Swedbank A

Annual Report • Dec 31, 2009

Årsredovisning 2009

Innehåll

• Ekonomiskt sammandrag och viktiga händelser 2009
• Swedbank i korthet
• VD-ord
• Värdegrund
• Strategier och prioriteringar

Ekonomisk redogörelse

Affärsområden:

• Svensk bankrörelse
• Baltisk bankrörelse
• Internationell bankrörelse
• 33 Swedbank Markets
• Kapitalförvaltning
• Ektornet
• Medarbetare

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• Lönesättning och incitament
• Hållbar utveckling
• Aktien och ägarna
• Koncernens risker och riskkontroll

Rapporter och noter:

• Resultaträkning
• Rapport över totalresultat
• Balansräkning
• Kassaflödesanalys
• Förändringar i eget kapital
• Noter

124 Styrelsens och VD:s underskrift
125 Revisionsberättelse
126 Styrelse
128 Koncernledning
129 Bolagsstyrningsrapport
136 Marknadsandelar
138 Fem år i sammandrag – koncernen
140 Två år i sammandrag – affärsområden
145 Årsstämma
146 Definitioner

Adresser

Finansiell Information 2010

Delårsrapport Kv1	27 april
Delårsrapport Kv2	22 juli
Delårsrapport Kv3	21 oktober

Årsstämma

Årsstämman 2010 äger rum i Berwaldhallen, Stockholm, fredagen den 26 mars.

Swedbanks årsredovisning erbjuds alla nya aktieägare och distribueras till de som aktivt har valt att få den. Delårsrapporterna trycks inte, men finns tillgängliga på www.swedbank.se/ir. Här kan också årsredovisningen beställas.

Ekonomiskt sammandrag 2009 Viktiga händelser 2009

Årets resultat var –10 511 mkr (10 887). Resultat per aktie var –10,66 kr (16,51). Räntabiliteten på eget kapital var –12,5 procent (15,2).

Räntenettot minskade med 4 procent till 20 765 mkr (21 702). Provisionsnettot minskade med 11 procent

till 7 825 mkr (8 830).

Nettoresultat finansiella poster ökade med 18 procent till 2 770 mkr (2 351).

Kostnaderna minskade med 1 procent till 17 848 mkr (18 058).

Kreditförluster netto uppgick till 24 641 mkr (3 156).

Affärsvolymerna

• Utlåningen till allmänheten* minskade med 5 procent till 1 192 mdkr.
• Inlåningen från allmänheten* ökade med 4 procent till 497 mdkr.
• Förvaltat kapital ökade med 20 procent till 676 mdkr.

Riskvägda tillgångar minskade med 13 procent till 603 mdkr. Primärkapitalrelationen ökade enligt Basel 2

till 13,5 procent (11,1).

Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för räkenskapsåret 2009 (0).

*Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Räntabilitet, eget kapital

Årets resultat

Michael Wolf tillträdde som VD och koncernchef den 1 mars. Under året har ytterligare förändringar gjorts i koncernledningen. Årsstämman valde in fyra nya ledamöter i styrelsen; Anders Igel, Pia Rudengren, Anders Sundström och Karl-Henrik Sundström. Nya organisationer för hantering av problemkrediter (FR&R) har under året byggts upp i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Under hösten 2009 etablerade Swedbank bolaget Ektornet AB, som har som uppgift att förvalta och förädla övertagna tillgångar. Swedbank genomförde en nyemission om 15,1 mdkr under hösten 2009. Swedbank Robur förvärvade Banco Fonder, med ett kapitalförvaltningsuppdrag på cirka 7 mdkr. Swedbank har överlåtit fyra kontor till Sparbanken Nord, tre kontor till Sparbanken Dalsland, två kontor till Sparbanken Rekarne, ett kontor till Tidaholms Sparbank och ett kontor till Sparbanken 1826. Swedbank utsågs till Årets Affärsbank 2009 i tidningen Affärsvärldens undersökning Finansbarometern. s.19 s.11 s.38 s.45 s.19 s.19 s.131

Tidningen Global Finance utsåg Swedbank till Bästa bank i Litauen och Estland.

Swedbank Robur utsågs för tredje året i rad till Nordens bästa fondbolag av Lipper.

Utdelning

Swedbank i korthet

Swedbank är banken för de många människorna, hushållen och företagen och erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. På de fyra hemmamarknaderna, Sverige, Estland, Lettland och Litauen, är Swedbank den ledande banken inom många marknadssegment. Swedbank lägger stor vikt vid nära och förtroendefulla relationer och arbetar målmedvetet för att värna en sund och hållbar finansiell situation för sina kunder.

	Svensk bankrörelse		Baltisk bankrörelse, affärsverksamheten		Internationell bankrörelse
Verksamhet	Svensk bankrörelse är det största affärsområdet och erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter till privatpersoner, företag, organisationer och kommuner genom närmare 400 egna kontor samt telefon- och internetbank i Sverige. Swedbanks produkter säljs även genom sparbankerna, vilka bidrar med ytterligare 275 kontor. Även dotterbanken i Luxemburg, med representationskontor i Spanien, ingår i Svensk bankrörelse. Swedbank har ledande positioner inom flera betydande marknadssegment i Sverige, exempelvis bolån.		Baltisk bankrörelse erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter till privat- och före tagskunder i Estland, Lettland och Litauen. Tjänsterna erbjuds via 226 kontor samt telefon- och internetbank. Swedbank har ledande positioner inom flera av de viktigaste marknadssegmenten på de baltiska hemmamarknaderna.		Internationell bankrörelse omfattar verksamheten utanför Swedbanks hemmamarknader och då främst bank verksamheterna i Ukraina och Ryssland. Utöver Ukraina och Ryssland omfattar rörelsegrenen filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina samt representationskontor i Japan. Kontors nätet i Ukraina omfattas av 156 kontor och vänder sig till både privat- och före tagskunder. De nordiska filialerna erbju der företagskunder, främst svenska kunder med verksamhet på de nordiska marknaderna, ett brett spektra av finansiella tjänster och produkter.
Marknader	Sverige, Luxemburg och Spanien		Estland, Lettland och Litauen		Ukraina, Ryssland, Norge, Danmark, Finland, USA, Kina och Japan
Volymer	Utlåning 952 mdkr	Inlåning* 356 mdkr (varav privat 556 mdkr) (varav privat 189 mdkr)	Utlåning 171 mdkr (varav privat 81 mdkr)	Inlåning* 103 mdkr (varav privat 56 mdkr)	Utlåning 50 mdkr (varav privat 9 mdkr)	Inlåning* 11 mdkr (varav privat 3 mdkr)
Intäkter och resultat	Intäkter 18 986 mkr	Årets resultat 6 096 mkr	Intäkter 7 551mkr	Årets resultat –9 406 mkr	Intäkter 2 430 mkr	Årets resultat –8 449 mkr
Kunder	Privat 4,1 m	Företag och organisa tioner 400 000	Privat 5,3 m	Företag och organisa tioner 249 000	Privat 143 000	Företag och organisa tioner 20 000
Antal kontor	cirka 675 (inkl sparbankerna)		226		172
Andel av Swedbanks totala utlåning		69%		12%		4%
Andel av Swedbanks resultat före kreditförlus ter och ned skrivningar**		53%		22%		5%

* Inlåning från allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

** Andelen räknas på ovanstående angivna affärsområden, d.v.s. exklusive Gemensam service och koncernstaber.

Swedbank har över 9,5 miljoner privatkunder och drygt 660000 företags- och organisationskunder som betjänas genom närmare 800 kontor i 14 länder, huvudsakligen på de fyra hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank är en fullsortimentsbank där tyngdpunkten i verksamheten ligger på traditionella produkter och tjänster till privatkunder samt mindre och medelstora företag.

Swedbank består av sex affärsområden som stöds av Gemensam service och koncernstaber.

Fakta	2009	2008
Räntabilitet, %	–12,5	15,2
Primärkapitalrelation (Basel 2), %	13,5	11,1
Primärkapitalrelation (övergångsregler), %	10,4	8,4
Kärnprimärkapitalrelation (Basel 2), %	12,0	9,7
Kärnprimärkapitalrelation (övergångsregler), %	9,2	7,4
K/I-tal	0,51	0,50
Kreditförlustnivå, netto, %	1,74	0,24
Andel osäkra fordringar, brutto, %	2,85	0,74
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB, mkr	–10 511	10 887
Riskvägda tillgångar (Basel 2), mdkr	603	697
Totala tillgångar, mdkr	1 795	1 812
Utlåning till allmänheten, mdkr *	1 192	1 251
Inlåning från allmänheten, mdkr *	497	478
*Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Swedbank Markets Swedbank Markets bedriver verksamhet inom värdepappershandel, ränte- och valuta handel, corporate finance samt projekt-, export- och företagsfinansieringar. Genom Swedbank och sparbankerna erbjuds tjäns ter och produkter anpassade för att möta de flesta behov på kapitalmarknaden för såväl privatpersoner som företagare och institutioner. Förutom verksamhet på Swedbanks hemmamarknader inkluderar rörelsegrenen dotterbolagen First Securi ties ASA i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York.		Kapitalförvaltning sparbankerna i Sverige.	Kapitalförvaltning omfattar dotter koncernen Swedbank Robur och erbjuder tjänster inom fondförvaltning, institutio nell och diskretionär kapitalförvaltning på Swedbanks fyra hemmamarknader. Bland kunderna finns såväl privatpersoner som institutioner, stiftelser, kommuner, lands ting och andra placerare. Produkterna säljs och distribueras huvudsakligen av Svensk och Baltisk bankrörelse samt av	Ektornet Ektornet, grundades formellt under tredje kvartalet 2009, och är ett självständigt dotterbolag till Swedbank AB. Syftet med verksamheten är att förvalta koncernens övertagna tillgångar för att över tiden utveckla dessa för att skapa ett så stort värde som möjligt. Majoriteten av panterna kommer att vara fastigheter och större delen av dessa kommer att finnas i de baltiska länderna, men även i Norden och USA. Verksamheten var fullt operativ vid årsskiftet, då också de första överföring arna av tillgångar i dessa marknader gjorts till Ektornet.
Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, USA och Ryssland			Sverige, Estland, Lettland och Litauen	Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt Norge och USA
Utlåning 207 mdkr	Inlåning* 23 mdkr	Förvaltat kapital 676 mdkr
Intäkter 5 695 mkr	Årets resultat 2 408 mkr	Intäkter 834 mkr	Årets resultat –52 mkr	Intäkter 1 mkr	Årets resultat –20 mkr
15%
	20%

VD har ordet

2009 går till historien som ett av Swedbanks tuffaste år någonsin. Alla vet att året präglades av en ekonomisk kris vars like inte skådats sedan 1930-talet. En kris som särskilt drabbade de banker som relativt andra hade högre riskexponering och var mer beroende av extern upplåning. Så var det i vårt fall, vilket var främsta skälet till att vår position i början av året var kraftigt försvagad. Förlustsiffrorna kan inte – och ska inte – bortförklaras. Vi är väl medvetna om att vår utlåning utanför Sverige, speciellt i de baltiska länderna under perioden 2005–2008, är en stor del av förklaringen till detta. Där försöker vi nu på alla sätt att ta vårt ansvar.

Utöver fortsatt intensivt arbete med att säkra en lägre risknivå är vår största utmaning att till fullo återupprätta förtroendet för oss hos kunder, allmänhet och opinionsbildare.

Även för våra ägare innebar 2009 en omvälvande resa. Bland annat fick flera sparbanksstiftelser ge upp sina aktier och därmed sitt huvudsakliga kapital. Med den förändringen kom också en utmaning för det samhällsengagemang som kanaliserats via stiftelserna och där vi framåt får söka nya former för vårt engagemang.

Trots alla problem under året kan jag med glädje konstatera att vi vid utgången av 2009 står starkare än vid årets start. Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete med att i första hand minska vår riskexponering, men också med att återskapa en långsiktigt hållbar grund för att driva bankrörelse framgångsrikt i enlighet med våra värderingar. För att förstärka vår kapitalbas och förtroendet för oss på kapitalmarknaderna genomförde vi under året en nyemission på 15,1 miljarder kronor.

Under 2009 har vi inte bara haft extra fokus på kreditkvalitet, vi har också minskat andelen av vår utlåning mot Baltikum och Östeuropa. Därutöver har vi minskat vår likviditetsrisk och effektiviserat vår organisation.

Många utmaningar kvarstår. Utöver fortsatt intensivt arbete med att säkra en lägre risknivå är den största att till fullo återupprätta förtroendet för oss hos kunder, allmänhet och opinionsbildare.

Det är i detta ljus man ska se Swedbanks unika beslut att inte betala ut rörlig ersättning för 2009, i de fall där anställningsavtalen ensidigt ger banken rätt att besluta om den rörliga ersättningen. Ett beslut som jag hoppas och tror ska bidra till att stärka kundernas och allmänhetens förtroende för Swedbank. Samtidigt vill jag betona att det finns en stark enighet i Swedbanks styrelse och ledning om att en kombination av fast och rörlig ersättning långsiktigt är det mest effektiva sättet att skapa värde för kunder och aktieägare. Vi ser dock över strukturen för våra incitamentsprogram, och kommer framöver att lägga större tyngdpunkt på långsiktighet och hållbara resultat i de rörliga ersättningarna.

Finanskrisens efterverkningar kommer att fortsätta att prägla den globala ekonomin under lång tid framöver. Det kommer av allt att döma att fortsätta att vara kärvt för många på våra hemmamarknader även under 2010, när krisen fortsätter att påverka den reala ekonomin. Det är dock värt att notera att Estland har en möjlighet att kunna ansluta sig till euron 2011, vilket skulle ändra riskbilden mycket till det positiva.

För banken har 2009 varit en omstart med ledningsförändringar, nya strategiska prioriteringar, ny organisation och ett förnyat fokus på kundmötet och kontorets egna förmåga och ansvar. Nu gäller det att vi drar rätt lärdomar av det som varit så att vi kan ta vara på våra utvecklingsmöjligheter.

På väg mot en stabilare finansarkitektur

Finanskrisen har satt ljuset på strukturella problem och rena systemfel i den finansiella sektorn. Utan djupgående förändringar i struktur, regleringar, styrning och inställning riskerar vi att få uppleva en än värre kris nästa gång. Vi välkomnar en tydligare och sundare spelplan. Fler aktörer behöver agera mer ansvarsfullt över konjunkturcykeln, och kreditgivning måste ske med långsiktighet och hållbarhet som bärande principer. Finanskrisen har även handlat om smittoeffekter från finanssystem utanför börser, bankernas kärnverksamhet och bolagens balansräkningar. Insyn och regleringar måste gälla alla delar av den finansiella industrin.

I Sverige har banksektorn ett specifikt problem att adressera, med en obalans mellan in- och utlåningstider på bolånemarknaden.

VD och koncernchef Michael Wolf

Även om det är troligt att kreditkvaliteten på svenska bolån fortsätter att vara god kan denna obalans leda till framtida påfrestningar både för hushåll och banker ifall den inte adresseras i tid.

Vi fortsätter att verka nära de baltiska ländernas regeringar och riksbanker, i syfte att stödja utvecklingen av en hållbar finansiell struktur. Under året har ett spännande arbete inletts med att skapa mer dynamiska finansmarknader, där bland andra NAS-DAQ OMX och övriga nordiska banker i regionen varit viktiga partners. Vi har också etablerat privatekonomiska institut i vart och ett av de baltiska länderna efter traditionell sparbanksmodell för folkbildning.

Värdet skapas i det dagliga kundmötet

Jag är övertygad om att nyckeln till vår framgång är att tydligare fokusera på vårt centrala uppdrag – det kvalificerade mötet mellan kund och rådgivare, oavsett i vilken kanal detta sker. Det är i de tusentals kundmöten som sker dagligen, som värdet i banken skapas. Kunden ska genom den enskilde rådgivaren kunna känna full tillit till bankens tjänster, system, kontrollrutiner och problemlösningsförmåga så att bankens helhet blir en tillgång. I en sund organisation har, och känner, varje medarbetare ansvar för att helheten lyckas. Det är bara så man bygger ett starkt varumärke.

Det är också de många nära vardagsrelationerna som gör Swedbank unikt. Vi är inte formade utifrån de allra största globala företagens behov eller för de allra rikaste kunderna. Vi är inte heller en nischbank för en liten del av kundernas behov. Sparbanksidén, som är vårt arv, är att vara till för det stora flertalet och ha ett helhetsengagemang, både för individ, företag och samhälle.

Vi är en inkluderande bank, och vår kultur har alltid avkrävt en tydlig motivering för att avvisa någon som kund. Jag är övertygad om att detta är en klok affärsstrategi. Arbetslösa ungdomar utan fast inkomst kan mycket väl bli morgondagens Gasellföretagare.

Få affärsrelationer är så långvariga som en god bankrelation. Vi ska bli ännu bättre på att följa med våra företagskunder när de växer. Vi vill även kunna stödja de som har det bättre ställt och som föredrar en finansiell rådgivare med tydliga värderingar också utöver de rent finansiella.

Förtroendeskapande tydlighet

För att åstadkomma maximal nytta av den tid och de pengar som kunden lägger på oss, krävs bra processer i banken bakom kundledet. Det är på kontoret som mer av resurser, ansvar och beslut ska ligga. Det är där man har förmåga att optimera erbjudandet till den enskilda kunden utifrån, inte bara väl beprövade arbetssätt och modeller, utan också det personliga mötet.

Jag är övertygad om att nyckeln till vår framgång är att tydligare fokusera på vårt centrala uppdrag – det kvalificerade mötet mellan kund och rådgivare, oavsett i vilken kanal detta sker. Det är i de tusentals kundmöten som sker dagligen, som värdet i banken skapas.

Vår ambition är att vi ska vara öppna, tillgängliga och tydliga för omvärlden och de som påverkar bilden av banken. Om vi fortsätter att kalla en förlust för en förlust och en omorganisation för en omorganisation, både internt och externt, bidrar det till att återställa förtroendet för oss.

Alla organisationer behöver värna om och fortlöpande arbeta med sin kultur. I Swedbank tar vi nu ytterligare ett steg och förtydligar vår kultur för att återknyta till den kundnärhet, det kvalificerade kundfokus och det engagemang som ligger i bankens DNA.

Swedbank del av ett större sammanhang

Swedbank är också del av ett större sammanhang – Sparbanksrörelsen. Förtroendet för sparbankerna har hållit i sig starkt genom krisen. Den närhet som den lokala organisationen har är något som vi i Swedbank kan lära av. Det är viktigt att utveckla den värdegemenskap och det ömsesidiga intresse som finns mellan Swedbank och sparbankerna, samtidigt som vi renodlar våra affärsmässiga mellanhavanden.

Vår satsning mot ungdomsarbetslösheten som startade efter sommaren är ett tydligt exempel på vår förmåga att förvalta vårt arv av samhällsengagemang. Eftersom vi lever mitt i bygden och mitt i staden, så är ett litet företags behov av kapital, av betalningsrutiner och av rådgivning inte bara en affär. Det handlar om samhället, om arbetstillfällen, om ungdomars framtidstro, om föreningslivet och idrotten. Ofta hittar man kreativa lösningar genom personkännedom, samarbeten över gränser till politik och myndigheter, till fackföreningar och företag. Det är många förtjänstfulla insatser som dessa som gjort oss till Årets Affärsbank 2009.

Nu läggs 2009 till handlingarna, och vi tar med oss hårt förvärvade lärdomar in i 2010 och kommande år. Samma omsorg och energi som många kundansvariga lade ner på att lotsa kunder genom finanskrisen kommer vi nu att använda i framtidsarbetet. Vi kommer att fortsätta att göra vårt yttersta för att förtjäna förtroendet som de många hushållens och företagens bank.

Stockholm i februari 2010

Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef

En sund och hållbar ekonomi för de många människorna och företagen

Swedbank har sina rötter i den svenska sparbanksrörelsen, vars historia sträcker sig tillbaka till 1820. Sparbankerna grundades med syftet att bidra till ökat välstånd och en tryggare tillvaro genom finansiell planering. Swedbanks verksamhet är fortfarande baserad på samma utgångspunkt: vi ska främja en sund och hållbar ekonomi för de många.

Detta innebär en balanserad ekonomi som ger välbefinnande både för individen och för samhället i stort. För de många betyder att Swedbank är en inkluderande bank, snarare än en exkluderande. Vår huvudaffär omfattar majoriteten av privatpersoner samt små och medelstora företag. Vi tror på en traditionell bankmodell där nära kundrelationer och rådgivning sätts i centrum. Swedbanks medarbetare ska vara lyhörda för kundernas önskemål, och agera utifrån dem. Fokus ska ligga på våra kunders behov, inte på våra produkter. Detta återspeglas i Swedbanks värdegrund, som bygger på enkelhet, öppenhet, omtanke och hållbarhet.

Enkelhet

Våra kunder ska kunna göra det bästa av sin ekonomi, genom begripliga produkter samt klar och tydlig rådgivning. Våra tjänster ska också vara enkla att använda. Swedbank ska erbjuda en positiv och okomplicerad kundupplevelse. När ekonomiska frågor är komplexa bidrar vi med klarhet.

Öppenhet

Vi ska vara ärliga, raka och öppna för nya idéer, nya människor och nya sätt att betjäna våra kunder. Vi är en relationsbank, en inkluderande bank för de många.

Omtanke

Swedbanks medarbetare ska vara serviceinriktade, pålitliga och hjälpsamma. Vi ska hålla våra löften. Swedbank strävar efter att bygga en stark, varaktig kundrelation, baserad på en uppriktig vilja att hjälpa människor och företag att nå sina mål. Vi ska vara en aktiv, pålitlig rådgivare som förstår människors behov och hur olika handlingar påverkar deras ekonomiska välbefinnande.

Hållbarhet

Swedbank arbetar för att främja en sund och hållbar finansiell situation för sina kunder och har starka traditioner kring samhällsansvar och etik. Swedbank ska driva en positiv samhällsutveckling genom att bedriva verksamheten på ett sätt som främjar ett hållbart samhälle – socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Strategier och prioriteringar

Strategier

Swedbanks hemmamarknader

Swedbank har idag fyra geografiska hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där samtliga kundsegment betjänas genom en väl utbyggd kontorsrörelse samt kundanpassade och lättanvända finansiella tjänster till konkurrenskraftiga priser. Kunderbjudandet omfattar utöver vanliga bank- och finansieringstjänster avancerade företagstjänster, kapitalmarknadstjänster, kapitalförvaltning och försäkringar.

För att stödja hemmamarknadsaffären finns Swedbank etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge och Danmark samt finansiellt viktiga länder som USA, Kina och Japan.

Närhet till kunden

Ett brett kontorsnät i kombination med väl utvecklade internetoch telefonbanker möjliggör närhet till kunden och därmed en hög servicenivå.

Att genom olika kanaler alltid vara nära kunden på dennes villkor tillmäts större strategisk betydelse än att samtliga finansiella tjänster hanteras och förvaltas i egen regi. Fonder, sakförsäkringar samt betal- och kreditkort är exempel på finansiella tjänster från andra leverantörer än Swedbank som erbjuds de svenska kunderna. Försäljning och kundservice sker via bankkontor, telefon, internet och automater, som kännetecknas av hög tillgänglighet och heltäckande lokal närvaro. Servicen förstärks ytterligare genom samarbeten med till exempel sparbanker och franchisetagare i Swedbank Fastighetsbyrå, Swedbank Juristbyrå och Swedbank Företagsförmedling samt olika former av leverantörs- och mäklarsamarbeten.

De många kundernas bank

Swedbank eftersträvar stora kundbaser, långsiktiga kundrelationer samt höga marknadsandelar på sina hemmamarknader. Swedbank finns till för de många människorna och företagen.

Genom stora kundbaser och affärsvolymer, samordning och effektiva processer uppnås kostnadseffektivitet.

Decentraliserat beslutsfattande

All affärsverksamhet i Swedbank ska bedrivas lokalt med decentraliserat beslutsfattande så nära kunderna som möjligt. De lokala organisationerna med kund- och kreditansvar stöttas av gemensamma produktsystem, beslutsstödssystem och regelverk.

Decentraliserat beslutsfattande ställer höga krav på kontinuerlig kompetensutveckling. Swedbank investerar betydande resurser i vidareutbildning av personalen.

Väl avvägd risknivå

Swedbank eftersträvar att ha en väl avvägd risknivå. En klar majoritet av exponeringen ska utgöras av mogna marknader, såsom Sverige. God riskspridning uppnås via en bred kundbas bland privatpersoner och företag i många olika branscher. God återbetalningsförmåga och goda säkerheter ska alltid vara en grundpelare i kreditgivningen. En hög nivå av intern kontroll gällande kredit-, marknads- och operativa risker säkerställer den långsiktigt eftersträvade riskprofilen.

Våra prioriteringar

Swedbank arbetar med ett antal prioriteringsområden, kopplade till de långsiktiga strategierna, för att nå bankens önskade position:

• • Kundnöjdhet
• • Lägre risknivå
• • Intjäning
• • Likviditet och kapitalisering

Läs mer om våra prioriteringar

Kundnöjdhet

De flesta bankers tjänster är tämligen likartade. Den stora skillnaden ligger i hur de levereras. Swedbanks uppdrag är inte enbart att sälja banktjänster, det är också att bidra till en sund och hållbar ekonomi för de många människorna och företagen. Detta kan man bara göra genom att bygga nära, förtroendefulla relationer. Det är i det dagliga kundmötet som värdet i banken skapas.

Under finanskrisen har många kunders och andra intressenters förtroende för Swedbank påverkats negativt. Kundnöjdheten har sjunkit. Att vända denna tendens är bankens mest centrala prioritering, och en rad initiativ har sjösatts för att göra detta till verklighet.

Swedbank har påbörjat ett arbete för att forma bankens långsiktiga önskvärda position. Beslutskraften ska flyttas närmare kunden med syftet att göra Swedbank till en än mer kundorienterad bank under ett starkt varumärke med gemensamma värderingar. Arbetet kommer att involvera alla delar av organisationen och kommer att pågå under de närmaste tre till fem åren. Den decentraliserade affärsmodellen kräver en ökad grad av styrning och uppföljning och en effektiv samordning av processerna inom banken.

Aktiviteter och utveckling under 2009

Under 2009 påbörjades arbetet med att ändra strukturen i banken med målet att flytta beslutskraften till dem som har den direkta kundkontakten.

För att möjliggöra ett decentraliserat beslutsfattande har graden av formalisering och uppföljning ökat. Ledningsstruktur och bolagsstyrning sågs över, samtidigt som koncernledningen stärktes för att öka fokus på riskhantering och kommunikation. Därutöver stärktes de koncerngemensamma processerna.

Under året togs en organisatorisk nivå bort inom Svensk bankrörelse. Samtidigt fick regioncheferna utökat mandat, och ingår nu i Swedbanks affärsledning. Detta gör att banken kan lägga ännu större kraft på att bygga starka, engagerade relationer baserade på kvalificerad råd-

Index kundnöjdhet, privat

Källa Sverige: Svenskt kvalitetsindex, SKI Källa Estland, Lettland, Litauen: TRIM

Index kundnöjdhet, företag

givning. Inom Baltisk bankrörelse har ett liknande arbete påbörjats. Där sker nu en förflyttning till en mer decentraliserad organisation där kompetens och befogenheter är nära kunden. Landcheferna ingår i Swedbanks affärsledning.

En rad initiativ påbörjades för att förbättra kunderbjudandet, stärka medarbetarnas kompetens och frigöra tid för fler kundmöten på de lokala kontoren. Exempelvis vidareutvecklas bankens erbjudanden, med syftet att säkerställa kvalitet, enkelhet och lönsamhet. Parallellt med detta uppdateras utbildningsprogrammen inom alla centrala områden. Kunden ska genom den enskilde rådgivaren känna full tillit till bankens tjänster, system, kontrollrutiner och problemlösningsförmåga så att bankens helhet blir en tillgång. Arbetet med att frigöra tid till kundmöten kommer att fortsätta under 2010, bland annat genom att stärka det administrativa stödet till lokalkontoren och telefonbanken.

Lägre risknivå

Swedbanks kreditkvalitet är ansträngd som en följd av den realekonomiska nedgången, inte minst i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Stora ansträngningar görs för att minimera förlusterna. Analyser genomförs kontinuerligt för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna sätta in lämpliga åtgärder inom problemområden.

Intensifierad kundkontakt, en skärpt tillämpning av kreditpolicyn och en kontinuerlig bevakning av kunder med sena betalningar bidrar till att begränsa kreditförlusterna. Att tidigt etablera ett samarbete med kunder som stöter på betalningsproblem minskar i många fall förlusterna avsevärt, både för kunden och för banken.

Utöver arbetet med att begränsa kreditförlusterna ska Swedbank sänka den generella risknivån. Att reducera exponeringen mot marknader utanför Sverige är en viktig prioritering. Banken ska även ha en uthållig balans mellan ut- och inlåning på alla marknader.

Aktiviteter och utveckling under 2009

Swedbank vidtog kraftfulla åtgärder inom kreditkvalitetsområdet under 2009. Den särskilda organisationen för hantering av problemkrediter (FR&R) stärktes och lokala organisationer etablerades i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Vid årets slut hade FR&R-enheterna tillsammans 462 medarbetare varav merparten arbetar i de baltiska länderna och i Ukraina. FR&R arbetar strukturerat tillsammans med kunder som fått betalningssvårigheter för att hitta lösningar som är fördelaktiga för båda parter.

Utlåningen analyserades i flera omgångar under året, och FR&R-enheterna tog över de företagslån som bedömdes som mest osäkra. Baserat på analyserna reducerades även utlåningsvolymerna selektivt i sektorer som bedöms ha förhöjd risk.

I Sverige har Swedbank, som en av marknadens största aktörer, stramat åt kreditprövning och villkor för att inte bidra till att skapa en överhettad bolånemarknad. Samtidigt har rådgivningsstödet ytterligare förbättrats gentemot kunderna.

Förvaltningsbolaget Ektornet etablerades under året. Detta bolag ska förvalta och utveckla övertagna tillgångar, i första hand fastigheter. Syftet är att över tiden erhålla ett så stort värde som möjligt för banken.

Under 2009 minskade Swedbank aktivt risknivån genom att minska exponeringen mot marknader utanför Sverige. Utlåningen i den svenska verksamheten som andel av Swedbanks totala utlåning ökade under året till 84 procent (78). Samtidigt minskade andelen utlåning i de baltiska länderna till 12 procent (16), och andelen i Ukraina och Ryssland minskade till 1 procent (3). Detta arbete fortsätter under 2010. Samtidigt har den svenska bankrörelsen, vars kreditkvalitet under 2009 stått sig mycket väl i jämförelse med konkurrenterna, intagit en mer restriktiv hållning när det gäller utlåning till projekt med högre risk.

Förhållandet mellan utlåning och inlåning minskade under året, framförallt i de baltiska länderna, som en följd av något högre inlåningsvolymer i kombination med en minskad utlåning. I Estland och Litauen närmar sig förhållandet mellan utlåning och inlåning en balanserad nivå. I Lettland är den strukturella utmaningen större och anpassningen kommer därför att ta längre tid.

Intjäning

Swedbank har ökat fokus på kostnadskontroll som en följd av finanskrisen och den ekonomiska inbromsningen. Samtidigt anpassas bankens storlek efter en lägre efterfrågan, fram förallt genom att minska personalstyrkan och antalet bankkontor. Kapacitetsanpassningarna berör huvudsakligen de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Även i Sverige sker dock en anpassning, främst genom naturliga avgångar. Utöver att minska personalstyrkan och antalet kontor görs ansträngningar för att identifiera möjligheter till besparingar inom flera områden, exempelvis genom att samordna funktioner som finns på flera ställen inom koncernen.

För att skapa långsiktig tillväxt ska Swedbank ta tillvara tillväxtmöjligheter inom utvalda områden. Ett antal områden har identifierats där Swedbank genom relativt små investeringar kan få bättre utväxling på befintlig kapacitet. Storföretagserbjudandet, Private Banking samt Liv & Pension inom Svensk bankrörelse är exempel på sådana områden.

Aktiviteter och utveckling under 2009

Genomförandet av kapacitetsanpassningarna har pågått inom Baltisk bankrörelse sedan 2008, och inom hela koncernen sedan det första kvartalet 2009. Antalet heltidsanställda minskade med totalt 2 571 under året, varav 1 352 tjänster i Baltisk bankrörelse och 1 068 i Internationell bankrörelse. Samtidigt minskade antalet bankkontor i Baltisk bankrörelse med 52 (eller 19 procent), i Internationell bankrörelse med 53 (25 procent) och i Svensk bank rörelse med 38 (9 procent).

Dessutom fortsatte Swedbanks arbete med att förbättra och effektivisera arbetsprocesser, upphandling och utnyttjandet av elektroniska kanaler.

Kostnaderna för de speciella kreditavdelningarna för problemlån, inklusive Ektornet, ökade under 2009 med 423 mkr jämfört med föregående år. Under 2010 förväntas dessa kostnader öka ytterligare, dock ej lika kraftigt som under 2009. En betydande del av kostnadsökningarna kommer att vara relaterade till Ektornet. Dessa kostnader är cykliska och kommer att sjun-

ka i takt med att engagemangen avvecklas och ekonomin återhämtar sig.

Under året utvärderades potentiella tillväxtområden och vissa förberedande åtgärder vidtogs. Swedbank Markets har tecknat avtal med ett erfaret mäklar- och analysteam i Finland, som påbörjar sin anställning i början av 2010. I och med detta tar Swedbank ytterligare ett steg mot ett heltäckande nordiskt erbjudande.

Under 2009 intensifierades arbetet med att förbättra erbjudandet inom Private Banking, som pågått sedan 2005. En ny chef för Private Banking inom Svensk bankrörelse med mandat att flytta fram positionerna anställdes under året.

Prissättningen i Swedbanks utlåning riskjusterades under året för att bättre reflektera den underliggande risken och den faktiska upplåningskostnaden. Justeringarna slår igenom snabbare bland stora företag än bland mindre, och genomförandet har gått fortare i Sverige än i de baltiska länderna. På längre sikt förväntas dock marginalerna att öka mer i Baltisk bankrörelse än i Svensk bankrörelse.

K/I-tal, koncernen

Likviditet och kapitalisering

Strukturen på bankers och andra finansiella aktörers upplåning var en viktig orsak till den finansiella krisen, som slog till med full kraft under 2008. I jakten på ökad intjäning hade många aktörer under en följd av år låtit sig bli alltför beroende av kortfristig upplåning, så även Swedbank. Detta medförde att många banker snabbt fick stora likviditetsproblem när upplåningsmarknaderna slutade att fungera normalt. Akuta insatser var nödvändiga för att trygga det finansiella systemet. Omfattande stödprogram från centralbanker infördes världen över.

Swedbank håller i dag likviditetsreserver som är anpassade efter det rådande läget och arbetar långsiktigt för att minska likviditetsrisken genom att upprätta en balanserad upplåningsprofil. Detta innebär bland annat att andelen kortfristig kapitalmarknadsupplåning (med löptider kortare än ett år) kommer att minska över tiden och ersättas av långfristig kapitalmarknadsupplåning. Den genomsnittliga löptiden för den långfristiga upplåningen kommer också att förlängas. Därutöver strävar Swedbank efter att öka andelen lokal finansiering på de marknader där banken är verksam, till exempel genom att öka inlåningen i relation till utlåningen.

Aktiviteter och utveckling under 2009

Swedbank förlängde under 2009 sin genomsnittliga förfallotid på kapitalmarknadsupplåning (inklusive repor) med cirka åtta månader, till 22 månader vid årets slut. Under det första halvåret genomfördes upplåningen med hjälp av statlig garanti. Under det andra halvåret hade tillgången till upplåningsmarknaderna förbättrats och upplåningen kunde genomföras utan statlig garanti, till största delen genom säkerställda obligationer.

Den förbättrade tillgången till upplåningsmarknaderna under den andra hälften av 2009 berodde till stor del på att Swedbank kunde visa marknaden att osäkerheten minskat till följd av bankens kraftfulla åtgärder för att förbättra kreditkvaliteten och stärka kapitaliseringen. Under hösten genomfördes en nyemission på 15,1 mdkr (Swedbank genomförde även en nyemission på 12,4 mdkr under slutet av 2008) för att stärka bankens finansiella ställning och skapa möjlighet att agera utifrån en styrkeposition. Kapitalbasen stärktes också genom att Swedbank minskade sina riskvägda tillgångar med 93 mdkr, främst genom att aktivt krympa utlåningen där den riskjusterade avkastningen inte bedömdes vara tillräcklig och genom att göra reserveringar mot osäkra fordringar. Den starka kapitalbasen har ökat förtroendet för banken bland såväl skuldinvesterare som aktieägare. Därutöver förbättrades likviditeten generellt på de internationella upplåningsmarknaderna successivt under året.

Utöver att förlänga upplåningsprofilen har Swedbank ökat sin likviditetsreserv väsentligt. Detta innebär att banken klarar att stå utanför upplåningsmarknaden under en längre period, om så skulle bli nödvändigt. Banken har även tillräcklig likviditet för andra händelser som skulle innebära stora pengautflöden.

Stresstest likviditet 2009-12-31

Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2

Ekonomisk redogörelse

Effekterna av den globala ekonomiska krisen återspeglades i Swedbanks helårsresultat, som innebar en förlust på 10 511 mkr. Anpassning av kostnaderna och sänkt riskexponering var viktiga fokusområden under 2009.

Swedbank består av Swedbank AB (moderbolaget) och dess dotter- och intresseföretag samt ett joint venture. Koncernstrukturen med moderbolag och de viktigaste hel- och delägda företagen framgår av illustrationen nedan. I noterna 31 och 32 till balansräkningen redovisas innehavet av aktier i intresse- och koncernföretag.

Swedbank är organiserad i sex affärsområden: Svensk bankrörelse, Baltisk bankrörelse, Internationell bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning samt Ektornet. Affärsområdena stöds av gemensamma funktioner och koncernstaber.

Ekonomisk utveckling 2009

Den globala ekonomiska krisen har präglat 2009. I årstakt beräknas BNP ha minskat med 4 procent i Sverige, 14 procent i Estland, 18 procent i Lettland, 16 procent i Litauen, 14 procent i Ukraina och 9 procent i Ryssland. Denna dramatiska utveckling har lett till att flera av bankens lånekunder fått svårigheter att betala räntor och amorteringar. Mest påtaglig har den negativa påverkan varit i Lettland och Ukraina. Samtidigt har efterfrågan på finansiella tjänster, i synnerhet krediter, minskat kraftigt.

Helårsresultatet innebar en förlust på 10 511 mkr jämfört med en vinst på 10 887 mkr föregående år.

Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor minskade med 1041 mkr eller 6 procent från föregående år till 16612 mkr. Resultatet minskade framförallt i Baltisk bankrörelse och Group Treasury inom Gemensam service och koncernstaber, medan Swedbank Markets redovisade rekordresultat.

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter
per affärsområde, mkr	2009	2008
Svensk bankrörelse	8 881	9 186
Baltisk bankrörelse	3 825	5 359
Ukraina	425	955
Ryssland	365	222
Övrigt	165	185
Internationell bankrörelse	955	1 362
Swedbank Markets	3 578	1 462
Kapitalförvaltning	561	621
Ektornet	–26	0
Gemensam service och koncernstaber	–1 162	–337
Summa exkl. valutakurseffekter	16 612	17 653
Valutakurseffekter		–797
Summa inkl. valutakurseffekter	16 612	16 856

Engångsposter påverkade resultatet före skatt med 322 mkr, jämfört med 1549 mkr föregående år. Som engångsposter under 2009 räknas reavinster från kontorsförsäljningar 397 mkr samt 322 mkr från Visa Sweden (andel av intresseföretags resultat) inom Svensk bankrörelse, återbetalda fondförvaltningsarvoden –628 mkr i Kapitalförvaltning, upplöst bonusreserv 198 mkr samt reavinst på 15 mkr från försäljning av aktier i Tallinnbörsen i Baltisk bankrörelse, reaförlust på 6 mkr vid försäljning av det ukrainska dotterföretaget EADR i Internationell bankrörelse samt värdeökning på sålda aktier i finska Aktia på 24 mkr i Gemensam service och koncernstaber. Engångsposter 2008 var reavinster från kontorsförsäljningar 440 mkr och MasterCard-intäkter 101 mkr (nettoresultat finansiella poster till verkligt värde) i Svensk bankrörelse, reavinst PKK 66 mkr, upplöst bonusreserv 185 mkr samt avskrivning av värdet för varumärket Hansabank 101 mkr i Baltisk bankrörelse, återvunnen moms på 83 mkr i den ryska leasingverksamheten i Internationell bankrörelse samt reavinst 95 mkr från försäljning av SPS Reinsurance och 680 mkr från försäljning av NCSD i Gemensam service och koncernstaber. Exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor minskade intäkterna med 1 730 mkr eller 5 procent.

Högre intäkter från treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter kompenserade till viss del lägre intäkter från inlåning. Inlåningsintäkterna har påverkats av minskade marginaler, framför allt på transaktionskonton där kundräntan inte varit möjlig att sänka i samma utsträckning som de korta penningmarknadsräntorna, som nu är på historiskt låga nivåer. Utlåningsintäkterna minskade med 2 procent exklusive valutakurseffekter. Försäkringsintäkterna ökade med 27 procent. Kapitalförvaltningsintäkterna har påverkats negativt av lägre genomsnittligt förvaltad volym under perioden.

Intäktsanalys Koncernen, mkr	2009	2008
Utlåning	13 116	13 439
Inlåning	4 805	7 272
Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter	7 005	5 570
Kapitalförvaltning	3 342	3 504
Betalningar och kort	3 388	3 568
Försäkringar	918	724
Intresseföretag	544	512
Övriga intäkter	1 764	1 800
Stabilitetsavgift	–224
Engångsposter	124	1 382
Summa exkl. valutakurseffekter	34 782	37 770
Valutakurseffekter		–1 307
Summa intäkter	34 782	36 463

Räntenettot minskade med 937 mkr eller 4 procent till 20 765 mkr. Vidgade utlåningsmarginaler och volymökning i den svenska verksamheten samt starkt resultat från trading- och treasuryverksamheten, inklusive effekten från hedge av lågförräntande inlåningskonton, bidrog positivt. Lägre penningmarknadsräntor har generellt påverkat inlåningsräntenettot negativt, framför allt för transaktionskonton. Utlåningsräntenettot i Baltisk och Internationell bankrörelse minskade på grund av lägre volymer och växande osäkra fordringar. Förlängd löptid på upplåningen samt större likviditetsreserver har påverkat räntenettot negativt jämfört med föregående år. Till detta kommer den svenska stabilitetsavgiften på 224 mkr. Avgiften har fördelats per affärsområde med 146 mkr Svensk bankrörelse, 14 mkr Baltisk bankrörelse, 7 mkr Internationell bankrörelse, 54 mkr Swedbank Markets och 3 mkr Gemensam Service och koncernstaber.

Provisionsnettot minskade med 377 mkr eller 4 procent exklusive engångskostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i Kapitalförvaltning. Samtliga provisionsslag minskade med undantag för garantiprovisioner. Provisionsnettot var stabilt i Svensk bankrörelse men minskade i övriga affärsområden.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 419 mkr eller 18 procent, varav 1 987 mkr i Swedbank Markets och 389 mkr i Baltisk bankrörelse, medan resultatet minskade med 879 mkr i Svensk bankrörelse, 342 mkr i Internationell bankrörelse och med 807 mkr i Gemensam service och koncernstaber, primärt Group Treasury. Marknadsförutsättningarna för Swedbank Markets ränte- och valutahandel har varit gynnsamma, särskilt under första halvåret, med tydliga trender och hög volatilitet, vilket borgat för ökade kundmarginaler och god intjäning från positionstagande.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde har historiskt uppvisat en stor kvartalsvis volatilitet inom Swedbank Hypotek, Svensk bankrörelse, då större delen av utlåningen och upplåningen värderas till verkligt värde. Resultateffekter uppkommer bland annat i samband med stora obligationsförfall på grund av skillnader i förfallotidpunkt mellan obligationen och utlåningen, skillnader som påverkas av kunders förtidslösen och återköp av obligationer. Dessa effekter som redovisas som nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ger en växelverkan mot räntenettot. Vidare skapar skillnader i räntenivåer avseende swappar och emitterad skuld resultateffekter vid värdering av utlåningen och dess finansiering. Från och med andra kvartalet tillämpas säkringsredovisning på en stor del av nyemitterade obligationer, vilket bidrar till att minska denna värderingsvolatilitet.

Exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor var kostnaderna för koncernen 689 mkr eller 4 procent lägre än föregående år. Banco Fonder AB, som konsolideras från och med första kvartalet, påverkade kostnaderna med 75 mkr inklusive avskrivningar av immateriella tillgångar hänförliga till förvärvet.

Kostnaderna för hanteringar av problemlån och övertagna panter har ökat med 423 mkr. Kostnaderna för den underliggande ordinarie verksamheten exklusive verksamheten inom FR&R-enheterna och Ektornet minskade med 1 187 mkr eller 6 procent exklusive valutakurseffekter. I Baltisk bankrörelse minskade kostnaderna med 950 mkr eller 22 procent exklusive valutakurseffekter.

Kostnadsanalys Koncernen, mkr	2009	2008
Engångsposter	–198	–167
Strukturella förändringar (Banco Fonder)	75
FR&R och Ektornet	454	31
Svensk bankrörelse	9 385	9 410
Baltisk bankrörelse	3 340	4 290
Internationell bankrörelse	1 447	1 663
Swedbank Markets	2 044	1 994
Kapitalförvaltning	826	795
Övrigt och elimineringar	475	552
Ordinarie bankverksamhet	17 517	18 704
Summa exkl. valutakurseffekter	17 848	18 568
Valutakurseffekter		–510
Summa kostnader	17 848	18 058

Färre antal anställda samt lägre resultatbaserade personalkostnader minskade kostnaderna. Av minskningen av antalet heltidstjänster med 2 571 svarade Baltisk bankrörelse för 1 352 och Internationell bankrörelse för 1 068. Löneökningstakten uppgick till cirka 3 procent i Sverige. Personalkostnaderna minskade i Estland, Lettland, Litauen och i Ukraina. Kostnader för personalreduktion uppgick till 106 mkr (45). Resultatbaserade ersättningar, exklusive återförda reserveringar i Baltisk bankrörelse, minskade från 1 135 mkr till 215 mkr. Av 2009 års resultatbaserade avsättningar inklusive sociala kostnader avsåg 191 mkr (124) dotterföretaget First Securities. Ingen avsättning gjordes till resultatandelssystemet Kopparmyntet (356 mkr inklusive sociala avgifter 2008).

Nedskrivning av immateriella tillgångar, huvudsakligen goodwill, uppgick till 1 305 mkr (1 403) och avsåg primärt den ukrainska investeringen.

Nedskrivning av materiella tillgångar, framförallt förvaltningsfastigheter som tidigare utgjort säkerheter för lån, uppgick till 449 mkr (27).

Kreditförlusterna netto ökade med 21 485 mkr till 24 641 mkr (3 156) varav 14 888 mkr (1 800) i Baltisk bankrörelse, 6 456 mkr (349) i Ukrainsk bankrörelse och 1 326 mkr (125) i Rysk bankrörelse. Av de redovisade kreditförlusterna utgjorde 21794 mkr reserveringar, netto. Individuella reserveringar, netto utgjorde 17 042 mkr (1 764). Portföljreserveringar uppgick till 4 752 mkr (874). Bortskrivningar, netto, uppgick till 2 847 mkr (518). Bortskrivningarna förväntas öka framöver, då den ekonomiska nedgången har pågått en längre tid. Kreditförlustnivån ökade till 1,74 procent (0,24).

Kreditförluster, netto per affärsområde Helår 2009, mkr	Specifikt osäkra fordringar*	Portfölj reserv eringar	Totalt
Svensk bankrörelse	1 078	277	1 355
Estland	1 716	844	2 560
Lettland	6 447	441	6 888
Litauen	3 934	1 421	5 355
Investering	85		85
Baltisk bankrörelse	12 182	2 706	14 888
Ukraina	4 823	1 633	6 456
Ryssland	1 190	136	1 326
Övrigt	355		355
Internationell bankrörelse	6 368	1 769	8 137
Swedbank Markets	257	4	261
Gemensam service och
koncernstaber	4	–4	0
Totalt	19 889	4 752	24 641

* Inklusive bortskrivningar, netto.

Trots negativt resultat före skatt uppgick koncernens skattebelastning för året till totalt 981 mkr, varav 4 001 mkr i aktuell skattekostnad och 3 007 mkr i uppskjuten skatteintäkt. Förenklat kan sägas att koncernen under året betalat aktuell skatt på vinster i Sverige och fått uppskjutna skatteintäkter på förluster i utlandet.

Av försiktighet har inte samtliga underskott i koncernen lett till uppskjutna skattefordringar. Värdet av uppskjutna skattefordringar begränsas generellt av förväntade framtida skattepliktiga intäkter. Icke redovisade skattefordringar omprövas löpande. Om vinstprognoserna förbättras kommer mer uppskjutna skattefordringar att redovisas.

I Estland beskattas inte företags resultat så länge inte utdelning av vinstmedel sker, varför ingen uppskjuten skattefordran redovisas på Estlands förlust. Sammanlagt finns i Lettland, Litauen och Ryssland cirka 370 mkr i icke redovisade uppskjutna skattefordringar. I Ukraina har skett ett antal positiva förändringar på skattelagstiftningsområdet. Av försiktighet redovisas inga uppskjutna skattefordringar på Ukrainas förlust. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar i Ukraina uppgår till cirka 1,3 mdkr.

Under oförändrade förhållanden kommer koncernen att ha en fortsatt hög effektiv skattesats, då förluster och vinster återfinns i legala enheter som inte kan konsolideras vid beskattningen.

Kredit- och tillgångskvalitet

Koncernens utlåning minskade med 33 mdkr eller 2 procent till 1 383 mdkr under året. Utlåning i form av återköpsavtal samt placeringar hos Riksgäldskontoret ökade, medan utlåning till allmänheten, exklusive återköpsavtal (repor) och placeringar hos Riksgäldskontoret, minskade med 58 mdkr eller 5 procent till 1 192 mdkr. Exklusive valutakurs- och marknadsvärderingseffekter var minskningen 44 mdkr eller 4 procent.

Utlåningen till allmänheten netto, exklusive valutakurseffekter, minskade under året i de baltiska länderna med 18 procent och i Ukraina med 45 procent. Utlåningen i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland utgjorde 14,1 procent (17,4 procent per den 31 december 2008) respektive 0,7 procent (1,5) och 0,8 procent (1,1) av koncernens totala utlåning. Andelen av utlåningen i Sverige ökade till 80 procent (75 procent per den 31 december 2008). Exponeringen mot Ukraina, Ryssland och de tre baltiska länderna kommer att fortsätta minska.

Långfristig bostadsfinansiering i Sverige via Swedbank Hypotek ökade med 49 mdkr eller 8 procent under året, varav marknadsvärdeminskning utgjorde 0,1 mdkr. Swedbank Hypoteks kreditportfölj på 672 mdkr utgjorde 56 procent av koncernens totala utlåning till allmänheten. Denna portfölj har historiskt sett haft mycket låga kreditförluster. Den genomsnittliga belåningsgraden i Swedbank Hypotek var cirka 45 procent. Cirka 0,1 procent av portföljen hade en belåningsgrad över 85 procent.

Utlåning till fastighetsförvaltande företag utgjorde 246 mdkr (264 mdkr per den 31 december 2008), varav 198 mdkr i Sverige. Av utlåningen till fastighetsförvaltande företag i Sverige var 156 mdkr till av Swedbank bedömda lågriskgrupper, varav 83 mdkr till bostadsrättsföreningar, 15 mdkr till statligt och kommunalt ägda fastighetsbolag och 58 mdkr till bostadsfastighetsbolag.

Den räntebärande värdepappersportföljen uppgick per den 31 december till 171 mdkr. Portföljen utgjordes till 79 procent av svenska värdepapper och har en låg riskprofil med tyngdpunkt på säkerställda eller garanterade obligationer och statspapper. Likviditetsportföljer hos Group Treasury och i de baltiska länderna uppgick till cirka 36 mdkr, medan Swedbank Markets handelslager utgjorde resterande innehav. Per den 31 december värderades 97 procent av portföljen med noterade priser och 3 procent med värderingsmodeller baserade på observerbara marknadsdata.

Den totala kreditriskexponeringen inklusive derivat, räntebärande värdepapper, garantier och andra åtaganden uppgick till 1 840 mdkr, en minskning med 82 mdkr eller 4 procent från årsskiftet 2008. Minskningen avser främst de baltiska länderna och Ukraina.

Osäkra fordringar brutto ökade under året med 29,6 mdkr till 40,1 mdkr (inklusive valutakurseffekter på –3,0 mdkr).

Osäkra fordringar, brutto per affärsområde, mkr	2009 31 dec	2008 31 dec
Svensk bankrörelse	2 196	2 092
Estland	5 465	2 514
Lettland	13 401	3 063
Litauen	7 705	1 404
Baltisk bankrörelse	26 571	6 980
Ukraina	8 180	983
Ryssland	2 238	218
Övrigt	370	18
Internationell bankrörelse	10 788	1 219
Swedbank Markets	577	287
Totalt	40 132	10 578

Koncernens totala reserveringar var 26,0 mdkr den 31 december 2009 (6,4 mdkr per den 31 december 2008), varav 20,9 mdkr var individuella reserveringar (3,2 mdkr per den 31 december 2008) mot identifierade osäkra fordringar och 5,1 mdkr var portföljreserveringar (3,2 mdkr per den 31 december 2008).

En allt större andel av osäkra fordringar och tillhörande säkerheter har genomlysts under året, vilket medfört att portföljreserveringar övergått till individuella reserveringar. Av samtliga reserveringar den 31 december 2009 avsåg 80 procent identifierade osäkra fordringar på individuell nivå (50 procent 31 december 2008).

Koncernens reserveringsgrad var 65 procent per den 31 december 2009 (60 procent per den 31 december 2008). Reserveringsgraden var 96 (79) procent i Svensk bankrörelse, 57 (52) i Baltisk bankrörelse, 78 (58) i Ukraina och 66 (100) i Ryssland.

Swedbank försöker samarbeta med kunder som har svårt att fullfölja sina låneförpliktelser för att finna lösningar som är fördelaktiga för båda parter. Swedbank har särskilda kreditavdelningar (FR&R) i full verksamhet i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. En motsvarande enhet i Ryssland är etablerad. Per den 31 december hade samtliga kunder i de baltiska länderna som bedöms som problemärenden gåtts igenom, varvid åtgärdsplaner fastställts och börjat genomföras. Så länge det är försvarbart ur ett finansiellt perspektiv undviker Swedbank att överta säkerheter, men i en stor andel av ärendena kommer banken att tvingas ta över ägandet av de pantsatta tillgångarna. I möjligaste mån tas inte privata bostadsfastigheter över av banken. Om ingen uppgörelse kan nås med kunden säljs fastigheterna i första hand på öppna marknaden.

Lagarna som reglerar övertagande av säkerheter i de baltiska länderna är lika de som finns i övriga EU-länder. Det praktiska arbetet med att på rättslig väg överta säkerheter tar dock längre tid i de baltiska länderna än i till exempel Sverige. Den rättsliga processen för att överta säkerheter i Ukraina är mer problematisk.

I Ektornet bygger Swedbank upp kompetens för att kunna ta in, förvalta och utveckla koncernens övertagna tillgångar. Syftet är att skydda långsiktigt aktieägarvärde. Verksamheten var fullt operativ i Norden, de baltiska länderna och i USA vid årsskiftet. Då hade också de första försäljningarna av tillgångar i dessa marknader gjorts till Ektornet.

Per den 31 december hade Swedbank övertagit säkerheter till ett värde av 354 mkr, varav Sverige stod för 291 mkr, Estland för 1 mkr, Lettland för 51 mkr och Ukraina för 11 mkr. Övertagna säkerheter bestod framförallt av fastigheter och aktier. Övertagna säkerheter förväntas öka framförallt i de baltiska länderna. Återtagna leasingobjekt inom Baltisk bankrörelse uppgick till 848 mkr, varav 407 mkr avsåg fordon. Utöver dessa förvärvade säkerheter och återtagna leasingobjekt har fastigheter till ett bokfört värde om 517 mkr förts över till Ektornet, varav i Estland 150 mkr, Lettland 64 mkr, USA 130 mkr och Norge 173 mkr.

Upplåning och likviditet

Swedbank hade per den 31 december tillräcklig buffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 månader framåt.

Under 2009 emitterade Swedbank 305 mdkr i långfristig upplåning, att jämföra med förfall och återköp om 156 mdkr. Detta har medfört att den genomsnittliga löptiden för bankens marknadsfinansiering har förlängts till 22 månader, från 14 månader vid årsskiftet 2008.

Av den utestående finansieringen under statsgarantin om 242 mdkr per den 31 december, har 166 mdkr en löptid på över 12 månader. Kortfristig upplåning under den statliga garantin uppgick per den 31 december till 61 mdkr. Total utestående volym av finansiering med korta löptider utanför statsgarantin (exklusive interbankinlåning) uppgick till 50 mdkr.

Förändring utestående långfristiga obligationer Helår 2009, mdkr	Totalt
Emitterade obligationer 1)	305
varav med statlig garanti	131
Förfallna obligationer	76
Återköpta obligationer	80

1) Exklusive emissioner kopplade till aktieindexobligationer

Swedbank arbetar som ett led i sin likviditetsplanering kontinuerligt med att köpa tillbaka utestående säkerställda obligationer med kortare löptid än 12 månader och att byta dessa mot obligationer med längre löptider.

Under de kommande tolv månaderna kommer cirka 141 mdkr av den långa upplåningen att förfalla och ytterligare 6 mdkr i efterställda lån förfaller eller är föremål för eventuella återköp eller förtidsinlösen. Banken planerar att möta dessa kommande förfall främst i marknaden för säkerställda obligationer men även till viss mån i den icke säkerställda obligationsmarknaden.

Kapital och kapitaltäckning

Swedbanks eget kapital hänförligt till aktieägarna har utöver den via resultaträkningen redovisade förlusten på 10 511 mkr även påverkats av ett negativt övrigt totalresultat på 627 mkr, som främst kommer från valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet. Dessutom har höstens nyemission ökat det egna kapitalet med 14 636 mkr efter emissionskostnader. Per den 31 december uppgick aktieägarnas eget kapital till 89 670 mkr (86 230).

I Swedbanks finansiella företagsgrupp, där försäkringsföretag inte konsolideras och vissa intresseföretag konsolideras enligt förvärvsmetoden ökade kärnprimärkapitalet under året med 8 025 mkr till 72 471 mkr.

Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 13,5 procent per den 31 december att jämföra med förra årsskiftets 11,1 procent. Kärnprimärkapitalrelationen var 12,0 procent (9,7). Kapitaltäckningsgraden var 17,5 procent (15,2). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen 9,2 procent (7,4) primärkapitalrelationen 10,4 procent (8,4) samt kapitaltäckningsgraden 13,5 procent (11,6).

Hybridkapital utgjorde 11 procent av primärkapitalet.

Riskvägda tillgångar minskade med 93 mdkr eller 13 procent från årsskiftet till 603 mdkr. Av minskningen förklaras 15 mdkr av valutakurseffekter. I samband med att Swedbank Finans började rapportera enligt IRK-metoden minskade riskvägda tillgångar med 10 mdkr. Riskvägda tillgångar för marknadsrisk ökade med 2 mdkr, huvudsakligen på grund av ökade valutakursrisker. Riskvägda tillgångar för operationella risker ökade med 4 mdkr. Riskvägda tillgångar för kreditrisker minskade i övrigt med 75 mdkr. Med hänsyn tagen till övergångsreglerna minskade riskvägda tillgångar med 132 mdkr eller 14 procent från årsskiftet till 784 mdkr, varav 99 mdkr beroende på att golvet sänkts från 90 procent till 80 procent av riskvägda tillgångar enligt det gamla regelverket. Ökat fokus på riskjusterad avkastning (RAR-OC) samt nedbrutna mål för riskvägda tillgångar i den interna styrningen har tillsammans med minskad kreditefterfrågan bidragit till nedgången.

Riskvägda tillgångar per affärsområde mdkr	2009 31 dec	2008 31 dec
Svensk bankrörelse	329	352
Estland	64	69
Lettland	51	63
Litauen	42	57
Investering	8	3
Baltisk bankrörelse	165	192
Ukraina	11	18
Ryssland	10	16
Övrigt	31	40
Investering	1	2
Internationell bankrörelse	53	76
Swedbank Markets	50	64
Kapitalförvaltning	2	3
Ektornet	1	0
Gemensam service och koncernstaber	3	10
Summa riskvägda tillgångar	603	697

De genomsnittliga riskvikterna för såväl hushållsexponeringar som företagsexponeringar är fortsatt stabila i den svenska och nordiska verksamheten. Swedbanks interna riskklassificeringsmodeller använder konjunkturjusterade riskuppskattningar; sannolikhet för fallissemang (PD), förlust givet fallissemang (LGD) och exponering vid fallissemang (EAD).

Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 55.

Övriga händelser

Swedbank har överlåtit fyra kontor till Sparbanken Nord, tre kontor till Sparbanken Dalsland, två kontor till Sparbanken Rekarne, ett kontor till Tidaholms Sparbank och ett kontor till Sparbanken 1826. Överlåtelserna gav realisationsvinster på 397 mkr. Realisationsvinsterna är skattepliktiga.

Swedbank Robur AB har förvärvat Banco Fonder AB och inkråm i form av kundavtal från Alfred Berg. Förvärven innefattar kapitalförvaltningsuppdrag på cirka 7 mdkr. Förvärven slutfördes den 20 januari 2009. Banco Fonder har cirka 128 000 kunder och 26 olika fonder. Skillnaden mellan köpeskilling och förvärvad nettotillgång i företaget har allokerats som immateriell tillgång. Tillsammans med förvärvat inkråm uppgick den immateriella tillgången till 301 mkr.

Swedbank har tillsammans med övriga svenska banker sålt sitt aktieinnehav i Privatgirot AB till Banc Tec, som blev ny ägare från och med 23 juni. Reavinsten uppgick till 2 mkr.

Varumärkesföreningen Visa Sweden, som ägs gemensamt av de svenska Visakortutgivarna, äger förutom Visa-licensen en aktie i Visa Europe. I samband med en omstrukturering av den globala Visa-organisationen samt börsintroduktion av Visa Inc i USA 2008 erhöll Visa Europe kontanter och aktier i Visa Inc, som Visa Europe i sin tur delat ut till sina aktieägare. Baserat på Visa Swedens reviderade årsbokslut har Swedbank nu inkluderat sin ägarandel i varumärkesföreningen i koncernresultaträkningen. Swedbanks ägarandel i varumärkesföreningen uppgår till 39 procent, vilket motsvarade en vinst på 322 mkr.

Swedbank har under året avyttrat innehaven i Aktia och Tallinnbörsen. Tillsammans resulterade avyttringarna i en realisationsvinst om 39 mkr.

Michael Wolf tillträdde som VD och koncernchef den 1 mars. Erkki Raasuke, tidigare affärsområdeschef för Baltisk bankrörelse, har utsetts till ekonomi- och finansdirektör. Göran Bronner, tidigare investeringschef på kapitalförvaltningsfirman Tanglin, har utsetts till riskchef. Håkan Berg, tidigare chef för internrevision, har utsetts till affärsområdeschef för Baltisk bankrörelse. Stefan Carlsson, tidigare VD för Banque Öhman S.A. i Luxemburg, har utsetts till affärsområdeschef för Swedbank Markets. Thomas Backteman har utsetts till koncernkommunikationsdirektör. Mikael Inglander, tidigare ekonomi- och finansdirektör, har utsetts till ansvarig för det koncernövergripande projektet Swedbank Change Program. Marie Hallander Larsson, tidigare personaldirektör för Posten, har utsetts till koncernpersonaldirektör. Helena Nelson, tidigare chefsjurist för Skandia, har utsetts till chef för Group Compliance. Birgitte Bonnesen, tidigare chef för Global Financial Institutions, har utsetts till chef för Internrevision. Jonas Erikson, tidigare Head of Strategic Analysis and Merger & Acquisition inom Swedbank, har utsetts till chef för Group Treasury. Mats Lagerqvist har lämnat uppdraget som chef för affärsområdet Kapitalförvaltning och VD för Swedbank Robur. Peter Rydell, tidigare regionchef för Västra regionen i Svensk bankrörelse, har utsetts till tillförordnad chef.

En ny ledningsstruktur har införts med en koncernledning samt en affärsledning.

Förslag till disposition av bankens vinst eller förlust

Enligt Swedbanks utdelningspolicy ska utdelningen uppgå till omkring 40 procent av årets resultat exklusive engångseffekter. Den årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. Styrelsen föreslår årsstämman att besluta om att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier (0,00 kronor per stamaktie och 0,00 kronor per preferensaktie).

Till årsstämmans förfogande står (mkr):

Årets resultat hänförligt till aktieägarna	–838
Balanserade medel	15 876
Summa att disponera	15 038

Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas (mkr):

Kontant 0,00 kronor per stamaktie	0
Kontant 0,00 kronor per preferensaktie	0
I ny räkning balanseras	15 038

Förslaget baseras på samtliga utestående stam- och preferensaktier den 31 december 2009.

Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto –743 mkr.

Finansiella mål

Swedbanks styrelse har beslutat att dra tillbaka de tidigare satta finansiella målen med undantag av utdelningspolicyn.

Utsikter för 2010

Jämfört med för ett år sedan är risknivån i banken lägre. 2010 kommer att vara ett utmanande år och arbetet med att reducera riskerna i banken kommer att fortgå. Givet att den globala makroekonomin utvecklas positivt utan väsentliga avvikelser i framförallt Lettland och Ukraina ser vi möjligheten till vinst för helåret 2010.

Swedbank redovisar i not 57 en känslighetsanalys som visar hur olika intäkter och kostnader påverkas av omvärldsförändringar.

Rating

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's bekräftade den 18 augusti Swedbanks rating, "A" långsiktig och "A-1" kortsiktig. Ratingen innehåller ett bedömt systemstöd från svenska staten. Utsikten är fortsatt negativ främst på grund av osäkerhet om utvecklingen i de baltiska länderna.

Moody's sänkte Swedbanks rating två gånger under 2009. Den långfristiga ratingen sänktes två steg från Aa3 till A2 med fortsatt negativ utsikt, och ratingen för så kallad finansiell styrka sänktes från C+ till D+ med ett bedömt systemstöd från svenska staten. Som orsak angavs framförallt risken för framtida kreditförluster främst i de baltiska länderna men även i Sverige. Den kortfristiga ratingen "P-1" lämnades oförändrad under året. Som en konsekvens av detta sänktes även det helägda dotterföretaget Swedbank Hypoteks rating till samma nivåer som moderbolaget. I augusti gjorde Moody's en uppdatering av ratingkriterierna för emittenter som ger ut säkerställda obligationer. Som en följd av Moody's förändring meddelade Swedbank den 18 december att banken tecknat en obegränsad garanti mot Swedbank Hypotek.

Den 30 september drog Fitch tillbaka sin rating för hela Swedbankkoncernen. Detta var helt i linje med Swedbanks beslut att endast använda två stycken kreditvärderingsinstitut tills vidare.

	Moody's			Standard & Poor's
Kort	Lång	BFSR *	Kort	Lång
P-1	Aaa	A	A-1+	AAA
P-2	Aa1	B+	A-1	AA+
P-3	Aa2	B-	A-2	AA
No prime	Aa3	C+	A-3	AA
	A1	C-	B	A+
	A2	D+	C	A
	A3	D	D	A
	Baa1	E+		BBB+
	Baa2	E		BBB
	Baa3			BBB-

rating swedbank rating swedbank hypotek

	Moody's	Standard & Poor's
Säkerställda obligationer	Aaa	AAA
Icke säkerställda obligationer, långfristig rating	A2
Icke säkerställda obligationer, kortfristig rating	P-1	A-1

* Bank Financial Strength Ratings

Svensk bankrörelse

Trots den ekonomiska nedgången levererade Svensk bankrörelse ett starkt resultat. Aktiviteter för att förbättra kundservicen, stärka rådgivningstjänsterna och minimera framtida kreditförluster stod i fokus under året.

Prioriteringar 2009

• Ökning av de lokala kontorens beslutskraft
• Förstärkning av rådgivningstjänster
• Kreditkvalitet

Ökning av de lokala kontorens beslutskraft

Kontorsorganisationen i Svensk bankrörelse förändrades under 2009 med syftet att ge ökat ansvar och ökade befogenheter till dem som har den direkta kundkontakten. Utgångspunkten är att beslutskraften ska finnas så nära kunden som möjligt. Samtidigt som en organisatorisk nivå togs bort, utökades antalet regioner från fyra till sex. Regioncheferna ingår nu i Swedbanks affärsledning, med ett tydligare mandat. Eftersom de regionala skillnaderna är betydande, har alla kontor i Sverige organiserats i ett antal så kallade starka enheter med en mera uttrycklig roll och starkare förankring på respektive lokalmarknad. Samtidigt har stora delar av den lokala kontorsadministrationen och stödfunktionerna centraliserats till regional eller till koncernövergripande nivå, vilket frigör tid och resurser till kundfokuserade aktiviteter.

Förstärkning av rådgivningstjänster

Swedbanks ambition att vara ledande på service förutsätter att tonvikten i varje kundkontakt ligger på rådgivning snarare än på bankens produkter. Att öka rådgivningskomponenten i varje engagemang var ett viktigt fokusområde under 2009. Bland annat vidareutvecklades bankens olika rådgivningsverktyg. Enheten Investment Center, som ansvarar för bankens sparprodukter och den koncerngemensamma synen på marknad och placeringsförslag, förstärktes ytterligare. Swedbanks Investment Center spelar med sina analyser en viktig roll i förbättringen av kvalitet och effektivitet i kundservicen. En helhetssyn på kundens ekonomiska situation, engagemang, sparhorisont och riskbenägenhet, i kombination med rådande marknadsläge, avgör vilken typ av sparande som rekommenderas. Investment Center ger service och stöd till kontoren så att koncernens analyser och rekommendationer kan komma alla kunder till del.

Kreditkvalitet

Trots lågkonjunkturen som rådde under 2009, var kreditförlusterna inom Svensk bankrörelse låga. Mot bakgrund av att effekterna av den ekonomiska nedgången förväntas öka, intensifierades dock det förebyggande arbetet för att minimera framtida förluster. Lokal närvaro och god kundkännedom är viktiga framgångsfaktorer i detta arbete, som till stora delar bygger på proaktiv kontakt och dialog med kunderna. För att tidigt kunna fastlägga åtgärdsprogram, etableras en löpande dialog med kunder i segment med förhöjd risk och med kunder som uppvisar betalningssvårigheter. En genomgripande granskning av alla större exponeringar samt engagemang med högt kapitalutnyttjande och lägre avkastning genomfördes, med resultatet att de riskvägda tillgångarna minskade med 23 mdkr under 2009.

Ekonomisk översikt

Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag inhemsk efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP föll med uppskattningsvis 4,3 procent under 2009. Industrin missgynnades av att efterfrågan på investeringsvaror, som väger tungt i exporten, sjönk kraftigt. Inom den privata tjänstesektorn och för många hushåll blev konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis på grund av det låga nominella ränteläget och en expansiv finanspolitik. Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till närmare 8,5 procent i genomsnitt under 2009 (motsvarande för 2008 var 6,2 procent). Under andra halvåret kom flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats och att en svag återhämtning hade inletts. Hushållens optimism om framtiden stärktes inte minst på grund av det låga ränteläget, högre reala disponibelinkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt steg skuldsättningsgraden bland svenska hushåll, de försämrade arbetsmarknadsförhållandena till trots.

Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar var något lägre än föregående år. En viss ökning av kreditförluster från 2008 års låga nivåer gav en minskning av det totala resultatet med 11 procent.

I resultatet ingick engångsposter om totalt 719 mkr i form av överlåtelser av kontor och intäkter från Swedbanks ägande i varumärkesföreningen Visa Sweden. Föregående år ingick engångsposter om 541 mkr för försäljningar av kontor och andelar i MasterCard.

Räntenettot ökade med 2 procent jämfört med föregående år. Inlåningsmarginalen minskade som en effekt av lägre ränteläge och en migrering till fasträntekonton. Detta kompenserades av en positiv hedgeeffekt från den placeringsportfölj som används för räntesäkring av transaktionskonton samt en högre utlåningsmarginal. Trots lägre utlåningsvolymer på företagssidan skapade löpande genomgångar av kreditstocken med omprissättningar som följd ett högre räntenetto än föregående år. Bolånesidan genererade ett högre räntenetto genom vidgade marginaler i kombination med ökade volymer. Volymerna i Swedbank Hypotek ökade med 8 procent under året. Andelen utlåning med bindningstid upp till tre månader ökade och uppgick till drygt 50 procent.

Inlåningen från företag ökade med 10 procent. Andelen av företagsmarknadens inlåning ökade med 2 procentenheter och uppgick till 16 procent. Inlåningsvolymerna från hushåll ökade med 3 procent. Andelen av hushållsmarknaden var 24 procent, en oförändrad andel, trots att cirka 4 mdkr överförts till sparbankerna i samband med kontorsöverlåtelser.

Den totala utlåningen ökade med 1 procent, vilket innebär en väsentligt lägre tillväxt jämfört med föregående år, då ökningen var 8 procent. Marknadsandelen på företagssidan var oförändrat 19 procent trots en minskad utlåning med 5 procent. Nyutlåningen har främst inriktats på små och medelstora företag med hela sin bankaffär i Swedbank.

Även utlåning till hushåll har haft en lägre tillväxt under året. Detta är en effekt av att banken har stramat åt sin kreditprövning och sina villkor, både för att balansera riskprofilen inför en fortsatt påverkan av lågkonjunkturen och för att inte bidra till en överhettad bostadsmarknad.

Betalningsverksamheten, som inte är så konjunkturkänslig, genererade stabila resultat. Ett antal nya erbjudanden har tagits fram, till exempel ett internationellt betalningserbjudande. Provisionsnettot påverkades också positivt av börsuppgången under den senare delen av året tillsammans med en väsentligt förbättrad försäljning inom fond-, liv och pensionsområdena.

Nettoflödet till fonder, förmedlade av kontorsrörelsen, utvecklades positivt. Försäljningen av sakförsäkringar mer än fördubblades jämfört med föregående år. Kunderbjudandet har förbättrats med fler produkter och en enklare försäljningsprocess.

Utvecklingen inom liv- och pensionsområdet exklusive PPM var mycket gynnsam. Premieinkomsten inom försäkringsområdet ökade under året med 65 procent och uppgick till 18,5 mdkr, främst som ett resultat av en kraftigt ökande försäljning inom kapitalförsäkringsområdet och avtalspensionsområdet. Även inom flytträttsmarknaden var Swedbank Försäkring mycket framgångsrik. 52 procent av samtliga flyttar inom SAF/LO flyttades till Swedbank Försäkring och den nya traditionella produkten.

Kostnaderna var på samma nivå som föregående år. Högre IT-investeringar kompenserades av en lägre kostnad för rörlig resultatbaserad ersättning. Som en del i att aktivt begränsa

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Kreditförluster netto och kreditförlustnivå

kostnadsökningar pågår ett löpande effektiviseringsarbete, vilket ger förenklingar i affärsområdets administrativa processer.

Kreditförlusterna i Svensk bankrörelse var fortsatt låga. Det är fortfarande för tidigt att bedöma den långsiktiga utvecklingen. Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,22 procent. Dessa är spridda såväl geografiskt som branschmässigt.

Prioriteringar 2010

Även fortsättningsvis kommer stort fokus att läggas på Swedbanks prioriterade fokusområden: kreditkvalitet, intjäning, finansiering och likviditet samt kapitalisering. I och med att Swedbank flyttat beslutskraften närmare dem med den direkta kundkontakten är fokus på kompetensutveckling och på att frigöra tid för kundmöten ute på de lokala kontoren av högsta prioritet. Inom företagssegmentet forsätter arbetet med att spetsa erbjudandet till små och medelstora företag för att säkerställa kvalitet, enkelhet och lönsamhet såväl för kund som bank. Härutöver kommer erbjudandet inom Liv och Pension att utvecklas ytterligare med utökat rådgivningsstöd och målgruppsanpassade produkter. Inom Private Banking och tjänster gentemot stora företag görs satsningar för att växa och ta en större marknadsandel genom ett vidareutvecklat erbjudande.

Inlåning företag

Utlåning företag

Inlåning privat

Utlåning privat

Svensk bankrörelse

Sverige är Swedbanks största marknad med 4,1 miljoner privatkunder och närmare 400 000 företags- och organisationskunder. Swedbank erbjuder genom sina närmare 400 kontor ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter. Samarbetet med sparbankerna gör att Swedbank kan erbjuda sina produkter via ytterligare 275 kontor. Kontorsnätet kompletteras med 166 Bank i butik i glesbygden och med kontantservice i cirka 1 400 ICA-butiker. Banken är också öppen dygnets alla timmar genom internetbanken, med drygt 20 miljoner besök per månad, samt genom telefonbanken.

I Svensk bankrörelse ingår bland annat dotterbolagen Swedbank Hypotek, Swedbank Försäkring, Swedbank Finans, Swedbank Luxemburg och Swedbank Card Services.

Swedbank utsågs till Årets finansiella folkbildare 2009 av Unga Aktiesparare samt till Årets Affärsbank 2009 av tidningen Affärsvärlden. Den sistnämnda undersökningen grundar sig på svar från Sveriges största företag.

Information om marknadsandelar se sidan 136.

Affärsvolymer

mdkr	2009	2008
Utlåning	952	943
Inlåning	356	329
Fonder och försäkring	268	204
Övriga placeringsvolymer	23	26
Riskvägda tillgångar (Basel 2)	329	352
Summa tillgångar	1 046	1 017

Nyckeltal

	2009	2008
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	22,3	22,4
K/I-tal	0,49	0,49
Kreditförlustnivå, %	0,14	0,07
Andel osäkra fordringar, brutto, %	0,22	0,22
Kundnöjdhet*
Andel nöjda privatkunder, %	70,0	70,6
Andel nöjda företagskunder, %	65,0	70,6
VOICE-index	785	781
Heltidstjänster	5 868	6 136

*Enligt SKI.

Premieinflöde, svenska pensions- och försäkringsmarknaden

			Volym (mdkr) Marknadsandel, %
	2009*	2008	2009*	2008
Premiepensioner	1	5	4	20
Tjänste- och avtalspensioner	6	4	6	5
Privat pensionssparande	3	2	18	17
Kapitalförsäkringar	9	6	14	11
Summa premieinflöde	18	18	10	10

* Per 2009-09, uppgifterna är rullande 12-månaders.

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009	2008
Räntenetto	12 282	12 092
Provisionsnetto	4 442	4 465
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	35	914
Övriga intäkter	2 227	1 666
Summa intäkter	18 986	19 137
Personalkostnader	4 102	4 414
Övriga kostnader	5 284	4 996
Summa kostnader	9 386	9 410
Resultat före kreditförluster	9 600	9 727
Nedskrivning av materiella tillgångar	2	0
Kreditförluster, netto	1 355	594
Rörelseresultat	8 243	9 133
Skatt	2 139	2 278
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	6 096	6 844
Minoriteten	8	11

Andel av koncernens resultat före kreditförluster och nedskrivningar

Baltisk bankrörelse – affärsverksamhet

Anpassning av verksamheten till den ekonomiska nedgången stod i fokus under 2009. Samtidigt som organisationen ställdes om till en krympande ekonomi, utvärderades bankens långsiktiga strategiska inriktning. Den ökade samordningen inom koncernen skapar en stark plattform för lönsam tillväxt på längre sikt.

Prioriteringar 2009

• Anpassning till den ekonomiska nedgången
• Långsiktig strategisk inriktning
• Ökad samordning inom koncernen

Anpassning till den ekonomiska nedgången

Verksamheten inom Baltisk bankrörelse var under 2009 starkt inriktad på att anpassas till den allvarliga ekonomiska nedgången. Åtgärdsprogrammet fokuserade på tre områden, listade i prioritetsordning: risk, kostnader och intäkter.

Att proaktivt samarbeta med kunder som uppvisar återbetalningssvårigheter var den viktigaste aktiviteten inom riskhanteringsområdet. Den baltiska enheten för problemlån, Baltic Financial Restructuring and Recovery unit (BFR&R), etablerades i maj 2009. Medarbetare utbildades och speciellt utformade verktyg, system och processer utvecklades och implementerades. Enheten arbetar fokuserat med större företagskunder och projekt som under den ekonomiska recessionen kräver särskild uppmärksamhet. BFR&R var fullt operativ vid slutet av det andra kvartalet och omfattar 144 specialister. BFR&R utvärderar enskilda exponeringar och lägger upp omstruktureringslösningar tillsammans med kunden eller, om ingen annan lösning är möjlig, ser till att nödvändiga åtgärder tas för att rädda så stora värden som möjligt.

Processen för hantering av osäkra fordringar förstärktes under året, och större fokus sattes på hanteringen av lånen innan de blir osäkra. Ekonomin bromsade in kraftigt under året i de baltiska länderna. Swedbank har därför vidtagit omfattande åtgärder för att anpassa verksamheten till en lägre ekonomisk aktivitet. Antalet anställda minskade med 1 352 personer eller 18 procent under 2009 och antalet kontor minskade med 19 procent. Detaljerade handlingsplaner med specifika mål för att öka den operationella effektiviteten och effektivisera upphandling har implementerats i samtliga tre länder.

Långsiktig strategisk inriktning

Baltisk bankrörelses framtida strategiska inriktning utvärderades under 2009. De länderspecifika utmaningarna har blivit mer påtagliga under den ekonomiska nedgången, och man har därför beslutat om åtgärder för att implementera en mer enhetlig organisation i alla baltiska länder. Kundrelationerna kommer att stärkas och fördjupas genom intensifierad kompetensutveckling och ett ökat ansvar till medarbetare med direkt kundkontakt. I tillägg till detta kommer effektiviteten och transparensen att förbättras genom standardisering av produkter, tjänster och processer.

Swedbank har också ökat utbildningsinsatserna gentemot kunderna, bland annat genom att etablera ett privatekonomiskt utbildningsinstitut i Estland, Lettland och Litauen. En speciell utbildningswebbplats har även lanserats.

Ökad samordning inom koncernen

Swedbanks lokala stabsfunktioner integrerades på koncernnivå under 2009. Koncernsamordningen av alla riskhanteringsenheter, IT, kommunikation, HR och compliance slutfördes också under året. För att förbättra kvaliteten, och möjligen också realisera skalekonomier, flyttades trading- och kapitalmarknadsverksamheten i de baltiska länderna till Swedbank Markets. I tillägg till detta har Swedbanks fondförvaltning samlats i en organisation genom att Swedbank Robur AB tagit över koncernens fondförvaltningsverksamheter i Estland, Lettland och Litauen.

Ekonomisk översikt

De baltiska ekonomierna är de länder i EU som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan som under flera år svarat för merparten av tillväxten i de baltiska länderna föll kraftigt under 2009 i spåren av den globala finanskrisen. Arbetslösheten, som var högst i Lettland följt av Estland och Litauen, steg till tvåsiffriga nivåer och lönerna föll både i nominella och reala termer. Det innebar att konkurrenskraften för de baltiska exportförtagen gradvis förbättrades relativt andra länder, men där exportmöjligheterna begränsades av den svaga efterfrågan. En stram finanspolitik, inte minst i Lettland och Litauen, och omfattande utgiftsnedskärningar för att motverka snabbt försämrade offentliga finanser drog ytterligare ned den inhemska köpkraften. Den djupa recessionen i Baltikum har följts av en lägre inflationstakt, och i slutet av 2009 var den årliga inflationstakten negativ i både Estland och Lettland. Även i Litauen har det inhemska pristrycket påtagligt dämpats även om inflationen var något högre än i de andra två länderna.

Den statsfinansiella situationen i Estland är väsentligt bättre än i de två andra baltiska länderna, trots ett kraftigt BNP-fall. Ett budgetunderskott med mindre än 3 procent av BNP för 2009, låg statsskuld och en sjunkande inflationstakt ökar sannolikheten för ett estniskt medlemskap i EMU 2011. Omfattande offentliga utgiftsnedskärningar genomfördes i Lettland under 2009 för att minska det snabbt växande budgetunderskottet. Detta var ett villkor för de lån som landet erhöll från IMF och EU. Den kraftigt minskade inhemska efterfrågan i Lettland bidrog till att bytesbalansen blev positiv efter flera år med växande underskott. Även i Litauen försämrades de offentliga finanserna med krav om ytterligare besparningar. Stängningen av kärnkraftverket i Ignalina i slutet av 2009, kommer att innebära en ytterligare belastning för den litauiska ekonomin under det närmaste året.

Baltisk bankrörelse uppvisade en förlust på 9406 mkr, att jämföra med en vinst på 3 452 mkr föregående år. Minskningen förklaras huvudsakligen av en ökning av kreditförluster men också av lägre intäkter. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 30 procent i lokal valuta jämfört med motsvarande period föregående år. Omräknat i svenska kronor var resultat före kreditförluster och nedskrivningar 23 procent lägre. Intäkterna föll med 26 procent under perioden, räknat i lokal valuta, främst på grund av lägre räntenetto.

Räntenettot har påverkats av sjunkande Euribor-räntor under 2009, ökning av osäkra fordringar och lägre utlåningsvolymer. Effekten dämpades dock av en något högre marginal i den aktiva delen av utlåningsportföljen. Sänkningen av Euribor bidrog till cirka 40 procent av minskningen av räntenettot. Räntenettot påverkades även negativt av den stora ränteskillnaden mellan lokal valuta och euro. Banken har en kort öppen position i lokal valuta, varför upplåningskostnaden inte har sjunkit i samma takt som ränteintäkterna. Ökningen av osäkra fordringar är den näst största anledningen till det minskade räntenettot.

Den riskjusterade omprissättningen av låneportföljen har påverkat räntenettot positivt. Under året har banken omprissatt 12 procent av bostadsutlåningen för att bättre spegla risken och den faktiska upplåningskostnaden. Även 33 procent av bankens företagsportfölj har omprissatts. Marginalerna för nyutlåning har också ökat och överskrider den genomsnittliga stockmarginalen med 150–200 räntepunkter. Effekten av detta är dock liten på grund av den begränsade nyutlåningsvolymen.

Utlåningsvolymen har minskat med 18 procent i lokal valuta sedan årets början, med likartad utveckling i de tre baltiska länderna. Minskningen är en kombination av högre reserveringar och minskad nyutlåning, där högre reserveringar stod för 9 procent av minskningen och minskad nyutlåning för 9 procent. Volymnedgången bidrog till cirka 14 procent av minskningen av räntenettot.

Under 2009 lades större fokus på åtgärder som syftade till att öka den lokala finansieringen. Detta resulterade i en inlåningsökning med 2 procent i lokal valuta. Riktade kampanjer samt en aktiv dialog med kunder har hjälpt banken att bibehålla sin marknadsandel på 29 procent. Ökningen av inlåningskostnaden i Lettland motverkades av lägre inlåningskostnader i Estland, där den lokala marknadsräntan har sjunkit avsevärt på grund av förväntningarna kring ett eventuellt införande av euron.

Ökade inlåningsvolymer och minskad utlåning ledde till att utlånings/inlåningskvoten förbättrades från 204 procent till 164 procent.

Provisionsnettot föll med 14 procent i lokal valuta, främst på grund av den låga aktiviteten på de finansiella marknaderna, lägre nyutlåning samt minskad inhemsk efterfrågan. Riktlinjerna för prissättning har gåtts igenom, vilket har resulterat i förändrad prissättning av många produkter. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 97 procent i lokal valuta jämfört med ett mycket turbulent 2008.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Årets resultat

Kreditförluster netto och kreditförlustnivå

Kostnaderna minskade med 19 procent i lokal valuta och påverkades av minskat antal anställda och antal kontor. Samtidigt har den ekonomiska nedgången och ökningen av osäkra fordringar ökat kostnaderna för omstruktureringar och återvinningar. Dessa kostnader kan klassas som cykliska och kommer således att sjunka i takt med att engagemangen avvecklas och ekonomin återhämtar sig. K/I-talet uppgick till 0,43.

Osäkra fordringar, brutto, uppgick till 26,6 mdkr den 31 december 2009 (7,0 mdkr den 31 december 2008). Den branta ökningen under första halvåret avtog mot slutet av året. I det fjärde kvartalet härrörde den största delen av ökningen i osäkra fordringar från företagsutlåningen i Litauen. Fastighets- och transportsektorn har drivit tillväxten. Under andra halvåret ökade privatpersonernas kreditförluster i takt med att arbetslösheten tilltog. Andelen osäkra fordringar, brutto, var 6,78 procent i Estland, 21,08 procent i Lettland och 14,17 procent i Litauen. Enheten för problemlån i de baltiska länderna (BFR&R) har nått sitt uppsatta mål för 2009 att ta kontroll och få full genomlysning av låneportföljen, inklusive en genomgripande riskbedömning samt framtagande av handlingsplaner på både individ- och portföljnivå för den betydande delen av engagemangen. Under slutet av året överfördes av banken övertagna tillgångar till Ektornet, som kommer att förvalta dessa genom konjunkturnedgången. För mer information om Ektornet se sidan 38.

Prioriteringar 2010

Som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången var verksamheten under 2009 primärt inriktad på kostnadskontroll och riskhantering. Under 2010 kommer Baltisk bankrörelse att fortsätta genomförandet av åtgärdsprogram inom kostnadskontroll, tillgångskvalitet och risk. Samtidigt strävar banken efter att minska utlåning/inlåningskvoten. Utöver detta är det av högsta prioritet att återupprätta förtroendet bland kunder, allmänhet och opinionsbildare. I syfte att verka för en hållbar finansiell situation för såväl kunder som regionen i stort fortsätter Swedbank att verka nära ländernas regeringar och riksbanker. Även arbetet som inletts för de lokala kapitalmarknaderna samt utbildningsinsatserna gentemot kunder kommer fortsatt att utvecklas. Implementeringen av den nya försäljnings- och kundserviceorganisationen kommer också att fullföljas under 2010, med syftet att förbättra positionen inom viktiga kundsegment och därmed stärka intjäningen.

Inlåning, Litauen

Utlåning, Lettland

Utlåning, Litauen

Baltisk bankrörelse

Baltisk bankrörelse erbjuder ett komplett utbud av produkter och banktjänster, inklusive bolån, utlåning till företag och privatkunder, spar- och transaktionskonton, livförsäkring och leasing i Estland, Lettland och Litauen. Baltisk bankrörelse har över 5,5 miljoner privat- och företagskunder och erbjuder sina tjänster genom ett omfattande kontorsnät med 226 kontor samt genom sin telefon- och internetbank.

Under 2009 utsågs Swedbank till regional vinnare i Centraloch Östeuropa med utnämningen Den bästa internetbanken för konsumenter och Bästa bank i Estland och Litauen samt till Bästa bank för valutaväxling 2009 i Esland, Lettland och Litauen. Samtliga utnämningar gjordes av Global Finance.

Swedbank har ledande positioner inom flera av de viktigaste marknadssegmenten på de baltiska hemmamarknaderna, med den största marknadsandelen i Estland. För mer information om marknadsandelar se sidan 136.

Affärsvolymer

mdkr	2009	2008
Utlåning	171	231
Inlåning	103	107
Fonder och försäkring	19	16
Riskvägda tillgångar (Basel 2)	157	189
Summa tillgångar	226	271

Nyckeltal

	2009	2008
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–51,5	23,2
K/I-tal	0,43	0,39
Kreditförlustnivå, %	6,57	0,90
Andel osäkra fordringar, brutto,%	14,27	2,92
Kundnöjdhet*
Index privatkunder, Estland	5,6	8,2
Index företagskunder, Estland	6,0	8,2
Index privatkunder, Lettland	5,2	7,7
Index företagskunder, Lettland	4,9	9,0
Index privatkunder, Litauen	50	80
Index företagskunder, Litauen	51	87
VOICE-index	796	737
Heltidstjänster	6 105	7 457

*Enligt TRIM index

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009	2008
Räntenetto	4 414	6 384
Provisionsnetto	1 655	1 750
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	719	330
Övriga intäkter	763	760
Summa intäkter	7 551	9 224
Personalkostnader	1 212	1 481
Övriga kostnader	2 041	2 158
Summa kostnader	3 253	3 639
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	4 298	5 585
Nedskrivning av materiella tillgångar	222	0
Kreditförluster, netto	14 803	1 800
Rörelseresultat	-10 727	3 785
Skatt	-1 321	333
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	-9 406	3 452

Andel av koncernens resultat före kreditförluster och nedskrivningar

Andel av koncernens

Internationell bankrörelse

Inom Internationell bankrörelse anpassades verksamheten under 2009 till en kraftigt försvagad ekonomi, både genom förstärkt riskhantering och via kostnadsminskningar.

Prioriteringar 2009

• Förstärkt riskhantering

• Anpassning av kostnaderna till minskade volymer

Förstärkt riskhantering

I Ryssland och Ukraina var organisationen under 2009 fokuserad på att anpassa verksamheten till de försämrade ekonomiska förutsättningarna. Banken i Ukraina påverkades tydligast av den globala konjunkturnedgången.

En enhet för problemlån (FR&R) etablerades i Ukraina, bestående av 61 personer vid slutet av 2009. En fullständig analys av kreditengagemangen genomfördes under året och handlingsplaner upprättades för samtliga engagemang med förhöjd risk.

Processen att fusionera de två ukrainska bankerna, Swedbank och Swedbank Invest, slutfördes. Syftet med sammanslagningen är att stärka riskhantering och kontroll, och att realisera skalekonomier.

Inom den ryska verksamheten har kreditkvaliteten i utlåningsportföljen hittills varit mer motståndskraftig än i Ukraina. Kreditkvaliteten försämrades mot slutet av året. Andelen osäkra fordringar uppgick till 18,15 procent. Även i Ryssland har en enhet för problemlån (FR&R) upprättats, enheten hade 5 medarbetare vid utgången av året.

Den begränsade nyutlåningen inom Nordiska filialer syftade framförallt till att stödja svenska kunders affärer.

Anpassning av kostnaderna till minskade volymer

Organisationen inom Internationell bankrörelse anpassades till en väsentligt lägre ekonomisk aktivitet under året. Omfattande åtgärder genomfördes för att öka effektiviteten inom alla delar av verksamheten. Antalet heltidsanställda minskade från 4 675 till 3 607. De största kostnadsminskningarna genomfördes i Ukraina, där antalet kontor minskade från 209 till 156. I Ukraina minskade antalet heltidsanställda från 3 870 till 2 880 under 2009. Samtidigt minskades antalet heltidsanställda i Ryssland från 631 till 567.

Åtgärder för kostnadskontroll implementerades även på de nordiska kontoren. Neddragningen av verksamheter som inte har någon direkt koppling till kunder på hemmamarknaderna kommer att fortsätta.

Ekonomisk översikt

Periodens resultat var –8 449 mkr (–917) och belastades främst av kreditförluster i Ukraina. Räntenettot var 8 procent högre på årsbasis, men trenden pekar nedåt på grund av lägre utlåningsvolymer på samtliga marknader samt en ökning av osäkra fordringar.

Ukraina

Det djupa ekonomiska fallet av den ukrainska ekonomin planade ut något under senare delen av 2009, men det ekonomiska läget i landet är fortfarande mycket allvarligt. Banken beräknar att BNP föll med 15 procent under 2009 och att den ukrainska hryvnian (UAH) i genomsnitt tappade i värde gentemot den amerikanska dollarn (USD) med 50 procent jämfört med 2008. Efterfrågan på ukrainsk produktion, i synnerhet metaller, föll i samband med den globala konjunkturnedgången, och externa kapitalflöden upphörde i stort sett helt. Banksektorn drabbades hårt av krisen och myndigheterna har tagit kontroll över flera lokala banker samtidigt som bankregelverket luckrats upp. Därtill kommer att den politiska situationen, med presidentval under början av 2010, har försvårat möjligheterna att föra en kraftfull och effektiv ekonomisk krispolitik. IMF, som tidigt under krisen gav omfattande lån till Ukraina, ställde in utbetalningarna under årets slut med hänvisning till alltför stora budgetunderskott. På grund av den rådande situationen har Ukrainas centralbank National Bank of Ukraine (NBU) gått ut med ett tillfälligt undantag från sina nyckeltalskrav, om underlåtenheten att följa dem beror på kreditförlustreserveringar. För att underlätta situationen för banker genomfördes förändringar i skattereglerna under slutet av året.

Swedbanks verksamhet i Ukraina har påverkats signifikant av den ekonomiska nedgången. Eftersom praktiskt taget all nyutlåning har upphört, minskade utlåningsportföljen, brutto, med 12 procent från årsskiftet i lokal valuta. Detta, tillsammans med en allt större andel osäkra fordringar, som gått från 4,97 procent i början av året till 53,46 procent i slutet av året, ledde till att räntenettot sjönk med 16 procent jämfört med motsvarande period 2008.

Resultatet belastades också av ett negativt nettoresultat finansiella poster till verkligt värde till följd av värdeminskningen UAH mot USD. De lokala reglerna inkluderar inte kreditförlustreserveringar vid beräkning av den öppna valutapositionen i utländsk valuta. Till följd av detta hade Swedbank i Ukraina en kort valutaposition på 227 miljoner i USD per den sista december 2009. Den här positionen är från och med november säkrad på koncernnivå. Rörelser i den ukrainska valutan gentemot den svenska kronan påverkar fortsättningsvis rapporten över totalresultatet i form av omräkningsdifferens.

Den snabba försämringen av låneportföljen sedan början av året avtog under fjärde kvartalet. Vid årsskiftet var reserveringsgraden för osäkra fordringar 78 procent.

Nedskrivning av materiella tillgångar, dels på övertagen egendom dels på rörelsefastigheter, uppgick till 219 mkr och avsåg primärt bankens rörelsefastigheter. Bokfört värde på bankens innehav av fastigheter uppgick till 646 mkr vid årsskiftet. Kreditförlusterna uppgick till 6 456 mkr (349).

Inlåningen från företagskunder minskade med 60 procent, till stor del på grund av att en aktör drog tillbaka stora belopp från marknaden. Däremot lyckades banken behålla sin position bland privatpersoner, där minskningen var 1 procent.

Swedbank sålde sin andel på 51 procent i indrivningsföretaget EADR till delägarna TAS Group, vilket resulterade i en realiserad förlust på 6 mkr.

Periodens resultat var –6 099 mkr (467).

Ryssland

Rysslands ekonomi förväntas ha krympt med nästan 9 procent under 2009 trots att de internationella råvarupriserna vände uppåt igen. Tillsammans med ett ökat inflöde av utländskt kapital steg rubeln i värde och inflationstrycket minskade. Detta föranledde den ryska centralbanken att sänka styrräntan. Den inhemska ekonomin drabbades hårt av den internationella krisen, och i synnerhet industriproduktionen minskade kraftigt. Arbetslösheten steg, och reallönerna minskade med cirka 10 procent sedan början av 2008. Omfattande statliga program genomfördes för att stödja lokala företag och banker. Utlåningstakten från ryska banker föll tillbaka, särskilt till hushåll där utlåningen beräknas ha sjunkit med över 7 procent jämfört med 2008.

Swedbanks utlåning i Ryssland minskade med 19 procent i lokal valuta sedan början av året. Processen att minska utlåningen fortsätter under 2010. Genom att banken framgångsrikt kunnat fördubbla inlåningen under året har utlånings-/inlåningskvoten förbättrats från 833 procent i början av året till 292 procent i slutet av året.

Räntenettot ökade med 30 procent jämfört med föregående år, men kommer att försvagas på grund av den minskande låneportföljen. Kreditförlustnivån var 8,0 procent, vilket är i nivå med genomsnittet på den ryska marknaden (8,4 procent per den sista oktober).

Periodens resultat var –950 mkr (159). Föregående år ingick en momsåtervinning på 83 mkr i resultatet.

Nordiska filialer

Utlåningsvolymen minskade med 9 mdkr jämfört med årsskiftet. Den totala utlåningen var 16 mdkr i Norge, 6 mdkr i Finland och 3 mdkr i Danmark. I Norge är majoriteten av utlåningen knuten till Swedbank Markets verksamhet inom räntehandel med norska kunder. Utlånings-/inlåningskvoten förbättrades från 1 763 procent till 697 procent i slutet av året. K/I-talet förbättrades från 0,47 i början av året till 0,43 i slutet av året.

Prioriteringar 2010

Under 2010 kommer risknivån att ytterligare sänkas, framförallt genom att reducera balansräkningen och minska utlånings-/inlåningskvoten. Kostnadskontroll och kreditkvalitet kommer också att vara fokusområden inom Internationell bankrörelse. Åtgärdsplaner som tagits fram av enheterna för problemlån (FR&R) kommer systematiskt att genomföras. Kostnaderna kommer att sänkas ytterligare under 2010, primärt genom att minska antalet anställda och rationalisera kontorsnätverket. Integrationen av riskhanteringsfunktionerna inom koncernen kommer att fortsätta. Härutöver planeras riktade investeringar i IT-system, med syftet att stärka hanteringen av operativa risker.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Kreditförluster netto och kreditförlustnivå

Inlåning, Ukraina

Inlåning, Ryssland

Inlåning, Norge

Inlåning, Danmark

Inlåning, Finland

Utlåning, Ukraina

Utlåning, Ryssland

Utlåning, Norge

Utlåning, Danmark

Utlåning, Finland

Internationell bankrörelse

Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks verksamhet utanför hemmamarknaderna och då främst bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland. Härutöver innefattas filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina.

Ukraina och Ryssland erbjuder produkter och tjänster till privatoch företagskunder. I Ryssland har Swedbank 8 kontor och i Ukraina ett kontorsnät på strax över 150 kontor. Internationell bankrörelses verksamhet utanför dessa marknader är främst inriktad på att serva kunder från Swedbanks hemmamarknader genom att tillgodose deras behov i respektive land med tjänster inom exempelvis konto- och likviditetshantering för företagskunder.

Affärsvolymer

mdkr	2009	2008
Utlåning	50	73
Inlåning	11	10
Riskvägda tillgångar (Basel 2)	53	76
Summa tillgångar	62	82

Nyckeltal

	2009	2008
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–140,5	–10,4
K/I-tal	0,61	0,54
Kreditförlustnivå, %	11,12	1,21
Andel osäkra fordringar, brutto, %	18,25	1,54
VOICE-index	694	694
Heltidstjänster	3 607	4 675

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009	2008
Räntenetto	2 187	2 016
Provisionsnetto	239	240
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	–18	324
Övriga intäkter	22	79
Summa intäkter	2 430	2 659
Personalkostnader	635	760
Övriga kostnader	846	681
Summa kostnader	1 481	1 441
Resultat före kreditförluster	949	1 218
Nedskrivning av immateriella tillgångar	1 300	1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar	219	27
Kreditförluster, netto	8 137	478
Rörelseresultat	–8 707	–690
Skatt	–256	227
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	–8 449	–917
Minoriteten	–2

Andel av koncernens resultat före kreditförluster och nedskrivningar

Andel av koncernens

Swedbank Markets

Swedbank Markets levererade sitt starkaste resultat hittills 2009. Utveckling sker inom flera områden för att stärka erbjudandet och bygga en pannordisk rådgivningsbaserad verksamhet.

Prioriteringar 2009

• Samordning av kompetensen och stärkt kunderbjudande
• Utveckling av det nordiska erbjudandet
• Förstärkning av affärsstödjande administrativa processer

Samordning av kompetensen och stärkt kunderbjudande

Arbetet med att definiera en väl samordnad, gränsöverskridande organisation där samtliga Swedbank Markets olika verksamheter ingår slutfördes under 2009. Detta innebär att affärsområdet nu även omfattar kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Samordningen av den lokala kunskapen på samtliga marknader har resulterat i en koncerngemensam produktorganisation för kapitalmarknadstjänster.

Utgångspunkten för integrationen och samordningen har varit att stärka kunderbjudandet och man kan nu erbjuda tillgång till Swedbank Markets samlade kompetens, samtidigt som skalekonomier successivt kan realiseras inom produkt- och systemutveckling. Ytterligare ett viktigt led i ambitionen att fördjupa och bredda Swedbank Markets kundrelationer är förstärkningen av kapaciteten inom olika typer av analystjänster. Teamet inom kvantitativ analys, som har fyrdubblats under de senaste två åren, bidrar till att stärka erbjudandet inom kvalificerade rådgivningstjänster, exempelvis inom tillgångsallokering, algoritmisk handel och portföljstrategi.

Sammantaget utgör detta en solid bas för att förstärka den rådgivningsbaserade verksamheten, vilket ger en betydande potential att utöka befintliga kundengagemang och attrahera nya kunder. Detta gäller inte minst inom segmentet stora företag.

Övriga organisatoriska förändringar

Under slutet av 2009 flyttades Finansiella institutioner från Internationell bankrörelse till Swedbank Markets. Detta innebär att affärsområdet nu har det övergripande ansvaret för Swedbankkoncernens relationer till internationella banker och andra finansiella institutioner. De särskilda insatserna inom riskuppföljning av finansinstitut som påbörjades under föregående år har fortsatt under 2009. Detta har gjort att banken har haft en mycket konservativ hållning till nya transaktioner, vilket resulterat i en krympt kreditportfölj.

Utveckling av det nordiska erbjudandet

Swedbank Markets har under året träffat avtal med ett lokalt team i Finland, bestående av 13 erfarna aktiemäklare och aktieanalytiker. Den nya enheten kommer att ingå i Swedbank från och med början av 2010 och innebär en kraftig förstärkning av det nordisk-baltiska värdepapperserbjudandet. Enheten är en viktig del i strävan att utveckla starka kunderbjudanden med nordisk analys och nordisk distributionskapacitet. En stark pannordisk verksamhet kommer att vara avgörande för att vidareutveckla den internationella verksamheten inom mäkleri, sales trading och analys.

Förstärkning av affärsstödjande administrativa processer

Kvaliteten i de administrativa rutinerna är avgörande som urvalskriterium bland befintliga och potentiella kunder. Detta drivs till stor del av att många kunder möter allt högre krav när det gäller regelefterlevnad, kontroll och riskhantering. Samtidigt blir de institutionella kundernas affärer alltmer komplexa, vilket gör att de blir mer beroende av kvaliteten hos leverantörens administrativa plattform. Kvaliteten i de administrativa systemen och processerna blir därmed en alltmer affärskritisk del av verksamheten. Swedbank investerar löpande inom detta område för att säkerställa konkurrenskraftiga affärsstödjande system. Därtill beslutades och påbörjades under 2009 ett särskilt investeringsprogram för att stödja den nordisk-baltiska tillväxtstrategin och säkerställa framtida konkurrenskraft.

Ekonomisk översikt

Den världsomspännande finanskrisen och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att BNP föll brant i flertalet OECD-länder. Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i dessa länder och flera tillväxtekonomier bidrog dock till att BNP-fallet bromsades upp och en svag global återhämtning inleddes under andra halvåret 2009. Förtroendet återvände till de globala finansmarknaderna, inte minst på grund av centralbankernas kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner. En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till en kraftig börsuppgång 2009, såväl i Sverige som i de baltiska länderna. Centralbankernas uttalanden om att bibehålla de låga räntorna under en längre period för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också till det ökade investeringsintresset för aktier, och en ompositionering från räntemarknaden till aktiemarknaden skedde under andra halvåret.

Utmärkande för helåret var ett starkt resultat inom ränte- och valutahandeln till följd av gynnsamma marknadsförutsättningar med hög volatilitet, främst under första halvåret. En framgångsrik positionstagning, bra analys samt gynnsam utveckling av kreditspreadar bidrog positivt, liksom god intjäning i kundhandeln.

Den kraftiga uppgången på Stockholmsbörsen under året gav goda marknadsförutsättningar även inom aktieverksamheten och bidrog till ett starkt resultat.

Försäljningen av strukturerade produkter ökade och gav Swedbank en marknadsandel på 21,7 procent mätt i utestående volym. Obligations- och låneverksamheten uppvisade ett starkt resultat för helåret med ökade räntemarginaler och ett starkt provisionsnetto. Kapitalmarknaden har utvecklats från en situation med låga emissionsvolymer avseende obligationer och stigande riskpremier, till en allt större riskvillighet och redovisade rekordvolymer, såväl inom Sverige som internationellt. Swedbank Markets behöll framgångsrikt sin marknadsandel på den svenska och norska marknaden.

Corporate Finance intäkter för helåret 2009 var på en lägre nivå jämfört med föregående år. Intäkterna avseende genomförda och avslutade affärer ökade dock kraftigt under slutat av året.

Resultatet inom Securities Services (verksamheten inom depåhantering och fondadministration) var tillfredsställande till följd av lägre kostnader.

First Securities resultat överträffade resultatet för föregående år. Ökade transaktionsvolymer och en hög aktivitet inom rådgivningstjänster bidrog till en god intjäning.

Kostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar ökade med 243 mkr eller 14 procent. Kostnadsökningarna avsåg personalkostnader, kostnader för systemdrift och IT-utveckling samt förvaltning av övertagna lån och säkerheter från Lehmanfordringen. Avsättningar för resultatbaserade ersättningar minskade med 120 mkr. I First Securities uppgick de resultatbaserade ersättningarna till 191 mkr (124).

Av reserveringarna för befarade kreditförluster om 247 mkr avser 41 mkr shippingverksamheten och 167 mkr verksamheten inom Global Financial Institutions.

De riskvägda tillgångarna minskade med 14 mdkr och uppgick till 50 mdkr per den sista december.

Prioriteringar 2010

Ett viktigt fokusområde för 2010 kommer att vara vidareutvecklingen av Swedbank Markets rådgivningsbaserade och pannordiska tjänster. Satsningen innebär ett ökat fokus på att nå nordiska och internationella kunder. Vidare kommer ansträngningar att göras för att förbättra strukturen för relationsarbetet och därmed kunna tillfredsställa större företags mer komplexa behov. Swedbank kommer också att öka den sektorspecifika kompetensen.

Emissionsvolym,

SPAX marknadsandel, Sverige

Andel av aktiehandeln på NASDAQ OMX Stockholm

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Årets resultat

Kreditförluster netto och kreditförlustnivå

Swedbank Markets

Swedbank Markets verksamhet omfattar kapitalmarknadsrelaterade produkter och tjänster samt olika typer av projektoch företagsfinansieringar. Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och derivat inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna. Verksamheten erbjuder också finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgivning. På aktiesidan görs kontinuerligt analyser av cirka 135 nordiska och 25 baltiska bolag. Inom ränte- och valutaområdet görs prognoser för såväl internationell som svensk ränte- och valutautveckling. Dessutom har Swedbank Markets ansvaret för Swedbankkoncernens övergripande relationer med banker och finansiella institutioner.

För privata placerare erbjuder Swedbank Markets aktiehandel och andra placeringstjänster som till exempel aktieindexobligation (SPAX). Försäljningen av dessa produkter sker genom koncernens kontorsnät i Sverige, genom sparbanker samt genom internet- och telefonbanken. Swedbanks marknadsandel på Stockholmsbörsen uppgick till 5,5 procent för 2009.

Förutom verksamheten på Swedbanks hemmamarknader inkluderar affärsområdet dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York. Räntehandel bedrivs i New York-filialen och i samarbete med First Securities även i Oslo-filialen. Corporate Finance har också verksamhet i Moskva.

Affärsvolymer

mdkr	2009	2008
Utlåning	207	166
Inlåning	23	23
Fonder och försäkring	1	0
Övriga placeringsvolymer	28	30
Riskvägda tillgångar (Basel 2)	50	64
Summa tillgångar	403	400

Nyckeltal

	2009	2008
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	43,5	21,8
K/I-tal	0,37	0,58
Kreditförlustnivå, %	0,16	0,15
Andel osäkra fordringar, brutto, %	0,41	0,19
VOICE-index	782	782
Heltidstjänster	918	878

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009	2008
Räntenetto	2 250	1 722
Provisionsnetto	834	1 110
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	2 541	554
Övriga intäkter	70	70
Summa intäkter	5 695	3 456
Personalkostnader	1 104	1 153
Övriga kostnader	1 013	841
Summa kostnader	2 117	1 994
Resultat före kreditförluster	3 578	1 462
Nedskrivning av immateriella tillgångar	5	0
Nedskrivning av materiella tillgångar	6	0
Kreditförluster, netto	261	290
Rörelseresultat	3 306	1 172
Skatt	835	285
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	2 408	846
Minoriteten	63	41

Kapitalförvaltning

Koordinerat kunderbjudande och förbättrad riskkontroll genom samordning av verksamheterna inom Kapitalförvaltning.

Prioriteringar 2009

• Stärkt fokus på kontroll och riskhantering
• Samordning av koncernens kapitalförvaltning
• Banco Fonder

Stärkt fokus på kontroll och riskhantering

Swedbank Roburs målsättning är att vara en kapitalförvaltare i toppklass där kunderna ges en långsiktigt god avkastning till vald risknivå. För att uppnå detta är grunden i investeringsarbetet en aktiv förvaltning baserad på fundamental analys, noggrann uppföljning och kontroll.

Under 2009 har Swedbank Robur fokuserat extra på arbetet inom riskhantering och regelefterlevnad, bland annat med anledning av det felaktiga avgiftsuttaget i två fonder som beskrivs nedan. Ambitionen är att både bland kunder och inom branschen i stort vara särskilt erkända inom detta område. Regelverken har skärpts och förväntningarna på genomlysning ökar. Arbetet har därför varit inriktat på att effektivisera processerna kring kvalitet, transparens, kontroll, mätbarhet och riskhantering. För att stärka organisationen inom dessa områden har nya funktioner inom kontroll och riskhantering inrättats.

Samordning av koncernens kapitalförvaltning

Swedbank Roburs förvaltningsorganisation är uppbyggd i team för att skapa kontinuitet, stabilitet och långsiktighet i analysoch förvaltningsarbetet. Under 2008 påbörjades en samordning av alla Swedbanks verksamheter inom kapitalförvaltning, vilken slutfördes under 2009. Denna innebär att fondbolagen i de baltiska länderna nu ingår i Swedbank Robur. Målsättningen med den organisatoriska förändringen är att samordna kunderbjudandena och att förbättra riskkontrollen och inte minst dra nytta av skalfördelar inom IT, portföljförvaltning och riskhantering. All personal inom förvaltning och riskhantering är baserade i Stockholm, medan administrativ och säljstödjande personal även finns lokalt.

Banco Fonder

Under året förvärvade Swedbank Robur Banco Fonder med ett kapitalförvaltningsuppdrag på cirka 7 mdkr. Ett av syftena med förvärvet var att kunna dra nytta av och vidareutveckla Bancos arbete med att påverka bolag att arbeta för ett hållbart företagande.

Ekonomisk översikt

Året inleddes med en världsomspännande finanskris. Hushållens optimism om framtiden stärktes dock under 2009 inte minst på grund av det låga ränteläget och högre reala disponibelinkomster. Förtroendet återvände till de globala finansmarknaderna, med en ökad likviditet som följd och den tilltagande riskaptiten resulterade i stigande börskurser. Fondinflödet ökade under 2009 jämfört med föregående år och nettosparandet på den svenska

Genomsnittlig rating, Morningstar

Marknadsandelar totala tillgångar, Svenska fondbolag

fondmarknaden uppgick till drygt 125 mdkr, vilket gör 2009 till det bästa fondåret någonsin.

Rörelseresultatet var –67 mkr och påverkades av att provisionsnettot belastats med sammanlagt 628 mkr i kundkompensation. I samband med en granskning av internkontroll i februari upptäcktes att ett för högt avgiftsuttag gjorts i två fonder. Berörda kunder har kompenserats. Kostnaden för detta uppgick till 540 mkr. En överenskommelse har även gjorts med Finansinspektionen i Estland med ambitionen att återställa förtroendet för det estniska pensionssystemet, varvid Swedbank har ersatt kunder som placerat i Swedbanks Private Debt fond. Kostnaden var 88 mkr. Korrigerat för ovanstående uppgick provisionsnettot för helåret till 1 283 mkr, vilket var något lägre jämfört med 2008.

Kostnadsökningen under 2009 avsåg personalkostnader, lokaler och avskrivningar samt integrationskostnader i samband med förvärvet av Banco Fonder AB. En ökad satsning på IT-utveckling inom främst administrationen har också påverkat kostnaderna. Inga avsättningar för resultatbaserade personalkostnader har gjorts avseende 2009. Under året har ett antal fall av uteblivna flaggningar rapporterats till Finansinspektionen. Med ett undantag avser de uteblivna flaggningarna händelser 2007. En reservering om 20 mkr har gjorts för eventuella särskilda avgifter som följd, vilken påverkat provisionsnettot.

Prioriteringar 2010

Stora förvaltningsuppdrag åt externa institutionella aktörer är ett prioriterat område för vidareutveckling.

Arbetet med att ytterligare stärka och samordna riskhantering och regelefterlevnad kommer att fortsätta under 2010. Ett annat viktigt fokusområde är att stärka kundlojaliteten och nyförsäljningen gentemot institutionella kunder och externa distributörer samt att stötta Swedbanks och sparbankernas kontorsnät vad gäller försäljning till privatkunder.

Kapitalförvaltning

Swedbank Robur är ett helägt dotterbolag till Swedbank. Det bildades 1967 och är därmed ett av de äldsta fondbolagen i Sverige. Swedbank Robur erbjuder drygt 130 fonder, diskretionär kapitalförvaltning och förvaltning av pensionskapital och finns representerade på Swedbanks hemmamarknader. Swedbank är den överlägset största aktören inom ansvarsfulla investeringar i Sverige. Vid årsskiftet uppgick det förvaltade kapitalet med någon form av etikkriterier till 248 mdkr, vilket utgör mer än en tredjedel av det totala förvaltade kapitalet. Bland Swedbank Roburs kunder återfinns bland annat privatpersoner, företag, institutioner, kommuner, landsting, stiftelser och försäkringsbolag. Antalet kunder i Sverige uppgår till cirka 3,2 miljoner och marknadsandelen var 27,1 procent. Totalt förvaltat kapital uppgick till 676 mdkr.

Swedbank Robur är miljöcertifierade, har miljö- och etikfrågor i ägarpolicyn och har skrivit på FN-initiativet Principles for Responsible Investments. Ägarstyrning är en integrerad del av Swedbank Roburs investeringsprocess, där ett djupt engagemang för etik- och miljöfrågor är en viktig del.

Det Reuterägda utvärderingsföretaget Lipper utsåg för tredje året i rad Swedbank Robur till Nordens bästa fondbolag. Utmärkelsen ges till det fondbolag i Norden som levererat bäst riskjusterad avkastning. Swedbank Robur fick totalt sju priser från Lipper, ett för bästa bolag och sex för enskilda fonder.

Försäkringsverksamheten inom Swedbank Försäkring samt verksamheten inom individuellt pensionssparande som tidigare legat inom Kapitalförvaltning flyttades under året till affärsområdet Svensk bankrörelse.

Marknadsdata

mdkr	2009	2008
Nysparande netto fonder, Sverige	14	2
Nysparande marknadsandel fonder, Sverige, %	15	>100
Fondförmögenhet	448	343
Marknadsandel i fondförmögenhet, Sverige, %	27	27
Totalt förvaltat kapital, inkl. diskretionärt	676	562

Nyckeltal

	2009	2008
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–3,4	39,0
K/I-tal	1,08	0,56
VOICE-index	744	722
Heltidstjänster	318	306

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009	2008
Räntenetto	–23	–32
Provisionsnetto	655	1 349
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	42	–41
Övriga intäkter	160	140
Summa intäkter	834	1 416
Personalkostnader	377	374
Övriga kostnader	524	421
Summa kostnader	901	795
Rörelseresultat	–67	621
Skatt	–15	158
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	–52	463

Ektornet

I Ektornet bygger Swedbank upp en stark kompetens för att kunna ta in, förvalta och utveckla koncernens övertagna tillgångar för att över tiden erhålla ett så stort återvinningsvärde som möjligt. Den 31 december 2009 bestod portföljen av tillgångar till ett värde av 517 mkr.

Prioriteringar 2010–2011

• Intag av bankens övertagna tillgångar
• Utveckla fastighetsbeståndet med värdeskapande åtgärder
• Fortsätta bygga upp en effektiv organisation

Sammanfattning av aktiviteter 2009

Ektornet grundades formellt under tredje kvartalet 2009 och är ett självständigt affärsområde inom Swedbank. Syftet med verksamheten är att, där det finns utvecklingspotential och möjlighet till återvinning av värden, förvalta och utveckla koncernens övertagna tillgångar för att åstadkomma långsiktigt återvinningsvärde. VD och flera andra nyckelpersoner med viktig fastighetskompetens har rekryterats externt. Under det fjärde kvartalet etablerades verksamhetsstrukturen för bolaget och samarbetsformerna med banken i övrigt. Riktlinjer för förvaltning av tillgångarna har antagits för att uppnå enhetlighet i en rad länder och inom ett antal olika tillgångsslag. Verksamheten var fullt operativ i Norden, de baltiska länderna och i USA vid årsskiftet. Då hade också de första överföringarna av tillgångar i dessa marknader gjorts till Ektornet.

Finansiell redogörelse

Den 31 december hade Ektornet övertagit säkerheter till ett värde av 517 mkr, varav Norden står för 173 mkr, Estland för 150 mkr, Lettland för 64 mkr och USA för 130 mkr. Övertagna tillgångar består framförallt av fastigheter. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen och en i vissa länder långsam process kring återtaganden av panter, beräknas övertagandet av tillgångar fortgå fram till 2012. Prognosen är att vid denna tidpunkt kommer tillgångar till ett värde av 5–15 mdkr ha tagits över.

Intag av bankens övertagna tillgångar

Arbetet inom Ektornet kommer initialt att fokusera på övertagande av tillgångar. Storleken på bankens investeringar i de baltiska länderna samt deras marknadsutveckling gör att denna region kommer att ha störst prioritet under 2010 och 2011. Ektornet planerar även för betydande intag av fastigheter och utvecklingsinsatser i Norden och USA. På sikt kan fastigheter komma att övertas även i Ryssland och Ukraina.

Värdering av intagna objekt

I samband med övertagandet görs en värdering. Värdet på Ektornets övertagna fastigheter baseras på en extern marknadsvärdering där värderingsföretaget beaktar fastigheternas potentiella utvecklingspotential i ett femårsperspektiv. Ektornet gör en affärsplan och bedömer den långsiktiga utvecklingspotentialen.

Ektornet arbetar långsiktigt med att utveckla övertagna tillgångar för att så långt som möjligt kunna återvinna de värden som skrivits ner i samband med att banken tog in och förde över tillgångarna till Ektornet.

Långsiktighet i hanteringen av övertagna tillgångar

Utveckla fastighetsbeståndet med värdeskapande åtgärder

I takt med att Ektornets portfölj av övertagna fastigheter växer bygger bolaget successivt upp en organisation för att utveckla och förvalta beståndet med värdeskapande åtgärder.

Ambitionen är att med verktyg såsom marknadsföring, uthyrning och fastighetsutveckling höja värdet på respektive objekt. Det kan också handla om att bygga färdigt ej färdigställda fastigheter. Detta möjliggör att fastigheten kan säljas till ett högre värde när marknaden blir mer likvid.

Målsättningen är att addera värde för att så långt som möjligt kompensera de kreditförluster som banken realiserat i samband med reserveringen samt för de investeringar och kostnader för utveckling och förvaltning som gjorts. Över tiden möjliggörs då en återvinning.

Risker och möjligheter

Ektornets fastighetsportfölj finns spridd på flera marknader med olika lagstiftning, skatteregler och möjligheter till återvinning. Detta försvårar bedömningen av det långsiktiga värdet av portföljen.

Ektornet

Ektornet förvaltar koncernens övertagna tillgångar för att över tiden åstadkomma ett så stort återvinningsvärde som möjligt, minimera kostnaderna för att äga tillgångarna och att ge möjlighet till ytterligare utveckling och värdeskapande. Huvuddelen av dessa tillgångar utgörs av fastigheter. En betydande del av fastighetsinnehavet finns i de baltiska länderna, men även i Norden och USA.

Affärsområdet stödjer även andra delar av banken med kunskap om fastighetsvärdering och förvaltning för att skapa proaktiva lösningar, exempelvis tidig rådgivning i rekonstruktioner. Syftet med detta är att undvika en utveckling som leder till ett övertagande av tillgångar.

Ektornet verkar som en självständig enhet inom Swedbank och de övertagna tillgångarna förvaltas genom egna oberoende resurser med särskild specialistkompetens. Verksamheten har ett nära samarbete med Swedbanks befintliga FR&R-enheter. Huvudkontoret finns i Stockholm med dotterbolag i de aktuella länderna för att hantera intagna panter.

Nyckeltal

	2009
Antal fastigheter	198
Bokfört värde fastigheter, mkr	517
Antal anställda	39

Resultaträkning i sammandrag

mkr	2009
Räntenetto	–1
Provisionsnetto	0
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	2
Övriga intäkter	0
Summa intäkter	1
Personalkostnader	2
Övriga kostnader	25
Summa kostnader	27
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	–26
Rörelseresultat	–26
Skatt	-6
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	–20

Bokfört värde per typ av fastigheter, mkr

Bostäder, 114 mkr Hotell & konferens, 68 mkr Mark, 229 mkr Kommersiella fastigheter, 102 mkr Industrifastigheter, 4 mkr

Bokfört värde per land, mkr

Bokfört värde per redovisningsklassificering, mkr

Swedbank – en attraktiv arbetsplats

Engagemanget, drivkraften och arbetsglädjen hos bankens medarbetare är avgörande för att kunna ge kunderna bästa tänkbara service och bemötande. Därför är det viktigt att ta tillvara varje medarbetares individuella förmåga och uppmuntra de personer som söker nya utmaningar inom koncernen.

Det är medarbetarna som gör skillnad och som får företaget att växa. Andra halvåret 2009 har visat tecken på att världsekonomin nått botten och börjat vända uppåt. Detta kommer att öka konkurrensen på arbetsmarknaderna. I Sverige leder även den demografiska utvecklingen, med stora naturliga pensionsavgångar, till hårdare konkurrens om de bästa medarbetarna. Swedbank arbetar därför hårt för

• en företagskultur som tillvaratar var och ens styrkor och ambitioner och får individen att växa,
• att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö med ett öppet och inkluderande företagsklimat, och
• att vara ett föredöme inom jämställdhet och mångfald.

Översynen av Swedbanks värderingar har varit en viktig del i strategiarbetet som pågått under 2009. Att alla i en organisation är överens om varför de gör de saker de gör och hur de gör dem, ökar både effektiviteten i organisationen och stärker bilden av Swedbank som en aktiv och pålitlig rådgivare där medarbetarna har en uppriktig vilja att hjälpa företag och människor att nå sina mål.

Internationell kompetens- och ledarskapsutveckling

Swedbank är en relationsbank, med långsiktiga och bärkraftiga relationer till kunderna. Företagskulturen präglas av en tydlig och öppen kommunikation, en strävan att göra även det mycket komplexa förståeligt, ett starkt personligt engagemang samt stort samhällsansvar.

Kunder ställer allt högre krav på rådgivare och leverantörer av finansiella tjänster. Detta tillsammans med ökande regulatoriska krav och det allt större internationella samarbetet i Swedbank, har ökat kunskapskraven och behovet av samordning av aktiviteterna inom kompetensutveckling. Det har även lagt grunden till en koncerngemensam utbildningsorganisation. Samtidigt har hela utbildningsutbudet genomlysts och uppdaterats.

Under 2009 har Swedbank påbörjat en förändring i ledningsstrukturen för att flytta beslutskraften i banken närmare kunderna. Det är Swedbanks övertygelse att det är på det lokala bankkontoret som kännedomen om kundens behov och förutsättningar är störst. Arbetet har under 2009 koncentrerats till kontorsrörelsen inom Svensk bankrörelse men kommer under 2010 att innefatta även Baltisk bankrörelse.

Den globala affärsmiljön och kundernas allt högre krav på tjänster och produkter med internationell anknytning ökar också behovet av ledare och specialister med internationell kompetens. Detta betyder också att för dem som önskar göra karriär inom banken blir internationell erfarenhet och förståelse allt viktigare. Under 2009 har den internationella rörligheten bland chefer och specialister inom banken fördubblats och allt fler av Swedbanks medarbetare har tillägnat sig internationell kompetens genom att jobba över landsgränserna.

I den årliga undersökningen Företagsbarometern rankade Sveriges ekonomistudenter Swedbank som den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen 2009. För att behålla denna position och därmed stärka Swedbanks möjligheter att rekrytera rätt kompetens arbetar banken aktivt i nätverk på högskolor och universitet och för en kontinuerlig dialog med studenter.

Finanskrisen har inte bara påverkat resultatet och lönsamheten i banken utan också Swedbanks attraktion som arbetsgivare. På de baltiska hemmamarknaderna har Swedbank legat i topp i attraktivitet bland studenter under senare år, men under 2009 har denna position sjunkit i Estland och Lettland. I Litauen har Swedbank utsetts till Bästa Företag inom hållbart företagande. I denna utnämning ingår tre parametrar där Swedbank vunnit förstapris i alla, däribland Årets Arbetsplats.

För de som arbetar i banken är Swedbank fortfarande en mycket attraktiv arbetsgivare. Enligt VOICE-undersökningen, som behandlar områden som effektivitet, ledarskap, motivation och engagemang och är ett verktyg för förändring och förbättring, är 72 procent av de anställda positiva eller mycket positiva till banken.

En bekräftelse på medarbetarnas engagemang och kompetens är utnämningen av Swedbank som Årets Affärsbank 2009 i undersökningen Finansbarometern. Undersökningen genomförs årligen av Affärsvärlden och grundar sig på svar från Sveriges största företag. Betygsättningen görs bland annat utifrån kvalitet på rådgivning, service och kundnöjdhet.

Medarbetare som mår bra – en förutsättning för nöjda kunder

En bra arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald är viktiga delar i att vara en attraktiv arbetsgivare. När det gäller arbetsmiljö arbetar Swedbank för ett företagsklimat där medarbetarna uppmuntras till utveckling och engagemang i arbetet. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för medarbetarna att få balans i livet. En arbetsmiljö där alla medarbetare kan må bra och prestera bra är en av grundförutsättningarna för nöjda kunder och för en god utveckling av bankens affär. Trots ett turbulent år 2009 upplever, enligt VOICE-undersökningen, 86 procent av medarbetarna att de mår bra.

Inom jämställdhet och mångfald ska Swedbank vara ett föredöme. Alla, såväl kunder som medarbetare, ska behandlas professionellt, oavsett ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning, religion och etniskt ursprung. Genom att värdesätta olikheter bland medarbetarna som potentiella framgångsfaktorer skapas en miljö där var och en får utnyttja sin fulla potential. Det ger konkurrensfördelar och stödjer Swedbanks målsättning att vara en god kraft i samhället och en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt för Swedbanks långsiktiga lönsamhet och är därför av strategisk betydelse för banken. Swedbanks policys för arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald har under året antagits i hela koncernen. Inom den svenska verksamheten är målet att minst 40 procent av chefs- och specialistpositionerna ska innehas av det underrepresenterade könet, vilket uppnåtts. När det gäller diskriminering och trakasserier gäller nolltolerans. Inga fall har rapporterats under 2009. Inom den baltiska verksamheten innehas närmare 60 procent av chefspositionerna av kvinnor. Enligt Folksams jämställdhetsindex utsågs Swedbank, för andra året i rad, till det mest jämställda svenskregistrerade börsföretaget. Granskningen bygger på könsfördelningen i styrelse, ledningsgrupp och bland alla anställda.

Swedbanks årliga VOICE-undersökning bekräftar bilden av ett högt engagemang bland medarbetarna. Svarsfrekvensen bland samtliga 21 000 medarbetare var 85 procent och det övergripande VOICE-resultatet var 776 (752), vilket jämfört med andra företag som använder samma undersökning är ett mycket högt resultat.

Koncernen	2009	2008
Antal anställda, medeltal	22 350	23 762
Antal anställda vid årets slut	21 770	23 696
Antal heltidstjänster	19 277	21 280
Sjukfrånvaro, %*	2,9	3,4
Långtidsfriska, %*	75,1	75,6
Personalomsättning Svensk bankrörelse, %	6,7	8,2
Personalomsättning Baltisk bankrörelse%	16,0	18,7
Personalomsättning Internationell bankrörelse %	26,0	28,6
Personalomsättning Swedbank Markets, %	8,2	15,8
Personalomsättning Kapitalförvaltning, %	3,4	11,1
Personalomsättning Gemensam Service och Koncernstaber, %	4,5	5,0
Total personalomsättning, %	13,9	16,1

* Avser svenska verksamheten.

Utfall VOICE-undersökning	2009	2008	2007
Svensk bankrörelse	785	781	740
Baltisk bankrörelse	796	737	668
Internationell bankrörelse	694	694	u.s.
Swedbank Markets	782	782	749
Swedbank Robur	744	722	666
Group IT inkl. support	804	770	u.s.
Snitt Swedbank	776	752	708
Snitt i finanssektorn (Europa)	700	u.s.	u.s.
Best performers	820	u.s.	u.s.

Antal heltidstjänster i koncernen

Utbildning för anställda i koncernen 31 december 2009

Ålders- och könsfördelning av anställda i koncernen, 31 december 2009

Nytt ramverk för lönesättning och incitament

Swedbanks uppfattning är att ersättningsmodeller måste vara tydliga, konsekventa och resultatbaserade för att kunna skapa en väl fungerande verksamhet. Banken förordar en kombination av fast och rörlig ersättning för att attrahera den bästa personalen, kunna premiera extraordinära insatser och därmed ge kunderna bästa tänkbara service.

I januari 2010 tog Swedbanks styrelse det unika beslutet att inte betala ut rörlig ersättning för 2009 i de fall där anställningsavtalen ger banken ensidigt rätt att besluta om den rörliga ersättningen. Beslutet togs mot bakgrund av bankens förluster under året och den finansiella sektorns behov av statligt stöd. Detta ska dock inte tolkas som att banken har ändrat ståndpunkt när det gäller grundprincipen för bankens rörliga ersättningssystem. Det finns fortfarande en stark enighet i styrelsen och bankens ledning att en väl fungerande marknadsmässig ersättningsstruktur är en viktig komponent för stabilitet och sunt risktagande i det finansiella systemet.

Nytt ramverk för kompensation

Arbetet med att definiera ett nytt, enhetligt ramverk för kompensation för hela koncernen påbörjades 2009 och kommer att slutföras under 2010. Huvudsyftet med de nya principerna är att säkerställa att Swedbanks ersättningsnivåer är konkurrenskraftiga på varje delmarknad, samtidigt som belöningssystemet är rimligt och harmonierar med affärsstrategin. Banken kommer också att lägga en större tyngdpunkt på långsiktighet i de rörliga ersättningarna. Styrning och kontroll kommer att stärkas ytterligare. För att förbättra uppföljningen och samtidigt säkerställa att Swedbanks belöningsstrukturer stämmer överens med regelverksförändringar för den finansiella sektorn antog styrelsen i september en koncernpolicy som reglerar samtliga incitamentsprogram inom Swedbankkoncernen. Policyn kommer under 2010 att anpassas till det nya regelverket och implementeras inom samtliga affärsområden. Den nya policyn innehåller bland annat följande viktiga komponenter:

• Om koncernen sammantaget gör en förlust ska utbetalningarna i de enheter som tjänar pengar begränsas.
• Utbetalning till medarbetare som tar risk ska fördelas över en längre period än 1 år.

Swedbanks syn på ersättningar

Swedbanks övergripade syn vad gäller ersättningar är att lönesättningen ska vara individuellt utformad, differentierad och stå i relation till medarbetarens samlade bidrag till verksamheten. Den ska stimulera värdehöjande resultat för banken och bankens kunder baserat på kunskapsinhämtning, ageranden i linje med bankens värderingar samt prestationer utifrån måluppfyllelse.

Swedbank menar att det är viktigt att ha en kombination av fast och rörlig ersättning och att det långsiktigt är det mest effektiva sättet att skapa värde för kunder och aktieägare.

I december 2009 beslutade Finansinspektionen (FI) om nya regler för rörliga ersättningar. Dessa regler syftar till att främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande och gäller samtliga anställda i de finansiella företag som står under FI:s tillsyn. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar också Swedbank.

För information om ersättning till ledande befattningshavare se not 12.

Resultatandelssystem

Resultatandelsstiftelsen Kopparmyntet för bankens anställda i Sverige är en av de större aktieägarna i Swedbank. Avsättning till resultatandelssystemet görs när Swedbanks räntabilitet är bättre än ett genomsnitt för de större, börsnoterade, nordiska bankerna. För att avsättning till resultatandelssystemet ska ske måste dock Swedbank, oavsett räntabiliteten i förhållande till de andra bankerna, också uppfylla ett lägsta avkastningskrav uppgående till 10 procent. För år 2009 har ingen avsättning skett.

Swedbanks samhällsansvar

Swedbank arbetar för att främja en sund och hållbar finansiell situation för sina kunder. Med rötter i sparbanksrörelsen och Jordbrukskassan har Swedbank starka traditioner kring samhällsansvar och etik.

Med sikte på en långsiktigt hållbar finansiell situation

Swedbank är en relationsbank som arbetar hårt och målmedvetet för att värna en långsiktigt hållbar finansiell situation för sina kunder. Därför har banken under året satsat ytterligare på att stärka kunderbjudandet genom tonvikt på rådgivning där hänsyn tas till hela kundens ekonomiska situation. Härutöver arbetar Swedbank aktivt med analys och dialog på företagssidan för att stödja bolagen i utvecklingen mot ett mer ansvarsfullt och hållbart företagande. Genom Swedbank Roburs ansvarsfulla fonder erbjuds placeringar i bolag som tydligt visar att de kan hantera sina sociala, etiska och miljömässiga risker. Swedbank Robur har under året undertecknat FN:s globala riktlinjer, PRI (Principles for responsible investments), för ansvarsfull kapitalförvaltning. Detta innebär bland annat att man som bolag ska verka för en ökad nivå av öppenhet kring miljömässiga och sociala aspekter samt runt ägarstyrning i de företag man investerar.

Starkt engagemang i samhälle och miljö

Swedbank har varit en del av det lokala samhället och verkat nära sina kunder i över två sekel. Än idag är Swedbank banken för de många människorna och företagen och arbetar aktivt för en hållbar utveckling av samhälle och miljö.

Under året har arbetet för hållbar utveckling fått erkännande från flera håll. Några av de mest aktningsvärda utnämningarna var när Swedbank utsågs till det mest ansvarsfulla företaget i Estland av magasinet Äeripäev och när banken fick förstapriset Socially Responsible Award i Litauen, tillkännagivet av National Responsible Business Awards.

I maj inledde Swedbank ett samarbete med ECPAT, som arbetar mot alla former av sexuell exploatering av barn. Inom projektet samarbetar Swedbank bland annat med de tre andra storbankerna i Sverige och den svenska polisen för att förhindra att betalningstransaktioner runt denna typ av verksamhet görs med hjälp av det svenska banksystemet.

Swedbank undertecknade 2009 Naturskyddsföreningens klimatupprop som var en uppmaning till de svenska politikerna, inför Klimatmötet i Köpenhamn, att verka för att i-länderna tillsammans minskar sina utsläpp av växthusgaser samt ökar sitt stöd till klimatinsatser i utvecklingsländerna. Swedbank deltog också vid UNEP FI:s (FN:s miljöprograms) rundabordsmöte inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn och var även på plats under förhandlingarna.

Utökad produktflora inom hållbarhet

Under hösten tog Swedbank initiativet till en klimatmedveten obligation "Climate Awareness Bonds". Obligationen emitterades av Swedbanks affärspartner, Den Europeiska Investeringsbanken (EIB), och mäklades av Swedbank. Ett tiotal nordiska institutionella investerare deltog i emissionen. Kapitalet, som uppgick till 2,25 mdkr, kommer att användas till framtida projekt inom förnyelsebar energi och energieffektivisering.

Swedbank Robur är den överlägset största aktören inom ansvarsfulla investeringar i Sverige. Vid årsskiftet uppgick det förvaltade kapitalet med någon form av etikkriterier till 248 mdkr. I och med förvärvet av Banco Fonder förvaltades 24 mdkr vid årsskiftet 2009 utifrån långtgående krav på företags ansvar för och arbete med hållbarhetsfrågor. Ett av syftena med förvärvet var att kunna dra nytta av och vidareutveckla Bancos arbete med att påverka bolag att arbeta för ett hållbart företagande.

Under våren fick Swedbank utnämningen Årets Finansiella folkbildare i Sverige, av Unga Aktiesparares Riksförbund. Detta för att under lång tid ha utbildat och inspirerat ungdomar inom privatekonomi och sparande för att de ska kunna fatta bättre beslut om sin egen ekonomi. Utnämningen är ett resultat av arbetet med att verka för en långsiktigt uthållig ekonomisk situation för såväl privatpersoner som företag. Under hösten har Swedbank utökat detta arbete till att omfatta även Estland, Lettland och Litauen, där man startat ett institut för privatekonomi för att på så sätt utbilda i finansiella instrument och vikten av sparande.

Bankens miljöanalysmodell vid kreditgivning har vidareutvecklats och kommer att lanseras under början av 2010. Modellen används vid kreditgivning till företag och har utöver det nuvarande finansiella och miljömässiga perspektivet kompletterats med frågor gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och anti-korruption. Även de klimatrelaterade riskerna lyfts nu fram tydligare. Analysmodellen används i diskussionen med kunden för att identifiera risker och vända dessa till affärsmöjligheter.

Swedbank har genom sitt stora kontorsnät och sin starka lokala förankring stora möjligheter att underlätta situationen för unga att komma in på arbetsmarknaden. Under hösten 2009 startade Swedbank i samarbete med sparbankerna ett projekt i Sverige där ungdomar mellan 18 och 24 år ges möjlighet till praktik under några månader för att på så sätt få arbetslivserfarenhet. Under 2010 kommer banken aktivt uppmuntra egna kundföretag, leverantörer och kommuner att göra samma insats. Målet är att tillsammans arbeta för att skapa fler arbeten till unga samtidigt som det är positivt för banken att lära känna den unga arbetskraften.

Swedbank rapporterar enligt GRI (Global Reporting Initiative)

I juni 2009 presenterade Swedbank sin första hållbarhetsredovisning enligt FN:s redovisningsstandard GRI G3. Syftet med denna är främst att belysa de områden och nyckeltal som är viktigast för Swedbank och där banken har störst möjlighet att påverka sina kunder och samarbetspartners. Swedbank redovisar enligt GRI:s C-nivå. Rapporten har granskats av tredje part. Swedbank har tidigare redovisat enligt GRI i årsredovisningarna för 2000–2002. GRI-indexet presenteras i sin helhet på www. swedbank.com/csr.

Hållbarhetsmål

Swedbank är som enda börsnoterade bank i Norden miljöcertifierad enligt ISO 14 001. Swedbanks miljöarbete styrs enligt detta system som bland annat bygger på bankens betydande miljöaspekter, miljöpolicy, miljömål och strategier. Under 2009 sattes för första gången miljömål för Baltisk och Internationell bankrörelse. Målen går ut på att genomföra en kartläggning av miljöpåverkan inom verksamheterna och att påbörja rapporteringen av denna enligt bankens koncerngemensamma rutiner. Kartläggningen kommer att pågå till 2013. Miljöredovisningen nedan avser därför endast den svenska verksamheten.

För information om jämställdhet och mångfald se sidan 40, Swedbank – en attraktiv arbetsplats.

Miljömål

		Utfall 2009 Utfall 2008
60% av Swedbanks kunder värderar Swedbank som den mest miljömed vetna banken i Sverige	u.s.*	Privatkunder 56% Företagskunder 61%
85% av bankens anställda anser det viktigt att överväga miljöaspekter i affärer med kunder och leverantörer	86%	85%
Swedbank ska minska sin inköpta mängd papper med 10%	–21%	1%
Swedbank ska minska sina koldioxidutsläpp (genererade av tjänsteresor) med 10%	+18%	–19%

* Med anledning av ett omfattande varumärkesarbete under 2009 genomfördes inte den årliga varumärkesmätningen.

Miljöpåverkan genom produkter och tjänster

Miljöpåverkan genom egna interna aktiviteter

	2009	2008	2007	2006
Antal anställda, medeltal	9 025	9 408	9 551	9 465
Inköpt mängd papper, kuvert och blanketter (ton)	912	1 157	1 146	1 202
Bra Miljöval el (GWh)	45,6	46,6	47,8	50,3
Bilresor (ton koldioxid)	886	954	1 040	1 455
Flygresor (ton koldioxid)	2 952	2 314	2 080	2 573
Tågresor (ton koldioxid)	0,011	0,029	0,027	0,028
Värde transporter
(ton koldioxid)	374	302	402	461

Produkt	Produktbeskrivning	2009	2008	2007
Miljöanalys vid kreditgivning	Banken genomför miljöanalyser på kredit engagemang över 1 mkr.	276 653 företagskunder*	287 400 företagskunder*	275 000 företagskunder*
	Miljö- och etikfonder Bedömningar rörande mänskliga rättigheter samt etiska och miljömässiga aspekter påverkar valet av investering.	248 mdkr**	50 mdkr	60 mdkr
Energilån	Energilånet erbjuder förmånlig finansiering för investeringar i uppvärmningssystem avseende energisparande åtgärder såsom bergvärme, jordvärme eller solenergi.	916 lån volym 69 mkr	818 lån volym 60,7 mkr	729 lån volym 57,7 mkr
Världsnaturkort	25 kr av årsavgiften för WWF-korten går till Världsnaturfonden. Banken bidrar med 50 öre per kortköp.	6,6 mkr	5,8 mkr	4,2 mkr

* Totalt antal företagskunder i svensk verksamhet. ** Volymökningen beror främst på god avkastning, köpet av Banco Fonder AB

och en inkludering av diskretionära förvaltningsuppdrag.

Aktien och ägarna

Starkt stöd från aktieägare i årets nyemission – teckningsnivå 187,9 procent.

Swedbanks stamaktier handlas sedan 1995 på NASDAQ OMX (Stockholm), på listan för stora bolag. Vid nyemissionen 2008 emitterades preferensaktier. Stam- och preferensaktier har lika rösträtt. I USA kan aktien handlas genom depåbevis i US-dollar på den amerikanska OTC-marknaden, via ett så kallat ADR-program.

Under 2009 steg OMX Stockholm 30 index med strax över 37 procent och OMX Stockholm Financials med närmare 46 procent. Swedbank var ett av de högst omsatta bolagen på OMX Stockholm under året med en omsättningshastighet för A-aktien på 445 procent (302 procent). Omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen som helhet uppgick till 119 procent (152 procent). A-aktien steg 85,4 procent och preferensaktien 81,3 procent under året. A-aktiens årshögsta uppgick till 77,1 kronor, den 8 december och årets lägsta kurs, 14,72 kronor, noterades den 6 mars. Vid utgången av 2009 uppgick Swedbanks marknadsvärde till 82 mdkr (32).

Nyemission

Den 19 januari 2009 slutfördes Swedbanks nyemission som offentliggjordes under hösten 2008. Sammantaget 257686706 preferensaktier emitterades vid emissionen till ett belopp om 12369 mkr, av detta emitterades 3010 mkr i januari 2009.

Under 2009 genomförde Swedbank ytterligare en nyemission, vilken offentliggjordes den 17 augusti. Emissionen var en företrädesrättsemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare. En grupp befintliga aktieägare förband sig att teckna och garantera totalt motsvarande 46,6 procent av emissionen. Syftet med emissionen var att stärka Swedbanks förmåga att genomföra sin strategi och utveckla affärsmöjligheter, stärka konkurrenskraften och förbättra finansieringssituationen samt att successivt kunna lämna det statliga garantiprogrammet. Aktieägare vid avstämningsdagen hade företrädesrätt att teckna sig i emissionen, oavsett om de befintliga aktierna var stam- eller preferensaktier. Varje befintlig aktie berättigade till 1 teckningsrätt, och 2 teckningsrätter gav rätt att teckna en ny stamaktie. Teckningskursen var 39 kronor per ny stamaktie. Teckningsnivån uppgick till 187,9 procent och av det totala antalet erbjudna stamaktier tecknades 98,4 procent med stöd av teckningsrätter. Nyemissionen gav ett kapitaltillskott på 15 113 mkr före emissionskostnader. Aktiekapitalet ökade i och med nyemissionen med 8117 mkr och antalet aktier med 386 530 059.

Swedbanks aktiekapital uppgick den 31 december 2009 till 24351mkr, fördelat på 939953583 stamaktier och 219636594 preferensaktier.

Etiska investerare

Etiska investerare inriktar sig på olika hållbarhetsaspekter av ett företag, bland annat hur miljöfrågor, mänskliga rättigheter och risk hanteras. Det finns idag ett flertal fonder och aktieindex för företag som uppfyller en viss hållbarhetsnivå. Swedbankaktien ingår i exempelvis FTSE4Good och Ethibel Excellence Index för etiska och hållbarhetsinriktade investeringar. Under 2009 fick Swedbank 70 poäng av 100 möjliga av Dow Jones Sustainability Index, en ökning med 34 procent på fyra år.

Utdelning

Swedbanks styrelse har uttalat en utdelningspolicy, där målet är att upprätthålla en utdelningsgrad motsvarande cirka 40 procent av resultatet efter skatt, justerat för engångsposter. All utdelning är villkorad av bolagsstämman, vilket dock kräver att det finns utdelningsbara medel. Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för räkenskapsåret 2009.

Källa: SIS Ägarservice AB

Ägarkategorier

Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index

Vid nyemissionen 2008 emitterades så kallade preferensaktier, vilka har företräde till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor per preferensaktie, såvitt avser utdelning som beslutas från och med 2010. Såvida inte högre utdelning har beslutats för stamaktier, då ska sådan högre utdelning betalas lika för alla aktier. Icke-kumulativ innebär att man under kommande år inte kan tillgodoräkna sig utebliven utdelning från föregående år. Som aktieägare kan man frivilligt begära omvandling av sina preferensaktier till stamaktier under februari och augusti månad varje år. Samtliga utestående preferensaktier kommer automatiskt att omvandlas till stamaktier under 2013.

Under 2009 begärdes omvandling av sammanlagt 38 050 112 preferensaktier till stamaktier. Mer information om omvandling finns på www.swedbank.se/ir under Swedbankaktien.

Ägarstruktur

Per den 31 december 2009 hade Swedbank 346 272 aktieägare (333 697), drygt 90 procent av dessa utgjordes av aktieägare med ett innehav om 1 000 aktier eller mindre och knappt 0,1 procent av ägarna stod för en ägarandel uppgående till 77 procent av bolaget. Swedbanks största aktieägare var per den 31 december 2009 Folksam Försäkring. Det utländska ägandet i Swedbank har ökat under året och utgör nu 22,5 procent (13,5), av dessa står USA och Storbritannien för den största ägarandelen med 10,2 respektive 3,8 procent.

Övrigt

Årsstämman 2008 beslutade att banken under tiden fram till årsstämman 2009, för att underlätta sin värdepappersrörelse, löpande får förvärva egna aktier enligt lagen om värdepappersmarknaden. Detta utan begränsning avseende förvärvssättet, till vid var tid gällande marknadspris och till ett antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av samtliga aktier i banken. Banken ska även, till gällande marknadspris, få avyttra aktier som i enlighet med bolagsstämmobeslut förvärvats i värdepappersrörelsen.

Aktiestatistik	2009	2008	2007	2006	2005
Swedbank A (stamaktie)
Högsta kurs* , kr	77,10	148,74	226,69	202,83	175,39
Lägsta kurs* , kr	14,72	24,82	136,41	133,23	126,07
Kurs den sista december* , kr	71,00	36,73	145,56	197,66	172,20
Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner	12,2	6,5	4,1	2,9	2,5
Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag	615	773	949	627	442
Omsättningshastighet, %	445	302	195	140	116
Preferensaktien**
Högsta kurs* , kr	76,60	39,04
Lägsta kurs* , kr	14,89	35,24
Kurs den sista december* , kr	70,50	36,73
Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner	0,50	0,24
Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag	22,6	10,7
Omsättningshastighet, %	46	23
Totalt börsvärde den sista december, mdkr	82	32	94	128	112
ISIN-kod A-aktien: SE0000242455
ISIN-kod Preferensaktien: SE0002687749

* Justerat för nyemission

** Vid nyemissionen 2008 emitterades så kallade preferensaktier, vilka har företräde till en årlig, icke-kumulativ utdelning förutsatt att utdelning sker. Källa aktiestatistik: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Data per aktie, kronor	2009	2008	2007	2006	2005
Resultat per aktie före och efter utspädning 1) 2)	–10,66	16,51	18,52	16,80	18,34
Eget kapital per aktie före och efter utspädning	77,33	121,39	131,96	116,37	104,07
Substansvärde per aktie före och efter utspädning 1)	79,58	125,78	129,66	115,29	105,27
Kassaflöde per aktie 1)	64,56	–66,15	31,70	–10,86	16,92
Kontantutdelning per stamaktie	0,00 3)	0,00	9,00	8,25	7,50
Kontantutdelning per preferensaktie	0,00 3)	0,00
Direktavkastning, %, stamaktie	0,0	0,0	4,9	3,3	3,5
Direktavkastning, %, preferensaktie	0,0	0,0
P/E-tal 1) 2)	-6,7	2,7	7,9	11,8	9,4
Börskurs/Eget kapital per aktie, %	91,80	36,60	138,70	213,50	208,00

1) Då villkoren för konvertering av preferensaktier till stamaktier är tvingande inkluderas preferensaktierna vid beräkning av nyckeltal. 2) Jämförelsetal har omräknats till följd av emissionselement. 3) Styrelsens förslag.

Information till aktieägarna

Swedbank erbjuder årsredovisningen till samtliga nya aktieägare och distribuerar den till dem som aktivt valt att motta den. Delårsrapporterna trycks inte, men finns tillgängliga på www. swedbank.se/ir tillsammans med övrig information i samband med kvartalsrapporteringen. Här kan också årsredovisningen beställas.

Aktieägare den 31 december 2009
Andel av kapital och röster, %	2009
Folksam Försäkring	8,6
Fristående Sparbanker	7,8
Swedbank Robur Fonder	4,5
Svensk Exportkredit	3,3
AMF Försäkring & Fonder	3,0
Sparbanksstiftelserna	2,8
Skandia Liv	2,4
Alecta	2,4
Nordea fonder	2,3
Andra AP-fonden	2,0
Swedbank personalstiftelser	1,9
Utländska ägare	22,5
Övriga svenska institutioner	22,2
Svenska allmänheten	14,2
Totalt	100
Antal aktieägare	346 272
Källa: SIS Ägarservice AB

Antal aktieägare den 31 december 2009
Storleksklasser	Antal ägare	Andel, %	Antal aktier	Andel, %
1—100	153 160	44,2	7 582 123	0,7
101—500	127 510	36,8	30 252 007	2,6
501—1 000	32 463	9,4	23 573 699	2,0
1 001—2 000	18 102	5,2	25 490 358	2,2
2 001—5 000	9 781	2,8	30 245 603	2,6
5 001—10 000	2 640	0,8	18 843 078	1,6
10 001—100 000	2 029	0,6	54 633 956	4,7
100 001—500 000	314	0,1	76 048 011	6,6
500 001—	273	0,1	892 921 342	77
Totalt	346 272	100	1 159 590 177	100

Källa: SIS Ägarservice AB

	Aktiekapitalets utveckling		Tillkommande/
År	Transaktion	Kvotvärde per aktie, kronor	återköpta antal aktier	Antal preferensaktier	Antal A-aktier	Aktiekapital mkr
1997	Nyemission	20	72 717 269		350 897 971	7 018
1997	Nyemission	20	974 591		351 872 562	7 038
1999	Fondemission	20	175 936 281		527 808 843	10 556
2004	Återköp av egna aktier	20	–14 937 531		512 871 312	10 556
2005	Nyemission	20	2 502 100		535 373 412	10 606
2006	Makulering av aktier	20			515 373 412	10 307
2006	Fondemission	21			515 373 412	10 823
2008	Nyemission	21	257 686 706*	257 686 706	515 373 412	16 234
2009	Omvandling av preferens­
	aktier till stamaktier	21	38 050 112	219 636 594	553 423 524	16 234
2009	Nyemission	21	386 530 059	219 636 594	939 953 583	24 351

* Emitterade och fullt betalda preferensaktier uppgick vid årsskiftet 2008 till 194 985 456.

Koncernens risker och riskkontroll

I ljuset av finansoron och den snabbt försämrade konjunkturen på många av de marknader där banken är verksam, har Swedbank intensifierat insatserna för att minska riskerna inom koncernen. Under 2009 förstärktes bankens system för riskkontroll och en rad åtgärder genomfördes för hantering av kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker.

Händelser 2009

En av de viktigaste prioriteringarna under 2009 har varit att stärka bankens riskhantering och riskkontroll. En ny befattning som koncernövergripande riskchef (CRO) infördes, med särskilt fokus på integrerat risktänkande samt att säkerställa att riskhantering adresseras fullt ut i strategi- och verksamhetsfrågor. Vidare genomfördes en omorganisation för att förtydliga styrningen lokalt och stärka mandaten för riskorganisationen genom att affärsområdenas kredit- och riskchefer rapporterar direkt till koncernkreditchefen respektive koncernchefen för riskkontroll.

För att möta den ekonomiska nedgången och den ökade riskbilden som ägt rum i de baltiska länderna och i Ukraina har Swedbanks särskilda kreditavdelningar för att hantera nuvarande och potentiella problemengagemang (FR&R) förstärkts med både intern och extern expertis. Dessa hanterar potentiella och faktiska problemkrediter. För varje problemkredit genomförs en grundlig analys och en åtgärdsplan fastställs.

Under året etablerades Ektornet, ett bolag som ska förvalta och förädla övertagna säkerheter, i första hand fastigheter, för att över tiden erhålla ett så stort värde som möjligt för bankens aktieägare.

Nyemissionen på 15,1 mdkr samt åtgärder under året som substantiellt minskade de riskvägda tillgångarna resulterade i att Swedbank idag har en kapitalisering som är konkurrenskraftig även under ett mycket negativt makroscenario enligt visade stresstester.

Förstärkningen av kapitalbasen och det uttalade målet att successivt lämna det statliga garantiprogrammet ledde även till en sänkning av likviditetsrisken. Den genomsnittliga förfalloprofilen för marknadsupplåningen förlängdes till 22 månader.

Definition

Risk definieras som en potentiell negativ påverkan på ett företag och kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget. Aktieägarna har ett intresse av hög avkastning på det kapital de investerat i banken och därmed av att det egna kapitalet inte är onödigt högt. Å andra sidan är det ur fordringsägare och samhällets synpunkt nödvändigt att banken har en tillräcklig buffert, riskkapital, för att möta potentiella förluster. Samhället har därför infört lagar och regleringar som bland annat sätter minimikrav för buffertens storlek utifrån hur stora risker som banken tar, så kallade kapitaltäckningsregler.

Swedbanks risk- och kapitalpolicy

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för Swedbanks risktagande och bedömning av kapitalbehov. Swedbanks styrelse anger – genom utfärdande av Risk- och kapitalpolicy – riktlinjer till verkställande direktören angående riskstyrning och riskhantering, riskkontroll, risk- och kapitalutvärdering samt kapitalhantering inom Swedbank. Policyn beskriver sambandet mellan risk och kapital samt hur risk- och kapitalhantering ska stödja affärsstrategin. Risk- och kapitalhanteringen i Swedbank syftar till att säkerställa hög avkastning på eget kapital samt att kapitalnivån aldrig ska understiga det lagstadgade minimikapitalkravet och åtkomst till en kostnadseffektiv finansiering även under ogynnsamma marknadsförhållanden.

Risk- och kapitalprocess

Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Processen beskrivs i Swedbanks Risk- och kapitalpolicy. Riskprocessen omfattar åtta steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och övervaka, rapportera risker samt att följa upp hanteringen av risken. Processen är generell och spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde, för att skydda Swedbank mot oönskat risktagande. Riskprocessen resulterar även i en tydlig beskrivning av Swedbanks riskprofil, som sedan ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. Kapitalutvärderingsprocessen innebär att utvärdera behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna.

Organisation och ansvar

I Swedbank har varje affärsenhet och dotterföretag fullt ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det innebär att de ansvariga ska se till att riskprocessen implementeras inom respektive riskområde och enhet samt att man följer de standarder som har beslutats av såväl Swedbanks styrelse som VD. Verksamhetschefen ansvarar för att upprätthålla en sund och medveten riskkultur inom den egna enheten och ska även tillse att medarbetarna är väl förtrogna med Swedbanks risktolerans och regelverk. I deras ansvar ligger också att säkerställa att all personal inom Swedbank bedriver sin verksamhet på etiskt sätt i linje med Swedbanks värderingar, policys och regler, samt tillämplig lagstiftning.

Varje affärsenhet och dotterbolag har resurser som ska identifiera och kontrollera risker. Alla risker bedöms med utgångspunkt i sannolikheten för att en händelse kommer att inträffa samt dess ekonomiska konsekvenser. De lokala riskkontrollfunktionerna är underställda Koncernens Riskkontroll, men rapporterar även till enhetens ledning. De är ansvariga för att koordinera arbetet inom enheten samt att oberoende kontrollera och rapportera enhetens risker.

Utöver den kontroll och uppföljning som genomförs i affärsenheterna finns en koncernfunktion, helt oberoende den operativa verksamheten. I Swedbank är den samlad i en och samma organisation, Koncernens Riskkontroll, som är direkt underställd koncernriskchefen.

Koncernens Riskkontroll rapporterar samtliga risker på en konsoliderad nivå till VD och styrelse. Koncernens Riskkontroll ansvarar för att utveckla riskprocessen och tillhandahålla metoder för riskidentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering av de vanligaste riskerna, det vill säga kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. Koncernens Riskkontroll gör

regelbundet analyser av hur aktuella händelser i omvärlden och samhällsekonomin påverkar koncernens risker. Som ett komplement till den löpande riskbedömningen genomförs stresstester som beräknar effekten av mer dramatiska potentiella förändringar. Därtill analyseras förändringar över tiden av riskprofiler inom olika kreditportföljer.

I likhet med riskkontrollfunktionerna finns också i varje större affärsenhet lokala funktioner som övervakar och rapporterar compliancerisker. I den uppgiften ligger också att hjälpa ledningen att identifiera, övervaka och hantera dessa risker. Den lokala compliancefunktionen rapporterar direkt till Koncerncompliance och lokal affärsledning parallellt. Koncerncompliance koordinerar i sin tur verksamheten i de lokala compliancefunktionerna och rapporterar till styrelse och VD.

Intern kapitalutvärdering (IKU) – Pelare 2 Definition

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) är bankens process för att säkerställa att Swedbank har en adekvat kapitalisering för att täcka sina risker samt bedriva och utveckla verksamheten. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom Swedbank.

Utvecklingen

Sedan IKU:n 2008 har modeller och beräkningar utvecklats ytterligare, bland annat beträffande koncentrationsrisker och en allt djupare involvering av ledning och affärsenheter. Swedbanks IKU är en omfattande process där affärsenheterna är engagerade i uppskattningen av riskerna och i införlivandet av resultaten i affärsstrategierna. Givet oroligheterna och den stora osäkerheten i den globala ekonomin baserades IKU:n 2009 på exceptionellt negativa scenarier. Resultaten som redovisas i nedanstående avsnitt visar att Swedbank hade en adekvat kapitalisering per 2008-12-31. IKU:n godkändes av styrelsen i juni 2009.

I augusti 2009 beslöt styrelsen att ytterligare stärka bankens primärkapital genom en nyemission. De huvudsakliga motiven redovisas nedan under rubriken Totalt kapitalbehov.

Mätning

Swedbanks interna kapitalutvärdering baseras på två olika metoder: building block- respektive scenariomodellen. Building block är en statisk modell med en utvärderingshorisont på ett år, medan scenariomodellen är en dynamisk modell med en flerårig utvärderingshorisont. I och med att bedömningen av kapitalbehovet med tillämpning av de två modellerna representerar bankens egen uppfattning om kapitalbehovet enligt Pelare 2 kan bedömningen avvika, upp eller ner, från motsvarande kapitalkrav enligt Pelare 1.

Risktyper

Risker som har identifierats och för vilka Swedbank beräknar riskkapitalbehov listas nedan.

• Kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk)
• Marknadsrisk (inklusive ränterisk utanför tradingverksamhet)
• Operativ risk
• Intjäningsrisk
• Försäkringsrisk
• Pensionsrisk
• Strategisk risk

Andra former av strategisk risk och ryktesrisk behandlas vanligtvis inte inom ramen för kapitalutvärderingssimuleringarna, även om kapitalbufferten implicit också skyddar mot sådana risker. Dessa risker förblir dock en väsentlig del av Swedbanks potentiella riskexponering, varför de noggrant övervakas och hanteras. Likviditetsproblem kan uppstå till följd av att förhållandet mellan risker och kapital inte är ändamålsenligt och kapitalutvärderingsprocessen syftar till att säkerställa att just sådana obalanser inte uppstår. En konservativ syn på likviditetsrisker är därför av central betydelse i kapitalprocessen.

Totalt kapitalbehov

Det slutliga kapitalbehovet för banken enligt den interna kapitalutvärderingen ges av en kombination av building block, scenariomodellen samt kvalitativa aspekter. Per 31 december 2008 var det totala kapitalbehovet enligt dessa två modeller 104,8 mdkr. Totalt kapital uppgick vid samma tidpunkt till 106 mdkr. I kapitalet ingick vid tidpunkten ännu ej inbetalt kapital från nyemissionen 2008 om 3 mdkr. Så länge kapitalet överstiger det totala kapitalbehovet enligt Pelare 2 innebär detta att alla risker är täckta inklusive de negativa effekterna som ett negativt scenario kan få på kapitalet. En viktig slutsats av 2009 års IKU var att bankens kapitalbuffert per 31 december 2008 var tillräcklig för att upprätthålla en primärkapitalrelation överstigande minimikapitalkraven även vid en osannolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är extremt ogynnsam för Swedbank.

För bestämmande av det slutgiltiga kapitalbehovet tas dessa kvantitativa beräkningar in i en övergripande bedömning och diskussion, där överväganden avseende marknadernas förväntningar, jämförelser med konkurrenter och andra faktorer ingår.

De ekonomiska förutsättningarna var fortsatt mycket osäkra och omvärldens syn på bankers behov av ökad kapitalisering har stärkts kontinuerligt. Styrelsen i Swedbank beslutade i augusti 2009 att genomföra en nyemission för att därigenom ytterligare öka primärkapitalet. De huvudsakliga motiven till nyemissionen var att:

• Stärka bankens förmåga att genomföra sin strategi och skapa flexibilitet, även under ogynnsamma förhållanden.
• Påskynda att banken åter får tillgång till icke statsgaranterad upplåning till konkurrenskraftiga villkor.
• Etablera Swedbank som en välkapitaliserad, stark och oberoende bank som själv styr över sin framtid.

Kreditrisk

Definition

Kreditrisk definieras som risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran.

I handeln med finansiella instrument uppstår också kreditrisker, men dessa kallas då motpartsrisker. Motpartsrisk uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion eventuellt inte fullföljer sina åtaganden. Risken uttrycks oftast som nuvarande marknadsvärde av kontraktet justerat med ett tillägg för framtida möjliga rörelser i de underliggande riskfaktorerna.

Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till vissa regioner eller branscher.

Händelser 2009

Många av de länder där banken bedriver verksamhet har drabbats hårt av den djupa globala konjunkturnedgången. I de baltiska länderna föll den inhemska efterfrågan, som under flera år svarat för merparten av tillväxten, kraftigt under 2009. Den djupa nedgången i den ukrainska ekonomin planade ut något under senare delen av 2009, men det ekonomiska läget i landet bedöms fortfarande som mycket allvarligt. Även den ryska ekonomin har drabbats hårt av den internationella krisen, vilket bland annat medfört en kraftigt minskad industriproduktion.

Koncernens totala utlåning minskade med 33 mdkr eller 2 procent till 1 383 mdkr under året. Framförallt har andelen av koncernens nettoutlåning mot de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland minskats. Utlåningen till allmänheten (netto, exklusive valutakurseffekter), minskade med 18 procent i de baltiska länderna och med 48 procent i Ukraina, vilket medförde att andelen av koncernens totala utlåning i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland sjönk till 14,1 procent (17,4) respektive 0,7 procent (1,5) och 0,8 procent (1,1).

Den lägre utlåningen är en följd av en aktiv neddragning av utlåningen samt en allmänt vikande kreditefterfrågan. Utlåningen har även minskat till följd av reserveringar för kreditförluster på 21,8 mdkr samt valutakurseffekter om 14,7 mdkr. Osäkra fordringar växte kraftigt under inledningen av året, men ökningstakten avtog under det andra halvåret.

I Sverige har Swedbank tagit en mer konservativ hållning inom nyutlåning till bostäder. Detta är en följd av att det låga ränteläget lett till en prisuppgång som ökar återbetalningsrisken när räntan höjs. Detta har lett till att Swedbanks andel av nyförsäljningen har minskat.

Åtgärder för att förbättra kreditkvaliteten, och därmed sänka kreditriskerna, har vidtagits inom framförallt tre områden; uppbyggnad av enheter för omstruktureringsarbete avseende problemkrediter och övertagna säkerheter, större fokus på riskjusterad avkastning samt åtgärder för att minska riskvägda tillgångar.

De enheter i banken som jobbar med omstruktureringsarbete, FR&R, arbetar nu med full styrka. Per den 31 december 2009 har samtliga exponeringar som bedöms som problemärenden i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland gåtts igenom, och åtgärdsplaner har fastställts och börjat genomföras.

Så länge det är försvarbart ur ett ekonomiskt perspektiv undviker Swedbank att överta säkerheter, men i en stor andel av kreditengagemangen kommer banken att ta över ägandet av de pantsatta tillgångarna. Under året etablerades Ektornet AB, för att förvalta och förädla övertagna säkerheter, i första hand fastigheter, för att skydda långsiktigt aktieägarvärde. Verksamheten var fullt operativ i Norden, de baltiska länderna och i USA vid årsskiftet. Då hade också det första övertagandet av tillgångar i dessa marknader gjorts av Ektornet.

Ytterligare en åtgärd för att förbättra kreditkvaliteten har varit ett ökat fokus på riskjusterad avkastning (RAROC). Arbetet med omprissättningen av kreditportföljen för att bättre reflektera risknivån fortgår enligt plan. Förändringarna slår igenom snabbare bland storföretag än bland mindre företag och går snabbare i Sverige än i de baltiska länderna.

Under året minskade koncernens riskvägda tillgångar substantiellt genom en aktiv hantering och kontroll. De riskvägda tillgångarna drogs ned med 93 mdkr eller 13 procent från årsskiftet till 603 mdkr.

Mätning av kreditrisker

Merparten av Swedbanks utlåning till allmänheten är riskklassificerad enligt Swedbanks interna system. Riskklassificeringens mål är att förutsäga sannolikheten för fallissemang inom 12 månader.

Utlåning säkerhetsfördelad, mdkr 31 december 2009

Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för den så kallade IRK-metoden, och denna används följaktligen för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisk. IRK-metoden används för en absolut majoritet av Swedbanks utlåning med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljerna i Ukraina och Ryssland.

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för:

• riskbedömning och kreditbeslut
• övervakning och hantering av kreditrisker
• beräkning av riskjusterad lönsamhet
• analys av riskprofilen i Swedbanks kreditportföljer
• utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter
• rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och koncernledning
• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering.

I Basel 2-regelverket mäts kreditrisken som exponering eller EAD (Exposure at Default). EAD bygger på kreditriskexponeringen istället för utlåning enligt balansräkningen. De största skillnaderna är att EAD inkluderar poster utanför balansräkningen (som bankgarantier och outnyttjade kreditlimiter), säkerställda exponeringar (återköpsavtal, netto) och derivatkontrakt.

För att uppnå en så stor exakthet i mätningen som möjligt har en mängd olika modeller för riskklassificering av motparter eller kredittagare alternativt kontrakt utvecklats. De tester som genomförts har visat att modellerna har en hög tillförlitlighet.

Riskklassificeringen innebär att banken, med hjälp av modellerna, åsätter varje kund eller exponering ett värde på en riskskala, så kallad riskklass. Med hjälp av riskskalan rangordnas kunderna alternativt exponeringen från dem med högst risk till dem med lägst risk. För respektive risksteg har risken dessutom kvantifierats. Den klassificering som görs med avseende på risken för att en kund ska fallera uttrycks på en skala med 23 klasser, där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang.

Av de totala exponeringarna ligger 70 procent inom riskklasserna 13–21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Över en fjärdedel av exponeringarna har åsatts riskklass 19 eller högre, som motsvarar AAA rating från de stora ratinginstituten. Se diagram på sidan 52.

Hantering av kreditrisker

Swedbanks riskklassificeringssystem är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Systemet, som innehåller både metoder och modeller, syftar till att med så stor precision som möjligt mäta risken för att en kund eller ett kontrakt ska fallera och därigenom kunna uppskatta de förluster som koncernen i så fall drabbas av.

Såväl privat- som företagskreditgivning styrs av kreditberedningsprocesser som innehåller ett systematiserat beslutsstöd där riskklassificering av motparten utgör en viktig del. Swedbanks interna riskklassificeringssystem är således i första hand ett affärsstödjande redskap som möjliggör en effektiv beslutsprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras noggrant. Detta gör att lågriskaffärer kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Riskklassificeringen ingår också som en central del i uppföljning av enskilda kreditexponeringar. Systemet reglerar uppföljningsprocesserna på olika sätt, där till exempel en svag riskklass medför särskild prövning och därefter beslut om eventuella åtgärder.

Riskklassificeringssystemet omgärdas av styrande dokument. De övergripande reglerna har fastställts av styrelsen. De mer detaljerade reglerna har formen av instruktion med tillhörande metoddokument som är fastställda av VD, koncernens riskchef, koncernkreditchefen eller chefen för Koncernens Riskkontroll. I detta regelverk finns även regler för hur modeller ska vara strukturerade och hur de ska valideras såväl i samband med nyutveckling som vid den årliga kvalitetskontrollen. Systemets effektivitet och tillförlitlighet upprätthålls genom årligen återkommande kvantitativa och kvalitativa valideringar.

Marknadsrisker

Definition

Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.

Händelser 2009

Efter ett mycket turbulent år för finansmarknaderna 2008, utvecklades 2009 till ett lugnare år, till följd av att centralbanker världen över genomförde massiva insatser för att garantera stabiliteten i det finansiella systemet.

Swedbanks tradingverksamhet genererade goda resultat till följd av en fortsatt framgångsrik riskhantering, bra analys samt gynnsam utveckling av kreditspreadar, liksom god intjäning i kundhandeln.

Den oroliga marknadsutvecklingen i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland, med återkommande devalveringsrykten, satte fokus på bankens strukturella valutakursrisk kopplad till utlåning och inlåning i olika valutor. Utöver den strukturella risken finns även en strategisk risk kopplad till innehaven i de utländska verksamheterna. Dessa valutakursrisker har fortlöpande övervakats, stresstestats och aktivt hanterats.

Mätning av marknadsrisker

Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Value-at-Risk (VaR) modell. VaR uttrycker en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procent sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100.

De historiskt uppmätta samband som VaR-beräkningen bygger på sätts ibland ur spel, till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. För de enskilda risktyperna ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk används därför kompletterande riskmått och limiter som baseras på känsligheter för förändringar av olika marknadspriser. Marknadsrisker mäts även med stresstester där förlusten beräknas för ett antal scenarier där räntor, aktiepriser, valutakurser och motsvarande volatiliteter skiftas.

Utlåning till allmänheten – Privat

Hantering av marknadsrisker

Koncernens aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning. Risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning. Marknadsrisker uppkommer såväl i koncernens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Hanteringen av marknadsrisker kan därför delas upp i dessa två huvudområden.

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om risklimiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart så kallade risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit ett riskmandat från VD, är tillåtna att ta finansiella risker. Riskerna i dessa enheter mäts, följs upp och rapporteras dagligen till VD och ledande befattningshavare inom koncernen. Varje risktagande enhet har beslutade limiter för olika riskslag som systematiskt följs upp med en daglig rutin.

De dominerande marknadsriskerna inom koncernen är av strukturell eller strategisk natur och hanteras centralt av Group Treasury med uppdraget att minimera eventuell negativ påverkan på Swedbanks resultat och eget kapital. Ett exempel på strukturella risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i Swedbanks utlåning inte stämmer överens med räntebindningen i dess finansiering. Ett annat exempel är valutakursrisker som uppkommer när inlåningen och utlåningen inte är denominerad i samma valuta. Strategiska risker utgörs främst av valutakursrisker kopplade till innehaven i de utländska verksamheterna där det inte är möjligt att valutasäkra risken. Den internationella expansionen under de senaste åren har inneburit att valutakursrisken, inklusive strategisk valutakursrisk, har vuxit. Trots att exponeringen mot strategisk valutakursrisk har minskat markant under året så är valutakursrisk fortfarande den största enskilda marknadsrisken inom Swedbank, följt av ränterisk.

Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är låga i förhållande till koncernens totala risker vilket speglas av att dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av kapitaltäckning uppgår till cirka 4 procent per 31 december 2009.

Figuren nedan till vänster visar koncernens marknadsrisker utryckta som VaR. VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande på grund av illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaR-mått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. Figuren bekräftar att Swedbanks marknadsrisker till stor del är strukturella och återfinns inom Group Treasury.

Swedbanks VaR under 2009 var något lägre jämfört med motsvarande period 2008 vilket illustreras i tabellen nedan.

Swedbanks VaR under 2009
mkr	Max	Min		Medel 2009-12-31	2008-12-31
Ränterisk	129	83	108	120	123
Valutakursrisk	14	1	7	7	6
Aktiekursrisk	25	7	14	8	15
Diversifiering			–19	–15	–18
Totalt	135	83	110	121	126

De redovisade riskerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och därför inte får ett direkt genomslag på koncernens resultat.

Swedbank trading, dagligt resultat och VaR

Likviditetsrisker

Definition

Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Swedbank definierar likviditetsrisk som risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

Händelser 2009

Swedbank har under det gångna året påtagligt förstärkt sin likviditet. Möjligheterna att emittera skuldinstrument med statlig garanti och att pantsätta likvida värdepapper har positivt bidragit till bankens förbättrade likviditetssituation. Samtidigt har marknaden återhämtat sig med en gradvist ökande riskaptit. Swedbanks ansträngningar att förbättra sin likviditet har under året varit omfattande, nyemissionen i september är ett exempel på detta. Under året har 160 mdkr säkerställda obligationer emitterats. Förfallostrukturen på bankens skuld har förlängts från 14 månader vid årets början till 22 månader vid årets slut. Därtill har likviditetsreserven förstärkts. Vid utgången av 2009 var Swedbanks likviditetsreserv tillräckligt stor för att i en akut situation, utan tillgång till finansiering från de finansiella marknaderna, klara två års nettokassaflöde.

Mätning av likviditetsrisker

Swedbanks likviditetsrisker mäts och rapporteras dagligen genom analys av koncernens framtida kassaflöden och volymen av pantsättningsbara tillgångar. På koncernnivå använder sig Swedbank av likviditetslimiter baserade på en så kallad överlevnadsperiod. Med överlevnadsperiod avses den period under vilken det ackumulerade kassaflödet är positivt utan tillgång till finansiering från de finansiella marknaderna.

Stresstest likviditet 2009-12-31

Huvudsakliga antaganden: Ingen tillgång till kapitalmarknader; ingen refinansiering av utlåning till kreditinstitut, emitterade obligationer eller förlagslån.

Swedbank limiterar även hur stora negativa kassaflöden tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder för individuella valutor. Mätning av likviditetsrisker och limitering sker både på total koncernnivå och nedbrutet på enskilda valutor.

Hantering av likviditetsrisker

Hanteringen av likviditetsrisker utgör ett väsentligt inslag i Swedbanks verksamhet. Således mäts, limiteras och prognostiseras likviditetsrisken kontinuerligt.

Likviditetshanteringen är centraliserad till ett fåtal enheter vilket effektiviserar och underlättar uppföljning och kontroll av Swedbanks likviditetsrisker. Likviditetsriskerna följs och analyseras löpande för att säkerställa att inte alltför stora kortfristiga betalningsförpliktelser uppstår. Särskilda kontinuitetsplaner för att hantera allvarliga störningar av likviditetssituationen finns upprättade både på koncernnivå och lokalt i de länder där Swedbank bedriver betydande verksamhet. Swedbank genomför även stresstester av likviditeten på regelbunden basis i syfte att öka beredskapen samt säkerställa att banken klarar av situationer där till exempel olika finansieringskällor inte fungerar.

Swedbanks finansiering är strukturerad så att en långsiktig, stabil och väl diversifierad investerarbas byggs upp och vidmakthålls. Upplåningen sker utifrån målsättningen att skapa och upprätthålla en tillfredsställande balans mellan långfristiga tillgångar och långfristiga skulder och så att betryggande likviditetsreserver skapas.

Likviditetsriskerna reduceras av att Swedbank aktivt arbetar med att säkerställa stabila finansieringskällor, till exempel inlåning från allmänheten och en diversifierad upplåning på ett stort antal kapitalmarknader. Swedbank använder sig av ett antal olika finansieringsprogram för kort- och långfristig upplåning till exempel European Commercial Papers, US Commercial Papers, Global Medium Term Notes, certifikat och säkerställda obligationer. Swedbank arbetar aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin redan väldiversifierade upplåningsbas. 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek tillstånd att emittera säkerställda obligationer. Banken har genom programmet förbättrat sin likviditet avsevärt bland annat genom en bredare investerarbas. Därtill erbjuder programmet ökade möjligheter att hålla likviditetsreserver.

I kölvattnet av finanskrisen har Swedbank deltagit i de lånefaciliteter som centralbankerna erbjuder. En viktig del av hanteringen av likviditetsrisker är de likviditetsreserver i form av likvida och i centralbanker pantsättningsbara värdepapper som innehas i såväl den svenska som den internationella verksamheten. I slutet av 2008 skapades i Sverige en möjlighet för bankerna att emittera skuldinstrument med statlig garanti. I Swedbank bedömdes denna möjlighet skapa ett värdefullt komplement till Swedbanks övriga upplåningsinstrument och Swedbank tecknade därför avtal om att få utnyttja garantin. Garantin har emellertid ej utnyttjats sedan september 2009.

Operativa risker

Definitioner

Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

Compliancerisk är risken att lagar, förordningar samt policys (externa och interna) inte följs.

Med penningtvätt avses bland annat omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från brottsliga handlingar eller från medverkan till brottsliga handlingar och i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung, eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande. Penningtvätt inkluderar även området terroristfinansiering. Swedbank följer EU-lagstiftningens definitioner av penningtvätt och terroristfinansiering.

Säkerhet och kontinuitet omfattar de analyser, den planering och de riskminimerande åtgärder som görs i hela organisationen för att kontrollera och hantera risker. Kontinuitetsplanering syftar till att förbereda organisationen för osannolika men möjliga händelser såsom avbrott i exempelvis processer och system. Kontinuitetsplanering styrs inom ramen för en reglerad process som initieras regelbundet genom affärskonsekvensanalyser. Säkerhetsarbetet syftar till att ha relevanta skyddsåtgärder på plats för att skydda bankens tillgångar mot olika typer av hot. Swedbanks modell för säkerhetsarbete är framtagen utifrån den internationella standarden ISO/IEC 27002:2005 Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet.

Händelser 2009

Den aggregerade operativa risknivån i koncernen var under året högre än normalt. En specifik risk utgjorde den ryktesrisk som uppstår under periodvis hård mediebevakning. Med anledning av den förhöjda risknivån utökades både övervakningen av koncernens affärsområden och rapporteringen från affärsområdena till koncernens centrala riskkontrollfunktion under året.

Flera åtgärder för att minska de operativa riskerna har vidtagits med anledning av den förhöjda risknivån: en ny ledningsstruktur har införts, kompetensen inom Compliance, Riskkontroll och Internrevision har uppgraderats och kommittéstrukturen på både lednings- och styrelsenivå har förbättrats och förstärkts.

Koncernen har sett en ökning av både externa och interna risker och ett antal större incidenter har inträffat. Under året belastades resultatet i Swedbank Robur med 540 mkr till följd av kompensation till kunder för felaktigt angivna fondavgifter. Misstaget skedde i samband med omauktorisation av fonderna till följd av en ny lag som började gälla 2004 och upptäcktes i februari 2009. Swedbank kompenserade under året även fondägare i en investeringsfond i Estland, till följd av att den interna regleringen för att förhindra interna intressekonflikter inte var tillräckligt tydlig, vilket medförde en kostnad om 88 mkr. Swedbank har sedan dess gjort en noggrann genomgång och förbättringsbehov har identifierats för att stärka kontroller, processer och systemstöd. Förändringar har även genomförts av Swedbank Roburs styrelse och ledning.

Swedbank arbetar proaktivt med säkerhetsarbete och kontinuitetsplanering för att höja skyddsnivån och förmågan att hantera ovanliga händelser. Swedbanks krisgrupper har under 2009 övats i krisledning.

Mätning av operativa risker

Styrelsens Policy för operativa risker kräver att en låg risknivå upprätthålls. Risktagandet ska begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Operativa risker som kan skada koncernens anseende och varumärken ska särskilt beaktas och begränsas. Åtgärder införs för att minska alla risker som inte anses godtagbara.

Baserat på styrelsens etablerade definition av operativ risk har en standardiserad riskstruktur skapats där personalrisk, processrisk, IT- och systemrisk samt extern risk har delats upp och exemplifierats i underkategorier. Exempelvis kan personalrisk uppkomma genom mänskliga fel eller intern brottslighet medan IT- och systemrisk kan uppkomma på grund av brister i spårbarhet eller datariktighet.

Swedbankkoncernen har, med anledning av den ekonomiska krisen, sett en ökning i både externa och interna risker. Den makroekonomiska situationen varierar dock mycket mellan olika länder. Nivåerna på personalrisk, processrisk, IT- och systemrisk samt extern risk bedömdes i Swedbank som högre än normala vid slutet av 2009. Den aggregerade operativa risknivån i Swedbank-koncernen bedömdes därför också vara högre än normalt. Ryktesrisken är fortfarande hög vilket påverkar alla affärsområden i koncernen. Orsaken till de förhöjda risknivåerna i Swedbank beror till stor del på risker som kan härröras till den internationella, finansiella krisen och dess effekter på bland annat bankens varumärke.

Hantering av operativa risker

Swedbank har ett internt regelverk för hantering av operativa risker. De centrala delarna i detta regelverk består av styrelsens övergripande risk- och kapitalpolicy, styrelsens policy för operativa risker och VD:s instruktion för hantering av operativa risker. Eftersom operativa risker utgör ett omfattande område berörs operativa risker och deras hantering även i andra områdens instruktioner och policys, till exempel avseende säkerhet, kontinuitet, krishantering, antipenningtvätt och compliance.

Regelverken för operativ risk innehåller bland annat:

• Grundprinciper
• Swedbanks risktolerans
• Beskrivning av organisation och ansvarsförhållanden
• Rapporteringskrav
• Metoder och tekniker för hantering av operativ risk.

Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker till styrelsen, VD samt koncernledningen. En analys av risknivån i alla stora affärsenheter genomförs kvartalsvis och rapporteras till lokal ledning samt till styrelsen, VD och koncernledningen.

Swedbanks interna regelverk innehåller även regler för hantering av compliancerisker. Den centrala delen av det interna regelverket är styrelsens compliance policy. Syftet med interna policys är att säkerställa att banken alltid följer de standarder och bemötande som förväntas (vare sig reglerat eller annars) av kunder och finansiella övervakare.

Swedbank har framgångsrikt etablerat ett koncernövergripande regelverk för motverkande av penningtvätt baserat på EU och svensk lagstiftning samt etablerad internationell praxis. Swedbank använder ett centraliserat koncernövergripande tillvägagångssätt för att försäkra sig om att banken på alla nivåer följer respektive nationell lagstiftning, etablerad praxis och koncernens regelverk för motverkande av penningtvätt. Swedbank har implementerat ett riskbaserat synsätt som säkerställer att bästa möjliga verktyg används för skydd mot penningtvättsrisker.

Swedbank arbetar förebyggande med fysisk säkerhet, informationssäkerhet och personsäkerhet. Swedbankkoncernen koordinerar aktiviteter för att förhindra och/eller förbättra förmågan att hantera allvarliga händelser – som till exempel störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden och pandemier – som kan påverka Swedbanks förmåga att tillhandahålla service och erbjudanden. Swedbanks styrelse har etablerat en säkerhetspolicy och en krispolicy i vilka bland annat principer för säkerhets- respektive kontinuitetsarbete samt incident- och krishantering definieras. Det finns en koncernövergripande grupp för krishantering som koordinerar och kommunicerar både internt och externt. Förutom detta finns också kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar. Swedbank har också, för stora delar av verksamheten, försäkringsskydd med tyngdpunkt på katastrofskydd. Målet med det regelbundna arbetet inom säkerhet och riskreducering inom Swedbank är att upprätthålla och förstärka koncernens förtroende och rykte genom att bland annat skydda liv, hälsa, värden och information.

Rapporter och noter

• Resultaträkning
• Rapport över totalresultat
• Balansräkning
• Kassaflödesanalys
• Förändringar i eget kapital
• Not 1, Företagsinformation
• Not 2, Redovisningsprinciper
• Not 3, Betydande bedömningar och uppskattningar
• Not 4, Rörelsesegment
• Not 5, Geografisk fördelning
• Not 6, Produktområden
• Not 7, Räntenetto
• Not 8, Erhållna utdelningar
• Not 9, Provisionsnetto
• Not 10, Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
• Not 11, Övriga intäkter
• Not 12, Personalkostnader
• Not 13, Övriga allmänna administrationskostnader
• Not 14, Operationell leasing
• Not 15, Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar
• Not 16, Nedskrivning av immateriella tillgångar
• Not 17, Nedskrivning av materiella tillgångar
• Not 18, Kreditförluster, netto
• Not 19, Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
• Not 20, Bokslutsdispositioner
• Not 21, Skatt
• Not 22, Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat
• Not 23, Resultat per aktie
• Not 24, Utbetald och föreslagen utdelning
• Not 25, Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
• Not 26, Utlåning till kreditinstitut
• Not 27, Utlåning till allmänheten
• Not 28, Finansiell leasing
• Not 29, Obligationer och andra räntebärande värdepapper

• Not 30, Aktier och andelar

• Not 31, Aktier och andelar i intresseföretag

• Not 32, Aktier och andelar i koncernföretag
• Not 33, Derivat
• Not 34, Immateriella anläggningstillgångar
• Not 35, Materiella tillgångar
• Not 36, Övriga tillgångar
• Not 37, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
• Not 38, Skulder till kreditinstitut
• Not 39, In- och upplåning från allmänheten
• Not 40, Emitterade värdepapper m.m.
• Not 41, Övriga skulder
• Not 42, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
• Not 43, Avsättningar
• Not 44, Efterställda skulder
• Not 45, Obeskattade reserver
• Not 46, Eget kapital enligt ÅRKL
• Not 47, Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
• Not 48, Rörelseförvärv
• Not 49, Verkligt värde för finansiella instrument
• Not 50, Omklassificering av finansiella tillgångar
• Not 51, Kreditrisker
• Not 52, Övertagen egendom och återtagna leasingobjekt
• Not 53, Finansiella risker och andra risker
• Not 54, Intern kapitalutvärdering
• Not 55, Kapitaltäckningsanalys
• Not 56, Närstående och andra betydande relationer
• Not 57, Känslighetsanalys
• Not 58, Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten
• Not 59, Händelser efter 31 december 2009

Resultaträkning

			Enligt IFRS Koncernen	Enligt ÅRKL Moderbolaget
mkr	Not	2009	2008	2009	2008
Ränteintäkter		56 399	79 563	31 498	47 066
Räntekostnader		–35 634	–57 861	–21 936	–38 237
Räntenetto	7	20 765	21 702	9 562	8 829
Erhållna utdelningar	8			1 493	1 583
Provisionsintäkter		11 397	12 241	5 522	5 462
Provisionskostnader		–3 572	–3 411	–1 562	–1 252
Provisionsnetto	9	7 825	8 830	3 960	4 210
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	10	2 770	2 351	587	855
Försäkringspremier		1 617	1 563
Försäkringsavsättningar		–970	–1 111
Försäkringsnetto		647	452
Andel av intresseföretags resultat	29	866	512
Övriga intäkter	11	1 909	2 616	1 709	2 519
Summa intäkter		34 782	36 463	17 311	17 996
Personalkostnader	12	9 201	10 092	6 136	6 568
Övriga allmänna administrationskostnader	13, 14	7 758	6 994	4 880	4 470
Summa allmänna administrationskostnader		16 959	17 086	11 016	11 038
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	15	889	972	359	395
Summa kostnader		17 848	18 058	11 375	11 433
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar		16 934	18 405	5 936	6 563
Nedskrivning av immateriella tillgångar	16	1 305	1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar	17	449	27	2
Kreditförluster, netto	18	24 641	3 156	2 536	762
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar	19			7 114	2 965
Rörelseresultat		–9 461	13 819	–3 716	2 836
Bokslutsdispositioner	20			5 039	–690
Skatt	21	981	2 880	2 155	830
Årets resultat		–10 442	10 939	–832	1 316
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		–10 511	10 887
Minoriteten		69	52
kr	23	2009	2008
Resultat per aktie		–10,66	16,51
Resultat per aktie efter utspädning		–10,66	16,51

Rapport över totalresultat

		Enligt IFRS Koncernen	Enligt ÅRKL Moderbolaget
mkr Not	2009	2008	2009	2008
Årets resultat redovisat över resultaträkningen	–10 442	10 939	–832	1 316
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet	–1 852	3 468
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter:
-Vinster/förluster uppkomna under perioden	1 312	–3 419
Kassaflödessäkringar:
-Vinster/förluster uppkomna under perioden	–574	–1 423	–573	–1 365
-Omfört till resultaträkningen, räntenetto	817	198	790	103
-Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finanisella poster till verkligt värde	37		37
Andel av intresseföretags övrigt totalresultat	42	–45
Lämnade koncernbidrag			–9	–589
Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat 22	–397	1 211	–64	497
Årets övrigt totalresultat, efter skatt	–615	–10	181	–1 354
Årets totalresultat	–11 057	10 929	–651	–38
Årets totalresultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB	–11 138	10 885	–651	–38
Minoriteten	81	44

Balansräkning

			Enligt IFRS Koncernen	Enligt ÅRKL Moderbolaget
mkr	Not	2009	2008	2009	2008
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		37 879	29 060	19 238	8 561
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	25	88 724	27 978	76 866	24 056
Utlåning till kreditinstitut	26	92 131	128 536	464 458	522 327
Utlåning till allmänheten	27, 28	1 290 667	1 287 424	413 350	397 515
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	29	81 891	105 716	185 985	237 610
Fondandelar där kunder bär placeringsrisken		78 194	51 638
Aktier och andelar	30	9 505	6 557	5 227	4 132
Aktier och andelar i intresseföretag	31	2 740	1 987	1 271	1 266
Aktier och andelar i koncernföretag	32			44 492	43 379
Derivat	33	72 969	128 055	80 438	133 982
Immateriella anläggningstillgångar	34	17 555	19 577	1 034	1 186
Materiella tillgångar	35	3 815	3 274	528	558
Aktuella skattefordringar		881	1 718	665	1 693
Uppskjutna skattefordringar	21	1 209	62	349	365
Övriga tillgångar	36	9 806	13 619	5 918	9 993
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	37	6 721	6 489	11 038	15 197
Summa tillgångar		1 794 687	1 811 690	1 310 857	1 401 820
Skulder och eget kapital Skulder
Skulder till kreditinstitut	38	231 687	316 730	339 875	425 284
In- och upplåning från allmänheten	39	504 424	508 456	394 054	393 079
Emitterade värdepapper m.m.	40	703 258	593 365	340 929	278 051
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		80 132	52 074
Derivat	33	72 172	116 720	82 460	136 639
Aktuella skatteskulder		1 495	1 190	1 091	195
Uppskjutna skatteskulder	21	720	1 769
Övriga skulder	41	52 230	71 335	50 431	71 447
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	42	14 400	13 062	5 060	7 234
Avsättningar	43	6 212	5 772	772	135
Efterställda skulder	44	37 983	44 755	37 151	42 677
Summa skulder		1 704 713	1 725 228	1 251 823	1 354 741
Obeskattade reserver	45			816	5 855
Eget kapital	46
Minoritetskapital		304	232
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		89 670	86 230
Aktiekapital				24 351	14 918
Andra fonder				6 489	6 489
Balanserad vinst				27 378	19 817
Summa eget kapital		89 974	86 462	58 218	41 224
Summa skulder och eget kapital		1 794 687	1 811 690	1 310 857	1 401 820

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 47

Vid ordinarie årsstämma 26 mars 2010 ska balansräkning och resultaträkning fastställas.

Kassaflödesanalys

		Koncernen		Moderbolaget
mkr	Not	2009	2008	2009	2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–9 461	13 819	–3 716	2 836
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten	58	26 624	3 105	10 728	–1 911
Betalda skatter		–2 204	–2 667	–214	–2 642
Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut		39 029	4 722	–5 583	–39 662
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten		–20 765	–113 960	5 250	–32 725
Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel		–7 316	779	63 450	–72 673
Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer		–2 846	–11 270	30 102	12 223
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut		–80 967	159 390	–90 963	216 588
Ökning/minskning av övriga fordringar		47 587	–69 951	59 265	–96 706
Ökning/minskning av övriga skulder		–51 509	62 986	–63 578	93 584
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–61 828	46 953	4 741	78 912
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv		–52	–433	–7 015	–3 293
Rörelseavyttringar		59	1 987	135	1 283
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–751	–1 489	–34 901	–65 080
Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		26	307	42 408	503
Utdelningar och koncernbidrag				194	4 692
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–718	372	821	–61 895
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper		332 568	292 093	147 986	118 464
Återbetalning av räntebärande värdepapper		–191 640	–296 296	–71 928	–50 089
Emission av övrig upplåning		366 267	871 149	265 276	511 180
Återbetalning av övrig upplåning		–387 040	–965 960	–279 356	–524 002
Utbetald utdelning			–4 638		–4 638
Nyemission		17 252	9 360	17 252	9 360
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		137 407	–94 292	79 230	60 275
Årets kassaflöde		74 861	–46 967	84 792	77 292
Likvida medel vid årets början*		57 707	100 763	187 118	109 826
Årets kassaflöde		74 861	–46 967	84 792	77 292
Valutakursdifferenser i likvida medel		–1 070	3 911
Likvida medel vid årets slut*		131 498	57 707	271 910	187 118
* varav pantsatta värdepapper för Nasdaq OMX AB
vid årets början			8 086		8 086
vid årets slut

Kommentarer till kassaflödesanalys i koncernen

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i inoch utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 55 072 mkr (82 665) samt ränteutbetalningar med 38 817 mkr (60 492). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av rörelser avräknas däri ingående likvida medel som redovisas som separata poster. Under 2009 förvärvades finansiella anläggningstillgångar för 91 mkr. Det väsentligaste förvärvet utgjordes av Banco Fonder AB som förvärvades i januari kontant för 87 mkr. I förvärvet ingick 35 mkr i likvida medel vilket nettoredovisas på

raden rörelseförvärv. Under 2009 avyttrades aktier mot en sammanlagd erhållen försäljningslikvid på 59 mkr. Försäljningarna utgjordes av Privatgirot, 7 mkr, EADR, 2 mkr, Aktia, 50 mkr.

Finansieringsverksamheten

Emission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett år redovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring av upplåning med kortare löptider och hög omsättning.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vid nettofordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.

Specifikation av likvida medel	2009	2008
Kassa och tillgodohavande hos centralbank	37 879	29 060
Dagslån, netto	6 983	23 142
Belåningsbara värdepapper
justerat för repor och blankning	86 636	5 505
Summa	131 498	57 707

Förändringar i eget kapital

Koncernen				Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB					Minoritets kapital	Totalt eget kapital
mkr	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital*	Ej registrerade aktier	Omräknings differens dotter- och intresseföretag	Säkring av netto investering i utlands verksamhet	Kassa flödes säkring	Balanserad vinst	Totalt
Utgående balans 31 december 2007	10 823	4 068		520	–365		–65 53 027 68 008		315	68 323
Ingående balans 1 januari 2008	10 823	4 068		520	–365		–65 53 027 68 008		315	68 323
Utdelning							–4 639	–4 639	–133	–4 772
Nyemission	4 095	5 265	3 010					12 370		12 370
Kostnader i samband med nyemission		–394						–394		–394
Rörelseförvärv									6	6
Årets totalresultat				3 431	–2 540	–893	10 887	10 885	44	10 929
Utgående balans 31 december 2008	14 918	8 939	3 010	3 951	–2 905		–958 59 275 86 230		232	86 462
Ingående balans 1 januari 2009	14 918	8 939	3 010	3 951	–2 905		–958 59 275 86 230		232	86 462
Utdelningar									–45	–45
Registrering av aktier	1 316	1 694	–3 010
Nyemission	8 117	6 957						15 074	39	15 113
Kostnader i samband med nyemission		–438						–438		–438
Tillskott									3	3
Intresseföretags köp av aktier i Swedbank AB							–58	–58		–58
Rörelseavyttring									–6	–6
Årets totalresultat				–1 808	978		203 –10 511 –11 138		81	–11 057
Utgående balans 31 december 2009	24 351	17 152		2 143	–1 927		–755 48 706 89 670		304	89 974

* Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Kostnader i samband med nyemission inkluderar en positiv aktuell skatteeffekt med 153 mkr 2008 och 156 mkr 2009.

Moderbolaget mkr	Aktiekapital	Överkursfond	Reservfond	Kassaflödes säkring	Balanserad vinst	Total
Utgående balans 31 december 2007	10 823		6 489		19 623	36 935
Ingående balans 1 januari 2008	10 823		6 489		19 623	36 935
Utdelning					–4 639	–4 639
Nyemission	4 095	5 265				9 360
Kostnader i samband med nyemission		–394				–394
Årets totalresultat				–930	892	–38
Utgående balans 31 december 2008	14 918	4 871	6 489	–930	15 876	41 224
Ingående balans 1 januari 2009	14 918	4 871	6 489	–930	15 876	41 224
Utdelning
Nyemission	9 433	8 650				18 083
Kostnader i samband med nyemission		–438				–438
Årets totalresultat				187	–838	–651
Utgående balans 31 december 2009	24 351	13 083	6 489	–743	15 038	58 218

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Koncernens noter är upprättade enligt IFRS medan moderbolagets noter är upprättade enligt ÅRKL.

1 Företagsinformation

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2009 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 19 februari 2010. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernens verksamhet beskrivs i Förvaltningsberättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 26 mars 2010.

2 Redovisningsprinciper

GRUNDer för REDOVISNINGen

Koncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder – International Financial Reporting Standards – IFRS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC). Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för noterade företags koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering.

Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden. Efterföljande värdering av finansiella instrument sker till stor del till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR IASB

Under november 2009 gav IASB ut en ny standard avseende finansiella instrument IFRS 9, Financial Instruments. Standarden utgör en del i ersättningen av IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya standarden reglerar vilka finansiella tillgångar som ska eller kan värderas till verkligt värde samt vilka som ska värderas till upplupet anskaffningsvärde. Standarden hanterar inte hur finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde ska prövas för nedskrivningsbehov, inte finansiella skulder och inte heller säkringsredovisning. Förändringar avseende de exkluderade delarna förväntas utfärdas under 2010. Den nya standarden ska tillämpas senast för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Standarden är ännu inte antaganden av EU.

IASB utökade under 2009 upplysningskraven i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar. Krav infördes bland annat på att fördela finansiella instrument värderade till verkligt värde på tre olika nivåer beroende på om värdering gjorts baserat på noterade priser, modeller baserade på observerbar marknadsdata eller modeller baserade på betydande egna antaganden. De utökade upplysningskraven gäller för räkenskapsår påbörjade 1 januari 2009 och är antagna av EU. IASB reviderade också under 2009 IAS 24, Upplysningar om närstående. Förändringen avsåg främst definitionen av närstående och ska börja tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare. Den reviderade standarden är inte antagen av EU.

IASB utfärdade under 2008 en reviderad IFRS 3, Rörelseförvärv samt en förändrad IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringarna ska senast tillämpas för förvärv med förvärvsdatum under räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 och därefter. Tidigare tillämpning är tillåten. Förändringen av standarden innebär att även minoritetens andel av goodwill vid ett förvärv kan beräknas till marknadsvärde. EU antog förändringarna under 2009.

IASB reviderade under 2007 IAS 23, Låneutgifter. Möjligheten att kostnadsföra låneutgifter hänförliga till kvalificerade tillgångar när de uppkommer togs bort. Den reviderade standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009. Förändringarna antogs av EU under 2009.

IFRIC

International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC) utfärdade under 2009 tolkningen IFRIC 19, Extinguishing Financial Liabilities och IFRIC 18, Överföringar av tillgångar från kunder. IFRIC 18 har under året antagits av EU.

IFRIC utfärdade under 2008 tolkningarna IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, IFRIC 16, Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet och IFRIC 17, Utdelningar av sakvärden till aktieägare. Tolkningarna ska senast tillämpas från 2009 eller 2010. Tolkningarna antogs tillsammans med den tidigare utfärdade tolkningen IFRIC 12, Koncessioner för samhällsservice av EU under 2009.

Påverkan på Swedbanks finansiella rapporter

Den nya standarden IFRS 9, Financial Instruments kommer att påverka Swedbanks finansiella rapportering. Omfattningen av påverkan går för närvarande inte att bedöma då värderingen av Swedbanks finansiella tillgångar till stor del är beroende av utformningen av säkringsredovisningsregler samt hur finansiella skulder ska hanteras. En bedömning kan således inte göras före dessa delar är utfärdade. De utfärdade tolkningarna bedöms inte ha någon betydande påverkan för Swedbanks finansiella rapporter och inte heller de förändrade standarder som ska börja tillämpas för räkenskapsår efter 2009.

FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade under 2006 IFRS 8, Rörelsesegment. Standarden ersatte IAS 14, Segmentrapportering och tillämpas från och med 2009. Standarden antogs av EU under 2007. Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Då Swedbanks rörelsegrensredovisning under IAS 14 baserades på koncernens organisation och internredovisning identifierades endast mindre skillnader vid övergång till IFRS 8. Tillämpningen av IFRS 8 har också medfört att goodwill avseende investeringen i den baltiska verksamheten behövt allokeras till lägre kassagenererande enheter. Förändringen innebär att denna goodwill prövas för nedskrivning på en lägre nivå, som nu motsvarar bankrörelsen i respektive baltiskt land. Den nya standarden medför utökade upplysningar om intäkter och anläggningstillgångar fördelade på länder samt om intäkter fördelade på produkt och tjänst. Jämförelsetal har omräknats.

Under 2007 utfärdade IASB förändringar av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Förändringen antogs av EU under 2008. Den reviderade standarden, som tillämpas från 2009, innebär att rapporten över förändring av eget kapital innehåller enbart totalresultat samt beloppen för transaktioner med ägare i dess egenskap av ägare. Tidigare redovisades i rapporten även intäkter och kostnader vilka IFRS krävde eller tillät att redovisas direkt i eget kapital. Dessa intäkter och kostnader redovisas efter förändringen i rapporten över totalresultat. Rapporten över totalresultat kan antingen presenteras som en rapport eller i två rapporter, där den ena rapporten presenterar komponenterna i resultatet och den andra rapporten, som inleds med resultatet, även innehåller komponenterna i övrigt totalresultat. Swedbank har valt det senare alternativet med en traditionell resultaträkning och en separat uppställning benämnd Rapport över totalresultat. Den reviderade standarden har inte haft någon effekt på koncernens resultat eller finansiella ställning. Jämförelsetal har omräknats.

Under 2009 utökade IASB upplysningskraven i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt likviditetsrisker. Förändringen har inarbetats i noterna. IASB:s revision av IAS 23, Låneutgifter har medfört att koncernens låneutgifter hänförliga till kvalificerade tillgångar, såsom egen utveckling av immateriella tillgångar eller färdigställande av förvaltningsfastigheter aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde från och med 2009. Enligt tidigare redovisningsprinciper kostnadsfördes dessa när de uppkom. Jämförelsetal har inte och ska inte omräknas enligt den reviderade standarden.

BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerande återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat i form av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och kostnadsposter i resultatet såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat. Rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat.

Koncernredovisning (IFRS 3, IAS 27)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill. Vid rörelseförvärv i flera steg fastställs storleken på goodwill vid tidpunkten för varje transaktion. Dotterföretagen konsolideras från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande erhålls och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytandet upphör, vilket normalt sammanfaller med avyttringstidpunkten. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i en verksamhets kassaflöden. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i terminskontrakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i Övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till Övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser i resultaträkningen.

Finansiella instrument (IAS 32, IAS 39)

Merparten av koncernens poster i balansräkningen avser finansiella instrument. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Exempel på en finansiell tillgång eller skuld är kontanter respektive avtal om att erhålla eller erlägga kontanter eller andra finansiella tillgångar. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på olika rader som allmänhet eller kreditinstitut beroende på vem som är motpart. Har det finansiella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på en marknad rubriceras de finansiella instrument i balansräkningen som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordringsägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av exempelvis valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balansräkningen, antingen som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller negativt verkligt värde. Avtalsenliga upplupna räntor redovisas på separata rader i balansräkningen. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärsdag då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin lånefordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det

sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. Ett inbäddat derivat skiljs från värdkontraktet och redovisas separat som Derivat i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets, under förutsättning att det sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdag som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

Finansiella instrument, värdering (IAS 39)

Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, investeringar som hålles till förfall samt övriga finansiella skulder. Några enstaka och beloppsmässigt obetydliga innehav har kategoriserats som finansiella tillgångar som kan säljas, benämnt Värderingskategori, tillgängliga för försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet. För finansiella instrument som efterföljande inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen görs även tillägg för direkta transaktionskostnader för att anskaffa det finansiella instrumentet. Efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I noter till poster i balansräkningen med finansiella instrument framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika värderingskategorier.

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas enligt metod för kassaflödessäkring eller enligt metod för säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Handel. Till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisningstillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Kännetecknande för de finansiella instrumenten som omfattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörelsen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt.

De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras i möjligaste mån på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart.

Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värdeförändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärens eller emittentens betalningsförmåga hänförs till Kreditförluster, netto.

Värderingskategori, lånefordringar

Utlåning till kreditinstitut och allmänheten som kategoriseras som lånefordringar redovisas i balansräkningen på likviddag. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde så länge det inte finns objektiva belägg som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov.

Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tilllägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls.

På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns. Eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs tidigare gjord nedskrivning. Lånefordran redovisas dock aldrig till ett högre värde än vad det upplupna anskaffningsvärdet varit om nedskrivningen

inte gjorts.

Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som reserveringar för individuellt osäkra lån, portföljreserveringar eller som bortskrivningar av osäkra lån. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. Redovisat värde på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan.

Osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.

Värderingskategori, hålles till förfall

Vissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategoriserats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventuellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för lånefordringar.

Omklassificering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som inte längre uppfyller kriterierna för handel får från den 1 juli 2008 omklassificeras från värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde under förutsättning att extra ordinära förutsättningar föreligger. Vid en omklassificering till värderingskategorin Investeringar som hålles till förfall krävs också att intentionen och förmågan finns att inneha investeringen till förfall.

Tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificering anses fortsättningsvis utgöra anskaffningsvärde.

Värderingskategori, övriga finansiella skulder

Finansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Kassaflödessäkring

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av ränteförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas i Övrigt totalresultat.

Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. När ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en ickefinansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamhet i annan funktionell valuta än rapporteringsvaluta omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som bestämts vara effektiv redovisas i Övrigt totalresultat. Eventuell inneffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Leasingavtal (IAS 17)

Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.

Intresseföretag (IAS 28)

Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar.

Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresseföretagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt.

Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens.

Joint venture (IAS 31)

Investering i ett joint venture redovisas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhållande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.

Immateriella tillgångar (IAS 38)

Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet som motsvarar den del av anskaffningsvärdet för den förvärvade rörelsen som överstiger verkligt värde netto för den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång.

I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen.

Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över dess längd och prövas för nedskrivning om nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs prövning för nedskrivning på samma sätt som för goodwill istället för systematisk avskrivning. Bedömningen att en nyttjandeperiod är obestämbar omvärderas årligen för att fastställa om den fortfarande är obestämbar. Ifall den blir bestämbar påbörjas avskrivningar.

Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

Materiella tillgångar (IAS 2, 16, 40)

För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk och sker systematiskt över respektive komponents nyttjandeperiod ned till bedömt restvärde. Avskrivningsmetoden återspeglar hur tillgångens värde successivt förbrukas. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Redovisade värden prövas för nedskrivning ifall händelser eller omständigheter indikerar ett lägre återvinningsvärde.

För skyddande av fordran

Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager, såvida de inte anses vara förvaltningsfastigheter. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring eller en kombination av dessa, snarare än för eget bruk eller för försäljning i den löpande verksamheten. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning. Förvaltningsfastigheter redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris, alternativt verkligt värde ifall relevant inköpspris saknas samt kostnader som är direkt hänförbara till inköpet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar på samma sätt som för rörelsefastigheter.

Låneutgifter (IAS 23)

Låneutgifter aktiveras då de är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång. Med låneutgifter avses ränta och andra kostnader som uppkommer vid upptagande av lån. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är avsedd för användning eller försäljning. Kvalificerade tillgångar kan vara immateriella tillgångar eller förvaltningsfastigheter. Övriga låneutgifter redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

Avsättningar (IAS 37)

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. Uppskattat utflöde nuvärdeberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Pensioner (IAS 19)

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen ingen ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer.

Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.

För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från avsättningen avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna samt ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster resultatredovisas först när det överstiger tio procent av det högsta värdet av nuvärdet av förpliktelserna eller värdet av förvaltningstillgångarna. Resultatredovisningen sker över de anställdas återstående tjänstgöringstid.

Avsättning för löneskatt görs nominellt baserat på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till underlag för verklig löneskatt.

Försäkringsavtal (IFRS 4)

Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument.

För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på egna rader.

Intäkter (IAS 18)

Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument beskrivs i avsnittet Finansiella instrument, värdering (IAS 39). Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknade enligt effektivräntemetoden redovisas inom Räntenetto. Värdeförändringar och utdelningar på aktier i värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen samt alla valutakursförändringar mellan funktionella och andra valutor redovisas inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Arvode för olika tjänsteuppdrag kunder tillhandahålls redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas både inom Provisionsintäkter och inom Övriga rörelseintäkter. Exempel på provisionsintäkter är betalningsförmedling, kapitalförvaltningsarvode och courtage. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter. Övriga intäkter innehåller även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar.

Nedskrivningar (IAS 36)

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. Tillgångar med obestämbar löptid nedskrivningsprövas löpande oavsett om det finns indikationer på att tillgångarna minskat i värde eller inte. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella tillgångar.

Skatt (IAS 12)

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som ska betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran

nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital.

Likvida medel (IAS 7)

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank samt fordran avseende nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar, samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.

Rörelsesegment (IFRS 8)

Segmentrapportering

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För

gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital. Det nya regelverket enligt Basel 2 används. Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

MODERBOLAGET

Moderbolaget upprättar årsredovisningen enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter.

De mest väsentliga avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och IFRS är redovisning av pensionskostnader, behandling av goodwill och internt genererade immateriella tillgångar samt värdering av valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag. Moderbolaget redovisar pensionskostnader enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket medför att även förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som avgiftsbestämda planer. Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter hänförliga till internt genererade immateriella tillgångare redovisas i resultaträkningen, oavsett om de uppstått i utvecklingsfasen. Valutakomponenten på valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Eget kapital hänförligt till nyemission redovisas i moderbolaget som skuld tills emissionen registrerats

Även rubriceringsmässiga avvikelser förekommer.

3 Betydande bedömningar och uppskattningar

Betydande bedömningar och uppskattningar

Presentation av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar, uppskjutna skatter och pensionsavsättningar. Företagsledningen baseras sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

Bedömningar

Investeringsfonder

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. Tillgångarnas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Till följd av att beslut beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna anses inte koncernen ha någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattandet i investeringsfonderna för att uppnå ekonomiska förmåner. Koncernens ersättning och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonder för att säkra åtaganden mot kunder. Andelar i investeringsfonderna representerar enligt koncernens bedömning inget inflytande, oavsett om andelsinnehavet överstiger 50 procent eller ej. Sammantaget utgör ovan nämnda förhållanden grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras. Tillgångarna i fonder där koncernens andelsvärde översteg 50 procent uppgick per årsskiftet till 35 miljarder kronor. Per årsskiftet redovisade koncernen en tillgång för dessa fonder motsvarande koncernens andelsvärde, 22 miljarder kronor, i balansräkningen som Fondandelar där kunder bär placeringsrisken Om koncernen istället bedömt att bestämmande inflytande förelåg så skulle tillgångar motsvarande 35 miljarder ha konsoliderats och redovisats i koncernens balansräkning utifrån typ av tillgång.

Finansiella instrument

När finansiella instrument värderas till verkligt värde används i första hand noterade priser på aktiva marknader. Saknas noterade priser på aktiva marknader används istället olika värderingsmodeller. Koncernen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. Koncernen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll.

Koncernen har bedömt valmöjligheten att värdera finansiella instrument till verkligt värde som den mest rättvisande redovisningen för delar av koncernens utlåningsportföljer med fast ränta, då ränterisken är säkrad med hjälp av emitterade värdepapper och derivat. Bedömning görs också för vilka finansiella instrument säkringsredovisning ska användas. I båda fallen görs bedömningen utifrån att undvika så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra.

Skatt

För moderbolagets estniska dotterföretag Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om utdelning lämnas.

Till följd av att moderbolaget styr tidpunkten för eventuell utdelning och att bedömning gjorts att utdelning inte sker inom överskådlig framtid har ingen uppskjuten skatt reserverats. När bedömning görs att utdelning ska ske reserveras uppskjuten skatt på förväntad utdelning. Ifall största möjliga utdelning beslutats för dotterföretaget skulle koncernen belastas med en skattekostnad maximalt uppgående till 2 736 mkr.

Uppskattningar

Koncernen gör olika uppskattningar och antaganden om framtiden för att fastställa värden på vissa tillgångar och skulder.

Reserveringar för kreditförluster

Fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas ifall förlusthändelse har inträffat. Först prövas individuell fordran och därefter grupper av fordringar med likartade kreditegenskaper och som inte identifierats individuellt. Med förlusthändelse avses händelse som inträffat efter det att fordran lämnades och som har en negativ inverkan på framtida förväntade kassaflöden. Att fastställa inträffad förlusthändelse för grupp av fordringar medför större osäkerhet då ett flertal olika händelser, såsom makroekonomiska faktorer, kan ha påverkan. Exempel på förlusthändelser är försenade eller uteblivna betalningar, beviljade eftergifter till följd av låntagarens ekonomiska svårigheter, konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, lokal ekonomisk utveckling som har koppling till uteblivna betalningar såsom ökning av arbetslöshet, minskning av fastighetspriser eller råvarupriser.

Individuell fordran med inträffad förlusthändelse klassificeras som osäker fordran. Koncernen anser att fordringar där betydande förändringar av lånevillkor gjorts till följd av låntagarens ekonomiska svårigheter och fordringar med förfallna obetalda belopp äldre än 60–90 dagar med automatik innebär att fordran är osäker. Antalet dagar varierar i koncernen utifrån kundbeteende och indrivningsprocesser för olika marknader. För att sådan fordran inte ska anses vara osäker krävs säkerheter som på ett betryggande sätt täcker både kapital, upparbetade och framtida räntor samt avgifter. Då förlusthändelse inträffat uppskattas när i framtiden lånets kassaflöde erhålls samt dess mest sannolika storlek. För osäkra fordringar anses inte ränta erhållas utan enbart kapital eller del därav. För grupper av lånefordringar baseras uppskattningarna på

historiska värden och erfarenhetsmässiga justeringar av dessa till aktuell situation. Reservering för kreditförluster görs för skillnaden mellan uppskattat värde, det vill säga uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta, och redovisat värden enligt avtalsenliga kassaflöden.

Antaganden om när i tiden ett kassaflöde erhålls samt dess storlek avgörs således reserveringarnas storlek. Besluten om reserveringarna fattas därför baserat på olika beräkningar och företagsledningens bedömningar av de aktuella marknadsförutsättningarna. Företagsledningen anser att uppskattningar avseende reserveringar är väsentliga till följd av dess betydande beloppsmässiga storlek samt den komplexitet som inbegrips i att göra uppskattningarna.

Under 2009 förvärrades det ekonomiska läget väsentligt i framförallt i Baltikum och i Ukraina. Koncernens reserveringar i den baltiska delen ökade därför under året från 3 595 mkr till 15 281mkr och i den ukrainska delen under året från 572 mkr till 6 390 mkr. Reserveringsökningarna baserades på de förluster som företagsledningen antog vara mest sannolika mot bakgrund av de gällande ekonomiska utsikterna inom intervallet för rimligt möjliga antaganden. Osäkra fordringar, brutto, ökade i den baltiska delen under året från 6 980 mkr till 26 571mkr och i den ukrainska delen under året från 983 mkr till 8 180 mkr. Till följd av de ekonomiska förutsättningarna och illikvida marknader var subjektiviteten vid fastställandet av värdet på säkerheterna för dessa lån betydligt större än vanligt. En generell värdenedgång med ytterligare 10 procent skulle ha inneburit ökade reserveringar med 4 013 mkr, varav 546 mkr i Estland, 1 340 mkr i Lettland, 771 mkr i Litauen, 818 mkr i Ukraina och 224 mkr i Ryssland. Koncernens portföljreservering, för lån som inte klassats som osäkra, uppgick per årsskiftet till 5 135 mkr.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Goodwill prövas minst årligen för nedskrivning. Prövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Koncernens prövningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten som goodwillen avser och allokerats till samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Dessutom fastställs en lämplig diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden.

Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 15 368 mkr, varav 12 624 mkr avser investeringen i den baltiska verksamheten.

Till följd av den väsentligt försämrade ekonomin under 2009 i de baltiska länderna samt den därmed ökade osäkerhet kring ländernas framtida utveckling bygger beräkningen för denna del i högre grad på subjektiva bedömningar än tidigare. Företagsledningen anser därför att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. En nedskrivning av goodwill påverkar dock varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. Till och med 2001 hade 60 procent av den baltiska verksamheten förvärvats. Under 2005 förvärvades resterande 40 procent. Merparten eller 11 186 mkr av goodwillen uppkom i och med förvärvet av återstående minoritet och motsvarade då 40 procent av verksamhetens totala värde. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet 2009 ledde inte till något nedskrivningsbehov. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget materiellt nedskrivningsbehov uppkomma. Förändras båda antagandena samtidigt så uppkommer nedskrivningsbehov för investeringen i Lettland.

I början av 2009 skrevs kvarvarande goodwill avseende investeringen in den ukrainska verksamheten bort. Den ukrainska verksamheten förvärvades helt under 2007 till då gällande värde. Den ekonomiska utvecklingen i landet och utvecklingen i verksamheten har därefter dramatiskt försämrats, framförallt under 2008 och i början av 2009. Utvecklingen har gjort att företagsledningens framtida förväntningar om kassaflöden reducerats så mycket att någon goodwill inte längre kan försvaras.

Nedskrivningsprövning av förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter Förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Då indikation om värdenedgång finns prövas ifall nedskrivning behöver ske. Prövningen görs genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde och försäljningsvärde, beräknas. Nyttjandevärdet för förvaltningsfastigheter och i vissa fall rörelsefastigheter har fastställts av oberoende externa värderingsföretag. Förvaltningsfastigheter värderade baserat på externa värderingar uppgick vid årsskiftet till 842 mkr.

Nettoförsäljningsvärde för fastigheter redovisade som varulager Fastigheter som redovisas som varulager värderas till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet har fastställts av oberoende externa värderingsföretag. Redovisat värde för fastigheter värderade som varulager uppgick 2009 till 220 mkr.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra outnyttjade skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar kan endast redovisas i den mån de kan utnyttjas emot framtida skattemässiga intäkter. Företagsledningen gör därför antaganden om hur stora dessa framtida skattemässiga intäkter förväntas bli. Antagandena påverkar således koncernens resultat och finansiella ställning. Redovisat värde påverkar däremot inte kapitaltäckningsgraden då uppskjutna skattefordringar är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen.

Till följd av det ekonomiska och även till viss del skatterättsliga osäkra läge som råder i Ukraina har företagsledningen ansett antagandet att enbart redovisa uppskjutna skattefordringar motsvarande uppskjutna skatteskulder i den ukrainska verksamheten som mest realistiskt. Ej redovisad uppskjuten skattefordran utifrån per årsskiftet gällande skattelagstiftning uppgick till 1 264 mkr, varav 1 104 mkr avsåg skattemässiga förlustavdrag. Ej redovisad uppskjuten skattefordran i övriga delar av koncernen uppgick till 373 mkr, varav 275 mkr avsåg Litauen.

Finansiella instrument värderade till verkligt värde

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. Under 2009 hade värdepapper för 142 miljdarder kronor emitterats där sådana antaganden gjorts. Emissionerna, som var statligt garanterade, har vid varje tillfälle skett till unika villkor och inkluderat garantiavgift till garantiutfärdaren svenska staten. Skulderna har värderats till verkligt värde med observerbar marknadsdata i form av interbankränta som grund. Interbankräntan har justerats med den skillnaden som fanns mellan emissionsvillkor och interbankräntan vid emissionstillfället, kreditriskkomponenten. På så sätt har initial redovisning och värdering enligt använd värderingsmodell motsvarat erhållet belopp vid emissionen. Så kallade dag-ett-resultat har därför inte uppstått. Fortlöpande har skulderna omvärderats med aktuell interbankränta justerad för initial kreditriskkomponent. Använd värderingsmodell har ansetts ge det mest relevanta verkliga värdet och på så sätt innehåller koncernens resultat och eget kapital inte några omvärderingseffekter till följd av ändrad kreditriskkomponent för dessa skulder.

Förmånsbestämda pensioner

För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena revideras varje år eller då väsentlig förändring skett. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. Ackumulerad nettoresultat av erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster uppgick per årsskiftet till en vinst på 346 mkr. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. Totalt uppgick koncernens aktuariella vinster och förluster per årsskiftet till en förlust på 2 006 mkr. Vid en sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter ökar pensionsavsättningen med 682 mkr. Då koncernen tillämpar den så kallade korridormetoden resultatredovisas endast den delen av nettot som överstiger 10 procent av det högsta värdet av plantillgångar eller pensionsskuld. Överskjutande del resultatredovisas under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Förändringen hade endast inneburit en marginell resultatförändring för 2010.

4 Rörelsesegment

2009	Svensk bankrörelse	Baltisk bankrörelse	Inter nationell bankrörelse	Swedbank Markets	Kapitalför valtning	Ektornet	Gemensam service & koncernstaber	Eliminering	Totalt
Räntenetto	12 282	4 236	2 187	2 250	–23	–1	–157	–9	20 765
Provisionsnetto	4 442	1 655	239	834	655				7 825
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	35	719	–18	2 541	42	2	–552	1	2 770
Andel av intresseföretags resultat	864	1					1		866
Övriga intäkter	1 363	762	22	70	160		4 023	–3 844	2 556
Summa intäkter	18 986	7 373	2 430	5 695	834	1	3 315	–3 852	34 782
varav interna intäkter	1 360	116	6	346	–1 774		2 947	–3 001
Personalkostnader	4 102	1 212	635	1 104	377	2	1 780	–11	9 201
Övriga kostnader	5 151	1 915	756	987	475	25	2 290	–3 841	7 758
Avskrivningar	133	208	90	26	49		383		889
Summa kostnader	9 386	3 335	1 481	2 117	901	27	4 453	–3 852	17 848
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	9 600	4 038	949	3 578	–67	–26	–1 138		16 934
Nedskrivning av immateriella tillgångar			1 300	5		0			1 305
Nedskrivning av materiella tillgångar	2	222	219	6					449
Kreditförluster, netto	1 355	14 888	8 137	261			0		24 641
Rörelseresultat	8 243	–11 072	–8 707	3 306	–67	–26	–1 138		–9 461
Skatt	2 139	–1 320	–256	835	–15	–6	–396		981
Minoritetens andel	8		–2	63					69
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	6 096	–9 752	–8 449	2 408	–52	–20	–742		–10 511
Utlåning	951 463	171 431	50 188	207 851	1 857	8			1 382 798
Aktier i intresseföretag	2 734	5	1						2 740
Övriga tillgångar	91 345	55 897	11 748	195 344	1 567	964	52 284		409 149
Summa tillgångar*	1 045 542	227 333	61 937	403 195	3 424	972	52 284		1 794 687
Inlåning	355 865	103 064	10 516	34 979					504 424
Övriga skulder	663 313	94 903	46 766	362 656	1 899	680	30 376		1 200 593
Summa skulder*	1 019 178	197 967	57 282	397 635	1 899	680	30 376		1 705 017
Allokerat eget kapital	26 364	29 366	4 655	5 560	1 525	292	21 908		89 670
Summa skulder och eget kapital	1 045 542	227 333	61 937	403 195	3 424	972	52 284		1 794 687
Osäkra fordringar, brutto	2 196	26 571	10 788	577					40 132
Riskvägda tillgångar	328 443	165 417	53 053	50 262	2 465	526	3 266		603 431
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	22,3	–31,5	–140,5	43,5	–3,4	–117,6	–5,8		–12,5
K/I-tal	0,49	0,45	0,61	0,37	1,08	27,00	1,34		0,51
Utlåning/inlåning, %	263	165	436	113					240
Heltidstjänster	5 868	6 105	3 607	918	318	39	2 422		19 277

* Exklusive koncerninterna mellanhavanden.

Svensk bankrörelse är det dominerande rörelsesegmentet i Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för finansiella institutioner. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken samt de samverkande sparbankernas distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även Swedbank Hypotek, EnterCard, Swedbank Finans, Swedbank Card Services, Swedbank Försäkring och Swedbank Fastighetsbyrå samt dotterbanken i Luxemburg.

Baltisk bankrörelse består av Baltisk bankrörelse affärsverksamhet respektive investering. Baltisk bankrörelse bedriver affärsverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. I Baltisk bankrörelse investering redovisas effekterna av Swedbanks ägande i Swedbank AS i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på kundbas och övervärden i utlåningsportföljen identifierade vid förvärvet 2005.

Internationell bankrörelse omfattar alla internationella affärsenheter som inte definieras som hemmamarknader och självständiga strategiska affärsområden. Det innebär idag bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland, filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina och representationskontoret i Japan. En ledningsfunktion med stabsfunktioner finns också inom affärsområdet. De koncernmässiga effekterna av investeringen i JSC Swedbank i Ukraina ingår i rörelsesegmentet.

Swedbank Markets verksamhet omfattar kapitalmarknadsprodukter och tjänster och olika typer av projekt- och företagsfinansieringar. Förutom verksamheten i Sverige, Estland, Lettland och Litauen inkluderar rörelsesegmentet dotterföretagen First

Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York. Räntehandel bedrivs i New York-filialen och i samarbete med First Securities även i Oslo-filialen. Dessutom har Swedbank Markets ansvaret för Swedbankkoncernens övergripande relationer med banker och finansiella institutioner. Dotterföretaget ZAO Swedbank Markets i Ryssland ingår även.

Kapitalförvaltning omfattar Swedbank Robur med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär kapitalförvaltning. Kapitalförvaltning finns representerat på Swedbanks fyra hemmamarknader.

Ektornet omfattar övertagna pantfastigheter.

I Gemensam service och koncernstaber ingår IT, supportfunktioner samt koncernledning och koncernstaber, inklusive Group Treasury och koncernens eget försäkringsföretag Sparia.

Rörelsesegmentsrapporteringen är upprättad enligt koncernens redovisningsprinciper, vilka överensstämmer med IFRS. Som beskrivs i not 2 Redovisningsprinciper har koncernen börjat tillämpa IFRS 8 och retroaktivt omräknat rörelsesegmentsrapporteringen. IAS 1 Finansiella rapporter kräver presentation av balansräkning vid ingången av den tidigaste perioden när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt. För koncernen skulle det vara balansräkning per 31 december 2007. Eftersom den retroaktiva redovisningen inte hade någon påverkan på balansräkningen den 31 december 2007 har inte denna balansräkning presenterats i koncernredovisningen.

2008	Svensk bankrörelse	Baltisk bankrörelse	Internationell bankrörelse	Swedbank Markets	Kapital förvaltning	Gemensam service & koncernstaber	Eliminering	Totalt
Räntenetto	12 092	5 934	2 016	1 722	–32	–7	–23	21 702
Provisionsnetto	4 465	1 750	240	1 110	1 349		–84	8 830
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	914	330	324	554	–41	255	15	2 351
Andel av intresseföretags resultat	443	2		1		66		512
Övriga intäkter	1 223	758	79	69	140	4 566	–3 767	3 068
Summa intäkter	19 137	8 774	2 659	3 456	1 416	4 880	–3 859	36 463
varav interna intäkter	1 461	180	1	297	–1 838	2 284	–2 385
Personalkostnader	4 414	1 481	760	1 153	374	1 925	–15	10 092
Övriga kostnader	4 883	2 060	561	826	389	2 119	–3 844	6 994
Avskrivningar	113	294	120	15	32	398		972
Summa kostnader	9 410	3 835	1 441	1 994	795	4 442	–3 859	18 058
Resultat före kreditförluster
och nedskrivningar	9 727	4 939	1 218	1 462	621	438		18 405
Nedskrivning av immateriella tillgångar			1 403					1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar			27					27
Kreditförluster, netto	594	1 800	478	290		–6		3 156
Rörelseresultat	9 133	3 139	–690	1 172	621	444		13 819
Skatt	2 278	263	227	285	158	–331		2 880
Minoritetens andel	11			41				52
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	6 844	2 876	–917	846	463	775		10 887
Utlåning	943 252	231 384	73 186	165 955	2 183			1 415 960
Aktier i intresseföretag	1 978	4	1	4				1 987
Övriga tillgångar	71 808	39 629	9 255	233 566	1 006	38 479		393 743
Summa tillgångar*	1 017 038	271 017	82 442	399 525	3 189	38 479		1 811 690
Inlåning	329 123	107 366	9 567	62 400				508 456
Övriga skulder	658 514	141 557	65 553	332 218	2 000	17 162		1 217 004
Summa skulder*	987 637	248 923	75 120	394 618	2 000	17 162		1 725 460
Allokerat eget kapital	29 401	22 094	7 322	4 907	1 189	21 317		86 230
Summa skulder och eget kapital	1 017 038	271 017	82 442	399 525	3 189	38 479		1 811 690
Osäkra fordringar, brutto	2 092	6 980	1 219	287				10 578
Riskvägda tillgångar	351 536	192 150	76 092	63 662	2 842	10 358		696 640
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	22,4	13,0	–10,4	21,8	39,0	15,4		15,2
K/I-tal	0,49	0,44	0,54	0,58	0,56	0,91		0,50
Utlåning/inlåning, %	276	205	720	113				262
Heltidstjänster	6 136	7 457	4 675	878	306	2 396		21 848

* Exklusive koncerninterna mellanhavanden.

5 Geografisk fördelning

2009	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Ukraina	Ryssland	Övrigt	Totalt
Räntenetto	14 135	1 521	1 533	1 382	1 032	743	419	20 765
Provisionsnetto	4 920	686	557	538	72	27	1 025	7 825
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	1 670	293	463	265	–133	97	115	2 770
Andel av intresseföretags resultat	648	1					217	866
Övriga intäkter	1 800	66	255	442	10	9	–26	2 556
Summa intäkter	23 173	2 567	2 808	2 627	981	876	1 750	34 782
Personalkostnader	6 579	534	410	509	259	220	690	9 201
Övriga kostnader	5 311	168	796	753	234	223	273	7 758
Avskrivningar	505	129	75	65	63	20	32	889
Summa kostnader	12 395	831	1 281	1 327	556	463	995	17 848
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	10 778	1 736	1 527	1 300	425	413	755	16 934
Nedskrivning av immateriella tillgångar					1 300	5		1 305
Nedskrivning av materiella tillgångar	8	5	63	154	219			449
Kreditförluster, netto	1 684	2 561	6 892	5 355	6 456	1 326	367	24 641
Rörelseresultat	9 086	–830	–5 428	–4 209	–7 550	–918	388	–9 461
Skatt	2 401	4	–833	–454	–178	–11	52	981
Minoritetens andel	8				–2		63	69
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	6 677	–834	–4 595	–3 755	–7 370	–907	273	–10 511
Utlåning	1 161 257	73 573	51 632	45 629	8 910	11 450	30 347	1 382 798
Aktier i intresseföretag	2 698	5			1		36	2 740
Övriga tillgångar	338 830	29 613	9 636	15 539	1 800	2 680	11 051	409 149
Summa tillgångar	1 502 785	103 191	61 268	61 168	10 711	14 130	41 434	1 794 687
Inlåning	388 578	47 902	20 785	34 191	2 830	3 555	6 583	504 424
Övriga skulder	1 059 195	43 661	31 559	18 036	6 644	9 285	32 213	1 200 593
Summa skulder	1 447 773	91 563	52 344	52 227	9 474	12 840	38 796	1 705 017
Allokerat eget kapital	55 012	11 628	8 924	8 941	1 237	1 290	2 638	89 670
Summa skulder och eget kapital	1 502 785	103 191	61 268	61 168	10 711	14 130	41 434	1 794 687
Osäkra fordringar, brutto	2 627	5 465	13 401	7 705	8 180	2 238	516	40 132
Riskvägda tillgångar	383 902	67 821	53 801	45 480	12 215	11 396	28 816	603 431
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	14,3	–7,3	–45,9	–38,9	–369,0	–55,7	9,1	–12,5
K/I tal	0,53	0,32	0,46	0,50	0,57	0,53	0,57	0,51
Heltidstjänster	8 480	2 619	1 846	2 485	2 880	570	397	19 277

I den geografiska fördelningen har immateriella tillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i.

2008	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Ukraina	Ryssland	Övrigt	Totalt
Räntenetto	13 061	2 511	1 995	1 942	1 230	570	393	21 702
Provisionsnetto	5 887	835	555	534	97	20	902	8 830
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	1 480	38	216	147	359	28	83	2 351
Andel av intresseföretags resultat	378	4					130	512
Övriga intäkter	2 381	49	251	344	13	48	–18	3 068
Summa intäkter	23 187	3 437	3 017	2 967	1 699	666	1 490	36 463
Personalkostnader	7 083	601	508	691	395	211	603	10 092
Övriga kostnader	4 785	160	738	685	264	120	242	6 994
Avskrivningar	616	108	67	46	103	11	21	972
Summa kostnader	12 484	869	1 313	1 422	762	342	866	18 058
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	10 703	2 568	1 704	1 545	937	324	624	18 405
Nedskrivning av immateriella tillgångar					1 403			1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar					27			27
Kreditförluster, netto	757	584	919	297	349	125	125	3 156
Rörelseresultat	9 946	1 984	785	1 248	–842	199	499	13 819
Skatt	2 175	1	139	228	191	49	97	2 880
Minoritetens andel	11						41	52
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	7 760	1 983	646	1 020	–1 033	150	361	10 887
Utlåning	1 110 950	95 953	69 911	64 745	19 187	16 392	38 822	1 415 960
Aktier i intresseföretag	1 946	4			1		36	1 987
Övriga tillgångar	342 275	12 253	11 187	15 129	3 436	1 089	8 618	393 743
Summa tillgångar	1 455 171	108 210	81 098	79 874	22 624	17 481	47 476	1 811 690
Inlåning	388 480	48 959	23 925	34 611	5 073	1 707	5 701	508 456
Övriga skulder	1 010 506	50 728	50 200	38 556	13 894	14 392	38 972	1 217 004
Summa skulder	1 398 986	99 687	74 125	73 167	18 967	16 099	44 673	1 725 460
Allokerat eget kapital	56 184	8 522	6 973	6 708	3 658	1 381	2 804	86 230
Summa skulder och eget kapital	1 455 171	108 210	81 098	79 874	22 624	17 481	47 476	1 811 690
Osäkra fordringar, brutto	2 379	2 513	3 063	1 404	983	218	18	10 578
Riskvägda tillgångar	440 931	69 938	63 732	56 848	18 087	15 826	31 278	696 640
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	15,3	29,1	12,8	19,8	–51,7	10,2	15,1	15,2
K/I tal	0,54	0,25	0,44	0,48	0,45	0,51	0,58	0,50
Heltidstjänster	8 622	3 060	2 305	2 963	3 870	638	390	21 848

6 Produktområden

		Sparande &	Betalningar	Handel &
2009	Finansering	Placeringar	& Kort	Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	13 176	1 503	4 949	2 095	–958	20 765
Provisionsnetto	9	3 586	3 488	629	113	7 825
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde		42	13	3 007	–292	2 770
Andel av intresseföretags resultat	328		25		513	866
Övriga intäkter	507	620	630	–5	804	2 556
Summa intäkter	14 020	5 751	9 105	5 726	180	34 782
Summa kostnader	5 611	4 264	4 967	2 565	441	17 848
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	8 409	1 487	4 138	3 161	–261	16 934
Nedskrivning av immateriella tillgångar					1 305	1 305
Nedskrivning av materiella tillgångar	197				252	449
Kreditförluster, netto	24 383		191	67		24 641
Rörelseresultat	–16 171	1 487	3 947	3 094	–1 818	–9 461
Skatt	–592	317	816	551	–111	981
Minoritetens andel	–7	–9		82	3	69
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	–15 571	1 179	3 131	2 459	–1 711	–10 511
Utlåning	1 192 198		376	190 224		1 382 798
Inlåning		271 313	211 422	21 685		504 420
Fonder		450 420				450 420
Privat- och indexobligationer				30 371		30 371
Diskretionär förvaltning		228 725				228 725
Allokerat eget kapital	40 362	2 228	4 957	2 476	39 647	89 670
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–36,7	52,9	63,2	99,4	–5,3	–12,5
K/I-tal	0,40	0,74	0,55	0,45	2,45	0,51

2008	Finansering	Sparande & Placeringar	Betalningar & Kort	Handel & Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	14 365	1 483	5 400	1 439	–985	21 702
Provisionsnetto	216	3 755	3 367	988	504	8 830
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde		–199	31	1 784	735	2 351
Andel av intresseföretags resultat	214		33		265	512
Övriga intäkter	351	446	577	12	1 682	3 068
Summa intäkter	15 146	5 485	9 408	4 223	2 201	36 463
Summa kostnader	5 422	4 133	5 221	2 780	502	18 058
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	9 724	1 352	4 187	1 443	1 699	18 405
Nedskrivning av immateriella tillgångar					1 403	1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar					27	27
Kreditförluster, netto	2 865			291		3 156
Rörelseresultat	6 859	1 352	4 187	1 152	269	13 819
Skatt	1 621	308	742	207	2	2 880
Minoritetens andel	10	–6	0	44	4	52
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	5 228	1 050	3 445	901	263	10 887
Utlåning	1 250 271		412	165 277		1 415 960
Inlåning		286 583	199 000	23 000		508 583
Fonder		343 341				343 341
Privat- och indexobligationer				32 495		32 495
Diskretionär förvaltning		281 996				281 996
Allokerat eget kapital	43 932	659	5 153	2 592	33 894	86 230
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	12,7	169,4	72,3	34,8	1,2	15,2
K/I-tal	0,36	0,75	0,55	0,66	0,23	0,50

I produktområdesredovisningen har resultat och affärsvolymer fördelats på fem huvudsakliga produktområden.

• (1) Finansiering:
• • boendefinansiering
• • konsumentkrediter
• • kreditkort (inklusive EnterCard)
• • företagsfinansiering
• • leasing
• • kreditgarantier • övriga finansieringsprodukter

(2) Sparande & Placeringar

• • sparkonton
• • fond- och försäkringssparande
• • pensionssparande
• • institutionell kapitalförvaltning
• • övriga sparande- och placeringsprodukter

(3) Betalningar & Kort

• • transaktionskonton
• • kontanthantering
• • nationella betalningar
• • internationella betalningar
• • dokumentbetalningar
• • bankkort
• • kortinlösen
• • andra betalningsprodukter

(4) Handel & Kapitalmarknadsprodukter

• • aktiehandel
• • strukturerade produkter
• • corporate finance
• • förvaringstjänster
• • räntehandel
• • valutahandel
• • övriga kapitalmarknadsprodukter

(5) Övrigt

• • fastighetsmäkleri
• • fastighetsförvaltning
• • sakförsäkringar
• • juridiska tjänster
• • bankfack
• • administrativa tjänster
• • egen finansförvaltning
• • andel av intresseföretags resultat
• • realisationsvinster
• • goodwill
• • övrigt

Engångsposter ingår generellt i Övrigt, t ex återbetalda fondförvaltningsarvoden samt Visa- och MasterCard-intäkter, trots att dessa skulle gå att hänföra till produktområden.

Nedskrivningar av materiella tillgångar redovisas inom Finansieringar när nedskrivningen avser övertagna panter. Nedskrivning av egna fastigheter ingår i Övrigt.

7 Räntenetto

		2009		2008
Koncernen	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta,%	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta,%
Utlåning till kreditinstitut	139 081	684	0,49	164 544	5 509	3,35
Utlåning till allmänheten	1 270 736	46 943	3,69	1 213 702	69 598	5,73
Räntebärande värdepapper	126 290	2 447	1,94	48 631	2 836	5,83
Summa räntebärande tillgångar	1 536 107	50 074	3,26	1 426 877	77 943	5,46
Derivat	103 385	6 167		66 770	1 580
Övriga tillgångar	141 874	158		143 387	40
Summa tillgångar	1 781 366	56 399	3,17	1 637 034	79 563	4,86
Skulder till kreditinstitut	307 713	3 207	1,04	211 676	8 064	3,81
Inlåning från allmänheten	484 842	6 341	1,31	486 267	15 643	3,22
varav insättargarantiavgifter		417			440
Emitterade värdepapper	653 456	21 756	3,33	651 027	29 062	4,46
varav provisioner statsgaranterad upplåning		1 802			56
Efterställda skulder	42 749	1 970	4,61	39 698	2 210	5,57
Räntebärande skulder	1 488 760	33 274	2,24	1 388 668	54 979	3,96
Derivat	97 543	2 094		62 277	2 832
Övriga skulder	110 891	266		114 479	50
varav avgift statlig stabiliseringsfond		224
Summa skulder	1 697 194	35 634	2,10	1 565 424	57 861	3,70
Eget kapital	84 172			71 610
Summa skulder och eget kapital	1 781 366	35 634	2,00	1 637 034	57 861	3,53
Summa räntenetto		20 765			21 702
Placeringsmarginal			1,17			1,33
Ränteintäkter osäkra fordringar		505			283
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		22 589			40 754
Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde		9 264			16 707

Räntebärande värdepapper redovisas i denna not netto med avdrag för skuld inlånade värdepapper. Kontraktsenliga upplupna räntor på osäkra fordringar periodiseras inte.

		2009		2008
Moderbolaget	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta,%	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta,%
Utlåning till kreditinstitut	585 326	10 439	1,78	409 776	17 755	4,33
Utlåning till allmänheten	381 336	10 235	2,68	397 692	22 003	5,53
Räntebärande värdepapper	232 156	6 030	2,60	137 398	6 780	4,93
Summa räntebärande tillgångar	1 198 819	26 704	2,23	944 866	46 538	4,93
Derivat	110 967	4 757		69 432	468
Övriga tillgångar	78 672	37		85 160	60
Summa tillgångar	1 388 457	31 498	2,27	1 099 458	47 066	4,28
Skulder till kreditinstitut	432 912	3 920	0,91	295 516	11 626	3,93
Inlåning från allmänheten	374 891	2 776	0,74	377 287	12 008	3,18
varav insättargarantiavgifter		223			154
Emitterade värdepapper	346 553	10 201	2,94	246 912	9 874	4,00
varav provisioner statsgaranterad upplåning		1 696			56
Efterställda skulder	41 195	1 949	4,73	38 373	2 169	5,65
Räntebärande skulder	1 195 551	18 846	1,58	958 088	35 677	3,72
Derivat	113 134	2 911		68 142	2 559
Övriga skulder	33 596	179		36 994	1
varav avgift statlig stabiliseringsfond		161
Summa skulder	1 342 281	21 936	1,63	1 063 224	38 237	3,60
Eget kapital	46 176			36 234
Summa skulder och eget kapital	1 388 457	21 936	1,58	1 099 458	38 237	3,48
Summa räntenetto		9 562			8 829
Placeringsmarginal			0,69			0,80
Ränteintäkter osäkra fordringar		26			39
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		20 837			29 167
Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde		9 887			21 466

8 Erhållna utdelningar

		Moderbolaget
	2009	2008
Aktier och andelar	178	–2
Aktier och andelar i intresseföretag	44	89
Aktier och andelar i koncernföretag*	1 271	1 496
Summa	1 493	1 583
* varav genom koncernbidrag	1 265	787

9 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 474	5 349	2 295	2 207
Kapitalförvaltningsprovisioner	2 714	3 486	1 337	1 452
Livförsäkringsprovisioner	390	398	431	416
Courtage	652	734	389	313
Övriga värdepappersprovisioner	143	132	122	121
Corporate finance	221	277	43	59
Utlåningsprovisioner	563	658	305	333
Garantiprovisioner	278	257	179	163
Inlåningsprovisioner	70	61	68	60
Fastighetsförmedlingsprovisioner	146	127	43	59
Sakförsäkringsprovisioner	32	43	2
Övriga provisioner	714	719	351	338
Summa	11 397	12 241	5 522	5 462

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 086	–1 929	–668	–612
Kapitalförvaltningsprovisioner	–77	–164	–44	–52
Livförsäkringsprovisioner	–160	–160	–5
Courtage	–24	–26	0	0
Övriga värdepappersprovisioner	–271	–308	–724	–462
Utlånings- och garantiprovisioner	–93	–137	–70	–84
Övriga provisioner	–861	–687	–51	–42
Summa	–3 572	–3 411	– 1 562	–1 252
Summa	7 825	8 830	3 960	4 210

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning har belastats med 540 mkr 2009 i kompensation till svenska kunder för att de fondförvaltningsarvoden som tagits ut sedan 2004 inte varit i överensstämmelse med fondbestämmelserna i två av Swedbank Roburs fonder (Rysslandsfonden och Mixfonden). Vidare har provisionsintäkter för kapitalförvaltning belastats med 88 mkr under 2009 i kompensation till estländska kunder för fonden Private Debt Fund med anledning av att det varit otydliga regelverk kring hur intressekonflikter ska hanteras.

10 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Handel och derivat
Aktier och relaterade derivat	1 195	14	891	404
varav utdelning	197
Räntebärande värdepapper och
relaterade derivat	–9 722	10 042	498	–581
Andra finansiella instrument	14	122
Summa	–8 513	10 178	1 389	–177
Övrigt
Aktier	16	191	–6	117
varav utdelning	5	74
Lån	45	13 456	–345	901
Finansiella skulder	10 046	–23 009	120	–394
Summa	10 107	–9 362	–231	624
Säkringsredovisning
till verkligt värde
Säkringsinstrument	–340	1 691	–462	1 690
Säkrad post	335	–1 676	488	–1 677
Summa	–5	15	26	13
Ineffektiv del vid säkring av
nettoinvestering i utlandsverksamhet	3	–137	131	–76
Ineffektiv del av kassaflödessäkring	–37		–37
Finansiella skulder till upplupet
anskaffningsvärde	71		71
Värderingskategori lånefordringar	161	19
Valutakursförändring	983	1 638	–762	471
Summa	2 770	2 351	587	855
Fördelning på affärssyfte
Finansiella instrument för
handelsrelaterad verksamhet	2 888	1 663
varav aktierelaterat	1 195	14
varav ränterelaterat	696	–111
varav valutarelaterat	983	1 638
varav övrigt	14	122
Finansiella instrument som avses
innehas kontraktsenlig löptid	–118	688
varav värdeförändring öppen
ränteposition, Swedbank Hypotek	–262	598

Summa 2 770 2 351

11 Övriga intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag	3	846	13	860
Kontorsöverlåtelse	397	440	434	440
Fastighetsintäkter	13	13	1	0
Realisationsresultat vid försäljning av fastigheter, inventarier m.m.	54	14	0	5
IT-tjänster	821	776	1 051	1 041
Övriga rörelseintäkter	621	527	210	173
Summa	1 909	2 616	1 709	2 519

Swedbank AB har under 2009 sålt det ukrainska inkassoföretaget European Agency for Debt Recovery till TAS Group. Försäljningen innebar en realisationsförlust på 6 mkr.

Swedbank AB har under 2009 tillsammans med övriga svenska banker sålt sitt aktieinnehav i Privatgirot AB till Banc Tec. Realisationsvinsten uppgick till 2 mkr.

Under 2008 sålde Swedbank AB sin andel i NCSD, vilket resulterade i en realisationsvinst på 680 mkr samt en tilläggsvint på 7 mkr 2009. Swedbank sålde även det av Sparia helägda dotterföretaget SPS Reinsurance vilket resulterade i en realisationsvinst på 95 mkr. Det av Swedbank AS helägda dotterföretaget Pankade Kaardikeskus såldes och resulterade i en realisationsvinst på 66 mkr.

Swedbank AB har under 2009 överlåtit fyra kontor till Sparbanken Nord, tre kontor till Sparbanken Dalsland, två kontor till Sparbanken Rekarne, ett kontor till Tidaholms Sparbank och ett kontor till Sparbanken 1826. Överlåtelserna gav realisationsvinster på 397 mkr.

Under 2008 överlät Swedbank AB sin verksamhet i Lerum till Sparbanken Alingsås och sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till Sparbanken 1826. Överlåtelserna gav realisationsvinster på 440 mkr.

12 Personalkostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Löner och arvoden	6 062	6 452	3 717	3 824
Pensionskostnader*	980	995	988	905
Socialförsäkringsavgifter	1 827	1 998	1 201	1 329
Avsättning resultatandelssystem	2	289	0	271
Utbildningskostnader	99	150	74	80
Övriga personalkostnader	231	208	156	159
Summa	9 201	10 092	6 136	6 568
varav resultatbaserade personalkostnader	17	950	18	628
varav kostnader för personalomställning	106	45	37	25

* Årets pensionskostnad i koncernen specifieras i not 43.

Koncernen		2009				2008
Löner och andra ersättningar	Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare	Tantiem	Övriga anställda	Summa	Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare	Tantiem	Övriga anställda	Summa
Sverige	76	1	3 928	4 005	74	7	3 996	4 077
Danmark			24	24			21	21
Estland	3		417	420	4	2	429	435
Lettland	5		316	321	2	1	406	409
Litauen	4		342	346	3	3	505	511
Luxemburg	1		53	54	1		51	52
Norge	6	2	437	445	6	44	322	372
Ryssland	24		166	190	17	13	166	196
Ukraina	33		167	200	17	17	283	317
USA	6		29	35	3	1	31	35
Övriga länder			22	22			27	27
Summa	158	3	5 901	6 062	127	88	6237	6 452

2008 års siffror är ändrade i enlighet med 2009 års beräkningssätt.

Moderbolaget	2009				2008
Löner och andra ersättningar	Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare	Tantiem	Övriga anställda	Summa	Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare	Tantiem	Övriga anställda	Summa
Sverige	47		3 562	3 609	45	3	3 667	3 715
Danmark			24	24			21	21
Norge			34	34			34	34
USA			22	22			23	23
Övriga länder			28	28			31	31
Summa	47		3 670	3 717	45	3	3 776	3 824

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Årets kostnader avseende pensioner
och liknande förmåner:
Till styrelseledamöter, VD och vVD,
nuvarande	30	36	37	44
Antal personer med pensionskostnad	27	31	13	15

Kostnaden i koncernen beräknas enligt IAS 19 och kostnaden i moderbolaget enligt ÅRKL. Kostnaderna är exklusive löneskatt. Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktören och vice verkställande direktörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelse. Stiftelsetryggande förpliktelser uppgick till 456 mkr (434).

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Lån till VD och vVD*	62	82	47	43
Antal personer med lån	33	30	8	8
Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter	178	137	17	15
Antal personer med lån	55	58	7	8

* För moderbolaget ingår lån till koncernchef samt personer i koncernledningen. Förre VD:n i Swedbank Ukraina, Sergey Tigipko, avgick under december 2009 även ur styrelsen, varför närståenderelationen har upphört.

Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i bolagets ledning.

Information angående ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktör tillika koncernchef samt personer i koncernledningen. Med andra ledande befattningshavare avses här personer i koncernledningen exklusive verkställande direktör.

Ett ersättningsutskott, bestående av styrelsens ordförande, dess vice ordförande och två ordinarie ledamöter bereder inför styrelsen beslut i frågor om löner och övriga förmåner för verkställande direktör, koncernledning och chefen för internrevision.

Arvode, till verkställande direktör och personer i koncernledningen i moderbolaget, för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2009 beslutades om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska gälla fram till nästa årsstämma. Styrelsens kompensationskommitté ska årligen granska riktlinjerna och bereda ett förslag till styrelsen. Med detta förslag som grund ska styrelsen varje år föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för godkännande på årsstämman. Utifrån riktlinjernas principer ska styrelsen varje år besluta om ersättningsvillkor för varje enskild ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang Swedbanks verkställande direktör och de till denne rapporterande chefer som även ingår i koncernledningen. Riktlinjerna omfattar varje ersättningsavtal med ledande befattningshavare som ingåtts efter att riktlinjerna antagits, inklusive förändring av ersättningar som beslutats därefter.

Vid lönesättningen ska varje ledande befattningshavares ersättning bedömas i enlighet med en etablerad, strukturerad benchmark-procedur för att avgöra och jämföra löne- och förmånsnivåer. Ersättningspaket för ledande befattningshavare kan bestå av huvudkomponenterna grundlön, STI-program, LTI-program, förmåner och pension.

Resultatmål för kortsiktiga incitamentsprogram (STI-program) grundas av praktiska skäl normalt på resultatet under ett redovisningsår. På grund av förändringar på marknaden kan banken från tid till annan önska justera resultatmålen för att erhålla en effektiv incitamentsstruktur innan ett redovisningsår inleds. Som en följd av detta har styrelsen rätt att godkänna STI-program som löper från början av ett redovisningsår. Om det enligt styrelsen i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl har styrelsen rätt att frångå dessa riktlinjer. All fast ersättning utbetalas av banken i enlighet med tidigare ingångna avtal. Vad gäller utbetalning av tantiem/bonus i enlighet med STI-program eller långsiktiga incitamentsprogram (LTI-program), ska sådan godkännas av styrelsen för varje enskilt program. För närvarande har banken inte antagit något LTI-program. Varje LTI-program måste godkännas av årsstämman.

Pensionsförmåner kan vara förmånsbestämda (enligt svenska kollektivavtal) eller premiebestämda och är oantastbara. Ledande befattningshavare som har anställts efter 2006 kan ha förmånsbestämd pension enligt svenska kollektivavtal och/eller en premiebaserad pension. För ledande befattningshavare som har anställts efter 2006 ska den pensionsgrundande lönen ha ett tak.

Den totala ersättningskostnaden omfattar årliga kostnader för grundlön, STI, LTI, förmåner och pension, inklusive sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Följande maximala ersättningskostnader ska gälla fram till årsstämman 2010, Verkställande direktören; 400 inkomstbasbelopp; chef som rapporterar till verkställande direktören och även ingår i koncernledningen; 350 inkomstbasbelopp.

Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska generellt överensstämma med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor. För ledande befattningshavare anställda efter 2006 ska följande gälla: om banken säger upp anställningen kan lön utbetalas under en uppsägningstid på 0–12 månader, dessutom kan avgångsvederlag utgå under 6–12 månader.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman 2010 är i huvudsak oförändrad.

		2009		2008
Styrelsen, tkr	Styrelse arvode	varav för utskotts arbete	Styrelse arvode	varav för utskotts arbete
Styrelsearvoden och ersättningar Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman
Carl Erik Stålberg, styrelsens ordförande	1 700	350	1 700	350
Anders Sundström, vice ordförande (nyval 2009)	1 025	350
Ulrika Francke, styrelseledamot	825	425	1 200	525
Berith Hägglund-Marcus, styrelseledamot	525	125	625	225
Anders Igel, styrelseledamot (nyval 2009)	500	100
Helle Kruse Nielsen, styrelseledamot	500	100	400
Pia Rudengren, styrelseledamot (nyval 2009)	650	250
Karl-Henrik Sundström, styrelseledamot (nyval 2009)	525	125
Anders Nyblom, styrelseledamot			400
Göran Johnsson , styrelseledamot			650	250
Simon F.D. Ellis, styrelseledamot			650	250
Gail Buyske, styrelseledamot			525	125
Summa	6 250	1 825	6 150	1 725

Några kostnader till tidigare styrelse har inte resultatförts under räkenskapsåret.

Ersättningar till styrelsens ordförande, tkr	2009	2008
Till Carl Eric Stålberg
Fast ersättning, lön	3 075	3 075
Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden	1 700	1 700
Övriga ersättningar/förmåner	60	60
Summa	4 835	4 835
varav pensionsgrundande ersättning	3 075	3 075
Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt	2 556	2 468

Pensionsutfästelser för styrelsens ordförande

Carl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmånsbestämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75 procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Moderbolaget bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till 360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats.

Uppsägningsvillkor för styrelsens ordförande

Beroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kan han enligt sitt avtal med moderbolaget vara berättigad till en pensionsmedförande ersättning med belopp motsvarande tidigare lön under en 24 månaders period efter anställningens upphörande. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl Eric Stålberg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad här sagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutar annat.

Pensionsutfästelse till övriga styrelseledamöter

Koncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.

Ersättningar till verkställande direktör, tkr	2009	2008
Till Jan Lidén 2009-01-01–2009-04-30
Fast ersättning, lön	2 667	8 000
Övriga ersättningar/förmåner	79	189
Summa	2 746	8 189
Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt	1 277	3 671
Ersättningar till verkställande direktör, tkr	2009	2008
Till Michael Wolf
Fast ersättning, lön	8 000
Övriga ersättningar/förmåner	188

Summa 8 188 Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt 3 200

Anställningsvillkor för verkställande direktören

Michael Wolf var anställd hela året och tillträdde den 1 mars 2009 som verkställande direktör. Michael Wolfs anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar i form av bonus etc. Den ordinarie pensionsålder är 60 år. Michael Wolf disponerar för avgiftsbestämda prensionsändamål ett årligt premiebelopp på 3,2 mkr. Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Michael Wolf lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag om 12 månader. Avräkning sker om Michael Wolf erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Michael Wolfs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas. Jan Lidén avgick som verkställande direktör den sista februari. Efter Jan Lidens pensionsavgång den sista april 2009 har banken inga förpliktelser gentemot honom.

Ersättning till andra ledande befattningshavare*	2009	2008
Fast ersättning, lön	28	19
Rörlig ersättning, tantiem och bonus	0	9
Övriga ersättningar/förmåner	1	1
Summa	29	29
Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt	13	9
Antal personer per 31 december	8	7

*Inkluderar ersättningar under året som utgått från samtliga koncernföretag, såväl svenska som utländska. Redovisade uppgifter avser ersättning den tid personerna ingått i koncernledningen, exklusive verkställande direktören. För 2009 har Kjell Hedman, Erkki Raasuke och Annika Wijkström ingått i koncernledningen hela året. Giedrius Dusevicius, Catrin Fransson, Magnus Gagner Geeber, Mikael Inglander, Cecilia Hernqvist, Marie Hallander Larsson, Göran Bronner, Håkan Berg och Thomas Backteman har ingått i koncernledningen delar av året.

Den 31 dec 2009 ingick Kjell Hedman, Cecilia Hernqvist, Marie Hallander Larsson, Erkki Raasuke, Annika Wijkström, Göran Bronner, Håkan Berg och Thomas Backteman i koncernledningen.

Övriga ledande befattningshavare 2008 var Kjell Hedman, Catrin Fransson, Giedrius Dusevicius, Mikael Inglander, Erkki Raasuke, Annika Wijkström och Magnus Gagner Geeber. Ersättningen för Magnus Gagner Geeber innefattas från 1 juli 2008 och ersättningen för Anders Ek innefattas för perioden 1 januari till 30 juni 2008

Resultatfört belopp för rörlig ersättning för andra ledande befattningshavare uppgick till –955 tkr (5 084).

Pensionsutfästelser

Till andra ledande befattningshavare, vid årsskiftet åtta personer, utgår en förmånsbestämd livsvarig pension till tre personer från 60 års ålder och till tre personer en förmånsbestämd livsvarig pension från 62 år ålder, och för två personer är pensionsåldern 65 år. För sex personer görs avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantasbara sedan de intjänats. För en ledande befattningshavare betalar banken ett bestämt belopp på 945 000 kr per år till en premiebestämd försäkring. För en befattningshavare finns ingen utfästelse om pension.

För tre personer av de sex med förmånsbestämda pensionslöften har 2004 års pensionsmedförande lön i den förmånsbestämda pensionen låsts, uttryckt i inkomstbasbelopp, och därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet.

För tre personer av de sex med förmånsbestämda pensionslöften utgår kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp som motsvarar 35 procent av lönedelar mellan 30 och 80 inkomstbasbelopp.

Uppsägningsvillkor

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 6–12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker för inkomst erhållen från nytt arbete. För två ledande befattningshavare är avgångsvederlaget pensionsmedförande Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida är uppsägningstiden högst 12 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas om inte uppsägningen är orsakad av ett grovt avtalsbrott från bankens sida.

Begränsningar till följd av avtal med Riksgälden

Enligt Swedbank AB:s avtal med Riksgälden har Banken bland annat åtagit sig att tillse att följande skall gälla för de fem högst betalda ledande befattningshavarna i banken: * Fast lön eller andra fasta ersättningar till en viss befattningshavare får för den aktuella befattningen inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 20 oktober 2008.

* Rörlig ersättning, däribland optioner m.m., får inte beslutas under den tidsperiod under vilken Bankens avtal med Riksgälden gäller (''Avtalsperioden'') och omständigheter hänförliga till Avtalsperioden får inte beaktas när rörlig ersättning skall beräknas till följd av tidigare ingångna avtal och inga rörliga ersättningar som beslutats före Avtalsperioden får verkställas eller utbetalas under Avtalsperioden.

* För avtal om avgångsvederlag skall inte gälla förmånligare villkor än enligt gällande riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

FFFS 2009:6

Information enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:6) kommer att publiceras på Swedbanks webbplats under bolagsstyrning.

Koncernen

Medelantalet anställda beräknat

Swedbank AB		2008
	8 454	8 761
Swedbank Hypotek AB	0	9
Swedbank Finans AB	165	166
Swedbank Robur AB	399	363
Swedbank Juristbyrå AB	5	5
Swedbank Fastighetsbyrå AB	28	30
Swedbank Företagsförmedling AB	4	5
Swedbank Card Services AB	79	68
Ölands Bank AB	59	61
Ektornet AB	15
Swedbank Luxembourg S.A.	71	69
Swedbank Baltikum	8 250	9 643
Swedbank Russia	573	499
JSC Swedbank Ukraine	3 915	3 802
EADR Ukraine	69
First Securities ASA	251	265
Swedbank First LLC	13	16
Summa	22 350	23 762
varav i
Sverige	9 025	9 313
Danmark	37	38
Estland	3 015	3 500
Finland	9	12
Japan	2	2
Kina	20	20
Lettland	2 312	2 731
Litauen	2 965	3 426
Luxemburg	71	69
Norge	300	316
Ryssland	576	499
Ukraina	3 988	3 806
USA	30	30
Summa exklusive Sverige	13 325	14 449
Antal arbetade timmar (tusental)	35 417	37 663
Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtids
frånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster	19 277	21 848

Personalomsättning, %	2009	2008
Svensk bankrörelse	6,7	8,2
Baltisk bankrörelse	16,0	13,5
Internationell bankrörelse	26,0	11,2
Swedbank Markets	8,2	7,0
Kaptalförvaltning	3,4	3,2
Ektornet	0,0
Gemensam service och koncernstaber	4,5	6,2
Personalomsättning, totalt	13,9	16,1

Könsfördelning		2009-12-31		2008-12-31
Koncernen i procent	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	64	36	66	34
Styrelseledamöter	28	72	26	74
Övriga ledande befattnings havare inkl. VD	30	70	14	86
Moderbolaget i procent	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	56	44	56	44

Styrelseledamöter	58	42	55	45
Övriga ledande befattnings
havare inkl. VD	45	55	25	75

Med övriga ledande befattningshavare avses i koncernen personer som är verkställande direktör eller vice verkställande direktör men som inte är styrelseledamot och i moderbolaget personer i koncernledningen.

Könsfördelning	2009-12-31			2008-12-31
Koncernen i procent	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Sverige	55	45	56	44
Danmark	51	49	55	45
Estland	75	25	77	23
Finland	53	47	54	46
Japan	50	50	50	50
Kina	63	37	63	37
Lettland	75	25	77	23
Litauen	78	22	81	19
Luxemburg	35	65	40	60
Norge	20	80	22	78
Ryssland	65	35	68	32
Ukraina	66	34	66	34
USA	37	63	35	65

Sjukfrånvaro

Moderbolaget i procent	2009	2008
Total sjukfrånvaro	3,0	3,5
varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro	52,3	56,6
Sjukfrånvaro för kvinnor	3,8	4,5
Sjukfrånvaro för män	1,9	2,2
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre	2,3	2,1
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år	2,7	3,1
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre	3,5	4,4

Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

13 Övriga allmänna administrationskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Fastighetskostnader	50	65	0	1
Hyror, övriga lokalkostnader	1 522	1 368	873	811
Datakostnader	1 818	1 623	1 276	1 224
Tele, porto	321	347	175	189
Konsulter och köpta tjänster	1 654	1 184	955	697
Resor	217	231	147	148
Representation	104	199	41	43
Materialkostnader	258	323	213	235
Reklam, PR, marknadsföring	433	475	244	220
Värdetransport, larm	480	481	409	413
Reparation och underhåll	186	172	158	139
Övriga administrationskostnader	445	397	279	252
Övriga rörelsekostnader	270	129	110	98
Summa	7 758	6 994	4 880	4 470

Konsulter och köpta tjänster med anknytning till hantering av problemengagemang och övertagna panter ingår med 240 mkr 2009 och 3 mkr 2008. Kostnader för övertagen egendom ingår med 67 mkr i övriga administrationskostnader 2009 och med 0 mkr 2008. Återvunnen moms i den ryska leasingverksamheten har reducerat övriga rörelsekostnader med 83 mkr 2008.

Ersättning till koncernens revisorer

	Revision		Konsultation
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Av bolagsstämman valda revisorer
Deloitte AB	40	32	19	42
Ernst & Young AB			4	1
Övriga	3	3	0	1
Summa	43	35	23	44
Internrevision	69	69

	Revision			Konsultation
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008
Av bolagsstämman valda revisorer
Deloitte AB	21	14	2	15
Summa	21	14	2	15
Internrevision	48	48

Ersättning till revisorer avseende konsultation avser främst rådgivning i skattefrågor och finansiell due diligence samt rådgivning i samband med nyemission. Kostnader för nyemission har bokförts direkt i eget kapital.

14 Operationell leasing

Avtalen avser i huvudsak lokaler där koncernen är hyrestagare. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

Koncernen 2009	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Total
Kostnader	64 847	68 620	9 714	143 181
Intäkter från vidareuthyrning	140	635	112	888
Summa	64 707	67 985		9 602 142 293
Moderbolaget 2009	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Total
Kostnader	636	3 206	713	4 555
Intäkter från vidareuthyrning	58	289	63	410
Summa	578	2 917	650	4 145
Koncernen 2008	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Total
Kostnader	762	3 650	773	5 185
Intäkter från vidareuthyrning	187	655	120	962
Summa	574	2 995	653	4 223
Moderbolaget 2008	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Total
Kostnader	682	3 483	759	4 924
Intäkter från vidareuthyrning	53	259	55	367
Summa	629	3 224	704	4 557

15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar	2009	2008	2009	2008
Inventarier	510	525	200	237
Rörelsefastigheter	62	52	1	1
Fövaltningsfastigheter	2
Immateriella anläggningstillgångar	315	395	158	157
Summa	889	972	359	395

16 Nedskrivning av immateriella tillgångar

	Koncernen
Nedskrivningar	2009	2008
Goodwill	1 191	1 403
Kundbas	114
Summa	1 305	1 403

Nedskrivningarna avser investering i JSC Swedbank, se not 34 Immateriella anläggningstillgångar.

17 Nedskrivning av materiella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Nedskrivningar	2009	2008	2009	2008
Rörelsefastigheter	221
Förvaltningsfastigheter	64	27
Fastigheter värderade som varulager	24		2
Leasingobjekt, återtagna kontrakt*	140
Summa	449	27	2

Återtagna leasingobjekt redovisas i balansräkningen som övriga tillgångar. Nedskrivningar av rörelsefastigheter har främst skett i Ukraina i samband med verksamhetetsneddragningar.

18 Kreditförluster, netto

	Koncernen Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Reserveringar för individuellt värderade osäkra lån
Reserveringar	14 505	1 838	831	550
Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar	–303	–194	–88	–63
Reserveringar för homogena grupper av osäkra lån, netto	2 654	136	17	41
Summa	16 856	1 780	760	528
Portföljreserveringar för lån som inte individuellt är osäkra	4 752	874	272	–75
Bortskrivningar av osäkra lån
Konstaterade kreditförluster	3 531	976	1 058	598
Ianspråktagande av tidigare reserveringar	–468	–291	–163	–212
Återvinningar	–216	–167	–63	–74
Summa	2 847	518	832	312
Kreditförluster för ansvarsförbindel ser och övriga kreditriskexponeringar	186	–16	672	–3
Kreditförluster, netto	24 641	3 156	2 536	762
Kreditförluster fördelade per värderingskategori
Lånefordringar	24 599	3 151	2 500	761
Verkligt värde via resultaträkningen	42	5	36	1
Summa	24 641	3 156	2 536	762
Kreditförluster fördelade per låntagarkategori
Kreditinstitut	181		167
Allmänheten Summa	24 460 24 641	3 156 3 156	2 369 2 536	762 762

Kreditförluster, netto, ökade med 21 485 mkr, varav 14 888 mkr i Baltisk bankrörelse, 6 456 mkr i Ukrainsk bankrörelse och 1 326 mkr i Rysk bankrörelse.

19 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

		Moderbolaget
	2009	2008
Aktier och andelar i dotterföretag
JSC Swedbank	5 814	2 964
ZAO Swedbank	14
Lån utgörande nettoinvestering
JSC Swedbank	1 286
Summa	7 114	2 964
Aktier och andelar i intresseföretag

DocHotel i Stockholm AB		1
Summa	0	1

Nedskrivning av aktier i dotter- och intresseföretag har skett till det koncernmässiga värdet.

20 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2009	2008
Obeskattade reserver
Överavskrivningar inventarier	13	40
Överavskrivningar rörelsefastigheter	2
Periodiseringsfond, upplösning	5 024
Periodiseringsfond, avsättning		–730
Summa	5 039	–690

21 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Skattekostnad	2009	2008	2009	2008
Skatt avseende tidigare år	–13	–213	–216	–173
Aktuell skatt	4 001	2 308	2 422	964
Uppskjuten skatt	–3 007	785	–51	39
Summa	981	2 880	2 155	830

Positiv aktuell skatt redovisad direkt i eget kapital uppgick till 156 mkr (153).

Koncernen

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:

		2009		2008
	mkr	procent	mkr	procent
Utfall	981	–10,4	2 880	20,8
26,3 % på resultatet före skatt	–2 488	–26,3	3 869	28,0
Skillnad	–3 469	–36,7	989	7,2
Skillnaden består av följande poster:
Skatt tidigare år	13	0,1	213	1,5
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–230	–2,4	–103	–0,8
Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran	–1 566	–16,6
Ej avdragsgill nedskrivning goodwill	–315	–3,3	–392	–2,8
Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar	–1	0,0	258	1,9
Ej tidigare aktiverade underskottsavdrag	3	0,0	118	0,9
Annan skattebas i försäkringsrörelsen	25	0,3	39	0,3
Avvikande skattesatser i andra länder	–1 268	–13,4	684	4,9
Schablonintäkt periodiseringsfond	–31	–0,3	–42	–0,3
Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Sverige			173	1,3
Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Litauen	–157	–1,7
Övrigt, netto	58	0,6	41	0,3
Summa	–3 469	–36,7	989	7,2

Moderbolaget

Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats påverkas av ej avdragsgilla nedskrivningar av aktier och förklaras nedan:

		2009		2008
	mkr	procent	mkr	procent
Utfall	2 155	162,8	830	38,7
26,3 % på resultatet före skatt	348	26,3	601	28,0
Skillnad	–1 807	–136,5	–229	–10,7
Skillnaden består av följande poster:
Skatt tidigare år	216	16,3	173	8,1
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–168	–12,7	15	0,7
Ej skattepliktiga utdelningar	26	2,0	234	10,9
Ej avdragsgill goodwillavskrivning	–32	–2,4	–34	–1,6
Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar	1	0,1	270	12,6
Schablonintäkt periodiseringsfond	–31	–2,3	–42	–2,0
Ej avdragsgill nedskrivning av aktier	–1 869	–141,3	–830	–38,8
Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Sverige			–2	0,0
Övrigt, netto	50	3,8	–13	–0,6
Summa	–1 807	–136,5	–229	–10,7

Uppskjutna skatter

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas emot uppskjutna skatteskulder då det finns en legal rätt till kvittning och då avsikten är att erhålla likvid för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt.

Koncernen	Balansräkning		Resultaträkning		Övrigt totalresultat
Uppskjutna skattefordringar	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Avdragsgilla temporära skillnader
Reserveringar för kreditförluster	433		433
Övrigt	115	62	57	49
varav rörelseförvärv, avyttringar		4		2
Underskottsavdrag	2 253		2 253
Andra framtida skattemässiga avdrag	45		45
Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran	–1 637		–1 637
Summa	1 209	62	1 151	49
Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver	1 613	3 167	–1 554	576
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	–421	–1 044			623	–879
Avsättningar för pensioner	–451	–483	32	35
Kassaflödessäkring	–265	–332			67	–332
Övrigt	252	461	–76	170
varav rörelseförvärv, avyttringar	24	157		–14
Underskottsavdrag	–8		–8
Obeskattade reserver intresseföretag				9
Valutakursdifferenser			–250	44
Summa	720	1 769	–1 856	834	690	–1 211

Moderbolaget		Balansräkning	Resultaträkning			Övrigt totalresultat
Uppskjutna skattefordringar	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Avdragsgilla temporära skillnader
Pensioner	89	77	–12	–7
Kassaflödessäkring	265	332			67	–322
Övrigt	–5	–44	–39	46
Summa	349	365	–51	39	67	–322

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet och kassaflödessäkring redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i intresseföretag ingår i balansräkningsraden Aktier och andelar i intresseföretag.

Swedbank AS betalar inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelas till moderbolaget. Skattesatsen för 2009 är 21 procent. Kvarvarande vinstmedel i Swedbank AS beräknas, om de blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på maximalt 2 736 mkr (4 652). Någon uppskjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att moderbolaget kan styra tidpunkten för utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framtida utdelningar bedöms således även fortsättningsvis erhållas ur framtida vinster.

Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran fördelas på Ukraina 1 264 mkr, Litauen 275 mkr, Ryssland 89 mkr och Lettland 9 mkr. Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras. Se även not 3, Betydande bedömningar och uppskattningar.

22 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

	2009				2008
Koncernen	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Belopp efter skatt	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Belopp efter skatt
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet	–1 852			–1 852	3 468			3 468
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter	1 312	–623	289	978	–3 419	879		–2 540
Kassaflödessäkringar	280	–67		213	–1 225	332		–893
Andel av intresseföretags övrigt totalresultat	42	4		46	–45			–45
Övrigt totalresultat	–218	–686	289	–615	–1 221	1 211		–10

	2009				2008
Moderbolaget	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Belopp efter skatt	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Belopp efter skatt
Kassaflödessäkringar	254	–67		187	–1 262	332		–930
Koncernbidrag	–9		3	–6	–589		165	–424
Övrigt totalresultat	245	–67	3	181	–1 851	332	165	–1 354

23 Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.

	2009	2008
Periodens resultat
hänförligt till Swedbanks aktieägare	–10 511	10 887
Vägt genomsnittligt antal aktier före justering för nyemission, fondemissionselement och innehav av
egna aktier, före och efter utspädning	773 060 118	515 373 412
Effekt av fondemissionselement 2008 (1,04)		20 582 005
Effekt av fondemissionselement 2009 (1,21)	161 056 891	113 683 744
Effekt av nyemission 2008 (preferensaktier)		9 717 406
Effekt av nyemission 2009	53 125 185
Intresseföretags innehav i Swedbankaktier	–771 608
Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie, före och efter utspädning	986 470 586	659 356 567
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	–10,66	16,51

Under året emitterade moderbolaget stamaktier. Emissionen fulltecknades och sammantaget emitterades 386 530 059 aktier med kvotvärdet 21 kronor vardera. I samband med nyemissionen identifierades ett fondemissionselement, vilket innebär att vägt genomsnittligt antal aktier vid beräkning av resultat per aktie har justerats. Även jämförelseperioden 2008 har räknats om med 2009 års fondemissionselement. Under 2008 emitterade moderbolaget preferensaktier. Sammantaget emitterades 257 686 706 aktier med kvotvärdet 21 kronor vardera. 62 701 250 preferensaktier registrerades först 19 januari 2009. Övriga preferensaktier var registrerade per årsskiftet 2008. Eftersom preferensaktierna medför en tvingande konvertering till stamaktier ingår preferensaktierna i antalet vid beräkning av resultat per aktie i utestående stamaktier före utspädning redan från tidpunkten då kontraktet ingåtts. De ej registrerade preferensaktierna ingick också eftersom de var emitterade per årsskiftet 2008, såtillvida att de berättigade till både utdelning och andel i eget kapital på samma sätt som per årsskiftet 2008 registrerade preferensaktier. Under 2009 konverterades 38 050 112 preferensaktier till stamaktier. Konverteringen får ingen effekt vid beräkningen av resultat per aktie. Fondemissionselement för 2008 har justerats till 1,04

25 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

	Redovisat värde		Upplupet anskaffningsvärde			Nominellt belopp
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska staten	72 909	19 995	72 681	19 748	69 957	16 790
Svenska kommuner	11	643	11	630	11	635
Utländska stater	14 408	5 385	14 403	5 298	14 241	5 217
Övriga utländska emittenter	235	662	235	670	250	672
Summa	87 563	26 685	87 330	26 346	84 459	23 314
Värderingskategori, hålles till förfall*
Utländska stater	1 161	1 293	1 161	1 293	1 113	1 241
Summa	1 161	1 293	1 161	1 293	1 113	1 241
Summa	88 724	27 978	88 491	27 639	85 572	24 555
* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 1 160 mkr (1 163).
	Redovisat värde		Upplupet anskaffningsvärde		Nominellt belopp
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska staten	72 864	19 870	72 637	19 624	69 913	16 668
Svenska kommuner	6	643	6	630	6	635
Utländska stater	3 969	3 130	3 969	3 032	3 936	2 923
Övriga utländska emittenter	27	413	27	421	26	421
Summa	76 866	24 056	76 639	23 707	73 881	20 647

24 Utbetald och föreslagen utdelning

2009		2008
kr per aktie			totalt
0,00	0	9,00	4 638
0,00 0		0,00	0
2009
kr per aktie			totalt
0,00	0	0,00	0
			totalt kr per aktie 2008 totalt kr per aktie

Preferensaktier ger företräde till utdelning avseende 2009 motsvarande 2,40 kr per aktie. Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges 2010 för räkenskapsåret 2009.

26 Utlåning till kreditinstitut 27 Utlåning till allmänheten

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, lånefordringar
Svenska banker	39 458	55 575	37 118	60 328
Svenska kreditinstitut	1 142		181 877	181 019
Svenska kreditinstitut, återköpsavtal		5 746	66 230	5 746
Utländska banker	30 626	33 344	114 773	138 714
Utländska banker, återköpsavtal		5 032		823
Utländska kreditinstitut	19	298	668	290
Utländska kreditinstitut, återköpsavtal		1 544		1 544
Summa		71 245 101 539 400 666 388 464
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska banker	18	3 378		3 378
Svenska banker, återköpsavtal	8 564	204	8 564	204
Svenska kreditinstitut	305		43 330
Svenska kreditinstitut, återköpsavtal	477	1 373	477	108 239
Utländska banker	101
Utländska banker, återköpsavtal	11 421	22 042	11 421	22 042
Summa	20 886	26 997		63 792 133 863
Summa		92 131 128 536 464 458 522 327
varav koncernföretag			377 862	406 166
varav intresseföretag	7 778	3 938	7 778	3 938

		Koncernen	Moderbolaget
Efterställda fordringar	2009	2008	2009	2008
Koncernföretag			6 995	7 202
Intresseföretag	320	200	320	200
Övriga företag	62	56	62	56
Summa	382	256	7 377	7 458

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, lånefordringar
Svensk allmänhet	412 274	439 980	203 760	242 175
Svensk allmänhet, återköpsavtal		7 082		7 082
Utländsk allmänhet	241 837	317 836	70 440	90 780
Utländsk allmänhet, återköpsavtal	1 295	3 730
Summa	655 406	768 628	274 200	340 037
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svensk allmänhet		7 069		7 069
Svensk allmänhet, återköpsavtal	29 829	23 126	29 829	23 126
Utländsk allmänhet	3 882		3 882
Utländsk allmänhet, återköpsavtal	7 347	2 953	7 347	2 953
Övrigt
Svensk allmänhet	594 203	485 648	98 092	24 330
Summa	635 261	518 796	139 150	57 478
Summa	1 290 667	1 287 424	413 350	397 515
varav koncernföretag			16 842	25 673
varav intresseföretag	1 357	1 107	1 357	1 107

Maximal kreditriskexponering för utlåning värderad till verkligt värde motsvarar redovisat värde.

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Efterställda fordringar
Övrigt	308	348	308	348
Summa	308	348	308	348

28 Finansiell leasing

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

				2009	2008
Koncernen	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Total	Total
Bruttoinvestering	14 177	22 088	3 585	39 850	49 064
Ej intjänade finansiella intäkter	1 489	1 151	1 710	4 350	5 598
Nettoinvestering	12 688	20 937	1 874	35 499	43 466
Reserv för osäkra fordringar
avseende minimileaseavgifter				2 087	466

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna. Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten och avser fordon, maskiner, båtar m.m.

29 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

		Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde		Nominellt belopp
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska bostadsinstitut	48 315	50 531	47 976	49 137	46 187	48 396
Svenska finansiella företag	7 494	3 373	7 249	3 443	6 997	3 280
Svenska icke-finansiella företag	6 823	22 007	6 777	22 029	6 813	22 203
Utländska finansiella företag	9 372	19 791	9 386	19 991	9 350	20 191
Utländska icke-finansiella företag	2 239	1 545	2 234	1 662	2 253	1 757
Summa	74 243	97 247	73 622	96 262	71 600	95 827
Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall*
Utländska bostadsinstitut	6 371	7 579	6 371	7 579	6 446	7 730
Utländska finansiella företag	1 224	867	1 224	867	1 250	917
Utländska icke-finansiella företag	53	23	53	23	53	23
Summa	7 648	8 469	7 648	8 469	7 749	8 670
Summa	81 891	105 716	81 270	104 731	79 349	104 497
varav efterställt	200	200
varav noterat	40 942	98 023

*Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 7 321 mkr (8 470).

Emitterade av andra än offentliga organ		Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde		Nominellt belopp
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska bostadsinstitut	76 064	124 318	75 728	122 338	73 941	121 683
Svenska finansiella företag	7 280	3 094	7 037	3 168	6 784	2 998
Svenska icke-finansiella företag	6 318	21 621	6 274	21 652	6 313	21 827
Utländska finansiella företag	5 054	12 600	5 080	12 820	5 072	12 871
Utländska icke-finansiella företag	2 131	1 292	2 125	1 383	2 145	1 416
Summa	96 847	162 925	96 244	161 361	94 255	160 795
Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall*
Svenska bostadsinstitut	81 819	63 943	81 819	63 943	81 819	64 006
Utländska finansiella företag	6 371	7 579	6 371	7 579	6 446	7 725
Utländska icke-finansiella företag	948	3 163	948	3 163	976	3 207
Summa	89 138	74 685	89 138	74 685	89 241	74 938
Summa	185 985	237 610	185 382	236 046	183 496	235 733
varav koncernföretag	109 985	140 960
varav efterställt	200	200
varav noterat	176 581	230 209

*Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 89 456 mkr (75 922).

30 Aktier och andelar

		Koncernen				Moderbolaget
		Redovisat värde		Anskaffningsvärde		Redovisat värde		Anskaffningsvärde
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Handelslager	5 511	3 936	5 623	4 126	5 055	3 826	5 156	3 965
Fondandelar	3 811	2 300	3 698	2 591
För skyddande av fordran	108	190	108	191	103	186	103	186
Övrigt
Kreditinstitut	25	79	27	35	25	79	27	35
Övriga aktier	1	2		4
Summa	9 456	6 507	9 456	6 947	5 183	4 091	5 286	4 186
Värderingskategori, tillgängliga för försäljning
Bostadsrätter	30	31	30	30	28	28	28	28
Övrigt	19	19	16	15	16	13	16	13
Summa	49	50	46	45	44	41	44	41
Summa	9 505	6 557	9 502	6 992	5 227	4 132	5 330	4 227
varav onoterat	441	282			147	227

Onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.

31 Aktier och andelar i intresseföretag

		Koncernen	Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Anläggningstillgångar
Kreditinstitut	2 195	1 867	1 248	1 248
Övriga intresseföretag	545	120	23	18
Summa	2 740	1 987	1 271	1 266
Ingående balans	1 987	2 193	1 266	1 487
Under året tillkommande	100	50	6	50
Förändring av ackumulerade resultatandelar	603	244
Under året nedskrivet			0	–1
Under året avgående	–7	–465	–1	–270
Omräkningsdifferens eget kapital intresseföretag	57	–35
Utgående balans	2 740	1 987	1 271	1 266

			Redovisat	Redovisat	Anskaff		Årets andel av
2009 Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal	värde koncernen	värde moderbolaget	ningsvärde moderbolaget	Kapital andel, %	intresseföretags resultat före skatt
Kreditinstitut
Bergslagens Sparbank AB, Lindesberg	516401-0109	582 391	143	118	118	48,00	5
EnterCard Holding AB, Stockholm	556673-0585	3 000	959	420	420	50,00	328
Färs & Frosta Sparbank AB, Lund	516401-0091	1 478 700	395	257	257	30,00	66
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 000	168	125	125	50,00	30
Swedbank Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	950 000	466	287	287	47,50	76
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	64	41	41	40,00	5
Summa			2 195	1 248	1 248		510
Övriga intresseföretag
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	556695-3567	13 000	11	3	7	20,00	4
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 177	51	11	11	29,18	3
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	12	4	23	28,30	7
Rosengård Invest AB	556756-0528	2 500		5	5	25,00
VISA Sweden	801020-5097		322	0	0	39,10	322
Ägda av dotterföretag
AS Sertifitseerimiskeskus, Tallin	10747013	1 134	4			25,00	1
Babs Paylink AB, Stockholm	556567-2200	4 900	43			49,00	18
Menigo Foodservice AB, Stockholm	556044-4647	1	100			0,00
International Credit History Bureau, Kiev	34299140	1	1			20,00
Svensk Mäklarstatistik AB, Stockholm	556709-1292	33	1			33,00
Övriga							1
Summa			545	23	46		356
Summa			2 740	1 271	1 294		866

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.

Samtliga aktier är onoterade.

Innehavet i EnterCard är ett joint venture.

Intresseföretagens sammanlagda tillgångar och skulder per 31 december 2009 uppgick till 48 019 mkr (49 400) respektive 43 418 mkr (44 774),

samt intäkter och resultat för 2009 uppgick till 4 656 mkr (4 106) respektive 917 mkr (726).

32 Aktier och andelar i koncernföretag

		Moderbolaget
	2009	2008
Anläggningstillgångar
Svenska kreditinstitut	14 898	14 898
Utländska kreditinstitut	25 633	24 499
Övriga företag	3 961	3 982
Summa	44 492	43 379
Ingående balans	43 379	43 934
Under året tillkommande	6 990	2 409
Under året nedskrivet	–5 828	–2 964
Under året avgående	–49	0
Utgående balans	44 492	43 379

Firmanamn, säte Organisationsnummer Antal värde värde andel, % Svenska kreditinstitut Swedbank Finans AB, Stockholm 556131-3395 345 000 415 415 100 Swedbank Företagskredit AB, Stockholm 556204-2340 200 000 20 120 100 Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23 000 000 14 328 14 328 100 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 780 000 135 135 60 Summa 14 898 14 998 Utländska kreditinstitut Swedbank AS, Tallinn 10060701 317 368 436 22 919 22 919 100 First Securities AS, Oslo 980 645 487 694 895 313 379 51 OAO Swedbank, Moskva 1027739131529 23 800 000 1 212 1 212 85 JSC Swedbank, Kiev 19356840 215 908 874 303 1 080 9 858 100 Swedbank First Securities LLC, New York 20-416-7414 52.20 15 15 52.2 Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 299 999 94 138 100 Summa 25 633 34 521 Övriga bolag Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 1 000 000 1 1 100 OOO Leasing, Moskva 1047796412531 2 139 139 100 Mandab AB, Stockholm 556318-3119 500 5 230 100 Sparia Försäkrings AB, Stockholm 516401-8631 30 000 555 595 100 Swedbank Administration AB, Stockholm 556284-5387 10 000 6 6 100 Swedbank BABS Holding AB, Stockholm 556691-3579 1 000 55 55 100 Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 130 000 5 5 100 Swedbank Företagsförmedling AB, Stockholm 556184-2120 20 000 2 2 100 Swedbank Juristbyrå AB, Stockholm 556576-8891 5 000 1 6 100 Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10 000 000 3 191 3 191 100 Övriga 1 20 100 Summa 3 961 4 249 Summa 44 492 53 768	2009		Redovisat	Anskaffnings	Kapital

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga bolag är onoterade.

33 Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte- och valutarisker. Ränteswappar, som säkrar ränteriskkomponenten i vissa lånefordringar och efterställda skulder, redovisas ibland som säkringsinstrument i säkringsredovisning till verkligt värde. Derivaten redovisas till verkligt värde med värdeförändring via resultaträkningen på samma sätt som för övriga derivat. I not 10 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde framgår säkringarnas eventuella ineffektivitet då derivatets värdeförändring redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade riskkomponenten.

Ränteswappar säkrar ibland även framtida prognostiserade räntebetalningar, så kallade kassaflödessäkringar. De framtida kassaflödena för ränteswappar som per balansdagen redovisas som kassaflödessäkringar kommer att betalas eller erhållas samt påverka resultaträkningen under 2010 till 2015. Då derivaten redovisas som säkringsinstrument redovisas verkligt värde direkt i eget kapital. Även värdeförändring på derivat som används för att säkra nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektivitet i säkringsredovisningen redovisas i not 6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats bokförda värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

Koncernen 2009

Derivat med positiva	Ränterelaterade		Valutarelaterade			Aktierelaterade m.m.
värden eller värde noll	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, verkligt värde säkring	2 455	120 037	62	1 053
Summa	2 455	120 037	62	1 053
Övriga derivat
Innehavda optioner	1 039	463 660	275	17 135	3 274	92 372
Terminer	6 261	2 784 927	9 108	326 629	4	128
Swappar	49 107	1 199 215	4 747	94 976
Övriga			3	13	12	154
Summa	56 407	4 447 802	14 133	438 753	3 290	92 654
varav clearat	3 093	1 090 245			711	10 221

Derivatens positiva värde uppgick till 76 347 mkr. Derivat till ett värde av 3 378 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 72 969 mkr.

	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
Derivat med negativa värden	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, verkligt värde säkring	185	16 138
Swappar, kassaflödessäkring	798	18 801
Summa	983	34 939
Övriga derivat
Utställda optioner	776	371 247	398	16 328	1 597	78 184
Terminer	5 946	2 545 115	13 240	413 079	12	168
Swappar	47 336	1 044 624	5 248	178 858
Övriga			3	13	11	149
Summa	54 058	3 960 986	18 889	608 278	1 620	78 501
varav clearat	2 667	1 020 604			1 441	12 140

Derivatens negativa värde uppgick till 75 550 mkr. Derivat till ett värde av 3 378 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 72 172 mkr.

Moderbolaget 2009

Derivat med positiva		Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
värden eller värde noll	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, verkligt värde säkring	1 402	20 712	62	1 053
Summa	1 402	20 712	62	1 053
Övriga derivat
Innehavda optioner	1 034	456 837	275	17 114	3 155	91 793
Terminer	6 252	2 640 898	9 118	327 376	4	128
Swappar	56 623	1 399 273	5 891	133 262
Summa	63 909	4 497 008	15 284	477 752	3 159	91 921
varav clearat	3 093	1 090 245			711	10 221

Derivatens positiva värde uppgick till 83 816 mkr. Derivat till ett värde av 3 378 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 80 438 mkr.

	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
Derivat med negativa värden	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, kassaflödessäkring	798	18 801
Summa	798	18 801
Övriga derivat
Utställda optioner	776	371 242	398	16 322	1 574	77 525
Terminer	5 946	2 545 115	13 283	418 489	12	168
Swappar	54 931	1 260 495	8 120	238 635
Summa	61 653	4 176 852	21 801	673 446	1 586	77 693
varav clearat	2 667	1 020 604			1 441	12 140

Derivatens negativa värde uppgick till 85 838 mkr. Derivat till ett värde av 3 378 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 82 460 mkr.

Koncernen 2008

Derivat med positiva	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
värden eller värde noll	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, verkligt värde säkring	2 377	23 322
Swappar, nettoinvestering i utlandsverksamhet			186	993
Summa	2 377	23 322	186	993
Övriga derivat
Innehavda optioner	871	89 970	264	7 089	4 112	29 290
Terminer	20 507	3 014 141	37 891	388 432	66	363
Swappar	60 251	1 367 867	11 006	96 950
Övriga	0	6	4	213	36	624
Summa	81 629	4 471 984	49 165	492 684	4 214	30 277
varav clearat	9 269	87 428			1 201	9 259

Derivatens positiva värde uppgick till 137 571 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 128 055 mkr.

	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
Derivat med negativa värden	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, kassaflödessäkring	902	26 577
Summa	902	26 577
Övriga derivat
Utställda optioner	464	71 207	220	5 459	1 019	50 547
Terminer	21 245	2 972 082	38 343	382 871	4	72
Swappar	56 415	1 168 942	7 585	80 275
Övriga	0	6	4	182	35	477
Summa	78 124	4 212 237	46 152	468 787	1 058	51 096
varav clearat	8 647	57 859			1 003	11 002

Derivatens negativa värde uppgick till 126 236 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 116 720 mkr.

Moderbolaget 2008

Derivat med positiva	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
värden eller värde noll	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, verkligt värde säkring	2 377	23 322
Swappar, nettoinvestering i utlandsverksamhet			186	993
Summa	2 377	23 322	186	993
Övriga derivat
Innehavda optioner	868	79 660	247	6 828	3 746	25 328
Terminer	20 445	3 010 800	37 737	390 965	27	359
Swappar	66 989	1 450 007	10 876	92 254
Summa	88 302	4 540 467	48 860	490 047	3 773	25 687
varav clearat	9 269	87 428			1 201	9 259

Derivatens positiva värde uppgick till 143 498 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 133 982 mkr.

	Ränterelaterade		Valutarelaterade		Aktierelaterade m.m.
Derivat med negativa värden	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Derivat i säkringsredovisning
Swappar, kassaflödessäkring	902	26 577
Summa	902	26 577
Övriga derivat
Utställda optioner	466	80 768	205	5 198	1 005	50 086
Terminer	21 245	2 972 082	39 047	391 693	4	72
Swappar	65 029	1 383 625	18 252	162 024
Summa	86 740	4 436 475	57 504	558 915	1 009	50 158
varav clearat	8 647	57 859			1 003	11 002

Derivatens negativa värde uppgick till 146 155 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför redovisat värde uppgick till 136 639 mkr.

34 Immateriella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Med obestämbar nyttjandeperiod
Goodwill	15 368	17 308	813	936
Summa	15 368	17 308	813	936
Med bestämbar nyttjandeperiod
Kundbas	1 276	1 254	22	28
Övrigt	911	1 015	199	222
Summa	2 187	2 269	221	250
Summa	17 555	19 577	1 034	1 186
	Koncernen		Moderbolaget
Goodwill och varumärke	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärde
Ingående balans	18 711	18 624	2 202	2 202
Nyanskaffningar genom rörelseförvärv		2
Omvärdering av tilläggsköpeskilling		–813
Överfört till bestämbar nyttjandeperiod		–116
Avyttringar	–2
Valutakursdifferenser	–747	1 014
Utgående balans	17 962	18 711	2 202	2 202
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar
Ingående balans	–1 403		–1 266	–1 143
Årets avskrivningar			–123	–123
Årets nedskrivningar	–1 191	–1 403
Utgående balans	–2 594	–1 403	–1 389	–1 266

		Redovisat	Redovisat
Specifikation av immateriella tillgångar med	Anskaff	värde	värde
obestämbar nyttjandeperiod i koncernen	ningsår	2009	2008
Goodwill
Swedbank Robur AB	1995	328	328
Föreningsbanken AB	1997	1 342	1 342
Swedbank Försäkring AB	1998	651	651
Kontoret i Bergsjö	1998	13	13
Ölands Bank AB	1998	9	9
FSB Bolåndirekt Bank AB	2002	159	159
Svenska kyrkans fondaktiebolag	2005	3	3
Söderhamns Sparbank AB	2007	24	24
Sverige		2 529	2 529
varav bankrörelse		2 198	2 198
varav övrigt		331	331
Swedbank AS	1999	1 245	1 324
Swedbank AS	2000	13	13
Swedbank AB	2001	147	156
Swedbank Liising AS	2004	14	15
Swedbank AS	2005	11 186	11 897
AS Hansa Leasing Russia	2005	19	21
Baltikum		12 624	13 426
varav allokerat till
bankrörelse i Estland		4 399	4 680
bankrörelse i Lettland		4 407	4 686
bankrörelse i Litauen		3 818	4 060

Redovisat värde 15 368 17 308 813 936

JSC Swedbank	2007		1 150
European Agency for Debts Recovery	2008		2
Ukraina			1 152
OAO Swedbank	2005	13	15
ZAO Swedbank Markets	2008		5
Ryssland		13	20
First Securities ASA	2005	202	181
Norge		202	181
Summa		15 368	17 308

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas förväntade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida förväntade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillägg för illikviditet och småföretagsstorlek. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar motsvaras av förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk vinstnivå under en normal ekonomisk tidsperiod. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i nedanstående tabell.

Kassa genererande enhet	Antagande om årlig tillväxt år 4-33 %	Antagande om årlig tillväxt år >34 %	Diskonterings faktor för bedömda kassaflöden år 1-10 %	Diskonterings faktor för bedömda kassaflöden år >10 %
Bankrörelse
Estland	7,0	4,0	12,0	12,0
Lettland	7,0	4,0	13,4	12,0
Litauen	7,0	4,0	12,8	12,0
Sverige	4,0	4,0	10,1	10,1

Jämfört med föregående år har diskonteringsfaktorn höjts för de baltiska länderna.

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

	Nettotillgång inkl. goodwill, redovisat värde, mkr	Nyttjandevärde, mkr	Sänkning av antagande om tillväxt med 1 procentenhet	Höjning av diskonterings faktor med 1 procentenhet
Bankrörelse
Estland	10 042	12 945	–699	–1 191
Lettland	12 248	13 583	–826	–1 357
Litauen	9 560	12 098	–703	–1 165
Sverige*	26 597	34 554	–801	–3 381

* Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankrörelse.

Vid en rimlig förändring av ovanstående antaganden så skulle det inte uppkomma något nedskrivningsbehov. Vid en rimlig förändring av såväl diskonteringsfaktorn (+1 procentenhet) som långsiktigt tillväxtantagande (–1 procentenhet) så skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma om cirka 700 mkr i Lettland. För övriga kassagenererande enheter finns det fortfarande utrymme kvar även om en sådan rimlig förändring av antagandena inträffar som åskådliggjorts i tabellen. En rimlig förändring av förväntad nettovinstmarginal i Lettland skulle medföra att ett nedskrivningsbehov uppkommer. För övriga länder är det koncernens bedömning att det finns utrymme för en rimlig förändring av detta antagande utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Baltikum

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 12 624 mkr. Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. Inom den närmsta treårsperioden förväntas tillväxten vara måttlig eller negativ. Därefter bedöms de ekonomiska förhållandena återgå till mer normal nivå och i slutet av bedömd period förväntas årlig tillväxt uppgå till 4 procent. Diskonteringsfaktorn före skatt uppgick till cirka 14 procent.

Ukraina

Redovisad goodwill avseende JSC Swedbank uppgick till 0 mkr efter nedskrivning under 2009 med 1 191 mkr. Tillgångens värde har försämrats till följd av den kraftiga nedgången i den ukrainska ekonomin som inträffade under slutet av 2008 och i början av 2009. Nedgången samt den stora osäkerhet som råder om landets framtida ekonomiska utveckling har inneburit att några positiva framtida kassaflöden inte förväntas för den allra närmsta perioden. Bedömda positiva kassaflöden förskjuts därför framåt i tiden och blir till följd av diskontering mindre värda per balansdagen. Innehavet i European Agency for Debts Recovery har avyttrats under 2009.

Övriga kassagenererande enheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 2 744 mkr. Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt har antagits vara 4 procent och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 10 procent, eller 14 procent före skatt.

	Koncernen		Moderbolaget
Kundbas och övrigt	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärde
Ingående balans	3 235	2 114	355	306
Nyanskaffningar genom rörelseförvärv	87	583
Nyanskaffningar genom intern utveckling av IT-system	92	352
Nyanskaffningar genom separata förvärv	181	77	11	49
Överfört från bestämbar nyttjandeperiod		116
Avyttringar och utrangeringar	–63	–125	–3
Valutakursdifferenser	–102	118	2
Utgående balans	3 430	3 235	365	355
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–966	–599	–105	–65
Avyttringar och utrangeringar	83	121
Årets avskrivningar	–315	–395	–35	–34
Årets nedskrivningar	–114
Valutakursdifferenser	69	–93	–4	–6
Utgående balans	–1 243	–966	–144	–105
Redovisat värde	2 187	2 269	221	250

Vid 2007 års förvärv av JSC Swedbank bedömdes en del av anskaffningsvärdet utgöra värdet av det förvärvade företagets kundbas. Värdet skrevs under 2009 ned med 114 mkr till 0 mkr. För kundbas och övriga immateriella anläggningstillgångar fördelas det avskrivningsbara beloppet systematiskt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Nyttjandeperiod och avskrivningsperiod har inte ändrats under året. Några ytterligare indikationer, förutom för nedskriven kundbas, fanns inte.

35 Materiella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Omsättningstillgångar
Fastigheter värderade som varulager	220	2	3
Summa	220	2	3
Anläggningstillgångar
Inventarier	1 320	1 551	511	544
Rörelsefastigheter	1 433	1 689	14	14
Förvaltningsfastigheter	842	32
Summa	3 595	3 272	525	558
Summa	3 815	3 274	528	558

	Koncernen		Moderbolaget
Inventarier	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärde
Ingående balans	4 679	4 242	2 486	2 451
Nyanskaffningar	566	886	181	237
Avyttringar och utrangeringar	–768	–603	–223	–202
Valutakursdifferenser	–110	154	–1
Utgående balans	4 367	4 679	2 443	2 486
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–3 128	–2 821	–1 942	–1 844
Avyttringar och utrangeringar	531	326	211	139
Årets avskrivningar	–510	–525	–200	–237
Valutakursdifferenser	60	–108	–1
Utgående balans	–3 047	–3 128	–1 932	–1 942
Redovisat värde	1 320	1 551	511	544

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte. Inom inventarierna ingår operationella leasingavtal, främst fordon, med ett ackumulerat anskaffningsvärde på 213 mkr (142) och med ackumulerade avskrivningar på 73 mkr (41). Framtida minimileaseavgifter uppgår till 89 mkr (70), varav 84 mkr (64) erhålls senare än ett år men inom fem år.

	Koncernen		Moderbolaget
Rörelsefastigheter	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärde
Ingående balans	2 041	1 545	24	25
Nyanskaffningar	232	513
Avyttringar och utrangeringar	–188	–79		–1
Valutakursdifferenser	–172	62
Utgående balans	1 913	2 041	24	24
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans	–352	–278	–10	–10
Avyttringar och utrangeringar	107	19		1
Årets avskrivningar	–62	–52	–1	–1
Årets nedskrivningar	–221
Valutakursdifferenser	48	–41	1
Utgående balans	–480	–352	–10	–10
Redovisat värde	1 433	1 689	14	14
Taxeringsvärde, svenska fastigheter	53	57	42	46

Enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Bedömda nyttjandeperioder har i enstaka fall ändrats. Nedskrivningar har under året skett främst för rörelsefastigheter i Ukraina i samband med verksamhetsneddragningar.

		Koncernen
Förvaltningsfastigheter		2009	2008
Anskaffningsvärde
Ingående balans		59
Nyanskaffningar		876	59
Utgående balans		935	59

Ackumulerade ned och avskrivningar

Ingående balans	–27
Årets avskrivningar	–2
Årets nedskrivningar	–64	–27
Utgående balans	–93	–27
Redovisat värde	842	32

Förvaltningsfastigheter förvaltade av Ektornet uppgick till 517 mkr per 31 december 2009.

36 Övriga tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Fondlikvidfordringar*	4 884	7 720	3 928	7 259
Koncernbidrag			1 265	830
Övrigt**	4 922	5 899	725	1 904
Summa	9 806	13 619	5 918	9 993
Brutto fondlikvidfordringar	6 951	9 563	5 995	9 103

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

** Reserv för kreditförluster ingår med 93 mkr (20) i koncernen och avser främst kundfordringar. Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 1 mkr (2) i koncernen.

37 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Upplupna ränteintäkter	5 232	3 984	9 788	13 346
Övrigt	1 489	2 505	1 250	1 851
Summa	6 721	6 489	11 038	15 197

38 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, övriga finansiella
skulder
Svenska banker	132 443	191 673	131 200	191 032
Svenska kreditinstitut	3 422	7 361	102 459	116 013
Utländska banker	76 768	89 323	87 311	92 048
Utländska kreditinstitut	770	2 444	660	303
Summa			213 403 290 801 321 630 399 396
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Handel
Svenska banker	39	41
Svenska banker, återköpsavtal	5 730	8 624	5 730	8 624
Svenska kreditinstitut, återköpsavtal	1 335		1 335
Utländska banker, återköpsavtal	11 180	17 264	11 180	17 264
Summa	18 284	25 929	18 245	25 888
Summa			231 687 316 730 339 875 425 284
varav koncernföretag			114 799	117 930
varav intresseföretag	3 951	1 437	3 951	1 437

39 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, övriga finansiella skulder
Inlåning svensk allmänhet	356 146	324 035	357 213	325 682
Inlåning utländsk allmänhet	121 819	125 298	10 568	8 292
Upplåning	187	17
Summa		478 152 449 350 367 781 333 974
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal	7 689	30 940	7 689	30 939
Övrigt*
Inlåning svensk allmänhet	18 584	28 166	18 584	28 166
Summa	26 273	59 106	26 273	59 105
Summa		504 425 508 456 394 054 393 079
varav koncernföretag			3 442	4 051
*nominellt belopp uppgår till	18 332	27 794	18 332	27 794

40 Emitterade värdepapper m.m.

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värderingskategori, övriga finansiella skulder
Certifikat	62 780	16 170	62 780	16 170
Säkerställda obligationer	143 990	10
Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde	153
Andra räntebärande obligationslån	41 319	86 008	41 267	79 372
Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde	–17		–17
Övrigt	542	807
Summa		248 767 102 995 104 030		95 542
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Certifikat	28 001	87 691	28 001	87 691
Andra räntebärande obligationslån	172 474	60 295	172 474	60 296
Övrigt	36 424	34 523	36 424	34 522
Övrigt*
Certifikat	19 792	36 069
Säkerställda obligationer	197 229	271 266
Andra räntebärande obligationslån	532	523
Övrigt	38	43
Summa		454 490 490 370 236 899 182 509
Summa		703 257 593 365 340 929 278 051
varav statsgaranterat	242 275	139 767	234 228	126 223
* nominellt belopp uppgår till	209 705	265 848

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not 53, Finansiella risker och andra risker, sidan 119.

41 Övriga skulder

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Fondlikvidskulder*	763	5 364	470	4 956
Skuld inlånade värdepapper	40 411	53 172	40 410	53 172
Ej registrerade aktier				3 009
Koncernskulder			1 098	1 681
Övrigt	11 056	12 799	8 453	8 629
Summa	52 230	71 335	50 431	71 447
Brutto, fondlikvidskulder	2 830	7 208	2 537	6 800

* Redovisas i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Upplupna räntekostnader	11 069	8 107	3 876	5 261
Övrigt	3 331	4 955	1 184	1 973
Summa	14 400	13 062	5 060	7 234

43 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Avsättningar för pensioner	1 400	1 495	2	3
Uppskjuten löneskatt avseende avsättningar för pensioner	335	358
Avsättningar för försäkringsavtal	4 160	3 734
Övriga avsättningar
Reserveringar för garantier	204	74	702	68
Övrigt	113	111	68	64
Summa	6 212	5 772	772	135

Specifikation av Avsättningar för pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernbalansräkningen som en avsättning. Koncernen beräknar avsättningar och kostnader för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt egna antaganden om framtida utveckling. Det verkliga värdet av tryggande som skett avräknas ifrån avsättningarna. Om verkligt utfall avviker från i beräkningen fastställda antaganden eller om antaganden förändras uppstår aktuariella vinster eller förluster. Aktuariella vinster och förluster resultatförs först då det ingående värdet överstiger 10 procent av det högsta värdet av antingen pensionsförpliktelserna eller förvaltningstillgångarna. I koncernen redovisas också en avsättning för löneskatt på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till grund för årets löneskatteberäkning. Beroende på svårigheten att fastställa när skillnaden blir föremål för verklig löneskattebetalning värderas avsättningen till dess nominella värde.

Näst intill samtliga anställda i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. För personer i ledande ställning finns individuella förmånsbestämda pensionslöften. Koncernens pensionsförpliktelser tryggas främst genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretag men även stiftelsetryggande förekommer. Dessutom finns en mindre förmånsbestämd pensionsplan för anställda i det norska dotterföretaget First Securities ASA. Planens utgående pensionsskuld per årsskiftet uppgick till 64 mkr (52). Förvaltningstillgångarna uppgick till 50 mkr (38). Beloppen redovisas nedan tillsammans med den svenska pensionsplanen.

Koncernen

Belopp redovisade i balansräkningen

för förmånsbestämda pensionsförpliktelser	2009	2008
Fonderade pensionsförpliktelser	15 146	15 243
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–11 740	–10 798
Summa	3 406	4 445
Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust	–2 006	–2 950
Avsättningar för pensioner	1 400	1 495

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	2009	2008
Tjänstgöringskostnad under innevarande period	491	498
Ränta på pensionsavsättningen	572	565
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–546	–525
Resultatredovisad aktuariell nettoförlust	93	109
Pensionskostnad förmånsbestämda planer	610	647
Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner	167	175
Löneskatt	202	173
Summa pensionskostnad	979	995

Förändringar av fonderade förmånsbestämda
pensionsförpliktelser	2009	2008
Ingående förpliktelser	15 243	15 018
Tjänstgöringskostnad under innevarande period	491	498
Ränta på pensionsavsättningen	572	565
Aktuariella vinster och förluster, netto	–696	–396
Pensionsutbetalningar	–472	–438
Valutakursdifferenser	8	–4
Utgående förpliktelser	15 146	15 243

Förändringar av förvaltningstillgångar	2009	2008
Ingående verkligt värde	10 798	10 380
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	546	525
Aktuariella vinster och förluster, netto	155	–324
Pensionspremier och avsättningar till stiftelser	708	658
Pensionsutbetalningar	–472	–438
Valutakursdifferenser	5	–3
Utgående verkligt värde	11 740	10 798

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till 701 (201) mkr. Koncernen förväntas tillskjuta cirka 720 mkr (690) under 2010 för att trygga förmånsbestämda pensionslöften. I utgående förvaltningstillgångar ingår aktier i Swedbank AB med 179 mkr (253), banktillgodohavande med 577 mkr (594) samt av koncernen emitterade räntebärande värdepapper med 37 mkr (45).

Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust	2009	2008
Ingående aktuariell nettoförlust	2 950	3 130
Pensionsförpliktelser
Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst (-)/nettoförlust (+) på pensionsförpliktelser	–696	–396
Resultatredovisad aktuariell nettoförlust	–93	–109
Förvaltningstillgångar
Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på förvaltningstillgångar	–155	324
Valutakursdifferenser	0	1
Utgående aktuariell nettoförlust	2 006	2 950

Korridorregel	2010	2009	2008
Ingående aktuariell nettoförlust	2 006	2 950	3 130
Korridorbelopp	1 515	1 524	1 502
Överskott	492	1 426	1 628
Genomsnittlig återstående tjänstgöringstid	15 år	15 år	15 år
Resultatredovisad aktuariell nettoförlust	33	95	109

Koncernen tillämpar den så kallade korridorregeln. Tillämpningen innebär att aktuariella nettoförluster resultatredovisas då den ingående aktuariella nettoförlusten överstiger 10 procent av det högsta värdet av pensionsförpliktelser eller förvaltningstillgångar. Överskjutande belopp resultatförs under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Då koncernens aktuariella nettoförlust vid utgången av 2009 överstiger gränsbeloppet medför det att koncernens resultaträkning 2010 kommer att belastas med 1/15 av överskjutande belopp eller med 33 mkr.

Aktuariella antaganden, procent	2009	2008
Diskonteringsränta 1 januari	3,75	3,75
Diskonteringsränta 31 december	3,75	3,75
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	5,00	5,00
Framtida årliga löneökningar 1 januari	4,00	4,00
Framtida årliga löneökningar 31 december	4,00	4,00
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation	2,00	2,00
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari	3,00	3,00
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december	3,00	3,00
Anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång	20,00	20,00
Personalomsättning	3,50	3,50

När kostnaden för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen baserar, för de svenska förmånsbestämda löftena, sitt ränteantagande på realränteobligation 3104, eftersom värdepappret handlas aktivt och har en löptid som är nära pensionsförpliktelsernas. En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med 682 mkr och en ökning av pensionskostnaden med 21 mkr. Tillgångar som finns avsatta för att trygga pensionsförpliktelserna placeras i olika finansiella instrument. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar speglar den förväntade avkastningen dessa finansiella instrument förväntas ha i årligt genomsnitt under återstående löptid.

Antagandet baseras på den blandning av finansiella instrument som ska finnas och är efter avdrag för omkostnader och avkastningsskatt. Under 2009 var tillgångarna placerade i 41 procent (23) aktier och 59 procent (77) i räntebärande värdepapper. Vid beräkning av den förväntade avkastningen, som redovisas i resultaträkningen, tas också hänsyn till förändringar av tillgångarna till följd av under året gjorda inbetalningar och pensionsutbetalningar. Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbasbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då sådan uppräkning historiskt sett alltid har skett. BTP innehåller en möjlighet för anställda att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för den anställde görs ett antagande för ett sådant framtida utfall.

Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

Historik	2009	2008	2007	2006	2005
Fonderade pensionsförpliktelser	15 146	15 243	15 018	13 691	12 939
Förvaltningstillgångarnas verkliga värden	-11 740	-10 798	-10 380	-10 213	-9 670
Summa	3 406	4 445	4 638	3 478	3 269
Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst (+)/ nettoförlust (–)
Pensionsförpliktelser	696	396	-6	175	70
Förvaltningstillgångar	155	-324	-581	-124	153

Avsättningar för försäkringsavtal

Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

Förändring under året	2009	2008
Ingående balans	3 734	3 119
Avsättningar	970	1 154
Utbetalningar	-521	-542
Övertagna eller överlåtna skulder		0
Valutakursdifferenser	-23	3
Utgående balans	4 160	3 734

44 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008		2008
Värderingskatergori, övriga finansiella skulder
Förlagslån	23 551	29 326	22 803	27 248
Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde	885	904	885	904
Summa förlagslån	24 436	30 230	23 688	28 152
Eviga förlagslån	12 961	13 471	12 877	13 471
varav primärkapitaltillskott	9 218	9 709	9 218	9 709
Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde	586	1 054	586	1 054
Summa eviga förlagslån	13 547	14 525	13 463	14 525
Summa	37 983	44 755	37 151	42 677

Moderbolaget

Specifikation av efterställda skulder

Tidsbundna förlagslån	Rätt till förtidsinlösen
Löptid	för Swedbank AB	Valuta	Nominellt belopp, milj	Redovisat belopp, mkr	Kupongränta, %
1989/2019		SEK	111	140	11,00
1994/2010		SEK	1 259	1 251	nollkupongobligation
2005/2015	2010	USD	247	1 773	rörlig
2006/2016	2011	GBP	185	2 267	5,25
2006/2016	2011	USD	75	539	rörlig
2006/2016	2011	EUR	136	1 290	rörlig
2006/2016	2011	SEK	700	700	rörlig
2006/2016	2011	SEK	90	93	4,23
2006/2016	2011	SEK	2 092	2 092	rörlig
2006/2016	2011	SEK	1 100	1 100	rörlig
2007/2017	2012	USD	400	2 876	rörlig
2007/2017	2012	EUR	400	3 967	5,57
2007/2017	2012	NOK	156	201	5,36
2007/2017	2012	SEK	790	874	5,90
2007/2017	2012	SEK	384	384	rörlig
2008/2018	2013	EUR	400	4 141	7,38
Summa				23 688

Eviga förlagslån Löptid Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB Valuta Nominellt belopp, milj Redovisat belopp, mkr Kupongränta, % 1996/evigt 2011 JPY 10 000 819 4,35 1997/evigt 2012 USD 50 403 8,01 1997/evigt 2012 USD 200 1 615 7,50 1998/evigt 2028 JPY 5 000 410 5,00 2005/evigt 2010 EUR 105 998 rörlig Summa 4 245

Eviga förlagslån med sådana villkor

att de av Finansinspektionen

godkänts som primärkapitaltillskott Rätt till förtidsinlösen

Löptid	för Swedbank AB	Valuta	Nominellt belopp, milj	Redovisat belopp, mkr	Kupongränta, %
2000/evigt	2010	USD	300	2 187	9,00
2004/evigt	2016	GBP	200	2 409	5,75
2005/evigt*	2015	JPY	14 000	1 087	4,00
2007/evigt	2017	SEK	2 000	2 169	6,67
2008/evigt	2018	SEK	873	831	8,28
2008/evigt	2013	SEK	536	535	rörlig
Summa				9 218

* Räntan är i USD.

Vissa förlagslån används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. I moderbolaget redovisas valutakomponenten för dessa skulder till anskaffningsvärde, medan den redovisas till balansdagskurs i koncernen.

45 Obeskattade reserver

	Ackumulerade	Periodiserings
Moderbolaget	överavskrivningar	fond	Total
Ingående balans 2008	140	5 024	5 164
Avsättning		731	731
Upplösning	–40		–40
Utgående balans 2008	100	5 755	5 855
Ingående balans 2009	100	5 755	5 855
Avsättning
Upplösning	–15	–5 024	–5 039
Utgående balans 2009	85	731	816
Periodiseringsfond		2009	2008
Avsättning 2004			3 000
Avsättning 2007			2 024
Avsättning 2008		731	731
Summa		731	5 755

46 Eget kapital enligt ÅRKL
	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier	19 739	10 823	19 739	10 823
Aktiekapital, preferensaktier	4 612	4 095	4 612	4 095
Reservfond	9 749	9 362	6 489	6 489
Övriga fonder	10 108	9 854
Ej registrerade aktier		3 010
Summa	44 208	37 144	30 840	21 407
Fritt eget kapital
Valutaomräkning
av utlandsverksamhet	216	1 046
Kassaflödessäkringar	–755	–958	–743	–930
Överkursfond	13 083	4 871	13 083	4 871
Balanserad vinst	32 918	44 127	15 038	15 876
Summa	45 462	49 086	27 378	19 817
Minoritetskapital	304	232
Summa eget kapital	89 974	86 462	58 218	41 224

Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. I moderbolaget redovisas enligt FFFS 2008:25 ej registrerade aktier som skuld. I samband med emissionen av preferensaktier 2008 debiterades 3 010 mkr via avräkningsnota. Dessa var kontant betalda den 7 januari, tre bankdagar efter affärsavslut, och registrerade den 19 januari 2009.

Stamaktier

Antal	2009	2008
Beslutade och fullt betalda	901 903 471	515 373 412
Utestående	901 903 471	515 373 412
Ingående balans	515 373 412	515 373 412
Omvandling från preferensaktier	38 050 112
Företrädesemission	386 530 059
Intresseföretags förvärv av aktier	–300 000
Utgående balans	939 653 583	515 373 412

Kvotvärde per aktie är 21 kronor.

2009	2008
	257 686 706
	194 985 456
	62 701 250
–38 050 112
219 636 594	257 686 706
257 686 706
–38 050 112
	257 686 706
–816 000
218 820 594	257 686 706

Kvotvärde per aktie är 21 kronor.

Företrädesemission 2009

Ägare av aktier i Swedbank AB per den 18 september 2009 erbjöds att under perioden 22 september till 6 oktober 2009 teckna 386 530 059 stamaktier till kursen 39 kronor per aktie. Emissionen fulltecknades och slutfördes den 26 november 2009.

Nyemission 2008

Ägare av stamaktier i Swedbank AB per den 28 november 2008 erbjöds att under perioden 2–16 december 2008 teckna 257 686 706 preferensaktier till kursen 48 kronor per aktie. Per årsskiftet 2008 var samtliga preferensaktier tecknade. Under förutsättning att årsstämman beslutar om vinstutdelning har ägare till preferensaktie förtur till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor. Beslutas högre utdelning till stamaktie utgår motsvarande utdelning även för preferensaktie. Ägare till preferensaktie har under februari och augusti varje år med början augusti 2009 möjlighet att frivilligt begära omvandling av preferensaktie till stamaktie. Begäran får bara avse ägares hela innehav. Om ägare dessförinnan inte begärt omvandling kommer samtliga utestående preferensaktier att omvandlas till stamaktier under månaden närmast efter den månad i vilken årsstämma hålls år 2013. Preferensaktie har lika rösträtt som stamaktie.

47 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

		Koncernen		Moderbolaget
För egna skulder ställda panter	2009	2008	2009	2008
Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken	27 926	23 678	137 998	227 405
Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker		7 185	25 403	12 105
Statspapper och obligationer pantsatta för skulder kreditinstitut, repor	12 126	22 902	12 148	25 343
Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet, repor	6 635	11 214	7 689	31 034
Statspapper och obligationer pantsatta för derivat		425		425
Lånefordringar, utgörande säkerhets massa för säkerställda obligationer *	610 456	567 363
Fondandelar pantsatta för försäkringstagare	80 647	52 904
Kontanter	9 065	7 847	9 065	7 847
Summa		746 856 693 518 192 303 304 160

Redovisat värde för skulder där pant ställts uppgick i koncernen 2009 till 477 210 mkr (640 773).

*Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta.

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga ställda panter	2009	2008	2009	2008
Värdepapperslån	593	347	593	347
Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden	1 742	2 908	1 737	2 838
Kontanter	265	164	185	164
Summa	2 600	3 420	2 515	3 350

		Moderbolaget
2009	2008	2009	2008
12 457	16 825	387 025	11 361
16 504	22 864	19 082	22 740
227	235	227	235
1 878	3 138	1 616	2 213
349	799	96	314
31 415			36 862
–224	–74	–702	–68
		Koncernen	43 860 408 045

Åtaganden	Koncernen		Moderbolaget
Nominella belopp	2009	2008	2009	2008
Beviljade ej utbetalade krediter	126 190	131 361	92 346	85 719
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter	55 932	68 282	59 180	71 606
Summa			182 122 199 643 151 526 157 325

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not 33 Derivat.

48 Rörelseförvärv

Med rörelseförvärv avses förvärv av verksamheter där moderbolaget direkt eller indirekt får kontroll över den förvärvade verksamheten.

Rörelseförvärv under 2009

Banco Fonder AB

Swedbank Robur AB förvärvade 20 januari 2009 samtliga aktier i Banco Fonder AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.

	Redovisat i koncernen vid förvärvs tidpunkten	Redovisat i det för värvade företaget vid förvärvs tidpunkten
Tillgångar	52	52
Skulder	22	22
Dotterföretagets nettotillgång	30	30
Immateriella anläggningstillgångar, kundavtal	78
Uppskjuten skatt	–21
Summa	87
Anskaffningsvärde, kontanter	87
Kassaflöde
Förvärvad likviditet i dotterföretaget	35
Erlagt kontant	–87
Netto	–52

Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 16 mkr till Årets resultat 2009 och med 89 mkr till intäkterna 2009.

Rörelseförvärv under 2008

Folksam Fond AB

Swedbank Robur AB förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.

	Redovisat i koncernen vid förvärvs tidpunkten	Redovisat i det för värvade företaget vid förvärvs tidpunkten
Tillgångar	58	58
Skulder	15	15
Dotterföretagets nettotillgång	43	43
Immateriella anläggningstillgångar, fondförvaltningsuppdrag	583
Uppskjuten skatt	–163
Summa	463
Anskaffningsvärde, kontanter	463
Kassaflöde
Förvärvad likviditet i dotterföretaget	42
Erlagt kontant	–463
Netto	–421

Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 14 mkr till Årets resultat 2008 och med 87 mkr till intäkterna 2008.

	Redovisat i	Redovisat i det för
	koncernen vid	värvade företaget
	förvärvs	vid förvärvs
Övriga	tidpunkten	tidpunkten
Dotterföretags nettotillgång	13	13
Förvärvad minoritet	–6
Goodwill	7
Summa	14
Anskaffningsvärde	14
Kassaflöde
Förvärvad likviditet i dotterföretaget	2
Erlagt kontant	–14
Netto	–12

Swedbank AB förvärvade den 31 mars 2008 samtliga aktier i ZAO OKO Capital Vostok. Anskaffningskostnaden erlades kontant och uppgick till 5 mkr. Swedbank AB förvärvade också den 31 december 2008 51 procent av aktierna i European Agency for Debts Recovery. Anskaffningskostnaden uppgick till 9 mkr och erlades kontant.

49 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt definitionen i IAS 39. Redovisade värden och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på den höga andelen finansiella instrument som redovisas till dess verkliga värde. Tillämpade värderingsmetoder för dessa finansiella instrument beskrivs utförligare nedan under rubriken Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument. För ut- och inlåning med rörlig ränta anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

Koncernen	2009			2008
mdkr	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Tillgångar
Finansiella tillgångar enligt IAS 39
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	88,7	88,7	–0,0	27,9	28,0	–0,1
varav verkligt värde via resultaträkningen	87,5	87,5		26,7	26,7
varav hålles till förfall	1,2	1,2	–0,0	1,2	1,3	–0,1
Utlåning till kreditinstitut	92,1	92,1		128,5	128,5
varav lånefordringar	71,2	71,2		101,5	101,5
varav verkligt värde via resultaträkningen	20,9	20,9		27,0	27,0
Utlåning till allmänheten	1 292,8	1 290,7	2,1	1 290,1	1 287,4	2,7
varav lånefordringar	657,5	655,4	2,1	771,3	768,6	2,7
varav verkligt värde via resultaträkningen	635,3	635,3		518,8	518,8
Obligationer och räntebärande värdepapper	82,2	81,9	0,3	105,7	105,7	0,0
varav verkligt värde via resultaträkningen	74,2	74,2		97,2	97,2
varav investeringar som hålles till förfall	8,0	7,7	0,3	8,5	8,5	0,0
Fondandelar där kunden bär placeringsrisken	78,2	78,2		51,6	51,6
Aktier och andelar	9,5	9,5		6,6	6,6
varav verkligt värde via resultaträkningen	9,5	9,5		6,5	6,5
varav tillgängliga för försäljning	0,0	0,0		0,1	0,1
Derivat	73,0	73,0		128,1	128,1
Övriga finansiella tillgångar	52,9	52,9		48,4	48,4
Summa	1 769,4	1 767,0	2,4	1 786,9	1 784,3	2,6
Aktier och andelar i intresseföretag	2,7	2,7		2,0	2,0
Icke finansiella tillgångar	25,0	25,0		25,4	25,4
Summa	1 797,1	1 794,7	2,4	1 814,3	1 811,7	2,6

Koncernen		2009			2008
mdkr	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Skulder
Finansiella skulder enligt IAS 39
Skulder till kreditinstitut	231,7	231,7		316,7	316,7	0,0
varav övriga finansiella skulder	213,4	213,4		290,8	290,8
varav verkligt värde via resultaträkningen	18,3	18,3		25,9	25,9	0,0
In- och upplåning från allmänheten	504,4	504,4		508,5	508,5
varav övriga finansiella skulder	478,1	478,1		449,4	449,4
varav verkligt värde via resultaträkningen	26,3	26,3		59,1	59,1
Emitterade värdepapper m.m.	704,4	703,3	1,1	593,3	593,4	–0,1
varav övriga finansiella skulder	249,9	248,8	1,1	102,9	103,0	–0,1
varav verkligt värde via resultaträkningen	454,5	454,5		490,4	490,4
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	80,1	80,1		52,1	52,1
Efterställda skulder	38,0	38,0		47,0	44,7	2,3
varav övriga finansiella skulder	38,0	38,0		47,0	44,7	2,3
Derivat	72,2	72,2		116,7	116,7
Övriga finansiella skulder	65,5	65,5		82,4	82,4	0,0
Summa	1 696,3	1 695,2	1,1	1 716,7	1 714,5	2,2
Icke finansiella skulder	9,5	9,5		10,7	10,7
Summa	1 705,8	1 704,7	1,1	1 727,4	1 725,2	2,2

Moderbolaget		2009			2008
mdkr	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Finansiella tillgångar enligt IAS 39
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	76,9	76,9		24,1	24,1
varav verkligt värde via resultaträkningen	76,9	76,9		24,1	24,1
varav hålles till förfall
Utlåning till kreditinstitut	464,5	464,5		522,3	522,3
varav lånefordringar	400,7	400,7		388,5	388,5
varav verkligt värde via resultaträkningen	63,8	63,8		133,9	133,9
Utlåning till allmänheten	413,3	413,3		397,5	397,5
varav lånefordringar	274,2	274,2		340,0	340,0
varav verkligt värde via resultaträkningen	139,1	139,1		57,5	57,5
Obligationer och räntebärande värdepapper	186,3	186,0	0,3	238,8	237,6	1,2
varav verkligt värde via resultaträkningen	96,8	96,8		162,9	162,9
varav investeringar som hålles till förfall	89,5	89,2	0,3	75,9	74,7	1,2
Aktier och andelar	5,2	5,2		4,1	4,1
varav verkligt värde via resultaträkningen	5,2	5,2		4,1	4,1
varav tillgängliga för försäljning	0,0	0,0		0,0	0,0
Derivat	80,4	80,4		134,0	134,0
Övriga finansiella tillgångar	34,9	34,9		34,0	34,0
Summa	1 261,5	1 261,2	0,3	1 354,8	1 353,6
Aktier och andelar i intresseföretag	1,3	1,3		1,3	1,3
Aktier och andelar i koncernföretag	44,5	44,5		43,4	43,4
Icke finansiella tillgångar	3,9	3,9		3,5	3,5
Summa	1 311,2	1 310,9	0,3	1 403,1	1 401,8	1,2

Moderbolaget		2009			2008
mdkr	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Finansiella skulder enligt IAS 39
Skulder till kreditinstitut	339,9	339,9		425,3	425,3
varav övriga finansiella skulder	321,6	321,6		399,4	399,4
varav verkligt värde via resultaträkningen	18,2	18,2		25,9	25,9
In- och upplåning från allmänheten	394,1	394,1		393,1	393,1
varav övriga finansiella skulder	367,8	367,8		334,0	334,0
varav verkligt värde via resultaträkningen	26,3	26,3		59,1	59,1
Emitterade värdepapper m.m.	340,9	340,9		277,9	278,1	–0,2
varav övriga finansiella skulder	104,0	104,0		95,4	95,5	–0,2
varav verkligt värde via resultaträkningen	236,9	236,9		182,5	182,5
Efterställda skulder	37,2	37,2		44,9	42,7	2,2
varav övriga finansiella skulder	37,2	37,2		44,9	42,7	2,2
Derivat	82,5	82,5		136,6	136,6
Övriga finansiella skulder	55,4	55,4		76,7	76,7
Summa	1 250,0	1 250,0	0,0	1 354,5	1 352,4
Icke finansiella skulder	2,7	2,7		8,1	8,1
Summa	1 252,7	1 252,7	0,0	1 362,7	1 360,6	2,1

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

Nedan följer beskrivning av metoder för fastställande av verkligt värde av marknadsdata, vilken är uppdelad på tre nivåer som baseras på graden av observerbarhet i värderingen. Kravet att upplysa fördelat på tre nivåer infördes under 2009 varför jämförelsesiffror för 2008 inte lämnas.

Nivå 1 innehåller finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån noterade marknadspriser på en aktiv marknad. Denna grupp innehåller i huvudsak aktier, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat och standardiserade derivat där det noterade priset använts vid värderingen. Egna emitterade värdepapper som handlas på aktiv marknad ingår även i denna grupp.

Nivå 2 innehåller finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på observerbar marknadsdata, vilket är priser på finansiella instrument som är så likartade som möjligt och för vilka transaktioner har slutförts. Denna grupp innehåller i huvudsak mindre likvida obligationer, utlåning till allmänhet och derivat som värderas baserat på observerbara noteringar. För mindre likvida obligationsinnehav sker justering för kreditspread baserat på observerbar marknadsdata såsom marknaden för kreditderivat. För utlåning till allmänhet, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Det är merparten av hypoteksutlåning samt viss annan utlåning med fast ränta inom Svensk Bankrörelse som värderas till verkligt värde. Värdeförändringar för utlåning till allmänhet som härrör från förändringar i kreditrisk uppgick under perioden till –8 mkr och redovisades som kreditförluster. Egna emitterade värdepapper som inte är noterade men som värderas enligt noterade priser för likvärdiga noterade obligationer ingår även dessa i nivå 2. Värdeförändring för emitterade värdepapper som härrör från egen förändrad kreditrisk uppgick under perioden till 71 mkr och redovisades som nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Förändring som hänförs till egen kreditrisk har beräknats som förändringar i verkligt värde som inte härrör från förändringar i marknadsrisk.

Nivå 3 innehåller finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras i huvudsak på observerbar marknadsdata, med där det finns inslag av egna uppskattningar. Denna grupp innehåller i huvudsak företagsobligationer och egna emitterade värdepapper. För företagsobligationerna där det inte finns någon observerbar notering för aktuell kreditspread används ett rimligt antagande om denna spread, såsom jämförelse med liknande motparter där det finns observerbar notering av kreditspread. För emitterade värdepapper, under statligt kreditgarantiprogram, skedde emissioner till villkor som var unika för varje emission och som även inkluderade garantiavgift till staten. Värdering av dessa skulder har baserats på observerbara marknadsdata i form av observerbar interbankränta, som justerats med den skillnaden mellan interbankränta och emissionsvillkor som existerade vid emissionstillfället.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga ackumulerade skillnader som inte redovisats i resultaträkningen.

I tabellen framgår finansiella instrument värderade till verkligt värde per 31 december 2009 fördelade per värderingsmetod.

31 dec 2009
mdkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser	87,5			87,5
Utlåning till kreditinstitut		20,9		20,9
Utlåning till allmänheten		635,3		635,3
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper	68,6	4,9	0,7	74,2
Aktier och andelar	9,3	0,2		9,5
Fondandelar där kunden
bär placeringsrisken	78,2			78,2
Derivat	3,9	69,1		73,0
Totalt	247,5	730,4	0,7	978,6
Skulder
Skulder till kreditinstitut		18,3		18,3
In- och upplåning från allmänheten		26,3		26,3
Emitterade värdepapper	111,5	200,7	142,3	454,5
Finansiella skulder där
kunden bär placeringsrisken		80,1		80,1
Derivat	4,1	68,0	0,1	72,2
Totalt	115,6	393,4	142,4	651,4
Moderbolaget		2009
31 dec 2009 mdkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	76,9			76,9
Utlåning till kreditinstitut		63,8		63,8
Utlåning till allmänheten		139,1		139,1
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	72,5	23,6	0,7	96,8
Fondandelar där kunder
bär placeringsrisken				0,0
Aktier och andelar	5,1	0,1		5,2
Derivat	3,9	76,5	0,0	80,4
Totalt	158,4	303,1	0,7	462,2

2009

Koncernen

Totalt	4,1	217,4	142,4	363,9
Derivat	4,1	78,3	0,1	82,5
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken				0,0
Emitterade värdepapper m m		94,6	142,3	236,9
In- och upplåning från allmänheten		26,3		26,3
Skulder till kreditinstitut		18,2		18,2
Skulder

Finansiella instrument till verkligt värde baserat på nivå 3

Koncernen	2009
mdkr	Tillgångar	Skulder
Ingående balans	0,7	60,8
Årets köp
Emitterat		82,8
Överfört till Nivå 3
Årets försäljningar/förfall
Överfört från Nivå 3
Vinst eller förlust		–1,2*
varav i resultaträkningen		–1,2*
varav i övrigt totalresultat
Utgående balans	0,7	142,4
Totalt resultat redovisat i Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde		1,2
varav finansiella instrument som innehas
per balansdagen		1,2

*Värdeförändring på emitterade obligationer, under statligt garantiprogram, som i huvudsak avser värdeförändring på grund av förändrade valutakurser. Värdeförändringen är redovisad i not 10 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde tillsammans med motsvarande negativa värdeförändring för derivat som säkrar dessa emissioner för valuta- och ränterisk. Ett förändrat antagande avseende diskonteringsräntan med 0,10 procentenheter skulle medföra en resultatförändring med 250 mkr avseende dessa obligationer inom Nivå 3.

Moderbolaget	2009
mdkr	Tillgångar	Skulder
Tillgångar
Ingående balans	0,7	60,8
Årets köp
Emitterat		82,8
Överfört till Nivå 3
Årets försäljningar/förfall
Överfört från Nivå 3
Vinst eller förlust		–1,2*
varav i resultaträkningen		–1,2*
varav i övrigt totalresultat
Utgående balans	0,7	142,4
Totalt resultat redovisat i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde		1,2
varav finansiella instrument som innehas per balansdagen		1,2

50 Omklassificering av finansiella tillgångar

Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av då rådande extraordinära marknadsförhållanden var illikvida. Marknadsförhållandena betecknades av extrem turbulens, bristande likviditet och avsaknad av noterade priser på aktiva marknader. Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades från innehav för handel till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då ledningen istället avser och har förmågan att inneha dem till slutförfall. Finansiella instrument i värderingskategorin innehas för handel redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Finansiella instrument i kategorin hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. Något nedskrivningsbehov fanns inte per sista december, vilket innebär att samtliga kontraktsenliga kassaflöden förväntas erhållas. Av nedanstående innehav uppgår instrumenttyperna Residential Mortgage Backed Securities (RMBS) och Commercial Mortgage Backed Securities (CMBS) till 90 procent av exponeringen och resterande 10 procent består av en företagsobligation utgiven av företag som kontrolleras av amerikanska staten.

		2009-12-31 2008-12-31 2008-06-30 2007-12-31
Redovisat värde	7 203	8 138	7 376	7 563
Nominellt belopp	7 306	8 328	7 558	7 618
Verkligt värde	6 872	7 988	7 376	7 563
Vinst/förlust som redovisats i resultaträkningen			–187	–56
Vinst/förlust som skulle redovisats i resultat räkningen om tillgången inte omklassificerats	–332	–150	–187	–56
Effektivränta per dagen för omklassificeringen, %			5,62
Redovisade ränteintäkt efter omklassificering	185	160

De –187 mkr samt de –150 mkr avser första respektive andra halvåret 2008.

Nominellt belopp och redovisat värde påverkas av ändrade valutakurser. Redovisat värde påverkas också av periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden.

51 Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot koncernen och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Koncernen analyserar och följer upp kreditrisker utifrån ett internt riskklassificeringssystem i syfte att säkerställa att kreditriskerna inte överstiger önskade nivåer.

Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Riskklassificeringssystemet utgör således ett affärsstödjande redskap som möjliggör en effektiv beslutsprocess. Riskklass prövas och fastställs i samband med kreditbeslut. Den påverkar också kraven på djup i analys och dokumentation samt styr på vilket sätt uppföljning av kunden ska ske. Riskklassificeringen ingår som en central del i uppföljningen av kreditexponeringar. Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för den så kallade IRK-metoden, vilken används för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IRK-metoden används för huvuddelen av utlåning till allmänheten med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljerna i Ukraina och Ryssland. För de exponeringar IRK metoden inte tillämpas, används istället extern klassificering och då främst Finansinspektionens schablonmetod alternativt är icke ratade. Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom 12 månader. Klassificeringen uttrycks på en skala med 23 klasser, där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Nedan beskrivs i tabellform koncernens riskklassificering. Av de totala exponeringarna ligger 57 procent inom riskklasserna 13-21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg.

Den centrala delen i det interna riskklassificeringssystemet utgörs av ett flertal modeller för klassificering av kreditrisk. Utöver dessa är metoder och rutiner för konstruktion och underhåll av modellerna samt rutiner för riskklassificering i kreditverksamheten nödvändiga för att skapa en helhet. De tre delarna, metoder vid konstruktion, modeller samt rutiner för åsättande av riskklass, hålls samman av ett antal styrande dokument, utfärdade av styrelsen, verkställande direktören och chefen för koncernens riskkontroll. Med modell för riskklassificering avses regler för hur en kund/ motpart åsätts riskklass. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistisk metod inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom experters bedömningar. Modellerna valideras såväl vid nykonstruktioner som löpande. Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Med tanke på att kreditengagemangen oftast har längre löptid, utvärderas modellerna även på längre sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna är mycket tillförlitliga. En försämrad riskklass kan också medföra en inträffad förlusthändelse och att redovisning av kreditförlust sker. På sidorna 50–52 ges ytterligare en utförligare beskrivning av koncernens arbetssätt med kreditrisker.

							Gemensam
2009			Svensk	Baltisk	Internationell	Swedbank	service &
Exponerat belopp	Riskklasser	PD	bankrörelse	bankrörelse	bankrörelse	Markets	koncernstaber	Summa
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	3 456	17 105	60	2 104	0	22 725
Hög risk	0-5	> 5,7	23 241	25 292	313	601	0	49 447
Förhöjd risk	6-8	2,0-5,7	66 011	39 270	2 458	4 729	2	112 470
Normal risk	9-12	0,5-2,0	172 617	29 154	7 143	7 677	0	216 591
Låg risk	13-21	<0,5	787 819	61 730	26 955	67 333	17	943 854
Summa riskklassificerade exponeringar			1 053 144	172 551	36 929	82 444	19	1 345 087
Summa icke-riskklassificerade exponeringar								69 503
Summa enligt IRK-metoden								1 414 590
varav företag som ej ingår i koncernen								66 968
Schablonmetoden
Summa enligt schablonmetoden								236 371
varav företag som ej ingår i koncernen								10 727

Summa IRK- och schablonmetod	1 650 961
varav företag som ej ingår i koncernen	77 695

2009 Fördelning av exponerat belopp, procent	Riskklasser	PD	Svensk bankrörelse	Baltisk bankrörelse	Internationell bankrörelse	Swedbank Markets	Gemensam service & koncernstaber	Totalt
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	0,2	1,0	0,0	0,1	0,0	1,4
Hög risk	0–5	> 5,7	1,4	1,5	0,0	0,0	0,0	3,0
Förhöjd risk	6–8	2,0-5,7	4,0	2,4	0,1	0,3	0,0	6,8
Normal risk	9–12	0,5-2,0	10,5	1,8	0,4	0,5	0,0	13,1
Låg risk	13–21	<0,5	47,7	3,7	1,6	4,1	0,0	57,2
Summa riskklassificerade exponeringar			63,8	10,5	2,2	5,0	0,0	81,5
Summa icke-riskklassificerade exponeringar								4,2
Summa enligt IRK-metoden								85,7

varav företag som ej ingår i koncernen 4,1

Schablonmetoden

Summa enligt schablonmetoden	14,3

varav företag som ej ingår i koncernen	0,6
Summa IRK- och schablonmetod	100,0
varav företag som ej ingår i koncernen	4,7

Tabellerna ovan visar hur kreditrisker fördelar sig i termer av exponering vid fallissemang (exponerat belopp).

Exponerat belopp omfattar poster inom samt utanför balansräkningen som t ex garantier och beviljade krediter, återköpsavtal och derivat.

I beloppen inkluderas även exponerat belopp tillhörande institut som ingår i Swedbank Finansiell Företagsgrupp, men inte i koncernen, d.v.s. intresseföretag som konsolideras fullt ut. Försäkringsföretag ingår inte i Swedbank Finansiell Företagsgrupp.

2008			Svensk	Internationell	Swedbank
Exponerat belopp	Riskklasser	PD	bankrörelse	bankrörelse	Markets	Summa
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	3 303	218	78	3 600
Hög risk	0–5	> 5,7	20 161	839	556	21 556
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	73 152	1 867	14 774	89 793
Normal risk	9–12	0,5–2,0	167 565	6 106	4 375	178 046
Låg risk	13–21	<0,5	738 013	24 482	52 542	815 037
Summa riskklassificerade exponeringar			1 002 194	33 512	72 325	1 108 032
Summa icke-riskklassificerade exponeringar						61 523
Summa enligt IRK-metoden						1 169 555
varav företag som ej ingår i koncernen						58 290
Schablonmetoden
Summa enligt schablonmetoden						459 524
varav företag som ej ingår i koncernen						10 134
Summa IRK- och schablonmetod						1 629 079
varav företag som ej ingår i koncernen						68 424
2008			Svensk	Internationell	Swedbank
Fördelning av exponerat belopp, procent	Riskklasser	PD	bankrörelse	bankrörelse	Markets	Totalt
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	0,2	0,0	0,0	0,2
Hög risk	0–5	> 5,7	1,2	0,1	0,0	1,3
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	4,5	0,1	0,9	5,5
Normal risk	9–12	0,5–2,0	10,3	0,4	0,3	10,9
Låg risk	13–21	<0,5	45,3	1,5	3,2	50,0
Summa riskklassificerade exponeringar			61,5	2,1	4,4	68,0
Summa icke-riskklassificerade exponeringar						3,8
Summa enligt IRK-metoden						71,8
varav företag som ej ingår i koncernen						3,6
Schablonmetoden
Summa enligt schablonmetoden						28,2
varav företag som ej ingår i koncernen						0,6

Summa IRK- och schablonmetod 100,0 varav företag som ej ingår i koncernen 4,2

2009 Exponerat belopp Riskklasser PD Hushåll Företag Institut Övriga Summa IRK-metoden Fallerade Fallissemang 100,0 8 306 13 983 436 22 725 Hög risk 0–5 > 5,7 21 683 26 984 780 49 447 Förhöjd risk 6–8 2,0–5,7 35 250 75 178 2 042 112 470 Normal risk 9–12 0,5–2,0 89 886 124 430 2 274 216 591 Låg risk 13–21 <0,5 678 097 192 278 73 480 943 855 Summa riskklassificerade exponeringar 833 222 432 854 79 011 1 345 087 Summa icke-riskklassificerade exponeringar 69 503 69 503 Summa enligt IRK-metoden 1 414 590 varav företag som ej ingår i koncernen 66 968 Schablonmetoden

Stater och kommuner	187 022
Hushåll	10 789
Institut	4 559
Företag	8 180
Exponeringar med säkerhet i fastighet	11 036
Övriga exponeringsklasser	14 785
Summa enligt schablonmetoden	236 371
varav företag som ej ingår i koncernen	10 727
Summa IRK- och schablonmetod	1 650 961
varav företag som ej ingår i koncernen	77 695

2009

Fördelning av exponerat belopp, procent	Riskklasser	PD	Hushåll	Företag	Institut	Övriga	Totalt
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	0,5	0,8	0,0		1,4
Hög risk	0–5	> 5,7	1,3	1,6	0,0		3,0
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	2,1	4,6	0,1		6,8
Normal risk	9–12	0,5–2,0	5,4	7,5	0,1		13,1
Låg risk	13–21	<0,5	41,1	11,6	4,5		57,2
Summa riskklassificerade exponeringar			50,5	26,2	4,8		81,5
Summa icke-riskklassificerade exponeringar						4,2	4,2
Summa enligt IRK-metoden							85,7
varav företag som ej ingår i koncernen							4,1

Schablonmetoden

Stater och kommuner	11,3
Hushåll	0,7
Institut	0,3
Företag	0,5
Exponeringar med säkerhet i fastighet	0,7
Övriga exponeringsklasser	0,9
Summa enligt schablonmetoden	14,3
varav företag som ej ingår i koncernen	0,6
Summa IRK- och schablonmetod	100,0
varav företag som ej ingår i koncernen	4,7

2008

Exponerat belopp	Riskklasser	PD	Hushåll	Företag	Institut	Övriga	Summa
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	1 655	1 733	212		3 600
Hög risk	0–5	> 5,7	11 608	9 444	504		21 556
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	33 047	53 358	3 388		89 793
Normal risk	9–12	0,5–2,0	79 600	97 350	1 096		178 046
Låg risk	13–21	<0,5	569 931	186 256	58 850		815 037
Summa riskklassificerade exponeringar			695 841	348 142	64 049		1 108 032
Summa icke-riskklassificerade exponeringar						61 523	61 523
Summa enligt IRK-metoden							1 169 555
varav företag som ej ingår i koncernen							58 290
Schablonmetoden
Stater och kommuner							129 593
Hushåll							43 913
Institut							12 959
Företag							121 780
Exponeringar med säkerhet i fastighet							119 431
Övriga exponeringsklasser							31 848
Summa enligt schablonmetoden							459 524
varav bolag som ej ingår i Koncernen							10 134
Summa IRK- och schablonmetod							1 629 079
varav företag som ej ingår i koncernen							68 424
2008
Fördelning av exponerat belopp, procent	Riskklasser	PD	Hushåll	Företag	Institut	Övriga	Totalt
IRK-metoden
Fallerade	Fallissemang	100,0	0,1	0,1	0,0		0,2
Hög risk	0–5	> 5,7	0,7	0,6	0,0		1,3
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	2,0	3,3	0,2		5,5
Normal risk	9–12	0,5–2,0	4,9	6,0	0,1		10,9
Låg risk	13–21	<0,5	35,0	11,4	3,6		50,0
Summa riskklassificerade exponeringar			42,7	21,4	3,9		68,0
Summa icke-riskklassificerade exponeringar						3,8	3,8
Summa enligt IRK-metoden							71,8
varav företag som ej ingår i koncernen							3,6
Schablonmetoden
Stater och kommuner							8,0
Hushåll							2,7
Institut							0,8
Företag							7,5
Exponeringar med säkerhet i fastighet							7,3
Övriga exponeringsklasser							2,0
Summa enligt schablonmetoden							28,2

varav bolag som ej ingår i Koncernen 0,6

Summa IRK- och schablonmetod 100,0 varav företag som ej ingår i koncernen 4,2

Koncernens maximala kreditriskexponering, utan beaktande av säkerheter, fördelar sig enligt följande:

Koncernen 2009

Koncernen 2009								% av	varav
Land	Utlåning	Derivat*	Placeringar	Garantier	Löften	Övrigt	Totalt	total	kreditinstitut
Sverige	1 085 605	36 647	138 283	19 754	138 473	402	1 419 164	77,1	233 774
OECD **	98 391	33 467	28 912	3 430	20 007	396	184 603	10,0	85 182
varav Danmark	15 847	1 116	130	21	816		17 930	1,0	3 576
varav Norge	26 618	2 825	7 906	1 625	9 577		48 551	2,6	13 813
varav Finland	6 636	1 042	765	241	5 960	42	14 686	0,8	865
varav USA	14 724	7 320	3 636	19	1 746	213	27 658	1,5	8 994
varav Storbritannien	4 723	3 557	5 604	6	118	86	14 094	0,8	9 456
varav Frankrike	2 445	4 419	3 287	1 424	1 100	6	12 681	0,7	6 912
varav Tyskland	244	3 424	454	82		5	4 209	0,2	4 044
Baltikum	169 851	2 738	2 744	4 128	17 526	217	197 204	10,7	454
varav Estland	71 919	377	271	2 352	7 628	129	82 676	4,5	292
varav Lettland	52 362	2 193	195	1 148	4 659	4	60 561	3,3	126
varav Litauen	45 570	168	2 278	628	5 240	84	53 968	2,9	36
Ukraina	9 221		220		1 232	302	10 975	0,6	446
Ryssland	12 039			1 017	1 174	356	14 586	0,8	789
Latinamerika	345			62		2	409	0,0	138
varav Brasilien	136					2	138	0,0	138
Japan	2	88					90	0,0	90
Övriga Ostasien	1 847	1		721	9	231	2 809	0,2	2 325
varav Sydkorea					1	61	62	0,0	62
varav Kina	1 637			618	1		2 256	0,1	1 988
Övriga länder	5 497	29	457	76	3 701	346	10 106	0,5	14
Summa	1 382 798	72 970	170 616	29 188	182 122	2 252	1 839 946	100,0	323 212

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 15 417 mkr.

** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexiko, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

Geografisk fördelning har gjorts utifrån motpartens hemvist.

Koncernen 2008

Koncernen 2008								% av	varav
Land	Utlåning	Derivat*	Placeringar	Garantier	Löften	Övrigt	Totalt	total	kreditinstitut
Sverige	1 040 562	67 307	96 763	26 462	143 198	396	1 374 688	71,5	198 445
OECD **	108 162	60 506	33 208	5 656	25 763	710	234 005	12,2	139 525
varav Danmark	15 956	1 506	427	20	1 325		19 234	1,0	13 406
varav Norge	26 585	7 917	7 229	1 864	10 795		54 389	2,8	16 202
varav Finland	9 925	538	588	216	5 333		16 600	0,9	770
varav USA	21 115	7 362	6 402	1 378	5 982	166	42 405	2,2	16 359
varav Storbritannien	8 376	11 157	8 836	270	377	5	29 021	1,5	23 684
varav Frankrike	6 459	4 360	1 315	187	988		13 310	0,7	10 573
varav Tyskland	837	8 049	2 162	1 712	306	1	13 067	0,7	9 714
Baltikum	221 269	200	2 743	5 235	25 364	618	255 429	13,3	4 611
varav Estland	88 505	84	36	2 912	9 382	149	101 068	5,3	4 304
varav Lettland	70 731	100	1 282	1 621	7 615		81 349	4,2	305
varav Litauen	62 032	17	1 425	702	8 368	469	73 013	3,8	1
Ukraina	19 192		401	478	2 198	551	22 820	1,2	1 229
Ryssland	16 735		75	964	504	967	19 245	1,0	3 256
Latinamerika	696			85	30	2	813	0,0	487
varav Brasilien	465					2	467	0,0	467
Japan	6					462	468	0,0	468
Övriga Ostasien	2 196	1		624	10	190	3 021	0,2	2 740
varav Sydkorea
varav Kina	1 926			623		2	2 551	0,1	2 550
Övriga länder	7 142	41	505	418	2 575	513	11 194	0,6	1 325
Summa	1 415 960	128 055	133 695	39 922	199 642	4 409	1 921 683	100,0	352 084

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 28 464 mkr.

** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexiko, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

Koncernens mest omfattande kreditriskexponering återfinns i balansposterna Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. Dessa fördelas på säkerheter, lånetyp, sektor/bransch samt geografiska områden enligt följande:

Koncernen
Säkerheter	2009	2008
Bostadsfastigheter inkl. bostadsrätter	716 052	722 031
Övriga fastigheter	172 501	196 797
Kommuner etc.	27 785	40 750
Företagshypotek	15 143	13 206
Borgen	27 597	35 600
Blanco	124 417	127 696
Övriga säkerheter	108 703	114 451
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 192 198	1 250 531
Kreditinstitut	71 670	92 596
Riksgäldskontoret	60 001	1
Återköpsavtal – allmänheten	19 233	13 765
Återköpsavtal – kreditinstitut	20 462	35 941
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	19 234	23 126
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 382 798	1 415 960

Koncernen

Lånetyp	2009	2008
Banklån	465 971	555 115
Hypotekslån i Swedbank Hypotek AB	672 420	623 402
Avbetalning, Leasing, Factoring	53 807	72 014
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 192 198	1 250 531
Kreditinstitut	71 670	92 596
Riksgäldskontoret	60 001	1
Återköpsavtal – allmänheten	19 233	13 765
Återköpsavtal – kreditinstitut	20 462	35 941
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	19 234	23 126
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 382 798	1 415 960

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor. Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens bokförda värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 1 300 mkr (7 896). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

Koncernen 2009 Sektor/bransch	Redovisat värde före beaktande av reserveringar	Reservering för individuellt värderade osäkra lån	Portfölj reserveringar	Redovisat värde för lån efter beaktande av reserveringar	Redovisat värde för osäkra lån	Osäkra fordringar brutto	Fordringar förfallna mer än 60 dagar som inte är osäkra
Privatpersoner	650 342	3 652	711	645 979	6 035	9 687	281
Fastighetsförvaltning	253 155	6 449	848	245 858	5 661	12 110	205
Handel, hotell, restaurang	38 456	2 279	699	35 478	1 594	3 873	67
Byggnadsverksamhet	16 027	1 960	302	13 765	1 082	3 042	10
Tillverkningsindustri	45 177	3 127	1 213	40 837	2 036	5 163	34
Transport	20 828	772	244	19 812	768	1 540	1
Skogs- och lantbruk	58 292	327	107	57 858	448	775	56
Övrig företagsutlåning	129 083	2 135	1 007	125 941	1 626	3 761	207
Kommuner	6 670			6 670
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 218 030	20 701	5 131	1 192 198	19 250	39 951	861
Kreditinstitut	71 851	181		71 670		181
Riksgäldskontoret	60 001			60 001
Återköpsavtal – allmänheten	19 237		4	19 233
Återköpsavtal – kreditinstitut	20 462			20 462
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	19 234			19 234
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 408 815	20 882	5 135	1 382 798	19 250	40 132	861

Koncernen 2008 Sektor/bransch	Redovisat värde före beaktande av reserveringar	Reservering för individuellt värderade osäkra lån	Portfölj reserveringar	Redovisat värde för lån efter beaktande av reserveringar	Redovisat värde för osäkra lån	Osäkra fordringar brutto	Fordringar förfallna mer än 60 dagar som inte är osäkra
Privatpersoner	629 359	905	495	627 959	1 627	2 532	291
Fastighetsförvaltning	265 510	611	591	264 308	2 374	2 985	17
Handel, hotell, restaurang	50 286	436	351	49 499	932	1 368	6
Byggnadsverksamhet	19 680	237	166	19 277	432	669
Tillverkningsindustri	54 940	314	470	54 156	641	955
Transport	27 745	68	191	27 486	381	449
Skogs- och lantbruk	55 538	70	85	55 383	117	187	50
Övrig företagsutlåning	144 486	520	844	143 122	913	1 433	26
Kommuner	9 341			9 341
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 256 885	3 161	3 193	1 250 531	7 417	10 578	390
Kreditinstitut	92 596			92 596
Riksgäldskontoret	1			1
Återköpsavtal – allmänheten	13 765			13 765
Återköpsavtal – kreditinstitut	35 941			35 941
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	23 126			23 126
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 422 314	3 161	3 193	1 415 960	7 417	10 578	390

Koncernen 2009 Geografiska områden	Redovisat värde för lån exklusive osäkra och förfallna lån	Redovisat värde för osäkra lån	Redovisat värde för förfallna lån som inte är osäkra	Redovisat värde för lån efter beaktande av reserveringar
Sverige	988 353	1 224	2 056	991 633
Baltikum	133 767	13 860	7 410	155 037
Ukraina	4 876	2 952	863	8 691
Ryssland	9 278	1 011	97	10 386
Övriga länder	26 248	203		26 451
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 162 522	19 250	10 426	1 192 198
Kreditinstitut	71 670			71 670
Riksgäldskontoret	60 001			60 001
Återköpsavtal – allmänheten	19 233			19 233
Återköpsavtal – kreditinstitut	20 462			20 462
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	19 234			19 234
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 353 122	19 250	10 426	1 382 798

Koncernen 2008 Geografiska områden	Redovisat värde för lån exklusive osäkra och förfallna lån	Redovisat värde för osäkra lån	Redovisat värde för förfallna lån som inte är osäkra	Redovisat värde för lån efter beaktande av reserveringar
Sverige	1 000 006	1 314	2 997	1 004 317
Baltikum	197 147	5 358	9 586	212 091
Ukraina	18 174	534	16	18 724
Ryssland	14 064	123	84	14 271
Övriga länder	1 040	88		1 128
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal	1 230 431	7 417	12 683	1 250 531
Kreditinstitut	92 596			92 596
Riksgäldskontoret	1			1
Återköpsavtal – allmänheten	13 765			13 765
Återköpsavtal – kreditinstitut	35 941			35 941
Återköpsavtal – Riksgäldskontoret	23 126			23 126
Total utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 395 860	7 417	12 683	1 415 960

Osäkra fordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En fordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Nedan specificeras reserver som gjorts för osäkra fordringar samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella fordringar ännu inte har identifierats. Exempel på förlusthändelser är uteblivna eller försenade betalningar, det är sannolikt att låntagaren går i konkurs, inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivvna betalningar, såsom försämring i tillgångsvärden. Bokfört värde för osäkra fordringar motsvarar huvudsakligen säkerhetens värde i de till säkerheter finns. Omstrukturerade fordringar avser fordringar där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga.

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Reserveringar
Ingående balans	6 374	3 694	1 671	1 427
Ianspråktagande av tidigare reserveringar	–468	–291	–163	–212
Reserveringar	14 505	1 838	831	550
Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar	–303	–194	–88	–63
Portföljreservering för lån som inte är osäkra	4 752	874	272	–75
Reservering för homogena grupper av osäkra lån, netto	2 654	136	17	41
Koncernmässiga förändringar	–2		–2
Valutakursdifferenser	–1 495	317	–5	3
Utgående balans	26 017	6 374	2 533	1 671
Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % (inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till redovisat värde före reservering avseende individuellt identifierade osäkra fordringar)	65	60	103	91
Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, %	52	30	57	44
Osäkra fordringar
Redovisat värde för osäkra fordringar	19 250	7 397	1 086	1 026
Andel osäkra fordringar, netto, %	1,39	0,52	0,22	0,11
Andel osäkra fordringar, brutto, %	2,85	0,74	0,28	0,20
Omstrukturerade lån som inte är osäkra eller förfallna
Redovisat värde före omstrukturering för lån som omstrukturerats under räkenskapsperioden
Sverige	2 131	1 531	2 131	1 531
Baltikum	11 246	326
Ukraina	2 120
Ryssland	865
Summa	16 362	1 857	2 131	1 531
Redovisat värde efter omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden
Sverige	2 131	1 507	2 131	1 507
Baltikum	11 246	322
Ukraina	2 120
Ryssland	865
Summa	16 362	1 829	2 131	1 507
Definition av omstrukturerade lån som inte är osäkra eller förfallna har justerats under året. Jämförelsetal 2008 har räknats om.
Redovisat värde för osäkra fordringar som under perioden återfått status av normal fordran
Sverige	174	82	133	47
Baltikum	173	161
Summa	347	243	133	47
Fordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra
Värderingskategori, lånefordringar
Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar	5 332	5 403	65	69
Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar	3 469	5 199	618	312
Kapitalfordran med förfallet belopp, mer än 60 dagar Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen	603	310	25	34
Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar	542	1 171
Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar	222	520
Kapitalfordran med förfallet belopp, mer än 60 dagar	258	80
Summa	10 426	12 683	708	415

52 Övertagen egendom och återtagna leasingobjekt

				Vinst/förlust vid
Koncernen 2009	Intäkter	Kostnader	Avskrivningar	Nedskrivningar	avyttring	Resultat
Fastigheter	3	2	2	88		–89
Fordon		36		140	27	–149
Summa	3	38	2	228	27	–238

		2009			2008
Koncernen	Antal	Redovisat värde	Verkligt värde	Antal	Redovisat värde	Verkligt värde
Estland
Fastigheter	106	152	152
Fordon	278	37	37
Summa	384	189	189
Lettland
Fastigheter	74	114	115
Fordon	1 168	132	132
Summa	1 242	246	247
Litauen
Fastigheter				1	0	0
Fordon	275	679	679	3	2	2
Summa	275	679	679	4	2	2
Ryssland
Fordon	96	22	22
Summa	96	22	22
Ukraina
Fastigheter	710	11	11
Summa	710	11	11
Sverige
Fastigheter	2	84	84	1	2	2
Aktier och andelar		207	207		191	191
Summa	2	291	291	1	193	193
Övriga länder
Fastigheter	81	303	303
Summa	81	303	303
Summa	2 790	1 741	1 742	5	195	195

Koncernen övertar egendom i syfte att minimera kreditförluster. Fastigheter övertas både i syfte att omgående avyttras och i syfte att innehas i ett längre perspektiv för att erhålla hyresintäkter och värdestegring.

53 Finansiella risker och andra risker

Finansiella risker

Med finansiella risker avses marknadsrisker (ränte-, valutakurs- och aktiekursrisker) samt likviditetsrisker. Riskerna mäts med hjälp av modellbaserad riskmätning och med traditionella känslighetsmått.

Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstest

De finansiella riskerna i Swedbank mäts med hjälp av VaR, modellbaserad riskmätning som är en internationell standard, och med traditionella känslighetsmått. VaR innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj. Detta görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont.

I koncernens VaR-modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, med scenarier som genereras baserat på marknadsprisförändringar under det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet VaR. Måttet anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet. Koncernen använder 99 procent VaR, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procents sannolikhet över vald tidshorisont.

Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffran beräknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags marknadsrisker kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.

Koncernens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var korrekt. Inom tradingverksamheten används även det dagliga resultatet för att utvärdera VaR i så kallad faktisk backtestning. Det hypotetiska backtestingresultatet beräknas som portföljens värdeförändring över en dag då positionerna hålls konstanta men marknadspriserna uppdateras. Backtestingresultatet jämförs sedan med VaR och om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom koncernen sker daglig hypotetisk backtesting för koncernen som helhet och för enskilda risktagande enheter. Resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga backtestinggenomslag av VaR för positioner i handelslagret rapporteras till Finansinspektionen.

En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräkningen bygger på ibland sätts ur spel till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stresstest som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så exceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter samman. Koncernen genomför dels ett antal standardiserade stresstester på regelbunden basis, dels genomförs ad hoc-stresstester utifrån identifierade framtida scenarier när så anses lämpligt.

Intern modell för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker

Enligt gällande regelverk kan kapitaltäckning för marknadsrisk baseras antingen på en schablonmetod eller på en intern VaR-modell, vilken kräver Finansinspektionens godkännande. Moderbolaget erhöll under 2004 ett sådant godkännande att använda egen intern VaR-modell för generell ränterisk, generell och specifik aktiekursrisk i handelslagret samt valutakursrisk i hela verksamheten. Kapitaltäckningsrapporteringen sker i

enlighet med detta sedan början av 2005. Under år 2006 utvidgades godkännandet till att omfatta även Baltic Banking för generell ränterisk i handelslagret och valutakursrisk i hela verksamheten. Detta godkännande har i slutet av 2008, efter beslut av Finansinspektionen, ändrats så att valutakursriskerna utanför handelslagret, det vill säga i övrig verksamhet, exkluderas från den interna VaR modellen. Kapitalkravet för dessa risker beräknas i ställe med schablonmetoden.

Kapitalkravet för marknadsrisker enligt intern modell har minskat jämfört med 2008 på grund av minskad turbulens på de finansiella marknaderna. Kapitalkravet för valutakursrisk enligt schablonmetoden har dock ökat på grund av kortare strukturella valutapositioner i lokala baltiska valutor vilket har resulterat i att det totala kapitalkravet för marknadsrisker har ökat för koncernen jämfört med 2008.

Valutakursrisker

Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder inklusive derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.

En stor del av Swedbank AS utlåning sker i euro medan inlåningen (ca 2/3) huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas). Därtill är en stor del av Swedbank AS likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro, vilket ger upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. Den 31 december uppgick denna position till 51 mdr. Valutorna i de baltiska länderna är låsta mot euron (lettiska lat tillåts fluktuera två procent gentemot euron). Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euron är fastställd och fixerad enligt estnisk lag i väntan på planerat inträde i eurozonen. Liknande arrangemang finns i Lettland och

Litauen. I moderföretaget inom Swedbank AS finns även strategiska positioner i lettiska lat och litauiska litas tillföljd av investeringar i utländska dotterföretag i Lettland och Litauen.

Swedbank Ukraina har valutaexponeringar till följd av att in- och utlåning har olika valutasammansättning. En stor del av utlåningen sker i amerikanska dollar, en mindre del i ukrainska hryvnia och en liten del i euro. Bankens inlåning är främst denominerad i hryvnia men med en betydande del amerikanska dollar. Dock så medför omfattande kreditreserveringar under året till att den Ukrainska verksamheten har en kort position i dollar och lång position i hryvnia. Swedbank Rysslands utlåning är också till stor del denominerad i amerikanska dollar medan inlåningen är främst denominerad i ryska rubel. Swedbank Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor.

För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel finansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är knuten till landets valuta. Till exempel är koncernens innehav i Swedbank AS denominerat i estniska kroon och finansierat i euro. Undantagen är innehavet i Swedbank Ukraina som är denominerat i den ukrainska valutan hryvnia och är finansierat med svenska kronor samt Swedbank Ryssland som är denominerat i ryska rubel men finansierat med svenska kronor. Till viss del begränsas valutakursrisken i dessa strategiska innehav av skuldpositioner i lokala valutor inom respektive utländsk enhet.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och därtill hörande säkringar, är begränsad. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent vid årets utgång skulle i sämsta fall innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på –5 mkr (–20). En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/–994 mkr efter skatt.

Valutafördelning
Koncernen 2009	SEK	EUR	USD	GBP	EEK	LVL	LTL	RUB	UAH	Övriga	Totalt
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	54 261	21 737	8 337	217	1 920	185	85	156	28	5 205	92 131
Utlåning till allmänheten	1 025 282	169 162	49 912	914	9 202	3 991	8 091	201	265	23 647	1 290 667
Räntebärande värdepapper	135 525	24 583	2 080		201	163	298		220	7 545	170 615
Övriga ej valutafördelade tillgångar	241 274										241 274
Summa	1 456 342 215 482		60 329	1 131	11 323	4 339	8 474	357	513		36 397 1 794 687
Skulder
Skulder till kreditinstitut	184 742	5 989	28 523	882	955	112		24	2	10 458	231 687
In- och upplåning från allmänheten	373 855	35 824	15 027	1 555	33 173	9 797	26 505	2 183	1 243	5 262	504 424
Emitterade värdepapper och efterställda skulder	386 601	183 258	135 547	7 569	834		326			27 106	741 241
Övriga ej valutafördelade skulder	227 361										227 361
Eget kapital	89 974										89 974
Summa	1 262 533 225 071 179 097			10 006	34 962	9 909	26 831	2 207	1 245		42 826 1 794 687
Övriga tillgångar och skulder inklusive
positioner i derivat		40 881	118 613	8 913	18 532	5 651	4 077	2 899	2 184	6 429
Nettoposition i valuta		31 292	–155	38	–5 107	81	–14 280	1 049	1 452	0	14 370

Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 19 862 mkr (20 711) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Valutafördelning
Moderbolaget 2009	SEK	EUR	USD	GBP	EEK	LVL	LTL	RUB	UAH	Övriga	Totalt
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	336 350	99 971	22 657	257	15	4	2	394		4 808	464 458
Utlåning till allmänheten	320 678	34 336	33 121	886				4		24 325	413 350
Räntebärande värdepapper	217 065	34 772	1 897							9 117	262 851
Övriga ej valutafördelade tillgångar	170 198										170 198
Summa	1 044 291 169 079		57 675	1 143	15	4	2	398			38 250 1 310 857
Skulder
Skulder till kreditinstitut	246 294	52 317	29 727	1 280		27	7			10 223	339 875
In- och upplåning från allmänheten	372 958	7 638	7 308	1 237	1			50		4 862	394 054
Emitterade värdepapper och efterställda skulder	102 735	116 505	133 847	7 087						17 906	378 080
Övriga ej valutafördelade skulder	140 630										140 630
Eget kapital	58 218										58 218
Summa		920 835 176 460 170 882		9 604	1	27	7	50			32 991 1 310 857
Övriga tillgångar och skulder inklusive
positioner i derivat		–11 890	113 228	8 496	31 474	23	5	706	1 042	–5 259
Nettoposition i valuta		–19 271	21	35	31 488	0	0	1 054	1 042	0	14 369

Valutafördelning

Koncernen 2008	SEK	EUR	USD	GBP	EEK	LVL	LTL	RUB	UAH	Övriga	Totalt
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	87 227	22 233	14 337	475	152	216	155	1 443	153	2 145	128 536
Utlåning till allmänheten	943 423	213 608	65 265	830	10 517	7 048	16 118	2 114	3 932	24 568	1 287 423
Räntebärande värdepapper	97 454	20 370	5 913		699	1 398	854		393	6 614	133 695
Övriga ej valutafördelade tillgångar	262 036										262 036
Summa	1 390 140 256 211		85 515	1 305	11 368	8 662	17 127	3 557	4 478		33 327 1 811 690
Skulder
Skulder till kreditinstitut	158 472	43 766	94 766	2 842	2 132	960	54	349	304	13 085	316 730
In- och upplåning från allmänheten	372 142	42 383	12 563	852	33 721	11 787	27 382	1 235	2 928	3 463	508 456
Emitterade värdepapper och efterställda skulder	367 671	165 572	57 282	10 745	2 047		624		18	34 161	638 120
Övriga ej valutafördelade skulder	261 922										261 922
Eget kapital	86 462										86 462
Summa	1 246 669 251 721 164 611			14 439	37 900	12 747	28 060	1 584	3 250		50 709 1 811 690
Övriga tillgångar och skulder inklusive
positioner i derivat		1 479	79 075	13 134	33 710	6 416	9 452	–1 378	2 234	17 620
Nettoposition i valuta		5 969	–21	0	7 178	2 331	–1 481	595	3 462	238	18 271

Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett värde på 20 711 mkr (18 662) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens. Koncernen säkrar merparten av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet, dock ej goodwill.

SEK	EUR	USD	GBP	EEK	LVL	LTL	RUB	UAH	Övriga	Totalt
373 337	112 160	33 241	341	3	6	1	1 394		1 844	522 327
284 654	49 897	37 784	804						24 376	397 515
207 299	41 812	5 843							6 712	261 666
220 312										220 312
		76 868	1 145	3	6	1	1 394	0		32 932 1 401 820
268 626	46 332	94 079	2 904	3	8	2			13 330	425 284
371 968	12 931	4 416	578				85		3 101	393 079
123 463	108 675	53 786	8 920						25 884	320 728
221 505										221 505
41 224										41 224
			12 402	3	8	2	85	0		42 315 1 401 820
	–61 136	74 834	11 254	39 262	1	0	–801	4 078	9 596
	–25 205	–579	–3	39 262	–1	–1	508	4 078	213	18 272
		1 085 602 203 869	1 026 786 167 938 152 281

Ränterelaterade risker (ränterisk och räntenettorisk)

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer.

Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta. I princip all utlåning i koncernen med bunden ränta har kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att ersätta koncernen för eventuella förluster som uppstår på grund av att räntan förändrats sedan lånet betalats ut, så kallad ränteskillnadsersättning.

Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, eftersom det finns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka räntenettot negativt om räntorna faller, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter.

Ränterisk mäts i koncernen för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Banken har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av moderbolagets inlåning en duration på mellan två och tre år.

En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2009 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 226 mkr (–1 811). Värdeökningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 167 mkr (–810) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 393 mkr (–1 001). Förändringen av ränterisken hänför sig både till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker och till förändringar av positionstagandet inom tradingverksamheten.

Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2009 ha minskat med 173 mkr (+310). Det finns även derivat som är säkringsredovisade enligt kassaflödessäkring. En räntehöjning med en procentenhet skulle medföra en värdeökning redovisad i övrigt totalresultat på dessa derivat med 341 mkr.

Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning koncernen förmår anpassa räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga räntor med en procentenhet) hänvisas till not 57.

Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet (+1%).

Koncernen

2009	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–347	66	101	–255	883	–262	6	–66	41	167
Utländsk valuta	–54	–100	77	29	–44	–16	66	–201	–150	–393
Summa	–401	–34	178	–226	839	–278	72	–267	–109	–226

I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Summa	183	114	–1 242	–1 005	947	–238	–30	–284	–256	–1 811
Utländsk valuta	–74	8	–64	–82	–93	–57	–153	–224	–262	–1 001
Svenska kronor	257	106	–1 178	–923	1 040	–181	123	–60	6	–810
2008	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Koncernen
Summa	–219	–159	–66	50	15	–110	203	62	51	–173
Utländsk valuta	–77	–94	16	36	8	6	74	–10	12	–29
Svenska kronor	–142	–65	–82	14	7	–116	129	72	39	–144

I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Summa	431	311	–580	–302	–24	96	195	154	29	310
Utländsk valuta	–58	71	–38	23	–1	41	–32	–21	15	0
Svenska kronor	489	240	–542	–325	–23	55	227	175	14	310

Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta riskfaktorer. Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Koncernens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i tradingverksamheten finns i Swedbank Markets och är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt koncernens kunder.

Inom koncernen mäts och limiteras aktiekursrisk med avseende på sämsta utfall i 63 olika scenarier där aktiekurser och implicita volatiliteter förändras. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/- 20 procent och de implicita volatiliteterna maximalt med +/- 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken och det värsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet i rimliga scenarier innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med -21 mkr.

Marknadsrisker tradingverksamhet

Tradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån i verksamheten är låg. I diagrammet på sidan 53 redovisas såväl 99 procent VaR som den dagliga intjäningen i koncernens tradingverksamhet under 2009.

Swedbanks tradingverksamhet har haft ett framgångsrikt år trots att marknaderna påverkades av finanskrisen som eskalerade under hösten 2008 och fortsatte under 2009. Trots besvärliga marknadsförhållanden har tradingverksamheten lyckats behålla risker på en stabil nivå med få stora förluster i kombination med en god intjäning. Detta är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk och primärt baseras på kunders efterfrågan på finansiella lösningar och placeringar. VaR inom tradingverksamheten har under året varit som högst 74 mkr som lägst 25 mkr och i genomsnitt 37 mkr. Antalet förlustdagar uppgick till 28 st.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Koncernen definierar likviditetsrisk som risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika sådana risker.

Hanteringen av likviditetsrisker utgör ett väsentligt inslag i Swedbanks verksamhet. Således mäts, limiteras och prognostiseras likviditetsrisken kontinuerligt. I hanteringen upprätthålls bland annat en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betalningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av tillgångar som kan pantsättas i centralbankernas lånefaciliteter. Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finansieringsbehov undviks. Uppföljning samt limitering av likviditetsrisker sker på total koncernnivå och nedbrutet på enskilda enheter och valutor. På koncernnivå använder sig Swedbank av limiter baserade på en så kallad överlevnadsperiod, vilken innebär den period under vilken det ackumulerade kassaflödet är positivt utan tillgång till kapitalmarknaden. Individuella valutor limiteras genom att begränsa hur stora negativa kassaflöden tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder.

Swedbank genomför även stresstester av likviditeten på regelbunden basis i syfte att öka beredskapen samt säkerställa att banken klarar av situationer där till exempel olika finansieringskällor inte fungerar.

Goda relationer med investorer och en aktiv marknadsföring av koncernen som låntagare på världens viktiga kapitalmarknader är av strategisk betydelse för koncernens likviditetssituation. Swedbank arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas, både avseende antalet marknader och antalet investerare. Genom att aktivt använda olika finansieringsprogram i flera valutor och med olika löptider i stora delar av världen kan Swedbank erbjuda skuldinvesterare många alternativ till investeringar och upprätthålla en väl diversifierad upplåningsbas. Swedbank har under det gångna året påtagligt förstärkt sin likviditet och förlängt skuldsidans förfallostruktur genom en aktiv bearbetning av olika finansieringsmarknader. 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek tillstånd att emittera säkerställda obligationer. Banken har genom programmet förbättrat sin likviditet avsevärt bland annat genom en bredare investerarbas. Därtill erbjuder programmet ökade möjligheter att hålla likviditetsreserver.

Koncernen har sedan hösten 2008 deltagit i svenska statens garantiprogram vilket gett Swedbank möjlighet att emittera statsgaranterad skuld. Garantin har dock ej utnyttjats sedan september 2009.

Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där återbetalningstidpunkten kan bero på olika optionaliteter, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonterade kassaflöden, redovisas tillsammans med poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts i kolumnen Utan löptid/värdeförändring.

			Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid Koncernen 2009	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid/ Värde förändring	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	37 879							37 879
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		68 807	5 769	1 116	4 145	5 902	2 985	88 724
Utlåning till kreditinstitut	18 017	61 726	6 989	3 274	117	690	1 318	92 131
Utlåning till allmänheten	33 797	188 270	61 090	199 735	106 511	692 364	8 900	1 290 667
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		10 405	25 594	41 537	2 119	98	2 138	81 891
Fondandelar där kunder bär placeringsrisken		178	987	4 862	4 776	21 914	45 477	78 194
Aktier och andelar							12 245	12 245
Derivat	4 116	29 419	27 778	24 783	2 997	832	–16 956	72 969
Immateriella anläggningstillgångar							17 555	17 555
Materiella tillgångar							3 815	3 815
Övriga tillgångar		15 480	3 136	1				18 617
Summa	93 809	374 285	131 343	275 308	120 665	721 800	77 477	1 794 687
Skulder
Skulder till kreditinstitut	105 592	20 648	102 123	1 979	497	80	768	231 687
In- och upplåning från allmänheten	413 940	49 472	33 300	7 260	225	227		504 424
Emitterade värdepapper m.m.		80 758	169 542	399 930	27 347	14 785	10 896	703 258
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		186	1 073	5 276	5 287	23 489	44 821	80 132
Derivat	–180	34 761	26 454	28 496	3 709	–117	–20 951	72 172
Övriga skulder		58 342	10 152	1 979	2 351	2 233		75 057
Efterställda skulder			1 259		22 403	12 992	1 329	37 983
Eget kapital							89 974	89 974
Summa	519 352	244 167	343 903	444 920	61 819	53 689	126 837	1 794 687

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

			Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid	Betalbar på						Utan löptid/ Värde
Koncernen 2008	anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	förändring	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	29 060							29 060
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		8 558	1 303	4 011	5 306	5 396	3 404	27 978
Utlåning till kreditinstitut	47 109	74 278	1 367	4 945	49	781	7	128 536
Utlåning till allmänheten	46 419	157 996	78 464	213 209	118 527	664 162	8 647	1 287 424
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	86	15 736	20 229	64 882	3 251	115	1 417	105 716
Fondandelar där kunder bär placeringsrisken		3 166	920	3 160	3 220	13 930	27 242	51 638
Aktier och andelar							8 544	8 544
Derivat							128 055	128 055
Immateriella anläggningstillgångar							19 577	19 577
Materiella tillgångar							3 274	3 274
Övriga tillgångar		19 309	2 577	2				21 888
Summa	122 674	279 043	104 860	290 209	130 353	684 384	200 167	1 811 690
Skulder
Skulder till kreditinstitut	52 089	220 944	39 068	2 228	396	65	1 940	316 730
In- och upplåning från allmänheten	383 375	87 332	34 284	3 075	15	3	372	508 456
Emitterade värdepapper m.m.		113 679	177 950	277 476	13 179	2 581	8 500	593 365
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		3 165	950	3 267	3 381	14 209	27 102	52 074
Derivat							116 720	116 720
Övriga skulder		78 321	7 506	2 937	2 156	2 208		93 128
Efterställda skulder			1 857	11 694	26 826	539	3 839	44 755
Eget kapital							86 462	86 462
Summa	435 464	503 441	261 615	300 677	45 953	19 605	244 935	1 811 690

			Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid Moderbolaget 2009	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid/ Värde förändring	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	19 238							19 238
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		62 584	1 439	432	3 982	5 444	2 985	76 866
Utlåning till kreditinstitut	17 144	215 237	178 513	52 176	698	690		464 458
Utlåning till allmänheten	32 775	174 215	29 745	83 114	37 242	56 259		413 350
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		19 145	76 203	83 788	3 915	444	2 490	185 985
Aktier och andelar							50 990	50 990
Derivat	295	30 969	30 361	30 141	4 163	1 408	–16 899	80 438
Immateriella anläggningstillgångar							1 034	1 034
Materiella tillgångar							528	528
Övriga tillgångar		13 733	2 972				1 265	17 970
Summa	69 452	515 883	319 233	249 651	50 000	64 245	42 393	1 310 857
Skulder
Skulder till kreditinstitut	104 710	93 113	119 109	22 943				339 875
In- och upplåning från allmänheten	357 568	14 851	16 579	5 039	10	8	0	394 054
Emitterade värdepapper m.m.		64 776	76 644	197 855	879	0	775	340 929
Derivat	–180	34 880	32 362	32 501	3 969	–125	–20 947	82 460
Övriga skulder		51 485	4 770	2			1 913	58 170
Efterställda skulder			1 259		22 403	12 992	497	37 151
Eget kapital							58 218	58 218
Summa	462 098	259 105	250 723	258 340	27 261	12 875	40 456	1 310 857

Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid/ Värde förändring	Totalt
8 561							8 561
	6 569	815	3 383	4 994	4 886	3 409	24 056
44 244	349 679	102 117	25 179	327	781		522 327
44 509	106 921	40 212	97 129	43 626	65 118		397 515
	25 867	73 904	132 676	3 170	116	1 877	237 610
						48 777	48 777
						133 982	133 982
						1 186	1 186
						558	558
	21 691	4 727				830	27 248
97 314	510 727	221 775	258 367	52 117	70 901	190 619	1 401 820
117 448	239 651	48 657	19 528				425 284
324 740	50 043	16 064	1 860			372	393 079
	81 930	83 079	112 167	518		357	278 051
						136 639	136 639
	73 054	4 273	3			7 536	84 866
		1 857	11 686	26 826	539	1 769	42 677
						41 224	41 224
442 188	444 678	153 930	145 244	27 344	539	187 897	1 401 820
					Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Emission av värdepapper

Omsättning under året 2009 2008 2009 2008 Statligt garanterade certifikat Ingående balans 79 472 0 64 701 Emitterat 140 406 77 072 93 134 62 220 Återbetalat –160 574 –106 353 Marknadsvärdeförändring 156 115 –69 196 Valutakursförändring 1 229 2 285 1 229 2 285 Utgående balans 60 689 79 472 52 642 64 701 Övriga certifikat Ingående balans 60 458 215 510 39 160 116 733 Emitterat 215 133 794 077 171 221 443 570 Återbetalat –226 466 –953 208 –173 003 –524 002 Marknadsvärdeförändring 23 1 314 26 93 Valutakursförändring 736 2 765 735 2 766 Utgående balans 49 884 60 458 38 139 39 160 Säkerställda obligationslån Ingående balans 271 236 632 Emitterat 169 962 85 549 Återköpt –80 348 –99 531 Återbetalat –19 275 –80 509 Omfört till säkerställda obligationslån 347 023 Marknadsvärdeförändring –203 18 075 Valutakursförändring 0 –3 Utgående balans 341 372 271 236 Statligt garanterade obligationslån Ingående balans 60 295 0 61 522 Emitterat 131 301 58 745 130 074 59 972 Återbetalat –921 –921 Marknadsvärdeförändring 1 004 584 1 004 584 Valutakursförändring –10 092 966 –10 091 966 Utgående balans 181 587 60 295 181 588 61 522 Övriga räntebärande obligationslån Ingående balans 86 530 438 052 78 145 95 703 Emitterat 3 622 57 492 4 849 34 665 Återbetalat –56 169 –108 824 –50 103 –61 862 Omfört till säkerställda obligationslån –309 877 Marknadsvärdeförändring –580 –260 –590 –307 Valutakursförändring –682 9 947 –164 9 947 Utgående balans 32 721 86 530 32 137 78 146 Strukturerade produkter Ingående balans 35 374 20 046 34 522 16 945 Emitterat 14 637 151 507 13 063 17 578 Återköpt –10 522 –1 349 –10 262 Återbetalat –2 431 –132 513 –899 Omfört till säkerställda obligationslån –1 547 Marknadsvärdeförändring –4 –769 Valutakursförändring –50 –1 Utgående balans 37 004 35 374 36 424 34 522	Koncernen	Moderbolaget

Derivat

Derivat är finansiella instrument vars verkliga värde huvudsakligen beror på värdeförändringar i en underliggande tillgång. Dessa används i koncernen inom Swedbank Markets, Group Treasury och i vissa dotterföretag, främst i Swedbank Hypotek. Inom Swedbank Markets används derivat dels i syfte att möta kundernas behov, dels i market making aktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens finansiering. Derivat påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta- och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivat bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.

I not 33, Derivat redovisas koncernens samtliga derivat per den 31 december 2009, fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat m.m. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisation har koncernen en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande likvidavräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för koncernen. Ej heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd skall koncernens samtliga derivat med motparten ses som en helhet så att eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexponeringen till derivatens samlade nettovärde.

54 Intern kapitalutvärdering

Syfte

Den interna kapitalutvärderingen syftar till att säkerställa att koncernen har en adekvat kapitalisering för att täcka sina risker samt bedriva och utveckla verksamheten.

Mätning

Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen.

Väsentliga risker som har identifierats och för vilka koncernen har allokerat kapital är • kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk)

• marknadsrisk (inklusive ränterisk i övrig verksamhet)
• operativ risk
• intjäningsrisk
• försäkringsrisk
• pensionsrisk
• strategisk risk
• Andra risker beaktas också.

För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att koncernen även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet koncernen lyder under och för att fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna görs regelbundna scenariobaserade simuleringar och stresstester. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna koncernen är exponerad för genom att kvantifiera inverkan på rapport över totalresultat och balansräkning samt kapitalbas och riskvägda tillgångar beräknade enligt regler för kapitaltäckningskrav. Affärsenheterna är engagerade i uppskattningen av riskerna och i införlivandet av resultaten i affärsstrategierna. Givet oroligheterna och den stora osäkerheten i den globala ekonomin baserades utvärderingen 2009 på exceptionellt negativa scenarier. Metodiken utgör underlag för proaktiv risk- och kapitalhantering.

Den interna kapitalutvärderingen baseras på två olika modeller, Building blockmodellen respektive Scenariomodellen. Building block är en statistisk modell med en utvärderingshorisont på ett år, medan Scenariomodellen är en dynamisk modell med en flerårig utvärderingshorisont. De två modellerna representerar Swedbanks uppfattning om kapitalbehovet och kan därför avvika emot legalt kapitalkrav.

Det slutliga kapitalbehovet enligt den interna kapitalutvärderingen ges av en kombination av de båda modellerna samt kvalitativa aspekter.

forts. not 53 forts. not 54

Internt kapitalbehov

Per årsskiftet 2008 var det totala kapitalbehovet enligt dessa modeller 104,8 mdkr. Totalt kapital uppgick vid samma tidpunkt till 106,0 mdkr, inklusive vid tidpunkten ännu inte kontant inbetalt kapital från nyemissionen 2008 om 3,0 mdkr. I 2009 års utvärdering konstaterades att koncernens kapitalbuffert var tillräcklig för att upprätthålla en primärkapitalrelation överstigande minimikapitalkraven även vid en osannolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är extremt ogynnsam för koncernen. De ekonomiska förutsättningarna var fortsatt mycket osäkra och omvärldens syn på bankers behov av kapitalisering har stärkts kontinuerligt. Styrelsen i Swedbank beslutade i augusti 2009 att genomföra en nyemission för att därigenom ytterligare öka primärkapitalet.

55 Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Den första februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler i kraft (Basel 2). Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i bankens verksamhet. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1,0. Reglerna gäller både för enskilda institut och i förekommande fall finansiella företagsgrupper. Fördjupad information (Pelare 3) om Swedbanks kapitaltäckning 2009 finns att läsa på www.swedbank.com.

I den finansiella företagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2009 Swedbank koncernen med följande undantag: i koncernredovisningen konsolideras intresseföretagen EnterCard (koncern), Sparbanken Rekarne AB, Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Bergslagens Sparbank AB, Vimmerby Sparbank AB och Bankerna Depå AB enligt kapitalandelsmetoden. I finansiell företagsgrupp konsolideras de fullt ut enligt förvärvsmetoden utom EnterCard som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Försäkringsföretag, Swedbank Försäkrings AB, Sparia Försäkrings AB, Swedbank Elukindlustuse AS, Swedbank Varakindlustus AS samt Swedbank Gyvybes Draudimas, vilka ingår i koncernredovisningen, ingår inte i finansiell företagsgrupp. De omfattas av solvensregler istället för kapitaltäckningsregler.

	Finansiell
	företagsgrupp		Moderbolaget
Kapitaltäckning	2009	2008	2009	2008
Kapitalbas	105 785	102 943	91 992	83 474
Kapitalkrav	62 757	73 289	37 204	43 178
Överskott eller underskott av kapital	43 028	29 654	54 788	40 296
Kapitaltäckningskvot	1,69	1,40	2,47	1,93
Riskvägt belopp	784 469	916 113	465 046	539 724
Kärnprimärkapitalrelation, %	9,2	7,0	12,3	8,1
Primärkapitalrelation, %	10,4	8,1	14,3	9,7
Kapitaltäckningsgrad, %	13,5	11,2	19,8	15,5

	Finansiell
	företagsgrupp			Moderbolaget
Kapitalbas	2009	2008	2009	2008
Primärt kapital	81 689	74 155	66 595	52 147
Supplementärt kapital	26 062	30 774	25 952	31 882
varav eviga förlagslån	4 273	4 843	4 243	4 816
Avräkning aktier m.m.*	–1 966	–1 986	–555	–555
Summa primärt och supplementärt kapital	105 785	102 943	91 992	83 474
Summa	105 785 102 943		91 992	83 474

*Specifikation av bolag som medför avdrag från kapitalbasen.

Sparia Försäkrings AB, Swedbank Försäkrings AB, BGC Holding AB, International Credit Bureau, Swedbank Elukindlustuse AS, Swedbank Varakindlustus AS och Swedbank Gyvybes Draudimas.

	Finansiell
	företagsgrupp		Moderbolaget
Primärt kapital	2009	2008	2009	2008
Eget kapital hänförligt till aktieägarana enligt i koncern-/årsredo
visningen redovisad balansräkning	89 670	86 230	58 218	41 224
Minoritetskapital	304	232
Ej, per balansdagen, kontant inbetalt eget kapital		–3 010
Föreslagen utdelning	0	0	0	0
Justeringar för den finansiella företagsgruppen
Dekonsolidering av försäkringsföretag	–1 130	–1 540
Intresseföretag konsoliderade enligt förvärvsmetoden	1 659	1 503
74 procent av periodiseringsfond			526	4 143
Goodwill	–14 594	–16 515	–813	–936
Övriga avdragsposter
Uppskjuten skattefordran	–1 206		–349	–365
Immateriella tillgångar	–2 352	–2 188	–220	–249
Avdrag IRK, reserveringar överskott/underskott	–309	–1 197	–723	–872
Kassaflödessäkringar	769	959	743	930
Avdrag aktieinnehav mot primärt kapital	–27	–28	–5	–5
Avdrag för investeringar i försäkringsfö retag	–313
Summa kärnprimärkapital	72 471	64 446	57 377	43 870
Primärkapitaltillskott	9 218	9 709	9 218	8 277
Summa primärt kapital	81 689	74 155	66 595	52 147

Primärkapital består huvudsaklingen av eget kapital med justeringar för vissa tillgångar som inte får räknas in samt vissa avdrag. Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådan villkor att de efter godkännande av Finansinspektionen får räknas in.Tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. Räntebetalning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det finns utdelningsbara medel. Tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld.

	Finansiell företagsgrupp			Moderbolaget
Kapitalkrav	2009	2008	2009	2008
Kreditrisker	41 451	49 436	33 017	36 527
Risker i handelslagret	1 111	1 804	893	1 596
Avvecklingsrisker	0	1	0	1
Valutakursrisker	1 468	591	840	2 673
Operativa risker	4 244	3 888	2 454	2 381
Tillägg övergångsregler	14 483	17 569
Summa	62 757	73 289	37 204	43 178

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för risktagandet. Rätten att ta risk i de olika affärsenheterna kontrolleras genom limiter, såväl för individuella transaktioner som totalt. De risktagande enheterna rapporterar sina risker till affärsenhetens ledning och koncernens riskkontroll.

	Finansiell
	företagsgrupp		Moderbolaget
Kapitalkrav för kreditrisker	2009	2008	2009	2008
Kreditrisker enligt schablonmetoden	3 454	20 528	10 941	13 091
Kreditrisker enligt IRK	37 997	28 908	22 076	23 436
varav institutsexponeringar	1 834	1 339	2 324	1 414
varav företagsexponeringar	27 581	20 257	16 915	18 045
varav hushållsexponeringar	7 407	5 402	2 273	2 717
varav värdepapperisering	64	73	64	73
varav motpartslösa exponeringar	1 111	1 837	500	1 187
Summa	41 451	49 436	33 017	36 527

		2009
Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgrupp	Exponerat belopp efter kreditriskskydd	Genom snittlig riskvikt	Kapital krav
Institutsexponeringar	79 011	29%	1 834
Företagsexponeringar	447 223	77%	27 581
Hushållsexponeringar	833 222	11%	7 407
Värdepapperiseringar	6 753	12%	64
Motpartslösa exponeringar	48 381	29%	1 111
Summa	1 414 590	34%	37 997

	2009
Kreditrisker enligt IRK Moderbolaget	Exponerat belopp efter kreditriskskydd	Genom snittlig riskvikt	Kapital krav
Institutsexponeringar	87 218	33%	2 324
Företagsexponeringar	299 866	71%	16 915
Hushållsexponeringar	97 415	29%	2 273
Värdepapperiseringar	6 753	12%	64
Motpartslösa exponeringar	8 552	73%	500
Summa	499 804	55%	22 076

		2008
Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgrupp	Exponerat belopp efter kreditriskskydd	Genom snittlig riskvikt	Kapital krav
Institutsexponeringar	64 049	26%	1 339
Företagsexponeringar	348 142	73%	20 257
Hushållsexponeringar	695 841	10%	5 402
Värdepapperiseringar	7 762	12%	73
Motpartslösa exponeringar	53 761	43%	1 837
Summa	1 169 555	31%	28 908

		2008
Kreditrisker enligt IRK Moderbolaget	Exponerat belopp efter kreditriskskydd	Genom snittlig riskvikt	Kapital krav
Institutsexponeringar	69 958	25%	1 414
Företagsexponeringar	310 360	73%	18 045
Hushållsexponeringar	104 257	33%	2 717
Värdepapperiseringar	7 762	12%	73
Motpartslösa exponeringar	16 854	88%	1 187
Summa	509 191	58%	23 436

	Finansiell
	företagsgrupp		Moderbolaget
Kapitalkrav för risker i handelslagret	2009	2008	2009	2008
Ränterisker	711	997	568	814
varav för specifik risk	711	997	568	814
varav för generell risk	0	0
Aktiekursrisker	73	17	1
varav för specifik risk	19	6
varav för generell risk	54	11	1
Kapitalkrav enligt VaR-beräkning*	327	790	324	782
Summa	1 111	1 804	893	1 596

* Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Swedbank AS kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk

i handelslagret beräknas enligt VaR-modell.
	Finansiell företagsgrupp		Moderbolaget
Kapitalkrav för operativa risker	2009	2008	2009	2008
Företagsfinansiering	0	1	0	1
Handel och finansförvaltning	285	1 008	811	866
Hushållsbank	2 660	1 905	1 341	1 246
	Storkundsbank	860	648	231	195
Betalning och avveckling	247	202	51	52
Administrationsuppdrag	38	44	15	12
Kapitalförvaltning	149	72	0	0
Privatkundsmäkleri	5	10	5	10
Summa	4 244	3 888	2 454	2 381

Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt schablonmetoden.

56 Närstående och andra betydande relationer

Koncernföretag

Samtliga koncernföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, innebärande att interna transaktioner elimineras på koncernnivå. Tillgångar och skulder mellan moderbolaget och övriga koncernföretag specificeras i respektive not till balansräkningen.

Intäkter och kostnader i moderbolaget	2009	2008
Erhållet från andra koncernföretag
Finansiella intäkter	11 881	17 260
Övrigt	6 062	554
Erlagt till andra koncernföretag
Finansiella kostnader	2 285	4 556
Övrigt	19	30

Intresseföretag

Tillgångar och skulder mellan koncernen och intresseföretagen specificeras i respektive not till balansräkningen. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 31. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretagen med 4,8 mkr (50) och utfärdat garantier och ställt säkerheter till förmån för intresseföretagen med 115 mkr (538).

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretagen i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till övriga intresseföretag utgörs främst av betalningsförmedling. De delägda bankerna säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Sparbankerna och delägda banker.

Intäkter och kostnader i koncernen	2009	2008
Erhållet från delägda banker
Finansiella intäkter	23	41
Intäkter sålda tjänster	130	84
Erlagt till delägda banker
Finansiella kostnader	59	75
Övriga kostnader	318	221
Erhållet från EnterCard
Finansiella intäkter	179	357
Intäkter sålda tjänster	70	44
Erlagt till EnterCard
Finansiella kostnader	7	20
Övriga kostnader
Erhållet från övriga intresseföretag
Finansiella intäkter	32	48
Intäkter sålda tjänster	1	5
Erlagt till övriga intresseföretag
Finansiella kostnader	1	1
Övriga kostnader	274	498

Under året har Privatgirot AB avyttrats samt har resterande aktier i DocHotel förvärvats.

Ledande befattningshavare m.m.

Upplysningar framgår av not 12 Personalkostnader.

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa närstående anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Sparbankerna och delägda banker

Samarbetet mellan Swedbank och de 64 sparbankerna, varav sex av Swedbank delägda banker, i Sverige regleras i ett huvudavtal om samarbete till vilket det finns ett antal underavtal rörande specifika verksamheter. Under 2006 har en uppdatering och anpassning skett av avtalet. Det nya avtalet löper till utgången av mars 2012 och förutsätter att sparbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. Ett fåtal små sparbanker uppfyller för närvarande inte angivna förutsättningar. Dessa sparbanker har i stället tecknat clearingavtal med Swedbank.

Genom samarbetet får Swedbanks svenska kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät. Samtidigt får sparbankerna och de delägda bankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Swedbanks och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Tillsammans svarar sparbankerna och de delägda bankerna för ungefär 30 procent av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och de delägda bankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av IT-tjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym.

Sparbankerna och de delägda bankerna utgör tillsammans en av de största aktieägargrupperna i Swedbank med sammanlagt 7,8 procent av rösterna.

Färs & Frosta Sparbank AB

Intresseföretaget Färs & Frosta Sparbank AB har förvärvat 3 720 000 aktier i Swedbank AB, bland annat i samband med de två nyemissionerna. Koncernens andel av dessa aktier har i koncernredovisningen reducerat eget kapital med 58 mkr.

Svenska sparbanksakademin

Swedbank har en röstandel om 17,5 procent i den ideella föreningen SparbanksAkademin. Koncernen har inga lån lämnade till föreningen. Koncernen har inte heller utfärdat garantier eller ställt säkerheter till förmån för föreningen.

57 Känslighetsanalys

Förändring	2009	2008
+ 1 %-enhet	1 720	830
– 1 %-enhet	–584	–1 014
+ 1 %-enhet	–173	310
– 1 %-enhet	195	–285
+ 10 %	12	18
– 10 %	–6	–10
+ 5 %	–5	16
– 5 %	29	–20
+/– 10 %	+/–259	+/–196
+/– 100 personer	–/+ 45	–/+ 46
+/– 1 %-enhet	–/+ 88	–/+ 90
+/– 1 mdkr	–/+35	–/+55
+/– 0,1 %-enhet	–/+1 383	–/+1 416

1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå i ett år och att koncernens balansräkning i princip är oförändrad under perioden. Beräkningen antager också att inlåningsräntorna är trögrörliga vid förändrade marknadsräntor vilket återspeglar det faktiska agerandet.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder.

4) Kalkylränta för 2009 är 3,50 procent (5,50).

58 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Periodiserade uppläggningsavgifter	497	554	174	142
Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar	–1 302	–2 401	158	–2 754
Realisationsvinst/realisationsförlust dotter- och intresseföretag	–3	–846	–15	–961
Realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier	–397	–454	–433	–440
Outdelad kapitalandel intresseföretag	–822	–424
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	572	577	201	238
Av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar			7 114	2 964
Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	1 620	1 798	158	157
Nedskrivning av lån	24 857	2 981	2 599	836
Förändring av avsättningar försäkringsavtal	453	867
Utdelning koncernföretag*			–1 217	–1 355
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–377	3 435	4 160	–3 823
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 566	–2 942	–2 176	3 081
Övrigt	–40	–40	4	4
Summa	26 624	3 105	10 728	–1 911

* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåret och under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.

59 Händelser efter 31 december 2009

Under februari 2010 har Swedbank kommit överens med EBRD, European Bank for Reconstruction and Development, om att förvärva EBRD:s 15 procentiga ägarandel i OAO Swedbank. Detta i överensstämmelse med det aktieägaravtal som upprättades i samband med EBRD:s ursprungliga förvärv. Transaktionen förväntas slutföras under andra kvartalet 2010 och inte innebära någon väsentlig påverkan på koncernen.

Swedbanks styrelse har beslutat att dra tillbaka de tidigare satta finansiella målen med undantag av utdelningspolicy.

Swedbank har beviljats av Finansinspektionen att förtidsinlösa två av de förlagslån som banken tidigare emitterat; ett primärkapitaltillskott om totalt 300 000 000 dollar och ett tidsbundet förslagslån om totalt 246 550 000 dollar. Återbetalning kommer att ske på första möjliga dag för inlösen, vilket infaller den 17 mars 2010 för primärkapitaltillskottet och den 30 april 2010 för det tidsbundna förlagslånet. Swedbank har i nuläget ingen avsikt att ersätta något av dessa lån genom att emittera nya förlagslån.

Styrelsens och VD:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 19 februari 2010

Carl Eric Stålberg Anders Sundström Ordförande Vice ordförande Ulrika Francke Berith Hägglund-Marcus Anders Igel Helle Kruse Nielsen Pia Rudengren Karl-Henrik Sundström

Monica Hellström Kristina Janson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Michael Wolf Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2010

Deloitte AB

Jan Palmqvist Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Swedbank AB (publ), organisationsnummer 502017-7753.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Granskningen av årsredovisningen omfattar sidorna 14–124. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 19 februari 2010

Deloitte AB

Jan Palmqvist Auktoriserad revisor

Styrelse

Carl Eric Stålberg Född 1951 Ordförande sedan 2003 Styrelseledamot 2001–2003

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 17 500 stamaktier och 5 000 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ordförande Ordförande i kompensationsutskottet Ordförande i risk- och kapitalutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Beroende i förhållande till banken p.g.a. anställning och oberoende i förhål-

lande till bankens större aktieägare Utbildning: Civilekonom

Bankspecifik erfarenhet: Operativ: 21 år Bankstyrelse: 8 år

Arbetslivserfarenhet:

VD och Koncernchef, JM AB Stf VD och finansdirektör Sparbanken Sverige AB vVD och regionansvarig Mellersta området Sparbanken Sverige AB Stf VD Sparbanksgruppen AB VD Nya Sparbanken och Gävleborgs Sparbank

Andra styrelseuppdrag: Aktia Sparbank Abp, Förvaltningsrådet, ledamot European Savings Banks Group (ESBG), ordförande Internationella skidförbundet (FIS), Vice ordförande FIS Marketing AG, ordförande Svensk-Amerikanska Handelskammaren, ledamot Svenska Handelskammaren, ledamot Sweden-Japan foundation, ordförande World Savings Banks Institute (WSBI), ledamot

Anders Igel Född 1951 Styrelseledamot sedan 2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 500 stamaktier och 0 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kompensationsutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhåll-

ande till bankens större aktieägare Utbildning: Civilingenjör och civilekonom

Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 1 år

Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef Telia Sonera AB VD och koncernchef Esselte AB vVD Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Andra styrelseuppdrag:

–

Berith Hägglund-Marcus Född 1950 Styrelseledamot sedan 2005

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 450 stamaktier och 0 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i revisions- och complianceutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

Utbildning: Civilekonom

Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 16 år

Arbetslivserfarenhet: Director HR Group Staff & Functions AB Electrolux vVD Electrolux IT VD och ledamot Electrolux IT Solutions Sverige AB Organisations- och marknadsansvarig Norden, Electrolux–Euroclean Logistikansvarig Norden, Electrolux– Euroclean Ansvarig marknadssupport Norden, Electrolux–Euroclean Ekonomi- och administrationsansvarig Svenska Civilingenjörsförbundet Finansiell controller Bonnier Group – Åhlen & Åkerlunds Förlag AB

Andra uppdrag Muscito Group AB, Ledamot

Anders Sundström Född 1952 Styrelseledamot sedan 2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 8 000 stamaktier och 16 000 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Vice ordförande Ledamot i kompensationsutskottet Ledamot i risk- och kapitalutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

Utbildning: Studier i samhällsvetenskap

Bankspecifik erfarenhet: Operativ: 2 år Bankstyrelse: 7 år

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Folksam ömsesidig sakförsäkring och Folksam ömsesidig livförsäkring Kommunalråd Piteå Kommun Arbetsmarknadsminister – Näringsminister – Socialminister Riksdagsledamot Ordförande för Sparbanken Nord VD Sparbanken Nord

Andra styrelseuppdrag:

Forsikrings-Aktieselskabet ALKA (DK), ledamot Boliden AB, ledamot (ledamot i revisionsutskottet) Bommersvik Aktiebolag, ordförande Förenade Liv Gruppförsäkrings AB, ordförande Sveriges Försäkringsförbund, ledamot Försäkringsförbundets Serviceaktiebolag, SFAB, ledamot ICMIF (Storbritannien), ledamot Arbetsgivarföreningen KFO, ledamot KFO-Service Aktiebolag, ledamot Kooperationens pensionsanstalt (KP) Pension & Försäkring HB, ordförande Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, ordförande KPA AB, ordförande KPA Pensionsförsäkring AB, ordförande Luleå Tekniska universitet, ordförande

Kristina Janson

Född 1953 Anställd i Banken sedan 1972 Ledamot, arbetstagarrepresentant sedan 2009. Suppleant, arbetstagarrepresentant 2007–2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700 stamaktier och 200 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant

Utbildning: Gymnasium

Arbetslivserfarenhet: Swedbank AB

Ulrika Francke Född 1956 Styrelseledamot sedan 2002

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 9 000 stamaktier och 3 000 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i risk- och kapitalutskottet Ordförande i revisions- och complianceutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhål-

lande till bankens större aktieägare Utbildning: Universitetsstudier

Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 16 år

Arbetslivserfarenhet: VD och Koncernchef, Tyréns AB VD, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB. Borgarråd och Förvaltningschef, Stockholms Stad. VD och koncernchef Fastighets AB Brommastaden

Andra styrelseuppdrag: Stockholms Stads Brandförsäkrings-

kontor, ledamot Stockholm Business Region AB, ledamot. Stockholms Stadsteater Aktiebolag, ordförande Stockholms Stads Fullmäktige, suppleant. STD Svensk Teknik och Design,Ledamot. Tyréns AB, ledamot Tyréns Temaplan AB, ordförande (vilande). Tyréns Prefab AB, ledamot (vilande). Kretsloppsrådet (för svenska bygg- och fastighetsbranchen), ordförande

Karl-Henrik Sundström Född 1960 Styrelseledamot sedan 2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 9 750 stamaktier via Alma Patria AB och 0 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i revisions- och complianceutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

Utbildning: Examen i företagsekonomi

Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 1 år

Arbetslivserfarenhet:

CFO och vice verkställande direktör och ledamot, NXP Semiconductors CFO, vice verkställande direktör, Telefonaktiebolaget LM Ericsson Chef för Global Services, Telefonaktiebolaget LM Ericsson Chef för Australien och Nya Zeeland, Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Andra styrelseuppdrag: Exencotech AB, ledamot Mondozer Mediatech AB, ledamot

Monica Hellström

Född 1948 Anställd i Banken sedan 1981 Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant sedan 2003 Suppleant, arbetstagarrepresentant 1999–2003

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 067 stamaktier och 305 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant

Utbildning: Gymnasium

Arbetslivserfarenhet: Swedbank AB

Övriga uppdrag: Stiftelsen Guldeken, ledamot SPK Sparinstitutens Pensionskassa, Fullmäktige ordförande

Pia Rudengren Född 1965 Styrelseledamot sedan 2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 stamaktier och 0 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot i risk- och kapitalutskottet

noteringsavtalet och svensk kod för lande till bankens större aktieägare

Civilekonom

Bankspecifik erfarenhet:

vVD, W Capital Management AB

Social Initiative Norden AB, ledamot WeMind Digital Psykologi AB, ledamot

CHEF INTERNREVISON: Birgitte Bonnesen

Född 1956 Anställd sedan 1987 Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 stamaktier och 0 preferensaktier

Närvarar vid styrelsens möten i Swedbank som: Chef Internrevision

Utbildning: Masterexamen i ekonomi och moderna språk, Handelshögskolan i Århus, EMBA Handelshögskolan i Stockholm

Helle Kruse Nielsen Född 1953 Styrelseledamot sedan 2008

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 500 stamaktier och 5 000 preferensaktier

I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kompensationsutskottet

Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

Utbildning: Civilekonom

Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 2 år

Arbetslivserfarenhet:

Chef för den europeiska divisionen "Food" i det amerikanska företaget Mars Inc. och dessförinnan VD för dess skandinaviska bolag. Marknadsdirektör i Denofa och Lilleborg, Norge

Andra styrelseuppdrag:

Aker BioMarine ASA, ledamot Oriflame Cosmetics SA, ledamot Gumlink A/S, ledamot New Wave Group AB, ledamot

STYRELSENS SEKRETERARE:

Cecilia Hernqvist Född 1960 Anställd sedan 1990

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 937 stamaktier och 1 125 preferensaktier

I Swedbank som:

Styrelsens sekreterare Chef koncernstab juridik Ledamot och sekreterare i Koncernledningen Ledamot och sekreterare i Affärsledningen

Utbildning: Jur.kand.

Ledamot

Ledamotens oberoende enligt bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhål-

Utbildning:

Bankstyrelse: 1 år

Arbetslivserfarenhet: CFO, Investor AB

Andra styrelseuppdrag: Biophausia AB, ledamot Duni AB, ledamot Metso Oyj, ledamot Tikkurila Oyj, ledamot RusForest AB, ledamot

Koncernledning

Michael Wolf Född 1963 Anställd sedan 2008 VD och koncernchef 2009

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 35 000 stamaktier och 40 000 preferensaktier

I Swedbank som: VD och koncernchef

Utbildning: Civilekonom

Thomas Backteman Född 1965 Anställd sedan 2009 Koncernkommunikationsdirektör

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5 216 stamaktier och 10 000 preferensaktier

I Swedbank som: Koncernkommunikationsdirektör

Utbildning: Civilekonom

Håkan Berg Född 1955 Anställd sedan 1985 Chef Baltisk bankrörelse

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 16 250 stamaktier och 2 500 preferensaktier

I Swedbank som: Chef Baltisk bankrörelse

Utbildning: Jur.kand.

Göran Bronner Född 1962 Anställd sedan 2009 CRO, Koncernriskchef

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 116 733 stamaktier via Vimalo AB och 5 000 preferensaktier via Vimalo AB

I Swedbank som: CRO, Koncernriskchef

Utbildning: Civilekonom

Marie Hallander Larsson Född 1961 Anställd sedan 2009 Koncernpersonaldirektör

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 stamaktier och 0 preferensaktier

I Swedbank som: Koncernpersonaldirektör

Utbildning: Marknadsekonom, IHM Fil kand psykologi, pedagogik

Kjell Hedman Född 1951 Anställd sedan 1985 Chef för Svensk bankrörelse

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 500 stamaktier och 1 000 preferensaktier

I Swedbank som: Chef för Svensk bankrörelse

Utbildning: Gymnasieekonom

Cecilia Hernqvist Född 1960 Anställd sedan 1990 Chef för Koncernstab Juridik

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 937 stamaktier och 1 125 preferensaktier

I Swedbank som: Chef för Koncernstab Juridik

Utbildning: Jur.kand.

Erkki Raasuke Född 1971 Anställd i Koncernen sedan 1994 CFO, Koncernfinanschef

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 24 000 stamaktier och 0 preferensaktier

I Swedbank som: CFO, Ekonomi- och finansdirektör

Utbildning: Civilekonom

Annika Wijkström Född 1951 Anställd sedan 1986 Chef för Internationell bankrörelse.

Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 6 500 stamaktier och 1 000 preferensaktier

I Swedbank som: Chef för Internationell bankrörelse

Utbildning: Fil. kand.

Bolagsstyrningsrapport

Allmänt

Swedbank tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden är ett led i självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att ett bolag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler under förutsättning att skälen till varje avvikelse anges. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Swedbanks styrelse i enlighet med Kodens regler. Rapporten ingår i den tryckta årsredovisningen men är inte en del av årsredovisningshandlingarna.

Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av Swedbanks revisor.

Ägarstruktur

Swedbanks aktier är noterade på Nasdaq OMX (Stockholm) sedan 1995. Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2009 till 346 272. Största aktieägare var Folksam Försäkring med 8,6 procent av kapitalet. 313 133 aktieägare eller 90,4 procent av ägarna hade färre än 1 000 aktier. 22,5 procent av kapitalet innehades av utländska ägare. Närmare information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidan 45 i årsredovisningen.

Ansvarsfördelning och styrning

En tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning utgör grunden för en god bolagsstyrning. Bolagsstyrningen inom Swedbank grundar sig på gällande externa regelverk, såsom aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse, Swedbanks bolagsordning, Koden, Finansinspektionens regler samt interna policys och instruktioner. Genom dessa regelverk fördelas ansvaret för styrning, kontroll och uppföljningen av Swedbanks verksamhet. Strukturen för ansvarsfördelning och styrning omfattar:

• Aktieägarna, vilka utövar sitt inflytande vid bolagsstämman,
• Styrelsen,
• Verkställande direktören,
• Affärsområdena,
• Group Risk, Group Credit, Group Compliance och övriga koncernstaber, samt
• Internrevision.

Bolagsstämma

Aktieägarnas rätt utövas på bolagsstämma i Swedbank. Årsstämma ska hållas årligen. Utöver Årsstämma kan extra bolagsstämmor hållas. Swedbank håller normalt Årsstämma före april månads utgång. Om särskilda skäl finns kan stämma hållas därefter men senast den sista juni varje år. Årsstämma hålls normalt i Stockholm men kan också hållas i Göteborg, Malmö eller Umeå. Swedbank anger i sin bokslutskommuniké och på hemsidan var och när Årsstämma kommer att hållas. Kallelse till Årsstämma sker normalt omkring fem veckor före stämman. Kallelsen publiceras i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Post- och Inrikes Tidningar och minst en ytterligare tidning, vanligen Dagens Industri. Kallelsen finns även på Swedbanks hemsida. Årsstämma genomförs på svenska och simultantolkas till engelska. Material inför och i samband med stämman, även stämmoprotokollet, är på svenska men översätts till engelska. Handlingarna hålls tillgängliga på Swedbanks hemsida.

Bolagsstämman beslutar bland annat om följande:

• val av styrelse och styrelsens arvode,
• ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören,
• ändringar i bolagsordningen,
• fastställer resultat och balansräkning,
• disposition av bankens vinst eller förlust, samt
• godkänner principer för ersättningar till verkställande direktören och vissa andra ledande befattningshavare genom antagande av riktlinjer om ersättning för dessa.

Rätt att delta i bolagsstämma

Swedbank är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktieboken förs av Euroclear Sweden AB. Alla aktieägare som är direkt registrerade i aktieboken den femte vardagen före stämman och som anmält sitt deltagande till Swedbank i tid har rätt att delta i stämman. Aktieägare kan antingen närvara vid bolagsstämman själv eller genom att sända ett ombud. Aktieägare får ta med sig högst två biträden. Swedbank ger aktieägare möjlighet att anmäla sig till stämman på flera olika sätt. Av kallelsen framgår på vilket sätt och inom vilken tid aktieägare ska anmäla sig för att ha rätt att delta i stämman.

Ärenden och handlingar till bolagsstämma

Aktieägare som vill få ett ärende behandlat på Årsstämma måste skriftligen begära detta hos styrelsen. Sådan begäran måste vara styrelsen tillhanda normalt senast sju veckor före stämman.

Styrelse och revisorer

Bolagsstämman, normalt sett Årsstämman, väljer styrelseledamöter inklusive styrelseordförande och i förekommande fall, revisorer. Styrelseledamots mandattid är ett år. Nominering av styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och revisorer sker genom en valberedning. Principerna för utseende av valberedning beslutas av stämman.

Styrelseledamöter Kalenderåret 2009

Ledamot	Befattning (ledamot sedan)	Oberoende	Totalt arvode, inkl. utskott/kommitté arvode	Kompen sations utskottet (RC) 12 st möten	Risk och kapital utskottet (RCC) 22 st möten	Revisions- och compliance utskottet (AC) 6 st möten	Närvaro styrelse- (S) och utskottsmöten 24 st styrelse möten
Carl Eric Stålberg	Ordf (2003)	Nej, anställd i banken	1 700 000, varav RC 100 000, RCC 250 000*	Ordf.	Ordf.		S = 100% RC = 100% RCC = 100%
Anders Sundström	Vice ordf (2009)	Ja	1 025 000, varav RC 100 000 RCC 250 000	Ledamot	Ledamot		S = 100% RC = 86% RCC = 87% Efter stämma
Ulrica Francke	Ledamot (2002)	Ja	825 000, varav AC 175 000 RCC 250 000		Ledamot	Ordf.	S = 100% ACC = 100% RC = 100% före stämma RCC=91%
Berit Hägglund-Marcus	Ledamot (2005)	Ja	525 000, varav AC 125 000			Ledamot	S = 92% ACC= 83% RC=100% före stämma
Anders Igel	Ledamot (2009)	Ja	500 000, varav RC 100 000	Ledamot			S = 100% RC = 100% Efter stämma
Helle Kruse Nielsen	Ledamot (2008)	Ja	500 000 varav RC 100 000	Ledamot			S = 100% RC = 100% efter stämma
Pia Rudengren	Ledamot (2009)	Ja	650 000, varav RCC 250 000		Ledamot		S = 88% RCC = 80% Efter stämma
Karl-Henrik Sundström	Ledamot (2009)	Ja	525 000 varav AC 125 000			Ledamot	S = 88% ACC= 25% Efter stämma
Kristina Janson	Ledamot, Facklig representant	Ej tillämpligt	Inget arvode				S=96%
Monica Hellström	Ledamot, Facklig representant	Ej tillämpligt	Inget arvode				S=83%

*Samt lön om 3 075 000 kr för 2009.

Valberedning

Årsstämman 2009 fattade beslut om de principer som gäller för utseende av valberedning inför stämman 2010. Valberedningen består av fem ledamöter. Ledamöterna utgörs av styrelsens ordförande och därutöver de fyra aktieägare som önskar utse en representant och har de största aktieinnehaven i banken, med utgångspunkt från känt aktieägande den sista bankdagen i augusti 2009. Valberedningen har rätt att adjungera ledamot som utses av aktieägare som efter det att valberedningen konstituerats kommit att ingå bland de fyra ägarna som har de största aktieinnehaven i banken och som inte redan har utsett ledamot till valberedningen. Adjungerad ledamot deltar inte i valberedningens beslut. Styrelsens ordförande får inte vara ordförande i valberedningen. Ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört ska ersättas, om valberedningen så beslutar, med en annan person som representerar samme aktieägare eller med en person som representerar den aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Ingen ersättning för arbete eller nedlagda kostnader ska utgå till ledamot av valberedningen. Valberedningen har rätt att på bankens bekostnad engagera rekryteringskonsult eller andra externa konsulter som valberedningen anser nödvändiga för fullgörande av sin uppgift. Valberedningen har inför Årsstämman 2010 lämnat förslag till beslut om val av stämmoordförande, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt revisor. Dessutom har valberedningen föreslagit stämman arvode till styrelsen, inklusive utskottsarbete och arvode till revisorn. Slutligen har valberedningen, i enlighet med vad som beslutades vid Årsstämman 2009, utrett om man ska förändra hur valberedningen utses. Valberedningen har slutligen lämnat förslag till principer för utseende av valberedning inför Årsstämman 2010.

Valberedningen inför Årsstämman 2010 Lars Idermark, representant för Folksam, tillika ordförande i valberedningen, Lennart Anderberg, vice ordförande, representant för Sparbanker, Tommy Hjalmarsson, representant för Sparbanksstiftelser, Hans Sterte, representant för Skandia samt Carl Eric Stålberg, styrelseordförande i Swedbank. Valberedningen har haft ett flertal möten och däremellan haft andra kontakter.

bolagsstyrning

Valberedningens ledamöter har inte erhållit något arvode från Swedbank för sitt arbete. Valberedningen har tagit del av utvärdering av styrelsens arbete. Utvärderingen baseras dels på samtal mellan ordföranden och varje styrelseledamot, dels på en skriftlig enkät. Valberedningen har diskuterat behovet av kompetens och styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier. Valberedningen har, på bankens bekostnad, i begränsad omfattning, engagerat en rekryteringskonsult.

Styrelsens sammansättning m.m.

Vid Årsstämman 2009 valdes åtta styrelseledamöter. I styrelsen ingår även två ledamöter utsedda av Finansförbundet. Dessutom har Finansförbundet respektive SACO utsett vardera en suppleant. Suppleanterna deltar inte regelmässigt i styrelsens möten. Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen men närvarar vid styrelsens möten, utom vid ärenden där denne på grund av jäv inte får närvara, som t.ex. när verkställande direktörens arbete utvärderas. Chefen för internrevision och styrelsens sekreterare, tillika bankens chefsjurist, närvarar vid styrelsens möten. De av Årsstämman 2009 nyvalda styrelseledamöterna Anders Igel, Pia Rudengren, Anders Sundström och Karl-Henrik Sundström har genomgått en introduktionsutbildning i Swedbanks regi.

Styrelsens organisation och arbete i allmänhet

Styrelsens arbetsfördelning framgår av dess arbetsordning samt särskilda instruktioner för styrelsens utskott. Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Arbetsuppdelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, inklusive styrelsens ordförande och verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning och styrelsens instruktion för verkställande direktören. Styrelsen har ett kompensationsutskott, ett risk- och kapitalutskott och ett revisions- och complianceutskott. Risk- och kapitalutskottet är det enda utskott med beslutanderätt. Därutöver har styrelsen en oberoende granskningsfunktion direkt underställd styrelsen till sitt förfogande (internrevisionen). Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i koncernen. Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen. Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, bland annat att:

• Följa verkställande direktörens arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till denne samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras,
• tillse att styrelsens ansvar för riskkontroll upprätthålls via erforderliga instruktioner, rutiner och riskrapporter,
• tillse att styrelsens ansvar för den oberoende granskningsfunktionen upprätthålls (innebärande att funktionen arbetar och rapporterar enligt fastställda instruktioner),
• organisera och leda styrelsens arbete och uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen och initiera utveckling av styrelsens kompetens i frågor av betydelse för verksamheten, inklusive utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens arbetsordning tar i huvudsak upp styrelsens strategiska och kravställande roll, styrelsens ansvar för risker, intressekonflikter och jäv, kompensationsutskottet och övriga utskott, styrelsens särskilda beslutsfrågor, vilka beslut som tas vid konstituerande styrelsesammanträde, firmateckning, utvärdering, sekretess och formaliafrågor (exempelvis utskick inför möten, närvaro av andra än ledamöter, föredragningar, justering, innehåll och tillhandahållande av protokoll).

Inför varje styrelsesammanträde skickas förslag till dagordning ut tillsammans med fördjupningsmaterial. Handlingarna skickas normalt ut en vecka i förväg. Materialet till styrelsemöten sparas elektroniskt, även sådana handlingar som inte biläggs protokoll. Minst två gånger per år rapporterar revisorn inför styrelsen om sin granskning och iakttagelser, varav en gång i verkställande direktörens frånvaro. Därutöver träffar revisorn regelbundet styrelsens ordförande samt ordföranden i revisionsoch complianceutskottet. Swedbanks delårsrapporter granskas översiktligt av bankens revisor.

Kompensationsutskottet

Styrelsens kompensationsutskott, följer upp, utvärderar och förbereder ersättningsfrågor inför beslut i styrelsen, såsom;

• Lön, pension, bonus och övriga förmåner för ledande befattningshavare enligt riktlinjer antagna av årsstämman samt för chefen för Internrevision och styrelsens sekreterare,
• styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,
• styrelsens incitamentspolicy för koncernen och övriga relaterade dokument,
• beslut enligt policys inom ersättningsområdet,
• förändringar i avsättningskriterierna för Swedbankkoncernens resultatandelsstiftelse Kopparmyntet och förslag till årlig avsättning,
• frågor rörande bankens pensionsstiftelser som enligt styrelsens arbetsordning ska beslutas av styrelsen,
• frågor rörande villkor för styrelsens anlitande av externa uppdragstagare inklusive att säkerställa att inga intressekonflikter föreligger vid anlitande av sådana uppdragstagare,
• övriga ersättningsfrågor som avviker från fastställda policys eller i övrigt är av principiell karaktär.

Utskottet ska sträva efter att förslag till ersättningssystem underbygger bankens långsiktiga intressen. Utskottet säkerställer att ersättningssystem som specificeras i koncernens incitamentspolicy står i överensstämmelse med en effektiv riskhantering och att dessa inte uppmanar till överdrivet risktagande, samt vidare att dessa ersättningssystem står i överensstämmelse med Koden, gällande föreskrifter från Finansinspektionen samt alla andra tillämpliga regler.

På Årsstämman 2009 fattades beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, i enlighet med förslag från styrelsen. Läs mer i not 12, Personalkostnader. Swedbanks ersättningsprinciper och ersättningar uppfyller de krav som framgår av Koden. Swedbank har inte haft något aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram under 2009.

Utskottet består av minst två och högst fyra styrelseledamöter. Ledamöterna i utskottet sedan årsstämman 2009 har varit Carl Eric Stålberg, ordförande, Anders Igel, Helle Kruse Nielsen och Anders Sundström. Samtliga ledamöter, med undantag av utskottets ordförande, är oberoende. Utskottet har under 2009 haft 12 sammanträden.

För information om ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra ledamöter i verkställande ledningen, se sidorna 77–78.

Risk- och Kapitalutskott

Styrelsens risk- och kapitalutskott följer upp, bereder och beslutar inom följande områden:

• Marknadsrisk,
• kreditrisk,
• likviditet- och upplåning (t. ex. limiter för likviditetsrisk),
• operativa risker inklusive kontinuitetsplanering och säkerhet, samt
• kapital (t. ex. uppföljning av kapitalbasen, riskvägda tillgångar och styrmodeller i anslutning därtill).

Risk- och kapitalutskottet förbereder ärenden inom ovannämnda områden inför behandling av styrelsen och fattar i övrigt beslut i kreditärenden inom de belopp som fastställts av styrelsen. Därutöver tillstyrker utskottet strategier inom nämnda områden inför behandling av styrelsen. Risk- och kapitalutskottet består av högst fyra ledamöter som styrelsen utser inom sig. Verkställande direktören är inte ledamot av utskottet men närvarar normalt vid utskottets möten.

För beslut erfordras att minst tre personer bland utskottets ledamöter är närvarande. Om någon av de närvarande reserverar sig mot ett beslut ska ärendet hänskjutas till styrelsen för avgörande. Ärenden som bedöms vara av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt ska alltid beslutas av styrelsen. Ledamöter i utskottet har sedan årsstämman 2009 varit Carl Eric Stålberg, ordförande, Ulrika Francke, Pia Rudengren och Anders Sundström. Utskottet har under 2009 haft 22 sammanträden.

Revisions- och Complianceutskott

Styrelsens revisions- och complianceutskott är ett beredande organ till styrelsen och ska genom sitt arbete och i dialog med såväl externrevisorn som chefen för Internrevisionen och koncernledningen ge styrelsen ökade möjligheter till information om:

• Verksamheten; bland annat att de interna kontroll- och styrningsprocesserna är tillräckliga och att internrevisionen bedrivs på ett effektivt och relevant sätt
• Finansiell rapportering; bland annat kvaliteten i den finansiella rapporteringen och att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lagar, tillämpliga redovisningstandarder och övriga krav på noterade bolag
• Compliance (regelefterlevnad); bland annat att aktiviteterna inom Swedbank utförs i enlighet med såväl externa lagar och regelverk som interna policys och instruktioner

Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen ökade möjligheter till information om eventuella brister i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll. Revisions- och Complianceutskottet granskar att revisorns arbete bedrivits effektivt och i övrigt nöjaktigt. Vidare granskar utskottet den interna rapporteringen av regelefterlevnad och föreslår, baserat därpå, åtgärder att fastställas av styrelsen där så bedöms erforderligt. Revisions- och Complianceutskottet består av högst fyra av styrelsen inom sig utsedda ledamöter och är beslutför om mer än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande, eller om utskottet består av fyra ledamöter om tre ledamöter är närvarande – varav ordförande ska vara närvarande. Chefen för Internrevisionen är tillförordnad ledamot av utskottet. Ledamöter sedan årsstämman 2009 har varit Ulrika Francke, ordförande, Berit Hägglund-Marcus och Karl-Henrik Sundström. Samtliga ledamöter är oberoende. Utskottet har under 2009 haft 6 sammanträden.

Styrelsens arbete under 2009

Under 2009 hölls 24 möten i styrelsen, varav 4 per capsulam. Samtliga möten har hållits i Stockholm. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete, normalt vid det konstituerande mötet, där styrelsen bestämmer vilka fördjupningsfrågor som ska behandlas. Frågor som varit aktuella under 2009 har bland annat varit belysning och genomgång av vissa strategiska affärsområden, genomgång av IT-verksamheten, ICAAP och nyemission. Utvärdering av verkställande direktören sker fortlöpande. Mot bakgrund av verkställande direktörens tillträde under året, har styrelsen dock inte särskilt behandlat denna fråga under 2009. Styrelsen följer den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation och får för detta ändamål en riskrapport vid varje möte. Styrelsen får dessutom rapporter om säkerhetssituationen och regelefterlevnaden. Ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Under 2009 rapporterade revisorn vid fyra av styrelsens möten. Vid ett av dessa möten var inte verkställande direktören närvarande eller annan person från koncernledningen, med undantag av chefsjuristen i dennes egenskap av styrelsens sekreterare. Vid Årsstämman 2009 närvarade 8 av 10 styrelseledamöter, koncernledningen 8 av 14 ledamöter och den huvudansvarige revisorn. Vid den extra bolagsstämman som hölls i september 2009 närvarade mer än hälften av styrelsens ledamöter samt den huvudansvarige revisorn.

Styrelsens oberoende

Styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav med avseende på "oberoende ledamöter", innebärande;

– att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen, samt

– att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen även är oberoende i förhållande till Swedbanks större aktieägare.

Revisorer

I enlighet med Bolagsordningen ska Swedbank ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer. Utsedd revisor är Deloitte AB, Sverige med auktoriserade revisorn Jan Palmqvist som huvudansvarig för revisionen. Jan Palmqvist har lett revisionsuppdraget för Swedbank sedan 2003. Vid sidan av Swedbank är hans väsentliga revisionsuppdrag i företagen D. Carnegie AB och HEBA Fastighets AB. Dessutom är han revisor i AFA försäkring och Länsförsäkringar Stockholm. Jan Palmqvist har inga uppdrag i andra företag som påverkar hans oberoende som revisor i Swedbank. Ersättningar till koncernens revisor redovisas i not 13 i årsredovisningen för 2009. Finansinspektionen, som är Swedbanks tillsynsmyndighet, har inte tillförordnat någon revisor för 2009.

Verkställande direktören och koncernledning

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av Swedbank. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår, utöver vad som följer av aktiebolagslagen, av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen (Group Executive Committee) och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Koncernledningen utgörs av (i) verkställande direktören, (ii) chefen för Baltisk bankrörelse, (iii) chefen för Svensk bankrörelse, (iv) chefen för Internationell bankrörelse, (v) koncernfinanschefen, (vi) koncernriskchefen, (vii) koncernpersonalchefen, (viii) koncernkommunikationsdirektören och (ix) koncernchefsjuristen, totalt nio ledamöter. Koncernledningen har möten normalt fyra gånger per månad.

Affärsområden

Verkställande direktören har beslutat att Swedbank ska vara organiserad i följande sex affärsområden: Svensk bankrörelse, Baltisk bankrörelse, Internationell bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning samt Ektornet. Affärsområdena stöds bland annat av gemensamma funktioner och koncernstaber (såsom treasury, kommunikation, kredit, legala och administrativa funktioner samt bankens interna försäkringsbolag, Sparia). Närmare information om Swedbanks affärsområden finns på sidorna 21–39. Chefen för respektive affärsområde är ansvarig för affärsområdets verksamhet. Svensk bankrörelse omfattar i huvudsak svensk retail- och företagsverksamhet, inklusive Swedbank Försäkring och Swedbank Luxemburg. Baltisk bankrörelse omfattar retail- och företagsverksamhet i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Internationell bankrörelse omfattar Ukrainsk och Rysk bankrörelse samt internationell bankverksamhet i övrigt. Swedbank Markets är Swedbanks investmentbank, och ansvarar bland annat för koncernens värdepappers-, ränte- och valutahandel, kvalificerad analys och rådgivning rörande aktie-, ränte- och valutamarknader, finansiella institutioner, Corporate Finance samt projekt-, export- och företagsfinansieringar och hantering av stora krediter. Affärsområdet Kapitalförvaltning består av Swedbank Robur. Affärsområdet Ektornet omfattar hantering övertagna panter under den pågående lågkonjunkturen. Ektornet opererar genom dotterbolag på vissa av de marknader där banken har verksamhet, framförallt i de baltiska länderna.

Koncernstaber

Swedbank har ett antal stabsfunktioner, såsom Ekonomi, Risk, Kommunikation, Personal, Juridik och Compliance. Koncernstaberna har bland annat till uppgift att ta fram koncerngemensamma policys för fastställande av styrelsen och koncernövergripande instruktioner för fastställande av styrelsen eller den verkställande direktören. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja den verkställande direktören och affärsverksamheten i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision, affärsidé och värderingar på bankens alla marknader. Staberna ansvarar även för att sammanställa, analysera och lämna information till verkställande direktören och styrelsen.

Intern kontroll

Nedanstående information avser endast organisationen av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den innehåller inte något yttrande över hur väl kontrollen har fungerat. Den externa finansiella rapporteringen i Swedbank omfattar (i) delårsrapporter, (ii) bokslutskommuniké och (iii) större delen av årsredovisningen. Den interna kontrollen i de mest väsentliga processerna i den finansiella redovisningen, med utgångspunkt i de största resultat- och balansposterna i koncernen, har under året utvärderats inom moderbolaget Swedbank AB inklusive Swedbank Markets, Swedbank Hypotek, Swedbank Robur, Baltisk bankrörelse samt OAO Swedbank (Ryssland) och JSC Swedbank (Ukraina). Som grund för denna utvärdering och för redogörelsen nedan har Swedbank använt den så kallade COSO-modellen. Styrelsen har utfärdat en övergripande koncernpolicy för intern kontroll. Vidare fastställer styrelsen den övergripande organisationen, finansiella mål för såväl verkställande direktören som verksamheten och utvärderar verkställande direktörens prestationer och resultat. Verkställande direktören tillser att utvärdering av övriga ledande befattningshavare sker. Verkställande direktören fastställer särskild koncernövergripande instruktion för intern kontroll samt ansvarar för och tillser att koncernen har en väl strukturerad process för kompetensförsörjning.

Regelverk

Styrelsen utfärdar policys som gäller för samtliga bolag i koncernen efter fastställande i respektive bolag. Av styrelsen fastställda policys finns bland annat inom områdena etik, intern kontroll, jämställdhet och mångfald, kommunikation, krishantering, miljö, regelefterlevnad, risker, säkerhet samt utlokalisering av verksamhet. Policys och instruktioner på styrelse- och verkställande direktörsnivå följer en fastställd struktur. Detsamma gäller för direktiv utfärdade av Swedbanks koncernstaber. För den finansiella rapporteringen finns ett koncerngemensamt regelverk, Swedbank Accounting Policys. Ett koncerngemensamt regelverk finns även för internredovisningsprinciper, planerings- och uppföljningsprocesser samt rapportrutiner. På bolagsnivå finns mer detaljerade instruktioner om praktiska konterings- och avstämningsrutiner.

Rapportering

Styrelsen fastställer rapporteringskrav i syfte att få ändamålsenlig information av det ekonomiska utfallet samt riskerna i koncernens verksamhet och hur utfall och risker påverkas i olika scenarier. Rapporteringen, som sker månatligen, sammanställs såvitt gäller risker av Group Risk Control och i övrigt av Group Finance. Rapportering sker därutöver till verkställande direktören och koncernledningen. Sedan 2006 är regelefterlevnads- och säkerhetsfunktionerna koncerngemensamma i syfte att säkerställa koncernperspektivet och oberoendet. Verkställande direktören fastställer årligen en verksamhetsplan för koncernen, inklusive IT-plan. Koncernens risker omfattas av planen. Verksamhetsplanen hanteras av varje affärsområde utifrån lokala krav och behov.

Riskbedömning

En strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av verksamhetens väsentliga risker. Swedbank har genom självutvärderingsprocesser dokumenterat var de väsentliga riskerna finns på såväl bolags-, affärsenhets-, funktions- som processnivå. Organisationen för att bedöma riskerna utgörs framförallt av Group Risk Control – som ansvarar för hantering av operativ risk, kreditrisk, finansiell risk och säkerhet – samt Group Credit (koncernens kreditstab) och Group Compliance (funktion för kontroll och uppföljning av regelefterlevnad). Därutöver finns inom respektive affärsenheter funktioner för att följa och begränsa risker, inklusive IT-risker. Vidare gör internrevisionen en årlig oberoende riskanalys, som utgör grunden för internrevisionens årliga revisionsplan, vilken fastställs av styrelsen efter beredning i revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

Koncernen har övergripande kontrollaktiviteter som är gemensamma för flera processer. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att utvärdera, förbättra och dokumentera kontrollaktiviteter i alla väsentliga processer. Det finns en särskild process för att tillse att identifierade brister åtgärdas. Exempel på väsentliga processer är utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut, inlåning från allmänheten, upplåning från kreditinstitut, emission av värdepapper, kortinlösen, kapitalförvaltning, personaladministration, fakturahantering och finansiell rapportering. Exempel på kontrollaktiviteter är rutiner för dualitet, riskklassificering och andra rutiner för kreditbeslut, utbetalning, granskning och uppföljning av krediter, sammanställning av den totala kreditportföljen och riskprofiler. Inom andra områden kan nämnas limituppföljning, såväl manuella som maskinella avstämningar av olika positioner, stresstester, självutvärderingar samt risk- och sårbarhetsanalyser. Kontrollaktiviteter förknippade med den finansiella redovisningen rör främst avstämningar, såväl manuella som maskinella, mot reskontror och huvudbok och omfattar bland annat rutiner för att säkerställa existens av tillgångar och skulder och att tillgångar, skulder och affärstransaktioner blivit korrekt bokförda. Den fortsatta systemutvecklingen förbättrar successivt olika kontrollaktiviteter, bland annat genom att olika manuella rutiner ersätts av maskinella. För att säkerställa att nya produkter står i överensstämmelse med gällande regelverk, att de kan hanteras i system och blir korrekt redovisade finns en särskild process för test och godkännande av nya produkter.

Information och kommunikation

Det koncerngemensamma intranätet som introducerades under föregående år har utvecklats. Respektive land har dessutom egna intranät där alla tillämpliga regler finns tillgängliga för samtliga medarbetare. Gällande policys, instruktioner, direktiv och manualer hålls löpande uppdaterade. Vidare finns kanaler för alla medarbetare att kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen, vid behov. Swedbank har ett system för så kallad whistleblower, det vill säga möjlighet för anställda att anonymt anmäla regelöverträdelser. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.

Uppföljning

Uppföljande enheter inom koncernen är främst Group Finance, Group Risk Control, Group Compliance och Internrevisionen. Uppföljning sker månatligen utifrån balanserade styrkort där lönsamhet, effektivitet, risk, försäljning och marknadsandelar, kundtillfredsställelse och medarbetarskap rapporteras och utvärderas. Månatligen sker fördjupade uppföljningsmöten med verkställande direktören, koncernfinanschefen och chefen för Group Finance samt respektive affärsområde. Inom respektive affärsområde finns månatliga uppföljningsrapporter utifrån de balanserade styrkorten. Resultat, risker och händelser är alltid spårbara till enskild kund och avdelning. Uppföljningsmöten sker månatligen eller minst kvartalsvis på alla olika nivåer inom respektive affärsområde. Verksamhetens risker följs upp minst månatligen av verkställande direktören och styrelsen.

Internrevision

Internrevisionen har till uppgift bland annat att granska och utvärdera den interna kontrollen. All revisionsverksamhet i koncernen är samordnad, det vill säga granskning planeras, genomförs och rapporteras med samma angreppssätt och metoder. Internrevisionen är en av den verkställande ledningen oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Chefen för Internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revisionsutskottet, verkställande direktören samt till den externa revisorn. Granskningen sammanfattas kvartalsvis i rapporter till styrelsen. I den skriftliga rapporteringen lämnas ett omdöme om den interna kontrollen inom olika områden, baserat på genomförda granskningar.

Information på webbplats

Swedbank har på sin webbplats en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som bland annat innefattar informationskrav i enlighet med koden; http://www.swedbank.se under rubriken: Om Swedbank/Fakta om Swedbank/Bolagsstyrning.

Marknadsandelar

	Marknadsandelar, procent					Volymer, mdkr
Sverige	2009	2008	2007	2006		2009	2008	2007	2006
Privatmarknaden
Inlåning	24	24	26	26		223	216	215	177
Utlåning	27	27	26	26		607	568	496	442
varav hypoteksutlåning	29	29	30	30		498	460	422	373
Individuellt pensionssparande*	37	36	36	35		23	18	23	21
Indexobligationer	22	24	27	30		28	28	29	21
Fondförvaltning	27	27	25	26		421	326	401	398
Bankkort (antal tusen)	u.s.	u.s.	u.s.	u.s.		3 715	3 637	3 498	3 327

* Exklusive Sparbankernas innehav i Swedbank Robur och värdena för 2009 avser september.

Företagsmarknaden

Inlåning	16	14	16	15	115	96	94	89
Utlåning	19	19	21	22	328	352	368	322
varav hypoteksutlåning	25	27	26	26	166	156	143	139

	Marknadsandelar, procent					Volymer, mdkr
Baltikum	2009	2008	2007	2006	2009	2008	2007	2006
Privatmarknaden
Estland
Inlåning	55	56	62	62	21	22	19	16
Utlåning	48	49	49	50	34	38	31	22
varav hypoteksutlåning	47	48	49	49	31	34	28	20
Bankkort (antal tusen)	63	64	65	67	1 165	1 187	1 151	1 076
Lettland
Inlåning	23	24	28	29	11	13	13	11
Utlåning	27	28	27	27	25	28	23	15
varav hypoteksutlåning	27	27	28	30	19	21	18	12
Bankkort (antal tusen)	38	37	37	37	941	931	892	787
Litauen
Inlåning	32	32	36	37	24	26	24	18
Utlåning	26	26	29	30	22	24	18	12
varav hypoteksutlåning	25	25	28	30	19	20	16	10
Bankkort (antal tusen)	38	35	34	35	1 671	1 497	1 310	1 208

		Marknadsandelar, procent			Volymer, mdkr
Baltikum	2009	2008	2007	2006		2009	2008	2007	2006
Företagsmarknaden
Estland
Inlåning	43	43	48	47		25	25	24	20
Utlåning	41	42	44	46		40	48	41	32
Lettland
Inlåning	11	11	11	14		8	10	9	9
Utlåning	24	26	26	29		34	44	34	25
Litauen
Inlåning	21	21	21	21		9	9	10	8
Utlåning	22	23	25	25		30	39	33	22

Marknadsandelar Sverige

Övriga 34% Swedbank 27% SEB 18% Handelsbanken 9% Nordea 12%

Företagsmarknaden, inlåning, 4:a

SEB Sparbankerna

Privatmarknaden, hypoteksutlåning, 1:a

Övriga Handelsbanken

06 07 08 09

Swedbank 29%

Privatmarknaden, utlåning

Företagsmarknaden, utlåning

Marknadsandelar Baltikum

06 07 08 09

Estland, inlåning, 1:a

Fondförvaltning, 1:a

10 20 30

0

Lettland, inlåning, 2:a

Swedbank Nordea

Hipotieku

10 20 30

0

Aizkraukles banka Parex Bank DnB Nord

Swedbank 40 Litauen, inlåning, 1:a

Litauen, utlåning, 2:a

Litauen, hypotek, 2:a

Estland, utlåning, 1:a

Estland, hypotek, 1:a

Lettland, utlåning, 1:a

Lettland, hypotek, 1:a

Fem år i sammandrag

Nyckeltal	2009	2008	2007	2006	2005
Lönsamhet
Räntabilitet på eget kapital, %	–12,5	15,2	18,9	19,3	24,6
Avkastning på totalt kapital, %	–0,58	0,64	1,02	1,10	1,33
K/I-tal	0,51	0,50	0,51	0,52	0,48
Placeringsmarginal, %	1,14	1,28	1,25	1,23	1,38
Kapitaltäckning 1)
Primärkapitalrelation, % exklusive tillägg	13,5	11,1	8,5	6,5	6,5
Kapitaltäckningsgrad, % exklusive tillägg	17,5	15,2	12,7	9,8	9,7
Kapitaltäckningskvot exklusive tillägg	2,19	1,90	1,59	1,22	1,21
Primärkapitalrelation, %	10,4	8,4	6,2	6,5	6,5
Kapitaltäckningsgrad, %	13,5	11,6	9,3	9,8	9,7
Primärkapital, mkr	81 689	74 155	50 920	47 497	39 939
Kapitalbas, mkr	105 785	102 943	76 456	70 930	59 729
Riskvägda tillgångar, mkr	784 458	916 113	822 363	726 712	616 052
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, %	1,74	0,24	0,07	–0,02	0,04
Andel osäkra fordringar, brutto, %	2,85	0,74	0,23	0,15	0,23
Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, %	52	30	43	50	48
Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	65	60	120	195	171
Kundnöjdhet
Andel nöjda privatkunder, Sverige, % 2)	70	71	70	71	69
Andel nöjda företagskunder, Sverige; % 2)	65	71	71	68	67
Index privatkunder, Estland 3)	5,6	8,2	8,2	8,5	8,5
Index företagskunder, Estland 3)	6,0	8,2	8,4	8,1	8,1
Index privatkunder, Lettland 3)	5,2	7,7	7,8	6,6	6,6
Index företagskunder, Lettland 3)	4,9	9,0	9,0	6,5	6,3
Index privatkunder, Litauen 3)	50	80	84	83	82
Index företagskunder, Litauen 3)	51	87	89	89	82

Antalsuppgifter	2009	2008	2007	2006	2005
Privatkunder, miljoner	9,5	9,4	9.3	8,9	8,7
Företag- och organisationskunder, tusen	670	660	512	459	430
Internetbankskunder, miljoner 4)	5,6	5,2	4.8	4,3	3,7
Telefonbankskunder, miljoner 4)	3,8	3,8	3,5	3,0	2,7
Anställda	19 277	21 280	22 148	17 399	16 148
Kontor 4)	1 020	1 181	1 213	1 051	1 045
Insättnings- och uttagsautomater 4)	2 421	2 361	2 562	2 376	2 147

1) Inklusive totalt tecknat kapital, 2008. Fr.o.m. 2007 enligt nytt regelverk, 2005–2006 enligt äldre regelverk. 2) Enligt SKI. 3) Enligt TRIM, skala 1 till 10 respektive 1 till 100 4) Inklusive sparbanker och delägda banker.

Resultaträkning
mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Räntenetto	20 765	21 702	19 157	15 977	15 679
Provisionsnetto	7 825	8 830	9 880	8 869	7 170
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	2 770	2 351	1 691	2 738	2 817
Försäkringsnetto	647	452	548	264	154
Andel av intresseföretags resultat	866	512	424	222	301
Övriga intäkter	1 909	2 616	1 224	1 127	3 339
Summa intäkter	34 782	36 463	32 924	29 197	29 460
Personalkostnader	9 201	10 092	9 792	8 560	8 191
Övriga kostnader	7 758	6 994	6 222	5 920	5 362
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar	889	972	705	659	603
Summa kostnader	17 848	18 058	16 719	15 139	14 156
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	16 934	18 405	16 205	14 058	15 304
Nedskrivning av immateriella tillgångar	1 305	1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar	449	27
Kreditförluster	24 641	3 156	619	–205	294
Rörelseresultat	-9 461	13 819	15 586	14 263	15 010
Skatt	981	2 880	3 450	3 211	2 781
Årets resultat	-10 442	10 939	12 136	11 052	12 229
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	-10 511	10 887	11 996	10 880	11 879
Minoriteten	69	52	140	172	350

Balansräkning
mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Utlåning till kreditinstitut	92 131	128 536	174 014	161 097	152 348
Utlåning till allmänheten	1 290 667	1 287 424	1 135 287	946 319	822 425
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	88 724	27 978	37 134	23 024	26 523
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	81 891	105 716	78 358	76 576	60 983
Aktier och andelar
Fondandelar där kunder bär placeringsrisken	78 194	51 638	69 324	65 008	55 008
Aktier och andelar	9 505	6 557	6 101	5 610	6 541
Aktier och andelar i intresseföretag	2 740	1 987	2 193	1 971	1 789
Derivat	72 969	128 055	36 984	23 864	32 170
Övrigt	77 866	73 799	68 589	49 520	39 496
Summa tillgångar	1 794 687	1 811 690	1 607 984	1 352 989	1 197 283
Skulder till kreditinstitut	231 687	316 730	163 785	130 642	110 066
Inlåning och upplåning från allmänheten	504 424	508 456	458 375	400 035	338 894
Emitterade värdepapper m.m.	703 258	593 365	673 116	561 208	517 582
Skulder där kunder bär placeringsrisken	80 132	52 074	69 819	65 289	55 249
Derivat	72 172	116 720	36 267	31 607	30 144
Övrigt	75 057	93 128	98 563	69 506	59 258
Efterställda skulder	37 983	44 755	39 736	34 425	32 221
Eget kapital	89 974	86 462	68 323	60 277	53 869
Summa skulder och eget kapital	1 794 687	1 811 690	1 607 984	1 352 989	1 197 283

Två år i sammandrag Svensk bankrörelse

mkr	2009	2008
Räntenetto	12 282	12 092
Provisionsnetto	4 442	4 465
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	35	914
Försäkringsnetto	266	167
Andel av intresseföretags resultat	864	443
Övriga intäkter	1 097	1 056
Summa intäkter	18 986	19 137
Personalkostnader	4 087	4 078
Resultatbaserade personalkostnader	15	336
Datakostnader	1 068	884
Övriga kostnader	4 083	3 999
Avskrivningar	133	113
Summa kostnader	9 386	9 410
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	9 600	9 727
Nedskrivning av immateriella tillgångar	0	0
Nedskrivning av materiella tillgångar	2	0
Kreditförluster, netto	1 355	594
Rörelseresultat	8 243	9 133
Skatt	2 139	2 278
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	6 096	6 844
Minoriteten	8	11
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	17 626	17 676
Intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment	1 360	1 461
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning	952	943
Inlåning	356	329
Fond och försäkring	268	204
Övrig placeringsvolym	23	26
Riskvägda tillgångar	329	352
Summa tillgångar	1 046	1 017
Summa skulder	1 019	988
Allokerat eget kapital, mkr	26 364	30 592
Heltidstjänster	5 868	6 136
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	22,3	22,4
K/I-tal	0,49	0,49
Kreditförlustnivå, %	0,14	0,07
Andel osäkra fordringar, brutto, %	0,22	0,22

Två år i sammandrag

Baltisk bankrörelse, affärsverksamheten

mkr	2009	2008
Räntenetto	4 414	6 384
Provisionsnetto	1 655	1 750
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	719	330
Försäkringsnetto	368	285
Andel av intresseföretags resultat	1	2
Övriga intäkter	394	473
Summa intäkter	7 551	9 224
Personalkostnader	1 410	1 484
Resultatbaserade personalkostnader	–198	–3
Datakostnader	716	756
Övriga kostnader	1 199	1 304
Avskrivningar	126	98
Summa kostnader	3 253	3 639
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	4 298	5 585
Nedskrivning av immateriella tillgångar	0	0
Nedskrivning av materiella tillgångar	222	0
Kreditförluster, netto	14 803	1 800
Rörelseresultat	–10 727	3 785
Skatt	–1 321	333
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	–9 406	3 452
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	7 435	9 044
Intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment	116	180
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning	171	231
Inlåning	103	107
Fond och försäkring	19	16
Riskvägda tillgångar	157	189
Summa tillgångar	226	271
Summa skulder	198	249
Allokerat eget kapital, mkr	16 439	14 859
Heltidstjänster	6 105	7 457
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	– 51,5	23,2
K/I-tal	0,43	0,39
Kreditförlustnivå, %	6,57	0,90
Andel osäkra fordringar, brutto, %	14,27	2,92

Två år i sammandrag Internationell bankrörelse

mkr	2009	2008
Räntenetto	2 187	2 016
Provisionsnetto	239	240
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	–18	324
Försäkringsnetto
Andel av intresseföretags resultat
Övriga intäkter	22	79
Summa intäkter	2 430	2 659
Personalkostnader	635	655
Resultatbaserade personalkostnader		105
Datakostnader	84	66
Övriga kostnader	672	495
Avskrivningar	90	120
Summa kostnader	1 481	1 441
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	949	1 218
Nedskrivning av immateriella tillgångar	1 300	1 403
Nedskrivning av materiella tillgångar	219	27
Kreditförluster, netto	8 137	478
Rörelseresultat	–8 707	–690
Skatt	–256	227
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	–8 449	–917
Minoriteten	–2
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	2 424	2 658
Intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment	6	1
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning	50	73
Inlåning	11	10
Riskvägda tillgångar	53	76
Summa tillgångar	62	82
Summa skulder	57	75
Allokerat eget kapital, mkr	4 655	7 322
Heltidstjänster	3 607	4 675
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–140,5	–10,4
K/I-tal	0,61	0,54
Kreditförlustnivå, %	11,12	1,21
Andel osäkra fordringar, brutto, %	18,25	1,54

Två år i sammandrag Swedbank Markets

mkr	2009	2008
Räntenetto	2 250	1 722
Provisionsnetto	834	1 110
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	2 541	554
Andel av intresseföretags resultat	0	1
Övriga intäkter	70	69
Summa intäkter	5 695	3 456
Personalkostnader	913	842
Resultatbaserade personalkostnader	191	311
Datakostnader	331	280
Övriga kostnader	656	546
Avskrivningar	26	15
Summa kostnader	2 117	1 994
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	3 578	1 462
Nedskrivning av immateriella tillgångar	5	0
Nedskrivning av materiella tillgångar	6	0
Kreditförluster, netto	261	290
Rörelseresultat	3 306	1 172
Skatt	835	285
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	2 408	846
Minoriteten	63	41
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	5 349	3 159
Intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment	346	297
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning	207	166
Inlåning	23	23
Fond och försäkring	1	0
Övrig placeringsvolym	28	30
Riskvägda tillgångar	50	64
Summa tillgångar	403	400
Summa skulder	398	395
Allokerat eget kapital, mkr	5 560	4 907
Heltidstjänster	918	878
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	43,5	21,8
K/I-tal	0,37	0,58
Kreditförlustnivå, %	0,16	0,15
Andel osäkra fordringar, brutto, %	0,41	0,19

Två år i sammandrag Kapitalförvaltning

mkr	2009	2008
Räntenetto	–23	–32
Provisionsnetto	655	1 349
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	42	–41
Övriga intäkter	160	140
Summa intäkter	834	1 416
Personalkostnader	377	326
Resultatbaserade personalkostnader	0	48
Datakostnader	166	144
Övriga kostnader	309	245
Avskrivningar	49	32
Summa kostnader	901	795
Rörelseresultat	–67	621
Skatt	–15	158
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	–52	463
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	2 608	3 254
Intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment	–1 774	–1 838
Affärsvolymer, mdkr
Fond och försäkring	448	343
Övrig placeringsvolym	228	219
Riskvägda tillgångar	2	3
Summa tillgångar	3	3
Summa skulder	2	2
Allokerat eget kapital, mkr	1 525	1 189
Heltidstjänster	318	306
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	–3,4	39,0
K/I-tal		0,56

Årsstämma

Årsstämman äger rum i Stockholm, i Berwaldhallen, fredagen den 26 mars 2010.

Anmälan

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska:

• • dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken den 20 mars 2010. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktieägare se till att vara införda i aktieboken senast fredag den 19 mars 2010.
• dels anmäla sitt deltagande och det antal biträden (högst två) som aktieägaren eventuellt avser medföra senast den 22 mars 2010 helst före klockan 15:00.

Anmälan görs antingen per brev till Swedbanks huvudkontor, Box 7839, 103 98 Stockholm, per telefon 08-402 90 60, per telefax 08-20 56 85 märkt "Swedbanks årsstämma" eller via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma. I anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer uppges. Deltagande kan ske med stöd av fullmakt, om fullmakten är högst ett år gammal, och skickas till Swedbank i god tid före årsstämman och helst senast den 22 mars 2010. Om fullmaktsgivaren är juridisk person ska även registreringsbevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn i den av Euroclear förda aktieboken. Sådan omregistrering bör göras i god tid före Avstämningsdagen hos förvaltaren. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktieägare underrätta förvaltaren i god tid före denna dag så att omregistreringen är genomförd senast den 19 mars 2010.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen beräknas publiceras den 23 februari i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Från nämnda datum finns kallelsen även tillgänglig via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma.

Utdelning

Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier.

Definitioner

Andel osäkra fordringar, netto

Redovisat värde för osäkra fordringar, netto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.

Andel osäkra fordringar, brutto

Redovisat värde för osäkra fordringar, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar.

Antal anställda

Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Avkastning på totalt kapital

Årets resultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Börskurs/Eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

Direktavkastning

Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.

Duration

Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

Kapitalbas

Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt 3 kap. 5-8 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas i relation till kapitalkrav.

Kassaflöde per aktie

Årets kassaflöde i relation till antalet under året utestående aktier.

K/I-tal

Kostnader i relation till intäkter.

Kreditförluster, netto

Konstaterade och reserveringar för förluster med avdrag för återvinningar avseende fordringar samt årets nettokostnad för garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.

Kärnprimärkapital

Primärkapital med avdrag för kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Omstrukturerat lån

Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter.

Osäkra fordringar

Fordringar där det, på individuell nivå, finns objektiva belägg för inträffad förlusthändelse och denna förlusthändelse har en påverkan på exponeringens kassaflöde. Osäkra fordringar, brutto, med avdrag för reserveringar för individuellt värderade lån utgör osäkra fordringar netto.

P/E-tal

Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna.

Placeringsmarginal

Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Primärkapital

Eget kapital med avdrag för föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar och immateriella tillgångar samt vissa andra justeringar. Kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar tillkommer.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i relation till riskvägt belopp.

Reserveringsgrad för individuellt

identifierade osäkra fordringar

Reserveringar för individuellt värderade osäkra fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissionselement.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissionselement.

Riskvägt belopp

Kapitalkrav för kreditrisk, marknadsrisk och operationell risk enligt kapitaltäckningsregler multiplicerat med 12,5.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna.

Räntebindningstid

Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

Substansvärde per aktie

Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.

Supplementärt kapital

Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Total reserveringsgrad osäkra fordringar

Samtliga reserveringar för fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Utlåning/inlåning

Utlåning till allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgäldskontoret i relation till inlåningen från allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgäldskontoret.

Adresser

huvudkontor

Swedbank AB Org.nr 502017–7753 Säte: Stockholm Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 Spärr av kort: 08-411 10 11 Telefonbanken: 0771-22 11 22 Telefax: 08-796 80 92 Swift: SWEDSESS e-post: info@swedbank.se www.swedbank.se

Danmark Swedbank

Kalvebod Brygge 45 DK-1560 Köpenhamn Telefon: +45 88 97 9000 Swift: SWEDDKKK e-post: info@swedbank.dk www.swedbank.dk

Estland

Swedbank AS Besöksadress: Liivalaia 8 Postadress: EE-15040 Tallin Telefon: +372 6310 310 Telefax: +372 6310 410 Swift: HABAEE2X e-post: info@swedbank.ee www.swedbank.ee

Finland

Swedbank

Besöksadress: Mannerheimvägen 14 B Postadress: PO Box 1107 FIN-00101 Helsingfors Telefon: +358 20 74 69 100 Telefax: +358 20 74 69 101 Swift: SWEDFIHH e-post: info@swedbank.fi www.swedbank.fi

Japan

Swedbank 8F Shibakoen 32 Mori Building 3–4–30 Shibakoen, Minato-ku 105-0011 Tokyo Telefon: +81 357 772 081 Telefax: +81 357 772 084 e-post: swedbank.tokyo@swedbank.se www.swedbank.com

Kina

Swedbank

Citigroup Tower 601 No. 33 Huayuanshiqiao Road 200122 Shanghai Telefon: +86 21 386 126 00 Telefax: +86 21 386 127 11 Swift: SWEDCNSH www.swedbank.cn

Lettland

AS Swedbank Balasta dambis 1A LV-1048 Riga Telefon: +371 67 444 444 Telefax: +371 67 444 344 Swift: HABALV22 e-post: info@swedbank.lv www.swedbank.lv

Litauen

Swedbank AB Savanoriu pr. 19 LT-03502 Vilnius Telefon: +370 5 268 44 44 Telefax: +370 5 268 4700 Swift: HABALT22 e-post: info@swedbank.lt www.swedbank.lt

Luxemburg

Swedbank S.A. Besöksadress: 8–10 Avenue de la Gare Luxemburg Postadress: PO Box 1305 L-1013 Luxemburg Telefon: +352 404 94 01 Telefax: +352 40 49 07 Swift: BNELLULL e-post: info@swedbank.lu www.swedbank.lu

Norge

Swedbank

Besöksadress: Fjordalléen 16, Aker Brygge Postadress: PO Box 1441 Vika N-0115 Oslo Telefon: +47 23 11 62 00 Telefax: +47 23 11 62 01 Swift: SWEDNOKK e-post: post@swedbank.no www.swedbank.no

First Securities AS

Besöksadress: Fjordalléen 16, Aker Brygge Postadress: PO Box 1441 Vika N-0115 Oslo Telefon: +47 23 23 80 00 Telefax: +47 23 23 80 01 Swift: FISANOK1 www.first.no

Ryssland

OAO Swedbank 24, Sadovaya-Spasskaya 107078 Moskva Telefon: +7 495 777 63 63 Telefax: +7 495 777 63 64 Swift: HABARUMM e-post: info@swedbank.ru www.swedbank.ru

Spanien

Swedbank S.A.

Representative Office Spain Centro Comercial Plaza, Oficina 16 ES-29660 Nueva Andalucia (Marbella) Telefon: +34 952 81 48 62 Telefax: +34 952 81 93 86 e-post: spanien@swedbank.lu www.swedbank.lu

Sverige

Swedbank Fastighetsbyrå AB

Besöksadress: Klarabergsviadukten 80 Postadress: Box 644, 101 32 Stockholm Telefon: 08-545 455 00 e-post: info@fastighetsbyra.se www.fastighetsbyran.se

Swedbank Finans AB

Besöksadress: Junohällsvägen 1 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 922 00 e-post: info.finans@swedbank.se www.swedbank.se/finans

Swedbank Företagsförmedling AB

Besöksadress: Södra Hamngatan 19–21 Postadress: 411 14 Göteborg Telefon: 031-739 01 70 e-post: foretagsformedling@swedbank.se www.swedbankff.se

Swedbank Hypotek AB

Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 106 11 Stockholm Telefon: 08-585 921 00 www.swedbank.se/hypotek

Swedbank Juristbyrå AB

Besöksadress: Klarabergsviadukten 80, 6 tr Postadress: Box 371, 101 27 Stockholm Telefon: 08-545 451 00 www.juristbyran.com

Swedbank Markets

Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 918 00 e-post: info.swedbankmarkets@swedbank.se www.swedbank.se/swedbankmarkets

Swedbank Robur AB

Besöksadress: Malmskillnadsgatan 32 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 924 00 www.swedbankrobur.se

Ukraina

JSC Swedbank 30 Kominterna Street UA-01032 Kiev Telefon: +38 044 481 48 58 Swift: KPRVUAUK e-post: info@swedbank.ua www.swedbank.ua

USA

Swedbank New York Branch

One Penn Plaza, 15th floor, New York, NY 10119 Telefon: +1 212 486 84 00 Telefax: +1 212 486 3220 Swift: SWEDUS33 www.swedbank.us

Swedbank First Securities LLC

570 Lexington Avenue, 35th fl. New York, NY10022 Telefon: +1 212-906 08 00 Telefax: +1 212-759 92 05 www.swedbank.us

kontaktper

soner Anna Sundblad Presschef Telefon: 08-585 921 07 e-post: anna.sundblad@swedbank.com Johannes Rudbeck Chef Investerarrelationer Telefon: 08-585 933 22 e-post: johannes.rudbeck@swedbank.com

52210010