materiella risktagare görs till viss del i form av kontant ersättning och till viss del i form av instrument, med efterföljande kvarhål- landeperiod. Delar av tilldelningen för de deltagare i NIP som är materiella risktagare omfattas av en uppskjutande- period om fyra till fem år (i vissa undantagsfall tre år) med jämn fördelning av utbetalningarna och tillämpning av 77 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ersättningar, forts. villkor för förverkande (efterhandsjusteringar för risk genom malus- eller återkravsförfaranden) under perioden. Bonusprogram erbjuds enbart utvalda grupper av medar- betare inom specifika affärsområden eller enheter efter god- kännande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och Group Treasury. Syftet är att säkerställa en stark prestation och upprätthålla kostnadsflexibilitet för Nordea. Individuell tilldelning fastställs utifrån detaljerade prestationsbedöm - ningar som omfattar en rad finansiella och icke-finansiella mål. Tilldelning från bonusprogram för 2024 betalas ut kon - tant. För materiella risktagare görs tilldelningen till viss del i instrument, med efterföljande kvarhållandeperiod. Delar av tilldelningen för materiella risktagare och vissa andra delta - gare i bonusprogram omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till fem år (i vissa undantagsfall tre år) med jämn fördel - ning av utbetalningarna och tillämpning av villkor för förver- kande (efterhandsjusteringar för risk genom malus- eller återkravsförfaranden) under perioden. Engångsbelöning (Recognition Scheme) används för att premiera extraordinära prestationer. Individuella prestatio - ner utvärderas utifrån i förväg fastställda mål. Medarbetare som omfattas av övriga, formella årliga program för rörlig ersättning, förutom vinstandelsprogrammet, är inte berät - tigade till tilldelning av engångsbelöning. Programmet omfattas av villkor för förverkande (efterhandsjusteringar för risk genom malus- eller återkravsförfaranden). Vinstandelsprogrammet (Profit Sharing Plan, PSP) omfat - tar alla medarbetare i Nordeakoncernen, förutom medarbe- tare som omfattas av något av Nordeas övriga, formella årliga program för rörlig ersättning. För de medarbetare som omfat - tas erbjuds vinstandelsprogrammet oavsett befattning och lönenivå, och syftar till att kollektivt belöna medarbetare uti - från prestation i förhållande till i förväg fastställda finansiella mål samt mål för kundnöjdhet och ESG-relaterade mål på koncernnivå. Vinstandelsprogrammet har ett tak, och utfallet är inte kopplat till utvecklingen för Nordeas aktiekurs. Programmet omfattas av villkor för förverkande (efterhands- justeringar för risk genom malus- eller återkravsförfaranden). Garanterad rörlig ersättning (rekryteringsbonus) kan endast erbjudas i undantagsfall, och ska då vara begränsad till det första anställningsåret i samband med nyanställning. Rekryteringsbonus kan endast ges om Nordea och det anställande företaget har en sund och stark kapitalbas. Kompensation för avtal från tidigare anställning (utköp) kan endast erbjudas i undantagsfall och bara i samband med nyanställning. Den ska då vara begränsad till det första anställningsåret och förutsätter att Nordea och det anstäl - lande företaget har en sund och stark kapitalbas. Kvarhållandebonus kan endast erbjudas i undantagsfall när Nordea har ett legitimt intresse av att behålla medarbetare under en i förväg fastställd tidsperiod eller tills en viss hän - delse inträffar, och endast om Nordea och det anställande företaget har en sund och stark kapitalbas. Övriga kvalitativa och kvantitativa upplysningar Den faktiska kostnaden för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare (exklusive sociala avgifter) För NIP 2024 för koncernledningen uppgick ersättningen till 5,9 mn euro och utbetalning sker under en femårsperiod, i form av dels kontant ersättning och dels aktier. Den beräk - nade maximala kostnaden för NIP för koncernledningen under 2025 uppgår till 7,7 mn euro, och den beräknade kost - naden förutsatt 50-procentig uppfyllelse av prestationskrite- rierna uppgår till 3,9 mn euro. Kostnad för rörliga ersättningar till andra än koncernledningen (exklusive sociala avgifter) Den faktiska kostnaden för NIP och bonus 2024 uppgick till 172 mn euro, exklusive tilldelning till koncernledningen. Delar av detta betalas direkt i form av kontant ersättning och det resterande fördelas under en period om fyra till fem år enligt beskrivning ovan. Avsättningen för Nordeas vinstandelspro - gram för 2024 uppgick till 65 mn euro. Varje medarbetare kan som mest erhålla 3 200 euro. Om alla prestationsmål hade uppfyllts skulle kostnaden för vinstandelsprogrammet för berättigade deltagare maximalt ha uppgått till cirka 79 mn euro 2024. Övriga upplysningar Ytterligare information om ersättningar finns i not K8 ”Ersättningar till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner” på sidorna 256–269. Se även Nordeas ersättningsrapport för styrande organ för 2024, som presenteras för en rådgivande omröstning på den ordinarie bolagsstämman den 20 mars 2025. Ersättningsrapporten återfinns tillsammans med annan obligatorisk information på nordea.com/sv/om-nordea/ bolagsstyrning/ersattning. Nordea kommer att lämna kvalitativa och kvantitativa upplysningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 (kapital - kravsförordningen), upplysningskraven i Baselreglerna samt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för en sund ersättningspolicy. Ytterligare information publiceras på nordea.com en vecka före den ordinarie bolagsstämman den 20 mars 2025. Riktlinjer för intressekonflikter Som global aktör inom finansiella tjänster ställs Nordea och dess dotterföretag regelbundet inför situationer som kan medföra potentiella eller faktiska intressekonflikter. Hantering av intressekonflikter tillämpas på både individu- ell och institutionell nivå i Nordeas organisation. Nordea har åtagit sig att främja marknadens integritet och alla medarbetare förväntas agera på ett rättvist, ärligt och pro- fessionellt sätt och i enlighet med kundernas bästa intresse. För att kunna uppfylla dessa åtaganden och säkerställa lämplig styrning i Nordea är det grundläg- gande att det finns effektiva kontroller på plats avseende intressekonflikter. Syftet med Nordeas riktlinjer för intressekonflikter (poli- cyn) är att beskriva Nordeas tillvägagångssätt för att han- tera intressekonflikter samt göra det möjligt att utarbeta och upprätthålla en effektiv kontrollmiljö. Policyn gäller alla medarbetare och personer som arbe - tar på uppdrag av Nordea, högsta ledningen, styrelseleda- möter och Nordeas vd och koncernchef. Policyn omfattar även samtliga filialer och dotterföretag. Både faktiska och potentiella intressekonflikter ska iden - tifieras, och beslut om effektiva åtgärder ska fattas för att förebygga eller hantera risker avseende Nordea och Nordeas kunder. Intressekonflikter som uppstår till följd av medarbetares privata intressen eller tidigare eller nuva - rande privata eller arbetsrelaterade relationer definieras som personliga intressekonflikter. Intressekonflikter som inte uppstår från privata intressen, utan i samband med Nordeas organisation, koncernstruktur, styrning, olika verk - samheter, roller, produkter, tjänster eller andra omständig- heter definieras som institutionella intressekonflikter. För att säkerställa rättvis behandling av kunder bedöms alltid potentiell kundpåverkan i samband med att en intressekon - flikt har identifierats. Lämpliga förebyggande eller riskbegränsande åtgärder ska vidtas genom effektiva organisatoriska och administra - tiva insatser för alla potentiella eller faktiska intressekonflik- ter som identifierats. Identifierade intressekonflikter doku- menteras i ett särskilt register. Alla identifierade personliga intressekonflikter eller för - ändrade förhållanden i relation till dessa ska rapporteras till berörd medarbetares närmaste ledare. Alla identifierade institutionella intressekonflikter eller förändrade förhållan - den gällande institutionella intressekonflikter ska rapporte- ras till den ledare som ansvarar för det område som berörs av intressekonflikten. Högsta ledningen mottar regelbundet, minst årligen, rapportering av intressekonflikter. Nordeas styrelse godkänner policyn och ska kontrollera att den implementeras. För att säkerställa objektiva och opartiska beslut omfattas även styrelseledamöterna av kra - ven i policyn. Koncernchefen och koncernledningen ansva- rar för att policyn implementeras i Nordea, samtidigt som de också omfattas av kraven i policyn. 78 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ansvarstagande skattebetalare Att bidra till samhället och vara en ansvarstagande skat- tebetalare i de länder där Nordea har verksamhet är ett av de viktigaste inslagen i Nordeas hållbarhetsstrategi. Öppen rapportering och kommunikation kring betald skatt är en grundläggande del i den strategin. Utöver egna skattebetalningar, administrerar och upp- bär Nordea andra skatter såsom moms, inkomstskatt och sociala avgifter för anställda samt källskatt på utdelningar och ränta. Sedan 2023 har Nordea frivilligt publicerat en detaljerad redovisning av betald och uppburen skatt i varje land – med huvudsakligt fokus på Nordeas fyra nordiska hemmamarknader. Förvaltningsberättelsen inne- håller en beskrivning av Nordeas skattestyrning och skat- testrategi, och där redovisas betalda och uppburna skatter på ett öppet sätt, med ett åtagande om att göra dessa uppgifter tillgängliga för alla intressenter så tidigt som möjligt. Detta är en förbättring jämfört med tidigare år, då vi enbart redovisat bolagsskatten per land. Därmed är 2024 det första året där jämförelsedata finns tillgängliga. Nordeas sätt att hantera skatter Nordeas sätt att hantera skatter innebär att vi strävar efter att tillgodose både aktieägares, kunders, nationella reger- ingars och skattemyndigheters intressen. Här ingår att han- tera egna skatter på ett ansvarsfullt, regelenligt och effek- tivt sätt, att inte främja eller utgöra en bas för aggressiv skatteplanering samt att öppet redovisa skattepositioner. Nordeas skattepolicy beskrivs i Nordea Tax Policy som finns på nordea.com. Skattepolicyn godkänns av styrelsen och granskas en gång per år av styrelsens revisionskommitté (BAC) för att säkerställa att potentiella risker hanteras. Nordea hanterar sina skattepositioner i enlighet med den skattelagstiftning och praxis som gäller i landet, och följer såväl ordalydelsen som andemeningen i dessa lagar. Därtill har Nordea åtagit sig att tillämpa armslängdsprincipen när det gäller närstående parter, i enlighet med såväl interna riktlinjer som OECD:s krav gällande internprissättning. Nordea är representerat i bankföreningar och liknande organisationer i de nordiska länderna, och arbetar aktivt med att framföra bankens synpunkter kring befintliga och nya skattelagar samt andra skattefrågor. 5 598 mn euro i samlat skattebidrag 2 365 mn euro i inbetald skatt globalt Skatter betalda av koncernen 2024 Skatter som betalats utgör en kostnad för Nordea och påverkar det finansiella resultatet. Följande skatter är inkluderade: Bolagsskatt Skatt på intäkter under 2024 i de länder där verksamhet bedrivs. I vissa fall kan detta inkludera betalningar för tidigare år efter- som skattebetalningar ofta sker i efterskott eller i förskott. Även upplupen källskatt på utdelningar och räntebetalningar till företag i Nordeakoncernen är inkluderade. Sociala avgifter Som arbetsgivare betalar Nordea sociala avgifter baserat på utbetald ersättning till våra anställda. Utöver inbetalda sociala avgifter innefattar denna post även upplupna sociala avgifter på personalkostnader. Mervärdesskatt Nordea betalar mervärdesskatt (moms) och andra omsättningsskatter på varor och tjänster. Nordea kan endast dra av eller begära återbetalning av en liten del av uppkomna momskost- nader, vilket innebär att den del av inbetald moms som inte är avdragsgill eller återbetalnings- bar utgör skatteintäkter för staten i de länder där Nordea är momsregistrerat. Övriga skatter Övriga skatter utgörs främst av bankskatt och fastighetsskatter. Bolagsskatt, 60 % Sociala avgifter, 19 % Moms, 17 % Övriga skatter, 3 % 3 233 mn euro i uppburen skatt globalt Skatter uppburna av koncernen 2024 Uppburna skatter är skatter som Nordea uppbär från sina aktieägare, kunder och anställda för myndigheters räkning. Några exempel: Innehållen skatt för anställda Nordea innehåller skatter och andra sociala avgifter i samband med ersättning till anställda. Källskatt Källskatt på utdelningar och räntebetal- ningar som Nordea uppbär för myndigheters räkning. Nettobelopp för debiterad och rapporterad moms Nordea debiterar moms och andra omsättningsskatter vid försäljning av momspliktiga produk- ter och tjänster. Nordea redovisar och betalar även i förekommande fall moms i enlighet med reglerna för omvänd skattskyldighet vid inköp från andra länder. Nettobelopp för debiterad och rapporterad moms innefattar både utgående moms som debiteras på vår egen försäljning och omvänd skattskyldighet vid inköp från andra länder, efter att avdrag för ingående moms har gjorts. Beloppet återfinns på sista raden i de momsdeklarationer som vi lämnar till lokala skattemyndigheter. Övriga skatter Avkastningsskatt för danska och svenska liv- och pensionsföretag, skatt på finansiella transaktioner och andra skatter som Nordea uppbär för myndigheters räkning. Anställdas skatt, 24 % Källskatt, 28 % Moms, 16 % Övriga skatter, 33 % 79 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ansvarstagande skattebetalare, forts. Skattestyrning i Nordea Nordeas modell med tre försvarslinjer utgör grundprinci- pen för hanteringen av risker och regelefterlevnad. För att säkerställa en sammanhängande skattehantering, fung- erar Nordeakoncernens skattefunktion, Group Tax, som en första försvarslinje och stödfunktion, med ansvar för den koncernövergripande tillsynen när det gäller skatter. Group Tax hjälper till med råd och rekommendationer i skattefrågor, både när det gäller egna skatter och sådana som har med produkter och kunder att göra. Dessutom är Group Tax representerade i särskilda skatteforum i varje affärsområde, samt utför kvalitets- och riskbedömningar för att säkerställa en adekvat hantering av skatterelate- rade risker i koncernen. Därtill tar Group Tax även fram riktlinjer, till exempel gällande internprissättning, aggres- siv skatteplanering, OECD:s standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, CRS (Common Reporting Standard) och den amerikanska skat- telagen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act), samt utbildar medarbetare i dessa och andra skatterelate- rade ämnen. Brott mot tillämplig skattelagstiftning, Nordeas skattepolicy eller annat agerande relaterat till skatter som uppfattas som olagligt eller oetiskt kan anmä- las via Nordeas visselblåsarkanal, Raise Your Concern (RYC). För att säkerställa att Nordea följer alla tillämpliga skatteregler och lämnar korrekta uppgifter om skatter i redovisningen, granskas koncernföretagens skatteberäk- ningar av Group Tax, som även analyserar och övervakar koncernens effektiva skattesats. Förklaring angående åtagande om informationsutbyte och ett rättvist skattesystem Nordea fullgör alla rättsliga skyldigheter gällande infor- mationsutbyte på skatteområdet och följer internationella redovisningsstandarder såsom de tillämpas i nationell lag- stiftning, eller i bi- eller multilaterala konventioner, samt andra nationella lagkrav för rapportering av kunders skatt. Nordea hjälper nationella myndigheter att bekämpa skat- teflykt och internationella skattebrott. De internationella redovisningsstandarder som tilläm- pas i nationell lagstiftning är främst OECD:s standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, CRS (Common Reporting Standard) och internationella avtal baserade på den amerikanska skattelagen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act). Vidare finns EU-direktiv om administrativa samarbeten, till exempel DAC 6-direktivet om informationsutbyte gällande rappor- teringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Nordeas skattebidrag Finland Sverige Danmark Norge Övriga Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Skatter betalda av Nordeakoncernen Bolagsskatt 269 344 333 395 423 405 303 129 90 86 1 418 1 358 Sociala avgifter 11 16 190 183 142 128 56 54 59 49 457 431 Ej återbetalningsbar/ej avdragsgill moms 121 107 130 110 119 106 32 28 6 6 408 357 Övriga 3 4 74 83 4 8 1 1 0 0 83 97 Summa 404 471 726 771 688 648 392 212 155 141 2 365 2 243 Skatter uppburna av Nordeakoncernen Innehållen skatt för anställda 1 140 129 170 156 340 316 62 170 53 45 764 816 Källskatt 594 620 239 180 0 0 55 30 8 8 896 839 Övriga skatter 2,3 171 103 236 117 600 211 54 48 0 0 1 063 480 Nettobelopp för debiterad och rapporterad moms 4 105 92 169 115 147 120 84 76 6 7 511 410 Summa 1 010 945 814 568 1 087 647 255 324 68 60 3 233 2 544 1) Uppgiften om innehållen skatt för anställda i Norge 2023 var felaktig – den korrekta siffran är 85 mn euro. 2) Övriga skatter innefattar avkastningsskatt, skatt på finansiella transaktioner och övriga skatter som Nordea uppbär för myndigheters räkning. 3) Övriga skatter för Danmark 2023 inkluderar inte 189 mn euro i uppburen skatt på pensioner som betalats till kunder. 4) Inkluderar även omsättningsskatt i USA (delstaten New York). Nordea strävar efter att redovisa alla uppgifter i avsnittet ”Ansvarstagande skattebetalare” på ett öppet och korrekt sätt. Som ett led i arbetet med att förbättra kvaliteten i rapporteringen granskas och förbättras datainsamling och datakvalitet fortlöpande. CRS är OECD:s globala standard för automatiskt infor- mationsutbyte av upplysningar om finansiella konton mel- lan behöriga myndigheter i olika länder. Enligt standarden ska alla banker identifiera och dokumentera finansiella konton som innehas av kunder med skattehemvist i ett annat land eller en annan jurisdiktion än bankens och rap- portera detta till behörig nationell myndighet som deltar i informationsutbytet. Över 100 länder har antagit redovis- ningsstandarden och infört den i sin nationella lagstiftning. FATCA är ett rättsligt ramverk som innebär att bankerna ska identifiera och lämna kontrolluppgifter om konton som ägs av personer som är skattskyldiga i USA till sin skatte- myndighet, som i sin tur rapporterar till den amerikanska federala skattemyndigheten, IRS. Omkring 100 länder utö- ver USA har ingått avtal om informationsutbyte. Enligt DAC 6-direktivet är förmedlare och skattebetalare skyldiga att lämna uppgifter om möjliga arrangemang för aggressiv skatteplanering till skattemyndigheterna, för att minimera användning och främjande av sådana upplägg. Skattemyndigheterna rapporterar dessa arrangemang vidare till en central databas som myndigheter i EU:s med- lemsländer har tillgång till. För att säkerställa att Nordea som förmedlare uppfyller alla rapporteringskrav enligt DAC 6, har en särskild rutin införts i samtliga affärsområ- den. Dessutom har Nordea en rutin för att följa upp att banken fullgör sina rapporteringsskyldigheter som skatte- betalare enligt DAC 6. Utöver skatterapportering för internationella kunder, lämnar Nordea även finansiell information om kunder till skattemyndigheterna i alla de nordiska länderna. Denna rapportering är obligatorisk och krävs enligt nationell lag. De upplysningar vi lämnar används av skattemyndighe- terna för att handlägga skattebetalarnas inkomstdeklara- tioner och för att utföra kontroller. 80 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ansvarstagande skattebetalare, forts. Rättvist, effektivt och balanserat skattesystem Nordea stödjer globala initiativ och åtgärder för ett rätt- vist, effektivt och balanserat skattesystem. BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), OECD:s projekt för att motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster, avser skatteplaneringsstrategier som multina- tionella koncerner tillämpar för att utnyttja kryphål och inkonsekvenser i skatteregler för att undvika att betala skatt. Inom ramen för OECD och G20 Inclusive Framework on BEPS har över 135 länder och jurisdiktioner enats om att samarbeta för att införa 15 åtgärdspunkter för att komma till rätta med skatteflykt, uppnå en ökad samstäm- mighet i internationella skatteregler och säkerställa en mer transparent skattemiljö. Nordea stödjer BEPS- åtgärderna som ett steg mot en mer rättvis beskattning. Som en del av detta står vi även bakom OECD:s tvåpe- larlösning som syftar till att skapa ett mer rättvist och effektivt globalt skattesystem genom att hantera de utma- ningar som uppstått på skatteområdet till följd av digitali- seringen och bekämpa överföringen av vinster. Första pelaren handlar om att omfördela beskattningsrätten när det gäller digital verksamhet. Under 2024 infördes genom andra pelaren (OECD:s globala regelverk för minimibe- skattning) en minimiskatt på 15 procent för multinationella koncerner. Nordea säkerställer att reglerna enligt andra pelaren följs. Förklaring angående relationer och samarbete med skattemyndigheter När det gäller Nordeas skattehantering, är skattemyndig- heten den viktigaste intressenten i alla länder där banken har verksamhet. Nordea har professionella, konstruktiva och öppna relationer med skattemyndigheterna. Samarbetet med skattemyndigheterna fungerar bra och präglas av ömsesidig respekt och ärlig kommunikation. Nordea har regelbunden kontakt med skattemyndighe- terna i alla de nordiska länderna – bankens hemmamark- nader – med diskussioner kring relevanta och väsentliga skattefrågor. Nordea arbetar proaktivt och informerar om betydande transaktioner samt begär förtydliganden genom förhandsavgöranden när så krävs. De inkomstdeklarationer som Nordea lämnar innehåller tydliga och fullständiga upplysningar, och i vissa fall används prissättningsbesked, APA (advance pricing agre- ement). Revisioner genomförs enligt tidsplan och på ett professionellt och effektivt sätt, och synpunkter från skat- temyndigheter som lämnats i samband med revisioner eller i andra kontakter används för att minska skatterisken. Nordea agerar alltid i enlighet med sina värderingar. Viktiga element i vår skattestrategi Viktiga element i Nordeas sätt att arbeta med skatter Skattehantering • Hantera egna skatter på ett ansvarsfullt, regelenligt och effektivt sätt • Inte främja eller utgöra en bas för aggressiv skatteplanering • Följa lagar och vedertagen praxis avseende skatteposi- tioner i de länder där Nordea har verksamhet. Transparens i skattefrågor • Öppet redovisa och kommu- nicera kring betalda skatter och skattepositioner • Uppfylla alla rättsliga förplik- telser gällande informations- utbyte på skatteområdet och följa internationella redovisningsstandarder. Kontakter med skattemyndigheter • Agera professionellt, kon- struktivt och öppet gentemot skattemyndigheterna och sträva efter att säkerställa ett gott skatterenommé i våra verksamhetsländer. 81 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Rapportering per land Tabellen nedan omfattar de länder där Nordea har verk- samhet (dvs. där Nordea har en fysisk närvaro) och visar information om verksamheten, geografiskt område, genomsnittligt antal anställda, rörelseintäkter, rörelsere- sultat och skatt. Med fysisk närvaro i ett land avses att Nordea har ett koncernföretag, ett intresseföretag eller en filial i det landet. Uppgifter om rörelseintäkter, rörelseresultat och skatt har hämtats från Nordeas konsoliderade redovisning som upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som godkänts av EU-kommissionen. Den konsoliderade redovisningen publiceras i Nordeas årsre- dovisning och finns på nordea.com. Nordea har inte erhållit några betydande statliga bidrag. Land Verksamhet 1 Geografiskt område 2024 2023 Medelantal anställda Summa rörelse- intäkter 2 , mn euro Rörelse- resultat, mn euro Skatt, mn euro Medelantal anställda Summa rörelse- intäkter 2 , mn euro Rörelse- resultat, mn euro Skatt, mn euro Danmark RB, CB, AM, LP Danmark 6 808 3 458 1 599 -424 6 953 3 295 1 597 -361 Finland RB, CB, AM, LP Finland 6 378 3 248 1 276 -233 6 161 3 445 1 572 -330 Sverige RB, CB, AM, LP Sverige 6 430 3 471 1 836 -369 6 346 3 272 1 565 -316 Norge RB, CB, AM, LP Norge 2 971 2 395 1 560 -388 2 844 2 062 1 277 -308 Polen Other Polen 5 599 350 23 -5 5 244 282 20 -4 Estland Other Estland 1 096 65 5 -1 1 036 56 3 -1 Luxemburg AM, LP Luxemburg 138 238 159 -29 192 270 188 -54 USA RB, CB, AM, LP New York 93 136 64 -26 104 128 87 -15 Storbritannien RB, CB, AM, LP London 64 38 18 -4 45 33 16 -3 Singapore CB Singapore 6 3 1 0 6 1 0 0 Tyskland CB, AM Frankfurt 12 12 7 -2 13 15 10 -3 Schweiz AM Zürich 7 4 0 0 5 3 0 0 Kina CB Shanghai 26 7 1 0 27 8 1 -1 Italien AM Rom 9 7 1 -8 10 6 0 -8 Spanien AM Madrid 4 1 0 0 5 1 0 0 Frankrike AM Paris 2 1 1 0 2 2 1 0 Chile AM Santiago 2 1 0 0 2 1 0 0 Belgien AM Belgien 2 1 0 0 2 2 0 0 Österrike AM Wien 1 1 0 0 1 1 0 0 Portugal AM Lissabon 101 10 1 0 57 9 1 0 Ryssland CB Ryssland – – -4 – – – – – Elimineringar 3 – -1 363 – – – -1 149 – – Summa 29 749 12 084 6 548 -1 489 29 055 11 743 6 338 -1 404 1) RB = bank för privatkunder, CB = bank för företagskunder, AM = kapitalförvaltning, LP = liv- och pensionsförsäkring. Uppdelningen är gjord enligt Nordeas verksamhet, inte enligt Nordeas organisation. 2) Rörelseintäkterna redovisas per land för de länder där Nordea har en fysisk närvaro, dvs. ett koncernföretag, ett intresseföretag eller en filial. I not K3 redovisas däremot rörelseresultat per land för de länder där kunderna har verksamhet. 3) Elimineringar av transaktioner består huvudsakligen av koncerninterna IT-tjänster. Nordea lämnar upplysningar om namnen på koncernföretagen, intresseföretagen och filialerna för respektive land där Nordea har verksamhet. Dessa upplysningar finns i not K9.3 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures” och i not K9.1 ”Konsoliderade företag” i Nordeas senaste årsredovisning och listan nedan. Danmark Nordea Investment Management AB, filial i Danmark Nordea Fund Management, filial af Nordea funds Oy, Finland Finland Nordea Investment Management AB, filial i Finland Sverige Nordea Funds AB, filial i Sverige Norge Nordea Investment Management AB, filial i Norge Nordea Funds AB, filial i Norge Italien Nordea Investment Funds S.A., Italian Branch Frankrike Nordea Investment Funds S.A. French Branch Belgien Nordea Investment Funds S.A., Belgium Branch Österrike Nordea Investment Funds S.A., Austrian Branch Chile NAM Chile SpA Tyskland Nordea Investment Management AB, German Branch Nordea Investment Funds S.A., German Branch Portugal Nordea Investment Management AB, Portugal Branch Nordea Investment Funds S.A. Portugal Branch Singapore Nordea Asset Management Singapore Pte. Ltd. Schweiz Nordea Asset Management Schweiz GmbH Spanien Nordea Investment Funds S.A. Spanish Branch Storbritannien Nordea Investment Funds S.A. UK Branch USA Nordea Investment Management North America inc. 82 Nordea Årsredovisning 2024 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Viktiga immateriella resurser Kategori Relationer och sociala resurser Medarbetare Intellektuella resurser Varumärke och anseende Naturresurser Nordeas viktiga immateriella resurser • Kundrelationer som byggts upp under flera år genom Nordeas kundlöfte, som huvudbank för många kunder • Aktivt kundarbete • Relationer med affärspartners (till exempel viktiga leverantörer) och andra intressenter • Nordeas roll i samhället, med utgångspunkt från hur Nordea stöttar de samhällen där banken har verksamhet • Medarbetarna och deras prestationer, kunskap, kompetens och engagemang samt välbefinnande är avgörande för att Nordea ska bli en konkurrenskraftig och hållbar relationsbank • En inkluderande arbetsplats samt medarbetarnas välbefinnande och hälsa som gör att de kan bidra positivt • Ständig utveckling och utbildning för medarbetarna • Egna data och kunskaper om våra kunder och marknaderna där Nordea bedriver verksamhet • Interna modeller som fångar upp, tar hänsyn till och sammanställer dessa kunskaper för optimerat beslutsfattande • Immateriella rättigheter som skapats med hjälp av innovation och teknik, och processutveckling som tillför värde till produkter och tjänster • Ett hjälpmedel för att skapa relationer med kunder och andra intressenter som bygger på förtroende • Energi, vatten och andra naturresurser samt friska ekosystem Roll i affärsmodell och värdeskapande • Nordea är en relationsbank och genom starka kundrelationer kan Nordea på ett bättre sätt tillgodose fler finansiella behov • Relationer med affärspartners och andra intressenter stärker Nordeas interna kapacitet och flexibilitet att bedriva verksam- het och vara innovativa • Nordeas medarbetare och deras prestationer, kunskap, kompetens och engagemang – inklusive specialistkunskaper som blir allt mer relevanta för en modern relationsbank • En sammansättning av chefer och successionsplan som är diversifierad och med jämn könsfördelning möjliggör ett starkt och stabilt ledarskap och hjälper Nordea att spegla och betjäna kunderna bättre • Den ständiga utvecklingen och utbildningen för medarbetare innefattar specialistkunskaper, till exempel inom teknik, data och analys, som gör att banken och dess medarbetare förblir kon- kurrenskraftiga och relevanta för kunderna nu och i framtiden • Egna data och kunskaper hjälper Nordea att fatta bättre affärsbeslut och riskbeslut, vilket gör att banken kan bedriva verksamhet och betjäna sina kunder på ett säkert sätt och samtidigt hantera finansiella och icke-finansiella risker • Med immateriella rättigheter kan Nordea tillföra värde till tjänsterna och verksamheten (t.ex. genom att förbättra kund- upplevelsen och öka vår operativa effektivitet genom nordiska skalfördelar) • En skalbar tillgång med effektivitetsvinster på alla marknader och i alla segment • En katalysator för Nordeas tillväxt och kundnöjdhet • Naturresurser och ekosystem är viktiga förutsättningar för värdeskapande i vissa av Nordeas kundsegment (t.ex. jordbruk och fastigheter). De har därför en viktig indirekt betydelse för Nordea genom dessa kunder Viktiga uppgifter 2024 • >4,8 miljoner digitala kundkontakter • Cirka 30 000 anställda (omräknat till heltidstjänster), inklusive cirka 4 000 i teknikorganisationen • Könsfördelningen bland chefer: 56 % män, 44 % kvinnor • 73 % av medarbetarna har en personlig utvecklingsplan • Genomsnittlig tid som lagts på utbildning, per anställd: 16,1 timmar • Tusentals applikationer som genererar data • Nordea rankad bland de tre främsta i mätningar av vilken nordisk jämförbar bank kunder skulle välja vid ett beslut om att byta bank (”övervägande”) • Se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna 83–193 Nordea Årsredovisning 2024 83 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Hållbarhetsförklaring Nordea har en viktig roll i att stödja omställningen till en hållbar framtid. Hållbarhet är införlivat i koncernens strategi, med prioriteringar baserade på fyra strategiska pelare: finansiell styrka, klimat- och miljöåtgärder, socialt ansvarstagande samt bolags styrning och kultur. Varje pelare kan härledas till särskilda hållbarhetsmål (FN:s mål för en hållbar utveckling) och hållbarhetsfrågor på områden där Nordea kan göra skillnad – genom sin finansierings- och investeringsverksamhet och sin interna verksamhet. Allmän information Grunder för upprättandet Nordea har rapporterat om sina miljö- och hållbarhetsre- sultat varje år sedan 2002. Hållbarhetsförklaringen (”Hållbarhetsrapport” i finska bokföringslagen) är ny i Nordeas rapportering för 2024 och ersätter hållbarhetsno- terna som redovisats tidigare år. Den har upprättats i enlighet med Europeiska standarder för hållbarhetsrap- portering (ESRS) och finska bokföringslagen, kapitel 7, genom vilket direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering (CSRD) har införts. Nordeas hållbarhetsförklaring har precis som de finan- siella rapporterna upprättats på koncernnivå och innefat- tar moderföretaget Nordea Bank Abp och dess dotterföre- tag, det vill säga Nordeakoncernen. I likhet med de finan- siella rapporterna omfattar hållbarhetsförklaringen perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024, det vill säga Nordeas räkenskapsår. De redovisade uppgifterna avser Nordeakoncernen som helhet, om inget annat anges. De redovisade hållbarhetsfrågorna och nyckeltalen har baserats på Nordeas bedömning av dubbel väsentlighet (DMA), som innefattar direkta affärsrelationer i både tidi- gare och senare led av värdekedjan. DMA, inom ramen för CSRD, gjordes för första gången 2023. Dessförinnan genomförde Nordea en samlad väsentlighets- och konse- kvensanalys av verksamheten i enlighet med de krav som anges i Global Reporting Initiatives standarder för hållbar- hetsredovisning och i principerna för ansvarsfull bank- verksamhet (Principles for Responsible Banking). DMA gjordes för att identifiera väsentliga ESG-relaterade inverkningar på samhället och dess intressenter samt ESG-relaterade finansiella konsekvenser för Nordea. Mer information om väsentlighetsanalysen och utfallet från denna finns på sidorna 92–96. Nordeas finansiella rapporter och hållbarhetsförklaring innehåller alla obligatoriska upplysningar för hållbarhetsfrå- gor som identifierats som väsentliga enligt Nordeas DMA. I hållbarhetsförklaringen har Nordea inte använt sig av alter- nativet att utelämna viss information som gäller immate- riella rättigheter. Inte heller har Nordea använt sig av undan- taget gällande upplysningar om förestående utveckling eller frågor som är under förhandling. Upplys ningar som före- skrivs enligt annan EU-lagstiftning har redovisats (se sidorna 100–103), och annan rapportering enligt Nordeas frivilliga åtaganden publiceras på nordea.com. Vid beräkningen och rapporteringen av hållbarhetsdata använder sig Nordea av kunders rapporterade data, när sådana finns, och av estimat och ledningens bedömningar när data saknas. Detta gäller framför allt miljörelaterade uppgifter och mått i värdekedjan, där indirekta källor används som komplement till kundspecifika data. Till exempel så uppskattas Nordeas finansierade utsläpp med hjälp av en kombination av offentligt tillgänglig informa- tion från kunder/portföljbolag och estimat. Datakvaliteten och tillgängligheten är bättre för portföljer med en stor andel storföretag, och omkring en fjärdedel av Hållbarhet är kärnan Att hållbarhet är kärnan är en viktig strate- gisk förutsättning som gör att hållbarhets- frågor kan införlivas i Nordeas affärsmodell och kopplar dessa till möjligheter enligt Nordeas mål. Detta förklaras närmare på sidan 17, och Nordeas hållbarhetsmål för frågor som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning redovisas i hållbarhetsförklaringen. Nordea Årsredovisning 2024 84 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. företagsportföljen har baserats på kundernas egna redovi- sade utsläpp. Uppskattningar har även använts för Nordeas egen verksamhet, där mått för energiförbrukning hämtas från vissa estimat. Detta beror på att vissa data inte är tillräckligt tillförlitliga och tillgängliga och därför inte kan användas för att ta fram mer exakta upplysningar. Beroendet av uppskattningar leder i sig till viss osäkerhet i upplysningarna och konsekvensbedömningarna, till exem- pel när de används för stresstester i kapital- och tillsyns- syfte. De efterföljande beräkningarna anses emellertid ge en tillförlitlig beskrivning av Nordeas exponeringar. Nordea ser regelbundet över användningen av uppskatt- ningar och bedömningar för att fastställa i vilken grad de är korrekta och bedöma hur de kan förbättras (till exempel genom att ta fram hybridestimat, anpassa till den senaste anvisningen från PCAF etc.). Uppskattningar kan även påverka framåtblickande information, såsom Nordeas prognoser för framsteg i för- hållande till miljömålen, men de är en nödvändig del i framtagandet av hållbarhetsrelaterad information efter- som de ger värdefull kunskap om hur Nordea agerar i fråga om ESG-relaterade möjligheter. Upplysningar base- rade på uppskattningar är även relevanta över tid, tack vare de robusta mätmetoder som används. Se ”E1Klimatförändringar” på sidan 171 för en närmare beskrivning av mått som omfattas av osäkerhet i beräk- ningen och använda datakällor och metoder. För mått som redovisas i ”S1 Den egna arbetskraften” tillämpar Nordea övergångsbestämmelsen i ESRS 1, avsnitt 7.1 ”Presentation av jämförande information”. Jämförande information redovisas inom andra tematiska standarder, eftersom metoderna inte har förändrats nämn- värt och för att överensstämma med den interna uppfölj- ningen. Måtten har inte validerats av någon annan extern part än granskaren av hållbarhetsförklaringen. Hållbarhetsförklaringen har granskats av PricewaterhouseCoopers Oy. Vilka upplysningar som omfattas av revisorns granskning anges i ”Hållbarhetsgranskningsberättelse” på sidan 380, som exkluderar jämförande information. Hållbarhetsstyrning Styrelsen Styrelsen godkänner de strategiska hållbarhetspriorite- ringarna och biträds av styrelsens kommittéer i arbetet med att fullgöra tillsynsansvaret beträffande ESG. Vidare har styrelsen fastställt Nordeas övergripande policy om etik och ansvarsfullt företagande (Group Board Directive on Code of Conduct). Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst sex och högst femton ledamöter. Styrelsen består av tretton ordinarie ledamöter och en suppleant. Av dessa ledamöter valdes tio av den ordinarie bolagsstämman i mars 2024. Utöver styrelseledamöterna som valts av den ordinarie bolagsstämman utsågs tre ordinarie ledamöter och en suppleant av arbetstagarna i Nordeakoncernen. Styrelsen anser att samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till Nordeas betydande aktieägare och att alla ledamöter valda av aktieägarna vid den ordinarie bolagsstämman 2024 är oberoende i förhållande till Nordea i enlighet med den finska koden för bolagsstyrning. Ingen styrelseledamot vald av aktieägarna vid den ordinarie bolagsstämman 2024 är anställd av eller arbetar i en operativ funktion i Nordea. De ordinarie styrelseledamöter och den styrelsesuppleant som valts av arbetstagarna är anställda i Nordeakoncernen och är därmed inte oberoende i förhållande till Nordea enligt den finska koden för bolagsstyrning, men ingen av ledamöterna anses ha en verkställande befattning i bolaget. Nordea har inrättat ett aktieägarnas nomineringsråd med uppgift att lägga fram förslag till den ordinarie bolagsstämman om val av styrelseledamöter, styrelseord- förande, arvoden till styrelseledamöter och andra uppgifter som anges i arbetsordningen. Aktieägarnas nominerings- råd strävar efter att säkerställa en rättvis, jämlik och balan- serad representation av kön och andra diversifierande fak- torer i styrelsen som kollektiv, däribland: i) en styrelsesam- mansättning som speglar Nordeas mångfaldspolicy, ii) styrelseledamöter från vart och ett av Nordeas verksam- hetsländer i Norden, iii) lämplig bakgrund i fråga om utbildning och yrkeserfarenhet och iv) lämplig åldersspridning. För att säkerställa att styrelsen kollektivt har den kompetens och representation som behövs för sitt arbete, däribland kompetens inom hållbarhet och ansvars- fullt företagande, utvärderar aktieägarnas nomineringsråd kontinuerligt rekryteringsbehoven. De tar också hänsyn till synpunkter från styrelseordföranden om den kompetens och de färdigheter som behövs i styrelsen liksom eventu- ella luckor på dessa områden. Förslaget från aktieägarnas nomineringsråd presenteras för aktieägarna inför den ordi- narie bolagsstämman. Samtliga aktieägarvalda styrelsele- damöter har identifierats ha goda färdigheter och kunska- per (eller på expertnivå) inom ESG och grön omställning samt frågor som rör ansvarsfullt företagande. Koncernen tillhandahåller särskild utbildning i hållbarhetsfrågor för styrelseledamöterna som en del av den årliga utbildnings- planen. Den omfattar det samlade utbildningsbehovet för styrelsen, med hänsyn till reglerings- och tillsynskrav. Utbildningen innefattar frågor som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning för att ge ett helhetsperspektiv på håll- barhet med hänsyn till bland annat dubbel väsentlighet, inklusive finansiell väsentlighet och inverkansväsentlighet samt relevanta riskperspektiv. Struktur för hållbarhetsstyrningen Styrelsen Ersättnings- och personalkommittén Drifts- och hållbarhetskommittén Revisionskommittén Riskkommittén Koncernchefen i koncernledningen Hållbarhets- och etikkommittén Asset and Liability Committee Riskkommittén Affärsområden och koncernfunktioner Sustainable Funding Committee ESG Operational Steering Committee ESG Reporting Subcommittee Reputational Risk Committee Responsible Investment Committee ESG-kommittéer i dotterföretagen Executive Credit Committee Nordea Årsredovisning 2024 85 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Kunskap och erfarenhet – finanssektorn och finansiella produkter 1 Styrelseledamots sakkunskaper, färdigheter och erfarenhet 2 Bank och finans Försäkring Strategi och affärsverksamhet ESG och grön omställning Expertkunskaper Goda kunskaper Grundläggande kunskaper 1) Relevanta sektorer och produkter som ingick i styrelsens utvärdering av det egna arbetet 2024. 2) Exklusive arbetstagarrepresentanter. Geografisk härkomst Norden 70 % Storbritannien 20 % Europa (utom Norden) 10 % Könsfördelning Män 60 % Kvinnor 40 % Styrelsens kommittéer I enlighet med det externa ramverket och i syfte att öka effektiviteten i styrelsearbetet har styrelsen inrättat sär- skilda kommittéer som ska bistå styrelsen genom att bereda frågor inom ramen för styrelsens kompetens och besluta i frågor som delegerats av styrelsen. Styrelsekommittéernas arbetsuppgifter och arbetsordning fastställs i respektive kommittéarbetsordning. Generellt saknar styrelsekommittéerna egen beslutanderätt och varje kommitté rapporterar regelbundet om sitt arbete till styrelsen. Nordea följer gällande lag och finska koden för bolagsstyrning i fråga om styrelsens kommittéer. Styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté (BOSC) bistår styrelsen i dess kontrollansvar avseende hållbarhet, vilket innefattar bolagsstyrning, strategi, fastställande av mål och införlivande av hållbarhet i verksamheten. Kommittén får kvartalsvisa uppdateringar om arbetet med att införliva hållbarhet i koncernens affärsstrategi. Styrelsens revisionskommitté bistår styrelsen genom att exempelvis övervaka koncernens processer för finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering och granska den årliga konsoliderade hållbarhetsredovisningen, som utgör en del av årsredovisningen. Styrelsens riskkommitté (BRIC) biträder styrelsen i dess tillsyn över riskhanteringen, med tillhörande ramverk, kontroller och processer avseende ESG-faktorer som källa till befintliga risker, risktolerans och väsentlighet. Ersättnings- och personalkommittén (BRPC) ansvarar för att bereda och presentera förslag om ersätt- ningsfrågor för styrelsen, inklusive införlivandet av ESG- specifika resultatindikatorer och strategiska prioriteringar för mångfald och inkludering i ersättningsprogrammen. Kommittén bistår även styrelsen med att övervaka effek- terna av riktlinjer och rutiner för mångfald och inkludering i Nordea. Kommittéledamöterna utses av styrelsen. Ledamöterna i varje kommitté ska gemensamt besitta tillräckligt med kunskap och expertis om samt erfarenhet av frågor som rör kommitténs arbete. Nya kommittéledamöter får nödvändig introduktionsutbildning om kraven för respektive kommitté och annan lämplig utbildning, och kommittéerna utvecklar regelbundet sin kunskap och kompetens. Att förstå och hantera ESG-relaterade inverkningar, risker och möjlighe- ter är nödvändigt för att upprätthålla koncernens finan- siella styrka och starka kapitalposition, och sådana inverk- ningar, risker och möjligheter måste alltid beaktas i kom- mittéernas rekommendationer som utgör grund för styrelsens beslut. Ledning Nordeas koncernchef arbetar i koncernledningen tillsam- mans med vissa ledande befattningshavare som rapporte- rar direkt till honom. Koncernledningen bistår koncernche- fen i förvaltningen av koncernen, och medlemmarna i kon- cernledningen ansvarar för den resultatorienterade förvaltningen, verksamheten, riskerna och resurserna i samt utvecklingen av sina respektive affärsområden eller koncernfunktioner i enlighet med Nordeakoncernens stra- tegi och utifrån vad som är bäst för Nordea – allt i enlighet med gällande lagar och bestämmelser. I lämplighetsbe- dömningen har vd och koncernchef liksom vice vd konsta- terats ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och expertis när det gäller finansiella tjänster och koncernens produk- ter samt i fråga om hållbarhetsfrågor som är relevanta för koncernens affärsmodell, strategi och verksamhet och deras väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. För att ytterligare stärka deras kompetens och tillgång till expertis som är relevant för Nordea har särskild utbildning i hållbarhetsfrågor hållits i samband med den årliga utbildningen. Sådan utbildning innefattar frågor som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning för att ge ett hel- hetsperspektiv på hållbarhet med hänsyn till dubbel väsentlighet, inklusive finansiell väsentlighet och inver- kansväsentlighet, samt relevanta riskperspektiv med mera. För att säkerställa att ESG-relaterade frågor beaktas i riskhanteringen har Nordea ett policyramverk för hållbar- het och ESG. Grunden för detta ramverk utgörs av Group Board Directive on Sustainability och Group Board Directive on Risk, som täcker båda aspekterna av dubbel väsentlighet. På ledningsnivå har hållbarhet införlivats i verksamhetens befintliga processer för beslutsfattande, riskhantering och kontroll samt eskalering, inklusive kom- mittéstrukturer. Nordeas vd och koncernchef (nedan ”kon- cernchef”) ansvarar för förvaltningen av Nordeakoncernen och dess angelägenheter i enlighet med det externa och det interna ramverket. Det interna ramverket reglerar också ansvarsfördelningen och samspelet mellan vd tillika koncernchefen och styrelsen. Nordeas koncernchef har ett nära samarbete med styrelsens ordförande avseende pla- nering av styrelsemöten. Koncernchefen ansvarar inför styrelsen för ledningen av Nordea koncernens verksamhet och dess organisation. Koncernchefen ansvarar också för att utveckla och underhålla effektiva system för rapporte- ring och intern kontroll inom koncernen. I linje med till- lämpliga regelverk har moderföretaget, Nordea Bank Abp, en vice verkställande direktör. Chief of Staff ansvarar för utvecklingen av koncernens strategiska prioriteringar och analyser av nya frågor på hållbarhetsområdet, med ambitionen att Nordeas hållbar- hetsagenda även fortsatt ska vara anpassad till omvärlds- utvecklingen, såsom geopolitisk utveckling och föränd- ringar på lagstiftningsområdet, och till Nordeas långsik- tiga åtagande om nettonollutsläpp. Chief of Staff föreslår kort- och långsiktiga hållbarhetsmål, för godkännande av koncernchefen, och arbetar tillsammans med affärsområ- dena för att säkerställa att deras affärsstrategier är i linje med koncernens hållbarhetsmål. Koncernen har tagit fram en långsiktig plan för att fullt ut integrera hållbarhet i sin affärsstrategi, med fokus på de hållbarhetsområden där Nordea Årsredovisning 2024 86 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Nordeakoncernen kan göra stor skillnad genom att minska sin negativa inverkan, öka sin positiva inverkan och han- tera identifierade risker. Information om koncernens mål med koppling till väsentliga inverkningar, risker och möj- ligheter för olika ESG-faktorer liksom om uppföljningen för att nå dessa mål beskrivs närmare i avsnitten ”E1Klimatförändringar” och ”S1Den egna arbetskraften”. Kommittéer på koncernnivå Hållbarhets- och etikkommittén (SEC) är en kommitté på koncernnivå som ger rekommendationer om hållbarhets- frågor i strategin till koncernchefen i koncernledningen. SEC består av representanter från affärsområdena och koncernfunktionerna och stödjer koncernchefen, koncern- ledningen, BOSC och styrelsen i i deras tillsynsansvar avseende hållbarhet. Kommittén har i uppdrag att främja införlivandet av hållbarhet i vår affärsstrategi och bidra till att hållbarhetsrelaterade frågor införlivas i tillhörande ramverk. Den har även till uppgift att rekommendera en långsiktig plan till koncernchefen, för att fullt ut integrera hållbarhet i affärsstrategin och säkerställa ett lämpligt genomförande för att uppnå hållbarhetsmålen på kon- cernnivå. Detta arbete inkluderar att godkänna branschriktlinjer och tematiska riktlinjer. Kommittén ansvarar också för att påverka och följa koncernens ställ- ning och framsteg när det gäller etik och företagskultur, i linje med Nordeas syfte och värderingar. Det innefattar att ge koncernchefen råd i beslut om huruvida Nordea ska delta i eller frånträda frivilliga åtaganden som rör hållbar- het och ge vägledning till affärsområdena om etiska affärsdilemman. Koncernens riskkommitté främjar samverkan och sam- ordning inom koncernen rörande riskfrågor. När det gäller hållbarhet ansvarar riskkommittén för att övervaka infö- randet av ESG-faktorer som inbyggda källor till befintliga risker, som även används i samband med bedömningen av dubbel väsentlighet och andra processer. Asset & Liability Committee (ALCO) och dess under- kommitté ESG Reporting Subcommittee bistår med att ta fram kvantitativa upplysningar såsom finansierade utsläpp och andra obligatoriska uppgifter enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning, pelare 3 och CSRD. För att säkerställa att hållbarhet införlivas i alla affärs- områden och koncernfunktioner har ett koncernomfat- tande implementeringsprogram inrättats med särskilda arbetsströmmar och en operativ styrkommitté. Programmets utveckling följs upp kvartalsvis av SEC, kon- cernledningen och BOSC. Könsfördelningen i Nordeas ledning redovisas bland måtten för mångfald i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraf- ten” på sidan 183. Strategi för hållbarhetsfrågor Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor har identifierats i en bedömning av dubbel väsentlighet (DMA) utifrån principerna för Nordeas riskhanteringsprocess. Processen beskrivs på sidorna 92–94. Resultatet av DMA och tillhörande rekom- mendationer för koncernen godkänns varje år av koncer- nens riskkommitté, innan detta presenteras för koncern- ledningen och BOSC och slutligen godkänns av styrelsen. Enheten Group Sustainability ansvarar för att tillhanda- hålla och presentera informationen om DMA för de sty- rande organen. Hur Nordea hanterar väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter beskrivs närmare i Nordeas interna regler. Styrelsen och BOSC får årligen en uppdate- ring om hållbarhet, med information om möjligheter, risker och gjorda framsteg på hållbarhetsområdet. BOSC uppda- teras dessutom två gånger per år om koncernens hållbar- hetsprioriteringar, inklusive hur koncernen levererar på de strategiska hållbarhetsprioriteringarna och målen. BOSC får också information om resultatet av den årliga analysen av affärsmiljön, liksom uppföljande åtgärder som affärsområdena enats om, och granskar hållbarhetsrelate- rade lagstadgade dokument innan de godkänns av styrelsen. SEC och koncernledningen får information om väsent- liga inverkningar, risker och möjligheter, om fullgörandet av tillbörlig aktsamhet samt om hur ändamålsenliga aktu- ella policyer, åtgärder, mått och mål är för att fortlöpande kunna hantera detta. SEC ansvarar för att godkänna vissa hållbarhetsrelaterade ramverk och granska koncernens interna regler med avseende på hållbarhet. När de god- känner hållbarhetsrelaterade ramverk ska SEC överlägga med riskkommittén på koncernnivå, när så behövs, för att säkerställa att de stödjer ramverken. Riskhantering och interna kontroller Hållbarhetsrapporteringen i Nordea omfattas av ett robust ramverk för riskhantering och intern kontroll. Group Risk i Nordea har en väsentlig roll i att definiera taxonomin för ESG-riskfaktorer och ge vägledning om hur ESG- relaterade inverkningar, risker och möjligheter ska integre- ras i strategi och riskhantering på ett enhetligt och jämför- bart sätt, med bland annat definition av relevanta roller och ansvarsområden. Detta mynnar i sin tur ut i priorite- rade ESG-relaterade risker som utgör grunden för bedöm- ningen av dubbel väsentlighet och Nordeas sätt att arbeta med hållbarhetsrapportering. Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontroll- miljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Inom ramverket för intern kontroll är det respektive affärsområde och kon- cernfunktion som ansvarar för att hantera riskerna i den egna verksamheten och ha kontroller som säkerställer att Nordea lever upp till interna och externa krav. Införandet av CSRD och ESRS under 2024 innebär en betydande regelförändring och detta är den huvudsakliga risken när det gäller hållbarhetsrapportering och regelefterlevnad. För att begränsa den här risken har ansvaret för att samordna sammanställningen av hållbarhetsförklaringen lagts på en centraliserad funktion, medan kontrollerna utförs av styrande organ, ledning, riskhanteringsfunktioner och annan personal i Nordea. Vidare har Nordea inrättat kontrollfunktioner på kon- cernnivå, som i lämplig och tillräcklig utsträckning har de befogenheter, det oberoende och den tillgång till koncern- chefen, koncernledningen och koncernstyrelsen som de behöver för att utföra sitt uppdrag i linje med ramverket för riskhantering. Arbetet med hållbarhetsrapporteringen övervakas av olika kommittéer och rapporteringen görs i slutändan till styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté och styrelsens revisionskommitté. Hållbarhetsresultat i incitamentsprogram Nordea har infört hållbarhetsspecifika KPI:er (resultatindi- katorer) i sina program för rörlig ersättning för koncern- ledningen, ledande befattningshavare och övriga anställda. De ingår i det kortsiktiga incitamentsprogram- met (STIP), det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP) för koncernchefen, koncernledningen och utvalda ledande befattningshavare samt i finansieringsmekanismen för koncernens rörliga ersättningar (finansiering av rörliga ersättningar i Nordea) och vinstandelsprogrammet. Styrelseledamöter i Nordea erbjuds inte någon rörlig ersättning, utan erhöll under 2024 fasta styrelsearvoden som beslutats av den ordinarie bolagsstämman. I enlighet med Nordeas gällande Ersättningspolicy för styrande organ baseras utfallet från STIP och LTIP på finan- siella och icke-finansiella mål. Finansiella mål stödjer Nordeas långsiktiga affärsstrategi. Generellt används mål som mäter eller bidrar till avkastning och/eller lönsamhet, och de riskjusteras på lämpligt sätt. Icke-finansiella mål omfattar även mål och målnivåer som stödjer en hållbar affärsverksamhet och Nordeas klimatstrategi och ambitio- ner på klimatområdet. I början av 2024 beslutade styrelsen om de specifika målnivåerna för STIP, LTIP, koncernens rör- liga ersättningar och vinstandelsprogrammet enligt ovan. Allmän information, forts. Nordea Årsredovisning 2024 87 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Följande ESG-relaterade mål och relativa viktning till- lämpades för STIP 2024 för koncernchefen, koncernled- ningen och övriga ledande befattningshavare: Mål Beskrivning Öka volymerna inom grön finansiering, md euro 3,33 % Mäter ökningen i volym inom grön finansiering till Nordeas kunder 2024. Genomföra planen för införande av hållbarhet 3,33 % Mål för framsteg och genomförande av 12 arbetsströmmar i Nordeas färdplan för hållbarhet som ska hjälpa oss att nå våra hållbarhets- och klimatmål. Förbättra könsfördelningen på de tre högsta chefsnivåerna 3,33 % Målet stödjer Nordeas arbete för en jämnare könsfördelning där båda könen ska vara representerade till minst 40 procent till 2025. Medarbetar- engagemang 5% Mäts genom flera olika faktorer och mål. Detta stödjer Nordeas åtagande att bli den mest eftertraktade arbetsgivaren i finansbranschen, i de länder där banken har verksamhet. Risk, regelefterlevnad och affärsetik 15% Mäts utifrån ett antal olika nyckelindikatorer för risk, regelefterlevnad och affärsetik, och säkerställer att den rörliga ersättningen justeras för alla typer av aktuella och framtida risker. LTIP är ett årligt återkommande helt aktiebaserat incita- mentsprogram med en treårig prestationsperiod som främjar Nordeas långsiktiga aktieägarvärde och affärsstra- tegi. Programmet omfattar koncernchefen, koncernled- ningen och utvalda ledande befattningshavare. De villko- rade aktierna enligt LTIP som allokerades 2023 (LTIP 2023–2025) och 2024 (LTIP 2024–2026) innefattar en ESG- komponent för att ta hänsyn till Nordeas hållbarhetsstrategi. Följande ESG-relaterade mål och relativa viktning till- lämpades för LTIP 2023–2025 och LTIP 2024–2026 för koncernchefen, koncernledningen och övriga ledande befattningshavare: LTIP 2023-2025 20 % (med lika viktning) ESG-styrkort: förmedling av hållbar finansiering, fördubbling av andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp, omställningsplaner för stora företag, anpassning av verksamheten i linje med Parisavtalet hos de 200 företag som står för största delen av Nordeas finansierade utsläpp, jämn könsfördelning, rättvis behandling av medarbetarna samt finansiell hållbarhet genom att upprätthålla Nordeas kreditprofil. LTIP 2024-2026 20 % (med lika viktning) ESG-styrkort: utsläppsminskningar jämfört med basåret i a) utlåningsportföljen, b) investeringsportföljen och c) den interna verksamheten, jämn könsfördelning, rättvis behandling av medarbetarna samt finansiell hållbarhet genom att upprätthålla Nordeas kreditbetyg. I början av 2025 bedömer styrelsen prestationen i förhål- lande till de i förväg fastställda målen för STIP (för 2024) och LTIP (för 2022–2024). Förklaring om tillbörlig aktsamhet Tabellen nedan ger en översikt över var de viktigaste delarna av tillbörlig aktsamhet presenteras i denna håll- barhetsförklaring. I enlighet med resultatet av väsentlig- hetsanalysen, så omfattas inte alla aspekter av tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, till exempel arbetstagare i värdekedjan. Nordea lämnar mer omfat- tande upplysningar om tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i Nordea Human Rights Report som publiceras under 2025. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Hänvisningar till hållbarhetsförklaringen Sidor a) Bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 GOV-3 ESRS 2 SBM-3 86 86–87 93–96 b) Samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SBM-2 ESRS 2 IRO-1 ESRS S1 86 90–92 92–93 179 c) Identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 92–93 93–96 d) Vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS E1 ESRS S1 147–149 180–182 e) Följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är ESRS E1 ESRS S1 149–160 180–184 Nordea Årsredovisning 2024 88 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. En hållbar affärsstrategi Strategi, affärsmodell och värdekedja Nordeas ambition är att vara förstahandsvalet för männ- iskor och företag som behöver en partner med ett brett utbud av finansiella tjänster. På hållbarhetsområdet inne- bär detta ett aktivt påverkansarbete för att driva på omställningen och ta vara på tillväxtmöjligheter för ett grönare och mer hållbart samhälle. Hållbarhetsarbetet vilar på fyra strategiska pelare: finansiell styrka, klimat- och miljöåtgärder, socialt ansvarstagande samt bolags- styrning och kultur. För varje område har Nordea identifie- rat relevanta hållbarhetsmål (FN:s mål för en hållbar utveckling) och specifika hållbarhetsfrågor som påverkar koncernen eller dess värdekedja – genom finansiering, investeringar och intern verksamhet. Finanssektorn har en viktig roll i att stödja kunderna i deras omställning. Som Nordens största finanskoncern har Nordea en möjlighet att hjälpa till att bygga upp en koldi- oxidsnål ekonomi. Den här omställningen måste vara balanserad och rättvis, och skapa möjligheter för alla. Nordea har ett långsiktigt perspektiv och anser att ris- ken är lägre i företag med hållbara affärsmodeller. Arbetet med att hjälpa kunderna att bygga upp motståndskraft går därför hand i hand med att framtidssäkra Nordeas egna verksamhet. Att förstå och hantera ESG-relaterade risker och möjligheter är nödvändigt för att upprätthålla Nordeas finansiella styrka och starka kapitalposition så att samhällen kan växa. Genom att tillhandahålla finansiella tjänster främjar Nordea också finansiell stabilitet och håll- bara ekonomier i samarbete med kunder, myndigheter och tillsynsorgan. Under 2024 godkände styrelsen koncernens strategi och hanterade frågor rörande hållbarhet. Styrelsen följer också regelbundet upp koncernens strategi och affärsut- veckling. En geografisk fördelning av antalet anställda i Nordea finns i avsnitt ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 178. Nordeas intäkter redovisas under Finansiella rapporter på sidan 199. Hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster Genom sina ESG-relaterade produkter stödjer Nordea håll- bar praxis och har en aktiv dialog med kunder och port- följbolag, en viktig förutsättning för hållbarhetsstrategin och möjligheten att nå målen. Produktutbudet innebär också att hållbarhet kan införlivas i finansierings- och lik- viditetsstrategin, vilket inkluderar hållbarhetsrelaterade upplåningsaktiviteter. Intresset för Nordeas hållbarhetserbjudande har under de senaste åren ökat kraftigt, med stigande efterfrågan från kunderna och förbättringar i produktutbudet, rådgiv- ningen och påverkansarbetet. Tack vare sin erfarenhet och expertis inom hållbarhetslänkade och gröna lån, place- ringsprodukter med ESG-fokus och aktivt ägande, har Nordea goda förutsättningar att fortsätta stötta sina kunder och portföljbolag i deras omställning till en hållbar framtid. Hållbar finansiering och förmedling Nordea erbjuder ett antal hållbara finansieringslösningar som i huvudsak täcker omställningsfinansiering och finan- siering av hållbara verksamheter och projekt. Erbjudandet innefattar både utlåning, exempelvis gröna lån och håll- barhetslänkade lån, och förmedling av finansiering via kapitalmarknaden, exempelvis emission av gröna, sociala, hållbara och hållbarhetslänkade obligationer. Hållbar finansiering omfattas av och tar hänsyn till Nordeas sektorspecifika policyer och riktlinjer. Bankens gröna finansiering följer kriterierna i Nordeas ramverk för grön finansiering och den hållbarhetslänkade finansieringen följer relevanta branschriktlinjer. Nordeas kundansvariga och finansieringsteam får hjälp av enheten Sustainable Finance Advisory. Nordea kan därmed koppla lånen till kundernas hållbarhetsmål och väsentliga ESG- faktorer, och säkerställa överensstämmelse med relevanta kriterier för hållbar finansiering. Under 2024 bidrog Nordea till att förmedla 50 md euro i hållbar finansiering, främst till våra stora företagskunder och institutionella kunder. Nordea förmedlade 165 trans- aktioner inom gröna, hållbara, hållbarhetslänkade och sociala obligationer. Tillsammans med våra gröna och hållbarhetslänkade lån innebär detta att Nordea är i fas för att nå sitt mål för 2025 om att förmedla mer än 200 md euro i hållbar finansiering. Hållbar finansiering Företag Hushåll Offentlig sektor och finansinstitut 2024 2023 2022 Gröna lån, mn euro 1 Lån i gröna kategorier 10 860 21 240 11 121 9 902 7 860 - varav gröna byggnader 8 845 17 1 8 863 8 042 6 040 - varav förnybar energi 1 184 2 – 1 186 1 125 965 - varav förebyggande av föroreningar 423 – 191 613 476 606 - varav hållbar förvaltning 166 – – 166 122 80 - varav energieffektivitet 117 0 47 165 84 93 - varav rena transporter 126 1 0 127 53 75 Gröna bolån 3 1 988 1 988 1 250 774 - varav Sverige – 1 785 – 1 785 1 209 759 - varav Norge – 197 – 197 35 9 - övrigt – 5 – 5 5 6 Summa 10 860 2 009 240 13 109 11 151 8 634 Hållbarhetslänkade lån, mn euro 4 - varav utnyttjade lån 9 264 – – 9 264 8 600 6 271 - varav outnyttjad del av beviljad kredit 8 589 – – 8 589 10 661 8 684 Summa 17 853 – – 17 853 19 261 14 956 1) Utlåning som är utgiven som grön uppfyller kriterierna i Nordeas ramverk för grön finansiering. Exklusive lån som omklassificerats som gröna av Nordea och poster utanför balansräkningen. Siffrorna för 2023 och 2022 har räknats om sedan föregående rapportperiod till följd av förbättrad tillgång på data. 2) Utlåning till privatkunder (utgiven som grön) från Nordeas hypoteksbolag (dvs. gröna bolån) har inte medräknats för den del som avser privatkunder. 3) Innefattar utlåning till privatkunder (utgiven som grön) från Nordeas hypoteksbolag. 4) Kompletterande produkter ingår inte i siffrorna för 2024, 2023 och 2022. För att upprätthålla Nordeas finansiella styrka och starka kapitalposition är det helt avgörande att förstå och hantera de risker och möjligheter som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Mål för 2023–2025 Status Förmedla mer än 200 md euro i hållbar finansiering under perioden 2022–2025. 185 md euro Öka bruttoinflödet till produktfamiljen Nordea hållbart urval till 33 procent av det samlade bruttoinflödet i fonder till utgången av 2025. 23 % Nordea Årsredovisning 2024 89 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Förmedling av hållbar finansiering 2024 2023 2022 Förmedlade volymer, mn euro 49 948 76 955 57 965 Antal förmedlade transaktioner 1 259 245 223 1) Innefattar transaktioner inom gröna, hållbara, hållbarhetslänkade och sociala obligationer samt gröna och hållbarhetslänkade lånetransaktioner. Sammanlagd förmedling av hållbar finansiering, md euro Mål 20252025202420232022 58 135 77 50 185 200 Hållbarhetsfokuserat placeringserbjudande Som Nordens största finanskoncern kan Nordea göra stor skillnad genom rådgivning, produkter och stöd till kun- derna, så att de kan göra mer hållbara val för sitt sparande. Nordea Hållbart urval är samlingsnamnet för Nordeas fonder med utökade hållbarhetskriterier. Erbjudandet togs fram för att hjälpa Nordeas nordiska kunder att hitta rätt i utbudet av fonder med olika hållbarhetsegenskaper och ambitionsnivåer på marknaden. Nordeas hållbara urval bygger på ett ramverk där både fondleverantören och fon- den måste uppfylla ett antal hållbarhetskriterier. I Nordeas hållbara urval ingår både artikel 8- och artikel 9-fonder enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplys- ningar (SFDR). Nordeas utbud av fonder med hållbarhets- fokus kommer att fortsätta att utvecklas och växa i takt med att marknaden mognar och kundernas behov och önskemål förändras. Under 2024 lanserade Nordea en ny fondkategori som heter Hållbart urval – påverka. Fonder i den här kategorin har ett starkt fokus på aktivt ägande, med tydliga och mätbara mål för påverkansarbetet för att förbättra hållbarhetsprofilen för företagen i fonderna. Nordea har satt upp ett mål för bruttoflödet till fon- derna i Nordeas hållbara urval på 33 procent av det sam- lade flödet till 2025. Målet bidrar till koncernens klimatmål att minska utsläppen i investeringsportföljen med 40–50 procent till 2030, jämfört med 2019. Klimatmålen beskrivs närmare i avsnitt E1 ”Klimatförändringar”. I slutet av 2024 var andelen av bruttoflödet som gick till Nordeas hållbara urval 23 procent. Hållbarhetsfokuserade placeringar 2024 2023 2022 Artikel 9-fonder enligt SFDR 1 Förvaltat kapital, mn euro 12 760 13 113 13 622 Andel av totalt förvaltat kapital i NAM (%) 4,5 5,2 5,7 Artikel 8-fonder enligt SFDR 2 Förvaltat kapital, mn euro 199 895 160 860 143 732 Andel av totalt förvaltat kapital i NAM (%) 69,9 64,1 60,2 Nordea Hållbart urval Förvaltat kapital, mn euro 82 591 60 290 51 728 Andel av totalt förvaltat kapital i NAM (%) 28,9 24,0 21,7 Bruttoinflöde till produktfamiljen Nordea Hållbart urval (%) 3 23 22 - 1) Fonder som har hållbara investeringar som mål. 2) Fonder som främjar miljömässiga och/eller sociala aspekter. 3) Mål för 2025: bruttoinflödet till produktfamiljen Nordea Hållbart urval ska utgöra 33 procent av det samlade bruttoinflödet i fonder fram till 2025. Hållbar upplåning Nordeas hållbara och hållbarhetslänkade utlåningspro- dukter är centrala för koncernens sätt att införliva hållbar- het i sin upplånings- och likviditetsstrategi, genom att erbjuda hållbara investeringsalternativ till pensionsfonder och andra obligationsköpare. Nordeas ramverk för grön upplåning och ramverket för hållbarhetslänkad lånefinan- siering är ytterligare ett steg mot att integrera hänsyn till ESG- och hållbarhetsfrågor i kärnverksamheten genom att fastställa bedömningskriterier och rutiner kring använd- ningen av likvider. Under 2024 emitterade Nordea över 3,6 md euro i hållbar upplåning i fyra valutor, vilket innebär att den samlade utestående hållbara upplåningen uppgår till över 14 md euro. Gröna obligationer brukar ha lägre ränta och åtnjuta större efterfrågan bland investerare än konventionella obligationer. Den lägre upplåningskostnaden, eller gröna premien (greenium), som Nordea erhåller för sina gröna obligationer överförs till affärsområdena, och i slutändan till Nordeas kunder, en gång i kvartalet. Affärsmodell och värdekedja Nordea är den ledande finanskoncernen i Norden. Under 2024 var Nordea verksamt i 20 länder, däribland sina fyra nordiska hemmamarknader Danmark, Finland, Norge och Sverige. Varje affärsområde ansvarar för att erbjuda tjänster till sina kundsegment och har fullt ansvar för sina respektive intäkter, kostnader, risker, kundupplevelser, investerings- beslut och kapitalhantering. Affärsområdena förs samman av en enhetlig nordisk verksamhetsmodell och får stöd av gemensamma koncernfunktioner, vilket säkerställer opti- mala leveranser och en konkurrenskraftig kostnadsstruk- tur, frigör tid för kundkontakter och kortar tiden för att få ut nya produkter och tjänster på marknaden. Genom moderföretaget och dess dotterföretag har Nordeakoncernen ett omfattande utbud av finansiella pro- dukter och tjänster till privat- och företagskunder, däri- bland andra finansinstitut. Nordeakoncernens breda utbud av produkter och tjänster till privatkunder innefattar bolån och konsumtionslån, kredit- och bankkort, sparpro- dukter samt liv- och pensionsförsäkringar. Utbudet på företagssidan innefattar företagslån, likviditetshantering, betalningar och konton, riskhantering, rådgivning, kapital- anskaffning och likviditetsförstärkning via skuldinstrument och aktieemissioner, corporate finance, kapitalförvaltning för institutionella kunder samt liv- och pensionsförsäk- ringar för företag. Nordea säljer också skadeförsäkringar. Som Nordens största finanskoncern kan Nordea göra stor skillnad genom sin verksamhet och värdekedja. Nordeaaktien är noterad på Nasdaq-börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor) och Köpenhamn (i danska kronor), och dess American Depository Receipts (ADR) handlas i USA i US-dollar. Nordea har en bred och mångskiftande aktieägarbas som innefattar globala och nordiska institutionella ägare, över 580 000 privatpersoner från hela Norden och flera pen- sionsfonder som representerar ytterligare många tusen privatsparare. Ett nära samarbete med leverantörer är avgörande för en framgångsrik verksamhet och förmågan att erbjuda kunderna produkter och tjänster av hög kvalitet. Leverantörskategorierna, utifrån inköpsvärde, är: IT, perso- nal, försäkring och juridik samt lokal- och fastighetsförvaltning. Group Treasury i Nordea ansvarar för upplåning, likvidi- tetshantering och tillhörande marknadsrisker i balansräk- ningen. Målet är att säkerställa en stark, hållbar och lag- enlig balansräkning, genom att hantera räntenettomargi- nalen inom den samlade risktoleransen och bidra till affärsområdenas förmåga att betjäna sina kunder på bästa sätt. Som en del i sin upplåningsverksamhet emit- terar Nordea långfristiga skuldinstrument, bland annat gröna obligationer, som normalt noteras på olika börser och innehas av institutionella ägare. Nordeas värdekedja inleds med kreditinstitut som age- rar som förmedlare mellan intressenter med överskottska- pital, exempelvis investerare och sparare, och hushåll och företag med kapitalbehov, exempelvis låntagare. I den här värdekedjan förmedlar Nordea kontakten mellan berörda parter genom att tillhandahålla finansiella tjänster där detta skapar värde. Värdekedjans tidigare led kännetecknas av inköpta pro- dukter och tjänster liksom kapital till Nordea. Värdekedjans senare led kännetecknas av finansiella pro- dukter och tjänster direkt till kunder, bland annat bankpro- dukter, kapitalmarknadsprodukter, sparprodukter och kapitalförvaltning samt liv- och pensionsprodukter. Egen verksamhet utgörs av interna funktioner, styrning och kon- troller, inklusive personal, arbetsplatser, data och teknik. Nordea Årsredovisning 2024 90 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Intressenters intressen och synpunkter Nordea strävar efter att bygga och upprätthålla starka och tillitsfulla relationer med sina intressenter, och arbetar ständigt för att skaffa kunskap om deras förväntningar och sedan tillgodose dessa inom rimlig tid genom rele- vanta åtgärder. Kontakten med intressenter påverkade Nordeas hållbarhetsprioriteringar, bland annat genom för- ändringar i processer och uppstarten av nya projekt. Till exempel införlivades kunskaper från bedömningen av finansiell väsentlighet för klimat- och naturrelaterade riskfaktorer i styrningen, interna processer, interna regler och affärsplaner för att göra det enklare att ta fram håll- bara affärsstrategier och hållbar riskhantering i hela orga- nisationen, t.ex. intern kapitalallokering, samt åtgärder för att minska risken att kunderna utsätts för bedrägeri. Bedömningen av dubbel väsentlighet och det tillhörande arbetet gentemot intressenterna blir viktiga underlag i hållbarhetsstrategin som kommer att tas fram under 2025. För mer information om klimat- och naturrelaterade risk- faktorer, se avsnitten ”E1 Klimatförändringar” på sidan 140 och ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 174, och för information om bedrägeribekämpning, se avsnittet ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 193. Intressenters intressen och synpunkter delas med sty- relsen och koncernledningen som en del av hållbarhets- frågorna, bland annat som en del av resultatet av bedöm- ningen av dubbel väsentlighet. Se sidan 86 för ytterligare information om hur hållbarhetsfrågor hanteras av styrel- sen och koncernledningen. Arbete med intressenter Vilka intressenterna är Så här arbetar Nordea med sina intressenter Intressenternas förväntningar Nordeas åtgärder Kunder – Hushåll – Små och medelstora företag – Stora företag och institutioner – Förmögna privatpersoner • Insamling av synpunkter från kunderna i samband med rådgivning och i digitala kanaler, inklusive klagomålsmekanismer • Påverkansarbete gentemot företagskunder om ESG- faktorer generellt och klimatomställning specifikt • Påverkansarbete via branschorganisationer om sektorspecifika frågor • Bekväm och smidig tillgång till personanpassad expertrådgivning • Brett utbud av konkurrenskraftiga finansiella produkter och tjänster • Stöd i att göra hållbara val • Hållbar finansiering • Trygg och tillförlitlig bank • Utökade utbudet av produkter och tjänster samt förbättrade säkerheten för kunder • Fokuserade på att erbjuda samma upplevelse i alla kanaler i syfte att förbättra kundnöjdheten • Erbjöd möjligheter till lärande i lokalsamhället för att främja ekonomiskt välbefinnande och hjälpa kunder med begränsad erfarenhet av digitala tjänster • Kontaktade och stöttade kunderna i arbetet med deras omställningsplaner • Tog reda på kundernas hållbarhetspreferenser och utökade antalet fonder märkta med Nordea Hållbart urval • Förbättrade de branschspecifika riktlinjerna för kreditgivning för att täcka in sektorspecifika frågor Anställda – Över 30 000 medarbetare från hela världen • Kvartalsvisa medarbetarundersökningar, People Pulse • Utvecklingssamtal (PLD) och utvecklingsplaner • Samarbete med företrädare för medarbetare/fackförbund • Resursgrupper för medarbetare • Tydliga förväntningar via Nordeas etiska riktlinjer • Utbildning och lärande • Ledare och ledarskap i centrum i relationen till medarbetare • En ansvarstagande arbetsgivare • Rättvisa anställningsvillkor • Möjligheter till karriärutveckling • Produktiv, hälsosam och trygg arbetsmiljö • Mångfald och inkludering på arbetsplatsen • Uppskattning • Högt kvalificerade kollegor • Autentiskt ledarskap av hög kvalitet • Följde upp medarbetarnas engagemang och välbefinnande genom den kvartalsvisa medarbetarundersökningen People Pulse • Höll regelbundna utvecklingssamtal (performance and learning dialogue, PLD), tog fram utvecklingsplaner och erbjöd relevanta kurser för att främja medarbetarnas yrkesmässiga utveckling • Höll fast vid en hybridmodell, som innebär att medarbetarna kan kombinera arbete tillsammans på kontoret och hemifrån • Fastställde mål för att ytterligare förbättra könsfördelningen och uppfattningen om mångfald och inkludering • Uppdaterade Nordeas ledarskapsprinciper för att vägleda bankens ledare i deras dagliga arbete, bland annat för att främja inkludering • Införde ett arbetsmiljöledningssystem för att stärka Nordeas arbete med att skapa en riktigt bra arbetsmiljö • Fastställde ambitionen och genomförde riktade åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen Investerare – Över 580 000 privatpersoner från hela Norden – Stora institutionella investerare – Skuldinvesterare – Kreditvärderingsinstitut • Samtal, möten och konferenser med investerare • Ordinarie bolagsstämma • Kvartals- och årsredovisning • ESG-betyg • Starkt finansiellt resultat • Långsiktig tillväxt • Totalavkastning • Långsiktig affärsstrategi • Transparent kommunikation i rätt tid • Hållbarhetsåtaganden • Höll enskilda möten med investerare, genomförde enkäter och höll ordinarie bolagsstämma för att få kunskap om aktieägarnas förväntningar och behov • Introducerade ytterligare upplysningar kring miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i kvartalsrapporter och årsredovisning • Förbättrade ESG-betygen • Fortsatte med programmet för återköp av aktier, med stöd av kapital- och utdelningspolicyerna Nordea Årsredovisning 2024 91 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Arbete med intressenter, forts. Vilka intressenterna är Så här arbetar Nordea med sina intressenter Intressenternas förväntningar Nordeas åtgärder Leverantörer – Nära 1 500 leverantörer med avtal • Dialog med möjliga och befintliga leverantörer genom upphandling och uppföljning • Tydliga förväntningar via Nordeas uppförandekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct) • Påverkansarbete gentemot leverantörer i sektorer med höga inköp eller hög klimatrisk • Efterlevnad av villkoren i ingångna avtal • Betalningar i rätt tid • En ansvarstagande inköpare • Fortsatte att sätta upp och arbeta mot gemensamma mål inom områden som klimatpåverkan, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter • Fortsatte att införliva hållbarhetsrelaterad kontroll och uppföljning i dagliga inköpsrutiner och riskprocesser • Inledde förberedelser för en automatiserad lösning för att bedöma omställningsplaner och följa upp så att Nordea kan rikta in sig på insatser med störst effekt Tillsynsmyndigheter – Europeiska centralbanken – Europeiska bankmyndigheten – Nationella tillsynsmyndigheter – Marknadsmyndigheter – Brett spektrum av beslutsfattare och branschföreningar • Kontakt med tillsynsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå • Expertutlåtanden i offentliga samråd • Deltagande i datainsamling och stresstester • Samarbete med beslutsfattare och branschföreningar vid regelförändringar • Uppfylla föränderliga standarder och säkerställa regelefterlevnad • Korrekt och professionellt införande av lag- och tillsynskrav • Korrekt hantering av klimat- och miljörelaterade risker • Säkerställa sunda och pålitliga processer för att förhindra ekobrott och bedrägerier • Säkerställa heltäckande ramverk för risktolerans på såväl koncernnivå som affärsgrens- och företagsnivå för en tillfredsställande riskbedömning i samband med beslut • Förde löpande en dialog med tillsynsmyndigheter; ECB på koncernnivå och respektive tillsynsmyndighet på landsnivå • Gav expertutlåtanden om regleringsförslag på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa att regleringarna i högre grad tar hänsyn till inverkningarna för branschen och kunderna • Förbättrade kvantifieringsmetoderna för bedömning av ESG-relaterad inverkan och risk samt utökade bankens kapacitet • Införlivade kunskaper från Nordeas bedömning av dubbel väsentlighet för klimat- och naturrelaterade riskfaktorer i styrningen, interna processer, interna regler och affärsplaner för att göra det enklare att ta fram hållbara affärsstrategier och hållbar riskhantering i hela organisationen • Utvecklade produkter och tjänster som ytterligare åtgärder för att förhindra ekobrott och bedrägerier Samhället i stort – Allmänheten – Medier – Ideella organisationer – Portföljbolag – Utbildningsinstitutioner – Blivande entreprenörer • Proaktiv informationsspridning, bland annat hålla presskonferenser och vara tillgänglig för frågor från media • Regelbundna möten med och informationsspridning till ideella organisationer • Påverkansarbete gentemot portföljbolag för att diskutera ESG-relaterade risker och möjligheter • Partnersamarbeten med utbildningsinstitut och entreprenörsforum • Ansvar för verksamhetens påverkan • Närvaro i samhället och dialog med intressenter • Stöd för ökade kunskaper om ekonomi och digitala hjälpmedel • Stimulera företagande • Öppenhet kring Nordeas processer och påverkansarbete inom hållbarhet • Spred information och främjade en dialog om Nordeas hållbarhetsarbete och hur det påverkar realekonomin och samhället i stort. • Bidrog till att ge människor bättre kunskaper i ekonomi och främjade entreprenörskap genom att delta i program och partnersamarbeten • Fortsatte att utveckla policyramverket för hållbarhet för att stötta och uppmana kunder och portföljbolag att ställa om till en mer hållbar framtid • Främjade hållbarhetspraxis i enlighet med Nordea Asset Managements policy för ansvarsfulla investeringar genom mer än 1 300 påverkansdialoger och över 3 500 bolagsstämmor • Tog hänsyn till synpunkter från ideella organisationer i samband med utveckling av metoder och öppnare redovisning kring särskilda frågor och sektorer Nordea Årsredovisning 2024 92 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Aktivt arbete med intressenter Nordea har kontinuerliga dialoger med alla viktiga intres- sentgrupper, men framför allt med kunder och portföljbo- lag. Syftet är att förstå vilka hållbarhetsrelaterade utma- ningar och möjligheter de har i sin affärsmiljö. På så sätt kan Nordea ta upp väsentliga hållbarhetsfrågor och hitta konkreta åtgärder i linje med bankens hållbarhetsrelate- rade åtaganden. Nordea prioriterar dialog och påverkan framför avståndstagande. Arbetet med intressenterna mäts på olika sätt beroende på relationen och vilken typ av arbete det rör sig om. Utvalda mått för arbetet med intressenter redovisas i tabel- len nedan. Mer information om medarbetarengagemang, inklusive mått, finns i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften” på sidorna 179–184 och samhällsengagemang beskrivs i avsnittet ”S4 Konsumenter och slutanvändare” på sidan 188. Mått för aktivt arbete med intressenter 2024 2023 Kundpreferenser Andel kunder som uttryckt hållbarhetspreferenser i samband med rådgivning (%) 43 43 Påverkansarbete genom aktivt ägande Röstning på bolagsstämma 3 554 3 700 Röstningsfrekvens (%) 98 95 Påverkansarbete gentemot portföljbolag 1,393 1,179 ESG-betyg S&P Global CSA Score 70 66 MSCI ESG Rating AA AA ISS ESG Corporate Rating C+ (Prime) C (Prime) Sustainalytics 12,3 (låg risk) 15,8 (låg risk) Medarbetarengagemang Svarsfrekvens på medarbetar- undersökningen People Pulse (%) 85 85 Påverkansdialoger med leverantörer Leverantörer med vilka Nordea för påverkansdialoger 98 145 Bedömning av dubbel väsentlighet Processen för bedömning av dubbel väsentlighet Generell metod och grunder för upprättandet Från räkenskapsåret 2024 införs genom CSRD nya krav på hållbarhetsredovisning utifrån konceptet för bedömning av dubbel väsentlighet (DMA). Genom DMA fastställs de hållbarhetsfrågor som är väsentliga för Nordea genom att utvärdera inverkningar på faktorer som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (inifrån och ut-perspektiv) sam- tidigt som hänsyn tas till hur sådana ESG-faktorer kan påverka risker och möjligheter (utifrån och in-perspektiv). Enligt föreskrifterna i ESRS ska inverkningar fastställas via en bedömning av inverkansväsentlighet medan risker och möjligheter ska fastställas via en bedömning av finansiell väsentlighet. I Nordeas DMA för 2024 fastställdes de väsentliga håll- barhetsfrågor (inverkningar, risker och möjligheter) som ligger till grund för Nordeas hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2024. DMA för 2024 omfattade inverk- ningar, risker och möjligheter kopplade till Nordeas direkta affärsrelationer. Bedömningen gjordes utifrån tillgångar och skulder, och tog hänsyn till poster i och utanför balansräkningen. Utformningen av Nordeas DMA-process speglar Nordeas tolkning av CSRD, ESRS, European Financial Reporting Advisory Groups vägledning samt kommenta- rerna från EBA och ECB. Lämpliga kontrollfunktioner har byggts in i metod- och processbeskrivningen för DMA för att validera utfallet. Metod- och processbeskrivningen för DMA har förankrats internt, och resultatet av DMA för 2024 har dessutom godkänts av koncernledningen och styrelsen, i enlighet med styrningsstrukturen. Fastställa dubbel väsentlighet Nordea använder en fyrstegsmetod för att bedöma väsent- lighet: 1) förstå organisationens sammanhang, 2) identi- fiera faktiska och potentiella inverkningar, risker och möj- ligheter, 3) bedöma faktiska och potentiella kvalitativa och kvantitativa inverkningar, risker och möjligheter, och 4) fastställa väsentliga inverkningar, risker och möjligheter genom att använda lämpliga tröskelvärden. Inverkansväsentlighet fastställs utifrån positiva och nega- tiva inverkningar, och finansiell väsentlighet utifrån finan- siella risker och möjligheter. En ESG-fråga kan vara väsent- lig från ett inverkansperspektiv, ett finansiellt perspektiv eller både och. Därefter konsolideras utfallet från bedöm- ningen av inverkningar, risker och möjligheter, som då utgör Nordeas bedömning av dubbel väsentlighet och fast- ställer väsentliga ESRS-frågor. I syfte att informera och validera resultatet av DMA 2024, validerades sedan resulta- tet av DMA hos interna representanter för Nordeas sex huvudsakliga intressentgrupper. För detta arbete utnyttja- des de regelbundna dialogerna med berörda intressenter för att rådgöra med dem och ta hänsyn till deras synpunk- ter i förekommande fall. De centrala delarna i Nordeas DMA för 2024 beskrivs nedan. Fastställa inverkansväsentlighet Identifieringen av inverkningar gjordes genom omfattande skrivbordsanalyser med stöd av interna regler och externa riktlinjer, tidigare väsentlighetsbedömningar samt expert- bedömningar och tillbörlig aktsamhet. Väsentlighet bedömdes med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa kriterier, expertutvärderingar samt genom att fastställa tröskelvärden för väsentlighet. I enlighet med föreskrifterna i ESRS bedömdes identifie- rade inverkningar utifrån i vilken skala och omfattning de påverkar samhället och Nordeas intressenter, i kombination med sannolikheten för att de inträffar. För negativa inverk- ningar beaktades även återställbarheten. Vid bedömningen av dessa kriterier var ett stort antal interna experter inblandade. För att säkerställa en standardiserad kvantitativ metod för bedömningen av inverkningarnas omfattning kartlades informationen om exponeringarna i Nordeas utlånings- och investeringsportföljer med hjälp av UNEP FI:s ramverk för kartläggning av inverkningar. Ramverket utgör en heltäck- ande och standardiserad metod för att bedöma miljörelate- rade och sociala inverkningar kopplade till olika sektorer och verksamheter. Vid bedömningen analyserades utlå- nings- och investeringsportföljerna för att identifiera fak- tiska och potentiella inverkningar bland annat på förore- ningar, vattenresurser och marina resurser samt resursan- vändning och cirkulär ekonomi. Bedömningen av inverkningar hänförliga till Nordeas egen verksamhet, såsom inköp och egen arbetskraft, gjordes enligt en annan strukturerad metod än den som användes för värdekedjans tidigare och senare led. Den här metoden tar hänsyn till fak- torer såsom strategisk vikt och organisationsmässig bety- delse vid bedömningen av inverkningarnas omfattning. Inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem för Nordeas lokaler bedömdes med hjälp av WWF:s riskfilter för biologisk mångfald, och potentiella inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem från Nordeas kreditportfölj för företag bedöm- des med hjälp av verktyget ENCORE. Vad gäller påverkan på klimatförändringen finns en närmare beskrivning av bedömningen av Nordeas växthusgasutsläpp i avsnittet ”E1Klimatförändringar” från sidan 140 och metoden som används vid bedömningen förklaras i ”Totala växthusgasut- släpp i scope 1, 2 och 3” på sidan 161. För att kunna fastställa inverkansväsentlighet på konsoli- derad koncernnivå, så har resultatet av varje standardiserad bedömningsmetod jämförts med tröskelvärden, vilket har inkluderat utvärdering av kriterier för varje bedömd inver- kan. Inverkningar från utlånings- och investeringsportföl- jerna omfattades också av tröskelvärden utifrån exponering per sektor. Känslighetsanalyser av använda tröskelvärden säkerställer en lämplig nivå i hållbarhetsredovisningen uti- från just Nordeas situation. Fastställa finansiell väsentlighet Precis som vid bedömningen av inverkansväsentlighet gjordes identifieringen av möjligheter genom omfattande skrivbordsanalyser och expertbedömningar. Väsentlighet bedömdes med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa kriterier, expertutvärderingar samt genom att fastställa tröskelvärden för väsentlighet. Lämpliga tröskelvärden för att urskilja möjligheter fast- ställdes genom att lägga stor vikt vid faktiska eller potenti- ella intäkter. Vid identifieringen och bedömningen av väsentliga möjligheter togs hänsyn till faktorerna sannolik- het och storlek, i enlighet med ESRS. Även expertbedöm- ning användes för att identifiera möjligheter relaterat till inverkningar. Nordea Årsredovisning 2024 93 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Miljörisker För bedömningen av dubbel väsentlighet använder Nordea sådant som framkommit vid den årliga väsentlig- hetsbedömningen av miljörisker (omfattar både klimat- och naturrelaterade risker) i enlighet med tillsynsmyndig- heters vägledning om hantering av ESG-relaterad risk, t.ex. ECB:s vägledning om klimat- och miljörisker. De miljö- relaterade riskerna, kompletterade med expertutlåtanden från relevanta intressenter, bedömdes mot Nordeas till- synsrelaterade risker, bland annat kredit-, marknads- och likviditetsrisk, operativ risk (inklusive anseenderisk, rättslig risk och regelefterlevnadsrisk) samt likviditets- och affärs- modellrisk. Som en del av riskidentifieringen utvecklade Nordea en heltäckande och vetenskapligt baserad taxo- nomi för ESG-riskfaktorer (ESG Factor Taxonomy) som utgår från internationellt och regionalt beprövade metoder och källor i enlighet med EU:s direktiv om företagens håll- barhetsrapportering (CSRD) och bedömningen av inver- kansväsentlighet. Riskidentifieringen gjordes i en genom- gripande kartläggning av transmissionsmekanismer, det vill säga orsakssamband som förklarar hur klimat- och naturriskfaktorer överförs till Nordea via värdekedjan, inklusive motparter, fondtillgångar, tredje parter eller den egna verksamheten. Bedömningen omfattar koncentra- tions-, känslighets- och scenarioanalyser för olika riskkate- gorier genom stresstester. Riskernas väsentlighet bedöms med hjälp av ett intervallsystem med fyra nivåer, som en del Nordeas interna kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Väsentlighetsbedömningen avser miljöriskernas inverkan på bankens tillsynsrelaterade risker på kort till mycket lång sikt. Tidshorisonterna överensstämmer med dem som anges i ESRS, men också med de tillsynsrelaterade tidshorison- terna i väsentlighetsbedömningen där kapitalfördelningen sker, så att även kort sikt beaktas. Följande tidshorisonter har definierats: • kort sikt är mindre än eller lika med ett år (<1 år) • medellång sikt är ett till fem år (1–5 år) • lång sikt är fem till tio år (5–10 år) • mycket lång sikt är längre än tio år (10+ år), upp till 30 år Här användes en bred uppsättning fysiska och omställ- ningsrelaterade klimatriskfaktorer, bland annat extremvä- der, variationer i temperatur, regleringstrender samt samhälls-, kund- och befolkningstrender. Med hjälp av iden- tifierade riskfaktorer bedömdes specifika stresstester för klimatrelaterad fysisk risk och omställningsrisk på olika detaljnivå. Nordeas klimat- och naturrelaterade omställningsrisker handlar om att motparternas utsläpp av växthusgaser behöver minskas. Dessa risker visar sig i Nordeas verksam- het genom att de påverkar värdet på ställda säkerheter som Nordea innehar och de kan också avse rättsliga risker och anseenderisker, som härrör från förändrad stämning på marknaden och rättstvister i samband med grönmålning. I allmänhet är det mer sannolikt att omställningseffekter för- verkligas på kort till lång sikt, men de kan också visa sig på mycket lång sikt, om omställningen försenas eller inte sker före 2050. De olika klimat- och naturrelaterade riskernas relevans och sårbarheten i Nordeas sektorer, geografiska omfattning och portföljer har identifierats med hjälp av verktyg för värmekartläggning. För klimatrelaterade fysiska risker bedöms den största inverkan komma från minskat värde på säkerheter (t.ex. fastigheter eller fartyg/fordon). Klimatrelaterade risker identifierades och bedömdes genom att jämföra expone- ringen över olika tidsperioder i tre olika scenarier för växt- husgaskoncentrationsbanan, Representative Concentration Pathway (RCP), däribland det allvarligaste klimatscenariot. När de främsta källorna till fysisk risk och omställnings- risk och deras transmissionsmekanismer hade identifierats fastställdes riskernas finansiella väsentlighet med hjälp av känslighets- och scenarioanalyser, fördjupade sektoranaly- ser och kvalitativa analyser. För den kvantitativa bedöm- ningen används en definierad förlust i förhållande till Nordeas kärnprimärkapital. Om kvantifiering inte kan göras, används förutbestämda kvalitativa överväganden och expertbedömningar. De identifierade väsentliga riskfakto- rerna har sedan jämförts med tematiska ESRS för att identi- fiera väsentliga frågor (ämnen, underämnen och delunder- ämnen) ur ett finansiellt och icke-finansiellt riskperspektiv. Bedömningen av risker som är kopplade till biologisk mångfald och ekosystem undersökte faktorer som omfat- tande reglering, tillsynsmyndigheternas bevakning och konsekvenser för Nordeas affärsmodell. Bedömningen genomfördes internt utan medverkan från externa aktörer och med i första hand kvalitativa metoder. Systemrisker kopplade till ekosystem bedömdes kunna påverka Nordea på lång till mycket lång sikt genom bankens utlåning. Nordea anser att ECB-vägledningen och ESRS komplet- terar varandra, och eftersom ESRS inte är sektorspecifika betraktar Nordea resultatet av väsentlighetsbedömningen som ett underlag till DMA. Sociala risker och bolagsstyrningsrisker Nordeas riskidentifiering bygger på självbedömningar, som görs av relevanta ämnesexperter, i kombination med värmekartor för sociala faktorer för att hitta potentiella människorättsrisker i alla sektorer i utlånings- och investe- ringsportföljerna. Värmekartorna tar hänsyn till lands- aspekter för att återspegla de nordiska ländernas rankning i index för mänskliga rättigheter. Precis som vid annan riskbedömning i banken ingår allvarliga men rimliga stresstester och/eller scenarioanalyser. I de fall där kvanti- fiering av risken inte är möjlig används expertbedöm- ningar inom ramen för den kvalitativa bedömningen. Tröskelvärdena för väsentlighet baseras på samma krite- rier och principer som i den klimat- och naturrelaterade väsentlighetsbedömningen. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter DMA har utförts för att identifiera väsentliga hållbarhets- frågor för Nordea och utgör grunden för omfattningen av Nordeas redovisning enligt CSRD. Ett ämne har identifie- rats som väsentligt om det ur antingen ett inverkansper- spektiv eller ett finansiellt perspektiv – eller både och – har ansetts vara det. De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats i bedömningen sammanfattas i väsentliga frågor som kartläggs mot ESRS (se tabellen nedan för en översikt) enligt beskrivningen i CSRD. Motverka klimatförändring och förhindra naturförlust Klimat- och miljöfrågor hör till de viktigaste angelägenhe- terna för Nordea och dess intressenter. Banken förväntas bidra till en rättvis omställning mot en ekonomi med netto- nollutsläpp och ta hänsyn till miljörelaterade påverkansfakto- rer i både den egna verksamheten och värdekedjan. Det krävs en korrekt förvaltning och styrning för att hantera inverkningar, risker och möjligheter. DMA tar hänsyn till Nordeas egen verksamhet och sammansättningen i bankens utlånings- och investeringsportföljer, där ESRS E1 Klimatförändringar och E4 Biologisk mångfald och ekosys- tem identifierades som väsentliga. Vad gäller risker kopplade till biologisk mångfald och naturen identifierades inga inverkningar eller beroenden med koppling till Nordeas egna verksamhet eller värdekedja. Vidare bedömde Nordea att inverkningarna av bankens lokaler på biologisk mångfald och ekosystem, liksom eventuella beroenden, var obetydliga. Banken har inga kontor i eller i närheten av områden med känslig biologisk mångfald. Begränsande åtgärder har därför inte ansetts nödvändiga. Identifieringen av inverkningar, risker och möjligheter för återstående miljöstandarder (ESRS E2 Miljöförorening, E3 Vattenresurser och marina resurser samt E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi) gjordes enligt en allmän process där verktyg från UNIP FI användes för att identifiera sektorer där vissa inverkningar är vanligare. För identifieringen av risker använde Nordea framför allt väg- ledningar och metoder från tillsynsmyndigheter. Nordea använde också metoder och verktyg från ramverk, såsom Principerna för ansvarsfulla investeringar och Principerna för ansvarsfull bankverksamhet, för att bedöma inverk- ningar, risker och möjligheter som identifierats i det strate- giska arbetet. Affärsområden och dotterföretag har för sina bedömningar använt verktyg relevanta för dem, till exempel för påverkansinvesteringar eller särskilda sektorer. Nordea samråder med berörda delar av samhället genom ett nära samarbete med kommuner och angräns- ande orter i utvecklingen av bankens egna lokaler. Bankens inverkningar, risker och möjligheter skiljer sig inte från annan fastighetsutveckling i det här avseendet. Vidare är Nordeas arbete med intressenter, enligt beskriv- ningen på sidan 90, ett exempel på hur Nordea identifierar inverkningar, risker och möjligheter med avseende på berörda samhällen i värdekedjan. Främja en företagskultur präglad av mångfald och inkludering samt verka för mänskliga rättigheter Nordeas intressenter förväntar sig att banken bidrar till positiv förändring i samhället genom att främja en öppen och inkluderande kultur, verka för jämlikhet och mångfald i sin egen verksamhet och i värdekedjan samt slå vakt om de Nordea Årsredovisning 2024 94 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. mänskliga rättigheterna och mildra negativa inverkningar och risker. ESRS S1 ”Den egna arbetskraften” är väsentlig. Främja kunders ekonomiska välbefinnande En funktion Nordea har i samhället är att ge konsumenter tillgång till det finansiella systemet genom ett ansvarsfullt erbjudande. Nordea kan också påverka kunders ekono- miska välbefinnande genom att erbjuda kunskap och råd- givning samt skydda deras rättigheter. ESRS S4 ”Konsumenter och slutanvändare” är väsentlig. Bidra till finansiell stabilitet som en trygg och tillförlitlig partner Nordea är en finanskoncern med en stark kapital- och lik- viditetssituation och ett åtagande om att bedriva sin verk- samhet med en hög etisk standard och effektiv bolags- styrning, för att på så sätt bidra till stabiliteten i det finan- siella systemet i de nordiska länderna. Dessutom förväntas Nordea generera stabila och positiva finansiella resultat över tid. Detta innebär att bankens intressenter förväntar sig en hållbar affärsmodell. ESRS G1 ”Ansvarsfullt företa- gande” är väsentlig. Översikt över hållbarhetsfrågor för upplysningar enligt ESRS ESRS Inverkans- väsentlighet Finansiell väsentlighet Länk till hållbarhetspelare E1 Klimatförändringar Väsentlig Väsentlig Klimat- och miljöåtgärder E2 Förorening Ej väsentlig Ej väsentlig Klimat- och miljöåtgärder E3 Vattenresurser och marina resurser Ej väsentlig Ej väsentlig Klimat- och miljöåtgärder E4 Biologisk mångfald och ekosystem Ej väsentlig Väsentlig Klimat- och miljöåtgärder E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Ej väsentlig Ej väsentlig Klimat- och miljöåtgärder S1 Den egna arbetskraften Väsentlig Väsentlig Socialt ansvarstagande S2 Arbetstagare i värdekedjan Ej väsentlig Ej väsentlig Socialt ansvarstagande S3 Påverkade samhällen Ej väsentlig Ej väsentlig Socialt ansvarstagande S4 Konsumenter och slutanvändare Väsentlig Väsentlig Socialt ansvarstagande G1 Ansvarsfullt företagande Väsentlig Väsentlig Finansiell styrka, styrning och kultur Tabellerna på följande sidor ger en översikt över väsent- liga inverkningar, risker och möjligheter som identifierades i DMA för 2024. Utöver en kort beskrivning, så framgår det av tabellerna huruvida inverkningarna, riskerna och möj- ligheterna har identifierats i Nordeas egen verksamhet eller i värdekedjan samt för vilken tidshorisont. Inverkningar, risker och möjligheter har specificerats i enlighet med ESRS. Dessutom har Nordea bedömt infor- mationens väsentlighet för specifika upplysningskrav. Om informationen har bedömts ge en mer heltäckande och fullständig bild, som ger användarna ett bättre beslutsun- derlag, har den tagits med i upplysningarna. På motsva- rande sätt har information som ansetts vara oväsentlig för att uppfylla syftet med kravet på relevanta upplysningar inte tagits med. Även företagsspecifika uppgifter har bedömts i fall där standarderna inte är tillräckligt detalje- rade för att täcka in Nordeas roll som bank i samhället. Vid analysen identifierades företagsspecifika frågor i G1 Ansvarsfullt företagande, med avseende på att förhindra ekobrott och bedrägerier i samhället. En detaljerad beskrivning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och hur de hanteras i Nordeas stra- tegi och affärsmodell finns i avsnitten för respektive fråga. Årets redovisning är den första som görs i enlighet med CSRD. Framtida redovisning kommer att utvecklas i takt med att konceptet med bedömning av dubbel väsentlig- het mognar och riktlinjer och standarder för branscher tas fram, och den kommer att visa förändringar i väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierade i DMA 2024 E1 Klimatförändringar Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Begränsning av klimatförändringar Positiv inverkan (Värdekedja) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) Finansiera och stödja omställningen för kunder och sektorer Nordea bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och uppnå målen i Parisavtalet mot en ekonomi med nettonollutsläpp genom att erbjuda finansiering och stödja kundernas omställning samt öka takten i Nordeas omställning genom aktivt påverkansarbete och affärsurval. Negativ inverkan (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) Växthusgasutsläpp från - utlåningsportföljen - investeringsportföljen - kapitalmarknadsverksamhet - egen verksamhet Utsläpp av växthusgaser från verksamhet kopplad till finansiering som Nordea tillhandahållit eller investeringar som Nordea gjort och som bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser som inte är i linje med Parisavtalet eller genom att finansiera/investera i företag som saknar omställningsplaner och är verksamma i koldioxidintensiva sektorer. Utsläppen av växthusgaser från egen verksamhet är små i förhållande till utsläppen från utlånings- och investeringsportföljer, men anses också vara relevanta eftersom Nordea har fastställt mål för utsläppsminskningar och tagit fram olika initiativ för utfasning av fossila bränslen från egen verksamhet och i värdekedjan. Dessa åtgärder är också viktiga för att hantera omställningen till nettonollutsläpp. Risk (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Klimatrelaterad omställningsrisk Genom sitt erbjudande, framför allt utlåningen till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga klimatrelaterade omställningsrisker. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas av minskat värde på säkerheter och likviditetsrisken av ytterligare kassautflöden. Genom sin verksamhet är Nordea också exponerad för icke-finansiella risker hänförliga till klimatrelaterade omställningseffekter, främst via risker för skadat anseende och stämningar. Dessa risker skulle kunna bli verklighet om Nordea till exempel anklagas för grönmålning eller inte följer de snabbt föränderliga eller skärpta lagkraven. Möjlighet (Värdekedja) (Kort till mycket lång sikt) Finansiering av och investeringar i verksamhet som begränsar klimatförändringarna och förbättrar anpassningen Potentiella intäkter från finansiering till och investeringar i verksamhet som bidrar till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna samt energieffektiv verksamhet. Anpassning till klimatförändringar Risk (Värdekedja) (Kort till mycket lång sikt) Klimatrelaterad fysisk risk Genom sitt erbjudande, framför allt utlåningen till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga klimatrelaterade fysiska risker. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas av minskat värde på säkerheter och likviditetsrisken av kassautflöden vid en eventuell akut klimathändelse. Nordea Årsredovisning 2024 95 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Översikt över hållbarhetsfrågor för upplysningar enligt ESRS, forts. Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Energi Positiv inverkan (Värdekedja) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) Finansiering till energieffektiv verksamhet Nordea bidrar till minskad energiförbrukning hos sina kunder och till målen i Parisavtalet genom att erbjuda finansiering till energieffektiv verksamhet. Negativ inverkan (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) Slutlig energiförbrukning från - utlåningsportföljen - investeringsportföljen - egen verksamhet Ökad energiförbrukning, som inte är i linje med den energiomställning som krävs för att nå målen i Parisavtalet, till följd av investeringar i företag/ finansiering till kunder med hög energiförbrukning och utan omställningsplan. Energiförbrukning avseende egen verksamhet ger väsentlig information om Nordeas utveckling och stödjer Nordeas åtagande om nettonollutsläpp. Risk (Värdekedja) (Kort till mycket lång sikt) Klimatrelaterad omställningsrisk Genom sitt erbjudande, framför allt sin utlåning till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga klimatrelaterade omställningsrisker med avseende på energi. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas för kunder i branscher som är sårbara för omställningsrisker och har hög energiförbrukning. E4 Biologisk mångfald och ekosystem Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Risk (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Omställningsrisk och fysisk risk kopplad till biologisk mångfald Genom sitt erbjudande, framför allt sin utlåning till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga omställningsrisker och fysiska risker kopplade till biologisk mångfald. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas för kunder som anpassar sina affärsmodeller för att minska sin påverkan på naturen, vilket kan påverka deras lönsamhet och därmed Nordeas motpartskreditrisk. Även likviditetsrisken i värdekedjan och omställningsrisken i den egna verksamheten kan väsentligen påverkas över tid. Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster Risk (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Ekosystemrelaterad omställningsrisk och fysisk risk Genom sitt erbjudande, framför allt sin utlåning till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga omställningsrisker och fysiska risker kopplade till ekosystemtjänster. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas för kunder som anpassar sina affärsmodeller för att minska den negativa inverkan på ekosystemtjänster. Detta kan i sin tur minska deras lönsamhet och därmed öka Nordeas motpartskreditrisk. Även likviditetsrisken i värdekedjan och omställningsrisken i den egna verksamheten kan väsentligen påverkas över tid. Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd Risk (Värdekedja och egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Ekosystemrelaterad omställningsrisk och fysisk risk Genom sitt erbjudande, framför allt sin utlåning till privat- och företagskunder, är Nordea exponerad mot sektorer och motparter med potentiellt höga naturrelaterade omställningsrisker och fysiska risker kopplade till ekosystems och andra naturområdens tillstånd och skydd. Dessa risker kan påverka Nordea i olika riskkategorier som en del av den övergripande risktaxonomin. Exempelvis kan kreditrisken påverkas om motpartens lönsamhet påverkas av satsningar på att minska de negativa inverkningarna på ekosystems tillstånd. Även likviditetsrisken i värdekedjan och omställningsrisken i den egna verksamheten kan väsentligen påverkas över tid. S1 Den egna arbetskraften Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Likabehandling och lika möjligheter för alla Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) Mångfald och inkludering på arbetsplatsen Nordea stödjer mångfald och inkludering på arbetsplatsen genom att främja lika möjligheter i alla delar av anställningen. Nordea strävar efter att skapa en arbetsplats där medarbetarna känner sig uppskattade och i stånd att bidra. Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) Karriärutveckling Nordea erbjuder strukturerat lärande, tydliga karriärvägar och nya möjligheter så att medarbetarna förblir relevanta och kompetenta, når sin fulla potential och tycker det är meningsfullt att gå till jobbet varje dag. Negativ inverkan (Egen verksamhet) (Medellång till mycket lång sikt) (Faktisk) Löneklyftor mellan könen I den mån det finns könsbaserade löneskillnader kan detta undergräva lika och rättvis behandling och efterlevnad av lagkrav. Lika lön är centralt för Nordea, och det finns en plan för att eliminera den totala justerade löneskillnaden mellan anställda till 2026. Negativ inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) Diskriminering och ojämlikhet Ojämlikhet och fördomar i samhället kan visa sig på arbetsplatsen och leda till diskriminering av medarbetare. Detta kan resultera i minskat välbefinnande bland medarbetarna och en känsla av orättvisa förhållanden. Nordea har åtgärder och rutiner för att fånga upp och förebygga alla typer av diskriminering och skapa en inkluderande arbetsmiljö. Arbetsvillkor Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) En bra arbetsmiljö Nordea ska säkerställa medarbetarnas hälsa och välbefinnande genom en helhetssyn som omfattar proaktiva, preventiva och reaktiva åtgärder för att främja medarbetarengagemang och goda resultat. Nordea Årsredovisning 2024 96 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Översikt över hållbarhetsfrågor för upplysningar enligt ESRS, forts. Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) Medarbetarnas välbefinnande Nordea ger medarbetarna möjlighet att hitta en balans mellan motstridiga krav i arbetsliv och privatliv. Detta kan bidra till fortsatt engagemang, minskad stress och förbättrad trivsel på arbetsplatsen. Negativ inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Faktisk) För tung arbetsbelastning En alltför tung arbetsbelastning och tidspress bland vissa medarbetare påverkar stressnivån och kan orsaka hälsoproblem. Det är därför viktigt att hantera sådan press för att förhindra utbrändhet och säkerställa en hållbar produktivitet. Risk (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Medarbetarnas hälsa och välbefinnande Nordea gör allt för att säkerställa en trygg arbetsplats genom att främja hälsa och välbefinnande och genom att hantera sjukdom och arbetskapacitet. Om Nordea inte lyckas, framför allt i samband med externa hot såsom pandemier eller kriser, skulle detta kunna påverka bankens kapacitet att genomföra sin affärsstrategi. Oönskade personalavgångar och otillräckliga resurser för att utföra Nordeas dagliga tjänster skulle kunna leda till missnöjda kunder, ekonomiska förluster och skadat anseende för Nordea. S4 Konsumenter och slutanvändare Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till lång sikt) (Potentiell) Ekonomiskt välbefinnande Nordea kan bidra till kundernas ekonomiska välbefinnande och långsiktiga ekonomiska trygghet genom att ge dem tydlig produktinformation och bidra till den kompetens de behöver för att fatta välgrundade ekonomiska beslut. Personanpassade tjänster förstärker detta ytterligare, genom att finansiella produkter matchas mot specifika kundbehov och därmed bidrar till förbättringar med avseende på deras ekonomi. Risk (Egen verksamhet) (Kort till medellång sikt) Dataskydd För Nordea är dataskydd helt centralt för en ansvarsfull bankverksamhet och ska säkerställa att personuppgifter skyddas. Personuppgiftsincidenter skulle kunna utsätta Nordea för operativ risk genom exempelvis rättsliga anspråk och tvister samt skadat anseende. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till lång sikt) (Potentiell) Ekonomisk inkludering Nordea erbjuder tillgång till finansiella tjänster utan diskriminering i alla kanaler, så att kunder, inklusive de som eventuellt har andra behov och preferenser, enkelt kan hantera sin ekonomi. Detta kan främja ekonomisk inkludering och syftar till att ge alla samma tillgång till grundläggande banktjänster. Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till medellång sikt) (Potentiell) Medvetenhet om bedrägeririsk Nordeas fortlöpande arbete med att öka medvetenheten om bedrägerier hos sina kunder och i samhället i stort är en viktig del i det förebyggande arbetet. Nordea bidrar till ökad medvetenhet i samhället genom utbildning och upplysningskampanjer som kan minska risken för bedrägerier genom att kunderna lär sig att upptäcka och förhindra bedrägeriförsök. G1 Ansvarsfullt företagande Inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Företagskultur Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) Ansvarsfullt företagande Nordea bidrar till ett robust och stabilt finansiellt system genom att bedriva verksamheten enligt hög etisk och professionell standard, med en stark styrning och riskkultur. Korruption och mutor Risk (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Mutor och korruption Nordea gör sitt yttersta för att följa gällande lagar om bekämpning av mutor och korruption i de länder där banken har verksamhet. En överträdelse av dessa bestämmelser skulle kunna utsätta Nordea för icke-finansiell risk genom exempelvis böter, skadat anseende och åtal. Förebyggande av ekobrott och bedrägerier (företagsspecifikt) Positiv inverkan (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) (Potentiell) Bekämpning av ekobrott Att identifiera och stoppa pengaflöden från kriminell verksamhet är avgörande för att motarbeta kriminalitet, och som globalt finansinstitut har Nordea unika förutsättningar att vara en del av lösningen. Nordea tar sitt samhälls- och kundansvar på allvar och har byggt upp en effektiv organisation och ett starkt försvar för att förhindra att bankens produkter och tjänster utnyttjas för olagliga syften. Inom ramen för uppdraget att skydda sina kunder och samhället i stort, tar Nordea fram nödvändiga verktyg, hanterar risker, bygger upp kunskap om kundbeteenden, övervakar misstänkta transaktioner och rapporterar till berörda myndigheter när något misstänkt inträffar. Risk (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Ekobrott Nordea gör allt för att följa de lagar och författningar som gäller för bekämpning av penningtvätt, terrorfinansiering, skatteflykt och sanktioner i alla länder där banken har verksamhet. En överträdelse av dessa bestämmelser, skulle kunna utsätta Nordea för icke-finansiell risk genom exempelvis böter, skadat anseende och åtal. Risk (Egen verksamhet) (Kort till mycket lång sikt) Bedrägeri Nordea gör sitt yttersta för att skydda banken, sina kunder och övriga intressenter mot interna och externa bedrägerier. Om Nordea inte lyckas förhindra bedrägerier kan detta resultera i ekonomiska förluster för både Nordea och dess kunder, och icke-finansiell risk genom exempelvis myndighetsanmärkningar och skadat anseende. Nordea Årsredovisning 2024 97 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Upplysningskrav och införlivande genom hänvisning Avsnitt Sida Ytterligare information ESRS 2 Allmän information BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 83 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 84 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 84 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 86 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 87 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet 87 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 86 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 88 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 90 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 92 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 97 ESRS E1 – Klimatförändringar ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Allmän information 87 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 143 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93, 140 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter Allmän information 92 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 144 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 147 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 149 E1-5 Energiförbrukning och energimix 161 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 161 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 173 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter – Bestämmelse om infasning av ESRS har tillämpats Nordea Årsredovisning 2024 98 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Avsnitt Sida Ytterligare information ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 174 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93, 174 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem Allmän information 92 E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 175 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 176 E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 176 ESRS S1 – Den egna arbetskraften ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Allmän information 90 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93, 177 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 178, 181 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 179, 181 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 179, 181 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 180, 182 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 180, 182 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 178 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 178 Bestämmelse om infasning av ESRS har delvis tillämpats S1-9 Mått för mångfald 183 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 184 S1-14 Mått för hälsa och säkerhet 184 Bestämmelse om infasning av ESRS har delvis tillämpats S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid – Bestämmelse om infasning av ESRS har tillämpats S1-16 Mått för ersättningar (löneskillnader och total ersättning) 184 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 183 Nordea Årsredovisning 2024 99 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Avsnitt Sida Ytterligare information ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Allmän information 90 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93, 185 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 186, 187, 188, 189 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 186, 188, 189, 190 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 186, 187 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 187, 189, 190 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 187, 188, 189, 190 ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Allmän information 84 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Allmän information 92 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 191 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 192 Företagsspecifik Bekämpning av ekobrott och bedrägeri 193 Nordea Årsredovisning 2024 100 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Uppgifter som ska redovisas enligt annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 85 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 84 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 87 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Ej väsentlig ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 143–144 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2 144 ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 150–155 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 161 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig Nordea Årsredovisning 2024 101 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning ESRS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 162 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 162 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 173 ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej väsentlig Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c. Ej väsentlig Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 punkt 34, mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Ej väsentlig Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1, indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1, indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1, indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Nordea Årsredovisning 2024 102 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning ESRS 2 - SBM 3 - E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 175 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 175 ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I 175 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I 175 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I 176 ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 179 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 179 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 179 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 179 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 184 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 184 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I 180 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 180 ESRS 2 - SBM3 - S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig Nordea Årsredovisning 2024 103 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Allmän information, forts. Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 186 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 186 ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 197 ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 192 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej väsentlig ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig Nordea Årsredovisning 2024 104 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Miljöinformation Upplysningar enligt EU:s taxonomi EU:s taxonomi stödjer omställningen I EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 med komplette- rande delegerade akter, definieras miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Miljömässigt hållbara verksam - heter baseras på tekniska granskningskriterier, som innefat- tar kriterier för när en verksamhet bidrar väsentligt till ett av EU:s klimat- och miljömål samtidigt som de inte avsevärt skadar något av de övriga målen. Dessutom måste särskilda minimikrav på socialt skydd uppfyllas för att definieras som miljömässigt hållbara, eller ”taxonomiförenliga”. I enlighet med EU:s taxonomi ska Nordea redovisa sin exponering mot taxonomiförenliga verksamheter för räkenskapsåret 2024. Exponeringen mot taxonomiförenliga verksamheter och tillhörande centrala resultatindikatorer för taxonomin redo - visas i tabellerna nedan. För första gången, och i enlighet med kommissionens tredje tillkännagivande C/2024/6691, redovisar Nordea mallarna för kapitalförvaltare (tabell 16) och värdepappersföretag (tabellerna 17–19) tillsammans med en viktad siffra för respektive central resultatindikator i koncernen (tabellerna 1–2). Till följd av dotterföretagens licenser omfattas Nordea Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ab av resultatindikatorn för kapitalförvaltare och Nordea Investment Management AB av resultatindikatorn för värdepappersföretag. Upplysningarna innefattar dotterföretagen på konsolide - rad tillsynsnivå i enlighet med bilaga V punkt 1.1.1 i den delegerade akten om upplysningar (EU) 2021/2178. Exponeringar mot Nordea Life & Pension redovisas därför enligt kapitalandelsmetoden. Eftersom Nordea Life & Pension inte omfattas av direktivet om företagens hållbar - hetsrapportering (CSRD) för 2024, görs ingen bedömning av dessa exponeringar i Nordeas taxonomiupplysningar. Eftersom Nordea Life & Pension beaktas i linje med kapital- andelsmetoden och inte omfattas av CSRD, ingår inte för - säkringsverksamheten i den konsoliderade koncerntabellen. Under 2023 förvärvade Nordea Danske Banks norska pri - vatkunds- och private banking-verksamhet samt tillhörande kapitalförvaltning (fonder och förvaltade portföljer). Kunderna och fonderna överfördes under 2024 och expone - ringarna har bedömts för att fastställa huruvida de omfattas av och är förenliga med taxonomin enligt Nordeas metod. Resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar (GAR) anger andelen exponeringar kopplade till taxonomifören - liga verksamheter i förhållande till Nordeas totala täckta tillgångar1, och detta är Nordeas huvudsakliga centrala resultatindikator (tabellerna 3–5). Jämfört med förra året har GAR ökat till följd av en ökning av de samlade tillgång - arna som är förenliga med taxonomikraven. Ökningen beror huvudsakligen på att metoden för att bedöma taxonomiför - enligheten för bolån förbättrades, vilket innebar att Nordea kunde inkludera byggnader uppförda efter 2021 i bedöm - ningen av taxonomiförenlighet. Det innebar också att Nordea kunde göra en mer detaljerad bedömning av taxo - nomiförenligheten för byggnader uppförda före 2021. Siffrorna för 2023 och i T-1-tabellerna nedan har justerats efter förbättringar av metoderna, vilket leder till bättre jäm - förelser mellan åren. Förutom förbättringar av metoder har andelen gröna tillgångar ökat till följd av bättre tillgång på data när det gäller energideklaration för byggnader och centrala resultatindikatorer från motparter som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Detta är också det första räkenskapsåret som Nordea inkluderar exponeringar mot norska NFRD-företag liksom förenlighet för andra finansiella NFRD-företag. De redovisade siffrorna enligt den kompletterande delegerade akten på klimatom - rådet (EU) 2022/1214, som omfattar verksamheter med koppling till kärnenergi- och fossilgassektorerna (tabellerna 20–28), ökade under 2024 jämfört med 2023. Ökningen beror på att tillgången till data från motparter ökade och att Nordea i år inkluderade exponeringar mot finansiella före - tag, data som tidigare inte funnits tillgängliga. Andelen taxonomiförenliga tillgångar och investeringar kommer sannolikt att öka med tiden, eftersom antalet före - tag som är skyldiga att lämna upplysningar enligt EU:s tax- onomi bli allt fler i samband med införandet av CSRD och i takt med företagens fortsatta anpassning till EU:s taxonomikrav. Införlivande av EU:s taxonomiförordning Nordea har införlivat hållbarhet i sin affärsstrategi och ställde 2021 upp mätbara mål på lång och medellång sikt samt mål för 2023–2025, till exempel om att öka förmed - lingen av hållbar finansiering. En central del i Nordeas stra- tegi är att föra en dialog med företagskunder och företag i bankens fonder om hållbarhetsfrågor i syfte är att stödja deras övergång till hållbara affärsmodeller samt att under - lätta för privatkunder att göra hållbara val för en hållbar livsstil. Taxonomin har ingen direkt inverkan på Nordeas strategi. Däremot kan taxonomin underlätta genomförandet av strategin genom till exempel dialoger med kunderna. Nordea har infört skyldigheterna enligt taxonomiförord - ningen i sina processer för produkter som omfattas av för- ordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Nordea redovisar på produktnivå huruvida produkten upp - fyller EU:s kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och, om så är fallet, om det finns ett åtagande för produkten att göra taxonomiförenliga investeringar. För närvarande har Nordea endast ett litet urval av SFDR- produkter med åtagande om taxonomiförenliga investe - ringar. Skälet är att det inte finns tillräckligt med data och datatäckning för att kunna göra ett meningsfullt åtagande om en minimiandel för taxonomiförenliga investeringar. För varje artikel 8- och 9-fond enligt SFDR beräknar och redovi - sar Nordea i sin periodiska rapportering för innevarande räkenskapsår och framåt hur den faktiska investeringen är förenlig med taxonomin. Redovisningen påverkas av upp - gifternas tillgänglighet och kvalitet. I samband med placeringsrådgivning bedömer Nordea kundernas hållbarhetspreferenser, bland annat hur viktigt kunden tycker att det är att sparandet sker i enlighet med EU:s miljömål enligt definitionen i taxonomin. Innan bedöm - ningen av hållbarhetspreferenser görs förklarar rådgivarna de viktigaste delarna i EU:s taxonomi för kunden. Nordea har för närvarande ett fåtal fonder med åtagande om taxo - nomiförenliga investeringar inom ramen för sin placerings- rådgivning. Tillgången till data för taxonomiförenliga inves- teringar är fortfarande under utveckling i sektorn som hel- het. Nordeas ramverk för grön finansiering är delvis anpassat till EU:s taxonomi, och kriterierna har en nära koppling till den del av taxonomins tekniska granskningskri - terier som avser väsentliga bidrag. Nordea fortsätter att analysera olika alternativ för att ytterligare anpassa ramver - ket för grön finansiering till EU:s taxonomi och förbereda sig för EU:s standard för gröna obligationer. Nordeas arbetssätt Under 2024 fortsatte Nordea sitt arbete med att tolka kra- ven i EU:s taxonomi och utveckla sin redovisningsmetod, bland annat genom att vidareutveckla hur data struktureras och lagras för att på bästa sätt kunna identifiera och bedöma i vilken utsträckning de egna exponeringarna är anpassade till EU:s taxonomi, och därmed möjliggöra rap - porteringen enligt fastställda mallar. Nordeas rapportering speglar bankens uppfattning och tolkning av kraven i EU:s taxonomi och anvisningarna från EU-kommissionen, i vän - tan på att gemensamma standarder och metoder ska utvecklas. Data och metod för de centrala resultatindikatorer som ska redovisas av kreditinstitut Nordeas upplysningar enligt EU:s taxonomi avser expone- ringar mot taxonomiomfattande och taxonomiförenliga till- gångar. Vad gäller miljömålen ”begränsning av klimatför- ändringar” och ”anpassning till klimatförändringar” innefat- tar upplysningarna verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin. Upplysningarna innefattar verk - samhet som omfattas av taxonomin enligt delegerad för- ordning (EU) 2023/2486 (den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi) och avsnitten 3.18–3.21, avsnitten 6.18–6.20 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 och avsnit - ten 5.13, 7.8, 8.4, 9.3, 14.1 och 14.2 i bilaga II till delegerad för- ordning (EU) 2021/2139 (den delegerade akten om EU:s kli- mattaxonomi). Här ingår verksamheter som bidrar till miljö- målen om hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, före - byggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. De tillgångar som omfattas för kreditinstitut är expone - ringar mot NFRD-företag (både finansiella och icke-finan- siella företag), exponeringar mot privatkunder, expone- ringar mot kommuner, säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll (bostadsfastigheter och kommersi - ella fastigheter) samt exponeringar utanför balansräkningen. 1) Totala täckta tillgångar avser alla exponeringar i balansräkningen förutom för stater, centralbanker, överstatliga emittenter och handelsportföljer. Termerna ”Andelen gröna tillgångar i stocken” och ”Andel gröna tillgångar totalt” i tabellerna nedan ska läsas med hänvisning till angivna definitioner av ”andel gröna tillgångar”. Nordea Årsredovisning 2024 105 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Exponeringen mot icke-finansiella NFRD-företag har vik- tats utifrån företagens andel av omsättning och kapitalut- gifter som omfattas av respektive är förenlig med taxono- min. Nordeas exponering mot finansiella NFRD-företag har viktats utifrån andelen exponeringar mot ekonomiska till - gångar som omfattas av och är förenliga med taxonomin, bland företagens totala täckta tillgångar. Detta innebär att alla lån har behandlats som lån för allmänna ändamål. Utlåning till kommuner bedöms inte med avseende på taxonomiförenlighet, eftersom Nordeas affärsmodell inte i huvudsak bygger på finansiering av allmännyttiga bostäder och uppgifter om särskild utlåning till kommuner saknas. Inte heller uppgifter om säkerhet som erhållits genom över - tagande av kontroll (bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter) finns tillgängliga och bedöms därför inte med avseende på taxonomiförenlighet. I fråga om exponeringar mot privatkunder omfattas lån för renovering, fordonslån (beviljade efter 1 januari 2022) och bolån. Eftersom det för fordonslån krävs omfattande och detaljerad information har dessa inte bedömts med avseende på förenlighet. På grund av begränsad tillgång till data bedöms inte heller taxonomiförenligheten för renoveringslån. För bolån i Norge och Sverige har hela det redovisade bruttovärdet bedömts för taxonomiförenlighet. För bolån i Danmark och Finland har det redovisade bruttovärdet, exklusive tilläggslån, bedömts för taxonomiförenlighet. Den här justeringen gjordes i år och vissa lån exkluderades. För byggnader uppförda före den 31 december 2020 är gränsvärdet för väsentliga bidrag satts till energiklass A eller att byggnaden hör till de 15 procent bästa i det natio - nella eller regionala byggnadsbeståndet. För Danmark och Norge har gränsvärdet för de 15 procent bästa fastställts utifrån energiklass A eller B. I Sverige har de 15 procent bästa identifierats utifrån gränsvärden för primärt energibe - hov (PED) som fastställts i en studie utförd av branschorga- nisationen Fastighetsägarna. I Finland baseras beräkningen av PED-gränsvärden för de 15 procent bästa på en studie utförd av Granlund 2022 med hjälp av uppgifter om energi - deklarationer från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Byggnader uppförda efter den 31 december 2020 anses väsentligen bidra till begränsning av klimatförändringarna om byggnaden har ett primärt energibehov som är minst 10procent lägre än gränsvärdet för kraven på nära-noll- energibyggnader i respektive land. Till följd av bristen på uppgifter om primärt energibehov i Norge och Danmark anses alla byggnader med energiklass A i Norge och alla byggnader med energiklass A2020 i Danmark ha 10 procent lägre primärt energibehov än nära-nollenergibyggnader. Bedömningen av huruvida en byggnad har uppförts före eller efter den 31 december 2020 ska baseras på dagen för ansökan om bygglov. Till följd av begränsningar i tillgången till data har Nordeas bedömning gjorts utifrån när byggna - den färdigställdes. Detta är en konservativ metod eftersom byggåret infaller efter datumet för bygglovsansökan. Bedömning av fysiska klimatrisker för bolån har genom - förts enligt kriteriet om att inte orsaka någon betydande skada, och eventuella exponeringar som visat sig vara före - mål för medelhög eller hög risk har inte bedömts som taxo- nomiförenliga tillgångar. Bedömningarna tillämpar ett sce- nario för en växthusgaskoncentrationsbana, Representative Concentration Pathway, på 4,5 för perioden 2011–2040. Eftersom exponeringar mot privatkunder endast omfattar bolån och inte renoveringslån eller fordonslån, har några minimiskyddsåtgärder inte beaktats. I tabellerna 6–7 redovisas GAR per sektor för exponeringar mot NFRD-företag som omfattas av och är förenliga med tax - onomin. Indelningen har gjorts med hjälp av NACE-koder uti- från motpartens huvudsakliga verksamhet. Exponeringarna som omfattas av och är förenliga med taxonomin i tabellen nedan minskade mellan räkenskapsåren 2023 och 2024 till följd av en metoduppdatering i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178. I tabellerna över GAR per sektor inkluderar Nordea nu endast exponeringar som omfattas av och är förenliga med taxonomin och som har en huvudsaklig NACE-kod som fastställts enligt en delegerad akt till taxonomiförordningen. Denna begränsning innebär att de samlade exponeringarna mot NFRD-företag som omfattas av och är förenliga med taxonomin är lägre i tabellerna över GAR per sektor än i övriga GAR-tabeller. De uppgifter som används i rapporteringen har hämtats från Nordeas interna kärnbanksystem och från externa data såsom (i) NFRD-företagens upplysningar om centrala resul - tatindikatorer som omfattas av och är förenliga med taxo- nomikraven, inklusive gas- eller kärnkraftsexponeringar (ii) energideklarationer för byggnader, (iii) primärt energibehov för byggnader och (iv) fysiska klimatriskbedömningar i samband med utlåning för bostadsfastigheter. I tabellerna 12–15 redovisas centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen som omfattar för - valtat kapital och finansiella garantier. Andelen grönt när det gäller finansiella garantier till företag är andelen finansiella garantier för lån och förskott samt räntebärande värdepap - per som finansierar taxonomiförenliga ekonomiska verksam- heter i förhållande till alla finansiella garantier. Bedömningen görs utifrån de omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade resultatindikatorer som företagen har redovisat. Den centrala resultatindikator som avser förvaltat kapital är andelen för - valtat kapital (egetkapitalinstrument, skuldinstrument och fast egendom) från företag som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhål - lande till totalt förvaltat kapital. Det sammanlagda värdet av tillgångar förenliga med EU:s taxonomikrav för denna resul - tatindikator är lägre jämfört med räkenskapsåret 2023 efter- som endast tillgångar som har delegerats till Nordea Investment Management av Nordea Bank ingår för räken - skapsåret 2024. De flesta tillgångar som inte ingår i värdet, ingår istället i de mallar för kapitalförvaltare och värdepap - persföretag som infördes i år. Det redovisade bruttovärdet för tillgångar enligt resultatindikatorn för finansiella garan - tier och förvaltat kapital är högre för räkenskapsåret 2024 jämfört med 2023. Detta beror på att beräkningsmetoden ändrats så att alla exponeringar ingår i det redovisade brut - tovärdet och i nämnaren för den centrala resultatindikatorn. Under 2023 ingick endast exponeringar mot NFRD-företag. Metoden som används för att beräkna flödet har ändrats så att nya exponeringar under 2024 för förvaltat kapital och finansiella garantier tas med. Vad gäller förvaltat kapital avser flödet investeringar från nya kunder i Nordea Bank. Data och metod för de centrala resultatindikatorer som ska redovisas av kapitalförvaltare I år redovisar Nordea för första gången mallen för kapitalför- valtare. De dotterföretag som omfattas av den centrala resultatindikatorn för kapitalförvaltare är Nordea Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ab. De tillgångar i mallen för kapitalförvaltare som bedöms med avseende på om de omfattas av och är förenliga med taxonomin, ingick för räkenskapsåret 2023 i resultatindikatorn för förvaltat kapital i mallen för kreditinstitut. Totala täckta tillgångar är större för räkenskapsåret 2024 till följd av en metodskillnad som innebär att exponeringar mot icke-NFRD-företag nu ingår. Exponeringar mot icke-NFRD-företag medräknas därför i totala täckta tillgångar, men bedöms inte med avseende på om de omfattas av och är förenliga med taxonomin. Den centrala resultatindikatorn i mallen för kapitalförval - tare är ett vägt genomsnitt av värdet av innehav i ekono- miska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven och räntebärande värdepapper, där syftet är att finansiera särskilt identifierade verksamheter eller projekt eller miljö - mässigt hållbara obligationer som emitterats av ett företag. Huruvida dessa tillgångar omfattas av och är förenliga med taxonomin bedöms utifrån den verksamhet som finansierats med likviden från obligationerna och värdepapprena. Uppgifterna inhämtas från en extern tjänsteleverantör. Data och metod för de centrala resultatindikatorer som ska redovisas av värdepappersföretag I år redovisar Nordea också för första gången mallarna för värdepappersföretag. De omfattar Nordea Investment Management AB:s verksamhet. Eftersom Nordea Investment Management AB inte har tillstånd att handla för egen räk - ning, använder Nordea resultatindikatorn som avser tjänster och verksamheter utom handel för egen räkning. Denna resultatindikator omfattar intäkter som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Den är ett vägt genomsnitt av intäkterna (avgifter, provisioner och andra monetära förmå - ner) i förhållande till det samlade värdet av ekonomiska verksamheter som omfattas av och är förenliga med taxono - min inom ramen för kundernas verksamheter. De enda till- gängliga uppgifterna om sådan verksamhet hos Nordea Investment Management AB:s kunder avser för närvarande kunder som är företag inom Nordeakoncernen. Kunder som är företag och kapitalförvaltare inom Nordeakoncernen (Nordea Investment Funds S.A. and Nordea Funds Ab) har beaktats, och den gröna andelen investeringar i mallen för kapitalförvaltare har använts för att väga det sammanlagda värdet av ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin inom ramen för kundernas verksamhet. Intäkterna från Nordeakoncernens interna kunder, för vilka det finns uppgifter, står för den största delen av de intäkter som omfattas av resultatindikatorn. Nordea Årsredovisning 2024 106 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 1 – Viktade centrala resultatindikatorer för finansiella konglomerat (omsättning) Tabellen visar viktat medelvärde av centrala resultatindikatorer för det finansiella konglomeratets verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven. Resultatindikatorerna i respektive tabell har samlats in från affärssegmenten och viktats utifrån andel av koncernens totala intäkter. Intäkter (Mn euro) Andel av koncer- nens intäkter 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1,2 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Bankverksamhet 1, 2 10 906 90 % 40,9 % 3,6 % 3,2 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 41,2 % 3,6 % 3,2 % 0,0 % 0,1 % Kapitalförvaltning 3 498 4 % 0,5 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % – 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – – 0,6 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % Värdepappersföretag 4 680 6 % 0,6 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,1 % – 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – – 0,7 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % Totala rörelseintäkter 12 084 100 % Koncernens medelvärde för den centrala resultatindikatorn 42,0 % 3,8 % 3,2 % 0,0 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 42,5 % 3,8 % 3,2 % 0,0 % 0,1 % 1) Bank inkluderar alla dotterföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. 2) Andelen gröna tillgångar i stocken är det huvudsakliga nyckeltalet för Nordea och används därför för affärssegmentet bank. 3) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. 4) Investeringsföretag omfattar Nordea Investment Management AB. Tabell 2 – Viktade centrala resultatindikatorer för finansiella konglomerat (kapitalutgifter) Tabellen visar viktat medelvärde av centrala resultatindikatorer för det finansiella konglomeratets verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven. Resultatindikatorerna i respektive tabell har samlats in från affärssegmenten och viktats utifrån andel av koncernens totala intäkter. Intäkter (Mn euro) Andel av koncer- nens intäkter 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1,2 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Bankverksamhet 1, 2 10 906 90 % 41,2 % 3,7 % 3,2 % 0,1 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 41,5 % 3,7 % 3,2 % 0,1 % 0,1 % Kapitalförvaltning 3 498 4 % 0,5 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,6 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % Värdepappersföretag 4 680 6 % 0,7 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,0 % 0,0 % – – 0,7 % 0,1 % – 0,0 % 0,0 % Totala rörelseintäkter 12 084 100 % Koncernens medelvärde för den centrala resultatindikatorn 42,4 % 4,0 % 3,2 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 42,7 % 4,0 % 3,2 % 0,1 % 0,1 % 1) Bank inkluderar alla dotterföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. 2) Andelen gröna tillgångar i stocken är det huvudsakliga nyckeltalet för Nordea och används därför för affärssegmentet bank. 3) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. 4) Investeringsföretag omfattar Nordea Investment Management AB. Nordea Årsredovisning 2024 107 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 3 – 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Alla miljö mässigt hållbara tillgångar Mn euro 1 Alla miljö mässigt hållbara tillgångar Mn euro 2 Central resultat- indikator 1 Central resultat- indikator 2 % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) 3 % av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i bilaga V) % av tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V) Huvudsaklig central resultatindikator Andelen gröna tillgångar i stocken 15 467 15 896 4,0 % 4,1 % 71,4 % 28,4 % 28,6 % Alla miljö mässigt hållbara tillgångar Mn euro 1 Alla miljö mässigt hållbara tillgångar Mn euro 2 Central resultat- indikator 1 Central resultat- indikator 2 % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) 3 % av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i bilaga V) % av tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V) Andra centrala resultat indikatorer Andelen gröna tillgångar (flödet) 3 460 3 766 3,4 % 3,7 % 89,9 % 41,7 % 10,1 % Handelslager 4 – – – – Finansiella garantier (stocken) 23 31 0,9 % 1,3 % Förvaltade tillgångar (stocken) 22 25 2,0 % 2,3 % Avgifts- och provisionsintäkter 5 – – – – 1) Baserat på motportens omsättningsindikator. 2) Baserat på motpartens kapitalutgiftsindikator. 3) Procent av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankens alla tillgångar. 4) Ej för publicering förrän 2026. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 108 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 4 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) Tabellen visar uppgifter om tillgångar som omfattas av upplysningar om andelen gröna tillgångar. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 231 204 174 134 15 436 13 720 168 228 416 10 0 10 21 0 0 1 627 21 0 0 61 0 0 0 184 0 0 0 175 443 15 467 13 720 168 239 2 Finansiella företag 28 808 11 221 974 0 60 19 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 222 974 0 60 19 3 Kreditinstitut 26 278 11 188 968 0 60 14 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 188 968 0 60 14 4 Lån och förskott 3 274 1 124 109 0 14 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 124 109 0 14 1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 22 960 10 054 858 0 46 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 054 858 0 46 13 6 Egetkapitalinstrument 44 10 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 1 0 0 7 Övriga finansiella företag 2 530 33 6 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 34 6 0 0 5 8 Värdepappersföretag 531 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 Lån och förskott 531 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag 13 239 3 071 742 0 108 209 416 10 0 10 21 0 0 1 626 21 0 0 61 0 0 0 184 0 0 0 4 379 773 0 108 220 21 Lån och förskott 13 105 3 061 732 0 108 209 416 10 0 10 21 0 0 1 622 21 0 0 52 0 0 0 184 0 0 0 4 356 763 0 108 220 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument 134 10 10 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0 9 0 0 0 0 0 23 10 0 0 24 Hushåll 187 375 159 842 13 720 13 720 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 159 842 13 720 13 720 0 0 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 169 547 153 801 13 708 13 708 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 153 801 13 708 13 708 0 0 26 Lån för byggnadsrenovering 117 117 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 117 0 0 0 0 27 Lån till motorfordon 3 912 3 192 0 0 0 0 3 192 0 0 0 0 28 Finansiering av lokala myndigheter 1 781 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29 Bostadsfinansiering 388 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 393 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordea Årsredovisning 2024 109 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Table 4 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning), forts. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 1 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 152 891 33 Finansiella och icke-finansiella företag 129 030 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 117 760 35 Lån och förskott 104 651 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 25 468 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 10 190 39 Egetkapitalinstrument 2 919 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 11 270 41 Lån och förskott 8 039 42 Räntebärande värdepapper 3 231 43 Egetkapitalinstrument 0 44 Derivat 4 067 45 Interbanklån på anfordran 715 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 212 47 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 18 867 48 Andel gröna tillgångar totalt 384 095 174 134 15 436 13 720 168 228 416 10 – 10 21 – – 1 627 21 – – 61 – – – 184 – – – 175 443 15 467 13 720 168 239 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 154 028 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 10 573 51 Exponeringar mot centralbanker 51 544 52 Handelslager 91 911 53 Totala tillgångar 538 123 Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 54 Finansiella garantier 2 438 39 23 0 10 2 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 42 23 0 10 2 55 Förvaltade tillgångar 1 099 38 14 0 2 4 24 5 0 1 0 0 0 0 20 0 0 0 18 0 0 0 0 0 0 0 104 22 0 2 5 56 Skuldförbindelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 57 Egetkapitalinstrument 504 38 14 0 2 4 24 5 0 1 0 0 0 0 20 0 0 0 18 0 0 0 0 0 0 0 104 22 0 2 5 1) Exponering definieras som exponeringar för poster på balansräkningen, med en justering för exponeringar rapporterade under verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab). Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Anmärkning: Även om upplysningarna detta år endast inkluderar verksamhet som omfattas av taxonomin enligt de delegerade akter med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga miljömål respektive ytterligare kriterier för de två klimatrelaterade målen, har några exponeringar med verksamhet som är taxonomiförenliga inkluderats eftersom data är tillgänglig från företagen. Nordea Årsredovisning 2024 110 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 4 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) T-1 Tabellen visar uppgifter om tillgångar som omfattas av upplysningar om andelen gröna tillgångar. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 1 T-1 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 2 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 197 352 148 431 11 816 11 176 212 0 0 23 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 158 903 11 839 11 176 212 186 2 Finansiella företag 24 554 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 8 481 – – – – 3 Kreditinstitut 23 134 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 8 481 – – – – 4 Lån och förskott 2 310 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 776 – – – – 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 20 793 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 698 – – – – 6 Egetkapitalinstrument 31 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 – – – 7 Övriga finansiella företag 1 420 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 8 Värdepappersföretag 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 9 Lån och förskott 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 16 Försäkringsföretag 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 17 Lån och förskott 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 20 Icke-finansiella företag 10 375 – 640 – 212 – – 23 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1 991 663 0 212 186 21 Lån och förskott 10 242 – 640 – 212 – – 23 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1 991 663 0 212 186 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 – 0 – 0 – – 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 0 0 23 Egetkapitalinstrument 133 – 0 0 – – 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 0 24 Hushåll 161 199 148 430 11 176 11 176 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 148 430 11 176 11 176 – – 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 145 654 145 313 11 176 11 176 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 145 313 11 176 11 176 – – 26 Lån för byggnadsrenovering 97 97 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 97 – – – – 27 Lån till motorfordon 5 419 3 020 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 3 020 – – – – 28 Finansiering av lokala myndigheter 1 224 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 29 Bostadsfinansiering – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 224 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – Nordea Årsredovisning 2024 111 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Table 4 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) T-1, forts. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 1 T-1 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 2 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 1 1 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1 – – – – 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 157 325 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 33 Finansiella och icke-finansiella företag 129 368 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 120 079 35 Lån och förskott 110 255 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 27 542 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 7 060 39 Egetkapitalinstrument 2 764 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 9 288 41 Lån och förskott 8 571 42 Räntebärande värdepapper 718 43 Egetkapitalinstrument 0 44 Derivat 4 508 45 Interbanklån på anfordran 576 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 268 47 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 22 605 48 Andel gröna tillgångar totalt 372 494 148 431 11 816 11 176 212 – – 23 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 158 903 11 839 11 176 212 186 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 140 365 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 14 544 51 Exponeringar mot centralbanker 51 987 52 Handelslager 73 834 53 Totala tillgångar 512 859 Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 54 Finansiella garantier 195 7 5 0 0 2 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 5 0 0 2 55 Förvaltade tillgångar 712 34 15 0 1 3 29 1 0 1 – – – – – – – – – – – – – – – – 64 16 0 1 4 56 Skuldförbindelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 0 0 57 Egetkapitalinstrument 475 34 15 0 1 3 29 1 0 1 – – – – – – – – – – – – – – – – 64 16 0 1 4 1) Exponering definieras som exponeringar för poster på balansräkningen, med en justering för exponeringar rapporterade under verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab) 2) Endast summor anges, och för CCM/CCA har kolumnen med verksamhet som omfattas av EU:s taxonomi lämnats tom med tanke på rapporterade data från NFRD-företag. 3) Siffrorna för T-1 (2023) har justerats efter förbättringar av metoden för att bedöma taxonomiförenligheten för bolån. 4) Siffrorna för T-1 (2023) har justerats efter förbättringar av metoden, vilket inkluderar alla exponeringar (inklusive icke-NFRD företag) i totala täckta tillgångar för att förbättra jämförelser mellan åren. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav Nordea Årsredovisning 2024 112 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 5 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om tillgångar som omfattas av upplysningar om andelen gröna tillgångar. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 231 204 175 471 15 879 13 720 273 276 613 1 0 1 16 1 0 0 272 15 0 0 102 0 0 0 77 0 0 0 176 551 15 896 13 720 273 277 2 Finansiella företag 28 808 11 209 1 034 0 61 18 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 211 1 034 0 61 18 3 Kreditinstitut 26 278 9 574 810 0 61 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 574 810 0 61 11 4 Lån och förskott 3 274 1 110 110 0 14 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 110 110 0 14 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 22 960 8 455 699 0 47 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 455 699 0 47 11 6 Egetkapitalinstrument 44 9 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 1 0 0 7 Övriga finansiella företag 2 530 1 635 224 0 0 7 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 637 224 0 0 7 8 Värdepappersföretag 531 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 Lån och förskott 531 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag 13 239 4 420 1 125 0 212 258 612 1 0 1 16 1 0 0 271 15 0 0 102 0 0 0 77 0 0 0 5 498 1 142 0 212 259 21 Lån och förskott 13 105 4 368 1 113 0 212 257 589 1 0 1 16 1 0 0 271 15 0 0 96 0 0 0 77 0 0 0 5 417 1 130 0 212 258 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument 134 52 12 0 1 23 0 0 0 0 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 81 12 0 1 24 Hushåll 187 375 159 842 13 720 13 720 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 159 842 13 720 13 720 0 0 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 169 547 153 801 13 708 13 708 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 153 801 13 708 13 708 0 0 26 Lån för byggnadsrenovering 117 117 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 117 0 0 0 0 27 Lån till motorfordon 3 912 3 192 0 0 0 0 3 192 0 0 0 0 28 Finansiering av lokala myndigheter 1 781 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29 Bostadsfinansiering 388 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 393 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordea Årsredovisning 2024 113 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 5 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter), forts. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 152 891 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 33 Finansiella och icke-finansiella företag 129 030 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 117 760 35 Lån och förskott 104 651 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 25 468 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 10 190 39 Egetkapitalinstrument 2 919 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 11 270 41 Lån och förskott 8 039 42 Räntebärande värdepapper 3 231 43 Egetkapitalinstrument 0 44 Derivat 4 067 45 Interbanklån på anfordran 715 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 212 47 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 18 867 48 Andel gröna tillgångar totalt 384 095 175 471 15 879 13 720 273 276 613 1 0 1 16 1 0 0 272 15 0 0 102 0 0 0 77 0 0 0 176 551 15 896 13 720 273 277 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 154 028 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 10 573 51 Exponeringar mot centralbanker 51 544 52 Handelslager 91 911 53 Totala tillgångar 538 123 Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 54 Finansiella garantier 2 438 74 31 0 4 2 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 76 31 0 4 2 55 Förvaltade tillgångar 1 099 63 22 0 2 6 0 0 0 0 0 0 0 0 13 3 0 0 10 0 0 0 0 0 0 0 87 25 0 2 6 56 Skuldförbindelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 57 Egetkapitalinstrument 504 63 22 0 2 6 0 0 0 0 0 0 0 0 13 3 0 0 10 0 0 0 0 0 0 0 87 25 0 2 6 1) Exponering definieras som exponeringar för poster på balansräkningen, med en justering för exponeringar rapporterade under verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab). Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Anmärkning: Även om upplysningarna detta år endast inkluderar verksamhet som omfattas av taxonomin enligt de delegerade akter med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga miljömål respektive ytterligare kriterier för de två klimatrelaterade målen, har några exponeringar med verksamhet som är taxonomiförenliga inkluderats eftersom data är tillgänglig från företagen. Nordea Årsredovisning 2024 114 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 5 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) T-1 Tabellen visar uppgifter om tillgångar som omfattas av upplysningar om andelen gröna tillgångar. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde T-1 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 197 351 148 429 11 946 11 176 91 0 0 25 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 159 716 11 972 11 176 91 193 2 Finansiella företag 24 554 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 8 481 – – – – 3 Kreditinstitut 23 134 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 8 481 – – – – 4 Lån och förskott 2 310 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 776 – – – – 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 20 793 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 698 – – – – 6 Egetkapitalinstrument 31 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 – – – 7 Övriga finansiella företag 1 420 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 8 Värdepappersföretag 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 9 Lån och förskott 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 16 Försäkringsföretag 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 17 Lån och förskott 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – 20 Icke-finansiella företag 10 375 – 770 – 91 – – 25 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2 806 795 0 91 193 21 Lån och förskott 10 242 – 770 – 91 – – 25 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2 806 795 0 91 192 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 – 0 – 0 – – 0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 0 0 23 Egetkapitalinstrument 133 – 0 0 – – 0 – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 1 24 Hushåll 161 198 148 428 11 176 11 176 – – – – – – – – – – 148 428 11 176 11 176 – – 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 145 653 145 312 11 176 11 176 – – – – – – – – – – 145 312 11 176 11 176 – – 26 Lån för byggnadsrenovering 97 97 – – – – – – – – – – – – 97 – – – – 27 Lån till motorfordon 5 419 3 020 – – – – 3 020 – – – – 28 Finansiering av lokala myndigheter 1 224 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – 29 Bostadsfinansiering – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 224 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – Nordea Årsredovisning 2024 115 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Bolagsstyrningsinformation Samhällsansvarsinformation Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Allmän information ÖvrigtFinansiella rapporter Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Table 5 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) T-1, forts. Mn euro Totalt redovisat [brutto]- värde T-1 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 1 1 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1 – – – – 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 157 325 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 33 Finansiella och icke-finansiella företag 129 368 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 120 079 35 Lån och förskott 110 255 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 27 542 37 Lån för byggnadsrenovering – 38 Räntebärande värdepapper 7 060 39 Egetkapitalinstrument 2 764 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 9 288 41 Lån och förskott 8 571 42 Räntebärande värdepapper 718 43 Egetkapitalinstrument 0 44 Derivat 4 508 45 Interbanklån på anfordran 576 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 268 47 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 22 605 48 Andel gröna tillgångar totalt 372 494 148 429 11 946 11 176 91 0 0 25 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 159 716 11 972 11 176 91 193 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 140 365 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 14 544 51 Exponeringar mot centralbanker 51 987 52 Handelslager 73 834 53 Totala tillgångar 512 859 Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt NFRD 54 Finansiella garantier 195 10 8 0 0 1 1 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 11 8 0 0 1 55 Förvaltade tillgångar 712 60 27 0 3 4 0 0 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 61 27 0 3 4 56 Skuldförbindelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 0 0 0 0 0 57 Egetkapitalinstrument 475 60 27 0 3 4 0 0 0 0 – – – – – – – – – – – – – – – – 61 27 0 3 4 1) Exponering definieras som exponeringar för poster på balansräkningen, med en justering för exponeringar rapporterade under verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab). 2) Endast summor anges, och för CCM/CCA har kolumnen med verksamhet som omfattas av EU:s taxonomi lämnats tom med tanke på rapporterade data från NFRD-företag. 3) Siffrorna för T-1 (2023) har justerats efter förbättringar av metoden för att bedöma taxonomiförenligheten för bolån. 4) Siffrorna för T-1 (2023) har justerats efter förbättringar av metoden, vilket inkluderar alla exponeringar (inklusive icke-NFRD företag) i totala täckta tillgångar för att förbättra jämförelser mellan åren. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 116 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 6 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (omsättning) 31 december 2024 Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret mot sektorer som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav. Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Mn euro Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) A.02.40 Service till skogsbruk 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 C.11.01 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 C.16.23 Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 98 18 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 98 18 C.17.11 Massatillverkning 3 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1 C.17.12 Pappers- och papptillverkning 8 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 6 C.17.29 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13 0 C.20.13 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 0 C.21.20 Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 0 51 0 0 0 51 0 C.22.11 Tillverkning av däck och slangar; regummering 2 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 3 2 C.22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 C.23.61 Tillverkning av betongvaror för byggändamål 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 0 C.25.93 Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 4 4 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 6 4 C.25.99 Diverse övrig metallvarutillverkning 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 C.26.11 Tillverkning av elektroniska komponenter 7 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 7 C.26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 C.26.60 Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning 0 0 0 0 0 0 84 0 0 0 0 0 84 0 C.28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 C.28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 20 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20 13 C.28.30 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 3 0 C.28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp 8 6 0 0 0 0 26 0 0 0 0 0 34 6 C.28.99 Tillverkning av diverse övriga specialmaskiner 9 9 7 0 7 0 22 16 7 0 7 0 59 25 C.29.10 Motorfordonstillverkning 232 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 232 0 C.31.01 Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 2 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 9 0 C.32.50 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 16 0 0 0 0 0 3 0 1 0 0 0 20 0 D.35.11 Generering av elektricitet 111 105 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 111 105 E.38.11 Insamling av icke-farligt avfall 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 F.41.10 Utformning av byggprojekt 93 3 65 0 0 0 2 0 0 0 1 0 161 3 F.41.20 Byggande av bostadshus och andra byggnader 86 4 5 0 1 0 60 0 0 0 0 0 152 4 F.42.99 Övriga anläggningsarbeten 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 F.43.12 Mark- och grundarbeten 4 0 4 0 1 0 3 0 0 0 0 0 12 0 F.43.22 VVS-arbeten 58 5 0 0 11 0 1 0 0 0 1 0 71 5 F.43.99 Andra bygginstallationer 24 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 6 G.46.21 Partihandel med spannmål, råtobak, utsäde och djurfoder 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1 1 G.46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 11 0 0 0 0 0 73 0 0 0 0 0 84 0 Anmärkning: Inkluderar information om taxonomiomfattande och taxonomiförenliga exponeringar vilka har en huvudsaklig verksamhet med en NACE kod som är identifierad i en delegerad akt till taxonomiförordningen. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 117 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 6 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (omsättning) 31 december 2024, forts. Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret mot sektorer som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav. Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Mn euro Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) G.46.63 Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 0 0 0 0 14 0 0 0 0 0 14 0 G.46.71 Partihandel med bränslen 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 G.46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 3 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1 G.46.75 Partihandel med kemiska produkter 11 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 1 G.46.90 Övrig partihandel 0 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 4 0 G.47.64 Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1 1 H.49.10 Järnvägstransport, passagerartrafik 17 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 10 H.50.10 Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 129 48 110 0 0 0 0 0 0 0 1 0 240 48 H.50.20 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 298 30 147 0 0 0 0 0 0 0 0 0 445 30 H.52.22 Stödtjänster till sjötransport 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 H.52.23 Stödtjänster till lufttransport 36 0 0 0 0 0 1 0 0 0 7 0 44 0 J.61.10 Trådbunden telekommunikation 131 128 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 131 128 J.61.20 Trådlös telekommunikation 8 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 8 J.61.90 Annan telekommunikation 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 J.62.02 Datakonsultverksamhet 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 J.62.03 Datordrifttjänster 43 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 45 0 L.68.10 Handel med egna fastigheter 35 3 0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 44 3 L.68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 920 103 24 0 1 0 170 0 0 0 63 0 1 178 103 L.68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 12 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 5 M.71.11 Arkitektverksamhet 49 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 49 0 M.71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 2 0 0 0 0 0 12 0 0 0 0 0 14 0 Anmärkning: Inkluderar information om taxonomiomfattande och taxonomiförenliga exponeringar vilka har en huvudsaklig verksamhet med en NACE kod som är identifierad i en delegerad akt till taxonomiförordningen. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 118 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 7 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (kapitalutgifter) 31 december 2024 Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret mot sektorer som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav. Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Mn euro Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) A.02.40 Service till skogsbruk 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 C.10.13 Charkuteri- och annan köttvarutillverkning 34 0 34 0 0 0 33 0 0 0 0 0 101 0 C.10.20 Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt skal- och blötdjur 9 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 6 C.10.89 Framställning av andra livsmedel 21 0 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 42 0 C.11.05 Framställning av öl 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 C.16.23 Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 101 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 101 4 C.17.11 Massatillverkning 13 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13 3 C.17.12 Pappers- och papptillverkning 12 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 9 C.17.29 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 C.20.13 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 35 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35 0 C.21.20 Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 0 98 0 0 0 98 0 C.22.11 Tillverkning av däck och slangar; regummering 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 C.22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 C.22.22 Plastförpackningstillverkning 1 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 3 0 C.23.61 Tillverkning av betongvaror för byggändamål 39 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 39 0 C.25.93 Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 0 C.25.99 Diverse övrig metallvarutillverkning 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 C.26.11 Tillverkning av elektroniska komponenter 6 5 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 7 6 C.26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 C.26.60 Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 C.28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 C.28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 19 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 15 C.28.30 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner 1 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 C.28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp 1 1 0 0 0 0 12 0 0 0 0 0 13 1 C.28.99 Tillverkning av diverse övriga specialmaskiner 7 6 5 0 5 0 18 13 5 0 5 0 45 19 C.29.10 Motorfordonstillverkning 274 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 274 0 C.29.32 Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 9 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 4 C.31.01 Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 6 4 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 12 4 C.32.12 Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror 9 0 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20 0 C.32.50 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 22 12 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 12 D.35.11 Reparation av metallvaror 124 116 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 126 116 E.38.11 Insamling av icke-farligt avfall 3 2 2 0 0 0 1 0 0 0 0 0 6 2 F.41.10 Utformning av byggprojekt 91 1 89 0 0 0 3 0 0 0 0 0 183 1 F.41.20 Byggande av bostadshus och andra byggnader 43 24 3 0 0 0 14 0 0 0 0 0 60 24 F.43.12 Mark- och grundarbeten 2 0 2 0 0 0 1 0 0 0 0 0 5 0 F.43.22 VVS-arbeten 43 5 0 0 9 0 1 0 0 0 0 0 53 5 Anmärkning: Inkluderar information om taxonomiomfattande och taxonomiförenliga exponeringar vilka har en huvudsaklig verksamhet med en NACE kod som är identifierad i en delegerad akt till taxonomiförordningen. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 119 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 7 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (kapitalutgifter) 31 december 2024, forts. Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret mot sektorer som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav. Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Mn euro Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte omfattas av NFRD Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Redo- visat [brutto]- värde Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) F.43.99 Diverse övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 17 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 2 G.46.21 Partihandel med spannmål, råtobak, utsäde och djurfoder 9 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 4 G.46.43 Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 G.46.48 Partihandel med ur och guldsmedsvaror 19 0 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 41 0 G.46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 128 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 128 0 G.46.63 Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 11 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 11 G.46.71 Partihandel med bränslen 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 G.46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 4 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 1 G.46.75 Partihandel med kemiska produkter 29 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29 20 G.46.90 Övrig partihandel 119 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 119 17 G.47.91 Postorderhandel och detaljhandel på Internet 90 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 90 0 H.49.10 Järnvägstransport, passagerartrafik 18 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 17 H.50.10 Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 158 44 126 0 0 0 0 0 0 0 1 0 285 44 H.50.20 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 252 40 95 0 0 0 0 0 0 0 0 0 347 40 H.52.22 Stödtjänster till sjötransport 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 H.52.23 Stödtjänster till lufttransport 47 1 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 50 1 H.52.29 Övriga stödtjänster till transport 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 0 J.58.29 Utgivning av annan programvara 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 J.61.10 Trådbunden telekommunikation 90 69 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 90 69 J.61.20 Trådlös telekommunikation 5 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 4 J.61.90 Annan telekommunikation 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 J.62.02 Datakonsultverksamhet 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 J.62.03 Datordrifttjänster 137 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 139 0 L.68.10 Handel med egna fastigheter 32 13 6 0 0 0 4 0 0 0 0 0 42 13 L.68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 988 294 63 0 0 0 59 0 0 0 0 0 1 110 294 L.68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 16 11 11 0 0 0 4 0 0 0 0 0 31 11 M.71.11 Arkitektverksamhet 44 18 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 44 18 M.71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 3 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 4 0 M.72.19 Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 121 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 121 17 Q.86.10 Sluten sjukvård 25 0 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 0 Anmärkning: Inkluderar information om taxonomiomfattande och taxonomiförenliga exponeringar vilka har en huvudsaklig verksamhet med en NACE kod som är identifierad i en delegerad akt till taxonomiförordningen. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 120 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 8 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning) Tabellen visar uppgifter om andelen tillgångar som omfattas av respektive är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla täckta tillgångar. Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 45,3 % 4,0 % 3,6 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 45,7 % 4,0 % 3,6 % 0,0 % 0,1 % 43,0 % 2 Finansiella företag 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,4 % 3 Kreditinstitut 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,9 % 4 Lån och förskott 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,6 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 2,6 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,6 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,3 % 6 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 7 Övriga finansiella företag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 8 Värdepappersföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 9 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 17 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag 0,8 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 2,5 % 21 Lån och förskott 0,8 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 2,4 % 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 24 Hushåll 41,6 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 41,6 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 34,8 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 40,0 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 40,0 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 31,5 % 26 Lån för byggnadsrenovering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 27 Lån till motorfordon 0,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,7 % 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 29 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 32 Andel gröna tillgångar totalt 45,3 % 4,0 % 3,6 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 45,7 % 4,0 % 3,6 % 0,0 % 0,1 % 71,4 % Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 121 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Table 8 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning), forts. % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 39,8 % 3,2 % 3,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – 42,7 % 3,2 % 3,0 % 0,1 % 0,0 % 38,5 % 2 Finansiella företag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,3 % – – – – 4,8 % 3 Kreditinstitut – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,3 % – – – – 4,5 % 4 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,2 % – – – – 0,5 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,1 % – – – – 4,1 % 6 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – 0,0 % 7 Övriga finansiella företag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,3 % 8 Värdepappersföretag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 9 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – 0,0 % – 0,0 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – – 17 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – – 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag – 0,2 % – 0,1 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,5 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 2,0 % 21 Lån och förskott – 0,2 % – 0,1 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,5 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 2,0 % 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – 0,0 % – 0,0 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 23 Egetkapitalinstrument – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 24 Hushåll 39,8 % 3,0 % 3,0 % – – – – – – – – – – 39,8 % 3,0 % 3,0 % – – 31,4 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 39,0 % 3,0 % 3,0 % – – – – – – – – – – 39,0 % 3,0 % 3,0 % – – 28,4 % 26 Lån för byggnadsrenovering 0,0 % – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 27 Lån till motorfordon 0,8 % – – – – 0,8 % – – – – 1,1 % 28 Finansiering av lokala myndigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,2 % 29 Bostadsfinansiering – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 30 Annan finansiering av lokala myndigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,2 % 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 32 Andel gröna tillgångar totalt 39,8 % 3,2 % 3,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – 42,7 % 3,2 % 3,0 % 0,1 % 0,0 % 72,6 % Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. 1) Endast summor anges, och för CCM/CCA har kolumnen med verksamhet som omfattas av EU:s taxonomi lämnats tom med tanke på rapporterade data från NFRD-företag. Nordea Årsredovisning 2024 122 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 9 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om andelen tillgångar som omfattas av respektive är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla täckta tillgångar. Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi-relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 45,7 % 4,1 % 3,6 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 46,0 % 4,1 % 3,6 % 0,1 % 0,1 % 43,0 % 2 Finansiella företag 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,9 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,4 % 3 Kreditinstitut 2,5 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,5 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,9 % 4 Lån och förskott 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,6 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 2,2 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,2 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,3 % 6 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 7 Övriga finansiella företag 0,4 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 8 Värdepappersföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 9 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 17 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag 1,2 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 2,5 % 21 Lån och förskott 1,1 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 2,4 % 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 24 Hushåll 41,6 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 41,6 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 34,8 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 40,0 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 40,0 % 3,6 % 3,6 % 0,0 % 0,0 % 31,5 % 26 Lån för byggnadsrenovering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 27 Lån till motorfordon 0,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,7 % 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 29 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 32 Andel gröna tillgångar totalt 45,7 % 4,1 % 3,6 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 46,0 % 4,1 % 3,6 % 0,1 % 0,1 % 71,4 % Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 123 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Table 9 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) T-1, forts. % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) T-1 31 december 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 39,8 % 3,2 % 3,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – 42,9 % 3,2 % 3,0 % 0,0 % 0,1 % 38,5 % 2 Finansiella företag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,3 % – – – – 4,8 % 3 Kreditinstitut – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,3 % – – – – 4,5 % 4 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,2 % – – – – 0,5 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 2,1 % – – – – 4,1 % 6 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – 0,0 % 7 Övriga finansiella företag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,3 % 8 Värdepappersföretag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 9 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 17 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag – 0,2 % – 0,0 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,8 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 2,0 % 21 Lån och förskott – 0,2 % – 0,0 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,8 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 2,0 % 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – 0,0 % – 0,0 % – – 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 23 Egetkapitalinstrument – 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 24 Hushåll 39,8 % 3,0 % 3,0 % – – – – – – – – – – 39,8 % 3,0 % 3,0 % – – 31,4 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 39,0 % 3,0 % 3,0 % – – – – – – – – – – 39,0 % 3,0 % 3,0 % – – 28,4 % 26 Lån för byggnadsrenovering 0,0 % – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,0 % 27 Lån till motorfordon 0,8 % – – – – 0,8 % – – – – 1,1 % 28 Finansiering av lokala myndigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,2 % 29 Bostadsfinansiering – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 30 Annan finansiering av lokala myndigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – – 0,2 % 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0 % – – – 0,0 % 32 Andel gröna tillgångar totalt 39,8 % 3,2 % 3,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – – – – – – – – – – – – – – – – 42,9 % 3,2 % 3,0 % 0,0 % 0,1 % 72,6 % 1) Endast summor anges, och för CCM/CCA har kolumnen med verksamhet som omfattas av EU:s taxonomi lämnats tom med tanke på rapporterade data från NFRD-företag. Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 124 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 10 – 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning) Tabellen visar uppgifter om centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (nya lån på nettobasis) baserat på uppgifter som lämnats i mall 1, om täckta tillgångar. % (i förhållande till andelen gröna tillgångar totalt i flödet) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA+ WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 35,9 % 3,4 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 36,4 % 3,4 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 48,1 % 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 4,3 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,3 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 10,5 % 2 Finansiella företag 4,3 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,3 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 8,4 % 3 Kreditinstitut 1,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,9 % 4 Lån och förskott 3,2 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,2 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,5 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 6 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,1 % 7 Övriga finansiella företag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 8 Värdepappersföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 9 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 16 Försäkringsföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 17 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument 1,3 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,8 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 5,6 % 20 Icke-finansiella företag 1,3 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,8 % 0,3 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 5,6 % 21 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument 30,3 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 30,3 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 31,7 % 24 Hushåll 30,2 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 30,2 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 28,7 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 26 Lån för byggnadsrenovering – – – – – – – – – – – 27 Lån till motorfordon 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 29 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 30 Annan finansiering av lokala myndigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 35,9 % 3,4 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 36,4 % 3,4 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 89,9 % 32 Andel gröna tillgångar totalt Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 125 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 11 – 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (nya lån på nettobasis) baserat på uppgifter som lämnats i mall 1, om täckta tillgångar. % (i förhållande till andelen gröna tillgångar totalt i flödet) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA+ WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta till- gångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 37,8 % 3,7 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 38,3 % 3,7 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 48,1 % 2 Finansiella företag 5,8 % 0,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,8 % 0,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 10,5 % 3 Kreditinstitut 4,2 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,2 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 8,4 % 4 Lån och förskott 1,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,1 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,9 % 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 3,1 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,1 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,5 % 6 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 7 Övriga finansiella företag 1,5 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,5 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,1 % 8 Värdepappersföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 9 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 11 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 12 Förvaltningsbolag – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13 Lån och förskott – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 15 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 Försäkringsföretag 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 17 Lån och förskott 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 19 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 Icke-finansiella företag 1,8 % 0,4 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,2 % 0,4 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 5,6 % 21 Lån och förskott 1,8 % 0,4 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,2 % 0,4 % 0,0 % 0,1 % 0,1 % 5,6 % 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 23 Egetkapitalinstrument – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 24 Hushåll 30,3 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 30,3 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 31,7 % 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 30,2 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 30,2 % 2,7 % 2,7 % 0,0 % 0,0 % 28,7 % 26 Lån för byggnadsrenovering – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 27 Lån till motorfordon – – – – – – – – – – – 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 29 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 32 Andel gröna tillgångar totalt 37,8 % 3,7 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 38,3 % 3,7 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 89,9 % Anmärkning: Gråmarkerade rutor i tabellen omfattas inte av upplysningskrav. Nordea Årsredovisning 2024 126 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 12 – 5a. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken (omsättning) Tabellen visar uppgifter om andelen finansiella garantier och förvaltat kapital som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav, i förhållande till alla finansiella garantier och allt förvaltat kapital. Den centrala resultatindikatorn för exponeringar utanför balans räkningen i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till redovisat bruttovärde för alla täckta tillgångar utanför balansräkningen) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 1,6 % 0,9 % 0,0 % 0,4 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,7 % 0,9 % 0,0 % 0,4 % 0,1 % 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 1 3,5 % 1,3 % 0,0 % 0,2 % 0,4 % 2,2 % 0,5 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 9,5 % 2,0 % 0,0 % 0,2 % 0,5 % 1) Indikatorn för tillgångar under förvaltning inkluderar den andel av Nordea Bank Abp:s kunders direkta (ej fond) exponeringar, som delegerats till Nordea Investment Management AB av Nordea Bank Abp. Tabell 13 – 5a. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om andelen finansiella garantier och förvaltat kapital som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav, i förhållande till alla finansiella garantier och allt förvaltat kapital. Den centrala resultatindikatorn för exponeringar utanför balans räkningen i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till redovisat bruttovärde för alla täckta tillgångar utanför balansräkningen) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 3,0 % 1,3 % 0,0 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,1 % 1,3 % 0,0 % 0,2 % 0,1 % 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 1 5,7 % 2,0 % 0,0 % 0,2 % 0,5 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,2 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,9 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 7,9 % 2,3 % 0,0 % 0,2 % 0,5 % 1) Indikatorn för tillgångar under förvaltning inkluderar den andel av Nordea Bank Abp:s kunders direkta (ej fond) exponeringar, som delegerats till Nordea Investment Management AB av Nordea Bank Abp. Nordea Årsredovisning 2024 127 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 14 – 5b. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet (omsättning) Tabellen visar uppgifter om andelen finansiella garantier och förvaltat kapital som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav, i förhållande till alla finansiella garantier och allt förvaltat kapital. Den centrala resultatindikatorn för exponeringar utanför balans räkningen i flödet har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till redovisat bruttovärde för alla täckta tillgångar utanför balansräkningen) 1 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 0,2 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 1,2 8,4 % 3,5 % 0,0 % 0,6 % 1,2 % 0,3 % 0,2 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,6 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 1,9 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 15,4 % 3,8 % 0,0 % 0,6 % 1,4 % 1) Indikatorn för tillgångar under förvaltning inkluderar den andel av Nordea Bank Abp:s kunders direkta (ej fond) exponeringar, som delegerats till Nordea Investment Management AB av Nordea Bank Abp. 2) Indikatorn för tillgångar under förvaltning (exponeringar utanför balansräkningen) i flödet, representerar investeringar från nya kunder hos Nordea Bank. Tabell 15 – 5b. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om andelen finansiella garantier och förvaltat kapital som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav, i förhållande till alla finansiella garantier och allt förvaltat kapital mot NFRD-företag. Den cen- trala resultatindikatorn för exponeringar utanför balansräkningen i flödet har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1. % (i förhållande till redovisat bruttovärde för alla täckta tillgångar utanför balansräkningen) 31 december 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsrela- terade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 8,9 % 1,1 % 0,0 % 0,1 % 0,4 % 0,5 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 9,5 % 1,1 % 0,0 % 0,1 % 0,4 % 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 1,2 13,1 % 5,0 % 0,0 % 0,6 % 1,4 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,6 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 1,5 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 17,4 % 5,1 % 0,0 % 0,6 % 1,5 % 1) Indikatorn för tillgångar under förvaltning inkluderar den andel av Nordea Bank Abp:s kunders direkta (ej fond) exponeringar, som delegerats till Nordea Investment Management AB av Nordea Bank Abp. 2) Indikatorn för tillgångar under förvaltning (exponeringar utanför balansräkningen) i flödet, representerar investeringar från nya kunder hos Nordea Bank. Nordea Årsredovisning 2024 128 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 16 – Mall för den centrala resultatindikatorn för kapitalförvaltare 31 december 2024 Tabellen visar uppgifter om det vägda medelvärdet av alla investeringar i ekonomiska verksamheter som omfattas av eller är förenliga med taxonomikraven. Tabellen omfattar dotterföretagen Nordea Investment Funds S.A och Nordea Funds Ltd. Central resultatindikator för kapitalförvaltare Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet på alla tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: Omsättningsbaserad: 2,2 % Kapitalutgiftsbaserad: 2,8 % Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: Omsättningsbaserad: 4 830 mn euro Kapitalutgiftsbaserad: 6 100 mn euro Procentandelen av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn i förhållande till alla investeringar (alla tillgångar under förvaltning). Exklusive investeringar i statliga enheter, täckningsgrad: 95,1 % Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn. Exklusive investeringar i statliga enheter. Täckning: 219 203 mn euro Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: 0,3 % Värdet i monetära belopp av derivat: 561 mn euro Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: För icke-finansiella företag: 7,0 % För finansiella företag: 4,2 % Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 15 414 mn euro För finansiella företag: 9 264 mn euro Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: För icke-finansiella företag: 44,4 % För finansiella företag: 8,5 % Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 97 257 mn euro För finansiella företag: 18 559 mn euro Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: För icke-finansiella företag: 16,2 % För finansiella företag: 16,0 % Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 35 501 mn euro För finansiella företag: 35 172 mn euro Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: 0,8 % Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 1 751 mn euro Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: 19,8 % Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin: 43 369 mn euro Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: 10,3 % Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: 22 474 mn euro Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke- finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. För icke-finansiella företag: Omsättningsbaserad: 1,5 % Kapitalutgiftsbaserad: 2,2 % För finansiella företag: Omsättningsbaserad: 0,7 % Kapitalutgiftsbaserad: 0,6 % Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke- finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: Omsättningsbaserad: 3 389 mn euro Kapitalutgiftsbaserad: 4 778 mn euro För finansiella företag: Omsättningsbaserad: 1 441 mn euro Kapitalutgiftsbaserad: 1 322 mn euro Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Omsättningsbaserad: 0,6 % Kapitalutgiftsbaserad: 0,7 % Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar: Omsättningsbaserad: 1 381 mn euro Kapitalutgiftsbaserad: 1 458 mn euro Central resultatindikator för kapitalförvaltare Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål Taxonomiförenliga verksamheter: (1) Begränsning av klimatförändringar Omsättning: 2,1 % Kapitalutgifter: 2,7 % Omställningsverksamhet: 0,1 %, 0,2 % (omsättning; kapitalutgifter) Möjliggörande verksamhet: 0,6 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) (2) Anpassning till klimatförändringar Omsättning: 0,1 % Kapitalutgifter: 0,0 % Möjliggörande verksamhet: 0,0 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser Omsättning: 0,0 % Kapitalutgifter: 0,0 % Möjliggörande verksamhet: 0,0 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) (4) Omställning till en cirkulär ekonomi Omsättning: 0,0 % Kapitalutgifter: 0,0 % Möjliggörande verksamhet: 0,0 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) (5) Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Omsättning: 0,0 % Kapitalutgifter: 0,0 % Möjliggörande verksamhet: 0,0 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) (6) Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Omsättning: 0,0 % Kapitalutgifter: 0,0 % Möjliggörande verksamhet: 0,0 %, 0,0 % (omsättning; kapitalutgifter) Nordea Årsredovisning 2024 129 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 17 – 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka värdepappersföretag ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Tabellen visar en sammanställning av centrala resultatindikatorer som redovisats av värdepappersföretag. Resultatindikatorn Handel för egen räkning är inte relevant för Nordea Investment Management och redovisas därför inte. Miljömässigt hållbara tillgångar, totalt Miljömässigt hållbara tillgångar, totalt Central resultat- indikator 1 Central resultat- indikator 2 % täckning (i förhållande till totala intäkter) 3 Huvudsaklig central resultatindikator (för handel för egen räkning) Andel gröna tillgångar – – – – Totala intäkter från miljömässigt hållbara tjänster och verksamhe- ter 2 (mn euro) Totala intäkter från miljömässigt hållbara tjänster och verksamhe- ter 3 (mn euro) Central resultat- indikator 2 Central resultat- indikator 3 % täckning (i förhållande till totala intäkter) Huvudsaklig central resultatindikator (för andra tjänster och verksamheter än handel för egen räkning) Central resultatindikator för Intäkter 1 13 17 2.0 % 2.5 % 90,9 % 1) Avgifter, provision och andra monetära förmåner. 2) Baserat på motpartens omsättningsindikator. 3) Baserat på motpartens kapitalutgiftsindikator. Tabell 18 – 2. Resultatindikator för värdepappersföretag – Övriga tjänster (omsättning) Tabellen visar uppgifter om intäkter som omfattas av och är förenliga med taxonomin, i form av ett vägt genomsnitt av de samlade intäkterna (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) i förhållande till det sammanlagda värdet av ekonomiska verksamheter som omfattas av och är förenliga med taxonomin inom ramen för kundernas verksamhet. Totalt (mn euro) Omfattas av indikatorn (mn euro) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksam- heter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Omställ- ningsrela- terade (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Omställ- ningsrela- terade (%) Möjliggör- ande (%) 1 Intäkter (dvs. avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från investeringar och tjänster och verksamhet utom handel för egen räkning (enligt avsnitt A i Bilaga I till direktiv 2014/65/EU) 672 611 11,9 % 2,1 % 0,1 % 0,6 % 0,7 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,7 % 0,0 % – 1,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 14,3 % 2,2 % 0,1 % 0,6 % 2 Mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett eller flera finansiella instrument 0 0 11,9 % 2,1 % 0,1 % 0,6 % 0,7 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,7 % 0,0 % – 1,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 14,3 % 2,2 % 0,1 % 0,6 % 3 Utförande av order på kunders uppdrag 2 2 11,9 % 2,1 % 0,1 % 0,6 % 0,7 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,7 % 0,0 % – 1,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 14,3 % 2,2 % 0,1 % 0,6 % 4 Portföljförvaltning 669 608 11,9 % 2,1 % 0,1 % 0,6 % 0,7 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,7 % 0,0 % – 1,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 14,3 % 2,2 % 0,1 % 0,6 % 5 Investeringsrådgivning 0 0 6 Garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande 7 Placering av finansiella instrument utan fast åtagande 8 Drift av en MTF-plattform 9 Drift av en OTF-plattform Anmärkning: Rad 6-9 är inte angivna eftersom Nordea Investment Management AB inte har intäkter från relaterade tjänster och aktiviteter. Nordea Årsredovisning 2024 130 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 19 – 2. Resultatindikator för värdepappersföretag – Övriga tjänster (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om intäkter som omfattas av och är förenliga med taxonomin, i form av ett vägt genomsnitt av de samlade intäkterna (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) i förhållande till det sammanlagda värdet av ekono- miska verksamheter som omfattas av och är förenliga med taxonomin inom ramen för kundernas verksamhet. Totalt (mn euro) Omfattas av indikatorn (mn euro) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Tillgångar som omfattas av taxonomin (%) Intäkter (avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från tjänster och verksamheter mot sektorer som omfattas av taxonomin (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Från tjänster och verksamheter som är kopplade till verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (%) Omställ- ningsrela - terade (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Möjliggör- ande (%) Omställ- ningsrela - terade (%) Möjliggör- ande (%) 1 Intäkter (dvs. avgifter, provisioner och andra monetära förmåner) från investeringar och tjänster och verksamhet utom handel för egen räkning (enligt avsnitt A i Bilaga I till direktiv 2014/65/EU) 672 611 12,7 % 2,7 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,3 % 0,0 % – 0,6 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 13,7 % 2,8 % 0,2 % 0,0 % 2 Mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett eller flera finansiella instrument 0 0 12,7 % 2,7 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,3 % 0,0 % – 0,6 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 13,7 % 2,8 % 0,2 % 0,0 % 3 Utförande av order på kunders uppdrag 2 2 12,7 % 2,7 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,3 % 0,0 % – 0,6 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 13,7 % 2,8 % 0,2 % 0,0 % 4 Portföljförvaltning 669 608 12,7 % 2,7 % 0,2 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,3 % 0,0 % – 0,6 % 0,0 % – 0,0 % 0,0 % – 13,7 % 2,8 % 0,2 % 0,0 % 5 Investeringsrådgivning 0 0 6 Garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande 7 Placering av finansiella instrument utan fast åtagande 8 Drift av en MTF-plattform 9 Drift av en OTF-plattform Anmärkning: Rad 6-9 är inte angivna eftersom Nordea Investment Management AB inte har intäkter från relaterade tjänster och aktiviteter. Nordea Årsredovisning 2024 131 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 20 – Mall 1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter 1 Tabellen visar uppgifter om exponeringen mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter. Kapitalförvaltare Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen Kärnenergirelaterade verksamheter 1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. JA JA JA NEJ 2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA JA JA JA 3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA JA JA JA Fossilgasrelaterade verksamheter 4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA JA JA NEJ 5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA JA JA JA 6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA JA JA JA 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Nordea Årsredovisning 2024 132 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 21 – Mall 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) (omsättning) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för taxonomiförenliga exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter i förhållande till alla täckta tillgångar (nämnare). Data för Mall 2 Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (NÄMNARE) Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 109 700 0,0 % 109 700 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 954 887 0,0 % 1 954 887 0,0 % 0 0,0 % 6 802 0,0 % 6 802 0,0 % 0 0,0 % 1 448 0,0 % 1 448 0,0 % 0 0,0 % 134 425 0,0 % 134 425 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 73 539 528 0,0 % 73 539 528 0,0 % 0 0,0 % 1 689 939 0,0 % 1 689 939 0,0 % 0 0,0 % 1 661 331 0,0 % 1 661 331 0,0 % 0 0,0 % 1 165 647 0,0 % 1 165 647 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 388 0,0 % 388 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 141 225 0,0 % 141 225 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 90 920 0,0 % 90 920 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 4 754 418 374 2,2 % 4 530 133 165 2,1 % 136 356 715 0,1 % 15 466 598 904 4,0 % 15 434 771 932 4,0 % 10 553 948 0,0 % 3 458 064 457 3,4 % 3 440 575 908 3,4 % 2 341 0,0 % 43 430 257 1,2 % 35 008 778 1,0 % 5 133 556 0,1 % 8 Totalt för den tillämpliga resultatindikatorn 75 836 648 0,0 % 75 836 648 0,0 % 0 0,0 % 1 696 741 0,0 % 1 169 741 0 0 0,0 % 1 662 779 0,0 % 1 662 779 0,0 % 0 0,0 % 1 300 073 0,0 % 1 300 073 0,0 % 0 0,0 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 133 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 22 – Mall 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för taxonomiförenliga exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter i förhållande till alla täckta tillgångar (nämnare). Data för Mall 2 Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (NÄMNARE) Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 83 451 0,0 % 83 451 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 7 620 743 0,0 % 7 620 743 0,0 % 0 0,0 % 7 346 0,0 % 7 346 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 54 201 989 0,0 % 54 201 989 0,0 % 0 0,0 % 523 984 0,0 % 523 984 0,0 % 0 0,0 % 522 688 0,0 % 522 688 0,0 % 0 0,0 % 208 111 0,0 % 208 111 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 385 825 0,0 % 385 825 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 168 994 0,0 % 168 994 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 42 003 0,0 % 42 003 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 6 037 194 910 2,8 % 5 958 615 462 2,7 % 7 483 410 0,0 % 15 895 398 191 4,1 % 15 878 322 081 4,1 % 1 636 757 0,0 % 3 765 293 805 3,7 % 3 750 248 854 3,7 % 539 790 0,0 % 55 889 966 1,6 % 52 973 309 1,5 % 136 297 0,0 % 8 Totalt för den tillämpliga resultatindikatorn 62 503 005 0,0 % 62 503 005 0,0 % 0 0,0 % 531 330 0,0 % 531 330 0,0 % 0 0,0 % 522 688 0,0 % 522 688 0,0 % 0 0,0 % 208 111 0,0 % 208 111 0,0 % 0 0,0 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 134 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 23 – Mall 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) (omsättning) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för taxonomiförenliga exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter i förhållande till alla taxonomiförenliga exponeringar (täljare). Data för Mall 3 Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (TÄLJARE) Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 109 700 0,0 % 109 700 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 954 887 0,0 % 1 954 887 0,0 % 0 0,0 % 9 025 0,0 % 9 025 0,0 % 0 0,0 % 3 619 0,0 % 3 619 0,0 % 0 0,0 % 134 425 0,3 % 134 425 0,3 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 73 539 528 1,5 % 73 539 528 1,5 % 0 0,0 % 7 300 674 0,0 % 7 300 674 0,0 % 0 0,0 % 1 678 968 0,0 % 1 678 968 0,0 % 0 0,0 % 1 165 647 2,6 % 1 165 647 2,6 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 388 0,0 % 388 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 141 225 0,0 % 141 225 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 90 920 0,0 % 90 920 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 4 754 418 374 98,4 % 4 530 133 165 93,8 % 136 356 715 2,8 % 15 460 985 946 100,0 % 15 429 158 974 99,7 % 10 553 948 0,1 % 3 458 044 649 100,0 % 3 440 556 100 99,4 % 2 341 0,0 % 43 430 257 97,1 % 35 008 778 78,3 % 5 133 556 11,5 % 8 Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 4 830 255 023 100,0 % 4 605 969 813 95,4 % 136 356 715 2,8 % 15 468 295 645 100,0 % 15 436 468 673 99,8 % 10 553 948 0,1 % 3 459 727 236 100,0 % 3 442 238 687 99,5 % 2 341 0,0 % 44 730 330 100,0 % 36 308 850 81,2 % 5 133 556 11,5 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 135 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 24 – Mall 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för taxonomiförenliga exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter i förhållande till alla taxonomiförenliga exponeringar (täljare). Data för Mall 3 Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (TÄLJARE) Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 83 451 0,0 % 83 451 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 7 620 743 0,1 % 7 620 743 0,1 % 0 0,0 % 7 346 0,0 % 7 346 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 54 201 989 0,9 % 54 201 989 0,9 % 0 0,0 % 525 432 0,0 % 525 432 0,0 % 0 0,0 % 524 136 0,0 % 524 136 0,0 % 0 0,0 % 208 111 0,4 % 208 111 0,4 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 385 825 0,0 % 385 825 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 168 994 0,0 % 168 994 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 42 003 0,0 % 42 003 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 6 037 194 910 99,0 % 5 958 615 462 97,7 % 7 483 410 0,1 % 15 895 396 744 100,0 % 15 878 320 633 99,9 % 1 636 757 0,0 % 3 765 292 357 100,0 % 3 750 247 406 99,6 % 539 790 0,0 % 55 889 966 99,6 % 52 973 309 94,4 % 136 297 0,4 % 8 Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 6 099 697 915 100,0 % 6 021 118 467 98,7 % 7 483 410 0,1 % 15 895 929 521 100,0 % 15 878 853 411 99,9 % 1 636 757 0,0 % 3 765 816 493 100,0 % 3 750 771 542 99,6 % 539 790 0,0 % 56 098 077 100,0 % 53 181 419 94,8 % 136 297 0,4 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 136 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 25 – Mall 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin (omsättning) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med EU:s taxonomi, i förhållande till alla täckta tillgångar. Data för Mall 4 Ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 8 087 0,0 % 8 087 0,0 % 0 0,0 % 12 485 0,0 % 12 485 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 117 234 0,0 % 117 234 0,0 % 0 0,0 % 24 969 0,0 % 24 969 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 23 810 163 0,0 % 23 810 163 0,0 % 0 0,0 % 24 969 0,0 % 24 969 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 89 641 615 0,0 % 89 641 615 0,0 % 0 0,0 % 198 493 0,0 % 198 493 0,0 % 0 0,0 % 173 505 0,0 % 173 505 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 19 942 691 0,0 % 19 942 691 0,0 % 0 0,0 % 672 809 0,0 % 672 809 0,0 % 0 0,0 % 660 324 0,0 % 660 324 0,0 % 0 0,0 % 12 220 0,0 % 12 220 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 745 417 0,0 % 745 417 0,0 % 0 0,0 % 86 897 0,0 % 86 897 0,0 % 0 0,0 % 86 897 0,0 % 86 897 0,0 % 0 0,0 % 11 280 0,0 % 11 280 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 26 263 051 196 12,0 % 21 270 263 273 9,7 % 1 400 938 083 0,6 % 159 974 990 661 41,6 % 158 697 243 705 41,3 % 406 089 632 0,0 % 33 558 273 023 33,0 % 33 035 081 281 32,5 % 191 309 777 0,0 % 101 104 534 2,9 % 41 063 837 1,2 % 18 790 534 0,5 % 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 26 397 316 402 12,0 % 21 404 528 480 9,8 % 1 400 938 083 0,6 % 159 976 011 282 41,7 % 158 698 264 326 41,3 % 406 089 632 0,1 % 33 559 193 750 33,0 % 33 036 002 008 32,5 % 191 309 777 0,2 % 101 128 035 2,9 % 41 087 338 1,2 % 18 790 534 0,5 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 137 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 26 – Mall 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med EU:s taxonomi, i förhållande till alla täckta tillgångar. Data för Mall 4 Ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) CCM + CCA Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 3 280 729 0,0 % 3 280 729 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 20 472 285 0,0 % 20 472 285 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 28 720 449 0,0 % 28 720 449 0,0 % 0 0,0 % 1 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 3 186 739 0,0 % 3 186 739 0,0 % 0 0,0 % 86 753 0,0 % 86 753 0,0 % 0 0,0 % 86 753 0,0 % 86 753 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 522 398 0,0 % 522 398 0,0 % 0 0,0 % 86 753 0,0 % 86 753 0,0 % 0 0,0 % 86 753 0,0 % 86 753 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 23 840 333 396 10,9 % 21 828 055 332 10,0 % 212 579 338 0,1 % 160 654 520 505 41,8 % 159 592 067 415 41,6 % 610 439 018 0,0 % 35 188 803 268 34,6 % 34 717 806 672 34,1 % 252 086 057 0,0 % 106 678 351 3,0 % 84 051 805 2,4 % 343 784 0,0 % 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 23 896 515 968 10,9 % 21 884 237 932 10,0 % 212 579 338 0,1 % 160 654 694 012 41,8 % 159 592 240 922 41,6 % 610 439 019 0,2 % 35 188 976 774 34,6 % 34 717 980 178 34,1 % 252 086 057 0,2 % 106 678 351 3,0 % 84 051 805 2,4 % 343 784 0,0 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Anmärkning: Kolumnerna för CCM och CCA omfattar relevanta miljömål. Nordea Årsredovisning 2024 138 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 27 – Mall 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin (omsättning) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter som inte omfattas av EU:s taxonomi, i förhållande till alla täckta tillgångar. Data för Mall 5 Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin Kapitalförvaltare 1 Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 50 262 0,0 % 50 262 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 44 900 260 430 20,5 % 55 758 892 945 14,5 % 17 439 391 400 17,2 % 376 208 834 10,6 % 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 44 900 260 430 20,5 % 55 758 943 206 14,5 % 17 439 441 662 17,2 % 376 208 834 10,6 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterföretagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Nordea Årsredovisning 2024 139 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts. Tabell 28 – Mall 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin (kapitalutgifter) Tabellen visar uppgifter om belopp (euro) och andel för exponeringar mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter som inte omfattas av EU:s taxonomi, i förhållande till alla täckta tillgångar. Data för Mall 5 Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin Kapitalförvaltare Kreditinstitut Andelen gröna tillgångar 1 (GIR) Andelen gröna tillgångar (GAR) – stocken Andelen gröna tillgångar (GAR) – flödet Exponeringar utanför balansräkningen Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % 1 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 2 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 3 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 4 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 6 Belopp och andel för ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses på raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 46 131 617 971 21,0 % 54 652 576 339 14,2 % 15 503 519 119 15,2 % 359 314 271 10,2 % 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 46 131 617 971 21,0 % 54 652 576 339 14,2 % 15 503 519 119 15,2 % 359 314 271 10,2 % 1) Kapitalförvaltare omfattar dotterbolagen: Nordea Investment Funds S.A samt Nordea Funds Ltd. Nordea Årsredovisning 2024 140 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar Nordea har ett tydligt mål – att bli en bank med nettonollutsläpp senast år 2050. För att nå målet har Nordea åtagit sig att verka för en rättvis omställning till en koldioxidsnål ekonomi i hela värdekedjan. Nordea bidrar till omställningen genom sina utlånings- och investeringsbeslut, genom dialoger med kunder och portföljbolag för att få dem att minska sin klimat- påverkan samt genom åtgärder för att minska utsläppen från den interna verksamheten. Under 2024 upplevde världen en aldrig tidigare skådad temperaturhöjning och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ökade vilket ledde till extrema väderhändelser som översvämningar, värmeböljor och skogsbränder. Året utmärktes också av geopolitiska spänningar och ökade regionala skillnader i synsätt på klimatpolitiken och ESG- frågor. Stora institut lämnade finansbranschens nettonoll- allianser till följd av ökad politisk risk. Den allt större pola- riseringen skapar osäkerhet och utmaningar för omställ- ningstakten, vilket kan få inverkningar på Nordeas möjligheter att ställa om. Samtidigt sattes fokus på finan- siering med ett nytt globalt mål för 2035 på COP29. Som ett ledande finansinstitut har Nordea ett ansvar att bidra till nettonollomställning. Samtidigt är Nordea bero- ende av att miljöpolitiken utvecklas åt rätt håll och att det sker en omställning i realekonomin i hela samhället för att banken ska klara sina klimatåtaganden. Med mätbara mål, stark styrning och ett brett erbjudande på hållbarhetsom- rådet arbetar Nordea aktivt med omställningen i värde- kedjan. Nordea ger via sina produkter och tjänster kun- derna möjlighet att fatta bättre beslut om utsläppsminsk- ningar. Utlånings- och investeringsbesluten bidrar i stor utsträckning till att fördela kapital till de områden där det behövs mest, och de åtgärder som vidtas för den egna verksamheten och leverantörskedjan bidrar till att minska Nordeas interna koldioxidavtryck. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell På global nivå är det Parisavtalet som styr den allmänna klimatagendan. Nordea har en viktig uppgift när det gäller att nå samhällets mål. Genom att styra investeringar och finansiering mot mer hållbar teknik och affärsverksamhet kan Nordea bidra till att skapa en koldioxidsnål och kli- mattålig ekonomi, samtidigt som banken stärker sin verk- samhet genom att göra den mer motståndskraftig och framtidssäker. De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierades i samband med årets bedömning av dubbel väsentlighet vad gäller klimatförändringar hör till de vikti- gaste faktorerna i Nordeas åtagande om klimat- och miljöåt- gärder – en av de fyra pelarna i bankens hållbarhets strategi. Dessa väsentliga hållbarhetsfrågor – positiva inverkningar och möjligheter vad gäller finansiering och stöd till kunder i deras omställning till en koldioxidsnål ekonomi, negativa inverkningar kopplade till växthusgasutsläpp och energiför- brukning i både värdekedjan och den egna verksamheten samt risker med avseende på klimatrelaterade omställnings- risker och fysiska risker i värdekedjan – påverkar och bidrar till Nordeas affärsmodell och är huvudprioriteringar i ban- kens strategiska plan för 2022–2025. Nordeas samlade växthusgasutsläpp från utlånings- och investeringsportföljer och från den egna verksam- heten (marknadsbaserade) uppgick 2024 till 23 932 784 tCO 2 e (se tabellen ”Bruttoväxthusgasutsläpp i Positiva inverkningar Finansiera och stödja omställningen för kunder och sektorer Finansiering till energieffektiv verksamhet Negativa inverkningar Växthusgasutsläpp från värdekedjan och den egna verksamheten Energiförbrukning i värdekedjan och den egna verksamheten Risker Klimatrelaterad omställningsrisk Klimatrelaterad fysisk risk Möjligheter Finansiering av och investeringar i verk- samhet som begränsar klimatförändringarna och förbättrar anpassningen Nordea Årsredovisning 2024 141 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Nordeas klimatmål 1 Bli en bank med nettonollutsläpp senast år 2050 Mål för 2024–2025 Status Bank: Säkerställa att 90 procent av exponeringarna mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk omfattas av omställningsplaner till utgången av 2025 86 % Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 25 procent till utgången av 2024, jämfört med 2019 43 % Nordea Life & Pension: Säkerställa före utgången av 2024 att alla kapitalförvaltare som förvaltar tillgångar för Nordea Life & Pensions räkning förbundit sig att ställa om sitt förvaltade kapital till nettonollutsläpp till 2050 61 % 2 Nordea Asset Management: Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp till utgången av 2025, jämfört med 2021 I fas Nordea Asset Management: Säkerställa att 80 procent av de 200 företag som står för de största utsläppen i Nordea Asset Managements portföljer senast till utgången av 2025 antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning 81 % Verksamhet och leverantörskedja: Minska koldioxidutsläppen från vår interna verksamhet med 40 procent till utgången av 2025, jämfört med 2019 53 % Verksamhet och leverantörskedja: 80 procent av inköpen ska senast till utgången av 2025 ske från leverantörer som antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning 76 % 1) En närmare förklaring av målen och deras omfattning finns i ”Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna” på sidorna 149–155. 2) Motsvarar 99,6 procent av förvaltat kapital som omfattas. Mål för 2030 Status Bank: Minska de finansierade utsläppen från vår utlåningsportfölj med 40–50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019 36 % Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50 procent till utgången av 2029, jämfört med 2019 Nytt mål Nordea Life & Pension: Varje år föra en dialog med de 30 största utsläpparna om anpassning till nettonollutsläpp under perioden 2025–2029 Nytt mål Nordea Life & Pension: Öka andelen förvaltat kapital som bidrar till naturen och klimatomställningen med 20 procent till utgången av 2029, jämfört med 2023 Nytt mål Nordea Asset Management: Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med 50 procent före utgången av 2030, jämfört med 2019 44 % Verksamhet och leverantörskedja: Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50procent till utgången av 2030, jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation) 53 % scope 1, 2 och 3 samt totala växthusgasutsläpp” på sidan162). Det kan finnas ytterligare utsläpp som Nordea bidrar till genom sin kapitalmarknadsverksamhet, och dessa ska kvantifieras under 2025. Dessa utsläpp i scope 1, 2 och 3 orsakas främst av hög energiförbrukning i värde- kedjan och bidrar till de negativa klimatrelaterade inverk- ningar som Nordea har på människor och miljö. Klimat- förändringar är emellertid komplicerade och det är därför inte möjligt att uppskatta de direkta och indirekta effek- terna av dessa utsläpp på människor och miljö. Det är inte heller möjligt att fastställa en tidshorisont för dessa nega- tiva inverkningar, eftersom koldioxid utsläppen i atmosfä- ren väntas fortsätta värma upp planeten i tiotusentals år. De här inverkningarna är kopplade till Nordeas affärsrela- tioner i strategin och affärsmodellen enligt vilka Nordea ska erbjuda finansiering till företag och privatpersoner samt investera i företag. Utsläppen från Nordeas egna verksamhet motsvarar mindre än 1 promille av Nordeas finansierade utsläpp. Finansiering och investeringar som stödjer kunders och branschers omställning har en positiv inverkan på klimatet när motparterna ställer om sin verksamhet i enlighet med temperaturmålen i Parisavtalet, till exempel genom att anpassa sina lösningar för att hantera klimatförändringen eller mycket snabbt minska växthusgasutsläppen i sekto- rer med höga utsläpp. Nordea ser en särskild möjlighet i att framöver utöka sin finansiering till företag som ställer om sin verksamhet i enlighet med Parisavtalet. I fråga om hållbar upplåning redovisar Nordea positiva inverkningar i fråga om sparat vatten, sparad energi genom energieffek- tivisering, producerad ren energi samt undvikna utsläpp i portföljen för gröna obligationer. Nordea strävar efter att öka sina positiva inverkningar genom att tillvarata dels möjligheter att skala upp hållbar upplåning kopplad till verksamheter som begränsar klimatförändringarna, dels möjligheter att finansiera och investera i lösningar för anpassning till klimatförändringarna. Nordeas hantering av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs närmare i ”Omställningsplan” på sidan 143. Samtidigt kommer klimatförändringarna att påverka samhället och medföra flera risker för ekonomin, vilket skapar möjligheter och innebär nya risker för bankerna. De fysiska risker och omställningsrisker som är förknippade med klimatförändringar kan därför påverka bankernas balansräkning och lönsamhet. Att förstå och hantera dessa risker och deras påverkan över tid är viktigt för Nordea och är också viktiga övervä- ganden i bankens strategi och affärsmodell. Mer om risk- hantering av utlånings- och investeringsportföljer med avseende på klimatförändringar finns nedan. Utlåningsportföljen Nordeas ramverk för riskhantering innefattar en process för väsentlighetsbedömning i hela banken i syfte att ta hänsyn till hur klimataspekter kan utgöra riskfaktorer (för t.ex. kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk). För närva- rande görs Nordeas väsentlighetsbedömning på olika detaljnivåer för att säkerställa relevant risktäckning i hela verksamheten, till exempel tillgångsslag, sektor, kund och land/region. Den innehåller både kvantitativa och kvalita- tiva komponenter och bygger på underlag från andra interna processer, såsom kartläggning med värmedia- gram, scenarioanalys och stresstester. Den direkta effekten av klimatrelaterad omställningsrisk för Nordea är främst att motparternas utsläpp av växthus- gaser behöver minskas. För att klara de nordiska länder- nas mål för minskade utsläpp av växthusgaser måste före- tag investera i teknik och betala mer för föroreningar samt eventuellt också tappa i lönsamhet på grund av ökade kostnader och förändrade konsumentbeteenden. Omställ- ningar är dessutom i hög grad beroende av offentliga och privata kapitalinvesteringar, vilket kan påverka ekonomisk tillväxt, produktivitet och inflation. Dessa klimatrelaterade riskfaktorer för omställningen kan inverka på kreditkvali- teten hos Nordeas kunder och Nordeas kreditriskprofil. Klimatrelaterade omställningsrisker kan också visa sig direkt i Nordeas verksamhet genom förändringar i värdet på ställda säkerheter som Nordea innehar. Dålig energi- effektivitet kan till exempel påverka andrahandsvärdet på marknaden för säkerheter i fastigheter, fartyg eller fordon. Utöver effekterna av direkta klimatrelaterade omställ- ningsrisker finns indirekta klimatrelaterade risker kopp- lade till Nordeas kreditexponeringar och utlåning till kun- der som är globalt sammanlänkade genom värdekedjor, institutionella arrangemang (som EU och euroområdet) samt genom det finansiella systemet. Nordea Årsredovisning 2024 142 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Andra klimatrelaterade riskfaktorer för omställningen avser också rättsliga risker och anseenderisker, som härrör från förändrad stämning på marknaden och rättstvister i samband med grönmålning. Dessa kan påverka Nordea redan på kort sikt. Till riskerna förknippade med konkur- renssituationen hör rättsliga konsekvenser, skada på anse- endet, regleringstrender, samhälls-, kund- och befolk- ningstrender, makroekonomiska faktorer samt marknads- och tekniktrender. I allmänhet är det mer sannolikt att omställningseffekter förverkligas på kort till lång sikt, men de kan också visa sig på mycket lång sikt, om omställ- ningen försenas eller inte sker före 2050. Effekterna av direkta klimatrelaterade fysiska risker i Norden avser främst vattenrelaterade risker, huvudsakli- gen översvämningar. Dessa förstärks av kroniska effekter såsom variationer i temperatur och nederbörd, minskad förekomst av snö/is och förhöjda havsnivåer samt ökad markfukt och tjäle på kort till mycket lång sikt. Den direkta effekten för Nordea av klimatrelaterade fysiska risker i Norden avser därmed främst minskat värde på säkerheter i form av fastigheter, men risker kan också orsaka stör- ningar i företagens affärsverksamhet och därmed påverka även den övergripande kreditkvaliteten. Indirekta effekter från klimatrelaterade fysiska risker kommer med största sannolikhet också att medföra försämrad kreditkvalitet på grund av störningar i affärsverksamheten hos Nordeas företagskunder genom deras globala värdekedjor. Nordea använder stresstester och scenarioanalyser för att bedöma motståndskraften i sin affärsmodell och sin hållbarhetsstrategi. Nordeas stresstester är en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU), som omfattar scena- rier för omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt med olika klimatpolitiska antaganden för att hantera osä- kerheten kring takten i och omfattningen av politiska för- ändringar och marknadsfluktuationer. Här undersöks ett antal potentiella händelser som bedöms vara mest rele- vanta för Nordea och bankens kunder, med avseende på den potentiella och mest sannolika inverkan från dessa. De faktiska förhållandena kan avvika från de teoretiska händelser och scenarier som används. Det kortsiktiga scenariot utgår från en kraftig höjning av koldioxidskatten i kombination med en försenad och acce- lererad omställning, med stigande energipriser och förändringar i efterfrågan på energi. Detta påverkar pro- duktionen och kostnaderna i sektorer som är beroende av sina utsläpp och sin energiintensitet. Vidare leder det till minskade fastighetsvärden, framför allt för byggnader med låg energieffektivitet vars driftskostnader ökar. De medellånga scenarierna jämför olika omställnings- planer i båda ändarna av prisintervallet för koldioxid. Dessa scenarier tar inte hänsyn till en allmän konjunktur- nedgång, utan fokuserar på olika klimatpolitiska åtgärder och dynamiska faktorer som inte är mätbara på kort sikt, till exempel utsläppsminskningar i linje med kundernas omställningsplaner. Syftet med den långsiktiga analysen är att ta reda på om portföljernas sektorfördelning behöver justeras som en strategisk åtgärd för att Nordea ska kunna uppnå sina långsiktiga klimatmål. Nordeas bedömning av klimatrelaterade fysiska risker omfattar två dimensioner: Akuta fysiska risker (kort – mycket lång sikt) • Stormar och extrema vindar • Kustnära översvämningar och stormfloder • Extrem nederbörd och översvämningar i inlandet • Värmeböljor och torka • Löpeld Kroniska fysiska risker (medellång – mycket lång sikt) • Variationer i temperatur • Variationer i nederbörd • Minskad förekomst av snö/is och förhöjda havsnivåer • Markfukt och tjäle Under 2024 var Nordeas bedömning av fysiska risker inrik- tad på exponeringar mot lån med bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter som säkerhet. Nordeas nuvarande strategi är att bedöma hur föränd- ringar i fysiska risker skulle kunna påverka värderingen av fast egendom över tid fram till år 2100. En känslighetsanalys gjordes för att identifiera tillgångar som är känsliga för påverkan från kroniska och akuta klimatförändringshändel- ser. Både känsligheten för fysiska risker och fördelningen av tillgångar kartläggs. Resultatet visar i vilka områden de fysiska riskerna anses vara potentiellt väsentliga. Känslig- heten för fysiska risker beräknas på postnummernivå. Nordea har använt sig av scenarier för växthusgaskon- centrationsbanan, eller Representative Concentration Pathway (RCP), framtagna av forskare och godkända av IPCC, för att bedöma sina exponeringar för klimatrelate- rade fysiska risker. Detta gjordes utifrån tre scenarier (RCP 2,6, 4,5 och 8,5) på kort, medellång och lång sikt fram till år 2100 (2011–2040, 2041–2070, 2071–2100). RCP 2,6 är i linje med Parisavtalet medan RCP 8,5 är det allvarligaste kli- matscenariot. Tabellen nedan visar Nordeas exponeringar mot klimatrelaterade fysiska risker i RCP 4,5 för perioden 2011–2040. De data som Nordea använder för fysiska risker kommer från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMHI:s data för fysiska risker består av uppgifter om 12 olika klimatriskindex som kan delas in i klimat index, hydrologiska index och brandrisk. Varje risk- index anger förändringen i respektive fysisk risk till följd av klimatförändringar. Exponeringar med säkerheter i postnummer som saknar fysisk plats hänförs till det närmaste postnumret som har en fysisk plats. Dessutom har en genomgång av veten- skapliga studier genomförts för att fastställa hur värdet på fastigheter förknippade med fysisk risk faktiskt skulle kunna påverkas. Tillgången till tillförlitlig forskning som uppfyller alla kriterier för Nordeas portfölj var begränsad, framför allt i fråga om geografisk omfattning, tidsram och typer av klimatrisker. Därför kan de faktiska värdeföränd- ringarna skilja sig från interna resultat, vilket kan försvåra jämförelser med andra banker. Försök gjordes dock att använda mer konservativa antaganden för att inte under- skatta riskexponeringen. Den slutliga bedömningen varie- rar beroende på typ av risk (kronisk, akut eller risk kopplad till förhöjda havsnivåer) och har införlivats i beräkningen. Utifrån väsentlighetsbedömningen för 2024 anser Nordea att den ESG-relaterade kreditrisken, med betoning på klimatförändringar, är väsentlig. Därför har ytterligare kapital reserverats för kreditrisk, i syfte att täcka klimatre- laterad risk utifrån resultaten av de interna stresstesterna för klimatförändringar inom ramen för den interna kapital- utvärderingen (IKU). De klimatrelaterade omställningsris- kerna och fysiska riskerna visade på marginellt ökade kre- ditförluster i olika IKU-scenarier. Nordeas bedömning är att det är osannolikt att de klimatrelaterade scenarierna för både omställningsrisk och fysisk risk skulle inträffa samtidigt och fullt ut. Därför förväntas den samlade effek- ten av dessa scenarier tillsammans hålla sig under kapitaliseringsnivån. Tabellen nedan visar andelen av Nordeas exponering i varje tillgångsslag som omfattas av klimatrelaterade fysiska risker. Klimatrelaterade fysiska risker RCP 4,5-scenariot Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter Kroniska 1,3 % 1,0 % 1,2 % Akuta 1,0 % 0,9 % 1,0 % Kroniska och akuta 0,8 % 0,9 % 0,8 % Nordea Årsredovisning 2024 143 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Investeringsportföljen Resiliensanalysen av Nordea Asset Managements (NAM) och Nordea Life & Pensions (NLP) investeringsportföljer görs genom att bedöma den klimatrelaterade risken. Här används MSCI:s modell för klimatrelaterad risknivå (Climate Value at Risk, CVaR) för noterade aktier och företagsobliga- tioner. Den omfattar bedömningar av både klimatrelaterade risker och möjligheter vid ett antal tänkbara klimatföränd- ringsscenarier. Tre scenarier som tagits fram av Network for Greening the Financial System (NGFS) har valts ut. NGFS beskriver de utvalda scenarierna på följande sätt: 1. ”Net Zero 2050” är ett ambitiöst scenario som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 °C genom att omedel- bart införa stränga klimatpolicyer och dra nytta av innova- tion för att nå nettonollutsläpp till 2050. De klimatrelate- rade fysiska riskerna är relativt låga, men omställnings- riskerna är höga. 2. Scenariot ”Delayed transition” utgår från att ny klimat- politik inte införs förrän 2030. Efter 2030 finns en möjlig- het på 67 procent att begränsa den globala uppvärm- ningen till under 2 °C. Detta leder till såväl höga klimat- relaterade omställningsrisker som höga fysiska risker. 3. Scenariot ”Nationally Determined Contributions” (NDC) omfattar alla utlovade strategier i de nationellt fast- ställda bidragen, även om de ännu inte har genomförts. Utsläppen minskar, men leder ändå till en uppvärmning på 2,6 °C och måttliga till allvarliga klimatrelaterade fysiska risker. För vart och ett av dessa scenarier kan klimatrisken bedömas med hjälp av tre tydliga klimatmått: politisk risk, tekniska möjligheter och fysisk risk. Politisk risk avser vär- det på investeringar som kan gå förlorade till följd av den framtida klimatpolitiken. Tekniska möjligheter avser positiva effekter på innehavens värde till följd av intäkter från koldi- oxidsnål teknik. Tekniska möjligheter och politisk risk utgör tillsammans klimatrelaterad omställningsrisk (netto). Klimatrelaterade fysiska risker avser värdet på investeringar som kan gå förlorat till följd av klimatrelaterade akuta hän- delser och permanenta förändringar, såsom extrem hetta och kyla, skyfall, översvämning och tropiska cykloner. NAM och NLP bedömer direkta klimatrelaterade poli- tiska risker och tekniska möjligheter för enskilda tillgångar över en 15-årsperiod. NLP använder också modellen Carbon Risk Real Estate Monitor för att bedöma den kli- matrelaterade omställningsrisken i sin portfölj med direkta innehav i fastigheter. För illikvida tillgångsslag är det fort- farande svårt att samla in tillräckligt med uppgifter. Den senaste resiliensanalysen genomfördes enligt ovan beskrivna metoder och verktyg under januari 2025, med hjälp av data från utgången av 2024. CVaR 1 Net Zero 2050 Delayed transition NDC Politisk risk Tekniska möjlig- heter Fysisk risk Politisk risk Tekniska möjlig- heter Fysisk risk Politisk risk Tekniska möjlig- heter Fysisk risk Nordea Asset Management Noterade aktier -8,4 % 2,2 % -1,1 % -3,6 % 0,6 % -1,6 % -1,9 % 0,3 % -2,0 % Företagsobligationer -1,6 % 0,0 % 0,0 % -0,6 % 0,0 % -0,1 % -0,2 % 0,0 % -0,1 % Nordea Life & Pension Noterade aktier -7,2 % 1,9 % -0,9 % -3,0 % 0,6 % -1,4 % -1,5 % 0,3 % -1,8 % Företagsobligationer -2,9 % 0,1 % -0,1 % -1,2 % 0,0 % -0,1 % -0,4 % 0,0 % -0,2 % 1) Politisk risk och tekniska möjligheter beräknas på värdepappersnivå, vilket innebär att man tar hänsyn till återstående löptid för enskilda obligationer. Datatäckningen för politisk risk är 79 procent för NAM och 69 procent för NLP, och för tekniska möjligheter är den 61 procent för NAM och 69 procent för NLP. Värden för fysisk risk är baserade på företagsnivå (noterade aktier eller företagsobligationer) och justeras inte beträffande löptid och värdepapperstyp. Datatäckningen för fysisk risk är 78 procent för NAM och 68 procent för NLP. Omställningsplan Nordeas omställningsplan för klimatförändringar innefattar målet att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i scope 1, 2 och 3 i hela värdekedjan senast till utgången av 2050. Nordea strävar efter att på bästa möjliga sätt stötta kun- der som ställer om för att nå målen i Parisavtalet. För att uppnå detta har styrelsen beslutat om hållbarhetsrelaterade strategiska prioriteringar, bland annat avseende klimatför- ändringar, som är införlivade i Nordeas affärsstrategi. Nordeas omställningsplan är en del av den övergripande affärsstrategin och den finansiella planeringen. Varje år genomförs en analys av affärsmiljön (BES) för att ge orga- nisationen kunskap om hur klimat- och miljöfaktorer påver- kar det affärsklimat där Nordea har verksamhet eller över- väger att ha verksamhet och för att skaffa underlag till Nordeas strategiprocess. Affärsmiljöanalysen hjälper affärs- områdena att fatta välgrundade strategiska beslut och han- tera sina affärsstrategier i linje med hållbarhetsrelaterade mål. Den bidrar också med information som används för att vidareutveckla processer för hantering av klimat- och miljö- risker, stresstester och kapitalhantering. Analysen uppfyller också relevanta tillsyns- och regleringskrav i fråga om anpassning av affärsmodellen till den externa affärsmiljön. Nordea följer kontinuerligt upp och gör prognoser för portföljutvecklingen i förhållande till den långsiktiga affärsstrategin. En viktig del av detta arbete är att se till att verksamheten utvecklas i enlighet med omställnings- planen som ska bidra till förändring i samhället i linje med bankens åtagande om nettonollutsläpp. Utlånings- och investeringsportföljer Som finansinstitut är Nordeas största utmaning – och det område som har störst påverkan – utsläpp i scope 3-kate- gori 15 från investerings- och utlåningsportföljerna, så kallade finansierade utsläpp. Dessa svarade 2024 för 99,9 procent av Nordeas samlade utsläpp av växthusgaser. Mot denna bakgrund har Nordea också satt upp ett antal mål som ska bidra till att minska utsläppen i både utlånings- och investeringsportföljen. Målen fastställdes med hjälp av scenarier och utsläpps- banor förenliga med den långsiktiga utvecklingen. Det rör sig om normativa scenarier som beskriver vad som krävs för att bromsa uppvärmningen på en viss nivå och som använder en rad socioekonomiska och tekniska antaganden för olika sektorer i ekonomin. Omställningsplanen utgör Nordeas mål på lång och medellång, godkända av styrelsen. Nordeas mål för utlånings- och investeringsportföljerna beskrivs på sidorna 150–154. Nordea har även genomfört fördjupade sektoranalyser kring klimatrelaterade risker. Dessa har resulterat i sektor- specifika mål i linje med nordiska planer för dessa sektorer och globala vetenskapligt grundade utsläppsbanor. För utlåningsportföljen har Nordea införlivat mål för finansie- rade utsläpp i regionala policyramverk och omställningspla- ner på kundnivå i den finansiella planeringen för att säker- ställa att utlåningsportföljen fortsätter att utvecklas mot målen för 2030 och 2050. För att uppnå målen har Nordea vidtagit åtgärder inom viktiga sektorer. Hit hör analyser av portföljutsläpp och klimatrisk på flera områden för att för- stå portföljens koldioxidavtryck, definition av uteslutnings- policyer och sektorriktlinjer, påverkansarbete gentemot kunder, opinionsbildning samt förbättring av produkter och tjänster. Allt sammantaget bidrar till att minska risken och styra balansräkningen i rätt riktning. NAM och NLP har införlivat ESG och klimatfaktorer i sina investeringsstrategier och sin portföljförvaltning för att anpassa dem till klimatmålen. Policyer för ansvarsfulla investeringar vägleder i investeringsprocesserna, och aktivt ägande och påverkansarbete gentemot portföljbolag och kapitalförvaltare liksom ett erbjudande om hållbara place- ringsprodukter är viktiga åtgärder för att driva på omställ- ningen i realekonomin. Målen ska hjälpa Nordea att minska omställningsrisken i portföljerna och påskynda utfasningen av fossila bränslen i ekonomin. Samtidigt finns det strategiska risker med att fasa ut fossila bränslen alltför snabbt från Nordeas portföljer om inte utfasningen går lika snabbt i ekonomin i stort. Om Nordea bara skulle rikta in sig på sektorer med låga utsläpp, skulle bankens exponering utgöras av ett litet antal specifika sektorer. Det skulle öka koncentrationsrisken och göra Nordea och dess kunder sårbara för utvecklingen i dessa få sektorer. Nordea skulle också kunna fasa ut fossila bränslen i sina portföljer genom att avyttra innehav i sektorer med större koldioxidavtryck, men detta skulle sannolikt inte minska utsläppen i realekonomin i någon större utsträckning. Nordea Årsredovisning 2024 144 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Nordea har identifierat vilka drivkrafter som har bidragit till uppnådda utsläppsminskningar och deras påverkan i förhållande till Nordeas mål. För utlåning och investeringar har Nordea identifierat samma huvudsakliga drivkrafter som avser förändrad expo- nering och minskningar hos motparter i utlånings- och investeringsportföljerna. Mellan 2019 och 2024 minskade de finansierade utsläppen från utlåningsportföljen med 36 pro- cent, huvudsakligen till följd av specifika åtgärder, såsom minskade volymer i sektorerna sjöfart och olja och gas samt avveckling av verksamhet mot offshoresektorn. Dessa åtgär- der har införlivats i drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen. Mellan 2019 och 2024 minskade NAM det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med hela 44 procent. Minskningen berodde på minskad utsläppsintensitet hos portföljbolagen, förändringar i investeringsportföljens sam- mansättning och andra faktorer såsom inflation och tillgång till data. Den största delen av minskningen kom från för- bättringar i portföljbolagens utsläppsintensitet, framför allt i sektorer med höga utsläpp, till exempel el, värme och vat- ten, industri och material. Även om NAM:s exponering mot sektorer med höga utsläpp generellt ökade under perioden (undantaget energisektorn), försköts investeringarna inom dessa sektorer mot bolag med relativt låga utsläpp, framför allt inom el, värme och vatten samt energi, med ökat fokus på förnybar energi. Detta var tillräckligt för att motverka den ökade exponeringen mot sektorerna. För NLP visade siffrorna för 2024 att koldioxidavtrycket minskade med 43 procent mellan 2019 och utgången av 2024 för noterade aktier, företagsobligationer och direkt- ägda fastigheter (i Norge, Finland, Sverige). Detta berodde på avyttringar i fossilintensiva sektorer och utsläppsminsk- ningar hos NLP:s portföljbolag. Mer information om dessa drivkrafter finns i avsnittet om drivkrafter för utfasning av fossila bränslen. För Nordea är inlåsta växthusgasutsläpp från kunder- nas produkter relevanta. Inlåsta växthusgasutsläpp defi- nieras i förhållande till risken för strandade tillgångar, med uppskattningar uttryckta i monetära termer, där utsläppen i scope 3-kategorin ”Användning av sålda produkter” hos Nordeas motparter är betydande och där affärsverksamheten inte är förenlig med en övergång till en klimatneutral ekonomi. Utlåning till och finansiering av prospektering av kol, energitorv, olja och gas ökar risken för inlåsning som kan äventyra uppsatta mål för minskade växthusgasutsläpp i samhället och öka omställningsrisken. Nordea har sedan 2021 fasat ut utlåningen till kolbrytning och tillverkning av koksugnsprodukter. Vid utgången av 2024 uppgick Nordeas utlåning till olje- och gasutvinning samt stödtjänster för utvinning och tillverkning av raffine- rade petroleumprodukter till 319 mn euro (524 mn euro vid utgången av 2023). För investeringar tillämpar Nordea ett gränsvärde för omsättning på 5 procent för brytning av termiskt kol och 30 procent för samtliga former av kol till- sammans, inklusive kolbrytning för stålproduktion. Vid utgången av 2024 uppgick Nordeas investeringar i olje- och gasutvinning samt stödtjänster för utvinning och till- verkning av raffinerade petroleumprodukter till 705 mn euro för NAM och 25 mn euro för NLP (1 168 mn euro vid utgången av 2023). Detta motsvarade en minskning med 39 procent för utlåning och en minskning med 37 procent för investeringar jämfört med 2023. Den egna verksamheten För att nå målet om nettonollutsläpp har Nordea också satt upp mål om utsläppsminskningar för den egna verk- samheten och leverantörskedjan. Dessa mål ska uppnås med hjälp av åtta fastställda åtgärder som ska begränsa utsläppen av växthusgaser från den egna verksamheten och leverantörskedjan i de länder där banken har sin huvudsakliga verksamhet. Åtgärderna beskrivs närmare i ”Åtgärder och resurser med avseende på klimat- förändrings policyer”på sidan 148. Under 2024 kvantifierades fyra av de åtta åtgärderna för att fastställa deras inverkan som drivkrafter för utfas- ning av fossila bränslen. Dessa är effektiva flygresor, policy för endast eldrivna tjänstebilar, papperslös verksamhet och effektiv energiförbrukning i byggnader. Drivkrafterna visar att Nordea minskade koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med 53 procent från 2019 till 2024. Banken har gjort prognoser för dessa samlade utsläpp mot år 2030 och 2050, och mål om att minska dem har satts upp för att hantera riskerna. Nordea har också gjort ett åta- gande om stegvisa utsläppsupptag från krediter av hög kvalitet i fråga om de samlade utsläpp som oundvikligen fortfarande kommer att uppstå under omställningen för att minska utsläppen med 90–95 procent och nå nettonollutsläpp. Ytterligare beaktanden i omställningsplanen Sammantaget utgör bankens mål, policyer och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser Nordeas omställningsplan för klimatförändringarna. Planering av bankernas klimatomställning är ett område under utveckling, där standarder, vägledning och bästa praxis har tagits fram först på senare tid. Under 2023 och 2024 genomförde Nordea en jämförande analys av sin nuvarande omställningsplan i förhållande till tre befintliga ramverk: Integrity Matters-rekommendationerna från FN:s expertgrupp för icke-statliga företags nettonollåtaganden, Financial Institution Net Zero Transition Plans rekommen- dationer från Glasgow Financial Alliance for Net Zero (GFANZ) och Net Zero Standard for Banks rekommenda- tioner från Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) och Transition Pathway Initiative Global Climate Transition Centre (TPI Centre). Som ett resultat av detta följer Nordea kontinuerligt upp sin omställningsplan i fråga om mognad, och kommer att åtgärda de flesta väsentliga brister som upptäcks under 2025 för att på så sätt stärka sin omställningsplanering. För att säkerställa en lyckad omställning har Nordea infört hållbarhetsspecifika KPI:er (resultatindikatorer) i sina program för rörlig ersättning. Mer information finns under ”Allmän information” på sidan 86. Till följd av Nordeas affärsmodell som finansinstitut, sker den största påverkan på klimatförändringarna via bankens utlånings- och investeringsportföljer. Därför rap- porterar Nordea motparternas kapitalutgifter och driftsut- gifter enligt EU:s taxonomi. Bankens kapitalutgifter och driftsutgifter (rörelsekostnader) för att hantera klimatför- ändringar i Nordeas portföljutsläpp (dvs. finansierade utsläpp) används främst till att bygga upp personalstyr- kan, skaffa utsläppsdata och utveckla berörda datasystem. Utgifterna som avser åtgärder för att hantera klimatför- ändringar i Nordeas portfölj är större än de som avsatts för åtgärder i den egna verksamheten. I fråga om åtgärder för att minska den egna verksamhetens avtryck, är det utveckling av investeringar i energieffektivitet och uppfölj- ning av utsläpp som kostar mest. Enligt EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet, i enlighet med de uteslutningskriterier som anges i artiklarna 12.1 d–g och 12.2 i kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om refe- rensvärden för klimatomställning), överskrider Nordea inte gränsvärdena för omsättning och skadar inte avsevärt något av miljömålen i taxonomiförordningen. Nordea har således inte uteslutits från EU-referensvärden för anpass- ning till Parisavtalet. Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Nordeas policyer ger vägledning om bästa praxis och anpassning till de internationella konventioner och stan- darder som banken uppmuntrar och förväntar sig att intressenter, kunder och portföljbolag följer. Sammantaget har Nordea 15 klimatpolicyer som omfat- tar Nordeakoncernens verksamhet och Nordeas värde- kedja i fråga om investeringar, rådgivning, utlåning och inköp. Dessa policyer syftar till att hantera klimatrelate- rade risker och negativa inverkningar samt öka de positiva inverkningarna och möjligheterna. Koncernens policyer och riktlinjer som beskrivs i tabellerna nedan finns på Nordeas webbplats. Nordeas klimatpolicyer ska vara i linje med internatio- nella standarder och initiativ såsom FN:s Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), Parisavtalet, FN:s Global Compact, Task Force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD), Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), Principerna för ansvarsfull bankverk- samhet (PRB), Glasgow Financial Alliance for Net Zero, Ekvatorprinciperna, FN:s Net-Zero Banking Alliance samt Net-Zero Asset Owner Alliance. Dessutom strävar Nordea efter att följa EU:s miljöpolitiska mål om en klimatneutral ekonomi till 2050 och EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Nordeas branschriktlinjer överensstäm- mer också med initiativen för olika branscher. Nordea Årsredovisning 2024 145 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Policyer Innehåll Koncernpolicy Nordeas hållbarhetspolicy Policyn beskriver principerna för hur Nordea säkerställer långsiktig hållbarhet i sin verksamhet och den stärker därmed de långsiktiga kundrelationerna och hjälper Nordea att bidra till ett gemensamt bästa. Policyn beskriver hur hållbarhet hanteras i Nordea, bland annat väsentliga inverkningar, risker och möjligheter gällande begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Policyn beskriver roller och ansvarsområden för hållbarhetsstyrningen och breda åtaganden gällande Nordeas finansiering, investeringar och rådgivning. Nordeas hållbarhetspolicy är en kopia av Group Board Directive on Sustainability (koncerndirektivet om hållbarhet) och det är styrelsen som ansvarar för policyn. Koncernchefen ansvarar för att policyn följs och ska säkerställa att varje affärsområdeschef eller koncernfunktionschef ser till att berörda medarbetare inom deras respektive ansvarsområden känner till och följer policyn. Nordeakoncernens ställningstagande om klimat- förändringar I ställningstagandet beskrivs omfattningen av och principerna för Nordeas klimatagenda. Det tar hänsyn till Nordeas verksamhet, som innebär att investeringar, krediter och inköp kan få konsekvenser både lokalt och globalt. Ställningstagandet innehåller också en förteckning över Nordeas övergripande ställningstaganden och åtaganden på koncernnivå, bland annat åtaganden om att göra det möjligt för Nordeas kunder att finansiera projekt för hållbara och förnybara energikällor och energieffektivitet samt åtaganden om att avstå från att delta i lobbyverksamhet eller påverkansarbete som syftar till att försvaga klimatpolitiken. Group Sustainability ansvarar för att införa Nordeakoncernens ställningstagande om klimatförändringar. Nordeas uppförandekod för leverantörer Policyn beskriver Nordeas förväntningar på leverantörer och ålägger dem att följa Nordeas standarder och hela tiden samarbeta med Nordea för att åstadkomma förbättringar som kan ha en betydande inverkan och begränsa riskerna. Enligt policyn förväntas stora leverantörer förbinda sig att uppnå ”nettonollutsläpp senast till 2050” och ha vetenskapligt baserade klimatomställningsplaner senast 2028. Policyn följer också FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Styrelsen ansvarar för policyn och chefen för Group Procurement ansvarar för att den följs. Policyer Innehåll Branschriktlinjer på koncernnivå Styrelsen har beslutat att Nordea måste ha tematiska riktlinjer och branschriktlinjer som stöd för strategin och koncernchefen ansvarar för att säkerställa att dessa följs i affärsområdena och koncernfunktionerna. Group Sustainability ansvarar för att formulera och uppdatera branschriktlinjerna. De godkänns av Nordeas hållbarhets- och etikkommittén (SEC) och delas med koncernledningen och styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté (BOSC). Branschriktlinjer för fossila bränslen Riktlinjerna omfattar några av de sektorer som medför störst klimatpåverkan och klimatrisk för Nordea. De gäller för Nordeas utlånings- och investeringsverksamhet, kreditförmedling och inköp och ska tillämpas på företag där Nordeas kreditexponering överstiger 1 mn euro. Riktlinjerna omfattar olje-, gas- och offshorebolag samt gruvbolag verksamma inom prospektering, utvinning eller produktion av kol, torv, olja och gas. Här ingår även företag med olje- och gasledningar samt kraftvärmeproduktion med termiskt kol. De sammanfattar Nordeakoncernens ställningstaganden gällande dessa branscher samt särskilda investerings- och finansieringskriterier och uteslutna verksamheter för delsektorerna prospektering och produktion av olja och gas, termiskt kol, energitorv, okonventionell olje- och gasutvinning samt borrning i Arktis. Branschriktlinjer för sjöfartssektorn Riktlinjerna gäller för alla företag i sjöfartssektorn, inklusive varvsindustri och sjötransport, som är den sektor som medför störst klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter för Nordea. De gäller för Nordeas finansieringsverksamhet och ska tillämpas på företag där Nordeas kreditexponering överstiger 1 mn euro. Nordea förväntar sig att kunder och portföljbolag erkänner IPCC:s vetenskapligt baserade konsensus om hur mänsklig verksamhet påverkar klimatförändringarna och förbinder sig att uppfylla målen i Parisavtalet. Riktlinjerna följer också Poseidon-principerna (PP) och Responsible Ship Recycling Standard (RSRS). Branschriktlinjer för jordbruk och vattenbruk Riktlinjerna omfattar vegetabilie- och animalieproduktion, vattenbruk och fiske samt livsmedelsproduktion. Nordea förväntar sig att kunder och portföljbolag erkänner IPCC:s vetenskapligt baserade konsensus om hur mänsklig verksamhet påverkar klimatförändringarna och förbinder sig att uppfylla målen i Parisavtalet. Branschriktlinjer för gruvindustrin Riktlinjerna gäller för Nordeas inköps-, investerings- och finansieringsverksamhet och ska tillämpas på gruvföretag där Nordeas kreditexponeringar överstiger 1 mn euro. Nordea förväntar sig att företag i gruvsektorn lever upp till internationellt erkända och ofta tillämpade normer och standarder på de områden och i de länder där de har verksamhet. Branschriktlinjer för fastighetssektorn Riktlinjerna ger vägledning om bästa praxis och om de internationella konventioner och standarder som Nordea uppmuntrar och förväntar sig att företag ska följa. Företag verksamma i fastighetssektorn ska investera i och arbeta för att utveckla hållbara byggnader. Branschriktlinjer för skogsbruk och skogsindustri Riktlinjerna anger Nordeas förväntningar om att företag i skogsindustrin ska investera i och arbeta för ett hållbart skogsbruk och alla branscher ska arbeta för att förhindra avskogning. Nordea förväntar sig också att kunder och portföljbolag uppfyller höga krav på hållbar förvaltning av skogstillgångar och att de tar hänsyn till och minskar miljöpåverkan från de produkter och tjänster som produceras under hela deras livscykel. Nordea Årsredovisning 2024 146 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Policyer Innehåll Policy på dotterföretagsnivå Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar Policyn beskriver det ramverk som styr hur Nordea Asset Management (NAM) arbetar med ansvarsfulla investeringar och åtagandet om att anpassa sina investeringsstrategier till målen i Parisavtalet. Den beskriver NAM:s strategi för aktivt ägande, med bland annat klimatförändringar som ett prioriterat påverkansområde, samt processerna för eskalering. Policyn innehåller NAM:s förväntningar på portföljbolagen när det gäller begränsning av klimatförändringarna, förväntningar som går utöver internationella normer och konventioner. Förutom att begränsa klimatförändringarna förväntas företag som är exponerade för klimatrisker också redovisa hur deras långsiktiga affärsstrategi och lönsamhet kommer att påverkas av en annorlunda fysisk miljö till följd av klimatförändringarna. NAM Holdings styrelse ansvarar för ESG-relaterade policyer, enligt beskrivningen i NAM:s Board Directive on ESG Governance. NAM Holding:s verkställande direktör ansvarar för införandet av policyn. NAM har två kommittéer med ESG- fokus och specifika ansvarsområden. Det är Responsible Investment Committee, som beslutar om och följer upp uteslutningar och påverkansarbete på företagsnivå, och ESG Committee, som säkerställer styrningen av NAM:s metoder och principer för ESG. ESG Committee ansvarar för innehållet i policyn och att den följs. ESG Operational Forum säkerställer anpassning och samordning kring ESG-frågor i NAM:s värdekedja. Nordea Asset Managements policy för fossila bränslen Policyn anger riktlinjer för uteslutning av fossilbolag som inte uppvisar en omställning i linje med målen i Parisavtalet. Policyn gäller för artikel 8- och 9-fonder, med mycket få undantag. NAM Holdings styrelse ansvarar för ESG-relaterade policyer, enligt beskrivningen i NAM:s Board Directive on ESG Governance. NAM Holding:s verkställande direktör ansvarar för införandet av Nordea Asset Managements policy för fossila bränslen. Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter Policyn utgör grunden för kraven på ansvarsfulla investeringar i Nordeas rådgivningsutbud. Den speglar Nordeas tematiska riktlinjer (bland annat klimat) och branschriktlinjer för produkter i Nordeas utbud. För kunder med hållbarhetspreferenser har Nordea placeringsprodukter med utökade hållbarhetskriterier. Policyn förklarar Nordeas ESG- hållning när det gäller klimatåtaganden och beskriver Nordeas krav att strategiska partners för rådgivningsprodukter ska förbinda sig att ha nettonollutsläpp i sina investeringsportföljer till 2050 (senast) och att upprätta en omställningsplan med tydliga mål. Även Nordeas produktspecifika ställningstaganden i klimatfrågor ingår. Policyn togs fram av Sustainable Investments-teamet i Investment Centre och godkändes av Investment Centre Product Committee (ICPC) i Asset & Wealth Management. Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar Policyn styr hur hållbarhet införlivas i NLP:s försäkrings- och pensionsbaserade investeringsprodukter genom de beslut NLP fattar om i vilka internt eller externt förvaltade instrument investeringar ska göras. Den kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Policyn godkänns av Nordea Life Holdings (NLH) styrelse och styrelserna för NLP-företagen i respektive land. De verkställande direktörerna för dessa NLP-företag ansvarar för införandet av policyn. ESG-rapporter skickas varje kvartal till Nordea Life & Pensions hållbarhetskommitté, NLH:s styrelse, styrelserna för Nordea Life & Pension i respektive land, Life Executive Management Group och till kapitalförvaltningsorganisationen. Dessa rapporter innehåller bland annat information om ESG-resultat, exponering mot klimatrisker, status i förhållande till mål samt påverkansaktiviteter. Nordea Life & Pensions policy för påverkansarbete Policyn beskriver hur NLP arbetar med aktivt ägande som långsiktig investerare. Policyn godkänns av NLH:s styrelse och styrelserna för NLP-företagen i respektive land. De verkställande direktörerna för dessa NLP-företag ansvarar för införandet av policyn. Nordea Life & Pensions klimat- förändringspolicy Policyn beskriver hur NLP arbetar med klimatförändringar, dess förväntningar på portföljbolagen och hur dessa införlivas i investeringsprocessen. Policyn godkänns av NLH:s styrelse och styrelserna för NLP-företagen i respektive land. De verkställande direktörerna för dessa NLP-företag ansvarar för införandet av policyn. Uteslutningspolicyer Nordeas policyer är i första hand inriktade på begränsning av klimatförändringar. Anpassning till klimatförändringar är ett prioriterat område vid hantering av fysiska risker och förväntas framöver utgöra en väsentlig del av Nordeas policyer. Nuvarande policyer innehåller också regler om att utesluta sektorer med störst klimatpåverkan från finansie- rings- och investeringsverksamheten. Dessa är kol, torv, okonventionell olje- och gasutvinning samt arktisk borrning. Portfölj Innehåll Kol Finansiering Nordea varken finansierar eller refinansierar företag med expansionsplaner för termiskt kol eller ny verksamhet i förbere- delsefasen för termiskt kol. Nordea har inte längre någon utlåning till företag inom brytning av termiskt kol och har uteslu- tit företag som producerar mer än 10 miljoner ton termiskt kol per år. Nordea har uteslutit företag där andelen termiskt kol i kraftproduktionen överstiger 25 procent och kraftkapaciteten för termiskt kol överstiger 10 GW. Banken kräver att befint- liga lånekunder med termiskt kol i sin kraftproduktion eller gruvdrift planerar att upphöra med sådan verksamhet senast 2030 för industriländer, med fullständig utfasning globalt senast till 2040. Nordea erbjuder inte projektfinansiering för brytning av termiskt kol, nya kraftverk som använder termiskt kol eller byggnation av infrastruktur för transport av term- iskt kol. Nordea erbjuder inte finansiering till nya eller befintliga kunder som aktivt ägnar sig åt bergstoppsbrytning. NLP NLP investerar inte i, och erbjuder inte finansiering till, företag med omfattande och långvarig verksamhet inom kolbryt- ning, och här tillämpas gränsvärden som innebär att högst 5 procent av omsättningen får komma från termiskt kol och högst 30 procent av omsättningen får komma från samtliga former av kol tillsammans (inklusive kolbrytning för stålpro- duktion). Företag i de konventionella sektorerna för kolbrytning och kraftproduktion måste ha en trovärdig omställnings- plan anpassad till en temperaturökning på högst 2 °C för att NLP ska investera. Minimikravet är att dessa planer ska inne- hålla långsiktiga och kortsiktiga mål för utsläppsminskningar (inklusive scope 3 i förekommande fall). NAM NAM utesluter företag med omfattande och långvarig verksamhet inom kolbrytning, och här tillämpas gränsvärden som innebär att högst 5 procent av omsättningen får komma från termiskt kol och högst 30 procent av omsättningen får komma från samtliga former av kol tillsammans (inklusive kolbrytning för stålproduktion) 1 . NAM utesluter företag som har en årlig produktion av termiskt kol på mer än 50 miljoner ton och som inte har åtagit sig att fasa ut sitt kol 2 . För koleldad kraftproduktion utesluter NAM dessutom: • Elbolag utan åtagande om att fasa ut kol senast till 2040 (gränsvärde på 35 procent av omsättningen för utvecklade ekonomier, 50 procent för övriga). • Företag med expansionsplaner för kolkraft om den befintliga omsättningen från kolkraft överstiger 10 procent eller om kolkapaciteten överstiger 5 GW. • Företag med expansionsplaner för kol som överstiger 1 GW. Torv Finansiering Nordea kräver att befintliga lånekunder som använder energitorv för kraft- eller värmeproduktion eller brytning av energi- torv förbinder sig att upphöra med energitorv senast 2025. NLP – NAM – Nordea Årsredovisning 2024 147 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Portfölj Innehåll Okonventionell olje- och gasutvinning Finansiering Nordea erbjuder eller förmedlar inte projektfinansiering för utökad verksamhet inom prospektering och produktion av okonventionell olja och gas. NLP NLP investerar inte i, och erbjuder inte finansiering till, företag med verksamhet inom okonventionell utvinning av fossila bränslen från oljesand, skifferolja eller skiffergas. NAM NAM utesluter företag med verksamhet inom produktion av fossila bränslen från oljesand (gränsvärde på 5 procent av omsättningen) eller borrning i Arktis Utöver den koncernomfattande uteslutningslistan omfattas en stor del av NAM:s kapitalförvaltning av riktlinjer för fossila bränslen för anpassning till Parisavtalet (PAFF). Riktlinjerna utesluter företag med verksamhet inom okonventionell produktion av fossila bränslen och företag inom konventionell produktion, distribu- tion och tjänsteverksamhet, om dessa inte har en uttalad strategi att anpassa sina utsläpp till målen i Parisavtalet. Borrning i Arktis Finansiering Nordea erbjuder eller förmedlar inte projektfinansiering för utökad verksamhet inom prospektering och produktion från borrning i Arktis (dvs. norr om den sydligaste utbredningen av vinterhavsis). NLP NLP investerar inte i, och erbjuder inte finansiering till, företag med verksamhet inom okonventionell utvinning av fossila bränslen genom borrning i Arktis. NAM NAM investerar inte i, och erbjuder inte finansiering till, företag med verksamhet inom okonventionell utvinning av fossila bränslen genom borrning i Arktis. Ytterligare överväganden Finansiering Uteslutning till följd av klimatrelaterad påverkan och risk beskrivs i Nordeas branschriktlinjer för fossila bränslen och branschriktlinjerna för gruvindustrin. Lånekunder informeras om policyerna som en del av kundsamtalet. NLP Företag i de konventionella sektorerna för olje- och gasutvinning, kolbrytning och kraftproduktion måste ha en trovärdig omställningsplan anpassad till en temperaturökning på högst 2 °C för att NPL ska investera. NAM Underlagen för uteslutning till följd av klimatrelaterad påverkan och risk uppdateras löpande i berörda policyer, bland annat Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar och Nordea Asset Managements policy för fossila bränslen. NAM investerar inte i företag med verksamhet inom utvinning av fossila bränslen genom borrning i Arktis. 1) Gränsvärdet för metallurgiskt kol är högre, eftersom det för närvarande inte finns några allmänt tillgängliga alternativ. NAM har dock valt att använda ett gränsvärde och räknar med att justera ned detta i takt med att alternativ teknik blir tillgänglig, t.ex. inom stålproduktion. 2) Ett åtagande om att fasa ut kol omfattar ett offentligt åtagande om att upphöra med produktion av termiskt kol eller koleldad kraftproduktion senast till 2040. Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Under 2024 vidtog Nordea åtgärder i hela sin verksamhet med avseende på färdplanen för att bli en bank med net- tonollutsläpp. Nordeas policyramverk ger vägledning om prioriterade områden så att kapital kan fördelas utifrån behov. Policyerna införs genom åtgärder som ska begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa inverkningarna och samtidigt öka möjligheterna. Dessa åtgärder kräver betydande insatser och samord- ning från Nordeas sida tillsammans med kunder och sam- hälle. Nordea samarbetar med andra banker, civilsamhället och den offentliga sektorn kring klimatåtgärder och bidrar till omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig real- ekonomi. Nordea fortsätter att vara aktiv i det internatio- nella arbetet med att höja ambitionsnivån och standardi- sera redovisningen av växthusgasutsläpp, sätta mål som stödjer detta och bidra till omställningen i finanssektorn. Nordea är medlem i Net-Zero Banking Alliance (NZBA), Net-Zero Asset Owner Alliance (NZAOA) och Net Zero Asset Managers (NZAM). Syftet är att ta fram gemen- samma riktlinjer och arbeta med likasinnade på vägen mot nettonollutsläpp i realekonomin och i Nordeas portföljer. Glasgow Financial Alliance for Net Zero rekommende- rar finansiella aktörer att ge återkoppling till och stötta sina kunder och portföljbolag samt uppmana till strategier och planer för omställning till nettonollutsläpp. Det ligger även i Nordeas intresse att kunderna har en successiv och förutsägbar omställning som Nordea kan bidra till. Nordea har sedan 2020 haft en aktiv roll i Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF), dels som styrel- seledamot, dels som medlem av PCAF Core Team och PCAF Nordic. Syftet är att bidra till utvecklingen av nya metoder och standarder för redovisning av växthusgasut- släpp inom finanssektorn. Vidare anser Nordea att medarbetare med kundkontakt och medarbetare inom inköp är viktiga i arbetet med att införa klimatåtgärder. Banken håller regelbundna interna kurser om exempelvis omställningsplaner för nettonollut- släpp, hållbar finansiering, ESG-data och EU:s taxonomi. Dessa bygger upp intern kompetens och en kultur som stödjer kundernas omställning. Arbetet kring policyer och påverkansarbete har resulte- rat i olika åtgärder med avseende på utlåning, investe- ringar och den egna verksamheten. Utlåningsportföljen För utlåningsportföljen har Nordea införlivat mål för finan- sierade utsläpp i regionala klimatpolicyramverk och omställningsplaner på kundnivå i den finansiella plane- ringen för att säkerställa att utlåningsportföljen fortsätter att utvecklas mot målen för 2030 och 2050. Analyser av utsläpp och klimatrisk i portföljen har gjorts för flera områden för att få en bättre bild av portföljens avtryck. Detta har lett till åtgärder för att minska risken och styra balansräkningen i rätt riktning. Mellan 2019 och 2024 minskade de finansierade utsläppen från utlåningsportföl- jen med 36 procent, huvudsakligen till följd av specifika åtgärder, såsom minskade volymer i sektorerna sjöfart och olja och gas samt avveckling av verksamhet mot offshoresektorn. Nordea har identifierat sektorer som är känsliga för kli- mat- och miljörelaterade risker, analyserat sektorerna och fastställt riktlinjer och sektormål för huvuddelen av dem. Nordeas åtgärder för att uppnå sektormålen beskrivs när- mare i ”Sektoranalys och sektormål för utlåningsportföl- jen” på sidorna 155–160. Kommersiella fastigheter, vattenbruk och fiske har också identifierats som sektorer med hög klimatrisk. Kommersiella fastigheter Under de senaste åren har Nordea gjort en grundlig ana- lys av klimatrelaterade risker och möjligheter i sektorn kommersiella fastigheter (exklusive byggprojekt). Även om kommersiella fastigheter är en portfölj med relativt låga utsläpp för Nordea, motsvarande cirka 3 procent av de finansierade utsläppen 2024, så är kundbasen fördelad mellan de nordiska länderna och på olika tillgångsslag. Utsläppsnivåerna är i hög grad beroende av landets energikällor, som skiljer sig kraftigt åt i Norden: Norge för- litar sig i huvudsak på vattenkraft, Sverige på vatten- och kärnkraft medan Danmarks och Finlands elproduktion är en blandning av fossila och fossilfria energikällor. Där energikällorna huvudsakligen är fossilfria, är energieffekti- vitet ett mer relevant mått än utsläpp av växthusgaser. Nordea Årsredovisning 2024 148 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. För att stärka riskhanteringen följer Nordea upp utveck- lingen av finansierade utsläpp i förhållande till relevanta externa referensvärden och förväntar sig att stora kommer- siella fastighetsbolag tar fram planer för klimatomställ- ningen. Detta bidrar till att ställa om utlåningen till mer energieffektiva tillgångar med låga koldioxidutsläpp. Dessutom stöttar Nordea kunderna i deras gröna omställ- ning genom att finansiera energirenovering och förnybar elproduktion som sänker byggnadernas energiförbrukning och utsläpp. Vattenbruk och fiske Sektorerna vattenbruk och fiske är båda viktiga för norsk ekonomi. Kunderna inom vattenbruk utgörs huvudsakligen av stora norska företag med diversifierad verksamhet genom vertikal integration i värdekedjan för fiskodling. Dessa företag har fastställt ambitiösa mål för utsläpps- minskningar på medellång sikt. Nordeas kunder inom fiske utgörs främst av oceangående fartyg som fångar vildle- vande fisk. Huvuddelen av dessa kunder offentliggör inte sina utsläpp och har inga mål för utsläppsminskningar. Arbetet med att minska utsläppen hos fartyg är beroende av en övergång till alternativa bränslen, integrering av ny teknik, upprustning av befintliga fartyg och nybyggnation av fartyg enligt den nyaste hållbara tekniken. Under 2024 samlade Nordea in data om utsläpp av växthusgaser från de största kunderna inom fiske och vat- tenbruk och bedömde, där detta var möjligt, deras kli- matomställningsplaner med hjälp av Nordeas egna mog- nadstrappa för klimatomställningsplaner. Nordea fokuserar på att utveckla produkter och lös- ningar som både bidrar till omställningen och gör det möj- ligt att påverka i positiv riktning (genom att finansiera håll- bara verksamheter) och samtidigt minska de negativa inverkningarna (genom att finansiera omställningen från verksamheter med höga koldioxidutsläpp). Genom en nära dialog uppmuntrar Nordea sina kunder att vidareutveckla och stärka sina omställningsplaner och erbjuder samtidigt finansiering för den här omställningen. Därför har Nordea tagit fram produkter och tjänster såsom hållbarhetslänkad grön finansiering och andra produkter med ESG-fokus. Att integrera bedömning av klimatrisk i kredit- och investeringsprocesserna är avgörande för att identifiera och hantera risker i Nordeas portfölj. Till detta arbete hör att fortlöpande uppdatera Nordeas branschriktlinjer, branschspecifika riktlinjer för kreditgivning och policy för ansvarsfulla investeringar. Investeringsportföljen När det gäller investeringsportföljen har Nordea arbetat aktivt med att anpassa investeringsstrategierna till målen i Parisavtalet. NAM var med och tog fram Net Zero Investment Framework tillsammans med andra medlem- mar av Institutional Investor Group on Climate Change (IIGCC) och hörde till de första som undertecknade NZAM-initiativet. NAM har konsekvent fört dialoger med de företag som står för de största utsläppen om att de ska anpassa sin verksamhet till målen i Parisavtalet. Genom Oil and Gas Methane Partnership (OGMP) 2.0 har NAM samarbetat med utvalda partners och kunder om rappor- tering och begränsning av metanutsläpp. Under 2024 skärpte NAM sin policy för ansvarsfulla investeringar med avseende på kolverksamhet, bland annat genom skärpta restriktioner för investering i kolbryt- ning, utbyggnad av kolkraft och produktion utan åtagande om utfasning, med hänsyn till både andel av omsättningen och absoluta volymer. Vid utgången av 2024 hade 81 procent av de 200 företa- gen med störst utsläpp antingen anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller blivit föremål för aktivt påverkansar- bete kring anpassning. NAM förde under året dialoger med 65 företag om metan och 5 företag anslöt sig till OGMP 2.0. NAM röstade också för 127 klimat- och aktie- ägarförslag (69 procent). NAM kommer att fortsätta sitt arbete med att upp- muntra portföljbolagen att anpassa sin verksamhet till Parisavtalet, förbättra det befintliga utbudet av klimatrela- terade verktyg och lansera fler placeringsprodukter med klimathänsyn. Nordea Life & Pension (NLP) var en av initiativtagarna till FN-ledda NZAOA. För att minska klimatriskerna har NLP sålt innehav i olje- och gasbolag (prospektering och produktion) som saknar en trovärdig omställningsplan eller är verksamma inom okonventionell olja och gas. Vidare har NLP infört stränga restriktioner för investe- ringar med koppling till brytning av termiskt och metallur- giskt kol. NLP:s utvalda externa kapitalförvaltare måste visa att de kan ta hänsyn till risker och möjligheter kopp- lade till klimatrelaterade omställningsrisker och fysiska risker när de gör sina investeringsanalyser och fattar sina beslut. Vid utgången av 2024 hade alla utvalda externa förvaltare av likvida fonder åtagit sig att ställa om sitt för- valtade kapital till nettonollutsläpp senast 2050. Även allt fler av NLP:s förvaltare av illikvida tillgångar hade gjort samma åtagande vid årets slut. Under 2024 vidareutveck- lade NLP sin strategi för de kommande åren kring klimat- förändringar och fastställde mål för 2030. Den egna verksamheten Nordea har också som mål att minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50 procent fram till 2030, jämfört med basåret 2019. Arbetet utgår från försiktighetsprincipen och omfattar de länder där Nordea har sin huvudsakliga verksamhet: Danmark, Estland, Finland, Norge, Polen och Sverige. Några av de viktigaste åtgärderna beskrivs nedan. Minska växthusgasutsläppen från flygresor Nordea har fortsatt att hantera nivån på utsläppen från flygresor genom månatlig rapportering till ledare, inklu- sive högsta ledningen, och interna kampanjer för att lyfta fram resepolicyn som anger att resor främst ska avse kundrelaterade aktiviteter, att det finns virtuella mötesal- ternativ och att resor med tåg ska väljas när detta är möj- ligt. Nordeas reseöversikt hjälper ledningen att följa upp på enhetsnivå, vilket har lett till olika åtgärder för minskat resande i affärsområdena och koncernfunktionerna. Under året började Nordea titta närmare på hållbart flygbränsle. Detta arbete fortsätter under 2025. Förbättra energieffektiviteten på huvudkontoren Nordea har bytt ut 40 procent av armaturerna på huvud- kontoren i Norden till LED-armaturer. Bytena till LED- armaturer fortsätter under 2025, tillsammans med byte av ventilationssystem och optimering av styrsystem för byggnader. Papperslös verksamhet och färre fysiska brev Nordea har systematiskt fortsatt att ersätta fysiska brev med digitala kanaler för att öka kundnöjdheten, stödja Nordeas hållbarhetsmål och förbättra kostnadseffektivite- ten. Under 2024 gjordes extraordinära utskick till Nordeas kunder, vilket innebar att antalet fysiska brev ökade. Utskicken gjordes för att uppfylla myndighetskrav och se till att viktig information om uppdaterade tjänster nådde alla kunder i Nordea. Nordea gör alltid en försiktig bedöm- ning innan fysiska brev skickas. Ambitionen att minska antalet fysiska brev ligger fast. Minska utsläppen från Nordeas tjänstebilar Tjänstebilspolicyn har uppdaterats för att stödja Nordeas miljöansvar och hållbarhetsmål. Koncernledningen (GLT) och deras direktrapporterande (GLT-1) kan endast välja elfordon (EV) med nollutsläpp av koldioxid. Nuvarande leasingavtal kommer att fasas ut och ersättas av leasing- avtal för helt eldrivna tjänstebilar fram till juni 2029. För övriga tjänstebilar kommer Nordea att ersätta eller säga upp avtalen vid leasingperiodens slut för att påskynda bil- parkens omvandling till eldrivna fordon. Anpassning av leverantörskedjan till målet om nettonollutsläpp För att uppnå målet för leverantörskedjan har Nordea kon- taktat leverantörer i sektorer där inköpen är stora eller kli- matrisken hög för att säkerställa att de har relevanta pla- ner. Under 2024 inleddes förberedelserna för en automati- serad lösning för att bedöma planer och följa upp så att Nordea kan rikta in sig på de insatser som har störst effekt. Nordea förväntar sig att alla stora leverantörer förbinder sig att uppnå ”nettonollutsläpp senast till 2050” och ha vetenskapligt baserade klimatomställningsplaner till 2028. Minska avfallet från verksamheten Alla restauranger och kaféer på huvudkontoren som drivs av ISS ska vara Svanenmärkta vid utgången av 2025. Certifieringen inleddes i slutet av 2024. En del av certifie- ringen handlar om att arbeta strukturerat med avfalls- sortering, minskning av matsvinn och utfasning av engångsartiklar. Nordea Årsredovisning 2024 149 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Begränsa vattenuttaget på huvudkontoren Kraven för Svanenmärkningen innebär bland annat insat- ser för att minska vattenuttaget i köken. Certifieringen av alla restauranger och kaféer som drivs av ISS för anställda på huvudkontoren bidrar ytterligare till Nordeas begräns- ning av vattenuttaget. Rationalisera teknisk utrustning Under 2024 lanserade Technology, i samarbete med DEE- teamet (Digital Employee Experience), initiativet ”Wireless First” som syftar till att minska energiförbrukningen och kostnaderna genom att ta bort nätverksswitchar på Nordeas huvudkontor. Arbetet med att ersätta gamla switchar fortsätter under 2025 i alla berörda länder. Äldre switchar ersätts dessutom med mer energieffektiva modeller. Hittills har 169 switchar tagits bort i Danmark och Sverige, medan 243 har bytts ut. Den beräknade besparingen är cirka 30 ton koldioxidekvivalenter och 193 000 kWh energi. Ovan nämnda åtgärder för att begränsa klimatföränd- ringarna är kopplade till Nordeas drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten. Information om de kvantifierade drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen finns i nästa avsnitt. Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Nordeas affärsmål är att uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan för utsläpp i scope 1, 2 och 3 senast till utgången av 2050. Som stöd för detta långsiktiga åtagande och för att anpassa Nordeas verksamhet till målen i Parisavtalet har Nordea satt upp mål för utsläppsminskningar till 2030 i både utlånings- och investeringsportföljen. Dessa mål fastställdes med hjälp av scenarier och utsläppsbanor för- enliga med den långsiktiga utvecklingen för begränsning av den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet. Det rör sig om normativa scenarier som beskriver vad som krävs för att bromsa uppvärmningen på en viss nivå genom att använda en rad socioekonomiska och tekniska antagan- den i olika sektorer i ekonomin. Målen ska hjälpa Nordea att minska omställningsrisken i portföljerna och påskynda utfasningen av fossila bränslen i ekonomin. Samtidigt finns det strategiska risker med att fasa ut fossila bränslen alltför snabbt från Nordeas portföljer om inte utfasningen i ekonomin i stort sker i samma takt. Nordea förbättrar och vidareutvecklar sin övervakning av dessa risker och beroendeförhållanden. Istället för att sätta upp ett specifikt bruttomål för scope 1, scope 2 och scope 3 har Nordea infört särskilda mätbara, tidsbundna och resultatorienterade mål för sin egen verk- samhet och leverantörskedjan, liksom för relevanta utlå- nings- och investeringsportföljer. Målen för utlånings- och investeringsportföljerna har fastställts i enlighet med Nordeas frivilliga åtaganden. Som finansinstitut är Nordeas största utmaning – och det område som har störst påverkan – scope 3-utsläpp från investerings- och utlåningsportföljerna, så kallade finansierade utsläpp. Dessa svarade 2024 för 99,9 procent av Nordeas redovisade utsläpp av växthusgaser. Tabellen på sidan 162 visar totala utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3 för 2024. Dessutom har varje affärsområde fastställt egna klimat- mål och åtgärder för 2024–2025 och 2030 som kontinuer- ligt följs upp och rapporteras. Mer information om affärs- områdenas klimatmål finns i tabellerna nedan. För att skapa förutsättningar att nå målet för utlå- ningsportföljen, nämligen att minska koldioxidutsläppen med 40–50 procent till 2030, har Nordea gjort fördjupade sektoranalyser av klimatrisken och satt upp sektorspeci- fika mål för att anpassa sig till regionala sektorplaner och vetenskapligt grundade utsläppsbanor. Processen och till- hörande mål beskrivs mer i detalj i ”Sektoranalys och sek- tormål för utlåningsportföljen” på sidorna 155–160. Flera av Nordeas mål överensstämmer väl med de krav som ställs i den befintliga standarden för finansinstitut som lagts fram av Science Based Targets initiative (SBTi). SBTi arbetar för närvarande med att ta fram en nettonoll- standard för finanssektorn som ska ersätta den befintliga standarden. En möjlig validering av Nordeas klimatmål i enlighet med SBTi kommer att utvärderas när den nya standarden har publicerats. Nordea har identifierat viktiga åtgärder och tittat när- mare på de drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som har bidragit till minskade utsläpp från basåret till 2024. Nordea räknar med att dessa drivkrafter fortsätter att bidra till de utsläppsminskningar som krävs för att nå bankens mål. Diagrammen bredvid de olika målen beskri- ver drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som påver- kar möjligheten att uppnå de fastställda målen. Nordea Årsredovisning 2024 150 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Bankens mål för växthusgasutsläpp i scope 3-kategori 15 Investeringar – utlåningsportföljen Bankens mål för 2025 (relativt) Status Säkerställa att 90 procent av exponeringarna mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk omfattas av omställningsplaner till utgången av 2025 86 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål De sektorer som omfattas av detta mål är de som ursprungligen definierades 2020 som potentiellt sårbara för klimatomställningsrisker och/eller fysiska risker. Information om dessa sektorer finns i tabellen ”Finansierade utsläpp i företagslån” på sidan 164. Detta mål ska bidra till att begränsa de klimatrelaterade riskerna. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan För det här målet definieras en omställningsplan som ett kvantifierbart och tidsbestämt mål att minska utsläppen av växthusgaser, fastställt av en gäldenär eller dess moderföretag. Nordea har samlat in relevanta klimatåtaganden från offentligt tillgängliga hållbarhets- eller årsredovisningar och kompletterat med information direkt från kunderna. Prestation i förhållande till mål 86 procent av exponeringarna mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk omfattades av omställningsplaner vid utgången av 2024. Andelen har baserats på exponeringar vid utgången av 2024 och omställningsplaner redovisade under 2024. Sektormål för 2025 och 2030 Status Sektormål Se sidorna 155–160 Nordeas sektormål omfattar finansierade utsläpp från bostadsfastigheter, motorfordon, sjöfart, jordbruk, kraftproduktion, olja och gas, offshore-verksamhet och gruvdrift. Mer information finns i ”Sektoranalys och sektormål för utlåningsportföljen” på sidorna 155–160. Utlåningsportföljens drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Mål Minska de absoluta finansierade utsläppen från utlåningsportföljen med 40–50 procent mellan 2019 och 2030 0 5 10 15 20 25 23,1 -6,0 MtCO 2 e -3,1 +0,8 +0,7 -1,5 -0,2 14,8 13,9 Basår Förändrad exponering Minskningar hos motparter Andra faktorer Innevarande år Förändrad exponering Andra faktorer Minskningar hos motparter Målår Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning Bankens mål för 2030 (absoluta) Status Minska de finansierade utsläppen från vår utlåningsportfölj med 40–50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019 36 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar finansierade utsläpp från tillgångsslagen företagslån, kommersiella fastigheter, bostadsfastigheter, motorfordon och sjöfart i utlåningsportföljen. Utgångspunkten för det här målet var det tvingande behovet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målperioden, i linje med IPCC:s utsläppsbanor ”under 1,5°C – inget eller lågt överskri- dande” (IPCC SR15), och sammanhänger med policymålen i Nordeas hållbarhetspolicy. Detta mål syftar till att hantera klimatrelaterade risker och negativa inverkningar samt öka de positiva inverkningarna och möjligheterna. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Målet fastställdes med hjälp av en metod med absolut kontraktion (Absolute Contraction Approach, ACA), där absoluta utsläpp från Nordeas utlåningsportfölj jämfördes med två globala referensscenarier för absoluta utsläppsminskningar som krävs i ekonomin. De referensscenarier som valdes när målet fastställdes var scenarierna i IPCC:s specialrapport om ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” och UNEP:s Emissions Gap Report 2019. De valda IPCC-scenarierna anger absoluta minskningar av koldioxidutsläppen med 40–59 procent till 2030 i förhållande till nivån 2010, där utsläppen för 2019 ansågs vara i nivå med eller något högre än 2010. UNEP-FI var involverade i fastställandet av mål genom att sam- mankalla CCCA, och NZBA för arbetet med Guidelines for Climate Target Setting for Banks. Ideella organisationer enga- gerade i initiativet Science Based Targets konsulterades när NZBA tog fram dessa riktlinjer. Målet är kopplat till utlå- ningsportföljens drivkrafter för utfasning av fossila bränslen, som beskrivs nedan. Prestation i förhållande till mål De finansierade utsläppen i utlåningsportföljen minskade med 36 procent till utgången av 2024, i förhållande till basårs- värdet 23,1 MtCO 2 e vid utgången av 2019. En omräkning av basåret (2019) gjordes för att förbättra datakvaliteten. Mer information finns i tabellen ”Specificering av finansierade utsläpp i utlåningsportföljen” på sidan 163. Målet mäts baserat på tCO 2 e. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Utsläppsminskningarna i Nordeas utlåningsportfölj delas in i tre kategorier: förändringar i exponering, minskningar hos motparter och andra faktorer. De två förstnämnda kategorierna betraktas som drivkrafter för utfasning av fossila bränslen, medan andra faktorer avser datakvalitet och tekniska faktorer som inte kan kopplas direkt till några åtgärder. Minskningarna mellan 2019 och 2024 i kategorin förändringar i exponering avser minskade utsläpp till följd av Nordeas uteslutningspolicyer (t.ex. i sektorerna offshore-verksamhet och torvbrytning) och förändringar i portföljsammansättningen över tid. Minskningar hos motparter avser minskade utsläpp hos kunderna i Nordeas utlåningsportfölj. Huvuddelen av dessa minskningar kan hänföras till kunder i kraftproduktionssek- torn. I vissa fall kan Nordea bidra till minskningar hos motparter genom egna åtgärder, t.ex. genom att försöka påverka kunderna, se till att de har omställningsplaner och hjälpa dem att kartlägga utsläppsintensiv produktion i leverantörskedjan. Minskningar i kategorin andra faktorer avser förbättrad datakvalitet för finansierade utsläpp och förändringar i bolagsvärdet (EVIC) för företagen i utlåningsportföljen. På vägen mot utsläppsmålet för 2030 beräknas huvuddelen av minskningarna komma från motparter, vilket minskar utsläppsintensiteten i Nordeas utlåningsportfölj. Drivkraftens inverkan har beräknats med antagandet att de minskade utsläppen i Nordeas utlåningsportfölj följer de nationella och sektorspecifika scenarierna för utsläppsminskningar som använts i uppskattningarna. När det gäller de förväntade utsläppsminsk- ningarna utgör förändringar i exponering den uppskattade nettoeffekten av utlåningsportföljens tillväxt och Nordeas åtgärder för att balansera portföljen. Naturligtvis kommer inflationen att blåsa upp företagens balansräkningar samtidigt som deras faktiska utsläpp eventuellt förblir konstanta, vilket i så fall minskar utsläppsintensiteten. Den här effekten uppskattas och isoleras till andra faktorer. Nordea Årsredovisning 2024 151 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. NLP:s mål för växthusgasutsläpp i scope 3-kategori 15 Investeringar – investeringsportföljen Mål för NLP:s koldioxidavtryck 2024 (relativt) Status Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 25 procent till utgången av 2024, jämfört med 2019 43 % (mål uppnått) Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar koldioxidavtrycket från noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter i Norge, Sverige och Finland. Detta mål är kopplat till policymålen i Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar, som kom- pletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Detta mål ska bidra till att begränsa de klimat- relaterade riskerna och negativa inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp från portföljbolagens verksamhet. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Målet fastställdes i enlighet med den andra upplagan av Net Zero Asset Owner Alliances (NZAOA:s) protokoll för fast- ställande av mål, som gavs ut under 2021 och ställde krav på medlemmarna utifrån IPCC:s SR15 ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande”. Två ideella organisationer, WWF och Global Optimism, konsulterades när NZAOA tog fram protokol- let för fastställande av mål. Dessutom var UNEP-FI och UN PRI involverade i processen som sammankallande för NZAOA. Målet är kopplat till drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i NLP:s investeringsportfölj, som beskrivs nedan. Obser- vera att basåret för koldioxidavtryck i diagrammet ”Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen” på den här sidan skiljer sig från det basår som anges här. Detta berodde på metodskillnader. Prestation i förhållande till mål NLP har uppnått målet genom att minska sitt koldioxidavtryck med 43 procent sedan 2019. Basårsvärdet är 47 tCO 2 e per investerad miljon US-dollar för scope 1 och 2 vid utgången av 2019. En stor del av minskningarna härrörde från utsläpps- minskningar hos portföljbolagen, avyttringar till följd av NLP:s policy för ansvarsfulla investeringar och omfördelning bort från fossilintensiva sektorer. Även andra faktorer spelade in, exempelvis bolagsvärde och andra fördelningsaspekter som inte sammanhänger med NLP:s klimatstrategi, framför allt under senare delen av 2024. Vissa av dessa faktorer svänger kraftigt och lär förändras över tid. Mål för NLP:s kapitalförvaltning 2024 (relativt) Status Säkerställa att alla kapitalförvaltare som förvaltar tillgångar för Nordea Life & Pensions räkning senast till utgången av 2024 förbinder sig att ställa om sitt förvaltade kapital till nettonollutsläpp till 2050 61 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar alla förvaltare inom likvida tillgångsslag. För förvaltare inom illikvida tillgångar var det tre kategorier som inte omfattades av målet, nämligen investeringar gjorda före 2015, venturekapital och investeringar av obetydlig storlek. Detta mål är kopplat till policymålen i Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar, som kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Detta mål ska bidra till att begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp från portföljbolagens verksamhet. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Målet fastställdes i enlighet med andra upplagan av NZAOA:s protokoll för fastställande av mål, som gavs ut 2021. Målet ska stödja vetenskapligt förankrade utsläppsminskningar genom att välja kapitalförvaltare med mål om att uppnå netto- nollutsläpp till 2050. Två ideella organisationer, WWF och Global Optimism, konsulterades när NZAOA tog fram protokol- let för fastställande av mål. Dessutom var UNEP-FI och UN PRI involverade i processen som sammankallande för NZAOA. Prestation i förhållande till mål 61 procent av NLP:s kapitalförvaltare hade 2024 åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp till 2050 eller tidigare. Alla NLP:s för- valtare av likvida tillgångar hade åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp, men bland förvaltare av illikvida tillgångar gick det långsammare än väntat under målperioden, särskilt i USA. Vid årets slut hade 50 procent av förvaltarna av illikvida tillgång- ar gjort företagsomfattande åtaganden för alla sina tillgångar, en ökning från 7 procent när målet fastställdes 2021. Mot bak- grund av den långsamma takten i nya åtaganden bland förvaltare av illikvida tillgångar har NLP under 2024 fört en dialog med förvaltare som ännu inte åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp. Det rörde sig om totalt 17 förvaltare, och investeringarna i deras produkter gjordes innan NLP fastställde sina klimatmål 2021. Deras klimatarbete och förhållningssätt utvärderades, med slutsatsen att ambitionsnivån och de konkreta åtgärderna bland dessa förvaltare av illikvida tillgångar såg lite olika ut. Utifrån resultatet från påverkans- och bedömningsprocessen beslutade styrelsen för Nordea Life Holding AB och NLP:s verkställande ledning under fjärde kvartalet 2024 att inte investera ytterligare kapital hos de kapitalförvaltare som inte har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp, såvida de inte ändrar sig. Fondinnehaven i fråga är illikvida och de flesta närmar sig avtalens förfallodag. Styrelsen och verkställande ledningen beslutade därför att sälja innehaven i dessa åter- stående fonder under de kommande åren (0,3 procent av NLP:s förvaltade kapital i slutet av 2024) på ett sätt som gynnar NLP:s kunder, med utgången av 2030 som slutligt datum. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i NLP:s investeringsportfölj Mål Minska koldioxidavtrycket för noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med minst 25 procent mellan 2019 och utgången av 2024 (innevarande år). Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50 procent till utgången av 2029 (målår), jämfört med 2019. 0 10 20 30 40 50 60 53 -7 tCO 2 e/investerat kapital, mn euro -5 -10 – -3 – 31 28 Basår Förändrad exponering Minskningar hos motparter Andra faktorer Innevarande år Förändrad exponering Andra faktorer Minskningar hos motparter Målår Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Drivkrafter och underliggande faktorer från 2019 till utgången av 2024: Förändrad exponering Minskningar till följd av förändrad exponering berodde huvudsakligen på NLP:s försäljning av innehav i fossilintensiva sektorer (-15 procent) och omfördelning av kapital till mindre fossilintensiva sektorer (-9 procent). Dessa minskningar motverkades av ökningar till följd av fördelningen inom sektorer till företag med större koldioxidavtryck jämfört med basåret (+11 procent). Företagen som stod för en stor del av denna motver- kande effekt har förbundit sig att uppnå nettonollutsläpp till 2050 eller tidigare. Många av dessa företag är verksamma inom sektorerna el, värme och vatten samt råvaror, och de omfattas av NLP:s mål för 2030 om påverkansarbete gentemot de största utsläpparna i NLP:s portföljer om deras anpassning till nettonollutsläpp till 2050. De totala minskningarna till följd av förändrad exponering speglar både NLP:s ESG-strategi, t.ex. hårda restriktioner kring utvinning av fossila bränslen i enlighet med NLP:s policy för ansvarsfulla investeringar, och mer generella beslut av NLP eller dess kapitalförvaltare om fördelningen mellan tillgångsslag och sektorer. Den senare kan variera över tid. Minskningar hos motparter Utsläppsminskningarna som NLP:s portföljbolag uppnådde bidrog till förbättringen av koldioxidavtrycket (-10 procent). Dessutom resulterade NLP:s försäljning av innehav i fossila sektorn och omfördelning av kapital från fossilintensiva till mindre fossilintensiva sektorer (nämnt ovan) i en sammanlagd minskning av koldioxidavtrycket med 34 procent, av en total minskning på 43 procent under perioden. Övrigt Av övriga faktorer är den mest relevanta företagens bolagsvärde (EVIC) (-15 procent), följt av förändringar till följd av datatäckning (-4 procent). Båda bidrog positivt till minskat koldioxidavtryck under perioden. I samband med konjunkturnedgångar och sjunkande bolagsvärden kan emellertid NLP:s koldioxidavtryck öka. Detta är något som intensitetsmålet påverkas av och som orsakar svängningar. Drivkrafter och underliggande faktorer från 2024 till utgången av 2029: Under den kommande målperioden (2024–2029) beräknas NLP minska sitt koldioxidavtryck med 10 procent. Rimlig försiktighet har iakttagits, vilket innebär att möjligheten att företag inte når sina mål har beaktats. Detta antagande är baserat på rapporten Emissions Gap från FN:s miljöprogram. Till följd av den tillämpade metoden har alla förändringar hänförts till drivkraften ”Minskningar hos motparter” och den underliggande faktorn ”Utsläppsminskningar” bland portföljbolagen. Nordea Årsredovisning 2024 152 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Nya mål för NLP lanserades och befintliga mål uppdatera- des under första kvartalet 2025 för att ta nästa steg mot 2030. Målen fastställdes i enlighet med fjärde upplagan av NZAOA:s protokoll för fastställande av mål, som gavs ut 2024. Två ideella organisationer, WWF och Global Optimism, konsulterades när NZAOA tog fram protokollet för faststäl- lande av mål. Dessutom var UNEP-FI och UN PRI involve- rade i processen som sammankallande för NZAOA. NLP:s mål för 2030 (relativt) Status Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) 1 för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50 procent till utgången av 2029, jämfört med 2019 Nytt mål Målets omfattning, tillhörande inverkningar, risker och möjligheter samt policymål Målet har uppdaterats och lanserats under första kvartalet 2025. Målet omfattar noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Det är kopplat till Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar, som kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Det här målet ska bidra till att begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp från portföljbolagens verksamhet. Metoder och betydande antaganden Vid utgången av 2024 hade koldioxidavtrycket minskat med 41 procent i den nya omfattningen (fyra länder), vilket är inom målintervallet för 2029. Under sista kvartalet 2024 var det emellertid en rad olika faktorer som fick koldioxid- avtrycket att minska ovanligt mycket. Många av dessa faktorer sammanhänger med marknadsförändringar och kan därför svänga kraftigt. Mot bakgrund av den här osäkerheten håller NLP fast vid målintervallet 40–50 procent. Om även den övre gränsen i intervallet varaktigt skulle uppnås i förtid, kommer NLP att se över målintervallet. Om 2023 används som basår skulle NLP behöva minska sitt koldioxidavtryck från 35 (utgången av 2023) till 23–27 tCO 2 e per investerad miljon US-dollar, vilket motsvarar en minskning med 21–34 procent mellan utgången av 2023 och utgången av 2029. Målets basårsvärde är 46 tCO 2 e per investerad miljon US-dollar vid utgången av 2019. Observera att basåret för koldioxidavtryck i diagrammet ”Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen” skiljer sig från det basår som anges här. Detta berodde på metodskillnader. NLP Danmark innefattas nu i basåret 2019. 1) Beräkningarna av NLP:s mål för utsläppsintensitet omfattar, vid sidan av andra faktorer och antaganden, en uppskattning av framtida absoluta finansierade utsläpp. De uppskattade finansierade utsläppen för 2029 är 0,98 MtCO 2 e. Uppskattningen tar hänsyn till möjligheten att portföljbolagen inte fullt ut uppnår sina uppsatta mål för utsläppsminskningar, vilket stödjer uppskattningen. Det antagna gapet har baserats på UNEP:s Emissions Gap Report. Utan det antagna gapet är uppskattningen för 2029 0,89 MtCO 2 e. Uppskattningen för 2029 omfattar utsläpp från tillgångsslagen företagsobligationer, noterade aktier och direktägda fastigheter, vars utsläpp från 2023 fortsätter. Observera att prognosen bygger på förenklade antaganden, bland annat en konstant portföljsammansättning, jämn årlig marknadstillväxt, jämnt stigande årliga inflöden och utsläppsminskningar hos portföljbolagen i enlighet med prognoser från NLP:s externa dataleverantör. Utsläppen är ojusterade och NLP:s uppskattningar inne - fattar utsläpp från investeringar i fonder från NAM. Till följd av dessa begränsningar baseras inte NLP:s övergripande strategi på denna prognos. NLP:s mål för 2030 (relativt) Status Varje år ha en aktiv dialog med de 30 största utsläpparna om anpassning till nettonollutsläpp mellan 2025 och 2029 Nytt mål Målets omfattning, tillhörande inverkningar, risker och möjligheter samt policymål Målet har lanserats under första kvartalet 2025. De 30 största utsläpparna står normalt för ungefär hälften av NLP:s samlade utsläpp av växthusgaser. Målet mäts utifrån siffror för de företag som hör till de 30 största utsläpparna och som NLP arbetade aktivt med under året. Det stödjer policymålen i Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar, som kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Detta mål ska bidra till positiva inverkningar i samband med finansiering och stöd till omställningen i företag och sektorer. Metoder och betydande antaganden Målet ska stödja vetenskapligt förankrade utsläppsminskningar genom påverkansarbete gentemot portföljbolagen om att de ska sätta upp mål för nettonollutsläpp till 2050. NLP:s mål för 2030 (relativt) Status Öka andelen förvaltat kapital som bidrar till naturen och klimatomställningen med 20 procent till utgången av 2029, jämfört med 2023 Nytt mål Målets omfattning, tillhörande inverkningar, risker och möjligheter samt policymål Målet har lanserats under första kvartalet 2025. Den klimat- och naturrelaterade omställningen kräver omfördelning av kapital. Det här målet syftar till att öka andelen investeringar som bidrar till naturen och klimatomställningen med 20 procent till utgången av 2029, jämfört med 2023. Det innebär att NLP i allt högre grad kommer att investera i företag som vidtar nödvändiga åtgärder för att nå nettonollutsläpp eller som erbjuder lösningar som är viktiga för omställningen och världens ekosystem. Följande tillgångar omfattas: • Noterade aktier i företag som har anpassat eller anpassar sin verksamhet till nettonollutsläpp till 2050 • Aktiefonder med klimat-/naturtema (offentliga och privata) • Miljömärkta obligationer (företagsobligationer, statsobligationer och obligationer emitterade av överstatliga enheter och organisationer) – kräver utlåtande från extern part • Direktägda fastigheter som uppfyller de tekniska granskningskriterier för begränsning och anpassning i EU-taxonomins avsnitt om förvärv och ägande av byggnader • Tematiska investeringar med miljöegenskaper, exempelvis i infrastruktur eller andra realtillgångar som är viktiga för omställningen. Detta mål ska bidra till positiva inverkningar i samband med finansiering och stöd till omställningen i företag och sektorer. Det är kopplat till policymålen i Nordea Life & Pensions policy för ansvarsfulla investeringar, som kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Metoder och betydande antaganden Målet bygger på IPCC:s slutsats att den klimatrelaterade omställningen inte går tillräckligt snabbt för att klara målen i Parisavtalet. Basårsvärdet för målet är att 30 procent av förvaltat kapital bidrog till naturen och den klimatrelaterade omställningen vid utgången av 2023. Nordea Årsredovisning 2024 153 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. NAM:s mål för växthusgasutsläpp i scope-3 kategori 15 Investeringar – investeringsportföljen NAM:s mål för 2025 (relativt) Status Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp till utgången av 2025, jämfört med 2021 I fas Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar NAM:s portföljer. Som en del av NAM:s åtagande inom ramen för Net Zero Asset Managers Initiative (NZAMI) redovisar NAM andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp till 2050. Målet är kopplat till policymålen i Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar och Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter. Detta mål ska bidra till möjligheter i samband med investeringar i verksamheter kopplade till klimatförändringen. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Strategier som NAM bedömer vara i linje med nettonollåtagandet innefattar fonder och mandat som omfattas av ett referensmål för utfasning av fossila bränslen i linje med 1,5 °C-målet, har som huvudstrategi att investera i klimatlösningar eller att stödja minskningen av utsläpp i realekonomin genom specifikt och kontinuerligt påverkansarbete. Under 2024 utökade NAM dessutom omfattningen till att innefatta säkerställda obligationer. Som en stor institutionell investerare i säkerställda obligationer vet NAM hur viktigt det är att snabbt fasa ut fossila bränslen från fastighetsbestån- det för att kunna uppnå 1,5 °C-målet, trots att det saknas etablerade planer för nettonollutsläpp och finns begränsat med data för detta tillgångsslag. För att hantera den här utmaningen har NAM utvecklat sin egen metod. Metoden handlar om att föra en dialog med emittenter för att öka öppenheten kring mått för utsläppsminskningar och hela tiden följa upp portföljerna mot utsläppsbanor anpassade till 1,5 °C utifrån utsläppsintensitet per m2 på lands- och portföljnivå. Metoden innefattar en mekanism för att eventuellt utesluta portföljer som inte längre anses ”förvaltas i linje med nettonollutsläpp”, om påverkansarbetet misslyckas eller om utsläppsintensiteten varaktigt avviker från anpassade utsläppsbanor. Utgångs- punkten för det här målet var det tvingande behovet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målperioden, i enlig- het med IPCC:s scenarier ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” (IPCC AR6). Prestation i förhållande till mål Vid utgången av 2024 bedömdes 26 procent av det förvaltade kapitalet vara förvaltat i linje med nettonollutsläpp, att jämföra med 17,5 procent 2021. Målet är 35 procent för andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp. Framsteg i förhållande till målet följs upp och delas med ledningen varje kvartal via processen för intern resultatmätning. NAM:s mål för 2025 (relativt) Status Säkerställa att 80 procent av de 200 företag som står för de största utsläppen i Nordea Asset Managements portföljer senast till utgången av 2025 antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning 81 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar NAM:s portföljer. Målet är kopplat till policymålen i Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar och Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter. Detta mål ska bidra till möjligheter i samband med investeringar i verksamheter kopplade till klimatförändringen och minska de negativa inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp från portföljbolagens verksamheter. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan NAM har tagit fram ett eget bedömningsverktyg för att dela in portföljbolag i någon av fyra mognadskategorier utifrån anpassning av verksamheten till Parisavtalet. Anpassad, Anpassar, Åtagit sig att anpassa eller Anpassar ej. Bedömningen görs utifrån sex kriterier som fastställts av Net Zero Investment Framework: redovisning av utsläpp av växthusgaser, ambition att nå nettonollutsläpp, trovärdiga mål om minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling mot målen, en klimatstrategi som stöder målen och anpassade investeringar. Målet har fastställts i enlighet med IIGCC:s Net Zero Investment Framework (första, andra upplagan), en av de metoder för fastställande av mål som stöds av NZAM. Prestation i förhållande till mål Vid utgången av 2024 hade 81 procent av de 200 företagen med störst utsläpp antingen anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller omfattas av vårt aktiva påverkansarbete. Framsteg i förhållande till målet följs upp och delas med ledningen varje kvartal via processen för intern resultatmätning. NAM:s mål för 2030 (relativt) Status Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med 50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019 44 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar noterade aktier och företagsobligationer i NAM:s portföljer och är kopplat till policymålen i Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar och Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter. Detta mål ska bidra till att begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa inverkningarna av växthusgasutsläpp från portföljbolagens verksamhet. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Förändringen berodde till viss del på avyttringar av utsläppsintensiva företag och nya investeringar i företag med lägre intensitet, men främst på en minskning av koldioxidintensiteten för företag som förvaltades i NAM:s portföljer under båda perioderna. Den största orsaken här är en allmän ökning av företagens intäkter utan motsvarande ökning av utsläppen, vilket leder till en minskad koldioxidintensitet, definierat som växthusgasutsläpp per miljoner euro i intäkter. Den här typen av minskning kan signalera både förbättrad operativ effektivitet och inflationskänslighet. Sett ur perspektivet att uppnå reell minskning av klimatpåverkan, är den första förklaringen mest intressant för Nordea. Utgångspunkten för det här målet var det tvingande behovet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målperioden, i enlighet med IPCC:s sce- narier ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” (IPCC AR6). Målet följs upp och framstegen delas med berörda medlemmar av ledningen, inklusive NAM:s vd. Här ingår en årlig presentation för NAM:s Responsible Investments Committee. ESG Committee i NAM bekräftar utvecklingen i förhållande till målen före extern publicering. Målet är kopplat till NAM:s drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i investeringsport- följen, som beskrivs nedan. Intensitetsmålet kan inte översättas direkt till en absolut minskning för 2030. För den mest relevanta uppskattningen uppgår de finansierade utsläppen för 2025 till 8,5 MtCO 2 e och för 2030 till 8,7 MtCO 2 e. Observera att prognosen bygger på förenklade antaganden om portföljsammansättning, ekonomisk faktor och utsläppsutveckling. På grund av dessa begräns- ningar och eventuell påverkan från tillgångsinflöden baseras inte NAM:s övergripande strategi på denna prognos. Prestation i förhållande till mål Basårsvärdet är 137 tCO 2 e per miljon euro i intäkter vid utgången av 2019. Mellan 2019 och 2024 minskade WACI med 44 procent. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i NAM:s investeringsportfölj Mål Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med 50 procent mellan 2019 och utgången av 2030 0 20 40 60 80 100 120 140 137 -13 tCO 2 e/mn euro i intäkter -32 -16 – -6 -2 76 68 Basår Förändrad exponering Minskningar hos motparter Andra faktorer Innevarande år Förändrad exponering Andra faktorer Minskningar hos motparter Målår Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning Nordea Årsredovisning 2024 154 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i NAM:s investeringsportfölj (forts.) Mellan 2019 och 2024 minskade NAM det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med hela 44 procent. Minskningen berodde huvudsakligen på tre faktorer: minskad utsläppsintensitet hos portföljbolagen, förändringar i investeringsportföljens sammansättning och andra faktorer såsom inflation och tillgång till data. Den största delen av minskningen kom från förbättringar i portföljbolagens utsläppsintensitet, framför allt i sektorer med höga utsläpp, till exempel el, värme och vatten, industri och material. Dessa sektorer svarade för omkring tre fjärdedelar av intensitetsminskningarna i NAM:s portfölj. Minskningarna drevs av både absoluta utsläppsminskningar och intäktsökningar, och för en tredjedel av minskningarna redovisades lägre absoluta utsläpp. NAM:s exponering mot sektorer med höga utsläpp ökade generellt under den här perioden, med undantag för energisektorn där exponeringen halverades till följd av uteslutning inom fossila bränslen. Inom sektorer med höga utsläpp flyttade NAM över sina investeringar till företag med relativt låga utsläpp, framför allt inom el, värme och vatten samt energi, med ökat fokus på förnybar energi. Omfördelningen inom sektorer var tillräcklig för att motverka ökad exponering mot sektorer med höga utsläpp generellt. Med nuvarande policyer – och under antagande om oförändrad portföljsammansättning – väntas NAM uppnå målet om 50 procent minskning till 2030 till följd av: (1) Fortsatt minskade utsläpp hos motparter i absoluta tal och (2) omsättningsökningar, både faktisk produktivitetstillväxt och inflation, där effekten av den senare redovisas under ”andra faktorer”. Verksamhetens och leverantörskedjans mål för växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3 Verksamhetens och leverantörskedjans mål för 2025 (absoluta) Status Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med 40 procent till utgången av 2025, jämfört med 2019 53 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Detta mål ska bidra till uppnåendet av målet för 2030 gällande verksamheten och leverantörskedjan. Målets omfattning, tillhörande inverkningar, risker och möjligheter samt policymål är desamma som mål för 2030 för verksamheten och leverantörskedjan. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Nordeas mål är att minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med 40 procent till utgången av 2025 för att uppnå det tillhörande målet för 2030. Den metod och de antaganden som användes för målet för 2030 använder därför också för att fastställa målet för 2025. Målet är kopplat till drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten, som beskrivs på nästa sida. Prestation i förhållande till mål Koldioxidutsläppen från den interna verksamheten hade minskats med 53 procent (marknadsbaserat) till utgången av 2024, jämfört med basåret 2019. Målet mäts baserat på tCO 2 e. För detta mål redovisas för närvarande växthusgasutsläpp i scope1 och 2 samt scope 3-kategorierna 1, 2, 3, 5 och 6. Nordea granskar för närvarande målets omfattning. Verksamhetens och leverantörskedjans mål för 2025 (relativa) Status 80 procent av inköpen ska senast till utgången av 2025 ske från leverantörer som antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning 76 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar Nordeas egna verksamhet och utgångspunkten var SBTi:s Portfolio Coverage-metod och IIGCC:s Net Zero Investment Framework. Målet är kopplat till policymålen i Nordeas uppförandekod för leverantörer. Detta mål ska bidra till hanteringen av klimatrelaterade risker och begränsningen av de negativa inverkningarna från Nordeas egna verksamhet. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Nordea har satt som mål att 80 procent av bankens inköp ska göras hos företag som har anpassat sin verksamhet till målen i Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning. Omkring 300 företag omfattas och har valts utifrån inköpsutgifter eller om de tillhör sektorer med hög omställningsrisk. Varje företag utvärderas utifrån om de har ett långsiktigt mål om nettonollutsläpp och kortsiktiga mål för minskade utsläpp, om de offentligt redovisar sina växthusgasutsläpp och om deras mål har validerats av tredje part. Den manuella bedömningen av företagens mognad kommer att ersättas med ett automatiserat verktyg under 2025 som gör det möjligt att uppgradera samt förbättra uppgifternas trovärdighet och stärka dokumentationen av påverkansarbetet. SBTi:s Portfolio Coverage-metod, där en del av leverantörerna kommer att ha vetenskapligt baserade mål vid ett visst datum, stöds av ideella organisationer som WWF, WRI och CDP. Målet fastställdes med indata från Nordeas koncernfunktioner. Prestation i förhållande till mål Under 2024 gjordes 43 procent av inköpen hos företag som har anpassat sin verksamhet och 33 procent hos företag som är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning. Målet mäts baserat på inköpsutgifter. Verksamhetens och leverantörskedjans mål för 2030 (absoluta) Status Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation) 53 % Målets omfattning, tillhörande inverk- ningar, risker och möjligheter samt policymål Målet omfattar Nordeas egna verksamhet och utgångspunkten var det tvingande behovet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målperioden, i linje med IPCC:s utsläppsbanor ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” (IPCC SR15). Målet är kopplat till policymålen i Nordeas hållbarhetspolicy. Detta mål ska bidra till hanteringen av klimatrelaterade risker och begränsningen av de negativa inverkningarna från Nordeas egna verksamhet. Metoder, betydande antaganden och intressenters medverkan Målet fastställdes med hjälp av en metod med absolut kontraktion, där redovisade växthusgaser i absoluta utsläpp från Nordeas interna verksamhet jämfördes med två globala referensscenarier för absoluta utsläppsminskningar som krävs i ekonomin. De referensscenarier som valdes när målet fastställdes var scenarierna i IPCC:s specialrapport om ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” och UNEP:s Emissions Gap Report 2019. De valda IPCC-scenarierna anger absoluta minskningar av koldioxidutsläppen med 40–59 procent till 2030 i förhållande till 2010 års nivå, där utsläppen för 2019 ansågs vara i nivå med eller något högre än 2010. Målet uppfyller helt SBTi-kriterierna för att halvera växthusgasutsläppen mellan 2018 och 2030 för anpassning till 1,5°C. Målet följs upp och framstegen delas med berörda koncernfunktioner. Målet är kopplat till drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten, som beskrivs på nästa sida. Prestation i förhållande till mål Koldioxidutsläppen från den interna verksamheten hade minskats med 53 procent (marknadsbaserat) till utgången av 2024, jämfört med basåret 2019. Målet mäts baserat på tCO 2 e. För detta mål redovisas för närvarande växthusgasutsläpp i scope1 och 2 samt scope 3-kategorierna 1, 2, 3, 5 och 6. Nordea granskar för närvarande målet omfattning. Nordea Årsredovisning 2024 155 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten Mål Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50 procent till utgången av 2030 (målår), jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation), med stöd av målet om att minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med 40 procent till utgången av 2025. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 42 411 -11 626 tCO 2 e -630 -342 -7 317 <21 205 – -2 713 19 782 Basår Flygresor Policy för endast eldrivna tjänstebilar Papperslös verksamhet Energiförbrukning i byggnader Andra hållbarhets- initiativ Innevarande år Andra hållbarhets- initiativ Målår Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Nordea har åtta initiativ som pågår i olika delar av verksamheten. För perioden 2019–2024 överträffade den uppnådda minskningen målnivån med 53 procent. De viktigaste drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen under perioden 2019–2024 var minskade flygresor (56 procent), energieffektivitet och användning av grön el (48 procent), initiativ för papperslös verksamhet (51 procent) och miljöanpassning av bilparken (40 procent). De mest betydande utsläppsminskningarna för att nå målen för 2030 kom från följande drivkrafter för utfasning av fossila bränslen: 1. Tjänsteresor - Minska utsläppen för tjänsteresor i scope 3 genom att främst minska mängden flygresor och anta oförändrade utsläpp mellan 2025–2030. 2. Tjänstebilar - Omställning till utsläppsfria fordon i tjänstebilsflottan beräknas minska scope 1-utsläppen från mobil förbränning med 80 procent mellan 2019–2030. 3. El, värme och kyla - Utfasning av fossila bränslen inom el-, värme- och vattenförsörjning (NDC – nationellt fastställda bidrag). Utfasningen av fossila bränslen inom el, värme och vatten i Norden förväntas resultera i att utsläppsintensiteten i scope 2 och 3 för el, värme och kyla minskar ytterligare. - Åtgärder för energieffektivitet i linje med EU:s energieffektivitetsdirektiv mellan 2023 och 2030. Sektoranalys och sektormål för utlåningsportföljen Nordea gör en analys av affärsmiljön (BES) i syfte att hålla sig à jour med den mest relevanta klimatpolitiken och lag- stiftningen samt för att täcka nordiska drivkrafter för utfas- ning av fossila bränslen i olika sektorer. BES är en sektor- specifik analys av sektorer med hög klimatrisk – förenlig med koncernens väsentlighetsbedömning för klimat och miljö. Sektorerna bedöms individuellt med avseende på ris- ker och möjligheter för olika klimat- och miljöfaktorer. Resultaten används i hela organisationen som underlag för strategiska beslut om mål och policyer på klimat- och miljö- området. Nordea granskar resultaten från BES varje år för att anpassa verksamheten efter de faktorer som påverkar dessa klimat- och miljörelaterade risker och möjligheter. Vidare fastställer Nordea sektorsspecifika mål som en del av sin omställningsplanering. Utgångspunkten för vilka sektorer som omfattas av mål är deras bidrag till Nordeas samlade finansierade utsläpp i utlåningsportföl- jen, deras klimatrisk eller en förteckning över prioriterade koldioxidintensiva sektorer som fastställts av NZBA, samt tillgången till sektorspecifika vetenskaps- eller policybase- rade omställningsbanor. Denna bedömning av vilka sekto- rer som ska omfattas av mål görs årligen. Sedan 2021 har Nordea fastställt åtta sektormål och omställningsbanor i förhållande till referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Sektormålen motsvarade tillsammans 68 pro- cent av Nordeas exponeringar och 57 procent av de finan- sierade utsläppen i utlåningsportföljen 2024. Nordea kan inte redovisa den exakta andelen finansie- rade utsläpp för basåret 2019, eftersom sektormålen fast- ställdes med olika basår. De olika basåren beror på att Nordea följer NZBA:s riktlinjer som anger att valt basår inte ligger mer än två helår bakåt i tiden vid tillfället när målet antas samt att den tidigaste tidpunkten för vilken sektorn har mer tillförlitliga data ska väljas. Sektorsmålen omfattar inte upptag av växthusgasut- släpp, koldioxidkrediter eller undvikna utsläpp som ett sätt att uppnå målen för utsläppsminskningar. Målet för utlåningsportföljen omfattar finansierade utsläpp i scope 1 och 2 från sektorerna järn och stål, alumi- nium, cement och kommersiella fastigheter. Under 2024 stod järn och stål, aluminium och cement tillsammans för endast 0,4 procent och kommersiella fastigheter för 3 pro- cent av utlåningsportföljens finansierade utsläpp. En intern ESG-rapport presenteras kvartalsvis för hög- sta ledningen. Rapporten följer upp resultat och framsteg i förhållande till målen på koncernnivå och på affärsområ- desnivå, i förekommande fall. Rapporten utgör underlag för åtgärder och fastställande av mål. Dessa mål godkänns av koncernchefen och granskas av styrelsens Drifts- och hållbarhetskommitté. Relevanta branschriktlinjer ger vägledning om hur målen ska uppnås. Sektormål fastställs för att hantera klimatrelaterade ris- ker och negativa inverkningar samt öka de positiva inverk- ningarna och möjligheterna. Nordea Årsredovisning 2024 156 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Bostadsfastigheter Nordea har som mål att till 2030 minska koldioxidin- tensiteten i sin utlåningsportfölj för bostadsfastighe- ter med 40–50 procent jämfört med 2019 års nivå. Portföljen jämförs med relevanta utsläppsbanor för länders och byggnadstypers utfasning av fossila bränslen, framtagna av Carbon Risk Real Estate Monitor (CRREM). Sektorn omfattar villor och radhus, lägenheter och bostadsrättsföreningar. Den totala bostadsmarkna- den förväntas fortsätta växa, både i fråga om antalet bostäder och den genomsnittliga bostadsytan i kva- dratmeter. Det samlade energibehovet kompenseras emellertid i viss mån av att äldre byggnader ersätts med nya och mer energieffektiva byggnader. Metoder Utsläppsintensitet mättes genom att dividera Nordeas sam- lade finansierade utsläpp för sektorn med den totala finan- sierade golvytan, i enlighet med rekommendationen från SBTi. Sektorns finansierade utsläpp beräknades genom att multiplicera fastigheternas scope 1- och 2-utsläpp med en tillskrivningsfaktor som i PCAF-standarden. På liknande sätt beräknades den finansierade golvytan genom att multipli- cera fastigheternas golvyta med tillskrivningsfaktorn. Den senare beräknades som förhållandet mellan utestående lånebelopp och det äldsta tillgängliga fastighetsvärdet. Värdet för varje fastighet användes som nämnare i beräk- ningen av tillskrivningsfaktor för alla efterföljande år fram till dess att lånet har återbetalats eller lagts om. Målet fast- ställdes med hjälp av SDA (Sectoral Decarbonisation Approach), med externa referensscenarier från CRREM:s landsbaserade utsläppsbanor (V1.093) viktade mot Nordeas kända finansierade golvyta per land – vilket visade att Nordeas finansierade bostadsfastigheter i Norden skulle behöva utsläppsminskningar på minst 45 procent mellan 2019 och 2030. Den viktade utsläppsbanan från CRREM kommer att uppdateras i takt med att uppgifter om ytterli- gare finansierad golvyta blir tillgänglig. Åtgärder Nordea bidrar till omställningen i sektorn på tre sätt: genom rådgivning, produkter och kunskaper om energieffektivitet. När det gäller rådgivningen utbildade Nordea under 2024 sina medarbetare för att tillgodose kundernas ökade intresse för energiförbättringar och deras påverkan på ekonomin. Nordea har tagit fram och fortsätter att ta fram rele- vanta erbjudanden och produkter för kunder som vill bo i energieffektiva bostäder eller förbättra energieffektivite- ten i sin bostad genom renovering. Det rör sig bland annat om incitament såsom lägre pris på relevanta produkter, t.ex. gröna bolån. Dessutom utökar Nordea den information som erbjuds bostadsägare om energieffektivitet och hur den kan för- bättras. Exempel är information om riskerna med att för- lita sig på fossila energikällor och de beräknade effekterna av bostadsrenovering, t.ex. förbättrad isolering, nya fönster och installation av solpaneler/värmepump. Här samarbe- tar Nordea med dataleverantörer och experter som är väl lämpade att hjälpa bostadsägare, t.ex. energimyndigheter, leverantörer av datalösningar för byggbranschen, energi- konsulter och leverantörer av energilösningar. Nordea samarbetar också med näringslivsorganisatio- ner och beslutsfattare för att förespråka mer exakta och tillgängliga energidata, t.ex. energideklarationer. Vägen mot nettonollutsläpp För att uppnå nettonollutsläpp i bostadsfastighetssektorn krävs energirenovering för att förbättra energieffektiviteten genom minskat energibehov och fasa ut fossila bränslen som energikälla genom att gå över till förnybar energi. Bostäder som är beroende av fossila bränslen, såsom gas och olja, behöver incitament och stöd för att ställa om. Eftersom dessutom 90 procent av bostäderna i Norden är beroende av energisektorn för uppvärmning och el, behö- ver utfasningen av fossila bränslen i energisektorn stödjas. Detta gäller i synnerhet för Danmark och Finland, som fort- farande till viss del är beroende av fossila bränslen för värme och kyla. Slutligen väntar Nordea på att medlems- länderna ska införa EU:s direktiv om byggnaders energi- prestanda, eftersom detta kommer att driva på förändring- arna i sektorn. Bostadsfastigheter 0 4 8 12 16 20 '30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19 Utsläppsintensitet (kgCO 2 /m 2 ) Utfall Mål Carbon Risk Real Estate Monitor 17,4 17,4 17,6 17,5 8,7 17,0 16,6 10,4 -40-50 % Sjöfart Nordea har som mål att till 2030 minska koldioxidin- tensiteten i sin utlåningsportfölj för sjöfart med 30 procent jämfört med 2019 års nivå. Koldioxid- intensiteten mäts genom ett årligt effektivitetsmått (Annual Efficiency Ratio, AER), i enlighet med Poseidon-principernas metod. Målet innefattar frakt- fartyg som omfattas av rapportering enligt Poseidon- principerna. Sektorn är väsentlig för Nordea på grund av den höga omställningsrisken med över- gången till alternativa bränslen och utvecklingen av fartyg, och utlåningen i sjöfartssektorn svarade för 25 procent av Nordeas finansierade utsläpp i utlå- ningsportföljen under 2019 (dvs. basåret). Metoder Målet beräknades i enlighet med Poseidon-principerna. Den fysiska utsläppsintensiteten i Nordeas sjöfartsportfölj beräknades med hjälp av ett årligt effektivitetsmått (Annual Efficiency Ratio, AER), där koldioxidintensitet är kvoten mellan bränsleförbrukning och avverkad sträcka gånger dödviktston under ett kalenderår. Målet fastställdes med hjälp av Poseidon-principernas utvecklingskurvor, som är förenliga med det referensscenario som används i International Maritime Organizations (IMO) strategi från 2018. I juli 2023 godkände IMO en ny strategi för att minska växthusgasutsläppen från fartyg. Den upphäver officiellt IMO:s strategi från 2018. Nordea har för avsikt att se över målet mot bakgrund av uppdateringarna av referensscena- riot i den nya strategin. Åtgärder Som en ledande bank inom sjöfartssektorn och som anslu- ten till Poseidon-principerna sedan 2019 har Nordea åtagit sig att arbeta för en renare och mer ansvarstagande sjö- fartsnäring genom att säkerställa ansvar och genomdriva klimatrapportering. Nordea arbetar tillsammans med sina kunder för att förstå deras omställningsplaner och hur de ska lyckas med dem. Dessutom samarbetar Nordea aktivt med Poseidon Principles Secretariat, branschintressenter och andra banker för att fastställa nettonollmål för sjöfart, i linje med Poseidon Principles Ambition Statement. Nordea har också undertecknat Responsible Ship Recycling Standards, som syftar till att minimera farorna förknippade med nedmontering av fartyg och minimera den negativa miljöpåverkan. Vägen mot nettonollutsläpp Under 2023 antog IMO reviderade mål och en ökad gemensam ambition att nå nettonollutsläpp från interna- tionell sjöfart senast 2050. Nordea följer kontinuerligt upp och ser över målet mot bakgrund av detta. På kort sikt kommer utsläppsminskningarna i sektorn främst att påver- kas av genomförandet av energieffektiv utformning av, och operativa åtgärder i, hela fartygsflottan. På medellång till lång sikt måste det ske en successiv övergång till alterna- tiva bränslen, ny teknik och nybyggnation. Omställningen av sjöfarten kommer att kräva tillgång till kapital. Nordea Årsredovisning 2024 157 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Sjöfart 0 2 4 6 8 10 '30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19 Årlig effektivitetsfaktor (gCO 2 /dwt-nm) 8,3 7,8 8,4 5,8 8,1 7,4 Poseidonprincipernas utvecklingsbana Utfall Mål -30 % Jordbruk Nordea har som mål att till 2030 minska de finansie- rade utsläppen i sin utlåningsportfölj för jordbruk med 40–50 procent jämfört med 2021. Sektormålet står för 38 procent av de finansierade utsläppen från företagslån. Nordea har sin största exponering i Danmark, med 89 procent av de finansierade utsläp- pen för jordbrukssektorn. Målet omfattar utlåning till företag vars kärnverksamhet är djurhållning, grödor, odling och jakt och innefattar kundernas utsläpp i scope 1 och 2. Målet är förenligt med nationella jord- bruksmål i Danmark och Finland liksom med det verktyg som SBTi Forest, Land and Agriculture (FLAG) tagit fram för att fastställa mål. Det bedöms också uppfylla 1,5°C-kraven. Metoder Målet fastställdes med hjälp av metoden för intensitetsba- serad kontraktion (Economic Intensity Contraction Approach). Ett ekonomiskt intensitetsmått gör det möjligt att jämföra kunder, delsektorer och portföljer. Sektormålet fastställdes utifrån ett politiskt grundat referensscenario, som utgår från nationella sektormål för Danmark och Finland samt SBTi FLAG:s sektormål. För Norge och Sverige använde Nordea SBTi FLAG:s verktyg för att fast- ställa sitt mål om att minska utsläppen med 30 procent mellan 2021 och 2030, där två tredjedelar av minskningen ska uppnås genom utsläppsminskningar och en tredjedel genom koldioxidupptag. Den valda utsläppsbanan är jäm- förbar med de få andra utsläppsbanor som är tillgängliga för jordbruk (OECM:s utsläppsbanor för alla sektorer och jordbruk samt SBTi FLAG:s verktyg), vilket visar att den är förenlig med eller ambitiösare än tillgängliga modellbase- rade utsläppsbanor. Åtgärder För att säkerställa en omställning inom jordbruket måste jordbrukarna antingen ändra hur de producerar eller ändra vad de producerar. En del jordbrukare kommer att inves- tera i ny teknik för att minska utsläppen, andra kommer att minska sin animalieproduktion. Nordea räknar också med förändringar i markanvändningen, till exempel att torvjor- dar tas ur bruk eller att träd planteras för att minska jord- bruksmarken. Som bank stödjer Nordea sina kunder och erbjuder finansiering för nödvändiga förändringar. Nordea kommer att samla in klimatdata från kunderna, kartlägga var de största utmaningarna finns och göra en klimatbedömning i samband med ny finansiering och för- längning av befintlig finansiering för djurhållning. Nordea har tagit fram interna verktyg för att bedöma mognaden i kundernas klimatomställningsplaner. Vägen mot nettonollutsläpp Sektorn är under politiskt tryck att minska utsläppen av växthusgaser och öka koldioxidupptaget för att bidra till nationella klimatmål och EU:s klimatmål. Generellt sett är avkastningen på investeringar och klimatinvesteringar blygsam, vilket kan vara ett hinder för klimatomställ- ningen. Omställningen av sektorn är beroende av markna- dens efterfrågan på ekologiska och hållbart producerade livsmedel, med politiska åtgärder och subventioner som viktiga drivkrafter. Flera av EU:s policyramar (t.ex. den gemensamma jord- brukspolitiken, 55 %-paketet och EU:s strategi för biolo- gisk mångfald 2030) och nationella sektormål i Danmark och Finland ska bidra till omställningen i sektorn. Tekniska lösningar för att minska gödselrelaterade utsläpp är vik- tiga drivkrafter i hela Norden. Jordbruk 0 200 400 600 800 1 000 '30'29'28'27'26'25'24'23'22'21 Ekonomisk utsläppsintensitet (tCO 2 e/mn euro) 770 730 704 379 455 Utfall Mål 758 -40-50 % Motorfordon Nordea har som mål att till 2030 minska utsläpps- intensiteten i sin utlåningsportfölj för person- och skåpbilar med minst 40 procent jämfört med 2022 års nivå. Målet bygger på 1,5 °C-kravet i linje med Parisavtalet och mer konkret på IEA:s scenario för nettonollutsläpp till 2050 (IEA NZE by 2050) för per- sonbilar och skåpbilar. Sektorn är väsentlig för Nordea på grund av den höga omställningsrisken förenad med förbränningsmotorernas beroende av fossila bränslen och finansieringsmöjligheter i över- gången till utsläppsfria fordon och elektrifiering. Metoder Målet beräknades i enlighet med branschpraxis och foku- serade på faktisk användning av fordonet. De faktiska utsläppen från fordon samlades in och kombinerades med nationella genomsnitt för körda kilometer för att beräkna utsläppen från den fordonspark som Nordea finansierar. Uppskattningar användes där faktiska utsläpp saknades. Målet fastställdes med hjälp av IEA NZE by 2050-scena- riot, som kräver årliga utsläppsminskningar med 6 procent till 2030 för person- och skåpbilar. Genom att säkerställa att hela Nordeas fordonspark omfattas och använda en metod med kontraktion, ska målet vara i linje med IEA-scenariot. Åtgärder Nordea tar en mer aktiv roll i fråga om billån och leasingfi- nansiering. I praktiken innebär detta att affärsbeslut, pro- duktutveckling och finansieringsmöjligheter kommer att baseras på utsläppsdata för att säkerställa överensstäm- melse med Nordeas klimatmål. Dessutom följer Nordea noggrant koldioxidavtrycket från sin bilfinansiering genom att mäta portföljen varje kvartal. Framöver ingår ESG- kriterier i Nordeas bilfinansieringsstrategi och kommer att användas i arbetet med bilhandlare och kunder. Vidare har Nordea inlett dialoger med lokala bilhandlarfören- ingar och biltillverkare med fokus på bilar med låga utsläpp. Nordea fortsätter att bygga upp ESG-expertis genom interna och externa utbildningar. Vägen mot nettonollutsläpp Snabba och goda framsteg inom elektrifieringen av väg- transporter hör till det som varit mest lovande i omställ- ningen. Den nordiska bilmarknaden och den bredare transportmarknaden har den högsta takten i världen på sin omställning till nettonollutsläpp. Det ser visserligen lovande ut med de tekniska framstegen och mottagandet på marknaden, men omställningen i stort kommer att kräva mer än bara en förändring på utbudssidan för bilar och skåpbilar. För en fullständig omställning av väg- transportsektorn krävs ytterligare politiskt stöd, och Nordea Årsredovisning 2024 158 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. hindren inom till exempel infrastruktur och övriga segment måste undanröjas. Målen och politiken på nationell och lokal nivå måste uppmuntra till en bredare övergång till utsläppsfria transporter, tillsammans med operativa och tekniska åtgärder för energieffektivitet. Motorfordon – bilar och skåpbilar 0 30 60 90 120 150 '30'29'28'27'26'25'24'23'22 Fysisk utsläppsintensitet (gCO 2 e/km (användning av fordonet)) 113 105 107 68 IEA nettonollutsläpp 6 % per år Utfall Mål -40 % Kraftproduktion Nordea har som mål att till 2030 minska utsläppsin- tensiteten i sin utlåningsportfölj för kraftproduktion med mer än 70 procent jämfört med 2021 års nivå. Detta anpassningsmått gör det möjligt för Nordea att i allt högre grad stödja investeringar i förnybar kraftproduktion och samtidigt minska de absoluta utsläppen i utlåningsportföljen. Nordea formulerade målet utifrån SBTi:s SDA-verktyg. Sektorn är rele- vant för Nordea på grund av den höga klimatrisken förenad med fossila bränslen (framför allt termiskt kol) och betydelsen av fossilfria energikällor för utfasningen av fossila bränslen i andra sektorer. Metoder Det valda måttet är förenligt med SBTi:s sektorvägledning och är det mått som används mest i branschen. Utsläpps- intensitet för koldioxidsnål energi (vatten-, kärn-, vind- och solkraft) har baserats på kundernas redovisade årliga pro- duktionsvolymer. Om kundspecifika utsläppsdata saknades, användes en koldioxidsnål uppskattning på 5gCO 2 e/kWh som baserats på IPCC:s forskning om livs cykelutsläpp (2012) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (2020). Målet fastställdes enligt en konvergens modell med hjälp av SBTi:s SDA-verktyg för kraftproduktionssektorn, som byg- ger på en kombination av olika 1,5°C-förenliga utsläppsba- nor och scenarier från IPCC och IEA. Verktyget är framtaget för scope 1-utsläpp, men Nordea använde det för att täcka både scope 1- och 2-utsläpp. Åtgärder Nordea har åtagit sig att stödja utfasningen av fossila bränslen i nordisk kraftproduktion och anger tydligt i sina branschriktlinjer vad banken inte finansierar. För Nordea är det emellertid ännu viktigare att ställa sig bakom verk- liga framsteg genom att bidra till att öka investeringarna i koldioxidsnål energi. Nordea erbjuder inte finansiering till nya företagskun- der om mer än 5 procent av deras omsättning kommer från termiskt kol eller energitorv. Befintliga kunder ska ha en fullständig plan för utfasning av kol före utgången av 2030 och av torv före utgången av 2025. Nordea samlar in data på individuell kundnivå om bland annat absoluta utsläpp, produktionsintensitet och produktionsmix för att kunna följa upp och stödja varje kund i deras omställning. Nordea följer också upp politik och trender på energi- marknaden i allmänhet, bland annat användningen av fos- silfria energikällor såsom biomassa. Vägen mot nettonollutsläpp Som det största finansinstitutet i Norden ligger det i Nordeas intresse att påskynda och trappa upp omställ- ningen inom kraftproduktion och samtidigt bidra till att upprätthålla överkomliga priser, energisäkerhet och till- växt. Nordiska kunder har kommit långt i sitt arbete med att fasa ut fossila bränslen och har redan i hög grad en koldioxidsnål produktion jämfört med globala konkurren- ter. Den samlade efterfrågan på el förutspås nästan för- dubblas mellan 2023 och 2040, till följd av utfasningen av fossila bränslen i andra sektorer. Vindkraften, framför allt till havs, har en betydande till- växtpotential och kommer att svara för en stor del av kapaci- teten inom förnybar energi i hela Norden. Den samlade pro- duktionen av vind- och solkraft kommer sannolikt att vara större än vattenkraftsproduktionen år 2038. Tekniskt sett är förnybar energi kommersiellt gångbar, med flera väl beprö- vade tekniker i bruk. Kärnkraften, både den konventionella tekniken och den nya tekniken i form av små modulära reaktorer, ingår som en väsentlig del av energistrategin i både Sverige och Finland sedan 2023 och kommer att bidra till en stabil baslast i en energimix som i högre grad utgörs av inter- mittenta energikällor. Kraftproduktion 0 100 200 300 400 500 '30'29'28'27'26'25'24'23'22'21 Fysisk utsläppsintensitet (gCO 2 e/kWh) IEA nettonollutsläpp 2050 220 117 23 66 SBTi 1.5˚CUtfall Mål -70 % Olja och gas Nordea har som mål att till 2030 ha minskat de kom- binerade finansierade utsläppen i scope 1, 2 och 3 från sin utlåning till prospekterings- och produktions- bolag med 55 procent jämfört med 2019 års nivåer, så att de högst uppgår till 1,3 MtCO 2 e. Målet omfattar scope 1, 2 och 3 eftersom scope 3-kategorin ”Användning av sålda produkter” svarar för de största utsläppen från prospekterings- och produk- tionsföretag. Sektorn bevakas noga av Nordea på grund av den höga omställningsrisken förknippad med utvinning av fossila bränslen. Dessutom svarade företagslån till kunder inom olje- och gassektorn, inklusive deras scope 3-utsläpp, för en relativt stor andel av Nordeas finansierade utsläpp under 2019 (dvs. basåret). Metoder Målet omfattar företagslån till kunder i delsektorn pro- spektering och produktion av olja och gas. Utsläppen omfattade scope 1, 2 och 3. Här ingår metanutsläpp i koldi- oxidekvivalenter för scope 1 och 2. Scope 3-utsläpp ingår eftersom scope 3-kategorin ”Användning av sålda produk- ter” svarar för de största utsläppen i denna delsektor. Målet beräknades med hjälp av ett absolut mått för finan- sierade utsläpp (tCO 2 e). Basårsvärdet baserades på en kombination av företagens rapporterade data och estimat, eftersom framför allt scope 3-upplysningar inte var sam- stämmiga för branschen. Med ökad konvergens över tid räknar Nordea med att räkna om basårsvärdet med data av högre kvalitet för att säkerställa tillfredsställande öppenhet. Basår för målet är 2019. Målet fastställdes med hjälp av en metod med absolut kontraktion. De samlade växthusgasutsläppen från försörjnings- och energirelate- rad användning av olja och gas, inklusive metan och scope 3-utsläpp, måste sjunka med 25–33 procent till utgången av 2030 för att vara i linje med IEA NZE by 2050-scenariots och OECM:s 1,5 °C-förenliga utsläppsbanor. Nordea Årsredovisning 2024 159 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Åtgärder Nordea har redan ombalanserat sina exponeringar mot delsektorn prospektering och produktion genom att avsluta relationerna med ryska och brittiska kunder. Den återstående portföljen innefattar ett mycket litet antal kunder som hör till de allra bästa när det gäller utsläppsin- tensitet (CO 2 e/BOE) och har omställningsplaner för en koldioxidsnål verksamhet. Nordea erbjuder eller förmedlar inte projektfinansiering för utökad verksamhet inom pro- spektering och produktion av okonventionell olja och gas. Vägen mot nettonollutsläpp Olja och gas svarar idag för omkring hälften av världens samlade energiförsörjning och utgör grunden för väsent- liga energitjänster för att dagens samhälle ska fungera ordentligt. Samtidigt står de för en stor del av de globala växthusgasutsläppen. Världsmarknaden för olja och gas står inför ökad osäkerhet och utmaningar till följd av geo- politiska spänningar och strukturella förändringar i efter- fråge- och utbudsmönster. Det är stor skillnad mellan efterfråge- och utbudskurvorna för olja och gas i scenarier baserade på dagens politik och scenarier baserade på vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. I IEA NZE by 2050-scenariot minskar efterfrågan på olja och gas i allt snabbare takt, till följd av elektrifiering och beteendeförändringar, men har fortfarande betydelse för världsekonomin 2050, om än med betydligt lägre pro- duktion och förbrukning. För att nå nettonollutsläpp till 2050 krävs åtgärder för en betydligt snabbare omställning från alla delar av samhället, med samordnade åtgärder på både efterfråge- och utbudssidan. Olja och gas – prospektering och produktion 0 1 2 3 4 5 '30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19 Scope 1, 2 och 3 (MtCO 2 e) 0,3 1,3 0,7 0,70,7 2,7 2,8 IEA nettonollutsläpp 2050 Utfall Mål -55 % Offshore Eftersom målet för offshore-verksamhet avser en utfasning till 2025 har inget referensvärde fastställts. Under 2022 meddelade Nordea att man helt skulle lämna offshore-sektorn. Offshore avser segmenten borrplattformar och försörjningsfartyg för offshore- verksamhet. Dessa ingår i segmenten Olja och gas (naturresurser) och Sjöfart i Nordea. Sektorn är väsentlig för Nordea på grund av kreditrisken och det faktum att företagslån till offshore-kunder utgjorde en relativt stor andel av bankens finansie- rade utsläpp under 2019 (basåret). Offshore är också en utsläpps tung sektor, så det strategiska beslutet om utfasning från Nordeas utlåningsportfölj kom- mer att bidra avsevärt till Nordeas mål om att minska de finansierade utsläppen med 40–50 procent till 2030. Metoder Målet är baserat på exponering, eftersom inverkan från de kombinerade uppskattade finansierade utsläppen i scope 1 och 2 från olje-, gas- och sjöfartssektorerna är betydande. Målet fastställdes som en utfasning av expo- neringen. Utsläppsbaserade referensscenarier kunde inte användas. Nordea har inte hittat några användbara metoder för fastställande av mål eller referensscenarier för sjöfartssektorn enligt definitionen. Åtgärder Under 2019 hade Nordea 1,9 md euro i utlåning till sektorn, jämnt fördelad mellan borrplattformar och försörjnings- fartyg för offshore-verksamhet. Nordea har gjort plan- enliga framsteg mot målet och hade vid utgången av 2024 avslutat 95 procent av denna utlåning. Nordea räknar med att avsluta resterande i god tid före utgången av 2025. Vägen mot nettonollutsläpp Nordea har redan gjort stora framsteg för att nå sitt mål för offshore-verksamheten, men behåller tidsramen på fyra år. Den är tillräckligt ambitiös samtidigt som den möjliggör en ordnad utfasning för Nordeas kunder och för Nordea som bank. Nordea har åtagit sig att stödja och refi- nansiera befintliga kunder, eftersom minskningen i offshore- portföljen och tillhörande risk sker på ett nog- grant sätt. Offshore 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 '25'24'23'22'21'20'19 Utlåning (mn euro) Utfall 1 507 0 126 72 1 872 1 399 386 -100 % Gruvdrift Nordea fasade ut utlåning till termisk kolbrytning under 2021 och ska fasa ut utlåningen till kunder inom brytning av energitorv före utgången av 2025. Kunderna måste uppfylla kraven på utfasning senast till 2025. Sektorn är väsentlig för Nordea till följd av de snabbt växande möjligheterna inom metalliska mine- raler, den höga klimatrisken och risken för strandade tillgångar kopplade till prospektering av termiskt kol och energitorv, som har mycket höga utsläpp. Metoder Målet fastställdes med hjälp av en metod med absolut kontraktion för kol och torv. Målet är kopplat till finansie- ring i miljoner euro för brytning av både termiskt kol och energitorv. För brytning av termiskt kol uppnåddes full utfasning redan 2021, och ny finansiering tillåts inte. För brytning av energitorv kommer full utfasning att uppnås senast 2025. Efter en omställning i energisektorn anger IEA NZE 2050-scenariot att det efter 2021 inte behövs några nya kolgruvor eller torvtäkter, och inte heller någon utökning av befintliga. Det anger också att befintliga verk- samheter bör fasas ut till 2030 i OECD-länder och till 2040 i övriga världen. I IEA NZE by 2050-scenariot räknas torv in i uppskattningarna för kol. Åtgärder Som bank försöker Nordea hitta möjligheter att stödja hållbara gruvbolag som möjliggör en grön omställning. Nordea Årsredovisning 2024 160 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Vägen mot nettonollutsläpp Den samlade efterfrågan på metaller och mineraler förut- spås öka sexfaldigt fram till 2040, till följd av det snabbt stigande behovet att öka andelen ren teknik i alla EU:s industriella ekosystem. De nordiska länderna har stora reserver av vissa kritiska mineraler. Nordiska företag inom gruvsektorn har gedigen erfarenhet av att arbeta på ett hållbart sätt och hantera risker väl. Brytning av energitorv 0 15 30 45 60 75 '25'24'23'22 Utlåning (mn euro) 52 51 18 0 Utfall -100 % Följande tabell ger översiktlig information om Nordeas sektormål och vilka framsteg som gjorts mot målen. Sektor Undersektor Utsläpp, scope Mått Referensscenario Basår Referens- värde 1 Målår Mål 2024 faktiskt värde 2 Basår jmf 2024 Bostadsfastigheter 3 Privatpersoner och bostadsrättsföreningar 1 och 2 Utsläppsintensitet kgCO 2 e/m 2 CRREM v1.09336 2019 17,4 2030 -40-50 % 16,6 -5 % Sjöfart Fartyg 1 Utsläppsintensitet AER, gCO 2 / dwt-nm Poseidon-principerna (IMO 2050) 2019 8,3 2030 -30 % 7,4 -10 % Jordbruk 3 Djurhållning, grödor, odling och jakt 1 och 2 Utsläppsintensitet tCO 2 e/ mn euro 5 Nationella sektormål och SBTi FLAG 2021 758 2030 -40-50 % 704 -7 % Motorfordon 3 Personbilar och skåpbilar 1 4 Utsläppsintensitet gCO 2 e/km IEA NZE 7 2022 113 2030 -40 % 107 -6 % Kraftproduktion – 1 och 2 Utsläppsintensitet gCO 2 e/kWh IEA NZE 7 SBTi 1,5C 2021 220 2030 -70 % 23 -90 % Olja och gas Prospektering och produktion 1, 2 och 3 Absoluta utsläpp MtCO 2 e 5 IEA NZE 7 2019 2,8 2030 -55 % 0,7 -74 % Offshoreverksamhet Borrplattformar och försörjningsfartyg för offshoreverksamhet inom olja och gas samt sjöfart – Utlåning, mn euro – 2019 1 872 2025 -100 % 72 -96 % Gruvdrift Energitorv – Utlåning, mn euro IEA NZE 7 2022 52 2025 -100 % 18 -64 % Termiskt kol – Utlåning, mn euro IEA NZE 7 Restriktiv policy Helt utfasad 2021 1) På grund av förbättrad datakvalitet förfinades följande basårsvärden från vad som rapporterades 2023: Bostadsfastigheter (17,6 kgCO2e/m2); Jordbruk (738 tCO2e/mn euro); Motorfordon (117gCO2e/km); Olja och gas (3,0 MtCO2e); och Offshore (1 885 mn euro). 2) Siffror för sjöfart och kraftproduktion avser faktiska värden för 2023. 3) Målen för motorfordon, jordbruk och bostadsfastigheter sektorerna förväntas vara mer i linje med målen allt eftersom datakvaliteten förbättras. 4) Scope 1 avser utsläpp vid användning av fordonet. 5) Inklusive metanutsläpp i koldioxidekvivalenter för scope 1 för jordbruk samt scope 1 och 2 för olja och gas. 6) Målet informerades av Carbon Risk Real Estate Monitor benchmark V1.093, som var det tillgängliga referensscenariot före 2023 när målet sattes. Referensscenariot viktades utifrån vår finansierade golvyta i Norden. 7) Ett normativt IEA-scenario som visar en utveckling där den globala energisektorn kan nå nettonollutsläpp för koldioxid till 2050 och som är förenlig med en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan en tillfälligt överskriden temperaturuppgång (med 50 procents sannolikhet), i linje med minskningar som bedömts av IPCC i deras specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning (Special Report on Global Warming of 1.5 °C). Nordea Årsredovisning 2024 161 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Energiförbrukning och energimix Nordeas energiförbrukning kommer från användningen av bränsle, el, värme och kyla i den egna verksamheten. Nordeas egna verksamhet på huvudkontoren och dess bilpark i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Polen, Estland och Luxemburg innefattar både fossila och förnybara energi källor. Nordea har direkt tillgång till uppgifter om energiförbrukningen på huvudkontoren. Uppgifter om energi från kärnkraft samlas in från nationella källor. I den egna verksamheten använder Nordeas huvud- kontor för närvarande 100 procent förnybar energi som köps via ursprungsgarantier. För den återstående delen av Nordeas egna verksamhet används extrapolerade data. Nordea följer kontinuerligt upp energiförbrukningen i den egna verksamheten och har för avsikt att öka energi- effektiviteten samt minska utsläppen. Under 2024 uppgick Nordeas energiförbrukning till 93 248 MWh, och den uppskattade siffran för kontoren var 51 108 MWh. Energiförbrukning och energimix 2022 2023 2024 Bränsleförbrukning för dieselgeneratorer (MWh) 1 294 251 317 Bränsleförbrukning för leasingbilar (MWh) 2 4 513 4 097 3 691 Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 5 8 – Förbrukning av köpt eller anskaffad el, värme och kyla från fossila källor (MWh) 22 218 14 582 11 538 Summa förbrukning av fossil energi (MWh) 27 030 18 937 15 545 Varav fossila källors andel av total energiförbrukning (%) 29 21 17 Förbrukning från kärnkraft (MWh) 128 157 55 Varav kärnkraftens andel av total energiförbrukning (%) 0 0 0 Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa (MWh) 782 563 462 Förbrukning av köpt eller anskaffad el, värme och kyla från förnybara källor (MWh) 66 058 69 540 76 902 Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh) 3 234 237 285 Summa förbrukning av förnybar energi (MWh) 67 075 70 341 77 648 Varav förnybara källors andel av total energiförbrukning (%) 71 79 83 Summa energiförbrukning (MWh) 4 94 232 89 435 93 248 Energiintensitet (MWh/mn euro i nettointäkter) 5 10 8 8 1) Inkluderar EcoPar A motsvarande 600 liter 2022, 450 liter 2023 och 1 932 liter 2024. 2) Därutöver motsvarade CNG-förbrukningen 466 kg 2022, 807 kg 2023 och 0 kg 2024. 3) 285 MWh av elförbrukningen 2024 kom från egen produktion av solenergi på tak. 4) Lokalkontorens energiförbrukning är exkluderad på grund av bristande datatillgänglighet. Den uppskattade energiförbrukningen för lokalkontor är 60 437 MWh 2022, 53 283 MWh 2023 och 51 108 MWh 2024. På grund av avsaknad marknadspraxis och potentiella framtida justeringar av rapporteringsomfånget och strukturen från tillsyns - myndigheter kan Nordea komma att revidera förbrukningen i nästa årsredovisning. 5) Nettointäkterna avser den totala rörelseintäkten för respektive år som är 9 721 mn euro 2022, 11 743 mn euro 2023 och 12 084 mn euro 2024. Nettointäkterna som används för att beräkna utsläppsintensitet är inte hänförbara till aktiviteter i sektorer med hög klimatpåverkan. Totala växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3 Metoden för att uppskatta växthusgasutsläpp utgår från de principer, krav och riktlinjer som tillhandahållits av GHG Protocol Corporate Standard (version 2004) och Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF, 2:a upplagan), men omfattas av vissa avsteg och anpass- ningar för att fånga upp särskilda egenskaper i Nordeas utlånings- och investeringsportföljer. Nordeas samlade utsläpp ger information om klimatre- laterade risker och negativa inverkningar. Informationen kan också användas för att vidta åtgärder för positiva inverkningar och hitta affärsmöjligheter. Under 2024 uppgick Nordeas totala utsläpp till 23 932 784 tCO 2 e, vilket är en minskning med 29 procent jämfört med basåret 2019. De finansierade utsläppen från utlånings- och investeringsportföljerna utgör den största andelen (99,9 procent) av Nordeas totala utsläpp. Därför riktar Nordea in sig på att stödja kundernas omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Fördelning av samlade utsläpp (tCO 2 e) 0 20 000 7 500 000 15 000 000 22 500 000 30 000 000 Scope 1 / Scope 2 Scope 3 Kategori 1 Scope 3 Kategori 2–14 Scope 3 Kategori 15 Utlåning Scope 3 Kategori 15 Investeringar 1 Scope 1 Scope 2 Scope 3 1 025 3 037 1 863 13 857 14 842 062 9 070 941 1) Investeringsportföljer definieras som investeringar hos både NAM och NLP. De samlade utsläppen visas i tabellen ”Bruttoväxthus- gasutsläpp i scope 1, 2 och 3 samt totala växthusgasut- släpp”. Scope 3-kategori 15 Investeringar är lägre än sum- man av de finansierade utsläppen i respektive tabeller under utlåningsportfölj och investeringsportfölj. NLP har dragit av finansierade utsläpp som härrör från investe- ringar i fonder hos NAM. Den främsta anledningen till detta är att de utsläpp som finansieras av NLP:s investe- ringar i dessa fonder redan rapporteras av NAM. Notera att NLP rapporterar sina totala finansierade utsläpp i följande tabeller särredovisat för investeringsportföljen, inklusive de som härrör från investeringar i NAM:s fonder. Nordeas absoluta mål på medellång sikt (dvs. till utgången av 2030) framgår inte av tabellen nedan, efter- som Nordeas mål inte avser bruttoutsläpp i scope 1, 2 och 3. Nordea har absoluta mål på medellång sikt för den egna verksamheten och utlåningsportföljen. NAM och NLP har intensitetsmål, men har inga milstolpar eller mål för abso- luta finansierade utsläpp. Dessutom ingår inte finansierade utsläpp från stats- papper för något av åren i tabellen nedan. Nordea stödjer och förmedlar kapital till nationella och lokala myndigheter i syfte att bygga upp starka ekonomier och samhällen. Mer information om finansierade utsläpp från statspapper finns i tabellen ”Finansierade utsläpp från statspapper” på sidan169. Den totala växthusgasintensiteten beräknas utifrån sum- man av scope 1, 2 och 3 dividerat med rörelseintäkter enligt Nordeas resultaträkning. Den nuvarande strukturen för upplysningar om samlade växthusgasutsläpp och utsläppsintensitet kan komma att ändras framöver, till följd av nya sektorspecifika standarder från EFRAG, eventuella uppdateringar av PCAF- standarden samt avsaknad av marknadspraxis kring detta. Nordea Årsredovisning 2024 162 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Bruttoväxthusgasutsläpp i scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Bakåt i tiden Milstolpe och målår 2 Basår 1 2023 2024 % 2024/2023 2025 2030 Årlig % mål/basår Växthusgasutsläpp i scope 1 Växthusgasutsläpp i scope 1, brutto (tCO 2 e) 3,4 1 636 1 142 1 025 -10 varav från ett reglerat system för handel med utsläppsrätter (%) 4 6 8 Växthusgasutsläpp i scope 2 Platsbaserade växthusgasutsläpp i scope 2, brutto växthusgasutsläpp (tCO 2 e) 3,4 11 636 6 401 6 299 -2 Marknadsbaserade växthusgasutsläpp i scope 2 växthusgasutsläpp (tCO 2 e) 5 567 3 116 3 037 -3 Betydande växthusgasutsläpp i scope 3 5 Summa indirekta (scope 3) växthusgasutsläpp, brutto (tCO 2 e) 33 789 086 24 885 109 23 928 722 -4 1 Inköpta varor och tjänster 5 825 1 642 1 863 13 2 Kapitalvaror 103 1 0 -100 3 Bränsle- och energirelaterad verksamhet 3,4 3 894 2 041 2 404 18 5 Avfall från verksamheten 371 247 183 -26 6 Tjänsteresor 25 015 12 184 11 270 -8 15 Investeringar 6,7 33 753 878 24 868 994 23 913 003 -4 Summa utsläpp Summa växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO 2 e) 33 802 359 24 892 651 23 936 046 -4 Summa växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO 2 e) 33 796 289 24 889 366 23 932 784 -4 1) Basåret är 2019 för beräkningarna av växthusgasutsläpp. 2) Nordeas klimatmål är satta i linje med Nordeas frivilliga åtaganden snarare än att ha en direkt koppling till totala bruttoutsläpp av växthusgaser i scope 1, 2 och 3. Klimatmålen diskute - ras mer i detalj i avsnittet ”Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna” på sidan 149. 3) Lokalkontorens utsläpp från energiförbrukning är exkluderade på grund av bristande datatillgänglighet, vilket påverkar scope 1 stationär förbränning, scope 2 och scope 3 kategori 3 bränsle- och energirelaterade aktiviteter. De beräknade utsläppen från energiförbrukning för lokalkontor (marknadsbaserade) är 5 866 tCO2e 2019, 4 561 tCO2e 2023 och 4 380 tCO2e 2024. På grund av avsaknad marknadspraxis och potentiella framtida justeringar av rapporteringsomfånget och strukturen från tillsynsmyndigheter kan Nordea komma att revidera förbrukningen i nästa årsredovisning. 4) Biogena utsläpp från diesel och bensin motsvarade 140,8 tCO2e 2024. Biogena utsläpp från köpt el, värme och kyla motsvarade 15 325 tCO2e 2024. Nordea bedömde de biogena utsläp - pen i scope 3 kategori 3 och kategori 6 som ej väsentliga för rapportering 2024. 5) Kategori 1 pappers- och postdata, kategori 5 avfallsdata och kategori 6 egna bilanvändningsdata beräknas med primära aktivitetsdata och representerar tillsammans 0,06 procent av alla signifikanta rapporterade scope 3 växthusgasutsläpp. 6) Scope 3 Kategori 15 Investering omfattar finansierade utsläpp från Nordeas utlåningsportfölj och investeringsportfölj. Den uppskattade beräkningen av växthusgasutsläpp är baserad på PCAF:s standard, de viktigaste antagandena och avvikelserna från standarden presenteras på sidan 171. 7) Nordea räknade om basårsvärdet för 2019 och 2023 års siffror för utlåningsportföljen på grund av förbättringar av datakvaliteten i hela portföljen. Ytterligare information om uppdate - ringarna diskuteras på sidan 163. NLP Denmark förvärvades 2022 och utsläpp från den danska portföljen har inkluderats i basårsvärdet för 2019 och även i 2023 och 2024 siffrorna för investeringsportföljen. Summa utsläppsintensitet Bakåt i tiden Basår 1 2023 2024 % 2024/2023 Summa växthusgasutsläpp (platsbaserade) per nettointäkt (tCO 2 e/monetär enhet) 2 3 920 2 120 1 981 -7 Summa växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) per nettointäkt (tCO 2 e/monetär enhet) 2 3 919 2 120 1 981 -7 1) Basåret är 2019 för beräkningarna av växthusgasutsläpp. 2) Nettointäkterna avser den totala rörelseintäkten för respektive år som är 8 623 mn euro under basåret 2019, 11 743 mn euro 2023 och 12 084 mn euro 2024. Under 2024 påverkades basåret och de historiska siff- rorna av förbättrad datakvalitet i hela utlåningsportföljen. Nordea använde sig av mer faktiska data från expone- ringar i företagslån och tillämpade ett eget estimat för kraftproduktion. Inom bostadsfastigheter och kommersi- ella fastigheter har Nordea samlat in offentligt tillgängliga energideklarationer. För motorfordon samlade Nordea in data om personbilar och skåpbilar från externa leverantö- rer (se ”Utlåningsportföljen” på sidan 163). Förbättringarna av basårets värden för respektive utlå- ningsportfölj genomfördes i enlighet med Nordeas metod för omräkning av växthusgasutsläpp, som anger under vilka omständigheter Nordea ska göra nya beräkningar av sina finansierade utsläpp för basåret och vilket gränsvärde (>5 procent) Nordea anser ha en betydande inverkan. Nordea överväger också att räkna om basåret när det är lägre än det betydande gränsvärdet, i syfte att förbättra jämförelsen. Nordea planerar för och räknar med fortsatt datainsamling och finkalibrering av data och metoder gäl- lande tidigare år. Nordeas finansierade utsläpp Med tanke på Nordeas roll att finansiera omställningen till en koldioxidsnål ekonomi och i linje med PCAF, har ban- ken åtagit sig att redovisa sin del av växthusgasutsläppen förknippade med utlåning till kunder och investeringar i portföljbolag, det vi kallar finansierade utsläpp. Begränsad tillgång till data och användning av anta- ganden är de största utmaningarna för Nordea, men ban- ken gör allt för att förbättra datakvaliteten och öka öppenheten gentemot sina intressenter. Än viktigare är att Nordea också har åtagit sig att visa sina framsteg i utfas- ningen av fossila bränslen. De finansierade utsläppen omfattar ett flertal tillgångs- slag i Nordeas utlånings- och investeringsportföljer, både i och utanför balansräkningen. I Nordeas utlåningsportfölj, dvs. i balansräkningen, återfinns PCAF:s tillgångsslag företagslån, motorfordon, bostadsfastigheter och kom- mersiella fastigheter. Sedan 2024 redovisar Nordea finan- sierade utsläpp för 95 procent av exponeringarna i den samlade utlåningsportföljen i balansräkningen. Nordeas investeringsportfölj innefattar innehav av note- rade aktier och företagsobligationer inom NAM och NLP samt direktägda fastigheter inom NLP. För första gången ingår nu också finansierade utsläpp från tillgångsslaget statspapper i NAM, NLP och Group Treasury. NAM:s inves- teringar ingår inte i Nordeakoncernens balansräkning. Finansierade utsläpp från utlånings- och investerings- portföljerna innefattar motparters scope 1- och 2-utsläpp. I enlighet med PCAF-standarden rapporterar Nordea dessutom motparters scope 3-utsläpp för företagslån, noterade aktier och företagsobligationer separat för alla sektorer. Detta är också i linje med de tekniska standar- derna för genomförande av pelare 3-kraven på upplys- ningar om ESG-risker. Mått för sektorspecifika mål för utlåningsportföljen och det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet för NAM och NLP redovisas på detaljnivå i relevanta tabeller. Uppskattningar för alla tillgångsslag i utlånings- och investeringsportföljerna har baserats på finansiella data Nordea Årsredovisning 2024 163 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. för 2024 eller tidigare och på utsläppsdata från 2023 eller tidigare, beroende på vilka uppgifter som erhållits från kunder och portföljbolag. Den här redovisningen innefattar inte finansierade utsläpp från obligationer och aktier inom Markets och Treasury-verksamheten eftersom de innehas för kortare tid och i likviditetshanteringssyfte. Nordea räknar med att inkludera information om dessa i en nära framtid, i takt med att arbetet fortlöper. Finansierade utsläpp Företagslån, 45 % Motorfordon, 9 % Kommersiella fastigheter, 2 % Bostads- fastigheter, 7 % Investeringar 1 , 38 % 1) Investeringsportföljer definieras som investeringar hos både NAM och NLP. Procentsatserna rundas av. Utlåningsportföljen Mellan 2019 och 2024 minskade de samlade finansierade utsläppen från Nordeas utlåningsportfölj med 36 procent, huvudsakligen till följd av minskad exponering mot sjö- farts-, olje- och gassektorn samt avveckling av verksamhet i offshore-sektorn inom företagslån. Nordea använder företagsspecifika data för att beräkna finansierade utsläpp i scope 1 och 2. Återstående finansierade utsläpp beräknas med hjälp av estimat från PCAF-standarden. Nordea har tagit fram ett internt verktyg för att uppskatta de finansie- rade utsläppen i utlåningsportföljen. Finansierade utsläpp från företagslån redovisas uppde- lat på sektorer med hög klimatrisk. Företagsspecifika data utgör, viktade efter exponering, 25 procent i tillgångssla- get företagslån, vilket innebär en genomsnittlig datakvali- tet motsvarande nivå 4,1 enligt PCAF. I syfte att ytterligare öka öppenheten i fråga om sektormål redovisar Nordea dessutom senast tillgängliga intensitetsdata för fraktfartyg som uppfyller Poseidon-principerna, djurhållning och grö- dor, odling och jakt samt kraftproduktion. Finansierade utsläpp från motorfordon inkluderar utlå- ning och leasing. Leasing svarar för huvuddelen (69 pro- cent) av de finansierade utsläppen från detta tillgångsslag. Under 2024 lyckades Nordea samla in utsläppsdata för person- och skåpbilar från externa leverantörer. För 2024 var den genomsnittliga datakvaliteten enligt PCAF 3,4. För bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter handlade förbättringarna främst om insamling och uppda- tering av energideklarationer. För 2024 var den genom- snittliga datakvaliteten enligt PCAF 3,6 för bostadsfastig- heter och 3,9 för kommersiella fastigheter. Noterbart är att de uppskattade utsläppen för bostadsfastigheter och kom- mersiella fastigheter för närvarande inte tar hänsyn till utfasningen av fossila bränslen på energiområdet i de nordiska samhällena. Nordea fortsätter att förbättra data- kvaliteten över tid. Även finansierade utsläpp från bostads- rättsföreningar beräknas och ingår i bostadsfastigheter eftersom huvudsyftet med en bostadsrättsförening är att tillhandahålla bostäder. Mått på utsläppsintensitet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter redovisas också i tabellerna nedan. Nordea har inte något mål för kommersiella fastig- heter, men styr och rapporterar ändå utsläppsintensiteten i linje med sina åtaganden gentemot NZBA. Specificering av finansierade utsläpp i utlåningsportföljen 2024 2023 2022 2019 Tillgångsslag Exponering (mn euro) 1 Mot parters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Företags-/ tillgångs- specifika data (%) 2 Generell datakvalitet, nivå (1–5) 3 Mot parters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Företags-/ tillgångs- specifika data (%) 2 Generell datakvalitet, nivå (1–5) 3 Mot parters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Företags-/ tillgångs- specifika data (%) 2 Generell datakvalitet, nivå (1–5) 3 Mot parters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Basåret 2019 jmf 2024 (%) 4 Företagslån 90 814 10 724 505 25 4,1 11 845 050 28 4,0 14 069 304 34 3,8 18 673 299 -43 Motorfordon 5 10 195 2 080 922 30 3,4 2 135 087 34 3,3 2 141 259 36 3,3 2 263 139 -8 Bostadsfastigheter 6 185 012 1 616 423 57 3,6 1 639 518 53 3,6 1 671 421 46 3,6 1 732 474 -7 Kommersiella fastigheter 29 833 420 212 54 3,9 425 405 49 3,8 367 531 47 3,7 472 508 -11 Delsumma 7 315 853 14 842 062 – – 16 045 061 – – 18 249 514 – – 23 141 420 -36 Övriga exponeringar 8 17 025 – – – – – – – – – – – Summa 7 332 878 – – – – – – – – – – – 1) Exponering definieras som exponering för poster i balansräkningen, med en justering för exponeringar som redovisats under verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab). 2) Företags-specifika data är exponeringsviktade. Tillgångsspecifika data (%) för bostäder och kommersiella fastigheter representerar täckningen av exponeringsviktad andel av säkerheterna med energideklarationer, inklusive energideklarationer som löpt ut men inte längre än 5 år. 3) Generell datakvalitet är exponeringsviktad och täcker motparts scope 1 och 2 utsläpp. 4) År 2024 omräknades basårsvärdet för finansierade utsläpp i utlåningsportföljen (2019) med -1 procent (från 23 357 424 tCO2e). De redovisade finansierade utsläppen räknades om för 2022 med 3 procent (från 17 703 876 tCO2e), och för 2023 med -3 procent (från 16 503 102 tCO2e). Omräkningen inkluderar dataförbättringar över alla tillgångsslag. 5) Data för motorfordon inkluderar lån och leasing. 6) Bostadsfastigheter inkluderar bostadsrättsföreningar där säkerheten utgörs av bostadsfastigheter. Motsvarar PCAF:s tillgångsslag Hypotekslån. 7) Portföljtäckningen är totalt 95 procent av utlåningen. 8) Övriga exponeringar inkluderar övriga konsumtionslån. Nordea Årsredovisning 2024 164 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Finansierade utsläpp i företagslån 2024 2023 2022 Sektor Exponering (mn euro) 1 Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Motparters scope 3 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 2 Exponering (mn euro) 1 Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Motparters scope 3 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 2 Exponering (mn euro) 1 Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Motparters scope 3 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 2 Andel av finansierade utsläpp 2024 i scope 1 och 2, % (jfrt m 2019, %) Gruvdrift och kringverksamheter 348 97 993 182 424 – 309 126 350 354 283 – 264 124 210 401 166 – 1 (2) Olje-, gas- och offshoreverksamhet 439 192 857 905 666 – 507 188 291 1 030 766 – 757 592 953 884 745 – 2 (9) varav prospektering och produktion av olja och gas 74 15 925 712 014 – 75 15 538 709 755 – 109 17 723 636 448 – 0(1) Sjöfart 4 169 2 657 677 2 503 276 – 4 921 3 209 554 2 664 244 – 5 411 3 636 474 1 960 358 – 25 (31) varav fraktfartyg 3 3 023 1 890 074 1 966 827 – 4 098 2 751 614 2 302 159 7,4 gCO 2 / dwt–nm 3 945 2 798 923 1 457 448 8,1 gCO 2 / dwt–nm 18(23) Transport (luft- och landtransporter) 1 518 66 757 447 909 – 1 572 112 944 410 896 – 1 330 139 049 411 277 – 1 (3) Byggindustri 5 550 184 730 2 766 872 – 6 582 218 560 3 540 163 – 6 496 389 667 8 282 506 – 2 (1) Material 2 150 370 607 1 639 573 – 2 111 389 455 1 708 302 – 2 524 510 941 1 806 007 – 3 (5) Papper och skogsprodukter 1 333 148 643 507 279 – 1 215 130 125 507 454 – 1 606 225 855 1 758 399 – 1 (1) Jordbruk 4 7 116 3 401 588 1 745 480 – 7 297 3 704 477 1 932 229 – 7 636 4 065 401 1 832 355 – 32 (27) varav djurhållning, grödor, odling och jakt 4 287 3 017 135 824 135 704 tCO 2 e/ mEUR 4 564 3 331 585 889 091 730 tCO 2 e/ mEUR 4 875 3 755 534 1 012 028 770 tCO 2 e/ mEUR 28 (26) Kraftproduktion 5 2 170 797 501 358 674 – 2 451 694 258 773 905 23 gCO 2 e/ kWh 3 042 1 484 494 1 588 611 117 gCO 2 e/ kWh 7 (4) El-, värme- och vattenförsörjning samt avfallshantering 4 339 1 091 654 655 381 – 4 283 1 190 329 645 280 – 4 091 898 459 619 997 – 10 (4) Kapitalvaror 3 720 129 254 5 918 416 – 3 783 129 049 8 264 198 – 3 757 148 823 10 457 982 – 1 (1) Logi och fritid 1 770 72 445 450 839 – 1 972 79 367 492 760 – 2 016 82 292 384 876 – 1 (0) Försäkring 1 217 11 291 52 152 – 1 027 11 145 49 540 – 935 9 382 42 125 – 0 (0) Övrigt 6 54 976 1 501 508 18 739 191 – 53 482 1 661 147 20 047 461 – 57 313 1 761 306 19 218 251 – 14 (12) Summa 90 814 10 724 505 36 873 131 – 91 513 11 845 050 40 119 321 – 97 179 14 069 304 49 711 168 – 100(100) 1) Exponeringen avser poster i balansräkningen. 2) Utsläppsintensiteterna reflekterar sektoranalys och sektormål för utlåningsportföljen. De senaste tillgängliga uppgifterna för sjöfart och kraftproduktion är för 2023. 3) Fartyg som uppfyller Poseidon-principerna. 4) Jordbruk innefattar djurhållning, fiske och vattenbruk, samt grödor, plantering och jakt. 5) För finansierade utsläpp från producenter av förnybar energi tillämpas ett internt estimat på 5gCO2e/kWh. 6) Övrigt inkluderar fastighetsförvaltning och industriell verksamhet samt sektorer inom företagslån som inte har definierats som sektorer med hög klimatrisk. Nordea Årsredovisning 2024 165 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. 2024 2023 2022 Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3 Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3 Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3 Företagsspecifika data och datakvalitet enligt PCAF 1 Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Företags- specifika data (%) Generell datakvalitet Sektor Gruvdrift och kringverksamheter 32 3,8 31 3,8 51 3,1 50 3,2 70 2,3 66 2,6 Olje-, gas- och offshoreverksamhet 82 2,4 82 2,4 84 2,3 84 2,3 76 2,5 72 2,7 varav prospektering och produktion av olja och gas 99 1,0 99 1,1 100 1,0 100 1,1 100 1,0 100 1,1 Sjöfart 81 1,8 14 4,4 88 1,5 18 4,3 90 1,5 27 3,7 varav fraktfartyg 2 100 1,0 11 4,6 100 1,0 16 4,5 100 1,0 21 4,3 Transport (luft- och landtransporter) 33 3,9 30 4,0 28 4,1 25 4,2 23 4,3 19 4,4 Byggindustri 17 4,5 14 4,5 17 4,4 16 4,5 27 4,1 21 4,3 Material 36 3,7 31 3,9 41 3,5 35 3,8 55 3,0 50 3,2 Papper och skogsprodukter 41 3,4 36 3,6 48 3,2 41 3,4 64 2,7 51 3,1 Jordbruk 3 12 4,5 10 4,6 12 4,5 9 4,6 15 4,4 12 4,5 varav djurhållning, grödor, odling och jakt 0 4,9 0 5,0 0 4,9 0 5,0 1 4,9 0 5,0 Kraftproduktion 29 3,8 16 4,5 48 2,9 37 3,7 57 2,8 45 3,4 El-, värme- och vattenförsörjning samt avfallshantering 62 3,1 29 4,1 62 3,1 22 4,3 67 3,0 26 4,2 Kapitalvaror 29 4,0 24 4,1 33 3,9 26 4,1 34 3,9 27 4,1 Logi och fritid 22 4,3 21 4,4 23 4,3 22 4,4 25 4,2 23 4,3 Försäkring 8 4,7 8 4,7 0 5,0 0 5,0 0 5,0 0 5,0 Övrigt 4 19 4,3 17 4,4 21 4,3 18 4,4 27 4,1 23 4,2 Summa 25 4,1 18 4,4 28 4,0 19 4,3 34 3,8 25 4,2 1) Företagsspecifika data och generell datakvalitet har viktats utifrån exponering. 2) Fartyg som uppfyller Poseidon-principerna. 3) Jordbruk innefattar djurhållning, fiske och vattenbruk samt grödor, plantering och jakt. 4) Övrigt inkluderar fastighetsförvaltning och industriell verksamhet samt sektorer inom företagslån som inte har definierats som sektorer med hög klimatrisk. Nordea Årsredovisning 2024 166 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Finansierade utsläpp från motorfordon 1 2024 2023 2022 Andel av finansierade utsläpp 2024, % (jfrt m 2019, %)Fordonstyp Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet (gCO 2 /km) 2 Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet (gCO 2 /km) 2 Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet (gCO 2 /km) 2 Personbilar och skåpbilar 4 468 244 112 107 4 485 243 897 105 4 600 264 954 113 12 (12) Industrifordon och mobila maskiner 2 261 694 742 – 2 399 719 149 – 2 471 743 167 – 33 (33) Lastbilar och tunga fordon 1 463 574 160 – 1 477 598 788 – 1 398 556 982 – 27 (24) Jordbruksmaskiner, inkl. traktorer 1 109 450 429 – 1 078 463 303 – 1 025 465 945 – 22 (21) Övrigt 895 117 480 – 854 109 951 – 852 110 211 – 6 (10) Summa 10 195 2 080 922 – 10 293 2 135 087 – 10 346 2 141 259 – 100 (100) 1) Motorfordon inkluderar lån och leasing. 2) Utsläppsintensiteten täcker motpartens scope 1 i linje med Nordeas mål för personbilar och skåpbilar. Ökningen i utsläppsintensitet jämfört med 2023 beror på en nedgång i datakvalitet (DQ). 3) På grund av förbättringar av datakvaliteten omräknades basårsvärdet (2022) med -3 procent från vad som rapporterades 2023 (117 gCO2/km). Finansierade utsläpp från bostadsfastigheter 1 2024 2023 2022 Andel av finansierade utsläpp 2024, % (jfrt m 2019, %)Land Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2(tCO 2 e) 1,2 Utsläpps- intensitet 2 (kgCO 2 e/kvm) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2(tCO 2 e) 1,2 Utsläpps- intensitet 2 (kgCO 2 e/kvm) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2(tCO 2 e) 1,2 Utsläpps- intensitet 2 (kgCO 2 e/kvm) Danmark 48 673 693 220 26,0 49 627 711 503 25,8 50 035 743 790 25,9 43 (44) Finland 36 277 663 314 27,0 36 626 678 003 27,6 36 389 675 021 28,4 41 (41) Norge 41 523 67 119 5,0 34 013 56 704 5,0 35 784 58 061 5,0 4 (4) Sverige 58 539 192 769 8,4 59 075 193 308 8,4 57 934 194 548 8,4 12 (11) Summa 185 012 1 616 423 16,6 179 341 1 639 518 17,0 180 143 1 671 421 17,5 100 (100) 1) Bostadsfastigheter inkluderar bostadsrättsföreningar där säkerheten utgörs av bostadsfastigheter. Motsvarar PCAF:s tillgångsslag Hypotekslån. 2) Finansierade utsläpp för bostadsfastigheter har baserats på PCAF-databasens emissionsfaktor från 2018. Den här statiska emissionsfaktorn innebär att utsläppsbanan över tid inte drivs av minskningar från ländernas energimix, utan av förändringar i vår portfölj och/ eller förbättrad datakvalitet för andra parametrar, t.ex. energiklass. Finansierade utsläpp och utsläppsintensitet påverkas av energiklass, portföljens sammansättning och tillgång till data för golvyta. Nordea Årsredovisning 2024 167 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Finansierade utsläpp från kommersiella fastigheter 2024 2023 2022 Andel av finansierade utsläpp 2024, % (jfrt m 2019, %)Country Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 1 (kgCO 2 e/kvm) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 1 (kgCO 2 e/kvm) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 och 2 (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet 1 (kgCO 2 e/kvm) Danmark 5 889 146 102 31 5 960 151 859 32 5 469 152 516 32 35 (49) Finland 6 001 174 539 41 5 653 174 553 41 3 511 118 343 40 41 (32) Norge 7 440 2 320 3 8 467 2 572 3 8 749 2 768 3 1 (1) Sverige 10 503 97 251 19 10 302 96 422 19 9 937 93 903 19 23 (18) Summa 29 833 420 212 28 30 381 425 405 28 27 666 367 531 27 100 (100) 1) Finansierade utsläpp för kommersiella fastigheter har baserats på PCAF-databasens emissionsfaktor från 2018. Den här statiska emissionsfaktorn innebär att utsläppsbanan över tid inte drivs av minskningar från ländernas energimix, utan av förändringar i vår port- följ och/eller förbättrad datakvalitet för andra parametrar, t.ex. energiklass. Finansierade utsläpp och utsläppsintensitet påverkas av energiklass, portföljens sammansättning och tillgång till data för golvyta. Portfölj per energideklarationer 1 Tillgängliga energideklarationer Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Danmark Finland Norge Sverige Danmark Finland Norge Sverige Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) Volym (mn euro) Andel (%) A 3 985 8 611 2 642 1 270 1 1 403 24 12 0 570 8 257 3 B 1 859 4 3 109 9 2 844 7 3 552 6 348 6 101 2 864 12 1 030 10 C 7 647 16 3 746 10 2 522 6 6 940 12 844 14 178 3 720 10 1 406 13 D 5 751 12 4 292 12 2 700 6 9 127 16 535 9 67 1 672 9 1 750 17 E 1 918 4 3 498 10 2 748 7 10 753 18 198 3 49 1 480 6 1 723 17 F 727 1 1 270 3 3 600 9 4 719 8 32 1 16 0 245 3 729 7 G 329 1 287 1 5 364 13 1 230 2 22 0 14 0 353 5 359 3 Energideklarationer estimat 2 3 169 6 170 0 3 554 9 2 519 4 555 10 1 0 543 7 50 0 Ingen märkning 23 288 48 19 296 53 17 549 42 19 429 33 1 951 33 5 564 93 2 995 40 3 199 30 Summa 48 673 100 36 277 100 41 523 100 58 539 100 5 889 100 6 001 100 7 440 100 10 503 100 1) Uppgifter om energiklass kommer från tillgängliga data från energideklarationer i respektive land. Tillgången till uppgifter om energiklass väntas öka över tid i samtliga länder och kan påverka utsläppsberäkningarna. 2) Estimerad energiklass avser energiklasser från energideklarationer som har löpt ut i närtid men inte längre än fem år. Nordea Årsredovisning 2024 168 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Investeringsportföljen Beräkningar av finansierade utsläpp i NAM:s investerings- portfölj utanför balansräkningen bygger på uppgifter om portföljbolagen som inhämtas från dataleverantörerna MSCI och ISS ESG. Data från dessa leverantörer om växt- husgasutsläpp innefattar utsläpp som rapporterats direkt av portföljbolagen liksom modellberäknade utsläpp när redovisade utsläpp saknas. Redovisade utsläppsdata anses ha en datakvalitet mot- svarande nivå 2 enligt PCAF. För dessa data har dataleve- rantörerna särskilda styr- och kvalitetssäkringsrutiner för att validera riktigheten i de utsläppsdata som NAM sedan inhämtar. För MSCI innefattar detta exempelvis processer för att upptäcka avvikelser, validera data (genom att jäm- föra insamlade data från olika källor) och kontakta företag. NAM konsoliderar data från flera dataleverantörer för att förbättra datatäckningen och därför har NAM kunnat upp- täcka fall där olika leverantörer har lämnat väldigt olika utsläppsdata för samma företag och år. För sådana händel- ser har NAM skapat ytterligare en nivå i sin kvalitetssäkring för att kunna välja de data som mest sannolikt är korrekta. Om redovisade data saknas, eller har för stora kvalitets- brister, tillhandahåller dataleverantörerna beräknade scope 1- och 2-data för utsläpp av växthusgaser, utifrån sina respektive beräkningsmodeller. MSCI:s produktions- modell används för bolag inom kraftproduktion där bräns- letypen är känd, och datakvaliteten motsvarar PCAF nivå 2. MSCI:s företagsspecifika intensitetsmodell används för företag där vi har historiska men inga aktuella utsläpps- data, och datakvaliteten motsvarar PCAF nivå 3. MSCI:s branschsegmentsspecifika intensitetsmodell (E. Segmt) baseras på sektorgenomsnitt för företag som inte har redovisat något alls, och datakvaliteten motsvarar PCAF nivå 4. Vidare kompletterar NAM data från MSCI med data från ISS ESG. Data från ISS-ESG klassas som nivå 2 och modellberäknade utsläpp som nivå 4. Syftet med NAM:s slutgiltiga konsolidering av data från olika leverantörer är att optimera den samlade datakvalite- ten enligt PCAF. För 2024 valde NAM att redovisa ojuste- rade finansierade utsläpp, det vill säga utsläpp för alla före- tag där datatäckningen är fullständig. Detta motsvarade 97 procent av investeringarna. Skälet till att den här metoden valdes är att den är mest transparent och gör det möjligt för intressenter att beräkna justerade utsläpp. I de fall där data- täckningen är mindre än 100 procent sker en systematisk underrapportering av finansierade utsläpp. Det är emeller- tid inte känt hur stor denna underrapportering är. Ett sätt att uppskatta de utsläppsdata som saknas är att räkna upp de finansierade utsläppen genom att anta att företagen för vilka data saknas är exakt lika utsläppsintensiva som port- följgenomsnittet. Det görs genom att dividera de ojusterade finansierade utsläppen med datatäckningen i procent. För 2024 saknade NAM tillräcklig datatäckning för beräkning av finansierade utsläpp för 3 procent av investeringarna. För NLP redovisas finansierade utsläpp för alla förval- tade tillgångar där NLP gör investeringsval för Nordeas kunders räkning. Den här redovisningen avser alla tillgångs- slag där datatäckningen är tillräcklig och vedertagna meto- der finns. För tillgångsslag där detta inte är fallet än, antar NLP att data och metoder kommer att finnas i framtiden. Redovisade finansierade utsläpp från NLP:s investe- ringar är ojusterade och baseras på data från portföljbola- gen. Dessa data tillhandahålls av MSCI. Se tabellen ”Finansierade utsläpp – datatäckning i investeringsport- följen” för uppgifter om portföljtäckning och datakvalitet. Beskrivningen ovan av datakvalitet i enlighet med PCAF:s kategorier gäller också för NLP. För NLP:s fastighetsport- följ används leverantörspecifika rapporterade data som motsvarar nivå 2 i PCAF:s datakvalitetshierarki för kom- mersiella fastigheter. För första gången redovisar Nordea finansierade utsläpp från statspapper för portföljerna i NAM, NLP och Group Treasury. För rapportering av finansierade utsläpp rekommenderar PCAF användning av produktionsutsläpp, inklusive exporterade utsläpp, som har den bästa datakva- liteten eftersom de rapporteras av stater. I enlighet med PCAF:s rekommendationer redovisar Nordea staters scope 1-utsläpp både inklusive och exklusive LULUCF (utsläpp och upptag från skog och mark), eftersom länder redovi- sar LULUCF på olika sätt. Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard, Part A. NLP och NAM använder MSCI-data för statspapper- relaterade utsläpp. MSCI-data är förenliga med PCAF:s data för utsläppsfaktorer från 2021 (med en datakvalitet på nivå 1 enligt PCAF-standarden). MSCI använder även utsläppsfaktorer baserade på uppskattade modeller för data från 2022 (med en datakvalitet på nivå 4). NLP använder det senaste tillgängliga året, dvs. data från 2022, medan NAM använder PCAF:s utsläppsfaktorer i MSCI, dvs. data från 2021. Group Treasury använder utsläpps- faktorer direkt från PCAF:s databas. Som medlem i PCAF har Nordea åtagit sig att i fram- tiden också redovisa faciliterade utsläpp i enlighet med PCAF Standard, Part B. Finansierade utsläpp – datatäckning i investeringsportföljen Värde på investeringar (mn euro) 2 Finansierade utsläpp (tCO 2 e) Företagsspecifika data (%) Generell datakvalitet nivå (1–5) Nordea Asset Management Noterade aktier och företagsobligationer (scope 1 och 2) 1 274 398 8 937 907 95 2,1 Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 15 856 2 994 322 94 1,2 Nordea Life & Pension 3,4 Noterade aktier och företagsobligationer (scope 1 och 2) 1 44 047 1 310 187 72 2,5 Direktägda fastigheter (scope 1 och 2) 3 249 8 260 85 2,0 Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 2 552 348 785 – 4,0 Group Treasury Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 12 809 2 583 002 100 1,0 1) Portföljtäckningen var 97 procent för NAM och 87 procent för NLP. 2) Ungefär 75 procent av NLP:s förvaltade kapital är placerat i NAM. Då vi inte justerar för detta räknas vissa finansierade utsläpp dubbelt. 3) NLP använder de senaste tillgängliga uppgifterna, vilket i fallet med statsobligationer är estimerad data, inte data rapporterat av länderna. 4) Tillgångar i NLP:s balansräkning består av (a) tillgångar som förvaltas av NLP (68 procent av det totala förvaltade kapitalet på NLP:s balansräkning i slutet av år 2024) och (b) tillgångar som inte förvaltas av NLP (32 procent av NLP:s förvaltade kapital). Det förstnämnda (a) är inom räckvidden för NLP:s rapportering och återspeglar växthusgas - utsläpp som genereras av NLP:s försäkrings- och pensionsbaserade investeringsprodukter, där NLP fattar beslut om vilka internt eller externt förvaltade instrument, såsom fonder, mandat, strukturerade investeringsprodukter eller enstaka värdepapper, som ska investeras i. Tillgångar som inte förvaltas av NLP (b) exkluderas från NLP:s rappor - tering och består av tillgångar där kunden gör investeringsvalet från Nordeas investeringsplattformar. Dessa är till största delen NAM-fonder (26 procent av NLP:s totala balansomslutning), som täcks av NAM:s rapportering och mål, men även fonder som tillhandahålls av externa kapitalförvaltare, enskilda aktier och andra instrument (6 pro - cent av NLP:s totala balansomslutning). Distribution av fonder som inte kommer från Nordea styrs av Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter. Nordea Årsredovisning 2024 169 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Finansierade utsläpp (tCO 2 e) 1 Nordea Asset Management 2024 2023 2022 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Råvaror 2 162 997 7 553 948 2 112 856 7 092 425 2 444 152 8 626 166 Kommunikation 177 432 1 831 864 136 795 1 354 377 108 530 – Konsument sällanköp 441 775 16 696 480 438 778 14 103 682 372 327 – Konsument dagligvaror 620 314 8 033 225 557 687 6 853 093 594 329 – Energi 391 282 3 919 631 431 257 4 434 306 529 907 4 977 879 Finans 123 283 7 600 147 96 158 5 468 552 184 624 – Industri 2 585 218 11 119 139 2 055 177 10 523 113 1 634 289 Teknik 175 212 1 973 182 206 334 1 967 335 139 981 – El, värme och vatten 2 188 188 3 945 719 2 336 505 3 441 622 2 762 162 – Diversifierade företag 18 441 38 526 27 859 33 226 39 486 – Övrigt 53 764 591 263 87 933 854 535 22 868 – Noterade aktier 6 220 745 40 344 689 5 682 747 38 531 863 6 206 663 – Företagsobligationer 2 717 162 22 958 434 2 804 593 17 594 403 2 625 993 – Summa – noterade aktier och företagsobligationer 8 937 907 63 303 123 8 487 339 56 126 266 8 832 656 – 1) För utsläpp i scope 3 prioriterar vi beräknade utsläpp före redovisade utsläpp. Det gör vi för att minimera risken att underrapportera, med tanke på att många företag inte redovisar utsläpp för väsentliga scope 3-kategorier. Genomsnittlig datakvalitet enligt PCAF för dessa scope 3-utsläpp var 3,9 för 2024. 2024 2023 2022 Finansierade utsläpp (tCO 2 e) Nordea Life & Pension 1 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Portföljbolags utsläpp i scope 1 och 2 Portföljbolags utsläpp i scope 3 Råvaror 319 733 1 063 005 400 713 1 196 370 320 643 1 085 360 Kommunikation 24 391 322 479 18 005 210 166 14 212 – Konsument sällanköp 64 919 2 104 020 51 573 1 839 532 44 508 – Konsument dagligvaror 90 284 1 069 835 89 822 846 132 72 114 – Energi 3 808 31 528 3 865 49 738 5 948 75 031 Finans 13 438 495 283 31 367 571 555 8 943 – Industri 274 100 1 304 391 226 406 1 266 092 151 310 – Teknik 27 604 308 705 44 348 398 414 16 238 – El, värme och vatten 210 101 360 203 208 346 409 316 200 784 – Diversifierade företag 463 214 171 186 393 – Övrigt 281 345 18 273 113 142 651 594 203 – Noterade aktier 948 839 5 159 489 881 374 6 052 573 613 447 – Företagsobligationer 361 348 1 918 447 306 386 1 386 524 221 849 – Summa – noterade aktier och företagsobligationer 1 310 187 7 077 937 1 187 760 7 439 097 835 297 – Direktägda fastigheter 3 8 260 2 878 9 872 2 111 9 240 1 124 1) NLP Danmark förvärvades under 2022 och utsläpp från den danska portföljen har inkluderats i siffrorna från 2023. Förvärvet av NLP Danmark är en starkt bidragande orsak till ökningen av finansierade utsläpp från 2022 till 2023. 2) Finansierade utsläpp i scope 3 för 2022 inkluderar bara data för energi- och råvaruföretag vilket var kravet detta år. 3) Siffror gällande scope 3 avser utsläpp från hyresgästers energiförbrukning. Inbyggda koldioxidutsläpp ingår inte. Finansierade utsläpp från statspapper 1 2024 2023 2022 Exponering (mn euro) Motparters scope 1 inkl. LULUCF (tCO 2 e) Motparters scope 1 exkl. LULUCF (tCO 2 e) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 inkl. LULUCF (tCO 2 e) Motparters scope 1 exkl. LULUCF (tCO 2 e) Exponering (mn euro) Motparters scope 1 inkl. LULUCF (tCO 2 e) Motparters scope 1 exkl. LULUCF (tCO 2 e) Nordea Asset Management 15 856 2 748 855 2 994 322 14 536 3 122 497 3 373 869 16 839 3 772 290 4 061 901 Nordea Life & Pension 1 2 552 322 308 348 785 2 486 379 464 398 943 3 026 479 016 503 848 Group Treasury 12 809 2 266 835 2 583 002 10 048 1 922 585 2 195 011 11 236 1 835 818 2 182 942 Summa 31 216 5 337 998 5 926 109 27 070 5 424 546 5 967 823 31 101 6 087 124 6 748 691 1) I enlighet med PCAF:s standard inkluderar denna tillgångsklass statsobligationer och statslån med alla löptider emitterade i inhemsk eller utländsk valuta. Andra typer av statsskulder, såsom kontanter, utländsk valuta och derivattransaktioner (repor) ingår inte. Siffrorna inkluderar vidare inte skulder som emitterats av regioner, städer, kommuner och myndig- heter, såsom statligt ägda utvecklingsbanker. Nordea Årsredovisning 2024 170 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Genomsnittlig datakvalitet (DQ) enligt PCAF och portföljens datatäckning (PC) 2024 2023 2022 Scope 1 och 2 Scope 3 Scope 1 och 2 Scope 3 Scope 1 och 2 Scope 3 DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) Nordea Asset Management Noterade aktier 2,1 100 3,9 100 2,1 100 3,9 100 2,2 100 3,9 100 Företagsobligationer 2,1 91 3,8 100 2,1 88 3,8 100 2,3 87 3,8 87 Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 1,2 98 – – 1,4 98 – – 1,4 96 – – Nordea Life & Pension Noterade aktier 2,6 98 4,0 75 2,1 98 4,0 94 2,1 98 4,0 98 Företagsobligationer 2,2 73 4,0 72 2,1 44 4,0 44 2,1 54 4,0 54 Direktägda fastigheter 2,0 85 2,0 65 2,0 92 2,0 61 2,0 97 – – Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 1 4,0 98 – – 4,0 96 – – 4,0 86 – – Group Treasury Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 1,0 100 – – 1,0 100 – – 1,0 100 – – 1) NLP använder de senaste tillgängliga uppgifterna, vilket i fallet med statsobligationer är estimerad data, inte data rapporterat av länderna. Noterade aktier och företagsobligationer Koldioxidavtryck (tCO 2 e/investerat kapital, mn euro) 1 2024 2023 2022 Nordea Asset Management Noterade aktier 36 40 48 Företagsobligationer 29 33 32 Noterade aktier och företagsobligationer – summa 34 37 42 Nordea Life & Pension 2 Noterade aktier 29 37 39 Företagsobligationer 48 62 48 Direktägda fastigheter 3 4 5 Noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter 3 33 38 38 1) Datakvaliteten och portföljtäckningen för börsnoterade aktier och företagsobligationers koldioxidavtryck beskrivs i tabellen ”Genomsnittlig datakvalitet (DQ) enligt PCAF och portföljens datatäckning (PC)” ovan. 2) Koldioxidavtrycket för 2024 och 2023 inkluderar NLP Danmark. NLPs fotavtrycksmål beräknas per investerad miljon USD. 3) Totalt avser det vägda genomsnittliga koldioxidavtrycket för noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter. Viktat genomsnitt för koldioxidintensitet 1 Viktat genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) (tCO 2 e/mn euro i intäkter) 1 2024 2023 2022 Nordea Asset Management 2 Noterade aktier 93 107 135 Företagsobligationer 45 48 60 Summa – noterade aktier och företagsobligationer 76 84 105 Nordea Life & Pension 3 Noterade aktier 68 78 83 Företagsobligationer 87 86 91 Summa – noterade aktier och företagsobligationer 72 80 85 1) Intäkter avser viktade genomsnittliga intäkter i de företag vi investerat i. 2) NAMs portföljtäckning är 97 procent för 2024, 96 procent för 2023 och 95 procent för 2022. 3) NLPs portföljtäckning är 75% för 2024, 87% för 2023 och 88% för 2022. Nordea Årsredovisning 2024 171 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Metoder för finansierade utsläpp Metoderna för att beräkna finansierade utsläpp baseras huvudsakligen på PCAF-standarden, men Nordea gör också vissa avsteg och använder egna metoder för att ta hänsyn till utlåningsportföljens särskilda egenskaper. Nordea gran- skar och uppdaterar kontinuerligt sina metoder, där princi- perna godkänns varje år av Asset & Liability Committee och kontrolleras i samband med andra försvarslinjens kvartals- visa uppföljning av Nordeas risktolerans. För att säkerställa öppenhet kring beräkningen av de finansierade utsläppen, bedömer Nordea data utifrån PCAF:s poängskala. Skalan omfattar nivå 1–5, där nivå 1 avser den mest tillförlitliga informationen (revisor granskade data och data direkt från kunder eller investeringsobjekt) och nivå 5 betecknar osäkra data (estimerade data). För 2024 har redovisningen av beräknade finansierade utsläpp för alla tillgångsslag i utlånings- och investerings portföljerna baserats på finansiella data för 2024 eller tidigare och på utsläppsdata från 2023 eller tidigare, beroende på vilka uppgifter som erhållits från kunder och portföljbolag. Tillgångsslag Källor för utsläppsdata Sammanfattning av metod Företagslån • Kunders redovisade utsläpp • Leverantörer • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer • Poseidon-principerna från IMO för sjöfartssektorn • Eget estimat för grön produktion för de producenter av helt förnybar energi som inte redovisar några utsläpp • Estimat för prospektering och produktion Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard Part A. Avvikelser och egna metoder • I kraftproduktionssektorn tillämpar Nordea ett estimat för grön produktion för de producenter av helt förnybar energi som inte redovisar några utsläpp. Med hjälp av information från FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) har Nordea beräknat att dessa kunder i snitt genererar 5gCO 2 /kWh, vilket har resulterat i en förbättring av datakvaliteten från nivå 5 till 3. • Sjöfart ingår i tillgångsslaget företagslån och beräkningen av finansierade utsläpp baseras på den danska koldioxidmodellen. • Nordea tillämpar ett eget dynamiskt estimat för fraktfartyg och offshore-fartyg som inte följer Poseidon-principerna. Estimatet använder utsläpp per nautisk mil från den faktiska fartygsflotta som Nordea finansierar. Hänsyn tas till kundernas rörelsekostnader, vilket innebär att de finansierade utsläppen baseras på kundernas/fartygens faktiska verksamhet. • Nordea tillämpar ett eget estimat för olje- och gasföretag (prospektering och produktion) som inte redovisar sina scope 3-utsläpp. För 2019 och 2022 använde Nordea interna uppskattningar baserade på tillämpliga förbränningsrelaterade utsläppsfaktorer från regionala konkurrenter och produktionsdata. Datakvaliteten bedömdes som nivå 3. • PCAF:s tillgångsslag projektfinansiering ingår i Nordeas företagslån och onoterade aktier. Motorfordon • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer • Utsläppsdata för personbilar och skåpbilar från externa leverantörer Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard Part A. Avvikelser och egna metoder Finansierade utsläpp från motorfordon omfattar utlåning och leasing, och samma metod tillämpas. Skälet är att kunderna alltid blir ägare till fordonet efter den korta leasingperiodens slut. Bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer (utsläppsfaktor från 2018) • Energideklarationer Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard Part A. Avvikelser och egna metoder • Nordea har valt att betrakta energideklarationer som gått ut inom de 5 år senaste åren som giltiga och ge dem en datakvalitet på 4. Nordea anser att detta ger en bättre beräkning av finansierade utsläpp från fastigheter med utgångna energideklarationer än PCAF-estimatet. • För finansierade utsläpp från kommersiella fastigheter med en datakvalitet på 5 används ett internt estimat för att åtgärda bristen på data avseende fysisk utsläppsintensitet. • Även finansierade utsläpp från bostadsrättsföreningar beräknas och ingår i bostadsfastigheter eftersom huvudsyftet med en bostadsrättsförening är att tillhandahålla bostäder. Noterade aktier och företagsobligationer • MSCI • ISS ESG Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard Part A. Avvikelser och egna metoder • Noterade aktier och företagsobligationer från NAM innefattar säkerställda obligationer och gröna obligationer. • Noterade aktier och företagsobligationer från NLP Innefattar gröna obligationer och vissa säkerställda obligationer. Direktägda fastigheter • Primärdata om direkt bränsleförbrukning och köpt el och värme samt hyresgästers energiförbrukning • Utsläppsfaktorer, om sådana finns Växthusgasutsläpp från NLP:s direktägda fastigheter beräknas i enlighet med GHG-protokollet. Utsläppsdata samlas in systematiskt med exakta data om direkt bränsleförbrukning (scope 1), inköpt el och värme (scope 2) och hyresgästers energiförbrukning (scope 3). Bästa tillgängliga utsläppsfaktorer används för att beräkna de totala utsläppen. Statspapper • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med PCAF Global GHG Accounting and Reporting Standard Part A. NLP och NAM använder MSCI-data för utsläpp från statspapper. MSCI-data är förenliga med PCAF:s data för utsläppsfaktorer från 2021 (med en datakvalitet på nivå 1 enligt PCAF-standarden). MSCI använder även utsläppsfaktorer baserade på uppskattade modeller för data från 2022 (med en datakvalitet på nivå 4). NLP använder det senaste tillgängliga året, dvs. data från 2022, medan NAM använder PCAF:s utsläppsfaktorer i MSCI, dvs. data från 2021. Group Treasury använder utsläppsfaktorer direkt från PCAF:s databas. Nordea Årsredovisning 2024 172 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Nordeas egna koldioxidavtryck Nordeas koldioxidavtryck från den egna verksamheten innefattar växthusgasutsläpp från koncernens kontor i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Polen, Estland och Luxemburg. Dessa kontor täcker 99 procent av Nordeas medarbetare. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inne- fattar utsläpp från Nordeas konsoliderade företag. För scope 1 omfattar beräkningen mobil förbränning från lea- singbilar och stationär förbränning från dieselgeneratorer. För scope 2 omfattar beräkningen Inköpt el, värme och kyla. För scope 3 omfattar beräkningen kategori 1 Inköpta varor och tjänster, inklusive posttjänster, och pappers- och vattenförbrukning, kategori 2 Installerad geotermisk värme och kyla, kategori 3 Produktion av energibärare, kategori 5 Avfall, kategori 6 Tjänsteresor som omfattar flygresor, taxi, användning av egen bil för tjänsteresor samt hotellvistelse. Övriga kategorier har exkluderats uti- från Nordeas bedömning av dubbel väsentlighet (DMA). Växthusgasutsläppen kvantifieras genom att multiplicera aktivitetsdata med utsläppsfaktorer och relevant global uppvärmningspotential (GWP). Alla utsläpp anges i ton koldioxidekvivalenter (tCO 2 e). Beräkningarna omfattar de relevanta växthusgaserna (CO 2 , CH 4 och N 2 O), och tilläm- pade GWP:er enligt IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR5) (2014) är: CO 2 – 1, CH 4 – 28 och N 2 O – 265. Utsläppsfaktorerna per källa redovisas i tabellen nedan. Nordea tar hjälp av en extern leverantör, Southpole, med beräkningen av växthusgasutsläpp i den egna verksamheten. Nordeas samlade växthusgasutsläpp (marknads- baserade) från den egna verksamheten uppgick till 19 782 tCO 2 e. Utsläppen från kontorens energiförbrukning ingår inte i siffran för 2024. Följande källor ingår i beräkningen av koldioxidavtrycket från Nordeas egna verksamhet som följer GHT-protokollet: Utsläppskälla År Använd utsläppsfaktor Dieselgeneratorer (Scope 1: Stationär förbränning/scope 3, kategori 3) 2024 Naturvårdsverket, 2024 2023 Naturvårdsverket, 2021–2023 2022 Naturvårdsverket, 2022 2019 Naturvårdsverket, 2018 Leasingbilar (Scope 1: Mobil förbränning/scope 3, kategori 3) 2024 Naturvårdsverket, 2024; Energimyndigheten, 2024 2023 Naturvårdsverket, 2023; Värmeforsk, 2011; EI, 2023; Ecoinvent v3.9.1; Trafikverket, 2022 2022 Naturvårdsverket, 2022; Värmeforsk, 2011; EI, 2022; Ecoinvent v3.9.1; Trafikverket, 2022 2019 Naturvårdsverket, 2018; BEIS, 2019; Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, 2018 El (Scope 2/scope 3, kategori 3) 2024 IPCC, 2014; IEA Emission factors, 2024; EI.se, 2024 2023 IPCC, 2014; IEA, 2023; EI, 2023; AIB, 2023, Ecoinvent v3.9.1 2022 IPCC, 2014; IEA, 2022; EI, 2022; AIB, 2022, Ecoinvent v3.9.1 2019 IPCC, 2014; IEA, 2019; Vattenfall, 2015 Utsläppskälla År Använd utsläppsfaktor Fjärrvärme (Scope 2/scope 3, kategori 3) 2024 Euroheat & Power, 2023; BEIS, 2024; Naturvårdsverket, 2024; IEA 2024 2023 Euroheat & Power, 2017; Euroheat & Power, 2013; Finnish Energy Statistics, 2021; Swedenergy, 2021 2022 Euroheat & Power, 2017; Euroheat & Power, 2013; Finnish Energy Statistics, 2021; Fortum, 2021; Swedenergy, 2021 2019 IEA, 2017; Euroheat & Power, 2015; Danish District Heating Association, 2017; Finnish Energy Statistics, 2017; Swedenergy, 2019 Fjärrkyla (Scope 2/scope 3, kategori 3) 2024 Stockholm Exergi, 2024 2023 Ecoinvent v3.8, genomsnitt från finska och svenska leverantörer av fjärrkyla 2022 Ecoinvent v3.8, genomsnitt från finska och svenska leverantörer av fjärrkyla 2019 IEA, 2017; Finnish Energy Statistics, 2017; Swedenergy, 2019 Posttjänster (Scope 3, kategori 1) 2024 PostNords miljökalkylator 2023 2023 PostNords miljökalkylator 2022 PostNords miljökalkylator 2019 PostNords miljökalkylator Papper och vatten (Scope 3, kategori 1) 2024 BEIS, 2024; CEDA, 2024 2023 BEIS, 2022–2023 2022 BEIS, 2022 2019 BEIS, 2019 Avfall (Scope 3, kategori 5) 2024 BEIS, 2024; Ecoinvent v3.9 2023 Ecoinvent v3.10; BEIS, 2023 2022 BEIS, 2022 2019 – Flygresor och taxi (Scope 3, kategori 6) 2024 BEIS, 2024; CEDA, 2024; Energimyndigheten; CHSB, 2023 2023 BEIS, 2023 2022 BEIS, 2022; Naturvårdsverket, 2021 2019 BEIS, 2019 Egen bil (Scope 3, kategori 6) 2024 BEIS, 2024; Energimyndigheten, 2023 2023 BEIS, 2023; Energimyndigheten, 2023 2022 BEIS, 2022; Trafikverket, 2022 2019 BEIS, 2019; Energimyndigheten, 2019 Hotell (Scope 3, kategori 6) 2024 CHSB Index, 2021; Cornell Hotel Sustainability Benchmarking, 2021 2023 CHSB Index, 2021; Cornell Hotel Sustainability Benchmarking, 2021 2022 CHSB Index, 2021; Cornell Hotel Sustainability Benchmarking, 2021 2019 CHSB Index, 2019 Nordea Årsredovisning 2024 173 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E1 Klimatförändringar, forts. Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras via koldioxidkrediter Upptag av utsläpp från Nordeas egna verksamhet Trots Nordeas insatser för att begränsa koldioxidavtrycket från den egna verksamheten, finns det vissa utsläpp som är svåra att reducera. Nordea har därför köpt koldioxid- kompensation för alla utsläpp från den egna verksamhe- ten för att minska motsvarande utsläpp någon annan- stans. Fram till 2023 stöttade Nordea produktionen av för- nybar energi genom att köpa koldioxidkrediter, vilket innebar att projekt för minskade koldioxidutsläpp stod för 100procent och att krediter inte utfärdades för dessa pro- jekt inom EU. Dessa historiska krediter verifierades under 2023 mot Verra’s Verified Carbon Standard (83 procent) och Gold Standard (17 procent). Från och med 2024 har Nordea gått över till en portfölj för långsiktiga utsläppsupptag som bygger på följande vägledande principer: • Nordea ska minska de egna utsläppen med minst 90–95 procent senast till 2050, använda kompensation av hög kvalitet för resterande utsläpp och regelbundet se över sin kompensationsstrategi i takt med att bästa praxis utvecklas. • Nordea ska följa en ambitiös väg mot nettonollutsläpp för den egna verksamheten och tillhörande kompensationsstrategi. • Nordea ska gå över från undvikande av utsläpp till upp- tag av utsläpp med långvarig lagring och låg risk för återföring till atmosfären. • Nordea ska stödja utvecklingen av kompensation anpas- sad till nettonollutsläpp i sitt arbete med intressenter. • Nordea ska anpassa sin kompensationsstrategi till kra- ven i CSRD, Oxford Principles for Net Zero Aligned Car- bon Offsetting och relevant vägledning från Glasgow Financial Alliance for Net Zero. Nordeas målsättning är att alla bankens upptag i fram- tiden ska ske via upptagsprojekt, och då helst via högkva- litativa projekt i Norden. Detta kommer att ses över regel- bundet för att stegvis täcka in allt fler av de uppskattade växthusgasutsläppen fram till år 2050 och i den takt som krävs för att uppnå nettonollutsläpp. På vägen mot netto- nollutsläpp har Nordea också åtagit sig att minska koldi- oxidutsläppen från den egna verksamheten med mer än 50 procent fram till utgången av 2030 och stå för en net- topositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensa- tion). Det innebär att Nordeas krediter för koldioxidupptag i slutet av 2030 kommer att överstiga utsläppen från den egna verksamheten. Övergången till krediter för utsläpps- upptag medför en högre kostnad per tCO 2 e för Nordeas utsläpp från den egna verksamheten, vilka i allt högre grad betraktas internt. Målsättningen är att detta ska påskynda snarare än hämma uppnåendet av målen för minskade växthusgasutsläpp. Ett första femårigt projektutvecklingsavtal för att per- manent avlägsna växthusgaser från atmosfären togs fram tillsammans med Inherit Carbon Solutions under 2024 och omfattar sammantaget ett åtagande om minst 68428tCO 2 e i teknikbaserade upptagskrediter av hög kvalitet från dansk biogas, med biogen koldioxidinfång- ning och lagring, där den geologiska lagringsplatsen är belägen i Nordsjön. Eftersom de första krediterna för växt- husgasupptag från avtalet 2024 kommer att annulleras 2026 och ännu inte har genererats, finns det för närva- rande inga reverseringar. Dessa första krediter för växt- husgasupptag för Nordeas del kommer att verifieras mot en särskild metod för koldioxidupptag, Puro Standard Geologically Stored Carbon Methodology, och 100 procent av krediterna kommer att utfärdas inom EU. Beständigheten är hög och risken för icke-permanens är låg för geologiskt lagrad koldioxid, eftersom lagringsföre- taget åtar sig att hantera och övervaka eventuella läck- age- och reverseringshändelser. Det går fortfarande inte att säga vilken procentsats som kommer att användas för motsvarande justering i värdlandet Danmark, men detta kommer att redovisas i framtida upplysningar. Upptag av koldioxidavtryck från den egna verksamheten och annullering av koldioxidkrediter 2022 2023 Växthusgasupptag (tCO 2 e) – – varav naturbaserade – – varav teknikbaserade – – Utsläppsminskning (tCO 2 e) 18 155 20 372 Summa (tCO 2 e) 18 155 20 372 Upptag av koldioxidavtryck från den egna verksamheten 2022 2023 Summa (tCO 2 e) 18 155 20 372 Andel från upptagsprojekt – – Andel från utsläppsminskningsprojekt 100 % 100 % Mekanismen för ren utveckling 100 % – Verra Verified Carbon Standard 1 – 83 % Gold Standard – 17 % Andel från projekt inom EU – – Koldioxidkrediter som planeras att annulleras i framtiden mängd fram till 2030 2 Summa (tCO 2 e) – 1) Krediter för växthusgasupptag köptes i december 2023 men annulleringen är ej klar då granskningsprocessen av Verra certifieringsorgan fortfarande pågår i slutet av 2024. 2) I januari 2025 undertecknade Nordea ett första femårigt projektutvecklingskon - trakt för att permanent avlägsna växthusgaser från atmosfären som täcker ett totalt minsta åtagande på 68 428 tCO2e. Upptagsverksamhet för dessa är tek - niska koldioxidkrediter genom biogen koldioxidinfångning och lagring (klassifi- cerat som BECCS) och de kommer att verifieras mot en särskild metod för koldi- oxidupptag, Puro Standard Geologically Stored Carbon Methodology. 100 % av dessa koldioxidkrediter kommer att utfärdas inom Europeiska unionen. Upptag av utsläpp från Nordeas portföljer Nordeas interna metod för redovisning av upptag av finansierade utsläpp godkändes under 2024. Nordea kom fram till att det saknas tillgängliga data för upptag av finansierade utsläpp och att de data om upptag som för närvarande finns tillgängliga är inkonsekventa. Upptag av finansierade utsläpp ingår därför inte i Nordeas redovis- ning för 2024. Nordea räknar med att allt fler företag bör- jar redovisa sina utsläppsupptag i takt med att CSRD trä- der i kraft för företag av alla storlekar. Banken fortsätter att bedöma tillgången till och kvaliteten på data för att inom en nära framtid kunna redovisa upptag av finansie- rade utsläpp. Nordea Årsredovisning 2024 174 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E4 Biologisk mångfald och ekosystem Förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem är ett snabbt växande problem och en stark anledning till oro för Nordea och Nordeas intressenter. Därmed växer kraven på samtliga branscher att ta itu med inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och att hantera relaterade risker och möjligheter. Nordea har ett ansvar att förebygga och minska negativa inverkningar på biologisk mångfald och ekosystem genom sin finansierings-, investerings- och inköpsverksamhet samt genom Nordeas egen verksamhet. Under 2023 fastställdes aktivitetsmål inriktade på att etablera intern kompetens och kapacitet kring biologisk mångfald och ekosystem, och sedan dess har Nordea suc- cessivt byggt upp kunskapen i organisationen för att kunna integrera naturrelaterade frågor i den egna verk- samheten, i dialoger med intressenter och i erbjudanden. Nordeas strategiska modell visar på en beslutsamhet att hantera beroenden av och inverkningar på biologisk mångfald och ekosystem samt relaterade möjligheter och risker som berör Nordea. Detta arbete fortskrider, särskilt med de planerade förbättringarna med ökad tillgång till bättre datakvalitet. Beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Nordea utvärderade fysiska risker och omställningsrisker med avseende på biologisk mångfald och ekosystem som en del i den årliga bedömningen av riskväsentlighet och analysen av affärsmiljön. Bedömningen gjordes på global nivå, på EU-, Norden- och landnivå samt per sektor-, portfölj- och affärsområdesnivå. Insikterna och slutsatserna ger affärsområdena och koncernfunktionerna underlag för välunderbyggda strategiska beslut om affärsplaner och interna processer samt, vid behov, en möjlighet att identi- fiera och följa upp indikatorer och därmed snabbt anpassa sig till en föränderlig affärsmiljö. Nordea utvecklade en hel- täckande och vetenskapligt baserad taxonomi som utgår från internationellt och regionalt beprövade metoder och källor i enlighet med EU:s direktiv om företagens hållbar- hetsrapportering (CSRD). De naturrelaterade risker som har störst inverkningar är ofta komplexa. Riskidentifieringen gjordes i en genomgripande kartläggning av transmissions- mekanismer, det vill säga orsakssamband som förklarar hur klimat- och naturriskfaktorer överförs till Nordea genom bankens motparter, fondtillgångar, tredje parter eller den egna verksamheten. Ur ett strategiskt perspektiv betraktar Nordea efter- kommande led i värdekedjan som viktiga för inverkningar, beroenden, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem, både i det korta och mycket långa tidsperspektivet. Att noga bedöma indirekta effekter av naturrelaterade riskfaktorer är fortsatt svårt eftersom metoder och data för att mäta sådana effekter inte är färdigutvecklade. Nordea bygger upp sin kapacitet för att kvantifiera risker i hela vär- dekedjan. Vid implementeringen av CSRD och ESRS kan företag tillämpa övergångsbestämmelser för rapportering av information om värdekedjan i tidigare och senare led. Nordea tillämpade dessa bestämmelser i rapporteringen för 2024, vilket innebär att informationen i detta kapitel är begränsad till intern information. Att koppla indirekta effek- ter till kunders återbetalningsförmåga och förstå bransch- specifika utmaningar till följd av biologiska naturkatastrofer kräver fortsatt kartläggning. I de nordiska miljö- och regel- verken finns det allmänna begränsningar för branscher med direktexponering mot naturrelaterade fysiska faror. Nordea är medvetet om att hantering av sårbarheter och känsligheter relaterade till klimat- och miljörisker kräver fortlöpande uppföljning och årlig revidering. Risker Omställningsrisk och fysisk risk kopplad till biologisk mångfald Ekosystemrelaterad omställningsrisk och fysisk risk Nordea Årsredovisning 2024 175 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts. Nordeas väsentlighetsbedömning av naturrelaterade risker, däribland risker relaterade till biologisk mångfald och ekosystem, genomfördes för samtliga portföljer, geografiska områden och riskkategorier. Processen för väsentlighets- bedömning av risker överensstämmer med bankens metod för väsentlighetströsklar enligt den interna kapital- och likvi- ditetsutvärderingen (IKLU) som behandlar risk som potenti- ella förluster av kärnprimärkapital. Vid analysen, som base- ras på Nordeas taxonomi för olika naturrelaterade riskfakto- rer och faror, beaktades olika korta, medellånga, långa och mycket långa tidshorisonter. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Väsentlighetsbedömningen av risker bygger på omfattande litteraturstudier, expertkonsultationer och värmekartor, samt hur farorna förknippade med biologisk mångfald och ekosystem kan utgöra källor till risk. En annan slutsats av analysen var att dessa riskkällor med tiden kan övergå till finansiella och icke-finansiella riskkategorier och växla mellan geografiska områden, branscher och affärsområden. Väsentlighetsbedömningen av risker omfattade omställ- ningsrisker och fysiska risker eftersom antingen samhället eller ekonomin behöver minska påverkan på berörda sys- tem eller ta hänsyn till förändringar i systemen. För fysiska risker identifierades faktorer såsom avskog- ning, ekosystemens skick och produktivitet inklusive polli- neringstjänster och mängden vilda arter samt omfatt- ningen av olika skyddade områden som relevanta. Relevanta omställningsriskfaktorer omfattade ändrade regelverk, samhälls-, kund- och tekniktrender. Operativa omställningsrisker i fråga om klimat och natur är hänför- liga till risk för rättstvister och skadat anseende på grund av grönmålning, ökad reglering samt risk för röjande av finansiell information. Det konstaterades att biologisk mångfald och eko- system är väsentliga ur ett riskperspektiv till följd av omfattande reglering, tillsynsmyndigheternas bevakning och bankens affärsmodell. Bedömningen genomfördes internt utan medverkan från externa aktörer och med i första hand kvalitativa metoder. Mer specifikt är sådana risker väsentliga vad gäller kredit-, affärsmodells-, likvidi- tets- och verksamhetsrisker. Kreditrisk utgör den mest påverkade riskkategorin, där risken för Nordea huvudsakligen är kopplad till motparter i finansierings- verksamheten. Försämrad kreditkvalitet och minskat värde på säkerheter är exempel på transmissions- mekanismer där riskfaktorer som rör biologisk mångfald och ekosystem påverkar kreditrisk, medan likviditetsrisk påverkas av kassautflöden på grund av naturrelaterade händelser. Nordea identifierade inte några väsentliga negativa inverkningar när det gäller markförstöring, öken- spridning eller hårdgörning av mark i förhållande till den egna verksamheten eller värdekedjan. Naturrelaterade risker hanteras genom en god sprid- ning av sektorer och branscher i portföljbasen och över- gripande riskhanteringsrutiner. Anseende-, rättstvists- och finansiella rapporteringsrisker hanteras genom bevakning av riskexponering, interna riskhanteringsrutiner och risk- indikatorer, efter behov. Detta gör Nordeas strategi och affärsmodell mer motståndskraftiga mot fysiska risker och omställningsrisker. Systemrisker skulle på grund av bankens utlåning kunna påverka Nordea på lång eller mycket lång sikt, till exempel om brytpunkter uppnås som leder till kollapsande ekosys- tem med globala och oåterkalleliga inverkningar. Eftersom Nordeas lokalisering bedömdes vara margi- nell sett till inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och verksamheten inte ansågs påverka hotade arter, konsulterades inte de berörda sam- hällena i dessa frågor. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Nordea har en tematisk riktlinje för biologisk mångfald som beskriver alla påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald, inklusive klimatförändring, föränd- rad markanvändning och förändrad sötvattens- och havs- användning, direktexploatering, invasiva främmande arter och föroreningar. Målet med riktlinjen är att betona hur viktig denna fråga är och Nordeas ansvar att bidra till gemensamma samhällsmål. Riktlinjen beskriver även Nordeas åtagande att utvärdera och hantera beroende av och påverkan på biologisk mångfald inklusive risker och möjligheter och att stegvis införliva biologisk mångfald i bankens strategi, riskhantering, bolagsstyrning, dialoger med intressenter och erbjudanden. Processen är under utveckling och framsteg kommer att kvantifieras och mätas över tid när tillgången till tillförlitliga data ökar. Branschriktlinjer för jordbruk, vattenbruk, skogsbruk och fossila bränslen uttrycker förväntningarna på att kun- der och företag i bankens fonder ska integrera biologisk mångfald i miljöledningsplanering och beslutsprocesser, vilket även omfattar att genomföra grundläggande miljö- studier och utvärdera verksamhetens miljöpåverkan. Dessa riktlinjer, samt de för fastighetsbranschen, redo- gör för Nordeas förväntningar på att bolag i hela värde- kedjan ska avstå från att bedriva verksamhet i områden som omfattas av internationella konventioner för att skydda och främja biologisk mångfald, bland annat FN:s konvention om biologisk mångfald, Internationella natur- vårdsunionen (IUCN) med avseende på dess definition av skyddade områden och Ramsarkonventionen om att bevara våtmarker och vattenmiljöer i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. Nordea följer inte upp om dessa förväntningar uppfylls. Nordeas branschriktlinjer för fossila bränslen innefattar kriterier för finansiering och investering i borrning i Arktis, vilket bedöms utgöra en stor risk för biologisk mångfald och ekosystem. Nordea erbjuder eller förmedlar inte projektfinansiering för utökad verksamhet inom prospektering och produktion av okonventionell olja och gas. Nordeas prioritering är att utvärdera och främja en sund hantering av riskerna för biologisk mångfald och ekosystem i den vidare arktiska regionen. Sådana risker är särskilt allvarliga i offshore- verksamheter som vintertid är inneslutna i den sydligaste utbredningen av havsisen. Bolag som bedriver prospekte- ring och utvinning i Barents hav måste ha en licens från det norska energidepartementet och ha prospekterings- och utvinningstillstånd från norska miljödirektoratet och Havindustritilsynet. Nordeas branschriktlinje för gruvindustrin slår fast att Nordea inte ska finansiera nya eller befintliga kunder som aktivt bedriver bergstoppsbrytning, med negativa inverk- ningar på den biologiska mångfaldens och ekosystemens omfattning och skick. För att finansiera kunders gruv- projekt kräver Nordea att bolaget är anslutet till Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, Ramsarkonventionen om att bevara våtmarker och vattenmiljöer i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarks- fåglar, landbaserade Natura 2000-områden och likvärdiga nationella processer som väsentligt bidrar till att uppnå EU:s strategi för biologisk mångfald. Beträffande projektfinansiering har Nordea under- tecknat Ekvatorprinciperna som ställer krav på att utvär- dera risker och inverkningar på biologisk mångfald. Uppföljningen genomförs och rapporteras en gång per år. Nordea Asset Managements (NAM) policy för ansvars- fulla investeringar konstaterar att förlust av biologisk mångfald kan innebära systematiska finansiella risker i alla investeringsportföljer. Nordea investerar i ett stort antal branscher och länder och portföljen är följaktligen exponerad för en stor mängd olika risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald. Under 2024 offentlig- gjorde NAM på nytt sin vitbok om biologisk mångfald och natur som beskriver hur de arbetar med detta. Nordea Life & Pensions policyramverk för ansvarsfulla investeringar för 2024 innefattar förväntningar på att före- tag som banken investerar i ska redovisa väsentliga inverkningar, beroenden och risker som rör biologisk mångfald och naturrelaterade inverkningar, och hur dessa är integrerade i företagens affärsstrategi och risk- hantering. Företagen förväntas även förebygga förlust av biologisk mångfald och sträva efter att vara naturpositiva. Nordea har införlivat hanteringen av ESG-risker i sitt övergripande ramverk för riskhantering genom policy- ramverket för hållbarhet och ESG-frågor. Till grund för ramverket ligger koncerndirektiven om hållbarhet och risk (Group Board Directive on Sustainability respektive Group Board Directive on Risk) som innehåller allmänna definitio- ner och beskriver införlivandet av hållbarhet i verksam- heten genom Nordeas strategi- och riskhanterings modeller – de två pelarna för dubbel väsentlighet – för att bedöma och hantera dubbel väsentlighet på ett konsekvent sätt. Detta inbegriper ingående analyser för att förstå de väsent- liga risker som påverkar koncernen genom väsentlighets- bedömning av klimat- och naturrelaterad risk, resultatet av klimat- och naturrelaterade stresstester och genom att noga hantera och övervaka risktolerans och risklimiter på ESG-området. Nordeas policyer, ställningstaganden och riktlinjer gäl- ler, om inget annat anges i respektive dokument, alla Nordea Årsredovisning 2024 176 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation // EU:s taxonomi / E1 Klimatförändringar / E4 Biologisk mångfald och ekosystem Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts. geografiska områden och inbegriper värdekedjan i såväl tidigare som senare led och den egna verksamheten. De tematiska riktlinjerna och branschriktlinjerna betonar också kopplingen mellan mänskliga rättigheter och biolo- gisk mångfald och ekosystem. Då branschriktlinjer, tematiska riktlinjer och policyer för ansvarsfulla investeringar togs fram före den CSRD- baserade bedömningen av dubbel väsentlighet finns ingen direkt koppling till de väsentliga beroenden, fysiska risker, omställningsrisker och möjligheter som identifierades i denna process. Alla dokument är tillgängliga på nordea.com och nämnda branschriktlinjer beskrivs också utförligare i avsnitt ”E1 Klimatförändringar” på sidorna 145–146, med information om huvudinnehållet och ansva- ret för riktlinjerna. Som en del i utvecklingen av Nordeas policyramverk planeras under 2025 en uppdatering av branschriktlinjerna för livsmedelsproduktion (tidigare jordbruk och vatten- bruk), skogsbruk, fossila bränslen, gruvdrift, fastigheter och sjöfart. Den uppdaterade branschriktlinjen för gruvin- dustrin kommer att inkludera Nordeas ståndpunkt gäl- lande investering och finansiering av djuphavsutvinning som potentiellt kan ha allvarliga inverkningar på ekosyste- men och den biologiska mångfalden i våra hav. Ett ställningstagande angående avskogning är under framtagande och kommer, om det antas, att vara en del av berörda branschriktlinjer såsom riktlinjerna för livsmedels- produktion, skogsbruk och byggindustri. Hantering av frågor som rör biologisk mångfald och ekosystem Under senare år har regelverken och tillsynskraven för banker gällande hantering av klimat- och miljörisker blivit mer omfattande. Banker, inklusive Nordea, förväntas senast 2024 följa bestämmelserna om riskhantering som fastställts i Europeiska centralbankens vägledning om kli- mat- och miljörisker (publicerad i november 2020). Nordeas bedömning av dubbel väsentlighet för 2024 identifierade inte biologisk mångfald och ekosystem som väsentliga vad gäller inverkningar och möjligheter, men denna ståndpunkt kan förändras i framtiden beroende på hur den naturrelaterade agendan utvecklas. I väsentlighetsbedömningen av risker för 2024 identifiera- des biologisk mångfald och ekosystem som en väsentlig risk, för vilken Nordea även fortsättningsvis tillämpar och utvecklar sina ramverk och sin kapacitet för riskhantering i syfte att uppfylla lag- och tillsynskrav. Under 2024 formulerade NAM inledande mål för natur och biologisk mångfald i enlighet med de åtaganden ban- ken har som undertecknare av initiativet Finance for Biodiversity Pledge. Med begränsad information från vär- dekedjan är detta fortfarande en pågående process och ingår inte i 2024 års uppföljning av resultatmått. Nordea använder inte någon kompensering avseende biologisk mångfald i sina åtgärdsplaner för biologisk mångfald och har inte införlivat ursprunglig och traditio- nell kunskap och naturbaserade lösningar i sina åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem. I detta samman- hang avser ”ursprunglig och traditionell kunskap” förstå- else, förmåga och filosofi som har förvärvats av de sam- hällen som länge har samverkat med naturen runtomkring sig. Landsbygds- och urbefolkningar fattar beslut om grundläggande aspekter i sin vardag utifrån ursprunglig och traditionell kunskap. Nordea har inte satt upp mätbara, tidsbundna och resultat orienterade mål för biologisk mångfald och eko- system eftersom data för närvarande saknas. Nordea mäter i stället framstegen i uppbyggnaden av intern kompetens och kapacitet genom aktivitetsmålen som fastställdes under 2023 som en del i Nordeas åtagande inom ramen för UNEP FI:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Eftersom den interna verksamheten och upphandlingen inte bedöms vara väsentlig ligger fokus på att stärka bedömningen och hante- ringen av de risker i kreditportföljen för företag som berör Nordeas inverkningar på och beroenden av biologisk mång- fald och ekosystemtjänster. 2024 års bedömning med hjälp av ENCORE-verktyget baserades på den globala banksek- torns inverkningar och beroenden och bör endast ses som indikativ för Nordea. Bedömningen för 2024 kommer att ligga till grund för fortsatta bedömningar. Nordea fortsätter sitt arbete med att kartlägga och utveckla sin kapacitet för att kvantifiera inverkningar på biologisk mångfald och bero- enden av ekosystem i finansieringsverksamheten och de relaterade riskerna. Aktivitetsmål för biologisk mångfald 2024 Område Aktivitetsmål fastställda 2023 Resultat och åtgärder 2024 Utlåning Bedöm beroenden, inverkningar och möjligheter avseende biologisk mångfald från Nordeas kreditportfölj för företag Potentiella inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem från Nordeas kreditportfölj för företag bedömdes med hjälp av verktyget ENCORE. De inledande resultaten tyder på att den huvudsakliga påfrestningen på ekosystemtjänster kommer ifrån mark- och vattenanvändning, miljöförorening, störningar, växthusgasutsläpp och avfallsgenerering. Påfrestningarna är i huvudsak kopplade till Nordeas omfattande utlåning till företag i fastighetsbranschen. Andra branscher som bidrar till hård belastning är byggindustri, sjöfart och partihandel. Beroendet av ekosystemtjänster avspeglar främst Nordeas exponering mot fastighetsbranschen, med beroende av klimatreglering, begränsning av stormorsakade skador, reglering av vattenflöden, översvämningsskydd och åtgärder för att bevara jord- och sedimentlager. Andra branscher som bidrar till beroenden av ekosystemtjänster är partihandel och byggindustri. Ytterligare finjustering och analys av de inledande resultaten kommer att göras under 2025. Intern verksamhet Bedöm fysiska risker och anseenderisker kopplade till biologisk mångfald för alla Nordeakontor, inklusive en process för bedömning av risker kopplade till biologisk mångfald för nya kontor Nordea bedömde potentiella inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem för Nordeakontor med hjälp av WWF:s riskfilter för biologisk mångfald. Verktyget utvärderar potentiella inverkningar, beroenden och risker förenade med biologisk mångfald och ekosystem på en skala från 1 (mycket låg) till 5 (mycket hög), och sammanfattar riskerna utifrån flera riskindikatorer baserat på både åtgärder och lokala förhållanden. Inget av Nordeas kontor bedömdes ha hög (4) eller mycket hög (5) generell risk förenad med inverkningar eller beroenden som indikerade fysisk risk. Nordea har inga kontor i, eller i närheten av, områden med känslig biologisk mångfald. Inga faktiska beroenden och inverkningar på ekosystemtjänster kunde fastställas kvantitativt. Bedömningen bekräftade att Nordeas kontor inte är väsentliga och begränsande åtgärder anses därmed inte nödvändiga. En process har tagits fram för att bedöma nya kontorslägen och undvika högrisklägen. Denna kommer att fortsätta användas under 2025. Leverantörskedjan Utvärdera den miljömässiga påverkan från viktiga inköpskategorier, inklusive risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald Sett till dubbel väsentlighet är inköpsverksamhetens beroenden och inverkningar, inklusive relaterade risker och möjligheter, marginell för Nordea. Det framgår dock att den fysiska risken och omställningsrisken är störst inom leverantörskategorin Fastighetsuthyrning och byggnation. För att minska riskerna med fastighetsuthyrning och byggnation i inköpsverksamheten har biologisk mångfald beaktats i standardrutinen för hållbarhet i offertförfrågningar, verktyget för leverantörsgranskning och det tillhörande riskbiblioteket. Bedömningen fokuserade på direktleverantörer, med en kombination av källor, inklusive WWF:s riskfilter för biologisk mångfald och litteraturkällor för respektive bransch. Nordea inser att beroenden och inverkningar som inte kunde identifieras i denna initiala bedömning sannolikt uppstår i tidigare led i värdekedjan. Nordea Årsredovisning 2024 177 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt Samhällsansvarsinformation S1 Den egna arbetskraften Som den största finanskoncernen i Norden med över 30 000 medarbetare vill Nordea bidra till positiv förändring i samhället. Nordea investerar i med- arbetarnas välbefinnande och skapar en bra arbetsmiljö som kännetecknas av mångfald, inkludering och möjligheter till karriärutveckling. Nordea verkar även för lika lön och för att skapa arbetsförhållanden som upprätthåller mänskliga rättigheter och bankens anseende som ansvars tagande arbets- givare, vilket är avgörande för att dra till sig och behålla kompetenta medarbetare. Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande till strategi och affärsmodell Nordeas hållbarhetsarbete bygger på fyra strategiska pelare, där pelaren för socialt ansvarstagande är kopplad till Nordeas egen arbetskraft. För Nordea handlar socialt ansvarstagande om att skapa positiv social påverkan där den gör störst skillnad genom att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter samt genom att verka för jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor samt utbildning och kompetensutveckling. Som en del i 2024 års bedöm- ning av dubbel väsentlighet (DMA) säkerställde Nordea att väsentliga hållbarhetsfrågor enligt ESRS S1 fick en logisk koppling till pelaren för socialt ansvarstagande. DMA beskrivs närmare under ”Allmän information” på sidorna92–94. Förutom att beakta identifierade väsentliga inverk- ningar i bankens strategi togs även hänsyn till kopplingen mellan dessa inverkningar och Nordeas affärsmodell. Målsättningen med Nordeas affärsmodell är att som finansinstitut skapa värde för kunder, medarbetare, inves- terare, aktieägare och samhället i stort. Om en hållbar affärsmodell ska bli framgångsrik måste den vid sidan av andra ESG-aspekter innefatta socialt ansvar, personalrela- terade frågor och respekt för mänskliga rättigheter. Nordea skapar värde för sina medarbetare genom att ta itu med identifierade inverkningar och risker så att de han- teras på rätt sätt. Inverkningar och risker beskrivs närmare under ”Allmän information” på sidorna 95–96. De positiva inverkningarna är koncernövergripande och avser arbetsmiljö, medarbetarnas välbefinnande, karriär- utveckling samt mångfald och inkludering på arbetsplat- sen. Arbetet som resulterar i väsentliga positiva inverk- ningar beskrivs i avsnitten ”Arbetsvillkor” och ”Likabehandling och lika möjligheter för alla”, under rubri- ken ”Åtgärder”. De negativa inverkningarna är också kon- cernövergripande och hänförliga till löneklyftor mellan könen, diskriminering och ojämlikhet, samt för tung arbetsbelastning. Anställda och icke-anställda påverkas, eller kan påverkas, både positivt och negativt beroende på typ av inverkan. Sett till karriärutveckling är inverkan posi- tiv för medarbetarna. Sett till löneklyftor mellan könen påverkas kvinnor negativt. Omställningsplanerna för att minska den negativa påverkan på miljön och skapa en grönare och klimatneutral verksamhet har inga väsentliga inverkningar på Nordeas egen arbetskraft. Risken att inte kunna skydda medarbetares hälsa och välbefinnande enligt S1 sammanhänger med Nordeas bero- ende av den egna arbetskraften. Om Nordea inte lyckas skydda sina medarbetares hälsa och välbefinnande, särskilt vid externa hot som exempelvis pandemier, kan detta påverka Nordeas förmåga att fullfölja sin affärsstrategi. Följden kan bli att Nordea inte kan skapa värde för sina kun- der, investerare, aktieägare och samhället i stort. Detta skulle också kunna påverka Nordeas förmåga att erbjuda kunderna dagliga banktjänster, vilket är bankens primära roll i samhället. Risken omfattar alla Nordeas medarbetare. Positiva inverkningar En bra arbetsmiljö Medarbetarnas välbefinnande Mångfald och inkludering på arbetsplatsen Karriärutveckling Negativa inverkningar För tung arbetsbelastning Löneklyftor mellan könen Diskriminering och ojämlikhet Risker Medarbetarnas hälsa och välbefinnande Nordea Årsredovisning 2024 178 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. Nordea är verksamt i länder med en stark arbetsrätt som bland annat förbjuder tvångsarbete och barnarbete. Nordea följer dessa lagar och bedriver följaktligen ingen verksamhet med betydande risk för incidenter på grund av tvångs- eller barnarbete. Definition av den egna arbetskraften Nordeas egen arbetskraft, bestående av anställda och icke-anställda i Nordeakoncernen, beaktades vid identifie- ringen av väsentliga inverkningar och de olika typer av anställda/icke-anställda som omfattades av väsentliga inverkningar i 2024 års bedömning av dubbel väsentlighet. De anställda och icke-anställda som påverkas väsentligt av Nordeas verksamhet är huvudsakligen medarbetare enligt ESRS-definitionen och i vissa fall icke-anställda, till exempel konsulter, som indirekt arbetar för Nordeakoncernen genom externa bemanningsföretag. Viktiga personalmått Metoder Antalet anställda och en uppdelning per kön, land och avtalstyp redovisas som antal personer vid rapport- periodens slut, det vill säga den 31 december 2024. Alla anställda i Norden redovisas per avtalstyp, uppdelade i kategorierna tillsvidareanställda eller visstidsanställda. Även behovsanställda särredovisas. Behovsanställda ingår därför i antingen antalet tillsvidareanställda eller antalet visstidsanställda. Nordea anställer varje år omkring 300 sommarpraktikanter, vilket är det huvudsakliga skälet till variationen i måttet under rapportperioden. Icke-anställda omfattar personer från bemannings- företag, såsom konsulter. Måttet beräknas som antalet omräknat till heltidstjänster (FTE:er) och FTE-värdet för icke-anställda baseras på avtalad arbetsgrad vid rapport- periodens slut. Måttet för personalomsättning baseras på FTE:er, där FTE-värdet beräknas utifrån medarbetarnas arbetsgrad i procent den sista dagen i månaden. Personalomsättningen beräknas som summan av antalet anställda (FTE:er) som har lämnat Nordea under rapportperioden, antingen på fri- villig väg eller genom uppsägning, pension eller dödsfall, dividerat med genomsnittligt antal anställda (FTE:er) under rapportperioden. Den frivilliga personalomsättningen omfattar endast medarbetare som lämnat Nordea frivilligt. Hit räknas inte interna förflyttningar och visstidskontrakt som löper ut. Tillfälliga arbetstagare, som framför allt utgörs av visstidsanställda, ingår inte i beräkningarna för något av måtten för personalomsättning. Antal anställda uppdelat i män och kvinnor 1 2024 Män 16 128 Kvinnor 17 051 Ej angivet 2 4 Summa 3 33 183 1) Siffrorna redovisas som antal personer. 2) Systemregistrering där varken man eller kvinna valts. 3) Den mest representativa siffran i de finansiella rapporterna är 30 157 FTE:er. Se sidan 269. Antal anställda per land 1, 2 2024 Danmark 7 524 Estland 3 1 155 Finland 6 885 Norge 3 486 Polen 6 040 Sverige 7 587 Internationella kontor 3 506 1) Siffrorna redovisas som antal personer. 2) Genomsnittligt antal anställda per land redovisas som FTE:er i de finansiella rapporterna. Se sidan 269. 3) Där det är relevant redovisas ytterligare länder med mindre än 10 procent av det totala antalet anställda. Antal anställda per avtalstyp 1 2024 Män Kvinnor Ej angivet 2 Summa Antal anställda 16 128 17 051 4 33 183 Antal tillsvidareanställda 15 356 16 254 4 31 614 Antal visstidsanställda 772 797 – 1 569 Antal behovsanställda 297 277 – 574 Antal heltidsanställda 15 267 15 369 4 30 640 Antal deltidsanställda 861 1 682 – 2 543 1) Siffrorna redovisas som antal personer. 2) Systemregistrering där varken man eller kvinna valts. Personalomsättning 2024 Antal avslutade anställningar (FTE:er) 2 023 Personalomsättning (%) 6,8% Antal frivilligt avslutade anställningar (FTE:er) 1 468 Personalomsättning, frivilligt avslutad anställning (%) 4,9% ) Nordeas eget mått. Antal icke-anställda 2024 Antal icke-anställda (FTE:er) 6 628 Arbetsvillkor Policyer Nordea har tagit fram omfattande policyer och riktlinjer för att hantera arbetsmiljörelaterade inverkningar, medarbe- tarnas välbefinnande och alltför tung arbetsbelastning samt risken beträffande medarbetarnas hälsa och välbefin- nande. Styrelsen ansvarar för införandet av Group Board Directive on Compliance Risk som ligger till grund för det övergripande ramverket för hantering av risker på perso- nalområdet. Ramverket omfattar samtliga policyer och rikt- linjer, förutom Nordeas etiska riktlinjer och riktlinjer för kontinuitet i verksamheten som tas upp i detta avsnitt. Dessa policyer och riktlinjer gäller, om inget annat anges, samtliga anställda och icke-anställda i Nordea oberoende av anställningsavtal. Nordea följer gällande lagar och bestämmelser samt respekterar kollektivavtal i alla sina verksamhetsländer. Nordeas egen arbetskraft omfattas av regelverken i respektive anställningsland. Nordeas etiska riktlinjer beskriver de etiska principerna för Nordeas verksamhet, bland annat att tillhandahålla en bra arbetsmiljö genom att skapa en säker och trygg arbetsplats, iaktta arbetstagarrättigheter, främja och sätta värde på mångfald och inkludering samt stödja och res- pektera mänskliga rättigheter. Nordea respekterar de arbetstagarrättigheter som de etiska riktlinjerna slår fast, bland annat de övre gränserna för normal arbetstid och övertid enligt lagstiftningen i de länder där banken är verksam. De etiska riktlinjerna beskrivs närmare i G1 ”Ansvarsfullt företagande” på sidorna 191–192. Nordeas arbetsmiljöriktlinjer (Occupational Health & Safety guidelines), godkända av Nordeakoncernens Chief Genom att ta främja jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor och utbildning vill Nordea skapa positiva effekter där de gör störst skillnad. Mål för 2023–2025 Status Respektive kön ska vara representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget till utgången av 2025. 41 % / 59 % En genomsnittlig indexpoäng på 90 för mångfald och inkludering till utgången av 2025. 89 Nordea Årsredovisning 2024 179 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. People Officer, kompletterar och införlivar lokala regelverk och är en central policy vad gäller arbetsförhållanden. Dessa riktlinjer omfattar alla medarbetare i de sex länder där Nordea har sin huvudsakliga verksamhet och är anpassade till gällande regelverk, EU-direktiv om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen samt ISO-standarder (45001 och 45003) för att säkerställa att bästa praxis tillämpas. Riktlinjerna redogör för hur Nordea fortlöpande arbetar med att skapa en säker och inkluderande arbetsplats genom att främja hälsa och välbefinnande, erbjuda en bra arbetsmiljö samt hantera ohälsa och arbetsförmåga. De beskriver även målsättning, syfte och omfattning, defini- tioner, roller och ansvar, nyckeltal och rapportering av Nordeas arbete samt arbetsmiljöledningssystemen. Koncernchefen, affärsområdescheferna och koncernfunk- tionerna ansvarar för att ledarna har de resurser som behövs för att implementera arbetsmiljöriktlinjerna i sina respektive organisationer. Nordeas riktlinjer för lika möjligheter till föräldraledighet (Guidelines regarding Equal Opportunities to Parental Leave) omfattar medarbetare i de sex länder där Nordea har sin huvudsakliga verksamhet och innebär att alla för- äldrar kan ta sådan ledighet. Nordea har även introducerat en hybridmodell, med en uppsättning vägledande principer, för hur vissa arbetsuppgifter kan utföras hemifrån och på så sätt bidra till en bättre balans mellan arbete och privatliv. När så är möjligt, och beroende på roll och enhet, kan med- arbetarna arbeta på distans upp till två dagar per vecka. Nordeas policy för mänskliga rättigheter, som godkänns av styrelsen, beskriver Nordeas åtagande att respektera internationella standarder för mänskliga rättigheter och fullgöra sitt ansvar att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Policyn innehåller upplysningar om Nordeas ansvar att erbjuda säkra och rättvisa arbetsvillkor för samtliga medarbetare och förbjuder tvångsarbete, slavarbete, ofrivilligt arbete och barnarbete i alla delar av Nordeas verksamhet. Policyn behandlar inte människo- handel. Koncernledningen ansvarar för att övervaka att policyn och åtagandena för mänskliga rättigheter imple- menteras i koncernens strategi. Inverkan av Nordeas verksamhet på mänskliga rättigheter bedöms genom pro- cesser för bolagsstyrning och bakgrundskontroller (due diligence) som utgår från FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter samt OECD:s rikt- linjer för multinationella företag om ansvarsfullt företa- gande. Utöver åtagandena i sin policy för mänskliga rät- tigheter följer Nordea FN:s förklaring om mänskliga rättig- heter, ILO-konventionen angående diskriminering och har undertecknat FN:s Global Compact. Ramverket för kontinuitets- och krishantering (Business Continuity & Crisis Management framework) hjälper Nordea att skydda sin verksamhet, sina kunders och intressenters intressen, sitt anseende och sin förmåga att upprätthålla verksamhet, processer och service om något extraordinärt skulle inträffa, till exempel en pandemi. Nordeas riktlinjer för kontinuitet i verksamheten anger principerna och de övergripande reglerna för att säker- ställa kontinuitet i koncernens verksamhet. Detta sker med hjälp av kontinuitetsplaner och beredskapsplaner. Kontinuitetsplanerna syftar till att återuppta viktig affärs- verksamhet i enlighet med fastställda mål för återställ- ningstid efter störningar i verksamheten. Nordea har också beredskapsplaner för vissa scenarier, exempelvis pan- demier, med fastställda protokoll för eskalering, samord- ning och kommunikation i syfte att snabbt kunna bedöma situationen och gå ut med tydlig, konsekvent och skynd- sam information inom organisationen och till Nordeas kunder samt vidta lämpliga åtgärder. Koncernchefen ansvarar för införandet av koncerninstruktionerna för ope- rativ risk (CEO Instructions on Operational Risk) och där- med också riktlinjerna för kontinuitet i verksamheten, som en del av policyramverket för risker avseende kontinuitets- och krishantering. Samtliga policyer och riktlinjer är tillgängliga för medar- betarna på Nordeas intranät, och vissa policyer är även tillgängliga för externa intressenter på nordea.com. Nordea har rutiner för att ta fram och uppdatera interna regler, inklusive riktlinjer för rådgivning och kontakter med intressenter, som säkerställer att viktiga intressenters intressen vägs in. Policyer införs i enlighet med de rutiner som beskrivs i avsnitten nedan. Så här arbetar Nordea Medarbetarperspektivet genomsyrar Nordeas beslut och åtgärder som på flera olika sätt ska hantera faktiska och potentiella inverkningar på den egna arbetskraften. Nordea strävar efter stabila arbetsförhållanden för alla genom samverkan och löpande dialog med sina medarbe- tare och deras fackliga företrädare. Detta sker via: • Kvartalsvisa medarbetarundersökningar, People Pulse • Samarbetsforum, råd och kommittéer • Teammöten och enskilda samtal. Processerna beskrivs närmare i detta avsnitt. Nordeas CPO ansvarar för de viktigaste processerna medarbetarengagemang. Alla ledare i Nordea är ansva- riga för ett fortlöpande engagemang och en inkluderande arbetsplats. Olika sätt att engagera sig i medarbetarna säkerställer att återkopplingen blir effektiv och att medar- betarnas synpunkter vägs in i beslutsprocesserna. Nordea genomför en kvartalsvis enkät om medarbeta- rengagemang, People Pulse, där medarbetarna kan uttrycka sin uppfattning om Nordea som arbetsplats och bank. Undersökningen täcker olika aspekter, till exempel arbetsmiljö, arbetsbelastning och stress, lärande och utveckling, mångfald och inkludering, trakasserier samt andra faktorer som allmänt påverkar medarbetarnas väl- befinnande och trivsel på arbetsplatsen. Undersökningen hjälper Nordea att identifiera de främsta förbättringsom- rådena och ligger till grund för meningsfulla dialoger och åtgärder som förbättrar arbetsplatskulturen. Svarsfrekvensen för 2024 var 85 procent, vilket visar att undersökningen ger en rättvisande bild av medarbetarnas synpunkter. People Pulse-undersökningen är konfidentiell och svaren sammanställs och analyseras av en extern part. Nordea strävar efter att ha en så mångsidig representa- tion av medarbetare och fackföreningsföreträdare som möjligt i interna samarbetsforum, råd och kommittéer. I dessa strukturerade och återkommande samarbetsforum ges medarbetare möjlighet att vara representerade och framföra synpunkter både på koncernnivå och lokalt. Utöver dessa formella kanaler sker kontakter mellan medarbetare och ledare på teammöten och på enskild nivå mellan medarbetare och ledare, bland annat i utvecklingssamtal. Kontakter sker vid många tillfällen under året och med olika frekvens för att säkerställa en kontinuer- lig dialog. Nordea ställer förväntningar på ledare och upp- muntrar teamen att minst två gånger per år ha en dialog för att omsätta resultaten från medarbetarundersökningen till lärdomar och åtgärder. Dialogerna hjälper ledare och team att identifiera vad som fungerar bra och vad som kan göras ännu bättre, för att gemensamt hitta och komma överens om den fortsatta utvecklingen. Hur ofta de enskilda samta- len ska hållas är något som medarbetare och ledare enas om. Utvecklingssamtalet beskrivs närmare på sidan 181. Samråd med arbetstagarnas representanter Nordea har en process för att informera och diskutera innehållet i hållbarhetsförklaringen med arbetstagarnas representanter samt förutsättningar för att verifiera att den upprättats i enlighet med CSRD-kraven som införli- vats i finska bokföringslagen. Samrådet med arbetstagarnas representanter kring hållbarhetsförklaringen äger rum i ett samarbetsforum på koncernnivå. Ledamöterna i Nordea Bank Abp:s styrelse som valts av arbetstagarna har även granskat, kommente- rat och godkänt hållbarhetsförklaringen genom en sed- vanlig process. Kanaler där problem kan uppmärksammas och därefter åtgärdas I Nordea kan den egna arbetskraften framföra klagomål på många olika sätt och begära avhjälpande åtgärder när ban- ken orsakat eller bidragit till för tung arbetsbelastning, löneklyftor mellan könen eller när medarbetare känner att deras rättigheter kränkts. Nordea uppmuntrar medarbe- tarna att ha en öppen dialog och att ta upp problem aktivt genom Nordeas visselblåsarfunktion, Raise Your Concern (RYC), Group Peoples verktyg Ask HR samt via support- funktioner på alla nivåer i banken. Som beskrivs i ”Så här arbetar Nordea” kan medarbetarna även framföra synpunk- ter och problem i People Pulse-undersökningen, via forum, råd och kommittéer, i teamdialoger och enskilda dialoger, särskilt i medarbetarsamtal och utvecklingssamtal som tar upp frågor som arbetsbelastning och ersättning. Nordea Årsredovisning 2024 180 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. Anställda och icke-anställda som känner att de utsatts för mobbning, trakasserier eller diskriminering uppmanas att be om stöd genom att rapportera incidenter via RYC- funktionen och kontakta sin ledare eller Group People. Under 2024 rapporterades 10 fall av diskriminering, inklu- sive trakasserier, och 43 klagomål via kanaler där den egna arbetsstyrkan kan uppmärksamma problem. Det inträffade inga allvarliga människorättsincidenter, inklu- sive ärenden gällande underlåtenhet att iaktta FN:s vägle- dande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättighe- ter eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Det utgick inga böter, viten eller ersättningar till följd av inci- denter, klagomål eller allvarliga människorättsincidenter under rapportperioden. En gång om året innehåller People Pulse-undersökningen frågor om trakasserier eller kränk- ningar. Läs mer om metoden för hantering av incidenter, klagomål och allvarliga inverkningar relaterade till mänsk- liga rättigheter på sidan 183, om People Pulse-resultaten på sidan 184 och om RYC i avsnittet ”G1 Ansvarsfullt före- tagande” på sidorna 192–193. Nordea vidtar åtgärder för att säkerställa att medarbe- tare känner till tillgängliga klagomålsmekanismer. Denna kunskap sprids på olika sätt, bland annat i utbildningen om Nordeas etiska riktlinjer och interna informationskam- panjer, samt genom regelbunden kommunikation, i nyhetsbrev och på Nordeas intranät. Utbildningen om Nordeas etiska riktlinjer innehåller frågor om huruvida medarbetarna känner till RYC-funktionen, vet hur de rap- porterar incidenter och känner sig trygga i att göra det. Nordeas RYC-team följer upp, bedömer svaren och vidtar åtgärder utifrån resultatet av undersökningen. Läs mer om utbildningen i Nordeas etiska riktlinjer och hur Nordea bedömer att den egna arbetskraften känner till kanalerna för att ta upp problem i ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidorna 192–193. Det handlar inte bara om att ge tillgång till dessa kana- ler utan också att bygga upp den egna arbetskraftens kompetens, självförtroende och psykologiska trygghet. Policyer för sekretess och repressalier beskrivs närmare i ”S4 Konsumenter och slutanvändare” på sidan 187. Åtgärder Nordea tar alltid sitt ansvar för att hantera väsentliga posi- tiva och negativa inverkningar och risker. Identifierade inverkningar och risker beskrivs närmare på sidorna95–96. Prioriterade personalfrågor är fokusområden som fast- ställs för en period om 3–5 år. Prioriteringarna tas fram för att stödja koncernens strategi och nödvändig kompetens- utveckling hos personalen. Den här processen beaktar pågående dialoger med fackförbund, arbetstagarrepre- sentanter och resursgrupper för medarbetare. Även vissa samarbetsfora konsulteras när prioriteringar ska faststäl- las. Åtgärderna speglar prioriteringarna för 2022–2025. De viktigaste åtgärder som vidtogs under 2024 var: • Inledde implementeringen av ett arbetsmiljöledningssystem • Uppmuntrade teammöten och enskilda möten om People Pulse- resultatet, däribland arbetsbelastning och välbefinnande Åtgärderna beskrivs närmare i detta avsnitt. I början av 2024 inledde Nordea implementeringen av ett arbetsmiljöledningssystem, som omfattar alla medarbe- tare, för att hantera arbetsförhållanden och kunna vidta åtgärder avseende identifierade väsentliga inverkningar och risker med hjälp av ett övergripande ramverk. Systemet ägs och styrs av en särskild grupp i Nordea med ansvarsområden som täcker alla enheter och nivåer i före- taget, däribland även arbetsmiljökommittéer. Arbetsmiljöledningssystemet har en årlig cykel och består av fyra faser: kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. Systemet innehåller ett ramverk för att identi- fiera risker på arbetsplatsen i ett tidigt skede och belysa positiva aspekter, och bidrar till att förbättra arbetsvillkoren liksom medarbetarnas engagemang, välbefinnande och arbetsförmåga. Åtgärder för att minska riskerna identifie- ras och genomförs i varje land, affärsområde och koncernfunktion, och följs sedan regelbundet upp under året och införlivas i en process för att hantera och rappor- tera om risker på personalområdet. Nordea kommer under 2025 att fortsätta göra systemet stabilt och utveckla ytterli- gare processer för bättre kunskaper om medarbetarnas hälsa och säkerhet samt ta fram mått som stödjer syste- met. Denna process kommer att vidareutvecklas och finjusteras. För att främja en balans mellan arbete och privatliv, och förhindra en för tung arbetsbelastning, följer Nordea kol- lektivavtal, till exempel bestämmelser om maximal övertid och arbetstid per vecka, och erbjuder möjlighet till distans- arbete upp till två dagar per vecka beroende på funktion och roll. Nordea ger medarbetarna, beroende på roll, möj- lighet att tillsammans med sin ledare bestämma när arbetsdagen börjar och slutar. Nordea har rutiner för att följa upp outtagen semester och ser till att medarbetare tar ut eventuell innestående ledighet. Outtagen semester rap- porteras regelbundet till medarbetarna och deras ledare. Nordea erbjuder även lika möjligheter för och tillgång till föräldraledighet för alla föräldrar under graviditet, små- barnsåren och vid adoption. Efter ordinarie föräldraledig- het kan medarbetarna även ta ut obetald föräldraledighet. Nordea främjar också interna sport- och kulturaktivite- ter som leder till en bättre arbetsmiljö. Fokus ligger på aktiviteter som är tillgängliga för så många medarbetare som möjligt, till exempel inom sport, musik, konst och hantverk. Nordea anordnar även evenemang i de enskilda länderna och på koncernnivå för att uppmärksamma, pre- miera och främja olika hälso- och arbetsfrågor. För att ytterligare stärka medarbetarnas hälsa och välbefinnande, och för att begränsa identifierade risker, erbjuder Nordea förebyggande hälsoundersökningar och företagshälsovård i enlighet med lokala bestämmelser. Nordea följer upp och utvärderar åtgärdernas ända- målsenlighet på flera olika sätt. Bland annat bevakas tren- der i People Pulse-undersökningen och andra medarbe- tarundersökningar och den fysiska riskbedömningen av lokalerna. Dessutom analyseras och rapporteras tillgänglig personalstatistik, till exempel personalomsättning, sjuk- frånvaro, avgångsenkäter och övertidstimmar. Slutsatser och statistik som arbetats fram under uppföljningen redo- visas tillsammans med trendanalyser för högsta ledningen och berörda kommittéer för att informera om inverkningar och säkerställa att åtgärder kan vidtas med tydligt stöd från rätt beslutsfattare. Resultatet av en personalriskbedömning ger en heltäck- ande och samlad bild av riskerna på personalområdet, och bildar underlag när CPO fattar beslut och prioriterar åtgär- der. För att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder för att förhindra alltför tung arbetsbelastning och undvika att äventyra medarbetarnas hälsa och välbefinnande, bedömer Group Peoples sakkunniga medarbetarriskerna två gånger per år utifrån Nordeas gemensamma risktaxo- nomi och riskmatris. Två gånger om året rapporterar Group People till berörda kommittéer om statusen för de viktigaste riskerna på personalområdet och förebyggande åtgärder. Nordeas andra försvarslinje bedömer också medarbetarrisker kvartalsvis och rapporterar status och utveckling till Nordeas styrelse. Mål Nordea har inte fastställt några mål för de väsentliga håll- barhetsfrågor som ingår i ”Arbetsvillkor”, det vill säga hälsa och säkerhet, balans mellan arbete och privatliv samt arbetstid. Nordea har emellertid en rutin för att utvärdera om målsättningar i relevanta policyer och åtgärder för identifierade väsentliga inverkningar och risker är ända- målsenliga. Centrala resultatindikatorer, huvudsakliga risk- områden och andra resultatmått redovisas en gång i kvar- talet till koncernledningen som utvärderar informationen för att säkerställa att policyer och åtgärder är ändamålsen- liga och gör eventuella justeringar. Indikatorerna som används för att mäta framsteg innefattar de åtgärder som beskrivs i avsnittet ”Åtgärder”. Indikatorernas utveckling har mätts sedan 2024 och ambitionen är att hålla risken inom överenskommen risktolerans. Nordea Årsredovisning 2024 181 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. Nordea kartlägger möjligheter och finjusterar sina mått för att följa sina policyer och kontrollera åtgärdernas ändamålsenlighet med formella mål som är kopplade till väsentliga hållbarhetsfrågor på ett allt mer enhetligt och öppet sätt. Det nya arbetsmiljöledningssystemet kommer att ge Nordea bättre underlag och information och där- med öka kunskapen kring positiva och negativa inverk- ningar på den egna arbetskraften samt de väsentliga ris- kerna och möjligheterna. Detta ger i sin tur Nordea en bättre överblick och bidrar till att de mest relevanta och verkningsfulla målen kan fastställas. Likabehandling och lika möjligheter för alla Policyer Nordea har omfattande policyer och riktlinjer för att säker- ställa likabehandling och lika möjligheter för alla. Styrelsen ansvarar för införandet av Group Board Directive on Compliance Risk som ligger till grund för det övergripande ramverket för hantering av risker på personalområdet. Ramverket omfattar samtliga policyer och riktlinjer som tas upp i detta avsnitt. Dessa policyer och riktlinjer gäller, om inget annat anges, samtliga anställda och icke-anställda i Nordea oberoende av anställningsavtal. Nordea tar avstånd från alla former av diskriminering och anser att alla medar- betare och andra som kommer i kontakt med banken har rätt att behandlas rättvist och respektfullt och att samtliga ledare och medarbetare har ett ansvar för att upprätthålla lika och rättvis behandling i en positiv arbetsmiljö. Nordeas policy för mångfald och inkludering (Diversity & Inclusion Policy) anger hur Nordea ska arbeta med och säkerställa likabehandling och lika möjligheter för alla anställda och icke-anställda, med fokus på olika aspekter som jämställdhet mellan könen, HBTQI+-tillhörighet, funk- tionsvariationer, kulturell inkludering avseende etnisk tillhö- righet, nationalitet och religiös övertygelse, jämn åldersför- delning samt lika lön för lika arbete. Policyn är anpassad till ett antal externa standarder, däribland FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, ILO-konventionen angående diskri- minering, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, EU-direktivet om likabehandling samt lokala regelverk avseende icke-diskriminering och jämställdhet. Varje ledare ansvarar för att se till att alla känner till och följer policyn inom deras respektive ansvarsområde. Nordeas etiska rikt- linjer beskriver också de etiska principerna för Nordeas verksamhet. De etiska riktlinjerna beskrivs närmare i ”G1Ansvarsfullt företagande” på sidorna 191–192. I Nordeas policy för mänskliga rättigheter, som beskrivs närmare på sidan 179, anges att Nordea ska rikta särskild uppmärksamhet mot personer som kan vara missgynnade, marginaliserade eller stå utanför samhället och därför kan vara särskilt sårbara för brott mot mänskliga rättigheter. Nordeas anställningspolicy syftar till att säkerställa inkludering och mångfald i arbetsstyrkan, och att förhin- dra diskriminering och ojämlikhet i anställningsprocessen genom att behandla alla sökande lika oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, nedsatt förmåga, sexuell läggning, religiös övertygelse eller ålder. För att öka mångfalden i arbetsstyrkan slår policyn fast att det bör finnas både kvinnor och män bland de tre slutkan- didaterna vid rekrytering av ledare. Detta krav hjälper Nordea att uppnå könsfördelningsmålet på koncernnivå, vilket beskrivs närmare på sidan 182. Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea. Rekryteringspolicyn baseras även på riktlinjerna om icke-diskriminering (Non-discrimination Guidelines) som säkerställer att Nordea följer lagstiftningen om icke-diskri- minering samt främjar och stödjer en kultur kännetecknad av lika möjligheter och lika rättigheter. Riktlinjerna tar även upp trakasserier, sexuella trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling på arbetsplatsen. Nordeas policy för lämplighetsbedömning (Assessment Policy) säkerställer en professionell, etisk och enhetlig hantering i samband med psykologiska tester. En av mål- sättningarna med policyn är att främja rättvisa och lika möjligheter genom att basera urvalet på meriter. Endast mått som är tydligt relevanta för vad jobbet kräver och som utelämnar alla ovidkommande faktorer får användas. Alla bedömningar vid anställning och befordran ska följas upp för att säkerställa att de inte på ett diskriminerande sätt utesluter eller missgynnar en befolkningsgrupp. Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea. Alla policyer och rutiner som rör ersättning i Nordea bygger på principen om lika lön för lika arbete eller likvär- digt arbete, oberoende av kön. Nordeas ersättningspolicy omfattar de strategiska principerna och bestämmelserna för ersättning. Genom att tillämpa dessa ersättningsprinci- per åtar sig Nordea att säkerställa lika lön för lika arbete och minska identifierade löneklyftor mellan könen. Policyn bidrar på så sätt till att minska löneskillnaderna mellan könen. Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea. Nordeas utbildningspolicy (Learning Policy) ska främja karriärutveckling genom att erbjuda medarbetarna möjlig- heter till kompetensutveckling som bidrar till att förverk- liga bankens strategier och mål. Policyn slår fast att med- arbetarna är ansvariga för sin egen kompetensutveckling och aktivt bör sträva efter att stärka sina kompetenser och färdigheter. Ledare ansvarar för att erbjuda medarbetare möjligheter och bereda tid för kompetensutveckling. Ledningen är ansvarig för att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetensnivå för att uppfylla Nordeas mål. Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea. Information om hur Nordea gör dessa policyer och riktlin- jer tillgängliga för medarbetarna och tar tillvara intressenter- nas önskemål beskrivs på sidan 179. Likabehandling och nolltolerans mot trakasserier ingår i den obligatoriska utbild- ningen för alla ledare, som en del i Nordeas License to Lead. Frivillig utbildning om mångfald och inkludering, som är till- gänglig för alla medarbetare, belyser omedvetna fördomar och beskriver metoder för ökad inkludering. Policyer införs i enlighet med de rutiner som beskrivs i avsnitten nedan. Så här arbetar Nordea Medarbetarperspektivet genomsyrar Nordeas beslut och åtgärder som på flera olika sätt ska hantera faktiska och potentiella inverkningar på den egna arbetskraften. Förutom det som beskrivs på sidan 179, för Nordea en dialog med sina medarbetare genom: • Nationella mångfalds- och inkluderingsråd • Resursgrupper för medarbetare • Utvecklingssamtal (PLD) och utvecklingsplaner • Mätning av medarbetarnas uppfattning om mångfald och inkludering i People Pulse-undersökningen. Processerna beskrivs närmare i detta avsnitt. Nordea har nationella mångfalds- och inkluderingsråd (Country D&I Councils). De fungerar som rådgivande organ för initiativ och projekt i de olika länderna och ska bidra till att göra Nordea till en attraktiv och inkluderande arbetsgivare och bank. Varje mångfalds- och inkluderings- råd består av tio fasta medlemmar. Utöver de fasta med- lemmarna kan fackföreningar utse arbetstagarrepresen- tanter i samråd med ordförande för respektive råd och i enlighet med lokala regelverk och kollektivavtal. För att säkerställa ett ömsesidigt utbyte av information och råd- givning utses en sponsor för varje råd från Nordeas cen- trala mångfalds- och inkluderingskommitté. Mångfalds- och inkluderingsråden lämnar en årlig rapport om åtgär- der, framsteg och iakttagelser till Nordeas centrala mångfalds- och inkluderingskommitté. Nordea har också resursgrupper som leds och består av medarbetare. De ska främja en inkluderande arbetsplats genom att ge stöd kollegor emellan och lyfta fram olika perspektiv, bland annat funktionsvariationer, religiös över- tygelse, kulturell mångfald, generationsöverskridande, jämställdhet mellan könen och HBTQI+-frågor. Dessa resursgrupper bjuds regelbundet in till lokala fackfören- ingsmöten där ledningen deltar, och som gäster till mång- falds- och inkluderingsråden. Som beskrivs på sidan 179, förs en dialog både på team- nivå och enskilt mellan medarbetare och ledare, bland annat i utvecklingssamtal. Rekommendationen är att utvecklingssamtal hålls under hela året för att säkerställa en löpande dialog och komplettera den årliga uppfölj- ningen. Den årliga uppföljningen och utvecklingssamtalen syftar till att främja medarbetarnas prestation, stötta deras karriärutveckling och ambitioner genom att sätta upp mål och planera för utveckling samt utvärdera prestationer och utvecklingspotential. Genom löpande avstämningar kan ledare stötta medarbetarna så att de presterar och utvecklas efter bästa förmåga. Som en del i arbetet med att motverka diskriminering, som är en grundläggande mänsklig rättighet, mäts medar- betarnas uppfattning av mångfald och inkludering i People Pulse-undersökningen två gånger per år, och Nordea Årsredovisning 2024 182 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. åtgärder vidtas baserat på resultatet. Läs mer om People Pulse-undersökningen och om hur Nordea arbetar med medarbetardialogen kring väsentliga inverkningar, däri- bland ansvarsområden som omfattar viktiga processer samt fortlöpande samverkan och dialog, på sidan 179. Kanaler där problem kan uppmärksammas och därefter åtgärdas Se ”Kanaler där problem kan uppmärksammas och däref- ter åtgärdas” på sidorna 179–180. Åtgärder Nordea tar alltid sitt ansvar för att hantera väsentliga posi- tiva och negativa inverkningar och risker. Identifierade inverkningar beskrivs närmare under ”Allmän information” på sidan 95. Åtgärderna inordnas i prioriteringarna för 2022–2025, vilka förklaras mer i detalj på sidan 180. De viktigaste åtgärder som vidtogs under 2024 var: • Uppdatering av ”team boosters” • Start av solrosprogrammet i Danmark • Uppdatering av Nordeas ramverk och principer för ledarskap, i syfte att främja inkludering och stärka medarbetarna • Lansering av Nordea Job Catalogue • Uppdatering av ersättningspolicyer och -rutiner samt nya anvisningar för ersättningar Åtgärderna beskrivs närmare i detta avsnitt. Ett antal åtgärder inriktade på mångfald och inkludering har vidtagits för att Nordea ska uppnå målet inom detta område, bland annat utbildning och nya ”team boosters” som hjälper teamen att arbeta mot gemensamma mål, stärka sina relationer, öka tilliten till varandra och samar- beta bättre. Solrosenprogrammet som startade i Danmark handlar om inkludering och tillgänglighet för medarbetare med dold funktionsnedsättning och utökas nu till hela kon- cernen. Nordea välkomnar och gör det möjligt för medar- betarna att själva uttrycka sin könsidentitet. I enlighet med de juridiska restriktioner som gäller för känsliga uppgifter, registrerar Nordea inte könsidentitet. Ledare är genom sitt beteende och sina handlingar en förebild för andra. Under 2024 uppdaterades därför Nordea ramverk och principer för ledarskap i syfte att främja inkludering och stärka medarbetarna. Nordeas ramverk och principer för ledarskap (Leadership Framework and Principles) vägleder ledarnas beteende och agerande samt hjälper dem att motivera och inspirera medarbetarna att utvecklas och engagera sig. En koncerngemensam jobbarkitektur är ett sätt att strukturera jobben baserat på externa riktmärken och marknadsstandarder. Den ger en tydligare överblick över karriärmöjligheter och är tillgänglig för medarbetarna via Nordea Job Catalogue. I katalogen kan medarbetarna söka igenom alla lediga jobb i Nordea och hitta inspiration för sin egen karriärväg. Jobbarkitekturen bidrar också till lika lön för likvärdigt arbete. Nordeas ambition är att 80 procent av medarbetarna ska ha en utvecklingsplan senast 2025. Utvecklingsplanen är Nordeas huvudsakliga verktyg för att utveckla sina medar- betare. Här kan medarbetarna ange sina karriärutvecklings- mål och följa upp framstegen tillsammans med sin ledare. Vi vet att en stor del av lärandet och utvecklingen sker på annat sätt än genom formella kurser, och att bäst resultat uppnås genom en kombination av kurser och praktiskt arbete. Därför bygger lärande i Nordea på 70-20-10-princi- pen. 70 procent av lärandet sker genom praktiskt lärande i arbetet, 20 procent genom samarbeten med återkoppling, coachning och mentorskap och 10 procent genom mer for- mella kurser, till exempel webbinarier, digitala kurser och klassundervisning utformad för olika karriärvägar. För att identifiera och rekrytera de kritiska kompetenser som krävs för att medarbetarna ska kunna uppfylla Nordeas strategiska mål och prioriteringar, genomförs en årlig strategisk planering av arbetskraftsbehovet i affärs- områdena och koncernfunktionerna, samt på koncernnivå. Denna planering hjälper också Nordea att prioritera vik- tiga åtgärder så att medarbetarna kan skaffa den kompe- tens som behövs och på så sätt begränsa risken för att banken inte kan fullgöra sina åtaganden, så kallad genom- föranderisk. Den underlättar också den kompetensväxling som omställningen kräver genom exempelvis utbildning som utvecklar personalstyrkan med den kompetens som behövs idag och i framtiden. Nordeas ambition är att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor med likvärdiga jobb till slutet av 2026. Detta uppnås genom att åtgärda löneskillnader i de årliga lönerevisionerna, med fokus på att justera avvikelser som identifierats i den årliga löneanalysen. Lönerevisionerna sker i enlighet med uppdaterade policyer och rutiner för ersättningar som infördes 2024 och ska säkerställa rättvisa och lika löner i hela Nordea. På så sätt främjar Nordea en mer öppen och inkluderande lönestruktur som förhindrar upprepade löneskillnader. Både positiva och negativa avvikelser kan justeras vid en lönerevidering genom att följa dessa anvisningar. Nordeas process för riskbedömning på personalområ- det används för att prioritera och identifiera nödvändiga åtgärder som ska motverka och förebygga negativa inverkningar. Processen beskrivs utförligare på sidan 180. I tillägg till metoderna för uppföljning och bedömning av åtgärdernas ändamålsenlighet, vilka beskrivs på sidan180, använder Nordea olika mått för löneklyftor mel- lan könen, könsfördelning, utbildnings- och kompetensut- veckling samt andra relevanta resultatindikatorer som berör identifierade inverkningar. Måtten beskrivs på sidorna180 och 183–184. Mål Mål för könsfördelning, liksom för mångfald och inklude- ring, har fastställts för att hjälpa Nordea att vara en arbetsplats präglad av mångfald och inkludering samt för att motverka diskriminering och säkerställa jämlikhet. Målen ska ha uppnåtts vid utgången av 2025, och som framgår på sidan 178, är dessa: • Respektive kön ska vara representerat till minst 40 pro- cent på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget till utgången av 2025. • En genomsnittlig indexpoäng på 90 för mångfald och inkludering till utgången av 2025. Målen är förenliga med och stödjer vissa av FN:s hållbar- hetsmål, bland annat Mål 5 Jämställdhet och Mål 10 Minskad ojämlikhet. Det finns inga betydande antaganden för målet. Könsfördelningsmålet syftar till att jämna ut könsför- delningen i alla delar av organisationen. Målet beräknas som procentandelen kvinnor respektive män på chefsnivå 1, 2 och 3. En ledare definieras som en medarbetare som har en eller flera nivåer av direktrapporterande anställda. Referensvärdet är 35,9 procent med basåret 2021. Under 2022 justerades beräkningsmetoden för att bättre spegla faktiska rapporteringsnivåer, med en finjustering av målet. Målnivån uppnåddes första gången i oktober 2023 och stabilisering av målet fortsätter till och med 2025, med åtgärdsplaner för alla affärsområden och koncernfunktio- ner. Målsättningen att minska löneklyftan mellan kvinnor och män till slutet av 2026 bidrar också till detta mål. Målsättningen för utvecklingsplaner och löneskillnader är inga formella koncernmål. Målet för mångfald och inkludering omfattar tre frågor i People Pulse om medarbetarnas uppfattning av rättvis behandling, lika möjligheter och en inkluderande miljö. Den genomsnittliga indexpoängen för mångfald och inklu- dering ger ledare och medarbetare en möjlighet att foku- sera på förbättringar, vilka behandlas både på team- och koncernnivå. Referensvärdet är 89 med basåret 2023. Framstegen mäts vid varje års utgång för att avläsa en eventuell trend för poängen. Inkluderingsindexet infördes i Nordeas People Pulse-undersökning och målet för 2024 med syftet att möjliggöra en bättre uppföljning av mång- fald, jämlikhet och inkludering. Hållbarhetsmålen i Nordea fastställs i en strukturerad process som leds av enheten Group Sustainability. Målen godkänns sedan av Hållbarhets- och etikkommittén samt koncernledningen. När nya mål för den egna arbetskraften utarbetas deltar berörda intressenter inom Group People, såsom ledning och sakkunniga, och förslagen prövas i berörda kommittéer, bland annat mångfalds- och inkluderingskommittén. Utfallen mot målen följs noga och organisationen hålls informerad genom kommunikation och evenemang som vänder sig till alla medarbetare, och via relevanta samar- betsforum. En årlig mångfalds- och inkluderingsrapport publiceras internt och är tillgänglig för alla medarbetare på Nordeas intranät. Rapporten innehåller en heltäckande uppdatering om framstegen i alla delar av mångfalds- och inkluderingsarbetet i Nordea. Vidare sker en formell rap- portering till berörda kommittéer samt inom ramen för Nordeas färdplan för hållbarhet och uppföljningen av resultatindikatorerna för ESG. Nordea Årsredovisning 2024 183 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. Mått för inverkningar och risker gällande arbetsvillkor och likabehandling och lika möjligheter för alla Metoder Fördelning efter kön, ledande befattningshavare Högsta ledningen utgörs av Nordeas koncernledning. Måttet baseras på antal personer och visar andelen kvin- nor och män i den högsta ledningen vid rapportperiodens slut. De tre högsta chefsnivåerna består av nivå 1, inklusive koncernchefen och ledare som rapporterar direkt till kon- cernchefen, nivå 2, med chefer som rapporterar till nivå 1 samt nivå 3, med chefer som rapporterar till nivå 2. Måttet baseras på antal personer och visar andelen kvinnor och män på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget vid rap- portperiodens slut. Könsfördelningen i graduate-programmet baseras på antal personer och visar andelen kvinnor och män som anställts i Nordeas graduate-program under rapportperio- den. Könsfördelningen i ledarskapsprogrammen visar andelen kvinnor och män som slutfört ledarskapsprogram under rapportperioden. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland de anställda baseras på antal personer vid rapportperiodens slut. Utbildning och kompetensutveckling Medarbetare som deltog i regelbundna utvecklingssamtal beräknas utifrån antalet medarbetare som erhållit utvär- deringsformulär för utvecklingssamtal (senaste tillgäng- liga data för 2024) dividerat med det totala antalet perso- ner. Andelen män och kvinnor beräknas som antalet anställda i en viss kategori dividerat med antalet personer i kategorin. Långtidssjukskrivna och medarbetare som arbetar i Nordea under en kort tidsperiod där årliga utvecklingssamtal inte kan hållas, deltar inte i utvecklingssamtal. Genomsnittligt antal utbildningstimmar beräknas som summan av slutförda utbildningstimmar under rapportpe- rioden för medarbetare anställda vid rapportperiodens slut dividerat med det totala antalet personer vid rapport- periodens slut. Medarbetare med utvecklingsplaner baseras på antal personer och beräknas som antalet medarbetare med utvecklingsplaner vid rapportperiodens slut dividerat med det totala antalet personer. Tillfälliga arbetstagare, som framför allt utgörs av visstidsanställda, ingår inte i beräk- ningen. Internrekryteringsmåttet beräknas som summan av befattningar som tillsatts via befordran eller internre- krytering på chefsnivå 1 och 2 dividerat med samtliga till- satta befattningar internt och externt på chefsnivåerna 1 och 2 under rapportperioden. Uppgifter om det totala antalet personer och antalet personer i en viss kategori som används som nämnare finns i tabellen ” Antal anställda uppdelat i män och kvin- nor” på sidan 178. Löneklyftor mellan könen Löneklyftan mellan könen är en jämförelse mellan genom- snittlig årslön, brutto, för samtliga kvinnor och genomsnitt- lig årslön, brutto, för samtliga män, uttryckt som andel av genomsnittlig lön för anställda män. Lön omfattar den sam- lade direkta ersättningen, inklusive grundlön, lönetillägg, bonus och ersättning från långsiktiga ersättningsprogram. Justerad löneklyfta mellan könen baseras på en hel- täckande analys av Nordeas lönepraxis ur ett likalönper- spektiv som utförs av det externa företaget Mercer. Analysen görs med hjälp av regressionsmodeller som tar hänsyn till objektiva faktorer som påverkar skillnader i lön, bland annat arbetets komplexitet, erfarenhet, prestation och plats, och identifierar löneskillnader mellan kvinnor och män i jämförbara befattningar som inte beror på dessa faktorer. Lönekvot Den årliga lönekvoten är ersättningen till den högst betalda personen dividerat med den genomsnittliga ersättningen till anställda (exklusive den högst betalda personen). Mått för hälsa och säkerhet Informationen om anställda som omfattas av arbetsmiljö- ledningssystem har hämtats från dokument som beskriver processen för riskbedömning på arbetsmiljöområdet. Sjukfrånvaron beräknas som totalt antal sjukfrånvarodagar dividerat med totalt antal planerade arbetsdagar under rapportperioden. Måttet omfattar de sex huvudsakliga verksamhetsländerna: Danmark, Finland, Sverige, Norge, Estland och Polen. Tillfälliga arbetstagare, som framför allt utgörs av visstidsanställda, ingår inte i beräkningen. Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Måtten presenteras på sidan 180. Uppgifterna om inciden- ter och klagomål beräknas som totalt antal ärenden. I antalet klagomål ingår inte ärenden rapporterade som dis- krimineringsfall, inklusive trakasserier. Uppgifterna häm- tas från ett ärendehanteringssystem av RYC-enheten och från ett personalsystem (HR Case Dashboard) av Group People. Antalet allvarliga människorättsincidenter hämtas från Nimbus av RYC-enheten. Data om böter, incidenter och ersättningar samlas in från berörda koncernfunktioner via e-post. Beroende på typ av ärende kan det överföras från RYC-enheten till Group People för hantering och vice versa. Avstämningar sker vid inhämtande av data för att undvika dubblering. Inga böter, viten eller ersättningskrav utgick som orsakade finansiell skada. People Pulse-mått People Pulse beskrivs på sidan 179. De redovisade resulta- ten avser mångfald och inkludering på arbetsplatsen, arbetsmiljö, välbefinnande, arbetsbelastning och trakas- serier. People Pulse-måtten redovisas som antingen index eller procenttal. När det gäller poäng, lämnas svaren på en skala från 0 till 10 som sedan omräknas till en skala från 0 till 100. Indexen för Mångfald och inkludering och Välbefinnande beräknas som ett enkelt poänggenomsnitt för frågorna. Andelen svarande som angav att de utsatts för någon form av trakasserier beräknas som antalet sva- rande som angett ”ja” dividerat med det totala antalet svarande. People Pulse-måtten redovisas utifrån senast tillgängliga resultat under rapportperioden, dvs. undersök- ningen för fjärde kvartalet 2024. Resultaten utvärderas kontinuerligt av högsta ledningen, viktiga kommittéer och av alla ledare i syfte att förbättra resultaten och vidta åtgärder. Fördelning efter kön, ledande befattningshavare Kön 1 2024 Antal % Könsfördelning bland ledande befattningshavare2 Män 8 67 Kvinnor 4 33 Könsfördelning på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget Män 378 59 Kvinnor 261 41 Könsfördelning i graduate-program (%) Män – 47 Kvinnor – 53 Könsfördelning i ledarskapsprogram (%) Män – 47 Kvinnor – 53 1) Könstillhörighet inkluderar endast män och kvinnor eftersom kategorin ”ej angivet” inte är väsentlig för dessa mått (<1). 2) Högsta ledningen avser koncernledningen. ) Nordeas eget mått. Nordea Årsredovisning 2024 184 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S1 Den egna arbetskraften, forts. Åldersfördelningen bland de anställda 2024 Antal % Under 30 år 6 151 18 Mellan 30 och 50 år 18 877 57 Över 50 år 8 155 25 Utbildning och kompetensutveckling Kön 1 2024 Medarbetare som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal (%) Män 92 Kvinnor 94 Summa 93 Genomsnittligt antal utbildningstimmar Män 16,1 Kvinnor 16,1 Per medarbetare 16,1 Medarbetare med utvecklingsplaner (%) 73 Befattningar på chefsnivå 1 och 2 som tillsatts med interna sökande (%) 69 1) Könstillhörighet inkluderar endast män och kvinnor eftersom kategorin ”ej angivet” inte är väsentlig för dessa mått (<1). ) Nordeas eget mått. Löneklyftor mellan könen 2024 Justerad löneklyfta mellan könen (%) 1,75 Löneklyfta mellan könen (%)1 22,90 ) Nordeas eget mått. 1) Ojusterad löneklyfta. Ersättningsgrad 2024 Årlig total ersättningsgrad 45,7 Mått för hälsa och säkerhet 2024 Anställda som omfattas av arbetsmiljöledningssystem (%) 100 Sjukfrånvaro (%) 3,3 ) Nordeas eget mått. People Pulse-resultat 2024 Mångfald och inkludering (genomsnittlig indexpoäng) 1 89 Välbefinnande (genomsnittlig indexpoäng) 2 82 Svarande som angav att de har utsatts för någon form av trakasserier (%) 1,4 1) Indexet för Mångfald och inkludering innefattar frågor om rättvis behandling, lika möjligheter och en inkluderande arbetsmiljö. 2) Indexet för Välbefinnande innefattar frågor om arbetsbelastning, rättvis arbets - fördelning och medarbetarnas inflytande. ) Nordeas eget mått. Nordea Årsredovisning 2024 185 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare Nordeas roll i samhället är att ge konsumenter tillgång till det finansiella systemet. Nordea strävar efter att bidra till ökat ekonomiskt välbefin- nande genom att erbjuda personanpassad rådgivning, öka kunskaperna om ekonomi och samtidigt skydda kundernas rättigheter. Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande till strategi och affärsmodell I en bedömning av dubbel väsentlighet för 2024 identi- fierades bland annat de väsentliga positiva inverkningarna och riskerna för konsumenter och slutanvändare, vilka hör till de viktiga drivkrafterna i Nordeas åtagande för socialt ansvarstagande – en av fyra pelare i bankens hållbarhets- strategi. Dessa väsentliga hållbarhetsfrågor, det vill säga eventuella positiva inverkningar, handlar om ekonomisk inkludering, ekonomiskt välbefinnande, medvetenhet om bedrägeri risker samt risker kopplad till dataskydd, påverkas också av och bidrar till Nordeas affärsmodell och huvud- prioriteringar i bankens strategiska plan för 2022–2025. Som en del i Nordeas hållbarhetsstrategi identifierades ekonomiskt välbefinnande som ett tematiskt fokusområde under 2023 och arbetet med detta område har fortsatt under 2024. Genom sin ställning som Nordens största finanskoncern ska Nordea hjälpa sina kunder att bygga och upprätthålla en god ekonomi som respekterar mänsk- liga rättigheter och bidrar till att fler kan ta del av den ekonomiska tillväxten och ett mer rättvist samhälle. En av Nordeas prioriteringar är att skapa den bästa kundupplevelsen i alla våra kanaler. Nordea lyfter därför fram vikten av ekonomisk inkludering och strävar efter att göra sina produkter och tjänster tillgängliga och nåbara för kunderna på lika villkor och utifrån deras specifika behov och omständigheter. Nordea har även ambitionen att erbjuda högkvalitativa tjänster och personanpassad rådgivning i alla kanaler, vilket kan bidra till en bättre eko- nomi för Nordeas kunder. Ekonomisk inkludering är också väsentlig för Nordeas mål att bli en digital föregångare i finanssektorn. Samtidigt som ett ökat utbud av digitala tjänster ska underlätta för kunderna och göra banken mer tillgänglig, har Nordea ökat sitt fokus på att hjälpa exempelvis äldre kunder att komma igång med digitala tjänster via kund- service, kontoren och olika aktiviteter inom ramen för bankens samhällsengagemang. Dessutom erbjuder Nordea hjälp och lösningar för människor som inte kan, eller inte vill, använda digitala banktjänster. Nordea har också en ambition att vara en trygg och tillförlitlig finansiell partner. Ett sätt att vinna kundernas förtroende är att stödja deras ekonomiska välbefinnande genom att uppfylla vårt kundlöfte att tillhandahålla person- lig och ansvarsfull information och rådgivning om bankens produkter och tjänster. Att skydda kunderna och deras uppgifter är också centralt för Nordeas. Nordea hanterar konsumenters personuppgifter som en del av sitt produkt- och tjänsteerbjudande. Hanteringen av identifierade risker vid personuppgiftsincidenter är viktig för hur Nordea fullgör sitt ansvar som en trygg och tillförlitlig bank. Att upptäcka och förebygga bedrägerier är ett viktigt fokusområde i hela banken och Nordea arbetar aktivt med att sprida kunskap om bedrägerier hos kunder och i samhället. Återkoppling från kunder, som beskrivs utförligare nedan, ger Nordea en inblick i hur kunderna uppfattar bankens hantering av identifierade positiva inverkningar och väsentliga risker samt vad Nordea kan göra för att anpassa sin strategi. Mer information om hur strategin och affärsmodellen påverkas av kunders och slutanvändares intressen, synpunkter och rättigheter finns i ”Allmän infor- mation” på sidan 90. Arbetet med att hantera positiva inverkningar och väsentliga risker beskrivs vidare under rubriken ”Åtgärder” inom respektive delavsnitt. Positiva inverkningar Ekonomisk inkludering Ekonomiskt välbefinnande Medvetenhet om bedrägeririsk Risker Dataskydd Nordea Årsredovisning 2024 186 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. Definition av konsumenter och slutanvändare Konsumenter och slutanvändare som sannolikt påverkas väsentligt av Nordea, inklusive inverkningar från Nordeas egen verksamhet, värdekedja, produkter, tjänster och direkta affärsförbindelser, inkluderades i bedömningen av dubbel väsentlighet, vilken beskrivs i ”Allmän Information” på sidorna 92–93. Vad gäller standarden för konsumenter och slutanvändare (S4) härrör identifierade väsentliga inverkningar och risker från Nordeas egen verksamhet. Vad gäller de typer av konsumenter och slutanvändare som omfattas av bankens väsentliga inverkningar, inser Nordea att kunderna behöver korrekt och tillgänglig infor- mation om produkter och tjänster samt att hänsyn måste tas till kunder som betraktas som sårbara och kunder med skyddsbehov. Detta beskrivs utförligare i det här avsnittet. Definitionen av konsumenter och slutanvändare för upp- lysningarna nedan har specificerats ytterligare, med tonvikt på privatpersoner som använder Nordeas produkter och tjänster. Dessa omnämns fortsättningsvis som kunder. Social inkludering för konsumenter och slutanvändare Ekonomisk inkludering Enligt Nordeas bedömning omfattar de identifierade väsentliga positiva inverkningar förenade med ekonomisk inkludering både tillgång till produkter och tjänster samt icke-diskriminering. Nordea strävar efter att göra finansiella produkter och tjänster tillgängliga för kunder på lika villkor och att upp- fylla rimliga tillgänglighetskrav. Nordeas ansträngningar avseende icke-diskriminering syftar till att skapa en inklu- derande miljö och en medvetenhet om att det finns utsatta grupper som riskerar att hamna i ekonomiskt utan- förskap. Nordea strävar därför efter att skydda utsatta kundgruppers intressen genom de åtaganden som styrel- sen slagit fast i Nordeas etiska riktlinjer och som komplet- teras av tillhörande interna riktlinjer och rutiner. Nordea utformar produkter och tjänster som är lätta att förstå och använda, och följer riktlinjer för att försäkra sig om att tjänsterna är tydliga, användarvänliga och tillförlitliga. Detta innefattar regelbundna uppdateringar och tester av Nordeas digitala plattformar, användning av kundernas synpunkter i en iterativ designprocess, utbildning av Nordeas medarbetare om tillgänglighetsfrågor samt att säkerställa att bankens lokaler är tillgängliga. Policyer Finansiella produkters tillgänglighet regleras i riktlinjerna för behandling av kunder (Customer Handling Guideline). De ingår i riskpolicyramverket Conduct and Customer Outcomes (C&CO). En medlem i koncernledningen som ansvarar för C&CO-risk övervakar efterlevnaden av dessa riktlinjer i Nordea. Nordeas etiska riktlinjer, vilka beskrivs närmare i ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 178 och ”G1Ansvarsfullt företagande” på sidorna 191–192, fastställer också de allmänna principerna för en rättvis behandling av kunderna som också är en del av riktlinjerna för behandling av kunder. Syftet med den senare är att ge en utförligare bild av hur vi hanterar riskerna i C&CO som är kopplade till hur Nordea, både i enheter med kundkontakter och andra delar av företaget, erbjuder produkter och tjänster som kan ha en indirekt inverkan på kundskyddet. Riktlinjerna innehåller principer för rättvis behandling av kunder och hantering av risker kopplade till grundläggande bank- och betaltjänster, lån, insättningar, uttag och placeringstjäns- ter, hantering och genomförande av kundorder samt kund- kommunikation. Riktlinjerna omfattar även bemötandet av kunder med betalningssvårigheter för att säkerställa att kunder behandlas med respekt vid skuldindrivning. Riktlinjerna för behandling av kunder är tillämplig på alla produkter och tjänster som Nordea erbjuder sina kunder. Enligt riktlinjerna måste Nordea agera på ett ärligt, rätt- vist och professionellt sätt för kundernas bästa, och kom- municera på ett tydligt, rättvist och korrekt sätt. Dessutom ska kunders utsatthet beaktas när produkter och tjänster erbjuds för att försäkra oss om att skyddsnivån står i pro- portion till deras behov och omständigheter. Riktlinjerna inbegriper även bestämmelser fastställda i EU:s tillgänglighetsdirektiv (2016/2012) som redan trätt i kraft och det senaste tillgänglighetsdirektivet (2019/882) som träder i kraft i juni 2025. Som en förberedelse inför detta innehåller riktlinjerna förväntningar, som ännu inte är tvingande, på att affärsområden ska upprätta och använda en övergripande styrningsmodell för tillgänglig- het, inklusive ett tillgänglighetsutlåtande, rutiner för löpande efterlevnad, åtgärder som korrigerar bristande uppfyllelse samt rapportering till behöriga myndigheter om hur Nordea uppfyller kraven i direktivet. Vid sidan av dessa riktlinjer innehåller Nordeas riktlinjer för godkännande och granskning av produkter (Guidelines on Product Approval Processes and Product Reviews) krav för godkännande och granskning av produkternas och tjänsternas ändamålsenlighet under hela livscykeln, däri- bland krav, som utfärdas av Group Compliance, på att identifiera målmarknaden för produkter och tjänster i syfte att nå rätt kunder i de rätta kanalerna. Liksom riktlinjerna för behandling av kunder ingår dessa riktlinjer i riskpolicy- ramverket C&CO. Riktlinjerna är tillämplig på alla produk- ter och tjänster som tas fram och distribueras av Nordea och produktansvariga enheter i affärsområdena och kon- cernfunktionerna ansvarar för att de följs. Nordeas riktlinjer om icke-diskriminering, som beskrivs i ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 181, är baserad på Nordeas etiska riktlinjer som även omfattar Nordeas kunder. Dessa riktlinjer fastställer Nordeas skyldighet att inte diskri- minera kunder och definierar icke-diskriminering som en grundläggande rättighet för alla kunder. Även Nordeas policy för mångfald och inkludering, som beskrivs i ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 181, inkluderar Nordeas kun- der. Enligt policyn ska banken i sin kundverksamhet ta hän- syn till mänskliga rättigheter, funktionsvariationer och till- gänglighet, HBTQI+-tillhörighet, kulturell mångfald, jämn åldersfördelning och icke-diskriminering. Policyn innehåller också Nordeas principer för mångfald och inkludering, som exempelvis en inkluderande dialog med kunder i en miljö där alla känner sig välkomna och respekterade. Nordeas åtaganden enligt policyn för mänskliga rättig- heter, som beskrivs mer ingående i ”S1 Den egna arbets- kraften” på sidan 179, är även tillämpliga för Nordeas kun- der. Nordeas policy för mänskliga rättigheter beskriver bankens föresatser att respektera mänskliga rättigheter i alla delar av verksamheten och i alla relationer. Policyn innehåller också upplysningar om processer för att stödja kunders, medarbetares och andra intressenters rätt att säga ifrån, också vid kränkningar av mänskliga rättighe- terna. Nordeas funktion för visselblåsning, Raise Your Concern (RYC), som beskrivs närmare i ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidorna 192–193, har inte använts för att rapportera några avvikelser från FN:s vägledande princi- per för företagande och mänskliga rättigheter, Internationella arbetarorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvars- fullt företagande som berör konsumenter och/eller slutan- vändare i värdekedjans senare led. Så här arbetar Nordea Nordea arbetar oförtrutet med att långsiktigt förbättra kundnöjdheten och skapa de bästa kundupplevelserna, som ska vara smidiga och tillförlitliga, i alla kanaler. Baserat på Nordeas modell ”one customer, one voice” genomförs omfattande kundundersökningar bland ett urval av kunder som speglar Nordeas breda kundbas. Nordea genomför enkäter efter möten och telefonsamtal med kunder samt använder kvartalsvisa enkäter för att närmare följa upp och tillgodose aktuella behov. Resultaten ligger till grund för intern coachning och utbildning samt för arbetet med att förbättra Nordeas pro- cesser. Synpunkter från kunderna beaktas och beslut om åtgärder för att kontinuerligt förbättra kundupplevelsen fattas på land-, region- och kontorsnivå. Våra digitala tjänsters tillgänglighet redovisas i tillgäng- lighetsutlåtandet på Nordeas webbplatser i Finland, Danmark och Sverige. Tillgänglighetsutlåtandena beskriver även kundens möjligheter att lämna synpunkter till Nordea. Det finns flera initiativ för att nå ut till utsatta grupper, till exempel supportmöten för äldre personer, där vi kan besvara frågor och inhämta synpunkter. Nordea erbjuder också särskilda telefonlinjer för äldre kunder i Norge och Finland. Nordea är också engagerat i kunders skuldreglering genom tydlig kommunikation i flera olika kanaler och föl- jer upp dessa åtgärder i syfte att minska riskerna och stärka kundernas ekonomiska välbefinnande. Kanaler där problem kan uppmärksammas och därefter åtgärdas I Nordea ser vi klagomål som en möjlighet att förbättra våra tjänster och något att dra lärdom av. I enlighet med Nordeas etiska riktlinjer uppmuntrar banken återkoppling Nordea Årsredovisning 2024 187 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. från kunderna och strävar efter att identifiera och hantera klagomål snabbt, rättvist och konsekvent. I Nordea identifieras och hanteras negativa synpunkter som kommer in genom olika kanaler. Kunderna kan upp- märksamma problem bland annat via: • kundservice • Nordeas webbplats • särskilda mekanismer för klagomål på bankkontor • telefon • e-post • kundundersökningar. Dessa kanaler är avsedda att hantera alla kundrelaterade problem. Om vi får negativa synpunkter ska dessa diskuteras inom ansvarig grupp i Nordea för att avgöra om processerna behöver revideras. Nordeas process för klagomålshantering är utformad så att alla kunder ska känna sig hörda. Klagomål från ban- kens kunder registreras och hanteras av Nordeas personal med kundkontakt. Om ett klagomål kräver ytterligare utredning finns det en tydlig eskaleringsrutin och det går att få ett andra utlåtande genom Nordeas kundombuds- man eller på chefsnivå inom kundtjänsten. Nordea har kundombudsmän i Finland, Norge och Sverige. I Danmark axlar kundtjänstchefen denna roll. Om en kund inte är nöjd med beslutet från Nordeas kundservice eller rådgivare utreder kundombudsmannen eller kundtjänstchefen kla- gomålet och bedömer om banken hanterat det korrekt och enligt god banksed. Kunden informeras om möjligheten att ansökan om prövning hos landets reklamationsnämnd eller gå till domstol om kunden är missnöjd med bankens beslut. Nordea analyserar klagomål för att förbättra kundupp- levelsen. Klagomålen används för att identifiera återkom- mande problem som behöver åtgärdas och möjliggör på så sätt en finjustering av tjänsterna. Genom att följa upp inkomna klagomål och trender från externa kundnöjdhets- mätningar (till exempel den årliga SKI-mätningen) kan Nordea också bedöma hur medvetna kunderna är om kla- gomålshanteringen och hur nöjda de är med den. Koncernledningen och affärsområdescheferna erhåller regelbundet lägesrapporter från den interna funktion som hanterar klagomål från kunderna. Nordeas strukturerade arbete för att reducera kundernas problem har bidragit till att antalet klagomål har minskat under senare år. Nordea har interna kontrollfunktioner som följer upp och förbättrar hanteringen av klagomål. Regelbundna revisioner identifierar förbättringsområden och kontrolle- rar att regelverken följs. Nordea investerar i fortlöpande utbildning av personal med kundkontakt för att förse dem med de färdigheter och den kunskap som behövs för att hantera klagomål snabbt, konsekvent och smidigt. Digitala kanaler för klagomål utformas, utvecklas, underhålls och görs tillgängliga på Nordeas webbplatser. Nordea säkerställer kanalernas tillgänglighet genom att inkludera dem i olika interna ramverk, till exempel i riktlin- jerna för hantering av kundklagomål (Customer Complaints Handling Guideline) och riktlinjen för behand- ling av kunder. Nordea utbildar medarbetare för att främja användningen av dessa kanaler och kontrollerar regelbun- det att kanalerna är tillgängliga och smidiga. Arbetet med klagomål utgår från FN:s vägledande prin- ciper för företagande och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvars- fullt företagande. Under 2024 rapporterades inga allvar- liga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller all- varliga incidenter där Nordeas konsumenter och/eller slut- användare var inblandade. Nordea har antagit sekretesspolicyer som skyddar indi- vider som rapporterar misstänkta förseelser och säkerstäl- ler deras integritet och dataskydd. Detta möjliggör ano- nym rapportering och förbjuder repressalier mot den som använder klagomålsmekanismerna. Dessa policyer inne- bär att individer kan förmedla sina misstankar på ett säkert sätt utan rädsla för repressalier. Åtgärder Lokala inkluderingsinitiativ som startade under 2024 utö- kas nu till att omfatta hela koncernen. Några exempel: • Solrosprogrammet i Danmark, som beskrivs i ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 182, fokuserar på inklude- ring och tillgänglighet för personer – både kunder och medarbetare – med dold funktionsnedsättning. • Funkoprenörspriset, som varje år delas ut av Nordea i Danmark, Finland och Sverige, lyfter fram en entrepre- nör, en organisation eller ett företag som bidrar till att inkluderingen i samhället drivs framåt och erbjuder en möjlighet för fler att vara delaktiga. Nordea har också vidtagit åtgärder inom skuldindrivning som ska förebygga och minska de negativa inverkning- arna för kunderna. Sedan 2024 finns specialistteam i Sverige, Danmark, Norge och Finland som stöttar kunder som hamnat i ekonomiska svårigheter. Nordea håller på att implementera ett tillgänglighets- program för personer med funktionsnedsättningar i Norden. Programmet, som fortsätter även efter 2024, ska säkerställa att Nordea uppfyller kraven i EU:s tillgänglig- hetsdirektiv som träder i kraft i juni 2025 genom lagstift- ning i de nordiska länderna. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet Även om Nordea inte har offentliggjort några formella mål för finansiella produkters och tjänsters tillgänglighet, gör banken interna uppföljningar av hur ändamålsenliga dess policyer och åtgärder avseende social inkludering och till- gänglighet är. Kundnöjdhet är ett viktigt mått som Nordea använder för att följa upp kundupplevelsen, se sidan 186. Externa mätningar av kundnöjdheten som utförs av Norstat, EPSI (privatpersoner och företagskunder) och Prospera (stora företag och private banking-kunder) visar att Nordeas utveckling är positiv. Kundnöjdhet är också ett kriterium i Nordeas ersättningsprogram, vilket förstärker dess bety- delse i organisationen. Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och slutanvändare Ekonomiskt välbefinnande Nordea har möjlighet att öka kunskaperna om ekonomi och förbättra sina kunders ekonomiska välbefinnande. Bristande ekonomikunskaper begränsar människors till- gång till ekonomiska möjligheter, skapar och förstärker ojämlikheter och ökar deras utsatthet för betydande risker och ekonomisk osäkerhet. Nordea bidrar till ekonomiskt välbefinnande genom tydlig, öppen och personanpassad information och rådgivning till kunder samt genom olika aktiviteter inom ramen för sitt samhällsengagemang. Produktinformation och rådgivning Nordea har en skyldighet att säkerställa att informationen om produkter och tjänster är tydlig och tillgänglig samt uppfyller gällande regelverk. Nordea strävar efter att ge kunderna information som håller hög kvalitet och relevant rådgivning, och säkerställa en rättvis och ansvarsfull marknadsföring av bankens finansiella produkter. Policyer Nordea har flera interna policyer som reglerar hur produktinformation förmedlas till kunder för att uppfylla kraven på öppenhet och tillgänglighet. Riktlinjerna för behandling av kunder (Customer Handling Guideline), som beskrivs på sidan 186, styr hur Nordea tillhandahåller finansiella tjänster, kommunicerar med kunder samt förmedlar information till kunder. Bland annat anger riktlinjerna hur Nordea ska informera om betaltjänster, krediter och hypotekslån och hur placeringsrådgivning ska tillhandahållas. Vad gäller placeringsrådgivning innehåller riktlinjerna även principer och krav gällande kundklassificering och lämplighetsbedömning. Dessa riktlinjer är dessutom inte- grerad i rutinerna som styr utformning och utveckling av de verktyg som används som stöd i rådgivningen och råd- givarnas instruktioner. Kraven som ställs på rådgivarnas kunskap och kompetens beskrivs i koncernchefens instruktioner om medarbetarnas kunskaps- och kompe- tenskrav för yrkescertifiering (Group CEO Instructions on Employees’ Knowledge and Competence Requirements for Professional Qualification) och inkluderar inledande licensiering och årliga uppdateringar. Riktlinjerna kom- pletteras även med arbetsbeskrivningar som tar upp spe- cifika teman och ämnen samt vilka certifieringar som krävs i de olika nordiska länderna. Policyn för ansvarsfull distribution av placeringsproduk- ter (Responsible Investment Product Distribution Policy, RIPD), som beskrivs i ”E1 Klimatförändringar” på sidan146, är också relevant för Nordeas kunder då den beskriver de grundläggande kraven för ansvarsfulla inves- teringar avseende finansiella och strukturerade produkter som Nordea endast distribuerar i Norden genom rådgiv- ning eller ordermottagning. ”Nordea hållbart urval” är ett ramverk för bankens erbjudande som uppfyller hårdare Nordea Årsredovisning 2024 188 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. hållbarhetskriterier för kunder som uttryckt att de vill spara hållbart. Fonderna som Nordea kan rekommendera i sin rådgivning måste vara anslutna till ett globalt initiativ, till exempel Net Zero Asset Managers (NZAM), och ha åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Asset & Wealth Management ansvarar för RIPD-policyn och ramverket Nordea hållbart urval och dessa har godkänts av Nordea Bank Investment Center Product Committee. Ramverken distribueras till viktiga interna intressenter via intranätet och publiceras på Nordeas webbplats där kunderna kan läsa dem. Under året tillkom en ny kategori i det hållbara urvalet, ”Nordea hållbart urval – påverka”. Detta beskrivs utförligare i ”Allmän information” på sidan 89. Nordeas policy för ansvarsfull marknadsföring (Nordea responsible marketing policy) beskriver bankens åtagande att marknadsföra Nordeas produkter och tjänster på ett ansvarsfullt, öppet och korrekt sätt. Styrelsen ansvarar för att fastställa ramverken för riskhantering som styr reglerna och den praxis som beskrivs i policyn. Grunden för ansvars- full marknadsföring är att följa gällande nationella och inter- nationella lagar och normer för marknadsföring samt säker- ställa att Nordeas hållbarhetsrelaterade satsningar överens- stämmer med Nordeas hållbarhetspolicy. Nordea har också åtagit sig att följa Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadsföring. Den praxis för ansvarsfull marknadsföring som beskrivs i policyn tillämpas i hela Nordeakoncernen samt av Nordeas marknadsförings- och kommunikationspartners. Policyn finns på Nordeas intranät och publiceras på Nordeas webbplats. Så här arbetar Nordea Kunder tar del av information från Nordea på många olika sätt, bland annat genom webbinarier och evenemang. Kunder involveras också i arbetet med att förnya Nordeas produktutbud. Kunderna får testa produkterna och vi tar till oss deras synpunkter. När ny produktinformation gjorts tillgänglig görs en löpande uppföljning av hur informatio- nen mottas av kunderna och vid behov görs justeringar så att informationen är lättillgänglig. Det är viktigt att språket som används i Nordeas rådgivning är kundvänligt och undviker onödig juridisk terminologi så att kunderna för- står produkterna. Före rådgivningen samlar Nordea in nödvändig infor- mation från kunden för att kunna bedöma vilka place- ringsprodukter som är lämpliga att föreslå. Lämplighets- bedömningen sker enligt regelverken, till exempel MiFID samt, när det gäller försäkringsbaserade investeringspro- dukter, direktivet om försäkringsdistribution. Kundens hållbarhetspreferenser klargörs också genom kunden får gradera hur viktigt det är att deras sparande bidrar positivt till och minskar den negativa inverkan på miljön och samhället. Utifrån preferenserna tilldelas kun- den en hållbarhetsprofil för ökad precision i rådgivningen. Under 2024 bedömde Nordea kundernas hållbarhetprefe- renser 392 000 gånger. 43 procent av kunderna som fått rådgivning uttryckte att de har hållbarhetspreferenser. Nordea erbjuder rådgivning via flera olika kanaler som täcker in olika kundbehov. En heltäckande rådgivning omfattar kundens hela portfölj medan avgränsad rådgiv- ning ges till kunder som till exempel vill spara ett engångs- belopp eller inleda ett månadssparande. Därutöver har Nordea en digital rådgivare i alla nordiska länder för kunder som önskar rådgivning online. Varje kanal använder digitala verktyg som är skräddarsydda för respektive rådgivnings- typ och har inbyggda kontroller för att säkra kvaliteten. Avhjälpande åtgärder Se ”Kanaler där problem kan uppmärksammas och däref- ter åtgärdas” på sidan 186. Åtgärder Under 2024 vidtog Nordea följande viktiga åtgärder för att säkra hög kvalitet i sin informations- och rådgivning: • Lanserade en förbättrad sida med hållbarhetsinformation gällande fonder samt en bättre filtreringsfunktion i Nordeas bankappar och nätbanker på alla nordiska mark - nader. Detta hjälper kunder som vill spara hållbart att fatta väl underbyggda beslut. • Genomförde regelbundet hållbarhetsutbildningar för pla - ceringsrådgivare i samtliga nordiska länder. Dessa utbild- ningar säkerställer att rådgivarna har den kunskap och kompetens som behövs för att ge kunderna placeringsråd som håller hög kvalitet. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet Nordea har inte offentliggjort några formella mål för sin produktinformation och rådgivning men banken gör interna uppföljningar av hur ändamålsenlig den är. Exempelvis har Nordea ett kontrollsystem som följer upp placeringsrådgiv- ningens kvalitet inom respektive affärsområde och land. Resultatet av denna uppföljning granskas internt varje kvar- tal för att identifiera förbättringsåtgärder eller förbättrings- områden. Produktdistributionen följs också upp genom övervakning av målmarknader och interna kontroller. Samhällsengagemang Nordeas samhällsengagemang har som mål att bidra till ekonomiskt välbefinnande genom att främja informations- utbytet och ge enskilda individer de färdigheter som behövs för att fatta välgrundade ekonomiska beslut. Nordea bedri- ver samhällsengagemang på alla sina marknader, med ambitionen att skapa positiva förändringar för en bättre morgondag. Detta arbete sker i samarbete med lokala och nationella partners och genom medarbetarnas insatser. Policyer Nordeas riktlinjer för samhällsengagemang (Guidelines on Community Engagement) beskriver hur Nordea använder sponsorer, partnersamarbeten, donationer och medarbe- tarnas volontärarbete för att bidra till ökat ekonomiskt väl- befinnande, främja social inkludering och stimulera företa- gande. Riktlinjerna faller under Group CEO Instructions on Operational Risk som ingår i koncernens ramverk för risk- hantering. En medlem i koncernledningen som ansvarar för anseenderisk (Group Accountable Executive for Reputational Risk) bevakar dessa riktlinjer som är tillgäng- liga på Nordeas intranät. Interna intressenter har genom- gått utbildning för att affärsområdena och koncernfunk- tionerna ska kunna ta sitt ansvar och följa riktlinjerna. Så här arbetar Nordea Nordea arbetar aktivt för att stärka ekonomiskt välbefin- nande och inkludering i samhället. Det är viktigt för Nordea att vara lyhörd för frågor och problem som kom- mer fram genom bankens samhällsengagemang och vidta lämpliga åtgärder. Nordea har tre program för samhällsengagemang som handlar om att sprida kunskap om ekonomi, stimulera företagande samt hjälpa flyktingar att komma till rätta i samhället och bygga upp sin ekonomi. Nordea genomför dessa program genom såväl egna initiativ som olika sam- arbeten med partners och sponsorer. Inom ramen för sam- hällsprogrammet samarbetade Nordea under 2024 med cirka 70 lokala och nationella partners. Avhjälpande åtgärder Se ”Kanaler där problem kan uppmärksammas och däref- ter åtgärdas” på sidan 186. Åtgärder Under 2024 vidtog Nordea flera viktiga åtgärder inom samhällsengagemang: • Arbetet med att stärka kunskapen om ekonomi i alla åldersgrupper på Nordeas marknader fortsatte. • Alltsedan 2016 har vi gett en miljon människor tillfälle att lära sig mer om ekonomi i samarbete med skolor och partners i Finland. • Ett samarbete med norska Large Ice Cream Company inleddes. Samarbetet ger 200 ungdomar en chans att få sitt första jobb plus utbildning i ekonomi. • Ett mentorprogram lanserades i Polen för att stötta kvinnor från bland annat Ukraina och Polen genom att förbättra deras kunskaper om ekonomi och skapa förut- sättningar för dem att komma tillbaka till yrkeslivet efter en tids uppehåll. • Fortsatt utbildning i samarbete med Mattecentrum och Nordeas eget svenska program, Matteutmaningen, som visar att matematik och ekonomi hör ihop. • Lanserade en ny utbildning kring ekonomisk brottslighet för olika åldersgrupper i Estland för att förebygga bedrä- gerier. Nordea höll 57 lektioner i 43 skolor liksom flera lektioner för vuxna i estniska flyktingrådet, estniska lot- takåren och för ekonomilärare. Nordea Årsredovisning 2024 189 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. • Inledde ett partnersamarbete med LykkeLiga, en idrotts- organisation för barn med särskilda behov i Danmark. • Fortsatte att utöka Nordeas svenska evenemangsplatt- form BANG (Business Arena New Generation), med syftet att inspirera unga företagare. BANG grundades 2022 och ska hålla cirka 15 evenemang runtom i Sverige tillsam- mans med olika partners och entreprenörer under 2025. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet Nordea undersöker för närvarande olika mål som kan vara relevanta för att skapa och mäta påverkan och framsteg i sitt samhällsengagemang. Nordea har inte offentliggjort några formella mål, men banken följer löpande upp initia- tiven, partnersamarbetena och volontärarbetet som Nordeas medarbetare utför. Verksamheten följs upp internt minst en gång per år för att säkerställa att kraven och målsättningarna i riktlinjer för samhällsengagemang uppfylls. Alla Nordeas medarbe- tare erbjuds möjligheten att volontärarbeta 16 timmar varje år via våra olika program för samhällsengagemang. Medarbetarna kan välja mellan att delta i aktiviteter där man träffar människor ansikte mot ansikte eller i olika online- eller hybridinsatser. Under 2024 volontärarbetade mer än 1 800 Nordeamedarbetare i samband med 2 700 aktiviteter, vilket motsvarar cirka 10 600 volontärtimmar. Nordea uppmärksammades 2024 av finska staten med ett hedersomnämnande för det omfattande arbetet med att förbättra de ekonomiska kunskaperna i Finland. Nordea mottog även Opopassis utmärkelse för framtidsar- bete av nätverket för gymnasier och yrkesskolor i Finland som lyfter fram Nordeas satsning på att stärka utbildning i Finland och ungdomars förmåga att planera sin framtid. Dataskydd Nordea skyddar sina kunders integritet och personuppgif- ter, och stödjer individens rätt till sina egna uppgifter genom att hantera dataskyddsrisker. Bristande skydd kan inte bara leda till dataskyddsrisker som berör enskilda individer utan även till störningar i verksamheten, skadat anseende och böter. Policyer Dataskyddet regleras av koncernens protokoll om data- skyddsrisk (Group Protocol on Data Privacy Risk) och andra riktlinjer som styr hur Nordea hanterar dataskydds- risk vid behandling av enskilda individers personuppgifter. Protokollet, som faller under Group Board Directive on Compliance Risk och Group Board Directive for Group Compliance, fastställer standarden och kraven för behand- ling av personuppgifter och dataskyddsrisker, däribland hur vi hjälper enskilda att utöva sina rättigheter avseende sina uppgifter. Banken hantera dataskyddsrisk och implementera lag- krav genom ett ramverk för styrning av dataskydd. Nordeas affärsområden har det övergripande ansvaret för att data- skyddslagstiftningen efterlevs. De stöttas av Group Accountable Executive, en medlem i koncernledningen som ansvarar för och säkerställer styrning och uppföljning av dataskyddsrisk i Nordeas första försvarslinje. Nordeas data- skyddsombud och en särskild enhet, Group Data Protection Office, upprättar ramverket för regelefterlevnad, bidrar med råd samt bevakar och rapporterar om dataskydd. Nordeas dataskyddspolicy publiceras på Nordeas webbplats. Den talar om vilka uppgifter Nordea samlar in om kunderna, varför de samlas in, hur personuppgifter lagras och delas samt vilka rättigheter kunderna har. Dataskydds policyerna ska vara tydliga, tillgängliga och uppdateras regelbundet så att de överensstämmer med gällande dataskyddslagar och -förordningar, inklusive Dataskyddsdirektivet (GDPR) samt övriga lokala lagar och föreskrifter. Så här arbetar Nordea med dataskydd Nordeas kundorientering gör det enklare för kunderna att kontrollera sina personuppgifter genom att utöva sina rät- tigheter, till exempel rätten att få ett utdrag med de per- sonuppgifter som Nordea behandlar för att erbjuda sina produkter och tjänster. Nordea tillhandahåller verktyg som kunderna kan använda för att hantera sina dataskyddspre- ferenser och informerar kunderna om vilka rättigheter de har enligt bankens dataskyddspolicy. Avhjälpande åtgärder Nordea har lämpliga åtgärder, rutiner och verktyg för att snabbt kunna konstatera om en personuppgiftsincident har ägt rum, och vid behov informera tillsynsmyndigheten och den registrerade personen utan dröjsmål. Se ”Kanaler där problem kan uppmärksammas och därefter åtgärdas” på sidan 186. Åtgärder Nordea strävar efter att fortlöpande förbättra sitt ramverk för dataskyddshantering i hela koncernen. Under 2024 uppdaterade Nordea sitt protokoll om dataskyddsrisk och började följa ett stärkt policyramverk. En årlig granskning av bankens dataskyddspolicyer säkerställer att policyerna innehåller aktuell information om hur enskilda individers personuppgifter används. Nordea fortsatte att optimera sina rutiner för att ge kunder åtkomst till sina personupp- gifter, och bankens rutin för att underlätta för enskilda att utöva sina rättigheter ska utvecklas ytterligare under 2025. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet Nordea offentliggör inga mål avseende dataskydd, men har flera interna mått för att kontrollera hur ändamålsen- liga bankens dataskyddspolicyer och -rutiner är. Exempel på interna mått är antalet medarbetare som slutfört obli- gatorisk utbildning, antalet klagomål avseende person- uppgiftsincidenter och förlust av kunduppgifter, antalet dataskyddsexperter som arbetar med personuppgifts- skydd, visselblåsarärenden avseende allvarliga person- uppgiftsincidenter och eventuella rättsliga åtgärder i sam- band med personuppgiftsincidenter. Personlig säkerhet för konsumenter och slutanvändare Medvetenhet om bedrägeririsk Nordeas arbete med att sprida kunskap om bedrägerier är avgörande för bankens förmåga att skydda sina kunder och vara trygg och tillförlitlig. Policyer Chief Risk Officers protokoll för interna och externa bedrä- gerier (Chief Risk Officer’s Protocol on Internal and External Fraud), en del av policyramverket som styrs av Group Board Directive on Risk, fastställer bankens regler för bedrägeri- kontroll och omfattar hela koncernen. Protokollet, som finns tillgängligt på Nordeas intranät, tar upp de största bedräge- ririskerna samt de viktigaste målen som Nordea måste uppnå för att minska dem, exempel att informera kunderna om bedrägeririskerna och hur de kan undvikas. Protokollet kompletteras av tillhörande koncerninterna regler. Så här arbetar Nordea Att minska bedrägeririskerna genom att sprida kunskap förutsätter förstås kontakt med kunderna. Denna kontakt sker dagligen i många olika kanaler, bland annat: • Nordeas webbplats • Nordeas sociala medier • Nätbanken och de inloggningssätt kunderna använder • Annonsering på nätet och på sociala medier • Poddar • Reklamutskick och utomhusreklam • Brevutskick till kunder • Online-evenemang • På plats-evenemang • Enskilda kundmöten • Interna aktiviteter för att engagera Nordeas medarbetare. Budskapet utformas och kanalen väljs utifrån målgruppen och hur man effektivast når ut till den. Särskild omsorg läggs på att nå ut till de kundgrupper som löper störst risk att utsättas för bedrägerier. Kanaler där problem kan uppmärksammas och därefter åtgärdas Se ”Kanaler där problem kan uppmärksammas och däref- ter åtgärdas” på sidan 186. Inkomna synpunkter granskas löpande och informationen justeras vid behov för att den ska få större genomslag. Nordea Årsredovisning 2024 190 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation // S1 Den egna arbetskraften / S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation Finansiella rapporter Övrigt S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. Åtgärder Informationskampanjerna utformas och målgrupps- anpassas med hjälp av bedrägeridata som Nordea samlar in. Detta säkerställer att rätt information når rätt målgrupp i rätt tid. Under 2024 spred Nordea kunskap om bedrägerier genom cirka 360 aktiviteter. Detta var några av de viktigaste: • Kampanjen ”Svårlurad”, som startade 2023, drivs gemensamt av Sveriges banker för att sprida kunskap om bedrägerier. • Kampanjen ”Ligg steget före bedragarna” startade under 2024 och ingår i Nordeas nordiska kampanj ”Idén om någonting bättre”. • Utskick av informationsfoldrar och brev till kunder i hela Norden. • I Norge fortsatte Svindelpodden och i Finland lanserades den nya podden Fraudcast. Dessutom arbetar Nordea internt med för att sprida kun- skap om bedrägeririsker bland Nordeas medarbetare och hur de ska tillämpa denna kunskap i sitt dagliga arbete och sina kundkontakter. Till exempel anordnades under året en särskild temavecka, ”Safe and Trusted Week” på där alla medarbetare fick möjlighet att lära sig mer om bedrägerier och hur vi kan skydda kunderna. Under veckan hölls en rad seminarier och paneldiskussioner kring olika ämnen som kunde följas både på plats och online. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet Även om Nordea inte publicerar några specifika mål gällande bedrägerier, gör banken interna kontroller av hur ändamålsenliga dess policyer och åtgärder är. Detta säker- ställer att banken vidtar lämpliga åtgärder för att sprida kunskap om bedrägerier. Bedrägeririsken bedöms regel- bundet för att kunna identifiera dels vilka hot som Nordea och Nordeas kunder utsätts för, dels bankens starka och svaga sidor. Bedömningarna utmynnar i förslag på förbätt- ringsåtgärder. Se ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 193 för mer information om arbetet med att förebygga och upptäcka bedrägerier. Nordea Årsredovisning 2024 191 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation // G1 Ansvarsfullt företagande Finansiella rapporter Övrigt Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Nordea har ett åtagande om att bedriva sin verksamhet med en hög etisk standard och effektiv bolagsstyrning, vara en trygg och tillförlitlig bank samt bidra till att bevara stabiliteten i det finansiella systemet. Stark bolagsstyrning och en sund företagskultur är viktiga hörnstenar i Nordeas affärsmodell och sörjer för ett lyckat genomförande av vårt strategiska hållbarhetsarbete – för ett gemensamt bästa. I banksektorn handlar allt om förtroende. Tonen från led- ningen och Nordeas bolagsstyrning är grunden för att bedriva verksamhet med en hög etisk och professionell standard. God bolagsstyrning handlar om att ha tydliga och systematiska beslutsprocesser med avgränsade ansvars- områden, undvika intressekonflikter och säkerställa tillfreds - ställande intern kontroll, riskhantering, öppenhet och ansvar. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Med bolagsstyrning avses relationer mellan ett bolags styrelse, dess högsta ledning och övriga intressenter, såsom medarbetare och deras företrädare. I enlighet med detta har Nordea identifierat positiva inverkningar i en bedöm - ning av dubbel väsentlighet för 2024 som rör Nordeas egen verksamhet och hur Nordea kan bidra till ett robust och stabilt finansiellt system genom gott uppförande och bekämpning av ekobrott. I denna väsentlighetsbedömning identifierades även väsentliga risker kopplade till bekämpning av mutor och korruption, ekobrott och bedrägerier. Dessa kan få både ekonomiska och andra påföljder för Nordea, till exempel böter, skadat anseende eller förluster för Nordea och dess kunder. Att följa gällande regelverk är grundläggande i Nordeas företagskultur, och god bolagsstyrning är en del i Nordeas hållbarhetsstrategi och hur bolaget hanterar kon - sekvenserna av dessa risker. Som beskrivs i avsnittet ”Allmän information” på sidan84, görs en lämplighetsbedömning av personer i Nordeas styrelse och högsta ledning. De genomgår också utbildning i ESG-frågor för att säkerställa en tillfredsstäl - lande kompetens och tillgång på expertis. Här ingår sådant som rör ansvarsfullt företagande, och styrelsen är ansvarig för införandet av Nordeas etiska riktlinjer och Group Board Directive on Financial Crime Risk Management – två viktiga dokument som beskrivs närmare nedan. Etiska riktlinjer, syfte och värderingar Nordeakoncernens styrelse har antagit Nordeas etiska rikt- linjer som koncernens främsta affärsetiska policy och fast- ställt en stark etisk kompass: ”i Nordea vill vi göra det rätta, inte bara det som är tillåtet”. De etiska riktlinjerna beskriver de övergripande principerna för hur Nordeakoncernen ska behandla sina kunder och hur medarbetarna förväntas agera. Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning och internationella standarder, huvudsakligen de tio principerna i FN:s Global Compact. Riktlinjerna utgår också från försik - tighetsprincipen och slår fast hur banken ska agera inom områden som exempelvis miljöhänsyn, mänskliga rättighe - ter, arbetsvillkor, rätten till integritet, rättvis konkurrens samt bekämpning av mutor och korruption. De etiska rikt - linjerna innehåller allmänna principer inom dessa områden medan Nordeas interna regler ger mer detaljerad informa - tion och anvisningar. Riktlinjerna gäller för alla som arbetar för Nordea, oavsett om det är i en tillsvidare- eller visstids - anställning, som underleverantör eller volontär, inklusive styrelserna för Nordea Bank Abp och koncernföretagen, i alla länder där Nordea har verksamhet. Alla anställda och icke-anställda, inklusive deltidsan - ställda och konsulter, ska varje år genomgå en obligatorisk utbildning för att öka medvetenheten och kunskapen om de etiska principerna. Nordea erbjuder återkommande utbild - ningar och det finns interna versioner av de etiska riktlin- jerna på engelska och de fyra nordiska språken. Under 2024 lade utbildningen större vikt vid ämnen som uppdrag utom Positiva inverkningar Ansvarsfullt företagande Bekämpning av ekobrott Risker Mutor och korruption Ekobrott Bedrägeri Nordea Årsredovisning 2024 192 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation // G1 Ansvarsfullt företagande Finansiella rapporter Övrigt G1 Ansvarsfullt företagande, forts. tjänsten, interna bedrägerier och hur man rapporterar miss- tänkta förseelser. Under året slutförde 97,4 procent (97,6 procent 2023) av alla medarbetare (exklusive tjänstlediga/ föräldralediga) kursen i de etiska riktlinjerna. Förutom utbildning i Nordeas etiska riktlinjer måste alla medarbetare även genomföra andra obligatoriska kurser om risker och regelefterlevnad som en del av att erhålla eller förnya sin ”license to work”. Alla som på uppdrag av Nordea ingår avtal med tredje parter för Nordeas räkning ska säkerställa att dessa parter åtar sig att följa principerna i vår uppfö - randekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct). Nordeas etiska riktlinjer granskas en gång om året och uppdaterades senast i juni 2024. Misstänkta överträdelser av Nordeas etiska riktlinjer kan rapporteras via visselblåsar - funktionen Raise Your Concern (RYC). Funktionerna som ansvarar för respektive avsnitt följer tillsammans med Group Compliance regelbundet upp att Nordeas etiska riktlinjer följs. Årlig rapportering till hållbarhets- och etik- kommittén, riskkommittén, koncernledningen, styrelsens riskkommitté och styrelsen redovisar i vilken utsträckning Nordea följer de etiska riktlinjerna och ger en inblick i kon - cernens riskkultur. Tillsammans med Nordeas syfte och värderingar, som genomsyrar allt Nordea gör, sätter de etiska riktlinjerna ambitionsnivån: att alltid ledas av bankens syfte och våra värderingar, och alltid ha ett starkt etiskt tänkesätt. Nordeas syfte och värderingar vägleder medarbetarnas agerande och hjälper dem att fatta rätt beslut. Nordeas syfte är att förverkliga kunders drömmar och önskningar och att arbeta för ett gemensamt bästa, och Nordeas värderingar – colla - boration, ownership, passion and courage – ger tydligt uttryck för Nordeas kultur. Regelefterlevnad är grunden i Nordeas företagskultur Regelefterlevnad innebär att bedriva sin verksamhet i enlig- het med lagar och bestämmelser, marknadsstandarder, uppföranderegler samt krav från myndigheter med tillsyns - ansvar för Nordeas tillståndspliktiga verksamhet i alla län- der där Nordea är verksamt. Det inkluderar även data- skyddslagar och andra kundskyddsrelaterade regelverk som är relevanta för Nordeas tillståndspliktiga verksamhet. Alla medarbetare i Nordea får fortlöpande utbildning för att säkerställa att de har de färdigheter och kompetenser som är avgörande för att direktiven, som är införlivade i de interna reglerna, följs och verkställs. Eftersom utbildning inte betraktas som en resultatorienterad aktivitet, har Nordea inte offentliggjort några formella mål. Nordea för statistik över slutförda utbildningar för att mäta deras ändamålsenlighet. Under 2024 genomförde Nordea fem obligatoriska risk- och regelefterlevnadsutbildningar i koncernen: • Grunderna i informationssäkerhet – syftar till att ge Nordeas medarbetare en allmän förståelse för viktiga aspekter av informationssäkerhet. • Vi är alla risk managers – ingår i Nordeas obligatoriska utbildning för att erhålla ”license to work” och är ett kon - cernövergripande kursprogram om risk och regelefterlev- nad. Kursen ger medarbetarna möjlighet att lära sig om hur Nordea arbetar med risker. • Digital integritet och banksekretess (Dataskydd) – har tagits fram för att öka förståelsen för kraven på digital integritet och banksekretess och för att förebygga och minska riskerna inom dessa områden. • Nordeas etiska riktlinjer – innehåller information om Nordeas etiska riktlinjer och realistiska scenarion som ger medarbetarna möjlighet att: - tillämpa dessa principer i det dagliga arbetet och beslutsfattandet, - reflektera över vad det innebär att ”göra det rätta” och att ställa frågor som ”kan jag göra det?” och ”bör jag göra det?”, - rapportera förseelser via visselblåsarfunktionen Raise Your Concern (RYC) och ifrågasätta olämpligt uppförande. • Ekobrott – fokuserar på hur vi hanterar ekobrottsrisker i den dagliga verksamheten i koncernen med syfte att leva upp till Nordeas kultur gällande risktolerans och regelefterlevnad. Utbildningar i ansvarsfullt företagande 2024 2023 Samtliga medarbetare Etiska riktlinjer (%) 97,4 97,6 Dataskydd (%) 96,3 96,8 Ekobrott 1 (%) 97,2 96,9 Informationssäkerhet (%) 97,3 97,0 Vi är alla risk managers (%) 97,5 - 1) Ekobrottsutbildningen innefattar bekämpning av penningtvätt, terror- finansiering, skatteflykt, mutor och korruption samt sanktioner. Förebygga och upptäcka mutor och korruption Nordea har ett koncernövergripande program för bekämp- ning av mutor och korruption som inbegriper alla tre för- svarslinjerna och samtliga medarbetare i Nordea. I pro- grammet beskrivs hur Nordea förebygger, upptäcker och hanterar frågor som rör mutor och korruption. Huvudpunkterna i programmet är ett tydligt budskap från ledningen, en koncernansvarig för bekämpning av mutor och korruption (som är medlem i koncernledningen), en omfattande uppsättning interna policyer och rutiner (som även omfattar tredjepartsrisker), krav på rapportering av gåvor och representation, kommunikations- och utbild - ningsplaner samt en särskild rådgivningsfunktion och regel- bunden ledningsrapportering. En viktig del i detta arbete är Financial Crime Enterprise Risk Assessment, där den andra försvarslinjen en gång per år bedömer riskerna för ekobrott (inklusive mutor och kor - ruption) riktade mot Nordea, på ett sätt som står i proportion till bolagets storlek, komplexitet, affärsverksamhet och inter - nationella närvaro. Resultatet av denna riskbedömning hjäl- per Nordea att kartlägga sin riskprofil för ekobrott och att införa lämpliga policyer, rutiner och kontroller som begrän - sar och hanterar de identifierade riskerna. Group Compliance har en särskild funktion, Testing & Monitoring Function, som stödjer och underhåller olika delar av koncernens ramverk för riskhantering, bland annat riskbedömning, testning och övervakning av rutiner och kontroller, stöd för utveckling av riskindikatorer och aktiv riskhantering i första försvarslinjen. Ramverket för bekämpning av mutor och korruption använder sig av visselblåsarfunktionen Raise Your Concern (RYC) som beskrivs i ett separat avsnitt. Utbildning Alla medarbetare ska varje år genomgå en utbildning för ökad medvetenheten om risker gällande ekobrott, däri - bland mutor och korruption. Utbildningen tar upp de vikti- gaste områdena inom mutor och korruption, möjliga risker för Nordea och förebyggande åtgärder samt de krav som gäller för alla medarbetare. Utbildningen omfattar även hänvisningar till kompletterande information såväl som uppgifter om visselblåsarfunktionen och rätten och skyldig - heten att rapportera misstänkta förseelser. Dessutom genomfördes under 2024 en fördjupad utbild - ning om bekämpning av mutor och korruption för funktioner med ökad risk, anpassade efter deras behov, och 97,4 pro - cent slutförde utbildningen. Detta motsvarade 4,1 procent av medarbetarna totalt. Följande kriterier används för att fast - ställa vilka funktioner som löper ökad risk: omfattande kon- takter med kunder, leverantörer eller offentlig sektor, ledande befattningshavare, supportpersonal vid företags - evenemang, ansvariga för talangrekrytering och ersättning, vissa kontrollfunktioner samt övriga specialgrupper med särskild exponering oberoende av geografiskt läge. Målet är att täcka in alla riskkänsliga funktioner minst en gång under ett visst antal år, och vissa oftare, beroende på risken. Koncernledningen och styrelsen genomgår en specialut - bildning om ekobrott vartannat år, med fokus på deras ansvar när det gäller mutor och korruption. Rapportera misstänkta förseelser Nordeas funktion för visselblåsning, Raise Your Concern (RYC), säkerställer att alla intressenter, såsom kunder, part - ners, berörda samhällen och egna medarbetare, har rätt att säga ifrån och alltid kan känna sig trygga i att göra det om de misstänker exempelvis brott mot de mänskliga rättighe - terna eller oegentligheter såsom bedrägeri eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller oaktsamt agerande i Nordeas verksamhet eller i Nordeas produkter och tjänster. Det kan till exempel röra sig om något som strider mot lagar och regler eller mot Nordeas interna policyer, instruktioner eller anvisningar. Rapportering kan göras muntligt eller skriftligt i alla länder där Nordea har verksamhet. All rappor - tering utreds av ett särskilt RYC-team som är en oberoende och oavhängig enhet i Group Compliance. På så sätt separe - ras utredarna från den ledningskedja som kan vara inblan- dad i ett visst ärende. Rapporteringen hanteras strikt konfi- dentiellt för att skydda visselblåsare i enlighet med Nordeas skyldigheter enligt EU-direktiv 2019/1937. Särskilda RYC- rutiner styr hur utredningar ska följas upp och slutföras inom rimlig tid. Det går också att rapportera anonymt via WhistleB, en elektronisk rapporteringskanal. Den här kana - len hanteras av en extern part, är helt skild från Nordeas övriga IT-system och spårar inte IP-adresser eller andra upp - gifter som kan identifiera avsändaren. De fall som rapporte- ras via RYC ingår i uppföljningen av hur väl våra etiska rikt- linjer efterlevs. En sammanfattning av viktiga trender och statistik över ärenden skickas avpersonifierat till Chief Nordea Årsredovisning 2024 193 Inledning Strategisk rapport AffärsområdenVåra intressenter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation // G1 Ansvarsfullt företagande Finansiella rapporter Övrigt G1 Ansvarsfullt företagande, forts. Compliance Officer, Chief People Officer och Chief Risk Officer, och ingår dessutom i ledningsrapporter och rappor - ter till styrelsen. Vidare omfattas RYC-processen och utred- ningarna av regelbundna kvalitetskontroller med fastställda eskaleringsrutiner för rapportering av avvikelser. Information om RYC-processen ingår i interna obligatoriska utbildningar. Bekämpning av ekobrott Att vara en trygg och tillförlitlig bank, med god bolagsstyr- ning och riskhantering, är en strategisk prioritet för Nordea. Nordea gör allt för att följa lagar och bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt, terrorfinansiering, skatteflykt, mutor och korruption, liksom sanktioner i de länder där vi har verksamhet. Att spåra och stoppa penningflödet från krimi - nell verksamhet är helt avgörande för att motarbeta brotts- lighet. Därför är Nordea som finansinstitut, med expertis på området, en viktig del av lösningen. Ett viktigt koncerndirektiv är Nordeas Group Board Directive on Financial Crime Risk Management, som kräver att Nordea Bank Abp och dess dotterföretag genomför risk - baserade kontroller för bekämpning av ekobrott. Direktivet har upprättats med utgångspunkt i regelverken och omfat - tar effektiva förebyggande åtgärder mot ekobrott som gag- nar samhället i stort utan att omotiverat begränsa bank- tjänsternas tillgänglighet för kunderna. Koncerndirektivet vägleder och informerar om lednings - gruppens och styrelsens åtagande att förhindra ekobrott. Det beskriver också de övergripande principerna som ligger till grund för de riskhanteringsåtgärder som Nordea använder för att förhindra ekobrott, redogör för roller och ansvarsområden samt kraven på hantering av ekobrotts- risker inom Nordea. För uppföljning av att detta direktiv följs och implementeras svarar specialteamet Financial Crime Governance. Policyer, rutiner och kontroller utformade för att stärka Nordeas program för bekämpning av ekobrott skapar en enhetlig uppsättning principer för riskhantering och obliga - toriska standarder för hela Nordea. Dessa utvärderas och uppdateras fortlöpande för att säkerställa ett tillfredsstäl - lande försvar mot ekobrott. Nordea har publicerat aktuella ekobrottsriktlinjer på nordea.com för att informera kunder och andra intressenter om de viktigaste delarna i policyramverket avseende ekobrott. Därutöver finns andra specifika policyer, till exempel ekobrottspolicyn för externa parter som Nordeas leverantörer måste följa. Bekämpning av ekobrott förutsätter en effektiv organisa - tionsstruktur och verksamhetsmodell. Nordeas organisation bygger på tre försvarslinjer – en effektiv verksamhetsmo - dell där var och en av linjerna har en specificerad roll i han- teringen av ekobrottsrisk och interna kontroller. Medarbetare och expertenheter med kundkontakt, som bil - dar första försvarslinjen, ansvarar för den dagliga riskhante- ringen och för att utföra dagliga arbetsuppgifter enligt Nordeas policyer, instruktioner och anvisningar för hante - ring av ekobrottsrisker. Första försvarslinjen utvecklar och underhåller också verktygen som krävs för en effektiv han - tering av ekobrottsrisk. Den andra försvarslinjen ansvarar för att övervaka införandet av riktlinjer och kontrollsystem, medan tredje försvarslinjen genomför riskbaserade revisio - ner och granskningar för att säkerställa att rutiner och sys- tem är tillförlitliga och effektiva och att de införs och följs på ett enhetligt sätt. Group Financial Crime Prevention är den centrala enhet som ansvarar för att utveckla nödvändiga verktyg och ruti - ner för att hantera och begränsa riskerna. Detta uppnås genom god kundkännedom, övervakning av transaktioner för att upptäcka och utreda misstänkt aktivitet samt genom rapportering till myndigheterna. Expertis på ekobrott Under senare år har Nordea utökat sin kapacitet för eko- brottsbekämpning avsevärt. Nordeas fokus och investeringar visar på bankens beslutsamhet att ständigt förstärka skyddet mot ekonomisk brottslighet i de länder där Nordea har verk - samhet, och att anpassa sig efter nya och framväxande risker i omvärlden. Mer än 3 400 medarbetare arbetar för närva - rande uteslutande med att bekämpa penningtvätt, kringgå- ende av sanktioner, terrorfinansiering och bedrägerier. De största ekobrottsriskerna hanteras genom insatser inom ned - anstående områden, och arbetet genomförs löpande. Kundkännedom Att känna sina kunder och förstå hur de använder bank- tjänster bidrar till att skapa ett tryggare finansiellt system och gör det enklare att följa gällande lagar och regelverk. För att säkerställa ett konsekvent arbetssätt har Nordea tagit fram globala rutiner och riktlinjer för kundkännedom (KDK), vilka överensstämmer med EU:s och lokala regelverk för bekämpning av ekobrott. Transaktionsövervakning Nordea har miljontals kunder och hanterar flera miljarder transaktioner varje år. Under 2024 granskades med 3,6 mil - jarder transaktioner för att upptäcka potentiella brott. Kundrelationer övervakas ständigt för att upptäcka avvi - kande aktiviteter, transaktioner och beteenden. Avvikelser utlöser interna varningar och utredningar. Sanktioner Nordea har ett ansvar – gentemot sina kunder, aktieägare samt lagstiftare och samhället – att inte bryta mot gällande sanktioner. Nordea måste se till att bankens produkter och tjänster inte används i strid med gällande sanktioner, varken avsiktligt eller oavsiktligt. Nordea följer således sanktioner från EU, FN, Storbritannien och USA, och detta gäller hela koncernen. Dessutom har Nordea interna riktlinjer för att bekämpa ekonomisk brottslighet och andra risker från vissa områden, däribland Afghanistan, Nordkorea, Iran, Ryssland, Belarus, Syrien, Krimhalvön, Sevastopol och regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Bedrägeriförebyggande åtgärder Arbetet med att bekämpa bedrägerier i Nordea är en dyna- misk process. Synpunkter från kunder och kollegor, i kombi- nation med dataanalyser, ger kontinuerligt stöd i Nordeas arbete med att förebygga bedrägerier och bidrar till att för - fina metoderna för att upptäcka bedrägerier och förbättra våra upplysningskampanjer. Se ”S4 Konsumenter och slut - användare” på sidan 189 för information om de viktigaste policyerna avseende bedrägerier och hur Nordea arbetar med att öka medvetenheten om bedrägeririsk. Det bedrägeriförebyggande arbetet i Nordea är inriktat på säkra och användarvänliga inloggningslösningar för kunder, inbyggda säkerhetsspärrar i produkter och tjänster, utveck - ling av verktyg för att upptäcka bedrägerier och löpande insatser för ökad kunskap och medvetenhet om bedrägerier. Utbildning I hela koncernen genomförs varje år obligatorisk utbildning för alla medarbetare, till exempel om Nordeas etiska riktlinjer och ekobrott. Målsättningen är att öka medarbetarnas för - måga att upptäcka och hantera ekobrottsrisk och skydda Nordea från att utnyttjas för överföring av tillgångar från brottslig verksamhet, exempelvis penningtvätt, terrorfinan - siering och sanktionsöverträdelser. Detta ger personal med kundkontakt den kännedom om kunder och andra parter som behövs för att hantera ekobrottsrisker i deras personliga och digitala kundkontakter. Utbildningen betonar också noll - tolerans för skatteflykt och underlättande av sådana brott. Som ett komplement till de gemensamma utbildningsin - satserna finns det även specialkurser för alla medarbetare med ansvar för ekobrottsbekämpning beroende på befatt - ning och ansvar. Uppföljning av det ekobrottsförbyggande arbetets ändamålsenlighet Nordea har inte offentliggjort några formella mål för bekämpning av ekobrott, eftersom det ännu inte har fast - ställts vad som är lämpligt att kommunicera externt. Däremot följer Nordea internt upp hur ändamålsenliga rikt - linjer och åtgärder för att förhindra ekobrott och öka med- vetenheten är. I Nordeas riskstyrning gällande ekobrott används en särskild metod för rapportering av beredskapen på området (Financial Crime Maturity Framework Reporting). Den beskriver risk- och mognadsnivån i Nordeas resurser för ekobrottsbekämpning, med det pri - mära målet att ge en korrekt lägesbeskrivning av Nordeas system och kontroller för bekämpning av ekobrott, så att ledningen hålls informerad på ett tillfredsställande sätt och kan fatta beslut om åtgärder. Rapporteringen delas och granskas i berörda styrande organ: Compliance, Conduct and Product Committee, kon - cernledningen, styrelsens riskkommitté och styrelsen. Nordea Årsredovisning 2024 194 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Förslag till vinstdisposition Den 31 december 2024 uppgick Nordea Bank Abp:s utdel- ningsbara vinstmedel, inklusive årets resultat och efter avdrag för kapitaliserade utvecklingskostnader, till 20 871 375 465,11 euro. Annat fritt eget kapital, som utgörs av övrigt primärkapital och investerat fritt eget kapital, uppgick till 1 802 482 712,68 euro. Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman, som hålls den 20 mars 2025, bemyndigar styrelsen att besluta om en utdelning på högst 0,94 euro per aktie. Beloppet skulle delas ut baserat på det bokslut som fast- ställs för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2024, och bemyndigandet skulle vara giltigt fram till bör- jan av nästa ordinarie bolagsstämma. Utdelningen skulle betalas från balanserade vinstme- del. Efter en högsta utdelning på 3 279 368 206,001 euro, motsvarande omkring 65 procent av årets resultat, skulle 17 592 007 259,11 euro överföras i ny räkning som utdelningsbara balanserade vinstmedel. Ingen utdelning betalas för aktier som innehas av Nordea på avstämnings- dagen för utdelningen. Därför fastställs den slutliga sam- manlagda utdelningen utifrån antalet utestående aktier i Nordea på avstämningsdagen för utdelningen. Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam- hetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Nordea Bank Abp:s och koncernens egna kapital, konsoli- deringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. För information om förändringar i Nordea Bank Abp:s finansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut, se ”Händelser efter räkenskapsperiodens slut” nedan. Inga övriga betydande händelser eller väsentliga förändringar har skett i Nordea Bank Abp:s finansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut och den föreslagna utdelningen äventyrar inte Nordea Bank Abp:s solvens. Enligt moderföretagets balansräkning per den 31 december 2024 uppgick fritt eget kapital till: Euro Investerat fritt eget kapital 1 052 687 732,15 Balanserade vinstmedel 2 16 681 990 497,23 Årets resultat 4 189 384 967,88 Innehavare av övrigt primärkapital 749 794 980,53 Summa 22 673 858 177,79 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (beräknat utifrån den högsta utdelningen på 3 279 368 206,00 1 euro): Euro Utdelning till aktieägare 3 279 368 206,00 Investerat fritt eget kapital 1 052 687 732,15 Balanserade vinstmedel 2 17 592 007 259,11 Innehavare av övrigt primärkapital 749 794 980,53 Summa 22 673 858 177,79 1) För mer information om eget kapital, se not M9.1 ”Eget kapital”. 2) Kapitaliserade utvecklingskostnader på 1 438 769 856,57 euro har dragits av från balanserade vinstmedel. Investerat fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Innehavare av övrigt primärkapital Utdelning till aktieägare Balanserade vinstmedel Investerat fritt eget kapital Innehavare av övrigt primärkapital Utdelningen utbetalas till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelningen är antecknade i Nordeas aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige och VP Securities A/S i Danmark. Händelser efter räkenskapsperiodens slut Aktieåterköp och ogiltigförklarade aktier Mellan den 1 januari 2025 och 31 januari 2025 köpte Nordea ytterligare 5700457 aktier, vilket motsvarade en minskning av balanserade vinstmedel med 63880278,97euro, inom ramen för aktieåterköpspro- grammet som inleddes 21oktober 2024 och avslutades den 20 februari 2025. I februari fortsatte Nordea att köpa aktier i enlighet med villkoren i aktieåterköpsprogrammet. I januari ogiltigförklarades 4 841 641 egna aktier som innehafts för kapitaloptimeringsändamål och som förvär- vats genom aktieåterköp. Efter ogiltigförklaringen den 21januari 2025 uppgick det totala antalet aktier i Nordea till 3 497 790 322 aktier. Ändringar i Nordeas koncernledning Den 1 januari 2025 tillträdde Martin A Persson, tidigare chef för Large Corporates & Institutions, som chef för Asset & Wealth Management och Petteri Änkilä som chef för Large Corporates & Institutions. Snorre Storset har lämnat koncernledningen och slutat som chef för Asset & Wealth Management. Martin Persson sitter kvar som medlem av koncernled- ningen och fortsätter som filialchef i Sverige. Han har genom sitt starka ledarskap, resultat och kundfokus fram- gångsrikt levererat på de strategiska initiativ som fastställ- des 2019. Martin Persson började på Nordea 2012 som chef för Markets Equities. Petteri Änkilä har tidigare varit vd för Nordea Life & Pension. Före detta ledde han framgångsrikt den finska verksamheten inom Large Corporates & Institutions under nio år. Petteri Änkilä kom till Nordea 2014 med en bakgrund inom investment banking- och riskkapitalverksamhet. Den 1 februari 2025 delades funktionen Group Business Support upp i två nya enheter, Group Technology och Group Business Support, för att ytterligare förstärka genomförandet av strategin. Kirsten Renner, chef för Group Technology, har utsetts till medlem av koncernledningen, och Mads Skovlund Pedersen har utsetts till chef för Group Business Support och medlem av koncernledningen. Erik Ekman har lämnat koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. Genom sin gedigna tekniska kompetens och sitt starka ledarskap har Kirsten Renner gjort en framgångsrik insats som chef för Group Technology. Hon har lång erfarenhet av teknisk och digital omvandling i bankbranschen. Kirsten Renner kom till Nordea 2022. Mads Skovlund Pedersen har varit chef för Personal Banking i Danmark och genom sitt kundfokuserade och operativa ledarskap har han levererat goda resultat. Han har både djup och bred insikt i affärsverksamheten. Han fortsätter som landschef för Danmark. Mads Skovlund Pedersen kom till Nordea 2000. Nordea Årsredovisning 2024 195 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ordlista Andel osäkra fordringar (kategori 3), brutto Osäkra fordringar (kategori 3) före reserver dividerade med totala fordringar, värderade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver. Andel osäkra fordringar (kategori 3), netto Osäkra fordringar (kategori 3) efter reserver dividerade med totala fordringar, värderade till upplupet anskaff- ningsvärde, före reserver. Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året. Övrigt primärkapital, som redovisas under eget kapital, har vid beräkningen klassificerats som en finan- siell skuld. Årets resultat är exklusive minoritetsintressen och räntekostnader för övrigt primärkapital (upplupen skönsmässig ränta). I genomsnittligt eget kapital ingår årets resultat och ej utbetald utdelning. Minoritets- intressen och övrigt primärkapital ingår ej. Avkastning på ekonomiskt kapital Avkastning på ekonomiskt kapital (ROCAR) utgörs av årets resultat exklusive engångsposter som en andel av ekonomiskt kapital. Affärsområdena beräknar avkastning på ekonomiskt kapital som rörelseresultat efter schablon- skatt som en andel av ekonomiskt kapital. Avkastning på tillgångar Årets resultat i procent av de totala tillgångarna vid årets slut. CSRD Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (Corpo- rate Sustainability Reporting Directive, CSRD) innehåller ett moderniserat och skärpt regelverk avseende sociala och miljörelaterade upplysningar som företagen är skyl- diga att rapportera. EU:s lagstiftning ålägger stora och börsnoterade företag att regelbundet redovisa sina sociala och miljörelaterade risker samt hur deras verksamhet påverkar människor och miljö. CVaR Klimatrelaterad risknivå (Climate Value-at-Risk, CVaR) är en metodik utformad för att tillhandahålla en framåtriktad och avkastningsbaserad utvärdering som mäter klimatre- laterade risker och möjligheter i en investeringsportfölj. EFRAG Den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rappor- tering och hållbarhetsrapportering (European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG) är en privat förening som bildades 2001 för att tjäna allmänna intressen. EFRAG är en viktig aktör i arbetet med att ta fram europeiska redovisningsstandarder som motsvarar de europeiska företagens och marknadernas specifika behov och önske- mål. Efter införandet av CSRD har föreningen fått en större roll inom hållbarhetsrapporteringen och agerar som tek- nisk rådgivare till EU-kommissionen för att ta fram de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Eget kapital per aktie Eget kapital efter utspädning och exklusive minoritets- intressen dividerat med antalet aktier efter utspädning. Ekonomiskt kapital Ekonomiskt kapital är en intern uppskattning av det kapi- tal som Nordea behöver. Det mäter det kapital som krävs för att med viss sannolikhet täcka oväntade förluster i verksamheten. Ekonomiskt kapital beräknas med avance- rade interna modeller för att ge ett konsekvent mått avse- ende kredit- och marknadsrisk, operativ risk, affärsrisk och livförsäkringsrisk inom Nordeas olika affärsområden. När alla risker i koncernen aggregeras uppstår diversifierings- effekter till följd av skillnader i verksamheternas risk och det osannolika i att oväntade förluster uppstår samtidigt. ENCORE ENCORE (Exploring Natural Capital Opportunities, Risks and Exposure) är ett verktyg som hjälper företag och andra organisationer att bedöma sina naturrelaterade ris- ker och ta de första stegen mot att förstå sitt beroende av samt sin inverkan på naturen. Energideklaration En energideklaration är ett dokument som sammanfattar hur mycket energi byggnader och utrustning förbrukar. I EU regleras energideklarationer av direktivet om byggna- ders energiprestanda 2010. ESRS De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) har införts genom EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). De anger vilka upplys- ningar företag måste lämna om sina väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter med avseende på hållbar- hetsfrågor. ESRS är ett viktigt inslag i EU:s hållbarhetsa- genda som ska göra företagens hållbarhetsrapportering mer transparent och jämförbar. GAR Green Asset Ratio (GAR) är centrala resultatindikatorer som visar andelen exponeringar som uppfyller kraven i taxonomin i förhållande till Nordeas totala täckta tillgång- ar. GAR redovisas två gånger, en gång för omsättning och en för kapitalutgifter. Resultatindikatorerna visar andelen exponeringar i omsättningen och kapitalutgifterna som uppfyller kraven i taxonomin. GDPR Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regula- tion, GDPR) är en EU-förordning om dataskydd och inte- gritet för alla enskilda medborgare i EU och Europeiska samarbetsområdet (EES). Det främsta syftet med Data- skyddsförordningen är att ge enskilda individer kontroll över sina personuppgifter och att förenkla lagstiftnings- miljön för internationella företag genom att ha en enhetlig lagstiftning inom EU. GHG-protokollet GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) fastställer globala standardiserade ramverk för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser från verksamheter i den privata och offentliga sektorn, samt värdekedjor och skadebe- gränsande åtgärder. Det är den mest använda redovis- ningsstandarden för växthusgaser i världen. Icke-anställd Termen icke-anställd förekommer i hållbarhetsförklaring- en och avser en person som indirekt arbetar för Nordea- koncernen genom ett externt bemanningsföretag. Termen kommer från och är förenlig med ESRS, dvs. personer som tillhandahålls av företag som främst bedriver beman- ningsverksamhet (NACE-kod N78). Anställda och icke- anställda utgör Nordeas egen arbetskraft. IPCC FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) är ett FN-organ med uppdrag att utvärdera forskning om klimatförändringen. I oktober 2019 publice- rade IPCC en särskild rapport om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 °C jämfört med tiden före industriali- seringen och relaterade globala scenarier för utsläpp av växthusgaser. Syftet var att trappa upp de globala åtgär- der som vidtas för att möta hotet om klimatförändring, bidra till en hållbar utveckling och stärka insatserna för att bekämpa fattigdom. K/I-tal Rörelsekostnader dividerat med rörelseintäkter. Kapitalbas Kapitalbasen är summan av primärkapital och supplemen- tärkapital (förlagslån), efter avdrag för det redovisade vär- det av aktier i helägda försäkringsbolag och eventuellt underskott i kreditriskjusteringar. Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaffningsvärde Kreditförluster, netto (på årsbasis) dividerade med utgå- ende balans för utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde. Nordea Årsredovisning 2024 196 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Hållbarhetsförklaring Finansiella rapporter Övrigt Ordlista, forts. Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra Förfallna lånefordringar som inte är osäkra med hänsyn till framtida kassaflöden (ingår i lånefordringar som inte är osäkra). Parisavtalet Vid COP 21 i Paris den 12 december 2015 enades parterna i FN:s Framework Convention on Climate Change (UNFC- CC) om ett banbrytande avtal för att motverka klimatför- ändringen och att påskynda och intensifiera de åtgärder och investeringar som krävs för en hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp. Parisavtalet förenar alla länder i arbetet mot ett gemensamt mål för att genom ambitiösa insatser bekämpa klimatförändringen och anpassa sig till dess effekter, med utökat stöd för att hjälpa utvecklings- länder i detta arbete. P/B Nordeas aktiekurs dividerat med eget kapital per aktie. PCAF PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) är ett globalt samarbete mellan finansinstitut som syftar till att utarbeta enhetliga sätt att mäta och redovisa koldiox- idutsläpp kopplade till lån och investeringar. PCAF som tar utgångspunkt i att sätta upp mål som baseras på veten- skap och anpassar sina portföljer till Parisavtalet. Poseidon-principerna Poseidon-principerna är ett ramverk för bedömning och redovisning av anpassningen till klimatförändringen i utlå- ningsportföljen som avser rederier. De är ett riktmärke för ansvarsfulla sjöfartsbanker och ger instruktioner för hur bankerna kan uppnå detta. PRI Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI) är det främsta redskapet för ansvarsfulla investeringar som finns. Principerna skapar förståelse hur ESG- faktorer (som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) påverkar investe- ringar, och hjälper kapitalförvaltare att väga in dessa fak- torer i sina beslut som investerare och ägare. Primärkapital (Tier 1 capital) Primärkapitalet består av kärnprimärkapitalet och övrigt primärkapital. I kärnprimärkapitalet ingår konsoliderat eget kapital exklusive investeringar i försäkringsbolag, föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar, imma- teriella tillgångar i bankverksamheten, hela avdraget avseende förväntat ”underskott” (den negativa skillnaden mellan förväntade kreditförluster och gjorda reservering- ar) och övriga avdrag såsom kassaflödessäkringar. Primärkapitalrelation (Tier 1 capital ratio) Primärkapital i procent av riskexponeringsbeloppet. Kärn- primärkapitalrelationen definieras som kärnprimärkapital i procent av riskexponeringsbeloppet. RCP Representative Concentration Pathways (RCP) är scena- rier som används för att förutspå koncentrationen av växt- husgaser i framtiden. Dessa scenarier (eller utvecklings- kurvor) beskriver koncentrationen (inte utsläppen) av växthusgaser i framtiden och har antagits formellt av IPCC. Reserver i relation till lån i kategorierna 1 och 2 Reserver för säkra fordringar (kategorierna 1 och 2) divi- derade med säkra fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde (kategorierna 1 och 2), före reserver. Reserver i relation till oreglerade lån (kategori 3) Reserver för osäkra fordringar (kategori 3) dividerade med osäkra fordringar som värderas till upplupet anskaffnings- värde (kategori 3), före reserver. Reserver i relation till osäkra lånefordringar (reserveringskvot) Totala reserver dividerade med osäkra lånefordringar före reserver. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal ute stående stamaktier efter utspädning, exklusive minoritetsintressen. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal ute stående stamaktier, exklusive minoritetsintressen. Riskexponeringsbelopp Balansomslutningen och poster utanför balansräkningen som värderas utifrån kreditrisken, marknadsrisken och den operativa risken i koncernföretagen enligt gällande kapi- taltäckningsregler, exklusive tillgångar i försäkringsbolag, redovisat värde på aktier som avräknats från kapitalbasen och immateriella tillgångar. SBTi Science Based Targets initiative (SBTi) är en global klimat- organisation som hjälper företag och finansinstitut över hela världen att vara med och lösa klimatkrisen. SBTi defi- nierar och främjar ambitiösa klimatåtgärder och mål som är baserade på klimatvetenskap. SFDR EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) anger hur aktörerna på finansmarknaden ska redovisa hållbarhetsupplysningar. SFDR gör det också möjligt för investerare att bedöma hur hållbarhetsrisker beaktas i fonders investeringsbeslut eftersom kapitalför- valtarna måste kategorisera sina fonder utifrån hur håll- bara de är. Soliditet Eget kapital i procent av de totala tillgångarna vid årets slut. TCFD Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) skapades 2015 av Financial Stability Board (FSB) i syfte att förbättra och utöka redovisningen av klimatrela- terad finansiell information till att omfatta bland annat ris- ker och möjligheter med stigande temperaturer, klimatre- laterade policyer och ny teknik i en föränderlig värld. Total kapitaltäckning (Total capital ratio) Kapitalbas i procent av riskexponeringsbeloppet. Total reserveringsgrad (kategorierna 1, 2 och 3) Totala reserver dividerade med totala fordringar, värde- rade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver. WACI Viktat genomsnitt för koldioxidintensitet (WACI) beräknas som gäldenärens/emittentens utsläpp av växthusgaser delat med gäldenärens/emittentens intäkter och viktat med värdet av fordringsägarens/innehavarens investering som en andel av dennes värdepappersportfölj. Nordea Årsredovisning 2024 197 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Finansiella rapporter Nordeakoncernen Nordea Årsredovisning 2024 198 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Innehåll Finansiella rapporter Resultaträkning ........................................................................................................ 199 Rapport över totalresultat ................................................................................. 199 Balansräkning ............................................................................................................200 Rapport över förändringar i eget kapital .................................................201 Kassaflödesanalys ...................................................................................................201 Noter till finansiella rapporter K1 Redovisningsprinciper .....................................................................202 K2 Finansiellt resultat och avkastning .......................................... 204 K2.1 Segmentrapportering............................................................204 K2.2 Räntenetto ....................................................................................206 K2.3 Avgifts- och provisionsnetto ............................................. 206 K2.4 Nettoresultat av försäkringsverksamhet .................208 K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde ..............................................................................208 K2.6 Övriga rörelseintäkter ...........................................................209 K2.7 Övriga kostnader ......................................................................209 K2.8 Lagstadgade avgifter ............................................................209 K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar ................................................. 210 K2.10 Kreditförluster .............................................................................210 K2.11 Skatter ................................................................................................211 K2.12 Resultat per aktie ......................................................................213 K3 Finansiella instrument ..................................................................... 214 K3.1 Redovisning och bortbokning i balansräkningen ...................................................................... 214 K3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter .......214 K3.3 Klassificering och värdering ..............................................215 K3.4 Verkligt värde ............................................................................... 219 K3.5 Kvittning ......................................................................................... 225 K3.6 Säkringsredovisning ...............................................................226 K3.7 Pantsatta finansiella instrument ....................................231 K3.8 Utlåning............................................................................................231 K3.9 Räntebärande värdepapper ..............................................234 K3.10 Aktier och andelar ...................................................................234 K3.11 Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal .................................................... 234 K3.12 Derivatinstrument .................................................................... 235 K3.13 Skulder till kreditinstitut ......................................................236 K3.14 In- och upplåning från allmänheten ............................236 K3.15 Emitterade värdepapper ..................................................... 236 K3.16 Övriga skulder .............................................................................236 K3.17 Efterställda skulder ................................................................. 236 K4 Försäkringsskulder ............................................................................237 K5 Immateriella och materiella tillgångar .................................. 246 K5.1 Immateriella tillgångar .........................................................246 K5.2 Materiella tillgångar ................................................................247 K5.3 Förvaltningsfastigheter .......................................................248 K5.4 Leasing .............................................................................................251 K6 Avsättningar ..........................................................................................253 K7 Poster utanför balansräkningen ............................................... 254 K7.1 Eventualförpliktelser ..............................................................254 K7.2 Åtaganden ..................................................................................... 255 K7.3 Ställda säkerheter .................................................................... 255 K8 Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner .......................................................................... 256 K8.1 Fast och rörlig lön ....................................................................256 K8.2 Pensioner ....................................................................................... 257 K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram ..........................262 K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner ................................................................266 K8.5 Fördelning efter kön och antal anställda .................269 K9 Konsolideringens omfattning ......................................................270 K9.1 Konsoliderade företag .......................................................... 270 K9.2 Valutaomräkning av utländska företag/filialer .....271 K9.3 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures ................................................................................271 K9.4 Andelar i strukturerade företag...................................... 273 K9.5 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning ............................................................................... 274 K9.6 Förvärv .............................................................................................274 K10 Övriga upplysningar ..........................................................................275 K10.1 Ytterligare upplysningar om rapporten över förändringar i eget kapital ..................................................275 K10.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen ..................................................... 276 K10.3 Löptidsanalys ...............................................................................277 K10.4 Transaktioner med närstående ...................................... 279 K11 Risk- och likviditetshantering ..................................................... 280 Nordea Årsredovisning 2024 199 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Resultaträkning Mn euro Not 2024 2023 Rörelseintäkter Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 18 580 17 303 Övriga ränteintäkter 2 500 2 426 Räntekostnader -13 486 -12 278 Räntenetto K2.2 7 594 7 451 Avgifts- och provisionsintäkter 4 064 3 923 Avgifts- och provisionskostnader -907 -902 Avgifts- och provisionsnetto K2.3 3 157 3 021 Försäkringsintäkter 652 613 Kostnader för försäkringstjänster -402 -392 Nettoresultat från återförsäkringsavtal -6 -6 Försäkringsintäkter, netto 244 215 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal -2 574 -2 222 Avkastning på tillgångar som täcker försäkringsskulder 2 583 2 224 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal, netto 9 2 Nettoresultat av försäkringsverksamhet K2.4 253 217 Nettoresultat av poster till verkligt värde K2.5 1 023 1 014 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden K9.3 10 -3 Övriga rörelseintäkter K2.6 47 43 Summa rörelseintäkter 12 084 11 743 Rörelsekostnader Personalkostnader K8.1 -3 106 -2 908 Övriga kostnader K2.7 -1 530 -1 206 Lagstadgade avgifter K2.8 -117 -316 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar K2.9 -577 -808 Summa rörelsekostnader -5 330 -5 238 Resultat före kreditförluster 6 754 6 505 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde K2.5 -8 20 Kreditförluster, netto K2.10 -198 -187 Rörelseresultat 6 548 6 338 Skatt K2.11 -1 489 -1 404 Årets resultat 5 059 4 934 Hänförligt till: Aktieägare i Nordea Bank Abp 5 033 4 908 Innehavare av övrigt primärkapital 26 26 Summa 5 059 4 934 Resultat per aktie före utspädning, euro K2.12 1,44 1,37 Resultat per aktie efter utspädning, euro K2.12 1,44 1,37 Rapport över totalresultat Mn euro Not 2024 2023 Årets resultat 5 059 4 934 Övrigt totalresultat Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser: Valutakursdifferenser -483 -436 Skatt på valutakursdifferenser -1 0 Säkringar av nettotillgångar i utländska verksamheter: K3.6 Värdeförändringar 1 74 55 Verkligt värde via övrigt totalresultat1: K3.3 Värdeförändringar -65 58 Skatt på värdeförändringar 16 -15 Omklassificerat till resultaträkningen 3 -39 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen -1 10 Kassaflödessäkringar: K3.6 Värdeförändringar 1 913 870 Skatt på värdeförändringar -388 -184 Omklassificerat till resultaträkningen -1 862 -868 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen 378 184 Poster som inte kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder som klassicerats i verkligt värde-optionen: K3.3 Värdeförändringar -8 13 Skatt på värdeförändringar 2 -3 Förmånsbestämda pensionsplaner: K8.2 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 99 -36 Skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner -23 9 Företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden: K9.3 Övrigt totalresultat från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden 5 -4 Skatt på övrigt totalresultat från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden -1 1 Övrigt totalresultat, netto efter skatt -242 -385 Totalresultat 4 817 4 549 Hänförligt till: Aktieägare i Nordea Bank Abp 4 791 4 523 Innehavare av övrigt primärkapital 26 26 Summa 4 817 4 549 Nordea Årsredovisning 2024 200 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Balansräkning Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar K3.3 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 50 622 Utlåning till centralbanker K3.8 4 075 1 909 Utlåning till kreditinstitut K3.8 2 950 2 363 Utlåning till allmänheten K3.8 357 588 344 828 Räntebärande värdepapper K3.9 73 464 68 000 Aktier och andelar K3.10 35 388 22 158 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K3.11 60 879 50 531 Derivatinstrument K3.12 25 211 26 525 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer K3.6 -243 -871 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K9.3 482 481 Immateriella tillgångar K5.1 3 882 3 826 Materiella tillgångar K5.2 1 661 1 653 Förvaltningsfastigheter K5.3 2 132 2 199 Uppskjutna skattefordringar K2.11 206 2 54 Aktuella skattefordringar K2.11 364 2 17 Pensionstillgångar K8.2 360 225 Övriga tillgångar 7 168 8 921 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 131 755 Tillgångar som innehas för försäljning K9.5 95 106 Summa tillgångar 623 355 584 702 Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Skulder K3.3 Skulder till kreditinstitut K3.13 28 775 29 504 In- och upplåning från allmänheten K3.14 232 435 210 062 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K3.11 61 713 51 573 Försäkringsskulder K4 30 351 27 568 Emitterade värdepapper K3.15 188 136 182 548 Derivatinstrument K3.12 25 034 30 794 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer K3.6 -458 -869 Aktuella skatteskulder K2.11 208 413 Övriga skulder K3.16 14 196 13 727 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 638 1 274 Uppskjutna skatteskulder K2.11 813 505 Avsättningar K6 396 371 Pensionsförpliktelser K8.2 272 287 Efterställda skulder K3.17 7 410 5 720 Summa skulder 590 919 553 477 Eget kapital K10.1 Innehavare av övrigt primärkapital 750 750 Aktiekapital 4 050 4 050 Investerat eget kapital 1 053 1 063 Övriga reserver -2 591 -2 345 Balanserade vinstmedel 29 174 27 707 Summa eget kapital 32 436 31 225 Summa skulder och eget kapital 623 355 584 702 Nordea Årsredovisning 2024 201 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Rapport över förändringar i eget kapital Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp Övriga reserver: 2024 , mn euro Not Aktie - kapital 1 Investerat fritt eget kapital Omräkning utländsk verk- samhet 2,3,4 Kassa- flödes- säkringar 2,4 Verkligt värde via övrigt total- resultat 2 Förmåns- bestämda pensions- planer Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder klassi- ficerade som verkligt värde- optionen Balanserade vinstmedel Summa Innehavare av övrigt primär- kapital Summa eget kapital Balans per 1 jan 2024 4 050 1 063 -2 272 66 -6 -136 3 27 707 30 475 750 31 225 Årets resultat – – – – – – – 5 033 5 033 26 5 059 Övrigt totalresultat, netto efter skatt – – -310 41 -47 76 -6 4 -242 – -24 2 Totalresultat – – -310 41 -47 76 -6 5 037 4 791 26 4 817 Betald ränta övrigt primärkapital 5 K10.1 – – – – – – – 5 5 -26 -21 Aktierelaterade ersättningar K8.3 – – – – – – – 15 15 – 15 Utdelning 6 – – – – – – – -3 218 -3 218 – -3 218 Köp av egna aktier 7 – -10 – – – – – -37 2 -382 – -382 Balans per 31 dec 2024 4 050 1 053 -2 582 107 -53 -60 -3 29 174 31 686 750 32 436 2023, Mn euro Balans per 1 jan 2023 4 050 1 082 -1 891 64 -20 -109 -7 26 927 30 096 74 8 30 844 Årets resultat – – – – – – – 4 908 4 908 26 4 934 Övrigt totalresultat, netto efter skatt – – -381 2 14 -27 10 -3 -385 – -385 Totalresultat – – -381 2 14 -27 10 4 905 4 523 26 4 549 Betald ränta övrigt primärkapital 5 K10.1 – – – – – – – 5 5 -26 -21 Förändring i innehavare av övrigt primärkapital K10.1 – – – – – – – – – 2 2 Aktierelaterade ersättningar K8.3 – – – – – – – 19 19 – 19 Utdelning 6 – – – – – – – -2 876 -2 876 – -2 876 Köp av egna aktier 7 – -19 – – – – – -1 264 -1 283 – -1 283 Övriga förändringar – – – – – – – -9 -9 – -9 Balans per 31 dec 2023 4 050 1 063 -2 272 66 -6 -136 3 27 707 30 475 750 31 225 1) Totalt antal registrerade aktier var 3 503 miljoner (3 528 miljoner). Antalet egna aktier var 14, 7miljoner (9, 1 miljoner) vilket utgör 0,4 % (0,3%) av det totala antalet aktier i Nordea . Varje aktie representerar en rösträtt. 2) Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen. 3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2024 avser 939 mn euro (772 mn euro) säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och –mn euro (– mn euro) avser säkringsförhållanden där säkringsredovisning inte längre tillämpas. 4) För mer detaljerad information, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”. 5) Avser betald ränta -26 mn euro (-26 mn euro) och relaterad skattebokning 5 mn euro (5 mn euro) på övrigt primärkapital. 6) Utdelningar redovisade som utdelningar till ägarna uppgick till 0,92 euro (0,80 euro) per aktie. 7) Förändring av egna aktier för ersättningsändamål liksom tradingportföljen redovisas som en ökning/minskning av ”Investerat fritt eget kapital”. Totala antalet egna aktier för ersättnings ändamål var vid slutet av året 11,5 miljoner (4,8 miljoner). Det separat annonserade aktieåterköpsprogrammet uppgick till 372 mn euro (1 263 mn euro) och redovisas som en minskning av ”Balanserade vinstmedel”. Transaktionskostnader hänförliga till aktieåterköpsprogrammet uppgick till 0 mn euro (1 mn euro). Kassaflödesanalys 1 Mn euro Note 2024 2023 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 6 548 6 338 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet K10.2 2 306 5 899 Betalda inkomstskatter K2.11 -1 418 -1 480 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 7 436 10 757 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av utlåning till centralbanker K3.8 -2 263 -990 Förändring av utlåning till kreditinstitut K3.8 -384 1 863 Förändring av utlåning till allmänheten K3.8 -10 506 -3 890 Förändring av räntebärande värdepapper K3.9 -7 153 -2 763 Förändring av aktier och andelar K3.10 -13 101 -5 973 Förändring av derivatinstrument, netto K3.12 -3 645 1 642 Förändring av förvaltningsfastigheter K5.3 78 185 Förändring av övriga tillgångar -74 8 -1 237 Erhållen utdelning från intresseföretag K9.3 33 9 Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut K3.13 -765 -2 941 Förändring av in- och upplåning från allmänheten K3.14 16 272 -3 357 Förändring av försäkringsskulder K4 5 590 -1 418 Förändring av emitterade värdepapper K3.15 2 168 1 950 Förändring av övriga skulder K3.16 7 894 -309 Kassaflöde från den löpande verksamheten 906 -6 472 Investeringsverksamheten Förvärv av rörelser 2 K9.6 -2 393 -37 Förvärv av intresseföretag och joint ventures K9.3 – -1 Förvärv av materiella tillgångar K5.2 -91 -86 Avyttring av materiella tillgångar K5.2 37 33 Förvärv av immateriella tillgångar K5.1 -469 -444 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 916 -535 Finansieringsverksamheten Emission av efterställda skulder K3.17 2 192 500 Amortering av efterställda skulder K3.17 -7 6 2 -205 Försäljning/återköp av egna aktier, inklusive förändringar i tradingportföljen -382 -1 283 Utbetald utdelning -3 218 -2 876 Betald ränta på övrigt primärkapital -26 -2 6 Kapitalandelen av leasingutbetalningar -151 -118 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 347 -4 008 Årets kassaflöde -4 357 -11 015 1) För mer information om klassaflödesanalysen, se not K10.2 ”Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen”. 2) Förvärv av rörelser för 2024 avser förvärvet av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge. Nettoeffekten på kassaflödet var -2 393 mn euro och utgjordes av betald köpeskilling. Förvärv av rörelser för 2023 avser förvärvet av Advinans. Nettoeffekten på kassaflödet var -37 mn euro bestående av en köpeskilling om 38 mn euro med avdrag för en kassabehållning på 1 mn euro som ingick i förvärvet. För ytterligare information, se not K9.6 ”Förvärv”. Nordea Årsredovisning 2024 202 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K1 Redovisnings- principer Företagsinformation Nordea Bank Abp , tillsammans med sina konsoliderade dotterföretag (Nordeakoncernen), är en ledande fullservice bank i Norden. Moderföretaget Nordea Bank Abp är registrerat enligt finsk rätt, med huvudkontor i Helsingfors, Finland. Nordea Bank Abp:s stamaktier är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor) och Köpenhamn (i danska kronor), och dess American Depository Receipts handlas i USA i US-dollar. Nordeakoncernen har ett omfattande utbud av finan- siella produkter och tjänster till privat- och företagskunder, däribland andra finansinstitut. Nordeakoncernens breda utbud av produkter och tjänster till privatkunder innefattar bolån och konsumtionslån, kredit- och bankkort, sparpro- dukter samt liv- och pensionsförsäkringar. Nordeakoncer- nen har också ett brett utbud av produkter och tjänster till företagskunder som innefattar företagslån, likviditetshan- tering, betalningar och konton, riskhantering, rådgivning, kapitalanskaffning och likviditetsförstärkning via skuld- instrument och aktieemissioner, corporate finance, kapital- förvaltning för institutionella kunder samt liv- och pen- sionsförsäkringar för företag. Nordeakoncernen säljer också skadeförsäkringar. Företagsinformation Namn på företaget Nordeakoncernen Företagets säte Helsingfors, Finland Företagets rättsliga form Ett publikt aktiebolag Företagets rättsliga hemvist Finland Adress till företagets huvudkontor Hamnbanegatan (Satamaradankatu) 5, FI-00020, Nordea, Helsingfors, Finland Huvudsakligt verksamhetsställe Norden Beskrivning av verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter Finansiella produkter och tjänster till privat- och företagskunder, däribland andra finansinstitut. Namn på moderföretaget Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) Grunder för presentationen Nordeas koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som godkänts av EU-kommissionen. Vidare har vissa komplet- terande regler i enlighet med finska bokföringslagen, fin- ska kreditinstitutslagen, finska Finansinspektionens före- skrifter och allmänna råd samt beslut av det finska Finans- ministeriets förordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och värdepappersföre- tag också tillämpats. De tilläggsupplysningar som krävs enligt ovan nämnda standarder, rekommendationer och lagstiftning återfinns i noterna, i kapitlet Kapitalhantering samt i andra delar av de finansiella rapporterna. Den 18 februari 2025 godkände styrelsen årsredovis- ningen, som slutligt ska fastställas av den ordinarie bolagsstämman den 21 mars 2025. Redovisningsprinciperna, beräkningsmetoderna och presentationen är oförändrade jämfört med årsredovis- ningen 2023, med undantag för de ändringar som beskrivs nedan i avsnittet ”Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation”. Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat anges. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation Nya redovisningsprinciper och förändringar i presentatio- nen infördes under 2024. Deras inverkan på Nordeas redo- visning beskrivs nedan. Förändrad presentation av avgifts- och provisionsnetto Sedan 1 januari 2024 redovisas posterna ”Betalningar” och ”Kort” i not K2.3 ”Avgifts- och provisionsnetto” istället som en post, ”Betalningar och kort”. Anledningen är att betal- nings- och korttjänster ofta erbjuds som ett paket, vilket gör det svårt att skilja på betalningsrelaterade och kortre- laterade provisionsintäkter. Vidare har benämningar av övriga poster i noten också ändrats något, men innehållet är fortsatt detsamma. Jämförelsesiffrorna har räknats om och förändringens inverkan på helåret 2024 respektive 2023 framgår av tabellen nedan. Jan–dec 2024 Jan–dec 2023 Tidigare För- Ny Tidigare För- Ny Mn euro princip ändring princip princip ändring princip Betal- ningar 284 -284 – 253 -253 – Kort 299 -299 – 291 -291 – Betal- ningar och kort – 583 583 – 544 544 Övriga ändringar Följande omarbetade standarder utfärdade av Internatio- nal Accounting Standards Board (IASB) började tillämpas av Nordea den 1 januari 2024, men har inte haft någon betydande inverkan på Nordeas redovisning: • Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kort- eller långfristiga; Klassificering av skulder som kort- eller långfristiga – ikraftträdandet senarelagt samt Långfristiga skulder med kovenanter • Ändringar av IFRS 16 Leasing: Leasingskuld i ett sale and leaseback-avtal • Ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar: Arrangemang för leverantörsfinansiering. Inga förändringar har gjorts i finska bokföringslagen, finska kreditinstitutslagen, finska Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd eller finska Finansministeri- ets förordning om bokslut och koncernredovisning i kredit- institut och värdepappersföretag. Ändringar i IFRS som ännu inte tillämpats IFRS 18 Utformning av och upplysningar i finansiella rapporter I april 2024 publicerade IASB den nya standarden IFRS 18 Utformning av och upplysningar i finansiella rapporter som kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Med IFRS 18 införs nya krav på utformningen av och upplysningarna om finansiellt resultat i finansiella rapporter. Särskilt fokus läggs på en mer strukturerad resultaträkning, med definierade delsummor. Intäkts- och kostnadsposter delas in i fem kategorier utifrån huvudsak- lig affärsverksamhet. Av dessa är kategorierna Rörelse, Investering och Finansiering nya. Kategorierna Inkomst- skatt och Avvecklad verksamhet är oförändrade. Syftet är att säkerställa en strukturerad sammanfattning av före- tags primära finansiella rapporter och minska skillnaderna i rapporteringen av finansiella resultat, så att det blir enk- lare för de som läser finansiella rapporter att förstå infor- mationen och göra jämförelser mellan företag. Med IFRS 18 införs också utökade krav på sammanslagningen och uppdelningen av finansiell information i de primära finansiella rapporterna och i noterna, vilket också kan påverka presentationen i balansräkningen. Dessutom införs krav på nya upplysningar i en enda not om vissa resultatmått utanför de finansiella rapporterna (ledning- ens resultatmått). IFRS 18 träder i kraft för räkenskapsår som börjar på eller efter den 1 januari 2027. Tidigare tillämpning tillåts. Standarden har ännu inte godkänts av EU. Nordea avser för närvarande inte att börja tillämpa ändringarna innan de träder i kraft. Det går inte att säga i nuläget hur IFRS 18 kommer att påverka Nordeas finansiella rapporter och upplysningarna kring ledningens resultatmått. Det kan komma att göras överföringar mellan de ovan nämnda kategorierna i resul- taträkningen liksom förändringar i sammanslagningen och uppdelningen i resultat- och balansräkningen, men väntas för närvarande inte få någon betydande inverkan. Denna preliminära slutsats kommer att analyseras ytterligare. Nordea Årsredovisning 2024 203 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K1 Redovisnings principer, forts. Eftersom IFRS 18 inte kommer att ändra Nordeas redovis- ning och värdering förväntas standarden inte få någon annan betydande inverkan på koncernens redovisning eller kapitaltäckning när den tillämpas första gången. Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar i IFRS 9 och IFRS 7) I maj 2024 publicerade IASB ändringar i klassificeringen och värderingen av finansiella instrument (ändringar i IFRS 9 och IFRS 7). Ändringarna förtydligar om avtalsenliga kassaflöden från finansiella tillgångar med särskilda villkor, kopplade till exempelvis ESG-mål, uppfyller kriteriet för endast betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI), vilket är en förutsättning för värdering till upplupet anskaffningsvär- de. Enligt ändringarna kan vissa finansiella tillgångar, bland annat de med koppling till ESG-mål, uppfylla SPPI- kriteriet vid första redovisningstillfället, förutsatt att kas- saflödena inte avviker väsentligt från kassaflödena från identiska finansiella tillgångar utan sådana villkor. Dess- utom krävs ytterligare upplysningar om finansiella till- gångar och finansiella skulder med särskilda villkor. De nya kraven väntas stödja Nordeas nuvarande redovisning av lån med koppling till ESG-mål. De förväntas inte få någon betydande inverkan på koncernens redovisning eller kapitaltäckning när de tillämpas första gången, bort- sett från kravet på de ytterligare upplysningarna. Ändringarna förtydligar också egenskaperna hos instru- ment sammankopplade via avtal och utan regressrätt. Nuvarande bedömning är att dessa förtydliganden inte kommer att få någon betydande inverkan på klassifice- ringen av finansiella tillgångar eller kapitaltäckningen när de tillämpas första gången, men detta ska analyseras ytterligare och påverkas naturligtvis av vilka instrument Nordea har i sin balansräkning vid tidpunkten för övergången. Ändringarna innefattar också redovisning och bortbok- ning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklu- sive ett valfritt undantag avseende bortbokning av finan- siella skulder som regleras via ett elektroniskt betalnings- system. Nuvarande bedömning är att denna ändring inte får någon betydande inverkan på Nordeas redovisning eller kapitaltäckning när den tillämpas första gången, men detta ska analyseras ytterligare. Ändringarna träder i kraft för räkenskapsår som börjar på eller efter den 1 januari 2026. Tidigare tillämpning till- låts. Ändringarna har ännu inte godkänts av EU. Övriga ändringar IASB har publicerat följande nya eller omarbetade stan- darder där bedömningen är att dessa inte får någon bety- dande inverkan på Nordeas redovisning eller kapitaltäck- ning för den första tillämpningsperioden: • Ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser: Avsaknad av utbytbarhet. • IFRS 19 Dotterföretag utan offentlig ansvarighet: Upplysningar. • Avtal med hänvisning till naturberoende elektricitet (ändringar av IFRS 9 och IFRS 7). • Årliga förbättringar, volym 11. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redo- visningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av bedömningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i viss mån avvika från de uppskattningar och anta- ganden som gjorts. Sådana bedömningar och uppskatt- ningar beskrivs under ”Kritiska bedömningar och osäker- het i uppskattningar” i berörda noter, med uppgift om bland annat: • de källor till osäkerhet i uppskattningar vid rapportperi- odens slut som innebär en betydande risk för en väsent- lig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår, och • de bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprin- ciper (utöver de som gäller uppskattningar) som har störst inverkan på de redovisade beloppen. Kritiska bedömningar och uppskattningar är främst hänförliga till: • Summa nettoresultat av poster till verkligt värde (not K2.5) • Skatter (not K2.11) • Redovisning och bortbokning i balansräkningen (not K3.1) • Klassificering och värdering (not K3.3) • Verkligt värde (not K3.4) • Säkringsredovisning (not K3.6) • Förväntade kreditförluster (not K3.8) • Försäkringsskulder (not K4) • Prövning av nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar (not K5.1) • Förvaltningsfastigheter (not K5.3) • Leasing (not K5.4) • Avsättningar (not K6) • Pensioner (not K8.2) • Konsoliderade företag (not K9.1) . Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta En enhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta fastställs utifrån den ekonomiska miljö i vilken enheten primärt bedriver sin verksamhet. Utländsk valuta definie- ras som annan valuta än enhetens funktionella valuta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktions- dagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av transaktioner till kurser som avviker från dem på transak- tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdifferenser på ej reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Valutakursdifferenser som härrör från interna, långfris- tiga fordringar på eller skulder till utländska verksamheter där någon betalning varken planeras eller sannolikt kom- mer att ske i framtiden (i praktiken en del av Nordeas nettoinvestering i den utländska verksamheten) redovisas under Övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen när netto investeringen avytt- ras. För omräkning av de utländska företagens och filialer- nas finansiella rapporter, se not K9.2 ”Valutaomräkning av utländska företag/filialer”. Valutakurser Jan–dec 2024 Jan–dec 2023 EUR 1 = svenska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 11,4370 11,4740 Balansräkning (vid periodens slut) 11,4485 11,1275 EUR 1 = danska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 7,4587 7,4509 Balansräkning (vid periodens slut) 7,4576 7,4527 EUR 1 = norska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 11,6308 11,4238 Balansräkning (vid periodens slut) 11,7810 11,2120 Nordea Årsredovisning 2024 204 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2 Finansiellt resultat och avkastning K2.1 Segmentrapportering Redovisningsprinciper Ett rörelsesegment utgör en del av Nordea som gene- rerar intäkter och kostnader som regelbundet rappor- teras till högsta verkställande beslutsfattare och där de rapporterade uppgifterna används som beslutsun - derlag i frågor som rör verksamheten. Värderingsprinciper och allokeringar mellan rörel - sesegmenten följer, i enlighet med IFRS 8, den infor- mation som rapporteras till den högsta verkställande beslutsfattaren. I Nordea definieras högsta verkstäl - lande beslutsfattare som koncernchefen, som bistås av de övriga medlemmarna i koncernledningen. Nordea lämnar upplysningar separat om varje rörelsesegment som har identifierats som ett rörelse - segment, förutsatt att följande kvantitativa gränsvär- den har uppnåtts: • Segmentets intäkter (interna och externa) utgör 10 procent eller mer av de samlade intäkterna (interna och externa) för alla rörelsesegment • Segmentets resultat utgör 10 procent eller mer av det större (i absoluta tal) av: - den samlade vinsten för alla lönsamma segment, eller - den samlade förlusten för alla segment som redo - visat en förlust • Segmentets tillgångar utgör 10 procent eller mer av de samlade tillgångarna för alla rörelsesegment. Två eller fler rörelsesegment slås samman till ett rörelsesegment om segmenten har likartade ekono - miska egenskaper och även liknar varandra med avseende på produkter och tjänster, produktionspro - cesser, kunder, distributionssätt och regelverk. Information om annan affärsverksamhet och rörelse segment som inte har redovisats separat sam - manförs i en egen kategori – ”Övriga rörelse segment” – för vilken upplysningar lämnas. Resultaträkning Business Large Corporates Asset & Wealth Övriga rörelse- Summa rörelse- Personal Banking Banking & Institutions Management segment segment Avstämning Summa koncernen Mn euro 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 2024 2023 3 Räntenetto 3 344 3 300 2 350 2 333 1 411 1 406 318 295 -35 -142 7 388 7 192 206 259 7 594 7 451 Avgifts- och provisionsnetto 1 118 1 048 584 573 472 449 985 970 -16 -35 3 143 3 005 14 16 3 157 3 021 Nettoresultat av försäkringsverksamhet 121 122 36 21 1 1 94 70 0 0 252 214 1 3 253 217 Nettoresultat av poster till verkligt värde 78 69 400 374 434 478 43 33 106 127 1 061 1 081 -38 -67 1 023 1 014 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 0 0 6 -5 0 0 -2 -2 5 4 9 -3 1 0 10 -3 Övriga rörelseintäkter 11 3 32 32 -1 1 0 1 1 1 43 38 4 5 47 43 Summa rörelseintäkter 4 672 4 542 3 408 3 328 2 317 2 335 1 438 1 367 61 -45 11 896 11 527 188 216 12 084 11 743 - varav interna transaktioner 1 -1 608 -1 160 -603 -503 202 118 295 266 1 714 1 279 0 0 – – – – Personalkostnader -633 -619 -404 -398 -307 -323 -414 -416 -168 -109 -1 926 -1 865 -1 180 -1 043 -3 106 -2 908 Övriga kostnader -1 565 -1 481 -936 -873 -533 -457 -170 -170 100 270 -3 104 -2 711 1 574 1 505 -1 530 -1 206 Lagstadgade avgifter -58 -108 -27 -88 -14 -100 -3 -7 -13 26 -115 -277 -2 -39 -117 -316 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -40 -45 -29 -34 -19 -21 -24 -23 -2 -166 -114 -289 -463 -519 -577 -808 Summa rörelsekostnader -2 296 -2 253 -1 396 -1 393 -873 -901 -611 -616 -83 21 -5 259 -5 142 -71 -96 -5 330 -5 238 Resultat före kreditförluster 2 376 2 289 2 012 1 935 1 444 1 434 827 751 -22 -24 6 637 6 385 117 120 6 754 6 505 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -10 2 1 8 0 9 0 1 0 0 -9 20 1 0 -8 20 Kreditförluster, netto -77 -109 -130 -86 14 13 0 -2 4 2 -189 -182 -9 -5 -198 -187 Rörelseresultat 2 289 2 182 1 883 1 857 1 458 1 456 827 750 -18 -22 6 439 6 223 109 115 6 548 6 338 Skatt -505 -476 -425 -414 -315 -318 -194 -174 0 -2 -1 439 -1 384 -50 -20 -1 489 -1 404 Årets resultat 1 784 1 706 1 458 1 443 1 143 1 138 633 576 -18 -24 5 000 4 839 59 95 5 059 4 934 Balansräkning 31 dec 2024 2 , md euro Utlåning till allmänheten 171 163 92 91 53 51 12 11 – – 328 316 30 29 358 345 In- och upplåning från allmänheten 88 83 53 51 48 45 12 12 – – 201 191 31 19 232 210 1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har definierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader relaterade till rörelsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance. 2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat 3) Jämförelsesiffrorna har räknats om till uppdaterade budgetvalutakurser i rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Omräkning har också gjorts till följd av ett uppdaterat ramverk för intern allokering, som en ytterligare anpassning av affärs- områdenas och koncernens lönsamhetsmått . Nordea Årsredovisning 2024 205 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.1 Segmentrapportering, forts. Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter Summa rörelseintäkter, Rörelseresultat, Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från mn euro mn euro md euro allmänheten, md euro 2023 2024 2024 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Summa rörelsesegment 11 527 11 896 6 439 6 223 328 316 201 191 Koncernfunktioner 1 -3 -2 -11 -98 – – – – Oallokerade poster 110 97 46 133 26 24 29 16 Elimineringar -34 -35 – – – – – – Skillnader i redovisningsprinciper 2 143 128 74 80 4 5 2 3 Summa 11 743 12 084 6 548 6 338 358 345 232 210 1) Består av Group Business Support, Group Internal Audit, Chief of Staff office, Group People, Group Legal, Group Risk, Group Compliance och Group Brand, Communication & Marketing. 2) Effekt från skillnad i användning av budgetvalutakurser i segmentrapporteringen. Värdering av rörelsesegmentens resultat Den huvudsakliga skillnaden mellan segmentrapporte- ringen i not K2.1 ”Segmentrapportering” och ”Affärsområ- den”, som redovisas på annat håll i denna rapport, är att informationen i noten redovisar rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren och tas fram med hjälp av budgetvalutakurser, medan rapporteringen under ”Affärsområden” upprättas med hjälp av aktuella valuta- kurser. Nordea tillämpar fasta budgetkurser för att und- vika att valutakursrörelser påverkar rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Samma valuta kurser (t.ex. SEK, NOK jämfört med EUR) används för innevaran- de år och jämförelseåret. Budgetkurserna fastställs i december året före och beräknas som genom snittet av avistakursen för de första fem bankdagarna i december det året. Jämförelsesiffrorna omräknas varje år till budget- valutakurserna för den aktuella perioden, i överensstäm- melse med den interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Identifiering av rörelsesegment Nordeas huvudsakliga affärsområden – Personal Banking, Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset & Wealth Management – har identifierats som rörelse segment och rapporteras separat eftersom de är rörelsesegment som överskrider de kvantitativa gränsvär- dena i IFRS 8. Andra rörelsesegment som inte når upp till gränsvärdena ingår i Övriga rörelsesegment. Koncernfunk- tioner (och elimineringar), liksom resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten, visas separat som avstämningsposter. Identifieringen av rörelsesegment har inte ändrats under året. Rapporterbara segment Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder och erbjuder ett heltäckande utbud av finansiella tjänster som tillgodoser deras vardagliga finansiella behov. Kunderna betjänas via nätbanken, mobilbanken, telefon, onlinemö- ten och på Nordeas bankkontor. Affärsområdet innefattar rådgivning, kundservice, olika kundkanaler samt produkt- enheter, och har en gemensam strategi, verksamhetsmo- dell och ramverk för styrning för samtliga marknader. Business Banking betjänar, ger råd till och samarbetar med företagskunder för att tillgodose alla deras affärs- behov med ett heltäckande utbud av tjänster, däribland betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelse- kapital samt finansieringslösningar. Business Banking erbjuder även tjänster såsom betalningar, kort och finan- siering till privatkunder. Large Corporates & Institutions tillhandahåller finan- siella lösningar till stora nordiska och internationella före- tag och institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval tjänster inom finansiering, likviditetshantering och betalningar, samt investment banking, kapitalmark- nadsprodukter och värdepapperstjänster. Asset & Wealth Management tillhandahåller högklas- siga lösningar inom placeringar, sparande och riskhante- ring till förmögna privatpersoner och institutionella inves- terare samt lösningar för sparande till samtliga kundseg- ment i Nordea. Rörelseintäkter fördelade på produktgrupper Mn euro 2024 2023 Bankprodukter 8 341 8 263 Kapitalmarknadsprodukter 1 272 1 246 Sparprodukter och kapitalförvaltning 1 724 1 631 Liv- och pensionsprodukter 573 483 Övriga 174 120 Summa 12 084 11 743 Bankprodukterna utgörs av tre olika produkttyper: konto- produkter, transaktionsprodukter och finansieringsproduk- ter. Kontoprodukter innefattar kontobaserade produkter såsom lån, inlåning, kort och nätbankstjänster. Transak- tionsprodukter utgörs av kontanthantering, handel och projektfinansiering. Finansieringsprodukter innefattar till- gångsbaserad finansiering genom leasing, hyrköp och fac- toring liksom försäljning till finansiella partners såsom för- säljare, återförsäljare och butiker. Kapitalmarknadsprodukter utgörs av finansiella instru- ment, eller arrangemang för finansiella instrument som är tillgängliga på finansmarknaden, bland annat valutor, råvaror, aktier och obligationer. Sparprodukter och kapitalförvaltning innefattar värde- pappersfonder, diskretionär förvaltning, portföljrådgiv- ning, aktiehandel samt liv- pensionsprodukter. En värde- pappersfond är en produkt där fondbolaget investerar i aktier, obligationer, derivat eller andra standardiserade värdepapper/produkter på uppdrag av fondens andelsä- gare. Diskretionär förvaltning är en tjänst som innefattar förvaltning av en värdepappersportfölj för kundens räk- ning. Portföljrådgivning är en tjänst som erbjuds för att hjälpa kunderna i deras placeringsbeslut. Liv- och pensionsområdet erbjuder livförsäkringar och pensionsprodukter/-tjänster. Geografisk information Summa Långfristiga rörelseintäkter, Tillgångar, tillgångar, md mn euro md euro euro 1 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Sverige 3 401 3 200 188 161 1 2 Finland 2 603 2 929 133 137 2 2 Norge 2 384 2 053 119 105 2 2 Danmark 3 268 3 107 164 169 3 3 Övriga 428 454 19 13 0 0 Summa 12 084 11 743 623 585 8 9 1) Exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal. Nordeas huvudsakliga geografiska marknad utgörs av de nordiska länderna. Intäkter samt kortfristiga och långfris- tiga tillgångar fördelas på geografiska områden utifrån var kundverksamheten bedrivs. Goodwill fördelas på länder utifrån var affärsverksamheten i de förvärvade enheterna bedrivs. Nordea Årsredovisning 2024 206 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.2 Räntenetto Redovisningsprinciper Ränta utgörs av ersättning för pengars tidsvärde plus en marginal. Effektivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera förväntade framtida kassaflöden till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden vid första redovisningstillfället. Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och redovisas med effektivräntemetoden eller, om så anses lämpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan inne- fattar avgifter som anses ingå i effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erhållna som kompensation för risk). Ränteintäkter och ränte- kostnader från finansiella instrument klassificeras, med nedanstående undantag, som ”Räntenetto”. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter redovisade till verkligt värde inom Markets och Life & Pension klassificeras i resultat- räkningen som ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Även räntan hänförlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, värderad till upplupet anskaffningsvärde, redovisas under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” för att säkerställa att intäkter och kostnader i dessa verksamheter redovisas på ett konsekvent sätt. Se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”. Räntekomponenten i derivat klassificeras som ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, med undantag för derivat som innehas för säkringssyfte. I redovisningssäkringar klassificeras räntekomponen- ten i derivat som ”Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden” om derivatet används för att risksäkra en tillgång och som ”Räntekostnader” om derivatet används för att risksäkra en skuld. I ekono- miska säkringar klassificeras räntekomponenten i derivat som ”Övriga ränteintäkter” om derivatet används för att risksäkra en tillgång och som ”Rän- tekostnader” om derivatet används för att risksäkra en skuld . Avkastningen på finansiella tillgångar redovisas på två rader i resultaträkningen: ”Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden” och ”Övriga ränteintäkter”. Under posten ”Ränteintäkter beräk- nade enligt effektivräntemetoden” redovisar Nordea ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. Resultaträkningsposten ”Övri- ga ränteintäkter” innefattar ränteintäkter från exem- pelvis lån värderade till verkligt värde via resultaträk- ningen eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteriet (som anger att kassaflödet enbart ska utgöras av betal- ning av kapitalbelopp och ränta). Räntenetto Mn euro 2024 2023 Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 1 18 580 17 303 Övriga ränteintäkter 2 500 2 426 Räntekostnader -13 486 -12 278 Räntenetto 7 594 7 451 1) Varav variabla leasingintäkter 449 mn euro (410 mn euro). Variabla leasingin- täkter består av rörliga räntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingintäkten minskar motverkas detta av lägre upplåningskostnader. Ränte - intäkterna på nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 543 mn euro (509 mn euro) . Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden Mn euro 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut 2 359 2 642 Utlåning till allmänheten 13 734 12 095 Räntebärande värdepapper 1 191 931 Avgifter 208 201 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i säkringsredovisning av tillgångar 1 088 1 434 Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 18 580 17 303 Övriga ränteintäkter Mn euro 2024 2023 Utlåning till verkligt värde till allmänheten 1 721 1 608 Räntebärande värdepapper till verkligt värde 541 442 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i ekonomiska säkringar av tillgångar 238 376 Övriga ränteintäkter 2 500 2 426 Räntekostnader Mn euro 2024 2023 Skulder till kreditinstitut -849 -865 In- och upplåning från allmänheten -5 107 -4 079 Avgifter till insättningsgarantier -79 -80 Emitterade värdepapper -5 167 -5 118 Efterställda skulder -271 -222 Övriga räntekostnader -37 -15 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i säkringar av skulder -1 976 -1 899 Räntekostnader -13 486 -12 278 Räntenetto från kategorier av finansiella instrument Mn euro 2024 2023 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 1 168 902 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 16 324 14 967 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 3 588 3 860 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -10 216 -9 241 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -3 270 -3 037 Räntenetto 7 594 7 451 Räntan på osäkra lånefordringar utgjorde en obetydlig andel av ränteintäkterna . K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsintäkter från olika typer av tjänster som tillhandahålls kunder. Hur provisions- intäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av intäkterna som klassificerats som ”Provisionsintäkter” avser intäkter från avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsintäkter redovisas när eller i takt med att ett företag har fullgjort sina åta- ganden, antingen över tid eller vid en specifik tidpunkt. Utlåningsavgifter som inte ingår i den effektiva räntan för ett finansiellt instrument redovisas när åtagandet har fullgjorts. Avgifter som erhålls i sam- band med bilaterala transaktioner redovisas normalt som en del av det finansiella instrumentets effektiva ränta. Avgifter från syndikerade lån redovisas antingen som en del av den effektiva räntan på Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agent- bank, som en avgiftsintäkt. Om avgiftsintäkten avser både och, grundas den avgift som ingår i den effek- tiva räntan på den marginal som erhållits från de övriga parterna i arrangemanget. Rörliga avgifter, såsom resultatrelaterade avgifter, redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring av de acku- mulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsförs under den perioden, medan transak- tionsavgifter redovisas när tjänsterna erhålls. Provisionsintäkter och provisionskostnader hän- förliga till fullföljandet av försäkringsavtal ingår inte i ”Avgifts- och provisionsnetto” utan redovisas istäl- let i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinci- perna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Nordea Årsredovisning 2024 207 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.3 Avgifts- och provisionsnetto, forts. provisionsnetto 1 Mn euro 2024 2023 Kapitalförvaltning 1 724 1 631 - varav intäkter 1 983 1 897 - varav kostnader -259 -266 Livförsäkring och pensioner 157 138 - varav intäkter 170 147 - varav kostnader -13 -9 Inlåningsprodukter 20 23 - varav intäkter 20 23 Depå- och emissionstjänster 12 6 - varav intäkter 60 54 - varav kostnader -48 -48 Mäkleri och rådgivning 209 194 - varav intäkter 335 323 - varav kostnader -126 -129 Betalningar och kort 583 544 - varav intäkter 841 806 - varav kostnader -258 -262 Utlåningsprodukter 429 437 - varav intäkter 451 461 - varav kostnader -22 -24 Garantier 37 56 - varav intäkter 131 130 - varav kostnader -94 -74 Övrigt -14 -8 - varav intäkter 73 82 - varav kostnader -87 -90 Summa 3 157 3 021 1) Avgifts-och provisionintäkter från finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i beräk - ningen av effektiv ränta uppgår till 426 mn euro (435 mn euro). Provision från kapitalförvaltning redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs, och brukar baseras på förvaltat kapital. Dessa avgifter redovisas fortlöpande eftersom beloppet (och rätten att erhålla avgiften) står i relation till det värde som kunden erhåller. Avgifterna redovisas varje månad när marknadsvärdet för det för- valtade kapitalet har fastställts. Rörliga avgifter som baseras på relativ utveckling i förhållande till ett jämfö- relseindex är sällsynta. Osäkerheten kring rörliga avgifter skingras normalt åtminstone på varje balansdag och avgiftsintäkten kan redovisas. Beloppet kan inte redo- visas om utfallet ännu är osäkert och kan påverkas av marknads utvecklingen. Avgifts- och provisionsintäkter från liv- och pensions- verksamheten innefattar avgifter för tjänster hänförliga till finansiella avtal. Avgiftsintäkten redovisas över tid i takt med att tjänsterna utförs. Avgiftsintäkter från försäkrings- avtal redovisas under posten ”Försäkringsintäkter, netto”, se not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Avgifter i kategorierna Inlåningsprodukter, Depå- och emissionstjänster, Courtage och rådgivning samt Betal- ningar och kort redovisas både över tid och vid en viss tid- punkt, beroende på när åtagandena fullgörs. Avgifterna som avser courtage och rådgivning är främst transaktions- baserade och avser rådgivning eller utförande av kundor- der gällande värdepapper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjänsterna relaterade till transaktionerna har slutförts. Intäkter från betalningar och kort innefattar avgifter för cash management och betalningslösningar, vilka redovi- sas över tid, samt transaktionsbaserade avgifter för tjäns- ter som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortrelaterade avgifter delas in i katego- rierna förmedlingsavgifter, som redovisas när kunden använder tjänsten, och avgifter för kortinnehavare, som redovisas över tid eller vid en viss tidpunkt om avgiften är transaktionsbaserad. Utlåningsavgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts, det vill säga när transaktionen har genomförts, såvida de inte ingår i den effektiva räntan för det finansiella instrumentet. Intäkter för utställda finansiella garantier samt kostnader för köpta finansiella garantier, förde- las över instrumentets löptid och klassificeras som ”Avgifts- och provisionsintäkter” respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”. Övriga avgiftsintäkter är normalt transaktionsbaserade. För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller normalt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är betalningstjänster som löper per månad eller kapitalför- valtningstjänster som löper per månad eller per kvartal. För tjänster som utförs över tid uppstår rätten till ersätt- ning i slutet av varje period när åtagandena är fullgjorda och det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring av ersättningen kommer att ske. Kundfordringar redovisas under ”Övriga tillgångar” medan ännu ej debiterade avgifter för uppfyllda presta- tionsåtaganden och avtalstillgångar redovisas under ”För- utbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Kortfristiga förskott som erhållits, men där prestationsåtagandena ännu inte har uppfyllts, redovisas under ”Upplupna kost- nader och förutbetalda intäkter”. Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. Nedbrytning per affärsområde Large Corporates & Asset & Wealth Nordea Personal Banking Business Banking Institutions Management Group Finance Övrigt & elimineringar Group Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kapitalförvaltning 569 522 82 75 6 5 1 067 1 029 0 0 0 0 1 724 1 631 Livförsäkring och pensioner 189 154 70 62 3 2 -93 -68 0 0 -12 -12 157 138 Inlåningsprodukter 3 3 16 19 1 1 0 0 0 0 0 0 20 23 Depå- och emissionstjänster 3 3 3 4 17 10 5 4 -13 -14 -3 -1 12 6 Mäkleri och rådgivning 10 13 32 32 139 129 33 28 -2 -5 -3 -3 209 194 Betalningar och kort 246 247 231 209 95 90 0 1 0 0 11 -3 583 544 Utlåningsprodukter 85 93 157 163 183 178 4 4 1 1 -1 -2 429 437 Garantier -2 5 2 13 47 49 0 0 5 -12 -15 1 37 56 Övrigt 28 19 -3 3 -11 -5 -27 -23 -5 -4 4 2 -14 -8 Summa 1 131 1 059 590 580 480 459 989 975 -14 -34 -19 -18 3 157 3 021 Nordea Årsredovisning 2024 208 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.4 Nettoresultat av försäkringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av försäkringsverksamhet kan delas in i fyra delar: • försäkringsintäkter, som utgörs av tillhandahållna tjänster enligt försäkringsavtal till ett belopp som speglar den ersättning som bolaget räknar med att ha rätt till för dessa tjänster • kostnader för försäkringstjänster, som innefattar försäkringsersättningar, förvärvskostnader och andra rörelsekostnader avseende försäkringsavtal • finansiella intäkter eller kostnader från försäk- ringsavtal, som innefattar förändringar i diskonte- ringsräntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefat- tar även förändringar i skulder till försäkringsta- gare enligt den rörliga avgiftsmodellen till följd av förändringar i motsvarande tillgångar • avkastning på tillgångar som är knutna till skulder till försäkringstagare och innefattar intäkter från dessa tillgångar. Mer detaljerade redovisningsprinciper gällande för- säkringsavtal finns in not K4 ”Försäkringsskulder”. Nettoresultat av försäkringsverksamhet Mn euro 2024 2023 Försäkringsintäkter 652 613 Kostnader för försäkringstjänster -402 -392 Nettoresultat från återförsäkringsavtal -6 -6 Försäkringsintäkter, netto 244 215 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal -2 574 -2 222 Avkastning från tillgångar som täcker försäkringsskulder 1 2 583 2 224 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal, netto 9 2 Nettoresultat av försäkringsverksamhet 253 217 1) Överfört från not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde” . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt värde Realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde redovisas normalt under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. För infor- mation om de redovisningsprinciper som används vid beräkning av verkligt värde, se not K3.4 ”Verkligt värde”. Dessutom ingår följande poster i ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”: • ränta hänförlig till nettofinansieringen av verk- samheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, värderad till upplupet anskaffningsvärde • realiserade vinster/förluster på tillgångar och skul- der värderade till upplupet anskaffningsvärde • omvärderingen av säkrade risker i säkrade poster i säkringsredovisningen • valutakursförändringar. Följande poster ingår inte i ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”: • räntekomponenten i derivat som används för säk- ringsredovisning och ekonomiska säkringar. Dessa komponenter redovisas under ”Räntenetto” för att säkerställa redovisningsmässig överensstäm- melse med de säkrade posterna • avkastning på tillgångar knutna till skulderna till försäkringstagare bruttoredovisas i den här noten, men överförs till not K2.4 ”Nettoresultat av försäk- ringsverksamhet” och ingår därmed inte i summorna • förluster från motpartsrisk på utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde (upp fyller inte kriteriet att kassaflö- det enbart ska utgöras av betalning av kapitalbe- lopp och ränta) redovisas under den separata pos- ten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde”. För mer information om redovisningsprinciper avse- ende valutakursförändringar, se not K1 ”Redovis- ningsprinciper” och not K9.2 ”Valutaomräkning av utländska företag/filialer”. Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde Posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde” inkluderar justeringar till verkligt värde av marginalkomponenten för lånefordringar i portföljer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall och där dessa måste värderas till verkligt värde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). Lånefordringarna klassificeras i kategorin ”Finansiella tillgångar vär- derade till verkligt värde via resultaträkningen” och redovisas under posten ”Utlåning till allmänheten” i balansräkningen. Justeringar till verkligt värde avser främst förändringar i kreditrisk. Förluster från motpartsrisk i instrument som klas- sificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via resultaträkningen” redovi- sas under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Nedskrivningar avseende instrument i andra kate- gorier än ”Finansiella tillgångar värderade till verk- ligt värde via resultaträkningen” redovisas under posten ”Kreditförluster, netto”. För ytterligare infor- mation, se not K2.10 ”Kreditförluster” . Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Osäkerhet i uppskattningar finns i samband med värdering av finansiella instrument, framför allt för instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i nivå 3). Se not K3.4 ”Verkligt värde” . Summa nettoresultat av poster till verkligt värde Mn euro 2024 2023 Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 023 1 014 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -8 20 Summa 1 015 1 034 Fördelning efter produkt Mn euro 2024 2023 Aktierelaterade instrument 529 243 Ränterelaterade instrument och valutakursförändringar 687 541 Övriga finansiella instrument (inklusive krediter och råvaror) -220 235 Nordea Life & Pension 1 19 15 Summa 1 015 1 034 1) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger således den verkliga effekten från livförsäkringsverksamheten. Nettoresultat från kategorier av finansiella instrument Mn euro 2024 2023 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 224 667 Finansiella tillgångar redan från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen 534 554 Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen -9 182 -8 065 Finansiella tillgångar och skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 13 596 12 897 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 2 579 1 214 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 3 -2 241 -4 310 Valutakursförändringar, exklusive valutasäkringar 301 419 Icke finansiella tillgångar och skulder -213 -118 Summa inklusive tillgångar som som täcker försäkringsskulder 3 598 3 258 Överföring av nettoresultat på tillgångar som täcker försäkringsskulder till ”nettoresultat av försäkringsverksamhet” (not K2.4) -2 583 -2 224 Summa 4 1 015 1 034 1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppgår till 45 mn euro (49 mn euro). 2) Posten innefattar vinster till följd av bortbokning av ﬁnansiella tillgångar värde - rade till upplupet anskaffningsvärde på mostsvarande 3 mn euro (2 mn euro) och förluster på motsvarande -2 mn euro (-3 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillgångarna hade förutbetalts av kunden eller sålts. Posten innefattar även förändringar i verkligt värde på räntesäkrade tillgångar värderade till upp - lupet anskaffningsvärde på motsvarande 578 mn euro (1 215 mn euro). 3) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i verkligt värde på räntesäkrade skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde på motsvarande 1 422 mn euro (3 740 mn euro). 4) Varav säkringsineffektivitet -5 mn euro (-15 mn euro). För mer information se not K3.6 “Säkringsredovisning” . Nordea Årsredovisning 2024 209 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde, forts. isning livförsäkring 1 Mn euro 2024 2023 Aktierelaterade instrument 2 223 1 724 Ränterelaterade instrument och valutakursförändringar 310 565 Förvaltningsfastigheter 2 69 -50 Summa inklusive tillgångar som som täcker försäkringsskulder 2 602 2 239 Överföring från nettoresultat från återförsäkringsavtal till ”nettoresultat av försäkringsverksamhet” (not K2.4) -2 583 -2 224 Summa 19 15 1) Tabellen visar nettoresultat av poster till verkligt värde för verksamheten inom Nordea Life & Pension, inklusive avkastning på tillgångar som är knutna till försäkringsavtal och finansiella avtal, men exklusive resultat från försäkringsav - tal redovisade under ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Avkastningen på tillgångar som är knutna till skulder till försäkringstagare visas separat och överförs till ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”, se not K2.4. 2) Inkluderar omvärdering av intresseföretag värderade till verkligt värde, 19 mn euro (- mn euro). K2.6 Övriga rörelseintäkter Redovisningsprinciper Nettovinster från avyttring av aktier i koncernföre- tag, intresseföretag och joint ventures, nettovinster från avyttring av materiella tillgångar liksom andra transaktioner som inte kan hän föras till någon annan intäktspost redovisas normalt under ”Övriga rörelse- intäkter” och först när det är sannolikt att de förmå- ner som är kopplade till transaktionen tillfaller Nordea. Det inträffar normalt när de betydande ris- kerna och förmånerna har överförts till köparen (vanligtvis när transaktionen har slutförts). Övriga rörelseintäkter Mn euro 2024 2023 Intäkter från fastigheter 1 1 Avyttring av materiella och immateriella tillgångar 27 29 Övrigt 19 13 Summa 47 43 K2.7 Övriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan hänföras till någon annan kostnadspost, redovisas normalt under ”Övri- ga kostnader”. Merparten av kostnaderna avser inköp av tjänster, främst inom informationsteknik (IT). Kostnaderna för inköp av tjänster är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. Nettoförluster från avyttring av aktier i koncernfö- retag, intresseföretag och joint ventures, liksom net- toförluster från avyttring av materiella tillgångar, redovisas normalt under ”Övriga kostnader” när ris- ker och förmåner har överförts till köparen (vanligt- vis när transaktionen har slutförts). Kostnader hänförliga till fullgörandet av försäk- ringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men överförs därefter från ”Övriga kost- nader” och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Kostnader som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali- seras sedan och redovisas under ”Immateriella till- gångar” i balansräkningen. Övriga kostnader Mn euro 2024 2023 Informationsteknik 1 -1 070 -916 Marknadsföring och representation -80 -66 Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader -50 -46 Hyres-, lokal- och fastighetskostnader -109 -109 Konsult- och revisionstjänster 2 -220 -178 Marknadsdatatjänster -95 -89 Övrigt -265 -143 Summa -1 889 -1 547 Överföring av kostnader för att fullgöra försäkringsavtal som omfattas av IFRS 17 70 65 IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats 3 289 276 Summa -1 530 -1 206 1) IT-konsulttjänster ingår i Informationsteknik. 2) Revisionsarvoden ingår i Konsult- och revisionstjänster. 3) Se not K5.1 ”Immateriella tillgångar”. Revisionsarvoden 1 Mn euro 2024 2023 PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag -9 -9 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 -1 0 Övriga uppdrag 2 -2 -1 Summa -12 -10 1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms. 2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för -0,2 mn euro (-0,2 mn euro) av Revi - sionsverksamhet utöver revisionsuppdraget och för -1,2 mn euro (-0,5 mn euro) varav -0,6 mn euro (- mn euro) avser CSRD av Övriga uppdrag. Varken Pricewa - terhouseCoopers Oy eller något annat företag i PricewaterhouseCoopers nät- verk har utfört någon skatterådgivning . K2.8 Lagstadgade avgifter Redovisningsprinciper Kostnaden för dessa avgifter redovisas när skyldig- heten att betala uppstår. Resolutionsavgifter kan inte återbetalas om Nordea skulle upphöra med sin verksamhet, och betalningsskyldigheten bedöms följaktligen uppstå på årets första dag. Den svenska bankskatten kan återbetalas för den period under vilken Nordea inte bedriver någon verksamhet, och betalningsskyldig- heten bedöms därför uppstå löpande under året. Resolutionsavgifter redovisas därmed i sin helhet under första kvartalet medan den svenska bankskat- ten periodiseras linjärt under året. Lagstadgade avgifter Mn euro 2024 2023 Resolutionsavgifter -45 -234 Bankskatt -72 -82 Summa -117 -316 Nordea Årsredovisning 2024 210 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillgångar skrivs av lin- järt över den beräknade nyttjandeperioden. En immateriell tillgång med obestämbar nyttjandepe- riod (goodwill) ska inte skrivas av, men årligen prö- vas för eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillgångar med begränsad nytt- jandeperiod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, prövas med avseende på indikationer på nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. Redovisningsprinciper för immateriella och mate- riella tillgångar, liksom tillämpade kritiska bedöm- ningar, finns i not K5 ”Immateriella och materiella tillgångar”. Avskrivning hänförlig till fullgörandet av försäk- ringsavtal redovisas inte här, utan istället enligt beskrivningen i not K2.4 ”Nettoresultat av försäk- ringsverksamhet” och not K4 ”Försäkringsskulder” . Mn euro 2024 2023 Avskrivningar Materiella tillgångar -218 -225 Immateriella tillgångar -352 -393 Summa avskrivningar -570 -618 Nedskrivningar, netto Materiella tillgångar – -6 Immateriella tillgångar -15 -193 Summa nedskrivningar -15 -199 Summa före överföring av försäkringskostnader -585 -817 Överföring av kostnader för att fullgöra försäkringsavtal som omfattas av IFRS 17 8 9 Summa -577 -808 K2.10 Kreditförluster Redovisningsprinciper Nedskrivningar av finansiella tillgångar i kategorier- na ”Upplupet anskaffningsvärde” och ”Verkligt värde via övrigt totalresultat” (se not K3.3 ”Klassifi- cering och värdering”) på balansraderna ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Ut låning till allmänheten” och ”Räntebärande vär- depapper”, redovisas i resultaträkningen som ”Kre- ditförluster, netto”, tillsammans med förluster från finansiella garantier. Förlusterna redovisas med avdrag för eventuella säkerheter eller andra kredit- förstärkningar. Nordeas redovisningsprinciper för beräkningen av nedskrivning av lån och tillämpade kritiska bedömningar finns i not K3.8 ”Utlåning”. Motpartsförluster hänförliga till instrument som klassificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar vär- derade till verkligt värde via resultaträkningen”, inklusive kreditderivat men exklusive lånefordringar redovisade till verkligt värde, redovisas under ”Net- toresultat av poster till verkligt”. Förluster hänförliga till lånefordringar värderade till verkligt värde i port- följer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det ute- slutande rör sig om betalning av kapitalbelopp och ränta), redovisas under posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligato- riskt värderas till verkligt värde”. För ytterligare information, se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 ”Risk- och likviditetshantering” . Kreditförluster Utlåning till centralbanker och Utlåning till Räntebärande Poster utanför kreditinstitut 2 allmänheten 2 värdepapper 3 balans räkningen 4 Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kreditförluster, kategori 1 0 -2 22 9 3 -1 -11 -1 14 5 Kreditförluster, kategori 2 0 0 47 -5 0 0 -24 29 23 24 Kreditförluster, icke fallerade 0 -2 69 4 3 -1 -35 28 37 29 Kategori 3, fallerade Kreditförluster, individuellt värderade, kollektivt beräknade 1 1 4 -19 -30 – – 0 -1 -18 -27 Konstaterade kreditförluster – – -227 -245 – – -4 -1 -231 -246 Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka konstaterade kreditförluster – – 85 88 – – – 1 85 89 Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster 2 0 38 35 – – – – 40 35 Garantiersättning – – – – – – 7 2 7 2 Ny/ökad avsättning – 0 -294 -248 – – -6 -5 -300 -253 Återföring av avsättningar – – 175 178 – – 7 6 182 184 Kreditförluster, fallerade 3 4 -242 -222 – – 4 2 -235 -216 Kreditförluster, netto 3 2 -173 -218 3 -1 -31 30 -198 -187 1) Inkluderar individuellt identifierade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell. 2) Avsättningar inkluderade i not K3.8 ”Utlåning”. 3) Avsättningar inkluderade i not K3.9 ”Räntebärande värdepapper”. 4) Avsättningar inkluderade i not K6 ”Avsättningar” . Nordea Årsredovisning 2024 211 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten ”Skatt” i resultaträkningen utgörs av den totala förändringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som redovisas mot övrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten mot övrigt total- resultat respektive eget kapital. Aktuell skatt är den förväntade skatten på årets beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslu- tade eller i praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas för temporära skillnader som uppstår mel- lan skattemässiga och redovisade värden på till- gångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas för outnyttjade skattemässiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella krite- rierna för redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redovisas inte för skattepliktiga temporära skillnader som härrör från den initiala redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som väntas gälla när de temporära skillnaderna reverseras, med utgångspunkt från antagna eller i praktiken antagna lagar per balansdagen. Uppskjut- na skattefordringar och skatteskulder diskonteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig, mot vilken temporära skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Upp- skjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den mån det inte längre är sannolikt att avdragsrätten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskul- der kvittas när lagstadgad rätt till kvittning förelig- ger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller realisera tillgången sam- tidigt som skulden regleras. Uppskjutna skatteford- ringar och uppskjutna skatteskulder kvittas generellt i den mån det är tillåtet enligt lag att kvitta aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder. Nordea tillämpar tillfälliga obligatoriska förenk- lingsregler för redovisning av uppskjuten skatt enligt IAS 12 Inkomstskatter med avseende på OECD:s modellregler om minimibeskattning (pelare två). Vid redovisning av uppskjutna skattefordringar och upp- skjutna skatteskulder tas ingen hänsyn till pelare tvås effekter på landsnivå, utan dessa redovisas som aktuell skatt i den mån de uppstår. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Skattepositioner granskas regelbundet för att identi- fiera fall där berörda skattemyndigheter sannolikt inte godkänner behandlingen i skattedeklarationen. Osäkra skattepositioner beaktas var för sig eller som grupp, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Vid en bedömning att skat- temyndigheten sannolikt inte godtar en skattemäs- sig behandling, tar Nordea hänsyn till effekten av osäkerheten när beskattningsbart resultat, skatte- mässigt värde, outnyttjade skattemässiga förluster, outnyttjade skatteavdrag eller skattesatser fastställs. Detta görs genom att använda antingen det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Osäker skattemässig behandling kan påverka både aktuell skatt och uppskjuten skatt. Värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av Nordeas framtida resultat och tillräckligheten av framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av befintliga beskattningsbara temporära skillnader. Dessa bedömningar uppdateras och ses över vid varje bokslutstillfälle, och justeras om så behövs för att avspegla den nuvarande situationen. Det redovisade värdet på uppskjutna skatteford- ringar uppgick vid årets slut till 206 mn euro (254 mn euro). Skattekostnad Mn euro 2024 2023 Aktuell skatt -1 168 -1 445 Uppskjuten skatt -321 41 Summa -1 489 -1 404 För total skatt redovisad i övrigt totalresultat, se ”Rapport över övrigt totalresultat”. För skatt som redovisas mot eget kapital, se ”Rapport över förändringar i eget kapital”. Skatten på koncernens rörelseresultat skiljer sig på föl- jande sätt från det teoretiska belopp som kan beräknas med hjälp av skattesatsen i Finland: Mn euro 2024 2023 Resultat före skatt 6 548 6 338 Skatt beräknad med en skattesats om 20,0 procent -1 310 -1 268 Effekt av andra skattesatser i övriga länder -216 -172 Resultat från intresseföretag 2 1 Ej skattepliktiga intäkter 36 29 Avkastningsbeskattad inkomst 16 14 Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader -23 -27 Justeringar avseende tidigare år, aktuell skatt 4 -34 Justeringar avseende tidigare år, uppskjuten skatt 5 87 Utnyttjande och etablering av oaktiverade skattefordringar 0 9 Ej avräkningsbar utländsk skatt -19 -27 Skattereduktion maskiner och inventarier 16 -16 Skattekostnad -1 489 -1 404 Effektiv skattesats 22,7 % 22,2 % Nordea Årsredovisning 2024 212 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.11 Skatter, forts. Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 2024 2023 Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat i resultat- i övrigt direkt i eget Förvärv och Valutakurs- i resultat- i övrigt Förvärv och Valutakurs- Mn euro 1 jan räkningen totalresultat kapital avyttringar differenser 31 dec 1 jan räkningen totalresultat avyttringar differenser 31 dec Uppskjutna skattefordringar Skattemässiga underskott 58 201 – -7 – -6 246 8 48 – 2 – 58 Immateriella tillgångar – 31 – – – – 31 8 -8 – – – – Utlåning till allmänheten 70 -38 2 – – – 34 98 -23 -4 – -1 70 Derivatinstrument/obligationer – 17 – – – – 17 – – – – – – Förvaltningsfastigheter 1 58 – – – – 59 40 -39 – – – 1 Pensioner 75 -2 -15 – – -2 56 71 – 5 – -1 75 Skulder/avsättningar 236 -13 – – – -5 218 237 -1 – – – 236 Leasingskulder 230 -12 – – 14 – 232 229 10 – -5 -4 230 Övrigt 16 -10 1 – – 8 15 – 19 – – -3 16 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -432 -256 1 – -14 -1 -702 -392 -40 – – – -432 Summa 254 -24 -11 -7 0 -6 206 299 -34 1 -3 -9 254 Uppskjutna skatteskulder Utlåning till allmänheten 366 -12 – – – -6 348 351 14 – 5 -4 366 Aktier 15 7 – – – – 22 – 15 – – – 15 Derivatinstrument/obligationer 86 505 7 – – -11 587 72 14 1 – -1 86 Immateriella tillgångar 91 12 – – – – 103 113 -24 – 3 -1 91 Materiella tillgångar/ nyttjanderättstillgångar 230 -5 – – 14 -1 238 226 9 – -5 – 230 Förvaltningsfastigheter 6 60 – – – – 66 51 -45 – – – 6 Pensioner 50 20 24 – – 1 95 63 -2 -10 – -1 50 Skulder/avsättningar 19 -6 – – – – 13 – 19 – – – 19 Övrigt 17 1 – – – – 18 26 -9 – – – 17 Elimineringar av temporära skillnader som förekommer i flera jurisdiktioner 57 -29 -6 – – 3 25 84 -26 -1 – – 57 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -432 -256 1 – -14 -1 -702 -392 -40 – – – -432 Summa 505 297 26 – 0 -15 813 594 -75 -10 3 -7 505 Nordea Årsredovisning 2024 213 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K2.11 Skatter, forts. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Outnyttjade skattemässiga underskott utan förfallotidpunkt – – Outnyttjade skattemässiga underskott – – Outnyttjade utländska skatteavdrag med förfall inom 12 månader 2 3 Outnyttjade utländska skatteavdrag med förfall efter 12 månader 563 578 Outnyttjade utländska skatteavdrag 565 581 Summa 565 581 Vid utgången av 2024 redovisade Nordeakoncernen 206 mn euro (254 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansräkningen. Redovisningen och värderingen av upp- skjutna skattefordringar baseras på en bedömning av san- nolikheten och storleken av framtida beskattningsbara vinster och på framtida återföringar av befintliga beskatt- ningsbara temporära skillnader. Koncernen har inga oredovisade uppskjutna skatteford- ringar avseende underskottsavdrag. Ej redovisade upp- skjutna skattefordringar avseende outnyttjade utländska skatteavdrag uppgick till 565 mn euro (581 mn euro). Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende utländska skatteavdrag kan återvinnas i händelse av ovän- tade skillnader i beskattningstidpunkter eller skattemäs- siga värden mellan huvudkontor och filialer. OECD:s globala skattereform om minimibeskattning (pelare två) I december 2022 antog Europeiska unionens medlemssta- ter ett direktiv om att införa de globala modellreglerna om minimibeskattning (pelare två). De flesta länder där Nordea har verksamhet har införlivat pelare två i sin lag- stiftning från 1 januari 2024, bland annat Finland där det yttersta moderföretaget har sitt säte. Eftersom Finland har infört regeln om inkomstinkludering, omfattas Nordeas resultat och skattepositioner av pelare tvås minimibeskatt- ningsregler. Nordea ska därför betala en tilläggsskatt om den effektiva skattesatsen understiger miniminivån 15 pro- cent i något av länderna där banken har verksamhet. Fullständiga beräkningar och redogörelser enligt pelare två kommer inte att krävas för räkenskapsåren 2024–2026 för de länder som uppfyller kraven för pelare tvås förenk- lingsregler som gäller under en övergångsperiod. Nordeas nuvarande bedömning är att kraven uppfylls i alla bety- dande länder. Upprättandet av fullständiga beräkningar enligt pelare två väntas därför bli uppskjutna och ingen påverkan på aktuell skatt redovisas för räkenskapsåret 2024. Nordea utvärderar just nu sin skattesituation enligt pelare tvås regler om fullständiga beräkningar. Nordeas beräkningar för de mest betydande företagen tyder på att inga väsentliga tilläggsskatter förväntas under de kom- mande åren. Det går emellertid inte att helt fastställa den slutliga effekten förrän OECD:s regler enligt pelare två har införts av ländernas lagstiftare och skattemyndigheter. K2.12 Resultat per aktie Redovisningsprinciper Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp dividerat med vägt genomsnittligt antal utestå- ende stamaktier under perioden. Resultat per aktie efter utspädning fastställs genom att justera det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för effekten av alla potenti- ella utspädningsbara stamaktier, vilka utgörs av rätt- en till prestationsaktier enligt de långsiktiga incita- mentsprogrammen samt kontrakt som kan regleras med Nordeaaktier, dvs. derivat såsom optioner och warranter och motsvarande. Sådana kontrakt påver- kar resultatet per aktie efter utspädning endast i de fall där den genomsnittliga kursen på stamaktier under perioden är högre än lösenkursen för optio- nerna eller warranterna (det vill säga om de har ett realvärde). Potentiella stamaktier anses endast medföra en utspädningseffekt på balansdagen om samtliga resultatvillkor har uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska vinsten per aktie. Vidare anses rättigheterna endast medföra en utspädnings- effekt om lösenpriset, med tillägg för framtida tjäns- ter, är lägre än periodens genomsnittliga aktiekurs. Resultat per aktie 2024 2023 Resultat: Resultat hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp, mn euro 5 033 4 908 Antal aktier (miljoner): Antal utestående aktier vid årets början 3 528 3 654 Genomsnittligt antal återköpta aktier inom återköpsprogrammet -19 -66 Genomsnittligt antal aktier som innehas för ersättningsändamål eller i handelslagret -8 -12 Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning 3 501 3 576 Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående stamaktier efter utspädning 1 4 3 Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 3 505 3 579 Resultat per aktie före utspädning, euro 1,44 1,37 Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,44 1,37 1) Avser Nordea Incentive Plan (NIP) och de långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP). För ytterligare information om dessa plan, se not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. Nordea Årsredovisning 2024 214 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3 Finansiella instrument K3.1 Redovisning och bortbokning i balansräkningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och avistatransaktioner i utländsk valuta redovisas i, och bokas bort från, balansräkningen på affärsdagen. Övriga finansiella instrument redovisas i balansräk- ningen på likviddagen. En tillgång eller skuld redovi- sas i balansräkningen under ”Övriga tillgångar” eller ”Övriga skulder” mellan affärsdagen och likviddagen. Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärs- dagsredovisning tillämpas, bokas bort från balans- räkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från de finansiella tillgångarna upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upp- hör att gälla eller överförs vanligen när motparten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett lån till Nordea, dvs. på likviddagen. Rätt- en till kassaflöden kan också upphöra när lån för- längs eller ändras. Rätten till kassaflöden anses nor- malt ha upphört om ändringen skett till marknads- mässig ränta och inga betalningsrelaterade eftergifter har gjorts. I vissa fall genomförs transaktioner där Nordea överför tillgångar som redovisas i balansräkningen, men samtidigt behåller antingen hela eller delar av risken och rättigheterna förknippade med de över- förda tillgångarna. Om alla eller i stort sett alla risker och rättigheter behålls, bokas inte de överförda till- gångarna bort från balansräkningen. Om Nordeas motpart kan sälja eller pantsätta de överförda till- gångarna på nytt, redovisas tillgångarna i not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”. Överföring av till- gångar med bibehållande av alla eller i stort sett alla risker och rättigheter omfattar avtal om värdepap- perslån och återköpsavtal. Finansiella skulder bokas bort från balansräk- ningen när de upphör. Normalt sker detta när Nordea fullgör sin del av avtalet, till exempel när Nordea återbetalar inlåning till motparten, dvs. på likviddagen. Finansiella skulder, för vilka kassaflödet har ändrats eller förlängts, bokas också bort om de nya villkoren väsentligen skiljer sig från villkoren för de ursprungliga skulderna. Så är fallet om nuvärdet av kassaflödet enligt de nya villkoren, diskonterat med den ursprungliga räntan, skiljer sig 10 procent eller mer från det diskonterade nuvärdet av det åter- stående förväntade kassaflödet från den ursprung- liga finansiella skulden. Hänsyn tas även till kvalita- tiva faktorer. Försäljning av värdepapper som inte ägs av Nordea definieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (sålda, ej innehavda vär- depapper) under ”Övriga skulder” i balansräkning- en. Blankningen täcks i allmänhet genom en trans- aktion avseende värdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra typer av avtal om inlåning av värdepapper. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Lån och andra finansiella tillgångar där kassaflöde- na har justerats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren. Nordea använ- der sig av bedömningar för att avgöra om villkoren för det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidi- gare villkoren. Nordeas uppfattning är normalt att om en ny kreditbedömning resulterar i en ändring av räntan och/eller löptiden, så är detta en väsentlig ändring som därmed uppfyller kriterierna för bort- bokning från balansräkningen . K3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter Redovisningsprinciper Tillgångar anses vara överförda från Nordea om Nordea antingen överför den kontraktsenliga rättig- heten att erhålla kassaflöden från tillgången eller behåller den rättigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassaflödena till en eller flera parter. Alla tillgångar som överförts redovisas fort- satt i balansräkningen om Nordeas exponering för förändringar i verkligt värde för tillgången kvarstår. Erhållen säkerhet redovisas inte i balansräkning- en såvida inte Nordea har en exponering för föränd- ringar i verkligt värde för tillgången. För information om pantsatta finansiella instru- ment, se not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument” . Överförda tillgångar som fortsatt redovisas i balansräkningen samt hänförliga skulder Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där Nordea säljer värdepapper med avtal om att till ett fast pris återköpa dessa vid ett senare datum. Avtal om utlåning av värdepapper är transaktioner där Nordea lånar ut värdepapper till en motpart och erhåller en avgift. Avtal om värdepapperslån innebär i allmänhet ställande av säkerhet. Eftersom både återköpsavtal och värdepapperslån innebär att värdepappren återlämnas till Nordea, kvarstår alla risker och rättigheter förknippade med de överförda instrumenten hos Nordea, även om instrumenten inte är tillgängliga för Nordea under den period då de är över- förda. Motparten i transaktionen innehar värdepappren som säkerhet, men har inte någon rätt till andra tillgångar i Nordea. Värdepapper som har lämnats enligt återköps- avtal och avtal om värdepapperslån bokas därför inte bort från balansräkningen. Om motparten har rätt att sälja vidare eller pantsätta värdepappren på nytt, redovisas dessa i not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”. Värde- papper som har lämnats enligt återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas också i not K7.3 ”Ställda säker- heter”. Likvida medel som har erhållits enligt återköpsav- tal och avtal om värdepapperslån redovisas i balansräk- ningen under ”Skulder till kreditinstitut” eller ”In- och upp- låning från allmänheten”. Nordea Årsredovisning 2024 215 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter, forts. I derivattransaktioner levererar Nordea säkerheter som enligt villkoren i avtalen kan säljas eller pantsättas på nytt. Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt sär- skilda säkerhetsavtal. Överförda tillgångar som har redovisats i balansräkningen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Återköpsavtal Räntebärande värdepapper 1 503 2 109 Avtal om utlåning av värdepapper Räntebärande värdepapper 392 837 Aktier 511 142 Derivatavtal 2 Räntebärande värdepapper 27 Summa 2 433 3 088 Skulder hänförliga till tillgångarna 1 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Återköpsavtal 1 503 2 109 Avtal om utlåning av värdepapper 903 979 Derivatavtal 2 27 Summa 2 433 3 088 Netto 0 0 1) Skulder för kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen. 2) Överförda tillgångar i derivattransakationer redovisas för första gången per 31 december 2024. Jämförelsesiffrorna per 31 december 2023 kan på grund av begränsningar i systemet inte redovisas. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt Nordea erhåller säkerheter enligt omvända återköpsav- tal och avtal om värdepapperslån, vilka kan säljas eller pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transak- tionerna genomförs enligt standardavtal som används av parterna på den finansiella marknaden. Vanligtvis kräver avtalen ytterligare säkerheter om värdet på värdepapper sjunker under en förutbestämd nivå. Enligt standard- avtalen för de flesta återköpsavtal har mottagaren av säkerheten ovillkorlig rätt att sälja eller återpantsätta säkerheten, förutsatt att likvärdiga värdepapper överförs vid likvidtillfället. Värdepapper som erhållits enligt omvända återköpsav- tal och avtal om värdepapperslån redovisas inte i balans- räkningen. Likvida medel som har lämnats enligt omvända återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas i balansräkningen under ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlå- ning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till allmänheten”. Det verkliga värdet på erhållna säkerheter enligt omvända återköpsavtal och avtal om värdepapperslån upplyses om nedan. Nordea erhåller också säkerheter enligt andra avtal, vilka kan säljas eller pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt säkerhetsavtal i samband med derivattransaktioner. De erhållna säkerheterna som presenteras i tabellen nedan är inte redovisade i balans- räkningen och innefattar säkerheter utställda av Nordea. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omvända återköpsavtal Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 30 774 30 455 - varav sålda eller pantsatta på nytt 15 870 10 537 Avtal om värdepapperslån Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 4 174 865 - varav sålda eller pantsatta på nytt 493 219 Derivatavtal 1 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 3 310 - varav sålda eller pantsatta på nytt 673 Övriga avtal Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 4 682 - varav sålda eller pantsatta på nytt – 311 Summa 38 262 32 002 1) Mottagna säkerheter i derivattransaktioner redovisas för första gången per 31 december 2024. Jämförelsesiffrorna per 31 december 2023 kan på grund av begränsningar i systemet inte redovisas. K3.3 Klassificering och värdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i någon av följande kategorier: Finansiella tillgångar: • Upplupet anskaffningsvärde • Verkligt värde via resultaträkningen: - Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen - Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen) • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella skulder: • Upplupet anskaffningsvärde • Verkligt värde via resultaträkningen: - Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen - Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillgång bestäms uti- från affärsmodellen för den portfölj som instrumen- tet ingår i och huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI). Avtalsenliga kassaflöden som uppfyller SPPI-kri- teriet är förenliga med ett grundläggande låneupp- lägg. I ett grundläggande låneupplägg kan ränta innefatta ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk, kostnader och en vinstmarginal. Finansiella tillgångar med avtalsenliga kassaflö- den som inte uteslutande utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Alla övriga tillgångar klassifi- ceras utifrån affärsmodellen. Portföljinstrument som omfattas av en affärsmodell där avsikten är att behålla instrumenten och ta emot avtalsenliga kas- saflöden värderas till upplupet anskaffningsvärde. Instrument som omfattas av en affärsmodell där avsikten är både att behålla instrumenten för att samla in avtalsenliga kassaflöden och att sälja instrumenten, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar som omfattas av annan affärsmodell värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För att kunna fastställa affärsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillgångar i portföljer och underportföljer utifrån hur olika grupper av finan- siella tillgångar förvaltas tillsammans för att uppnå ett visst affärsmål. När rätt nivå för portföljen ska fastställas har Nordea tagit hänsyn till aktuell affärs- områdesstruktur. Vid fastställandet av affärsmodell för respektive portfölj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillgångarna och exempelvis tidi- gare försäljningstrender och ersättning till ledningen. Alla finansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde vid första redovisningstillfället. Klassificeringen av finansiella instrument i olika kategorier utgör grunden för hur varje finansiellt instrument därefter värderas i balansräkningen och hur förändringar i dess värde redovisas. Tabellen ”Klassificering av finansiella instrument” visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansräkning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar och skulder värderade till upp- lupet anskaffningsvärde redovisas initialt i balans- räkningen till verkligt värde, inklusive transaktions- kostnader. Efter första redovisningstillfället värderas instrument i denna kategori till upplupet anskaff- ningsvärde. Vid värdering till upplupet anskaffnings- värde resultatförs skillnaden mellan anskaffnings- värdet och inlösenvärdet över den återstående löp- tiden med hjälp av effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde definieras som det belopp till vil- ket den finansiella tillgången eller skulden värderas vid första redovisningstillfället, minus avbetalningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar på eventuell skillnad mellan det Nordea Årsredovisning 2024 216 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.3 Klassificering och värdering, forts. ursprungliga beloppet och beloppet på förfalloda- gen och, för finansiella tillgångar, justerat för even- tuell förlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna beräknas genom att tillämpa effektivräntemetoden. För ytterligare information om effektivränte- metoden, se not K2.2 ”Räntenetto”. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 ”Utlåning”. Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värde- rade till upplupet anskaffningsvärde redovisas nor- malt i resultaträkningen under ”Ränteintäkter beräk- nade enligt effektivräntemetoden” respektive ”Räntekostnader”. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och skulder värderade till verk- ligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Förändringar i verkligt värde för dessa poster redovisas normalt direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Emellertid redovisas juste- ringar till verkligt värde av marginalkomponenten för lånefordringar i portföljer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall och som obligato- riskt värderas till verkligt värde (uppfyller inte SPPI- kriteriet) separat i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde”. För mer information, se not K2.5 ”Summa nettoresul- tat av poster till verkligt värde”. För information om beräkning av verkligt värde, se not K3.4 ”Verkligt värde”. Avkastningen på tillgångar som är knutna till skulder till försäkringstagare allokeras dessutom till posten “Avkastning på tillgångar som täcker försäk- ringsskulder”. Se not K2.4 “Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Den här kategorin har två underkategorier: ”Obli- gatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträk- ningen” och ”Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optio- nen)”. Underkategorin ”Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen)” innebär att finansiella tillgångar och skulder kan värderas till verkligt värde samtidigt som skillnaderna i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen. Det här alternativet kan användas om det eliminerar eller avsevärt minskar en bristande över- ensstämmelse i redovisningen och för skulder om de förvaltas baserat på verkligt värde. Förändringar i kreditrisk hänförliga till skulder som redan från bör- jan värderats till verkligt värde via resultaträkningen redovisas under övrigt totalresultat, såvida detta inte föranleder bristande överensstämmelse i redovisningen. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter redovisade till verkligt värde via resul- taträkningen klassificeras normalt som ”Nettoresul- tat av poster till verkligt värde”. För mer information, inklusive undantag från huvudregeln, se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde” och not K2.2 ”Räntenetto”. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader. Förändringar i verkligt värde, med undantag för räntor, valutakurs- effekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt värde-reserven under eget kapital via övrigt totalre- sultat. Ränta redovisas i resultaträkningen under ”Ränteintäkter”, valutakurseffekter under ”Netto- resultat av poster till verkligt värde” och nedskriv- ningar under ”Kreditförluster, netto”. I samband med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade förändringarna i verkligt värde, som tidi- gare har redovisats i verkligt värde-reserven under övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträk- ningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 ”Utlåning” och information om beräkning av verkligt värde finns i not K3.4 ”Verkligt värde”. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument är avtal som omfattar ett värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana kombinationer uppstår huvudsakligen i samband med emissioner av strukturerade skuld- instrument, såsom emitterade indexobligationer och lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och räntetak. För strukturerade obligationer som har emitterats av Markets tillämpar Nordea verkligt värde-optio- nen, och hela det sammansatta instrumentet, värd- avtalet och det inbäddade derivatet, värderas till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk- ningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, med undantag för förändringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i övrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klas- sificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emitterade finansiella instrument klas- sificeras som finansiella skulder om avtalsförhållan- dena innebär att Nordea har en befintlig förpliktelse att antingen erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om så inte är fallet är instrumentet vanligtvis ett eget kapital- instrument och klassificeras som eget kapital, med avdrag för transaktionskostnader. Om emitterade finansiella instrument innehåller både en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Nordea klassificerar finansiella tillgångar utifrån den affärsmodell som används för tillgångarna. När affärsmodellen för obligationer i likviditetsbufferten ska fastställas använder sig Nordea av kritiska bedömningar. Obligationerna i likviditetsbufferten delas in i tre portföljer. Nordea har för den första portföljen fastställt att affärsmodellen är att behålla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassa- flöden samt att sälja finansiella tillgångar. För den andra portföljen har Nordea fastställt att affärsmo- dellen är att förvalta obligationerna med målet att realisera kassaflöden genom att sälja tillgångar. För den tredje portföljen har Nordea fastställt att affärs- modellen är att behålla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassaflöden. Obligationerna i den första portföljen värderas till verkligt värde via övrigt total- resultat, obligationerna i den andra portföljen värde- ras till verkligt värde via resultaträkningen och den tredje portföljen värderas till upplupet anskaffnings- värde. Värdet på räntebärande värdepapper i likvidi- tetsbufferten, som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat (första portföljen), verkligt värde via resultaträkningen (andra portföljen) och upplu- pet anskaffningsvärde (tredje portföljen) uppgick vid årets slut till 40 188 mn euro (35 869 mn euro), 10 803 mn euro (10 047 mn euro) respektive 50 mn euro (57 mn euro). Nordea gör också kritiska bedömningar för att avgöra om särskilda villkor endast har en försumbar effekt på det avtalsenliga kassaflödet för en finan- siell tillgång. Vid utgången av 2024 uppgick det redovisade bruttovärdet för sådana finansiella till- gångar i balansräkningen till 9 264 mn euro (8 600 mn euro). Nordea Årsredovisning 2024 217 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.3 Klassificering och värdering, forts. Klassificering av finansiella instrument Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Från början värderade Upplupet till verkligt värde Verkligt värde via övrigt Summa finansiella anskaffningsvärde Obligatoriskt (verkligt värde-optionen) total resultat tillgångar 31 dec, mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 50 622 – – – – – – 46 562 50 622 Utlåning till centralbanker 3 100 1 623 975 286 – – – – 4 075 1 909 Utlåning till kreditinstitut 1 949 1 447 1 001 916 – – – – 2 950 2 363 Utlåning till allmänheten 276 204 271 302 81 384 73 526 – – – – 357 588 344 828 Räntebärande värdepapper 1 094 830 25 112 22 966 7 070 8 335 40 188 35 869 73 464 68 000 Aktier och andelar – – 35 388 22 158 – – – – 35 388 22 158 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – 59 318 48 904 809 898 – – 60 127 49 802 Derivatinstrument – – 25 211 26 525 – – – – 25 211 26 525 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -243 -871 – – – – – – -243 -871 Övriga tillgångar 1 768 796 5 833 7 575 – – – – 6 601 8 371 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 807 405 – – – – – – 807 405 Summa 330 241 326 154 234 222 202 856 7 879 9 233 40 188 35 869 612 530 574 112 1) Varav ställda marginalsäkerheter 5 176 mn euro (6 935 mn euro) . Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Upplupet till verkligt värde Från början värderade Summa finansiella anskaffningsvärde Obligatoriskt (verkligt värde-optionen) skulder 31 dec, mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Skulder till kreditinstitut 8 040 12 332 20 735 17 172 – – 28 775 29 504 In- och upplåning från allmänheten 215 405 202 618 17 030 7 444 – – 232 435 210 062 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – – – 61 713 51 573 61 713 51 573 Emitterade värdepapper 133 740 129 183 – – 54 396 53 365 188 136 182 548 Derivatinstrument – – 25 034 30 794 – – 25 034 30 794 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -458 -869 – – – – -458 -869 Övriga skulder 1 4 219 3 757 7 749 8 404 – – 11 968 12 161 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 8 – – – – 6 8 Efterställda skulder 7 410 5 720 – – – – 7 410 5 720 Summa 368 362 352 749 70 548 63 814 116 109 104 938 555 019 521 501 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsvärde 1 103 mn euro (1 103 mn euro) . Upplupet anskaffningsvärde Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning (inklusive lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och räntetak) och inlåning, med undantag för omvända repor/repor och avtal om värdepapperslån inom Markets och hypotekslån i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab. Kategorin omfattar också räntebärande värdepapper som huvudsakligen härrör från en portfölj inom Life & Pension i Norge, efterställda skulder och emitterade värdepapper, med undantag för obligationer emitterade av Nordea Kre- dit Realkreditaktieselskab och strukturerade obligationer emitterade av Markets. Vissa låneavtal i Nordea (hållbarhetslänkade lån), vär- derade till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen, innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kas- saflöden med kundernas uppfyllelse av ESG-mål, det vill säga mål avseende miljö, socialt ansvar och bolagsstyr- ning. ESG-målen är företagsspecifika och de vanligaste målen i dessa hållbarhetslänkade lån är miljörelaterade och anges exempelvis i minskning av koldioxidekvivalen- ter. Vid årets slut uppgick det redovisade bruttovärdet på de hållbarhetslänkade lånen i balansräkningen till 9 264 mn euro (8 600 mn euro). Dessa lån redovisas i balansräkningen på raden ”Utlåning till allmänheten”. Totalt uppgick de hållbarhetslänkade lånen, inklusive åta- ganden utanför balansräkningen, till 17 853 mn euro (19 261 mn euro) vid årets slut. 98,1 procent (63,3 procent) av det redovisade bruttovärdet har kopplats till centrala resultatindikatorer (KPI:er) för klimatrelaterad omställ- ningsrisk, det vill säga risk avseende omställningen till ett samhälle med nettonollutsläpp. Den vanligast KPI:n för omställningsrisk är kundernas förmåga att minska sina koldioxidekvivalenter. Effekten på årsräntan om KPI:erna för de hållbarhetslänkade lånen uppfylls eller inte är en minskning eller ökning med 2,5–10 punkter (2,5–10 punk- ter), vilket Nordea anser vara en försumbar effekt på det avtalsenliga kassaflödet för dessa lån. Den genomsnittliga avtalsenliga löptiden på lånen är 3 år (3 år). För mer infor- mation om risken med dessa lån, se avsnitt 2.1 ”ESG-relate- rad kreditrisk ” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Nordea erbjuder också gröna hypotekslån, redovisade i balansräkningen på raden ”Utlåning till allmänheten”, där kunderna får en rabatt på 10 punkter om de uppfyller vissa energikrav. Det redovisade värdet på dessa lån Nordea Årsredovisning 2024 218 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.3 Klassificering och värdering, forts. uppgick vid årets slut till 1 750 mn euro (1 165 mn euro). Volatiliteten i kassaflödet under lånens löptid bedöms vara obetydlig. Vidare har Nordea emitterat primärkapitaltillskott med avtalsvillkor som kan påverka storleken på de avtalsenliga kassaflödena till följd av att en särskild händelse, som inte avser direkta förändringar i den grundläggande risken och kostnaderna för utlåningen (såsom pengars tidsvärde eller kreditrisk), inträffar eller inte inträffar. Dessa instrument värderas till upplupet anskaffningsvärde och redovisas i balansräkningen på raden ”Efterställda skulder”. Räntebe- talningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Mer information om villkoren för dessa instrument (primärkapitaltillskott), se not M3.14 ”Efter- ställda skulder”. Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen Underkategorin ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen” innehåller huvudsakligen alla till- gångar och tradingrelaterade skulder inom Markets, rän- tebärande värdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier, hypotekslån i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt finansiella tillgångar under ”Tillgångar i placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal”. Inlåning i placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal är avtal med kunder och försäkringstagare där risken huvudsakligen eller helt tas av försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras i olika typer av finansiella tillgångar till förmån för kunder- na och försäkringstagarna. Finansiella tillgångar som från början värderats till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen) De flesta räntebärande värdepapper som är knutna till försäkringsavtal inom Life & Pension, 7 070 mn euro (8 335 mn euro), värderas redan från början till verkligt värde via resultaträkningen för att eliminera eller avsevärt minska den bristande överensstämmelsen i redovisningen med skulderna i försäkringsavtal. Tillgångar i placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal inom Life & Pension som inte obligatoriskt värderas till verkligt värde via resul- taträkningen – till ett värde av 809 mn euro (898 mn euro) – värderas redan från början till verkligt värde via resultat- räkningen för att undvika bristande överensstämmelse i redovisningen med motsvarande inlåning. Nordea upply- ser inte om effekten av förändring i kreditrisk på dessa till- gångars verkliga värden och förändring i verkligt värde av relaterade kreditderivat, eftersom sådana värdeföränd- ringar omedelbart kommer att resultera i väsentligen samma förändring i redovisat värde på motsvarande för- säkringsskulder. Förändring i egen kreditrisk på dessa till- gångar i Life & Pension kommer därför inte att få någon väsentlig påverkan på resultaträkningen eller eget kapital. Finansiella tillgångar som från början värderats till verkligt värde via resultaträkningen Mn euro 2024 2023 Redovisat värde vid årets slut 7 879 9 233 Maximal exponering för kreditrisk vid årets slut 7 879 9 233 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat utgörs huvudsakligen av räntebärande värdepapper i likviditetsreserven. Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde (verkligt värde-optionen) 2024 2023 Skulder där Skulder där förändring i Skulder där förändring i Skulder där kredit risk förändring i kredit risk förändring i presenteras i kredit risk presenteras i kredit risk Övrigt total- presenteras i Övrigt total- presenteras i Mn euro resultat (OCI) resultat räkningen Summa resultat (OCI) resultat räkningen Summa Redovisat värde 1 508 114 601 116 109 1 715 103 223 104 938 Belopp att betala vid förfall 1 1 508 118 401 119 909 1 634 108 600 110 234 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, under året -8 37 29 13 98 111 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, ackumulerat -4 -448 -452 4 -485 -481 1) Skulder till försäkringstagare har ingen fast löptid och inget fastsatt belopp att betala vid förfall. Belopp att betala vid förfall har för dessa skulder bedömts uppgå till det redovisade värdet. Finansiella skulder som från början värderats till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen) Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobliga- tioner i det danska dotterföretaget Nordea Kredit Realkre- ditaktieselskab, motsvarande 52 888 mn euro (51 650 mn euro), som finansiella skulder som från början värderats till verkligt värde via resultaträkningen, för att eliminera eller avsevärt minska bristande överensstämmelse i redo- visningen. När Nordea beviljar bolån till kunder i enlighet med dansk lagstiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt obligationer med matchande villkor, så kallad matchad finansiering. Kunderna kan återbetala sina lån genom att antingen återbetala skuldbeloppet eller köpa de emitterade obligationerna och återlämna dessa till Nordea som reglering av fordran. Obligationerna är en viktig komponent på den danska marknaden och Nordea köper och säljer följaktligen egna obligationer på markna- den. Lånen värderas till verkligt värde via resultaträkning- en eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteriet, och om obli- gationerna värderades till upplupet anskaffningsvärde skulle detta ge upphov till bristande överensstämmelse i redovisningen. För att undvika detta värderar Nordea obli- gationerna till verkligt värde, med alla förändringar i verk- ligt värde, inklusive förändringar i kreditrisk, redovisade i resultaträkningen. Förändring i verkligt värde till följd av förändringar i egen kreditrisk på hypoteksobligationer emitterade av Nordea Kredit Realkreditaktiesel skab, beräknas genom att fastställa den beloppsmässiga för- ändringen i verkligt värde som inte är hänförlig till mark- nadsförhållanden. Den metod som används för att fast- ställa den beloppsmässiga förändringen i marknadsförhål- landen är baserad på relevanta jämförelseräntor, vilket är den genomsnittliga avkastningen på danska och tyska (euro) statsobligationer. Denna modell bedöms generera den bästa uppskattningen av den egna kreditriskens påverkan. Förändringen i egen kreditrisk på emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Realkredit-aktiesel- skab redovisas inte i övrigt totalresultat (OCI) eftersom det redovisningsmässigt skulle avvika från den motsvarande förändringen i verkligt värde på hypotekslånen som redo- visas i resultaträkningen. Nordea tillämpar också verkligt värde-optionen på strukturerade obligationer emitterade av Markets, till ett värde av 1 508 mn euro (1 715 mn euro), eftersom dessa hybridinstrument, såsom indexobligationer, innehåller inbäddade derivat som inte är nära förknippade med värd- avtalet. Värdavtalet och det inbäddade derivatet värderas till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen. För- ändringen i verkligt värde på dessa emitterade strukture- rade obligationer redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, med undantag för förändringar i den egna kreditrisken som redovisas i Nordea Årsredovisning 2024 219 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.3 Klassificering och värdering, forts. övrigt totalresultat. Nordea beräknar förändringen i den egna kreditrisken som förändringen i den samlade riskpre- mien på egen upplåning, under antagandet att likviditets- premien för alla emissioner är konstant över tid. Föränd- ring i riskpremien uppskattas genom att jämföra värdet på affärerna med hjälp av den ursprungliga riskpremien för upplåning vid emissionstidpunkten och den verkliga risk- premien för upplåning vid rapporteringstidpunkten. Denna modell bedöms generera den bästa uppskattningen av den egna kreditriskens påverkan. Även inlåningen i placeringsportföljer och fondförsäk- ringsavtal till ett värde av 61 713 mn euro (51 573 mn euro), varav 57 396 mn euro (47 322 mn euro) avser Life & Pen- sion, värderas redan från början till verkligt värde via resultaträkningen eftersom inlåningen förvaltas till verk- ligt värde. Värdet på denna inlåning är direkt kopplad till det verkliga värdet på underliggande tillgångar, och för- ändringar i den egna kreditrisken medför därmed inte någon nettoeffekt . K3.4 Verkligt värde Redovisningsprinciper Verkligt värde definieras som det pris som vid värde- ringstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Vid värderingen till verkligt värde antas att transaktio- nen sker under aktuella marknadsförhållanden på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skul- dens mest fördelaktiga marknad. Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid värde- ringen av finansiella tillgångar och finansiella skul- der. En aktiv marknad är en marknad där transaktio- ner med tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volymnivån som krävs för att marknaden ska anses vara aktiv varierar beroende på instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen övervakas regel- bundet för att bedöma om marknaderna är aktiva eller inte. Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbun- det förekommande marknadstransaktioner, eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderingsme- tod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedömning av om noterade priser eller teoretiska priser ska användas, övervakas regelbundet. Värderingsmetoderna kan variera från enkel ana- lys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderings modeller. Värderingsmetoderna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även icke observerbara modell parametrar kan användas. Värderingsmetodens lämplighet bedöms genom att mäta dess förmåga att matcha mark- nadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevant jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar eller konsensuspriser. För finansiella instrument där verkligt värde upp- skattas med hjälp av en värderingsmetod, undersöks om de variabler som används till övervägande del baserats på data från observerbara marknader. Med data från observerbara marknader avser Nordea data som kan inhämtas från allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av icke observer- bara data, som har en betydande inverkan på värde- ringen, kan instrumentet vid första redovisningstill- fället inte redovisas till det verkliga värde som beräknats via värderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resultaträkning- en över instrumentets löptid. De initiala vinsterna redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall icke observerbara data blir observerbara. Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade pri- ser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder (nivå 1) och lägst prioritet till ej observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av dessa instrument baseras på den lägsta nivå indata som är väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet. Nivå 1 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till- gångar och skulder som värderats med hjälp av ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. En aktiv marknad är en marknad där transaktioner med tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Nivå 2 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till- gångar och skulder som inte har noterade mark- nadspriser direkt tillgängliga från aktiva marknader. Verkligt värde baseras på noterade priser för liknan- de tillgångar eller skulder på aktiva marknader, eller noterade priser på identiska eller liknande tillgångar eller skulder på marknader som inte är aktiva. Verk- ligt värde kan också beräknas med hjälp av värde- ringsmetoder som baseras på marknadspriser eller indata på balansdagen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan på de verkliga värdena. Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde utgörs av de tillgångar och skulder för vilka verkliga värden inte kan erhållas direkt från noterade marknadspriser eller indirekt via värderingsmetoder eller värderings- modeller som bygger på observerbara marknadspri- ser eller indata. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Kritiska bedömningar med betydande inverkan på redovisade belopp för finansiella instrument görs i samband med fastställande av verkligt värde på OTC-derivat och andra finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, såsom onoterade aktier. Bedöm- ningarna omfattar följande: • Val av värderingsmetoder. • Bedömning av när noterade kurser inte motsvarar verkligt värde (bland annat bedömning av om marknaden är aktiv). • Beräkning av justeringar till verkligt värde för att beakta relevanta riskfaktorer såsom kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. • Bedömning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bedömningarna som krävs vid faststäl- landet av verkligt värde på finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observe- rade marknadskurser medför också en hög grad av osäkerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten på en professio- nell bedömning i enlighet med Nordeas redovis- nings- och värderingsprinciper. Det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder värderade med hjälp av en värderingsmetod, nivå 2 och 3 i värde- ringshierarkin, uppgick till 166 185 mn euro (164 037 mn euro) respektive 182 865 mn euro (161 770 mn euro) vid årets slut. Värderingsjuste- ringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, köp/sälj-justeringar, modellriskjusteringar och justeringar för variationer i oberoende priskontroller) som görs för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument (inklusive de som värderas till verkligt värde via övrigt totalresul- tat) påverkade eget kapital negativt med -62 mn euro (-82 mn euro). Upplysningar om känslighetsanalysen för verkliga värden på finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen ”Värde- ringsmetoder och indata som används vid värde- ringen till verkligt värde i nivå 3” i den här noten. Osäkerhet i uppskattningar uppstår även vid för- sta redovisningstillfället för finansiella instrument som utgör en del av större strukturella transaktioner. Även om den efterföljande värderingen inte är till verkligt värde redovisas dessa instrument vid anskaffningstillfället till verkligt värde och då det normalt inte finns något separat transaktionspris eller någon aktiv marknad för dylika individuella instrument måste det verkliga värdet estimeras . Nordea Årsredovisning 2024 220 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder 31 dec 2024 31 dec 2023 Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt Mn euro värde värde värde värde Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 46 562 50 622 50 622 Utlåning 364 370 365 451 348 229 350 263 Räntebärande värdepapper 73 464 73 464 68 000 68 008 Aktier och andelar 35 388 35 388 22 158 22 158 Tillgångar i place- ringsportföljer och fondförsäkrings- avtal 60 127 60 127 49 802 49 802 Derivatinstrument 25 211 25 211 26 525 26 525 Övriga tillgångar 6 601 6 601 8 371 8 371 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 807 807 405 405 Summa 612 530 613 611 574 112 576 154 Finansiella skulder Inlåning och skuldinstrument 1 456 298 456 869 426 965 427 651 Inlåning i place- ringsportföljer och fondförsäkrings- avtal 61 713 61 713 51 573 51 573 Derivatinstrument 25 034 25 034 30 794 30 794 Övriga skulder 2 10 865 10 865 11 058 11 058 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 6 8 8 Summa 553 916 554 487 520 398 521 084 1) För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella belop- pet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risk- säkrade posterna som presenteras på balansräkningen på raden ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. 2) Leasingskulder presenterade på raden ”Övriga skulder” i not K3.3 ”Klassificering och värdering” är exkluderade i denna tabell. Verkligt värde för poster som redovisats till verkligt värde i balansräkningen Fastställande av verkligt värde Värderingsmodellerna som Nordea använder överens- stämmer med accepterade ekonomiska metoder för pris- sättning av finansiella instrument och tar hänsyn till alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissätt- ning. Varje ny värderingsmodell godkänns av modellrisk- kommittén (Model Risk Committee) och alla värderings- metoder granskas regelbundet. Komplexa värderingsmetoder brukar kännetecknas av att de använder sig av icke-observerbara och modellspeci- fika indata. Alla värderingsmetoder, både enkla och kom- plexa, använder sig av marknadspriser och indata, bland annat räntor, volatilitet och korrelation. Vissa marknadspri- ser och indata är observerbara, medan andra inte är det. För de flesta vanliga valutor är räntorna observerbara, och de implicita volatilitets- och korrelationstalen för dessa valutor och räntor är observerbara genom optionspriser upp till en viss löptid. Implicita volatilitets- och korrela- tionstal är också observerbara för de mest likvida aktiein- strumenten. För mindre likvida aktieinstrument är options- marknaden tämligen illikvid, och därför är de implicita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara. Nordea använder främst publicerade prisnoteringar för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: • Räntebärande värdepapper • Aktier och andelar (noterade) • Derivatinstrument (noterade) • Emitterade värdepapper (emitterade bostadsobliga- tioner i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab). Nordea använder främst värderingsmetoder för att fast- ställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: • Utlåning till allmänheten (hypotekslån i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab) • Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) • Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) • Inlåning • Derivatinstrument (OTC-derivat). För räntebärande värdepapper kan värderingen antingen baseras på direkta noteringar på en aktiv marknad eller göras med hjälp av en värderingsmetod. För OTC-derivat har värderingsmetoderna vanligtvis utvecklats internt och baserats på antaganden om beteen- den hos de underliggande tillgångarna och statistiska sce- narioanalyser. De flesta OTC-derivat hänförs till nivå 2 i hierarkin för verkligt värde, vilket betyder att alla väsent- liga indata och modellparametrar kan observeras på akti- va marknader. Värderingen av riskkapitalfonder och onoterade aktier är till sin karaktär mer osäker än värdering av mer aktivt hand- lade aktieinstrument. Nordea lägger vikt vid ett konsekvent tillvägagångssätt både när det gäller olika tillgångar och över tiden. Metoderna som tillämpas följer anvisningarna i ”International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines”, som utfärdats av IPEV Board. Dessa anvisning- ar används som bästa praxis i riskkapitalbranschen. För USA-baserade fonder används liknande metoder. Nordea har också lån och emitterade skuldebrev i dot- terföretaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, värde- rade till verkligt värde. När Nordea beviljar bolån till lånta- gare i enlighet med dansk lagstiftning om bostadsfinan- siering emitterar Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, så kallad ”matchad finansiering”. Verk- ligt värde för emitterade skuldebrev baseras på noterade priser. Eftersom låntagarna har rätt att köpa skuldebrev som emitterats av Nordea på marknaden och återlämna dessa som betalning för sina lån, är det verkliga värdet på lånen samma som det verkliga värdet på de emitterade skuldebreven (till följd av att omvärderingen av återbetal- ningsoptionen finns inbäddad i lånet), justerat för föränd- ringar i kreditrisken hos låntagaren och det verkliga värdet av kreditmarginalen för varje lån. Inlåning värderad till verkligt värde avser främst till- gångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal, där det verkliga värdet på inlåningen motsvarar det verkliga värdet på de tillgångar som innehas för kundernas räkning. Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder beräknas vanligen som det teoretiska nuvärdet av de enskilda instrumenten. Denna beräkning kompletteras med justeringar på portföljnivå. Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea justeringar i form av så kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speglar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kreditvärdighet påverkar derivatets verkliga värde. Beräk- ningarna baseras på uppskattningar av exponering vid fal- lissemang, sannolikhet för fallissemang och återvinnings- grad, för varje enskild motpart. För CVA och DVA baseras exponering vid fallissemang vanligen på förväntad expo- nering och fastställs genom simulering av underliggande riskfaktorer. I de fall det är möjligt använder sig Nordea av gällande kreditspread på CDS-marknaden, och sannolik- heten för fallissemang härleds från dessa data. För mot- parter som inte har ett omsättningsbart CDS-kontrakt, fastställs sannolikhet för fallissemang med hjälp av en tvärsnittsregressionsmodell som beräknar en ungefärlig CDS-spread utifrån motpartens ratingregion och bransch. Effekten av upplåningskostnader och upplåningskost- nadsminskningar på värderingen av derivatinstrument utan säkerhet eller med obalanserad säkerhet avspeglas delvis i det beräknade nuvärdet med den diskonterings- kurva som används och delvis i den separata verkligt vär- de-justering för finansieringskostnad (funding fair value adjustment, FFVA) som görs. I samband med värderingen till verkligt värde gör Nordea också justeringar för pris- skillnaden mellan köp- och säljpris, justeringar för modell- risk (identifierade brister i modellerna) och justeringar för den oberoende kontrollen av priser. Nordeas värderingsmodeller kalibreras mot marknaden och om klimatrisk påverkar en viss marknad, så har detta redan beaktats av andra marknadsaktörer. Nordea har därmed inte gjort några förändringar i värderingsmodel- lerna för att ta hänsyn till klimatrisk, och inga kritiska värdejusteringar har gjorts. Nordea kommer framöver att följa utvecklingen inom de delar av värderingsområdet där klimatrisk skulle kunna ha en inverkan på modellerna (till exempel i fråga om CVA). I tabellen nedan har tillgångar och skulder som redovi- sas till verkligt värde i balansräkningen delats upp på de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt värde: instrumen- tets publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad (nivå 1), värderingsmetod baserad på observerbara marknads- data (nivå 2) och värderingsmetod baserad på icke obser- verbara marknadsdata (nivå 3). Nivå 1-kategorin omfattar noterade derivat, noterade aktier, statsobligationer i utvecklade länder och de mest likvida bostadsobligationerna och företagsobligationerna som har direkta prisnoteringar för handel. Nivå Nordea Årsredovisning 2024 221 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. 2-kategorin omfattar huvuddelen av Nordeas OTC-derivat, köpta/sålda värdepapper enligt återförsäljnings-/åter- köpsavtal, lånade/utlånade värdepapper, inlåning i place- ringsportföljer och fondförsäkringsavtal samt andra instru- ment där indata i värderingsmetoden eller värderingsmo- dellen baseras på uppgifter från en aktiv marknad. Nivå 3-kategorin omfattar investeringar i onoterade värdepap- per, riskkapitalfonder, hedgefonder, mer komplexa OTC- derivat där icke observerbara marknadsdata har en bety- dande inverkan på det verkliga värdet, vissa komplexa eller strukturerade finansiella instrument och illikvida ränte bärande värdepapper. Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 Nordea har under året överfört poster redovisade under ”Räntebärande värdepapper” till ett värde av 1 804 mn euro (10 577 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 693 mn euro (280 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt värde- hierarkin. Vidare har Nordea överfört poster redovisade under ”Emitterade värdepapper” till ett värde av 4 556 mn euro (25 685 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 2 123 mn euro (1 105 mn euro) från nivå 2 till nivå 1, samt ”Övriga skulder” till ett värde av 150 mn euro (294 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 342 mn euro (8 mn euro) från nivå 2 till nivå 1. Skälet till överföringar från nivå 1 till nivå 2 var att instrumenten upphörde att handlas aktivt under året, vilket innebar att verkligt värde beräknades med värde- ringsmetoder baserade på observerbara marknadsdata. Orsaken till överföringarna från nivå 2 till nivå 1 var att instrumenten återigen handlades aktivt under året, vilket innebar att tillförlitliga prisnoteringar fanns tillgängliga på marknaden. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett vid årets slut. Finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen Fördelning i hierarkin för verkligt värde Instrument med publicerade Värderingsmetod baserad Värderingsmetod baserad på prisnoteringar på en aktiv Varav på observerbara marknadsdata Varav icke observerbara marknadsdata Varav marknad (nivå 1) Life & Pension (nivå 2) Life & Pension (nivå 3) Life & Pension Summa Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen 1 Utlåning till centralbanker – – – – 975 286 – – – – – – 975 286 Utlåning till kreditinstitut – – – – 1 001 916 – 8 – – – – 1 001 916 Utlåning till allmänheten – – – – 81 384 73 524 – – – 2 – – 81 384 73 526 Räntebärande värdepapper 24 581 15 981 1 072 1 558 45 747 49 453 5 026 6 361 2 042 1 736 1 005 1 214 72 370 67 170 Aktier och andelar 32 907 19 595 19 953 14 400 173 242 77 65 2 308 2 321 920 1 041 35 388 22 158 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 58 561 48 264 54 394 44 247 1 205 1 102 1 205 1 102 361 436 361 436 60 127 49 802 Derivatinstrument 55 67 – – 24 209 25 575 7 61 947 883 – – 25 211 26 525 Övriga tillgångar – 14 – 14 5 821 7 542 – – 12 19 12 18 5 833 7 575 Summa 116 104 83 921 75 419 60 219 160 515 158 640 6 315 7 597 5 670 5 397 2 298 2 709 282 289 247 958 Skulder till verkligt värde i balansräkningen 1 Skulder till kreditinstitut – – – – 20 735 17 172 – 8 – – – – 20 735 17 172 In- och upplåning från allmänheten – – – – 17 030 7 444 – – – – – – 17 030 7 444 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – – – 61 713 51 573 57 396 47 322 – – – – 61 713 51 573 Emitterade värdepapper 2 522 4 574 – – 50 669 47 499 – – 1 205 1 292 – – 54 396 53 365 Derivatinstrument 118 139 – – 24 332 29 939 49 49 584 716 – – 25 034 30 794 Övriga skulder 1 152 2 269 – – 6 512 5 990 2 29 85 145 – – 7 749 8 404 Summa 3 792 6 982 – – 180 991 159 617 57 447 47 408 1 874 2 153 – – 186 657 168 752 1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod . Nordea Årsredovisning 2024 222 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. redovisats i resultaträkningen Vinster och förluster som under året Redo visat i övrigt Köp/ Avräkningar/ Överföringar Överföringar Omklassi- Omräknings- Mn euro 1 jan Orea liserade Rea liserade totalresultat emissioner Försäljningar likvider till nivå 3 från nivå 3 ficering 1 differenser 31 dec 2024 Utlåning till kreditinstitut – – – – 16 – -16 – – – – 0 Utlåning till allmänheten 2 – – – 23 – -25 – – – – 0 Räntebärande värdepapper 1 736 -118 32 – 313 -218 -60 579 -166 – -56 2 042 - varav Life & Pension 1 214 -35 39 – 21 -144 -42 76 -70 – -54 1 005 Aktier och andelar 2 321 121 57 – 180 -275 -56 3 -39 -11 7 2 308 - varav Life & Pension 1 041 11 47 – 56 -125 -46 – -39 – -25 920 Tillgångar i placerings portföljer och fond försäkringsavtal 436 -34 26 – 154 -159 -7 4 -50 – -9 361 - varav Life & Pension 436 -34 26 – 154 -159 -7 4 -50 – -9 361 Derivatinstrument (netto) 167 194 -2 – – – 2 26 -24 – – 363 Övriga tillgångar 19 – – – – – -7 – – – – 12 - varav Life & Pension 18 – – – – – -6 – – – – 12 Skulder till kreditinstitut – – – – 136 – -136 – – – – 0 Emitterade värdepapper 1 292 -177 65 5 640 – -371 8 -257 – – 1 205 Övriga skulder 145 46 – – 3 -118 – 9 – – – 85 2023 Utlåning till allmänheten – – – – 2 – – – – – – 2 Räntebärande värdepapper 1 589 -6 – – 309 -156 -1 168 -90 – -77 1 736 - varav Life & Pension 1 199 -1 – – 9 -43 -1 126 – – -75 1 214 Aktier och andelar 2 298 53 102 – 194 -386 -56 174 -1 – -57 2 321 - varav Life & Pension 979 -32 63 – 59 -137 -49 173 – – -15 1 041 Tillgångar i placerings portföljer och fond försäkrings avtal 471 10 -8 – 46 -26 -27 21 -47 – -4 436 - varav Life & Pension 471 10 -8 – 46 -26 -27 21 -47 – -4 436 Derivatinstrument (netto) 49 -38 -5 – – – 5 – 156 – – 167 Övriga tillgångar 33 – – – – – -14 – – – – 19 - varav Life & Pension 25 – – – – – -7 – – – – 18 Emitterade värdepapper 1 088 -102 57 -1 419 – -187 40 -22 – – 1 292 Övriga skulder 63 -18 – – 110 -2 – – -8 – – 145 1) Omklassificering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier. Förändringar i nivå 3 Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och skulder som innehades vid utgången av året. Överföring- arna från nivå 3 under året gjordes eftersom observerbara marknadsdata blev tillgängliga. Överföringarna till nivå 3 under 2022 gjordes eftersom observerbara marknadsdata inte längre fanns tillgängliga. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett vid årets slut. Vinster och förlus- ter redovisade i resultaträkningen under året ingår i pos- ten ”Netto resultat av poster till verkligt värde” (se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”). Till- gångar och skulder avseende derivatinstrument redovisas netto i tabellen. Processen för värdering till verkligt värde i nivå 3 Värderingsprocessen i Nordea utgörs av flera steg. Första steget är att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det är affärsområdena som ansvarar för att fastställa korrekta priser för värderingsprocessen. Dessa priser är antingen internt fastställda av en tradingenhet eller inhämtade från externa källor. Värderingspriserna kontrolleras och testas därefter av en kontrollenhet i första försvarslinjen som är oberoende från de risktagande enheterna i front office. Allra viktigast i kontrollprocessen är den oberoende kon- trollen av priser. Här kontrolleras riktigheten i värdering- arna genom att jämföra medelpriserna vid dagens slut med data från oberoende källor. Slutligen analyseras resultatet av värderingskontrollen och värderingarna, och eventuella noteringar eskaleras. Även justeringar för varia- tioner i oberoende priskontroller ingår i verkligt värde. Kontrollen av riktigheten i priser och andra parametrar utförs som minimum på månadsbasis och för många pro- dukter dagligen. Information från tredje part, såsom pris- noteringar och annan prisinformation från mäklare, används som jämförelseuppgifter vid kontrollen. Jämförel- seuppgifternas kvalitet bedöms regelbundet. Justeringar till verkligt värde på portföljnivå och upp- skjutna dag 1-resultat från nivå 3-transaktioner beräknas och rapporteras månadsvis. Den faktiska bedömningen av instrument i hierarkin för verkligt värde utförs kontinuerligt. Särskilda team inom riskorganisationen ansvarar i andra försvarslinjen för att övervaka och oberoende bedö- ma de värderingar och kontroller som görs av affärsområ- dena och Group Finance (första försvarslinjen). Nordea Årsredovisning 2024 223 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3 31 dec 2024 31 dec 2023 Varav Ej observerbara Intervall för Varav Ej observerbara Intervall för Mn euro Verkligt värde Life & Pension 1 Värderingmetoder indata verkligt värde Verkligt värde Life & Pension 1 Värderingmetoder indata verkligt värde Utlåning Utlåning till allmänheten – – Diskonterade kassaflöden Ränta 2 – Diskonterade kassaflöden Ränta 0/0 Summa – – 2 – 0/0 Räntebärande värdepapper Offentliga institutioner 118 105 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -5/5 170 157 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -4/4 Bolåneinstitut och andra kreditinstitut 1 467 622 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -103/103 1 073 745 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -62/62 Företag 2 457 278 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -23/23 493 312 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -7/7 Summa 2 042 1 005 -131/131 1 736 1 214 -73/73 Aktier och andelar Private equity-fonder 1 404 566 Andelsvärde 3 -155/155 1 352 633 Andelsvärde 3 -151/151 Hedgefonder 151 150 Andelsvärde 3 -14/14 150 150 Andelsvärde 3 -13/13 Kreditfonder 482 36 Andelsvärde/analytikerkonsensus 3 -47/47 491 50 Andelsvärde/analytikerkonsensus 3 -47/47 Övriga fonder 166 157 Andelsvärde/fondkurser 3 -11/11 207 199 Andelsvärde/fondkurser 3 -14/14 Övrigt 4 466 372 – -40/40 557 445 – -63/63 Summa 2 669 1 281 -267/ 267 2 757 1 477 -288/288 Derivatinstrument Räntederivat 180 – Optionsmodell Korrelationer -9/11 82 – Optionsmodell Korrelationer -9/9 Volatilitet Volatilitet Aktiederivat 12 – Optionsmodell Korrelationer -6/3 -30 – Optionsmodell Korrelationer -5/4 Volatilitet Volatilitet Utdelning Utdelning Valutaderivat 144 – Optionsmodell Korrelationer -1/1 114 – Optionsmodell Korrelationer 0/0 Volatilitet Volatilitet Kreditderivat 27 – Kreditderivatmodell Korrelationer -9/10 1 – Kreditderivatmodell Korrelationer -9/11 Återvinningsgrad Återvinningsgrad Volatilitet Volatilitet Summa 363 – -25/25 167 -23/24 Emitterade värdepapper Emitterade strukturerade obligationer -1 205 – Kreditderivatmodell Korrelationer -6/6 -1 292 – Kreditderivatmodell Korrelationer -6/6 Återvinningsgrad Återvinningsgrad Volatilitet Volatilitet Summa -1 205 – -6/6 -1 292 – -6/6 Övrigt, netto Övriga tillgångar och Övriga skulder, netto -73 12 – – -8/8 -126 18 – – -12/12 Summa -73 12 -8/8 -126 18 -12/12 1) Innehav i finansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och finansiella avtal. Vinster och förluster hänförliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och påverkar därmed inte Nordeas eget kapital. 2) Varav 150 mn euro (150 mn euro) prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR) på 1,45 procent (1,45 procent), och en rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten. 3) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungefär 60 procent (55 procent) av innehavet i private equity-fonder justeras/värderas internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent (1 till 100 procent) jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare. 4) Varav 361 mn euro (436 mn euro) relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal. Nordea Årsredovisning 2024 224 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. Tabellen ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass som hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsmeto- derna som använts för beräkning av verkligt värde, väsent- liga ej observerbara data som använts i värderingsmodel- lerna samt det verkliga värdets känslighet för förändringar i viktiga antaganden. Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan visar känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid förändringar i viktiga antaganden. När exponeringen för en ej observerbar parameter kvittas mellan olika instru- ment redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat intervall är sannolikt större än den faktiska osäkerheten i verkligt värde för dessa instrument, eftersom det i prakti- ken är osannolikt att alla ej observerbara parametrar sam- tidigt skulle vara i utkanten av sina intervall för rimligt möjliga alternativ. Redovisningen är varken förutsägande eller indikativ för framtida förändringar i verkligt värde. Den redovisade känsligheten (intervallet) i verkligt värde för derivat beräknas enligt samma metoder som vid redovisningen av ytterligare värdejusteringar för modell- risk och marknadsprisosäkerhet enligt definitionen i kom- missionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105(14). För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde för aktier och andelar och räntebärande värdepap- per ökades och minskades det verkliga värdet med 2–10 procentenheter, beroende på osäkerheten i värderingen och underliggande antaganden. Större intervall tillämpas på instrument med större osäkerhet i värderingen jämfört med aktivt handlade instrument och underliggande osä- kerheter i individuella antaganden. Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat Transaktionspriset för finansiella instrument överensstäm- mer i vissa fall inte med verkligt värde vid första redovis- ningstillfället (enligt använd värderingsmetod). Skälet är huvudsakligen att transaktionspriset inte har kunnat fast- ställas på en aktiv marknad. Om väsentliga ej observer- bara data används i värderingsmetoden (nivå 3) redovisas det finansiella instrumentet till transaktionspriset, och den eventuella skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga värdet vid första redovisningstillfället, enligt använd värderingsmetod (dag 1-resultat), skjuts upp. Tabellen nedan visar den totala skillnaden som kvarstår att periodisera i resultaträkningen vid periodens början och slut. Tabellen visar också en avstämning av hur detta skillnadsbelopp förändrades under året. Uppskjutna dag 1-resultat – derivat, netto Mn euro 2024 2023 Belopp vid årets början 73 84 Uppskjutna resultat från nya transaktioner 42 38 Redovisat i resultaträkningen under året 1 -45 -49 Belopp vid årets slut 70 73 1) Varav -5 mn euro (-10 mn euro) relateras till överföring av derivatinstrument från nivå 3 till nivå 2. Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen 31 dec 2024 31 dec 2023 Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt Nivå i hierarkin Mn euro värde värde värde värde för verkligt värde 3 Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 46 562 50 622 50 622 1 Utlåning 281 010 282 091 273 501 275 535 3 Räntebärande värdepapper 1 094 1 094 830 838 2,3 Övriga tillgångar 768 768 796 796 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 807 807 405 405 3 Summa 330 241 331 322 326 154 328 196 Skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen Inlåning och skuldinstrument 1 364 137 364 708 348 984 349 670 3 Övriga skulder 2 3 116 3 116 2 654 2 654 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 6 8 8 3 Summa 367 259 367 830 351 646 352 332 1) För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna som presenteras på balansräkningen på raden "Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer". 2) Leasingskulder presenterade på raden ”Övriga skulder” i not K3.3 ”Klassificering och värdering” är exkluderade i denna tabell. 3) Avser både 31 december 2024 och 31 december 2023. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Värdering till verkligt värde av kontanta medel görs utifrån noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för iden- tiska tillgångar och hänförs därför till nivå 1. Tillgodoha- vanden hos centralbanker anses, till följd av deras kortfris- tiga natur, vara detsamma som kontanta medel och hän- förs därför också till nivå 1. Utlåning Det verkliga värdet på ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut” och ”Utlåning till allmänheten” har beräknats genom att diskontera de förväntade fram- tida kassaflödena med en antagen kundränta som skulle ha använts på marknaden om lånen hade emitterats vid värderingstidpunkten. Den antagna kundräntan beräknas som referensräntan plus den genomsnittliga marginalen på nyutlåning i Personal Banking, Business Banking res- pektive Large Corporates & Institutions. Värderingen till verkligt värde har hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Räntebärande värdepapper Det verkliga värdet uppgår till 1 094 mn euro (838 mn euro), varav 772 mn euro (804 mn euro) har hänförts till nivå 2 och 322 mn euro (34 mn euro) till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Värderingsprinciperna är desamma som för liknande instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Övriga tillgångar samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Balansposterna ”Övriga tillgångar” och ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” utgörs av kortfristiga fordringar. Det verkliga värdet anses därför vara detsam- ma som det redovisade värdet och har hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Inlåning och skuldinstrument Det verkliga värdet på balansräkningsposterna ”Skulder till kreditinstitut”, ”In- och upplåning från allmänheten”, Nordea Årsredovisning 2024 225 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.4 Verkligt värde, forts. ”Emitterade värdepapper” och ”Efterställda skulder” har beräknats som det redovisade värdet justerat för föränd- ringar i verkligt värde gällande ränterisk och egen kredi- trisk. För inlåning utan avtalad löptid är emellertid det verkliga värdet detsamma som det nominella beloppet. Det verkliga värdet har hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Förändringarna i verkligt värde hänförliga till ränterisk baseras på förändringar i berörda räntor jämfört med mot- svarande nominell ränta i portföljerna. Förändringarna i verkligt värde hänförliga till kreditrisk beräknas som skillnaden mellan kreditspreaden i de nomi- nella räntorna och aktuell kreditspread på marknaden. Beräkningen utförs på aggregerad nivå för all långfristig upplåning som redovisas under balansposterna ”Emitte- rade värdepapper” och ”Efterställda skulder”. Eftersom den avtalade löptiden är kort för ”Skulder till kredit- institut” och ”In- och upplåning från allmänheten” antas förändringarna i Nordeas egen kreditrisk hänförliga till dessa poster vara obetydliga. Detsamma gäller kortfristig upplåning som redovisas under balansposterna ”Emitte- rade värdepapper” och ”Efterställda skulder”. Övriga skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Balansposterna ”Övriga skulder” och ”Upplupna kostna- der och förutbetalda intäkter” utgörs av kortfristiga skul- der, huvudsakligen relaterade till handlade värdepapper som ännu inte reglerats. Det verkliga värdet anses därför vara detsamma som det redovisade värdet och har hän- förts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen om laglig rätt till kvittning förelig- ger och om avsikten är att nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden regle- ras. Den lagstadgade rätten till kvittning ska före- ligga både i den löpande verksamheten och i hän- delse av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter . Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal 31 dec 2024 31 dec 2023 Belopp som inte kvittats men som omfattas Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal av ramavtal för nettning eller liknande avtal Redovisade Redovisade finansiella Netto- finansiella Netto- Redovisade skulder, brutto, redovisat Redovisade skulder, brutto, redovisat finansiella som kvittats i värde i Erhållna Erhållna finansiella som kvittats värde Erhållna Erhållna tillgångar 1 , balans- balans- Finansiella finansiella kontant- tillgångar 1 , i balans- i balans- Finansiella finansiella kontant- Mn euro brutto räkningen räkningen 2 instrument säkerheter säkerheter Nettobelopp brutto räkningen räkningen 2 instrument säkerheter säkerheter Nettobelopp Tillgångar Derivatinstrument 3 139 246 -114 035 25 211 -18 403 – -4 221 2 587 172 533 -146 010 26 523 -21 966 – -3 427 1 130 Omvända återköpsavtal 33 381 -5 488 27 893 – -27 893 – 0 30 461 -11 232 19 229 -8 -19 221 – 0 Avtal om inlåning av värdepapper 2 789 – 2 789 – -2 789 – 0 2 880 – 2 880 – -2 880 – 0 Marginal- säkerheter 1 904 -1 904 0 – – – 0 2 176 -2 176 0 – – – 0 Summa 177 320 -121 427 55 893 -18 403 -30 682 -4 221 2 587 208 050 -159 418 48 632 -21 974 -22 101 -3 427 1 130 31 dec 2024 31 dec 2023 Belopp som inte kvittats men som omfattas Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal av ramavtal för nettning eller liknande avtal Redovisade Redovisade finansiella finansiella tillgångar, tillgångar, Redovisade brutto, som Nettoredovi- Redovisade brutto, som Nettoredovi- finansiella kvittats i sat värde i Lämnade Lämnade finansiella kvittats sat värde Lämnade Lämnade skulder 1 , balans- balans- Finansiella finansiella kontant- skulder 1 , i balans- i balans- Finansiella finansiella kontant- Mn euro brutto räkningen räkningen 2 instrument säkerheter säkerheter Nettobelopp brutto räkningen räkningen 2 instrument säkerheter säkerheter Nettobelopp Skulder Derivatinstrument 3 139 829 -114 795 25 034 -18 403 – -5 167 1 464 177 475 -146 684 30 791 -21 966 – -6 915 1 910 Återköpsavtal 31 120 -5 488 25 632 – -25 632 – 0 29 418 -11 232 18 186 -8 -18 178 – 0 Avtal om utlåning av värdepapper 12 203 – 12 203 – -12 203 – 0 6 694 – 6 694 – -6 694 – 0 Marginal- säkerheter 1 144 -1 144 0 – – – 0 1 502 -1 502 0 – – – 0 Summa 184 296 -121 427 62 869 -18 403 -37 835 -5 167 1 464 215 089 -159 418 55 671 -21 974 -24 872 -6 915 1 910 1) Alla belopp har värderats till verkligt värde förutom omvända återköpsavtal uppgående till 2 804 mn euro (3 146 mn euro) och återköpsavtal uppgående till 2 812 mn euro (3 112 mn euro) som värderats till upplupet anskaffningsvärde. 2) Omvända återköpsavtal och avtal om inlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till allmänheten”. Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balans räkningen klassificerats som ”Skulder till kreditinstitut” eller ”In- och upplåning från allmänheten”. 3) Inklusive derivatinstrument i placeringsportföljer samt fondförsäkringsavtal . Nordea Årsredovisning 2024 226 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.5 Kvittning, forts. Börsnoterade derivat redovisas och avräknas normalt på daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumen- tet justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontant- säkerhetsskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i balansräkningen om tillgångarna och skulderna avräknas i samma transaktionsvaluta och avser samma centrala motpart för clearing. Derivattillgångar, derivat- skulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäkerhets- skulder avseende bilaterala OTC-derivat kvittas däremot inte i balansräkningen. Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs med centrala motparter kvittas i balansräkningen om till- gångarna och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i samma valuta och har samma löptid. Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs i enlighet med ett så kallat Global Master Repurchase Agreement kvittas i balansräkningen om tillgångarna och skulderna avser samma motpart, regleras i samma valuta, har samma löptid och regleras via samma institut. Det faktum att ett finansiellt instrument bruttoredovisas i balansräkningen innebär inte att dessa instrument inte omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal. Normalt omfattas finansiella instrument (derivat, repor och värdepapperslån) av ramavtal för nettning, och Nordea kan därmed dra nytta av nettning i beräkningen av motpartsrisk i händelse av fallissemang hos motparter. En närmare beskrivning av motpartsrisk, se avsnitt 3 ”Motpartskreditrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. K3.6 Säkringsredovisning Redovisningsprinciper När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kriterierna för säkringsredovisning i IAS 39, använ- der Nordea en av följande tre typer av säkringsredovisning: • säkring av verkligt värde • kassaflödessäkring • säkring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39. Enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 kan makrosäkring av verkligt värde till exempel använ- das för avistainlåning (jämför IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i samband med säkring av tillgångar med möjlighet till förtida in lösen redovi- sas först när den reviderade beräkningen av kassa- flödesbeloppet hamnar under den nedre skiktgränsen. För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att säkringen har en hög effektivitet. En säkring anses ha detta om det vid ingången och under säkringens hela löptid kan förväntas att förändringar i verkligt värde på den säkrade posten, med avseende på den säkrade risken, väsentligen neutraliseras av föränd- ringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80–125 procent. Transaktioner som genomförs i enlighet med Nordeas säkringsmål, men som inte uppfyller kriteri- erna för säkringsredovisning, är ekonomiska säkringsförhållanden. Säkring av verkligt värde Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat används för att risksäkra förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång eller skuld hänförlig till en specifik risk. Säkring av verkligt värde kan till- lämpas på både mikronivå (enskilda tillgångar/skul- der eller stängda portföljer av tillgångar/skulder, där en eller flera poster säkras med hjälp av ett eller flera säkringsinstrument), och makronivå (öppna portföljer, där grupper av poster säkras med hjälp av flera säkringsinstrument). Förändringar i verkligt värde på derivat (säkrings- instrument) liksom förändringar i verkligt värde på den säkrade posten, hänförliga till de risker som säk- ras, redovisas separat i resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Om säk- ringen är effektiv tar förändringen i verkligt värde på den säkrade posten respektive säkringsinstrumentet ut varandra. Förändringarna i verkligt värde på den säkrade posten, hänförliga till riskerna säkrade med derivat- instrumentet, avspeglas i en justering av den säk- rade postens redovisade värde som också redovisas i resultaträkningen. Förändringen i verkligt värde på räntesäkrade poster på makronivå, värderade till upplupet anskaffningsvärde, redovisas i balansräk- ningen separerat under posten ”Förändring av verk- ligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. Eventuell ineffektiv del av säkringen redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen. Säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde via resultaträkningen och förändringen i verkligt värde på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då säkringsförhållandet avslutas, resultatförs linjärt över den säkrade postens återstående löptid. Kassaflödessäkring Kassaflödessäkring tillämpas för säkring av risk hän- förlig till variationer i framtida kassaflöden. Den del av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet som bedöms vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital. Den inef- fektiva delen av vinsten eller förlusten på säkringsin- strumentet redovisas under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” i resultaträkningen. Säk- ringen bedöms vara ineffektiv i den utsträckning som den ackumulerade förändringen i verkligt värde sedan säkringen ingicks är större för säkringsinstru- mentet än för den säkrade posten. Vinster eller förluster på säkringsinstrument som redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital via övrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultaträkningen i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen, normalt i den period när ränteintäkten eller ränte- kostnaden redovisas. En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara högst sannolika kassaflöden från redovisade, eller framtida, tillgångar eller skulder. Derivat som används som säkringsinstrument värderas alltid till verkligt värde. Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen. För kassaflödessäkringar redovisas förändringar i det orealiserade värdet på säkringsinstrumentet i resultaträkningen från och med det senaste tillfället då säkringen bedömdes vara effektiv. Den ackumu- lerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumen- tet, som sedan den period då säkringen bedömdes vara effektiv har redovisats i reserven för kassaflö- dessäkringar under eget kapital via övrigt totalresul- tat, omklassificeras från eget kapital till ”Nettoresul- tat av poster till verkligt värde” i resultaträkningen om den förväntade transaktionen inte längre förvän- tas inträffa. Om den förväntade transaktionen inte längre är högst sannolik, men ändå förväntas inträffa, så kvar- står den ackumulerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som har redovisats under övrigt totalresultat sedan den period då säkringen bedömdes vara effektiv, i övrigt totalresultat till dess att transaktionen inträffar eller inte längre förväntas inträffa. Säkring av nettoinvesteringar Säkring av nettoinvesteringar tillämpas för säkring av valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verk- samhet. Valutarisk definieras som risken för förlust hänförlig till investeringar i utländsk verksamhet Nordea Årsredovisning 2024 227 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.6 Säkringsredovisning, forts. som har en annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, under övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat när koncernföreta- gen konsolideras, inklusive omvärderingen av even- tuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell inef- fektiv del av säkringen redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Se även avsnittet ”Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta” i not K1 ”Redovisningsprinciper”. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar En viktig bedömning i samband med redovisning av kassaflödessäkringar är valet av metod för att testa effektiviteten. De säkringsinstrument som används när Nordea tillämpar kassaflödessäkring är valutaränteswappar (för medellånga eller långa löptider) eller valuta- swappar (för korta löptider), vilka alltid redovisas till verkligt värde. Valutakomponenten hanteras som en kassaflödessäkring av valutarisk (inklusive valuta- basismarginal och swappunkter) och räntekompo- nenten som en verklig värdesäkring av ränterisk. Vid mätningen av effektiviteten i dessa kassaflödessäk- ringar används den hypotetiska derivatmetoden, vil- ket innebär att förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuvärdet av den ackumule- rade förändringen i förväntade framtida kassaflöden för den säkrade transaktionen (valutakomponen- ten). Fastställandet av egenskaper för den perfekta hypotetiska swappen kräver kritiska bedömningar. Derivat som används för säkringredovisning Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp 31 dec 2024 Säkring av verkligt värde 1 2 162 2 986 210 990 Kassaflödessäkringar 1 2 265 72 34 093 Säkring av nettoinvesteringar 134 141 8 165 Summa 4 561 3 199 253 248 31 dec 2023 Säkring av verkligt värde 1 3 990 5 587 199 492 Kassaflödessäkringar 1 1 625 301 20 491 Säkring av nettoinvesteringar 499 734 4 861 Summa 6 114 6 622 224 844 1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och kassa flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats på raderna säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan baserat på de relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala nominella värdet på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2024 till 32 593 mn euro (20 162 mn euro). Tabellen ovan visar verkligt värde liksom nominella belopp för derivatinstrument som används för säkringsre- dovisning. De nominella beloppen anger utestående trans- aktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indikation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i denna not avser deri- vatens värde före kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet bättre speglar Nordeas exponering i förhållande till den säkrade risken. Riskhantering Utifrån sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande säkringsstrategier med hjälp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Nordea klassificerar sin exponering för marknadsrisk som antingen handelsportfölj (handelslagret) eller icke- handelsportfölj (övrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utgörs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risksäkra instrument som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte är de som innehas kortfristigt för senare försäljning eller där avsikten är att dra fördel av faktiska eller förväntade kortsiktiga skillnader i köp- och säljkurser, eller av andra kurs- eller ränteförändringar. Övrig verksamhet innefattar alla innehav utanför han- delslagret. Alla säkringar som uppfyller kriterierna för säk- ringsredovisning hanteras som instrument inom övrig verksamhet. Säkringsinstrumenten och de säkrade risker- na beskrivs närmare nedan, per risk och typ av säkringsredovisning. När säkringen ingås dokumenterar Nordea formellt hur säkringsförhållandet uppfyller kriterierna för säkringsre- dovisning, inklusive det ekonomiska förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet, bland annat risktyp, riskhanteringsmål och strategi för risksäk- ringen, samt vilken metod som har använts för att fort- löpande bedöma säkringsförhållandets effektivitet. Ränterisk Nordeas huvudsakliga affärsmodell går ut på att använda bankens inlåning till att erbjuda sina kunder lån och andra finansieringsprodukter och skuldinstrument. Ränterisk är den inverkan som ränteförändringar kan få på Nordeas marginaler, resultat och eget kapital. Ränterisk uppstår genom bristande överensstämmelse mellan räntebärande tillgångar och räntebärande skulder. Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrel- sen fastställt limiter gällande räntekänslighet och ränte- skillnader inom övrig verksamhet. Dessa limiter överens- stämmer med Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina mål med säkringsredovisningen för att hålla expone- ringarna inom dessa limiter. Nordea har som policy att övervaka positioner på daglig basis. För ytterligare infor- mation om mätning av risker, se avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och likviditets hantering”. För säkringsförhållanden gällande ränterisk är det ris- ken för en förändring i verkligt värde på den säkrade pos- ten till följd av förändringar i referensräntan som säkras. Säkringskvoten uppnås genom att matcha derivatinstru- mentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i den säk- rade posten. I syfte att säkra och därigenom hantera risken och begränsa inverkan på Nordeas marginaler, resultat och eget kapital, använder Nordea säkringsinstrument för att byta ränteflöden till antingen fasta eller rörliga räntor. De riskkomponenter i säkrade poster som koncernen har identifierat är: • Referensränterisk som en del av ränterisken, det vill säga interbankräntor (IBOR-räntor). Användning av referens- ränterisken kan innebära att andra risker, till exempel kreditrisk och likviditetsrisk, undantas från säkringsförhållandet. • Delar av kassaflöden från säkrade poster. Referensräntan fastställs som en förändring i nuvärdet av det framtida kassaflödet, beräknad med hjälp av referens- räntans diskonteringskurvor. Referensräntan kan identifie- ras separat och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt den största delen av förändringen i verkligt värde eller kassaflöde. Säkring av verkligt värde Nordea använder sig av ränte- och valutaränteswappar för att minska eller eliminera förändringar i verkligt värde på den säkrade posten till följd av ränterisk. Säkrade poster utgörs av tillgångar och skulder med fast ränta i både lokal och utländsk valuta, till exempel lån, skuldinstrument i kategorin “Verkligt värde via övrigt totalresultat”, inlåning och emitterade värdepapper. Säkringsinstrument utgörs av ränte- och valutaräntes- wappar (den del som avser ränterisk klassificeras som säkring av verkligt värde). Nordea tillämpar säkring av verkligt värde på både mikro- och makronivå. På mikronivå görs räntesäkring av dels skuldinstrument med fast ränta i kategorin “Verkligt värde via övrigt totalresultat”, dels emitterade värdepap- per med fast ränta. På makronivå görs risksäkring av ut- och inlåning, där lån med fast ränta och tidsbunden inlå- ning inledningsvis kvittas mot varandra och den återstå- ende exponeringen (nettotillgång eller nettoskuld) risksäkras med en portfölj av ränte swappar för en viss löptid. Vid test av säkringens effektivitet använder sig Nordea av både matchning av kritiska villkor (för effektivitetstest på förhand) och regressionsanalys (för effektivitetstest i efterhand). Vid bedömning i efterhand av säkringens effektivitet värderar Nordea säkringsinstrumentet till verk- ligt värde och jämför förändringen av detta värde med för- ändringen av verkligt värde på den säkrade posten. Mät- ning av effektiviteten görs på kumulativ basis. Nordea Årsredovisning 2024 228 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.6 Säkringsredovisning, forts. Ineffektiva säkringar kan bero på: • skillnader i tidpunkten för kassaflöden från den säkrade posten och säkringsinstrumentet • användning av olika räntekurvor för diskontering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet • effekten av förändringar i Nordeas eller en motparts- kreditrisk på säkringsinstrumentets verkliga värde • skillnader i förväntad och faktisk förtidsinlösen av låneportföljen. Nordea har ett risksäkringsprogram för inlåning utan avta- lad löptid och tillämpar säkringsredovisning enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39. Beteendemodellen och de riskparametrar som används granskas och/eller omkali- breras två gånger om året. Den senaste granskningen av modellen under 2024 var inriktad på förändringar i käns- lighet gentemot kundernas ändrade beteende till följd av förändringar i förhållandet mellan marknadsräntor och kundräntor i det högre ränteläget. Detta påverkade den förväntade ränteprofilen (modellberäknad löptid) för inlå- ning utan avtalad löptid (modellberäknad uppdelning av inlåning utan avtalad löptid i en räntekänslig och en icke- räntekänslig del). Risksäkringsmetoden grundar sig på en målbestämd risksäkringskvot och ett avvikelseintervall som fastställts av Asset & Liability Committee (ALCO) och motsvarar Nordeas risktoleranslimit för ränterisk i övrig verksamhet. Den övergripande säkringsstrategin är att upprätthålla en konservativ andel inlåning utan avtalad löptid utöver den säkrade andelen. Genomsnittlig volym för den risksäkrade andelen uppgick till 32,3 md euro (31,1 md euro). Den 31 december motsvarade den risksäkrade andelen 31,1 md euro (35,4 md euro) och säkringskvoten var 57 procent (52 procent). Risken att oförutsedda uttag bland bankens kunder skulle få betydande inverkan på säkringsförhållan- den gällande inlåning utan avtalad löptid, eller leda till att dessa upphör, är enligt Nordeas bedömning låg. Nordea bedömer risken och eventuella effekter av uttag, som skul- le kunna medföra att säkringsförhållandena upphör, inom ramen för det omvända stresstestprogrammet. Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verk- ligt värde från fortlöpande och avslutade risksäkringar. Säkrade poster Ränterisk 2024 Ränterisk 2023 Redovisat värde för varav ackumulerade Redovisat värde för varav ackumulerade säkrade tillgångar/ justeringar av säkring säkrade tillgångar/ justeringar av säkring Mn euro skulder av verkligt värde 2 skulder av verkligt värde 2 Säkring av verkligt värde – mikronivå Räntebärande värdepapper 26 129 0 20 963 -1 Tillgångar 26 129 0 20 963 -1 Emitterade värdepapper 70 539 -662 65 575 -1 680 Efterställda skulder 6 350 -328 5 393 -341 Skulder 76 889 -990 70 968 -2 021 Ränterisk 2024 Ränterisk 2023 Redovisat värde för varav ackumulerade Redovisat värde för varav ackumulerade säkrade tillgångar/ justeringar av säkring säkrade tillgångar/ justeringar av säkring Mn euro skulder av verkligt värde 1,2 skulder av verkligt värde 1,2 Säkring av verkligt värde – makronivå Utlåning till allmänheten 66 599 – 50 987 – Tillgångar 66 599 -243 50 987 -871 Skulder till kreditinstitut 3 071 – 1 355 – In- och upplåning från allmänheten 31 145 – 35 392 – Skulder 34 216 -458 36 747 -869 1) Ackumulerade justeringar av verkligt värde för makrosäkringar redovisas under balansposten ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. 2) Varav 35 mn euro (45 mn euro) avser avslutade säkringar av ränterisk. Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstrumenten. Säkringsinstrument Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp 31 dec 2024 Säkring av verkligt värde Ränterisk 2 162 2 986 210 990 31 dec 2023 Säkring av verkligt värde Ränterisk 3 990 5 587 199 492 Tabellen nedan visar de förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument respektive säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet. Dessa förändringar redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Säkringens ineffektivitet Ränterisk Mn euro 2024 2023 Säkring av verkligt värde Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 616 1 763 Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -621 -1 772 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 -5 -9 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. 2) Vid upplysning av säkringens effektivitet, har värdejusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte är väsentliga. Källor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande överensstämmelse mellan justeringsintervallen för swap- pen respektive referensräntan och det verkliga värdet på swappens rörliga ränteflöde på andra dagar än räntejusteringsdagen. Kassaflödessäkringar Nordea tillämpar kassaflödessäkring vid säkring av ränte- risk i utlåning och upplåning till rörliga räntor. Nordeas kassaflödessäkring av ränterisk avser risken för variation i framtida räntebetalningar (betalda och erhåll- na) till följd av förändringar i referensräntan för prognosti- serade transaktioner och för redovisade finansiella till- gångar och skulder. Den här variationen i kassaflödena risksäkras med hjälp av ränteswappar och valutaräntes- wappar, där räntebetalningarna byts till fast ränta i enlig- het med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi som i beskrivs i avsnittet ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Vid mätning i efterhand av kassaflödessäkringarnas effektivitet används den hypotetiska derivatmetoden, vil- ket innebär att förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuvärdet av den ackumulerade Nordea Årsredovisning 2024 229 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.6 Säkringsredovisning, forts. förändringen i förväntade framtida kassaflöden från den säkrade transaktionen. Det hypotetiska derivatet motsva- rar egenskaperna hos de säkrade posterna (lån med rörlig ränta), sett till säkrad volym, räntejusteringsdagar och rän- tebetalningsperioder. Säkringens effektivitet beräknas på kumulativ basis, genom att jämföra förändringar i en port- följ av ränteswappar (säkringsinstrument) och hypotetiska derivat. Förändringar i värderingen av säkringsinstrument som ingår i effektiva säkringsförhållanden redovisas acku- mulerat i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital via övrigt totalresultat. De möjliga källorna till ineffektivitet i kassaflödessäk- ringar kan normalt vara desamma som i säkringar av verk- ligt värde (se ovan). För kassaflödessäkringar är emeller- tid risken för förtidsinlösen mindre relevant. Här orsakas säkringsineffektiviteten istället huvudsakligen av föränd- ringar i tidpunkten för och beloppen från prognostiserade framtida kassaflöden. Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsin- strument som ingår i räntesäkringar, inklusive nominellt belopp och redovisat belopp. Säkringsinstrument Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp 31 dec 2024 Kassaflödessäkringar Ränterisk 1 2 1 858 31 dec 2023 Kassaflödessäkringar Ränterisk 0 16 750 Tabellen nedan visar förändringar av verkligt värde för säkringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har skett någon förändring av säkringens klassificering. I tabellen presenteras också de förändringar i värde för säkrade poster som används för att mäta ineffektiviteten i säkringar, där de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. Säkringens ineffektivitet Ränterisk Mn euro 2024 2023 Kassaflödessäkringar Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 1 1 Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -1 -1 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 – – Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat 1 1 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. 2) Vid upplysning av säkringens ineffektivitet, har värderingsjusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte är väsentliga. Reserv för kassaflödessäkring Ränterisk Mn euro 2024 2023 Balans 1 jan -22 -37 Värdeförändringar 1 1 Skatt på värdeförändringar 0 0 Omklassificerat till resultaträkningen 22 18 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen -4 -4 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 19 15 Balans 31 dec -3 -22 varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas -3 -22 varav säkringsförhållanden för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas – – Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument Betalbara vid Högst 3 Mn euro anfordran månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa 31 dec 2024 Instrument för säkring av ränterisk – 22 751 58 833 102 685 28 579 212 848 Summa – 22 751 58 833 102 685 28 579 212 848 31 dec 2023 Instrument för säkring av ränterisk – 12 179 47 604 109 551 30 908 200 242 Summa – 12 179 47 604 109 551 30 908 200 242 Den genomsnittliga räntan för det fasta benet i instrument som säkrar ränterisk var 2,41 procent (2,31 procent) per 31 december 2024. Valutarisk Valutarisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar till följd av valutakursförändringar. Valutarisken från handel begränsas med hjälp av en VaR-limit. Valutarisken från strukturella exponeringar (enligt beskrivningen nedan) begränsas med hjälp av en förlustlimit för valutakursrörelsernas effekt på kärnprimär- kapitalrelationen i ett allvarligt men ändå möjligt stressce- nario. Se avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Nordeas utlåning och upplåning kan vara uttryckt i lån- tagarens eller investerarens valuta. Upplåning, placeringar och utlåning görs inte alltid i samma valuta, vilket medför en valutarisk för Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valutor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakligen genom att ingå valutaränteswap- par (för löptider under ett år används valutaswappar/valu- taterminer). Valutakomponenten hanteras som en kassa- flödessäkring av valutarisk och räntekomponenten som en verklig värdesäkring av ränterisk. Dessutom är Nordea exponerat för strukturell valutarisk genom sina utländska verksamheter som har en annan funktionell valuta än Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill säga omräkningsrisk). Avistakursrörelser får Nordeas redovisade nettoinvesteringar i utländska verk- samheter att förändras och kärnprimärkapitalrelationen att variera på grund av bristande valutaöverensstämmelse mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA). Nordea tillämpar säkringsredovisning vid säkring av sina investeringar i fullt konsoliderade utländska verksamheter som har en annan funktionell valuta än euro. För säkringsförhållanden gällande valutarisk är den säkrade posten valutakomponenten. Säkringen uppnås genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i den säkrade posten. Valutakomponenten fastställs som förändringen i nuvärdet av framtida kassaflöden, beräknad med hjälp av valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt den största delen av förändringen i verkligt värde eller kassaflöde. Säkring av kassaflöden och nettoinvesteringar Säkrade poster i kassaflödessäkringar av valutarisk utgörs av framtida betalningar av ränta och det nominella belop- pet från (1) emissioner i utländsk valuta (emitterade obli- gationer, bankcertifikat och företagscertifikat) och (2) kon- cerninterna lån i utländsk valuta, där valutakurseffekten inte elimineras vid konsolidering. För kortare löptider (under ett år) använder Nordea valutaswappar/valutater- miner som säkringsinstrument. För längre löptider (över ett år) använder Nordea valutaränteswappar, både rörlig mot rörlig och fast mot rörlig, där den del som avser valu- tarisk, inklusive valutabasiseffekter, hanteras som en kassaflödes säkring. Säkringsförhållanden skapas på mikro- eller makronivå. För säkringar av nettoinvesteringar använder Nordea korta valutaswappar som säkringsinstrument, och föränd- ringar i avistakursen anses utgöra den säkrade risken. Ineffektivitet i säkringen kan uppstå om Nordea Årsredovisning 2024 230 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.6 Säkringsredovisning, forts. säkringsinstrumenten i nominella termer täcker mer än riskexponeringen i de utländska verksamheterna. Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkrings- instrument som ingår i valutasäkringar, inklusive säkrings- instrumentens nominella och redovisade belopp. Säkringsinstrument Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp 31 dec 2024 Kassaflödessäkringar Valutarisk 2 264 70 32 235 Säkring av nettoinvesteringar Valutarisk 134 141 8 165 Summa derivat som används för säkringsredovisning 2 398 211 40 400 31 dec 2023 Kassaflödessäkringar Valutarisk 1 625 285 19 741 Säkring av nettoinvesteringar Valutarisk 499 734 4 861 Summa derivat som används för säkringsredovisning 2 124 1 019 24 602 Tabellen nedan visar förändringar av verkligt värde för säkringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har skett någon förändring av säkringens klassificering. I tabellen presenteras också för- ändringar i värde på de säkrade poster som används för att mäta säkringarnas ineffektivitet, där de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. Säkringens ineffektivitet Valutarisk Mn euro 2024 2023 Kassaflödessäkringar Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 1 912 863 Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -1 912 -869 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 0 -6 Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat 1 912 869 Säkring av nettoinvesteringar Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 174 55 Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -174 -55 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 – – Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat 174 55 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. 2) När upplysning lämnas om säkringsineffektivitet har inte värderings- justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats. Reserv för kassaflödessäkring Valutarisk Mn euro 2024 2023 Ingående balans 1 jan 88 101 Värdeförändringar 1 912 869 Skatt på värdeförändringar -388 -184 Omklassificerat till resultaträkningen -1 884 -886 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen 382 188 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 22 -13 Utgående balans 31 dec 110 88 varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas 110 88 varav säkringsförhållanden för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas – – Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument Betalbara vid Högst 3 3–12 Mn euro anfordran månader månader 1–5 år Över 5 år Totalt 31 dec 2024 Instrument för säkring av valutarisk – 15 588 10 953 12 520 1 339 40 400 Summa – 15 588 10 953 12 520 1 339 40 400 31 dec 2023 Instrument för säkring av valutarisk – 4 017 3 640 15 629 1 316 24 602 Summa – 4 017 3 640 15 629 1 316 24 602 De genomsnittliga terminskurserna för instrument som säkrar valutarisk per 31 december framgår av tabellerna nedan. Genomsnittliga terminskurser för instrument som säkrar valutarisk 31 dec 2024 NOK SEK USD EUR 11,05 10,69 1,10 31 dec 2023 NOK SEK USD EUR 10,51 10,74 1,11 Nordea Årsredovisning 2024 231 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid återköpstransaktioner, värdepapperslån och derivattransaktioner överförs icke-kontanta tillgång- ar som säkerhet. Om den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången redo- visas tillgångarna i denna not. För mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräk- ningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde” . Pantsatta finansiella instrument Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Räntebärande värdepapper 1 922 2 946 Aktier 511 142 Summa 2 433 3 088 För information om överförda tillgångar och omvända återköpsavtal, se not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”. K3.8 Utlåning Redovisningsprinciper Lån är finansiella instrument med fasta eller fastställ- bara betalningar som inte enkelt kan överföras utan gäldenärens medgivande. Lån klassificeras och värde - ras i enlighet med beskrivningen i not K3.3 ”Klassifice- ring och värdering”. Nedan följer Nordeas redovis- ningsprinciper gällande kreditförluster. Mer informa- tion om kreditrisk i utlåningen finns i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin ”Upplupet anskaffningsvärde” eller ”Verkligt värde via övrigt totalresultat” omfattas av prövning av nedskriv - ningsbehov till följd av kreditrisk. Här ingår tillgångar som i balansräkningen redovisats under ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebärande värdepapper”. I utlåning till allmänheten ingår finansiell leasing, som också omfattas av prövning av nedskrivningsbehov. Bland dessa balansposter finns även tillgångar som klassificerats i kategorin ”Verkligt värde via resultaträk - ningen” och som inte omfattas av någon prövning av nedskrivningsbehovet. Se även not K3.3 ”Klassificering och värdering”. Även åtaganden utanför balansräkningen, eventual - förpliktelser och kreditåtaganden ska prövas för nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas brutto, med en separat reservering för förvän - tade kreditförluster om förlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utlåningen i balansräk - ningen, men presenteras separat i denna not. Föränd- ringar av reserveringar redovisas i resultaträkningen och klassificeras som ”Kreditförluster, netto”. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditförlust, och det redovi - sade värdet på lånet jämte tillhörande reservering för kreditförluster tas bort från balansräkningen. En ned - skrivning anses vara definitiv när konkursansökan inges mot låntagaren och konkursförvaltaren har presenterat den ekonomiska utgången av konkursförfarandet, eller när Nordea efterskänker sina fordringar genom rekon - struktion på antingen rättslig eller frivillig grund eller när Nordea av andra skäl bedömer återvinning av for- dran som osannolik. Se även avsnittet ”Avskrivningar” nedan. Avsättningar för poster utanför balansräkningen klassificeras som ”Avsättningar” i balansräkningen, med förändringar i avsättningar klassificerade som ”Kreditförluster, netto”. Tillgångar klassificerade som ”Verkligt värde via övrigt totalresultat” redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Nedskrivningar beräknade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultaträkningen och klassifi - ceras som ”Kreditförluster, netto”. Eventuella justering- ar till verkligt värde redovisas i ”Övrigt totalresultat”. Prövning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla lånefordringar i olika kategorier på individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillgångar utan betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis - ningstillfället, kategori 2 inkluderar tillgångar med bety- dande ökning av kreditrisken och kategori 3 (osäkra lånefordringar) inkluderar fallerade tillgångar. Nordea följer upp om det finns indikationer på kreditförsämring (kategori 3) genom att identifiera händelser med negativ inverkan på beräknade framtida kassaflöden. Nordea tillämpar samma definition på fallissemang som i kapi - taltäckningsförordningen. Den definition av fallissemang som Nordea tillämpar uppdaterades under 2024 i sam - band med införandet av nya IRK-modeller för privatkun- der. Mer information om kreditrisk finns i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Lånefordringar som inte har individuellt beräknade reserver ingår i prövningen av nedskrivningsbehovet baserat på statistiska modeller. För lånefordringar med betydande värde där en kre - dithändelse har identifierats, prövas nedskrivningsbe- hovet på individuell basis. Om lånefordringen bedöms vara osäker görs en individuell reservering. Det redovi - sade värdet på lånefordringen jämförs med den nuvär- desberäknade summan av förväntade framtida kassa- flöden. Om det redovisade värdet är högre redovisas skillnaden som en nedskrivningsförlust. De förväntade kassaflödena diskonteras med den ursprungliga effek - tiva räntan och innefattar verkligt värde för säkerheter och andra kreditförstärkningar. Nuvärdesberäkningen baseras på tre olika framåtblickande scenarier som är sannolikhetsviktade. För lånefordringar som inte är betydande där ett individuellt nedskrivningsbehov har identifierats, beräknas nedskrivningsbeloppet utifrån den modell som beskrivs nedan, men med hänsyn till att låneford - ringarna redan är fallerade. Nordea använder sig av undantaget ”låg kreditrisk” för lånefordringar på privat- och företagssidan som utfärdats före övergången till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av lånefordringar där sannolikheten för fallissemang (PD) inom 12 månader understiger 0,3 procent klassificeras som kategori 1. Nordea tillämpar även detta undantag för en mindre portfölj av ränte- bärande värdepapper i försäkringsrörelsen. Prövning av nedskrivningsbehov för lån värderade enligt statistiska modeller För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov identi- fierades i den individuella prövningen används en kol- lektiv modell för beräkning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna beräknas som lånefordring vid fallis - semang gånger förlusten i händelse av fallissemang. Reserveringar för lånefordringar där det inte skett någon betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället baseras på förväntade kreditför - luster under kommande 12 månader (kategori 1). Reser- veringar för lånefordringar där det har skett en bety- dande ökning av kreditrisken sedan första redovis- ningstillfället, men där ingen nedskrivning har gjorts, baseras på förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även för enskilt försumbara osäkra fordringar i kategori 3. Nordea använder olika modeller för att fastställa om det har skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. För tillgångar på företagssidan som innehades vid övergången till IFRS 9 används förändringen i interna rating- och scoringuppgifter för att fastställa om det skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter används för att bedö - ma risken hos kunderna, och en försämrad rating/sco- ring för en kund tyder på att kreditrisken har ökat. Nordea har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att vid kreditgivningen beräkna sannolikheten för fallisse - mang (PD) för den återstående löptiden utan bedöm- ningar i efterhand av tillgångar på företagssidan som redan redovisas i balansräkningen vid övergången. Förändringar i PD för den återstående löptiden används som utlösande faktor för tillgångar på före - tagssidan redovisade efter övergången och för Nordea Årsredovisning 2024 232 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.8 Utlåning, forts. tillgångar på privatsidan redovisade både före och efter övergången. För tillgångar som bedöms utifrån PD för den åter - stående löptiden använder Nordea en blandning av absoluta och relativa förändringar i PD som kriterium för överföringen, med vissa uppdateringar jämfört med 2023. • Privatkunder med en relativ ökning i PD för den åter - stående löptiden på över 200 procent överförs till kategori 2. • Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD under 0,5 procent: Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstående löptiden på över 150 procent och en absolut ökning av tolvmånaders PD på över 20 punkter överförs till kategori 2. • Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD på över eller lika med 0,5 procent: Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstående löpti - den på över 150 procent eller en absolut ökning av tolvmånaders PD på över 400 punkter överförs till kategori 2. För tillgångar där rating- och scoringmodeller används, kalibreras rating-/scoringförändringen för att matcha den betydande ökningen av kreditrisken utifrån PD för den återstående löptiden. Dessutom gör Nordea överföringar mellan kate- gorier av följande skäl: • Kunder som omfattas av förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar sena med sina betalningar överförs till kategori 2, såvida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kate - gori 3). Lånefordringar som omfattas av förmildrande kreditvillkor kvarstår i kategori 2 under en prövotid på 24 månader, från och med den tidpunkt då åtgär - derna infördes. När lånefordringarna efter prövoti- dens slut återförs till kategori 1 hanteras de på samma sätt som andra lånefordringar i kategori 1 i fråga om bedömningen av om det föreligger en väsentlig ökning av kreditrisken. • Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering ändras om det finns bevis för att kunden inte har fallerat. Sådana lånefordringar klassificeras i kategori 2. • Lånefordringar på företagssidan med en relativ förändring av PD för den återstående löptiden på över 200 procent, (beräknad på årsbasis), och med en kreditförsämring om minst en ratinggrad överförs till kategori 2. • Lånefordringar på privatsidan med ”hög risk”, det vill säga med en PD på över 5,5 till 6,2 procent, beroende på segment, överförs till kategori 2. • Lånefordringar på företagssdidan med ”hög risk”, det vill säga med en ratinggrad på 2 eller sämre, överförs till kategori 2. • Lånefordringar på privat- och företagssidan med en tolvmånaders PD på under 0,3 procent utnyttjar ett undantag för låg kreditrisk som förhindrar överföring till kategori 2 till följd av absoluta eller relativa för - ändringar i PD. Undantaget förhindrar inte överföring mellan kategorier till följd av de övriga upptagna faktorer. Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategori- indelningen, används både historisk information och sannolikhetsviktad, framåtblickande information. Nordea använder tre makroekonomiska scenarier för att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade kreditförluster. De olika scenarierna används för att jus - tera de aktuella parametrarna för beräkning av förvän- tade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genom- snitt av de förväntade förlusterna enligt respektive sce- nario redovisas som reserveringar. Modellen använder sig av data som samlats in före balansdagen, vilket innebär att Nordea måste identifiera händelser som skulle kunna påverka reserveringarna efter datainsam - lingen. Ledningen utvärderar dessa händelser och juste- rar reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt. Bortskrivningar Bortskrivningar innebär att lån eller kundfordringar avförs från balansräkningen samtidigt som motsvarande kreditförlustreservering realiseras. När fordringar bedöms vara omöjliga att driva in ska de snarast möjligt bortskrivas, oavsett om det rättsliga anspråket kvarstår eller inte. En bortskrivning kan göras innan eventuella rättsliga åtgärder mot låntagaren, för att återvinna skul- den, har slutförts. Även om en fordran som inte kan dri- vas in bortskrivs eller avförs från balansräkningen har kunden en rättslig skyldighet att betala den utestående skulden. Vid bedömningen av huruvida osäkra låneford - ringar kan återvinnas och om bortskrivning krävs, är det framför allt lånefordringar med följande egenskaper som står i fokus (listan är inte uttömmande): • Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med betalningen. Om en lånefordring, eller del av den, efter den här bedömningen anses vara omöj - lig att driva in, bortskrivs den. • Lånefordringar som omfattas av insolvensförfaran - den och har låg säkerhetstäckning. • Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas för - bruka behållningen från konkursförfarandet, med låga återvinningsvärden som följd. • Delbortskrivning kan vara befogad när det finns rim - liga ekonomiska belägg för att låntagaren inte kan återbetala hela beloppet, det vill säga en avsevärd del av skulden kan inte på rimliga grunder sägas vara återvinningsbar genom förmildrande kredit villkor eller realisering av säkerheter. • Rekonstruktionsfall. Diskonteringsränta Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra lånefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva räntan för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekommande fall, till en grupp av lånefordring - ar. Om så anses lämpligt kan diskonteringsräntan base- ras på en metod som resulterar i en nedskrivning som utgör en rimlig uppskattning, beräknad enligt effektivräntemetoden. Omstrukturerade lånefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta sam- manhang en lånefordran där Nordea har beviljat lånta- garen eftergifter till följd av dennes ekonomiska svårig- heter och där sådana eftergifter har gett upphov till en kreditförlust för Nordea. Efter omstrukturering betrak - tas lånefordran vanligen inte längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en återvinning sker redovisas betalningen som en återvinning av kreditförluster. Modifiering av de avtalsenliga kassaflödena för lån till kunder med ekonomiska svårigheter (förmildrande kre - ditvillkor) minskar det redovisade lånebeloppet, brutto. Normalt är denna minskning mindre än den befintliga reserveringen, och ingen förlust redovisas i resultaträk - ningen till följd av modifiering. Om de är betydande, minskas bruttobeloppen (lån och reservering). Tillgångar övertagna för skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan långivaren komma att avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren och i utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar som lämnats som säkerhet för lånen, aktier som emitterats av låntagaren eller andra tillgångar. En tillgång överta - gen för skyddande av fordran redovisas i balansräk- ningen tillsammans med liknande tillgångar som redan innehas av Nordea. En övertagen fastighet som inte innehas för eget utnyttjande redovisas till exempel till - sammans med andra förvaltningsfastigheter. Alla tillgångar som övertagits för skyddande av for - dran redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde och eventuell skillnad mellan lånets redovisade värde och det verkliga värdet på den övertagna tillgång - en redovisas under posten ”Kreditförluster, netto”. Det verkliga värdet på redovisningsdagen blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under efterföljande perioder värderas tillgångar som övertagits för skyddan - de av fordran i enlighet med gällande värderingsprinci- per för tillgångsslaget. Förvaltningsfastigheter värderas då till verkligt värde. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras generellt i kategorin ”Verkligt värde via resultaträkningen” och värderas till verkligt värde. För - ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Eventuella värdeförändringar efter den övertagna tillgångens första redovisningstillfälle, redovisas i resultaträkningen i enlighet med koncernens principer för presentation av tillgångsslaget. Posten ”Kreditför - luster, netto” i resultaträkningen påverkas följaktligen inte av nya värderingar av den övertagna tillgången efter första redovisningstillfället. Nordea Årsredovisning 2024 233 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.8 Utlåning, forts. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Ledningen måste göra kritiska bedömningar och uppskattningar vid beräkningen av reserveringar för osäkra lånefordringar. Nordeas samlade utlåning vär - derad till upplupet anskaffningsvärde, före reserve- ringar för osäkra lånefordringar, uppgick till 282 858 mn euro (276 025 mn euro) vid årets slut. För att beräkna reserver för individuellt betydande osäkra fordringar görs bedömningar för att uppskatta beloppet och tidpunkten för de förväntade kassaflö - dena från kunderna enligt olika scenarier, inklusive vär- dering av eventuella säkerheter som erhållits. Bedöm- ningar görs också för att komma fram till sannolikhe- ten för att de olika scenarierna inträffar. Bedömningar görs för att värdera när en exponering har resulterat i en betydande ökning av kreditrisken. När så är fallet ska reserveringen spegla förväntade kreditförluster under den återstående löptiden, till skill - nad från exponeringar vars kreditrisk inte har ökat markant där reserveringen avser förväntade kreditför - luster under de kommande 12 månaderna. Bedömning- ar görs också vid valet av modeller som använder andra parametrar vid beräkning av förväntade kredit - förluster, till exempel den förväntade löptiden som används i kategori 2, samt vid bedömningen av huru - vida parametrarna som använder historiska data är relevanta för uppskattning av framtida förluster. De statistiska modeller som används för att beräkna reserveringarna baseras på makroekonomiska scena - rier, vilket kräver att ledningen gör bedömningar när de tar fram sådana scenarier och anger sannolikheten för att de olika scenarierna inträffar. Bedömningar görs också för att komma fram till i vilken utsträckning parametrarna för de olika scenarierna, som baserats på historiska data, är relevanta för uppskattning av fram - tida förluster. Modellen använder sig av data som sam- lats in före balansdagen, vilket innebär att Nordea måste identifiera händelser som skulle kunna påverka reserveringarna efter datainsamlingen. Nordea justerar de modellberäknade avsättningarna om de historiska uppgifterna inte i tillräcklig utsträckning speglar led - ningens syn på de förväntade kreditförlusterna. Upp- skattningen av modelljusteringar i efterhand kräver att ledningen gör kritiska bedömningar. Utlåning och osäkra lånefordringar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Utlåning värderad till verkligt värde 83 360 74 728 Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde som inte är osäkra (kategori 1 och 2) 279 913 273 568 Osäkra lånefordringar (kategori 3) 2 945 2 457 - varav reglerade 1 133 1 091 - varav oreglerade 1 812 1 366 Utlåning före reserver 366 218 350 753 - varav centralbanker och kreditinstitut 7 035 4 293 Reserver för lån som är osäkra (kategori 3) -1 069 -1 037 - varav reglerade -439 -453 - varav oreglerade -630 -584 Reserver för lån som inte är osäkra (kategori 1 och 2) -536 -616 Reserver -1 605 -1 653 - varav centralbanker och kreditinstitut -10 -21 Utlåning, redovisat värde 364 613 349 100 Nordea har beviljat 172 md euro (164 md euro) i hypotekslån. Inga krediter till förmedlare eller offentlig sektor har beviljats. Nordea Årsredovisning 2024 234 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.9 Räntebärande värdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan överföras och där inne- havaren av instrumentet erhåller det nominella beloppet på förfallodagen redovisas normalt under balansposten ”Räntebärande värdepapper”. Instru- ment som inte kan överföras eller säljas utan inne- havarens medgivande normalt redovisas som utlå- ning, se not K3.8 ”Utlåning”. Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet. Om den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången redovisas tillgångarna i not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”. Investeringar i räntebärande värdepapper för kunders räkning (se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placeringsport- följer och fondförsäkringsavtal) redovisas inte under ”Räntebärande värdepapper”. För ytterligare information om redovisningsprinci- per, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde”. Räntebärande värdepapper Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Stater, kommuner och andra myndigheter 19 926 14 771 Hypoteksinstitut 20 311 24 000 Övriga kreditinstitut 24 499 22 349 Företag 5 823 3 720 Övriga 2 905 3 160 Summa 73 464 68 000 Avsättningar för kreditrisker uppgick till 2 mn euro (4 mn euro). K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten ”Aktier och andelar” innefattar eget kapital-instrument, det vill säga avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder, inklusive innehav i olika fonder, såsom andelar i en värdepappersfond eller riskkapi- talfond. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures (se not K9.3 ”Aktier och andelar i intresse- företag och joint ventures”), aktier och andelar i kon- cernföretag (se not K9.1 ”Konsoliderade företag”) och innehav av aktier och fondandelar för kunders räkning (se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i pla- ceringsportföljer och fondförsäkringsavtal”) ingår emellertid inte i ”Aktier och andelar”. Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet. Om den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången, redovisas den i not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”. För ytterligare information om redovisningsprinci- per, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde”. Aktier och andelar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Aktier 12 884 11 488 Fondandelar, aktierelaterade 16 493 6 353 Fondandelar, ränterelaterade 6 011 4 317 Summa 35 388 22 158 K3.11 Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal Redovisningsprinciper I fråga om tillgångar och inlåning inom ramen för avtal med kunder om placeringsportföljer och fond- försäkringar är det kunderna och försäkringstagarna som tar merparten av eller hela risken. Fondförsäk- ringsavtal med garantier eller finansiella avtal som medför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal. Inlåningsmedlen från kunderna investeras i olika typer av finansiella tillgångar för kundernas och försäkringstagarnas räkning. Tillgångar och inlåning enligt dessa avtal redovi- sas och värderas till verkligt värde enligt beskriv- ningen i not K3.4 ”Verkligt värde”. För mer informa- tion om skillnaden mellan försäkringsavtal och finansiella avtal, se not K4 ”Försäkringsskulder”. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Räntebärande värdepapper 1 2 043 2 034 Aktier och andelar 57 895 47 564 Förvaltningsfastigheter 751 729 Övriga tillgångar 190 204 Summa 60 879 50 531 Skulder Placeringsportföljer 4 317 4 251 Fondförsäkringsavtal 57 396 47 322 Summa 61 713 51 573 1) Inkluderar innehav i räntefonder. I balansräkningen för Nordea Life & Pension och för Nordea Danmark, filial till Nordea Bank Abp, Finland redo- visas tillgångar och skulder för vilka kunderna bär risken. Eftersom tillgångarna och skulderna juridiskt sett tillhör företagen, redovisas dessa tillgångar och skulder i Nordeas balansräkning. För mer information om verkligt värde för placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal, se not K5.3 ”Förvaltningsfastigheter”. Nordea Årsredovisning 2024 235 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument är ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre följande kännetecken: • Dess värde förändras till följd av en förändring i en angiven variabel, exempelvis ränta, kurs på finan- siellt instrument, råvarupris, växelkurs, pris- eller ränteindex, kreditbetyg eller kreditindex, förutsatt att – i fråga om en icke-finansiell variabel – den inte är specifik för någon av avtalsparterna (så kallad ”underliggande variabel”); • Det kräver ingen initial nettoinvestering eller en initial nettoinvestering som är mindre än vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan för- väntas reagera på liknande sätt på förändringar i marknadsfaktorer; och • Avvecklingen sker i framtiden. Avtal som uppfyller ovanstående kriterier för derivat, men där Nordea ska leverera en icke-finansiell post, omfattas inte av IFRS 9 och ingår därmed inte i den här noten. Sådana avtal värderas till anskaffningsvärde. Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positivt verkligt värde, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångssidan under posten ”Derivatinstrument”. Derivat med negativt verkligt värde, inklusive upplu- pen ränta, redovisas på skuldsidan under posten ”Derivatinstrument”. Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea justeringar i form av så kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speglar hur motpartens kredi- trisk respektive Nordeas egen kreditvärdighet påver- kar derivatets verkliga värde. För ytterligare infor- mation om beräkningen och övriga XVA, se not K3.4 ”Verkligt värde”. Realiserade och orealiserade vinster och förluster på derivat redovisas i resultaträkningen under pos- ten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. För mer information om redovisningsprinciper och kri- tiska bedömningar, se not K3.4 ”Verkligt värde”. Nordea använder derivatinstrument i handels- och risk- hanteringssyfte. Nordea kan ta positioner med förväntning om att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller valutakurser, räntor eller index. Handelsportföljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatin- strument som innehas i riskhanteringssyfte innefattar dels säkringar som uppfyller kriterierna för säkringsredovis- ning, dels så kallade ekonomiska säkringar, som inte upp- fyller kriterierna för säkringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt värde och nominellt belopp för derivatinstrument som inte används för säk- ringsredovisning. De nominella beloppen anger utestå- ende transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indikation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. För mer information om derivat som används för säkringsre- dovisning, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”. Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i denna not avser derivatens värde före kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet bättre speglar Nordeas exponering. Derivatinstrument 31 dec 2024 31 dec 2023 Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp Positivt Negativt belopp Derivat som inte används för säkringsredovisning 134 685 136 630 7 874 424 166 421 170 856 7 238 112 Derivat som används för säkringsredovisning 4 561 3 199 253 248 6 114 6 622 224 844 Summa bruttobelopp 139 246 139 829 8 127 672 172 535 177 478 7 462 956 Kvittat belopp -114 035 -114 795 -146 010 -146 684 Summa derivatinstrument 25 211 25 034 8 127 672 26 525 30 794 7 462 956 Derivat som inte används för säkringsredovisning 31 dec 2024 31 dec 2023 Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Nominellt Mn euro Positivt Negativt belopp Positivt Negativt belopp Räntederivat Ränteswappar 118 410 118 799 5 309 744 150 612 150 436 4 699 710 FRA 919 938 1 327 480 1 394 1 454 1 360 918 Terminer 5 6 120 899 30 36 95 394 Optioner 2 450 2 401 228 060 3 668 3 440 302 890 Summa 121 784 122 144 6 986 183 155 704 155 366 6 458 912 Aktiederivat Aktieswappar 442 270 31 678 255 345 21 108 Terminer 3 1 901 2 3 705 Optioner 112 397 4 214 108 427 4 876 Summa 557 668 36 793 365 775 26 689 Valutaderivat Valuta- och ränteswappar 5 436 7 395 267 148 4 360 7 102 307 220 Valutaterminer 3 808 3 409 387 345 2 979 4 556 289 858 Optioner 114 0 2 250 91 49 5 355 Summa 9 358 10 804 656 743 7 430 11 707 602 433 Övriga derivat Kreditderivat (CDS) 2 984 2 988 194 530 2 920 3 001 149 952 Råvaruderivat 0 9 136 0 0 97 Övriga derivat 2 17 39 2 7 29 Summa 2 986 3 014 194 705 2 922 3 008 150 078 Summa derivat som inte används för säkringsredovisning 134 685 136 630 7 874 424 166 421 170 856 7 238 112 Nordea Årsredovisning 2024 236 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K3.13 Skulder till kreditinstitut Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till cen- tralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbo- lag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inlåning klas- sificeras i enlighet med not K3.3 ”Klassificering och värdering”. För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker- heter” och not K3.4 ”Verkligt värde”. Skulder till kreditinstitut Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Centralbanker 5 757 7 292 Banker 21 062 19 697 Övriga kreditinstitut 1 956 2 515 Summa 28 775 29 504 K3.14 In- och upplåning från allmänheten Redovisningsprinciper Inlåning från allmänheten definieras som medel på inlåningskonton som omfattas av den statliga insätt- ningsgarantin, men innefattar också belopp utöver de enskilda beloppsgränserna. Även individuellt pen- sionssparande (IPS) ingår, medan inlåning i place- ringsportföljer redovisas som ”Tillgångar i place- ringsportföljer och fondförsäkringsavtal”, se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal”. Upplåning är andra skulder till allmänheten än skuldinstrument. Inlåning och upp- låning delas in i olika kategorier av finansiella instru- ment som definieras i not K3.3 ”Klassificering och värdering”. För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker- heter” och not K3.4 ”Verkligt värde”. In- och upplåning från allmänheten Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Inlåning 1 223 243 206 460 Återköpsavtal 9 192 3 602 Summa 232 435 210 062 1) Inlåning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ingår också. K3.15 Emitterade värdepapper Redovisningsprinciper Emitterade värdepapper är instrument som Nordea emitterat och som enkelt kan överföras utan Nordeas medgivande. Emitterade värdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 ”Klassificering och värdering”. För en säkrad post i en säkring av verkligt värde på mikronivå, värderas den säkrade risken till verk- ligt värde och redovisas på raden ”Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i tabellen nedan (för ytterligare information, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”). För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen” och not K3.4 ”Verkligt värde”. Emitterade värdepapper Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Bankcertifikat 29 713 33 533 Företagscertifikat 9 980 12 769 Säkerställda obligationer 121 380 115 119 Senior icke-prioriterad skuld 14 703 12 849 Senior icke-säkerställda obligationer 12 997 9 928 Övriga 25 30 Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk -662 -1 680 Summa 188 136 182 548 K3.16 Övriga skulder Redovisningsprinciper Övriga skulder är skulder som inte uppfyller kriteri- erna för någon av de övriga skuldposterna. För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not K3.3 ”Klassificering och värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde”. Övriga skulder Icke Finansiella finansiella Mn euro skulder skulder Total 31 dec 2024 Fondlikvidskulder 957 – 957 Sålda ej innehavda värdepapper 2 980 – 2 980 Leverantörsskulder 215 – 215 Erhållna marginalsäkerheter 4 222 – 4 222 Leasingskulder 1 103 – 1 103 Övriga 2 491 2 228 4 719 Summa 11 968 2 228 14 196 31 dec 2023 Fondlikvidskulder 890 – 890 Sålda ej innehavda värdepapper 4 396 – 4 396 Leverantörsskulder 251 – 251 Erhållna marginalsäkerheter 3 424 – 3 424 Leasingskulder 1 103 – 1 103 Övriga 2 097 1 566 3 663 Summa 12 161 1 566 13 727 K3.17 Efterställda skulder Redovisningsprinciper Efterställda skulder är finansiella skulder för vilka det framgår av avtalet att de i händelse av likvida- tion eller konkurs inte återbetalas förrän samtliga åtaganden gentemot andra fordringsägare har fullgjorts. För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 ”Redo visning och bortbokning i balansräkningen” och not K3.3 ”Klassificering och värdering”. För en säkrad post i en säkring av verkligt värde på mikronivå, värderas den säkrade risken till verk- ligt värde och redovisas på raden ”Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i tabellen nedan (för ytterligare information, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”). För mer information om de kritiska bedömningar som krävs för att bedö- ma om en efterställd skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 ”Klassifice- ring och värdering”. Efterställda skulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Kärnprimärkapital 3 436 2 514 Supplementärt kapital 4 302 3 548 Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk -328 -342 Summa 7 410 5 720 För mer information, se not M3.14 “Efterställda skulder”. Nordea Årsredovisning 2024 237 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkrings- skulder Redovisningsprinciper IFRS 17 gäller för tecknade försäkringsavtal, inne- havda återförsäkringsavtal och tecknade placerings- avtal med diskretionär del. Ett försäkringsavtal defi- nieras som ”ett avtal enligt vilket en part (försäk- ringsgivaren) accepterar en betydande försäkringsrisk från en annan part (försäkringstaga- ren) genom att gå med på att kompensera försäk- ringstagaren om en angiven oviss framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en negativ inverkan på försäkringstagaren”. Avtal med diskretionär del ger försäkringstagaren den kontraktsenliga rättighe- ten att erhålla, i tillägg till ett belopp som inte ensi- digt bestäms av försäkringsgivaren, betydande ytterligare belopp där tidpunkterna eller beloppen enligt avtalet uteslutande bestäms av Nordea och där avkastningen på investeringar är kopplade till en specifik portfölj av tillgångar som innehas av Nordea. Försäkringsavtal, återförsäkringsavtal och placeringsavtal med diskretionär del kallas nedan gemensamt för ”försäkringsavtal”. För Nordea innefattar ingångna avtal som redovi- sas enligt IFRS 17: • livförsäkringar • pensionsplaner med eller utan garanterad avkast- ning, men med återbäringsmedel • kombinerade försäkrings- och pensionsplaner med betydande tillkommande dödsfallsrisk • sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Beräkningsenhet För de flesta avtal ligger det juridiska avtalet till grund för redovisningen. Fondförsäkringsavtal och traditionella livförsäkringsavtal i Sverige delas i redovisningssyfte upp i två separata avtal, ett sparavtal och ett riskavtal. För fondförsäkringar redovisas sparavtalen enligt IFRS 9 och IFRS 15, medan övriga avtal redovisas enligt IFRS 17. Försäk- ring av dödsfallsrisk och andra risker i de finska avtalen betraktas som separata avtal i redovisnings- hänseende och redovisas enligt IFRS 17. Redovisning och bortbokning Försäkringsavtal redovisas från det tidigare av: • början av försäkringsperioden för gruppen av avtal • den dag då den första premien från en försäk- ringstagare i gruppen förfaller till betalning och • tidpunkten då gruppen blir förlustavtal (för en grupp av förlustavtal). Placeringsavtal med diskretionär del från den dag då företaget blir part i avtalet. Försäkringsavtal bokas bort när de upphör, vilket innebär när skyldig- heten som anges i avtalet löper ut eller fullgörs eller upphävs. Försäkringsavtal bokas också bort när de ändras väsentligt, varvid ett nytt avtal redovisas med nya villkor. Allmän värderingsmodell Den allmänna värderingsmodellen används för en enskild riskprodukt i Norge (kapitalförsäkringar) och olika risksäkringsprodukter i Finland. Försäkringsavtal samlas i portföljer av försäk- ringsavtal med liknande risker och förvaltas tillsam- mans. För varje portfölj grupperas också avtal som ingåtts under ett kalenderår tillsammans. För dessa grupper av avtal görs en ytterligare indelning i grup- per av förlustbringande och lönsamma avtal. Vid första redovisningstillfället beräknas kassaflöden för åtaganden för alla grupper av försäkringsavtal. För grupper av avtal med positiva nettokassaflöden (lönsamma avtal) är den avtalsenliga marginalen vid första redovisningstillfället samma belopp (men med omvänt värde) som det förväntade positiva net- tokassaflödet och redovisas som en försäkrings- skuld. Detta beror på att avtalens hela värde avser tjänster som ska utföras i fram tiden och därmed kommer intjäningen i framtiden. För grupper av avtal med negativa kassaflöden för åtaganden (för- lustbringande avtal) betraktas det negativa beloppet som förlustdelen i skulden för återstående försäkringsskydd och redovisas som en förlust i resultaträkningen. Kassaflöden för åtaganden består av: • Objektiva och Nordea-specifika beräkningar av förväntade kassaflöden som uppstår när bolaget uppfyller avtalen. Beräkningarna uppdateras varje balansdag. • En justering för att spegla pengars tidsvärde, dvs. diskonteringseffekten. Denna omfattar även de finansiella riskerna i det framtida kassaflödet så att de finansiella riskerna inte speglas i beräkning- arna av det framtida kassaflödet. • En särskild riskjustering för icke-finansiell risk som speglar den ersättning som bolaget kräver för att bära osäkerheten kring beloppet och tidpunkten för kassaflöden som uppstår från icke-finansiell risk. Under efterföljande perioder omvärderas kassaflö- den för åtaganden vid varje balansdag med hjälp av aktuella antaganden. Den avtalsenliga marginalen redovisas i resultaträkningen i den takt som tjäns- terna utförs. Placeringsavtal med diskretionär del redovisas när placeringstjänsterna utförs och övriga avtal redovisas när tjänsterna enligt försäkringsavta- len utförs. Rörlig avgiftsmodell Rörlig avgiftsmodell används för alla avtal med direkt resultatandel. När avtalen ingås redovisas de på samma sätt som de enligt den allmänna värde- ringsmodellen. Nordea tillhandahåller placerings- och försäkringstjänster och får ersättning för tjäns- terna genom en avgift som fastställs med hänvis- ning till de underliggande tillgångarna. Den avtalsenliga marginalen justeras efter första redovis- ningstillfället, genom att ändringar i Nordeas andel av de underliggande tillgångarnas verkliga värde, även justerar skuldens avtalsenliga marginal. Den justerade avtalsenliga marginalen ligger till grund för den framtida redovisningen i resultaträkningen. Premieallokeringsmodell Premieallokeringsmodellen används för kortfristiga avtal (där försäkringsskyddets löptid är högst ett år) som vanligen avser liv- och sjuklighetsrisker. I Fin- land används dock den allmänna värderingsmodel- len för att beräkna vissa sådana avtal. Skulden består av två delar: • skuld för återstående försäkringsskydd och • skuld för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd beräknas som erhållna men ännu ej intjänade premier, och redovisas i periodens resultaträkning baserat på de förväntade premierna i förhållande till förfluten tid. Skuld för inträffade skador beräknas på samma sätt som enligt den allmänna värderingsmodellen. Nordea har valt att redovisa kassaflöden för anskaffning som kostnader när de uppstår enligt premieallokeringsmodellen. Vid värdering av skul- den för inträffade skador gör Nordea enligt model- len en justering av framtida kassaflöde för pengar- nas tidsvärde, om sådan betalning eller erhållande av betalning förväntas pågå mer än ett år från dagen då skadan inträffade. Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som värderas enligt den allmänna värderingsmodellen och rörliga avgiftsmodellen allokeras till grupper av försäkringsavtal vid första redovisningstillfället och kostnadsförs i takt med att tjänsterna utförs. De anskaffningsutgifter som allokeras till grupper av försäkringsavtal med kort avtalsgräns (årlig förny- else) redovisas som en tillgång för respektive grupp av försäkringsavtal, innan själva gruppen redovisas. Den anskaffningsrelaterade tillgången bokas bort när kassaflödena för anskaffning av försäkringsavtal inkluderas i kassaflödena för och värderingen av berörd grupp av försäkringsavtal. Om något tyder på att det finns ett nedskrivningsbehov för den anskaff- ningsrelaterade tillgången görs en bedömning av i vilken utsträckning tillgången är återvinningsbar. Om ett nedskrivningsbehov fastställs justeras det redovisade värdet på tillgången och en nedskrivning redovisas i resultaträkningen . Nordea Årsredovisning 2024 238 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkrings skulder, forts. Premieallokeringsmodellen används för försäkrings- avtal med en löptid på högst ett år. Enligt premieal- lokeringsmodellen redovisas kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som en kostnad när de inträffar. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Vid värdering av försäkringsskulder används upp- skattningar och antaganden, både finansiella och aktuariella, som påverkar nuvärdet av framtida kassaflöden. För de flesta produkter används risk- neutrala stokastiska modeller och för vissa används deterministiska modeller. De metoder och processer som används har varit stabila under året. Nedan beskrivs de huvudsakliga antaganden som användes vid beräkningen av försäkringsskulderna: Tillämpning av IFRS 17 Nordea redovisar tecknade försäkringsavtal, inne- havda återförsäkringsavtal och tecknade placerings- avtal med diskretionär del enligt IFRS 17. Ett försäkringsavtal är, som framgår av redovis- ningsprinciperna ovan, ett avtal enligt vilket försäk- ringsgivaren accepterar en betydande försäkrings- risk genom att gå med på att kompensera försäk- ringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har en negativ inverkan på försäkringstagaren. Om avtalet inte innebär överföring av betydande försäkringsrisk men innehåller en diskretionär del, redovisas det ändå enligt IFRS 17 eftersom Nordea även utfärdar försäkringsavtal. Det är alltså nödvän- digt att fastställa om ett finansiellt avtal kan anses ha en diskretionär del . Bedömningen av om huruvida det finns en bety- dande försäkringsrisk görs för varje enskilt avtal och om avtalet medför en försäkringsrisk för Nordea, ska en fördjupad analys göras för att bedöma om denna försäkringsrisk är betydande. Ett avtal innebär överföring av betydande försäk- ringsrisk om det finns något scenario med kommer- siella inslag vid första redovisningstillfället enligt vil- ket försäkringstagaren erhåller ytterligare belopp (5–10 procent) som överstiger investeringskompo- nenten. Investeringskomponenten definieras som det belopp som Nordea enligt ett försäkringsavtal ska återbetala till en försäkringstagare, även om en försäkrad händelse inte inträffar. Ett finansiellt avtal med diskretionär del definie- ras som ett finansiellt instrument som ger en viss investerare avtalsenlig rätt att, i tillägg till ett belopp som inte skönsmässigt kan fastställas av Nordea, erhålla ytterligare belopp: • som förväntas utgöra en betydande del (>10 pro- cent) av de sammanlagda avtalsenliga ersättningarna, • för vilka tidpunkten eller storleken enligt avtalet enbart bestäms av Nordea (vinstdelning, ersätt- ning med inslag av ömsesidighet och/eller avkast- ning beslutad av styrelsen), och • som enligt avtal grundar sig på: - avkastningen på en viss grupp av avtal eller viss typ av avtal, - realiserad och/eller orealiserad avkastning på en viss grupp av tillgångar som Nordea innehar, eller - Nordeas resultat. Redovisning av avtalsenlig marginal Ett belopp för avtalsenlig marginal redovisas i resul- tatet för varje period och beloppet återspeglar de tjänster som tillhandahållits. Mönstret för redovisad avtalsenlig marginal fastställs genom att först iden- tifiera försäkringsskyddsenheterna för gruppen av avtal, vilket motsvarar antalet förmåner under för- säkringens förväntade löptid, och sedan redovisa försäkringsskyddsenheter för varje period utifrån tillhandahållna tjänster. För finansiella avtal med diskretionär del sker den här redovisningen när pla- ceringstjänsterna tillhandahålls och för övriga avtal när försäkringstjänsterna tillhandahålls. Kostnader Rörelsekostnader ingår i framtida kassaflöden och motsvarar kostnaderna för att upprätthålla gällande avtal, justerat för inflation. Ökade förväntade kostnader minskar framtida förväntat resultat. Kost- naderna fördelas på grupper av avtal med hjälp av fastställda metoder som är konsekventa över tid. Återköp Delvisa och fullständiga återköp och överföringar av kapital påverkar försäkringsskulder och resultat. Antaganden om återköp görs utifrån trender i histo- riska data och ser olika ut för exempelvis olika pro- dukttyper och avtalstyper. Högre återköpstal än antaget minskar resultatet om de underliggande avtalen är lönsamma. Dödlighet, förväntad livslängd och sjukdom För antaganden om dödlighet, förväntad livslängd och sjuklighet används standardtabeller för bran- schen. Antagandena varierar utifrån exempelvis för- säkringstagarens kön och ålder, produkttyp och pro- duktklass. Avvikelser från de antagna talen påverkar förväntat framtida resultat. Riskjustering för icke-finansiell risk Riskjusteringen ska fånga den ersättning som Nordea kräver för att bära den osäkerhet som finns kring beloppet och tidpunkten för kassaflöden till följd av icke-finansiell risk. Nordea fastställer riskjus- teringen med hjälp av ett särskilt stresstest där flera parametrar stressas samtidigt. Testet har en konfi- densnivå på 78 procent (78 procent 2023). Parame- trarna som används vid stresstestet uppdateras varje år. Hela förändringen i riskjusteringen redovi- sas under posten “Försäkringsintäkter, netto” och avser både aktuella och framtida tjänster. Diskonteringsräntor Metoder och antaganden för att komma fram till diskonteringsräntorna har tillämpats konsekvent i Nordea Life & Pension. Vidare har, för varje land, dis- konteringsräntan tillämpats konsekvent för alla produkter. Diskonteringsräntan har fastställts med hjälp av en nedifrån och upp-metod som summan av en risk- fri komponent och en komponent för illikviditet. Den riskfria komponenten säkerställer att diskonterings- räntan speglar pengars tidsvärde och överensstäm- mer med observerbara marknadspriser. Komponen- ten för illikviditet återspeglar skuldernas specifika egenskaper. Diskonteringsräntorna som använts för att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden redovisas i tabellen nedan. 1 år 3 år 5 år 10 år 20 år 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 EUR 2,3 % 3,4 % 1,9 % 2,0 % 2,0 % 2,2 % 2,2 % 2,6 % 2,0 % 2,4 % SEK 2,3 % 3,0 % 2,3 % 2,5 % 2,4 % 2,3 % 2,6 % 2,3 % 2,9 % 2,8 % NOK 4,7 % 4,5 % 4,6 % 4,1 % 4,4 % 3,8 % 4,3 % 3,7 % 4,2 % 3,8 % DKK 2,4 % 3,6 % 2,3 % 2,7 % 2,3 % 2,6 % 2,4 % 2,6 % 2,4 % 2,7 % Nordea Årsredovisning 2024 239 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkrings skulder, forts. Försäkringsskulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Allmän värderingsmodell 147 155 Rörlig värderingsmodell 29 854 27 047 Delsumma 30 001 27 202 Premieallokeringsmodell 434 437 Tillgång för anskaffningskostnader för försäkringsavtal -84 -71 Summa försäkringsskulder 30 351 27 568 Liv- och sjukförsäkringar värderas huvudsakligen enligt den allmänna värderingsmodellen. Försäkringsavtal med direkt resultatandel värderas enligt den rörliga avgiftsmo- dellen. För vissa liv- och sjukförsäkringsavtal, där försäk- ringsskyddets löptid är högst ett år, används istället premieallokeringsmodellen. Mer information om värderingsmodellerna finns i redo- visningsprinciperna. Se även not K2.4 “Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Analys utifrån återstående försäkringsskydd och inträffade skador – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen 31 dec 2024 31 dec 2023 Skulder för återstående försäkringsskydd Skulder för återstående försäkringsskydd Exklusive förlust- Skulder för Exklusive förlust- Skulder för Mn euro komponent Förlust komponent inträffade skador Summa komponent Förlust komponent inträffade skador Summa Ingående balans 26 971 16 215 27 202 25 505 5 240 25 750 Förändringar i resultaträkningen Försäkringsintäkter Avtal värderade enligt den modifierade retroaktiva metoden -32 – – -32 -32 – – -32 Avtal värderade enligt verkligt värde-metoden -341 – – -341 -345 – – -345 Övriga avtal -98 – – -98 -75 – – -75 Försäkringsintäkter -471 – – -471 -452 – – -452 Kostnader för försäkringstjänster Inträffade skador och andra kostnader 0 -12 223 211 0 -6 233 227 Förändringar i skulder för inträffade skador – – 5 5 – – -36 -36 Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal 13 – – 13 13 – – 13 Förluster och återföring av förluster för försäkringsavtal – 20 – 20 – 17 – 17 Kostnader för försäkringstjänster 13 8 228 249 13 11 197 221 Försäkringsintäkter, netto -458 8 228 -222 -439 11 197 -231 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal 2 561 – 3 2 564 2 206 – 2 2 208 Summa förändring i resultaträkningen 2 103 8 231 2 342 1 767 11 199 1 977 Investeringskomponenter -2 229 – 2 229 0 -2 144 – 2 144 0 Kassaflöden Erhållna premier 3 276 – – 3 276 2 183 – – 2 183 Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster, inklusive investeringskomponenter – – -2 459 -2 459 – – -2 368 -2 368 Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal -24 – – -24 -19 – – -19 Summa kassaflöden 3 252 – -2 459 793 2 164 – -2 368 -204 Övriga förändringar – – – – 37 – – 37 Omräkningsdifferenser -336 -1 1 -336 -358 0 0 -358 Utgående balans 29 761 23 217 30 001 26 971 16 215 27 202 Nordea Årsredovisning 2024 240 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkrings skulder, forts. Analys utifrån värderingskomponent – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen 31 dec 2024 31 dec 2023 Avtalsenlig marginal Avtalsenlig marginal Avtal värderade Avtal värderade Uppskattning av enligt den Uppskattning av enligt den nuvärde Riskjustering för modifierade Avtal värderade nuvärde Riskjustering för modifierade Avtal värderade av framtida icke- finansiell retroaktiva enligt verkligt av framtida icke- finansiell retroaktiva enligt verkligt Mn euro kassa flöden risk metoden värde-metoden Övriga avtal Delsumma Summa kassa flöden risk metoden värde-metoden Övriga avtal Delsumma Summa Ingående balans 25 443 187 168 1 300 104 1 572 27 202 23 922 241 175 1 363 49 1 587 25 750 Förändring i resultaträkningen Förändringar som avser framtida tjänster Förändringar i uppskattningar som justerar avtalsenlig marginal -415 46 17 314 38 369 0 -175 -27 9 130 63 202 0 Förändringar i uppskattningar resulterar i förluster på grupper av förlustavtal och återföring av sådana förluster 17 1 – – – – 18 16 0 – – – – 16 Effekter av avtal som redovisats för första gången under året -77 17 5 – 57 62 2 -47 8 5 – 35 40 1 Förändringar som avser tjänster under innevarande år Avtalsenlig marginal som redovisats för tillhandahållna tjänster – – -22 -167 -50 -239 -239 – – -21 -162 -43 -226 -226 Riskjustering som redovisats för förfallna risker – -26 – – – – -26 – -26 – – – – -26 Erfarenhetsbaserade justeringar 19 -1 – – – – 18 40 0 – – – – 40 Förändringar som avser tidigare tjänster Justering av skulder för inträffade skador 4 1 – – – – 5 -32 -4 – – – – -36 Försäkringsintäkter, netto -452 38 0 147 45 192 -222 -198 -49 -7 -32 55 16 -231 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal 2 563 – 0 0 1 1 2 564 2 207 – 0 0 1 1 2 208 Summa förändring i resultaträkningen 2 111 38 0 147 46 193 2 342 2 009 -49 -7 -32 56 17 1 977 Kassaflöden Erhållna premier 3 276 – – – – – 3 276 2 183 – – – – – 2 183 Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster, inklusive investeringskomponenter -2 459 – – – – – -2 459 -2 368 – – – – – -2 368 Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal -24 – – – – – -24 -19 – – – – – -19 Summa kassaflöden 793 – – – – – 793 -204 – – – – – -204 Övriga förändringar 14 4 – -21 3 -18 0 37 – – – – – 37 Omräkningsdifferenser -302 -4 -1 -28 -1 -30 -336 -321 -5 0 -31 -1 -32 -358 Utgående balans 28 059 225 167 1 398 152 1 717 30 001 25 443 187 168 1 300 104 1 572 27 202 Nordea Årsredovisning 2024 241 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkrings skulder, forts. Analys utifrån återstående försäkringsskydd och inträffade skador – avtal som värderats enligt premieallokeringsmodellen 31 dec 2024 31 dec 2023 Skulder för återstående försäkringsskydd Skulder för inträffade skador Skulder för återstående försäkringsskydd Skulder för inträffade skador Uppskattning av Uppskattning av Exklusive nuvärdet av framtida Riskjustering för icke- Exklusive nuvärdet av framtida Riskjustering för icke- Mn euro förlustkomponent Förlustkomponent kassaflöden finansiell risk Summa förlustkomponent Förlustkomponent kassaflöden finansiell risk Summa Ingående balans 25 8 402 2 437 23 8 369 1 401 Förändringar i resultaträkningen Försäkringsintäkter -181 – – – -181 -161 – – – -161 Kostnader för försäkringstjänster 0 -7 157 0 150 1 0 162 1 164 Försäkringsintäkter, netto -181 -7 157 0 -31 -160 0 162 1 3 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal – 1 9 – 10 – – 14 – 14 Summa förändring i resultaträkningen -181 -6 166 0 -21 -160 0 176 1 17 Kassaflöden Erhållna premier 177 – – – 177 162 – – – 162 Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster – – -157 – -157 – – -142 – -142 Summa kassaflöden 177 – -157 – 20 162 – -142 – 20 Övriga förändringar – 2 -5 3 0 – – – – – Omräkningsdifferenser 0 0 -2 0 -2 0 0 -1 0 -1 Utgående balans 21 4 404 5 434 25 8 402 2 437 Utfärdade försäkringsavtal under perioden – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen 2024 2023 Utfärdade Utfärdade lönsamma Utfärdade lönsamma Utfärdade Mn euro kontrakt Summa förlustavtal kontrakt förlustavtal Summa Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster, inklusive investeringskomponenter 1 478 1 504 26 583 24 607 Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal 5 6 1 5 2 7 Uppskattningar av nuvärdet av framtida kassautflöden 1 483 1 510 27 588 26 614 Uppskattningar av nuvärdet av framtida kassainflöden -1 561 -1 587 -26 -636 -25 -661 Riskjustering för icke-finansiell risk 16 17 1 8 0 8 Avtalsenlig marginal 62 62 0 40 0 40 Ökning av skulder till försäkringstagare från avtal som redovisats under året 0 2 2 0 1 1 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkringsskulder, forts. Av tabellen nedan framgår när, efter rapporteringsdagen, grundläggande värderingsmodellen och den rörliga Tillgång för anskaffningskostnader av försäkringsavtal Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Ingående balans 71 41 Belopp som uppkommit under året 37 53 Belopp som bokats bort och inkluderats i värderingen av försäkringsavtal -20 -16 Nedskrivningar -3 -7 Omräkningsdifferenser -1 0 Utgående balans 84 71 Marknadsrisk koncernen förväntar sig att redovisa återstående avtals- avgifts modellen i resultatet. Beräkning och analys av marknadsrisk enlig marginal för avtal som värderats enligt den Marknadsrisk uppstår främst till följd av bristande över- ensstämmelse mellan tillgångar och skulder och påverkas Återstående avtalsenlig marginal från försäkringsavtal Försäkringsavtal 1 år eller Mn euro mindre 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 5–10 år Mer än 10 år Summa 31 dec 2024 Traditionell försäkring 69 63 59 55 49 214 387 896 Fondförsäkring 80 67 60 53 45 166 213 684 Sjukförsäkringar 30 9 8 7 7 28 48 137 Summa 179 139 127 115 101 408 648 1 717 31 dec 2023 Traditionell försäkring 62 58 54 50 43 176 373 816 Fondförsäkring 76 66 59 52 45 164 188 650 Sjukförsäkringar 30 7 6 6 5 22 30 106 Summa 168 131 119 108 93 362 591 1 572 av känsligheten för värdeförändringar på dessa tillgångar och skulder vid förändringar i nivån på och volatiliteten i marknadskurser eller marknadsräntor. Marknadrisken här- rör främst från placeringar i produkter med garantier. Nordea bär risken kopplad till att fullgöra dessa garantier gentemot försäkringstagarna. Marknadsrisk beräknas med hjälp av exponeringsmått för placeringstillgångar, balans- räkningsprognoser samt stress- och känslighetsanalyser. Nordea har klarat samtliga stresstester som genomförts. Verkligt värde på underliggande tillgångar som täcker försäkringsskulder enligt den rörliga värderingsmodellen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Räntebärande värdepapper 6 132 8 295 Aktier och andelar 20 623 15 491 Förvaltningsfastigheter 2 121 2 185 Övrigt 682 669 Summa 29 558 26 640 Marknadsrisk följs upp mot risktolerans och risklimiter. Aktierisk Aktierisken i Nordea avser fallande aktiekurser som påver- kar finansiella garantier i traditionella försäkringar. Kreditspreadrisk Kreditspreadrisken i Nordea avser förändrade kreditsprea- dar i kreditportföljerna inom traditionell försäkring. En Förväntad bortbokning av tillgång för anskaffningskostnader av försäkringsavtal 31 dec 2024 31 dec 2023 Fond- Fond- Mn euro försäkring Sjuk försäkring Summa försäkring Sjuk försäkring Summa Mindre än ett år 8 – 8 8 3 11 1–2 år 10 3 13 8 3 11 2–3 år 10 3 13 7 2 9 3–4 år 9 3 12 6 1 7 4–5 år 9 2 11 5 1 6 5–10 år 26 1 27 27 – 27 Summa 72 12 84 61 10 71 ökad kreditspread minskar marknadsvärdet och därmed minskar förväntat framtida resultat. Tabellen nedan visar exponeringen mot olika kreditbetyg och förändringen Avkastningen på tillgångar som täcker försäkringsskulde r sedan förra året. redovisas i not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”. Innehav av räntebärande värdepapper, inklusive räntefonder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 AAA 5 590 5 338 AA 1 152 1 086 A 1 393 1 379 BBB 1 179 1 018 BB och lägre 614 308 Utan rating 1 847 1 884 Summa 11 775 11 013 Typ och omfattning av risker hänförliga till avtal som omfattas av IFRS 17 Nordea är exponerat för en rad olika risker i sin försäk- ringsverksamhet. Hit hör bland annat marknads-, mot- parts- och likviditetsrisk, operativ risk, affärsrisk, strategisk risk och regleringsrisk samt ESG- och försäkringsrisk. Marknads- och försäkringsrisk är de som är mest relevan- ta ur ett kapital- och lönsamhetsperspektiv. Mer informa- tion om dessa risker, återförsäkring och huvudsakliga känsligheter följer nedan. Operativ risk beskrivs i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 5. Koncentration av marknadsrisk Förutom efterlevnaden av IFRS 17 är tillämpningen av Nordea är exponerat för koncentration av marknadsrisker Solvens II avgörande för regelefterlevnad och finansiell i fråga om exempelvis motparter, garantinivåer, regioner stabilitet. Mer information om Solvens II finns i Lägesrap- och branscher. Koncentrationsrisken hanteras i både de port om solvens och finansiell ställning på nordea.com. enskilda investeringsmandaten och på aggregerad nivå. Nordea hanterar koncentrationsrisk genom att fastställa Nordea Årsredovisning 2024 242 Nordea Årsredovisning 2024 243 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkringsskulder, forts. limiter för storleken på enskilda innehav och för samlade innehav per kategori. Koncentrationsrisk beaktas också på aggregerad nivå och hanteringen av dessa risker har inför- livats i placeringsstrategin. Nordea minskar regelbundet koncentrationsrisken genom att revidera och justera värdepappersportföljerna. Tack vare riskspridningen mellan de lokala bolagens port- följer har Nordea inte någon betydande ohanterad kon- centration av marknadsrisk på koncernnivå. Garantinivåer, beräknat nuvärde av framtida kassaflöden Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 0 % 378 350 0–2 % 4 137 3 869 2–3 % 2 933 3 347 3–4 % 2 143 2 181 Över 4 % 1 349 1 330 Summa 10 940 11 077 Ränterisk Ränterisken i Nordea avser ränteförändringar, huvudsak- ligen genom bristande överensstämmelse i löptider mellan tillgångar och skulder inom traditionell försäkring. Även liv- och sjukförsäkring innefattar ränterisk, till följd av dis- konteringen av framtida kassaflöden. Fastighetsrisk Nordea innehar affärs-, industri- och bostadsfastigheter och är exponerat för sjunkande fastighetspriser. Valutarisk Nordea investerar aktivt internationellt. I stort sett all valu- taexponering i de lokala bolagen risksäkras mot de lokala redovisningsvalutorna. Hantering av marknadsrisk När affärsbeslut fattas eftersträvas rätt balans i fråga om kort- och långsiktiga mål, kunder, konkurrenskraft, regelverk, lönsamhet, likviditet och kapital. Samtidigt måste hänsyn tas till strategin för skulddriven förvaltning, riskerna och aktsamhetsprincipen. För att säkerställa att samtliga aspekter hela tiden beaktas sker en fortlöpande uppföljning av marknadsris- kerna i förhållande till risktoleransen och risklimiterna. Motpartsrisk Motpartsrisk avser eventuella förluster från oväntat fallis- semang hos Nordeas motparter och gäldenärer, vilket innebär att riskreducerande avtal, återförsäkring, värde- papperiseringar och derivat samt fordringar på förmedlare ska beaktas. Nordea är exponerat för motpartsrisk genom sina likvida medel och tillgodohavanden hos motparter samt genom de derivat som används för att risksäkra portföljer. Nordea följer dagligen upp motpartsexponeringen i fråga om derivat. Nordea har klarat samtliga stresstester som genomförts. För att minska risken för oväntade fallis- semang säkerställer Nordea diversifiering med avseende på motparter. En koncentration av enskilda motparter undviks med hjälp av limiter. Nordea har bilaterala avtal med derivatmotparter som fastställer vilka säkerheter som är godtagbara, när de ska ställas och vilken kvalitet de ska ha. Nordea hanterar och följer upp säkerheter för derivat varje vecka och däremel- lan vid behov. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att endast kunna fullgöra likvidi- tetsåtaganden till ökad kostnad eller – i sista hand – inte alls kunna fullgöra åtaganden vid förfall. Likviditetsrisk uppstår ur både illikvida värdepapper (marknadsrelaterad likviditetsrisk) och förändrade kassaflöden för skulder till följd av förändrade försäkringsersättningar och/eller annullationer (finansieringsrelaterad likviditetsrisk). Likvi- ditetsrisk kan också uppstå till följd av kortfristiga betal- ningar som påverkar det kortfristiga likviditetsbehovet. Likviditetsrisk härrör huvudsakligen från traditionella försäkringar. Hantering och beräkning av likviditetsrisk Nordeas likviditetsrisk hanteras i enlighet med nationella likviditetsbestämmelser, placeringsriktlinjer och limiter. Likviditetsrisken följs upp genom: • likviditetsgradering av befintliga placeringstillgångar • beräkning av framåtblickande indikatorer för likviditets- risk under både normala och stressade förhållanden, och • beräkning av likviditetskvot för de traditionella försäkringsportföljerna. Likviditetsrisken följs upp som en del av det ramverk för risktolerans som Nordea Life & Pension tillämpar för kon- cernen och sina nationella bolag. Dessutom ingår indikato- rerna för likviditetsrisk i Nordeakoncernens övergripande kontroller av likviditetsrisk. Förväntat årligt kassaflöde, odiskonterat Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Mindre än 1 år 2 297 2 252 1–2 år 2 609 2 080 2–3 år 2 329 1 924 3–4 år 2 136 1 818 4–5 år 1 991 1 705 Mer än 5 år 26 843 25 057 Summa 38 205 34 836 Belopp betalbara vid anfordran Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Belopp betalbara vid anfordran 28 653 25 705 Tillgångar som täcker försäkringsskulder 30 040 27 096 Affärsrisk, strategisk risk och regleringsrisk Affärsrisk definieras som den risk som rör osäkerhet i affärsförhållandena, såsom marknadsläge, kundbeteende och tekniska framsteg, liksom de ekonomiska konsekven- serna av skadat anseende. Strategisk risk definieras som långsiktiga konsekvenser av den valda affärsstrategin, exempelvis produktutbud, kundsegment, marknader, distributionskanaler och tek- niska plattformar. Dessa risker kan uppstå till följd av fel- aktigt genomförda beslut eller brist på anpassning till branschförändringar. Regleringsrisk definieras som risken för felaktigt eller bristande införande av nya eller förändrade regelverk, vil- ket kan resultera i försämrat anseende, felaktiga processer eller högre kostnader. Affärsrisk och strategisk risk begränsas genom regel- bunden uppföljning av försäljning, kostnader och riskre- sultat, samt analyser av resultatdrivande poster. Regleringsrisk begränsas genom löpande övervakning av utvecklingen på regelområdet och genom särskilda program som inrättas för att hantera införandet. Regelef- terlevnadsfunktionen i Nordea Life & Pension följer upp att de aktuella lagar, förordningar och interna regler som gäl- ler för Nordea Life & Pension också följs. ESG-risk ESG-risk (risk kopplad till miljö, socialt ansvar och bolags- styrning) är en riskkategori som blivit allt viktigare under senare år. Nordea Life & Pension tar hänsyn till att ESG- risker är väsentliga i dubbel bemärkelse, dvs. att koncer- nen är exponerad för ESG-risker samtidigt som koncer- nens agerande och investeringsbeslut innebär påverkan på ESG-faktorer. Nordea Life & Pension har därför tagit fram ett enhetligt förhållningssätt till hållbarhetsrisker och beaktandet av ESG-faktorer i placeringsprocessen. Nordea Life & Pension innefattar följande i sin syn på ESG-risk: • klimatförändringens inverkan på den fysiska miljön, • omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, • ökad medvetenhet om sociala mål, arbets- och säker- hetsvillkor och mänskliga rättigheter, och • ökad betydelse av goda rutiner för bolagsstyrning, bekämpning av mutor och korruption samt efterlevnad av lagar och bestämmelser. Nordea Life & Pension-koncernen har upprättat en omfat- tande databas för indikatorer på ESG-risk, bland annat utsläpp av växthusgaser, klimatrelaterat VaR (value-at- risk) och ESG-betyg. Databasen uppdateras regelbundet och utvecklas fortlöpande för att så stor del som möjligt av Nordea Årsredovisning 2024 244 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkringsskulder, forts. tillgångarna ska omfattas av bästa praxis för indikatorer på ESG-risk. ESG-risker kan härröra från andra typer av risker. Tabel- len nedan visar i hur hög grad de olika risktyperna kan påverkas: Risktyp ESG-faktorernas påverkan Marknadsrisk Hög Försäkringsrisk Låg Operativ risk och regelefterlevnadsrisk Medelhög Anseenderisk Hög ESG-faktorer anses ha stor inverkan på marknadsrisken. Marknadsrisk kan uppstå till följd av störningar och för- ändringar i samband med omställningen till en koldioxids- nål och klimattålig ekonomi. Dessa risker kan bero på poli- tiska förändringar, marknadsdynamik, tekniska framsteg eller faktorer som påverkar anseendet. Viktiga exempel på omställningsrisker är felaktiga bedömningar av klimatrela- terade risker och möjligheter, politiska förändringar och lagreformer som påverkar koldioxidintensiva sektorer. Politiska åtgärder och lagändringar kan påverka enskilda tillgångsslag (till exempel fastigheter), i tillägg till sådant som påverkar kapitalmarknaden. För klimatrisker i samband med placeringar är den all- männa uppfattningen att de avspeglas i tillgångarnas marknadsvärde. En tillgångsfördelning som har sin tyngd- punkt i sektorer med hög klimatrisk utgör emellertid en koncentrationsrisk som kräver medvetenhet. Diagrammet nedan visar försäkringsavtalens innehav av aktier och företagsobligationer i olika sektorer. De störs- ta innehaven finns i sektorerna Finans, Teknik samt Konsu- ment dagligvaror. Koncentration av ESG-data 0 5 10 15 20 25 30 % 2024 2023 Övrigt El, värme och vatten Råvaror Teknik Industri Finans Energi Konsument dagligvaror Konsument sällanköp Kommu- nikation Dessa sektorer är inte nödvändigtvis förknippade med stora scope 1-utsläpp (direkta koldioxidutsläpp), men även scope 2- (indirekta koldioxidutsläpp) och scope 3-utsläpp (koldioxidutsläpp i hela värdekedjan) behöver beaktas. Totalt sett har aktie- och företagsobligationsinnehaven som förvaltas av Nordea Life & Pension en utsläppsintensi- tet för scope 1 och 2 på i genomsnitt 72 ton koldioxidut- släpp per miljon euro i försäljning, jämfört med MSCI:s globala genomsnitt på 124 ton koldioxidutsläpp per miljon euro i försäljning. Detta visar att även om innehaven finns i en liknande blandning av sektorer, så gör Nordea Life & Pension investeringsval inom sektorerna som är i linje med det övergripande målet om nettonollutsläpp. Trots de för- hållandevis små innehaven i sektorerna El, värme och vat- ten, Industri och Råvaror bidrar dessa sektorer avsevärt till scope 1- och scope 2-utsläppen bland aktieinnehaven. De sektorer där Nordea Life & Pension har huvuddelen av sina innehav bidrar jämförelsevis lite till dessa utsläpp. Nordea Life & Pension-koncernen använder sig av sce- nariodata från Network for Greening the Financial System i sin framåtblickande analys av klimatrelaterade risker. I den framåtblickande analysen används också MSCI:s kli- matrelaterade VaR som gör det möjligt att väga in politisk risk, tekniska möjligheter och fysiska risker i olika scena- rier för diverse temperaturutfall och omställningsresultat. Klimatrelaterat VaR kvantifierar dessa risker i form av en avkastningsbaserad värdering av företagen. De sektorer som för närvarande har de högsta utsläp- pen av växthusgaser är också de som förväntas tappa i marknadsvärde till följd av regleringsmässiga och politiska förändringar. Positivt är emellertid att det i dessa sektorer också finns möjligheter till utveckling av mer effektiva tek- niska lösningar för minskade utsläpp av växthusgaser. Utmaningen är därför att inte undvika dessa sektorer helt, utan istället minska den ESG-relaterade marknadsrisken som de medför, noggrant välja företagen med störst utvecklingspotential på ESG-området samt påverka före- tag, branschföreningar och politiker. Den nuvarande bedömningen är att den ESG-relaterade marknadsrisken i Nordea Life & Pension-koncernen är försumbar från 2024. Anseenderisk kan uppstå som en följd av att Nordea inte lyckas uppfylla interna och externa mål och förvänt- ningar. Negativ uppmärksamhet från kunder och media, ersättningskrav och stämningar kan då i sin tur öka antalet annullationer och minska nyteckningen. För att förstå kon- sekvenserna av ESG-relaterad anseenderisk analyseras olika scenarier där annullationerna ökar. Utfallet från sce- narierna visar negativa resultateffekter som kan påverka lönsamheten på sikt och även affärsplanerna. ESG-relate- rad anseenderisk kan därför inte avfärdas som försumbar. Försäkringsrisk Försäkringsrisk definieras som risken för förlust eller nega- tiv förändring av värdet på försäkringsskulderna till följd av förändringar i nivå, trend eller volatilitet för dödlighet, livs- fall, sjuklighet, återköp och annullationer, och där en sådan förändring leder till att försäkringsskuldernas värde ökar. Beräkning och analys av försäkringsrisk Försäkringsrisker kontrolleras huvudsakligen med hjälp av aktuariella metoder, det vill säga via tariffer, hälsopröv- ningar, återförsäkringsavtal och stresstester, samt genom att göra lämpliga försäkringstekniska avsättningar. Erfa- renhetsanalyser och jämförelser görs minst en gång per år för varje försäkringsrisk. Nordea beräknar försäkringsrisk genom att mäta hur känslig balansräkningen är för stressade försäkringssce- narier i vanliga stress- och scenariotester. Nordea har kla- rat samtliga stresstester som genomförts. Varken Nordeas exponering för försäkringsrisk eller metod för beräkning av den ändrades i någon betydande omfattning under rapporteringsperioden. Annullationsrisk Annullationsrisk innefattar risken för delvist eller helt åter- köp, kapitalöverföring och övergång till fribrev. Annulla- tionsrisken härrör från den potentiella skillnaden mellan faktiska annullationstal och beräknade annullationstal. Annullationsrisken är kopplad till försäkringstagarnas beteende och begränsas genom att säkerställa att produk- terna tillgodoser kundernas behov. Annullationstalen stresstestas, följs upp och rapporteras regelbundet. Upp- följningen hjälper Nordea att upptäcka och hantera fram- växande trender. Livsfallsrisk Livsfallsrisken avser livräntor under utbetalning och under uppskovstid i Nordeas traditionella försäkringar. Dödlig- hetstal och förväntad livslängd uppdateras och jämförs en gång per år. Koncentration av försäkringsrisker Nordeas försäkringsportföljer utgörs av individ- och gruppförsäkringar som alla är väldiversifierade sett till Nordea Årsredovisning 2024 245 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K4 Försäkringsskulder, forts. branscher, regioner och demografi, och även i fråga om produkttyp och risk. I Nordeas försäkringsportföljer kan stora företag utgöra en geografisk riskkoncentration. Kon- centrationsrisk hanteras på landsnivå och begränsas vid behov genom återförsäkring. Hantering av försäkringsrisk Hanteringen av försäkringsrisk omfattar bland annat sär- skilda rutiner för teckning av försäkringar, återförsäkring och produktgodkännanden. Rutiner för teckning av försäkringar Teckningen av försäkringar sker i enlighet med det lokala bolagets strategidokument för tecknings- och försäkrings- risker. Dessa dokument har tagits fram för att säkerställa robusta processer för teckning av försäkringar och sund rådgivning till kunderna. Rutinerna för teckning av försäkringar ska säkerställa att alla nya kunder behandlas på ett rättvist och etiskt kor- rekt sätt samt att enskilda risker godkänns eller avvisas på välinformerade grunder. Goda rutiner säkerställer också att kunderna erbjuds rätt produkter för sina behov. Liv- och sjukförsäkringar tecknas individuellt. Beroende på för- säkringsskyddet och ersättningsnivån kan en hälsopröv- ning krävas innan försäkringen kan tecknas. Aktuariefunktionen lyfter fram risker och lämnar rekom- mendationer i sin årliga rapport. Aktuariefunktionen gran- skar årligen, samt vid behov, de strategidokument som styr teckningen av försäkringar. Återförsäkring Nordeas återförsäkringsprogram täcker enskilda och aggregerade dödlighets- och sjuklighetsrisker, inklusive katastrofrisk inom dödsfall i Finland och Norge. Det inne- håller individuella limiter för självbehåll och en aggrege- rad gräns för nettoförlust. Återförsäkrade risker omfattar dödsfallsrisk, sjuklighetsrisk och katastrofrisk inom döds- fall. Syftet med återförsäkringsprogrammet är att mini- mera volatiliteten i försäkringsersättningarna, ge stabilare riskresultat och skydda Nordea Life & Pension från risk- koncentration samt katastrofrisk. Nyteckning med stora enskilda riskexponeringar tecknas med fakultativ återförsäkring. Återförsäkringsprogrammet följs upp månadsvis via riskresultatet per produktkategori. Aktuariefunktionen ansvarar för att granska återförsäkringsstrategin och -pro- grammet minst en gång om året. Känsligheter Nordea stresstestar regelbundet den avtalsenliga margi- nalen och resultatet för att bedöma hur dessa påverkas av olika scenarier. Stresstesterna görs genom att simulera ögonblicksstresser och göra förändringar i försäkringsan- tagandena. Långsiktigheten i liv- och pensionsrörelsen innebär att Nordea är känslig för ränteförändringar, som i kombination med lägre aktiekurser och större ränteskillna- der skulle få betydande inverkan på resultat och avtalsen- lig marginal. Metoderna som används överensstämmer med andra stresstester som har genomförts och utvecklats med tanke på IFRS 17. De relevanta känsligheterna och deras effekt på resultat och avtalsenlig marginal framgår av tabellen nedan. Påverkan på Påverkan på resultat avtalsenlig marginal 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Mn euro 2024 2023 2024 2023 Aktier -20 % 1 -29 -16 -230 -124 Räntenedgång 50 punkter 0 -18 -111 -161 Ränteuppgång 50 punkter 0 16 98 142 Räntespread +50 punkter -3 1 -13 4 Kombinerad marknadsstress 2 -44 -35 -362 -292 Annullationer +10 % -5 -1 -21 -12 Kostnader +10 % -14 -12 -88 -72 Dödlighet +10 % 2 2 7 4 Sjuklighet +10 % -13 -15 -3 -3 Livsfall +10 % -5 -4 -21 -12 1) Inklusive alternativa investeringar och -5 % på fastigheter. 2) Räntenedgång 50 punkter, aktier -20 % och räntespread +50 punkter. Nordea Årsredovisning 2024 246 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5 Immateriella och materiella tillgångar K5.1 Immateriella tillgångar Redovisningsprinciper Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-monetä- ra tillgångar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillgång- arna står under Nordeas kontroll, vilket innebär att Nordea har möjlighet och rätt att erhålla de framtida ekonomiska fördelarna hänförliga till den underlig- gande tillgången. Nordeas immateriella tillgångar utgörs främst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillgångar. Goodwill Goodwill utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på Nordeas andel av identi- fierbara nettotillgångar i förvärvade koncernföretag/ intresseföretag/joint ventures vid förvärvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid förvärv av koncernföre- tag redovisas som ”Immateriella tillgångar”. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures redovisas inte som en separat tillgång utan som ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”. Goodwill prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om händelser eller ändrade förutsättningar tyder på att nedskrivnings- behov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsvär- de minskat med ackumulerade nedskrivningar. Ned- skrivning av goodwill kan inte återföras i senare peri- oder. Goodwill hänförlig till intresseföretag och joint ventures prövas inte separat för nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redovisade värdet på intresse- företaget och joint venture-företaget. Principerna för nedskrivningsprövning av intresseföretag och joint ventures beskrivs i not K9.3 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror kostnadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till större investeringar i utveckling av programvara redovisas som immateriella tillgångar om de förvän- tas generera framtida ekonomiska fördelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader för programut- veckling och indirekta kostnader för att färdigställa tillgången för avsedd användning. Programkostnader omfattar också förvärvade programlicenser som inte är hänförliga till funktionen hos en materiell tillgång. Avskrivningen beräknas linjärt över programvarans nyttjandeperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i vissa fall för strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 år. Kundrelaterade immateriella tillgångar I samband med rörelseförvärv allokeras normalt sett en del av köpeskillingen till kundrelaterade immate- riella tillgångar, under förutsättning att tillgången är identifierbar och under Nordeas kontroll. En immate- riell tillgång är identifierbar om den uppstår till följd av avtalsmässiga eller lagliga rättigheter, eller om den kan separeras från företaget och säljas, överföras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillgången skrivs av över nyttjandeperioden, som vanligen är mer än 10 år. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas årligen med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. Pröv- ningen görs oftare om något tyder på att ett ned- skrivningsbehov föreligger. Även för immateriella tillgångar som tagits i bruk och skrivs av, görs en bedömning med avseende på indikationer på ned- skrivningsbehov. Om sådana indikationer finns, prö- vas nedskrivningsbehovet för tillgången. Nedskriv- ningskostnaden beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjan- devärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Kassagenererande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar. För goodwill och IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av rörelse segmenten. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de kassaflöden som tillgången eller den kassagene- rerande enheten förväntas ge upphov till . Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utsträckning de kan läggas sam- man till grupper som prövas tillsammans behöver bedömningar göras. Internt utvecklade programva- ror ingår i prövningen av nedskrivningsbehovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 180 mn euro (2 227 mn euro) vid årets slut. Värdet på internt utvecklade programvaror uppgick till 1 530 mn euro (1 457 mn euro) vid årets slut. Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av diskonteringsräntan för dessa kassa- flöden är förenade med osäkerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kassaflöden påverkas mycket av kassaflödesprognoserna för de närmaste åren (normalt 3–5 år) och av den uppskattade tillväxt- takten för sektorn efter 3–5 år. Tillväxttakten baseras på historiska data som uppdateras för att spegla den aktuella situationen, vilket ger upphov till osäkerhet i uppskattningarna. Även vid uppskattning av långsik- tig tillväxttakt krävs att kritiska bedömningar görs. Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta baserad på den långfristiga riskfria räntan plus en riskpremie. Prövning av nedskrivningsbehov Nedskrivningsprövningen genomförs för varje kassagene- rerande enhet genom att jämföra det redovisade värdet på nettotillgångarna, inklusive goodwill, med återvinningsvär - det. Återvinningsvärdet är nyttjandevärdet och beräknas på basis av diskonterade kassaflöden. Då investeringarna är av en sådan långsiktig karaktär har eviga kassaflöden använts vid beräkningen. Kassaflöden för de närmaste tre åren baseras på finan - siella prognoser. Prognoserna bygger på Nordeas makro- ekonomiska utsikter som inkluderar information om BNP- tillväxt, inflation och referensräntor för relevanta länder. Baserat på dessa makroekonomiska prognoser uppskattar affärsområdena hur marginaler, volymer, försäljning och kostnader kommer att utvecklas under de kommande åren. Kreditförluster beräknas utifrån det långsiktiga genomsnit - tet för olika affärsområden. Detta resulterar i en resultat- räkning för varje år. Det estimerade kassaflödet för respek- tive år är det prognosticerade nettoresultatet i dessa resul- taträkningar, reducerat med det lagstadgade kapital som krävs för att verksamheten ska kunna växa i enlighet med tillväxtantagandena. För de kassagenererande enheter som har mer kapital än vad koncernens mål för kärnpri - märkapitalrelation anger, kommer även utdelningar att inkluderas i kassaflödena under tre år till dess att kärnpri - märkapitalrelationen uppgår till koncernens målsättning. Prognoserna tar även hänsyn till de större projekt som Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till affärsområdena för att säkerställa att kassaflödena i de kassagenererande enheterna även innehåller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har beräknats baserat på scha - blonskattesatser. Kassaflöden för perioden efter prognos- perioden baseras på uppskattningar av sektorbaserade till- växttal. Tillväxttakten bygger på historiska data, vilka upp- daterats för att spegla den aktuella situationen. Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta baserad på den långfristiga riskfria räntan plus en riskpre - mie. Diskonteringsräntan som användes 2024 var 8,5 pro- cent (9,8 procent) efter skatt, vilket motsvarar en ränta på 11,0 procent (12,7 procent) före skatt. Den beräknade till - växttakten var 2,0 procent (2,1 procent). De kassagenere- rande enheterna täcker alla nordiska valutor och Nordea diskonterar framtida kassaflöden med en euro-denomine - rad ränta för alla kassagenererande enheter. De prövningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2024 påvisade inte något behov av en nedskrivning av goodwill. Nordea Årsredovisning 2024 247 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.1 Immateriella tillgångar, forts. Både en ökning av diskonteringsräntan med 1 procent- enhet och en minskning av den framtida tillväxttakten med 1 procentenheter är rimliga tänkbara ändringar i viktiga antaganden. En sådan ändring skulle inte leda till någon nedskrivning. Utöver kassaflödestestet för kassagenererande enheter, görs en kvalitativ bedömning av internt utvecklade IT-sys - tem för att upptäcka indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns görs en analys för att bedö - ma huruvida tillgångarnas redovisade värde är fullt åter- vinningsbart. Den här bedömningen görs på tillgångsnivå utifrån en kvalitativ analys. Både externa och interna fakto - rer för nedskrivningsbehov granskas. En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden går mot nya molnlösningar som är betydligt mer kostnadsef - fektiva än en lokal lösning. En annan faktor kan vara att en produkt under utveckling blir överflödig eller ersätts av en annan produkt på marknaden, vilket tyder på att värdet av utvecklingen kan ha minskat. Interna faktorer för nedskrivningsbehov är interna beslut som tyder på att produkter som är beroende av funktiona- liteten kommer att avvecklas, att en viss verksamhet kom - mer att avvecklas, att det förväntas/har beslutats internt att funktionen ska flyttas till molnet eller ersättas av en ny lokal funktionalitet, etc. Immateriella tillgångar Internt Internt utvecklad utvecklad Goodwill 1 programvara Summa Goodwill 1 programvara Summa Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2024 31 dec 2024 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2023 Personal Banking 1 081 484 1 565 1 009 443 1 452 Business Banking 881 508 1 389 695 492 1 187 Large Corporates & Insitutions 151 327 478 157 312 469 Asset & Wealth Management 67 211 278 366 210 576 Summa 2 180 1 530 3 710 2 227 1 457 3 684 Övriga immateriella tillgångar 2 – – 172 – – 142 Summa immateriella tillgångar 2 180 1 530 3 882 2 227 1 457 3 826 1) Exklusive goodwill i intresseföretag. 2) Inklusive köpta programlicenser utanför interna utvecklingsprojekt om 106 mn euro (103 mn euro). Förändringar av goodwill, mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Anskaffningsvärde vid årets början 2 227 2 262 Förvärv 1 – 22 Omräkningsdifferenser -47 -57 Anskaffningsvärde vid årets slut 2 180 2 227 Summa 2 180 2 227 1) Avser förvärvet av Advinans 2023, se not K9.6 ”Förvärv ”. Förändringar av internt utvecklad programvara, mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Anskaffningsvärde vid årets början 2 503 2 983 Inköp 407 409 Försäljningar/utrangeringar -313 -853 Omklassificeringar -3 – Omräkningsdifferenser -40 -36 Anskaffningsvärde vid årets slut 2 554 2 503 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -911 -1 211 Avskrivningar enligt plan -296 -346 Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 251 623 Omräkningsdifferenser 14 23 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -942 -911 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -135 -173 Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 62 230 Nedskrivningar -12 -193 Omräkningsdifferenser 3 1 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -82 -135 Summa 1 530 1 457 K5.2 Materiella tillgångar Redovisningsprinciper Posten ”Materiella tillgångar” innefattar fastigheter för egen användning, förbättringsutgifter på annans fastighet, IT-utrustning, möbler och annan utrust- ning. Även nyttjanderätter enligt leasingavtal ingår här (för mer information se not K5.4 ”Leasing”). Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell tillgång utgörs av dess inköpspris samt eventuella kostnader direkt hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för avsedd användning. Delar av en materiell tillgång redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter för egen användning som är knutna till försäkringsavtal med direkt resultatandel värde- ras med hjälp av verkligt värde-modellen i enlighet med IAS 40. För mer information om värdering och tillhörande processer, se not K5.3 ”Förvaltningsfastigheter”. Förbättringsutgifter redovisas som tillgångar om de innebär en förbättrad funktion hos tillgången, medan utgifter för underhåll inte förbättrar tillgång- ens funktion och därmed kostnadsförs löpande. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt nedan. Den beräknade nyttjandeperioden för olika materiella tillgångar uppdateras årligen. Byggnader 30–75 år Inventarier 3–5 år Förbättrings - utgifter på annans fastighet För förändringar inom byggnader, det kortare av 10 år och återstående hyresperiod. För nybyggnation, det kortare av redovisningsprinciperna för ägda byggnader och återstående hyresperiod. För fast inredning i hyrda fastigheter gäller det kortare av 10–20 år och återstående hyresperiod. Varje balansdag prövar Nordea om det finns indika- tioner på nedskrivningsbehov för en materiell till- gång. Om sådana indikationer finns görs en bedöm- ning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs. Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings- värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i första läget. Nordea Årsredovisning 2024 248 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.2 Materiella tillgångar, forts. Materiella tillgångar 31 dec 2024 31 dec 2023 Ägda tillgångar Ägda tillgångar Ägda tillgångar Ägda tillgångar värderade till värderade till Nyttjanderätt värderade till värderade till Nyttjanderätt Mn euro anskaff ningsvärde verkligt värde tillgångar Summa anskaff ningsvärde verkligt värde tillgångar Summa Inventarier 349 – 7 356 347 – 6 353 Mark och byggnader 26 36 1 243 1 305 28 39 1 233 1 300 Summa 375 36 1 250 1 661 375 39 1 239 1 653 Inventarier Anskaffningsvärde vid årets början 1 074 – 15 1 089 1 309 – 13 1 322 Inköp 91 – 4 95 85 – 4 89 Försäljningar/utrangeringar -530 – -3 -533 -303 – -2 -305 Omklassificeringar -3 – – -3 – – – – Omräkningsdifferenser -11 – 0 -11 -17 – 0 -17 Anskaffningsvärde vid årets slut 621 – 16 637 1 074 – 15 1 089 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -723 – -9 -732 -958 – -8 -966 Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 518 – 3 521 296 – 2 298 Avskrivningar enligt plan -72 – -3 -75 -73 – -3 -76 Omräkningsdifferenser 6 – 0 6 12 – 0 12 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -271 – -9 -280 -723 – -9 -732 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -4 – – -4 -7 – – -7 Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 3 – – 3 3 – – 3 Omräkningsdifferenser 0 – – 0 0 – – 0 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -1 – – -1 -4 – – -4 Summa 349 – 7 356 347 – 6 353 Mark och byggnader Anskaffningsvärde vid årets början 32 28 1 924 1 984 33 28 1 803 1 864 Inköp 0 – 159 159 1 – 143 144 Försäljningar/utrangeringar -2 – -45 -47 -1 – -7 -8 Omklassificeringar – – – – – – -16 -16 Omräkningsdifferenser 0 -1 -8 -9 -1 0 1 0 Anskaffningsvärde vid årets slut 30 27 2 030 2 087 32 28 1 924 1 984 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -4 – -676 -680 -4 – -539 -543 Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 0 – 38 38 – – 7 7 Avskrivningar enligt plan 0 – -143 -143 0 – -149 -149 Omklassificeringar – – – – – – 6 6 Omräkningsdifferenser 0 – 4 4 0 – -1 -1 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -4 – -777 -781 -4 – -676 -680 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början – – -15 -15 – – -12 -12 Omklassificeringar – – 5 5 – – 3 3 Nedskrivningar, netto – – – – – – -6 -6 Omräkningsdifferenser – – 0 0 – – 0 0 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut – – -10 -10 – – -15 -15 Justering av verkligt värde vid årets början – 11 – 11 – 15 – 15 Justering av verkligt värde – -1 – -1 – -3 – -3 Omräkningsdifferenser – -1 – -1 – -1 – -1 Justering av verkligt värde vid årets slut – 9 – 9 – 11 – 11 Summa 26 36 1 243 1 305 28 39 1 233 1 300 K5.3 Förvaltningsfastigheter Redovisningsprinciper En förvaltningsfastighet är en fastighet (mark eller byggnad – eller delar av byggnad – eller båda) som innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller värdestegring, och alltså inte för eget utnyttjande i den ordinarie verksamheten. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräk- ningen när det är sannolikt att de framtida ekono- miska fördelarna tillfaller Nordea och kostnaderna för förvaltningsfastigheten kan beräknas på ett till- förlitligt sätt. En förvaltningsfastighet värderas vid första redo- visningstillfället till anskaffningsvärdet, inklusive transaktionskostnader. Anskaffningsvärdet för en förvärvad förvaltningsfastighet utgörs av köpeskil- ling och kostnader direkt hänförliga till köpet. Exem- pel på kostnader direkt hänförliga till köpet är arvo- den för juridiska tjänster, stämpelskatter och övriga transaktionskostnader. Nordea använder verkligt värde-modellen för vär- dering av förvaltningsfastigheter. Bästa beviset på verkligt värde är normalt noterade priser på en aktiv marknad för liknande fastigheter med samma läge och i samma skick. Då noterade priser på en aktiv marknad oftast saknas, används även modeller baserade på diskonterade kassaflödesprognoser som bygger på tillförlitliga uppskattningar av fram- tida kassaflöden. Värderingen till verkligt värde av förvaltningsfastigheter tar hänsyn till en marknads- aktörs förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda förvaltningsfastigheterna på det maximala och bästa sättet, det vill säga tar hänsyn till den användning av förvaltningsfastigheterna som är fysiskt möjlig, lagligen tillåten och finansiellt genomförbar. Driftsnetto, reavinster och reaförluster liksom jus- teringar till verkligt värde redovisas direkt i resultat- räkningen som ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Nordea Årsredovisning 2024 249 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.3 Förvaltningsfastigheter, forts. Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade pri- ser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska förvaltningsfastigheter (nivå 1) och lägst prioritet till ej observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av förvaltningsfastigheterna baseras på den lägsta nivå indata som är väsentlig för verkligt värde-värdering- en i sin helhet. För ytterligare information om uppskattning av verkligt värde och verkligt värde-hierarkin, se not K3.4 ”Verkligt värde”. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Eftersom det normalt inte finns några aktiva mark- nader för förvaltningsfastigheter estimeras verkligt värde med hjälp av modeller baserade på diskonte- rade kassaflöden. Dessa modeller bygger på anta- ganden om framtida hyror, beläggning, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och räntenivåer. Det redovisade värdet på förvaltningsfastigheter uppgick vid årets slut till 2 883 mn euro (2 928 mn euro) . Belopp redovisade i resultaträkningen 1 Mn euro 2024 2023 Justeringar till verkligt värde 2 -16 -133 Hyresintäkter 108 114 Direkta rörelsekostnader som genererat hyresintäkter -40 -31 Direkta rörelsekostnader som inte genererat hyresintäkter -2 – Summa 50 -50 1) Ingår i ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. 2) Exklusive justeringar till verkligt värde av förvaltningsfastigheter som redovisas som ”Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” i balansräkningen. Klassificering enligt hierarkin för verkligt värde Alla förvaltningsfastigheter i Nordea hänförs till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Det verkliga värdet på dessa förvaltningsfastigheter redovisas i tabellen nedan. Nivå 3 – Verkligt värde på 31 dec 31 dec förvaltningsfastigheter 1 , mn euro 2024 2023 Förvaltningsfastigheter 2 132 2 199 - varav Life & Pension 2 125 2 191 Förvaltningsfastigheter i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 2 751 729 - varav Life & Pension 751 729 Summa 2 883 2 928 1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod. 2) För ytterligare information, se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placerings - portföljer och fondförsäkringsavtal”. Fastställande av verkligt värde Vid värderingen av förvaltningsfastigheterna tas också hänsyn till fastighetens syfte och art genom att tillämpa den lämpligaste värderingsmetoden. Den vanligaste vär- deringsmetoden är en modell för diskonterat kassaflöde som använder aktuella kassaflöden, marknadsräntor och aktuell avkastning. Verkligt värde beräknas av, eller para- metrarna i modellerna erhålls från, externa oberoende värderingspersoner för 100 procent (72 procent) av det verkliga värdet för förvaltningsfastigheter i balansräkningen. Förändringar i nivå 3 Tabellerna nedan visar förändringar i nivå 3. Orealiserade vinster och förluster avser de förvaltningsfastigheter som innehades vid utgången av året. Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen under året ingår i posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” (se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”). Vinster och förluster som redovisats i resultat- räkningen under året Om - Köp/ Försälj- Omklassi- räknings- Mn euro 1 jan Realiserade Orea liserade emissioner ningar ficeringar 2 diffe renser 31 dec 2024 Förvaltningsfastigheter 2 199 7 -23 43 -24 -35 -35 2 132 - varav Life & Pension 2 191 7 -22 42 -23 -35 -35 2 125 Förvaltningsfastigheter i placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal 1 729 – -43 67 -25 35 -12 751 - varav Life & Pension 729 – -43 67 -25 35 -12 751 2023 Förvaltningsfastigheter 2 288 -18 -115 195 -105 3 -49 2 199 - varav Life & Pension 2 286 -18 -115 194 -104 -4 -48 2 191 Förvaltningsfastigheter i placerings- portföljer och fondförsäkringsavtal 1 858 -38 -11 25 -99 7 -13 729 - varav Life & Pension 858 -38 -11 25 -99 7 -13 729 1) För ytterligare information, se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal”. 2) Omklassificering från/till balansräkningsraden ”Materiella tillgångar” (se not K5.2 ”Materiella tillgångar”) på grund av förändrad användning av fastigheter. Processen för värdering till verkligt värde Huvuddelen av förvaltningsfastigheterna i Nordea innehas av Life & Pension. Förvaltningsfastigheterna värderas en gång i kvartalet av fastighetsavdelningarna i respektive bolag inom Life & Pension, och arbetet utförs helt eller delvis av externa värderare. För förvaltningsfastigheter där avdelningarna använder sig av sina egna metoder, jämförs fastigheternas värdeförändringar med värderingar gjorda för liknande fastig heter av externa värderare. Värderingen presenteras för, och godkänns av, ledningen i respektive bolag. Finansdirektören i vart och ett av bolagen inom Life & Pension godkänner de tillämpade metoderna och ansvarar för de värden som används. Principerna som till- lämpas i samtliga bolag överensstämmer med de natio- nella tillsynsmyndigheternas bestämmelser, som i sin tur överensstämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS. Dessutom finns en Investment Operation Committee (IOC), som är ett gemensamt forum för frågor som rör vär- dering och redovisning av investeringsverksamheten i Life & Pension. Bolagen inom Life & Pension rapporterar regel- bundet till IOC. Förvaltningsfastigheterna i Life & Pension fungerar som skuldtäckning i liv- och fondförsäkringsavtal samt i finan- siella avtal. Det innebär att effekten på Nordeas resultat- räkning och eget kapital beror på resultatstrukturen i de portföljer med kontrakt som investeringarna står mot. De väsentliga ej observerbara indata som används när förvaltningsfastigheterna värderas till verkligt värde är marknadshyra och avkastningskrav. Betydande höjningar (sänkningar) av marknadshyran eller avkastningskravet skulle, isolerat, resultera i en betydligt lägre (högre) verk- ligt värde. Nordea Årsredovisning 2024 250 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.3 Förvaltningsfastigheter, forts. Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3 31 dec 2024 31 dec 2023 Verkligt Varav Life & Intervall för ej Vägt genomsnitt för ej Verkligt Varav Life & Intervall för ej Vägt genomsnitt för ej Mn euro värde 1 Pension Värderingmetoder Ej observerbara indata observerbara data observerbara data värde 1 Pension Värderingmetoder Ej observerbara indata observerbara data observerbara data Norge 778 778 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra 737 737 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra - Kommersiella EUR 119–144/m 2 123 EUR/m 2 - Kommersiella EUR 120–143/m 2 125 EUR/m 2 - Kontor EUR 104–556/m 2 255 EUR/m 2 - Kontor EUR 108–432/m 2 236 EUR/m 2 - Övriga EUR 119–490/m 2 341 EUR/m 2 - Övriga EUR 120–385/m 2 306 EUR/m 2 Avkastningskrav Avkastningskrav - Kommersiella 6,5–6,5 % 6,5 % - Kommersiella 6,5–6,5 % 6,5 % - Kontor 4,5–6,8 % 5,4 % - Kontor 4,5–6,5 % 5,3 % - Övriga 4,9–6,0 % 5,1 % - Övriga 4,6–6,0 % 4,8 % Finland 2 906 906 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra 1 011 1 011 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra - Kommersiella EUR 144–370/m 2 257 EUR/m 2 - Kommersiella EUR 135–375/m 2 255 EUR/m 2 - Kontor EUR 144–579/m 2 362 EUR/m 2 - Kontor EUR 123–543/m 2 333 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 186–312/m 2 249 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 186–300/m 2 243 EUR/m 2 - Övriga EUR 122–321/m 2 222 EUR/m 2 - Övriga EUR 100–266/m 2 183 EUR/m 2 Avkastningskrav Avkastningskrav - Kommersiella 4,8–8,5 % 6,6 % - Kommersiella 4,8–8,0 % 6,4 % - Kontor 4,8–12,5 % 8,6 % - Kontor 3,9–11,0 % 7,5 % - Lägenheter 4,3–5,5 % 4,9 % - Lägenheter 3,9–5,1 % 4,5 % - Övriga 4,8–8,3 % 6,5 % - Övriga 4,5–8,3 % 6,4 % Sverige 366 366 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra 367 367 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra - Kommersiella EUR 140–206/m 2 167 EUR/m 2 - Kommersiella EUR 75–207/m 2 127 EUR/m 2 - Kontor EUR 268–570/m 2 383 EUR/m 2 - Kontor EUR 269–578/m 2 382 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 178–184/m 2 181 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 183–190/m 2 186 EUR/m 2 - Övriga EUR 80–113/m 2 93 EUR/m 2 - Övriga – – Avkastningskrav Avkastningskrav - Kommersiella 5,7–6,8 % 6,4 % - Kommersiella 5,3–6,7 % 5,9 % - Kontor 4,3–5,7 % 4,9 % - Kontor 4,3–5,5 % 4,9 % - Lägenheter 4,2–4,4 % 4,2 % - Lägenheter 4,2–4,4 % 4,2 % - Övriga 5,3–6,7 % 5,5 % - Övriga – – Danmark 826 826 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra 805 805 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra - Kommersiella – – - Kommersiella EUR 57–57/m 2 57 EUR/m 2 - Kontor EUR 57–260/m 2 140 EUR/m 2 - Kontor EUR 74–228/m 2 139 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 124–348/m 2 213 EUR/m 2 - Lägenheter EUR 148–241/m 2 150 EUR/m 2 Avkastningskrav Avkastningskrav - Kommersiella – – - Kommersiella 7,0–7,0 % 7,0 % - Kontor 5,0–8,0 % 6,0 % - Kontor 4,3–6,8 % 5,2 % - Lägenheter 3,0–6,0 % 4,0 % - Lägenheter 4,0–5,3 % 4,3 % Övriga 7 – Diskonterade kassaflöden 8 – Diskonterade kassaflöden Summa 2 883 2 876 2 928 2 920 1) Fördelning baserad på de värderingsmetoder som används i olika länder. 2) Varav 751 mn euro (729 mn euro) relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i Life & Pension. För mer information se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placerings portföljer och fondförsäkringsavtal”. Nordea Årsredovisning 2024 251 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.4 Leasing Redovisningsprinciper Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter rätten att under en viss tid bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Nordea som leasegivare Finansiell leasing redovisas som en fordran på leasetagaren och ingår i ”Utlåning till allmänheten” (se not K3.8 ”Utlåning”) med ett belopp som mot- svarar nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Lea- singavgiften, exklusive kostnad för service, redovisas som återbetalning av fordran och som ränteintäkt. Intäkten fördelas så att en jämn förräntning erhålls på under varje period redovisad nettoinvestering. Nordea som leasetagare När ett avtal ingås gör Nordea en bedömning av om det är eller innehåller ett leasingavtal. Rätten att använda en tillgång i ett leasingavtal redovisas vid inledningsdatumet som en nyttjande- rätt och skyldigheten att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld. Nyttjanderätten värderas som nuvärdet av leasingavgifterna, plus initiala direkta kostnader och kostnader för skyldig- heten att underhålla tillgången minus eventuella förmåner som mottagits i samband med leasing- avtalet. Icke-leasingkomponenter särskiljs. Som dis- konteringsränta för att beräkna leasingskulden för varje avtal används den marginella låneräntan vid avtalets inledningsdatum. För betydande leasingav- tal gällande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita ränta användas, om den är tillgänglig. Nyttjanderätter redovisas på samma sätt som lik- nande egna tillgångar och leasingskulder redovisas som ”Övriga skulder” i balansräkningen. Principerna för avskrivning är desamma som för liknande egna tillgångar, men avskrivningstiden kan inte vara läng- re än leasingperioden. Prövning av nedskrivningsbe- hov på nyttjanderätter görs enligt samma principer som för liknande egna tillgångar. Räntekostnader för leasingskulder redovisas som ”Räntekostnader” i resultaträkningen. Tillgångarna klassificeras som ”Fastigheter” och ”Övriga tillgångar”. Övriga tillgångar utgörs främst av fordon och IT-utrustning. Nordea tillämpar den praktiska lösningen för kortfristiga leasingavtal (med en leasingperiod på 12 månader eller mindre), både för ”Fastigheter” och ”Övriga tillgångar”. Den praktiska lösningen för tillgångar med lågt värde tillämpas för ”Övriga tillgångar”. Kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas inte i balansräk- ningen, utan leasingavgifterna kostnadsförs i resul- taträkningen under ”Övriga kostnader”, linjärt förde- lade över leasingperioden, såvida inte något annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordeas ekono- miska nytta över tiden. Leasingperioden är den förväntade leasingperio- den. Med förväntad leasingperiod avses den icke uppsägningsbara leasingperioden enligt avtalet och eventuella möjligheter till förlängning som Nordea med rimlig säkerhet avser att utnyttja. Leasingperio- den för avtal utan slutdatum fastställs genom att ta hänsyn alla fakta och omständigheter. Avtal som innehåller leasingavtal Avtal kan omfatta rätten att använda en tillgång i utbyte mot en eller flera betalningar, även om avtalet inte har leasingavtalets juridiska form. I före- kommande fall separeras dessa tillgångar från avta- let och redovisas som leasade tillgångar. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar En leasetagare måste göra kritiska bedömningar i fråga om förväntad leasingperiod genom att ta hän- syn till alla fakta och omständigheter som innebär ett ekonomiskt incitament att utnyttja rätten att för- länga eller avsluta avtalet. Den förväntade leasing- perioden för avtal utan slutdatum bedöms på samma sätt. Bedömningen av avtal som gäller bank- kontor grundas på begränsningsregler för genom- snittlig förväntad löptid för olika typer av fastighets- avtal. En mer detaljerad analys görs för mer bety- dande avtal. Huvudkontorsavtal bedöms vara mera långfristiga till sin natur än bankkontoren, vars affärsomgivning förändras i en snabbare takt. Begränsningsregeln för bankkontor begränsar för tillfället löptiden för kontrakt utan slutdatum och kontrakt med förlängningsoptioner till 5 år. Det är möjligt att avvika från begränsningsregeln om omständigheterna indikerar att Nordea kommer att stanna kvar en längre/kortare tidsperiod. Det redovi- sade värdet för nyttjanderätter var 1 250 mn euro (1 239 mn euro) vid årets slut. En leasegivare måste göra kritiska bedömningar vid klassificeringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing om avtalet inne- bär att i stort sett alla risker och rättigheter förknip- pade med ägandet överförs. Ett leasingavtal klassifi- ceras som operationellt om avtalet inte innebär att i stort sett alla risker och rättigheter förknippade med ägandet överförs. Nordea som leasegivare Nordeas leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing. Leasingobjekten utgörs främst av fordon, maskiner och annan utrustning. I tabellen nedan finns en avstämning mellan brutto- investering och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter. Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Bruttoinvestering 10 349 10 670 Avgår ej intjänade finansiella intäkter -1 715 -1 741 Nettoinvestering i finansiella leasingavtal 8 634 8 929 Avgår ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren -2 -4 Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter 8 632 8 925 Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter -16 -19 I finansiella leasingkontrakt bärs restvärdesrisken av leve- rantören eller leasetagaren i enlighet med avtalsvillkoren. Per 31 december 2024 var bruttoinvesteringen och net- toinvesteringen fördelad efter följande återstående löptid: 31 dec 2024 Brutto- Netto- Mn euro investering investering 2025 2 768 2 409 2026 2 613 2 184 2027 2 234 1 840 2028 1 715 1 398 2029 551 444 Senare år 468 359 Summa 10 349 8 634 Nordea Årsredovisning 2024 252 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K5.4 Leasing, forts. Nordea som leasetagare Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men också tjänstebilar, IT-utrustning och andra tillgångar som normalt behövs i verksamheten. Fastigheterna/lokalerna kan i huvudsak delas in i bankkontor och huvudkontor. Fastighetskontrakten förvaltas aktivt med fokus på ett effektivt utnyttjande av utrymmen och på förändringar i affärsomgivningen. Leasingavgifterna utgörs normalt av fasta avgifter, och i fråga om framför allt lokaler/fastig- heter även rörliga avgifter som är kopplade till ett index. Normalt används inte restvärdes garantier eller köpoptioner. Tabellen nedan visar kostnader avseende leasing. Mn euro 2024 2023 Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal -11 -11 Kostnader avseende leasing av tillgångar av lågt värde 0 0 Kostnader avseende variabla leasingavgifter -13 -17 Räntekostnad -17 -11 Intäkter från vidareuthyrning 1 1 Det totala kassautfödet för leasingavtal -192 -158 Tabellen nedan visar avtalsenliga odiskonterade kassa- flöden för leasingskulder. Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Högst 1 år 129 124 1–2 år 118 111 2–5 år 281 262 5–10 år 345 335 10–15 år 292 294 15–20 år 92 101 20–25 år – 2 Summa 1 257 1 229 Mer information om nyttjanderätter och löptidsanalys finns i not K5.2 ”Materiella tillgångar” och i not K10.3 ”Löptidsanalys”. Leasingskulden omfattar inte uppskattade framtida kassaflöden för väsentliga framtida leasingåtaganden som ännu inte börjat gälla, motsvarande cirka – mn euro (121 mn euro) vid årets slut. Nordea bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler. Dessa lokaler kan delas in i huvudkontor, bankkontor och övriga lokaler. Den förväntade leasingperioden för de flesta lokaler/ fastigheter är 1–10 år, medan den förväntade leasingperio- den för huvudkontoren i de nordiska länderna är 10–20 år. Dessa kontrakt innefattar normalt möjlighet till förlängning. Huvudkontorskontrakten har normalt en fast hyres- period, medan bankkontorskontrakten antingen har en fast hyresperiod eller gäller tillsvidare med en rätt att säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–12 måna- der. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte inne- håller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en fast hyresperiod på min- dre än 5 år. Nordea Årsredovisning 2024 253 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K6 Avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när Nordea har en aktuell förpliktelse (rättslig eller informell) till följd av en inträffad händelse om det är troligt (det vill säga mer sannolikt än inte) att ett utflöde av resurser som utgör ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av kostnaden för att reglera den aktuella förpliktelsen vid rapportperio- dens slut. Redovisningsprinciper som avser ersättningar till anställda beskrivs närmare i not K8 ”Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner” och finansiella garantiavtal och kreditlöften beskrivs i not K7 ”Poster utanför balansräkningen”. Redovis- ningsprinciper för avsättningar avseende poster utanför balansräkningen finns i not K3.8 ”Utlåning”. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Inom ramen för den normala affärsverksamheten är Nordea föremål för ett antal operativa och legala ris- ker som kan leda till förlorat anseende, böter, sank- tioner, tvister, åtgärdskostnader, förluster och/eller stämningar. Här ingår potentiella krav som avser bank- och investeringstjänster samt andra tjänster. De flesta krav hänför sig till lån och insolvens, olika investeringstjänster, depåtjänster (sub-custody) och källskatt. Inget av de pågående kraven bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på Nordea eller dess finansiella ställning. Som tidigare medde- lats har Nordea räknat med böter i Danmark för tidi- gare svaga AML-processer och rutiner, och en avsättning har gjorts för pågående penningtvättsä- renden. Nordea kan inte utesluta risken för böter som skulle kunna påverka bankens finansiella resul- tat. Vissa av dessa utredningar skulle också kunna leda till stämningar. Se även avsnitt 6 ”Regelefter- levnadsrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering” och not K7.1 ”Eventualförpliktelser” . Avsättningar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omstruktureringskostnader 64 75 Garantier/åtaganden 193 168 Övriga 139 128 Summa 396 371 Reserven för omstruktureringskostnader utnyttjades med 42 mn euro under 2024 och nya avsättningar på 32 mn euro gjordes under året. Den återstående reserven avser personalrelaterade kostnader (47 mn euro) och lokalrela- terade kostnader (17 mn euro). De personalrelaterade kostnaderna är hänförliga till ingångna avtal eller aktiviteter som kommunicerats men ännu inte slutförts, där utbetalningar fortfarande sker. Dessa avtal ingås inom ramen för den ordinarie verksam- heten. Av den totala omstruktureringsreserven på 64 mn euro, förväntas 28 mn euro utnyttjas under 2025. Alla per- sonalrelaterade aktiviteter förväntas genomföras under 2025, men betalningarna kommer sannolikt att fortsätta in på 2026. Som för alla reserver finns en osäkerhet kring tid- punkt och belopp. Denna osäkerhet förväntas minska allt- eftersom planen verkställs. Avsättningar för kreditförluster gällande poster utanför balansräkningen uppgick till 193 mn euro (168 mn euro). För mer information om dessa avsättningar, se avsnitt 2 ”Kreditrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering” och not K7 ”Poster utanför balansräkningen”. Mer information om de AML-relaterade avsättningarna finns i avsnitt 6.3 ”Bekämpning av ekobrott” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Omstrukturerings- kostnader Övriga Mn euro 2024 2023 2024 2023 Vid årets början 75 78 128 89 Nya avsättningar 32 48 98 65 Utnyttjat -42 -41 -88 -27 Återfört -3 -7 0 0 Omklassificeringar 4 -1 2 1 Omräkningsdifferenser -2 -2 -1 0 Vid årets slut 64 75 139 128 Nordea Årsredovisning 2024 254 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K7 Poster utanför balansräkningen K7.1 Eventualförpliktelser Redovisningsprinciper En eventualförpliktelse är: • en möjlig förpliktelse vars förekomst endast kan komma att bekräftas av en eller flera framtida händelser som inte helt ligger inom Nordeas kon- troll, eller • en befintlig förpliktelse som inte redovisas efter- som det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet. Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i balansräkningen utan presenteras som en post utanför balansräkningen, såvida inte sannolikheten för ett utflöde är ytterst liten. När det är mer sannolikt än inte att ett utflöde kan ske görs en avsättning som redovisas i balans- räkningen. Redovisningsprinciperna för avsättningar finns i not K6 ”Avsättningar”. Garantier och remburser redovisas i balansräk- ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster, som beskrivs närmare i not K3.8 ”Utlåning”. Föränd- ringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten ”Kreditförluster, netto”. Erhållna premier för finansiella garantiavtal för- delas över garantiperioden och redovisas i resultat- räkningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”. Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella avsättningar . Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Se även ”Kritiska bedömningar och osäkerhet i upp- skattningar” i not K6. Tabellen nedan omfattar alla lämnade garantier, även sådana där sannolikheten för ett utflöde av resurser bedöms vara ytterst liten. Eventualförpliktelser Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Kreditgarantier 1 834 1 650 Övriga garantier 18 503 18 177 Remburser 434 582 Övriga eventualförpliktelser 70 80 Summa 20 841 20 489 Inom ramen för den normala affärsverksamheten utfärdar Nordea olika former av garantier till förmån för Nordeas kunder. Kreditgarantier lämnas till kunder för att garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garan- tier. Eventualförpliktelser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i Nordeas tjänster och är till stöd för bankens kunder. Den ordinarie bolagsstämman 2024 beslutade att Nordea Bank Abp ska betala eller ersätta styrelseleda- möterna för alla kostnader och utgifter som avser eller uppstår med anledning av styrelseuppdraget, såsom resor, logistik och boende liksom kostnader för rådgivning, rätts- hjälp och administration. Kostnaderna för rättshjälp kan exempelvis innefatta advokatkostnader och kostnader för anspråk som riktats mot en styrelseledamot (under och efter deras mandatperiod), förutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig för uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar. Sedan juni 2023 ges medlemmar av koncernledningen motsvarande skydd och ersättning som styrelseledamöter i fall som rör eller uppkommer till följd av respektive befattningshavares arbete i koncernledningen. Sedan 2019 åtar sig dessutom Nordea Bank Abp att ersätta medlem- marna i koncernledningen för kostnader i samband med vissa stämningar eller utredningar från tredje part hänför- liga till omständigheter eller händelser som inträffat under deras tid i befattningen, förutsatt att det inte rör sig om brott eller uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar. Ersättningen kan som högst uppgå till totalt 37,5 mn euro, såvida inte styrelsen från fall till fall beslutar annat. Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalningsskyldighet som har uppkommit i deras egen- skap av verkställande direktörer eller styrelseledamöter i dotterföretag till Nordea Bank Abp. Nordea Bank Abp köper ansvarsförsäkring för ledande befattningshavare som täcker personligt skadeståndsan- svar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt det ansvar som banken i viss mån har till följd av sitt åtagande om gottgörelse. Försäkringsvillkoren, inklusive maximalt skadeståndsbelopp enligt ansvarsförsäkringen för ledande befattningshavare, är i nivå med andra stora europeiska banker. En begränsad andel av de anställda har rätt till avgångsvederlag om de avskedas före deras normala pen- sionsålder. För ytterligare information, se not K8.4 ”Ersätt- ning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Nordea Årsredovisning 2024 255 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K7.2 Åtaganden Redovisningsprinciper Åtaganden är oåterkalleliga löften om att bevilja krediter eller göra andra typer av betalningar i fram- tiden. Även outnyttjade krediter redovisas som åtaganden. Oåterkalleliga kreditlöften redovisas i balansräk- ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster som beskrivs närmare i not K3.8 ”Utlåning”. Föränd- ringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten ”Kreditförluster, netto”. Erhållna premier för kreditlöften fördelas normalt över åtagandeperioden. Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella avsättningar. Åtaganden Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Outnyttjad räkningskredit 28 325 27 411 Kreditlöften 58 623 55 362 Åtagande om framtida betalningar 817 726 Övriga åtaganden 1 986 1 885 Summa 89 751 85 384 Omvända återköpsavtal (omvända repor) redovisas i balansräkningen på likviddagen. Per 31 december 2024 hade Nordea tecknat omvända repor som ännu inte har likvidavräknats och som därmed inte redovisas i balans- räkningen. På likviddagen kommer dessa omvända repor till största delen ersätta existerande omvända repor som ännu inte bokats bort från balansräkningen per 31 decem- ber 2024. Nettoeffekten i balansräkningen är begränsad. Dessa instrument har inte redovisats som åtaganden. För mer information om omvända återköpsavtal, se not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”. K7.3 Ställda säkerheter Redovisningsprinciper Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för Nordeas egna skulder redovisas som ”För egna skulder ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för annat än egna skulder redovisas som ”Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder”. Inlånade värdepapper som däref- ter används som säkerhet redovisas som ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter” i balansräkning- en (för redovisningsprinciper, se not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”). Ställda säkerheter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 För egna skulder ställda säkerheter 216 648 185 339 Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder 236 236 Summa 216 884 185 575 För egna skulder ställda säkerheter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 För egna skulder ställda säkerheter Värdepapper mm. 2 415 3 098 Utlåning till allmänheten 163 058 158 540 Övriga ställda säkerheter 51 175 23 701 Summa 216 648 185 339 Ovanstående säkerheter avser följande skulder 1 Skulder till kreditinstitut 3 663 7 369 In- och upplåning från allmänheten 1 022 1 358 Derivat 5 532 7 284 Emitterade värdepapper 2 124 355 117 768 Övriga skulder 45 776 14 855 Summa 180 348 148 634 1) Skulder efter kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen. 2) Exklusive justering av verkligt värde-säkring. För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper som har pantsatts i samband med återköpsavtal och värde papperslån. Transaktionerna genomförs enligt stan- dardavtal som används av parterna på finansmarknaden. Motparter i dessa transaktioner är kreditinstitut och all- mänheten. Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid på mindre än tre månader. Värdepapper i livförsäkringsrörelsen har ställts som säkerhet för motsva- rande skulder till försäkringstagare. Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för emitterade säkerställda obligationer och bostadsobligatio- ner i enlighet med nationella lagar och regler. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av obligationerna förmånsrätt i de tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa. Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank- certifikat som pantsatts av Nordea i enlighet med myndighetskrav. Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder avser huvudsakligen räntebärande värdepapper som pantsatts för betalningsreglering gentemot centralbanker och clea- ringinstitut. Värdet på dessa uppgick till 236 mn euro (236 mn euro). Endast säkerheter som avser likviditet över natten redovisas (ställda säkerheter för intradagslikviditet omfattas inte). Ställda säkerheter för annat än Nordeas egna skulder, till exempel för tredje mans räkning eller för Nordeas egna eventualförpliktelser, presenteras också under denna post. Nordea Årsredovisning 2024 256 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8 Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner All form av ersättning till anställda som kompensation för utförda tjänster utgör ersättning till anställda. Ersättningen till anställda utgörs av kortfristiga ersätt- ningar, ersättningar efter avslutad anställning och aktie- relaterade ersättningsprogram. Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom tolv månader efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna utförts. Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast och rörlig lön. För ytterligare informa- tion, se not K8.1 ”Fast och rörlig lön”. Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar som betalas ut efter anställningens upphörande. Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea omfattar endast pensioner. För ytterligare information, se not K8.2 ”Pensioner”. Aktierelaterade ersättningsprogram innefattar aktiere- laterade betalningar för tjänster som utförs av anställda. För ytterligare information, se not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. Dessutom lämnas information om ersättning till nyckel- personer i ledande positioner i not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Ytterligare information om ersättningar Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om ersättningar, på sidan 74. I enlighet med Finsk kod för bolagsstyrning 2025 kommer också Ersättningsrapport för styrande organ 2024 att tas fram till den ordinarie bolags- stämman den 20 mars 2025. Slutligen kommer information om nyckelpersoner i ledande positioner och materiella risktagare (pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) att publiceras på nordea.com inför den ordinarie bolagsstämman. K8.1 Fast och rörlig lön Redovisningsprinciper Kortfristiga ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kost- nadsförs i den period då de anställda utför tjänster för Nordea. Kortfristiga ersättningar hänförliga till fullgöran- det av försäkringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men överförs därefter från ”Personalkostnader” och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Kortfristiga ersättningar som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras därefter och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i balansräkningen. Avgångsvederlag Avgångsvederlag blir normalt aktuellt när en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång. Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea har en skyldighet att göra betalningen. En skyldighet upp- står när en formell plan har beslutats på lämplig organisatorisk nivå och när det inte finns en realis- tisk möjlighet för Nordea att dra sig ur, vilket nor- malt anses uppfyllt när planen har kommunicerats till berörda medarbetare eller deras representanter. Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga ersättningar, till exempel ett antal månadslöner, och ersättningar efter avslutad anställning, normalt i form av förmåner kopplade till förtida pension. Nordeas kortsiktiga incitamentsprogram Nordea har kortsiktiga incitamentsprogram (STIP, short term incentive plan). Hit räknas Nordeas incitamentspro- gram (NIP), som erbjuds koncernchefen och medlem- marna i koncernledningen samt, efter särskild inbjudan, andra anställda, och Nordeas bonusprogram för utvalda medarbetare i specifika affärsområden eller enheter efter godkännande av styrelsen. NIP ska huvudsakligen använ- das för roller där rörlig ersättning är utbredd marknads- praxis och utgör en betydande del av den samlade ersättningen. STIP har erbjudits under flera år, i huvudsak i form av executive incentive programme (EIP) och sedan 2022 i form av NIP som har liknande villkor. STIP har en prestationsperiod på ett år och betalas ut till deltagarna i form av kontant ersättning och, om de är materiella risktagare, även genom tilldelning av aktier. För delar av tilldelningen tillämpas en uppskjutandeperiod för materiella risktagare, med årlig överlåtelse i lika stora delar under de följande fyra eller fem åren och en kvarhål- landeperiod om 12 månader. Rörlig ersättning som betalas i kontanter och inte är kopplad till utvecklingen för Nordeas aktiekurs kostnadsförs i samband med intjänan- det och inkluderas under ”Fast och rörlig lön” nedan. Intjänad och uppskjuten aktiebaserad ersättning eller ersättning som är kopplad till utvecklingen för Nordeas aktiekurs, som också kostnadsförts som ”Fast och rörlig lön” i tabellen nedan, redovisas separat i not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. Personalkostnader Mn euro 2024 2023 Fast och rörlig lön 1 -2 452 -2 360 Pensionskostnader (specifikation i not K8.2) -288 -272 Sociala avgifter -457 -431 Övriga personalkostnader -108 -58 Summa -3 305 -3 121 Överföring av kostnader för att fullgöra försäkringsavtal som omfattas av IFRS 17 81 80 IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats 2 118 133 Summa -3 106 -2 908 1) Avsättning för vinstandel 2024 uppgick till 64 mn euro (70 mn euro) varav 64 mn euro (68 mn euro) är en ny avsättning och 0 mn euro (2 mn euro) är en justering relaterad till tidigare år. 2) Se not K5.1 “Immateriella tillgångar” . Nordea Årsredovisning 2024 257 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.2 Pensioner Redovisningsprinciper Premiebestämda planer Pensioner som baseras på premiebestämda pen- sionsplaner medför inte något pensionsåtagande för Nordea. Pensionskostnader för premiebestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa tjänster förfaller till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regelbundna löneutbetalningar. Nordea bidrar också till offentliga pensionssystem. Pensionskostnader för premiebestämda planer hänförliga till fullgörandet av försäkringsavtal redo- visade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men överförs därefter från ”Personalkostnader” och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Pensionskostnader för premiebestämda planer som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo- visningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella till- gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali- seras därefter och redovisas under ”Immateriella till- gångar” i balansräkningen. Förmånsbestämda planer IAS 19 säkerställer att pensionsförpliktelserna, minskat med värdet av de förvaltningstillgångar som täcker dessa förpliktelser, redovisas i koncernens balansräk- ning. De större förmånsbestämda pensionsplanerna är fonderade och täcks av tillgångar i pensionskassor/ pensionsstiftelser. Om verkligt värde på förvaltnings- tillgångar hänförliga till en specifik pensionsplan är lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställd enligt ” projected unit credit method”, redovisas nettobeloppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det omvända fallet redovi- sas nettobeloppet som en tillgång (”Pensions- tillgångar”). Icke-fonderade pensionsplaner redovisas som ”Pensionsförpliktelser”. Även planer som uppfyller redovisningskraven för premiebestämda pensionspla- ner redovisas som förmånsbestämda planer om betal- ningsåtagandena inte har överförts. Nordeas nettoförpliktelse för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av det ersättningsbelopp som de anställda har intjänat under innevarande period och tidigare perioder i utbyte mot sina tjäns- ter. Ersättningsbeloppet diskonteras för att fastställa dess nuvärde. Aktuariella beräkningar, bland annat ”projected unit credit method”, används för att fast- ställa nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser och kostnader hänförliga till dessa. Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och finansiella anta- ganden. Kostnader avseende tjänstgöring inneva- rande och tidigare år redovisas i resultaträkningen för innevarande år. Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år definieras som en ökning av nuvär- det för förmånsbestämda förpliktelser till följd av anställdas tjänstgöring under innevarande period. Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år definie- ras som förändringen i nuvärdet för förmånsbe- stämda förpliktelser för anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som utlöses av planänd- ringar eller -reduceringar. Förpliktelsens nuvärde och eventuella förvalt- ningstillgångars verkliga värde kan påverkas av ändrade aktuariella antaganden (diskonteringsrän- tor (räntor och kredit spreadar), inflation, löneök- ningar, personalomsättning och livslängd) och erfa- renhetsmässiga avvikelser, inklusive verkligt utfall jämfört med antaganden. Dessa omvärderingseffek- ter redovisas direkt mot eget kapital via övrigt totalresultat. Diskonteringsräntan baseras på företagsobliga- tioner med höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup marknad existerar för sådana obligationer. Säkerställda obligationer anses i detta sammanhang vara företagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsräntan på säker- ställda obligationer, medan den i Finland och Storbritannien baseras på företagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och Danmark härleds obli- gationernas kreditspread över swappkurvan från säkerställda obligationer eller företagsobligationer med längre löptid och extrapoleras till samma dura- tion som pensionsförpliktelserna med hjälp av rele- vanta swappkurvor. I Storbritannien extrapoleras företagsobligationernas kreditspread mot statsobli- gationer till samma duration som pensionsförpliktel- serna med hjälp av statsobligationskurvan. När beräkningen resulterar i en nettotillgång begränsas det redovisade värdet på tillgången till nuvärdet av framtida återbetalningar från eller minskade inbetalningar till planen. Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter beräknas och redovisas baserat på redovisat netto- överskott eller nettounderskott per plan och ingår i balansräkningen som ”Pensionsförpliktelser” eller ”Pensionstillgångar”. Pensionskostnader för förmånsbestämda planer hänförliga till fullgörandet av försäkringsavtal redo- visade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men överförs därefter från ”Personalkostnader” och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”. Pensionskostnader för förmånsbestämda planer som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo- visningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella till- gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali- seras därefter och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i balansräkningen . Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner framräknas för de större pensionsplanerna av externa aktuarier med hjälp av demografiska anta- ganden baserade på aktuella befolkningsdata. Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och finansiella parametrar. Uppskattningen av diskonteringsräntan är för- enad med osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup och håller hög kvalitet. Osäkerhet finns även kring extrapole- ringen av räntekurvor för relevanta löptider. Andra parametrar, såsom antaganden om löneökningar och inflation, baseras på den förväntade långsiktiga utvecklingen för dessa parametrar och är också för- enade med osäkerhet i uppskattningarna. De vikti- gaste parametrarna som användes vid årsskiftet redovisas tillsammans med en beskrivning av känsligheten för förändringar i antagandena. Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner upp- gick vid årets slut till 2 651 mn euro (2 849 mn euro) . Pensionskostnader Företagen inom Nordea har olika pensionsplaner. De utgörs av både förmånsbestämda och premiebestämda planer, i enlighet med nationell praxis och de villkor som gäller i de länder där Nordea verkar. Pensionskostnader Mn euro 2024 2023 Premiebestämda pensionsplaner -263 -247 Förmånsbestämda pensionsplaner 1 -19 -20 Premiebestämda pensionsplaner för vilka betalningsförpliktelser inte har överförts 1 -6 -5 Summa -288 -272 1) Exklusive särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge totalt -7 mn euro (-9 mn euro). Premiebestämda pensionsplaner Alla nyanställda har erbjudits premiebestämda pensions- planer sedan 2013, när den förmånsbestämda pensions- planen i Sverige stängdes för nya deltagare. Premie- bestämda pensionsplaner följer kollektivavtalen och bestämmelserna i respektive land. I Norge omfattas Nordea av en kollektivavtalad pen- sionsplan som gäller för flera arbetsgivare i den privata sektorn (AFP). Planen ger berörda medarbetare ett livs- långt tillägg till den normala pensionen. Eftersom uppgif- ter saknas om Nordeas andel av skulderna/tillgångarna och pensionskostnaderna i planen, redovisas AFP som en premiebestämd pensionsplan i enlighet med IAS 19. AFP finansieras genom en årspremie som för 2024 mot- svarade 2,7 procent av medarbetarnas lön mellan 1 och 7,1 gånger det norska basbeloppet för sociala avgifter. Premien uppgick till 3 mn euro (3 mn euro). Förmånsbestämda pensionsplaner Planerna sköts i enlighet med nationella lagkrav, kollektiv- avtal och nationell praxis. De grundas alla på slutlön och tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade system. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är Nordea Årsredovisning 2024 258 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.2 Pensioner, forts. stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds istället premie- bestämda pensionsplaner. I Sverige är det 2 565 (2 699) medarbetare vars huvud- sakliga pension intjänas i form av förmånsbestämda pen- sionsrätter. I Finland är det 1 084 (1 178) medarbetare som tjänar in förmånsbestämda pensionsrätter som komple- ment till den lagstadgade pensionsplanen (TyEL). I Norge är det 175 (244) medarbetare vars huvudsakliga pension intjänas i form av förmånsbestämda pensionsrät- ter. Vidare omfattas 1 194 (1 241) medarbetare av premie- bestämda pensionsplaner där betalningsförpliktelserna inte har överförts. Dessa redovisas därför som förmåns- bestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionstillgångar och -skulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Fonderade förmånsbestämda pensionsplaner med nettotillgångar 360 225 Fonderade förmånsbestämda pensionsplaner med nettoskulder -16 -23 Ofonderade förmånsbestämda pensionsplaner -213 -230 Premiebestämda pensionsplaner för vilka betalningsförpliktelser inte har överförts -43 -34 Nettoskuld(-)/-tillgång(+) 88 -62 Skulderna täcks normalt av tillgångar i särskilda pensionskassor/-stiftelser eller av kreditförsäkringsavtal (endast Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser innehar både tillgångarna och pensionsförpliktelserna, förutom i Sverige där pensionsstiftelsen fungerar som säkerhet för Nordeas pensionsförpliktelser. Lägsta fonderingskrav varierar för de olika pensionskas- sorna/pensionsstiftelserna beroende på nationella lagkrav. I allmänhet är fonderingskravet att pensionsförpliktel- serna, beräknade enligt nationella krav, ska vara helt täckta av ett fördefinierat överskott. Andra pensionsplaner omfattas inte av fonderingskrav och är vanligtvis ofonde- rade. Respektive Nordeaföretag som erbjuder förmånsbe- stämda pensionsplaner fungerar som uppdrags givande företag, i enlighet med EU:s IORP II-direktiv. Förmånsbestämda planer påverkar Nordea genom för- ändringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller för- ändringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna. Pensionsberäkningar och antaganden enligt IAS 19 Skuldberäkningar för större planer utförs av externa aktu- arier och baseras på aktuariella antaganden, som speglar förväntningarna på lång sikt. Antagandena som anges för 2024 påverkar skuldberäk- ningen vid slutet av 2024, medan antagandena som anges för 2023 används för beräkningen av pensionskostnaden 2024. Antaganden SE NO FI DK GB 2024 Diskonterings- ränta 3,26 % 4,24 % 3,26 % 2,47 % 5,46 % Löneökning 2,60 % 3,25 % 2,50 % 2,25 % – 2 Inflation 1,60 % – 3 2,00 % – 1 3,50 % Dödlighet DUS23 K2013FT TyEL 2016 FSA 24 CMI 2024 2023 Diskonterings- ränta 3,04 % 3,81 % 2,92 % 2,65 % 4,71 % Löneökning 2,60 % 3,50 % 2,80 % 2,25 % – 2 Inflation 1,60 % 2,25 % 2,30 % – 1 3,50 % Dödlighet DUS21 K2013BE TyEL 2016 FSA 23 CMI 2023 1) Inflationen har ingen inverkan på pensionsförpliktelsen i Danmark, eftersom för- månerna är löneindexerade. 2) Ingen verksam personal i Storbritannien, alltså inga löneökningar. 3) Inflationen har ingen inverkan på pensionsförpliktelsen i Norge. Indexeringen baseras istället på avkastningen på pensionstillgångarna. Känsligheter – inverkan på pensionsförpliktelse % SE NO FI DK GB Diskonterings ränta - ökning 50 pkt -8,48 % -6,34 % -4,80 % -3,76 % -5,74 % Diskonterings ränta - minskning 50 pkt 9,53 % 7,00 % 5,25 % 4,02 % 6,33 % Löneökning - ökning 50 pkt 1,90 % 0,12 % 0,18 % 5,27 % – Löneökning - minskning 50 pkt -1,61 % -0,11 % -0,17 % -4,97 % – Inflation - ökning 50 pkt 9,68 % – 3,91 % – 0,48 % Inflation - minskning 50 pkt -8,65 % – -3,66 % – -0,57 % Dödlighet - ökning 1 år 4,81 % 3,13 % 4,31 % 6,55 % 3,66 % Dödlighet - minskning 1 år -4,78 % -4,18 % -4,24 % -6,34 % -3,29 % Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt anta- gande ändras medan de andra antagandena hålls oför- ändrade. Detta är en förenklad princip eftersom de aktua- riella antagandena vanligtvis är korrelerade. Dock möjlig- gör den att man kan isolera en effekt från en annan. Metoden som använts för att beräkna effekten på pen- sionsförpliktelsen är densamma som den som använts för beräkning av den redovisade pensionsförpliktelsen. Känslighetsanalysen inkluderar effekten av skulder för framtida löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge. Pensionsskulder/-tillgångar, netto Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Pensionsförpliktelser 1 385 1 447 615 689 526 584 70 71 55 58 2 651 2 849 Förvaltningstillgångar 1 416 1 411 576 586 591 629 86 88 70 73 2 739 2 787 Nettoskuld(-)/-tillgång (+) 31 -36 -39 -103 65 45 16 17 15 15 88 -62 - varav planer med nettotillgångar 126 73 133 70 66 47 20 20 15 15 360 225 - varav planer med nettoskulder 95 109 172 173 1 2 4 3 – – 272 287 Nordea Årsredovisning 2024 259 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.2 Pensioner, forts. Förändringar i förpliktelserna Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 1 447 1 454 689 719 584 609 71 69 58 59 2 849 2 910 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 15 16 4 5 1 1 – – – – 20 22 Räntekostnader 43 45 24 21 17 17 2 3 3 3 89 89 Utbetalda pensioner -73 -70 -32 -33 -40 -39 -7 -6 -2 -3 -154 -151 Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 1 0 1 – 0 0 – – – – 2 0 Omvärdering från förändringar i demografiska antaganden 4 – 35 – – – -1 -1 0 -2 38 -3 Omvärdering från förändringar i finansiella antaganden -46 -39 -69 23 -35 -16 1 4 -5 0 -154 -28 Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar 25 78 5 -4 -1 12 4 2 -1 0 32 88 Omräkningsdifferenser -41 -1 -33 -44 – – 0 0 2 1 -72 -44 Förändring av avsättning för särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 1 10 -36 -9 2 – – – – – – 1 -34 Utgående balans 1 385 1 447 615 689 526 584 70 71 55 58 2 651 2 849 - varav hänförlig till aktiva deltagare 19 % 19 % 9 % 8 % 10 % 9 % – – – – 14 % 14 % 1) Avser förändring i avsättning för särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge. Förpliktelsernas genomsnittliga löptid är 15 år (15 år) i Sverige, 11 år (13 år) i Norge, 10 år (11 år) i Finland, 8 år (8 år) i Danmark och 13 år (15 år) i Storbritannien, baserat på diskonterade kassaflöden. Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 1 411 1 335 586 625 629 650 88 90 73 77 2 787 2 777 Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan) 42 42 21 19 18 18 2 3 3 4 86 86 Utbetalda pensioner – – -24 -24 -40 -39 -7 -6 -3 -2 -74 -71 Tillskott/gottgörelse av/till arbetsgivare 0 0 4 4 0 1 2 – – – 6 5 Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter) 3 32 18 0 -16 -1 1 1 -7 -6 -1 26 Omräkningsdifferenser -40 2 -29 -38 – – 0 0 4 0 -65 -36 Utgående balans 1 416 1 411 576 586 591 629 86 88 70 73 2 739 2 787 Nordea Årsredovisning 2024 260 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.2 Pensioner, forts. Tillgångsfördelning Tillgångarna investeras i diversifierade portföljer enligt nedan, med innehav i obligationer som begränsar ränte- risken i förpliktelserna och en rimlig andel realtillgångar för att minska den långsiktiga inflationsrisken i skulderna. Avkastningen under 2024 var positiv i alla de nordiska länderna. Resultatet drevs av stark avkastning på aktier och stabil avkastning på räntepapper. I Storbritannien resulterade landets högre räntor i negativ avkastning totalt sett. Den sammanlagda avkastningen var 3,0 pro- cent (4,0 procent). Vid årets slut utgjorde aktieinnehaven 22 procent (19 procent) av tillgångarna i Nordeas pensionskassor/- stiftelser. Koncernen räknar med att betala 5 mn euro till sina fonderade förmånsbestämda pensionsplaner under 2025. Tillgångsfördelning i fonderade planer Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Summa % 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Obligationer 86 % 83 % 71 % 74 % 60 % 63 % 85 % 84 % 96 % 94 % 77 % 77 % - statsobligationer 35 % 35 % 32 % 38 % 28 % 29 % 21 % 24 % 96 % 94 % 34 % 35 % - säkerställda obligationer 33 % 31 % 31 % 29 % 7 % 9 % 64 % 60 % – – 27 % 26 % - företagsobligationer 18 % 17 % 8 % 7 % 25 % 25 % – – – – 16 % 16 % - utgivna av Nordeabolag 2 % 2 % 5 % 4 % – – – – – – 2 % 2 % - med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad 86 % 83 % 71 % 74 % 60 % 63 % 85 % 84 % 96 % 94 % 77 % 77 % Aktier 28 % 25 % 14 % 12 % 20 % 15 % 9 % 10 % 4 % 6 % 22 % 19 % - inhemska 5 % 5 % 4 % 4 % 5 % 4 % 9 % 10 % 3 % 2 % 5 % 5 % - europeiska 4 % 3 % 5 % 4 % 5 % 4 % – – – – 4 % 3 % - amerikanska 5 % 4 % 5 % 4 % 5 % 4 % – – 1 % 3 % 5 % 4 % - tillväxtmarknader 5 % 5 % – – 5 % 3 % – – – 1 % 3 % 3 % - riskkapital 9 % 8 % – – – – – – – – 5 % 4 % - Nordeaaktier – – – – – – – – – – – – - med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad 18 % 17 % 14 % 12 % 20 % 15 % 9 % 10 % 4 % 6 % 17 % 15 % Fastigheter 1 1 % – 9 % 15 % 19 % 20 % – – – – 7 % 8 % - nyttjade av Nordea – – – – 11 % 10 % – – – – 2 % 2 % Ränteswappar -10 % -9 % – -1 % – – – – – – -5 % -5 % Försäkringskontrakt – – – – 1 % 1 % 6 % 6 % – – 1 % 0 % Likvida medel -5 % 1 % 6 % 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % -2 % 1 % 1) Fastigheternas geografiska läge är kopplat till pensionsplanerna i respektive land . Nordea Årsredovisning 2024 261 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.2 Pensioner, forts. Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner Årets pensionskostnad, netto, hänförlig till förmånsbe- stämda pensionsplaner, uppgick i koncernens resultaträk- ning (inkluderad i personalkostnader) till 32 mn euro (34 mn euro). -99 mn euro (36 mn euro) redovisades under övrigt totalresultat. Beloppen innefattar särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge (se specifikation av pensionskostnader redovisade i resul- taträkningen i tabellen ”Pensionskostnader” på sidan 257). Redovisat i resultaträkningen Sverige Norge 1 Finland Danmark Storbritannien Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 15 16 4 5 1 1 – – – – 20 22 Räntenetto 1 3 3 2 -1 -1 0 0 0 -1 3 3 Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 1 0 1 – 0 0 – – 0 0 2 0 Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 6 8 1 1 – – – – – – 7 9 Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner (kostnader+, intäkter-) 23 27 9 8 0 0 0 0 0 -1 32 34 1) I ”Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år” och ”Räntenetto” ingår 4 mn euro (4 mn euro) respektive 1 mn euro (1 mn euro) från premiebestämda pensionsplaner för vilka betalningsförpliktelser inte har överförts. Redovisat i övrigt totalresultat Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Summa Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Omvärdering från förändringar i demografiska antaganden 4 – 35 – – – -1 -1 0 -2 38 -3 Omvärdering från förändringar i finansiella antaganden -46 -39 -69 23 -35 -16 1 4 -5 0 -154 -28 Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar 25 78 5 -4 -1 12 4 2 -1 0 32 88 Omvärdering av förvaltningstillgångar (faktisk avkastning minus ränteintäkter) -3 -32 -18 0 16 1 -1 -1 7 6 1 -26 Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter -8 2 -8 3 - – – – – – -16 5 Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner (kostnader+, intäkter-) -28 9 -55 22 -20 -3 3 4 1 4 -99 36 Nordea Årsredovisning 2024 262 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ersättning som regleras med eget kapi- tal-instrument innebär att Nordea använder sina egna eget kapital- instrument som betalning för erhållna varor eller tjänster. Sådana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden värderas till det verkligt värdet av erhållna varor eller tjänster, förutsatt att det verkliga värdet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Om så inte är fallet värderas kostnaden baserat på det verkliga värdet på de eget kapital-instrument som till- delats, vilket är den metod som används av Nordea. När Nordea emitterar sådana instrument kostnads- förs det verkliga värdet för dessa rättigheter på tilldel- ningsdagen linjärt över intjänandeperioden. Det verk- liga värdet per rättighet beräknas på tilldelningsda- gen och omvärderas inte därefter. Intjänande perioden är den period som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea för att kunna utnyttja sina rättigheter. För rättigheter där resultatvillkoren inte är mark- nadsbaserade kostnadsförs ett belopp motsvarande det verkliga värdet per rättighet på tilldelningsda- gen, multiplicerat med den bästa uppskattningen av antalet rättigheter som slutligen kommer att intjänas, vilket omvärderas per varje balansdag. För rättighe- ter där resultatvillkoren är marknadsbaserade beräk- nas det samlade verkliga värdet som det verkliga värdet per rättighet, multiplicerat med det maximala antalet rättigheter på tilldelningsdagen. Hänsyn tas till marknadsbaserade villkor när det verkliga värdet för aktierna som tilldelas ska beräknas. Om alla andra intjäningsvillkor (t.ex. servicevillkor) är upp- fyllda, redovisar Nordea en kostnad för tilldelade aktier med marknadsvillkor under intjänandeperio- den oavsett om dessa marknadsvillkor är uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras också över intjänan- deperioden. Avsättningen för sociala avgifter omvär- deras vid varje balansdag för att säkerställa att den baseras på rättigheternas verkliga värde på balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ersättning med kontantreglering innebär att Nordea förvärvar varor eller tjänster genom att ådra sig en förpliktelse att överföra kon- tanter eller andra tillgångar till leverantören av dessa varor eller tjänster till ett belopp som baseras på kursen på Nordeas eget kapital-instrument. För aktie relaterad ersättning med kontant reglering vär- deras de förvärvade varorna eller tjänsterna och den uppkomna förpliktelsen till det verkliga värdet på skulden. Skulden omvärderas till verkligt värde vid rapportperiodens slut, och eventuella förändringar i verkligt värde redovisas under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” i resultaträkningen. Nordeas aktierelaterade ersättningsprogram Nordea har flera program för rörlig ersättning till utvalda Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen skiljer sig åt beroende på målgrupp. Upplysningar om de aktierelaterade programmen finns nedan. Samtliga ersätt- ningsprogram beskrivs också i avsnittet ”Ersättningar” på sidan 74 i förvaltningsberättelsen. Fram till och med slutet av prestationsperioden/räken- skapsåret 2018 utgjordes Nordeas aktierelaterade program för rörlig ersättning delvis av uppskjuten ersättning med indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (TSR) och delvis ersättning i form av kontanter. Utfallet från program- men reglerades i allmänhet i kontanter och den del som indexerades till Nordeas totalavkastning redovisades som ett aktierelaterat ersättningsprogram med kontantregle- ring. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resul- terade i en vinst på 0,2 mn euro 2024 för de återstående uppskjutna betalningarna hänförliga till dessa program. Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för rörlig ersättning delvis med kontanter utan koppling till Nordeas aktiekurs, och delvis med Nordeaaktier, vilket inne- bär att den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelate- rat program som regleras med eget kapital-instrument. Indexering till totalavkastningen kan användas i aktierelate- rade program för rörlig ersättning, med hänsyn tagen till operativa, administrativa och skattemässiga frågor samt eventuella regler som gäller för vissa juridiska personer. Tabellen nedan visar samtliga program med aktierela- terade kostnader som redovisats under 2024 samt jämfö- relsesiffrorna för 2023. Siffrorna för 2024 grundas på det förväntade utfallet och samtliga siffror är exklusive sociala avgifter. Kostnaden för 2024 grundas på ett antagande om antalet aktier som kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler med överlåtelse under efterföljande år. Aktierelaterade ersättningsprogram Eget kapital- eller Skuld Skuld Utestående Programår kontantreglerade Överlåtelse period Kostnad 2024 Kostnad 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 rättigheter 2024 - LTIP 2024–2026 Eget kapital-reglerat 2027–2032 2 – – – Ja 1 - NIP och bonus Eget kapital-reglerat 2025–2030 11 – – – Ja 2 - Utköp, etc. Eget kapital-reglerat 2024–2028 0 – – – Ja 2 2023 - LTIP 2023–2025 Eget kapital-reglerat 2026–2031 3 2 – – Ja 3 - NIP och bonus Eget kapital-reglerat 2024–2029 4 13 – – Ja - Utköp, etc. Eget kapital-reglerat 2023–2027 0 0 – – Ja 2022 - LTIP 2022–2024 Eget kapital-reglerat 2025–2030 2 2 – – Ja - NIP och bonus Eget kapital-reglerat 2023–2028 -1 5 – – Ja - Utköp, etc. Eget kapital-reglerat 2022–2026 0 0 – – Ja Tidigare år Kontantreglerat 2022–2028 0 1 3 6 Nej Eget kapital-reglerat 2022–2025 -6 -3 – – Ja Summa 15 20 3 6 1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2024–2026), under den efterföljande överlåtelseperioden (2027–2032). 2) Rättigheter tilldelas under 2025 utifrån resultatet för 2024. 3) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2023–2025), under den efterföljande överlåtelseperioden (2026–2031). Nordeas långsiktiga incitamentsprogram Nordea har långsiktiga incitamentsprogram (LTIP, long term incentive plan) för koncernchefen, de medlemmar i koncernledningen som ingår i första försvarslinjen och omkring 50 andra ledande befattningshavare varje år. LTIP har funnits i Nordea sedan 2020. Den 2 februari 2024 beslutade styrelsen om ett nytt program (LTIP 2024–2026) för samma målgrupp som 2023, det vill säga koncernche- fen och de medlemmar i koncernledningen som ingår i första försvarslinjen samt omkring 50 andra ledande befattningshavare. Vardera LTIP täcker en prestationsperiod på tre år från tidpunkten för införandet, och de regleras helt med eget kapital-instrument. Programmen erbjuder deltagarna vill- korade aktier, det vill säga ett löfte till deltagaren om till- delning av aktier om vissa prestationskriterier uppfylls. Det högsta antalet aktier som kan fördelas till delta- garna beslutas när respektive LTIP införs, och det slutliga antalet aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att fastställas efter den 3-åriga prestationsperiodens slut. Inga aktier tilldelas vid tidpunkten för LTIP-programmens införande och fördelningen av de villkorade aktierna mel- lan deltagarna. Efter prestationsperiodens slut och när styrelsen har beslutat om aktietilldelningen från LTIP, omfattas delar av aktietilldelningen av en uppskjutandeperiod med årlig överlåtelse i lika stora delar under den kommande femårs- perioden. Aktier som överlåtits till deltagarna omfattas av en kvarhållandeperiod på 12 månader, under vilken delta- garna varken kan sälja dem eller genomföra några andra transaktioner. LTIP kostnadsförs i enlighet med IFRS 2 linjärt under intjänandeperioden, enligt beskrivningen nedan som omfattar respektive LTIP . Nordea Årsredovisning 2024 263 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts. LTIP LTIP 2020–2022 LTIP 2021–2023 LTIP 2022–2024 LTIP 2023–2025 LTIP 2024–2026 Styrelsens beslut 11 juni 2020 31 mars 2021 31 mars 2022 1 februari 2023 2 februari 2024 om program Resultat- 1 januari 2020–31 1 januari 2021–31 1 januari 2022–31 1 januari 2023–31 december 1 januari 2024–31 december mätnings period december 2022 december 2023 december 2024 2025 2026 Målgrupp Koncernchef och Koncernchef och Koncernchef och Koncernchef och Koncernchef och medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- ledningen som ingår i ledningen som ingår i ledningen som ingår i ledningen som ingår i första ledningen som ingår i första första försvarslinjen första försvarslinjen samt första försvarslinjen samt försvarslinjen samt ca 50 försvarslinjen upp till 50 andra ledande upp till 50 andra ledande ledande befattnings havare befattnings havare befattnings havare Maximalt antal 650 000 1 397 500 1 535 000 1 769 622 1 748 731 aktier som förväntades bli fördelade vid utgivandet Tilldelning Andra kvartalet 2023 Andra kvartalet 2024 Andra kvartalet 2025 Andra kvartalet 2026 Andra kvartalet 2027 Prestations- Med lika vikt: Med lika vikt: Med lika vikt: Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning kriterier Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning (aTSR) – 20 procent (aTSR) – 20 procent (aTSR) (aTSR) (aTSR) Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning (rTSR) – 20 procent (rTSR) – 20 procent (rTSR) (rTSR) (rTSR) Ackumulerad vinst per aktie Ackumulerad vinst per aktie Ackumulerad vinst per Ackumulerad vinst per Ackumulerad vinst per (EPS) – 40 procent (EPS) – 40 procent aktie (EPS) aktie (EPS) aktie (EPS) ESG-kriterier – 20 procent ESG-kriterier – 20 procent Tjänstgörings- Anställd i Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha villkor Nordeakoncernen under avslutats innan avslutats innan avslutats innan tilldelningen avslutats innan tilldelningen intjänandeperioden på 3–8 tilldelningen bekräftas tilldelningen bekräftas bekräftas bekräftas år Prestations- Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas kriterium aTSR aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer (med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över 12,00 euro. Ingen 13,10 euro. Ingen tilldelning 14,97 euro. Ingen 15,62 euro. Ingen tilldelning 16,91 euro. Ingen tilldelning tilldelning för aTSR under för aTSR under 7,60 euro. tilldelning för aTSR under för aTSR under 10,27 euro. för aTSR under 11,12 euro. 6,50 euro. 9,84 euro. Prestations- Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas kriterium rTSR aktiekurs (med aktiekurs (med aktiekurs (med aktiekurs (med aktiekurs (med återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i förhållande till en grupp förhållande till en grupp förhållande till en grupp förhållande till en grupp förhållande till en grupp med nio konkurrenter. med nio konkurrenter. med fem konkurrenter. med fem konkurrenter. med fem konkurrenter. Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett bland konkurrenterna. bland konkurrenterna. bland konkurrenterna. bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen Ingen tilldelning för rTSR Ingen tilldelning för rTSR Ingen tilldelning för rTSR tilldelning för rTSR om tilldelning för rTSR om om Nordea är nummer sex om Nordea är nummer sex om Nordea är nummer fem Nordea är nummer fem eller Nordea är nummer fem eller eller sämre bland eller sämre bland eller sämre bland sämre bland sämre bland konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. Prestations- Samlat resultat per aktie Samlat resultat per aktie Samlat resultat per aktie Samlat resultat per aktie för Samlat resultat per aktie för kriterium EPS för perioden 2021–2022. för perioden 2021–2023. för perioden 2022–2024. perioden 2023–2025. Högsta perioden 2024–2026. Högsta Högsta tilldelning för EPS Högsta tilldelning för EPS Högsta tilldelning för EPS tilldelning för EPS över tilldelning för EPS över över 1,80 euro. Ingen över 2,56 euro. Ingen över 3,20 euro. Ingen 3,95 euro. Ingen tilldelning 4,61 euro. Ingen tilldelning tilldelning för EPS under tilldelning för EPS under tilldelning för EPS under för EPS under 3,11 euro. för EPS under 3,63 euro. 1,20 euro. 2,00 euro. 2,40 euro. LTIP LTIP 2020–2022 LTIP 2021–2023 LTIP 2022–2024 LTIP 2023–2025 LTIP 2024–2026 Prestations- – – – 7 KPI:er relaterade till ESG- 6 KPI:er relaterade till ESG- kriterium ESG mål, jämnt fördelade. mål, jämnt fördelade. Maximal tilldelning om alla Maximal tilldelning om alla sju mål uppfylls. Ingen sex mål uppfylls. Ingen tilldelning om inte något mål tilldelning om inte något uppfylls mål uppfylls Villkor för Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om riskjustering, rTSR Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital (enligt rapportering) (enligt rapportering) 2021– (enligt rapportering) 2022– (enligt rapportering) 2023– (enligt rapportering) 2024– 2020–2022 är under 3 2023 är under 3 procent 2024 är under 3 procent 2025 är under 3 procent eller 2026 är under 3 procent procent eller om TSR i eller om TSR i absoluta eller om TSR i absoluta om TSR i absoluta termer eller om TSR i absoluta absoluta termer 2020– termer 2021–2023 inte termer 2022–2024 inte 2023–2025 inte åtminstone termer 2024–2026 inte 2022 inte åtminstone är åtminstone är 0 procent. åtminstone är 0 procent. är 0 procent. åtminstone är 0 procent. 0 procent. Övre gräns Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av deltagarens lön för LTIP deltagarens lön för LTIP deltagarens lön för LTIP deltagarens lön för LTIP och deltagarens lön för LTIP och och STIP tillsammans. och STIP tillsammans. och STIP tillsammans. STIP tillsammans. STIP tillsammans. Överlåtelse- 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i mekanism eventuell tilldelning eventuell tilldelning eventuell tilldelning eventuell tilldelning överlåts eventuell tilldelning överlåts överlåts till deltagaren överlåts till deltagaren överlåts till deltagaren till deltagaren under andra till deltagaren under andra under andra kvartalet under andra kvartalet under andra kvartalet kvartalet 2026. Återstående kvartalet 2027. Återstående 2023. Återstående 2024. Återstående 2025. Återstående 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika stora delar under perioden stora delar under perioden stora delar under perioden stora delar under perioden stora delar under perioden andra kvartalet 2027 till andra kvartalet 2028 till andra kvartalet 2024 till andra kvartalet 2025 till andra kvartalet 2026 till andra kvartalet 2031. andra kvartalet 2032. andra kvartalet 2028. andra kvartalet 2029. andra kvartalet 2030. Regler vid Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte avslutad intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om anställning anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före överlåtelsedagen, dock överlåtelsedagen, dock överlåtelsedagen, dock överlåtelsedagen, dock med överlåtelsedagen, dock med med förbehåll för nationell med förbehåll för nationell med förbehåll för nationell förbehåll för nationell lag förbehåll för nationell lag lag och avgångsvillkor, lag och avgångsvillkor, lag och avgångsvillkor, och avgångs villkor, såvida och avgångs villkor, såvida såvida inte kriterierna för såvida inte kriterierna för såvida inte kriterierna för inte kriterierna för en så inte kriterierna för en så en så kallad ”good leaver” en så kallad ”good leaver” en så kallad ”good leaver” kallad ”good leaver” kallad ”good leaver” uppfylls. uppfylls. uppfylls. uppfylls. uppfylls. Förhands- Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella justering ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller upphävas. upphävas. upphävas. upphävas. upphävas. Efterhands- Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för justering liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. Nordea Årsredovisning 2024 264 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts. Allmänna villkor för LTIP Villkoren för förhands- och efterhandsjusteringar som nämns i översikten ovan bedöms inte ha någon inverkan på värderingen av tilldelade rättigheter eller vilket datum dessa tilldelas, eftersom sannolikheten är låg och samtliga deltagare redan från början är medvetna om dessa villkor. LTIP LTIP LTIP LTIP LTIP Allmänna villkor 2020–2022 2021–2023 2022–2024 2023–2025 2024–2026 Stamaktier per rättighet 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Tilldelningsdag 11 jun 2020 31 mar 2021 31 mar 2022 1 feb 2023 2 feb 2024 Intjänandeperiod 3–8 år 3 år 3 år 3 år 3 år Vatalets löptid 8 år 8 år 8 år 8 år 8 år Åtkomst till första delen Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Allmänna villkor för beräkning av värdet på tilldelningsdagen Det verkliga värdet på rättigheterna beräknas med hjälp av Monte Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och en Black & Scholes-formel (EPS) där följande parametrar används: LTIP LTIP LTIP LTIP LTIP Allmänna villkor 2020–2022 2021–2023 2022–2024 2023–2025 2024–2026 Viktad genomsnittlig aktiekurs på tilldel ningsdagen, euro 6,41 8,41 9,38 10,62 11,33 Lösenkurs, euro – – – – – Förväntad volatilitet 29,1 % 1 31,3 % 2 33,3 % 2 33,3 % 2 27,1 % 2 Intjänandeperiod Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Förväntad utdelning 6,2 % 6,6 % 4,2 % 6,3 % 8,1 % Riskfri ränta 0,0 % 0,0 % 0,28 % 2,49 % 2,80 % 1) Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens historiska, dagliga kurs volatilitet under en treårsperiod, som uppgick till 33,9 procent. Denna siffra har justerats för engångshändelser (covid-19) som inte förväntas inträffa igen. Det innebär att den förväntade volatiliteten grundar sig på bolagets historiska kurs volatilitet före mars 2020 och Nordea har exkluderat perioden med störst kurs volatilitet från beräkningen av förväntad volatilitet på tilldelningsdagen (det vill säga perioden 9 mars 2020 till 25 mars 2020). Detta resulterar i en historisk kursvolatilitet för aktien på 29,1 procent. 2) Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens historiska, dagliga kurs volatilitet under en treårsperiod. LTIP 2020–2022 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter Intjänandedag Verkligt värde på tilldelningsdag Kv2 2023 Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Högsta antalet aktier 260 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 Intjänadeperiod, år 3 4 5 6 7 8 aTSR 1,40 1,31 1,23 1,16 1,09 1,02 rTSR 1,83 1,71 1,61 1,51 1,41 1,33 EPS 4,74 4,46 4,19 3,94 3,70 3,48 aTSR rTSR EPS Villkorade rättigheter 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utestående vid årets början 130 000 216 667 130 000 216 667 130 000 216 667 Tilldelade -21 988 -86 667 -21 988 -86 667 -21 988 -86 667 Utestående vid årets slut 108 012 130 000 108 012 130 000 108 012 130 000 LTIP 2021–2023 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter Intjänandedag Verkligt värde på tilldelningsdag Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Kv2 2029 Högsta antalet aktier 559 000 167 700 167 700 167 700 167 700 167 700 Intjänandeperiod, år 3 4 5 6 7 8 aTSR 2,90 2,77 2,64 2,52 2,41 2,30 rTSR 2,38 2,27 2,16 2,06 1,97 1,88 EPS 6,45 6,16 5,89 5,62 5,37 5,13 aTSR rTSR EPS Villkorade rättigheter 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utestående vid årets början 431 667 465 833 431 667 465 833 431 667 465 833 Tilldelade -157 441 – -157 441 – -157 441 – Förverkade – -34 167 – -34 167 – -34 167 Utestående vid årets slut 274 226 431 667 274 226 431 667 274 226 431 667 Nordea Årsredovisning 2024 265 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts. LTIP 2022–2024 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter Intjänandedag Verkligt värde på tilldelningsdag Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Kv2 2029 Kv2 2030 Högsta antalet av aktier 614 000 184 200 184 200 184 200 184 200 184 200 Intjänandeperiod, år 3 4 5 6 7 8 aTSR 3.11 2,98 2,86 2,74 2,62 2,52 rTSR 2,58 2,47 2,37 2,27 2,17 2,08 EPS 7,23 6,93 6,65 6,38 6,12 5.87 aTSR rTSR EPS Villkorade rättigheter 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utestående vid årets början 470 556 511 667 470 556 511 667 470 556 511 667 Förverkade – -41 111 – -41 111 – -41 111 Utestående vid årets slut 470 556 470 556 470 556 470 556 470 556 470 556 LTIP 2023–2025 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter Intjänandedag Verkligt värde på tilldelningsdag Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Kv2 2029 Kv2 2030 Kv2 2031 Högsta antalet av aktier 707 849 212 354 212 354 212 354 212 354 212 357 Intjänandeperiod, år 3 4 5 6 7 8 aTSR 4,25 3,98 3,73 3,49 3,27 3,07 rTSR 3,36 3,15 2,95 2,76 2,59 2,43 EPS 7,73 7,26 6,81 6,40 6,01 5,64 ESG 7,73 7,26 6,81 6,40 6,01 5,64 aTSR rTSR EPS ESG Villkorade rättigheter 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utestående vid årets början 336 924 – 336 924 – 673 849 – 336 924 – Tilldelade – 353 924 – 353 924 – 707 849 – 353 924 Förverkade -1 000 -17 000 -1 000 -17 000 -2 000 -34 000 -1 000 -17 000 Utestående vid årets slut 335 924 336 924 335 924 336 924 671 849 673 849 335 924 336 924 LTIP 2024–2026 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter Intjänandedag Verkligt värde på tilldelningsdag Kv2 2027 Kv2 2028 Kv2 2029 Kv2 2030 Kv2 2031 Kv2 2032 Högsta antalet av aktier 699 491 209 848 209 848 209 848 209 848 209 848 Intjänandeperiod, år 3 4 5 6 7 8 aTSR 3,92 3,60 3,31 3,04 2,80 2,57 rTSR 3,87 3,56 3,27 3,01 2,76 2,54 EPS 3,99 3,68 3,39 3,13 2,89 2,66 ESG 3,99 3,68 3,39 3,13 2,89 2,66 Villkorade rättigheter aTSR 2024 rTSR 2024 EPS 2024 ESG 2024 Tilldelade 349 746 349 746 699 493 349 746 Förverkade -13 262 -13 262 -26 524 -13 262 Utestående vid årets slut 336 484 336 484 672 969 336 484 Långsiktiga incitamentsprogram som löpt ut – 2012 LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samtliga aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och där- med inte villkorade. 60 procent av de intjänade aktierna omfattades av uppskjutanderegler, med möjlighet till ned- justering av uppskjuten ersättning i enlighet med gällande föreskrifter, och tilldelades under en femårsperiod, med start i maj 2015. Det utestående saldot av aktier var 3 015 matchnings- aktier, 9 045 prestationsaktier I och 3 015 prestationsaktier II vid utgången året. Aktierelaterade program för rörlig ersättning – andra än LTIP Detta avsnitt beskriver de aktierelaterade program för rör- lig ersättning där indexering till Nordeaaktiens totalav- kastning (kontantreglerat program fram till 2018) och ersättning i form av aktier (eget kapital-reglerat program från 2019) används för uppskjutande/kvarhållande av ersättningen. För prestationsåret 2024, klassificeras pro- grammen som: Nordea incentive programme (NIP) och bonusprogram. Programmen är årliga planer med ett tjänstgöringsvill- kor för respektive år, och de kostnadsförs alla i sin helhet under det år de intjänas (ettårig intjänandeperiod). De individuella tilldelningarna görs i början av det efterföl- jande året. Syftet med NIP är att stärka Nordeas möjligheter att rekrytera, motivera och behålla koncernledning, seniora befattningshavare samt utvalda ledare och specialister, och att belöna goda prestationer och insatser. NIP 2024 ska belöna uppfyllelsen av i förväg överenskomna mål på koncernnivå, affärsenhetsnivå och individuell nivå. Hur resultatet påverkas på lång sikt ska beaktas när målen beslutas. Tilldelningen från NIP ska inte överstiga den fasta lönen och ersättningen omfattas av en uppskjutan- deperiod för materiella risktagare. Dessutom tillämpas för- hands- och efterhandsjusteringsregler och förfogande- restriktioner i enlighet med gällande föreskrifter. Bonusprogram erbjöds under 2024 enbart till utvalda grupper av medarbetare inom specifika affärsområden eller enheter efter godkännande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och inom Treasury i Group Finance. Syftet är att säkerställa en stark prestation och upprätthålla kostnadsflexibilitet för Nordea. Individuell till- delning fastställs utifrån detaljerade prestationsbedöm- ningar som omfattar en rad finansiella och icke-finansiella mål. Tilldelning från bonusprogram för 2023 betalades kontant. För materiella risktagare görs tilldelningen till viss del i aktier, med efterföljande kvarhållandeperiod. Delar av tilldelningen för materiella risktagare omfattas av en upp- skjutandeperiod om fyra till fem år, med jämn fördelning av utbetalningarna och tillämpning av villkor för Nordea Årsredovisning 2024 266 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts. förverkande (justering av uppskjuten ersättning) under perioden. Tabellerna nedan visar uppskjuten ersättning från NIP, Executive Incentive Programme (EIP), rörlig lönedel och bonusprogram som ännu inte hade betalats till deltagarna den 31 december 2024. Här ingår även uppskjuten ersätt- ning från Leaders of Transformation Variable Plan (erbjöds 2018–2019) och uppskjuten ersättning från kompensation för avtal i tidigare anställningar (utköp). Sådana avtal kan i undantagsfall erbjudas i samband med rekrytering och är begränsade till det första anställningsåret. Uppskjutna belopp avseende aktierelaterad ersättning (kontantreglerade) Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelate- rade program med kontantreglering, huvudsakligen under 2014–2018: Mn euro 2024 2023 Vid årets början 6 7 Uppskjuten/intjänad under året 0 1 TSR-indexering under året 0 1 Utbetalningar under året -3 -3 Omräkningsdifferenser 0 0 Vid årets slut 3 6 De utgående balanserna förväntas regleras under följande år: Mn euro 2024 2023 2024 – 3 2025 2 2 2026 1 1 2027 0 0 2028 0 0 2029 0 0 Summa 3 6 Uppskjutna belopp avseende aktierelaterade program (reglerade med eget kapital-instrument) 2019–2023 Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för rörlig ersättning delvis kontant och delvis med Nordeaaktier, vilket innebär att den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelaterat program som regleras med eget kapital-instrument. Under 2023 kostnadsfördes 35 mn euro för rörlig ersätt- ning med betalning i kontanter och 12 mn euro med betal- ning i aktier inom ramen för Nordea incentive programme (NIP). Under 2024 justerades dessa ersättningar till 9 mn euro för den del som betalas i aktier och en ytterligare kostnad på 7 mn euro i kontanter, samtidigt som bonus- program bidrog med ytterligare 8 mn euro i kostnader från reglering med egetkapitalinstrument. Under 2024 har deltagarna i dessa program erhållit 2 557 792 aktier i Nordea, vilket motsvarar 28 mn euro baserat på aktiekur- sen på tilldelningsdagen. Totalt tilldelades deltagarna 3 246 800 aktier. Dessa aktier hade ett verkligt värde på 35 mn euro baserat på aktiekursen på tilldelningsdagen. Tilldelningen av aktier enligt programmen för 2024 kommer att beslutas under våren 2025, och ingår därmed inte i tabellerna nedan. Den har dock kostnadsförts i sin helhet i resultaträkningen för 2024. Antal aktier 2024 2023 Utestående vid årets början 3 090 368 2 967 541 Tilldelade 1 3 246 800 2 446 248 Förverkade – – Erhållna 2 -2 557 792 -2 323 421 Utestående vid årets slut 3 779 376 3 090 368 Varav inlösenbara – – 1) Tilldelade rättigheter 2024 avser antalet aktier från programmen med rörlig ersättning för 2023 som tilldelades 2024. Tilldelningen av rättigheter har skjutits upp till följd av uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska finansinspektionernas regleringar. De uppskjutna rättigheterna har inte någon lösenkurs. 2) Tilldelade rättigheter omfattas av en kvarhållandeperiod om ett år efter överlå - telsen till deltagarna. Inkluderar aktier som har erhållits av deltagarna men hål- lits inne för att täcka inkomstskatt eller sociala avgifter. Överlåtelse av utestående rättigheter förväntas ske följande år: 2024 2023 2024 – 1 125 019 2025 1 217 987 813 998 2026 1 096 049 692 906 2027 747 347 344 203 2028 516 986 114 242 2029 201 007 – Summa 3 779 376 3 090 368 K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper För information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 ”Fast och rörlig lön”, not K8.2 ”Pensioner” och not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. För definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not K10.4 ”Transaktioner med närstående”. Styrelsearvode Årsstämman 2024 fastställde styrelsens årsarvode enligt följande: ordföranden 365 000 euro, vice ordföranden 171 000 euro och övriga ledamöter 109 000 euro. Årsarvodet för arbete i styrelsens ersättnings- och per- sonalkommitté (board remuneration and people commit- tee, BRPC) uppgår till 53 000 euro för kommitténs ordfö- rande och 30 000 euro för övriga ledamöter. För alla övriga kommittéer utgår en årlig ersättning om 69 500 euro till ordföranden och 34 500 euro till övriga ledamöter. Inget arvode utgår till styrelseledamöter som är anställda i Nordeakoncernen. Därutöver betalar eller ersätter Nordea styrelseleda- möterna för alla kostnader eller utgifter som avser eller uppstår i samband med styrelseuppdraget. Eventuella för- måner har medräknats till det skattepliktiga värdet. Per den 31 december 2024 förelåg inga åtaganden om avgångsvederlag, pension eller annan ersättning till styrelseledamöterna. Ingen styrelseledamot har rörlig ersättning, och arbets- tagarrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan. Ersättning till styrelsen Euro 2024 2023 Ordförande: Stephen Hester 413 875 398 125 Vice ordförande: Lene Skole 1 203 875 149 250 Torbjörn Magnusson 2 – 47 000 Övriga styrelseledamoter: Arja Talma 172 125 167 750 Birger Steen 3 43 125 196 000 John Maltby 211 250 204 375 Jonas Synnergren 142 375 137 875 Kjersti Wiklund 211 250 179 500 Lars Rohde 4 107 625 – Lene Skole 1 – 33 625 Per Strömberg 5 172 125 126 000 Petra van Hoeken 211 250 204 375 Risto Murto 5 142 375 104 250 Robin Lawther 6 – 32 500 Summa 2 031 250 1 980 625 1) Vice ordförande från ordinarie bolagstämma 2023. 2) Avgick som vice ordförande och styrelseledamot vid ordinarie bolagstämma 2023. 3) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagstämma 2024. 4) Ny styrelseledamot från ordinarie bolagstämma 2024. 5) Ny styrelseledamot från ordinarie bolagstämma 2023. 6) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagstämma 2023. Nordea Årsredovisning 2024 267 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner, forts. Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören och koncernledningen Styrelsens ersättnings- och personalkommitté (BRPC) för- bereder ändringar i ersättningsavtalen för koncernchefen, vice vd:n och övriga medlemmar i koncernledningen, för beslut av styrelsen. Detta inkluderar fast ersättning, utfal- let av Nordea incentive plan (NIP) 2024, fördelningen av villkorade aktier inom ramen för det långsiktiga incita- mentsprogrammet (LTIP) och den efterföljande tilldel- ningen av aktier från LTIP samt andra ändringar. Se not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram” för mer information om de kortsiktiga incitamentprogrammen (STIP)(NIP/EIP) och LTIP-programmen. Presentationen av ersättningar i Ersättningsrapporten för styrande organ skiljer sig från presentationen och redo- visningsprinciperna enligt IFRS som tillämpas för årsredo- visningen, framför allt när det gäller det långsiktiga incitamentsprogrammet. Fast ersättning Fast lön betalas i lokala valutor och omräknas till euro till årets genomsnittskurs. Den fasta lönen innefattar semester ersättning och biltillägg, i förekommande fall. Förmånerna utgörs huvudsakligen av bil , skatterådgiv- nings- och bostadsförmån. Förmåner har medräknats till det skattepliktiga värdet efter eventuellt löneavdrag. Pensionskostnader utgörs av under året betalda pen- sionspremier i premiebestämda pensionsplaner och under året intjänade pensionsrätter i förmånsbestämda pen- sionsplaner (”Kostnader avseende tjänstgöring inneva- rande år” liksom ”Kostnader avseende tjänstgöring tidi- gare år samt regleringar”, definierade i IAS 19). 2 550 694 euro (2 345 547 euro) av de totala pensions- kostnaderna avser premiebestämda pensionsplaner, vilket motsvarar 98,4 procent (98,6 procent). Ersättning till koncernchefen, vice vd och koncernledningen Fast ersättning Rörlig ersättning Pensionskostnad Avgifts- och förmåns- Fast lön bestämda planer Förmåner Summa fast ersättning STIP (NIP/EIP ) LTIP 1 Summa rörlig ersättning Summa ersättning EUR 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Koncernchef: Frank Vang-Jensen 1 611 650 1 524 679 460 482 437 167 189 813 90 179 2 261 945 2 052 025 1 002 281 1 025 025 934 207 583 314 1 936 488 1 608 339 4 198 433 3 660 364 Vice vd: Jussi Koskinen 595 109 564 398 223 221 207 491 19 062 19 024 837 392 790 913 396 327 373 256 331 775 205 685 728 102 578 941 1 565 494 1 369 854 Koncernledning: 10 (10) personer exklusive koncernchefen och vice vd: 7 047 978 6 792 715 1 907 841 1 733 651 201 505 166 753 9 157 324 8 693 119 4 467 169 4 389 698 3 324 737 2 140 236 7 791 906 6 529 934 16 949 230 15 223 053 Summa 2 9 254 737 8 881 792 2 591 544 2 378 309 410 380 275 956 12 256 661 11 536 057 5 865 777 5 787 979 4 590 719 2 929 235 10 456 496 8 717 214 22 713 157 20 253 271 1) Definierad som kostnaden beräknad enligt IFRS 2 för LTIP 2020-2022, LTIP 2021–2023, LTIP 2022–2024, LTIP 2023–2025 och LTIP 2024–2026. 2) Åtagande om avgångsvederlag som utbetalas under uppsägningstiden 2025 till en ledande befattningshavare som lämnat Nordea uppgår till 4 248 759 euro. Avsättningen ingår inte i tabellen ovan . Rörlig ersättning Tilldelningen från STIP 2024 (NIP) för koncernchefen, vice verkställande direktören och koncernledningen baseras på specifika mål och kan som högst uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen, förutom för Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer som har ett tak på 100 procent, eftersom dessa roller inte deltar i LTIP. 40 procent av tilldelningen från NIP 2024 betalas ut under 2025. Återstående 60 procent betalas ut i lika delar under en femårsperiod, med en intjäning på 12 procent per år. 50 procent av tilldelningen från NIP 2024 betalas vid respektive överföringstidpunkt i form av Nordeaaktier (exklusive utdelning). Aktierna omfattas av en kvarhållan- deperiod om 12 månader efter uppskjutandeperiodens slut. Tilldelningen från NIP 2024 har kostnadsförts i sin helhet under 2024. Vidare deltar koncernchefen, vice verkställande direktö- ren och medlemmarna i koncernledningen i de aktierelate- rade LTIP-programmen efter beslut av styrelsen och införda i enlighet med ”Ersättningspolicy för styrande organ” som godkänts vid en rådgivande omröstning på Nordeas ordinarie bolagsstämma 2020 och 2024, och som gäller fram till den ordinarie bolagsstämman 2028. Ersättning till koncernchefen Frank Vang -Jensen utsågs till koncernchef den 5 septem- ber 2019. Koncernchefens fasta årslön (semesterersättning etc. medräknas inte) uppgår till 1 514 076 euro från den 1 janu- ari 2024. Fram till november 2024 omfattades koncernchefen av en avgiftsbestämd pensionsplan, där pensionspremierna uppgick till 30 procent av den fasta grundlönen. Sedan december 2024 omfattas koncernchefen av en premiebe- stämd pensionsplan, där premierna uppgår till 8,5 procent av den fasta grundlönen, utöver betalningar till det lag- stadgade finska pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreglerna ska den del av utfallet från NIP 2024 för koncernledningen som betalas ut under 2025 medräknas i pensionsgrundande lön. Förmånerna utgjordes huvudsakligen av bil-, bostads-, säkerhets- och reserelaterade förmåner såväl som rådgiv- ning kring gränsöverskridande skatteregler, till ett värde av 189 813 euro. NIP 2024 baserades på särskilda mål och kunde som högst uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2024 uppgick tilldelningen från NIP till 1 002 281 euro. För 2024 uppgick IFRS 2-kostnaden till 67 823 euro för LTIP 2020–2022, 151 868 euro för LTIP 2021–2023, 244 159 euro för LTIP 2022–2024, 311 411 euro för LTIP 2023–2025 och 158 946 euro för LTIP 2024–2026. Koncernchefen måste behålla en stor andel av de tillde- lade aktierna från LTIP-programmen till dess att det sam- lade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess att koncernchefen lämnar sin befattning. Den samlade kostnadsförda ersättningen för 2024 upp- gick till 4 198 433 euro. Ersättning till vice verkställande direktören Jussi Koskinen utsågs till vice verkställande direktör (vice vd) den 10 september 2019. Vice vd:s fasta årslön (semesterersättning etc. medräk- nas inte) uppgår till 590 047 euro från den 1 januari 2024. Vice verkställande vd:n omfattas även av en premiebe- stämd pensionsplan, där premierna uppgick till 8,5 pro- cent av den fasta grundlönen, utöver betalningar till det lagstadgade finska pensionssystemet. Enligt de lagstad- gade pensionsreglerna ska den del av utfallet från NIP 2024 för koncernledningen som betalas ut under 2025 medräknas i pensionsgrundande lön. Förmånerna för 2024 uppgick till 19 062 euro och utgjordes huvudsakligen av bilförmån. NIP 2024 baserades på särskilda mål och kunde som högst uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2024 uppgick tilldelningen från NIP till 396 327 euro. För 2024 uppgick IFRS 2-kostnaden till 22 608 euro för LTIP 2020–2022, 50 622 euro för LTIP 2021–2023, Nordea Årsredovisning 2024 268 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner, forts. 81 386 euro för LTIP 2022–2024, 119 347 euro för LTIP 2023–2025 och 57 812 euro för LTIP 2024–2026. Vice vd måste behålla en stor andel av de tilldelade aktierna från LTIP-programmen till dess att det samlade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess att vice vd lämnar sin befattning i koncernledningen. Den samlade intjänade ersättningen för 2024 uppgick till 1 565 494 euro. Ersättning till koncernledningen Ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen ingår för den tid som de innehaft sin befattning och omfattats av NIP 2024 och LTIP. Under 2024 utsågs tre nya medlemmar i koncernled- ningen och två medlemmar i koncernledningen lämnade sina befattningar. Ändringarna trädde i kraft 2025. Inga rekryteringsbonusar eller utköp godkändes under 2024. NIP 2024 för koncernledningen baserades på specifika mål och kunde uppgå till högst 75 procent av den fasta grundlönen för de medlemmar i koncernledningen som erbjöds LTIP 2024–2026 och 100 procent för övriga med- lemmar. För 2024 uppgick tilldelningen från NIP till 4 467 169 euro. För 2024 uppgick IFRS 2-kostnaden till 203 473 euro för LTIP 2020–2022, 556 844 euro för LTIP 2021–2023, 895 246 euro för LTIP 2022–2024, 1 154 812 euro för LTIP 2023–2025 och 514 362 euro för LTIP 2024–2026. Medlemmarna i koncernledningen måste behålla en stor andel av de tilldelade aktierna från LTIP-programmen till dess att det samlade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av deras respektive fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin befattning i koncernledningen. Pensionsplanerna för de övriga tio medlemmarna i kon- cernledningen ser olika ut beroende på de nationella för- hållandena. Pensionsplanerna är premiebestämda eller en kombination av premiebestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Per den 31 december 2024 hade tre medlemmar pen- sionsplaner i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (premiebestämd pension) och BTP2 (förmånsbestämd pension), med kompletterande premiebestämda pen- sionsplaner utöver kollektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till 30 procent av den fasta grundlönen. Två medlemmar hade en premiebestämd pensionsplan i enlighet med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick sammantaget till 30 procent av den fasta grundlönen. Fyra medlemmar omfattades av det lagstadgade finska pensionssystemet och hade i tillägg en premiebestämd pensionsplan motsvarande 8,5 procent av den fasta grundlönen. En medlem saknar pensionsavtal med Nordea. Uppskjuten rörlig ersättning i form av Nordeaaktier En del av tilldelningen från EIP 2019, EIP 2020, EIP 2021, NIP 2022, NIP 2023, LTIP 2020–2022, LTIP 2021–2023 och utköp för koncernledningen har skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaaktier. Eventuella Nordeaaktier som tilldelas från NIP 2024 liksom den villkorade aktietill- delningen från LTIP 2022–2024 per 31 december 2024 ingår inte i tabellen nedan. Nordeaaktier – tilldelade och uppskjutna 2024 2023 Koncernchef: Frank Vang-Jensen 222 057 145 777 Vice vd: Jussi Koskinen 79 189 53 483 Koncernledning: 10 (10) personer exkl. koncernchefen och vice vd: 843 394 536 289 Summa 1 144 640 735 549 Tidigare koncernchef: Casper von Koskull 10 242 10 242 Tidigare Group COO och ställföreträdande koncernchef: Torsten Hagen Jørgensen 6 499 6 499 Summa 1 161 381 752 290 Pensionsförpliktelser Pensionsplanerna är fonderade, vilket innebär att pensions- förpliktelserna täcks av förvaltningstillgångar vars verkliga värde i huvudsak motsvarar värdet av förpliktelserna. Pensionsförpliktelser (värdet av skulderna för förmåns- bestämda pensionsplaner) beräknas i enlighet med IAS 19. För ytterligare information, se not K8.2 ”Pensioner”. Kostnaderna för förmånsbestämda pensionsplaner till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick 2024 till 0 mn euro (0 mn euro). Pensionsförpliktelserna i tabellen nedan speglar det beräknade värdet enligt IAS 19 den 31 december 2024 res- pektive 2023. Minskningen jämfört med 2023 beror huvud- sakligen på pensionsutbetalningar till pensionerade ledande befattningshavare under året, förändringar i de diskonteringsräntor som används vid värderingen av för- pliktelser vid utgången av 2024 samt valutaeffekter från förpliktelser i svenska kronor. Det finns inga förpliktelser för förmånsbestämda pensioner gentemot Nordeas kon- cernchef eller vice vd. Förmåndsbestämda pensionsförpliktelser Euro 2024 2023 Koncernledningen: 3 (3) individer i Sverige 986 796 856 402 Tidigare styrelseordförande, koncern chefer och ställföreträdande koncernchefer: Vesa Vainio 1 – 4 001 398 Lars G Nordström 234 610 239 717 Casper von Koskull 309 118 325 254 Summa 1 530 524 5 422 771 1) Pensionsförpliktelsen har minskats till 2,6 mn euro och omvandlats till en årlig pensionsförmån med utbetalning till befattningshavarens familjemedlemmar. Från 2024 redovisas inte längre denna förpliktelse som en pensionsförpliktelse till Nordeas tidigare ledande befattningshavare. Uppsägningstid och avgångsvederlag I enlighet med tjänstgöringsvillkoren har koncernchefen en uppsägningstid på 12 månader och Nordea en uppsäg- ningstid på 12 månader. Koncernchefen omfattas av ett avgångsvederlag på 12 månadslöner, vilket minskas av lön från eventuell annan anställning under dessa 12 månader. Vice vd och tio medlemmar i koncernledningen har en uppsägningstid på 6 månader och Nordea en uppsäg- ningstid på 12 månader. Ett avgångsvederlag på 12 måna- der lämnas, vilket minskas av lön från eventuell annan anställning under dessa 12 månader. Vidare tillämpas konkurrensklausuler. Under 2024 gjordes ett åtagande om avgångsvederlag gentemot två medlemmar i koncernledningen. Åtagandet utgjordes av ersättning under uppsägningstid och tid i konkurrensrelaterad karantän 2025–2027. Avsättningen som redovisades 2024 uppgick till 4,2 mn euro och ingår inte i övriga tabeller i den här noten. Inga åtaganden om avgångsvederlag gjordes gentemot medlemmar i kon- cernledningen under 2023. Skadeersättning Den ordinarie bolagsstämman 2024 beslutade att Nordea Bank Abp ska stå för kostnader för rättshjälp, som exem- pelvis kan innefatta advokatkostnader och kostnader för anspråk som riktats mot en styrelseledamot (under och efter deras mandatperiod), förutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig för uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar. Sedan 2023 ges medlemmar av koncernledningen mot- svarande skydd och ersättning som styrelseledamöter i fall som rör eller uppkommer till följd av respektive befatt- ningshavares arbete i koncernledningen. Dessutom har Nordea Bank Abp sedan 2019 åtagit sig att ersätta med- lemmarna i koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgivning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar eller utredningar från tredje part, dock med undantag för brott eller handlingar som begåtts upp- såtligen eller av grov oaktsamhet. Ersättningen för respek- tive medlem i koncernledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro, såvida inte styrelsen från fall till fall beslutar annat. Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalningsskyldighet som har uppkommit i deras egen- skap av verkställande direktörer eller styrelseledamöter i koncernföretag till Nordea Bank Abp. Nordea köper ansvarsförsäkring för ledande befatt- ningshavare som täcker styrelsens och ledningens person- liga ansvar samt det ansvar som banken har till följd av sitt åtagande om gottgörelse. Villkoren, inklusive försäkring- ens totala ansvarsbegränsning, är i linje med andra stora europeiska banker . Nordea Årsredovisning 2024 269 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K8.5 Fördelning efter kön och antal anställda Fördelning efter kön, ledande befattningshavare I moderföretagets styrelse var 60 procent (60 procent) av styrelseledamöterna som bolagsstämman utsett män och 40 procent (40 procent) kvinnor. I styrelserna för Nordeas koncernföretag var 62 procent (60 procent) män och 38 procent (40 procent) kvinnor. Motsvarande siffror för övriga ledande befattningshavare var 53 procent (63 pro- cent) män och 47 procent (37 procent) kvinnor. Interna styrelser utgörs främst av ledningen inom Nordea, bortsett från arbetstagar representanter. Medelantal anställda, omräknat till heltidstjänster Summa varav kvinnor 2024 2023 2024 2023 Danmark 6 808 6 953 2 897 2 980 Sverige 6 430 6 346 3 263 3 231 Finland 6 378 6 161 3 637 3 576 Polen 5 599 5 244 2 746 2 556 Norge 2 971 2 844 1 400 1 349 Estland 1 096 1 036 770 723 Luxemburg 138 192 60 89 USA 93 104 49 54 Storbritannien 64 45 21 14 Kina 26 27 14 14 Tyskland 12 13 3 4 Portugal 101 57 44 18 Italien 9 10 1 1 Spanien 4 5 2 2 Schweiz 7 5 1 1 Frankrike 2 2 0 0 Singapore 6 6 5 5 Belgien 2 2 1 1 Chile 2 2 0 0 Österrike 1 1 0 0 Summa genomsnitt 29 749 29 055 14 914 14 618 Totalt antal anställda (omräknat till heltidstjänster), vid årets slut 30 157 29 153 Nordea Årsredovisning 2024 270 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K9 Konsolideringens omfattning K9.1 Konsoliderade företag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Nordea Bank Abp samt de företag som moderföre- taget har ett bestämmande inflytande över. Bestämmande inflytande föreligger när Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen från sina investeringar i ett annat företag och kan påverka avkastningen genom sitt inflytande över det andra företaget. Bestämmande inflytande uppnås i regel om moderföretaget, direkt eller indirekt genom kon- cernföretag, innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. För företag där rösträtterna inte ger bestämmande inflytande, se avsnittet ”Strukturerade företag” nedan. Samtliga koncernföretag konsolideras i enlighet med förvärvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden betraktas köpet som en transaktion där moderföreta- get indirekt förvärvar koncernföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Koncernens anskaffningsvärde beräknas med hjälp av en förvärvsanalys. Vid analysen fastställs anskaff- ningsvärdet till summan, på överlåtelsedagen, av verkligt värde på överlåtna tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt av förvärvaren emitte- rade eget kapital-instrument, i utbyte mot de förvär- vade identifierbara nettotillgångarna. Kostnader som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet kostnadsförs. På förvärvsdagen redovisar Nordea de förvärvade identifierbara tillgångarna och övertagna skulderna till verkligt värde per förvärvsdagen. För varje rörelseförvärv värderar Nordea minori- tetsintressena i den förvärvade rörelsen antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Om summan av den ersättning som betalas vid ett rörelseförvärv och det belopp som redovisas som minoritetsintressen överstiger det verkliga nettovär- det på identifierbara tillgångar, skulder och eventu- alförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas den direkt i resultaträkningen. Eget kapital och resultat hänförliga till minoritets- intressen redovisas på separata rader i balans- och resultaträkningen samt i rapport över totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernföretagen elimineras. Koncernföretagen ingår i koncernredovisningen från den dag det bestämmande inflytandet över före- taget övergår till Nordea. Konsolideringen upphör när bestämmande inflytande inte längre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncern- företagens redovisning för att uppnå överensstäm- melse med de IFRS-principer som Nordea tillämpar. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar En avgörande faktor vid bedömningen av om Nordea utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag är huruvida Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen från investeringen. För strukturerade företag där rösträtten inte är den avgörande faktorn vid bestämning av bestämmande inflytande, måste kritiska bedömningar göras för att fastställa när Nordea är exponerat för betydande volatilitet i avkastningen. Nordeas kritiska bedöm- ning är att Nordea normalt är exponerat för volatili- tet i avkastningen när Nordea erhåller mer än 30 procent av den avkastning som det strukturerade företaget genererar. Detta gäller endast strukture- rade företag om Nordea också är kapitalförvaltare och därmed har inflytande över den avkastning som genereras av det strukturerade företaget. Ytterligare en bedömning avseende bestäm- mande inflytande är om Nordea är en agent eller huvudman. För fondförsäkringar och andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren bestämmer både belopp och vilka tillgångar som Nordea ska inves- tera i, anses Nordea vara agent och därmed inte ha bestämmande inflytande. En bedömning måste även göras för att avgöra om ett betydande innehav av rösträtterna i ett bolag, som dock är mindre än ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll (så kallad de facto-kontroll), och likaså i vilken utsträckning potentiella rösträtter ska tas i beaktande vid bedömningen. Den nuva- rande bedömningen är att Nordea inte har faktisk kontroll över några enheter där rösträtterna under- stiger 50 procent. Moderföretaget inklusive filialer, större direktägda dotterföretag samt större dotterföretag till dessa direktägda dotterföretag Bolag Säte Ägarandel % Röstandel % Nordea Bank Abp Helsingfors E/T E/T Filial i Danmark Köpenhamn E/T E/T Filial i Estland Tallinn E/T E/T Filial i London London E/T E/T Filial i New York New York E/T E/T Filial i Norge Oslo E/T E/T Filial i Polen Łódź E/T E/T Filial i Shanghai Shanghai E/T E/T Filial i Sverige Stockholm E/T E/T Nordea Kredit Realkreditaktieselskab Köpenhamn 100,0 100,0 Nordea Hypotek AB (publ) Stockholm 100,0 100,0 Nordea Eiendomskreditt AS Oslo 100,0 100,0 Nordea Hypoteksbank Abp Helsingfors 100,0 100,0 Nordea Finans Finland Ab Helsingfors 100,0 100,0 Nordea Finans Danmark A/S Høje Taastrup 100,0 100,0 Nordea Finans Sverige AB (publ) Stockholm 100,0 100,0 Nordea Finans Norge AS Oslo 100,0 100,0 Nordea Finance Equipment AS Oslo 100,0 100,0 LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon 1 Moskva 100,0 100,0 Nordea Funds Ab Helsingfors 100,0 100,0 Nordea Asset Management Holding AB Stockholm 100,0 100,0 Nordea Investment Funds S.A. Luxemburg 100,0 100,0 Nordea Investment Management AB Stockholm 100,0 100,0 Nordea Life Holding AB Stockholm 100,0 100,0 Nordea Pension, Livsforsikringsselskab A/S Köpenhamn 100,0 100,0 Nordea Life Assurance Finland Ltd Helsingfors 100,0 100,0 Nordea Liv Forsikring AS Bergen 100,0 100,0 Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Stockholm 100,0 100,0 1) Nordeas strategi är att fokusera på verksamheten i Norden. Det innebär att Nordeakoncernen lägger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av de kvarvarande dotter- bolagen i Ryssland är i slutfasen. Nordea Årsredovisning 2024 271 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K9.1 Konsoliderade företag, forts. Det finns olika typer av begränsningar för hur Nordea kan få åtkomst till och överföra tillgångar inom koncernen. Utdelningar används för att överföra överskottskapital i Nordea Bank Abp:s dotterföretag till moderföretaget. Utdelningsbeloppet fastställs för varje företag utifrån utdelningsbara medel, kapitaltäckningsregler och nyckel- tal, kapital- och affärsplanering, skattemässiga övervägan- den för aktuellt land samt koncerninterna riktlinjer. Tillsynsmässiga restriktioner kring utdelning, både all- männa och nationella, liksom beräknade förändringar i företagens kapitalkrav och riskexponeringsbelopp ingår i analysen inför utdelningsbeslut. Enligt kapitaltäckningsförordningen (CRR) ska kreditin- stitut hålla likvida tillgångar, vars sammanlagda värde täcker likviditetsutflöden minus likviditetsinflöden under stressade förhållanden. Detta för att säkerställa att institu- tet upprätthåller tillräckliga likviditetsreserver. Det finns också nationella likviditetskrav som begränsar överfö- ringen av kapital mellan företag. Koncernen har pantsatt tillgångar som säkerhet för åta- ganden enligt återköpsavtal, transaktioner avseende vär- depappersfinansiering, hypotekslån samt för beräkningen av marginalsäkerhet för OTC-derivat (skulder). Ytterligare information finns i not K7.3 ”Ställda säkerheter”. För banker i resolution, vilket inte är aktuellt i Nordea på balansdagen, finns möjliga begränsningar eftersom till- synsmyndigheterna skulle ha långtgående resolutions- verktyg till sitt förfogande om detta skulle behövas. Lagstadgade, avtalsbetingade och tillsynsmässiga krav liksom vetorätter i samband med minoritetsintressen kan begränsa koncernens förmåga att få åtkomst till och över- föra tillgångar till eller från andra företag inom koncernen och reglera koncernens skulder. Eftersom koncernen inte hade några väsentliga minoritetsintressen på balansda- gen, var det inte några vetorätter hänförliga till dessa som medförde betydande begränsningar. K9.2 Valutaomräkning av utländska företag/filialer Redovisningsprinciper Koncernredovisningen upprättas i euro. Vid omräk- ningen av de utländska företagens och filialernas finansiella rapporter till euro från deras respektive funktionella valuta, omräknas tillgångar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i resultaträk- ningen och i rapporten över totalresultat omräknas till årets genomsnittskurs. Genomsnittskursen beräknas utifrån dagliga växelkurser dividerat med antalet bankdagar under perioden. Omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresul- tat och ackumuleras i reserven för omräkning av utländsk verksamhet under eget kapital. Goodwill och justeringar till verkligt värde från förvärv av utländsk verksamhet hanteras som poster i samma funktionella valuta som den kassagenere- rande enheten till vilken de hör, och omräknas också till balansdagens kurs. Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska filialer omräknas till balansdagens kurs, och omräk- ningsdifferenser redovisas under övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utländsk verksamhet omklas- sificeras det ackumulerade beloppet för valutakurs- differenser avseende den utländska verksamheten – redovisat under övrigt totalresultat och ackumule- rat i reserven för omräkning av utländsk verksamhet under eget kapital – från eget kapital till resultaträk- ningen i samband med att vinsten eller förlusten från avyttringen redovisas. K9.3 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Redovisningsprinciper Intresseföretag är företag där Nordeas rösträttsan- del uppgår till mellan 20 procent och 50 procent och/eller där Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande är rätten att delta i beslut som rör företagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande över dessa. Joint ventures är företag som Nordea har ett gemensamt bestämmande inflytande över. Med gemensamt bestämmande inflytande avses att två eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt utöva bestämmande inflytande över en ekonomisk verksamhet. Intresseföretag och joint ventures inkluderas i koncernredovisningen och presenteras enligt kapital andelsmetoden. Vid första redovisningstillfäl- let redovisas investeringen till anskaffningsvärdet. Verkligt värde allokeras till intresseföretagens och joint venture-företagens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. En eventuell skill- nad mellan Nordeas andel av det verkliga värdet på de förvärvade identifierbara nettotillgångarna och köpeskillingen är goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intresseföretagens och joint venture-företagens redovisade värde. Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som värdeförändringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intresseföretagets och joint ven- ture-företagets nettotillgångar. Nordeas andel av poster redovisade i intresseföretagens och joint venture-företagens övriga totalresultat redovisas i övrigt total resultat i Nordea. Andelar i intresseföre- tags och joint ventures resultat enligt kapitalandels- metoden redovisas i resultaträkningen efter skatt. Skattekostnaden hänförlig till dessa resultatandelar ingår följaktligen inte i Nordeas redovisade skatte- kostnad. Erhållna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade värdet. Om det finns indikationer på nedskrivningsbehov (förlusthändelser) genomförs nedskrivningspröv- ningar för att bedöma om det finns objektiva belägg för nedskrivning. Det redovisade värdet på investe- ringen i intresseföretaget eller joint venture-företa- get jämförs med återvinningsvärdet (det högre av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försälj- ningskostnader) och det redovisade värdet skrivs ner till återvinningsvärdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures klassificeras som ”Andelar i intres- seföretags och joint ventures resultat enligt kapita- landelsmetoden” i resultaträkningen. Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings- värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i för- sta läget. Nordea genomför i regel inga transaktioner med intresseföretag och joint ventures som omfattar för- säljning eller överföring av tillgångar, men om sådana transaktioner sker elimineras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse företaget eller joint venture-företaget. Övriga transaktioner mellan Nordea och dess intresseföretag och joint ventures elimineras inte. För vissa intresseföretag och joint ventures som inte är enskilt betydande baseras förändringar i Nordeas andel av nettotillgångarna på intresseföre- tagens externa rapportering och påverkar Nordeas finansiella rapporter i den period då informationen blir tillgänglig. Rapporteringen från intresseföreta- gen och joint venture företagen anpassas, där det är tillämpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. En del investeringar inom ramen för Nordeas investeringsverksamhet i Treasury och Life & Pension (klassificerad som del av Nordeas riskkapi- talorganisation) värderas till verkligt värde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9. Nordea Årsredovisning 2024 272 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K9.3 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Anskaffningsvärde vid årets början 541 552 Förvärv 14 1 Resultatandelar 8 14 Andel i övrigt totalresultat 4 -3 Andel i nettoresultat av poster till verkligt värde 18 -2 Erhållen utdelning -33 -9 Omklassificeringar -16 – Omräkningsdifferenser -9 -12 Anskaffningsvärde vid årets slut 527 541 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -60 -43 Nedskrivningar 1 -2 -17 Återförda nedskrivningar 1 4 – Omklassificeringar 12 – Omräkningsdifferenser 1 0 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -45 -60 Redovisat värde 482 481 1) 2024: Avser P27, 2023: Avser P27 och Invidem . Nordeas andel av intresseföretagens aggregerade balans- och resultaträkningar uppgår till: Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Summa tillgångar 860 784 Årets resultat 26 12 Övrigt totalresultat 4 -3 Totalresultat 30 9 Nordeas andel av joint venture-företagens aggregerade balans- och resultaträkningar uppgår till: Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Summa tillgångar 8 7 Årets resultat 0 -4 Totalresultat 0 -4 För information om aktier och andelar i dotterföretag och företag där Nordea har obegränsat ansvar, se not K9.1 ” Konsoliderade företag”. Intresseföretag och Joint ventures Organisations- Redovisat värde Redovisat värde nummer Säte 2024, mn euro 2023, mn euro Röstandel % Ägarandel % Udviklingsselskabet Carlsberg Byen P/S 1 33648499 Köpenhamn 112 107 23 23 Havneholmen P/S 1 38036572 Århus 84 81 50 50 Margretheholmen P/S 1 34609829 Köpenhamn 65 60 50 50 P/S Ottilia Copenhagen 1 40087095 Köpenhamn 39 42 50 50 K/S Ejendomsholding Banemarksvej 1 43125834 Glostrup 26 18 40 40 Exportfinans ASA 816521432 Oslo 94 118 23 23 Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 12 12 25 25 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 2 20 20 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 8 8 20 20 NF Fleet Oy 2006935-5 Espo 7 9 20 20 NF Fleet AB 556692-3271 Täby 6 6 20 20 NF Fleet A/S 29185263 Köpenhamn 3 3 20 20 NF Fleet AS 988906808 Lysaker 2 2 20 20 Trill Impact AB 559196-0827 Stockholm 4 7 5 30 E-nettet A/S 21270776 Köpenhamn 3 3 17 17 CrediWire ApS 37264628 Köpenhamn 2 2 7 7 Open Pos Nordic Group AB 559063-2369 Göteborg 2 – 46 46 Subaio ApS 37766585 Ålborg 1 1 20 20 Svenska e-fakturabolaget AB 556563-0596 Stockholm 1 0 50 50 Övriga 1 0 Summa intresseföretag 482 481 Siirto Brand Oy 3102648-1 Helsingfors 0 0 50 50 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 0 0 14 14 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm – – 21 21 Invidem AB 559210-0779 Stockholm – – 17 17 Summa joint ventures 0 0 Summa intresseföretag och joint ventures 482 481 1) Värderat till verkligt värde . Nordea Årsredovisning 2024 273 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K9.4 Andelar i strukturerade företag Redovisningsprinciper Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för att uppnå ett begränsat och väldefinierat syfte, där rösträtten inte är den avgörande faktorn för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger. Ofta finns juridiska arrangemang som innebär strikta begränsningar för ledningens beslutanderätt i fråga om den löpande verksamheten i ett strukturerat företag. Samma konsolideringskrav gäller för dessa företag, men eftersom aktiernas rösträtt inte är det som avgör om bestämmande inflytande föreligger, används andra faktorer för att avgöra detta. Inflytande kan föreligga till följd av avtal eller genom andra typer av inflytande över ett strukture- rat företag. Detta är normalt fallet när Nordea har gett stöd till eller bildat ett strukturerat företag eller när Nordea är kapitalförvaltare och efter eget gott- finnande fattar beslut om investeringar och andra administrativa frågor. Även volatilitet i avkastningen är en förutsättning för konsolidering. Service- och provisionsavgifter i samband med bildandet av strukturerade företag är i regel inte tillräckligt stora för att föranleda konsoli- dering, och detsamma gäller om Nordea har rollen som kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut. Finansiering i form av fondandelar, lån eller kredit- löften kan resultera i betydande volatilitet i avkast- ningen. Om Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen och inflytandet över företagen påver- kar avkastningen, så ska dessa strukturerade företag konsolideras. Nordea bedömer normalt att en andel uppgående till mer än 30 procent av avkastningen i ett strukturerat företag ger upphov till volatilitet i avkastningen och därmed bestämmande inflytande. Volatilitet i avkastningen beräknas som summan av de avgifter som erhålls och omvärdering av de till- gångar som innehas. För fondförsäkringar och andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren bestäm- mer både belopp och vilka tillgångar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och därmed inte ha bestämmande inflytande. Konsoliderade strukturerade företag Viking ABCP Conduit (Viking) har bildats med syftet att hantera fordringar och skulder i samband med värdepap- perisering gentemot nordiska kunder. Viking handlar med fordringar från godkända säljare och finansierar köpen genom att antingen utfärda företagscertifikat via det eta- blerade programmet för värdepapperiserade företagscer- tifikat eller belasta tillgängliga likviditetsfaciliteter. Nordea har tillhandahållit likviditetsfaciliteter om maxi- malt 856 mn euro (856 mn euro) varav 668 mn euro (802 mn euro) var utnyttjat vid årsskiftet. Tillgångarna i Viking uppgick vid årsskiftet till 758 mn euro (806 mn euro). Viking konsolideras eftersom Nordea förvaltar före- taget och är exponerat för volatilitet i avkastningen via lik- viditetsfaciliteten. Det finns inga betydande restriktioner för återbetalning av lån från Viking, förutom att betalning- arna är beroende av i vilken takt Viking realiserar sina tillgångar. Specialföretaget AR Finance avvecklades under 2024 och det fanns inga utestående åtaganden gentemot AR Finance vid årsskiftet. Icke konsoliderade strukturerade företag Upplysningar lämnas för strukturerade företag där Nordea har andelar men saknar bestämmande inflytande. Värde- pappersfonder är för närvarande de enda icke-konsolide- rade strukturerade företag som Nordea har intressen i. Nordea investerar i värdepappersfonder: • för försäkringstagares räkning i Nordea Life & Pension • för sparares räkning, där avkastningen är baserad på placeringen • som risksäkringar avseende exponeringar i strukture- rade produkter till kunder • som är illikvida riskkapital- och kreditfonder. Nordeas exponering för volatilitet i avkastningen redovisas brutto, men nettoexponeringen är betydligt mindre. Värdeförändringar i fondandelar förvärvade för fondför- säkringstagares och sparares räkning, där de själva bär ris- ken, återspeglas i värdet på tillhörande skulder, och hög- sta nettoexponering för förluster är noll. Värdeförändringar i fondandelar som innehas för livför- säkringstagares räkning (traditionella livförsäkringsavtal) överförs till stor del till försäkringstagarna, men eftersom Nordea har lämnat garantier för vissa av dessa produkter är Nordea exponerat för värdeförändringarna. Fondandelar förvärvade för risksäkring av strukturerade produkter ska minska nettoexponeringarna i den mån säk- ringarna är effektiva. Investeringar i illikvida riskkapital- och kreditfonder är en naturlig del i hanteringen av risker i Nordeas balansräk- ning. Den maximala förlusten i dessa fonder beräknas uppgå till 1 316 mn euro (1 194 mn euro), vilket motsvarar värdet av investeringarna i fonderna. Nordea har etablerat ett icke-konsoliderat strukturerat företag, Thulite, utan att för närvarande ha någon andel i det. Eftersom Nordea inte har något inflytande över före- taget anses Nordea ha sponsrat det. Nordea genomförde tre nya transaktioner med Thulite under 2024, där Nordea köpte finansiella garantier för portföljer av lån. Nordea har tidigare köpt kreditskydd i form av ett CDS-kontrakt och andra finansiella garantier från Thulite. Nordea redovisade 1 mn euro (0 mn euro) i intäkter från Thulite under 2024. Nordeas intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag och eventuella tillhörande skulder framgår av tabellen nedan. Det redovisade värdet motsvarar den maximala exponeringen mot kreditförluster, före eventu- ella säkringar. Intäkter från dessa investeringar redovisas som ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Andelar i strukturerade företag Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar, redovisat värde: Räntebärande värdepapper 910 – Andelar 22 518 10 670 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 55 820 49 022 Summa tillgångar 79 248 59 692 Skulder, redovisat värde: Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 55 820 49 022 Skulder till försäkringstagare 20 600 9 440 Summa skulder 76 420 58 462 Poster utanför balansräkningen, nominellt belopp: Kreditåtaganden – – Nordea har andelar i ett stort antal fonder som klassifice- ras som icke-konsoliderade strukturerade företag, varav vissa förvaltas av Nordea. Dessa har olika investerings- mandat och riskprofiler, allt från statsobligationsfonder med låg risk till aktiefonder med hävstång där risken är hög. Tillgångarna i fonder förvaltade av Nordea uppgår till 230 md euro (201 md euro). Alla fondinnehav finansieras genom insättningar från fondandelsägarna. Information om tillgångarna i fonder som inte förvaltas av Nordea anses inte vara relevant för förståelsen av de aktuella ris- kerna och redovisas därför inte. Nordea Årsredovisning 2024 274 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K9.5 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning Redovisningsprinciper Enskilda tillgångar och avyttringsgrupper med till- gångar och skulder redovisas på separata rader i balansräkningen, ”Tillgångar som innehas för för- säljning” respektive ”Skulder som innehas för för- säljning”, från klassificeringsdagen. Detta sker när följande kriterier uppfylls: • Det redovisade värdet kommer i huvudsak att återvinnas genom försäljning, inte genom fortlö- pande användning. • Beslut om försäljning har fattats på rätt nivå och tillgången eller avyttringsgruppen kan säljas i befintligt skick. • Försäljningen är mycket sannolik och kommer att genomföras inom 12 månader. Finansiella instrument värderas även fortsättnings- vis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde. Jämförelsesiffror räknas inte om. Finansiering i butik i Sverige Under fjärde kvartalet 2023 beslutade Nordea att avveckla verksamheten med finansiering i butik i det svenska finansbolaget och sälja den befintliga kreditportföljen. Portföljen omklassificerades därmed till ”Tillgångar som innehas för försäljning”. Försäljningen väntas bli slutförd under första halvåret 2025, och kriterierna enligt ovan är uppfyllda. Portföljens värde uppgick till 95 mn euro (106 mn euro) vid utgången av 2024. K9.6 Förvärv Redovisningsprinciper I samband med företagsförvärv redovisas de förvär- vade identifierbara tillgångarna och skulderna till verkligt värde, inklusive eventuella immateriella till- gångar som identifierats vid förvärvet. Det verkliga värdet, netto, på identifierbara tillgångar och skulder jämförs med erlagd köpeskilling och eventuellt över- skott redovisas som goodwill. Se även not K9.1 ”Konsoliderade företag”. Förvärv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge Den 18 november 2024 förvärvade Nordea den norska delen av Danske Banks privatkunds- och private banking- verksamhet. Nordea övertog cirka 235 000 kunder och 236 medarbetare, och nettoköpeskillingen uppgick till 2 375 mn euro. Nettoköpeskillingen motsvarade ungefär tillgångarnas och skuldernas bokförda värde hos säljaren, efter justeringar till verkligt värde av lån med fast ränta. Affären omfattade också tillhörande kapitalförvaltnings- portföljer till ett värde av 1,2 md euro, som inte har konso- liderats i Nordeakoncernens redovisning. Affären innefat- tade inte något utbyte av egetkapitalandelar. Förvärvet är ett viktigt steg i genomförandet av Nordeas nordiska strategi, eftersom det stärker Nordeas närvaro i Norge. Det ökar också omfattningen av Nordeas Personal Banking-verksamhet i Norge och ger möjlighet till värdeskapande genom att erbjuda de nya kunderna ett bredare utbud av produkter och tjänster. Den preliminära fördelningen av köpeskillingen redovisas nedan. Mn euro 18 november 2024 Utlåning till allmänheten 8 904 Övriga tillgångar och skulder 23 In- och upplåning från allmänheten -3 186 Emitterade värdepapper -3 390 Förvärvade nettotillgångar 2 351 Förvärvspris, kontantreglerad 2 393 Justering av förvärvspris att erhålla -18 Förvärvskostnad 2 375 Övervärde 24 Fördelning av övervärde: Kundrelationer 24 I samband med affären identifierades en kundrelaterad immateriell tillgång, till vilken hela övervärdet allokerades. Det motsvarar värdet av hela den kundrelaterade till- gången, men drivs framför allt av nuvärdet av kassaflöden från kapitalförvaltningsportföljerna. Den kundrelaterade immateriella tillgången skrivs av under tio år, vilket mot- svarar den beräknade nyttjandeperioden. Intäkter och rörelseresultat, exklusive integrationskost- nader, uppgick för den period då portföljerna konsolidera- des till 15 mn euro respektive 2 mn euro. Förvärv av Nordea Node AB (tidigare Advinans) Den 15 maj 2023 slutfördes förvärvet av samtliga aktier i Advinans AB. Företaget har utvecklat en digital plattform för försäljning och administration av tjänstepensioner. En köpeskilling på 38 mn euro betalades vid slutförandet. Företagets samlade tillgångar uppgick till 2 mn euro och nettotillgångarna till 1 mn euro, vilket innebar ett övervärde på 37 mn euro. Fördelningen av köpeskillingen redovisas nedan. Mn euro 15 maj 2023 Förvärvade nettotillgångar 1 1 Förvärvskostnad 2 38 Övervärde 37 Fördelning av övervärde: Immateriell tillgång, programvaror 11 Immateriell tillgång, kundrelationer 5 Uppskjutna skattefordringar 2 Uppskjutna skatteskulder -3 Goodwill 22 1) Exklusive justering av verkligt värde för Immateriell tillgång, programvaror. 2) Varav 35 mn euro betalades till säljaren och 3 mn euro hölls spärrade. Nordea har uppskattat det verkliga värdet på företagets immateriella tillgångar i form av programvara till 11 mn euro. Det verkliga värdet speglar den uppskattade ersätt- ningskostnaden. Det verkliga värdet på immateriella till- gångar i form av programvara skrivs av under 10 år, vilket motsvarar den beräknade nyttjandeperioden. En kundrelaterad immateriell tillgång identifierades och värderades till 5 mn euro. Denna tillgång speglar det resultat efter kostnad för eget kapital som befintliga kund- avtal väntas generera. Den kundrelaterade immateriella tillgången skrivs av under 10 år. Goodwill avser främst värdet på synergier såsom kors- försäljning med Nordeas befintliga kundbas. Synergierna kan inte redovisas som separata immateriella tillgångar enligt IFRS 3, och redovisas därmed som goodwill. Denna goodwill förväntas vara evig och skrivs därmed inte av. Nordea Årsredovisning 2024 275 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K10 Övriga upplysningar K10.1 Ytterligare upplysningar om rapporten över förändringar i eget kapital Redovisningsprinciper Eget kapital innebär en residual rätt i redovisade till- gångar, efter avdrag för redovisade skulder. För eget kapital finns inte något krav på att distribuera kassa- flöden. Instrumenten klassificeras som finansiella skulder om sådana genuina krav föreligger, exem- pelvis att betala ränta när en utlösande händelse bortom emittentens och innehavarens kontroll inträffar. Se not K3.3 ”Klassificering och värdering” för mer information inklusive de kritiska bedöm- ningar som Nordea använder sig av. Alla utbetalningar förknippade med instrument klassificerade som eget kapital redovisas som utdel- ning direkt under eget kapital. Nordea behandlar betalningar på finansiella instrument klassificerade som eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas dessa som utdelningar. Utdelning till aktieägare redovisas som minskning av eget kapital efter att den ordinarie bolagsstämman har antagit förslaget. I situationer när den ordinarie bolagsstämman har givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett visst belopp, bokförs minskningen av eget kapital när styrelsen har fattat beslut om utdelning. Investeringar i egna aktier redovisas inte som till- gångar utan som en minskning av eget kapital med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Förvärv av egna aktier inom ramen för Markets handelsverk- samhet redovisas som en minskning av investerat fritt eget kapital. Egna aktier som förvärvats i syfte att optimera kapitalstrukturen och inom ramen för Nordeas aktieåterköpsprogram redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Transaktionskostnader i samband med återköp av egna aktier redovisas också under eget kapital. När aktier ogiltig förklaras har detta inte någon inverkan på redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels- verksamheten redovisas som en ökning av investe- rat fritt eget kapital. Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräk- nas, till exempel derivat såsom optioner och warran- ter, redovisas antingen som finansiella tillgångar eller skulder, vilket betyder att dessa inte utgör eget kapital-instrument. Minoritetsintressen omfattar den del av koncern- företags nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Nordea Bank Abp. För varje rörelseför- värv värderar Nordea minoritetsintressena i den för- värvade rörelsen antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Övriga reserver utgörs av intäkter och kostnader, netto efter skatteeffekter, som redovisas under eget kapital via övrigt totalresultat. Med undantag för ej utdelade vinstmedel från tidigare år, omfattar balanserade vinstmedel eget kapital-delen av obeskattade reserver. Obeskattade reserver enligt nationella bestämmelser, redovisas som eget kapital efter beaktande av uppskjuten skatt enligt gällande skattesatser i respektive land. Även Nordeas andel av ej utdelade vinstmedel från intresseföretag och joint ventures intjänade efter förvärvsdagen, ingår i balanserade vinstmedel. Innehavare av övrigt primärkapital Nordea har emitterat eviga efterställda instrument (pri- märkapitaltillskott) som konverteras till ett variabelt antal Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen Nordea- koncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Eftersom Nordea kan bli tvungen att överlämna ett antal Nordeaaktier, klassificeras dessa instrument som finan- siella skulder. Nordea har också emitterat eviga efterställda instru- ment (primärkapitaltillskott) som skrivs ned istället för att konverteras till Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetal- ningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Dessa instrument klassificeras som eget kapital eftersom det inte finns något krav att Nordea ska betala ränta eller kapitalbelopp till innehavarna. Minoritetsintressen För information om minoritetsintressen, se not K9.1 ”Konsoliderade företag”. Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro. Nordeaaktien har inget nominellt värde. Varje aktie ger en rösträtt. För mer information om antalet registrerade aktier, se ”Rapport över förändringar i eget kapital”. Investerat fritt eget kapital Investerat fritt eget kapital består av överkursfonden för Nordea Bank AB (publ) före flytten av bolagets säte till Finland genom en gränsöverskridande omvänd fusion. Investerat fritt eget kapital har även påverkats av förvärv och försäljning av egna aktier i Markets handelsverksamhet. Övriga reserver Dessa reserver omfattar reserver för kassaflödessäkringar, finansiella tillgångar som klassificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” och ackumulerade omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, samt en reserv för omräkningsdifferenser. För en analys av raden ”Övrigt totalresultat, netto efter skatt” per post, se ”Rapport över totalresultat”. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utgörs främst av Nordeas ej utde- lade vinstmedel från tidigare år. Nordea Årsredovisning 2024 276 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K10.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen Redovisningsprinciper Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av likvida medel under året för den totala verksamhe- ten. Nordeas kassaflödesanalys har upprättats enligt den indirekta metoden, vilket innebär att rörelsere- sultatet har justerats för transaktioner som inte med- för in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditförluster. Redovisningen av kassaflöden görs utifrån kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten, som är den huvudsakliga intäktsbringande verksamheten, härrör främst från rörelseresultatet, justerat för poster som inte ingår i kassaflödet samt betalda inkomstskatter. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet innefattar: Mn euro 2024 2023 Avskrivningar 562 609 Nedskrivningar 15 199 Kreditförluster 238 222 Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde 8 -20 Orealiserade värdeförändringar 109 1 365 Realisationsvinster/-förluster, netto -30 -8 Förändring av upplupna kostnader/intäkter och avsättningar 190 -728 Omräkningsdifferenser 570 -114 Förändring av skulder till försäkringstagare -7 2 008 Förändringar av verkligt värde av den säkrade posten, tillgångar/skulder (netto) 664 2 356 Övrigt -13 10 Summa 2 306 5 899 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den normala affärsverksamheten, såsom utlåning, inlåning och emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument redovisas netto. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen ränta och betald ränta med följande belopp: Mn euro 2024 2023 Erhållen ränta 21 235 19 541 Betald ränta -13 444 -11 624 Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten innefattar förvärv och avyttring av anläggningstillgångar, finansiella såväl som materiella och immateriella. Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet som medför förändringar i eget kapital och efterställda skulder, som till exempel nyemission av aktier, utdelningar och emission/amortering av efterställda skulder samt kapitalandelen av leasingutbetalningar. Likvida medel Följande poster ingår i likvida medel: Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 50 622 Utlåning till centralbanker, betalbar vid anfordran 4 3 Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran 999 737 Summa 47 565 51 362 Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklu- sive utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralbanker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, där föl- jande förutsättningar är uppfyllda: • Centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land där institutet är etablerat. • Tillgodohavandet på kontot kan disponeras fritt när som helst. Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utgörs av likvida tillgångar som inte utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Utlåning till central- banker, betalbar vid anfordran, innefattar instrument som Nordea omedelbart har rätt att sälja vidare. Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten Den ingående balansen på efterställda skulder var 5 720 mn euro (5 401 mn euro). Periodens kassaflöde upp- gick till 1 430 mn euro (295 mn euro) och effekterna av valutakursdifferenser och övrigt uppgick till 260 mn euro (24 mn euro), vilket gav en utgående balans på 7 410 mn euro (5 720 mn euro). Den ingående balansen på leasingskulder var 1 103 mn euro (1 080 mn euro). Periodens kassaflöde med avseende på skulderna uppgick till -151 mn euro (-118 mn euro) och övriga förändringar från nya, avslutade och modifierade kontrakt samt valutakursdifferenser uppgick till 151 mn euro (141 mn euro), vilket gav en utgående balans på 1 103 mn euro (1 103 mn euro). Mn euro 2024 2023 Likvida medel vid årets början 51 362 62 877 Omräkningsdifferens 560 -500 Likvida medel vid årets slut 47 565 51 362 Förändring -4 357 -11 015 Nordea Årsredovisning 2024 277 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K10.3 Löptidsanalys Redovisningsprinciper I tabellen ”Förväntad löptid” redovisas de förvän- tade löptiderna för posterna i balansräkningen. Tabellen ”Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden” bygger på avtalsenliga odiskonterade löptider. För derivat har förväntade in- och utflöden av kontanter redovisats för både derivattillgångar och derivat- skulder eftersom derivat hanteras netto. För kon- traktuella leasingskulder, se not K5.4 ”Leasing”. För ytterligare information om återstående löptider, se även not K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 8 ”Likviditetsrisk”. Förväntad löptid 31 dec 2024 31 dec 2023 Förväntas återvinnas eller regleras: Förväntas återvinnas eller regleras: Mn euro Not Inom 12 månader Efter 12 månader Summa Inom 12 månader Efter 12 månader Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 46 562 – 46 562 50 622 – 50 622 Utlåning till centralbanker K3.8 4 075 – 4 075 1 909 – 1 909 Utlåning till kreditinstitut K3.8 2 388 562 2 950 1 970 393 2 363 Utlåning till allmänheten K3.8 96 130 261 458 357 588 80 653 264 175 344 828 Räntebärande värdepapper K3.9 14 985 58 479 73 464 10 743 57 257 68 000 Aktier och andelar K3.10 1 866 33 522 35 388 3 746 18 412 22 158 Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K3.11 7 499 53 380 60 879 37 481 13 050 50 531 Derivatinstrument K3.12 7 783 17 428 25 211 5 964 20 561 26 525 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer K3.6 -243 – -243 -854 -17 -871 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K9.3 – 482 482 – 481 481 Immateriella tillgångar K5.1 21 3 861 3 882 19 3 807 3 826 Materiella tillgångar K5.2 145 1 516 1 661 147 1 506 1 653 Förvaltningsfastigheter K5.3 22 2 110 2 132 1 2 198 2 199 Uppskjutna skattefordringar K2.11 11 195 206 14 240 254 Aktuella skattefordringar K2.11 364 – 364 217 – 217 Pensionstillgångar K8.2 – 360 360 – 225 225 Övriga tillgångar 1 146 6 022 7 168 917 8 004 8 921 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 089 42 1 131 574 181 755 Tillgångar som innehas för försäljning K9.5 95 – 95 106 – 106 Summa tillgångar 183 938 439 417 623 355 194 229 390 473 584 702 Skulder till kreditinstitut K3.13 28 678 97 28 775 27 921 1 583 29 504 In- och upplåning från allmänheten K3.14 224 008 8 427 232 435 201 693 8 369 210 062 Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K3.11 4 529 57 184 61 713 14 712 36 861 51 573 Skulder till försäkringstagare K4 1 910 28 441 30 351 3 361 24 207 27 568 Emitterade värdepapper K3.15 74 868 113 268 188 136 69 435 113 113 182 548 Derivatinstrument K3.12 3 993 21 041 25 034 8 304 22 490 30 794 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer K3.6 -458 – -458 -869 – -869 Aktuella skatteskulder K2.11 208 – 208 413 – 413 Övriga skulder 1 K3.16 4 544 9 652 14 196 2 804 10 923 13 727 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 582 56 1 638 1 186 88 1 274 Uppskjutna skatteskulder K2.11 27 786 813 27 478 505 Avsättningar K6 113 283 396 129 242 371 Pensionsskulder K8.2 – 272 272 – 287 287 Efterställda skulder K3.17 93 7 317 7 410 760 4 960 5 720 Summa skulder 344 095 246 824 590 919 329 876 223 601 553 477 1) Varav leasingskulder. 109 994 1 103 115 988 1 103 Nordea Årsredovisning 2024 278 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K10.3 Löptidsanalys, forts. Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden 31 dec 2024 31 dec 2023 Högst 1 Högst 1 Mn euro månad 1–3 månader 3–12 månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år Mer än 10 år Summa månad 1–3 månader 3–12 månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år Mer än 10 år Summa Kassa och tillgodohavanden hos central banker och utlåning till centralbanker 50 475 162 – – – – – 50 637 52 531 – – – – – – 52 531 Utlåning till kreditinstitut 2 892 422 298 26 230 – – 3 868 1 691 253 378 68 20 0 – 2 410 Utlåning till allmänheten 61 399 22 283 40 731 40 586 71 973 70 367 197 332 504 671 55 092 20 771 37 500 36 827 71 598 60 390 179 543 461 721 Räntebärande värdepapper 1 777 791 14 589 17 115 38 363 9 476 5 254 87 365 189 933 11 945 16 202 34 796 9 903 3 011 76 979 Övriga finansiella tillgångar förutom derivat – – – – – – 102 791 102 791 – – – – – – 80 355 80 355 Summa finansiella tillgångar förutom derivat 116 543 23 658 55 618 57 727 110 566 79 843 305 377 749 332 109 503 21 957 49 823 53 097 106 414 70 293 262 909 673 996 Skulder till kreditinstitut 25 520 3 945 895 3 65 – – 30 428 22 645 6 217 951 84 69 – – 29 966 In- och upplåning från allmänheten 212 565 15 267 4 935 56 70 1 0 232 894 192 420 7 284 11 041 212 6 2 1 210 966 Emitterade värdepapper 3 940 23 033 64 907 33 295 72 169 16 908 20 330 234 582 7 225 20 060 50 354 45 314 70 531 15 202 20 838 229 524 - varav bank- och företagscertifikat 1 025 17 000 22 297 27 51 – – 40 400 3 661 17 171 26 075 179 73 – – 47 159 - varav säkerställda obligationer 2 915 3 438 35 780 29 303 58 495 12 608 20 061 162 600 3 511 2 693 22 495 35 659 57 041 12 156 20 433 153 988 - varav övriga obligationer – 2 595 6 830 3 965 13 623 4 300 269 31 582 53 196 1 784 9 476 13 417 3 046 405 28 377 Efterställda skulder – 125 255 2 798 3 129 2 377 184 8 868 – 88 862 282 3 827 1 525 192 6 776 Övriga finansiella skulder förutom derivat 74 016 21 97 118 281 345 384 75 262 61 814 21 93 111 262 335 397 63 033 Summa finansiella skulder förutom derivat 316 041 42 391 71 089 36 270 75 714 19 631 20 898 582 034 284 104 33 670 63 301 46 003 74 695 17 064 21 428 540 265 Derivatinstrument, kassainflöde 241 710 239 182 181 085 102 525 204 988 122 543 72 563 1 164 596 218 957 209 004 145 933 102 673 189 729 113 918 60 133 1 040 347 Derivatinstrument, kassautflöde 241 705 239 103 182 027 102 898 205 436 123 562 72 701 1 167 432 219 770 211 163 148 449 104 178 192 019 115 513 60 087 1 051 179 Derivatinstrument, netto kassaflöde 5 79 -942 -373 -448 -1 019 -138 -2 836 -813 -2 159 -2 516 -1 505 -2 290 -1 595 46 -10 832 Kreditåtaganden 86 948 – – – – – – 86 948 82 773 – – – – – – 82 773 Utställda garantier 20 337 – – – – – – 20 337 19 827 – – – – – – 19 827 Nordea Årsredovisning 2024 279 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K10.4 Transaktioner med närstående Redovisningsprinciper Närstående Närstående är en person eller ett företag med en nära relation till Nordea. Närstående parter delas in i följande kategorier: • Aktieägare med betydande inflytande • Intresseföretag och joint ventures • Nyckelpersoner i ledande positioner • Övriga närstående parter. Aktieägare med betydande inflytande Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare som har rätt att delta i beslut som rör Nordeas finan- siella och operativa strategier, men som inte har ett bestämmande inflytande över dessa. Intresseföretag och joint ventures En definition av termen intresseföretag och joint venture finns i not K9.3 ”Aktier och andelar i intres- seföretag och joint ventures”. Nyckelpersoner i ledande positioner Nyckelpersoner i ledande positioner är de personer som har befogenhet och ansvar för planering, led- ning och styrning av företagets verksamhet, direkt eller indirekt, däribland företagets styrelse. Övriga närstående parter Övriga närstående parter utgörs av dotterföretag till aktie ägare med betydande inflytande, nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner och bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Transaktioner med närstående En transaktion med närstående definieras som en överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser mellan Nordea och en närstående part, oavsett om dessa debiteras eller inte. Se även Redovisningsprinciper i not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Transaktioner med närstående Övriga närstående Intresseföretag 1 parter 2 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Mn euro 2024 2023 2024 2023 Tillgångar Utlåning 137 142 2 3 Derivatinstrument – 3 – – Övriga tillgångar 1 1 – – Summa tillgångar 138 146 2 3 Skulder In- och upplåning 1 1 11 19 Derivatinstrument 3 11 – – Övriga skulder 0 0 0 0 Summa skulder 4 12 11 19 Poster utanför balansräkningen – – 5 5 Övriga närstående Intresseföretag 1 parter 2 Mn euro 2024 2023 2024 2023 Räntenetto 4 3 0 0 Avgifts- och provisionsnetto 2 3 0 0 Nettoresultat av poster till verkligt värde -1 0 0 0 Summa rörelsekostnader 0 0 – – Resultat före kreditförluster 5 6 0 0 1) Information om intresseföretag som ingår i Nordeakoncernen finns i not K9.3 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”. 2) Här ingår aktieägare med betydande inflytande (inklusive dessas dotterföretag), nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, bolag som kon - trolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Även Nordeas pensionsstiftelser ingår. Alla transaktioner med närstående görs enligt samma kriterier och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa parter i liknande ställning, förutom utlåning till anställda såväl som vissa övriga åtaganden till nyckelper- soner i ledande positioner, se not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner” och not K7.1 ”Eventualförpliktelser”. Informationen ovan presenteras ur Nordeas perspektiv, dvs. den visar hur Nordeas siffror har påverkats av trans- aktioner med närstående parter. Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar i Nordea: • styrelsen • koncernchefen (vd) • vice vd • koncernledningen. Utlåningen till nyckelpersoner i ledande positioner upp- gick till 2,4 mn euro (3,7 mn euro) och ränteintäkterna på dessa lån uppgick till 0,1 mn euro (0,1 mn euro). Inlåning från nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 5,7 mn euro (7,8 mn euro) och räntan på denna inlåning uppgick till -0,1 mn euro (-0,1 mn euro). Kreditlöften till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 0,3 mn euro (0,2 mn euro). Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av Nordea erhåller samma kreditvillkor som övriga anställda. I Finland motsvarar personalräntan för bostadslån Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på 30 punkter och för övriga lån motsvarar personalräntan Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på 60–500 punkter. I Danmark är personalräntan för lån rörlig och varierar mellan 2,7–5,2 procent beroende på typ av bostadslån. I Norge är den rörliga personalräntan för lån 4,94 procent. Bostadslån till fast ränta erbjuds till samma villkor som för förmånskunder. I Sverige kan lån till personalvillkor beviljas till högst 3 mn kronor oavsett typ av lån och till högst 0,4 mn kronor för billån. Räntan på dessa lån är 215 punkter lägre än motsvarande ränta för externa kunder. Lån som överstiger 3 mn kronor respektive 0,4 mn kronor får anställda samma högsta ränterabatt som Nordeas bästa externa kunder. Lån till familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande positioner, som inte lever i samma hushåll, ges till normala marknadsvillkor. Motsvarande villkor gäller även för nyck- elpersoner i ledande positioner som ej är anställda av Nordea. För mer information om transaktioner med nyck- elpersoner i ledande positioner, se not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Nordea Årsredovisning 2024 280 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering 1. Riskstyrning .......................................................................................... 280 1.1 Ramverk för intern kontroll ................................................ 280 1.2 Beslutsfattande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering ....................................280 1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad ... 281 1.4 Upplysningskrav enligt kapitaltäcknings- förordningen – Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2024 ................................................281 2. Kreditrisk .................................................................................................282 2.1 ESG-relaterad kreditrisk ......................................................282 2.2 Definition och identifiering av kreditrisk .................. 282 2.3 Begränsning av kreditrisk ...................................................283 2.4 Exponeringar, reserver och avsättningar .................283 2.5 Känsligheter ................................................................................. 296 2.6 Framåtblickande information .......................................... 297 2.7 Reserveringar enligt ledningens bedömning........302 2.8 Kundklassificering ................................................................... 302 3. Motpartskreditrisk ............................................................................ 305 4. Marknadsrisk ........................................................................................ 305 4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk ..................................... 305 4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk ................................305 4.3 Mätning av marknadsrisk ...................................................305 4.4 Marknadsriskanalys ................................................................306 4.5 Risk avseende räntenetto och ekonomiskt värde ..306 4.6 Övrig marknadsrisk – pensionsrisk ..............................306 5. Operativ risk ........................................................................................... 307 5.1 Hantering av operativ risk .................................................. 307 6. Regelefterlevnadsrisk ..................................................................... 308 6.1 Etiska riktlinjer ............................................................................308 6.2 Raise Your Concern .................................................................308 6.3 Bekämpning av ekobrott .....................................................308 7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk inom Life & Pension .......................................................................... 309 8. Likviditetsrisk .......................................................................................309 8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk .........309 8.2 Ledningsprinciper och kontroll .......................................309 8.3 Strategi för hantering av likviditetsrisk .....................309 8.4 Mätning av likviditetsrisk .....................................................310 8.5 Analys av likviditetsrisk .........................................................310 1. Riskstyrning Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en integrerad del av Nordeas affärsstrategi. Nordea har tyd- liga ramverk för risk- och likviditetshantering, policyer och instruktioner för olika typer av risk som omfattar alla riskexponeringar. 1.1 Ramverk för intern kontroll Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och innefattar koncernstyrelsens, koncernchefens och högsta ledningens ansvar i fråga om intern kontroll, alla koncern- funktioner och affärsområden, inklusive verksamhet via uppdragsavtal och distributionskanaler. Enligt ramverket är det respektive affärsområde, koncernfunktion och enhet som ansvarar för att hantera riskerna i den egna verksam- heten och ha kontroller som säkerställer att Nordea lever upp till interna och externa krav. Som en del av ramverket för intern kontroll har Nordea inrättat kontrollfunktioner på koncernnivå, som i lämplig och tillräcklig utsträckning har de befogenheter, den betydelse och den tillgång till koncernstyrelsen som de behöver för att utföra sitt upp- drag. Som en del av ramverket för intern kontroll har sty- relsen inrättat Nordeas ramverk för riskhantering och ram- verk för hantering av regelefterlevnadsrisk. Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, mätning och begränsning av risker, en aktsam affärsverksamhet, sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlig- het i finansiell och icke-finansiell information (både intern och extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar, standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler. 1.2 Beslutsfattande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitté, Nordeas kon- cernchef i koncernledningen, Asset and Liability Committee (ALCO) och riskkommittén är viktiga besluts- fattande organ för Nordeas risk- och kapitalhantering. Därutöver är CEO Credit Committee, Executive Credit Committee och kreditkommittéer i affärsområdena viktiga instanser för kreditbeslut. Koncernstyrelsen Koncernstyrelsen (styrelsen) har följande övergripande ansvar för riskhanteringen: • Besluta om koncernens riskstrategi och ramverket för risktolerans, inklusive riskförklaringar, med åtminstone årliga uppföljningar och ytterligare uppdateringar när så behövs. • Övervaka och följa upp införandet av riskstrategin, ram- verket för risktolerans och ramverket för riskhantering samt regelbundet utvärdera om koncernen har effektiva och lämpliga kontroller för att hantera riskerna. • Följa upp och övervaka hur koncernens riskprofil utveck- las i förhållande till styrelsens fastställda riskförklaring. • Fastställa och övervaka införandet av koncernens risk- kultur, följa upp att riskkulturen införs på ett konsekvent sätt och överväga riskkulturens inverkan på den finan- siella stabilitetens riskprofil och styrning. Styrelsen beslutar om koncerndirektivet Group Board Directive on Capital Risk, där även utdelningspolicyn ingår, för att säkerställa att koncernen fortlöpande och framåt- blickande har tillräckliga kapital- och likviditetsnivåer, som är förenliga med Nordeas affärsmodell och risktolerans liksom lagkrav och förväntningar. Styrelsens riskkommitté Styrelsens riskkommitté biträder koncernstyrelsen i dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av risker, ramverk för risk samt kontroller och processer avseende Nordea- koncernens verksamhet. Koncernchefen Koncernchefen ansvarar inför koncernstyrelsen för den övergripande förvaltningen av koncernens verksamhet och risker. Bland annat ska koncernchefen säkerställa att den riskstrategi och det ramverk för riskhantering som beslutats av styrelsen genomförs, att nödvändiga prak- tiska åtgärder vidtas och att riskerna följs upp och begränsas. Koncernchefen arbetar tillsammans med ledande befattningshavare i koncernledningen. Dessa stödjer kon- cernchefen i dennes beslut. Frågor som ska beslutas av koncernstyrelsen, liksom principfrågor eller andra frågor av särskild vikt som ska beslutas av styrelserna i Nordea Bank Abp:s större dotterföretag, ska först presenteras för koncernchefen, för diskussion och rekommendation. Särskilda koncernkommittéer har inrättats av koncern- chefen för att främja samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa åtagande och ägarskap för koncer- nens prioriteringar, beslut och genomförande. Kommittéernas sammansättning och ansvarsområden har fastställts i koncerninstruktioner för respektive kommitté. Nordea Årsredovisning 2024 281 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Asset and Liability Committee Asset and Liability Committee (ALCO) är underställd kon- cernchefen i koncernledningen och leds av koncernens Chief Financial Officer (CFO). ALCO beslutar om föränd- ringar i den finansiella verksamheten och riskprofilen i balansräkningen, inklusive förvaltningen av tillgångar och skulder (ALM), hanteringen av balansräkningen och likvi- ditetshanteringen. ALCO beslutar också om vissa emissio- ner och kapitaltillskott för alla helägda koncernföretag. ALCO har bildat underordnade kommittéer för sitt arbete och beslutsfattande inom specifika riskområden. Riskkommittén Riskkommittén är underställd koncernchefen i koncern- ledningen och leds av koncernens Chief Risk Officer (CRO). Riskkommittén sköter det övergripande ramverket för riskhantering och förbereder eller ger vägledning om förslag till koncernchefen i koncernledningen och/eller koncernstyrelsen i viktiga frågor som rör Nordeas ramverk för riskhantering. Koncern styrelsen beslutar om ramverket för risktolerans. Riskkommittén fördelar risktoleransen mellan de risktagande enheterna, och första försvarslinjen ska säkerställa att information om limiterna fördelas vidare och att de införs i verksamheten. Riskkommittén har bildat underordnade kommittéer för sitt arbete och beslutsfattande inom specifika riskområden. Instanser för kreditbeslut Koncernens styrelse och dotterföretagens styrelser dele- gerar kreditbeslut i enlighet med de befogenheter som beskrivs i koncerndirektivet Group Board Directive on Risk. • CEO Credit Committee leds av koncernchefen och inne- fattar samtliga medlemmar i Executive Credit Committee. • Executive Credit Committee leds av chefen för Group Credit Management. Det är koncernchefen som utser medlemmarna i Executive Credit Committee. • Kreditkommittéer i affärsområdena: Executive Credit Committee inrättar kreditkommittéer för respektive affärsområde utifrån organisation och kundsegmentering. Styrning i dotterföretagen Dotterföretagets styrelse ansvarar för att godkänna risk- toleranslimiter och kapitalåtgärder inom ramen för de begränsningar som fastställts av koncernstyrelsen. Beslutsunderlag i sådana frågor tas fram av det aktuella dotterföretagets ledning, med stöd från relevanta koncernfunktioner. Dotterföretag måste följa koncernens ramverk för intern kontroll, vilket inkluderar Nordeas ramverk för riskhante- ring och hantering av regelefterlevnadsrisk, såvida inte lag- eller tillsynskrav säger annat. Dotterföretagets sty- relse ansvarar för att övervaka hantering och kontroll av risker liksom införande av ramverk för riskhantering samt dotterföretagets verksamhetsprocesser. Det finns också riskhanteringsfunktioner som ansvarar för ramverk och processer för riskhantering i dotterföretaget. Dotterföretagets vd deltar i besluten på dotterföretags- nivå och ansvarar för den dagliga verksamheten. 1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad Group Risk och Group Compliance utgör Nordeas obero- ende andra försvarslinje. Den andra försvarslinjen är orga- niserad på ett sätt som säkerställer tillräckliga resurser för befintliga processer och speglar Nordeas affärsorganisa- tion, koncernstruktur och landsindelning. Group Risk över- vakar införandet av koncernens riskpolicyer (utom för regelefterlevnadsrisk), samt övervakar och kontrollerar, enligt ett riskbaserat förhållningssätt, ramverket för risk- hantering. Group Compliance övervakar införandet av ramverket för hantering av regelefterlevnadsrisk, som är en del av det övergripande ramverket för riskhantering. Ramverket för riskhantering säkerställer konsekventa processer för att kartlägga, bedöma och mäta risker, liksom för att reagera på och begränsa, kontrollera och övervaka samt rapportera risker så att välgrundade beslut om riskta- gande kan fattas. Det omfattar alla risker som Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för, inklusive ESG-faktorer som källa till befintliga risker, risker utanför balansräkningen och risker i ett stressat scenario. Detaljerade rapporter om samtliga risker lämnas regelbundet till riskkommittén, kon- cernledningen, styrelsens riskkommitté och koncernstyrel- sen. Vidare lämnas rapporter om Nordeas regelefterlevnad till riskkommittén, koncernledningen, styrelsens riskkom- mitté och koncernstyrelsen. Koncernstyrelsen och verkstäl- lande direktören i de enskilda Nordeabolagen får regel- bundna riskrapporter som rör lokala förhållanden. Processen för kartläggning och väsentlighetsbedöm- ning av risker inleds med att identifiera risker som Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för. Riskerna bedöms för att fastställa relevans, klassificeras sedan och registre- ras i den gemensamma risktaxonomin. Alla risker i Nordea gemensamma risktaxonomi måste, i risk- och kapitalhanteringssyfte, klassificeras som väsent- liga eller icke-väsentliga. Väsentliga risker är risker som bedöms kunna ha en väsentlig inverkan på Nordeas aktu- ella och framtida finansiella ställning, på dess kunder och övriga intressenter. Dessa risker kan normalt hänföras till en högre nivå i risktaxonomin, som inrymmer ett antal under- liggande risker, eller risker på en lägre nivå, där förlusterna har en gemensam nämnare. Risktolerans Ramverket för risktolerans bidrar till effektiv riskhantering och en sund riskkultur genom att möjliggöra välgrundade beslut om risktagande. Syftet är att säkerställa att riskerna i verksamheten håller sig inom den risktolerans som fast- ställts av styrelsen. Risktoleransen är den sammantagna nivån för alla typer av risk som Nordea är villig att acceptera – i linje med sin affärsmodell – för att nå sina strategiska mål. Riskförklaringarna är koncernstyrelsens formulering av godkänd risktolerans och utgörs av kvalitativa förklaringar och kvantitativa limiter och trösklar per huvudsaklig risk- typ som anses lämpliga för att kunna bedriva verksamhe- ten med en väl avvägd riskprofil. Processer för risktolerans Ramverket för risktolerans innehåller alla processer och kontroller för att fastställa, följa upp och kommunicera Nordeas risktolerans: • Fastställande av kapacitet för risktagande utifrån kapi- tal- och likviditetsposition: En gång per år anpassas kon- cernens övergripande kapacitet för risktagande till finans- och kapitalplaneringen, baserat på Nordeas risk- strategi. Kapaciteten för risktagande fastställs utifrån Nordeas kapital- och likviditetsposition, och innefattar förmågan att absorbera chocker. • Fördelning av risktolerans per risktyp: Risktoleransen innefattar risktoleranslimiter för de huvudsakliga risk- typerna som Nordea är exponerad för. Även trösklar fast- ställs för dessa huvudsakliga risktyper. De ska fungera som tidiga indikatorer för viktiga beslutsfattare om att riskprofilen för en viss risktyp närmar sig sin risktoleranslimit. • Fastställande av risklimiter: Mätbara risklimiter upprät- tas och fastställs på lämpliga nivåer för att effektivt han- tera risktagandet. Risktoleranslimiterna fastställs av sty- relsens riskkommitté. Dessa ligger till grund för de riskli- miter som införs och godkänns av lägre beslutsinstanser. Ramverket för risktolerans ska säkerställa att konse- kventa limiter används överallt. Dotterföretagens riskto- leranslimiter ska fastställas av behörig beslutsinstans i enlighet med nationella lagkrav och i överensstämmelse med koncernens risklimiter. • Kontroll och övervakning av risk i förhållande till risklimi- ter: Riskerna kontrolleras och följs regelbundet upp mot risklimiterna för att säkerställa att risktagande sker inom risktoleransen. • Process för hantering av överträdelser av risktoleranslimi- ter: Group Risk och Group Compliance ser till att överträ- delser av risktoleranslimiter eskaleras till riskkommittén och styrelsens riskkommitté. Group Risk och Group Comp- liance rapporterar varje månad om eventuella överträdel- ser av risktolerans till koncernstyrelsen och andra berörda styrande organ, inklusive en uppföljning av de åtgärder som ska vidtas, till dess att risken återigen är inom riskto- leransen. Rapporten innehåller en statusindikator som anger aktuell risknivå i förhållande till risktoleranslimiten för alla risktyper som omfattas av riskförklaringarna. Införliva risktoleransen i affärsprocesserna Hela processen för risktolerans har kopplats till andra stra- tegiska processer, bland annat den interna kapitalutvärde- ringen (IKU), den interna likviditetsutvärderingen (ILU) och återhämtningsplaneringen. Risktoleransen har införlivats i affärsprocesserna och kommunicerats i organisationen i syfte att uppnå Nordeas mål om att upprätthålla en sund riskkultur. Detta ska säkerställa en stark koppling mellan den fastställda riskto- leransen och affärsplanerna och budgetarna samt kapital- och likviditetspositionen. Risktoleransen beaktas också i koncernens bedömningar av möjligheterna till återhämt- ning och resolution samt i incitamentsstrukturen och ram- verket för ersättningar. 1.4 Upplysningskrav enligt kapitaltäckningsförordningen – Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2024 Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2024 (Capital and Risk Management Report 2024), i enlighet med kapitaltäckningsförordningen (CRR). Nordea Årsredovisning 2024 282 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 2. Kreditrisk Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma princi- per som fastställts för koncernen. Nordea strävar efter att ha en väldiversifierad kreditportfölj som anpassats till strukturen på koncernens hemmamarknader. Nordeas kre- ditportfölj är uppdelad efter typ av exponeringsklass (företag och privatkunder) eller sektor, och därefter ytterli- gare indelad i segment, bransch och region. Rapportering sker månadsvis, kvartalsvis och årsvis. Huvudprinciperna för hanteringen av Nordeas kreditrisk är: • riskbaserat förhållningssätt, det vill säga riskhanterings- funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens art, omfattning och komplexitet, och därmed säkerställa att de åtgärder som vidtas står i proportion till riskerna • oberoende, det vill säga riskkontrollfunktionen ska vara oberoende i förhållande till den verksamhet man kontrollerar • de tre försvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncerndi- rektivet om intern styrning (Group Board Directive on Internal Governance). Group Credit Management utgör den första försvarslinjen och ansvarar för kreditprocessen liksom för de bransch- specifika riktlinjerna för kreditgivning. Group Credit Risk Control är den andra försvarslinjen och ansvarar för ram- verket för kreditrisk, som utgörs av instruktioner och rikt- linjer för koncernen. Group Credit Risk Control ansvarar också för att kontrollera och övervaka kvaliteten i kredit- portföljen och kreditprocessen. Grunden för hantering av kreditrisk i Nordea är alloke- ring av limiter till kunder och grupper av kunder som läggs samman och fördelas på enheter som ansvarar för den löpande uppföljningen. Utöver rutinerna för fördelning av limiter för kunder och kundgrupper innefattar Nordeas ramverk för kreditriskhantering även anvisningar om kre- ditrisktolerans, som ger ett mångsidigt och riskbaserat portföljperspektiv tack vare relevanta mått för tillgångs- kvalitet och koncentrationsrisk. Varje division/enhet har huvudansvaret för hantering av kreditrisk i sina respektive verksamheter, inom tillämpliga ramar och limiter, med bland annat identifiering, kontroll och rapportering av risker. Beslutsfattande kreditinstanser på olika nivåer i organi- sationen fastställer interna kreditrisklimiter inom ramen för de befogenheter som styrelsen tilldelat. Dessa kredi- trisklimiter motsvarar Nordeas maximala risktolerans gentemot kunden i fråga. Individuella kreditbeslut inom godkända kreditrisklimiter fattas av den kundansvariga enheten. Kundens riskkategori och samlade kreditexpone- ring avgör på vilken nivå kreditbeslutet tas. Ansvaret för en kreditrisk ligger hos den kundansvariga enheten. Kunderna riskklassificeras och tilldelas en rating eller sco- ring i enlighet med Nordeas riktlinjer på området. Riskklassningen syftar till att fastställa sannolikheten för fallissemang, vilket innebär att kunderna rankas utifrån risken för fallissemang. Rating och scoring ingår i kredi- triskhanteringen och kreditbeslutsprocessen. Oberoende representanter från kreditorganisationens första försvars- linje godkänner ratingen. 2.1 ESG-relaterad kreditrisk ESG-riskfaktorer bedöms vara en väsentlig eller potentiellt väsentlig källa till (ytterligare) kreditrisk. Nordea har en koncernomfattande taxonomi för klimat- och miljörelate- rade riskfaktorer (dvs. hot eller faror) och en lista över transmissionsmekanismer. Som en del av den utökade kli- mat- och naturrelaterade väsentlighetsbedömningen som gjordes 2024 fastställdes och bedömdes relevanta riskfak- torer för olika regioner, sektorer och portföljer utifrån olika tidshorisonter (kort, medellång, lång och mycket lång sikt). I kapital- och riskhanteringsrapporten (Capital and Risk Management Report) ger Nordea en fördjupad sam- manfattning av utfallet från väsentlighetsbedömningen, liksom av hur ESG-riskfaktorer identifieras, begränsas och hanteras, hur de påverkar kapitaltäckningen samt vilka åtgärder som vidtagits. Vid utlåning till befintliga och nya företagskunder undersöks ESG-kreditriskfaktorer, beroende på företagets storlek och vilket segment kunden tillhör internt, och för identifierade ESG-risker görs ytterligare bedömningar, antingen på branschnivå (inneboende risker) eller på kundnivå. Risker som är väsentliga för låntagarens kredi- trisk hanteras som kreditriskfaktorer och tas med i den fortsatta kreditriskbedömningen. ESG-relaterade risker som flaggats som väsentliga på kundnivå utgör underlag i kreditriskbedömningen, med slutsatser om kundgruppens risknivå dokumenterade i ett kredit-PM. Godkännanden ges i enlighet med den fastställda processen för kredit- beslut. För kunder med hög ESG-relaterad risk eskaleras besluten till kreditkommittéer på högre nivå, i enlighet med koncernens rutiner för kreditstyrning, där detta bedöms vara relevant. Vid ESG-bedömningar kopplade till kreditrisker används, som en del av kreditriskbedömningen, en sär- skild process som identifierar både kundens sårbarhet och motståndskraft i relation till väsentliga ESG-frågor. Processen uppdaterades under 2024 för att ytterligare stärka integrationen med kreditprocessen. Mer specifikt förbättrades metoden för riskbedömning av kunder genom att inkludera ett ramverk för att kunna åsidosätta den traditionella kreditratingen när så krävs till följd av ESG-riskfaktorer. Till stöd för dessa analyser används externa datakällor för att bedöma hur kunden hanterar specifika ESG-relaterade risker och om företaget är eller har varit förknippat med kontroverser på ESG-området. För våra större kunder läggs ökat fokus på klimatrelate- rade omställningsrisker och fysiska risker. Viktiga delar i bedömningen är hur motparternas växthusgasintensitet har utvecklats, kvaliteten i deras omställningsplaner samt hur de klimatrelaterade omställningsriskerna och fysiska riskerna påverkar kundens återbetalningskapacitet. Den här analysen sätts i relation till koncernens mål för att minska finansierade utsläpp av växthusgaser och öka andelen företagskunder med omställningsplaner. Kreditrisk är dessutom den risk som påverkas mest av naturrelaterade omställningsrisker och fysiska risker, och uppstår främst i Nordeas utlåningsverksamhet. För natur- relaterade risker har Nordea definierat särskilda faktorer för fysisk risk och omställningsrisk som skulle kunna påverka Nordea (negativt). För vissa kunder läggs extra fokus på att bedöma ESG- risker. Processen ska exempelvis säkerställa att företagen har adekvata policyer och program för att minska risken för skadliga konsekvenser för bland annat miljö, lokalsam- hällen, hälsa och säkerhet samt ursprungsbefolkningars rättigheter. Nordea följer också tillämpliga värderingsstan- darder och krav i lagar och andra författningar – inklusive hänsyn till ESG-faktorer vid marknadsvärdering av fastig- hetstillgångar som ställts som säkerhet – när sådana finns och är relevanta. Tillsammans med ESG-relaterade hänsynstaganden i kreditprocessen används också branschspecifika riktlinjer för kreditgivning, som inkluderar ESG-relaterade uteslut- ningskriterier för att begränsa exponeringen mot skadlig eller kontroversiell ekonomisk verksamhet samt krav på att aktivt påverka företagen och övervaka deras klimat- relaterade omställningsplaner. Utöver dessa processer gör Nordea, där så är relevant, bedömningar av miljömässig och social påverkan vid finansiering av stora infrastruktur- och industriprojekt, som en del av sitt åtagande att följa ekvatorprinciperna. Den samlade kreditriskbedömningen speglar risken gällande både låntagarens återbetalningskapacitet och möjligheterna till återvinning. Slutsatsen från riskbedöm- ningen ska vara tillräckligt framåtblickande i förhållande till kundens riskprofil och lånets löptid. Förutom kreditriskbedömningen i samband med ny eller förändrad exponering gentemot en kund görs också en årsföredragning alterna-tivt en kontinuerlig (dvs. enligt ordinarie rutiner) kreditgranskning. Denna granskning är en viktig del av den löpande kreditbedömningen. Om en svaghet upptäcks i en kundexponering klassifi- ceras kunden normalt som ”högriskkund” och hålls under särskild uppsikt med tätare granskning och prövning av behovet av individuella avsättningar. I samband med en kredithändelse fastställs en åtgärdsplan som anger hur den eventuella kreditförlusten ska minimeras. Detta görs utöver den fortlöpande kontrollen. Om så krävs inrättas ett särskilt team som ska stödja den kundansvariga enheten. 2.2 Definition och identifiering av kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för förlust om en låntagare inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter för ett lån i enlighet med avtalade villkor. För att minska förlustrisken används olika metoder för riskhantering. Kreditrisk upp- kommer huvudsakligen genom olika typer av utlåning, lik- som genom garantier och remburser, och innefattar mot- partskreditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk. Nordeas kreditportfölj är också uppdelad efter seg- ment, bransch och region. Branschspecifika kreditpolicyer finns för de branscher som utgör en betydande andel av portföljen och/eller som antingen är väldigt konjunktur- känsliga/volatila, bedöms som sårbara för klimat- relaterade risker eller kräver specifika branschkunskaper. Kreditbesluten fattas efter en bedömning av kreditris- ken utifrån principer som fastställts på ett konsekvent sätt för hela koncernen. Dessa principer betonar behovet att anpassa bedömningens detaljnivå och omfattning efter risken. Samma kreditriskbedömning används som Nordea Årsredovisning 2024 283 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. underlag för den interna riskklassificeringen. Kreditbesluten i Nordea speglar koncernens syn på både kundrelationen och kreditrisken. 2.3 Begränsning av kreditrisk Begränsning av kreditrisken görs inom ramen för kreditbe- slutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning beaktas värdet av säkerheter och eventuella kovenanter samt andra riskbegränsande åtgärder. Ställande av säker- het är en grundläggande metod för riskbegränsningen i Nordea. Säkerhet begärs alltid när så är rimligt och möj- ligt, i syfte att minimera risken för kreditförlust. I Nordea utgörs säkerheterna främst av fastigheter, företagsinteckningar och leasingobjekt. Säkerhets- täckningen ska generellt vara högre för finansiellt svagare kunder än för de som är finansiellt starkare. Oberoende av säkerhetstäckningen så är återbetal- ningskapaciteten utgångspunkten i kreditbedömningen och fördelningen av kreditlimiter. För stora krediter används huvudsakligen syndikering av lån som metod för att hantera koncentrationsrisk, medan kreditderivat endast används i begränsad omfattning. Kovenanter i kreditavtal används som komplement till säker heter. De flesta exponeringar av betydande storlek och kom- plexitet omfattar lämpliga kovenanter. Kovenanter ger tidiga varningssignaler så att Nordea kan upptäcka, och vidta åtgärder, om kreditkvaliteten eller låntagarens eko- nomi generellt skulle försämras. Brott mot kovenanterna innebär att Nordea kan säga upp lånet/krediten och begära återbetalning av det utestående beloppet. Säkerhetsvärdet ska alltid baseras på marknadsvärdet. Marknadsvärdet definieras som det beräknade värdet till vilket en villig säljare skulle överlåta tillgången eller skulden till en i förhållande till säljaren oberoende köpare på värde- ringsdagen efter lämplig marknadsföring där båda par- terna har agerat med insikt, försiktighet och utan tvång. Från detta marknadsvärde görs ett avdrag för att beräkna säkerhetsvärdet. Avdraget är en procentsats med vilken till- gångens marknadsvärde minskas för att ha en marginal i händelse av förlust. Avdraget ska spegla svängningarna i tillgångens marknadsvärde, likviditet och försäljningskost- nad. För varje säkerhetskategori finns ett minsta avdrag från marknadsvärdet. Utöver detta avdrag görs även avdrag från marknadsvärdet för eventuella prioriterade fordringar när det högsta säkerhetsvärdet ska beräknas. Samma beräkningsprinciper ska användas för alla krediter. Kreditkommittéstruktur Nivå 1 Styrelsen / styrelsens riskkommitté Nivå 2 Chief Executive Officer (CEO) Credit Committee / Executive Credit Committee Kreditkommitté Kreditkommitté Kreditkommitté för skuld- Kreditkommitté Kreditkommitté Kreditkommitté Nordiska för fastighets- för internatio- finansierade för företag, för företag, för sjöfarts- och kredit- Nivå 3 bolag, industri nella banker, utköp samt stora företag Business offshore- kommittén för och bygg- länder och fusioner och och institut Banking verksamhet hushållskunder industri finansinstitut förvärv Nivå 4 Tre separata beslutsfattare (kunder med rating) Två separata beslutsfattare (kunder med scoring) – två seniora beslutsfattare från Group Credit Management Nivå 5 Två separata beslutsfattare Nivå 6 Individuella befogenheter 2.4 Exponeringar, reserver och avsättningar Den högsta exponeringen för kreditrisk innefattar redovi- sat värde på lån och räntebärande värdepapper som redo- visats till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, motpartskreditrisk i derivatinstrument (se även avsnitt 3 ”Motpartskreditrisk”) och nominella belopp för åtaganden utanför balansräkningen, före reserveringar/avsättningar för kreditförluster. Den högsta exponeringen för kreditrisk uppgick vid årets slut till 572 md euro (548 md euro). Se not K3.3 ”Klassificering och värdering” för redovisningsprinciper. Nordeas utlåning till allmänheten ökade under 2024 med 3,7 procent, till 358 md euro (345 md euro). Utlåningen till företag ökade med omkring 4,4 procent, medan utlåningen till privatpersoner ökade med 3,1 procent. Den övergripande kreditkvaliteten var stabil och de makroekonomiska utsik- terna förbättrades under året. Noggrann uppföljning görs emellertid till följd av osäkerhet i den makroekonomisk utvecklingen och geopolitiska förändringar. Av utlåningen till allmänheten avsåg 46,9 procent (46,6 procent) företag, 51,9 procent (52,2 procent) privatpersoner och 1,2 procent (1,2 procent) den offentliga sektorn. Utlåningen till central- banker och kreditinstitut, huvudsakligen i form av tillgodo- havanden i andra banker, ökade och uppgick vid utgången av 2024 till 7 md euro (4 md euro). Osäkra lånefordringar, redovisade till upplupet anskaff- ningsvärde, ökade till 2 945 mn euro (2 457 mn euro). Ökningen avsåg huvudsakligen privatkunder, till följd av införandet av nya förbättrade modeller för att beräkna avsättningar för dessa kunder. Osäkra lånefordringar ökade med 35 procent, eller 341 mn euro, för privat- kundsportföljen och uppgick till 1 311 mn euro (970 mn euro), medan de för företagsportföljen ökade med 11 pro- cent, eller 158 mn euro, och uppgick till 1 614 mn euro (1 456 mn euro). Störst var uppgången i sektorn Industri, som ökade med 186 mn euro främst i byggindustrin, och sektorn Samhällsnyttiga tjänster, som ökade från 14 mn euro till 108 mn euro. Detta uppvägdes till viss del av minskningar på 96 mn euro i Konsument sällanköp och tjänster. Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick för 2024 till 206 mn euro (167 mn euro), vilket motsvarar en årlig kreditförlustrelation på 6 punkter (5 punkter), inklu- sive hypotekslån värderade till verkligt värde. Kreditförlusterna drevs av förluster avseende individuellt värderade lån, som uppgick till 224 mn euro (191 mn euro). Det rörde sig huvudsakligen om ett begränsat antal små och medelstora företagskunder, med viss koncentration till industriportföljen. Omvärderingsförluster uppgick till 8 mn euro (vinst på 20 mn euro). De totala reserveringarna för 2024 uppgick till 1 800 mn euro, ner från 1 825 mn euro 2023. Den samlade reserve- ringsgraden för osäkra lånefordringar minskade från 42 procent till 36 procent. Reserveringsgraden för före- tagsportföljen minskade från 48 till 47 procent, medan den för privatkundsportföljen minskade från 32 till 23 pro- cent, huvudsakligen till följd av införandet av nya förbätt- rade modeller för att beräkna avsättningar för dessa kun- der, i linje med de nya kapitalmodellerna som infördes under tredje kvartalet. De nya avsättningsmodellerna gav resulterade i ökade osäkra lånefordringar och större san- nolikhet för att dessa kunder återfår förmågan att betala, vilket minskade reserveringskravet för portföljen. Koncernens lånefordringar till upplupet anskaffnings- värde i kategori 2 ökade till 16 366 mn euro (16 207 mn euro). Ökningen kan hänföras till två större förändringar, dels en ökning under första kvartalet, främst till följd av viss kreditförsämring och överföringar från kategori 1 som väntat under en ekonomisk avmattning, dels en minskning under fjärde kvartalet, till följd av införandet av förbätt- rade modeller för att beräkna avsättningar för privat- kundsportföljen, i linje med de nya kapitalmodellerna som infördes under tredje kvartalet. Reserveringsgraden för kategori 2 minskade till 2,2 procent (2,5 procent). Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller omstrukturering av kreditvillkoren till följd av att låntaga- ren har eller är på väg att få ekonomiska svårigheter. Avsikten med förmildrande kreditvillkor under en begrän- sad tidsperiod är att hjälpa kunden tillbaka till en hållbar ekonomisk situation för att säkerställa full återbetalning av det utestående lånebeloppet. Exempel på förmildrande kreditvillkor är förändringar i amorteringsprofil, återbetal- ningsplan, kundmarginal eller lättnader gällande kove- nanter. Förmildrande kreditvillkor tillämpas selektivt på individuell basis, med efterföljande prövning av nedskriv- ningsbehovet. Lån med förmildrande kreditvillkor ökade under året med 763 mn euro, varav 73 procent avsåg före- tagsportföljen och 27 procent privatkundsportföljen. Reserveringsgraden för dessa lån minskade från 20 pro- cent till 15 procent. Nordea Årsredovisning 2024 284 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Maximal exponering för kreditrisk 31 dec 2024 31 dec 2023 Upplupet anskaff- Finansiella tillgångar Upplupet anskaff- Finansiella tillgångar ningsvärde och värderade till verkligt ningsvärde och värderade till verkligt Verkligt värde via värde via resultat- Verkligt värde via värde via resultat- Mn euro Not övrigt totalresultat räkningen övrigt totalresultat räkningen Lån till centralbanker och kreditinstitut K3.8 5 059 1 976 3 091 1 202 Lån till allmänheten K3.8 277 799 81 384 272 934 73 526 Räntebärande värdepapper K3.9 41 284 32 182 36 703 31 301 Derivatinstrument K3.12 – 25 211 – 26 525 Garantier/åtaganden, nominellt värde K7.1, K7.2 107 036 249 102 461 139 Summa 431 178 141 002 415 189 132 693 Fördelning av säkerheter 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella säkerheter 0,6 % 0,6 % Fordringar 0,9 % 0,9 % Bostadsfastigheter 76,6 % 75,0 % Affärsfastigheter 16,8 % 17,9 % Övriga fysiska säkerheter 5,1 % 5,6 % Summa 100,0 % 100,0 % Reserver för kreditrisk Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Lån till centralbanker och kredit- institut K3.8 10 21 Lån till allmänheten K3.8 1 595 1 632 Räntebärande värdepapper värde- rade till verkligt värde över övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde K3.9 2 4 Garantier/åtaganden K6 193 168 Summa 1 800 1 825 Tillgångar övertagna för skyddande av fordran 1 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omsättningstillgångar, redovisat värde: Mark och byggnader 3 2 Aktier och övriga andelar 2 6 Övriga tillgångar 4 1 Summa 9 9 1) I enlighet med Nordeas riktlinjer för egendom övertagen för skyddande av for- dran, som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea verkar. Tillgångar som används som säkerhet för lånet övertas normalt när kunden inte längre kan full - göra sina skyldigheter gentemot Nordea. Övertagna tillgångar avyttras senast när full återvinning har uppnåtts. Belåningsgrad 1 Bolåneexponering mot privat- 31 dec 2024 31 dec 2023 kunder (retailportföljen) Md euro % Md euro % <50 % 128,4 83 128,6 83 50–70 % 19,5 13 19,7 13 71–80 % 4,0 2 3,9 2 81–90 % 1,2 1 1,1 1 >90 % 1,2 1 0,8 1 Summa 154,3 100 154,1 100 1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett lån, inte hela lånet. Exkluderar lån som redovisas under den standardiserade metoden i CRR, i huvudsak relaterat till de lån som förvärvades från Danske Bank under 2024 (8,9 md euro). Lån med förmildrande kreditvillkor Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Lån med förmildrande kreditvillkor 3 024 2 261 - varav fallerade 1 209 1 045 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar och lån med förmildrande kreditvillkor 465 455 - varav fallerade 412 420 Nyckeltal 31 dec 2024 31 dec 2023 Andel lån med förmildrande kreditvillkor 1 1,1 % 0,8 % Täckningsgrad för lån med förmildrande kreditvillkor 2 15 % 20 % - varav fallerade 34 % 40 % 1) Lån med förmildrande kreditvillkor/Lån värderade till upplupet anskaffnings- värde före reserveringar. 2) Individuella reserver för lån med förmildrande kreditvillkor/Lån med förmild - rande kreditvillkor. Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek 31 dec 2024 31 dec 2023 Utlåning Utlåning Storlek i mn euro md euro % md euro % 0–10 65,1 39 62,7 39 11–50 40,8 24 39,6 25 51–100 24,4 15 22,9 14 101–250 24,8 15 24,2 15 251–500 7,2 4 6,4 4 501– 5,4 3 4,9 3 Summa 167,7 100 160,7 100 Osäkra fordringar och nyckeltal 2024 2023 Osäkra fordringar, brutto, upplupet anskaffningsvärde, mn euro 2 945 2 457 - varav reglerade 1 133 1 091 - varav oreglerade 1 812 1 366 Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), brutto, punkter 104 89 Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), netto, punkter 66 51 Gruppvisa reserveringar i relation till utlåning i kategori 1 och 2, punkter 19 23 Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3), punkter 57 60 Reserver i relation till osäkra lånefordringar (kategori 3), % 36 42 Förfallna lånefordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Företags- Privat- Företags- Privat- Mn euro kunder kunder kunder kunder 6–30 dagar 338 752 406 829 31–60 dagar 83 274 113 287 61–90 dagar 38 115 41 113 >90 dagar 413 784 288 628 Summa 872 1 925 848 1 857 Förfallna lån (inkl. osäkra lån) dividerat med utlåning till allmänheten efter reserver, % 0,5 1,0 0,5 1,0 Kreditförluster och nyckeltal 2024 2023 Kreditförluster, mn euro 198 187 Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaffningsvärde, koncernen, punkter 7 7 - varav kategori 3 9 8 - varav kategori 1 och 2 -2 -1 Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, koncernen, punkter 1 6 5 Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Personal Banking, punkter 5 7 Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Business Banking, punkter 14 8 Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Large Corporates & Institutions, punkter -2 -5 1) Kreditförluster och nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och oblligatoriskt värderas till verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, punkter. Nordea Årsredovisning 2024 285 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Finansinstitut 2 964 1 899 825 9 343 980 16 011 Jordbruk 4 454 347 2 996 216 4 8 017 Grödor, odling och jakt 2 677 174 103 130 4 3 088 Djurhållning 1 743 169 142 53 0 2 107 Fiske och vattenbruk 34 4 2 751 33 0 2 822 Naturresurser 171 1 106 736 453 91 2 557 Pappers- och skogsprodukter 147 797 286 394 91 1 715 Gruvdrift och kringverksamhet 15 299 90 58 0 462 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 9 10 360 1 0 380 Konsument dagligvaror 3 427 824 1 187 1 956 55 7 449 Livsmedel och drycker 282 286 858 509 8 1 943 Hushålls- och hygienprodukter 213 96 131 415 2 857 Hälsovård 2 932 442 198 1 032 45 4 649 Konsument sällanköp och tjänster 2 323 2 191 2 724 4 720 24 11 982 Konsumentkapitalvaror 158 319 249 1 869 23 2 618 Media och underhållning 491 348 144 735 0 1 718 Detaljhandel 730 1 160 1 164 1 435 0 4 489 Flygresor 253 15 30 42 0 340 Logi och fritid 626 276 626 371 0 1 899 Telekomtjänster 65 73 511 268 1 918 Industri 6 781 6 484 8 682 9 065 342 31 354 Råvaror 676 576 280 585 50 2 167 Kapitalvaror 665 1 555 192 1 308 49 3 769 Producenttjänster 1 957 772 2 049 1 684 203 6 665 Byggindustri 1 024 1 161 3 683 1 857 0 7 725 Partihandel 1 739 1 073 1 009 2 160 23 6 004 Marktransport 270 728 689 781 15 2 483 IT-tjänster 450 619 780 690 2 2 541 Sjöfart 230 180 4 197 57 155 4 819 Varvsindustri 0 15 118 0 0 133 Sjötransport 31 71 3 907 35 155 4 199 Sjöfartstjänster 199 94 172 22 0 487 Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, forts. 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Samhällsnyttiga tjänster 2 008 2 880 1 902 1 149 0 7 939 El, vatten och gas 1 502 1 252 1 094 763 0 4 611 Kraftproduktion 124 1 331 596 213 0 2 264 Allmännyttiga företag 382 297 212 173 0 1 064 Fastighetsbolag 9 365 9 173 8 950 19 273 0 46 761 Kommersiella fastigheter 4 092 4 902 7 677 9 143 0 25 814 Bostadsfastigheter 2 499 902 462 2 726 0 6 589 Bostadsrättsföreningar 2 774 3 369 811 7 404 0 14 358 Övriga branscher 294 0 41 47 1 792 2 174 Summa företagskunder 32 017 25 084 32 240 46 279 3 443 139 063 Bolån 41 174 33 261 41 563 51 420 0 167 418 Lån mot säkerhet 3 719 5 985 1 676 2 018 0 13 398 Lån utan säkerhet 746 2 094 352 1 769 0 4 961 Privatkunder 45 639 41 340 43 591 55 207 0 185 777 Offentlig sektor 676 706 82 2 652 3 4 119 Omvända repor 0 28 629 0 0 0 28 629 Utlåning till allmänheten per land 78 332 95 759 75 913 104 138 3 446 357 588 varav värderad till verkligt värde 52 696 28 688 0 0 0 81 384 Nordea Årsredovisning 2024 286 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Finansinstitut 2 874 1 840 965 7 998 677 14 354 Jordbruk 4 550 341 2 937 194 6 8 028 Grödor, odling och jakt 2 694 177 106 113 6 3 096 Djurhållning 1 836 159 130 57 0 2 182 Fiske och vattenbruk 20 5 2 701 24 0 2 750 Naturresurser 152 975 894 404 99 2 524 Pappers- och skogsprodukter 140 663 510 341 99 1 753 Gruvdrift och kringverksamhet 8 280 95 59 0 442 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 4 32 289 4 0 329 Konsument dagligvaror 2 030 840 986 1 905 57 5 818 Livsmedel och drycker 402 323 684 475 16 1 900 Hushålls- och hygienprodukter 154 90 119 374 1 738 Hälsovård 1 474 427 183 1 056 40 3 180 Konsument sällanköp och tjänster 2 491 2 424 2 769 5 548 185 13 417 Konsumentkapitalvaror 153 356 218 2 087 182 2 996 Media och underhållning 559 335 170 1 338 0 2 402 Detaljhandel 828 1 269 1 163 1 408 3 4 671 Flygresor 264 17 60 45 0 386 Logi och fritid 616 379 682 396 0 2 073 Telekomtjänster 71 68 476 274 0 889 Industri 7 750 6 730 9 427 10 079 183 34 169 Råvaror 463 541 303 620 10 1 937 Kapitalvaror 696 1 642 233 1 078 58 3 707 Producenttjänster 2 099 865 2 119 2 160 89 7 332 Byggindustri 1 062 1 360 4 306 2 353 0 9 081 Partihandel 2 234 1 146 1 162 2 330 19 6 891 Marktransport 739 727 702 826 0 2 994 IT-tjänster 457 449 602 712 7 2 227 Sjöfart 180 154 4 602 72 304 5 312 Varvsindustri 0 14 165 0 0 179 Sjötransport 2 43 4 271 51 302 4 669 Sjöfartstjänster 178 97 166 21 2 464 Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, forts. 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Samhällsnyttiga tjänster 1 715 3 199 1 863 1 059 0 7 836 El, vatten och gas 1 314 1 403 1 131 532 0 4 380 Kraftproduktion 37 1 617 545 405 0 2 604 Allmännyttiga företag 364 179 187 122 0 852 Fastighetsbolag 8 752 8 598 10 223 18 826 79 46 478 Kommersiella fastigheter 3 831 4 684 8 699 8 661 79 25 954 Bostadsfastigheter 2 305 790 661 2 452 0 6 208 Bostadsrättsföreningar 2 616 3 124 863 7 713 0 14 316 Övriga branscher 246 0 119 115 1 406 1 886 Summa företagskunder 30 740 25 101 34 785 46 200 2 996 139 822 Bolån 35 174 33 436 34 024 52 057 0 154 691 Lån mot säkerhet 10 324 5 932 1 954 2 069 0 20 279 Lån utan säkerhet 899 2 133 338 1 849 0 5 219 Privatkunder 46 397 41 501 36 316 55 975 0 180 189 Offentlig sektor 954 806 18 2 197 0 3 975 Omvända repor 0 20 842 0 0 0 20 842 Utlåning till allmänheten per land 78 091 88 250 71 119 104 372 2 996 344 828 varav värderad till verkligt värde 52 629 20 897 0 0 0 73 526 Nordea Årsredovisning 2024 287 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch Brutto Avsättningar Lån, Kredit- redovisat förluster, 31 dec 2024, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 värde netto 1 Finansinstitut 14 941 534 59 7 16 30 15 481 -9 Jordbruk 4 304 238 76 6 15 31 4 566 -7 Grödor, odling och jakt 900 105 24 2 11 9 1 007 -11 Djurhållning 632 85 50 1 3 22 741 5 Fiske och vattenbruk 2 772 48 2 3 1 0 2 818 -1 Naturresurser 2 173 292 23 3 4 10 2 471 -8 Pappers- och skogsprodukter 1 371 259 18 1 3 9 1 635 -5 Gruvdrift och kringverksamhet 427 29 4 1 1 1 457 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 375 4 1 1 0 0 379 -3 Konsument dagligvaror 6 612 333 24 9 8 13 6 939 18 Livsmedel och drycker 1 722 201 10 3 4 6 1 920 11 Hushålls- och hygienprodukter 697 39 8 1 1 4 738 1 Hälsovård 4 193 93 6 5 3 3 4 281 6 Konsument sällanköp och tjänster 9 353 1 090 470 12 36 226 10 639 -29 Konsumentkapitalvaror 2 227 312 89 2 5 51 2 570 -7 Media och underhållning 1 285 191 58 2 3 31 1 498 -6 Detaljhandel 3 587 458 265 6 23 116 4 165 -17 Flygresor 199 8 5 0 0 2 210 -1 Logi och fritid 1 202 117 47 2 4 21 1 339 3 Telekomtjänster 853 4 6 0 1 5 857 -1 Industri 25 620 3 661 600 36 100 292 29 453 -78 Råvaror 1 865 219 78 3 5 22 2 132 -12 Kapitalvaror 3 085 618 31 4 15 17 3 698 6 Producenttjänster 5 137 607 54 4 12 26 5 756 -22 Byggindustri 6 237 946 204 12 29 95 7 251 -23 Partihandel 4 955 846 119 6 27 56 5 831 -25 Marktransport 2 216 189 28 4 6 14 2 409 9 IT-tjänster 2 125 236 86 3 6 62 2 376 -11 Sjöfart 4 552 156 51 0 1 31 4 727 12 Varvsindustri 7 128 0 0 1 0 134 -1 Sjötransport 4 165 14 51 0 0 31 4 199 13 Sjöfartstjänster 380 14 0 0 0 0 394 0 Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts. Brutto Avsättningar Lån, Kredit- redovisat förluster, 31 dec 2024, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 värde netto 1 Samhällsnyttiga tjänster 6 567 147 108 5 3 63 6 751 -56 El, vatten och gas 3 634 75 104 2 1 61 3 749 -57 Kraftproduktion 2 222 15 2 1 0 0 2 238 -1 Allmännyttiga företag 711 57 2 2 2 2 764 2 Fastighetsbolag 36 395 1 811 191 19 20 59 38 299 35 Övriga branscher 1 899 149 12 2 0 2 2 056 1 Summa företagskunder 112 416 8 411 1 614 99 203 757 121 382 -121 Bolån 125 917 5 955 717 32 74 139 132 344 -24 Lån mot säkerhet 12 030 1 142 365 23 30 86 13 398 -12 Lån utan säkerhet 4 047 835 229 19 50 81 4 961 -40 Privatkunder 141 994 7 932 1 311 74 154 306 150 703 -76 Offentlig sektor 4 087 14 20 1 0 1 4 119 -1 Utlåning till allmänheten 258 497 16 357 2 945 174 357 1 064 276 204 -198 Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 5 050 9 0 5 0 5 5 049 0 Summa 263 547 16 366 2 945 179 357 1 069 281 253 -198 1) Tabellen visar kreditförluster på exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2024. Nordea Årsredovisning 2024 288 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch Brutto Avsättningar Lån, Kredit- redovisat förluster, 31 dec 2023, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 värde netto 1 Finansinstitut 13 531 253 67 8 8 38 13 797 -7 Jordbruk 4 278 192 68 7 7 35 4 489 22 Grödor, odling och jakt 930 92 17 3 3 7 1 026 0 Djurhållning 619 83 48 3 4 28 715 22 Fiske och vattenbruk 2 729 17 3 1 0 0 2 748 0 Naturresurser 2 235 198 18 3 5 14 2 429 -2 Pappers- och skogsprodukter 1 505 161 16 2 4 13 1 663 -5 Gruvdrift och kringverksamhet 405 34 2 0 1 1 439 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 325 3 0 1 0 0 327 3 Konsument dagligvaror 5 013 266 89 8 10 32 5 318 -3 Livsmedel och drycker 1 685 161 53 3 5 16 1 875 -5 Hushålls- och hygienprodukter 592 28 8 2 1 5 620 -1 Hälsovård 2 736 77 28 3 4 11 2 823 3 Konsument sällanköp och tjänster 10 578 1 141 566 16 51 220 11 998 -46 Konsumentkapitalvaror 2 533 381 104 2 6 61 2 949 -30 Media och underhållning 1 845 100 199 2 5 29 2 108 -21 Detaljhandel 3 796 480 222 9 30 105 4 354 -4 Flygresor 236 9 9 0 0 4 250 5 Logi och fritid 1 357 163 27 2 9 16 1 520 4 Telekomtjänster 811 8 5 1 1 5 817 0 Industri 28 990 3 196 414 53 110 251 32 186 -40 Råvaror 1 700 193 25 3 4 12 1 899 0 Kapitalvaror 3 161 472 42 5 16 21 3 633 2 Producenttjänster 5 992 408 45 11 12 18 6 404 1 Byggindustri 7 471 1 106 120 17 38 77 8 565 -9 Partihandel 6 130 567 82 7 25 47 6 700 -21 Marktransport 2 701 214 35 5 6 28 2 911 19 IT-tjänster 1 835 236 65 5 9 48 2 074 -32 Sjöfart 5 143 67 48 15 2 23 5 218 12 Varvsindustri 164 15 0 0 0 0 179 3 Sjötransport 4 612 49 48 15 2 23 4 669 9 Sjöfartstjänster 367 3 0 0 0 0 370 0 Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts. Brutto Avsättningar Lån, Kredit- redovisat förluster, 31 dec 2023, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 värde netto 1 Samhällsnyttiga tjänster 6 471 108 14 5 3 8 6 577 1 El, vatten och gas 3 381 60 8 2 1 4 3 442 1 Kraftproduktion 2 566 12 1 2 1 1 2 575 0 Allmännyttiga företag 524 36 5 1 1 3 560 0 Fastighetsbolag 36 656 1 860 164 25 45 83 38 527 -35 Övriga branscher 1 580 189 8 3 1 0 1 773 15 Summa företagskunder 114 475 7 470 1 456 143 242 704 122 312 -83 Bolån 113 424 5 734 539 12 54 114 119 517 -20 Lån mot säkerhet 18 163 2 035 277 31 41 124 20 279 -24 Lån utan säkerhet 4 277 952 154 14 73 77 5 219 -61 Privatkunder 135 864 8 721 970 57 168 315 145 015 -105 Offentlig sektor 3 943 8 27 1 0 2 3 975 1 Utlåning till allmänheten 254 282 16 199 2 453 201 410 1 021 271 302 -187 Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 3 079 8 4 5 0 16 3 070 0 Summa 257 361 16 207 2 457 206 410 1 037 274 372 -187 1) Tabellen visar kreditförluster på exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2023. Nordea Årsredovisning 2024 289 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde) 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Summa Finansinstitut 50 3 5 2 60 Jordbruk 146 24 14 1 185 Grödor, odling och jakt 64 7 5 1 77 Djurhållning 80 17 9 0 106 Fiske och vattenbruk 2 0 0 0 2 Naturresurser 7 9 7 0 23 Pappers- och skogsprodukter 7 8 4 0 19 Gruvdrift och kringverksamhet 0 1 3 0 4 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 0 0 0 0 0 Konsument dagligvaror 4 13 6 3 26 Livsmedel och drycker 1 7 1 1 10 Hushålls- och hygienprodukter 1 5 3 0 9 Hälsovård 2 1 2 2 7 Konsument sällanköp och tjänster 146 142 30 165 483 Konsumentkapitalvaror 3 50 2 34 89 Media och underhållning 4 19 1 35 59 Detaljhandel 131 50 24 68 273 Flygresor 0 2 2 1 5 Logi och fritid 8 21 1 20 50 Telekomtjänster 0 0 0 7 7 Industri 134 174 170 146 624 Råvaror 59 5 8 6 78 Kapitalvaror 7 23 1 3 34 Producenttjänster 15 16 21 9 61 Byggindustri 14 89 83 25 211 Partihandel 33 15 46 28 122 Marktransport 3 13 5 9 30 IT-tjänster 3 13 6 66 88 Sjöfart 0 0 51 0 51 Varvsindustri 0 0 0 0 0 Sjötransport 0 0 51 0 51 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts. 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Summa Samhällsnyttiga tjänster 99 8 1 1 109 El, vatten och gas 99 5 0 0 104 Kraftproduktion 0 2 0 0 2 Allmännyttiga företag 0 1 1 1 3 Fastighetsbolag 26 123 49 13 211 Övriga branscher 5 0 7 0 12 Summa företagskunder 617 496 340 331 1 784 Bolån 352 439 148 98 1 037 Lån mot säkerhet 83 180 82 20 365 Lån utan säkerhet 24 130 10 64 228 Privatkunder 459 749 240 182 1 630 Offentlig sektor 21 0 0 0 21 Summa osäkra fordringar 1 097 1 245 580 513 3 435 varav värderad till verkligt värde 490 0 0 0 490 Nordea Årsredovisning 2024 290 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde) 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Summa Finansinstitut 52 2 9 5 68 Jordbruk 107 27 3 1 138 Grödor, odling och jakt 23 7 1 1 32 Djurhållning 81 20 2 0 103 Fiske och vattenbruk 3 0 0 0 3 Naturresurser 3 8 3 5 19 Pappers- och skogsprodukter 3 7 2 5 17 Gruvdrift och kringverksamhet 0 1 1 0 2 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 0 0 0 0 0 Konsument dagligvaror 68 15 7 2 92 Livsmedel och drycker 40 11 0 2 53 Hushålls- och hygienprodukter 2 1 6 0 9 Hälsovård 26 3 1 0 30 Konsument sällanköp och tjänster 134 97 34 308 573 Konsumentkapitalvaror 3 42 1 58 104 Media och underhållning 4 11 1 184 200 Detaljhandel 125 23 26 52 226 Flygresor 0 2 4 3 9 Logi och fritid 2 19 2 5 28 Telekomtjänster 0 0 0 6 6 Industri 109 128 61 136 434 Råvaror 17 5 2 1 25 Kapitalvaror 20 21 2 3 46 Producenttjänster 12 17 16 6 51 Byggindustri 17 58 29 24 128 Partihandel 40 10 7 27 84 Marktransport 2 10 5 18 35 IT-tjänster 1 7 0 57 65 Sjöfart 0 0 48 0 48 Varvsindustri 0 0 0 0 0 Sjötransport 0 0 48 0 48 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts. 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Summa Samhällsnyttiga tjänster 2 10 1 3 16 El, vatten och gas 0 8 0 0 8 Kraftproduktion 0 0 0 1 1 Allmännyttiga företag 2 2 1 2 7 Fastighetsbolag 33 83 60 13 189 Övriga branscher 0 1 4 2 7 Summa företagskunder 508 371 230 475 1 584 Bolån 269 352 122 64 807 Lån mot säkerhet 91 145 32 9 277 Lån utan säkerhet 22 92 4 37 155 Privatkunder 382 589 158 110 1 239 Offentlig sektor 27 0 0 0 27 Summa osäkra fordringar 917 960 388 585 2 850 varav värderad till verkligt värde 397 0 0 0 397 Nordea Årsredovisning 2024 291 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde Utlåning till Osäkra Andel värderad till Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings- 31 dec 2024, mn euro netto 1 relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % 2 värde Finansinstitut -9 -6 59 38 53 7 16 30 51 15 481 Jordbruk -7 -15 76 165 52 6 15 31 41 4 566 Grödor, odling och jakt -11 -109 24 233 22 2 11 9 38 1 007 Djurhållning 5 67 50 652 26 1 3 22 44 741 Fiske och vattenbruk -1 -4 2 7 4 3 1 0 0 2 818 Naturresurser -8 -32 23 92 17 3 4 10 43 2 471 Pappers- och skogsprodukter -5 -31 18 109 13 1 3 9 50 1 635 Gruvdrift och kringverksamhet 0 0 4 87 3 1 1 1 25 457 Olje-, gas- och offshore-verksamhet -3 -79 1 26 1 1 0 0 0 379 Konsument dagligvaror 18 26 24 34 30 9 8 13 54 6 939 Livsmedel och drycker 11 57 10 52 13 3 4 6 60 1 920 Hushålls- och hygienprodukter 1 14 8 108 6 1 1 4 50 738 Hälsovård 6 14 6 14 11 5 3 3 50 4 281 Konsument sällanköp och tjänster -29 -27 470 431 274 12 36 226 48 10 639 Konsumentkapitalvaror -7 -27 89 339 58 2 5 51 57 2 570 Media och underhållning -6 -40 58 378 36 2 3 31 53 1 498 Detaljhandel -17 -41 265 615 145 6 23 116 44 4 165 Flygresor -1 -48 5 236 2 0 0 2 40 210 Logi och fritid 3 22 47 344 27 2 4 21 45 1 339 Telekomtjänster -1 -12 6 70 6 0 1 5 83 857 Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts. Utlåning till Osäkra Andel värderad till Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings- 31 dec 2024, mn euro netto 1 relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % 2 värde Industri -78 -26 600 201 428 36 100 292 49 29 453 Råvaror -12 -56 78 361 30 3 5 22 28 2 132 Kapitalvaror 6 16 31 83 36 4 15 17 55 3 698 Producenttjänster -22 -38 54 93 42 4 12 26 48 5 756 Byggindustri -23 -32 204 276 136 12 29 95 47 7 251 Partihandel -25 -43 119 201 89 6 27 56 47 5 831 Marktransport 9 37 28 115 24 4 6 14 50 2 409 IT-tjänster -11 -46 86 351 71 3 6 62 72 2 376 Sjöfart 12 25 51 107 32 0 1 31 61 4 727 Varvsindustri -1 -75 0 0 1 0 1 0 0 134 Sjötransport 13 31 51 121 31 0 0 31 61 4 199 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 394 Samhällsnyttiga tjänster -56 -83 108 158 71 5 3 63 58 6 751 El, vatten och gas -57 -152 104 273 64 2 1 61 59 3 749 Kraftproduktion -1 -4 2 9 1 1 0 0 0 2 238 Allmännyttiga företag 2 26 2 26 6 2 2 2 100 764 Fastighetsbolag 35 9 191 50 98 19 20 59 31 38 299 Övriga branscher 1 5 12 58 4 2 0 2 17 2 056 Summa företagskunder -121 -10 1 614 132 1 059 99 203 757 47 121 382 Bolån -24 -2 717 54 245 32 74 139 19 132 344 Lån mot säkerhet -12 -9 365 270 139 23 30 86 24 13 398 Lån utan säkerhet -40 -81 229 448 150 19 50 81 35 4 961 Privatkunder -76 -5 1 311 87 534 74 154 306 23 150 703 Offentlig sektor -1 -2 20 49 2 1 0 1 5 4 119 Utlåning till allmänheten -198 -7 2 945 106 1 595 174 357 1 064 36 276 204 1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen. 2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3. Nordea Årsredovisning 2024 292 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde Utlåning till Osäkra Andel värderad till Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings- 31 dec 2023, mn euro netto 1 relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % 2 värde Finansinstitut -7 -5 67 48 54 8 8 38 57 13 797 Jordbruk 22 49 68 150 49 7 7 35 51 4 489 Grödor, odling och jakt 0 0 17 164 13 3 3 7 41 1 026 Djurhållning 22 308 48 640 35 3 4 28 58 715 Fiske och vattenbruk 0 0 3 11 1 1 0 0 0 2 748 Naturresurser -2 -8 18 73 22 3 5 14 78 2 429 Pappers- och skogsprodukter -5 -30 16 95 19 2 4 13 81 1 663 Gruvdrift och kringverksamhet 0 0 2 45 2 0 1 1 50 439 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 3 92 0 0 1 1 0 0 0 327 Konsument dagligvaror -3 -6 89 166 50 8 10 32 36 5 318 Livsmedel och drycker -5 -27 53 279 24 3 5 16 30 1 875 Hushålls- och hygien produkter -1 -16 8 127 8 2 1 5 63 620 Hälsovård 3 11 28 99 18 3 4 11 39 2 823 Konsument sällanköp och tjänster -46 -38 566 461 287 16 51 220 39 11 998 Konsumentkapitalvaror -30 -102 104 345 69 2 6 61 59 2 949 Media och underhållning -21 -100 199 928 36 2 5 29 15 2 108 Detaljhandel -4 -9 222 494 144 9 30 105 47 4 354 Flygresor 5 200 9 354 4 0 0 4 44 250 Logi och fritid 4 26 27 175 27 2 9 16 59 1 520 Telekomtjänster 0 0 5 61 7 1 1 5 100 817 Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts. Utlåning till Osäkra Andel värderad till Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings- 31 dec 2023, mn euro netto 1 relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % 2 värde Industri -40 -12 414 127 414 53 110 251 61 32 186 Råvaror 0 0 25 130 19 3 4 12 48 1 899 Kapitalvaror 2 6 42 114 42 5 16 21 50 3 633 Producenttjänster 1 2 45 70 41 11 12 18 40 6 404 Byggindustri -9 -11 120 138 132 17 38 77 64 8 565 Partihandel -21 -31 82 121 79 7 25 47 57 6 700 Marktransport 19 65 35 119 39 5 6 28 80 2 911 IT-tjänster -32 -154 65 304 62 5 9 48 74 2 074 Sjöfart 12 23 48 91 40 15 2 23 48 5 218 Varvsindustri 3 168 0 0 0 0 0 0 0 179 Sjötransport 9 19 48 102 40 15 2 23 48 4 669 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 370 Samhällsnyttiga tjänster 1 2 14 21 16 5 3 8 57 6 577 El, vatten och gas 1 3 8 23 7 2 1 4 50 3 442 Kraftproduktion 0 0 1 4 4 2 1 1 100 2 575 Allmännyttiga företag 0 0 5 88 5 1 1 3 60 560 Fastighetsbolag -35 -9 164 42 153 25 45 83 51 38 527 Övriga branscher 15 85 8 45 4 3 1 0 0 1 773 Summa företagskunder -83 -7 1 456 118 1 089 143 242 704 48 122 312 Bolån -20 -2 539 45 180 12 54 114 21 119 517 Lån mot säkerhet -24 -12 277 135 196 31 41 124 45 20 279 Lån utan säkerhet -61 -117 154 286 164 14 73 77 50 5 219 Privatkunder -105 -7 970 67 540 57 168 315 32 145 015 Offentlig sektor 1 3 27 68 3 1 0 2 7 3 975 Utlåning till allmänheten -187 -7 2 453 90 1 632 201 410 1 021 42 271 302 1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen. 2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3. Nordea Årsredovisning 2024 293 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, geografisk fördelning 1 Brutto Avsättningar Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto 31 dec 2024 Danmark 24 274 1 425 585 33 94 283 25 874 Finland 59 238 6 704 1 235 36 134 405 66 602 Norge 66 233 4 805 563 52 55 149 71 345 Sverige 92 626 3 243 497 49 68 202 96 047 Ryssland 1 0 0 0 0 0 1 USA 2 837 5 1 0 1 0 2 842 Övrigt 13 288 175 64 4 5 25 13 493 Summa 258 497 16 357 2 945 174 357 1 064 276 204 31 dec 2023 Danmark 23 690 1 494 496 39 117 247 25 277 Finland 59 584 6 947 944 40 136 379 66 920 Norge 62 224 3 600 365 66 68 124 65 931 Sverige 93 590 4 000 573 40 83 233 97 807 Ryssland 2 0 0 0 0 0 2 USA 2 522 13 1 1 0 0 2 535 Övrigt 12 670 145 74 15 6 38 12 830 Summa 254 282 16 199 2 453 201 410 1 021 271 302 1) Baserat på landet där kunden har sin hemvist. Nordea Årsredovisning 2024 294 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 2024 Ingående balans per 1 jan 2024 3 079 8 4 3 091 254 282 16 199 2 453 272 934 257 361 16 207 2 457 276 025 Nya eller förvärvade lånefordringar 4 154 4 – 4 158 77 885 1 524 94 79 503 82 039 1 528 94 83 661 Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto -7 7 – – -1 586 1 586 – – -1 593 1 593 – – Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – 0 0 – – -371 371 – – -371 371 – Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto 2 – -2 – -377 – 377 – -375 – 375 – Återbetalda eller borttagna lånefordringar -5 938 -6 -2 -5 946 -63 050 -3 560 -553 -67 163 -68 988 -3 566 -555 -73 109 Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -226 -226 – – -226 -226 Övriga förändringar 1 3 235 -4 0 3 231 -5 152 1 164 447 -3 541 -1 917 1 160 447 -310 Valutakursdifferenser 525 0 0 525 -3 505 -185 -18 -3 708 -2 980 -185 -18 -3 183 Utgående balans per 31 dec 2024 5 050 9 0 5 059 258 497 16 357 2 945 277 799 263 547 16 366 2 945 282 858 2023 Ingående balans per 1 jan 2023 2 833 8 13 2 854 261 740 12 778 2 242 276 760 264 573 12 786 2 255 279 614 Nya eller förvärvade lånefordringar 5 123 6 – 5 129 79 531 572 68 80 171 84 654 578 68 85 300 Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto 2 -2 – – -3 984 3 984 – – -3 982 3 982 – – Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – 0 0 – – -142 142 – – -142 142 – Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto 0 – 0 – -132 – 132 – -132 – 132 – Återbetalda eller borttagna lånefordringar -3 397 -3 -13 -3 413 -60 122 -2 606 -534 -63 262 -63 519 -2 609 -547 -66 675 Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -245 -245 – – -245 -245 Övriga förändringar 1 -2 392 -1 4 -2 389 -19 993 1 791 669 -17 533 -22 385 1 790 673 -19 922 Valutakursdifferenser 910 0 0 910 -2 758 -178 -21 -2 957 -1 848 -178 -21 -2 047 Utgående balans per 31 dec 2023 3 079 8 4 3 091 254 282 16 199 2 453 272 934 257 361 16 207 2 457 276 025 1) Övriga förändringar avser främst ökat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare år samt revolverande krediter. Nordea Årsredovisning 2024 295 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 2024 Ingående balans per 1 jan 2024 -5 0 -16 -21 -201 -410 -1 021 -1 632 -206 -410 -1 037 -1 653 Nya eller förvärvade lånefordringar -1 0 0 -1 -50 -22 -11 -83 -51 -22 -11 -84 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 0 – 0 9 -143 – -134 9 -143 – -134 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 0 0 1 – -145 -144 1 – -145 -144 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 0 0 – 0 -8 75 – 67 -8 75 – 67 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – 0 0 0 – 27 -155 -128 – 27 -155 -128 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – 0 0 0 – 6 6 0 – 6 6 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 0 0 – -11 36 25 – -11 36 25 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -1 0 10 9 20 30 34 84 19 30 44 93 Återbetalda eller sålda lånefordringar 2 0 1 3 52 95 97 244 54 95 98 247 Bortskrivna låne-fordringar med minskning av reserver – – – – – – 85 85 – – 85 85 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 3 2 10 15 3 2 10 15 Utgående balans per 31 dec 2024 -5 0 -5 -10 -174 -357 -1 064 -1 595 -179 -357 -1 069 -1 605 2023 Ingående balans per 1 jan 2023 -4 0 -25 -29 -216 -408 -1 020 -1 644 -220 -408 -1 045 -1 673 Nya eller förvärvade lånefordringar -2 0 0 -2 -65 -26 -14 -105 -67 -26 -14 -107 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 0 – 0 12 -166 – -154 12 -166 – -154 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 0 0 1 – -84 -83 1 – -84 -83 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 0 0 – 0 -6 63 – 57 -6 63 – 57 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – 0 0 0 – 21 -113 -92 – 21 -113 -92 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – 0 0 0 – 9 9 0 – 9 9 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 0 0 – -4 25 21 – -4 25 21 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -1 0 9 8 23 45 -2 66 22 45 7 74 Återbetalda eller sålda lånefordringar 2 0 0 2 47 63 83 193 49 63 83 195 Bortskrivna låne-fordringar med minskning av reserver – – – – – – 88 88 – – 88 88 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 3 2 7 12 3 2 7 12 Utgående balans per 31 dec 2023 -5 0 -16 -21 -201 -410 -1 021 -1 632 -206 -410 -1 037 -1 653 Tabellerna visar förändringar i exponering/reserver för varje kategori under året. Om en exponering överförs från t.ex. kategori 1 till kategori 2, görs en återföring i kategori 1 och en ökning i kategori 2. Nordea Årsredovisning 2024 296 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 2024 Ingående balans per 1 jan 2024 52 94 22 168 Nya eller förvärvade exponeringar 12 17 0 29 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 47 – 45 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 4 4 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -33 – -32 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -2 4 2 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -1 -1 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 -2 -1 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 9 6 -4 11 Återbetalda eller sålda lånefordringar -13 -15 -2 -30 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – 0 0 Valutakursdifferenser -1 -1 0 -2 Utgående balans per 31 dec 2024 58 114 21 193 2023 Ingående balans per 1 jan 2023 50 111 23 184 Nya eller förvärvade exponeringar 17 11 0 28 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 36 – 34 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 1 1 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -27 – -26 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -1 3 2 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -1 -1 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 -1 -1 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 1 -12 -1 -12 Återbetalda eller sålda lånefordringar -15 -24 -1 -40 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver 0 0 -1 -1 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 Utgående balans per 31 dec 2023 52 94 22 168 2.5 Känsligheter En viktig faktor vid beräkningen av förväntade kreditför- luster i enlighet med IFRS 9 är att bedöma vad som utgör en betydande ökning av kreditrisken. För att förstå käns- ligheten för dessa tröskelvärden har Nordea med hjälp av modeller beräknat avsättningar utifrån två olika scenarier: Tröskel Scenario 1 Scenario 2 Privatkundsportföljer Relativt tröskelvärde 200 % 150 % 250 % Övriga kundportföljer Relativt tröskelvärde 150 % 100 % 200 % Absolut tröskelvärde, 12 månader 20 punkter 15 punkter 25 punkter Absolut tröskelvärde, 400 350 450 återstående löptid punkter punkter punkter Steg 1 1–6 1 mindre 1 mer 1) För exponeringar som redovisades första gången före övergången till IFRS 9 (1 jan 2018) fastställs kategorin utifrån förändringar i ratingklasserna. Tröskelvärdet i scenario 1 sätts till ett steg mindre än den modell som faktiskt används och i scenario 2 sätts tröskelvärdet till ett steg mer än i modellen. Avsättningarna skulle ha ökat med 11 mn euro (16 mn euro) i scenario 1 och minskat med 12 mn euro (12 mn euro) i scenario 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittlig PD (sannolikheten för fallissemang) finns i tabellerna ”Rating-/scoringinformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde” på sidorna 302–303. Avsättningarna är känsliga för ratingförändringar även om tröskelvärdena inte nås. Tabellen nedan visar hur avsättningarna påverkas om kreditkvaliteten för all utlå- ning i Nordea försämras med ett steg. Här beaktas både effekten av den högre risken för alla exponeringar och effekten av överföringen från kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som nått tröskelvärdet. Detta inkluderar även effekten av att fordringar med rating ett steg över fallerade också klassificeras som fallerade, vilket beräknas till 44 mn euro (132 mn euro). Denna siffra baseras på en beräkning med den statistiska modellen snarare än indivi- duella estimat som annars skulle vara fallet för betydande fallerade lån. Känsligheter 31 dec 2024 31 dec 2023 Reserver med ett Reserver med ett Mn euro Redovisade reserver stegs nedgradering Redovisade reserver stegs nedgradering Personal Banking 388 457 405 526 Business Banking 1 040 1 155 986 1 114 Large Corporates & Institutions 348 376 396 431 Övrigt 24 31 38 51 Summa 1 800 2 019 1 825 2 122 Nordea Årsredovisning 2024 297 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 2.6 Framåtblickande information Framåtblickande information används både vid bedöm- ningen av betydande ökningar i kreditrisken och vid beräkningen av förväntade kreditförluster. Nordea använ- der sig av tre makroekonomiska scenerier: ett grundscena- rio, ett gynnsamt scenario och ett negativt scenario. Vid utgången av 2024 beräknades de slutligt förväntade kre- ditförlusterna genom att vikta scenarierna enligt följande: 60 procent grundscenario, 20 procent negativt och 20 pro- cent gynnsamt (vid utgången av 2023: 50 procent grunds- cenario, 40 procent negativt och 10 procent gynnsamt). De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk i Nordea, och baseras på Oxford Economics-modellen. De speglar Nordeas syn på den ekonomiska utvecklingen i Norden mot bakgrund av fortsatt geopolitisk osäkerhet, svag tillväxt i tunga europeiska ekonomier och kvardrö- jande effekter från de senaste årens stigande inflation och energipriser. Vid framtagandet av scenarierna och deras inbördes viktning tar Nordea hänsyn till prognoser från nordiska centralbanker, Nordeas analysavdelning och Europeiska centralbanken. Grundscenariot för de nordiska ekonomierna är mjuk- landningar med i stort sett oförändrad arbetslöshet de närmaste åren. Relativt hög tillväxt förväntas i den danska ekonomin där motorn utgörs av läkemedelsindustrin samt gas- och oljeutvinningen som återupptas i Nordsjön. Tillväxten kommer att stiga i de övriga nordiska länderna under 2025 och Finland kommer ut ur en svag lågkonjunk- tur. De starkare tillväxtutsikterna stöds av svagare inflation och lägre räntor. Undantaget är Norge där en svag valuta och relativt hög aktivitetsnivå har fått centralbanken att lämna sin styrränta oförändrad. En svag återhämtning på bostadsmarknaden förväntas under kommande år till följd av stärkt köpkraft hos hushållen. Det finns nedåtrisker i grundscenariot. Det positiva scenariot avviker mer från grundscenariot än det negativa scenariot. Nordeas två alternativa makroekonomiska scenarier omfattar en rad rimliga riskfaktorer som kan få tillväxten att avvika från grundscenariot. En ytterligare eskalering av konflikten i Mellanöstern kan få oljepriset att stiga kraftigt under 2025. Detta kan leda till lågkonjunktur i Europa och Norden till följd av uppskjutna investeringar, lägre export och mindre konsumtion om arbetsmarknaden försvagas. Vidare kan centralbankerna bedöma att ett stigande olje- pris bara innebär en tillfälligt högre inflationsrisk och fort- sätta sänka sina styrräntor så att ränteläget hamnar under grundscenariot för 2026. Om å andra sidan inflationen nor- maliseras och räntorna sjunker kan detta leda till en star- kare återhämtning än den som ingår i grundscenariot. Nordea Årsredovisning 2024 298 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scenarier och avsättningar 2024 Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/ kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar, 2025 2026 2027 oviktat, mn euro Sannolik hets vikt mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro Danmark Gynnsamt BNP-tillväxt, % 3,6 1,8 1,7 118 20 % scenario Arbetslöshet, % 2,5 2,5 2,4 Förändring i privatkonsumtion, % 2,1 2,1 1,9 Förändring i bostadspriser, % 5,0 3,8 2,0 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 2,3 1,5 1,5 123 60 % 125 112 236 473 Arbetslöshet, % 2,9 2,9 2,9 Förändring i privatkonsumtion, % 1,8 1,8 1,8 Förändring i bostadspriser, % 3,2 3,2 2,0 Negativt BNP-tillväxt, % -0,7 0,8 1,5 137 20 % scenario Arbetslöshet, % 4,6 4,7 4,7 Förändring i privatkonsumtion, % 0,2 0,7 1,6 Förändring i bostadspriser, % -4,3 1,1 2,0 Finland Gynnsamt BNP-tillväxt, % 3,0 2,2 1,2 293 20 % scenario Arbetslöshet, % 7,8 7,4 7,5 Förändring i privatkonsumtion, % 0,8 1,5 1,2 Förändring i bostadspriser, % 3,8 2,6 2,0 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 1,1 1,8 1,8 297 60 % 297 130 189 616 Arbetslöshet, % 8,1 7,8 7,8 Förändring i privatkonsumtion, % 0,5 1,3 1,3 Förändring i bostadspriser, % 2,4 2,2 2,0 Negativt BNP-tillväxt, % -1,7 0,8 1,3 303 20 % scenario Arbetslöshet, % 9,2 9,1 9,1 Förändring i privatkonsumtion, % -0,4 0,5 0,8 Förändring i bostadspriser, % -2,5 1,0 2,0 Nordea Årsredovisning 2024 299 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scenarier och avsättningar 2024, forts. Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/ kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar, 2025 2026 2027 oviktat, mn euro Sannolik hets vikt mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro Norge Gynnsamt BNP-tillväxt, % 2,2 1,4 0,8 84 20 % scenario Arbetslöshet, % 3,8 3,8 3,6 Förändring i privatkonsumtion, % 2,7 2,3 1,9 Förändring i bostadspriser, % 4,2 2,8 2,6 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 1,8 0,5 0,5 85 60 % 86 108 99 293 Arbetslöshet, % 4,0 4,1 4,0 Förändring i privatkonsumtion, % 2,7 2,2 1,9 Förändring i bostadspriser, % 2,8 2,5 2,6 Negativt BNP-tillväxt, % -1,7 0,2 0,5 91 20 % scenario Arbetslöshet, % 4,8 5,0 4,8 Förändring i privatkonsumtion, % 2,4 1,6 1,5 Förändring i bostadspriser, % -5,8 0,5 1,9 Sverige Gynnsamt BNP-tillväxt, % 3,5 2,6 1,8 90 20 % scenario Arbetslöshet, % 8,0 7,6 7,6 Förändring i privatkonsumtion, % 3,1 3,2 3,0 Förändring i bostadspriser, % 5,1 2,9 2,0 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 2,1 2,3 1,8 92 60 % 93 138 179 410 Arbetslöshet, % 8,4 8,0 8,0 Förändring i privatkonsumtion, % 2,8 2,9 2,9 Förändring i bostadspriser, % 3,6 2,6 2,0 Negativt BNP-tillväxt, % -1,8 1,3 1,8 100 20 % scenario Arbetslöshet, % 10,7 10,6 10,4 Förändring i privatkonsumtion, % 1,1 1,5 2,3 Förändring i bostadspriser, % -3,2 0,6 2,0 Utanför Norden 11 -3 0 8 Summa 612 485 703 1 800 Nordea Årsredovisning 2024 300 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scenarier och avsättningar 2023 Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/ kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar, 2024 2025 2026 oviktat, mn euro Sannolik hets vikt mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro Danmark Gynnsamt BNP-tillväxt, % 2,1 1,7 1,7 135 10 % scenario Arbetslöshet, % 2,8 2,8 2,8 Förändring i privatkonsumtion, % 1,8 1,5 1,6 Förändring i bostadspriser, % 1,9 2,8 3,2 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 1,0 1,3 1,4 137 50 % 142 104 203 449 Arbetslöshet, % 3,2 3,4 3,4 Förändring i privatkonsumtion, % 1,3 1,0 1,0 Förändring i bostadspriser, % 0,7 2,1 2,5 Negativt BNP-tillväxt, % -0,9 0,3 0,7 151 40 % scenario Arbetslöshet, % 3,9 4,5 4,7 Förändring i privatkonsumtion, % 0,1 -0,1 -0,1 Förändring i bostadspriser, % -2,6 -0,1 0,8 Finland Gynnsamt BNP-tillväxt, % 2,1 1,6 1,2 226 10 % scenario Arbetslöshet, % 7,6 7,1 6,8 Förändring i privatkonsumtion, % 2,4 1,4 1,1 Förändring i bostadspriser, % 1,1 2,8 2,7 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 0,2 1,4 1,5 233 50 % 239 205 179 623 Arbetslöshet, % 8,0 7,4 7,1 Förändring i privatkonsumtion, % 0,8 1,1 1,1 Förändring i bostadspriser, % 1,0 1,8 2,0 Negativt BNP-tillväxt, % -3,2 1,0 1,5 250 40 % scenario Arbetslöshet, % 8,6 8,3 7,9 Förändring i privatkonsumtion, % -2,2 0,6 0,6 Förändring i bostadspriser, % -1,5 0,5 0,8 Nordea Årsredovisning 2024 301 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scenarier och avsättningar 2023, forts. Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/ kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar, 2024 2025 2026 oviktat, mn euro Sannolik hets vikt mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro Norge Gynnsamt BNP-tillväxt, % 2,4 1,1 0,8 95 10 % scenario Arbetslöshet, % 3,1 3,2 3,4 Förändring i privatkonsumtion, % 1,9 2,4 2,7 Förändring i bostadspriser, % 1,2 2,9 3,4 Grund- scenario BNP-tillväxt, % 0,4 1,0 1,1 99 50 % 102 116 94 312 Arbetslöshet, % 3.6 3.8 3.8 Förändring i privatkonsumtion, % 0,1 1,9 2,5 Förändring i bostadspriser, % 0,8 2,2 2,8 Negativt BNP-tillväxt, % -1,7 0,2 0,4 107 40 % scenario Arbetslöshet, % 4,4 4,8 4,9 Förändring i privatkonsumtion, % -1,2 0,8 1,2 Förändring i bostadspriser, % -6,7 -1,5 2,0 Sverige Gynnsamt BNP-tillväxt, % 1,1 2,4 2,6 100 10 % scenario Arbetslöshet, % 8,0 7,9 7,9 Förändring i privatkonsumtion, % 1,7 2,2 2,7 Förändring i bostadspriser, % 1,7 3,9 3,4 Grund- scenario BNP-tillväxt, % -0,1 2,1 2,3 103 50 % 105 121 211 437 Arbetslöshet, % 8,3 8,3 8,3 Förändring i privatkonsumtion, % 0,8 1,9 2,1 Förändring i bostadspriser, % 0,0 2,6 3,8 Negativt BNP-tillväxt, % -1,5 1,0 1,3 108 40 % scenario Arbetslöshet, % 8,9 9,2 9,3 Förändring i privatkonsumtion, % 0,0 0,7 0,1 Förändring i bostadspriser, % -1,2 1,0 0,4 Utanför Norden 1 3 0 4 Summa 589 549 687 1 825 Nordea Årsredovisning 2024 302 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 2.7 Reserveringar enligt ledningens bedömning Vid utgången av året uppgick justeringarna i förhållande till de modellbaserade reserveringarna/avsättningarna till 485 mn euro, inklusive reserveringar enligt ledningens bedömning på 414 mn euro. Reserveringarna enligt ledningens bedömning på 414 mn euro ska täcka överskjutande förluster från makro- ekonomiska chocker och osäkerheter som är extraordinära jämfört med en normal konjunkturnedgång och därför inte fångas upp tillräckligt av den befintliga IFRS 9-modellen för beräkning av förväntade kreditförluster. Kända pro- blem med IFRS 9-modellen och de data som används ska åtgärdas i kommande modelluppdateringar. Osäkerheterna härrör huvudsakligen från makroekono- misk osäkerhet, exempelvis eventuella förändringar i han- delspolitiken och den geopolitiska utvecklingen. Nivån på reserveringarna minskade under 2024 med 81 mn euro, till följd av förbättrade ekonomiska utsikter i Norden, med lägre inflation och lägre räntor. Reserveringar enligt ledningens bedömning Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Relaterade till företagsexponeringar i BB 151 218 Relaterade till företagsexponeringar i LC&I 111 117 Relaterade till hushållsexponeringar 152 160 Summa reserveringar enligt ledningens bedömning 414 495 2.8 Kundklassificering Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera för- delningen mellan ratingklasserna för företagskunder och institut med rating, och mellan riskklasserna för privatkun- der och små företagskunder med scoring, dvs. hus- hållsportföljen. Den genomsnittliga kreditkvaliteten var i stort sett stabil under 2024, i både företagsportföljen och privatportföljen. I fråga om exponering omfattades 10 pro- cent (14 procent) av företagsportföljen av högre rating och 18 procent (17 procent) av lägre. 91 procent (91 procent) av utlåningen till företag där kunderna fortfarande betalar låg i ratingklass 4– eller högre, med en genomsnittlig rating på 5–. Under 2024 införde Nordea nya IRK-modeller för privat- kunder. Den förbättrade beräkningen av estimat för risk- parametrar innebar att den samlade scoringen sjönk något, utan att den underliggande kreditkvaliteten för- sämrades. 89 procent (94 procent) av privatkundsexpone- ringen bland betalande kunder återfanns i riskklass C– eller högre, där sannolikheten för fallissemang är 1,7 pro- cent eller lägre. De sammantagna förändringarna i kreditkvaliteten medförde en ökning av riskexponerings- beloppet (REA) med cirka 4,1 procent under 2024. Ratinginformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Mn euro Genomsnittligt Redovisat värde före reserver Ratingklass 1 PD 2 (%) Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar 31 dec 2024 7 0,00 7 218 11 0 7 229 1 6 0,02 19 157 56 0 19 213 4 5 0,07 37 462 129 0 37 591 21 4 0,29 46 191 1 286 1 47 478 54 3 3,63 6 228 2 715 1 8 944 68 2 14,32 59 1 988 33 2 080 102 1 48,31 1 747 1 205 15 2 967 59 Standardmetoden/Utan rating 0,10 7 227 1 166 428 8 821 115 0 (fallerade) 100,00 11 43 1 329 1 383 718 Summa 125 300 8 599 1 807 135 706 1 142 31 dec 2023 7 0,00 5 404 7 0 5 411 1 6 0,02 18 475 74 0 18 549 3 5 0,08 38 835 123 0 38 958 28 4 0,33 47 364 1 375 4 48 743 70 3 3,78 7 859 2 194 1 10 054 100 2 14,68 264 1 841 16 2 121 85 1 57,01 1 004 1 178 28 2 210 67 Standardmetoden/Utan rating 0,11 6 695 1 114 245 8 054 130 0 (fallerade) 100,00 38 46 1 295 1 379 694 Summa 125 938 7 952 1 589 135 479 1 178 Nordea Årsredovisning 2024 303 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scoringinformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Mn euro Genomsnittligt Redovisat värde före reserver Scoringklass 1 PD 2 (%) Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar 31 dec 2024 A 0,11 60 794 177 4 60 975 11 B 0,28 35 988 287 2 36 277 15 C 0,83 18 084 644 8 18 736 20 D 3,58 18 054 1 553 8 19 615 43 E 16,83 3 223 2 956 8 6 187 53 F 30,12 809 1 944 7 2 760 57 Standardmetoden/Utan rating N.A. 1 118 34 15 1 167 4 0 (fallerade) 100,00 177 172 1 086 1 435 260 Summa 138 247 7 767 1 138 147 152 463 31 dec 2023 A 0,04 92 298 484 10 92 791 14 B 0,42 22 225 1 413 6 23 644 21 C 2,33 10 035 2 063 23 12 122 38 D 6,37 4 854 1 869 14 6 737 37 E 18,58 1 240 1 140 15 2 395 39 F 32,73 446 1 073 48 1 568 54 Standardmetoden/Utan rating N.A. 116 11 0 128 0 0 (fallerade) 100,00 208 202 753 1 163 272 Summa 131 422 8 255 869 140 546 475 1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2024 (oktober 2023), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras på situationen i slutet av december 2024 (december 2023). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekteras i kategoriindelningen. 2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS. Ratinginformation för garantier/åtaganden Mn euro Nominella belopp Ratingklass Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar 31 dec 2024 7 9 203 0 0 9 203 2 6 11 301 301 0 11 602 5 5 37 990 148 0 38 138 16 4 21 160 368 0 21 528 16 3 3 521 1 319 4 4 844 20 2 44 808 0 852 23 1 1 503 0 504 3 Standardmetoden/Utan rating 1 113 351 4 1 468 14 0 (fallerade) 6 2 323 331 13 Summa 84 339 3 800 331 88 470 112 31 dec 2023 7 7 504 0 0 7 504 0 6 11 046 17 0 11 063 1 5 37 629 87 0 37 716 10 4 20 339 471 0 20 810 17 3 3 164 1 237 4 4 405 15 2 97 648 15 760 21 1 0 539 0 539 18 Standardmetoden/Utan rating 1 395 297 3 1 695 11 0 (fallerade) 0 0 168 168 11 Summa 81 174 3 296 190 84 660 104 Nordea Årsredovisning 2024 304 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Scoringinformation för garantier/åtaganden Mn euro Nominella belopp Scoringklass Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar 31 dec 2024 A 7 547 24 0 7 571 1 B 6 619 33 0 6 652 5 C 1 926 135 0 2 061 5 D 1 034 181 0 1 215 7 E 17 669 0 686 38 F 3 104 0 107 5 Standardmetoden/Utan rating 20 447 0 467 1 0 (fallerade) 2 6 48 56 19 Summa 17 168 1 599 48 18 815 81 31 dec 2023 A 12 599 13 0 12 612 4 B 2 447 77 1 2 525 6 C 1 039 293 0 1 332 13 D 577 364 0 941 10 E 0 151 0 151 12 F 0 75 0 75 8 Standardmetoden/Utan rating 198 79 0 277 0 0 (fallerade) 0 0 27 27 11 Summa 16 860 1 052 28 17 940 64 Ratingfördelning, IRK företagskunder 1 0 5 10 15 1- 1 1+ 2- 2 2+ 3- 3 3+ 4- 4 4+ 5- 5 5+ 6- 6 6+ % 2024 2023 1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen. Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder 1 0 10 20 30 40 50 60 F- F F+ E- E E+ D- D D+ C- C C+ B- B B+ A- A A+ % 2024 2023 1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser. Scoring klasser har konverterats till riskklasser. För privatportföljen har andelen exponering i kategorierna låg och medelhög risk (C- eller bättre) minskat med 6 punkter till 89 procent, till följd av införandet av nya IRK-modeller. Nordea Årsredovisning 2024 305 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 3. Motpartskreditrisk Motpartskreditrisken består i att Nordeas motpart i ett derivatkontrakt fallerar före förfallodagen och att Nordea vid den tidpunkten har en fordran på motparten. Dessutom uppstår motpartskreditrisk i återköpsavtal och andra avtal om värdepappersfinansiering. Nordea handlar med derivatkontrakt utifrån kundernas efterfrågan och bankens risker i balansräkningen. Vidare får Nordea, inom tydligt fastställda risklimiter, använda derivat för att risksäkra eller ta öppna positioner i bankens verk- samhet. Derivatkontrakt påverkar motpartskreditrisken, marknadsrisken, den operativa risken och likviditetsrisken. Motpartskreditrisk, inklusive den mot centrala motpar- ter, omfattas av kreditlimiter precis som andra kreditexpo- neringar och hanteras på motsvarande sätt. För att bedöma motpartskreditrisken gentemot centrala motpar- ter, baseras clearinglimiterna på den potentiella storleken på clearingrelaterad exponering mot varje central motpart, med beaktande av myndighetskrav och marknadsutveck- ling. Nordea clearar oftast OTC-affärer som clearingmed- lem hos kvalificerade centrala motparter som uppfyller särskilda lagkrav och operativa standarder från finansiella myndigheter, men även via clearingmäklare om det behövs. För information om finansiella instrument som omfattas av ramavtal för nettning, se not K3.5 ”Kvittning”. 4. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för förluster hänförliga till Nordeas innehav i antingen handelslagret eller övrig verksamhet till följd av förändringar i marknadskurser och parametrar som påverkar marknadsvärdet eller räntenettot. Marknadsrisken finns oavsett vilken redovisningsmetod som används för innehaven. Koncernens toleransnivå för marknadsrisk fastställs i styrelsens riskförklaringar. Riskförklaringarna omfattar handelslagret och övrig verksamhet. Den andra försvarslinjen säkerställer att riskkommittén på ett korrekt sätt omvandlar risktoleransen till specifika risklimiter för affärsområdena och Group Treasury. I enlighet med det övergripande ramverket för risktole- rans används holistiska och särskilt anpassade stresstester för att mäta toleransen för marknadsrisk och kalibrera limiter för att följa upp och kontrollera alla väsentliga marknadsriskfaktorer som Nordea påverkas av. 4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk Handelsrelaterad marknadsrisk härrör huvudsakligen från kunddriven handel och avser säkringar gjorda i Nordea Markets som ingår i Large Corporates & Institutions. Nordea Markets affärsmodell medför marknadsrisker i samband med att enheten erbjuder företag och institutio- nella kunder en rad olika ränte-, aktie-, valuta- och råvaru- produkter samt strukturerade produkter. Dessa marknads- risker innefattar ränterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valu- tarisk, råvarurisk och inflationsrisk. Vidare är Nordea en av de största bolånegivarna och marknadsgaranterna för företags- och statsobligationer i Norden. För att kunna erbjuda likviditet på andrahands- marknaden är ett eget handelslager ett måste. Nordeas affärsmodell medför därför en koncentration inom nord- iska bostads- och företagsobligationer och inom lokala valutor. 4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk Nordeas ej handelsrelaterade marknadsrisker omfattar ränterisk, kundbeteenderisk, kreditspreadrisk, valutarisk (både strukturell och icke-strukturell) och aktierisk. Ej han- delsrelaterad marknadsrisk uppstår i Nordeas kärnverk- samhet, genom risksäkring av densamma samt genom krav i lagar och andra externa bestämmelser (t.ex. likviditetsbuffert). Group Treasury ansvarar för riskhanteringen av all marknadsrisk som inte är handelsrelaterad i koncernens balansräkning. För att säkerställa en tydlig ansvarsfördel- ning inom Group Treasury har riskhanteringen delats in i flera delar – var och en med ett tydligt riskmandat och specifika limiter och kontroller. Ränterisken i övrig verksamhet är den befintliga eller framtida risken i Nordeas kapital och/eller intäkter som är hänförlig till ogynnsamma ränteförändringar och kundbe- teende. Affärsområdena överför sina riskexponeringar i övrig verksamhet till Group Treasury via ett internt system för internprissättning. Marknadsriskerna hanteras centralt och innefattar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspread- risk, beteenderisk och icke-linjär risk. Effektiviteten i risk- säkring som avser kärnverksamheten, till exempel ut- och inlåning, kan påverkas negativt av det handlingsutrymme som kunderna har i fråga om deras avtalsenliga förpliktel- ser gentemot Nordea. Likvida tillgångar hanteras i enlighet med ramverken för likviditetsbuffert och säkerheter. Huvuddelen av ränte- förändringsrisken hänförlig till obligationsinnehav säkras med löptidsmatchade ränteswappar (betalarswappar) och i mindre utsträckning med dagslåneindexswappar (beta- larswappar). Räntesäkringsavtal (FRA:er) och börsnote- rade terminsavtal kan också användas för att säkra kre- ditspread- och räntefastställelserisk. 4.3 Mätning av marknadsrisk Nordea använder flera kvantitativa mätmetoder för han- delsrelaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstes- ter, känslighetsanalyser, parametriska metoder och Monte Carlo-simulering. VaR baseras på historiska scenarier och är det huvudsak- liga måttet för marknadsrisk, kompletterat med stresstester. Nordea beräknar VaR med hjälp av historisk simulering. Den aktuella portföljen omvärderas utifrån historiska dag- liga förändringar i marknadspriser, räntor och andra mark- nadsriskfaktorer som observerats under de senaste 500 handelsdagarna och som översätts till förändringar i aktu- ella marknadsriskfaktorer. Nordea använder absoluta, rela- tiva och blandade översättningsmetoder för olika riskkate- gorier. Omvärderingen av den aktuella portföljen görs för varje innehav med hjälp av antingen linjär approximering eller fullständig omvärdering, beroende på innehavets art. Parametriska metoder används för att mäta risken för aktiehändelser, inklusive fallissemang gällande aktierela- terade innehav (en särskild typ av aktierisk). Monte Carlo-simulering används i modellen för kapital- krav för ytterligare risk (incremental risk measure) och modellen för samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk measure) för att mäta risken för fallissemang och försäm- rad kreditkvalitet. Modellerna för VaR, VaR med stresscenario, aktiehän- delserisk, kapitalkrav för ytterligare risk och samlat risk- kapitalkrav godkänns av Nordeas tillsynsmyndighet, Europeiska centralbanken (ECB), för användning vid beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk med hjälp av interna modeller. Samma modeller, med samma kali- brering och inställningar som för kapitalkravet enligt regelverket, används för den interna riskhanteringen. Schablonmetoden används för att beräkna marknads- risker som inte omfattas av de interna modellerna. Hit hör exempelvis risker avseende råvarurelaterade produkter, specifik risk för bostads- och statsobligationer, företags- certifikat, hybrid instrument och kreditspreadoptioner. Vidare används schablon metoden för beräkning av aktierisk avseende strukturerade egetkapitalinstrument och primär- och supplementärkapitalobligationer. Ej handelsrelaterad marknadsrisk beräknas, följs upp och hanteras med hjälp av tre viktiga mått: • risk avseende ekonomiskt värde (ränterisk i övrig verk- samhet och ränterisk i verksamhet utanför handelslagret) • räntenettorisk (ränterisk i övrig verksamhet och ränte- risk i verksamhet utanför handelslagret) • förlustrisk vid stresstest av verkligt värde. De tre olika riskmåtten används för att bedöma olika aspekter av hur ränterisken yttrar sig. Måtten beskrivs närmare nedan. Stresstester gällande ekonomiskt värde (EV) av eget kapital tar hänsyn till förändringen i ekonomiskt värde på tillgångar, skulder och räntebärande derivatinstrument i övrig verksamhet till följd av ränteförändringar, oberoende av redovisningsmässig klassificering och utan avseende på kreditspreadar och affärsmarginaler. Modellberäkningen görs utifrån en balansräkning under avveckling och omfattar beteendemodellering för all inlå- ning utan avtalad löptid och förtidsinbetalningar. Måttet räntenettorisk (net interest income, NII) visar förändringen i räntenettot, i förhållande till ett grundsce- nario, på ett års sikt. Modellen har ett antagande om en konstant balansräkning, implicita terminsräntor och bete- endemodellering för inlåning utan avtalad löptid och förtidsinbetalningar. Riskmåttet förlust vid stresstest av verkligt värde (fair value stress loss, FVSL) tar hänsyn till den potentiella omvärderingsrisken avseende positioner som redovisas till verkligt värde. EV-, NII- och FVSL-känsligheter mäts med hjälp av interna scenarier som fastställts enligt ramverket för risk- tolerans. Exponeringslimiten mäts mot det värsta utfallet från de interna scenarierna enligt ramverket för risktole- rans. Risktoleransscenarierna kalibreras för att spegla all- varliga men rimliga händelser och ska pröva specifika exponeringar som finns eller kan finnas enligt godkänt mandat. Scenarierna samordnas för risktyperna EV, NII och FVSL. Nordea Årsredovisning 2024 306 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. Risktoleransscenarierna för FVSL används för portföl- jerna i både övrig verksamhet och handelslagret, och sty- relsens risktoleranslimit omfattar den kombinerade effek- ten. FVSL-måttet kontrolleras dagligen. Flera EV-riskscenarier beräknas dagligen som ledningsinforma- tion, och fullständiga beräkningar och uppföljningar mot risktoleranslimiter görs månadsvis. NII- och resultatrisk- måtten kontrolleras varje månad. Beräkningen av ränterisken i övrig verksamhet är bero- ende av viktiga antaganden i modellerna. De mest väsent- liga antagandena avser beteendemodelleringen för både tillgångar och skulder. De olika beteenden som Nordeas lånekunder kan uppvisa i fråga om förtidsinlösen av lån bedöms med hjälp av modeller för förtidsinlösen. På skuldsidan har Nordea möjlighet att ändra inlåningsrän- tan, och kunderna har möjlighet att när som helst ta ut inlåning utan avtalad löptid. Båda dessa möjligheter bedöms med hjälp av modeller för inlåning utan avtalad löptid. Beräkningarna görs utifrån historiska genomsnitt för de viktigaste tillgångs- och skuldklasserna. Tillgångar och skulder grupperas utifrån viktiga egenskaper såsom produkttyp, region och kundsegment. Antagandena grun- das på historiska värden. Modellernas tillförlitlighet säker- ställs genom regelbundna tester i efterhand och modell- kontroller av både modeller för förtidsinlösen och model- ler för inlåning utan avtalad löptid. Kapitalallokeringarna för ränterisken i övrig verksamhet enligt pelare 2 har två komponenter: verkligt värde-risk och räntenettorisk. Verkligt värde-risken avser effekten på Nordeas egna kapital till följd av negativa förändringar i månatliga omvärderingarna av värdet på positioner redo- visade till verkligt värde via antingen resultaträkningen eller övrigt totalresultat. Räntenettorisken visar effekten av ränteförändringar på den framtida lönsamheten, mätt som modellberäknade förändringar i räntenettot, och hur detta påverkar nivån på de interna kapitalbuffertarna. Nordea är exponerat för strukturell valutarisk, vilket definieras som bristande överensstämmelse i valutasam- mansättningen mellan kärnprimärkapitalet och riskexpo- neringsbeloppen. Kärnprimärkapitalet har huvudsakligen euro som valuta. De enda större beloppen i andra valutor än euro avser hypoteksdotterföretagen. Valutakurs- förändringar kan därför påverka Nordeas kärnprimärkapi- talrelation negativt. 4.4 Marknadsriskanalys Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabel- len nedan. Marknadsrisken (VaR) uppgick i genomsnitt till 42,1 mn euro under 2024 (32,8 mn euro i genomsnitt 2023), och drevs främst av ränterisk. Genomsnittligt VaR med stressce- nario uppgick till 49,6 mn euro under 2024 (44,1 mn euro i genomsnitt 2023). Den högsta VaR-siffran noterades under andra kvartalet, och för VaR med stresscenario under fjärde kvartalet. VaR och VaR med stresscenario påverkas främst av marknadsrisken i norra Europa och Norden. Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utgången av 2024 högre än vid utgången av 2023. Den lägsta expo- neringen var under fjärde kvartalet 2024 och den högsta under första kvartalet 2024. Genomsnittligt IRC ökade avsevärt jämfört med föregående år. Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utgången av 2024 betydligt lägre än vid utgången av 2023. Den lägsta exponeringen var under första kvartalet 2024 och den högsta under fjärde kvartalet 2024. Genomsnittligt CRC för 2024 minskade jämfört med 2023. Av de interna stresscenarier för verkligt värde som ingår i ramverket för risktolerans var det vid årets slut scenariot Monetary Policy Error som orsakade den största förlusten i verkligt värde-delen av övrig verksamhet, där potentiellt ökade ränteskillnader på nordiska hypotekslån och statso- bligationer spädde på börsnedgången, vilket skulle ge en förlust på 546 mn euro (473 mn euro föregående år) i verkligt värde-delen av övrig verksamhet. Övrig verksam- het har vanligtvis en lång position i hypotekslån och stats- obligationer i likviditetsbufferten och en lång position i aktier genom sina långfristiga illikvida innehav, vilket för- klarar förlusten i det här värsta scenariot. Den samlade marknadsrisken i handelslagret och övrig verksamhet håller sig inom Nordeas risktolerans. Marknadsrisk i handelslagret 1 31 dec högst lägst snitt Mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Samlad VaR 42 33 61 60 29 19 42 33 Ränterisk 39 33 60 60 29 19 41 33 Aktierisk 3 3 11 6 2 2 3 4 Kreditspreadrisk 5 5 13 13 2 2 4 5 Valutarisk 1 1 3 7 1 1 2 2 Inflationsrisk 3 4 4 5 3 1 3 4 Diversifieringseffekt 19 30 36 42 13 18 21 30 Samlad VaR, stresscenario 55 55 70 62 38 34 50 44 Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 10 10 24 21 10 6 14 10 Samlat riskkapitalkrav (CRC) 7 8 16 36 3 8 8 20 1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,8 mn euro (0.5 mn euro) vid utgången av 2024. 4.5 Risk avseende räntenetto och ekonomiskt värde Marknadsrisken i Nordeas övriga verksamhet beskrivs när- mare i kapital- och riskhanteringsrapporten för 2024 (Capital and Risk Management Report 2024). De redovi- sade riskmåtten visar förändringen i ekonomiskt värde för positioner i övrig verksamhet till följd av ränteförändringar, som bedömts i enlighet med myndigheternas sex rän- techockscenarier, och räntenettot i övrig verksamhet under en 12-månadersperiod, som bedömts i enlighet med de två parallella förändringarna. Allt enligt Europeiska bankmyn- dighetens definition. Vid årets slut uppgick den högsta för- lusten i ekonomiskt värde till 1 711 mn euro i ”parallellför- skjutning nedåt”-scenariot och den högsta förlusten i ränte- nettot under ett år var 1 386 mn euro, även här i ”parallellförskjutning nedåt”-scenariot. För de flesta valutor innebär detta scenario en räntenedgång med 200 punkter, men det kan variera mellan 100 och 400 punkter beroende på valuta. För mer information om utfallen från myndighe- ternas olika räntechockscenarier, se Nordeakoncernens kapital- och riskhanteringsrapport för 2024 (på engelska). 4.6 Övrig marknadsrisk – pensionsrisk Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) upp- står i samband med förmånsbestämda pensioner för Nordeas tidigare och nuvarande medarbetare. Pensionsplanernas förmåga att klara de planerade pen- sionsutbetalningarna upprätthålls genom placeringar och löpande inbetalning till planerna. Som pensionsrisker räknas stigande värde på skulderna eller sjunkande värde på tillgångarna. Dessa risker rappor- teras och följs upp regelbundet och innefattar även olika delkomponenter av marknadsrisken, till exempel ränte-, inflations-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte att begränsa Nordeas risker finns limiter för potentiella förluster under allvarliga men rimliga stresshändelser och limiter för kapitalutnyttjande. Dessutom görs regelbundna granskningar av planernas strategiska tillgångsfördelning för att säkerställa att placeringsinriktningen speglar Nordeas risktolerans. För ytterligare information, se not K8.2 ”Pensioner” . Nordea Årsredovisning 2024 307 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 5. Operativ risk Operativ risk definieras i Nordea som risken för förlust till följd av brister eller fel hänförliga till interna processer, eller till människor, system eller externa händelser, och innefattar legal risk. Operativa risker finns i all verksamhet i Nordea. Chefer i hela Nordea ansvarar för de operativa riskerna inom ramen för sina befogenheter, och för att hantera dessa ris- ker inom den risktolerans som anges i ramverket för han- tering av operativ risk. Kontrollfunktioner för operativ risk inom Group Risk utgör den andra försvarslinjen för kontroll av operativ risk generellt och ansvarar för att ta fram och underhålla det övergripande ramverket för hantering av operativ risk samt för att övervaka och kontrollera den första försvars- linjens hantering av operativ risk. De oberoende kontroll- funktionerna ansvarar för att övervaka och säkerställa att de operativa riskerna identifieras, bedöms och begränsas på lämpligt sätt, samt för att följa upp risknivån mot risk- toleransen och bedöma lämpligheten och effektiviteten i ramverket för hantering av operativ risk liksom ramverkets införande. Fokusområdena för kontrollarbetet beslutas i en årlig planering som omfattar affärsområden, viktiga riskområ- den och operativa riskprocesser. Group Risk ansvarar för att regelbundet ta fram rapporter om alla väsentliga risker, inklusive utnyttjad del av risktoleranserna och incidenter, och skicka dessa till Chief Risk Officer, som sedan rappor- terar till koncernchefen i koncernledningen, koncernstyrel- sen och berörda kommittéer. Nordea har noga bevakat det säkerhetspolitiska läget i exempelvis Ukraina och Mellanöstern under året, och fort- sätter att göra det. Under hela året noterades en förhöjd hotnivå för cybersäkerhet och för fysisk säkerhet i hela Norden. Nordea vidtog åtgärder för att hantera den ökade risken. Riskförklaringen för operativ risk fastställer följande: • effektiv riskhantering, med krav gällande antalet och typen av operativa riskområden som överskrider sina respektive limiter • limiter för totala förlustbelopp gällande operativa och regelefterlevnadsrelaterade riskincidenter samt antal inträffade förlusthändelser. 5.1 Hantering av operativ risk Hanteringen av operativ risk innefattar allt som syftar till att identifiera, bedöma och mäta, reagera på och begränsa, kontrollera och följa upp samt rapportera risker. För riskhanteringen finns ett antal stödprocesser, bland annat för utvärdering av risker och kontroller i den egna verksamheten, riskhantering och godkännande vid föränd- ringar, hantering av brister, incidenthantering, scenario- analys, kontinuitets- och krishantering, hantering av infor- mationssäkerhet, hantering av teknik- och datarisker, han- tering av tredjepartsrisker, spridning av försäkringsrisker samt särskilt viktiga operativa processer. Vissa av dessa processer beskrivs nedan och mer infor- mation om processer för hantering och kontroll av opera- tiva risker finns i avsnittet Operational and Compliance Risk i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2024 (Capital and Risk Management Report 2024) som publice- ras i enlighet med kapitaltäckningsförordningen (CRR). Utvärdering av risker och kontroller i den egna verksamheten Processen för utvärdering av risker och kontroller i den egna verksamheten ska säkerställa en översikt och bedömning av de operativa riskerna och regelefterlev- nadsriskerna i hela Nordea. Processen ökar riskmedveten- heten och gör det möjligt att dels effektivt bedöma, kon- trollera och begränsa de risker som identifierats. Utvärderingen av risker och kontroller i den egna verk- samheten och resultatet från processen utgör också underlag för riskrapporteringen i Nordea. Riskhantering och godkännande vid förändringar Processen för riskhantering och godkännande vid föränd- ringar ska se till att risker som uppstår i samband med en förändring identifieras, bedöms och hanteras innan för- ändringen godkänns och införs. Syftet är att säkerställa att inga oväntade incidenter inträffar när förändringen införs. Processen för riskhantering och godkännande vid för- ändringar ska användas för alla typer av relevanta föränd- rings- och utvecklingsinitiativ som rör bland annat nya eller förändrade processer, organisationsförändringar, för- ändringar i informations- och kommunikationsteknik, nya uppdragsavtal och exceptionella transaktioner. Hantering av brister Brister definieras som svagheter i kontrollmiljön, dvs. fel och/eller kvalitetsbrister inom den interna kontrollmiljön för riskhantering. Vid upptäckt av sådana svagheter måste de rapporteras som brister. Ramverket för hantering av brister består av flera processer i alla tre försvarslinjerna som identifieras i olika riskhanteringsprocesser, och syftar sammantaget till att hantera och åtgärda brister. Incidenthantering Ramverket för incidenthantering ska säkerställa att upp- täckta incidenter hanteras och rapporteras på lämpligt sätt för att minimera konsekvenserna för Nordea och dess kunder, förhindra att de händer igen samt minska konse- kvenserna av framtida incidenter. Incidenter bedöms ome- delbart för att fastställa hur allvarliga de är. Beroende på vilken typ av incident det rör sig om och hur allvarlig den är, ställs olika krav på vilka intressenter som ska involveras och eventuell extern rapportering, bland annat incident- rapportering till berörda myndigheter. Scenarioanalys Scenarioanalys görs för att identifiera och bedöma opera- tiva risker och regelefterlevnadsrisker med stor finansiell eller icke-finansiell påverkan men låg sannolikhet (så kall- lade ”svansrisker”). Analysen av svansrisker bidrar till bättre förståelse för, medvetenhet om och hantering av framåtblickande risk samt hur eventuella brister i kontrol- len ska åtgärdas. Kontinuitets- och krishantering Ramverket för kontinuitets- och krishantering ska säker- ställa Nordeas kapacitet att hantera extraordinära händel- ser och kriser samt säkra återställning och fortsatt leve- rans av prioriterade produkter, tjänster och processer till i förväg fastställda godtagbara nivåer. Extraordinära hän- delser och kriser eskaleras efter relevans och inom rimlig tid, och åtgärder vidtas enligt en i förväg fastställd struk- tur. Kapaciteten kontrolleras genom att testa de fastställda planerna och öva organisationen för att säkerställa fullgott skydd för Nordeas resurser (dvs. personal, lokaler, teknik och information), leveranskedja, berörda parter och anse- ende, innan en störning/incident inträffar. Här ingår också att se till att roller och ansvarsområden är tydliga, kända och kommunicerade till alla inblandade. Hantering av tredjepartsrisker Hanteringen av tredjepartsrisker ska säkerställa att risker hänförliga till tredje part och deras verksamhet, bland annat uppdragsavtal, identifieras, bedöms och begränsas på lämpligt sätt innan avtal med dessa ingås, under avtalstiden och när avtalet ska avslutas. Hanteringen av tredjepartsrisker säkerställer att risker hänförliga till tredje part och deras verksamhet hålls inom gällande risktole- rans och risklimiter. Hantering av risker i informations- och kommunikationsteknik Hanteringen av risker i informations- och kommunikations- teknik ska säkerställa att risker hänförliga till informations- och kommunikationsteknik och datahantering identifieras, bedöms och hanteras. Nordea har ett informationssäkerhetssystem för att upprätthålla principerna och kraven för informationssäker- het. Det övergripande syftet är att upprätthålla sekretess, integritet och tillgänglighet för Nordeas information, och information som anförtrotts Nordea, genom att tillämpa en riskbaserad metod. Cybersäkerhet Genom att införa nya tekniker och undersöka nya sätt att göra affärer och hålla kontakt med kunderna ökar banker- nas utsatthet. Samtidigt blir de ligor som utgör ett cyber- hot allt bättre organiserade, mer påhittiga och mer erfarna. Här finns också en klar obalans där bankerna måste skydda samtliga tillgångar, medan de som sysslar med cyberhot endast behöver hitta en enda sårbarhet. Tillsammans utgör dessa faktorer en större risk än någon- sin tidigare för banksektorn. I den normala verksamheten fokuserar Nordea inte bara på att upprätthålla effektiva grundläggande informations- säkerhetskontroller, utan också på att förbättra sitt cyber- försvar med nya verktyg och funktioner för säkerhet, upp- täckt och respons. Nordea utvecklar innovativa säkerhets- rutiner för att möta nya affärsbehov, såsom pålitliga mobilbanksappar och proaktiv support till kunder för att upptäcka och förhindra bedrägerier. Nordea utvecklar sina informationssäkerhetsrutiner utifrån branschpraxis, såsom standarderna i ISO 27000- serien och de ramverk som till- handahålls av National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA. Dessutom måste Nordea följa Nordea Årsredovisning 2024 308 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. lagstiftningen i finanssektorn, till exempel Europeiska bankmyndighetens riktlinjer och annan europeisk lagstift- ning som innehåller särskilda krav gällande informationssäkerhet. Nordea har också inlett samarbeten med bland annat statliga organisationer, brottsbekämpande myndigheter, nätverk för underrättelser och andra banker, för att dela information och erfarenheter. Hantering av risker i den finansiella rapporteringen Risk i den finansiella rapporteringen definieras som risken för felaktigheter eller brister i den finansiella rapporte- ringen, den lagstadgade rapporteringen, lämnade upplys- ningar, skatterapportering och redovisning av finansiell information med avseende på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). Det finns ett internt kontrollsystem för hantering av risker i den finansiella rapporteringen. Kontrollsystemet ska bidra till att rimlig säkerhet uppnås i fråga om tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, i enlighet med god redovisningssed samt gällande lagar och författningar. Group Risk är den oberoende kontroll- funktionen för risker i den finansiella rapporteringen och ansvarar för den oberoende uppföljningen och kontrollen av riskerna och koncernens införande av ramverket. Funktionen rapporterar till revisionskommittén (BAC). Särskilt viktiga operativa processer Ramverket för särskilt viktiga operativa processer syftar till att identifiera och dokumentera viktiga processer samt tillhandahålla information om tillhörande risker och kon- troller för att säkerställa att dessa processer fungerar som det är tänkt. 6. Regelefterlevnadsrisk Nordea definierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte lyckas efterleva gällande lagar och motsvarande interna bestämmelser. Hanteringen av regelefterlevnadsrisk styrs av Nordeas riskförklaring för regelefterlevnadsrisk, som också anger vilka krav som gäller för begränsningen av regelefterlevnadsrisk. Medarbetare i hela Nordea ansvarar för regelefterlevnadsriskerna inom ramen för sina befo- genheter och för att hantera dessa risker i enlighet med ramverket för hantering av regelefterlevnadsrisk. Group Compliance är Nordeas oberoende regelefterlevnadsfunk- tion i den andra försvarslinjen och ansvarar för att utveckla och underhålla ramverket samt vägleda verksam- heten i deras införande och tillämpning av ramverket. Aktiviteterna på regelefterlevnadsområdet presenteras för Nordeas koncernchef och styrelse i form av en årlig plan för regelefterlevnad. Den årliga planen för regelefter- levnad innehåller en översikt över Nordeas aktiviteter på området, inklusive Group Compliances övergripande stra- tegi för viktiga riskområden. Planen utgörs av detaljerade planer för affärsområden, koncernfunktioner, konsolide- rade dotterföretag och filialer, och för respektive riskom- råde. Group Compliance ansvarar också för den löpande rapporteringen av sina planer till koncernstyrelsen, kon- cernchefen i koncernledningen, filialledningen och berörda kommittéer, minst en gång per kvartal. Det osäkra säkerhetspolitiska och makroekonomiska läget höll i sig under 2024, med upptrappning av konflik- ten i Mellanöstern och invasionen av Ukraina som var inne på sitt tredje år. Åtgärderna för att komma till rätta med de senaste årens höga inflation har pressat ner inflationen till målnivån. Centralbankerna kunde därmed sänka sina rän- tor under året, och marknaden räknar med ytterligare sänkningar framöver. Det blir dock sannolikt inte samma låga räntenivå som före inflationskulmen. De lägre rän- torna väntas påverka intäkterna i banksektorn negativt. Trots den makroekonomiska osäkerheten har inga märk- bara negativa effekter på privatkundernas ekonomi note- rats. Företagskundernas ekonomi har påverkats i begrän- sad utsträckning och är generellt stabil med positiva utsik- ter. Med hänsyn till de ihållande utmaningarna för en del kunder, fortsätter Nordea att se över sina processer för att säkerställa en korrekt bedömning av bankens produkter med avseende på lämplighet och överkomliga priser för samtliga kundsegment. Under 2024 var kundernas intresse för och efterfrågan på ESG-relaterade produkter stabil med tecken på försiktigt optimism, samtidigt som praxis på marknaden utvecklades ytterligare. Nordea hjälper aktivt sina rådgivningskunder med att ta fram placerings- strategier som också är i linje med deras hållbarhetspreferenser. 6.1 Etiska riktlinjer Nordeas etiska riktlinjer beskriver de övergripande affärs- etiska principerna för hur Nordea ska behandla sina kun- der och hur medarbetarna förväntas agera. Principerna ligger till grund för Nordeas kultur och slår fast hur ban- ken ska agera inom områden som exempelvis miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, rätten till integritet, rättvis konkurrens samt bekämpning av mutor och korrup- tion. Nordeas etiska riktlinjer granskas en gång om året och uppdaterades senast i juni 2024. Funktionerna som ansvarar för respektive avsnitt följer tillsammans med Group Compliance regelbundet upp att Nordeas etiska riktlinjer följs. Årlig rapportering till berörda koncern- kommittéer, koncernchefen och koncernstyrelsen redovi- sar i vilken utsträckning Nordea följer de etiska riktlinjerna och ger en inblick i koncernens riskkultur. Alla medarbe- tare, inklusive deltidsanställda och konsulter, ska varje år genomgå en utbildning om de etiska riktlinjerna, som en del av deras ”licence to work”. På så sätt säkerställs den medvetenhet och kunskap som behövs om de etiska prin- ciperna. Utbildningen för 2024 lade större vikt vid exem- pelvis uppdrag utom tjänsten, interna bedrägerier och hur man rapporterar misstänkta förseelser. Under året slut- förde 97,4 procent av alla medarbetare (bortsett från tjänstlediga/föräldralediga) sin utbildning. 6.2 Raise Your Concern Nordeas funktion för visselblåsning, Raise Your Concern (RYC), säkerställer att alla våra intressenter, såsom kunder, partners, berörda samhällsgrupper liksom våra egna med- arbetare, har rätt att säga ifrån och alltid kan känna sig trygga i att göra det om de misstänker exempelvis brott mot de mänskliga rättigheterna eller oegentligheter såsom bedrägeri eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller oaktsamt agerande i vår verksamhet eller i våra produkter och tjänster. Det kan till exempel röra sig om något som stri- der mot lagar och regler eller mot Nordeas interna riktlinjer, instruktioner eller anvisningar. Rapporteringen kan göras muntligen eller skriftligen, och Nordea säkerställer att all rapportering hanteras strikt konfidentiellt. Rapportering kan göras i alla länder där Nordea har verksamhet. Det går också att rapportera anonymt via den elektroniska rappor- teringskanalen WhistleB. Den här kanalen hanteras av en extern part, är helt skild från Nordeas övriga IT-system och spårar inte IP-adresser eller andra uppgifter som kan identi- fiera den som skickar ett meddelande. Ärenden som rap- porteras via RYC ingår i uppföljningen av hur väl våra etiska riktlinjer efterlevs. En sammanfattning av viktiga trender och statistik över ärenden skickas avpersonifierat till Chief Compliance Officer, Chief People Officer och Chief Risk Officer, och ingår dessutom i ledningsrapporter och rappor- ter till styrelsen. Vidare görs regelbundna kvalitetskontroller av RYC-processen och -utredningarna och eventuella avvi- kelser eskaleras enligt en fastställd process. 6.3 Bekämpning av ekobrott Nordea tar sitt ansvar gentemot samhälle och kunder på stort allvar och har under åren byggt upp ett starkt försvar som ska förhindra att bankens produkter, tjänster och sys- tem utnyttjas för olagliga syften. Nordea hanterar och övervakar årligen flera miljarder transaktioner från en bred kundbas. Nordea fortsatte under 2024 att förbättra sin förmåga att bekämpa eko- brott inom områden såsom kundkännedom, transaktions- övervakning och ekonomiska sanktioner. Nordeas nära samarbete med myndigheterna fortsatte under 2024, med fortlöpande kontakter i alla de fyra nordiska länderna om olika aspekter av Nordeas förebyggande arbete på området. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har ett antal länder och internationella organ infört sanktioner. Nordea följer de sanktioner som införts av EU, USA, FN och Storbritannien. Sanktionerna innefattar för närvarande frysta tillgångar, restriktioner gällande inlåning, ekonomiska förbindelser med vissa regioner i Ukraina, restriktioner för energi- och finanssektorerna, import- och exportrestriktio- ner samt flygförbudszoner. Som en följd av gällande sank- tionsordning och de alltmer omfattande och komplexa sanktionerna beslutade Nordea under 2022 att inte bedriva någon affärsverksamhet relaterad till regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina. En liknande policy fanns redan i fråga om Krim och Sevastopol. Som en följd av de gällande sanktionerna och restriktionerna, Nordea Årsredovisning 2024 309 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. stoppade Nordea också i april 2022 hanteringen av betal- ningar till och från Ryssland och Belarus (eventuellt hante- ring i extraordinära fall, om det kunde bekräftas att detta inte bröt mot lagar/sanktioner och därefter godkändes av affärsområdets jurister, efter samråd med Sanctions Advisory and Risk Management och i enlighet med Group Financial Crime Prevensions undantagsprocess). Utöver det tidigare policybeslutet infördes i juli 2024 ytterligare interna restriktioner för bland annat kundrelationer med koppling till Ryssland. I och med att sanktionerna fortsatt begränsar möjlighe- terna att stötta och finansiera kriget i Ukraina, söker såväl de parter som omfattas av sanktioner som aktörer som vill underlätta ett kringgående av sanktionerna efter nya metoder. Utöver traditionella metoder som betalningsma- nipulation (wire stripping på engelska) varnar myndighe- terna för en ökad användning av kryptovalutor och trans- aktioner via tredje land som sätt att kringgå sanktionerna. Framför allt USA och EU har identifierat vissa länder, såsom forna Sovjetrepubliker, Turkiet, Serbien, Kina och Förenade Arabemiraten, som används för att kringgå sanktioner med kopplingar till Ryssland. Även om Nordea inte tillämpar ett generellt förbud mot aktiviteter med koppling till ovan nämnda länder, är vi konstant vak- samma mot risken för att bankens produkter och tjänster utnyttjas för att kringgå sanktioner och fortsätter att stärka våra kontroller för att begränsa risken för att sank- tioner kringgås. Under 2024 var risken för både internationella och inhemska terrordåd fortsatt hög till följd av koranbrän- ningar och den upptrappade konflikten i Gaza samt ameri- kanska Office of Foreign Assets Controls klassning av vissa nordiska föreningar och grupper som terrororganisationer. Nordea fortsätter att stärka sina kontroller för att bemöta den ökade risken för terrorismfinansiering. I juni 2015 genomförde danska finansinspektionen en utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt reglerna för bekämpning av penningtvätt. Slutrapporten resulte- rade i kritik och i enlighet med dansk administrativ praxis överlämnades ärendet till polisen för ytterligare utredning och eventuella sanktioner. Den 5 juli 2024 väckte den danska nationella enheten för särskild brottslighet åtal mot Nordea. Som tidigare meddelats räknar Nordea med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts för pågående penningtvättsärenden. Det finns en risk att eventuella myndighets- eller dom- stolsböter kan bli högre (eller lägre) än den aktuella reser- veringen och detta kan också påverka Nordeas finansiella resultat. Nordea anser att nuvarande reservering är till- räcklig för att täcka dessa ärenden. Sedan 2015 har Nordea gjort betydande investeringar för att åtgärda de brister som framkommit vid utredningarna. 7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk inom Life & Pension För information om risker i Life & Pensions verksamhet, se not K4 ”Försäkringsskulder”. 8. Likviditetsrisk Nordea fortsatte under 2024 att dra nytta av sin väl avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diver- sifierad och stark finansieringsbas och en diversifierad lik- viditetsbuffert. Nordea hade en stark likviditetsposition under hela året, trots fortsatt volatilitet på världsmarkna- den till följd av säkerhetspolitisk och makroekonomisk osäkerhet. Under 2024 emitterade Nordea cirka 19,4 md euro i långfristig skuld, exklusive långfristiga bankcertifikat, danska säkerställda obligationer och kapitalinstrument, varav cirka 14,0 md euro i form av säkerställda obligatio- ner och 5,4 md euro i form av seniora obligationer. Nordea uppfyllde under hela 2024 kraven gällande lik- viditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR). Under 2021 tog Nordea del av olika centralbanksfacilite- ter på nationell nivå, bland annat ECB:s riktade långfris- tiga refinansieringsprogram (TLTRO-programmen). I slu- tet av första kvartalet 2024 förföll Nordeas sista TLTRO III- lån på 3 md euro. 8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att endast kunna fullgöra likvidi- tetsåtaganden till ökad kostnad eller – i sista hand – inte alls kunna fullgöra åtaganden vid förfall. Nordea är expo- nerad för likviditetsrisk inom utlåning, placeringar, upplå- ning, åtaganden utanför balansräkningen och annan verk- samhet som ger underskott i kassaflödet. Underskott i kassaflödet kan uppstå vid dagens slut eller under dagen. 8.2 Ledningsprinciper och kontroll Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifrån tre försvarslinjer: • Första försvarslinjen utgörs av Group Treasury och affärsområdena. Group Treasury ansvarar för den dag- liga hanteringen av koncernens likviditetspositioner, lik- viditetsbuffertar, extern och intern finansiering, med bland annat förflyttning av kontanta medel inom koncer- nen, samt internprissättning. • Den andra försvarslinjen, Group Risk, ansvarar för en oberoende kontroll och prövning av den första försvarslinjen. • Den tredje försvarslinjen utgörs av Group Internal Audit, som har ett oberoende kontrollansvar för första och andra försvarslinjen. Styrelsen anger risktoleransen på likviditetsområdet genom att fastställa limiter för olika likviditetsmått. Risktoleransen grundas på utfallet från stresstester på lik- viditetspositioner för vissa tidsperioder liksom på gällande lagkrav, och den påverkar vilken typ av verksamhet Nordea kan bedriva och i vilken omfattning. Ramverket för risktolerans och tillhörande limiter och tröskelvärden för likviditetsrisk säkerställer en välbetänkt risksäkring och begränsar den samlade likviditetsrisken i Nordea. Det finns också ett system för internprissättning som tar hänsyn till att likviditet är en knapp och dyrbar resurs. Likviditeten och finansieringskostnaderna (och fördelarna) kvantifieras och allokeras till respektive affärsområde på ett sätt som främjar korrekt agerande och korrekta strate- giska beslut. 8.3 Strategi för hantering av likviditetsrisk Nordeas strategi för likviditetsriskhantering bygger på riskprinciper som i sin tur resulterar i olika åtgärder, limiter och rutiner för likviditetsrisk. Hanteringen av likviditetsrisk ska säkerställa att Nordea alltid kan fullgöra sina kassaflödesåtaganden, även på intradagsbasis, i alla konjunkturlägen och under perioder av stress. Nordea strävar efter diversifierad finansiering och försöker bygga upp och underhålla relationer med investerare för att säkerställa tillgång till marknaden. Nordeas breda och diversifierade finansieringsbas speglar koncernens starka ställning på de fyra hemmamarkna- derna, med en stark och stabil kundbas inom retail och en mängd olika finansieringsprogram. Finansieringsprogrammen är både kortfristiga (amerikan- ska och europeiska företagscertifikat, och bankcertifikat) och långfristiga (säkerställda obligationer, European/ Global Medium Term Notes) och omfattar flera olika valutor. Förtroende är grundläggande på upplåningsmarkna- den, och därför publicerar Nordea fortlöpande information om koncernens likviditetssituation. Vidare genomför Nordea regelbundna stresstester på likviditetspositionen för att identifiera relevanta riskfaktorer. Det finns också beredskapsplaner för hantering av likviditetskriser. Nordea Årsredovisning 2024 310 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt K11 Risk- och likviditetshantering, forts. 8.4 Mätning av likviditetsrisk Nordea har en likviditetsbuffert för att säkerställa finan- siering i situationer där koncernen är i tvingande behov av kontanta medel och de normala finansieringskällorna inte räcker till. Likviditetsbufferten utgörs av höglikvida värde- papper av god kreditkvalitet som centralbankerna godtar som säkerhet liksom av tillgodohavanden hos centralban- ker. Dessa tillgångar kan snabbt säljas eller användas som säkerhet vid finansiering. Riskhanteringen är inriktad på både kortsiktig och strukturell långsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begränsas av styrelsen med hjälp av måttet för intern likvi- ditetstäckning under stress som anger att likviditetsbuf- ferten ska vara tillräcklig för att täcka stora ackumulerade utflöden vid finansiell stress under de första nittio dagarna om Nordea utsätts för en marknadsomfattande stress lik- nande den som många banker genomgick 2007–2008; och en Nordeaspecifik stress motsvarande en sänkning av kre- ditbetyget med tre steg. Detta mått utgör tillsammans med kraven gällande likviditetstäckningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringskvot (NFSR) grunden för Nordeas likviditetsrisktolerans, som granskas och godkänns av sty- relsen minst en gång per år. Den kortfristiga finansieringsrisken mäts med hjälp av LCR och interna mått från stresstester. LCR mäts och begränsas för varje betydande valuta och för alla valutor sammanlagt. Den strukturella likviditetsrisken i Nordea mäts med hjälp av många olika mått, varav NSFR är det vanligaste. NSFR kompetteras med de internt definierade måtten. Dessutom följs kvoten för utlåning/likviditetsriskprofil upp noga, tillsammans med Nordeas upplåningsprofil och externa kreditbetyg. 8.5 Analys av likviditetsrisk Nordea fortsätter att ha en tydlig och konservativ likvidi- tetsriskprofil, med en stark upplåningsbas. Vid utgången av 2024 uppgick utnyttjad volym i certifikatsprogrammen till 39,7 md euro (46,3 md euro), med en genomsnittlig återstående löptid på 0,3 år (0,3 år). Volymen i de långfris- tiga programmen uppgick till 156,5 md euro (143,6 md euro), med en genomsnittlig återstående löptid på 5,8 år (6,1 år). Nordeas finansieringskällor framgår av tabellen nedan. Likviditetsriskpositionen var fortsatt stark under hela 2024. Nordeas likviditetsbuffert uppgick under 2024 till mellan 98,0 md euro och 129,2 md euro (99,7 md euro och 143,5 md euro), med ett genomsnitt på 111,7 md euro (117,6 md euro). Den kombinerade likviditetstäckningsgraden för Nordeakoncernen uppgick till 157 procent vid utgången av 2024 (165 procent), och årsgenomsnittet var 153 procent (157 procent). Vid utgången av 2024 uppgick LCR i euro till 137 procent (231 procent) och i dollar till 219 procent (207 procent). Årsgenomsnittet var 193 procent (174 pro- cent) respektive 175 procent (201 procent). Vid utgången av 2024 uppgick den stabila nettofinansieringskvoten till 124,0 procent (118,7 procent). Finansieringskällor, 31 december 2024 Snitt Typ av skuld Räntebas löptid (år) Mn euro Skulder till kreditinstitut Kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,0 28 267 Längre än 3 månader Euribor, etc. 0,3 508 In- och upplåning från allmänheten Avistainlåning Administrativ 0,0 172 342 Övrig inlåning Euribor, etc. 0,1 60 093 Emitterade värdepapper Bankcertifikat Euribor, etc. 0,3 29 713 Företagscertifikat Euribor, etc. 0,4 9 980 Säkerställda hypoteksobligationer Fast ränta, marknads baserad 6,7 118 365 Övriga obligationslån Fast ränta, marknadsbaserad 3,0 30 740 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -662 Derivatinstrument 25 034 Övriga icke räntebärande skulder 78 778 Efterställda skulder Förlagslån som ingår i supplementärt kapital Fast ränta, marknadsbaserad 4,9 4 302 Eviga förlagslån som ingår i kärn- och primärkapital Fast ränta, marknadsbaserad 3 436 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -328 Eget kapital 32 436 Summa 593 004 Försäkringsskulder 30 351 Summa, inklusive livförsäkringsrörelsen 623 355 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) Md euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgänglig stabil finansiering 283,3 316,8 Behov av stabil finansiering 228,5 266,9 Stabil nettofinansiering 54,8 49,9 Stabil nettofinansieringskvot 1 124,0 % 118,7 % 1) I enlighet med CRR II. Nordea Årsredovisning 2024 311 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Finansiella rapporter Moderföretaget Nordea Årsredovisning 2024 312 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Innehåll Finansiella rapporter Resultaträkning .........................................................................................................313 Balansräkning ............................................................................................................. 314 Kassaflödesanalys ................................................................................................... 315 Noter till finansiella rapporter M1 Redovisningsprinciper .....................................................................316 M2 Finansiellt resultat och avkastning ............................................317 M2.1 Affärsområden och geografisk information ........... 317 M2.2 Räntenetto .....................................................................................318 M2.3 Avgifts- och provisionsnetto ..............................................319 M2.4 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde ...............................................................................319 M2.5 Inkomster från aktieinvesteringar .................................320 M2.6 Övriga rörelseintäkter ........................................................... 320 M2.7 Övriga kostnader ......................................................................320 M2.8 Lagstadgade avgifter .............................................................321 M2.9 Av- och nedskrivningar..........................................................321 M2.10 Kreditförluster ............................................................................ 322 M2.11 Skatter .............................................................................................. 322 M3 Finansiella instrument .....................................................................324 M3.1 Redovisning och bortbokning i balansräkningen ....................................................................... 324 M3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter ...... 324 M3.3 Klassificering och värdering .............................................325 M3.4 Verkligt värde ..............................................................................328 M3.5 Säkringsredovisning ...............................................................333 M3.6 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker ..............................................................................336 M3.7 Utlåning...........................................................................................336 M3.8 Räntebärande värdepapper .............................................. 338 M3.9 Aktier.................................................................................................338 M3.10 Derivatinstrument ....................................................................338 M3.11 Skulder till kreditinstitut och centralbanker ...........339 M3.12 In- och upplåning från allmänheten ............................340 M3.13 Emitterade värdepapper .....................................................340 M3.14 Efterställda skulder .................................................................340 M4 Materiella och immateriella tillgångar ...................................342 M4.1 Immateriella tillgångar ......................................................... 342 M4.2 Materiella tillgångar ...............................................................343 M4.3 Leasing ............................................................................................343 M5 Avsättningar .........................................................................................344 M6 Poster utanför balansräkningen ............................................... 344 M6.1 Eventualförpliktelser ..............................................................344 M6.2 Åtaganden .....................................................................................345 M6.3 Ställda säkerheter ....................................................................345 M7 Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner .......................................................................... 346 M7.1 Fast och rörlig lön ....................................................................346 M7.2 Pensioner .......................................................................................346 M7.3 Aktierelaterade ersättningsprogram .......................... 347 M7.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner .......................................................................................348 M7.5 Antal anställda ...........................................................................348 M8 Aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag och joint ventures ........................................... 349 M8.1 Aktier och andelar i koncernföretag............................349 M8.2 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures .....................................................................350 M8.3 Valutaomräkning av utländska företag.....................350 M9 Övriga upplysningar .......................................................................... 351 M9.1 Eget kapital ....................................................................................351 M9.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen ..................................................... 353 M9.3 Löptidsanalys ..............................................................................354 M9.4 Tillgångar och skulder i euro och utländsk valuta ...........................................................................355 M9.5 Övriga tillgångar ....................................................................... 355 M9.6 Övriga skulder .............................................................................355 M9.7 Kundtillgångar som förvaltas ..........................................356 M9.8 Transaktioner med närstående ......................................356 M10 Risk- och likviditetshantering ..................................................... 358 Nordea Årsredovisning 2024 313 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Resultaträkning Mn euro Not 2024 2023 Rörelseintäkter Ränteintäkter 15 321 14 811 Räntekostnader -9 777 -9 254 Räntenetto M2.2 5 544 5 557 Avgifts- och provisionsintäkter 2 404 2 305 Avgifts- och provisionskostnader -566 -574 Avgifts- och provisionsnetto M2.3 1 838 1 731 Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen M2.4 990 1 054 Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde M2.4 5 -39 Intäkter från egetkapitalinstrument M2.5 958 1 747 Övriga rörelseintäkter M2.6 764 741 Summa rörelseintäkter 10 099 10 791 Rörelsekostnader Personalkostnader M7 -2 619 -2 448 Övriga administrationskostnader M2.7 -1 104 -896 Övriga rörelsekostnader M2.7 -630 -566 Lagstagade avgifter M2.8 -52 -223 Av- och nedskrivningar M2.9 -385 -839 Summa rörelsekostnader -4 790 -4 972 Resultat före kreditförluster 5 309 5 819 Kreditförluster netto M2.10 -83 -119 Rörelseresultat 5 226 5 700 Skatt M2.11 -1 037 -961 Årets resultat 4 189 4 739 Nordea Årsredovisning 2024 314 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Balansräkning Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker M3.6 44 862 49 150 Skuldebrev belåningsbara i centralbanker M3.8 71 349 59 967 Utlåning till kreditinstitut M3.7 75 139 68 589 Utlåning till allmänheten M3.7 151 977 149 900 Räntebärande värdepapper M3.8 9 630 13 796 Aktier och andelar M3.9 17 491 9 437 Aktier och andelar i koncernföretag M8.1 15 656 14 090 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M8.2 74 64 Derivatinstrument M3.10 26 054 27 832 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer M3.5 -69 -230 Immateriella tillgångar M4.1 1 570 1 488 Materiella tillgångar M4.2 224 227 Uppskjutna skattefordringar M2.11 25 37 Aktuella skattefordringar M2.11 249 128 Pensionstillgångar M7.2 351 220 Övriga tillgångar M9.5 6 896 9 299 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 M9.5 987 776 Summa tillgångar 422 465 404 770 Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Skulder Skulder till kreditinstitut och centralbanker M3.11 36 306 36 488 In- och upplåning från allmänheten M3.12 240 106 217 574 Emitterade värdepapper M3.13 70 127 71 859 Derivatinstrument M3.10 25 927 32 202 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer M3.5 -458 -869 Aktuella skatteskulder M2.11 18 254 Övriga skulder M9.6 12 659 12 295 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M9.6 1 257 916 Uppskjutna skatteskulder M2.11 377 79 Avsättningar M5 376 381 Pensionsförpliktelser M7.2 234 237 Efterställda skulder M3.14 7 410 5 720 Summa skulder 394 339 377 136 Eget kapital Aktiekapital 4 050 4 050 Innehavare av övrigt primärkapital 750 750 Investerat fritt eget kapital 1 053 1 063 Övriga reserver -37 -198 Balanserade vinstmedel 18 121 17 230 Periodens resultat 4 189 4 739 Summa eget kapital M9.1 28 126 27 634 Summa skulder och eget kapital 422 465 404 770 Åtaganden utanför balansräkningen Poster gemtemot tredje part för kunders räkning M6.1 - Garantier och säkerheter 54 380 45 346 - Övriga 483 647 Oåterkalleliga åtaganden gemtemot kund M6.2 - Åtaganden om återköp av värdepapper – – - Övriga 99 530 92 668 Nordea Årsredovisning 2024 315 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Kassaflödesanalys Mn euro Not 1 2024 2023 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 5 226 5 700 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet M9.2 1 982 3 654 Betalda inkomstskatter M2.11 -1 001 -894 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 6 207 8 460 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av skuldebrev belåningsbara i centralbanker M3.8 -3 120 -2 926 Förändring av utlåning till kreditinstitut M3.7 -6 499 4 418 Förändring av utlåning till allmänheten M3.7 -4 615 -2 150 Förändring av räntebärande värdepapper M3.8 -8 012 -133 Förändring av aktier M3.9 -7 500 -2 290 Förändring av derivatinstrument netto M3.10 -3 919 1 632 Förändring av övriga tillgångar M9.5 2 404 357 Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut och centralbanker M3.11 -176 -3 739 Förändring av in- och upplåning från allmänheten M3.12 21 646 -5 305 Förändring av emitterade värdepapper M3.13 -2 924 -5 068 Förändring av övriga skulder M9.6 2 651 -841 Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 857 -7 585 Mn euro Not 1 2024 2023 Investeringsverksamheten Investeringar i samt kapitalskott tIll koncernföretag M8.1 -1 771 -1 Avyttring av koncernföretag M8.1 3 079 – Investeringar i intresseföretag och joint ventures M8.2 -13 -1 Avyttring av intresseföretag M8.2 4 – Förvärv av materiella tillgångar M4.2 -41 -29 Avyttring av materiella tillgångar M4.2 0 0 Förvärv av immateriella tillgångar M4.1 -438 -422 Kassaflöde från investeringsverksamheten 820 -453 Finansieringsverksamheten Emission av efterställda skulder M3.14 2 192 500 Amortering av efterställda skulder M3.14 -762 -205 Försäljning/återköp av egna aktier inklusive förändringar i tradingportföljen M9.1 -382 -1 283 Betald ränta på övrigt primärkapital M9.1 -26 -26 Utbetald utdelning M9.1 -3,218 -2 876 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2,196 -3 890 Årets kassaflöde -5 233 -11 928 Likvida medel vid årets början 49 840 62 271 Omräkningsdifferens 608 -503 Likvida medel vid årets slut 45 215 49 840 Förändring -5 233 -11 928 1) För redovisningsprinciper se not M9.2 ”Kommentarer till kassaflödesanalysen”. Nordea Årsredovisning 2024 316 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M1 Redovisnings- principer Företagsinformation Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) är Nordeakoncernens moderföretag. Nordea Bank Abp är ett publikt aktiebolag registrerat enligt finsk rätt och med huvudkontor i Helsingfors, Finland på följande adress: Hamnbanegatan (Satamaradankatu) 5, FI-00020 Nordea Bank Abp, Helsingfors, Finland. Nordea Bank Abp:s stam- aktier är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor) och Köpenhamn (i danska kronor), och dess American Depository Receipts (ADR) handlas i USA i US-dollar. Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna för Nordea Bank Abp upprättas i enlighet med finska bokföringslagen, finska kreditinsti- tutslagen, finska Finansministeriets förordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och investerings- företag samt finska Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. International Financial Reporting Standards (IFRS), som godkänts av EU-kommissionen, har tillämpats i den mån detta varit möjligt inom ramen för finsk redovisningslag- stiftning och under beaktande av den nära kopplingen mellan finansiell rapportering och beskattning. Redovisningsprinciperna, beräkningsmetoderna och presentationen är oförändrade jämfört med årsredovis- ningen 2023, med undantag för de ändringar som beskrivs nedan i avsnittet ”Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation”. För ytterligare information om redovisningsprinciper, se respektive not. Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat anges. Den 18 februari 2025 godkände styrelsen årsredo- visningen, som slutligt ska fastställas av den ordinarie bolagsstämman den 20 mars 2025. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation Nya redovisningsprinciper och förändringar i presentatio- nen infördes under 2024. Deras inverkan på Nordea Bank Abp:s redovisning beskrivs nedan. Förändrad presentation av avgifts- och provisionsnetto Sedan 1 januari 2024 redovisas posterna ”Betalningar” och ”Kort” i not M2.3 ”Avgifts- och provisionsnetto” istället som en post, ”Betalningar och kort”. Anledningen är att betal- nings- och korttjänster ofta erbjuds som ett paket, vilket gör det svårt att skilja på betalningsrelaterade och kort- relaterade provisionsintäkter. Vidare har benämningar av övriga poster i noten också ändrats något, men innehållet är fortsatt detsamma. Jämförelsesiffrorna har räknats om och förändringarnas inverkan på helåret 2024 respektive 2023 framgår av tabellen nedan. Mn euro Jan–dec 2024 Jan–dec 2023 Tidigare princip För- ändring Ny princip Tidigare princip För- ändring Ny princip Betal ningar 292 -292 – 260 -260 – Kort 268 -268 – 259 -259 – Betal ningar och kort – 560 560 – 519 519 Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta Nordea Bank Abp:s redovisning presenteras i euro (EUR). Med utländsk valuta avses annan valuta än euro. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktions- dagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av transaktioner till kurser som avviker från dem på transak- tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdifferenser på ej reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Valutakurser Jan–dec 2024 Jan–dec 2023 EUR 1 = svenska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 11,4370 11,4740 Balansräkning (vid periodens slut) 11,4485 11,1275 EUR 1 = danska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 7,4587 7,4509 Balansräkning (vid periodens slut) 7,4576 7,4527 EUR 1 = norska kronor Resultaträkning (genomsnitt) 11,6308 11,4238 Balansräkning (vid periodens slut) 11,7810 11,2120 Nordea Årsredovisning 2024 317 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2 Finansiellt resultat och avkastning M2.1 Affärsområden och geografisk information Information om affärsområden Nordea Bank Abp presenterar det finansiella resultatet för tre huvudsakliga affärsområden: Personal Banking, Business Banking och Large Corporates & Institutions. Koncernfunktioner och elimineringar samt det resultat som inte helt har allokerats till någon av de huvudsakliga affärsområdena inkluderas i avstämningskolumnen. Personal Banking tar hand om Nordea Bank Abp:s privat kunder och erbjuder ett heltäckande utbud av finan- siella tjänster som tillgodoser deras vardagliga finansiella behov. Kunderna betjänas via nätbanken, mobil banken, telefon, onlinemöten och på Nordeas bankkontor. Affärs- området innefattar rådgivning, kundservice, olika kundkanaler samt produktenheter, och har en gemensam strategi, verksamhetsmodell och ramverk för styrning på samtliga marknader. Business Banking betjänar, ger råd och samarbetar med företagskunder för att tillgodose alla deras affärsbehov genom ett heltäckande utbud av tjänster, med bland annat betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelsekapital samt finansieringslösningar. Business Banking erbjuder även tjänster såsom betalningar, kort och finansiering till privatkunder. Large Corporates & Institutions tillhandahåller finan- siella lösningar till stora nordiska och internationella före- tag och institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval tjänster inom finansiering, likviditetshantering och betalningar, samt investment banking, kapitalmark- nadsprodukter och värdepapperstjänster. Resultaträkning 2024, mn euro Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions Summa affärs- områden Avstämning Summa Räntenetto 2 155 1 764 1 423 5 342 202 5 544 Avgifts- och provisionsnetto 1 203 540 478 2 221 -383 1 838 Nettoresultat av poster till verkligt värde värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 203 442 432 1 077 -87 990 Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde – – – – 5 5 Övriga rörelseintäkter 1 465 53 -1 517 1 205 1 722 Summa rörelseintäkter 4 026 2 799 2 332 9 157 942 10 099 Personalkostnader -611 -285 -309 -1 205 -1 414 -2 619 Övriga administrationskostnader 2 -1 562 -877 -537 -2 976 1 242 -1 734 Lagstagade avgifter -38 -21 -14 -73 21 -52 Av- och nedskrivningar -41 -19 -20 -80 -305 -385 Summa rörelsekostnader -2 252 -1 202 -880 -4 334 -456 -4 790 Resultat före kreditförluster 1 774 1 597 1 452 4 823 486 5 309 Kreditförluster, netto -34 -70 18 -86 3 -83 Rörelseresultat 1 740 1 527 1 470 4 737 489 5 226 1) Inkluderar ”Nettoresultat av säkringsredovisning” och ”Övriga rörelseintäkter”. 2) Inkluderar ”Övriga administrationskostnader ” och ”Övriga rörelsekostnader ”. Balansräkning 31 dec 2024, md euro Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions Summa affärs- områden Avstämning Summa Utlåning till allmänheten 20 49 77 146 6 152 In- och upplåning från allmänheten 90 52 72 214 26 240 Nordea Årsredovisning 2024 318 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.1 Affärsområden och geografisk information, forts. Resultaträkning 2023, mn euro Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions Summa affärs- områden Avstämning Summa Räntenetto 2 289 1 817 1 450 5 556 1 5 557 Avgifts- och provisionsnetto 1 112 523 457 2 092 -361 1 731 Nettoresultat av poster till verkligt värde värderade till verkligt värde via resultaträkningen 191 395 475 1 061 -7 1 054 Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde – – – – -39 -39 Övriga rörelseintäkter 1 440 32 2 474 2 014 2 488 Summa rörelseintäkter 4 032 2 767 2 384 9 183 1 608 10 791 Personalkostnader -594 -284 -322 -1 200 -1 248 -2 448 Övriga administrationskostnader 2 -1 244 -728 -419 -2 391 929 -1 462 Lagstagade avgifter -60 -79 -100 -239 16 -223 Av- och nedskrivningar -46 -24 -21 -91 -748 -839 Summa rörelsekostnader -1 944 -1 115 -862 -3 921 -1 051 -4 972 Resultat före kreditförluster 2 088 1 652 1 522 5 262 557 5 819 Kreditförluster, netto -98 -37 22 -113 -6 -119 Rörelseresultat 1 990 1 615 1 544 5 149 551 5 700 1) Inkluderar ”Nettoresultat av säkringsredovisning” och ”Övriga rörelseintäkter”. 2) Inkluderar ”Övriga administrationskostnader ” och ”Övriga rörelsekostnader ”. Balansräkning 31 dec 2023, md euro Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions Summa affärs- områden Avstämning Summa Utlåning till allmänheten 24 51 68 143 7 150 In- och upplåning från allmänheten 87 51 56 194 24 218 Geografisk information Nordea Bank Abp:s huvudsakliga geografiska marknad utgörs av de nordiska länderna. Summa rörelseintäkter, mn euro Rörelseresultat, mn euro Tillgångar, md euro Skulder, md euro 2024 2023 2024 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Finland 2 810 3 987 1 527 2 403 110 115 106 93 Sverige 2 945 2 767 1 581 1 305 109 100 102 98 Danmark 2 427 2 309 972 974 108 106 96 106 Norge 1 732 1 556 1 045 902 76 71 71 67 Övriga 185 172 101 116 19 13 19 13 Summa 10 099 10 791 5 226 5 700 422 405 394 377 M2.2 Räntenetto Redovisningsprinciper Ränta utgörs av ersättning för pengars tidsvärde plus en marginal. Effektivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera förväntade framtida kas- saflöden till redovisat värde på den finansiella till- gången eller skulden vid första redovisningstillfället. Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och redovisas med effektivräntemetoden eller, om så anses lämpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan inne- fattar avgifter som anses ingå i effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erhållna som kompensation för risk). Ränteintäkter och ränte- kostnader från finansiella instrument klassificeras, med nedanstående undantag, som ”Räntenetto”. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter redovisade till verkligt värde inom Markets klassificeras i resultaträkningen som ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Även räntan hänförlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, värderad till upplupet anskaffnings- värde, redovisas under denna post för att säkerställa att intäkter och kostnader i dessa verksamheter redovisas på ett konsekvent sätt. Se not M2.4 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”. Räntekomponenten i derivat klassificeras som ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”, med undantag för deri- vat som innehas för säkringssyfte. I redovisningssäk- ringar klassificeras räntekomponenten i derivat som ”Ränteintäkter från användande av effektivränteme- toden” om derivatet används för att risksäkra en till- gång och som ”Räntekostnader” om derivatet används för att risksäkra en skuld. I ekonomiska säk- ringar klassificeras räntekomponenten i derivat som ”Ränteintäkter” om derivatet används för att risk- säkra en tillgång och som ”Räntekostnader” om derivatet används för att risksäkra en skuld. Ränteintäkter Mn euro 2024 2023 Ränteintäkter från användande av effektivräntemetoden 1 14 703 14 244 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 452 360 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i ekonomiska säkringar av tillgångar 166 207 Summa ränteintäkter 2 15 321 14 811 Mn euro 2024 2023 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 214 235 Skuldebrev belånigsbara i centralbanker 1 310 1 310 Utlåning till kreditinstitut 4 805 4 840 Utlåning till allmänheten 7 146 6 711 Räntebärande värdepapper 766 464 Derivatinstrument 665 742 Avgifter 246 229 Övriga ränteintäkter 3 73 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i ekonomiska säkringar av tillgångar 166 207 Summa ränteintäkter 2 15 321 14 811 Räntekostnader Mn euro 2024 2023 Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 058 -1 101 In- och upplåning från allmänheten -5 205 -4 165 Emitterade värdepapper -2 100 -2 798 Derivatinstrument -1 207 -1 414 Efterställda skulder -271 -221 Övriga räntekostnader -44 -14 Netto betald eller erhållen ränta på derivatinstrument i ekonomiska säkringar av skulder 108 459 Summa räntekostnader -9 777 -9 254 Räntenetto 5 544 5 557 1) Innefattar ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. 2) Ränta på osäkra lånefordringar (kategori 3) utgjorde en obetydlig andel av ränteintäkter. Nordea Årsredovisning 2024 319 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea Bank Abp har provisionsintäkter från olika typer av tjänster som tillhandahålls kunder och kon- cernföretag. Avgiftsintäkter intäktsredovisas antingen i takt med att tjänsterna tillhandahålls eller i samband med att en betydande åtgärd verkställs. Erhållna avgifter från tjänster redovisas som intäkter i den period då tjänsterna tillhandahölls. Provisionsintäkter inom Asset Management och Life & Pension kommer huvudsakligen från tjänster som tillhandahålls koncernföretag. Hur provisions- intäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften tas ut. Utlåningsavgifter som inte ingår i den effektiva räntan för ett finansiellt instrument redovisas för den tidpunkt då tjänsterna tillhandahölls. Avgifter som erhålls i samband med bilaterala transaktioner redo- visas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva ränta. Avgifter från syndikerade lån redovisas antingen som en del av den effektiva räntan på Nordeas del eller, om Nordea Bank Abp fungerat som agentbank, som en avgiftsintäkt. Om avgiftsintäkten avser både och, grundas den avgift som ingår i den effektiva räntan på den marginal som erhållits från de övriga parterna i arrangemanget. Rörliga avgifter, såsom resultatrelaterade avgifter, redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring av de acku- mulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsförs under den perioden, medan transak- tionsavgifter redovisas när tjänsterna erhålls. Avgifts- och provisionsnetto 1 Mn euro 2024 2023 Provisioner från kapitalförvaltning 445 402 - varav intäkter 452 409 - varav kostnader -7 -7 Provisioner från Livförsäkring & Pension 30 25 - varav intäkter 30 25 Inlåningsprodukter 20 23 - varav intäkter 20 23 Depå- och emissionstjänster 16 10 - varav intäkter 60 54 - varav kostnader -44 -44 Courtage, värdepappersemissioner och företagsfinansiering 210 195 - varav intäkter 336 324 - varav kostnader -126 -129 Betalningar & Kort 560 519 - varav intäkter 810 774 - varav kostnader -250 225 Utlåningsprodukter 364 353 - varav intäkter 367 359 - varav kostnader -3 -6 Garantier 188 193 - varav intäkter 261 260 - varav kostnader -73 -67 Övrigt 5 11 - varav intäkter 68 78 - varav kostnader -63 -67 Summa 1 838 1 731 1) Avgiftsintäkter (som inte ingår i beräkningen av effektiv ränta) från finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen, uppgick till 387 mn euro (381 mn euro). Provision från kapitalförvaltning och Life & Pension inne- fattar avgifts- och provisionsintäkter som normalt redovi- sas över tid i takt med att tjänsterna utförs. Avgifter i kategorierna ”Inlåningsprodukter”, ”Courtage och rådgivningstjänster”, ”Depå- och emissionstjänster” samt ”Betalningar och kort” redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt, beroende på när tjänsterna utförs. Avgifterna som avser courtage och rådgivning samt provi- sionsintäkter är främst transaktionsbaserade och avser rådgivning eller utförande av kundorder gällande värde- papper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjäns- terna relaterade till transaktionerna har slutförts. Intäkter från betalningar och kort innefattar avgifter för cash management och betalningslösningar som redovisas över tid samt transaktionsbaserade avgifter för tjänster som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas över tid. Kortrelaterade avgifter delas in i kategorierna förmed- lingsavgifter, som redovisas när kunden använder tjänsten, och avgifter för kortinnehavare, som redovisas över tid eller vid en viss tidpunkt om avgiften är transaktionsbaserad. Utlåningsavgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts, det vill säga när transaktionen har genomförts, såvida inte avgifterna ingår i den effektiva räntan för det finansiella instrumentet. Intäkter för utställda finansiella garantier samt kostna- der för köpta finansiella garantier, fördelas över instru- mentets löptid och klassificeras som ”Avgifts- och provi- sionsintäkter” respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”. Övriga avgiftsintäkter är normalt transaktionsbaserade. För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller normalt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är betalningstjänster som löper per månad eller kapitalför- valtningstjänster som löper per månad eller per kvartal. För tjänster som utförs över tid uppstår rätten till ersätt- ning i slutet av varje period när åtagandena är fullgjorda och det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring av ersättningen kommer att ske. För vissa tjänster med fast månadsavgift föreligger emellertid rätt att erhålla betalning i förskott. Kundfordringar redovisas under ”Övriga tillgångar” medan ännu ej debiterade avgifter för uppfyllda presta- tionsåtaganden och avtalstillgångar redovisas under ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Kortfristiga förskott som erhållits, men där prestationsåta- gandena ännu inte har uppfyllts, redovisas under ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. M2.4 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde Redovisningsprinciper Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen Realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument redovisas normalt som ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. För information om de redovisningsprinciper som används vid beräkning av verkligt värde, se not M3.4 ”Verkligt värde”. Dessutom ingår följande poster i ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”: • ränta hänförlig till nettofinansieringen av verk- samheten inom Markets och till nettofinansie- ringen av fondinnehav inom Treasury, värderad till upplupet anskaffningsvärde, • realiserade vinster/förluster på tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, • omvärderingen av säkrade risker i säkrade poster i säkringsredovisningen, • valutakursförändringar, • erhållen utdelning från aktier som innehas för handel. Följande post ingår inte i ”Nettoresultat av värde- papper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”: • Räntekomponenten i derivat som används för säk- ringsredovisning och ekonomiska säkringar. Dessa komponenter redovisas under ”Räntenetto” för att säkerställa redovisningsmässig överensstäm- melse med de säkrade posterna. För mer information om redovisningsprinciper för valutakursförändringar, se not M1 ”Redovisnings- principer” och not M8.3 ”Valutaomräkning av utländska företag”. Säkringsredovisning beskrivs i not M3.5 ”Säkringsredovisning”. Nordea Årsredovisning 2024 320 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.4 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde, forts. Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via fonden för verkligt värde Omklassificerade vinster och förluster på finansiella instrument som klassificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” redovisas under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via fonden för verkligt värde”. Denna not innefattar specifikation till resultaträkningspos- terna ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och ”Nettoresultat av värde- papper värderade till verkligt värde via fonden för verkligt värde”. Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via fonden för verkligt värde Mn euro 2024 Varav orealiserade Varav realiserade Aktierelaterade instrument 1 522 539 -17 Ränterelaterade instrument 209 -604 813 Valutakursförändringar 479 5 868 -5 389 Övriga -220 -75 -145 Summa 990 5 728 -4 738 - varav för handel 1 366 -217 1 583 Mn euro 2023 Varav orealiserade Varav realiserade Aktierelaterade instrument 1 212 -207 419 Ränterelaterade instrument 171 -1 566 1 737 Valutakursförändringar 437 1 575 -1 138 Övriga 234 329 -95 Summa 1 054 131 923 - varav för handel 1 396 -1 445 2 841 1) Utdelning från handelsaktier uppgick till 180 mn euro (180 mn euro) M2.5 Inkomster från aktieinvesteringar Redovisningsprinciper Erhållna utdelningar från investeringsverksamhet annan än aktiehandel samt från koncernbidrag redovisas i resultaträkningen under ”Intäkter från aktieinvesteringar”. Intäkter redovisas i den period då rätten att erhålla utdelning fastställs. Inkomster från aktieinvesteringar Mn euro 2024 2023 Utdelningar från koncernföretag 753 1 611 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 28 4 Koncernbidrag 174 129 Summa 958 1 747 M2.6 Övriga rörelseintäkter Redovisningsprinciper Nettovinster från avyttring av aktier i koncernföre- tag, intresseföretag och joint ventures, nettovinster från avyttring av materiella tillgångar liksom andra transaktioner som inte kan hänföras till någon annan intäktspost redovisas normalt under ”Övriga rörelse- intäkter” och först när det är sannolikt att de förmå- ner som är kopplade till transaktionen tillfaller Nordea Bank Abp. Det inträffar normalt när de bety- dande riskerna och förmånerna har överförts till köparen (vanligtvis när transaktionen har slutförts). Övriga rörelseintäkter Mn euro 2024 2023 Intäkter från tjänster till koncernföretag 729 714 Intäkter från fastigheter 18 18 Övrigt 17 9 Summa 764 741 M2.7 Övriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan hänföras till någon annan kostnadspost, redovisas normalt under ”Övriga administrationskostnader” eller ”Övriga rörelsekostnader”, beroende på typ av transaktion. ”Övriga administrationskostnader” innefattar de kostnader som inte redovisas som ”Personalkostnader” men som kan hänföras till per- sonal, inköp av IT-tjänster eller marknadsföring. Kostnaderna för inköp av tjänster är normalt trans- aktionsbaserade och redovisas i den period då tjäns- terna erhålls. Kostnader som inte är administrativa redovisas under ”Övriga rörelsekostnader”. Nettoförluster från avyttring av aktier i koncern- företag, intresseföretag och joint ventures, liksom nettoförluster från avyttring av materiella tillgångar, redovisas normalt under ”Övriga rörelsekostnader” när risker och förmåner har överförts till köparen (vanligtvis när transaktionen har slutförts). Kostnader som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i balansräkningen. Nordea Årsredovisning 2024 321 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.7 Övriga kostnader, forts. Den här noten innehåller specifikationer till posterna ”Övriga administrationskostnader” och ”Övriga rörelse- kostnader” i resultaträkningen. Övriga administrationskostnader Mn euro 2024 2023 Övriga personalkostnader -98 -89 Resekostnader -28 -26 Informationsteknik 1 -1 019 -837 Marknadsföring och representation -68 -54 Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader -42 -38 Marknadsdatatjänster -67 -61 Övrigt -62 -44 Summa -1 384 -1 149 IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats 2 280 253 Summa -1 104 -896 1) IT-konsulttjänster ingår i ”Informationsteknik”. 2) Se not M4.1 ”Immateriella tillgångar”. Övriga rörelsekostnader Mn euro 2024 2023 Hyres-, lokal- och fastighetskostnader -258 -263 Avgifter till myndigheter 1 -123 -120 Konsult- och revisionstjänster 2 -180 -152 Övrigt -69 -31 Summa -630 -566 1) ”Avgifter till myndigheter” innehåller avgifter till insättningsgarantier, tillsyns- avgifter, administrativa avgifter till myndigheter samt medlemsavgifter till bankföreningar. 2) Revisionsarvoden ingår i ”Konsult- och revisionstjänster”. Revisionsarvoden 1 Mn euro 2024 2023 PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag -7 -7 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 0 0 Övriga uppdrag 2 -1 -1 Summa -8 -8 1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms. 2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för -0,1 mn euro (-0,1 mn euro) av Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget och för -1,2 mn euro (-0,5 mn euro)varav -0,6 mn euro (0 mn euro) avser CSRD av Övriga uppdrag. Varken PricewaterhouseCoopers Oy eller något annat företag i PricewaterhouseCoopers nätverk har utfört någon skatterådgivning. M2.8 Lagstadgade avgifter Redovisningsprinciper Kostnaden för dessa avgifter redovisas när skyldig- heten att betala uppstår. Resolutionsavgifter kan inte återbetalas om Nordea Bank Abp skulle upphöra med sin verksam- het, och betalningsskyldigheten bedöms följaktligen uppstå på årets första dag. Den svenska bankskat- ten kan återbetalas för den period under vilken Nordea Bank Abp inte bedriver någon verksamhet, och betalningsskyldigheten bedöms därför uppstå löpande under året. Resolutionsavgifter redovisas därmed i sin helhet under första kvartalet, medan den svenska bank- skatten periodiseras linjärt under året. Lagstadgade avgifter Mn euro 2024 2023 Resolutionsavgifter – -160 Bankskatt -52 -64 Summa -52 -223 M2.9 Av- och nedskrivningar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Alla immate- riella tillgångar, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, prövas också med avseende på indi- kationer på nedskrivnings behov. Nedskrivnings- kostnaden beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. Redovisningsprinciper för materiella och immate- riella tillgångar finns i not M4 ”Immateriella och materiella tillgångar”. Nedskrivning av aktier och andelar i koncernföre- tag, intresseföretag och joint ventures redovisas också under posten ”Av- och nedskrivningar” i resul- taträkningen. Mer information om koncernföretag som ägs av Nordea Bank Abp finns i not M8.1 ”Aktier och andelar i koncernföretag” och information om intresseföretag och joint ventures finns i not M8.2 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”. Avskrivningar Mn euro 2024 2023 Immateriella tillgångar (not M4.1) Goodwill -18 -19 Internt utvecklade programvaror -280 -330 Programlicenser -43 -39 Summa -341 -388 Materiella tillgångar (not M4.2) Inventarier -12 -16 Leasehold improvements -21 -25 Summa -33 -41 Nedskrivningar Mn euro Immateriella tillgångar (not M4.1) Internt utvecklade programvaror -13 -188 Summa -13 -188 Aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag och joint ventures (M8) Mn euro Koncernföretag – -191 Intresseföretag och joint ventures 2 -31 Summa 2 -222 Summa av- och nedskrivningar -385 -839 Nordea Årsredovisning 2024 322 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.10 Kreditförluster Redovisningsprinciper Nedskrivningar avseende finansiella tillgångar som klassificerats i kategorierna ”Upplupet anskaffnings- värde” (se not M3.3 ”Klassificering och värdering”) under balansposterna ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänheten” och ”Räntebärande värdepapper” redovisas som ”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen, tillsammans med förluster från finansiella garantier. Förlusterna redovisas med avdrag för eventuella säkerheter eller andra kredit- förstärkningar. Nordea Bank Abp:s redovisningsprin- ciper för beräkningen av nedskrivning av lån finns i not M3.7 ”Utlåning”. Motpartsförluster hänförliga till instrument som klassificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar vär- derade till verkligt värde via resultaträkningen”, inklusive kreditderivat men exklusive lånefordringar värderade till verkligt värde, redovisas under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. För mer information, se not M2.4 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”. Mer information om kreditrisk finns i not M10 ”Risk- och likviditetshantering”. Kreditförluster, netto Utlåning till kredit institut 2 Utlåning till allmänheten 2 Räntebärande värdepapper 3 Poster utanför balans räkningen 4 Summa mn euro 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kreditförluster, netto kategori 1 0 -2 32 5 2 -1 -12 -1 22 1 Kreditförluster, netto kategori 2 0 0 55 -5 – – -22 26 33 21 Kreditförluster, icke fallerade, netto 0 -2 87 0 2 -1 -34 25 55 22 Kategori 3, fallerade Kreditförluster, netto, individuellt värderade, kollektivt beräknade 1 1 4 34 -15 – – -5 -1 30 -12 Konstaterade kreditförluster – – -139 -155 – – – -1 -139 -156 Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka konstaterade kreditförluster – – 77 70 – – – 1 77 71 Garantiersättning – – – – – – 7 2 7 2 Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster 3 0 17 15 – – – – 20 15 Ny/ökad avsättning – 0 -281 -218 – – -10 -9 -291 -227 Återföring av avsättningar – – 146 153 – – 12 13 158 166 Kreditförluster, fallerade, netto 4 4 -146 -150 0 0 4 5 -138 -141 Kreditförluster, netto 1 4 2 -59 -150 2 -1 -30 30 -83 -119 1) Inkluderar individuellt identifierade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell. 2) Avsättningarna inkluderade in not M3.7 ”Utlåning”. 3) Avsättningarna inkluderade i not M3.8 ”Räntebärande värdepapper”. 4) Avsättningarna inkluderade i not M5 ”Avsättningar”. M2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten ”Skatt” i resultaträkningen utgörs av den totala förändringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som redovisas mot eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten mot eget kapital. Aktuell skatt är den förväntade skatten på årets beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslu- tade eller i praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas för temporära skillnader som uppstår mel- lan skattemässiga och redovisade värden på till- gångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som väntas gälla när de tem- porära skillnaderna reverseras, med utgångspunkt från antagna eller i praktiken antagna lagar per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skat- teskulder diskonteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig, mot vilken temporära skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balans- dag, och minskas i den mån det inte längre är san- nolikt att avdragsrätten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskul- der kvittas när lagstadgad rätt till kvittning föreligger, och Nordea Bank Abp avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller realisera tillgången sam- tidigt som skulden regleras. Uppskjutna skatteford- ringar och uppskjutna skatteskulder kvittas generellt i den mån det är tillåtet enligt lag att kvitta aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder. Skattepositioner granskas regelbundet för att identifiera fall där berörda skattemyndigheter san- nolikt inte godkänner behandlingen i skattedeklara- tionen. Osäkra skattepositioner beaktas var för sig eller som grupp, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Vid en bedömning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en skattemässig behandling, tar Nordea Bank Abp hän- syn till effekten av osäkerheten när beskattningsbar resultat, skattemässigt värde, outnyttjade skatte- mässiga förluster, outnyttjade skattekrediter eller skattesatser fastställs. Detta görs genom att använda antingen det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Osäker skattemässig behandling kan påverka både aktuell skatt och uppskjuten skatt. Vid redovisning av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder tas ingen hänsyn till effekter på landsnivå till följd av OECD:s modellreg- ler om minimibeskattning, utan dessa redovisas som aktuell skatt i den mån de uppstår. Skattekostnad Mn euro 2024 2023 Aktuell skatt -752 -996 Uppskjuten skatt -285 35 Summa -1 037 -961 Skatten på rörelseresultat skiljer sig på följande sätt från det teoretiska belopp som kan beräknas med hjälp av skattesatsen i Finland: Mn euro 2024 2023 Resultat före skatt 5 227 5 700 Skatt beräknad med en skattesats om 20,0 procent -1 045 -1 140 Effekt av andra skattesatser i övriga länder -121 -112 Ej skattepliktiga intäkter 162 332 Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader -43 -67 Justeringar avseende tidigare års skatt 8 36 Övrigt 2 -10 Skattekostnad -1 037 -961 Effektiv skattesats 19,8 % 16,9 % Nordea Årsredovisning 2024 323 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M2.11 Skatter, forts. Uppskjuten skatt Mn euro Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Skattemässiga underskott2 194 – – – Utlåning till allmänheten 64 64 1 1 Derivatinstrument/obligationer – – 530 41 Materiella tillgångar – – 9 1 Immateriella tillgångar 20 – 52 45 Pensionstillgångar/skulder 52 68 94 51 Skulder/avsättningar 57 60 – 5 Elimineringar av temporära skillnader som förekommer i flera jurisdiktioner – – 49 81 Övrigt 4 1 8 10 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -366 -156 -366 -156 Summa 1 25 37 377 79 1) Uppskjutna skattefordringar bokade via fonden för verkligt värde uppgår till 71 mn euro (68 mn euro). Uppskjutna skatteskulder bokade via fonden för verkligt värde uppgår till 69 mn euro (44 mn euro). 2) Skattemässiga underskott förekommer från den temporära skillnaden i utländska filialer. OECD:s globala skattereform om minimibeskattning (pelare två) I december 2022 antog Europeiska unionens medlems- stater ett direktiv om att införa de globala modellreglerna om minimibeskattning (pelare två). De flesta länder där Nordea har verksamhet har införlivat pelare två i sin lag- stiftning från 1 januari 2024, bland annat Finland där Nordea Bank Abp har sitt säte. För mer information om införandet av reglerna enligt pelare två, se koncernnot K2.11 ”Skatter”. Nordea Årsredovisning 2024 324 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3 Finansiella instrument M3.1 Redovisning och bortbokning i balansräkningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och avistatransaktioner i utländsk valuta redovisas i och bokas bort från balansräkningen på affärsdagen. Övriga finansiella instrument redovisas i balansräk- ningen på likviddagen. En tillgång eller skuld redovi- sas i balansräkningen under ”Övriga tillgångar” eller ”Övriga skulder” mellan affärsdagen och likviddagen. Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärs- dagsredovisning tillämpas, bokas bort från balans- räkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från de finansiella tillgångarna upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upp- hör att gälla eller överförs vanligen när motparten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett lån till Nordea Bank Abp, dvs. på likvid- dagen. Rätten till kassaflöden kan också upphöra när lån förlängs eller ändras. Rätten till kassaflöden anses normalt ha upphört om ändringen skett till marknadsmässig ränta och inga betalningsrelate- rade eftergifter har gjorts. I vissa fall ingår Nordea Bank Abp avtal där ban- ken överför tillgångar som redovisas i balansräk- ningen, men samtidigt behåller antingen hela eller delar av riskerna och rättigheterna förknippade med de överförda tillgångarna. Om alla eller i stort sett alla risker och rättigheter behålls, bokas inte de över- förda tillgångarna bort från balansräkningen. Om Nordea Bank Abp:s motpart kan sälja eller pantsätta de överförda tillgångarna på nytt, redovisas tillgång- arna. Överföring av tillgångar med bibehållande av alla eller i stort sett alla risker och rättigheter omfat- tar avtal om värdepapperslån och återköpsavtal. Finansiella skulder bokas bort från balansräk- ningen när de upphör. Normalt sker detta när Nordea Bank Abp fullgör sin del av avtalet, till exempel när Nordea Bank Abp återbetalar inlåning till motparten, dvs. på likviddagen. Finansiella skulder, för vilka kas- saflödet har ändrats eller förlängts, bokas också bort om de nya villkoren väsentligen skiljer sig från villko- ren för de ursprungliga skulderna. Så är fallet om nuvärdet av kassaflödet enligt de nya villkoren, dis- konterat med den ursprungliga räntan, skiljer sig 10procent eller mer från det diskonterade nuvärdet av det återstående förväntade kassaflödet från den ursprungliga finansiella skulden. Hänsyn tas även till kvalitativa faktorer. Försäljning av värdepapper som inte ägs av Nordea Bank Abp definieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (sålda, ej innehavda värdepapper) under ”Övriga skulder” i balansräkningen. Blankningen täcks i allmänhet genom en transaktion avseende värdepappersfinan- siering (SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra typer av avtal om inlåning av värdepapper. M3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter Redovisningsprinciper Tillgångar anses vara överförda från Nordea Bank Abp om Nordea Bank Abp antingen överför den kontraktsenliga rättigheten att erhålla kassaflöden från tillgången eller behåller den rättigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassaflö- dena till en eller flera parter. Alla tillgångar som överförts redovisas fortsatt i balansräkningen om Nordea Bank Abp:s exponering för förändringar i verkligt värde för tillgången kvarstår. Erhållna säkerheter redovisas inte i balansräk- ningen såvida inte Nordea Bank Abp har en expone- ring för förändringar i verkligt värde för tillgången. Överförda tillgångar som fortsatt redovisas i balansräkningen samt hänförliga skulder Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där Nordea Bank Abp säljer värdepapper med avtal om att till ett fast pris återköpa dessa vid ett senare datum. Avtal om utlåning av värdepapper är avtal där Nordea Bank Abp lånar ut värdepapper till en motpart och erhål- ler en avgift. Avtal om utlåning av värdepapper innebär i allmänhet ställande av säkerhet. Eftersom både återköpsavtal och avtal om värdepap- perslån innebär att värdepappren återlämnas till Nordea Bank Abp, kvarstår alla risker och rättigheter förknippade med de överförda instrumenten hos Nordea Bank Abp, även om instrumenten inte är tillgängliga för Nordea Bank Abp under den period då de är överförda. Motparten i avtalet innehar värdepappren som säkerhet, men har inte någon rätt till andra tillgångar i Nordea Bank Abp. Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och avtal om värdepapperslån bokas därför inte bort från balansräkningen. Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas också i not M6.3 ”Ställda säkerheter”. Likvida medel som har erhållits enligt återköpsavtal och avtal om värdepap- perslån redovisas i balansräkningen under ”Skulder till kreditinstitut och centralbanker” eller ”In- och upplåning från allmänheten”. I derivatavtal levererar Nordea Bank Abp säkerheter som enligt villkoren i avtalen kan säljas eller pantsättas på nytt. Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt särskilda säkerhetsavtal. Överförda tillgångar som har redovisats i balansräkningen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Återköpsavtal Räntebärande värdepapper 9 504 9 375 Avtal om utlåning av värdepapper Räntebärande värdepapper 392 837 Aktier 511 142 Derivativavtal Räntebärande värdepapper 27 Summa 10 435 10 354 Skulder hänförliga till tillgångarna 1 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Återköpsavtal 9 504 9 375 Avtal om utlåning av värdepapper 904 979 Räntebärande värdepapper2 27 Summa 10 435 10 354 Netto 0 0 1) Skulder före kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkning. 2) Överförda tillgångar i derivattransaktioner redovisas för första gången per 31 december 2024. Jämförelsesiffrorna per 31 december 2023 kan på grund av begränsningar i systemet inte redovisas. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt Nordea Bank Abp erhåller säkerheter enligt omvända återköpsavtal och avtal om värdepapperslån, vilka kan säljas eller pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillko- ren. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal som används av parterna på finansmarknaden. Vanligtvis kräver avtalen ytterligare säkerheter om värdet på värdepapper sjunker under en förutbestämd nivå. Enligt standardvillko- ren för de flesta återköpstransaktioner har mottagaren av säkerheten ovillkorlig rätt att sälja eller åter pant sätta säker- heten, förutsatt att likvärdiga värdepapper överförs vid likvidtillfället. Värdepapper som erhållits enligt omvända återköpsav- tal och avtal om värdepapperslån redovisas inte i balans- räkningen. Likvida medel som har lämnats enligt omvända återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas i balansräkningen under ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till allmänheten”. Information om det verkliga värdet på erhållna säker- heter enligt omvända återköpsavtal och avtal om värde- papperslån finns nedan. Nordea Bank Abp erhåller också säkerheter enligt andra avtal, vilka kan säljas eller pant- sättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt säkerhetsavtal i samband med derivatavtal. De erhållna säkerheterna som presenteras i tabellen nedan redovisas inte i Nordea Årsredovisning 2024 325 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter, forts. balansräkningen och innefattar säkerheter utställda av Nordea Bank Abp. Erhållna säkerheter som inte är redovisade i balansräkningen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omvända återköpsavtal Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 31 067 22 574 - varav sålda eller pantsatta på nytt 16 163 10 807 Avtal om värdepapperslån Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 4 174 865 - varav sålda eller pantsatta på nytt 493 219 Derivativavtal 1 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 3 309 - varav sålda eller pantsatta på nytt 673 Övriga avtal Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt 4 611 - varav sålda eller pantsatta på nytt – 272 Summa 38 554 24 050 1) Överförda tillgångar i derivattransaktioner redovisas för första gången per 31 december 2024. Jämförelsesiffrorna per 31 december 2023 kan på grund av begränsningar i systemet inte redovisas. Fordringar enligt omvända återköpsavtal respektive skulder enligt återköpsavtal som redovisats i balans- räkningen presenteras i tabellen nedan. Fordringar hänförliga till omvända återköpsavtal Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Utlåning till kreditinstitut 2 330 1 440 Utlåning till allmänheten 25 858 18 054 Summa 28 188 19 494 Skulder hänförliga till återköpsavtal Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Skulder till kreditinstitut och centralbanker 21 298 18 635 In- och upplåning från allmänheten 9 192 3 602 Summa 30 490 22 237 M3.3 Klassificering och värdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i någon av följande kategorier: Finansiella tillgångar: • Upplupet anskaffningsvärde • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen: - Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen - Från början värderade till verkligt värde via resul - taträkningen (verkligt värde-optionen) • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella skulder: • Upplupet anskaffningsvärde • Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen: - Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen - Från början värderade till verkligt värde via resul- taträkningen (verkligt värde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillgång bestäms utifrån affärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI). Avtalsenliga kassaflöden som uppfyller SPPI- kriteriet är förenliga med ett grundläggande låneupp- lägg. I ett grundläggande låneupplägg kan ränta innefatta ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk, kostnader och vinstmarginal. Finansiella tillgångar med avtalsenliga kassaflöden som inte uteslutande utgörs av betalning av kapital- belopp och ränta värderas till verkligt värde via resul- taträkningen. Alla övriga tillgångar klassificeras uti- från affärsmodellen. Portföljinstrument som omfattas av en affärsmodell där avsikten är att behålla instru- menten och ta emot avtalsenliga kassaflöden värde- ras till upplupet anskaffningsvärde. Instrument som omfattas av en affärsmodell där avsikten är både att behålla instrumenten för att samla in avtalsenliga kassaflöden och att sälja instrumenten värderas till verkligt värde via verkligt värde-reserven under eget kapital. Finansiella tillgångar som omfattas av annan affärsmodell värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För att kunna fastställa affärsmodell har Nordea Bank Abp delat in sina finansiella tillgångar i portföl - jer och underportföljer utifrån hur olika grupper av finansiella tillgångar förvaltas tillsammans för att uppnå ett visst affärsmål. När rätt nivå för portföljen ska fastställas har Nordea Bank Abp tagit hänsyn till aktuell affärsområdesstruktur. Vid fastställandet av affärsmodell för respektive portfölj har Nordea Bank Abp analyserat syftet med de finansiella tillgångarna och exempelvis tidigare försäljningstrender och ersättning till ledningen. Alla finansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde vid första redovisningstillfället. Klassificeringen av finansiella instrument i olika kate- gorier utgör grunden för hur varje finansiellt instru- ment därefter värderas i balansräkningen och hur för- ändringar i dess värde redovisas. Tabellen ”Klassificering av finansiella instrument” i not M3.3 "Klassificering och värdering", visar i vilka olika kate- gorier de finansiella instrumenten i Nordeas balans- räkning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar och skulder värderade till upp - lupet anskaffningsvärde redovisas initialt i balansräk- ningen till verkligt värde, inklusive transaktionskost- nader. Efter första redovisningstillfället värderas instrument i denna kategori till upplupet anskaff- ningsvärde. Vid värdering till upplupet anskaffnings- värde resultatförs skillnaden mellan anskaffningsvär- det och inlösenvärdet över den återstående löptiden med hjälp av effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde definieras som det belopp till vil- ket den finansiella tillgången eller skulden värderas vid första redovisningstillfället, minus avbetalningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen och, för finansiella tillgångar, justerat för eventuell förlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna beräknas genom att tillämpa effektivräntemetoden. För ytterligare information om effektivräntemetoden, se not M2.2 ”Räntenetto”. Information om nedskriv - ningar enligt IFRS 9 finns i not M3.7 ”Utlåning”. Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värde- rade till upplupet anskaffningsvärde redovisas nor- malt i resultaträkningen under ”Ränteintäkter” res- pektive ”Räntekostnader”. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och skulder värderade till verk - ligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Förändringar i verkligt värde för dessa poster redovisas normalt direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av vär- depapper värderade till verkligt värde via resultaträk- ningen”. För beräkning av verkligt värde, se not M3.4 ”Verkligt värde”. Den här kategorin har två underkategorier: ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resul- taträkningen” och ”Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optio- nen)”. Under kategorin ”Från början värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde- optionen)” kan användas för att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samtidigt som skillnaderna i verkligt värde redovisas i resultaträk- ningen. Det här alternativet kan användas för till- gångar om det eliminerar eller avsevärt minskar en bristande överensstämmelse i redovisningen och för skulder om de förvaltas baserat på verkligt värde. Förändringar i kreditrisk hänförliga till skulder som från början värderats till verkligt värde via resultat- räkningen redovisas i verkligt värde-reserven, såvida detta inte föranleder bristande överensstämmelse i redovisningen. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter redovisade till verkligt värde via resul- taträkningen klassificeras generellt som ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. För mer information, inklusive undantag från huvudregeln, se not M2.4 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde” och not M2.2 ”Räntenetto”. Nordea Årsredovisning 2024 326 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.3 Klassificering och värdering, forts. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader. Förändringar i verk - ligt värde, med undantag för från räntor, valutakursef- fekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt värde-reserven under eget kapital. Ränta redovisas under ”Ränteintäkter”, valutakurseffekter under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och nedskrivningar under ”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen. I samband med avyttring av ett instrument omklas- sificeras de ackumulerade förändringarna i verkligt värde, som tidigare har redovisats i verkligt värde- reserven, från eget kapital till resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via fonden för verkligt värde”. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not M3.7 ”Utlåning” och information om beräkning av verkligt värde finns i not M3.4 ”Verkligt värde”. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument är avtal som omfattar ett värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana kombinationer uppstår huvudsakligen i samband med emissioner av strukturerade skuld instrument, såsom emitterade indexobligationer och lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och räntetak. För strukturerade obligationer som har emitterats av Markets tillämpar Nordea Bank Abp verkligt värde-optionen, och hela det sammansatta instru - mentet, värdavtalet och det inbäddade derivatet, vär- deras till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas under ”Emitterade värdepapper” i balans- räkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepap- per värderade till verkligt värde via resultaträk- ningen”, med undantag för förändringar i Nordea Bank Abp:s egna kreditrisk som redovisas i verkligt värde-reserven. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea Bank Abp klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emitterade finansiella instru- ment klassificeras som finansiella skulder om avtals- förhållandena innebär att Nordea Bank Abp har en befintlig förpliktelse att antingen erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-instrument, till innehavaren av instru- mentet. Om så inte är fallet är instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klassificeras som eget kapital, med avdrag för transaktionskostnader. Om emitterade finansiella instrument innehåller både en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder Nordea Bank Abp kvittar finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen om laglig rätt till kvittning föreligger och om avsikten är att nettoreglera pos - terna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade rätten till kvittning ska föreligga både i den löpande verksamheten och i händelse av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea Bank Abp eller dess motparter. Börsnoterade derivat redovisas och avräknas nor- malt på daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumentet justeras till rådande marknadsvill- kor. Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäker- hetsfordringar och kontantsäkerhetsskulder gente- mot centrala motparter för clearing kvittas i balans- räkningen om tillgångarna och skulderna regleras i samma valuta och avser samma centrala motpart. Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäkerhets- fordringar och kontantsäkerhetsskulder avseende bilaterala OTC-derivatavtal kvittas där emot inte i balansräkningen. Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs med en central motpart kvittas i balansräk- ningen om tillgångarna och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i samma valuta och har samma löptid. Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs i enlighet med Global Master Repurchase Agreement kvittas i balansräkningen om tillgångarna och skulderna avser samma motpart, regleras i samma valuta, har samma löptid och regle- ras via samma institut. Finansiella instrument bruttoredovisas i balansräk- ningen men det innebär inte att dessa instrument inte omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal. Normalt omfattas finansiella instrument (derivat, repor och avtal om värdepapperslån) av ramavtal för nettning, och Nordea Bank Abp kan därmed dra nytta av nettning i beräkningen av motpartsrisk i händelse av fallissemang hos motparter. För en beskrivning av motpartskreditrisk, se även not M10 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 3 ”Motpartskreditrisk”. Klassificering av finansiella instrument Tillgångar 31 dec 2024 mn euro Upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultat- räkningen obligatoriska Verkligt värde via övrigt totalresultat Summa finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 – – 44 862 Utlåning till kreditinstitut 73 163 1 976 – 75 139 Utlåning till allmänheten 123 348 28 629 – 151 977 Räntebärande värdepapper 1 9 502 26 114 45 363 80 979 Aktier – 17 491 – 17 491 Derivatinstrument – 26 054 – 26 054 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -69 – – -69 Övriga tillgångar 2 639 5 840 – 6 479 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 557 0 – 557 Summa 252 002 106 104 45 363 403 469 1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 71 349 mn euro. 2) Varav ställda margingalsäkerheter klassificerade i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen obligatoriskt 5 118 mn euro. Skulder 31 dec 2024 mn euro Upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen Summa finansiella skulderObligatoriska Från början värderade till verkligt värde via resultat räkningen (verkligt värdeoptionen) Skulder till kreditinstitut och centralbanker 15 570 20 736 – 36 306 In- och upplåning från allmänheten 218 759 17 030 4 317 240 106 Emitterade värdepapper 68 418 – 1 709 70 127 Derivatinstrument – 25 927 – 25 927 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -458 – – -458 Övriga skulder 2 935 8 017 – 10 952 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 0 – 15 Efterställda skulder 7 410 – – 7 410 Summa 312 649 71 710 6 026 390 385 Nordea Årsredovisning 2024 327 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.3 Klassificering och värdering, forts. Klassificering av finansiella instrument Tillgångar 31 dec 2023 mn euro Upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultat- räkningen obligatoriska Verkligt värde via övrigt totalresultat Summa finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 49 150 – – 49 150 Utlåning till kreditinstitut 67 395 1 194 – 68 589 Utlåning till allmänheten 129 058 20 842 – 149 900 Räntebärande värdepapper 1 12 730 22 851 38 182 73 763 Aktier – 9 437 – 9 437 Derivatinstrument – 27 832 – 27 832 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -230 – – -230 Övriga tillgångar 2 692 7 564 – 8 256 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 311 0 – 311 Summa 259 106 89 720 38 182 387 008 1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 59 967 mn euro. 2) Varav ställda margingalsäkerheter klassificerade i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen obligatoriskt 6 908 mn euro. Skulder 31 dec 2023 mn euro Upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen Summa finansiella skulderObligatoriska Från början värderade till verkligt värde via resultat räkningen (verkligt värdeoptionen) Skulder till kreditinstitut och centralbanker 19 325 17 163 – 36 488 In- och upplåning från allmänheten 205 879 7 444 4 251 217 574 Emitterade värdepapper 69 937 – 1 922 71 859 Derivatinstrument – 32 202 – 32 202 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer -869 – – -869 Övriga skulder 2 462 8 643 – 11 105 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 0 – 20 Efterställda skulder 5 720 – – 5 720 Summa 302 474 65 452 6 173 374 099 Upplupet anskaffningsvärde Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning (inklusive lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och räntetak) och inlåning, med undantag för omvända repor/repor och avtal om värdepapperslån inom Markets. Kategorin omfattar också efterställda skulder och emitte- rade värdepapper, med undantag för strukturerade obliga- tioner emitterade av Markets. Nordea Bank Abp har finansiella tillgångar med avtals- villkor som kan påverka storleken på de avtalsenliga kas- saflödena till följd av att en särskild händelse, som inte avser direkta förändringar i den grundläggande risken och kostnaderna för utlåningen (såsom pengars tidsvärde eller kreditrisk), inträffar eller inte inträffar. Hit hör lån och obli- gationer med villkor som kopplar samman avtalsenliga kassaflöden med kundernas uppfyllelse av mål avseende miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG-mål), så kall- lade hållbarhetslänkade lån och obligationer. Vid årets slut uppgick det redovisade värdet på de hållbarhetslän- kade lånen som redovisas i balansräkningen till 9264mn euro (9 194 mn euro). Nordea Bank Abp har också finansiella skulder i form av primärkapitaltillskott med avtalsvillkor som kan påverka storleken på de avtalsenliga kassaflödena till följd av att en särskild händelse, som inte avser direkta förändringar i den grundläggande risken och kostnaderna för utlåningen (såsom pengars tidsvärde eller kreditrisk), inträffar eller inte inträffar. Dessa instrument värderas till upplupet anskaffningsvärde och redovisas i balansräkningen under posten ”Efterställda skulder”. Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Mer information om villkoren för dessa instrument (pri- märkapitaltillskott), se not M3.14 ”Efterställda skulder”. För mer information om risken förenad med hållbar- hetslänkade lån, se not K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 2.1 ”Definition och identifiering av kreditrisk”. Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen Underkategorin ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultaträkningen” innehåller huvudsakligen alla till- gångar och tradingrelaterade skulder inom Markets, rän- tebärande värdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier samt finansiella tillgångar i placeringsportföljer. Inlåning i placeringsportföljer är avtal med kunder där risken huvud- sakligen eller helt tas av försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras i olika typer av finansiella tillgångar till förmån för kunderna. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat utgörs huvudsakligen av de ränte- bärande värdepapper i likviditetsreserven. Finansiella skulder som från början värderats till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-optionen) Nordea Bank Abp tillämpar verkligt värde-optionen på strukturerade obligationer emitterade av Markets, till ett värde av 1709mn euro (1 922 mn euro), eftersom dessa hybridinstrument, såsom indexobligationer, innehåller inbäddade derivat som inte är nära förknippade med värd- avtalet. Värdavtalet och det inbäddade derivatet värderas till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen. Förändringen i verkligt värde på dessa emitterade struktu- rerade obligationer redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”, med undantag för förändringar i den egna kreditrisken som redovisas under eget kapital. Nordea Bank Abp beräknar förändringen i den egna kredi- trisken som förändringen i den samlade riskpremien på egen upplåning, under antagandet att likviditetspremien för alla emissioner är konstant över tid. Förändring i risk- premien uppskattas genom att jämföra värdet på affä- rerna med hjälp av den ursprungliga riskpremien för upp- låning vid emissionstidpunkten och den verkliga riskpre- mien för upplåning vid rapporteringstidpunkten. Denna modell bedöms generera den bästa uppskattningen av den egna kreditriskens påverkan. Inlåning i placeringsportföljer, till ett värde av 4318mn euro (4 251 mn euro), värderas redan från början till verk- ligt värde via resultaträkningen eftersom inlåningen för- valtas till verkligt värde. Värdet på denna inlåning är direkt kopplad till det verkliga värdet på de underliggande till- gångarna, och förändringar i den egna kreditrisken med- för därmed inte någon nettoeffekt. Nordea Årsredovisning 2024 328 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.3 Klassificering och värdering, forts. Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde (verkligt värde-optionen) 31 dec 2024 mn euro Skulder där förändring i kreditrisk presenteras i fonden verkligt värde Skulder där förändring i kreditrisk presenteras i resultat räkningen Summa Redovisat värde i slutet av året 1 709 4 318 6 027 Belopp att betala vid förfall 1 697 4 318 6 015 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, under året -8 – -8 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, ackumulerat -4 – -4 31 dec 2023 mn euro Skulder där förändring i kreditrisk presenteras i fonden verkligt värde Skulder där förändring i kreditrisk presenteras i resultat räkningen Summa Redovisat värde i slutet av året 1 922 4 251 6 173 Belopp att betala vid förfall 1 832 4 251 6 083 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, under året 12 – 12 Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, ackumulerat 4 – 4 M3.4 Verkligt värde Redovisningsprinciper Verkligt värde definieras som det pris som vid värde- ringstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Vid värderingen till verkligt värde antas att transaktio- nen sker under aktuella marknadsförhållanden på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skul- dens mest fördelaktiga marknad. Det bästa beviset på verkligt värde är förekom- sten av publicerade prisnoteringar på en aktiv mark- nad och när sådana förekommer används de vid värderingen av finansiella tillgångar och finansiella skulder. En aktiv marknad är en marknad där trans- aktioner med tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volymnivån som krävs för att marknaden ska anses vara aktiv varierar beroende på instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen övervakas regel- bundet för att bedöma om marknaderna är aktiva eller inte. Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbun- det förekommande marknadstransaktioner, eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderingsme- tod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedömning av om noterade priser eller teoretiska priser ska användas, övervakas regelbundet. Värderingsmetoderna kan variera från enkel ana- lys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmetoderna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även icke observerbara modellparametrar kan användas. Värderingsmetodernas lämplighet bedöms genom att mäta deras förmåga att matcha marknadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevanta jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar eller konsensuspriser. För finansiella instrument där verkligt värde upp- skattas med hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som använts i värderingsmetoden till övervägande del baserats på data från observer- bara marknader. Med data från observerbara mark- nader avser Nordea Bank Abp data som kan inhäm- tas från allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan på värderingen, kan instrumen- tet vid första redovisningstillfället inte redovisas till det verkliga värde som beräknats via värderingsme- toden, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resultaträkningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna redovisas därefter direkt i resul- taträkningen i det fall icke observerbara data blir observerbara. Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade pri- ser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder (nivå 1) och lägst prioritet till ej observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av dessa instrument baseras på den lägsta nivå indata som är väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet. Nivå 1 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till- gångar och skulder som värderats med hjälp av ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. En aktiv marknad är en marknad där transaktioner med tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Nivå 2 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till- gångar och skulder som inte har noterade mark- nadspriser direkt tillgängliga från aktiva marknader. Verkligt värde baseras på noterade priser för lik- nande tillgångar eller skulder på aktiva marknader, eller noterade priser på identiska eller liknande till- gångar eller skulder på marknader som inte är aktiva. Verkligt värde kan också beräknas med hjälp av värderingsmetoder eller värderingsmodeller som baseras på marknadspriser eller indata på balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan på de verkliga värdena. Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde utgörs av de tillgångar och skulder för vilka verkliga värden inte kan erhållas direkt från noterade marknadspriser eller indirekt via värderingsmetoder eller värderings- modeller som bygger på observerbara marknadspri- ser eller indata. Nordea Årsredovisning 2024 329 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.4 Verkligt värde, forts. Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella tillgångar Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 44 862 49 150 49 150 Utlåning 1 227 047 227 991 218 259 218 716 Räntebärande värdepapper 2 80 979 80 941 73 763 73 810 Aktier 17 491 17 491 9 437 9 437 Derivatinstrument 26 054 26 054 27 832 27 832 Övriga tillgångar 6 479 6 479 8 256 8 256 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 557 557 311 311 Summa 403 469 404 375 387 008 387 512 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella skulder Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Inlåning och emitterade värdepapper 3 353 491 354 541 330 772 331 594 Derivatinstrument 25 927 25 927 32 202 32 202 Övriga skulder 10 952 10 952 11 105 11 105 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 15 20 20 Summa 390 385 391 435 374 099 374 921 1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten”, ”Utlåning till kreditinstitut” och ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. 2) Inkluderar balansräkningsposterna ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 71 349 mn euro (59 967mn euro). 3) Inkluderar balansräkningsposterna ”In- och upplåning från allmänheten”, ”Skulder till kreditinstitut och centralbanker”, ”Emitterade värdepapper” och ”Efterställda skulder”. ”För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna som presenteras i balansräkningen på raden ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. Jämförelsesiffrorna har räknas om på motsvarande sätt. Verkligt värde för poster som redovisats till verkligt värde i balansräkningen Fastställande av verkligt värde För information om fastställande av verkligt värde för pos- ter som redovisats till verkligt värde i balansräkningen, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Fastställande av verkligt värde för poster som redovisats till verkligt värde i balansräkningen”. Dock är inte avsnittet gällande lån och emitterade skuldebrev i dotterföretaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab relevant i Nordea Bank Abp. För information om värdering av poster redovisade till verkligt värde i balansräkningen, se avsnittet ”Redovisningsprinciper” i denna not och avsnittet ”Fastställande av verkligt värde” i koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”. För information om värdering av poster som inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Finansiella till- gångar och skulder som inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen”. Finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen Fördelning i hierarkin för verkligt värde 31 dec 2024 mn euro Instrument med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad (nivå 1) Värderingsmetod baserad på observer- bara marknads data (nivå 2) Värderingsmetod baserad på icke observerbara marknadsdata (nivå 3) Summa Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen 1 Utlåning till kreditinstitut – 1 976 – 1 976 Utlåning till allmänheten – 28 629 – 28 629 Räntebärande värdepapper 2 24 787 45 518 1 172 71 477 Aktier 15 972 96 1 423 17 491 Derivatinstrument 55 25 038 961 26 054 Övriga tillgångar 15 5 825 – 5 840 Summa 40 830 107 081 3 556 151 467 Skulder till verkligt värde i balansräkningen 1 Skulder till kreditinstitut – 20 735 – 20 735 In- och upplåning från allmänheten – 21 347 – 21 347 Emitterade värdepapper 1 356 1 352 1 709 Derivatinstrument 118 25 219 590 25 927 Övriga skulder 1 153 6 621 243 8 017 Summa 1 272 74 279 2 185 77 736 1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod. 2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. 2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. 31 dec 2023 mn euro Instrument med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad (nivå 1) Värderingsmetod baserad på observer- bara marknads data (nivå 2) Värderingsmetod baserad på icke observerbara marknadsdata (nivå 3) Summa Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen 1 Utlåning till kreditinstitut – 1 194 – 1 194 Utlåning till allmänheten – 20 840 2 20 842 Räntebärande värdepapper 2 15 880 44 611 542 61 033 Aktier 8 010 114 1 313 9 437 Derivatinstrument 67 26 852 913 27 832 Övriga tillgångar 9 7 554 1 7 564 Summa 23 966 101 165 2 771 127 902 Skulder till verkligt värde i balansräkningen 1 Skulder till kreditinstitut – 17 163 – 17 163 In- och upplåning från allmänheten – 11 695 – 11 695 Emitterade värdepapper – 533 1 389 1 922 Derivatinstrument 139 31 327 736 32 202 Övriga skulder 2 268 6 230 145 8 643 Summa 2 407 66 948 2 270 71 625 1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod. 2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. Nordea Årsredovisning 2024 330 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.4 Verkligt värde, forts. Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 Nordea Bank Abp har under året överfört poster redovi- sade under ”Räntebärande värdepapper” (inklusive ”Pantsatta finansiella instrument”) till ett värde av 1682mn euro (10 285 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 717mn euro (281 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt värde-hierarkin. Nordea Bank Abp har också överfört pos- ter redovisade under ”Övriga skulder” till ett värde av 150mn euro (294 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 342mn euro (8 mn euro) från nivå 2 till nivå 1. Det huvud- sakliga skälet till överföringen av ”Räntebärande värde- papper” från nivå 1 till nivå 2 var en ny bedömning av han- deln i instrumenten. Orsaken till övriga överföringar från nivå 1 till nivå 2 var att instrumenten upphörde att handlas aktivt under året, vilket innebar att verkligt värde beräkna- des med värderingsmetoder baserade på observerbara marknadsdata. Orsaken till överföringarna från nivå 2 till nivå 1 var att instrumenten återigen handlades aktivt under året, vilket innebar att tillförlitliga prisnoteringar fanns tillgängliga på marknaden. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett vid årets slut. Förändringar i nivå 3 Orealiserade vinster och förluster avser tillgångar och skulder som innehades vid årets slut. Överföringarna från nivå 3 gjordes eftersom observerbara marknadsdata blev tillgängliga. Överföringarna till nivå 3 under året gjordes eftersom observerbara marknadsdata inte längre fanns tillgängliga. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett vid årets slut. Vinster och förluster till verkligt värde redovisade i resultaträkningen under året ingår i posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verk- ligt värde via resultaträkningen” (se not M2.4 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”). Tillgångar och skulder avseende derivatinstrument redovisas netto. Förändringar i nivå 3 2024, mn euro 1 jan 2024 Vinst/förlust som redovisats till verkligtvärde i resultaträkningen och fonden för verkligt värde under året Redovisat i övrigt total resultat Köp/ emissioner Försäljningar Avräkningar/ likvider Överföringar till nivå 3 Överföringar från nivå 3 Om- klassificering Omräknings- differenser 31 dec 2024Realiserade Orealiserade Utlåning till allmänheten 2 – – – 23 – -25 – – – – – Räntebärande värdepapper 542 -7 -126 – 547 -76 -18 412 -101 – -1 1 172 Aktier 1,313 10 112 – 124 -150 -10 3 – -11 32 1 423 Derivatinstrument (netto) 176 -2 193 – – – 2 26 -24 – -0 371 Övriga tillgångar 1 – – – – – -1 – – – – – Emitterade värdepapper 1,389 65 -193 5 505 – -417 – -2 – – 1 352 Övriga skulder 145 – 46 – 3 -118 – 167 – – – 243 2023, mn euro 1 jan 2023 Vinst/förlust som redovisats till verkligtvärde i resultaträkningen och fonden för verkligt värde under året Redovisat i övrigt total resultat Köp/ emissioner Försäljningar Avräkningar/ likvider Överföringar till nivå 3 Överföringar från nivå 3 Om- klassificering Omräknings- differenser 31 dec 2023Realiserade Orealiserade Utlåning till allmänheten – – – 2 – – – – – – 2 Räntebärande värdepapper 411 -1 45 – 263 -127 1 44 -92 – -2 542 Aktier 1 375 39 63 – 135 -250 -8 0 -0 – -41 1 313 Derivatinstrument (netto) 100 -5 -73 – – – 5 – 150 – -0 176 Övriga tillgångar 8 – – – – – -7 – - – – 1 Emitterade värdepapper 1 135 58 -100 -1 530 – -213 – -20 – – 1 389 Övriga skulder 63 – -19 – 111 -2 – 0 -8 – – 145 Processen för värdering till verkligt värde i nivå 3 För information om processen för värdering till verkligt värde, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Processen för värdering till verkligt värde”. Avsnittet ”Förvaltningsfastigheter” är emellertid inte relevant för Nordea Bank Abp eftersom största delen av förvaltnings- fastigheterna i Nordeakoncernen innehas av dotterföretag. Nordea Bank Abp:s innehav av förvaltningsfastigheter är obetydligt. Nordea Årsredovisning 2024 331 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.4 Verkligt värde, forts. Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3 31 dec 2024, mn euro Verkligt värde Värderingmetoder Ej observerbara indata Intervall för verkligt värde Utlåning Utlåning till allmänheten – Diskonterade kassaflöden Kreditspread – Summa – – Räntebärande värdepapper Offentliga institutioner 13 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -1/1 Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 779 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -78/78 Företag 1 380 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -38/38 Summa 1 172 Aktier och andelar Onoterade aktier 87 Andelsvärde 2 -9/9 Private equity-fonder 874 Andelsvärde 2 -87/87 Hedgefonder 0 Andelsvärde 2 -0/0 Kreditfonder 446 Andelsvärde/analytiker konsensus 2 -45/45 Övriga fonder 9 Andelsvärde/fondkurser 2 -1/1 Övrigt 7 – -1/1 Summa 1 423 Derivatinstrument Räntederivat 188 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -9/11 Aktiederivat 12 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -6/3 Valutaderivat 144 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -1/1 Kreditderivat 27 Kreditderivatmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -9/10 Övrigt 0 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -0/0 Summa 371 Emitterade värdepapper Emitterade strukturerade obligationer 1 352 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatilitet -7/7 Summa 1 352 Övrigt, netto Övriga tillgångar och övriga skulder 243 -24/24 Summa 243 1) Varav 351 mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR ) på 1,45 procent. En rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten. 2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare. Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3, forts. 31 dec 2023, mn euro Verkligt värde Värderingmetoder Ej observerbara indata Intervall för verkligt värde Utlåning Utlåning till allmänheten 2 Diskonterade kassaflöden Kreditspread 0/0 Summa 2 Räntebärande värdepapper Offentliga institutioner 13 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -1/1 Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 348 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -35/35 Företag 1 181 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -3/3 Summa 542 Aktier och andelar Onoterade aktier 107 Andelsvärde 2 -11/11 Private equity-fonder 754 Andelsvärde 2 -75/75 Hedgefonder 0 Andelsvärde 2 0/0 Kreditfonder 440 Andelsvärde/analytiker konsensus 2 -44/44 Övriga fonder 8 Andelsvärde/fondkurser 2 -1/1 Övrigt 4 – 0/0 Summa 1 313 Derivatinstrument Räntederivat 90 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -10/10 Aktiederivat -30 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -5/4 Valutaderivat 116 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet 0/0 Kreditderivat 1 Kreditderivatmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -9/11 Övrigt 0 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet 0/0 Summa 177 Emitterade värdepapper Emitterade strukturerade obligationer 1 389 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatilitet -7/7 Summa 1 389 Övrigt, netto Övriga tillgångar och övriga skulder 146 -17/17 Summa 146 1) Varav 149 mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR ) på 1,45 procent. En rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten. 2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare. Nordea Årsredovisning 2024 332 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.4 Verkligt värde, forts. Tabellerna ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass som hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsme- toderna som använts för beräkning av verkligt värde, väsentliga ej observerbara data som använts i värderings- modellerna samt, för finansiella tillgångar och skulder, det verkliga värdets känslighet för förändringar i viktiga antaganden. Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan visar känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid förändringar i viktiga antaganden. När exponeringen för en ej observerbar parameter kvittas mellan olika instru- ment redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat intervall är sannolikt större än den faktiska osäkerheten i verkligt värde för dessa instrument, eftersom det i prakti- ken är osannolikt att alla ej observerbara parametrar sam- tidigt skulle vara i utkanten av sina intervall för rimligt möjliga alternativ. Redovisningen är varken förutsägande eller indikativ för framtida förändringar i verkligt värde. Den redovisade känsligheten (intervallet) i verkligt värde för derivat görs enligt samma metoder som vid redovisning av ytterligare värdejusteringar för modellrisk och marknadsprisosäkerhet enligt definitionen kommis- sionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den 26oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105(14). För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde för aktier och andelar och räntebärande värdepap- per ökas och minskas det verkliga värdet med 2–10 pro- centenheter, beroende på osäkerheten i värderingen och underliggande antaganden. Större intervall tillämpas på instrument med större osäkerhet i värderingen jämfört med aktivt handlade instrument och underliggande osä- kerheter i individuella antaganden. Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat För information om förändringar i uppskjutna dag 1- resultat, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat”. Tabellen till höger visar den totala skillnaden som kvarstår att periodisera i resultaträkningen vid periodens början och slut. Den visar även en avstämning av hur detta skillnadsbelopp har förändrats under räkenskapsåret. Uppskjutna dag 1-resultat – derivatinstrument, netto Mn euro 2024 2023 Belopp vid årets början 73 84 Uppskjutna resultat från nya transaktioner 42 38 Redovisat i resultaträkningen under året 1 -45 -49 Belopp vid årets slut 70 73 1) Varav -5 mn euro (-10 mn euro) relateras till överföring av derivatinstrument från nivå 3 till nivå 2. Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Nivå i hierarkin för verkligt värde 4 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 44 862 49 150 49 150 1 Utlåning 1 196 442 197 386 196 223 195 924 3 Räntebärande värdepapper 2 9 502 9 464 12 730 12 777 2, 3 Övriga tillgångar 639 639 692 692 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 557 557 311 311 3 Summa 252 002 252 908 259 106 258 855 Skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen Inlåning och emitterade värdepapper 3 309 699 310 291 299 992 300 814 3 Övriga skulder 2 935 2 935 2 462 2 462 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 15 20 20 3 Summa 312 649 313 241 302 474 303 296 1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten”, ”Utlåning till kreditinstitut” och ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. 2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. 3) Inkluderar balansräkningsposterna ”Upplåning till allmänheten” och ”Upplåning till kreditinstitut”. För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna som presenteras i balansräkningen på raden ”Förändring av verkligt värde för ränte säkrade poster i säkringsportföljer”. Jämförelsesiffrorna har räknas om på motsvarande sätt. 4) Inkluderar 31 december 2024 och 31 december 2023. För information om finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen, se koncern not K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Finansiella till- gångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen”. Det verkliga värdet på räntebärande värdepapper i Nordea Bank Abp uppgick emellertid till 9464mn euro (12 277 mn euro), varav 22 mn euro (6 170 mn euro) är klassificerat i nivå 2 och 9443 mn euro (6 608 mn euro) i nivå3. Nordea Årsredovisning 2024 333 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.5 Säkringsredovisning Redovisningsprinciper När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kri- terierna för säkringsredovisning i IAS 39, använder Nordea Bank Abp en av följande två typer av säkringsredovisning: • säkring av verkligt värde • kassaflödessäkring Nordea Bank Abp har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att fortsätta tillämpa säkringsredo- visning enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39. Enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 kan makrosäkring av verkligt värde till exempel använ- das för avistainlåning (jämför IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i samband med säkring av tillgångar med möjlighet till förtida in lösen redovi- sas först när den reviderade beräkningen av kassa- flödesbeloppet hamnar under den nedre skiktgränsen. För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att säkringen har en hög effektivitet. En säkring anses ha detta om det vid ingången och under säkringens hela löptid kan förväntas att förändringar i värdet på den säkrade posten, med avseende på den säkrade risken, väsentligen neutraliseras av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80–125 procent. Transaktioner som genomförs i enlighet med Nordea Bank Abp:s säkringsmål, men som inte upp- fyller kriterierna för säkringsredovisning, är ekono- miska säkringsförhållanden. Säkring av verkligt värde Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat används för att risksäkra förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång eller skuld hänförlig till en specifik risk. Säkring av verkligt värde kan till- lämpas på både mikronivå (enskilda tillgångar/skul- der eller stängda portföljer av tillgångar/skulder, där en eller flera poster säkras med hjälp av ett eller flera säkringsinstrument), och makronivå (öppna portföljer, där grupper av poster säkras med hjälp av flera säkringsinstrument). Förändringar i verkligt värde på derivat (säkrings- instrument) liksom förändringar i värdet på den säk- rade posten, hänförliga till de risker som säkras, redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via fon- den för verkligt värde”. Om säkringen är effektiv tar förändringen i verkligt värde på den säkrade posten respektive säkringsinstrumentet ut varandra. Förändringarna i verkligt värde på den säkrade posten, hänförliga till riskerna som säkrats med deri- vatinstrumentet, avspeglas i en justering av den säk- rade postens redovisade värde som också redovisas i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde på räntesäkrade poster på makronivå, värderade till upplupet anskaffningsvärde, redovisas i balansräk- ningen separerat under posten ”Förändring av verk- ligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. Eventuell ineffektiv del av säkringen redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen. Säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde via resultaträkningen och förändringen i verkligt värde på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då säkringsförhållandet avslutas, resultatförs linjärt över den säkrade postens återstående löptid. Nordea Bank Abp tillämpar säkring av verkligt värde för valutarisken relaterad till investeringar i utländska verksamheter. Valutakursdifferenser som härrör från interna, långsiktiga lån till utländska verksamheter, där någon betalning varken planeras eller sannolikt kommer att ske i framtiden, redovisas under eget kapital och omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen när investeringen avyttras. Kassaflödessäkring Kassaflödessäkring tillämpas för säkring av risk hän- förlig till variationer i framtida kassaflöden. Den del av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet som bedöms vara en effektiv säkring redovisas under eget kapital och ackumuleras i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital. Den inef- fektiva delen av vinsten eller förlusten på säkringsin- strumentet omklassificeras till resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värdepapper värde- rade till verkligt värde via resultaträkningen”. Säkringen bedöms vara ineffektiv i den utsträckning som den ackumulerade förändringen i verkligt värde sedan säkringen ingicks är större för säkringsinstru- mentet än för den säkrade posten. Vinster eller förluster på säkringsinstrument som redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital omklassificeras och redovisas i resultat- räkningen i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen, normalt i den period när ränteintäkten eller räntekostnaden redovisas. En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara högst sannolika kassaflöden från redovisade, eller framtida, tillgångar eller skulder. Derivat som används som säkringsinstrument värderas alltid till verkligt värde. Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen. För kassaflödessäkringar redovisas förändringar i det orealiserade värdet på säkringsinstrumentet i resultaträkningen från och med det senaste tillfället då säkringen bedömdes vara effektiv. Den ackumu- lerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumen- tet, som sedan den period då säkringen bedömdes vara effektiv har redovisats i reserven för kassaflö- dessäkringar under eget kapital omklassificeras från eget kapital till ”Nettoresultat av värdepapper vär- derade till verkligt värde via resultaträkningen” i resultaträkningen om den förväntade transaktionen inte längre väntas inträffa. Om den förväntade transaktionen inte längre är högst sannolik, men ändå förväntas inträffa, så kvar- står den ackumulerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som har redovisats under eget kapital sedan den period då säkringen bedömdes vara effektiv, under eget kapital till dess att transak- tionen inträffar eller inte längre förväntas inträffa. Derivat som används för säkringsredovisning 31 dec 2024, Mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde 1 1 406 2 360 128 874 Kassaflödessäkringar 1 2 241 70 33 105 Summa 3 647 2 430 161 979 31 dec 2023, Mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde 1 2 777 4 262 107 763 Kassaflödessäkringar 1 1 921 1 017 22 276 Summa 4 698 5 279 130 039 1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och kassa flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats på raderna säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan baserat på de relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala nominella värdet på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2024 till 19 095 mn euro (22 450 mn euro). Tabellen ovan visar verkligt värde liksom nominella belopp för derivatinstrument som används för säkrings- redovisning. De nominella beloppen anger utestående transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indika- tion om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i denna not avser derivatens värde före kvittning mellan tillgångar och skul- der i balansräkningen (bruttobelopp) eftersom bruttobe- loppet bättre speglar Nordea Bank Abp:s exponering i för- hållande till den säkrade risken. Riskhantering För ytterligare information om riskhantering, se koncern- not K3.6 ”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Riskhantering”. Utifrån sin riskhanteringspolicy har Nordea Bank Abp identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande säk- ringsstrategier med hjälp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i koncernnot K11 ”Risk- och likviditetshante- ring”, avsnitt 4 ”Marknadsrisk”. Nordea Årsredovisning 2024 334 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.5 Säkringsredovisning, forts. Ränterisk För ytterligare information om ränterisk, se koncernnot K3.6 ”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Ränterisk”, underav- snitten ”Säkring av verkligt värde” och ”Kassaflödessäkringar”. Säkring av verkligt värde Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt värde från fortlöpande och avslutade säkringsförhållanden. Säkrade poster Mn euro Ränterisk 2024 Ränterisk 2023 Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde 3 Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde 3 Säkring av verkligt värde – mikrosäkringar Räntebärande värdepapper 1 25 566 0 20 429 -1 Tillgångar 25 566 0 20 429 -1 Emitterade värdepapper 25 958 -502 22 120 -887 Efterställda skulder 6 350 -328 5 393 -341 Skulder 31 478 -830 26 285 -1 228 Mn euro Ränterisk 2024 Ränterisk 2023 Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde 2, 3 Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde 2, 3 Säkring av verkligt värde – makrosäkringar Utlåning till allmänheten 27 184 – 11 329 – Tillgångar 27 184 -69 11 329 -230 Skulder till kreditinstitut 3 071 – 1 355 – In- och upplåning från allmänheten 31 145 – 35 392 – Skulder 34 216 -458 36 747 -869 1) Den här posten innefattar ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. 2) Ackumulerade justeringar av verkligt värde för makrosäkringar redovisas under balansposten ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. 3) Varav 35 mn euro (45 mn euro) avser avslutade säkringar av ränterisk. Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstrument. Säkringsinstrument 31 dec 2024, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde Ränterisk 1 272 2 219 120 708 31 dec 2023, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde Ränterisk 2 777 4 262 107 763 Tabellen nedan visar förändringarna i verkligt värde på säkringsinstrument respektive säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet. Dessa förändringar redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Säkringens ineffektivitet Mn euro Ränterisk 2024 2023 Säkring av verkligt värde Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 408 1 259 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -411 -1 263 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 -3 -4 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Kassaflödessäkringar Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkrings- instrument som ingår i räntesäkringar, inklusive säkrings- instrumentens nominella belopp och verkliga värde. Säkringsinstrument 31 dec 2024, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Kassaflödessäkringar Ränterisk – 0 1 298 31 dec 2023, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Kassaflödessäkringar Ränterisk – 0 190 Tabellen nedan visar förändringar i verkligt värde på säk- ringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har skett någon förändring av säkringens klassificering. I tabellen presenteras också de förändringar i värde för säkrade poster som används för att mäta ineffektiviteten i säkringar, där de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. Säkringens ineffektivitet Mn euro Ränterisk 2024 2023 Kassaflödessäkringar Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 5 0 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -5 -0 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1, 2 – – Vinster/förluster från säkringar som redovisats via fonden för verkligt värde 5 0 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkninge”. Vid upplysning av säkringens ineffektivitet, har värderingsjusteringar (CVA, DVA och FVA) inte beaktats. Reserv för kassaflödessäkring Mn euro Ränterisk 2024 2023 Balans 1 jan -7 -10 Kassaflödessäkringar Värdeförändringar 5 0 Skatt på värdeförändringar -1 -0 Omklassificerat till resultaträkningen 4 3 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen -1 -1 Totalt via reserv för kassaflödessäkringar, netto efter skatt 7 3 Balans 31 dec -1 -7 - varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas -1 -7 - varav säkringsförhållanden för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas – – Genomsnittlig ränta för säkringsinstrument i räntesäkringar Den genomsnittliga räntan för det fasta benet i instrument som säkrar ränterisk var per 31 december 2024 2,52pro- cent (2,31 procent). Nordea Årsredovisning 2024 335 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.5 Säkringsredovisning, forts. Löptidsprofilen för Nordea Bank Abp:s säkringsinstrument som används för att säkra ränterisk (både säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring) följer nedan: Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument Instrument för säkring av ränterisk, mn euro Betalbara vid anfordran Högst 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa 31 dec 2024 – 16 578 28 780 56 950 19 699 122 007 31 dec 2023 – 6 757 22 739 58 041 20 416 107 953 Valutarisk För ytterligare information om valutarisk, se koncernnot K3.6 ”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Valutarisk”. Underavsnittet ”Säkring av kassaflöden och nettoinveste- ringar” är inte relevant för Nordea Bank Abp. Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verk- ligt värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har skett någon förändring av säkring- ens klassificering eller inte. Säkrade poster Mn euro Valutarisk 2024 Valutarisk 2023 Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde Redovisat värde för säkrade tillgångar varav ackumulerade justeringar av säkring av verkligt värde Säkring av verkligt värde Tillgångar i utländska verksamheter 7 980 -828 4 498 -624 Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkrings- instrument som ingår i valutasäkringar, inklusive säkrings- instrumentens nominella belopp och verkliga värde. Säkringsinstrument 31 dec 2024, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde 134 141 8 165 Kassaflödessäkringar 2 241 70 31 807 Summa derivat som används för säkringsredovisning 2 375 211 39 972 31 dec 2023, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Säkring av verkligt värde 499 734 4 861 Kassaflödessäkringar 1 422 283 17 225 Summa derivat som används för säkringsredovisning 1 921 1 017 22 086 Tabellen nedan visar förändringar i verkligt värde på säk- ringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har skett någon förändring av säkringens klassificering. I tabellen presenteras också de förändringar i värdet på säkrade poster som används för att mäta ineffektiviteten i säkringar, där de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. Säkringens ineffektivitet Mn euro Valutarisk 2024 2023 Säkring av verkligt värde Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 205 71 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -205 -71 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1 – – Kassaflödessäkringar Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 1 860 811 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet -1 860 -811 Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen 1 – – Vinster/förluster från säkringar som redovisats via fonden för verkligt värde 1 860 811 1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. När upplysning lämnas om säkringsineffektivitet har inte värderingjusteringarna CVA, DVA and FVA beaktats. Reserv för kassaflödessäkring Mn euro Valutarisk 2024 2023 Ingående balans 1 jan 89 101 Kassaflödessäkringar Värdeförändringar 1 860 811 Skatt på värdeförändringar -377 -170 Omklassificerat till resultaträkningen -1 831 -827 Skatt på omklassificerat till resultaträkningen 371 173 Totalt via reserv för kassaflödessäkringar, netto efter skatt 23 -13 Utgående balans 31 dec 112 89 - varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas 112 89 - varav säkringsförhållanden för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas – – De genomsnittliga terminskurserna för instrument som säkrar valutarisk per 31 december framgår av tabellen nedan. Genomsnittliga terminskurser för instrument som säkrar valutarisk EUR NOK SEK USD 31 dec 2024 11,06 10,69 1,10 31 dec 2023 10,51 11,01 1,11 Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument Instrument för säkring av valutarisk, mn euro Betalbara vid anfordran Högst 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa 31 dec 2024 – 15 572 10 953 12 389 1 059 39 972 31 dec 2023 – 2 157 3 229 15 467 1 233 22 086 Nordea Årsredovisning 2024 336 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.6 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Redovisningsprinciper Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralbanker utgörs av till- godohavanden på konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, när följande förutsätt- ningar är uppfyllda: • Centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land där institutet är etablerat. • Tillgodohavandet på kontot kan disponeras fritt när som helst. M3.7 Utlåning Redovisningsprinciper Lån är finansiella instrument med fasta eller fastställ- bara betalningar som inte enkelt kan överföras utan gäldenärens medgivande. Lån klassificeras i enlighet med beskrivningen i not M3.3 ”Klassificering och vär- dering”. Nedan följer Nordea Bank Abp:s redovis- ningsprinciper gällande förväntade kreditförluster. Mer information om kreditrisk i utlåningen finns i not M10 ”Risk- och likviditetshantering”. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin ”Upplupet anskaffningsvärde” eller ”Verkligt värde via övrigt totalresultat” omfattas av prövning av nedskriv- ningsbehov till följd av kreditrisk. Här ingår tillgångar som i balansräkningen redovisats som ”Kassa och till- godohavanden hos centralbanker”, ”Skuldebrev belå- ningsbara i centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebärande vär- depapper”. Bland dessa balansposter finns även till- gångar som klassificerats i kategorin ”Verkligt värde via resultaträkningen” och som inte omfattas av någon prövning av nedskrivningsbehovet. Se även not M3.3 ”Klassificering och värdering”. Även åtaganden utanför balansräkningen, even- tualförpliktelser och kreditåtaganden ska prövas för nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillgångar värderade till upplupet anskaffnings- värde redovisas brutto, med en separat reservering för förväntade kreditförluster om förlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utlå- ningen i balansräkningen, men presenteras separat i denna not. Förändringar av reserveringar redovisas i resultaträkningen och klassificeras som ”Kreditförluster, netto”. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditförlust, och det redovi- sade värdet på lånet jämte tillhörande reservering för kreditförluster tas bort från balansräkningen. En ned- skrivning anses vara definitiv när konkursansökan inges mot låntagaren och konkursförvaltaren har pre- senterat den ekonomiska utgången av konkursförfa- randet, eller när Nordea Bank Abp efterskänker sina fordringar genom rekonstruktion på antingen rättslig eller frivillig grund eller när Nordea Bank Abp av andra skäl bedömer återvinning av fordran som osannolik. Se även avsnittet ”Bortskrivningar” på nästa sida. Avsättningar för poster utanför balansräkningen klassificeras som ”Avsättningar” i balansräkningen, med förändringar i avsättningar klassificerade som ”Kreditförluster, netto”. Tillgångar klassificerade som ”Verkligt värde via övrigt totalresultat” redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Nedskrivningar beräknade i enlig- het med IFRS 9 redovisas i resultaträkningen och klassificeras som ”Nedskrivning av övriga finansiella tillgångar”. Eventuella justeringar till verkligt värde redovisas under eget kapital. Prövning av nedskrivningsbehov Nordea Bank Abp klassificerar alla lånefordringar i olika kategorier på individuell basis. Kategori 1 inklude- rar tillgångar utan betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället, kategori 2 inkluderar tillgångar med betydande ökning av kreditrisken och kategori 3 (osäkra lånefordringar) inkluderar fallerade tillgångar. Nordea Bank Abp följer upp om det finns indikationer på kreditförsämring (kategori 3) genom att identifiera händelser med negativ inverkan på beräknade framtida kassaflöden. Nordea Bank Abp tillämpar samma definition på fallissemang som i kapi- taltäckningsförordningen. Mer information om identi- fiering av förlusthändelser finns i koncernnot K11 ”Risk- och likviditetshantering”. Lånefordringar som inte har individuellt beräknade reserver ingår i prövningen av nedskrivningsbehovet baserat på statistiska modeller. För lånefordringar med betydande värde där en kredithändelse har identifierats, prövas nedskrivnings- behovet på individuell basis. Om lånefordringen bedöms vara osäker görs en individuell reservering. Det redovisade värdet på lånefordringen jämförs med den nuvärdesberäknade summan av förväntade fram- tida kassaflöden. Om det redovisade värdet är högre redovisas skillnaden som en nedskrivningsförlust. De förväntade kassaflödena diskonteras med den ursprungliga effektiva räntan och innefattar verkligt värde för säkerheter och andra kreditförstärkningar. Nuvärdesberäkningen baseras på tre olika framåt- blickande scenarier som är sannolikhetsviktade. För lånefordringar som inte är betydande där ett individuellt nedskrivningsbehov har identifierats, beräknas nedskrivningsbeloppet utifrån den modell som beskrivs nedan, men med hänsyn till att låne- fordringarna redan är fallerade. Nordea Bank Abp använder sig av undantaget ”låg kreditrisk” för lånefordringar gentemot privat- och företagskunder som utfärdats före övergången till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av låneford- ringar, där sannolikheten för fallissemang inom 12månader understiger 0,3 procent, klassificeras som kategori 1. Prövning av nedskrivningsbehov för lån värderade enligt statistiska modeller För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov identifierades i den individuella prövningen används en kollektiv modell för beräkning av nedskrivnings- behov. Reserveringarna beräknas som lånefordring vid fallissemang gånger sannolikheten för fallisse- mang (PD) gånger förlusten i händelse av fallisse- mang. För tillgångar i kategori 1 baseras beräk- ningen endast på de kommande 12 månaderna, medan den för tillgångar i kategori 2 och 3 baseras på tillgångens förväntade löptid. Reserveringar för lånefordringar där det inte skett någon betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället baseras på förväntade kreditför- luster under kommande 12 månader (kategori 1). Reserveringar för lånefordringar där det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis- ningstillfället, men där ingen nedskrivning har gjorts, baseras på förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även för osäkra fordringar som inte är betydande i kategori 3. Nordea Bank Abp använder två olika modeller för att fastställa om det har skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. För tillgångar på företags- sidan som innehades vid övergången till IFRS 9 den 1 januari 2018 används förändringen i interna rating- och scoringuppgifter för att fastställa om det skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter används för att bedöma ris- ken hos kunderna, och en försämrad rating/scoring för en kund tyder på att kreditrisken har ökat. Nordea Bank Abp har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att vid kreditgivningen beräkna PD för den återstå- ende löptiden utan bedömningar i efterhand av till- gångar som redan redovisas i balansräkningen vid övergången. Förändringar i PD för den återstående löptiden används som utlösande faktor för tillgångar på företagssidan redovisade efter övergången och för tillgångar på privatsidan både före och efter övergången. För tillgångar som bedöms utifrån PD för den återstående löptiden använder Nordea Bank Abp en blandning av absoluta och relativa förändringar i PD som kriterium för överföringen, med några uppdate- ringar jämfört med 2023: • Privatkunder med en relativ ökning i PD för den återstående löptiden på över 200 procent överförs till kategori 2. • Företagskunder med ett ursprungligt tolvmåna- ders PD under 0,5 procent: Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstående löptiden på över 150 procent och en absolut ökning av tolvmånaders PD på över 20 punkter överförs till kategori 2. • Företagskunder med ett ursprungligt tolvmåna- ders PD på över eller lika med 0,5 procent: Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstående löptiden på över 150 procent eller en Nordea Årsredovisning 2024 337 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.7 Utlåning, forts. absolut ökning av tolvmånaders PD på över 400 punkter överförs till kategori 2. För tillgångar där rating- och scoringmodeller används, kalibreras rating-/scoringförändringen för att matcha den betydande ökningen av kreditrisken utifrån PD för den återstående löptiden. Dessutom gör Nordea Bank Abp överföringar mellan kategorier av följande skäl: • Kunder som omfattas av förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar sena med sina betalningar överförs till kategori 2, såvida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kate- gori 3). Lånefordringar som omfattas av förmild- rande kreditvillkor kvarstår i kategori 2 under en prövotid på 24 månader, från och med den tid- punkt då åtgärderna infördes. När lånefordring- arna efter prövotidens slut återförs till kategori 1 hanteras de på samma sätt som andra låneford- ringar i kategori 1 i fråga om bedömningen av om det föreligger en väsentlig ökning av kreditrisken. • Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering ändras om det finns bevis för att kunden inte har fallerat. Sådana lånefordringar klassificeras i kategori 2. • Lånefordringar på företagssidan med en relativ förändring av PD för den återstående löptiden på över 200 procent, beräknad på årsbasis, och med en kreditförsämring om minst en ratinggrad över- förs till kategori 2. • Lånefordringar med ”hög risk”, det vill säga med en rating på 2 eller lägre, överförs till kategori 2. • Lånefordringar på privat- och företagssidan med en tolvmånaders PD på under 0,3 procent utnyttjar ett undantag för låg kreditrisk som förhindrar överföring till kategori 2 till följd av absoluta eller relativa förändringar i PD. Undantaget förhindrar inte överföring mellan kategorier till följd av övriga upptagna faktorer. Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategoriin- delningen, används både historisk information och sannolikhetsviktad, framåtblickande information. Nordea Bank Abp använder tre makroekonomiska scenarier för att ta hänsyn till de icke-linjära aspek- terna av förväntade kreditförluster. De olika scenari- erna används för att justera de aktuella parametrarna för beräkning av förväntade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genomsnitt av de förväntade för- lusterna enligt respektive scenario redovisas som reserveringar. Modellen använder sig av data som samlats in före balansdagen, vilket innebär att Nordea Bank Abp måste identifiera händelser som skulle kunna påverka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utvärderar dessa händelser och justerar reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt. Bortskrivningar Bortskrivningar innebär att lån eller kundfordringar avförs från balansräkningen samtidigt som motsva- rande kreditförlustreservering realiseras. När ford- ringar bedöms vara omöjliga att driva in ska de sna- rast möjligt bortskrivas, oavsett om det rättsliga anspråket kvarstår eller inte. En bortskrivning kan göras innan eventuella rättsliga åtgärder mot lånta- garen, för att återvinna skulden, har slutförts. Även om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avförs från balansräkningen har kunden en rättslig skyldighet att betala den utestående skulden. Vid bedömningen av huruvida osäkra lånefordringar kan återvinnas och om bortskrivning krävs, är det fram- för allt lånefordringar med följande egenskaper som står i fokus (listan är inte uttömmande): • Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med betalningen. Om en lånefordring, eller del av den, efter den här bedömningen anses vara omöjlig att driva in, bortskrivs den. • Lånefordringar som omfattas av insolvensförfa- randen och har låg säkerhetstäckning. • Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas förbruka behållningen från konkursförfarandet, med låga återvinningsvärden som följd. • Delbortskrivning kan vara befogad när det finns rimliga ekonomiska belägg för att låntagaren inte kan återbetala hela beloppet, det vill säga en avse- värd del av skulden kan inte på rimliga grunder sägas vara återvinningsbar genom förmildrande kreditvillkor eller realisering av säkerheter. • Rekonstruktionsfall Diskonteringsränta Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra lånefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva räntan för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekommande fall, till en grupp av låneford- ringar. Om så anses lämpligt kan diskonteringsräntan beräknas med en metod som resulterar i en nedskriv- ning som utgör en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Omstrukturerade lånefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta sammanhang en lånefordran där Nordea Bank Abp har beviljat låntagaren eftergifter till följd av dennes finansiella svårigheter och där dessa eftergifter har gett upphov till en kreditförlust för Nordea Bank Abp. Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanligen inte längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en återvinning sker redovisas betalningen som en åter- vinning av kreditförluster. Modifiering av de avtalsenliga kassaflödena för lån till kunder med ekonomiska svårigheter (förmild- rande kreditvillkor) minskar det redovisade lånebe- loppet, brutto. Normalt är denna minskning mindre än den befintliga reserveringen, och ingen förlust redovisas i resultaträkningen till följd av modifiering. Om de är betydande, minskas bruttobeloppen (lån och reservering). Tillgångar övertagna för skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan långivaren komma att avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren och i utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar som lämnats som säkerhet för lånen, aktier som emitterats av låntagaren eller andra till- gångar. En tillgång övertagen för skyddande av for- dran redovisas i balansräkningen tillsammans med liknande tillgångar som redan innehas av Nordea Bank Abp. En övertagen fastighet som inte innehas för eget utnyttjande redovisas till exempel tillsam- mans med andra förvaltningsfastigheter. Alla tillgångar som övertagits för skyddande av for- dran redovisas vid första redovisningstillfället till verk- ligt värde och eventuell skillnad mellan lånets redovi- sade värde och det verkliga värdet på den övertagna tillgången redovisas under posten ”Kreditförluster, netto”. Det verkliga värdet på redovisningsdagen blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaff- ningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under efterföljande perioder värderas tillgångar som överta- gits för skyddande av fordran i enlighet med gällande värderingsprinciper för tillgångsslaget. Förvaltnings- fastigheter värderas då till verkligt värde. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras generellt i kategorin ”Verkligt värde via resultaträkningen” och värderas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepap- pers- och valutahandel”. Eventuella värdeförändringar, efter den övertagna tillgångens första redovisningstillfälle, redovisas i resultaträkningen i enlighet med principerna för pre- sentation av tillgångsslaget. Posten ”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen påverkas följaktligen inte av nya värderingar av den övertagna tillgången efter första redovisningstillfället. Utlåning till kreditinstitut Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Centralbanker Betalbara vid anfordran 4 3 Inte betalbara vid anfordran 4 071 1 905 Summa 4 075 1 908 Kreditinstitut Betalbara vid anfordran 349 687 Inte betalbara vid anfordran 70 715 65 994 Summa 71 064 66 681 Summa utlåning till kreditinstitut 1 75 139 68 589 1) Inkluderar upplupen ränta 333 mn Euro (290 mn euro). Nordea Årsredovisning 2024 338 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.7 Utlåning, forts. Utlåning till allmänheten 1 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Betalbara vid anfordran 5 251 6 180 Inte betalbara vid anfordran 146 726 143 720 Summa utlåning till allmänheten 2 151 977 149 900 1) För nedbrytning per bransch se Not M10 ”Risk- och likviditetshantering”. 2) Inklusive upplupen ränta på 497 mn euro (571 mn euro). Utlåning och osäkra lånefordringar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Utlåning värderad till verkligt värde 30 605 22 036 Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde som inte är osäkra (kategori 1 och 2) 195 801 196 005 Osäkra lånefordringar (kategori 3) 1 889 1 707 - varav reglerade 877 914 - varav oreglerade 1 012 793 Utlåning före reserver 228 295 219 748 - varav kreditinstitut 75 144 68 595 Reserver för individuellt värderade lånefordringar (kategori 3) -840 -827 - varav reglerade -376 -401 - varav oreglerade -464 -426 Reserver för gruppvisa värderade lånefordringar (kategori 1 och 2) -339 -432 Reserver 1 -1 179 -1 259 - varav kreditinstitut -5 -6 Utlåning, redovisat värde 227 116 218 489 1) För information om avsättningar för kreditförluster gällande åtaganden utanför balansräkningen, se not M5 ”Avsättningar”. M3.8 Räntebärande värdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan överföras, och där inne- havaren av instrumentet erhåller det nominella beloppet på förfallodagen, redovisas normalt under balansposten ”Räntebärande värdepapper”. Instrument som inte kan överföras eller säljas utan innehavarens medgivande redovisas normalt som utlåning (se not M3.7 ”Utlåning”). Vid återköps- transaktioner och värdepapperslån överförs icke- kontanta tillgångar som säkerhet. För ytterligare information om redovisningsprinci- per, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”, not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Tabellerna nedan visar en uppdelning av balansposterna ”Räntebärande värdepapper” och ”Skuldebrev belånings- bara i centralbanker” enligt typ av värdepapper. Räntebärande värdepapper Mn euro 31 dec 2024 - varav för handel Stater, kommuner och andra myndigheter 18 569 2 665 Banker och övriga kreditinstitut 50 530 11 939 Övriga 11 880 1 450 Summa 1 80 979 16 054 Mn euro 31 dec 2023 - varav för handel Stater, kommuner och andra myndigheter 13 781 1 764 Banker och övriga kreditinstitut 49 288 10 630 Övriga 10 694 2 457 Summa 1 73 763 14 851 1) Inkluderar upplupen ränta 321 mn Euro (339 mn euro). Den 31 december 2024 uppgick värdet på de börsnoterade värdepapperna till 24787mn euro (15 880mn euro). Efterställda instrument uppgick till 49mn euro (135 mn euro). Avsättningar för kreditrisk uppgick till 2mn euro (4 mn euro). Skuldebrev belåningsbara i centralbanker Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Statsskuldsförbindelser belåningsbara i centralbanker 7 668 6 534 Övriga skuldebrev 63 681 53 433 Summa 71 349 59 967 M3.9 Aktier Redovisningsprinciper Balansposten ”Aktier” innefattar eget kapital-instru- ment, det vill säga avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder, inklusive innehav i olika fonder, såsom andelar i en värdepappersfond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventu- res (se not M8.2 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”) och aktier och andelar i kon- cernföretag (se not M8.1 ”Aktier och andelar i kon- cernföretag”) ingår emellertid inte i ”Aktier”. Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet. För ytterligare information om redovisningsprinci- per, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”, not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Aktier Mn euro 31 dec 2024 - varav för handel Aktier 17 493 14 267 Summa 17 493 14 267 Mn euro 31 dec 2023 - varav för handel Aktier 9 437 6 358 Summa 9 437 6 358 Den 31 december 2024 uppgick värdet på de börsnoterade aktierna till 15973mn euro (8 010 mn euro). Ett innehav på 382mn euro (322 mn euro) avsåg aktier i andra kreditinstitut. Värdet på aktier som lånats ut till andra motparter genom värdepapperslån uppgick till 511mn euro (1 mn euro). Inlånade aktier till ett värde av 4359mn euro (561 mn euro) redovisas inte i balansräkningen och ingår därmed inte i summan i tabellen ovan. M3.10 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument är ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre följande kännetecken: • dess värde förändras till följd av en förändring i en angiven variabel, exempelvis ränta, kurs på finan- siellt instrument, råvarupris, växelkurs, pris- eller ränteindex, kreditbetyg eller kreditindex, förutsatt att – i fråga om en icke-finansiell variabel – den inte är specifik för någon av avtalsparterna (så kallad ”underliggande variabel”); • det kräver ingen initial nettoinvestering eller en initial nettoinvestering som är mindre än vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan för- väntas reagera på liknande sätt på förändringar i marknadsfaktorer; och • avvecklingen sker i framtiden. Avtal som uppfyller ovanstående kriterier för derivat, men där Nordea Bank Abp ska leverera en icke- finansiell post, omfattas inte av IFRS 9 och ingår därmed inte i den här noten. Sådana avtal värderas till anskaffningsvärde. Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positivt verkligt värde, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångssidan under posten ”Derivatinstrument”. Derivat med negativt verkligt värde, inklusive upplu- pen ränta, redovisas på skuldsidan under posten ”Derivatinstrument”. Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea Bank Abp justeringar i form av så kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speglar hur mot- partens kreditrisk respektive Nordea Bank Abp:s egen kreditvärdighet påverkar derivatets verkliga värde. För ytterligare information om beräkningen och övriga XVA, se not M3.4 ”Verkligt värde”. Realiserade och orealiserade vinster och förluster på derivat redovisas i resultaträkningen under Nordea Årsredovisning 2024 339 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.10 Derivatinstrument, forts. ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. För mer information om redovisningsprinciper och kritiska bedömningar, se not M3.4 ”Verkligt värde”. Nordea Bank Abp använder derivatinstrument i handels- och riskhanteringssyfte. Nordea Bank Abp kan ta positioner med förväntning om att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller valu- takurser, räntor eller index. Handelsportföljen hante- ras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som innehas i riskhanteringssyfte innefattar dels säkringar som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, dels så kallade ekonomiska säk- ringar, som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt värde och nominellt belopp för derivatinstrument som inte används för säkringsredovisning. De nominella beloppen anger utestående transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indikation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. Derivatinstrumenten delas upp i derivat som inte används för säkringsredovisning och derivat som används för säkringsredovisning. För mer infor- mation om derivat som används för säkringsredovis- ning, se not M3.5 ”Säkringsredovisning”. Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i denna not avser derivatens värde före kvittning mel- lan tillgångar och skulder i balansräkningen (brutto- belopp) eftersom bruttobeloppet bättre speglar Nordea Bank Abp:s exponering. Derivatinstrument 31 dec 2024, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Derivat som inte används för säkringsredovisning 136 442 138 292 8 062 543 Derivat som används för säkringsredovisning 3 647 2 430 161 979 Summa bruttobelopp 140 089 140 722 8 224 522 Kvittat belopp - 114 035 -114 795 – Summa derivatinstrument 26 054 25 927 8 224 522 31 dec 2023, mn euro Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Derivat som inte används för säkringsredovisning 169 144 173 608 7 439 969 Derivat som används för säkringsredovisning 4 698 5 279 130 039 Summa bruttobelopp 173 842 178 887 7 570 008 Kvittat belopp -146 010 -146 685 – Summa derivatinstrument 27 832 32 202 7 570 008 Derivat som inte används för säkringsredovisning Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt beloppPositivt Negativt Positivt Negativt Räntederivat Ränteswappar 120 065 120 259 5 483 562 153 136 152 614 4 874 911 FRAs 919 938 1 327 480 1 394 1 454 1 360 918 Terminer 5 6 120 899 35 41 95 887 Optioner 2 484 2 572 240 433 3 710 3 757 323 236 Summa 123 473 123 775 7 172 374 158 275 157 866 6 654 952 Aktiederivat Aktieswappar 442 270 31 677 255 345 21 108 Terminer 3 1 901 2 3 705 Optioner 112 397 4 214 108 427 4 876 Summa 557 668 36 792 365 775 26 689 Valutaderivat Valuta- och ränteswappar 5 463 7 422 268 089 4 534 7 308 312 258 Valutaterminer 3 849 3 408 388 347 2 956 4 582 290 637 Optioner 114 0 2 250 91 49 5 355 Summa 9 426 10 830 658 686 7 581 11 939 608 251 Övriga derivat Kreditderivat (CDS) 2 984 2 987 194 530 2 920 3 001 149 952 Råvaruderivat 0 9 136 0 0 80 Övriga derivat 2 23 25 2 26 29 Summa 2 986 3 019 194 691 2 922 3 027 150 060 Summa derivat som inte används för säkringsredovisning 136 442 138 292 8 062 543 169 143 173 607 7 439 952 - varav transaktioner mellan Nordea Bank Abp och koncernföretag 848 943 98 499 1 367 1 457 107 230 M3.11 Skulder till kreditinstitut och centralbanker Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till cen- tralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbo- lag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inlåning klas- sificeras i enlighet med not M3.3 ”Klassificering och värdering”. För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker- heter” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Skulder till kreditinstitut och centralbanker Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Centralbanker Betalbara på anfordran 5 757 7 292 Summa 5 757 7 292 Kreditinstitut Betalbara på anfordran 5 754 5 628 Inte betalbara vid anfordran 24 795 23 568 Summa 30 549 29 196 Summa skulder till kreditinstitut och centralbanker 1 36 306 36 488 1) Innehåller upplupna räntor 131 mn euro (200 mn euro). Nordea Årsredovisning 2024 340 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.12 In- och upplåning från allmänheten Redovisningsprinciper Inlåning från allmänheten definieras som medel på inlåningskonton som omfattas av den statliga insätt- ningsgarantin, men innefattar också belopp utöver de enskilda beloppsgränserna. Upplåning är andra skulder till allmänheten än skuldinstrument. Inlåning och upplåning delas in i de olika kategorier av finan- siella instrument som definieras i not M3.3 ”Klassificering och värdering”. För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker- heter” och not M3.4 ”Verkligt värde”. In- och upplåning från allmänheten Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Inlåning Betalbara på anfordran 181 574 173 946 Inte betalbara vid anfordran 1 49 340 40 026 Summa 230 914 213 972 Återköpsavtal Inte betalbara vid anfordran 9 192 3 602 Summa 9 192 3 602 Summa in- och upplåning från allmänheten 2 240 106 217 574 1) Kundernas långfristiga sparande (PS sparande) var 5 mn euro (5 mn euro) den 31 december 2023. Investeringar i kundernas långfristiga sparande var 98 mn euro (88 mn euro). 2) Innehåller upplupna räntor 368 mn euro (344 mn euro). M3.13 Emitterade värdepapper Redovisningsprinciper Emitterade värdepapper är instrument som Nordea Bank Abp emitterat och som enkelt kan överföras utan Nordea Bank Abp:s medgivande. Emitterade värdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not M3.3 ”Klassificering och värdering”. För säkrade poster i säkring av verkligt värde på mikronivå, värderas den säkrade risken till verkligt värde och redovisas under posten ”Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i tabellen nedan (för ytterligare information, se not M3.5 ”Säkringsredovisning”). För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Obligationer är överlåtbara skuldebrev som normalt ges ut inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för en obligation kan vara allt från ungefär en månad upp till flera år. Obligationen visar att emittenten (låntagaren) har en skuld till investeraren (långivaren). Investeraren har normalt rätt till en kontantbetalning från emittenten på förfallodagen. Under obligationens löptid görs vanligen kupongbetalningar vid fastställda tidpunkter, men en obli- gation kan också emitteras som en ”nollkupongare” eller med andra villkor som avtalas mellan emittenten och investeraren. Obligationer brukar noteras för handel på en börs. Det finns prioriterade obligationer och efterställda obligationer. Om en emittent skulle fallera, ska emittenten betala innehavare av prioriterade obligationer och fullgöra alla sina skyldigheter till övriga fordringsägare innan eventuella betalningar avseende efterställda obligationer kan göras. En obligation kan vara säkerställd eller icke säkerställd. För information om efterställda obligationer, se not M3.14 ”Efterställda skulder”. Bankcertifikat (CD) är överlåtbara skuldebrev som visar att emittenten har en skuld till investeraren och att inves- teraren har rätt till en kontantbetalning från emittenten på förfallodagen. Bankcertifikat ges inte ut inom ramen för något emissionsprogram och börsnoteras inte. Löptiden för ett bankcertifikat kan normalt vara allt från en vecka upp till tre år eller längre. Bankcertifikat kan ges ut med eller utan kupongbetalningar. Bankcertifikat är icke säkerställda. Företagscertiﬁkat (CP) är överlåtbara skuldebrev som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för ett företagscertifikat kan vara från någon dag upp till ungefär ett år. Företagscertifikatet visar att emittenten har en skuld till investeraren och att investeraren har rätt till en kontantbetalning från emittenten på förfallodagen. Vanligen ges företagscertifikat ut som ”nollkupongare”, det vill säga utan kupongbetalningar under certifikatets löptid. Företagscertifikat brukar inte börsnoteras. Företagscertifikat är oftast icke säkerställda. Överlåtbara företagscertifikat emitterade inom EU kan vara börsnoterade. Emitterade värdepapper Mn euro Redovisat värde Nominellt värde 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Bankcertifikat 29 714 33 533 30 285 34 787 Företagscertifikat 9 981 12 769 10 041 12 873 Obligationer 1 30 910 26 414 30 531 26 171 Övriga 24 30 25 30 Förändring av verkiligt värde för mikrosäkringar av ränterisk -502 -887 – – Summa 2 70 127 71 859 70 882 73 860 1) Inklusive kvalificerade skulder på 14 696mn euro (12 849mn euro) enligt den Finska lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. 2) Inklusive upplupen ränta på 444 mn euro (474 mn euro). M3.14 Efterställda skulder Redovisningsprinciper Efterställda skulder är finansiella skulder för vilka det framgår av avtalet att de i händelse av likvida- tion eller konkurs inte återbetalas förrän samtliga åtaganden gentemot andra fordringsägare har fullgjorts. För information om klassificering av finansiella instrument som skuld eller egetkapitalinstrument, se not M9.1 ”Eget kapital”. För ytterligare redovisnings- principer, se not M3.1 ”Redo visning och bortbokning i balansräkningen” och not M3.3 ”Klassificering och värdering”. För säkrade poster i säkringar av verkligt värde på mikronivå, värderas den säkrade risken till verkligt värde och redovisas under posten ”Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i tabellen nedan (för ytterligare information, se not M3.5 ”Säkringsredovisning”). Efterställda skulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Primärkapitallån 3 436 2 514 Supplementärkapitallån 4 302 3 547 Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk -328 -341 Summa 1 7 410 5 720 1) Inkluderar periodiserad ränta av 104 EUR mn (EUR mn 58). Nordea Årsredovisning 2024 341 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M3.14 Efterställda skulder, forts. De primärkapitallån som Nordea Bank Abp emitterade 2019, 2021 och 2024 konverteras automatiskt till samman- lagt högst 194 099 378, 121 802 679 respektive 160 642 952 nyemitterade Nordeaaktier om kärnprimärkapitalrelatio- nen (antingen enskilt för Nordea Bank Abp eller konsoli- derat för Nordeakoncernen) sjunker till under 5,125 pro- cent. Lånen ska konverteras till aktier till en kurs som inte överstiger ett visst nominellt belopp som gäller för respek- tive lån. Kursen kan komma att justeras. När lånen konverteras till aktier har Nordeas befintliga aktieägare företrädesrätt till samtliga nyemitterade Nordeaaktier. Information om de huvudsakliga villkoren för primärkapitallån och supplementärkapitallån anges i vidstående tabell. Efterställda skulder 31 dec 2024 Klassificering av primär- och supplementärkapitallån i kapitaltäckning Nominell värde i mn euro Nominell valuta Nominell värde i mn euro1 Redovisat värde i mn euro1 Ränta (kupong) Ursprunglig förfallodag Första valfria inlösedatum Supllementär Tier 1 1 250 USD 1 224 1 203 Fast 6,625 % till första inlösendagen. Därefter fast 5-årig US Treasury +4,11 % Ingen förfallodag 26 mar 2026 Supllementär Tier 1 1 000 USD 971 959 Fast 3,750 % till 1 sep 2029. Därefter fast 5-årig CMT +2 602 % Ingen förfallodag 1 mar 2029- 1 sep 2029 Supllementär Tier 1 3 750 SEK 327 326 Rörlig 3-månaders STIBOR +2,80 % Ingen förfallodag 6 sep 2029- 6mar 2030 Supllementär Tier 1 1 600 NOK 136 135 Rörlig 3-månaders NIBOR +2,85 % Ingen förfallodag 6 sep 2029- 6mar 2030 Supllementär Tier 1 800 USD 778 765 Fast 6,300 % till 25 mar 2025. Därefter fast 5-årig CMT + 2,66% Ingen förfallodag 25 sep 2031- 25mar 2032 Tier 2 15 000 JPY 92 14 Fast 1,16% 6 okt 2025 - Tier 2 10 000 JPY 63 61 Fast USD 4,51 % till första inlösendagen. Därefter rörlig ränta motsvarande 6-månaders japansk inlåningsränta +1,10 % 26 feb 2034 26 feb 2029 Tier 2 20 000 JPY 125 123 Fast USD 3,84 % till första inlösendagen. Därefter rörlig 6-månaders japansk inlåningsränta + 1,20% 4 mar 2040 4 mar 2035 Tier 2 10 000 JPY 62 61 Fast USD 3,75% till första inlösendagen. Därefter rörlig 6-månaders japansk inlåningsränta + 1,20% 12 okt 2040 12 oct 2035 Tier 2 500 USD 488 481 Fast 4,625 % till första inlösendagen. Därefter fast 5-årig mid-swap +1,69 % 13 sep 2033 13 sep 2028 Tier 2 1 000 EUR 1 001 998 Fast 0,625 % till 18 aug 2026. Därefter fast 5-årig mid-swap +0,92 % 18 aug 2031 18 maj 2026- 18 aug 2026 Tier 2 3 000 SEK 263 262 Rörlig 3-månaders STIBOR +0,98 % 18 aug 2031 18 maj 2026- 18 aug 2026 Tier 2 1 000 SEK 88 87 Fast 1,385 % till 18 aug 2026. Därefter fast 3-månaders STIBOR +0,98 % 18 aug 2031 18 maj 2026- 18 aug 2026 Tier 2 500 GBP 603 602 Fast 1,625 % till 9 dec 2027. Därefter fast 5-årig UK Treasury +1,30 % 9 dec 2032 9 sep 2027- 9 dec 2027 Tier 2 500 EUR 519 498 Fast 4,875 % till 23 feb 2029. Därefter fast 5-årig mid-swap +1,85 % 23 feb 2034 23 nov 2028- 23 feb 2029 Tier2 750 EUR 764 746 Fast 4,125 % till 29 maj 2030. Därefter fast 5-årig mid-swap +1,35 % 29 maj 2035 28 feb 2030- 29 may 2030 Tier 2 2 750 NOK 235 233 Rörlig 3-månaders NIBOR +1,50 % 21 maj 2035 21 feb 2023- 21 maj 2030 1) Förändringar av verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk ingår inte i redovisade belopp i tabellen. Nordea Årsredovisning 2024 342 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M4 Immateriella och materiella tillgångar M4.1 Immateriella tillgångar Redovisningsprinciper Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-mone- tära tillgångar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillgångarna står under Nordea Bank Abp:s kontroll, vilket innebär att Nordea Bank Abp har möjlighet och rätt att erhålla de framtida ekonomiska förde- larna hänförliga till den underliggande tillgången. Nordea Bank Abp:s immateriella tillgångar utgörs främst av goodwill, internt utvecklade programvaror och programlicencer. Goodwill Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar. Goodwill skrivs av linjärt under nyttjandepe- rioden, vilken normalt är 5–10 år. Goodwill redovisas normalt när Nordea Bank Abp förvärvar en tillgång eller verksamhet, eller i samband med fusion av ett dotterföretag. IT-utvecklingsprojekt och programvaror Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror kostnadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till större investeringar i utveckling av programvara redovisas som immateriella tillgångar om de förvän- tas generera framtida ekonomiska fördelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader för programut- veckling och indirekta kostnader för att färdigställa tillgången för avsedd användning. Program- kostnader omfattar också förvärvade programlicen- ser som inte är hänförliga till funktionen hos en materiell tillgång. Avskrivningen beräknas linjärt över programvar- ans nyttjandeperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i vissa fall för strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 år. Nedskrivning IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas årligen med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen görs oftare om något tyder på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Även för immateriella tillgångar som tagits i bruk och skrivs av, görs en bedömning med avseende på indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns, prövas nedskrivnings- behovet för tillgångarna. Nedskrivnings kostnaden beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. Immateriella tillgångar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Goodwill Internt utvecklade program varor Program- licenser Summa Goodwill Internt utvecklade program varor Program- licenser Summa Anskaffningsvärde vid början av året 348 2 275 447 3 070 347 2 745 434 3 526 Årets inköp – 397 60 457 – 387 35 422 Årets försäljningar/utrangeringar -100 -313 -279 -692 – -830 -20 -850 Årets överföringar/omklassificeringar – 0 – 0 – -13 0 -13 Omräkningsdifferenser -3 -31 -6 -40 1 -14 -2 -15 Anskaffningsvärde vid slutet av året 245 2 328 222 2 795 348 2 275 447 3 070 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid början av året -302 -923 -357 -1 582 -283 -1 249 -338 -1 870 Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 100 313 277 690 – 830 18 848 Årets avskrivningar enligt plan -18 -280 -43 -341 -19 -330 -39 -388 Nedskrivningar – -11 -2 -13 – -188 – -188 Omräkningsdifferenser 2 12 7 21 – 14 2 16 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid slutet av året -218 -889 -118 -1 225 -302 -923 -357 -1 582 Summa 27 1 439 104 1 570 46 1 352 90 1 488 Nordea Årsredovisning 2024 343 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M4.2 Materiella tillgångar Redovisningsprinciper Materiella tillgångar Posten ”Materiella tillgångar” innefattar fastigheter för egen användning, förbättringsutgifter på annans fastighet, IT-utrustning, möbler och annan utrust- ning. Materiella tillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde minskat med ackumulerade av- och ned- skrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell till- gång utgörs av dess inköpspris samt eventuella kostnader direkt hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för avsedd användning. Olika delar av samma materiella tillgång redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperioder. Förbättringsutgifter redovisas som tillgångar om de innebär en förbättrad funktion hos tillgången, medan utgifter för underhåll inte förbättrar tillgång- ens funktion och därmed kostnadsförs löpande. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Den beräknade nytt- jandeperioden för olika materiella tillgångar uppda- teras årligen. Tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod anges nedan: Byggnader 30–75 år Inventarier 3–5 år Förbättrings- utgifter på annans fastighet För förändringar inom byggnader, det kortare av 10 år och återstående hyresperiod. För nybyggnation, det kortare av redovisnings- principerna för ägda byggnader och återstående hyresperiod. För fast inredning i hyrda fastigheter gäller det kortare av 10–20 år och återstående hyresperiod. Varje balansdag prövar Nordea Bank Abp om det finns indikationer på nedskrivningsbehov för en materiell tillgång. Om sådana indikationer finns görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs. Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings- värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i första läget. Fastigheter och inventarier Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Inventarier 1 Förbättrings- utgifter på annans fastighet Summa Inventarier 1 Förbättrings- utgifter på annans fastighet Summa Anskaffningsvärde vid början av året 364 484 848 417 486 903 Årets inköp 6 36 42 6 23 29 Årets försäljningar/utrangeringar -273 -215 -488 -61 -14 -75 Årets överföringar/omklassificeringar 6 -7 -1 6 -7 -1 Omräkningsdifferenser 1 -8 -7 -4 -4 -8 Anskaffningsvärde vid slutet av året 104 290 394 364 484 848 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid början av året -318 -303 -621 -368 -294 -662 Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 271 208 479 61 11 72 Årets avskrivningar enligt plan -12 -21 -33 -16 -25 -41 Årets överföringar/omklassificeringar – 0 0 1 0 1 Omräkningsdifferenser 1 4 5 4 5 9 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid slutet av året -58 -112 -170 -318 -303 -621 Summa 46 178 224 46 181 227 1) Inkluderar fastigheter till ett värde av 2 mn euro (2 mn euro) och investeringsfastigheter av 0mn euro (1 mn euro). Beloppen som redovisats i resultaträkningen är obetydliga. M4.3 Leasing Redovisningsprinciper Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter rätten att under en viss tid bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Leasing redovisas inte i Nordea Bank Abp:s balansräkning. Leasingavgifter redovisas som ”Övriga rörelsekostnader” i resultaträkningen, linjärt fördelade över leasingperioden, såvida inte något annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordea Bank Abp:s ekonomiska nytta över tiden. Leasingperioderna är normalt på mellan 3 och 25 år. Leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler. Operationella leasingavtal som inte kan sägas upp Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Högst 1 år 143 136 1–2 år 133 120 2–5 år 324 269 5–10 år 344 332 10–15 år 292 294 15–20 år 92 101 20–25 år – 2 Summa 1 328 1 254 Nordea Bank Abp bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler. Dessa lokaler kan delas in i huvudkontor, bankkontor och övriga lokaler. Betalningar för framtida minimileaseavgif- ter för operationella leasingavtal som inte kan sägas upp av Nordea Bank Abp redovisas i tabellen ovan. Huvudkontorskontrakten i de olika nordiska länderna har normalt en fast hyresperiod på 10–25 år. Vanligtvis har dessa kontrakt antingen förlängningsoptioner eller så fort- sätter de automatiskt om de inte sägs upp separat vid hyresperiodens slut. Bankkontorskontrakt har normalt antingen en fast hyresperiod på 1–10 år eller så gäller de tillsvidare med en rätt att säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–24 månader. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte innehåller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en fast hyresperiod på mindre än 5 år. Nordea Årsredovisning 2024 344 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M5 Avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när Nordea Bank Abp har en aktuell förpliktelse (rättslig eller informell) till följd av en inträffad händelse om det är troligt (det vill säga mer sannolikt än inte) att ett utflöde av resurser som utgör ekonomiska förde- lar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av kostnaden för att reglera den aktuella förpliktelsen vid rapportperio- dens slut. Redovisningsprinciper som avser ersättningar till anställda beskrivs närmare i not M7 ”Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande positioner” och finansiella garantiavtal och kreditlöften beskrivs i not M6 ”Poster utanför balansräkningen”. Redovisningsprinciper för avsättningar avseende poster utanför balansräkningen finns i not M3.7 ”Utlåning”. Avsättningar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omstruktureringskostnader 68 78 Garantier/åtaganden 214 187 Övriga 94 116 Summa 376 381 Förändringar i omstruktureringar och andra avsättningar Mn euro Omstrukturerings- kostnader Övrigt 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 78 85 116 89 Nya avsättningar 27 39 57 54 Utnyttjat -34 -38 -79 -27 Återfört -5 -6 – -1 Omklassificeringar 3 -1 – 1 Omräkningsdifferenser -1 -2 0 0 Utgående balans 68 77 94 116 Reserven för omstruktureringskostnader utnyttjades med 34mn euro under 2024 och nya avsättningar på 27mn euro gjordes under året. Den återstående reserven avser personalrelaterade kostnader (47mn euro) och lokalrela- terade kostnader (16mn euro). De personalrelaterade kostnaderna är hänförliga till ingångna avtal, eller aktiviteter som kommunicerats men ännu inte slutförts, där utbetalningar fortfarande sker. Dessa avtal ingås inom ramen för den ordinarie verksam- heten. Av den totala omstruktureringsreserven på 68mn euro, förväntas omkring 27mn euro utnyttjas under 2025. Alla personalrelaterade aktiviteter förväntas genomföras under 2025, men betalningarna kommer sannolikt att fort- sätta in på 2026. Som för alla reserver finns en osäkerhet kring tidpunkt och belopp. Denna osäkerhet förväntas minska allteftersom planen verkställs. Avsättningar för kreditförluster gällande poster utanför balansräkningen uppgick till 215mn euro (186 mn euro). För mer information om dessa avsättningar, se avsnitt 2”Kreditrisk i not M10 ”Risk- och likviditetshantering” och not M6 ”Poster utanför balansräkningen”. Mer information om AML-relaterade frågor återfinns i avsnitt 6.3 ”Bekämpning av ekobrott” i koncernnot K11 ”Risk- och likviditetshantering”. M6 Poster utanför balansräkningen M6.1 Eventualförpliktelser Redovisningsprinciper En eventualförpliktelse är: • en möjlig förpliktelse vars förekomst endast kan komma att bekräftas av en eller flera framtida händelser som inte helt ligger inom Nordea Bank Abp:s kontroll, eller • en befintlig förpliktelse som inte redovisas efter- som det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet. Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i balansräkningen utan presenteras som en post utanför balansräkningen, såvida inte sannolikheten för ett utflöde är ytterst liten. När det är mer sannolikt än inte att ett utflöde kan ske görs en avsättning som redovisas i balans- räkningen. Redovisningsprinciperna för avsättningar finns i not M5 ”Avsättningar”. Garantier och remburser redovisas i balansräk- ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster, som beskrivs närmare i not M3.7 ”Utlåning”. Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk- ningen under posten ”Kreditförluster, netto”. Erhållna premier för finansiella garantiavtal för- delas över garantiperioden och redovisas i resultat- räkningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”. Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella avsättningar. Tabellen nedan omfattar alla lämnade garantier, även sådana där sannolikheten för ett utflöde av resurser bedöms vara ytterst liten. Eventualförpliktelser Mn euro 31 dec 2024 varav för koncern företagens räkning Garantier 35 260 33 426 Övriga garantier 19 120 618 Remburser 433 0 Övriga eventualförpliktelser 50 – Summa 54 863 34 044 Mn euro 31 dec 2023 varav för koncern företagens räkning Garantier 26 506 24 856 Övriga garantier 18 840 663 Remburser 582 0 Övriga eventualförpliktelser 65 – Summa 45 993 25 519 Inom ramen för den normala affärsverksamheten utfärdar Nordea Bank Abp olika former av garantier till förmån för sina kunder. Kreditgarantier lämnas till kunder för att garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbe- talningar, garantier under ansvarstiden och exportrelate- rade garantier. Eventualförpliktelser omfattar också out- nyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i Nordea Bank Abp:s tjänster och är till stöd för bankens kunder. Den ordinarie bolagsstämman 2024 beslutade att Nordea Bank Abp ska betala eller ersätta styrelseledamö- terna för alla kostnader och utgifter som avser eller upp- står med anledning av styrelseuppdraget, såsom resor, logistik och boende liksom kostnader för rådgivning, rätts- hjälp och administration. Kostnaderna för rättshjälp kan exempelvis innefatta advokatkostnader och kostnader för anspråk som riktats mot en styrelseledamot (under och efter deras mandatperiod), förutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig för uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar. Sedan 2023 ges medlemmar av koncernledningen mot- svarande skydd och ersättning som styrelseledamöter i fall Nordea Årsredovisning 2024 345 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M6.1 Eventualförpliktelser, forts. som rör eller uppkommer till följd av respektive befatt- ningshavares arbete i koncernledningen. Sedan 2019 åtar sig dessutom Nordea Bank Abp att ersätta medlemmarna i koncernledningen för kostnader i samband med vissa stämningar eller utredningar från tredje part hänförliga till omständigheter eller händelser som inträffat under deras tid i befattningen, förutsatt att det inte rör sig om brott eller uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar. Ersättningen kan som högst uppgå till totalt 37,5 mn euro, såvida inte styrelsen från fall till fall beslutar annat. Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalningsskyldighet som har uppkommit i deras egen- skap av verkställande direktörer eller styrelseledamöter i koncernföretag till Nordea Bank Abp. Nordea Bank Abp köper ansvarsförsäkring för ledande befattningshavare som täcker styrelsens och ledningens personliga ansvar samt det ansvar som banken i viss mån har till följd av sitt åtagande om gottgörelse. Försäkringsvillkoren, inklusive maximalt skadeståndsbe- lopp enligt ansvarsförsäkringen för ledande befattnings- havare, är i nivå med andra stora europeiska banker. En begränsad andel av de anställda har rätt till avgångsvederlag om de avskedas före deras normala pen- sionsålder. För ytterligare information, se not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. M6.2 Åtaganden Redovisningsprinciper Åtaganden är oåterkalleliga löften om att bevilja krediter eller göra andra typer av betalningar i fram- tiden. Även outnyttjade krediter redovisas som åtaganden. Oåterkalleliga kreditlöften redovisas i balansräk- ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster, som beskrivs närmare i not M3.7 ”Utlåning”. Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk- ningen under posten ”Kreditförluster, netto”. Erhållna premier för kreditlöften fördelas normalt över åtagandeperioden. Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella avsättningar. Åtaganden Mn euro 31 dec 2024 varav till förmån till koncernföretag Outnyttjad räkningskredit 32 082 6 353 Kreditlöften 66 900 20 743 Åtagande om framtida betalningar 545 – Övriga åtaganden 3 – Summa 99 530 27 096 Mn euro 31 dec 2023 varav till förmån till koncernföretag Outnyttjad räkningskredit 31 311 6 388 Kreditlöften 60 867 16 309 Åtagande om framtida betalningar 487 – Övriga åtaganden 3 – Summa 92 668 22 697 Omvända återköpsavtal (omvända repor) redovisas i balansräkningen på likviddagen. Nordea Bank Abp hade per 31 december 2024 tecknat omvända återköpsavtal som ännu inte likvidavräknats och därmed inte redovisats i balansräkningen. På likviddagen kommer dessa omvända återköpsavtal till största delen att ersätta existerande omvända återköpsavtal som ännu inte bokats bort från balansräkningen per 31 december 2024. Nettoeffekten i balansräkningen är begränsad. Dessa instrument har inte redovisats som åtaganden. För mer information om omvända återköpsavtal, se not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”. M6.3 Ställda säkerheter Redovisningsprinciper Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för Nordea Bank Abp:s egna skulder redovisas som ”För egna skulder ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats i balansräk- ningen och pantsatts som säkerhet för annat än egna skulder redovisas som ”Övriga ställda säkerhe- ter för annat än egna skulder”. Inlånade värdepap- per som därefter används som säkerhet redovisas i balansräkningen under ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter” (för redovisningsprincier, se not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”). Ställda säkerheter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 För egna skulder ställda säkerheter 16 240 21 437 Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder 236 236 Summa 16 476 21 673 För egna skulder ställda säkerheter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 För egna skulder ställda säkerheter Värdepapper mm 10 408 13 825 Övriga ställda säkerheter 5 832 7 612 Summa 16 240 21 437 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Ovanstående säkerheter avser följande skulder 1 Skulder till kreditinstitut 8 522 11 419 In- och upplåning från allmänheten 1 022 1 358 Derivatinstrument 5 532 7 285 Övriga skulder 257 295 Summa 15 333 20 357 1) Skulder efter kvittning av tillgångar och skulder i balansräkningen. För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper som har pantsatts i samband med återköpsavtal och vär- depapperslån. Transaktionerna genomförs enligt stan- dardavtal som används av parterna på finansmarknaden. Motparter i dessa transaktioner är kreditinstitut och all- mänheten. Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid på mindre än tre månader. Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank- certifikat som pantsatts av Nordea Bank Abp i enlighet med myndighetskrav. Nordea Bank Abp har inte ställt några panter eller inteckningar för sina kunders räkning. Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder avser huvudsakligen räntebärande värdepapper som pantsatts för betalningsreglering gentemot centralbanker och clea- ringinstitut. Endast säkerheter som avser likviditet över natten redovisas (ställda säkerheter för intradagslikviditet omfattas inte). Ställda säkerheter för annat än Nordea Bank Abp:s egna skulder, till exempel för tredje parts räk- ning eller för Nordea Bank Abp:s egna eventualförpliktel- ser, presenteras också under denna post. Nordea Bank Abp har inte ställt några säkerheter för koncern- eller intresseföretags räkning. Nordea Årsredovisning 2024 346 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M7 Ersättning till anställda och nyckel personer i ledande positioner All form av ersättning från Nordea Bank Abp till anställda som kompensation för utförda tjänster utgör ersättning till anställda. Ersättningen till anställda utgörs av kortfristiga ersättningar, ersättningar efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningsprogram. Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom tolv månader efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna utförts. Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast och rörlig lön. För ytterligare informa- tion, se not M7.1 ”Fast och rörlig lön”. Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar som betalas ut efter anställningens upphörande. Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea Bank Abp omfattar endast pensioner. För ytterligare information, se not M7.2 ”Pensioner”. Aktierelaterade ersättningsprogram innefattar aktiere- laterade betalningar för tjänster som utförs av anställda. För ytterligare information, se not M7.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. Dessutom lämnas information om ersättning till nyckel- personer i ledande positioner i not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Ytterligare information om ersättningar Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om ersättningar, på sidan 74. I enlighet med Finsk kod för bolagsstyrning 2020 kommer också Ersättningsrapport för styrande organ 2024 att tas fram till den ordinarie bolags- stämman den 20mars 2025. Slutligen kommer information om nyckelpersoner i ledande positioner och materiella risktagare (pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) att publiceras på nordea.com inför den ordinarie bolagsstämman. M7.1 Fast och rörlig lön Redovisningsprinciper Kortfristiga ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kost- nadsförs i den period då de anställda utför tjänster för Nordea Bank Abp. Kortfristiga ersättningar som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras därefter och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i balansräkningen. Avgångsvederlag Avgångsvederlag blir normalt aktuellt när en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång. Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea Bank Abp har en skyldighet att göra betalningen. En skyl- dighet uppstår när en formell plan har beslutats på lämplig organisatorisk nivå och när det inte finns en realistisk möjlighet för Nordea Bank Abp att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt när planen har kom- municerats till berörda medarbetare eller deras representanter. Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga ersättningar, till exempel ett antal månadslöner, och ersättningar efter avslutad anställning, normalt i form av förmåner kopplade till förtida pension. Nordea Bank Abp:s kortsiktiga incitamentsprogram Nordea Bank Abp har kortsiktiga incitamentsprogram (STIP, short term incentive plan). Hit räknas Nordeas inci- tamentsprogram (NIP), som erbjuds koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen samt, efter särskild inbjudan, andra anställda, och Nordeas bonusprogram för utvalda medarbetare i specifika affärsområden eller enhe- ter efter godkännande av styrelsen. För ytterligare infor- mation om STIP, se koncernnot K8.1, avsnittet ”Nordeas kortsiktiga incitamentsprogram”. Personalkostnader Mn euro 2024 2023 Fast och rörlig lön 1 -2 093 -1 974 Pensionskostnader (specifikation i not M7.2) -244 -230 Sociala avgifter -400 -377 Summa -2 737 -2 581 IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats 2 118 133 Summa -2 619 -2 448 1) Avsättning för vinstandel 2024 uppgick till -55 mn euro (-62 mn euro) varav -55 mn euro (-61 mn euro) är en ny avsättning och -55 mn euro (-61mn euro). En ny avsättning -0 mn euro (-1 mn euro) är en justering relaterad till tidigare år. 2) Se not M4.1 ”Immateriella tillgångar” M7.2 Pensioner Redovisningsprinciper Premiebestämda pensionsplaner Pensioner som baseras på premiebestämda pen- sionsplaner medför inte något pensionsåtagande för Nordea Bank Abp. Pensionskostnader för premiebe- stämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa tjänster förfaller till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regelbundna löneutbetalningar. Nordea Bank Abp bidrar också till offentliga pensionssystem. Pensionskostnader för premiebestämda planer som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo- visningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella till- gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali- seras därefter och redovisas under ”Immateriella till- gångar” i balansräkningen. Förmånsbestämda pensionsplaner De större förmånsbestämda pensionsplanerna är fonderade planer som täcks av tillgångar i pensions- kassor/pensionsstiftelser. Om verkligt värde på för- valtningstillgångar hänförliga till en specifik pen- sionsplan är lägre än nuvärdet, brutto, av den för- månsbestämda förpliktelsen fastställd enligt ”projected unit credit method”, redovisas nettobe- loppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det omvända fallet redovisas nettobeloppet som en till- gång (”Pensionstillgångar”). Icke-fonderade pen- sionsplaner redovisas som ”Pensionsförpliktelser”. Nordeas Bank Abp nettoförpliktelse för förmåns- bestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av det ersättningsbe- lopp som de anställda har intjänat under inneva- rande period och tidigare perioder i utbyte mot sina tjänster. Ersättnings beloppet diskonteras för att fastställa dess nuvärde. Aktuariella beräkningar, bland annat ”projected unit credit method”, används för att fastställa nuvärdet av förmånsbestämda för- pliktelser och kostnader hänförliga till dessa. Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och finansiella antaganden. Kostnader avseende tjänst- göring innevarande och tidigare år redovisas i resul- taträkningen för innevarande år. Kostnader avse- ende tjänstgöring innevarande år definieras som en ökning av nuvärdet för förmånsbestämda förpliktel- ser till följd av anställdas tjänstgöring under inneva- rande period. Kostnader avseende tjänstgöring tidi- gare år definieras som förändringen i nuvärdet för den förmånsbestämda förpliktelsen för anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som utlöses av planändringar eller -reduceringar. Förpliktelsens nuvärde och eventuella förvalt- ningstillgångars verkliga värde kan påverkas av ändrade aktuariella antaganden (diskonteringsrän- tor (räntor och kreditspreadar), inflation, löneök- ningar, personalomsättning och livslängd) och erfa- renhetsmässiga avvikelser, inklusive verkligt utfall jämfört med antaganden. Dessa omvärderingseffek- ter redovisas direkt mot eget kapital via verkligt värde-reserven. Diskonteringsräntan baseras på företagsobliga- tioner med höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup marknad existerar för sådana obligationer. Säkerställda obligationer anses i detta sammanhang vara företagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsräntan på säker- ställda obligationer, medan de i Finland och Storbritannien baseras på företagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och Danmark härleds obli- gationernas kreditsspread över swappkurvan från säkerställda obligationer eller företagsobligationer med längre löptid och extrapoleras till samma dura- Nordea Årsredovisning 2024 347 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M7.2 Pensioner, forts. tion som pensionsförpliktelserna med hjälp av rele- vanta swappkurvor. I Storbritannien extrapoleras företagsobligationernas kreditspread mot statsobli- gationer till samma duration som pensionsförpliktel- serna med hjälp av statsobligationskurvan. När beräkningen resulterar i en nettotillgång begränsas det redovisade värdet på tillgången till nuvärdet av framtida återbetalningar från eller minskade inbetalningar till planen. Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter beräknas och redovisas baserat på redovisat netto- överskott eller nettounderskott per plan och ingår i balansräkningen som ”Pensionsförpliktelser” eller ”Pensionstillgångar”. Pensionskostnader för förmånsbestämda planer som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo- visningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella till- gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali- seras därefter och redovisas under ”Immateriella till- gångar” i balansräkningen. Pensionskostnader Företagen som ägs av Nordea Bank Abp har olika pen- sionsplaner. De utgörs av både förmånsbestämda och premiebestämda planer, i enlighet med nationell praxis och de villkor som gäller i de länder där Nordea Bank Abp verkar. Pensionskostnader Mn euro 2024 2023 Premiebestämda pensionsplaner -226 -192 Förmånsbestämda pensionsplaner 1 -18 -38 Summa -244 -230 1) Exklusive särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge totalt -7 mn euro (-9 mn euro). Premiebestämda pensionsplaner Alla nyanställda har erbjudits premiebestämda pensions- planer sedan 2013, när den förmånsbestämda pensions- planen i Sverige stängdes för nya deltagare. Premie- bestämda pensionsplaner följer kollektivavtalen och bestämmelserna i respektive land. I Norge omfattas Nordea Bank Abp av en kollektivavta- lad pensionsplan som gäller för flera arbetsgivare i den privata sektorn (AFP). Planen ger berörda medarbetare ett livslångt tillägg till den normala pensionen. Eftersom uppgifter saknas om Nordea Bank Abp:s andel av skul- derna/tillgångarna och pensionskostnaderna i planen, redovisas den som en premiebestämd plan. AFP finansieras genom en årspremie som för 2024 mot- svarade 2,7procent av medarbetarnas lön mellan 1 och 7,1gånger det norska basbeloppet för sociala avgifter. Premien uppgick till 3mn euro (3 mn euro). Förmånsbestämda pensionsplaner Planerna sköts i enlighet med nationella lagkrav, kollektiv- avtal och nationell praxis. De grundas alla på slutlön och tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade system. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds istället premie- bestämda pensionsplaner. Pensionstillgångar och förpliktelser Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Premiebestämda pensionstillgångar 351 220 Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 234 237 Nettoskuld(-)/tillgång(+) 117 -17 Skulderna täcks normalt av tillgångar i särskilda pensions- kassor/-stiftelser eller av kreditförsäkringsavtal (endast Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser innehar både tillgångarna och pensionsförpliktelserna, förutom i Sverige där pensionsstiftelsen fungerar som säkerhet för Nordea Bank Abp:s pensionsförpliktelser. Lägsta fonderingskrav varierar för de olika pensionskas- sorna/pensionsstiftelserna beroende på nationella lagkrav. I allmänhet är fonderingskravet att pensionsförpliktelserna, beräknade enligt nationella krav, ska vara helt täckta av ett fördefinierat överskott. Andra pensionsplaner omfattas inte av fonderingskrav och är vanligtvis ofonderade. Respektive företag som ägs av Nordea Bank Abp och som erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner fungerar som uppdrags- givande företag, i enlighet med EU:s IORP II-direktiv. Förmånsbestämda planer påverkar Nordea Bank Abp genom förändringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller förändringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna. M7.3 Aktierelaterade ersättningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ersättning som regleras med eget kapital-instrument innebär att Nordea Bank Abp använder sina egna eget kapital-instrument som betalning för erhållna varor eller tjänster. Sådana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden värderas till det verkligt värdet av erhållna varor eller tjänster, förutsatt att det verkliga värdet kan uppskat- tas på ett tillförlitligt sätt. Om så inte är fallet värderas kostnaden baserat på det verkliga värdet på de eget kapital-instrument som tilldelats, vilket är den metod som används av Nordea Bank Abp. När Nordea Bank Abp emitterar sådana instru- ment kostnadsförs det verkliga värdet för dessa rät- tigheter på tilldelningsdagen linjärt över intjänande- perioden. Det verkliga värdet per rättighet beräknas på tilldelningsdagen och omvärderas inte därefter. Intjänandeperioden är den period som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea för att kunna utnyttja sina rättigheter. För rättigheter där resultatvillkoren inte är mark- nadsbaserade kostnadsförs ett belopp motsvarande det verkliga värdet per rättighet på tilldelningsda- gen, multiplicerat med den bästa uppskattningen av antalet rättigheter som slutligen kommer att intjä- nas, vilket omvärderas per varje balansdag. För rät- tigheter där resultatvillkoren är marknadsbaserade beräknas det samlade verkliga värdet som det verk- liga värdet per rättighet, multiplicerat med det maxi- mala antalet rättigheter på tilldelningsdagen. Hänsyn tas till marknadsbaserade villkor när det verkliga värdet för aktierna som tilldelas ska beräk- nas. Om alla andra intjäningsvillkor (t.ex. servicevill- kor) är uppfyllda, redovisar Nordea Bank Abp en kostnad för tilldelade aktier med marknadsvillkor under intjänandeperioden oavsett om dessa mark- nadsvillkor är uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras också över intjänan- deperioden. Avsättningen för sociala avgifter omvär- deras vid varje balansdag för att säkerställa att den baseras på rättigheternas verkliga värde på balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ersättning med kontantreglering innebär att Nordea Bank Abp förvärvar varor eller tjänster genom att ådra sig en förpliktelse att över- föra kontanter eller andra tillgångar till leverantören av dessa varor eller tjänster till ett belopp som base- ras på kursen på Nordea Bank Abp:s eget kapital- instrument. För aktierelaterad ersättning med kon- tantreglering värderas de förvärvade varorna eller tjänsterna och den uppkomna förpliktelsen till det verkliga värdet på skulden. Skulden omvärderas till verkligt värde vid rapportperiodens slut, och eventu- ella förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen under posten ”Nettoresultat av värdepap- per värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Nordea Bank Abp:s aktierelaterade ersättningsprogram Nordea Bank Abp har flera program för rörlig ersättning till utvalda medarbetare i Nordea Bank Abp (deltagare). Villkoren i programmen skiljer sig åt beroende på målgrupp. Upplysningar om de aktierelaterade programmen finns nedan. Samtliga ersättningsprogram beskrivs också i avsnit- tet ”Ersättningar” på sidan 74 i förvaltnings berättelsen. Fram till och med slutet av prestationsperioden/räken- skapsåret 2018 utgjordes Nordea Bank Abp:s aktierelate- rade program för rörlig ersättning delvis av uppskjuten ersättning med indexering till Nordeaaktiens totalavkast- ning (TSR) och delvis ersättning i form av kontanter. Utfallet från programmen reglerades i allmänhet i kontanter och den del som indexerades till Nordeas totalavkastning redo- visades som ett aktierelaterat program med kontantregle- ring. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resul- terade i en vinst på 0,3 mn euro 2024 för de återstående uppskjutna betalningarna hänförliga till dessa program. Nordea Årsredovisning 2024 348 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M7.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts. Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för rörlig ersättning delvis kontant utan koppling till Nordeas aktiekurs och delvis med Nordeaaktier, vilket innebär att den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelaterat program som regleras med eget kapital-instrument. Indexering till totalavkastningen kan användas i aktierela- terade program för rörlig ersättning, med hänsyn tagen till operativa, administrativa och skattemässiga frågor samt eventuella regler som gäller för vissa juridiska personer. Tabellen på föregående sida visar samtliga program med aktierelaterade kostnader som redovisats under 2024 samt jämförelsesiffrorna för 2023. Siffrorna för 2024 grundas på det förväntade utfallet 2023 och samtliga siffror är exklusive soci- ala avgifter. Kostnaden för 2024 grundas på ett antagande om antal aktier som kommer att tilldelas och omfattas av upp- skjutanderegler med överlåtelse under efterföljande år. Nordea Bank Abp:s långsiktiga incitamentsprogram Se koncernnot K8.3, avsnittet ”Nordeas långsiktiga incitamentsprogram”. Aktierelaterade ersättningsprogram Programår Eget kapital- eller kontantreglerade Överlåtelse period Kostnad 2024 Kostnad 2023 Skuld 31 dec 2024 Skuld 31 dec 2023 Utstående rättigheter 2024 - LTIP 2024-2026 Eget kapitalreglerat 2027–2032 2 – – – Ja 1 - NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2025–2030 10 – – – Ja 2 - Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2024–2028 0 – – – Ja 2 2023 - LTIP 2023-2025 Eget kapitalreglerat 2026–2031 3 2 – – Ja 3 - NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2024–2029 5 11 – – Ja - Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2023–2027 0 0 – – Ja 2022 - LTIP 2022-2024 Eget kapitalreglerat 2025–2030 2 2 – – Ja - NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2023–2028 -1 6 – – Ja - Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2022–2026 0 0 – – Ja Tidigare år Kontantreglerat 2022–2028 0 1 3 6 Nej Eget kapitalreglerat 2022–2025 -5 -3 0 0 Ja Summa 16 19 3 6 1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2024–2026), under den efterföljande överlåtelseperioden (2027–2032). 2) Rättigheter tilldelas under 2025 utifrån resultatet för 2024. 3) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2023–2025), under den efterföljande överlåtelseperioden (2026–2031). Aktierelaterade program för rörlig ersättning – andra än LTIP Se koncernnot K8.3, avsnittet ”Aktierelaterade program för rörlig ersättning – andra än LTIP”. Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelate- rade program med kontantreglering som förekom 2014– 2018.Tabellen omfattar endast uppskjuten ersättning som indexerats med Nordeas totalavkastning. Uppskjuten aktierelaterad ersättning (kontantreglerad) Mn euro 2024 2023 Ingående balans 6 6 Uppskjuten/intjänad under året – 1 TSR-indexering under året – 1 Utbetalningar under året -3 -2 Omräkningsdifferenser – 0 Utgående balans 3 6 M7.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper För information om redovisningsprinciperna, se not M7.1 ”Fast och rörlig lön”, not M7.2 ”Pensioner” och not M7.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. För definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not M9.8 ”Transaktioner med närstående”. Styrelsearvode För styrelsearvode, se avsnittet “Styrelsearvode” i kon- cernnot K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören och koncernledningen För ersättning till koncernledningen, se avsnittet “Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören och koncernledningen” i koncernnot K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. M7.5 Antal anställda I tabellen nedan redovisas antal anställda vid årets slut, efter typ av anställning. Antal anställda 31 dec 2024 31 dec 2023 Förändring Fast heltidanställda 25 593 24 598 995 Fast deltidanställda 999 999 0 Visstidsanställda 291 251 40 Totalt antal anställda (omräknat till heltidstjänster), vid årets slut 26 883 25 848 1 035 Nordea Årsredovisning 2024 349 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M8 Aktier och andelar i koncern- företag, intresse- företag och joint ventures M8.1 Aktier och andelar i koncernföretag Redovisningsprinciper Koncernföretag är de företag som Nordea Bank Abp har ett bestämmande inflytande över. Bestämmande inflytande uppnås i regel om Nordea Bank Abp, direkt eller indirekt genom koncernföretag, innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Nordea Bank Abp:s innehav och andelar i koncern företag redovisas till anskaffningsvärde. Alla innehav i koncernföretag prövas per varje balansdag med avseende på indikationer om nedskrivningsbe- hov. Om sådana indikationer finns görs en analys för att bedöma huruvida respektive innehavs redovi- sade värde är fullt återvinningsbart. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och nyttjan- devärdet. Eventuell nedskrivningskostnad beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och återvin- ningsvärde och klassificeras i resultaträkningen som ”Av- och nedskrivningar”. Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings- värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i första läget. Förvärv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge Den 18 november 2024 förvärvade Nordea den norska delen av Danske Banks privatkunds- och private banking- verksamhet. Affären innefattade inte något utbyte av egetkapitalandelar. För ytterligare information om förvär- vet, se avsnittet ”Förvärv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge” i koncernnot K9.6 ”Förvärv”. Koncernföretag Denna specifikation omfattar alla direktägda koncernföretag. Organisations- nummer Säte Antal aktier Redovisat värde 31 dec 2024, mn euro Redovisat värde 31 dec 2023, mn euro Ägarandel % Nordea Kredit RealKreditaktieselskab 1 15134275 Köpenhamn 17 172 500 2 950 2 950 100,0 Nordea Hypotek AB (publ) 1 556091-5448 Stockholm 100 000 3 083 2 950 100,0 Nordea Eiendomskreditt AS 1 971227222 Oslo 16 781 828 2 926 1 770 100,0 Fionia Asset Company A/S 31934745 Köpenhamn 148 742 586 1 185 1 185 100,0 Nordea Finans Finland Ab 1 0112305-3 Helsingfors 1 000 000 1 067 1 067 100,0 Nordea Baltic AB 559220-4688 Stockholm 1 000 8 8 100,0 Nordea Mortgage Bank Plc 1 2743219-6 Helsingfors 257 700 000 1 281 1 131 100,0 Nordea Life Holding AB 556742-3305 Stockholm 1 000 722 721 100,0 Nordea Finance Equipment AS 987664398 Oslo 101 685 549 100,0 LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon 2 1027700034185 Moscow 4 601 942 680 59 67 100,0 Nordea Finans Norge AS 924507500 Oslo 63 000 635 630 100,0 Nordea Funds Ab 1737785-9 Helsingfors 3 350 385 385 100,0 Nordea Asset Management Holding AB 559104-3301 Stockholm 500 245 251 100,0 Nordea Finans Danmark A/S 89805910 Høje Taastrup 20 006 177 177 100,0 Nordea Finans Sverige AB (publ) 1 556021-1475 Stockholm 1 000 000 111 113 100,0 Nordea Essendropsgate Eiendomsforvaltning AS 986610472 Oslo 7 500 34 33 100,0 Nordea Markets Holding Company INC 36-468-1723 New York 1 000 91 91 100,0 Nordic Baltic Holding (NBH) AB 556592-7950 Stockholm 1 000 1 1 100,0 Privatmegleren AS 986386661 Oslo 12 000 000 9 9 100,0 Danbolig A/S 13186502 Köpenhamn 1 1 1 100,0 Structured Finance Servicer A/S 24606910 Köpenhamn 2 1 1 100,0 Nordea Hästen Fastighetsförvaltning AB 556653-6800 Stockholm 1 000 0 0 100,0 First Card AS 963215371 Oslo 200 0 0 100,0 Nordea Vallila Fastighets Förvaltning Ab 1880368-8 Helsingfors 1 000 0 0 100,0 Fastighetsförvaltning Kaarenritva Ab 0362827-4 Vanda 100 0 0 100,0 Nordea Limited 03051044 London 2 – – 100,0 Summa 15 656 14 090 1) Kreditinstitut. 2) Nordeas strategi är att fokusera på verksamheten i Norden. Det innebär att Nordeakoncernen lägger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av det kvarvarande dotter bolaget i Ryssland är i slutfasen. Nordea Årsredovisning 2024 350 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M8.2 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Redovisningsprinciper Intresseföretag är de företag där Nordea Bank Abp:s rösträttsandel uppgår till mellan 20 procent och 50 procent och/eller där Nordea Bank Abp har ett bety- dande inflytande. Betydande inflytande är rätten att delta i beslut som rör företagets finansiella och ope- rativa policybeslut, men ger inte ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande infly- tande över dessa. Joint ventures är de företag som Nordea Bank Abp har ett gemensamt bestämmande inflytande över. Med gemensamt bestämmande inflytande avses att två eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt utöva bestämmande inflytande över en ekonomisk verksamhet. Nordea Bank Abp:s innehav och andelar i intres- seföretag och joint ventures redovisas till anskaff- ningsvärde. Alla innehav i intresseföretag och joint ventures prövas per varje balansdag med avseende på indikationer om nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns görs en analys för att bedöma huruvida respektive innehavs redovisade värde är fullt återvinningsbart. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde, efter avdrag för försäljnings- kostnader, och nyttjandevärdet. Eventuell nedskriv- ningskostnad beräknas som skillnaden mellan redo- visat värde och återvinnings värde och klassificeras i resultaträkningen som ”Av- och ned skrivningar”. Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings- värdet, men kan inte överstiga det redovisade värdet som skulle har fastställts om en nedskrivning inte redovisats i första läget. Intresseföretag och joint ventures 1 Intresseföretag Organisations- nummer Säte Redovisat värde Aktieinnehav, %2024, mn euro 2023, mn euro Eksportfinans ASA2 816521432 Oslo 42 42 23 Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 10 10 25 Suomen Luotto-osuuskunta 0201646-0 Helsinki 1 1 27 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 5 6 20 OPEN POS Nordic Group AB 559063-2369 Gothenburg 2 – 46 Subaio ApS 37766585 Aalborg 2 2 20 CrediWire ApS 37264628 Copenhagen 2 2 7 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 8 0 20 Svenska e-fakturabolaget 556563-0596 Stockholm 1 0 50 Övriga 0 0 Summa 73 63 Joint ventures 1 Siirto Brand Oy 3102648-1 Helsingfors 0 0 50 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 1 1 14 Invidem AB 559210-0779 Stockholm 0 0 17 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 0 0 21 Summa 1 1 1) Alla aktier i intresseföretag och joint ventures är onoterade aktier. 2) Kreditinstitut. M8.3 Valutaomräkning av utländska företag Redovisningsprinciper De finansiella rapporterna upprättas i euro (EUR). Vid omräkningen av de utländska företagens och filialernas finansiella rapporter till euro från deras respektive funktionella valuta omräknas tillgångar och skulder i utländska filialer i Nordea Bank Abp till balansdagens kurs, medan poster i resultaträk- ningen omräknas till årets genomsnittskurs. Genomsnittskursen beräknas utifrån dagliga växel- kurser dividerat med antalet bankdagar under perio- den. Omräkningsdifferenser redovisas som balanse- rade vinstmedel under eget kapital. Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska filialer omräknas till balansdagens kurs, och omräk- ningsdifferenser redovisas under eget kapital. Information om de viktigaste valutakurserna finns i not M1 ”Redovisningsprinciper”, avsnittet ”Valutakurser”. Nordea Årsredovisning 2024 351 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9 Övriga upplysningar M9.1 Eget kapital Redovisningsprinciper Eget kapital innebär en residual rätt i redovisade till- gångar, efter avdrag för redovisade skulder. Eget kapital omfattas inte av krav på att dela ut över- skottslikviditet. Instrumentet klassificeras som en finansiell skuld om det innefattar ett krav på ränte- betalning, beroende på om en framtida osäker hän- delse bortom både emittentens och innehavarens kontroll inträffar eller inte inträffar. Alla utbetalningar förknippade med instrument klassificerade som eget kapital redovisas som utdel- ning direkt under eget kapital. Nordea Bank Abp behandlar betalningar på finansiella instrument klassificerade som eget kapital (dvs. primärkapital- tillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas dessa som utdelningar. Utdelning till aktieägare redovisas som minskning av eget kapital efter att den ordinarie bolagsstämman har antagit förslaget. I situationer när den ordinarie bolagsstämman har givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett visst belopp, bokförs minskningen av eget kapital när styrelsen har fattat beslut om utdelning. Investeringar i egna aktier redovisas inte som till- gångar utan som en minskning av eget kapital med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Förvärv av egna aktier inom ramen för Markets handelsverk- samhet redovisas som en minskning av investerat fritt eget kapital. Egna aktier som förvärvats i syfte att optimera kapitalstrukturen och inom ramen för Nordea Bank Abp:s aktieåterköpsprogram redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Transaktionskostnader i samband med återköp av egna aktier redovisas också under eget kapital. När aktier ogiltigförklaras har detta inte någon inverkan på redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels- verksamheten redovisas som en ökning av investe- rat fritt eget kapital. Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräk- nas, till exempel derivat såsom optioner, warranter och motsvarande, redovisas antingen som finan- siella tillgångar eller finansiella skulder, vilket bety- der att dessa inte utgör eget kapital-instrument. Innehavare av övrigt primärkapital Nordea Bank Abp har emitterat eviga efterställda instru- ment (primärkapitaltillskott) som konverteras till ett varia- belt antal Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Eftersom Nordea Bank Abp kan bli tvungen att överlämna ett antal Nordeaaktier, klas- sificeras dessa instrument som finansiella skulder. Nordea Bank Abp har också emitterat eviga efterställda instrument (primärkapitaltillskott) som skrivs ned istället för att konverteras till Nordeaaktier om kärnprimärkapital- nivån skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter. Dessa instrument klassifice- ras som eget kapital eftersom det inte finns något krav att Nordea Bank Abp ska betala ränta eller kapitalbelopp till innehavarna. Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro. Aktier i Nordea Bank Abp har inget nominellt värde. Varje aktie ger en rösträtt. För mer information om antalet registre- rade aktier, se ”Nordeaaktien” nedan. Investerat fritt eget kapital Investerat fritt eget kapital utgörs av teckningskursen för aktierna i Nordea Bank Abp:s aktie- eller nyemission som inte har redovisats under ”Aktiekapital”. Investerat fritt eget kapital har även påverkats av förvärv och försäljning av egna aktier i Markets handelsverksamhet. Övriga reserver Övriga reserver utgörs av en verkligt värde-reserv, inklu- sive reserver för kassaflödessäkringar, finansiella till- gångar som klassificerats i kategorin ”Finansiella till- gångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresul- tat” , ackumulerade omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, samt en reserv för valutakursdifferenser. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utgörs främst av Nordea Bank Abp:s ej utdelade vinstmedel från tidigare år och valutakursdifferenser. Eget kapital Mn euro Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- kapital Övriga reserver 3 Investerat fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 34 Innehavare av övrigt primärkapital Summa eget kapital Balans per 1 jan 2024 4 050 -198 1 063 21 969 750 27 634 Årets resultat – – – 4 189 – 4 189 Valutakursdifferenser – – – -156 – -156 Nettotillgångar i utländska verksamheter: Värdeförändringar, netto efter skatt – 30 – – – 30 Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde: Värdeförändringar, netto efter skatt – -43 – – – -43 Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – -4 – – – -4 Kassaflödessäkringar 1 : Värdeförändringar, netto efter skatt – 1 487 – – – 1 487 Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – -1 457 – – – -1 457 Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder klassificerade som verkligt värdeoptionen: Värdeförändringar, netto efter skatt – -6 – – – -6 Förmånsbestämda pensionsplaner: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt – 74 – – – 74 Aktierelaterade ersättningar – – – 16 – 16 Betald ränta på övrigt primärkapital, netto efter skatt – – – -21 – -21 Utdelning – – – -3 218 – -3 218 Försäljning/köp av egna aktier 2 – – -10 -372 – -382 Övriga förändringar – 81 – -97 0 -16 Balans per 31 dec 2024 4 050 -37 1 053 22 310 750 28 126 1) För mer detaljerad information, se not M3.5. 2) Hänför sig till förändring av egna treasury aktier i kapitaloptimeringssyfte, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer. 3) Under 2024 ändrades presentationen av eget kapital genom att omklassificera ”Uppskrivningsfond” från ”Övriga reserver” till ”Balanserade vinstmedel” för att bättre spegla att det rör sig om fritt eget kapital. Förändringen påverkar inte koncernens egna kapital eller Nordea Bank Abp:s utdelning för någon historisk period. 4) “Övriga fria reserver”, som presenterades separat 2023, har flyttats till ”Balanserade vinstmedel” i denna specifikation. Nordea Årsredovisning 2024 352 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.1 Eget kapital, forts. Eget kapital Mn euro Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- kapital Övriga reserver 3 Investerat fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 4 Innehavare av övrigt primärkapital Summa eget kapital Balans per 1 jan 2023 4 050 -211 1 082 21 494 748 27 163 Årets resultat – – – 4 739 – 4 739 Valutakursdifferenser – 4 – -57 – -52 Nettotillgångar i utländska verksamheter: Värdeförändringar, netto efter skatt – -30 – – – -30 Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde: Värdeförändringar, netto efter skatt – -17 – – – -17 Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – 30 – – – 30 Kassaflödessäkringar 1 : Värdeförändringar, netto efter skatt – 642 – – – 642 Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – -652 – – – -652 Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder klassificerade som verkligt värdeoptionen: Värdeförändringar, netto efter skatt – 10 – -10 – 0 Förmånsbestämda pensionsplaner: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt – -30 – 1 – -28 Aktierelaterade ersättningar – – – 18 – 18 Betald ränta på övrigt primärkapital, netto efter skatt – – – -21 – -21 Utdelning – – – -2 876 – -2 876 Försäljning/köp av egna aktier 2 – – -19 -1 264 – -1 283 Övriga förändringar – 55 – -55 2 2 Balans per 31 dec 2023 4 050 -198 1 063 21 969 750 27 634 1) För mer detaljerad information, se not M3.5. 2) Hänför sig till förändring av egna treasury aktier i kapitaloptimeringssyfte, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer. 3) “Uppskrivningsfond” och “Fair value reserve” 2023 är presenteraders i “Övriga reserver” i denna specifikation. 4) “Övriga fria reserver”, som presenterades separat 2023, har flyttats till ”Balanserade vinstmedel” i denna specifikation. Utdelningsbara medel Euro mn 31 dec 2024 31 dec 2023 Investerat fritt eget kapital 1 053 1 063 Innehavare av övrigt primärkapital 750 750 Balanserande vinstmedel1 18 121 17 230 Årets resultat 4 189 4 739 Summa 24 113 23 782 Kapitaliserade utvecklingskostnader -1 439 -1 352 Summa utdelningsbara medel totalt 2 22 674 22 430 1) Se Förvaltningsberättelse, avsnittet ”Förslag till vinstdisposition” för exakta belopp i euro. 2) Övriga fria fonder som redovisades separat för 2023 ingår nu i Balanserade vinstmedel Nordeaaktien Nordea Bank Abp:s bolagsordning innehåller inte några bestämmelser om aktieslag eller rösträtter, vilket innebär att Nordea Bank Abp bara har ett aktieslag (Nordea aktien) och att samtliga aktier Nordea Bank Abp är stamaktier. Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea Bank Abp och ger samma rätt till utdelning. Nordea Bank Abp får inte rösta för innehav av egna aktier vid bolags- stämmor. Nordeaaktien har inget nominellt värde. Den ordinarie bolagsstämman 2024 bemyndigade sty- relsen att besluta om återköp av högst 340 000 000 egna aktier. Enligt bemyndigandet får antalet egna aktier som Nordea Bank Abp innehar tillsammans med sina dotter- företag inte vid något enskilt tillfälle överstiga 10 procent av alla Nordeaaktier. Bemyndigandet gäller i 18 månader från bolagsstämmans beslut. Den ordinarie bolagsstämman 2024 bemyndigade Nordea Bank Abp:s styrelse att, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om emission av särskilda rättigheter som berättigar till att mot betalning få nya aktier eller egna aktier som innehas av bolaget (konvertibler) i enlighet med eller med avvikelse från aktieägarens företrädesrätt till teckning. Det högsta antalet aktier som kan komma att emitteras enligt detta bemyndigande är 340 000 000. Bemyndigandet är giltigt till och med det tidigare av (i) utgången av Bolagets nästa ordinarie bolagsstämma, eller (ii) 18 månader från den ordinarie bolagsstämmans beslut. Den ordinarie bolagsstämman 2024 bemyndigade även Nordea Bank Abp:s styrelse att, vid ett eller flera tillfällen, besluta om emissioner av nya aktier i bolaget eller över- låtelse av bolagets egna aktier till ett antal om högst 30 000 000. Bemyndigandet är giltigt till och med det tidigare av (i) utgången av Bolagets nästa ordinarie bolagsstämma, eller (ii) 18 månader från den ordinarie bolagsstämmans beslut. I april 2023 godkände Nordea Bank Abp:s styrelse det fjärde aktieåterköpsprogrammet till ett värde av högst 1 md euro. ECB:s godkännande hade meddelats den 3 mars. Programmet inleddes den 28 april 2023 och slutfördes den 21 februari 2024. För information om primärkapitaltillskott som konverte- ras till aktier, se not M3.14 ”Efterställda skulder”. För information om aktierelaterade incitamentsprogram, se not M7.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram” och för information om styrelsens bemyndiganden, se ”Beslut om aktieemissioner” under ”Nordeas aktie och kreditbetyg” i förvaltnings berättelsen. Tabellen nedan visar förändringen under året för anta- let Nordeaaktier samt förändringen i antalet utestående Nordea aktier, med avdrag återköpta, ej ogiltigförklarade egna aktier. Dessutom visas antalet egna aktier per den 31 december. 2024 2023 Antal Nordeaaktier Totala antalet Nordeaaktier per 1 januari 3 528 279 508 3 654 281 296 Nyemitterade aktier under året 8 000 000 – Makulerade egna aktier under perioden -33 647 545 -126 001 788 Totala antalet aktier i Nordea per 31 december 3 502 631 963 3 528 279 508 Nordea Årsredovisning 2024 353 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.1 Eget kapital, forts. 2024 2023 Antal utestående Nordeaaktier Antal utestående aktier per 1 januari 3 519 189 319 3 640 871 455 Återköp av egna aktier -33 984 078 -120 953 361 Aktier garanterade i ersättningsprogram för Nordea Bank Abp:s ledning 1 273 349 1 286 336 Trading portföljen och Nordea- aktier i de danska investerings- portföljerna -1 004 146 -2 015 111 Antal utestående Nordea-aktier per 31 december 3 485 474 444 3 519 189 319 Antal egna aktier 31 dec 2024 31 dec 2023 Innehav av egna aktier i ersättnings syfte, trading portföljen och Nordea aktier i de danska investerings-portföljerna 1 17 130 649 9 090 189 – varav aktier i ersättningssyfte 11 513 966 4 787 315 1) Totalt uppgick köpeskillingen för innehav av egna aktier den 31 december 2024 till 77,5 mn euro (56,0 mn euro) Egna aktier som handlats som en del av marknadsgarantverksamheten Nordea Bank Abp har handlat med egna aktier som en del av den normala handels- och marknadsgarantverksam- heten. Se tabellen nedan. Den ordinarie bolagsstämman 2024 beslutade att Nordea Bank Abp före slutet av den ordinarie bolagsstäm- man 2025 kan överlåta egna aktier inom ramen för värde- pappersrörelsen. Antalet egna aktier som överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier. Köp och försäljning av egna aktier under året 2024 Köp 1 Försäljning 1 Antal Medelpris eur Summa teur Antal Medelpris eur Summa teur Januari 5 553 761 11,34 -62 971 -5 889 972 11,30 66 535 Februari 6 532 537 10,90 -71 187 -6 971 391 10,95 76 356 Mars 6 397 549 10,93 -69 928 -5 435 594 10,87 59 076 April 7 795 627 10,85 -84 601 -7 327 819 10,85 79 482 Maj 7 300 345 11,30 -82 464 -7 164 347 11,30 80 947 Juni 4 952 268 11,28 -55 866 -5 073 284 11,30 57 337 Juli 6 338 147 10,83 -68 624 -6 521 354 10,87 70 883 Augusti 10 226 971 10,43 -106 671 -10 395 093 10,45 108 647 September 4 507 465 10,55 -47 552 -4 043 594 10,56 42 707 Oktober 7 138 308 10,62 -75 842 -7 244 108 10,64 77 053 November 4 536 445 10,78 -48 909 -5 090 453 10,78 54 870 December 6 989 023 10,64 -74 361 -6 107 291 10,64 64 970 78 268 446 -848 976 -77 264 300 838 863 1) Exklusive Nordeaaktier relaterade till värdepapperslån. Köp och försäljning av egna aktier under året, forts. 2023 Köp 1 Försäljning 1 Antal Medelpris eur Summa teur Antal Medelpris eur Summa teur Januari 5 553 391 10,55 -58 591 -5 117 911 10,56 54 029 Februari 5 967 915 11,36 -67 770 -5 801 700 11,32 65 672 Mars 11 645 206 10,35 -120 548 -9 134 917 10,52 96 081 April 3 140 337 10,23 -32 114 -4 853 207 10,12 49 115 Maj 3 949 629 9,63 -38 044 -3 486 271 9,64 33 605 Juni 5 544 430 10,04 -55 640 -5 552 247 9,97 55 377 Juli 3 453 558 10,33 -35 690 -3 686 496 10,26 37 835 Augusti 2 069 069 10,23 -21 160 -2 321 930 10,26 23 817 September 7 212 444 10,72 -77 331 -7 255 358 10,48 76 031 Oktober 12 250 600 10,34 -126 673 -11 704 037 10,36 121 211 November 5 234 667 10,35 -54 166 -5 012 809 10,40 52 155 December 3 930 176 10,96 -43 065 -4 009 428 10,95 43 915 69 951 422 -730 792 -67 936 311 708 843 1) Exklusive Nordeaaktier relaterade till värdepapperslån. M9.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen Redovisningsprinciper Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av likvida medel under året för den totala verksamhe- ten. Nordea Bank Abp:s kassaflödesanalys har upp- rättats enligt den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet har justerats för transaktioner som inte medför in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditförluster. Redovisningen av kassaflöden görs utifrån kategorierna löpande verk- samhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten, som är den huvudsakliga intäktsbringande verksamheten, härrör främst från rörelseresultatet, justerat för poster som inte ingår i kassaflödet samt betalda inkomstskatter. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet innefattar: Mn euro 2024 2023 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 387 617 Nedskrivning av aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag -2 222 Kreditförluster 102 134 Orealiserade värdeförändringar 130 1 448 Realisationsvinster / -förluster, netto 6 3 Förändring av upplupna kostnader / intäkter och avsättningar 544 -743 Omräkningsdifferenser 299 38 Förändringar av verkligt värde av den säkrade posten, tillgångar/skulder (netto) 645 1 991 Övrigt -129 -56 Summa 1 982 3 654 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den normala affärsverksamheten, såsom utlåning, inlåning och Nordea Årsredovisning 2024 354 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen, forts. emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument redovisas netto. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen ränta och betald ränta med följande belopp: Mn euro 2024 2023 Erhållen ränta 15 387 14 359 Betald ränta -9 900 -8 523 Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten innefattar investeringar i samt kapitaltillskott till koncernföretag, förvärv och avyttring av anläggningstillgångar, finansiella såväl som materiella och immateriella. Förvärvet av Danske Banks norska privatkunds- och pri- vate banking-verksamhet 2024 redovisas under ”Förvärv av tillgångar och skulder”. Som en del av köpet förvärvade Nordea Bank Abp lån och övertagen inlåning med ett positivt nettokassaflöde på 3079mn euro. Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet som medför förändringar i eget kapital och efterställda skulder, som till exempel nyemission av aktier, utdelningar och emission/amortering av efterställda skulder. Likvida medel Följande poster ingår i likvida medel: Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 49 150 Utlåning till centralbanker betalbar vid anfordran 4 3 Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran 349 687 Summa 45 215 49 840 För en definition av kassa och tillgodohavanden hos cen- tralbanker, se not M3.6 ”Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker”. Utlåning till centralbanker, betalbar vid anfordran, inkluderar instrument som Nordea Bank Abp omedelbart har rätt att sälja tillbaka. Utlåning till kredit- institut, betalbar vid anfordran, innefattar likvida tillgångar som inte utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper. M9.3 Löptidsanalys Redovisningsprinciper Tabellen visar de återstående avtalsenliga löpti- derna för Nordea Bank Abp:s finansiella tillgångar och skulder. Avistainlåning redovisas under löptiden 3 månader”. Utlåning som är betalbar vid anfordran redovisas tidigast möjliga datum då återbetalning kan begäras. För derivat har in- och utflöden av kon- tanter redovisats för både derivattillgångar och deri- vatskulder eftersom derivat hanteras netto. För ytterligare information om återstående löptider, se även not M10 ”Risk- och likviditetshantering”. Löptidsanalys 31 dec 2024, mn euro Inom 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 – – – 44 862 Utlåning till kreditinstitut 10 272 24 684 39 834 349 75 139 Utlåning till allmänheten 60 417 20 116 48 359 23 085 151 977 Räntebärande värdepapper 1 8 394 10 366 56 399 5 820 80 979 Derivatinstrument 4 133 3 823 6 525 11 573 26 054 Övriga tillgångar 5 748 162 13 525 5 023 24 458 Summa tillgångar 133 826 59 151 164 642 45 850 403 469 Skulder Skulder till kreditinstitut och centralbanker 34 165 2 043 98 0 36 306 In- och upplåning från allmänheten 221 424 5 142 8 308 5 232 240 106 Emitterade värdepapper 20 197 27 949 17 594 4 387 70 127 Efterställda skulder – 92 4 894 2 424 7 410 Derivatinstrument 3 264 793 10 265 11 605 25 927 Övriga skulder 3 136 558 5 946 869 10 509 Summa skulder 282 186 36 577 47 105 24 517 390 385 31 dec 2023, mn euro Inom 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 49 150 – – – 49 150 Utlåning till kreditinstitut 5 685 26 624 35 946 333 68 589 Utlåning till allmänheten 51 578 15 729 55 560 27 033 149 900 Räntebärande värdepapper 1 7 649 6 327 53 092 6 695 73 763 Derivatinstrument 2 724 3 396 8 937 12 775 27 832 Övriga tillgångar 4 351 93 12 800 530 17 774 Summa tillgångar 121 137 52 169 166 335 47 366 387 008 Skulder Skulder till kreditinstitut och centralbanker 32 578 1 763 2 385 -238 36 488 In- och upplåning från allmänheten 193 964 10 211 7 941 5 458 217 574 Emitterade värdepapper 20 684 25 904 22 033 3 238 71 859 Efterställda skulder – 760 3 295 1 665 5 720 Derivatinstrument 5 077 3 621 9 942 13 562 32 202 Övriga skulder -2 311 -1 481 9 630 4 418 10 256 Summa skulder 249 992 40 778 55 226 28 103 374 099 1) Inkluderar “Skulder till kreditinstitut belåningsbara i centralbanker” 71 349 mn euro (59 967mn euro). Nordea Årsredovisning 2024 355 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.4 Tillgångar och skulder i euro och utländsk valuta Redovisningsprinciper I tabellen nedan visas Nordea Bank Abp:s tillgångar och skulder, fördelade utifrån saldon i euro och utländska valutor. Saldon i utländsk valuta definie- ras som saldon som ska omräknas till euro vid upp- rättandet av finansiella rapporter. Mer information om omräkning av tillgångar och skulder finns i not M1 ”Redovisningsprinciper”. 31 dec 2024 31 dec 2023 Mn euro Utländska valutor Summa Mn euro Utländska valutor Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 22 365 22 497 44 862 29 474 19 676 49 150 Utlåning till kreditinstitut 19 832 55 307 75 139 16 974 51 615 68 589 Utlåning till allmänheten 57 311 94 666 151 977 47 475 102 425 149 900 Räntebärande värdepapper1 38 892 42 087 80 979 23 274 50 489 73 763 Derivatinstrument 24 677 1 377 26 054 16 975 10 857 27 832 Övriga tillgångar 35 989 7 465 43 454 22 458 13 078 35 536 Summa tillgångar 199 066 223 399 422 465 156 630 248 140 404 770 Skulder Skulder till kreditinstitut och centralbanker 23 969 12 337 36 306 10 225 26 263 36 488 In- och utlåning från allmänheten 70 636 169 470 240 106 76 487 141 087 217 574 Emitterade värdepapper 58 990 11 137 70 127 27 700 44 159 71 859 Derivatinstrument 24 812 1 115 25 927 15 281 16 921 32 202 Övriga skulder 16 758 5 115 21 873 12 755 6 258 19 013 Summa skulder 195 165 199 174 394 339 142 448 234 688 377 136 1) Inkluderar “Skulder till kreditinstitut belåningsbara i centralbanker” 71 349 mn euro (59 967 mn euro). M9.5 Övriga tillgångar Redovisningsprinciper Övriga tillgångar är tillgångar som inte uppfyller vill- koren för övriga tillgångsposter. Enligt principen om periodiserad redovisning är upplupna intäkter perio- diserade intäkter som ännu inte har fakturerats och förutbetalda kostnader är framtida kostnader som har betalats i förskott. För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Denna not innefattar specificering av balansposterna ”Övriga tillgångar” och ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Övriga tillgångar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Betalningsförmedling 153 134 Fondlikvidfordringar 1 111 1 130 Ställda marginalsäkerheter relaterade till derivatinstrument 5 118 6 908 Övriga 514 1 127 Summa 6 896 9 299 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Upplupna ränteintäkter 2 3 Övriga upplupna intäkter 555 308 Förutbetalda kostnader 430 465 Summa 987 776 M9.6 Övriga skulder Redovisningsprinciper Övriga skulder är skulder som inte uppfyller villko- ren för övriga skuldposter. Enligt principen om peri- odiserad redovisning utgörs upplupna kostnader av kostnader som uppstått men för vilka fakturan ännu inte har mottagits och förutbetalda intäkter utgörs av framtida intäkter som har erhållits i förskott. För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”, not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”. Denna not innefattar specificering av balansposterna ”Övriga skulder” samt ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Övriga skulder Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Fondlikvidskulder 954 884 Sålda ej innehavda värdepapper 3 250 4 665 Betalningsförmedlingsskulder 2 423 2 041 Leverantörsskulder 91 86 Erhållna marginalsäkerheter 4 220 3 394 Övriga 1 721 1 225 Summa 12 659 12 295 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Upplupna kostnadsräntor 10 14 Övriga upplupna kostnader 1 193 839 Förutbetalda intäkter 54 63 Summa 1 257 916 Nordea Årsredovisning 2024 356 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.7 Kundtillgångar som förvaltas Redovisningsprinciper Kundtillgångar som förvaltas är tillgångar som inne- has och förvaltas för kunders räkning men som inte redovisas i Nordea Bank Abp:s balansräkning. Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Kapitalförvaltning 134 660 122 095 Förvaltade tillgångar 238 352 259 512 Summa 373 012 381 607 M9.8 Transaktioner med närstående Redovisningsprinciper Närstående En närstående part är en person eller ett företag med en nära relation till Nordea. Närstående parter delas in i följande kategorier: • Aktieägare med betydande inflytande • Koncernföretag • Intresseföretag och joint ventures • Nyckelpersoner i ledande positioner • Övriga närstående parter. Aktieägare med betydande inflytande Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare som har rätt att delta i policybeslut som rör Nordea Bank Abp:s finansiella och operativa strategier, men som inte har ett bestämmande inflytande över dessa. Koncernföretag Med koncernföretag avses dotterföretagen till moderföretaget Nordea Bank Abp. Ytterligare infor- mation om företag som ägs av Nordea Bank Abp finns i not M8.1 ”Aktier och andelar i koncernföretag”. Transaktioner mellan Nordea Bank Abp och dess dotterföretag görs enligt armslängdsprincipen, i enlighet med OECD:s krav gällande internprissättning. Intresseföretag och joint ventures En definition av termerna intresseföretag och joint venture finns i not M8.2 ”Aktier och andelar i intres- seföretag och joint ventures”. Nyckelpersoner i ledande positioner Nyckelpersoner i ledande positioner är de personer som har befogenhet och ansvar för planering, led- ning och styrning av Nordea Bank Abp:s verksam- het, direkt eller indirekt, däribland företagets styrelse. Övriga närstående parter Övriga närstående parter utgörs av dotterföretag till aktieägare med betydande inflytande, nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner och företag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Transaktioner med närstående En transaktion med närstående definieras som en överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser mellan Nordea Bank Abp och en närstående part, oavsett om dessa debiteras eller inte. Se även Redovisningsprinciper i not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Alla transaktioner med närstående görs enligt samma kri- terier och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa parter i liknande ställning, förutom utlåning till anställda såväl som vissa övriga åtaganden till nyckelper- soner i ledande positioner, se not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner” och not M6.1 ”Eventualförpliktelser”. Nyckelpersoner i ledande positio- ner omfattar i Nordea Bank Abp • styrelsen • koncernchefen (vd) • vice vd • koncernledningen. Utlåningen till nyckelpersoner i ledande positioner upp- gick till 1,0 mn euro (1,0 mn euro) och ränteintäkterna på dessa lån uppgick till 0,0mn euro (0,0 mn euro). Inlåning från nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 5,7mn euro (7,8 mn euro) och räntan på denna inlåning uppgick till -0,1mn euro (-0,1 mn euro). Kreditlöften till nyckelpersoner i ledande positioner uppick till 0,0mn euro (0,2 mn euro). Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av Nordea Bank Abp erhåller samma kreditvillkor som övriga anställda. I Finland motsvarar personalräntan på bostads- lån Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en margi- nal på 30 punkter och för övriga lån motsvarar personal- räntan Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på 60–500 punkter. I Danmark är personalräntan för lån rörlig och ligger på mellan 2,7 procent och 5,2 pro- cent, beroende på typ av bostadslån. I Norge är den rörliga personalräntan för lån 4,94 procent. Bostadslån till fast ränta erbjuds till samma villkor som för förmåns kunder. I Sverige kan lån till personalvillkor beviljas till högst 3 mn kronor oavsett typ av lån och till högst 0,4 mn kronor för billån. Räntan på dessa lån är 215 punkter lägre än mot- svarande ränta för externa kunder. För lån som överstiger 3 mn kronor respektive 0,4 mn kronor får anställda samma högsta ränterabatt som Nordeas bästa externa kunder. Lån till nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande posi- tioner som inte bor i samma hushåll som dessa nyckelper- soner, ges till normala marknadsvillkor. Motsvarande vill- kor gäller även för nyckelpersoner i ledande positioner som inte är anställda av Nordea Bank Abp. För mer infor- mation om transaktioner med nyckelpersoner i ledande positioner, se not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”. Kvaliteten på lån till nyckelpersoner i ledande positio- ner och deras nära anhöriga är god, utan någon bety- dande ökning av kreditrisken. Avsättningar för kreditför- luster från utlåning till nyckelpersoner i ledande positioner ingår i den gruppvisa reserven för utlåning som ingår i not M2.10 ”Kreditförluster”. Nordea Bank Abp har inte ställt några säkerheter till förmån för nyckelpersoner i ledande positioner eller deras nära anhöriga. För information om ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner, se not M7.4 ”Ersättning till nyckel- personer i ledande positioner”. Nordea Årsredovisning 2024 357 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M9.8 Transaktioner med närstående, forts. Informationen nedan presenteras ur Nordea Bank Abp:s perspektiv, dvs. den visar hur Nordea Bank Abp:s siffror har påverkats av transaktioner med närstående parter. Transaktioner med närstående Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Koncern- företag Intresse - företag och joint ventures Övriga när- stående parter 2 Koncern- företag Intresse - företag och joint ventures Övriga när- stående parter 2 Tillgångar Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 11 180 – – 12 966 – – Utlåning till kreditinstitut 68 788 – – 64 963 – – Utlåning till allmänheten 2 600 25 0 3 091 31 0 Räntebärande värdepapper 6 287 – – 4 857 – – Derivatinstrument 849 – – 1 368 3 – Övriga tillgångar 290 – – 853 1 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 260 – – 430 – – Summa tillgångar 90 254 25 0 88 528 35 0 Skulder Skulder till kreditinstitut och centralbanker 7 673 0 – 7 291 0 – In- och upplåning från allmänheten 3 354 1 11 3 260 1 19 Emitterade värdepapper 202 – – 207 – – Derivatinstrument 943 3 – 1 459 11 – Övriga skulder 533 0 0 490 – 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 – – 23 – – Avsättningar – 0 – – 0 – Summa skulder 12 718 4 11 12 730 12 19 Poster utanför balansräkningen 1 159 476 9 5 155 447 10 5 Transaktioner med närstående, forts. Mn euro 2024 2023 Koncern- företag Intresse - företag och joint ventures Övriga när- stående parter 2 Koncern- företag Intresse - företag och joint ventures Övriga när- stående parter 2 Resultaträkning Ränteintäkter 3 259 0 0 3 025 0 0 Räntekostnader 280 0 0 -1 0 0 Avgifts- och provisionsnetto 466 0 0 437 0 0 Nettoresultat av poster till verkligt värde 3 -117 -1 0 -481 0 0 Övriga rörelseintäkter 745 – 0 732 – – Summa rörelsekostnader -87 0 – -72 – – Resultat innan kreditförluster 4 546 -1 0 3 640 0 0 1) Inkluderande nominella värden på derivat. 2) Aktieägare med betydande inflytande (inklusive dess dotterföretag) och nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea Bank Abp, liksom företag som kon - trolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner räknas som närstående parter till Nordea Bank Abp. 3) Innefattar resultaträknings posterna ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och ”Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde”. Nordea Årsredovisning 2024 358 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering 1. Riskstyrning ................................................................................................. 358 2. Kreditrisk ...................................................................................................... 358 3. Motpartskreditrisk ....................................................................................373 4. Marknadsrisk ............................................................................................... 373 5. Operativ risk ................................................................................................. 373 6. Regelefterlevnadsrisk ............................................................................373 7. Likviditetsrisk ............................................................................................... 373 1. Riskstyrning Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en integrerad del av Nordea Bank Abp:s affärsstrategi. Nordea Bank Abp har tydliga ramverk för sin risk- och likviditetshantering med bland annat policyer och instruk- tioner som omfattar alla riskexponeringar. För mer information om Nordea Bank Abp:s risk- och likviditetshantering, se koncernnot K11 ”Risk- och likvidi- tetshantering”, avsnitt 1 ”Riskstyrning”. Ramverk för intern kontroll Se koncernnot K11, avsnitt 1.1 ”Ramverk för intern kontroll”. Beslutsfattande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering Se koncernnot K11, avsnitt 1.2 ”Beslutsfattande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering”. Styrning av riskhantering och regelefterlevnad Se koncernnot K11, avsnitt 1.3 ”Styrning av riskhantering och regelefterlevnad”. Upplysningskrav enligt kapitaltäcknings- förordningen – Nordea Bank Abp:s kapital- och riskhanteringsrapport 2024 Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2024 (Capital and Risk Management Report 2024), i enlighet med kapitaltäckningsförordningen (CRR). 2. Kreditrisk Krediter i Nordea Bank Abp beviljas enligt de gemen- samma principer som fastställts för Nordea. Nordea Bank Abp strävar efter att ha en väldiversifierad kreditportfölj som anpassats till strukturen på koncernens hemmamark- nader. Nordea Bank Abp:s kreditportfölj är uppdelad efter typ av exponeringsklass (företag och privatkunder) eller sektor, och därefter ytterligare indelad i segment, bransch och region. Rapportering sker månadsvis, kvartalsvis och årsvis. För ytterligare information om viktiga principer för hantering av Nordea Bank Abp:s riskexponering, se kon- cernnot K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 2 ”Kreditrisk”. För information om kreditriskhantering, definition och identifiering av kreditrisk samt begränsning av kreditris- ken, se koncernnot K11, avsnitt 2 ”Kreditrisk”, 2.2 ”Definition och identifiering av kreditrisk” och 2.3 ”Begränsning av kreditrisk”. Exponeringar, reserver och avsättningar Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och utanför balansräkningen och exponeringar hänförliga till värdepapper, uppgick vid årsskiftet till 488 md euro (458 md euro). Kreditrisk mäts, övervakas och delas upp på olika sätt. Utlåning i balansräkningen består av utlå- ning till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde och utgör huvuddelen av kreditportföljen. Utlåning till upplupet anskaffningsvärde bildar underlag för osäkra lånefordringar, reserveringar och kreditförluster. Kreditrisken i utlåningen mäts och redovisas som kapi- talbeloppet av fordringar i balansräkningen, dvs. utlåning till kreditinstitut och till allmänheten, och som ansvarsför- bindelser och åtaganden gentemot kunder och motparter, netto efter reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar också risken hänförlig till derivatkontrakt och värdepappersfinansiering. Nordea Bank Abp:s utlåning till allmänheten ökade under 2024 med 1,4 procent, till 152 md euro (150 md euro). Utlåningen till företag ökade med omkring 5,1 procent, medan utlåningen till privatper- soner minskade med 13,6 procent. Den övergripande kre- ditkvaliteten är stabil, med hög kreditvärdighet bland kun- derna och de makroekonomiska utsikterna förbättrades under året. Noggrann uppföljning görs emellertid till följd av osäkerhet i den makroekonomiska utvecklingen och geopolitiska förändringar. Av utlåningen till allmänheten avsåg 63,7 procent (65,7 procent) företag, 18,8 procent (13,9 procent) omvända repor, 15,6 procent (18,4 procent) privatkunder och 1,8 procent (1,9 procent) den offentliga sektorn. Utlåningen till centralbanker och kreditinstitut ökade och uppgick vid utgången av 2024 till 75 md euro (69 md euro). Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller omstrukturering av kreditvillkoren till följd av att låntaga- ren har eller är på väg att få ekonomiska svårigheter. Avsikten med förmildrande kreditvillkor under en begrän- sad tidsperiod är att hjälpa kunden tillbaka till en hållbar ekonomisk situation för att säkerställa full återbetalning av det utestående lånebeloppet. Exempel på lättnader i villkoren är förändringar i amorteringsprofil, återbetal- ningsplan, kundmarginal eller lättnader gällande kove- nanter. Förmildrande kreditvillkor tillämpas selektivt på individuell basis för alla kunder och kompletteras med prövning av nedskrivningsbehovet för företagskunder då förmildrande kreditvillkor ses som en kredithändelse. Avsättningar för individuella kreditförluster görs vid behov. Förmildrande kreditvillkor godkänns enligt gäl- lande befogenheter, och lån med förmildrande kreditvill- kor kan vara antingen reglerade eller oreglerade. Lån med förmildrande kreditvillkor ökade under året med 484 mn euro till 2259mn euro, varav 89procent avsåg före- tagsportföljen och 11procent privatkundsportföljen. Reserveringsgraden för dessa lån minskade från 24 pro- cent till 18 procent. Osäkra lånefordringar till upplupet anskaffningsvärde, brutto, ökade till 1 889 mn euro (1 707 mn euro). Förändringen avsåg huvudsakligen företagsportföljen, där de ökade med 9 procent, eller 114 mn euro, till 1 385 mn euro. Störst var uppgången i sektorn Industri, som ökade med 169 mn euro och allra mest i bygg- och råvaruindu- strin, och näst störst var den i sektorn Samhällsnyttiga tjänster, som ökade från 7 mn euro till 103 mn euro. Detta uppvägdes till viss del av minskningar på 114 mn euro i Konsument sällanköp och tjänster. I privatkundsportföljen ökade de osäkra lånefordringarna med 19 procent, eller 76mn euro. Ökningen skedde främst under fjärde kvarta- let, till följd av införandet av nya förbättrade modeller för att beräkna avsättningar för dessa kunder. Kreditförlusterna uppgick för 2024 till 83 mn euro (119mn euro), vilket motsvarar en årlig kreditförlustrela- tion på 7 punkter (9 punkter). Kreditförlusterna avsåg främst företagsportföljen, där de uppgick till 88 mn euro. Det rörde sig huvudsakligen om ett begränsat antal små och medelstora företagskunder, med viss koncentration i sektorerna Industri och Samhällsnyttiga tjänster. För pri- vatkundsportföljen gjordes nettoåterföringar på 5 mn euro. Vid årets slut uppgick reserveringar enligt ledning- ens bedömning till 300 mn euro (380 mn euro). Reserveringarna enligt ledningens bedömning ska täcka överskjutande förluster från makroekonomiska chocker och osäkerheter som är extraordinära jämfört med en normal konjunkturnedgång och därför inte fångas upp tillräckligt av den befintliga IFRS 9-modellen för beräkning av förväntade kreditförluster. Kända problem med IFRS 9-modellen och de data som används ska åtgär- das i kommande modelluppdateringar. Osäkerheterna handlar huvudsakligen om makroekonomin, exempelvis eventuella förändringar i handelspolitiken och den geopo- litiska utvecklingen. Nivån på reserveringarna minskade under 2024 med 80 mn euro, huvudsakligen till följd av förbättrade ekonomiska utsikter i Norden, med lägre infla- tion och lägre räntor. De totala reserverna för 2024 uppgick till 1 395 mn euro (1 450 mn euro). Reserverna för exponeringar 2024 upp- gick till 1 179 mn euro (1 259 mn euro). Förändringen berodde på minskade reserver i kategori 2 och 3 i fastig- hetsportföljen och i privatkundsportföljen, eftersom de nya avsättningsmodellerna innebar större sannolikhet för att dessa kunder återfår förmågan att betala, vilket mins- kade reserveringsbehovet för portföljen. Av reserverna för utlåning till allmänheten svarade kategori 1 för 94 mn euro (129 mn euro), kategori 2 för 240 mn euro (298 mn euro) och kategori 3 för 840 mn euro (826 mn euro). Reserveringsgraden var 0,05 procent för kategori 1 (0,07 procent), 3,1 procent för kategori 2 (4,1 procent) och 44 procent för kategori 3 (48 procent). Nordea Årsredovisning 2024 359 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Maximal exponering för kreditrisk Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Upplupet anskaffnings- värde och verkligt värde som redovisas via fonden för verkligt värde Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen Upplupet anskaffnings- värde och verkligt värde som redovisas via fonden för verkligt värde Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen Lån till kreditinstitut M3.3, M3.7 73 163 1 976 67 395 1 194 Lån till allmänheten M3.3, M3.7 123 348 28 629 129 058 20 842 Räntebärande värdepapper 1 M3.3, M3.8 54 865 26 114 50 913 22 851 Derivatinstrument M3.3, M3.10 – 26 054 – 27 832 Garantier/åtaganden, nominellt värde M6.1, M6.2 153 362 – 137 524 – Summa 404 738 82 773 384 890 72 718 1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. Fördelning av säkerheter 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella säkerheter 2,3 % 1,9 % Fordringar 1,3 % 1,1 % Bostadsfastigheter 32,3 % 35,4 % Affärsfastigheter 47,2 % 44,7 % Övriga fysiska säkerheter 16,9 % 16,9 % Summa 100,0 % 100,0 % Reserver för kreditrisk Mn euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Lån till kreditinstitut M3.7 5 6 Lån till allmänheten M3.7 1 174 1 253 Räntebärande värdepapper värderade till verkligt värde som redovisas via fonden för verkligt värde 1 M3.8 2 4 Garantier/åtaganden M5 215 187 Summa 1 396 1 450 1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”. Tillgångar övertagna för skyddande av fordran 1 Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Omsättningstillgångar, redovisat värde: Aktier och övriga andelar 2 6 Summa 2 6 1) I enlighet med Nordea Bank Abp:s riktlinjer för egendom övertagen för skyd- dande av fordran, som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea Bank Abp verkar. Tillgångar som används som säkerhet för lånet övertas normalt när kun - den inte längre kan fullgöra sina skyldigheter gentemot Nordea Bank Abp. Övertagna tillgångar avyttras senast när full återvinning har uppnåtts. Belåningsgrad 1 Bolåneexponering mot privatkunder (retailportföljen) 31 dec 2024 31 dec 2023 Md euro % Md euro % <50 % 11,8 83,9 13,4 85,0 50–70 % 1,5 11,0 1,7 10,9 71–80 % 0,4 2,5 0,4 2,4 81–90 % 0,2 1,2 0,2 1,1 >90 % 0,2 1,3 0,1 0,6 Summa 14,0 100,0 15,7 100,0 1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett lån, inte hela lånet. Lån med förmildrande kreditvillkor Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Lån med förmildrande kreditvillkor 2 259 1 775 - varav fallerade 964 912 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar och lån med förmildrande kreditvillkor 417 430 - varav fallerade 374 399 Nyckeltal 31 dec 2024 31 dec 2023 Andel lån med förmildrande kreditvillkor 1 1,1 % 0,9 % Täckningsgrad för lån med förmildrande kreditvillkor 2 18,5 % 24,0 % - varav fallerade 38,8 % 44,0 % 1) Lån med förmildrande åtgärder/Lån före reserveringar. 2) Individuella reserver för lån med förmildrande kreditvillkor/Lån med förmildrande kreditvillkor. Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek Storlek i mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Utlåning mn euro % Utlåning mn euro % 0–10 26 085 21 25 681 22 11–50 35 001 28 34 195 29 51–100 23 924 19 22 098 19 101–250 26 819 21 25 667 21 251–500 7 531 6 6 503 5 501– 5 990 5 5 255 4 Summa 125 350 100 119 399 100 Osäkra fordringar och nyckeltal Mn euro 2024 2023 Osäkra fordringar, brutto, uppluppet anskaffningsvärde, mn euro 1 889 1 707 - varav reglerade 877 914 - varav oreglerade 1 012 793 Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), brutto, punkter 96 86 Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), netto, punkter 53 45 Gruppvisa reserveringar i relation till utlåning i kategori 1 och 2, punkter 17 22 Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3), punkter 60 64 Reserver i relation till osäkra lånefordringar (kategori 3), % 44 48 Förfallna lånefordringar Mn euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Företags- kunder Privat- kunder Företags- kunder Privat- kunder 6–30 dagar 98 180 88 261 31–60 dagar 27 54 48 72 61–90 dagar 18 30 24 33 >90 dagar 352 266 218 220 Summa 495 531 378 586 Förfallna lån (inkl. osäkra lån) dividerat med utlåning till allmänheten efter reserver, % 0,4 2,2 0,3 2,1 Kreditförluster och nyckeltal 2024 2023 Kreditförluster, mn euro -83 -119 Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaffningsvärde, punkter 7 9 - varav kategori 3 11 11 - varav kategori 1 och 2 -4 -2 Kreditförlustrelation netto, inklusive verkligt värde vinst, punkter 1 5 7 Kreditförlustrelation netto, Personal Banking, punkter 1 1 27 Kreditförlustrelation netto, Business Banking, punkter 1 20 13 Kreditförlustrelation netto, Large Corporates & Institutions, punkter 1 -1 -1 1) Kreditförluster netto inkluderat kreditförluster från lån klassificerade till verkligt värde via fonden för verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, punkter. Nordea Årsredovisning 2024 360 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Finansinstitut 3 562 3 211 818 9 338 980 17 909 Jordbruk 553 294 2 648 46 4 3 545 Grödor, odling och jakt 307 143 19 9 4 482 Djurhållning 217 147 22 5 – 391 Fiske och vattenbruk 29 4 2 607 32 – 2 672 Naturresurser 51 734 539 293 91 1 708 Pappers- och skogsprodukter 42 472 181 275 91 1 061 Gruvdrift och kringverksamhet 6 254 10 18 – 288 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 3 8 348 0 – 359 Konsument dagligvaror 2 804 696 991 1 846 55 6 392 Livsmedel och drycker 165 229 713 490 8 1 605 Hushålls- och hygienprodukter 89 66 121 406 2 684 Hälsovård 2 550 401 157 950 45 4 103 Konsument sällanköp och tjänster 902 1 865 2 352 4 040 24 9 183 Konsumentkapitalvaror 102 219 233 1 814 23 2 391 Media och underhållning 257 291 103 608 0 1 259 Detaljhandel 358 1 045 888 1 155 0 3 446 Flygresor 123 1 16 28 – 168 Logi och fritid 59 241 603 206 – 1 109 Telekomtjänster 3 68 509 229 1 810 Industri 4 015 3 980 6 080 6 570 342 20 987 Råvaror 594 414 191 517 50 1 766 Kapitalvaror 517 914 146 1 084 49 2 710 Producenttjänster 719 464 1 398 1 058 203 3 842 Byggindustri 417 790 2 746 1 057 – 5 010 Partihandel 1 427 615 726 1 883 23 4 674 Marktransport 69 219 126 347 15 776 IT-tjänster 272 564 747 624 2 2 209 Sjöfart 137 146 4 158 55 155 4 651 Varvsindustri – 0 116 0 – 116 Sjötransport 30 56 3 883 34 155 4 158 Sjöfartstjänster 107 90 159 21 0 377 Samhällsnyttiga tjänster 726 2 737 1 763 664 0 5 890 El, vatten och gas 578 1 170 999 372 – 3 119 Kraftproduktion 95 1 322 595 201 0 2 213 Allmännyttiga företag 53 245 169 91 0 558 Fastighetsbolag 886 7 306 8 850 7 513 – 24 555 Kommersiella fastigheter 681 4 423 7 577 6 954 – 19 635 Bostadsfastigheter 56 857 462 400 – 1 775 Bostadsaktiebolag 149 2 026 811 159 – 3 145 Övriga branscher 107 0 – 1 1 792 1 900 Summa företagskunder 13 743 20 969 28 199 30 366 3 443 96 720 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Bolån 6 101 3 067 3 298 0 – 12 466 Lån mot säkerhet 3 282 3 737 301 798 – 8 118 Lån utan säkerhet 685 484 351 1 761 – 3 281 Privatkunder 10 068 7 288 3 950 2 559 – 23 865 Offentlig sektor 676 425 17 1 642 3 2 763 Omvända repor – 28 629 – – – 28 629 Utlåning till allmänheten per land 24 487 57 311 32 166 34 567 3 446 151 977 varav värderad till verkligt värde – 28 629 – – – 28 629 Nordea Årsredovisning 2024 361 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Finansinstitut 3 760 3 407 960 7 809 677 16 613 Jordbruk 548 296 2 589 51 6 3 490 Grödor, odling och jakt 323 150 21 9 6 509 Djurhållning 212 142 14 18 – 386 Fiske och vattenbruk 13 4 2 554 24 – 2 595 Naturresurser 26 686 705 240 99 1 756 Pappers- och skogsprodukter 23 419 415 223 99 1 179 Gruvdrift och kringverksamhet 3 238 10 13 – 264 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 0 29 280 4 – 313 Konsument dagligvaror 1 415 712 808 1 746 57 4 738 Livsmedel och drycker 282 260 559 451 16 1 568 Hushålls- och hygienprodukter 31 69 108 365 1 574 Hälsovård 1 102 383 141 930 40 2 596 Konsument sällanköp och tjänster 983 2 085 2 484 4 781 185 10 518 Konsumentkapitalvaror 99 262 204 2 017 182 2 764 Media och underhållning 247 275 125 1 199 – 1 846 Detaljhandel 457 1 148 995 1 078 3 3 681 Flygresor 126 2 36 29 – 193 Logi och fritid 53 340 649 229 – 1 271 Telekomtjänster 1 58 475 229 – 763 Industri 4 892 4 167 6 716 7 251 183 23 209 Råvaror 376 427 210 518 10 1 541 Kapitalvaror 526 1 011 186 838 58 2 619 Producenttjänster 849 548 1 440 1 494 89 4 420 Byggindustri 401 954 3 316 1 289 0 5 960 Partihandel 1 910 667 876 2 082 19 5 554 Marktransport 545 155 141 400 – 1 241 IT-tjänster 285 405 547 630 7 1 874 Sjöfart 83 127 4 557 70 304 5 141 Varvsindustri 0 3 163 0 – 166 Sjötransport 0 32 4 245 50 302 4 629 Sjöfartstjänster 83 92 149 20 2 346 Samhällsnyttiga tjänster 368 3 045 1 689 668 0 5 770 El, vatten och gas 313 1 310 1 035 192 – 2 850 Kraftproduktion 6 1 610 545 393 0 2 554 Allmännyttiga företag 49 125 109 83 0 366 Fastighetsbolag 788 6 915 10 122 7 855 79 25 759 Kommersiella fastigheter 631 4 196 8 599 7 087 79 20 592 Bostadsfastigheter 157 2 719 1 523 768 – 5 167 Övriga branscher 142 – 0 14 1 406 1 562 Summa företagskunder 13 005 21 440 30 630 30 485 2 996 98 556 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa Bolån – 5 247 4 208 – – 9 455 Lån mot säkerhet 9 749 3 894 243 848 – 14 734 Lån utan säkerhet 781 472 337 1 845 – 3 435 Privatkunder 10 530 9 613 4 788 2 693 – 27 624 Offentlig sektor 954 527 18 1 379 – 2 878 Omvända repor – 20 842 – – – 20 842 Utlåning till allmänheten per land 24 489 52 422 35 436 34 557 2 996 149 900 varav värderad till verkligt värde – 20 842 – – – 20 842 Nordea Årsredovisning 2024 362 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch 31 dec 2024, mn euro Brutto Avsättningar Kredit- förluster, netto 1 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto Finansinstitut 17 405 498 59 6 17 30 17 909 -8 Jordbruk 3 347 185 56 3 14 26 3 545 -4 Grödor, odling och jakt 407 77 16 0 11 7 482 -11 Djurhållning 311 62 40 0 3 19 391 8 Fiske och vattenbruk 2 629 46 0 3 0 0 2 672 -1 Naturresurser 1 662 46 12 2 2 8 1 708 -6 Pappers- och skogsprodukter 1 019 41 12 1 2 8 1 061 -4 Gruvdrift och kringverksamhet 283 5 0 0 0 0 288 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 360 0 0 1 0 0 359 -2 Konsument dagligvaror 6 215 183 16 7 7 8 6 392 18 Livsmedel och drycker 1 515 92 8 2 3 5 1 605 11 Hushålls- och hygienprodukter 670 14 3 1 1 1 684 0 Hälsovård 4 030 77 5 4 3 2 4 103 7 Konsument sällanköp och tjänster 8 157 857 424 9 32 214 9 183 -25 Konsumentkapitalvaror 2 121 243 83 1 5 50 2 391 -7 Media och underhållning 1 080 157 55 1 2 30 1 259 -7 Detaljhandel 2 978 357 248 5 22 110 3 446 -14 Flygresor 165 2 2 0 0 1 168 0 Logi och fritid 1 007 94 31 2 3 18 1 109 4 Telekomtjänster 806 4 5 0 0 5 810 -1 Industri 18 862 2 007 475 19 84 254 20 987 -56 Råvaror 1 640 86 67 2 4 21 1 766 -12 Kapitalvaror 2 443 273 24 3 13 14 2 710 7 Producenttjänster 3 522 317 29 -1 9 18 3 842 -11 Byggindustri 4 348 624 147 6 25 78 5 010 -17 Partihandel 4 201 442 114 5 24 54 4 674 -23 Marktransport 711 67 11 1 3 9 776 12 IT-tjänster 1 997 198 83 3 6 60 2 209 -12 Sjöfart 4 502 130 51 0 1 31 4 651 11 Varvsindustri 4 113 0 0 1 0 116 -1 Sjötransport 4 135 3 51 0 0 31 4 158 12 Sjöfartstjänster 363 14 0 0 0 0 377 0 Samhällsnyttiga tjänster 5 760 93 103 4 2 60 5 890 -59 El, vatten och gas 3 041 39 100 2 1 58 3 119 -58 Kraftproduktion 2 206 7 1 1 0 0 2 213 -1 Allmännyttiga företag 513 47 2 1 1 2 558 0 Fastighetsbolag 22 865 1 592 185 16 14 57 24 555 38 Övriga branscher 1 897 0 4 0 0 1 1 900 3 Summa företagskunder 90 672 5 591 1 385 66 173 689 96 720 -88 31 dec 2024, mn euro Brutto Avsättningar Kredit- förluster, netto 1 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto Bolån 11 577 794 177 6 15 61 12 466 21 Lån mot säkerhet 7 265 736 198 5 19 57 8 118 3 Lån utan säkerhet 2 728 526 109 17 33 32 3 281 -19 Privatkunder 21 570 2 056 484 28 67 150 23 865 5 Offentlig sektor 2 742 2 20 0 0 1 2 763 0 Utlåning till allmänheten 114 984 7 649 1 889 94 240 840 123 348 -83 Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 73 159 9 0 5 0 0 73 163 – Summa 188 143 7 658 1 889 99 240 840 196 511 -83 1) Tabellen visar nettokreditförluster relaterade till exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2024. Nordea Årsredovisning 2024 363 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch 31 dec 2023, mn euro Brutto Avsättningar Kredit- förluster, netto 1 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto Finansinstitut 16 416 216 65 7 7 36 16 647 -8 Jordbruk 3 374 101 56 4 5 32 3 490 26 Grödor, odling och jakt 466 40 12 2 2 5 509 1 Djurhållning 322 51 44 1 3 27 386 26 Fiske och vattenbruk 2 586 10 0 1 0 0 2 595 -1 Naturresurser 1 709 52 12 2 4 11 1 756 -3 Pappers- och skogsprodukter 1 142 43 12 2 4 11 1 180 -6 Gruvdrift och kringverksamhet 255 9 0 0 0 0 264 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet 312 0 0 0 0 0 312 3 Konsument dagligvaror 4 537 163 79 7 8 26 4 738 -2 Livsmedel och drycker 1 455 84 51 3 4 15 1 568 -6 Hushålls- och hygienprodukter 559 17 1 1 1 1 574 1 Hälsovård 2 523 62 27 3 3 10 2 596 3 Konsument sällanköp och tjänster 9 374 873 538 11 46 210 10 518 -46 Konsumentkapitalvaror 2 436 297 99 2 6 60 2 764 -30 Media och underhållning 1 619 64 195 1 4 27 1 846 -19 Detaljhandel 3 233 372 212 6 28 102 3 681 -2 Flygresor 188 4 3 0 0 2 193 0 Logi och fritid 1 137 134 24 2 8 14 1 271 6 Telekomtjänster 761 2 5 0 0 5 763 -1 Industri 21 590 1 656 306 32 90 221 23 209 -28 Råvaror 1 457 86 16 2 4 12 1 541 -1 Kapitalvaror 2 430 189 37 4 14 19 2 619 1 Producenttjänster 4 279 145 23 6 9 12 4 420 0 Byggindustri 5 263 729 72 9 32 63 5 960 5 Partihandel 5 274 281 72 6 22 45 5 554 -23 Marktransport 1 201 45 21 1 2 23 1 241 21 IT-tjänster 1 686 181 65 4 7 47 1 874 -31 Sjöfart 5 085 48 48 15 2 23 5 141 10 Varvsindustri 160 6 – 0 0 0 166 3 Sjötransport 4 582 39 48 15 2 23 4 629 7 Sjöfartstjänster 343 3 0 0 0 0 346 0 Samhällsnyttiga tjänster 5 715 58 7 4 2 4 5 770 2 El, vatten och gas 2 821 27 4 1 0 1 2 850 1 Kraftproduktion 2 547 10 1 2 1 1 2 554 0 Allmännyttiga företag 347 21 2 1 1 2 366 1 Fastighetsbolag 24 272 1 471 160 23 39 82 25 759 -33 Övriga branscher 1 528 0 0 0 0 0 1 528 12 Summa företagskunder 93 600 4 638 1 271 105 203 645 98 556 -70 31 dec 2023, mn euro Brutto Avsättningar Kredit- förluster, netto 1 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto Bolån 8 838 526 150 2 9 47 9 456 -5 Lån mot säkerhet 13 241 1 440 190 9 34 94 14 734 -4 Lån utan säkerhet 2 852 617 68 13 52 38 3 434 -40 Privatkunder 24 931 2 583 408 24 95 179 27 624 -49 Offentlig sektor 2 853 0 27 0 0 2 2 878 0 Utlåning till allmänheten 121 384 7 221 1 706 129 298 826 129 058 -119 Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 67 392 8 1 5 0 1 67 395 – Summa 188 776 7 229 1 707 134 298 827 196 453 -119 1) Tabellen visar nettokreditförluster relaterade till exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2023. Nordea Årsredovisning 2024 364 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde) 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Utanför Norden Summa Finansinstitut 52 3 4 0 – 59 Jordbruk 33 23 0 0 – 56 Grödor, odling och jakt 10 6 – 0 – 16 Djurhållning 23 17 0 – – 40 Fiske och vattenbruk – 0 0 – – 0 Naturresurser 5 6 1 0 – 12 Pappers- och skogsprodukter 5 6 1 – – 12 Gruvdrift och kringverksamhet – 0 0 – – 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet – 0 – – – 0 Konsument dagligvaror 3 10 1 2 – 16 Livsmedel och drycker 1 6 0 1 – 8 Hushålls- och hygienprodukter 0 3 – 0 – 3 Hälsovård 2 1 1 1 – 5 Konsument sällanköp och tjänster 129 136 23 136 – 424 Konsumentkapitalvaror 1 48 2 32 – 83 Media och underhållning 2 18 0 35 – 55 Detaljhandel 121 50 20 57 – 248 Flygresor – 2 – 0 – 2 Logi och fritid 5 18 1 7 – 31 Telekomtjänster – 0 – 5 – 5 Industri 96 139 112 128 – 475 Råvaror 52 5 5 5 – 67 Kapitalvaror 3 19 0 2 – 24 Producenttjänster 8 11 5 5 – 29 Byggindustri 3 73 55 16 – 147 Partihandel 28 14 44 28 – 114 Marktransport 1 4 0 6 – 11 IT-tjänster 1 13 3 66 – 83 Sjöfart – 0 51 – – 51 Varvsindustri – 0 – – – 0 Sjötransport – 0 51 – – 51 Sjöfartstjänster – 0 – – – 0 Samhällsnyttiga tjänster 98 4 1 0 – 103 El, vatten och gas 98 2 – 0 – 100 Kraftproduktion – 1 – 0 – 1 Allmännyttiga företag 0 1 1 0 – 2 Fastighetsbolag 5 123 45 12 – 185 Övriga branscher 4 0 – – – 4 Summa företagskunder 425 444 238 278 – 1 385 31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Utanför Norden Summa Bolån 32 113 32 – – 177 Lån mot säkerhet 79 106 1 12 – 198 Lån utan säkerhet 19 17 10 63 – 109 Privatkunder 130 236 43 75 – 484 Offentlig sektor 20 – – – – 20 Summa osäkra fordringar 575 680 281 353 – 1 889 varav värderad till verkligt värde – – – – – – Nordea Årsredovisning 2024 365 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde) 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Utanför Norden Summa Finansinstitut 52 2 7 4 – 65 Jordbruk 30 26 0 0 – 56 Grödor, odling och jakt 5 7 – 0 – 12 Djurhållning 25 19 – – – 44 Fiske och vattenbruk 0 – 0 – – 0 Naturresurser 1 6 0 5 – 12 Pappers- och skogsprodukter 1 6 0 5 – 12 Gruvdrift och kringverksamhet – 0 – – – 0 Olje-, gas- och offshore-verksamhet – 0 – – – 0 Konsument dagligvaror 63 13 1 2 – 79 Livsmedel och drycker 39 10 – 2 – 51 Hushålls- och hygienprodukter 0 1 0 0 – 1 Hälsovård 24 2 1 0 – 27 Konsument sällanköp och tjänster 124 92 24 298 – 538 Konsumentkapitalvaror 1 41 – 57 – 99 Media och underhållning 2 11 – 182 – 195 Detaljhandel 120 20 24 48 – 212 Flygresor – 1 – 2 – 3 Logi och fritid 1 19 0 4 – 24 Telekomtjänster – 0 0 5 – 5 Industri 68 101 19 118 0 306 Råvaror 11 5 0 0 – 16 Kapitalvaror 15 18 1 3 – 37 Producenttjänster 3 10 7 3 – 23 Byggindustri 5 46 7 14 – 72 Partihandel 33 10 4 25 – 72 Marktransport 0 5 0 16 – 21 IT-tjänster 1 7 0 57 – 65 Sjöfart – 0 48 – – 48 Varvsindustri – 0 – – – – Sjötransport – 0 48 – – 48 Sjöfartstjänster – 0 – – – 0 Samhällsnyttiga tjänster 1 5 – 1 – 7 El, vatten och gas – 4 – – – 4 Kraftproduktion – 0 – 1 – 1 Allmännyttiga företag 1 1 – 0 – 2 Fastighetsbolag 8 80 59 13 – 160 Övriga branscher 0 – – – – 0 Summa företagskunder 347 325 158 441 0 1 271 31 dec 2023, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Utanför Norden Summa Bolån – 118 32 – – 150 Lån mot säkerhet 88 98 1 3 – 190 Lån utan säkerhet 17 10 4 37 – 68 Privatkunder 105 226 37 40 – 408 Offentlig sektor 27 – – – – 27 Summa osäkra fordringar 479 551 195 481 0 1 706 varav värderad till verkligt värde – – – – – – Nordea Årsredovisning 2024 366 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde 31 dec 2024, mn euro Kredit- förluster, netto 1 Kredit- förlust- relation, pkt Osäkra låneford- ringar kategori 3 Andel osäkra ford ringar, pkt Summa avsätt- ningar Avsätt- ningar kategori 1 Avsätt- ningar kategori 2 Avsätt- ningar kategori 3 Täcknings- grad, % 2 Utlåning till värderad till upp lupet an skaff- nings värde Finansinstitut -8 -4 59 33 53 6 17 30 51 17 909 Jordbruk -4 -11 56 156 43 3 14 26 46 3 545 Grödor, odling och jakt -11 -228 16 320 18 0 11 7 44 482 Djurhållning 8 205 40 969 22 0 3 19 48 391 Fiske och vattenbruk -1 -4 0 0 3 3 0 0 0 2 672 Naturresurser -6 -35 12 70 12 2 2 8 67 1 708 Pappers- och skogsprodukter -4 -38 12 112 11 1 2 8 67 1 061 Gruvdrift och kringverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 288 Olje-, gas- och offshore- verksamhet -2 -56 0 0 1 1 0 0 0 359 Konsument dagligvaror 18 28 16 25 22 7 7 8 50 6 392 Livsmedel och drycker 11 69 8 50 10 2 3 5 63 1 605 Hushålls- och hygienprodukter 0 0 3 44 3 1 1 1 33 684 Hälsovård 7 17 5 12 9 4 3 2 40 4 103 Konsument sällanköp och tjänster -25 -27 424 449 255 9 32 214 50 9 183 Konsumentkapitalvaror -7 -29 83 339 56 1 5 50 60 2 391 Media och underhållning -7 -56 55 426 33 1 2 30 55 1 259 Detaljhandel -14 -41 248 692 137 5 22 110 44 3 446 Flygresor 0 0 2 118 1 0 0 1 50 168 Logi och fritid 4 36 31 274 23 2 3 18 58 1 109 Telekomtjänster -1 -12 5 61 5 0 0 5 100 810 Industri -56 -27 475 223 357 19 84 254 53 20 987 Råvaror -12 -68 67 374 27 2 4 21 31 1 766 Kapitalvaror 7 26 24 88 30 3 13 14 58 2 710 Producenttjänster -11 -29 29 75 26 -1 9 18 62 3 842 Byggindustri -17 -34 147 287 109 6 25 78 53 5 010 Partihandel -23 -49 114 240 83 5 24 54 47 4 674 Marktransport 12 155 11 139 13 1 3 9 82 776 IT-tjänster -12 -54 83 364 69 3 6 60 72 2 209 Sjöfart 11 24 51 109 32 0 1 31 61 4 651 Varvsindustri -1 -86 0 0 1 0 1 0 0 116 Sjötransport 12 29 51 122 31 0 0 31 61 4 158 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 377 31 dec 2024, mn euro Kredit- förluster, netto 1 Kredit- förlust- relation, pkt Osäkra låneford- ringar kategori 3 Andel osäkra ford ringar, pkt Summa avsätt- ningar Avsätt- ningar kategori 1 Avsätt- ningar kategori 2 Avsätt- ningar kategori 3 Täcknings- grad, % 2 Utlåning till värderad till upp lupet an skaff- nings värde Samhällsnyttiga tjänster -59 -100 103 173 66 4 2 60 58 5 890 El, vatten och gas -58 -186 100 314 61 2 1 58 58 3 119 Kraftproduktion -1 -5 1 5 1 1 0 0 0 2 213 Allmännyttiga företag 0 0 2 36 4 1 1 2 100 558 Fastighetsbolag 38 15 185 75 87 16 14 57 31 24 555 Övriga branscher 3 16 4 21 1 0 0 1 25 1 900 Summa företagskunder -88 -9 1 385 142 928 66 173 689 50 96 720 Bolån 21 17 177 141 82 6 15 61 34 12 466 Lån mot säkerhet 3 4 198 241 81 5 19 57 29 8 118 Lån utan säkerhet -19 -58 109 324 82 17 33 32 29 3 281 Privatkunder 5 2 484 201 245 28 67 150 31 23 865 Offentlig sektor 0 0 20 72 1 0 0 1 5 2 763 Utlåning till allmänheten -83 -7 1 889 152 1 174 94 240 840 44 123 348 1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen. 2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med fordringar i kategori 3. Nordea Årsredovisning 2024 367 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde 31 dec 2023, mn euro Kredit- förluster, netto 1 Kredit- förlust- relation, pkt Osäkra låneford- ringar kategori 3 Andel osäkra ford ringar, pkt Summa avsätt- ningar Avsätt- ningar kategori 1 Avsätt- ningar kategori 2 Avsätt- ningar kategori 3 Täcknings- grad, % 2 Utlåning till värderad till upp lupet an skaff- nings värde Finansinstitut -8 -5 65 39 50 7 7 36 55 16 647 Jordbruk 26 74 56 159 41 4 5 32 57 3 490 Grödor, odling och jakt 1 20 12 232 9 2 2 5 42 509 Djurhållning 26 674 44 1 055 31 1 3 27 61 386 Fiske och vattenbruk -1 -4 0 0 1 1 0 0 0 2 595 Naturresurser -3 -17 12 68 17 2 4 11 92 1 756 Pappers- och skogsprodukter -6 -51 12 100 17 2 4 11 92 1 180 Gruvdrift och kringverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 264 Olje-, gas- och offshore- verksamhet 3 96 0 0 0 0 0 0 0 312 Konsument dagligvaror -2 -4 79 165 41 7 8 26 33 4 738 Livsmedel och drycker -6 -38 51 321 22 3 4 15 29 1 568 Hushålls- och hygienprodukter 1 17 1 17 3 1 1 1 100 574 Hälsovård 3 12 27 103 16 3 3 10 37 2 596 Konsument sällanköp och tjänster -46 -44 538 499 267 11 46 210 39 10 518 Konsumentkapitalvaror -30 -109 99 350 68 2 6 60 61 2 764 Media och underhållning -19 -103 195 1 038 32 1 4 27 14 1 846 Detaljhandel -2 -5 212 555 136 6 28 102 48 3 681 Flygresor 0 0 3 154 2 0 0 2 67 193 Logi och fritid 6 47 24 185 24 2 8 14 58 1 271 Telekomtjänster -1 -13 5 65 5 0 0 5 100 763 Industri -28 -12 306 130 343 32 90 221 72 23 209 Råvaror -1 -6 16 103 18 2 4 12 75 1 541 Kapitalvaror 1 4 37 139 37 4 14 19 51 2 619 Producenttjänster 0 0 23 52 27 6 9 12 52 4 420 Byggindustri 5 8 72 119 104 9 32 63 88 5 960 Partihandel -23 -41 72 128 73 6 22 45 63 5 554 Marktransport 21 169 21 166 26 1 2 23 110 1 241 IT-tjänster -31 -165 65 336 58 4 7 47 72 1 874 Sjöfart 10 19 48 93 40 15 2 23 48 5 141 Varvsindustri 3 181 – 0 0 0 0 0 0 166 Sjötransport 7 15 48 103 40 15 2 23 48 4 629 Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 346 31 dec 2023, mn euro Kredit- förluster, netto 1 Kredit- förlust- relation, pkt Osäkra låneford- ringar kategori 3 Andel osäkra ford ringar, pkt Summa avsätt- ningar Avsätt- ningar kategori 1 Avsätt- ningar kategori 2 Avsätt- ningar kategori 3 Täcknings- grad, % 2 Utlåning till värderad till upp lupet an skaff- nings värde Samhällsnyttiga tjänster 2 3 7 12 10 4 2 4 57 5 770 El, vatten och gas 1 4 4 14 2 1 0 1 25 2 850 Kraftproduktion 0 0 1 4 4 2 1 1 100 2 554 Allmännyttiga företag 1 27 2 54 4 1 1 2 100 366 Fastighetsbolag -33 -13 160 62 144 23 39 82 51 25 759 Övriga branscher 12 79 0 0 0 0 – 0 0 1 528 Summa företagskunder -70 -7 1 271 128 953 105 203 645 51 98 556 Bolån -5 -5 150 158 58 2 9 47 31 9 456 Lån mot säkerhet -4 -3 190 128 137 9 34 94 49 14 734 Lån utan säkerhet -40 -116 68 192 103 13 52 38 56 3 434 Privatkunder -49 -18 408 146 298 24 95 179 44 27 624 Offentlig sektor 0 0 27 94 2 0 0 2 7 2 878 Utlåning till allmänheten -119 -9 1 706 131 1 253 129 298 826 48 129 058 1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen. 2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med fordringar i kategori 3. Nordea Årsredovisning 2024 368 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, geografisk fördelning 1 31 dec 2024, mn euro Brutto Avsättningar NettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Danmark 23 283 1 204 552 20 92 270 24 657 Finland 23 832 3 032 677 23 57 278 27 182 Norge 25 708 1 718 263 24 31 85 27 549 Sverige 26 214 1 545 341 21 55 182 27 842 Ryssland 1 0 0 0 0 0 1 USA 2 786 2 0 0 1 0 2 788 Övrigt 13 160 148 56 5 4 24 13 330 Summa 114 984 7 649 1 889 94 240 840 123 348 1) Utifrån kundens hemvist. 31 dec 2023, mn euro Brutto Avsättningar NettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Danmark 22 910 1 226 453 22 113 237 24 217 Finland 26 888 2 841 540 32 70 268 29 899 Norge 28 827 1 400 172 41 41 67 30 250 Sverige 27 835 1 652 472 19 68 217 29 655 Ryssland 1 0 0 0 0 0 1 USA 2 475 4 1 1 0 0 2 478 Övrigt 12 448 98 69 14 6 38 12 557 Summa 121 384 7 221 1 707 129 298 827 129 058 1) Utifrån kundens hemvist. Kundklassificering Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera för- delningen mellan ratingklasserna för företagskunder och institut med rating, och mellan riskklasserna för privatkunder och små företagskunder med scoring, dvs. hushållsportföljen. För företagsportföljen var de största ratingklasserna 5 och 4. För hushållsportföljen var den största riskklassen B. Ratingfördelning, IRK företagskunder 1 0 5 10 15 20 1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+ % 2024 2023 1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen. Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder 1 0 10 20 30 40 F-FF+E-EE+D-DD+C-CC+B-BB+A-AA+ % 2024 2023 1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser. Scoringklasser har omvandlats till riskklasser. Nordea Årsredovisning 2024 369 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Ratinginformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Mn euro Ratingklass 1 Genomsnittligt PD (%) Redovisat värde före reserver, 31 dec 2024 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 7 – 2 345 1 – 2 346 0 6 0,01 9 636 31 – 9 667 3 5 0,08 33 289 48 – 33 336 19 4 0,23 39 774 1 029 1 40 805 49 3 3,64 4 715 2 103 1 6 820 56 2 16,49 133 1 460 33 1 626 88 1 34,08 47 439 10 496 31 Standardmetoden/Utan rating n.a. 4 473 0 0 4 473 20 0 (fallerade) 100,00 11 43 1 293 1 347 648 Intresseföretag n.a. 71 388 – – 71 388 0 Summa 165 811 5 153 1 339 172 303 913 Mn euro Ratingklass 1 Genomsnittligt PD (%) Redovisat värde före reserver, 31 dec 2023 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 7 – 2 293 1 – 2 294 1 6 0,02 9 232 18 – 9 250 3 5 0,09 33 213 31 0 33 244 26 4 0,29 41 331 913 3 42 246 62 3 2,59 6 234 1 609 1 7 844 86 2 17,69 338 1 466 16 1 820 72 1 33,01 85 358 2 445 41 Standardmetoden/Utan rating 0,00 2 893 2 1 2 897 2 0 (fallerade) 100,00 13 19 1 237 1 269 620 Intresseföretag n.a. 67 760 – – 67 760 – Summa 163 392 4 417 1 260 169 069 913 1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2024 (oktober 2023), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras på situationen i slutet av december 2024 (december 2023). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekteras i kategoriindelningen. Scoringinformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Mn euro Scoringklass 1 Genomsnittligt PD (%) Redovisat värde före reserver, 31 dec 2024 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa A 0,12 6 786 14 0 6 801 2 B 0,46 7 258 104 0 7 363 7 C 1,20 4 501 219 2 4 722 11 D 7,20 2 988 670 3 3 660 28 E 20,59 357 821 3 1 181 27 F 29,81 99 619 3 721 33 Standardmetoden/Utan rating 5,23 299 10 7 315 3 0 (fallerade) 100,00 44 48 531 623 155 Summa 22 332 2 505 550 25 387 265 Mn euro Scoringklass 1 Genomsnittligt PD (%) Redovisat värde före reserver, 31 dec 2023 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa A 0,05 11 972 105 2 12 079 7 B 0,55 7 570 402 2 7 974 14 C 2,38 3 560 717 10 4 287 27 D 8,31 1 609 635 6 2 250 24 E 23,94 425 463 4 892 30 F 28,48 158 436 20 614 40 Standardmetoden/Utan rating 0,42 62 9 0 71 0 0 (fallerade) 100,00 27 46 403 476 204 Summa 25 383 2 813 447 28 643 346 1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2024 (oktober 2023), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras på situationen i slutet av december 2024 (december 2023). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekteras i kategoriindelningen. Nordea Årsredovisning 2024 370 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Ratinginformation för garantier/åtaganden Mn euro Ratingklass Nominella belopp 31 dec 2024 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 7 8 076 0 – 8 076 2 6 10 574 329 – 10 902 5 5 35 542 149 – 35 691 16 4 18 742 353 0 19 096 15 3 2 983 1 224 5 4 212 27 2 43 784 0 827 23 1 1 221 0 222 12 Standardmetoden/Utan rating 122 82 0 204 7 0 (fallerade) 6 3 336 345 24 Intresseföretag 61 140 – – 61 140 – Summa 137 229 3 144 342 140 715 132 Mn euro Ratingklass Nominella belopp 31 dec 2023 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa 7 6 720 – – 6 720 0 6 10 568 15 0 10 583 1 5 35 496 80 0 35 576 10 4 18 578 439 0 19 017 17 3 2 653 1 123 4 3 780 27 2 94 566 15 675 20 1 0 237 0 237 21 Standardmetoden/Utan rating 380 97 3 480 3 0 (fallerade) – – 168 168 23 Intresseföretag 48 217 – – 48 217 – Summa 122 705 2 557 190 125 453 122 Scoringinformation för garantier/åtaganden Mn euro Scoringklass Nominella belopp 31 dec 2024 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa A 5 625 19 0 5 644 1 B 3 741 25 0 3 766 6 C 1 381 118 0 1 500 5 D 776 149 0 925 7 E 14 358 0 373 38 F 2 64 0 66 5 Standardmetoden/Utan rating 1 332 0 333 1 0 (fallerade) 2 3 36 41 19 Summa 11 542 1 069 36 12 648 83 Mn euro Scoringklass Nominella belopp 31 dec 2023 AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa A 8 029 5 0 8 034 4 B 1 848 59 1 1 908 5 C 837 231 0 1 068 14 D 447 273 0 719 10 E 0 105 0 105 12 F 0 51 0 51 8 Standardmetoden/Utan rating 152 12 0 164 0 0 (fallerade) – 0 20 20 12 Summa 11 313 736 21 12 070 65 Nordea Årsredovisning 2024 371 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver Mn euro Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2024 67 392 8 1 67 401 121 384 7 222 1 706 130 311 188 776 7 229 1 707 197 712 Nya eller förvärvade lånefordringar 18 714 4 0 18 718 46 348 332 67 46 747 65 062 336 67 65 465 Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto -2 2 – – -1 701 1 701 – – -1 703 1 703 – – Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – – – – – -161 161 – – -161 161 – Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto – – – – -208 – 208 – -208 – 208 – Återbetalda eller borttagna lånefordringar -18 704 -6 -1 -18 712 -36 446 -2 031 -392 -38 868 -55 149 -2 037 -393 -57 580 Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -139 -139 – – -139 -139 Övriga förändringar 1 6 160 2 – 6 162 -13 214 677 290 -12 247 -7 054 679 290 -6 085 Valutakursdifferenser -402 0 – -402 -1 180 -90 -13 -1 282 -1 581 -90 -13 -1 684 Utgående balans per 31 dec 2024 73 159 9 0 73 168 114 984 7 649 1 889 124 522 188 143 7 658 1 889 197 690 1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år, interna och roterande produkter. Mn euro Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2023 70 614 8 13 70 635 126 050 5 527 1 587 133 164 196 663 5 534 1 600 203 798 Nya eller förvärvade lånefordringar 56 784 6 0 56 790 51 915 506 47 52 468 108 699 512 47 109 258 Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto 2 -2 – – -2 015 2 015 – – -2 013 2 013 – – Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – – – – – -77 77 – 0 -77 77 – Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto – – – – -37 – 37 – -37 0 37 – Återbetalda eller borttagna lånefordringar -19 709 -3 -13 -19 725 -29 409 -1 390 -400 -31 199 -49 117 -1 393 -413 -50 924 Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -155 -155 0 0 -155 -155 Övriga förändringar 1 -40 114 -1 2 -40 112 -23 830 722 522 -22 586 -63 944 721 524 -62 699 Valutakursdifferenser -185 0 0 -185 -1 290 -81 -10 -1 381 -1 475 -81 -10 -1 566 Utgående balans per 31 dec 2023 67 392 8 1 67 401 121 384 7 222 1 705 130 311 188 776 7 229 1 707 197 712 1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år, interna och roterande produkter. Nordea Årsredovisning 2024 372 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde Mn euro Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2024 -5 0 -1 -6 -129 -299 -826 -1 253 -134 -299 -827 -1 259 Nya eller förvärvade lånefordringar -1 -0 – -1 -23 -14 -8 -46 -24 -14 -8 -47 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 -0 – – 8 -97 – -89 8 -97 – -89 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 – – -0 -0 1 – -109 -108 1 – -109 -108 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 – – – – -5 55 – 50 -5 55 – 50 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – – – – – 23 -106 -83 – 23 -106 -83 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 -0 – 0 0 -0 – 3 2 -0 – 3 3 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – – – – – -8 29 21 – -8 29 21 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -1 0 -0 -1 8 14 10 31 7 14 10 31 Återbetalda eller sålda lånefordringar 2 0 1 3 45 85 84 215 47 85 85 218 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – – – – 77 77 – – 77 77 Valutakursdifferenser -0 – – -0 1 1 6 9 1 1 6 9 Utgående balans per 31 dec 2024 -5 0 -0 -5 -94 -240 -840 -1 174 -99 -240 -840 -1 179 Mn euro Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2023 -3 0 -5 -9 -137 -296 -822 -1 255 -140 -296 -827 -1 264 Nya eller förvärvade lånefordringar -2 0 – -2 -39 -19 -11 -69 -41 -19 -11 -71 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 0 – 0 10 -117 – -107 10 -117 – -107 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 – – – – 1 – -55 -56 1 0 -56 -55 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 0 0 – 0 -4 47 – 43 -4 47 0 43 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – – – – 0 19 -80 -61 0 19 -80 -61 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 – – – – 0 0 7 7 0 0 7 7 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 0 0 – -2 16 14 – -2 16 14 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -2 0 4 2 -6 14 -28 -20 -8 14 -24 -18 Återbetalda eller sålda lånefordringar 2 0 – 2 44 55 75 174 46 55 75 176 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – 0 – – – – 70 70 – – 70 70 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 2 1 4 7 2 1 4 7 Utgående balans per 31 dec 2023 -5 0 -1 -7 -129 -298 -826 -1 252 -134 -299 -827 -1 259 Tabellerna visar förändringar i exponering/reserver för varje kategori under året. Om en exponering överförs t.ex. från kategori 1 till kategori 2, görs en återföring för kategori 1 och en ökning för kategori 2. Nordea Årsredovisning 2024 373 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2024 46 102 39 187 Nya eller förvärvade exponeringar 11 17 0 29 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 46 – 43 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 -0 – 6 5 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -33 – -32 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -2 4 2 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -1 -1 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 -2 -1 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 11 5 -2 13 Återbetalda eller sålda lånefordringar -13 -15 -2 -29 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – 0 Valutakursdifferenser -1 -1 0 -2 Utgående balans per 31 dec 2024 53 120 41 215 Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ingående balans per 1 jan 2023 44 117 41 202 Nya eller förvärvade exponeringar 17 11 1 29 Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 34 – 32 Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 2 2 Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -27 – -26 Överföringar från kategori 2 till kategori 3 0 -1 3 2 Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -1 -1 Överföringar från kategori 3 till kategori 2 0 1 -1 0 Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 1 -8 -3 -10 Återbetalda eller sålda lånefordringar -15 -24 -2 -41 Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – -1 -1 Valutakursdifferenser 0 0 0 – Utgående balans per 31 dec 2023 46 102 39 188 3. Motpartskreditrisk Se koncernnot K11, avsnitt 3 ”Motpartskreditrisk”. För information om kvittning av finansiella tillgångar och skul- der, se redovisningsprinciper i not M3.3 ”Klassificering och värdering”, avsnittet ”Kvittning av finansiella tillgångar och skulder”. 4. Marknadsrisk Se koncernnot K11, avsnitt 4 ”Marknadsrisk”. 5. Operativ risk För information om operativ risk, hantering av operativ risk samt hantering av risker i den finansiella rapporteringen, se koncernnot K11, avsnitt 5 ”Operativ risk”. 6. Regelefterlevnadsrisk För information om regelefterlevnadsrisk, hantering av ESG-relaterade risker, bekämpning av ekobrott samt han- tering av regelefterlevnadsrisk, se koncernnot K11, avsnitt 6 ”Regelefterlevnadsrisk”. 7. Likviditetsrisk Nordea Bank Abp fortsatte under 2024 att dra nytta av sin väl avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversifierad och stark finansieringsbas och en diversifie- rad likviditetsbuffert. Nordea Bank Abp hade en stark lik- viditetsposition under hela året, trots volatilitet på världs- marknaden till följd av geopolitisk och makroekonomisk osäkerhet. Under 2024 emitterade Nordea Bank Abp cirka 5,4 md euro i långfristig skuld i form av seniora obligationer. Nordea Bank Abp uppfyllde under hela 2024 kraven gäl- lande likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsam- mans och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR). Under 2021 tog Nordea Bank Abp del av olika central- banksfaciliteter på nationell nivå, bland annat ECB:s rik- tade långfristiga refinansieringsprogram (TLTRO- programmen). I slutet av första kvartalet 2024 förföll Nordeas sista TLTRO III-lån på 3 md euro. Definition och identifiering av likviditetsrisk Se koncernnot K11, avsnitt 8.1 ”Definition och identifiering av likviditetsrisk”. Ledningsprinciper och kontroll Se koncernnot K11, avsnitt 8.2 ”Ledningsprinciper och kontroll”. Strategi för hantering av likviditetsrisk Se koncernnot K11, avsnitt 8.3 ”Strategi för hantering av likviditetsrisk”. Mätning av likviditetsrisk Se koncernnot K11, avsnitt 8.4 ”Mätning av likviditetsrisk”. Analys av likviditetsrisk Nordea Bank Abp fortsätter att ha en tydlig och konserva- tiv likviditetsriskproﬁl, med en stark upplåningsbas. Vid utgången av 2024 uppgick utnyttjad volym i certifikatspro- grammen till 39,7 md euro (46,3 md euro), med en genom- snittlig återstående löptid på 0,3 år (0,3 år). Volymen i de långfristiga programmen uppgick till 38,3 md euro (32,2 md euro), med en genomsnittlig återstående löptid på 2,9 år (3,6 år). Nordea Bank Abp:s ﬁnansieringskällor framgår av tabellen på nästa sida. Likviditetsriskpositionen förblev stark under hela 2024. Nordea Bank Abp:s likviditetsbuffert uppgick under 2024 till mellan 91,7 md euro och 122,9 md euro (93,6 md euro och 137,5 md euro), med ett genomsnitt på 105,3 md euro (111,5 md euro). Den kombinerade likviditetstäckningsgraden (LCR), som mäter likviditetsrisken, uppgick till 139 procent för Nordea Bank Abp vid utgången av 2024 (143 procent), och årsgenomsnittet var 135 procent (138 procent). Vid utgången av 2024 uppgick LCR i euro till 130 procent (212 procent) och i dollar till 219 procent (206 procent). Årsgenomsnittet var 178 procent (164 procent) respektive 173 procent (198 procent). Vid utgången av 2024 uppgick Nordea Bank Abp:s NSFR till 116,4 procent (111,5 procent). Nordea Årsredovisning 2024 374 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt M10 Risk- och likviditets hantering, forts. Finansieringskällor, 31 december 2024 Typ av skuld Räntebas Snitt löptid (år) Mn euro Skulder till kreditinstitut Kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,0 35 447 Längre än 3 månader Euribor, etc. 0,3 859 In- och upplåning från allmänheten Avistainlåning Administrativ 0,0 174 439 Övrig inlåning Euribor, etc. 0,1 61 349 Emitterade värdepapper Bankcertifikat Euribor, etc. 0,3 29 714 Företagscertifikat Euribor, etc. 0,4 9 981 Säkerställda hypoteksobligationer Fast ränta, marknads baserad – – Övriga obligationslån Fast ränta, marknadsbaserad 2,9 30 935 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -502 Derivatinstrument 25 927 Övriga icke räntebärande skulder 19 891 Efterställda skulder Förlagslån som ingår i supplementärt kapital Fast ränta, marknadsbaserad 4,9 4 302 Eviga förlagslån som ingår i kärn- och primärkapital Fast ränta, marknadsbaserad 3 435 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -328 Eget kapital 28 202 Summa 423 652 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) Md euro 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgänglig stabil finansiering 223,8 214,3 Behov av stabil finansiering 192,3 192,3 Stabil nettofinansiering 31,5 22,0 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) 1 116,4 % 111,5 % 1) I enlighet med CRR II. Nordea Årsredovisning 2024 375 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Undertecknande Styrelsens förslag till vinstdisposition Den 31 december 2024 uppgick Nordea Bank Abp:s utdel- ningsbara vinstmedel, inklusive årets resultat och efter avdrag för kapitaliserade utvecklingskostnader, till 20 871 375 465,11 euro. Annat fritt eget kapital, som utgörs av övrigt primärkapital och investerat fritt eget kapital, uppgick till 1 802 482 712,68 euro. Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman, som hålls den 20 mars 2025, bemyndigar styrelsen att besluta om en utdelning på högst 0,94 euro per aktie. Beloppet skulle delas ut baserat på det bokslut som fast- ställs för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2024, och bemyndigandet skulle vara giltigt fram till början av nästa ordinarie bolagsstämma. Utdelningen skulle betalas från balanserade vinst- medel. Efter en högsta utdelning på 3 279 368 206,00 euro, motsvarande omkring 65 procent av årets resultat, skulle 17 592 007 259,11 euro överföras i ny räkning som utdelningsbara balanserade vinstmedel. Enligt styrelsens uppfattning skulle den föreslagna utdelningen inte äventyra Nordea Bank Abp:s solvens. Ytterligare information finns i avsnittet Förslag till vinst- disposition i förvaltningsberättelsen. Undertecknande av bokslut och förvaltningsberättelse för 2024 Såvitt styrelsens ledamöter och koncernchefen och verkställande direktören känner till: • ger bokslutet, som upprättats i enlighet med tillämplig redovisningsstandard, en rättvisande bild av Nordea Bank Abp:s tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat, både självt och i fråga om den helhet som utgörs av de koncernföretag som omfattas av koncernbokslutet • ger förvaltningsberättelsen en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten i Nordea Bank Abp och de koncernföretag som omfattas av koncernbokslutet, tillsammans med en beskrivning av de huvudsakliga risker och osäkerheter som föreligger samt koncernens ställning i övrigt, och • har den hållbarhetsförklaring som ingår i förvaltnings- berättelsen upprättats i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i 7 kap. i finska bokföringslagen (1336/1997, med ändringar) och de specifikationer som antagits enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852. Helsingfors, 18 februari 2025 Sir Stephen Hester Ordförande Lene Skole Vice ordförande Petra van Hoeken Styrelseledamot Joanna Koskinen Styrelseledamot1 John Maltby Styrelseledamot Risto Murto Styrelseledamot Gerhard Olsson Styrelseledamot1 Lars Rohde Styrelseledamot Kasper Skovgaard Pedersen Styrelseledamot1 Per Strömberg Styrelseledamot Jonas Synnergren Styrelseledamot Arja Talma Styrelseledamot Kjersti Wiklund Styrelseledamot Frank Vang-Jensen Vd och koncernchef Revisionsanteckning Över utförd revision har idag avgetts berättelse. Helsingfors, 24 februari 2025 PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning Jukka Paunonen Auktoriserad revisor (CGR) 1) Arbetstagarrepresentant. Nordea Årsredovisning 2024 376 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Revisionsberättelse Till Nordea Bank Abp:s bolagsstämma Revision av bokslutet Uttalande Enligt vår uppfattning • ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksam- het och kassaflöden för året i enlighet med internatio- nella redovisningsstandarder (IFRS Redovisningsstan- darder), så som de antagits av EU • ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets eko- nomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gäl- lande upprättande av bokslut och det uppfyller de lag- stadgade kraven. Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med inne- hållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott. Revisionens omfattning Vi har utfört en revision av bokslutet för Nordea Bank Abp (fo-nummer 2858394-9) för räkenskapsperioden 1.1.- 31.12.2024. Bokslutet omfattar: • koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, balansräkning, rapport över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalys och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om redovisningsprinciper och annan förklarande information • moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassa- flödesanalys och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om redovisningsprinciper och annan förklarande information. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Oberoende Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och kon- cernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kun- skap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit för- bjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi till- handahållit framgår ur not K2.7 till koncernbokslutet. Vår revisionsansats Översikt • För koncernbokslutet tillämpad väsentlighet: € 250 miljoner, som är 0,8 % av eget kapital • Revisionen av koncernbokslutet omfattar samtliga väsentliga koncernbolag och dessutom ett antal mindre koncernbolag i de nordiska länderna. Revisionen täcker merparten av intäkterna, tillgångarna och skulderna • Nedskrivning av lån till kunder • Värdering av finansiella instrument som innehas till verkligt värde • Aktuariella antaganden relaterade till affärsområdet Life • IT-system som stödjer processer för finansiell rapportering Vi utformade vår revision med genom att fastställa väsent- lighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där led- ningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exem- pel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av bokslutet. Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlig- hetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa övervä- ganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra gransk- ningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten av enskilda och sam-mantagna felaktig- heter på bokslutet som helhet. Koncernens väsentlighet € 250 miljoner (föregående året € 200 miljoner) Hur vi fastställt väsentligheten 0,8 % av eget kapital Motivering av valet av väsentlighet Vi valde eget kapital som referenspunkt eftersom detta enligt vår uppfattning är det nyckeltal som användarna för det mesta använder vid bedömning av koncernens kapitalresurser. Eget kapital är ett allmänt accepterat nyckeltal. Vi valde 0,8 %, som ligger inom ramen för gränsvärdena för accepterad kvantitativ väsentlighet i revisionsstandarderna. Revisionens inriktning och omfattning Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovis- ningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens omfattning. Vi fastställde vilken typ av arbete som krävdes i kon- cernbolagen av oss, i egenskap av det centrala koncernre- visionsteamet, eller av revisorer för koncernbolagen från andra företag inom PwC i enlighet med våra anvisningar. I de fall då arbetet utfördes av revisorer för koncernbolagen gav vi dem specifika anvisningar som inkluderade vår ris- kanalys, väsentlighet och metoderna för testning av de centraliserade systemen. Revision utfördes i de koncernbolag som ansågs vara väsentliga antingen på grund av relativ ekonomisk betydelse, risk eller på grund av deras specifika karaktär. Revisionen täcker majoriteten av koncernens intäkter, tillgångar och skulder. Genom att vidta de nämnda åtgärderna hos koncernbola- gen och vidta ytterligare åtgärder på koncernnivå har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för koncernen som helhet för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Väsentlighet Omfattning Särskilt betydelsefulla områden Nordea Årsredovisning 2024 377 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Revisionsberättelse, forts. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områ- den som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden. Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat övervägt om det finns belägg för systema- tiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Nedskrivning av lån till kunder Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper (Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar), not K2.10 – Kreditförluster och not K3.8 – Utlåning. Bedömningen av nedskrivning inkluderar kritiska bedöm- ningar och uppskattningar. För individuellt bedömda lån ingår uppskattningar i bedömningen av huruvida en kredit händelse har inträffat och vid bedömningen av storleken på nedskrivningen av lån till kunder. Förväntade kreditförluster är beräknade som en funk- tion av sannolikheten för fallissemang, exponeringen vid fallissemang, förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallissemang. Nordea delar in lån i tre kategorier beroende på gra- den av kreditrisk eller förändring i kreditrisk för varje enskilt lån. För lån utan väsentlig ökning av kreditrisken, kategori 1, beräknas kreditförluster för förväntade fallis- semang inom 12 månader. För lån med väsentlig ökning av kreditrisken, kategori 2, eller lån i fallissemang, kate- gori 3, beräknas kreditförluster för inträffade och förvän- tade fallissemang under lånets uppskattade löptid. Det rådande makroekonomiska läget präglat av osäker- het tillsammans med inverkan av geopolitiska faktorer har påverkat ledningens beslut om förväntade kreditförluster. För att beakta de osäkerheter som finns i den nuvarande och framtida verksamhetsmiljön och för att återspegla alla relevanta riskfaktorer som inte fångas upp i Nordeas modellbaserade resultat görs justeringar utvecklade av led- ningen utöver de beräknade förväntade kreditförlusterna. Därtill redovisar Nordea justeringar till de modellbe- räknade förväntade kreditförlusterna för att ta hänsyn till begränsningar i nedskrivningsmodellen. Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för revisionen av moderbolagets årsredovisning. Vår revision utfördes genom en kombination av testning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och substansgranskning. Vi har skapat en förståelse för processen för låneutgiv- ning, kreditriskhanteringen och nedskrivning av utlåning till kunder. Vi har haft ett särskilt fokus på uppdateringar av ned- skrivningsmodellen och utvecklingen av kreditrisk för stora kunder. Baserat på risk för individuellt bedömda lån har vi stickprovsvis testat dokumentation i kreditakter och bedömningen av kreditrisk. Vi bedömde utformningen och effektiviteten av styr- ningsmodellen och kontroller över bedömningen av kreditrisk. För nedskrivningsmodeller har vi involverat våra modellexperter för att utvärdera metodiken, utmana underliggande antaganden och för att oberoende kontroll- beräkna ett urval av lån. Vi har utvärderat lämpligheten i de antaganden samt kvaliteten av underliggande data som använts för ledning- ens bedömning av justeringar till de modellberäknade förväntade kreditförlusterna och granskat att dessa har godkänts enligt bolagets instruktioner. Vi har granskat upplysningarna hänförliga till ned- skrivning av lån. Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av vissa finansiella instrument på nivå II och III som värderas till verkligt värde Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper (Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar), not K2.5 – Summa nettoresultat av poster till verkligt värde, not K3.3 – Klassificering och värdering, not K3.4 – Verkligt värde, not K3.6 – Säkringsredovisning och not K3.12 – Derivatinstrument. Geopolitiska spänningar och allmänt utbredd makroeko- nomisk osäkerhet samtidigt med en allmänt förbättrad ekonomisk situation fortsätter att vara ett nyckeltema på större marknader. Den utmanande värderingsmiljön understryker vikten av robusta värderings- och rapporte- ringskontroller och värderingen av finansiella instrument fortsätter att vara ett område med inneboende risk. Värderingen av finansiella instrument på nivå II och III använder observerbara respektive ej observerbara indata för återkommande värderingar av verkligt värde. Betydande portföljer av finansiella instrument värderas baserat på modeller och vissa antaganden som inte är observerbara för tredje part. Viktiga områden för värdering av finansiella instru- ment som innehas till verkligt värde är: • riktlinjer och policyer för modeller och värdering, • interna kontroller av hierarkin för verkligt värde, juste- ringar av verkligt värde, pristester samt kontroll och styrning av modeller, och • upplysningar om finansiella instrument. Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för revisionen av moderbolagets årsredovisning. Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för kontrollerna avseende: • identifiering, beräkning och övervakning av värderingen av finansiella instrument, • justeringar av verkligt värde och oberoende prisverifiering, • kontroll och styrning av modeller. Vi granskade koncernens processer för oberoende pris- verifiering, validering och godkännande av modeller. Därutöver testades kontroller av dataflöden och datainput för värdering samt koncernens styrnings- och rapporteringsprocesser. För de värderingar som är beroende av ej observerbara indata eller som kräver en högre grad av bedömningar, utgick vi från de antaganden, metoder och modeller som koncernen använde. Vi gjorde dessutom en oberoende värdering av ett urval positioner. När det gäller justeringar av verkligt värde, särskilt cre- dit value adjustment, debt value adjustment och funding fair value adjustment (CVA, DVA och FFVA) bedömde vi den metod som använts, underliggande modeller samt koncernens antaganden och jämförde detta med vår kännedom om nuvarande praxis i branschen. Vi testade kontroller över datainput till de underliggande modellerna och testade ett urval av underliggande transaktioner. Vi har granskat upplysningarna som hänför sig till värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Nordea Årsredovisning 2024 378 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Revisionsberättelse, forts. Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Aktuariella antaganden relaterade till affärsområdet Life Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper (Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar) och not K4 – Försäkringsavtal. Värderingen av försäkringstekniska avsättningar innefat- tar bedömningar om osäkra framtida händelser. Värderingen baseras på modeller där väsentliga bedöm- ningar tillämpas för att fastställa ekonomiska antagan- den, aktuariella antaganden liksom antaganden om kundbeteenden. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka värderingen av försäkringstekniska avsättningar. Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för kontrollerna avseende processer för att beräkna försäk- ringstekniska avsättningar inom affärsområdet Life. Vår granskning omfattade också bedömningar av till- lämpade metoder, modeller och antagande som används i beräkningarna av avsättningarna. Vi har stickprovsvis utfört kontrollberäkningar av åtagandet med hjälp av PwC:s aktuarier. IT-system som stödjer processer för finansiell rapportering Ett väsentligt antal transaktioner hanteras inom koncer- nens finansiella rapportering vilken är starkt beroende av IT-system som stöder automatisk redovisning och avstämning. För att säkerställa fullständiga och korrekta räkenskaper krävs att kontroller över behörigheter till program, programutveckling och programförändringar är ändamålsenligt utformade och fungerar effektivt. Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för revisionen av moderbolagets årsredovisning. Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för de IT-system som är väsentliga för den finansiella rappor- teringen. Vår granskning har omfattat åtkomst till pro- gram och data samt programutveckling och programförändringar. För åtkomst till program och information omfattade vår granskning test av upplägg, borttag och övervakning av åtkomsträttigheter samt lämplig fördelning av arbets- uppgifter. Andra områden som testades omfattade över- vakning av IT-system och kontroll över ändringar i IT-system. Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förord- ningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i kon- cernbokslutet eller moderbolagets bokslut. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprät- tandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rätt- visande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS Redovisningsstandarder), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbola- gets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort- satt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta. Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru- vida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga fel- aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehål- ler våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim- ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skep- tisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga fel- aktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller på misstag, utformar och utför gransknings- åtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig- heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hän- syn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen för antingen moderbolagets eller koncernens del. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskatt- ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fort- satt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets eller kon- cernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäker- hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräck- liga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, struktu- ren och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktio- nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvi- sande bild. • Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärs- enheter inom koncernen som grund för att lämna ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisions- arbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för vårt revisionsuttalande. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt obe- roende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revi- sion och som därför utgör de för revisionen särskilt bety- delsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revi- sionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst säll- synta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konse- kvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. Nordea Årsredovisning 2024 379 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Revisionsberättelse, forts. Övriga rapporteringsskyldigheter Uppgifter om revisionsuppdraget I enlighet med avtalet om bolagsbildningen för Nordea Bank Abp har vi varit utsedda revisorer från och med den 21 september 2017. Vårt revisionsuppdrag gäller en hel period med oavbrutet åtagande under sju räkenskapsår. Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga mot- stridigheter mellan den övriga informationen och bokslu- tet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig- heter. För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upp- rättande av verksamhetsberättelser, med undantag för de uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna. Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhets- berättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhets- berättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberättelser. Vårt uttalande täcker inte de uppgifter om hållbarhets- rapporten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bok- föringslagen och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna. Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informa- tionen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. Övriga uttalanden Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av den vinst som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för moderbolagets styrelse- ledamöter samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. Helsingfors den 24 februari 2025 PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning Jukka Paunonen CGR Nordea Årsredovisning 2024 380 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Hållbarhetsgranskningsberättelse Till bolagsstämman i Nordea Bank Abp Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet gällande den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernhållbarhetsrapport för Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) som ingår i verksamhetsberättelsen för rap- porteringsperioden 1.1.–31.12.2024. Uttalande Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte fått kännedom om ett förhållande som får oss att tro att det i koncernhållbarhetsrapporten inte i alla väsentliga avseenden har följts 1) de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS); 2) de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi). Punkt 1 ovan omfattar även processen där Nordea Bank Abp har identifierat informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsanalys). Vårt uttalande täcker inte märkningen av informationen i koncernhållbarhetsrapporten i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbarhets- rapporterande företag inte har haft möjligheten att följa denna bestämmelse på grund av avsaknaden av ESEF- förordningen eller någon annan EU-lagstiftning. Grund för uttalandet Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet med iakttagande av god granskningssed i Finland och av den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finan- siell information”. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar. Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för vårt uttalande. Övriga upplysningar Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i bokföringsla- gens 7 kap. avsedda koncernhållbarhetsrapporten för Nordea Bank Abp har upprättats och granskats för första gången för rapporteringsperioden 1.1.–31.12.2024. Vårt uttalande täcker inte de jämförelseuppgifter som presen- terats i koncernhållbarhetsrapporten. Vi har inte modifie- rat vårt uttalande i detta avseende. Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och kon- cernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa. Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internatio- nella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken hållbarhetsrevisionssammanslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitets- styrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlev- nad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Bank Abp ansvarar för • koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och framläggandet av koncernhållbarhetsrapporten i enlig- het med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive den process som har specificerats i standar- derna för hållbarhetsrapportering och där informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för håll- barhetsrapportering har identifierats, samt • att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 har följts i koncernhållbarhetsrapporten; • en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en koncernhållbarhetsrapport som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på misstag. Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrapporten Vid rapportering av framtidsinriktad information i enlighet med ESRS är ledningen för företaget skyldig att utarbeta framtidsinriktad information baserat på de antaganden som beskrivits i hållbarhetsrapporten om händelser som kan inträffa i framtiden samt möjliga framtida åtgärder av koncernen. De faktiska resultaten kommer sannolikt att skilja sig åt eftersom förväntade händelser ofta inte inträf- far som förväntat. Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att uppnå en begränsad säkerhet om att koncernhållbarhets- rapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag samt att lämna en sådan granskningsberättelse som innehåller vårt uttalande och där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimli- gen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar med grund i koncernhållbarhetsrapporten. Att följa den internationella standarden för bestyrkande- uppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi använder professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felak- tigheter i koncernhållbarhetsrapporten, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vårt uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effekti- viteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller koncernens del. • Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är tillräck- liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig fel- aktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för- falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Beskrivning av de utförda åtgärderna De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Karaktären på, tid- punkten för och omfattningen av de valda granskningsåt- gärderna är en fråga om professionellt omdöme, inklusive bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter bero- ende på oegentligheter eller misstag. Följden är att graden av säkerhet som uppnås i ett uppdrag där uttalandet läm- nas med begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet som skulle uppnås om ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts. Nordea Årsredovisning 2024 381 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Hållbarhetsgranskningsberättelse, forts. Våra åtgärder omfattade bl.a. följande: • Vi intervjuade företagets ledning och de personer som ansvarade för att samla in och rapportera informationen som ingår i hållbarhetsrapporten på både företags och koncernnivå, samt på olika nivåer inom organisationen och olika affärsområden för att bilda en uppfattning av håll- barhetsrapporteringsprocessen samt de interna kontrol- lerna och informationssystemen som hänför sig till dem. • Vi bekantade oss med bolagets bakgrundsmaterial och dokument i tillämpliga delar, och bedömde huruvida de stödde informationen som inkluderats i koncernhållbarhetsrapporten. • Vi utvärderade företagets bedömningsprocess för implementeringen av dubbelväsentlighetsprincipen i förhållande till kraven i ESRS-standarderna, och om de uppgifter som givits i hållbarhetsrapporten om denna process är i enlighet med ESRS-standarderna • Vi utvärderade huruvida hållbarhetsinformationen som inkluderats i koncernhållbarhetsrapporten är i enlighet med ESRS-standarderna • För EU-taxonomidata erhöll vi en förståelse för proces- sen genom vilken företaget definierat koncernens taxonomiomfattande och taxonomiförenliga ekono- miska aktiviteter, och utvärderade förenligheten med regelverk av den information som lämnats om dessa. Helsingfors den 24 februari 2025 PricewaterhouseCoopers Oy Hållbarhetsrevisionssammanslutning Jukka Paunonen HBR Ordinarie bolagsstämma 20 mars 2025 Nordeas ordinarie bolagsstämma 2025 hålls torsdagen den 20 mars 2025 kl. 14.00 EET i Finlandiahuset, Mannerheimvägen 13e, 00100 Helsingfors. Bolags- stämman direktsänds också via Nordeas webbplats nordea.com/agm. Förhandsröstning Aktieägare kan också utöva sin rösträtt genom att rösta på förhand i enlighet med instruktionerna, som även anger relevanta tidsfrister och som återfinns i kallelsen till den ordinarie bolagsstämman. Anmälan om deltagande Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman ska den 10mars 2025 vara införda i Nordeas aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige eller VP Securities A/S i Danmark och anmäla sitt deltagande i enlighet med instruktionerna, som även anger relevanta tidsfrister och som återfinns i kallelsen till den ordinarie bolagsstämman. Anmälan om deltagande i bolagsstämman ska göras senast den 12 mars 2025 på Nordeas webbplats, nordea.com/agm, eller per post till Innovatics Ltd, AGM/ Nordea, Banmästargatan 13 A, 00520 Helsingfors, Finland, eller via e-post till [email protected]. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade i Danmark måste begära av förvaltaren att deras aktier omregistre- ras i aktieägarens egna namn i det av VP Securities A/S förda ägarregistret i god tid före den 10 mars 2025. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade i Sverige måste begära av förvaltaren att deras aktier omregistre- ras i aktie ägarens egna namn i det av Euroclear Sweden AB förda ägarregistret i god tid före den 12 mars 2025. Innehavare av förvaltarregistrerade aktier måste tillfäl- ligt låta omregistrera aktierna i den av Euroclear Finland Oy förda aktieägarförteckningen senast den 17 mars 2025 kl. 10.00 EET. Finansiell kalender Finansiell kalender 2025 Ordinarie bolagsstämma 20 mars Resultat för första kvartalet 16 april Halvårsrapport 17 juli Resultat för tredje kvartalet 16 oktober Kontakter Ian Smith, Group CFO Investor Relations Ilkka Ottoila, chef för investerarrelationer Randie Atto Rhawi Maria Caneman Bojana Flint Elisa Forsman Juho-Pekka Jääskeläinen Anne-Claire Madec Axel Malgerud Anders Norrena Aleksis Kivis gata 7, 00500 Helsingfors, Finland [email protected] Webbplats Alla rapporter, pressmeddelanden och börsmeddelanden finns att tillgå på nordea.com. Finansiella rapporter från Nordeakoncernen kan beställas på nordea.com och från Investor Relations. Nordeas rapport om kapitaltäckning och riskhantering, i enlighet med upplysningskraven i Pelare III och EU:s kapitaltäckningsförordning, finns på nordea.com. Årsredovisning 2024 Nordea Bank Abp är Nordeakoncernens moderföretag och har sitt säte i Helsingfors, Finland. Denna årsredovisning omfattar Nordea Bank Abp och avser verksamheten i Nordeakoncernen, vars koncernstruktur presenteras på sidan 47. I årsredovisningen presenteras Nordeakoncernens resultaträkningar och andra finansiella data i euro. Originalversionen av årsredovisningen är på svenska. Det finns även en engelsk version. Vid bristande överens- stämmelse mellan versionerna gäller den svenska versionen. Engelsk och svensk version av årsredovisningen finns att tillgå på Aleksis Kivis gata 7, 00500 Helsingfors, samt på nordea.com. Design och produktion: Narva Communications Foto: Nordea, Getty Images | Tryck: Elanders Sverige AB, 2025 Nordea Årsredovisning 2024 382 Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt Denna årsredovisning omfattar Nordea Bank Abp och avser verksamheten i Nordeakoncernen, vars koncern- struktur presenteras på sidan 47. Original versionen av årsredovisningen är på svenska. Det finns även en engelsk version, som kan erhållas på begäran. I årsredovisningen presenteras Nordea koncernens resultaträkningar och andra finansiella data i euro. Nordea Bank Abp FO-nummer 2858394-9 Hamnbanegatan 5 00020 NORDEA Tel +358 200 70000 nordea.com

AI Terminal

More from Nordea Bank AB

Talk to a Data Expert