Annual Report (ESEF) • Feb 20, 2025
Preview not available for this file type.
Download Source FileM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31M312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31M312WZV08Y7LYUC716852024-12-31M312WZV08Y7LYUC716852023-12-31M312WZV08Y7LYUC716852022-12-31M312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 2024 Års- och hållbarhetsredovisning Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Innehåll Året i korthet 2 Vd har ordet 4 Omvärld 7 Värdeskapande 10 Strategisk riktning och mål 12 Så skapar vi värde 14 Affärsplan 16 Utfall strategiska mål 18 Hållbarhet i korthet 24 Affärsområden 26 Aktien och ägarna 36 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 38 Svensk bankverksamhet 44 Baltisk bankverksamhet 45 Företag och Institutioner 46 Premium and Private Banking 47 Koncernfunktioner och Övrigt 48 Vinstdisposition 49 Bolagsstyrningsrapport 50 Intern kontroll 63 Styrelse 64 Koncernledning 71 Hållbarhetsrapport 73 Allmän information 74 Miljöinformation 98 Samhällsansvarsinformation 119 Bolagsstyrningsinformation 131 EU-taxonomin 144 Finansiella rapporter och noter Koncernen 227 Resultaträkning 228 Rapport över totalresultat 229 Balansräkning 230 Förändringar i eget kapital 231 Kassaflödesanalys 232 Noter 233 Moderbolaget 327 Resultaträkning 328 Rapport över totalresultat 328 Balansräkning 329 Förändringar i eget kapital 330 Kassaflödesanalys 331 Noter 332 Övrigt Alternativa nyckeltal 361 Styrelsens och vd:s underskrift 362 Revisionsberättelse 363 Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport, 370 Marknadsandelar 372 Fem år i sammandrag – koncernen 373 Tre år i sammandrag – affärssegment 375 Definitioner 379 Årsstämma 382 Kontaktuppgifter 384 Den reviderade årsredovisningen för Swedbank består av förvaltnings- berättelsen och de tillhörande finansiella rapporterna på sidorna 227–360. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidorna 73–226 är en del av för- valtningsberättelsen och har genomgått en översiktlig granskning av PwC. Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredo visningen är upprättadiformatetförenhetligelektroniskrapportering(ESEF)ochär publiceradpåwww.swedbank.com Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande s. 26 Nya sätt att möta olika kunders varierande behov För att ännu bättre möta Swedbanks olika kundgruppers varierande behov och öka tillgänglighet och kundnöjdhet genom- fördes ett antal organisationsförändringar iSverigeunderåret.FörPremiumoch Private Banking kunderna bildades ett nytt affärsområde med Malin Lilliecrona som chef. Samtidigt omorganiserades affärs- området Företag och Institutioner. Under året togs också steg för att öka effektivitet och service till privat- och småföretags- kunderna. Läs mer om våra affärsområden på sidorna 26–33. s. 136 s. 35 Nya partnerskap stödjer kundernas omställning Swedbank vill stödja kundernas hållbarhetsarbete och under året har nya partnerskap stärkt erbjudandet ytterligare. I Sverige ingicks partnerskap med Ramboll, världsledande inom bland annat miljö och hållbarhet. IEstlandinvesteradebankenieAgronom,ettledande klimatteknikföretag inom jordbruk. Läs mer på sidan 35. Utökat skydd mot bedrägerier Bedrägerier är ett samhällsproblem som Swedbank tar på största allvar och ständigt arbetar för att mot- verka. Under året har vi varit delaktiga i Svårlurad, ett bankgemensamt initiativ mot bedrägerier. Vilanseradeocksåflerafunktionersomstärker kund ernas skydd, exempelvis en ny säkerhetsportal iinternetbankochappochettnyttkontomedför- dröjdauttag.Läsmerpåsidan136. 1 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Starkt resultat förstärkt av tajmingeffekter 0,34 K/I-tal 21,70 kr/aktie 17,1 procent Fortsatt lågt K/I-tal Föreslagen utdelning i linje med Swedbanks utdelningspolicy Avkastning på eget kapital Ökade intäkter stärkte resultatet 1)ÖvrigaintäkterinkluderarradernaFörsäkringsnetto,AndelavintresseföretagsochjointventuresresultatsamtÖvrigaintäkterfrånkoncernensresultaträkning. ● Stabilt räntenetto ● Intäkterna ökade, framför allt till följd av ett högre provisions netto ● Fortsatt lågt K/I-tal 0,34 ● Kreditförlusterna minskade, främst till följd av förbättrade makroscenarier ● Fortsatt stark kapitalposition ● Avkastning på eget kapital om 17,1 procent ● Föreslagen utdelning på 21,70 kronor per aktie Resultat, mkr 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 00 0 30 00 0 35 000 20242023202220212020 Finansiell information, mkr 2024 2023 Räntenetto 49 267 50 933 Provisionsnetto 16 716 15 088 Nettoresultat finansiella poster 3 687 2 938 Övriga intäkter 1 4 435 4 098 Summa intäkter 74 104 73 057 Summa kostnader 25 376 24 100 varav sanktionsavgifter 887 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 728 48 957 Nedskrivningar av immateriella anläggnings- tillgångar och materiella tillgångar 790 87 Kreditförluster –268 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter 4 019 3 574 Resultat före skatt 44 187 43 622 Skatt 9 320 9 492 Årets resultat 34 866 34 130 Resultat per aktie efter utspädning, kr 30,86 30,27 Räntabilitet på eget kapital, % 17,1 18,3 K/I-tal 0,34 0,33 Kärnprimärkapitalrelation, % 19,8 19,0 Kreditförlustnivå, % –0,01 0,09 2 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Climate Transition Plan Swedbanks Climate Transition Plan beskriver hur banken arbetar för att uppnå nettonoll- utsläpp och vår ambition för volymer av hållbar finansiering.Ytterligareettviktigtstegibankens klimatarbete var undertecknandet av Poseidon Principles, ett globalt ramverk som integrerar klimat hänsyn i sjöfartsfinansieringen. Det stärker vår förmåga att stödja och påverka sjö- fartsnäringensomställning.Imajantogviett klimatmålförvårsjöfartsportföljochvårrollär att vara en aktiv partner som stöttar våra kunder ideraspågåendeomställning. Några av de viktigaste händelserna 2024 Kreditvärderingsinstitutet Moody’s höjde utsikterna förSwedbankslångsiktiga kredit betyg från stabila till positiva. Det skedde bland annat mot bakgrund av att Moody´s bedömer att det arbete banken gjort för att åtgärda tidigare brister har lett till minskade risker rela- terade till penningtvätt och finansiering av terrorism. Förattytterligarestärkavårt arbete med att bekämpa ekonomisk brottslighet och risken för bedrägerier flyttade enheten Anti- Financial Crime (AFC)underapriliniGroup ProductsandAdvice(GPA). Och bytte namn till Economic CrimePrevention(ECP). Moody’s höjer Swedbanks utsikter Finansiell hälsa – för en tryggare vardag och tro på framtiden Under året tog Swedbank initiativ för att flerskakunnabyggauppsinekonomioch skaffa sig den finansiella kunskap som behövs för att känna både trygghet i var- dagen och tro på framtiden. Det nybildade Institutet för finansiell hälsa samlar bankens kompetenser för utbildning, analys, dona tioner ochforskningsstödiSverige.ILettlandeta- bleradesenstiftelsemedmåletattförbättra kvaliteten på utbildning, främja finansiell kunskap och odla färdigheter för livslångt lärande. Tillsammans med spar bankerna inleddes ett samarbete med Handels hög- skolan i Stockholm för att stötta forskning som bedrivs vid skolans Center for Well- being, Welfare and Happiness. Attraktiv arbetsgivare och mest gillade varumärke Ekonomistudenter rankade Swedbank som den tredje mest attraktiva arbets- givaren i Sverige i kategorin Ekonomi (Business/Economics)iUniversums undersökning 2024. Swedbank rank- ades dessutom som Sveriges näst mest jämställda företag av Allbright. Och för sjätte året i rad utnämndes Swedbank till det mest omtyckta varu- märket i de baltiska länderna. 3 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Bästa läsare, Det är med stolthet jag presenterar Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning för 2024. Attleda en bank som har en så betydande roll i människors liv och för samhällets funktion är ettstort förtroende. Med vår kompetens, våra tjänster och vår finansiella styrka gör vi det möjligt för de många företagen och människorna att skapa en bättre framtid. Varje dag arbetar vi för vår vision om ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle på våra hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. 2024 var inget undantag. 2024 var för många ett tufft år. Året präglades av fortsatt geo- politisk osäkerhet, kriminalitet, synbara klimatförändringar och ekonomiska utmaningar. Inflationen bekämpades med kraft när centralbanker agerade resolut. Högre räntor har inneburit svårare tider för många hushåll och företag. Vi har funnits där som en trygg partner och stöttat våra kunder genom utma- ningarna. Ett tydligt tecken på vår styrka är att vi haft låga kredit förluster, trots ett oroligt ekonomiskt läge. Vi har gått handihandmedvårakunderochhjälptdematthittalösningar i en föränderlig värld. Vi har levererat ett starkt resultat för 2024. Knappt en tredjedel av vår vinst används för att fortsätta öka kundnytta och stärka banken. Resterande 70 procent föreslås, i enlighet med vår utdelningspolicy, att delas ut till våra aktieägare. Som lönsam bank ger vi tillbaka till samhället genom våra ägare – i spar- banker, försäkringsbolag, pensionsfonder, privata aktieägare och stiftelser. Ett år av utmaningar och möjligheter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fortsatt påverka om - världen och våra hemmamarknader. Det fullskaliga krig som pågått i vår närhet sedan februari 2022 är dessvärre inte ett ensamt tecken på fortsatt geopolitisk instabilitet. Under 2024 har både pågående och nytillkomna konflikter drabbat människor och samhällen hårt och brutalt. Samtidigt har inflationen, som pressat hushåll och företag, visat tecken på en stabil nedgång. I Sverige och Estland har hushållen ännu inte fullt ut märkt av en stärkt köpkraft, medan Lettland och Litauen har haft en snabbare återhämtning. Vi är optimistiska kring den ekonomiska utvecklingen och ser våra fyra hemmamarknader som ledande i Europas tillväxt de kommande åren. Swedbank – en trygg partner i en föränderlig värld Swedbank är en stabil och pålitlig partner för våra kunder – inte minst i tider av osäkerhet och förändring. Vi stöttar dem med proaktiv rådgivning, innovativa lösningar och finansiering. Trots en svag kommersiell fastighetsmarknad i Sverige har vi varit där för våra fastighetskunder och hjälpt dem att navigera genom turbulensen. Vår affärsmodell, baserad på den ursprungliga sparbanksidén att ”spara först och låna sen,” har återigen visat sig framgångs- rik. Vi har förstärkt vårt erbjudande genom lanseringen av Premium and Private Banking, ett nytt affärsområde som ger skräddarsydd service till kunder med specifika och komplexa behov. Kombinationen av lokal närvaro och nationell expertis är fortsatt i fokus i vår företagsaffär. Hållbarhet i fokus Hållbarhet är kärnan i Swedbanks strategi och genomsyrar allt vi gör. Under 2024 intensifierade vi vårt arbete inom två huvudområden: energiomställning och finansiell hälsa. Dessa områden löper som en röd tråd genom vår verksamhet. Totalt växte de hållbara tillgångarna som kvalificerar till Swed- banks Sustainable Funding Framework med 70 procent under året och av de obligationer vi arrangerade var 36 procent håll- bara. Genom samarbeten med Ramboll, Hemma och eAgro- nom har vi också stärkt vårt rådgivningsstöd till kunder som vill förbättra energieffektiviteten i sina fastigheter, installera solceller och värmepumpar, och minska sitt klimatavtryck. Vårt lån för hållbara renoveringar i de baltiska länderna har blivit en succé. 4 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande I tider av osäkerhet och för- ändring har Swedbank varit en stabil och pålitlig partner för våra kunder. Vi har stöttat dem med proaktiv rådgivning, innovativa lösningar och finansiering. Jens Henriksson, vd och koncernchef 5 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Med Institutet för finansiell hälsa, som lanserades i början av året vill vi spela en central roll i att stärka människors ekono- miska kunskap på alla våra hemmamarknader. I Sverige har viunderåretgenomUngekonomitillsammansmedskolor, idrottsklubbar och föreningar givit 100 000 barn och unga ökade kunskaper och insikter kring sin privatekonomi och bidrar på så sätt till att förbättra den finansiella hälsan. Vi vill göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finan- siella hälsa till 2030 på våra fyra hemmamarknader. Årets års - och hållbarhetsredovisning är i sig ett tecken på våra ambitioner inom hållbarhetsområdet. Swedbank har valt att, frivilligt och i förtid, tillämpa nya regler som syftar till att göra vår hållbarhetsrapportering mer jämförbar och tillförlitlig – allt i enlighet med regelverket Corporate Sustainabilty Report Directive(CSRD). Tillsammans i kampen mot finansiell brottslighet Kampen mot finansiell brottslighet är avgörande för ett håll bart samhälle. Under året har vi intensifierat våra insatser för att bekämpa bedrägerier och penningtvätt. Genom tekniska innovationer, som AI -baserade verktyg och vårt Sparkonto Plus, samt förstärkt samarbete med myndigheter, har vi ökat tryggheten för våra kunder. Det bankgemen samma initia- tivet i Sverige, “Svårlurad!”, är ytterligare ett exempel på vårt arbete för att stärka skyddet mot bedrägerier. Mot en uthållig avkastning och långsiktig framgång Under 2024 har vi fortsatt leverera på vår plan om en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent 2025 – den så kallade Swedbank 15/25-planen som presenterades idecember2022.Denbyggerpåattvilevererarpåvår beprövade affärsmodell, ökar antalet affärer med såväl befintliga som nya kunder, utvecklar vår verksamhet i prioriterade kund- segment och ökar vår tillgänglighet och operativa effektivitet. Vårt kundlöfte är ett enklare finansiellt liv. Vi har under 2024 påskyndat våra investeringar i vår rådgivningsplattform, moln- baserade kommunikationsplattform och en förbättrad låne- hanteringsprocess. Kundernas beteende ändras ständigt och vi ser att allt fler kunder vill möta oss digitalt och per telefon. Därför omfördelar vi resurser till rådgivningsmötena i de kanalerna – för att öka vår tillgänglighet och snabbhet. För sjätte året i rad är Swedbank det mest omtyckta varu- märket i de baltiska länderna. För att nå dit i Sverige pågår ettlångsiktigtarbetemedfokuspåkundlöftetomettenklare finansiellt liv. Ett varmt tack Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till alla våra professionella medarbetare för stort enga- gemang och hårt arbete under året. Våra medarbetare är nyckelntillvårframgång.Ettstorttackocksåtillvårakunder och aktieägare – för ert förtroende och vårt samarbete. Det är tillsammans som vi skapar en bank som gör skillnad – för människorna, företagen och samhället i stort. Swedbank står starkt. Vi möjliggör för åtta miljoner människor och företag att skapa en bättre framtid. Det är vårt uppdrag, vår stolthet och vår drivkraft. Kundernas framtid är vårt fokus. Stockholm i februari 2025 Jens Henriksson Vd och koncernchef Under 2024 har vi levererat på vår plan om en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent. 6 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Omvärld Divergens är ett ord som sammanfattar omvärldsutvecklingen under 2024. De stora ekonomi- erna har utvecklats i olika riktning. Detsamma gäller svensk ekonomi – delar av exportindustrin var motståndskraftig medan sektorer som är beroende av hushållens efterfrågan hade det tufft. Världen präglas fortsatt av den högsta nivån av väpnade konflikter sedan andra världs- kriget, med bland annat ett pågående anfallskrig på europeisk mark. Samtidigt såg vi hur klimat krisens effekter för värrades och 2024 blev det varmaste året som någonsin uppmätts. Den amerikanska ekonomin visade prov på motståndskraft och gick starkt under 2024. I Kina fördjupades den ekono- miska avmattningen. I Europa fortsatte de senaste årens stagnation, men skillnaderna inom den Europeiska unionen ärbetydande.SödraEuropa,somärmerberoendeavtjänste- sektorn och särskilt turism, utvecklades bättre än norra Europa, där industrier dominerar. Europas största ekonomi, Tyskland, hade det fortsatt trögt – landet har inte uppvisat till- växt på fem år. Från att ha varit Europas draglok har Tyskland nu blivit euro områdets sänke. Efter ett par år av hög och seglivad inflation – med en av de mest aggressiva åtstramningscyklerna någonsin som följd – rörde sig inflationstakten mot centralbankernas mål under slutet av året. Centralbanker kunde därför börja sänka sina styrräntor under 2024. Sveriges Riksbank var bland de första att inleda räntesänkningar under 2024, och kort därefter sänkte ävenEuropeiskacentralbanken(ECB).FederalReservesänkte den amerikanska styrräntan första gången i september 2024, efterattarbetsmarknadenvisatsvagareutveckling.IKinafort- satte People’s Bank of China den räntesänknings cykel som påbörjades i samband med landets fastighetskris under 2020. Under 2025 förväntas styrräntorna att fortsatt sänkas. Även utvecklingen på Swedbanks hemmamarknader var tudelad under 2024. I Litauen tog tillväxten fart medan den ekonomiska aktiviteten i Sverige, Estland och Lettland var svag. Delar av svensk exportindustri fortsatte att visa mot- ståndskraft, men utvecklades svagare mot slutet av året. Hushållens konsumtion var låg, och bortsett från Litauen, visades få tecken på återhämtning trots räntesänkningarna från Riksbanken och ECB. Bostadsmarknaden påbörjade sin återhämtning och på alla hemmamarknader utom i Estland ökade aktiviteten under fjolåret. Det gjordes nästan 15 procent fler bostadsaffärer iSverigeunder2024jämförtmed2023.ISverigestegpriserna med2procent,iEstlandvarprisernaoförändrade,iLettland stegprisernamed3procent(förstatilltredjekvartaletjämfört medsammaperiodifjol)ochiLitauenstegprisernamed 5procent.Trotsflergenomfördaaffärerharkredittillväxten varit svag i Sverige. Utlåningen till svenska hushåll ökade med1,6procentochutlåningentillföretagminskademed 1procent.MotsvarandesiffrorförEstlandlågpå8,5respektive 9,6procent,förLettlandpå6,2respektive4,8procentochför Litauen på 9,7 respektive 13,3 procent. Den globala medeltemperaturen fortsatte att öka och enligt EU:s klimattjänst Copernicus blev 2024 det varmaste året somnågonsinuppmätts.Åretblevdetförstadärtemperatur- ökningen var högre än det mål som sattes i Parisavtalet. Sam tidigt står det globala klimatsamarbetet inför utmaningar, ispårenavettotillfredsställanderesultatfrånCOP29och signaler om en nedprioritering från amerikanskt håll. Inom EUträddeettförordnandeomattpåskyndautbyggnadenav förnybar energi i kraft under fjolåret, vilket kan ha positiva effekter på energiomställningen. BNP-tillväxt inkl. Swedbanks prognoser Index 80 90 100 110 120 Euroområdet USA Sverige 202720262025202420232022202120202019 Sverige USA Euroområdet Anm. Avstämningsdatum är 2025-01-24. Källor: Swedbank Analys och Macrobond Styrräntor inkl. Swedbanks prognos % –1 0 1 2 3 4 5 6 ECB Federal reserve Sveriges riksbank 202720262025202420232022202120202019 SverigesRiksbank FederalReserve ECB Anm. Avstämningsdatum är 2025-02-06. 7 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Nytt institut folkbildar för en starkare finansiell hälsa 2024 bildades Swedbanks Institut för finansiell hälsa i Sverige. Här samlas kompetenser för utbildning, analys, donationer och forskningsstöd. Utbildning i privatekonomi rustar för framtiden En stor del av institutets arbete sker i nära samarbete med Swedbanks ägar- stiftelser och riktas till barn och unga, för att framtidens vuxna ska få så goda förutsättningar som möjligt att göra kloka val för sin privatekonomi. Ett exempel är Ung ekonomi, en utbildning som 2024 rustade 100 000 barn och unga med värdefulla kun skaper om bland annat sparande, lån och hur det är att flytta hemifrån. Tidningen Lycko- slanten, som kom ut första gången 1926, delas ut till mellan stadieelever över hela landet. Institutet driver också ett framgångsrikt skolprogram i sam- arbete med Ekonomiska museet i Stockholm,ochansvararförbankens samarbete med Ung Företagsamhet. Nya initiativ för att stärka den finansiella hälsan hos fler Under året togs nya initiativ för att nå fler målgrupper. Den turnerande föreläsnings- serien ”Kvinnor och privatekonomi” möter ett växande privatekonomiskt intresse hos kvinnor. ”Pengar & Fika”, som genomförs till sammans med den ideella organisa tionen Kompis Sverige, ger densomärnyi landet kunskap om privatekonomi och värdefull information om det ekonomiska systemet. Nytt forskningssamarbete Ekonomerna på institutet mäter regel- bundet svenskarnas ekonomi och finan- siella hälsa och analyserar hur såväl personliga livsval som konjunktursväng- ningar och politiska beslut påverkar deras plånböcker. Enheten studerar även förutsättningarna för företag och företagare. Institutet stöttar också forskning. 2024 gick Swedbank tillsammans med spar- bankerna in i ett långsiktigt samarbete med Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm. Centret forskar bland annat om vad som bygger välbefinnande och ett välmående samhälle. Läs mer om samarbetet på nästa sida. I fokus Swedbanks Institut för finan- siell hälsa upplyser, guidar och utbildar om privatekonomi och företagande iSverige. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 8 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 I fokus I fokus Professor Micael Dahlen leder forsknings arbetet vid Center for Well being, Welfare and Happiness påHandelshögskolaniStockholm.2024 inledde Swedbank och sparbankerna ett samarbete med centret. För Swedbanks del är samarbetet ett led i ett större arbete för att främja finansiell hälsa. Varför behövs forskning om lycka och vad har ekonomi med saken att göra? – Vi vet redan en del om hur pengar och lycka hänger ihop på individnivå. Men ekonomi är ett system som vi alla är del av. Därför är jag nyfiken på hur individers ekonomier hänger ihop med varandra, och med det ekonomiska systemet och samhället i stort. Hur hänger min eko- nomi ihop med din – och hur påverkar den andras välmående? Vad hoppas ni komma fram till med er forskning? – På centret vill vi kartlägga hur både yttre och inre förändringar påverkar människors lycka, välbefinnande och välfärd över tid. Både förändringar iomvärlden,somkonjunkturer,pandemi och geopolitiska spänningar, och på det personliga planet, som när man byter jobb, flyttar, eller när en familje medlem blir sjuk. Jag är också ny fiken på hur den ökade livslängden påverkar människors inställning till sina jobb, när ett förlängt arbetsliv kanske innebär både karriär- byten och omskolningar flera gånger om innan det är dags för pension. Vilka vinster finns för samhället om vi blir lite lyckligare? – Med min forskning vill jag ta reda på hur vi gör varandra mer lyckliga och håll- bara som individer, grupp och samhälle. Helt enkelt för att om vi mår bättre gör vi bättreifrånoss.Ochdåökarvårförmåga att möta och hantera nya skeenden och hitta lösningar på samhällsförändringar och svåra utmaningar. Hur väcktes ditt intresse för ekonomi och lycka? – Jag växte upp med en ensamstående mamma som inte hade det så bra ställt ekonomiskt. Det gjorde mig medveten om pengar, så som det kan bli för den som har ont om dem. Så småningom förstodjagattpengarisiginteärett självändamål. Det viktiga är hur vi använderdemochtillvad.Senharjag alltid varit nyfiken på människor. Varför viär,kännerochgörsomvigör.Vad driverossattgöradetenaellerandra när det kommer till våra pengar och vår lycka, och vad behöver vi ändra på för att öka vårt välmående? Så småningom förstod jag att pengar i sig inte är ett självändamål. Det viktiga är hur vi använder dem och till vad. Hur kan en bank bidra till lycka och välmående? – Banker är en del av det ekonomiska systemet och har genom århundraden varit en samhällsbärare som utvecklat lösningar och varit en möjliggörare för miljoner människor när de byggt upp sina liv, drivit företag och utvecklat sam- hällen.Jagtyckerattdetskablispän- nandeattsehurvitillsammanskanlära oss mer om driv krafterna för lycka och välstånd. Foto: Peter Cederling Hallå där! Micael Dahlen, världens första professor i lycka 9 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbanks strategiska riktning Tillsammans skapar vi Vår grund En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där med- arbetare bidrar och tar ansvar. En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Våra värderingar Öppen Enkel Omtänksam Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare ● Genom rådgivning på dina villkor ● Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet ● Genom att alltid finnas där och hjälpa till ● Genom att göra det svåra enkelt Vår vision Vårt syfte Vårt kundlöfte Swedbank idag Dra nytta av beprövad affärsmodell och prisstrategi Öka andelen av affären för befintliga kunder Växa affären i prioriterade segment Förbättra vår tillgäng lig het och opera tionella effektivitet 1 2 3 4 Affärsprioriteringar 10 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Finansiell plan 2050 Hållbarhetsmål ● Nettonollutsläpp ● Anpassning av utlånings- och investeringsportföljer till 1,5-gradersmålet. Läs mer på sidan 77. Klimatmål ● Låneportfölj och fondförvaltning. Läs mer på sidan 22. Vi vill göra det möjligt för 1 miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030, i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Långsiktiga strategiska mål Stabil risk- hantering och regelefterlevnad Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknads- ledande K/I-tal Tillgänglighet 24/7 Konkurrenskraftig kundnöjdhet och förtroende för varumärket Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Medarbetar- engagemang Finansiellt mål Stödjande KPI:er ≥15% 0,40 2 procentenheter Avkastning på eget kapital K/I-tal 2023–2025 Kärnprimärkapital buffert 2025 ( intervall om 1– 3 procent över Finans inspektionens krav) a 2030 Läs mer på sidan 13. Läs mer på sidan 24. 11 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Vår strategiska riktning Vårt syfte är att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid genom att erbjuda finansiell rådgivning, service och produkter på våra fyra hemma- marknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. På så sätt arbetar vi mot vår vision om ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Grunden för sparbanksrörelsen, när den bildades för över 200år sedan, var att göra det möjligt för de många människorna att stärka sin ekonomiska trygghet. Det är här Swedbank har sina rötter och det genomsyrar hela vår verksamhet – varje dag. Vår vision Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och håll- bart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljömässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Vi är överty- gade om att Swedbank, tillsammans med vår stora kundbas, kan fortsätta att skapa värde och bidra till ett långsiktigt håll- bart samhälle. Vårt kundlöfte Våra kunder är kärnan i vår framgång och vårt mål är att finnas där för dem genom hela livet. Vårt kundlöfte, ”tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare”, innebär att vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar dem i att fatta håll- bara beslut och förenklar det som kan kännas svårt. Våra värderingar Våra värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”, är funda- mentet för vår företagskultur. De stödjer vår vision och väg- leder oss i vårt dagliga agerande och beslutsfattande, liksom imöten med våra kunder och intressenter. Vi är en öppen och inkluderande bank där medarbetares och kunders mångfald respekteras och främjas. Vår ambition är att skapa en enkel och omtänksam bankupplevelse för alla kunder, utifrån varje kunds unika behov. Vår grund Vår grund är av stor betydelse för att vi ska kunna leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi arbetar för att säkerställa att vi är en attraktiv arbetsplats med en inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi lägger stort fokus på att vara en effektiv och lönsam bank samt en plattform för finan- siella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. 12 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Våra mål Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat strategiska mål för att mäta framgång i linje med vår strategiska riktning. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Som en stor aktör på finansmarknaden tar vi vårt ansvar på största allvar. Vi vill att hållbart företagande och främjande av en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska vara centralt iallt vi gör. Genom vår strävan att minimera vårt klimatavtryck och erbjuda hållbara investeringar, finansierings- lösningar och tjänster för våra kunder kan vi aktivt bidra till samhällets gröna omställning. Viengagerar oss i samhällsut- vecklingen och tar ansvar för vår roll idet finansiella systemet genom att säkerställa en stark finansiell ställning, hög till- gångskvalitet och god kapitalisering. Kundnöjdhet och förtroende Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder relevanta produkter och tjänster som bygger på deras behov. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för vår hållbara lönsamhet, våra kunders nöjdhet, vårt förtroende och valet av Swedbank som finansiell partner. Tillgänglighet 24/7 Vårt mål är att alltid finnas där och hjälpa våra kunder. Viarbetar kontinuerligt med att upprätthålla en stabil infrastruktur och pålitliga digitala lösningar för att säkerställa att produkter, råd- givning och tjänster är tillgängliga när de behövs. Engagerade medarbetare Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupp- levelse, vilket i sin tur leder till nöjdare kunder. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hållbara arbets- villkor, tillsammans med ett inkluderade arbetsklimat präglat av våra värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”. Stabil riskhantering och regelefterlevnad En god riskhantering präglar hela vår verksamhet och bidrar tillatt vi kan fatta informerade och sunda beslut, väl avvägda iförhållande till risk, avkastning och marknadssituation. Det är viktigt för att upprätthålla vårt förtroende bland kunder, inves- terare och tillsynsmyndigheter samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknadsledande kostnadseffektivitet För oss är en hållbar bank en lönsam bank. Vi skapar värde för våra aktieägare genom långsiktigt lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som våra ägare och samhället i övrigt. Kombinerat med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att även i år skapa ett starkt finansiellt resultat, som ger oss utrymme att fortsätta investera i produkt- och kanalutveckling. Läs mer om vår strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan75. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Långsiktiga strategiska mål Stabil riskhantering och regel- efterlevnad Konkurrenskraftig kundnöjdhet och förtroende för varumärket Tillgänglighet 24/7 Medarbetar- engagemang Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknads- ledande K/I-tal 13 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Så skapar vi värde Genom att erbjuda utlåning till hushåll och företag, sparande samt säkra och enkla betalnings- tjänster bidrar vi till våra kunders finansiella hälsa. Värdet vi skapar genom vårt erbjudande ökar den finansiella stabiliteten och ger utdelning till våra aktieägare. Vi gör våra kunders finansiella liv enklare Med våra 7,4 miljoner privatkunder och 550 000 företags- kunder är Swedbank den ledande banken för de många hus- hållen och företagen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vår verksamhet bedrivs i huvudsak inom våra produktområden: lån, betalningar och sparande. Vi erbjuder även pensions- och försäkringslösningar. Vi är tillgängliga dygnet runt och ger service samt rådgivning till våra kunder genom fysiska möten, telefon och digitala hjälpmedel. Behovet av rådgivning växer bland våra kunder och det blir allt viktigare att erbjuda produkter och tjänster som är anpassade efter deras individuella ekonomiska situation. Allt fler kunder väljer att sköta sina bankärenden digitalt, och vår ambition är att alla vardagliga bankärenden ska kunna genomföras via mobilen i appen eller internetbanken, samtidigt som personlig hjälp finns när det behövs. För att fortsätta vara relevanta för våra kunder måste vi ständigt förbättra våra erbjudanden och kontinu erligt utveckla mer skräddarsydda tjänster på alla vårahemma marknader. En viktig del av samhället Swedbank är en systemviktig bank, det innebär att vi tillhanda- håller avgörande infrastruktur och är en av de större skatte- betalarna på flera av våra hemmamarknader. Som en inte- grerad del av samhällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender, konjunktursvängningar och större omvärldsförändringar. Det kan till exempel röra sig om regula- toriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar. För att förbli konkurrenskraftiga och relevanta är vi ständigt redo att snabbt anpassa oss till ändrade förutsättningar. Swedbank har en lång tradition av att stödja det svenska föreningslivet och andra goda krafter i samhället. Vårt samhälls engagemang fokuserar på att utbilda barn och unga iprivatekonomi och entreprenörskap. Målet med kunskapsspridningen är att erbjuda ansvarsfulla råd och sprida kunskap som hjälper indi- vider och företag att uppnå en ekonomisk balans. Dessutom syftar den till att stärka entreprenörskap och bidra till en lång- siktig, hållbar utveckling i det lokala samhället. Aktieägarvärde Intäkter Vår största intäktskälla är räntenettot – skillnaden mellan ränte intäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upp- låning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privatpersoner samt genom upplåning på kapital marknaden. Vår näst största inkomstkälla består av avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och betalningar. Intäkterna från kapitalförvaltningen tas ut som en avgift på för valtat kapital och påverkas därför av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Intäkterna från betalningar kommer främst från kort avgifter, men också från företag som använder våra kortterminaler. Kostnader Våra huvudsakliga kostnader består av personal- och IT-kost- nader. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndig- hetskrav och öka kostnadseffektiviteten krävs konti nuerliga investeringar i både medarbetare, moderna tjänster samt system. Kapitalåterföring För att kunna hålla en låg risknivå måste vi förstå och pris- sätta vår utlåning korrekt. Vår marginal måste därför vara till- räckligt stor för att täcka kreditförluster. Marginalen ska även täcka våra egna kostnader, avgifter för att stärka den finan- siella stabiliteten och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 60-70 procent av årsvinsten till aktieägarna, som förväntar sig en konkurrens- kraftig avkastning på sitt kapital. Resterande 30-40 procent används för att finansiera tillväxt, utveckla banken och klara ekonomiska påfrestningar i svåra tider. + Intäkter – Kostnader = Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter – Kreditförluster – Nedskrivningar – Bankskatter och resolutionsavgifter = Resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Utdelning Eget kapital 14 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Strategiskt fokus Vårt strategiska fokus bygger vår strategiska riktning och vårt fokus såväl i affären som i vår kontinuerliga transformation fokuserar vi på att leverera på vårt kundlöfte samt att stärka vår grund. Det är vår högsta prioritet att ständigt förbättras inom dessa områden, sam tidigt som visträvar mot operationell effektivitet. Vårt kundlöfte Tillsammans med våra kunder vill vi göra deras finansiella liv enklare. Vi kombinerar digital innovation med fysisk närvaro för att möta kundernas behov och bygga långvariga relationer. Ett ökat fokus på ett kundcentrerat förhållningssätt stärker varumärket och ökar kundnöjdheten. Viprioriterar utvalda privat- och företagssegment för att förbli en pålitlig partner genom hela kundernas liv och tillväxtresa. Rådgivning på kundens villkor Vi möter våra kunder på det sätt som bäst passar dem genom att kombinera vår fysiska närvaro med digitala lösningar. Genom att erbjuda såväl personliga möten som flexibla och lättanvända digitala kanaler kan viskapa en smidig och anpassad kund upplevelse, oavsett var eller hur kunden föredrar att inter- agera med oss. Stöttning på vägen mot hållbarhet Genom att stötta våra kunder och erbjuda råd givning kan vi hjälpa dem att fatta hållbara beslut kring sin ekonomi. Vi finns alltid där Med personliga erbjudanden och ett brett produktutbud som täcker livets alla stadier, finns vi där för våra kunder och stöttar dem proaktivt. Från lån och försäkringar till pensionslösningar och sparande – vi erbjuder anpassade tjänster för varje behov och hjälper kunderna att planera sin ekonomiska framtid tryggt och hållbart. Göra det svåra enkelt Vi vägleder våra kunder genom att göra det svåra enkelt, med förenklade processer, lättillgänglig rådgivning på kundens villkor och innovativa digitala tjänster som ger bättre överblick och kontroll över ekonomin. Med hjälp av smidiga lösningar och proaktivt stöd hjälper vi våra kunder att fatta välgrundade beslut och känna sig trygga i sina ekonomiska val, oavsett var de befinner sig. Vår grund Vi arbetar kontinuerligt med att förstärka de grundförutsätt- ningar vi behöver för att leverera på vår vision, våra mål och vårt kundlöfte. Där arbetar vi aktivt med att skapa en standar- diserad, skalbar och stabil infrastruktur för att våra produkter och tjänster ska vara tillgängliga för våra kunder och sam- hället. Vi strävar efter effektivitet i allt vi gör, vilket stärker vår lönsamhet och möjliggör ytterligare invester ingar samt att vi kan ge tillbaka till samhället. Vi arbetar löpande med att säkerställa hög efterlevnad av både externa och interna regler och riktlinjer. Vi erbjuder en håll- bar och flexibel arbetsplats inriktat på samarbete och med stora utvecklings- möjligheter för att vara den attraktiva arbetsplats vi behöver vara för att skapa engagerade medarbetare. Med hjälp av smidiga lösningar och proaktivt stöd hjälper vi våra kunder att fatta välgrundade beslut och känna sig trygga i sina ekonomiska val, oavsett var de befinner sig. 15 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Affärsplan I december 2022 hölls en investerardag där vi presenterade vår plan för att leverera minst 15procent uthållig avkastning på eget kapital 2025 – Swedbank 15/25. I januari 2024 redogjorde vi för hur banken presterar i förhållande till affärsprioriteringarna och den finansiella planen. Uppföljning av affärsprioriteringar 1 Under 2024 fortsatte vi att dra nytta av vår beprövade affärsmodell och prisstrategi för låne- och sparprodukter. I Sverige har tillväxten på bolånemarknaden fortsatt varit förhållandevis låg under året och Swedbank har fokuserat på en balans mellan marginal och volymtillväxt. Ide baltiska länderna var efterfrågan högre. Under året ökade Baltisk bankverksamhets totala utlåning med 9 procent, delvis drivet av vårt hållbara finansieringserbjudande i Estland och Lettland. Sammantaget befäste vi våra ledande marknads- positioner inom bolån, inlåning och fond sparande på samtliga hemmamarknader. 2 En av Swedbanks styrkor är vår breda kundbas där ca 7,5miljoner privatpersoner och drygt 500 000 företag ingår. Genom att vara mer proaktiva kan vi öka vår andel av affären bland dessa kunder. Med hjälp av automatiserade erbjudanden baserat på kundernas livshändelser kan vi stärka deras finansiella hälsa och öka våra affärsvolymer. Under året ökade vi antalet försäljningar från dessa erbjudanden med 19procent iSverige, drivet av bland annat sparande, försäkring och service koncept. I de baltiska länderna var vi återigen det mest omtyckta varumärket enligt Baltic Brands. Under 2024 ökade antalet kunder med ett lång siktigt sparande från 480000 till 560 000, i linje med vårt mål om att dubblera antalet till cirka 900 000 fram till 2030. 3 Vår ambition är att öka andelen av affären för befintliga kunder och för att göra det behöver vi träffa våra kunder oftare. Under året genomfördes cirka 300 000 assiste- rade kundmöten i Sverige, vilket är i linje med målet för 2025. Med fokus på förbättrad service och rådgivning skap ades ett nytt affärsområde för premium- och private banking kunder iSverige, medan företagskunder med kontaktperson samlas inom affärsområdet Företag och Institutioner. Vi har som mål att förbättra vår position på marknaden för företagsutlåning ihemmamarknaderna. Sedan tredje kvartalet 2022 har vi ökat denna marknadsandel från 19 till 20 procent iLettland och från 22 till 28 procent i Litauen, jämfört med målet om 25–30 pro- cent 2030. 4 Den fjärde affärsprioriteringen är att förbättra kund upp- levelsen genom ökad tillgänglighet, bredare och bättre anpassad råd givning samt snabbare hantering som gör detlättare att göra affärer med oss. Under 2024 fortsatte arbetet med att effektivare använda tiden för bankens kund- mötande personal och en nationell service-modell lanserades för att snabbare kunna hjälpa kunder. Vi har också arbetat vidare med att automatisera och förbättra våra kredit givnings- pro cesser, särskilt de relaterade till svenska bolån. Swedbanks nya rådgivningsplattform planeras att lanseras under 2025. Dra nytta av beprövad affärsmodell och prisstrategi Öka andelen av affären för befintliga kunder Växa affären i prioriterade segment Förbättra vår tillgäng lig het och opera tionella effektivitet 1 2 3 4 Affärsprioriteringar 16 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Uppföljning av finansiell plan Som en del av lanseringen av Swedbank 15/25 under 2022 utvecklades en finansiell plan med ett antal strategiska nyckel- tal, vilka använts för att följa upp målsättningarna och utveck- lingen av planen under perioden. ● Sedan december 2022 har Riksbankens och den Europeiska centralbankens styrräntor varit högre än vad som antogs ivår finansiella plan. Swedbanks balansräkningsstruktur och disciplinerade prisstrategi har medfört att räntenettot har ökat med 49 procent från 2022 till 2024. Det bidrog till att intäkterna har ökat mer än kostnaderna under samma period, i linje med ambi tionen om att nå en 3 procentenheter högre årlig genomsnittlig intäktsökning än den årliga genomsnittliga kostnadsökningen 2021–2025. ● Kostnaderna i förhållande till intäkterna (K/I-tal) uppgick till 0,34 under 2024, jämfört med det stödjande nyckeltalet om0,40. ● Kreditförlustnivån uppgick till –1 baspunkt under 2024, vilket kan jämföras med Swedbanks historiska genomsnitt om 8baspunkter under de senaste 10 åren. ● Swedbank har en stark kapitalposition. Vid utgången av 2024 uppgick vår kärnprimärkapitalbuffert till 4,6 procent, jämfört med ett eftersträvat intervall om 1–3 procent. Swedbanks ambition är att hålla en buffert om 2 procent. Finansiell plan Finansiellt mål Stödjande KPI:er ≥15% 0,40 2 procentenheter Avkastning på eget kapital K/I-tal 2023–2025 Kärnprimärkapital buffert 2025 (intervall om 1– 3 procentenheter över Finans inspektionens krav) Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202417 Lönsamhet och kostnadseffektivitet ► Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent En hållbar bank är en lönsam bank. Med en långsiktigt stabil lönsamhet kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fortsätta utveckla verksamheten. En lönsam bank bidrar till finansiell stabilitet för kunder, medarbetare och genom att vara lönsamma bidrar vi även till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Räntabilitet på eget kapital, % 0 5 10 15 20 20242023202220212020 Utfall Swedbank levererade en räntabilitet på eget kapital om 17,1 procent. Utfall Mål ► Stödjande nyckeltal: Kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) ≤ 0,40 Ett K/I-tal under 0,40 säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv bank med låg operationell risk och kan fortsätta att investera i vår utveckling. Det gör oss kon kurrenskraftiga över tid och stöttar vårt finansiella mål om en räntabilitet påeget kapital om minst 15 procent. K/I-tal 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 20242023202220212020 Utfall Swedbanks K/I-tal uppgick till 0,34. Varför? Varför? Vår strategi ger resultat Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med vår strategi som grund och med fokus på att genomföra vår affärsplan har vi skapat värde för våra intressenter och under 2024 levererat ett starkt utfall. 18 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Risk ► Mål: God riskhantering Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för våraffärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en stabil ochlångsiktigt hållbar kreditportfölj. Kapital- och likviditetspositionen ska säkerställa att banken kan stå emot ekonomiskt svåra tider, har tillgång till konkurrenskraftig kapital- marknadsupplåning samt upprätthåller kapaciteten att, även i stressade tider, stödja desskunder. Kreditförlustnivå, % –0,05 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 20242023202220212020 Utfall Kreditförlusterna uppgick till –0,01procent (0,09 procent) av Swedbanks totala lånestock. Kredit- kvaliteten i Swedbanks utlåning är solid och kredit- förlusterna låga trots geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Förbättrade makroscenarier bidrog till attårets kreditförluster blev nettopositiva. Likviditetsposition, % 0 50 100 150 200 250 NSFR LCR 20242023202220212020 Utfall Vid årets slut uppgick koncernens likviditetstäcknings- grad (LCR) till 201 procent (172) och den stabila netto finansieringskvoten (NSFR) till 127 procent (124), vilket innebär en god marginal till de regula- toriska kraven. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) ► Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procentenheter För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en ändamåls- enlig buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätta en buffert utöver kapitalkravet på 1–3 procentenheter, med ambitionen att nå en buffert på två procentenheter. Kärnprimärkapitalrelation, % 0 5 10 15 20 Krav Kärnprimärkapitalrelation 20242023202220212020 Utfall Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut till 19,8 procent (19,0). Finansinspektionen höjde under året kärnprimärkapitalkravet till 15,2 procent (15,1) och bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till 4,6procent. Utfall Krav Varför? Varför? 19 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Kund ► Mål: Ökad kundnöjdhet Kundernas framtid är vårt fokus. Det som är viktigt för dem är viktigt för oss. Bank- och finans- branschen befinner sig i ständig förändring. För att Swedbank ska kunna fortsätta att vara långsik- tigt framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen, krävs att vi säkerställer att förtroendet hos våra kunder är högt. Kundnöjdhet, förtroende och en positiv inställning till vårt varumärke är förut- sättningar för att vi ska kunna behålla våra befintliga kunder och för att nya kunder ska välja oss. Kundnöjdhet privatpersoner 0 20 40 60 80 2024 2023 2022 LitauenLettlandEstlandSverige I Sverige har Nöjd Kund Index (NKI) bland privat- kunderna varit oförändrad mellan 2023 och 2024 (NKI64). Vi har ett tydligt mål att öka kundnöjdheten iSverige då vi befinner oss under branschsnittet. Resultatet för Nöjd Kund Index är även oförändrat i de baltiska länderna mellan 2023 och 2024. I Baltikum är Swedbanks kundnöjdheten hög till skillnad mot i Sverige: Estland, NKI 73, Lettland, NKI 77 och Litauen, NKI 76. För att förstå Swedbanks attraktivitet på marknaden frågar vi hur stor andel utav befolkningen som kan tänka sig att välja banken av de som inte är kunder idag, så kallade icke-kunder. Resultatet visar att vår attraktivitet är lägre i Sverige jämfört med i de baltiska länderna. 2022 2023 2024 Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI). Utfall Swedbanks varumärke är mycket starkt på tre av våra fyra hemmamarknader. Våra kunder i de baltiska länderna ger Swedbank ett högre betyg än vad de svenska kunderna ger avseende förtroende, vilja att rekommendera banken, kund- nöjdhet och vårt kundlöfte. Tillgänglighet ► Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler Idag är över 99 procent av våra kundinteraktioner digitala och kunderna förväntar sig att våra digitala tjänster är tillgängliga dygnet runt. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår tillgänglighet samt förhindra händelser som kan påverka tillgängligheten negativt. Tillgänglighet i digitala kanaler, % 99,5 99,6 99,7 99,8 99,9 100,0 2024202320222021 Utfall Under 2024 var tillgängligheten i vår app och internetbank i Sverige och de baltiska länderna 99,85 procent. Utfall Mål Varför? Varför? 20 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Medarbetare ► Mål: Ökat medarbetarengagemang Hållbara medarbetare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och en förbättrad kund- upplevelse. För att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som potentiella medarbetare strävar vi ständigt efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som främjar samarbete och inkludering. Vi genomför medarbetarundersökningar regelbundet för att förstå hur våra med arbetare trivs och känner inför sin arbetsplats. Dessa verktyg hjälper oss att mäta uppfattningen om tillgång till nöd- vändiga resurser, balans mellan arbete och fritid, möjligheter till utveckling samt om man känner sig uppskattad. Vi följer upp detta genom Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex. Engagemangsindex 0 20 40 60 80 100 202420232022 Utfall Resultaten visar på ett ihållande högt och stabilt engagemang under året. Sam arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet samt att känna att ens arbete är viktigt var områden som fick högst betyg i undersökningen. Hållbara medarbetarindex 0 20 40 60 80 100 202420232022 Utfall Under de senaste åren har resultaten för frågor om medarbetarnas arbetssituation legat på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden åter- speglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombinerar flexibilitet med möjligheter till sam- arbete på arbetsplatsen. Engagemangsindex och hållbara medarbetarindex är de två mål Swedbank mäter genom medarbetarundersökningar. Fler mål och mer information om hur Swedbank jobbar med medarbetarengagemang hittar du på sidan 124. Varför? 21 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Hållbarhet ► Mål: Uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa våra utlånings- och investeringsportföljer till 1,5-gradersmålet Swedbank ska bidra till minskad klimatpåverkan och till energiomställning. Samhället behöver ställa om för att bli mer hållbart och här har bankerna en viktig roll att spela, inte minst inom klimat frågan som är en grundförutsättning för hållbar utveckling. Under året har Swedbank fortsatt arbetet för att stödja våra kunder i omställningen. Klimatmål för utlåningsportföljen Sektor Enhet Mål 2030 Utfall 2023 1 Basår 2 Bolån kgCO 2 e/m 2 –39% –6% 10,0 (2019) Kommersiella fastigheter kgCO 2 e/m 2 –43% –12% 22,8 (2019) Olja och gas miljon t CO 2 e –50% –53% 6,4 (2019) Kraftproduktion t CO 2 e/MWh –59% –50% 0,16 (2019) Stål t CO 2 e/ton –29% –30% 0,97 (2019) Sjöfart % alignment delta 0% 17,7% 39,5% (2022) 1) Rapportering sker för år 2023 då kundernas utsläppsdata för 2024 inte finns tillgänglig. 2) År 2019 används som basår för målen inom bolån, kommersiella fastig- heter, olja & gas, kraftproduktion och stål. År 2022 används som basår för mål inom sjöfart. Beräkningar för basåret inom sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion och stål har justerats under 2024 då metoder och datatillgänglighet har förbättrats. Utfall Resultaten för 2023 för de sex sektorerna inom låneport- följen presenteras i jämförelse med basåret för den aktu- ella mätperioden. Resultaten påverkas av faktorer som kundernas utsläpp, bankens exponering och storleken på kundernas tillgångar. Mer information om hur detta beräk- nats finns på sidorna 111–113. Utsläppsintensiteten för bolån har minskat med 6 procent sedan 2019. Minskningen har skett både i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. För sektorn kommersiella fastigheter minskade utsläpps- intensiteten med 12 procent, jämfört med basår 2019. Framförallt har utsläppsintensiteten minskat inom det svenska fastighetsbeståndet under året. Utsläppen från olja och gas har minskat med 53 procent sedan 2019, vilket betyder att målet för 2030 redan är nått. Detta är en följd av att Swedbank har valt att kraftigt reducera expone- ringen mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier med omställnings- planer på plats. Utsläppsintensiteten inom kraftproduktion har minskat med 50 procent sedan 2019. Detta beror på att kunder avyttrat sina fossila tillgångar och förändrat sina balansräkningar, vilket påverkade utfallet. Dessutom växte andelen förnybar energi, särskilt i de baltiska länderna. För stålsektorn har Swedbank justerat historiska utfall på grund av uppdatering av den underliggande metodiken. Den uppdaterade beräkningen visar att utsläppsintensiteten i stål- portföljen har minskat med 30 procent sedan 2019. Detta beror på ökad exponering mot bolag med lägre utsläppsinten- sitet och på att flera av kunderna har minskat sina utsläpp under denna period. Under 2024 satte Swedbank även klimatmål på utlåningsport- följen inom sjöfart. Målet är att uppnå 0 procent ”alignment delta” jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mest ambitiösa reduktionsbana i år 2030. Det innebär att Swedbank strävar efter att vår sjöfartsportfölj helt överens- stämmer med IMO:s utsläppsminskningsplaner år 2030. Under 2023 minskade alignment delta från 39,5 procent till 17,7, framförallt genom förbättrad metodik (utvecklad av Poseidon Principles), och delvis genom förändring i Swed- banks sjöfartsportfölj. Mer information kring klimatmålen och utfall för utlåningsport- följen finns på sidorna 103–108. Fler hållbarhetsrelaterade mål med klimatinriktning och information om hur Swedbank arbetar med målen hittar du på sidan 77. För utfall avseende klimatmål för investeringar genom Swedbank Robur Fonder AB, se sidan 109. För utfall avseende hållbar finansiering, se sidorna 78–79. Varför? 22 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Unga företagare är Sveriges framtid! Därför samarbetar vi med Ung Företag- samhet (UF) och lär unga om hur det är att starta och driva företag. Ung Före- tagsamhet är en ideell organisation som varje år utbildar cirka 40000 gymnasie- elever i entreprenörskap. Samarbetet innebär att ungdomar på gymnasiet får möjlighet att under ett läsår pröva på hur det är att starta och driva företag. Flera av Swedbanks med- arbetare ställer upp som men torer åt UF-före- tagen och bidrar med sin kunskap, erfarenhet och nätverk. Parallellt är vi engagerade i jury- arbetet för SM i Ung Företagsamhet och håller föreläsningar om privat- ekonomi till elever i årskurs nio via Ung Företagsamhets koncept Framtids koll. Rogerio Silva och Shanga Aziz är två killar från Finspång som 2016 startade UF-företaget Locker Room Talk. I stället för att sälja en produkt eller tjänst ville de jobba för en förändring av den stund- tals hårda jargongen ikillars omkläd- ningsrum. Idén gick utpå att prata med unga killar i grupp, framför allt idrottslag, för att förebygga nedvärderande kom- mentarer om tjejer och HBTQI-personer. Kill arna vann SM i Ung Företagsamhet och när UF-året var slut bestämde de sig för att driva initiativet vidare som en nationell ideell organisation. Idag åtta år senare, har konceptet utvecklats och förfinats och sam talen har kompletterats med digitala verktyg. Genom VR-programmet Coach Journey som består av för programmerade scenarier, kan ledare och föräldrar öva sig på att bemöta oschysst snack. – Året som UF-företag var otroligt värde- fullt för oss. Jag vet inte om Locker Room Talk hade funnits utan det. Vi har lärt oss så mycket och utvecklats som personer, säger Shanga Aziz. 2025 har Swedbank varit partner till Ung Företagsamhet i40 år. Genom samarbetet får vi möjlighet att dela med oss av kunskap inom såväl före tagande som privat- ekonomi och rusta del- tagarna för fram tiden. Det skapar förutsättningar för att fler unga människor får bättre ekonomiska möjlig- heter som vuxna. – Den viktigaste framgångsfaktorn ivårt partnerskap med Swedbank är vårt gemensamma engagemang för att stödja och utveckla unga entreprenörer. Swedbanks långsiktiga stöd har varit avgörande för att vi ska kunna erbjuda relevant utbildning och värdefulla resurser till unga. Dessutom delar vi en gemensam vision om att främja kunskapen och intresset för sund och hållbar ekonomi. Tillsammans gör vi skillnad och bidrar till att unga tror på sig själva, sina förmågor och får verktyg för att ta kontroll över sin egen framtid, säger Tove Jarl, vd för UngFöre- tagsamhet. Tove Jarl, vd för Ung Företagsamhet Shanga Aziz och Rogerio Silva som har startat UF-företaget Locker Room Talk. Ung Företag- samhet är en ideell organisation som varje år utbildar cirka 40 000 gymnasieelever i entreprenörskap. I fokus 23 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Förändringar för ökad hållbarhet Att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är en av vår tids stora utmaningar. På Swedbank tror vi att varje insats räknas – från storskaliga strukturella förändringar till små, vardagliga handlingar. Vi är fast beslutna att driva förändring, vi erkänner vårt ansvar, och vi vill agera nuför en bättre morgondag. Rotad i sparbanksrörelsen från 1820 bygger Swedbanks engagemang för hållbarhet på miljömässiga, sociala och ekonomiska fundament. Detta arv driver vårt syfte: att göra detmöjligtfördemångamänniskornaochföretagenatt skapaenbättreframtid. SomfinansiellinstitutionspelarSwedbankenavgöranderolliatt stödja samhället med hållbarhetsinsatser inom tre områden: ● Rikta kapital: Vi kanaliserar finansiella resurser för att stärka människor, företag och samhällen. ● Stärka kunder: Med rådgivning och djup sektorkunskap väg- leder vi människor och organisationer mot hållbara metoder. ● Öka medvetenheten: Genom vår breda räckvidd på våra hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen främjar vi finansiell kunskap och medvetenhet om hållbarhet. Hållbar finansiering Att hjälpa företag investera i hållbara projekt är viktigt för att stödja den energi- omställning som pågår i samhället, exempelvis genom att effektivisera energianvändningen och minska beroendet av fossila bränslen. Swed- banks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustain- able Funding Framework, gör det möjligt för banken att ställa ut gröna och sociala obligationer. Under 2024 gav Swedbank ut fem gröna obligatio- neriSEKochEURmedetttotaltvärde motsvarande27miljarderkronor.Totalt växte tillgångarna i Swedbanks register för hållbara tillgångar som kvalificerar till Swedbanks Sustainable Funding Framework med 54 miljarder kronor under året. I januari 2024 lanserade Swedbank vår klimat omställningsplan som beskriver hur vi arbetar för att uppnå nettonollutsläpp och vår ambition för volymer av hållbar finansiering. Att styra balansräkningen mot mer hållbar finansiering kommer att bidra till att nå våra mål för koldioxidminskning till 2030. Vår koncern- övergripande ambition om volymen av hållbar finansiering kommer att stödja denna förändring och påskynda integre- ringen av dessa aspekter i affärsplaneringsprocessen. ● Swedbank har ambitionen att öka volymerna av hållbar utlåning med minst tre gånger till 2027, jämfört med basåret2022. ● Swedbank har ambitionen att öka andelen arrangerade ESG-obligationer till minst 40 procent av totala arrangerade obligationer till 2027. Under året antog Swedbank även nya klimatmål för vår sjö- fartsportfölj så att klimatöverväganden integreras i bankens lånebeslut för fartygsfinansiering. Det nya målet innebär att Swedbanks sjöfartsportfölj ska vara i linje med Internationella sjöfartsorganisationens mest ambitiösa reduktionsbana 2030, vilket kan översättas till att portföljens genomsnittliga utsläpps- intensitet ungefär ska halveras, jämfört med basåret 2022. Våra ansträngningar för att nå vår vision och våra hållbarhets- ambitioner genomsyras av två övergripande teman: Finansiell Hälsa och Energiomställning. Finansiell Hälsa Vi vill göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030, iSverige,Estland,LettlandochLitauen. Under bankens 200-åriga historia har vårt mål varit att hjälpa våra kunder till en bättre ekonomisk situation. Med rådgivning, produkter och tjänster harvikunnathjälpademattfatta kloka och hållbara beslut. Vi ger våra kunder nödvändig ekonomisk kun- skap för att förstå sin privat ekonomi ochkännasigtryggaivardagenoch inför fram tiden. Swedbank har utvecklat ett Finansiellt Hälso index baserat på en undersökning som mäter människors finansiella kunskap när det gäller var dagliga utgifter, sparande, lån och ekonomisk trygghet. Det hjälper banken och hela samhället att förstå den finansiella hälsan på våra fyra hemma marknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Med indexet som utgångspunkt kan vi sprida kunskap och skapa medvetenhet för att stärka människoriderassträvanmotbättrefinansiellhälsa. 2024 bildades Swedbanks Institut för finansiell hälsa. Här samlas bankens insatser för utbildning, analys, donationer och forskningsstöd. Läs mer på sidorna 8–9. Energiomställning Energiomställningen och energieffektiviseringar är viktiga verktyg för att minska klimatpåverkan. Bolån utgör en bety- dande del av vår verksamhet på våra fyra hemmamarknader. Därför kan vi bidra till att öka medvetenheten om energi- Under 2024 gav Swedbank ut gröna obligationer i SEK och EUR med ett totalt värde motsvarande 27 miljarder kronor 24 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande effektivitet i bostäder och kommersiella fastigheter samt skogs- och jordbruksfastigheter genom vår rådgivning tillsam- mans med våra produkter och tjänster. Vi gör det möjligt för våra kunder att fatta hållbara beslut, anpassa sina aktiviteter och på så sätt skapa en bättre framtid. Genom att finansiera projekt som ökar energieffektiviteten kan vi hjälpa till att påskynda omställningen. Som en del av dessa insatser ingick Swedbank under året ett partnerskap med Ramboll om hållbara fastigheter. Detta nya samarbete erbjuder Swedbanks företagskunder rådgivning och expertis inom hållbar hetsfrågor. Målet är att stödja kundernas arbete med energi effektivitet, energideklarationer och hållbara finansie- ringslösningar för fastigheter. Vår samarbetspartner eAgronom, ett estniskt teknikföretag, har utvecklat ett verktyg för att avgöra vilka bönder som upp- fyller kraven för ”hållbart jordbruk”. De som kvalificerar sig får en certifiering som de kan använda för att ansöka om bättre lånevillkor. För att främja hållbara investeringar erbjöd Swedbank Estland och Lettland ränterabatt på lån, i två år, för att finansiera solpanelerellerenergieffektivitetsförbättringarifastigheter. Syftet är att övergå till och växa den hållbara utlåningsportföljen, vilket bidrar till att minska klimatpåverkan genom att öka till- gången till förnybar energi och minska energi förbrukningen hos bankens privatkunder. Läs mer på sidorna 34–35. Natur och biologisk mångfald Att vända förlusten av biologisk mångfald är en annan aspekt av miljömässig hållbarhet där den finansiella sektorn har en viktig roll att spela. Under året uppdaterade Swedbank sin ståndpunkt om klimatförändringar för att inkludera en sektion om natur och bio logisk mångfald. Den beskriver de principer som styr vårt arbete. Swedbank deltar aktivt i arbetet med att integrera natur och biodiversitet i den finansiella sektorn. Vi kommer i ökande utsträckning väga in natur och bio diversitet ivårverksamhet,itaktmedattmetoderochvårförståelseav Swedbanks exponering mot frågan blir allt bättre. Under året hjälpte vårt fondbolag, Swedbank Robur, till att etablera det globala investeringsinitiativet Nature Action 100, vars mål är att använda investerarsamverkan för att minska för lusten av natur och biologisk mångfald. Initiativet upp- muntrar företag att utvärdera sin påverkan på naturen och deras exponering mot naturrelaterade risker, samt att sätta tidsbegränsade mål, etablera styrningsroller och offentligt redovisa sina framsteg. Läs gärna mer om Swedbanks hållbarhetsarbete på sidorna 73–226. Informationen i hållbarhetsrapporten följer den europeiska rapporteringsstandarden enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) för jämförbarhet mellan olika bolag. Vi har en vision om vad vi vill uppnå, med mätbara mål längs vägen. Genom att accelerera åtgärder i nutid strävar vi efter bästa möjliga resultat i framtiden. Johanna Fager Wettergren, Hållbarhetschef 25 Swedbank Års-ochhållbarhetsredovisning2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Affärsområde: Svensk bankverksamhet Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet Lösningar för livets alla skeenden Swedbank är banken för de många – och majoriteten av de svenska privat- och småföretags- kunderna finns inom affärsområdet Svensk bankverksamhet. Under året har flera digitala funktioner utvecklats för att kunderna ska få ännu bättre tillgång till såväl vardagstjänster sområdgivning. Svensk bankverksamhet är Swedbanks största affärsom- råde och står för 40 procent av koncernens vinst. Här får bankens svenska privat- och småföretagskunder hjälp både med sina vardagsärenden och när de tar nya steg i livet eller med sitt företag. Unga människor som börjar bygga sin ekonomi och sin finan- siella hälsa, småföretagaren som vill ta hand om både sitt företag och sin privatekonomi på bästa vis, månadsspararen som vill se sina pengar växa på ett hållbart sätt, den blivande pensio nären som planerar för en ny tid i livet, bostadsköparen som vill ha en helhetslösning för sin ekonomi och husägaren som vill energieffektivisera för att både plånbok och klimat skamå lite bättre – och många fler. Nya digitala lösningar ökar tillgängligheten Svensk bankverksamhet arbetar kontinuerligt för att öka tillgängligheten, stärka kundupplevelsen och förbättra effektivi teten så att ännu fler kan ta del av bankens tjänster och råd givning – digitalt, över telefon och på kontor. En ny kommunikationsplattform som syftar till att samordna de olika kanalerna stärker möjligheterna för kunderna att komma i kontakt med banken och möta rätt kompetens vid rätt tid- punkt, oavsett medarbetarnas geografiska placering. Under 2024 lanserades en ny funktion med automatisk värde- ring på vissa bostäder, vilket har effektiviserat delar av bankens bolåneprocess. Kunderna kan också teckna olycksfallsförsäk- ring och gravidförsäkring direkt i appen. Under året förenklades också flera digitala vardagstjänster. Nu kan kunderna exempel- vis själva göra ändringar inför utbetal ningar av sina pensions- försäkringar. Dekan också sepin koden för sitt kreditkort 26 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Avkastning på allokerat kapital, % 26,2 KI-tal 0,32 Intäkter, mkr 26 791 iappen, och barn och vårdnads havare kan temporärt blockera barnets bankkort vid tillfällig förlust. Digitala årsbesked för lån och meddelande om ändrad ränta är andra nyheter. 2024 påbörjades en flytt av kunderna till en ny modern spar- plattform. Det är ett steg i satsningen för att stärka den finan- siella hälsan hos kunderna och förbättra bankens rådgivning. Med ny funktionalitet och nytt rådgivningsverktyg kan kund- erna tillsammans med rådgivare formulera sparmål, riskprofil och hållbarhetspreferenser samt få förslag på investerings- portfölj. En ny tjänst i samarbete med Ramboll hjälper små- före tagskunder att räkna på sina fastigheters energiför- brukning och tipsar om effektiviseringsåtgärder. Utökat skydd mot bedrägerier Bedrägerier är ett samhällsproblem som Swedbank tar på största allvar, och under året har skyddet mot bedrägerier ut - ökats. Nu kan kunder själva välja individuella beloppsgränser för överföringar och utlandsbetalningar, och nya Sparkonto Plus med fördröjda uttag skyddar kunder mot oavsiktliga transaktioner. Det finns också möjlighet att begränsa internatio- nella betalningar för vissa kunder efter en period av inaktivitet. Den bankgemensamma kampanjen ”Svårlurad” har verkat för att öka medvetenheten hos allmänheten om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Swedbank har också ordnat kundträffar för att informera och utbilda kunder om hur de kanundvika att bli lurade. Framsteg under året ● Nytt rådgivningsverktyg för bland annat sparmål, riskprofil och hållbarhetspreferenser ● Automatiserad värdering på vissa bostäder har effektiviserat delar av bolåneprocessen ● Fortsatt digitalisering av produkter och tjänster förenklar för kunderna ● Utökat skydd mot bedrägerier Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 200 400 600 800 1 000 Inlåning Lån 20242023 Lån Inlåning Läs mer om Svensk bankverksamhets resultat påsidan 44. Anna-Karin Laurell: Vi är banken för de många – och vi vill göra kundernas finansiella liv enklare. Med enkla bank- tjänster och rätt kompetens vill vi finnas där kunderna önskar möta oss, oavsett om det är i våra digitala kanaler eller på något av våra kontor. 27 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Affärsområde: Baltisk bankverksamhet Olof Sundblad, tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet En lokal kraft med starkt varumärke och effektiv distributionsmodell Swedbanks varumärke är starkt i alla tre baltiska länder – så starkt att banken utnämnts till det mest omtyckta varumärket för sjätte året i rad. Under året togs flera steg för att öka effektivi- tet och service, bidra till en stark sparkultur och främja ett mer hållbart samhälle. Den baltiska bankverksamheten står för ungefär en tredjedel av Swedbanks totala rörelseresultat och verkar i Estland, Lettland och Litauen. Affärsområdet har omkring 3,5 miljoner privatkunder och cirka 303 000 företagskunder. Affärsområdet verkar via digitala kanaler, telefon och kontor och strävar efter en digital distributionsmodell med snabb, effektiv service och en smidig kundupplevelse. Samtidigt är Swedbank en viktig del av det lokala samhället med ett starkt samhällsengagemang och flera initiativ för att främja utbild- ning, entreprenörskap och social välfärd. Under året togs flera steg för att öka effektivitet och service, stärka sparkulturen och främja ett mer hållbart samhälle. Nya investeringar och förvärv Med målet att göra lån mer tillgängliga för små- och medel- stora företag undertecknades garantiavtal av Europeiska Investeringsfonden (EIF) i alla tre baltiska länder. För att stärka e-handelserbjudandet förvärvade Swedbank det estniska fintechbolaget Paywerk. Swedbank har också investerat i det estniska klimatteknologiska företaget eAgronom. Tillsammans med eAgronom erbjuder Swedbank hållbara finansieringar förlantbruk. Utvecklat spar- och bolåneerbjudande Swedbank Robur, som 2024 firade treårsjubileum i de baltiska länderna, har blivit den mest populära investeringsplaceringen för Swedbanks kunder. Ny funktionalitet i appen möjliggör direktinvesteringar i Roburfonder. Under året lanserades projektet “Gåva18”, vilket innebär att de som fyller 18 år får mot svarande 20 euro i Roburfonder. 2024 lanserades också möjligheten för kunderna att öka sitt spontansparande genom att automatiskt avrunda köp uppåt där överskottet landar på ettsparkonto. 28 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande En kampanj för hållbara bostadslån lanserades i alla baltiska länder eftersom konceptet året innan var framgångsrikt i Estland och Lettland. Under året utvecklades betalkorten, som nu kan aktiveras vid första transaktionen eller via Swedbanks bankomater. Det är också möjligt att via telefon eller annan smart enhet utföra digitala transaktioner vid bankomater. Satsning på samhällsutveckling En utbildningsstiftelse som etablerats av Swedbank i Lettland inledde sin verksamhet under året, med ett initialt bidrag från banken på 10 miljoner euro. Stiftelsens uppdrag är att stödja initiativ som bidrar till samhällets tillväxt och utveckling. I Estland är en liknande stiftelse under uppbyggnad. Swedbank – mest omtyckta varumärket 2024 utnämndes Swedbank – för sjätte året i rad – till det mest omtyckta varumärket både per land och totalt för de tre baltiska länderna. Swedbank utsågs också till det mest humana varumärket totalt sett för alla de tre baltiska länderna. Swedbank Estland fick utmärkelser som det mest konkurrens- kraftiga service- samt finansiella företaget. I Lettland nådde Swedbank den högsta kategorin – Diamant – inom Nationellt hållbarhetsindex, vilket visar att banken inte bara ser den direkta påverkan utan också bidrar till samhällsutvecklingen. Olof Sundblad: Vi är en viktig del av samhället och vi vill vara en positiv kraft – för utveckling och tillväxt, hållbar omställning och som en öppen, enkel och omtänksam partner till våra många privat- och företagskunder. Framsteg under året ● Mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna – för sjätte året i rad ● Utbildningsstiftelse för samhällets tillväxt och utveckling startad i Lettland och under uppbyggnad i Estland ● Förvärv av Paywerk stärker e-handelserbjudandet ● Samarbete med eAgronom för hållbar finansiering av lantbruk ● Swedbank Robur mest populära investerings- alternativet Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 100 200 300 400 500 Inlåning Lån 20242023 Lån Inlåning Läs mer om Baltisk bankverksamhets resultat påsidan 45. Avkastning på allokerat kapital, % 31,3 KI-tal 0,28 Intäkter, mkr 22 692 29 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Affärsområde: Företag och Institutioner Bo Bengtsson, chef för Företag och Institutioner Strategisk företagsrådgivare och affärspartner för tillväxt och utveckling Affärsområdet Företag och Institutioner erbjuder kunderna samlad företagskompetens med lokal förankring. Under året utvecklades både det svenska och det nordiska erbjudandet, och nya steg togs för att stärka bankens rådgivning för energiomställning. Företagsaffären i Swedbank är i en intensiv förändringsfas. Ibörjan av året omorganiserades affärsområdet Företag och Institutioner för ett samlat, mer effektivt och bredare erbju- dande till svenska små, medelstora och stora företag med behov av specialistkompetens. Affärsområdet Företag och Institutioner ansvarar också för företags- och kapitalmark- nadsprodukter iandra delar av banken och för sparbankerna. Affärsområdet är representerat i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Finland, Kina och USA. Lokal företagsbank för tillväxt och lönsamhet Swedbank är en viktig del av lokalsamhället. Här agerar Före- tag och Institutioner för att hjälpa kunderna med rådgivning för långsiktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Det görs med hjälp av kundteam som kombinerar lokal kontakt och beslutsfattande med specialister som verkar både digitalt och på plats. Med omkring hundra näringslivsansvariga håller Swedbank dess- utom nära kontakt med företagare, myndigheter, föreningar och organisationer iSveriges alla kommuner. Ettstrategiskt partnerskap med sparbankerna tillgängliggör Swedbanks affärsresurser och ökar ytterligare förutsätt ningarna för fler affärer med växande företagskunder. Nya steg för smart energiomställning Hållbarhet är kärnan i Swedbanks affärsstrategi. För att stötta företagskundernas energiomställning ingick Swedbank under året ett avtal om partnerskap med Ramboll, ett globalt ledande miljö- och hållbarhetskonsult företag. Partnerskapet bygger på ett gemensamt åtagande attstärka och påskynda energi- omställningen. 30 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank har som övergripande ambition att tredubbla håll- bara finansieringsvolymer mellan 2022 och 2027 samt att 40–45 procent av alla obligationsemissioner ska vara ESG- märkta år 2027. Under 2024 gjorde Företag och Institutioner goda framsteg genom att överskrida den målsatta årstakten för lånefinansiering och att arrangera ESG-obligationer till en andel om 36 procent. I Prosperas årliga undersökning för institutionella kunder rankades Swedbank för första gången som nummer ett i segmentet för mindre kunder, vad gäller aktiv support kopplat till hållbarhet Partnerskap med Aktia – del i nordisk strategi för tillväxt I maj ingick Swedbank ett strategiskt partnerskap med Aktia, en finsk bank, kapitalförvaltare och livförsäkringsbolag. Partner skapet lägger grund för fortsatt tillväxt i Finland, där Swedbanks ambition är att utveckla affären för stora och medel stora företag samt institutioner. Företagserbjudandet iFinland anpassas därmed på liknande sätt till de partnerskap Swedbank har sedan tidigare i Norge och Danmark. Som en del av denna förändring avvecklar Swedbank sitt erbjudande inom cash management- och betaltjänster i Finland, och kunder som använder dessa tjänster idag ges möjlighet att blikund hos Aktia. Framsteg under året ● Stärkt lokal närvaro kombinerad med nationell expertis för samlad kompetens till svenska företag som växer och utvecklas ● Strategiskt partnerskap med Aktia lägger grund för fortsatt tillväxt i Finland ● Partneravtal med Ramboll stärker Swedbanks rådgivning kring energiomställning ● Nått uppsatta mål avseende ESG-volymer för lån och obligationer Bo Bengtsson: Vi har en stark lokal närvaro och specialistkompetens som arbetar över hela landet. Det gör oss till enviktig partner för många företag och institutioner. Med vår samlade kompetens vill och kan vi också stödja företagens energiomställning och klimatarbete. Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 100 200 300 400 500 600 Inlåning Lån 20242023 Lån Inlåning Läs mer om Företag och Institutioners resultat påsidan 46. Avkastning på allokerat kapital, % 19,8 KI-tal 0,34 Intäkter, mkr 19 031 31 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Affärsområde: Premium and Private Banking Malin Lilliecrona, chef för Premium and Private Banking För kundens, familjens och företagets finansiella utveckling Premium and Private Banking är ett nytt och växande affärsområde i Swedbank. Nya sätt att möta kunder med behov av kvalificerad rådgivning har resulterat i fler kunder och nya affärer. För att kunna möta fler kunder med komplexa behov blev Premium and Private Banking ett eget affärsområde i Swed- bank i början av 2024. Affärsområdet erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster till svenska kunder med behov av hög tillgänglighet och personligt anpassad rådgivning. Utöver finansiell planering och kapitalförvaltning erbjuds kunderna bland annat specialister inom skatt, juridik, försäkringar, pen- sion samt ägarplanering. Affärsområdet erbjuder också inves- teringsrådgivning till stiftelser och organisationer och ansvarar för bankens tjänstepensionsrådgivning. Kundteam kombinerar lokal rådgivning med nationell expertis Genom en stark lokal närvaro kombinerad med nationell expertis får kunder löpande personlig rådgivning för sin, familjens och sitt företags finansiella planering, tillgång till bankens specialister, kvalificerad investeringsrådgivning och hjälp med att förvalta kapital. Kundteamet skräddarsys efter kundens unika behov och anpassas i takt med att kapitalet växer, familjen förändras och företag utvecklas. Nya enheter för att möta kundbehov Under året tog affärsområdet steg för att öka service och till- gänglighet till bankens tjänster och specialister, bland annat genom två nya kundmötande enheter. För Premiumkunder som föredrar att möta banken på distans har enheten Premium National Unit öppnats. Här får kunden kvalificerad distansrådgivning av sin personliga rådgivare och smidig till- gång till Swedbanks specialister. Inom Private Banking är den nya enheten Börsgruppen ett komplement till det befintliga kapitalförvaltningserbjudandet. Kunder som inte har behov av en egen mäklare får här personlig service för att hantera sina innehav ienskilda värdepapper. 32 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Nytt koncept för nästa generation Att förbereda en ny generation på att ta över ett familjeföretag eller en större förmögenhet innebär ett stort ansvar och en hel del frågeställningar. Därför har Swedbank lanserat Private Banking Next Generation Academy. Konceptet vänder sig till unga vuxna som är framtida arvtagare och syftar till att ge grundläggande förståelse inom områden som trygghet, skatte- och familjejuridik, entreprenörskap samt förmögenhetsförvalt- ning. Särskilt utvalda rådgivare hanterar också kundgruppens behov i väntan på generationsskiftet. Fler kunder och ökat inflöde till spara- och pensionsaffären Nya arbetssätt som kombinerar fysisk och digital rådgivning med lokal närvaro och nationell expertis har gett resultat. Under 2024 har fler än 10 000 kunder anslutit sig till våra koncept. Ett positivt börs klimat bidrog till en ökad efterfrågan på kapitalförvaltningstjänster och Swedbanks löpande arbete med att stötta kunderna till medvetna val om pension gav ett ökat inflöde till individuell tjänstepension. Framsteg under året ● Ökning av antalet kunder inom Private Banking- och Premiumkoncepten ● Nya enheter för att möta fler kundbehov ● Nytt koncept för nästa generations Private Bankingkunder Malin Lilliecrona: Kundernas framtid är vårt fokus. Vår starka lokala för ankring ikombination med nationell specialist- kompetens skapar förutsättningar för långsiktiga och personliga relationer där nöjda kunder vill göra fler affärer med oss. Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 30 60 90 120 150 Inlåning Lån 20242023 Lån Inlåning Läs mer om Premium and Private Bankings resultat påsidan 47. Avkastning på allokerat kapital, % 29,0 KI-tal 0,38 Intäkter, mkr 3 613 33 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank och Ramboll i samarbete för hållbar omställning Så mycket som 35–40 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige kommer från fastighetssektorn. Förvänt- ningarna från såväl samhälle som privat- personer på att fastighetsföretag ska vara hållbara blir allt högre. Med nära 20procent av marknaden för belånade fastigheter vill Swedbank ta sitt ansvar och bidra till att påskynda energi- omställningen. Swedbank har därför ingått ett nytt sam- arbete med Ramboll, ett konsult företag som är världsledande inom miljö och hållbarhet. Företaget grundades i Danmark 1945 och är idag verksamt i35länder. Genom sam arbetet har vi sedan årets början kunnat erbjuda våra företagskunder rådgivning och expertis inom hållbarhetsfrågor såsom energi- effektivisering, energideklarationer och hållbara finansieringslösningar. Syftet äratt stötta dem att både bli mer konkurrens kraftiga idag och samtidigt vara redo för framtiden. För bankens svenska företagskunder innebär samarbetet bland annat möjlig- het att få rådgivning som hjälper dem att navigera och skapa framdrift i sitt håll- barhetsarbete såsom att få hjälp med att ställa om affärsmo deller eller förbe- reda för kommande hållbarhetsrappor- teringar, att se över sin energiförbruk- ning, få kontroll på sina klimatrisker, miljöcertifiering eller hjälp med energi- deklarationen. Utöver detta får våra kunder även möjlighet att delta i olika evenemang, webbinarier och utbild ningsaktivi teter med inriktning på kommande lagkrav och regelföränd- ringar inom hållbarhet. – Partnerskapet är ett viktigt steg för oss för att tydliggöra vårt hållbarhets- erbjudande för våra företags kunder. Genom Ramboll erbjuder vi dem ett viktigt verktyg för att skapa kunskap, medvetenhet om deras fastig heters egenskaper och möjligheter till effek- tivisering. Med vår gemensamma finan- sierings- och rådgivningsförmåga hjälper vi våra kunder att framtidssäkra sina fastigheter och verksamheter – vilket i förlängningen också stärker Swed- banks verksamhet, säger Maher Sharifi, chef för Sustainable Finance på Group Products & Advice. Tillsammans med Ramboll har vi sedan samarbetet började våren 2024 mött och utbildat sammanlagt cirka 2500 kunder och företags rådgivare. I fokus Med nära 20 procent av marknaden för belånade fastigheter vill Swedbank ta sitt ansvar och bidra till att påskynda energi- omställningen. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 34 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 I fokus Swedbank stöttar den hållbara omställningen av jordbrukssektorn i de baltiska länderna Under 2024 gjorde Swedbank en strate- gisk investering i eAgronom, ett ledande estniskt klimatteknikföretag med fokus på jordbruk. Tillsammans med eAgronom erbjuder Swedbank våra baltiska kunder finansieringslösningar som stödjer håll- bart jordbruk. Hållbart jordbruk spelar en avgörande roll i den globala klimatom ställningen. Sektorn står för nära en femte del av de globala utsläppen av växthusgaser och har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Genom partnerskapet gör Swedbank det möjligt för lantbrukare i Estland, Lettland och Litauen att erhålla ett certifikat för hållbart jordbruk, vilket isin tur ger dem möjlighet att få bättre finansieringsvillkor. Certifier ingen som bygger på EU:s taxonomikriterier, fast- ställer specifika mätbara mål som syftar till att minska utsläppen inom en viss tidsram. Först ut att erhålla certifikatet var Aasa Agro OÜ, en spannmålsinriktad gård i Estland. – De senaste åren har varit tuffa för jord- bruket särskilt när det gäller skördarna. Varje möjlighet att minska kostnader blir därför viktig. eAgronoms certifikat har hjälpt oss att få bättre räntor, vilket har lett till att vi kunnat göra betydande besparingar under året som gått, säger Risto Aasa, vd för Aasa Agro. Förutom de gynnsamma lånevill koren från Swedbank framhåller Risto också andra fördelar. Jorden ärgårdens främ- sta tillgång och certifieringens mål, att kontinuerligt hålla 75 procent av marken med ett växt täcke och att undvika över- driven eller alltför våt bearbetning, bidrar även till friskare jord. Risto Aasa uppskattar samarbetet mellan Swedbank och eAgronom och hoppas på fortsatt stöd för att kunna säkra förmånlig finansiering även iframtiden. – Jag rekommenderar starkt Swedbank och de fördelar samarbetet innebär. Certifikatet ligger i linje med nya bidragsprogram och modern praxis för produktion av grödor. Dessutom är det bra ur ett ekonomiskt perspektiv efter- som det erbjuder bättre finansierings- villkor vid implementerandet av nya inno vativa metoder, säger Risto Aasa. eAgronoms certi fikat har hjälpt oss att få bättre räntor, vilket har lett till att vi kunnat göra betydande besparingar under året som gått. Risto Aasa, vd för Aasa Agro Kristjan Anderson, Contry Manager för eAgronom Estland, Risto Aasa, vd för Aasa Agro och Elmar Reinhold, Customer Relations Manager på eAgronom. 35 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Starkt resultat och god totalavkastning Ökade intäkter, god kostnadskontroll och kreditåtervinningar bidrog till ett starkt resultat för 2024. Tillsammans med en stark kapitalisering innebär detta att styrelsen — i linje med utdelningspolicyn — kan föreslå en utdelning om 70 procent av årets vinst. Swedbankaktien som investering 1 Stor kundbas skapar förutsättningar för hög kostnadseffektivitet och lönsamhet På våra hemmamarknader har vi cirka 8 miljoner kunder, där cirka 7,4 miljoner är privatkunder, och 550 000 är företagskunder. Vi har strategiska partnerskap med sparbankerna i Sverige, Spare- Bank 1 SRBank i Norge, Aktia i Finland och Syd- bank i Danmark som gör att vi kan nå ännu fler kunder. Vi delar också på kostnader för bland annat IT och produktutveckling med sparbank- erna. Den stora kundbasen ger naturliga skalför- delar och skapar förutsättningar för en hög kost- nadseffektivitet. Kundbasen bidrar också med inlåning, vilken utgör en stabil och kostnads- effektiv finansieringskälla för Swedbank. 2 En lågriskbank med god kreditkvalitet och stark kapitalisering Swedbank har en konservativ syn på både kredit- givning och kapital. Vår låga riskaptit bidrar till en god kreditkvalitet, som i sin tur ger låga kreditför- luster över tid. Trots ekonomiska påfrestningar för både företag och hushåll under året som gått är bankens kreditkvalitet fortsatt god. Vår kapitalise- ring är stark och överskrider Finansinspektionens krav med 4,6 procentenheter vid utgången av 2024 – väl över vår strävan efter en buffert på 1–3 procentenheter. 3 Stark kapitalgenereringsförmåga bidrar till hög avkastning Vår affärsmodell, geografiska närvaro och låga riskaptit möjliggör en stark kapitalgenerering. Under året uppgick räntabiliteten på eget kapital till 17,1 procent, jämfört med vårt mål om en uthållig avkastning på eget kapital om 15 procent. Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning om 21,70 kronor per aktie, i enlighet med bankens utdelningspolicy att dela ut 60–70 procent av årsvinsten. I förhållande till aktie kursen vid utgången av 2024 motsvarar den föreslagna utdelningen en direktavkastning på 9,9procent. Handel på flera marknader Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (Aaktier), som sedan 1995 är noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Swedbanks aktier handlas på flera marknadsplatser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. Under 2024 omsattes Swedbankaktier i genomsnitt till ett värde av 478miljoner kronor per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm. Banken har också ett ADRprogram (American Depositary Receipt) som gör det möjligt att investera i Swedbank genom depåbevis påOTCmarknaden i USA. Ägande, innehav av egna aktier och konvertibler Per den 31 december 2024 hade Swedbank 1 132 005 722 utfär- dade aktier, varav innehavet av egna aktier uppgick till 6 686 779. Av de 1 125 318 943 utestående aktierna ägdes 36,2 procent av utländska ägare och 63,8 procent av svenska ägare, varav 13,1 procent avsåg svenska privatpersoner. Vid årsstämman 2024 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utfärdade aktier för att kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapital- behov och reglera aktierelaterade ersättningsprogram. För att kunna bedriva handel med finansiella instrument för egen räkning bemyndigades banken att förvärva egna aktier motsvarande maxi- malt 1 procent av utfärdade aktier. Styrelsen bemyndigades också att besluta om emittering av konvertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav och banken har tidigare emitterat sådana regelbundet. Aktierelaterade ersättningsprogram Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra sitt åtag- ande i prestationsbaserade ersättningsprogram, med syfte att främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i Swedbank. Under 2024 överläts totalt 522 543 aktier inom ramen för dessa ersättningsprogram. Överlåtelsen motsvarade en utspädnings- effekt på 0,05 procent i förhållande till antalet utestående aktier vid utgången av 2024. Årsstämman 2024 fattade beslut om nya prestationsbaserade ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida överlåtelse av cirka 3,0 miljoner aktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,27 procent i förhållande till antalet ute stående aktier vid utgången av 2024. 36 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Största aktieägarna den 31 december 2024 Andel av kapital och röster, % 2024 Sparbanksgruppen 1 12,6 Folksam 7,1 Swedbank Robur Fonder 4,6 Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen 2 3,8 BlackRock 3,3 Vanguard 3,1 SEB Investment Management 2,9 Norges Bank 2,8 DWS Investments 2,4 AMF Pension & Fonder 1,8 Totalt antal aktieägare 347 166 1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 45 sparbanker, 10sparbanksaktiebolag, 13 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstif- telser. Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktie ägar intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen. 2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 17 sparbanks stiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag. 12 av sparbanks stiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt. Källa: Modular Finance AB Storleksklasser den 31 december 2024 Antal aktier Antal ägare Andel, % 1—500 289 022 83,3% 501—1 000 29 647 8,5% 1 001—5 000 24 488 7,1% 5 001—10 000 2 232 0,6% 10 001—20 000 932 0,3% 20 001— 845 0,2% Totalt antal aktieägare 347 166 100 Källa: Modular Finance AB Ägarkategorier den 31 december 2024 Andel av kapital och röster, % 2024 2023 Svenska juridiska personer 50,7 48,9 Svenska privatpersoner 13,1 12,8 Utländska ägare 36,2 38,4 Källa: Modular Finance AB Data per aktie Kronor 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat per aktie före utspädning 30,99 30,35 19,03 2 18,62 11,55 Resultat per aktie efter utspädning 30,86 30,27 18,98 2 18,56 11,51 Eget kapital per aktie 194,5 176,7 156,8 144,2 138,5 Utdelning per aktie 15,15 9,75 11,25 14,55 Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 21,70 1 15,15 9,75 11,25 5,80 varav extra utdelning 2,00 P/E-tal 7,0 6,7 9,3 2 9,8 12,5 Börskurs/eget kapital per aktie 1,12 1,15 1,13 1,26 1,04 1) Styrelsens förslag. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Aktiestatistik A-aktien 2024 2023 2022 2021 2020 Högsta kurs, kr 233,8 219,9 188,0 196,7 162,7 Lägsta kurs, kr 195,4 161,6 124,5 143,2 99,1 Kurs den sista december, kr 218,3 203,3 177,3 182,1 144,1 Genomsnittligt antal avslut per handelsdag 1 5 079 6 326 7 638 9 193 11 420 Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr 1 478 530 495 523 632 Totalt börsvärde per sista december, mdkr 247 229 199 204 161 ISINkod Aaktien: SE0000242455 1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Modular Finance AB Aktiekursutveckling under 2024 jämfört med nordiska banker och index Index 90 100 110 120 OMX Stockholm 30 Nordiska banker A-aktien decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan Swedbank Nordiska banker (exkl. Swedbank) OMX Stockholm 30 Aktiemarknaden utvecklades positivt under 2024 och stor- bolagsindexet OMX 30 ökade med 3,6 procent. Swedbanks aktiekurs steg med 7,4 procent under året, att jämföra medövriga nordiska banker som i genomsnitt steg med 5,6 procent. Totalavkastningen för Swedbankaktien uppgick till14,8procent under året. Swedbanks börsvärde var 247 miljarder kronor vid utgången av 2024. Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Modular Finance AB 37 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Ekonomisk redogörelse Swedbanks ledande marknadspositioner inom våra kärnprodukter på våra fyra hemma- marknader skapar förutsättningar för att öka intäkterna över tid. Resultatet, som även påverkas av kostnader och kreditförluster, ska bidra till att uppfylla två syften. Det ska möjliggöra att utveckla banken för våra kunder och öka utlåning i takt med att affärs- miljön förändras, samtidigt som vi säkerställer en stark kapitalposition. Det ska också, inom ramen för utdelningspolicyn om 60 till 70 procent, delas ut till våra ägare: sparbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder, privata aktieägare och stiftelser. Marknadsandelar 1 , procent Utlåning (privat) Utlåning (företag) Inlåning (privat) Inlåning (företag) Betal- ningar 2 Fonder Sverige 20 15 18 13 33 22 Estland 40 35 45 38 55 40 Lettland 37 20 41 29 52 39 Litauen 39 28 45 32 62 37 1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter i respektive land. Senaste tillgängliga data tillämpas. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige), inhemska betalningar (Estland och Litauen), inhemska och internationella betalningar (Lettland). 38 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Räntenetto, mkr Provisionsnetto, mkr Kostnader, mkr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 20242023202220212020 0 5 000 10 000 15 000 20 000 20242023202220212020 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 20242023202220212020 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Betalningsförmedling Övrigt Kapitalförvaltning Personalkostnader Övriga kostnader IT-kostnader K/I-tal Räntenettot uppgick till 49 267 mkr (50933). Räntenettot påverkades negativt av sjunkande räntor, delvis motverkat av lägre upplåningskostnader. Provisionsnettot ökade med 11 procent och uppgick till 16 716 mkr (15 088). Ökningen var primärt hänförlig till kapital- förvaltningen som gynnades av marknads- utvecklingen. Kostnaderna ökade med 5 procent till 25376 mkr (24 100). Ökningen var främst driven av högre personalkostnader kopplat till högre löner och fler anställda i snitt, samt av högre IT-kostnader. Kreditförlustnivå, % Årets resultat, mkr Förändring av kärnkapital, mdkr –0,05 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 20242023202220212020 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 20242023202220212020 0 50 100 150 200 2024-12-31 Övrigt Valuta- fö rändringar Beräknad utdelning Resultat (KS) 2023-12-31 160,7 172,6 34,9 0,8 0,7 –24,4 Kreditförlusterna uppgick till –268 mkr (1674), motsvarande –0,01 procent (0,09). Förändringen jämfört med föregående år är främst en följd av förbättrade makro- scenarier. Swedbanks resultat ökade till 34 866 mkr (34 130) till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, delvis motverkat av högre kostnader. Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 10,5 mdkr. Valuta förändringar ökade kärnprimärkapitalet med 0,8 mdkr. 39 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Höga intäkter och god solid kreditkvalitet Swedbanks resultat ökade under 2024 till 34 866 mkr (34 130) till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, delvis mot- verkat av högre kostnader. Kostnaderna steg främst till följd avökade personal- och IT-kostnader. Bankskatter i de baltiska länderna påverkade resultatet negativt, liksom nedskrivningar av immateriella tillgångar. Valutakursförändringar påverkade resultatet före nedskrivningar, bankskatter och resolutions- avgifter negativt med 102 mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 17,1 procent (18,3) och K/I-talet till 0,34 (0,33). Intäkterna ökade till 74 104 mkr (73 057) framför allt till följd av ett högre provisionsnetto. Även nettoresultat finansiella poster och övriga intäkter bidrog medan räntenettot sjönk. Valutakursförändringar påverkade intäkterna negativt med 144 mkr. Räntenettot uppgick till 49 267 mkr (50 933). Räntenettot påverkades negativt av sjunkande räntor, delvis motverkat avlägre upplåningskostnader. Provisionsnettot ökade med 11 procent och uppgick till 16 716 mkr (15 088). Ökningen var primärt hänförlig till kapitalförvalt- ningen som gynnades av marknadsutvecklingen. Nettoresultat finansiella poster ökade med 25 procent till 3687 mkr (2 938) framför allt till följd av omvärderingseffekter inom Group Treasury samt Företag och Institutioner. Andel av intresseföretags och joint ventures resultat sjönk med 4 procent till 773 mkr (803), medan övriga intäkter ökade med 11 procent och uppgick till 3 661 mkr (3 295). Ökningen berodde främst på omvärderingseffekter inom försäkrings- verksamheten samt på en ökning i försäljning av IT- och administrativa tjänster. Kostnaderna ökade med 5 procent till 25 376 mkr (24 100). Ökningen var främst driven av högre personalkostnader kopplat till högre löner och fler anställda i snitt, samt av inflation och högre IT-kostnader. Nedskrivningar av immateriella tillgångar uppgick till 790 mkr (87) för helåret och kopplas till IT-investeringar som ej längre kommer att användas. Banken följer en strukturerad och konti- nuerlig process för värdering av immateriella tillgångar enligt redovisningsreglerna. Banken har en hög utvecklingstakt och efter driftsättning av nya lösningar avvecklas tidigare system, vilket kan leda till nedskrivningar av aktiverad mjukvara utan återstående nyttjandeperiod. Årets kreditförluster uppgick till –268 mkr (1 674), motsva- rande –0,01 procent (0,09) av Swedbanks totala lånestock, där förbättrade makroscenarier under året bidrog till den positiva utvecklingen. Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till 4 019 mkr (3574). Ökningen beror i huvudsak på att såväl Litauen som Lettland infört temporära bankskatter. Resultaträkning, mkr 2024 2023 2023 exkl. sanktionsavgifter Räntenetto 49 267 50 933 50 933 Provisionsnetto 16 716 15 088 15 088 Nettoresultat finansiella poster 3 687 2 938 2 938 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 773 803 803 Övriga intäkter 1 3 661 3 295 3 295 Summa intäkter 74 104 73 057 73 057 Summa kostnader 25 376 24 100 23 213 varav sanktionsavgifter 887 Kreditförluster, nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 4 541 5 336 5 336 Resultat före skatt 44 187 43 622 44 508 Skatt 9 320 9 492 9 492 Årets resultat 34 866 34 130 35 016 Räntabilitet på eget kapital, % 17,1 18,3 18,7 K/I-tal 0,34 0,33 0,32 1) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. 40 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Inkomstskattekostnaden uppgick till 9 320 mkr (9 492), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 21,1 procent (21,8). Den lägre effektiva skattesatsen 2024 förklaras i huvudsak av att föregående års skattekostnad inkluderade en tillkommande uppskjuten skatt av engångskaraktär avseende extra utdelning från det estniska dotterföretaget Swedbank AS. Någon mot- svarande skattekostnad finns inte för 2024. Ökande ut- och inlåningsvolymer i de baltiska länderna, stabilt i Sverige Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt- områdena utlåning, inlåning, fondsparande och livförsäkring samt betalningar. Lån till kunder ökade med 18 mdkr till 1 800 mdkr (1 782) under året, motsvarande en ökning med 1 procent. Företags- utlåningen i Sverige minskade med 13 mdkr till följd av en sva- gare efterfrågan. Utlåningen till bolånekunder inom Sverige var oförändrad på 913 mdkr. Inom Baltisk bankverksamhet ökade utlåningen till både privatpersoner och företag, med totalt 35 mdkr. Valutakursförändringar påverkade utlåningsvolymerna positivt med 12 mdkr jämfört med 31 december 2023. Registret för hållbara tillgångar ökade med 54 mdkr till 128 mdkr (74) under året. Ökningen är i huvudsak hänförlig till finansiering av gröna byggnader, följt av förnybar energi samt finansiering av tillgångar inom socioekonomisk utveckling och självbestämmande. Vid årets slut innehöll registret 119 mdkr gröna tillgångar och 9 mdkr sociala tillgångar, som finansieras av bankens hållbara obligationer. Den totala inlåningen från kunder ökade med 55 mdkr till 1285mdkr (1 230). Inlåning från privatpersoner ökade med 44mdkr varav 38 mdkr i de baltiska länderna. Där främst drivet av ökade inlåningsvolymer på sparkontoprodukter, medan inlå- ningen från privatpersoner i Sverige ökade med 6 mdkr. Före- tagsin låningen ökade med 13 mdkr i de baltiska länderna men minskade med 2 mdkr i Sverige. Valutakursförändringar påver- kade den totala inlåningsvolymen positivt med 15 mdkr jäm- fört med 31 december 2023. Swedbank Roburs förvaltade fondkapital steg med 21 procent under året och uppgick till 1 953 mdkr (1 614) vid årets slut. Avdetta är 1 820 mdkr (1 510) hänförligt till Sverige, 130 mdkr (102) till de baltiska länderna och 3 mdkr (2) till övriga mark- nader. Ökningen berodde primärt på en positiv marknadsut- veckling, men även nettoinflöden bidrog. Nettoflödet under året uppgick till 23 mdkr (23). Mätt i förvaltat kapital är Swed- bank Robur den största aktören på fondmarknaden i Sverige respektive i Estland, Lettland och Litauen. Marknadsandelen iSverige var oförändrad och uppgick till 22 procent vid kvar- talets utgång. Även i Estland och Lettland var marknads- andelarna oförändrade på 40 respektive 39 procent, medan marknads andelen i Litauen sjönk till 37 procent (38). Inom livförsäkring ökade det förvaltade kapitalet i den svenska verksamheten med 22 procent och uppgick per den sista december till 412 mdkr (337). Marknadsandelarna mätt som inbetalda premier uppgick under 2024 till 49 procent i Estland, 28 procent i Lettland och 21 procent iLitauen. Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,5 miljoner, jämfört med 8,4 miljoner föregående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,5 miljoner och i de baltiska länderna till 4,0 miljoner. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är solid trots geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Bolåneportföljen i Sverige, som utgör drygt hälften av Swedbanks totala utlåning, är av fortsatt hög kvalitet och historiskt sett har bolånerelaterade kreditför- luster varit mycket låga. Under året ökade lån med villkorslätt- nader, till följd av fler beviljade amorteringsbefrielser. Även lån med sena betalningar ökade något. Den totala andelen lån i steg 2 brutto minskade till 9,1 procent (10,4). För privata lån var motsvarande andel 6,7 procent (7,8) och för företagslån 14,2 procent (16,3). Minskningen av lån isteg 2 förklaras främst av förbättrade makroutsikter under året. Andelen lån i steg 3 brutto ökade till 0,65 procent (0,43), främst förklarat av ett fåtal företagskunder. Lugnare upplåningsaktivitet under 2024 Swedbanks upplåningsaktivitet minskade något under 2024 främst påverkat av att arbetet med att bygga upp buffertar utöver kraven för regelverket för resolution slutfördes under året. Volymen av utgivna säkerställda obligationer var i stort oförändrad med 2023 vilket speglar förväntad utveckling av balansräkningen avseende in- och utlåning. Förväntningar på bland annat att Riksbankens aktiva utfasning av kvantitativa lättnader ska minska inlåningen i banksystemet, har ännu inte påverkat Swedbanks totala inlåningsvolymer. Dock minskade företagsinlåningen i Sverige något under året. Under 2024 emitterade Swedbank 145 mdkr i långfristiga skuldinstrument, inklusive kapitalinstrument i form av primärkapital om 7 mdkr. Det totala emissionsbehovet för helåret 2025 förväntas vara inivå med emissionsvolymen under 2024, med fortsatt fokus på säkerställda obligationer i svenska kronor. Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande likviditetssituationen, framtida förfall, samt av förändringar i in- och utlåningsvolymer och justeras därför löpande under året. Förfall under 2025 uppgår till 115 mdkr. Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen (certifikat) till 265 mdkr (263). Tillgängliga tillgodohavanden hos central- banker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 321 mdkr (278) och likviditetsreserven till 591 mdkr (513). Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 201 procent (172) samt 333, 287 respektive 102 procent för USD, EUR och SEK. Den stabila netto finansi- erings kvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 127procent (124). Under året gjordes inga förändringar av Swedbanks kredit- betyg dock ändrade kreditratingbolagen Standard & Poor’s och Moody’s sina utsikter för Swedbank från stabila till positiva. 41 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Stark kapitalisering Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 19,8 procent vid årets slut (19,0). Det totala kärnprimärkapitalkravet inklusive pelare 2-vägledningen uppgick till 15,2 procent (15,1) av riskexpone- ringsbeloppet (REA), vilket resulterade i att kärnprimärkapital- bufferten uppgick till 4,6 procent (3,9). Förändringen i kärnpri- märkapitalkravet beror främst på en ökning av pelare 2-kravet till följd av Finansinspektionens årliga översyns- och utvär- deringsprocess. Kärnprimärkapitalet ökade till 172,6 mdkr (160,7) och påverkades främst av resultat och beräknad ut - delning. Bruttosoliditetsgraden uppgick till 6,8 procent (6,5). Brutto soliditetskravet inklusive pelare 2-vägledningen uppgår till 3,5 procent. Under året ökade REA med 24,8 mdkr till 871,9 mdkr (847,1). REA för kreditrisk ökade främst till följd av ökade volymer, framför allt inom Baltisk bankverksamhet, samt till följd av det av ECBs införda påslaget på REA för IRK-modeller. Påslaget är en följd av att ECB har godkänt Swedbanks plan för modell- uppdateringar. Under året har PD-modellen för exponeringar mot stora företag inom Företag och Institutioner implemen- terats vilket har ökat REA. Påslaget på REA för IRK-modeller samt implementeringen av PD-modellen kompenseras med en minskning av artikel 3 påslaget. Vidare minskade REA på grund av en förändring har utförts i tilldelningsprocessen avPD och klassificering av exponeringar där bostadsrätts- föreningar migrerar från hushåll till företag vilket minskar expo neringar som omfattas av bolånegolvet. REA för marknadsrisk minskade med 3,1 mdkr framför allt genom att REA för interna modeller minskade samt att specifik ränterisk minskade vilket främst drevs av minskade positioner i svenska säkerställda institutioner och företagsobligationer. REA för kreditvärdighetsjustering (CVA) minskade med 1,9mdkr främst till följd av minskade exponeringar. Den årliga uppdateringen av REA för operativ risk ökade med 15,9 mdkr till följd av att det rullande treårsgenomsnittet av totalinkomsten ökade, jämfört med förra året. Utredningar Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka bankens historiska arbete mot penningtvätt och finansiering av terro- rism samt historiska offentliggöranden av information. Myndig heterna som utreder är Department of Justice (DoJ), Securities and Exchange Commission (SEC) och Department of Financial Services i New York (DFS). Utredningarna pågår och banken för separata dialoger med myndigheterna tillsam- mans med bankens amerikanska juridiska ombud. Utredning- arna befinner sig i olika skeden och banken kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella konse- kvenser eller när utredningarna kommer att slutföras. 42 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Övriga händelser Under första kvartalet 2024 genomför- des den organisationsförändring som meddelades under slutet av 2023. Det innebär att ett affärs område har inrät- tats under ledning avMalin Lilliecrona för att samla premium- och private banking kunder. Svensk bankverksam- het fokuserar på bolånekunder, yngre kunder och små företag samt deras ägare. Anna-Karin Laurell är ny chef förSvensk bank verksamhet. Företags- kunder med rådgivare har flyttats till Företag och Institutioner. Den 26 mars 2024 valdes på Swed- banks årsstämma Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Helena Liljedahl, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese till styrelseledamöter. Göran Persson utsågs av stämman till styrelse ordförande. På årsstämman beslutades vidare i enlighet med styrelsens förslag att betala utdelning på 15,15 kronor per aktie. Utdelningen motsvarar 50 procent av nettoresultatet för räkenskapsåren 2023 i enlighet med bankens utdelningspolicy. Den 12 april 2024 höjde Moody’s utsik- terna för Swedbanks långsiktiga kredit- betyg till positiva från stabila. Det sker bland annat mot bakgrund avatt Moodys bedömer att det arbete banken gjort vad gäller att åtgärda tidigare brister lett till minskade risker relaterade till penning- tvätt och finansiering avterrorism. Den 25 april 2024 meddelades att Anti-Fiancial Crime (AFC) integreras iGroup Products and Advice (GPA). För- ändringen görs för att ytterligare stärka Swedbanks förmåga att bekämpa eko- nomisk brottslighet på ett mer effektivt sätt. Samtidigt byter enheten namn till Economic Crime Prevention. Den 20 juni 2024 förelade Finans- inspektionen Handelsbanken, SEB och Swedbank att åtgärda brister iinfra- strukturen för betalningar. Tillsammans med de andra ägarbank erna iBankgirot pågår en process föratt åtgärda dessa brister. Under andra kvartalet investerade Swedbank, 4 mEUR i lantbruksteknikfö- retaget eAgronom och blev minoritetsä- gare. Tillsammans med eAgronom erbjuder Swedbank finansiella lösningar i Baltikum för investeringar i hållbart jordbruk. Under tredje kvartalet blev Swedbank rankade som Sveriges näst mest jäm- ställda företag av Allbright. Denna utmärkelse är ett erkännande av ett långsiktigt arbete och engagemang för att främja jämställdhet. Allbright är en oberoende stiftelse som arbetar för ökad mångfald i näringslivet och genomför årliga undersökningar och analyser av svenska företag för att bedöma deras arbete med jämställdhet. Under tredje kvartalet fick Swedbank AB en sanktionsavgift på 50 000 kronor för sen flaggning av innehav avaktier och röster i Oscar Properties HoldingAB utöver flaggningsbeloppet. Den 17 oktober 2024 meddelades att Jon Lidefelt utsetts till ny koncern- finanschef i Swedbank. Han kommer närmast från tjänsten som chef för affärsområdet Baltisk Bankverk samhet och har därmed redan varit medlem ikoncernledningen. Han tillträdde sin nya roll den 1 november 2024. Jon ersätter Anders Karlsson som lämnar för att bli chef för bankens kontor i USA. Olof Sundblad harutsetts till tillförordnad chef för Baltisk Bankverksamhet och blir därmed medlem i koncernledningen. Under det fjärde kvartalet erhöll Swedbank Robur pris för ”Best Regional Leader Europe” för fond bolag med 50–99 fondför valtare på Citywires Gender Diversity Awards 2024. Priserna delas ut baserat på data från Citywires Alpha Female Report. Juryns frågor berörde bland annat bolagens övergri- pande arbete med jämställdhet samt hur de integrerar jämställdhetsfrågor isina investeringsbeslut. Den 20 december 2024 lämnade Pensions myndigheten in en stämnings- ansökan till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank. Stämningen gäller Swedbanks roll som förvarings- institut under perioden 2012–2015 för fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensions myndig- hetens stämning. Händelser efter 31 december 2024 Den 8 januari 2025 meddelades att Jenny Garneij utsetts till ny chef för HR och Facility Management i Swedbank och kommer därmed att ingå ikoncern- ledningen. Hon ersätter den nu varande chefen, Carina Strand, senast ibörjan avjuli 2025. Den 22 januari 2025 meddelades att Swedbank styrelse beslutat att ändra utdelningspolicy till aktieägarna från 50till60–70 procent av årsvinsten. Den 4 februari 2025 meddelades att Erik Odhnoff har utsetts till ny chef för Group Credit och kommer därmed att ingå i koncernledningen. Erik är idag vice koncernkreditchef och har varit anställd av Swedbank sedan 2000. Han tillträder 1 augusti och ersätter dåLars-Erik Danielsson. Den 6 februari 2025 meddelades att styrelsen i Swedbank utnyttjar bemyn- digandet från Swedbanks årsstämma 2024 att förvärva egna aktier i syfte att säkerställa leverans av aktier till del- tagare i Swedbanks prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram. Mellan den 6 och 14 februari återköpte Swedbank 2 300 000 egna stamaktier. Den 18 februari 2025 sålde Swedbank samtliga aktier i BGC Holding AB till P27 Nordic Payments Platform AB för 151 mkr. Samtidigt tecknade Swedbank via en nyemission aktier för 27 mkr samt tillförde ett kapitaltillskott om 135 mkr till P27 Nordic Platform AB. Swedbanks ägarandel i P27 Nordic Payments Platform AB uppgick därefter till 22,5procent. 43 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Svensk bankverksamhet Resultatutveckling 2024 Resultatet minskade till 14 043 mkr (15 362). Lägre intäkter och högre kostnader motverkades delvis av lägre kredit- förluster. Räntenettot minskade med 14 procent till 17 430 mkr (20 262) främst till följd av lägre inlåningsmarginaler beroende på lägre marknadsräntor. Provisionsnettot ökade med 10 procent till 7 669 mkr (6 998) främst på grund av högre intäkter från kapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster ökade något till 267 mkr (261). Övriga intäkter var svagt ner till 1 424 mkr (1 441), vilket fram- för allt berodde på lägre resultat från delägda företag, delvis motverkat av ökade intäkter från försäkringsnetto. Kostnaderna ökade med 3 procent till 8 570 mkr (8 295) fram- förallt till följd av högre kostnader inom riskområdet. Kreditförlusterna uppgick till 40 mkr (877). Positiva effekter från uppdaterade makroscenarier och sålda krediter mot- verkades av negativa rating- och stegförändringar. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2024 2023 2 Räntenetto 17 430 20 262 Provisionsnetto 7 669 6 998 Nettoresultat finansiella poster 267 261 Övriga intäkter 1 424 1 441 Summa intäkter 26 791 28 962 Personalkostnader 1 968 1 960 Övriga kostnader 6 602 6 336 Summa kostnader 8 570 8 295 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 18 221 20 666 Nedskrivningar Kreditförluster 40 877 Bankskatter och resolutions avgifter 854 873 Resultat före skatt 17 327 18 917 Skatt 3 284 3 555 Årets resultat 14 043 15 362 Affärsvolymer, mdkr 2024 2023 Lån till kunder 840 858 Inlåning från kunder 454 449 Nyckeltal 2024 2023 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,2 29,2 K/I-tal 0,32 0,29 Kreditförlustnivå, % 1 0,00 0,10 Heltidstjänster 2 295 2 623 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 44 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Baltisk bankverksamhet Resultatutveckling 2024 Resultatet minskade till 11 443 mkr (12 575). Resultatet i lokal valuta sjönk till följd av lägre intäkter, högre kostnader och högre bankskatt, vilket delvis motverkades av lägre kreditför- luster och skattekostnader. Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt med 64 mkr. Räntenettot minskade med 3 procent i lokal valuta, huvud- sakligen på grund av lägre inlåningsmarginaler. Valutakurs- förändringar påverkade resultatet negativt med 102 mkr. Provisionsnettot ökade med 2 procent i lokal valuta huvud- sakligen på grund av högre intäkter från kapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster ökade med 1 procent i lokal valuta. Övriga intäkter ökade med 1 procent i lokal valuta drivet av attunderliggande försäkringsnetto motverkade lägre positiva värderings effekter. Kostnaderna ökade med 16 procent i lokal valuta, huvudsak- ligen till följd av högre kostnader för personal, konsulter, grupp- funktioner och inflation. Investeringar i digitala lösningar fort- satte. Valutakurseffekter sänkte kostnaderna med 28 mkr. Den ökade kostnaden för bankskatt i lokal valuta berodde främst på den tillfälliga bolånerelaterade bankskatten i Lettland för 2024. Den tillfälliga bankskatten i Litauen sominfördes i maj 2023, fortsatte även under 2024. Kreditförlusterna uppgick till –86 mkr (83). Positiva effekter från uppdaterade makroscenarier och minskade expert- justeringar, motverkades delvis av negativa rating- och stegförändringar. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2024 2023 Räntenetto 17 620 18 360 Provisionsnetto 3 458 3 390 Nettoresultat finansiella poster 571 566 Övriga intäkter 1 042 1 037 Summa intäkter 22 692 23 352 Personalkostnader 2 215 2 078 Övriga kostnader 4 170 3 435 Summa kostnader 6 385 5 513 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 16 306 17 839 Nedskrivningar 1 7 Kreditförluster –86 83 Bankskatter och resolutions avgifter 2 079 1 602 Resultat före skatt 14 312 16 148 Skatt 2 869 3 573 Årets resultat 11 443 12 575 Affärsvolymer, mdkr 2024 2023 Lån till kunder 288 255 Inlåning från kunder 434 383 Nyckeltal 2024 2023 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 31,3 41,1 K/I-tal 0,28 0,24 Kreditförlustnivå, % 1 –0,03 0,03 Heltidstjänster 4 731 4 762 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. 45 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Företag och Institutioner Resultatutveckling 2024 Resultatet ökade till 9 307 mkr (8 968) i huvudsak till följd av lägre kreditförluster och högre intäkter. Kostnaderna ökade. Räntenettot minskade med 6 procent till 12 918 mkr (13 801) till följd av lägre räntenetto på inlåning, kopplat till lägre inlånings marginaler. Provisionsnettot ökade med 10 procent till 4 035 mkr (3 666) främst till följd av högre provisioner från kortinlösen, kapital- förvaltning och obligationsemissioner. Nettoresultat finansiella poster ökade till 1 934 mkr (1 288). Affärsrelaterade intäkter ökade, till del motverkat av lägre intäkter från räntehandel. Värdejusteringar på derivat (DVA/CVA) påverkade positivt. Kostnaderna ökade med 8 procent till 6 518 mkr (6 020). Årliga löneökningar och fler anställda kopplat till den samlade före- tagsaffären bidrog till ökade personalkostnader. Även högre IT-kostnader bidrog till ökningen. Kreditförlusterna uppgick till –171 mkr (669). Positiva effekter från uppdaterade makroscenarier, minskade expertjusteringar och exponeringsförändringar, motverkades delvis av rating- och stegförändringar samt ökade reserveringar för individuellt bedömda lån. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2024 2023 2 Räntenetto 12 918 13 801 Provisionsnetto 4 035 3 666 Nettoresultat finansiella poster 1 934 1 288 Övriga intäkter 143 160 Summa intäkter 19 031 18 915 Personalkostnader 2 395 2 216 Övriga kostnader 4 123 3 804 Summa kostnader 6 518 6 020 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 12 513 12 895 Nedskrivningar 27 Kreditförluster –171 669 Bankskatter och resolutions avgifter 960 955 Resultat före skatt 11 724 11 244 Skatt 2 417 2 275 Årets resultat 9 307 8 968 Affärsvolymer, mdkr 2024 2023 Lån till kunder 538 543 Inlåning från kunder 316 320 Nyckeltal 2024 2023 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 19,8 17,5 K/I-tal 0,34 0,32 Kreditförlustnivå, % 1 –0,03 0,10 Heltidstjänster 1 820 1 725 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 46 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Premium and Private Banking Resultatutveckling 2024 Resultatet minskade till 1 778 mkr (1 892) i huvudsak till följd av lägre räntonetto och ökade kostnader. Räntenettot minskade med 16 procent till 1 762 mkr (2 103) tillföljd av lägre räntenetto på inlåning, primärt kopplat till lägre inlåningsmarginaler. Utlåningsräntenettot ökade drivet av högre volymer, till del kopplat av flyttade kunder från Swedish Banking. Provisionsnettot ökade med 29 procent till 1 804 mkr (1 401) främst på grund av högre intäkter från kapitalförvaltning. Kostnaderna ökade med 32 procent till 1 385 mkr (1 050). Årliga löneökningar och fler anställda under uppbyggnad av det nya affärsområdet bidrog till ökade personalkostnader. Kreditförlusterna uppgick till –50 mkr (28) och förklaras främst av uppdaterade makroscenarier. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2024 2023 2 Räntenetto 1 762 2 103 Provisionsnetto 1 804 1 401 Nettoresultat finansiella poster 29 27 Övriga intäkter 18 48 Summa intäkter 3 613 3 579 Personalkostnader 623 494 Övriga kostnader 762 557 Summa kostnader 1 385 1 050 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 2 228 2 529 Nedskrivningar Kreditförluster –50 28 Bankskatter och resolutions avgifter 126 119 Resultat före skatt 2 152 2 382 Skatt 375 490 Årets resultat 1 778 1 892 Affärsvolymer, mdkr 2024 2023 Lån till kunder 133 126 Inlåning från kunder 77 76 Nyckeltal 2024 2023 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,0 30,1 K/I-tal 0,38 0,29 Kreditförlustnivå, % 1 –0,04 0,02 Heltidstjänster 622 552 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 47 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Koncernfunktioner och Övrigt Räntenetto och nettoresultat finansiella poster härrör främst från Group Treasury och övriga intäkter avser främst intäkter från sparbankerna. Kostnaderna avser främst Group Products & Advice och gemensamma staber och allokeras i stor utsträckning ut till affärsområdena. Resultatutveckling 2024 Resultatet ökade till –1 704 mkr (–4 667) till följd av högre intäkter och lägre kostnader, motverkat av högre nedskriv- ningar av immateriella tillgångar. Räntenettot ökade till –555 mkr (–3 673). Group Treasurys räntenetto ökade till –259 mkr (–3 256) till följd av sjunkande korta räntor som medförde en lägre kompensation från Group Treasury på inlåning till affärsområdena, samt lägre upp- låningskostnader. Nettoresultat finansiella poster ökade till 885 mkr (796). Netto- resultat finansiella poster inom Group Treasury ökade till 904 mkr (781) främst på grund av positiva värdeförändringar på räntederivat och positiva effekter från återköp av obligationer. Kostnaderna sjönk till 4 926 mkr (5 132). Förändringen mellan åren är främst driven av den sanktionsavgift från Finans- inspektionen som banken erhöll 2023, samt av högre IT-, personal och konsultkostnader 2024. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2024 2023 2 Räntenetto –555 –3 673 Provisionsnetto –252 –348 Nettoresultat finansiella poster 885 796 Övriga intäkter 4 308 3 383 Summa intäkter 4 385 158 Personalkostnader 7 839 7 212 Övriga kostnader –2 914 –2 080 Summa kostnader 4 926 5 132 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter –540 –4 973 Nedskrivningar 789 53 Kreditförluster –2 17 Bankskatter och resolutions avgifter 1 25 Resultat före skatt –1 328 –5 069 Skatt 376 –402 Årets resultat –1 704 –4 667 Affärsvolymer, mdkr 2024 2023 Lån till kunder 1 1 Inlåning från kunder 4 3 Nyckeltal 2024 2023 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % –2,8 –10,3 K/I-tal 1,12 32,38 Kreditförlustnivå, % 1 0,00 0,06 Heltidstjänster 7 741 7 614 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 48 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans- räkningen i Swedbank AB, med 76 322 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: mkr 2024 21,70 kronor utdelas kontant per stam aktie 24 396 Till ny räkning överförs 51 926 Summa disponerat 76 322 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som före- slås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1125318943 utestående stamaktier per den 31 december 2024 med avdrag för 2 300 000 stamaktier som återköpts under februari 2025. Dessutom har tillägg gjorts med 1199576 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolags- stämman den 26 mars 2025 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstäm nings dagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 637miljoner kronor. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars 2025. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2025. Beslutar års stämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 2 april 2025. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid års skiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 67 390 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var 92 068 miljoner kronor. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko- nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig- heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moder bolaget och kon- cernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm- ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före- slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är för enade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam hetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på stor leken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings- behov, likviditet och ställning i övrigt. 49 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på att upprätthålla förtroendet för banken, är av den fasta övertygelsen att för detta behövs noggranna och avvägda processer för bolagsstyrning. Dessa processer är avgörande för en effektiv och robust kontroll samt tydliga ansvarsområden. De främjar även en företagskultur som bygger på integritet och etik. Banken är väl rustad för att hantera de utmaningar som det geopolitiska och makroekonomiska läget medför. Swedbank har under året fortsatt att stärka det förebyggande arbetet mot bedrägerier som drabbar bankens kunder. Göran Persson, styrelseordförande 50 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport 2024 Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många människorna och företagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och på våra fyra hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Vi anser att en lönsam bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara sam- hället. En förutsättning för detta är att för troendet för det finansiella systemet och bankerna upprätthålls där en bolagsstyrningsmodell med kompetenta medarbetare, tydlig ansvarsför- delning, effektiv intern styrning och kontroll, robust riskhantering och regelefterlevnad utgör fundamentet. Det är av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls. 1) Gällande kod – Kollegiet för svensk bolagsstyrning Swedbank arbetar löpande med att säkerställa att banken haren ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncern övergripande styrning, kontroll och riskhantering upprätthålls. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med års- redovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Betydelsen av bolagsstyrning God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångs- punkt från Swedbanks strategier, mål och värderingar, styrs så hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är avgö- rande för att upprätthålla förtroendet för Swedbank hos aktie- ägare, kunder, medarbetare, tillsynsmyndigheter och övriga intressenter samt för att säkerställa en effektiv och god risk- hantering och intern styrning och kontroll. God bolagsstyrning utgör basen för en väl fungerande och transparent intern och extern informationsgivning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och med tydliga ansvarsområden. Det ska finnas ramverk för såväl intern styrning och kontroll som risk- hantering, inklusive tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter. Kulturen i banken ska präglas av transpa- rens, integritet, regelefterlevnad och riskmedvetenhet. Swed- banks värderingar ska utgöra en grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och medarbetarnas löpande arbete. Regelverk Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och står under tillsyn av Finansinspek- tionen. Finansinspektionens tillsyn handlar i grunden om risk- hantering, styrning och kontroll. Därutöver står bankverksam- heterna på respektive hemmamarknad under tillsyn av lokala tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken (ECB). Regelverket för bankverksamhet är omfattande. Swedbank harinom ramen för god bolagsstyrning bland annat att följa: ● Aktiebolagslagen ● Lag om bank- och finansieringsrörelse ● Lag om värdepappersmarknaden ● Lag om straff för marknadsmissbruk på värde- pappersmarknaden ● Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag ● Lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag ● Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm ● Svensk kod för bolagsstyrning 1 ● Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk ochriktlinjer Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rapportera för2024. Swedbank ska även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat: ● Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (CRR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om marknads- missbruk (MAR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd (GDPR) ● Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om intern styrning ● EBA:s riktlinjer om outsourcing ● Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare Lagar och regler som träffar Swedbanks och dotterföretagens verksamhet är omfattande och komplexa. Över tid har en allt större insats krävts från Swedbanks sida för att säkerställa att koncernen lever upp till samtliga relevanta regelverk. De regel- verk som gäller för Swedbank implementeras bland annat genom ett eget internt koncernregelverk. Det interna koncern- regelverket består bland annat av policyer och instruktioner. Policyer antas av styrelsen och anger de generella standarder och principer som ska gälla för verksamhetsutövning och upp- förande i hela koncernen. Vd utfärdar instruktioner som träffar hela koncernen, eller delar därav, och på en mer detaljerad nivå innehåller en överblick av rapporteringsstrukturer och hur vd har delegerat olika ansvarsområden inom banken. Genom de interna och externa regelverken fördelas ansvaret för styrning, 51 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse riskhantering och kontroll samt uppföljning av verksamheten primärt mellan aktie ägare, styrelse och vd samt den kontroll- funktion som den stämmovalde revisorn utövar. I den del av det interna regelverket som utgörs av bolagsordningen och de regelverk som antas av styrelsen, ingår bland annat följande övergripande policyer: ● Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens utskott ● Vd-instruktion ● Governancepolicy ● Policy för Group Internal Audit ● Policy för Group Risk ● Policy för koncernens övergripande risk ramverk och Policy för operativa risker ● Policy för Group Compliance ● Uppförandekod och Policy för hantering av intresse konflikter ● Policy för risker kopplat till finansiell brottslighet ● Skattepolicy ● Kreditpolicy ● Ersättningspolicy ● Policy för mångfald, rättvisa och inkludering ● Hållbarhetspolicy och Miljöpolicy ● Policy för mänskliga rättigheter ● Policy för finansiell- och ESG-rapportering Struktur för bolagsstyrning Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB (publ) samt flera dotterföretag, bland annat dotterbankerna ide baltiska länderna (vilka ägs av det helägda bolaget Swed- bank Baltics) och de svenska dotterföretagen Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swedbank Försäkring. Till- sättandet och utvärdering av styrelseledamöter i dotterföre- tagen sker genom en intern nomineringsprocess. Koncernen styrs genom en matrisorganisation som komplette- rar den legala strukturen. Organisationsstrukturen säkerställer löpande styrning och kontroll, en god intern rapportering samt kontroll över de risker som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisationen åstadkommer ändamåls- enlig samverkan inom koncernen och säkerställer att verksam- heten bedrivs effektivt. Swedbanks bolagsstyrningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar till att skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden. Group Compliance Chef för Group Compliance Group Risk Chef för Group Risk Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar /Rekommenderar Aktieägareochbolagsstämma 1 Vd&koncernchef 4 Styrelse 3 Externrevision 6 Valberedning 2 5 Group Internal Audit Chef för Group Internal Audit Revisionsutskott Styrelsens Revisionsutskott utvärderar tillförlitligheten, effektiviteten samt den interna kontrollen med avse- ende på den finansiella rap- porteringen och hållbarhets- rapportering, samt tillförsäkrar att de externa revisorerna utför sitt arbete effektivt ochopartiskt. Beslut tas istyrelsen. Bolagsstyrningsutskott Styrelsens Bolagsstyrnings- utskott stödjer styrelsen i att fullgöra sitt ansvar för den övergripande bolagsstyr- ningsstrategin ibanken och dess dotter företag. Beslut tas i styrelsen. Risk- och Kapital utskott Styrelsens Risk- och Kapital- utskott stödjer styrelsen i att säkerställa att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna inom verk- samheten samt att riskerna bedöms, hanteras och rapporteras samt vid bedömning av kapital- och likviditets behov. Beslut tas i styrelsen. Ersättnings- och Hållbarhets utskott Styrelsens Ersättnings- och Hållbarhetsutskott övervakar och utvärderar koncernens hållbarhetsarbete samt kontrollerar att ersättnings- systemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering. Beslut tas i styrelsen. Vår bolagsstyrningsmodell Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten. 52 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1 Aktie ägare och bolagsstämma Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolags- stämma. Beslut på bolagsstämma fattas genom acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till en röst vardera. Bolagsstämman beslutar bland annat om: ● Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete ● Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd ● Ändringar i bolagsordningen ● Val av revisor och revisorns arvode ● Fastställande av resultat- och balansräkning ● Disposition av bankens vinst eller förlust ● Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande befattningshavare Årsstämma 2024 Årsstämman 2024 hölls den 26 mars i Stockholm. Totalt närvarade aktie ägare representerande 640 528 656 aktier. Vid Swedbanks årsstämma den 26 mars 2024 beslutades ienlighet med samtliga förslag som styrelsen och valbered- ningen lagt fram. Några av de beslut som fattades på årsstämman 2024 var: ● Fastställande av resultaträkning och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för räken- skapsåret 2023. ● Beslut om att en ordinarie utdelning om 15,15 kr per aktie skulle ske till aktieägarna. Som avstämningsdag för utdel- ning fastställdes den 28 mars 2024. ● Beslut om att antalet styrelseledamöter skulle vara tio (10). Följande ledamöter omvaldes: Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Helena Liljedahl, Kerstin Hermansson, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. ● Omval av Göran Persson till styrelseordförande. Vid efter- följande konstituerande sammanträde utsågs Biörn Riese tillvice ordförande. ● Ansvarsfrihet beviljades för samtliga styrelseledamöter, suppleanter, och vd. ● Beslut om principer för hur valberedningen ska utses, samt instruktion för valberedningsarbete. ● Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om värde- pappersmarknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen om värde- pappersmarknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler. ● Godkännande av prestations- och aktiebaserade ersätt- ningsprogram för år 2024 för Swedbankkoncernen – dels ett generellt program för 2024, dels ett individuellt program för 2024, samt beslut om överlåtelse av egna aktier m.m. med anledning av 2024 års program och av tidigare stämmor beslutade program. ● Beslut om ändring av bolagsordningen. 2 Valberedningen Vid årsstämman 2024 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedningen ska utses inför årsstämman 2025. Dessa principer innebär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktie ägare som har störst aktieinnehav per den sista bankdagen i augusti 2024, och som önskar utse en ledamot, samt styrelsens ordförande. Valberedningens arbete regleras i en instruktion fastställd av årsstämman 2024. Valberedningens uppdrag är att bereda och lämna förslag till årsstämman 2025 om val av ordförande vid årsstämman, ledamöter och ordförande i styrelsen, samt revisor. Valberedningen ska även lämna förslag till antalet styrelse- ledamöter, arvode till av bolagsstämman utsedda ledamöter och revisor, principer för hur valberedningen inför årsstämman 2026 ska utses, samt instruktioner för valberedningens arbete inför årsstämman 2026. Av instruktionen framgår vidare att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avseende de bolags- stämmo valda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning och förhållanden i övrigt. Styr- elsen ska vidare ha en ägarförankring, samtidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken, bankledningen och ban- kens större aktie ägare, ska beaktas för styrelsen som helhet. Valberedningen tar del av, och diskuterar, styrelseutvärdering samt har personliga samtal med varje styrelseledamot. Styr- elsens ordförande är inte närvarande vid samtal med övriga styrelse ledamöter. Valberedningen genomför vidare intern lämplighetsbedömning av föreslagna kandidater och utvär- derar bland annat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter, oberoende, samt möjlig het att avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Utifrån styrelseutvärderingen, de personliga samtalen med styrelsens ledamöter och övrig information diskuterar valberedningen styrelsens storlek och sammansättning. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna i valberedningen. 53 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2025 Ledamot Representerar Lennart Haglund, valberedningens ordförande Sparbankernas Ägareförening Ylva Wessén Folksam Anette Björkman Ägargruppen Sparbanksstiftelserna Anders Oscarsson AMF Magnus Tell Alecta Göran Persson, styrelseordförande Swedbank AB (publ) 3 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks orga ni- sation, verksamhet och förvaltning. Verksamheten ska bedrivas på ett hållbart sätt med kundernas behov och sunt risk tagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken samt för att upprätthålla förtroendet för banken. Vid årsstämman 2024 valdes tio ledamöter in i styrelsen. I sty- relsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två supp- leanter. Swedbanks styrelse uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende antalet oberoende ledamöter. Samt- liga ledamöter, förutom Göran Bengtsson, anses oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende i förhållande till Swedbanks större aktie- ägare. Efter årsstämman 2024 var fördelningen 50procent kvinnor och 50 procent män. Vd, vice vd, koncern finanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna 64–70. Policyn för mångfald och inkludering tillämpas för styrelsen, se S1 Den egna arbets- kraften sidan 119. Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstäm- man och det högsta verkställande organet. Styrelsen ansvarar för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning. I enlighet med styrelsens fastställda arbetsordning beslutar styrelsen bland annat om mål, strate- gier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen antar policyer för verksamheten och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten. Styr- elsen ansvarar även för att lagar och regler följs samt säker- ställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen utser, entledigar och utvärderar vd och vice vd, samt cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad (Group Compliance) och internrevision (Group Internal Audit), samt beslutar om ersättning till dessa. Vd och funktionen för internrevision ärdirekt underställda styrelsen. Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med externa och interna regler, är organiserad så att redovisning, medelsförvaltning (treasury), risker i verksamheten, och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett betryggande sätt. Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen antagna arbetsordningen vissa angivna ansvarsområden. De innefattar bland annat följande: ● Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra enöppen och konstruktiv diskussion. ● Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens ledamöter erhåller nödvändig utbildning. ● Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras. ● Att representera banken och styrelsen gentemot ägare iägarfrågor, och i andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter. Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen utser utskott som inför beslut i styrelsen bereder, utvärderar och följer upp frågor inom sina respektive områden. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbets- ordning, Governancepolicy och Vd-instruktion. I oktober 2024 genomfördes en årlig intern styrelseutvärdering. Ett av extern part framtaget utvärderingsverktyg användes vid genomförandet av styrelseutvärderingen. En sammanställning av resultatet har presenterats för, och diskuterats i, styrelsen och valberedningen. Styrelsens arbete Under 2024 har det hållits 21 styrelsesammanträden. Styrelse- beslut har fattats enhälligt och ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Eventuella intresse- konflikter för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken deltar i beredning, i diskussioner, eller i beslut gällande den aktuella frågan. Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och följer löpande upp bankens kapitalsituation, kreditrisker, samt kredit- kvalitet. Styrelsen erhåller löpande rapporter från styrelsens utskott. Styrelsen erhåller vidare månatliga rapporter från Group Risk och kvartalsvisa rapporter från övriga kontroll- funktioner (Group Internal Audit och Group Compliance), samt avseende kundklagomål och informationssäkerhet. Under 2024 har styrelsen bland annat haft stort fokus på den geopolitiska och makroekonomiska utvecklingen, bedrägerier och cybersäkerhet, hållbarhetsrapportering, inflationsutveck- ling och ränteläge liksom på hur detta påverkar, och förväntas påverka, Sverige, Estland, Lettland, Litauen liksom övriga världen, samt banken och bankens kunder. 54 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Under 2024 har styrelsen, utöver löpande affärsfrågor, bland annat behandlat följande frågor: Första kvartalet ● Års- och hållbarhetsredovisning 2023, samt boksluts- kommuniké (kvartal 4) ● Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive förslag tillutdelning ● Konstituerande styrelsemöte, inklusive fastställande av(bland annat) styrdokument för styrelsen ● Strategiprocessen och uppföljning transformationsplan för koncernen ● Bankens arbete för att motverka bedrägerier ● Uppföljning vd-målen 2023, samt beslut vd-mål 2024 ● Bankens organisation ● Hållbarhetsinitiativ ● Pelare 3 årsrapport ● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) ● Fastställande av internrevisionens årsplan ● Rapporter från kontrollfunktionerna och extern revisorn ● Affärskontinuitetshantering ● Makroekonomisk genomgång ● Kreditrisker ● Datahantering-/styrning ● Ersättningar till vd, koncernledning och kontroll funktionerna ● Frågor hänförliga till rörlig ersättning ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Årsrapport risker relaterade till penningtvätt och terrorist finansiering ● Myndigheters utredningar Tredje kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 2) ● Uppföljning av koncernens transformationsplan ● Hållbarhetsstrategi ● Hållbarhetsrapportering ● Information om dubbla väsentlighetsanalysen ● Preliminär SREP 2024 ● Kreditrisker ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Makroekonomisk genomgång ● Datahantering-/styrning ● Bankens IT miljö ● Konsumentlån ● Riskmodeller ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Fjärde kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 3) ● Uppföljning koncernens transformationsplan ● Affärs-, transformations, och finansieringsplan 2025 ● Utdelningspolicy ● Uppdatering DORA ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete och hållbarhetsinitiativ ● Hållbarhetsrapportering ● Datahantering-/styrning ● Slutlig SREP 2024 ● Koncernens återhämtningsplan ● Kreditrisker ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Successionsplanering vd och koncernledning ● Utvärdering styrelse och vd ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Andra kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 1) ● Uppföljning av koncernens transformationsplan ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete ● Hållbarhetsrapportering ● Bankens arbete för att motverka bedrägerier ● Kreditrisker ● Bankens arbete med AI ● Översyn av outsourcing- och leverantörsavtal ● Uppföljning av bankens stiftelseförvaltning ● Bankens återhämtningsplan och resolutionsplanering ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Makroekonomisk genomgång ● Datahantering-/styrning ● Bankens arbete med mångfald och inkludering ● Utvärdering riskrapportering ● Genomgång av potentiella intressekonflikter vd, koncernledning och cheferna för kontroll funktionerna ● Översyn av policyer ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar 55 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrelsens kompetensutveckling Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och fördjupa sina kunskaper om Swedbanks verksamhet och därtill tillämpliga regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en utbildningsplan. Under året har styrelsen genomfört utbild- ningar inom bland annat AI, hållbarhetsregelverk och arbete mot cyberattacker. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning som syftar till att få fördjupad information om organisationen och verksamheten, kontrollfunktionerna, samt bankens ram- verk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför styrelsen ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genom- gång av ett eller flera aktuella områden. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelse- utskotten har ingen materiell beslutanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsproto- koll och allt material som bereds och presenteras i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med att övervaka, utvärdera och säkerställa att bankens bolagsstyrnings- modell och processer är effektiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras för koncernen. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och ansvarsfördelning. Biörn Riese, ordförande Bolagsstyrningsutskottet har under året bistått styrelsen i dess arbete att säkerställa att banken vid var tid har en tydlig och hållbar bolags- styrningsmodell med robusta processer för styrning och intern kontroll. Vidare har utskottet följt de myndighets- utredningar som alltjämt har pågått under året. Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppfölj- ning av dotterföretagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete med pågående myndighetsutredningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet. Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat: ● Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bankens kärnvärden och att regelverket har implementerats tillfredsställande ikoncernen. ● Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstrukturen, inne- fattande organisationsstrukturen, medför en väldefinierad beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning. ● Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommen- dationer om hur sådana förändringar och ny branschpraxis ska hanteras. ● Övervaka materiella förändringar i koncernens organisa- tionsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regula- toriska åligganden och dess interna regelverk för bolags- styrning efterlevs. ● Löpande översyn av koncernens matrisorganisation och att den kompletterar den legala strukturen på ett sätt som medför användande av expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträffande exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotterföretag och moderbolag, samtidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas. Fokus under 2024 Fokus under 2024 har fortsatt varit på bolagsstyrningsfrå- gorna i banken liksom på de alltjämt pågående myndighets- utredningarna om Swedbanks historiska tillkortakommanden avseende styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt ibankens baltiska dotterbanker. Ytter ligare information finns iSwedbanks förvaltningsberättelse och notK52. Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet Sedan årsstämman 2024 ● Biörn Riese, ordförande ● Hans Eckerström ● Göran Persson ● Per Olof Nyman Revisionsutskott Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncern- ledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisions- utskottet ska också identifiera eventuella svagheter i den interna kontrollen avseende finansiell rapportering och håll- barhetsrapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och opartiskt. Kerstin Hermansson, ordförande Revisionsutskottet har under året bistått styrelsen med att säkerställa att banken har en sund intern kontroll och att de finansiella rapporterna korrekt beskriver bankens verksamhet. Utskottet har haft extra fokus på utformningen av en ny håll- barhetsrapport i ljuset av EU:s direktiv om hållbarhetsapportering, CSRD. Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncer- nens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering. 56 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporte- ringen och hållbarhetsrapporteringen samt att rapporteringen till styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att säker- ställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, hållbar- hetsrapporteringen, regel efterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens och hållbarhetsrap- porteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister observeras i den interna kontrollen, i den finansiella rapporteringen eller hållbarhets- rapporteringen. Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även: ● Genomgång och utvärdering av koncernens finansiella rapporteringsprocess och hållbarhetsrapporteringsprocess. ● Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella rappor- tering och hållbarhetsrapportering och att de uppfyller gällande krav. ● Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts- kommuniké granskas av den externa revisorn. ● Avstämning med den externa revisorn vid varje rapport- tillfälle. ● Avstämning med den externa revisorn avseende hållbarhets- rapporteringen. ● Granskning och övervakning av den externa revisorns opar- tiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision. ● Support till valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. ● Utvärdering av chefen för Group Internal Audit. ● Genomgång av Group Internal Audits budget, policy och instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen för godkännande av dessa. ● Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa avrappor- tering och förslag på förbättringsåtgärder. ● Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och strategiska prioriteringar. ● Uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera koordineringen mellan extern- och internrevisionen och synen på koncernens risker. ● Översyn av utskottets ansvarsområden. Fokus under 2024 Fokus för Revisionsutskottet har under 2024 varit att löpande övervaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Utskottet har också särskilt fokuserat på redovisningskrav ochimplementering av regelverk för hållbarhetsredovisning. Där utöver har Revisionsutskottet biträtt Valberedningen i dess arbete med framtagande av förslag till årsstämman 2025 avseende val av externrevisor. Ledamöter i Revisionsutskottet Sedan årsstämman 2024 ● Kerstin Hermansson, ordförande ● Annika Creutzer ● Anna Mossberg ● Per Olof Nyman ● Biljana Pehrsson Risk- och Kapitalutskott Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Per Olof Nyman, ordförande Risk- och Kapitalutskottet har under året bistått styrelsen iarbetet med att säkerställa att bankens verksamhet utifrån gällande regel- system övervakas och bedrivs i enlighet med bankens riskaptit och riskstrategi. Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat: ● Översyn av Policy för koncernens övergripande riskramverk och övriga policyer inom riskområdet. ● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3. ● Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartals- visa rapportering av koncernens regelefterlevnadsrisker ochavvikelser. ● Genomgång och uppföljning av Group Compliance och Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar. ● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor rörande bankens kapitalisering. ● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar. ● Upplåningsrelaterade frågor och strategier. Fokus under 2024 Risk- och Kapitalutskottet har under året bland annat haft ett fortsatt stort fokus på frågor inom regelefterlevnadsområdet. Utskottet har vidare haft fokus på och vidare utvecklat bankens hantering av risk- och kapitalfrågor samt följt omvärldsförut- sättningarnas påverkan på bankens verksamhet. Vidare har koncernkreditchefen lämnat månatliga uppdateringar till utskottet avseende kreditrisker relaterade till större före- tagsengagemang. 57 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet Sedan årsstämman 2024 ● Per Olof Nyman, ordförande ● Göran Bengtsson ● Kerstin Hermansson ● Göran Persson ● Biörn Riese Ersättnings- och Hållbarhetsutskott Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ska stödja och stärka det strategiska hållbarhetsarbetet avseende verksamhets- modeller och rapportering. Utskottet ska också övervaka samt utvärdera koncernens arbete med hållbarhet samt bistå styrel- sen i fullgörandet av dess övergripande skyldigheter relaterade till hållbarhet. Vidare ska Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Aktiemark- nadens Självregleringskommittés ersättningsregler, Finans- inspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens rikt- linjer för sunda ersättningssystem. Göran Persson, ordförande Hållbarhet är en del av kärnan iSwedbanks verksamhet. Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet har under året utifrån bankens affärsstrategi haft särskilt fokus på bankens hållbarhetsarbete och hållbarhetsinitiativ. Arbetet i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet omfattar bland annat: ● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Group Internal Audit. ● Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. ● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram, liksom allokering, utvärdering och övriga frågor sammanhängande med programmen. ● Swedbanks ersättningspolicy. ● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom ersättnings- området. ● Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten iinstruktionerna för ersättning. ● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa ärsakliga. ● Tillsammans med bankens hållbarhetschef, följa utveck- lingen inom hållbarhetsområdet. ● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras i koncernens affärsstrategi, samt koncernens framdrift ochprestation inom hållbarhet. Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyr- ningsrapporten samt i not K13. Mer information om hållbarhet finns i Swedbanks hållbarhetsrapport. Fokus under 2024 Utskottet har under året fokuserat på bankens hållbarhets- arbete och hållbarhetsinitiativ relaterat till bankens affär. Vidare har utskottet fastställt vd:s mål för 2024 och löpande följt upp dessa, samt haft fokus på bankens ersättningspro- gram, ersättningsrelaterade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Ledamöter i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet: Sedan årsstämman 2024 ● Göran Persson, ordförande ● Helena Liljedahl ● Anna Mossberg ● Biljana Pehrsson 4 Vd och koncernchef Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande förvaltning och är den befattningshavare som ytterst ansvarar för att styrelsens strategiska riktning och andra beslut fattade av styrelsen imple- menteras och följs i banken och dess dotter företag, samt att risk- hantering, styrning, IT-system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika ange- lägenheter, leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess medlemmar. Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har, med några få undantag, i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden irespektive kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd. Styrelsens anvisningar om vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy och Vd-instruktion. Vd ansvarar för att styrelsens beslut implemen- teras och att det finns en process som säkrar att policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen. Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljnings- möten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärsområdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 63. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning. Koncernledning och andra kommittéer Koncernledningen består av: vd, vice vd, affärsområdes- cheferna för Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner, koncernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för Group Products and Advice, Group Channels and Technologies, Group 58 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Facility Management, Group Brand, Communication and Sustain ability samt Group Legal. Ett stort antal av befattningshavarna har ett direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt veckovis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group IT Investment Committee (GIIC), Group Financial Crime Committee (GFCC), Group Product Oversight Committee (GPOC) och Swedbank Sustainability Committee (SSC). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor. GIIC leds av chefen för Group Channels and Technologies. GIIC planerar och prioriterar koncernens strategiska IT investe- ringar och säkerställer att de står i överensstämmelse med bankens strategi. GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklu- sive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur. GFCC leds av chefen för Group Products and Advice. GFCC ska säkerställa lämplig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts-, terrorismfinansierings- och finansiella sank- tionsrisker samt en fullständig och enhetlig implementering avkoncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner. GPOC leds av chefen för Group Products and Advice. GPOC syftar till att säkerställa koncernövergripande översikt avse- ende produkt- och tjänsteerbjudandet inom områdena spa- rande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för beslut rörande dessa. SSC leds av chefen för Group Brand, Communication and Sustain ability. SSC ska ge stöd och råd för effektiv ledning ochstyrning av hållbarhetsperspektivet i koncernen samt för att stödja och främja en etisk standard, integritet och bolagets värderingar inom organisationen. Några fokusområden för koncernledningen under 2024 Koncernledningen har under 2024 hanterat ett stort antal frågor. Följande är ett urval: ● Stöd till bankens kunder i svåra tider av geopolitiska utmaningar och klimatutmaningar. ● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att före- bygga alla olika typer av finansiell brottslighet (till exempel bedrägerier). ● Lansering av nya digitala verktyg. ● Migrering av kunder till ny sparplattform. ● Förbättrad tillgänglighet för bankens kunder. ● Ökat förtroende och kundvärde. ● Skräddarsydd service till bankens kunder, bland annat genom etableringen av det nya affärsområdet Premium and Private Banking. ● Stöd till bankens kunder inom fastighetssektorn avseende energiomställning. ● Nya samarbetspartners för ökad service till bankens kunder. ● Data och AI- relaterade frågor. ● Hållbarhetsarbete. ● Mångfald och inkludering. ● Ersättningsfrågor. ● Regulatoriska frågor. ● Intern styrning och kontroll. ● Kapital- och likviditetsfrågor. ● Bankens modeller för intern riskklassificering. ● IT-utveckling, cybersäkerhet, motståndskraft och driftsäkerhet. ● Strategi, affärsplaner, investeringsplanering och kostnads- utveckling. ● Målet om 15 procents uthållig avkastning på eget kapital år2025 och framåt. ● Myndighetsutredningar. Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implemen- terad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete och riskkultur genom Policy förkoncernens övergripande riskramverk. Koncernens risk- hantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanteringsansvaret och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs avverksamheten inom affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksamheten äger sina risker inom respektive ansvars- område och är också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rappor- teras och hålls inom ramarna för koncernens riskaptit och ienlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kon- trollfunktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner ansvarar för ramverket för riskhantering som täcker alla risktyper i koncernen, inom ramen för sitt respektive ansvars område. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva riskhanteringspro- cesser och kontroller är implementerade av relevanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens risk- 59 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse hanteringsaktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende risk- rapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverksam- heten eller den enhet de övervakar och kontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncern riskchef (Group Risk) Swedbanks oberoende riskkontroll- funktion, Group Risk, arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande hel- hetssyn över materiella risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhante- ring och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrel- sen beslutat. Group Risk stöttar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns. Styrelsens Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och risk- kontroll. Group Compliance Britta Hjorth-Larsen, Chef Group Compliance Swedbanks oberoende regelefter- levnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering avregelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områden som åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner, uppförande på finansmarknaden, och kundskydd (innefatt- andes bland annat dataskyddsområdet) samt övervaka han teringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Group Compliance följer upp bankens implementering av externa och interna regelverk. Group Compliance utför löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt ger råd och stöd till verk- samheten för att säkerställa att bankens arbete är förenligt med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regel- efterlevnadsrisker. Group Compliance hanterar också myndig- hetskontakter gällande tillsyn av koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Group Compliances arbete, som bland annat styrs av Policy för Group Compliance fastställd av styrelsen, är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens regelefterlevnadsrisker. 5 Tredje försvarslinjen – Group Internal Audit Ana Maria Matei, Chef Group Internal Audit I Swedbank finns en oberoende funk- tion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhål- lande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksam- heten genom oberoende utvärdering av koncernens processer för bolags- styrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finansiell till- synsmyndighet samt andra koncernbolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av intern- revisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fast- ställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig- het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrel- sen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisions- rapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som före- dras i koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen. 6 Externrevision Den externa revisorn väljs av årsstämman och är en obero- ende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC är sedan årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman 2025 utsett till revisionsbolag och huvudansvarig är den auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2024 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rappor- tering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva- riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsrapporten har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet 60 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern- struktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. För att ytterligare öka Swedbanks förmåga att bekämpa ekono- misk brottslighet integrerades i april 2024 koncernfunktionen Anti-Financial Crime i produktområdet Group Products and Advice. Vidare etablerades ett eget affärsområde, Premium and Private Banking, i februari 2024 för kundsegmentet premium och private bankingkunder, i syfte att öka tillgänglig- heten och kundnöjdheten. Affärsområden Affärsverksamheten i banken bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet samt Företag och Institutioner. Affärs- områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdes- cheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verk- samhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat att: ● Implementera koncernens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd. ● Säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå. ● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet. ● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet. ● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt. ● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärs- området. ● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling. ● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker- ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit. ● Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell. Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värder ingar, och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruk- tioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Därutöver är även syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna att minimera riskerna i verksamheten. Till koncernfunktion- ernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncern- gemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverk- samheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens enheter som är verksamma på olika marknader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att sammanställa och analysera rap- portering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncern- funktion har fullständig insyn i affärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: ● Swedbanks bolagsordning ● Valberedningens principer och arbete ● Information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011 ● Information om ersättningar i Swedbank ● Bankens uppförandekod 61 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrelse Group Products and Advice Group Internal Audit Vd Företag och Institutioner Baltisk bankverk- samhet Svensk bankverk- samhet Premium and Private Banking Organisationsstruktur Swedbank-koncernen Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur avseende affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Deputy CEO Office Group CFO Office Group Brand, Communication and Sustainability Group Channels and Technologies Group Credit Group HR and Facility Management Group Legal Group Compliance Group Risk 62 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens års- och delårsbokslut följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll för finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFRpå Swedbank avser de processer och kontroller som finns implementerade för att säker- ställa en tillförlitlig finansiell rapportering. IKFR baseras på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). COSO ramverket gör det möjligt för organisationer att på ett effektivt sätt utveckla och upprätthålla interna kontroll system som anpassar sig till förändringar i både affärsverksamheten och den operativa verksamheten, begränsar risker till en acceptabel nivå, och stödjer sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen. Enligt COSO består intern kontroll av nedan fem integrerade komponenter: 1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen Swedbanks interna kontroll för finansiell rapportering tar sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur och ansvars- fördelning, samt styrande dokument i form av policyer och instruktioner beslutade av styrelse och vd. Härutöver finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef. 2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. Iförsta hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens finansiella rapporteringsprocess. För att identifiera och skapa förståelse för riskerna i koncer- nens finansiella rapporteringsprocess utför Group Finance en riskbedömning av finansiella rapporteringsrisker på koncern- nivå, både vad avser väsentlighet och komplexitet. Riskbe- dömningen används som utgångspunkt för att besluta vilka processer och aktiviteter som ska omfattas av ramverket. Under 2024 påbörjades ett internt arbete med att utveckla riskbedömningar för interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapportering. 3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering utförs kontroller på flera nivåer i koncernen. Group Finance ansvarar för att identifiera de kontroller som ska omfattas av ramverket för finansiell rapportering. Kontrollerna är uppdelade enligt IKFR-ramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncern övergripande kontroller, kontroller på process- eller transaktionsnivå, samt generella IT-kontroller. 4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller som ingår iIKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att bedöma tillförlitligheten i koncernens års- och delårsbokslut. 5. Kommunikation – analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att identifiera materiella risker för fel- aktigheter i koncernens finansiella rapportering. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef och styrelsens revisionsutskott på kvartalsbasis. IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommuni- kation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 63 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrelse Göran Persson Styrelseordförande Biörn Riese Vice styrelseordförande Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022. I Swedbank som Styrelsen, ordförande Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, vice ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ordförande Närvaro 21/21 7/7 11/12 4/4 20/21 11/12 4/4 Totalt års- arvode 1 , kronor 3 250 000 400 000 305 000 295 000 1 090 000 305 000 485 000 Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelse arbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nät- verk samt har en bred erfarenhet av nationella och inter- nationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat bolagsstyrning och affärsjuridik. Han driver egen advokat- byrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till bolag i bolagsstyrning och hållbarhet med särskilt fokus på antikorruption och riskhantering. Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand. och Civilekonom, Stockholms univer sitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 10 år (2015) Bankstyrelse: 3 år (2022) Arbetslivs- erfarenhet Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • JKL Group, rådgivare • Scandinavian Biogas Fuels, ordförande • Ålandsbanken, ledamot • Sveaskog, ordförande • Scandi- navian Air Ambulance, ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot • LKAB, ordförande Advokat, Jurie Advokat AB • Mannheimer Swartling Advokatbyrå, ordförande och partner • Åbjörnsson & Rausing Advokatbyrå • Domstolstjänstgöring Andra väsent- liga uppdrag Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior rådgivare • Baven AB, egen verksamhet, konsultuppdrag Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB, ordförande • Heloos Skog AB, ordförande • Institutet mot mutor, ledamot • Advokat- samfundets disciplinnämnd, vice ordförande • Swedish Private Equity & Venture Capital Association Tillsyns- nämnd, ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 700 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 64 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Göran Bengtsson Styrelseledamot Annika Creutzer Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 12/12 21/21 11/11 Totalt års- arvode 1 , kronor 750 000 305 000 750 000 310 000 Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet från bank och finansbranschen. Han har haft ett flertal chefspositioner i Swedbank och är idag vdiFalkenbergs Sparbank. Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans och mediabranschen, med särskild inriktning på ekonomi- journalistik och folkbildning. Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilekonom (nationalekonomi), Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 35 år Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 6 år Bankstyrelse: 4 år (2021) Arbetslivs- erfarenhet Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef Spar banken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget Påmind, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm, ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandia- banken, Privatekonom Andra väsent- liga uppdrag Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning, Creutzer & Co AB, Brf Mullbärsträdet 5, ordförande Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 560 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 65 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hans Eckerström Styrelseledamot Kerstin Hermansson Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ordförande Närvaro 20/21 4/4 21/21 12/12 11/11 Totalt års- arvode 1 , kronor 750 000 295 000 750 000 305 000 510 000 Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity- branschen med bland annat bakgrund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, reglering av och regelefterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värde- pappersmarknaden. Utbildning Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola • Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 10 år Bankstyrelse: 6 år (2019) Arbetslivs- erfarenhet Profoto Invest AB, ordförande • Henri-Lloyd Group AB, ord- förande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, leda- mot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner • Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition Company AB (publ), Chief Investment Officer Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlare- föreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobs- son & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värdepappers och marknads- myndighetens (ESMA) samrådsgrupp Andra väsent- liga uppdrag Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, ordförande Swedsec Licensiering AB, vice ordförande • Swedish Financial Benchmark Facility AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 66 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Helena Liljedahl Styrelseledamot Bengt Erik Lindgren 3 Styrelseledamot Född/Invald Född 1969. Invald 2022. Född 1950. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 7/7 4/6 1/1 Totalt års- arvode 1 , kronor 750 000 235 000 750 000 295 000 Bakgrund Helena Liljedahl har en gedigen kunskap och erfarenhet från utveckling och förvaltning inom fastighetssektorn och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar även med erfarenhet av arbete med framtagande och genomförande av företagsstrategier, samt erfarenhet av kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkrings- branschen. Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelse- arbete inom bankverksamhet och fastighetssektorn. Han har också haft många ledande chefsbefattningar inom Swedbank, Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen. Utbildning Civilekonom, Högskolan i Örebro Uppsala universitet, 2-årig kombinationsutbildning ( Företagsekonomi, Sociologi, Personaladministration) Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 35 år Bankstyrelse: 12 år (2012) Arbetslivs- erfarenhet Medmera Bank, ledamot • Coeli Fastighet II, ordförande • Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd • Alecta, Asset manager Humlegården Fastigheter AB, ledamot • Prevas AB, ord för- ande • Lansa Fastigheter AB och Lansa Bostadsfastigheter AB, ledamot • Grönklittsgruppen, ordförande • Länsförsäk- ringar Bergslagen ömsesidigt, ordförande • Länsförsäk- ringar Bank AB, ledamot • Swedbank AB, vice vd, region- chef Stockholm samt Mellansverige, och chef Storkunds- enheten • Spintab AB, vd, samt flera ledande befattningar inom Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen Andra väsent- liga uppdrag KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 500 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024, med undantag för Bengt Erik Lindgren där innehav anges per 26 mars 2024. 3) Bengt Erik Lindgren lämnade Swedbanks styrelse vid årsstämman den 26 mars 2024 och angivna uppgifter reflekterar Bengt Erik Lindgrens tid i styrelsen 2024. 67 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Roger Ljung Arbetstagarrepresentant Anna Mossberg Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2015. Född 1972. Invald 2018. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 18/21 20/21 7/7 11/11 Totalt års- arvode 1 , kronor Inget arvode 750 000 235 000 310 000 Bakgrund Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfa- renhet inom bank, både från privat och företagssektorn. Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändringsarbete, inklusive AI. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bland annat som affärsområdeschef på Google, och många år iolika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG. Utbildning Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige Bankspecifik erfarenhet Operativ: 38 år Bankstyrelse: 7 år (2018) Arbetslivs- erfarenhet Swedbank AB, privatrådgivare, kontorschef, företags- rådgivare Orkla ASA, ledamot • Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärs- områdeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services • Silo AI, MD Andra väsent- liga uppdrag Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncern klubb Swedbank, vice ordförande • Finansförbun- dets förbundsstyrelse, ledamot • Finans och Försäkrings- branschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande Swisscom AG, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot • Ringier AG, ledamot • Marshall Group AB, ledamot Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 27 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 4 536 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 68 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Per Olof Nyman Styrelseledamot Biljana Pehrsson Styrelseledamot Född/Invald Född 1956. Invald 2021. Född 1970. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ordförande Revisionsutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot (från den 26 mars 2024) Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 12/12 9/11 3/3 18/21 5/7 9/11 Totalt års- arvode 1 , kronor 750 000 530 000 310 000 295 000 750 000 235 000 310 000 Bakgrund Per Olof Nyman har varit vd och koncernchef för Lant- männen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Han bidrar också med en gedigen kunskap inom bland annat jord och skogs- brukssektorn samt lång operativ erfarenhet från livs- medels- och vitvarusektorerna. Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i styrelsen med kompetens och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastighets- och finansbranschen. Utbildning Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings och finan- sieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handelshög- skolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro universitet Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 4 år (2021) Bankstyrelse: 5 år (2020) Arbetslivs- erfarenhet HKScan Oyi, ledamot • Intercoop Europe, ordförande • Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO • Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget Nordr Sverige AB, vd • Kungsleden AB, vd • East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stadshus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd Andra väsent- liga uppdrag Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot • Setra Group AB, ledamot Jernhusen AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 31000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 69 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro 20/21 Totalt års- arvode 1 , kronor Inget arvode Bakgrund Åke Skoglund är arbetstagarrepresentant och har mång- årig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank. Utbildning Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 35 år Arbetslivs- erfarenhet Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighets- rapportering Andra väsent- liga uppdrag Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncern klubb i Swedbank, ledamot • Finansförbundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Samordnande arbetsmiljöombud Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Aktieinnehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 110 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 70 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 40 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 7 631 Utbildning: Studier i national- ekonomi Bo Bengtsson Chef för Företag och Institutioner Född 1966. Anställd sedan 2023. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 4 500 Utbildning: Studier i ekonomi Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef och chef för Group Credit Född 1962. Anställd sedan 1990. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 8 965 Utbildning: Studier i ekonomi Britta Hjorth-Larsen Chief Compliance Officer och chef för Group Compliance Född 1965. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 0 Utbildning: M.Sc. Business Law and Economics Anna-Karin Laurell 2 Chef för Svensk bankverksamhet Född 1963. Anställd sedan 2024. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 0 Utbildning: Studier i humaniora Jon Lidefelt 3 Koncernfinanschef Född 1973. Anställd sedan 2013. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 5 135 Utbildning: Civil ingenjör Malin Lilliecrona 4 Chef för Premium and Private Banking Född 1975. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 100 Utbildning: Civilekonom Koncernledning 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2024. 2) Mikael Björknert var till och med den 31 januari 2024 chef för Svensk bankverksamhet. 3) Anders Karlsson var till och med den 31 oktober 2024 koncernfinanschef. 4) Malin Lilliecrona tillträde den 1 februari 2024 då affärsområdet Premium and Private Banking etablerades. 71 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Erik Ljungberg Kommunikations- och hållbar- hets direktör och chef för Group Brand, Communication and Sustainability Född 1971. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 850 Utbildning: Civilekonom Lotta Lovén Chief Information Officer och chef för Group Channels and Technologies Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 5 224 Utbildning: Marknadsekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef och chef för Group Risk Född 1964. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 5 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 0 Utbildning: Jur.kand. Carina Strand Chef för Group HR and Facility Management Född 1964. Anställd sedan 2017. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 574 Utbildning: Ekonom Olof Sundblad 2 Tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet Född 1980. Anställd 2012–2018 och sedan 2021. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 886 Utbildning: Civilekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products and Advice Född 1966. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie- innehav i Swedbank: 1 2 000 Utbildning: Civilekonom 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2024. 2) Jon Lidefelt var till och med den 31 oktober 2024 chef för Baltisk bankverksamhet. 72 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmän information BP Grund för utarbetande 74 BP-1 Utarbetande av hållbarhetsförklaringen 74 BP-2 Särskilda omständigheter SBM Strategi 75 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 80 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 82 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter 85 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 138 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten GOV Styrning 92 GOV-1 Styrelsens och vd:s roll 93 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets styrelse och vd 94 GOV-3 Incitamentssystem 94 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 95 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll 95 MDR-P Swedbanks styrdokument Miljöinformation 98 Rapportering enligt EU-taxonomin 100 E1 Klimatförändringar 144 Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning Samhällsansvarsinformation 119 S1 Den egna arbetskraften 128 S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation 131 G1 Ansvarsfullt företagande 135 Finansiell brottslighet 73 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Allmänna upplysningar BP Grund för utarbetande Utarbetandet av hållbarhets förklaringen, BP-1 Regelverk och konsolidering Swedbanks hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt årsredovisningslagen (ÅRL), enligt den senaste lydelsen till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Rappor teringen upprättas för koncernen, på samma konsolideringsgrund som de finansiella rapporterna. Kraven om hållbarhetsrapportering i ÅRKL och ÅRL, ändrade till följd av CSRD, ska i Sverige tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Trots att kraven inte formellt gäller för årets rapport har Swedbank valt att frivilligt tillämpa dem. Informationen i håll barhetsrapporten är därför från och med i år frivilligt upprättad enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 (ESRS) och inkluderar obligatoriska upplysningar enligt artikel 8 iEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 samt gällande delegerade akter (EU:s taxonomiförordning). Kraven på hållbarhetsrapportering har trätt i kraft i Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbanks dotterföretag Swedbank AS Estonia, Swedbank AS Latvia och Swedbank AB Lithuania är av allmänt intresse och har fler än 500 anställda omfattas respektive dotterföretag av detta. Eftersom Swedbanks hållbarhets- rapport upprättas på koncernnivå och alla dotter företag ingår i konsolideringen, tillämpar dessa tre dotterföretag undan taget från individuell hållbarhetsrappor- tering som möjliggörs enligt artikel 19a.9 idirektiv 2013/34/EU, genomfört inationell lagstiftning. Värdekedja Swedbanks värdekedja delas in i tidigare och senare led, vilket i rapporten beskrivs som uppströms respektive nedströms. Swedbanks värdekedja framgår idetalj i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 och består av flera kritiska aktiviteter både uppströms och nedströms, med stödjande koncern funktioner iden egna verksamheten. Swedbanks uppströmsaktiviteter inkluderar kapital- anskaffning och inköp. Nedströmsaktiviteter inkluderar kund hantering och finan- siella tjänster via olika kanaler. Stödjande aktiviteter täcker regelverks efterlevnad, kundkännedom, personalfrågor och IT-infrastruktur för attsäkerställa effektiva affärsprocesser. För 2024 är Swedbanks värdekedja avgränsat till den första nivån, det vill säga Swedbanks direkta kunder och direkta leverantörer. Immateriella rättigheter Swedbank har inte utelämnat information avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Offentliggörande av hållbarhetsrisker Utöver informationen i hållbarhetsrapporten, offentliggör Swedbank information om hållbarhetsrisker i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag iden Risk och kapitaltäckningsrapport som publiceras på Swedbanks hemsida. Särskilda omständigheter, BP-2 Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Då rapporteringen enligt CSRD inkluderar motsvarande information som tidigare rapporterades i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) och Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har dessa index utgått i årets rapport. Rapportens utseende, omfattning och upplysningsnivå har genomgått betydande förändringar till följd av tillämpningen av CSRD. De omfattande för- ändringarna som har skett i Swedbanks hållbarhetsrapport till följd av de nya rapporterings reglerna medför utmaningar vid jämförelse med tidigare års rappor- tering. Trots de omfattande förändringarna beskrivs korrigeringar, ändringar och omräkningar av mätdata i samband med presentationen av information inom respektive kapitel. Tidshorisonter och uppskattningar Tidshorisonter, samt anledningen till varför dessa valts, för respektive upplysning speci ficeras iArbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets- ämnen, IRO-1. Användningen av uppskattningar och externa data förklaras i anknyt ning till respektive mätetal genomgående i rapporten; där anges till exempel om externa data används eller inte. Uppskattningar används bland annat vid beräk- ning av finansierade utsläpp, och datakvalité indikeras i respektive mätetal. Till- gång till data av god kvalité som underlag till hållbarhetsrapporten förväntas för- bättras över tid. Detta sker dels då fler företag publi cerar data, dels genom fortsatta satsningar på interna kontroller och internt systemstöd. Swedbank avser även att förbättra insamlingen av data som är obligatorisk att upplysa om men som inte tidigare samlats in. Detta syftar till att minimera användningen av uppskattningar eftersom de kan leda till osäkerhet i rapporteringen av monetära belopp. Åtgärdsplaner Åtgärdsplaner framgår av rapporteringen av respektive tematisk standard. Åtgärder inom hållbarhets området riktar sig istor utsträckning mot de produkter och tjänster som erbjuds kunder som en del av Swedbanks dagliga verksamhet. Swedbank har inte identifierat att implementering av åtgärdsplaner inom hållbar- hetsområdet kräver betydande drifts- eller kapitalutgifter specifikt för dessa planer, eftersom sådana utgifter redan är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. Vidare har Swedbank inte heller identifierat några särskilda förutsättningar som möjligheten att genomföra åtgärderna är beroende av, såsom beviljande av ekonomiskt stöd, offentlig politik eller marknadsutveckling. Infasning För att underlätta införandet av de nya rapporteringsstandarderna har ett antal infasningsmöjligheter införts i ESRS. Swedbank har valt att fasa in viss informa- tion över tid, nedananstående tabell redovisar de som tillämpatsför 2024. ESRS Upplys - ningskrav Infasning Allmänna upplysningar ESRS 2 SBM-3 Information som föreskrivs iESRS 2 SBM-3 punkt 48e ( förväntade finansiella effekter). Miljöinformation ESRS E1 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställnings- risker och potentiella klimatrelaterade möjligheter. Social information ESRS S1 S1-7 Uppgifter om företagets egen arbetskraft som inte är anställda. ESRS S1 S1-11 Socialt skydd. ESRS S1 S1-12 Personer med funktions nedsättning. ESRS S1 S1-14 Rapportering om icke-anställda medarbe- tare samt fall av arbetsrelaterad ohälsa och antalet förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall och arbetsrelaterad ohälsa punkt 88d och88e. 74 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse SBM Strategi Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 Strategi och hållbarhet Som en samhällsviktig bank har Swedbank en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Finanssektorn har ett ansvar i att finansiera hållbara tillgångar som kan begränsa utsläppen av växthusgaser, sänka energiförbrukningen och bidra till nödvändiga klimatanpassningar i samhället. Swedbanks strategiska riktning placerar hållbarhet i kärnan av affärsstrategin och hållbarhet blir därmed en integrerad del av Swedbanks verksamhet. Koncer- nens hållbarhetsengagemang befästs genom visionen om ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”. I visionen visua liseras ett samhälle som är håll- bart ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och etiska aspekter. Swedbank strävar efter att ställa om genom att stödja kundernas finansie- rings- och investeringsbehov i en hållbar inriktning. Fokus är på att minimera klimat påverkan och energiförbrukning samt uppmuntra kunder till hållbara åtgärder, främja jämställdhet, mångfald och inkludering, och bekämpa eko nomisk brottslighet. Hållbarhet integrerat i verksamheten Som ett ledande kreditinstitut på hemmamarknaderna har Swedbank ett bety- dande inflytande över både privat- och företagskunder och koncernen arbetar för att stödja kunderna i en hållbar omställning. Det görs genom att koncernen utvecklar olika produkter och tjänster med hållbar inriktning samt utformar eko- nomiska incitament för att uppmuntra till förändring. Swedbank är även selektiv avseende engagemang med företagskunder, vilket bland annat styrs av koncer- nens ställningstagande avseende klimatförändringar och natur respektive vapen och försvar. För att bidra till den bredare hållbarhetsomställningen är Swedbank på olika sätt engagerad i samhällsdebatten, för att påverka diskussionernas riktning till nytta för branschen, kunderna och samhället i stort. Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser. Koncernen strävar efter att minska negativ inverkan i digitala miljöer genom att optimera energi- förbrukningen och utsläppen från datacenter och IT-infrastruktur. Swedbank hardessutom ett stort antal leverantörer, vilket medför ett stort ansvar och en betydande möjlighet att påverka genom högt ställda hållbarhetskrav och för- väntningar vid inköp. Klimatpåverkan Swedbanks verksamhet orsakar både direkta och indirekta utsläpp av växthus- gaser och har beslutat om mål för att sänka dessa betydligt för att vara i linje med Parisavtalets mål. Det är ett omfattande arbete som bedrivs inom olika områden och på flera sätt. En övervägande majoritet av Swedbanks klimatpåverkan är indirekt via koncernens kunder. Swedbanks utlåning finansieras genom inlåning från företag och privatper- soner samt genom upplåning på kapitalmarknaden och koncernen erbjuder en rad olika låneprodukter såsom privatlån, bolån, företagslån och kreditfaciliteter. Tjänsterna är utformade för såväl privatkunder som företag. Swedbanks företagsut låning består till stor del av fastighetsförvaltning, jordbruk och skogs- bruk, tillverkningsindustri samt detalj- och partihandel. Utlåningen kan ha både positiv och negativ inverkan på samhälle och miljö. Genom att finansiera för- nybar energi, elektrifiering av transportsektorn och/eller hållbart jordbruk kan Swedbank bidra till minskade utsläpp. Vidare kan klimatrelaterad rådgivning och hållbara finansieringsprodukter ge upphov till nya intäkter. Finansiering av koldioxidintensiva verksamheter ökar däremot de indirekta utsläppen och medför en negativ inverkan. Swedbank är aktiv inom fastighetsfinansiering och har en betydande expone- ring mot fastighetssektorn. Omkring 80 procent av Swedbanks utlåning är relate- rad till fastigheter, en sektor som förbrukar betydande mängder energi vilket leder till utsläpp av växthusgaser. Swedbank erbjuder finansiella tjänster relaterade till fastigheter som bolån, fastig hetskrediter och rådgivning till både privatpersoner och företag. Swedbank stödjer fastighetsutveckling och investeringar genom att finansiera bostäder, kommersiella fastigheter och infrastrukturprojekt. Dessutom bidrar Swedbank med expertis inom hållbarhet för att främja omställning inom fastighetssektorn. Energieffektivitet spelar en avgörande roll för att stödja den ökade efterfrågan på el i samhället till följd av den ökade elektrifieringen. Det är ett område där Swedbank kan ha en positiv inverkan och koncernen strävar efter att möta det omfattande investeringsbehovet i samhället samt uppnå de egna klimatmålen. Engagerade medarbetare Swedbank ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas. Som arbetsgivare har Swedbank ansvaret att skapa en sådan miljö genom att erbjuda stödjande initiativ och främja en inkluderande företagskultur. Engage- rade och motiverade medarbetare viktiga för koncernens långsiktiga tillväxt. Antal anställda per geografiskt område presenteras i följande tabell. Antal anställda per land 1 2024 2023 Sverige 11 098 11 211 Estland 2 810 2 805 Lettland 2 200 2 171 Litauen 2 833 2 877 Norge 177 179 Finland 51 51 Danmark 15 15 USA 13 14 Kina 18 18 Spanien 2 0 Totalt antal 19 217 19 341 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbank- koncernen vid rapportperiodens slut. Ansvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagande står i centrum för Swedbanks verksamhet. Swedbanks Uppförandekod utgör det interna regelverk som sätter grunden för hur koncernen agerar i sina affärer och relationer. Den betonar att beslut inte bara ska följa lagar och regler utan också vad som anses etiskt rätt och riktigt. Uppförandekoden gäller alla medarbetare inom Swedbank och dess dotterföretag, och ingår både iintroduktionsprogrammet för nyanställda samt i årligt återkommande etikutbild- ningar, vilket säkerställer att etiska principer genom syrar hela organisationen. Bekämpa finansiell brottslighet Swedbank erbjuder betalningslösningar och arbetar aktivt för att förebygga bedrägerier och förhindra att koncernen används för olagliga transaktioner eller annan kriminell verksamhet. Ekonomisk brottslighet och finansiering av terro- rism är globala problem som hotar den finansiella stabiliteten och säkerheten isamhället. Genom noggrann kundkännedom och kontinuerlig övervakning arbetar Swedbank för att upprätthålla hög integritet och säkerhet i sina finan- siella tjänster. Swedbank arbetar aktivt för att identifiera, motverka och hantera alla former av finansiell brottslighet. Swedbank och dess högsta ledning tar arbetet mot finansiell brottslighet på yttersta allvar. Koncernen har både regulatoriska, system viktiga och moraliska skyldigheter gentemot sina kunder, aktieägare ochsamhället i stort att upprätthålla effektiva och robusta åtgärder för att mot- verka och skydda sina system, produkter och tjänster från att bli missbrukade ikriminella syften. 75 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Affärsmodell och värdekedjans framträdande delar Med 7,4 miljoner privatkunder och 553 000 företagskunder är Swedbank en av de ledande bankerna på de fyra hemmamarknaderna: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Verksamheten bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Företag och Institutioner och Baltisk bankverk- samhet. Swedbanks huvudsakliga kundsegment är privatkunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institu tioner. Under 2024 inrättades ett nytt affärsområde med fokus på Premium och Private Banking kunder. Samtidigt flyttades de företagskunder som togs om hand av rådgivare i Svensk bankverksamhet, till affärsområdet Företag och Institu- tioner. Organisationsförändringarna har inte inneburit några förändringar i Swed- banks övergripande strategi och affärsmodell för verksamhetsåret 2024. Oaktat dessa förändringar har Swedbank fortsatt att hålla fast vid sin över gripande strategi och affärsmodell under 2024. Aktiviteter uppströms, nedströms och i egen verksamhet Swedbanks värdekedja består av flera kritiska aktiviteter både uppströms och nedströms, liksom stödjande koncernfunktioner i den egna verksamheten. Upp- strömsaktiviteter inkluderar kapitalanskaffning, genom insättningar från kunder, samt upplåning på kapitalmarknad och likviditetshantering. Även inköp är en avgörande uppströmsaktivitet för Swedbanks långsiktiga stabilitet, effektivitet och konkurrenskraftighet eftersom de omfattar viktiga processer som sker innan tjänsten levereras till kund. Nedströmsaktiviteterna omfattar kund- och relationshantering samt olika distributions tjänster och kanaler inklusive fysiska bankkontor samt digitala kanaler. Även finansiella produkter och tjänster som insättnings-, utlånings-, försäkrings- och betalningstjänster samt investeringsrådgivning och kapital- förvaltning ingår här. De stödjande aktiviteterna innefattar exempelvis regelverksefterlevnad, kund- kännedom, medarbetarengagemang, riskbedömning samt IT-infrastruktur. De bidrar till en robust operativ grund som möjliggör effektiva affärsprocesser genom hela värde kedjan. Strategi och affärsmodell utvecklas i nära samarbete med intressenterna Inom Swedbanks fyra affärsområden bedrivs en kontinuerlig kunddialog och ett dagligt arbete som inkluderar olika hållbarhetsfrågor. Det ger viktiga insikter som bidrar till att forma den övergripande affärsstrategin. Partnerskap utgör en viktig och växande del i Swedbanks hållbarhetsarbete. Syftet med partnerskapen är att komplettera koncernens finansiella kunnande med relevant kompetens och expertis. Ett exempel är samarbete med parter som är specialiserade på effektivisering av energiprestanda i fastigheter. Partner- skapen möjliggör en utveckling av produkter och tjänster för koncernen som kan medföra ett mer hållbart kunderbjudande. Hållbarhetsprestandan i Swedbanks investeringar och utlåningsportföljen följs upp regelbundet för att säkerställa att koncernens finansiella beslut är i linje med koncernens hållbarhetsprinciper. Swedbank övervakar också den egna påverkan för att kunna mäta och analysera såväl klimatpåverkan som med- arbetarengagemang. Det är avgörande för Swedbank att sträva efter att leverera långsiktigt värde till kunder, aktieägare och samhället i stort. Med fokus på hållbart värdeskapande kan Swedbank, nu och framgent, erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsamhet och bidrar till deras lång siktiga stabi- litet. Hållbart före tagande och att främja en hållbar utveckling ska genomsyra verksamheten. Ett kontinuerligt arbete pågår med att säkerställa en säker och stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att se till att pro dukter och tjänster är tillgängliga för alla kunder. Samtidigt präglar en god risk han tering verk- samheten vilket förväntas bidra till att informerade och sunda beslut fattas, väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknadssituation. Det är viktigt för att upprätthålla förtroendet bland kunder, investerare och tillsynsmyndigheter samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Ytterligare information om strategi och affärsmodell finns på sidorna 10–23. Swedbanks värdekedja Stödjande funktioner inom den egna verksamheten. Intressenter inom den egna verksamheten är exempelvis medarbetare och styrelse. Kapitalanskaffning och inköp av varor och tjänster. Intressenter uppströms i värde- kedjan är exempelvis investerare och leverantörer. Användningen av finansiella produkter och tjänster: • Finansiering • Spara och Placera • Betalningar och Kort • Handel och Kapitalmarknad Intressenter nedströms i värdekedjan är exempelvis privat- och företags- kunder samt samhälle och omvärld. Nedströms Egen verksamhet Uppströms 76 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrelaterade mål Inom Swedbankkoncernen har hållbarhetsrelaterade mål antagits inom flera olika områden. För Swedbank är det av yttersta vikt att beakta olika intressenters intressen vid utvecklingen av mål inom hållbarhetsområdet. Genom fortlöpande dialoger med medarbetare, investerare och kunder erhålls en djupare förståelse för vilka frågor som är betydelsefulla för de olika intressentgrupperna och hur målen därmed bör och kan utformas. En viktig del i Swedbanks arbete för att minska utsläppen av växthusgaser är att minska de indirekta utsläppen. Det finns klimatmål för delar av utlåningsport- följen, egen verksamhet och kapitalförvaltningen. Klimatmålen gäller för alla geo- grafiska områden där Swedbank verkar och avser både privat- och företagskunder. Swedbanks klimatmål utgår från en övergripande målsättning om att nå netto- noll i växthusgasutsläpp senast år 2050 och att anpassa utlånings- och investe- ringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. Detta har sedan brutits ned ispecifika delmål för olika delar av verksamheten. För egen verksamhet har Swedbank som mål att reducera utsläppen med 60procent till 2030, jämfört med 2019. Klimatmålen för låneportföljen omfattar totalt sex sektorer med mål fram till 2030, jämfört med basår 2019. Klimatmålen för respektive sektor framgår ipunktlistan nedan. Sektorerna motsvarar 79 procent av Swedbanks totala låneportfölj (redovisat värde brutto). • För bolån är målet att reducera den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 39 procent. • För kommersiella fastigheter är målet att reducera den finansierade utsläpps- intensiteten (kg CO 2 e/m 2 ) med 43 procent. • För olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffinering) är målet att reducera absoluta finansierade utsläpp (miljoner tCO 2 e) med 50 procent. • För kraftproduktion är målet att reducera den finansierade utsläpps- intensiteten (tCO 2 e/MWh) med 59 procent. • För stålproduktion är målet att reducera den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/t stål) med 29procent. • Swedbank har under 2024 även antagit mål för sjöfart som innebär att sjö- fartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” i 2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mest ambitiösa reduktions- bana. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med den valda reduktionsbanan. Swedbank Roburs klimatmål för fondförvaltningen är att vara i linje med 1,5-graders målet år 2025 och nettonoll år 2040. Swedbank Robur har antagit delmål inom sin klimatstrategi som omfattar tre områden: • Minskade koldioxidutsläpp, genom att dels halvera Swedbank Roburs utsläpp till 2030, för att säkerställa nettonoll till 2040 och dels öka andelen investe- ringar i företag som har satt mål för att nå nettonoll utsläpp till att vara 60 procent av förvaltat kapital år 2030 och 100 procent år 2040. • Klimatlösningar, genom att öka Swedbank Roburs investeringar i klimatlös- ningar, med inledande fokus på förnybar energi. Andelen av totalt förvaltat kapital som är investerat i förnybar energi ska uppgå till 1,4 procent 2030 och3,8 procent 2040. • Påverkan, genom att ha dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 70procent av Swedbanks nuvarande utsläpp, och successivt utöka dialogerna till att omfatta fler sektorer över tid. Swedbank har satt en ambitionsnivå för ökning av hållbara finansierings volymer där det också finns en övergripande koppling till respektive bransch och marknad. Till år 2027 är ambitionen att minst tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 samt att andelen ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer) ska uppgå till minst 40 procent i de emissioner där Swedbank är rådgivare. Årets resultat presenteras i tabell Hållbar utlåning respektive ESG-obligationer, Swedbank arrangör. Sammanfattningsvis finns det en övergripande koppling mellan klimatmål och respektive bransch, men ingen specifik eller detaljerad bedömning har ännu gjorts för individuella produkter, tjänster eller marknader i relation till hållbarhets- målen. Ambitionen kring hållbara finansieringsvolymer är också generellt formu- lerad utan specificerade bedömningar. Swedbank har beslutat om mål för ökat medarbetarengagemang, vilket är centralt för både medarbetarnas trivsel och en förbättrad kundupplevelse. Målet inkluderar mätbara indikatorer som engagemangsindex och hållbara medarbetar- index, vilket utvärderar arbetsplatsens attraktivitet och lärande och utveckling samt balans mellan arbete och fritid. Jämställdhet och mångfald är kritiska mål där Swedbank använder nyckeltal för att övervaka löneklyftor och säkerställa jämn könsfördelning bland ledare. Ytterligare information om Swedbank hållbarhetsrelaterade mål finns i Mål, E1-4 samt Mål, S1-5. Målens relation till identifierad väsentlig inverkan, risk eller möjlighet finns på sidorna 82–84. Hållbarhetsrelaterade mål med klimatinriktning Hållbar finansiering Utlåning Kapital- förvaltning Egna verksamheten Ambition att: ● tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 ● andelen ESG-obliga- tioner ska uppgå till minst 40% där Swed- bank är rådgivare Bolån –39% kg CO 2 e/m 2 jämfört med basår 2019 Kommer siella fastigheter –43% kg CO 2 e/m 2 jämfört med basår 2019 Olja och gas –50% tCO 2 e jämfört med basår 2019 Kraft- produktion –59% tCO 2 e/ MWh jämfört med basår 2019 Stål –29% tCO 2 e/ t stål jämfört med basår 2019 Sjöfart 0% alignment 1 –50% tCO 2 e per mUSD 60% av andel totalt förvaltat fondkapital har antagit veten skapligt baserade klimat mål –60% tCO 2 e jämfört med basår 2019 År 2030År 2027 Övergripande målsättning Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från en övergripande målsättning om att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. 1) Portföljen helt i linje med Internationella sjöfartsorganisationens mest ambitiösa reduktionsbana. 77 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hållbara produkter och tjänster Swedbanks utgångspunkt är att omställning mot ett hållbart samhälle ska ske inära samarbete med kunderna. En central aspekt av kunddialogen är därför att förstå kundernas omställningsplaner. Genom kontinuerlig dialog kan Swedbank iden tifiera behov och stödja kunderna i att göra hållbara val genom att erbjuda skräddar sydda tjänster och rådgivning inom hållbarhetsområdet. Utlåning Som nämnts ovan är Swedbanks ambition att minst tredubbla volymen hållbar utlåning till år 2027 jämfört med 2022. Hållbar utlåning utgörs av volymen för Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhetslänkade lån. En fort- satt stark tillväxt de kommande åren är nödvändig för att ambitionsnivån ska nås. Under året har volymen hållbar utlåning ökat till totalt 187 mdkr och hänförs till en ökning på 54 mdkr i Swedbanks register för hållbara tillgångar och en ökning på 21 mdkr för hållbarhetslänkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks hållbara utlåning, 151 mdkr redovisat värde brutto, utgör 8,37 pro- cent av koncernens totala lån till kunder, som vid årets slut uppgick till 1 806 mdkr, redovisat värde brutto. För ytterligare information om Swedbanks lån till kunder, se sidan 255. Att löpande utveckla relevanta produkter och rådgivnings- tjänster för att stötta kunderna i deras hållbarhets omställning är viktigt för fort- satt ökning av Swedbanks hållbara finansiering. För att stödja en hållbar omställning har Swedbank utvecklat ett diversifierat utbud av hållbara finansieringsprodukter och tjänster. För privatkunder erbjuder Swedbank till exempel lån för finansiering av solpanels installation och energi- effektiviserande åtgärder. Därtill kan de som bor en fastighet med en högre energi- klass erbjudas bolån till en lägre ränta. Swedbank har också tagit fram billån/bil- leasing med specifika miljökriterier. För företagskunder har Swedbank under de senaste åren löpande utvecklat nya finansieringslösningar för att stödja en hållbar omställning. Exempel på produkter är ESG-relaterade obliga tioner (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer), gröna lån, gröna aktier, hållbar- hetslänkade lån till företag och hållbarhetsrelaterad råd givning. Hållbar utlåning, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften 1 Mdkr 0 50 100 150 200 202720262025202420232022 + 3 ggr 1) Hållbar utlåning utgörs av Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhets- länkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks ambition är att minst tredubbla volymen till år 2027, jämfört med 2022. Taxonomiförenliga tillgångar Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning, ett klassificeringssystem som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Swedbanks taxonomiförenliga tillgångar består främst av energieffektiva fastigheter inom Swedbanks bolåneportfölj samt miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapporte- ring inom Swedbanks företagsutlåning. För ytterligare information och rapporte- ring enligt taxonomiregelverket, se sidorna 98–99 samt 144–226. Följande tabell presenterar taxonomiförenliga tillgångar per koncernens fyra affärsområden indelat på utlåning till företag som rapporterar taxonomiförenlighet (NFRD/CSRD-företag) samt till hushåll, främst lån med säkerheter i bostads fastig heter. Taxonomi- förenlighet presen teras baserat på både omsättning och kapitalutgifter. 2024 2023 per rörelsesegment per rörelsesegment Taxonomiförenliga tillgångar, mkr¹ Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Tillgångar i NFRD/CSRD företag² 6 069 0 1 907 3 891 2 213 10 2 203 Lån med säkerheter ibostadsfastigheter 58 221 39 568 11 825 68 6 759 23 257 14 310 6 120 338 2 489 Omsättningsbaserade 64 290 39 569 13 732 3 959 6 759 25 470 14 310 6 130 2 541 2 489 Tillgångar i NFRD/CSRD företag² 10 285 0 4 845 5 158 3 248 38 3 210 Lån med säkerheter ibostadsfastigheter 58 221 39 568 11 825 68 6 759 23 257 14 310 6 120 338 2 489 Kapital utgiftsbaserade 68 504 39 568 16 670 5 226 6 759 26 505 14 310 6 158 3 548 2 489 1) Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett eget rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder, som hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. 2) Beloppet i kolumnen ’Totalt’ inkluderar även gruppfunktioner som inte visas i tabellen, med 271 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 282 mkr avseende kapitalutgifts- baserade tillgångar. Register för hållbara tillgångar Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustain- able Funding Framework, gör det möjligt för koncernen att ställa ut gröna och sociala obligationer. Inom ramverket finns gröna och sociala kategorier som tydlig gör vilka hållbarhets kriterier som behöver vara uppfyllda för att lånet ska kunna inkluderas iSwedbanks register för hållbara tillgångar. Inom de gröna kategorierna finansieras tillgångar/projekt, såsom förnybar energiproduktion, energieffektiva byggnader och hållbar hantering av ekosystem. Inom de sociala kategorierna finansieras tillgångar/projekt som ska bidra till att lösa eller mildra ett specifikt samhällsproblem och/eller försöka att uppnå positiv social nytta för en målgrupp. Exempel på kategorier är socioekonomisk utveckling och självbestämmande samt jobbskapande. Varje år publiceras en effektrapportering av registret för hållbara tillgångar irapporten Swedbank Sustainable Bond Impact Report. I den redogörs för volym och förväntad påverkan baserat på de lån som är inkluderade i registret. Registret för hållbara tillgångar består främst av energieffektiva fastigheter, förnybar energi, hållbara transporter, och finansiering av små och medelstora företag i områden med socioekonomiska utmaningar. Registret ökade med 54mil jarder kronor till totalt 128 mdkr (74) under året. Ökningen har främst skett ikategorin gröna byggnader, både via bolån till privatpersoner och lån till kom- mersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Swedbank har under året fortsatt att aktivt stötta sina kunder inom fastighetssektorn med rådgivning och anpassade produkter kopplade till energieffektivitet. Partnerskap har vidare- utvecklats inom energirådgivning via Hemma för privatkunder i Sverige och via Ramboll för svenska företagskunder i fastighetssektorn. Tillväxten i registret för hållbara tillgångar beror också till viss del på tillgång till bättre data, såsom energi deklarationer, som möjliggör identifiering av finansiering av byggnader ilinje med kriterierna i Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering. Även inom kategorin förnybar energi har en markant ökning skett, då Swedbank fortsatt stödja utbyggnaden av förnybar energi och energiomställningen inom de baltiska hemmamarknaderna. Vid årets slut innehöll registret motsvarande 119 mdkr inom gröna kategorier och 9 mdkr inom sociala kategorier. 78 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hållbarhetslänkade lån Hållbarhetslänkade lån erbjuds till större företag och institutioner som vill förbättra sitt hållbarhetsarbete. Räntan på lånet kopplas till hur väl företaget pre sterar i förhållande till uppsatta mätetal för företagets hållbarhetsarbete. Hållbar hetslänkade lån avser lån som kan användas för generella företagsända- mål snarare än för ett specifikt syfte. Lånen följs upp genom återkommande prestations rapportering under lånets löptid. Lån som uppfyller EU- taxonomins krav inkluderas även i Swedbanks rapportering enligt EU-taxonomin. Under 2024 ökade volymen hållbarhetslänkade lån med 55 procent, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Hållbarhetslänkad finansiering har primärt ökat inom segmentet industri och sekundärt hos fastighetssegmentet. De vanli- gaste förekommande mätetalen inom samtliga segment är Scope 1 och Scope 2 utsläpp mätt i såväl absoluta tal som i intensitetsmått. I takt med att kvaliteten på data för Scope 3 utsläpp har ökat hos kund erna har även dessa utsläpp blivit en alltmer vanligt förekommande KPI iden hållbarhetslänkade finansieringen. 2024 2023 1 per affärsområde per affärsområde Hållbar utlåning, mkr Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Gröna byggnader 99 138 23 609 21 035 49 970 4 524 56 813 17 921 2 872 33 067 2 953 Förnybar energi 7 462 6 879 583 2 354 1 666 689 Hållbar förvaltning av naturresurser 1 223 1 209 14 1 122 1 122 Förebyggande och begränsning av föroreningar 2 061 2 061 1 950 1 950 Hållbara transporter 9 019 87 2 630 6 303 5 377 420 4 957 Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten 24 24 36 36 Energieffektivisering 417 417 38 38 Register för hållbara tillgångar – gröna kategorier 119 345 23 696 33 838 57 288 4 524 67 690 18 341 7 610 38 787 2 953 Socioekonomisk utveckling och självbestämmande 3 966 1 581 2 385 2 462 1 494 968 Skapande av sysselsättning 4 667 4 667 3 572 3 572 Bostäder till överkomliga priser 181 181 184 184 Register för hållbara tillgångar – sociala kategorier 8 813 6 247 2 566 6 218 5 065 1 152 Register för hållbara tillgångar 128 158 23 696 40 085 59 854 4 524 73 908 18 341 12 675 39 939 2 953 Hållbarhetslänkade lån 23 043 1 952 21 091 10 185 1 711 8 474 Hållbar utlåning 151 201 23 696 42 037 80 944 4 524 84 093 18 341 14 386 48 413 2 953 Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 36 271 360 35 911 28 012 307 27 705 Hållbar utlåning samt håll bar hets- länkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 187 472 23 696 42 397 116 855 4 524 112 105 18 341 14 693 76 118 2 953 1) Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett eget rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder, som hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. Siffrorna från 2023 har justerats på grund av att fel aktig heter identifierats avseende tillgångar inom sociala kategorier inom baltisk bankverksamhet. Gröna och sociala obligationer Swedbank har emitterat gröna och sociala obligationer i enlighet med koncer- nens ramverk, Swedbank Sustain able Funding Framework. Swedbank har totalt 76,55 mdkr utestående volym i gröna och sociala obligationer. Gröna obligationer Under 2024 har Swedbank emitterat fem gröna obligationer i valutorna EUR och SEK, till ett motsvarande värde av 27,36 mdkr. Emissionslikvid från obligationerna allokeras till tillgångar inom de gröna kategorierna inom Swedbanks register för hållbara tillgångar. Sociala obligationer År 2023 emitterade Swedbank, som första nordiska bank, en social obligation, enviktig milstolpe inom den nordiska banksektorn. Emissionslikvid från obliga- tionen allokeras till de sociala kategorierna inom Swedbanks ramverk för hållbara tillgångar exempelvis genom utlåning till små och medelstora företag i områden med socioekonomiska utmaningar eller som ägs av kvinnor. Gröna och sociala obligationer, Swedbank emittent, mkr 2024 2023 2022 Gröna obligationer 70 808 40 982 27 872 Sociala obligationer 5 743 5 555 Totalt 76 551 46 537 27 872 Hållbarhetsanalys i kreditgivningen Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid kreditgivning. Vid företagsutlåning utför Swedbank en grundläggande bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer beroende på verksamhetstyp och dess komplexitet. Enhållbarhetsanalys genomförs för kunder med en årlig omsättning > 500 mkr (>50mEUR i de baltiska länderna) och/eller tillgångar >1000 mkr (>100mEUR ide baltiska länderna), där Swedbanks kreditexponering är ≥ 8mkr (≥0,8mEUR i de baltiska länderna) samt för alla andra företagskunder, om de har en individuell kreditexponering eller gräns på ≥ 8 mkr (≥0,8mEUR i de baltiska länderna). Som stöd i hållbarhetsanalysen finns ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg, som har implementerats för alla Swedbanks affärsområden. Analysen tar hänsyn till branschspecifika risker från tre perspektiv: miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör det möjligt att på ett automatiserat sätt identifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik sektor, vilket i sin tur ligger till grund för kundspecifik analys och dialog. Utfallet av analysen är bland annat en hållbarhetspoäng både för bransch och för kund. Denna poäng möjliggör för Swedbank att hantera hållbarhetsrisken både på kund- och portföljnivå. Beroende på poäng delas kunderna in i grupper med låg, medel och hög hållbarhetsrisk. Om en låneansökan bedöms ha hög håll- barhetsrisk eskaleras den till koncernens riskfunktion för vidare diskussion och vägledning som komplement till kreditbeslutet. Som ytterligare stöd till hållbarhetsanalysen finns internt framtagna sektorrikt- linjer och ställningstaganden som ger inblick i olika branschers hållbarhetsfrågor och ger vägledning kring vilka frågor som bör ställas och vilka områden som är särskilt viktiga för den specifika branschen. 79 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Sparande och placeringar Ansvarsfulla och hållbara investeringar har kommit att bli en viktig faktor för att generera långsiktig avkastning och koncernen har en lång tradition av att sprida kunskap om pengar och spar ande. Det innebär att Swedbank genom löpande och individuellt anpassad rådgivning kan bidra till att öka den ekonomiska kunskapen i samhället, lyfta vikten av sparbuffertar och försäkringar för oväntade utgifter och händelser samt sparande för framtiden. Kapitalförvaltning Hållbarhet är en integrerad del inom kapitalförvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på sparprodukter med hållbarhetsfokus. Samtidigt har europeisk lag- stiftning skärpts och förtydligats, både för hållbarhet i finansiella produkter och för den information som ges till kunder, exempelvis genom förordningen om håll- barhetsrelaterade upplysningar (SFDR) och EU- taxonomin, en utveckling som Swedbank i grunden är positiv till. Med rapporteringen av hållbarhetsrelaterade upplysningar och förenligheten med EU-taxonomin hos det förvaltade kapitalet blir detenklare för kunderna att göra medvetna och hållbara val. Inom kapitalför- valtningen förvaltar Swedbank kapital främst via dotterföretaget Swedbank Robur. Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder i fonder och idiskretionära mandat. Mätt i volym förvaltat kapital är Swedbank Robur den största aktören på fondmarknaderna i Sverige och de baltiska länderna. Vid årets utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 22 procent. I Estland, Lettland och Litauen var marknadsandelen 40, 39 respektive 37 procent. Swedbank Roburs strategi för attnå hållbart värdeskapande inom förvaltat kapital är att erbjuda enkla, hållbara och innovativa produkter. I enlighet med SFDR förvaltar Swedbank Robur fem artikel 9-fonder vars mål är att investera i hållbara tillgångar. Majoriteten av det förvaltade fondkapitalet är artikel 8 fonder vilka investerar i bolag som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. De flesta diskretionära mandat som förvaltas för kunders räkning klassas som artikel 8. Taxonomiförenliga förvaltade tillgångar, mdkr 2024 2023 Omsättningsbaserade 33 20 Kapitalutgiftsbaserade 52 31 Förvaltat kapital, inklusive livförsäkring, mdkr 2024 2023 Artikel 9-fonder 12 2 Artikel 8-fonder 1 831 1 512 Artikel 6-fonder 110 101 Totalt förvaltat fondkapital 1 953 1 614 Förvaltat kapital diskretionärt och slutna fonder 481 428 Totalt förvaltat kapital 2 433 2 042 Försäkring Inom försäkring erbjuder Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring pensions-, kapital och person-/riskförsäkringar för privat- och företagskunder. Swedbank Försäkrings Hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbarhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring, fond- och depåför- säkring. Alla teckningsbara fondförsäkringar som erbjuds av Swedbank Försäk- ring är klassificerade som artikel 8 enligt SFDR. Traditionell försäkring är inte klassificerad eftersom den inte är öppen för nyteckning. Depåförsäkring är inte klassificerad, då det finns ett stort utbud av möjliga investeringsalternativ i finan- siella instrument som inte omfattas av SFDR. Taxonomi förenliga förvaltade till- gångar under förvaltning i livsäkring är 4 665 mkr avseende omsättningsbaserad och 6 097 mkr avseende kapitalutgiftsbaserad per 31 december 2024. I de baltiska länderna finns Swedbank skadeförsäkring och Swedbank liv- försäkring, som är helägda dotterföretag till Swedbank Estonia. De har filialer i Lettland och Litauen. Skadeförsäkring erbjuder egendoms-, motor-, rese- och betalskydds försäkringar, medan livförsäkring erbjuder livförsäkringar och inves- teringsprodukter. Från 2023 är dessa produkter klassificerade som artikel 8 enligt SFDR, med stärkt hållbarhetsmonitorering och interna kontroller för ökad trans- parens och hållbarhet iinvesteringsbeslut. Affärsetiska ställningstaganden För Swedbank är det en självklarhet att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och etiska standarder. Som en del av koncernens åtagande tas aktivt avstånd från verksamheter och företag som är förbjudna på vissa mark- nader och Swedbank har antagit två koncernövergripande ställningstaganden avseende klimat förändringar och natur samt vapen och försvar. Swedbank tillhandahåller endast finansiering- och investeringstjänster till för- svarsmaterielsektorn när de är i linje med nationella bestämmelser och sank- tioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, EU eller USA. Swedbank tillhandahåller inte finansiering- och investeringstjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med kontroversiella vapen, kärnvapen eller har materiella kopplingar till dessa typer av vapen. Ställningstagandet omfattar finansiering, investeringar när Swedbank tar investeringsbeslut för finansiella produkter samt kapital- marknadstjänster när Swedbank exempelvis arrangerar obligationer eller kommersiella värdepapper. Swedbank ska inte tillhandahålla ny finansiering eller erbjuda kapitalmarknads- finansiering till företag som utvinner olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom termisk torv om sär- skilda kriterier uppfylls. Undantag kan även godkännas vid extraordinära omständigheter för företag inom restriktionerna men att företag förväntas upp- rätta en omställningsplan i linje med Parisavtalet. Swedbank har även restrik- tioner om att inte direktfinansiera kraftproduktion från kol eller torv, eller företag vars intäkter överstiger fem procent från dessa aktiviteter. Swedbank direkt- finansierar heller inte nya olja- eller gaskraftverk, nya oljetankers, eller nya råolje raffinaderier. För Swedbanks investeringar, det vill säga när Swedbank tar investerings- beslut för finansiella produkter, exkluderas företag med mer än 5 procent av intäkterna från utvinning eller kraftproduktion från olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom olja, gas eller termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserat på ett dis kretionärt mandat omfattas inte. Betalningar och kort Swedbank erbjuder en rad olika kort- och betalningstjänster inom samtliga hemma marknader. Med fokus på kundnöjdhet och säkerhet tillhandahåller Swedbank betalningstjänster som möjliggör effektiva och säkra transaktioner för att förenkla kundernas dagliga ekonomiska aktiviteter. För att förhindra att Swedbanks betalningssystem används som verktyg för kriminell verksamhet finns ett tydligt internt regelverk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Handel och kapitalmarknad Inom affärsområdet Företag och Institutioner agerar Swedbank som arrangör avESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obliga- tioner) för företagskunder samt institutionella kunder. Swedbanks ambition är attandelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent där Swedbank är råd givare år 2027. Tabellen nedan redovisar antal transaktioner samt motsva- rande volymer av ESG-obligationer som Swedbank arrangerat under de senaste åren. Under 2024 uppgick andelen ESG-obligationer till 36 procent ide trans- aktioner där Swedbank agerat som arrangör. ESG-obligationer 1 , Swedbank arrangör 2024 2023 2022 Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal) 117 73 70 Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr) 61 32 34 Andel i relation till total volym där Swed- bank agerat som arrangör under året (%) 36 32 21 Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr) 267 206 175 1) ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer). Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2 Swedbanks intressenter Swedbank för en kontinuerlig dialog med olika intressenter och har grupperat dessa i fyra huvudsakliga intressentgrupper: • Kunder • Medarbetare • Ägare och investerare • Samhälle och omvärld Andra intressentgrupper är till exempel myndigheter, kommuner och regioner, reg lerare, pensionsförvaltare, kapitalförvaltare, analytiker, journalister, fackför- bund, studenter, stiftelser, ideella organisationer, intresseorganisationer, bransch- organisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotterföretag, spar bankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer. 80 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Kunddialoger Kunddialoger utförs främst via möten i Swedbanks digitala kanaler samt på bankkontor och vid olika kundevent. Swedbank medverkar på seminarier med olika hållbarhetsrelaterade teman. Swedbank kommunicerar även med kunder både direkt och genom media och lyfter fram hållbarhet i sin marknadsföring. Återkoppling från kunderna integreras löpande i Swedbanks processer, förbätt- ringsarbete och utveckling genom exempelvis kundundersökningar, både för privat- och företagskunder. Via koncernens process i fem steg för kundklagomål finns även möjlighet för kunder att ta kontakt i enskilda ärenden. Medarbetaren som tar emot kundklagomålet ansvarar för att ärendet hanteras internt i Swed- bank samt återkopplar till kunden. Swedbank har även särskilt utsedda kundom- budsmän. Syftet med dialogerna är att bidra till hög kundnöjdhet och långsiktig konkurrenskraft. Medarbetardialoger Medarbetardialoger visar att en god arbetsmiljö, balans mellan privat- och arbets- liv samt möjlighet till kompetensutveckling är viktigt för medarbetares prestation, engagemang och välbefinnande. För att mäta och följa upp hur medarbetare upp- lever sin arbets situation genomförs kontinuerligt digitala medarbetarundersök- ningar. Undersökningarna möjliggör att inverkningar, risker och möjligheter iden- tifieras för eventuella åtgärder. Syftet med undersökningarna är att förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar, förstår och agerar i förhål- lande till koncernens strategiskt viktiga områden samt till att spåra och driva för- ändrat beteende i det vardagliga arbetet. Swedbank vill genom undersökningarna även uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur i alla enhe- ter. Resultaten av undersökningarna och medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp inom respektive enhet. Dialogen med sin närmaste chef genom utveck- lingssamtal är ytter ligare ett sätt att tillvarata medarbetarnas intressen. Group HR & Facility Management ansvarar för att föra resultaten och synpunkter vidare till koncernledningen för strategi och för bättringsarbete. Swedbanks medarbe- tare representeras även av två arbets tagar representanter med suppleanter isty- relsen, i enlighet med särskild överens kommelse med Finansförbundet respek- tive Akademikerföreningen. Dessa representanter är delaktiga i styrelsens arbete med strategi och affärs modell. Detkoncerngemensamma europeiska företags- rådet EWC är ytterligare ett forum för dialog med arbetstagarrepresenttion och samverkan. Dialog med ägare, investerare och analytiker Swedbank för en kontinuerlig dialog med analytiker, befintliga och potentiella ägare och investerare. Återkoppling från dessa intressenter är viktig för att utveckla verksamheten. Denna intressentgrupp följer noga Swedbanks verk- samhet genom kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisning, virtuella och fysiska möten, telefonkonferenser, Swedbanks webbplats och pressmeddelanden. En god lönsamhet och avkastning för Swedbanks ägare bidrar till samhälls nytta genom investeringar och satsningar på olika former av samhällsengagemang. Ytterligare information om ägare och aktiens utveckling finns på sidorna 36–37. Dialog med samhälle och omvärld Swedbank interagerar med samhälle och omvärld och samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare inom aktuella hållbarhetsfrågor. Dialoger förs både direkt med myndigheterna och gemensamt med andra banker iolika branschorganisationer. Swedbank är till exempel medlem i Svenska Bank- föreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance Committee och Corporate Social Responsibility Committee, European Banking Federation (EBF), European Energy Efficiency Financing Coalition, ESG Financial Markets Task Force samt Institute of International Finance Sustainable Finance Policy Expert Group. De flesta myndighetsdialogerna förs med relevanta myndigheter i Sverige, som Finansdepartmenetet och Finansinspektionen, men också med institutioner i EU så som Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten. Syftet med dessa samarbeten är att bidra med kompetens vid utformningen av policy förslag med målet att påverka regelverken till att bli effek- tiva och ge banker goda förutsättningar att bidra till ett mer hållbart samhälle. Resultatet av dialogerna beaktas vid implementeringen av regelverk och säker- ställandet av efterlevnad, vilket i sin tur stärker Swedbanks förtroende inom hållbar hetsområdet. Swedbank bevakar löpande medierapportering som rör hållbarhet med bäring på koncernens verksamhet på alla hemmamarknader, vilket beaktas i förbätt- ringsarbetet. För att stötta samhällsutvecklingen är Swedbank även involverad iolika hållbarhetsinitiativ, ytterligare information finns på sidorna 23–25. Intressentdialog i dubbla väsentlighetsbedömningen I Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under 2024 användes underlag från intressentdialogen som genomfördes 2023 där intres- sentgrupper som investerare, kunder, leverantörsrepresentanter, medarbetare, facklig arbetstagarrepresentant, akademi samt ideella organisationer deltog iform av enkäter och intervjuer. Intressentdialogen byggdes vidare under 2024 med ett antal workshops med intressenter inom Swedbank. Intressentdialogen inkluderade inte berörda samhällen. Intressenternas synpunkter och återkopp- ling vägdes in i bedömningen. Såväl privat- som företagskunderna lyfte klimat- omställningen som en viktig fråga för Swedbank samt dess utbud av hållbara produkter och tjänster. Medarbetarna lyfte samhällsengagemang och vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare. Swedbanks affärsmodell och strategi underbyggs bland annat av extern och intern analys. Den externa analysen omfattar flera aspekter och intressenter, såsom marknadsutveckling, regulatoriska förändringar, kundinsikter och behov samt olika typer av trender, identifierade möjligheter och hot påverkar vilka strate- giska val Swedbank fattar. Den interna analysen syftar till att identifiera Swed- banks styrkor och svagheter, bland annat kopplat till nuvarande position och de resurser och kompetens som koncernen besitter. Swedbank bedömer att hållbarhetsfaktorer blir en allt viktigare komponent iintressentdialogen. Koncernens ökade fokus på hållbarhet och konkreta åtgär- der kan bidra till en stärkt relation till intressenterna, där ett nära samarbete för att nå gemensamma hållbarhetsrelaterade mål är centralt. Affärsstrategin ses över årligen i syfte att tillvarata intressenters synpunkter samt adressera föränd- rade faktorer, externa eller interna, som kan påverka Swedbanks strategiska val. Som del av den årliga strategiöversynen utförde Swedbank under året en djup- gående översyn av koncernens strategiska val kopplat till hållbarhet. Över synen resulterade i en förstärkt riktning kopplat till strategiska vägval inom klimatområ- det. Utfallet väntas framgent bidra till en tydligare och starkare operationalisering inom området, främst kopplat till klimat och ambitionen att finansiera energi- omställningen i fastighetssektorn. Intressenters intressen och synpunkter, S1SBM-2 Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Swedbanks verk- samhet, strategi och affärsmodell. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut och i förhållandet med den egna arbetskraften. Koncernen har åtagit sig att agera ienlighet med inter- nationellt erkända mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: • Universal Declaration of Human Rights • Charter of Fundamental Rights of the European Union • European Convention on Human Rights • International Labour Organization’s Declaration on Fundamental Principles (ILO) • Rights at Work • United Nations Convention on the Rights of the Child • UN Guiding Principles on Business and Human Rights Åtagandet gäller för samtliga marknader där Swedbank är verksam och för alla Swedbanks affärsrelationer. Koncernen ska i synnerhet främja och respektera mänskliga rättig heter i den egna verksamheten samt genom att bidra till utveck- lingen av en sund och hållbar finans marknad och en tillgänglig och tillförlitlig finansiell infrastruktur. Swedbank stödjer mångfald, rättvisa och inkludering och har antagit en Policy för mångfald, rättvisa och inkludering. Alla medarbetare ska ha samma möjlig- heter när de arbetar för Swedbank och ha lika tillgång till utvecklings- och karriär- möjligheter. Nolltolerans råder för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Genom kontinuerlig dialog och utvärdering följer Swedbank upp arbetet. Intressenters intressen och synpunkter, S4SBM-2 Respekt för mänskliga rättigheter är central i Swedbanks verksamhet, strategi och affärsmodell. Uppförandekoden tydliggör åtagandet avseende dataskydd, vilket omfattar den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Swed- bank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättigheter genom att följa dataskyddsförordningens krav på information, öppenhet och individens rättig heter till sina personuppgifter. På så sätt ser koncernen till att både juridiska skyldigheter och kunders grund läggande mänskliga rättighet till dataskydd upp- rätthålls. Det är viktigt att koncernens kunder känner sig trygga med hur deras personuppgifter används och skyddas. Svensk lag om banksekretess skyddar även kundernas uppgifter och integritet. 81 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, SBM-3 Swedbanks väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats inom årets väsentlighetsbedömning, presenteras nedan. Här återfinns information om varje hållbarhetsämne och dess underämnen, inklusive orsaken till varför ämnet har bedömts som väsentligt samt relaterade upplysningskrav som tillämpas i rapporten. Därtill ges information om var i värdekedjan, både uppströms och ned- ströms, väsentlig inverkan, risk eller möjlighet är koncentrerad. Nedströmsaktivi- teter inkluderar exempelvis utlåning och kapitalförvaltning, medan den egna verk- samheten syftar på Swedbanks direkta verksamhet, såsom stödjande aktiviteter utförda av koncernens funktioner. Uppströms avser exempelvis koncernens inköp. Tids horisonten inom vilken identifierad inverkan, risk och möjlighet för- väntas ha effekt specifi ceras också. Dessutom finns information om huruvida Swedbank har fastställt mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsent- liga hållbarhetsämnen för att bedöma framstegen, samt en kortfattad redo- görelse av varje betydande inverkan, risk eller möjlighet. Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål 1 Beskrivning Miljöinformation E1 Klimatförändringar Upplysningskrav E1-1 – E-4, E1-6 Anpassning till klimatförändringar Negativ inverkan, potentiell Nedströms Lång sikt Utlåning till verksamheter som inte är anpassade till ett förändrat klimat kan indirekt hämma samhällets motståndskraft mot klimat- förändringar. Det kan medföra ökade klimatrelaterade skador för människor och samhälle. Möjlighet Nedströms Lång sikt Ökad utveckling av och efterfrågan på gröna finansierings produkter kan skapa nya intäkter. Begränsning av klimatförändringar Positiv inverkan, potentiell Nedströms Lång sikt Genom att låna ut till eller investera i företag inom exempelvis för- nybar energi eller elektrifiering i samhället kan Swedbank bidra positivt till att motverka klimatförändringar. Negativ inverkan, faktisk Uppströms, Nedströms och Egen verksamhet Lång sikt Genom att låna ut till eller investera i, samt inköp från, verksamheter med höga utsläpp bidrar till ökade växthusgasutsläpp vilket kan med- föra ökad klimatrelaterad skada för människor och samhälle. Risk Nedströms Lång sikt Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen. Om inte Swedbank kan möta efterfrågan på finansieringsprodukter för omställning kan det iförlängningen medföra en finansiell risk. Möjlighet Nedströms Medel till lång sikt Klimatrelaterad rådgivning samt ökad efterfrågan på gröna finansieringsprodukter kan skapa nya intäkter. Energi Negativ inverkan, faktisk Nedströms Genom att låna ut till industrier med hög energianvändning från fossila bränslen bidrar Swedbank indirekt till ohållbar energi- användning i samhället. Risk Nedströms Medel till lång sikt Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energi- effektiviteten i samhället. Möjlighet Nedströms Medel till lång sikt Utlåning till företag som möjliggör energiomställningen, samt specifika låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån, kan möta en ökad efterfrågan och kan skapa nya intäkter. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 och Mål, E1-4. 82 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål 1 Beskrivning Samhällsansvarsinformation S1 Egen arbetskraft Upplysningskrav: S1-1 – S1-6, S1-8 – S1-10, S1-13 – S1-16 Arbetsvillkor Positiv inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Som arbetsgivare kan Swedbank erbjuda goda arbetsvillkor, utveck- lings möjligheter och en attraktiv arbetsplats med en inkluderande och ansvarstagande kultur kan det inverka positivt på medarbetarna. Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Som arbetsgivare kan Swedbank inverka negativt på medarbetarna. Stress och olämpliga arbetstider är två faktorer som kan bidra till ogynnsamma arbetsvillkor. Om verksamheten orsakar ohälsa, erbjuder otillräckliga löner eller saknar föreningsfrihet kan det inverka negativt. Möjlighet Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank har konkurrenskraftiga arbetsvillkor kan Swedbank anställa och behålla engagerade och motiverade medarbetare vilket kan bidra till ett positivt resultat. Ett starkt hållbarhetsåtagande och ett värderingsstyrt arbetssätt kan attrahera talanger. Risk Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank har mindre konkurrenskraftiga arbetsvillkor jämfört med övriga marknaden kan det innebära en finansiell risk i form av exempelvis ökade rekryteringskostnader då möjligheten att behålla engagerade medarbetare minskar. Likabehandling och lika möjligheter för alla Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i jämställdhet och lika möjligheter för alla kan det inverka negativt på arbetstagares välbefinnande och motivation. Möjlighet Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank integrerar likabehandling och lika möjligheter för alla genom jämn könsfördelning i ledningen, minskade löneskillnader, satsningar på utbildning och kompetensutveckling samt förebyg- gande av trakasserier kan det leda till affärsmöjligheter för Swedbank genom engagerade och motiverade arbetstagare vilket i längden kan bidra till ett positivt resultat. Risk Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i att upprätthålla jämställdhetsarbetet kan det innebära en finansiell risk i form av ökade kostnader för rekrytering om det uppstår svårigheter att attrahera och behålla medarbetare. Vidare kan det innebära bötesbelopp eller andra rättsliga åtgärder för brott mot gällande regleringar om lika lön för lika arbete. Andra arbetsrela- terade rättigheter Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i hanteringen av arbetstagares information och data kan det få en negativ inverkan på dess integritet. 1) Ytterligare information om målen finns i Mål, S1-5. S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav: S4-1 – S4-5 Informationsrelate- rade inverkningar för konsumenter och/eller slut- användare Negativ inverkan, potentiell Nedströms Egen verksamhet Kort sikt Swedbank hanterar stora mängder känslig data och kund information, och ett enskilt dataintrång kan medföra negativa effekter på sam- hället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Risk Egen verksamhet och Nedströms Kort sikt Om Swedbank har brister i hantering av kundinformation, relaterade incidenter och IT-processer medför det en finansiell risk. 83 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål 1 Beskrivning Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Upplysningskrav: G1-1 – G1-4, G1-6 Företagskultur Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till lång sikt Om Swedbank skulle ha en bristfällig företagskultur och brist på ansvarsfullt bolagsstyrning samt transparens skulle det kunna inverka medarbetare och samhälle negativt. Risk Egen verksamhet Kort till lång sikt Om Swedbank underlåter att upprätta tillräckliga kontroller kan det förekomma risk att inte uppfylla kraven i interna och externa regelverk som gäller för koncernens tillståndspliktiga och licensierade verk- samhet. En potentiell bristfällig företagskultur kan innebära risker som påverkar varumärket eller sanktioner och därigenom negativ finansiell risk. Skydd för visselblåsare Negativ inverkan, potentiell Uppströms, Nedströms, Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank inte hanterar visselblåsarincidenter korrekt, och de avslöjar konfidentiell information, kan det inverka på såväl Swed- banks som visselblåsarens rykte, förtroendet för koncernen, och vissel blåsarens och den utpekades rättigheter och välbefinnande. Förvaltning av för bindelser medleverantörer, inbegripet betalnings rutiner Negativ inverkan, potentiell Uppströms Kort till medellång sikt Om relationer med leverantörer inte hanteras korrekt kan det leda till avbrott i leveranser av tjänster vilket kan inverka negativt på samhälls- kritiska funktioner. Om Swedbank skulle ha bristfällig hantering av leverantörer genom försenade betalningar kan det orsaka skada för leverantörer, särskilt små företag som är beroende av Swedbank. Risk Uppströms Kort till medellång sikt Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras på ett lämpligt sätt kan det påverka Swedbanks rykte hos befintliga och nya affärsrelationer vilket skulle kunna utgöra en finansiell risk. Korruption och mutor Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort sikt Som en betydande aktör inom finanssektorn kan Swedbank utsättas för korruption och mutor, särskilt kundmötande personal och personal som hanterar inköp. Korruption och mutor är olagligt och har en negativ inverkan på samhället. Risk Egen verksamhet Kort sikt Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning och kontroll för att för- hindra incidenter med korruption och mutor kan det medföra regel- verkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka koncernens tillståndspliktiga och licensierade verksamhet och i sin tur Swed- banks trovärdighet och varumärke samt leda till straffrättsliga åtgärder vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet Enhetsspecifik upplysning Finansiell brottslighet Negativ inverkan, potentiell Nedströms, Egen verksamhet Kort sikt Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem. Swedbank som finansiell aktör kan potentiellt inverka negativt via sin verksam- het på medarbetare, berörda intressenter och aktieägare. Om Swed- bank skulle ha bristande processer och kontroller för att motverka penningtvätt, terroristfinansiering och bedrägerier kan det innebära negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet kan utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten, och orsaka spridning till andra systemviktiga samhällsinstitutioner. Risk Nedströms, Egen verksamhet Kort sikt Om Swedbank som finansiell aktör skulle ha brister i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det skada kund- ernas förtroende och påverka deras uppfattning om koncernen negativt. Brister i hanteringen kan medföra finansiell risk genom minskat förtroende, böter och sanktioner. 84 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Swedbanks koncernövergripande strategiarbete inkluderar resultaten av väsentlig- hetsbedömningen för att identifiera och bedöma de områden som inte omfattas av den nuvarande strategin i syfte att stärka den. En formaliserad process för att utvärdera de nuvarande eller framtida effekterna som väsentliga inverkningar, risker och möjligheter har på strategi, affärsmodell, värdekedja och besluts- fattande har ännu inte utvecklats. Detsamma gäller för att utvärdera huruvida inverkningar är kopplade till koncernens strategi och affärsmodell. Swedbank har för innevarande år inte utfört en utvärdering av nuvarande kort- siktiga finansiella effekterna av de väsentliga risker och möjligheter som identifie- rats iden dubbla väsentlighetsbedömningen för koncernens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöde. Motståndskraften i Swedbanks strategi avseende klimatförändringar har analyserats genom scenarioanalyser och stress tester. Någon koncernövergripande kvalitativ eller kvantitativ analys har däremot inte utförts. Ytterligare information om motståndskraften i Swedbanks strategi avseende klimatförändringar finns i Strategi och affärsmodell, E1, SBM-3. Resultatet av årets väsentlighetsbedömning motsvarar de hållbarhetsom- råden som identifierades som väsentliga föregående år med undantag för bio- logisk mångfald. Då bedömningen utgick från de underämnen som är definierade irespektive ESRS-standard medför det att benämningen av identifierade håll- barhets ämnena skiljer sig åt jämfört med föregående år. Ytterligare information om väsentlighetsbedömningen finns i Hantering av inverkningar, risker och möjlig heter, IRO-1. IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1 Inför rapporten för räkenskapsåret 2023 genomfördes en dubbel väsentlighets- bedömning på översiktlig nivå. Under 2024 fördjupades den för att möta kraven iESRS och publicerad vägledning av EFRAG. Fokus för 2024 var att fördjupa kart- läggningen av Swedbanks värdekedja samt att identifiera inverkningar, risker och möjligheter längs med denna. Liksom föregående år har väsentlighetsbedömningen gjorts utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att det i bedömningen tas hänsyn till både inverkan och finansiell väsentlighet, det vill säga Swedbanks inverkan på människor och miljö samt hur Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhets- relaterade faktorer vilket analyseras genom affärsrisker och affärsmöjligheter inom hållbarhet. Metodbeskrivning Swedbank har utvecklat en metod för dubbel väsentlighetsbedömning enligt ESRS 1 och EFRAG:s vägledning. Bedömningen sker i fyra steg: 1. Analys av Swedbanks affärskontext, inklusive kartläggning av värdekedjan. 2. Identifiering av inverkningar, risker och möjligheter i Swedbanks egen verksam- het och värdekedja samt intressenternas synpunkter. 3. Bedömning och fastställande av inverkans- och finansiell väsentlighet med utgångspunkt i ESRS rekommenderade kriterier samt Swedbanks befintliga ramverk för att utvärdera ESG-risker. 4. Fastställande av rapporteringens omfattning, baserat på resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen. 1. Analys av affärskontext Kartläggningen av värdekedjan utgör grunden för den dubbla väsentlighetsbe- dömningen och den inkluderar koncernens samtliga hemma mark nader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbank är ett finansiellt företag kan det förutsättas att de mest relevanta delarna av koncernens värdekedja gällande hållbarhetsfrågor återfinns nedströms, exempelvis genom koncernens kunder. Detta innebär att väsentliga inverkningar, risker och möjligheter främst uppstår genom Swedbanks affärsförbindelser exempelvis via kredit givning till koncer- nens kunder. Att utvärdera detta uppströms i Swedbanks värdekedja är också vik- tigt exempelvis inom inköps processen eller kapitalanskaffning, i värdekedjans tidigare led. Även inom den egna verksamheten kan väsentliga ämnen återfinnas, exempelvis i rollen som arbets givare. I syfte att stödja analysen delades koncer- nens verksamhet in i tre olika analysenheter baserat på underliggande aktiviteter: • Utlåning • Kapitalförvaltning • Den egna verksamheten 2. Identifiering av inverkans- och finansiell väsentlighet Interna och externa intressenter bidrog med insikter till väsentlighetsbedömningen. Dialogen med olika intressentgrupper fördes genom enkäter, intervjuer och work- shops. Under 2023 konsulterades externa intressenter som investerare, kunder, leverantörsrepresen tanter, forskare samt frivilligorganisa tioner för att indentifiera relevanta hållbarhetsämnen. Under 2024 fördjupades dialogen utifrån de identifie- rade hållbarhetsämnena med interna intressenter inklusive med arbetare, fackliga representanter och interna ämnesexperter. Intressentdialogen omfattar såväl påverkade intressenter som användare avhållbarhetsupplysningarna. Utöver intressentdialogen användes olika underlag för att identifiera relevanta hållbarhetsämnen för den finansiella sektorn. Exempel på sådana underlag inklu- derar rapporter från frivilligorganisationer, branschundersökningar och index (som The Sustainability Accounting Standards Board, SASB), samt relevanta forskningsresultat. Vidare har Swedbank utgått ifrån verksamhetens signifikanta aktiviteter som utlåningsportfölj, investeringar etc. För att identifiera hållbarhetsämnen för väsentlighetsbedömning tog Swed- bank utgångspunkt i de insikter som uppkommit genom dialogen med externa och interna intressenter samt de hållbarhetsämnen som definieras i ESRS. En bruttolista av hållbarhetsämnen utarbetades och samtliga ämnen var därmed föremål för bedömning enligt samma metodik. Finansiell väsentlighet Väsentlig inverkan Faktorer som ingår i bedömningen av faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter Risker • Sannolikhet • Finansiell effekt Möjligheter • Sannolikhet • Finansiell effekt Faktiska inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet Potentiella inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet • Sannolikhet Finansiell väsentlighet bedöms utifrån risker och möjligheter. Väsentlig inverkan bedöms utifrån positiva och negativa faktiska och potentiella inverkningar för samhälle eller miljö. Intressentdialog och befintliga processer för tillbörlig aktsamhet har applicerats. 85 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet Under 2024 konsulterades interna intressenter såsom ämnesexperter och repre- sentanter från olika affärsområden i arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter inom olika hållbarhetsområden. En serie workshops genomför- des med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner för att bedöma och beskriva vilka hållbarhetsområden som är väsentliga i koncernens värdekedja. För rapporteringen av väsentliga ämnen har Swedbank valt att app licera de tidshorisonter som används i koncernens befintliga riskramverk: kortsikt 1–3 år, medel 3–10 år samt lång sikt 10 år eller längre. Väsentlig inverkan Faktisk och potentiell inverkan bedömdes utifrån skala, omfattning, åter ställ- barhet samt sannolikhet: • Skala: Hur allvarlig den negativa inverkan är eller hur fördelaktig den positiva inverkan är för människor eller miljö. 1) låg, 2) medel, 3) hög, 4) mycket hög. • Omfattning: Hur utbredd den negativa eller positiva inverkan är, exempelvis hur stort område eller hur många som påverkas. 1) isolerad, 2) lokal, 3) regional, 4) global. • Återställbarhet: Om och i vilken utsträckning den negativa inverkan kan åtgärdas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till dess tidigare tillstånd. Lätt att återställa (0–1 år, återställbar med viss svårighet (1–5år), svår att återställa (tidigast efter 5 år), irreversibel (tidigast efter 20år). • Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är bedöms för potentiell inverkan enligt följande skala (igenomsnitt). 1) Inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Utfallet av bedömningen är medelvärdet av skala, omfattning samt återställ- barhet och om tillämpligt multiplicerat med sannolikhet för inverkan. Swedbank har utvärderat både faktisk och potentiell inverkan. Den faktiska inverkan omfattar de områden som har identifierats genom koncernens analys och process för tillbörlig aktsamhet. Den potentiella inverkan avser områden som kan vara relevanta, men där koncernen ännu inte har tillräckliga data eller bevis. Sannolikhet ingår i bedömningen för potentiell inverkan. Bedömning avsanno- likhet görs genom den förväntade frekvensen som en given händelse inträffar. Exempelvis bedöms en händelse som förväntas inträffa en gång per år isnitt ha hög sannolikhet medan en händelse som förväntas inträffa en gång per 10–20 år bedöms ha låg sannolikhet. En prioritering av identifierad väsentlig inverkan har inte genomförts och inverkan har inte övervakats 2024. Finansiell väsentlighet Risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsämnena i bruttolistan utvärderades genom att tillämpa en uppsättning kriterier för finansiell effekt och sannolikhet: • Finansiell effekt: Hur betydande är den finansiella förlusten eller den finansiella möjligheten. 1) liten påverkan på finanser, rykte, mål och kund- förtroende, 2) måttlig påverkan på finanser, rykte, mål och kundförtroende, 3)begränsad påverkan på finanser, rykte, mål och kundförtroende, 4) hotar affärens existens/signifikant affärsmöjlighet. • Sannolikhet: Hur sannolikt det är att händelsen inträffar (i genomsnitt). 1)inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. För finansiell väsentlighet är utfallet av bedömningen finansiell effekt multi- plicerat med sannolikhet. Alla parametrar i bedömningen har samma prioritet. Bedömningen av väsentlig inverkan användes som utgångspunkt för den bedöm- ningen av finansiell väsentlighet. Exempelvis ställdes frågan hur Swedbank genom utlåning till fastighetssektorn bidrar till växthusgasutsläpp och därmed kan vara exponerad för risker kopplat till klimatanpassning, eller att utlåning till energieffektiviseringslösningar kan utgöra en möjlighet. Nuvarande metoder för bedömning av finansiell väsentlighet är mest utvecklade gällande riskhantering kopplat till klimatförändringar, ett område Swedbank arbetat med under en längre tid. Metoder för bedömning av risker kopplat till andra hållbarhetsområden samt bedömning av affärsmöjlig heter kopplat till hållbarhetsämnen är i dags läget primärt kvalitativa. Inom den riskbaserade planeringen genomförs en prioritering av ESG-risker årligen. Den inkluderar att identifiera och överväga risker med hjälp av både ett top-down- och ett bottom-up-perspektiv samt har både ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Riskbaserad planering stödjer organisationen i att pro aktivt överväga relevanta och väsentliga risker, för att bättre prestera i linje med koncernens strategi och mål, samt för att hålla sig inom spannet för den fastställda risk- aptiten. Processen för att identifiera, bedöma och hantera ESG-risker är också en integrerad del av koncernens verksamhet och resultaten används som indata till IKU, intern kapitalutvärdering, där väsentliga risker kan stresstestas inom ramen för utvärderingen. I nuläget har inte Swedbank en explicit process för integrering av identifierad inverkan i den etablerade riskhanteringen. Validering och beslut Bedömningarna av både inverkans- och finansiell väsentlighet gjordes utifrån fyrgradiga skalor och baserades på Swedbanks ramverk för att utvärdera ESG- risker. Genom att bedöma varje hållbarhetsämne på bruttolistan utifrån dimen- sionerna skala, omfattning och återställbarhet (inverkan) samt finansiell effekt och sannolikhet (risk och möjlighet) identifierades väsentliga hållbarhetsämnen. Utfallet sammanställdes och slutresul tatet presenterades för analysdeltag- arna för validering. Slutgiltigt beslut om Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen fattades av Head of Brand, Communication and Sustainability i koncernens hållbarhetskommitte, Swedbank Sustainability Committee, och presenterades där efter för vd, koncernledningen samt styrelsen. 4. Resultat och fastställande av rapportens omfattning När Swedbanks väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierats och formulerats, genomfördes en väsentlighetsbedömning på upplysningskravs- samt datapunktsnivå för att fastställa vilka upplysningskrav som skulle inkluderas i 2024 års rapport. När de väsentliga upplysningskraven och datapunkterna hade identifierats, tilldelades ägandeskap för dessa till de delar avorganisationen som besitter störst expertis inom respektive område. Under året initierades även ett arbete för att etablera interna kontroller för hållbar hetsrapporteringen, inklusive den dubbla väsentlighetsbedömningen. Detbeskrivs i Riskhantering och intern kontroll, GOV-5. 86 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Swedbanks väsentliga ämnen i värdekedjan En översikt av utfallet i Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2024 illustreras nedan. Där framgår även var i värdkedjan respektive väsentligt hållbarhetsämne identifierats, utifrån inverkan och/eller finansiell effekt, det vill säga risk eller möjlighet för Swedbank. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Miljö Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar Klimatförändringar ● Anpassning till klimat förändringar ● Begränsning av klimat förändringar ● Energi Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Egen arbetskraft ● Arbetsvillkor ● Likabehandling och lika möjligheter för alla ● Andra arbetsrelaterade rättigheter Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare Bolags- styrning Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare ● Förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner Ansvarsfullt företagande ● Företagskultur ● Skydd för visselblåsare ● Korruption och mutor Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Väsentliginverkan Finansiellväsentlighet Områden som inte bedömdes vara väsentliga Swedbanks väsentlighetsbedömning tar avstamp i verksamhetens exponering inom de tematiska hållbarhetsämnen som definieras i ESRS. Vid bedömningen ansågs föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald samt cir kulär ekonomi inte vara väsentliga hållbarhetsämnen för koncernen i nuläget. Den främsta orsaken var att Swedbank har relativt låg exponering mot eller utgifter inom sektorer där dessa hållbarhetsämnen innebär betydande inverk- ningar, risker eller möjlig heter. Bedömningen inkluderade inte intressentgruppen berörda samhällen. Swedbank verkar i länder med stark miljölagstiftning varför en djupare analys av inverkningar, risker och möjligheter kopplat till föroreningar, vatten och marina resurser samt cirkulär ekonomi, som en följd av den geografiska placeringen av koncernens verksamhetsställen, inte har genomförts. Under 2024 har samråd inte genomförts med berörda samhällen. Väsentlighetsbedömningen för 2024 skiljer sig i förhållande till motsvarande bedömning för 2023 där biologisk mångfald föll ut som ett väsentligt hållbarhets- område. 2023 års väsentlighetsbedömning lade stor vikt vid den externa intres- sentdialogen vilket resulterade i att biologisk mångfald föll ut som ett väsentligt hållbarhetsområde. I och med väsentlighetsbedömningen för 2024 har Swedbank utvecklat metoden för väsentlighetsbedömning till att i högre utsträckning inklu- dera interna intressenter och portföljanalys i enlighet med Task Force on Nature - Related Financial Disclosures (TNFD) samt vägledning från EFRAG. Endast en begränsad andel av utlåningsportföljen återfinns inom branscher som har inverkan på bio logisk mångfald. Kombinationen av den externa intressentdialogen och den upp daterade metoden får utfallet att biologisk mångfald inte är väsentlig 2024. Swedbank ser stor potential för fortsatt metodutveckling kopplat till väsentlig- hetsbedömning av biologisk mångfald då tillgången till data samt mer precisa mät metoder i dagsläget är begränsad. För att identifiera naturrelaterade beroenden, inverkningar, risker och möjlig- heter irelation till biologisk mångfald har Swedbank genomfört en kvalitativ analys. Denna analys baserades på tillgängliga kvalitativa och kvantitativa data, väg ledning från TNFD samt ett internt pilot projekt där nya processer och verktyg exponeringsanalys undersöktes. Insikterna från pilotprojektet har varit väg- ledande för den övergripande exponeringsanalysen per sektor. Identifierade utmaningar inkluderar ämnets relativa omognad inom bank- sektorn, brist på vetenskapligt baserade sektorspecifika riktlinjer, universella kvantifierbara mätvärden och kvalitetssäkrade data om Swedbanks kunder i rela- tion till bio logisk mångfald. På grund av dessa utmaningar har analysen fokuse- rat på potentiell, snarare än faktisk, inverkan, beroenden, risker och möjligheter. Swedbank kommer att fortsätta utveckla sina processer och när en mer komplett förståelse av ämnet har etablerats kommer väsentlighetsbedömningen att ses över och uppdateras. Swedbank bedömer väsentliga risker orsakade av förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster för relevanta risktyper. Analysen baseras på scenarier från Nätverket för grön omställning av det finansiella systemet (NGFS). Utvecklingen av fysiska och omställningshändelser på makronivå beaktas idessa scenarier och används i sektoranalyser. För att genomföra bedömningen görs en konsekvensanalys för vissa sektorer baserat på deras beroende av ekosystemtjänster. 87 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse En konsekvens- och beroendeanalys grundad på geografisk information har också utförts, med fokus på finansierade fastigheter belägna i nyckelbiotoper, naturreservat samt Natura 2000-områden. Bedömningskriterierna för sektor- analysen baseras på WWF Biodiversity Risk Filters femgradiga skala samt väg- ledning från TNFD. I NGFS-scenarier är systemrisker, såsom storskaliga ekosystemkollapser, inte specifikt inkluderade. Förhöjda medeltemperaturer samt ökad frekvens av sky- fall, torka och värmeböljor ingår dock i scenarierna. Dessa händelser har särskilt beaktats för jordbruks- och skogsbrukssektorn. Swedbank har inte kunnat utvärdera huruvida koncernen har verksamhet iområden med känslig biologisk mångfald. Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, E1 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen inom klimat delades upp i tre analysenheter. Rapporteringen delas därför in i följande områden: • Utlåning avser klimatpåverkan från Swedbanks utlåningsportfölj. • Kapitalförvaltning avser klimatpåverkan från investeringar genom fond förvaltning inom Swedbank Robur Fonder. • Den egna verksamheten avser klimatpåverkan från koncernens direkta verksamhet i form av fastigheters energiförbrukning, affärsresor och inköp avIT och kontorsmaterial. En uppdelning görs även för i) inverkningar, ii) risker, och iii) möjligheter. De klimat scenarier som presenteras har inte påverkat koncernens finansiella rap- porter för 2024. Klimatrisker förväntas främst materialiseras i de finansiella rap- porterna som kreditrisker och kreditförluster. I koncernens bedömning för förvän- tade kredit förluster som inte fångas av traditionella modeller och historisk statistik har sannolika kreditrisker till följd av klimatscenarierna ännu inte ansetts vara tillräckligt kvantifierbara och materiella för specifika reserveringar. i) Metoder för att identifiera och bedöma klimatpåverkan Utlåning För att identifiera Swedbanks inverkan mäts finansierade utsläpp med särskilt fokus på utsläppsintensiva sektorer. Antagande av mål är centralt för att minska identifierad potentiell eller faktisk klimatpåverkan. För ett flertal utsläppsinten- siva sektorer har Swedbank beslutat om mål för minskning av de finansierade utsläppen fram till 2030 ienlighet med ett 1,5-gradersscenario. Sektorerna har valts utifrån potentiell eller faktisk klimatpå verkan, storleken på Swedbanks finansiering och tillgången till tillförlitliga data. Ytterligare information om valda sektorer finns i Mål, E1-4. Swedbank är medlem av Net-Zero Banking Alliance (NZBA) och har gjort en bedömning av de tio sektorer NZBA definierar som utsläppsintensiva. Genom att fokusera mätningen på specifika sektorer möjlig- görs en insamling av kunders klimatdata, vilket tillåter en effektiv uppföljning av målens progress och bidrar till att driva omställningen framåt. Kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonder kan ha en indirekt potentiell eller faktisk klimatpåverkan genom att allokera tillgångar i investeringar som har en inverkan på klimatet. För att identifiera och bedöma faktisk och potentiell klimat påverkan använder sig Swed- bank Robur Fonder av befintliga PAI (Principle Adverse Impact)-indikatorer. PAI- indikatorer används inom ramen för förordningen om hållbarhetsrelaterade upplys- ningar (SFDR). Dessa indikatorer är utformade för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbarhetsfaktorer, inklusive klimatför ändringar. Den egna verksamheten För att identifiera och bedöma potentiell eller faktisk inverkan i den egna verk- samheten samt i leverantörsledet har Swedbank gjort en genomlysning av utsläpp i scope 1–3, samt gjort en analys av de sektorer som Swedbank gör inköp från som kan ha en påverkan på klimatförändringar. Som en del av Swed- banks upphandlingsprocess görs även en granskning av leverantörens geo- grafiska placering, vilket är relevant eftersom exempelvis energikällor och infra- struktur kan variera mellan regioner. Resultatet från ovannämnda processer togs med i underlaget för bedömning avinverkan. ii) Metoder för att identifiera och bedöma klimat relaterade fysiska och omställningsrisker Utlåning Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Klimatförändringarna kännetecknas av både en ökad risk för akuta faror och en potentiellt irreversibel långsiktig miljöförstöring. Riskerna behöver hanteras inärtid trots att merparten av risken sannolikt materialiseras på lång sikt. Det råder också en betydande osäkerhet kring vilka åtgärder som världens länder kommer vidta, liksom tidpunkt och omfattning av åtgärder. Det betyder att det behövs olika typer av metoder för att bedöma den finansiella påverkan på Swed- bank, bland andra en utvecklad analys där olika scenarier och utfall undersöks iekonomiska och finansiella termer. Det behövs också en utvecklad analys av koncernens kunder för att identifiera både närliggande och framtida potentiella risker i bankens utlåning på mikronivå. Metoder för att bedöma den finansiella väsentligheten för finansiella aktörer som banker, det vill säga etablera en tydlig och mätbar koppling mellan klimatrisker och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium, vilket innebär en betydande osäkerhet i utfallet. I sin rapport om hantering och tillsyn av ESG-risker, det vill säga miljörisker (environmental risks), sociala risker (social risks) och styrningsrisker (gover- nance risks), presenterar den europeiska bankmyndigheten (EBA) en uppsättning riskbedömningsmetoder. Samtliga med fokus på klimatrisker. Dessa är: (1) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur ESG-risker påverkar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer och som omfattar scenarioanalys ochstress tester (2) exponeringsmetoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG-faktorer, och (3) portföljanpassnings metoden, som foku- serar på hur anpassad en banks låneportfölj är till globala hållbarhetsmål. Swed- bank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier, vilka beskrivs i följande text. Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning i) Scenarioanalyser Klimatförändringar samt den omställning som görs för att möta hotet om klimat- förändringar kan ge upphov till risker för Swedbank, framför allt genom den kredit risk som uppstår i utlåningen. Som en del av koncernens ESG risk- och väsentlighetsbedömning av klimatrisker genomförs scenarioanalyser (notera attdet inte är samma analys som den dubbla väsentlighetsbedömningen). De scenarier som använts är; (a) the “Net-Zero 2050” som innebär en omedelbar och ordnad omställning med en ökning av medeltemperaturen om 1,4°C till år 2100, (b) the “Delayed transition” som innebär en fördröjd och oordnad omställning med förhöjd omställningsrisk och med en ökning av medeltemperaturen om 1,7°C till år 2100, och (c) the “Current policies” som innebär ökade fysiska kli- matrisker och en ökning av medeltemperaturen med 3,0°C till år 2100, samtliga producerade av Network for Greening the Financial System (NGFS). Scenarierna innehåller både globala och nationella variabler, till exempel BNP, inflation och pris på koldioxid som är relevanta drivare för identifiering och bedömning av risker där koncernen har sina tillgångar. För bedömningen av fysiska risker finns variabler för ekonomiska skador relaterade till översvämning, värmeböljor och torka som i Swedbanks fastighetsutlåning kompletteras med geodata, vilka visar fastighetsutlåning i särskilt utsatta områden. NGFS scenarierna har ett narrativ som beskriver scenariet, och innehåller kvantitativa variabler och antaganden, samt inkluderar tydliga beskrivningar av händelseförloppet. Med vägledning av Swedbanks ESG-riskramverk, relevans- bedömning, och väsentlighetskartan som utarbetats av Sustainable Accounting Standards Board (SASB) samt koncernens egna bransch- och hållbarhetsexperter identifieras vilka sektorer som är exponerade mot olika klimatriskdrivare, till exempel utsläpp av växthusgaser, energihantering och fysiska klimatrisker. Enexpertbedömning görs sedan för att bedöma negativa finansiella effekter förSwedbank i olika scenarier i termer av till exempel ökade förväntade kredit- förluster och potentiella operativa förluster. I Swedbanks IKU undersöks de långsiktiga effekterna av övergången till klimat neutralitet i ett tioårigt resiliensscenario. ii) Stresstester Som en del av IKU görs treåriga scenariodrivna stresstester där både fysiska risker och omställningsrisker integreras. Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder med fokus på klimat relaterad risk I kreditprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv med syfte att arbeta för att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. ESG-analys- verktyget använder en kvantifierbar metodik som utgår från väsentlighetskartan 88 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse utvecklad av SASB, vilken nu är en del av IFRS Redovisningsstandarder. Metoden gör det möjligt att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje bransch. Genom att tillhandahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng blir det möjligt för Swedbank att hantera ESG- risker i utlåningsverksamheten både på kund- och portföljnivå. ESG-poängen är ett resultat av (i) identifieringen av expo- neringar mot ESG-faktorer (till exempel växthusgasutsläpp, energieffektivitet, fysisk risk) i varje sektor baserat på kund ens primära ekonomiska aktivitet, och (ii) bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer baserat på ett frågeformulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassi- ficering av företagskunder i kate gorierna hög, medel och låg ESG-risk. Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och har antagit klimatmål för kreditportföljen som är i linje med 1,5-gradersmålet Det primära syftet med klimatmålen är att bidra till att bekämpa klimatföränd- ringar genom att stödja kunderna i sin omställning till mer miljömässigt hållbara affärsmodeller, men möjliggör också för koncernen att hantera exponeringen mot klimatrisker genom att kreditportföljen styrs mot aktiviteter som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚ C. Metoder för att identifiera och bedöma fysiska klimatrisker Swedbank använder en kombination av metoder för att identifiera och bedöma de fysiska riskerna i sin utlåning. Som beskrivits tidigare görs en ESG risk- och väsentlighetsbedömning där det identifieras vilka aktiviteter som bedöms kunna ha väsentlig finansiell påverkan från fysiska klimatrisker. För fastig hetsport- följerna (förvaltning och boende) görs en kompletterande och fördjupad analys av riskerna genom en metod utvecklad av SMHI där ett brett spektrum av klimat- relaterade händelser har undersökts, bland annat iIPCC:s RCP 8.5 scenario, som är ett high-end scenario där utsläppen fortsätter att accelerera och där den glo- bala uppvärmningen stabiliseras på strax under fyragrader. Identifieringen av fastigheter som är mer känsliga för påverkan från klimatförändringens fysiska riskhändelser görs genom att utvärdera utvecklingen av fysiska riskindikatorer ide olika scenarierna i olika geografiskt angivna områden. I Sverige har 4 procent av utlåningen mot säkerhet i fastigheter bedömts ha ökad känslighet för fysisk risk, varav 3 procent var känslig för akut fysisk risk. I de baltiska länderna bedömdes 1 procent av utlåningen mot säkerhet i bostads- fastig het ha ökad känslighet för fysiska klimat risker. Indikatorn för havsnivå- höjning har inte beräknats för de baltiska länderna. Klimatrisker på kort, medellång och lång sikt Den scenarioanalys som ligger till grund för Swedbanks ESG risk- och väsentlig- hetsbedömning använder NGFS scenarier som sträcker sig till år 2050. I ”Delayed transition”- scenariot ligger fokus på 2030, då omställningsriskerna plötsligt ökar snabbt och kraftigt. I ”Current Policies”-scenariot ligger fokus på effekterna i den senare delen av scenariot då de fysiska riskerna har nått en betydligt högre nivå jämfört med övriga scenarier. På så vis fångas även potentiellt väsentliga risker som ligger långt fram i tiden. Den interna prognos som i IKU undersöker effek- terna av Swedbanks strategi och planer sträcker sig tio år framåt till 2034 med årliga effekter och utvidgad analys av mätetal 2023, 2028 och 2033. På kort sikt, idet här fallet tre år, har Swedbank som del av IKU undersökt vad en stressad omställning skulle kunna innebära i termer av lönsamhet och kapitalisering, inklusive bedömning av ökade kreditrisker. Definition av kort, medellång och lång sikt Utifrån ett riskidentifieringsperspektiv och för avgöranden om vad som är väsent- ligt används en definition där lång sikt sträcker över 10 år (i enlighet med den dubbla väsentlighetsbedömningen). De NGFS-scenarier som används i kon- cernen sträcker sig till 2050 och täcker därmed det långsiktiga perspektivet. Bland scenarierna finns ”Delayed transition” där de största riskerna materiali- seras i det medellånga perspektivet, det vill säga i spannet 4 till 10 år. Swedbanks strategiska planering har en femårs-horisont och en taktisk planering med en horisont om 1–3 år, där det senare representerar det kortsiktiga perspektivet. Nedan beskrivs den förväntade livslängden på olika delar av Swedbanks utlåning. Urvalet är baserat på koncernens Pelare 3-rapportering enligt CRR Article 449a: Omställningsrisk: Swedbank har utlåning om cirka 554 mdkr till företag och bostadsrättsföreningar som rapporteras ha förhöjd omställningsrisk. Fastighets- relaterad utlåning inklusive bostadsrättsföreningar står för 70 procent. Den genomsnittliga löptiden för fastighetsrelaterad utlåning har en genomsnittlig kvarvarande löptid om 9 år. För flertalet andra sektorer är löptiden mellan 0 och 3år, med tydlig tyngdpunkt på 1 år. Den enda längre löptiden noteras för ”Produk- tion av elektricitet” (exponering 15 mdkr) som har en löptid om 4år. Fysisk risk: Swedbank har lån med säkerheter i bostadsfastigheter om cirka 1037 mdkr. De lån i portföljen som har en förhöjd fysisk klimat risk (cirka 4 pro- cent) har en genomsnittlig kvarvarande löptid om drygt 22 år. Lån med säkerheter i kommersiella fastigheter i Sverige uppgår till cirka 154mdkr. De lån som har för- höjd fysisk klimatrisk har en genomsnittlig löptid om10 år. Mot bakgrund av de relativt långa löptiderna i den fastighetsrelaterade utlå- ningen är det rimligt att ha långa scenarier som underlag för Swedbanks risk- bedömning. När det gäller övrig utlåning med identifierade omställningsrisker är löptiderna korta vilket ger möjlighet att proaktivt justera exponeringen. Swedbank har en uttalad strategi att ställa om tillsammans med sina kunder för ett hållbart samhälle inklusive nettonollutsläpp per 2050. Detta synsätt finns också uttryckt iSwedbanks Kreditpolicy där en hörnsten i koncernens låga riskprofil är långsik- tiga och hållbara kundrelationer. Scenarioanalys och stresstester ger underlag för kunddialoger som syftar till att främja kundernas omställning samt möjliggör proaktivitet i strategier och planer. Bedömning och omfattning av klimatrisker för tillgångar och affärsverksamhet med hänsyn till geografi Bedömningen har gjorts som en del av ESG-risk- och väsentlighetsbedömningen. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel IT-infrastruktur och kontors miljöer bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leveran- törskedja har det identifierats väsentliga klimatrisker. När det gäller utlåningvisar ESG risk- och väsentlighetsbedömningen att omställningsriskerna är väsentliga. Identifiering av tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga med, eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med, en omställning tillnettonollutsläpp Swedbank gör bedömningar av risken för att vissa verksamheter och kunder saknar planer för att ställa om eller bedöms kunna ha svårigheter att ställa om enligt de planer som finns. Analysen omfattar information om växthusgasutsläpp och energiprestanda med fokus på de stora företagskunder som står för Swed- banks största finansierade utsläpp av växthusgaser. En del av analysen innebär att kundernas framtida kassaflöden testas genom en känslighetsanalys. I Swedbanks ställningstagande avseende klimatförändringar och natur beskrivs vilka verksamheter koncernen inte finansierar eller investerar i. Dessa verksamheter bedöms inte vara förenliga med ett 1,5-gradersscenario eller med Swedbanks vision om ett hållbart samhälle. Kapitalförvaltning Klimatrisker för Swedbank Robur Fonder härrör från hållbarhetsaspekter och är kopplade till de underliggande innehaven i fonderna. Finansiell risk kopplad till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond/portfölj. Swedbank Robur Fonder har inte genomfört någon analys av fysiska- och omställningsrisker. Swedbank Robur Fonder har haft dialoger med enskilda bolag kring detta för att kunna identifiera och bedöma klimatrisker. Den egna verksamheten Enligt Swedbanks Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policy för operativa risker är chefer inom respektive affärsområde, gruppfunktion, fili- aler och dotterföretag ansvariga för riskhantering av den dagliga verksamheten. Identifiering av klimatrisker, samt bedömning av påverkan och sannolikhet av dessa, ingår i den ordinarie processen för att identifiera och utvärdera operativa risker. Risker kan identifieras genom en top down-approach, där lämplig enhet definierar risker via riskramverk och inkluderar dem i en risktaxonomi. Risker kan även identifieras genom en bottom up-approach, där varje riskägare identifierar och dokumenterar individuella risker relaterade till sitt område. Kritiska proces- ser, samt andra av verksamheten identifierade väsentliga processer, ska varje år genomgå Risk and Control Self- Assessment (RCSA). RCSA innebär att befintliga risker ses över, att riskwork shops genomförs för att identifiera nya risker, samt att mitigerande kontroller kopplas till riskerna och ses över periodiskt. Inköpsprocessen innefattar en leverantörsutvärdering inom vilken klimatrisker identifieras, bedöms och mitigeras i enlighet med Swedbanks risk ramverk. Som en del av Swedbanks upphandlingsprocess görs en granskning av leverantörens geografiska placering för att utröna om några miljörisker före ligger i det specifika landet. Bland miljöriskerna ingår klimatpara metrar såsom landets utsläppsnivåer. I det fall miljörisker förekommer ska risken tas vidare för närmare utvärdering. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel IT-infrastruktur och kontorsmiljöer bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leveran- törskedja har det identifierats väsentliga fysiska risker. 89 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Risker identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedan tabell redovisar en summering av de potentiella risker som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Riskerna nedan är identifierade i Swedbanks ESG-risk och väsentlighetsbedömning och bedöms som möjliga men med olika grader av sannolikhet. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Kreditrisk – kostsamma investeringar i elektrifiering, särskilt för kunder inom energi, transport och material i kombination med stor teknologisk osäkerhet. Kreditrisk – ökat pris på utsläppsrätter och höga investeringskostnader i kraftsektorn, samtidigt som efterfrågan ökar ger ytterligare tryck uppåt påelpriserna. Kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk – klimat- förändringarnas påverkan på utsatta ekonomier och finansiella institutioner, särskilt inom EU, innebär system risker som sprids till Swedbanks hemma- marknader. Kreditrisk – elpriserna stiger på grund av investe- ringskostnader och ökande efterfrågan på el. Påverkar stora delar av Swedbanks kunder. Kreditrisk – energieffektiviseringen av byggnader fortsätter och medför ökande prisskillnader mellan byggnader med hög respektive låg energieffektivitet. Kreditrisk – kunder i utsatta sektorer som inte lyckats ställa om går till slut under vilket kan medföra stran- dade tillgångar. Kreditrisk – ökande refinansieringsrisker för kunder som inte ställer om från fossila bränslen. Kreditrisk – övergången till mer hållbara jordbruks- metoder sätter press på den finansiella motstånds- kraften inom jordbruket. Kreditrisk – energikrävande byggnader i geografiska områden med låg efterfrågan blir strandade till- gångar. Kreditrisk – lägre efterfrågan på energikrävande byggnader efter införandet av ny EU-lagstiftning. Kreditrisk – EU-regler om restaurering sätter press på värdet av skyddad skogsmark och lönsamheten inom skogsnäringen. Kreditrisk – havsnivåhöjning och mer frekventa akuta översvämningar leder till prisnedgångar och urholkat försäkringsskydd för särskilt utsatta fastigheter. Ryktesrisk – anklagelser för grönmålning om finansiella institutioner och kunder börjar avvika frånuppsatta klimatmål. Risk för rättstvister – potentiell ökning av kostnader för Swedbank och koncernens kunder i takt med att de rättsliga ramarna för hållbarhetsansvar stärks. Kreditrisk – fysiska klimatrisker (akuta och kroniska) leder till ekonomisk press och urholkat försäkrings- skydd inom jordbruks- och skogssektorn. Affärsrisk – förlorade intäkter om Swedbank inte lever upp till kundernas förväntningar på finansiellt stöd och rådgivning. Kreditrisk – omställningsrisken ökar när cirkulära affärsmodeller ersätter befintliga modeller. iii) Metoder för att identifiera och bedöma klimat relaterade möjligheter genom omställning Utlåning Genom olika metoder strävar Swedbank efter att inte bara möta utmaningarna med klimatomställningen utan också dra nytta av de möjligheter som uppstår. Affärsområden inom Swedbank identifierar klimatrelaterade möjligheter genom att analysera hur klimatomställningen påverkar olika sektorer och integrerar denna analys i sin affärsplanering. De variabler som är relevanta drivare för iden- tifiering och bedömning av klimatrelaterade möjligheter är bland annat regulato- riska förändringar, tekniska utvecklingar och förändrade konsumtionsmönster. På så sätt inkluderas klimatrelaterade möjligheter i affärsplaner och strategier. ISwedbank Position Statement Climate Change anges principer för finansiering av omställningen samt hur koncernen ska stödja sina kunder. Exempel på möjlig- heter inkluderar finansiering av energieffektiviseringar av kunders fastigheter (läsmer i Omställningsplan E1-1 samt Mål, E1-4). Ställningstagandet upp dateras årligen baserat på analyser av klimat relaterade faktorer som påverkar de sektorer där utlåningen är stor. Affärsmöjligheter identifierades även som en del av den dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under året. Huvudsakligen användes kvalitativ analys kombinerad med extern analys för att identifiera affärsmöjlig heter relaterade tillklimatförändringar. Kapitalförvaltning Klimatrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder som härrör från hållbar- hetsaspekter är kopplad till de underliggande innehaven i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond/portfölj. Metoden för att identifiera och bedöma klimatrelaterade möjligheter beskrivs i Swedbank Robur Fonder Fonders Strategi för att välja in. Respektive förvaltningsteam och varje förvaltare integrerar utvärdering av klimat- relaterade möjligheter i sin portföljstrategi. Hur detta har implementerats redo- visas publikt, minst årligen iÅrsberättelsen för respektive fond. Den egna verksamheten Swedbank saknar för närvarande en etablerad metod för att identifiera eller bedöma klimatrelaterade möjligheter genom omställning i den egna verksam- heten och leverantörskedjan. Genom en intern kvalitativ analys av dessa möjlig- heter, framgår dock att de främst uppstår nedströms i värdekedjan, genom kunder och investeringar. Möjligheter identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedan tabell redovisar en summering av de möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastighets sektorn. Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att reducera fysiska klimatrisker främst inom sekto- rerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resultera i ökad mat- och virkesproduktion, till fördel för jord- bruks- och skogsbrukssektorn. Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gent- emot konkurrenter inom fastighetssektorn och andra resurs intensiva branscher. En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter- frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn. Ökat behov av rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter, relaterat produkt- utbud och emission av skuld- och kapitalinstrument inom den finansiella sektorn. Ökat behov av klimatanpassningsåtgärder inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn genom etablerade relationer med stora aktörer. Utlåning till kunder som har omfattande insikter iklimat förändringarnas effekter och dess sektor- specifika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. Samarbeten och partnerskap i syfte att möta det ökade finansieringsbehovet i energiomställningen isamhället. Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbar hetsprofil inom samtliga sektorer till exempel skogssektorn. Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer. 90 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Arbetsgång för att fastställa väsentliga hållbarhets ämnen, G1 IRO-1 Swedbank är systemviktig i det finansiella systemet genom att tillhandahålla finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgivning. För att undersöka och fastställa om ansvarsfullt företagande utgör ett väsentligt hållbarhetsämne för Swedbank gjordes följande två steg. 1. Analys av affärskontext Analysen av Swedbanks affärskontext baserades på geografisk lokalisering och kundgrupper, affärsstruktur och organisatorisk uppbyggnad, underlag för regel- efterlevnad och kontroll inklusive historiska brister, samt Swedbanks ESG-risk och väsentlighetsbedömning. Vidare togs även hänsyn till sektorn Swedbank verkar i, där etik och regelefterlevnad är centralt. Att agera ansvarsfullt är särskilt viktigt av flera skäl utifrån ekonomiska, juridiska och sociala aspekter. Sektorn är starkt reglerad inom Swedbanks samtliga hemmamarknader och efterlevnad är avgörande för att undvika böter, sanktioner och upprätthålla trovärdighet. 2. Identifiering och bedömning Vid identifiering och bedömning av väsentlig inverkan samt finansiell väsentlig- het gav interna experter inom relevanta enheter med juridisk kompetens sina utlåtanden och bedömningar. Hänsyn togs till Swedbanks affärskontext samt synpunkter från intressenter. Vidare tog bedömningen hänsyn till Swedbanks nuvarande arbetssätt, där processer och rutiner finns på plats för att säkerställa att ansvarsfullt företagande prioriteras och hanteras, då området är av yttersta prioritet för koncernen. 91 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse GOV Styrning och hållbarhet Styrelsens och vd:s roll, GOV-1 1 Styrelsens roll 1) Inklusive information för upplysningskrav Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar, G1 GOV-1. "Tillsynsorgan" definieras som Swedbanks styrelse och "förvaltnings- och lednings- organ" definieras som Swedbanks vd. Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. Swedbanks styrelse har det övergripande ansvaret för Swedbanks styrning. Styrelsen ansvarar för att koncernens strategier är väl utfor- made för verksamheten samt säkerställer lämpliga mål för koncernens verk- samhet samt att de implementeras, följs upp och utvärderas. Styrelsen är vidare ansvarig för att koncernen har lämplig och effektiv styrning, processer och kon- troller. Den utvärderar regelbundet att koncernens riskhantering är effektiv samt att rutiner finns för att säkerställa regelefterlevnad. Vidare antar styrelsen kon- cernens policyer och håller sig även informerad om förändringar i omvärlden samt relevanta regler för ansvarsfullt företagande. Styrelsens ansvar följer av externa och interna regelverk. Av de styrelseledamöter som har utsetts av bolagsstämman arbetar ingen operativt i Swedbank. Styrelsens sammansättning ska bland annat präglas av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kom petens, erfarenhet och bakgrund. Vid tillsättande av styrelseledamöter beaktas olika mångfaldsaspekter. Könsfördelningen, det vill säga det genomsnittliga förhållandet mellan antalet kvinnor och män i styrelsen, är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Antalet oberoende styrelseledamöter uppgår till 9av totalt 10 ledamöter. I koncernens styrelse finns även två ordinarie arbets tagarrepresentanter utsedda av det lokala finansför bundet, och två suppleanter varav en utsedd av det lokala finansför- bundet och enav det lokala akademikerförbundet. Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet av olika sektorer som bank, inklusive sparbanker, försäkring och pensioner, makroekonomi, företagande, fastighetssektorn, privat- och företagskunder, skogs-och lantbruk, digitalisering och artificiell intelligens, sparande inklusive värdepapper samt utlåning. Leda- möterna har erfar enhet från ledande befattningar bland annat som Sveriges stats minister och finansminister, vd samt ledande befattning inom fastig- hetssektorn, samt vd och koncernchef för en internationell koncern. Leda- möterna har erfarenhet inom olika geografier såsom Sverige och de baltiska länderna. Styrelsen besitter även kompetens inom bolagsstyrning, etik, juridik och hållbarhets området (arbete mot finansiell brottslig het, antikorruption och risk han tering). Styrelsens erfarenhet presenteras också i bolags styrnings- rapporten på sidorna 51–72. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelseutskotten har ingen materiell beslu- tanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom instruktioner beslutade av styrelsen. Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ska bistå styrelsen med att fullgöra dess tillsynsansvar avseende hållbarhet inklusive strategi, verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument. Det innebär att utskottet ska övervaka samt utvärdera koncernens arbete med hållbarhet, inklusive, koncernens väsentlig- hetsbedömning, identifierade möjligheter och inverkningar. Vidare ska Ersätt- nings- och Hållbarhetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen i Swedbank stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Revisionsutskottet ska bland annat, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncernledningen, bistå styrelsen iarbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten och effekti viteten iden finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Arbetet istyrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att säkerställa att Swedbanks vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kon- troll vad gäller koncernens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering. Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen isamband med den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen fungerar. Hållbarhetsstyrning Illustrationen nedan visar den formella strukturen för Swedbanks hållbarhetsarbete. Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar/Rekommenderar Aktie ägare och bolagsstämma Vd & koncernchef Styrelse Affärsområden – Produktområden – Koncernfunktioner 2 Externrevision Group Internal Audit Revisionsutskott Group Asset Allocation Committee Group Risk and Compliance Committee Bolagsstyrningsutskott Sustainable Bond Committee Risk- och Kapital utskott ESG Reporting Forum Ersättnings- och Hållbarhets utskott Sustainability Committee 2) Styrelsen utser vice vd, chefen för Group Risk och chefen för Group Compliance. 92 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsutskottets uppgifter består bland annat i att stödja styrelsen iarbetet med att övervaka, utvärdera och säkerställa att Swedbanks bolags styrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas så att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras. Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se tillatt det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera risker inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Risk- och Kapitalutskottets ansvar omfattar hållbar- hets relaterade risker, inklusive risker som identifierats genom Swedbanks väsentlighetsbedömning. Avseende fördelningen av ansvarsområden för inverkningar, risker och möjlig- heter inom styrelsens utskott ansvarar Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet för övergripande hållbarhetsrelaterade frågor, samt medarbetare, medan Risk- och Kapitalutskottet ansvarar för frågor rörande risker i förhållande till konsumenter och slutanvändare, såsom informations- och cybersäkerhet samt finansiell brottslighet. Samtliga utskott ansvarar för ansvarsfullt företagande. Ytterligare information om styrelsens utskott presenteras i bolagsstyrnings- rapporten under stycket Styrelsens utskott. Kompetens i hållbarhetsfrågor Bedömning av styrelsens kompetens görs dels av valberedningen isamband med nominering av styrelseledamöter, dels genom den årliga interna styrelse- utvärderingen. En ledamot i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet är utsedd att ha särskilt fokus på hållbarhetsfrågor. Nya styrelseledamöter genomgår en intro- duktionsutbildning där de ges fördjupad information om koncernens organisa- tion och verksamhet, kontrollfunktionerna, samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning. Frågor rörande koncernens organisation, samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning diskuteras främst i Governance Committee. Nya styrelseledamöter genomgår även Nasdaqs styrelseutbildning som bland annat täcker börsens regelverk. Styrelsen får utbildning i hållbarhetsrelaterade frågor och olika enheter inom koncernen understödjer styrelse och ledning med expertis, allt eftersom kraven på hållbarhetskompetens i styrelsen ökar. Hållbarhetsutbildning är en av Group Sustainabilitys primära uppgifter, liksom att regelbundet informera styrelsen om hållbarhetsarbetet i koncernen. Group Sustainability tillhandahåller regelbunden information avseende Swedbanks hållbara affärer, primärt till Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet. Group Finance ger styrelsens Revisionsutskott kontinuerlig information relaterat till hållbarhets rapportering. Därtill tillser styrelsen att speci- fika utbildnings insatser genomförs vid behov. Styrelsen genomgick en fördjupad utbildning inom antikorruption och mutor under 2022. Under 2024 genomgick styrelsen även, den för medarbetarna, obligatoriska etikutbildningen som innehåller ett avsnitt om antikorruption och mutor. Under året var aktuella hållbar- hetsregelverk inklusive CSRD i fokus för styrelsens utbildningar. Generell kompe- tens inom koncernen avseende hållbarhet ses över i takt med att nya regelverk som träffar koncernen träder i kraft. Affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att säkerställa att rätt kunskap och kompetens finns på plats, där utbildning är ett av verktygen som tillämpas. Vd och koncernledning Swedbanks koncernledning består av 15 ledamöter som alla arbetar operativt ikoncernen. Koncernledningens könsfördelning är 47 procent kvinnor och 53 procent män. I syfte att öka koncernens fokus på mångfald och inkludering har koncernledningen funktionen Chief Diversity Officer som roterar inom koncern ledningen på två år. Koncernens Chief Information Officer och Head ofGroup Channels and Technologies utsågs under året till koncernens Chief Diversity Officer. Vd är ansvarig för att verkställa, implementera och följa upp verksamheten baserat på strategier som styrelsen beslutat om, det vill säga att Swedbank följer sin strategiska riktning. För att övervaka detta har vd:n hållbarhetsrelaterade nyckelindikatorer som rapporteras halvårsvis till styrelsen. Motsvarande nyckel- tal för affärsområden, produktområden och koncernfunktioner rapporteras kvar- talsvis till vd. Vd är ansvarig för koncernens ställningstaganden inom affärs- frågor kopplat till försvarsindustrin, klimatförändringar samt instruktioner för attstödja implementeringen av koncernens policyer. Swedbanks ställnings taganden specificerar hur hållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än Swedbanks policyer. Vd har inrättat ett antal kommittéer för att samla expertis vid beredning av olika ärenden. Kommittéerna har, med några få undantag, i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alter- nativt eskaleras beslutet till vd. Bland annat har följande kommittéer, som också illustreras i kartan över Hållbarhetsstyrning, inrättats. Group Asset Allocation Committee. Group Asset Allocation Committee ska bland annat hantera koncernens finansiella risker. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom i all riskhantering. Swedbanks Koncernfinans- chef är ordförande och beslutsfattare ikommitéen. Beroende på ärendets art kan Group Asset Allocation Committee lämna rekommendation inför att beslut eskaleras till behörigt organ, till exempel chefen för Group Risk, vd eller styrelse. Group Risk and Compliance Committee. Syftet med kommittén är att erhålla och kommunicera en helhetssyn över koncernens icke-finansiella risker liksom att säkerställa en konsekvent och lämplig styrning inom riskområdet och bidra till en sund riskkultur. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom i all riskhantering. Chefen för Group Risk är ordförande i kommittén. Beroende på ärende är chefen för Group Risk eller chefen för Group Compliance beslutsfattare i kommittén. Beroende på ärendets art kan Group Risk and Compliance Committee lämna rekommendation inför att beslut eskaleras till behörigt organ, till exempel vd eller styrelse. Sustainability Committee. Sustainability Committee ska ge stöd för en effek- tiv hantering och styrning av hållbarhetsperspektivet inom koncernen. Chefen för Group Brand, Communication & Sustain ability, som ingår i koncernledningen, är ordförande för kommittén. Övriga medlemmar består bland annat av chefen för Group Sustainability samt representanter från Group Compliance och Group Risk. Kommitténs ordförande beslutar i kommittén, men kan också utfärda rekommen- dationer, och, beroende på ärendets natur, eskalera ärenden till vd för beslut. Alla affärsområden, produktområden och koncern funktioner har möjlighet att eska- lera ärenden till kommittén. ESG Reporting Forum. ESG Reporting Forum har inrättats med syfte att säker- ställa översynen av, och vara ett styrande organ för, operativa ESG-rapporterings- frågor på koncernnivå. Det innebär bland annat att kommittén ska godkänna antagandet av tolkningar, definitioner och bedömningar relaterade till ESG-rap- portering. Head of Group Finance är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Sustainable Bond Committee. Sustainable Bond Committee har inrättats som ett beslutsorgan för att godkänna om ett föreslaget lån ska utgöra en grön eller social tillgång och därmed inkluderas i Swedbanks register över hållbara till- gångar. Head of Group Sustainability är ordförande i kommittén och innehar vetorätt. Besluten fattas dock i majoritet av medlemmarna i Sustainable Bond Committee. För information till styrelse och vd relaterad till inverkningar, risker och möjlig- heter använder Swedbank redan existerande rapporteringsvägar, och har därför inte en särskild befattning för detta. Rapporteringen kring särskilda kontroller och hur förfaranden tillämpas för hanteringen av inverkningar, risker och möjligheter samt hur de integreras med andra interna funktioner finns beskrivet inom respektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". Information om hur styrelse och vd utövar tillsyn över inrättandet av mål, samt övervakar framsteg i riktning mot målen kopplade till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, återfinns i respektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". För E1 Klimtförändringar återfinns motsvarande rapportering i GOV-1 Styrel- sens och ledningens roll. Gällande övervakning av framsteg återfinns ytterliggare rapportering för S1 Den egna arbetskraften i Mål, S1-5. Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets styrelse och vd, GOV-2 Styrelse och vd, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras regel- bundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter av relevanta enheter. Som en del av arbetet med att fastställa resultatet av genomförd väsentlighets- bedömning informeras de även om intressenters synpunkter. På samma sätt informeras styrelse och vd om arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, genomför andet av tillbörlig akt- samhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dem. Under 2024 genomfördes en kvartalsvis rapportering till vd, koncernledningen och styrelse avseende implementeringen av lagkraven i rapporteringsregelverken inom hållbarhet. Det sätt som styrelse och vd blir informerade om de enskilda väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål, och hur de tar hänsyn till inverkningar, risker och möjlig heter när de utövar tillsyn över företagets strategi finns beskrivet inom res- pektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". Dessutom återfinns ytterliggare rapportering för S1 Den egna arbetskraften i Mål S1-5. För E1 Klimatförändringar återfinns motsvarande rapportering i Styrelsens och ledningens roll, GOV-1. Beskrivning av hur styrelse och vd behandlar riskhanteringsprocesser finns beskrivet i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets- ämnen, IRO-1. Styrelse och vd blir informerade om genomförandet av tillbörlig aktsamhet ioch med rapporteringen i avsnittet GOV4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet genom den etablerade rapporteringsvägen för Års och hållbarhetsredovisningen. 93 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Hur inverkningar, risker och möjligheter tas hänsyn till i riskhanteringspro cessen av styrelsen och vd finns beskrivet i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets ämnen, IRO-1. För 2024 har Swedbank ingen specifik rapportering kring hur styrelsen och vd genom koncernledning har beaktat kompromisser i dess beslut om större trans- aktioner, beslut om större transaktioner och dess riskhanteringsprocess i sam- band med inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen och vd mottar också regelbundet rapporter gällande bland annat intressekonflikter och korruption. Dessutom presenteras ett urval av frågor som styrelsen respektive vd och koncernledningen har behandlat under året i bolags- styrningsrapporten under avsnitten Styrelsens arbete respektive Koncernledning och andra kommittéer. I tabellen nedan visas en förteckning över de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer behandlat under 2024. Väsentligt underämne Vd genom koncern ledning Styrelse Anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Energi Arbetsvillkor Likabehandling med lika möjligheter för alla Andra arbetsrätts relaterade rättigheter Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare Företagskultur Skydd för visselblåsare Förvaltning av för bindelser med leveran törer, inbegripet betalningsrutiner Korruption och mutor Finansiell brottslighet Incitamentssystem, GOV-3 Swedbanks styrelse och koncernledning, inklusive vd är, efter beslut av bolags- stämman och styrelsen, inte berättigade att delta i Swedbanks incitaments- program för rörlig ersättning. Styrelsen fastställer övergripande hållbarhetsrelaterade mål som syftar till attbidra till koncernens förmåga att leverera enligt den strategiska riktningen. Koncern ledningen utvärderas bland annat på mätetal för hållbarhet vilka dock inte är kopplade till rörlig ersättning. Mätetalen inkluderar prioriterade håll bar- hets områden och kopplas till Swedbanks målsättningar att; öka medarbetar- engagemang, uppnå netto nollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsport följer till 1,5-gradersmålet samt ambitionen öka koncernens hållbara finansiering. Incitamentssystem, E1 GOV-3 Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. Kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonders styrelse, ledningsgruppen inklusive vd samt ledare förkontrollfunktioner, är inte berättigad att delta i Swedbanks incitaments programmet för rörlig ersättning. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte iersättningen. Förklaring om tillbörlig aktsamhet, GOV-4 Rapporteringen av Swedbanks arbete med tillbörlig aktsamhet är integrerat i Hållbarhetsrapporten och presenteras i tabellen nedan. Tabellen refererar till de upp lysningskrav där det framgår vilka due diligence processer som finns integrerade i Swedbanks verksamhet. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Hänvisning till upplysningskrav ESRS 2 E1 S1 S4 G1 Finansiell brottslighet a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-2 SBM-1 SBM-3 b) Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet GOV-2 SBM-1–2 IRO-1 E1-1 E14 SBM-3 S11–S14 SBM-3 S11–S14 G1-1–G1-3 G1-6 sidan 135 c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO-1 SBM-3 d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar MDR-A E11–E14 SBM-3 S1-1–S1-5 S14–S44 G11–G14 G1-6 sidorna 135–137 e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser äroch kommunicera det MDR-T MDR-M E1-6 S1-3–S1-5 S45 G11–G14 G1-6 sidorna 135–137 94 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Riskhantering och intern kontroll, GOV-5 Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Swedbanks hållbarhetsrappor- tering görs enligt gällande lagstiftning. Internt är det Group Finance, en del av gruppfunktionen CFO-office, som koordinerar arbetet med att konsolidera infor- mationen till hållbarhetsrapporten samt att säkerställa att den dubbla väsentlig- hetsbedömningen görs ienlighet med kraven som följer av CSRD. Bedömning- arna i analysen samt rapporteringen utförs i nära samarbete med gruppfunktioner som innehar relevant ämnesexpertis. Swedbank har en etablerad stöd- och kontrollprocess för att identifiera, adressera och implementera ny och/eller ändrad lagstiftning. Både CSRD och EUtaxonomin har hanterats i enlighet med denna process. Under 2024 påbör- jade Swedbank ett internt arbete med att utveckla riskbedömningar och interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapporteringen. Detta arbete innefattar även integrationen av dessa nya kontroller med befintliga processer för interna kontroller enligt IKFR. Huvudfokus har varit på att kartlägga rapporteringsprocesserna, identifiera områden med störst risk samt etablera inledande interna kontroller. Dessa insatser syftar till att förbättra och kvalitets- säkra rapporteringen. Arbetet omfattade ESRS-standarderna E1 och S1, med målet att successivt utöka dessa kontroller till att omfatta fler väsentliga ESRS-standarder. Arbetet kommer att fortgå under 2025. Utöver de ovan nämnda kontrollerna, har Swedbank identifierat följande risker för fel i rapporteringen: brist på data av tillräckligt hög kvalitet, högt inslag av manuell hantering samt felaktig konsolidering av data. För att hantera dessa risker genomför Swedbank en övergripande analys med fokus på de områden därrisken för rapporteringsfel är som störst. Detta för att kunna implementera kontrollaktiviteter specifikt för dessa områden. För att etablera en solid grund för fortsatt implementering av regelverkskrav avhållbarhetsrapportering, transparens och jämförbarhet, har även metoden för den dubbla väsentlighetsbedömningen samt dess utfall genomgått flera remiss- rundor. Interna ämnesexperter som representerar koncernen har bidragit med underlag och insikter till väsentlighetsbedömningen. Dessutom har Swedbank konsulterat externa experter för att se till att den dubbla väsentlighetsbedöm- ningen utförs ienlighet med gällande regelverkskrav. Swedbank har också påbörjat arbetet med att etablera ett systemstöd som ska underlätta framtida rapportering. Under 2024 har kontroller utformats för att validera data för vilken det råder osäkerhet i datakvalitet, vidare har implemente- ring skett av dualitetskontroller vid manuell hantering av data eller rapportering. För att undvika risken för att felaktig information rapporteras utförs kontrollvali- deringar och avstämningar av ansvariga chefer inom relevanta enheter för utvalda områden. Interna kontroller för taxonomirapporteringen har vidareutvecklats under året. I taxonomirapporteringen tillämpar Swedbank bland annat definitioner från EBA:s rapporteringskrav, exempelvis avseende lån med säkerheter i fastigheter. Avstämningspunkter har utvecklats mellan taxonomirapporteringen och rappor- teringen till EBA:s rapporteringskrav i syfte att kontrollera samstämmighet. Dess- utom finns avstämningspunkter mellan taxonomirapporteringen och Pelare 3, exempelvis iform av energiklasser för byggnader som används som säkerheter för lån. Rimlig hetsbedömningar görs löpande samt stickprov i underlag där det bedöms relevant. Processen för intern kontroll utvärderas kontinuerligt för att förbättra rutinerna och minska risken för felaktig rapportering. Dessutom pågår arbete med att öka datatillgängligheten genom att ställa krav på leverantörer och föra dialoger med externa dataleverantörer. Implementeringen av lagkrav inom hållbarhetsrappor- tering, inklusive interna kontroller, rapporteras från och med sista kvartalet 2024 regelbundet till vd genom ledningen och till styrelsen. Swedbanks styrdokument I Swedbanks styrdokument beskrivs processer och regler för att hantera frågor rörande identifierade väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter. Policyer beslutas av styrelsen, instruktioner av vd och direktiv av ansvarig person i Swed- banks ledningsgrupp. Respektive regelverksägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägare ska alltid vara en medlem av koncernledningen, Head of Protective Security eller Chief Security Officer, om inte styrelse eller vd särskilt beslutat annat. Samtliga styrdokument ses över årligen och uppdateras vid behov. Som en del av den årliga uppdateringen beaktas synpunkter från externa intressenter, till exempel genom frågor som ställs på årsstämman, diskussioner med organisa- tioner eller externa rapporter. Interna synpunkter beaktas genom etablerade processer för den årliga över synen. Översynen ska även säkra kvalitet i styrdoku- menten liksom att de uppfyller externa och interna regelverkskrav och följer Swedbanks styrningsmodell och organisation. I relevanta fall inkluderar det även påverkade intressenter genom en indirekt eller direkt dialog. Begreppen 'upp- ströms' och 'nedströms' används vanligtvis inte i relation till de individuella styr- dokumenten vilket innebär att det saknas en sammanställning av denna informa- tion för rapportering. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. Utöver detta har Group Legal ett prenumerationsbaserat nyhetsbrev som ger upp- dateringar om förändringar av interna regelverk. Dessutom distribueras doku- ment från Group Legal till kontaktpersoner inom organisationen samt till koncer- nens dotterföretag. Publika styrdokument finns publicerade på Swedbanks hemsida. Tabellen nedan presenterar ett urval av Swedbanks styrdokument och ger en översikt över de styrdokument som relaterar till identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Uppförandekod 1 Policy Ja Uppförandekoden sätter ramarna för hur medarbetare förväntas hantera Swedbanks affärer och affärsrelationer. Uppförandekoden beskriver förväntningarna på anställdas uppförande och ger vägledning och riktning i det dagliga arbetet. Uppförandekoden innefattar även åtagande avseende dataskydd inklusive den grundläggande rätten till skydd av person- uppgifter. Den fungerar som Swedbanks etikpolicy. Kreditpolicy 2 Policy Nej Policyn och ett flertal direktiv och instruktioner reglerar kreditriskhanteringen. Kredit policyn uttrycker att ESG-risk är en naturlig och integrerad del av all kreditriskbedömning och ska återspeglas i koncernens kreditverksamhet. Relevanta ESGaspekter ska ingå ianalysen av kunders möjligheter och risker på kund- och transaktionsnivå samt ingå i kredituppföljningen. Policy avseende kundklagomål 1 Policy Nej Policyn utgör grunden för arbetet med att ta emot och hantera kunders klagomål ställda mot Swedbank och beskriver hur medarbetare ska hantera inkomna klagomål och hur koncernen ska arbeta för att minimera förekomsten av framtida klagomål. Miljöpolicy 1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens miljöarbete och anger den grundläggande och gemensamma uppfattningen inom koncernen om miljöpåverkan, hur miljörisker ska före- byggas och hanteras samt hur koncernen kan bidra till klimatomställningen. Klargör även att Swedbank ska verka för att minska energiförbrukningen iegen verksamhet. 95 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Policy för mänskliga rättigheter 1 Policy Ja Policyn syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut. Policy för upp föranderisker 1 Policy Nej Policyn utgör grunden för hanteringen av uppföranderisker och beskriver principerna som ska iakttas när koncernen utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid databehandling och hantering av risker kopplade till marknadsuppförande. Policy för operativa risker 1 Policy Nej Policyns syfte är att fastställa de huvudsakliga principerna och åtgärderna som ska tillämpas för att effektivt identifiera, hantera och minska operativ risk. Policy för koncernens övergripande riskramverk 1 Policy Nej Policyn definierar bland annat ESG-risk, det vill säga miljö, sociala och styrningsrisker och ingår i risktaxonomin som en egen risktyp. Därmed integreras ESG-riskhanteringen i Swed- banks övergripande riskhantering. Klimatrisker, som är en del av miljöriskerna, påverkar andra risker särskilt kredit- och operativa risker. Det betyder att det bland annat är inom kredit risk och operativ risk som de finansiella effekterna på Swedbank uppstår. Policy för intresse konflikter 1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens arbete med att identifiera, hantera, mititgera och dokumentera intressekonflikter för att säkerställa efterlevnad med externa krav. Den beskriver roller och ansvar vid identifiering och hantering av intressekonflikter i koncernen samt hur koncernen ska arbeta för att hantera identifierade intressekonflikter. Policy för mångfald, rättvisa och inkludering 1 Policy Ja Policyn anger att alla medarbetare ska ha samma möjligheter när de arbetar på Swedbank. Av policyn följer att Swedbank har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Policy mot finansiell brottslighet 1 Policy Nej Policyn utgör grunden och sätter ramverket för koncernens arbete mot finansiell brottslig- het. Den anger en enhetlig uppsättning övergripande principer och minimikrav som gör det möjligt för koncernen att följa lagar och förordningar och motverka penningtvätt, finansie- ring av terrorism. Brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption eller skatteflykt. Den syftar även till att upprätthålla nolltolerans mot alla former av mutor och korruption och underlättande av skatteflykt. Policy för anställdas egna värde pappersaffärer 1 Policy Nej Policyn reglerar affärer med finansiella instrument gjorda för egen räkning av anställda och uppdragstagare samt av närstående. Syftet är att dessa personer inte ska ägna sig åt egna affärer med finansiella instrument på sådant sätt och i sådan omfattning att kundernas för- troende för värdepappersmarknaden, Swedbank och de anställda riskerar att rubbas. Ersättningspolicy 1 Policy Nej Policyn anger grunden och principerna för ersättningar inom Swedbank. Hållbarhetspolicy 1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens policyramverk för hållbarhet. Kompletteras av tematiska policyer och instruktioner som integrerar hållbarhetsaspekter. Instruktion för risker kopplade till dataskydd 1 Instruktion Nej Instruktion utgör koncernens ramverk för och definierar minimikraven inom dataskydd för att bidra till en sund dataskyddskultur. Instruktion för att motverka mutor och korruption 1 Instruktion Nej Instruktionen beskriver interna processer och de kontrollkrav Swedbank har och hur Swed- bank arbetar för att motverka mutor och korruption inom koncernen. Swedbank arbetar för att förhindra och skydda sin verksamhet och sina anställda från att utsättas för mutor och korruption Swedbank ska identifiera, bedöma och förstå riskerna med mutor och korruption och säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att minska riskerna. Instruktionen innehåller även krav för upprättande av riskbedömning, rapporteringskrav avseende mut- och korrup- tionsrisken och regler för roller och ansvar. Instruktion avseende styrning för att motverka bedrägerier 1 Instruktion Nej Instruktion för koncernens arbete med att upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rapportera misstänkta bedrägerier. Instruktion för intressekonflikter 1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av intressekonflikter beskriver interna processer och rutiner Swedbank har för att hantera identifierade intressekonflikter relaterade till Swedbank som orga nisation och till anställdas personliga sfär, samt roller och ansvar relaterade till dessa processer och rutiner. Instruktionen beskriver även hur Swedbank ska hantera eventuella intressekonflikter som inte kan mitigeras fullständigt. Instruktion avseende finansiella sanktioner 1 Instruktion Nej Instruktion för Swedbanks arbete med att efterfölja och hantera internationella sanktioner. Den beskriver Swedbanks interna processer, kontrollkrav och minimikrav för att säkerställa regelefterlevnad och hantera identifierade risker. Instruktionen innehåller även krav för upp- rättande av riskbedömning, rapporteringskrav och regler för roller och ansvar. Instruktion för visselblåsning 1 Instruktion Nej Instruktionen beskriver syftet med koncernens visselblåsarfunktion om att stärka kontrollen av efterlevnad av koncernens interna och externa regelverk genom att inrätta effektiva, konfidentiella och säkra rapporteringskanaler, samt principer som genomsyrar visselblåsar- hanteringen genom att säkerställa att visselblåsare skyddas effektivt mot repressalier. Instruktion för att motverka penning- tvätt och finansiering av terrorism 1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av koncernens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den beskriver Swedbanks interna processer och kontrollkrav för att säkerställa regelefterlevnad och hantera identifierade risker. Instruktionen innehåller även krav för upprättande av riskbedömning, rapporteringskrav och regler för roller och ansvar. Instruktion – Ställningstagande om klimatförändringar och natur 1 Instruktion Ja Ställningstagande för koncernens klimatagenda, inklusive de centrala förväntningarna på Swedbanks egen verksamhet samt vid tillhandahållandet av finansiella tjänster. 96 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Instruktion – Ställningstagande om vapen och försvar 1 Instruktion Ja Ställningstagande mot kontroversiella vapen, inklusive kärnvapen. Instruktion avseende inköp 1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av hur upphandling ska genomföras inom koncernen. Direktiv om hantering av interna bedrägerier 1 Direktiv Nej Direktiv för hantering av koncernens arbete mot interna bedrägerier. Syftar till att säkerställa en enhetlig process för att utreda regelöverträdelser av medarbetare och misstänkta interna bedrägerier inom hela Swedbank. Direktiv om hantering av arbetsrätts- liga åtgärder vid regelöverträdelser av anställda inom Swedbank 1 Direktiv Nej Direktiv för hantering av anställdas regelöverträdelse och arbetsrättsliga åtgärder. Direktiv om utbildning i risker kopplat till finansiell brottslighet 1 Direktiv Nej Direktivet syftar till att tydliggöra utbildningskrav inom koncernen för att minska riskerna för finansiell brottslighet. Arbetsmiljödirektiv 1 Direktiv Ja Direktivet beskriver hur Swedbank skapar en arbetsmiljö där alla medarbetare kan må bra och prestera bra. 1) Omfattar Swedbank AB samt alla dotterföretag. Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma i. 2) Swedbank AB samt alla dotterföretag med tillstånd som kreditinstitut Swedbank anser att samarbeten över bolags-, bransch- och landsgränser är avgörande för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål och Parisavtalet. Kon- cernen deltar aktivt i olika hållbarhetsinitiativ och har förbundit sig att följa flera internationella åtaganden och standarder, vilket avspeglas i de styrdokument som implementerats inom organisationen. Bland de initiativ som Swedbank har åtagit sig att följa återfinns UN Global Compact, UN Environmental Program for the Financial Sector samt UN Principles for Responsible Banking. Inom klimatarbetet är NZBA centralt. UN Guiding Principles on Business and Human Rights är vägledande i Swedbanks åtagande att respektera och skydda mänskliga rättigheter och för koncernens arbete med mångfald och inkludering, UN Women’s Empowerment Principles. 97 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Miljöinformation Rapportering enligt EU:s taxonomi förordning Utveckling av taxonomirapporteringen Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassifice- ringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet, som omfattas av EU-taxonomin, ska anses vara miljömässigt hållbar. EU-taxonomin är en central del av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och utgör ett ramverk som underlättar för företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att tillgångar ska anses taxonomiförenliga krävs att den under- liggande ekonomiska verksamheten: • väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljö mål; • inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen; • uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna och • uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljö mål. Sedan 2021 rapporterar Swedbank andelen tillgångar mot ekonomiska verk- samheter som omfattas av EU- taxonomin. 2023 utökades rapporteringen för kreditinstitut med information om andelen tillgångar, finansiella garantier och tillgångar under förvaltning som är förenliga med EU-taxonomins klimatmål. I år utökas rapporteringen till att inkludera de resterande fyra miljömålen avseende omfattning. Som ett komplement till de huvudsakliga nyckeltaIen presenteras i årets rap- port för första gången ett konsoliderat nyckeltal, viktat utifrån Swedbanks affärs- segment: bank, kapitalförvaltning och försäkring samt affärssegmentens andel av koncernens nettointäkter. I samband med denna förändring introducerar Swedbank även tabeller för försäkring och kapitalförvaltning. Information från tabellerna för kreditinstitut samt försäkringstabellerna används iberäkningen av det konsoliderade nyckeltalet. Intäkter från avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager kommer att inkluderas i beräkningen av det konsoliderade nyckelta- let i och med årsredovisningen för 2025. Swedbanks icke-finansiella aktiviteter är inte taxonomiförenliga men ingår i beräkningen av det konsoliderade nyckeltalet. Informationen till tabellen för den centrala resultatindikatorn för kapitalför- valtare presen teras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB inklusive Swedbank Robur ABs dotterföretag. Tabellen för kapitalförvaltare baseras på samma information som i raden för tillgångar under förvaltning i tabell 1 för kredit institut, men presenteras mer i detalj. EU-taxonomins specifika tabeller för liv- och sakförsäkring presenterar detaljer kring försäkringsverksamhetens taxonomiförenlighet. Tabellen för livför- säkring presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB samt Swedbank Life Insurande SE. Tabellen för sakförsäkring presenteras för Swed- banks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Inom livförsäk- ringsverksamheten inkluderas även innehav som förvaltas av Swedbank Robur AB. I tabellerna för kredit institut rapporteras fortsättningsvis försäkringsdotter- företagen som aktier i icke- NFRD/CSRD företag enligt kapitalandelsmetoden. För tabellerna enligt taxonomiregelverket, se sidorna 144–226. Nyckeltal Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, Andel gröna tillgångar i stocken (GAR), syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Swed- banks GAR påverkas främst av energi prestanda i Swedbanks bolåneportfölj samtandelen miljö mässigt hållbara ekonomiska verksam heter hos företag somomfattas av direk tivet om icke-finansiell information (NFRD/CSRD) inom Swedbanks företagsutlåning. GAR är 3,37 procent (1,36) avseende omsättning samt 3,59 procent (1,41) avseende kapitalutgifter per 31 december 2024. Under 2024 har taxonomi- förenligheten ökat i stocken till 64 290 mkr (25 470) för tillgångar avseende omsättning och 68 504 mkr (26 505) avseende kapitalutgifter. En tabell med taxonomi förenliga tillgångar per rörelsesegment finns på sidan 78 både för omsättningsbaserade samt kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga tillgångar. Den största ökningen avseende taxonomiförenliga tillgångar för klaras av en förbättrad datakvalitet och att Swedbank därmed kunnat påvisa taxonomi - förenlighet hos fler lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet. Enytter ligare bidragande faktor är förbättrade nyckeltal från NFRD/CSRD före tagen. Exempelvis inkluderas i år alla sex miljömål till skillnad från 2023 därendast klimat målen inkluderades. Trots att majoriteten av taxonomiförenlig- heten föreligger inom klimat målen får inkludering av de fyra nya målen en viss positiv effekt. GAR i flödet är 3,08 procent (2,00) avseende omsättning samt 3,15 procent (1,96) avseende kapital utgifter per 31 december 2024. Under 2024 har taxonomi- förenligheten ökat i flödet till 8 412 mkr (5 994) för tillgångar avseende omsätt- ning och 8 646 mkr (5 886) avseende kapitalutgifter. Andelen gröna tillgångar under förvaltning i stocken är 1,38 procent (0,96) avseende omsättning och 2,23 procent (1,53) avseende kapitalutgifter per 31december 2024. Under 2024 har taxonomi förenligheten i stocken ökat till 32571 mkr (19 515) för tillgångar avseende omsättning och 52 450 mkr (31 107) avseende kapitalutgifter. Nämnaren i beräkningen av nyckeltalen har ändrats till att inkludera de totala tillgångarna under förvaltning, vilket resulterar i lägre nyckel tal jämfört med föregående år. Dessa nyckeltal påverkas av de underlig- gande innehaven i fonder och diskretionär portföljförvaltning samt deras investe- ringsstrategier. För 2023 beräknades andelen gröna tillgångar under förvaltning iförhållande till investeringar i NFRD/CSRD företag men för 2024 beräknas nyckel talet i för hållande till totala tillgångar under förvaltning. Därför har 2023 års nyckeltal justerats. Under 2024 har taxonomiförenligheten för tillgångar under förvaltning ökat. En bidragande faktor är att finansiella institutioners taxonomiförenlighet inkluderats i årets rapportering. Vidare inkluderas i år alla sex miljömålen till skillnad från 2023 där endast klimatmålen inkluderades. Trots att majoriteten av taxonomi- förenligheten finns inom klimatmålen får inkludering av de fyra nya målen en viss positiv effekt. I årets rapport inkluderas för första gången flödet för tillgångar under förvalt- ning, vilket visar taxonomiförenligheten i förvärv gjorda under året. Andel gröna tillgångar under förvaltning för flödet är 1,20 procent avseende omsättning och 1,75 procent avseende kapital utgifter. Under 2024 är taxonomi förenligheten iflödet 8 299 mkr för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och 12126 mkr avseende kapitalutgifter. Datatillgång till rapporterad taxonomiförenlighet är fortfarande begränsad men förväntas öka framgent och därmed påverka nyckeltalen för stock och flöde. De konsoliderade viktade nyckeltalen utifrån Swedbanks affärssegment är 3,05 procent avseende omsättning och 3,38 procent avseende kapital utgifter per31 december 2024. Nyckeltalen för gas och kärnkraft, som speglar Swedbanks tillgångar, finan- siella garantier samt tillgångar under förvaltning kopplat till ekonomiska verk- samheter inom gas och kärnkraft, är i de flesta fall 0,00 procent och som högst 0,70 procent för både omsättning och kapitalutgifter. Tolkning och implementering Taxonomirapporteringen för kreditinstitut baseras på den konsoliderade situatio- nen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen avviker från den koncernredovisning som upprättas enligt IFRS ® Redovisningsstandarder när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures och dotterföretag. Iövrigt tillämpas samma principer. Definitioner relaterade till rapporteringen enligt EU-taxonomin finns på sidan 381. Rapporteringskraven inom EU-taxonomin är under utveckling, och EU publice- rar kontinuerligt vägledning kring krav samt definitioner. Swedbank arbetar aktivt med att implementera förtydliganden och deltar i diskussioner inom den svenska bankföreningens arbetsgrupp för EU-taxonomin. Tolknings frågor och bransch- praxis diskuteras löpande, och analys- och implementations arbete väntas fort- sätta. För tabellerna 3 och 4 för kreditintitut har Swedbank exempelvis tolkat att nämnaren i beräkningarna ska vara Andelen gröna tillgångar totalt, i kolumnen totalt redovisat bruttovärde. I kolumnen Andel av alla täckta tillgångar är nämnaren Summa tillgångar. Under året har Swedbank fortsatt att genomföra en rad aktivi- teter för att vidare utveckla processerna för rapportering enligt EU- taxonomins vägledning, inklusive interna kontroller. 98 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Förenlighet med EU-taxonomin, inklusive nyckeltal, följs upp kvartalsvis av Swedbanks affärsområden. Genom att stödja koncernens kunder i att utveckla hållbara verksamheter och energieffektiva bostäder samt göra hållbara investe- ringar, är ambitionen att förbättra EU-taxonomins nyckeltal. Swedbank befinner sig i uppstartsfasen med att uppdatera kundprocesser och utveckla nya produkter, exempelvis för att kunna påvisa taxonomiförenligheten hos ett individuellt lån. Enökad andel av miljömässigt hållbara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimat arbete. Koncernen har beslutat om klimatmål för finansierade utsläpp fram till 2030 inom flera sektorer inklusive kommersiella fastigheter och bolån. Inom Swedbanks tillgångar under förvaltning har ett antal fonder iproduktut- budet åtagit sig att upprätthålla en lägsta andel taxonomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer att utgöra ett av flera centrala verktyg för hållbarhetsupp- följning av tillgångar under förvaltning. Dessutom ser Swedbank att investeringar iföretag med taxonomiförenliga verksamheter kommer att vara ett verktyg för att nå koncernens klimatmål. EU-taxonomin är ett av flera verktyg för att identifiera de verksamheter hos Swedbanks kunder som kan bidra till Swedbanks arbete att nå klimatmålen. Ökning av taxonomiförenliga tillgångar, samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna säkerställa att målen uppfylls. Som finansiellt företag presenterar Swedbank sin EU-taxonomirapportering ide standardiserade tabellerna för kreditinstitut, kapitalförvaltning, försäkring samt kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter. Utöver dessa tabeller presenteras tabeller med konsoliderade nyckeltal per Swedbanks affärssegment – bank, kapitalförvaltning och försäkring – viktade efter respektive affärs- segments andel av koncernens nettointäkter. Tabeller för kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter ger detaljerad information om de sex identifierade ekonomiska verksamheterna inom kärn- energi och fossilgas, avseende Andelen gröna tillgångar, Andel gröna tillgångar under förvaltning, Andel gröna finansiella garantier samt Andel gröna tillgångar under förvaltning, livförsäkring. Lån med bostadsfastighet som säkerhet Hushållens förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas avEU-taxonomin. En majoritet av Swedbanks tillgångar som omfattas av EU- taxonomin utgörs av lån med bostadsfastighet som säkerhet. Bostäder står för en betydande del av EU:s energi konsumtion och växthusgasutsläpp, vilket kan minskas genom ökad energi effekti vitet. Swedbank bidrar till finansieringen av energieffektivisering ibostads fastigheter och är beroende av energidata av godkvalitet. EU-taxonomin ställer olika krav för att ett lån med bostadsfastighet som säkerhet ska klassificeras som taxonomiför enligt, beroende på när byggnaden äruppförd. För byggnader uppförda före den 31december 2020 måste fastig- hetens primär energibehov ligga inom de översta 15 procenten av det nationella beståndet eller ha energi klass A. Swedbank har baserat sina energikrav på tröskelvärden framtagna på uppdrag av Fastighetsägarna för lån med bostadsfastigheter som säkerhet i Sverige. Motsvarande information har använts för lån med bostadsfastigheter som säker- heter i Estland, Lettland och Litauen. För byggnader uppförda efter den 31 december 2020 krävs att primärenergi- behovet är minst 10 procent under tröskelvärdet för nära noll-energibyggnader. För att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada på målet om klimat- anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser av bostadsfastigheter som används som säkerhet för lån, enligt samma metod som används i Pelare 3 rapporten. Lån med bostadsfastighet som säkerhet redovisas som taxonomiför- enliga när fastig heten både upp fyller energikraven och där klimatriskanalysen visar låg risk. Data till klimatrisk analysen köps in från en extern leverantör. Ettarbete med att utveckla dessa analyser pågår. NFRD/CSRD företag Finansiella företag är i stor utsträckning beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlighet med EU-taxonomin för att själva kunna uppfylla sina rappor- teringsskyldigheter. Swedbanks rapportering återspeglar därmed företagens rap- portering, både i omfattning och förenlighet. Informationen från företagskunders hållbarhetsförklaringar har inhämtats från en extern leverantör. I takt med att lag- kraven successivt implementeras och fler företag rapporterar, förväntas både datatillgången och datakvaliteten förbättras över tid, vilket isin tur kommer att påverka Swedbanks taxonomiförenlighet. Företagsutlåningen utgör 24 procent av Swedbanks tillgångar, varav endast 2procent är NFRD/CSRD företag som rapporterar enligt EU-taxonomin. Förvaltat kapital i NFRD/CSRD företag utgör 35 procent av totala tillgångar under förvaltning. Tillgångar under förvaltatning i globala portföljer med innehav utanför EU samt tillgångar under förvaltning med placeringsinriktning inom små och medelstora företag, vilka inte rapporterar enligt EU-taxonomin bidrar till lägre taxonomiförenlighet. Datatillgänglighet och kvalitet Avsaknad av en central extern databas för företags hållbarhetsinformation och otillräcklig kvalitet påexterna data, medför svårigheter att samla in kvalitetssäk- rade data gällande nyckel tal från företagskunder och energiprestanda för fastig- heter. Bristande tillgänglighet och kvalitet idata påverkar taxonomiförenligheten och därmed nyckeltalen GAR och Andel gröna tillgångar under förvaltning. I dags- läget har Swedbank inte kunnat inhämta data för samtliga efter frågade data- punkter, exempelvis ”användning avintäkter” i samband med företagslån. För 55 procent av Swedbanks lån med bostadsfastighet som säkerhet, saknas giltiga energideklarationer, vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomiför- enlighet. Systemet med energiklasser är inte harmoniserat varför det exempelvis i Sverige är högre krav än i många andra EU-länder för att en fastighet ska tilldelas energiklass A, och därmed uppfylla EU-taxonomins krav. Informationen om tillgångarna i nämnaren för flödesberäkningen är ofull - ständig, då Swedbank inte har möjlighet att identifiera samtliga nya tillgångar på alla rader, vilket gör att nyckel talen inte är rättvisande och resulterar ien högre GAR för flödet. 99 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse E1 Klimatförändringar Introduktion Kapitel E1 Klimatförändringar omfattar Swedbanks rapportering relaterat till begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar samt energi. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. E1 Klimatförändringar har delats in itre delar baserat på den uppdelning avvärdekedjan som tillämpades inom den dubbla väsentlighetsbedömningen. Ytterligare information finns i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, IRO-1. Det beror på att klimat förändringar har bedömts väsentligt i samtliga upp- delningar av värdekedjan. Arbetet med klimatförändringar är koncern gemen- samt, men metoder, mål och mätetal skiljer sig i de olika delarna av värdekedjan. Rapporteringen delas därför in iföljande områden: • Utlåning avser klimatpåverkan från Swedbanks utlåningsportfölj. • Kapitalförvaltning avser klimatpåverkan från investeringar genom fond förvaltning inom det svenska fondbolaget Swedbank Robur Fonder AB (ikapitlet benämnt ”Swedbank Robur Fonder”). • Den egna verksamheten avser klimatpåverkan från koncernens direkta verksamhet i form av till exempel fastigheters energiförbrukning, affärsresor och inköp avIT och kontorsmaterial. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Miljö Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar – Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar – Klimatförändringar ● Anpassning till klimat förändringar ● Begränsning av klimat förändringar ● Energi + – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Omställningsplan, E1-1 Hållbarhet står i centrum för Swedbanks affärsstrategi, vilket innebär att hållbar- hetsaspekter integreras i koncernens arbete och affärsbeslut. En viktig del för Swedbanks kärnverksamhet är den pågående omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Koncernens omställningsplan bygger på affärsstrategin. I Swedbanks samhällsviktiga roll som systemkritisk bank kan koncernen driva förändring. Det största bidraget till att nå nettonollutsläpp kan uppnås genom att stödja Swedbanks sju miljoner privatkunder och över 550000 företagskunder iatt bli mer hållbara. Swedbank affärsmodell är att erbjuda kunder trygga och effektiva lösningar för att hantera sitt sparande och samtidigt tillgodose sina finansieringsbehov. Med utgångspunkt i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle ger Swedbank demånga människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. En viktig del i att anpassa affärsmodellen till 1,5-gradersmålet är att styra utlånings- och investeringsportföljerna mot detta mål. Swedbank har satt sex sektorspeci- fika klimatmål till 2030 på låneportföljen och har även antagit klimatmål för fond- förvaltningen för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. För att uppfylla målen arbetar Swedbank med att styra finansiering och investeringar mot hållbara akti- viteter samt genom dialog, rådgivning och monitorering. Ytterligare information om respektive klimatmål finns i Mål, E1-4. Swedbanks åtagande för nettonollutsläpp gäller hela koncernen och omfattar utsläpp relaterade till egen verksamhet, utlåning och investeringsportföljer. Under året publicerade Swedbank den första versionen av sin omställningsplan, Swedbank Climate Transition Plan (Swedbanks omställningsplan). Den största klimat påverkan sker via kundledet, vilket innebär att kundernas omställning är en nyckel komponent i koncernens arbete med att minska utsläppen. Därför lägger omställ ningsplanen särskild vikt vid den finansiering som koncernen tillhandahåller. Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från en övergripande målsättning om att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. Respektive 2030 klimatmål på låneport följen är satta ilinje med 1,5-graders sektorspecifika reduktionsbanor. Swedbank har i sitt ställningstagande om klimatförändringar och natur gjort ställningstaganden avseende fossila bränslen. Enligt detta ska Swedbank inte tillhandahålla ny finansiering eller erbjuda kapitalmarknadsfinansiering till före- tag som utvinner olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan god- kännas för omställnings företag inom termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Undantag kan även godkännas vid extraordinära omständigheter för företag inom restriktionerna men att företag förväntas upprätta en omställningsplan ilinje med Parisavtalet. Swedbank har även restriktioner om att inte direktfinan- siera kraftproduktion från kol eller torv, eller företag vars intäkter överstiger fem procent från dessa aktiviteter. Swedbank direktfinansierar heller inte nya olje- eller gaskraftverk, nya oljetankers eller nya råoljeraffinaderier. För Swedbanks investeringar, det vill säga när Swedbank tar investerings- beslut för finansiella produkter, exkluderas företag med mer än 5 procent av intäkterna från utvinning eller kraftproduktion från olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom olja, gas eller termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserat på ett diskretionärt mandat omfattas inte. Utlåning Swedbanks publicerade omställningsplan syftar till att beskriva hur Swedbank arbetar mot målet om nettonollutsläpp inom Swedbanks låneportfölj och ambitioner för ökning av hållbara finansieringsvolymer. Omställningsplanen hargodkänts av vd och setts över av styrelsen. Omställningsplanen kommer att uppdateras och anpassas i takt med att klimat arbetet utvecklas samt i enlighet med kommande lagstiftning, inklusive krav från både Corporate Sustainability Due Dilligence Directive (CSDDD) och Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), för att sträva efter att rätt förutsättningar finns på plats för att uppnå koncernens klimatmål. Det primära fokuset är att möjliggöra och driva på den gröna energiomställ- ningen inom fastig hetssektorn, en sektor som motsvarar cirka 80procent av Swedbanks låne exponering. Integrerat i planen är koncernens klimat mål för kredit portföljen för år 2030, vilka är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i linje. Viktiga åtgärder i arbetet mot att nå klimatmålen är att: • Stödja kunder för att stimulera en hållbar omställning, exempelvis genom atterbjuda anpassade finansiella lösningar och rådgivning. • Fortsätta utveckla partnerskap och samarbeten som stödjer kunder ideras omställning. • Öka finansiering av hållbara aktiviteter och av aktiviteter som bidrar tillomställningen. 100 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Drivkrafter i omställningen Swedbank har flera möjligheter att bidra till utfasningen av fossila bränslen och minskningen av växthusgasutsläpp. Genom den breda kundbasen har Swedbank möjlighet att bidra till omställning via hållbar finansiering samt rådgivning och medvetandegörande. Swedbank har ett fokus på att möjliggöra energiomställning i fastighets- sektorn, givet koncernens exponering mot denna sektor inom alla fyra hemma- mark nader. Även andra utsläppsintensiva sektorer i utlåningsportföljen är i fokus, inklusive kraftproduktion, olja och gas samt sjöfart och stål, eftersom de utgör en betydande del av Swedbanks finansierade utsläpp. Affärsmöjligheter och part- nerskap inom grön teknologi och finansiering av hållbara lösningar är viktiga driv- krafter. Dessutom spelar förändrade marknadstrender och en ökad efterfrågan på gröna finansiella produkter och tjänster från både privat- och företagskunder en betydande roll. Förändrade investerarkrav och efterlevnad av lagstiftning är också centralt i takt med att de regulatoriska kraven ökar. Swedbank genomför för närvarande ingen kvantitativ analys och uppföljning av de olika faktorerna som leder till utsläppsminskning. Det är även viktigt att minska exponeringen mot kunder med liten eller obefint- lig omställningsvilja. Swedbanks förväntningar vid tillhandahållandet av finan- siella tjänster samt restriktioner för fossila bränslen specificeras i Swedbanks ställningstagande om klimatförändringar och natur. Swedbanks potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp finns främst identifierade i tillgångar kopplade till kunder inom sektorer med stora investeringar ifossila bränslen och koldioxid- intensiva processer där det är svårt och dyrt att snabbt minska utsläppen, exem- pelvis olja och gas, kraftproduktion, stål och sjöfart. Swedbank har beslutat om klimat mål till 2030 för dessa sektorer och har således ett särskilt fokus på dem. Swedbank arbetar med dialog, rådgivning och monitorering av kunder för sekto- rerna. Swedbanks möjligheter att nå sina klimatmål i dessa sektorer kommer att bero på kundernas förmåga att ställa om liksom Swedbanks exponeringar mot kunder inom dessa sektorer. Ytter ligare information om klimatpåverkan från dessa sektorer finns iMål, E1-4. För att bättre förstå företagskundernas omställning har Swedbank under året utvecklat verktyg för att underlätta analys av omställningsplaner. Insikter från arbetet har gett värdefull input för interna beslutsprocesser och vid kundråd- givning. Swedbanks förmåga att nå koncernens klimatmål beror på kundernas fortsatta utsläpp, förmåga att ställa om samt möjligheten att hantera klimat- relaterade risker på ett fullgott sätt. Omställningsplanen är inte en inte grerad del avden finansiella planeringen. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för omställningsplanen; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. För 2024 kan inga mätbara resultat av omställningsplanen presenteras, då 2024 utgör basåret. Ytterligare information om Swedbanks klimat åtgärder som vidtogs under året finns i Åtgärder, E1-3. Kapitalförvaltning ISwedbanks omställningsplan beskrivs det övergripande tillvägagångssättet för att nå nettonollutsläpp inom fondförvaltningen, vilket beskrivs utförligare i Swed- bank Robur Fonders klimat strategi. Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar har antagits av styrelsen och tillsammans med bolagets klimat- strategi utgör de styrande dokumenten som vägleder klimat arbetet i fondförvalt- ningen. Både policyn och strategin revideras minst årligen. År2020 underteck- nade Swedbank Robur Fonder initiativet Net Zero Asset Manager (NZAM). Initiativet syftar till att upprätta standarder för hur fondförvaltare sätter och följer upp mål för nettonollutsläpp av växthusgaser, i syfte att nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Swedbank Robur Fonders klimat strategi har godkänts av Swedbank Robur Fonders vd och anger övergripande klimatmål och delmål. Ytterligare information om fullständiga beskrivningar av klimatmål och tillhörande delmål finns i Swedbank Robur Fonders klimat strategi. Swedbank Robur Fonders klimatstrategi vägleder i arbetet med att nå klimat- målen, genom att minska klimatrelaterade risker och möjliggöra en övergång till en lågfossil ekonomi. Den utgör grunden för hur Swedbank Robur Fonder ska skapa långsiktigt värde för kunderna och samtidigt ta ansvar för att minska växt- husgasutsläppen. Swedbank Robur Fonders målsättning är att ligga steget före politiska beslut och att driva på investeringar i teknik och tjänster som främjar ett stabilt klimat. Att ligga steget före refererar till att Swedbank Robur Fonders mål är tidsmässigt mer ambitiösa än globala klimatmål. Till exempel ska Swedbank Robur Fonder uppnå nettonollutsläpp år 2040, jämfört med Paris avtalets mål för 2050. Swedbank Robur Fonder stödjer även klimatomställningen genom att investera i företag som ännu inte slutfört en omställning men som bedöms ha förmågan att anpassa verksamheten till att uppnå Paris avtalets mål. De främsta åtgärderna för att uppnå Swedbank Robur Fonders klimatmål är att: • Uppfylla externa åtaganden för att vara i linje med Paris avtalet, inklusive rapportering • Investera i bolag med lösningar som bidrar till klimatomställningen • Påverka innehav för att nå nettonollutsläpp • Avstå från investeringar i verksamheter som förhindrar uppfyllelse av klimatstrategin Ytterligare information finns i Åtgärder, E1-3. Den egna verksamheten Den egna verksamheten omfattas av Swedbanks omställningsplan, och Swed- bank har antagit klimatmål för egen verksamhet för att minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 60 procent till år 2030 jämfört med 2019. Målet omfattar scope 1, scope 2 samt utvalda kategorier inom scope 3. Målet antogs år 2020 och dess förenlighet med att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5°C i linje har inte utvärderats. Strategi och affärsmodell, E1, SBM-3 Swedbank anser att det är viktigt att anpassa strategi och affärsmodell efter identifierade inverkningar, risker och möjlig heter inom klimatområdet. Den största klimat påverkan från Swedbank sker genom kundernas verksamheter eller genom investeringar. Klimatomställningen utgör inte bara en stor utmaning, utan också en betydande affärsmöjlighet för både Swedbank och kunderna. Koncer- nens ambition är att spela en ledande roll i den gröna omställningen genom att finansiera hållbara lösningar med ett starkt fokus på att öka energieffektiviteten ibyggnader och fastigheter. Swedbank kan inte bedöma effekterna av eller resur- serna för åtgärderna som presenteras under Åtgärder, E1-3, och har därför inte beaktat dessa. Identifierade klimatrelaterade risker, fysiska eller omställningsrisker Som en del av Swedbanks riskramverk har koncernen metoder och processer för att definiera, identifiera och bedöma klimatrelaterade risker relaterade till Swed- banks strategi och affärsmodell. Klimatrelaterade risker för Swedbank är i huvud- sak indirekta, genom utlåning och investeringar och det är omställningsrisken som sammantaget bedömts vara materiell för koncernen. Bland de sektorer där Swedbank funnit betydande omställningsrisker finns energisektorn, fastighets- förvaltning, transporter, skog och lantbruk och tillverkningsindustri. En uppräk- ning av samtliga risk drivare och deras finansiella effekt på olika delar av koncer- nens utlåning skulle bli mycket omfattande. Tabellen nedan presenterar några exempel på händelser som kan öka koncernens kreditrisk. Klimatrelaterade risker Riskdrivare Händelser som kan leda till ökad kreditrisk Omställningsrisk Ny eller förändrad politik och lagstiftning som syftar till att begränsa klimat- förändringar. EU inför regler för energieffektivisering av byggnader vilket kan innebära försämrade kassa flöden och värdeminskningar i fastigheter med sämre energiprestanda. Omställningsrisk Ny eller förändrad teknik som begränsar klimat förändringar. Nya tekniker inom energisektorn och elektrifieringen av transporter kräver stor omställning i hela värdekedjan. De företag som inte har resurser eller tillräcklig ambition löper risk att förlora konkurrenskraft. Omställningsrisk Nya eller förändrade beteenden hos konsu- menter och investerare som syftar till att begränsa klimatförändringar. Konsumenter och investerare prioriterar och sätter högre värde på hållbara produkter och affärsmodeller vilket kan minska efterfrågan och riskaptiten på nuvarande produktion med negativ finansiell effekt på individuella företag och hela branscher. 101 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Resiliensanalys genom scenarioanalys och stresstester Mot bakgrund av den scenarioanalys och de stresstester som utförts som en del av Swedbanks Interna kapitalutvärdering (IKU) är bedömningen att koncernen motståndskraft mot klimatrelaterade risker är god. I IKU:n ingår: • Ett tioårigt basscenario där Swedbank prognosticerar sin kapitalsituation givet en omställning i enlighet med koncernens klimatmål. Resultatet visar att både lönsamhet och kapitalisering förblir stark. • Treåriga makroekonomiska stresstester där både fysiska risker och omställ- ningsrisker integreras. Av resultaten framgår att koncernens motståndskraft mot både stressade omställningsrisker och stressade fysiska risker i termer av omfattande översvämningar är god. IKU omfattar Swedbanks konsoliderade situation, vilket innebär att nedströms värdekedja är inkluderad med undantag av koncernens helägda försäkringsbolag som endast tas med som aktieinnehav. Uppströms värdekedja ingår inte. Inga väsentliga omställningsrisker har exkluderats. Det ska beaktas att processerna för den tioåriga scenarioanalysen och de treåriga stressade scenarierna delvis är nya och under utveckling. De kvantitativa resultaten i det tioåriga basscenariot bygger på en rad antaganden utifrån Swedbanks strategi och planer. Den makroekonomiska utvecklingen antas följa den långsiktiga trenden där hänsyn tagits till att omställningen antas medföra ett ökat investeringsbehov i samtliga hemmamarknader. Behovet är brett men särskilt utmärkande inom energi där energimixen inom koncernens hemmamarknader antas förändras på ett bety- dande sätt, med ett allt större inslag av förnybar energiproduktion inte minst i de baltiska länderna. Även transportsektorn bedöms ha ett utökat investerings- behov främst utifrån den teknikförändring som drivs fram av elektrifieringen. Dethar inte gjorts något specifikt antagande om energikonsumtion. Den längre tidshorisonten innebär ökad osäkerhet i olika antaganden om låneport följens utveckling, såväl som antaganden om intäkter och kostnader. Trots att IKU visar på god motståndskraft så bedöms omställningen kunna innebära utmaningar. En utmaning är Swedbanks finansiering av fastigheter. För att kon cernen ska nå sina mål för finansierade utsläpp behöver en del av koncer- nens kunder genomföra energieffektiviserande åtgärder, vilket delvis ligger utom Swedbanks kontroll. Ytterligare information finns i Omställningsplan, E1-1. Policyer, E1-2 Policyer Swedbank har antagit flera policyer som är viktiga styrdokument i koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar. • Hållbarhetspolicy • Miljöpolicy • Policy för koncernens övergripande riskramverk • Kreditpolicy Hållbarhetspolicyn utgör grunden för Swedbanks policyramverk inom hållbarhet. Den kompletteras av tematiska policyer och instruktioner som integrerar hållbar- hetsaspekter. Miljöpolicyn utgör en grund för koncernens miljöarbete och anger den grundläggande och gemensamma uppfattningen inom koncernen om miljö- påverkan, hur miljörisker ska förebyggas och hanteras samt hur koncernen kan bidra till klimatomställningen. I Policy för koncernens övergripande riskramverk definieras ESG-risk, det vill säga miljö-, sociala och styrningsrisker vilka ingår irisktaxonomin som en egen risktyp. Det betyder att ESG-risker identifieras, bedöms och hanteras liksom Swedbanks övriga risker. Klimatrelaterade risker ären del av miljöriskerna och ett område som är särskilt fokuserat mot bakgrund av dess väsentlighet. Klimatrelaterade risker är drivare av andra risker, särskilt kredit risk och operativa risker. Det betyder att det bland annat är inom kreditrisk och operativ risk som de finansiella effekterna på Swedbank uppstår. ESG-risk är därför en integrerad del i kreditpolicyn och i ett flertal direktiv och instruktioner som reglerar kreditriskhantering. Kreditpolicyn uttrycker att ESG-risk är en natur- lig och integrerad del av all kreditriskbedömning och ska återspeglas i kreditverk- samheten. Relevanta ESG-aspekter ska ingå i analysen av kunders möjligheter och risker på kund- och transaktionsnivå samt ingå i kredituppföljningen. Ställningstaganden Swedbank har antagit ett ställningstagande om klimatförändringar och natur för att hantera, begränsa och anpassa koncernen till klimatförändringarna. Där anges villkoren för koncernens klimatagenda, inklusive de viktigaste förväntning- arna på Swedbanks egen verksamhet och vid tillhandahållandet av finansiella tjänster. Iställningstagandet klargörs att Swedbank ska vara aktivt enga gerad ioch finansiera den nödvändiga omställningen i samhället. Det framhålls att Swedbank ska stödja kunderna i deras anpassning till klimatförändringar. Swedbank betonar även sin roll i att främja teknologier som möjliggör en hållbar omställning, såsom elektrifiering och förnybar energi. Swedbanks åtaganden för att begränsa klimatförändringarna tydliggörs genom att klimatrisk integreras iSwedbanks riskanalyser. Koncernen ska sätta mål, övervaka, mäta och följa upp utvecklingen. Vidare har Swedbank specificerat restriktioner gällande fossila bränslen som en del av arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Alla styrdokument finns tillgängliga på Swedbanks intranät varav de publika finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P. Åtgärder, E1-3 Under rapporteringsåret vidtogs en rad åtgärder för att begränsa Swedbanks inverkan på klimatförändringar och minska växthusgasutsläpp. Bland annat har Swedbank haft flera satsningar på externa samarbeten och partnerskap för att tillsammans skapa förändringskraft i omställningen. Dessutom har strategiska styrdokument och mål inom klimatområdet utarbetats för att tydliggöra rikt- ningen framåt. Åtgärderna som vidtagits speglar villkoren för koncernens klimat- agenda. Swedbank har identifierat åtgärder baserat på antagna strategier vilka följs upp årligen. Åtgärderna åsyftar till att bidra till klimatmålen som i sin tur syftar till att minska den identifierade negativa inverkan. Swedbank har inte möjlig het att göra en kvalitativ eller kvantitativ uppföljning på hur vardera åtgärd bidrar till dessa. Swedbanks klimatmål följs upp och rapporteras årligen. Att styra finansiella flöden mot mer hållbara aktiviteter är ett viktigt åtagande för koncernen. Swedbanks huvudsakliga klimatpåverkan kommer från affärs- verksamheten, vilket leder till ett fokus på att stödja kunderna i deras omställ- ningsåtgärder genom att erbjuda rådgivning och tjänster som minskar klimat- påverkan. Swedbank strävar efter att vara lönsam och därigenom bidra till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Det hjälper koncernen att få tillgång till stabil och kostnadseffektiv finansiering samt möjliggör stöd till kunderna i deras omställning. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en inte- grerad del av Swedbanks löpande kostnader. Swedbanks förmåga att implementera klimatförändringsåtgärder, både när det gäller begränsning och anpassning, är beroende av tillgången till resurser. Tillgång till kapital är en avgörande faktor. Exempelvis genom att möjliggöra utlå- ning till kunder som i sin tur kan investera i hållbara projekt och teknologier som minskar utsläppen och stödjer omställningen. Vidare spelar intern hållbarhets- expertis en central roll. Kompetenta medarbetare med djupgående kunskap om hållbarhetsfrågor bidrar till att driva effektiviteten iSwedbanks klimatåtgärder. Desäkerställer också att Swedbank följer praxis inom branschen och kan anpassa sig till förändrade regleringar och marknads trender. Slutligen är till- gången till data avgörande för strategiutveckling och operativa beslut. Data ger koncernen insikt i nuvarande utsläpps nivåer, identifierar riskområden och möjlig- heter samt hjälper till att mäta fram stegen mot Swedbanks mål. Genom analyser av data kan Swedbank göra mer informerade beslut som stärker engagemanget för långsiktig hållbarhet. Sammantaget innebär detta att Swedbank i hög utsträck ning är beroende av dessa resurser för att framgångsrikt kunna genom- föra sina klimatstrategier. Swedbank har identifierat en negativ inverkan på samhälle och omvärld, och alla åtgärder syftar till att minska denna inverkan. Även om dessa insatser riktar sig mot det bredare samhället och intressenter i omvärlden, kan Swedbank dock inte exakt kvantifiera vilken andel av dessa intressenter som faktiskt omfattas. Ytterligare framsteg förväntas göras i takt med utvecklingen av fler produkter, tjänster och verktyg som driver den gröna energiomställningen, där fastighets- sektorn står i fokus för Swedbank. De huvudsakliga åtgärder som vidtogs under året beskrivs nedan. Utlåning Publicering av Swedbanks omställningsplan Utarbetandet och publiceringen av omställningsplanen, som beskriver koncer- nens klimatarbete och lyfter fram de viktigaste delarna, har varit en central åtgärd under året. Omställningsplanen omfattar flera kritiska aspekter som tydliggör hur Swedbank ska arbeta för att minska växthusgasutsläppen, uppfylla internatio- nella åtaganden samt finansiera den kommande samhällsomställningen med fokus på energieffektiviseringar i fastighetssektorn. Ytterligare information om koncernens hållbara produkter och tjänster finns i Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SBM-3. Kon- cernens omställningsplan fokuserar primärt på nedströmsaktiviteter och i syn- nerhet utsläppsminskningar inom Swedbanks utlåningsportfölj. Avseende tids- ram planeras omställningsplanen att kontinuerligt omvärderas itakt med att klimat arbetet utvecklas. Swedbank genomför för närvarande ingen kvantitativ analys och uppföljning av de olika faktorerna som leder till utsläppsminskning. 102 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Ambitionsnivå för ökade hållbara finansieringsvolymer och ESG-obligationer Swedbank har under året kommunicerat en ambitionsnivå för hur mycket håll- bara finansieringsvolymer ska växa fram till år 2027 samt ökning av andelen ESG- obligationer. Den innebär en tredubbling av de hållbara finansieringsvolymerna jämfört med år 2022. År 2027 är också ambitionen att andelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent i de emissioner där Swedbank ärrådgivare. Ambitionen är koncernomfattande och fokuserar på Swedbanks utlåningsport- följ och aktivitet inom kapitalmarknaden. Utvecklat kunderbjudande och samarbeten för energi omställning Att driva den gröna energiomställningen i fastighetssektorn står i fokus för Swed- bank. Därför har Swedbank utvecklat kunderbjudandet med möjlighet för Swed- banks privatkunder i Sverige att göra en digital energikoll av sin bostad via före- taget Hemmas plattform. För företagskunder i Sverige inledde Swedbank under året ett samarbete med hållbarhets- och teknikkonsultföretaget Ramboll. Paral- lellt har en plattform för utvalda företagskunder anpassats i syfte att kunna simu- lera fastigheters behov av energieffektiviserande åtgärder samt att göra det möj- ligt för kunderna att ta del av kunskap kring energi och hållbarhet. Syftet är att stötta kunderna att genomföra en energi omställning. Inom jordbrukssektorn har ett samarbete inletts med Agronod vars tjänst ska möjliggöra för lantbrukare att enkelt beräkna och rapportera klimat avtrycket från deras verksamhet. I de bal- tiska länderna erbjuder Swedbank tillsammans med eAgronom finansieringslös- ningar för investeringar ihållbart jordbruk. Det utvecklade kunderbjudandet och samarbeten för energiomställning är ett löpande arbete och omfattar Swedbanks hemmamarknader. Kapitalförvaltning Omställningsplanen beskriver även övergripande Swedbank Robur Fonders till- väga gångssätt för att nå nettonollutsläpp. Åtgärder har vidtagits för att välja bort verksamheter, välja in investeringsobjekt, samt påverka innehav i syfte att minska förvaltade fonders utsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2 och 3. Bolag verk- samma inom fossilsektorn (kol, olja och gas) har valts bort från investeringar ifonderna enligt Swedbank Robur Fonders strategi för att välja bort. Daglig kon- troll genomförs för att arbeta mot efterlevnad av strategin för att välja bort. Dia- loger har förts med de innehav inom materiella sektorer som tillsammans står för 70 procent av finansierade utsläpp och som inte har verifierade mål hos Science Based Targets initiative (SBTi). Swedbank Robur Fonder har förmedlat sin för- väntan på dessa bolag att anta klimat mål och nå nettonollutsläpp. Swedbank Robur Fonders rapporterade viktade genomsnittliga koldioxidinten- sitet har mellan 2023 och 2024 fortsatt att minska. Andelen av investeringarna ibolag som har fått verifierade mål hos Science Based Targets initiative har ökat. Detta är ett resultat utav Swedbank Robur Fonders långsiktiga påverkansarbete inom klimat, men även arbete att välja in bolag som är motståndskraftiga i klimat- omställningen. Den egna verksamheten Kartläggning av leverantörskedjans utsläpp Swedbank har ett stort antal leverantörer och har under året initierat en genom- lysning av vilka varor och tjänster som inkluderas i utsläppsrapporteringen (inom kategorin Inköpta varor och tjänster, scope 3). Genomlysningen är en förutsätt- ning för att mer effektivt kunna arbeta med utsläppsminskningar i leverantörs- kedjan. Genomlysningen omfattar Swedbankkoncernens leverantörsbas och pågick under 2024. Mått och mål Mål, E1-4 Utlåning Swedbank ser kontinuerligt över målen och deras omfattning. Resultatet för Swedbanks klimatmål rapporteras för 2023. Anledningen till detta är att kund- ernas rapporterade utsläppsdata för 2024 inte var tillgängliga vid tidpunkten för rapportens publicering. Beräkningarna av utfallet för klimatmålen baseras på Swedbanks exponering och kundernas utsläppsdata för samma period. Detta skiljer sig från rapporteringen av finansierade utsläpp som återfinns i Totala växt- husgasutsläpp, E1-6, där utsläppen baseras på från Swedbanks exponering under 2024 och den senast tillgängliga utsläppsdata från kunderna. Målen är ilinje medde styrdokument som upprättats för klimatområdet och inget av målen har ändrat basår. Förändringar i motsvarande mätvärden, mätmetoder, betydande antaganden, begränsningar eller källor beskrivs under respektive sektor på sidorna 104–108, samt i beräkningsmetoder på sidorna 111–113. Swedbank ingår också i flertalet partnerskap, medlemskap och nätverk, inklusive EEMI (Energy Efficient Mortgage Initiative), NZBA (Net-Zero Banking Alliance), PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) samt Poseidon Principles. Swedbank håller en löpande dialog med sina intressenter, ytter ligare informa- tion finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över gripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. Målen sätts utifrån kraven från NZBA, vilket innebär att inte alla mål fastställs i samråd med intressenterna. Målen har godkänts av vd samt setts över av styrelsen. Målen är satta utifrån vetenskapliga 1,5°C reduktionsbanor som utgår från hur mycket sektorn behöver minska utsläpp för att vara i linje med en temperaturökning på 1,5°C. Målen är satta utifrån vilka utsläppsminskningar som krävs, men Swedbank har inte gjort några antaganden kring hur portföljen ska utvecklas. För närvarande har Swedbank inte kvantifierat bidrag för minskning av totala utsläpp för att uppnå koncernens klimat mål. Swedbank kan inte specificera den andel som gäller för scope 3 efter- som målen är definierade för utvalda sektorer. Swedbank har störst inverkan på klimatet via sina kunder genom de verksam- heter och aktiviteter som koncernen finansierar. Swedbank har fastställt sex sektors mål för finansierade utsläpp för låneportföljen till 2030 i linje med koncer- nens åtagande till Net-Zero Banking Alliance. Fem av dessa är intensitetsbase- rade. Under 2024 antog Swedbank ett nytt sektormål avseende omställningen inom sjöfart. Därutöver omfattar klimatmålen sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja & gas samt stål. Sektorerna har valts utifrån deras inverkan på klimatet, Swedbanks portföljexponering och tillgängliga data. Målen har inte granskats av en tredje part. Swedbank har inte gjort några anta- ganden om absoluta värden på finansierade utsläpp för dessa sektorer för målåret. Notera att sektorerna är definierade enligt PCAF metod och således kan skiljas från definitioner iövriga delar av rapporten. Ytter ligare information om beräkningar finns på sidorna 111–113. Olika faktorer påverkar utfallet såsom kund ernas eller fartygens utsläpp, kon cernens exponering och storleken på kund- ernas totala tillgångar. Nedan presenteras en översikt av de klimatmål Swedbank har antagit. 103 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Klimatmål för finansierade utsläpp – utlåning (sektor) 1 2023 2022 2021 Basår Bolån: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 39 procent till 2030 jämfört med basår 2019 2 9,4 (–6%) 9,6 10 10 Kommersiella fastigheter: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 43 procent till 2030 jämfört med basår 2019 2 20,0 (–12%) 21,1 23,1 22,8 Kraftproduktion: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/MWh) med 59 procent till 2030 jämfört med basår 2019 2 0,08 (–50%) 0,15 0,13 0,16 Olja och gas (prospektering, produktion och raffinering): Minska de absoluta finansierade utsläppen (miljoner tCO 2 e) med 50 procent till 2030 jämfört med basår 2019 3,0 (–53%) 2,9 4,6 6,4 Stål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/ton) med 29 procent till 2030 jämfört med basår 2019 2 0,68 (–30%) 0,72 0,89 0,97 Sjöfart: Uppnå 0% ”alignment delta” år 2030 jämfört med Internationella sjöfarts- organisationens (IMO) mest ambitiösa reduktionsbana ”striving” 2 . ”Alignment delta” baseras på AER (g CO 2 e/ton-nautisk mile) och mäts iprocent mot den valda reduktions- banan. 23 17,7 % 39,5% 39,5% 1) Rapportering sker för åren 2021, 2022 och 2023, då kundernas utsläppsdata ännu ej finns tillgängligt för 2024. Målet omfattar utvalda delar av GHG protokollet kategori 15 (utvalda sektorer) och är konsekvent med gränserna för inventering av växthusgasutsläpp. Målet inkluderar ej koldioxidkrediter eller liknande. Mål för olja och gas finns angivet i absolut värde, övriga som intensitetsmål med förklaring och hänvisning till del av rapporten som rapporterar utsläpp för hela låneportföljen. Ingen prognos över absoluta utsläpp för målåret finns framtagen för de sektorer som endast har mål på utsläppsintensitet. 2) Målet är ett intensitetsmål för att möjliggöra både tillväxt i sektorn och minskning i utsläpp i enlighet med 1,5-gradersscenario. Absoluta finansierade utsläpp från sektorn finns rapporterade iTotala växthusgasutsläpp, E1-6. 3) Basår är 2022 för sjöfart. Sektormål – Bolån 62% av låne- portföljen 1 • Mål att minska den finansierade utsläppsintensiteten med 39procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar fastigheternas utsläpp scope 1 och 2 Kg CO 2 e/m 2 0 2 4 6 8 10 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –39% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. Mål för sektor Bolån Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (kg CO 2 e/m 2 ) från bolån med 39 procent till 2030, jämfört med basår 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 89 procent, jämfört med basår 2019. Inom sektor bolån inkluderas lån till hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar. Målet omfattar fastig heternas scope 1 och scope 2 och gäller bolån inom Swedbanks fyra hemma marknader. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som ingår i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vad som inkluderas i de underliggande datakällorna. Målnivån har fast- ställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan för det 1,5-gra- dersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Samtidigt förbättrades den underliggande beräkningen och datakvaliteten för bolåneportföljen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 9,2 kg CO 2 e/m 2 till 10,0 kg CO 2 e/ m 2 . Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 111–113. Utfall: I 2023 uppnåddes 6 procent reduktion av utsläppsintensitet jämfört med basår 2019. Utvecklingen går därmed i rätt riktning, men takten behöver öka för att Swedbank ska nå målet 2030. Förflyttningen tar dock tid givet det stora fastig- hetsbeståndet och att stor del av förflyttningen beror på inkrementella förbätt- ringar. Utsläppsintensiteten minskade både för den svenska och baltiska fastig- hetsbeståndet i portföljen (–14 procent respektive –11 procent) men högre tillväxt idet baltiska fastighetsbeståndet, med högre utsläppsintensitet, resul- terade imindre reducering av utsläppsintensitet på gruppnivå. För den svenska bolåneportföljen beror utvecklingen framåt främst på fortsatt energieffektivisering av fastighetsbeståndet, ökad datatillgänglighet vad gäller energideklarationer samt utfasning av fossila uppvärmningskällor. Under året har Swedbank fortsatt arbetet att stödja kunder till energieffektivisering genom råd- givning via samarbete med Hemma. Idag är det också många småhus och fastig- hetsägare som saknar en energideklaration. Swedbank deltar i en expertgrupp tillsammans med andra aktörer såsom Boverket, Energimyndig heten och andra banker för att utveckla relevanta metoder för att ta fram information om fastig- heters energiprestanda. Detta för att få tillgång till bättre under liggande data och ytterligare påskynda förflyttningen. För det baltiska fastighetsbeståndet beror utvecklingen framåt på energieffek- tivisering, förbättrad datatillgänglighet, övergripande ekonomisk utveckling samt nationell förflyttning vad gäller ländernas energimix för att nå målet till 2030. Swedbank har under året motiverat kunder att investera i fastigheter med energi- klass A genom prismekanismer och arbetar för att förbättra täckningen av energi deklarationer i samtliga baltiska länder. Ytterligare faktorer kan påverka Swedbanks möjlighet att nå målet för bolån, till exempel vad gäller utveckling av CO 2 -intensitet för olika energislag såsom fjärrvärme samt introducering av nya regelverk, som exempelvis EPBD. 104 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Sektormål – Kommersiella fastigheter 15% av låne- portföljen 1 • Mål att minska den finansierade utsläppsintensiteten med 43procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar fastigheternas utsläpp scope 1 och 2 Kg CO 2 e/m 2 0 5 10 15 20 25 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –43% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. Mål för sektor Kommersiella fastigheter Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (kg CO 2 e/m 2 ) från kommersiella fastigheter med 43 procent till 2030, jäm- fört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 91procent, jämfört med basåret 2019. Sektor kommersiella fastigheter omfattar lån för köp av kommersiella fastigheter. Swedbank inkluderar alla fastigheter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detaljhandel, kontorslokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus. Målet omfattar fastigheters utsläpp inom scope 1 och 2, samt lån inom Swedbanks fyra hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid ekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vad som inkluderas i de underliggande datakällorna. Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan för det 1,5-graders- scenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 förbättrades den underliggande beräkningen och datakvaliteten för portföljen inom kommersiella fastigheter, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 25,1 kg CO 2 e/m 2 till 22,8 kg CO 2 e/m 2 . Dessa justeringar resulterade i relativt stor förändring av utfallet för föregående år (2022), som har justerats från minskning av utsläppsintensitet på 17 procent till 8 procent. Ytter- ligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: 2023 uppnåddes 12 procent reduktion av utsläppsintensitet för fastighets- portföljen, jämfört med basår 2019. För den svenska delen av portföljen minskade utsläppsintensiteten under året. Utvecklingen framåt beror fortsatt på andel finansiering av fastigheter med bättre energiklasser samt energieffektivisering av det befintliga fastighets beståndet iportföljen. Swedbank har under året fortsatt utveckla energieffekti viserings- rådgivning via samarbete med Ramboll. Dessutom kommer en ökad andel energi deklarationer i beståndet, det vill säga ökad datatillgänglighet, att förbättra Swedbanks möjligheter att nå målet. Swedbank utvärderar också strategier för att säkerställa energideklarationer vid ny finansiering och att omställnings planer ska finnas på plats för fastigheter med sämre energiklasser. För fastighetsbeståndet i Baltikum har det också skett reducering av utsläpps- intensiteten i portföljen, men takten behöver öka för att Swedbank ska nå målet 2030. Fortsatta förbättringar i energieffektivitet och övergång till förnyelsebara uppvärmningskällor krävs för att Swedbank ska nå målet. Datatillgänglighet och kvalitet förblir avgörande i detta arbete. För att påskynda övergången har Swed- bank etablerat en kontrollprocess i Baltikum som inkluderar bedömning av bygg- nadens energiprestanda och utsläpp vid ny finansiering. Nya lån till byggnader med sämre energiprestanda ges endast om det finns trovärdiga planer på att höja byggnadens energiklass under lånetiden. Sektormål – Olja och gas <1% av låne- portföljen 1 • Mål att minska de absoluta finansierade utsläppen ( miljoner tCO 2 e) med 50 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 1, 2 och 3 3 Miljoner tCO 2 e 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –50% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Olja och gas Om målet: Swedbank har som mål att reducera absoluta finansierade utsläpp (miljoner tCO 2 e) från olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffi- nering) med 50 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska absoluta utsläpp med 99 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, 2 och 3, samt utlåning till stora företag inom Swedbanks samtliga fyra hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid- ekvivalenter och omfattar flera växthus gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat på procentuell minskning som anges iden vetenskapsbaserade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduk- tionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C, vilket kan jäm föras med International Energy Agencys (IEA) NetZero 2050 (NZ 2050) reduktionsbana som har 50procent sannolikhet att begränsa uppvärmningen till 1,5°C. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade utsläppen minskat med53 procent sedan 2019. Det innebär att målet om att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har uppnåtts. Detta är en följd av att Swedbank har valt att kraftigt reducera exponeringen mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier med omställ- nings planer på plats. Swedbank kommer fortsatt övervaka portföljens finansierade utsläpp och utvärdera kund ernas omställningsplaner. Swedbank ser också kontinu- erligt över målens omfattning och målnivåer för att säkerställa relevans. 105 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Sektormål – Kraftproduktion <1% av låne- portföljen 1 • Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/MWh) med 59 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 1 3 tCO 2 e/MWh 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –59% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Kraftproduktion Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (tCO 2 e/MWh) från kraftproduktion med 59 procent till 2030, jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 99 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, samt utlåning till stora kunder inom Swedbanks alla hemmamarknader. Målet baseras på koldioxidekviva lenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas iberäkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas ikundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat den vetenskapsbaserade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana har 67 pro- cent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) NetZero 2050 (NZ 2050) reduktions bana som har 50 procent sanno likhet att begränsa uppvärmningen till1,5°C. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Som del av det utveck- lades striktare regler kring användande av konsoliderade data jämfört med data på bolagsnivå, vilket även påverkade kvantifieringen av utsläppsintensitet för portföljen inom kraftproduktion. Därav har basvärdet 2019 justerats från 0,17 tCO 2 e/MWh till 0,16 tCO 2 e/MWh. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: Under 2023 uppnåddes en reduktion om 50 procent av portföljens utsläpps intensitet, jämfört med basvärdet 2019. Reduceringen beror på att underliggande kunder gjorde en snabb avyttring av fossila tillgångar samt till viss del förändrade balansomslutningen, som i sin tur påverkar attribueringsfaktorn till Swedbank. Den förnyelsebara delen av portföljen växte också, framför allt i de baltiska länderna. Framåt kommer Swedbank fortsätta fokusera på att utöka finansiering mot förnyelsebar kraftproduktion, samt säkerställa att kunderna iportföljen har trovärdiga omställningsplaner på plats. Sektormål – Stål <1% av låne- portföljen 1 • Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/ton) med 29 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 1 och 2 3 tCO 2 e/ton 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –29% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Stål Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsinten- siteten (tCO 2 e/t stål) från stålproduktion med 29 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 94 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 & 2, samt utlåning till stora kunder inom Swedbanks alla hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid ekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat på en kombination av de vetenskapsbaserade reduktions- banorna från One Earth Climate Models (OECM) och International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ 2050). Globala reduktionsbanor har använts för sektorn givet portföljens globala inriktning. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Som del av det utveck- lades striktare regler kring användande av konsoliderade data jämfört med data på bolagsnivå, Det resulterade i att den underliggande metodiken för stålport- följen uppdaterades. På grund av det så har basvärdet 2019 justerats från 0,89tCO 2 e/t stål till 0,97 tCO 2 e/t stål. Ytterligare detaljer kring beräkningar ochmätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: Den uppdaterade beräkningen av finansierade utsläpp visar att utsläpps- intensiteten i Swedbanks stålportfölj har minskat med 30 procent sedan 2019, till följd av att Swedbank har ökat exponeringen mot bolag med lägre utsläppsinten- sitet, samt att flera av de underliggande kunderna också har minskat sina utsläpp under denna period. Det innebär att Swedbank ligger i linje med målet i år. Port- följen är koncentrerad kring ett fåtal kunder, vilket gör att förändring i exponering mot enskilda kunder kan få stor effekt på den finansierade utsläppsintensiteten. Swedbank kommer fortsätta övervaka portföljens utsläppsintensitet och effek- terna av potentiella förändringar i exponering mot olika kunder, samt säkerställa att kunderna i portföljen har trovärdiga omställnings planer på plats. 106 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Sektormål – Sjöfart <1% av låne- portföljen 1 • Mål att uppnå 0% ”alignment delta” år 2030 • Basår 2022 • Omfattar utsläpp scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning 3 Alignment delta (%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2030202920282027202620252024²20232022 Mål 0% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage. Mål för sektor Sjöfart Om målet: Under året har Swedbank antagit ett koncernövergripande klimatmål för sjöfartsportföljen för att klimathänsyn ska integreras ikoncernens lånebeslut för fartygsfinansiering. Målet innebär att sjöfartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” år 2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) reduktionsbana ” striving for”. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med den valda reduktionsbanan. Målet är baserat på metodik framtagen av Poseidon Principles som är ett globalt ramverk för att integrera klimathänsyn ilånebeslut inom sjöfartsfinansiering. Reduktionsbanan är baserad på IMO:s mest ambitiösa klimat mål för sektorn, inklusive att nå nettonollutsläpp 2050. Reduktionsbanan är dock ännu inte helt i linje med 1,5-gradersscenariot. Swedbank har åtagit sig att följa utvecklingen kring metodik för klimatmålsättning inom sjöfart och att revidera målet när förbättrade reduktions banor finns tillgängliga genom Poseidon Principles. Portföljens ”alignment delta” baserat på Annual Efficiency Ratio (AER) som mäts i g CO 2 e/ton-nautisk mil, och är en del av rapporteringen som sker genom Poseidon Principles. Målet omfattar de fartyg som täcks av Poseidon Principles (fartyg lika med eller större än 5000 bruttotonnage). Målet omfattar fartygens utsläpp utifrån ”well-to-wake”-perspektiv, vilket innebär att utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning inkluderas. Målet omfattar de mest relevanta växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt Swedbanks verksamhet i samtliga hemmamarknadsländer. År 2022 valdes som basår till följd av datatillgänglighet och givet att det speglar ett år utan påver- kan från covid-19-restriktioner. För basåret 2022 uppgick port följens ”alignment delta” till 39,5 procent. Utfall: Under året har portföljens ”alignment delta” reducerats från 39,5 procent till 17,7 procent. Den snabba reduktionen beror delvis på förändringar av port- följen, men framförallt är det ett resultat av förbättringar i den underliggande metodiken vad gäller segmenten passagerarfartyg och ”Roll-on/roll-off”-fartyg. Metodiken är framtagen och utvecklas av Poseidon Principles. För att nå målet 2030 kommer Swedbank fortsatt fokusera på att finansiera kunder med trovär- diga omställningsplaner samt stötta kunder i att förnya sina flottor, både genom inköp av mer moderna fartyg samt i byggnation av nya fartyg med potential att vara fossil fria. Omfattning av målen Tabellen nedan ger en översikt över den totala utlåningen per sektor samt finansierade utsläpp för sektorer som omfattas av klimatmål. Tabellen syftar tillatt ge över- blick över de sektorer som omfattas av klimatmålen. Sjöfart inkluderas inte itabellen på grund av att finansierade utsläpp för sektorn inte har beräknats för tidigare år. Utlåning per sektor 1 Finansierade utsläpp 4 Totala finansierade utsläpp iutlåningsportföljen från sektorer med klimatmål och målens omfattning Total, 2023 (mkr) 2 Målens omfattning, 2023 (%) 3,5 Scope Finansierade utsläpp, 2023 (MtCO 2 e) 2 Finansierade utsläpp, 2022 (MtCO 2 e) 2 Finansierade utsläpp, 2021 (MtCO 2 e) 2 Finansierade utsläpp, basår 2019 (MtCO 2 e) 2 Bolån 1 126 839 99% 1 & 2 0,51 0,51 0,50 0,48 Kommersiella fastigheter 296 151 86% 1 & 2 0,37 0,40 0,38 0,36 Kraftproduktion 30 776 87% 1 0,50 0,89 0,64 1,18 Olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) 4 543 100% 1, 2 & 3 2,99 2,89 4,63 6,36 Stål 5 478 96% 1 & 2 0,18 0,19 0,24 0,27 1) Redovisat värde brutto för bolån och kommersiella fastigheter; redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden för kraftproduktion, olja och gas och stål. 2) Företag och tillgångar som täcks av klimatmål. För kraftproduktion, olja och gas, och stål omfattas stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning >500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde i och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. 3) Målens omfattning av total exponering för sektorn. 4) Finansierade utsläpp baserat på (1) redovisat värde brutto för bolån och kommersiella fastigheter och (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden för kraftproduktion, olja och gas och stål. 5) Andel som omfattas av klimatmål för totala finansierade utsläpp (för scopes inkluderade i målet) per sektor. 107 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Andel av redovisat värde brutto Andel av total exponering Andel av totala finansierade utsläpp, scope 1 & 2 Andel av totala finansierade utsläpp, scope 1, 2 & 3 Andel finansierade utsläpp, scope 1 och 2 för samtliga sektorer samt scope 3 för sekto - rerna olja och gas samt fordonstillverkning 2 % av total mkr 2024 % av total mkr 2024 % av total MtCO 2 e, 2024, exponerings baserad 1 % av total MtCO 2 e, 2024, exponerings baserad 1 % av total MtCO 2 e, 2024, exponerings baserad 1 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 Bolån Kommersiella fastigheter Olja och gas Sjöfart Kraftproduktion Stål Övrig utlåning 1) För bolån och kommersiella fastigheter baseras finansierade utsläpp på redovisat värde brutto, enligt PCAF:s riktlinjer. För övriga företagssektorer baseras finansierade utsläpp på total exponering, för att bättre återspegla Swedbanks åtagande gentemot kunderna. Klimatmålen för företagssektorerna olja och gas, kraftproduktion, stål samt sjöfart är baserade på total exponering. 2) Fordonstillverkning inkluderas inom övrig verksamhet eftersom det inte omfattas av Swedbanks klimatmål för utlåningsportföljen. Swedbank har klimatmål på sex sektorer inom utlåningsportföljen. Dessa sekto- rer valdes till följd av att de definieras som koldioxidintensiva enligt Net-Zero Banking Alliance (NZBA) samt för att de representerar en signifikant andel av Swedbanks exponering. Totalt täcker dessa klimatmål 79 procent av Swedbanks redovisat värde brutto och 81 procent Swedbanks totala exponering. Vad gäller finansierade utsläpp så täcker målen 35 procent av kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och 28 procent om även kundernas utsläpp inom scope 3 inklude- ras. Swedbanks klimatmål är utformade att täcka mest relevanta utsläpps scope per sektor, och utifrån den skärningen (dvs om kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 för alla sektorer inkluderas samt utsläpp inom scope 3 för olja & gas och bilindustrin) täcker målen 51 procent av finansierade utsläpp. Det finns flera anledningar till varför målens täckning av finansierade utsläpp är låg. Först och främst är Swedbanks bolåne- och fastighetsport följer inte särskilt koldioxidintensiva jämfört med andra sektorer. Swedbank har också för- hållandevis lite exponering mot koldioxidintensiva sektorer generellt, såsom kol (ingen exponering), olja och gas (endast liten exponering mot raffinaderier kvar). Stor andel av Swedbanks exponering är också mot små- och medelstora bolag med begränsad tillgång på bolagsspecifik utsläppsdata. Det innebär att finansie- rade utsläpp från sektorer som inte täcks av klimatmål till stor del är baserade på estimat från PCAF. Estimat tenderar att överskatta utsläpp, vilket också kan för- klara varför sektorer utanför klimatmålen står för stor andel av totala finansie- rade utsläpp. Swedbank ser kontinuerligt över klimatmålen för att verka för att utlåningsportföljen anpassas till 1,5-gradersmålet. Ytterligare information kring klimatmålen och dess omfattning per sektor finns i Mål, E1-4. Externa faktorer som kan påverka utfall av målen Swedbanks förmåga att uppnå sina klimatmål inom låneportföljen är starkt beroende av kundernas omställning. Det finns flera drivkrafter bakom denna omställning, inklusive teknologiska framsteg som reducerar kostnaderna för gröna tekno logier, regleringar och EU ETS (European Union Emissions Trading System), ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster samt ett ökande tryck från investerare på finansierade företag att minska sina utsläpp. Många av de sektorer där Swedbank har satt upp klimatmål är också beroende av samhällets övergång till en hållbar utveckling i stort. Detta inkluderar till- gången till förnybar energi och fossilfria bränslen. Särskilt stålindustrin och sjö- farten är ihög grad beroende av utvecklingen av nya teknologier för produktion avfossilfritt stål och nya typer av fossilfria fartyg. Inom fastighetssektorn i de baltiska länderna kommer också utvecklingen framåt bero på nationell förflytt- ning vad gäller ländernas energimix. För att Swedbank ska nå sina klimatmål vad gäller finansierade utsläpp krävs en utfasning av fossila bränslen inom respektive sektor. Även antagande av ny teknik kommer vara centralt. 108 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Kapitalförvaltning Klimatmål Swedbank Robur Fonder 97% av låne- portföljen 1 • Mål att minska viktad genomsnittlig koldioxidintensitet med 50 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar innehavens utsläpp scope 1 och 2 Swedbank Robur Fonder har antagit delmål inom klimatstrategin inom tre områden: minskade växthusgasutsläpp, klimatlösningar och påverkan, samman- fattade nedan i punkterna 1–3. 1. Halvera Swedbank Robur Fonders utsläpp till år 2030, för att sträva mot netto- nollutsläpp till år2040. Öka andelen investeringar i företag som har satt mål för att nå nettonollutsläpp till att vara 60 procent av förvaltat kapital år 2030 och 100 procent år 2040. 2. Öka Swedbank Robur Fonders investeringar i klimatlösningar, med inledande fokus på förnybar energi. Andelen av totalt förvaltat kapital som är investerat iförnybar energi ska uppgå till 1,4 procent år 2030 och 3,8 procent år2040. 3. Ha dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 70 procent av Swedbank Robur Fonders finansierade utsläpp, och successivt utöka dia logerna till attomfatta fler sektorer över tid. Swedbank Robur Fonders klimatmål är satta utifrån ramverket Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är ilinje med best-practice inom fondbranschen. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitets- mått för att kunna urskilja förändring i koldioxid för underliggande innehav i rela- tion till förändring i totalt förvaltat kapital. Målen har inte blivit granskade av en tredje part. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några ändringar i mål, motsva- rande mätvärden, underliggande mätmetoder, betydande antaganden, begräns- ningar eller källor. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några ändringar i bas- linje värdet som skulle påverka det nya målet, uppnåendet av det nya målet eller presentationen av framsteg över tid. Swedbank Robur Fonder kan inte specificera den andel som gäller för scope 3. De utsläpp som rapporteras i Totala växthus- gas utsläpp, E1-6, ligger till grund för målen för utsläppsreduktion. Swedbank Robur Fonder håller en löpande dialog med sina intressenter, ytter- ligare information finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över gripande när Swedbank Robur Fonder utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. Klimatmål Swedbank Robur Fonder 2024 2023 2022 Basår 2019 Halvera utsläppen inom fondförvaltning (ton CO 2 e/ mUSD) till 2030 1 41 46 47 74 Andel av AUM som antagit vetenskapligt baserade klimat mål uppgår till 60 procent år 2030 (procent) 2 53 44 33 10 1) Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, scope 1 & 2 bruttoutsläpp, aktie- och kredit- investeringar. 2) Andel av totalt förvaltat kapital (%) i aktie- och kreditinvesteringar i innehav med mål ienlighet med Science Based Targets initiative. tCO 2 e/mUSD 0 10 20 30 40 50 60 70 80 203020292028202720262025202420232022202120202019 Mål –50% 1) Avser svenska fonder. Mål för kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi, som godkänts av Swedbank Robur Fonders vd, anger övergripande klimatmål och delmål. Swedbank Robur Fonders klimatmål för fondförvaltningen är att vara ilinje med 1,5-gradersmålet år 2025 och nettonollutsläpp år 2040. Swedbank Robur Fonder följer Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF) isin målsättning för nettonollutsläpp. För att sätta koldioxidmål har Swed- bank Robur Fonder använt sig avInternational Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer att minska givet faktorer så som BNP- tillväxt, befolkningstillväxt samt policyändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat målen analy- serat flera klimat scenarier och valde att utgå från IAE NZ2050. Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager (NZAM). Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. 109 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Den egna verksamheten Klimatmål för egen verksamhet • Mål att minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet till 2030 med 60procent • Basår 2019 • Omfattar scope 1, 2, och delar av scope 3 1 1) Affärsresor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energi användning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappers förbrukning. Mål för egen verksamhet Swedbank har som mål att reducera växthusgasutsläpp från egen verksamhet med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Målet om fattar scope 1, scope 2 och scope 3 (affärsresor, säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvändning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning) och inkluderar växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och klorfluorkolväten (HFC). Målet omfattar Swedbanks verksamhet på samtliga hemma marknadsländer samt övriga länder där Swed- bank är verksam i(Norge, Finland, Kina och USA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Mer detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns beskrivet på sidorna 111–113. Målet har fastställts av interna experter. Sedan 2019 har omfattning av Swedbanks utsläppsmätning utvecklats på grund av bättre datatillgänglighet. Från år 2022 har bland annat utsläpp från IT- utrustning adderats i mätningarna i rapporteringen. De adderade utsläpps- källorna ingick inte i basåret 2019 och omfattas inte heller av målet för egen verksamhet. Till följd av detta har historisk data för 2022 och 2023 reviderats ochredovisas nu enligt målets omfattning i den här delen av rapporteringen för att tydliggöra Swedbanks framdrift mot målet. För att minska utsläpp inom scope 1 och scope 2 behöver Swedbank fortsätta energieffektivisera sina lokaler. Avdelningen för fastighetsförvaltning arbetar för att energi- och yteffektiva lokaler samt påverka fastighetsägare att energieffekti- visera. Målet att minska energiförbrukningen per kvadratmeter med 15 procent mellan 2017–2025 har uppnåtts och ett nytt mål planeras antas 2025. Att fort- sätta arbeta för att öka andelen förnybar energi i lokalerna är också i fokus. År 2024 ökade Swedbanks rapporterade utsläpp inom scope 1. Ökningen beror på förbättrad datatillgänglighet, särskilt inom köldmedier och företagsägda bilar. Swedbank arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor, bland annat genom att öka andelen virtuella möten, minska affärsresor samt byta till hållbara transportsätt. Möjlighet finns även att resa med Sustainable Aviation Fuel (SAF) för att minska utsläppen. Genom användning av SAF reducerades Swedbanks växthusgasutsläpp från affärsresor betydligt. Swedbanks utsläpps- redovisning tar för närvarande inte hänsyn till användning av SAF, då metoder för att beräkna och validera exakta utsläppsreduceringar fortfarande är under utveckling. Målet har inte blivit granskat av en tredje part. Swedbank kan inte specificera vilken andel av målet som gäller för respektive scope, eftersom målet sattes gemensamt för utvalda delar av GHG protokollet enligt datatillgänglighet 2019. De utsläpp som rapporteras i Totala växthusgasutsläpp, E1-6, ligger till grund för målen för utsläppsreduktion. Swedbank håller en löpande dialog med sina intressenter, ytterligare information finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över- gripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade ifast ställandet av målen. Målet är definierade i absoluta tal. tCO 2 e 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 000 203020292028202720262025202420232022202120202019 Mål –60% Klimatmål för egen verksamhet 2024 2023 2022 Basår 2019 Övergripande mål: Minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet till 2030 med 60 procent jämfört med basår 2019 1 10 364 11 124 10 642 25 013 varav Scope 1: Direkta utsläpp (tCO 2 e/år) 853 692 622 1 020 varav Scope 2 (marknadsbaserade): Indirekta utsläpp från energi användning (tCO 2 e/år) 3 417 3 678 5 065 6 067 varav Scope 3: Affärs resor (tCO 2 e/år) 2 3 968 4 400 3 224 16 359 varav Scope 3: Övriga scope 3 utsläpp (säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvänd- ning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning) (tCO 2 e/år) 2 126 2 354 1 731 1 567 1) 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Målet omfattar utvalda delar av GHG protokollets kategorier (inklusive scope 1, scope 2, och scope 3 från affärsresor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och företagsägda bilar, avfallshantering och vattenförbrukning), enligt datatillgänglighet 2019. Notera att sedan 2019 har utsläppsmätningens omfattning utvecklats då datatillgängligheten har förbättrats. Swedbanks utsläppsmätning omfattar även övriga utsläppskällor som inte ingår iutsläppsmålet, inklusive utsläpp från bland annat IT-utrustning (som 2024 motsvarade 4879 tCO 2 e). Målet är konsekvent med gränserna för inventering av växthusgasutsläpp. Målet inkluderar ej koldioxidkrediter. Målet är angivet i absolut värde. 2) Affärsresor inkluderar utsläpp från flyg, bussar, bilar, tåg och hotellnätter som rapporteras enligt scope 3. Det inkluderar inte utsläpp från företagsägda bilar då det ingår i scope 1. 110 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Beräkningsmetoder Nedan presenteras beräkningsmetoder för att kunna beräkna Swedbanks totala utsläpp i scope 1–3. Metoden för beräkningar av utsläpp tar avstamp i GHG proto- kollet. Dessa metoder används även för att kunna följa upp de uppsatta klimat- målen som presenteras under Mål, E1-4. Nedan följer beskrivningar per scope: • Scope 1 inkluderar direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kont- rolleras av företaget, såsom stationära bränslen för energi och uppvärmning, företagsägda fordon och läckage av köldmedium. Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas på basis av koncernens finansiella kontroll över fordonen. Utsläpp från Swedbanks kylanläggningar beräknas genom drifts- kontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på i kylanläggningen). • Scope 2 inkluderar utsläpp av växthusgaser från generering av inköpt el, värme och ånga som genereras utanför verksamheten. Eftersom Swedbanks verk- samhet bedrivs inom europeiska elmarknader som erbjuder marknadsbase- rade avtalsinstrument, tas hänsyn till leverantörsspecifika utsläppsfaktorer vid beräkning av scope 2. Scope 2-utsläppen beräknas med både platsbaserad och marknadsbaserad metod. Den platsbaserade metoden tillämpar genom- snittliga emissionsfaktorer som motsvarar nätet där förbrukningen sker, medan den marknadsbaserade metoden tillämpar emissionsfaktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstrument. Kontrakts instrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energikontrakt, PPA, och leverantörsspecifika utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument mot- svarade 37 procent av totalförbrukningen år 2024. U&We har i beräkningen bedömt ifall presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitets- kriterier. Där kontraktsinstrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontraktsinstrument inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp av residualfaktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet ikontor och byggnader där Swedbank har operativ kontroll. • Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp såsom tjänsteresor, säkerhets- transporter, pappersförbrukning, vattenförbrukning, avfall samt utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, så som datorer, skärmar, surfplattor och telefoner. Scope 3 innefattar även de utsläpp från utlåningsportföljen samt investeringar genom Swedbank Robur Fonder. Scope 1 1 Beräkningarna har emissionsfaktorer som kommer från internationellt erkända databaser som IPCC, AIB, BEIS och FN. När aktivitetsdata inte funnits att tillgå har antaganden gjorts beträffande fordonsbränsle baserade på utsläpp från ett ”medelfordon”. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadratmeteryta (m 2 ). Då det finns god tillgång på aktivitets- data från Swedbanks huvudverksamheter, är det rimligt att använda en alloke- ringsmetod för att täcka in de relativt få enheter som inte levererat aktivitetsdata. Metoden har utgått från GHG Protokollet, och den är vald eftersom GHG Proto- kollet är den internationellt mest erkända metoden. Scope 2 1 Vid beräkning av platsbaserade scope 2 utsläpp har Swedbank för sin huvud- sakliga verksamhet robust rapportering av aktivitetsdata avseende inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Inköp av el (kWh) är separata från elnätsavgifterna. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadrat meteryta (m 2 ). Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända databaser som IPCC, BEIS, AIB, CIBSE, FN. Använda emissionsfaktorer särredo- visar inte procentandelen biomassa eller biogent CO 2 . Biogena utsläpp är ej separerade. Andelen av köp och försäljning av avtalsinstrument är 0 procent eftersom Swedbank inte säljer energi. Vid beräkning av marknadsbaserade scope 2 utsläpp tillämpas emissions- faktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstru- ment. Kontraktsinstrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energi- kontrakt, PPA, och leverantörsspecifika utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument motsvarade 37 procent av totalförbrukningen år 2024. U&We har i beräkningen bedömt ifall presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitetskrite- rier. Där kontraktsinstrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontrakts- instrument inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp av residualfaktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet ikontor och byggnader där Swedbank har operativ kontroll. Emissionsfaktorerna kommer för kontraktsbaserad el från elleverantörers EPD:er eller leverantörs- specifik elmix för det år beräkningen omfattar. Biogena utsläpp är inte separe- rade för fjärrvärme, men är separerade för elmixen i Estland. Metan (CH4) och lustgas (N2O) omfattas av beräkningen. Scope 3 Scope 3 utsläpp från egen verksamhet 1 Scope 3 har beräknats baserat på aktivitetsdata som antal/vikt för inköpta pro- dukter, passagerarkilometer, hotellnätter, avfallsvikter. Inga spendberäkningar har genomförts för rapporteringen 2024. Emissionsfaktorerna kommer ifrån interna- tionellt erkända databaser som IPCC, BEIS, CIBS, FN, och enskilda leverantörer. Swedbank kan inte kvantifiera den andel scope 3 data som baseras på primär- data från leverantörer och affärspartners i värdekedjan. Scope 3 utsläpp från utlåningsportföljen Swedbank har utvecklat ett internt beräkningsverktyg baserat på PCAF-standar- den (Partnership for Carbon Accounting Financials) för att beräkna finansierade utsläpp för låneportföljen. PCAF används för låneportföljen för att följa bransch- standarden av beräkningsmetoder, och för att kunna bedöma relevansen för olika delar av låneportföljen. Beräkningarna baseras på följande formel: Finansierade utsläpp = Utsläpp X Tilldelningsfaktor Utsläpp = Utsläppen från ett underliggande bolag eller en tillgång Tilldelningsfaktor = Swedbanks finansierade andel av företagets eller tillgångens totala värde Under 2024 har Swedbank utökat beräkningarnas omfattning och utvecklat nya metoder för att ta hänsyn till hela utlåningsportföljen. Metod för att beräkna finansierade utsläpp relaterade till bolån och kommersiella fastigheter förbätt- rades. Detta inkluderade tydliggörande av produkt- och fastighetsomfattningar, tillsammans med förbättringar av den underliggande datakvaliteten som en ny informationskälla och hantering av avvikelser i areadata för fastigheter. Dess- utom tydliggjordes riktlinjerna avseende användning av konsoliderade data kontra tillgångsdata, vilket påverkar målsektorer som stål och kraftproduktion. Sammantaget har Swedbank nyutvecklat metoder för fastigheter, motor- fordon och sjöfart baserade på tillgångsspecifik information samt nya beräk- ningsmetoder för företagslån. För finansiering relaterad till jordbruk och privat- personers skogsägande i Sverige har en top-down-metod utvecklats. Beräkningarna inkluderar generellt inte utsläppsminskningar på tillgångsnivå, med undantag för finansiering av privatpersoners skogsägande där skogens kolinlagring är med i beräkningarna, se även ”Jord- och skogsbruk” nedan. Eftersom omfattningen av beräkningen utökas avsevärt i innevarande rappor- tering är siffrorna inte direkt jämförbara med de som publicerades för år 2023. Pågrund av metodförbättringarna för bolån och kommersiella fastigheter har de historiska siffrorna omarbetats för att underlätta jämförelser. Dessutom har de historiska värdena för målsektorer som stål- och kraftproduktion omräknats för att underlätta jämförelser. Regler för omräkning Swedbank har definierat regler för omräkningar som beskriver vilka typer av händelser som skulle utlösa en omräkning av finansierade utsläpp för antingen basåret och/eller andra år, samt en betydande tröskel som skulle vara föremål föromräkning. I enlighet med de definierade reglerna ska finansierade utsläpp omräknas vid: • Strukturella förändringar inom Swedbank-koncernen, såsom förvärv och avyttringar. • Betydande förändringar i metoden för uppskattning av växthusgasutsläpp. • Förbättringar i precision av utsläppsfaktorer eller aktivitetsdata (till exempel nya PCAF-datauppskattningar, mer detaljerad information om utsläpps- faktorer per energikälla). • Upptäckter av fel som bedöms vara materiella, individuellt eller kollektivt. • Tillägg av nya Scope 3-kategorier. 1) Swedbank genomför årligen en beräkning i beräkningsverktyget Our Impacts som tillhandahålls av mjukvarututvecklaren EcoOnline. Tillgång till plattformen administreras av U&We som också genomför kvalitetskontroll av indata, marknadsbaserade energicertifikat och beräkningar. Beräkning genomförs i enlighet med World Business Council for Sustainable Development and World Resources Institutes (WBCSD/WRI) Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol); Corporate Accounting and Reporting Standard. Beräkning av växthusgaser i plattformen Our Impact kvantifierar alla sju Kyotoväxthusgaserna där så är tillämpligt, och mäter dem i enheter för koldioxidekvivalenter, CO 2 e. De sju gaserna är koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluor kolväten (HFC), kvävetri fluorid (NF3), svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas är applicerad. 111 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse De klimatmål och finansierade utsläppsdata för basåret som redovisats behöver uppdateras om de historiska dataändringarna är betydande och i linje med ovan- stående principer. Effekten anses vara betydande om den uppåtgående eller ned- åtgående påverkan överstiger fem procent för någon sektor/portfölj där klimat- mål är satta. Swedbank kan välja att räkna om basåret och annan redovisad data även för förändringar som bedöms mindre betydande för att säkerställa enhetlighet, relevans och jämförbarhet av den rapporterade datan över tid. Bolån och Kommersiella fastigheter Bolån definieras som lån till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar för för- värv av bostäder. Kommersiella fastigheter omfattar alla lån till företag inom fastighetsförvaltning avseende förvärv av fastigheter för intäktsgenererande verksamheter såsom detaljhandel, kontor, industrifastigheter och flerfamiljshus. I enlighet med PCAF-standarden omfattar metoden scope 1 och scope 2. Beräkningsmetod Beräkningar av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar: tilldelningsfaktorn och byggnadens utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med fastig hetens belåning delat med marknads- värdet (belåningsgraden). Marknadsvärdet för befintliga fastigheter är fastställt till basår 2019 marknadsvärde. För lån upptagna efter basåret används vid var tidpunkt aktuellt marknadsvärde. Byggnadens utsläpp uttrycks som mängden kgCO 2 e per år som byggnadens energianvändning genererar och omfattar tillgångar som bedöms generera utsläpp. Metodiken för att beräkna byggnadens utsläpp är beroende av datatill- gänglighet. I Sverige, för de mest noggranna beräkningarna, används information om uppvärmd yta, energiförbrukning från energideklarationen (Energy Perfor- mance Certificate EPC), värmekälla och en emissionsfaktor för varje typ av energi samt en uppskattning av energiåtgången från boende. I de baltiska län- derna används information om uppvärmd yta, energideklarationen (EPC) samt respektive EPC- och byggnadstypspecifika uppskattningar av energiförbruk- ningen från PCAF. För beräkningar i de baltiska länderna används även upp- skattade EPC:er, inklusive upp till 10 år gamla utgångna EPC:er. Antagandet är attutgångna EPC:er fortfarande är representativa och ger användbar information även efter utgångsdatumet, eftersom det är bättre att ha någon form av energi- relaterad siffra än bara ett genomsnitt baserat på fastighetstyp. När sådana data saknas eller är ofullständiga i både Sverige och de baltiska länderna används uppskattade siffror för uppvärmningsyta och uppskattningar från PCAF baserade endast på fastighetstyp. Motorfordon Motorfordon definieras som finansiering av personbilar, lätta tjänstefordon (transportfordon), motorcyklar och tunga lastbilar. Traktorer exkluderas på grund av brist på korrekta data att basera beräkningarna på. I enlighet med PCAF- standarden omfattar metoden utsläpp i scope 1 (avgasutsläpp) och scope 2 (utsläpp kopplade till elförbrukning och omfattar endast elbilar och hybrider) frånmotorfordon. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för motorfordon består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och fordonets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansie- ring som tillhandahålls för varje motorfordon, dividerat med fordonets marknads- värde vid lånets uppkomst. Fordonets utsläpp uttrycks som mängden utsläpp per år som fordonet gene- rerar. Utsläppen genereras antingen som avgasutsläpp eller utsläpp kopplade till elförbrukning. För bästa datakvalitet används fordonets avgasutsläppsintensitet per kilometer i kombination med den årliga körsträckan för fordonet. I de fall där uppgiften om avgasutsläpp saknas hämtar Swedbank uppskattningar från PCAF:s databas. Dessa uppskattningar baseras på fordonsmärke, modell, for- donstyp och bränsletyp, men precisionen är beroende på datatillgänglighet för angivna fordonsattribut. För scope 2-utsläpp hämtas data från PCAF i samtliga fall. När specifika årliga körsträckor för fordonet saknas, uppskattas dessa från PCAF:s databas. Sjöfart Sjöfartsberäkningsmetoden avser lån med fartyg som säkerhet för företag verk- samma inom sjöfartsrelaterade branscher. Omfattningen begränsas av datatill- gängligheten eftersom endast fartyg större än 5 000 GT är skyldiga att rapportera utsläppsdata enligt Internationella sjöfartsorganisationens föreskrifter (Inter- national Maritime Organization). Metoden omfattar scope 1 och uppströms scope 3 från fartyg. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för fartyg består av två delar: tilldelnings- faktorn och fartygets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansiering som tillhandahålls för varje fartyg, dividerat med fartygets marknadsvärde vid lånestart. Fartygens utsläpp uttrycks i ton CO 2 e som ett fartygs bränsleförbrukning ger upphov till varje år. Exakta utsläppsberäkningar för fartyg baseras på bränsleut- släppsfaktorn för varje bränsletyp och respektive bränslevolym som förbrukas under ett givet år. Utsläppsfaktorn återspeglar ett fartygs motortyp, storlek och typ av fartyg och skiljer sig mellan de olika bränsletyperna, såsom brännolja, marin gasolja, flytande naturgas, biobränsle, metanol etc. Jord- och skogsbruk Finansierade utsläppsberäkningar för Swedbanks jord- och skogsbruksportfölj görs enligt en top-down-metod baserat på myndigheters rapporterade utsläpp för respektive land och sektor. Top-down metoden väljs eftersom metoden för före- tagslån överskattar utsläppen för koncernen i jämförelse med nationell statistik från exempelvis Jordbruksverket. Beräkningarna för jordbrukssektorn omfattar mejeri, odling, blandodling och annat jordbruk. Beräkningarna för skogssektorn definieras som verksamhet rela- terad till skogsbruk och gäller endast privatpersoner i Sverige. För övriga verk- samheter relaterade till skogsbruk tillämpas metoden för företagslån. Samtliga resultat ingår i redovisningen för företagslån. Beräkningsmetodik För jordbruket inkluderar top-down-utsläppen ett lands territoriella utsläpp som täcker scope 1 och scope 2. Scope 1 omfattar utsläpp av växthusgaser från jord- bruksverksamhet och utsläpp av växthusgaser från organisk jord på odlingsmark och gräsmark. Utsläppen inom scope 2 kommer från den energi som används för stationära och icke-stationära maskiner. Scope 3 läggs på från andra källor och inkluderar endast utsläpp kopplade till produktion av mineralgödsel som används av Jordbruksindustrin på Swedbanks huvudmarknader. För skogsbruket inkluderar top-down-metoden data avseende svenska sko- gars koldioxidinlagring relaterat till privatpersoners skogsägande inom scope 1. Metoden baseras på ett antagande om privatpersoners andel av ägandet av skogen. Allokeringen av skogens koldioxidinlagring relaterade till Swedbanks kunder görs utifrån marknadsandels- och tilldelningsfaktorinformation. För utsläpp inom skogssektorn tillämpas metoden för företagslån inom scope 1–3. Företagslån Beräkningsmetoden för företagslån tillämpas på alla företagslån såvida inte ett lån omfattas av någon av de andra metoderna. Metoden omfattar koncernens kunders utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3. Det är viktigt att notera att port- följens scope 3-utsläppsdata fortfarande är ofullständiga eftersom de underlig- gande bolagen fortfarande förbättrar sin scope 3-täckning och sina beräknings- metoder. PCAF-beräkningar omfattar endast utsläpp uppströms. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för företagslån består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och företagets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är Swedbanks lånebe- lopp till företaget eller koncernen dividerat med företaget eller koncernens totala tillgångar (som proxy för total skuld + eget kapital). Vilket tillgångsvärde som används baseras på om det är företagets eller koncernens utsläppsinformation som används. Utsläppsdata hämtas antingen från kunders offentliga rapporter eller tillhandahålls av kunder bilateralt, alternativt uppskattas utsläppsdatan baserat på regionspecifik och branschspecifik proxyinformation som tillhanda- hålls genom PCAF. Detta är exempelvis fallet för Swedbanks flertalet mindre kunder där utsläppsdata inte finns tillgängligt. I vissa fall uppskattas utsläpps- data baserat på fysiska aktivitetsvärden (till exempel megawattimmar genere- rade). Kundens rapporterade siffror, både, finansiella och relaterade till växthus- gasutsläpp, baseras på de senaste tillgängliga helårsdata där de senaste data inte är äldre än 24 månader. Avvikelse från PCAF Swedbank har valt att göra vissa avvikelser från PCAF-standarden baserat på datatillgänglighet eller datakvalitet. Avvikelserna är antingen relaterade till metoderna i sig eller relaterade till antaganden. Swedbank har valt att använda egna metoder för fartyg, jordbruksindustrin och bostadsrättsföreningar. Metoden som tillämpas på fartyg följer de årliga data på fartygsnivå som krävs av Internationella sjöfartsorganisationen. Metoden som tillämpas för jordbruk och privatpersoner som är involverade iskogssektorn i Sverige följer top-down-uppskattningar med hjälp av nationella 112 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse myndigheters växthusgas inventeringsrapporter, marknadsandel och finansie- ringsinformation. Metoden som tillämpas för bostadsrättsföreningar i Sverige följer den vägledning som tagits fram av Svenska Bankföreningen, men Swed- bank använder emissionsfaktorer från Europeiska Energimyndigheten (EEA) istället för Internationella Energimyndigheten (IEA) för el. Under nästa år planeras vägledningen från Svenska Bankföreningen att följas fullt ut. De huvudsakliga avvikelserna för vissa antaganden är: • För företagslån använder Swedbank bolagets tillgångsvärde för beräkning av tilldelningsfaktorn som en proxy i stället för ett bolags eget kapital och skuld- värde på grund av brist på tillgängliga data internt. • När ett kommersiellt fastighetslån ändras erhålls för närvarande inget nytt fastighetsvärde på grund av nuvarande begränsningar i de interna data- hanteringssystemen. • För motorfordon behandlar Swedbank leasingavtal på samma sätt som utlåning enligt PCAF-metoden för motorfordon. Planerad utveckling Swedbank fortsätter att utveckla sina beräkningar och rapportering av finansie- rade utsläpp, bland annat genom att förbättra datakvaliteten, utveckla bransch- praxis och verka för transparens och jämförbarhet genom att beskriva sina beräkningsmetoder. Framöver är målet att utöka beräkningsomfattningen av Swedbanks kategori 15 scope 3-utsläpp genom att utveckla en metod för faciliterade utsläpp och fort- sätta förbättra datakvaliteten. Scope 3 utsläpp från investeringar genom Swedbank Robur Fonder Beräkningar av finansierade och intensitetsbaserade utsläpp i investeringar Swedbank Robur Fonder omfattas av GHG protokollet, Scope 3 kategori 15 (investeringar). Fondbolagets metod för att beräkna viktad genomsnittlig koldi- oxidintensitet följer rekommendationerna från Taskforce on Climate Related Disclosure (TCFDs). Swedbank Robur har inte undertecknat PCAF, men har i sin metodutveckling för beräkning av finansierade utsläpp använt delar av PCAFs metod, exempelvis ekvationer för finansierade utsläpp. Nedan beskrivningar gäller för aktier och krediter. Koldioxiddata för underliggande investeringar inhämtas från Swedbanks data- leverantör som i sin tur inhämtar rapporterad data från bolagen eller estimerar data med hjälp av sin egen estimeringsmodell. Den uttrycker varje investerings utsläpp för rapporteringsåret, antingen normaliserat med investeringens intäkter eller utan. Beräkningarna omfattar fondinnehavens utsläpp scope 1och 2 och senast tillgängliga koldioxiddata används. Fondinnehavens Scope 3-utsläpp omfattas inte på grund av låg tillförlitlighet och hög volatilitet år till år för dessa siffror. Swedbank Robur Fonder kan inte kvantifiera den andel som baseras på rapporterad data. Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet (tCO 2 e/mUSD intäkter): Underliggande innehavs koldioxidintensitet multipliceras med investeringens vikt i fonden. Resultatet summeras sedan på portföljnivå. Om dataleverantören saknar täckning för ett innehav, tas det ut ur beräkningen och dess vikt i portföljen fördelas om till innehav med data, så kallat normalisering. Finansierade utsläpp (tCO 2 e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investering innehav n/ EVIC innehav Resultatet summeras sedan på portföljnivå. Antaganden Om dataleverantören saknar täckning för ett innehav tillskrivs det ett sektor- eller globalsnitt beräknat av Swedbank Robur Fonder baserat på den egna portföljen. Totala växthusgasutsläpp, E1-6 Utsläpp scope 1–3 För den första rapporteringen enligt CSRD använder Swedbank siffror för 2024 som basår. Notera att klimatmålen presenterade under Mål, E1-4 har 2019 och 2022 som basår. Befintliga mål för utlåningsportföljen är uppdelade per sektor. För investe- ringar genom Swedbank Robur Fonder baseras målen på utsläppsintensitet. Målför den egna verksamhetens utsläpp presenteras i absoluta tal och inte heller dessa är speci ficerade per utsläppskategori. Därav presenteras inte mål per utsläppskategori itabellen nedan. Swedbank kommer att utvärdera huruvida mål kan definieras per utsläppskategori. Mätetalen har inte validerats av ett annat externt organ. Ytterligare information om Swedbanks mål finns i Mål, E1-4. Utsläppsinventering Swedbank har en lång historik av att rapportera utsläpp från den egna verksam- heten. Löpande utveckling ger Swedbank förståelse för rapportering och möjlig- heten att inkludera fler poster i takt med utökad och bättre datatillgänglighet. En inventering genomfördes inför att mätningarna påbörjades och den utvärderas kontinuerligt för att identifiera ytterligare relevanta utsläppskällor. Exempelvis har en genomlysning av leverantörerna påbörjats och vilka varor och tjänster som är viktiga, utifrån utsläppsperspektivet, i kategorin Inköpta varor och tjänster. Swedbank har beräknat finansierade utsläpp genom utlåningsportföljen, en central del av klimatrapporteringen för finansiella institutioner. I arbetet med omställningsplanen och beräkningar av finansierade utsläpp samt relaterad mål- sättning, genomfördes en analys för att identifiera vilka de främsta utsläppen är inom utlåningsportföljen. Vidare har även utsläpp beräknats för finansierade utsläpp genom investeringar i Swedbank Robur Fonders fondförvaltning. Ytterligare information om metod för beräkningar finns på sidorna 111–113. Betydande och icke-betydande utsläpp i scope 3 En jämförelse av de beräknade scope 3 utsläppen från utlåningsportföljen, inves- teringar och den egna verksamheten genomfördes. Från den jämförelsen har Swedbank konstaterat att de betydande utsläppen (över 99 procent av scope 3 utsläppen) härrör från Swedbanks kunders verksamheter och investeringar ifonder ( kategori 15). Mot bakgrund av ovan, bedöms Swedbanks icke-betydande utsläpp (mindre än en procent av scope 3 utsläppen) ligga i resterande 14 kategorier inom scope 3 utsläpp (kategori 1–14). Dessa blir således exkluderade från rapportering enligt tabellen på Swedbanks scope 1–3 utsläpp. Swedbank fortsätter dock beräkna och följa upp på scope 3 utsläpp från egen verksamhet för intern planering och klimatmåluppföljning. 113 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Retroaktivt År för delmål och mål Basår 1 Jämförande 2024 Förändring (%) 2025 2030 –2050 Årligt mål i%/Basår Scope 1 växthusgasutsläpp 2 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO 2 e) 853 853 Scope 2 växthusgasutsläpp 3 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO 2 e) 9 500 9 500 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO 2 e) 3 417 3 417 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO 2 e) 1 Inköpta varor och tjänster 4 2 Kapitalvaror 4 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 4 4 Transport och distribution i tidigare led 4 5 Avfall genererat i verksamheter 4 6 Tjänsteresor 4 7 Anställdas pendling 4 8 Tillgångar som leasas i tidigare led 4 9 Transport i senare led 4 10 Bearbetning av sålda produkter 4 11 Användning av sålda produkter 4 12 Slutbehandling av sålda produkter 4 13 Tillgångar som leasas i senare led 4 14 Franchiseavtal 4 15 Investeringar 5 10 249 459 10 249 459 — varav utlåningsportföljen 7 965 039 7 965 039 — varav investeringar genom Swedbank Robur Fonder 6 2 284 420 2 284 420 Totala utsläpp av växthusgaser (scope 1, scope 2, och betydande scope 3) 7 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO 2 e) 10 259 812 10 259 812 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO 2 e) 10 253 729 10 253 729 1) Basår avser 2024. 2) Swedbanks direkta utsläpp. 3) Swedbanks indirekta utsläpp i form av förbrukning av el, värme och kyla. 4) Icke-betydande utsläpp. 5) Kategori 15 avser både finansierade utsläpp i utlåningsportföljen samt investeringar genom Swedbank Robur Fonder. 6) Utsläppen för investeringar inkluderar Scope 1 och 2 utsläpp från aktie- och kreditinvesteringar. 7) Avser Swedbanks totala utsläpp för scope 1, scope 2 samt de betydande utsläppen av scope3. Inkluderade växthusgaser; koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och köldmedium. Växthusgasintensitet baserad på nettointäkt Det är första gången Swedbank mäter och rapporterar på växthusgasintensitet för hela koncernen. På grund av detta har Swedbank beslutat att använda siff- rorna för 2024 som basår för framtida rapporteringar. Swedbanks växthusgas- intensitet per nettointäkt baseras på de totala utsläppen enligt tabellen ovan. Netto intäkt avser den som presenteras i tabell Nyckeltal per affärssegment samtkoncernens konsoliderade nyckeltal 2024 på sidan 213. Växthusgasintensitet per nettointäkt 1 Jämförande 2024 Förändring (%) Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO 2 e/kr) 0,00007 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per netto- intäkt (ton CO 2 e/kr) 0,00007 1) Avser nettointäkt 148 290 mkr. Utlåningsportföljen Swedbank har störst inverkan på klimatet via koncernens kunder. Dessa indirekta utsläpp uppstår i kunders verksamhet och aktiviteter. Swedbanks totala finansie- rade utsläpp genom utlåningsportföljen finns presenterade i nedan tabeller upp- delade per sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, motorfordon, sjöfart samt företagslån. Sektorerna som har klimatmål utöver bolån och kommersiella fastig- heter inkluderas inom företagslån. Notera att sektorerna är definierade enligt PCAF metod och således kan skiljas från definitioner i övriga delar av rapporten. Syftet med tabellerna nedan är att förklara Swedbanks totala finansierade utsläpp genom utlåningsportföljen. Data som presenteras nedan inkluderar data från 2024 baserad på exponering och redovisat värde brutto per slutet av 2024 och tillgänglig företagsrapporterad data. För rapportering av utfall av klimatmålen har faktiskt utfall av finansierade utsläpp per 2023 använts, då företagsrapporterad data för 2024 inte var tillgäng- lig vid rapporteringstillfället. Vid beräkning av attributionsfaktorn används två olika metoder utifrån typ av utlåningsbelopp: det redovisade värdet brutto och total exponering. Det senare inkluderar både det redovisade värdet brutto samt eventualförpliktelser och åtag- anden. Dessa skillnader är avgörande för beräkningsmetoden inom företagslån på grund av betydande skillnader mellan dessa belopp. PCAF och Pelare 3- rapportering om finansierade utsläpp använder det redovisade värdet brutto. Där emot baseras klimatmål för sektorer såsom kraftproduktion, olja och gas samt stål på total exponering för att minska volatiliteten som uppstår mellan år beroende på om kunder utnyttjar kreditlinjer eller ej. 114 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Utlåningsportföljen per sektor Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen per sektor baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag (sektor) Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 1 PCAF data kvalitet (scope 3) 1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 2 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) 2024 2024 2024 2024 2024 2024 2023 Bolån 1 127 056 495 927 3,5 49% 504 982 Kommersiella fastigheter 272 924 354 358 3,5 71% 373 829 Motorfordon 36 691 266 048 3,1 68% Sjöfart 3 312 160 223 44 502 1,0 1,0 100% Företagslån 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% Total 1 752 686 3 580 063 4 384 976 3,8 4,3 46% 878 811 Övrigt 53 278 Total 1 805 964 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5 2) Andel av portföljvärdet baserat på företags- eller tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. För företagslån används PCAF-datakvalitetspoäng 1–2 som företagsspecifik data; för resten används PCAF-kvalitetspoäng 1–3 som tillgångsspecifika data för någon av scopen. Utlåningsportföljen per sektor Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen per sektor baserade på exponering. Tillgångsslag (sektor) Exponering (mkr) 1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 2 PCAF data kvalitet (scope 3) 2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 3 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) 2024 2024 2024 2024 2024 2024 2023 Bolån 1 129 600 499 280 3,5 49% 508 100 Kommersiella fastigheter 274 402 367 005 3,5 71% 393 698 Motorfordon 37 573 269 808 3,2 67% Sjöfart 4 741 262 278 71 798 1,0 1,0 100% Företagslån 586 643 4 429 055 11 651 707 4,2 4,2 16% Total 2 032 958 5 827 427 11 723 505 3,8 4,2 50% 901 798 Övrigt 83 054 Total 2 116 012 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. För företagslån används PCAF-datakvalitetspoäng 1–2 som företagsspecifika data; för resten används PCAF-kvalitetspoäng 1–3 som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företags- eller tillgångsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. Utlåningsportföljen – bolån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för sektor bolån baserade på redovisat värde brutto. Inom bolån inkluderas lån till hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar. Tillgångsslag – bolån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierad yta (tusentals m 2 ) Utsläpps- intensitet 1 PCAF datakvalitet 2 Tillgångsspecifik data (%) 3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 1 000 443 143 307 44 774 3,20 3,5 50% Flerfamiljshus 345 167 40 493 15 539 2,61 3,2 82% varav bostadsrätter 264 646 27 393 7 715 3,55 3,2 77% varav bostadsrättsföreningar 79 871 13 058 7 812 1,67 3,1 96% varav övriga 651 43 11 3,78 4,9 6% Enfamiljshus 654 919 101 907 29 117 3,50 3,7 33% Övrigt 357 907 118 7,66 4,2 29% Baltiska länderna 126 614 352 620 8 787 40,1 3,6 43% Flerfamiljshus 76 791 172 434 4 140 41,6 3,6 44% Enfamiljshus 49 791 179 733 4 636 38,8 3,6 40% Övrigt 32 452 10 43,4 3,9 13% Totalt 1 127 056 495 927 53 560 9,26 3,5 49% 1) Finansierade utsläpp per finansierad yta (kgCO 2 e/m²). 2) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för någon av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. 115 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Utlåningsportföljen – kommersiella fastigheter Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för sektor kommersiella fastigheter baserade på redovisat värde brutto uppdelat per land. Inom kommersiella fastigheter inkluderas kommersiella fastighetslån samt lån till hyresfastigheter för bostäder. Tillgångsslag – Kommersiella Fastigheter Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierad yta (tusentals m 2 ) Utsläpps- intensitet 1 PCAF datakvalitet 2 Tillgångsspecifik data (%) 3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 227 212 110 958 16 400 6,8 3,4 79% Baltiska länderna 29 655 243 205 2 903 83,8 3,5 52% Övrigt 16 057 195 25 7,8 5,0 0% Totalt 272 924 354 358 19 328 18,3 3,5 71% 1) Finansierade utsläpp per finansierad yta (kgCO 2 e/m²). 2) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – motorfordon Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för motorfordon baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag – motorfordon Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade km (tusentals km) Utsläpps- intensitet 1 PCAF datakvalitet 2 Tillgångsspecifik data (%) 3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 15 520 123 789 873 644 0,14 3,0 49% Baltiska länderna 21 025 141 605 685 295 0,21 3,3 82% Övrigt 146 655 6 809 0,10 3,1 52% Totalt 36 691 266 048 1 565 748 0,17 3,2 68% 1) Finansierade utsläpp per finansierad km (kgCO 2 e/km). 2) Redovisat bruttovärde viktat baserat på tillgång till scope 1-data. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag – företagslån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 1 PCAF datakvalitet (scope 3) 1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 2 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Jordbruk, skogsbruk, fiske 59 289 414 602 152 281 4,9 4,9 0% varav jordbruk 40 580 813 103 69 287 5,0 5,0 0% varav skogsbruk 17 769 -427 176 65 373 4,6 4,5 0% Tillverkning 42 217 455 402 1 711 757 4,3 4,3 9% varav aluminium 1 28 71 4,7 4,7 0% varav kol 0 0 0 varav olja och gas 10 502 2 300 3,4 3,4 19% varav stål 862 26 911 29 860 3,2 3,2 53% varav cement 236 12 568 11 160 3,9 4,0 13% varav livsmedelsproduktion 6 800 59 086 575 254 4,2 4,3 1% varav kemikalier 7 343 167 277 205 717 4,4 4,6 14% varav transporttillverkning 1 159 6 073 289 666 4,1 4,1 14% varav trä och papper 7 087 58 234 147 494 4,2 4,3 7% Offentlig sektor och kraftgenerering 43 109 674 832 432 312 3,4 3,5 34% varav kraftgenerering 22 446 516 465 272 813 2,5 2,7 63% Byggnation 16 089 51 167 339 220 4,2 4,2 6% Detaljhandel och grossist 38 038 336 406 1 062 679 4,2 4,2 11% Transport 11 483 156 945 158 084 3,6 3,9 24% Sjöfart och offshore (exkluderar sjöfartsmetoden) 2 361 118 820 125 718 4,9 4,9 0% Övriga företagslån 3 100 116 95 334 358 424 4,5 4,5 4% Totalt 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 2) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. 3) Inkluderar hotell och restauranger, information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsförvaltning (exklusive kommersiella fastigheter), professionella tjänster samt övriga företagslån. 116 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på exponering. Tillgångsslag – företagslån Exponering (mkr) 1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 2 PCAF datakvalitet (scope 3) 2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Jordbruk, skogsbruk, fiske 63 782 452 944 181 385 4,9 4,9 0% varav jordbruk 42 703 813 103 69 287 5,0 5,0 0% varav skogsbruk 19 231 -412 150 80 149 4,6 4,6 0% Tillverkning 110 823 1 520 276 6 619 363 3,6 3,8 33% varav aluminium 1 28 72 4,7 4,7 0% varav kol 0 0 0 varav olja och gas 3 566 126 350 2 736 276 1,0 1,0 100% varav stål 6 208 205 542 261 683 1,6 3,1 92% varav cement 438 22 113 21 202 3,7 4,0 30% varav livsmedelsproduktion 9 015 80 456 765 311 4,2 4,3 1% varav kemikalier 14 272 465 383 385 814 4,1 4,4 26% varav transporttillverkning 17 139 68 468 858 119 3,1 3,1 50% varav trä och papper 15 594 117 850 295 301 4,2 4,3 13% Offentlig sektor och kraftgenerering 98 823 1 019 238 967 748 3,7 3,8 31% varav kraftgenerering 44 127 841 027 756 180 2,4 2,6 68% Byggnation 31 915 118 665 794 795 4,1 4,1 10% Detaljhandel och grossist 69 597 639 740 1 921 222 4,2 4,3 12% Transport 15 262 181 233 225 654 3,7 3,9 22% Sjöfart och offshore (exkluderar sjöfartsmetoden) 7 145 351 346 365 664 5,0 5,0 0% Övriga företagslån 4 193 339 145 748 576 433 4,5 4,5 5% Totalt 586 643 4 429 055 11 651 707 4,2 4,2 16% 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 4) Inkluderar hotell och restauranger, information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsförvaltning (exkluderar kommersiella fastigheter), professionella tjänster samt övriga företagslån. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på redovisat värde brutto uppdelat per land. Tillgångsslag – företagslån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 1 PCAF datakvalitet (scope 3) 1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 2 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 178 592 622 118 2 181 877 4,5 4,5 7% Baltiska länderna 86 649 1 378 506 1 634 164 3,8 3,8 17% Övrigt 47 462 302 882 524 434 4,7 4,8 8% Totalt 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 2) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på exponering uppdelat per land. Tillgångsslag – företagslån Exponering (mkr) 1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO 2 e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO 2 e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2) 2 PCAF datakvalitet (scope 3) 2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%) 3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 361 361 1 457 023 5 104 127 4,2 4,3 15% Baltiska länderna 125 716 2 037 633 2 802 402 3,8 3,8 16% Övrigt 103 609 934 534 3 745 736 4,3 4,5 17% Totalt 586 643 4 429 055 11 651 707 4 4 16% 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 117 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Enhetsspecifik upplysning Energi i nedströms värdekedja Underområdet Energi är indirekt väsentligt via utlåningsportföljen nedströms iSwedbanks värdekedja. Swedbank arbetar med att hjälpa kunderna med lösningar för energieffektivare fastigheter. Swedbank samlar in data via energideklarationer avseende bland annat fastig- heters energiklasser som i Swedbanks utlåningsportfölj. Nedan följer tabeller för sektorerna bolån samt kommersiella fastigheter. 2024 2023 Bolån per energiklass 1 (redovisat värde brutto, mkr) Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Energiklass A 3 185 5 109 3 564 18 894 30 752 2 718 3 404 2717 15 237 24 076 B 36 897 6 884 1 336 11 113 56 230 31 982 5 464 1 317 9740 48 503 C 88 135 4 530 676 4 339 97 681 80 816 3 604 824 3 368 88 612 D 125 440 4 076 296 1 720 131 532 121 496 3 467 285 1 415 126 664 E 153 578 3 464 505 1 035 158 583 154 779 3 015 492 858 159 144 F 70 273 1 161 172 2 452 74 058 71 850 1 020 149 1 568 74 586 G 21 615 225 28 7 582 29 451 23 223 177 26 8863 32 290 H 105 105 41 41 Ej klassificerad 501 320 24 040 15 120 8 185 548 665 511 392 26 536 14 245 8 621 560 794 Total 1 000 443 49 596 21 697 55 320 1 127 056 998 258 46 727 20 055 49 670 1 114 710 1) Energiförbrukning enligt energideklarationen (EPC). 2024 2023 Kommersiella fastigheter per energiklass 1 (redovisat värde brutto, mkr) Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Energiklass A 3 720 788 1 960 4 134 16 057 10 602 2 573 295 1318 2449 6 634 B 21 205 1 000 902 4 493 27 600 15 397 875 826 3506 20 604 C 34 731 678 343 636 36 388 29 360 682 250 679 30 972 D 46 209 339 151 542 47 240 39 352 348 183 188 40 071 E 38 970 160 294 90 39 514 35 468 199 70 93 35 830 F 21 302 218 100 21 619 19 585 219 88 19 893 G 13 077 92 18 29 13 215 12 286 97 18 18 12 419 H 626 626 560 560 Ej klassificerad 47 997 10 419 608 1 037 16 057 76 119 59 780 10 800 927 966 88 150 Total 227 212 14 319 4 275 11 060 32 114 272 924 213 800 14 075 3 592 7 988 255 132 1) Energiförbrukning enligt energideklarationen (EPC). 118 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Samhällsansvarsinformation S1 Den egna arbetskraften Introduktion Kapitlet S1 Den egna arbetskraften omfattar Swedbanks rapportering relaterat till arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättig heter. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Egen arbetskraft ● Arbetsvillkor ● Likabehandling och lika möjligheter för alla ● Andra arbetsrelaterade rättigheter + – Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Strategi och affärsmodell, SBM-3 Swedbanks medarbetare är avgörande för koncernens verksamhet, kultur och framgång. En av grundpelarna i koncernens strategi är engagerade medarbetare som bidrar och tar ansvar. De anställda i Swedbank är alla en del av verksam- heten som styrs av koncernens strategi och affärsmodell och kan därmed komma att exponeras för identifierade inverkningar, risker och möjligheter. Det gäller såväl anställda i Swedbank som de som utför uppdrag för koncernen som egenföretagare eller anställda via konsultföretag eller bemanningsföretag. Swed- bank som arbetsgivare har ett stort ansvar för att med styrdokument och proces- ser hantera inverkningar, risker och möjligheter och att fortsatt beakta dessa iden övergripande strategin. För att fortsätta att vara en framgångsrik koncern och främja en tillväxt på lång sikt är det viktigt att Swedbank har engagerade och motiverade medarbetare. I Swedbanks medarbetarstrategi ligger fokus på att erbjuda medarbetarna konkurrenskraftiga arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbets- plats med en inkluderande och ansvarstagande kultur. Swedbanks värderingar öppen, enkel och omtänksam ska även spegla en kultur där högt engagemang och lärande är viktigt. Detta sammantaget är viktiga faktorer för att till exempel motverka stress, obalans mellan arbete och privatliv samt ojämlikhet. Swedbank har utvecklat sin medarbetarstrategi för att möta medarbetarnas krav och för- väntningar, och för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Det ger möjlighet till bättre resultat och framgångsrik utveckling av koncernen. Strategin modifie- ras ständigt för att möta dessa intressen och krav. Genom ett starkt hållbarhetsåtagande och ett värderingsstyrt arbetssätt kan Swedbank attrahera talanger och i Swedbanks affärsstrategi är hållbarhet natur- ligt integrerat. Jämställdhet, mångfald och inkludering är centrala fokusom råden. Swedbank är beroende av en kompetent och motiverad arbetskraft inom verk- samhetens alla områden. Vissa grupper av med arbetare besitter spetskompe- tens och är särskilt kritiska för koncernen. Vidare är Swedbank till viss del bero- ende av externa resurser för att erhålla specifik expertis eller i tider av hög belastning då tillfällig arbetskraft engageras. Det är av största vikt att samtliga medarbetare erbjuds villkor, arbetsuppgifter och förutsättningar som bidrar till ettpositivt arbetsklimat. Swedbank verkar inte på marknader där tvångsarbete och barnarbete är tillåtet och i Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter fastställs att Swedbank åtar sig att förhindra att det finansiella systemet används för att kränka mänsk- liga rättig heter för barn och andra utsatta grupper. Inverkningar, risker och möjligheter I den under året genomförda väsentlighetsbedömningen föll hållbarhetsämnet den egna arbetskraften ut som väsentligt. Genom att ta del av analyser, rapporter samt intern och extern expertis kunde Swedbank identifiera arbetsvillkor, lika- behandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter som väsentliga. Rapporteringen omfattar samtliga arbetstagare i koncernen, ochbeskriver väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter med utgångspunkt iväsentlighetsbedömningen, i den egna verksamheten. Goda och konkurrenskraftiga arbetsvillkor så som utvecklingsmöjligheter ochen attraktiv arbetsplats med en inkluderande och ansvarstagande kultur kan inverka positivt på medarbetare som har sin anställning i Swedbank. I det ingår även bland annat föreningsfrihet, kollektivavtal eller lokala avtal som omfattas avarbetsrätten, flexibla arbetstider för god balans mellan arbete och privatliv och iSverige även företagshälsovårdstjänster. I de baltiska länderna erbjuder Swed- bank sjukvårdsförsäkring till medarbetarna för att möta ett behov av privat- eller arbetsrelaterad vård. Samtidigt är bank- och finansbranschen en bransch i för- ändring där kraven på medarbetarnas utveckling och anpassning är höga. Stress och olämpliga arbetstider är två faktorer som kan inverka negativt på medarbe- tarna. Det identifierades även risker och möjligheter kopplade till arbetsvillkor, där Swedbank ser möjligheter att med konkurrenskraftiga arbetsvillkor kunna anställa och behålla engagerade och motiverade medarbetare vilket kan bidra till ett positivt resultat. Motsatsen, vilket utgör en finansiell risk, kan vara att motiva- tion och innovation minskar och att medarbetare lämnar företaget med ökade kostnader för bland annat nyrekrytering. Swedbanks arbetsvillkor och förmåner gäller enbart för dem som är anställda i Swedbank. Det innebär att de som utför uppdrag för Swedbank, exempelvis egenföretagare eller anställda via konsult- före tag eller bemanningsföretag, inte omfattas. Likabehandling och möjligheter för alla är en central del i medarbetarstrategin. För Swedbank är jämställdhet, mångfald och inkludering centrala fokusområden. Om Swedbank brister i hanteringen av jämställdhet och lika möjligheter för alla kan det inverka negativt på arbetskraftens välbefinnande och motivation. Det identifierades också risker och möjligheter kopplade till likabehandling och möjlig heter för alla, där Swedbank genom en jämn könsfördelning i ledningen kan minska löneskillnader. Vidare kan satsningar på utbildning, kompetensutveckling och förebyggande av trakasserier innebära en möjlighet för Swedbank då enga- gerade medarbetare som trivs kan bidra till ett positivt resultat i förlängningen. Motsatsen, om Swedbank brister i att upprätthålla jämställdhetsarbetet, kan det innebära en finansiell risk i form av ökade kostnader för rekrytering om det upp- står svårigheter att attrahera och behålla personal. Vidare kan det innebära 119 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse bötesbelopp eller andra rättsliga åtgärder för brott mot gällande regleringar om lika lön för lika arbete. Gällande arbetsrelaterade rättigheter omfattas områden som berör arbets- tagares information och data. Om det förekommer brister i hanteringen skulle det kunna få en negativ inverkan på arbetstagarnas integritet. Policyer, S1-1 Swedbank har antagit koncernövergripande policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraf- ten. Alla styrdokument finns tillgängliga på Swedbanks intranät varav de publika finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information om Swedbanks styrdokument finns iSwedbanks styrdokument, MDR-P. Mänskliga rättigheter Swedbanks strategi för mänskliga rättigheter utgår från det internationella regel- verket för mänskliga rättigheter Universal Declaration of Human Rights, ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work samt United Nations Convention on the Rights of the Child. I Swedbanks Policy för mänskliga rättighe- ter framgår att Swedbank respekterar mänskliga rättigheter isina arbetsmetoder och inte accepterar någon form av diskriminering. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, föreningsfrihet, rätten till kollektivavtal och förbud mot barnarbete och tvångsarbete. Anställda inom Swedbanks verksamhet ska ha rätt till en säker och hälsosam arbetsplats, med lagstadgade arbets tider och ersättning, vilket kan vara en del av kollektivavtal. Swedbank förväntar sig samma förhållningssätt från de konsultföretag som koncernen anlitar. Av policyn följer även att Swedbank har en process för visselblåsning som uppmanar alla anställda och andra externa intressenter att rapportera miss- tankar om potentiella eller faktiska överträdelser av Swedbanks skyldigheter ochpolicyer. Swedbank baserar sin definition av mänskliga rättigheter och sina åtaganden på Universal Declaration of Human Rights, Charter of Fundamental Rights of the European Union samt Convention for the Protection of Human Rights and Funda- mental Freedoms. Swedbank stöder också principerna om grundläggande rättig- heter som fastställs i ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, liksom United Nations Convention on the Rights of the Child. Dessutom har Swedbank i sin Policy för mänskliga rättigheter åtagit sig att använda United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights. Barnarbete och tvångsarbete tas uttryckligen upp i policyn, dock inte människo handel. Människohandel är också förbjudet på de marknader Swed- bank verkar. Om koncernens verksamhet innebär en direkt kränkning av mänsk- liga rättig heter, ska Swedbank vidta åtgärder för att förhindra detta. Ytter ligare informa tion om mänskliga rättigheter finns i Policyer, S4-1. Hälsosam och hållbar arbetsmiljö För att förebygga ohälsa och olyckor samt skapa en hälsosam och hållbar arbets- miljö har Swedbank infört ett arbetsmiljödirektiv inom det interna regelverket. Detta regelverk beskriver hur arbetsförhållandena ska utformas inom Swedbanks verksamhet för att uppnå dessa syften. Direktivet fastställer Swedbanks övergri- pande mål, inriktning och förhållningssätt för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet, med ambitionen att främja hållbara medarbetare. Det tar hänsyn till både fysiska, digitala, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetsmiljön. Direk- tivet beskriver hur Swedbank arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom att regelbundet undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp alla aspekter av arbetsmiljön enligt en koncerngemensam arbetsmiljöagenda. Jämställdhet, mångfald och inkludering Swedbanks Policy för mångfald, rättvisa och inkludering fastslår att alla med- arbetare ska ha samma möjligheter när de arbetar för Swedbank och tillgång tillsamma karriärs- och utvecklingsmöjlig heter. Nolltolerans råder mot diskrimi- nering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Swedbank och dess anställda får inte diskriminera eller trakassera på grund avkön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, hudfärg, etnisk eller social tillhörighet, genetiska drag, språk, tillhörighet till natio- nell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, religion eller annan tros- uppfattning, politisk uppfattningen eller andra åsikter. I syfte att gynna oberoende och kritiskt tänkande, anger denna policy att styrelsen, dotterbolagsstyrelserna och högsta ledningen, med hänsyn till lokala regleringar, ska bestå av mångfald vad gäller exempelvis kön, ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund. Swedbank har en central aktivitetsplan för jämställdhet, mångfald och inklu- dering. Området leds av ledamot i koncernledningen med ansvar för jämställdhet och mångfald, med ytterligare mångfaldsansvariga på varje hemmamarknad. Imedarbetarundersökningar som utförs flera gånger per år ställs frågan om Swedbank upplevs som en inkluderande arbetsplats samt om man upplever diskri minering eller trakasserier, och om man vet hur man ska agera i de fall man observerar diskriminering eller trakasserier. Arbetet med att förebygga diskrimi- nering och trakasserier är en prioriterad fråga i Swedbank. Utöver Policy för mångfald, rättvisa och inkludering har Swedbank processer och riktlinjer för arbetet med att motverka negativa inverkningar inom området lika behandling och möjligheter för alla. Policyn implementeras enligt ordinarie rutiner och är tydligt kommunicerad i Swedbanks olika kanaler och i den löpande verksamheten. Genom utbildning, workshops och regelbunden kommunikation om dessa frågor påminns cheferna om sitt ansvar för att odla en respektfull kultur i sina team och hur de ska agera om olämpligt beteende uppstår. Det är ett krav på både Group Human Resources (Group HR) och chefer att inleda en utred- ning vid fall av olämpligt beteende, även utifrån rykten. Swedbank följer kontinu- erligt upp utvecklingen inom områden såsom likabehandling, könsfördelning ichefskap samt i seniora roller, sjuktal, föräldraledighet, åldersfördelning och lika lön för lika arbete. Detta finns uppdelat på enhetsnivå samt för varje hemma- marknad. Information finns tillgänglig för alla anställda om företagets policy och de rutiner som används vid diskriminering eller trakasserier. Swedbank har även nätverk och föreningar som syftar till att lyfta och arbeta med frågor för margina- liserade grupper, till exempel HBTQ+. Chefer fick under året ta del av kommuni- kation och work shops i förebyggande och utbildande syfte. Utbildningsinsatser genomfördes även för övriga med arbetare. Visselblåsning och en process för hantering av rapporterade fall av diskri minering och trakasserier har etablerats där utbildade utredare i Swedbank är engagerade. Ytterligare information finns iPolicyer, Vissel blåsarprocessen, G1-1. Kontakter med den egna arbetskraften, S1-2 Swedbank har etablerade rutiner för kontakter med medarbetarna och arbetstagar före trädare om faktiska och potentiella inverkningar för den egna arbetskraften. Iuppförandekoden som fastställs av Swedbanks styrelse, och som signeras av medarbetarna årligen, redogörs för de förväntningar som ställs på varje medarbetares upp för ande. Den ger vägledning i det dagliga arbetet samt fungerar som en etisk kompass. Dialogen med medarbetarna sker främst via den närmaste chefen och internkommunikation i olika kanaler så som intranätet, möten både fysiskt och digitalt, samt nyhetsbrev och e-post. Två gånger per år möter Group Executive Committee (GEC) medarbetarna fysiskt och digitalt i ett så kallat Town Hall, ett möte där medarbetarna kan ställa frågor direkt eller digitalt till Swedbanks vd ochledning. Swedbank har även kontinuerlig dialog med arbetstagarföreträdare i olika forum. Ett koncernövergripande europeiskt företagsråd (EWC) etablerades 2007 iSwedbank. Det är ett gränsöverskridande forum för information och samverkan med arbetstagarrepresentanter från olika länder i Europa där Swedbank är verk- sam. I Sverige sker en löpande dialog med representanter från de fackliga organi- sationerna och arbetsmiljöombuden, i enlighet med kollektivavtalen. Dessutom är medarbetarna representerade i Swedbanks styrelse av två arbetstagarrepre- sentanter med suppleanter. Medarbetarundersökningar är ytterligare en kanal för kontakt med medarbetarna. Undersökningen People Pulse ger medarbetarna en möjlighet att ge sin syn på verksamheten och sitt eget mående via ett antal frågor. Av Swedbanks arbetsmiljödirektiv följer att det ingår i chefens ansvar att säkerställa en kontinuerlig dialog med medarbetarna om deras välbefinnande och arbetssituation genom enskilda samtal. Om något framkommer i de enskilda samtalen som kan påverka medarbetarens arbetsmiljö eller hälsa negativt vidtar chefen åtgärder i enlighet med chefsansvaret och arbetsmiljödirektivet. Rutiner för gottgörelse, S1-3 Swedbank främjar en inkluderande och ansvarstagande kultur där alla med- arbetare uppmuntras att agera etiskt, ta ansvar och vid behov göra sin röst hörd och agera mot eventuella missförhållanden. Swedbank har rutiner för att utreda ärenden om eventuella missförhållanden som medarbetare uppmärksammar koncernen på. Utifrån genomförd utredning vidtar Swedbank lämpliga åtgärder. Där det är relevant kan stöd ges till de berörda i form av samtalsstöd eller psykolog hjälp. Swedbank har identifierat områdena arbetsvillkor, likabehandling och möjlig- heter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter som områden som kan ha en potentiell negativ inverkan på koncernens medarbetare. Arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla Alla medarbetare kan rapportera misstankar om potentiella eller faktiska miss- förhållanden genom att vända sig till sin närmaste chef eller vid behov till enheten för Group HR. De kan även använda Swedbanks koncern övergrip ande process avseende visselblåsning eller rapportera händelser i det dagliga arbetet som kan ha negativ påverkan genom ett internt digitalt incident rapporterings system. Problem kan även uppmärksammas via de fackliga organisationerna, arbets- 120 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse tagarrepresentanterna från Swedbanks europeiska företagsråd eller arbetsmiljö- ombuden, beroende på land och lokal lag. Swedbank för en kontinuerlig dialog med arbetstagarrepresentanter genom möten med Swedbanks europeiska företagsråd samt medbestämmandeproces- sen i Sverige. De fackliga organisationer som Swedbank har kollektivavtal med kan även påkalla förhandling kring skadestånd om koncernen skulle bryta mot sina kollektivavtalade skyldigheter. Ytterligare information finns i Kollektiv- avtalstäckning och social dialog, S1-8. Hantering av medarbetarinformation Swedbank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättig heter och har processer på plats som säkerställer att dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Det är viktigt att både Swedbanks med arbetare och kunder känner sig trygga med hur deras person uppgifter används och skyddas. Swedbank använder person- uppgifter för att tillhandahålla tjänster, genomföra betalningar, kredit- och risk- bedömningar, men också för att förbättra produkter och kvalitet genom att göra kundundersökningar och marknadsanalyser. Behandling av personuppgifter är också en del i arbetet att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism, före- bygga och utreda brott. Swedbanks Dataskyddsombud övervakar att koncernen följer reglerna om dataskydd. Personuppgiftsincidenter ska rapporteras som en operativ incident, det vill säga en avvikelse från den löpande verksamheten. Swedbanks medarbetare kan begära information om vilka personuppgifter som behandlas av Swedbank. Ytterligare information finns i Skydd av personuppgifter enligt GDPR, S4-1. Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande för Swedbanks arbete där Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter och Policy för mångfald, rättvisa och inkludering sätter ramarna. Swedbank stödjer principerna om mångfald, rättvisa och inkludering. Swedbank ser att incidenter kan inträffa trots ansträngningar för att motverka sådana. Om koncernens verksamhet innebär ett direkt brott mot mänskliga rättig heter ska Swedbank vidta åtgärder för att åtgärda situationen, för såväl med arbetare som kunder. Swedbank har inte etablerat en särskild process för att utvärdera om en eventuell gottgörelse är tillräcklig. Arbetsskada Medarbetare som har fått en arbetsskada kan få ersättning från Försäkrings- kassan och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) när det gäller Sverige. Medarbetare kan vid behov även få stöd genom företagshälsovården. I de baltiska länderna kan medarbetare få ersättning från allmän sjukförsäkring vidarbetsskada. Utöver allmän sjukförsäkring tillhandahåller Swedbank privat sjukförsäkring för medarbetare i de baltiska länderna, som även inkluderar psykolog stöd. Som arbetsgivare har Swedbank ett arbetsmiljöansvar där åtgärder vidtas kontinuerligt för att minska risker för ohälsa i arbetsmiljön samtidigt som kon cernen ständigt förstärker det som fungerar bra. Rapportering av misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanar alla med- arbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten, exempelvis brott mot uppför ande- koden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks policyer. Swedbank följer upp rapporter och ärenden som inkommer via koncernens visselblåsarprocess och kanaler, och säkerställer att kanalerna fungerar väl genom att kontrollera tillgängligheten och genom dialog med visselblåsaren. Ytterligare information finns i Policyer, Visselblåsarprocessen, G1-1. Åtgärder avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, S1-4 Strategier Swedbank har implementerat omfattande policyer och ett systematiskt arbets- miljö arbete för att säkerställa att dess egna praxis inte påverkar medarbetarna negativt. Genom kontinuerlig utbildning och möjlighet till dialog och återkoppling främjas en trygg arbetsmiljö. Swedbanks verksamhet genomsyras av ett starkt fokus på hållbarhet där också hållbara medarbetare är ett begrepp där Swed- banks definition innebär att alla medarbetare ska känna att de kan hantera sin arbetssituation, att de har en balans mellan arbete och fritid och att det är ett respekt fullt, stöttande och inkluderande arbetsklimat. Vid upphandling förebyggs risker gällande intressekonflikter och korruption genom inbyggda digitaliserade kontroller och dualitet i beslutsprocessen. Som ett led i omställningen till en mer grön och klimatvänlig ekonomi, genomgår medarbetarna hållbarhetsutbildning för att bygga ny kompetens i linje med området och nya krav samt för att kunna möta kund för rådgivning och för att kunna erbjuda nya produkter. Ytter ligare informa tion finns i Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G1-3. Beroende av den egna arbetskraften Swedbanks medarbetare är grunden i verksamheten och en förutsättning för att säkerställa utveckling och tillväxt på lång sikt. Det är viktigt att Swedbank kan behålla, motivera och attrahera kompetenta medarbetare. Medarbetare med specialist kompetens är en framgångsfaktor och viktig för koncernen. Swedbank arbetar för att kunna erbjuda en arbetsmiljö som är trygg och utvecklande samt att skapa förutsättningar för goda prestationer och långvariga relationer. Håll- bara med arbetare ger hållbara kundrelationer som i sin tur skapar ett hållbart resultat för koncernen. Åtgärder avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Åtgärderna utgår från Swedbanks policyer med syfte att uppnå en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter inte- greras i affärsbeslut, där mångfald och inkludering integreras i Swedbanks kultur, där hållbara medarbetare och god arbetsmiljö bidrar till att bli en attraktiv arbets- givare och ett lönsamt företag. Åtgärderna är utformade och integrerade iden löpande verksamheten för att bidra till ökat medarbetarengagemang, mångfald och inkludering samt till rättvisa löner. Flera av åtgärderna genomförs även under 2025 och vissa årligen, och förväntas därmed bidra till att uppfylla återkom- mande medarbetarmål och policymål. Arbetsvillkor Swedbank strävar efter att vara en engagerande och attraktiv arbetsplats, ha enomtänksam och inkluderande arbetsmiljö, med möjlighet att påverka och utvecklas. Engagerade medarbetare kan bidra till förbättrat resultat genom ökad lönsamhet, effektivitet, innovation och kundlojalitet, vilket kan ge Swedbank konkurrens fördelar. Nyckelåtgärder • Implementering av det systematiska arbetsmiljöarbetet i de baltiska länderna. • Konkurrenskraftiga och rättvisa löner – översyn av lönegrundande jobb- arkitektur. • Nya program för kompetensutveckling. Swedbank arbetar systematiskt för en hållbar arbetsmiljö För att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsklimat arbetar Swedbank enhetligt och systematiskt med arbetsmiljön. Under 2024 påbörjades implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i de baltiska länderna för att uppnå ett koncerngemensamt arbete för arbetsrelaterad hälsa. En central del i detta arbete är chefens nära dialog med varje medarbetare, genom så kallade 1-1 samtal. Dessa samtal innebär att chefen regelbundet diskuterar med med- arbetaren om den egna arbetssituationen, hälsa och välmående. Det ger med- arbetarna möjlighet att lyfta eventuella problem eller risker som de upp lever isitt arbete. Om någon typ av arbetsmiljörisk föreligger, vidtar chefen åtgärder och följer upp resultatet. Medarbetarna har även möjlighet att visselblåsa anonymt eller kontakta chefens chef om de upplever problem. För att identifiera eventuella arbetsmiljörisker och vidta lämpliga åtgärder ur ett organisatoriskt perspektiv så arbetar verksamheternas ledningsgrupper kvar- talsvis enligt en bankgemensam arbetsmiljöagenda kallad Sustainable Employee Agenda. Baserat på agendan går ledningsgrupperna systematiskt igenom indika- tioner på potentiella arbetsmiljörisker, baserat till exempel på resultaten av med- arbetarundersökningarna, incidentrapportering, sjuktal, personalomsättning, för- ändringar inom verksamheten eller externa omständigheter. Ledningsgrupperna gör sedan riskbedömningar och åtgärdsplaner för att hantera uppkomna situa- tioner samt för att arbeta preventivt. För varje kontor/arbetsställe genomförs årligen en arbetsmiljörond där en syste matisk genomgång görs för att se hur ljus, ljud, luft, möbler, möblering med mera fungerar och upplevs av medarbetarna. Efter denna rond riskbedöms brister och åtgärder vidtas. Arbetsmiljöronderna följs upp årligen på central nivå. För att erbjuda specialiserat stöd till chefer och medarbetare i hälsorelaterade frågor har Swedbank i Sverige en rikstäckande företagshälsovårdsleverantör som erbjuder allt inom förebyggande, åtgärdande och efterhjälpande/rehabilite- 121 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse rande tjänster. I de baltiska länderna täcks motsvarande behov av hälsorelate- rade tjänster av sjukvårdsförsäkringar som Swedbank tillhandahåller för med- arbetarna. Swedbank erbjuder även friskvårdsinsatser för ökad hälsa inom hela koncernen. För att stödja den organisa toriska, sociala och digitala arbetsmiljön på arbets- platsen har Swedbank utvecklat det koncerngemensamma arbetsplatskonceptet Swedbank at Work som successivt implementeras på samtliga hemmamarknader. Konkurrenskraftiga och rättvisa löner Swedbank arbetar systematiskt med analyser av löner för att säkerställa att de är konkurrenskraftiga och rättvisa. Löner och förmåner är en del i arbetsvillkoren som kan bidra till att få behålla och attrahera nya talanger i en bransch med hård konkurrens. I Swedbank redovisas lönepolicyn öppet och transparent och löne- kriterier används strukturerat för att kunna ge en objektiv bedömning av med- arbetarnas kompetens, prestation och arbetets svårighetsgrad. Swedbank strävar efter att ge en konkurrenskraftig lön som anpassats till relevanta mark- nadslöner utifrån uppsatt jobb arkitektur. I Sverige är minimilönen kollektiv avtalad och i de baltiska länderna beräknas referenslöner med hjälp av oberoende externa leverantörer av lönedata. Swedbank arbetar strukturerat med principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde. Swedbank gör årligen en genomlysning av att alla anställda har en lön i nivå med gängse referenslön i respektive verksamhetsland kopplat till legala regel- verk och kollektiv avtal. För att se till att Swedbank kan erbjuda konkurrenskraf- tiga och rättvisa löner, har Swedbanks jobbarkitektur som ligger till grund för lönesättningen setts över under 2024. Utveckling och lärande I en snabbt föränderlig och komplex miljö är lärande och utveckling avgörande föratt hålla sig uppdaterad och relevant. I koncernen sker lärande och utveckling på många sätt och i olika format, både via formell utbildning och tillsammans med kollegor under ordinarie arbetsuppgifter. Swedbank främjar en lärande kultur som uppmuntrar och stödjer medarbetarna att ta ansvar för sin egen utveckling och anställningsbarhet. Medarbetarna erbjuds olika möjligheter för att utveckla de kompetenser de behöver, både i befintliga och för framtida roller. Det finns möjlighet att ta del av LinkedIn Learnings utbud, mentorskaps program, workshops, teamdiskussioner och annan formell utbildning i olika format. Under 2024 har en mängd olika kompetensutvecklingsinitiativ tagits fram för att både ledare och medarbetare ska kunna utvecklas i sin nuvarande roll eller förbereda sig för framtida roller. Några exempel är ledarutvecklingsprogrammet Inspire forward som syftar till att förbereda utvalda ledare till strategiska ledar roller och projektledarprogrammet som syftar till att den anställde i sin nuvarande roll utveckla sina projektledarkunskaper. Ytterligare exempel är möjlig heten att bredda sig i sin Tech roll och ansöka till uppskilling i JAVA programmering samt ett uppskilling initiativ med syftet att stärka Client Executives på företagssidan inom ESG. Ändamålsenligheten följs upp bland annat genom nyckeltal för utbildnings- timmar, personalomsättning, sjukfrånvaro, årlig lönerevision och lönesättning, lönegap, jämställdhet och engagemang. Likabehandling och lika möjligheter för alla För att säkerställa en kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sittbästa, är det viktigt att mångfald och inkludering integreras i alla delar av verksamheten. Swedbanks Policy för mångfald, rättvisa och inkludering tillämpas även för styrelsen och styrelsens arbete och syftar till att bidra till sundbolagsstyrning. Etableringen av en Chief Diversity Officer i Swedbanks koncernledning, ett roterande två-årigt ansvar, var ett viktigt led i att förstärka detta arbete i affärs- verksamheten samt att accelerera koncernens proaktiva insatser för jämställd- het, mångfald och inkludering. Nyckelåtgärder: • Kompetensutvecklingsprogram för Swedbanks ledning • Lönekartläggning och arbete för att undvika osakliga löneskillnader – lika lön för lika arbete Kompetensutvecklingsprogram Under 2023 och 2024 fokuserade Swedbank särskilt på kompetensutvecklings- program för ledningen inom inkluderings- och mångfaldsfrågor. Det innehöll ett omvänt mentorskapsprogram och kunskapssessioner med områdesexperter. Utbildning är en väg att öka kunskap kring omedvetna fördomar och sociala strukturer. Lika lön för lika arbete En jämn könsfördelning i hela organisationen möjliggör för Swedbank att minska de strukturella effekter som kan inverka negativt. Lika lön för lika arbete innebär att löner sätts på ett rättvist sätt för alla medarbetare och minskar potentiell diskriminering. Vad gäller ersättningsstrategin i Swedbank, syftar den till att attrahera och behålla en personalstyrka med mångfald, förmåga, erfarenhet och färdig heter att leverera i enlighet med Swedbanks strategi i en inkluderande och jämlik arbets- miljö. I Swedbanks årliga lönekartläggning och i arbetet med osakliga löneskill- nader signaleras att jämställdhet är viktigt. Detta förväntas bidra till att göra Swedbank mer attraktiv som arbets givare för potentiella talanger som söker en rättvis och inkluderande arbetsmiljö. Vidare innebär det ett ansvarstagande för medarbetarnas välbefinnande och skapar en förtroendefull relation med både nuvarande och framtida medarbetare. Anställda som känner sig rättvist behand- lade är mindre benägna att söka sig till andra arbetsgivare och stärks i sin lojali- tet. Lägre personal omsättning innebär lägre kostnader för rekrytering och utbild- ning av nyamedarbetare samtidigt som det bidrar till kontinuitet i verksamheten. Exempel på ytterligare åtgärder inom området Swedbanks nätverk och föreningar syftar till att ge medarbetare möjlighet till nätverkande och utbyte av erfarenheter, som i sin tur kan inspirera till utveckling, innovation och kunskapshöjning. • Swedbank Women in Tech. Nätverket ska inspirera kvinnor att överväga en framtid inom teknikområdet, men är även till för kvinnor redan verksamma inom området och nätverket är öppet för alla oavsett kön. • HBTQ+ nätverket GLaS. Swedbank har skapat ett nätverk för HBTQ+ som välkomnar såväl HBTQ-medarbetare som samhällsrepresentanter och allierade. Nätverket ökar medvetenheten och hjälper en HBTQ+-vänlig miljö attutvecklas inom och utanför Swedbank. • Young Professionals. Young Professionals är ett yrkesmässigt och socialt nätverk för medarbetare iSwedbank upp till och med 35 år. Syftet är att stärka koncernens varumärke som attraktiv arbetsgivare och att bidra till att behålla unga talanger. För att ytterligare främja mångfald bland Swedbanks medarbetare erbjuds arbetstidsflexibilitet för att underlätta för medarbetare som utövar olika reli- gioner. Det hjälper till exempel de medarbetare som vill fira särskilda helgdagar och i många lokaler finns även privata rum som kan användas för bön. Swedbank deltar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt utvärdera mångfalds- och inkluderingsarbetet. Ändamålsenligheten av åtgärderna följs upp bland annat genom nyckeltal för personal omsättning, sjukfrånvaro, lönegap, jämställdhet och engagemang. Andra arbetsrelaterade rättigheter För att förebygga, mildra och avhjälpa negativa väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften när det handlar om bristfällig hantering av medarbetar- information och data så har Swedbank vidtagit följande åtgärder. Nyckelåtgärder: • Årlig GDPR-genomgång • Projekt för radering av personuppgifter • Uppdatering av principer för behandling av anställdas personuppgifter I Swedbank finns tydliga riktlinjer och policyer för hur medarbetarinformation ska hanteras, inklusive insamling, lagring, åtkomst och radering. Efterlevnaden av dessa policyer kontrolleras genom interna och externa revisioner genomförda avInternal Audit, Group Compliance, Group Risk eller externa bolag. Samtliga anställda får regelbunden utbildning om dataskydd, integritetsfrågor och kon cernens policyer för informationshantering. Swedbank säkerställer att endast den information som är absolut nödvändig för verksamheten samlas in för att minimera mängden persondata som hanteras och data som inte är nödvändig raderas. Swedbank använder sig av Retention Rule Registry och Data Processing Registry för att enkelt kunna följa upp raderings rutiner för varje system/process i Swedbank. Det är dessutom en strikt åtkomstkontroll där endast behöriga personer har tillgång till känslig information. Swedbank har robusta säkerhetslösningar vilket gör det svårare för data- intrång och felaktig hantering av persondata. Det finns tydliga processer vid en eventuell dataincident eller ett data intrång, och en särskild kanal där anställda kan rapportera misstänkta säkerhetsincidenter. Swedbank säkerställer efter- levnad av relevanta dataskyddsregleringar som GDPR (General Data Protection Regulation) eller andra lokala lagstiftningar om datasäkerhet genom Group Privacy och Privacy Managers kopplat till varje gruppfunktion/företagsområde. 122 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Medarbetare har möjlighet att rapportera och ifrågasätta hur deras data hanteras, vilket kan ge värdefulla insikter för förbättring. Swedbanks åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i för hållande till en faktisk väsentlig inverkan beskrivs ovan. Swedbank genomförde under 2024 en GDPR-genomgång för att säkerställa att koncernens processer och lagringsinformation rörande behandling av person- uppgifter är uppdaterade. Denna genomgång omfattar alla anställda, konsulter, kandi dater och kunder och görs årligen. Ett omfattande projekt för radering av personuppgifter påbörjades under 2024. Projektet fortsätter även under 2025 och innebär en översyn av raderingsperioderna inom hela koncernen för att doku- mentera dem i ett register och skapa en gemensam plats för alla system och processers raderingsperioder, vilket kräver löpande hantering. Dessutom har Swedbank under 2024 uppdaterat sina principer för behandling av anställdas ochkonsulters personuppgifter. Dessa uppdaterade principer skickas på remiss under 2025 och kommer att revideras kontinuerligt för att hålla dem aktuella. Ytterligare information finns i Skydd av personuppgifter enligt GDPR, S4-1. Uppföljning av åtgärder För att följa upp och säkerställa att de åtgärder och initiativ Swedbank genomför ger resultat har ett antal mätetal och indikatorer implementerats. Medarbetarundersökningen People Pulse genomfördes tre gånger under 2024. Syftet med undersökningen är att förstå hur medarbetarna mår och hur väl de uppfattar, förstår och agerar i förhållande till Swedbanks strategiskt viktiga områden. Undersökningen syftar till att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feed- backkultur i alla enheter. Frågorna har relaterats till nio områden: Frågorna rör områden såsom lojalitet, engagemang (NPS), hållbara medarbetare, strategisk riktning, kompensation, prestationsutveckling, ledarskap, arbetskultur och lika- behandling. Alla chefer har som uppgift att analysera resultatet och följa upp det med sitt team. Uppföljning av förebyggande åtgärder i relation till sjukfrånvaro och målsatt frånvaro görs för hela koncernen. Sjuktal iform av lång- och korttidsfrånvaro följs även upp av enheten Group Risk. Medarbetarsamtal, så kallade Performance Development, är verktyget som stöttar varje medarbetare att sätta mål- och utvecklingsaktiviteter som bidrar till Swedbanks strategiska riktning. Den årliga prestationsutvärderingen syftar till att chef och medarbetare summerar och utvärderar resultat och beteendemål och gör en slutgiltig bedömning av prestationen. Varje kvartal följs ledningsgruppernas arbete kopplat till arbetsmiljö upp i Swedbanks centrala arbetsmiljökommittée, där varje verksamhet redovisar sina största arbetsmiljörisker samt handlingsplan för att åtgärda dessa. Vidare följs Sustainable employee index upp som ett nyckeltal för affärsområdeschefer iSwedbank. Swedbanks centrala arbetsmiljökommitté följer kvartalsvis upp Sustainable Employee Index och likabehandlingsfrågor som båda mäts i People Pulse, samt sjuktal och incidenter genom att varje affärsområde redovisar sina resultat samt åtgärdsplaner med aktiviteter. Swedbank mäter och utvärderar arbetet med likabehandling och diskrimine- ring via den årliga medarbetarundersökningen. Sustainable Employee Index följs även upp som ett nyckeltal på ledningsnivå iGEC. Swedbank följer även upp data gällande kön och ålder vilket grundas på personnummer. Swedbank efterfrågar inte andra diskriminerinsgrunder såsom identitet (till exempel HBTQ+), etnicitet eller funktionsnedsättning. Ytter ligare information om sjukfrånvaro finns i not K13.9 Nyckeltal. Mått 1 och mål Mål, S1-5 Ett av Swedbanks strategiska mål för den egna verksamheten är medarbetar- engagemang. Inom ramen för det har specifika delmål för medarbetarna utveck- lats. Dessa mål fastställs årligen, med start 1 januari 2024, som baslinje för att styra mot hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverk- ningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras. Hållbara medarbe- tare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och en förbättrad kund- upplevelse. De mätbara målen har utvecklats och med hjälp av medarbetarindex 1) Samtliga mått som presenteras i tabellerna i not S1 inkluderar anställda i koncernen; Swedbanks hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt Danmark, Finland, Norge, Kina, Spanien och USA. Antagande görs där data saknas förutom för tabell Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap). Mätvärdena valideras inte av annat externt organ. för engagemang och hållbara medarbetare mäts medarbet arnas uppfattning om sin arbetsplats, tillgång till nödvändiga resurser, balans mellan arbete och fritid, utveckling på arbetet samt upplevd uppskattning. Det syste matiska arbetsmiljö- arbete som bedrivs för att motverka missförhållanden och ohälsa med höga sjuktal målsätts och mäts genom ett index för hållbara med arbetare samt upp- följning av sjuktalen. Medarbetar nas engagemang målsätts och följs upp genom undersökningar som ger en bild av och förståelse för hur medarbetarna mår och indikerar hur medarbetarna uppfattar Swedbank som arbetsgivare och arbetsplats. För att bidra till en inkluderande och jämlik miljö arbetar Swedbank även för attuppnå jämn fördelning mellan könen. Jämställdhets- och mångfaldsmål harfastställts och nyckeltal mäter löneklyftor och könsbalans mellan chefer påolikanivåer. Mål – ökat medarbetarengagemang 2 Hållbara medarbetarindex Engagemangsindex >= 80 >= 80 Jämställdhet- och mångfald Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löne klyftan mellan könen (lönegap i procentenheter). 2) Baseras på hållbara medarbetarindex och engagemangsindex för koncernen, exklusive PayEx och Franchise (totalt 96 procent av alla anställda). Att bibehålla lika lönemöjlig heter för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen avser Swedbanks hemmamarknader (totalt 95 procent av alla anställda). Målet att uppnå jämställdhet mellan könen gäller alla medarbetargrupper (totalt 100 procent av alla anställda). Antagande görs att resultaten speglar samtliga anställda i koncernen. Processen för att formulera mål för den egna arbetskraften utgår från respektive processägare inom HR som ger förslag på medarbetarmål utifrån prioriterade områden. Målen baseras bland annat på information som framkommer i, och resultatet från, Swedbanks medarbetarundersökningar. För att möjliggöra upp- följning över tid, finns en föresats att ha kontinuitet beträffande målen. Inga för- ändringar motsvarande mätvärden, mätmetoder, betydande antaganden, basår, begränsningar, datainhämtning eller källor har genomförts under året. Processägarna är även ansvariga för att kontinuerligt utvärdera målens ända- målsenlighet. Vidare diskuteras förslagen på mål i Group HR:s ledningsgrupp för utvärdering hur målen stödjer Swedbanks medarbetarstrategi. Head of Group HR föreslår därefter huruvida mål samt målnivåer som granskas av koncernledning och vd. Debeslutas slutligen av vd. Arbetstagarrepresentanter ingår i Swedbanks styrelse och deltar därmed iuppföljningen av koncernens målsättningar. Resultatet följs upp på ledningsnivå (GEC) varje kvartal och presenteras på årsbasis och jämförs med föregående år. Målen avser samtliga medarbetare som är anställda i Swedbank och avser räkenskapsåret 2024. Utvecklingen för engagemangsindex visar på ett ihållande högt och stabilt engagemang under året. Samarbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet samt att känna att ens arbete är viktigt var områden som fick högst betyg i undersökningen. För hållbara medarbetarindex har resultaten under de senaste åren för frågor om medarbetarnas arbetssituation legat på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden återspeglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombi- nerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbetsplatsen. Målet att uppnå jämställd könsfördelning bryts ner på flera nivåer inom organisationen, på högsta ledningsnivå i de högsta chefs skikten och på de högre nivåerna, med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå. 123 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Resultat medarbetarmål 2024 2023 2022 Index för hållbara medarbetare> = 80 1 85 86 85 Engagemangsindex> = 80 2 84 85 84 Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, % 47/53 40/60 33/67 Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efter trädare på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. 57/43 56/44 56/44 Upprätthålla jämställda löner för lika arbete 3 och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 1,1 1,5 1,8 1) Skala 1–100. 2) Skala –100 – +100. 3) Lönegap i procentenheter. Uppgifter om egna arbetskraften, S1-6 Samtliga mätetal som presenteras i tabellerna inom kapitel S1 Den egna arbets- kraften omfattar medarbetare i koncernen.I tabellerna om Swedbanks anställda presenterar Swedbank information om antalet anställda utifrån kön och land samt antalet anställda utifrån anställningsform, kön och land. Beräkningsmetoder Antalet anställda (headcount) avser det totala antalet personer som är anställda ikoncernen vid rapporteringsperiodens slut. Swedbank använder intern informa- tion för att räkna alla anställda med primära uppdrag med upp delning efter kön, anställningstyp och land. Data som används för beräkningar hämtas från HR-system – HRMS, POL ochHCM. Om data om en specifik juridisk enhet saknas i systemen ombeds den juridiska enhetens representant att tillhandahålla dessa data. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är full- ständiga (om alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och konse- kventa (om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antal anställda (antal personer), kön 1 2024 2023 2022 Män 7 488 7 525 7 262 Kvinnor 11 729 11 816 11 648 Övriga Ej angivet Total 19 217 19 341 18 910 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Land 2024 2023 2022 Sverige 11 098 11 211 10 762 Estland 2 810 2 805 2 807 Lettland 2 200 2 171 2 145 Litauen 2 833 2 877 2 856 Övriga länder 276 277 340 Total 19 217 19 341 18 910 Kvinnor Män Övriga Ej angivet Totalt Antal anställda efter kön (antal personer) 1, 2 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Anställda 11 729 11 816 7 488 7 525 19 217 19 341 Tillsvidareanställda 10 977 11 086 7 073 7 063 18 050 18 149 Tillfälligt anställda 752 730 415 462 1 167 1 192 Behovsanställda 361 334 288 312 649 646 Heltidsanställda 10 600 10 685 6 967 6 976 17 567 17 661 Deltidsanställda 768 797 233 237 1 001 1 034 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut. 2) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Sverige Estland Lettland Litauen Övriga länder Totalt Antal anställda efter land (antal personer) 1 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Anställda 11 098 11 211 2 810 2 805 2 200 2 171 2 833 2 877 276 277 19 217 19 341 Tillsvidareanställda 10 384 10 447 2 676 2 685 2 048 2 029 2 679 2 719 263 269 18 050 18 149 Tillfälligt anställda 714 764 134 120 152 142 154 158 13 8 1 167 1 192 Behovsanställda 639 633 0 0 0 0 0 0 10 13 649 646 Heltidsanställda 9 613 9 722 2 712 2 706 2 182 2 144 2 794 2 826 266 263 17 567 17 661 Deltidsanställda 846 856 98 99 18 27 39 51 0 1 1 001 1 034 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut. Personalomsättningen 2024 2023 Personalomsättningen under rapporteringsperioden, antal anställda 1 442 1 894 Antal anställda som lämnat företaget frivilligt eller på grund avuppsägning, pensionering eller dödsfall i tjänst under rapporterings perioden, % 8 10 124 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Kollektivavtalstäckning och social dialog, S1-8 Samtliga medarbetare i Sverige omfattas av kollektivavtal, förutom koncernled- ningen. PayEx medarbetare i Danmark och Finland omfattas även de av kollektiv- avtal. Det innebär att det är totalt 58 procent av de anställda som omfattas av kol- lektivavtal. Övriga medarbetare omfattas inte av kollektivavtal. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal regleras arbetsförhållandena huvudsakligen av arbetsrätten i respektive land. Swedbanks europeiska företagsråd är ett forum för social dialog, information och samverkan med arbetstagarrepresentanter. Beräkningsmetoder I Sverige och Danmark omfattas samtliga medarbetare av kollektivavtal med undantag av ledande befattningshavare i Sverige. Det innebär att dessa hamnar inom spannet 80–100. I Finland omfattas enbart PayEx medarbetare av kollektiv- avtal. För att redovisa täckningsgraden i Finland har en beräkning gjorts av hur stor andel av de anställda i Finland som omfattas av kollektivavtal jämfört med det totala antalet anställda. Itabellen för kollektivavtalstäckning och social dialog presenterar Swedbank information om andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och arbets- tagarrepresentation (genom arbetstagarrepresentation i Swedbanks europeiska företagsråd och/eller till följd av kollektivavtal). Inga antaganden har gjorts. Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Medarbetare – EES¹ Medarbetare – utanför EES¹ Företrädare på arbets- platsen, EES¹ 0 Norge, Estland, Lettland, Litauen, Spanien Kina, USA Spanien 1–19% Finland 20–39% 40–59% 60–79% 80–100% Sverige, Danmark Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen 1) Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES). Mångfaldsindikatorer, S1-9 Tabellerna för könsfördelning och åldersgrupp visar könsfördelningen på högsta ledningsnivå i Swedbank samt åldersfördelningen bland de anställda. Beräkningsmetod Beräkningar och uppgifter om kön och ålder baseras på den anställdes person- nummer och juridiskt kön, kvinna/man. Den baseras inte på självidentifierande uppgifter. Könsfördelning i antal och procent på högsta ledningsnivå avser antal anställda per kön vid rapportperiodens slut. Högsta ledningen betraktas som vd och koncernledningen. Fördelningen av anställda per åldersgrupp är antalet anställda med uppdelning per åldersgrupp (Under 30 år, 30–50 år och Över 50 år) vid rapportperiodens slut. Data som används för beräkningar hämtas från HR-system – HRMS, POL och HCM. Om data om en specifik juridisk enhet saknas i systemen ombeds den juridiska enhetens representant att tillhandahålla dessa data. För att säkerställa datakvaliteten kontrolleras att uppgifterna är fullständiga (kontrollera om alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och konse- kventa (jämför om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads- rapporter). Könsfördelning i antal och andel anställda på företagsledningsnivå¹ 2024 2023 Kvinna 7 6 % av totalt på högsta ledningsnivå 47 40 Man 8 9 % av totalt på högsta ledningsnivå 53 60 Övriga % av totalt på högsta ledningsnivå Ej angivet % av totalt på högsta ledningsnivå 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Fördelning av antal och andel anställda per åldersgrupp 2024 2023 Under 30 år 3 723 4 128 Andel av medarbetare under 30 år, % 19 21 Mellan 30 och 50 år 10 957 10 808 Andel av medarbetare 30–50 år, % 57 56 Över 50 år 4 537 4 405 Andel av medarbetare över 50 år, % 24 23 Tillräckliga löner, S1-10 Swedbank ger en konkurrenskraftig lön som är marknadsmässig och som anpas- sats till relevanta marknadslöner utifrån uppsatt jobbarkitektur. Swedbank gör årligen en genomgång för att se till att alla anställda får en till- räcklig lön som är i nivå med gängse referenslön i respektive verksamhetsland, baserad på oberoende lönedata, och som uppfyller legala regelverk och kollektiv- avtal. Swedbank arbetar strukturerat med principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde. 125 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Utbildning och kompetens utveckling, S1-13 Medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med för- ändringar i omvärlden och uppmuntras att utifrån ett självledarskap ansvara för och driva sin utveckling och karriär. Performance Development (PD) är verktyget som stöttar medarbetare att sätta mål- och utvecklingsaktiviteter som bidrar till Swedbanks strategiska riktning och till den egna professionella utvecklingen. Swedbank ställer höga krav på kompetens och kompetensutveckling för sina medarbetare. Olika roller ställer olika krav på kompetens, men ett antal utbild- ningar är obligatoriska inom koncernen för områden som etik, säkerhet, korrup- tion och mutor samt motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism. I tabellen Prestations- och karriärutveckling samt utbildning visas i vilken utsträck ning medarbetarna fått ta del av utbildning, kompetensutveckling och karriär utvecklingsöversyn. Ytterligare information finns i Utveckling och lärande, S1-4, Utbildning och Mätetal, S4-4, Uppförandekoden, G1-1 samt Finansiell brottslighet. Beräkningsmetod Andel medarbetare som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal avser andel av medarbetare med huvuduppdrag som fått utvecklingssamtal uppdelat på kön. För att redovisa genomsnittligt antal utbildningstimmar använder Swedbank följande beräkning: totalt antal genomförda utbildningstimmar av anställda per könskategori dividerat med det totala antalet anställda per könskategori. Siffror redovisade i upplysningskravet S1-6 används för total sysselsättning och syssel- sättning efter kön. Data som används för beräkningar hämtas från HR-systemet – SABA. Om data om en viss juridisk person saknas isystemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa uppgifternas kvalitet kontrolleras att upp gifterna är full- ständiga (kontrollerar att alla anställningsformer och länder ingår iuppgifterna) och att de är konsekventa (jämför om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antaganden Om några juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med det totala genomsnittet eller den totala procentandel som observerats för de andra juridiska enheterna. Prestations- och karriärutveckling samt utbildning¹ Kvinnor Män Övriga Ej angivet Totalt 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Andel anställda som deltog i regel- bundna prestations- och karriär- utvecklingsöversyner, % 91 90 93 91 92 91 Antal prestations- och karriär- utvecklingsöversyner per anställd 0,91 0,90 0,93 0,91 0,92 0,91 Antal prestations- och karriär- utvecklingsöversyner 2 10 698 6 959 17 657 Genomsnittligt antal utbildnings- timmar per anställd3 30 33 21 24 27 30 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. 2) Varje medarbetare ska delta i ett prestations- och karriärutvecklingssamtal per år i enlighet med interna krav. 3) För de obligatoriska utbildningarna är målet 100 procent deltagande. Mått för arbetsmiljö, S1-14 Tabellen redovisar internt rapporterade arbetsmiljöolyckor i form av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Rapporterade arbetsskador har uppkommit på grund av eller på arbetsplatsen. Swedbank har inte inkluderat olyckor som upp- kommer i samband med resor till eller från arbetet. Beräkningsmetod I koncernen rapporteras arbetsrelaterade skador så som arbetsrelaterade olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar enligt rådande lagstiftning i varje land till respektive myndigheter. Arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsrelaterad ohälsa rapporteras även internt som incidenter i Swedbanks incidentrapporteringssystem av respektive medarbetare alternativt chef enligt en bankgemensam rutin. Tabellen Arbetsmiljöindikatorer redovisar internt rapporterade arbetsskador iform av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar som tillika har rapporterats till myndigheter. Dessa arbetsskador har uppkommit på arbetsplatsen eller på grund av arbetet. Olyckor som uppkommit i samband med resor till eller från arbetet, så kallade färdolyckor, är inte inkluderade. I Swedbank omfattas samtliga i den egna arbetskraften av koncernens arbets- miljö system, oavsett anställningsform. Swedbanks arbetsmiljösystem innebär att koncernen tillämpar lokal arbetsmiljölagstiftning i samtliga länder med verk- samhet och ett internt systematiskt arbetsmiljö arbete bedrivs i respektive land. Swedbanks arbetsmiljösystem är föremål för extern granskning. Som exempel kan nämnas att i Sverige genomför svenska myndigheter via Arbetsmiljöverket, årliga granskningar av hur Swedbank strukturerar och hanterar det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt resultatet av arbetsmiljöarbetet, mot bakgrund av EU:s och Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Swedbank genomför även interna gransk- ningar av arbetsmiljöarbetet årligen. Antaganden Incidentrapporteringssystemet är koncerngemensamt med undantag för Finland, Norge, USA och Kina samt PayEx. För dessa delar av organisationen antas samma frekvens för arbetsrelaterade olyckor som övriga delar. Anställda Icke-anställda Arbetsmiljöindikatorer 2024 2023 2024 2023 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer, % 100 100 100 100 Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa 0 0 0 0 Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa hos andra arbetare som arbetar på företagets anläggningar 0 0 0 0 Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften 25 23 0 0 Frekvensen av registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften 0,9 0,82 0 0 126 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Balans mellan arbete och fritid, S1-15 Samtliga anställda i Swedbank har rätt till föräldraledighet via kollektivavtal eller lokal lagstiftning. Flexibilitet är en viktig faktor i jämställdhets- och mångfaldsar- betet och är sedan tidigare en naturlig del av koncernens arbetssätt. Medarbetare som återvänder från föräldraledighet kan arbeta deltid och erbjuds flexibla upp- lägg i den mån det är möjligt. För att underlätta vardagen erbjuder Swedbank medarbetarna också flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta utanför kontoret, när rollen så tillåter. Beräkningsmetod Andelen av de anställda som har tagit föräldraledigt uppdelat efter könstill- hörighet, kvinna/man. I rapporteringen av ledighet av familjeskäl rapporteras föräldraledighet vid årets slut 2024-12-31. Antaganden Alla medarbetare utanför Swedbanks hemmamarknader som är tjänstlediga den 31 december 2024 antas vara föräldralediga. Baserat på detta antagande tog5 procent av de kvinnliga och 2 procent av de manliga medarbetarna föräldra- ledighet i denna grupp. Medarbetare utanför Swedbanks hemmamarknader utgör 5 procent av samtliga anställda i Swedbankkoncernen. Andel anställda som har tagit ut föräldraledighet, per kön¹, % 2024 2023 Kvinnor 16 16 Män 15 13 Övrigt Ej angivet Total 16 15 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Ersättningsindikatorer, S1-16 I tabellerna som presenterar löneskillnader framgår information om den procen- tuella skillnaden mellan kvinnor och mäns löner och förhållandet mellan ersätt- ningen till den högst betalda medarbetaren samt medianersättningen för alla anställda. Även skillnader i lika lön för lika arbete redovisas. Syftet är att ge för- ståelse för hur stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga anställda iSwedbank är samt ge insyn i hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och huruvida det finns stora löneskillnader inom Swedbank. Beräkningsmetod Löneskillnader mellan könen beräknas som skillnaden mellan bruttotimlönen för alla män och bruttotimlönen för alla kvinnor, i förhållande till männens bruttolöne- timme. Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Ett positivt pro- centtal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Total ersättningskvot vd jämfört med medarbetare beräknas som den årliga totala ersättningen för den högst betalda individen (vd) i förhållande till medianen för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda individen). Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) beräknas som jämförelse mellan genom- snittliga löneindex för män och kvinnor per befattningsnivå och marknad. Till- lämpningsområdet är Swedbanks hemmamarknader. Ett positivt procenttal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Data som används för beräkningar hämtas från HR- och finanssystem. Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa uppgifternas kvalitet kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (om alla anställningsformer och länder ingår i upp gifterna) och att de är konsekventa (om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antaganden Om vissa juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med den totala procentandel som observerats för de andra juri- diska personerna. Eftersom Swedbanks anställda på hemmamarknaden utgör cirka 95 procent av koncernens totala antal medarbetare antas att medianen för den totala ersättningen per år för koncernen är lika med medianen för den totala ersättningen för Swedbanks hemmamarknader. Löneskillnad mellan könen 1 , % 2024 2023 Sverige 19 19 Estland 29 29 Lettland 29 30 Litauen 32 33 Totalt, koncernen 2 28 29 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor, alla medarbetare. 2) Omfattar samtliga medarbetare. Övriga länder särredovisas inte. Total ersättningskvot, vd jämfört med medarbetare 1 2024 2023 Swedbank, koncernen 2 31 32 1) Skillnad i total ersättning mellan den högst betalda medarbetaren och övriga med arbetares medianersättning. 2) Omfattar samtliga medarbetare. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) 1 , % 2024 2023 Sverige 1,6 1,9 Estland 0,1 1,1 Lettland 0,2 0,9 Litauen –0,2 0 Total 2 1,1 1,5 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor som utför lika arbete. 2) Omfattar medarbetare på Swedbank hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland ochLitauen. 127 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse S4 Konsumenter och slutanvändare Introduktion Kapitlet S4 Konsumenter och slutanvändare omfattar Swedbanks rapportering relaterat till informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare – Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Strategi och affärsmodell, SBM-3 För Swedbank är skydd av känslig kundinformation centralt och kunderna ska känna sig trygga med hur koncernen hanterar personuppgifter. I den under året genomförda väsentlighetsbedömningen bedömdes informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och slutanvändare väsentligt, i synnerhet i relation till hantering av känslig kundinformation. Swedbank erbjuder ett stort utbud av finansiella tjänster som medför ett bety- dande ansvar för hantering av känsliga kunddata. Detta ansvar är fundamentalt för koncernens strategi och verksamhet, eftersom det kräver att all datahantering sker på ett korrekt och säkert sätt som förhindrar skada för kunder och andra intressenter. Swedbank har processer för att identifiera, hantera och motverka risker som kan uppstå i samband med behandling av personuppgifter. Swed- banks hantering av personuppgifter baseras på strukturerade arbetssätt med utgångspunkt i policyer, riktlinjer och pro cesser utifrån dataskyddsförordningens, GDPR 1 , krav. Det medför att koncernens produkter och tjänster designas utifrån de krav som förordningen omfattar. På så sätt skyddas både kunder och medar- betare vid behandling av personuppgifter. Swedbank har processer som säker- ställer att risker som föreligger i samband med nya eller förändrade pro dukter, processer och organisation hanteras och är förenliga med koncernens strategi. Genom att tillhandahålla finansiella produkter och tjänster behandlas en stor mängd uppgifter vars bristfälliga hantering kan leda till kränkning av den person- liga integriteten, förlorat för troende, misstro och oro bland kunder vilket kan utgöra en finansiell risk för Swedbank. Degrupper som kan påverkas är exempel- vis befintliga och blivande kunder, med arbetare inklusive konsulter, och deras närstående samt besökare till Swedbanks kontor. Genom tolkning och tillämpning av GDPR och myndigheters vägledande mate- rial har Swedbank identifierat kundgrupper som löper större risk vid eventuella brister i skyddet av personuppgifter. Minderåriga, äldre, och personer med funk- tionsvariationer betraktas som känsliga grupper inom dataskydd eftersom de kan ha svårt att förstå betydelsen av personuppgifter samt att hitta och bearbeta information om hantering och skydd av dessa uppgifter. Kunder med hälsorela- terade försäkringar, löper större risk för att känsliga personuppgifter, som har särskilt skydd enligt GDPR, hamnar i fel händer vid en personuppgiftsincident. Swedbank arbetar för ett robust skydd av personuppgifter för alla individer, medvetna om att korrekt hantering är avgörande för att behålla förtroende. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Policyer, S4-1 Swedbank har policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare, inklusive hantering av känslig kundinformation. De huvudsakliga styrdokumenten på policynivå är: • Uppförandekod • Policy för mänskliga rättigheter • Policy för uppföranderisker • Policy avseende kundklagomål Det är viktigt för Swedbank att agera i enlighet med lagar och förordningar om individers grundläggande rättigheter och frihet, inklusive grundläggande rätt till skydd av sina personuppgifter. Uppförandekoden tydliggör koncernens värde- grund och innefattar åtagande avseende dataskydd inklusive den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter tar utgångspunkt i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter. Det utgör grunden för arbetet och belyser att Swedbank ska agera med till- börlig aktsamhet i såväl den egna verksamheten som i affärs relationer. Arbetet fokuserar på att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga negativa inverkningar samt förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter och aktivt hantera sådana om de uppstår, även om koncernen själv inte bidragit direkt till dessa inverkningar. Policy för uppföranderisker utgör grunden för hanteringen av uppföranderisker och beskriver principerna som ska iakttas när koncernen utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid databehandling och hante- ring av risker kopplade till marknadsuppförande. Swedbanks Policy avseende kundklagomål utgör grunden för arbetet med att ta emot och hantera kunders klagomål ställda mot Swedbank och beskriver hur medarbetare ska hantera inkomna klagomål och hur koncernen ska arbeta för att minimera förekomsten av framtida klagomål. Person uppgiftsrättigheter ingår som en del av Swedbanks åtagande att respektera mänskliga rättigheter genom att följa EU-riktlinjer ianslutning till GDPR. Skydd av personuppgifter enligt GDPR GDPR bygger på etablerade och internationellt erkända konventioner och principer för skydd av mänskliga rättigheter. Förordningen innebär ett ansvar från Swedbank att beakta individens perspektiv och rätt till personuppgifter. Ingen hantering av personuppgifter får ske utan laglig grund och med noga avvägande mellan Swedbanks intresse och individens rätt till personuppgifter. Dessa regler och avvägningar gäller inte endast kunder hos Swedbank utan alla vars person- uppgifter hanteras av Swedbank. 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 128 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Kontakten med slutanvändare och konsumenter angående hanteringen av person uppgifter sker genom att tillhandahålla detaljerad information om person- uppgiftsbehandling och dataskyddsombud. De kan även nå Swedbank via olika kontaktvägar såsom chatt, brev eller besök på Swedbanks fysiska kontor, vilket beskrivs utförligt på koncernens hemsidor. Gottgörande, i form av kompensation, vid eventuell personuppgiftsincident, sker i enlighet med GDPR och lagstiftningen iövrigt. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter omfattar hantering av personupp- gifter. Policyn följer internationella principer och riktlinjer såsom FN:s mål för hållbar utveckling, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter samt riktlinjer från ILO, International Labour Organization och OECD, Orga- nisation for Economic Co-operation and Development. Detta understryker kon- cernens arbete för etiska affärsmetoder och mänskliga rättigheter i vilket rätt till personuppgifter, integritet och privatliv ingår. För närvarande mäter Swedbank inte antalet rapporterade fall av bristande respekt för dessa internationella prin ciper och riktlinjer som involverar konsumenter och/eller slutanvändare i nedströms värdekedja. Dataskydd genomsyrar all hantering av personuppgifter. Koncernens riskhan- tering bygger på principen om tre försvarslinjer. Genom en strukturerad ansvars- kedja med oberoende kontroller säkerställs att bristande efterlevnad följs upp, hanteras och rapporteras. Detta minskar inte bara risker och förbättrar den ope- rativa effektiviteten i Swedbank, utan bygger även förtroende hos kunder, med- arbetare och intressenter. Koncernens engagemang för kontinuerlig efter levnad främjar en kultur av transparens och ansvarsskyldighet som upprätthåller indivi- ders rätt till integritet, samt bidrar positivt till samhället. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P. Rutiner för kontakter, S4-2 Swedbank har information på externa hemsidor, i kundmöten samt i applika- tioner om hur och varför koncernen samlar in och behandlar kunders person- uppgifter och data samt hur kunden kan hävda sina rättigheter. Därigenom ser koncernen till att möjlig göra för kunderna att upprätthålla sin rätt till sina person- uppgifter. Swedbanks hantering av personuppgifter ska alltid bedrivas ilinje med koncernens etablerade processer som bygger på sju dataskydds principer. Dessa sju principer är: a. Laglighet, öppenhet och korrekthet b. Ändamålsbegränsning c. Uppgiftsminimering d. Riktighet e. Lagringsminimering f. Integritet och konfidentialitet g. Ansvarsskyldighet Klagomålshantering och kontinuerlig utvärdering Kunder kan lämna klagomål direkt till Swedbank, där de registreras i koncernens interna system för hantering av kundklagomål. Dessa klagomål utgör en viktig källa för Swedbank att identifiera och prioritera nödvändiga förbättringar baserat på kundernas önskemål. Genom processen för hantering av klagomål kan kund- ernas perspektiv integreras i Swedbanks beslut om åtgärder. Kundklagomåls- processen inkluderar uppföljning, utvärdering och implementering av förbätt- ringsåtgärder. Swedbank går igenom och åtgärdar klagomål kvartalsvis för att identifiera och implementera lösningar. Förbättringarna testas och utvärderas, varvid ärendet avslutas när inga ytterligare klagomål inkommer. Om åtgärder behövs, hanteras de enligt koncernens processer för personuppgiftsincidenter eller kundklagomål. Swedbanks medarbetare får regelbunden utbildning för att stärka sin kompetens inom informationssäkerhet. Läs mer i Åtgärder och strategier, S4-4. Om Swedbank skulle brista i efterlevnad av personuppgiftshantering så ska dedrabbade personerna, om möjligt, kontaktas via telefon alternativt e-post. Om detta inte är görbart, kan information ges via hemsida eller andra publika kanaler. Kontakt med de drabbade individerna ska ske så snart som möjligt och utan dröjsmål. Det yttersta ansvaret för rätt och riktig hantering av personuppgifter inom Swedbank ligger hos vd. Det operativa ansvaret i hanteringen av personupp- giftsincidenter är delegerat till koordinatorer för personuppgiftsincidenter och beslutsfattare. Swedbank utvärderar att processerna är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvarslinjen. Utöver Swedbanks bedömning av risknivåer för personuppgifter används myndig heters vägledningar, rapporter och utredningar, etablerad nationell och internationell domstolspraxis, i frågor som rör rätt till privatliv, integritet och korre spondens, samt rätt till skydd för personuppgifter. Detta används sedan förjämförelse med Swedbanks redan etablerade dataskyddsprocesser så att eventuella gap kan identifieras och avhjälpas. Swedbank genomför regelbundna kundundersökningar (NKI) för att följa upp kundnöjdheten i syfte att kunna förbättra koncernens processer. Rutiner för gottgörelse, S4-3 Swedbank följer GDPR och därmed de krav som ställs upp för hantering av person uppgiftsincidenter. Swedbanks allmänna hållning gällande efterlevnad avGDPR anges i policyer, instruktioner och direktiv. Därutöver anger Data Breach Guidelines hur koncernen ska agera vid händelse som orsakat eller bidragit till väsentliga negativa inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare, samt utvärderar om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Kommunikationsvägar och personuppgiftsbiträden Det är av yttersta vikt för Swedbank att konsu menter och slutanvändare har möjlig het att inkomma med förbättringsförslag, eventuella problem, positiv eller negativ återkoppling. Det enklaste sättet konsumenter och slutanvändare kan nå Swedbank i detta syfte är att ringa till kundcenter eller besöka lokalkontor. Om kunden, efter första beslut fortfarande inte är nöjd med svar från Swedbank, och ytterligare vill pröva sitt ärende, kan Swedbanks dataskyddsombud, klagomåls- ansvarig eller kundombudsman kontaktas. Denne kan nås via post samt e-post. Om kunden, efter en omprövning av Swedbanks kundombudsman inte är nöjd med det slutliga beslutet, kan kunden vända sig till Allmänna reklamationsnämn- den (ARN), Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), hemkommunens konsument- vägledare eller Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Information om detta finns på Swedbanks hemsida. Swedbank har även personuppgiftsbiträden, företag som hanterar Swedbanks registrerade personuppgifter på Swedbanks vägnar, och etablerat en trestegs due-diligence-process. Detta innebär: 1. En bedömning av eventuella personuppgiftsbiträden innan kontrakt upprättas för att lämpliga tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga kompletterande åtgärder finns på plats, garantera efterlevnad av GDPR-kraven och uppfylla avtalsenliga skyldigheter. 2. En bevakning av att etablerade personuppgiftsbiträden upprätthåller och fortsätter att utveckla säkerhet kring hantering av personuppgifter. 3. En off-boarding-fas för att säkerställa att personuppgiftsbiträdet returnerar och raderar alla personuppgifter i enlighet med etablerade personuppgifts- biträdes kontrakt. Swedbank har välutvecklade processer och rutiner för att hantera kundernas person uppgifter i enlighet med GDPR, och koncernen har även inrättat en Data Protection Officer-funktion. Det finns dock ingen uppföljning eller rapportering om hur medvetna kunderna är om detta arbete. Swedbank informerar om hur person uppgifter behandlas på ett lättförståeligt och strukturerat vis för att kund- erna enkelt ska kunna ta till sig information om vilka uppgifter som samlas in, ivilket syfte, vilka de lagliga grunderna är samt hur de behandlas under och efter kund relationen, exempelvis blankett för begäran om registerutdrag samt kontakt- uppgifter till koncernens dataskyddsombud, kundservice och relevant data- skyddsmyndighet. Åtgärder och strategier, S4-4 Swedbanks arbete med dataskydd berör flera områden såsom regelverksupp- fyllnad, riskidentifiering och kundkommunikation. Det löpande arbetet supporteras bland annat av stödmaterial och systemstöd. Produkter och tjänster ska utvecklas enligt principen ”inbyggt dataskydd och dataskydd som standard”. Samtliga åtgärder i S4-4 åsyftar till att minska den identifierade negativa inver- kan. Swedbank kan inte uppge det förväntade resultatet av framtida åtgärder på grund av osäkerheter och föränderliga omständigheter. Resultaten kan dessutom bero på externa faktorer utanför Swedbanks kontroll. Kvalitativ eller kvantitativ information om framstegen av tidigare rapporterade åtgärder inom området rapporteras inte eftersom detta är första året som koncernen anpassar sin rapportering till CSRD. Utbildning För Swedbank är det avgörande att medarbetarna har omfattande kunskap inom informationssäkerhet, vilket bidrar till att bygga en starkare och mer motstånds- kraftig organisation. Genom insikten att säkerhet är ett gemensamt ansvar, kan Swedbank effektivt stärka sin sammanlagda förmåga att motstå olika typer av hot. Inom den egna verksamheten genomgår koncernens medarbetare årliga utbildningar och fördjupade rollbaserade utbildningar i informationssäkerhet ialla länder där koncernen är verksam. Som en del av detta initiativ anordnas varje år en så kallad säkerhetsmånad med föreläsningar som syftar till att utbilda och informera medarbetarna om aktuella säkerhetsfrågor. Dessutom organiseras regelbundet informationstillfällen som behandlar aktuella säkerhetsämnen. 129 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse För att ytterligare upprätthålla och förstärka säkerhetsmedvetandet bland med arbetarna utförs kontinuerligt simulerade phishing-tester. Swedbank tillhandahåller en obligatorisk utbildning samt en frivillig fördjup- ning ipersonuppgiftshantering enligt GDPR. Syftet är att öka kunskapen om dataskydd bland medarbetare men även indirekt till kunder och samhället i stort, vilket möjliggör medvetna och välinformerade val gällande personuppgifter. Enlöpande uppföljning görs av att medarbetare har genomfört utbildningar inompersonuppgiftshantering. Uppföljning Swedbank har en omvärldsbevakning för att anpassa dataskyddsprocesser enligt nya regelverk, praxis och riktlinjer från EU samt en förbättringsprocess kopplad till kundklagomål som innebär uppföljning, utvärdering och förbättrings- åtgärder. Skulle förbättringsåtgärder bli aktuella så hanteras de enligt Swed- banks personuppgiftsincidentsprocess eller kundklagomålsprocess. Swedbanks information om personuppgiftshantering följs upp årligen och eventuella ändringar tillhandahålls via koncernens hemsida. Swedbank följer även upp attåtgärder implementeras när nya system och processer utvecklas för att upp- rätthålla dataskyddsprinciper. Om Swedbank skulle åsamka en individ skada till följd av bristande dataskydds rutiner så har denne rätt till kompensation från Swedbank ienlighet med lagstiftning och interna rutiner. Dataskyddsombud För att Swedbank ska kunna fastställa om behandling av personuppgifter är lämplig, nödvändig, rättvis samt fastställa eventuella risker relaterade till person- uppgiftshantering, privatliv och data har koncernen processer på plats, till exem- pel konsekvensbedömningar, intresseavvägningar samt produktprocess. Swed- bank har implementerat en process för konsekvensbedömning. Detta är del av koncernens riskbedömning vid hantering av personuppgifter och innebär att risker för individers rätt till personuppgifter ska identifieras, bedömas enligt proportionalitetsprincipen samt beskrivas om åtgärder som tas för att minimera dessa risker. Kunder, anställda men även andra typer av registrerade, kan kon- takta Swedbanks dataskyddsombud. Dataskyddsombudet på enheten för regelefterlevnad har till uppgift att övervaka Swedbanks efterlevnad av GDPR. Inom Group Compliance återfinns rollen dataskyddsombud enligt GDPR, som rapporterar kvartals och årvis till styrelsen hur Swedbanks dataskyddsarbete fungerar i relation till externa regelverk, krav och Swedbanks riskaptit. Swedbank säkerställer att behandling av personuppgifter sker efter en av - vägning mellan individens rätt till sina personuppgifter och koncernens rätt att behandla uppgifter. Swedbank behandlar personuppgifter så länge det är nöd- vändigt för insamlingsändamålen och i enlighet med lag eller andra författningar. Efter avslutat avtal sparas upp gifterna för till exempel bokföring, penningtvätts- före byggande åtgärder, kapitaltäckningskrav och rättsliga ändamål. Detta inne- bär att Swedbank ibland måste behålla data längre än avtalets varaktighet. Swed- bank rapporterar de personuppgiftsincidenter där GDPR föreskriver att dessa ska rapporteras till myndigheter. Det har inte förekommit någon anmälan om allvar- liga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbank kunder under året. Kundombud Koncernen har en enhet för dataskyddsarbete samt en enhet med kundombuds- män. Kundombudsmannaorganisationen har sju kundombudsmän samt två klago målsanalytiker ansvariga för klagomålsprocess samt förbättringsprocess. Swedbank följer Finansinspektionens regelverk gällande hanteringstid av regist- rerade klagomålsärenden som säger att klagomål ska hanteras inom 14 dagar, helst färdigställas, men om det av utredningsskäl tar längre tid ska kunden kontaktas och informeras inom 14 dagar. Mått och mål Mått och mål, S4-5 Mål Swedbank strävar efter att minimera antalet personuppgiftsincidenter samt kon- sekvenserna av dem. Koncernen arbetar ständigt med att anpassa och förbättra metoder för att möta deföränderliga kraven då hantering av personuppgifter och relaterade processer är dynamiska och ständigt under utveckling. Swedbank rapporterar inga mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlig- heten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Swedbank har en oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimi standarder inom bland annat data- skyddsområdet samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. För ytterligare information om hur Swedbank hanterar dataskydd i relation till externa regelverk och interna krav samt rapportering till styrelsen, se stycket ’Dataskyddsombud’ inom Åtgärder och strategier, S4-4. Mätetal I tabellerna behandling av personuppgifter – förfrågningar samt behandling av personuppgifter – klagomål presenterar Swedbank information om antalet för- frågningar från individer till dataskyddsombud respektive Antal klagomål från individer till dataskyddsombud. Syftet är att ge insyn i antalet mottagna klagomål och förfrågningar som skickas till dataskyddsombudet. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta klagomål och förfrågningar till dataskydds- ombudet från registrerade individer. För dessa mätetal används data insamlad direkt från registrerade personer samt tillsynsmyndigheter. Mätetalen omfattar hela koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Behandling av personuppgifter – förfrågningar 2024 2023 2022 Antal förfrågningar från individer till dataskyddsombud, totalt 1 28 31 19 – varav Sverige 12 13 6 – varav Estland 11 11 2 – varav Lettland 1 1 4 – varav Litauen 4 6 7 Antal förfrågningar från tillsyns myndighet, totalt 3 9 11 – varav Sverige 0 2 0 – varav Estland 2 1 2 – varav Lettland 0 0 5 – varav Litauen 1 6 4 1) Individer som framfört förfrågningar genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. Behandling av personuppgifter – klagomål 2024 2023 2022 Antal klagomål från individer till dataskyddsombud, totalt 1 12 6 15 – varav Sverige 11 3 10 – varav Estland 0 1 2 – varav Lettland 0 – varav Litauen 1 2 3 1) Individer som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. I tabellen medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet presen- terar Swedbank information om andelen medarbetare som genomgått koncer- nens interna utbildning inom informationssäkerhet uppdelat per land. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att skydda känslig information och upprätthålla en god säkerhetsnivå inom koncernen. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjort utbildningen. För att ta fram mäte talet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen omfattar koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet, per land (%) 2024 2023 2022 Sverige 93,9 98,6 98,5 Estland 99 99,7 99,7 Lettland 97,3 99,7 99,2 Litauen 99,1 99,7 99,6 130 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Introduktion Kapitlet G1 Ansvarsfullt företagande omfattar Swedbanks rapportering relaterat till skydd för visselblåsare, förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner, företagskultur samt korruption och mutor. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar och risker har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Bolags- styrning Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare ● Förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner – Ansvarsfullt företagande ● Företagskultur ● Skydd för visselblåsare ● Korruption och mutor – Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Policyer, G1-1 Förtroende från kunder, aktieägare, medarbetare, affärsrelationer och samhället istort är avgörande för Swedbanks verksamhet. Swedbanks strategiska riktning beskriver koncernens syfte, vision, kundlöfte, värder ingar och grund. Koncernens vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, vilket innebär ett samhälle som är hållbart ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och etiska aspekter. Swedbank har policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till ansvarsfullt företagande. De styrdokument som berör ansvarsfullt företagande sätter stand arden för koncernens företagskultur och beskriver processer för att hantera affärsetiska frågor. De huvudsakliga styr- dokumenten är Swedbanks Uppförandekod, Policy för uppföranderisker, Policy för intressekonflikter, Policy mot finansiell brottslighet, Policy för anställdas egna värdepappersaffärer, Policy för koncernens övergripande riskramverk och Policy för operativa risker. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. Depublika styrdokumenten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P. Frågor relaterade till företagskultur diskuteras löpande i både styrelsen och koncernledningen i vilken vd ingår. Swedbanks värderingar genomsyrar samtliga styrdokument, fastställda av koncern ledning och vd. Ytterligare information om strategisk riktning, vision och värderingar, finns i Strategi, affärsmodell och värde- kedja, SBM-1 och företagskultur i Styrelsens och vd:s roll, GOV-1. Uppförandekoden Det grundläggande dokumentet för att säkerställa att Swedbank har en god före- tagskultur är Swedbanks Uppförandekod som är koncernens etikpolicy. Uppför- andekoden beskriver hur medarbetare ska hantera affärer och relationer. Varje medarbetare förväntas agera i enlighet med Swedbanks värderingar och ska följa uppförandekoden, andra interna regler, lagar och förordningar och god praxis inom sitt ansvarsområde. Uppförandekoden gäller alla medarbetare inom Swedbank och dess dotter- före tag, och ingår i introduktionsprogrammet för nyanställda. Samtliga med- arbetare genomgår en etikutbildning och bekräftar årligen att de tagit del av, läst och förstått uppförandekoden vilket följs upp som ett av nyckeltalen för området ansvarsfullt företagande. Tre gånger per år genomför Swedbank medarbetar- undersökningar med frågor som rör strategisk inriktning, ledarskap och företags- kultur. Undersökningarna syftar till att uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen företagskultur där medarbetares åsikter beaktas. Alla chefer ska följa upp resultaten med sin enhet. Av uppförandekoden framgår att medarbetare ska genomgå all obligatorisk utbildning som krävs för deras position och roll i Swedbank. Utbildningskrav fram- går av respektive interna regelverk som specificerar vilken typ av utbildning som krävs för vilka roller. Swedbanks årliga etikutbildning är en basutbildning som ärobligatorisk för samtliga medarbetare och koncernledning inklusive vd. Etik utbildningen belyser bland annat Swedbanks inställning till korruption och mutor, hur förmåner ska bedömas samt ger exempel och vägledning om vad som är lämpligt agerande isärskilda situationer. För vissa positioner och roller finns särskilda kunskaps- och kompetenskrav vilket innebär att specifika licenser och certifikat ska upp dateras regelbundet. Medarbetare med licens från Swedsec ska även genomföra en årlig kunskapsuppdatering där ett etikavsnitt ingått under året. Mekanismer för att hantera avvikelser och överträdelser Alla som arbetar i Swedbank uppmanas att vara uppmärksamma på händelser idet dagliga arbetet som utgör brott mot de regler Swedbank ska följa. Medarbe- tare uppmanas att rapportera händelser som avviker från koncernens företags- kultur och värderingar. Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av bedrägerier inbegriper etiska överträdelser, mutor och korruption. De interna styrande doku- menten ålägger Swedbank att, i enlighet med legala och regulatoriska skyldig- heter, säkerställa ett robust och riskbaserat ramverk mot bedrägerier. Där fram- går även kravet att upprätta och upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rapportera misstänkta bedrägerier mot Swedbank. De interna regelverken omfattar även krav på en enhetlig process för att utreda regelöver- trädelser av medarbetare och misstänkta interna bedrägerier inom Swedbank. Tekniska och manuella kontrollmiljöer är implementerade för att upptäcka interna bedrägerier i särskilt riskfyllda processer. Medarbetare som upptäcker avvikelser kan rapportera till sin närmaste chef som dokumenterar och hanterar ärendet eller takontakt med enheten Internal Fraud. Swedbank har systemstöd för ett antal processer och arbetsmoment i syfte att identifiera, rapportera och följa upp interna risker och oegentligheter. Enheterna Internal Fraud och Group Human Resources & Facility Management utreder inrappor terade ärenden. Om utredningen visar att det föreligger allvarliga regelöver trädelser kan detta leda till arbetsrättsliga åtgärder som varning eller uppsägning. Medarbetarens chef till- sammans med sin chef fattar beslut om arbetsrättslig åtgärd utifrån en rekom- mendation från de enheter som varit involverade i utredningen. Swedbank genomför en allmän riskbedömning inom området mutor och korruption för att identifiera och förstå de risker som koncernen exponeras för. Riskbedömningen genomförs med en beskrivande metod som resulterar i en kvantitativ bedömning och utförs minst vartannat år eller vid behov. Riskbedöm- ningen ska innefatta en bedömning av risker förknippade med bland annat de länder som Swedbank verkar i och risker förknippade med förändringar i affärs- 131 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse verksamheten som kan öka risken för mutor och korruption. Swedbank har uti- från riskbedömningen och utifrån utredningar av medarbetare som 2023 år miss- tänktes för regelöverträdelser bedömt att risken för korruption och mutor är högre i enheter med kundmötande medarbetare och medarbetare som hanterar inköp främst för stora kontrakt, rekrytering och upphandling av konsulttjänster. Group Compliance följer löpande riskutvecklingen och testar om koncernens kontroller och processer, som följer av styrdokumenten, är effektiva och av den kvalitet som förväntas för att koncernens riskexponering fortsatt ska vara låg. I Swedbanks instruktion avseende inköp beskrivs generella inköpsprinciper vilka inkluderar bland annat transparens, ärlighet, konkurrens och uppfyllande avuppför andekoden. I Swedbanks uppförandekod för leverantörer redogörs för koncernens affärs etiska krav för leverantörer. Enligt instruktionen avseende inköp ska koden signeras av leverantörer i samband med ett avtal tecknas alter- nativt att en bedömning gjorts att leverantören har motsvarande krav i egna policyer på plats. Eventuella avvikelser eskaleras till inköpsenhetens hållbarhets kommitté. Andelen leverantörer som åtagit sig att följa uppförandekoden följs upp kontinuerligt. Under 2024 har ytterligare drygt 200 leverantörer uppfyllt upp- förandekodskravet. Marknadsövervakningen identifierar och rapporterar misstänkta transaktioner och handelsordrar enligt Marknadsmissbruksförordningen (Market Abuse Regulation, MAR 1 ). Genom att upptäcka och motverka marknadsmissbruk stärks marknadernas integritet och transparens, vilket bygger förtroende för detfinansiella systemet. Visselblåsarprocessen Det är även möjligt för interna och externa intressenter att rapportera om oegent- ligheter och missförhållanden inom verksamheten via Swedbanks visselblåsar- process. De rutiner som Swedbank har inrättat som skyddar visselblåsare är ienlighet med EU:s visselblåsardirektiv och visselblåsarlagen 2 . Skyddet består bland annat av förbud att vidta hindrande åtgärder och repressalier mot vissel- blåsare. Swedbanks koncernövergripande visselblåsarprocess möjliggör för medarbetare, interna och externa intressenter att rapportera om oegentligheter, korruptions- och mutbrott och andra missförhållanden inom verksamheten. Det kan handla om brott mot uppförandekoden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot policyer. De ärenden som bedöms vara vissel blåsning han- teras i enlighet med visselblåsarprocessen. De medarbetare som har behörighet att ansvara för att hantera interna rapporterings kanaler och förfaranden genom- går kontinuerligt både intern och extern utbildning. Information om koncernens visselblåsarprocess finns i uppförandekoden och på koncernens interna och externa hemsidor. Medarbetare genomgår även en obligatorisk årlig etikutbildning där information om koncernens visselblåsar- process finns. Vid misstankar om oegentligheter inom verksamheten ska misstanken rap- porteras till chefen för Group Compliance eller chefen för Group Internal Audit, eller helt anonymt via en web baserad rapporterings- och kommunikationskanal som tillhandahålls av en extern leverantör. Därefter påbörjas en utredning. Vissel- blåsaren kan öppet eller anonymt sända in rapporter samt vara fortsatt anonym idialogen. Rapporter och meddelanden är krypterade och behandlas strikt konfi- dentiellt. Swedbanks respektive visselblåsarenhet utreder ärendet. Utredningen beaktar integriteten, visselblåsaren och de/den utpekade genom behörighetsreg- lerad hantering inom respektive utredande visselblåsar enhet. De behöriga med- arbetarna inom respektive enhet är oberoende och självständiga med ett särskilt reglerat mandat att hantera rapporteringskanaler och förfaranden. Vid eventuell intressekonflikt överlämnas ärendet till annan utredande vissel blåsarenhet. Styrelsen informerasom antal visselblåsarärenden och över gripande om sak fråg orna isamband med kvartalsrapporteringen. Utöver den lagstadgade vissel blåsar processen finns processer på plats på den interna bedrägerienheten avse- ende utredningar av misstänkta incidenter som klassas som interna bedrägerier. Ytterligare information om bedrägerier se Finansiell brottslighet. Nyckelåtgärder I syfte att bibehålla och stärka företagskulturen i den egna verksamheten har Swedbank vidtagit ett antal nyckelåtgärder under året. Swedbank har genomfört interna utbildningar inom etik och säkerhet. Samtliga medarbetare i koncernen förväntas bekräfta att de tagit del av och förstått Swedbanks uppförandekod. Swedbanks etikutbildning är en årlig obligatorisk utbildning för samtliga anställda och konsulter. Andelen medarbetare som genomgått utbildningen under 2024 var 95 procent. Året innan var det 94 procent. Under året har etikut- bildningen reviderats med nya och verklighetsinspirerade affärsetiska dilemman 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. 2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten och lagen (2021:890) om skydd förpersoner som rapporterar om missförhållanden. och för kommande år planeras nya dilemman tas fram samt en utbildning om banksekretess. Etikutbildningen berör förväntningar på medarbetare kring ämnen relaterade till ansvarsfullt företagande, såsom mångfald och inkludering, intressekonflikter, banksekretess och konfidentialitet, visselblåsning samt anti-korruption och mutor. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen och rapporteras från och med fjärde kvartalet 2024 till styrelsen. Styrdokument som avser affärsetik uppdateras årligen. De medvetenhöjande nyckelåtgärderna bidrar till att uppfylla målet om hur koncernen förväntas hantera affärer och relationer enligt uppförandekoden. En nyckelåtgärd för att stärka kontrollen av regelefterlevnad av koncernens interna och externa regelverk, och för att stärka skyddet för visselblåsare, är att Swedbank har inrättat ett särskilt mandat för behöriga medarbetare som hante- rar interna rapporteringskanaler och förfaranden. De som hanterar rapporterings- kanaler och förfarandet ska vara oberoende och självständiga. Visselblåsarpro- cessen gör att överträdelser kan upptäckas, utredas och åtgärdas effektivt vilket leder till ökad transparens och ansvarsskyldighet i koncernen. Styrdokument som avser visselblåsarprocessen uppdateras årligen. Under 2024 har koncernen mottagit 158 rapporter via koncernens visselblåsarprocess. Året innan var det 126 rapporter. Under 2025 kommer Swedbank fortsätta att arbeta med aktiviteter som syftar till att öka medveten heten kring visselblåsarprocessen. Nyckelåt- gärderna omfattar koncernens medarbetare, interna och externa intressenter. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del avSwedbanks löpanade kostnader. Förbindelser med leverantörer, G1-2 Det är viktigt att Swedbank agerar utifrån högsta etiska standard vid val av leverantör. Swedbank arbetar för att effektivt identifiera riskområden med hjälp avsegmentering av leverantörsbasen, anpassade kontroller och uppföljning. Genom detta ges förutsättningar för att framgångsrikt hantera förbindelser med leverantörer, för att uppnå regelefterlevnad, minimera risker, skapa lojala och hållbara relationer samt kvalitet i leveranser. De huvudsakliga styrdokumenten ärSwedbanks Uppförandekod, Instruktion avseende inköp och Upp för ande kod för leverantörer. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. Depublika styrdokumenten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P. Inköpsprocessen möjliggör hållbarhetsarbetet Swedbanks Instruktion avseende inköp sätter ramar för hur förbindelser med leverantörer ska genomföras. I instruktionen avseende inköp nämns flertalet guidande kriterier för hur förbindelser ska försiggå. Där ingår att alla inköpsakti- viteter ska genomföras i linje med Swedbanks uppförandekod för leverantörer, att medar betare och leverantörer ska se till att principerna uppfylls vad gäller res- triktioner kopplat till gåvor och andra förmåner, mutor och personliga relationer, samt att inköpsprocessen ska genomföras på ett rättvist och ärligt sätt. Instruk- tionens riktlinjer är även att leverantörsvalet ska göras baserat på en objektiv, transparent och faktabaserad utvärdering där flertalet alternativ bör jämföras, samt att hållbarhetsaspekter inkluderas i utvärderingen av både nya och pågå- ende leverantörer. Koncernen har, baserat på instruktionen avseende inköp, en utvecklad inköpsprocess som i stor utsträckning digitaliserats för att underlätta pro cesser där identifiering och hantering av risker ingår. Som en del av inköpsprocessen görs en kontroll av eventuella intressekon- flikter mellan uppdragsgivare och potentiella leverantörer samt undersökning av leverantörens arbete gällande korruption och mutbrott. I tillägg används dualitet igodkännandeprocessen av ett kontrakt vilket stödjer en högre grad av objekti vitet i beslut och minskar risker för korruption. För att minska risken för oetiskt agerande görs en bakgrundskontroll vidupphandling av konsulter som innefattar bland annat brottsregisterutdrag, externa åtaganden och finansiell status. För att minska riskerna kopplade till utkontraktering och kritiska leverantörer görs en omfattande utvärdering och riskhantering inom områdena för data- och informationssäkerhet, affärskontinuitet och andra relevanta områden. Som stöd för efterlevnad av inköpsprocessen finns även: • Utbildningar för medarbetare i inköpsorganisationen som genomförs som endel av introduktionsprocessen och finns även tillgängliga för andra såsom beställare och kontraktsägare. • Guider och handböcker för inköp och riskhantering. • Hållbarhet som indirekt incitament då medarbetarnas mål inkluderar att följa inköpsprocessen. 132 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse En hållbarhetsutvärdering utförs som omfattar miljö, sociala och affärsetiska frågor och genomförs via frågeformulär där leverantörens svar utvärderas och vid behov följs upp. I de fall leverantören inte möter hållbarhetsförväntningarna strävar Swedbank efter att skapa en aktivitets plan tillsammans med leverantören för att långsiktigt förbättra leverantörens hållbarhets arbete. Antalet dialoger för att följa upp leverantörers svar och utmana deras hållbarhetsarbete uppgick under 2024 till över 100. Swedbank följer för närvarande inte upp lokala eller certifierade leverantörer då behovet ses som begränsat. Uppförandekoden för leverantörer Swedbanks Uppförandekod för leverantörer innehåller krav inom mänskliga rättig heter, arbetsvillkor, affärsetik samt miljö, där innehållet förväntas distri- bueras vidare ileverantörens värdekedja. Den rekommenderar även leverantörer att inrätta egna visselblåsarprogram. Idet fall leverantörer inte signerar uppför andekoden förs en dialog med leverantören för att komma överens om signering och/eller eventuella undantag. Ärendet eskaleras till Inköpsenhetens hållbarhets- kommitté där beslut fattas. Om avvikelsen inte godkänns leder det till en process- avvikelse vilket följs upp som del av inköpsprocessen. Bryter leverantören mot överenskomna krav iuppför ande koden för leverantörer ses det som ett väsentligt kontraktsbrott som kan innebära att samarbetet med leverantören avbryts. Nyckelåtgärder Som en nyckelåtgärd i syfte att stärka arbetet med koncernens leverantörer, för samtliga geografier där Swedbanks leverantörer generellt verkar, planeras upp- för andekoden för leverantörer att uppdateras under första kvartalet 2025. Upp dateringarna syftar till att förstärka arbetet för att minska potentiell negativ inverkan och inkluderar tillhandahållande av ESG data, krav kopplat till gåvor och länk till visselblåsar rapportering. Koncernen har också identifierat leverantörer med betydande hållbarhetspåverkan. Under året digitaliserades denna identifie- ring. Nyckelåtgärderna syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot potentiell negativ inverkan och risker kopplat till majoriteten av koncernens leverantörsrela- tioner i första ledet, vilka bidrar till uppfyllande av målen i relevanta styrdokument. Under året anställdes ytterligare medarbetare för att arbeta med bedömningar av första ledets leverantörer. Syftet är att förstärka och centralisera Swedbanks leverantörsbedömningsarbete vilket ökar förebyggande riskmitigeringsarbete och minskar negativ potentiell inverkan. Enheten planeras kunna genomföra leve- rantörsbedömningar av hela leverantörsbasen utifrån koncernens behov. Arbete har inletts för att bygga upp en stärkt central enhet som arbetar med och följer upp Swedbanks samarbeten med strategiska leverantörer. Nyckelåtgärden bidrar till uppfyllande av målen i relevanta styrdokument även under 2025 och 2026. För 2024 rapporteras ingen kvalitativ eller kvantitativ information om framstegen av tidigare rapporterade åtgärder inom området, eftersom detta är första året som koncernen anpassar sin rapportering till CSRD. Swedbank har inte etablerat några särskilda rutiner för sårbara leverantörer. Swedbank har att antal aktiviteter som syftar till att bidra till förbättrad hantering av leverantörsrelationerna, däribland: • Regelefterlevnad; anpassa inköpsprocessen till kraven i regelverk. • En hållbar leverantörsrelation; implementering av ett uppdaterat ramverk för leverantörshantering där fler medarbetare kommer arbeta med riskbedömning av koncernens leverantörer. För att följa upp och utvärdera resultatet av Swedbanks arbete med leverantörs- förbindelser är följande åtgärder implementerade: • Uppföljning av inköpsprocessefterlevnad som ett mätetal där risk minimering ingår som obligatorisk del före kontraktssignering. • Uppfyllande av uppförandekoden för leverantörer undersöks genom upp följningsfrågor till leverantören. • Hållbarhetsrevisioner kan göras i det fall en större hållbarhetsrisk föreligger. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpanade kostnader. Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G1-3 Swedbanks förebyggande arbete mot korruption och mutor fokuserar på att skapa medvetenhet hos medarbetarna genom utbildning om bland annat kon- cernens uppförandekod och en ny utbildning om vad medarbetare ska vara upp- märksamma på i relation till tredje part, såsom leverantörer och konsulter. Det finns även riktlinjer för gåvor och events. Utbildningarna och riktlinjerna syftar till att hjälpa medarbetare att agera i enlighet med koncernens uppförandekod och etiska regler samt minska risken för att mutor och korruption inte upptäcks. De huvudsakliga styrdokumenten är Swedbanks Uppförandekod, Policy mot finansiell brottslighet och Instruktion för att motverka mutor och korruption. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdoku- menten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns iSwedbanks styrdokument, MDRP. För leverantörsledet finns krav kopplat till mutor och korruption i uppför ande- koden för leverantörer och som signeras i inköpsprocessen. I tillägg ombeds leverantörer att besvara mut- och korruptionsrelaterade frågor för att identifiera om högre risk föreligger, vilken i så fall hanteras som del av inköpsprocessen. Swedbank informerar medarbetare om styrdokument med anknytning till affärs etik och ansvarsfullt företagande genom den årliga etik utbildningen. Dess- utom är samtliga policyer tillgängliga på Swedbanks intranät och uppdateringar förmedlas genom nyhetsbrev. Samtliga medarbetare har åtkomst till intranätet och alla styrdokument. Uppförandekoden översätts även till lokala språk i koncer- nens hemma marknader. Swedbanks årliga etikutbildning, som är 30 minuter lång, innehåller ett avsnitt inom korruption och mutor på basnivå som omfattar externa och interna regel- verk, riskbedömningar och före byggande information. Utbildningen är digital på koncernnivå för både med arbetare och konsulter med allmän information om regelverkskrav, risk med insiderhandel, förbjudna, tillåtna och olämpliga förmå- ner och aktiviteter samt rapporterings processen. Samtliga enheter i koncernen, inklusive riskutsatta, har som krav att genomgå den årliga grundläggande obliga- toriska etikutbildningen. Den nya utbildningen som nämnts ovan är en för djupad och obligatorisk utbildning för kontraktsägare med högriskkontrakt. Medarbetare registrerar även eventuella bisysslor som följs upp av både medarbetare och chef. Leverantörer undertecknar koncernens hållbarhetskrav alternativt har motsvarande separata klausuler kring motverkande av korruption och mutor. I Swedbank är det Internal Fraud och Group Human Resources & Facility Mana- gement som utreder anklagelser eller inci denter rörande mutor och korruption. De som utför utredningen är oberoende från medarbetarna och avdelningarna som utreds. Group Human Resources & Facility Management rapporterar ankla- gelser och incidenter rörande korruption och mutor till Group Compliance som bedömer om ärendet kan utgöra misstänkt korruption eller mutor. Group Compli- ance rapporterar resultatet för den samlade riskexponeringen till vd och styrelse kvartalsvis i de fall det föreligger förhöjd risk. Ytterligare information om Swed- banks mekanismer och rutiner beskrivs ovan. Som beskrivits ovan har Swedbank även en visselblåsarprocess där misstankar om korruption och mutor kan rapporteras av interna och externa intressenter och där anklagelserna utreds av respektive visselblåsarenhet. Nyckelåtgärder Swedbank har vidtagit ett antal nyckelåtgärder i den egna verksamheten under året i syfte att möta risken för att Swedbank utsätts för korruption och mutor. Utöver etikutbildningen för koncernens samtliga medarbetare har en riktad utbildning för koncernens kontraktsägare för högriskkontrakt genomförts. Syftet med utbildningen är att öka medvetenheten om mutor och korruptionsrisk och koncernens riktlinjer för accepterade gåvor och event. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen. Styrdokument som avser mutor och korruption uppdateras årligen. Register för events och sponsring har införts. En koncerngemensam riskbedömning kommer att färdigställas under första kvar- talet 2025 och slutrapporten skickas till koncernledningen. Under kommande år lanseras koncernövergripande utbildningar bland annat för chefer och kund- mötande personal avseende gåvor och event. Nyckelåtgärderna bidrar till att uppfylla målet med styrdokumenten om att öka medvetenheten om mutor och korrup tion. Utvecklingen inom området rappor teras kvartalsvis till styrelsen. Ytterligare information om etikutbildningen se Policyer, G11. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del avSwedbanks löpanade kostnader. 133 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Mått och mål Swedbank strävar efter en hög affärsetisk hållning och gott uppförande på finansmarknaden. För att utvärdera arbetet har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning avseende företagskultur, skydd för visselblåsare och bekämpning avmutor och korruption. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenligheten av policyer och åtgärder inom dessa områden, inte heller jämförelser över tid. Koncernens oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med att övervaka och identifiera koncernens regelefterlevnadsrisker, utvärdera hur effektiva Swedbanks interna regelverk och åtgärder är för att upprätthålla god affärsetik, förhindra mutor och korruption och upprätthålla skydd för vissel- blåsare. Vidare har Group Compliance till uppgift att föreslå och definiera minimi- standarder inom dessa områden. För att uppnå att Swedbanks arbete är förenligt med styrelsens riskaptit avseende regelefterlevnadsrisker ger enheten även råd och stöd till verksamheten. Swedbank har nolltolerans mot mutor och korruption. Styrelsen fastställer Swedbanks låga riskaptit på området. Styrelsen har genom delegering etablerat interna processer och mäte tal för att utvärdera arbetet, säkerställa att riskaptiten efterlevs och följs konti nuerligt upp av Group Compliance. Swedbank genomför en allmän riskbedömning för att identifiera och förstå de risker förknippade med mutor och korruption som kon cernen exponeras för. Koncernens Chief Compli- ance officer rappor terar kvartalsvis till vd och styrelse avseende Swedbanks arbete med affärsetiska frågor, hur arbetet mot mutor och korruption fungerar utifrån externa och interna regelverk, krav samt risk aptit. För att utvärdera arbetet har Swedbank upp rättat interna processer för upp- följning avseende förvaltning av leverantörsförbindelser. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlighe- ten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Om risk exponeringen avseende koncernens leverantörsrisk överskrider den beslutade risk aptiten rappor teras detta till vd och styrelse. Fall av korruption och mutor, G1-4 Swedbank har processer för att genomföra interna utredningar av medarbetare vid misstanke om regelöverträdelser och det kan bland annat röra sig om miss- tänkta mutor eller korruption. Om den interna utredningen påvisar att det före- ligger regelöverträdelser kan detta föranleda arbetsrättsliga åtgärder. Vid miss- tanke om brott polisanmäls det. Om utredningen identifierat en operativ risk rapporteras risken vidare till Group Human Resources & Facility Management och relevant riskenhet enligt Swedbanks rutiner för riskhantering. Enheterna Group Human Resources & Facility Management och Group Compliance följer kvartalsvis upp misstänkta fall av korruption i koncernen. Swedbank saknar data om medarbetare fått fällande dom eller bötesbelopp avseende mutor och korruption under 2024 då någon systematisk uppföljning inte gjorts. Enheten Internal Fraud kommer att utveckla processer för att följa uppom polisanmälningar leder till fällande dom avseende fall av korruption ochmutor. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. I tabellen marknadsövervakning enligt MAR presenteras information om miss- tänkt marknadsmissbruk. Finansiella aktörer är skyldiga att rapportera misstänkt marknadsmissbruk i form av misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insider information. Swedbank använder flera olika sys- temstöd för att mäta antalet STOR, som står för Suspicious Transaction and Order Report, och är den officiella termen för anmälning om misstänkt marknads- missbruk till behöriga myndigheter enligt MAR. Mäte talen för STOR omfattar hela koncernen och särredovisas per geografiskt område inom Swedbanks hemma- marknadsländer. Ingen extern information används vid beräkning av antalet STOR. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. Marknadsövervakning enligt MAR¹ 2024 2023 2 2022 Antal anmälningar om misstänkt marknadsmissbruk 121 202 57 varav Sverige 44 37 17 varav Estland 17 43 14 varav Lettland 55 93 9 varav Litauen 5 29 17 1) Market Abuse Regulation (MAR), misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insider information. 2) Antal anmälningar ökade med anledning av vissa lokala baltiska myndigheters fokus på rapportering av särskilda handels mönster. Betalningspraxis, G1-6 Swedbanks standard om 30 dagars betalningsvillkor tillämpas på kontrakterade leverantörer oavsett storlek. Villkoren kan vara föremål för förhandling och därmed skilja sig åt mellan kontrakt. De genomsnittliga faktiska betalnings- villkoren på fakturor är 31 dagar. Detta regleras i instruktionen avseende inköp, interna utbildningar och information på intranätet. Swedbank använder också standardiserade betalningsvillkor för att hinna hantera fakturan internt innan denska betalas. Andel betalningar som genomförs inom standarden på 30 dagar är 57 procent. Antal betalningar som genomförs i tid utifrån fakturans gällande villkor är 71 procent. I de baltiska länderna betalas fakturor direkt efter godkännande ochi Sverige betalas de vid förfallodagen om de godkänts. Betalningspraxis är beräknat utifrån koncernens fakturahanteringssystem. Swedbank betalar igenomsnitt sina leverantörer inom 27 dagar. För små och medelstora företag ärsiffran 21. För att avgöra vilka leverantörer som är små eller medelstora inhämtas information från Moody’s. I tabellen betalningspraxis presenterar Swedbank information om betalnings- villkor, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag. Syftet är att ge insyn i de avtalade betalningsvillkoren och den genomsnittliga fak- tiska betalningstiden framför allt avseende sena betalningar till små och medel- stora företag. Swedbank använder interna uppgifter om leverantörsfakturor för att mäta betalningstid. För att ta fram mätetalet för små/medelstora företag används extern data avseende antalet medarbetare hos leverantörer. De företag där antalet medarbetare var färre än 250 har kategoriserats som små eller medel- stora. Endast de företag som Swedbank kan få fram uppgifter på och som därmed kan avgöra om de är små eller medelstora ingår när respektive nyckel- indikator presenteras uppdelat på små/medelstora bolag. Mätetalen som pre- senteras inhämtas från koncernens fakturahanteringssystem och baseras på cirka 90 procent av leverantörsfakturorna ställda till Swedbank. Data omfattar leverantörsfakturor adresserade till Swedbank och de baltiska dotterföretagen. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. Betalningspraxis, 2024 Små och medelstora företag Alla företag Genomsnittlig tid som det tar att betala en faktura från den dag som beräkningen av betalningstiden påbörjas enligt avtal eller lag, antal dagar 21 27 Swedbanks standardbetalningstid, antal dagar 30 30 Andel av betalningar som görs inom denna betalnings tid (%) 71 57 Genomsnittliga faktiska betalningsvillkor (%) 28 31 Andel betalningar inom faktiska betalningsvillkor (%) 58 71 Antalet rättsliga förfaranden som för närvarande är utestående avseende sena betalningar 1 0 0 1) Rättsliga förfaranden definieras som fakturor som förfallit till Kronofogden (eller liknande instans) på respektive hemma marknad, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. 134 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiell brottslighet Introduktion Kapitlet Finansiell brottslighet omfattar Swedbanks rapportering relaterat till koncernens arbete med att motverka finansiell brottslighet. I detta avsnitt beskrivs finansiell brottslighet som definieras som penningtvätt, finansiering avterrorism, mutor och korruption, samt möjliggörande av skatteflykt; även bedrägerier beskrivs i detta avsnitt. Mutor och korruption rapporteras under Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G13 och Fall av korruption och mutor, G14. För beskrivning av Swedbanks arbete med cybersäkerhet hänvisas till not K3 avsnitt 3.4. Illustrationen nedan visar var ikoncernens värde kedja som inverkningar och risker har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Bolags- styrning Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Enhetsspecifikt område Swedbank har en central roll i det finansiella systemet genom att tillhandahålla betalningslösningar, finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgiv- ning. Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem, där banksektorn exponeras via affärsverksamheten. För att undersöka och fastställa om finansiell brottslighet utgör ett väsentligt hållbarhetsämne för Swedbank gjordes, som en del av den dubbla väsentlighetsbedömningen, ett arbete där interna experter gav sina utlåtanden och bedömningar, där synpunkter från intressenter samt resultat från analyser och undersökningar togs in. Erfarenhet från koncernens nuvarande arbete och tidigare historiska tillkortakommanden gällande penningtvätt inklude- rades också i detta arbete. Finansiell brottslighet bedömdes som väsentligt för Swedbank och området rapporteras som enhetsspecifikt. Eventuella brister i Swedbanks processer och kontroller för att motverka penningtvätt, terroristfinansiering och bedrägerier kan medföra negativ inverkan på kunder, samhälle och andra intressentgrupper. Detta kan också utgöra en finansiell risk genom minskat förtroende, böter och sanktioner. Ytterligare information om arbetet mot finansiell brottslighet finns irisknoten, avsnitt 3.7. Policyer Swedbank har ett flertal policyer och andra styrdokument för att minimera poten- tiella negativa inverkningar på medarbetare och samhälle och att mitigera de identifierade risker relaterade till finansiell brottslighet. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdokumenten finns på Swed- banks externa hemsida. I Swedbanks styrdokument sätts standarden för koncer- nens arbete med att motverka finansiell brottslighet och koncernens processer för att hantera riskerna förknippade med området samt minska risken att Swed- bank utnyttjas. I policyerna antagna av styrelsen tydliggörs ramarna för riskhan- tering med ansvar och riskaptit. I underliggande Instruktioner förtydligar vd sina förväntningar på organisationen och detaljerar kraven ytterligare. Dessutom finns stödjande direktiv, vägledningar och rapporter. I direktiven detaljeras kraven som gäller för riskhantering, kontroller och rapportering inom respektive riskslag. Ytterligare information om Swedbanks styrdokument finns i Swedbanks styr- dokument MDR-P. Penningtvätt, finansiella sanktioner, korruption samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank har antagit Policy mot finansiell brottslighet, vilken slår fast de över- gripande principerna för Swedbanks arbete för att motverka finansiell brottslig- het såsom penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption samt möjlig görande av skatteflykt. Policy mot finansiell brottslighet kompletteras av tre vd-instruktioner som täcker områdena penning tvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och anti- korruption. De detaljerar ytterligare styrningen och de åtgärder som vidtas iSwedbank. Därutöver finns ett antal grupp direktiv kopplat till Policy mot finan- siell brottslighet samt ett direktiv beträffande området finansiella sanktioner som definierar de interna kontroller och åtgärder som ska finnas på plats för att säker- ställa regelefter levnad och hantera identifierade risker. Bedrägerier Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av bedrägerier styrs genom policyerna Policy för koncernens övergripande riskramverk och Policy föroperativa risker. Som komplement till dessa policyer finns gruppinstruktionen, Instruktion avseende styrning för att motverka bedrägerier, som ålägger Swedbank att, ienlighet med legala och regulatoriska skyldigheter, säkerställa ett robust och riskbaserat ramverk mot bedrägerier. I instruktionen beskrivs Swedbanks krav på att upprätta och upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rappor- tera misstänkta bedrägerier som begås mot Swedbank eller Swedbanks kunder. Därutöver finns direktivet om externa bedrägerier vilket är upprättat för att säkerställa ett konsekvent förhållningssätt till externa bedrägerier i hela Swed- bank. I direktivet beskrivs styrningen och processen för hanteringen av externa bedrägerier och förebyggande åtgärder för att säkerställa att bedrägeririskerna ihela Swedbank minimeras. Vidare finns direktivet om interna bedrägerier som är upprättat för att säkerställa en enhetlig process för att utreda regelöverträdelser av med arbetare och misstänkta interna bedrägerier inom hela Swedbank. Ytterligare information om direktivet för interna bedrägerier i Policyer, G11. 135 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Åtgärder och förebyggande arbete Penningtvätt, finansiella sanktioner, korruption samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank arbetar aktivt för att identifiera och motverka alla former av finansiell brottslighet där Swedbank används för att genomföra olagliga transaktioner med pengar från kriminell verksamhet eller överföringar som syftar till att finansiera terrorism. Swedbank och dess högsta ledning tar arbetet mot finansiell brottslig- het på yttersta allvar. Koncernen har både regulatoriska, systemviktiga och mora- liska skyldigheter gentemot sina kunder, aktieägare och samhället i stort att upp- rätthålla effektiva och robusta åtgärder för att motverka och skydda sina system, produkter och tjänster från att bli missbrukade i kriminella syften. Som en av de största aktörerna i Norden och de baltiska länderna har Swedbank utarbetat proaktiva åtgärder som tillämpas mot finansiell brottslighet, både i egen verk- samhet och nedströms i värdkedjan. Det möjliggör för koncernen att efterleva sina åtaganden och att säkerställa en ansats som är anpassad och förenlig med de risker för finansiell brottslighet som Swedbank är exponerad för genom sin verksamhet. Detta arbete är Swedbanks svar på de utmaningar som finansiell brottslighet utgör och syftar till att stötta en löpande förbättring och utveckling av de åtgärder som vidtas för en effektiv hantering av risker kopplat till penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kring gående av finansiella sanktioner, mutor och korruption samt möjliggörande av skatteflykt. Åtgärderna anpassas och uppdateras kontinuerligt utifrån nya risker eller behov som uppstår vid för- ändringar i omvärlden. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla interna processer, rutiner ochkontroller kopplat till motverkandet av finansiell brottslighet. Centrala delar utgörs av åtgärder för kundkännedom och kundriskbedömning, transaktions- övervakning och myndighetsrapportering av misstänkt penningtvätt och finan- siering av terrorism men även sanktionsscreening av kunder och transaktioner. En central utgångspunkt i Swedbanks egna verksamhet för detta är identifie- ringen och förståelsen av de risker som koncernen exponeras för och Swedbank har därför etablerat en robust och sofistikerad riskbedömning som ligger till grund för och informerar om de åtgärder som vidtas. Detta säkerställer en ända- målsenlig och riskbaserad ansats. Enannan viktig del är utbildning och efter levnadskultur, som båda är avgörande faktorer när det gäller en effektiv hantering av risker kopplat till finansiell brottslighet. Swedbank lägger stort fokus på att säkerställa att samtliga medarbetare får den utbildning och information som de behöver anpassat utifrån sin roll och arbetsuppgifter. Utöver grundläggande utbildning, som riktas till alla anställda, finns också ett anpassat utbildnings- program som utformats efter identifierade risker och som syftar till att stärka de områden där behoven av kunskap och risker är störst. Utbildning är nyckeln till att utveckla och upprätthålla en god efterlevnadskultur i verksamheten. De anställda och kompetensen hos de anställda att hantera risker utgör förutsättningar för ett effektivt arbete mot finansiell brottslighet. Swedbank investerar också i teknisk utveckling inom den egna verksamheten som möjliggör, effektiviserar och underlättar ändamålsenliga arbetssätt. Den tekniska utvecklingen är helt avgörande när det gäller hanteringen av finansiella sanktioner och arbetet med att säkerställa att Swedbank inte bryter mot finan- siella sanktioner eller bidrar till att kringgå finansiella sanktionsregimer. Givet den geopolitiska situationen som råder, inte minst genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har förutsättningarna ändrats och utmaningarna på det här området ökat. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla koncernens förmåga att motverka brott mot finansiella sanktioner i värdekedjan både genom att förstärka medvetenheten och den samlade risk hanteringskompetensen i Swedbank och genom nya tekniska lösningar för screening av transaktioner och kundrelationer. Effektiviteten i Swedbanks interna program är även beroende av adekvata och relevanta samarbeten med svenska brottsbekämpande myndigheter och andra banker. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT Financial Crime Prevention, ett samar- betsorgan mellan polisen och de fem största bankerna i Sverige. Swedbank har även ingått och arbetar aktivt i flera informationsutbyten med brottsbekämpande myndigheter. Samlat ger dessa externa aktiviteter och utbyten en ökad förståelse, kunskap och effektivitet i de interna aktiviteterna för att bekämpa finansiella brott. Bedrägerier Swedbanks arbete med att förebygga och utreda bedrägerier bygger på tre stra- tegiska nivåer av åtgärder: förhindra, upptäcka och utreda. De bidrar till att mot- verka bedrägerier och förstärks kontinuerligt genom förbättringar av säkerheten iprodukter och kanaler, förstärkningar av transaktionsövervakningar samt effek- tiviseringar av relaterade processer. Våren 2024 tog Bankföreningen i Sverige tillsammans med de de största bankerna i Sverige fram ett bankgemensamt åtgärdspaket i syfte att stärka kundskyddet mot bedrägerier ytterligare, både för egen verksamhet och nedströms i värdekedjan. Åtgärderna ska införas snarast möjligt med ambitionen att tillämpas i sin helhet före utgången av 2025. I det bankgemensamma förslaget beskrivs även vad bankerna ser att andra aktörer i samhället behöver göra för att stärka arbetet mot bedrägerier. Swedbank har sedan länge arbetat kontinuerligt för att på olika sätt stärka kundskyddet mot bedrägerier. Det handlar till exempel om produktutveckling, övervakning av transaktioner och den dagliga verksamheten för att hantera bedrägeriförsök och bedrägerier, utreda incidenter med mera. Ett särskilt pro- gram, Anti-Fraud Program, har initierats för att bidra till att förebygga bedrägerier och öka kundskyddet genom ett möjliggöra ett effektivt samarbete mellan Swed- banks olika enheter. Programmet ansvarar även för att följa upp och säkerställa utveckling mot Swedbanks mål att minska kundförluster till följd av bedrägerier och att säkerställa att Swedbank inför Bankföreningens åtgärdspaket. Swedbank arbetar dagligen med att hjälpa drabbade kunder, dels genom att stoppa pågående bedrägerier, dels genom att återvinna medel och återställa drabbade kunders konton. Om en kund har blivit utsatt för ett bedrägeri så upp- manas kunden att polisanmäla händelsen och göra en reklamation till Swedbank om obehöriga transaktioner som sedan hanteras utifrån fastställda rutiner. Ett gemensamt bedrägerisamarbete finns upprättat mellan de största svenska bankerna med syfte att dela information om bedrägeritrender och nya modus. Samarbetet med Bankföreningen och SAMLIT Financial Crime Prevention sker inom olika bedrägeriområden och arbetsgrupper, dels för att dela praktiska exempel, erfarenheter och lärdomar från daglig, löpande verksamhet, dels för att följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder bankerna har infört till följd av Bankföreningens åtgärdspaket. Mått och mål Swedbank har en låg riskaptit för finansiell brottslighet. För att utvärdera arbetet har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jäm- förelser över tid. Ett aktivt arbete bedrivs för att motverka att verksamheten och dess kunder utnyttjas eller exponeras för finansiell brottslighet. Den låga riskaptiten fastställs genom interna regelverk och följs kontinuerligt upp av Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med kon- cernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Inom Group Compliance återfinns rollen centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket, som rappor- terar kvartals- och årvis till styrelsen hur Swedbanks arbete mot finansiell brotts- lighet fungerar irelation till externa regelverk, krav och Swedbanks riskaptit. Regelverken omfattar exempelvis förbjudna aktiviteter, kundförhållanden och produkter. Likaså omständigheter med förhöjd risk och där särskilda åtgärder skall företas innan ett kundförhållande inleds och löpande därefter. Därtill ställs, genom regelverken, krav på tydliga kontroller som riskägaren ska implementera för att ha en tydlig risköversikt över sitt ansvarsområde. Den allmänna riskbedömningen genomförs årligen inom relevanta riskområ- den. Bedömningen är datadriven och visar på Swedbanks riskexponering utifrån kund, produkt, geografi och distributionskanaler. Genom en dataapplikation kan riskägare löpande följa, i detalj, hur exempelvis en viss produkt, kundsegment och/eller geografi förhåller sig till Swedbanks riskaptit. Som en av Sveriges största banker speglar bedrägerier via Swedbanks pro- dukter och tjänster den allmänna utvecklingen av bedrägerier i samhället. Trots att bedrägerivolymen fortsatt är hög, noterades en minskning under det första halvåret under 2024 jämfört med föregående år. Denna trend bekräftas både 136 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse iFinansinspektionens statistik över betaltjänstbedrägerier och Polisens statistik över brottsvinster från bedrägerier. Kundförluster till följd av bedrägerier i Swed- bank minskade också under året. Minskningen kan antas vara en effekt av kon- cernens arbete med förstärkt säkerhet i produkter, kontroller och processer samt ökad medvetenhet om bedrägerier i samhället. För bedrägerier genom social manipulation via telefon och sms, så kallad vishing/smishing, är minskningen särskilt märkbar. Däremot har investeringsbedrägerier ökat, där bedragare lurar kunder att investera i falska eller vilseledande investeringsmöjligheter. Nivåerna för andra typer av bedrägerier har i stort varit oförändrade under året. Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion följer löpande riskutveck- lingen och utvärderar om kontroller och processer är av den kvalitet som förvän- tas för att Swedbanks riskexponering fortsatt ska vara låg. Swedbank har upprättat interna processer för uppföljning med tröskelvärden kopplade till risk aptit för att löpande utvärdera om förhöjd risk föreligger. Rappor- tering görs kvartalsvis till vd och styrelse. En riskbedömning kopplat till kon- trollmiljöer och produkter genomförs årligen där utvecklingen inom arbetet med att motverka bedrägerier rapporteras kontinuerligt till vd och styrelse. I tabellen medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism presenterar Swedbank information om andelen med- arbetare som genomgått koncernens interna utbildning i att motverka finansiell brottslighet uppdelat per land. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att stärka koncernens arbete i att motverka finansiell brottslighet. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjort utbildningen. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildnings- plattformen. Mätetalen omfattar koncernen och i beräkningarna har antaganden gjorts om att PayEx och Swedbank Fastighetsbyrå i Sverige och Spanien (<6 procent av alla anställda i Sverige) inte påverkade 2023 års resultat. Detta eftersom representanter för legala enheter informerade om att 99 procent av medarbetarna i PayEx och 100 procent i Swedbank Fastighetsbyrå har slutfört denna utbildning samt att Norge 2023 hade samma färdigställandegrad som 2024. Mätetalen har ej validerats av ett annat externt organ. Medarbetare som har fått utbildning iatt motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, per land (%) 2024 2023 Sverige 98 98 Estland 98 97 Lettland 97 96 Litauen 97 96 Övriga länder 98 99 Totalt koncernen 97 97 137 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten, IRO 2 Tabellen nedan är en förteckning över de upplysningskrav som inkluderats iSwedbanks hållbarhetsrapport 2024. Upplysningar om hur Swedbank har fastställt vilken information som ska inkluderas i rapporten finns i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. ESRS Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 74 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 74 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 75 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 81 ESRS S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 81 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 82 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 85 ESRS E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 88 ESRS G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 91 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 138 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 92 ESRS G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 92 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 93 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 94 ESRS E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 94 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 94 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 95 Miljöinformation ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 100 ESRS E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 101 ESRS E1 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 102 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS E1 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 102 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 102 ESRS E1 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 103 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 103 ESRS E1 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 113 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 113 Samhällsansvarsinformation ESRS S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 119 ESRS S1 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 120 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS S1 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående inverkningar 120 ESRS S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 120 ESRS S1 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 121 ESRS S1 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 123 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 123 ESRS S1 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 124 ESRS S1 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 125 ESRS S1 S1-9 Mångfaldsindikatorer 125 ESRS S1 S1-10 Tillräckliga löner 125 ESRS S1 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 126 ESRS S1 S1-14 Mått för arbetsmiljö 126 ESRS S1 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 127 ESRS S1 S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 127 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 124–127 ESRS S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 128 ESRS S4 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 128 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 138 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ESRS Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 129 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 129 ESRS S4 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjlig heterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamåls enlighet 129 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 129 ESRS S4 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 130 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 130 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 130 Bolagsstyrningsinformation ESRS G1 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 131 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS G1 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 132 ESRS G1 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 133 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 133 ESRS G1 G1-4 Fall av korruption och mutor 134 ESRS G1 G1-6 Betalningspraxis 134 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 134 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 134 Företagsspecifik information Motverka finansiell brottslighet Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95, 135 Motverka finansiell brottslighet Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 135 Motverka finansiell brottslighet Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 136 Motverka finansiell brottslighet Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 136 Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som icke-väsentliga. Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens iförord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens ireferensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning istyrel- serna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 ibilaga I Kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2020/1816, bilagaII 92 ESRS 2 GOV-1 Procent- andel oberoende styrel- seledamöter punkt 21 e Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 92 ESRS 2 GOV-4 Redo- görelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 ibilaga I 94 ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning iverksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 ibilaga I Artikel 449a iförordning (EU) nr 575/2013 Kom- missionen s genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning iverksamheter kopplade till kemikalie- produktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Del- tagande iverksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 ibilaga I Artikel 12.1 idelegerad för- ordning (EU) 2020/1818, bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig 139 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens iförord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens ireferensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning iverksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40d iv Artikel 12.1 idelegerad för- ordning (EU) 2020/1818, bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS E1-1 Omställnings- plan för att uppnå klimat- neutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. 100 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Paris- avtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: Expone- ringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artik- larna 12.1 d-g och artikel 12.2 Ej tillämplig ESRS E1-4 Minsknings- mål för utsläpp av växt- husgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 ibilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: anpass- ningsmått Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artikel 6 103– 113 ESRS E1-5 Energiför- brukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåver- kan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 ibilaga I Ej tillämplig ESRS E1-5 Energiför- brukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E1-5 Energiinten- sitet förknippad med verksamheter isektorer med hög klimatpåver- kan, punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 ibilaga I Ej tillämplig ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasut- släpp scope 1, 2, 3 punkt44 Indikator nr 1 och indi- kator nr 2 tabell 1 ibilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: Expone- ringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artik- larna 5.1, 6 och 8.1 113– 114 ESRS E1-6 Bruttout- släppsintensite t för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 ibilaga I Artikel 449a iförordning (EU) nr 575/2013 Kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: anpassnings mått Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 114 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxid krediter punkt56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Ej väsentlig 140 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens iförord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens ireferensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-9 Referensport- följens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för bety- dande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a iförordning (EU) nr 575/2013 Kom- missione ns genomför- and eförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handels lagret – Klimat- förändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstill- gångar efter energi- effektivitetsklasser punkt 67 c Artikel 449a iförordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomföran- deförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställ- ningsrisk utanför handels lagret: Lån mot säkerhet ifast egendom – Säkerhetens energi- effektivitet Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjlig- heter punkt 69 Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som för- tecknas ibilaga IItill för- ordningen om ett euro- peiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut iluft, vatten och mark, punkt28 Indikator nr 8 tabell 1 ibilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 ibilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 ibilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 ibilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vatten- resurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategipunkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt14 Indikator nr 12 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt åter- vunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vatten- förbrukning im 3 per netto inkomst av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 ibilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara mark- /jordbruksmeto- der/- policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet ihaven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Icke-åter- vunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 ibilaga I Ej väsentlig 141 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens iförord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens ireferensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 ibilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångs arbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 ibilaga I 119 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barn arbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 ibilaga I 119 ESRS S1-1 Åtaganden ipolicy för mänskliga rättig heter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 ibilaga I 120 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet ifrågor som behandlas iInternationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 21 Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 120 ESRS S1-1 processer och åtgärder för att för- hindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 ibilaga I 120 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 ibilaga I 120 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering isamband med perso- nalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 ibilaga I 121 ESRS S1-14 Antal döds- fall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 ibilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 ibilaga Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 127 ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 ibilaga I 127 ESRS S1-17 Fall av dis- kriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S1-17 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 idele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete ivärdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden ipolicy för mänskliga rättig heter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Policyer för medarbetare ivärde- kedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 idele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig 142 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens iförord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens ireferensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet ifrågor som behandlas iInternationella arbets- organisationen s (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 19 Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopp- lade till företagets värde- kedja itidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Människo- rätts åtagan den punkt16 Indikator nr 9 tabell 3 ibilaga Ioch indikator nr 11 tabell 1 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägled- ande principer för före- tag och mänskliga rättig- heter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 idele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsinciden ter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 ibilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slut- användare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 ibilaga I 128 ESRS S4-1 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 ibilaga I Bilaga IItill dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 idele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 128 ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 ibilaga I 130 ESRS G1-1 FN:s konven- tion mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 ibilaga I 131 ESRS G1-1 Skydd för vissel blåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 ibilaga I 132 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 ibilaga I Delegerad för- ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 134 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 ibilaga I 134 143 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning EU-taxonomins specifika tabeller för kreditinstitut avser tabell 0 till och med 5 nedan. För ytterligare information och rapportering enligt taxonomiregelverket, se sidorna 78 och 98–99. 0. Sammanställning av resultatindikatorer 2024 Alla miljö mässigt hållbara tillgångar, på grundval av mot partens omsätt nings baserade indikator, mkr 1 Resultatindikator, på grundval av omsättnings- baserade indikatorn hos motparten Resultatindikator, på grundval av kapital utgiftsindikator hos motparten, med undantag för låne- aktiviteter där allmänna nyckel tal för låneaktiviteter används % täckning (över totala tillgångar), % av till- gångarna som täcks av resultat indikatorn över totala tillgångar % av tillgångar som exkluderas från täljaren hos andel gröna tillgångar (GAR) % av tillgångar som exkluderas från nämnaren hos andel gröna tillgångar (GAR) Huvudsaklig resultat- indikator Andel gröna tillgångar (GAR) istocken 64 290 3,37 3,59 73,39 34,79 26,61 Andra resultat- indikatorer Andel gröna tillgångar (GAR) flöde 10 264 3,08 3,15 99,63 53,97 0,37 Handelslager 2 Andel gröna finan- siella garantier (istocken) 96 1,21 3,36 Andel gröna tillgångar under förvaltning (istocken) 32 571 1,38 2,23 Avgifts- och provi- sionsintäkter 2 1) Alla miljömässigt hållbara tillgångar, på grundval av motpartens kapital utgifts baserade indikator, 68 504 mkr. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen för 2025 som första rapporteringsperiod. 144 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Omsättningsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 243 882 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 2 Finansiella företag 13 663 2 682 294 9 25 0 0 3 Kreditinstitut 12 092 2 661 275 9 12 0 0 4 Lån och förskott 223 84 4 0 0 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 647 2 565 270 9 12 6 Egetkapitalinstrument 222 12 0 0 7 Övriga finansiella företag 1 571 20 19 0 13 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 1 0 0 0 0 17 Lån och förskott 1 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 38 981 14 091 5 555 70 1 429 618 0 0 42 21 Lån och förskott 38 980 14 091 5 555 70 1 429 618 0 0 42 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 24 Hushåll 1 185 967 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 248 27 Lån till motorfordon 12 385 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 5 213 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 12 12 145 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 663 530 33 Finansiella och icke- finansiella företag 622 543 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 570 434 35 Lån och förskott 570 036 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 216 311 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 399 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 2 859 41 Lån och förskott 2 817 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 42 44 Derivat 2 050 45 Internbanklån på anfodran 2 524 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 4 209 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 32 205 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 907 412 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 691 654 50 Stater och överstatliga emittenter 16 249 51 Exponering mot centralbanker 461 309 52 Handelslager 214 095 53 Summa tillgångar 2 599 066 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 962 1 1 583 96 2 1 0 55 Förvaltade tillgångar 2 422 852 1 202 420 31 055 2 384 12 654 4 706 243 66 179 14 0 56 Värdepapper 283 947 85 498 9 407 403 1 189 929 155 4 49 13 0 57 Egetkapitalinstrument 554 305 116 923 21 648 1 981 11 466 3 777 88 62 130 1 0 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 146 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 2 206 154 371 65 285 2 Finansiella företag 0 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 2 206 154 371 65 285 21 Lån och förskott 2 206 154 371 65 285 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 147 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 206 154 371 65 285 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 2 206 154 371 65 285 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 16 348 791 295 1 457 173 132 56 Värdepapper 421 30 0 126 29 0 57 Egetkapitalinstrument 15 928 761 295 1 331 144 132 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 148 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 2 Finansiella företag 5 313 294 9 25 3 Kreditinstitut 5 280 275 9 12 4 Lån och förskott 90 4 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 5 173 270 9 12 6 Egetkapitalinstrument 17 0 0 7 Övriga finansiella företag 33 19 0 13 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 13 Lån och förskott 0 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 18 217 5 774 70 1 594 21 Lån och förskott 18 217 5 774 70 1 594 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 27 Lån till motorfordon 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 1 632 96 2 1 55 Förvaltade tillgångar 352 257 32 571 2 564 13 275 56 Värdepapper 142 376 9 660 547 1 241 57 Egetkapitalinstrument 209 881 22 910 2 016 12 033 149 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 2 Finansiella företag 13 060 39 18 3 Kreditinstitut 2 912 4 Lån och förskott 145 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 1 442 6 Egetkapitalinstrument 1 326 7 Övriga finansiella företag 10 148 39 18 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 37 620 2 175 34 593 7 21 Lån och förskott 37 620 2 175 34 593 7 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 624 312 27 Lån till motorfordon 10 967 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 14 150 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 651 450 33 Finansiella och icke- finansiella företag 619 320 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 559 713 35 Lån och förskott 547 569 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 183 318 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 233 39 Egetkapitalinstrument 11 911 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 59 607 41 Lån och förskott 51 304 42 Räntebärande värdepapper 7 206 43 Egetkapitalinstrument 1 098 44 Derivat 1 606 45 Internbanklån på anfodran 2 685 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 3 915 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 23 925 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 645 242 50 Stater och överstatliga emittenter 43 835 51 Exponering mot centralbanker 409 072 52 Handelslager 192 335 53 Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 3 796 1 2 55 Förvaltade tillgångar 2 03 3093 1 19 515 1 062 12 255 203 132 56 Värdepapper 214 422 2 291 40 956 76 10 57 Egetkapitalinstrument 519 433 17 225 1 023 11 299 127 121 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 151 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 21 Lån och förskott 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 152 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 56 Värdepapper 57 Egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 153 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 046 922 25 470 23 257 34 611 2 Finansiella företag 4 854 39 18 3 Kreditinstitut 955 4 Lån och förskott 40 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 317 6 Egetkapitalinstrument 598 7 Övriga finansiella företag 3 899 39 18 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 13 Lån och förskott 0 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 11 442 2 175 34 593 21 Lån och förskott 11 442 2 175 34 593 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 312 27 Lån till motorfordon 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 046 922 25 470 23 257 34 611 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 046 922 25 470 23 257 34 611 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 186 2 2 55 Förvaltade tillgångar 205 469 19 515 1 062 12 255 56 Värdepapper 75 700 2 291 40 956 57 Egetkapitalinstrument 129 769 17 225 1 023 11 299 154 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Kapitalutgiftsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 243 882 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 2 Finansiella företag 13 663 3 258 297 8 21 4 0 3 Kreditinstitut 12 092 2 649 287 8 15 4 0 4 Lån och förskott 223 84 4 0 0 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 647 2 553 282 7 15 4 6 Egetkapitalinstrument 222 12 0 0 7 Övriga finansiella företag 1 571 609 10 0 6 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 1 0 0 0 0 17 Lån och förskott 1 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 38 981 19 276 9 813 481 2 403 1 127 0 0 21 Lån och förskott 38 980 19 276 9 813 481 2 403 1 127 0 0 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 24 Hushåll 1 185 967 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 248 27 Lån till motorfordon 12 385 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 5 213 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 12 12 155 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 663 530 33 Finansiella och icke- finansiella företag 622 543 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 570 434 35 Lån och förskott 570 036 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 216 311 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 399 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 2 859 41 Lån och förskott 2 817 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 42 44 Derivat 2 050 45 Internbanklån på anfodran 2 524 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 4 209 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 32 205 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 907 412 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 691 654 50 Stater och överstatliga emittenter 16 249 51 Exponering mot centralbanker 461 309 52 Handelslager 214 095 53 Summa tillgångar 2 599 066 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 962 1 1 747 267 219 0 0 55 Förvaltade tillgångar 2 422 852 1 207 885 48 659 3 402 15 630 7 799 127 11 109 21 0 56 Värdepapper 283 947 87 211 11 718 537 1 872 1 459 87 1 76 20 0 57 Egetkapitalinstrument 554 305 120 675 36 941 2 865 13 758 6 339 40 9 33 0 0 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 156 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 000 88 65 24 2 Finansiella företag 0 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1 000 88 65 24 21 Lån och förskott 1 000 88 65 24 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 157 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 000 88 65 24 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 000 88 65 24 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 9 916 434 98 1 111 152 826 56 Värdepapper 291 27 0 115 28 49 57 Egetkapitalinstrument 9 626 407 98 996 124 777 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 158 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 2 Finansiella företag 5 939 297 8 21 3 Kreditinstitut 5 321 287 8 15 4 Lån och förskott 91 4 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 5 213 282 7 15 6 Egetkapitalinstrument 17 0 0 7 Övriga finansiella företag 618 10 0 6 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 22 770 9 985 420 2 436 21 Lån och förskott 22 770 9 985 420 2 436 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 24 Hushåll 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 27 Lån till motorfordon 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 1 797 267 0 55 Förvaltade tillgångar 365 124 52 450 3 553 16 080 56 Värdepapper 145 170 12 180 676 1 956 57 Egetkapitalinstrument 219 954 40 270 2 877 14 124 159 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 2 Finansiella företag 13 060 287 283 3 Kreditinstitut 2 912 4 Lån och förskott 145 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 1 442 6 Egetkapitalinstrument 1 326 7 Övriga finansiella företag 10 148 287 283 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 37 620 2 960 1 142 864 32 21 Lån och förskott 37 620 2 960 1 142 864 32 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 624 312 27 Lån till motorfordon 10 967 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 0 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 14 160 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto- värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 651 450 33 Finansiella och icke- finansiella företag 619 320 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 559 713 35 Lån och förskott 547 569 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 183 318 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 233 39 Egetkapitalinstrument 11 911 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 59 607 41 Lån och förskott 51 304 42 Räntebärande värdepapper 7 206 43 Egetkapitalinstrument 1 098 44 Derivat 1 606 45 Internbanklån på anfodran 2 685 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 3 915 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 23 925 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 645 242 50 Stater och överstatliga emittenter 43 835 51 Exponering mot centralbanker 409 072 52 Handelslager 192 335 53 Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 3 796 1 1 1 55 Förvaltade tillgångar 2 03 3093 1 31 107 1 932 18 790 341 273 56 Värdepapper 214 422 3 670 90 1 458 59 20 57 Egetkapitalinstrument 519 433 27 437 1 842 17 332 281 252 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 161 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 21 Lån och förskott 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 162 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 56 Värdepapper 57 Egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 163 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 2 Finansiella företag 5 607 287 283 3 Kreditinstitut 955 4 Lån och förskott 40 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 317 6 Egetkapitalinstrument 598 7 Övriga finansiella företag 4 652 287 283 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 13 702 2 960 1 142 864 21 Lån och förskott 13 702 2 960 1 142 864 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 312 27 Lån till motorfordon 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 49 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 812 1 1 55 Förvaltade tillgångar 219 898 31 107 1 932 18 790 56 Värdepapper 78 332 3 670 90 1 458 57 Egetkapitalinstrument 141 566 27 437 1 842 17 332 164 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation Omsättningsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 2 07.29 - Utvinning av annan malm 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 91 0 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 9 1 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 4 0 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 0 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 2 0 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 39 35 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 20 24.42 - Framställning av aluminium 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 2 1 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 165 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 308 4 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 9 1 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 1 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 164 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 15 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 303 106 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 33 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 199 67 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 44 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 33 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 307 181 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 1 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 120 3 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 32 32 43 33.12 - Reparation av maskiner 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 4 3 4 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 46 35.11 - Generering av elektricitet 3 599 2 498 47 35.12 - Överföring av elektricitet 0 0 0 0 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 37 17 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 571 571 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 166 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 5 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 225 21 225 225 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 722 2 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 0 0 0 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 293 85 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 0 0 0 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 22 6 59 43.21 - Elinstallationer 17 3 60 43.22 - VVS-arbeten 95 10 61 43.29 - Andra bygg- installationer 0 0 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 3 1 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 0 0 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 66 46.34 - Partihandel med drycker 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 1 677 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 1 999 60 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 1 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 1 0 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 167 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 84 49.50 - Transport i rörsystem 182 182 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 205 91 58.2 - Utgivning av programvara 0 0 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 190 0 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 97 00.0 - Ej branschfördelat 35 0 0 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 9 034 1 472 1 965 1 965 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 3 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 168 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 89 1 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 268 3 257 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 14 4 105 78.2 - Personaluthyrning 106 79.1 - Resetjänster 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 3 0 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 109 82.9 - Andra företags- tjänster 110 85.1 - Förskoleutbildning 111 85.2 - Grundskole- utbildning 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 122 Total 23 843 5 555 2 655 0 1 919 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 169 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 2 07.29 - Utvinning av annan malm 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 20 24.42 - Framställning av aluminium 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 157 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 170 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 307 1 307 0 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 303 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 120 1 120 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 43 33.12 - Reparation av maskiner 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 46 35.11 - Generering av elektricitet 47 35.12 - Överföring av elektricitet 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 154 154 65 65 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 171 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 12 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 224 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 714 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 59 43.21 - Elinstallationer 60 43.22 - VVS-arbeten 61 43.29 - Andra bygg- installationer 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 66 46.34 - Partihandel med drycker 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 172 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 84 49.50 - Transport i rörsystem 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 91 58.2 - Utgivning av programvara 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 190 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 1 97 00.0 - Ej branschfördelat 0 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 3 312 619 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 3 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 173 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 257 257 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 105 78.2 - Personaluthyrning 106 79.1 - Resetjänster 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 109 82.9 - Andra företags- tjänster 110 85.1 - Förskoleutbildning 111 85.2 - Grundskole- utbildning 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 122 Total 8 967 154 2 760 65 619 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 174 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 0 2 07.29 - Utvinning av annan malm 30 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 28 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 15 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 91 0 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 10 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 2 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 2 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 9 1 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 166 0 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 4 0 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 574 0 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 0 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 16 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 2 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 6 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 39 35 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 20 24.42 - Framställning av aluminium 13 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 2 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 253 1 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 167 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 2 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 157 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 308 4 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 9 1 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 2 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 164 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 15 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 303 106 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 33 0 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 199 67 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 67 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 33 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 307 181 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 1 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 14 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 893 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 815 3 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 1 058 32 43 33.12 - Reparation av maskiner 14 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 4 3 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 5 46 35.11 - Generering av elektricitet 5 927 2 498 47 35.12 - Överföring av elektricitet 0 0 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 37 17 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 1 096 789 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 175 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 5 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 225 21 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 1 240 2 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 0 0 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 401 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 8 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 293 85 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 0 0 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 291 6 59 43.21 - Elinstallationer 17 3 60 43.22 - VVS-arbeten 95 10 61 43.29 - Andra bygg- installationer 0 0 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 67 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 7 1 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 0 0 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 66 46.34 - Partihandel med drycker 1 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 1 714 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 1 999 60 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 1 240 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 1 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 1 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 1 0 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 124 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 8 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 6 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 6 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 0 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 3 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 365 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 1 437 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 168 84 49.50 - Transport i rörsystem 182 182 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 134 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 1 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 653 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 0 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 0 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 205 91 58.2 - Utgivning av programvara 505 0 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 230 0 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 2 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 445 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 1 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 1 97 00.0 - Ej branschfördelat 35 0 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 9 620 1 472 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 3 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 176 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 96 1 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 12 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 268 3 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 14 4 105 78.2 - Personaluthyrning 2 106 79.1 - Resetjänster 4 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 3 0 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 8 109 82.9 - Andra företags- tjänster 0 110 85.1 - Förskoleutbildning 1 111 85.2 - Grundskole- utbildning 3 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 0 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 0 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 0 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 0 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 74 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 754 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 30 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 34 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 3 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 0 122 Total 38 981 5 774 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättningsbaserade 177 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation Kapitalutgiftsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 0 0 2 07.29 - Utvinning av annan malm 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 15 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 91 1 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 10 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 2 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 9 1 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 166 17 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 4 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 2 0 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 39 29 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 20 24.42 - Framställning av aluminium 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 2 1 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 157 178 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 308 235 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 9 0 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 1 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 39 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 12 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 303 145 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 33 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 199 93 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 44 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 33 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 307 166 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 14 8 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 120 202 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 190 190 43 33.12 - Reparation av maskiner 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 4 3 4 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 5 46 35.11 - Generering av elektricitet 5 436 5 436 47 35.12 - Överföring av elektricitet 0 0 0 0 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 37 31 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 380 380 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 179 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 7 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 225 64 225 0 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 722 166 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 0 0 0 0 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 293 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 0 0 0 0 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 22 0 59 43.21 - Elinstallationer 6 60 43.22 - VVS-arbeten 61 43.29 - Andra bygg- installationer 0 0 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 3 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 0 0 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 66 46.34 - Partihandel med drycker 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 1 714 9 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 1 999 360 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 1 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 1 0 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 26 8 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 180 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 0 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 168 84 49.50 - Transport i rörsystem 182 182 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 31 31 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 153 153 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 205 91 58.2 - Utgivning av programvara 0 0 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 230 0 0 0 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 0 0 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 266 6 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 1 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 1 97 00.0 - Ej branschfördelat 35 0 0 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 9 171 1 833 2 584 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 3 1 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 181 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCM) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (CCA) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) Varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 89 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 2 0 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 267 0 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1 0 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 14 105 78.2 - Personaluthyrning 2 106 79.1 - Resetjänster 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 109 82.9 - Andra företags- tjänster 110 85.1 - Förskoleutbildning 1 111 85.2 - Grundskole- utbildning 3 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 0 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 57 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 81 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 19 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 34 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 3 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 0 122 Total 26 968 9 813 3 018 0 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 182 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 0 2 07.29 - Utvinning av annan malm 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 15 0 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 166 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 20 24.42 - Framställning av aluminium 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 157 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 183 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 307 1 307 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 893 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 120 1 120 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 43 33.12 - Reparation av maskiner 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 46 35.11 - Generering av elektricitet 47 35.12 - Överföring av elektricitet 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 88 88 24 24 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 184 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 12 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 224 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 0 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 0 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 59 43.21 - Elinstallationer 60 43.22 - VVS-arbeten 61 43.29 - Andra bygg- installationer 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 66 46.34 - Partihandel med drycker 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 185 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 84 49.50 - Transport i rörsystem 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 91 58.2 - Utgivning av programvara 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 1 97 00.0 - Ej branschfördelat 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 1 695 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 186 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (CE) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) Varav miljö- mässigt håll- bara (BIO) 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 105 78.2 - Personaluthyrning 106 79.1 - Resetjänster 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 109 82.9 - Andra företags- tjänster 110 85.1 - Förskoleutbildning 111 85.2 - Grundskole- utbildning 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 122 Total 6 890 88 2 462 24 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 187 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 1 01.47 - Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 0 2 07.29 - Utvinning av annan malm 30 3 08.12 - Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 28 4 10.12 - Beredning och hållbarhetsbehandling avfjäderfäkött 15 5 10.51 - Mejerivaru- tillverkning 91 1 6 10.86 - Tillverkning av homogeniserade livs- medelspreparat inklusive dietmat 10 7 10.89 - Framställning av andra livsmedel 2 8 11.01 - Destillering, rening och tillblandning av sprit- drycker 2 9 17.12 - Pappers- och papptillverkning 9 1 10 17.29 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 166 17 11 20.13 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 4 12 20.14 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 574 13 20.41 - Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 0 0 14 21.20 - Tillverkning av läkemedel 16 0 15 23.14 - Tillverkning av glasfiber 2 0 16 23.61 - Tillverkning av betongvaror för bygg- ändamål 6 17 24.10 - Framställning avjärn och stål samt ferrolegeringar 39 29 18 24.20 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 19 24.33 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 20 24.42 - Framställning av aluminium 13 21 24.43 - Framställning av bly, zink och tenn 2 22 25.11 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 253 1 23 25.99 - Övrig metallvaru- tillverkning 167 24 26.12 - Tillverkning av kretskort 2 25 26.30 - Tillverkning av kommunikations- utrustning 157 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 26 26.51 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 308 235 27 27.12 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 28 27.40 - Tillverkning av belysningsarmatur 9 0 29 28.11 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 2 30 28.22 - Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 863 39 31 28.24 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 54 12 32 28.25 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 303 145 33 28.92 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 33 34 28.99 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 199 93 35 29.10 - Motorfordons- tillverkning 67 36 29.20 - Tillverkning av karosserier för motor- fordon; tillverkning av släpfordon och påhängs- vagnar 33 37 30.20 - Tillverkning av rälsfordon 307 166 38 31.01 - Tillverkning av kontors- och butiks- möbler samt kontors- och butiksinredningar 290 39 31.02 - Tillverkning av köksmöbler och köks- inredningar 14 8 40 32.30 - Tillverkning av sportartiklar 893 61 41 32.50 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 815 202 42 32.99 - Diverse övrig tillverkning 1 058 190 43 33.12 - Reparation av maskiner 14 44 33.17 - Reparation och underhåll av andra trans- portmedel 4 3 45 33.20 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 5 46 35.11 - Generering av elektricitet 5 927 5 436 47 35.12 - Överföring av elektricitet 0 0 48 35.30 - Försörjning av värme och kyla 37 31 49 38.11 - Insamling av icke-farligt avfall 1 096 491 188 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 50 38.12 - Insamling av farligt avfall 12 7 51 41.10 - Utformning av byggprojekt 225 64 52 41.20 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 1 240 166 53 42.11 - Anläggning av vägar och motorvägar 0 0 54 42.13 - Anläggning av broar och tunnlar 401 55 42.21 - Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 8 56 42.22 - Anläggnings- arbeten för el och tele- kommunikation 293 57 42.99 - Övriga anlägg- ningsarbeten 0 0 58 43.12 - Mark- och grund- arbeten 291 0 59 43.21 - Elinstallationer 17 60 43.22 - VVS-arbeten 95 61 43.29 - Andra bygg- installationer 0 0 62 43.32 - Byggnad- ssnickeriarbeten 67 63 43.99 - Övrig speciali- serad bygg- och anlägg- ningsverksamhet 7 64 45.20 - Underhåll och reparation av motorfor- don utom motorcyklar 0 0 65 45.31 - Parti- och provi- sionshandel med reserv- delar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 66 46.34 - Partihandel med drycker 1 67 46.39 - Icke specialiserad partihandel med livs- medel, drycker och tobak 1 714 9 68 46.46 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 1 999 360 69 46.51 - Partihandel med datorer och kringutrust- ning samt programvara 1 240 70 46.69 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 1 71 46.72 - Partihandel med metaller och metall- malmer 1 72 46.73 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 1 0 73 46.74 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 74 47.11 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livs- medel, drycker och tobak 124 8 75 47.19 - Annan detaljhan- del med brett sortiment 8 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 76 47.41 - Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel 6 77 47.52 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 0 78 47.59 - Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och hem- inredningsartiklar 6 79 47.64 - Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar 0 80 47.71 - Specialiserad butikshandel med kläder 3 81 47.76 - Specialiserad butikshandel med blom- mor och andra växter, frön och gödselmedel samt små sällskapsdjur 365 82 47.78 - Annan speciali- serad butikshandel med nya varor 1 437 83 47.91 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 168 84 49.50 - Transport i rörsystem 182 182 85 50.20 - Havs- och kust- sjöfart, godstrafik 134 31 86 51.10 - Lufttransport, passagerartrafik 1 87 52.22 - Stödtjänster till sjötransport 653 153 88 52.23 - Stödtjänster till lufttransport 0 89 52.29 - Övriga stödtjäns- ter till transport 0 90 58.1 - Utgivning av böcker och tidskrifter och annan förlagsverksamhet 205 91 58.2 - Utgivning av programvara 505 0 92 61.2 - Trådlös tele- kommunikation 230 0 93 61.9 - Annan tele- kommunikation 2 94 62.0 - Dataprogramme- ring, datakonsultverk- samhet od 445 6 95 63.1 - Databehandling, hosting od; webbportaler 1 0 96 66.19 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pen- sionsfondsverksamhet 1 97 00.0 - Ej branschfördelat 35 0 98 68.20 - Uthyrning och för- valtning av egna eller arrenderade fastigheter 9 620 1 833 99 68.32 - Fastighetsför- valtning på uppdrag 3 1 189 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2024 Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering SMF och andra icke- finansiella företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljö- mässigt hållbara Varav miljö- mässigt hållbara 100 70.1 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 96 101 70.2 - Konsulttjänster till företag 12 0 102 71.1 - Arkitekt- och teknisk konsultverk- samhet od 268 0 103 72.1 - Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1 0 104 77.3 - Uthyrning och lea- sing av annan utrustning och andra maskiner och materiella tillgångar 14 105 78.2 - Personaluthyrning 2 106 79.1 - Resetjänster 4 107 80.2 - Säkerhetssystem- tjänster 3 108 81.2 - Rengöring och lokalvård 8 109 82.9 - Andra företags- tjänster 0 110 85.1 - Förskoleutbildning 1 111 85.2 - Grundskole- utbildning 3 112 85.5 - Vuxenutbildning och övrig utbildning 0 113 86.2 - Öppen hälso- och sjukvård, tandvård 0 114 86.9 - Annan hälso- och sjukvård 0 115 87.1 - Boende med sjuk- sköterskevård 0 116 87.2 - Boende med sär- skild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem 74 117 87.3 - Vård och omsorg isärskilda boendeformer för äldre och funktions- hindrade personer 754 118 87.9 - Annan vård och omsorg med boende 30 119 88.1 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 34 120 88.9 - Andra öppna sociala insatser 3 121 93.2 - Fritids- och nöjesverksamhet 0 122 Total 38 981 9 985 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgiftsbaserade 190 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken Omsättningsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,35 3,36 3,05 0,00 0,08 0,03 0,00 0,00 0,00 2 Finansiella företag 0,14 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 3 Kreditinstitut 0,14 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,13 0,01 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 7 Övriga finansiella företag 0,00 0,00 0,00 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 17 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,74 0,29 0,00 0,07 0,03 0,00 0,00 0,00 21 Lån och förskott 0,74 0,29 0,00 0,07 0,03 0,00 0,00 0,00 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,00 24 Hushåll 54,47 3,05 3,05 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,39 3,05 3,05 26 Lån för byggnads renovering 0,01 27 Lån till motorfordon 0,07 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 0,00 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,35 3,36 3,05 0,00 0,08 0,03 0,00 0,00 0,00 191 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Omsättningsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 0,12 0,01 0,02 0,00 0,01 2 Finansiella företag 0,00 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,12 0,01 0,02 0,00 0,01 21 Lån och förskott 0,12 0,01 0,02 0,00 0,01 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 0,12 0,01 0,02 0,00 0,01 192 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Omsättningsbaserade 2024 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,71 3,37 3,05 0,00 0,08 47,86 2 Finansiella företag 0,28 0,02 0,00 0,00 0,53 3 Kreditinstitut 0,28 0,01 0,00 0,00 0,47 4 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,27 0,01 0,00 0,00 0,45 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,01 7 Övriga finansiella företag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,06 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 17 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,96 0,30 0,00 0,08 1,50 21 Lån och förskott 0,96 0,30 0,00 0,08 1,50 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 24 Hushåll 54,47 3,05 3,05 45,63 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,39 3,05 3,05 39,92 26 Lån för byggnads renovering 0,01 0,01 27 Lån till motorfordon 0,07 0,48 28 Finansiering av lokala myndig heter 0,20 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 0,00 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,71 3,37 3,05 0,00 0,08 73,39 193 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Omsättningsbaserade 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 2 Finansiella företag 0,00 0,00 3 Kreditinstitut 0,00 4 Lån och förskott 0,00 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,12 0,00 0,03 21 Lån och förskott 0,12 0,00 0,03 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 54,86 1,24 1,24 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 26 Lån för byggnads renovering 0,02 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 194 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Omsättningsbaserade 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 21 Lån och förskott 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 195 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Omsättningsbaserade 2023 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 48,58 2 Finansiella företag 0,26 0,00 0,00 0,52 3 Kreditinstitut 0,05 0,00 0,12 4 Lån och förskott 0,00 0,00 0,01 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,02 0,00 0,06 6 Egetkapitalinstrument 0,03 0,00 0,05 7 Övriga finansiella företag 0,21 0,40 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49 21 Lån och förskott 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 54,86 1,24 1,24 46,57 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 40,81 26 Lån för byggnads renovering 0,02 0,03 27 Lån till motorfordon 0,43 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 74,42 196 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken Kapitalutgiftsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,65 3,58 3,05 0,03 0,13 0,06 0,00 0,00 2 Finansiella företag 0,17 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 3 Kreditinstitut 0,14 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,13 0,01 0,00 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 7 Övriga finansiella företag 0,03 0,00 0,00 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 17 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1,01 0,51 0,03 0,13 0,06 0,00 0,00 21 Lån och förskott 1,01 0,51 0,03 0,13 0,06 0,00 0,00 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 24 Hushåll 54,47 3,05 3,05 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,39 3,05 3,05 26 Lån för byggnads renovering 0,01 27 Lån till motorfordon 0,07 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 0,00 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,65 3,58 3,05 0,03 0,13 0,06 0,00 0,00 197 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 0,05 0,00 0,00 0,00 2 Finansiella företag 0,00 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,05 0,00 0,00 0,00 21 Lån och förskott 0,05 0,00 0,00 0,00 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 0,05 0,00 0,00 0,00 198 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,98 3,59 3,05 0,02 0,13 47,86 2 Finansiella företag 0,31 0,02 0,00 0,00 0,53 3 Kreditinstitut 0,28 0,02 0,00 0,00 0,47 4 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,27 0,01 0,00 0,00 0,45 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,01 7 Övriga finansiella företag 0,03 0,00 0,00 0,00 0,06 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 17 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1,19 0,52 0,02 0,13 1,50 21 Lån och förskott 1,19 0,52 0,02 0,13 1,50 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 24 Hushåll 54,47 3,05 3,05 45,63 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,39 3,05 3,05 39,92 26 Lån för byggnads renovering 0,01 0,01 27 Lån till motorfordon 0,07 0,48 28 Finansiering av lokala myndig heter 0,20 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 0,00 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,98 3,59 3,05 0,02 0,13 73,39 199 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 2 Finansiella företag 0,02 0,02 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,02 0,02 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,16 0,06 0,05 0,00 21 Lån och förskott 0,16 0,06 0,05 0,00 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 54,86 1,24 1,24 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 26 Lån för byggnads renovering 0,02 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 200 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 21 Lån och förskott 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 201 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2023 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 48,58 2 Finansiella företag 0,30 0,02 0,02 0,52 3 Kreditinstitut 0,05 0,12 4 Lån och förskott 0,00 0,01 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,02 0,06 6 Egetkapitalinstrument 0,03 0,05 7 Övriga finansiella företag 0,25 0,02 0,02 0,40 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49 21 Lån och förskott 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 54,86 1,24 1,24 46,57 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 40,81 26 Lån för byggnads renovering 0,02 0,03 27 Lån till motorfordon 0,43 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 0,00 32 Andel gröna tillgångar totalt 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 74,42 202 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet Omsättningsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 35,27 3,02 2,73 0,02 0,10 0,02 0,00 2 Finansiella företag 0,03 0,01 0,00 0,00 3 Kreditinstitut 0,02 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,02 0,00 0,00 0,00 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,01 0,01 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,70 0,28 0,02 0,10 0,02 0,00 21 Lån och förskott 0,70 0,28 0,02 0,10 0,02 0,00 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 34,54 2,73 2,73 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,34 2,73 2,73 26 Lån för byggnads renovering 0,01 27 Lån till motorfordon 0,19 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 35,27 3,02 2,73 0,02 0,10 0,02 0,00 203 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet, forts. Omsättningsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 0,31 0,05 0,03 0,02 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,31 0,05 0,03 0,02 21 Lån och förskott 0,31 0,05 0,03 0,02 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 0,31 0,05 0,03 0,02 204 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet, forts. Omsättningsbaserade 2024 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 35,61 3,08 2,73 0,02 0,10 45,86 2 Finansiella företag 0,03 0,01 0,00 0,00 0,32 3 Kreditinstitut 0,02 0,00 0,00 0,00 0,06 4 Lån och förskott 0,02 0,00 0,00 0,00 0,06 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,01 0,01 0,00 0,26 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1,04 0,35 0,02 0,10 3,35 21 Lån och förskott 1,04 0,35 0,02 0,10 3,35 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 34,54 2,73 2,73 41,86 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,34 2,73 2,73 34,22 26 Lån för byggnads renovering 0,01 0,01 27 Lån till motorfordon 0,19 1,48 28 Finansiering av lokala myndig heter 0,33 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 35,61 3,08 2,73 0,02 0,10 99,63 205 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet Kapitalutgiftsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 35,53 3,10 2,73 0,03 0,13 0,01 2 Finansiella företag 0,07 0,00 0,00 0,00 3 Kreditinstitut 0,02 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,02 0,00 0,00 0,00 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,04 0,00 0,00 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,93 0,37 0,03 0,13 0,01 21 Lån och förskott 0,93 0,37 0,03 0,13 0,01 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 34,54 2,73 2,73 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,34 2,73 2,73 26 Lån för byggnads renovering 0,01 27 Lån till motorfordon 0,19 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 35,53 3,10 2,73 0,03 0,13 0,01 206 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 0,10 0,03 0,01 0,01 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 0,10 0,03 0,01 0,01 21 Lån och förskott 0,10 0,03 0,01 0,01 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 26 Lån för byggnads renovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndig heter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 0,10 0,03 0,01 0,01 207 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldför- bindelser och eget kapital- instrument som inte innehas för handel och som får använ- das i beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 35,91 3,15 2,73 0,03 0,13 45,86 2 Finansiella företag 0,07 0,00 0,00 0,00 0,32 3 Kreditinstitut 0,02 0,00 0,00 0,00 0,06 4 Lån och förskott 0,02 0,00 0,00 0,00 0,06 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0,05 0,00 0,00 0,26 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0,00 0,00 13 Lån och förskott 0,00 0,00 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsbolag 17 Lån och förskott 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1,30 0,42 0,03 0,13 3,35 21 Lån och förskott 1,30 0,42 0,03 0,13 3,35 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 34,54 2,73 2,73 41,86 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,34 2,73 2,73 34,22 26 Lån för byggnads renovering 0,01 0,01 27 Lån till motorfordon 0,19 1,48 28 Finansiering av lokala myndig heter 0,33 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kon- troll: bostadsfastig heter och kommersiella fastig heter 32 Andel gröna tillgångar totalt 35,91 3,15 2,73 0,03 0,13 99,63 208 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen Omsättningsbaserade, stocken 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 19,88 1,21 0,02 0,01 0,01 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 8,60 1,32 0,10 0,54 0,01 0,00 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 2024 Total % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 20,49 1,21 0,01 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 14,96 1,38 0,11 0,56 209 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen Kapitalutgiftsbaserade, stocken 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 21,95 3,36 2,75 0,00 0,01 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 8,83 2,07 0,14 0,66 0,01 0,00 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 2024 Total % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 22,57 3,36 0,00 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 15,51 2,23 0,15 0,68 210 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen Omsättningsbaserade, flödet 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 0,03 0,00 0,00 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5,45 1,17 0,09 0,50 0,02 0,00 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 2024 Total % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 0,03 0,00 0,00 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 8,37 1,20 0,11 0,52 211 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen Kapitalutgiftsbaserade, flödet 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 0,03 0,00 0,00 0,00 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5,56 1,54 0,15 0,51 0,01 0,00 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 2024 Total % (i förhållande till alla tillgångar utanför balans- räkningen som omfattas avtaxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier ( indikator för finansiella garantier) 0,03 0,00 0,00 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 9,63 1,75 0,17 0,53 212 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Nyckeltal per affärssegment samt koncernens konsoliderade nyckeltal 2024 Omsättningsbaserade Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Nettointäkter, mkr Andel av koncernens nettointäkter, % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 129 252 85,63 47,34 2,87 2,61 0,00 0,07 0,03 0,00 0,00 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,31 2,87 2,61 0,00 0,07 0,03 0,00 0,00 Finansiella garantier 214 0,16 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter 1 12 742 Handelslagerportföljen 1 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 0,71 0,11 0,01 0,04 0,00 0,00 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,05 0,00 Icke-finansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 48,05 3,03 2,61 0,01 0,11 0,03 0,00 0,00 Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 0,00 0,10 0,01 0,02 0,00 Kreditportfölj 0,00 0,10 0,01 0,02 0,00 Finansiella garantier Avgifts- och provisionsintäkter 1 Handelslagerportföljen 1 Kapitalförvaltning Försäkringsverksamhet 0,00 0,00 Icke-finansiella aktiviteter Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 0,00 0,10 0,01 0,02 0,00 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Användning av intäkter Möjlig- görande Användning av intäkter Omställ nings- relaterade Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 0,01 47,64 2,88 2,61 0,00 0,07 Kreditportfölj 0,01 47,61 2,88 2,61 0,00 0,07 Finansiella garantier 0,03 0,00 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter 1 Handelslagerportföljen 1 Kapitalförvaltning 1,24 0,11 0,01 0,05 Försäkringsverksamhet 0,35 0,05 Icke-finansiella aktiviteter Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 0,01 49,23 3,05 2,61 0,01 0,12 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen för 2025 som första rapporteringsperiod. 213 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Nyckeltal per affärssegment samt koncernens konsoliderade nyckeltal 2024 Kapitalutgiftsbaserade Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Nettointäkter, mkr Andel av koncernens nettointäkter, % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 129 252 85,63 47,60 3,07 2,61 0,03 0,11 0,05 0,00 0,00 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,57 3,06 2,61 0,02 0,11 0,05 0,00 0,00 Finansiella garantier 214 0,16 0,04 0,01 0,00 0,00 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter 1 12 742 Handelslagerportföljen 1 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 0,73 0,17 0,01 0,06 0,00 0,00 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,06 Icke-finansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 48,33 3,30 2,61 0,04 0,16 0,05 0,00 0,00 Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 0,04 0,00 0,00 0,00 Kreditportfölj 0,04 0,00 0,00 0,00 Finansiella garantier Avgifts- och provisionsintäkter 1 Handelslagerportföljen 1 Kapitalförvaltning Försäkringsverksamhet 0,00 0,00 Icke-finansiella aktiviteter Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 0,04 0,00 0,00 0,00 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi relevanta sektorer ( förenliga med taxonomin) Användning av intäkter Möjlig- görande Användning av intäkter Omställ nings- relaterade Möjlig- görande Nyckeltal per affärssegment Bankverksamhet 47,88 3,08 2,61 0,02 0,11 Kreditportfölj 47,84 3,07 2,61 0,02 0,11 Finansiella garantier 0,04 0,01 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter 1 Handelslagerportföljen 1 Kapitalförvaltning 1,29 0,18 0,01 0,06 Försäkringsverksamhet 0,35 0,12 Icke-finansiella aktiviteter Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 49,52 3,38 2,61 0,03 0,17 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen för 2025 som första rapporteringsperiod. 214 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Centrala resultatindikatorer för kapitalförvaltare 2024 Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB, mkr. Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet på alla tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn, med följande viktningar för investeringar iföretag enligt nedan: Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomi kraven, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: Omsättnings baserad: 1,38% Omsättningsbaserad: 32 378 Kapitalutgiftsbaserad: 2,23% Kapitalutgifts baserad: 52 043 Procentandelen av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindika- torn iförhållande till alla investeringar (alla tillgångar under förvaltning). Exklusive investeringar i statliga enheter. Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultat- indikatorn. Exklusive investeringar i statliga enheter. Täckningsgrad: 97,20% Täckning: 2 338 548 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas avresultat indikatorn. Värdet i monetära belopp av derivat:. –0,01% –204 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag i länder iEU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 6,90% För icke-finansiella företag: 161 455 För finansiella företag: 6,33% För finansiella företag: 148 088 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/ EU iförhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 43,18% För icke-finansiella företag: 1 009 799 För finansiella företag: 6,18% För finansiella företag: 144 454 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 20,62% För icke-finansiella företag: 482 308 För finansiella företag: 15,04% För finansiella företag: 351 758 Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 1,75% 40 888 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin: Omsättningsbaserad: 85,02% Omsättningsbaserad: 1 988 127 Kapitalutgiftsbaserad: 84,47% Kapitalutgiftsbaserad: 1 975 368 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i för- hållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: Omsättningsbaserad: 13,60% Omsättningsbaserad: 318 042 Kapitalutgiftsbaserad: 13,30% Kapitalutgiftsbaserad: 311 137 215 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Centrala resultatindikatorer för kapitalförvaltare 2024, forts. Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i för- hållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke- finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: För icke-finansiella företag: Omsättningsbaserad: 1,10% Omsättningsbaserad: 25 273 Kapitalutgiftsbaserad: 1,68% Kapitalutgiftsbaserad: 38 583 För finansiella företag: För finansiella företag: Omsättningsbaserad: 0,31% Omsättningsbaserad: 7 105 Kapitalutgiftsbaserad: 0,59% Kapitalutgiftsbaserad: 13 460 Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar iförhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultat- indikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar: Omsättningsbaserad:% Omsättningsbaserad: Kapitalutgiftsbaserad:% Kapitalutgiftsbaserad: Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – 1 Begränsning av klimat förändringar Omsättning: 1,37% Kapitalutgifter: 2,06% Omställningsverksamhet: 0,10%, 0,14% (omsättning, kapitalutgifter) Möjliggörande verksamhet: 0,54%, 0,66% (omsättning, kapitalutgifter) 2 Anpassning till klimat förändringar Omsättning: 0,02% Kapitalutgifter: 0,01% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 3 Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser Omsättning: 0,00% Kapitalutgifter: 0,00% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 4 Omställning till en cirkulär ekonomi Omsättning: 0,03% Kapitalutgifter: 0,02% Möjliggörande verksamhet: 0,01%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 5 Förebyggande och begränsning av miljö föroreningar Omsättning: 0,01% Kapitalutgifter: 0,01% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 6 Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Omsättning: 0,00% Kapitalutgifter: 0,00% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 216 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Centrala resultatindikatorer för försäkrings- och återförsäkringsföretag 2024 Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank försäkring AB samt Swedbank Life Insurance SE, mkr. Andelen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksam heter iförhållande till totala investeringar. Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhål- lande till värdet av de totala tillgångar som omfattas av resultatindikatorn, med följande vikter för investeringar i företag enligt nedan: Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, med följande vikter för investeringar i företag enligt nedan: Omsättnings baserad: 1,13% Omsättningsbaserad: 4 665 Kapitalutgiftsbaserad: 1,48% Kapitalutgifts baserad: 6 097 Procentandelen tillgångar som omfattas av resultatindikatorn i förhållande till försäkrings- eller återförsäkringsföretagets totala investeringar (totala för valtade tillgångar). Exklusive investeringar i statliga enheter. Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultat- indikatorn. Exklusive investeringar i statliga enheter. Täckningsgrad: 97,57% Täckning: 411 876 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultat indikatorn. Värdet i monetära belopp av derivat: % Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU För icke-finansiella företag: 2,74% För icke-finansiella företag: 11 268 För finansiella företag: 6,77% För finansiella företag: 27 887 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/ EU iförhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/ EU: För icke- finansiella företag: 54,20% För icke-finansiella företag: 223 252 För finansiella företag: 11,10% För finansiella företag: 45 718 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och ickefinansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: 22,64% För icke-finansiella företag: 93 249 För finansiella företag: 0,02% För finansiella företag: 101 Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 2,53% 10 411 Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: 6,49% 26 746 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin: Omsättningsbaserad: 94,42% Omsättningsbaserad: 388 875 Kapitalutgiftsbaserad: 94,32% Kapitalutgiftsbaserad: 388 502 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i för- hållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: Omsättningsbaserad: 6,94% Omsättningsbaserad: 28 594 Kapitalutgiftsbaserad: 6,69% Kapitalutgiftsbaserad: 27 534 217 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Centrala resultatindikatorer för försäkrings- och återförsäkringsföretag 2024, forts. Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i för- hållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke- finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: För icke-finansiella företag: Omsättningsbaserad: 1,13% Omsättningsbaserad: 46 665 Kapitalutgiftsbaserad: 1,48% Kapitalutgiftsbaserad: 60 097 För finansiella företag: För finansiella företag: Omsättningsbaserad: % Omsättningsbaserad: Kapitalutgiftsbaserad: % Kapitalutgiftsbaserad: Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Omsättningsbaserad: 0,08% Omsättningsbaserad: 318 Kapitalutgiftsbaserad: 0,08% Kapitalutgiftsbaserad: 332 Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar iförhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultat- indikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och till- gångar iförhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultat indikatorn: Omsättningsbaserad: % Omsättningsbaserad: Kapitalutgiftsbaserad: % Kapitalutgiftsbaserad: Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål Taxonomiförenliga verksamheter – under förutsättning att bedömningarna avseende att ”inte orsaka betydande skada” och sociala skyddsåtgärder är positiva: 1 Begränsning av klimat förändringar Omsättning: 1,06% Kapitalutgifter: 1,37% Omställningsverksamhet: 0,12%, 0,12% (omsättning, kapitalutgifter) Möjliggörande verksamhet: 0,66%, 0,69% (omsättning, kapitalutgifter) 2 Anpassning till klimat förändringar Omsättning: 0,01% Kapitalutgifter: 0,00% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 3 Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser Omsättning: 0,00% Kapitalutgifter: 0,00% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 4 Omställning till en cirkulär ekonomi Omsättning: 0,05% Kapitalutgifter: 0,03% Möjliggörande verksamhet: 0,02%, 0,01% (omsättning, kapitalutgifter) 5 Förebyggande och begränsning av miljö föroreningar Omsättning: 0,01% Kapitalutgifter: 0,01% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00% (omsättning, kapitalutgifter) 6 Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Omsättning: 0,00% Kapitalutgifter: 0,00% Möjliggörande verksamhet: 0,00%, 0,00 (omsättning, kapitalutgifter) 218 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag 2024 Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringar Orsakar inte betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter (1) Absoluta premier, 2024 (2) Andel premier, 2024 (3) Andel premier, 2023 (4) Begränsning av klimat för- ändringar (5) Vatten och marina resurser (6) Cirkulär ekonomi (7) För oreningar (8) Minimi- skydds- åtgärder (10) Minimum safe guards (10) mkr % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N A.1 Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad för- säkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven (miljömässigt hållbar) A.1.1. Återförsäkrad A.1.2. Som härrör från åter- försäkringsverksamhet A.1.2.1. Återförsäkrad ( retro cession) A.2. Skadeförsäkringsverk- samhet och försäkringsverk- samhet för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt håll- bara (verksamheter som inte är förenliga med taxonomikraven) 2 124 85,43 B. Skadeförsäkrings- och åter- försäkringsrelaterad försäk- ringsverksamhet som inte är förenlig med taxonomikraven 362 14,57 Totalt (A.1 + A.2 + B) 2 486 100,00 1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter 2024 Kärnenergirelaterade verksamheter Fossilgasrelaterade verksamheter 1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärn- energiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industri- ella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhets- uppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA 5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA 6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions- anläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 219 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren) Omsättningsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 1 0,00 1 0,00 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 27 0,09 27 0,09 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,00 1 0,00 219 0,70 219 0,70 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 1 0,00 1 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 1 0,00 1 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 64 070 3,36 64 609 3,36 0 0,00 31 050 1,32 30 807 1,31 243 0,01 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 64 071 3,36 64 071 3,36 0 0,00 31 298 1,33 31 055 1,32 243 0,01 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 3 0,00 3 0,00 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 12 0,00 12 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 96 1,21 96 1,21 4 350 1,06 4 326 1,06 24 0,01 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 96 1,21 96 1,21 4 365 1,07 4 341 1,06 24 0,01 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 220 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren), forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 19 0,00 19 0,00 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 122 0,01 122 0,01 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 5 0,00 5 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 68 331 3,58 68 331 3,58 0 0,00 48 639 2,01 48 512 2,00 127 0,01 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 68 331 3,58 68 331 3,58 0 0,00 48 786 2,01 48 659 2,01 127 0,01 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,02 1 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 267 3,36 267 3,36 5 605 1,37 5 593 1,37 13 0,00 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 276 3,36 267 3,36 5 607 1,37 5 594 1,37 13 0,00 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 221 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Omsättningsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 1 0,00 1 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 27 0,09 27 0,09 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,00 1 0,00 219 0,70 219 0,70 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 1 0,00 1 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 1 0,00 1 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 64 070 100,00 64 069 100,00 0 0,00 31 050 99,21 30 807 98,43 243 0,78 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 64 071 100,00 64 071 100,00 0 0,00 31 298 100,00 31 055 99,22 243 0,78 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,01 0 0,01 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 3 0,07 3 0,07 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 12 0,28 12 0,28 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 96 100,00 96 100,00 4 350 99,65 4 326 99,10 24 0,55 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 96 100,00 96 100,00 4 365 100,00 4 341 99,45 24 0,55 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 222 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 19 0,04 19 0,04 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 122 0,25 122 0,25 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 5 0,01 5 0,01 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 68 331 100,00 68 331 100,00 0 0,00 48 639 99,70 48 512 99,70 127 100,00 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 68 331 100,00 68 331 100,00 0 0,00 48 786 100,00 48 659 100,00 127 100,00 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,02 1 0,02 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 267 100,00 267 100,00 5 605 99,97 5 593 99,75 13 0,22 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 267 100,00 267 100,00 5 607 100,00 5 594 99,78 13 0,22 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 223 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Omsättningsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 2 0,00 2 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 1 0,00 1 0,00 0 0,00 5 0,00 5 0,00 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,00 1 0,00 0 0,00 13 0,00 13 0,01 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 1 0,00 1 0,00 0 0,00 352 0,01 352 0,19 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 0 0,00 138 0,01 138 0,08 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 5 0,00 5 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 992 337 100,00 991 717 99,99 618 0,06 175 318 99,71 170 850 91,17 4 467 2,54 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 992 337 100,00 991 719 100,00 618 0,06 175 833 99,46 171 365 97,46 4 467 2,54 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 1 0,01 0 0,00 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 3 0,02 2 0,01 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 51 0,30 42 0,25 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 22 0,13 21 0,12 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 00 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 487 100,00 1 487 99,97 0 0,03 16 835 99,61 16 275 96,30 560 3,31 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 487 100,00 1 438 99,97 0 0,03 16 900 100,00 16 340 96,69 560 3,31 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 224 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 4 0,00 4 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 184 0,01 184 0,01 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 19 0,00 19 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 3 0,00 3 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 994 350 100,00 993 220 99,89 1 131 0,11 166 689 100,00 159 016 95,28 7 672 4,60 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 994 350 100,00 993 220 99,89 1 131 0,11 166 899 100,00 159 227 95,40 7 672 4,60 2024 Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränsle cykeln 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 0 0,00 0 0,00 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar 1 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gasformiga bränslen 59 0,35 58 0,35 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion avvärme/kyla och el som använder fossila gas formiga bränslen 2 0,01 2 0,01 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- ochfjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 481 100 1 480 99,97 0 0,03 16 670 99,64 15 842 94,69 828 4,95 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksam heter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 481 100 1 480 99,97 0 0,03 16 730 100,00 15 903 95,05 828 4,95 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 225 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin 2024 Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26, Förkommer- siella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgäng- liga teknik, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 110 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 14 0,00 10 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gasformiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultat- indikatorn 2 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr- värme- och fjärrkylsystem, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 844 877 44,29 839 699 44,02 2 002 471 85,04 1 989 501 84,49 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 844 878 44,29 839 699 44,02 2 002 487 85,04 1 989 620 84,49 2024 Andel gröna tillgångar för finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1 Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad Ekonomiska verksamheter, mkr Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Summa redo visat bruttovärde % Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26, Förkommer- siella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgäng- liga teknik, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 Elproduktion från kärnkraft ibefintliga anläggningar, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,00 0 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gasformiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultat- indikatorn 1 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 imall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr- värme- och fjärrkylsystem, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn Andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 6 330 79,51 6 165 77,43 359 211 87,80 358 033 87,51 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, inämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 6 330 79,51 6 165 77,43 359 212 87,80 358 033 87,51 1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. 226 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 227 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Finansiella rapporter och noter Koncernen 228 Resultaträkning 229 Rapport över totalresultat 230 Balansräkning 231 Förändringar i eget kapital 232 Kassaflödesanalys Inledande noter 233 Not K1 Företagsinformation 233 Not K2 Redovisningsprinciper 243 Not K3 Risker 244 3.1 Kreditrisk 263 3.2 Likviditetsrisk 268 3.3 Marknadsrisk 271 3.4 Operativ risk 272 3.5 Regelefterlevnadsrisk 272 3.6 Uppföranderisk 272 3.7 Risk för finansiell brottslighet 272 3.8 Risk i försäkringsrörelsen 273 3.9 ESG-risk 273 3.10 Affärsrisk 274 Not K4 Kapital 274 4.1 Intern kapitalutvärdering 275 4.2 Kapitaltäckningsanalys 277 Not K5 Rörelsesegment 282 Not K6 Produkter 283 Not K7 Geografisk fördelning Resultaträkning 285 Not K8 Räntenetto 286 Not K9 Provisionsnetto 287 Not K10 Nettoresultat finansiella poster 288 Not K11 Försäkringsnetto 288 Not K12 Övriga intäkter 289 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 293 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader 293 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 293 Not K16 Sanktionsavgifter 293 Not K17 Kreditförluster 294 Not K18 Bankskatter och resolutionsavgifter 294 Not K19 Skatt 297 Not K20 Resultat per aktie Totalresultat 297 Not K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat Balansräkning 298 Not K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 298 Not K23 Utlåning till kreditinstitut 298 Not K24 Utlåning till allmänheten 299 Not K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 299 Not K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 299 Not K27 Aktier och andelar 300 Not K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 301 Not K29 Derivat 302 Not K30 Säkringsredovisning 306 Not K31 Immateriella anläggningstillgångar 309 Not K32 Materiella tillgångar 310 Not K33 Övriga tillgångar 310 Not K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 310 Not K35 Skulder till kreditinstitut 310 Not K36 In- och upplåning från allmänheten 310 Not K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 310 Not K38 Emitterade värdepapper 310 Not K39 Korta positioner värdepapper 311 Not K40 Pensioner 313 Not K41 Försäkringsavsättningar 315 Not K42 Övriga skulder och avsättningar 315 Not K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 315 Not K44 Efterställda skulder 316 Not K45 Eget kapital 317 Not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument 319 Not K47 Verkligt värde för finansiella instrument 321 Not K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 322 Not K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 322 Not K50 Kassaflödesanalys, händelser under året Övriga noter 322 Not K51 Utbetald och föreslagen utdelning 322 Not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 323 Not K53 Överförda finansiella tillgångar 324 Not K54 Rörelseförvärv 324 Not K55 Närstående och andra betydande relationer 325 Not K56 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag 325 Not K57 Känslighetsanalys 326 Not K58 Händelser efter 31 december 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, koncernen mkr Not 2024 2023 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 110 019 101 758 Övriga ränteintäkter 602 613 Ränteintäkter 110 621 102 372 Räntekostnader –61 353 –51 438 Räntenetto K8 49 267 50 933 Provisionsintäkter 26 067 23 820 Provisionskostnader –9 352 –8 732 Provisionsnetto K9 16 716 15 088 Nettoresultat finansiella poster K10 3 687 2 938 Försäkringsresultat –1 184 –850 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal 2 714 2 377 Försäkringsnetto K11 1 531 1 527 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K28 773 803 Övriga intäkter K12 2 131 1 769 Summa intäkter 74 104 73 057 Personalkostnader K13 15 024 13 944 Övriga allmänna administrationskostnader K14 8 180 7 349 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 2 171 1 920 Sanktionsavgifter K16 0 887 Summa kostnader 25 376 24 100 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 728 48 957 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K31 789 81 Nedskrivning av materiella tillgångar K32 1 7 Kreditförluster K17 –268 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter K18 4 019 3 574 Resultat före skatt 44 187 43 622 Skatt K19 9 320 9 492 Årets resultat 34 866 34 130 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 34 869 34 128 Minoriteten –3 2 Resultat per aktie, kr K20 30,99 30,35 Resultat per aktie efter utspädning, kr K20 30,86 30,27 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 229 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2024 2023 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 34 866 34 130 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K40 1 360 –839 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 33 –14 Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen K47 0 0 Skatt K21 –280 172 Summa 1 113 –681 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året 2 260 –290 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –1 0 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K30 Vinster/förluster uppkomna under året – 1 856 336 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 2 0 Kassaflödessäkringar: K30 Vinster/förluster uppkomna under året 278 5 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –278 –9 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året –35 –18 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 5 –41 Skatt: K21 Vinst/förlust uppkomna under året 333 –67 Omfört till resultaträkningen, skatt 57 2 Summa 764 –81 Årets övrigt totalresultat, efter skatt 1 877 –762 Årets totalresultat 36 744 33 368 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 36 746 33 367 Minoriteten –3 2 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 230 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Balansräkning, koncernen mkr Not 2024 2023 1/1/2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 325 604 252 994 365 992 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 182 205 178 619 151 483 Utlåning till kreditinstitut K23 34 068 67 534 56 589 Utlåning till allmänheten K24 1 882 244 1 863 375 1 842 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –2 723 –8 489 –20 369 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 57 790 58 841 61 298 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 394 883 319 795 268 594 Aktier och andelar K27 45 438 34 316 30 268 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K28 9 093 8 275 7 830 Derivat K29 37 595 39 563 50 504 Immateriella anläggningstillgångar K31 20 871 20 440 19 886 Materiella tillgångar K32 5 200 5 544 5 449 Aktuella skattefordringar 2 411 1 951 1 449 Uppskjutna skattefordringar K19 96 82 159 Pensionstillgångar K40 3 791 2 100 2 431 Övriga tillgångar K33 8 330 8 001 8 244 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K34 2 802 2 579 2 028 Summa tillgångar 3 009 697 2 855 519 2 854 646 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K35 64 500 72 054 72 826 In- och upplåning från allmänheten K36 1 288 609 1 234 262 1 305 948 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 549 209 0 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 395 800 320 609 268 892 Emitterade värdepapper K38 758 199 728 548 784 206 Korta positioner värdepapper K39 16 458 17 297 27 134 Derivat K29 35 274 73 453 68 679 Aktuella skatteskulder 3 197 3 872 1 811 Uppskjutna skatteskulder K19 7 005 5 740 3 615 Pensionsavsättningar K40 180 176 168 Försäkringsavsättningar K41 28 260 26 315 24 875 Övriga skulder och avsättningar K42 29 170 31 162 26 984 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K43 5 783 5 364 4 657 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 104 828 57 439 Efterställda skulder K44 36 609 32 841 31 331 Summa skulder 2 790 797 2 656 730 2 678 566 Eget kapital Minoritetskapital 28 30 29 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 218 874 198 760 176 052 Summa eget kapital K45 218 901 198 790 176 080 Summa skulder och eget kapital 3 009 697 2 855 519 2 854 646 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 231 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Omräknings- Säkring av differens netto - Övrigt till- dotter- och investeringar i Kassa- Valuta- Totalt Aktie- skjutet intresse- utlands- flödes- basis- Balanserad Minoritets- eget mkr kapital kapital 1 företag verksamheter säkringar spreadar vinst Totalt kapital kapital Ingående balans 1 januari 2024 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790 Utdelningar –17 048 –17 048 –17 048 Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410 410 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 5 5 5 Årets totalresultat 2 264 –1 472 0 –28 35 982 36 746 –3 36 744 redovisat via resultat räkningen 34 869 34 869 –3 34 866 redovisat via övrigt totalresultat före skatt 2 264 –1 854 0 –35 1 393 1 768 1 768 skatt redovisat via övrigt totalresultat 382 0 7 –280 109 109 Utgående balans 31 december 2024 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Omräknings- Säkring av differens netto - Övrigt till- dotter- och inve steringar i Kassa- Valuta- Totalt Aktie- skjutet intresse- utlands- flödes- basis- Balanserad Minoritets- eget mkr kapital kapital 1 företag verksamheter säkringar spreadar vinst Totalt kapital kapital Ingående balans 1 januari 2023 24 904 17 275 9 660 –5 964 11 –8 130 174 176 052 29 176 080 Utdelningar –10 964 –10 964 –10 964 Aktierelaterade ersättningar till anställda 284 284 284 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 20 20 20 Årets totalresultat –331 267 –3 –14 33 447 33 367 2 33 368 redovisat via resultat räkningen 34 128 34 128 2 34 130 redovisat via övrigt totalresultat före skatt –331 336 –4 –18 –853 –870 –870 skatt redovisat via övrigt totalresultat –69 1 4 172 107 107 Utgående balans 31 december 2023 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 232 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2024 2023 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 44 187 43 622 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K49 –3 959 –1 952 Betalda inkomstskatter –8 732 –5 443 Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 31 496 36 227 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 35 524 –11 201 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –9 976 –21 223 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –9 776 –27 015 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –3 017 335 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –7 535 –957 Ökning (+) / minskning (–) av in- och upplåning från allmänheten 41 370 –71 996 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper –26 199 –70 585 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 28 930 21 267 Kassaflöde från den löpande verksamheten 80 817 –145 148 Investeringsverksamheten Rörelseförvärv K54 –49 0 Förvärv av och tillskott till joint ventures –191 –53 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 186 306 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –407 –852 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 314 181 Kassaflöde från investeringsverksamheten –147 –418 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –908 –799 Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 20 742 46 580 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –15 020 –1 665 Emission av efterställda skulder K3.2.8 6 811 9 339 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –7 222 –10 316 Utbetald utdelning –17 048 –10 964 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –12 645 32 175 Årets kassaflöde 68 025 –113 391 Likvida medel vid årets början 252 994 365 992 Årets kassaflöde 68 025 –113 391 Valutakursdifferenser i likvida medel 4 585 393 Likvida medel vid årets slut 325 604 252 994 Händelser under året beskrivs ytterligare i not K50. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 233 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Siffror inom parentes avser föregående år. K1 Företagsinformation Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps- året 2024 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 19 februari 2025. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapital marknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder- bolagets årsstämma den 26 mars 2025. K2 Redovisningsprinciper Innehåll 1 Grunder för redovisningen 233 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 233 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 234 3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 234 3.1 Koncernredovisning 234 3.2 Intresseföretag och joint ventures 234 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 234 3.4 Rörelsesegment 235 3.5 Finansiella instrument – Allmänt 235 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 235 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 236 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 237 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 238 3.10 Leasingavtal 239 3.11 Immateriella tillgångar 239 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 240 3.13 Pensioner 240 3.14 Försäkringsavtal 240 3.15 Räntenetto 241 3.16 Provisionsnetto 241 3.17 Övriga intäkter 241 3.18 Aktierelaterade ersättningar 241 3.19 Nedskrivningar 241 3.20 Skatt 242 4 Nya standarder och tolkningar 242 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 242 Namn Swedbank AB (publ) Säte Sverige Rättslig form Aktiebolag (publ) Rättslig hemvist Sverige Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Organisationsnummer 502017-7753 LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685 1. Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt Inter- national Financial Reporting Standards (IFRS Redovisnigsstandarder), såsom antagna av EU, samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncern redovisning i takt med att EU godkänner dem. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette- rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rap- portering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års- och hållbarhetsredovisningen 2023, med undantag för de ändringar som beskrivs i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation. 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet- erna. Det faktiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt. • Koncernredovisning • Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde • Finansiella instrument – Kreditförluster • Immateriella tillgångar – Goodwill • Avsättningar och eventualförpliktelser • Pensioner • Försäkringsavtal • Skatt Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 234 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2. Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation Ändringar i redovisningsregler som antagits under 2024 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder som hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. 3. Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 3.1 Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele- vanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföre- tag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värde- ras till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvär- det, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsför- bindelserna redovisas som goodwill . Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovi- sas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstid- punkt. Alla koncern interna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av koncernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncern resultat räkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen. Betydande bedömningar och uppskattningar – Koncernredovisning Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångar- nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltnings- avgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investerings- fonderna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtag- anden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rörliga exponeringen, eller 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften. Detta leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investeringsfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför- säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm- mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 349 mdkr (277) redovisades som Finansiella till- gångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fond- försäkringsavtalen om 349 mdkr (277) redovisades som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestäm- mande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 203 mdkr (154) i finan- siella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning . 3.2 Intresseföretag och joint ventures Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ventures är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresse- företag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Andelarnas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinveste- ringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt ned- skrivningsbehov. I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsam- mans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och joint ventures överensstämmer med koncernens . 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola- gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild verksamhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fast- ställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av självständighet . 3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde, redovisas i resultat- räkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. 3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar netto- investeringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. Valuta kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ- ska företagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffekti- vitet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt total- resultat till resultaträkningen . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 235 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.4 Rörelsesegment Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelseseg- menten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verk- ställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci- perna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment. 3.5 Finansiella instrument – Allmänt Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen . Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivnings- bara skulder (MREL) presenteras på separat rad . 3.5.1 Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas första gången i balansräk- ningen när företaget blir part i instrumentets avtalsvillkor. Avistaköp eller avista- försäljningar av finansiella instrument klassificerade som värderade till verkligt värde redovisas på affärsdagen. Med affärsdag avses den dag då ett företag åtar sig att köpa eller sälja ett instrument. Finansiella tillgångar tas bort från balans- räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part . Finansiella skulder tas bort från balans- räkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. 3.5.2 Derivat Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri- vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs- sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat finansiella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas redovisningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9 . 3.5.3 Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke-finansiella till- gångar redovisas separat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för- knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet, inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm- ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapital- belopp och ränta . 3.5.4 Återköpsavtal Med återköpsavtal, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande till- gång till ett bestämt pris. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balans- räkningen beroende på motpart. Vid ett återköpsavtal redovisas ett sålt värde- papper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter . Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balans- räkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likviden för avista- och termin- sledet periodiseras som ränta . 3.5.5 Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redo- visas på affärsdagen som ställd säkerhet, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värde- papper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värde- pappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen . 3.5.6 Lånelöften Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avse- ende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar i balansräkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.5.7 Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans- räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto- belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt . 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet – obligatorisk • innehas för handel • övrigt Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till- gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor. Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till- gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapital belopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstill fället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kredit risk, andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtals- enliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är ofören- liga med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och tillgången värderas till verkligt värde. Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet - obligatorisk • innehas för handel • identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen I not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella till- gångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 236 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: • affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och • de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består nor- malt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaff- ningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallo- dagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8 . 3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finan- siell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument. 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värde- ringsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodel- lerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller note- rade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för att fastställa verkligt värde. I not K47 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer; nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknads- data samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär placeringsrisken . Betydande bedömningar och uppskattningar – Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument redovisade till verkligt värde När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark- nadsrisker som motverkar varandra används ett genomsnitt av köp- och säljkur- ser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositio- nerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inak- tiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderings- modeller behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels- plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa krite- rier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsled- ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade av marknadsaktörer och är föremål för obero- ende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel- lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär- dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden . 3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finan- siella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingskategori och omfattar: • Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuld- instrument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta • Aktier och andelar • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt gene- rera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verk- ligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens likviditetsportfölj. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller anskaffning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs i resultatet. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost . 3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföl- jande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränteme- toden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit- förlustreserveringar . 3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för handel • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt värde optionen Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redo- visning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för : • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå- ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Vissa emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka port följens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som vär deras till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för för- ändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kredit risk . Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklas- sificering till resultaträkningen . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 237 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford- ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit- förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kredit- förlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kredit risken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kredit- risken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kredit risk vid rapporteringstillfället, dvs de motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kredit- kvalitet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlus- terna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar för- luster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster repre- senterar de förluster som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de för- väntade kreditförlusterna för återstående löptid. 3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexpo- nering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunk- ten för avtals enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kre- diter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kredit exponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kredit förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 12 månaders förväntade kreditförluster. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med rele- vanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster inför- livar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scena- rio tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scena- rio. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier . 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en betydande ökad kredit risk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter- som den används vid kredit riskhantering. När något av det följande inträffar utlö- ses fallissemang och därmed en osäker fordran: en låntagare har förfallna obe- talda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att lån- tagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa fakto- rer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang, en osäker fordran, beroende på att lättnader i låne villkoren har lämnats, har längre prövotid . 3.8.3 Fastställa betydande ökning av kredit risk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kredit risk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kredit risk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För att bedöma förändring i kredit risken för instrument med ett första redo- visningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid sedan första redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effek- ter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållan- den. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där varje riskklassificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang sedan första redovisningstillfället som indikator. För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är det inte möjligt att beräkna den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används kon- cernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär indikator. Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exem- pel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren. Vidare anses en betydande ökning i kredit risken ha inträffat när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kredit risk på rappor- teringsdagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kredit risk. Koncernen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kredit- risk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. 3.8.4 Förväntad löptid Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökad kredit risk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kredit risk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och rullningsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att expone- ringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående löptid (sannolikheten för återbetalningar i förtid). Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förvän- tade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kredit- risk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produkt specifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 238 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.8.5 Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redo- visat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till- gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presen- teras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ian- språktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster . 3.9.1 Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte- exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde- papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo- visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan- siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru- mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot . Portföljsäkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone- ringen i portföljer av utlåning och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj- säkringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster . Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom Ränte nettot. 3.9.2 Kassaflödessäkringar Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassa flöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade exponeringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt ränte swappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säkrings förhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäk- ringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verk- ligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De föränd- ringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassa- flödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena eller kassa flödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkring- arna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av säkrings instrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypotetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poste r . Betydande bedömningar och uppskattningar – Kreditförluster Fastställande av betydande ökning i kredit risken och införlivande av framåtblick- ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säker- ställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräk- ningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kredit risken och i relation till framåtblickande makro- ekonomiska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kredit- förlust reserveringar. Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit- förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resul- terar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvali- teten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens posi- tion gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för ind- rivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens fram- tida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedöm- ningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras . 3.9 Finansiella instrument – Säkrings redovisning Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte: • Säkringar av verkligt värde • Kassaflödessäkringar • Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäk- ring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s carve- out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt EU:s carve-out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skillnader mellan för- väntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt att endast en del av portföljen är säkrad . En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings- förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovisning enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identi- fieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kredit risk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säk- ringsinstrumentet som faktiskt säkras. För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retro- aktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 239 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skulde- brev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstru- ment och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresul- tatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras upp- komna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen . 3.10 Leasingavtal Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning . 3.10.1 Leasetagare Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de lokal- och IT-avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presente- ras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för leasingskulder redovisas i resultaträkningen . Koncernen har valt att tillämpa und- antagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda leasing avgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med ränte- kostnader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjande rätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasing- skuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasing- avgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasing- avgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader . 3.10.2 Leasegivare Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio- nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasing- avtalet och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna leasing avgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finan- siella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen . 3.11 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-monetära tillgångar utan fysisk form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas i balansräkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncer- nen ekonomiska fördelar i framtiden . Koncernens immateriella tillgångar utgörs främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörelse förvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar . 3.11.1 Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Där- efter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella acku- mulerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Nedskrivningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är obero- ende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för good- will motsvarar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwill- posten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte . Betydande bedömningar och uppskattningar – Nedskrivningsprövning av goodwill Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande- värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassa genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassa- flödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av kon- cernens hemmamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer koncernen eviga kassaflöden. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknip- pad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden uti- från externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av före- tagsledningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskatt- ningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K31 Immateriella anlägg- ningstillgångar . 3.11.2 Internt utvecklad programvara Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och förvän- tas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immate- riell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkommer. Utgifter för konfigurering och anpassningar som utgör en integrerad del av ett service kontrakt och utförs av leverantören av tjänsten redovisas som en förutbetald kostnad i balansräkningen. Då koncernen har fått tillgång till tjänsten och kan använda den såsom det är avsett kostnadsförs utgiften löpande över avtalsperioden. De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till- gångar avseende IT-utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas avskrivningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas och justeras årligen eller vid behov . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 240 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas och justeras årligen eller vid behov. 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nu - värdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för redovisning i balansräkningen. I stället lämnas upplysning om eventualförplik- telse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten. Betydande bedömningar och uppskattningar – Avsättningar och eventualförpliktelser Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp. För mer information se not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden . Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner För pensionsavsättningar och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K40 Pensioner . Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk- ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den 31 december 2024 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 395 mdkr (320), vilket huvudsakligen avser unit-linked avtal. Även om delar av det redovisade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redo- visningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras i princip kontinuerligt. 3.14 Försäkringsavtal Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety- dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finan- siella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investe- ringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument. Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräk- ningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kassa flöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke-finansiell risk samt den avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostnader för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida bedömda kassaflödena tillsammans med riskjustering för icke-finansiell risk utgör kassaflödena för åtaganden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjä- nade vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster tillhandahålls i framtiden. I de fall den avtalsenliga marginalen är negativ, så kall- ade förlustavtal, redovisas förlusten omgående i resultaträkningen. Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsavsättning som är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd innehåller kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga margi- nalen som ännu inte intäktsredovisats. Skulden för inträffade skador avser kassa flöden för åtaganden som avser tidigare tjänster. Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk- ringsavtalstjänster under perioden. Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då för- säkringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att premierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkrings- skyddets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. Kassa flöden avseende anskaffningskostnader för försäkringsavtalen redovisas som kostnader när de uppkommer. I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal med resultatandel. Försäkringsintäkter motsvarar minskningen av det redovisade värdet av skul- den för återstående försäkringsskydd till följd av att tjänster tillhandahållits under perioden, inklusive upplösning av avtalsenlig marginal. Försäkringskostnader motsvarar ökningen av det redovisade värdet för skulden för uppkomna skador och kostnader under perioden samt eventuella förluster för förlustkontrakt. Effekter av pengars tidsvärde och finansiella risker redovisas som finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavta l . 3.13 Pensioner Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsför pliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensions- förpliktelserna och redovisas som pensionsavsättning alternativt pensionstill- gång. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna för- delas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel- serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkost- nader med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncer- nen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då anta- ganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmåns- bestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 241 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.15 Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i ränte- nettot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig uppskattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som dis- konterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen. Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve- ringar för kreditförluster. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektiv- räntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden. I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkrings- redovisning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säkringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader . 3.15.1 Presentation Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handels syfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och Institutioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär . Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till verkligt värde . 3.16 Provisionsnetto Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhanda- hålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestations åtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs. prestationsbaserade av - gifter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovi- sas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provisions intäkter, redovisas som provisionskostnade r . 3.19 Nedskrivningar För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redo- visat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika till- gången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar redo- visas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anlägg- ningstillgånga r . 3.17 Övriga intäkter Intäkter avseende IT- och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar- bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi- sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter vilket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs . 3.18 Aktierelaterade ersättningar Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en mot- svarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för eget- kapitalinstrumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunk- ten, värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättning- arna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjä- nandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperi- ods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förvän- tas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanse- rade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 242 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 4. Nya standarder och tolkningar 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Com- mittee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2025 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS redovisningsstandarder. Swedbank har inte tillämpat nedanstående i årsredovisningen 2024. 4.1.1 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (IFRS 18) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presen- tation och upplysningar i finansiella rapporter. IFRS 18 utfärdades i april 2024. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2027 och har ännu inte antagits av EU. Den nya standarden ersätter IAS 1 och introducerar främst nya krav på struktur i resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått. Påverkan på koncer- nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 4.1.2 Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (IFRS 9 och IFRS 7) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat ändringar avse- ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. Ändringarna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassaflö- den i finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är beroende av framtida händelser samt relaterade upplysningskrav. Ändringarna utfärdades i maj 2024. Standarden tillämpas från 1 januari 2026 och har ännu inte antagits av EU. Påver- kan på koncernens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 4.1.3 Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk Inga övriga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder/tolkningar eller ändringar i svenska regelverk, som ännu ej tillämpas, förväntas ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 3.20 Skatt Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perio- der värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndig- heter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redo- visas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatte- skulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skatte- pliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla tem- porära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skatte- mässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redo- visas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran netto redovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skatte- mässig rätt till utjämning. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt För de estniska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning när utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslut. Till den del det inte finns någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från estniska dotterföretags ack- umulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer infor- mation se not K19 . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 243 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en hän- delse inträffar, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncer- nens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande riskhanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som- säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Genom Policy för koncernens övergripande riskramverk (Policy on Enterprise Risk Management) definierar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstra- tegi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund riskkultur och en riskmedvetenhet inom organisationen. För att säkerställa att riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer styrelsen riskaptit och limiter för de risktyper som har definierats i koncernens risktaxonomi. Riskaptiten begränsar Swedbanks risktagande och säkerställer att mininivåerna vad gäller kapital och likviditet hålls på adekvata nivåer. De kvalita- tiva riskaptiterna och de kvantitativa styrelselimiterna implementeras genom ett risklimitramverk. I ramverket beslutas limiter, eskaleringstriggers och riskindika- torer (KRI) av vd, övrig företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå. Risklimitramverket är ett verktyg för att övervaka och kontrollera riskexponering, riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet är att säkerställa att risker hålls inom fastställd riskaptit. Den interna kapitalutvärderingen utvärderar om Swedbank är tillräckligt kapi- taliserad, dvs. att tillgängligt kapital på ett adekvat sätt täcker koncernens risk- exponeringar samt interna och regulatoriska krav. Syftet är att säkerställa att Swedbank kan upprätthålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden. Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2024 För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant inom ett antal områden, med fokus på: Geopolitisk situation De geopolitiska spänningarna under 2024 förblev höga då kriget efter Rysslands utökade invasion av Ukraina i februari 2022 fortsatte att påverka geopolitiken och det makroekonomiska klimatet globalt samtidigt som spänningarna i mellanöstern intensifierades. Trots dessa utmaningar förblev Swedbanks förmåga att hantera risker i sin portfölj, exempelvis kopplade till cyber risker, tillfredsställande, och Swedbank lyckades navigera genom dessa geo politiska spänningar och samti- digt bibehålla sin verksamhet och sina tjänster. Inflationstrender Under 2024 ledde globala disinflationstrender till att inflationen började närma sig hållbara nivåer. Som svar på disinflationen och då många ekonomier börjat visa tecken på ekonomisk avmattning började många centralbanker att sänka sina styrräntor. Trots detta kvarstår viss osäkerhet kring inflation och framtida räntedynamik. Swedbank har framgångsrikt lyckats hantera sina risker och bibe- höll en stabil kreditportfölj med hög kreditkvalitet under året. Värdet på den svenska kronan försvagades under året Den svenska kronan (SEK) har fortsatt att försvagas mot flera valutor under året. En bidragande orsak är att Riksbanken har sänkt sin styrränta till nivåer lägre än de som tillämpas av större centralbanker, såsom USA:s Federal Reserve och Europeiska centralbanken (ECB), vilket har försvagat SEK. Sverige har också under en längre tid haft en lägre centralbanksränta jämfört med flera stora eko- nomier, vilket har lett till en gradvis försvagning av valutan. Dessutom betraktas SEK som en mer riskfylld valuta bland G10-valutorna, vilket innebär att faktorer som Rysslands invasion av Ukraina, hög inflation och osäkerhet på finansmark- naderna har bidragit till kronans nedgång. Klimatförändringar Klimatförändringarna fortsätter att visa sig världen över. I Europa var det ännu ett år med allvarliga väderhändelser, inte minst översvämningar. Sedan Parisavtalets tillkomst 2015 har EU och dess medlemsländer kontinuerligt utvecklat klimat- lagar, klimatpolitik och regleringar som stimulerar en omvandling av ekonomin. Det finansiella systemet inklusive banker har en avgörande roll i att stödja sina kunder i övergången till ett samhälle med nettonollutsläpp av växthusgaser, sam- tidigt som de hanterar de risker som uppstår både från själva omställningen och från de framväxande fysiska effekterna av klimatförändringen. Swedbank fort- sätter att utveckla sin hantering av hållbarhetsrisker med särskilt fokus på klimat- risker. Mer information finns i koncernens hållbarhetsrapport. Utvecklingen av kreditrisk Under året minskade inflationen globalt och på Swedbanks fyra hemmarknader. Med detta följde sjunkande räntor vilket hade en positiv inverkan på skuldsatta hushåll och företag. Detta ledde till förbättrade makroekonomiska utsikter och en viss positiv påverkan på hushållens syn på ekonomin. De geopolitiska spänning- arna och en fortsatt osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen samt hög arbetslöshet gjorde dock att många svenska hushåll fortsatte spara hellre än att öka sin konsumtion vilket bidrog till att konjunkturen inte tog fart. De sektorer som påverkades mest var framför allt relaterade till privata investeringar och kon- sumtion som till exempel bostadsbyggande och handel. Priserna på privata bostäder i Sverige ökade något under året men var fortfa- rande på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priserna på pri- vata bostäder i Estland var i det närmaste oförändrade samtidigt som de ökade något under året i Litauen och Lettland. Även om inflation och räntor sjönk under året bidrog fortsatt höga räntor och höga kostnader till ett ökande antal konkurser i Sverige. Antalet konkurser i Est- land, Lettland och Litauen var på stabila och i stort sett oförändrade nivåer under året. Priserna på kommersiella fastigheter i Sverige ökade något under andra halv- året efter ett par år med negativ värdeutveckling. Även om riskerna för sektorn som helhet har minskat under året kvarstår riskerna för enskilda särskilt utsatta bolag och orter. För att säkerställa en låg risk i Swedbanks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsförmåga vid kreditgivningen och stor vikt läggs vid stabila kassaflöden även vid sämre konjunktur och högre ränteläge. Kreditriskindikatorer som andelen lån med sena betalningar ökade något under året men från låga nivåer. Lån med lättnader i villkor ökade till följd av fler beviljade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige. Trots det svaga ekonomiska läget var de konstaterade kreditförlusterna låga. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är fortsatt solid. Utmaningar och risker i digitalisering Swedbank är en fullservicebank på samtliga fyra hemmamarknader. Våra kunder förväntar sig att kunna möta oss säkert, tillgängligt och bekvämt oavsett mötes- plats. Det kräver att Swedbank förmår att upprätthålla en effektiv, stabil, säker och motståndskraftig IT-miljö, inklusive de tjänster som är outsourcade. Informationssäkerhetshot, inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk ökar itakt med digitaliseringen vilket kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra kunder. Under 2024 har Swedbank ytterligare stärkt sitt ramverk och sina proces- ser för digital operativ motståndskraft för att säkerställa motståndskraften hos koncernens kritiska eller viktiga funktioner. Risken för bedrägeri från organiserad brottslighet kvarstod på en hög nivå under 2024. Att förebygga bedrägerier är avgörande för att framtidssäkra Swed- banks verksamhet och bibehålla vår position som en betrodd och omtänksam bank. Under året har Swedbank fortsatt att investera i bedrägeriförebyggande kapacitet samt ökat resurserna och systemstödet för att ytterligare stärka kon- cernens tre försvarslinjer: förebygga, upptäcka och reagera. Swedbank har till- sammans med de andra stora svenska bankerna och Bankföreningen utvecklat en rekommendation om åtgärder för att ytterligare stärka kundskyddet. Flera av de rekommenderade åtgärderna har implementerats och de återstående aktivite- terna planeras genomföras 2025. Swedbank har exempelvis implementerat en säkerhetsportal för privatkunder som gör det möjligt för kunderna att hantera sina egna säkerhetsinställningar samt ställa in sina dagliga och tillfälliga trans- aktionsgränser utifrån deras egna preferenser och transaktionsbeteende. Swed- bank har också lanserat ett sparkonto med tre dagars fördröjning vid uttag, för kunder som vill ha extra skydd mot bedrägeri. Dessutom har Swedbank ökat sin analys- och detektionskapacitet för att stärka övervakningen av bedrägerier. Vidare har Swedbank fortsatt delta i Svenska Bankföreningen kampanj för att höja medvetenheten om risken för bedrägeri samt hållit seminarier om bedrägerimed vetenhet vid 70 kontor för cirka 2 000 kunder. Åtgärder mot finansiell brottslighet Swedbanks arbete med att motverka finansiell brottslighet präglas av en låg risk- aptit. Under 2024 har arbetet fortsatt med investeringar i infrastruktur för lång- siktigt hållbara och effektiva nyckelprocesser för kundkännedom (KYC), risk- bedömningar, transaktionsmonitorering, sanktionsscreening och rapportering. Fortbildning av medarbetare genomförs regelbundet i syfte att öka medveten- Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 244 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter heten om aktuella risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upp- rätthålla en god regelefterlevnadskultur. För information om AML-utredningar senot K52. Området Finansiell brottslighet beskrivs även i kapitlet Bolags- styrningsinformation ihållbarhetsrapporten. Den geopolitiska situationen har inneburit särskilt fokus på finansiella sank- tioner. Swedbank fortsätter att allokera resurser och kompetens för att hantera den ökade risken samt genomdriva proaktiva styrningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit. Andra faktorer Skatt Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte - områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retro- aktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning. Swedbanks risktaxonomi Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att organisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risk- taxonomin benämns risktyper. Risktyper Beskrivning Kreditrisk Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gente- (3.1) mot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. Likviditetsrisk Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de (3.2) förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra- kostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsam- kas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. Marknadsrisk Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas (3.3) negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan- siella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde och redo visat värde och inkluderar värdejusteringar såsom CVA samt DVA . Operativ risk Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och nega- (3.4) tiv ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och system fel, eller externa händelser. Regelefter- Risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna levnadsrisk regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga (3.5) verksamhet. Uppföranderisk Risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa (3.6) intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskydds- lagstiftning och uppförandekoden. Risk för finansiell Risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot brottslighet sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av (3.7) skatteflykt. Risk i försäkrings- Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringstecknings- rörelsen risk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende (3.8) de helägda försäkringsföretagen i koncernen. ESG risk Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till (3.9) följd av nuvarande och framtida påverkan från miljö-, soci- ala eller bolagsstyrande ESG-faktorer på koncernens mot- parter och investerade tillgångar; ESG-risker materialise- ras genom de traditionella kategorierna av finansiella risker. Affärsrisk Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade för- (3.10) ändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra risktyper. 3.1 Kreditrisk 3.1.1 Definition Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. 3.1.2 Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av system stöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmäs- siga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithan- tering inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i besluts- instanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen. Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredit uppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredit tagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot kon- cernen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning för- utsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regio- nal och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning. I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhets- relaterade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför- måga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obliga torisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncern kreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostadsfastighet. Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och syste- matiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredit uppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk res- pektive större exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst årligen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekonomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen. Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificerings system. Riskorganisationen analyserar regelbundet den samman lagda kreditport följens risknivå och riskutveckling samt genomför stress tester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäck- ningen. Riskkoncentrationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimat- risker i olika sektorer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och kredit strategier där klimatperspek- tivet inte greras genom att såväl omställnings risker som fysiska risker beaktas . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 245 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.3 Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut • beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering • beräkning av riskjusterad avkastning • beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster • övervakning och hantering av kreditrisker • rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter. De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regula toriska kapitalkrav för kredit exponeringar är: PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånaders- period, LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlorad vid fallissemang, och EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en motpart hamnar i fallissemang. Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förut- sätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbe- dömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna. Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större för- ändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontroll- eras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregel verket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk. 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar Reservering av förväntade kreditförluster Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditför- luster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom tolv månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som mot- svarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstå- ende löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföl- jerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade risk- egenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kredit- portföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallis- semang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot- svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kom- mande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken. Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD- modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lån- tagare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande upp- skattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande. LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono- miska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognostice- rade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera fram- tida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för falliss emang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuva- rande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och för- väntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåter kalleliga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för falliss emang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolik- heten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år. Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci- per, avsnitt 3.8.3 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Efterföljande tabeller visar kvantitativa tröskel värden, nämligen: • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv månaderna samt intern riskklassificering som har tillämpats för den port följen av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexpone- ringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i risk- klass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovis- ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som bety- dande med undantag för svenska bolån där också ett absolut 12-månaders PD tröskelvärde appliceras. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genom- fört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserve- ringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit- förlustreserveringarna vid årsskiftet. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 246 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018 2024 2023 Påverkan på kredit- Påverkan på kredit- förlustreserveringar vid förlustreserveringar vid Intern riskklass 12 månaders PD Tröskel- Ökning i Minskning Andel av Ökning i Minskning Andel av vid första intervall vid första värde, ned- tröskel- i tröskel- Kreditför- total portfölj i tröskel- i tröskel- Kreditför- total portfölj i redovisnings- redovisnings- gradering i värde med värde med lustreser- brutto belopp, värde med värde med lustreser- brutto belopp, tillfället tillfället, % riskklass 1,2,3 1 enhet, % 1 enhet, % veringar % 1 enhet, % 1 enhet, % veringar % 18–21 <0,1 5–8 enheter –5,6 3,6 62 10 –4,8 3,6 119 11 13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –4,8 5,8 278 10 –3,9 8,3 314 11 9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –14,5 8,7 198 4 –10,2 11,2 250 4 6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –9,1 3,7 64 1 –8,3 3,7 95 1 0–5 >5,7–99,9 1 enhet –2,0 0,0 33 1 –2,5 0,0 44 0 –8,4 6,0 634 25 –6,4 7,6 822 28 Expertjustering efter modellberäkningen 4 87 195 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 4 0 12 0 Finansiella instrument i steg 3 590 0 739 0 Summa 5 1 315 25 1 768 29 1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader. 2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet. 4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 127 mkr (204). Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018 2024 2023 Påverkan på kredit- Påverkan på kredit- förlustreserveringar vid förlustreserveringar vid Ökning i Minskning Ökning i Minskning Andel av Intern riskklass Tröskelvärde, ökning tröskel- i tröskel- Andel av total- tröskel- i tröskel- total portfölj i vid första i PD för återstående värde med värde med Kreditförlust- portfölj i brutto- värde med värde med Kreditförlust- brutto belopp, redovisningstillfället löptid 1 , % 100%, % 50%, % reserveringar belopp, % 100%, % 50%, % reserveringar % 18–21 200–300 2 –7,7 17,6 118 22 –11,0 15,4 176 21 13–17 100–250 –2,8 3,9 1 031 23 –1,9 6,5 1 467 22 9–12 100–200 –1,4 1,6 1 270 13 –2,0 4,3 1 361 12 6–8 50–150 –10,9 1,5 556 4 –1,3 4,6 403 4 0–5 50 –0,2 0,1 389 2 –0,4 0,4 303 2 –3,5 2,7 3 365 64 –2,2 5,4 3 711 61 Expertjustering efter modellberäkningen 3 632 1 127 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 63 11 48 10 Finansiella instrument i steg 3 1 879 0 1 571 0 Summa 4 5 938 75 6 457 71 1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 2) För svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 en relativ ökning av PD för återstående löptid på 200-300% samt med en absolut ökning av 12-månaders PD över 7,5bps appliceras. 3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 4) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 880 mkr (894). Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 247 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av his- toriska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroeko- nomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korre- lerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, olje- priser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utveck- lingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätta dem till makroekonomiska prognoser. De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ända- mål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot base- ras på antaganden som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtids utsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sanno- likhetsvikt på 16,7 procent. Scenarier Den globala ekonomin har dragit åt olika håll under året. Medan tillväxten varit fortsatt hög i USA har aktiviteten i euroområdet varit fortsatt dämpad. Utvecklingen har också dragit åt olika håll på våra hemmamarknader: Litauens BNP-tillväxt har accelererat, medan ekonomierna i Sverige, Lettland och Estland har utvecklats svagt. Styrräntorna har sänkts under året men i både USA och euroområdet har cen- tralbankerna sänkt långsammare än våra förväntningar för ett år sedan. I Sverige har inflationen sjunkit under inflationsmålet och styrräntan har sänkts något snabbare än vad vi trodde för ett år sedan . 2024 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2024 1 2025 2026 2027 2024 1 2025 2026 2027 2024 1 2025 2026 2027 Sverige BNP, årlig % tillväxt 0,6 2,7 3,1 1,8 0,6 2,3 2,8 2,0 0,6 –3,7 –0,1 3,2 Arbetslöshet, % 8,4 8,5 7,9 7,3 8,4 8,6 8,0 7,5 8,4 9,5 10,8 9,9 Husprisutveckling, årlig % utveckling 0,4 4,9 7,2 4,9 0,4 4,6 6,5 4,7 0,4 –7,0 0,0 4,6 Stibor 3m, % 3,46 2,04 1,88 2,05 3,46 1,91 1,86 2,05 3,46 1,11 0,21 0,13 Estland BNP, årlig % tillväxt –0,7 3,0 2,9 2,8 –0,7 1,5 2,5 3,0 –0,7 –6,5 –3,6 4,7 Arbetslöshet, % 7,6 7,0 5,9 5,1 7,6 7,2 6,5 5,4 7,6 9,6 14,2 14,1 Husprisutveckling, årlig % utveckling 6,7 4,7 5,2 4,5 6,7 3,2 4,5 4,9 6,7 –22,1 –18,7 9,8 Lettland BNP, årlig % tillväxt –0,3 2,7 3,4 2,9 –0,3 2,4 2,8 2,5 –0,3 –5,9 –3,0 3,3 Arbetslöshet, % 7,0 6,3 5,8 5,7 7,0 6,5 6,0 5,9 7,0 8,5 11,2 10,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling 3,2 6,7 5,6 4,6 3,2 4,6 5,3 5,3 3,2 –23,5 –24,0 4,5 Litauen BNP, årlig % tillväxt 2,4 4,2 4,3 2,0 2,4 3,0 2,5 2,5 2,4 –5,8 –2,8 4,8 Arbetslöshet, % 7,4 7,0 6,5 6,4 7,4 7,5 7,5 7,4 7,4 9,4 14,2 15,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling 8,8 7,7 6,9 5,2 8,8 4,5 4,9 4,9 8,8 –25,7 –19,9 2,2 Globala indikatorer US BNP, årlig % tillväxt 2,8 2,9 2,4 1,9 2,8 2,3 2,0 1,9 2,8 –1,6 –1,6 1,9 EU BNP, årlig % tillväxt 0,8 2,2 1,5 1,3 0,8 1,3 1,2 1,4 0,8 –3,4 –3,0 2,7 Brent oljepris, USD/fat 79,7 73,8 71,5 69,4 79,7 71,2 69,5 68,8 79,7 45,5 43,9 59,1 Euribor 6m, % 3,50 2,06 1,80 1,86 3,50 1,93 1,77 1,83 3,50 1,26 0,08 0,00 1) Prognosticerade värden för 2024, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 248 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2023 1 2024 2025 2026 2023 1 2024 2025 2026 2023 1 2024 2025 2026 Sverige BNP, årlig % tillväxt –0,4 0,5 2,2 2,0 –0,4 –0,5 2,0 2,3 –0,4 –6,3 –1,3 3,4 Arbetslöshet, % 7,7 8,5 8,4 7,9 7,7 8,6 8,5 7,9 7,7 9,9 11,3 10,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling –10,2 –5,3 2,6 3,6 –10,2 –5,6 2,0 3,5 –10,2 –16,0 –11,1 2,9 Stibor 3m, % 3,70 3,88 2,90 2,50 3,70 3,77 2,86 2,50 3,70 2,78 0,27 0,18 Estland BNP, årlig % tillväxt –3,4 1,5 2,6 2,6 –3,4 –0,2 2,3 2,8 –3,4 –6,3 –2,6 5,1 Arbetslöshet, % 6,8 7,3 5,6 5,3 6,8 7,6 6,3 5,7 6,8 9,4 13,3 13,2 Husprisutveckling, årlig % utveckling 2,4 –3,5 5,5 4,9 2,4 –5,0 4,3 4,9 2,4 –27,4 –12,7 6,8 Lettland BNP, årlig % tillväxt –0,1 2,7 2,7 2,3 –0,1 1,5 2,5 2,5 –0,1 –6,0 –3,1 4,4 Arbetslöshet, % 6,5 6,3 5,6 5,5 6,5 6,6 5,9 5,8 6,5 9,9 13,7 13,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 3,8 4,3 5,1 3,9 3,8 2,2 5,2 5,3 3,8 –24,1 –13,8 4,5 Litauen BNP, årlig % tillväxt –0,2 2,2 2,2 2,2 –0,2 1,2 2,0 2,3 –0,2 –6,1 –3,7 4,5 Arbetslöshet, % 6,7 6,8 6,5 6,3 6,7 7,1 6,7 6,5 6,7 8,7 12,9 14,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 7,8 0,9 4,0 3,3 7,8 –1,8 3,7 4,9 7,8 –29,3 –11,6 6,6 Globala indikatorer US BNP, årlig % tillväxt 2,4 1,6 2,1 2,0 2,4 0,8 1,6 1,9 2,4 –2,5 –1,7 2,0 EU BNP, årlig % tillväxt 0,4 1,0 1,8 1,3 0,4 0,2 1,5 1,4 0,4 –5,0 –3,2 3,0 Brent oljepris, USD/fat 82,5 82,7 77,8 74,0 82,5 81,3 77,3 74,0 82,5 54,5 47,0 60,7 Euribor 6m, % 3,73 3,49 2,40 2,06 3,73 3,40 2,14 2,03 3,72 2,42 0,16 0,06 1) Prognosticerade värden för 2023, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. Känslighetsanalys I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kredit för- lust reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsut- sikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expert- justeringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten. 2024 2023 1 Kreditförlust reserveringar Kreditförlust reserveringar Kreditförlust- Varav expert- Kreditförlust- Varav expert- reserveringar justering av reserveringar justering av (sannolikhets- kredit förlust- Negativt Positivt (sannolikhets- kredit förlust- Negativt Positivt Rörelsesegment viktade) reserveringarna scenario scenario viktade) reserveringarna scenario scenario Svensk bankverksamhet 1 428 1 494 1 412 1 914 30 1 986 1 831 Baltisk bankverksamhet 1 319 321 1 536 1 152 1 475 456 1 716 1 284 Företag och Institutioner 4 381 398 5 322 3 829 4 660 835 4 905 4 166 Premium and Private Banking 86 95 84 137 3 209 121 Koncernfunktioner och Övrigt 39 40 39 40 40 40 Koncernen 7 254 720 8 487 6 516 8 225 1 324 8 856 7 442 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5 . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 249 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Expertjustering av kreditförlustreserveringarna Höga räntor och kostnadsnivåer tillsammans med geopolitiska spänningar som riskerar skapa störningar i leveranskedjor, fortsätter att tynga privatpersoner och företag, vilket resulterar i osäkerhet om dess påverkan på kreditrisker. Eftersom de kvantitativa riskmodellerna ännu inte fångat alla potentiella försämringar av kreditkvaliteten, har expertjusteringar gjorts för att fånga potentiella framtida rating- och stegmigrationer. Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna bedöms vara fort- satt nödvändiga och uppgick till 720 mkr (1 324) och är fördelade med 336 mkr (678) i steg 1 och 383 mkr (644) i steg 2. Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situa- tionen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Vid årsskiftet var de väsentligaste för- ändringarna att expertjusteringar för fastighetsförvaltning samt detalj- och parti- handel minskade och att en ökning gjordes i sektorn för tillverkningsindustri. De mest betydande expertjusteringarna återfinns i branscherna tillverkningsindustri, fastighetsförvaltning samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp- skattade kreditförluster på betydande osäkra kredit exponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera för- väntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makro- ekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kost nader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida eko nomiska förhållanden. 3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är samman- ställda i efterföljande tabell. Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9 PD • Fast tolv månaders horisont för fallissemang • Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Konservativ kalibrering baserad på historisk information som inkluderar data från låg konjunkturer • Tolv månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid för steg 2 och 3 • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i kon junkturcykeln • Införlivar framåtblickande information • Inga konservativa påslag LGD • Värdet på säkerheter justerat för lågkonjunkturer och kalibrering baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar inkluderas • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln • Justerad för att införliva framåtblickande information • Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instru mentets effektivränta EAD • Tolv månaders utfalls period • Kredit-konverteringsfaktor, med justering för lågkonjunktur, tillämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen • EAD för instrumentets åter stående löptid • Kreditkonverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen • Förskottsbetalningar beaktas Förväntad löptid • Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för port- följer med lång löptid och framträdande förskotts betalningar, till exempel bolån • Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kredit kort Diskontering • Ingen diskontering (förutom i LGD modeller) • Förväntade kreditförluster diskonterade till balansdagen med instru- mentets effektivränta Betydande ökning av kreditrisk • Ej tillämplig • Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisnings tillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara betydande Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 250 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.6 Maximal kreditriskexponering 3.1.6.1. Geografisk fördelning Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geo- grafi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balans räkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi- sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säker- hetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet. 2024 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 51 824 45 706 48 860 89 870 1 643 50 679 37 001 21 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 178 807 772 1 630 325 670 182 205 Sveriges riksbank 139 914 139 914 Stater 35 731 772 1 630 325 670 39 129 Kommuner 3 162 3 162 Utlåning till kreditinstitut K23 32 229 64 230 101 53 10 79 1 301 34 068 Banker 11 052 61 230 101 53 10 79 1 301 12 887 Övriga kreditinstitut 20 840 3 20 843 Återköpsavtal, banker 1 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 1 337 337 Utlåning till allmänheten K24 1 525 814 124 911 52 755 110 484 43 477 19 831 3 678 1 296 1 882 244 Riksgälden Återköpsavtal, Riksgälden 1 0 Återköpsavtal, övriga allmänheten 1 76 347 1 738 78 085 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 081 139 53 866 22 487 56 255 1 854 1 147 1 216 748 Övriga fastigheter 155 594 24 024 9 762 19 170 9 401 2 217 952 Garantier 36 174 4 170 4 014 2 280 3 542 1 156 51 336 Erhållna kontanter 8 139 267 648 1 148 10 203 Övriga säkerheter 48 108 13 719 8 068 20 850 3 650 94 394 Blanco 2 120 313 28 865 7 776 10 781 26 834 15 140 3 678 140 213 526 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 45 299 34 46 194 3 592 858 1 367 4 327 2 073 57 790 Bostadsinstitut 27 063 27 063 Banker 6 225 34 4 99 80 480 4 234 1 815 12 972 Andra finansiella företag 10 659 11 3 389 750 407 20 34 15 269 Icke finansiella företag 1 352 46 179 104 28 480 74 224 2 486 Derivat K29 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 6 222 627 718 588 77 9 6 49 8 296 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 26 881 4 090 2 364 2 673 3 635 232 3 920 242 44 037 Löften 182 608 10 685 7 928 14 046 25 279 24 793 446 226 266 011 Summa 2 061 938 186 927 114 549 218 374 79 255 4 376 98 462 49 451 24 518 2 837 850 % av total 73 6 4 8 3 0 3 2 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten . Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 2 776 522 763 861 11 284 16 207 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 9 478 38 18 93 977 2 746 682 7 356 21 388 Erhållna säkerheter 1 7 287 19 13 19 551 2 732 139 7 042 17 801 Netto kreditriskexponering 2 192 19 6 75 426 13 544 314 3 588 1) Säkerheter består till 74,8 procent av kontanta medel och till 25,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 52 897 mkr. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 251 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 54 777 37 900 28 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 172 858 131 2 861 2 328 2 439 178 619 Sveriges riksbank 159 946 159 946 Stater 11 509 131 2 861 2 328 2 439 17 270 Kommuner 1 403 1 403 Utlåning till kreditinstitut K23 66 061 165 97 91 52 9 63 996 67 534 Banker 39 893 165 97 91 52 9 63 580 40 950 Övriga kreditinstitut 25 936 416 26 352 Återköpsavtal, banker 1 228 228 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 1 4 4 Utlåning till allmänheten K24 1 533 769 113 789 46 692 94 375 52 357 19 164 1 850 1 379 1 863 375 Riksgälden 30 000 30 000 Återköpsavtal, Riksgälden 1 2 744 2 744 Återköpsavtal, övriga allmänheten 1 35 876 7 353 43 229 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 091 834 50 548 14 118 50 514 1 867 1 003 1 209 885 Övriga fastigheter 165 003 21 795 7 771 16 447 9 723 2 220 740 Garantier 36 678 2 280 1 531 1 389 3 942 1 272 47 092 Erhållna kontanter 8 773 226 193 1 006 10 197 Övriga säkerheter 43 778 11 115 9 582 16 057 4 446 146 85 123 Blanco 2 119 084 27 826 13 497 8 962 28 967 14 072 1 850 107 214 366 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 46 243 45 29 221 4 304 960 1 845 3 978 1 216 58 841 Bostadsinstitut 36 190 36 190 Banker 4 709 45 4 133 127 1 325 3 877 813 11 033 Andra finansiella företag 4 104 10 4 171 702 97 35 32 9 151 Icke finansiella företag 1 241 29 206 0 131 423 66 371 2 467 Derivat K29 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 5 740 723 748 697 28 36 7 972 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 26 540 3 654 1 368 2 121 5 694 237 4 087 134 43 835 Löften 173 012 11 724 9 106 13 292 18 865 22 828 384 211 249 422 Summa 2 055 898 164 600 100 632 175 577 85 577 4 102 101 112 48 262 26 394 2 762 155 % av total 74 6 4 6 3 0 4 2 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten . Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 4 276 1 335 1 595 1 590 12 896 21 690 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 5 469 18 59 29 1 056 1 547 634 9 060 17 873 Erhållna säkerheter 1 3 053 18 6 5 432 340 78 3 616 7 548 Netto kreditriskexponering 2 416 0 53 24 625 1 207 556 5 444 10 325 1) Säkerheter består till 98,8 procent av kontanta medel och till 1,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 10 999 mkr . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 252 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 3 897 185 104 322 4 509 Övriga fastigheter 2 055 93 27 26 2 200 Garantier 1 495 17 14 2 1 527 Erhållna kontanter 0 1 6 7 Övriga säkerheter 749 53 28 70 27 926 Blanco 1 277 84 15 28 6 410 Summa 8 473 432 188 454 33 9 580 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 2 054 110 105 284 2 552 Övriga fastigheter 363 104 4 18 489 Garantier 54 13 2 2 70 Erhållna kontanter 2 9 4 16 Övriga säkerheter 431 94 1 57 24 607 Blanco 1 2 049 43 18 15 6 2 131 Summa 4 953 364 139 379 30 5 866 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då mot- parten fullgör kontraktsenliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 4 032 mkr (992). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts . 3.1.6.3 Kreditriskexponering fördelat enligt intern kreditriskbedömning Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisade värden före reser veringar eller de nomi- nella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg. Finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 2024 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings- värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 255 126 9 636 1 264 763 81 057 7 692 88 749 13–17 0,1–0,5 557 293 27 010 3 584 305 144 696 17 033 161 728 9–12 >0,5–2,0 237 777 59 918 11 297 707 31 235 9 837 41 072 6–8 >2,0–5,7 52 321 37 031 10 89 363 7 115 3 308 10 423 0–5 >5,7–99,9 10 248 32 856 28 43 132 1 598 5 117 6 716 Fallerade 100 11 879 11 879 843 843 Icke riskklassificerade 12 043 496 0 12 540 517 1 518 Summa 2 124 809 166 948 11 931 2 303 688 265 701 43 504 844 310 048 2023 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings- värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 242 590 4 816 1 247 406 78 607 4 977 83 583 13–17 0,1–0,5 528 685 53 400 3 582 088 132 280 13 014 145 294 9–12 >0,5–2,0 230 441 62 660 17 293 119 37 291 10 800 48 091 6–8 >2,0–5,7 43 842 38 456 10 82 307 4 694 3 021 7 714 0–5 >5,7–99,9 7 775 31 715 27 39 517 1 384 4 076 5 459 Fallerade 100 7 694 7 694 790 790 Icke riskklassificerade 12 301 812 0 13 113 2 107 217 1 2 325 Summa 2 065 634 191 858 7 751 2 265 243 256 362 36 104 791 293 257 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 253 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar 2024 Kassa och till- Belåningsbara godohavande statsskuld- hos central- förbindelser Utlåning till Utlåning till Övriga finan- Intern riskklass banker m.m. kreditinstitut allmänheten siella tillgångar Summa 18–21 325 604 139 942 4 360 794 853 4 1 264 763 13–17 18 846 565 447 13 584 305 9–12 115 297 561 30 297 707 6–8 20 89 324 19 89 363 0–5 43 101 31 43 132 Fallerade 11 868 11 11 879 Icke riskklassificerade 244 3 811 8 485 12 540 Summa 325 604 139 942 23 585 1 805 964 8 592 2 303 688 2023 Kassa och till- Belåningsbara godohavande statsskuld- hos central- förbindelser Utlåning till Utlåning till Övriga finan- Intern riskklass banker m.m. kreditinstitut allmänheten siella tillgångar Summa 18–21 252 994 159 974 6 634 827 800 4 1 247 406 13–17 16 822 565 250 16 582 088 9–12 325 292 704 89 293 119 6–8 178 82 068 61 82 307 0–5 0 39 475 41 39 517 Fallerade 7 689 5 7 694 Icke riskklassificerade 1 063 4 057 7 993 13 113 Summa 252 994 159 974 25 024 1 819 043 8 208 2 265 243 3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Ekonomisk redogörelse Affärsområden Värdeskapande 254 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.7 Utlåning till upplupet anskaffningsvärde 3.1.7.1 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi. 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Redovisat Redovisat värde Reser- värde Reser- värde Reser- brutto veringar Netto brutto veringar Netto brutto veringar Netto Summa Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 787 266 127 787 139 49 551 424 49 127 4 671 869 3 802 840 067 Baltisk bankverksamhet 250 976 295 250 680 36 767 571 36 196 1 455 381 1 074 287 950 Företag och Institutioner 468 356 751 467 605 73 792 1 614 72 177 5 640 1 091 4 549 544 332 Premium and Private Banking 126 380 17 126 363 6 898 56 6 842 137 11 126 133 331 Koncernfunktioner och Övrigt 17 661 39 17 622 2 2 17 623 Utlåning till allmänheten och 1 650 638 1 230 1 649 409 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Geografisk fördelning Sverige 1 337 939 742 1 337 197 123 650 1 880 121 770 10 343 1 899 8 444 1 467 411 Estland 108 971 74 108 897 15 560 175 15 385 672 240 432 124 713 Lettland 46 164 112 46 052 6 617 103 6 514 241 53 188 52 753 Litauen 95 841 109 95 731 14 590 292 14 298 542 87 454 110 483 Norge 36 563 125 36 438 5 470 158 5 311 105 72 33 41 783 Finland 18 818 44 18 774 1 121 56 1 065 19 840 USA 3 757 3 757 3 757 Övriga 2 586 24 2 562 2 562 Utlåning till allmänheten och 1 650 638 1 230 1 649 408 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Redovisat Redovisat värde Reser- värde Reser- värde Reser- brutto veringar Netto brutto veringar Netto brutto veringar Netto Summa Rörelsesegment¹ Svensk bankverksamhet 792 790 216 792 574 63 744 726 63 018 3 435 944 2 491 858 083 Baltisk bankverksamhet 226 114 408 225 706 28 692 577 28 114 1 299 417 882 254 703 Företag och Institutioner 458 582 919 457 663 91 258 2 141 89 117 2 803 605 2 198 548 978 Premium and Private Banking 117 442 29 117 413 8 024 81 7 943 319 24 295 125 651 Koncernfunktioner och Övrigt 49 454 39 49 415 112 1 111 49 526 Utlåning till allmänheten och 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 940 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Geografisk fördelning Sverige 1 360 585 979 1 359 606 151 691 2 482 149 209 6 331 1 378 4 953 1 513 768 Estland 102 667 137 102 529 10 911 169 10 742 612 248 364 113 636 Lettland 40 714 146 40 568 6 133 148 5 985 190 51 139 46 692 Litauen 82 734 125 82 609 11 648 261 11 387 497 118 379 94 375 Norge 36 812 124 36 688 8 724 395 8 329 118 87 30 45 047 Finland 16 600 79 16 521 2 722 72 2 651 19 172 USA 1 913 1 913 107 107 1 913 Övriga 2 359 22 2 337 2 337 Utlåning till allmänheten och 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 940 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5 . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 255 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.7.2 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för förväntade kreditförluster. 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Redovisat Redovisat värde Reser- värde Reser- värde Reser- brutto veringar Netto brutto veringar Netto brutto veringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner 1 104 782 263 1 104 518 79 186 591 78 596 5 509 990 4 519 1 187 633 Hypoteksutlåning, privat 972 948 117 972 832 66 525 302 66 223 4 653 570 4 083 1 043 138 Bostadsrättsföreningar 87 772 13 87 759 4 979 12 4 967 25 2 23 92 749 Övrigt, privat 44 061 133 43 928 7 682 276 7 406 831 418 412 51 746 Företagsutlåning 522 386 903 521 483 87 706 2 072 85 634 6 394 1 362 5 032 612 150 Jordbruk, skogsbruk och fiske 50 374 89 50 285 9 358 153 9 205 431 74 357 59 848 Tillverkningsindustri 33 724 143 33 581 10 140 476 9 664 1 238 504 734 43 979 Offentliga tjänster och samhällsservice 41 500 50 41 450 3 165 86 3 079 31 6 25 44 555 Byggnadsverksamhet 15 844 64 15 780 4 235 143 4 093 441 93 348 20 221 Detalj- och partihandel 37 736 84 37 651 6 046 251 5 795 398 115 283 43 729 Transport 10 764 18 10 746 2 770 96 2 674 50 12 38 13 459 Sjötransport och offshore 4 234 4 4 230 1 170 15 1 155 105 72 33 5 418 Hotell och restaurang 4 782 6 4 777 1 648 22 1 625 48 14 34 6 435 Informations- och kommunikations- verksamhet 9 031 25 9 006 3 648 109 3 539 43 4 39 12 585 Finans och försäkring 18 593 53 18 540 1 667 35 1 632 1 787 221 1 565 21 737 Fastighetsförvaltning 268 796 310 268 486 37 148 533 36 615 1 330 172 1 159 306 259 Bostadsfastigheter 75 479 98 75 380 13 688 315 13 374 683 41 642 89 396 Kommersiella fastigheter 131 048 147 130 901 13 483 143 13 341 131 15 116 144 358 Industri och lagerlokaler 39 687 36 39 652 4 701 25 4 676 104 16 88 44 415 Övrig fastighetsförvaltning 22 582 29 22 553 5 275 51 5 225 412 99 313 28 091 Företagstjänster 16 759 41 16 719 5 026 101 4 926 82 16 66 21 710 Övrig företagsutlåning 10 250 17 10 233 1 684 52 1 632 409 58 350 12 215 Lån till kunder 1 627 168 1 166 1 626 002 166 893 2 663 164 230 11 903 2 352 9 551 1 799 783 Utlåning till kreditinstitut 23 470 63 23 407 115 2 114 23 520 Utlåning till allmänheten och 1 650 638 1 230 1 649 409 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Andel lån, % 90,22 9,13 0,65 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,07 1,60 19,76 0,34 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 256 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Redovisat Redovisat värde Reser- värde Reser- värde Reser- brutto veringar Netto brutto veringar Netto brutto veringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner 1 081 947 305 1 081 642 91 710 886 90 824 4 090 1 047 3 043 1 175 510 Hypoteksutlåning, privat 954 622 137 954 485 76 889 432 76 457 2 924 401 2 522 1 033 465 Bostadsrättsföreningar 86 204 8 86 196 6 196 18 6 178 3 0 3 92 378 Övrigt, privat 41 121 160 40 961 8 625 436 8 188 1 163 645 518 49 667 Företagsutlåning 507 735 1 252 506 482 99 796 2 629 97 167 3 765 943 2 823 606 471 Jordbruk, skogsbruk och fiske 53 318 111 53 207 8 464 158 8 306 349 68 280 61 793 Tillverkningsindustri 29 910 173 29 737 12 015 532 11 483 275 117 158 41 377 Offentliga tjänster och samhällsservice 32 412 56 32 356 3 524 92 3 432 86 17 69 35 858 Byggnadsverksamhet 15 265 100 15 165 6 373 171 6 202 182 69 113 21 480 Detalj- och partihandel 37 078 183 36 895 3 873 166 3 707 283 58 225 40 827 Transport 11 347 37 11 310 2 041 81 1 960 84 26 58 13 328 Sjötransport och offshore 5 660 8 5 652 1 791 60 1 730 118 87 30 7 412 Hotell och restaurang 4 958 28 4 930 1 212 69 1 143 56 16 41 6 114 Informations- och kommunikations- verksamhet 13 853 52 13 801 4 864 136 4 728 808 81 726 19 256 Finans och försäkring 21 272 33 21 239 4 475 38 4 437 160 41 120 25 795 Fastighetsförvaltning 251 799 410 251 389 43 310 960 42 350 1 041 265 776 294 516 Bostadsfastigheter 69 251 121 69 129 17 002 400 16 601 144 19 125 85 856 Kommersiella fastigheter 123 908 191 123 717 17 613 431 17 182 435 170 265 141 164 Industri och lagerlokaler 38 453 53 38 400 5 103 54 5 049 147 15 131 43 581 Övrig fastighetsförvaltning 20 188 45 20 143 3 593 75 3 518 315 61 255 23 916 Företagstjänster 20 520 45 20 475 4 728 74 4 653 211 74 137 25 265 Övrig företagsutlåning 10 344 17 10 327 3 127 92 3 035 113 24 89 13 450 Lån till kunder 1 589 682 1 557 1 588 125 191 506 3 515 187 991 7 855 1 989 5 866 1 781 981 Utlåning till Riksgälden 30 000 30 000 30 000 Utlåning till kreditinstitut 24 701 54 24 647 323 11 312 24 959 Utlåning till allmänheten och 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 940 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Andel lån, % 89,17 10,40 0,43 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,10 1,84 25,33 0,39 3.1.8 Kreditförlustreserveringar 3.1.8.1 Sammanställning av kreditförlustreserveringar Nedan redovisas en sammanställning av kreditförlustreserveringar för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp Kreditförlustreserveringar Redovisat värde 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut 23 585 25 024 65 65 23 520 24 959 Utlåning till allmänheten 1 805 964 1 819 043 6 181 7 062 1 799 783 1 811 981 Övrigt¹ 148 535 168 182 3 4 148 531 168 178 Summa 1 978 084 2 012 249 6 250 7 132 1 971 835 2 005 118 Lånelöften och finansiella garantier 310 048 293 257 1 007 1 097 1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 257 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.8.2 Redovisat värde brutto per steg Nedan redovisas redovisat värde brutto och nominella belopp per steg för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp 2024 2023 1/1 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Utlåning till kreditinstitut 23 470 115 23 585 24 701 323 25 024 56 453 147 56 600 Utlåning till allmänheten 1 627 168 166 893 11 903 1 805 964 1 619 682 191 506 7 855 1 819 043 1 673 798 138 449 5 738 1 817 985 varav privatpersoner 1 104 782 79 186 5 509 1 189 477 1 081 947 91 710 4 090 1 177 747 1 107 994 68 617 2 043 1 178 655 varav företagsutlåning 522 386 87 706 6 394 616 487 507 735 99 796 3 765 611 296 552 194 69 831 3 695 625 721 Övrigt¹ 148 503 21 11 148 535 168 136 42 5 168 182 141 499 127 3 141 629 Summa 1 799 141 167 029 11 914 1 978 084 1 812 519 191 871 7 860 2 012 249 1 871 751 138 722 5 741 2 016 214 Lånelöften och finansiella 270 870 38 335 844 310 048 256 362 36 104 791 293 257 286 621 23 956 131 310 708 garantier 1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar. 3.1.8.3 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster Nedan redovisas avstämningar av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde samt åtaganden och garantier. Utlåning till kreditinstitut 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 54 11 65 26 0 26 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 20 7 27 12 3 15 Förändringar i PD 2 –4 –2 0 0 0 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –16 –15 –31 –8 6 –2 Förändringar i makroekonomiska scenarier 5 0 5 25 1 26 Överföringar mellan steg –2 2 –1 1 från 1 till 2 –3 3 –1 1 från 2 till 1 1 –1 0 0 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 8 –9 –1 28 11 39 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 1 0 1 0 0 0 Utgående balans 63 2 65 54 11 65 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 258 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 1 557 3 515 1 989 7 062 1 498 2 404 2 121 6 023 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 759 861 42 1 662 739 183 38 960 Borttagna finansiella tillgångar –287 –867 –605 –1 758 –248 –539 –570 –1 357 Bortskrivningar –895 –895 –176 –176 Förändringar i PD 399 48 448 652 282 935 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –248 –909 164 –992 –260 –639 135 –763 Förändringar i makroekonomiska scenarier –143 –353 –21 –517 261 335 –8 588 Förändringar av modeller 1 0 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –299 –287 –1 –587 –122 –122 1 –243 Individuella bedömningar 974 974 –122 –122 Överföringar mellan steg –586 621 663 699 –948 1 613 583 1 249 från 1 till 2 –753 1 775 1 022 –1 082 2 503 1 421 från 1 till 3 –2 85 82 –57 80 23 från 2 till 1 169 –514 –345 188 –599 –411 från 2 till 3 –683 691 8 –408 645 237 från 3 till 2 42 –92 –50 117 –125 –7 från 3 till 1 1 –20 –19 2 –17 –15 Övriga –6 1 –114 –120 –121 –121 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –410 –884 207 –1 087 76 1 114 –241 949 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 113 113 121 121 Valutakursdifferenser 19 31 43 93 –17 –3 –12 –31 Utgående balans 1 166 2 663 2 352 6 181 1 557 3 515 1 989 7 062 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 259 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 305 886 1 047 2 238 168 546 676 1 390 Nya finansiella tillgångar 172 12 21 204 144 13 11 167 Borttagna finansiella tillgångar –48 –109 –172 –329 –30 –99 –69 –198 Bortskrivningar –560 –560 –122 –122 Förändringar i PD 121 –77 44 74 –94 –20 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –13 –96 200 91 –8 –26 181 147 Förändringar i makroekonomiska scenarier –80 –217 –17 –314 138 229 –6 360 Förändringar av modeller 1 0 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna 20 –28 0 –7 1 –7 1 –5 Individuella bedömningar –4 –4 7 7 Överföringar mellan steg 0 –179 179 28 –141 113 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –212 390 294 473 –211 467 257 513 mellan steg Valutakursdifferenser och övrigt –3 8 3 8 –1 –1 0 –2 Utgående balans 263 591 990 1 844 305 886 1 047 2 238 Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 1 252 2 629 943 4 825 1 330 1 858 1 445 4 634 Nya finansiella tillgångar 588 850 20 1 458 595 170 27 792 Borttagna finansiella tillgångar –239 –758 –433 –1 429 –218 –440 –501 –1 159 Bortskrivningar –334 –334 –54 –54 Förändringar i PD 278 125 403 578 377 954 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –235 –813 –35 –1 083 –252 –612 –45 –910 Förändringar i makroekonomiska scenarier –63 –137 –4 –203 124 107 –2 228 Förändringar av modeller 0 0 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –320 –259 –1 –580 –123 –115 0 –238 Individuella bedömningar 978 978 –129 –129 Överföringar mellan steg –223 –51 274 –498 507 –10 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –152 461 –83 226 –267 779 224 736 mellan steg Valutakursdifferenser och övrigt 15 24 38 78 –16 –2 –12 –29 Utgående balans 903 2 072 1 362 4 337 1 252 2 629 943 4 825 Lånelöften och finansiella garantier 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 330 448 320 1 097 384 295 34 714 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 180 –84 –142 –46 79 1 –8 72 Förändringar i PD 37 –13 24 126 80 206 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –106 –117 79 –144 –54 11 –9 –52 Förändringar i makroekonomiska scenarier –10 –13 0 –23 49 37 0 87 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –48 13 0 –34 –153 –19 0 –172 Individuella bedömningar –185 –185 311 311 Överföringar mellan steg –101 364 34 297 –99 49 2 –48 från 1 till 2 –124 313 188 –140 301 161 från 1 till 3 0 11 11 –1 4 3 från 2 till 1 24 –62 –38 43 –114 –71 från 2 till 3 –12 34 23 –141 18 –123 från 3 till 2 125 –6 119 2 –14 –12 från 3 till 1 0 –6 –6 0 –6 –5 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –47 150 –214 –111 –51 158 296 403 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 4 5 11 20 –3 –6 –9 –19 Utgående balans 287 603 117 1 007 330 448 320 1 097 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 260 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.8.4 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffnings- värde uppdelat per rörelsesegment. Kreditförlustreserveringar uppgående till 39 mkr (40) som hänför sig till Koncernfunktioner och Övrigt presenteras inte i efterföl- jande tabeller. Svensk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2024 2023¹ Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 216 726 944 1 886 123 433 593 1 149 Nya finansiella tillgångar 106 3 17 126 71 12 7 90 Borttagna finansiella tillgångar –37 –75 –156 –269 –19 –87 –49 –155 Bortskrivningar –545 –545 –122 –122 Förändringar i PD 136 –29 107 100 –31 69 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –32 –83 165 50 –20 –49 165 95 Förändringar i makroekonomiska scenarier –60 –174 –15 –248 112 185 –3 294 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –16 –15 0 –31 9 7 1 17 Individuella bedömningar 0 0 Överföringar mellan steg –40 –143 184 –30 –103 133 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –129 255 234 360 –123 356 216 449 mellan steg Valutakursdifferenser och övrigt –18 –42 42 –18 –6 3 4 1 Utgående balans 127 424 869 1 420 216 726 944 1 886 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. Baltisk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2024 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 409 577 416 1 402 305 693 351 1 349 Nya finansiella tillgångar 125 16 18 159 158 27 26 210 Borttagna finansiella tillgångar –49 –38 –106 –193 –34 –42 –210 –286 Bortskrivningar –116 –116 –33 –33 Förändringar i PD 46 –81 –35 –4 –42 –46 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) 8 –101 –29 –122 –4 –173 –4 –181 Förändringar i makroekonomiska scenarier –21 –47 –3 –71 16 9 –3 21 Förändringar av modeller 1 0 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –114 –40 –154 80 4 0 84 Individuella bedömningar 87 87 211 211 Överföringar mellan steg –36 32 4 7 19 –25 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –86 232 97 243 –112 76 107 71 mellan steg Valutakursdifferenser och övrigt 13 20 14 47 –3 8 –3 2 Utgående balans 295 571 381 1 247 409 577 416 1 402 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 261 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Företag och Institutioner Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2024 2023¹ Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 919 2 141 605 3 665 1 063 1 186 1 175 3 425 Nya finansiella tillgångar 569 847 6 1 422 540 155 5 701 Borttagna finansiella tillgångar –239 –722 –325 –1 286 –226 –407 –307 –940 Bortskrivningar –233 –233 –21 –21 Förändringar i PD 203 167 370 544 395 939 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –224 –730 18 –937 –232 –398 –26 –656 Förändringar i makroekonomiska scenarier –54 –105 –4 –162 120 110 –2 228 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –168 –231 –1 –400 –211 –129 0 –340 Individuella bedömningar 887 887 –350 –350 Överföringar mellan steg –152 –114 266 –476 481 –5 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –124 307 –125 58 –198 758 151 711 Valutakursdifferenser och övrigt 20 55 –4 72 –5 –11 –15 –31 Utgående balans 751 1 614 1 091 3 456 919 2 141 605 3 665 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. Premium and Private Banking Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2024 2023¹ Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 29 81 24 134 12 94 2 108 Nya finansiella tillgångar 12 3 0 15 8 2 0 10 Borttagna finansiella tillgångar –8 –32 –18 –58 –3 –11 –3 –17 Bortskrivningar 0 0 Förändringar i PD 16 –12 4 12 –39 –27 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –2 –8 7 –3 –2 –18 1 –19 Förändringar i makroekonomiska scenarier –8 –27 0 –36 18 31 0 49 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –1 –1 0 –3 –1 –3 0 –4 Individuella bedömningar 0 0 16 16 Överföringar mellan steg 4 –3 –1 28 –29 1 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –24 56 5 37 mellan steg –44 56 6 18 Valutakursdifferenser och övrigt 0 0 –7 –7 0 –1 0 0 Utgående balans 17 56 11 84 29 81 24 134 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 3.1.9 Lån med förhöjda risker 3.1.9.1 Lån med lättnader i villkor Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäl- denärens finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för lån- tagaren att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom upp- skov med amorteringar, sänkning av räntan under marknadsränta, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallisse- mang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lättnader i villkor. Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 12 180 619 243 623 819 380 14 864 I fallissemang 2 821 361 132 191 104 3 609 Summa 15 001 980 375 814 923 380 18 474 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 6 518 709 229 1 090 2 431 10 978 I fallissemang 1 327 330 111 246 115 107 2 236 Summa 7 846 1 039 340 1 336 2 546 107 13 214 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 262 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.1.9.2 Bortskrivningar Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lätt nader i villkor. I samband med bortskrivningen utnyttjas tidigare gjorda reser- veringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då ford- ringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redo visat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför nor- malt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skri- vits bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder upp- gick till 400 mkr (308). 3.1.9.3 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasing objekt Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säker- heter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motpar- ten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kredit förlusterna. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångs- förvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de övertagna säkerheterna. De interna anta- gandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde. En värderings modell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden . 2024 2023 Redovisat värde, Redovisat Verkligt Redovisat värde, Redovisat Verkligt Antal över taget under året värde värde Antal över taget under året värde värde Byggnader och mark 3 8 12 12 3 6 7 Övrigt 38 7 34 37 18 2 29 30 Summa 41 15 46 49 21 2 34 37 3.1.10 Kapitalkrav för kreditrisker Det grundläggande kapitalbaskravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 39 661 mkr (37 074 mkr). För ytterligare infor- mation se not K4 Kapital. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 263 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.2 Likviditetsrisk 3.2.1 Definition Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. 3.2.2 Riskhantering Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit och risklimiter för likvi- ditetsrisk för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig för att imple- mentera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärsverksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd har delegerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likviditets hantering och för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktionen Group Treasury. Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunk- tionen och ansvarar för att säkerställa att likviditets risker är identifierade och kor- rekt hanterade. Group Risk har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna metoder för mätning av likviditetsrisk. Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern- prissättning samt kontinuitets planering, är exempel på viktiga beståndsdelar i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet. 3.2.3 Riskmätning Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likvi- ditets- och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är definierade antingen internt eller genom externa likviditetskrav. Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival horizon. Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassa- flöde, med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konser- vativt mått i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begrän- sad tillgång till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen . Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått; Likviditets täckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinan- sieringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, beva- kas samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säkerställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke-pantsatta till- gångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stres- sade situationer under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätt- håller en stabil finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering. Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfreds ställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering. Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker. 3.2.4 Finansieringsstrategi Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och sam- mansättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och långsiktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligatio- ner, icke säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat samt andra inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka till stor del är finansierade med säkerställda obligationer. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt eget kapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke-säkerställd finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL). För mer information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade tillgångar hänvisas till koncernens Pelare 3-rapport. 3.2.5 Likviditetsreserv Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditets- risk. Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras så att limiter för riskaptit kan skyddas även under omständigheter med allvarlig stress. Likviditetsreserv¹ 2024 2023 Nivå 1 tillgångar 585 443 506 795 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker² 320 813 277 744 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 173 279 178 229 Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 3 435 1 954 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 87 916 48 868 Nivå 2 tillgångar 5 445 5 771 Nivå 2A tillgångar 4 110 5 253 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 4 108 5 213 Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–) 2 40 Nivå 2B tillgångar 1 335 518 Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–) 218 518 Aktier (större aktieindex) 1 117 Summa 590 888 512 566 1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61). 2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 264 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.2.6 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti- från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunk- ten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonterings effekt i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 266 011 mkr (249 422) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 44 037 mkr (43 835) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflö- den om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 1 007 mkr (1 097), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan till- gångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Utan löptid/ Betalbar på diskonte- Återstående löptid 2024 anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år ringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 325 604 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 468 3 290 29 825 327 8 839 –543 182 205 Utlåning till kreditinstitut 2 273 14 910 3 940 11 807 840 298 34 068 Utlåning till allmänheten 430 120 356 151 118 452 516 159 678 999 898 –1 751 1 882 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring –2 723 –2 723 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 146 4 290 47 052 3 689 42 –429 57 790 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 242 108 565 6 183 38 142 66 229 173 522 394 883 Aktier och andelar 7 118 124 519 3 283 4 501 10 075 19 818 45 438 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 9 093 9 093 Derivat 82 897 134 263 420 328 136 904 27 637 –764 435 37 595 Immateriella anläggningstillgångar 20 871 20 871 Materiella tillgångar 5 200 5 200 Övriga tillgångar 11 161 2 595 474 592 2 606 17 429 Summa 337 667 481 628 306 197 1 003 428 372 759 1 222 917 –714 898 3 009 697 Skulder Skulder till kreditinstitut 41 227 18 050 5 224 64 500 In- och upplåning från allmänheten 1 101 977 100 000 84 890 1 730 12 1 288 609 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 549 549 Emitterade värdepapper 113 081 266 594 379 635 12 621 15 180 –28 912 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 020 108 833 6 223 38 308 66 431 173 986 395 800 Derivat 72 517 136 747 425 268 137 062 28 739 –765 058 35 274 Övriga skulder 477 48 098 5 952 14 346 7 651 12 875 654 90 052 varav försäkringsavsättningar 477 636 1 127 5 489 6 924 12 751 855 28 260 varav leasingskulder 320 599 1 759 700 –201 3 177 Seniora icke prioriterade skulder 8 615 102 255 12 142 –1 808 121 204 Efterställda skulder 30 026 7 148 –565 36 609 Eget kapital 218 901 218 901 Summa 1 145 700 460 579 514 245 991 567 243 067 230 779 –576 240 3 009 697 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 265 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2023 Betalbar på Utan löptid/ diskonte- anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år ringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 252 994 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 160 173 4 428 5 662 8 097 556 –296 178 620 Utlåning till kreditinstitut 3 357 46 638 4 019 12 081 708 731 67 534 Utlåning till allmänheten 699 127 563 169 409 422 051 153 628 997 810 –7 786 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring –8 489 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 730 8 338 45 442 8 227 4 –5 901 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 037 93 178 4 753 29 933 51 721 138 173 319 795 Aktier och andelar 5 964 98 471 2 938 4 290 10 087 10 468 34 316 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 8 275 8 275 Derivat 98 520 201 655 444 459 180 574 32 802 –918 447 39 563 Immateriella anläggningstillgångar 20 440 20 440 Materiella tillgångar 5 544 5 544 Övriga tillgångar 10 597 2 082 263 328 1 444 14 713 Summa 265 051 539 497 395 155 962 829 407 572 1 181 608 –896 192 2 855 519 Skulder Skulder till kreditinstitut 32 836 17 643 21 575 72 054 In- och upplåning från allmänheten 1 056 741 76 416 96 634 4 449 21 1 234 262 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Emitterade värdepapper 109 671 253 108 353 139 27 326 15 348 –30 044 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 1 817 93 428 4 785 30 096 51 901 138 581 0 320 609 Derivat 123 519 210 810 447 672 183 061 33 261 –924 870 73 453 Övriga skulder 22 49 875 6 627 12 680 7 267 12 939 514 89 925 varav försäkringsavsättningar 22 589 1 020 4 769 6 333 12 819 765 26 315 varav leasingskulder 315 617 2 088 906 –251 3 676 Seniora icke prioriterade skulder 11 036 87 614 9 666 –3 488 104 828 Efterställda skulder 5 014 23 360 5 016 –549 32 841 Eget kapital 198 790 198 790 Summa 1 091 416 470 552 609 590 959 010 284 259 200 129 –759 438 2 855 519 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 266 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.2.7 Stresstester Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank- specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegri- per även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga stör- ningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osanno lika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på ställda säkerheter för olika ändamål. Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swed- banks finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapitalmark naden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden . Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40% Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1 108 713 1 100 897 1 091 592 1 078 807 1 061 805 1 040 167 1 013 627 981 873 944 333 Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 353 196 353 196 353 196 353 196 353 196 353 196 353 196 353 196 353 196 Övervärde i säkerhetspoolen (OC), % 213,9 211,7 209,1 205,4 200,6 194,5 187,0 178,0 167,4 Likviditetstäckningskvot¹ Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr 2024 2023 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1 579 289 503 374 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2 4 161 4 724 Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt 583 450 508 099 Kassautflöden, mkr Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder 60 306 57 210 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 196 174 195 034 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 6 329 11 338 Ytterligare krav 68 355 77 644 Andra kassautflöden 2 794 754 Summa kassautflöden 333 958 341 981 Kassainflöden, mkr Utlåning mot säkerhet 21 555 12 166 Inflöden från fullt presterande exponeringar 13 975 22 724 Andra kassainflöden 8 838 11 261 Summa kassainflöden 44 367 46 151 Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, % 201 172 Likviditetstäckningskvot, EUR, % 287 339 Likviditetstäckningskvot, USD, % 333 316 Likviditetstäckningskvot, SEK², % 102 97 1) LCR – beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620. 2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%. NSFR och NSFR-komponenter 2024 2023 NSFR, % 127 124 Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr 1 795 743 1 720 299 Behov av stabil finansiering (RSF), mkr 1 418 861 1 390 353 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 267 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 81 mkr (56). I kassaflödesanalysen redovisas dessa i den löpande verksamheten medan återbetal- ningar hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten. Emitterade värdepapper Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Efter- Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade ställda Leasing Omsättning under året, 2024 Certifikat¹ obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder skulder Summa Ingående balans 263 334 345 615 118 238 1 361 728 548 104 828 32 841 3 676 869 893 Emitterade/Nya kontrakt 595 404 88 666 28 309 712 379 20 742 6 811 75 740 007 Återköpt –26 538 –1 055 –27 593 –27 593 Återbetalt –622 272 –69 701 –19 012 –710 985 –15 020 –7 222 –989 –734 216 Modifieringar och övrigt 332 332 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 29 060 15 388 11 579 –177 55 850 10 654 4 179 83 70 766 Utgående balans 265 526 353 430 139 113 129 758 199 121 204 36 609 3 177 919 189 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. Emitterade värdepapper Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Efter- Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade ställda Leasing Omsättning under året, 2023 Certifikat¹ obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder skulder Summa Ingående balans 316 114 343 284 122 559 2 249 784 206 57 439 31 331 3 631 876 607 Emitterade/Nya kontrakt 718 960 88 673 30 047 837 680 46 580 9 339 457 894 056 Återköpt –19 301 –994 –20 295 –20 295 Återbetalt –767 657 –81 725 –38 588 –887 970 –1 665 –10 316 –855 –900 806 Modifieringar och övrigt 399 399 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –4 083 14 684 4 220 106 14 927 2 474 2 487 44 19 932 Utgående balans 263 334 345 615 118 238 1 361 728 548 104 828 32 841 3 676 869 893 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 268 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.3 Marknadsrisk 3.3.1 Definition Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expo- nering som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värde- justeringar såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit Valuation Adjustment (DVA). 3.3.2 Riskhantering Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptit och risklimiter, som begränsar risktagandets art och storlek för marknadsrisk. Enbart risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta risk, tillåts ta marknadsrisk. Styrelsens riskaptit och styrelselimiter implementeras av vd genom limitramverket. Limitramverket kan inkludera limiter, escalation trig- gers (ET) och key risk indications (KRI) efter beslut av vd. För att komplettera limi- terna uppsatta av vd, sätts ytterligare limiter av verkställande ledning för att und- vika uppbyggandet av riskoncentrationer. Koncernfinanschefen allokerar limiter till respektive affärsområdeschef för Företag och Institutioner (C&I) och Baltisk bankverksamhet samt till Group Treasury. Limiter allokeras därefter vidare inom respektive affärsområde. Ytter ligare limiter kan tilldelas till specifika handlar- bord, dotterföretag eller organisatoriska enheter. Koncernens avdelning för Risk- kontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsris- kerna inom Swedbank. Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår här- rörande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess helhet till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda mandat avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter, ET eller KRI. Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och ränte bindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av derivat, till exempel ränte- swappar. Ränterisker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valuta kursrisker utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valuta- kursrisk som en följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlands- verksamheter. Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktie - rela terade derivat. 3.3.3 Riskmätning Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke- statistiska, med syftet att limitera koncernens risktagande enheter samt för regel efterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanterings- process och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav. Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple- ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tyd- ligare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man inte kan utläsa i exempelvis VaR. Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknads- störningar. 3.3.4 Riskexponering Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksam- het som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverk- samheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdet C&I och Baltisk bankverksamhet . 3.3.5 Value-at-Risk (VaR) VaR innebär att man utifrån en modell, beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Modellen baseras på prisrörelser i olika faktorer inom marknadsrisk såsom räntenivåer, valutakurser och aktiepriser med en effektiv historisk observationsperiod på ett år. Undantag kan göras för regulatorisk VaR där en kortare tidsperiod kan användas vid tider då det råder en signifikant ökning av prisvolatilitet. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tids- horisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värde papper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risk nivåer exempelvis mellan de olika tillgångsslagen. Ordinarie VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids - period präglad av den dåvarande finanskrisen. Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena C&I samt Baltisk bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav. Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiska utfallstester använder sig av trading verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR-modellens precision, medan man i hypotetiska utfallstester gör en jämförelse mellan port- följens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oför- ändrade under denna tidsperiod. Swedbanks utfallstester under 2024 översteg VaR-nivån vid ett tillfälle avseende den hypotetiska utfallstestningen samt vid fyra tillfällen avseende den faktiska utfallstestningen. VaR trading för kapitalkrav Jan–dec 2024 (2023) 2024 2023 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Value-at-Risk 38 (54) 14 (25) 24 (34) 17 32 Stressad Value-at-Risk 86 (87) 43 (40) 58 (54) 50 65 Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2024 ett medelvärde på 26 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2023 som var 40 mkr. VaR trading för riskberäkning Jan–dec 2024 (2023) 2024 2023 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Kreditspreadrisk 8 (18) 3 (6) 5 (9) 3 6 Aktiekursrisk 8 (16) 0 (2) 1 (5) 2 4 Valutakursrisk 13 (9) 1 (1) 4 (4) 1 2 Ränterisk 42 (54) 15(24) 24 (37) 17 42 Diversifiering –8 (–14) –5 –19 Total 43 (58) (28) 16 26 (40) 18 34 Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravs- beräkningar . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 269 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.3.6 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer. Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncer- nens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklu- sive beteendemässig löptidsmodellering för delar av inlåning betalbar på anfor- dran samt derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom trading- verksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års- skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive deri- vat, med 4 405 mkr (–121). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 682 mkr (–920) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påver- kats med 2 723 mkr (799). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verk- ligt värde skulle ha påverkats med –523 mkr (–483). Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga total- resultat med 9 mkr (10). Marknadsriskmätningen anpassar sig successivt till de förändringar som sker i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Övergången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att fortgå under ett antal år. Då flera stora valutor redan har gått över till att använda nya referens- räntor så kommer de resterande anpassningarna med stor sannolikhet endast ha en mindre påverkan på riskmått som Value -at-risk. Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. I beräkningen ingår inlåning om 353 mdkr (282) där beteendemässig löptid modellerats vilka bedöms ha en genomsnittlig räntebindningstid på 2,7 år (1,8). 2024 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –400 208 –197 173 –305 27 593 1 103 480 1 682 Utländsk valuta –243 –133 309 22 –73 935 –371 1 898 379 2 723 Summa –643 75 112 195 –378 962 222 3 001 859 4 405 2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –1 112 327 –501 –510 143 –153 517 38 331 –920 Utländsk valuta –148 47 400 824 202 –801 586 –242 –69 799 Summa –1 260 374 –101 314 345 –954 1 103 –204 262 –121 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2024 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 356 228 –289 323 –570 –8 538 –505 54 127 Utländsk valuta –375 –157 –73 –71 –315 837 –882 444 –58 –650 Summa –19 71 –362 252 –885 829 –344 –61 –4 –523 2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 107 359 –139 –166 349 –120 398 –805 428 411 Utländsk valuta –328 –107 –472 610 –90 –1 264 1 068 –293 –18 –894 Summa –221 252 –611 444 259 –1 384 1 466 –1 098 410 –483 3.3.7 Kreditspreadrisk För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncer- nens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skill naden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid. En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent- enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande tillgångar och derivat med –5 mkr (–2). 3.3.8 Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skul- der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateri- ella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valuta- positioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom föränd- ringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valuta positionen till 11 658 mkr (11 269). Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverksamheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kund- transaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valuta- swappar och valuta terminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom trading- verksamheten hanteras genom användning av valutaderivat. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till- hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 33 mkr (63), varav 2 mkr (–1) relate- rar till euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om –25 mkr (–19), varav 0 mkr (–4) relaterar till euron. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relate- rade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 1 186 mkr efter skatt (+/– 1 064), varav 1 172 mkr (1 055) relaterar till euron. Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höj- ning av valutabasisspreaden, det vill säga priset för att byta kassaflöden i en valuta mot en annan, med en baspunkt skulle för dessa derivat per årsskiftet ha medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 3 mkr (4) efter skatt. Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 64 454 mkr (53 899) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 270 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor. Nedanstående nettoposition i EUR avser huvudsakligen delar av nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens. Total utländsk Valutafördelning 2024 EUR USD GBP DKK NOK Övriga valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 235 115 37 001 1 643 21 273 781 51 823 325 604 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 3 338 60 3 398 178 807 182 205 Utlåning till kreditinstitut 8 289 2 810 343 3 112 1 926 1 142 17 623 16 445 34 068 Utlåning till allmänheten 338 851 13 745 1 906 4 292 30 627 1 177 390 599 1 491 645 1 882 244 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 409 2 246 4 351 10 007 47 784 57 790 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 527 786 527 786 Summa 589 003 55 862 2 249 7 404 38 548 2 340 695 407 2 314 290 3 009 697 Skulder Skulder till kreditinstitut 14 417 6 335 806 51 2 056 1 502 25 167 39 334 64 500 In- och upplåning från allmänheten 445 414 28 006 1 883 745 3 388 3 202 482 638 805 971 1 288 609 Emitterade värdepapper 187 034 279 497 10 695 3 864 3 765 484 856 273 343 758 199 Seniora icke prioriterade skulder 60 324 30 439 10 171 8 718 6 589 116 241 4 963 121 204 Efterställda skulder 8 557 17 579 5 553 582 1 511 33 782 2 827 36 609 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 521 676 521 676 Eget kapital 218 901 218 901 Summa 715 746 361 856 29 108 796 18 608 16 570 1 142 683 1 867 015 3 009 697 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 138 435 305 815 26 808 –6 609 –19 733 14 174 458 891 Nettopositioner i valuta 11 692 –178 –50 –1 208 –55 11 615 Total utländsk Valutafördelning 2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 191 224 37 900 1 912 28 231 064 21 930 252 994 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 5 759 2 5 761 172 859 178 619 Utlåning till kreditinstitut 30 444 4 644 308 3 494 2 230 1 494 42 614 24 920 67 534 Utlåning till allmänheten 308 159 13 473 1 835 4 664 38 459 3 400 369 989 1 493 386 1 863 375 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 180 2 252 5 068 11 500 47 341 58 841 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 434 156 434 156 Summa 539 766 58 269 2 143 8 158 47 672 4 921 660 928 2 194 591 2 855 519 Skulder Skulder till kreditinstitut 14 829 18 928 66 1 224 1 377 53 36 477 35 577 72 054 In- och upplåning från allmänheten 388 156 30 279 2 549 884 2 082 3 360 427 310 806 952 1 234 262 Emitterade värdepapper 179 425 278 671 1 734 3 994 6 281 470 105 258 444 728 548 Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828 Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 484 196 484 196 Eget kapital 198 790 198 790 Summa 646 982 362 703 19 100 2 108 19 187 15 436 1 065 517 1 790 002 2 855 519 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 117 431 304 359 16 949 –6 049 –28 310 10 485 414 864 Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 0 174 –30 10 276 3.3.9 Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet. Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på trading verksamhetens positioner med –12 mkr (–14). 3.3.10 Råvarurisk Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate- rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kund relaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaru expo- nering med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår. 3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 079 mkr (1 327) . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 271 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.4 Operativ risk 3.4.1 Definition Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och systemfel eller externa händelser. 3.4.2 Riskhantering Varje affärsområde, produktområde, koncernfunktion samt Swedbanks filialer och dotterföretag äger de operativa riskerna som är inneboende i deras respek- tive verksamheter. Alla chefer inom Swedbank ansvarar för den kontinuerliga och aktiva hanteringen av operativa risker som en del av deras första linje ansvar. Riskexperter finns integrerade inom den första försvarslinjen och deras uppgift är att assistera affärschefer i deras dagliga hantering av operativa risker för att säkerställa en effektiv implementering av operativ riskhantering samt det interna kontrollramverket. Group Operational Risk är en oberoende funktion inom den andra försvarslin- jen och ansvarar för att upprätthålla koncernens ramverk för operativ riskhante- ring, fastställa minimikrav för operativ riskhantering samt enhetlig och koncern- gemensam mätning och rapportering av operativa risker. Minst en gång om året eller vid större förändringar granskar koncernen sin taxonomi för operativ risk och betydande risker som koncernen utsätts för. Rapporteringen sker periodiskt och vid behov till lokal ledning, Risk- och kapitalutskottet samt styrelsen, vd och Swedbanks verkställande ledning. Swedbanks övergripande ramverk för riskhantering integrerar och inkluderar riskhantering av informations- och kommunikationsteknologi (IKT-riskhantering), vars syfte är att säkerställa en hög nivå av digital operationell motståndskraft. Ramverket för IKT-riskhantering omfattar strategier, policys, procedurer och verk- tyg som är nödvändiga för att skydda alla informations- och IT-tillgångar. Ramver- ket och rapporteringsstrukturerna gör det möjligt för Swedbank att tillhandahålla fullständig och uppdaterad information om IKT-riskexponering. 3.4.3 Utvärdering av risker Koncerngemensamma metoder för utvärdering av operativa risker tillämpas inom hela koncernen. Dessa används löpande för att täcka bland annat samtliga väsentliga processer inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av väsentliga risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventu- ella risker. 3.4.3 Scenarioanalys Koncernen utför scenarioanalyser för att identifiera och bedöma scenarier base- rade på risker med allvarlig finansiell eller icke-finansiell påverkan och låg sanno- likhet att materialiseras. Analys av dessa scenarier bidrar till ökad motstånds- kraft och förståelse för de huvudsakliga konsekvenserna av, samt beredskap för, ovanliga riskeventualiteter om de skulle kunna materialiseras, liksom identifie- ring och åtgärdande av befintliga kontrollbrister. 3.4.5 Process för godkännande av nya produkter Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och änd- rade produkter, tjänster, marknader, processer, modeller och IT-system samt större verksamhets- eller organisationsförändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker, samt att accepterade risker hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras vid lansering av nya eller förändrade produkter och tjänster. Processen är utfor- mad för att betona affärsområdenas ansvar och skyldighet för kontinuerlig risk- identifiering, analys och hantering vid förändrings arbete. Group Risk och Group Compliance bidrar med en oberoende utvärdering av risk analys processen och de kvarstående riskerna, och både Group Risk och Group Compliance har mandat att invända mot förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och de underlig- gande risklimiterna. 3.4.6 Incidenthantering Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra, och förbättra förmågan att hantera alla typer av incidenter såsom störningar i IT-system, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden, terrorism och pandemi, som kan påverka koncernens förmåga att kontinuerligt tillhandahålla tjänster och erbju- danden på en acceptabel nivå. Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Varje affärsområde är ansvariga för rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplaner för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Inci- denter och relaterade operativa förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys. 3.4.7 Kontinuitets- och krishantering Principerna för kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemen- samt ramverk. Krishanteringsgrupper finns tillgängliga både på koncernnivå och på lokal nivå för att leda, styra och kontrollera de samordnade aktiviteterna. Busi- ness Continuity Management (BCM) inkluderar kontinuitets- och återhämtnings- planer för affärskritiska processer inom ramen för BCM, IT-system och viktiga samhällskritiska tjänster i Swedbanks hemmamarknader. Dessa planer beskriver hur Swedbank kommer att upprätthålla verksamheten under allvarliga affärsstör- ningar eller potentiella krislägen. 3.4.8 Process- och kontrollhantering Ett internt ramverk för hantering av processer och processkontroller har imple- menterats. Det inkluderar ett processuniversum, inklusive uppgifter om process- ägarskap för väsentliga processer som ett stöd vid riskhanteringsaktiviteter samt ett specifikt regelverk för intern kontroll av finansiell rapportering. 3.4.9 Informationssäkerhetsrisk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informa- tionssäkerhet. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt. Swedbanks verksamheter är kontinuerligt utsatta för risken för cyberattacker, vars natur ständigt utvecklas. Digitala framsteg, tillsammans med Swedbanks storlek och marknadsandel, gör det till ett potentiellt mål för cyberbrott. Informa- tionssäkerhet är ett högt prioriterat område för Swedbank för att säkerställa en stabil infrastruktur, tillförlitlig digital prestanda samt att produkter och tjänster finns tillgängliga vid behov. Med den ökande digitaliseringen är det av yttersta vikt att hantera digitala sårbarheter, särskilt relaterade till nya typer av online- och molntjänster. 3.4.10 IT-risk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att hantera IT-risker. IT spelar en viktig roll i Swedbank genom att möjliggöra för koncernen att bedriva affärsverk- samheten på ett kostnadseffektivt, säkert och skalbart sätt. Swedbanks Tech & Data-strategi beskriver de tekniska kapaciteter som behövs för att stödja dess koncernstrategiska inriktning och andra kärnstrategier. Strategin är baserad på Swedbanks låga riskposition och definierade riskaptit med regelefterlevnad och en stabil IT grund som förutsättningar. 3.4.11 Tredjepartrisk Alla sourcingarrangemang är förknippade med risker. Swedbank förblir fullt ansvarig och redovisningsskyldig för alla outsourcade processer, tjänster eller aktiviteter. Swedbank har definierade standarder för sourcing samt outsourcing för att säkerställa att alla arrangemang genomförs på ett kontrollerat sätt och att relaterade risker identifieras och hanteras på ett adekvat sätt. 3.4.12 Legal risk Swedbank har jurister dedikerade till större affärsområden, koncernprodukter och koncernfunktioner med specialistkunskap inom Swedbanks kärnområden. Juristerna ger juridisk rådgivning genom att stödja och agera utifrån de berörda verksamheternas behov. Det finns också interna regler för eskalering, informa- tionsdelning och rapportering av juridiska risker och rättstvister. Regelbundna granskningar genomförs för att identifiera och följa upp faktiska och/eller poten- tiella juridiska risker, så att praxis kan anpassas för att säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 272 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.4.13 ESG-aspekter inom operativ risk De sociala (S) och styrningsmässiga (G) aspekterna av ESG är nära samman- kopplade med operativ risk. Swedbank identifierar relevanta ESG-faktorer inom de operativa risksubtyperna och bedömer deras väsentlighet. De väsentliga ESG-faktorerna beaktas och hanteras både inom ramen för befintlig strategi och procedurer relaterade till operativa risksubtyper, samt inom scenarier för operativ risk. 3.4.14 Kapitalkrav för operativa risker Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till 8 961 mkr (7 690). 3.5 Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisk är den risk som är förknippad med att Swedbank inte följer interna och externa regler och de följder som kan uppstå i form av finansiell-, ryktes-, juridisk- eller regelverksmässig inverkan på koncernen. Verksamheten, första försvarslinjen, har ansvaret för att regler följs och att de risker som uppstår i verksamheten hanteras. Group Compliance är en oberoende kontrollfunktion som ansvarar för att identifiera, övervaka, kontrollera och rapportera regelefter- levnadsrisker. För att effektivt hantera och ha en god översikt över regelefterlev- nadsriskerna i koncernen har Group Compliance etablerat ett antal processer, bland annat bevakning av nya och uppdaterade regelverk och uppföljning av hur de implementeras. Chefen för Group Compliance rapporterar löpande till vd och till styrelsen om regelefterlevnaden i koncernen. Inom Group Compliance ingår även de särskilt utpekade rollerna centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket och dataskyddsombudet. 3.6 Uppföranderisk Uppföranderisk uppstår om Swedbank inte agerar utifrån kundens intresse i enlighet med god marknadspraxis, dataskyddslagstiftning och Swedbanks upp- förandekod. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för området och att ha den samlade överblicken över riskerna som är kopplade till bankens eller anställdas uppförande samt bevaka och utvärdera hanteringen av sådana risker. Se vidare om Swedbanks arbete med ansvarsfullt företagande i kapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbarhetsrapporten. 3.7 Risk för finansiell brottslighet Risk för finansiell brottslighet innefattar penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot internationella sanktioner, mutor och korruption samt främjande av skatteflykt. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för området och att ha den samlade överblicken över riskerna förknippade med dessa områden. Den ständigt närvarande risken för finansiell brottslighet tas på stort allvar i Swedbank och aptiten för dessa risker är låg. Berörda enheter utvecklar kontinuerligt sina rutiner gällande rapportering av misstänkta ärenden om penningtvätt, finansiering av terrorism samt brott mot finansiella sanktioner utifrån nya krav och risker som koncernen exponeras för. Swedbank har under 2024 fortsatt arbetet med att förbättra processerna för allmän riskbedömning, kundkännedom, kundriskbedömning, transaktionsövervakning, sanktionsscreen- ing och rapportering. Swedbank investerar i teknisk utveckling och säkerställer kompetens för att skydda och hjälpa koncernens kunder, samt försvåra för krimi- nella att använda Swedbank för finansiell brottslighet. Swedbank har etablerade mekanismer för att följa upp och kontrollera exponeringen mot finansiell brotts- lighet. Utöver ett detaljerat regelverk används löpande ett antal nyckeltal för att mäta om Swedbank ligger inom den låga riskaptiten. Se vidare om Swedbanks arbete mot finansiell brottslighet i kapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbar- hetsrapporten. 3.8 Risk i försäkringsrörelsen 3.8.1 Definition Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kredit- risk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. 3.8.2 Försäkringsföretag De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swedbank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dessutom äger Swedbank ett så kallat captive-försäkringsföretag, Sparia Group Försäkrings AB, som endast försäkrar egna risker i koncernen. Försäkringsföre- tagen är exponerade mot försäkringsteckningsrisk, definierad som risken för en ändring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringskostnader (skade- och driftskostnader), samt marknads, kredit, likviditets och operationella risker. 3.8.2.1 Swedbank Försäkring AB Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar främst med unit-linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de största riskerna. En relativt liten och över tid minskande del av Swedbank Försäkring sparande- försäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäk- ring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapital- injektioner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar kan reducera tillgångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre räntor. Långlevnadsrisk är relevant för sparandeaffären och innebär att förluster från långlevnad uppstår om durationen hos pensionsutbetalningar är längre än för- väntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att följa utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade och justera riskpremier i kontrakten. Riskerna i Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar består huvudsakligen av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäkringar kopplade till bolån samt den privata trygga-affären, följt av risk relaterat till invaliditet och sjuklighet. Riskerna hanteras genom bedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp, hälsoundersökningar. De mest skadliga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvarlig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjukdomsfrekvens i försäkringsbeståndet. Efterföljande tabell visar solvens kapital kravet för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produkt- kategori och risktyp. Det visar att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper. Risktyp i procent Sparförsäkring (fond- och depå- försäkring samt garantiprodukter) Riskförsäkring Totalt 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Marknadsrisk 50 48 0 0 50 48 Livförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk) 4 4 3 4 7 8 Kostnadsrisk 6 6 0 0 6 6 Annullationsrisk 32 32 1 1 33 33 Sjukförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk) 0 0 2 2 2 2 Övriga risker 2 3 Totalt 100 100 3.8.2.2 Swedbank Life Insurance SE Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lett- land och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparande- försäkring. Företagets primära fokus är term life-försäkring. Som ett resultat är anullations risken den dominerande risken i företagets profil. Risken för höjda räntor och dödlighetsrisk hör också till de större riskerna. Ränterisk är signifikant på grund av långa kontraktsgränser. Sparandeförsäkring inkluderar både produkter med garanterad ränta och unit- linked försäkring. Portföljen med garanterad ränta omfattar runt 4 procent av sparandeaffären, och minskar, då denna typ av produkter inte säljs längre. Vissa av unit-linked produkterna innehåller premium- eller kapitalgaranti och därför är aktiekursrisk en annan större risk för företaget. Premiumgarantiprodukter står för 68 procent av den totala unit-linked-affären medan kapitalgarantiprodukter endast står för 2 procent och fortsätter minska. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 273 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 3.8.2.3 Swedbank P&C Insurance AS Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms-, motor-, rese- och betalskyddsförsäkringar. De största produkterna är egendomsförsäkring och motorförsäkring (eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan 68 procent av portföljen.Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland följt av Litauen och Lettland. Den största risken är teckningsrisk som mitigeras med en noggrann tecknings policy. Återförsäkringsprogram används för att ytterligare mitigera dessa risker. 3.8.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För- säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol- venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre - tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF divi- derat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick till 13 401 mkr (11 821). Detta ska ställas i relation till kapital kravet som uppgick till 10 322 mkr (8 627). Solvenskvoten uppgick till 1,30 (1,37). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick till 2 332 mkr ( 2 423). Solvens- kvoten uppgick till 1,56 (1,79). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksam- heten uppgick till 858 mkr (787). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,50). 3.9 ESG risk Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till följd av nuvarande och fram- tida påverkan från miljö- , sociala eller bolagsstyrande ESG-faktorer på koncernens motparter och investerade tillgångar; ESG-risker materialiseras genom de traditio- nella kategorierna av finansiella risker. 3.10 Affärsrisk Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade förändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra risktyper. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 274 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K4 Kapital 4.1 Intern kapitalutvärdering 4.1.1 Syfte Den interna kapitalutvärderingen genomförs genom att bedöma internt kapital- behov utifrån modeller för ekonomiskt kapital och genom simulering av ogynn- samma scenarier. Syftet är att säkerställa att Swedbank kan upprätthålla pågå- ende och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden samt säkerställa att Swedbank möter legala minimik- rav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och internationella kapitalmarknader. Resultaten av den interna kapitalutvärderingen beaktas i kapitalplanerings- processen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapi- talkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resul- tatuppföljning av rörelsesegmenten. Om utfallet av ett visst stresstestscenario visar att Swedbank hamnar under de internt beslutade målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och risk mitigerande åtgärder, ändringar av gränsvärden för exponeringar inom rörelsesegmenten och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi. 4.1.2 Risktäckning Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risktyper, som illustreras i Pelare 2-kolumnen i tabellen nedan. Fler risker kan identifieras och utvärderas som en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU). Risktyper beaktade i IKU processen Pelare 1 risktyper Bedömning av kapital Kreditrisk Ja Marknadsrisk Ja Operativ risk 1 Ja Pelare 2 risktyper Koncentrationsrisk Ja Ränterisk i bankboken Ja Pensionsrisk Ja Risk i försäkringsrörelsen 2 Ja Likviditetsrisk 3 Ja Affärsrisk 4 Ja 1) Operativ risk inkluderar även risk för potentiell negativ påverkan från skadat rykte. 2) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag i Pelare 1. Försäkringföre- tagen inom koncernen genomför en egen risk- och solvensbedömning (Own Risk and Solvency Assessment, ORSA). Denna process syftar till att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av risk erna under ett basscenario och ett antal stressade scenarier. Beroende på utfallet av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital. 3) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU). Refinansie- ringsrisk fångas upp inom IKU stressade scenarier. 4) Affärsrisker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med ogynnsamma scenarier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv. 4.1.3 IKU 2024 Som en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU) utför Swedbank simule- ringar av ogynnsamma scenarier. Swedbank använder scenariebaserade makroekonomiska stresstester för att prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att analysera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk utveckling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsituation och riskprofil. Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie- ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha en negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna omvandlas till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att skapa makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swed- banks fyra hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå och för dotterföretagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska modeller som omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer för relevanta balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter och provisioner stressas även i scenariot. Efter att förändringar i riskexponerings- beloppet (REA) har redovisats uppskattas den totala effekten på kapitaltäck- ningen. Slutligen utvärderas och diskuteras stresstestresultat och metod av Swedbanks experter och ledning för att säkerställa tillförlitlighet. Scenarierna presenteras för styrelsen för godkännande tillsammans med en bedömning av effekterna på de väsentliga risktyperna. Swedbanks utförda simuleringar med ogynnsamma scenarier i samband med IKU 2024 visar att koncernen har motståndskraft och kan motstå en omfattande makroekonomisk stress samtidigt som Swedbank upprätthåller kapitalnivåer över de legala kraven. Swedbanks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckel faktorerna bakom denna slutsats. 4.1.4 Internt kapitalkrav Simuleringar med ogynnsamma scenarier komplettas med beräkning av kapital- behovet enligt den interna metoden för ekonomiskt kapital. Inom ramverket för ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, affärsrisk och pensionsrisk, medan risk i försäkringsrörelsen utvärderas separat. Försäkrings- företagen inom koncernen genomför en egen årlig risk- och solvensbedömning (ORSA). ORSA-processen bedömer risker och solvenspositionen genom att beräkna riskmått under ett basscenario och ett antal stressade scenarier. Value- at-Risk (VaR)-baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på 99,9% och används för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna. Konfidensni- vån, motsvarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av Basel IRK-ram- verket, använder ett års tidshorisont. 4.1.5 Modeller för ekonomiskt kapital Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad på samma teoretiska grund som Basel IRK-ramverket, men IRK-ramverket är begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapital använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga portföljuppsättningen användas, och både koncentration och diversifierings- effekter beaktas. Den operativa riskmodellen kombinerar en statistisk modell baserad på extremvärdesteori med scenariobaserade förlustestimat. Modellen har tagits fram genom att använda intern och extern förlustdata och kompletteras sedan med scenarieinformation för att fånga områden där det finns behov av mer än existerande förlustdata. Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading- verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker i pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat sätt att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används i ramverket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och trading boken tar den ekonomiska kapitalbedömningen också hänsyn till CVA- risk. Modellen för affärsrisk mäter risken för att resultatet minskar till följd av ovän- tade förändringar i affärsmiljön som exempelvis kan leda till reducerade volymer, marginaler eller ökade kostnader. Pensionsrisk är den sista risktypen som beaktas inom ramverket för ekono- miskt kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga förmånsbestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsrisk- faktorerna stressats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade förhållanden. Under 2024 reviderades ramverket för ekonomiskt kapital inklusive model- lerna för ekonomiskt kapital. Vid årsskiftet 2024 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 65,5 mdkr (50,5 mdkr). Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 275 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 4.2 Kapitaltäckningsanalys Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institu- tet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserat på Europa- parla mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kredit- institut. I den konsoliderade situationen redovisas koncernens försäkringsföre- tag enligt kapitalandelsmetoden i stället för genom fullständig konsolidering. Joint venture bolagen EnterCard Group AB, Invidem AB, P27 Nordic Payments Platform AB, Tibern AB och Svenska e-fakturabolaget AB konsolideras genom klyvningsmetod i stället för att redovisas med kapital andelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Noten innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finans inspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25). Ytterligare periodisk information enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor-relations/ rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html. Konsoliderad situation 2024 2023 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 172 620 160 659 Primärkapital 189 809 174 848 Totalt kapital 209 547 195 648 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 871 902 847 121 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 19,8 19,0 Primärkapitalrelation 21,8 20,6 Total kapitalrelation 24,0 23,1 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,8 2,7 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 1,9 1,8 varav: ska utgöras av primärkapital 2,2 2,1 Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen 10,8 10,7 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsyns- risker eller systemrisker identifierade på medlems- statsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 1,7 Systemriskbuffert 3,1 3,1 Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut 1,0 1,0 Kombinerat buffertkrav 8,3 8,3 Samlade kapitalkrav 19,1 19,0 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen 13,2 12,4 Konsoliderad situation 2024 2023 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 2 790 854 2 689 307 Bruttosoliditetsgrad, % 6,8 6,5 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat brutto- soliditetskrav som en procentandel av det totala exponerings måttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot 1 Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde 692 476 709 683 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 467 304 521 325 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 56 180 58 123 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 411 124 463 202 Likviditetstäckningskvot, % 169,7 154,2 1) Likviditetstäckningskvoten (LCR) har räknats om och värden avseende 2023 har justerats. Stabil nettofinansieringskvot Total tillgänglig stabil finansiering 1 795 743 1 720 299 Totalt behov av stabil finansiering 1 418 861 1 390 353 Stabil nettofinansieringskvot, % 126,6 123,7 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 276 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Kärnprimärkapital 2024 2023 Eget kapital enligt koncernbalansräkning 218 874 198 760 Beräknad utdelning –24 396 –17 049 Förändringar i värdet på egna skulder –106 –150 Kassaflödessäkringar –9 –9 Ytterligare värdejusteringar –415 –609 Goodwill –14 262 –13 874 Uppskjuten skattefordran –2 –25 Immateriella tillgångar –3 764 –4 470 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –114 –61 Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR –158 –140 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –49 –46 Förmånsbestämda pensionsplaner –3 010 –1 667 Övrigt 31 Summa 172 620 160 659 Riskexponeringsbelopp 2024 2023 Kreditrisker enligt schablonmetoden 62 639 59 387 Kreditrisker enligt IRK 425 897 374 538 Obeståndsfond 266 335 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 13 482 16 592 Kreditvärdighetsjustering 1 085 2 986 Operativ risk 112 018 96 123 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR 7 256 29 234 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR 249 259 267 925 Summa 871 902 847 121 mkr % Kapitalkrav 1 2024 2023 2024 2023 Kapitalkrav pelare 1 142 157 138 023 16,3 16,3 varav buffertkrav 2 72 405 70 254 8,3 8,3 Kapitalkrav pelare 2 3 24 326 22 618 2,8 2,7 Pelare 2-vägledning 4 360 4 236 0,5 0,5 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning 170 842 164 877 19,6 19,5 Kapitalbas 209 547 195 648 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut. 3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2024. mkr % Bruttosoliditetskrav 1 2024 2023 2024 2023 Bruttosoliditetskrav pelare 1 83 726 80 679 3,0 3,0 Pelare 2-vägledning 13 954 13 447 0,5 0,5 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning 97 680 94 126 3,5 3,5 Primärkapital 189 809 174 848 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. Finansiella konglomeratet Kapitaltäckning finansiella konglomeratet 1 2024 2023 Kapitalbas efter justeringar och avdrag 220 848 205 732 Kapitalkrav 181 831 174 210 Överskott 39 017 31 522 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, % 121,5 118,1 1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsolideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 277 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K5 Rörelsesegment Premium and Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag och Private funktioner 2024 verksamhet verksamhet Institutioner Banking och Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 17 430 17 620 12 918 1 762 –555 92 49 267 Provisionsnetto 7 669 3 458 4 035 1 804 –252 1 16 716 Nettoresultat finansiella poster 267 571 1 934 29 885 0 3 687 Försäkringsnetto 528 900 17 17 68 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 800 –13 –13 773 Övriga intäkter 97 142 140 0 4 320 –2 568 2 131 Summa intäkter 26 791 22 692 19 031 3 613 4 385 –2 408 74 104 varav interna intäkter 83 1 628 –1 711 Personalkostnader 1 910 2 081 2 260 607 7 453 –16 14 294 Rörliga personalkostnader 58 134 135 17 386 0 731 Övriga allmänna administrationskostnader 6 579 3 995 4 104 762 –4 868 –2 392 8 181 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 23 176 19 0 1954 0 2171 Summa kostnader 8 570 6 385 6 518 1 385 4 926 –2 408 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 18 221 16 306 12 513 2 228 –540 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 789 789 Nedskrivning av materiella tillgångar 1 0 1 Kreditförluster 40 –86 –171 –50 –2 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter 854 2 079 960 126 1 4 019 Resultat före skatt 17 327 14 312 11 724 2 152 –1 328 44 187 Skatt 3 284 2 869 2 417 375 376 9 320 Årets resultat 14 043 11 443 9 307 1 778 -1 704 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 14 046 11 443 9 307 1 778 –1 704 34 869 Minoriteten –3 –3 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 446 615 936 10 450 –17 2 439 Kort 2 229 2 246 3 286 57 –696 –0 7 122 Kundkoncept 884 377 432 111 –14 0 1 790 Kapitalförvaltning och depå 6 464 722 2 468 1 694 –3 –357 10 988 Livförsäkring 169 18 200 236 18 641 Värdepapper 56 54 550 164 30 –12 842 Corporate Finance 16 7 23 Utlåning 95 230 893 5 0 –8 1 215 Garantier 2 103 108 0 5 –5 214 Inlåning 6 155 12 1 –0 –0 173 Fastighetsförmedling 191 191 Skadeförsäkring 64 0 0 9 3 76 Övrigt 7 30 316 0 –1 353 Summa provisionsintäkter 10 613 4 567 9 206 2 287 –208 –398 26 067 Provisionskostnader 2 944 1 109 5 171 482 44 –398 9 352 Provisionsnetto 7 669 3 458 4 035 1 804 –252 1 16 716 Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt kon- cernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmen- ten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gräns överskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktie ägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är Swedbanks största rörelse- segment. Här ligger ansvaret för majoriteten av de svenska privat- och småföre- tagskunderna. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kontors nätet, kundcenter och digitala kanaler . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 278 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identi- fierades vid förvärvet 2005. Företag och Institutioner har kundansvaret för små, medelstora och stora företag med behov av specialistkompetens. De har även ansvar för finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapital marknads produkter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina. Premium and Private Banking är ett nytt rörelsegment sedan i början av 2024 och ansvarar för att möta kunder med behov av kvalificerad rådgivning. Premium and Private Banking var tidigare en del av Svensk Bankverksamhet. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsegmenten och fungerar som strate- giskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionern och Övrigt är: Group Products & Advice, Group Channels & Techno logies, CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Brand, Communi- cation & Sustainability, Group HR & Facility managment, Group Legal, koncernled- ningen och internrevision. 2024 Premium Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag och and Private funktioner verksamhet verksamhet Institutioner Banking och Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 717 4 137 1 665 317 145 –60 325 604 Utlåning till kreditinstitut 5 834 954 59 588 0 204 363 –236 671 34 068 Utlåning till allmänheten 840 428 288 148 620 506 133 331 562 –731 1 882 244 Räntebärande värdepapper 2 021 77 996 168 164 –8 185 239 996 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 310 186 2 242 31 411 51 043 394 883 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6 111 2 164 8 275 Derivat 291 102 634 84 632 –149 962 37 595 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 030 12 466 –65 0 11 552 0 25 983 Övriga tillgångar 19 629 167 394 20 899 2 840 373 230 –522 941 61 050 Summa tillgångar 1 186 936 477 653 914 634 187 214 1 161 812 –918 552 3 009 697 Skulder till kreditinstitut 2 713 246 280 218 0 6 423 –225 101 64 500 In- och upplåning från allmänheten 454 211 434 658 332 599 76 790 3 921 –13 570 1 288 609 Emitterade värdepapper –32 1 697 137 764 636 –8 240 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 310 885 2 274 31 482 51 158 395 800 Derivat 263 110 559 74 397 –149 946 35 274 Övriga skulder 365 014 0 113 539 53 165 80 579 –521 695 90 602 Seniora icke prioriterade skulder –65 121 269 –0 121 204 Efterställda skulder –5 36 614 0 36 609 Summa skulder 1 132 791 439 140 868 466 181 113 1 087 840 –918 552 2 790 797 Allokerat eget kapital 54 146 38 514 46 169 6 101 73 972 218 901 Summa skulder och eget kapital 1 186 936 477 653 914 634 187 214 1 161 812 –918 552 3 009 697 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,2 31,3 19,8 29,0 –2,8 17,1 K/I-tal 0,32 0,28 0,34 0,38 1,12 0,34 Kreditförlustnivå, % 0,00 –0,03 –0,03 –0,04 0,00 –0,01 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 185 66 170 174 14 140 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 5 1 6 0 12 Lån till kunder, total, mdkr 840 288 538 133 1 1 800 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 1 1 3 0 0 6 Inlåning från kunder, mdkr 454 434 316 77 4 1 285 Riskexponeringsbelopp, mdkr 294 218 288 39 33 872 Heltidstjänster 2 295 4 731 1 820 622 7 741 17 209 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 37 47 6 61 204 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 279 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Koncern- funktioner och Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 20 262 18 360 13 801 2 103 –3 673 80 50 933 Provisionsnetto 6 998 3 390 3 666 1 401 –348 –19 15 088 Nettoresultat finansiella poster 261 566 1 288 27 796 –0 2 938 Försäkringsnetto 483 901 29 48 65 1 527 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 836 –12 –21 803 Övriga intäkter 121 136 144 0 3 405 –2 037 1 769 Summa intäkter 28 962 23 352 18 915 3 579 158 –1 911 73 057 varav interna intäkter 49 1 329 –1 378 Personalkostnader 1 916 1 973 2 110 483 6 969 –16 13 436 Rörliga personalkostnader 43 106 106 11 243 509 Övriga allmänna administrationskostnader 6 318 3 224 3 781 557 –4 636 –1 895 7 349 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 18 174 23 0 1 705 0 1 920 Sanktionsavgifter 37 850 887 Summa kostnader 8 295 5 513 6 020 1 050 5 132 –1 911 24 100 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 20 666 17 839 12 895 2 529 –4 973 48 957 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 27 53 81 Nedskrivning av materiella tillgångar 7 0 7 Kreditförluster 877 83 669 28 17 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter 873 1 602 955 119 25 3 574 Resultat före skatt 18 917 16 148 11 244 2 382 –5 069 43 622 Skatt 3 555 3 573 2 275 490 –402 9 492 Årets resultat 15 362 12 575 8 968 1 892 –4 667 34 130 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 15 361 12 575 8 968 1 892 –4 667 34 128 Minoriteten 2 2 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 443 682 951 11 420 –17 2 489 Kort 2 145 2 284 3 087 34 –408 7 142 Kundkoncept 798 275 455 104 –19 1 613 Kapitalförvaltning och depå 5 448 616 2 103 1 316 –3 –329 9 151 Livförsäkring 184 19 240 185 1 630 Värdepapper 52 44 410 132 12 –9 642 Corporate Finance 0 40 40 Utlåning –7 238 1 016 6 2 –8 1 247 Garantier 6 90 99 0 16 –16 195 Inlåning 6 165 11 1 –0 –0 182 Fastighetsförmedling 159 159 Skadeförsäkring 59 1 2 8 1 72 Övrigt 135 30 85 0 8 –0 258 Summa provisionsintäkter 9 426 4 444 8 499 1 798 30 –378 23 820 Provisionskostnader 2 428 1 055 4 833 398 378 –359 8 732 Provisionsnetto 6 998 3 390 3 666 1 401 –348 –19 15 088 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 280 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Koncern- funktioner Banking och Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 13 3 827 1 941 247 213 –0 252 994 Utlåning till kreditinstitut 5 294 794 123 790 277 374 –339 718 67 534 Utlåning till allmänheten 858 219 254 856 595 161 125 651 30 677 –1 189 1 863 375 Räntebärande värdepapper 1 822 59 052 181 812 –5 226 237 460 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 251 029 2 037 25 421 41 309 319 795 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6 111 2 164 8 275 Derivat 355 130 962 94 457 –186 210 39 563 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 022 12 467 –56 0 11 551 0 25 983 Övriga tillgångar 17 832 143 272 10 940 2 667 278 034 –412 205 40 539 Summa tillgångar 1 140 519 419 430 947 209 169 626 1 123 282 –944 547 2 855 519 Skulder till kreditinstitut 5 889 123 332 761 62 013 –328 731 72 054 In- och upplåning från allmänheten 448 757 383 365 333 704 76 046 2 662 –10 272 1 234 262 Emitterade värdepapper –30 1 675 1 907 730 783 –5 787 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 251 652 2 062 25 484 41 411 320 609 Derivat 358 139 607 119 664 –186 176 73 453 Övriga skulder 381 256 0 61 844 45 810 14 806 –413 581 90 134 Seniora icke prioriterade skulder –81 104 909 0 104 828 Efterställda skulder –12 32 854 32 841 Summa skulder 1 087 523 387 583 895 213 163 267 1 067 691 –944 547 2 656 730 Allokerat eget kapital 52 996 31 846 51 996 6 360 55 591 198 790 Summa skulder och eget kapital 1 140 519 419 430 947 209 169 626 1 123 282 –944 547 2 855 519 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,2 41,1 17,5 30,1 –10,3 18,3 K/I-tal 0,29 0,24 0,32 0,29 32,38 0,33 Kreditförlustnivå, % 0,10 0,03 0,10 0,02 0,06 0,09 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 191 67 170 165 26 145 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 3 1 3 0 0 8 Lån till kunder, total, mdkr 858 255 543 126 1 1 782 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 2 1 4 0 0 7 Inlåning från kunder, mdkr 449 383 320 76 3 1 230 Riskexponeringsbelopp, mdkr 345 189 270 15 28 847 Heltidstjänster 2 623 4 762 1 725 552 7 614 17 275 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 53 31 51 6 45 186 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 281 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Omräkning av jämförelsetal Från första kvartalet 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett eget rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidi- gare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder, som hanteras av egen rådgivare, till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. Därutöver har några mindre överföringar av stöd- funktioner gjorts mellan rörelsesegmenten och Koncernfunktioner och Övrigt. Dessa förändringar påverkar inte koncernens totalresultat eller eget kapital. Skillnad mellan tidigare och ny redovisning per rörelsesegment, 2023 Premium Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag och and Private funktioner 2023 verksamhet verksamhet Institutioner Banking och Övrigt Elimineringar Totalt Räntenetto –5 496 3 392 2 103 1 Provisionsnetto –1 941 547 1 401 –6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –158 132 27 0 Övriga intäkter –86 –108 48 145 Summa intäkter –7 682 3 962 3 579 140 Personalkostnader –906 466 483 –43 Rörliga personalkostnader –15 6 11 –1 Övriga kostnader –1 465 –1 743 557 166 Avskrivningar –0 0 0 Summa kostnader –2 388 –1 1 215 1 050 123 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –5 294 1 2 747 2 529 17 Kreditförluster -215 188 28 -0 Bankskatter och resolutionsavgifter –236 117 119 Resultat före skatt –4 840 1 2 440 2 382 17 Skatt –1 028 466 490 71 Årets resultat –3 812 1 1 974 1 892 –54 Mkr Utlåning till kreditinstitut –451 451 Utlåning till allmänheten –210 982 85 332 125 651 –1 0 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken –66 729 25 421 41 309 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar –8 1 8 –1 Övriga tillgångar –4 787 –1 2 121 2 667 42 -42 Summa tillgångar –282 957 –0 113 332 169 626 32 –33 Skulder till kreditinstitut –1 426 1 428 –2 In- och upplåning från allmänheten –156 949 80 903 76 046 –0 –0 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken –66 895 25 484 41 411 Övriga skulder –46 119 –0 308 45 810 34 –33 Summa skulder –271 388 –0 108 123 163 267 32 –33 Allokerat eget kapital –11 569 5 209 6 360 –0 Summa skulder och eget kapital –282 957 –0 113 332 169 626 32 –33 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % –0,7 0,0 2,3 30,1 –0,1 K/I-tal –0,01 0,0 –0,00 0,29 Kreditförlustnivå, % –0,06 0,01 0,10 0.00 Lån till kunder/inlåning från kunder, % 15 –22 165 –0 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr –1 1 0 Lån till kunder, total, mdkr –211 85 126 –0 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr –1 1 0 0 Inlåning från kunder, mdkr –157 81 76 –0 Riskexponeringsbelopp, Basel 3, mdkr –15 15 Heltidstjänster –1 017 529 552 –63 Genomsnittligt allokerat kapital, mdkr –12 5 6 –0 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 282 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K6 Produkter Sparande & Betalningar & Handel & 2024 Finansiering Placeringar Kort Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 24 129 7 079 18 704 3 –648 49 267 Provisionsnetto 3 129 8 615 5 567 1 928 –2 523 16 716 Nettoresultat finansiella poster –1 192 0 615 2 881 3 687 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 0 0 35 0 738 773 Övriga intäkter 6 1 466 189 0 2 002 3 661 Summa intäkter 27 263 17 350 24 495 2 546 2 450 74 104 Sparande & Betalningar & Handel & 2023 Finansiering Placeringar Kort Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 21 826 10 201 21 144 152 –2 390 50 933 Provisionsnetto 1 689 6 762 6 752 1 199 –1 315 15 088 Nettoresultat finansiella poster 59 144 –21 1 863 892 2 938 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 0 0 123 0 680 803 Övriga intäkter 237 1 426 209 1 1 423 3 295 Summa intäkter 23 811 18 534 28 207 3 215 –710 73 057 I produktredovisningen har intäkter från Sverige, de baltiska länderna och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter. Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter • boendefinansiering • aktiehandel • konsumentkrediter • strukturerade produkter • företagsfinansiering • corporate finance • leasing • förvaringstjänster • övriga finansieringsprodukter • räntehandel • trade finance • valutahandel • factoring • övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt • sparkonton • administrativa tjänster • fond- och försäkringssparande • egen finansförvaltning • pensionssparande • fastighetsmäkleri • institutionell kapitalförvaltning • fastighetsförvaltning • övriga sparande- och placeringsprodukter • juridiska tjänster Betalningar & Kort • bankfack • transaktionskonton • övrigt • kontanthantering • nationella betalningar • internationella betalningar • mobilbetalningar • dokumentbetalningar • bankkort • kreditkort (inklusive EnterCard) • kortinlösen • andra betalningsprodukter Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 283 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K7 Geografisk fördelning Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel- ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 31 179 5 770 3 577 6 975 1 052 162 436 116 49 267 Provisionsnetto 12 744 895 1 067 1 435 372 33 265 –94 16 716 Nettoresultat finansiella poster 3 020 201 163 273 3 –6 33 3 687 Försäkringsnetto 603 473 151 287 17 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 789 4 –3 –17 773 Övriga intäkter 3 544 967 427 707 122 8 –3 644 2 131 Summa intäkter 51 880 8 310 5 385 9 676 1 545 189 724 –3 605 74 104 Personalkostnader 10 142 1 562 946 1 242 235 43 124 14 294 Rörliga personalkostnader 505 90 56 69 5 5 731 Övriga allmänna administrationskostnader 6 696 1 340 1 074 1 501 233 –46 100 –3 605 7 294 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 836 119 56 103 39 5 13 2 171 Sanktionsavgifter 850 37 887 Summa kostnader 20 030 3 110 2 168 2 916 512 2 243 –3 605 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 850 5 200 3 217 6 760 1 033 187 481 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 789 789 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 1 Kreditförluster 27 –6 –84 5 –261 –4 55 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 918 -0 472 1 607 17 5 4 019 Resultat före skatt 29 115 5 205 2 829 5 147 1 277 191 421 44 187 Skatt 6 287 1 150 567 949 248 35 83 9 320 varav aktuell skatt 5 075 1 533 489 934 245 36 83 8 395 varav betald skatt 4 840 1 677 737 1 396 6 2 74 8 732 Årets resultat 22 828 4 055 2 262 4 198 1 029 156 338 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 22 831 4 055 2 262 4 198 1 029 156 338 34 869 Minoriteten –3 –3 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 51 823 45 706 48 860 89 870 1 643 37 001 50 700 325 604 Utlåning till kreditinstitut 216 529 5 925 31 223 23 988 791 96 515 4 717 –345 620 34 068 Utlåning till allmänheten 1 526 400 125 059 52 898 110 617 43 476 3 678 21 127 –1 012 1 882 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –2 723 –2 723 Räntebärande värdepapper 232 635 2 592 1 462 502 2 245 561 239 996 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 392 641 664 1 089 489 394 883 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 8 467 29 365 233 9 093 Derivat 37 494 280 169 267 22 2 –639 37 595 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 12 451 5 331 2 900 5 059 256 20 53 26 071 Övriga tillgångar 53 212 1 869 1 840 6 037 2 484 1 097 95 –3 767 62 867 Summa tillgångar 2 528 929 187 454 140 441 236 828 49 037 140 556 77 488 –351 037 3 009 697 Skulder till kreditinstitut 208 383 277 22 161 42 653 36 579 73 595 –297 170 64 500 In- och upplåning från allmänheten 866 371 146 360 97 985 189 742 322 664 –12 836 1 288 609 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 99 81 149 549 Emitterade värdepapper 655 486 1 102 711 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 393 526 665 1 105 504 395 800 Derivat 35 570 146 40 125 22 2 –632 35 274 Övriga skulder 38 773 24 508 30 429 29 860 1 431 60 1 262 –36 242 90 079 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 Efterställda skulder 36 609 862 1 438 1 858 –4 157 36 609 Summa skulder 2 356 142 172 918 131 101 222 398 44 428 139 350 75 523 –351 037 2 790 824 Allokerat eget kapital 172 787 14 536 9 340 14 430 4 610 1 206 1 965 218 874 Summa skulder och eget kapital 2 528 929 187 454 140 441 236 828 49 037 140 556 77 488 –351 037 3 009 697 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 284 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 32 838 6 080 3 544 6 809 964 184 435 80 50 933 Provisionsnetto 11 164 906 1 050 1 379 383 33 241 –70 15 088 Nettoresultat finansiella poster 2 181 187 158 292 67 3 50 -0 2 938 Försäkringsnetto 601 480 151 281 12 1 527 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 696 2 35 70 803 Övriga intäkter 2 807 865 375 646 139 42 –3 106 1 769 Summa intäkter 50 287 8 520 5 278 9 408 1 588 220 839 –3 083 73 057 Personalkostnader 9 512 1 460 876 1 155 259 39 135 13 436 Rörliga personalkostnader 331 66 42 53 11 6 509 Övriga allmänna administrationskostnader 6 869 1 097 895 1 209 209 –21 175 –3 083 7 349 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 545 113 56 103 72 5 26 1 920 Sanktionsavgifter 850 37 887 Summa kostnader 19 106 2 736 1 905 2 521 550 24 341 –3 083 24 100 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 181 5 784 3 373 6 887 1 038 196 498 48 957 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 53 23 4 81 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 6 7 Kreditförluster 2 327 –31 82 34 –654 -0 –85 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 933 38 37 1 542 17 6 3 574 Resultat före skatt 26 867 5 777 3 253 5 305 1 651 197 572 43 622 Skatt 5 737 1 592 645 1 008 448 –36 98 9 492 varav aktuell skatt 4 223 826 684 961 452 43 100 7 289 varav betald skatt 3 970 761 108 498 1 105 5 443 Årets resultat 21 130 4 185 2 608 4 297 1 204 232 474 34 130 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 21 128 4 185 2 608 4 297 1 204 232 474 34 128 Minoriteten 2 2 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 37 900 54 805 252 994 Utlåning till kreditinstitut 310 152 9 272 16 720 34 231 56 601 106 474 2 739 –468 656 67 534 Utlåning till allmänheten 1 534 206 114 096 46 888 94 542 52 357 1 851 21 727 –2 290 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –8 489 –8 489 Räntebärande värdepapper 227 803 2 462 1 988 13 145 95 2 252 310 –10 595 237 460 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 317 758 604 985 448 319 795 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 7 654 24 375 222 8 275 Derivat 39 583 216 78 163 92 2 –570 39 563 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 12 792 5 120 2 804 4 915 259 26 66 25 983 Övriga tillgångar 40 393 1 767 1 651 5 275 64 912 3 135 –4 169 49 028 Summa tillgångar 2 503 781 167 913 110 785 215 143 111 755 149 414 83 007 –486 280 2 855 519 Skulder till kreditinstitut 291 073 188 79 38 105 559 37 593 77 669 –440 143 72 054 In- och upplåning från allmänheten 852 552 130 606 83 917 168 514 592 804 –2 724 1 234 262 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Emitterade värdepapper 628 509 2 110 632 –10 595 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 318 546 606 991 465 320 609 Derivat 73 377 239 115 169 91 5 –542 73 453 Övriga skulder 43 424 23 921 17 964 27 575 736 91 2 035 –25 794 89 954 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 104 828 Efterställda skulder 32 841 6 482 –6 482 32 841 Summa skulder 2 345 360 155 562 103 066 203 243 106 979 148 316 80 514 –486 280 2 656 759 Allokerat eget kapital 158 421 12 351 7 719 11 900 4 776 1 098 2 493 198 760 Summa skulder och eget kapital 2 503 781 167 913 110 785 215 143 111 755 149 414 83 007 –486 280 2 855 519 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 285 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K8 Räntenetto 2024 2023 Upplupet anskaff- Verkligt värde via Upplupet anskaff- Verkligt värde via ningsvärde resultaträkningen Summa ningsvärde resultaträkningen Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 15 583 15 583 15 352 15 352 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 7 284 555 7 839 8 259 465 8 724 Utlåning till kreditinstitut 1 604 1 341 2 945 1 655 1 679 3 334 Utlåning till allmänheten 85 546 5 484 91 029 76 416 4 018 80 434 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 267 2 267 1 729 1 729 Summa räntebärande instrument 110 018 9 646 119 664 101 682 7 892 109 573 Derivat 1 –1 290 –1 290 –903 –903 Övriga tillgångar 1 1 2 77 –2 74 Summa 110 019 8 357 118 375 101 758 6 985 108 744 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –7 755 –6 372 Ränteintäkter 110 621 102 372 Skulder Skulder till kreditinstitut 3 574 1 021 4 595 4 766 1 534 6 301 In- och upplåning från allmänheten 28 730 2 157 30 887 24 314 2 029 26 344 varav insättningsgarantiavgifter 652 652 610 610 Emitterade värdepapper 29 197 8 29 205 26 916 11 26 927 Seniora icke prioriterade skulder 4 090 4 090 2 472 2 472 Efterställda skulder 2 278 2 278 1 807 1 807 Summa räntebärande instrument 67 870 3 186 71 056 60 276 3 575 63 851 Derivat 1 –417 –417 –5 044 –5 044 Övriga skulder 90 3 94 76 6 82 varav leasingsskulder 77 77 64 64 Summa 67 961 2 772 70 733 60 352 –1 463 58 889 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –9 379 –7 450 Räntekostnader 61 353 51 438 Summa räntenetto 49 267 50 933 Ränteintäkter från lån i steg 3 379 222 Negativ ränta på finansiella tillgångar 2 Negativ ränta på finansiella skulder 12 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo 2024 2023 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4,58 3,92 339 931 391 543 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 3,24 3,35 241 678 260 096 Utlåning till kreditinstitut 5,47 5,09 53 792 65 490 Utlåning till allmänheten 4,81 4,33 1 894 128 1 859 316 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2,77 2,74 81 886 63 029 Summa räntebärande instrument 4,58 4,15 2 611 416 2 639 474 Derivat 33 941 45 574 Övriga tillgångar 466 232 384 166 Summa 3,80 3,54 3 111 589 3 069 215 Skulder Skulder till kreditinstitut 4,36 4,77 105 262 132 206 In- och upplåning från allmänheten 2,37 1,97 1 305 630 1 334 072 Emitterade värdepapper 3,55 3,21 822 876 839 473 Seniora icke prioriterade skulder 3,49 2,93 117 109 84 503 Efterställda skulder 5,95 5,05 38 293 35 787 Summa räntebärande instrument 2,97 2,63 2 389 170 2 426 041 Derivat 40 433 54 477 Övriga skulder 477 802 402 661 Summa 2,43 2,04 2 907 405 2 883 179 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor 1,53 1,62 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 286 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K9 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2024 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 569 1 871 2 439 –1 527 913 Kort 522 6 600 7 122 –3 361 3 761 Kundkoncept 1 790 1 790 –189 1 601 Kapitalförvaltning och depå 10 781 207 10 988 –3 250 7 738 Livförsäkringar 635 6 641 –135 506 Värdepapper 54 788 842 –388 454 Corporate finance 23 23 23 Utlåning 1 010 205 1 215 –142 1 074 Garantier 205 9 214 214 Inlåning 151 22 173 173 Fastighetsförmedling 191 191 191 Skadeförsäkring 76 76 76 Övrigt 170 183 353 –361 –8 Summa 16 153 9 914 26 067 –9 352 16 716 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2023 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 573 1 916 2 489 –1 594 895 Kort 665 6 477 7 142 –3 381 3 761 Kundkoncept 1 613 1 613 –180 1 434 Kapitalförvaltning och depå 1 8 883 268 9 151 –2 684 6 467 Livförsäkringar 1 624 6 630 -114 516 Värdepapper 43 599 642 –379 263 Corporate finance 40 40 40 Utlåning 1 035 212 1 247 –143 1 103 Garantier 187 8 195 195 Inlåning 156 26 182 182 Fastighetsförmedling 159 159 159 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 190 68 258 –257 1 Summa 14 199 9 621 23 820 – 8 732 15 088 1) Under 2024 har en omklassificering skett av provisionsintäkter och provisionskostnader från raden Kapitalförvaltning och depå till raden Livförsäkringar. Jämförelsetal har räknats o m. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 287 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K10 Nettoresultat finansiella poster 2024 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 939 135 varav utdelning 181 132 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 2 494 1 564 Andra finansiella instrument –1 0 Summa 3 432 1 699 Övrigt Aktier 303 118 varav utdelning 57 42 Räntebärande värdepapper 158 466 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 58 360 43 094 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken –58 316 –43 088 Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen –9 –3 Summa 496 588 Summa verkligt värde via resultaträkningen 3 928 2 286 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar –184 94 varav säkringsinstrument 6 786 17 895 varav säkrade poster –6 970 –17 801 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 130 89 varav säkringsinstrument –5 299 –11 792 varav säkrade poster 5 429 11 880 Ineffektivitet, kassaflödessäkringar 15 0 Summa säkringsredovisning –40 184 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 82 55 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 142 24 Summa upplupet anskaffningsvärde 223 79 Handelsrelaterade räntor Ränteintäkter 7 755 6 372 Räntekostnader –9 379 –7 450 Summa handelsrelaterade räntor –1 624 –1 078 Valutakursförändringar 1 199 1 467 Summa 3 687 2 938 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 288 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K11 Försäkringsnetto 2024 2023 Generell Generell Generell Generell modell modell Premie- modell modell Premie- utan direkt med direkt fördelnings- utan direkt med direkt fördelnings- resultat andel resultat andel metoden Summa resultat andel resultat andel metoden Summa Försäkringsintäkter 590 355 3 971 4 915 521 322 3 484 4 326 Försäkringskostnader –249 –242 –2 990 –3 480 –199 –210 –2 702 –3 112 Resultat från försäkringstjänster 341 113 981 1 435 321 111 782 1 214 Resultat från innehavda åter försäkringsavtal –3 –33 –35 –4 –12 –16 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 127 –2 689 –21 –2 583 275 –2 341 18 –2 049 Försäkringsresultat 465 –2 576 927 –1 184 592 –2 230 787 –850 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkrings- avtal med resultatandel 37 2 677 2 714 44 2 332 2 377 Summa 503 101 927 1 531 637 102 787 1 527 K12 Övriga intäkter 2024 2023 IT och administrativa tjänster till sparbanker 1 994 1 656 Övriga rörelseintäkter 137 113 Summa 2 131 1 769 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 289 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 13.1 Ersättningar inom Swedbank Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen. Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats. Totala personalkostnader 2024 2023 Löner och arvoden 9 614 9 048 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 410 284 Sociala avgifter 2 705 2 573 Pensionskostnader 1 1 545 1 237 Utbildningskostnader 107 108 Övriga personalkostnader 643 694 Summa 15 024 13 944 varav rörliga personalkostnader 731 509 varav kostnader för personalomställning 67 153 1) Pensionskostnader specificeras i not K40. 13.2 Rörlig ersättning Swedbank har sju pågående rörliga ersättningsprogram; Program 2018, Program 2019, Program 2020, Program 2021, Program 2022, Program 2023 och Program 2024. Under 2024, har aktier tillhörande Program 2018, 2019, 2020 och 2022 överlåtits. 13.2.1 Program 2024 Program 2024 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt program (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken omfattar anställda i koncernen med undantag av individer i egen- skap av koncernledningsmedlem och chefen för internrevisionen, PayEx samt vissa andra utländska filialer. Eken består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år. IP omfattar cirka 200 deltagare. För IP-deltagare som har identi- fierats som materiella risktagare består IP till hälften av aktie relaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktie- relaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 70 deltagare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är upp- skjuten i 3–5 år. För samtliga program sker slutlig överlåtelse efter gällande upp- skjutandeperioder endast om vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten. Mer information om Program 2024 samt Program 2018–2023 finns i Swed- banks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade dokument som utgör grund till beslut för årsstämman. 13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskju- tandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar. Löptiden för respektive program består av det initiala prestationsåret följt av tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år samt villkorad slut giltig överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden. Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal presta- tionsrätter fram till överlåtelsestidpunkten. Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs per värderingstidpunkt. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respek- tive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestations rätterna inte berättigat till under programmets löptid. Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna för- ändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknads- värdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten. Rörliga ersättningsprogram 2024 2023 Program 2022 och tidigare Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 92 57 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 26 28 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 7 7 Redovisad kostnad avseende fondandel 2 6 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 3 3 Program 2023 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 128 31 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 26 6 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 22 25 Redovisad kostnad avseende fondandel 5 7 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 8 9 Program 2024 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 190 196 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 32 34 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 47 47 Redovisad kostnad avseende fondandel 11 11 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 16 15 Total redovisad kostnad 615 480 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2024 2023 Utestående vid årets början 7,9 5,6 Tilldelade 3,3 4,3 Förverkade 0,3 0,3 Inlösta 0,5 1,7 Utestående vid årets slut 10,4 7,9 Inlösningsbara vid periodens slut 0 0 Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestations- rätt vid värderingstidpunkten, kr 190 167 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 24 28 Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 290 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 13.3 Ersättning till verkställande direktör 13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef Jens Henrikssons fasta årslön uppgick till 14 460 tkr. Anställningsvillkoren för den verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 6,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbas- belopp, 32 procent på lön mellan 7,5 till 30 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön från 30 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmed förande lönen är fastställd till 18 000 tkr av styrelsen. Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsveder- lag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2024 2023 Jens Henriksson Fast ersättning, lön 14 460 13 900 Övriga ersättningar/förmåner 30 23 Summa 14 490 13 923 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 4 238 4 072 13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef Tomas Hedbergs fasta årslön uppgick till 6 120 tkr. Anställningsvill koren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar för- månsbaserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålders- pension med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomst basbelopp. Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 måna- der. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 måna- der och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2024 2023 Tomas Hedberg Fast ersättning, lön 6 120 5 820 Övriga ersättningar/förmåner 177 111 Summa 6 297 5 931 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1 999 2 096 13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare 13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verk- ställande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattnings havare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befattningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga ersättningar. Sammanlagt var det ytterligare 13 medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Bo Bengtsson, Lars-Erik Danielsson, Britta Hjorth-Larsen, Anna-Karin Laurell, Jon Lidefelt, Malin Lilliecrona, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Charlotte Rydin, Carina Strand, Olof Sundblad och Kerstin Winlöf. 10 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 6 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Sandra Almström, Mikael Björknert, Anders Karlsson, Anna-Karin Laurell, Malin Lilliecrona och Olof Sundblad. Övriga ledande befattningshavare 2024 2023 Fast ersättning, lön 68 66 Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1 Övriga ersättningar/förmåner 1 1 1 Summa 70 68 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 21 23 Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad ersättning som ligger till grund för årets kostnad 1 856 2 200 Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktie relaterad ersättning 10 298 7 679 Antal personer vid årsskiftet 13 13 1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt. 13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rör- liga ersättningar. Innan 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken, med undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytter- ligare tre ledande befattningshavare. Prestationsrätter kan också ha tilldelats i egenskap av annan befattning under perioder då de inte varit ledande befatt- ningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för berättigade övriga ledande befattningshavare i respektive pågående Eken program. Andel Andel månadslön, Räntabilitet på månadslön, övriga ledande År eget kapital generellt befattningshavare Eken 2020 8,9 0,1 0,1 Eken 2021 13,2 0,3 0,3 13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare Pension Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013. Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbets givaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbas beloppet 2024 var 76 200 kr). Tre ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och tio ledande befattnings- havare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en ålderspension på fast lön över- stigande 30 inkomstbasbelopp för tolv ledande befattningshavare. Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. Andra avtalsvillkor Uppsägningstid Avgångsvederlag Uppsägningstid vid uppsägning vid uppsägning vid uppsägning från Swedbanks från Swedbanks från med- sida sida arbetarens sida 12 personer 12 månader 6 månader 6 månader 1 person 6 månader 6 månader 6 månader Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren: • Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden. • Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag. • Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den period då avgångsvederlaget utgår . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 291 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 13.5 Ersättning till styrelsen 13.5.1 Allmänt Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2024 till årsstämman 2025. Ersättningar till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet, Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet och Bolagsstyrnings- utskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående leda- möter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan. 2024 2023 Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Göran Persson, styrelsens ordförande 3 250 1 000 4 250 3 080 913 3 993 Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande 1 090 790 1 880 1 033 751 1 784 Göran Bengtsson, styrelseledamot 750 305 1 055 709 291 1 000 Annika Creutzer, styrelseledamot 750 310 1 060 709 279 988 Hans Eckerström, styrelseledamot 750 295 1 045 709 279 988 Kerstin Hermansson, styrelseledamot 750 815 1 565 709 751 1 460 Helena Liljedahl, styrelseledamot 750 235 985 709 205 914 Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot tom 2024-03-26 0 0 0 709 279 988 Anna Mossberg, styrelseledamot 750 545 1 295 709 484 1 193 Per Olof Nyman, styrelseledamot 750 1 135 1 885 709 780 1 489 Biljana Pehrsson, styrelseledamot 750 545 1 295 709 484 1 193 Summa 10 340 5 975 16 315 10 494 5 496 15 990 13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner. Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden, tkr 2024 2023 Göran Persson 4 186 3 908 Summa 4 186 3 908 13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef, vice koncernchef och övriga i koncern- ledningen Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef, vice koncernchef och övriga i koncern ledningen. Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice koncernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2024 2023 Kortfristiga ersättningar 106 103 Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader 27 29 Aktierelaterade ersättningar 1 1 Summa 134 133 Lämnade lån 64 62 13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag. Kost- naderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2024 2023 Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 31 33 Antal personer 23 22 Lämnade lån, mkr 394 327 Antal personer 110 112 Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vice vd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktel- ser uppgick till 197 mkr (190). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 292 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2024 2023 Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga motsvarande befattningshavare anställda anställda motsvarande befattningshavare anställda anställda Antal Löner och Rörliga Rörliga Antal Löner och Rörliga Löner och Land personer arvoden ersättningar ersättningar Summa personer arvoden ersättningar arvoden Summa Sverige 76 122 1 6 496 6 619 83 127 1 6 049 6 177 Estland 36 26 2 1 249 1 276 34 29 2 1 125 1 157 Lettland 20 20 1 791 812 19 19 1 717 737 Litauen 18 24 1 1 254 1 279 19 22 1 1 150 1 173 Norge 10 5 0 162 167 5 4 0 172 176 USA 0 0 0 32 32 0 0 0 29 29 Övriga länder 1 0 0 27 27 1 0 0 28 28 Summa 161 196 5 10 011 10 212 161 201 5 9 270 9 476 13.9 Nyckeltal Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar. Per anställd 2024 2023 Sverige 10 719 10 393 Estland 2 995 2 949 Lettland 2 278 2 215 Litauen 2 942 2 927 Norge 193 210 USA 14 15 Övriga länder 93 97 Summa 19 233 18 806 Antal arbetade timmar (tusental) 30 484 29 807 Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 17 209 17 275 sonalomsättning inklusive pensionsavgångar 1 , % 2024 2023 Svensk bankverksamhet 11,0 9,1 Företag och Institutioner 6,6 10,7 Baltisk bankverksamhet 10,0 11,5 Premium and Private Banking 4,9 Koncernfunktioner och Övrigt 6,7 9,7 Totalt 8,2 10,1 alomsättning exklusive pensionsavgångar 1 , % 2024 2023 Svensk bankverksamhet 10,0 7,3 Företag och Institutioner 5,6 8,8 Baltisk bankverksamhet 9,7 11,4 Premium and Private Banking 4,1 Koncernfunktioner och Övrigt 6,1 8,8 Totalt 7,6 9,2 1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året. Övriga nyckeltal 2024 2023 Antal anställda, medeltal 19 233 18 806 Antal anställda vid årets slut 18 362 18 405 Antal heltidstjänster 17 209 17 275 Sjukfrånvaro, % 2024 2023 Sjukfrånvaro Sverige 3,5 3,4 Sjukfrånvaro Estland 1,9 2,1 Sjukfrånvaro Lettland 3,0 3,1 Sjukfrånvaro Litauen 1,4 1,5 Sjukfrånvaro koncernen 2,9 2,9 Långtidsfriska, % 1 70,4 73,1 1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbets- dagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod. Uttag föräldraledighet kvinnor/ män, % 2024 2023 Sverige 72,6/27,4 69,6/30,4 Estland 96,2/3,8 98,0/2,0 Lettland 98,8/1,2 99,8/0,2 Litauen 96,4/3,6 98,9/1,1 2024 2023 Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige 54 46 54 46 Estland 72 28 73 27 Lettland 74 26 74 26 Litauen 70 30 70 30 Norge 33 67 34 66 USA 38 62 43 57 Övriga länder 51 49 50 50 Könsfördelning för samtliga 2024 2023 anställda, koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 61 39 61 39 Swedbanks styrelse 50 50 45 55 Koncernledning inkl. vd 47 53 40 60 Koncernledning och respektive ledningsgrupp 48 52 46 54 Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 42 58 38 62 Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl. dotterföretag 43 57 41 59 Könsfördelning på 2024 2023 chefs positioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män Chefspositioner, totalt 1 57 43 56 44 Chefspositioner, Sverige 52 48 50 50 Chefspositioner, Estland 68 32 71 29 Chefspositioner, Lettland 70 30 71 29 Chefspositioner, Litauen 60 40 58 42 1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 293 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K14 Övriga allmänna administrationskostnader 2024 2023 Fastighets- och lokalkostnader 401 487 IT-kostnader 3 739 3 000 Tele, porto 125 116 Konsulter 897 1 117 Ersättning till sparbanker 210 217 Övriga köpta tjänster 1 380 1 133 Resor 133 131 Representation 37 34 Materialkostnader 62 79 Reklam, PR, marknadsföring 445 323 Värdetransport, larm 74 72 Reparation och underhåll 169 138 Övriga administrationskostnader 448 415 Övriga rörelsekostnader 62 86 Summa 8 180 7 349 Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade i raderna Fastighets- och lokalkostnader samt IT- kostnader: Korttidsleasingavtal 16 16 Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 6 7 Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i leasing skulder 51 54 2024 2023 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC Revisionsuppdraget 59 57 Annan revisionsverksamhet 13 12 Skatterådgivning 1 1 Övriga tjänster 0 Summa ersättning till revisorer 73 70 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjäns- ter innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företags- förvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll . K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2024 2023 Materiella tillgångar Inventarier 283 288 Rörelsefastigheter 34 35 Nyttjanderätter för hyrda lokaler 779 769 Övrigt 218 187 Summa 1 313 1 279 Immateriella anläggningstillgångar Kundbas 43 43 Internt utvecklad programvara 747 525 Övrigt 68 73 Summa 858 641 Summa 2 171 1 920 K16 Sanktionsavgifter 2024 2023 IT-incident, april 2022 850 Office for Foreign Asset Control 37 Summa 887 K17 Kreditförluster 2024 2023 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförluster – steg 1 –402 104 Kreditförluster – steg 2 –893 1 124 Kreditförluster – steg 3 208 –243 Kreditförluster – förvärvade eller utgivna osäkra –1 3 fordringar Summa –1 088 989 Bortskrivningar 1 213 455 Återvinningar –282 –173 Summa 931 282 Summa – kreditförluster avseende lån till upplupet –157 1 271 anskaffningsvärde Kreditförluster avseende lånelöften och garantiavtal Kreditförluster – steg 1 –47 –51 Kreditförluster – steg 2 150 159 Kreditförluster – steg 3 –214 296 Summa – kreditförluster avseende lånelöften och garantier –111 403 Summa kreditförluster –268 1 674 Kreditförluster fördelade på låntagarkategori Kreditinstitut 12 32 Allmänheten –280 1 642 Summa –268 1 674 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 294 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K19 Skatt Skattekostnad 2024 2023 Skatt avseende tidigare år 4 –212 Aktuell skatt 8 397 7 290 Uppskjuten skatt 919 2 414 Summa 9 320 9 492 Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: 2024 2023 % % Utfall 9 320 21,1 9 492 21,8 Aktuell skattesats på resultat före skatt 9 102 20,6 8 986 20,6 Skillnad 218 0,5 506 1,2 Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år 4 0,0 –212 –0,5 Omvärdering av uppskjutna skattefordringar/skulder –47 –0,1 Uppskjuten skatt tidigare år till följd av extra utdelning från Swedbank AS 556 1,3 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 139 0,3 48 0,1 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 469 1,1 372 0,9 Ej avdragsgill sanktionsavgift från Finansinspektionen 175 0,4 Schablonintäkt periodiseringsfonder 36 0,1 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –29 –0,1 14 0,0 Annan skattebas i försäkringsrörelsen –197 –0,4 –170 –0,4 Skatt i intresseföretag och joint ventures –158 –0,4 –165 –0,4 Avvikande skattesatser i andra länder 2 0,0 –107 –0,2 Övrigt, netto –1 0,0 –5 0,0 Summa 218 0,5 506 1,2 K18 Bankskatter och resolutionsavgifter 2024 2023 Svensk bankskatt 1 105 1 170 Litauisk bankskatt 1 607 1 505 Lettisk bankskatt 439 Resolutionsavgifter 868 900 Summa 4 019 3 574 Den svenska bankskatten (riskskatt) tas ut av stora kreditinstitut och uppgår till 0,06 procent av kreditinstitutens totala justerade skulder vid ingången av året. Den litauiska bankskatten är tillfällig från maj 2023 till och med utgången av 2025. Bankskatten tas ut med 60 procent på den del av periodens justerade ränte- netto som överstiger de fyra närmast föregående årens genomsnittliga ränte netto med mer än 50 procent. För 2024 var de fyra historiska åren 2019–2022. För 2023 var motsvarande år 2018-2021. Den lettiska bankskatten (bolåneskatt) är tillfällig och betalas under år 2024. Skatten beräknas till 2 procent av de totala lettiska rörliga bostadslånen per 31 oktober 2023. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 295 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Rörelse- 2024 Ingående Resultat- Övrigt förvärv/Lik- Eget Valutakurs- Utgående Uppskjutna skattefordringar balans räkning totalresultat vidation kapital differenser balans Avdragsgilla temporära skillnader Aktierelaterade ersättningar 13 1 –2 12 Leasingskulder 705 –61 644 Nyttjanderätter –687 66 –621 Underskottsavdrag 144 –29 –28 4 91 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –91 52 31 –5 –13 Övrigt –2 –14 1 –2 –17 Summa 82 15 4 –2 –3 96 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 2 547 1 365 3 912 Pensionsavsättningar 328 17 280 625 Kassaflödessäkringar 46 –5 41 Immateriella anläggningstillgångar 1 374 20 7 1 401 Reserveringar för kreditförluster 48 –12 2 38 Valutabasisspreadar –72 –129 –7 –208 Försäkringsavsättningar 136 105 –4 4 241 Aktierelaterade ersättningar –7 –5 –2 –14 Rörelsefastigheter 14 –3 11 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 639 –415 55 1 279 Övrigt –313 –4 –4 –321 Summa 5 740 934 273 7 –6 57 7 005 Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 13 mkr (91). Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras. För de estniska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning redovisas upp- skjuten skatt för den del av koncernföretagens ackumulerade vinstmedel som avses att delas ut inom överskådlig framtid. Då vinstmedel som ackumulerats i estniska koncernföretag före 2017 inte avses delas ut redovisas inte uppskjuten skatt på dessa vinstmedel om 13 130 mkr (12 384). Den sålunda ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 889 mkr (2 725). Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Land Avdrag för vilka Avdrag för vilka Totalt uppskjuten skatt uppskjuten skatt underskotts- Underskottsavdrag redovisats inte redovisats avdrag 1 i utländska filialer Litauen 488 31 519 Luxemburg 40 40 Finland 3 3 USA 704 2 Summa 488 74 562 704 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt. När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot under- skottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skatte- fordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka 100 procent (75) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2027 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 296 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Ingående Resultat- Övrigt Eget Valutakurs- Utgående Uppskjutna skattefordringar balans räkning totalresultat kapital differenser balans Avdragsgilla temporära skillnader Aktierelaterade ersättningar 16 –4 1 13 Leasingskulder 696 9 705 Nyttjanderätter –676 –11 –687 Underskottsavdrag 171 –24 –3 144 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –97 2 4 –91 Övrigt 49 –52 1 –2 Summa 159 –80 1 2 82 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 1 112 1 435 2 547 Pensionsavsättningar 398 102 –172 328 Kassaflödessäkringar 28 19 –1 46 Immateriella anläggningstillgångar 1 206 168 1 374 Reserveringar för kreditförluster 48 0 48 Valutabasisspreadar 10 –78 –4 –72 Försäkringsavsättningar 16 124 –4 136 Aktierelaterade ersättningar –3 –4 –7 Rörelsefastigheter 14 14 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 108 559 –28 1 639 Övrigt –322 9 –313 Summa 3 615 2 334 –177 –32 5 740 Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Avdrag för vilka Avdrag för vilka Totalt uppskjuten skatt uppskjuten skatt underskotts- Underskottsavdrag Land redovisats inte redovisats avdrag 1 i utländska filialer Litauen 342 341 683 Luxemburg 196 196 Finland 3 3 USA 930 2 Summa 342 540 882 930 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 297 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K20 Resultat per aktie Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestå- ende stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genom- snitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier. Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella stam- aktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt per- spektiv har till delats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behand- las som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Aktierelaterat Redovisningsmässig ersättningsprogram: tilldelningstidpunkt 2018 26 mars 2019 2019 28 mars 2020 2020 28 maj 2021 2021 25 mars 2022 2022 30 mars 2023 2023 30 mars 2024 2024 26 mars 2025 2024 2023 Genomsnittligt antal aktier Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning 1 125 239 008 1 124 509 662 Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 4 536 267 2 882 468 Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 129 775 275 1 127 392 130 Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 34 869 34 128 Resultat per aktie före utspädning, kr 30,99 30,35 Resultat per aktie efter utspädning, kr 30,86 30,27 K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 2024 2023 Belopp Uppskjuten Aktuell Summa Belopp Uppskjuten Aktuell Summa före skatt skatt skatt skatt före skatt skatt skatt skatt Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 1 360 –280 –280 –839 172 172 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 33 –14 Summa 1 393 –280 –280 –853 172 172 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 2 259 –290 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –1 854 382 382 336 –69 –69 Kassaflödessäkringar 0 0 0 –4 1 1 Valutabasisspreadar –35 7 7 –18 4 4 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures 5 –41 Summa 375 7 382 389 –16 5 –69 –65 Övrigt totalresultat 1 768 –273 382 109 –869 177 –69 107 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 298 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2024 2023 1/1/2023 2024 2023 1/1/2023 Sveriges riksbank 139 914 159 946 132 693 140 000 160 000 132 730 Stater 39 129 17 270 16 519 40 003 17 440 16 203 Kommuner 3 162 1 403 2 271 3 179 1 457 2 370 Summa 182 205 178 619 151 483 183 182 178 897 151 303 K23 Utlåning till kreditinstitut 2024 2023 1/1/2023 Lån 23 520 24 959 33 201 Återköpsavtal 337 232 15 Ställda kontantsäkerheter 10 211 42 343 23 373 Summa 34 068 67 534 56 589 K24 Utlåning till allmänheten 2024 2023 1/1/2023 Lån 1 752 394 1 737 717 1 758 014 Finansiell leasing 47 817 44 508 40 602 Summa lån till kunder 1 800 211 1 782 225 1 798 616 Ställda kontantsäkerheter 3 947 5 177 3 605 Återköpsavtal 78 086 43 229 23 635 Återköpsavtal, Riksgälden 0 2 744 6 952 Lån till Riksgälden 30 000 10 004 Summa 1 882 244 1 863 375 1 842 812 Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter 2024 2023 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa Bruttoinvesteringar 14 847 33 292 5 384 53 523 14 325 31 157 5 668 51 150 Ej intjänade finansiella intäkter 2 010 3 055 641 5 706 2 275 3 526 841 6 642 Nettoinvesteringar 12 837 30 237 4 744 47 817 12 050 27 631 4 827 44 508 Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehåller inga variabla avgifter. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 299 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Redovisat värde Nominellt belopp 2024 2023 1/1/2023 2024 2023 1/1/2023 Bostadsinstitut 27 063 36 190 31 471 27 123 36 135 33 185 Banker 12 972 11 033 15 565 12 992 11 184 15 858 Övriga finansiella företag 15 269 9 151 11 413 15 143 9 235 11 917 Icke-finansiella företag 2 486 2 467 2 849 2 503 2 537 3 015 Summa 57 790 58 841 61 298 57 761 59 091 63 975 varav efterställda 51 11 117 51 10 125 varav seniora icke prioriterade 348 412 158 349 414 158 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ . K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 2024 2023 1/1/2023 Fondandelar 369 300 295 107 244 251 Räntebärande värdepapper 4 295 4 973 5 325 Aktier 21 288 19 715 19 019 Summa 394 883 319 795 268 594 K27 Aktier och andelar 2024 2023 1/1/2023 Aktier, handelslager 4 153 532 347 Fondandelar, handelslager 11 065 5 469 4 223 Fondandelar bakomliggande till försäkringsavtal med resultatandel 25 620 23 848 22 084 Fondandelar, övriga 2 780 2 707 2 316 Bostadsrätter 11 Övrigt 1 821 1 759 1 287 Summa 45 438 34 316 30 268 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 300 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 2024 2023 1/1/2023 Anläggningstillgångar Kreditinstitut, intresseföretag 5 593 5 024 4 415 Kreditinstitut, joint ventures 2 616 2 500 2 719 Övriga intresseföretag 777 626 515 Övriga joint ventures 107 125 180 Summa 9 093 8 275 7 830 Ingående balans 8 275 7 830 7 705 Tillkommande 191 5 224 Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 812 747 921 Erhållna utdelningar –186 –307 –1 020 Utgående balans 9 093 8 275 7 830 Andel av årets: Redovisat värde Övrigt Erhållna Organisations- Antal Kapital - total- utdel- Firmanamn, säte nummer aktier andel, % Resultat resultat ningar 2024 2023 Intresseföretag Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 22,00 311 11 80 2 244 2 002 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 50,00 114 7 80 798 757 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 47,50 245 5 15 2 030 1 796 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 40,00 19 1 6 140 126 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 49,00 44 –1 5 381 344 BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 29,36 –23 425 448 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 28,30 23 111 26 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 20,00 2 116 24 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 20,00 0 0 Thylling Insight AB, Göteborg 559181-9015 40 000 40,00 11 11 Bankomat AB, Stockholm 556817-9716 150 20,00 –9 84 93 SK ID Solutions AS, Tallinn 10747013 16 25,00 4 29 24 Summa intresseföretag 730 22 186 6 369 5 650 Joint ventures EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 50,00 100 16 2 616 2 500 Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 16,67 0 0 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 12 500 20,83 –56 87 120 Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 14,29 1 6 5 Svenska e-faktura bolaget AB, Stockholm 556563-0596 100 50,00 –2 15 Summa joint ventures 43 16 2 723 2 625 Summa intresseföretag och joint ventures 773 38 186 9 093 8 275 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Svenska e-fakturabolaget AB om 16 mkr, Finansiell ID-Teknik BID AB om 62 mkr och Getswish AB om 90 mkr. Dess- utom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr. Swedbanks del av intresseföretagens eventualförpliktelser och åtag- anden per årsskiftet uppgick till 855 mkr (844) respektive 1 487 mkr (1 442). Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group 2024 2023 Totala tillgångar 36 068 37 457 varav utlåning till allmänheten 30 914 32 171 Totala skulder 30 878 32 463 varav skulder till kreditinstitut 30 463 32 110 Totalt eget kapital 5 190 4 994 Totala intäkter 2 960 2 968 varav räntenetto 2 428 2 455 Totala kostnader 2 660 1 423 varav kreditförluster 1 164 1 477 Resultat före skatt 300 43 Skatt –100 3 Årets resultat 200 40 Årets totalresultat 232 –52 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 301 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K29 Derivat Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valuta- risker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkrings- redovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upp lupen ränta. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontant säkerheter om 6 372 (9 542) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 7 522 (13 821) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kredit institut. Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2024 2023 2024 2023 1/1 2023 2024 2023 1/1 2023 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värde säkringar, ränteswappar K30 598 513 558 527 8 696 6 415 738 8 931 15 654 29 094 Portfölj verkligt värde säkringar, ränteswappar K30 334 142 352 036 3 923 9 665 20 289 1 485 503 23 Kassaflödessäkringar, valuta basisswappar K30 8 466 8 188 858 596 603 Summa 941 120 918 751 13 477 16 676 21 630 10 415 16 157 29 117 Derivat ej i säkringsredovisning 36 112 482 33 026 557 726 136 887 411 1 223 832 728 025 925 558 1 236 903 Bruttobelopp 37 053 602 33 945 308 739 612 904 087 1 245 462 738 441 941 715 1 266 021 Kvittade belopp K48 –702 017 –864 523 –1 194 958 –703 167 –868 262 –1 197 341 Summa 37 595 39 563 50 504 35 274 73 453 68 679 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 143 555 259 412 1 132 1 917 4 702 999 2 017 5 364 Terminer 11 761 414 8 619 506 2 264 2 470 5 112 2 771 2 581 4 348 Swappar 22 332 630 22 159 115 692 783 854 242 1 178 203 699 580 864 165 1 189 386 Valutarelaterade Optioner 24 798 57 996 33 493 559 14 515 564 Terminer 826 194 847 147 13 145 7 449 10 694 5 940 29 076 15 995 Swappar 906 086 966 071 15 098 19 174 22 477 16 976 25 668 19 572 Aktierelaterade Optioner 23 152 30 679 577 1 082 1 525 439 679 1 068 Terminer 8 838 24 571 10 0 7 11 4 3 Swappar 28 619 47 441 131 455 448 258 582 465 Kreditrelaterade Swappar 52 897 10 999 917 56 994 182 9 Råvarurelaterade Terminer 4 300 3 619 47 72 104 43 88 129 Summa 36 112 482 33 026 557 726 136 887 411 1 223 832 728 025 925 558 1 236 903 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 302 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K30 Säkringsredovisning 30.1 Säkringar av verkligt värde Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce- ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Port- följsäkringsredovisning tillämpas för både fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) och icke–löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran. Emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efter- ställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkrings redo- visning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.9.1, inklusive kraven på säkringens effek- tivitet. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kredit risk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto- resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränte swappar med motparter med hög kreditvärdighet. • I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och ränteswappar. Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9 Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kredit- risken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvo- ten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värdepappret, den seniora icke priorite- rade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade ränte- swappen. Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39 Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusterings- datum. Icke–löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran, är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på beteendemässig dura- tion. De nominella belopp som avser en del av lånen eller en del av inlåningen i respektive tids intervall är säkrade med ränteswappar. Specifika lånebelopp och inlåningsvolymer i varje tidsintervall är därmed identifierade som de säkrade pos- terna. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både fram åt- riktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dag ligen med användning av dollar offset metoden på kumu- lativ basis. Värde för ändringarna på bolånen och inlåningen, som beror på föränd- ringar i referens räntan, jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränte swapparna. Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar. 2024 2023 Värdeförändring Värdeförändring som använts för Ineffektivitet som använts för Ineffektivitet Redovisat värde att redovisa redovisad Redovisat värde att redovisa redovisad Säkringsinstrument och Nominellt Till- säkrings- i resultat Nominellt Till- säkrings- i resultat effektivitet i säkringar belopp gångar Skulder ineffektivitet räkningen belopp gångar Skulder ineffektivitet räkningen Ränterisk Ränteswappar, Säkrade tillgångar portföljsäkringar 287 275 3 299 1 457 2 769 130 346 835 9 436 503 8 408 89 Ränteswappar, Säkrade skulder portföljsäkringar 46 867 623 28 467 –0 5 201 229 210 1 Ränteswappar, Emitterade värdepapper 447 517 7 468 5 585 –1 906 188 424 485 5 047 11 404 –7 960 80 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 115 648 1 176 2 312 –1 518 –351 102 484 1 203 3 231 –2 253 3 Ränteswappar, Efterställda skulder 35 348 53 1 034 –992 –21 31 558 165 1 019 –876 11 Summa 932 654 12 619 10 415 –1 180 –55 910 563 16 079 16 157 –2 471 184 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 303 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2024 2023 Ackumulerat justeringsbelopp på Värdeförändring Ackumulerat justeringsbelopp på Värdeförändring Redovisat värde den säkrade posten som använts för att Redovisat värde den säkrade posten som använts för att Till- Till- redovisa säkrings– Till- Till- redovisa säkrings– Säkrade poster gångar Skulder gångar Skulder ineffektivitet gångar Skulder gångar Skulder ineffektivitet Portföljsäkringar Utlåning till allmänheten 287 275 346 835 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –2 723 –2 723 –2 723 –8 489 –8 489 –8 489 In– och upplåning från allmänheten 46 867 5 201 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 549 549 -549 209 209 -209 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 447 892 –1 954 1 954 418 398 –8 081 8 081 Seniora icke prioriterade skulder 116 784 –1 476 1 476 103 415 –2 240 2 240 Efterställda skulder 35 762 –980 980 31 889 –880 880 Summa 284 552 647 854 –2 723 –3 861 1 138 338 346 559 113 –8 489 –10 992 2 503 2024 2023 Löptidsprofil och genomsnittspris Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid för säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp, Säkrade tillgångar 127 200 154 605 5 470 147 560 191 095 8 180 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade tillgångar 1,42 1,60 1,38 0,84 1,16 1,30 Nominellt belopp, Säkrade skulder 16 140 30 727 5 201 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade skulder 2,97 3,13 3,67 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 109 934 445 265 43 314 96 720 409 952 51 855 Genomsnittlig fast ränta (%) 1,19 2,33 2,35 0,48 1,88 2,38 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 304 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 30.2 Kassaflödessäkringar Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt expone- ringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhan- tering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte– och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsin- strumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Valuta basisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balans- räkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kredit risk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp- fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valuta basisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru- mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valuta kurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd- ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggre- gerade exponeringen. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd- ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone- ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkrings förhåll- anden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möj- liga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valuta swappar med motparter med hög kreditvärdighet. • Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta- basisswappar. Tabellerna nedan ger information om koncernens kassaflödessäkringar. Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkrings- instrumenten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR. Säkringsinstrument 2024 2023 Valutabasisswappar, EUR/SEK Nominellt belopp 8 466 8 188 Redovisat värde: Tillgångar 858 596 Säkringens effektivitet Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet 922 627 Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet: Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR –902 –623 Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen 15 0 Reserv för kassaflödessäkringar Ingående balans 7 11 Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat 278 5 Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –278 –9 Övrigt totalresultat före skatt 0 –4 Skatt –0 1 Utgående balans 7 7 Förfalloprofil och genomsnittspris 2024 2023 för säkringsinstrument Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Nominellt belopp 2 642 5 824 7 944 244 Genomsnittlig valutakurs 10,45 10,45 10,46 10,00 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 305 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 30.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkom- mer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktio- nella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för netto investeringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade netto investeringen i utlandsverksamheten. Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursför- ändringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat i stället för i resultaträkningen. Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter- före tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncer- nen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitterade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkrings instrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovi- sade värdet för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovisade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värde- f örändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säkrings instrumenten, som uppkommit till följd av ändrade valuta kurser. Säkrings förhållandet omfördelas månat ligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna. Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. 2024 2023 Värde- Säkring av Värde- Säkring av Värdeför ändring förändring netto- Värdeför ändring förändring netto- som använts redovisad investeringar som använts redovisad investeringar Redovisat för att redovisa i Övrigt total i utlands Redovisat för att redovisa i Övrigt total i utlands Säkringsinstrument och värde, säkrings– resultat före verksamheter värde, säkrings– resultat före verksamheter säkringseffektivitet Skulder ineffektivitet skatt efter skatt Skulder ineffektivitet skatt efter skatt Valutarisk Emitterade värdepapper i EUR 63 937 –1 867 –1 867 –7 306 53 393 285 285 –5 824 Emitterade värdepapper i NOK 516 11 11 137 506 51 51 127 Summa 64 454 –1 856 –1 856 –7 169 53 899 336 336 –5 697 Säkrade poster 2024 2023 Värdeförändring som använts för att Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet redovisa säkringsineffektivitet Nettoinvesteringar i EUR 1 867 –285 Nettoinvesteringar i NOK –11 –51 Summa 1 856 –336 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 306 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K31 Immateriella anläggningstillgångar Obestämbar period Bestämbar period Internt utvecklad 2024 Goodwill Varumärke Kundbas programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 16 780 158 1 969 10 253 1 460 30 621 Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 7 49 56 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 576 51 1 627 Utrangeringar –866 –17 –883 Valutakursdifferenser 422 33 0 7 461 Anskaffningsvärde vid årets utgång 17 209 158 2 002 11 012 1 501 31 882 Avskrivningar vid årets ingång –1 563 –2 755 –1 158 –5 476 Årets avskrivningar –43 –747 –68 –858 Utrangeringar 544 29 573 Valutakursdifferenser –32 –3 –4 –38 Avskrivningar vid årets utgång –1 638 –2 961 –1 200 –5 799 Nedskrivningar vid årets ingång –2 994 –84 –237 –1 349 –41 –4 704 Årets nedskrivningar –789 –789 Utrangeringar 322 322 Valutakursdifferenser –40 –40 Nedskrivningar vid årets utgång –3 034 –84 –237 –1 816 –41 –5 211 Redovisat värde 14 175 75 127 6 234 260 20 871 För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjande period är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjandeperiod för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. Under året gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 789 mkr. Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar. Under 2024 förvärvades det estniska företaget Paywerk AS. Swedbank erhöll en good- will om 7 mkr . Obestämbar period Bestämbar period Internt utvecklad 2023 Goodwill Varumärke Kundbas programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 16 765 160 1 968 9 145 1 511 29 549 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 213 52 1 265 Avyttringar och utrangeringar –97 –104 –200 Valutakursdifferenser 15 –2 1 –10 2 6 Anskaffningsvärde vid årets utgång 16 780 158 1 969 10 253 1 461 30 621 Avskrivningar vid årets ingång –1 519 –2 336 –1 187 –5 042 Årets avskrivningar –43 –525 –73 –641 Avyttringar och utrangeringar 97 104 201 Valutakursdifferenser –1 9 –1 7 Avskrivningar vid årets utgång –1 563 –2 755 –1 157 –5 476 Nedskrivningar vid årets ingång –2 991 –84 –237 –1 269 –40 –4 621 Årets nedskrivningar –81 –81 Valutakursdifferenser –3 1 –2 Nedskrivningar vid årets utgång –2 994 –84 –237 –1 349 –40 –4 704 Redovisat värde 13 786 75 169 6 147 262 20 440 Under år 2023 gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 81 mkr . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 307 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Redovisat värde Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2024 2023 1/1/2023 Goodwill Swedbank Robur AB 1995 328 328 328 Föreningsbanken AB 1997 1 342 1 342 1 342 Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651 Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13 FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159 Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24 Sverige 2 517 2 517 2 517 varav bankverksamhet 1 538 1 538 1 538 varav övrigt 979 979 979 Swedbank AS 1999 1 390 1 345 1 343 Swedbank AS 2000 14 14 14 Swedbank AS 2001 164 158 158 Swedbank AS 2005 10 083 9 752 9 742 Paywerk AS 2024 7 De baltiska länderna 11 658 11 269 11 257 varav allokerat till: bankverksamhet i Estland 4 877 4 717 4 711 bankverksamhet i Lettland 2 511 2 428 2 426 bankverksamhet i Litauen 4 264 4 124 4 120 övrigt i Estland 7 Summa 14 175 13 786 13 774 Nyttjandevärde Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassa- flöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende netto- vinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska plane- ringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga för- utsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av lång- siktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i för- hållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenere- rande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncer- nen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (15) är rimlig lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt under- skott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Dis konteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonterings- faktorn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på för- väntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon för- väntad ökning i marknads andelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i för hållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sammansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslig- het beskrivs i tabellen på nästa sida . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 308 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Kassagenererande enhet 2025–2027 2024–2026 2028–2030 2027–2029 2028–2030 2027–2029 2031– 2030– Bankverksamhet Estland –3,7 –0,8 2,3–4,1 2,3–7,2 3,0 4,1 3,0 3,0 Lettland 3,3 6,4 1,0–9,8 1,0–9,8 4,4 4,4 3,0 3,0 Litauen –1,5 3,9 –0,4–10,1 –0,4–10,1 3,1 3,1 3,0 3,0 Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årlig genomsnittlig Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % 2024 2023 2024 2023 2023 2024 2024 2023 Kassagenererande enhet 2025–2027 2024–2026 2028–2030 2027–2029 2028–2030 2027–2029 2031– 2030– Bankverksamhet Estland 9,3 9,6 9,3–9,3 9,6–9,6 9,3 9,6 9,3 9,6 Lettland 9,9 10,4 9,9–9,9 10,4–10,4 9,9 10,4 9,9 10,4 Litauen 9,5 9,8 9,5–9,5 9,8–9,8 9,5 9,8 9,5 9,8 Sverige 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde Nettotillgång inklusive good- Sänkning av antagande om Höjning av diskonteringsfaktor will, redovisat värde, mkr Nyttjandevärde,mkr tillväxt med 1 procentenhet med 1 procentenhet Kassagenererande enhet 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Bankverksamhet Estland 25 408 26 892 44 593 46 234 –3 646 –3 281 –4 940 –4 523 Lettland 15 335 15 095 29 022 27 763 –2 371 –2 031 –3 271 –2 851 Litauen 22 496 20 160 33 245 29 726 –2 221 –2 002 –3 092 –2 819 Sverige 1 56 146 66 538 88 205 101 616 2 240 2 830 –8 847 –10 334 1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet. Känslighetsanalys Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp- komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassa genererande enheterna finns det även utrymme kvar om en rimlig föränd- ring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänk- ning av tillväxtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov. Bankverksamhet i baltiska länder Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 11 651 mkr (11 269). Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv- ningen för 2024 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats uti- från respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finan- siella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig årlig tillväxt om 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 12 procent (12). Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 986 mkr (979). Något ned- skrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassagenererande enheter har antagits vara 2 procent (2) och lägsta diskonterings faktor har fastställts till 8 procent (8), eller 10 procent (9) före skatt. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 309 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K32 Materiella tillgångar Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Rörelse- Nyttjanderätter 2024 Fastigheter Inventarier fastigheter för hyrda lokaler Övrigt 1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 14 3 475 1 439 6 379 845 12 152 Nyanskaffningar 8 357 41 77 166 648 Avyttringar och utrangeringar –9 –292 –25 –92 –22 –441 Bedömningar och modifieringar 312 21 332 Valutakursdifferenser 25 44 16 2 88 Anskaffningsvärde vid årets utgång 13 3 564 1 500 6 690 1 012 12 779 Avskrivningar vid årets ingång – 2 669 –622 –3 024 –282 –6 598 Årets avskrivningar –283 –34 –779 –218 –1 313 Avyttringar och utrangeringar 265 8 90 18 381 Valutakursdifferenser –14 –20 –10 –45 Avskrivningar vid årets utgång –2 701 –668 –3 723 –483 –7 575 Nedskrivningar vid årets ingång –8 –3 –11 Avyttringar och utrangeringar 8 8 Årets nedskrivningar –1 –1 Nedskrivningar vid årets utgång –1 –3 –4 Redovisat värde 12 864 829 2 968 529 5 200 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 207 mkr (334) . Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultat räkningen under nyttjandeperioden. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2024. Någon indikation för nedskriv- ningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelsefastigheters enskilda byggnads komponenter bedöms ha nyttjande- perioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasing perioderna. Kvarvarande nyttjandeperioder var upp till 10 år. Det avskriv- ningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K42 Övriga skulder och avsättningar. Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Rörelse- Nyttjanderätter 2023 Fastigheter Inventarier fastigheter för hyrda lokaler Övrigt 1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271 Nyanskaffningar 341 2 246 424 1 013 Avyttringar och utrangeringar –14 –160 –5 –285 –121 –585 Bedömningar och modifieringar 427 8 435 Valutakursdifferenser 11 1 6 18 Anskaffningsvärde vid årets utgång 14 3 475 1 439 6 379 845 12 152 Avskrivningar vid årets ingång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797 Årets avskrivningar –288 –35 –769 –187 –1 279 Avyttringar och utrangeringar 148 4 265 71 488 Valutakursdifferenser –9 –1 –10 Avskrivningar vid årets utgång –2 669 –622 –3 024 –282 –6 598 Nedskrivningar vid årets ingång –12 –3 –10 –25 Avyttringar och utrangeringar 11 10 21 Årets nedskrivningar –7 –7 Nedskrivningar vid årets utgång –8 –3 0 0 –11 Redovisat värde 6 806 814 3 355 563 5 544 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 334 mkr (178) . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 310 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K33 Övriga tillgångar 2024 2023 1/1/2023 Fondlikvidfordringar 2 273 2 742 3 770 Övriga tillgångar 5 722 4 978 4 254 Summa finansiella tillgångar 7 995 7 720 8 024 Innehavda återförsäkringsavtal 281 236 161 Övertagen egendom för skyddande av fordran 34 29 29 Övriga icke-finansiella tillgångar 20 16 30 Summa icke-finansiella tillgångar 335 281 220 Summa 8 330 8 001 8 244 K36 In- och upplåning från allmänheten 2024 2023 1/1/2023 Privatpersoner 746 177 701 863 703 935 Företagsinlåning 538 389 528 565 594 343 Summa inlåning från kunder 1 284 566 1 230 428 1 298 278 Erhållna kontantsäkerheter 3 338 3 470 4 754 Riksgälden 126 94 101 Återköpsavtal, Riksgälden 0 3 1 Återköpsavtal 578 268 2 815 Summa upplåning 4 043 3 835 7 670 Summa 1 288 609 1 234 262 1 305 948 K35 Skulder till kreditinstitut 2024 2023 1/1/2023 Sveriges riksbank 58 Svenska banker 34 023 26 484 29 376 Övriga svenska kreditinstitut 6 315 7 460 5 099 Utländska centralbanker 2 256 10 098 12 035 Utländska banker 16 720 20 055 25 481 Utländska kreditinstitut 875 701 119 Återköpsavtal, svenska banker och kreditinstitut 318 69 0 Återköpsavtal, utländska banker och kreditinstitut 3 994 7 187 659 Summa 64 500 72 054 72 826 K38 Emitterade värdepapper 2024 2023 1/1/2023 Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än 1 år 265 526 263 334 316 114 Säkerställda obligationer 353 430 345 615 343 284 Seniora icke säkerställda obligationer 139 113 118 238 122 559 Strukturerade privatobligationer 129 1 361 2 249 Summa 758 199 728 548 784 206 K39 Korta positioner värdepapper 2024 2023 1/1/2023 Aktier 274 729 240 varav egna emitterade aktier 116 98 105 Räntebärande värdepapper 16 184 16 568 26 894 varav egna emitterade obligationer 64 306 3 728 Summa 16 458 17 297 27 134 K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2024 2023 1/1/2023 Förutbetalda kostnader 1 741 1 716 1 425 Förutbetalda kostnader IT 498 404 161 Ännu ej fakturerade fordringar 564 459 443 Summa 2 802 2 579 2 028 K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 2024 2023 1/1/2023 Fondförsäkringssparande 395 800 320 609 268 892 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 311 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K40 Pensioner Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsätt- ning och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall avsättningen blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verk- liga värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförplik- telserna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kostnad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänst göringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod. Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfat- tar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättnings- nivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar till- gångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Kon- cernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 73 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att för- dela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har till- räckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsättning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat. Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns till- läggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balans räkningen uppgick vid årsskiftet till 180 mkr (176). Pen- sionsförpliktelserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individu- ella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensions stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen. Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensions förpliktelser 2024 2023 1/1/2023 Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 19 417 19 805 18 892 Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 180 176 168 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –23 208 –21 905 –21 324 Summa –3 611 –1 924 –2 263 varav rapporterade som pensionstillgångar 3 791 2 100 2 431 varav rapporterade som pensions- avsättningar 180 176 168 Förändringar av pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 2024 2023 Ingående förpliktelser 19 981 19 061 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 365 404 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 717 787 Pensionsutbetalningar –974 –934 Löneskatteutbetalningar –121 –157 Omvärdering –372 820 Utgående förpliktelser 19 597 19 981 2024 2023 2024 Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal Aktiva 5 234 5 588 3 094 Vilande 4 838 4 331 9 436 Pensionärer 9 525 10 062 13 289 Summa 19 597 19 981 25 819 Intjänade 19 217 19 291 Ej intjänade 380 690 Summa 19 597 19 981 varav belopp som är hänförliga till framtida löneökningar 346 963 Förändringar av förvaltningstillgångar 2024 2023 Ingående verkligt värde 21 905 21 324 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 799 901 Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 488 633 Pensionsutbetalningar –973 –933 Omvärdering 988 –19 Utgående verkligt värde 23 208 21 905 varav noterat varav noterat Förvaltningstillgångarnas pris på aktiv pris på aktiv verkliga värden 2024 marknad 2023 marknad Likvida medel 952 284 Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner 272 272 364 364 Derivat –136 281 Investeringsfonder, räntor 7 529 7 529 7 608 7 608 Investeringsfonder, aktier 8 121 8 121 7 638 7 638 Investeringsfonder, övrigt 6 470 954 5 731 843 Summa 23 208 16 877 21 905 16 453 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 312 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Odiskonterade kassaflöden 2024 2023 Utan löptid/ Utan löptid/ diskonte- diskonte- Löptidsöversikt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år ringseffekt Totalt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år ringseffekt Totalt Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 968 3 915 5 043 27 361 –17 690 19 597 1 005 3 854 4 979 27 572 –17 429 19 981 Förvaltningstillgångar 973 170 81 21 984 23 208 408 187 53 21 257 21 905 Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 198 198 283 283 Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2024 2023 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 365 404 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 717 787 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –799 –901 Pensionskostnad förmånsbestämda planer 283 290 Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner och löneskatt 1 262 947 Summa 1 545 1 237 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i övrigt totalresultat 2024 2023 Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster 65 –759 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade demografiska antaganden 0 0 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade finansiella antaganden 307 -61 Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar 988 –19 Summa 1 360 –839 Aktuariella antaganden, procent 2024 2023 Finansiella Diskonteringsränta 1 januari 3,69 4,25 Diskonteringsränta 31 december 3,86 3,69 Framtida årliga löneökningar 1 januari 2,35 2,69 Framtida årliga löneökningar 31 december 2,13 2,35 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 1,57 2,11 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december 1,72 1,57 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 3,07 3,20 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,39 3,07 Demografiska Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång 50,00 50,00 Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50 Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år 22 22 Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år 24 24 Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2024 2023 Finansiella Förändring av diskonteringsränta –25 bps 697 726 Förändring av löneökningsantagande +25 bps 226 262 Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 699 725 Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps 100 116 Demografiska Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare pensionsavgång maximalt 453 398 Förändring av personalomsättning –25 bps –3 7 Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och kvinna +2 år 1 057 1 057 När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetal- ningarna. Diskon teringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta för förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenska- per. Koncernen anser att svenska obligationer som har hypotekslån som säker- heter utgör sådana obligationer varför diskonteringsräntan baseras på prisnote- ringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till cirka 17 år (18). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procenten heter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 697 mkr (726) och en ökning av pensionskost naden med 47 mkr (45). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett ålders baserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflations- antagandet fastställs utifrån noterade priser för nominella respektive reala stats- obligationer. För längre löptider, där noterade priser saknas, antas inflationsanta- gandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbasbeloppet. Därför måste den fram- tida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräkningen antas motsvara inflations- antagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktua- riella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånsta- garnas återstående livslängd uppdateras årligen. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 313 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K41 Försäkringsavsättningar Koncernen redovisar riskförsäkringar och egendomsförsäkringar enligt premiefördelningsmetoden, när avtalens löptid är högst 1 år. Den generella modellen omfattar i allt väsentligt traditionell livförsäkring. 2024 2023 Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig för åtaganden marginal Totalt för åtaganden marginal Totalt Generell modell utan direkt resultatandel –2 230 2 330 100 –1 948 2 284 336 Generell modell med direkt resultatandel 24 965 1 530 26 495 22 889 1 525 24 414 Premiefördelningsmetoden 1 665 1 665 1 565 1 565 Summa 24 400 3 860 28 260 22 506 3 809 26 315 2024 2023 Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig för åtaganden marginal Totalt för åtaganden marginal Totalt Ingående balans 22 506 3 809 26 315 21 100 3 775 24 875 Nya avtal –374 383 9 –394 401 7 Förändringar avseende framtida tjänster 73 –60 13 47 –34 12 Förändringar avseende tjänster under innevarande period –833 –392 –1 226 –714 –354 –1 068 Förändringar avseende tidigare tjänster –230 –230 –166 –166 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 2 541 26 2 567 2 043 10 2 053 Kassaflöden 569 569 583 583 Valutakursdifferenser 148 95 243 7 12 19 Utgående balans 24 400 3 860 28 260 22 506 3 809 26 315 Förväntad framtida intäktsredovisning av avtalsenlig marginal 2024 2023 Diskonte- Diskonte- <1 år 1–5 år >5 år ringseffekt Totalt <1 år 1–5 år >5 år ringseffekt Totalt Generell modell utan direkt resultatandel 269 842 1 502 –282 2 330 228 706 1 585 –235 2 284 Generell modell med direkt resultatandel 112 413 1 500 –494 1 530 106 407 1 418 –406 1 525 Totalt 380 1 254 3 002 –777 3 860 334 1 113 3 003 –640 3 809 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 314 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2024 2023 Återstående Inträffade Återstående Inträffade försäkringsskydd skador Totalt försäkringsskydd skador Totalt Exklusive Exklusive förlust- Förlust- förlust- Förlust- komponenten komponenten komponenten komponenten Ingående balans 24 790 26 1 500 26 315 23 616 10 1 249 24 875 Förväntade inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster –425 –425 –384 –384 Förändring av riskjustering för icke- finansiell risk som upphört –87 –87 –78 –78 Avtalsenlig marginal –392 –392 –354 –354 Återvinning av kassaflöden från anskaffning av försäkringsavtal –30 –30 –28 –28 Tjänster under innevarande period, premie fördelningsmetoden –3 980 –3 980 –3 482 –3 482 Försäkringsintäkter –4 915 –4 915 –4 326 –4 326 Inträffade skador och skadehanterings- kostnader 2 732 2 732 2 452 2 452 Andra uppkomna kostnader för försäkringstjänster 932 932 781 781 Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal 30 30 28 28 Förluster och återföring av förluster för förlustkontrakt 16 16 17 17 Justeringar för inträffade skador –230 –230 –166 –166 Försäkringskostnader 30 16 3 435 3 481 28 17 3 068 3 112 Investeringskomponenter –1 809 1 809 –1 681 1 681 Resultat från försäkringstjänster –6 694 16 5 244 –1 434 –5 980 17 4 749 –1 214 Pengars tidsvärde –100 23 –77 –91 16 –75 Effekter från låst avkastningskurva 14 14 –40 –40 Förändringar som avser underliggande poster 2 689 2 689 2 341 2 341 Andra förändringar som avser finansiell risk –45 –14 –60 –149 –25 –174 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal 2 558 9 2 567 2 061 –9 2 053 Erhållna premier 5 671 5 671 5 036 5 036 Betalningar –67 –5 036 –5 103 –60 –4 392 –4 453 Kassaflöden 5 605 –5 036 569 4 975 –4 392 583 Valutakursdifferenser 201 1 40 243 116 –1 –97 19 Utgående balans 26 460 43 1 756 28 260 24 790 26 1 500 26 315 2024 2023 Finansiella Resultat- Finansiella Resultat- Försäkringsavsättningar tillgångar räkning Försäkringsavsättningar tillgångar räkning Bakom- Bakom- liggande till liggande till Kassaflöden Avtals enlig försäkrings- Försäk- Kassaflöden Avtals enlig försäkrings- Försäk- Känslighetsanalys för åtaganden marginal Totalt avtal ringsnetto för åtaganden marginal Totalt avtal ringsnetto Försäkringsrisker Förändring av annullationer, +10% 157 –154 2 –2 145 –170 –25 25 Förändring av kostnader, +10% 120 –107 13 –13 103 –97 6 –6 Förändring av dödlighet, +5% 1 –2 –1 1 42 –47 –5 5 Finansiella risker Förändring av aktiepriser, –10% –1 187 –62 –1 249 –1 255 –6 –1 127 –68 –1 195 –1 201 –6 Förändring av marknadsräntor, +100 bps –399 41 –357 –519 –162 –410 215 –195 –492 –297 varav tidsbegränsad livförsäkring 184 184 –184 169 148 317 –317 Förändring av marknadsräntor, –100 bps 470 –105 365 540 175 536 –359 177 515 338 varav tidsbegränsad livförsäkring –208 –208 208 –195 –180 –373 373 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 315 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K42 Övriga skulder och avsättningar 2024 2023 1/1/2023 Fondlikvidskulder 1 724 2 493 1 939 Leasingskulder 3 177 3 676 3 631 Övriga skulder 23 175 23 817 20 632 Reserveringar för finansiella garantier och lånelöften 1 007 1 097 714 Summa finansiella skulder 29 083 31 084 26 916 Övriga avsättningar 87 78 66 Summa 29 170 31 162 26 984 Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasing- avtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i not K3 avsnitt 3.2.6. I not K3 avsnitt 3.2.8 redovisas förändringen av leasing skulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redo- visas i not K32 Materiella tillgångar. Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till 4 286 mkr (4 725). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 3 820 mkr (3 443). Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administrationskostnader . K44 Efterställda skulder 2024 2023 1/1/2023 Förlagslån 19 030 18 356 21 925 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 17 580 14 485 9 406 Summa 36 609 32 841 31 331 Tidsbundna förlagslån Första möjliga datum Emissionsår Löptid för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 343 0,90% 2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 482 1,45% 2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 555 3,63% 2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 553 7,27% 2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 687 2,00% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 576 5,79% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 251 6,78% 2023 2028 2028-06-09 NOK 600 582 7,37% Summa 19 030 Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapitalrelation understiger 8,0 procent. Första möjliga datum Emissionsår Löptid för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2021 Evigt 2029-03-17 1 USD 500 4 858 4,00% 2023 Evigt 2028-03-17 2 USD 500 5 539 7,63% 2024 Evigt 2030-03-17 3 USD 500 7 182 7,75% Summa 17 580 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor . K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2024 2023 1/1/2023 Upplupna kostnader 3 375 3 409 2 988 Avtalsskulder IT 1 418 1 209 1 063 Övriga avtalsskulder 991 746 606 Summa 5 783 5 364 4 657 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 316 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K45 Eget kapital Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens eget kapital enligt IFRS Redovisningsstandarder framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen. 2024 2023 1/1/2023 Bundet eget kapital Aktiekapital, stamaktier 24 904 24 904 24 904 Reservfond 10 805 10 315 10 505 Kapitalandelsfond 6 613 5 989 5 270 Fond för utvecklingsutgifter 4 950 4 881 4 399 Övriga fonder 25 589 21 597 21 201 Summa 72 860 67 686 66 279 Fritt eget kapital Valutaomräkning av utlandsverksamheter 4 423 3 633 3 696 Kassaflödessäkringar 7 7 10 Valutabasisspreadar –50 –22 –8 Överkursfond 13 206 13 206 13 206 Balanserad vinst 128 426 114 249 92 868 Summa 146 013 131 073 109 772 Minoritetskapital 28 30 29 Summa eget kapital 218 901 198 790 176 080 Stamaktier Antal 2024 2023 1/1/2023 Beslutade, emitterade och fullt betalda 1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722 Egna aktier –6 686 779 –7 209 322 –8 934 918 Utestående 1 125 318 943 1 124 796 400 1 123 070 804 Ingående balans 1 124 796 400 1 123 070 804 1 121 434 793 Överlåtna aktier till anställda avseende aktierelaterade ersättningar 522 543 1 725 596 1 636 011 Utgående balans 1 125 318 943 1 124 796 400 1 123 070 804 Kvotvärde per aktie är 22 kronor. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinst utdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning. Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna aktier uppgick till –3 348 (–3 348) . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 317 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K46 Värderingskategorier för finansiella instrument Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori. För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K47. 2024 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Upplupet Summa anskaff- Innehas Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella tillgångar Not ningsvärde för handel Övrigt Summa instrument värde värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 325 604 325 604 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 139 942 36 353 5 910 42 263 182 205 182 207 Utlåning till kreditinstitut K23 23 520 10 547 10 547 34 068 34 068 Utlåning till allmänheten 1 K24 1 799 783 82 033 428 82 461 1 882 244 1 882 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –2 723 –2 723 –2 723 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 33 713 24 077 57 790 57 790 57 790 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 394 883 394 883 394 883 394 883 Aktier och andelar K27 17 946 27 493 45 438 45 438 45 438 Derivat K29 35 545 35 545 2 050 37 595 37 595 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 8 559 8 559 8 559 Summa 2 294 685 216 136 452 792 668 928 2 050 2 965 663 2 966 232 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Verkligt Summa anskaff- Innehas värde- Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella tillgångar Not ningsvärde för handel optionen Summa instrument värde värde Skulder till kreditinstitut K35 47 915 16 585 16 585 64 500 64 500 In- och upplåning från allmänheten K36 1 284 692 3 917 3 917 1 288 609 1 288 474 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 549 549 549 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 395 800 395 800 395 800 395 800 Emitterade värdepapper 2 K38 757 944 129 126 255 758 199 756 051 Korta positioner värdepapper K39 16 458 16 458 16 458 16 458 Derivat K29 34 633 34 633 641 35 274 35 274 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 120 624 Efterställda skulder K44 36 609 36 609 36 244 Övriga finansiella skulder K42, K43 32 431 32 431 32 431 Summa 2 281 344 71 721 395 926 467 648 641 2 749 633 2 746 405 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 115 mkr . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 318 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Upplupet Summa anskaff- Innehas Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella tillgångar Not ningsvärde för handel Övrigt Summa instrument värde värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 252 994 252 994 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 159 974 12 464 6 182 18 645 178 619 178 622 Utlåning till kreditinstitut K23 24 959 42 575 42 575 67 534 67 534 Utlåning till allmänheten 1 K24 1 811 981 51 151 244 51 395 1 863 375 1 863 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –8 489 –8 489 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 43 158 15 683 58 841 58 841 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 319 795 319 795 319 795 319 795 Aktier och andelar K27 8 540 25 776 34 316 34 316 34 316 Derivat K29 37 957 37 957 1 606 39 563 39 563 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 8 180 8 180 8 180 Summa 2 249 598 195 845 367 679 563 523 1 606 2 814 728 2 814 600 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Verkligt Summa anskaff- Innehas värde- Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella tillgångar Not ningsvärde för handel optionen Summa instrument värde värde Skulder till kreditinstitut K35 57 736 14 318 14 318 72 054 72 054 In- och upplåning från allmänheten K36 1 230 521 3 741 3 741 1 234 262 1 234 336 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 209 209 209 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 320 609 320 609 320 609 320 609 Emitterade värdepapper 2 K38 727 064 1 361 123 1 484 728 548 719 546 Korta positioner värdepapper K39 17 297 17 297 17 297 17 297 Derivat K29 72 694 72 694 759 73 453 73 453 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 104 828 108 262 Efterställda skulder K44 32 841 32 841 32 995 Övriga finansiella skulder K42, K43 34 417 34 417 34 417 Summa 2 187 617 109 411 320 732 430 142 759 2 618 518 2 613 178 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 111 mk r . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 319 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K47 Verkligt värde för finansiella instrument Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en regle- rad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer: • Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad • Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad • Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/ sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av eta- blerade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härledas till en marknad tillämpas. Dessa antaganden baseras då erfa- renhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obe- roende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värdejusteringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC- derivat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken, CVA och DVA. CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kali- brerats med marknadsimplicita parametrar. Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indike- rar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklu- derar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna. Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2024 2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 38 963 3 300 42 263 17 217 1 428 18 645 Utlåning till kreditinstitut 10 547 10 547 42 575 42 575 Utlåning till allmänheten 82 432 29 82 461 51 358 37 51 395 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 48 470 9 321 57 790 47 783 11 057 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 394 883 394 883 319 795 319 795 Aktier och andelar 44 462 7 969 45 438 33 133 9 1 173 34 316 Derivat 150 37 444 37 595 174 39 390 39 563 Summa 526 928 143 051 998 670 978 418 102 145 818 1 210 565 129 Skulder Skulder till kreditinstitut 16 585 16 585 14 318 14 318 In- och upplåning från allmänheten 3 917 3 917 3 741 3 741 Emitterade värdepapper 255 255 1 484 1 484 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 395 800 395 800 320 609 320 609 Derivat 169 35 105 35 274 189 73 264 73 453 Korta positioner värdepapper 16 015 443 16 458 16 282 1 015 17 297 Summa 16 184 452 104 468 288 16 470 414 431 430 901 Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen. Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksam- heten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har obser verats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt rän- tebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäk- ringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgång- arna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet). Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda trans- aktioner eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxypriser, marknadsindikatorer samt företags- information. Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräk- nat med hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar kon- cernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balansräkningen. Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under åren 2024 och 2023 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2 . Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 320 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Förändringar inom nivå 3 2024 2023 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Skulder där Skulder där Fondandelar där kunden bär Fondandelar där kunden bär Aktier och kunden bär placerings- Aktier och kunden bär placerings- andelar Lån placeringsrisken Summa risken andelar Lån placeringsrisken Summa risken Ingående balans 1 173 37 0 1 210 0 1 081 33 144 1 258 144 Köp 57 10 67 31 19 50 Försäljning av tillgångar/erhållna utdelningar –129 –129 –14 –152 –166 Konvertering Visa Inc. A-aktier –338 –338 Konvertering till aktier 10 –10 Återbetalning –129 –152 Realiserade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella poster 69 129 198 129 –6 1 8 3 8 Orealiserade vinster eller förlus- ter i Nettoresultat finansiella poster 6 –18 –12 71 –5 0 66 Valutakursförändringar 3 3 0 0 0 0 0 Utgående balans 969 29 0 998 0 1 173 37 0 1 210 0 Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland dessa finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni 2028, vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Under året gjordes en konverte- ring av Visa Inc. C-aktier till A-aktier. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C upp- gick per årsskiftet 2024 till 344 mkr (534). Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på om betydelsen av ej observerbara indata har ändrat signi- fikans i värderingen. I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad. Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela mark- nadsvärdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2, och då baserat på tillgångarnas värde. Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inrik- tade mot Ryssland och Östeuropa. Kvarvarande fondandelsinnehav, vilka enbart avser Rysslandsfonden, och relaterade skulder till försäkringsspararna, har vär- derats till verkligt värde enligt nivå 3 och åsatts värdet 0. Under året såldes ande- lar i Rysslandsfonden till ett värde motsvarande 129 mkr. Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2024 2023 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 139 942 30 139 914 139 945 159 974 30 159 947 159 977 Utlåning till kreditinstitut 23 520 23 520 23 520 24 959 24 959 24 959 Utlåning till allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar 1 797 060 1 797 627 1 797 627 1 803 492 1 803 360 1 803 360 Summa 1 960 523 30 1 961 062 1 961 092 1 988 425 30 1 988 266 1 988 296 Skulder Skulder till kreditinstitut 47 915 47 915 47 915 57 736 57 736 57 736 In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 1 285 241 1 285 106 1 285 106 1 230 731 1 230 805 1 230 805 Emitterade värdepapper 759 944 200 668 555 128 755 795 727 064 203 794 514 268 718 062 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 120 624 120 624 104 828 108 262 108 262 Efterställda skulder 36 609 36 244 36 244 32 841 32 995 32 995 Summa 2 248 914 200 668 2 045 018 2 245 687 2 153 200 203 794 1 944 066 2 147 859 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 321 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig- het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap- persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begrän- sade till det redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräk- ningen presen teras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella till- gångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 6 372 (9 542) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 7 522 (13 821) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kredit- institut. 2024 2023 Inlånade Inlånade Omvända värde- Omvända värde- Tillgångar Derivat återköpsavtal papper Summa Derivat återköpsavtal papper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 739 172 145 618 6 884 796 903 320 133 309 62 1 036 690 Kvittade belopp –702 017 –67 196 –769 213 –864 523 –87 103 –951 626 Redovisat värde i balansräkningen 37 154 78 422 6 115 582 38 796 46 206 62 85 064 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 16 207 808 17 015 21 690 239 21 929 Finansiella instrument, säkerheter 4 479 77 418 6 81 903 89 45 829 62 45 980 Kontanter, säkerheter 13 322 61 13 383 7 460 7 460 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 34 007 78 287 6 112 300 29 239 46 068 62 75 369 Nettobelopp 3 147 135 3 282 9 558 138 9 695 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 37 154 78 422 6 115 582 38 796 46 206 62 85 064 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 441 441 767 767 Redovisat värde i balansräkningen 37 595 78 422 6 116 023 39 563 46 206 62 85 831 2024 2023 Utlånade Utlånade värde- värde- Skulder Derivat Återköpsavtal papper Summa Derivat Återköpsavtal papper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 738 140 72 085 4 810 229 941 146 94 629 3 1 035 778 Kvittade belopp –703 167 –67 196 –770 363 –868 262 –87 103 –955 365 Redovisat värde i balansräkningen 34 974 4 889 4 39 867 72 885 7 526 3 80 414 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 16 207 808 17 015 21 691 239 21 930 Finansiella instrument, säkerheter 3 442 3 964 4 7 410 12 099 7 192 3 19 294 Kontanter, säkerheter 11 201 68 11 269 38 044 11 38 055 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 30 850 4 840 4 35 694 71 834 7 442 3 79 279 Nettobelopp 4 124 49 4 172 1 050 84 1 135 Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 34 974 4 889 4 39 867 72 885 7 526 3 80 414 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 300 300 568 568 Redovisat värde i balansräkningen 35 274 4 889 4 40 167 73 453 7 526 3 80 982 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 322 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2024 2023 Periodiserade uppläggningsavgifter –464 –832 Orealiserade värdeförändringar/ valutakursförändringar –7 089 –4 965 Ej utdelad kapitalandel intresseföretag –773 –803 Av- och nedskrivningar på materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt 1 313 1 285 Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 1 647 722 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 14 1 847 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –219 –550 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 387 717 Aktierelaterad ersättning 410 284 Övrigt 815 343 Summa –3 959 –1 952 K52 Ställda säkerheter, eventual- förpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter För egna skulder ställda 2024 2023 1/1/2023 Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank 79 994 79 998 236 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 8 405 8 417 31 389 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1 512 1 477 1 963 Statspapper och obligationer för in - låning från allmänheten, återköpsavtal 21 109 20 626 27 405 Lånefordringar till förmån för säker- ställda obligationer 1 374 936 381 369 382 095 För försäkringstagares räkning registerförda tillgångar 411 120 335 375 290 678 Kontanter 13 711 41 245 21 807 Summa 910 787 868 507 755 573 1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhetsmassan som utnyttjas vid var tidpunkt. Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 780 168 mkr (704 155). Övriga ställda säkerheter 2024 2023 1/1/2023 Aktier 4 3 217 Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 11 794 11 975 8 899 Kontanter 446 6 275 5 171 Summa 12 244 18 253 14 287 Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till- gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen- trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Trans- aktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av lånefordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säker- ställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas helt fritt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Trans- aktionerna görs på marknadsmässiga villkor. K51 Utbetald och föreslagen utdelning 2024 2023 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, april 15,15 17 048 9,75 10 964 Föreslagen utdelning till årsstämma 21,70 24 396 15,15 17 049 Styrelsen föreslår att en utdelning på 21,70 kr (15,15) per stamaktie ges 2025 för räkenskapsåret 2024, vilket motsvarar 24 396 mkr (17 049). För mer information, se moderbolaget not M44. K50 Kassaflödesanalys, händelser under året Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk- samheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste- ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För- ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 118 592 mkr (107 454) samt ränte- utbetalningar med 69 575 mkr (54 283). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter-, intresseföretag och joint ventures. 2024 Under året förvärvades samtliga aktier i det estniska företaget Paywerk AS för 49 mkr. Under året lämnades tillskott till intresseföretagen Getswish AB, Finansiell ID-teknik BID AB och joint venture Svenska e-fakturabolaget AB om 90 mkr, 62 mkr respektive 16 mkr. Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr. Ägarandelen uppgår därmed till 20,83 procent. 2023 Under året betalades tillskott kontant till joint ventures P27 Nordic Payments Platform AB, Invidem AB och Tibern AB om 48 mkr, 3 mkr respektive 2 mkr. Likvida medel Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, då centralbankerna är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. Koncernens likviditetsreserv samt koncernens riskhantering av likviditets- risker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 323 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Eventualförpliktelser Nominella belopp 2024 2023 1/1/2023 Kreditgarantier 4 206 1 238 2 994 Övriga fullgörandegarantier 33 182 38 147 38 848 Accepterade och endosserade växlar 2 893 1 781 1 352 Beviljade ej disponerade remburser 3 756 2 669 2 438 Övriga eventualförpliktelser 89 77 75 Summa 44 126 43 911 45 708 Åtaganden Nominella belopp 2024 2023 1/1/2023 Beviljade ej utnyttjade krediter 210 575 192 919 202 987 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 55 435 56 503 62 089 Summa 266 011 249 422 265 076 Reservering för förväntade kreditför- luster för eventualförpliktelser och åtaganden –1 007 –1 097 –714 AML utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avseende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotter- bankerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finans- inspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar vilka formellt inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finansin- spektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att gran- ska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Deras slutsats var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finans- inspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärds- planen och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss- tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklargarmyn- digheten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlev- nad inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar relate- rade frågor såsom koncernens kontroller av penningtvätt samt vissa personer och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utredning- arna utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Department of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank Lett- land en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. Det är fortfarande inte känt när de pågående utredningarna väntas vara klara och dess utfall är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell Krav från Pensionsmyndigheten Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens stämning. K53 Överförda finansiella tillgångar Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter- köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak- tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över- förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värde- ringskategorin verkligt värde via resultaträkningen. Tillhörade skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kon- tanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra vär- depapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde.Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. Överförda tillgångar Tillhörande skulder Redovisat varav åter- varav värde- Redovisat varav åter- varav värde- 2024 värde köpsavtal papperslån värde köpsavtal papperslån Aktier 4 4 4 4 Räntebärande värdepapper 22 621 22 621 22 749 22 749 Summa 22 625 22 621 4 22 752 22 749 4 Överförda tillgångar Tillhörande skulder Redovisat varav åter- varav värde- Redovisat varav åter- varav värde- 2023 värde köpsavtal papperslån värde köpsavtal papperslån Aktier 3 3 3 3 Räntebärande värdepapper 22 103 22 103 22 109 22 109 Summa 22 106 22 103 3 22 112 22109 3 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 324 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K55 Närstående och andra betydande relationer Intresseföretag och joint ventures Andra närstående Tillgångar 2024 2023 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut 15 693 16 839 Utlåning till allmänheten 14 19 Derivat 2 15 Övriga tillgångar 6 5 Summa 15 715 16 879 Skulder Skulder till kreditinstitut 3 148 3 080 In- och upplåning från allmänheten 1 1 796 813 Emitterade värdepapper 50 Derivat 21 10 Övriga skulder 45 47 Summa 3 216 3 188 796 813 Derivat, nominellt belopp 845 780 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 763 726 Räntekostnader 56 59 Erhållna utdelningar 186 306 Provisionsintäkter 665 578 Provisionskostnader 680 581 Nettoresultat finansiella poster 10 –3 Övriga intäkter 1 002 662 Övriga allmänna administrations- kostnader 129 0 Intresseföretag och joint ventures Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K28. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint ventures med 168 mkr (5). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 186 mkr (307). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 577 mkr (541) till förmån för Swedbank . K54 Rörelseförvärv Redovisat värde i koncernen per förvärvs- tidpunkten 23 juli 2024 Immateriella tillgångar 49 Övriga tillgångar 2 Totala tillgångar 51 Uppskjutna skatteskulder 7 Övriga skulder 2 Totala skulder 9 Identifierbar nettotillgång 42 Anskaffningsvärde 49 Goodwill 7 Den 23 juli 2024 förvärvades samtliga aktier i det estniska bolaget Paywerk AS kontant för 49 mkr. Förvärvet grundar sig till stor del på den Buy Now Pay Later (BNPL) och handlarplatform som PayWerk erbjuder. Från förvärvstidpunkten bidrog det förvärvade företaget med 1 mkr till intäkter och med –4 mkr till resultatet efter skatt. Om företaget förvärvats i början av räkenskapsåret 2024 så skulle bolaget bidragit med cirka 4 mkr till intäkter för 2024 samt bidragit med cirka –6 mkr till resultatet efter skatt. Förvärvsrelaterade utgifter som uppgick till totalt 4 mkr har redovisats som övriga kostnader i resultat räkningen 2023 och 2024. Koncernens förvärv av tjänster från intresse företag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalnings förmedling och kontanthantering. De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som till- handahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det sam- arbetsavtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens inne- hav i EnterCard är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande andelsinnehavet . Nyckelpersoner Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal. Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. Swedbank betalade under året 488 mkr (626) i pensionspremier till SPK. Andra betydande relationer Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och omfattande samarbete med 57 av totalt 58 sparbanker i Sverige. Ett övergripande samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till grund för det unika partnerskapet och har förlängts under 2024. Sparbankerna har även ingått distributionsavtal med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder ett brett urval av Swedbanks produkter och tjänster samtidigt som sparbankerna får tillgång till Swedbanks infrastruktur och produktutbud. Samarbetet omfattar även en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och till- handahåller omfattande IT-tjänster vilket även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer. Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av delade värderingar och garanterar kontinuitet. För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbetsavtalet tillgäng- lighet till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal närvaro och kännedom. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 325 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K56 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbe- stämmelser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i före- tagen. Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Definition av sponsor Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken. Investeringsfonder Swedbank är sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställdas ersättningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar. Kapitalförvaltningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto- tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finans iellt stöd till investeringsfonderna. Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och transaktioner där Swedbank skapar, i stället för att absorbera, rörlig avkast- ning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 1 942 655 mkr (1 605 164). Alternativa investeringsfonder Swedbank är sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig investeringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar fonden får placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida till- gångar. Aktier och andelar Resultatandelar 1 2024 2023 2024 2023 Investeringsfonder uppsatta av koncernen 18 685 18 039 15 438 11 616 Alternativa investeringsfonder uppsatta av koncernen 19 15 10 8 Summa 18 704 18 054 15 448 11 624 1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter. Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balans- dagen någon avsikt att lämna något sådant. K57 Känslighetsanalys Förändring 2024 2023 Räntenetto, 12 månader 1 Höjda räntor + 1 %-enhet 6 202 6 924 Sänkta räntor –1 %-enhet –2 745 –2 146 Värdeförändring 2 Marknadsränta + 1 %-enhet –523 –483 –1 %-enhet 529 509 Aktiekurser +10% 7 24 -10% –1 13 Valutakurser +5% 33 63 -5% –25 –19 Övrigt Börsutveckling 3 +/– 10 % +/–707 +/–616 Personalförändring +/–100 personer +/–87 +/–82 Löneförändring +/–1 %-enhet +/–135 +/–125 Kreditförlustnivå +/–0,1 %-enhet +/–1 916 +/–1 931 1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illustrerar ränte nettokänsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder med förfall eller räntejustering inom 12-månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/–100 ränte- punkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 procent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insättningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan, det vill säga räntan justeras). Iscenariot med sjunkande räntor antas insättningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privat- personer är applicerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta. 2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke-linjära produkter. 3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktie- fonder. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 326 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter K58 Händelser efter 31 december 2024 Den 8 januari 2025 meddelades att Jenny Garneij utsetts till ny chef för HR och Facility Management i Swedbank och kommer därmed att ingå i koncern ledningen. Hon ersätter den nuvarande chefen, Carina Strand, senast i början av juli 2025. Den 22 januari 2025 meddelades att Swedbanks styrelse har beslutat att ändra utdelningspolicy till aktieägarna från 50 till 60–70 procent av årsvinsten. Den 4 februari 2025 meddelades att Erik Odhnoff har utsetts till ny chef för Group Credit i Swedbank och kommer därmed att ingå i koncernledningen. Han tillträder 1 augusti 2025 och ersätter då Lars-Erik Danielsson. Swedbank återköpte 2 300 000 egna stamaktier under februari 2025, i syfte att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Swedbanks prestations- och aktie- baserade ersättningsprogram. Den 18 februari 2025 sålde Swedbank samtliga aktier i BGC Holding AB till P27 Nordic Payments Platform AB för 151 mkr. Samtidigt tecknade Swedbank via en nyemission aktier för 27 mkr i samt tillförde ett kapitaltillskott om 135 mkr till P27 Nordic Platform AB. Swedbanks ägarandel i P27 Nordic Payments Platform AB uppgick därefter till 22,5 procent. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 327 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Finansiella rapporter och noter Moderbolaget 328 Resultaträkning 328 Rapport över totalresultat 329 Balansräkning 330 Förändringar i eget kapital 331 Kassaflödesanalys Inledande noter 332 Not M1 Redovisningsprinciper 333 Not M2 Risker 333 2.1 Kreditrisk 335 2.2 Likviditetsrisk 336 2.3 Marknadsrisk 336 2.3.1 Ränterisk 337 2.3.2 Valutarisk 338 Not M3 Kapitaltäckningsanalys 339 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter Resultaträkning 339 Not M5 Räntenetto 341 Not M6 Erhållna utdelningar 341 Not M7 Provisionsnetto 342 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 342 Not M9 Övriga intäkter 343 Not M10 Personalkostnader 344 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader 344 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 344 Not M13 Kreditförluster, netto 344 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 344 Not M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 344 Not M16 Bokslutsdispositioner 345 Not M17 Skatt Balansräkning 346 Not M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 346 Not M19 Utlåning till kreditinstitut 346 Not M20 Utlåning till allmänheten 346 Not M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 347 Not M22 Aktier och andelar 347 Not M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 348 Not M24 Aktier och andelar i koncernföretag 349 Not M25 Derivat 349 Not M26 Säkringsredovisning 350 Not M27 Immateriella anläggningstillgångar 351 Not M28 Leasingobjekt 351 Not M29 Materiella tillgångar 351 Not M30 Övriga tillgångar 351 Not M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 351 Not M32 Skulder till kreditinstitut 352 Not M33 In- och upplåning från allmänheten 352 Not M34 Emitterade värdepapper 352 Not M35 Övriga skulder 352 Not M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 352 Not M37 Avsättningar 353 Not M38 Efterställda skulder 353 Not M39 Obeskattade reserver 354 Not M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 355 Not M41 Verkligt värde för finansiella instrument 356 Not M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 357 Not M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassa flödet i den löpande verksamheten Övriga noter 357 Not M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 358 Not M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 359 Not M46 Överförda finansiella tillgångar 359 Not M47 Operationell leasing 360 Not M48 Närstående och andra betydande relationer 360 Not M49 Händelser efter 31 december 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 328 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 72 681 74 239 Övriga ränteintäkter 8 700 6 827 Leasingintäkter 6 051 5 793 Ränteintäkter 87 432 86 859 Räntekostnader –63 572 –58 519 Räntenetto M5 23 861 28 340 Erhållna utdelningar M6 17 339 13 964 Provisionsintäkter 9 926 9 108 Provisionskostnader –2 603 –2 280 Provisionsnetto M7 7 323 6 827 Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 2 745 2 739 Övriga intäkter M9 4 878 3 926 Summa intäkter 56 145 55 796 Personalkostnader M10 12 493 11 705 Övriga allmänna administrationskostnader M11 7 604 7 028 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar M12 5 430 5 230 Sanktionsavgift 850 Summa kostnader 25 527 24 812 Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 30 618 30 984 Kreditförluster, netto M13 –384 872 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 4 239 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1 344 1 354 Rörelseresultat 29 654 28 519 Bokslutsdispositioner M16 6 626 6 995 Skatt M17 4 363 4 004 Årets resultat 18 665 17 520 Rapport över totalresultat, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 18 665 17 520 Årets totalresultat 18 665 17 520 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 329 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 116 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 178 799 172 853 Utlåning till kreditinstitut M19 797 216 817 011 Utlåning till allmänheten M20 454 838 471 612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 64 789 62 788 Aktier och andelar M22 16 684 7 544 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 492 2 301 Aktier och andelar i koncernföretag M24 69 042 67 798 Derivat M25 42 639 49 650 Immateriella anläggningstillgångar M27 252 251 Leasingobjekt M28 18 852 18 850 Materiella tillgångar M29 772 685 Aktuella skattefordringar 2 382 1 931 Övriga tillgångar M30 17 547 13 383 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 2 190 2 095 Summa tillgångar 1 809 661 1 805 299 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut M32 135 106 152 479 In- och upplåning från allmänheten M33 880 069 864 906 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 209 Emitterade värdepapper m.m. M34 399 842 378 554 Derivat M25 53 289 96 284 Aktuella skatteskulder 1 760 1 941 Uppskjutna skatteskulder M17 785 703 Övriga skulder M35 37 314 38 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 3 091 2 704 Avsättningar M37 984 1 049 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 104 828 Efterställda skulder M38 36 609 32 841 Summa skulder 1 670 273 1 674 578 Obeskattade reserver M39 18 988 12 362 Eget kapital Aktiekapital 24 904 24 904 Andra fonder 19 174 19 174 Balanserad vinst 76 322 74 281 Summa eget kapital 120 400 118 359 Summa skulder och eget kapital 1 809 661 1 805 299 Vid årsstämman 26 mars 2025 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 330 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital mkr Aktiekapital¹ Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Summa Ingående balans 1 januari 2024 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359 Utdelning –17 048 –17 048 Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 9 9 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 6 6 Årets totalresultat 18 665 18 665 varav redovisat över resultaträkningen 18 665 18 665 Utgående balans 31 december 2024 24 904 5 968 13 206 76 322 120 400 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348 Ingående balans 1 januari 2023 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502 Utdelning –10 964 –10 964 Aktierelaterade ersättningar till anställda 284 284 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 18 18 Årets totalresultat 17 520 17 520 varav redovisat över resultaträkningen 17 520 17 520 Utgående balans 31 december 2023 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348 1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K45. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 331 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 29 654 28 519 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –13 150 –6 423 Betalda inkomstskatter –4 423 –3 840 Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 12 081 18 256 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 19 846 13 754 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten 16 861 –909 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –17 335 –30 565 Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 15 325 –79 632 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –17 068 –10 565 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar 34 787 –1 715 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper –18 626 –58 232 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder –16 749 12 072 Kassaflöde från den löpande verksamheten 29 122 –137 536 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –1 315 –5 303 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –8 705 –10 240 Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 222 3 523 Utdelningar och koncernbidrag 14 034 17 814 Kassaflöde från investeringsverksamheten 7 236 5 794 Finansieringsverksamheten Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 20 742 46 581 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –15 020 –1 665 Emission av efterställda skulder M2.2 6 811 9 339 Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –7 222 –10 316 Utbetald utdelning –17 048 –10 964 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –11 737 32 975 Årets kassaflöde 24 621 –98 767 Likvida medel vid årets början 116 547 215 314 Årets kassaflöde 24 621 –98 767 Likvida medel vid årets slut 141 168 116 547 Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk- samheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassa- flöde. Förändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlå- ning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investe- rings- eller finansieringsverksamheten. Ikassaflödet ingår ränteinbetalningar med 87 386 mkr (85 745) samt ränteutbetalningar med 63 452 mkr (54 903). Kapital iserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal- ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. 2024 Under året förvärvades andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr samt aktier i dotterföretaget Paywerk AS för 49 mkr. Tillskott betalades kontant under året till Swedbank PayEx Holding AB med 980 mkr, Paywerk AS med 94 mkr, Getswish AB med 90 mkr, Finansiell ID Teknik BID AB med 62 mkr, Svenska E-fakturabolaget AB med 16 mkr och till Swedbank Pay AB med 2 mkr. 2023 Under året förvärvades dotterföretaget Swedbank Support OÜ för 44 mkr. Till- skott har under året betalats kontant till Swedbank Hypotek AB med 5 000 mkr, Swedbank PayEx Holding AB med 200 mkr, P27 Nordic Payment Platform AB med 48 mkr, Sparia Group Försäkring AB med 6 mkr, Invidem AB med 3 mkr och till Tibern AB med 2 mkr. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överens- stämmer inte med det som moderbolaget betraktar som likviditet. Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av lik viditetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 332 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. M1 Redovisningsprinciper Grunder för redovisningen Moderbolaget följer som huvudregel IFRS Redovisningsstandarder och de redo- visningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för i not K2. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redo visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS Redovisningsstandarder så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga prin cipiella avvi- kelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redo visnings principer avser redovisning av: • valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures • dotterföretag • intresseföretag och joint ventures • goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar • leasingavtal då moderbolaget är leasetagare • finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare • pensioner • obeskattade reserver och koncernbidrag samt • rörelsesegment Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar. Förändringar i IFRS och svenska regelverk Nya eller ändrade IFRS Redovisningsstandarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upp lysningar. Väsentliga skillnader i moderbolagets redovisningsprinciper jämfört med koncernens redovisningsprinciper Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto- investeringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Intresseföretag och joint ventures Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdel- ningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Immateriella tillgångar Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateri- ella tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster redovisas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs. Leasingavtal Leasetagare Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kost- nadsförs leasing avgiften linjärt över leasingperioden. Leasegivare Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstill- gångar i resultaträkningen. Hyres intäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultat räkningen. Pensioner Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pen- sionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgifts- bestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. Obeskattade reserver och koncernbidrag På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskat- tade reserv erna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Rörelsesegment Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. Däremot redovisas geografisk fördelning av intäkter. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 333 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M2 Risker Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller. 2.1 Kreditrisk 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 772 547 211 772 758 806 404 10 806 414 Utgående balans 782 531 114 782 645 772 547 211 772 758 Reserveringar Ingående balans 111 11 122 50 0 51 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 29 7 36 46 3 49 Förändringar i PD 4 –4 –1 0 0 0 Förändringar i övriga riskfaktorer –17 –15 –31 –13 6 –7 Förändringar i makroekonomiska scenarier 6 0 6 29 1 30 Överföringar mellan steg –2 2 0 –1 1 0 från 1 till 2 –3 3 0 –1 1 0 från 2 till 1 1 –1 0 0 0 0 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 20 –9 11 62 11 72 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 0 0 1 0 0 –1 Utgående balans 132 2 134 111 11 122 Redovisat värde Ingående balans 772 436 200 772 636 806 354 10 806 363 Utgående balans 782 399 112 782 511 772 436 200 772 636 2024 2023 Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 347 133 73 842 3 546 424 521 389 539 46 763 3 337 439 638 Utgående balans 316 739 54 069 5 009 375 817 347 133 73 842 3 546 424 521 Reserveringar Ingående balans 898 2 058 1 158 4 114 1 028 1 209 1 556 3 793 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 600 834 22 1 456 546 150 11 707 Borttagna finansiella tillgångar –254 –705 –361 –1 319 –226 –402 –269 –897 Bortskrivningar –758 –758 –134 –134 Förändringar i PD 265 127 393 568 369 937 Förändringar i övriga riskfaktorer –241 –756 9 –988 –254 –447 28 –673 Förändringar i makroekonomiska scenarier –85 –166 –2 –252 177 225 –1 400 Expertjustering av kreditreserveringarna –143 –184 –1 –328 –207 –180 1 –386 Individuella bedömningar 706 706 –400 –400 Överföringar mellan steg –347 105 386 144 –723 1 142 375 794 från 1 till 2 –464 896 432 –828 1 612 784 från 1 till 3 0 26 25 –2 26 24 från 2 till 1 117 –268 –152 105 –306 –201 från 2 till 3 –546 420 –126 –239 420 181 från 3 till 2 23 –47 –24 75 –64 11 från 3 till 1 1 0 –13 –12 1 –7 –6 Övriga –71 –71 –92 –92 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –204 –744 –70 –1 019 –119 856 –481 256 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 71 71 92 92 Valutakursdifferenser 8 11 28 47 –11 –7 –10 –28 Utgående balans 702 1 324 1 187 3 213 898 2 058 1 158 4 114 Redovisat värde Ingående balans 346 235 71 784 2 388 420 407 388 511 45 554 1 781 435 845 Utgående balans 316 037 52 745 3 822 372 604 346 235 71 784 2 388 420 407 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 334 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2024 2023 Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Nominellt belopp Ingående balans 288 772 34 744 758 324 274 363 549 22 574 97 386 220 Utgående balans 290 250 40 629 773 331 652 288 772 34 744 758 324 274 Reserveringar Ingående balans 292 437 319 1 049 353 325 32 710 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 139 –68 –142 –71 62 –28 –7 28 Förändringar i riskfaktorer PD 34 –8 26 131 80 211 Förändringar övriga riskfaktorer –68 –99 79 –88 –43 10 –5 –38 Förändringar i makroekonomiska scenarier –8 –10 0 –18 49 35 0 84 Expertjustering av kreditreserveringarna –40 3 0 –37 –158 –26 0 –184 Individuella bedömningar –185 –185 311 311 Överföringar mellan steg –91 349 33 290 –97 46 –2 –54 från 1 till 2 –115 296 181 –138 294 156 från 1 till 3 0 11 11 –1 3 2 från 2 till 1 24 –60 –36 42 –111 –69 från 2 till 3 –11 34 22 –140 14 –126 från 3 till 2 125 –6 119 2 –14 –11 från 3 till 1 0 –6 –6 0 –5 –5 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –35 166 –214 –84 –57 119 296 358 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 3 5 11 19 –3 –7 –10 –19 Utgående balans 260 608 116 984 292 437 319 1 049 Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2024 2023 Ej i fallissemang 1 749 3 615 I fallissemang 884 665 Summa 2 633 4 280 Koncentrationsrisk, kundexponering Moderbolaget hade per årsskiftet 2024 en exponering emot enskild motpart som översteg 10 procent av kapitalbasen. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontrakts enliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköps avtalens redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 4 032 mkr (992). Ingaav dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 335 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2.2 Likviditetsrisk I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti- från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen inne- håller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/ diskonterings effekt. Idenna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 251 955 mkr (235 739) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 79 698 mkr (88 535) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika hän- delser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 984 mkr (1 049), rap- porteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt. 2.2.1 Löptidsöversikt Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2024 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte- ringseffekt Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 118 1 549 28 652 185 8 839 –544 178 799 Utlåning till kreditinstitut 1 644 17 632 685 498 87 169 4 975 298 797 216 Utlåning till allmänheten 91 369 98 418 243 351 16 139 5 561 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 984 3 947 54 713 3 662 42 –559 64 789 Aktier och andelar 88 218 88 218 Derivat 83 655 135 810 421 990 137 575 28 165 –764 556 42 639 Immateriella anläggningstillgångar 252 252 Materiella tillgångar 19 624 19 624 Övriga tillgångar 7 452 2 382 12 284 22 118 Summa 142 812 343 210 927 604 835 875 162 536 42 905 –645 281 1 809 661 Skulder Skulder till kreditinstitut 65 008 47 644 22 454 135 106 In- och upplåning från allmänheten 795 515 67 320 16 308 926 880 069 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 220 Emitterade värdepapper 107 580 198 927 89 861 8 165 –4 691 399 842 Derivat 77 230 137 570 436 552 137 507 30 333 –765 903 53 289 Övriga skulder 40 327 1 837 1 769 18 988 62 921 Seniora icke prioriterade skulder 8 615 102 255 12 142 –1 808 121 204 Efterställda skulder 30 026 7 148 –565 36 609 Eget kapital 120 400 120 400 Summa 860 523 340 101 385 711 661 389 164 962 30 333 –633 358 1 809 661 Återstående löptid 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 116 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 160 003 879 3 678 8 033 556 –296 172 853 Utlåning till kreditinstitut 2 289 49 182 690 070 72 254 2 485 731 817 011 Utlåning till allmänheten 99 078 117 155 229 983 18 961 6 435 471 612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 638 8 823 47 989 9 420 4 –6 086 62 788 Aktier och andelar 77 642 77 642 Derivat 99 865 206 546 447 365 181 259 33 536 –918 921 49 650 Immateriella anläggningstillgångar 251 251 Materiella tillgångar 19 535 19 535 Övriga tillgångar 6 508 1 931 8 971 17 410 Summa 118 836 417 274 1 025 404 801 269 220 158 41 262 –818 904 1 805 299 Skulder Skulder till kreditinstitut 57 109 43 149 52 221 152 479 In- och upplåning från allmänheten 773 750 48 662 40 301 2 193 864 906 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Emitterade värdepapper 100 760 180 892 98 170 4 980 –6 248 378 554 Derivat 127 051 216 858 459 550 184 273 35 041 –926 489 96 284 Övriga skulder 40 420 2 034 1 752 12 632 56 838 Seniora icke prioriterade skulder 11 036 87 614 9 666 –3 488 104 828 Efterställda skulder 5 014 23 360 5 016 –549 32 841 Eget kapital 118 359 118 359 Summa 830 859 360 042 508 356 672 639 203 935 35 041 –805 574 1 805 299 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 336 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2.2.2 Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Omsättning under året 2024 Certifikat Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privat- obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224 Emitterat 595 405 28 309 623 713 20 742 6 811 651 266 Återköpt –1 055 –1 055 –1 055 Återbetalt –622 272 –19 012 –641 284 –15 020 –7 222 –663 526 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 29 060 11 031 –177 39 914 10 654 4 179 54 747 Utgående balans 265 527 134 189 127 399 842 121 205 36 609 557 656 Omsättning under året 2023 Ingående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552 Emitterat 718 960 30 047 749 007 46 581 9 339 804 927 Återköpt –994 –994 –994 Återbetalt –767 657 –38 588 –806 245 –1 665 –10 316 –818 226 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –4 083 4 981 106 1 004 2 474 2 487 5 965 Utgående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224 2.3 Marknadsrisk 2.3.1 Ränterisk Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2024 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor –1 378 233 106 388 –180 173 705 1 212 494 1 753 Utländsk valuta –135 –33 151 –73 –365 794 –980 406 –59 –294 Summa –1 513 199 257 315 –545 967 –275 1 618 435 1 459 2023 Svenska kronor –566 –258 101 54 148 33 302 44 127 –15 Utländsk valuta 30 185 –116 633 –179 –1 428 950 –378 –18 –321 Summa –536 –73 –15 687 –31 –1 395 1 252 –334 109 –336 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2024 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor 372 237 –300 335 –591 –8 557 –527 54 129 Utländsk valuta –371 –157 –60 –70 –316 841 –885 451 –58 –625 Summa 1 80 –360 265 –908 833 –328 –76 –3 –496 2023 Svenska kronor 77 372 –143 –171 361 –124 411 –833 440 389 Utländsk valuta –300 –100 –468 640 –90 –1 278 1 082 –294 –17 –825 Summa –223 272 –611 469 271 –1 402 1 493 –1 127 423 –436 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 337 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2.3.2 Valutarisk Valutafördelning 2024 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 50 679 37 002 1 643 21 89 345 51 823 141 168 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 178 799 178 799 Utlåning till kreditinstitut 43 933 2 609 313 4 895 2 323 1 010 55 083 742 133 797 216 Utlåning till allmänheten 50 683 13 581 1 905 4 430 30 741 1 183 102 523 352 316 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 253 2 246 4 351 8 850 55 939 64 789 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 172 851 172 851 Summa 147 548 55 438 2 217 9 325 39 058 2 214 255 800 1 553 861 1 809 661 Skulder Skulder till kreditinstitut 60 191 7 766 806 53 2 092 1 831 72 739 62 367 135 106 In- och upplåning från allmänheten 38 251 16 927 726 610 2 851 2 801 62 166 817 903 880 069 Emitterade värdepapper 97 426 279 436 10 695 3 864 3 765 395 186 4 656 399 842 Seniora icke prioriterade skulder 60 324 30 439 10 171 8 718 6 589 116 241 4 963 121 204 Efterställda skulder 8 557 17 579 5 553 582 1 511 33 782 2 827 36 609 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 116 431 116 431 Eget kapital 120 400 120 400 Summa 264 749 352 147 27 951 663 18 107 16 497 680 114 1 129 546 1 809 661 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 128 893 296 531 25 683 –8 663 –20 743 14 227 435 928 Nettopositioner i valuta 11 692 –178 –50 –1 208 –55 11 615 Valutafördelning 2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 54 777 37 900 1 912 28 94 617 21 930 116 547 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 2 2 172 851 172 853 Utlåning till kreditinstitut 56 293 4 584 301 4 799 2 591 1 286 69 854 747 157 817 011 Utlåning till allmänheten 53 204 13 311 1 835 4 843 38 750 3 407 115 350 356 262 471 612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 951 2 252 5 068 10 271 52 517 62 788 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 164 489 164 489 Summa 167 225 58 047 2 136 9 642 48 323 4 721 290 094 1 515 206 1 805 299 Skulder Skulder till kreditinstitut 70 355 18 945 66 1 225 1 420 1 321 93 332 59 147 152 479 In- och upplåning från allmänheten 21 725 20 259 1 182 747 1 518 2 530 47 961 816 945 864 906 Emitterade värdepapper 81 329 278 613 1 734 3 994 6 280 371 950 6 604 378 554 Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828 Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 153 331 153 331 Eget kapital 118 359 118 359 Summa 237 980 352 642 17 734 1 972 18 666 15 874 644 868 1 160 430 1 805 299 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 80 969 294 521 15 589 –7 670 –29 483 11 124 365 050 Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 174 –29 10 276 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 338 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M3 Kapitaltäckningsanalys 2024 2023 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 109 312 109 148 Primärkapital 126 502 123 336 Totalt kapital 146 716 142 832 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 447 318 427 077 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 24,4 25,6 Primärkapitalrelation 28,3 28,9 Total kapitalrelation 32,8 33,4 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,5 1,2 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 0,9 0,8 varav: ska utgöras av primärkapital 1,1 0,9 Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen 9,5 9,2 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 1,7 Systemriskbuffert Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut Kombinerat buffertkrav 4,2 4,2 Samlade kapitalkrav 13,7 13,4 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen 19,1 20,3 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 1 342 959 1 308 778 Bruttosoliditetsgrad, % 9,4 9,4 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditets- krav som en procentandel av det totala exponerings- måttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot¹ 2024 2023 Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde 547 516 588 366 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 472 061 530 163 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 49 325 51 162 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 422 736 479 001 Likviditetstäckningskvot, % 130,1 123,5 1) Likviditetstäckningskvoten (LCR) har räknats om och värden avseende 2023 har justerats. Stabil nettofinansieringskvot 2024 2023 Total tillgänglig stabil finansiering 1 063 545 1 033 099 Totalt behov av stabil finansiering 614 294 596 745 Stabil nettofinansieringskvot, % 173,1 173,1 Kärnprimärkapital 2024 2023 Eget kapital enligt balansräkning 120 400 118 359 Beräknad utdelning –24 396 –17 049 Kapitalandel av periodiseringsfond 15 077 9 815 Förändring i värdet på egna skulder –332 –425 Ytterligare värdejusteringar –387 –508 Goodwill –709 –709 Immateriella tillgångar –252 –251 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –49 –46 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –39 –37 Summa 109 312 109 148 Riskexponeringsbelopp 2024 2023 Kreditrisker enligt schablonmetoden 133 188 125 798 Kreditrisker enligt IRK 206 977 196 446 Obeståndsfond 266 335 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 13 382 16 690 Kreditvärdighetsjustering 1 033 2 940 Operativ risk 57 758 50 860 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 200 500 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 34 514 33 508 Summa 447 318 427 077 mkr % Kapitalkrav¹ 2024 2023 2024 2023 Kapitalkrav pelare 1 54 648 51 942 12,2 12,2 varav buffertkrav² 18 862 17 775 4,2 4,2 Kapitalkrav pelare 2³ 6 531 5 253 1,5 1,2 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning 61 179 57 195 13,7 13,4 Kapitalbas 146 716 142 832 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert. 3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2024. mkr % Bruttosoliditetskrav¹ 2024 2023 2024 2023 Bruttosoliditetskrav pelare 1 40 289 39 263 3,0 3,0 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-väg- ledning 40 289 39 263 3,0 3,0 Primärkapital 126 502 123 336 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto soliditetskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 339 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M4 Geografisk fördelning av intäkter 2024 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 65 805 3 407 5 159 6 907 104 81 382 Leasingintäkter 6 051 6 051 Erhållna utdelningar 17 338 1 17 339 Provisionsintäkter 9 567 191 113 49 6 9 926 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 791 –67 7 –3 17 2 745 Övriga intäkter 3 759 10 –5 1 114 4 878 Summa 105 311 3 542 5 274 6 953 1 241 122 321 2023 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 66 028 3 335 6 133 5 469 101 81 066 Leasingintäkter 5 793 5 793 Erhållna utdelningar 13 964 13 964 Provisionsintäkter 8 701 218 133 49 7 9 108 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 699 –994 2 32 2 739 Övriga intäkter 3 017 8 9 892 3 926 Summa 101 202 2 567 6 275 5 520 1 032 116 596 Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Kina och Danmark. M5 Räntenetto 2024 2023 Ränteintäkter 81 382 81 066 Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 6 051 5 793 Räntekostnader 63 572 58 519 Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 23 861 28 340 Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4 991 4 812 Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 18 870 23 528 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 340 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2024 2023 Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultat- räkningen Summa Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultat- räkningen Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 10 416 10 416 11 386 11 386 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 7 285 507 7 792 8 259 400 8 659 Utlåning till kreditinstitut 30 726 1 354 32 080 29 660 1 688 31 348 Utlåning till allmänheten 24 260 5 478 29 738 24 869 3 688 28 557 Obligationer och räntebärande värdepapper 2 361 2 361 1 813 1 813 Summa räntebärande instrument 72 687 9 700 82 387 74 174 7 589 81 763 Derivat¹ –1 000 –1 000 –762 –762 Övriga tillgångar 6 045 6 045 5 858 5 858 Ränteintäkter 78 732 8 700 87 432 80 032 6 827 86 859 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 081 1 020 9 101 8 206 1 534 9 740 In- och upplåning från allmänheten 23 651 2 157 25 808 21 996 2 029 24 025 varav insättningsgarantiavgifter 238 238 254 254 Emitterade värdepapper m.m. 21 902 3 21 905 21 841 6 21 847 Seniora icke prioriterade skulder 4 090 4 090 2 472 2 472 Efterställda skulder 2 278 2 278 1 807 1 807 Summa räntebärande instrument 60 002 3 180 63 182 56 322 3 569 59 891 Derivat¹ 382 382 –1 379 –1 379 Övriga skulder 8 8 7 7 Räntekostnader 60 010 3 562 63 572 56 329 2 190 58 519 Räntenetto 18 722 5 139 23 861 23 703 4 637 28 340 Ränteintäkter från lån i steg 3 139 121 Negativ ränta på finansiella tillgångar 2 Negativ ränta på finansiella skulder 11 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och ränte kostnader. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo Tillgångar 2024 2023 2024 2023 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 5,36 4,26 194 294 267 153 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3,28 3,41 237 400 253 649 Utlåning till kreditinstitut 3,91 3,83 820 732 818 484 Utlåning till allmänheten 6,17 6,02 481 825 474 453 Obligationer och räntebärande värdepapper 4,10 4,06 57 535 44 617 Summa räntebärande instrument 4,60 4,40 1 791 786 1 858 356 Derivat 42 591 61 976 Övriga tillgångar 129 761 123 053 Summa 4,45 4,25 1 964 138 2 043 385 Skulder Skulder till kreditinstitut 4,42 4,34 205 860 224 228 In- och upplåning från allmänheten 2,80 2,48 921 719 968 708 Emitterade värdepapper m.m. 4,78 4,51 458 378 484 808 Seniora icke prioriterade skulder 3,49 2,93 117 109 84 503 Efterställda skulder 5,95 5,05 38 293 35 787 Summa räntebärande instrument 3,63 3,33 1 741 359 1 798 034 Derivat 60 661 85 747 Övriga skulder 46 214 45 784 Summa 3,44 3,03 1 848 234 1 929 565 Placeringsmarginal 1,21 1,39 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 341 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M6 Erhållna utdelningar 2024 2023 Aktier och andelar 233 170 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 186 306 Aktier och andelar i koncernföretag 16 920 13 488 varav genom koncernbidrag 12 285 8 964 Summa 17 339 13 964 M7 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2024 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 538 1 300 1 838 –1 300 538 Kort 222 1 596 1 818 –374 1 444 Kundkoncept 955 955 955 Kapitalförvaltning och depå 2 446 31 2 477 –202 2 275 Livförsäkringar 586 1 587 –5 582 Värdepapper 3 797 799 –324 475 Corporate finance 7 7 7 Utlåning 728 94 822 –62 760 Garantier 227 227 227 Inlåning 16 3 18 18 Skadeförsäkring 76 76 76 Övrigt 149 153 302 –336 –34 Summa 5 946 3 982 9 926 –2 603 7 323 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2023 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 542 1 284 1 826 –1 369 457 Kort 270 1 478 1 748 –132 1 616 Kundkoncept 891 891 891 Kapitalförvaltning och depå 2 134 28 2 162 –146 2 016 Livförsäkringar 504 1 505 –3 502 Värdepapper 606 607 –326 280 Corporate finance 40 40 40 Utlåning 755 95 851 –72 778 Garantier 186 186 186 Inlåning 15 3 18 18 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 166 38 204 –232 –28 Summa 5 533 3 574 9 108 –2 280 6 827 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 342 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2024 2023 Verkligt värde via resultaträkningen innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 632 –105 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 2 464 1 759 Summa 3 096 1 654 Övrigt Aktier 256 77 Räntebärande instrument 71 363 Summa 327 440 Summa verkligt värde via resultaträkningen 3 423 2 094 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar –98 32 varav säkringsinstrument 2 317 7 202 varav säkrade poster –2 415 –7 170 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar –1 1 varav säkringsinstrument 10 210 varav säkrade poster –11 –209 Summa säkringsredovisning –100 33 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 7 10 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 0 2 Summa upplupet anskaffningsvärde 7 12 Valutakursförändringar –585 600 Summa 2 745 2 739 M9 Övriga intäkter 2024 2023 IT-tjänster dotterföretag 45 40 IT-tjänster sparbanker 1 514 1 194 Övrig försäljning dotterföretag 2 526 2 013 Övriga rörelseintäkter 793 679 Summa 4 878 3 926 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 343 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M10 Personalkostnader Totala personalkostnader 2024 2023 Löner och arvoden 7 791 7 240 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 282 196 Socialförsäkringsavgifter 2 406 2 218 Pensionskostnader 1 454 1 524 Utbildningskostnader 80 78 Övriga personalkostnader 480 449 Summa 12 493 11 705 varav resultatbaserade personalkostnader 436 330 Rörligt ersättningsprogram 2024 2023 Program 2022 och tidigare Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 63 57 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 27 32 Kontantbaserad del 4 25 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 3 16 Program 2023 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 86 139 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 25 32 Kontantbaserad del 21 18 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 11 11 Program 2024 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 134 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 31 Kontantbaserad del 19 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 12 Summa redovisad kostnad 436 330 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner 2024 2023 Utestående vid årets början 5,3 3,5 Tilldelade 2,2 2,9 Förverkade 0,3 0,1 Inlösta 0,4 1,0 Utestående vid årets slut 6,8 5,3 Inlösningsbara vid periodisens slut 0 0 Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestations- rätt vid värderingstidpunkten, kr 190 168 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 24 29 Viktat genomsnittlig lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 2024 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersätt- ningar Löner Summa Sverige 25 97 1 6 391 6 489 Norge 85 85 USA 32 32 Finland 65 65 Kina 13 13 Estland 587 587 Lettland 268 268 Litauen 534 534 Summa 25 97 1 7 975 8 073 2023 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersätt- ningar Löner Summa Sverige 26 97 1 5 909 6 007 Danmark –1 –1 Norge 103 103 USA 29 29 Finland 68 68 Kina 13 13 Estland 513 513 Lettland 232 232 Litauen 472 472 Summa 26 97 1 7 338 7 436 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare 2024 2023 Årets kostnad avseende pensioner och liknande förmåner 28 30 Antal personer 18 17 Lämnade lån, mkr 64 62 Antal personer 14 15 2024 2023 Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 54 46 54 46 Styrelseledamöter 50 50 45 55 Övriga ledande befatt- ningshavare inklusive vd 47 53 40 60 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 344 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M11 Övriga allmänna administrationskostnader 2024 2023 Hyror, övriga lokalkostnader 949 1 007 IT-kostnader 4 031 3 368 Tele, porto 94 87 Konsulter 758 972 Övriga köpta tjänster 993 836 Resor 99 102 Representation 22 22 Materialkostnader 44 59 Reklam, PR, marknadsföring 236 144 Värdetransport, larm 48 45 Reparation och underhåll 127 99 Övriga administrationskostnader 160 225 Övriga rörelsekostnader 43 62 Summa 7 604 7 028 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2024 2023 Revisionsuppdraget 32 32 Annan revisionsverksamhet 10 9 Skatterådgivning 1 1 Övriga tjänster 0 Summa 43 42 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjäns- ter innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företags- förvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll. M12 Av- och nedskrivningar av mate- riella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2024 2023 Avskrivningar Inventarier 234 230 Immateriella anläggningstillgångar 59 67 Leasingobjekt 4 991 4 812 Summa 5 284 5 110 Nedskrivningar Leasingobjekt 146 120 Summa 146 120 Summa 5 430 5 230 M13 Kreditförluster, netto 2024 2023 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförlustreserveringar – steg 1 –184 –58 Kreditförlustreserveringar – steg 2 –754 868 Kreditförlustreserveringar – steg 3 –70 –481 Summa –1 008 329 Bortskrivningar 895 245 Återvinningar –187 –60 Summa 708 185 Summa kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde –300 514 Lånelöften och garantier Kreditförlustreserveringar – steg 1 –35 –57 Kreditförlustreserveringar – steg 2 166 119 Kreditförlustreserveringar – steg 3 –214 296 Summa lånelöften och garantier –84 358 Summa kreditförluster –384 872 Kreditförluster fördelade per låntagarkategori Kreditinstitut 4 44 Allmänheten –388 828 Summa –384 872 M14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 2024 2023 Aktier och andelar i dotterföretag och joint ventures Invidem AB 124 P27 Nordic Payment Platform AB 115 Swedbank Management Company S.A. 4 Summa 4 239 M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 2024 2023 Svensk bankskatt 891 956 Resolutionsavgifter 453 398 Summa 1 344 1 354 M16 Bokslutsdispositioner 2024 2023 Avsättning till periodiseringsfond 6 530 6 640 Överavskrivningar inventarier 96 355 Summa 6 626 6 995 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 345 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M17 Skatt Skattekostnad 2024 2023 Skatt avseende tidigare år 5 –210 Aktuell skatt 4 267 4 400 Uppskjuten skatt 91 –186 Summa 4 363 4 004 2024 2023 mkr % mkr % Utfall 4 363 18,9 4 004 18,6 Aktuell skattesats på resultatet före skatt 4 744 20,6 4 434 20,6 Skillnad –381 –1,7 –430 –2,0 Skillnaden består av följande poster Skatt tidigare år 5 –226 –1,0 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 139 0,6 185 0,9 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 469 2,0 372 1,7 Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen 0 175 0,8 Ej skattepliktiga utdelningar –1 004 –4,3 –1 002 –4,7 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –29 14 0,1 Schablonintäkt periodiseringsfond 36 Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 1 49 0,2 Avvikande skattesats i andra länder 2 3 Summa –381 –1,7 –430 –2,0 Uppskjutna skatteskulder 2024 Ingående balans Resultat- räkning Eget kapital Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 902 112 1 014 Pensionsavsättning –136 –10 –146 Aktierelaterade ersättningar –10 –9 –19 Immateriella anläggningstillgångar Övrigt –53 –11 –64 Summa 703 91 –9 785 Uppskjutna skatteskulder 2023 Ingående balans Resultat- räkning Eget kapital Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1 058 –156 902 Pensionsavsättning –129 –7 –136 Aktierelaterade ersättningar –11 1 –10 Immateriella anläggningstillgångar 1 –1 Övrigt –31 –22 –53 Summa 888 –186 1 703 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 346 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2024 2023 1/1/2023 2024 2023 1/1/2023 Svenska staten 35 723 11 501 8 690 34 611 9 926 8 100 Svenska kommuner 3 162 1 403 2 271 3 179 1 457 2 370 Sveriges riksbank 139 914 159 947 132 693 140 000 160 000 132 730 Utländska stater 2 716 9 926 819 Utländska kommuner 88 88 Summa 178 799 172 853 144 458 177 790 181 309 144 107 M19 Utlåning till kreditinstitut 2024 2023 1/1/2023 Svenska banker 2 942 10 466 7 508 Övriga svenska kreditinstitut 746 462 743 646 785 233 Utländska kreditinstitut 47 475 62 667 36 996 Återköpsavtal, svenska banker 68 Återköpsavtal, övriga svenska kredit institut 318 3 571 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 19 161 14 Summa 797 216 817 011 830 322 varav efterställda fordringar Koncernföretag 4 157 1 800 varav seniora icke prioriterade fordringar Koncernföretag 75 611 65 190 25 627 M20 Utlåning till allmänheten 2024 2023 1/1/2023 Svensk allmänhet 298 591 311 975 338 093 Utländsk allmänhet 74 412 78 639 87 989 Lån till kunder 373 003 390 614 426 082 Ställda kontantsäkerheter, svensk allmänhet 2 150 4 190 3 054 Ställda kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 1 599 834 461 Återköpsavtal, svensk allmänhet 5 194 2 657 1 478 Återköpsavtal, Riksgälden 0 2 744 6 952 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 72 892 40 573 22 156 Lån till Riksgälden 30 000 10 004 Summa 454 838 471 612 470 187 M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Redovisat värde Nominellt belopp 2024 2023 1/1/2023 2024 2023 1/1/2023 Svenska bostadsinstitut 35 248 41 414 32 013 35 334 41 414 33 714 Svenska banker 6 143 4 635 4 997 6 160 Övriga svenska kreditinstitut 10 659 4 104 3 734 10 589 8 969 9 175 Svenska icke-finansiella företag 1 311 1 184 1 569 1 320 1 229 1 649 Utländska banker 6 275 5 837 10 056 6 285 5 858 10 107 Övriga utländska kreditinstitut 4 546 4 970 7 616 4 490 4 946 7 883 Utländska icke-finansiella företag 607 644 499 613 661 537 Summa 64 789 62 788 60 484 64 791 63 077 63 065 varav efterställda 51 11 117 51 10 125 varav seniora icke prioriterade 348 412 158 349 414 158 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 347 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M22 Aktier och andelar 2024 2023 1/1/2023 Aktier, handelslager 3 941 347 329 Fondandelar, handelslager 11 065 5 452 3 995 Bostadsrätter 0 11 Övrigt 1 678 1 744 1 279 Summa 16 684 7 544 5 614 M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Anläggningstillgångar 2024 2023 1/1/2023 Intresseföretag 1924 1 756 1 756 Joint ventures 568 545 822 Summa 2 492 2 301 2 578 Ingående balans 2 301 2 578 2 365 Tillkommande 191 5 213 Nedskrivet –239 Avgående –43 Utgående balans 2 492 2 301 2 578 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Erhållna utdelningar Intresseföretag BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 99 99 29 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 66 86 28 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 109 111 20 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 50 80 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 288 288 48 15 Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22 80 Svenska e-fakturabolaget AB 556563-0596 100 16 16 50 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 4 000 0 20 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 2 000 41 41 40 6 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 340 000 110 110 49 5 Summa intresseföretag 1 924 1 947 186 Joint ventures EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 420 420 50 Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 125 17 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 12 500 143 257 17 Tibern AB, Stockholm 559384-3542 100 5 5 14 Summa joint ventures 568 807 Summa intresseföretag och joint ventures 2 492 2 755 186 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade. Under 2024 betalades kapitaltillskott till Svenska e-fakturabolaget AB om 16mkr, Getswish AB om 90 mkr och till Finansiell ID-teknik BID AB om 62 mkr. Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr. Under 2023 betalades kapitaltillskott till Invidem AB om 3 mkr (49) och till Tibern AB om 2 mkr. Innehavet i Invidem AB och i P27 Nordic Payments Platform AB skrevs ned med 125 mkr respektive 114 mkr. Ett aktieägartillskott till P27 Nordic Payments Platform AB om 43 mkr återfördes. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 348 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M24 Aktier och andelar i koncernföretag Anläggningstillgångar 2024 2023 1/1/2023 Svenska kreditinstitut 29 073 29 073 24 073 Utländska kreditinstitut 15 19 19 Övriga företag 39 954 38 706 38 150 Summa 69 042 67 798 62 242 Ingående balans 67 798 62 242 63 744 Tillkommande 1 248 5 556 444 Nedskrivet –4 – 1 946 Avgående Utgående balans 69 042 67 798 62 242 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23 000 000 29 073 29 073 100 Summa 29 073 29 073 Utländska kreditinstitut Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300 000 15 143 100 Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250 000 0 38 100 Summa 15 181 Övriga ATM Holding AB, Stockholm 556886-6692 350 40 47 70 Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5 000 000 165 1 978 100 FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 1 081 745 143 143 100 Paywerk AS, Tallinn EE10266480 10 000 000 36 69 100 Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45 000 5 5 100 Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70 000 152 152 100 Swedbank Baltics AS, Riga 40203295309 3 882 550 000 29 651 29 651 100 Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1 000 286 286 100 Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150 000 3 376 3 376 100 Swedbank Pay AB, Stockholm 559465-5366 500 2 2 100 Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500 000 2 715 3 406 100 Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10 000 000 3 339 3 339 100 Swedbank Support OÜ 10425396 1 44 44 100 Övriga företag 1 000 0 0 Summa 39 954 42 498 Summa 69 042 71 751 Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade. Under tredje kvartalet 2024 köpte Swedbank AB alla aktier i det estniska före- taget Paywerk AS för 49 mkr. Under 2024 lämnades kapitaltillskott till Paywerk AS om 94 mkr, till Swedbank PayEx Holding AB om 980 mkr samt till Swedbank Pay AB om 2 mkr. Under fjärde kvartalet 2023 såldes Swedbank Support OÜ, ett företag som används för koncernens inköp, internt till Swedbank AB från Swed- bank AS Estonia. Under 2023 lämnades kapitaltillskott till Swedbank PayEx Hol- ding AB om 414 mkr, till Swedbank Hypotek AB om 5 000 mkr samt till Sparia Group Försäkring AB om 6 mkr. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 349 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M25 Derivat I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 6 372 (9 542) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 7 522 (13 281) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 260 394 238 061 1 905 1 773 5 310 7 618 Portfölj verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 12 751 5 201 367 229 19 Summa 273 145 243 262 2 272 2 002 5 329 7 618 Derivat ej i säkringsredovisning 37 537 840 34 537 959 742 384 912 171 751 127 956 928 Bruttobelopp 37 810 985 34 781 221 744 656 914 173 756 456 964 546 Kvittade belopp M42 –702 017 –864 523 –703 167 –868 262 Summa 37 810 985 34 781 221 42 639 49 650 53 289 96 284 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 143 554 259 412 1 130 1 916 999 2 018 Terminer 11 761 414 8 619 507 2 264 2 471 2 772 2 582 Swappar 23 654 284 23 505 418 708 212 877 137 715 027 886 807 Valutarelaterade Optioner 24 798 57 996 33 492 14 514 Terminer 841 529 863 881 13 159 7 616 6 032 29 117 Swappar 998 902 1 118 132 15 953 20 948 24 587 34 450 Aktierelaterade Optioner 23 010 30 605 576 1 081 434 673 Terminer 8 834 24 568 10 10 3 Swappar 28 619 47 441 130 455 258 582 Kreditrelaterade Swappar 52 896 10 999 917 55 994 182 Summa 37 537 840 34 537 959 742 384 912 171 751 127 956 928 M26 Säkringsredovisning Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K30. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller. 2024 2023 Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Redovisat värde Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Redovisat värde Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Nominellt belopp Tillgångar Skulder Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar, Säkrade skulder portföljsäkringar 12 751 367 19 221 –1 5 201 229 210 1 Ränteswappar, Emitterade värdepapper 109 399 677 1 966 –1 233 274 104 019 405 3 368 –2 723 18 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 115 648 1 176 2 312 –1 518 –351 102 484 1 203 3 231 –2 253 3 Ränteswappar, Efterställda skulder 35 348 53 1 034 –992 –21 31 558 165 1 019 –876 11 Summa 273 145 2 273 5 331 –3 523 –100 243 262 2 002 7 618 –5 642 33 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 350 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter 2024 2023 Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Säkrade poster Skulder Skulder Portföljsäkringar In- och upplåning från allmänheten 12 751 5 201 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 220 -220 209 209 -209 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 109 909 –1 257 1 257 104 342 –2 689 2 689 Seniora icke prioriterade skulder 116 784 –1 476 1 476 103 415 –2 240 2 240 Efterställda skulder 35 762 –980 980 31 889 –880 880 Summa 275 426 –3 493 3 493 245 056 –5 600 5 600 2024 2023 Löptidsprofil och genomsnittspris, säkringsinstrument Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp 1 12 750 5 201 Genomsnittlig fast ränta (%) 4,17 3,24 3,67 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 43 722 190 120 26 552 28 321 192 999 16 741 Genomsnittlig fast ränta (%) 1,96 2,14 2,86 0,63 1,97 2,11 M27 Immateriella anläggningstillgångar 2024 2023 Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 254 130 1 245 3 629 2 254 130 1 195 3 579 Nyanskaffningar via separata förvärv 67 67 51 51 Avyttringar och utrangeringar –527 –527 –1 –1 Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 254 130 785 3 169 2 254 130 1 245 3 629 Avskrivningar vid årets ingång –2 254 –73 –771 –3 098 –2 254 –73 –704 –3 031 Årets avskrivningar –59 –59 –67 –67 Avyttringar och utrangeringar 297 297 Avskrivningar vid årets utgång –2 254 –73 –533 –2 860 –2 254 –73 –771 –3 098 Nedskrivningar vid årets ingång –57 –223 –280 –57 –223 –280 Årets nedskrivningar Avyttringar och utrangeringar 223 223 Nedskrivningar vid årets utgång –57 –57 –57 –223 –280 Redovisat värde 252 252 251 251 Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskriv- ningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 351 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M28 Leasingobjekt Anläggningstillgångar 2024 2023 Anskaffningsvärde vid årets ingång 30 880 29 802 Nyanskaffningar 8 331 9 538 Avyttringar och utrangeringar –7 821 –8 460 Anskaffningsvärde vid årets utgång 31 390 30 880 Avskrivningar vid årets ingång –11 825 –11 982 Årets avskrivningar –4 991 –4 812 Avyttringar och utrangeringar 4 625 4 969 Avskrivningar vid årets utgång –12 191 –11 825 Nedskrivningar vid årets ingång –205 –105 Årets nedskrivningar –146 –120 Avyttringar och utrangeringar 5 20 Nedskrivningar vid årets utgång –346 –205 Redovisat värde 18 853 18 850 2024 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa Framtida minimilease- avgifter 5 702 11 038 5 246 21 986 Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitets- metod. Leasing objekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasing- avgifterna innehåller inga variabla avgifter. M29 Materiella tillgångar Anläggningstillgångar 2024 2023 Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 973 2 751 Nyanskaffningar 324 300 Avyttringar och utrangeringar –218 –78 Anskaffningsvärde vid årets utgång 3 079 2 973 Avskrivningar vid årets ingång –2 288 –2 122 Årets avskrivningar –234 –230 Avyttringar och utrangeringar 215 64 Avskrivningar vid årets utgång –2 307 –2 288 Redovisat värde 772 685 Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättrings- utgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för ned- skrivningsbehov fanns inte per balansdagen. M30 Övriga tillgångar 2024 2023 1/1/2023 Fondlikvidfordringar 2 180 2 427 3 365 Koncernbidrag 12 285 8 971 12 749 Övriga finansiella tillgångar 3 055 1 958 1 849 Summa finansiella tillgångar 17 520 13 356 17 963 Övertagen egendom för skyddande av fordran och återtagna leasingobjekt 27 27 26 Summa 17 547 13 383 17 989 M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2024 2023 1/1/2023 Förutbetalda kostnader 1 691 1 697 1 394 Ännu ej fakturerad fordran 499 398 378 Summa 2 190 2 095 1 772 M32 Skulder till kreditinstitut 2024 2023 1/1/2023 Sveriges riksbank 0 134 60 Svenska banker 34 443 26 938 29 371 Övriga svenska kreditinstitut 29 590 31 026 69 480 Utländska centralbanker 2 256 9 964 1 039 Utländska kreditinstitut 64 505 77 162 61 739 Återköpsavtal, svenska banker 69 Återköpsavtal, övriga svenska kredit institut 317 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 3 994 7 186 659 Summa 135 106 152 479 162 348 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 352 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M33 In- och upplåning från allmänheten 2024 2023 1/1/2023 Svensk allmänhet 855 798 850 531 915 790 Utländsk allmänhet 20 227 10 540 20 317 Summa inlåning från kunder 876 025 861 071 936 107 Erhållna kontantsäkerheter, svensk allmänhet 2 830 3 277 4 344 Erhållna kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 508 193 338 Återköpsavtal, svensk allmänhet 20 201 4 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 559 67 2 811 Riksgälden 127 97 173 Summa upplåning 4 044 3 835 7 670 Summa 880 069 864 906 943 777 M34 Emitterade värdepapper 2024 2023 1/1/2023 Certifikat 265 526 263 334 316 114 Seniora icke säkerställda obligationer 134 189 113 861 117 421 Strukturerade privatobligationer 127 1 359 2 247 Summa 399 842 378 554 435 782 Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisk. M35 Övriga skulder 2024 2023 1/1/2023 Fondlikvidskulder 1 628 2 283 1 735 Koncernbidrag 270 340 Korta positioner aktier 274 729 299 varav egna emitterade aktier 116 98 105 Korta positioner räntebärande värdepapper 16 184 16 568 26 894 varav egna emitterade obligationer 64 306 3 728 Olikviderade betalningar 11 461 10 950 9 763 Övriga finansiella skulder 7 767 7 279 6 343 Summa finansiella skulder 37 314 38 079 45 374 M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2024 2023 1/1/2023 Upplupna kostnader 2 948 2 623 2 584 Avtalsskulder 143 81 45 Summa 3 091 2 704 2 629 M37 Avsättningar 2024 2023 1/1/2023 Reserveringar för garantier och andra åtaganden 984 1 049 710 Summa 984 1 049 710 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 353 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M38 Efterställda skulder 2024 2023 1/1/2023 Förlagslån 19 030 18 356 21 925 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 17 580 14 485 9 406 Summa 36 609 32 841 31 331 Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupong- ränta, % 2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 343 0,90% 2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 482 1,45% 2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 555 3,63% 2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 553 7,27% 2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 686 2,00% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 576 5,79% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 251 6,78% 2023 2028 2028-06-09 NOK 600 582 7,37% Summa 19 030 Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent. Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupong- ränta, % 2021 Evig 2029-03-17 1 USD 500 4 858 4,00% 2023 Evig 2028-03-17 2 USD 500 5 539 7,63% 2024 Evig 2030-03-17 3 USD 650 7 182 7,75% Summa 17 580 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor. M39 Obeskattade reserver Ackumulerade över - av skrivningar Periodiserings- fond Summa Ingående balans 2023 5 367 5 367 Avsättning/Upplösning 355 6 640 6 995 Utgående balans 2023 5 722 6 640 12 362 Avsättning/Upplösning 96 6 530 6 626 Utgående balans 2024 5 818 13 170 18 988 Skattemässigt värde enligt räkenskaps enlig avskrivning Tillgångar utanför räkenskapsenlig avskrivning Summa Immateriella anlägg- ningstillgångar 139 113 252 Leasingobjekt 18 852 18 852 Materiella tillgångar 519 253 772 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 340 1 850 2 190 Överavskrivningar –5 818 –5 818 Redovisat värde, netto 14 032 2 216 16 248 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken- skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader. Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och preli- minärt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskaps enlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 366 mkr. Periodiseringsfond 2024 2023 1/1/2023 Avsättning 2023 6 640 Avsättning 2024 6 530 Summa 6 530 6 640 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 354 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 2024 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168 141 168 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 139 914 36 134 2 751 38 885 178 799 178 799 Utlåning till kreditinstitut M19 786 669 10 547 10 547 797 216 797 216 Utlåning till allmänheten M20 372 604 81 835 399 82 234 454 838 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 41 865 22 924 64 789 64 789 64 789 Aktier och andelar M22 15 005 1 679 16 684 16 684 16 684 Derivat M25 42 272 42 272 367 42 639 42 639 Övriga finansiella tillgångar M30 17 520 17 520 17 520 Summa 1 457 875 227 658 27 753 255 411 367 1 713 653 1 713 653 Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 118 533 16 573 16 573 135 106 135 106 In- och upplåning från allmänheten M33 876 152 3 917 3 917 880 069 880 069 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar M26 220 220 220 Emitterade värdepapper M34 399 715 127 127 399 842 399 047 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 120 624 Efterställda skulder M38 36 609 36 609 36 244 Derivat M25 53 205 53 205 84 53 289 53 289 Skulder inlånade värdepapper M35 16 458 16 458 16 458 16 458 Övriga finansiella skulder M35 20 856 20 856 20 856 Summa 1 573 289 90 280 90 280 84 1 663 653 1 661 913 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 116 547 116 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 159 947 11 792 1 114 12 906 172 853 172 853 Utlåning till kreditinstitut M19 774 436 42 575 42 575 817 011 817 011 Utlåning till allmänheten M20 420 407 50 997 208 51 205 471 612 471 612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 47 260 15 528 62 788 62 788 62 788 Aktier och andelar M22 5 800 1 744 7 544 7 544 7 544 Derivat M25 49 420 49 420 230 49 650 49 650 Övriga finansiella tillgångar M30 13 356 13 356 13 356 Summa 1 484 693 207 844 18 594 226 438 230 1 711 361 1 711 361 Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 138 174 14 305 14 305 152 479 152 479 In- och upplåning från allmänheten M33 861 165 3 741 3 741 864 906 864 906 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar M26 209 209 209 Emitterade värdepapper M34 377 194 1 360 1 360 378 554 371 808 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 104 828 108 262 Efterställda skulder M38 32 841 32 841 32 995 Derivat M25 96 177 96 177 107 96 284 96 284 Skulder inlånade värdepapper M35 17 297 17 297 17 297 17 297 Övriga finansiella skulder M35 20 782 20 782 20 782 Summa 1 535 193 132 880 132 880 107 1 668 180 1 665 022 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 355 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M41 Verkligt värde för finansiella instrument Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K47. Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Under åren 2024 och 2023 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Efterföljande tabeller redovisar belopps- mässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2024 2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 35 585 3 300 38 885 11 478 1 428 12 906 Utlåning till kreditinstitut 10 547 10 547 42 575 42 575 Utlåning till allmänheten 82 234 82 234 51 205 51 205 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 55 022 9 767 64 789 51 099 11 689 62 788 Aktier och andelar 15 830 854 16 684 6 490 1 054 7 544 Derivat 102 42 537 42 639 100 49 550 49 650 Summa 106 539 148 385 854 255 778 69 167 156 447 1 054 226 668 Skulder Skulder till kreditinstitut 16 573 16 573 14 305 14 305 In- och upplåning från allmänheten 3 917 3 917 3 741 3 741 Emitterade värdepapper 127 127 1 360 1 360 Derivat 125 53 164 53 289 99 96 185 96 284 Skulder inlånade värdepapper 16 015 443 16 458 16 282 1 015 17 297 Summa 16 140 74 224 90 364 16 381 116 606 132 987 Förändringar inom nivå 3 2024 2023 Tillgångar Tillgångar Aktier och andelar Lån Summa Aktier och andelar Lån Summa Ingående balans 1 054 1 054 967 10 977 Köp 50 50 19 19 Konvertering till Visa Inc. A-aktier –338 –338 Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –11 –11 Konvertering till aktier 10 –10 Vinst eller förlust 88 88 69 69 varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen 19 19 69 69 Utgående balans 854 854 1 054 1 054 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2024 2023 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 139 914 139 914 159 947 159 947 Utlåning till kreditinstitut 786 669 786 669 774 436 774 436 Utlåning till allmänheten 372 604 372 604 420 407 420 407 Summa 1 299 187 1 299 187 1 354 790 1 354 790 Skulder Skulder till kreditinstitut 118 533 118 533 138 174 138 174 In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 876 372 876 372 861 374 861 374 Emitterade värdepapper 399 715 398 919 377 194 370 448 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 120 624 104 828 108 262 Efterställda skulder 36 609 36 244 32 841 32 995 Summa 1 552 433 1 550 692 1 514 411 1 511 253 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 356 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända) och värdepapperslån. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 6 372 (9 542) mkr vilka härrör från balans räkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 7 522 (13 281) mkr vilka härrör från balans räkningsposten Utlåning till kreditinstitut. 2024 2023 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde papper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde papper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 744 087 145 618 6 889 711 913 191 133 309 62 1 046 562 Kvittade belopp –702 017 –67 196 –769 213 –864 523 –87 103 –951 626 Redovisat värde i balansräkningen 42 070 78 422 6 120 498 48 668 46 206 62 94 936 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 21 356 808 22 164 31 800 239 32 039 Finansiella instrument, säkerheter 4 479 77 418 6 81 903 89 45 829 62 45 980 Kontanter, säkerheter 13 322 61 13 383 7 460 7 460 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 39 157 78 287 6 117 450 39 349 46 068 62 85 479 Nettobelopp 2 913 135 3 048 9 319 138 9 457 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 42 070 78 422 6 120 498 48 668 46 206 62 94 936 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning, nettnings avtal eller liknande avtal 569 569 982 982 Redovisat värde i balansräkningen 42 639 78 422 6 121 067 49 650 46 206 62 95 918 Skulder Derivat Återköpsavtal Utlånade värde papper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värde papper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 755 687 72 085 4 827 776 963 745 94 629 3 1 058 377 Kvittade belopp –703 167 –67 196 –770 363 –868 262 –87 103 –955 365 Redovisat värde i balansräkningen 52 520 4 889 4 57 413 95 483 7 526 3 103 012 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 21 356 808 22 164 31 800 238 32 038 Finansiella instrument, säkerheter 3 442 3 964 4 7 410 12 099 7 192 3 19 294 Kontanter, säkerheter 11 201 68 11 269 38 044 11 38 055 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 35 999 4 840 4 40 843 81 943 7 441 3 89 387 Nettobelopp 16 521 49 16 570 13 540 85 13 625 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 52 520 4 889 4 57 413 95 483 7 526 3 103 012 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettnings avtal eller liknande avtal 769 769 801 801 Redovisat värde i balansräkningen 53 289 4 889 4 58 182 96 284 7 526 3 103 813 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 357 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2024 2023 Periodiserade uppläggningsavgifter –280 –659 Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser –1 699 –884 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 5 430 5 230 Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 4 239 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar –113 574 Utdelning koncernföretag –17 078 –13 695 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –118 –1 427 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 506 3 691 Aktierelaterade ersättningar till anställda 282 196 Reavinst finansiella tillgångar 0 –1 Övrigt –84 313 Summa –13 150 –6 423 M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 2024 2023 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, april 15,15 17 048 9,75 10 964 Styrelsen föreslår att en utdelning med 21,70 kr (15,15) per stamaktie ges 2025 för räkenskapsåret 2024, vilket motsvarar 24 396 mkr. Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 76 322 mkr (74 281). Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr): 2024 2023 Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 24 396 17 049 Till ny räkning överförs 51 926 57 232 Summa disponerat 76 322 74 281 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räk- ning har beräknats på samtliga 1 125 318 943 utestående stamaktier per den 31december 2024 med avdrag för 2 300 000 stamaktier som återköpts under februari 2025. Dessutom har tillägg gjorts med 1 199 576 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 26 mars 2025 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fast- ställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämnings- dagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämnings- dagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 637 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars 2025. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2025. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 2 april 2025. Den konsolide- rade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 67 390 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 92 068 mkr. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moder- bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedöm- ningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verk- samhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före- slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 358 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M45 Ställda säkerheter, eventual förpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter För egna skulder ställda säkerheter 2024 2023 1/1/2023 Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank 79 994 79 998 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 8 405 8 417 31 389 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1 512 1 477 1 963 Statspapper och obligationer för inlå- ning från allmänheten, återköpsavtal 21 109 20 626 27 405 Kontanter 13 513 41 091 21 716 Summa 124 533 151 609 82 473 Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2024 till 124 313 mkr (151 509). Övriga ställda säkerheter 2024 2023 1/1/2023 Aktier 4 3 217 Statspapper och obligationer för övriga åtaganden 11 794 11 975 8 899 Kontanter 446 6 275 5 171 Summa 12 244 18 253 14 287 Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter- köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moder bolaget skulle hamna på obestånd. Eventualförpliktelser Nominella belopp 2024 2023 1/1/2023 Kreditgarantier 32 069 48 424 90 847 Övriga fullgörandegarantier 41 096 35 932 30 038 Accepterade och endosserade växlar 2 893 1 781 1 352 Beviljade ej disponerade remburser 3 640 2 398 2 370 Övriga eventualförpliktelser 1 Summa 79 698 88 535 132 608 Åtaganden Nominella belopp 2024 2023 1/1/2023 Beviljade ej utnyttjade krediter 191 852 175 030 186 815 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 60 103 60 709 66 798 Summa 251 955 235 739 253 613 Reservering för befarade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –984 –1 049 –710 Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av notM25 Derivat. AML-utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse- ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotterban- kerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finansin- spektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar, vilka formellt inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finansin- spektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att gran- ska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Slutsatsen var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektio- nen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansin- spektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärds- planen, och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss- tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklagarmyndig- heten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar även relate- rade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utred- ningar utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Department of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. Det är fortfarande inte känt när de pågående utredningarna väntas vara klara och dess utfall är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell. Krav från Pensionsmyndigheten Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens stämning. Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 359 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M46 Överförda finansiella tillgångar Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter- köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa trans- aktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är expo- nerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovi- sas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värde papper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balans räkningen. Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2024 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde- papperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 4 4 4 4 Räntebärande värdepapper 22 621 22 621 22 749 22 749 Summa 22 625 22 621 4 22 753 22 749 4 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2023 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde- papperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 3 3 3 3 Räntebärande värdepapper 22 103 22 103 22 109 22 109 Summa 22 106 22 103 3 22 112 22 109 3 M47 Operationell leasing Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. 2024 Kostnader Intäkter vidare- uthyrning Summa 2025 891 32 859 2026 606 31 575 2027 594 31 563 2028 545 31 514 2029 462 17 445 2030 433 17 416 2031 406 17 389 2032 387 17 370 2033 360 17 343 2034 eller senare 1 836 161 1 675 Summa 6 520 371 6 149 2023 Kostnader Intäkter vidare- uthyrning Summa 2024 908 38 870 2025 791 37 754 2026 525 36 489 2027 536 36 500 2028 519 36 483 2029 443 19 424 2030 422 19 403 2031 403 19 384 2032 383 19 364 2033 eller senare 2 191 199 1 992 Summa 7 121 458 6 663 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 360 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter M48 Närstående och andra betydande relationer Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 779 124 750 647 15 693 16 839 Utlåning till allmänheten 731 1 189 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 8 185 5 226 Derivat 5 262 10 259 2 15 Övriga tillgångar 12 332 9 006 6 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 351 293 Summa 805 986 776 619 15 700 16 859 Skulder Skulder till kreditinstitut 70 729 80 552 3 148 3 080 In- och upplåning från allmänheten 25 951 14 098 796 813 Derivat 18 177 23 104 21 10 Övriga skulder 83 321 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 699 442 Summa 115 640 118 517 3 169 3 090 796 813 Garantier 44 816 51 884 Åtaganden 30 513 29 204 Derivat, nominellt belopp 773 838 850 476 845 780 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 29 242 27 925 763 725 Räntekostnader 5 422 7 319 56 59 Erhållna utdelningar 16 920 13 488 186 306 Provisionsintäkter 3 314 2 718 185 125 Provisionskostnader 200 21 334 179 Nettoresultat finansiella poster 10 –3 Övriga intäkter 2 571 2 053 1 002 662 Personalkostnader 437 620 Övriga allmänna administrationskostnader 192 172 38 0 Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. M49 Händelser efter 31 december 2024 Se koncernens not K58. Alternativa nyckeltal 1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på sidan 71 i faktaboken. Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underlig- gande/löpande verksamheten. Därför ger de alternativa nyckel- talen en mer jämförbar information mellan de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren. Nyckeltal och definitioner Syfte Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor irelation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto. Avstämningar redovisas i not K8. Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett var iresultat räkningen dessa presenteras. Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelse- segmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS Redovisningsstan- darder. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelse segment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråk- taget kapital baserat påbankens interna kapitalutvärdering (”IKU”). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Används av koncernledningen i den interna styrningen och upp följningen av de olika rörelsesegmenten. Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i rela- tion till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Används av koncernledningen i den interna styrningen och upp följningen av de olika rörelsesegmenten. Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgifter Kostnader är presenterade exklusive kostnad för sanktionsavgifter. Beloppen är avstämda mot de olika IFRS-resultatraderna i resultaträkningen på sidan 40. Ger mer jämförande information mellan åren. Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgifter Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive kostnad för sank- tionsavgifter i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna iSwedbank AB. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive kostnad för sanktionsavgifter är avstämt mot koncernens årets resultat hänförligt till aktie- ägarna i Swedbank AB, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 40. Ger mer jämförande information mellan åren. K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgifter Summa kostnader, exklusive kostnad för sanktionsavgifter i relation till summa intäkter. Summa kostnader exklusive kostnad för sanktionsavgifter är avstämt mot summa kostnader, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 40. Ger mer jämförande information mellan åren. Övriga alternativa nyckeltal Dessa nyckeltal definieras på sidan 380 och beräknas från rapporter och noter utan någon justering. ● Andel lån i steg 1, brutto ● Andel lån i steg 2, brutto ● Andel lån i steg 3, brutto ● Eget kapital per aktie ● K/I-tal ● Kreditförlustnivå ● Lån till kunder/inlåning från kunder ● Placeringsmarginal ● Reserveringsgrad för lån i steg 1 ● Reserveringsgrad för lån i steg 2 ● Reserveringsgrad för lån i steg 3 ● Räntabilitet på eget kapital 1 ● Total reserveringsgrad för lån Används av koncernledningen i den interna styrningen och upp följningen av de olika rörelsesegmenten. 361 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Styrelsens och vd:s underskrift Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att års- redovisningen har upprättats enligt lag om årsredovisning ikreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25), RFR 2 redo visning för juridiska personer samt i enlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de specifi- kationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar vidare att årsredovisningen ger en rättvisande bild av moder- bolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verk- samhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon- cernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, samt ienlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkstäl- lande direktören intygar vidare att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande över- sikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets- faktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 19 februari 2025 Göran Persson Ordförande Biörn Riese Göran Bengtsson Annika Creutzer Vice ordförande Ledamot Ledamot Hans Eckerström Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Ledamot Ledamot Ledamot Anna Mossberg Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Ledamot Ledamot Ledamot Roger Ljung Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Jens Henriksson Verkställande direktör och koncernchef Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 2025 Vår granskningsberättelse över den upprättade hållbarhetsrapporten har avgivits den 20 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 362 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen för Swedbank AB (publ) för år 2024 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 50–72 respektive 73–226. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 38–49 samt 227–384 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappers bolag och ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31december 2024 och av dess finansiella resultat och kassa- flöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31december 2024 och av dess finansiella resultat och kassa- flöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyr- ningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 50–72 respektive 73–226. Förvaltnings berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk- ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern redovisningen är förenliga med innehållet i den kom- pletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets- nivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finan- siella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verk- ställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga upp- skattningar som har gjorts med utgångspunkt från antagan- den och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har centraliserade servicecenter, system och processer för ett antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revisionsteam testar samtliga centraliserade system och processer. Lokala revisionsteam utför ytterligare gransk- ning baserat på våra instruktioner. Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstan- darder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar. För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika poster i redovisningen, trots att dessa enheter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk. I dessa fall instrueras lokala team att utföra specifika gransknings- åtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande system, substansgranskning för specifika processer, områden och konton, diskussioner med företags- ledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder. 363 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga platt formar som stödjer Swedbanks redovisning och finansiella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att säker- ställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för felaktig heter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer, utvärdering av design av och test av effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder har utförts. Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott och avlämnat externa delårs- granskningsrapporter. En gång per år rapporterar vi även våra huvudsakliga observationer till styrelsen. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor- terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betrak- tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvanti- tativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporte- ringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa över väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt- ning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlas inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. 364 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Reservering av kreditförluster för lånefordringar Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver subjektiv bedömning av såväl tidpunkt för som storlek på ett sådant nedskrivningsbehov. Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika steg beroende av nivån på eller förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo- visningstillfället, steg 2, eller lånefordringar i fallissemang, steg 3, beräknas utifrån förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fallisse- mang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reser- vering av förväntade kreditförluster justeras med beaktande av professionella bedömningar. De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad av ledningens bedömningar, och därmed medfört ett större revisions- fokus vid granskningen av koncernens uppskattningar av kredit- förluster är: Modelluppskattningar – Vid uppskattning av förvän-tade kreditför- luster används modeller innehållande olika antaganden och bedöm- ningar, inklusive fastställande av sannolikheten för fallissemang (”PD”), förlust vid fallissemang (”LGD”), och exponering vid fallisse- mang (”EAD”). Modeller för beräkning av sannolikheten för fallisse- mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. IFRS 9 kräver att Koncernens uppskattning av förväntade kreditför- luster baseras på en opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Expertjustering av kreditförlustreserveringarna – Ledningen justerar resultatet av beräkningar med kvantitativa modeller för attbeakta kända begränsningar i kreditförlustmodellerna samt ejbeaktade framtida trender. Sådana justeringar har en inneboende osäkerhet och uppskattningen av dessa belopp baseras till en hög grad på ledningens bedömning. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety- dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk och not K17 och M13 Kreditförluster. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för attidentifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet avkontroller över indata. Vi har även utvärderat kontroller över modeller samt beräkningar och godkännande av expertjustering avkreditförlustreserveringar. Uppskattningar med modeller: Vi har granskat väsentliga antagan- den och bedömningar samt utfört kontrollberäkningar för ett urval av lånefordringar för att vi ska få revisionsbevis för om beräkningen av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår förväntan. Dessa beräkningar utfördes för de mest väsentliga modellerna i låneportföljen. Makroekonomiska faktorer: Vi har bedömt rimligheten i de antaganden som Swedbank använder för att fastställa makro ekonomiska faktorer. Detta inkluderade analys av BNP, fastig hets pris höjning och arbetslöshetsprognoser mot andra oberoende källor och vårt eget professionella omdöme. Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusive testning av individuellt bedömda kreditreserveringar ochexpert justering av kreditreserveringar. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredo visningen är lämpliga och tillräckliga. 365 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Vid värderingen av finansiella instrument till verkligt värde delas instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå 1 innehåller instrument där priser finns på en aktiv marknad. Nivå 2 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats, som valutakur- ser eller räntenivåer. Nivå 3 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell som i hög grad är beroende av uppskatt- ningar och bedömningar gjorda av Swedbank. Värdering av nivå 2 och nivå 3 finansiella instrument var ett fokus- område under revisionen på grund av den komplexitet som finns vid värdering, de bedömningar och uppskattningar som utförs av led- ningen samt deras betydelse för den finansiella ställningen och resultatet. Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 och nivå 3 är till sin natur komplicerat på grund av ett antal faktorer, bland annat instrumentets egenskaper. Värdet på nivå 3 instrument är också baserat på indata som inte är observerbara på en aktiv marknad och användandet av värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. På grund av dessa faktorer är värderingen av nivå 3 instrument föremål för betydande osäkerhet i uppskattningar och i hög grad beroende av ledningens uppskattningar och bedömningar. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety- dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk, not K46 Värderingskategorier för finan- siella instrument och not K47 och M41 Verkligt värde för finansiella instrument. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen av finansiella instrument till verkligt värde. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för attidentifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid värderingsprocessen. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid värdering avfinansiella instrument till verkligt värde. Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckel kontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värdering av finansiella instrument. Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre nivåer av finansiella instrument. För värderingar som baseras på modeller använde vi värderingsexperter för att genomföra en oberoende värdering av ett stickprov av finansiella instrument. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga. Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt Som det beskrivs i förvaltningsberättelsen, fortsätter myndigheter- nas utredningar avseende penningtvätt och bekämpning av finan- siering av terrorism (AML/CTF). Undersökningarna kan potentiellt leda till väsentliga konsekvenser i form av böter, indragna tillstånd, begränsningar i valutahandel eller annat (”sanktionerna”). Med anledning av pågående utredningar har Swedbank övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som en avsättning eller en eventualförpliktelser. De kriterier som beaktas är: ● om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och ● om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt. I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt uppskatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner, som skulle kunna medföra en väsentlig finansiell effekt. Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar och K52 och M45 Ställda panter, eventual förpliktelser och åtaganden. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt. Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning myndig heters utred- ningar kan komma att påverka årsredovis ningens finansiella rap- porter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reser- ver och eventualförpliktelser. Vi har tagit del av Swedbanks bedömningar i redovisningen och tagit ställning till dessa. Vi har gjort detta genom följande aktiviteter: ● Tagit del av Swedbanks dokumentation av korrespondens och juridiska bedömningar i relation till myndigheters utredningar. ● Förfrågningar och möten med ansvariga parter inklusive Swedbanks juridiska ombud. ● Granskning av juridiska bedömningar från Swedbanks legala ombud. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga. 366 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 50–72, 73–226. Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten och som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern- redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun- skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncern redovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktö- ren ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo- visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fort- sätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verk- samheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Anta- gandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel- sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola- gets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisions berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi- sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen ochkoncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors- inspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisions berättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo visningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verk ställande direktörens förvaltning för Swedbank AB (publ) för år2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårtansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revi- sorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga ochändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdel- ning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoli deringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono- miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande för- valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland 367 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: ● företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för- summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller ● på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolags- ordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esefrapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Swedbank AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag stadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esefrapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalanden Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esefrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare iavsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har iövrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esefrapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verk- ställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esefrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som upp- fyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde pappers marknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esefrapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esefrapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implemen- terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esefrapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär- der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedöm- ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som ärrelevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verk- ställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esefrapporten upprättats i ett giltigt XHTMLformat och en avstämning av att Esefrapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. 368 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat, balans och eget kapitalräkningar, kassa- flödesanalys samt noter i Esefrapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esefförordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 50–72 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi- sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Interna- tional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 års redovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovis- ningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten påsidorna 73–226 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jäm- fört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed iSverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats. PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Swedbank AB (publ) revisor av bolagsstämman den 26 mars 2024 och har varit bolagets revisor sedan 2019. Stockholm den 20 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 369 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Revisorns granskningsberättelse av Swedbank AB:s (publ) frivilligt upprättade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 5020177753 Slutsats Vi har fått i uppdrag av styrelsen att översiktligt granska håll- barhetsrapporten för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2024. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 73–226 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständig- heter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen vilket inbegriper: ● om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, ● om den process som företaget har genomfört för att identi- fiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i IRO1 i hållbarhetsrapporten ● efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi- förordning artikel 8 Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade håll- barhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2024 (räkenskapsåret) har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbar- hetsrapporten och återfinns på sidorna 2–72, 227–362 och 372–384. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrk- ande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om infor- mationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6kap. 12–12f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FARs rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga gransk- ning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekom- mendation kräver att vi planerar och utför våra gransknings- åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhets rapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säker- het. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkes- etiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. 370 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgär- der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna risk bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig- heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra för- frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upp- rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk gransk- ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: Erhållit en förståelse för processen genom att: ● Genomfört förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressent dialoger, affärsplaner och strategidokument), och ● Granskat företagets interna dokumentation av sin process; och ● Utvärderat om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i IRO1 ihållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: ● Genom förfrågningar erhållit en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och infor- mationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten ● Utvärderat om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identi- fiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbar- hetsrapporten; ● Utvärderat om strukturen och presentationen av hållbarhets- rapporten är förenlig med kraven i ESRS; ● Genomfört förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i håll- barhetsrapporten; ● Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten. ● Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämtat underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; ● Erhållit förståelse för processen för att identifiera ekono- miska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna ihållbarhetsrapporten; ● Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi. Begränsningar i upprättandet av hållbarhetsrapporten Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Swed- bank AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i fram- tiden och möjliga framtida aktiviteter av Swedbank AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 20 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Auktoriserad revisor 371 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Marknadsandelar Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Sverige 2024 2023 2022 2021 2020 2024 2023 2022 2021 2020 Privatmarknaden Inlåning 18 18 18 19 19 472 465 476 454 420 Utlåning 20 20 20 21 21 995 1 000 1 012 992 950 varav bostadslån 22 22 22 23 23 914 915 919 895 851 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4 524 4 496 4 465 4 413 4 384 Företagsmarknaden Inlåning 1 13 14 15 16 16 211 221 260 273 241 Utlåning 1 15 15 15 16 16 431 434 452 408 403 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2024 2023 2022 2021 2020 2024 2023 2022 2021 2020 Privatmarknaden Estland Inlåning (2024.11) 45 45 48 51 51 80 71 68 62 52 Utlåning (2024.11) 40 42 42 43 43 62 58 55 48 45 varav bostadslån (2024.11) 40 42 42 44 45 53 50 48 41 38 Bankkort (antal tusen) (Marknadsandel 2024.09) 56 57 58 59 61 1 089 1 081 1 079 1 074 1 085 Lettland Inlåning (2024.09) 41 40 38 37 34 56 51 50 42 35 Utlåning (2024.09) 37 36 35 34 35 28 25 24 20 19 varav bostadslån (2024.09) 42 42 41 40 40 24 22 21 18 17 Bankkort (antal tusen) u.s. 50 50 50 48 1 086 1 053 1 033 1 013 1 011 Litauen Inlåning (2024.09) 45 45 46 45 44 119 111 107 94 79 Utlåning (2024.09) 39 39 39 39 39 65 60 56 47 42 varav bostadslån (2024.09) 39 38 39 39 39 57 53 50 42 38 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. 55 54 53 1 831 1 786 1 743 1 693 1 685 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2024 2023 2022 2021 2020 2024 2023 2022 2021 2020 Företagsmarknaden Estland Inlåning (2024.11) 38 38 39 43 44 56 54 56 54 51 Utlåning (2024.11) 35 35 35 37 37 60 54 51 45 41 Lettland Inlåning (2024.09) 29 28 27 27 28 36 33 31 24 24 Utlåning (2024.09) 20 20 19 19 22 23 21 20 17 17 Litauen Inlåning (2024.09) 32 31 33 35 31 58 54 56 46 41 Utlåning (2024.09) 28 26 23 21 22 43 35 30 22 19 1) Företagsutlåning inkluderar utlåning till ickefinansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från ickefinansiella företag. 372 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Fem år i sammandrag Nyckeltal 2024 2023 2022 1 2021 2020 Lönsamhet Räntabilitet på eget kapital, % 17,1 18,3 13,0 13,2 8,9 K/Ital 1 0,34 0,33 0,40 0,44 0,53 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, % 1,53 1,62 1,13 0,95 1,04 Kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelation, % 19,8 19,0 17,8 18,3 17,5 Primärkapitalrelation, % 21,8 20,6 18,9 20,2 18,7 Total kapitalrelation, % 24,0 23,1 21,8 22,4 21,0 Kärnprimärkapital 172 620 160 659 144 107 129 644 120 496 Primärkapital 189 809 174 848 153 320 143 022 128 848 Kapitalbas 209 547 195 648 176 331 158 552 144 737 Riskexponeringsbelopp 871 902 847 121 809 438 707 753 689 594 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå, % –0,01 0,09 0,08 0,01 0,26 Total reserveringsgrad för lån, % 0,34 0,39 0,32 0,29 0,48 Andel lån i steg 3, brutto, % 0,65 0,43 0,31 0,37 0,62 Antalsuppgifter 2024 2023 2022 2021 2020 Privatkunder, miljoner 7 7 7 7 7 Företagskunder, tusen 612 618 620 620 616 Heltidstjänster 17 209 17 275 16 803 16 565 16 213 Kontor 2 396 408 400 423 431 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. 2) Inklusive sparbanker och delägda banker. Kommentarer till fem år i sammandrag 2024 – Årets resultat ökade till 34 866 mkr, jämfört med 34 130 mkr 2023, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, delvis mot verkat av högre kostnader. Kostnaderna steg främst till följd av ökade personal och ITkostnader. Bankskatter i de baltiska länderna påver- kade resultatet negativt, liksom nedskrivningar av immateriella till- gångar. Intäkterna ökade till 74 104 mkr (73 057) framför allt till följd av ett högre provisionsnetto. Även nettoresultat finansiella poster och övriga intäkter bidrog medan räntenettot sjönk. Kreditförlusterna upp- gick till –268 mkr (1 674), motsvarande –0,01 procent (0,09) ) av Swedbanks totala lånestock, där förbättrade makroscenarier under året bidrog till den positiva utvecklingen. 2023 – Årets resultat ökade till 34 130 mkr, jämfört med 21 368 mkr 2022, till följd av högre intäkter. Intäkterna ökade till 73 057 mkr (52028) och har påverkats positivt av framför allt räntenettot. Kost naderna ökade till 24 100 mkr (20 817) framför allt till följd av högre personalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från Finans inspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign Assets Control (OFAC). Kreditförlusterna uppgick till 1 674 mkr (1 479) och förklaras främst av negativa rating- och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och återbetalning av lån. 2022 – Årets resultat ökade till 21 368 mkr, jämfört med 20 872 mkr 2021, till följd av högre intäkter. Högre kreditförluster, nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och högre kostnader påverkade resultatet negativt tillsammans med införandet av den svenska bankskatten. Intäkterna ökade till 52 028 mkr (47 681) och har på verkats positivt av framför allt räntenettot. Kostnaderna minskade till20817 mkr (20 847) framför allt till följd av lägre övriga allmänna administrationskostnader. Kreditförlusterna uppgick till 1 479 mkr (170) och förklaras främst av sämre makroekonomiska scenarier ochnegativa rating och stegförändringar. 2021 – Årets resultat ökade till 20 872 mkr, jämfört med 12 929 mkr 2020, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finans inspektionens sanktionsavgift som belastade 2020. Intäkterna ökade till 47 681 mkr (46 539) och har påverkats positivt i första hand av ett högre provisionsnetto. Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påver- kade föregående år. Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4334) då kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. 2020 – Årets resultat minskade till 12 929 mkr, jämfört med 19 697 mkr 2019, till följd av högre kostnader inklusive Finansinspektionens sanktionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre nettoresultat finan- siella poster. Intäkterna minskade till 46 539 mkr (47 077). Kostna- derna ökade till 24 560 mkr (19 984), främst till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift samt högre personal och ITkost- nader. Kreditförlusterna ökade till 4 334 mkr (1 469), främst ökade reserveringar för ett fåtal oljerelaterade motparter, negativa riskklass- förändringar i pandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid19. 373 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Resultaträkning, mkr 2024 2023 2022 1 2021 2020 Räntenetto 49 267 50 933 33 146 27 048 27 716 Provisionsnetto 16 716 15 088 14 114 14 853 12 770 Nettoresultat finansiella poster 3 687 2 938 1 940 2 048 2 655 Försäkringsnetto 1 531 1 527 529 1 457 1 518 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 773 803 738 976 582 Övriga intäkter 2 131 1 769 1 560 1 299 1 298 Summa intäkter 74 104 73 057 52 028 47 681 46 539 Personalkostnader 15 024 13 944 12 831 12 739 11 873 Övriga allmänna administrationskostnader 8 180 7 349 6 291 6 477 7 107 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 171 1 920 1 695 1 631 1 580 Sanktionsavgift 887 4 000 Summa kostnader 25 376 24 100 20 817 20 847 24 560 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 728 48 957 31 211 26 834 21 979 Nedskrivning av immateriella tillgångar 789 81 1 125 56 Nedskrivning av materiella tillgångar 1 7 13 2 Kreditförluster –268 1 674 1 479 170 4 334 Bankskatter och resolutionsavgifter 4 019 3 574 1 831 791 863 Resultat före skatt 44 187 43 622 26 763 25 817 16 780 Skatt 9 320 9 492 5 396 4 945 3 851 Årets resultat 34 866 34 130 21 368 20 872 12 929 Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 34 869 34 128 21 365 20 871 12 929 Minoriteten 3 2 3 1 0 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Balansräkning, mkr 2024 2023 2022 1 2021 2020 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 325 604 252 994 365 992 360 153 293 811 Utlåning till kreditinstitut 34 068 67 534 56 589 39 504 47 954 Utlåning till allmänheten 1 882 244 1 863 375 1 842 811 1 703 206 1 680 987 Räntebärande värdepapper 239 996 237 460 212 780 221 683 197 166 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 394 883 319 795 268 594 328 512 252 411 Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 9 093 8 275 7 830 7 705 7 287 Derivat 37 595 39 563 50 504 40 531 52 177 Materiella tillgångar och immateriella tillgångar 26 071 25 984 25 335 25 011 23 782 Övriga tillgångar 60 144 40 539 24 211 24 312 39 067 Summa tillgångar 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617 2 594 642 Skulder till kreditinstitut 64 500 72 054 72 826 92 812 150 313 In- och och upplåning från allmänheten 1 288 609 1 234 262 1 305 948 1 265 783 1 148 240 Emitterade värdepapper 758 199 728 548 784 206 735 917 732 814 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 395 800 320 609 268 892 329 667 253 229 Derivat 35 274 73 453 68 679 28 106 54 380 Övriga skulder 90 602 90 134 89 245 70 200 66 680 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 104 828 57 439 37 832 10 359 Efterställda skulder 36 609 32 841 31 331 28 604 23 434 Eget kapital 218 901 198 790 176 080 161 696 155 193 Summa skulder och eget kapital 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617 2 594 642 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. 374 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. mkr 2024 2023 1 2022 1 Resultaträkning Räntenetto 17 430 20 262 13 746 Provisionsnetto 7 669 6 998 7 039 Nettoresultat finansiella poster 267 261 116 Försäkringsnetto 528 483 660 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 800 836 780 Övriga intäkter 97 121 313 Summa intäkter 26 791 28 962 22 653 Personalkostnader 1 910 1 916 2 159 Rörliga personalkostnader 58 43 29 Övriga kostnader 6 579 6 318 5 940 Avskrivningar 23 18 25 Summa kostnader 8 570 8 295 8 154 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 18 221 20 666 14 499 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Kreditförluster 40 877 521 Bankskatter och resolutionsavgifter 854 873 1 011 Resultat före skatt 17 327 18 917 12 967 Skatt 3 284 3 555 2 335 Årets resultat 14 043 15 362 10 632 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 0 1 Utlåning till kreditinstitut 6 5 4 Utlåning till allmänheten 840 858 867 Räntebärande värdepapper 0 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 310 251 266 Övriga tillgångar 28 26 29 Summa tillgångar 1 187 1 141 1 168 Skulder till kreditinstitut 3 6 5 In- och upplåning från allmänheten 454 449 443 Emitterade värdepapper –0 –0 –0 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 311 252 267 Övriga skulder 365 381 391 Summa skulder 1 133 1 088 1 107 Allokerat eget kapital 54 53 62 Summa skulder och eget kapital 1 187 1 141 1 168 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 26 768 28 931 22 440 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,2 29,2 17,4 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 185 191 196 Lån till kunder, mdkr 840 858 867 Inlåning från kunder, mdkr 454 449 443 Kreditförlustnivå 2 , % 0,00 0,10 0,05 K/Ital 0,32 0,29 0,36 Riskexponeringsbelopp, mdkr 294 345 347 Heltidstjänster 2 295 2 623 2 698 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 53 61 375 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. mkr 2024 2023 2022 Resultaträkning Räntenetto 17 620 18 360 8 351 Provisionsnetto 3 458 3 390 3 006 Nettoresultat finansiella posterr 571 566 438 Försäkringsnetto 900 901 –185 Övriga intäkter 142 136 109 Summa intäkter 22 692 23 352 11 719 Personalkostnader 2 081 1 973 1 612 Rörliga personalkostnader 134 106 62 Övriga kostnader 3 995 3 260 2 444 Avskrivningar 176 174 179 Summa kostnader 6 385 5 513 4 297 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 16 306 17 839 7 422 Nedskrivning av materiella tillgångar 1 7 13 Kreditförluster –86 83 402 Bankskatter och resolutionsavgifter 2 079 1 602 100 Resultat före skatt 14 312 16 148 6 908 Skatt 2 869 3 573 1 219 Årets resultat 11 443 12 575 5 689 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 4 4 Utlåning till kreditinstitut 1 1 0 Utlåning till allmänheten 288 255 236 Räntebärande värdepapper 2 2 2 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 2 2 Derivat 0 0 1 Övriga tillgångar 180 156 164 Summa tillgångar 478 419 409 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 435 383 376 Emitterade värdepapper 2 2 2 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 2 2 Derivat 0 0 1 Summa skulder 439 388 381 Allokerat eget kapital 39 32 28 Summa skulder och eget kapital 478 419 409 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 22 692 5 097 2 117 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 31,3 41,1 20,7 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 66 67 63 Lån till kunder, mdkr 288 255 236 Inlåning från kunder, mdkr 434 383 375 Kreditförlustnivå 1 , % –0,03 0,03 0,19 K/Ital 0,28 0,24 0,37 Riskexponeringsbelopp, mdkr 218 189 155 Heltidstjänster 4 731 4 762 4 701 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 37 31 28 376 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Tre år i sammandrag Företag och Institutioner 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. mkr 2024 2023 1 2022 1 Resultaträkning Räntenetto 12 918 13 801 10 333 Provisionsnetto 4 035 3 666 3 488 Nettoresultat finansiella poster 1 934 1 288 1 080 Försäkringsnetto 17 29 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures –13 –12 –5 Övriga intäkter 140 144 155 Summa intäkter 19 031 18 915 15 050 Personalkostnader 2 260 2 110 1 848 Rörliga personalkostnader 135 106 110 Övriga kostnader 4 104 3 781 3 550 Avskrivningar 19 23 23 Summa kostnader 6 518 6 020 5 531 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 12 513 12 895 9 519 Nedskrivning av immateriella tillgångar 27 181 Kreditförluster –171 669 485 Bankskatter och resolutionsavgifter 960 955 659 Resultat före skatt 11 724 11 244 8 195 Skatt 2 417 2 275 1 803 Årets resultat 9 307 8 968 6 391 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 2 2 2 Utlåning till kreditinstitut 60 124 113 Utlåning till allmänheten 621 595 611 Räntebärande värdepapper 78 59 47 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 31 25 Derivat 103 131 180 Övriga tillgångar 21 11 9 Summa tillgångar 915 947 962 Skulder till kreditinstitut 280 333 307 In- och upplåning från allmänheten 333 334 419 Emitterade värdepapper 0 2 3 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 31 25 Derivat 111 140 191 Övriga skulder 114 62 –3 Summa skulder 868 895 918 Allokerat eget kapital 46 52 43 Summa skulder och eget kapital 915 947 962 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 19 011 18 906 15 028 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 19,8 17,5 15,7 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 170 170 143 Lån till kunder, mdkr 538 543 576 Inlåning från kunder, mdkr 316 320 403 Kreditförlustnivå 2 , % –0,03 0,10 0,12 K/Ital 0,34 0,32 0,37 Riskexponeringsbelopp, mdkr 288 270 267 Heltidstjänster 1 820 1 725 1 456 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 47 51 41 377 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Tre år i sammandrag Premium and Private Banking 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41. mkr 2024 2023 1 2022 1 Resultaträkning Räntenetto 1 762 2 103 1 673 Provisionsnetto 1 804 1 401 740 Nettoresultat finansiella poster 29 27 23 Försäkringsnetto 17 48 Övriga intäkter 0 0 –209 Summa intäkter 3 613 3 579 2 227 Personalkostnader 607 483 338 Rörliga personalkostnader 17 11 3 Övriga kostnader 762 557 294 Avskrivningar 0 0 0 Summa kostnader 1 385 1 050 635 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 2 228 2 529 1 592 Kreditförluster –50 28 54 Bankskatter och resolutionsavgifter 126 119 40 Resultat före skatt 2 152 2 382 1 498 Skatt 375 490 310 Årets resultat 1 778 1 892 1 187 Balansräkning, mdkr Utlåning till allmänheten 133 126 119 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 51 41 Övriga tillgångar 3 3 0 Summa tillgångar 187 170 119 In- och upplåning från allmänheten 77 76 75 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 51 41 Övriga skulder 53 46 42 Summa skulder 181 163 116 Allokerat eget kapital 6 6 2 Summa skulder och eget kapital 187 170 119 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 3 613 3 579 2 437 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,0 30,1 61,3 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 174 165 159 Lån till kunder, mdkr 133 126 119 Inlåning från kunder, mdkr 77 76 75 Kreditförlustnivå 2 , % –0,04 0,02 0,12 K/Ital 0,38 0,29 0,29 Riskexponeringsbelopp, mdkr 39 15 14 Heltidstjänster 622 552 511 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 6 6 2 378 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Definitioner Kapitalkrav som anges i EU regleringskravet no 575/2013 Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i relation till det totala exponeringsmåttet, där exponerings måttet inkluderar både tillgångar och poster utanför balans räkningen. Exponeringar i fallissemang Exponering vid fallissemang uppskattar de utnyttjade exponeringar vidfallissemang. För exponeringar utanför balansräkningen, beräknas exponeringar i fallissemang genom användning av en kreditkonverte- rings faktor som beräknar det förväntade utnyttjandet i framtiden av idag outnyttjat belopp. Exponeringsbelopp Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitutions effekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna det riskvägda expo- neringsbeloppet. Fallissemang Kreditexponeringar anses vara i fallissemang när bedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer att betala sina kredit åtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad med betalning i mer än 90dagar. Förväntade förluster Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallissemang och exponeringsbeloppet. Förlust vid fallissemang Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponeringsbeloppet som för väntas förloras i händelse av fallissemang. Genomsnittlig riskvikt Det totala riskvägda exponeringsbeloppet i relation till det totala exponerings beloppet för ett antal exponeringar. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapital Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade överkursfonder, balanserade vinstmedel, och ackumulerat övrigt totalresultat efter avdrag. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. Likviditetstäckningskvot Likviditetstäckningskvot används för att definiera ett kvantitativt regel- verks krav för europeiska bankers likviditetsrisk. En likviditetstäck- ningskvot över 100 procent antyder att banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin likviditet över en 30 kalenderdagars period under en allvarligt stressat likviditets scenario. Minimikapitalkrav Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka sina kredit, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings och opera- tiva risker i enlighet med Pelare I det vill säga 8 procent av det totala risk exponeringsbeloppet. Primärkapital Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital enligt artikel 25 i EU regleringskravet no 575/2013. Primärkapitalrelation Primärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. Riskexponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter hänsyn tagen till den inneboende risken i tillgången. Risk för fallissemang Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period. Stabil nettofinansieringskvot Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil finansie- ring i relation till finansieringsbehovet inom ett års horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor andel långsiktig stabil finansiering i förhållande till långsiktiga stabila tillgångar. Supplementärt kapital Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. Totalt exponeringsmått Totalt exponeringsmått som används för bruttosoliditetsgrad beräkning. Total kapitalrelation Kapitalbas i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. Övrigt primärkapital Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. 379 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Övriga definitioner i de finansiella rapporterna Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat iIFRS Redovisningsstandarder. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat påbankens interna kapitalut värdering (IKU). Andel lån i steg 1, brutto Redovisat värde för lån i steg 1, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Andel lån i steg 2, brutto Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Andel lån i steg 3, brutto Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster. Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie. Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier. K/I-tal Summa kostnader i relation till summa intäkter. Kreditförluster Bortskrivningar och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsförbindelser. Kreditförlustnivå Kreditförluster, i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar. Lån med lättnader i villkor Ett lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäldenärens finansiella svårigheter. Lån till kunder/inlåning från kunder Lån till kunder i relation till inlåning från kunder. P/E-tal Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt tillaktieägarna. Placeringsmarginal Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut. Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i rela- tion till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat uti- från värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut. Reserveringsgrad för lån i steg 1 Reserveringar för lån i steg 1 i relation till lån i steg 1 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 2 Reserveringar för lån i steg 2 i relation till lån i steg 2 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 3 Reserveringar för lån i steg 3 i relation till lån i steg 3 brutto. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genom- snitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädnings- effekten av potentiella aktier. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genom- snitt av antalet under året utestående aktier. Räntabilitet på allokerat eget kapital Årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genom- snittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut. Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden. Totalavkastning Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verk- ställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid periodens början. Total reserveringsgrad för lån Samtliga reserveringar i relation till lån, brutto. VaR ValueatRisk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvanti- fiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximala värde minskningen av en portfölj givet en viss sannolikhet över en viss tidsperiod. 380 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Enligt delegerade akter antagna i enlighet med EU:s Taxonomiförordning, Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, 2021/2139 Andelen gröna tillgångar Andelen tillgångar som finansieras och investeras i taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som en andel av de totala täckta tillgångarna. Andelen gröna tillgångar under förvaltning Andelen av förvaltade tillgångar (eget kapitalinstrument och ränte bärande värde papper) från företag som omfattas av skyldigheten att lämna upp lysningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering och som finansierar taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, jämfört med totala förvaltade tillgångar. Andel gröna finansiella garantier Andelen av finansiella garantier som stöder skuldinstrument som finansierar taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, jämfört med totala finansiella garantier som stöder skuldinstrument. Ekonomiska verksamheter som omfattas av EU-taxonomin Ekonomiska verksamheter som beskrivs i de delegerade akter som antagits i enlighet med EU:s taxonomiförordning, oavsett om den ekonomiska verksamheten uppfyller något eller några av de tekniska granskningskriterier som fastställs i dessa delegerade akter. Flödet Redovisat bruttovärde av nya tillgångar, tillgångar under förvaltning och finansiella garantier under året före referensdatumet för upp- lysningen. Företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering Direktivet om ickefinansiell rapportering (2014/95/EU), NonFinancial Reporting Directive, kräver att stora företag av allmänt intresse (börs- noterade bolag, banker och försäkringsbolag) med mer än 500 anställda lämnar upplysningar om viss ickefinansiell information. Kapitalutgiftsbaserad Kapitalutgifterna inbegriper kostnader som redovisas under följande kategorier: Materiella anläggningstillgångar (IAS16), Immateriella till- gångar (IAS 38), Förvaltningsfastigheter (IAS 40), Jord och skogsbruk (IAS 41) samt Leasingavtal (IFRS 16). Omsättningsbaserad Omsättningen ska inbegripa intäkter som erkänts i enlighet med internationell redovisningsstandard (IAS 1). Taxonomiförenlig (miljömässigt hållbara) ekonomiska verksamheter En taxonomiförenlig ekonomisk verksamhet är en ekonomisk verk- samhet som väsentligt bidrar till ett eller flera av miljömålen, inte orsakar betydande skada på något av miljömålen och som bedrivs ienlighet med minimi skyddsåtgärderna. Taxonomiförenlig möjliggörande verksamhet En ekonomisk verksamhet som direkt gör det möjligt för andra verksam heter att väsentligt bidra till ett eller flera av miljömålen. Den ekonomiska verksamheten skall anses bidra väsentligt till ett eller flera av miljö målen genom att direkt möjliggöra för andra verksam- heter att bidra väsentligt till ett eller flera av dessa mål, förutsatt att denna ekonomiska verksamhet a) inte leder till en inlåsning av till- gångar somundergräver de långsiktiga miljömålen, med beaktande avdessa tillgångars ekonomiska livslängd, och b) har en betydande positiv miljö påverkan, på grundval av livscykelperspektiv. Taxonomiförenlig omställningsverksamhet En ekonomisk verksamheter för vilken det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ. Den ekono- miska verksamheten ska anses bidra väsentligt till att begränsa kli- matförändringarna om den stöder övergången till en klimatneutral ekonomi som är ilinje med att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriella nivåer, inbegripet genom utfasning av växthusgas- utsläpp, i synnerhet utsläpp från fasta fossila bränslen, och där verk- samheten: (a) har nivåer avväxthusgasutsläpp som motsvarar de bästa prestanda inom dess sektor eller industri, b) inte hindrar utveck- lingen och spridningen av koldi oxidsnåla alternativ, och (c) inte leder till en inlåsning av koldi oxid intensiva tillgångar, med beaktande av dessa tillgångars ekonomiska livslängd. Täckta tillgångar Redovisat bruttovärde för alla tillgångar som inkluderas i totala täckta tillgångar (vilket innebär alla tillgångar i totala tillgångar subtraherat exponering mot centralbanker, stater, överstatliga emittenter och bankens handelsportfölj). Alla tillgångar som inkluderas för beräkning av andelen gröna tillgångar. 381 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Årsstämma Årsstämman äger rum på Cirkus (Cirkusscenen), Djurgårds- slätten 43–45, Stockholm, onsdagen den 26 mars 2025 kl 11.00. Den som önskar utöva sin rösträtt vid årsstämman ska: ● vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken per den 18 mars 2025, och ● anmäla sin avsikt att delta vid årsstämman till bolaget enligt anvisningarna i kallelsen senast den 20 mars 2025. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig eller avge poströst – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per Avstämningsdagen den 18 mars 2025. Sådan registrering kan vara tillfällig (så kallad rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast den 20 mars 2025 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken. Kallelse och ärenden Dagordning med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen publi cerades den 19 februari 2025 på bankens webbplats www.swedbank.com/arsstamma och och kommer att publi ceras den 21 februari 2025 i Post och Inrikes Tidningar. Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse har skett kommer att publiceras. Utdelning Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en ordinarie utdelning om 21,70 kr per aktie. Som avstämnings- dag för utdelning föreslås den 28 mars 2025. Sista dag för handel med Swedbankaktier med rätt till utdelning blir därmed den 26mars 2025. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelning komma att utbetalas genom Euro clears försorg den 2 april 2025. Finansiell information 2025 Delårsrapport Kv 1 29 april Delårsrapport Kv 2 17 juli Delårsrapport Kv 3 23 oktober Läs mer om Swedbank På vår hemsida www.swedbank.com I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir I våra risk- och kapitaltäckningsrapporter www.swedbank.com/ir 382 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Produktion: Vero Kommunikation. Foto: Peter Jönsson vdbilder och sidorna 30, 32 och 50, Rauno Liivand sidan 6, Pierre Toftgård sidorna 26 och 28, Peter Cederling sidan 9, Niclas Fasth sidan 23, pressbild Ung Företagsamhet sidan 23, eAgronom sidan 35, Jenny Hallengren och Sara Fredefors sidorna 64–72 (styrelse & ledning). Swedbankbilder: omslaget, sidorna 1, 3, 8, 12, 15, 17, 34 och 42. Tryck: GigantPrint, Norrköping. S V A N E N M Ä R K E T Trycksak 5041 0004 Kontak tuppgifter Huvudkontor Org.nr 502017–7753 Besöksadress: Landsvägen 40 172 63 Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08585 900 00 E-post: [email protected] www.swedbank.com Kontaktpersoner Erik Ljungberg Kommunikations och hållbarhetsdirektör Telefon: +46739883557 E-post: erik.ljungberg@ swedbank.com Magnus Alvesson Tillförordnad chef Investerarrelationer Telefon: +46706103341 E-post: magnus.alvesson@ swedbank.com Johanna Fager Wettergren Hållbarhetschef Telefon: +46722286979 E-post: johanna.fager. [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.