Annual Report • Dec 31, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsstämman 2009 äger rum i Stockholm den 24 april
Årets resultat uppgick till 10 887 mkr (11 996), exklusive nedskrivning av goodwill 12 290.
Resultat per aktie uppgick till 19,44 kr (21,78), exklusive nedskrivning av goodwill 21,95 kr.
Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,2 procent (18,9), exklusive nedskrivning av goodwill 17,1 procent.
Räntenettot ökade med 13 procent till 21702 mkr (19157).
Provisionsnettot minskade med 11 procent till 8 830 mkr (9 880).
Nettoresultat finansiella poster ökade med 39 procent till 2 351 mkr (1 691).
Kostnaderna ökade med 8 procent till 18 085 mkr (16 719) exklusive nedskrivning av goodwill. En nedskrivning av goodwill har gjorts med 1403 mkr avseende den ukrainska bankrörelsen efter det att ett nedskrivningsbehov identifierats.
Reservering för kreditförluster uppgick till netto 3 156 mkr (619).
Skattesatsen minskade till 19 procent (22) exklusive nedskrivning av goodwill.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för räkenskapsåret 2008 (9,00 kronor per stamaktie).
Swedbank genomförde en nyemission om 12,4 miljarder kronor under hösten 2008. Nyemissionen slutfördes under januari 2009.
Riksgälden beviljade Swedbanks ansökan om deltagande i svenska statens garantiprogram.
Swedbank utsåg Michael Wolf till ny VD och koncernchef. Michael Wolf tillträder den 1 mars 2009.
Under hösten påbörjades namnbytet i Baltikum från Hansabank till Swedbank.
Verksamheten i Lerum överläts under året till Sparbanken Alingsås och sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner överläts till Sparbanken 1826.
Swedbank började med lördagsöppet på utvalda fullservicekontor i Sverige.
I Nordic Brand Academys anseendebarometer för 2008 var Swedbank Sveriges bästa företag inom bank och finans.
Under 2008 utsågs Hansa Net Bank av tidningen Global Finance till den bästa internetbanken i Centraloch Östeuropa i tre kategorier.
I 2008 års Företagsbarometer, som sammanställs av Universum Communication, rankades Swedbank för andra året i rad som det mest attraktiva finansiella företaget att arbeta på bland ekonomistudenter i Sverige.
I Folksams årliga undersökning av svenska storbolag var Swedbank det mest jämställda företaget.
Årets resultat
Utdelning
Swedbanks vision är att vara den ledande finansiella institutionen på sina hemmamarknader. Genom att vara innovativa inom produkt- och tjänsteutveckling, vara lättillgängliga för alla kunder och ge den bästa servicen strävar vi efter att ha de mest nöjda kunderna i branschen. Från september 2008 verkar hela koncernen under varumärket Swedbank.
| Svensk bankrörelse | Baltisk bankrörelse | Internationell bankrörelse |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhet | Svensk bankrörelse är Swedbanks största rörelsegren och erbjuder ett komplett ut bud av finansiella tjänster till privatperso ner, företag, organisationer och kommuner. I Sverige erbjuder Swedbank genom 419 egna kontor, uttagsautomater, telefon och internetbanktjänster samt genom samarbetet med sparbanker och delägda banker med ytterligare 261 kontor sina kunder en unik tillgänglighet till bankens produkter. Svensk bankrörelse är marknadsledande inom flera betydande marknadssegment i Sverige. |
Baltisk bankrörelse utgörs av verksam heterna i Estland, Lettland och Litauen och erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster till privat- och före tagskunder via kontor, uttagsautomater samt internet- och telefonbank. Verksamheten bedrevs tidigare under varumärket Hansabank, men hösten 2008 inleddes ett byte av Hansabanks varumärke till Swedbank. Baltisk bankrörelse är marknadsledande inom de viktigaste marknadssegmenten. |
Internationell bankrörelse omfattar verksamheten utanför hemmamark naderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen, främst bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland. Utöver Ukraina och Ryssland omfattar rörelsegrenen filialerna i Danmark, Fin land, Norge, USA och Kina, dotterbanken i Luxemburg och representationskon toren i Japan och Spanien. Dessutom har Internationell bankrörelse ansvaret för Swedbankkoncernens övergripande relationer med banker och finansiella institutioner. |
|||
| Marknader | Sverige | Estland, Lettland och Litauen | Ukraina, Ryssland, Norge, Danmark, Finland, USA, Kina, Spanien, Luxemburg och Japan |
|||
| Volymer* | Utlåning 933 mdkr | Inlåning 337 mdkr (varav privat 520 mdkr) (varav privat 179 mdkr) |
Utlåning 218 mdkr (varav privat 96 mdkr) |
Inlåning 107 mdkr (varav privat 61 mdkr) |
Utlåning 73 mdkr (varav privat 10 mdkr) |
Inlåning 13 mdkr (varav privat 3 mdkr) |
| Intäkter och resultat* |
Intäkter 18 267 mkr |
Årets resultat 6 425 mkr |
Intäkter 9 413 mkr |
Årets resultat 3 649 mkr |
Intäkter 2 932 mkr |
Årets resultat** 578 mkr |
| Kunder | Privat 4,1 m | Företag och organisa tioner 404 000 |
Privat 5,2 m | Företag och organisa tioner 234 000 |
Privat 161 000 | Företag och organisa tioner 22 000 |
| Antal kontor | 419 | 278 | 234 | |||
| Andel av Swedbanks totala utlåning* |
75% | 17% | 6% | |||
| Andel av Swedbanks totala resultat** |
52% | 25%*** | 5% |
* Uppgifter per 31 december 2008. Utlåning avser utlåning till allmänheten exklusive repor och utlåning till Riksgäldskontoret och resultat avser periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. ** Exklusive nedskrivning av goodwill, 1403 mkr, 2008.
*** Inklusive Baltisk bankrörelse investering.
Swedbank har drygt nio miljoner privatkunder och cirka 660000 företags- och organisationskunder. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på traditionella produkter och tjänster till privatkunder samt mindre och medelstora företag. Vårt kontorsnätverk består av över 900 kontor i 14 länder, huvudsakligen på de fyra hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt i Ukraina. Koncernen finns även i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, S:t Petersburg och Tokyo.
| Fakta | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntabililtet, %* | 17,1 | 18,9 |
| Primärkapitalrelation (nytt regelverk), %** | 11,1 | 8,5 |
| Kärnprimärkapitalrelation (nytt regelverk), %** | 9,7 | 7,3 |
| K/I-tal* | 0,50 | 0,51 |
| Kreditförlustnivå, netto, % | 0,28 | 0,07 |
| Andel osäkra fordringar, % | 0,52 | 0,13 |
| Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB, mkr* |
12 290 | 11 996 |
| Riskvägda tillgångar (nytt regelverk), mdkr | 697 | 600 |
| * Exklusive nedskrivning av goodwill 1403 mkr, 2008. ** Inklusive totalt tecknat kapital, 2008. |
| Swedbank Markets | Kapitalförvaltning och försäkring |
Gemensam service och koncernstaber |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Swedbank Markets är Swedbanks invest mentbank, som bedriver verksamhet inom aktie-, ränte- och valutahandel, projekt-, export- och förvärvsfinansiering samt cor porate finance. Förutom verksamheten i Sverige inkluderar rörelsegrenen dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York. Räntehandel bedrivs i New York-filialen och i samarbete med First Securities även i Oslo-filialen. Project and Corporate Finance har även verksamheter i Tallinn, Riga, Vilnius samt via dotterbolaget ZAO Swedbank Markets i Moskva och S:t Petersburg. |
Kapitalförvaltning och försäkring omfattar dotterkoncernen Swedbank Robur, som bedriver verksamhet inom fondförvalt ning, institutionell och diskretionär kapital förvaltning och försäkringar. Dessutom ingår individuellt pensionssparande. Swedbank Robur är Sveriges största fondförvaltare. Produkterna säljs och dist ribueras huvudsakligen av Svensk bank rörelse samt av sparbanker och delägda banker i Sverige. |
Gemensam service och koncernstaber inkluderar utveckling och drift av IT-system i den svenska delen av koncernen samt övriga gemensamma servicefunktioner, främst i Sverige, men även i allt högre ut sträckning för övriga marknader i takt med koncernens internationalisering. Koncern ledning och -staber samt koncernens eget försäkringsbolag Sparia ingår också. |
|||
| Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, USA och Ryssland |
Sverige | Sverige | |||
| Utlåning 26 mdkr | Inlåning 21 mdkr | Förvaltat kapital 545 mdkr |
|||
| Intäkter 3 045 mkr |
Årets resultat 629 mkr |
Intäkter 1 798 mkr |
Årets resultat 733 mkr |
Intäkter 4 190 mkr |
Årets resultat 852 mkr |
| 2% | 0% | 0% | |||
| 5% | 7% 6% |
2008 kommer att gå till den moderna historien som finanskrisens år. Det är i skrivande stund osäkert hur länge den internationella lågkonjunktur som finanskrisen kom att utvecklas till kommer att pågå.
2008 kommer att gå till historien som finanskrisens år. Precis som nedgången kom hastigt, kan även uppgången komma mycket snabbare än vad många idag tror.
Om exakta orsaker till den uppblossande finanskrisen, vilka beslut som borde ha fattats av vem eller inte och i vilket läge – främst i USA och Storbritannien i början av krisen – kommer det att diskuteras länge.
Ur mitt perspektiv skulle jag vilja göra några reflektioner:
• Finanssektorn är idag global och precis som när det gäller klimatfrågans hantering krävs globala institutioner och globala överenskommelser för att skapa nästa, robusta ramverk för finanssektorn.
Swedbank har påverkats av den globala finanskrisen, liksom sektorn i stort. Ett särskilt skarpt ljus kom att riktas mot Swedbank som den ledande banken på sina hemmamarknader. Genom den intensiva medieexponeringen under hösten skapades en misstro mot banken och kunder kände oro. Det skedde ett utflöde av inlåningsmedel till vår fondverksamhet och till Riksgälden, men även till andra banker. Bankens insatser under hösten för att fördjupa dialogen med i första hand medarbetare och kunder var framgångsrik. Trots utflöden och omplaceringar hade Swedbank vid årets slut högre inlåning än vid årets början.
Det var styrelsens bedömning att oron på finansmarknaderna kan komma att fortsätta som gjorde att initiativ togs under november månad att genomföra en nyemission. En sådan framgångsrik nyemission om 12,4 miljarder kronor kunde slutföras under januari 2009, fullt ut garanterad av befintliga ägare. Genom att föreslå att ingen utdelning ges för preferensaktier eller för stamaktier för räkenskapsåret 2008 förstärks bankens kapitalbas ytterligare och skapar en ökad finansiell styrka inför oroliga tider.
Under november kunde vi tillkännage att Michael Wolf den 1 mars tillträder som ny VD och koncernchef efter Jan Lidén. Jan Lidén har under sin fem år som VD och koncernchef utvecklat Swedbank från en i huvudsak svensk bank till en internationell bank med ledande positioner på sina hemmamarknader under ett gemensamt varumärke. Jan Lidén har framgångsrikt skapat hög lönsamhet i bankens olika delar genom sitt engagemang för, och fokus på, affären parat med kontroll över kostnaderna. Jag vill å min egen och styrelsens vägnar rikta ett varmt tack till Jan Lidén som efter ett väl förrättat värv nu går i avtalsmässig pension. Samtidigt vill jag hälsa bankens nye VD och koncernchef Michael Wolf välkommen. Michael Wolf ska leda och utveckla Swedbank in i 2010-talet med de utmaningar banken idag har.
2008 har varit ett prövningens år för Swedbanks aktieägare. Vi känner tillförsikt i de starka kundpositionerna och i den kompetens och engagemang som Swedbanks medarbetare visar. Nu lägger vi 2008 till handlingarna – och inriktar oss på 2009 med full kraft, en kraft som kommer att behövas då 2009 av de flesta bedöms bli det svåraste året i denna lågkonjunktur.
Stockholm i mars 2009
Carl Eric Stålberg Styrelseordförande
2008 inleddes med ett starkt resultat och marknadsframgångar. Det har inte saknats utmaningar under 2008. Trots det visade Swedbank god lönsamhet inom alla områden.
I Sverige har vi fortsatt att utveckla kunderbjudanden i hög takt – utgångspunkten är "service leadership" och att vi utnyttjar vårt och sparbankernas kontorsnät för att arbeta nära kunderna. Det har varit viktigt när den finansiella oron varit stor under hösten.
I Estland, Lettland och Litauen har åtgärder genomförts i syfte att nå ökad effektivisering och samordning av bland annat produktutveckling och erbjudanden. Varumärkesbytet till Swedbank i Estland, Lettland och Litauen har inletts. Tidigare under året ändrades varumärket i Ryssland och Ukraina. Det övergripande syftet är att skapa en enhetlighet i upplevelsen av Swedbank.
I de baltiska länderna har fokuseringen på risk- och kreditarbetet ökat successivt, inte minst mot bakgrund av den makroekonomiska utvecklingen. Den svagare utvecklingen har fått konsekvenser för Swedbank i form av högre reserveringar för kreditförluster.
I Ukraina har en begränsad utbyggnad av verksamheten skett, produktsortimentet har utökats samt kompetensuppbyggnad och koordinering av centrala verksamheter såsom riskhantering, treasury och finansiell styrning har genomförts. I Ryssland har tempot dragits ner i retailsatsningen – ett naturligt steg i den marknadssituation som råder. Istället har Swedbank koncentrerat sig på att bygga upp processer och konsolidera den existerande verksamheten. Resultatet är tillfredsställande i bägge länderna.
Den dramatiska omvärldsutvecklingen har satt sin prägel på 2008. Effekterna av den finansiella krisen i USA i form av en trögare upplåningsmarknad och högre refinansieringskostnader blev påtagliga efter det andra kvartalet. Under sommaren blev signalerna mer alarmerande och under några höstmånader förändrades på ett avgörande sätt förutsättningarna för banker och finansiella institut att agera på ett normalt sätt.
Som den bank med flest kunder i Sverige kom Swedbank i centrum för en omfattande medial uppmärksamhet. Banken fick i någon mening symbolisera den allmänna förtroendekris som utgjorde fortsättningen på den finansiella krisen i Sverige.
Swedbank vidtog ett omfattande arbete via kontoren, internetoch telefonbanken för att intensifiera dialogen med kunderna. Den nära kundkontakten var en viktig utgångspunkt för det långsiktiga förtroendet för banken. Vi kan också notera att vi ökade försäljningen på den svenska marknaden under denna period.
Initiativ från regeringar och myndigheter har på ett avgörande sätt bidragit till att skapa lugn hos kunder och allmänhet. Swedbanks ledning har vidtagit åtgärder vad gäller kreditgivningen, där balansen mellan god riskhantering och långsiktiga och förtroendefulla kundkontakter står i centrum.
Den finansiella krisens indirekta effekt på konjunkturen har förvärrat det ekonomiska läget på de marknader där banken är verksam. Varsel, dämpad konsumtion och sjunkande bostadspriser ställer bankens kunder inför stora utmaningar. Det blir viktigare än någonsin för oss att vara en konstruktiv samtalspart till våra kunder.
Trots ett turbulent år kan jag konstatera att Swedbank har levererat ett starkt resultat. Det kan mycket väl ses som en bekräftelse på Swedbanks grundläggande affärsmodell, där det lokala inflytandet över affären prioriteras och bankens gemensamma verksamheter används för att stötta den lokala verksamheten inom de marknader där vi är verksamma.
Detta vilar i sin tur på en solid värderingsgrund med rötter i den svenska sparbanksrörelsen som bland annat tar sig uttryck i vår ambition att vara ledande på service.
Det finns utrymme för ständiga förbättringar för våra kunder, i det stora som i detlilla, men Swedbank har ett starktfundament att stå på. Det är en bra utgångspunkt för ett utmanande 2009.
Då jag i mars slutar som VD i banken känns det särskilt angeläget att rikta ett stort tack till våra kunder som har fortsatt att göra affärer med Swedbank och till våra kompetenta medarbetare som presterat mycket väl.
Stockholm i februari 2009
Jan Lidén Verkställande direktör och koncernchef
Vision och strategi
Från en svensk bank med internationell närvaro har Swedbank på några år utvecklats till en internationell finansiell institution med svensk bas. Vår ambition är att vara ledande på service på alla våra marknader.
Swedbank ska vara den ledande finansiella institutionen på sina hemmamarknader. Med ledande menas:
• den högsta kundtillfredsställelsen
Genom att förstå och agera utifrån sina kunders behov kan Swedbank erbjuda kunderna de bästa finansiella lösningarna och därmed förbättra deras livskvalitet.
På så sätt kan Swedbanks marknadsvärde kontinuerligt öka och företaget vara en positiv kraft i samhället.
Swedbank tror att koncernens starka resultat och ökade internationella erkännande är resultatet av en prestationsinriktad kultur, tydlig och öppen kommunikation, förändringsbenägenhet och våra medarbetares starka engagemang.
Ledande värderingar i koncernen är:
Swedbank eftersträvar stora kundbaser, långsiktiga kundrelationer samt höga marknadsandelar på sina hemmamarknader.
Kundrelationer och distribution av finansiella tjänster tillmäts större strategisk betydelse än att samtliga finansiella tjänster hanteras och förvaltas i egen regi. Fonder, sakförsäkringar samt betal- och kreditkort är exempel på finansiella tjänster från andra leverantörer än Swedbank som erbjuds de svenska kunderna.
Försäljning och kundservice sker via bankkontor, telefon, internet och automater, som kännetecknas av hög tillgänglighet och heltäckande lokal närvaro. Distributionskraften förstärks ytterligare genom samarbeten med till exempel sparbanker och franchisetagare i Swedbank Fastighetsbyrå, Swedbank Juristbyrå och Swedbank Företagsförmedling samt olika former av leverantörssamarbeten och mäklarsamarbeten.
Swedbank har idag fyra geografiska hemmamarknader i form av Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där samtliga kundsegment betjänas genom en väl utbyggd kontorsrörelse samt kundanpassade och lättanvända finansiella tjänster till konkurrenskraftigapriser.Kunderbjudandetomfattarutöver vanligabank-och finansieringstjänster avancerade företagstjänster, kapitalmarknadstjänster, kapitalförvaltning och försäkringar.
Swedbanks ambition är att etablera fler hemmamarknader, varav Ukraina och nordvästra Ryssland är högst prioriterade.
För att stödja hemmamarknadsaffären finns Swedbank etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge och Danmark samt finansiellt viktiga länder som USA, Kina, Japan, Luxemburg och Spanien. En begränsad expansion bland lokala kunder sker på vissa av dessa marknader.
Swedbank eftersträvar långsiktig tillväxt. Vinsttillväxt har högre prioritet än tillväxt i affärsvolymer och marknadsandelar.
Resurser omallokeras ständigt till de geografiska marknader, kundsegment och produktområden som bedöms ha långsiktigt störst tillväxtpotential.
Nöjda, lojala kunder och motiverade medarbetare möjliggör vinsttillväxt.
Swedbank eftersträvar en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. Detta uppnås framför allt genom spridning på många kunder i många olika branscher, låg koncentrationsrisk, samt en ökad geografisk diversifiering. Låg risk uppnås vidare genom kreditaffärer som alltid bygger på god återbetalningsförmåga och gott säkerställande.
All affärsverksamhet i Swedbank bedrivs lokalt med decentraliserat beslutsfattande så nära kunderna som möjligt. De lokala organisationerna med kund- och kreditansvar stöttas av gemensamma produktsystem, beslutsstödssystem och regelverk.
Som kunskaps- och serviceföretag är personalen Swedbanks viktigaste konkurrensfördel. Betydande resurser investeras i vidareutbildning av personalen.
Genom stora kundbaser och affärsvolymer, samordning och effektiva processer uppnås kostnadseffektivitet.
Swedbank ska på alla marknader uppfattas som ledande på service av kunderna.
Alla kunder ska uppfatta Swedbank som:
Tillgängliga Vi ska vara öppna såväl fysiskt som mentalt. Det ska vara enkelt att få kontakt med oss oavsett kanal och vi ska alltid möta våra kunder på ett vänligt, personligt sätt. Kunden ska alltid känna sig välkommen.
Okomplicerade Finansiella tjänster kan vara komplexa, men våra kunder ska inte behöva bekymra sig. Vår uppgift är att hjälpa kunderna och förenkla. Produkter och tjänster ska alltid grundas på kundernas behov och vara enkla för dem att använda och förstå.
Proaktiva Som ledande på service är vi alltid proaktiva. Vi tar initiativ och erbjuder frikostigt ekonomisk rådgivning och erbjuder våra kunder nya produkter och tjänster. Vi strävar efter att ständigt förbättra oss.
Arbetet med att koordinera Swedbanks verksamheter i Sverige, de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland har hittills varit starkt inriktat mot målet att de lokala verksamheterna delar samma vision, värderingar och övergripande strategi. Under 2008 inleddes en intensivare samordningsfas med målsättningen att skapa en integrerad koncern, grundad på regionala bankverksamheter med ett gemensamt varumärke, en organisation och harmoniserade kunderbjudanden. Den nya organisationsstrukturen skapar väl samordnade, flexibla produktplattformar som ger skalfördelar samtidigt som försäljningen stöds genom effektiva processer och tydliga kunderbjudanden. "One Group Change"-programmet är utformat för att skapa värde genom både ökad försäljnings- och kostnadseffektivitet.
Ambitionen att vara ledande på service är styrande i Swedbanks strategi. Verksamheten måste därför bedrivas med utgångspunkt i lokala marknadsförutsättningar, och det är av väsentlig betydelse att bankrörelserna har flexibiliteten att snabbt kunna anpassa sina erbjudanden efter kundernas behov till en konkurrenskraftig kostnad. En koncerngemensam organisation för produkt- och tjänsteutveckling kommer att bidra till detta genom att sammanföra Swedbanks samlade kompetens och resurser på en gemensam plattform. Antalet fristående processer och system kan därmed reduceras.
De organisatoriska förändringar som genomförs för att skapa starkare kunderbjudanden, förbättrar samtidigt kostnadseffektiviteten. Dessutom förstärks riskkontroll och -uppföljning genom en ökad grad av transparens. De produktområden som först kommer att konsolideras på koncernnivå är kapitalförvaltning, kortutgivning och -inlösen, internationella betalningar samt kapitalmarknadsprodukter. Eftersomdessa områden redan idag fungerar på likartat sätt i hela koncernen, krävs inte så omfattande insatser för att integrera produktorganisationerna. Inom den baltiska bankrörelsen har en förberedande process pågått under hela 2008 med syftet att i ett första steg samordna vissa funktioner och produktområden mellan bankerna i Estland, Lettland och Litauen.
Tre koncerngemensamma produktorganisationer kommer att skapas: Swedbank Markets för kapitalmarknadsprodukter, Swedbank Robur för kapitalförvaltningsprodukter och Group Products för övriga produkter. De produkter som först kommer att samordnas inom ramen för Group Products ärinternationella betalningar och cash management samt kortutgivning och kortinlösen.
Räntabiliteten på eget kapital ska överstiga genomsnittet för jämförelsebankerna. Jämförelsebankerna är SEB, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt DnB NOR. 2008 var Swedbanks räntabilitet 17,1 procent exklusive nedskrivning av goodwill 1 403 mkr och inklusive nedskrivning av goodwill 15,2 (18,9). Genomsnittet för jämförelsebankerna uppgick till 11,2 procent (19,2).
Tillväxt i resultat per aktie ska uthålligt överstiga genomsnittet för jämförelsebankerna. Den genomsnittliga tillväxten åren 2003 till och med 2008 var 14,3 procent i Swedbank exklusive nedskrivning av goodwill 1 403 mkr och 11,6 procent inklusive nedskrivning. Genomsnittet för jämförelsebankerna uppgick till 2,3 procent.
K/I-talet ska långsiktigt vara lägre än 0,50. K/I-talet mäter den operationella effektiviteten som relationen mellan kostnader och intäkter. 2008 uppgick K/I-talet till 0,50 exklusive nedskrivning av goodwill 1 403 mkr och inklusive nedskrivning av goodwill till 0,53 (0,51).
K/I-tal
Swedbanks styrelse fattade i juli beslut om nytt mål för primärkapitalrelationen. Det nya målet baseras på full effekt av det nya kapitaltäckningsregelverket och innebär att primärkapitalrelationen ska vara inom intervallet 8,5-9,0 procent. Måletinnebär en höjning från dettidigare målet på omkring 6,5 procent, som baserades på övergångsreglerna i kapitaltäckningsregelverket. Vid utgången av 2008 uppgick primärkapitalrelationen enligt övergångsregler till 8,4 procent. Enligt nytt regelverk uppgick primärkapitalrelationen till 11,1 procent inklusive totalt tecknat kapital.
Utdelningen ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat, rensat för poster av engångskaraktär. Utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier(9,00 kronor per stamaktie) för räkenskapsåret 2008.
Mål enligt äldre regelverk omkring 6,5 procent Äldre regelverk Övergångsregler Nytt regelverk
Mål enligt nytt regelverk inom intervallet 8,5–9,0 procent
Den globala konjunkturnedgången fördjupades i takt med att finanskrisens effekter på den reala ekonomin förstärktes under 2008. Tillväxten i världsekonomin 2009 väntas bli den svagaste i efterkrigstiden.
Den globala ekonomin har under flera år stimulerats av låga räntor, stigande tillgångspriser och en kraftig kreditexpansion. Samtidigt ökade obalanserna och skuldsättningsgraden steg till allt högre nivåer, både bland OECD-länder och tillväxtekonomier. Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditetsoch solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade.
Extraordinära åtgärder från centralbanker och regeringar har bidragit till att hålla nere räntorna på räntebärande instrument med de kortaste löptiderna, men lånekostnaderna är fortfarande påtagligt förhöjda på företagskrediter och banklån med längre löptider. Samtidigt är skuldsättningsgraden fortfarande hög hos många aktörer på de finansiella marknaderna. En fortsatt anpassning av aktörernas balansräkningar mot en lägre skuldsättningsgrad riskerar att strypa kreditgivningen även till företag och hushåll med god betalningsförmåga.
Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hushåll och företag försvagats.
Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång som förutses långsamt vända upp tidigast under 2010. Kreditåtstramning och fallande tillgångspriser bidrar till att återhämtningen blir mer utdragen. Tillväxten i världsekonomin under 2009 förväntas bli den svagaste sedan början av 1980-talet. Nedgången blir tydligast i OECD-länderna där flera länder kommer att uppvisa en negativ tillväxt. Det står också klart att tillväxtekonomierna kommer att påverkas mer än vad som tidigare förväntades, inte minst på grund av de fallande råvarupriserna. Omslaget i konjunkturen har på kort tid lett till en väsentligt lägre inflationstakt i omvärlden. Samtidigt ökar risken för deflation i samband med finanskrisen nedgången i tillgångspriserna. För att motverka en deflationistisk utveckling har omfattande ekonomisk politiska stimulanspaket aviserats både i USA, EU och i Asien.
Den svenska 90-talskrisen var i stort sett en hemlagad kris i spåren av avregleringen av finansmarknaderna, ändrade skatteregler och en omställning till låg inflation. Försvaret av kronans koppling till en korg av valutor fram till den 19 november 1992 ledde till ett rekordhögt ränteläge i svensk ekonomi, vilket pressade ned den inhemska efterfrågan – investeringar och konsumtion. Samtidigt ifrågasattes Sveriges kreditvärdighet när de offentliga underskotten och statsskulden sköt i höjden. Det innebar också ett krympande utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder. Sparkvoten i ekonomin vände kraftigt uppåt efter en längre period av negativt sparande. Omsvängningen i sparandet berodde delvis på det höga ränteläget och den svaga efterfrågan men också på försämrade avdragsmöjligheter för ränteutgifter.
Svensk ekonomi har sedan 1990-talets början blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Detinnebär att Sverige påverkas mer av internationella faktorer än tidigare, vilket är den främsta förklaringen till att svensk ekonomi nu befinner sig i en recession. Svensk ekonomi vilar dock på en stabilare grund jämfört med 90-talskrisen. Stora överskotti bytesbalansen visar att svenskt näringsliv är konkurrenskraftigt inte minst på grund av den svaga kronan och en god produktivitetstillväxt. Införandet av överskottmål och det finanspolitiska ramverket har samtidigt bidragit till att stärka de svenska offentliga finanserna. Statsskulden har sjunkit till omkring 40 procent av BNP, vilket är bland det lägsta i EU. En expansiv finans- och penningpolitik och den låga inflationstakten bidrar till att hushållens reala disponibelinkomster kommer att växa under det närmaste året trots den försämrade arbetsmarknaden.
Omvärldsanalys/Swedbanks marknader
Konjunkturavmattningen under 2008 ledde till sjunkande BNP-tillväxt i den svenska ekonomin två kvartal i rad. Under 2009 väntas de samlade investeringarna minska, till följd av lägre efterfrågan och växande finansieringsproblem.
I spåren av Lehman Brothers kollaps i september 2008 drogs även den svenska kreditmarknaden på ett mer påtagligt sätt ner i finanskrisens malström på grund av den akuta förtroendekris som uppstod. Den extrema riskaversion som drabbat de internationella finansiella marknaderna hade medfört en exceptionell hög efterfrågan på statspapper. Samtidigt sålde utländska placerare svenska bostadsobligationer i stor skala. Detta medförde att handeln med bostadsobligationer minskade kraftigt och att bostadsobligationsräntan steg. Likviditetsproblemen i USA och euroområdet började också på allvar påverka den svenska finansiella marknaden. En ökad riskaversion och ett minskat förtroende på finansmarknaden bidrog till kraftigt stigande globala interbankräntor. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering.
Finanskrisen och en snabbt försämrad omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på den svenska ekonomin. Nationalräkenskaperna för 2008 visar att BNP har krympt fyra kvartal i rad och innebär att ekonomin befinner sig i recession för första gången sedan början av 1990-talet. Preliminärt sjönk BNP med i genomsnitt 0,2 procent för helåret 2008. Det är framförallt under fjärde kvartalet 2008 som det blev en kraftig inbromsning i svensk ekonomi med ett BNP-fall på närmare 5 procent i årstakt. Konjunkturfallet under 2008 har varit djupast inom industrin men sprider sig till allt fler sektorer. Omfattande kostnadsbesparingar i svensk industri och en minskad konsumtionsvilja bland hushållen innebär att den privata tjänstesektorn står inför sämre tillväxtutsikter den närmaste framtiden. Konjunkturnedgången påverkar även kommuner och landsting när skatteintäkterna krymper vilket ökar kraven på rationaliseringar och effektiviseringar. De dystra globala tillväxtutsikterna och en vikande inhemsk efterfrågan bidrar till att svensk ekonomi kommer att minska ytterligare under 2009.
Svensk ekonomi har under flera år gynnats av en stark omvärldskonjunktur. Den ökade världshandeln inte minst från de nya tillväxtekonomierna i Asien har inneburit ökade exportmöjligheter för svenska företag. Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Exportvolymen av varor och tjänster sjönk med drygt 7 procent under fjärde kvartalet 2008, vilket är det största fallet för ett enskilt kvartal sedan 1985. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt förskjuts på framtiden. Förutom att efterfrågan på investeringsvaror sjunker på grund av färre nyinveste-
5 %
BNP-tillväxt, Sverige
BNP-tillväxt
**Årlig procentuell förändring i konsumentprisindex (KPI)
ringar så begränsas exporten också av en vikande efterfrågan på råvaror. Även om kronförsvagningen till viss del kan mildra nedgången i exporten är den dock otillräckligt för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export.
Investeringstillväxten i den svenska ekonomin har avtagit. En minskad efterfrågan och ett lägre kapacitetsutnyttjande i näringslivet bidrar till den lägre investeringsbenägenheten samtidigt som finanskrisen försvårar företagens möjligheter att finansiera sina investeringar. Det var främst fallande bostadsinvesteringar som bidrog till att de totala investeringarna bromsade upp under 2008. Nästa år förväntas investeringsnedgången sprida sig till fler branscher varför landets samlade investeringar beräknas minska för första gången sedan 2002. Det största investeringsfallet förväntas ske inom industrin och i bostadssektorn. Näringslivets minskade investeringar motverkas i viss mån av kraftigt stigande offentliga investeringar, främst inom infrastrukturområdet.
De svenska hushållens framtidsförväntningar har blivit alltmer pessimistiska i linje med att konjunkturen har försämrats. En ökad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till hushållens pessimism. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Fortsätter arbetsmarknaden att försämras i lika snabbt takt som tidigare ökar det dock sannolikheten för ett högre hushållssparande.
Arbetsmarknaden påverkas relativt sent vid en konjunkturnedgång. Fram till första halvåret 2008 var den svenska arbetsmarknaden alltjämt stram även om de globala konjunkturutsikterna redan tidigare hade förmörkats. Sannolikt fanns det en förväntan bland de svenska företagen att det skulle bli en relativt kortvarig nedgång och att finanskrisen skulle bli begränsad varför företagen bibehöll personalstyrkan. I samband med att den globala finanskrisen förvärrades och spred sig till den reala ekonomin har en påtaglig försämring på arbetsmarknaden skett de senaste kvartalen. Antalet nyanmälda lediga platser minskar samtidigt som varslen stiger till de högsta nivåerna sedan början av 90-talskrisen. Den sysselsättningsminskning som skedde i slutet av 2008 kommer att intensfieras under 2009 när företagen anpassar arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan. Det innebär också att produktivitetstillväxten i svensk ekonomi kommer att stiga efter två år i rad med negativ produktivitetsutveckling.
Omsvängningen på arbetsmarknaden innebär också att löneökningstakten kommer att dämpas. Lägre löneglidning och en minskad arbetskraftsbrist bidrar till att de totala lönerna växer i en långsammare takt. Med hänsyn till att produktivitetstillväxten i svensk ekonomi förväntas stiga snabbare, kommer arbetskostnaderna för det svenska näringslivet att växa betydligt långsammare de närmaste två åren jämfört med 2007–2008.
Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabbt takt. Inflationen var 1,3 procent i januari 2009 jämfört med 4,4 procent så sent som i september 2008. Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under 2009. Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I februari 2009 beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1 procentenhet till 1 procent. Sedan räntehöjningen i början av september 2008 har styrräntan sänkts med hela 3,75 procentenheter och fler räntesänkningar kan inte uteslutas under 2009.
Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i höstbudgeten 2008. Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. De finanspolitiska stimulansåtgärderna och en vikande arbetsmarknad kommer att belasta de offentliga finanserna med stigande underskott som följd.
Omvärldsanalys/Swedbanks marknader
En kraftig nedgång i konsumtion och investeringar drev Estlands och Lettlands ekonomier in i recession under 2008. I Litauen beräknas BNP-tillväxten ha varit positiv 2008, men tillväxten förväntas fortsätta falla 2009.
Den ekonomiska avmattningen i Baltikum inleddes under andra halvåret 2007 i samband med att fastighetsbubblan sprack till följd av att finansieringsvillkoren blev stramare. I början av 2008 drabbades ekonomierna av kraftigt stigande oljepriser vilket bidrog till att inflationen i de baltiska länderna steg till tvåsiffriga tal och urholkade den inhemska köpkraften liksom konkurrenskraften på exportmarknaderna. Den globala finanskrisen och en minskad efterfrågan på krediter från hushåll och företag bidrog till att kreditexpansionen avtog ytterligare under förra året.
Estland och Lettland gick första halvåret 2008 in i en recession och tillväxten fortsätter att falla kraftigt. Det fjärde kvartalet 2008 minskade BNP med 10,5 procent i Lettland och 9,4 procent i Estland jämfört med samma period året innan. Även i Litauen har den ekonomiska tillväxten avtagit markant men beräknas ha varit positiv för helåret 2008, vilket inte var fallet för Estland och Lettland. De baltiska ekonomierna beräknas krympa ytterligare under 2009. Det är först under 2011 när den globala konjunkturen gradvis förbättras som en lättare återhämtning i Baltikum kan förutses.
Konjunkturnedgången i de baltiska staterna drivs av en kraftig nedgång i den inhemska efterfrågan – konsumtion och investeringar. Förtroendet bland hushåll och företag har trendmässigt försämrats under 2008. Den höga inflationstakten bidrog till att hushållens realinkomster växte i en betydligt måttligare takt och skapade därmed ett mindre konsumtionsutrymme. Förväntningarna om lägre reala inkomster, minskade förmögenhetsvärden och en ökad osäkerhet om arbetsmarknadsutsikterna bidrog till att hushållens konsumtionsutgifter minskade. Istället steg hushållssparandet efter de senaste årens kraftiga skuldsättningsökning.
Den svaga globala konjunkturen innebär att exportutsikterna för de baltiska länderna kommer att vara begränsade, inte minst i Europa. Det är en marknad som svarar för mer än hälften av länderas totala export. Även den ryska marknaden som blivit en allt viktigare exportmarknad, inte minst för Litauen, påverkas negativt när den ryska ekonomin tappar fart i spåren av den globala konjunkturnedgången.
Den konsolideringsprocess som de baltiska ekonomierna för närvarande befinner sig i innebär att obalanserna gradvis kommer att minska. Perioden med låga räntor, god tillgång på kapital, stigande tillgångspriser och en stark arbetsmarknad var bidragande faktorer till den kraftiga kreditledda tillväxten under 2005–2007. Istället sker det nu en förskjutning mot ett ökat hushållssparande och en minskad skulduppbyggnad. Detta avspeglas bland annat i bytesbalansunderskottet som har sjunkit i samtliga baltiska länder under andra halvåret 2008 i samband med en kraftigt minskad import. Prognoserna för det närmaste året talar för att underskotten kommer att krympa ytterligare på grund av den svaga inhemska efterfrågan och den pågående skuldanpassningen som sker bland hushåll och företag.
Den tidigare höga inflationstakten är också på väg ned efter att ha toppat under första halvåret 2008. Fallande globala råvarupriser och en svagare arbetsmarknad dämpar det inhemska pristrycket i regionen. I december 2008 var inflationen i Estland 7,0 procent och i Litauen 8,5 procent. Även Lettland, som hade en inflation på drygt 17 procent i mitten av 2008, har uppvisat en avtagande inflationstakt. I december 2008 hade Lettland en inflation på 10,5 procent. Det svaga inhemska efterfrågeläget talar för att inflationstakten kommer att sjunka ytterligare under 2009.
Den kraftiga konjunkturnedgången och övertagandet av den näst största banken i Lettland (Parex Bank) skapade en omedelbar likviditetsbrist och osäkerhet om den lettiska valutans ensidiga koppling till euron är varaktig. I december 2008 beslutade IMF och EU om ett stödlån för Lettland, motsvarande 7,5 miljarder euro. Krav ställs dock på att finanspolitiken stramas åt och att stärka ekonomins konkurrenskraft. Offentliga investeringar har lagts på is och antalet anställda i offentlig sektor planeras att dras ned i Lettland. Även i Estland och Litauen kommer finanspolitiken att bli betydligt stramare det närmaste året för att minska risken för snabbt växande budgetunderskott. Risken finns dock att den inhemska efterfrågan stryps med följd att den inhemska efterfrågan minskar ytterligare.
Den ekonomiska politiken bör i högre grad än tidigare fokuseras på tillväxtfrågor för att på sikt skapa en god ekonomisk utveckling i Estland, Lettland och Litauen. Genom att förbättra olika marknaders funktionssätt ökar förutsättningarna för lägre inflation. Även om infrastrukturen för ett attraktivt företagsklimat i många fall är på plats ökar konkurrensen från andra låglöneländer i världen om framtidens investeringar. I Världsbankens "Doing Business"-rapporter tillhör Estland fortfarande de länder i världen som har det mest fördelaktiga företagsklimatet även om det blev en nedrankning i den senaste undersökningen,
Även om rankinglistor bör läsas med viss försiktighet kan det vara en väckarklocka för politiker och för estniska företagare att den globala konkurrensen hårdnar. Att stärka landets exportbas kommer att vara en åtgärd för att långsiktigt minska obalanserna i handeln med omvärlden. Trots ett ökat inflöde av utländska direktinvesteringar till de baltiska länderna är det en förhållandevis liten andel som går till industriell och konkurrensutsatt verksamhet – omkring 14 procent av det ackumulerade investeringsinflödet i Estland. Alltjämt domineras dock industriproduktionen av lågförädlad och arbetsintensiv produktion. Ökade satsningar på forskning och utveckling samt vidareutveckling av företagens produkter för att på sikt höja näringslivets förädlingsgrad är därför viktiga åtgärder.
De baltiska valutorna är ensidigt kopplade till euron och ingår sedan 2004 i ERMII, vilket är förstadiet till EMU. Både Estland och Litauen har en sedelfond medan Lettland har ett något mindre stramt sedelfondarrangemang, där den lettiska valutan tillåts fluktuera inom ett smalt växelkursspann på +/–1 procent. Gemensamt för de baltiska länderna är ett framtida EMU-inträde men på grund av fjolårets höga inflationstakt har tidsplanen förskjutits.
Omvärldsanalys/Swedbanks marknader
Finansiell och politisk turbulens i kombination med försämrade exportutsikter slog hårt mot den ukrainska ekonomin 2008. IMF beviljade i november ett stödlån för att stabilisera Ukrainas banksystem och stärka förtroendet för ekonomin.
Med en tilltagande finansoro och lågkonjunktur i Europa påverkas den lilla, öppna ekonomin Ukraina av finansiell turbulens, fallande stålpriser och ett kyligare investeringsklimat. Efter flera år av hög tillväxt (7,4 procent i genomsnitt 2000–2007) nådde Ukraina under första hälften av 2008 ett stadium av överhettning med hög inflation, en 70-procentig kredittillväxt och tilltagande underskott i bytesbalansen. Så sent som 2004 uppvisade Ukraina överskott på 10 procent av BNP så försämringen har varit mycket snabb. Fallande stålpriser dämpar exportintäkterna. Samtidigt har ryska Gazprom höjt gaspriserna, vilket fördyrar importen. Ytterligare gasprishöjningar förutses, och därmed blir det svårare att förbättra de externa obalanserna trots att konjunkturen dämpas. Därutöver har de ukrainska inhemska bankerna fått det allt svårare att få tillgång till kapital. Deras kreditvärdighet har skrivits ned. Eftersom bankernas skulder till stor del är denominerade i utländsk valuta är risken för en bankkris tilltagande när valutan deprecierar.
Under hösten och vintern har tillväxtutsikterna i Ukraina för det närmaste året försämrats ytterligare, inte minst på grund av en minskad efterfrågan på stål som är landets viktigaste exportvara. BNP-tillväxten sjönk till 2 procent under fjärde kvartalet efter att ha vuxit med drygt 6 procent de tre första kvartalen 2008. Samtidigt belastas den ukrainska ekonomin av en långvarig politisk kris som bidrar till att reformarbetet försenas.
I november 2008 beslutade IMF om ett stödlån till Ukraina motsvarande 16,4 miljarder dollar för att stabilisera banksystemet och stärka förtroendet för den ukrainska ekonomin. IMF-lånet är inriktat på tre områden: Stabiliteten i det finansiella systemet, Finanspolitiken samt Penning- och valutapolitiken.
När det gäller den finansiella sektorn inriktas stödet på att återkapitalisera livsdugliga banker och säga upp licenserna för de livsodugliga. Det handlar om att minska kreditåtstramningen samt skapa ett förtroende genom att höja insättargarantin till att omfatta 99 procent av individuella konton. En strukturaffär har redan genomförts av landets sjätte största bank, Prominvest Bank. Även om mycket är täckt i programmet återstår att arbeta fram detaljerna kring hur bankerna ska kapitaliseras och hur övervakningen av bankerna ska se ut, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv.
Finanspolitiken ska inriktas på att hålla underskottet till ett minimum av 1 procent av BNP under 2009. De automatiska stabilisatorerna ska delvis få verka så att arbetslösa och andra drabbade av recessionen får stöd. Det är positivt att reformerna också inriktas på att skapa en bättre prispolitik inom energiområdet.
Penning- och valutapolitiken är ett svårt område. Å ena sidan ger IMF sitt stöd till en mer flexibel valutapolitik, å andra sidan får inte hryvnian depreciera för snabbt så att den finansiella turbulensen stiger. Här ligger således den största risken i programmet, tillsammans med en större global finansiell oro samt än större prisfall i stål och andra för Ukraina viktiga råvaror.
Ukrainas mål är att närma sig EU även om det råder politiska meningsskiljaktigheter mellan olika politiska partier. Ett ökat västligt handelsutbyte och ett ökat inflöde av utländska direktinvesteringar skulle på sikt höja den ekonomiska levnadsstandarden.
**Årlig procentuell förändring i konsumentprisindex (KPI)
Det kraftiga oljeprisfallet och den tilltagande globala finanskrisen under hösten 2008 förändrade snabbt förutsättningarna för rysk ekonomi. Fallande inhemsk konsumtion och investeringar väntas bidra till en väsentligt svagare BNP-tillväxt 2009.
Ryssland har haft en lång period med stark tillväxt. Under 1999–2007 växte ekonomin med i genomsnitt 7 procent per år. Kraftigt stigande råvarupriser, inte minst på råolja, är en viktig förklaring till den starka expansionen. En växande rysk köpkraft och snabbt stigande värden på fastigheter och aktier bidrog till att även den inhemska efterfrågan tog fart. Följden blev att inflationen steg med tvåsiffriga tal samtidigt som bytesbalansöverskotten krympte i snabb takt.
Det var först när den globala finanskrisen förvärrades under senhösten 2008 och när prisfallet på råolja accentuerades som den ryska ekonomin började växa i en långsammare takt. Det kraftiga prisfallet på råolja från närmare 150 dollar per fat i början av juli 2008 till 40 dollar bidrog till att Moskvabörsen störtdök med drygt 70 procent under förra året. De externa chockerna har inneburit påtagligt förändrade ekonomiska förutsättningar inför det närmaste året, vilket också har pressat tillbaka den ryska valutan (rubeln) till historiskt låga nivåer, både gentemot euron och dollarn. Den ryska centralbankens försök att mildra rubelflykten med omfattande dollarköp har på kort tid minskat landets valutareserv med en fjärdedel.
Förutom en lägre oljeproduktion kommer även de inhemska branscherna med bygg- och handelssektorn i spetsen att växa i en beskedligare takt. Sammantaget räknar regeringen med att ekonomin faller med 2 procent under 2009. I det pessimistiska scenariet faller BNP 0,5 procent. För helåret 2008 beräknas den ryska ekonomin ha vuxit med 6 procent.
Det ryska råvaruberoendet är stort. Två tredjedelar av landets samlade export och 15 procent av BNP kommer från olja och gas. Det innebär att ekonomin och de offentliga finanserna är känsliga för stora svängningar på råvarumarknaden. Ett mer diversifierat ryskt näringsliv skulle kunna minska sårbarheten. Det ställer dock krav på ökade strukturreformer och ett attraktivare företagsklimat.
**Årlig procentuell förändring i konsumentprisindex (KPI)
Intensifierade rådgivningsinsatser, fortsatta processeffektiviseringar och vidareutveckling av kunderbjudanden inom utvalda produktområden stod i fokus under 2008. Swedbank försvarade sin starka ställning på privatmarknaden i Sverige och stärkte positionen bland företagskunder.
Mot bakgrund av konjunkturnedgången och den osäkra situationen på finansmarknaderna, intensifierades de proaktiva rådgivningsinsatserna under 2008. Dialogen med både privat- och företagskunder har varit inriktad på hur de påverkas av den ekonomiska utvecklingen och hur Swedbanks lösningar kan tillföra värde och erbjuda större trygghet. Det faktum att Swedbank under hösten tog marknadsandelar inom fondsparande, på en i övrigt vikande marknad, kan till stora delar tillskrivas vidareutvecklingen av rådgivningsprocessen, som har fortgått under hela 2008.
Utvecklingen på bolånemarknaden mattades av under den andra hälften av 2008. Även detta område präglades av tätare kundkontakter och ökad rådgivning. Oron som många kunder känner har förflyttat tyngdpunkten i dialogen mot återbetalningsförmåga och riskuppföljning. De lokala kontoren finns nära kunderna, och Swedbanks rådgivare kontaktar aktivt kunder när deras förhållanden förändras.
Under året har utväxlingen ökat på våra olika rådgivningsverktyg, men det ligger en betydande potential i att ytterligare öka användningen av dessa system, inte minst inom kapitalförsäkringsområdet. I mötet med privatkunder används huvudsakligen tre verktyg: ett heltäckande rådgivningssystem som används av bankens rådgivare vid längre kundmöten, "Enkla valet", som är ett mer grundläggande webbaserat verktyg som kunderna själva kan använda sig av, samt "Placeringsguiden". Swedbank Investment Center ger de lokala kontoren ett strukturerat stöd i rådgivningsprocessen, i samarbete med specialister från Swedbank Robur och Swedbank Markets.
Både inom företags- och privatsegmentet har ett antal områden identifierats som särskilt intressanta för framtida tillväxt. På privatsidan kännetecknas flera produktområden av relativt låg konjunkturkänslighet, inte minst sakförsäkring, pensionslösningar och kort. Tjänsterna inom private banking och placeringsrådgivning är känsligare ur konjunktursynpunkt, men är även det ett prioriterat område för framtida tillväxt. Premium-konceptet, som framgångsrikt testlanserades under 2008, är ett exempel på ett nytt tjänstekoncept inom detta område. Premium riktar sig till de privatkunder som vill ha en mer aktiv rådgivning och en högre grad av proaktivitet från sin bank. Premium erbjuder kunderna möjligheten att skräddarsy ett paket av produkter och i detalj specificera önskad servicenivå från rådgivaren. Utbudet inom strukturerade produkter har också breddats utanför de traditionella aktieindexobligationerna.
Räntabilitet på allokerat eget kapital
Kreditförluster netto och kreditförlustnivå
Svensk bankrörelse är den största rörelsegrenen i Swedbank, med 4,1 miljoner privatkunder och 404 000 företags- och organisationskunder. Swedbank är marknadsledande inom ett antal olika segment, bland annat hypotekslån, hushållsinlåning och fonder. Svensk bankrörelses egna kontorsnät omfattar 419 kontor. Genom samarbetsavtal med sparbankerna och de delägda bankerna erbjuds kunderna tillgång till bankens tjänster genom ytterligare 261 kontor. Kontorsnätet kompletteras med 166 Bank i Butik och med kontantservice i cirka 1 400 ICA-butiker över hela Sverige. Banken finns också tillgänglig genom Telefonbanken och Internetbanken.
Utlåningen ökade med 8 procent 2008 (14 procent 2007), och uppgick vid årsskiftet till 933 mdkr (867). Utlåningen till privatkunder ökade med 10 procent till 520 mdkr och utlåningen till företagskunder ökade med 5 procent till 413 mdkr. I slutet av året överläts 15 mdkr av företagsutlåningen till Kommuninvest.
Kundernas sparande- och placeringsvolymer minskade till följd av det kraftiga börsraset och uppgick i slutet av året till 550 mdkr (593 mdkr).
Marknadsandelarna på privatmarknaden uppgick till 27 procent (26) för utlåning och 24 procent (26) för inlåning. Motsvarande andelar på företagsmarknaden var 21 (21) respektive 14 procent (16).
Intäkterna uppgick till 18 267 mkr, en ökning med 177 mkr exklusive engångsposter i form av realisationsvinster från framför allt sålda kontor. Provisionsnettot minskade med 426 mkr eller 9 procent främst på grund av lägre intäkter från fond- och försäkringsverksamheten. Kostnaderna var i princip oförändrade. Kreditförlusterna ökade till 594 mkr (71 mkr). Kreditförlustnivån var 0,06 procent (0,01), och andelen osäkra fordringar ökade till 0,14 procent (0,06). Periodens resultat uppgick till 6 425 mkr, en ökning med 4 procent.
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utlåning | 933 | 867 |
| Inlåning | 337 | 317 |
| Fonder och försäkring | 189 | 251 |
| Övriga placeringsvolymer | 24 | 25 |
| Riskvägda tillgångar (äldre regelverk) | 705 | 623 |
| Summa tillgångar | 1 173 | 972 |
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 21,8 | 23,2 |
| 0,50 | 0,51 |
| 0,06 | 0,01 |
| 0,14 | 0,06 |
| 70,6 | 70,4 |
| 70,6 | 70,7 |
| 781 | 740 |
| 5 999 | 6 236 |
*Enligt SKI.
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 11 840 | 11 701 |
| Provisionsnetto | 4 078 | 4 504 |
| Övriga intäkter | 2 349 | 1 473 |
| Summa intäkter | 18 267 | 17 678 |
| Personalkostnader | 4 282 | 4 296 |
| Övriga kostnader | 4 799 | 4 704 |
| Summa kostnader | 9 081 | 9 000 |
| Resultat före kreditförluster | 9 186 | 8 678 |
| Kreditförluster, netto | 594 | 71 |
| Rörelseresultat | 8 592 | 8 607 |
| Skatt | 2 156 | 2 413 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 6 425 | 6 182 |
Andel av koncernens resultat*
Läs mer om makroutveckling och marknadsandelar inom Svensk bankrörelse på sid 10–11 respektive 128–129.
På sakförsäkringsområdet har Swedbank sedan 2007 ett samarbete med försäkringsbolaget Tre Kronor. Sakförsäkring är en viktig del i helhetserbjudandena avseende bolån, bil- och båtfinansiering. Denna verksamhet har hittills bedrivits i begränsad skala, men mottagandet bland kunder har varit gott och potentialen för framtida tillväxt bedöms vara stor.
En rad aktiviteter har genomförts under året inom liv- och pensionsområdet. "Pensionskollen", en rådgivningstjänst för privatpersoner, introducerades 2008 och har genererat stort intresse. Diskretionär förvaltning av PPM-fonder lanserades framgångsrikt under våren 2008. Många har samlat på sig ett komplicerat hopplock av olika pensionslösningar genom flera arbetsgivare. Det finns därför ett stort behov av rådgivning vad gäller hur man på bästa sätt kan ta ut pensionen, med hänsyn tagen till skatteimplikationer och andra väsentliga faktorer. Swedbanks integrerade tjänstepaket inom pension gentemot kundsegmentet 55+ har utvecklats för att möta detta behov. Satsningarna inom liv- och pension kommer att fortsätta under 2009, bland annat genom en ny K-klassad investeringsprodukt och marknadsaktiviteter inom tjänstepensionsområdet.
Kort är också ett prioriterat tillväxtområde. Här har Swedbank redan en stark position genom EnterCard, ett samarbete mellan Swedbank och den brittiska banken Barclays Bank. Ökad kortanvändning är en viktig del i att minska kontanthanteringen i samhället, vilket både sänker kostnader och ökar säkerheten. Flera initiativ togs under 2008 för att stimulera kortköp, bland annat en ny prissättningsstruktur gentemot handlare för småköp. Antalet kortköp under 2008 ökade med 14 procent jämfört med 2007 (17), och antalet inlösta transaktioner ökade under samma period med 17 procent (19).
Inom företagssegmentet innebär Swedbanks mål att vara ledande på service en förflyttning mot en tydligare roll som rådgivande affärspartner med heltäckande tjänsteutbud, alltifrån likviditetshantering till liv- och pensionslösningar. En viktig del i detta arbete under 2008 var en breddning av erbjudandena inom cash management. Bland annat har ett antal tjänster lanserats, som underlättar gränsöverskridande betalningar. Ett samarbete med en europeisk bank har också inletts, med syftet att förbättra servicen för våra företagskunder i Centraleuropa. Under året konsoliderades också de två olika företagstjänsterna på internet till en internetbanktjänst. Företagskunderna har nu tillgång till en bra bastjänst med flera olika tillvalsmöjligheter, där varje kund kan anpassa tjänsten till sina behov.
Som en av de första svenska bankerna introducerade Swedbank under januari 2008 en SEPA-produkt (SEPA Credit Transfer) i enlighet med EU-direktivet rörande det gemensamma betalningsområdet (Single Euro Payments Area). Produkten ger alla våra svenska kunder möjligheten att göra, och ta emot, elektroniska betalningar i euro över landsgränserna lika enkelt, tryggt och effektivt som inom Sveriges gränser.
För att kunna vara ledande på service måste Swedbanks bankkontor vara lättillgängliga och ha en viss storlek. Under de senaste åren har Swedbank genomfört en omstrukturering av kontorsnätverket, med en minskning av antalet kontor som följd samtidigt som servicenivån har uppgraderats i återstående kontor. Ett antal fullservicekontor i storstäderna lanserade helgöppet under 2008. Ett 60-tal större kontor har sedan tidigare kvällsöppet måndag–fredag.
Omstruktureringsarbetet fortsatte under 2008, bland annat genom ett antal kontorsöverlåtelser till olika sparbanker. Swedbank överlät den 1 januari 2008 sin verksamhet i Lerum till Sparbanken Alingsås. Samma datum överläts också Swedbanks sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till sparbanken 1826 (före detta Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank). Samtidigt som antalet egna kontor har minskat, har nätverket av alternativa distributionskanaler utvecklats med förbättrad kundservice som övergripande målsättning. Förutom det egna kontorsnätverket, har kunderna tillgång till Swedbanks produkter via Internetbanken, Telefonbanken och genom sparbankernas och de delägda bankernas kontor. Fullservicekontoren kompletteras med ett stort antal Bank i Butik-ombud som erbjuder kontantinsättning och uttag, samt med kontantservice i ICAbutiker över hela landet. Servicen till företagskunderna har också
stärkts genom förbättrad tillgång till heltäckande rådgivningstjänster i speciella företagskontor.
Breddningen och diversifieringen av Swedbanks distributionsnätverk förutsätter en ökad grad av integration mellan olika kanaler. Kunderna ska kunna få personligt anpassad service oberoende av kanal, vilket förutsätter väl integrerade, gemensamma system för kund- och produktinformation. Under året genomfördes därför ett systemintegrationsprojekt med målsättningen att alla bankens rådgivare ska ha omedelbar tillgång till kundens kompletta historik med banken.
Swedbank har en ledande position på den svenska bankmarknaden, både i termer av affärsvolymer och lönsamhet. För att ytterligare befästa denna position, måste Swedbank ha stor flexibilitet i att kunna leverera attraktiva produkter till olika kundsegment. Effektivare processer möjliggör större fokus på kundservice och därmed en bättre kundupplevelse. Vidareutvecklingen av vår produktplattform under 2008 var därför starkt inriktad mot anpassningsbara, kundfokuserade produkter som är lätta att förstå och därför okomplicerade att köpa.
Ett av huvudsyftena med implementeringen av "One Group Change-programmet" är att effektivisera produktutveckling och distribution, vilket skapar större flexibilitet att kunna leverera attraktiva produkter till olika kundsegment.
I 2008 års Företagsbarometer, som sammanställs av Universum Communication, rankades Swedbank för andra året i rad som det mest attraktiva finansiella företaget att arbeta på bland ekonomistudenter. I årets anseendebarometer, som Nordic Brand Academy har gjort, var Swedbank bästa företag inom bank och finans. I Folksams årliga undersökning av svenska storbolag var Swedbank det mest jämställda företaget.
Swedbanks samarbete med sparbankerna är etablerat sedan lång tid tillbaka och bygger på en stark lokal närhet, ett visst gemensamt basutbud av tjänster och produkter samt i huvudsak en gemensam varumärkesprofil och marknadsföring.
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Inlåning | 158 | 140 |
| Utlåning | 158 | 138 |
| Utlåning via Swedbank Hypotek | 122 | 111 |
| Sparande via Swedbank Robur | 70 | 92 |
| Antal anställda | 3 405 | 3 215 |
I Svensk bankrörelse ingår dotterbolagen Swedbank Hypotek (med ansvar för de långfristiga hypotekslånen), Swedbank Finans (leasingprodukter) och Swedbank Card Services (korttransaktionstjänster, f.d. Swedbank Babs). Dessutom har Svensk bankrörelse franchiseverksamhet som erbjuder tjänster inom fastighetsförmedling (Swedbank Fastighetsbyrån), juridiska tjänster (Swedbank Juristbyrån) samt företagsförmedling (Swedbank Företagsförmedling). Till Svensk bankrörelse räknas även kortföretaget EnterCard med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. EnterCard samägs med den brittiska banken Barclays Bank.
Under 2008 förflyttades tyngdpunkten från tillväxt till operationell effektivitet, delvis till följd av den ekonomiska nedgången, men också för att anpassa organisationen till långsiktigt mognare branschförutsättningar.
2008 markerade början på en konsolideringsfas efter ett antal år av snabb tillväxt, under vilka Swedbank har byggt upp ledande marknadspositioner i alla baltiska länder. Flera organisatoriska förändringar genomfördes under året, dels för att kortsiktigt anpassa verksamheten till den svagare konjunkturen men också för att förbereda organisationen för långsiktigt lägre tillväxtsiffror då de baltiska ekonomierna når en högre mognadsgrad.
Tillväxten i kreditgivningen minskade från 33 procent 2007 till 6 procent 2008. Avmattningen tilltog mot slutet av året, framför allt inom leasing- och factoringverksamheterna. Inlåningsvolymerna föll i alla länder jämfört med föregående år. Swedbanks marknadsandel sjönk något, dock från en hög nivå.
Flera projekt under 2008 syftade till att vidareutveckla effektiviteten och kvaliteten inom kreditområdet, från kreditbedömning till hantering av problemkrediter. När det gäller kreditbedömning har riskselektering och prissättning ytterligare förbättrats genom investeringar i analytiska verktyg.
Ett prioriterat område är att alla rådgivare snabbt ska kunna få tillgång till en integrerad bild av varje kunds engagemang inom alla produktsegment genom våra analytiska verktyg. Detta eliminerar behovet av att genomföra flera separata kreditbedömningar. Kriterierna för kreditgivning har generellt sett skärpts, och kunddata används aktivt för att identifiera och rikta erbjudanden till kunder med stabilt kassaflöde och solid säkerhet.
Kundinformationssystemet, som stödjer kreditprocessen, förser även organisationen för produktutvecklingen med värdefull information. Den fördjupade förståelsen för kundernas behov används för att förbättra produktutbudet genom effektivare segmentering och paketering av produkter och tjänster.
Ett annat prioriterat område under 2008 var att stärka kompetensen och resurserna för att kunna etablera en dialog och ett samarbete med de kunder som riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter och fler medarbetare har allokerats till denna uppgift. I tillägg till detta har den löpande rapporteringen av riskpositionen till högsta ledningen intensifierats. Mer personal har även tilldelats enheten som ansvarar för hanteringen av problemkrediter.
De baltiska ekonomierna har mognat och går nu in i en period av strukturellt sett lägre tillväxt. Swedbank har därför intensifierat arbetet med att säkra en ledande position i termer av operationell effektivitet i de baltiska länderna. Flera projekt startades under 2008 med den gemensamma ambitionen att förbättra den dagliga verksamheten genom att förenkla och rationalisera
Räntabilitet på allokerat eget kapital
Kreditförluster netto och kreditförlustnivå
Baltisk bankrörelse inkluderar Swedbanks verksamheter i Estland, Lettland och Litauen, med cirka 5,2 miljoner privatkunder och 234 000 företagskunder. Swedbank är marknadsledande inom ett antal viktiga segment, exempelvis in- och utlåning i privatkundssegmentet samt kort och pensioner. Baltisk bankrörelse har det bredaste distributionsnätet i regionen, med 278 bankkontor och fler än 1 300 uttagsautomater. Mer än 2,7 miljoner kunder använder Swedbanks internetbanklösning i Baltikum. Estland utgör den största delen i Baltisk bankrörelse.
Utlåningen ökade med 41 mdkr till 218 mdkr. Av ökningen var hela 30 mdkr en valutakurseffekt vid omräkning till svenska kronor. I Estland ökade utlåningen med 6 procent till 86 mdkr, i Lettland med 7 procent till 70 mdkr och i Litauen med 7 procent till 62 mdkr. Utlåningen till privatpersoner ökade med 8 procent till 96 mdkr och utlåningen till företag med 5 procent till 122 mdkr.
Stockmarknadsandelarna för utlåning till företag uppgick till 42 procent (44) i Estland, 26 procent (26) i Lettland och till 23 procent (25) i Litauen. Stockmarknadsandelen för utlåning till privatpersoner var 49 procent (49) i Estland, 28 procent (27) i Lettland och 26 procent (29) i Litauen. Motsvarande andelar för inlåning uppgick till 49 procent (53) i Estland, 16 procent (17) i Lettland och 28 procent (30) i Litauen.
Resultatet före kreditförluster ökade med 11 procent, men kreditförlusterna ökade till 1 800 mkr (450). Kreditförlustnivån beräknad i lokal valuta ökade till 0,98 procent (0,35). Andelen osäkra fordringar ökade till 2,31 procent (0,47). Ökningen var framför allt hänförlig till privatkunder och fastighetsförvaltningsföretag i Lettland och Estland. Periodens resultat uppgick till 3 649 mkr (4 322), en minskning med 16 procent.
De koncernmässiga effekterna av Swedbanks förvärv och ägande av den baltiska verksamheten särredovisas under namnet Baltisk bankrörelse investering och finns redovisade i not 41.
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utlåning | 218 | 177 |
| Inlåning | 107 | 102 |
| Fonder och försäkring | 16 | 19 |
| Riskvägda tillgångar (äldre regelverk) | 204 | 175 |
| Summa tillgångar | 276 | 233 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 24,4 | 31,2 |
| K/I-tal | 0,38 | 0,40 |
| Kreditförlustnivå, % | 0,98 | 0,35 |
| Andel osäkra fordringar, % | 2,31 | 0,47 |
| Kundnöjdhet* | ||
| Index privatkunder, Estland | 8,2 | 8,2 |
| Index företagskunder, Estland | 8,2 | 8,4 |
| Index privatkunder, Lettland | 7,7 | 7,8 |
| Index företagskunder, Lettland | 9,0 | 9,0 |
| Index privatkunder, Litauen | 8,0 | 84 |
| Index företagskunder, Litauen | 87 | 89 |
| VOICE-index | 737 | 672 |
| Heltidstjänster | 8 327 | 9 203 |
* Skala 1 till 10 respektive 1 till 100.
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 6 448 | 5 667 |
| Provisionsnetto | 1 925 | 1 854 |
| Övriga intäkter | 1 040 | 1 252 |
| Summa intäkter | 9 413 | 8 773 |
| Personalkostnader | 1 801 | 2 044 |
| Övriga kostnader | 1 796 | 1 502 |
| Summa kostnader | 3 597 | 3 546 |
| Resultat före kreditförluster | 5 816 | 5 227 |
| Kreditförluster, netto | 1 800 | 450 |
| Rörelseresultat | 4 016 | 4 777 |
| Skatt | 367 | 455 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 3 649 | 4 322 |
Andel av koncernens resultat*
17%
Andel av koncernens
utlåning
*Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
Läs mer om makroutveckling och marknadsandelar inom Baltisk bankrörelse på sid 12–13 respektive 128–129.
organisation och processer. Det övergripande målet är att öka resurseffektiviteten genom en harmonisering av de centrala affärsprocesserna i alla länder. Framgångsrika pilotprogram genomfördes redan 2007 inom bolån och bankkort och utvidgades till konsumentkrediter och företagslån under 2008. Ungefär en tredjedel av medarbetarna inom Baltisk bankrörelse har hittills involverats i förbättringsprogrammet, och effektiviseringsvinster har redan uppnåtts.
För att säkra framtida konkurrenskraft fattades i december 2007 ett beslut om att förändra organisationsmodellen inom den baltiska bankrörelsen. Förändringen syftar till att:
Under den andra hälften av 2008 slutfördes alla förberedelser för implementeringen av en ny organisationsmodell i januari 2009, konstruerad för att öka integrationen mellan de enskilda baltiska marknaderna. Den nya centrala affärsutvecklingsenheten, Baltic Banking Business Development Unit, ansvarar för att koordinera kunderbjudanden och produkter i alla baltiska länder. En följd av detta är att länderspecifika system och organisationer för produktutveckling avvecklas. Det övergripande målet för den centrala affärsutvecklingsenheten är att sammanföra och utveckla ledande kompetens för utveckling av kunderbjudanden, distributionskanaler och affärsprocesser, till gagn för alla lokala enheter inom Baltisk bankrörelse.
En tydlig ansvarsfördelning mellan de lokala länderorganisationerna och den centrala affärsutvecklingsorganisationen har fastställts. Direkta försäljnings- och prissättningsbeslut fattas på lokal nivå, medan beslut kring produktutveckling och hantering av produktlivscykler ligger inom den gemensamma affärsutvecklingsenhetens område. Detta inkluderar ansvar för segmentering, paketering, policy för prissättning, kanalutveckling och gränsöverskridande marknadsföringsaktiviteter. Den centrala enheten kommer även att fungera som en gemensam kompetensresurs som stödjer lokal försäljning.
Koncerninitiativet "One Group Change-programmet" är nära samordnat med det panbaltiska integrationsprojektet (se faktarutan på sid 7 för mer information om "One Group Change-programmet"). Etableringen av det baltiska integrationsprojektet sammanföll med varumärkesbytet på de baltiska marknaderna. Alla delar av Hansabankkoncernen kommer att anta namnet Swedbank. Denna förändring är en logisk följd av Swedbankkoncernens ambition att skapa en integrerad koncern med ett
gemensamt varumärke, en organisation och harmoniserade kunderbjudanden. Att vara ledande på service är kärnan i Swedbanks varumärke. Det faktum att Swedbanks verksamhet i Baltikum nu byter namn är en stark signal om Swedbanks fortsatta ambition att vara den ledande banken på dessa marknader. Den årslånga processen för namnbytet startades i september 2008. Alla bankkontor kommer att ha antagit Swedbanks namn under hösten 2009.
Hansabank utsågs under 2007 till Årets Bank av den ansedda tidskriften Euromoney. Det estniska nätverket för ideella organisationer utnämnde Hansabank till Årets Företag.
Enligt TNS Global's senaste undersökning rankas Swedbank i både Estland och Lettland som den mest attraktiva arbetsgivaren, oavsett bransch. I Litauen rankas Swedbank till den mest attraktiva arbetsgivaren av Gallup.
Under 2008 utsågs Hansa Net Bank av tidningen Global Finance till den bästa internetbanken i Central- och Östeuropa i tre kategorier.
Utlåning, Estland
Swedbanks viktigaste marknader inom den Internationella bankrörelsen – Ukraina och Ryssland – präglades av osäkerhet under andra halvåret 2008. Expansionstakten har därför dämpats och särskilda åtgärder genomförs för att ytterligare stärka riskuppföljning och kontroll.
Den organisatoriska strukturen för Swedbanks Internationella bankrörelse förändrades den 1 juli 2008 med syftet att ytterligare förbättra stödet för de internationella verksamheterna, inte minst inom styrning och riskkontroll. Förändringen innebär att all verksamhet utanför Swedbanks hemmamarknader nu samlats i det strategiska affärsområdet Internationell bankrörelse, inklusive det övergripande ansvaret för Swedbanks relationer med andra banker och finansinstitut.
Ambitionen för Swedbanks verksamheter i Ukraina och Ryssland är att de på sikt ska utvecklas till egna strategiska affärsområden. På grund av osäkerheten i marknaden och den globala konjunkturnedgången har de kortsiktiga tillväxtmålen justerats ner. Verksamheten kommer, åtminstone fram till och med 2009, att fokusera på kvalitets- och styrningsfrågor snarare än på tillväxt. Många av de aktiviteter som nu genomförs inom riskuppföljning, produktutveckling, distribution och IT ligger inom ramen för Swedbanks målsättning att på sikt skapa en fullt ut integrerad bankkoncern med ett gemensamt varumärke, ett sammanhållet erbjudande och en enhetlig organisation.
Förstärkningen och samordningen av verksamheten i Ukraina fortsatte under 2008, och aktiviteterna präglades av konjunkturavmattningen. Den viktigaste delen i detta arbete har varit en intensifierad kommunikation och samverkan med kunderna, för att på så sätt kunna mildra effekterna av eventuella svårigheter innan akuta problem uppstår. Ett antal affärer och kreditåtaganden har på detta sätt kunnat omstruktureras, till gagn både för kunderna och för banken.
Integrationen mellan Swedbanks två banker i Ukraina har också stått i fokus under senare delen av året. Den mindre banken CJSC Swedbank Invest har ett nischat erbjudande och vänder sig framför allt till större företag och förmögna privatpersoner, medan den större OJSC Swedbank är en bred universalbank. Bankernas produkterbjudanden är dock delvis överlappande. Swedbank planerar att fusionera bankerna tidigt under 2010. Det finns möjligheter att ytterligare effektivisera verksamheten inom produktutveckling och administration genom att kunderbjudandena samordnas.
Räntabilitet på allokerat eget kapital*
Internationell bankrörelse omfattar alla internationella affärsenheter som inte definieras som hemmamarknader och separata strategiska rörelsegrenar. Det innebär idag bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland, filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina, dotterbanken i Luxemburg och representationskontoren i Japan och Spanien. Dessutom har Internationell bankrörelse ansvaret för Swedbank-koncernens övergripande relationer med banker och finansiella institutioner. En ledningsfunktion med stabsfunktioner finns också inom rörelsegrenen.
Målsättningen är att Ukraina och Ryssland på sikt ska utvecklas till geografiska hemmamarknader i koncernen. Övriga internationella etableringar syftar primärt till att stödja Swedbanks verksamhet på de geografiska hemmamarknaderna.
Den ukrainska banken TAS-Kommerzbank (numera OJSC Swedbank) förvärvades av Swedbank år 2007. Swedbank i Ukraina har 215 bankkontor, cirka 3 300 anställda, 144 000 privatkunder och 20 000 företagskunder.
Swedbanks bankversamhet i Ryssland har varit inriktad på företagsmarknaden, framför allt i Moskva, Sankt Petersburg och Kaliningrad. Under 2008 breddades verksamheten till att omfatta även privatkundssegmentet, med tyngdpunkt inom hypotekslån, billån och konsumentkrediter.
Under året förvärvades 51 procent av inkassobolaget European Agency for Debts Recovery. Köpeskillingen uppgick till cirka 10 mkr.
Utlåningen ökade med 32 mdkr till 73 mdkr. Utlåningsökningen var störst i de nordiska filialerna. Valutakurseffekter förklarar 5 mdkr av ökningen. Inlåningen uppgick till 13 mdkr (14).
Swedbank är den 12:e största banken i Ukraina. Marknadsandelen för utlåning var 3 procent.
Periodens resultat före goodwillnedskrivning på 1403 mkr ökade med 202 mkr till 578 mkr. Ukrainsk bankrörelse, som konsolideras från och med andra halvåret 2007, redovisade ettresultat på 467 mkr (126). Rysk bankrörelse redovisade ettresultat på 159 mkr (177). Räntabiliteten på eget kapital före goodwillnedskrivning var 6,5 procent (8,0) och K/I-talet var 0,55 (0,58).
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utlåning | 73 | 41 |
| Inlåning | 13 | 14 |
| Fonder och försäkring | 1 | 2 |
| Riskvägda tillgångar (äldre regelverk) | 75 | 48 |
| Summa tillgångar | 95 | 73 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % * | 6,5 | 8,0 |
| K/I-tal* | 0,55 | 0,58 |
| Kreditförlustnivå, % | 1,14 | 1,04 |
| VOICE-index | 694 | u.s. |
| Heltidstjänster | 4 175 | 4 045 |
* Exklusive nedskrivning av goodwill 1 403 mkr.
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 2 171 | 1150 |
| Provisionsnetto | 354 | 304 |
| Övriga intäkter | 407 | 110 |
| Summa intäkter | 2 932 | 1564 |
| Personalkostnader | 846 | 469 |
| Övriga kostnader | 769 | 432 |
| Nedskrivning av goodwill | 1 403 | – |
| Summa kostnader | 3 018 | 901 |
| Resultat före kreditförluster | -86 | 663 |
| Kreditförluster, netto | 478 | 170 |
| Rörelseresultat | –564 | 493 |
| Skatt | 261 | 117 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | –825 | 376 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | ||
| exkl. nedskrivning av goodwill | 578 | – |
resultat*
* Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB och exklusive nedskrivning av goodwill 1 403 mkr.
Läs mer om makroutveckling och marknadsandelar inom Internationell bankrörelse på sid 14–15 respektive sid 129.
En god del av intjäningen i Ukraina återinvesteras för tillfället i uppgradering och omstrukturering av kontorsnätverket. Kontoren ska bli kundvänligare, delvis genom en generell modernisering men framför allt genom en högre grad av kundanpassning inom ramen för de generella kvalitetsstandarder som gäller för hela Swedbank-koncernen. En central del i distributionsstrategin för Ukraina är införandet av tydligare kontorskoncept för privat- och företagssegmenten.
Internetanvändningen i Ukraina ligger fortfarande på en låg nivå, på grund av en omodern infrastruktur för telekommunikation, höga trafikavgifter och en låg PC-användning. Distribution av banktjänster via internet kommer dock att bli en viktig kanal även i Ukraina. Förberedelser för en Internetbank kommer därför att påbörjas under 2009.
Den ukrainska verksamheten baseras till största delen på standardiserade bankprodukter. I samband med den pågående anpassningen av kontoren och integrationen mellan CJSC Swedbank Invest och OJSC Swedbank, samordnas utvecklingen av produkter och tjänster för att skapa ett tydligare kunderbjudande. De lokala kundernas behov är alltid styrande, men på sikt kommer harmoniseringen att öka genom en högre grad av samordning med de centrala produktutvecklingsenheterna.
Under 2008 öppnades 22 nya kontor i Ukraina, samtidigt som de nya kontorskoncepten gentemot privat- och företagsmarknaderna implementerades. Detta ställer stora krav på arbetsprocesser, system och personal. Personalutveckling och utbildning har därför varit ett prioriterat område under 2008. Utbildningsinsatserna under 2008 har framför allt fokuserat på processer för kredit- och riskkontroll.
Ett nedskrivningsbehov avseende den ukrainska bankrörelsen har identifierats och en nedskrivning med 1 403 mkr har gjorts. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen som Nedskrivningar av goodwill. Efter nedskrivningen redovisas goodwill hänförlig till den kassagenererande enheten OJSC Swedbank till 1,2 mdkr. Tillgångens värde har försämrats till följd av den kraftiga nedgången i den ukrainska ekonomin som inträffade under slutet av 2008. Nedgången samt den stora osäkerhet som per balansdagen rådde om landets framtida ekonomiska utveckling har inneburit att bedömningen av framtida kassaflöden för den allra närmsta perioden fått revideras ned väsentligt. Bedömda kassaflöden, som bygger på Swedbanks långsiktiga satsning i Ukraina, förskjuts därför framåt i tiden och blir till följd av diskontering mindre värda per balansdagen.
Ny ledning med fokus på kontroll och uppföljning Även i den ryska bankverksamheten har tillväxtambitionerna för tillfället nedprioriterats till förmån för kvalitets- och riskuppföljningsfrågor. Förstärkningen av bankens riskkontroll har fortsatt under 2008 och flera specialister har rekryterats. I tillägg till detta förstärktes delar av ledningen för den ryska verksamheten under året, bland annat med ekonomi- och finansdirektör, chef för riskhantering, chef för internationell Corporate Banking och chef för Banking Processes. I mitten av september tillträdde en ny VD för banken i Ryssland.
Swedbanks bankverksamhet i Ryssland har varit starkt inriktad på företagskunder, framför allt medelstora, ryska företag och internationella företag med verksamheti Ryssland. Leasingverksamhet har bedrivits sedan 2002 och bankverksamhet sedan 2005. Fokus har under de första åren legat på företagskunder. 2008 har en satsning mot privatkunder inletts och under det fjärde kvartalet öppnades två nya kontor riktade mot privatkunder, ett i Moskva och ett i Sankt Petersburg. De viktigaste produktområdena inom privatmarknaden är inlåning, hypotekslån, billån och konsumentkrediter. Den ryska bankrörelsen kommer dock även fortsättningsvis att vara starkt fokuserad på företagskunder, framför allt medelstora, ryska företag och internationella företag med verksamhet i Ryssland.
Långsiktig tillväxt har varit målsättningen för Swedbanks ryska bankrörelse sedan etableringen 2005. På grund av det rådande marknadsläget har de kortsiktiga tillväxtmålen reviderats ned. Produkterbjudandena gentemot såväl privatkunder som företag har breddats och förenklats, vilket har effektiviserat både försäljning och administration. Detta har möjliggjort etableringen av en ny typ av mindre, mer effektiva kontor med attraktiva lägen.
Förberedelser inför första steget i implementeringen av en ny IT-plattform inleddes under 2008. Systemet kommer att vara en viktig förutsättning för vidareutvecklingen av den ryska verksamheten. Systemet kommer att från början kunna hantera Swedbank-koncernens universella produktutbud. I ett senare skede kommer ett system för kortadministration att installeras.
I det tredje kvartalet 2008 återfördes den moms på 83 mkr som har hållits tillbaka av myndigheterna i avvaktan på rättslig prövning av bankens leasingverksamhet, som bedömdes undanhålla myndigheterna moms. I och med denna dom har banken återvunnit all moms och återupptagit full leasingverksamhet.
Huvudprioriteringen för Swedbanks nordiska filialer är att stödja hemmamarknadens kunder genom att tillgodose deras behov i respektive land. Under 2009 är prioriteringen att samordna de nordiska kunderbjudandena, framförallt när det gäller gränsöverskridande företagserbjudanden och elektroniska banktjänster. En gemensam styrgrupp för de nordiska filialerna kommer därför att etableras under 2009.
När Swedbank etablerade den första nordiska filialen i Oslo 1998 var huvudsyftet att betjäna svenska kunder med verksamhet i Norge. Sedan 2007 har verksamheten breddats till att omfatta även privatmarknaden. Satsningen genomförs i samarbete med EnterCard och First Securities.
Kontoreti Helsingfors riktar sig i första hand till större svenska företag med verksamhet i Finland, finska företag som har affärer i Baltikum och Ryssland, samt ett mindre antal utvalda finska företagskunder. På sikt utvärderas en expansion av erbjudandena till mindre och medelstora företag.
Den danska filialen riktar sig mot både privat- och företagskunder. Marknadsandelen bland Öresundspendlare uppskattas till omkring en tredjedel. Swedbank har ett samarbete med FDB, Danmarks största medlems- och konsumentorganisation, avseende leverans av banklösningar med fokus på miljö och socialt ansvar.
Kontoret i New York etablerades 1991, dels för att underlätta Swedbanks finansiering och dels för att erbjuda tjänster till företagskunder. Filialen riktar sig i första hand till kunder med koppling till Swedbanks hemmamarknader.
Bankens kontor i Shanghai etablerades som representantkontor 2001 och erhöll banklicens under 2007. Kontoret förser nordiska och baltiska företagskunder med ett komplett utbud av in- och utlåningstjänster i utländska valutor samt trade finance, cash management och betalningstjänster.
Private banking-verksamheten i Luxemburg har under året påverkats av oron på finansmarknaderna, i form av en minskad aktivitet bland kunderna. Det försämrade marknadsläget väntas bestå under 2009. Banken för en tät dialog med kunderna avseende individanpassade placeringsalternativ, och tillhandahåller rådgivning även i den utmanande marknadssituation som råder.
Banken bedriver även fondadministration, vilken utvecklats väl under året.
Global Financial Institutions flyttades den 1 juli 2008 från Swedbank Markets till Internationell bankrörelse, vilket innebär att affärsområdet nu har det övergripande ansvaret för Swedbankkoncernens relationer till internationella banker och andra finansiella institutioner.
Tonvikten för aktiviteterna under 2008 låg på riskuppföljning och vidareutveckling av bankens huvudrelationer. De särskilda insatserna inom riskuppföljning av finansinstitut förväntas fortsätta under 2009. Enheten samordnar Swedbanks olika affärsområdens affärsutbyte med globala, finansiella institutioner.
Swedbank Markets befäste under 2008 sin ledande position på marknaden för såväl strukturerade produkter som aktiehandel. Under 2009 står bland annat fortsatt tillväxt inom internethandeln på agendan.
Trots att marknadsförutsättningarna för strukturerade produkter försämrades under 2008 behöll Swedbank sin ledande position med en marknadsandel på cirka 24 procent för utestående volymer på SOX och NDX.
Tillväxttakten, som idag och i närtid påverkas av oron på finansmarknaderna, bedöms dock strukturellt vara god. För att Swedbank ska vara väl positionerad när återhämtningen kommer, står kundnyttan i fokus. Basen finns i Swedbanks analysprocess. Kunden ska ständigt erbjudas intressanta och relevanta investeringsmöjligheter. En aktiv översyn av kundernas investeringar resulterar i att löpande köp- och försäljningsrekommendationer ges till kunderna med utgångspunkt i deras aktuella
innehav och önskade risknivå. Ett systematiskt och professionellt arbete för att upprätthålla en andrahandsmarknad både för börslistade och onoterade produkter bidrar till att likviditeten är god och att prisbilden är rättvisande för alla kunder som vill omsätta sina investeringar.
Inom Swedbank Markets pågår ett kontinuerligt analys- och utvecklingsarbete för att ge de största institutionella kunderna bästa möjliga service. Arbetet sker tillsammans med analytiker inom Swedbank och internationella samarbetspartners för att leverera lösningar som tillgodoser de unika behov kunderna har. Detta resulterar i nya produkter, verktyg, studier och rapporter som anpassas till den enskilda kundens behov.
Swedbank Markets målsättning är att stärka marknadspositionerna på den baltiska och norska marknaden. Framförallt ska kunskap och produkter som relaterar till ränte- , valuta- och alternativa marknader exporteras. Idag är över sextio procent av den institutionella affären inriktad på lösningar som inte är aktierelaterade, där Swedbank initierat och lett utvecklingen sedan flera år.
Under 2008 genomfördes ett antal förändringar i bankens värdepapperserbjudande för att skapa ett ännu enklare och attraktivare kunderbjudande. Förändringarna har fallit väl ut och resulterat i att 120 000 kunder valt att ansluta sig till Swedbanks värdepapperstjänst under året.
Internet som försäljningskanal fortsätter att utvecklas positivt och allt fler kunder väljer att genomföra sina värdepappers-
Swedbank Markets verksamhet omfattar kapitalmarknadsrelaterade produkter och tjänster, och olika typer av projekt- och företagsfinansieringar. Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och derivat inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna, finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgivning. Inom analysfunktionen görs kontinuerligt analyser av cirka 150 nordiska bolag. För privata placerare erbjuder Swedbank Markets aktiehandel och andra placeringstjänster, exempelvis aktieindexobligationer. Försäljningen av dessa produkter sker genom koncernens kontorsnät i Sverige, genom sparbanker samt genom Internet- och Telefonbanken.
Förutom verksamheten i Sverige inkluderar rörelsegrenen dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York. Räntehandel bedrivs i New York-filialen och i samarbete med First Securities även i Oslo-filialen. Project och Corporate Finance har även verksamheter i Tallinn, Riga, Vilnius samt via dotterbolaget ZAO Swedbank Markets i Moskva och S:t Petersburg.
Intäkterna minskade med 227 mkr eller 7 procent till 3 045 mkr. First Securities intäkter minskade med 243 mkr. Kostnaderna minskade med 8 mkr till 1 854 mkr, varav icke personalkostnader ökade med 73 mkr.
Swedbanks marknadsandelar på Stockholmsbörsen har ökat kraftigt i slutet av året till 6,8 procent att jämföra med 4,1 i tredje kvartalet. Det innebär en ökning för marknadsandelen på helåret som slutar på 4,5 procent jämfört med 4,1 2007.
Kreditförlusterna uppgick till 290 mkr (0), varav 169 mkr avser nedskrivningar av tradingtillgångar i samband med Lehman Brothers-konkursen och 121 mkr avser First Securities och i huvudsak överbelånade värdepappersdepåer. Periodens resultat minskade med 30 procent till 629 mkr. Räntabiliteten på eget kapital var 17,6 procent (26,7). K/I-talet uppgick till 0,61 (0,57).
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utlåning | 26 | 17 |
| Inlåning | 21 | 17 |
| Fonder och försäkring | 0 | 1 |
| Övriga investeringsvolymer | 30 | 30 |
| Riskvägda tillgångar (äldre regelverk) | 58 | 40 |
| Summa tillgångar | 707 | 420 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 17,6 | 26,7 |
| K/I-tal | 0,61 | 0,57 |
| Kreditförlustnivå, % | 1,7 | 0 |
| VOICE-index | 782 | 749 |
| Heltidstjänster | 736 | 659 |
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 1 555 | 1 179 |
| Provisionsnetto | 960 | 1 333 |
| Övriga intäkter | 530 | 760 |
| Summa intäkter | 3 045 | 3 272 |
| Personalkostnader | 1 094 | 1 175 |
| Övriga kostnader | 760 | 687 |
| Summa kostnader | 1 854 | 1 862 |
| Resultat före kreditförluster | 1 191 | 1 410 |
| Kreditförluster, netto | 290 | 0 |
| Rörelseresultat | 901 | 1 410 |
| Skatt | 231 | 380 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 629 | 902 |
Andel av koncernens resultat*
*Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
Läs mer om marknadsandelar på sid 128–129.
affärer via Swedbanks Internetbank. Som ett led i denna utveckling har fler produkter inom kapitalmarknadsområdet exponerats för handel i Internetbanken.
Trots de svåra förutsättningarna inom flertalet marknader var det samlade resultatet för ränte- och valutaverksamheten 2008 starkt, framför allt inom valutahandeln och handeln i ränteinstrument med korta löptider.
Inom kreditmarknaden har Swedbank fortsatt att vara en ledande aktör gällande förmedling av företagsobligationer i svenska kronor.
Under året har en satsning gjorts inom valutahandeln där resurserna utökats avseende Emerging Markets. Tillsammans med en fortsatt utveckling av produktutbudet har det medfört att positionen inom valutahandeln har flyttats fram generellt.
Likviditeten i den svenska räntemarknaden har under året tidvis varit mycket begränsad. Swedbank Markets har, trots detta, kontinuerligt strävat efter att upprätthålla en fungerande marknad i såväl stats- som bostadsobligationer samt företagscertifikat genom att löpande fortsätta att erbjuda köp- och säljpriser till kunderna.
I Sverige har Swedbanks Project- och Corporate Financeverksamhet fortsatt att stärka sin position, bland annat genom etablering av ytterligare ett sektorteam, Life Science. Det innebär att samtliga branscher nu täcks. Trots svåra omständigheter på marknaden i Baltikum har Swedbank Corporate Finance genomfört ett antal transaktioner på plats, och står väl rustade för framtiden.
I mars förvärvades finska Pohjolas corporate financeverksamheter i Moskva och S:t Petersburg. Dessa verksamheter har under året integrerats med den övriga Corporate Financeverksamheten inom Swedbank. Avsikten är att etablera verksamhet på de av bankens marknader där kundbasen inom företagssegmentet är tillräckligt stor för att motivera detta. Närvaron i olika länder gör att erbjudandet till företag vidgas och omfattar olika tjänster, där synergier kan skapas över nationsgränserna.
Den finansiella oron under 2008 påverkade marknaden för kapitalanskaffning negativt. Samtidigt finns det riskvilligt kapital, men skillnaden i värdeuppfattning mellan köpare och säljare är ofta stor. Ett stabilare marknadsläge kommer sannolikt att minska dessa skillnader och leda till ökad aktivitet både inom området kapitalanskaffningar och inom företagsaffärer. Marknaden för börsintroduktioner är i högsta grad beroende av börsens utveckling och har därför präglats av låg aktivitet under årets senare del.
Under 2008 har ett projekt för att skapa ett gemensamt Swedbank Markets för koncernen planerats. Implementeringsfasen påbörjades under året och kommer att slutföras under 2009. Genom att kombinera den lokala kunskapen i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige kan Swedbank Markets skapa konkurrenskraftiga gränsöverskridande lösningar för kunderna.
2004 2005 2006 2007 2008
4
0
Vidareutveckling av produkt- och tjänsteutbudet, internationell expansion och en stärkt samordning av de regionala verksamheterna präglade arbetet inom Kapitalförvaltning och försäkring under 2008. Swedbank Robur ökade sina marknadsandelar och stärkte sin ställning som Nordens största fondförvaltare.
Swedbank Robur har en stark position som Nordens största fondförvaltare, både sett till förvaltat kapital och till antal kunder. För att behålla positionen som ledande är förmågan att upprätthålla en god avkastningsnivå avgörande. Samtidigt är flera andra faktorer viktiga för att möta kundernas behov. Swedbank Robur har därför fokuserat på att utveckla nya produkter och tjänster, men också på att kunna nå kunden via Swedbank Roburs samtliga distributörer.
Produktutveckling är en väsentlig del i arbetet med att attrahera nya kundgrupper och därmed generera tillväxt. Hos den yngre kundgruppen finns till exempel en stark efterfrågan på klimatsmarta och ansvarsfulla fondplaceringar. Sedan mitten av 90-talet har Swedbank Robur en egen etik- och miljöanalysavdelning, som har i uppdrag att hitta ansvarsfulla företag som är branschledande när det gäller miljöarbete, mänskliga rättigheter och socialt ansvar. Ett resultat av detta arbete är den framgångsrika satsningen på fondfamiljen Ethica. Avtalet om förvärv av Banco Fonder, som ingicks under 2008, stärker ytterligare Swedbank Roburs position som Nordens ledande kapitalförvaltare på etik- och miljöområdet.
Intresset för nya pensionsprodukter fortsätter att öka. Under 2009 kommer Swedbank Robur därför att lansera ett antal nya produkter.
Det traditionella produktutbudet kompletteras med produkter som inte är knutna till aktiemarknaden. Exempel på sådana är Swedbank Robur Valuta Hedge, ny för i år, och Swedbank Robur Global Macro Hedge, som båda visat positiv utveckling under året.
I november förvärvades två aktiefonder från Carnegie, en småbolagsfond och en Sverigefond.
Swedbank Robur strävar hela tiden efter att ytterligare stärka sina tjänster och produkter.
Den nordiska fondmarknaden är relativt mogen. Tillväxtpotentialen är dock stor inom liv- och pensionsområdet. Under 2008 hade Swedbank Robur bra inflöden på liv- och pensionsområdet medan fondmarknaden i stort hade ett utflöde av kapital.
För att ta fram konkurrenskraftiga produkter inom liv- och pensionsområdet samarbetar Swedbank Robur med Swedbank och sparbankerna när det gäller till exempel rådgivning och distribution. Det krävs ändamålsenlig paketering av tjänster och produkter för att nå ända ut till såväl privatkunder som till företagskunder. Både Swedbank och Swedbank Robur har under året
Räntabilitet på allokerat eget kapital
Kapitalförvaltning och försäkring innefattar Swedbank Roburkoncernen och dess verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär kapitalförvaltning, försäkring och privat pensionssparande samt företagsrelaterade pensionslösningar. Swedbank Robur är Sveriges största fondförvaltare, med en marknadsandel på 27 procent av den totala fondförmögenheten. Robur förvaltade vid slutet av året 128 fonder, varav 29 var etiska fonder och miljöfonder.
På den svenska fondmarknaden resulterade osäkerheten på finansiella marknaderna i nettouttag ur fonder totalt sett. Swedbank Robur har klarat sig bättre och hade ett nettoinflöde in i fonderna.
Totalt minskade fondförmögenheten mellan åren till följd av börsnedgången. Swedbank Robur har dock klarar sig bättre än konkurrenterna. Förklaringarna är flera; dels har Swedbank Robur tagit över förvaltningen av Folksam Fonder och dels har Swedbank Robur framgångsrikt attraherat nya kunder som sökt trygga produkter.
Minskningen av årets resultat från 975 mkr till 733 mkr beror främst på lägre provisionsnetto. Provisionsnettot har påverkats av den fallande fondförmögenheten i rådande marknadsläge.
| mdkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nysparande netto fonder | 2 | -10 |
| Nysparande marknadsandel fonder, % | >100 | neg |
| Fondförmögenhet | 326 | 401 |
| Marknadsandel i fondförmögenhet, % | 27 | 25 |
| Nysparande fondförsäkring, marknadsandel, % | 10 | 10 |
| Förvaltat kapital fondförsäkring | 52 | 69 |
OCH FÖRSÄKRINGSMARKNADEN
| Volym (mdkr) | Marknadsandel, % | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Premiepensioner | 5 | 4 | 20 | 13 | |
| Tjänste- och avtalspensioner | 4 | 4 | 5 | 5 | |
| Privat pensionssparande | 2 | 2 | 17 | 17 | |
| Kapitalförsäkringar | 6 | 6 | 11 | 14 | |
| Summa premieinflöde | 18 | 16 | 10 | 9 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 33,6 | 57,0 |
| K/I-tal | 0,47 | 0,41 |
| VOICE-index | 722 | 666 |
| Heltidstjänster | 349 | 332 |
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 76 | 83 |
| Provisionsnetto | 1 513 | 1 868 |
| Övriga intäkter | 209 | 232 |
| Summa intäkter | 1 798 | 2 183 |
| Personalkostnader | 414 | 425 |
| Övriga kostnader | 427 | 463 |
| Summa kostnader | 841 | 888 |
| Resultat före kreditförluster | 957 | 1 295 |
| Kreditförluster, netto | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | 957 | 1 295 |
| Skatt | 224 | 320 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 733 | 975 |
Andel av koncernens resultat*
*Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
förstärkt satsningarna inom bland annat tjänstepensionslösningar, ITP-alternativ och PPM-val. En stor utmaning för rådgivarna blir att presentera enkla och kompletta pensionslösningskoncept för företagskunder, och läsa av vad kunden verkligen efterfrågar.
Många tycker det är svårt och tidskrävande att sköta sitt pensionssparande. En viktig prioritering för produktutvecklingen är att skapa produkter och tjänster som förenklar processen för kunderna. Ett exempel är Swedbanks nylanserade PPM-tjänst, där kunden kan välja på om Swedbank ska ta hand om förvaltningen av PPM-fonder, eller att man själv hanterar sparandet direkt i Internetbanken.
En mogen svensk fondmarknad innebär att internationell distribution blir viktigare för att skapa långsiktig tillväxt. Hittills har Baltikum varit Swedbank Roburs största fondmarknad utanför Sverige. 2008 tecknade dock Swedbank Robur ett första banbrytande avtal med en japansk bank, i skarp konkurrens med många stora internationella fond- och kapitalförvaltare. Swedbank samarbetar nu med förmögenhetsrådgivaren Shinkos kontorsnät och i Mizuho Bank. Avtalet innebär att Swedbank Roburs Rysslandsfond kommer att erbjudas japanska investerare via ett hundratal kontor.
Målsättningen är att söka fler nya marknader för Swedbank Roburs fondprodukter. Försäljningen är tänkt att primärt ske via
samarbete med tredje part. Fonderna ska till exempel finnas tillgängliga på fondtorg eller för fond-i-fond-lösningar.
Att hitta fler internationella slutkunder, till exempel institutioner, inom kapitalförvaltning står också på agendan.
Kapitalförvaltningsverksamhet kännetecknas generellt sett av betydande skalekonomier, inte minst inom IT, portföljförvaltning och riskhantering. Swedbank Robur påbörjade under 2008 en organisationsförändring som innebär att alla verksamheter inom kapitalförvaltning kommer att samordnas på koncernnivå för att harmonisera kunderbjudanden och uppnå skalfördelar. Detta initiativ kommer att bidra till ytterligare effektivisering av Swedbank Roburs arbete med att vara tillgängliga, okomplicerade och proaktiva i kundarbetet. Det första steget, som redan har påbörjats, är att samordna verksamheterna i den svenska och den baltiska bankrörelsen.
Swedbank Robur har ett mycket starkt varumärke på sin hemmamarknad, och har fått ett antal utmärkelser de senaste åren. Swedbank Robur utsågs till Årets fondförvaltare av Dagens Industri och Morningstar. Lipper utsåg för andra året i rad Swedbank Robur till Nordens bästa fondbolag.
Marknadsandelar totala tillgångar, Svenska fondbolag
Genomsnittlig rating, Morningstar
I rörelsegrenen ingår enheten Gemensam service, bestående av IT och övriga supportfunktioner, samt koncernledning och koncernstaber, inklusive Group Treasury och koncernens eget försäkringsbolag Sparia.
Gemensam service har till uppgift att dra nytta av de skalfördelar som uppstår när flera av koncernens enheter använder liknande tjänster. Enheten ansvarar för stödfunktionerna till den svenska kontorsrörelsen samt andra gemensamma supportfunktioner i Sverige. I takt med internationaliseringen av Swedbanks verksamhet, arbetar Gemensam service även med integreringsoch synergimöjligheter över gränserna.
IT-relaterade kostnader står för en stor andel av Swedbanks totala rörelsekostnader, varför kostnadseffektivitet är en högt prioriterad fråga. Trots kraftigt ökade transaktionsvolymer har IT-kostnaderna för den svenska verksamheten kunnat hållas i princip oförändrade under flera år.
Koncernstaber finns för ekonomi, finans, investerarkontakter, IT-styrning och kontroll, juridik, kommunikation, riskkontroll, kredit, personal och staben för samhällskontakter. Staberna utgör ett stöd för VD och koncernledningen, främst vad gäller styrning, uppföljning och kontroll.
| mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntenetto | 85 | –196 |
| Provisionsnetto | 17 | |
| Övriga intäkter | 4 105 | 2 928 |
| Summa intäkter | 4 190 | 2 749 |
| Personalkostnader | 1 663 | 1 429 |
| Övriga kostnader | 1 970 | 1 874 |
| Summa kostnader | 3 633 | 3 303 |
| Resultat före kreditförluster | 557 | –554 |
| Kreditförluster, netto | –6 | –72 |
| Rörelseresultat | 563 | –482 |
| Skatt | –289 | –184 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 852 | –298 |
Medarbetare, kompetens, värderingar
Swedbank är en värderingsstyrd organisation. Avgörande i vår strävan mot en hållbar affärsverksamhet är att våra medarbetare i den dagliga verksamheten omsätter värderingarna i praktisk handling.
Vår vision är att vara ledande på de marknader där vi är verksamma genom att förenkla våra kunders affärer och vardag. Vi tror också på ett sunt företagande och vill medverka till ett bättre samhälle och en renare miljö. Tillsammans med våra kunder vill vi gemensamt bygga en långsiktig och hållbar affärsverksamhet.
Vi är övertygade om att koncernens starka resultat och ökade internationella erkännande är resultatet av en prestationsinriktad kultur, tydlig och öppen kommunikation, förändringsbenägenhet och våra medarbetares starka engagemang.
Ledande värderingar i koncernen är:
• engagerade – vi bygger gemensamt en långsiktig och hållbar affärsverksamhet.
Under 2008 etablerades "Ett Swedbank" (One Group Changeprogrammet) för att stärka samordningen, förbättra effektiviteten och öka utväxlingen på den kompetens som finns inom de olika delarna av koncernen.
Under 2008 har flera koncerntäckande riktlinjer och policys tagits fram och implementerats för att säkerställa att det dagliga arbetet utförs i linje med våra mål och värderingar. En del är helt nya och andra har anpassats till våra hemmamarknader utanför Sverige.
En policy för Corporate Social Responsibility (CSR) togs fram under 2008. CSR-policyn bygger på Global Compacts föreskrifter om mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption. Den miljöpolicy som funnits sedan flera år tillbaka i den svenska verksamheten har nu omarbetats och implementerats i övriga verksamheter för att täcka hela koncernen.
Jämställdhet och mångfald är grundläggande för Swedbank och genom den nya jämställdhets- och mångfaldspolicy som antogs under 2008 har vi tagit ytterligare ett steg mot den öppenhet som vi vill ska genomsyra organisationen och våra dagliga möten med kunder, samhälle och andra aktörer.
Swedbank överträffade under året det jämställdhetsmål som tidigare satts upp genom att ha 43 procent kvinnor i ledningsgruppen i Sverige. Detta ledde bland annat till att Folksam för femte gången utnämnde Swedbank till den mest jämställda banken på OMXS30 när de presenterade sitt årliga jämställdhetsindex.
I samband med att Swedbank expanderar till nya marknader tar vi med bankens värderingar och arbetssätt när vi utbildar våra medarbetare i hur vi tillsammans kan bidra till en öppnare och mer hållbar tillvaro. Under året påbörjades också ett arbete med att ta fram en sponsringspolicy som avgränsar och definierar de projekt banken stödjer.
Att kontinuerligt utbilda och utveckla Swedbanks medarbetare är av avgörande betydelse för både banken och medarbetarna. Därigenom skapas förutsättningar för bankens långsiktiga fortlevnad och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi tror att denna inställning är en bidragande faktor till att Swedbank i Sverige under 2008 för andra året i rad utnämnts bland annat till den mest attraktiva arbetsgivaren i finansbranschen enligt Företagsbarometern och till Litauens mest attraktiva arbetsgivare enligt Gallup.
Att medarbetarna trivs på sin arbetsplats kan också bidra till färre sjukskrivningar och därmed högre effektivitet. Swedbank arbetar aktivt med att förebygga ohälsa och erbjuder sin personal olika tjänster inom företagshälsovårdens regi. En viktig aspekt är att förebygga arbetsskador och den påverkan som till exempel
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Antal anställda, medeltal | 23 762 | 21 955 |
| Antal anställda vid årets slut | 23 696 | 23 268 |
| Antal heltidstjänster | 21 280 | 22 148 |
| Sjukfrånvaro, %* | 3,4 | 3,9 |
| Långtidsfriska, %* | 75,6 | 75,8 |
| Personalomsättning Svensk bankrörelse, % | 8,3 | u.s. |
| Personalomsättning Baltisk bankrörelse% | 19,9 | u.s. |
| Personalomsättning Internationel bankrörelse % | 26,2 | u.s. |
| Personalomsättning Swedbank Markets, % | 14,7 | u.s. |
| Personalomsättning | ||
| Kapitalförvaltning, & Försäkring, % | 10,3 | u.s. |
| Gemensam Service och Koncernstaber, % | 4,9 | u.s. |
| Total personalomsättning, % | 16,3 | u.s. |
* Avser svenska verksamheten.
ett rån kan ha på drabbade medarbetare. Swedbank har en stödgrupp som snabbt är på plats när en hotfull händelse har inträffat och finns till hands för medarbetarna och deras familjer efteråt.
2008 tog Swedbank fram en policy om hälsa och arbetsmiljö, vilken inkluderar handlingsplaner mot särbehandling, nolltolerans mot trakasserier samt en aktivitetsplan för mångfald inom banken. Swedbank arbetar aktivt med att inte någon – varken medarbetare, kund eller någon annan som kommer i kontakt med banken – ska bli eller känna sig diskriminerad. Detta arbete ska följas upp av den jämställdhets- och mångfaldskommitté som tillsattes 2008.
Med ambitionen att vara ledande på service fortsätter Swedbank satsningen på kontinuerlig kompetensutveckling med fokus på att stärka kvaliteten i kundmötet. För att trygga det framtida ledarskapet arbetar koncernen kontinuerligt och långsiktigt med ledarskapsutveckling, bland annat genom att stimulera till ökad internationell erfarenhet. Vilka kvaliteter, kunskaper och egenskaper en ledare i Swedbank ska ha beskrivs i koncernens ledarkriterier, vilka grundas på bankens gemensamma värderingar. En ledare i Swedbank förstår bankens affär, tar egna initiativ och sätter kunden i främsta rummet. Ledaren utvecklar bankens medarbetare och ser till koncernens bästa.
En viktig del i Swedbanks historiska arv är att verka för ett hållbart samhälle. Vi är medvetna om att utan en långsiktig miljö- och samhällsutveckling finns heller ingen långsiktig ekonomisk utveckling.
För Swedbank är miljöfrågan central både av ideologiska och kommersiella skäl. Vi ser en tydlig koppling mellan miljöprestanda och lönsamhet och det är därför naturligt att miljöaspekter är en integrerad del i vår verksamhet.
Som bank kan vi påverka miljön både genom egna interna aktiviteter och indirekt genom kunder och leverantörer. Vår mest betydande miljöpåverkan sker via våra kunder och leverantörer. Att föra en dialog med leverantörerna och att återkommande genomföra leverantörsbedömningar utifrån ett miljö- och kvalitetsperspektiv är en viktig del i inköpsprocessen och miljöarbetet.
Att arbeta med hållbarhet handlar i mångt och mycket om att hantera risker och kostnader. Vid utlåning gäller det att säkerställa att eventuella miljörisker kan vändas genom miljöförbättrande åtgärder så att vi bidrar till kundnytta, affärsnytta och miljönytta och i slutänden även samhällsnytta. Vi vill hjälpa till att vända risker till affärsmöjligheter. Det finns tydliga belägg för att företag som är ledande på hållbarhet har bättre förutsättningar att bli ledande också finansiellt.
Våra kunder efterfrågar produkter och tjänster för positiv samhällsutveckling med minskad miljöbelastning. Genom att erbjuda sparformer, placeringsmöjligheter och lån med miljöinriktning kan vi tillsammans med våra kunder minska miljöpåverkan och gemensamt bygga en långsiktig och hållbar affär. Arbetet med att utveckla och erbjuda miljörelaterade produkter och tjänster har pågått under lång tid i den svenska verksamheten och flera liknande initiativ finns nu inom den baltiska bankverksamheten. Några exempel på produkter som idag erbjuds i Sverige och de baltiska länderna är etiska och miljörelaterade investeringar, liksom förmånligare lån för köp av miljöklassade bilar eller för miljömässiga investeringar i bostäder.
Ett område där banken bidrar till stor indirekt miljöpåverkan är via miljöanalyser, vilka vid kreditgivning till företag utgör en integrerad del i affärsbedömningen. Miljöanalysen kan också påvisa att det är affärs- och miljömässigt riktigt att ge krediter till investeringar för förbättringar av ett företags miljöpåverkan.
Swedbank samarbetar också med Världsnaturfonden, genom exempelvis WWF-kort. Användningen av dessa har under 2008 genererat 6,4 miljoner kronor till Världsnaturfondens arbete. Genom satsningen på elektroniska kanaler och minskad kontanthantering skapar vi förutsättningar för framför allt minskade transporter.
Swedbank har satt upp miljömål för hela koncernen 2009. Parallellt pågår ett arbete med att skapa enhetliga modeller för att mäta bankens miljöpåverkan i Svensk, Baltisk och Internationell bankrörelse. Målet i den svenska verksamheten, att våra medarbetare ska anse att det är viktigt att miljöaspekter beaktas i affären, uppnåddes under 2008. I både Estland och i Litauen har liknande mätningar gjorts. I Litauen ansåg till exempel 94 procent av medarbetarna att miljöaspekter är viktiga och en femtedel angav att de agerar utifrån miljöhänsyn i vardagen.
2009 blir första året som miljömål sätts inom Baltisk och Internationell bankrörelse. Inom den svenska verksamheten har arbetet med att sätta och följa upp mål pågått under många år. Miljömål och utfall 2008 för Svensk verksamhet inklusive dotterbolag verksamma i Sverige:
• 60% av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt samhällsansvar.
– Utfall 2008: Privatkunder 56% och Företagskunder 61%.
• 60% av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt miljöansvar. – Utfall 2008:
Privatkunder 52% och Företagskunder 67%.
• 85% av bankens medarbetare ska anse att det är viktigt att överväga miljöaspekter när affärer görs med kunder och leverantörer. – Utfall 2008:
85%, (Utfall 2007: 84%, 2006: 77%)
– Utfall: –19%
Bankverksamhet har i sig begränsad direkt miljöpåverkan. Likafullt är det viktigt att arbeta målinriktat och aktivt på de områden där vi har det. Ett område är våra resvanor. Genom att minska antalet affärsresor och att uppmuntra till alternativa möteslösningar såsom telefon- och videokonferenser minskar vi vår egen direkta miljöpåverkan. Pappersförbrukning, användande av elenergi från förnyelsebara energikällor, elektroniska kundaviseringar och ansvarsfull hantering av avfall är ytterligare viktiga faktorer som miljöarbetet fokuserat på under 2008, i svenska delar av verksamheten likväl som i Estland, Lettand och Litauen.
Våren 2008 formades en klimatgrupp på initiativ av Swedbanks styrelse. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera vilken påverkan klimatförändringarna har på bankens affärer och marknader och för att formulera strategier om hur banken ska agera i klimatfrågan. Klimatgruppen rapporterar löpande direkt till styrelsen.
Swedbank är idag en av de största aktörerna inom sponsring och event på alla våra hemmamarknader. Det har alltid varit en viktig del i bankens strategi att vara en stark lokal aktör, att vara nära kunderna och vara engagerad i det lokala samhället.
Några exempel på detta är samarbetet med Friends i Sverige som arbetar med att förebygga mobbning och besöker 12–15 skolor varje dag. Vårt bidrag på cirka 3 miljoner kronor per år möjliggör detta för Friends. I Sverige har vi också ett projekt kallat Expeditionsverige.se med fotografen Mattias Klum som ska inspirera oss alla att upptäcka vår miljö och natur. Bidraget är på 2 miljoner kronor per år och vi samarbetar med både Sparbankerna och Sparbanksstiftelserna. I de baltiska länderna genomför vi några gemensamma projekt till exempel med Rädda Barnen kring antimobbning och Swedbank Art Award som uppmärksammar modern konst.
Hållbarhetsbegreppet är nära förknippat med bankens omvärldsrelationer, långsiktig lönsamhet och överlevnad. Vi vill därför bli tydligare med att redovisa det arbete vi bedriver för en hållbar verksamhet. Arbetet med att rapportera enligt Global Reporting Initiative (GRI), ett standardiserat redovisningssätt formulerat av FN, har därför återinförts under 2008 och kommer att redovisas på Swedbanks webb under första halvåret 2009.
| Miljöpåverkan genom produkter och tjänster | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktbeskrivning | 2008 | 2007 | 2006 | |||
| Miljöanalys vid kreditgivning Banken genomför miljöanalyser på | ||||||
| kreditengagemang över 1 mkr | 287 400 företagskunder 275 000 företagskunder 262 000 företagskunder* | |||||
| Miljö- och etikfonder | Sociala-, etiska- och miljömässiga bedöm | |||||
| ningar påverkar valet av investering | 50 mdkr | 60 mdkr** | 13,5 mdkr | |||
| Energilån | Energilånet erbjuder förmånlig finansiering | |||||
| för investeringar i uppvärmningssystem | ||||||
| avseende energisparande åtgärder t.ex. | 818 lån | 729 lån | 474 lån | |||
| bergvärme, jordvärme eller solenergi | volym 60,7 mkr | volym 57,7 mkr | volym 39,5 mkr |
* Avser totala antalet företagskunder i svensk verksamhet.
** 15 mdkr av dessa förvaltas enligt Roburs strängare hållbarhetskriterier.
| Miljöpåverkan genom egna interna aktiviteter i den svenska verksamheten* | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2006 | |||
| Antal anställda, medeltal | 9 408 | 9 551 | 9 465 | ||
| Inköpt mängd papper, kuvert och blanketter | 1 157 ton | 1 146 ton | 1 202 ton | ||
| Bra Miljöval el | 46,6 GWh | 47,8 GWh | 50,3 GWh | ||
| Tjänsteresor | |||||
| Bil | 5 420 000 km | 5 911 155 km | 7 746 750 km | ||
| 954 ton CO2 | 1 040 ton CO2 | 1 455 ton CO2 | |||
| Flyg | 15 057 458 km | 13 557 470 km | 18 817 560 km | ||
| 2 314 ton CO2 | 2 080 ton CO2 | 2 573 ton CO2 | |||
| Tåg | 4 976 640 km | 4 711 320 km | 5 089 380 km | ||
| 0,029 ton CO2 | 0,027 ton CO2 | 0,028 ton CO2 | |||
| Totalt resor | 3 268 ton CO2 | 3 120 ton CO2 | 4 028 ton CO2 | ||
| Värdetransporter | 1 300 000 km | 1 879 660 km | 1 921 000 km | ||
| 302 ton CO2 | 402 ton CO2 | 461 ton CO2 | |||
| Totalt transporter | 3 570 ton CO2 | 3 522 ton CO2 | 4 489 ton CO2 |
*Efter genomgång av tidigare rapporterad statistik har justeringar gjorts i bankens miljöstatistik vilket gör att information i ovanstående tabell kan skilja från tidigare års rapporteringar.
Swedbank genomförde en nyemission vid slutet av 2008 om 12,4 miljarder kronor, som slutfördes under januari 2009.
Swedbanks stamaktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm, segmentet Large Cap, sedan 1995. Kortnamnet är SWED A. ISINkoden för stamaktierna är SE0000242455. I samband med slutförandet av nyemissionen ansökte Swedbank om att preferensaktierna skulle tas upp till handel på NASDAQ OMX Stockholm. Kortnamnet är SWED PREF och ISIN-koden är SE0002687749. I USA kan aktien handlas genom depåbevis, ett så kallat ADRprogram under tickern SWDBY. Depåbevisen handlas i US dollar på den amerikanska OTC-marknaden.
Enligt Swedbanks bolagsordning kan Swedbank emittera aktier av två slag, stamaktier och preferensaktier. Swedbanks aktiekapital uppgick före nyemissionen till 10822841652 kronor fördelat på 515373412 stamaktier. Efter fullteckning av nyemissionen uppgår Swedbanks aktiekapital till 16 234262478 kronor fördelat på 515373412 stamaktier och 257686706 preferensaktier. Vid bolagsstämma medför varje aktie, såväl stam- som preferensaktie, en röst.
Den 26 oktober 2008 beslutade styrelsen för Swedbank att öka aktiekapitalet med högst 5411420826 kronor genom nyemission av högst 257686706 preferensaktier, under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. En extra bolagsstämma den 25 november 2008 godkände styrelsens beslut. Swedbanks befintliga aktieägare fick företrädesrätt att teckna de nya preferensaktierna i förhållande till det antal aktier de ägde. Aktieägarna erhöll en (1) teckningsrätt för varje aktie som innehades på avstämningsdagen, den 28 november 2008. Två (2) teckningsrätter berättigade till teckning av en (1) preferensaktie. Preferensaktierna emitterades till en teckningskurs om 48 kronor per preferensaktie. En grupp befintliga aktieägare, däribland Folksam, sparbanksstiftelserna, fler än 60 sparbanker, AMF Pension, AFA Försäkring samt Första och Andra AP-fonden, vilka tillsammans representerade 42 procent av det totala antalet utestående aktier i Swedbank vid tidpunkten för offentliggörandet av nyemissionen den 27 oktober 2008, åtog sig att teckna och betala samtliga preferensaktier som emitterades i nyemissionen.
Under året sjönk OMX Stockholm 30 index med 37 procent och OMX Stockholm Financals med nästan 47 procent. Swedbanks aktiekurs för A-aktien sjönk med cirka 75 procent. Aktiens årshögsta, 182,50 kronor, uppnåddes den 3 januari och årets lägsta kurs, 42,70 kronor, noterades den 22 december.
Swedbankaktien ingår i bland annat FTSE4Good och Ethibel Excellence Index för etiska och hållbarhetsinriktade investeringar. Under 2008 fick Swedbank 69 poäng av 100 möjliga av Dow Jones Sustainability Index, en ökning med 32 procent på två år och 7 procent sedan föregående år.
En handelspost i bankens aktie på NASDAQ OMX Stockholm är 100 aktier. Det finns två aktieslag, stamaktier och preferensaktier. En aktie, oavsett aktieslag, berättigar till en röst.
En preferensaktie är en aktie som har förtursrätt till något, exempelvis utdelning, före en stamaktie. Swedbank hade innan nyemissionen enbart stamaktier. Som aktieägare kan man frivilligt begära omvandling av sina preferensaktier till stamaktier
under februari och augusti månad varje år (med början i augusti 2009). Samtliga utestående preferensaktier kommer automatiskt att omvandlas till stamaktier under 2013.
Swedbanks styrelse har uttalat en utdelningspolicy där målet är att upprätthålla en utdelningsgrad motsvarande cirka 40 procent av resultatet efter skatt, justerat för jämförelsestörande poster. För räkenskapsåret 2007 beslutade årsstämman 2008 om en utdelning av 9,00 kronor per aktie. Detta motsvarade en total utdelning om 4 638 miljoner kronor och en utdelningsgrad om 39 procent.
Preferensaktierna har företräde till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor per preferensaktie, om inte högre utdelning har beslutats för stamaktier, då ska sådan högre utdelning betalas lika för alla aktier (med undantag för år 2009, då preferensaktierna har företräde till en utdelning om upp till 2,40 kronor per preferensaktie). All utdelning är alltid villkorad av att bolagsstämman för respektive år beslutar om det, vilket i sin tur kräver att det finns utdelningsbara medel. Att utdelningen är icke-kumulativ innebär att om utdelning inte utbetalas under något år, så adderas inte något belopp till den utdelning som man som innehavare av preferensaktier kommande år har företräde till.
Swedbank hade per den 30 januari 2009 338 215 aktieägare (315 514) och ägdes till 44,6 procent (61,6) av svenska institutionella investerare, till 13,1 procent (11,3) av svenska privata placerare och till 13,5 procent (27,1) av utländska investerare. Swedbanks största ägare var per den 30 januari 2009 Sparbanksstiftelserna.
| Aktiekapitalets utveckling | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | Kvotvärde per aktie, kronor |
Tillkommande/ återköpta antal aktier |
Ackumulerat antal aktier |
Aktiekapital mkr |
|
| 1997 | Nyemission | 20 | 72 717 269 | 350 897 971 | 7 018 | |
| 1997 | Nyemission | 20 | 974 591 | 351 872 562 | 7 038 | |
| 1999 | Fondemission | 20 | 175 936 281 | 527 808 843 | 10 556 | |
| 2004 | Återköp av egna aktier | 20 | –14 937 531 | 512 871 312 | 10 556 | |
| 2005 | Nyemission | 20 | 2 502 100 | 535 373 412 | 10 606 | |
| 2006 | Makulering av aktier | 20 | 515 373 412 | 10 307 | ||
| 2006 | Fondemission | 21 | 515 373 412 | 10 823 | ||
| 2008 | Nyemission | 21 | 257 686 706* | 773 060 118 | 16 234 | |
*Preferensaktier
| Aktiestatistik, Swedbank A (stamaktie) | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Högsta pris, kr | 182,5 | 285,0 | 255,0 | 220,5 | 169,5 |
| Lägsta pris, kr | 42,7 | 171,5 | 167,5 | 158,5 | 133,5 |
| Slutpris, kr | 44,4 | 183,0 | 248,5 | 216,5 | 165,5 |
| Börsvärde, mdkr | 34 | 94 | 128 | 112 | 85 |
| Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner | 6,4 | 4,1 | 3,0 | 2,5 | 2,1 |
| Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag | 764 | 949 | 629 | 442 | 304 |
| Aktiestatistik, Swedbank A (preferensaktie) | 2008 |
|---|---|
| Högsta pris, kr | 47,2 |
| Lägsta pris, kr | 42,6 |
| Slutpris, kr | 44,4 |
| Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner | 0,24 |
| Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag | 14,0 |
| Sparbanksstiftelser | 19,3 |
|---|---|
| Sparbanker | 9,5 |
| Folksam Försäkring | 8,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 4,6 |
| AMF Pension | 3,5 |
| SEB Fonder | 2,7 |
| AFA Försäkring | 2,6 |
| Swedbank resultatandelsstiftelser | 2,5 |
| Skandia liv | 1,8 |
| Capital Group fonder | 1,4 |
| AMF Pension fonder | 1,2 |
| Övriga utländska ägare | 12,1 |
| Övriga svenska institutioner | 17,1 |
| Svenska allmänheten | 13,1 |
| Totalt | 100,0 |
| Antal aktieägare | 338 215 |
| Antal aktieägare den 30 januari 2009 Storleksklasser |
Antal aktier | Andel |
|---|---|---|
| 1—100 | 9 287 187 | 1,2 |
| 101—500 | 27 377 417 | 4,0 |
| 501—1 000 | 16 855 881 | 2,2 |
| 1 001—2 000 | 13 745 496 | 1,8 |
| 2 001—5 000 | 14 440 546 | 1,9 |
| 5 001—10 000 | 8 814 423 | 1,1 |
| 10 001—100 000 | 30 173 334 | 4 |
| 100 001—500 000 | 55 063 268 | 7,1 |
| 500 001— | 597 308 576 | 77,0 |
| Totalt | 733 060 118 | 100,0 |
| varav förvaltarregistrerade | 547 862 750 | 70,9 |
| Bolag/handelskoder Swedbank | Ticker | ISIN kod |
|---|---|---|
| NASDAQ OMX, Stockholm | SWED A | SE0000242455 |
| Reuters | SWEDa.ST | |
| Bloomberg | SWEDA SS | |
| ADR (OTC-) | SWDBY | |
| Följande analytiker bevakar Swedbank Företag |
Namn | Stad |
|---|---|---|
| ABG Securities | Jan Erik Gjerland | Oslo |
| ABG Sundal Collier | Rickard Henze | Stockholm |
| ABN Amro | Kristin Dahlberg | London |
| Arctic Securities ASA | Fridtjof Berents | Oslo |
| Carnegie | Aksel Madsen | Köpenhamn |
| Cheuvreux | Fredrik Gutenbrant | Stockholm |
| Cheuvreux | Rodney Alfvén | Stockholm |
| Citigroup | Ronit Ghose | London |
| Credit Suisse | Sasu Jarvinen | London |
| Danske Bank | Frida Willmansson | Stockholm |
| Danske Bank | Per Grønborg | Köpenhamn |
| Deutsche Bank | Jan Wolter | Stockholm |
| Enskilda Securities | Hampus Brodén | Stockholm |
| Erik Penser | Tomas Ullman | Stockholm |
| Evli Securities | Elina Riutta | Helsingfors |
| Execution Limited | Fiona Swaffield | London |
| Fox-Pitt, Kelton | Geoff Dawes | London |
| Glitnir | Henrik Ekenman | Stockholm |
| Goldman Sachs | Aaron Ibbotson | London |
| Hagströmer & Qviberg | Rickard Strand | Stockholm |
| Handelsbanken | Peter Grabe | Stockholm |
| JP Morgan | Nana Francois | London |
| Kaupthing | Thomas Johansson | Stockholm |
| Keefe, Bruyette & Woods | Henrik Schmidt | London |
| Merrill Lynch | Derek De Vries | London |
| Merrill Lynch | Johan Ekblom | London |
| Morgan Stanley | Per Löfgren | London |
| Nomura | Chintan Joshi | London |
| Nordea | Maths Liljedahl | Stockholm |
| Pareto | Haakon Bønes | Oslo |
| Redburn Partners | Garth Leder | London |
| Standard & Poor's equity | Phoung Pham | Stockholm |
| Swedbank Markets | Christian Hall | Stockholm |
| UBS | Andreas Håkansson | Stockholm |
| Unicredit | Ivanka Stefanova | München |
| Öhman | Francis Dellaire | Stockholm |
| Öhman | Martin Salang | Stockholm |
Kapitalbasen har förstärkts genom nyemission vilket resulterat i hög kärnprimärkapitalrelation. Starkt resultat trots turbulent omvärld.
Swedbank består av Swedbank AB (moderbolaget) och dess dotteroch intresseföretag samt ett joint venture. Koncernstrukturen med moderbolag och de viktigaste hel- och delägda företagen framgår av illustrationen nedan. Swedbank har också filialer i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, New York och Shanghai. I noterna 24 och 25 till balansräkningen redovisas innehavet av aktier i intresse- och koncernföretag. En sammanfattning av koncernens finansiella utveckling med nyckeltal samt resultat- och balansräkningar för de senaste fem åren återges på sidorna 120–121.
Swedbank överlät den 1 januari 2008 sin verksamhet i Lerum till Sparbanken Alingsås. Samma datum överläts också Swedbanks sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till Sparbanken 1826 (före detta Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank). Vid årsskiftet uppgick affärsvolymen vid de överlåtna kontoren till 12,9 mdkr, varav bankutlåningen till 1,4 mdkr och inlåningen till 3,6 mdkr. Affärsvolymerna avseende utlåning i Swedbank Hypotek och Swedbank Finans samt placeringsvolymer i Swedbank Roburs fonder och i Swedbanks aktieindexobligationer finns även efter överlåtelsen kvar i Swedbank. Försäljningspriset var 440 mkr.
Swedbank Robur AB förvärvade den 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades kontant med 463 mkr. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och dotterföretagets nettotillgång på 43 mkr allokerades till immateriell tillgång, fondförvaltningsuppdrag, med 583 mkr och uppskjuten skatteskuld med 163 mkr. Nyttjandeperioden har fastställts till 20 år.
I november förvärvade Swedbank Robur AB två aktiefonder från Carnegie, en Småbolagsfond och en Sverigefond. Förvaltat kapital uppgick till 1,1 mdkr.
Swedbank AB slutförde under första kvartalet förvärvet av ZAO OKO Capital Vostok från finska Pohjola Bank. Anskaffningskostnaden uppgick till 5 mkr, som har allokerats till goodwill. Bolaget, som har ändrat namn till ZAO Swedbank Markets, är verksamt inom investment banking med huvudinriktning mot finansiell rådgivning till nordiska och ryska företag i samband med förvärv och försäljningar av företag och verksamheter i Ryssland. Vid förvärvstidpunkten hade bolaget sju anställda.
Per 12 maj överfördes ägandet av den ryska verksamheten i OAO Swedbank och Hansa Leasing Ltd. från AS Hansabank till Swedbank AB.
Sparia Försäkringsaktiebolag, som uteslutande försäkrar risker inom Swedbankkoncernen, sålde i september sitt Luxemburgbaserade återförsäkringsbolag SPS Reinsurance S.A. till AEF Holding S.à r.l. Försäljningen gav en realisationsvinst på 95 mkr. De risker som tidigare återförsäkrats i SPS har övertagits av Sparia.
Swedbank AB har sålt sitt aktieinnehav i NCSD Holding AB till Euroclear Group. Realisationsvinsten redovisades i fjärde kvartalet och uppgick till 680 mkr. NCSDs verksamhet påverkade Swedbanks resultat med –13 mkr under 2006 och 82 mkr under 2007.
Swedbanks årsstämma 2008 hölls i Stockholm den 25 april. Vid stämman valdes en ny ledamot in i styrelsen, Helle Kruse Nielsen. Omval skedde av styrelseledamöterna Gail Buyske, Simon F.D Ellis, Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Göran Johnsson, Anders Nyblom och Carl Eric Stålberg, som också utsågs till styrelsens ordförande.
Utdelningen till aktieägarna fastställdes till 9,00 kronor per aktie (8,25) i enlighet med styrelsens förslag. Utdelningen utbetalades den 6 maj 2008 genom VPC:s försorg.
Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för år 2007.
Vid stämman beslutades riktlinjer för utseende av valberedning. I enlighet med svensk kod för bolagsstyrning offentliggör banken, senast sex månader före nästa årsstämma, namnen på ledamöterna i valberedningen. Valberedningens sammansättning redovisas på sidan 111.
Den 27 oktober 2008 offentliggjorde styrelsen i Swedbank AB en nyemission av preferensaktier om totalt 12,4 miljarder kronor.
Vid en extra bolagsstämma den 25 november godkändes styrelsens förslag om nyemission av högst 257 686 706 preferensaktier med företrädesrätt för befintliga aktieägare. I företrädesrättsemissionen medförde två (2) befintliga stamaktier rätt att teckna en (1) ny preferensaktie. Vidare godkändes ändring av bolagsordningen så att ett nytt aktieslag infördes med företrädesrätt till vinstutdelning (preferensaktier) och att gränsen för bankens aktiekapital och antal aktier ändrades samt fastställdes att tidigare utgivna aktier skall vara stamaktier.
Under perioden 2–16 december 2008 nyemitterades preferensaktier till kursen 48 kronor per aktie. Aktiens kvotvärde uppgår till 21 kronor per aktie. Per sista december hade sammantaget 194985456 preferensaktier till ett belopp om 9359 mkr emitterats och 62701250 preferensaktier till ett belopp om 3010 mkr var under emission. Preferensaktierna under emission var registrerade 19 januari 2009. Nyemissionen medförde att koncernens egna kapital ökade per sista december, efter avdrag för transaktionskostnader, med 11976 mkr.
Innehavare av preferensaktie har förtur till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor, under förutsättning att årsstämma beslutar om vinstutdelning. Beslutas högre utdelning till stamaktie utgår motsvarande utdelning även för preferensaktie. Undantaget är år 2009 då preferensaktie har företräde till 2,40 kronor och inget därutöver.
Ägare till preferensaktie har under februari och augusti varje år med början augusti 2009 möjlighet att frivilligt begära omvandling av preferensaktie till stamaktie. Begäran får bara avse ägares hela innehav. Om ägare dessförinnan inte begärt omvandling kommer samtliga utestående preferensaktier att omvandlas till stamaktier under månaden närmast efter den månad i vilken årsstämma hålls år 2013.
Preferensaktie har lika rösträtt som stamaktie.
NASDAQ OMX Stockholm AB har beslutat att Swedbanks preferensaktier ska upptas till handel från och med den 22 december, 2008.
Preferensaktien har kortnamn SWED PREF och handlas i segmentet Large cap.
I november beviljade Riksgälden Swedbanks ansökan om deltagande i svenska statens garantiprogram.
Swedbank Robur har för andra året i rad utsetts till Nordens bästa fondförvaltare av det internationella analysföretaget Lipper. Swedbank Robur erhöll sammanlagt åtta priser, två för bästa fondbolag och sex för enskilda fonder. 2008 utsågs Swedbank Robur även till Årets Stjärnförvaltare 2007 av Morningstar och Dagens Industri för starka fondresultat under 2007.
Michael Wolf har utsetts till ny verkställande direktör och koncernchef. Michael Wolf startade sin anställning vid Swedbank den 1 december 2008. Han kommer att introduceras i bankens
| mkr | kv4 2008 | kv3 2008 | kv2 2008 | kv1 2008 | kv4 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntenetto | 5 742 | 5 424 | 5 295 | 5 241 | 5 259 |
| Provisionsnetto | 2 011 | 2 265 | 2 374 | 2 180 | 2 536 |
| Nettoresultat av finansiella poster | |||||
| till verkligt värde | 1 244 | –109 | 1 141 | 75 | 386 |
| Övriga intäkter | 1 349 | 658 | 623 | 950 | 693 |
| Summa intäkter | 10 346 | 8 238 | 9 433 | 8 446 | 8 874 |
| Personalkostnader | 2 602 | 2 458 | 2 453 | 2 579 | 2 633 |
| Övriga kostnader | 2 300 | 1 855 | 1 977 | 1 861 | 1 893 |
| Summa kostnader | 4 902 | 4 313 | 4 430 | 4 440 | 4 526 |
| Resultat före kreditförluster | 5 444 | 3 925 | 5 003 | 4 006 | 4 348 |
| Nedskrivning av goodwill | 1 403 | ||||
| Kreditförluster | 1 633 | 812 | 423 | 288 | 238 |
| Rörelseresultat | 2 408 | 3 113 | 4 580 | 3 718 | 4 110 |
| Periodens resultat hänförligt till: | |||||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 1 915 | 2 468 | 3 604 | 2 900 | 3 108 |
verksamhet under tre månader fram till sitt tillträde den 1 mars 2009. Jan Lidén kvarstår till bankens förfogande fram till att hans avtal löper ut den 25 april 2009.
Bankens styrelse föreslår årsstämman 2009 att besluta om att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier (9,00 kronor per stamaktie).
De senaste av Årsstämman 2008 beslutade riktlinjerna, som gäller fram till Årsstämman 2009 innebär följande. Kompensationskommittén granskar årligen riktlinjerna och bereder ett förslag till styrelsen som varje år föreslår riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för godkännande på Årsstämman. VD ska tillse att relevanta beslutsinstanser i respektive dotterbolag fastställer regler i enlighet med riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar ersättningsavtal med Swedbanks verkställande direktör och de till denne rapporterande chefer som även ingår i koncernledningen (Group Executive Management) ("ledande befattningshavare") inklusive varje förändring av ersättningar för ledande befattningshavare som beslutats efter fastställandet av riktlinjerna. Utifrån riktlinjernas principer beslutar styrelsen, efter kompensationskommitténs förslag, om specifika ersättningsvillkor för varje ledande befattningshavare. Om det enligt styrelsen i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl har styrelsen rätt att frångå riktlinjerna. Ersättning till ledande befattningshavare kan bestå av huvudkomponenterna grundlön, kortsiktiga incitamentsprogram (STI-program), långsiktiga incitamentsprogram (LTI-progam), förmåner och pension. Varje ledande befattningshavare kan ha rätt till både allmänna förmåner som banken erbjuder sina anställda och särskilda extra förmåner. Pensionsförmåner ska generellt utgå i enlighet med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor. Pensionsförmåner kan vara förmånseller premiebestämda och är oantastbara. I tillägg till pensionsförmåner (förmånspension) enligt kollektivavtal (som gäller samtliga svenska anställda) ska – om pensionsförmån ska utgå – samtliga ledande befattningshavare anställda efter 2006 i Sverige omfattas av en premiebaserad pension. För dessa ledande befattningshavare ska den pensionsgrundande lönen ha ett tak. För mer information om befintliga pensionsavtal, se not 8 i årsredovisningen. Den pensionsgrundande lönen får ej överstiga ett visst belopp. Den totala ersättningskostnaden omfattar årliga kostnader för grundlön, STI, LTI, förmåner och pension, inklusive sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Följande maximala ersättningskostnader ska gälla fram till årsstämman 2009, Verkställande direktören; 400 inkomstbasbelopp; (inkomstbasbeloppet för inkomståret 2007 uppgår till 45 900 kronor och för inkomståret 2008 48 000 kronor) chef som rapporterar till verkställande direktören och även ingår i koncernledningen (Group Executive Management); 350 inkomstbasbelopp. Vid lönesättningen ska varje ersättning till ledande befattningshavare bedömas i enlighet med en etablerad, strukturerad benchmarkprocess för att avgöra och jämföra löne- och förmånsnivåer.
STI-program ska utformas i enlighet med bankens allmänna policy för incitamentsprogram. Relevanta resultatmål som främjar bankens och dess aktieägares intressen ska fastställas i förväg. Relevanta resultatmål med anknytning till den berörda ledande befattningshavarens affärsområde ska finnas. Målen ska dessutom utgöra en bas för en kontinuerlig, strukturerad bedömning och dialog kring uppnådda resultat och ersättning mellan banken och den ledande befattningshavaren. Eventuellt utfall ska grundas på en bedömning av hur relevanta resultatmål har uppnåtts och utbetalning ska ske kontant efter avslutat verksamhetsår. Varje STI-program ska vara begränsat till ett maximalt belopp grundat på en procentsats av grundlönen eller ett fast belopp. Resultatmål för STI-program grundas normalt på resultatet under ett redovisningsår. På grund av förändringar på marknaden kan banken önska justera resultatmålen för att erhålla en effektiv incitamentsstruktur innan ett redovisningsår inleds. Som en följd av detta kan styrelsen, under förutsättning av årsstämmans beslut, godkänna STI-program som löper från början av ett redovisningsår. För närvarande har banken inte antagit något LTI-program. Varje LTI-program ska godkännas av årsstämman. All fast ersättning utbetalas av banken i enlighet med tidigare ingångna avtal. Utbetalning av tantiem/bonus i enlighet med STI-program eller LTI-program, ska godkännas av styrelsen för varje enskilt program i form av en totalsumma per program.
Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska generellt överensstämma med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor. För ledande befattningshavare anställda efter 2006 ska följande gälla: om banken säger upp anställningen kan lön utbetalas under en uppsägningstid på 0–12 månader, dessutom kan avgångsvederlag utgå under 6–12 månader. För vissa ledande befattningshavare som anställts före 2006 kan längre perioder gälla. För mer information, se not 8 i årsredovisningen.
Det totala antalet registrerade aktier i Swedbank uppgick den 31 december 2008 till 515 373 412 stamaktier och 194 985 456 preferensaktier, därutöver har före årsskiftet bindande avtal tecknats om förvärv av ytterligare 62 701 250 preferensaktier, vilka registreras efter årsskiftet. Totala antalet registrerade och avtalade preferensaktier uppgår till 257 686 706 per årsskiftet. Det finns två aktieslag, stamaktier (A-aktier) och preferensaktier; samtliga aktier berättigar till en röst och medför lika rätt till andel i bankens tillgångar. Preferensaktierna har dock viss företrädesrätt till vinstutdelning. Några begränsningar i Swedbankaktiens överlåtbarhet finns varken i lag eller i bolagsordning.
Det finns en aktieägare som har minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, nämligen Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB och som den 31 december innehade 93 000 000 stamaktier och 20 000 000 preferensaktier eller 14,62 procent av totala antalet aktier. De anställdas aktieinnehav i Swedbank AB genom resultatandelsstiftelser uppgick den 31 december till 12 036 400 stamaktier och 6 018 200 preferensaktier genom Resultatandelsstiftelsen Kopparmyntet, till 1 431 000 stamaktier genom Resultatandelsstiftelsen Kärven samt till 656 035 stamaktier och 328 017 preferensaktier genom Resultatandelsstiftelsen Guldeken därutöver har Guldeken före årsskiftet tecknat bindande avtal om förvärv av ytterligare 324 942 preferensaktier, vilka registreras efter årsskiftet (totalt antal preferensaktier 652 959). Rösträtten för dessa aktier kan inte utövas direkt av de anställda.
Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna är inte kända för banken. I bolagsordningen finns inte några specifika regler om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Aktiebolagslagen reglerar vad som gäller i dessa fall.
Årsstämman 2008 beslutade att banken under tiden fram till årsstämman 2009 skall i sin värdepappersrörelse, för att underlätta denna rörelse, löpande få förvärva egna aktier enligt lagen om värdepappersmarknaden, utan begränsning avseende förvärvssättet, till ett pris som motsvarar vid var tid gällande marknadspris och till ett antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av samtliga aktier i banken. Banken skall även få avyttra aktier som i enlighet med bolagsstämmobeslut förvärvats i värdepappersrörelsen till ett pris som motsvarar vid var tid gällande marknadspris.
Årsstämman 2008 bemyndigade därutöver styrelsen att fatta beslut om förvärv – utöver aktier som förvärvats i värdepappersrörelse – av egna aktier. Förvärv får inte ske av fler aktier än att bankens innehav av egna aktier, utöver aktier som förvärvats i värdepappersrörelsen, vid var tid uppgår till högst fem procent av det totala antalet aktier i banken. Bemyndigandet utnyttjades inte under 2008 .
Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Enligt avtal med styrelsens ordförande daterat i september 2002 skall Carl Eric Stålberg, om anledningen till att Carl Eric Stålberg inte blir omvald är att bolaget blivit föremål för uppköp eller fusion, erhålla en pensionsmedförande ersättning med belopp motsvarande tidigare lön för tiden intill dess han uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutar annat.
Några andra avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar vid anställningens upphörande som följd av ett offentligt uppköpserbjudande föreligger inte.
Inga väsentliga förändringar av tillämpade redovisningsprinciper ägde rum under året. Redovisningsprinciperna har dock uppdaterats med den förändring av IAS 39 som IASB (International Accounting Standards Board) utfärdade den 13 oktober 2008 och som antogs av EU den 15 oktober 2008. Förändringen, Reclassification of Financial Assets, innebär att finansiella tillgångar, exklusive derivat, som tidigare innehafts i handelssyfte kan från den 1 juli 2008 överföras till annan värderingskategori vid extraordinära omständigheter. Tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificiseringen anses fortsättningsvis utgöra anskaffningsvärde. I moderbolaget har också redovisning av kalkylmässiga pensionskostnader och avräkning pensioner tagits bort. Därmed redovisas kostnaden för pensionstryggande i egen regi fullt ut som personalkostnad. Jämförelsetal har omräknats.
Till följd av att marknaderna för räntebärande värdepapper alltmer blivit inaktiva under 2008 har värdering till betydligt större del än tidigare skett utifrån värderingsmodeller, det vill säga utifrån noterade priser på inaktiv marknad eller utifrån priser på aktiv marknad för liknande instrument.
Per den 31 december värderades cirka 19 procent av koncernens räntebärande värdepapper i enlighet med dessa värderingsmodeller att jämföras med cirka 81 procent per 30 september och cirka 5 procent per den 31 december 2007.
Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av de extraordinära marknadsförhållandena blivit illikvida. Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då de istället anses ekonomiskt motiverade att innehas till slutförfall. En redovisning till verkligt värde hade medfört 460 mkr högre Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde under fjärde kvartalet. Motsvarande värdeförändring för innehavet under tredje kvartalet uppgick till –610 mkr. Något nedskrivningsbehov fanns inte per sista december. Innehavens effektivränta uppgick vid tillfället för omklassificering till 5,62 procent. Av nedanstående innehav uppgår instrumenttyperna Residential Mortgage Backed Securities (RMBS) och Commercial Mortgage Backed Securities (CMBS) till 90 procent av exponeringen och resterande 10 procent består av en företagsobligation utgiven av företag som kontrolleras av amerikanska staten.
| mkr | 2008 31 dec |
2008 30 sep |
2008 1 jul |
|---|---|---|---|
| Redovisat värde | 8 138 | 7 662 | 7 376 |
| Nominellt värde | 8 328 | 7 828 | 7 558 |
| Verkligt värde | 7 988 | 7 052 | 7 376 |
Redovisat och nominellt värde påverkas av ändrade valutakurser. Redovisat värde påverkas dessutom av periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden
Swedbank Robur AB förvärvar Banco Fonder AB och inkråm i form av kundavtal från Alfred Berg. Förvärven innefattar kapitalförvaltningsuppdrag på cirka 7 mdkr. Förvärven slutfördes den 20 januari 2009. Banco Fonder AB har cirka 128 000 kunder och 26 olika fonder. Skillnaden mellan köpeskilling och förvärvad nettotillgång i företaget samt värdet av förvärvade kundavtal, motvärde i SEK cirka 281 mkr, utgör immateriell tillgång och uppskjuten skatteskuld.
Vid en internkontroll i början av februari 2009 upptäcktes att Swedbank Robur Fonder AB har haft kundvillkor som inte överensstämmer med fondbestämmelserna i två fonder, Rysslandsoch Mixfonden, vilket föranledde en kontakt med Finansinspektionen. Felet orsakades av den mänskliga faktorn i samband med en omauktorisation av samtliga Swedbank Roburs fonder 2004. Samtliga kunder som berörs kommer att kompenseras. Swedbanks preliminära bedömning är att nettokostnaden för detta är drygt 300 mkr.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna uppgick till 10 887 mkr (11 996). Exklusive nedskrivning av goodwill ökade årets resultat med 294 mkr till 12 290 mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,2 procent (18,9), exklusive nedskrivning 17,1 procent. Resultatet per aktie uppgick till 19,44 kronor (21,78), exklusive nedskrivning 21,95 kronor och K/I-talet uppgick tilll 0,53 (0,51), exklusive nedskrivning 0,50. Primärkapitalrelationen uppgick till 10,6 procent enligt nytt regelverk och enligt övergångsreglerna till 8,1 procent (6,2 procent den 31 december 2007). Inklusive totalt tecknat kapital var primärkapitalrelationen 11,1 procent enligt nytt regelverk.
Intäkterna ökade med 3 539 mkr eller 11 procent till 36 463 mkr (32 924). Exklusive realisationsvinster (SPS Reinsurance, PKK och NCSD Holding AB 2008, CEK AB 2007) och intäkter från kontorsförsäljningar ökade intäkterna med 7 procent.
Räntenettot ökade med 2 545 mkr eller 13 procent till 21 702 mkr (19 157). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade med 1419 mkr och från inlåningsverksamheten med 906 mkr. Ökningen uppkommer huvudsakligen på grund av volymökning. Räntenettot från övrig verksamhet ökade med 220 mkr.
Provisionsnettot minskade med 1 050 mkr eller 11 procent till 8 830 mkr (9 880). Intäkterna från betalningsförmedling ökade med 400 mkr, medan intäkterna från aktiemarknadsrelaterad verksamhet minskade med 1 096 mkr och från corporate finance med 286 mkr.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 660 mkr eller 39 procent till 2 351 mkr (1 691). I Swedbank Hypotek har marknadsvärderingen av utlåning och upplåning inklusive derivat gett en positiv resultateffekt på 598 mkr under året jämfört med 71 mkr föregående år. Den positiva resultateffekten förklaras främst av orealiserade värdeförändringar till följd av de stora ränterörelser som skett på marknaden. Ukrainsk bankrörelse redovisade en ökning på 358 mkr till 419 mkr (61), huvudsakligen på grund av att hryvnyan försvagats emot dollarn, som är den valuta till vilken merparten av utlåningen sker. Värdeförändringen på Group Treasurys derivat kopplade till finansiering av euroutlåning i Baltikum uppgick till 145 mkr (0). För att minska den redovisningsmässiga volatiliteten i dessa affärer tillämpas kassaflödessäkring från och med tredje kvartalet, vilket innebär att orealiserade värdeförändringar inte längre redovisas i resultaträkningen utan direkt i eget kapital. I Baltisk bankrörelse var nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 414 mkr lägre än föregående år, huvudsakligen på grund av negativa värdeförändringar på placeringstillgångar i försäkringsrörelsen samt svagt resultat i aktietradingen.
Försäkringsnettot minskade till 452 mkr (548). 2007 påverkades försäkringsnettot positivt genom upplösning av vissa tekniska reserver för den svenska låneskyddsförsäkringen. Den underliggande verksamheten har utvecklats positivt under året.
Andel av intresseföretags resultat ökade till 512 mkr (424), främst genom högre resultat i EnterCard.
Övriga intäkter ökade till 2 616 mkr (1 224) genom realisationsvinst på 440 mkr från kontorsförsäljningar till två sparbanker i västra och södra Sverige, realisationsvinst från försäljningen av SPS Reinsurance, 95 mkr, Hansabanks delägda kortbolag Pankade Kaardikeskus, 66 mkr och från försäljningen av NCSD Holding AB, 680 mkr. 2007 ingick en realisationsvinst från CEK AB med 40 mkr.
Kostnaderna ökade med 1 366 mkr eller 8 procent till 18 085 mkr (16 719). Av kostnadsökningen var 493 mkr hänförligt till den förvärvade ukrainska bankrörelsen (Ukrainsk bankrörelse konsolideras från och med juli 2007) och 101 mkr till avskrivning av värdet för varumärket Hansabank.
Personalkostnaderna ökade med 300 mkr eller 3 procent till 10 092 mkr (9 792). Kostnadsökningen med 1 008 mkr eller 12 procent exklusive resultatbaserade ersättningar återfinns primärt utanför Sverige. Resultatbaserade personalkostnader minskade med 708 mkr. Minskningen återfinns framför allt inom Baltisk bankrörelse och First Securities.
Övriga kostnader ökade med 1 066 mkr eller 15 procent till 7 993 mkr (6 927) framför allt på grund av expansion och förändringsarbete utanför Sverige samt ökade kostnader för värdetransporter och säkerhet i Sverige. Återvunnen moms i den ryska leasingverksamheten har reducerat kostnaderna med 83 mkr. 2007 ingick återbetald moms i Ryssland med 60 mkr.
Kreditförlusterna uppgick netto till 3 156 mkr (619), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,28 procent (0,07). Kreditförlusterna har ökat med 523 mkr i Svensk bankrörelse, med 1350 mkr i Baltisk bankrörelse, med 308 mkr i Internationell bankrörelse (Ukrainsk bankrörelse konsolideras från och med juli 2007) och med 290 mkr i Swedbank Markets. Specifikation av kreditförluster och lånefordringar lämnas i not 12, 20 och 45.
Resultatet före skatt och goodwillnedskrivning uppgick till 15 222 mkr (15 586) och skattekostnaden uppgick till 2 880 mkr (3 450), vilket motsvarar en skattebelastning på 19 procent (22). Den lägre skattesatsen förklaras bland annat av skattefria reavinster och omvärderingseffekt av uppskjutna skatter på grund av sänkt svensk bolagsskatt.
Swedbanks balansomslutning uppgick till 1 812 mdkr per den 31 december, vilket var en ökning med 204 mdkr eller 13 procent från årsskiftet. Av årets utlåningsökning på 148 mdkr beror 51 mdkr på valutakursförändringar samt förändrade marknadsvärden.
Den långsiktiga likviditetsreserven som består av värdepapper som är godkända som pant i centralbankerna uppgick till cirka 210 mdkr, varav cirka 20 mdkr i den svenska likviditetsportföljen och cirka 12 mdkr i den baltiska likviditetsportföljen. I likviditetsreserven ingår även innehav i moderbanken av säkerställda obligationer utgivna av Swedbank Hypotek på cirka 180 mdkr, ett innehav som dock elimineras i koncernbalansräkningen. Utöver likviditetsreserven finns legala kassakravsreserver på närmare 17 mdkr i Baltikum, Ryssland och Ukraina.
Utlåning/inlåningskvoten uppgick till 262 procent jämfört med 245 procent vid årsskiftet. Utlånings/inlåningskvoten exklusive utlåningen i Swedbank Hypotek uppgick till 131 procent (121).
Utlåningen till kreditinstitut, exklusive återköpsavtal, uppgick till 93 mdkr (83).
Räntebärande värdepapper uppgick till 134 mdkr (115), varav cirka 32 mdkr i likviditetsportföljer hos Group Treasury och i Baltikum och cirka 102 mdkr i Swedbank Markets handelslager.
På skuldsidan har emitterade värdepapper, framför allt certifikat, minskat med 80 mdkr under kvartalet till 593 mdkr, medan upplåning från kreditinstitut inklusive repor och Riksgäldskontoret har ökat med 180 mdkr till 344 mdkr.
Under 2008 har Swedbank Hypotek emitterat säkerställda obligationer om 97 mdkr till externa investerare. Under 2009 förfaller 104 mdkr extern långfristig finansiering.
Swedbank AB har under 2008 tagit upp cirka 110 mdkr i långfristig upplåning, exklusive emissioner kopplade till aktieindexobligationer. Av den långfristiga upplåningen förfaller cirka 49 mdkr under 2009.
Efterställda skulder uppgick till 45 mdkr, en ökning med 5 mdkr från årsskiftet. Ökningen är i allt väsentligt hänförligt till valutakurseffekter.
Eget kapital uppgick till 86 mdkr, en ökning med 18 mdkr från årsskiftet, varav nyemission med avdrag för transaktionskostnader utgjorde 12 mdkr.
Koncernens utlåning till allmänheten, exklusive återköpsavtal (repor), ökade under året med 97 mdkr exklusive valutakurs- och marknadsvärderingseffekter. Inklusive värderingseffekterna var ökningen 148 mdkr eller 13 procent och utlåningen uppgick den 31 december till 1 251 mdkr.
Exklusive valutakurspåverkan ökade utlåning i Baltikum med 11 mdkr under 2008. Inklusive valutakurspåverkan var ökningen 41 mdkr.
Per 31 december uppgick andelen osäkra fordringar till 0,52 procent att jämföra med 0,13 föregående år. Av ökningen brutto på 7,5 mdkr sedan årsskiftet svarade Baltisk bankrörelse för 5,7 mdkr, varav 0,9 mdkr uppkommer på grund av valutakurseffekt. Ökningen i Baltikum återfinns framför allt bland privatkunder och bland fastighetsförvaltande företag i Estland och Lettland.
Kundernas totala sparande och placeringar i Swedbank minskade under året med 35 mdkr till 1 073 mdkr. Kundernas placeringstillgångar har fallit i värde till följd av sjunkande börskurser.
Kundernas inlåning, exklusive återköpsavtal (repor), ökade sedan årets början med 28 mdkr eller 6 procent till 478 mdkr.
Övergången till Basel 2-regelverket sker successivt och Swedbank uppnår full effekt av det minskade kapitalkravet först 2010.
Från och med 2008 rapporterar samtliga bolag i den finansiella företagsgruppen enligt Basel 2-regelverket. De bolag som under 2007 rapporterade enbart enligt det gamla regelverket, Basel 1, rapporterar nu enligt det nya regelverkets schablonmetod för kreditrisk. Bland dessa bolag märks dotterbolagen i Baltikum, Ryssland och Ukraina samt det svenska finansbolaget.
Kapitaltäckningsgraden, som beräknas för den finansiella företagsgruppen, uppgick pro-forma med full effekt av det nya regelverket den 31 december 2008 till 15,2 procent (12,7 den 31 december 2007), varav kärnprimärkapitalrelationen var 9,7 procent (7,3) och primärkapitalrelationen var 11,1 procent (8,5). I de angivna nyckeltalen pro-forma ingår 3 mdkr tecknat men per årsskiftet ej inbetalt aktiekapital, som formellt inte får räknas med i kapitaltäckningsberäkningen. Detta höjer kärnprimärkapitalrelationen med 43 punkter. Kapitaltäckningskvoten uppgick till 1,90 (1,59). Primärkapitalet inkluderar periodens resultat efter avdrag för beräknad utdelning.
Med hänsyn tagen till övergångsreglerna var pro-forma primärkapitalrelationen 8,4 procent (6,2), kapitaltäckningsgraden 11,6 procent (9,3) och kapitaltäckningskvoten 1,45 (1,16).
Immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod uppgick till 17,3 mdkr, varav goodwill uppkommen vid förvärvet av Hansabank utgör 13,2 mdkr. Per den 31 december
| 2008 31 dec |
2007 31 dec |
|
|---|---|---|
| Svensk bankrörelse | 5 999 | 6 236 |
| Baltisk bankrörelse | 8 327 | 9 203 |
| Estland | 2 950 | 3 246 |
| Lettland | 2 342 | 2 577 |
| Litauen | 3 035 | 3 380 |
| Internationell bankrörelse | 4 175 | 3 952 |
| Ukraina | 3 302 | 3 433 |
| Ryssland | 631 | 386 |
| Nordiska filialer samt Luxemburg | 143 | 122 |
| Övrigt | 99 | 11 |
| Swedbank Markets | 736 | 752 |
| Kapitalförvaltning och försäkring | 349 | 332 |
| Gemensam service & koncernstaber | 1 694 | 1 673 |
| Totalt | 21 280 | 22 148 |
har en fördjupad prövning gjorts av koncernens goodwill och andra immateriella tillgångar.
Ett nedskrivningsbehov avseende den ukrainska bankrörelsen har identifierats och en nedskrivning med 1 403 mkr har gjorts. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen som nedskrivning av goodwill. Efter nedskrivningen redovisas goodwill hänförlig till den kassagenererande enheten OJSC Swedbank till 1,2 mdkr. Enheten består av bankerna OJSC Swedbank samt CJSC Swedbank Invest. Tillgångens värde har försämrats till följd av den kraftiga nedgången i den ukrainska ekonomin som inträffade under slutet av 2008. Nedgången samt den stora osäkerhet som per balansdagen rådde om landets framtida ekonomiska utveckling har inneburit att bedömningen av framtida kassaflöden för den allra närmsta perioden fått revideras ned väsentligt. Bedömda kassaflöden, som bygger på Swedbanks långsiktiga satsning i Ukraina, förskjuts därför framåt i tiden och blir till följd av diskontering mindre värda per balansdagen.
Tillgången har värderats till dess nyttjandevärde. Detta innebär att förväntade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida förväntade kassaflödena bedöms utifrån tre års finansiella planer. Därefter räknas de fram med hjälp av antaganden om tillväxt. Antagandena baseras på bedömd inflation, real BNP tillväxt, skillnad i tillväxt i banksektorn jämfört med BNP samt förändringar av bankens marknadsandel. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav samt tillägg för illikviditet och småföretags storlek. Parametrarna härleds från externa källor.
Marknadens riskfria ränta har anpassats för olika perioder så att den harmoniserar med de antaganden som gjorts för inflation och real BNP tillväxt.
Inom den närmsta treårsperioden bedöms tillväxten vara obefintlig. Därefter förväntas en återhämtning av landets ekonomiska utveckling och tillväxt i banksystemet samtidigt som banken i viss mån ökar sin för närvarande låga marknadsandel. I slutet av bedömd period förväntas årlig tillväxt uppgå till 4 procent. Olika diskonteringsfaktorer har använts för olika perioder. Under den närmsta treårsperioden har diskonteringsfaktorn 31,5 procent använts. Under de efterföljande 20 åren har diskonteringsfaktorn 23,2 procent använts och därefter 17,2 procent.
En generell höjning av diskonteringsfaktorn med 1 procentenhet skulle medföra en ytterligare nedskrivning av tillgången med 0,8 mdkr. En generell sänkning av diskonteringsfaktorn med 1 procentenhet skulle medföra en minskning av nedskrivningen med 1,0 mdkr.
Något nedskrivningsbehov för den baltiska bankrörelsen har inte identifierats. Inom den närmsta treårsperioden förväntas tillväxten vara något negativ. Därefter bedöms förhållandena återgå till mer normal nivå och i slutet av bedömd period förväntas årlig tillväxt uppgå till 4 procent. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 11,2 procent.
Diskonteringsfaktorn kan höjas med 0,5 procent generellt utan att nedskrivningsbehov uppkommer, allt annat oförändrat.
Ett av Swedbanks finansiella mål är att utdelningen normalt sett ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat exklusive engångseffekter. Den årliga utdelningens storlek tar normalt sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. Till följd av nu rådande marknadsförhållanden avser Swedbank att ytterligare stärka kapitalnivån och emot den bakgrunden föreslår styrelsen årsstämman att besluta om att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier (9,00 kronor per stamaktie).
| Årets resultat hänförligt till aktieägarna | 1 316 |
|---|---|
| Balanserade medel | 18 501 |
| Summa att disponera | 19 817 |
| Kontant 0,00 kronor per stamaktie | 0 |
|---|---|
| Kontant 0,00 kronor per preferensaktie | 0 |
| I ny räkning balanseras | 19 817 |
Förslaget baseras på samtliga utestående stam- och preferensaktier den 31 december 2008. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto –930 mkr.
Swedbanks resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som banken själv inte råder över. Bland annat påverkar förändringar i det allmänna ränteläget, börs- och valutakurser koncernens resultatutveckling. Swedbank lämnar av det skälet ingen resultatprognos, men redovisar i not 52 en känslighetsanalys som visar hur olika intäkter och kostnader påverkas av omvärldsförändringar.
Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Swedbank har lagt stor omsorg vid utvecklandet av fungerande metoder för att hantera risker på effektivast möjliga sätt och därigenom skydda koncernen mot ett oönskat risktagande.
Risk definieras som en potentiell negativ påverkan på ett företag och kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget. Aktieägarna har ett intresse av hög avkastning på det kapital de investerat i banken och därmed av att det egna kapitalet inte är onödigt högt. Å andra sidan är det ur fordringsägare och samhällets synpunkt nödvändigt att banken har en tillräcklig buffert, riskkapital, för att möta potentiella förluster. Samhället har därför infört lagar och regleringar som bland annat sätter minimikrav för buffertens storlek utifrån hur stora risker som banken tar, så kallade kapitaltäckningsregler. Detta regelverk ändrades i februari 2007.
Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för Swedbanks risktagande och bedömning av kapitalbehov. Swedbanks styrelse anger – genom utfärdande av Risk- och kapitalpolicy – riktlinjer till verkställande direktören angående riskstyrning och riskhantering, riskkontroll, risk- och kapitalutvärdering samt kapitalhantering inom Swedbank. Policyn beskriver sambandet mellan risk och kapital samt hur risk- och kapitalhantering ska stödja affärsstrategin.
Risk- och kapitalhanteringen i Swedbank syftar till att säkerställa hög avkastning på eget kapital samt att kapitalnivån aldrig ska understiga det lagstadgade minimikapitalkravet och åtkomst till en kostnadseffektiv finansiering även under ogynnsamma marknadsförhållanden.
Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Processen beskrivs i Swedbanks Risk- och kapitalpolicy. Riskprocessen omfattar sju steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och följa upp samt slutligen rapportera risker. Processen är generell och spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde, för att skydda Swedbank mot oönskat risktagande. Riskprocessen resulterar även i en tydlig beskrivning av Swedbanks riskprofil, som sedan ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. Kapitalutvärderingsprocessen innebär att utvärdera behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna.
I Swedbank har varje affärsenhet och dotterföretag fullt ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det innebär att de ansvariga ska se till att riskprocessen implementeras inom respektive riskområde och enhet samt att man följer de standarder som har beslutats av såväl Swedbanks styrelse som VD. Verksamhetschefen ansvarar för att upprätthålla en sund och medveten riskkultur samt hög integritet inom den egna enheten och ska även tillse att medarbetarna är väl förtrogna med Swedbanks risktolerans och regelverk. I deras ansvar ligger också att säkerställa att all personal inom Swedbank bedriver sin verksamhet på etiskt sätt i linje med Swedbanks värderingar, policys och regler, samt tillämplig lagstiftning.
Varje affärsenhet och dotterbolag har resurser som ska identifiera och kontrollera risker. Alla risker bedöms med utgångspunkt i sannolikheten för att en händelse kommer att inträffa samt dess ekonomiska konsekvenser. Den risktagande enheten ska själv analysera riskerna i sin verksamhet. Utöver den kontroll och uppföljning som genomförs i affärsenheterna finns en från verksamheten oberoende riskkontroll. I Swedbank är den samlad i en och samma organisation, Koncernens Riskkontroll, som är direkt underställd VD. De lokala riskkontrollfunktionerna ansvarar för att koordinera arbetet inom enheten samt att oberoende kontrollera och rapportera enhetens risker till den egna enhetsledningen och till Koncernens Riskkontroll. Koncernens Riskkontroll rapporterar samtliga risker på en konsoliderad nivå till VD och styrelse.
Koncernens Riskkontroll ansvarar för att utveckla riskprocessen och tillhandahålla metoder för riskidentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering av de vanligaste riskerna, det vill säga kredit-, finansiella-, och operativa risker. Koncernens Riskkontroll gör regelbundet analyser av hur aktuella händelser i omvärlden och samhällsekonomin påverkar koncernens risker. Som ett komplement till den löpande riskbedömningen genomförs stresstester som beräknar effekten av mer dramatiska potentiella förändringar. Därtill analyseras förändringar över tiden av riskprofiler inom olika kreditportföljer.
I likhet med riskkontrollfunktionerna finns också i varje större affärsenhet lokala funktioner som hanterar compliancerisker. I den uppgiften ligger att hjälpa ledningen att identifiera, övervaka och hantera dessa risker. Den lokala compliancefunktionen rapporterar direkt till lokal affärsledning och funktionellt till Koncerncompliance som i sin tur koordinerar verksamheten av lokala compliancefunktioner och rapporterar till styrelse och VD.
Den interna kapitalutvärderingen (IKU) syftar till att säkerställa att Swedbank har en adekvat kapitalisering för att täcka sina risker samt bedriva och utveckla verksamheten. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom Swedbank. Risker som har identifierats och för vilka Swedbank har allokerat kapital listas nedan.
Andra former av strategisk risk och ryktesrisk behandlas vanligtvis inte inom ramen för kapitalutvärderingssimuleringarna, även om kapitalbufferten implicit också skyddar mot sådana risker. Dessa risker förblir dock en väsentlig del av Swedbanks potentiella riskexponering, varför de noggrant övervakas och hanteras. Likviditetsproblem kan uppstå till följd av att förhållandet mellan risker och kapital inte är ändamålsenligt och kapitalutvärderingsprocessen syftar till att säkerställa att just sådana obalanser inte uppstår. En konservativ syn på likviditetsrisker är därför av central betydelse i kapitalprocessen.
Swedbanks interna kapitalutvärdering baseras på två olika metoder: Building Block- respektive Scenariomodellen. Building Block är en statisk modell med en utvärderingshorisont på ett år, medan Scenariomodellen är en dynamisk modell med en flerårig utvärderingshorisont. I och med att bedömningen av kapitalbehovet med tillämpning av de två modellerna representerar bankens egen uppfattning om kapitalbehovet enligt Pelare 2 kan bedömningen avvika, upp eller ner, från motsvarande kapitalkrav enligt Pelare 1.
Syftet med Building Block-modellen är att fastställa det interna kapitalbehovet per risktyp. Building Block består därför av separata modeller för varje risktyp enligt listan ovan. Varje delmodell beräknar ett kapitalbehov för en specifik risk givet modellens underliggande antaganden.
I de fall interna modeller har utvecklats inom ramen för Pelare 1 används dessa. Riskhorisonten uppgår till ett år och kapitalbehovet kalibreras till en konfidensnivå motsvarande 99,9 procent, det vill säga samma som IRK-metoden baseras på.
Vid bedömning av kapital i förhållande till kapitalbehov med Building Block beaktas inte framtida vinster i beräkningen av kapitalbasens storlek. Kapitalbehovet är en uppskattning av den förlust, det vill säga den direkta effekten på aktieägarnas kapital (core Tier 1) som kan inträffa med en viss sannolikhet och under en period på ett år till följd av bankens exponering mot relevanta risktyper (se listan på föregående sida).
Syftet med Scenariomodellen är att säkerställa att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden ska uppfylla det legala minimikapitalkravet och fortsatt ha tillgång till finansiering på såväl de inhemska som internationella kapitalmarknaderna.
Det första steget i arbetet med Scenariomodellen är att ett eller flera ogynnsamma scenarier konstrueras. Scenarierna är framåtblickande och kännetecknas av drastiska negativa svängningar i makroekonomiska variabler som BNP, styrräntor och arbetslöshet som i sin tur påverkar bankspecifika variabler som räntenetto, provisioner, kreditförluster etcetera. Målet är att
| Moody's | Standard & Poor's | Fitch | |
|---|---|---|---|
| Säkerställda obligationer | Aaa | AAA | |
| Icke säkerställda obligationer, långfristig rating |
A1 | AA | |
| Icke säkerställda obligationer, kortfristig rating |
P-1 | A-1 | F1+ |
utforma scenarier som har stark negativ inverkan på Swedbank och därmed tydliggör Swedbanks risker. Ett scenario skall vara så negativt att det är osannolikt men inte orimligt. Sett över en längre tidsperiod skulle ett typiskt scenario kunna förväntas inträffa en gång under en 25-års period. Under de senaste åren har ett flertal olika recessionsscenarier tillämpats och för 2008 baserades det negativa scenariot på en recession med början i USA och som sprider sig över världen inkluderande EU, Sverige, och de baltiska länderna. För att konstruera de negativa scenarierna utnyttjas koncernens samlade expertis. Scenarioprocessen avslutas med att Swedbanks styrelse får ta ställning till scenariot.
Nästa steg är att affärsenheterna involveras i bedömningen av hur de makroekonomiska variablerna påverkar verksamheten avseende exempelvis marginaler, volymer och kreditförluster. Till skillnad från tillämpningen av Building Block, tar Scenariomodellen hänsyn till eventuella framtida vinster (och förluster) i beräkningen av kapitalbasens storlek.
Analys av scenariernas effekter, genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbasen och de riskvägda tillgångarna (RWA) i de ofördelaktiga makroekonomiska scenarierna, ger en tydlig helhetsbild av de viktigaste risker som Swedbank är exponerad mot. Analyserna tar även hänsyn till trögrörliga kostnader.
Den helhetsbild som modellen ger utgör ett värdefullt underlag för beslut om proaktiv risk- och kapitalhantering. Konjunktureffekter beaktas på ett naturligt sätt i processen eftersom scenarierna täcker en relativt sett lång tidshorisont och kännetecknas av kraftiga slag i konjunkturen. På så sätt fås en omfattande överblick avseende Swedbanks finansiella stabilitet och styrka och motsvarande kapitalbehov med utgångspunkt i den samlade risknivån och aktuell affärsstrategi.
Kapitalbehovet uttrycks som den kapitalbuffert som bedöms nödvändig idag för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven varje enskilt år i det valda scenariot. Det kvantitativa resultatet av scenarioanalysen är en viktig komponent vid formulering av mål för kapitaliseringen och kapitalstrategin.
| Rating per februari 2009 | ||
|---|---|---|
| Moody's | Standard & Poor's | Fitch | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Kort | Lång | Kort | Lång | Kort | Lång |
| P-1 | Aaa | A-1+ | AAA | F1+ | AAA |
| P-2 | Aa1 | A-1 | AA+ | F1 | AA+ |
| P-3 | Aa2 | A-2 | AA | F2 | AA |
| No prime | Aa3 | A-3 | AA- | F3 | AA |
| A1 | B | A+ | B | A+ | |
| A2 | C | A | C | A | |
| A3 | D | A- | D | A | |
| Baa1 | BBB+ | BBB+ | |||
| Baa2 | BBB | BBB | |||
| Baa3 | BBB- | BBB |
De kvantitativa beräkningarna kompletteras med en kvalitativ utvärdering och diskussion. I denna beaktas bland annat analyser av marknadens förväntningar, jämförelser med konkurrenter, samt bankens ratingmål.
Det slutliga kapitalbehovet för banken enligt den interna kapitalutvärderingen ges av en kombination av Building Block, Scenariomodellen samt kvalitativa aspekter. En viktig slutsats i 2008 års kapitalutvärdering var att Swedbank, tack vare en hög och stabil intjäning samt en balansräkning med låg riskprofil, har stor motståndskraft för ett mycket ofördelaktigt makroekonomiskt scenario.
Genom kapitalutvärderingen bekräftades även att en kapitalbuffert motsvarande det finansiella målet för primärkapitalrelationen är tillräcklig för att undvika att primärkapitalrelationen för Swedbank understiger minimikapitalkraven även vid en osannolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är extremt ogynnsam.
Utvecklingen på den globala finansmarknaden har dock varit exceptionell under hösten 2008. Som en konsekvens av de kraftiga störningarna på finansmarknaden har de rådande makroekonomiska utsikterna blivit alltmer osäkra och en kraftigare nedgång kan inte uteslutas. Investerarnas och andra intressenters uppfattning om vad som utgör en lämplig kapitalisering för en bank har också ökat markant. I ljuset av denna osäkerhet och oron som råder på marknaden anser Swedbank det klokt att, trots sin sunda finansiella ställning, skapa en ytterligare buffert i förhållande till befintliga mål för kapitaltäckning. Swedbanks styrelse beslutade därför under hösten 2008 att öka primärkapitalet genom en nyemission.
Swedbanks kreditpolicy fastställer att kreditportföljen ska vara väldiversifierad med en låg riskprofil och en god avkastning. Ambitionen skall återspeglas såväl på koncernnivå som i kreditgivningen inom respektive affärsområde. En låg kreditrisk uppnås genom att verksamhetens kreditaffärer bygger på god återbetalningsförmåga, goda säkerheter samt genom spridning, inom och mellan branscher och regioner. En god avkastning uppnås bland annat genom att tydligt målsätta intjäning i förhållande till risk. Koncernen har med sin tyngdpunkt i utlåning till en stor mängd privatpersoner – oftast med boendet som säkerhet – både låga och väldiversifierade kreditrisker.
Kreditrisk definieras som risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran.
I handeln med finansiella instrument uppstår också kreditrisker, men dessa kallas då motpartsrisker. Motpartsrisk uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion eventuellt inte fullföljer sina åtaganden. Risken uttrycks oftast som nuvarande marknadsvärde av kontraktet justerat med ett tillägg för framtida möjliga rörelser i de underliggande riskfaktorerna.
Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till vissa regioner eller branscher.
Per 31 december, 2008 uppgick den totala utlåningen till allmänheten till 1 251 miljarder kronor, av vilka utlåning till privatpersoner uppgick till 50 procent. Andel finansiering med säkerhet i bostad utgjorde över 58 procent. Majoriteten av denna återfinns i dotterbolaget Swedbank Hypotek. En substantiell del av utlåningstillväxten under de senaste åren härstammar från utlåning till bostadsfinansiering i Sverige, men också i Estland, Lettland och Litauen.
Kreditportföljen är väldiversifierad kundmässigt, branschvis och geografiskt. Utöver utlåning till privatpersoner har inget segment en större andel än 21 procent av den totala utlåningen.
Merparten av Swedbanks utlåning till allmänheten är riskklassificerad enligt Swedbanks interna system. Riskklassificeringens mål är att förutsäga sannolikheten för fallissemang inom 12 månader. Av de totala exponeringarna ligger 66 procent
inom riskklasserna 13–21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Över en fjärdedel av exponeringarna har åsatts riskklass 19 eller högre, som motsvarar AAArating från de stora ratinginstituten,
Koncentrationsrisken i kreditportföljen är låg. Företagsportföljen domineras av utlåning till små och medelstora företag som är diversifierade på ett större antal branscher. Den största branschen är fastighetsförvaltning (43 procent av exponeringar mot företag), i vilken det även ingår utlåning till kommunala fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar.
Koncentrationsrisken är även låg på motpartsnivå där den enskilt största företagsexponeringen utgör 0,9 procent av den totala utlåningen. De 20 största utgör tillsammans enbart 8,7 procent av total exponering. De 20 största exponeringarna representeras av företag som är verksamma inom sju av de branscher banken redovisar sin portfölj i.
Swedbank är exponerad mot risken för att dess låntagare inte återbetalar sina lån enligt avtalade villkor och att säkerheten för dessa lån kan vara otillräcklig. Swedbank har en förlustreservering för kreditförluster som ska täcka uppskattade sannolika kreditförluster som uppstår i kreditportföljen. Swedbanks kreditförluster 2008 uppgick till 3156 miljoner kronor netto eller en kreditförlustnivå på 0,28 procent.
Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för:
kunderna, har en mängd olika modeller för riskklassificering av motparter eller kredittagare alternativt kontrakt utvecklats.
Swedbanks riskklassificeringssystem är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. I systemet som består av metoder och modeller ingår även instruktioner och styrande dokument för processer och IT-system som stödjer vidareutveckling och validering av riskklassificeringssystemet. Systemet syftar till att med så stor precision som möjligt mäta risken för att en kund eller ett kontrakt ska fallera och därigenom kunna uppskatta de förluster som koncernen i så fall drabbas av.
Såväl privat- som företagskreditgivning styrs av kreditberedningsprocesser som innehåller ett systematiserat beslutsstöd där riskklassificering av motparten utgör en viktig del. Swedbanks interna riskklassificeringssystem är således i första hand ett affärsstödjande redskap som möjliggör en effektiv beslutsprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras noggrant. I konsekvens med det kan lågriskaffärer godkännas i en mycket enklare och snabbare kreditprocess. Riskklassificeringen ingår vidare som en central del i uppföljning av enskilda kreditexponeringar. Systemet reglerar uppföljningsprocesserna på olika sätt, där till exempel en svag riskklass medför särskild prövning och därefter beslut om eventuella åtgärder.
Riskklassificeringen innebär att banken, med hjälp av modellerna, åsätter varje kund eller exponering ett värde på en riskskala, så kallad riskklass. Med hjälp av riskskalan rangordnas kunderna alternativt exponeringen från dem med högst risk till dem med lägst risk. För respektive risksteg har risken dessutom kvantifierats. Den klassificering som görs med avseende på risken för att en kund ska fallera uttrycks på en skala med 23 klasser, där 0 representeras störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang.
Med operativ risk avses risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.
Med compliancerisker avses risken för legala eller rättsliga påföljder, stor ekonomisk skada, eller förlorat anseende som Swedbank kan drabbas av till följd av brister i att följa lagar, förordningar och andra externa föreskrifter samt policys, instruktioner och interna regler, inklusive etiska riktlinjer, som reglerar hur verksamheten inom koncernen ska bedrivas.
Med penningtvätt avses bland annat omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från brottsliga handlingar eller från medverkan till brottsliga handlingar och i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung, eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande. Penningtvätt inkluderar även området terroristfinansiering. Swedbank följer EU-lagstiftningens definitioner av penningtvätt och terroristfinansiering.
Med utgångspunkt från den av styrelsen fastställda definitionen av operativa risker har en standardiserad riskstruktur skapats, där riskområdena personal-, process-, IT- och system- samt extern risk delats in i områden som definierats och exemplifierats med faktiska risker. Riskstrukturen utgör grund för de koncerngemensamma metoderna självutvärdering, förlust- och incidentrapportering samt riskindikatorer.
Härigenom skapas bland annat möjligheter till analys och koncernövergripande bedömningar samtidigt som en gemensam hantering av riskerna säkerställs.
Compliancerisker identifieras och utvärderas regelbundet av compliancefunktionen i nära samarbete med ansvariga för operativa risker och juristfunktioner. Vid utvärderingen beaktas till exempel ny lagstiftning, interna regelverk och risk för intressekonflikter.
Identifiering av penningtvättsrisker sker helt i enlighet med det av EU antagna tredje penningtvättsdirektivet och utgör därmed grunden för Swedbanks existerande interna regelverk om motverkande av penningtvätt. Rutiner för övervakande av penningtvättsrisker inkluderar bland annat inhämtning och uppföljning av kundinformation samt monitorering av transaktioner, allt i enlighet med ett riskbaserat synsätt. All relevant personal erhåller utbildning och löpande information för att öka kunskapen om penningtvättsrisker. Vidare finns en effektiv rapporteringsprocess för intern och extern rapportering vid misstanke om penningtvätt.
Swedbank har ett internt regelverk för hantering av operativa risker. De centrala delarna i detta regelverk består av styrelsens övergripande risk- och kapitalpolicy, styrelsens policy för operativa risker och VD:s instruktion för hantering av operativa risker. Eftersom operativa risker utgör ett omfattande område berörs operativa risker och deras hantering även i andra instruktioner och policys, till exempel koncernsäkerhetspolicyn.
Swedbank har också interna regelverk för att motverka penningtvätt samt för att hantera compliancerisker, som till exempel compliancepolicy, etikpolicy och policy för identifiering av intressekonflikter.
Regelverken innehåller bland annat:
Ledningen understryker vikten av compliancefunktionen och dess implementering i affärsenheterna. En anledning till det ökade fokuset är den nya lagstiftning som trätt i kraft under de senaste åren, till exempel MiFID, Marknadsmissbrukslagen, och Öppenhetsdirektivet.
Swedbankkoncernen har en styrgrupp med ansvar för att uppdatera regelverk, utvärdera complianceriskerna, koordinera det årliga complianceprogrammet, bevaka compliance och etikrelaterade beslut samt koordinera uppföljning av hur intressekonflikter hanteras inom koncernen.
Styrelsen fastslår i policyn för operativa risker att de operativa riskerna ska vara låga. Risktagandet ska begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Operativa risker som kan skada Swedbanks anseende och varumärken ska särskilt beaktas och begränsas. Åtgärder genomförs för att reducera samtliga exponeringar som inte anses acceptabla.
Swedbank ska följa de interna regelverk som är framtagna i banken, men i den händelse nationell lagstiftning har krav som överstiger de interna regelverken skall nationell lagstiftning följas.
Den totala risknivån inom Swedbankkoncernen har under de första två kvartalen 2008 bedömts vara normal. Under kvartal tre och fyra har nivån höjts till högre än normal. Anledningen till den höjda risknivån är bland annat de risker som är förknippade med den internationella finansiella oron. Riskerna analyseras regelbundet och åtgärdas kontinuerligt.
Risknivån i den baltiska delen av koncernen bedöms som högre än normal; framför allt baseras bedömningen på den internationella finansiella oro som råder i kombination med Baltikums ekonomiska utveckling.
Risknivån i Ukraina och Ryssland bedöms generellt sett vara högre än i den övriga koncernen. Den högre risknivån, även vad gäller compliance-risk, beror till viss del på osäkerheter inom den finansiella sektorn i båda länderna, samt i Ukraina även på den politiska strukturen och osäkerheten. Behovet av förbättringar av IT-infrastrukturen och de interna processerna bidrar också till att risken höjs något men även här spelar den internationella finansiella oron en stor roll.
I den svenska delen av koncernen har risknivån ökat under den senare delen av 2008; en specifik risk är den ryktesrisk som uppstår under den hårda mediabevakning som har varit under perioder.
Under 2008 har flera nya regelverk implementerats i Swedbank innebärande förändringar i system, dokumentation och processer för att säkerställa regelefterlevnad. Nya lagar innebär inledningsvis högre risk för koncernen.
Swedbank har under 2007 och 2008 bedrivit ett koncernövergripande program för att anpassa verksamheten till EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Som en del i detta har ett koncernövergripande regelverk fastställts, baserat på kraven i direktivet. För koncernens verksamhet inom EU och EES är anpassningen i princip genomförd. I takt med att nationella lagstiftningar antas, utvärderar banken löpande vidtagna åtgärder. I andra delar av koncernen pågår ett arbete med att anpassa verksamheten till koncernens regelverk. Som ett led i koncernens arbete har resurserna för arbetet att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism avsevärt förstärkts.
I Koncernens Riskkontrolls ansvar ligger även en enhetlig koncernövergripande rapportering av operativa risker till styrelse, VD och koncernledning. En analys av risknivån i alla större affärsenheter genomförs kvartalsvis och rapporteras till respektive lokal affärsledning samt till styrelse, VD och koncernledning.
Complianceriskerna rapporteras två gånger per år, eller vid händelser där risken har förhöjts, till VD och styrelse. Swedbank har lokala kommittéer som beslutar om påföljder vid regelöverträdelser.
Swedbank erbjuder sina kunder olika typer av kvalificerade finansiella tjänster och produkter på ett flertal marknader. Som en naturlig del av denna verksamhet uppkommer olika typer av finansiella risker. Dessa gör att Swedbanks resultat och kassaflöde kan påverkas av förändringar i valutakurser, räntor, aktiekurser samt av likviditetssituationen. Därför är hanteringen av dessa risker en viktig aktivitet inom koncernen. Swedbank upprätthåller en låg riskprofil avseende finansiella risker. Under 2008 har koncernens hantering och styrning av finansiella risker satts på hårda prov i samband med finanskrisen och oron på de finansiella marknaderna. Den låga riskprofilen samt en god styrning och kontroll av de finansiella riskerna har gjort att stora förluster har undvikits.
Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.
Likviditetsrisk syftar på risken att Swedbank inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.
Koncernens aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning. Risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning. Marknadsrisker uppkommer såväl i koncernens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Hanteringen av marknadsrisker kan därför delas upp i dessa två huvudområden.
Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Value-at-Risk (VaR) modell. VaR uttrycker en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procent sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100.
De historiskt uppmätta samband som VaR-beräkningen bygger på sätts ibland ur spel, till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. För de enskilda risktyperna ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk används därför kompletterande riskmått och limiter som baseras på känsligheter för förändringar av olika marknadspriser. Marknadsrisker mäts även med stresstester där förlusten till följd av ett antal extrema räntescenarier dagligen beräknas.
Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om risklimiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart så kallade risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit ett riskmandat från VD, är tillåtna att ta finansiella risker. Riskerna i dessa enheter mäts, följs upp och rapporteras dagligen till VD och ledande befattningshavare inom koncernen. Varje risktagande enhet har beslutade limiter för olika riskslag som systematiskt följs upp med en daglig rutin.
De dominerande marknadsriskerna inom koncernen är av strukturell eller strategisk natur och hanteras centralt av Group Treasury med uppdraget att minimera eventuell negativ påverkan på Swedbanks resultat och eget kapital. Ett exempel på strukturella risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i Swedbanks utlåning inte exakt stämmer överens med räntebindningen i dess finansiering. Ett annat exempel är valutakursrisker som uppkommer när inlåningen och utlåningen inte är denominerad i samma valuta. Strategiska risker utgörs främst av valutakursrisker kopplade till innehaven i de utländska verksamheterna där det inte är möjligt att hedga risken. Den internationella expansionen under de senaste åren har inneburit att valutakursrisken, inklusive strategisk valutakursrisk, har vuxit och är nu den största enskilda marknadsrisken inom Swedbank, följt av ränterisk.
Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är låga i förhållande till koncernens totala risker vilket speglas av att dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av kapitaltäckning uppgår till cirka 3 procent per 31 december 2008.
Figuren nedan till vänster visar koncernens marknadsrisker utryckta som VaR. VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande på grund av illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaR-mått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. Figuren bekräftar att Swedbanks marknadsrisker till stor del är strukturella och återfinns inom Group Treasury och dotterföretaget Swedbank Hypotek.
Swedbanks VaR ligger något högre i slutet av 2008 jämfört med samma tidpunkt 2007. Samtliga marknadsrisker har stigit jämfört med för ett år sedan. Eftersom också diversifieringeffekterna mellan riskslagen ökat begränsas uppgången av VaR totalt.
| Swedbanks VaR under 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Max | Min | Genomsnitt | 2008-12-31 | 2007-12-31 | |
| Ränterisk | 207 | 96 | 133 | 123 | 117 | |
| Valutarisk | 9 | 1 | 4 | 6 | 1 | |
| Aktiekursrisk | 22 | 5 | 11 | 15 | 8 | |
| Diversifiering | –14 | –18 | –10 | |||
| Totalt | 208 | 96 | 134 | 126 | 116 |
02 mar
02 maj
Uppgången och de relativt stora variationerna i VaR under 2008 jämfört med 2007 förklaras av den ökade volatiliteten på både ränte- och valutamarknaderna samt positioner tagna för att säkerställa en god likviditet i koncernen. De redovisade riskerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och därför inte får ett direkt genomslag på koncernens resultat.
Swedbanks tradingverksamhet (se figur till höger på föregående sida) har präglats av den ökade marknadsoron och finanskrisen som eskalerade under hösten 2008. Trots besvärliga marknadsförhållanden har tradingverksamheten lyckats behålla risker och intjäning på en stabil nivå med relativt få stora förluster. Detta är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk och primärt baseras på kunders efterfrågan på finansiella lösningar och placeringar. VaR inom tradingverksamheten har under året varit som högst 49 miljoner kronor som lägst 22 miljoner kronor och i genomsnitt 34 miljoner kronor. Antalet förlustdagar uppgick till 66.
Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Swedbank definierar likviditetsrisk som risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.
Swedbanks likviditetsrisker mäts och rapporteras dagligen genom analys av koncernens framtida kassaflöden och volymen av pantsättningsbara tillgångar. Swedbank använder sig av likviditetslimiter som sätter gränser för hur stora negativa kassaflöden tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder i framtiden. Mätning av likviditetsrisker och limitering sker både på total koncernnivå och nedbrutet på enskilda valutor och enheter.
Swedbanks finansiering är strukturerad så att en långsiktig, stabil och väl diversifierad investerarbas byggs upp och vidmakthålls. Upplåningen sker utifrån målsättningen att skapa och upprätthålla en tillfredsställande balans mellan långfristiga tillgångar och långfristiga skulder och så att betryggande likviditetsreserver skapas.
Likviditetshanteringen är centraliserad till ett fåtal enheter vilket effektiviserar och underlättar uppföljning och kontroll av Swedbanks likviditetsrisker. Likviditetsriskerna följs och analyseras löpande för att säkerställa att inte alltför stora kortfristiga betalningsförpliktelser uppstår. Särskilda kontinuitetsplaner för att hantera allvarliga störningar av likviditetssituationen finns upprättade både på koncernnivå och lokalt i de länder där Swedbank bedriver betydande verksamhet.
Swedbank genomför regelbundet stresstester av likviditeten i syfte att öka beredskapen samt säkerställa att banken klarar av situationer där till exempel olika finansieringskällor inte fungerar. Sådana stresstester har intensifierats under hösten efter fallissemanget av Lehman Brothers.
Likviditetsriskerna reduceras av att Swedbank aktivt arbetar med att säkerställa stabila finansieringskällor, till exempel inlåning från allmänheten och en diversifierad upplåning på ett stort antal kapitalmarknader. Swedbank använder sig av ett antal olika finansieringsprogram för sin korta- och långfristiga upplåning till exempel European Commercial Papers, US Commercial Papers, Global Medium Term Notes, certifikat och säkerställda obligationer. Swedbank arbetar aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin redan väldiversifierade upplåningsbas.
Under 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Swedbank Hypoteks svenska och internationella obligationsstock konverterades till säkerställda obligationer under andra kvartalet 2008 och tilldelades ratinginstituten Moodys och Standard &
Poors högsta ratingbetyg. Detta innebar att Swedbanks likviditet förbättrades genom att upplåningsbasen breddades och att möjligheterna att hålla likviditetsreserver stärktes.
En annan viktig del av hanteringen av likviditetsrisker är de likviditetsreserver i form av likvida och i centralbanker pantsättningsbara värdepapper som innehas i såväl den svenska som den internationella verksamheten.
Under 2008 har likviditeten på de finansiella marknaderna successivt försämrats till följd av finanskrisen. Detta har delvis orsakats av stora och i många fall oväntade förluster i banker världen över, framförallt på värdepapper med kreditexponering på den amerikanska bostadsmarknaden. En annan orsak är en ökad osäkerhet kring ratinginstitutens kreditbedömningar med anledning av de stora felbedömningar som skett i bedömningen av strukturerade värdepapper med inslag av kreditrisk från den amerikanska bostadsmarknaden. Myndigheterna världen över har blivit allt mer oroade över de skadeverkningar den bristande marknadslikviditeten kan få på den reala ekonomin och därför via världens centralbanker skapat ett antal olika lånefaciliteter för att försöka minska krisens negativa effekter.
Den försämrade likviditeten på de finansiella marknaderna har också påverkat den svenska marknaden och de svenska bankerna, framför allt efter konkursen i Lehman Brothers, trots att de svenska storbankerna kunnat uppvisa god lönsamhet och endast haft små exponeringar mot den typ av värdepapper som krisen härrör ifrån.
Under senhösten 2008 kom även finanskrisen i fokus för massmedia. Detta ledde tidvis till omfattande ryktesspridning om situationen i de svenska bankerna. Swedbank drabbades under en period i oktober och november av en omfattande negativ publicitet som även tillfälligt ledde till en märkbar minskning av inlåningsvolymerna i Sverige och Baltikum. Situationen har därefter stabiliserats.
Swedbank har sedan sommaren 2007 noga bevakat och analyserat den successiva försämringen av marknadernas funktionssätt och på olika sätt förstärkt likviditetsreserverna. Detta har dels skett genom en aktiv bearbetning av olika finansieringsmarknader dels genom en aktiv genomgång av balansräkningen för att identifiera och mobilisera tillgångar som kan pantsättas, i de lånefaciliteter som centralbankerna erbjuder. I slutet av 2008 skapades i Sverige en möjlighet för bankerna att emittera skuldinstrument med statlig garanti. I Swedbank bedömdes denna möjlighet skapa ett värdefullt komplement till Swedbanks övriga upplåningsinstrument och Swedbank tecknade därför avtal om att få utnyttja garantin.
Vid utgången av 2008 var Swedbanks likviditetsreserv tillräckligt stor för att i en akut situation, utan tillgång till finansiering från de finansiella marknaderna, klara ett års nettokassaflöde (se figuren nedan).
* Huvudsakliga antaganden: Ingen tillgång till kapitalmarknader; ingen refinansiering av utlåning till kreditinstitut, emitterade obligationer eller förlagslån.
| Enligt IFRS Koncernen |
Enligt ÅRKL Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ränteintäkter | 79 563 | 67 087 | 47 066 | 38 449 | |
| Räntekostnader | –57 861 | –47 930 | –38 237 | –30 866 | |
| Räntenetto | 3 | 21 702 | 19 157 | 8 829 | 7 583 |
| Erhållna utdelningar | 4 | 1 583 | 5 400 | ||
| Provisionsintäkter | 12 241 | 12 939 | 5 462 | 5 651 | |
| Provisionskostnader | –3 411 | –3 059 | –1 252 | –733 | |
| Provisionsnetto | 5 | 8 830 | 9 880 | 4 210 | 4 918 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 6 | 2 351 | 1 691 | 855 | 363 |
| Försäkringspremier | 1 563 | 1 711 | |||
| Försäkringsavsättningar | –1 111 | –1 163 | |||
| Försäkringsnetto | 452 | 548 | |||
| Andel av intresseföretags resultat | 24 | 512 | 424 | ||
| Övriga intäkter | 7 | 2 616 | 1 224 | 2 519 | 1 195 |
| Summa intäkter | 36 463 | 32 924 | 17 996 | 19 459 | |
| Personalkostnader | 8 | 10 092 | 9 792 | 6 568 | 6 361 |
| Övriga allmänna administrationskostnader | 9, 10 | 6 994 | 6 222 | 4 470 | 4 074 |
| Summa allmänna administrationskostnader | 17 086 | 16 014 | 11 038 | 10 435 | |
| Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar | 11 | 999 | 705 | 395 | 390 |
| Summa kostnader | 18 085 | 16 719 | 11 433 | 10 825 | |
| Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av goodwill |
27 | 18 378 1 403 |
16 205 | 6 563 | 8 634 |
| Kreditförluster, netto | 12 | 3 156 | 619 | 762 | 79 |
| Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar | 13 | 2 965 | 7 | ||
| Rörelseresultat | 13 819 | 15 586 | 2 836 | 8 548 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | –690 | –1 935 | ||
| Skatt | 15 | 2 880 | 3 450 | 830 | 1 746 |
| Årets resultat | 10 939 | 12 136 | 1 316 | 4 867 | |
| Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB |
10 887 | 11 996 | |||
| Minoriteten | 52 | 140 | |||
| kr | 16 | 2008 | 2007 | ||
| Resultat per aktie | 19,44 | 21,78 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning | 19,44 | 21,78 |
| Enligt IFRS Koncernen |
Enligt ÅRKL Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Tillgångar | |||||
| Kassa och tillgodohavande hos centralbanker | 29 060 | 21 200 | 8 561 | 5 324 | |
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 18 | 27 978 | 37 134 | 24 056 | 35 013 |
| Utlåning till kreditinstitut | 19 | 128 536 | 174 014 | 522 327 | 386 240 |
| Utlåning till allmänheten | 20, 21 | 1 287 424 | 1 135 287 | 397 515 | 362 213 |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 22 | 105 716 | 78 358 | 237 610 | 99 439 |
| Fondandelar där kunder bär placeringsrisken | 51 638 | 69 324 | |||
| Aktier och andelar | 23 | 6 557 | 6 101 | 4 132 | 2 344 |
| Aktier och andelar i intresseföretag | 24 | 1 987 | 2 193 | 1 266 | 1 487 |
| Aktier och andelar i koncernföretag | 25 | 43 379 | 43 934 | ||
| Derivat | 26 | 128 055 | 36 984 | 133 982 | 33 227 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 27 | 19 577 | 20 139 | 1 186 | 1 300 |
| Materiella tillgångar | 28 | 3 274 | 2 688 | 558 | 622 |
| Aktuella skattefordringar | 1 718 | 686 | 1 693 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 62 | 11 | 365 | 72 |
| Övriga tillgångar | 29 | 13 619 | 14 157 | 9 993 | 14 972 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 30 | 6 489 | 9 708 | 15 197 | 11 374 |
| Summa tillgångar | 1 811 690 | 1 607 984 | 1 401 820 | 997 561 | |
| Skulder och eget kapital | |||||
| Skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 31 | 316 730 | 163 785 | 425 284 | 230 802 |
| In- och upplåning från allmänheten | 32 | 508 456 | 458 375 | 393 079 | 348 557 |
| Emitterade värdepapper m.m. | 33 | 593 365 | 673 116 | 278 051 | 229 381 |
| Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken | 52 074 | 69 819 | |||
| Derivat | 26 | 116 720 | 36 267 | 136 639 | 34 392 |
| Aktuella skatteskulder | 1 190 | 536 | 195 | 186 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 15 | 1 769 | 2 196 | ||
| Övriga skulder | 34 | 71 335 | 75 366 | 71 447 | 70 880 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 35 | 13 062 | 15 511 | 7 234 | 4 153 |
| Avsättningar | 36 | 5 772 | 4 954 | 135 | 136 |
| Efterställda skulder | 37 | 44 755 | 39 736 | 42 677 | 36 975 |
| Summa skulder | 1 725 228 | 1 539 661 | 1 354 741 | 955 462 | |
| Obeskattade reserver | 38 | 5 855 | 5 164 | ||
| Eget kapital | 39 | ||||
| Minoritetskapital | 232 | 315 | |||
| Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget | 86 230 | 68 008 | |||
| Aktiekapital | 14 918 | 10 823 | |||
| Andra fonder | 6 489 | 6 489 | |||
| Balanserad vinst | 19 817 | 19 623 | |||
| Summa eget kapital | 86 462 | 68 323 | 41 224 | 36 935 | |
| Summa skulder och eget kapital | 1 811 690 | 1 607 984 | 1 401 820 | 997 561 |
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 40
Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalysen eller förändringar i eget kapital:
Not 1 — Företagsinformation
Not 45 Kreditrisker
Not 46 Finansiella risker och andra risker
Vid ordinarie årsstämma 24 april 2009 skall balansräkning och resultaträkning fastställas.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Likvida medel vid årets början* | 100 763 | 83 032 | 109 826 | 76 779 | |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 13 819 | 15 586 | 2 836 | 8 569 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten | 53 | 3 105 | 903 | –1 911 | –6 113 |
| Betalda skatter | –2 667 | –3 311 | –2 642 | –1 718 | |
| Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut | 4 722 | 22 153 | –39 662 | –30 899 | |
| Ökning/minskning av utlåning till allmänheten | –113 960 | –183 846 | –32 725 | –99 562 | |
| Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel | 779 | –18 913 | –72 673 | –10 283 | |
| Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer | –11 270 | 67 976 | 12 223 | 51 827 | |
| Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut | 159 390 | 23 805 | 216 588 | 53 663 | |
| Förändring av övriga tillgångar och skulder, netto | –6 965 | 562 | –3 122 | 4 188 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 46 953 | –75 085 | 78 912 | –30 328 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Förvärv av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar** | –1 922 | –6 614 | –68 373 | –7 244 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar | 2 294 | 411 | 1 786 | 364 | |
| Utdelningar och koncernbidrag | 4 692 | ||||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 372 | –6 203 | –61 895 | –6 880 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Emission av räntebärande värdepapper | 292 093 | 176 569 | 118 464 | 51 949 | |
| Inlösen av räntebärande värdepapper | –296 296 | –173 605 | –50 089 | –38 472 | |
| Minskning av övrig upplåning | –94 811 | 98 914 | –12 822 | 61 028 | |
| Utbetald utdelning | –4 638 | –4 252 | –4 638 | –4 252 | |
| Nyemission | 9 360 | 9 360 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –94 292 | 97 626 | 60 275 | 70 253 | |
| Årets kassaflöde | –46 967 | 16 338 | 77 292 | 33 045 | |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 3 911 | 1 099 | |||
| Likvida medel i förvärvade bolag | 294 | 2 | |||
| Likvida medel vid årets slut * | 57 707 | 100 763 | 187 118 | 109 826 | |
| * varav pantsatta värdepapper för OMX AB | |||||
| vid årets början | 8 086 | 4 384 | 8 086 | 4 384 | |
| vid årets slut | 8 086 | 8 086 |
** Benämningen strategiska finansiella tillgångar inkluderar aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag samt vissa andra mer långsiktiga innehav.
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 82 665 mkr (64 704) samt ränteutbetalningar inklusive kapitaliserade räntor med 60 492 mkr (46 034).
Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av verksamheter avräknas däri ingående likvida medel som redovisas som separata poster. Under 2008 förvärvades finansiella anläggningstillgångar för 494 mkr. Det väsentligaste förvärvet utgjordes av Folksam Fond AB som förvärvades kontant för 463 mkr. Under 2008 avyttrades aktier mot en sammanlagd erhållen försäljningslikvid på 1 987 mkr. Försäljningarna utgjordes av NCSD Holding AB, 1 130 mkr, SPS Reinsurance, 559 mkr, Mastercard, 191 mkr och Pankade Kaardikeskus, 107 mkr.
Emission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett år redovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring av upplåning med kortare löptider och hög omsättning.
Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank, vid nettofordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar, samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.
| Specifikation av likvida medel | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kassa och tillgodohavande hos centralbank | 29 060 | 21 200 |
| Dagslån, netto | 23 142 | 2 371 |
| Belåningsbara värdepapper | ||
| justerat för repor och blankning | 5 505 | 77 192 |
| Summa | 57 707 | 100 763 |
| Koncernen | Minoritets kapital |
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB | Totalt eget kapital |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital* |
Ej registre rade aktier |
Omräknings differens dotter- och intresseföretag |
Säkring av nettoinvester ing i utlands verksamhet |
Kassa flödes säkring |
Balanserad vinst |
Totalt | ||
| Utgående balans 31 december 2006 | 303 | 10 823 | 4 068 | –340 | 140 | 45 283 | 59 974 | 60 277 | ||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 303 | 10 823 | 4 068 | –340 | 140 | 45 283 | 59 974 | 60 277 | ||
| Valutaomräkning av utlandsverksamhet | 16 | 860 | –716 | 144 | 160 | |||||
| Uppskjuten skatt | 211 | 211 | 211 | |||||||
| Kassaflödessäkringar: | ||||||||||
| –Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital | –40 | –40 | –40 | |||||||
| –Omfört till resultaträkningen, räntenetto | –182 | –182 | –182 | |||||||
| –Uppskjuten skatt | 44 | 44 | 44 | |||||||
| –Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post | 157 | 157 | 157 | |||||||
| –Uppskjuten skatt | –44 | –44 | –44 | |||||||
| Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital | 16 | 860 | –505 | –65 | 290 | 306 | ||||
| Årets resultat redovisat via resultaträkningen | 140 | 11 996 | 11 996 | 12 136 | ||||||
| Årets totala intäkter och kostnader | 156 | 860 | –505 | –65 | 11 996 | 12 286 | 12 442 | |||
| Nyemission | 18 | 18 | ||||||||
| Utdelning | –172 | –4 252 | –4 252 | –4 424 | ||||||
| Minoritet vid nybildning av dotterföretag | 10 | 10 | ||||||||
| Utgående balans 31 december 2007 | 315 | 10 823 | 4 068 | 520 | –365 | –65 | 53 027 | 68 008 | 68 323 | |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 315 | 10 823 | 4 068 | 520 | –365 | –65 | 53 027 | 68 008 | 68 323 | |
| Valutaomräkning av utlandsverksamhet | –8 | 3 431 | –3 419 | 12 | 4 | |||||
| Uppskjuten skatt | 879 | 879 | 879 | |||||||
| Kassaflödessäkringar: | ||||||||||
| –Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital | –1 423 | –1 423 | –1 423 | |||||||
| –Omfört till resultaträkningen, räntenetto | 198 | 198 | 198 | |||||||
| –Uppskjuten skatt | 332 | 332 | 332 | |||||||
| Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital | –8 | 3 431 | –2 540 | –893 | –2 | –10 | ||||
| Årets resultat redovisat via resultaträkningen | 52 | 10 887 | 10 887 | 10 939 | ||||||
| Årets totala intäkter och kostnader | 44 | 3 431 | –2 540 | –893 | 10 887 | 10 885 | 10 929 | |||
| Utdelning | –133 | –4 639 | –4 639 | –4 772 | ||||||
| Nyemission | 4 095 | 5 265 | 3 010 | 12 370 | 12 370 | |||||
| Kostnader i samband med nyemission | –394 | –394 | –394 | |||||||
| Förvärvad minoritet under året | 6 | 6 | ||||||||
| Utgående balans 31 december 2008 | 232 | 14 918 | 8 939 | 3 010 | 3 951 | –2 905 | –958 | 59 275 | 86 230 | 86 462 |
* Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Kostnader i samband med nyemission inkluderar en positiv skatteeffekt med 153 mkr.
| Moderbolaget | Kassaflödes- | Balanserad | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| mkr | Aktiekapital | Överkursfond | Reservfond | säkring | vinst | Total |
| Utgående balans 31 december 2006 | 10 823 | 6 489 | 19 003 | 36 315 | ||
| ingående balans 1 januari 2007 | 10 823 | 6 489 | 19 003 | 36 315 | ||
| Utdelning | –4 252 | –4 252 | ||||
| Kassaflödessäkringar: | ||||||
| –Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital | –157 | –157 | ||||
| –Uppskjuten skatt | 44 | 44 | ||||
| –Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post | 157 | 157 | ||||
| –Uppskjuten skatt | –44 | –44 | ||||
| Lämnade koncernbidrag | –8 | –8 | ||||
| Skatt på lämnade koncernbidrag | 2 | 2 | ||||
| Fusionsresultat Söderhamns Sparbank AB | 11 | 11 | ||||
| Årets resultat | 4 867 | 4 867 | ||||
| Utgående balans 31 december 2007 | 10 823 | 6 489 | 19 623 | 36 935 | ||
| Ingående balans 1 januari 2008 | 10 823 | 6 489 | 19 623 | 36 935 | ||
| Utdelning | –4 639 | –4 639 | ||||
| Nyemission | 4 095 | 5 265 | 9 360 | |||
| Kostnader i samband med nyemission | –394 | –394 | ||||
| Kassaflödessäkringar: | ||||||
| –Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital | –1 365 | –1 365 | ||||
| –Omfört till resultaträkningen | 103 | 103 | ||||
| –Uppskjuten skatt | 332 | 332 | ||||
| Lämnade koncernbidrag | –589 | –589 | ||||
| Skatt på lämnade koncernbidrag | 165 | 165 | ||||
| Årets resultat | 1 316 | 1 316 | ||||
| Utgående balans 31 december 2008 | 14 918 | 4 871 | 6 489 | –930 | 15 876 | 41 224 |
Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och bokfört värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Koncernens noter är upprättade enligt IFRS medan moderbolagets noter är upprättade enligt ÅRKL.
Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2008 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 7 mars 2009. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen NASDAQ OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernens verksamhet beskrivs i Förvaltningsberättelsen.
Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 24 april 2009.
Koncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder – International Financial Reporting Standards – IFRS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC). Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för noterade företags koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem.
I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering.
Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden. Efterföljande värdering av finansiella instrument sker till stor del till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken.
Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.
International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade under 2006 IFRS 8, Rörelsesegment. Standarden ersätter IAS 14, Segmentrapportering och ska tillämpas senast från och med 2009. Standarden antogs av EU under 2007.
Under 2007 utfärdade IASB förändringar av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Förändringen i standarden, som också ska tillämpas från 2009, innebär bland annat att eget kapitalräkningen i framtiden enbart innehåller transaktioner med eget kapitalägare. Övriga transaktioner som för närvarande redovisas direkt i eget kapital ska redovisas i total resultaträkning. Valmöjlighet finns att antingen redovisa dessa poster direkt efter den traditionella resultaträkningen eller som en särskild räkning efter den traditionella resultaträkningen (Other Comprehensive Income) Förändringen antogs av EU under 2008.
IASB utfärdade under 2008 en reviderad IFRS 3, Rörelseförvärv samt en förändrad IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringarna ska senast tillämpas för förvärv med förvärvsdatum under räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 och därefter. Tidigare tillämpning är tillåten. Förändringen av standarden innebär att även minoritetens andel av goodwill vid ett förvärv kan beräknas till marknadsvärde. EU antog förändringarna i början av 2009.
Den 13 oktober 2008 utfärdade IASB förändringar av IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering, och förändringar av IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, som innebar att vissa finansiella tillgångar från och med 1 juli 2008 kan omklassificeras då vissa förutsättningar är uppfyllda från värderingskategorin
Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen eller Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. EU antog förändringen den 15 oktober 2008.
International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC) utfärdade under 2008 tolkningarna IFRIC 15, Agreements for the Construction of Real Estate, IFRIC 16, Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation och IFRIC 17, Distributions of Non-cash Assets to Owners. Tolkningarna ska senast tillämpas från 2009 eller 2010. Tolkningarna har ännu inte antagits av EU. Tidigare har tolkningarna IFRIC 12, Service Concession, IFRIC 13, Customer Loyalty Programmes, IFRIC 14, IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction utfärdats. Tolkningarna ska tillämpas från och med 2008 eller 2009. Tolkningarna IFRIC 13 och IFRIC 14 antogs av EU under 2008.
Swedbank har under 2008 tillämpat förändringen av IAS 39, som gett möjlighet att omklassificera vissa finansiella tillgångar från värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde. Effekter och bakgrund till gjord omklassificeringen beskrivs i not 44 Omklassificering av finansiella tillgångar
Ingen av de övriga nya standarderna, reviderade standarderna eller tolkningarna tillämpas 2008. De bedöms inte heller få någon effekt på koncernens framtida finansiella rapportering. IFRS 8 kan medföra vissa smärre justeringar jämfört med nuvarande segmentrapportering.
Förändringen av IAS 1 medför att Swedbanks finansiella rapporter kommer att uppdateras med Other Comprehensive Income. Den avses bli presenterad som en egen räkning efter den traditionella resultaträkningen från och med första kvartalet 2009. Jämförelsetal omräknas.
Förändringen av IFRS 3 kan få påverkan på hur framtida förvärv redovisas.
I moderbolaget har redovisning av kalkylmässiga pensionskostnader och avräkning pensioner tagits bort. Därmed redovisas kostnaden för pensionstryggande i egen regi fullt ut som personalkostnad, istället för som personalkostnad och bokslutsdisposition. Jämförelsetal har omräknats. Årets resultat påverkades inte.
Presentation av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar och pensionsavsättningar. Företagsledningen baseras sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna.
Utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.
Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. Tillgångarnas avkastning tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Till följd av att beslut beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna anses inte koncernen ha någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattandet i investeringsfonderna för att uppnå ekonomiska förmåner. Koncernens ersättning och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonder för att säkra åtaganden mot kunder. Andelar i investeringsfonderna representerar
inget inflytande, oavsett om andelsinnehavet överstiger 50 procent eller ej. Sammantaget utgör ovan nämnda förhållanden grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras.
När finansiella instrument värderas till verkligt värde används i första hand noterade priser på aktiva marknader. Saknas noterade priser på aktiva marknader används istället olika värderingsmodeller. Koncernen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. Koncernen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll.
Koncernen har bedömt valmöjligheten att värdera samtliga finansiella instrument till verkligt värde som den mest rättvisande redovisningen för delar av koncernens utlåningsportföljer med fast ränta, då ränterisken är säkrad med hjälp av emitterade värdepapper och derivat. Tillämpningen medför att redovisningsmässig volatilitet elimineras som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper används för de ingående instrumenten.
Koncernen gör olika uppskattningar för att fastställa värden på vissa tillgångar och skulder.
Fordringar prövas ifall förlusthändelse, på individuell fordran eller för grupp av fordringar, har inträffat. Att fastställa inträffad förlusthändelse för grupp av fordringar medför större osäkerhet då ett flertal olika händelser, såsom makroekonomiska faktorer, kan ha påverkan. Då förlusthändelse inträffat uppskattas när i framtiden lånets kassaflöde erhålls samt dess mest sannolika storlek. För grupper av lånefordringar baseras uppskattningarna på historiska värden och erfarenhetsmässiga justeringar av dessa till aktuell situation. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller uppskattas skillnader mellan aktuellt finansiellt instrument och noterade priser för så likartade instrument som möjligt för vilka transaktioner skett. Hur finansiella instrument värderas beskrivs i avsnittet Betydande redovisningsprinciper, Finansiella instrument, värdering (IAS 39). Ytterligare information lämnas i not 43 Verkligt värde för finansiella instrument och i not 45 Kreditrisker.
Vid prövning av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod uppskattas när tillgångens framtida kassaflöde erhålls samt dess storlek. För att fastställa framtida kassaflödens storlek krävs uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Dessutom fastställs en lämplig diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Hur immateriella tillgångar värderas beskrivs i avsnittet Betydande redovisningsprinciper Immateriella tillgångar (IAS 38), Ytterligare information lämnas i not 27 Immateriella anläggningstillgångar.
För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställs ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod eller ekonomisk livslängd. Redovisning av pensionsavsättningar beskrivs i avsnittet Betydande redovisningsprinciper Pensionsförpliktelser (IAS 19). Ytterligare information lämnas i not 36 Avsättningar.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill.
Vid rörelseförvärv i flera steg fastställs storleken på goodwill vid tidpunkten för varje transaktion. Dotterföretagen konsolideras från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande erhålls och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytandet upphör, vilket normalt sammanfaller med avyttringstidpunkten.
Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i en verksamhets kassaflöden. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i terminskontrakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas direkt i eget kapital. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen direkt till eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas direkt i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och kursdifferenser i resultaträkningen.
Merparten av koncernens poster i balansräkningen avser finansiella instrument. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Exempel på en finansiell tillgång eller skuld är kontanter respektive avtal om att erhålla eller erlägga kontanter eller andra finansiella tillgångar. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på olika rader som allmänhet eller kreditinstitut beroende på vem som är motpart. Har det finansiella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på en marknad rubriceras de finansiella instrument i balansräkningen som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordringsägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av exempelvis valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balansräkningen, antingen som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller negativt verkligt värde. Avtalsenliga upplupna räntor redovisas på separata rader i balansräkningen.
Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärsdag då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin lånefordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. Ett inbäddat derivat skiljs från värdkontraktet och redovisas separat som Derivat i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets, under förutsättning att det sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.
Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, investeringar som hålles till förfall samt övriga finansiella skulder. Några enstaka och beloppsmässigt obetydliga innehav har kategoriserats som finansiella tillgångar som kan säljas, benämnt Värderingskategori, tillgängliga för försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet. För finansiella instrument som efterföljande inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen görs även tillägg för direkta transaktionskostnader för att anskaffa det finansiella instrumentet. Efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I noter till poster i balansräkningen med finansiella instrument framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika värderingskategorier.
Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas enligt metod för kassaflödessäkring eller enligt metod för säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Handel.
Till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisningstillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Kännetecknande för de finansiella instrumenten som omfattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörelsen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt.
De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart.
Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värdeförändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsoförmåga hänförs till Kreditförluster, netto.
Utlåning till kreditinstitut och allmänheten som kategoriseras som lånefordringar redovisas i balansräkningen på likviddag. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde så länge det inte finns objektiva belägg som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov.
Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tilllägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls.
På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns. Eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs tidigare gjord nedskrivning. Lånefordran redovisas dock aldrig till ett högre värde än vad det upplupna anskaffningsvärdet varit om nedskrivningen inte gjorts.
Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som bortskrivning för konstaterade kreditförluster, reservering för sannolika kreditförluster eller som gruppvis reservering. Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fastställas beloppsmässigt och det inte finns några möjligheter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster. Redovisat värde på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan.
Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.
Vissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategoriserats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventuellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för lånefordringar.
Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som inte längre uppfyller kriterierna för handel får från den 1 juli 2008 omklassificeras från värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde under förutsättning att extra ordinära förutsättningar föreligger.
Vid en omklassificering till värderingskategorin Investeringar som hålles till förfall krävs också att intentionen och förmågan finns att inneha investeringen till förfall.
Tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificering anses fortsättningsvis utgöra anskaffningsvärde.
Finansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.
Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av ränte- eller valutakursförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i Eget kapital.
Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. När ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en ickefinansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för den säkrade posten. Leder ett prognostiserat kassaflöde till redovisning av en finansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.
Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar.
Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresseföretagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt.
Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens.
Investering i ett joint venture redovisas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhållande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.
Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet som motsvarar den del av anskaffningsvärdet för den förvärvade rörelsen som överstiger verkligt värde netto för den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag
för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång.
I syfte att nedskrivningspröva goodwill från rörelseförvärv allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen.
Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.
Immateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över dess längd och nedskrivningsprövas om nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs nedskrivningsprövning på samma sätt som för goodwill istället för systematisk avskrivning. Bedömningen att en nyttjandeperiod är obestämbar omvärderas årligen för att fastställa om den fortfarande är obestämbar. Ifall den blir bestämbar påbörjas avskrivningar.
Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.
Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fastigheter för eget bruk, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk och sker systematiskt över respektive komponents nyttjandeperiod ned till bedömt restvärde. Avskrivningsmetoden återspeglar hur tillgångens värde successivt förbrukas. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Redovisade värden nedskrivningsprövas ifall händelser eller omständigheter indikerar ett lägre återvinningsvärde.
En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. Uppskattat utflöde nuvärdeberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen ingen ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer.
Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.
För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från avsättningen avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna samt ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust. Resultaträkningen belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster resultatredovisas först när det överstiger tio procent av det högsta värdet av nuvärdet av förpliktelserna eller värdet av förvaltningstillgångarna. Resultatredovisningen sker över de anställdas återstående tjänstgöringstid.
Avsättning för löneskatt görs nominellt baserat på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till underlag för verklig löneskatt.
Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument.
För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på egna rader.
Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument beskrivs i avsnittet Finansiella instrument, värdering (IAS 39). Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknade enligt effektivräntemetoden redovisas inom Räntenetto. Värdeförändringar och utdelningar på aktier i värderingskategorin Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen samt alla valutakursförändringar mellan funktionella och andra valutor redovisas inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Arvode för olika tjänsteuppdrag kunder tillhandahålls redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas både inom Provisionsintäkter och inom Övriga rörelseintäkter. Exempel på provisionsintäkter är betalningsförmedling, kapitalförvaltningsarvode och courtage. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter. Övriga intäkter innehåller även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar.
För tillgångar som inte nedskrivningsprövas enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar nedskrivningsprövas tillgången genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. Tillgångar med obestämbar löptid nedskrivningsprövas löpande oavsett om det finns indikationer på att tillgångarna minskat i värde eller inte. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes.
Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. För moderbolagets estniska dotterföretag Hansabank utlöses inkomstbeskattning endast om utdelning lämnas. Till följd av att moderbolaget kontrollerar huruvida utdelningar ska lämnas reserveras endast skatt om utdelningar avses lämnas. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Redovisat värde för uppskjuten skatt omvärderas vid varje bokslutstillfälle. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som redovisats direkt i Eget kapital.
Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank samt fordran avseende nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar, samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.
Med segment avses rörelsegrenar och geografiska områden. Eftersom koncernens rörelsegrenar även beskriver geografiska områden lämnas ingen separat rapportering för geografiska områden. Redovisningsprinciperna för en rörelsegren utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser rörelsegrensredovisningen.
Rörelsegrensredovisningen bygger på koncernens organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Koncernledningskostnader utfördelas inte. Under året genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna allokeras till respektive rörelsegren. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och bedömt kapitalbehov under året. Erhållen intäktsränta på allokerat eget kapital ränteberäknas efter relevant marknadsränta. Finansieringskostnad för goodwill och andra övervärden allokeras till den rörelsegren den avser. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas som årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till allokerat eget kapital till rörelsegrenen.
Moderbolaget upprättar årsredovisningen enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2.2 och Finansinspektionens föreskrifter.
De mest väsentliga avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och IFRS är redovisning av pensionskostnader, behandling av goodwill och internt genererade immateriella tillgångar samt värdering av valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag. Moderbolaget redovisar pensionskostnader enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket medför att även förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som avgiftsbestämda planer. Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter hänförliga till internt genererade immateriella tillgångare redovisas i resultaträkningen, oavsett om de uppstått i utvecklingsfasen. Valutakomponenten på valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Eget kapital hänförligt till nyemission redovisas i moderbolaget som skuld tills emissionen registrerats
Även rubriceringsmässiga avvikelser förekommer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ränteintäkter | ||||
| Kreditinstitut | 5 509 | 6 518 | 17 755 | 14 690 |
| svenska kronor | 3 939 | 3 055 | 10 954 | 7 893 |
| utländsk valuta | 1 570 | 3 463 | 6 801 | 6 797 |
| Utlåning till allmänheten | 69 598 | 52 535 | 22 143 | 15 985 |
| svenska kronor | 47 921 | 37 974 | 17 546 | 13 124 |
| utländsk valuta | 21 677 | 14 561 | 4 597 | 2 861 |
| Räntebärande värdepapper | 2 836 | 2 680 | 6 780 | 2 881 |
| svenska kronor | 984 | 1 199 | 5 220 | 1 615 |
| utländsk valuta | 1 852 | 1 481 | 1 560 | 1 266 |
| Övriga | 1 620 | 5 354 | 388 | 4 893 |
| svenska kronor | 290 | 3 000 | 127 | 2 947 |
| utländsk valuta | 1 330 | 2 354 | 261 | 1 946 |
| Summa | 79 563 | 67 087 | 47 066 | 38 449 |
| svenska kronor | 53 134 | 45 228 | 33 847 | 25 579 |
| utländsk valuta | 26 429 | 21 859 | 13 219 | 12 870 |
| Räntekostnader | ||||
| Kreditinstitut | –8 064 | –8 482 | –11 626 | –7 860 |
| svenska kronor | –3 584 | –4 731 | –7 257 | –4 408 |
| utländsk valuta | –4 480 | –3 751 | –4 369 | –3 452 |
| In- och upplåning från allmänheten | –15 643 | –11 011 | –12 008 | –8 764 |
| svenska kronor | –11 363 | –7 947 | –11 445 | –8 026 |
| utländsk valuta | –4 280 | –3 064 | –563 | –738 |
| Emitterade värdepapper | –29 062 | –22 661 | –9 874 | –8 664 |
| svenska kronor | –16 065 | –6 206 | –2 415 | –1 061 |
| utländsk valuta | –12 997 | –16 455 | –7 459 | –7 603 |
| Efterställda skulder | –2 210 | –1 973 | –2 169 | –1 871 |
| svenska kronor | –753 | –533 | –672 | –385 |
| utländsk valuta | –1 457 | –1 440 | –1 497 | –1 486 |
| Övriga | –2 882 | –3 803 | –2 560 | –3 707 |
| svenska kronor | –2 019 | –3 698 | –2 374 | –3 688 |
| utländsk valuta | –863 | –105 | –186 | –19 |
| Summa | –57 861 | –47 930 | –38 237 | –30 866 |
| svenska kronor | –33 784 | –23 115 | –24 163 | –17 568 |
| utländsk valuta | –24 077 | –24 815 | –14 074 | –13 298 |
| Summa | 21 702 | 19 157 | 8 829 | 7 583 |
| svenska kronor | 19 350 | 22 113 | 9 684 | 8 011 |
| utländsk valuta | 2 352 | –2 956 | –855 | –428 |
| Summa medelsaldo, tillgångar | 1 700 987 | 1 521 401 1 163 407 | 917 852 | |
| Summa medelsaldo, skulder | 1 628 937 | 1 457 835 1 127 173 | 882 481 | |
| Placeringsmarginal | 1,28 | 1,25 | 0,76 | 0,83 |
| Medelränta på utlåning till allmänheten |
5,73 | 5,04 | 5,57 | 4,99 |
| Medelränta på inlåning från | ||||
| allmänheten | 3,22 | 2,55 | 3,18 | 2,60 |
| Medelsaldo, utlåning till allmänheten | 1 197 314 1 015 726 | |||
| Medelsaldo, inlåning till allmänheten | 461 783 | 413 958 | ||
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
40 754 | 34 007 | 29 167 | 23 715 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet |
||||
| anskaffningsvärde | 16 707 | 11 556 | 21 466 | 19 232 |
| Ränteintäkter osäkra fordringar | 283 | 68 | 39 | 16 |
| Moderbolaget | |
|---|---|
| 2008 | 2007 |
| –2 | 304 |
| 89 | 127 |
| 1 496 | 4 969 |
| 1 583 | 5 400 |
| 787 | 4 697 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Provisionsintäkter | ||||
| Betalningsförmedlingsprovisioner | 5 349 | 4 612 | 2 207 | 1 876 |
| Utlåningsprovisioner | 658 | 671 | 333 | 361 |
| Inlåningsprovisioner | 61 | 70 | 60 | 69 |
| Garantiprovisioner | 257 | 231 | 163 | 155 |
| Värdepappersprovisioner | ||||
| Courtage | 734 | 1 064 | 313 | 445 |
| Kapitalförvaltning | 3 486 | 4 226 | 1 453 | 1 815 |
| Övriga värdepappersprovisioner | 132 | 104 | 121 | 97 |
| Övriga provisioner | ||||
| Fastighetsförmedling | 127 | 152 | ||
| Övrigt | 1 437 | 1 809 | 812 | 833 |
| Summa | 12 241 | 12 939 | 5 462 | 5 651 |
| Provisionskostnader | ||||
| Betalningsförmedlingsprovisioner | –1 929 | –1 592 | –612 | –403 |
| Värdepappersprovisioner | –498 | –290 | –514 | –174 |
| Övriga provisioner | –984 | –1 177 | –126 | –156 |
| Summa | –3 411 | –3 059 | –1 252 | –733 |
| Summa | 8 830 | 9 880 | 4 210 | 4 918 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Handel samt derivat | ||||
| Aktier/andelar | 14 | 757 | 404 | 338 |
| varav värdeförändring | 16 | 432 | 404 | 338 |
| varav utdelning | –2 | 325 | ||
| Räntebärande instrument | 10 042 | 6 670 | –581 | –504 |
| Andra finansiella instrument | 122 | 60 | ||
| Summa | 10 178 | 7 487 | –177 | –166 |
| Övrigt | ||||
| Aktier/andelar | 191 | 117 | 117 | 85 |
| varav värdeförändring | 117 | 85 | 117 | 85 |
| varav utdelning | 74 | 32 | ||
| Räntebärande instrument | –9 553 | –7 174 | 507 | –113 |
| Summa | –9 362 | –7 057 | 624 | –28 |
| Säkringsredovisning till verkligt värde | ||||
| Säkringsinstrument | 1 691 | –199 | 1 690 | –201 |
| Säkrad post | –1 676 | 163 | –1 677 | 166 |
| Summa | 15 | –36 | 13 | –35 |
| Ineffektiv del vid säkring av netto | ||||
| investering i utlandsverksamhet | –137 | –76 | ||
| Värderingskategori, lånefordringar | 19 | 16 | ||
| Valutakursförändring | 1 638 | 1 281 | 471 | 592 |
| Summa | 2 351 | 1 691 | 855 | 363 |
Någon värdeförändring på finansiella skulder till följd av att koncernens kreditvärdighet förändrats har inte uppstått. Någon ineffektivitet har inte uppstått på kassaflödessäkringar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Realisationsresultat vid försäljning av | ||||
| dotter- och intresseföretag | 846 | 58 | 860 | 54 |
| Fastighetsintäkter | 13 | 120 | 0 | 1 |
| Realisationsresultat vid försäljning av | ||||
| fastigheter, inventarier m.m. | 454 | 445 | 0 | |
| IT-tjänster | 776 | 739 | 1 041 | 960 |
| Övriga rörelseintäkter | 527 | 307 | 173 | 180 |
| Summa | 2 616 | 1 224 | 2 519 | 1 195 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Löner och arvoden | 6 452 | 5 955 | 3 824 | 3 765 | |
| Pensionskostnader* | 995 | 813 | 905 | 860 | |
| Socialförsäkringsavgifter | 1 998 | 1 883 | 1 329 | 1 333 | |
| Avsättning resultatandelssystem | 289 | 783 | 271 | 164 | |
| Utbildningskostnader | 150 | 173 | 80 | 92 | |
| Övriga personalkostnader | 208 | 185 | 159 | 147 | |
| Summa | 10 092 | 9 792 | 6 568 | 6 361 | |
| varav resultatbaserade personalkostnader |
950 | 1 658 | 628 | 599 |
* Årets pensionskostnad i koncernen specifieras i not 36.
| Koncernen | 2008 | 2007 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare |
Tantiem | Övriga anställda |
Summa | Styrelse, VD och vVD samt övriga ledande befattningshavare |
Tantiem | Övriga anställda |
Summa | ||
| Sverige | 74 | 7 | 3 996 | 4 077 | 73 | 9 | 3 994 | 4 076 | ||
| Danmark | 21 | 21 | 14 | 14 | ||||||
| Estland | 13 | 10 | 412 | 435 | 10 | 13 | 404 | 427 | ||
| Lettland | 9 | 1 | 399 | 409 | 8 | 3 | 299 | 310 | ||
| Litauen | 14 | 3 | 494 | 511 | 12 | 6 | 341 | 359 | ||
| Luxemburg | 9 | 43 | 52 | 10 | 1 | 39 | 50 | |||
| Norge | 20 | 44 | 308 | 372 | 6 | 50 | 413 | 469 | ||
| Ryssland | 15 | 2 | 179 | 196 | 9 | 2 | 72 | 83 | ||
| Ukraina | 24 | 35 | 258 | 317 | 7 | 13 | 99 | 119 | ||
| USA | 3 | 1 | 31 | 35 | 2 | 6 | 24 | 32 | ||
| Övriga länder | 27 | 27 | 16 | 16 | ||||||
| Summa | 181 | 103 | 6 168 | 6 452 | 137 | 103 | 5 715 | 5 955 | ||
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | ||||||||
| Löner och andra ersättningar | ||||||||||
| Sverige | 43 | 4 | 3 672 | 3 719 | 43 | 4 | 3 653 | 3 700 | ||
| Danmark | 21 | 21 | 14 | 14 | ||||||
| Norge | 34 | 34 | 19 | 19 | ||||||
| USA | 23 | 23 | 16 | 16 | ||||||
| Övriga länder | 27 | 27 | 16 | 16 | ||||||
| Summa | 43 | 4 | 3 777 | 3 824 | 43 | 4 | 3 718 | 3 765 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Årets kostnader avseende pensioner | ||||
| och liknande förmåner: | ||||
| Till Styrelseledamöter, VD och vVD, | ||||
| nuvarande och tidigare | 36 | 37 | 66 | 61 |
| Antal personer | 68 | 69 | 42 | 43 |
Kostnaden i koncernen beräknas enligt IAS 19 och kostnaden i moderbolaget enligt ÅRKL. Kostnaderna är exklusive löneskatt och i moderbolaget har även redovisningsprincip ändrats. Se redovisningsprinciper. 2007 års uppgift har omräknats. Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktören och vice verkställande direktörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelse. Stiftelsetryggande förpliktelser uppgick till 424 mkr (412).
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Lån till VD och vVD | 82 | 94 | 43 | 47 |
| Antal personer med lån | 30 | 32 | 8 | 10 |
| Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter |
137 | 97 | 15 | 16 |
| Antal personer med lån | 58 | 55 | 8 | 8 |
Utöver ovanstående lån har Swedbank lånat ut 1 248 mkr (1 155) till närstående företag till den verkställande direktören i det Ukrainska dotterföretaget. Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i bolagets ledning.
Med ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktör tillika koncernchef samt personer i koncernledningen. Med andra ledande befattningshavare avses här personer i koncernledningen exklusive verkställande direktör.
En kompensationskommitté, bestående av styrelsens ordförande, dess vice ordförande och en ordinarie ledamot bereder inför styrelsen beslut i frågor om löner och övriga förmåner för verkställande direktör, koncernledning, chefen för internrevision samt styrelsens sekreterare.
Arvode, till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och personer i koncernledningen i moderbolaget, för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, tkr | Styrelse arvode |
varav för utskotts arbete |
Styrelse arvode |
varav för utskotts arbete |
| Styrelsearvoden och ersättningar Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman |
||||
| Carl Eric Stålberg, Styrelsens ordförande | 1 700 | 350 | 1 550 | 250 |
| Ulrika Francke, Styrelsens vice ordförande | 1 200 | 525 | 1 025 | 375 |
| Gail Buyske, styrelseledamot | 525 | 125 | 425 | 75 |
| Simon F.D. Ellis, styrelseledamot | 650 | 250 | 350 | |
| Berith Hägglund-Marcus, styrelseledamot | 625 | 225 | 425 | 75 |
| Göran Johnsson , styrelseledamot | 650 | 250 | 600 | 250 |
| Helle Kruse Nielsen, styrelseledamot | 400 | |||
| Anders Nyblom, styrelseledamot | 400 | 600 | 250 | |
| Caroline Sundewall, styrelseledamot | 425 | 75 | ||
| Summa | 6 150 | 1 725 | 5 400 | 1 350 |
Några kostnader till tidigare styrelse har inte resultatförts under räkenskapsåret.
| Ersättningar till styrelsens ordförande, tkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Till Carl Eric Stålberg | ||
| Fast ersättning, lön | 3 075 | 2 975 |
| Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden |
1 700 | 1 550 |
| Övriga ersättningar/förmåner | 60 | 60 |
| Summa | 4 835 | 4 585 |
| varav pensionsgrundande ersättning | 3 075 | 2 975 |
| Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt | 2 468 | 2 438 |
Carl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmånsbestämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75 procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Moderbolaget bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till 360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats.
Beroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kan han enligt sitt avtal med moderbolaget vara berättigad till en pensionsmedförande ersättning med belopp motsvarande tidigare lön under en 24 månaders period efter anställningens upphörande. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl Eric Stålberg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad här sagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutar annat.
Koncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.
| Ersättningar till verkställande direktör, tkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Till Jan Lidén | ||
| Fast ersättning, lön | 8 000 | 8 000 |
| Övriga ersättningar/förmåner | 189 | 194 |
| Summa | 8 189 | 8 194 |
| Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt | 3 671 | 3 592 |
Jan Lidéns anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar i form av bonus, tantiem eller liknande utan löneersättningen utgörs av en fast årslön. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Jan Lidén disponerar för avgiftsbestämda pensionsändamål ett årligt premiebelopp på 3,7mkr. Moderbolagets åtagande avser endast premiens storlek. Premiebeloppet indexuppräknas årligen enligt den högsta procentsatsen som tillämpas av BAO, Sparinstitutens Pensionskassa och Alecta.
Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Jan Lidén lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker om Jan Lidén erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jan Lidéns sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.
Jan Lidén uppnår under 2009 sin ordinarie pensionsålder och avgick från positionen som verkställande direktör den sista februari.
Michael Wolfs ersättning utgörs av en fast årslön på 8 mkr utan inslag av rörliga lönedelar i form av bonus etc. Hans ordinarie pensionsålder är 60 år och han disponerar ett årligt premiebelopp på 3,2 mkr för avgiftsbestämda ändamål. Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Michael Wolf lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag om 12 månader. Avräkning sker om Michael Wolf erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Michael Wolfs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.
Banken har flera vice verkställande direktörer. Enligt styrelsens instruktion gäller den inbördes ordningen att chefen för Svensk bankrörelse först träder in i verkställande direktörens ställe.
| Ersättningar till chefen för Svensk bankrörelse, tkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Till Kjell Hedman | ||
| Fast ersättning, lön | 3 420 | 2 650 |
| Rörlig ersättning, utbetalad | 593 | 420 |
| Övriga ersättningar/förmåner | 95 | 91 |
| Summa | 4 108 | 3 161 |
| Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt | 2 946 | 2 783 |
Kjell Hedmans rörliga ersättning är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Den rörliga ersättningen är ej pensionsgrundande. Rörlig ersättning kommer dock inte utgå till Kjell Hedman under den period då Bankens avtal med Riksgälden tillämpas. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Kjell Hedman har ett förmånsbestämt pensionslöfte uppgående till 70 procent upp till 54,57 inkomstbasbelopp. Därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet.
Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Kjell Hedman lön under uppsägningstiden som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker om Kjell Hedman erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Kjell Hedmans sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.
| Ersättning till andra ledande befattningshavare* | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fast ersättning, lön | 19 | 18 |
| Rörlig ersättning, tantiem och bonus | 9 | 7 |
| Övriga ersättningar/förmåner | 1 | 1 |
| Summa | 29 | 26 |
| Pensionskostnad enligt IAS, exklusive löneskatt | 9 | 8 |
| Antal personer | 7 | 7 |
* Inkluderar ersättningar under året som utgår från samtliga koncernföretag, såväl svenska som utländska. Redovisade uppgifter avser ersättning den tid personerna ingått i koncernledningen, exklusive verkställande direktören (chefen för Svensk bankrörelse, Kjell Hedman, är inkluderad).
Rörlig ersättning till svenska befattningshavare är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Rörlig ersättning kommer dock inte att utgå till vissa medlemmar av koncernledningen under perioden som bankens avtal med Riksgälden gäller (förutsatt att begränsningarna är tillämpliga på dessa personer). För de baltiska befattningshavarna är rörlig ersättning maximerad till 12 månadslöner. Därutöver fördelas 1 procent av EVA (Economic Value Added) jämnt bland ledande baltiska befattningshavare, maximalt EUR 360 000 per befattningshavare. Under år 2008 utbetalades 9 182 tkr i rörlig ersättning till andra ledande befattningshavare. Resultatfört belopp uppgick till 5 084 tkr. Rörlig ersättning är ej pensionsgrundande. Arvode för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.
Till andra ledande befattningshavare vid årsskiftet, totalt sju personer, utgår en förmånsbestämd livsvarig pension till tre personer från 60 års ålder och till två personer en förmånsbestämd pension från 62 år ålder. För fem personer görs avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats. För två befattningshavare finns ingen utfästelse om pension.
För tre personer av de fem med förmånsbestämda pensionslöften har 2004 års pensionsmedförande lön i den förmånsbestämda pensionen låsts, uttryckt i inkomstbasbelopp, och därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet. För två personer av de fem med förmånsbestämda pensionslöften utgår kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp som motsvarar 35 procent av lönedelar mellan 30 och 80 inkomstbasbelopp..
Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 0–12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker för inkomst erhållen från nytt arbete. Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida är uppsägningstiden högst 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas om inte uppsägningen är orsakad av ett grovt avtalsbrott från bankens sida.
| efter 1 585 timmar per anställd | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Swedbank AB | 8 761 | 8 892 |
| Swedbank Hypotek | 9 | 14 |
| Swedbank Finans | 166 | 160 |
| Swedbank Robur | 363 | 320 |
| Sparia Försäkrings AB | 0 | 2 |
| Swedbank Juristbyrå AB | 5 | 5 |
| Swedbank Fastighetsbyrå | 30 | 39 |
| Swedbank Företagsförmedling AB | 5 | 5 |
| Swedbank Card Services AB | 68 | 54 |
| Ölands Bank AB | 61 | 60 |
| Swedbank Luxembourg S.A. | 69 | 76 |
| Hansabank | 9 643 | 10 215 |
| OAO Swedbank | 499 | |
| OJSC Swedbank | 3 802 | 1 850 |
| First Securities ASA | 265 | 242 |
| First Securities LLC | 16 | 21 |
| Summa | 23 762 | 21 955 |
| varav i | ||
| Danmark | 38 | 26 |
| Estland | 3 500 | 3 558 |
| Finland | 12 | 9 |
| Japan | 2 | 2 |
| Kina | 20 | 17 |
| Lettland | 2 731 | 2 725 |
| Litauen | 3 426 | 3 633 |
| Luxemburg | 69 | 76 |
| Norge | 316 | 273 |
| Ryssland | 499 | 299 |
| Ukraina | 3 806 | 1 850 |
| USA | 30 | 37 |
| Summa | 14 449 | 12 505 |
| Antal arbetade timmar (tusental) | 37 663 | 34 803 |
| Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrån varo relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster |
21 280 | 22 148 |
| Personalomsättning, % | 2008 | |
|---|---|---|
| Svensk bankrörelse | 8,3 | |
| Baltisk bankrörelse | 19,9 | |
| Internationell bankrörelse | 26,2 | |
| Swedbank Markets | 14,7 | |
| Kaptalförvaltning och försäkring | 10,3 | |
| Gemensam service och koncernstaber | 4,9 | |
| Personalomsättning, totalt | 16,3 |
| Könsfördelning | 2008-12-31 | 2007-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen i procent | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Samtliga anställda | 66 | 34 | 68 | 32 |
| Styrelseledamöter | 26 | 74 | 27 | 73 |
| Övriga ledande befattnings havare inkl. VD |
14 | 86 | 16 | 84 |
| Moderbolaget i procent | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Samtliga anställda | 56 | 44 | 57 | 43 |
| Styrelseledamöter | 55 | 45 | 60 | 40 |
| Övriga ledande befattnings havare inkl. VD |
25 | 75 | 33 | 67 |
Med övriga ledande befattningshavare avses i koncernen personer som är verkställande direktör eller vice verkställande direktör men som inte är styrelseledamot och i moderbolaget personer i koncernledningen.
| Könsfördelning | 2008-12-31 | 2007-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen i procent | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Sverige | 56 | 44 | 57 | 43 |
| Danmark | 55 | 45 | 49 | 51 |
| Estland | 77 | 23 | 78 | 22 |
| Finland | 54 | 46 | 54 | 46 |
| Japan | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Kina | 63 | 37 | 63 | 37 |
| Lettland | 77 | 23 | 76 | 24 |
| Litauen | 81 | 19 | 82 | 18 |
| Luxemburg | 40 | 60 | 42 | 58 |
| Norge | 22 | 78 | 24 | 76 |
| Ryssland | 68 | 32 | 66 | 34 |
| Ukraina | 66 | 34 | 71 | 29 |
| USA | 35 | 65 | 35 | 65 |
| Sjukfrånvaro | ||
|---|---|---|
| Moderbolaget i procent | 2008 | 2007 |
| Total sjukfrånvaro | 3,5 | 3,9 |
| varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro |
56,6 | 62,4 |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 4,5 | 5,0 |
| Sjukfrånvaro för män | 2,2 | 2,4 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre | 2,1 | 2,2 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år | 3,1 | 3,3 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre | 4,4 | 5,0 |
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Fastighetskostnader | 65 | 42 | 1 | 1 |
| Hyror, övriga lokalkostnader | 1 369 | 1 181 | 811 | 796 |
| Datakostnader | 1 623 | 1 467 | 1 224 | 1 066 |
| Tele, porto | 347 | 425 | 189 | 277 |
| Konsulter och köpta tjänster | 1 184 | 936 | 697 | 510 |
| Resekostnader, representation | 430 | 426 | 191 | 195 |
| Materialkostnader | 323 | 263 | 235 | 187 |
| Reklam, PR, marknadsföring | 475 | 467 | 220 | 235 |
| Värdetransport, larm | 481 | 371 | 413 | 321 |
| Övriga administrationskostnader | 568 | 538 | 391 | 364 |
| Övriga rörelsekostnader | 129 | 106 | 98 | 122 |
| Summa | 6 994 | 6 222 | 4 470 | 4 074 |
| Revision | Konsultation | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Av bolagsstämman valda revisorer | ||||
| Deloitte AB | 32 | 30 | 42 | 8 |
| Ernst & Young AB | 1 | 5 | ||
| Övriga | 3 | 1 | ||
| Summa | 35 | 30 | 44 | 13 |
| Internrevision | 69 | 68 |
| Revision | Konsultation | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Av bolagsstämman valda revisorer | ||||
| Deloitte AB | 14 | 15 | 15 | 3 |
| Ernst & Young AB | 4 | |||
| Summa | 14 | 15 | 15 | 7 |
| Internrevision | 48 | 52 |
Ersättning till revisorer avseende konsultation avser främst rådgivning i skattefrågor och finansiell due diligence samt rådgivning i samband med nyemission. Kostnader för nyemission har bokförts direkt i eget kapital.
Avtalen avser i huvudsak lokaler där koncernen är hyrestagare. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.
| Koncernen 2008 | < 1 år | 1—5 år | > 5 år | Total |
|---|---|---|---|---|
| Kostnader | 762 | 3 650 | 773 | 5 185 |
| Intäkter från vidareuthyrning | 187 | 655 | 120 | 962 |
| Summa | 574 | 2 995 | 653 | 4 223 |
| Moderbolaget 2008 | < 1 år | 1—5 år | > 5 år | Total |
| Kostnader | 682 | 3 483 | 759 | 4 924 |
| Intäkter från vidareuthyrning | 53 | 259 | 55 | 367 |
| Summa | 629 | 3 224 | 704 | 4 557 |
| Koncernen 2007 | < 1 år | 1—5 år | > 5 år | Total |
| Kostnader | 910 | 3 805 | 778 | 5 493 |
| Intäkter från vidareuthyrning | 20 | 116 | 23 | 159 |
| Summa | 890 | 3 689 | 755 | 5 334 |
| Moderbolaget 2007 | < 1 år | 1—5 år | > 5 år | Total |
| Kostnader | 880 | 3 721 | 709 | 5 310 |
| Intäkter från vidareuthyrning | 50 | 248 | 53 | 351 |
| Summa | 830 | 3 473 | 656 | 4 959 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avskrivningar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Inventarier | 525 | 462 | 237 | 239 | |
| Byggnader | 79 | 42 | 1 | 1 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 395 | 201 | 157 | 150 | |
| Summa | 999 | 705 | 395 | 390 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Individuellt värderade fordringar | ||||
| Bortskrivning för konstaterade | ||||
| kreditförluster | 806 | 575 | 539 | 399 |
| Återförda tidigare gjorda reserveringar för | ||||
| sannolika kreditförluster som i årets bok slut redovisas som konstaterade förluster |
–291 | –236 | –212 | –140 |
| Reservering för sannolika kreditförluster | 1 838 | 453 | 550 | 193 |
| Inbetalt på tidigare års konstaterade | ||||
| kreditförluster | –125 | –178 | –74 | –96 |
| Återförda ej längre erforderliga reserve ringar för sannolika kreditförluster |
–194 | –126 | –63 | –72 |
| Nettokostnad för individuellt | ||||
| värderade fordringar | 2 034 | 488 | 740 | 284 |
| Gruppvis reservering för | ||||
| individuellt värderade fordringar | ||||
| Avsättning/upplösning av gruppvis reservering |
874 | –39 | –75 | –299 |
| Gruppvis värderade homogena | ||||
| grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk |
||||
| Bortskrivning för konstaterade | ||||
| kreditförluster | 170 | 85 | 58 | 45 |
| Inbetalt på tidigare års | ||||
| konstaterade kreditförluster | –42 | –23 | 0 | 0 |
| Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster |
136 | 73 | 41 | 17 |
| Nettokostnad för gruppvis | ||||
| värderade homogena fordringar | 264 | 135 | 99 | 62 |
| Nettokostnad för infriande av garantier | ||||
| och andra ansvarsförbindelser | –16 | 35 | –2 | 32 |
| Nettokostnad | ||||
| för kreditförluster | 3 156 | 619 | 762 | 79 |
| Kreditförluster fördelade per värderingskategori |
||||
| Lånefordringar | 3 151 | 648 | 761 | 74 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | 5 | –29 | 1 | 5 |
| Kreditförluster fördelade | ||||
| per låntagarkategori | ||||
| Kreditinstitut | ||||
| Bortskrivning och reservering | 13 | 12 | ||
| Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster |
0 | |||
| Allmänheten | ||||
| Bortskrivning och reservering | 3 551 | 997 | 980 | 559 |
| Återföring och inbetalt på tidigare års | ||||
| konstaterade kreditförluster | –395 | –391 | –218 | –492 |
| Summa | 3 156 | 619 | 762 | 79 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Aktier och andelar i dotterföretag | ||
| OJSC Swedbank | 2 964 | |
| Summa | 2 964 | |
| Aktier och andelar i intresseföretag |
| Summa | 1 | 7 |
|---|---|---|
| Finansiell ID-Teknik BID AB | 1 | |
| DocHotel i Stockholm AB | 1 | 2 |
| BDB Bankernas Depå AB | 4 |
Nedskrivning av aktier i dotter- och intresseföretag har skett till det koncernmässiga värdet.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Obeskattade reserver | |||
| Överavskrivningar inventarier | 40 | 89 | |
| Periodiseringsfond | –730 | –2 024 | |
| Summa | –690 | –1 935 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattekostnad | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Skatt avseende tidigare år | –213 | –15 | –173 | –17 | ||
| Aktuell skatt | 2 308 | 2 584 | 964 | 1 761 | ||
| Uppskjuten skatt | 785 | 881 | 39 | 2 | ||
| Summa | 2 880 | 3 450 | 830 | 1 746 | ||
Skattekostnaden motsvarar 20,8 procent av resultatet före skatt i koncernen. Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | procent | mkr | procent | ||
| Utfall | 2 880 | 20,8 | 3 450 | 22,1 | |
| 28% på resultatet före skatt | 3 869 | 28,0 | 4 364 | 28,0 | |
| Skillnad | 989 | 7,2 | 914 | 5,9 | |
| Skillnaden består av följande poster: | |||||
| Skatt tidigare år | 213 | 1,6 | 15 | 0,1 | |
| Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader |
–103 | –0,8 | –29 | –0,2 | |
| Ej avdragsgill nedskrivning goodwill | –392 | –2,8 | |||
| Skattefria realisationsvinster och värde förändring på aktier och andelar |
258 | 1,9 | 35 | 0,2 | |
| Ej tidigare aktiverade underskottsavdrag | 118 | 0,9 | |||
| Annan skattebas i försäkringsrörelsen | 39 | 0,3 | 50 | 0,3 | |
| Avvikande skattesatser i andra länder | 684 | 4,9 | 845 | 5,5 | |
| Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Sverige |
173 | 1,3 | |||
| Övrigt, netto | –1 | 0,0 | –2 | 0,0 | |
| Summa | 989 | 7,2 | 914 | 5,9 |
Skattekostnaden motsvarar 38.7 procent av resultatet före skatt i bolaget. Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| mkr | procent | mkr | procent | |
| Utfall | 830 | 38,7 | 1 746 | 26,4 |
| 28% på resultatet före skatt | 601 | 28,0 | 1 852 | 28,0 |
| Skillnad | –229 | –10,7 | 106 | 1,6 |
| Skillnaden består av följande poster: | ||||
| Skatt tidigare år | 173 | 8,1 | 17 | 0,1 |
| Ej skattepliktiga utdelningar | 234 | 10,9 | 121 | 1,8 |
| Skattefria realisationsvinster och värde | ||||
| förändring på aktier och andelar | 270 | 12,6 | 30 | 0,3 |
| Ej avdragsgill goodwillavskrivning | –34 | –1,6 | –34 | –0,3 |
| Schablonintäkt periodiseringsfond | –42 | –2,0 | –21 | –0,2 |
| Ej avdragsgill nedskrivning av aktier | –830 | –38,8 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader |
15 | 0,7 | –7 | –0,1 |
| Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats i Sverige |
–2 | 0,0 | ||
| Övrigt, netto | –13 | –0,6 | ||
| Summa | –229 | –10,7 | 106 | 1,6 |
Uppskjutna skatteskulder nettoredovisas emot uppskjutna skattefordringar då det finns en legal rätt till kvittning och då avsikten är att erhålla likvid för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt.
| Balansräkning | Resultaträkning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||||
| Årets rörelseförvärv | 4 | 2 | |||
| Övrigt | 58 | 11 | 47 | –5 | |
| Summa | 62 | 11 | 49 | –5 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Obeskattade reserver | 3 167 | 2 591 | 576 | 729 | |
| Avsättningar för pensioner | –483 | –518 | 35 | 41 | |
| Säkring av nettoinvestering i | |||||
| utlandsverksamhet | –1 044 | –165 | 14 | ||
| Kassaflödessäkring | –332 | ||||
| Obeskattade reserver intresseföretag | 9 | ||||
| Rörelseförvärv | 157 | –19 | 14 | ||
| Avyttringar | 168 | 5 | |||
| Övrigt, netto | 304 | 120 | 184 | 88 | |
| Valutakursdifferenser | 44 | ||||
| Summa | 1 769 | 2 196 | 834 | 886 |
Inom uppskjutna skatteskulder har 2007 års värden rubricerats för att på bästa sätt tydliggöra 2008 års förändringar.
Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet och kassaflödessäkring redovisas direkt mot eget kapital då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i eget kapital. Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i intresseföretag ingår i balansräkningsraden Aktier och andelar i intresseföretag.
Hansabank betalar inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelas till moderbolaget. Skattesatsen för 2008 är 21 procent. Kvarvarande vinstmedel i Hansabank beräknas, om de blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på maximalt 4 652 mkr (3 360). Någon uppskjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att moderbolaget kan styra tidpunkten för utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framtida utdelningar bedöms således även fortsättningsvis erhållas ur framtida vinster.
Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Periodens resultat hänförligt till Swedbanks | ||
| aktieägare | 10 887 | 11 996 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier före nyemission och fondemissionselement, |
||
| före och efter utspädning | 515 373 412 | 515 373 412 |
| Emissionselement | 1,07 | 1,07 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier med hänsyn tagen till fondemissionselement, före |
||
| och efter utspädning | 550 863 197 | 550 863 197 |
| Effekt av nyemitterade preferensaktier | 9 106 431 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av | ||
| resultat per aktie, före och efter utspädning | 559 969 628 | 550 863 197 |
| Resultat per aktie | 19,44 | 21,78 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 19,44 | 21,78 |
Under året emitterade moderbolaget preferensaktier. Sammantaget emitterades 257 686 706 aktier med kvotvärdet 21 kronor vardera. 62 701 250 preferensaktier registrerades först 19 januari 2009. Övriga preferensaktier var registrerade per balansdagen. Eftersom preferensaktierna medför en tvingande konvertering till stamaktier ingår preferensaktierna i antalet vid beräkning av resultat per aktie i utestående stamaktier före utspädning redan från tidpunkten då kontraktet ingåtts. De ej registrerade preferensaktierna ingår eftersom de är emitterade per årsskiftet, såtillvida att de berättigar till både utdelning och andel i eget kapital på samma sätt som per årsskiftet registrerade preferensaktier. I samband med nyemissionen identifierades ett fondemissionselement, vilket innebär att vägt genomsnittligt antal aktier vid beräkning av resultat per aktie har justerats. Även jämförelseperioder har räknats om.
| Belåningsbara statspapper | Bokfört värde | Upplupet anskaffningsvärde | Nominellt belopp | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen | |||||||
| Handel | |||||||
| Svenska staten | 19 995 | 32 139 | 19 748 | 32 153 | 16 790 | 29 330 | |
| Svenska kommuner | 643 | 1 426 | 630 | 1 432 | 635 | 1 441 | |
| Utländska stater | 5 385 | 2 379 | 5 298 | 2 342 | 5 217 | 2 207 | |
| Övriga utländska emittenter | 662 | 670 | 672 | ||||
| Summa | 26 685 | 35 944 | 26 346 | 35 927 | 23 314 | 32 978 | |
| Värderingskategori, hålles till förfall* | |||||||
| Utländska stater | 1 293 | 1 190 | 1 293 | 1 190 | 1 241 | 1 142 | |
| Summa | 1 293 | 1 190 | 1 293 | 1 190 | 1 241 | 1 142 | |
| Summa | 27 978 | 37 134 | 27 639 | 37 117 | 24 555 | 34 120 |
* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 1 163 mkr (1 161).
| Belåningsbara statspapper | Bokfört värde | Upplupet anskaffningsvärde | Nominellt belopp | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| Handel | ||||||
| Svenska staten | 19 870 | 32 028 | 19 624 | 32 042 | 16 668 | 29 219 |
| Svenska kommuner | 643 | 1 360 | 630 | 1 366 | 635 | 1 375 |
| Utländska stater | 3 130 | 1 625 | 3 032 | 1 581 | 2 923 | 1 468 |
| Övriga utländska emittenter | 413 | 421 | 421 | |||
| Summa | 24 056 | 35 013 | 23 707 | 34 989 | 20 647 | 32 062 |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Stamaktier | kr per aktie | totalt kr per aktie | totalt | |
| Utbetald utdelning | 9,00 | 4 638 | 8,25 | 4 252 |
| Föreslagen utdelning | 0,00 | 0 | 9,00 | 4 638 |
| 2008 | 2007 | |||
| Preferensaktier | kr per aktie | totalt kr per aktie | totalt | |
| Föreslagen utdelning | 0,00 | 0 |
Preferensaktier ger företräde till utdelning avseende 2008 motsvarande 2,40 kr per aktie. Föreslagen utdelning redovisas inte som skuld i detta bokslut. Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för räkenskapsåret 2008.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskategori, lånefordringar | ||||
| Svenska banker | 61 027 | 30 849 | 60 328 | 28 993 |
| Övriga svenska kreditinstitut | 294 | 464 | 186 765 | 155 086 |
| Utländska banker | 38 376 | 38 751 | 139 537 | 98 222 |
| Övriga utländska kreditinstitut | 1 842 | 32 320 | 1 834 | 32 309 |
| Summa | 101 539 102 384 388 464 314 610 | |||
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Handel | ||||
| Svenska banker | 3 582 | 3 790 | 3 582 | 3 790 |
| Övriga svenska kreditinstitut | 1 373 | 14 896 | 108 239 | 14 896 |
| Utländska banker | 22 042 | 52 944 | 22 042 | 52 944 |
| Summa | 26 997 | 71 630 133 863 | 71 630 | |
| Summa | 128 536 174 014 522 327 386 240 | |||
| varav koncernföretag | 406 166 | 143 213 | ||
| varav intresseföretag | 274 | 508 | 268 | 501 |
| Utländsk allmänhet | 321 566 | 236 837 | 90 780 | 56 488 |
|---|---|---|---|---|
| Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde |
0 | –3 | 0 | –2 |
| Summa | 768 628 | 630 152 340 037 | 300 000 | |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Handel | ||||
| Svensk allmänhet | 30 195 | 26 244 | 30 195 | 26 244 |
| Utländsk allmänhet | 2 953 | 3 956 | 2 953 | 3 956 |
| Övrigt | ||||
| Svensk allmänhet | 485 648 | 474 935 | 24 330 | 32 013 |
| Summa | 518 796 | 505 135 | 57 478 | 62 213 |
| Summa | 1 287 424 1 135 287 397 515 | 362 213 |
Svensk allmänhet 447 062 393 318 249 257 243 514
Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Efterställda fordringar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Koncernföretag | 7 202 | 7 202 | 5 526 | ||
| Intresseföretag | 200 | 7 | 200 | ||
| Övriga företag | 56 | 74 | 56 | 74 | |
| Summa | 7 458 | 81 | 7 458 | 5 600 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Efterställda fordringar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Övriga företag | 348 | 340 | 348 | 340 |
| Summa | 348 | 340 | 348 | 340 |
varav koncernföretag 25 673 23 400
varav intresseföretag 7 7
Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | < 1 år | 1—5 år | > 5 år | Total | Total |
| Bruttoinvestering | 17 248 | 29 316 | 2 500 | 49 064 | 47 580 |
| Ej intjänade finansiella intäkter | 2 328 | 2 576 | 694 | 5 598 | 5 620 |
| Nettoinvestering | 14 920 | 26 740 | 1 806 | 43 466 | 41 960 |
| Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter |
–466 | –372 |
Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna.
Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten.
Värderingskategori, lånefordringar
| Emitterade av andra än offentliga organ | Bokfört värde | Upplupet anskaffningsvärde | Nominellt belopp | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| Handel | ||||||
| Svenska bostadsinstitut | 50 531 | 36 636 | 49 137 | 36 775 | 48 396 | 36 239 |
| Övriga svenska emittenter | ||||||
| Icke finansiella företag | 22 007 | 4 532 | 22 029 | 4 546 | 22 203 | 4 555 |
| Övriga finansiella företag | 3 373 | 7 701 | 3 443 | 7 769 | 3 280 | 7 575 |
| Utländska emittenter | 21 336 | 29 420 | 21 653 | 29 563 | 21 948 | 29 560 |
| Summa | 97 247 | 78 289 | 96 262 | 78 653 | 95 827 | 77 929 |
| Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall* | ||||||
| Utländska emittenter | 8 469 | 69 | 8 469 | 69 | 8 670 | 69 |
| Summa | 8 469 | 69 | 8 469 | 69 | 8 670 | 69 |
| Summa | 105 716 | 78 358 | 104 731 | 78 722 | 104 497 | 77 998 |
| varav efterställt | 200 | 200 | ||||
| varav noterat | 98 023 | 68 112 |
* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 8 470 mkr (66).
| Emitterade av andra än offentliga organ | Bokfört värde | Upplupet anskaffningsvärde | Nominellt belopp | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| Handel | ||||||
| Svenska bostadsinstitut | 124 318 | 63 982 | 122 338 | 64 130 | 121 683 | 63 584 |
| Övriga svenska emittenter | ||||||
| Icke finansiella företag | 21 621 | 4 076 | 21 652 | 4 090 | 21 827 | 4 103 |
| Övriga finansiella företag | 3 094 | 7 528 | 3 168 | 7 597 | 2 998 | 7 402 |
| Övriga utländska emittenter | 13 892 | 23 151 | 14 203 | 23 295 | 14 287 | 23 304 |
| Summa | 162 925 | 98 737 | 161 361 | 99 112 | 160 795 | 98 393 |
| Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall* | ||||||
| Svenska bostadsinstitut | 63 943 | 63 943 | 64 006 | |||
| Övriga utländska emittenter | 10 742 | 702 | 10 742 | 702 | 10 932 | 702 |
| Summa | 74 685 | 702 | 74 685 | 702 | 74 938 | 702 |
| Summa | 237 610 | 99 439 | 236 046 | 99 814 | 235 733 | 99 095 |
| varav koncernföretag | 140 960 | 29 323 | ||||
| varav efterställt | 200 | 200 | ||||
| varav noterat | 230 209 | 88 483 |
*Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 75 922 mkr (702).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde | Anskaffningsvärde | Bokfört värde | Anskaffningsvärde | ||||||
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
|||||||||
| Handel | |||||||||
| Handelslager | 3 936 | 3 541 | 4 126 | 3 707 | 3 826 | 2 164 | 3 965 | 2 193 | |
| Fondandelar | 2 300 | 2 326 | 2 591 | 2 280 | |||||
| För skyddande av fordran | 186 | 26 | 186 | 26 | 186 | 22 | 186 | 21 | |
| Övrigt | |||||||||
| Kreditinstitut | 79 | 125 | 35 | 66 | 79 | 125 | 35 | 66 | |
| Övriga aktier | 2 | 3 | 4 | 3 | |||||
| Summa | 6 503 | 6 021 | 6 942 | 6 082 | 4 091 | 2 311 | 4 186 | 2 280 | |
| Värderingskategori, tillgängliga för försäljning | |||||||||
| Bostadsrätter | 31 | 32 | 30 | 32 | 28 | 28 | 28 | 28 | |
| Övrigt | 23 | 48 | 20 | 41 | 13 | 5 | 13 | 5 | |
| Summa | 54 | 80 | 50 | 73 | 41 | 33 | 41 | 33 | |
| Summa | 6 557 | 6 101 | 6 992 | 6 155 | 4 132 | 2 344 | 4 227 | 2 313 | |
| varav onoterat | 282 | 119 | 227 | 54 |
Onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Anläggningstillgångar | ||||
| Kreditinstitut | 1 867 | 2 059 | 1 248 | 1 468 |
| Övriga intresseföretag | 120 | 134 | 18 | 19 |
| Summa | 1 987 | 2 193 | 1 266 | 1 487 |
| Ingående balans | 2 193 | 1 971 | 1 487 | 1 449 |
| Under året tillkommande | 50 | 224 | 50 | 224 |
| Förändring av ackumulerade resultatandelar | 244 | 172 | ||
| Under året nedskrivet | –1 | –7 | ||
| Under året avgående | –465 | –197 | –270 | –179 |
| Omräkningsdifferens eget kapital intresseföretag | –35 | 23 | ||
| Utgående balans | 1 987 | 2 193 | 1 266 | 1 487 |
| Bokfört | Anskaff- | Årets andel av | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Organisations- | värde Bokfört värde | ningsvärde | Kapital | intresseföretags | ||
| Firmanamn, säte | nummer | Antal | koncernen moderbolaget | moderbolaget | andel, % | resultat före skatt | |
| Kreditinstitut | |||||||
| Bergslagens Sparbank AB, Lindesberg | 516401-0109 | 582 391 | 144 | 118 | 118 | 48,00 | 19 |
| Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Eskilstuna | 516401-9928 | 865 000 | 156 | 125 | 125 | 50,00 | 27 |
| Färs & Frosta Sparbank AB, Lund | 516401-0091 | 1 478 700 | 414 | 257 | 257 | 30,00 | 50 |
| Swedbank Sjuhärad AB, Borås | 516401-9852 | 950 000 | 435 | 287 | 287 | 47,50 | 93 |
| Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby | 516401-0174 | 340 000 | 61 | 41 | 41 | 40,00 | 7 |
| EnterCard Holding AB, Stockholm | 556673-0585 | 3 000 | 657 | 420 | 420 | 50,00 | 214 |
| Övriga | 64 | ||||||
| Summa | 1 867 | 1 248 | 1 248 | 474 | |||
| Övriga intresseföretag | |||||||
| BGC Holding AB, Stockholm | 556607-0933 | 29 177 | 53 | 11 | 11 | 29,18 | 11 |
| Doc Hotel i Stockholm AB, Stockholm | 556626-3934 | 400 | 2 | 0 | 3 | 33,33 | 0 |
| Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm | 556630-4928 | 12 735 | 5 | 4 | 23 | 28,30 | 2 |
| PrivatGirot AB, Stockholm | 556302-4552 | 220 | 4 | 0 | 1 | 22,00 | 2 |
| BDB Bankernas Depå AB, Stockholm | 556695-3567 | 13 000 | 8 | 3 | 7 | 20,00 | 3 |
| Ägda av dotterföretag | |||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, Tallin | 10747013 | 1 134 | 4 | 25,00 | 0 | ||
| Sparebanken Nord-Norge Sec. ASA | 982699355 | 25 000 | 3 | 25,00 | |||
| International Credit History Bureau, Kiev | 34299140 | 1 | 1 | 20,00 | |||
| Svensk Mäklarstatistik AB, Stockholm | 556709-1292 | 33 | 1 | 33,00 | |||
| Babs Paylink AB, Stockholm | 556567-2200 | 4 900 | 39 | 49,00 | 18 | ||
| Övriga | 2 | ||||||
| Summa | 120 | 18 | 45 | 38 | |||
| Summa | 1 987 | 1 266 | 1 293 | 512 | |||
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.
Samtliga aktier är onoterade.
Innehavet i EnterCard Holding AB är ett joint venture.
Intresseföretagens sammanlagda tillgångar och skulder 2008-12-31 uppgick till 49 400 mkr (45 385) respektive 44 774 mkr (40 342),
samt intäkter och resultat efter skatt för 2008 uppgick till 4 106 mkr (4 557) respektive 726 mkr (793).
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Anläggningstillgångar | ||
| Svenska kreditinstitut | 14 898 | 14 898 |
| Utländska kreditinstitut | 24 499 | 25 216 |
| Övriga företag | 3 982 | 3 820 |
| Summa | 43 379 | 43 934 |
| Ingående balans | 43 934 | 37 870 |
| Under året tillkommande | 2 409 | 6 247 |
| Under året nedskrivet | –2 964 | |
| Under året avgående | 0 | –183 |
| Utgående balans | 43 379 | 43 934 |
| 2008 | Bokfört | Anskaffnings- | Kapital | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Firmanamn, säte | Organisationsnummer | Antal | värde | värde | andel, % |
| Svenska kreditinstitut | |||||
| Swedbank Finans AB, Stockholm | 556131-3395 | 345 000 | 415 | 415 | 100 |
| Swedbank Företagskredit AB, Stockholm | 556204-2340 | 200 000 | 20 | 120 | 100 |
| Swedbank Hypotek AB, Stockholm | 556003-3283 | 23 000 000 | 14 328 | 14 328 | 100 |
| Ölands Bank AB, Borgholm | 516401-0034 | 780 000 | 135 | 135 | 60 |
| Summa | 14 898 | 14 998 | |||
| Utländska kreditinstitut | |||||
| AS Hansapank, Tallinn | 10060701 | 317 368 436 | 18 827 | 18 827 | 100 |
| First Securities ASA, Oslo | 933 922 847 | 694 895 | 273 | 320 | 51 |
| OAO Swedbank, Moskva | 1027739131529 | 23 800 000 | 1 212 | 1 212 | 85 |
| OJSC Swedbank, Kiev | 19356840 | 315 908 867 213 | 4 078 | 7 042 | 100 |
| Swedbank First Securities LLC, New York | 20-416-7414 | 67,55 | 15 | 15 | 67,55 |
| Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg | 302018-5066 | 299 999 | 94 | 138 | 100 |
| Summa | 24 499 | 27 554 | |||
| Övriga bolag | |||||
| European Agency for Debts Recovery, Kiev | 35465907 | 51 | 9 | 9 | 51 |
| Hansa Leasing Ltd, Moskva | 1047796412531 | 2 | 139 | 139 | 100 |
| Mandab AB, Stockholm | 556318-3119 | 500 | 5 | 230 | 100 |
| Sparia Försäkrings AB, Stockholm | 516401-8631 | 30 000 | 555 | 595 | 100 |
| Swedbank Administration AB, Stockholm | 556284-5387 | 10 000 | 6 | 6 | 100 |
| Swedbank BABS Holding AB, Stockholm | 556691-3579 | 1 000 | 55 | 55 | 100 |
| Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm | 556090-2115 | 130 000 | 5 | 5 | 100 |
| Swedbank Juristbyrå AB, Stockholm | 556576-8891 | 5 000 | 1 | 6 | 100 |
| Swedbank Robur AB, Stockholm | 556110-3895 | 10 000 000 | 3 191 | 3 191 | 100 |
| ZAO Swedbank Markets, Moskva | 1057747895787 | 100 | 14 | 14 | 100 |
| Övriga | 2 | 2 | |||
| Summa | 3 982 | 4 252 | |||
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga bolag är onoterade.
Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte- och valutarisker. Ränteswappar, som säkrar ränteriskkomponenten i vissa lånefordringar och efterställda skulder, redovisas ibland som säkringsinstrument i säkringsredovisning till verkligt värde. Derivaten redovisas till verkligt värde med värdeförändring via resultaträkningen på samma sätt som för övriga derivat. I not 6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde framgår säkringarnas eventuella ineffektivitet då derivatets värdeförändring redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade riskkomponenten. Ränteswappar säkrar ibland även framtida prognostiserade räntebetalningar, så kallade kassaflödessäkringar.
De framtida kassaflödena för ränteswappar som per balansdagen redovisas som kassaflödessäkringar kommer att betalas eller erhållas samt påverka resultaträkningen under 2009 till 2015. Då derivaten redovisas som säkringsinstrument redovisas verkligt värde direkt i eget kapital. Även värdeförändring på derivat som används för att säkra nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektivitet i säkringsredovisningen redovisas i not 6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Nedan anges bokfört värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats bokförda värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.
| Derivat med positiva | Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| värden eller värde noll | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 2 377 | 23 322 | ||||
| Swappar, nettoinvestering i utlands verksamhet |
186 | 993 | ||||
| Summa | 2 377 | 23 322 | 186 | 993 | ||
| Övriga derivat | ||||||
| Innehavda optioner | 871 | 89 970 | 264 | 7 089 | 4 112 | 29 290 |
| Terminer | 20 507 | 3 014 141 | 37 891 | 388 432 | 66 | 363 |
| Swappar | 60 251 | 1 367 867 | 11 006 | 96 950 | ||
| Övriga | 0 | 6 | 4 | 213 | 36 | 624 |
| Summa | 81 629 | 4 471 984 | 49 165 | 492 684 | 4 214 | 30 277 |
| varav clearat | 9 269 | 87 428 | 1 201 |
Derivatens positiva värde uppgick till 137 571 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 128 055 mkr.
| Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat med negativa värden | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, kassaflödessäkring | 902 | 26 577 | ||||
| Summa | 902 | 26 577 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Utställda optioner | 464 | 71 207 | 220 | 5 459 | 1 019 | 50 547 |
| Terminer | 21 245 | 2 972 082 | 38 343 | 382 871 | 4 | 72 |
| Swappar | 56 415 | 1 168 942 | 7 585 | 80 275 | ||
| Övriga | 0 | 6 | 4 | 182 | 35 | 477 |
| Summa | 78 124 | 4 212 237 | 46 152 | 468 787 | 1 058 | 51 096 |
| varav clearat | 8 647 | 57 859 | 1 003 |
Derivatens negativa värde uppgick till 126 236 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 116 720 mkr.
| Derivat med positiva | Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| värden eller värde noll | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 2 377 | 23 322 | ||||
| Swappar, nettoinvestering | ||||||
| i utlandsverksamhet | 186 | 993 | ||||
| Summa | 2 377 | 23 322 | 186 | 993 | ||
| Övriga derivat | ||||||
| Innehavda optioner | 868 | 79 660 | 247 | 6 828 | 3 746 | 25 328 |
| Terminer | 20 445 | 3 010 800 | 37 737 | 390 965 | 27 | 359 |
| Swappar | 66 989 | 1 450 007 | 10 876 | 92 254 | ||
| Summa | 88 302 | 4 540 467 | 48 860 | 490 047 | 3 773 | 25 687 |
| varav clearat | 9 269 | 87 428 | 1 201 |
Derivatens positiva värde uppgick till 143 498 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 133 982 mkr.
| Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat med negativa värden | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, kassaflödessäkring | 902 | 26 577 | ||||
| Summa | 902 | 26 577 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Utställda optioner | 466 | 80 768 | 205 | 5 198 | 1 005 | 50 086 |
| Terminer | 21 245 | 2 972 082 | 39 047 | 391 693 | 4 | 72 |
| Swappar | 65 029 | 1 383 625 | 18 252 | 162 024 | ||
| Summa | 86 740 | 4 436 475 | 57 504 | 558 915 | 1 009 | 50 158 |
| varav clearat | 8 647 | 57 859 | 1 003 | |||
Derivatens negativa värde uppgick till 146 155 mkr. Derivat till ett värde av 9 516 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 136 639 mkr.
| Derivat med positiva | Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| värden eller värde noll | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 620 | 15 003 | ||||
| Swappar, kassaflödessäkring | 117 | 9 466 | ||||
| Summa | 737 | 24 469 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Innehavda optioner | 652 | 151 644 | 200 | 6 863 | 6 574 | 63 900 |
| Terminer | 1 520 | 2 435 453 | 8 010 | 397 882 | 28 | 167 |
| Swappar | 14 856 | 1 010 173 | 6 203 | 177 367 | ||
| Övriga | 0 | 313 | 0 | 1 | 30 | 767 |
| Summa | 17 028 | 3 597 583 | 14 413 | 582 113 | 6 632 | 64 834 |
| varav clearat | 586 | 463 375 | 2 458 |
Derivatens positiva värde uppgick till 38 810 mkr. Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 36 984 mkr.
| Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat med negativa värden | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 43 | 5 788 | ||||
| Summa | 43 | 5 788 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Utställda optioner | 702 | 265 105 | 154 | 7 013 | 4 844 | 23 073 |
| Terminer | 1 507 | 2 287 875 | 8 799 | 412 046 | 15 | 341 |
| Swappar | 17 604 | 1 051 491 | 4 397 | 103 260 | 1 | 6 932 |
| Övriga | 0 | 2 | 0 | 1 | 27 | 895 |
| Summa | 19 813 | 3 604 473 | 13 350 | 522 320 | 4 887 | 31 241 |
| varav clearat | 622 | 353 237 | 1 240 | |||
Derivatens negativa värde uppgick till 38 093 mkr. Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 36 267 mkr.
| Derivat med positiva | Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| värden eller värde noll | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 619 | 14 455 | ||||
| Summa | 619 | 14 455 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Innehavda optioner | 585 | 123 710 | 195 | 5 679 | 6 062 | 58 135 |
| Terminer | 1 510 | 2 435 442 | 8 157 | 422 049 | 28 | 167 |
| Swappar | 13 617 | 940 543 | 4 280 | 100 716 | ||
| Summa | 15 712 | 3 499 695 | 12 632 | 528 444 | 6 090 | 58 302 |
| varav clearat | 586 | 463 375 | 2 458 |
Derivatens positiva värde uppgick till 35 053 mkr. Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 33 227 mkr.
| Ränterelaterade | Valutarelaterade | Aktierelaterade m.m. | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat med negativa värden | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde | Bokfört värde | Nominellt värde |
| Derivat i säkringsredovisning | ||||||
| Swappar, verkligt värde säkring | 43 | 5 788 | ||||
| Summa | 43 | 5 788 | ||||
| Övriga derivat | ||||||
| Utställda optioner | 740 | 271 805 | 149 | 5 926 | 4 717 | 20 806 |
| Terminer | 1 443 | 2 269 941 | 9 078 | 439 792 | 15 | 340 |
| Swappar | 16 674 | 995 779 | 3 359 | 105 467 | ||
| Summa | 18 857 | 3 537 525 | 12 586 | 551 185 | 4 732 | 21 146 |
| varav clearat | 622 | 353 237 | 1 240 |
Derivatens negativa värde uppgick till 36 218 mkr. Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen varför bokfört värde uppgick till 34 392 mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Med obestämbar nyttjandeperiod | ||||
| Goodwill | 17 308 | 18 523 | 936 | 1 059 |
| Varumärke | 101 | |||
| Summa | 17 308 | 18 624 | 936 | 1 059 |
| Med bestämbar nyttjandeperiod | ||||
| Kundbas | 1 254 | 737 | 28 | 35 |
| Övrigt | 1 015 | 778 | 222 | 206 |
| Summa | 2 269 | 1 515 | 250 | 241 |
| Summa | 19 577 | 20 139 | 1 186 | 1 300 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill och varumärke | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående balans | 18 624 | 13 889 | 2 202 | 2 178 |
| Nyanskaffningar genom rörelseförvärv | 2 | 4 189 | 24 | |
| Omvärdering av tilläggsköpeskilling | –813 | |||
| Överfört till bestämbar nyttjandeperiod | –116 | |||
| Avyttringar | 9 | |||
| Valutakursdifferenser | 1 014 | 537 | ||
| Utgående balans | 18 711 | 18 624 | 2 202 | 2 202 |
| Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar |
||||
| Ingående balans | –1 143 | –1 020 | ||
| Årets avskrivningar | –123 | –123 | ||
| Årets nedskrivningar | –1 403 | |||
| Utgående balans | –1 403 | –1 266 | –1 143 | |
| Redovisat värde | 17 308 | 18 624 | 936 | 1 059 |
| Bokfört | Bokfört | ||
|---|---|---|---|
| Specifikation av immateriella tillgångar med | Anskaff | värde | värde |
| obestämbar nyttjandeperiod i koncernen | ningsår | 2008 | 2007 |
| Goodwill | |||
| Swedbank Robur AB | 1995 | 328 | 328 |
| Föreningsbanken AB | 1997 | 1 342 | 1 342 |
| Swedbank Försäkring AB | 1998 | 651 | 651 |
| Kontoret i Bergsjö | 1998 | 13 | 13 |
| Ölands Bank AB | 1998 | 9 | 9 |
| FSB Bolåndirekt Bank AB | 2002 | 159 | 159 |
| Svenska kyrkans fondaktiebolag | 2005 | 3 | 3 |
| Söderhamns Sparbank AB | 2007 | 24 | 24 |
| Sverige | 2 529 | 2 529 | |
| AS Hansabank | 1999 | 1 324 | 1 146 |
| A/S Hansabanka | 2000 | 13 | 12 |
| AB bankas Hansabankas | 2001 | 156 | 135 |
| OU Evision Grupp | 2004 | 15 | 13 |
| AS Hansabank | 2005 | 11 897 | 10 297 |
| AS Hansa Leasing Russia | 2005 | 21 | 15 |
| Baltikum | 13 426 | 11 618 |
| Summa | 17 308 | 18 523 | |
|---|---|---|---|
| Norge | 181 | 194 | |
| First Securities ASA | 2005 | 181 | 194 |
| Ryssland | 20 | 17 | |
| ZAO Swedbank Markets | 2008 | 5 | |
| OAO Swedbank | 2005 | 15 | 17 |
| Ukraina | 1 152 | 4 165 | |
| Eurpean Agency for Debts Recovery | 2008 | 2 | |
| OJSC Swedbank | 2007 | 1 150 | 4 165 |
Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas förväntade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida förväntade kassaflödena bedöms utifrån tre års finansiella planer. Därefter räknas de fram med hjälp av antaganden om tillväxt. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Med kassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillägg för illikviditet och småföretags storlek. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder.
Redovisad goodwill uppgick 13 426 mkr. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. Inom den närmsta treårsperioden förväntas tillväxten vara något negativ. Därefter bedöms de ekonomiska förhållandena återgå till mer normal nivå och i slutet av bedömd period förväntas årlig tillväxt uppgå till 4 procent. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 11,2 procent. Diskonteringsfaktorn kunde höjas med 0,5 procentenhet generellt utan att nedskrivningsbehov uppkommer, allt annat oförändrat.
Redovisad goodwill uppgick till 1 150 mkr efter nedskrivning med 1 403 mkr. Tillgångens värde har försämrats till följd av den kraftiga nedgången i den ukrainska ekonomin som inträffade under slutet av 2008. Nedgången samt den stora osäkerhet som per balansdagen rådde om landets framtida ekonomiska utveckling har inneburit att bedömningen av framtida kassaflöden för den allra närmsta perioden fått revideras ned väsentligt. Bedömda kassaflöden, som bygger på Swedbanks långsiktiga satsning i Ukraina, förskjuts därför framåt i tiden och blir till följd av diskontering mindre värda per balansdagen. Tillväxt efter tre års finansiella planer baserades på bedömd inflation, real BNP tillväxt, skillnad i tillväxt i banksektorn jämfört med BNP samt förändringar av bankens marknadsandel. Marknadens riskfria ränta har anpassats för olika perioder så att den harmoniserar med de antaganden som gjorts för inflation och real BNP tillväxt.
Inom den närmsta treårsperioden bedöms tillväxten vara obefintlig. Därefter förväntas en återhämtning av landets ekonomiska utveckling och tillväxt i banksystemet samtidigt som banken i viss mån ökar sin för närvarande låga marknadsandel. I slutet av bedömd period förväntas årlig tillväxt uppgå till 4 procent Olika diskonteringsfaktorer har använts för olika perioder. Under den närmsta treårsperioden har diskonteringsfaktorn 31,5 procent använts. Under de efterföljande 20 åren har diskonteringsfaktorn 23,2 procent använts och därefter 17,2 procent.
En generell höjning av diskonteringsfaktorn med 1 procentenhet skulle medföra enytterligare nedskrivning av tillgången med 0,8 mdr. En generell sänkning av diskonteringsfaktorn med 1 procentenhet skulle medföra en minskning av nedskrivningen med 1,0 mdr.
Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 2 732 mkr. Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt har antagits vara 2 procent och genomsnittlig diskonteringsfaktor har fastställts till 10,6 procent. För samtliga enheter kunde diskonteringsfaktorn ha höjts med 1 procentenhet utan att nedskrivningsbehov uppkommit.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kundbas och övrigt | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående balans | 2 114 | 1 594 | 306 | 253 |
| Nyanskaffningar genom rörelseförvärv | 583 | 313 | 41 | |
| Nyanskaffningar genom intern utveckling av IT-system |
352 | 96 | ||
| Nyanskaffningar genom | ||||
| separata förvärv | 77 | 76 | 49 | 12 |
| Överfört från bestämbar | ||||
| nyttjandeperiod | 116 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –125 | –1 | ||
| Valutakursdifferenser | 118 | 36 | ||
| Utgående balans | 3 235 | 2 114 | 355 | 306 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | –599 | –417 | –65 | –38 |
| Avyttringar och utrangeringar | 121 | |||
| Årets avskrivningar | –395 | –201 | –34 | –27 |
| Valutakursdifferenser | –93 | 19 | –6 | |
| Utgående balans | –966 | –599 | –105 | –65 |
| Redovisat värde | 2 269 | 1 515 | 250 | 241 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Fastigheter övertagna för skydd av fodran |
2 | 0 | ||
| Summa | 2 | 0 | 0 | |
| Anläggningstillgångar | ||||
| Inventarier | 1 551 | 1 421 | 544 | 607 |
| Byggnader och mark för den egna verksamheten |
1 721 | 1 267 | 14 | 15 |
| Summa | 3 272 | 2 688 | 558 | 622 |
| Summa | 3 274 | 2 688 | 558 | 622 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Inventarier | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anskaffningsvärde Ingående balans |
4 242 | 4 191 | 2 451 | 2 810 |
| Nyanskaffningar | 886 | 765 | 237 | 276 |
| Avyttringar och utrangeringar | –603 | –766 | –202 | –636 |
| Valutakursdifferenser | 154 | 52 | 1 | |
| Utgående balans | 4 679 | 4 242 | 2 486 | 2 451 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | –2 821 | –3 051 | –1 844 | –2 188 |
| Avyttringar och utrangeringar | 326 | 717 | 139 | 584 |
| Årets avskrivningar | –525 | –462 | –237 | –239 |
| Valutakursdifferenser | –108 | –25 | –1 | |
| Utgående balans | –3 128 | –2 821 | –1 942 | –1 844 |
| Redovisat värde | 1 551 | 1 421 | 544 | 607 |
Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte. Inom inventarierna ingår operationella leasingavtal med ett ackumulerat anskaffningsvärde på 142 mkr (46) och med ackumulerade avskrivningar på 41 mkr (12). Framtida minimileaseavgifter uppgår till 70 mkr (16), varav 64 mkr (13) erhålls senare än ett år men inom fem år.
| Byggnader och mark | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| för den egna verksamheten | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående balans | 1 545 | 937 | 25 | 21 |
| Nyanskaffningar | 572 | 577 | 4 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –79 | –12 | –1 | |
| Valutakursdifferenser | 62 | 43 | ||
| Utgående balans | 2 100 | 1 545 | 24 | 25 |
| Ackumulerade avskrivningar och | ||||
| nedskrivningar | ||||
| Ingående balans | –278 | –226 | –10 | –9 |
| Avyttringar och utrangeringar | 19 | 1 | ||
| Årets avskrivningar | –79 | –42 | –1 | –1 |
| Valutakursdifferenser | –41 | –10 | ||
| Utgående balans | –379 | –278 | –10 | –10 |
| Redovisat värde | 1 721 | 1 267 | 14 | 15 |
| Taxeringsvärde, svenska fastigheter | 57 | 56 | 46 | 45 |
Enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obegränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Bedömda nyttjandeperioder har i enstaka fall ändrats. Indikationer på nedskrivningsbehov fanns inte.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Fondlikvidfordringar* | 7 720 | 10 199 | 7 259 | 9 030 |
| Koncernbidrag | 830 | 4 736 | ||
| Övrigt** | 5 899 | 3 958 | 1 904 | 1 206 |
| Summa | 13 619 | 14 157 | 9 993 | 14 972 |
| Brutto fondlikvidfordringar | 9 563 | 14 008 | 9 103 | 12 839 |
* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.
** Reserv för sannolika kreditförluster ingår med 20 mkr (3) i koncernen.
Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 2 mkr (2) i koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Upplupna ränteintäkter | 3 984 | 7 039 | 13 346 | 9 984 | |
| Övrigt | 2 505 | 2 669 | 1 851 | 1 390 | |
| Summa | 6 489 | 9 708 | 15 197 | 11 374 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| 191 673 | 42 460 | 191 032 | 41 761 |
| 7 361 | 899 | 116 013 | 66 326 |
| 89 323 | 78 294 | 92 048 | 80 092 |
| 2 444 | 397 | 303 | 1 283 |
| 8 665 | 24 392 | 8 624 | 24 005 |
| 2 762 | 2 762 | ||
| 17 264 | 14 581 | 17 264 | 14 573 |
| 25 929 | 41 735 | 25 888 | 41 340 |
| 117 930 | 66 962 | ||
| 1 437 | 2 711 | 1 437 | 2 711 |
| Koncernen 290 801 122 050 399 396 189 462 316 730 163 785 425 284 230 802 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskategori, övriga finansiella skulder |
||||
| Inlåning svensk allmänhet | 324 035 | 328 011 | 325 682 | 330 335 |
| Inlåning utländsk allmänhet | 125 298 | 119 325 | 8 292 | 7 206 |
| Upplåning | 17 | 23 | ||
| Summa | 449 350 447 359 333 974 337 541 | |||
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Handel | ||||
| Inlåning svensk allmänhet | 30 940 | 4 873 | 30 939 | 4 873 |
| Inlåning utländsk allmänhet | ||||
| Övrigt* | ||||
| Inlåning svensk allmänhet | 28 166 | 6 143 | 28 166 | 6 143 |
| Summa | 59 106 | 11 016 | 59 105 | 11 016 |
| Summa | 508 456 458 375 393 079 348 557 | |||
| varav i koncernföretag | 4 051 | 4 989 | ||
| * nominellt belopp uppgår till | 27 794 | 6 153 | 27 794 | 6 153 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskategori, övriga finansiella skulder |
||||
| Certifikat | 16 170 | 16 170 | ||
| Obligationslån | 86 825 | 84 226 | 79 372 | 77 002 |
| Summa | 102 995 | 84 226 | 95 542 | 77 002 |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Handel | ||||
| Certifikat | 87 691 | 116 733 | 87 691 | 116 733 |
| Obligationslån | 60 296 | 18 682 | 60 296 | 18 701 |
| Övrigt | 34 522 | 16 945 | 34 522 | 16 945 |
| Övrigt* | ||||
| Certifikat | 36 284 | 98 719 | ||
| Obligationslån | 271 577 | 337 811 | ||
| Summa | 490 370 588 890 182 509 152 379 | |||
| Summa | 593 365 673 116 278 051 229 381 | |||
| varav koncernföretag | 29 912 | |||
| * nominellt belopp uppgår till | 265 848 | 428 820 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Fondlikvidskulder* | 5 364 | 19 220 | 4 956 | 18 486 | |
| Skuld inlånade värdepapper | 53 172 | 44 229 | 53 172 | 44 229 | |
| Ej registrerade aktier | 3 009 | ||||
| Koncernskulder | 1 681 | 1 095 | |||
| Övrigt | 12 799 | 11 917 | 8 629 | 7 070 | |
| Summa | 71 335 | 75 366 | 71 447 | 70 880 | |
| Brutto, fondlikvidskulder | 7 208 | 23 067 | 6 800 | 22 294 |
* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Upplupna räntekostnader | 8 107 | 10 516 | 5 261 | 2 764 | |
| Övrigt | 4 955 | 4 996 | 1 973 | 1 389 | |
| Summa | 13 062 | 15 511 | 7 234 | 4 153 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avsättningar för pensioner | 1 495 | 1 508 | 3 | 3 |
| Avsättningar för skatter | ||||
| Uppskjuten löneskatt avseende avsättningar för pensioner |
358 | 362 | ||
| Övriga skatter | ||||
| Avsättningar för försäkringsavtal | 3 734 | 2 904 | ||
| Övriga avsättningar | ||||
| Reserveringar för garantier | 74 | 94 | 68 | 72 |
| Övrigt | 111 | 86 | 64 | 61 |
| Summa | 5 772 | 4 954 | 135 | 136 |
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernbalansräkningen som en avsättning. Koncernen beräknar avsättningar och kostnader för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt egna antaganden om framtida utveckling. Det verkliga värdet av tryggande som skett avräknas ifrån avsättningarna. Om verkligt utfall avviker från i beräkningen fastställda antaganden eller om antaganden förändras uppstår aktuariella vinster eller förluster. Aktuariella vinster och förluster resultatförs först då det ingående värdet överstiger 10 procent av det högsta värdet av antingen pensionsförpliktelserna eller förvaltningstillgångarna. I koncernen redovisas också en avsättning för löneskatt på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till grund för årets löneskatteberäkning. Beroende på svårigheten att fastställa när skillnaden blir föremål för verklig löneskattebetalning värderas avsättningen till dess nominella värde.
Näst intill samtliga anställda i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP (Bankernas tjänstepension). Pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. För personer i ledande ställning finns individuella förmånsbestämda pensionslöften. Koncernens pensionsförpliktelser tryggas främst genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretag men även stiftelsetryggande förekommer. Dessutom finns en mindre förmånsbestämd pensionsplan för anställda i det norska dotterföretaget First Securities ASA. Planens utgående pensionsskuld per årsskiftet uppgick till 52 mkr (54). Förvaltningstillgångarna uppgick till 38 mkr (43). Beloppen redovisas nedan tillsammans med den svenska pensionsplanen.
| för förmånsbestämda pensionsförpliktelser | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fonderade pensionsförpliktelser | 15 243 | 15 018 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –10 798 | –10 380 |
| Summa | 4 445 | 4 638 |
| Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust | –2 950 | –3 130 |
| Avsättningar för pensioner | 1 495 | 1 508 |
| Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Tjänstgöringskostnad under innevarande period | 498 | 482 |
| Ränta på pensionsavsättningen | 565 | 506 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –525 | –514 |
| Resultatredovisad aktuariell nettoförlust | 109 | 33 |
| Pensionskostnad förmånsbestämda planer | 647 | 507 |
| Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner | 175 | 187 |
| Löneskatt | 173 | 119 |
| Summa pensionskostnad | 995 | 813 |
| pensionsförpliktelser | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående förpliktelser | 15 018 | 13 691 |
| Rörelseförvärv | – | 26 |
| Tjänstgöringskostnad under innevarande period | 498 | 482 |
| Ränta på pensionsavsättningen | 565 | 506 |
| Aktuariella vinster och förluster, netto | –396 | 719 |
| Pensionsutbetalningar | –438 | –414 |
| Valutakursdifferenser | –4 | 8 |
| Utgående förpliktelser | 15 243 | 15 018 |
| Förändringar av förvaltningstillgångar | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående verkligt värde | 10 380 | 10 213 |
| Rörelseförvärv | – | 20 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 525 | 514 |
| Aktuariella vinster och förluster, netto | –324 | –581 |
| Pensionspremier och avsättningar till stiftelser | 658 | 621 |
| Pensionsutbetalningar | –438 | –414 |
| Valutakursdifferenser | –3 | 7 |
| Utgående verkligt värde | 10 798 | 10 380 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till 201 mkr (-67). Koncernen förväntas tillskjuta cirka 690 mkr (650) under 2009 för att trygga förmånsbestämda pensionslöften. I utgående förvaltningstillgångar ingår aktier i Swedbank AB med 253 mkr (272), banktillgodohavande med 594 mkr (282) samt av koncernen emitterade räntebärande värdepapper med 45 mkr (43).
| Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Ingående aktuariell nettoförlust | 3 130 | 1 865 | |
| Pensionsförpliktelser | |||
| Årets aktuariella nettoförlust till följd av ändrade antaganden | 713 | ||
| Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettovinst (-)/nettoförlust (+) på pensionsförpliktelser |
–396 | 6 | |
| Resultatredovisad aktuariell nettoförlust | –109 | –33 | |
| Förvaltningstillgångar | |||
| Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på förvaltningstillgångar |
324 | 581 | |
| Valutakursdifferenser | 1 | –2 | |
| Utgående aktuariell nettoförlust | 2 950 | 3 130 | |
| Korridorregel | 2009 | 2008 | 2007 |
| Ingående aktuariell nettoförlust | 2 950 | 3 130 | 1 865 |
| Korridorbelopp | 1 524 | 1 502 | 1 369 |
Överskott 1 426 1 628 496 Genomsnittlig återstående tjänstgöringstid 15 år 15 år 15 år Resultatredovisad aktuariell nettoförlust 95 109 33
Koncernen tillämpar den så kallade korridorregeln. Tillämpningen innebär att aktuariella nettoförluster resultatredovisas då den ingående aktuariella nettoförlusten överstiger 10 procent av det högsta värdet av pensionsförpliktelser eller förvaltningstillgångar. Överskjutande belopp resultatförs under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Då koncernens aktuariella nettoförlust vid utgången av 2008 överstiger gränsbeloppet medför det att koncernens resultaträkning 2009 kommer att belastas med 1/15 av överskjutande belopp eller med 95 mkr.
| Aktuariella antaganden, procent | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta 1 januari | 3,75 | 3,75 |
| Diskonteringsränta 31 december | 3,75 | 3,75 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,00 | 5,00 |
| Framtida årliga löneökningar 1 januari | 4,00 | 3,50 |
| Framtida årliga löneökningar 31 december | 4,00 | 4,00 |
| Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation | 2,00 | 2,00 |
| Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari | 3,00 | 2,75 |
| Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december | 3,00 | 3,00 |
| Anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång | 20,00 | 20,00 |
| Personalomsättning | 3,50 | 3,50 |
När kostnaden för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen baserar, för de svenska förmånsbestämda löftena, sitt ränteantagande på realränteobligation 3104, eftersom värdepappret handlas aktivt och har en löptid som är nära pensionsförpliktelsernas. En höjning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en minskning av pensionsavsättningen med 688 mkr och en minskning av pensionskostnaden med 10 mkr. Tillgångar som finns avsatta för att trygga pensionsförpliktelserna placeras i olika finansiella instrument. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar speglar den förväntade avkastningen dessa finansiella instrument förväntas ha i årligt genomsnitt under återstående löptid.
Antagandet baseras på den blandning av finansiella instrument som ska finnas och är efter avdrag för omkostnader och avkastningsskatt. Under 2008 var tillgångarna placerade i 23 procent (24) aktier, 77 procent (71) räntebärande värdepapper samt 0 procent (5) i övrigt. Vid beräkning av den förväntade avkastningen, som redovisas i resultaträkningen, tas också hänsyn till förändringar av tillgångarna till följd av under året gjorda inbetalningar och pensionsutbetalningar. Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbasbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då sådan uppräkning historiskt sett alltid har skett. BTP innehåller en möjlighet för anställda att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för den anställde görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.
| Historik | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Fonderade pensionsförpliktelser | 15 243 | 15 018 | 13 691 | 12 939 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värden | –10 798 | –10 380 | –10 213 | –9 670 |
| Summa | 4 445 | 4 638 | 3 478 | 3 269 |
| Årets erfarenhetsmässiga aktuariella | ||||
| nettovinst (+)/nettoförlust (-) | ||||
| Pensionsförpliktelser | 396 | –6 | 175 | 70 |
| Förvaltningstillgångar | –324 | –581 | –124 | 153 |
Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värderingskatergori, övriga finansiella skulder |
||||
| Förlagslån | 29 326 | 28 776 | 27 248 | 26 015 |
| Eviga förlagslån | 13 471 | 10 677 | 13 471 | 10 677 |
| Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde |
1 958 | 283 | 1 958 | 283 |
| Summa | 44 755 | 39 736 | 42 677 | 36 975 |
Specifikation av efterställda skulder
| Tidsbundna förlagslån Löptid |
Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB |
Valuta | Nominellt belopp, milj | Bokfört belopp, mkr | Kupongränta, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1989/2019 | SEK | 111 | 141 | 11,00 | |
| 1994/2010 | SEK | 1 259 | 1 208 | nollkupongobligation | |
| 1999/2009 | EUR | 200 | 1 857 | rörlig | |
| 2005/2015 | 2010 | USD | 300 | 2 316 | rörlig |
| 2006/2016 | 2011 | GBP | 250 | 2 943 | 5,25 |
| 2006/2016 | 2011 | USD | 75 | 578 | rörlig |
| 2006/2016 | 2011 | EUR | 150 | 1 408 | rörlig |
| 2006/2016 | 2011 | SEK | 1 935 | 1 935 | rörlig |
| 2006/2016 | 2011 | SEK | 250 | 261 | 4,23 |
| 2006/2016 | 2011 | SEK | 2 100 | 2 100 | rörlig |
| 2006/2016 | 2011 | SEK | 1 100 | 1 100 | rörlig |
| 2007/2017 | 2012 | USD | 400 | 3 088 | rörlig |
| 2007/2017 | 2012 | EUR | 400 | 3 785 | 5,57 |
| 2007/2017 | 2012 | NOK | 156 | 185 | 5,36 |
| 2007/2017 | 2012 | SEK | 790 | 886 | 5,90 |
| 2007/2017 | 2012 | SEK | 384 | 384 | rörlig |
| 2008/2013 | 2013 | EUR | 400 | 4 161 | 7,38 |
| Summa | 28 336 |
| Eviga förlagslån Löptid |
Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB |
Valuta | Nominellt belopp, milj | Bokfört belopp, mkr | Kupongränta, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1996/evigt | 2011 | JPY | 10 000 | 924 | 4,35 |
| 1997/evigt | 2012 | USD | 50 | 449 | 8,01 |
| 1997/evigt | 2012 | USD | 200 | 1 796 | 7,50 |
| 1998/evigt | 2028 | JPY | 5 000 | 498 | 5,00 |
| 2005/evigt | 2010 | EUR | 105 | 964 | rörlig |
| 2000/evigt* | 2010 | USD | 300 | 2 473 | 9,00 |
| 2004/evigt* | 2016 | GBP | 200 | 2 409 | 5,75 |
| 2005/evigt/* | 2015 | JPY | 14 000 | 1 197 | 4,00 |
| 2007/evigt* | 2017 | SEK | 2 000 | 2 222 | 6,67 |
| 2008/evigt* | 2018 | SEK | 873 | 873 | 8,28 |
| 2008/evigt* | 2013 | SEK | 536 | 536 | rörlig |
| Summa | 14 341 |
* Lånen har sådana villkor att de godkänts av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott.
** Räntan är i USD.
| Ackumulerade | Periodiserings | ||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | överavskrivningar | fond | Total |
| Ingående balans 2007 | 226 | 3 000 | 3 226 |
| Avsättning | 2 024 | 2 024 | |
| Upplösning | –86 | –86 | |
| Utgående balans 2007 | 140 | 5 024 | 5 164 |
| Avsättning | 731 | 731 | |
| Upplösning | –40 | –40 | |
| Utgående balans 2008 | 100 | 5 755 | 5 855 |
| Periodiseringsfond | 2008 | 2007 | |
| Avsättning 2004 | 3 000 | ||
| Avsättning 2007 | 2 024 | ||
| Avsättning 2008 | 731 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital, stamaktier | 10 823 | 10 823 | 10 823 | 10 823 |
| Aktiekapital, preferensaktier | 4 095 | 4 095 | ||
| Reservfond | 9 362 | 9 331 | 6 489 | 6 489 |
| Övriga fonder | 9 854 | 7 216 | ||
| Ej registrerade aktier | 3 010 | |||
| Summa | 37 144 | 27 370 | 21 407 | 17 312 |
| Fritt eget kapital | ||||
| Valutaomräkning av utlandsverksamhet |
1 046 | 155 | ||
| Kassaflödessäkringar | –958 | –65 | –930 | |
| Överkursfond | 4 871 | 4 871 | ||
| Balanserad vinst | 44 127 | 40 548 | 15 876 | 19 623 |
| Summa | 49 086 | 40 638 | 19 817 | 19 623 |
| Minoritetskapital | 232 | 315 | ||
| Summa eget kapital | 86 462 | 68 323 | 41 224 | 36 935 |
Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. I moderbolaget redovisas enligt FFFS 2008:25 ej registrerade aktier som skuld.
| Antal 2008 |
2007 |
|---|---|
| Beslutade och fullt betalda 515 373 412 |
515 373 412 |
| Utestående 515 373 412 |
515 373 412 |
| Ingående balans 515 373 412 |
515 373 412 |
| Utgående balans 515 373 412 |
515 373 412 |
Kvotvärde per aktie är 21 kronor.
| Antal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Beslutade | 257 686 706 | |
| Emitterade, registrerade och kontant | ||
| betalda | 194 985 456 | |
| Emitterade, ej registrerade och | ||
| debiterade via avräkningsnota | 62 701 250 | |
| Utestående | 257 686 706 | |
| Ingående balans | ||
| Nyemission | 257 686 706 | |
| Utgående balans | 257 686 706 | |
Kvotvärde per aktie är 21 kronor.
Preferensaktier debiterade via avräkningsnota var kontant betalda den 7 januari, tre bankdagar efter affärsavslut, och registrerade den 19 januari 2009. De ej registrerade preferensaktierna hade per årsskiftet samma rättigheter till utdelning och andel i eget kapital som registrerade preferensaktier.
Ägare av stamaktier i Swedbank AB per den 28 november 2008 erbjöds att under perioden 2–16 december 2008 teckna 257 686 706 preferensaktier till kursen 48 kronor per aktie. Per årsskiftet var samtliga preferensaktier tecknade. Under förutsättning att årsstämman beslutar om vinstutdelning har ägare till preferensaktie förtur till en årlig, icke-kumulativ, utdelning om upp till 4,80 kronor. Beslutas högre utdelning till stamaktie utgår motsvarande utdelning även för preferensaktie. Undantaget är år 2009 då preferensaktie har företräde till 2,40 kronor och inget därutöver.
Ägare till preferensaktie har under februari och augusti varje år med början augusti 2009 möjlighet att frivilligt begära omvandling av preferensaktie till stamaktie. Begäran får bara avse ägares hela innehav. Om ägare dessförinnan inte begärt omvandling kommer samtliga utestående preferensaktier att omvandlas till stamaktier under månaden närmast efter den månad i vilken årsstämma hålls år 2013. Preferensaktie har lika rösträtt som stamaktie.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| För egna skulder ställda panter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken |
23 678 | 32 352 | 227 405 | 32 352 | |
| Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker |
7 185 | 12 105 | |||
| Statspapper och obligationer pantsatta för skulder kreditinstitut, repor |
22 902 | 42 305 | 25 343 | 42 305 | |
| Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet, repor |
11 214 | 6 205 | 31 034 | 6 205 | |
| Statspapper och obligationer pantsatta för derivat |
425 | 99 | 425 | 99 | |
| Lånefordringar, utgörande säkerhets massa för säkerställda obligationer * |
567 363 | ||||
| Fondandelar pantsatta för försäkringstagare |
52 904 | 69 666 | |||
| Kontanter | 7 847 | 253 | 7 847 | 253 | |
| Summa | 693 518 150 880 304 160 | 81 214 |
Bokfört värde för skulder där pant ställts uppgick i koncernen 2008 till 640 773 mkr (115 519).
*Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga ställda panter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Värdepapperslån | 347 | 17 508 | 347 | 17 508 | |
| Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden |
2 908 | 14 461 | 2 838 | 14 433 | |
| Kontanter | 164 | 142 | 164 | 142 | |
| Summa | 3 420 | 32 111 | 3 350 | 32 083 |
| Ansvarsförbindelser | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nominella belopp | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Kreditgarantier | 16 825 | 8 320 | 11 361 | 4 038 | |
| Övriga fullgörandegarantier | 22 864 | 18 713 | 22 740 | 18 667 | |
| Accepterade och endosserade växlar | 235 | 229 | 235 | 224 | |
| Beviljade ej disponerade remburser | 3 138 | 2 695 | 2 213 | 2 126 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 799 | 1 367 | 314 | 291 | |
| Summa | 43 860 | 31 324 | 36 862 | 25 346 | |
| Reservering för befarade kreditförluster | –74 | –94 | –68 | –72 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| 131 361 | 121 038 | 85 719 | 75 140 | |
| 68 282 | 70 457 | 71 606 | 73 944 | |
| Koncernen | 199 643 191 495 157 325 149 084 |
Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not 26 Derivat.
Beskrivning av rörelsegrenarnas verksamhet finns på sidorna 16–35.
| Svensk | Baltisk bankrörelse affärsverk |
Baltisk bankrörelse |
Inter nationell bankrörelse affärsverk |
Inter nationell bankrörelse |
Swedbank | Kapital förvalt ning och |
Gemensam service & koncern |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 Externa intäkter |
bankrörelse 16 779 |
samhet 9 409 |
investering –450 |
samhet 3 178 |
investering –264 |
Markets 2 751 |
försäkring 3 510 |
staber 1 360 |
Eliminering 190 |
Total 36 463 |
| varav andel i intresse företags resultat |
443 | 2 | 1 | 66 | 512 | |||||
| Interna intäkter | 1 488 | 4 | 18 | 294 | –1 712 | 2 830 | –2 922 | |||
| Summa intäkter | 18 267 | 9 413 | –450 | 3 196 | –264 | 3 045 | 1 798 | 4 190 | –2 732 | 36 463 |
| Avskrivningar | 109 | 221 | 196 | 100 | 51 | 14 | 32 | 276 | 999 | |
| Kostnader | 9 081 | 3 597 | 196 | 1 564 | 51 | 1 854 | 841 | 3 633 | –2 732 | 18 085 |
| Nedskrivning av goodwill | 1 403 | 1 403 | ||||||||
| Årets resultat | 6 436 | 3 649 | –576 | 813 | –1 638 | 670 | 733 | 852 | 10 939 | |
| Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB |
6 425 | 3 649 | –576 | 813 | –1 638 | 629 | 733 | 852 | 10 887 | |
| Minoriteten | 11 | 41 | 0 | 52 | ||||||
| Tillgångar | 1 173 448 | 275 718 | 13 953 | 93 586 | 1 288 | 706 690 | 58 792 | 382 788 | –894 573 | 1 811 690 |
| Kapitalandelar | 1 971 | 4 | 1 | 4 | 1 980 | |||||
| Skulder | 1 141 830 | 259 191 | 6 672 | 84 890 | 107 | 702 022 | 56 609 | 368 712 | –894 573 | 1 725 460 |
| Allokerat eget kapital, utgående balans |
31 618 | 16 527 | 7 281 | 8 696 | 1 181 | 4 668 | 2 183 | 14 076 | 86 230 | |
| Summa skulder och eget kapital |
1 173 448 | 275 718 | 13 953 | 93 586 | 1 288 | 706 690 | 58 792 | 382 788 | –894 573 | 1 811 690 |
| Inter | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Baltisk | nationell | Inter | Kapital | Gemensam | ||||||
| Svensk | bankrörelse affärsverk |
Baltisk bankrörelse |
bankrörelse affärsverk |
nationell bankrörelse |
Swedbank | förvalt ning och |
service & koncern |
|||
| 2007 | bankrörelse | samhet | investering | samhet | investering | Markets | försäkring | staber | Eliminering | Total |
| Externa intäkter | 15 802 | 8 773 | –419 | 1 631 | –73 | 2 980 | 4 305 | –73 | –2 | 32 924 |
| varav andel i intresse företags resultat |
331 | 7 | 2 | 84 | 424 | |||||
| Interna intäkter | 1 876 | 6 | 292 | –2 122 | 2 822 | –2 874 | ||||
| Summa intäkter | 17 678 | 8 773 | –419 | 1 637 | –73 | 3 272 | 2 183 | 2 749 | –2 876 | 32 924 |
| Avskrivningar | 84 | 187 | 95 | 37 | 29 | 12 | 4 | 257 | 0 | 705 |
| Kostnader | 9 000 | 3 546 | 95 | 872 | 29 | 1 862 | 888 | 3 303 | –2 876 | 16 719 |
| Årets resultat | 6 194 | 4 322 | –463 | 450 | –74 | 1 030 | 975 | –298 | 12 136 | |
| Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB |
6 182 | 4 322 | –463 | 450 | –74 | 902 | 975 | –298 | 11 996 | |
| Minoriteten | 12 | 128 | 140 | |||||||
| Tillgångar | 971 792 | 232 421 | 13 257 | 68 619 | 4 367 | 419 908 | 75 402 | 246 199 | –423 981 | 1 607 984 |
| Kapitalandelar | 1 735 | 35 | 1 | 5 | 416 | 2 193 | ||||
| Skulder | 943 376 | 218 330 | 5 984 | 62 879 | 3 111 | 416 661 | 73 700 | 239 916 | –423 981 | 1 539 976 |
| Allokerat eget kapital, utgående balans |
28 416 | 14 091 | 7 273 | 5 740 | 1 256 | 3 247 | 1 702 | 6 283 | 68 008 | |
| Summa skulder och eget kapital |
971 792 | 232 421 | 13 257 | 68 619 | 4 367 | 419 908 | 75 402 | 246 199 | –423 981 | 1 607 984 |
Rörelsegrenarna Svensk bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning och försäkring samt Gemensam service & koncernstaber bedriver verksamhet främst inom Sverige. Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande internationella verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av OJSC Swedbank och OAO Swedbank redovisas inom Internationell bankrörelse investering. Affärsverksamheten inom Baltisk bankrörelse särredovisas från de koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank, som redovisas som Baltisk bankrörelse investering. På detta sätt möjliggörs en tydligare analys av hur den underliggande affärsverksamheten utvecklas.
Med rörelseförvärv avses förvärv av verksamheter där moderbolaget direkt eller indirekt får kontroll över den förvärvade verksamheten.
Swedbank Robur AB förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.
| Bokfört i | Bokfört i det för | |
|---|---|---|
| koncernen vid | värvade företaget | |
| Redovisat i koncernen | förvärvs | vid förvärvstid |
| vid förvärvstidpunkt, mkr | tidpunkten | punkten |
| Tillgångar | 58 | 58 |
| Skulder | 15 | 15 |
| Dotterföretagets nettotillgång | 43 | 43 |
| Immateriella anläggningstillgång, | ||
| fondförvaltningsuppdrag | 583 | |
| Uppskjuten skatt | –163 | |
| Summa | 463 | |
| Anskaffningsvärde, kontanter | 463 | |
| Kassaflöde | ||
| Förvärvad likviditet i dotterföretaget | 42 | |
| Erlagt kontant | –463 | |
| Netto | –421 | |
Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 14 mkr till Årets resultat 2008 och med 87 mkr till intäkterna 2008.
| Övriga | Bokfört i koncernen vid förvärvs tidpunkten |
Bokfört i det för värvade företaget vid förvärvstid punkten |
|---|---|---|
| Dotterföretags nettotillgång | 13 | 13 |
| Förvärvad minoritet | –6 | |
| Goodwill | 7 | |
| Summa | 14 | |
| Anskaffningsvärde | 14 | |
| Kassaflöde | ||
| Förvärvad likviditet i dotterföretaget | 2 | |
| Erlagt kontant | –14 | |
| Netto | –12 |
Swedbank AB förvärvade den 31 mars 2008 samtliga aktier i ZAO OKO Capital Vostok. Anskaffningskostnaden erlades kontant och uppgick till 5 mkr. Swedbank AB förvärvade också den 31 december 2008 51 procent av aktierna i European Agency for Debts Recovery. Anskaffningskostnaden uppgick till 9 mkr och erlades kontant.
Swedbank AB förvärvade den 9 juli 2007 100 procent av aktierna i JSCB TAS-Kommerzbank senare namnändrat till OJSC Swedbank. OJSC Swedbank äger i sin tur samtliga aktier i CJSC TAS-Investbank, namnändrat till CJSC Swedbank Invest. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Därutöver kan en tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner dollar komma att utbetalas, dock senast inom tre år. Tilläggsköpeskillingen baseras på det förvärvade företagets resultat och finansiella utveckling och värderades vid förvärvstillfället till 125 miljoner dollar. Ingående fastigheter i rörelseförvärvet var redan i dotterföretaget redovisade till verkligt värde.
| Bokfört i koncernen vid förvärvs tidpunkten |
Bokfört i det för värvade företaget vid förvärvstid punkten |
|
|---|---|---|
| Tillgångar | 9 360 | 9 360 |
| Skulder | 8 448 | 8 448 |
| Dotterföretagets nettotillgång | 912 | 912 |
| Immateriella anläggningstillgångar, kundbas | 243 | |
| Uppskjuten skatt | –61 | |
| Summa | 1 094 | |
| Erlagd köpeskilling | 4 606 | |
|---|---|---|
| Bedömd tilläggsköpeskilling | 840 | |
| Transaktionskostnader | 58 | |
| Anskaffningsvärde | 5 504 | |
| Goodwill | 4 410 | |
| Justering av goodwill till följd av | ||
| kassaflödessäkring | 157 | |
| Total goodwill | 4 567 | |
| Kassaflöde | ||
| Förvärvad likviditet i dotterföretaget | 289 | |
| Erlagt kontant | –4 664 | |
| Netto | –4 375 |
Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvolymer och expansion. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdesberäkna del av framtida vinstmarginal av befintliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 126 mkr till Årets resultat 2007 och med 558 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 147 mkr till Årets resultat och med 897 mkr till intäkterna.
Swedbank AB förvärvade den 28 februari 2007 återstående 60 procent av aktierna i Söderhamns Sparbank AB, som därmed blev helägt dotterföretag från samma datum. Tidigare konsoliderades företaget som intresseföretag. Söderhamns Sparbank AB har under 2007 fusionerats med Swedbank AB att gälla från 28 februari 2007.
| Bokfört i koncernen vid förvärvs tidpunkten |
Bokfört i det för värvade företaget vid förvärvstid punkten |
|
|---|---|---|
| Tillgångar | 1 159 | 1 159 |
| Skulder | 1 044 | 1 039 |
| Dotterföretagets nettotillgång | 115 | 120 |
| Tidigare konsoliderat eget kapital som intresseföretag |
–48 | |
| Övervärde, utlåning | 14 | |
| Immateriella anläggningstillgångar, kundbas | 41 | |
| Övrigt | 12 | |
| Uppskjuten skatt | –19 | |
| Summa | 115 | |
| Erlagd köpeskilling | 117 | |
| Anskaffningsvärde | 117 | |
| Goodwill uppkommen vid förvärvet | 2 | |
| Goodwill uppkommen vid tidigare förvärv | 22 | |
| Total goodwill | 24 | |
| Kassaflöde | ||
| Förvärvad likviditet i dotterföretaget | 5 | |
| Erlagt kontant | –117 | |
| Netto | –112 |
Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvolymer och expansion. Utlåningen har värderats som om tillgången förvärvats separat. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdesberäkna del av framtida vinstmarginal av befintliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 16 mkr till Årets resultat 2007 och med 42 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 18 mkr till Årets resultat och med 50 mkr till intäkterna.
| Övriga | Bokfört i koncernen vid förvärvs tidpunkten |
Bokfört i det för värvade företaget vid förvärvstid punkten |
|---|---|---|
| Dotterföretags nettotillgång | 4 | 4 |
| Immateriella anläggningstillgångar, programvara |
24 | |
| Summa | 28 | |
| Anskaffningsvärde | 28 |
43 Verkligt värde för finansiella instrument
Jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt definitionen i IAS 39. Redovisade värden och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på den höga andelen finansiella instrument som redovisas till dess verkliga värde. Tillämpade värderingsmetoder för dessa finansiella instrument beskrivs utförligare nedan under rubriken Finansiella instrument redovisade till verkligt värde. För ut- och inlåning med rörlig ränta anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | Bokfört | Verkligt | Bokfört | ||||
| mdkr | värde | värde | Skillnad | värde | värde | Skillnad | |
| Tillgångar | |||||||
| Finansiella tillgångar enligt IAS 39 | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 27,9 | 28,0 | –0,1 | 37,2 | 37,1 | 0,1 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 26,7 | 26,7 | 35,9 | 35,9 | |||
| hålles till förfall | 1,2 | 1,3 | –0,1 | 1,3 | 1,2 | 0,1 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 128,5 | 128,5 | 0,0 | 174,0 | 174,0 | 0,0 | |
| lånefordringar | 101,5 | 101,5 | 0,0 | 102,4 | 102,4 | 0,0 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 27,0 | 27,0 | 71,6 | 71,6 | |||
| Utlåning till allmänheten | 1 290,1 | 1 287,4 | 2,7 | 1 133,7 | 1 135,3 | –1,6 | |
| lånefordringar | 771,3 | 768,6 | 2,7 | 628,6 | 630,2 | –1,6 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 518,8 | 518,8 | 505,1 | 505,1 | |||
| Obligationer och räntebärande värdepapper | 105,7 | 105,7 | 0,0 | 78,4 | 78,4 | 0,0 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 97,2 | 97,2 | 78,3 | 78,3 | |||
| investeringar som hålles till förfall | 8,5 | 8,5 | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | |
| Aktier och andelar | 6,6 | 6,6 | 6,1 | 6,1 | |||
| verkligt värde via resultaträkningen | 6,5 | 6,5 | 6,0 | 6,0 | |||
| tillgängliga för försäljning | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |||
| Derivat | 128,1 | 128,1 | 37,0 | 37,0 | |||
| Övriga finansiella tillgångar | 100,0 | 100,0 | 112,4 | 112,4 | |||
| Summa | 1 786,9 | 1 784,3 | 2,6 | 1 578,8 | 1 580,3 | –1,5 | |
| Aktier och andelar i intresseföretag | 2,0 | 2,2 | |||||
| Icke finansiella tillgångar | 25,4 | 25,5 | |||||
| Summa | 1 811,7 | 1 608,0 |
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mdkr | Verkligt värde |
Bokfört värde |
Skillnad | Verkligt värde |
Bokfört värde |
Skillnad | |
| Skulder | |||||||
| Finansiella skulder enligt IAS 39 | |||||||
| Skulder till kreditinstitut | 316,7 | 316,7 | 0,0 | 163,8 | 163,8 | 0,0 | |
| övriga finansiella skulder | 290,8 | 290,8 | 0,0 | 122,1 | 122,1 | 0,0 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 25,9 | 25,9 | 41,7 | 41,7 | |||
| In- och upplåning från allmänheten | 508,5 | 508,5 | 0,0 | 458,4 | 458,4 | 0,0 | |
| övriga finansiella skulder | 449,4 | 449,4 | 0,0 | 447,4 | 447,4 | 0,0 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 59,1 | 59,1 | 11,0 | 11,0 | |||
| Emitterade värdepapper m.m. | 593,3 | 593,4 | –0,1 | 673,0 | 673,1 | –0,1 | |
| övriga finansiella skulder | 102,9 | 103,0 | –0,1 | 84,1 | 84,2 | –0,1 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 490,4 | 490,4 | 588,9 | 588,9 | |||
| Efterställda skulder | 47,0 | 44,7 | 2,3 | 39,7 | 39,7 | 0,0 | |
| övriga finansiella skulder | 45,0 | 42,7 | 2,3 | 39,4 | 39,4 | 0,0 | |
| verkligt värde via resultaträkningen | 2,0 | 2,0 | 0,3 | 0,3 | |||
| Derivat | 116,7 | 116,7 | 36,3 | 36,3 | |||
| Övriga finansiella skulder | 134,5 | 134,5 | 158,5 | 158,5 | |||
| Summa | 1 716,7 | 1 714,5 | 2,2 | 1 529,7 | 1 529,8 | –0,1 | |
| Icke finansiella skulder | 10,7 | 9,9 | |||||
| Summa | 1 725,2 | 1 539,7 |
forts. not 43
De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs i första hand utifrån noterade marknadspriser på en aktiv marknad. Verkligt värde av en finansiell tillgång eller skuld på en aktiv marknad är det aktuella köp- eller försäljningspriset gånger antalet enheter av instrumentet som innehas. I de fall en handelsportfölj innehåller både finansiella tillgångar och finansiella skulder med marknadsrisker som motverkar varandra, fastställs verkligt värde genom värdering av dessa tillgångar och skulder, brutto, till mittpriser. Eventuell nettopositionen justeras därefter till antingen köp- eller försäljningspriset beroende på om nettopositionen är en tillgång eller skuld.
Då noterade marknadspriser saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller som diskontering av framtida kassaflöden. Dessa värderingsmodeller bygger huvudsakligen på observerbara marknadsdata, vilket är priserna på finansiella instrument som är så likartade som möjligt och för vilka transaktioner har slutförts. Dessa värden justeras om nödvändigt så att de bäst avspeglar värdet på innehavda värdepapper. Värderingsmodellerna kan kräva vissa egna uppskattningar och omfattningen på dessa är avhängiga instrumentets komplexitet och tillgängligheten på marknadsdata.
På grund av utvecklingen på de internationella ekonomiska marknaderna under senare tid använder koncernen värderingsmodeller oftare än tidigare. Den 31 december 2008 var till exempel 19 procent (5) av innehavda räntebärande värdepapper värderade enligt modell, det vill säga utifrån noterade priser på aktiv marknad för liknande instrument eller utifrån noterade priser för identiska instrument på inaktiv marknad.
Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart.
I tabellen nedan framgår finansiella instrument värderade till verkligt värde per 31 december 2008 fördelade per värderingsmetod.
| Finansiella instrument bokförda till verkligt värde | 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Noterat marknadspris på aktiv marknad 1) |
Värderingsmodeller baserade på observer bar marknadsdata 2) |
Total | Noterat marknadspris på aktiv marknad 1) |
Värderingsmodeller baserade på observer bar marknadsdata 2) |
Total | ||
| Tillgångar | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 26,3 | 0,4 | 26,7 | 35,9 | 0,0 | 35,9 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 27,0 | 27,0 | 71,6 | 71,6 | |||
| Utlåning till allmänheten | 518,8 | 518,8 | 505,1 | 505,1 | |||
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 74,0 | 23,2 | 97,2 | 72,3 | 6,0 | 78,3 | |
| Aktier och andelar | 6,4 | 0,1 | 6,5 | 5,9 | 0,1 | 6,0 | |
| Derivat | 10,5 | 117,6 | 128,1 | 0,0 | 37,0 | 37,0 | |
| Summa | 117,2 | 687,1 | 804,3 | 114,1 | 619,8 | 733,9 | |
| Skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut | 25,9 | 25,9 | 41,7 | 41,7 | |||
| In- och upplåning från allmänheten | 59,1 | 59,1 | 11,0 | 11,0 | |||
| Emitterade värdepapper m.m. | 490,4 | 490,4 | 268,0 | 320,9 | 588,9 | ||
| Derivat | 9,7 | 107,0 | 116,7 | 0,0 | 36,3 | 36,3 | |
| Summa | 9,7 | 682,4 | 692,1 | 268,0 | 409,9 | 677,9 |
1) Finansiella tillgångar och finansiella skulder vars värde enbart baseras på en noterad kurs från en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder. Denna kategori innefattar bland annat statsskuldsväxlar och aktieinnehav. En aktiv marknad kännetecknas av att normalt antal oforcerade transaktioner genomförs.
2) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade genom att använda värderingsmodeller i huvudsak baserade på observerbara marknadsdata. Instrument i denna kategori värderas med tillämpning av:
a. Noterade priser för liknande tillgångar eller skulder, eller identiska tillgångar eller skulder från marknader som inte bedöms vara aktiva; eller
b. Värderingsmodeller som huvudsakligen bygger på observerbara marknadsdata.
Denna kategori innefattar bland annat derivatinstrument, vissa räntebärande värdepapper samt marknadsvärderad in- och utlåning. Värderingsmodeller som uteslutande baserats på egna antaganden har inte använts.
Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av då rådande extraordinära marknadsförhållanden var illikvida. Marknadsförhållandena betecknades av extrem turbulens, bristande likviditet och avsaknad av noterade priser på aktiva marknader.
Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades från innehav för handel till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då ledningen istället avser och har förmågan att inneha dem till slutförfall. Finansiella instrument i värderingskategorin innehas för handel redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Finansiella instrument i kategorin hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.
En redovisning till verkligt värde hade medfört 150 mkr i lägre Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde under andra halvåret 2008. Motsvarande redovisad värdeförändring för innehavet uppgick till –187 mkr för första halvåret 2008. Något nedskrivningsbehov fanns inte per sista december, vilket innebär att samtliga kontraktsenliga kassaflöden förväntas erhållas. Innehavens genomsnittliga effektivränta uppgick vid tillfället för omklassificering till 5,62 procent och redovisad ränteintäkt efter omklassificering uppgick till 160 mkr. Av nedanstående innehav uppgår instrumenttyperna Residential Mortgage Backed Securities (RMBS) och Commercial Mortgage Backed Securities (CMBS) till 90 procent av exponeringen och resterande 10 procent består av en företagsobligation utgiven av företag som kontrolleras av amerikanska staten.
| 2008 | 2008 | |
|---|---|---|
| mkr | 31 dec | 1 jul |
| Redovisat värde | 8 138 | 7 376 |
| Nominellt belopp | 8 328 | 7 558 |
| Verkligt värde | 7 988 | 7 376 |
Nominellt belopp och redovisat värde påverkas av ändrade valutakurser. Redovisat värde påverkas också av periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden.
Med kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot koncernen och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Koncernen analyserar och följer upp kreditrisker utifrån ett internt riskklassificeringssystem i syfte att säkerställa att kreditriskerna inte överstiger önskade nivåer.
Den centrala delen i riskklassificeringssystemet utgörs av cirka sjuttio modeller för klassificering av kreditrisk. Utöver dessa är metoder och rutiner för konstruktion och underhåll av modellerna samt rutiner för riskklassificering i kreditverksamheten nödvändiga för att skapa en helhet. De tre delarna, metoder vid konstruktion, modeller samt rutiner för åsättande av riskklass, hålls samman av ett antal styrande dokument, utfärdade av styrelsen, verkställande direktören och chefen för koncernens riskkontroll. Samtliga riskklassificeringar som görs i kreditverksamheten stöds av IT-system där riskklassificeringsmodellerna är implementerade. Utöver systemet för riskklassificering vid affärstillfället finns, för krediter med homogen karaktär, ett system för automatisk omvärdering av kreditrisk.
Med modell för riskklassificering avses regler för hur en kund/motpart inom en viss kategori åsätts ett värde på en riskskala. Med hjälp av riskskalan rangordnas motparterna alternativt exponeringarna från de med högst risk för fallissemang till dem med lägst. För varje kategori har ett riskvärde fastställts. Riskklassificering ingår som en
integrerad del i kreditberedningen och föreslagen riskklass ska prövas och fastställas i samband med kreditbeslutet. Vidare påverkar riskklassificeringen kraven på djup i analys och dokumentation samt styr på vilket sätt uppföljningen av kunden ska ske. En försämrad riskklass kan också medföra att en inträffad förlusthändelse skett och att bokföring av kreditförlust kan komma att ske.
Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistisk metod inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom experters bedömningar. Modellerna valideras såväl vid nykonstruktioner som löpande. Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Med tanke på att kreditengagemangen oftast har längre löptid, utvärderas modellerna även på längre sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna är mycket tillförlitliga.
På sid 50–59 ges ytterligare en utförligare beskrivning av koncernens arbetssätt med kreditrisker.
Koncernens maximala kreditriskexponering, utan beaktande av säkerheter, fördelar sig enligt följande:
| Koncernen 2008 | % av | varav | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Utlåning | Derivat* | Placeringar | Garantier | Övrigt | Totalt | total | kreditinstitut |
| Sverige | 1 040 562 | 67 307 | 96 763 | 26 462 | 396 | 1 231 490 | 71.5 | 186 395 |
| OECD ** | 108 162 | 60 506 | 33 208 | 5 656 | 710 | 208 242 | 12,1 | 134 643 |
| varav Danmark | 15 956 | 1 506 | 427 | 20 | 17 909 | 1,0 | 12 527 | |
| varav Norge | 26 585 | 7 917 | 7 229 | 1 864 | 0 | 43 594 | 2,5 | 12 260 |
| varav Finland | 9 925 | 538 | 588 | 216 | 11 267 | 0,7 | 770 | |
| varav USA | 21 115 | 7 362 | 6 402 | 1 378 | 166 | 36 423 | 2,1 | 16 299 |
| varav Storbritannien | 8 376 | 11 157 | 8 836 | 270 | 5 | 28 644 | 1,7 | 23 684 |
| varav Frankrike | 6 459 | 4 360 | 1 315 | 187 | 12 322 | 0,7 | 10 573 | |
| varav Tyskland | 837 | 8 049 | 2 162 | 1 712 | 1 | 12 761 | 0,7 | 9 714 |
| Baltikum | 221 269 | 200 | 2 743 | 5 235 | 618 | 230 065 | 13.4 | 4 611 |
| varav Estland | 88 505 | 84 | 36 | 2 912 | 149 | 91 686 | 5.3 | 4 304 |
| varav Lettland | 70 731 | 100 | 1 282 | 1 621 | 73 734 | 4.3 | 305 | |
| varav Litauen | 62 032 | 17 | 1 425 | 702 | 469 | 64 645 | 3.8 | 1 |
| Ukraina | 19 192 | 401 | 478 | 551 | 20 622 | 1,2 | 1 208 | |
| Ryssland | 16 735 | 0 | 75 | 964 | 967 | 18 741 | 1,1 | 3 256 |
| Latinamerika | 696 | 85 | 2 | 783 | 0,0 | 482 | ||
| varav Argentina | 0 | 0,0 | 0 | |||||
| varav Brasilien | 465 | 0 | 2 | 467 | 0,0 | 467 | ||
| Japan | 6 | 0 | 462 | 468 | 0,0 | 468 | ||
| Övriga Ostasien | 2 196 | 1 | 624 | 190 | 3 011 | 0,2 | 2 740 | |
| varav Sydkorea | 0 | 0 | 0,0 | 0 | ||||
| varav Kina | 1 926 | 0 | 623 | 2 | 2 551 | 0,1 | 2 550 | |
| Övriga länder | 7 142 | 41 | 505 | 418 | 513 | 8 619 | 0,5 | 1 217 |
| Summa | 1 415 960 | 128 055 | 133 695 | 39 922 | 4 409 | 1 722 041 | 100,0 | 335 018 |
* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 28 464 mkr.
** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexiko, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.
forts. not 45
| Koncernen 2007 | % av | varav | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Utlåning | Derivat* | Placeringar | Garantier | Övrigt | Totalt | total | kreditinstitut |
| Sverige | 951 157 | 11 221 | 81 156 | 16 837 | 332 | 1 060 703 | 71,0 | 142 286 |
| OECD ** | 150 802 | 25 532 | 32 511 | 4 322 | 236 | 213 403 | 14,3 | 126 231 |
| varav Danmark | 40 760 | 1 063 | 1 345 | 31 | 43 199 | 2,9 | 41 145 | |
| varav Norge | 17 453 | 2 743 | 3 034 | 1 841 | 25 071 | 1,7 | 6 706 | |
| varav Finland | 6 627 | 243 | 453 | 187 | 11 | 7 521 | 0,5 | 2 356 |
| varav USA | 39 445 | 6 123 | 8 041 | 1 820 | 11 | 55 440 | 3,7 | 35 608 |
| varav Storbritannien | 6 545 | 3 329 | 9 800 | 70 | 131 | 19 875 | 1,3 | 17 488 |
| varav Frankrike | 9 999 | 2 042 | 1 340 | 360 | 0 | 13 741 | 0,9 | 13 298 |
| varav Tyskland | 2 019 | 3 552 | 2 904 | 1 | 0 | 8 476 | 0,6 | 7 922 |
| Baltikum | 177 149 | 159 | 1 289 | 4 185 | 905 | 183 687 | 12,3 | 667 |
| varav Estland | 68 629 | 114 | 52 | 2 272 | 250 | 71 317 | 4,8 | 49 |
| varav Lettland | 58 033 | 22 | 146 | 1 320 | 1 | 59 522 | 4,0 | 567 |
| varav Litauen | 50 487 | 24 | 1 091 | 594 | 654 | 52 850 | 3,5 | 52 |
| Ukraina | 12 310 | 178 | 260 | 167 | 12 915 | 0,9 | 1 751 | |
| Ryssland | 10 906 | 32 | 122 | 840 | 11 900 | 0,8 | 2 456 | |
| Latinamerika | 574 | 54 | 10 | 638 | 0,0 | 483 | ||
| varav Argentina | 1 | 1 | 0,0 | 1 | ||||
| varav Brasilien | 460 | 4 | 464 | 0,0 | 464 | |||
| Japan | 260 | 72 | 135 | 1 403 | 1 870 | 0,1 | 1 823 | |
| Övriga Ostasien | 1 645 | 990 | 42 | 2 677 | 0,2 | 2 459 | ||
| varav Sydkorea | 1 | 2 | 3 | 0,0 | 3 | |||
| varav Kina | 1 388 | 636 | 7 | 2 031 | 0,1 | 2 030 | ||
| Övriga länder | 4 498 | 191 | 491 | 192 | 5 372 | 0,4 | 988 | |
| Summa | 1 309 301 | 36 984 | 115 492 | 27 261 | 4 127 | 1 493 165 | 100,0 | 279 144 |
* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 13 077 mkr.
** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexiko, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.
Koncernens mest omfattande kreditriskexponering återfinns i balansposterna Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. Dessa fördelas på säkerheter, lånetyp, sektor/bransch samt geografiska områden enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Säkerheter | 2008 | 2007 |
| Bostadsfastigheter inkl. bostadsrätter | 722 031 | 638 930 |
| Övriga fastigheter | 196 797 | 162 407 |
| Kommuner etc. | 40 750 | 52 354 |
| Företagshypotek | 13 206 | 12 969 |
| Borgen | 35 600 | 26 062 |
| Blanco | 127 696 | 98 604 |
| Övriga säkerheter | 114 451 | 111 644 |
| Utlåning | 1 250 531 | 1 102 970 |
| Kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 92 597 | 83 447 |
| Återköpsavtal – kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 59 067 | 97 634 |
| Återköpsavtal – allmänheten | 13 765 | 25 250 |
| Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten | 1 415 960 | 1 309 301 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Lånetyp | 2008 | 2007 |
| Banklån | 555 115 | 477 658 |
| Hypotekslån i Swedbank Hypotek AB | 623 402 | 560 633 |
| Avbetalning, Leasing, Factoring | 72 014 | 64 679 |
| Utlåning | 1 250 531 | 1 102 970 |
| Kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 92 597 | 83 447 |
| Återköpsavtal – kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 59 067 | 97 634 |
| Återköpsavtal – allmänheten | 13 765 | 25 250 |
| Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten | 1 415 960 | 1 309 301 |
Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens bokförda värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 8 mkr (345). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.
| Koncernen 2008 Sektor/bransch |
Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av reserveringar |
Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar |
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar |
Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper |
Bokfört värde för lånefordringar efter beaktande av reserveringar |
Bokfört värde för osäkra lånefordringar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Privatpersoner | 629 359 | 585 | 495 | 320 | 627 959 | 1 627 |
| Fastighetsförvaltning | 265 510 | 611 | 591 | 264 308 | 2 374 | |
| Handel, hotell, restaurang | 50 286 | 436 | 351 | 49 499 | 932 | |
| Byggnadsverksamhet | 19 680 | 237 | 166 | 19 277 | 432 | |
| Tillverkningsindustri | 54 940 | 314 | 470 | 54 156 | 641 | |
| Transport | 27 745 | 68 | 191 | 27 486 | 381 | |
| Skogs- och lantbruk | 55 538 | 70 | 85 | 55 383 | 117 | |
| Övrig företagsutlåning | 144 486 | 520 | 844 | 143 122 | 893 | |
| Kommuner | 9 341 | 9 341 | ||||
| Utlåning | 1 256 885 | 2 841 | 3 193 | 320 | 1 250 531 | 7 397 |
| Kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 92 597 | 92 597 | ||||
| Återköpsavtal – kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 59 067 | 59 067 | ||||
| Återköpsavtal – allmänheten | 13 765 | 13 765 | ||||
| Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten | 1 422 314 | 2 841 | 3 193 | 320 | 1 415 960 | 7 397 |
Sektor/bransch
| 1 312 992 | 1 145 | 2 359 | 187 | 1 309 301 | 1 740 |
|---|---|---|---|---|---|
| 25 250 | 25 250 | ||||
| 97 634 | 97 634 | ||||
| 83 460 | 13 | 83 447 | –12 | ||
| 1 106 648 | 1 132 | 2 359 | 187 | 1 102 970 | 1 752 |
| 16 820 | 16 820 | ||||
| 90 665 | 256 | 451 | 89 958 | 196 | |
| 51 385 | 38 | 201 | 51 146 | 69 | |
| 50 043 | 59 | 73 | 49 911 | 124 | |
| 21 972 | 20 | 115 | 21 837 | 105 | |
| 37 682 | 162 | 394 | 37 126 | 222 | |
| 16 455 | 56 | 96 | 16 303 | 66 | |
| 43 054 | 156 | 398 | 42 500 | 96 | |
| 218 295 | 162 | 256 | 217 877 | 393 | |
| 560 277 | 223 | 375 | 187 | 559 492 | 481 |
forts. not 45
| Koncernen 2008 Geografiska områden |
Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av reserveringar |
Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar |
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar |
Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper |
Bokfört värde för lånefordringar efter beaktande av reserveringar |
Bokfört värde för osäkra lånefordringar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 941 626 | 614 | 874 | 164 | 939 974 | 1 315 |
| OECD | 56 945 | 205 | 120 | 56 620 | 87 | |
| Östersjöområdet | 216 613 | 1 466 | 1 953 | 156 | 213 038 | 5 338 |
| Övriga länder | 41 701 | 556 | 246 | 40 899 | 657 | |
| Utlåning | 1 256 885 | 2 841 | 3 193 | 320 | 1 250 531 | 7 397 |
| Kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 92 597 | 92 597 | ||||
| Återköpsavtal – kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 59 067 | 59 067 | ||||
| Återköpsavtal – allmänheten | 13 765 | 13 765 | ||||
| Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten | 1 422 314 | 2 841 | 3 193 | 320 | 1 415 960 | 7 397 |
| Koncernen 2007 Geografiska områden |
| Sverige | 876 910 | 501 | 963 | 122 | 875 324 | 545 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| OECD | 26 275 | 30 | 26 245 | 14 | ||
| Östersjöområdet | 178 131 | 292 | 1 206 | 65 | 176 568 | 938 |
| Övriga länder | 25 332 | 309 | 190 | 24 833 | 255 | |
| Utlåning | 1 106 648 | 1 132 | 2 359 | 187 | 1 102 970 | 1 752 |
| Kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 83 460 | 13 | 83 447 | –12 | ||
| Återköpsavtal – kreditinstitut inkl. Riksgäldskontoret | 97 634 | 97 634 | ||||
| Återköpsavtal – allmänheten | 25 250 | 25 250 | ||||
| Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten | 1 312 992 | 1 145 | 2 359 | 187 | 1 309 301 | 1 740 |
Osäkra fordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En fordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Nedan specificeras reserver som gjorts för osäkra fordringar samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella fordringar ännu inte har identifierats. Exempel på förlusthändelser är uteblivna eller försenade betalningar, det är sannolikt att låntagaren går i konkurs, inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar, såsom försämring i tillgångsvärden. Bokfört värde för osäkra fordringar motsvarar huvudsakligen säkerhetens värde i de till säkerheter finns.
Omstrukturerade fordringar avser fordringar där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Reserveringar och osäkra fordringar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Reserveringar | ||||
| Ingående balans | 3 694 | 3 183 | 1 427 | 1 725 |
| Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster | –291 | –236 | –212 | –140 |
| Årets reservering för sannolika kreditförluster | 1 838 | 453 | 550 | 193 |
| Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster | –194 | –126 | –63 | –72 |
| Avsättning/upplösning av gruppvis reservering | 874 | –39 | –75 | –299 |
| Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster | 136 | 73 | 41 | 17 |
| Koncernmässiga förändringar | 340 | |||
| Valutakursdifferenser | 317 | 46 | 3 | 3 |
| Utgående balans | 6 374 | 3 694 | 1 671 | 1 427 |
| Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % (inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till bokfört värde före reservering avseende individuellt identifierade osäkra fordringar) |
60 | 120 | 91 | 180 |
| Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % | 30 | 43 | 44 | 62 |
| Osäkra fordringar | ||||
| Bokfört värde för osäkra fordringar | 7 397 | 1 740 | 1 026 | 303 |
| Andel osäkra fordringar, % | 0,52 | 0,13 | 0,11 | 0,04 |
| Omstrukturerade samt omklassificerade fordringar | ||||
| Bokfört värde före omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden | 3 | 3 | 22 | 3 |
| Bokfört värde efter omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden | 2 | 2 | 13 | 2 |
| Bokfört värde för osäkra fordringar som under perioden återfått status av normal fordran | 82 | 129 | 47 | 75 |
| Fordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra | ||||
| Värderingskategori, lånefordringar | ||||
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar | 5 403 | 3 669 | 69 | 531 |
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar | 5 199 | 1 254 | 312 | 206 |
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer | 310 | 67 | 34 | 28 |
| Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen | ||||
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar | 1 171 | 1 530 | ||
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar | 520 | 636 | ||
| Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer | 356 | 178 | ||
| Summa | 12 959 | 7 334 | 415 | 765 |
Med finansiella risker avses marknadsrisker (ränte-, valutakurs- och aktiekursrisker) samt likviditetsrisker. Riskerna mäts med hjälp av modellbaserad riskmätning och med traditionella känslighetsmått.
De finansiella riskerna i Swedbank mäts med hjälp av VaR, modellbaserad riskmätning som är en internationell standard, och med traditionella känslighetsmått. VaR innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj. Detta görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont.
I koncernens VaR-modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, med scenarier som genereras baserat på marknadsprisförändringar under det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet VaR. Måttet anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet. Koncernen använder 99 procent VaR, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procents sannolikhet över vald tidshorisont.
Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffran beräknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags marknadsrisker kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.
Koncernens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var korrekt. Inom tradingverksamheten används även det dagliga resultatet för att utvärdera VaR i så kallad faktisk backtestning. Det hypotetiska backtestingresultatet beräknas som portföljens värdeförändring över en dag då positionerna hålls konstanta men marknadspriserna uppdateras. Backtestingresultatet jämförs sedan med VaR och om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom koncernen sker daglig hypotetisk backtesting för koncernen som helhet och för enskilda risktagande enheter. Resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga backtestinggenomslag av VaR för positioner i handelslagret rapporteras till Finansinspektionen. Under det senaste året har antalet backtestinggenomslag ökat, jämfört med historiska utfall, tillföljd av den förhöjda volatiliteten på kapitalmarknaderna.
En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräkningen bygger på ibland sätts ur spel till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stresstest som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så exceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter samman. Koncernen genomför dels ett antal standardiserade stresstester på regelbunden basis, dels genomförs ad hocstresstester utifrån identifierade framtida scenarier när så anses lämpligt.
Enligt gällande regelverk kan kapitaltäckning för marknadsrisk baseras antingen på en schablonmetod eller på en intern VaR-modell, vilken kräver Finansinspektionens godkännande. Moderbolaget erhöll under 2004 ett sådant godkännande att använda egen intern VaR-modell för generell ränterisk, generell och specifik aktiekursrisk i handelslagret samt valutakursrisk i hela verksamheten. Kapitaltäckningsrapporteringen sker i enlighet med detta sedan början av 2005. Under år 2006 utvidgades godkännandet till att omfatta även Baltic Banking för generell ränterisk i handelslagret och valutakursrisk i hela verksamheten.
Detta godkännande har i slutet av 2008, efter beslut av Finansinspektionen, ändrats så att valutakursrisker utanför handelslagret, det vill säga i övrig verksamhet, exkluderas från den interna VaR-modellen. Kapitalkravet för dessa risker beräknas istället med schablonmetoden. Den största delen av valutakursrisker i övrig verksamhet utgörs numera av valutakursrisk kopplade till strategiska innehav i utländska dotterbolag. Sådana risker lämpar sig mindre väl för en VaR-modell. Metodändringen överensstämmer med koncernens interna synsätt och hantering av dessa risker. Ändringen innebär ett lägre kapitalkrav för marknadsrisker i finansiell företagsgrupp jämfört med vad det skulle ha varit med tidigare metod. Emellertid har kapitalkravet för marknadsrisker ökat jämfört med slutet av 2007 på grund av den ökade volatiliteten och turbulensen på de finansiella marknaderna.
Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder inklusive derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.
En stor del av Baltic Bankings utlåning sker i euro medan inlåningen huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas). Därtill är en stor del av Baltic Bankings likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro, vilket ger upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. Den 31 december uppgick denna position till 31 143 mkr. Valutorna i de baltiska länderna är låsta mot euron (lettiska lat tillåts fluktuera två procent gentemot euron). Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euron är fastställd och fixerad enligt estnisk lag i väntan på planerat inträde i eurozonen. Liknande arrangemang finns i Lettland och Litauen. I moderföretaget inom Baltic Banking finns även strategiska positioner i lettiska lat och litauiska litas tillföljd av investeringar i utländska dotterföretag i Lettland och Litauen.
Swedbank Ukraina har valutaexponeringar tillföljd av att in- och utlåning har olika valutasammansättning. En stor del av utlåningen sker i amerikanska dollar, en mindre del i ukrainska hryvnia och en liten del i euro. Bankens inlåning är främst denominerad i hryvnia men med en betydande del amerikanska dollar samt en liten del euro. Det medför att det uppstår en tillgångsposition i främst amerikanska dollar och en skuldposition i hryvnia i den ukrainska verksamheten. Vid årets slut uppgick denna position till 615 mkr.
Swedbank Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor.
För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel finansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är knuten till landets valuta. Till exempel är koncernens innehav i Baltic banking denominerat i estniska kroon och finansierat i euro. Undantagen är innehavet i Swedbank Ukraina som är denominerat i den ukrainska valutan hryvnia och är finansierat med svenska kronor och amerikanska dollar samt Swedbank Ryssland som är denominerat i ryska rubel men delvis finansierat med svenska kronor. Hryvnian har under året varit knuten till dollarn men den Ukrainska centralbanken har inte lyckats behålla växelkursen på en stabil nivå vilket har resulterat i en kraftig försvagning av och ökad volatilitet i hryvnian. Till viss del begränsas valutakursrisken i dessa strategiska innehav av skuldpositioner i lokala valutor inom respektive utländsk enhet.
Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och därtill hörande säkringar, är begränsad. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent vid årets utgång skulle i sämsta fall innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på –20 mkr (–0).
Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer.
Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta. I princip all utlåning i koncernen med bunden ränta har kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att ersätta koncernen för eventuella förluster som uppstår på grund av att räntan förändrats sedan lånet betalats ut, så kallad ränteskillnadsersättning.
Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, eftersom det finns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka räntenettot negativt om räntorna faller, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter.
Ränterisk mäts i koncernen för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Moderbolaget har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av inlåningen en duration på mellan två och tre år.
En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2008 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 811 mkr (1 961). Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 810 mkr (1 549) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 1 001 mkr (412). Förändringen av ränte-
risken hänför sig både till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker och till förändringar av positionstagandet inom tradingverksamheten. Förändringen av ränterisken i utländsk valuta jämfört med föregående år beror främst på att Swedbank Ukraina har tillkommit och inkluderats i siffrorna.
Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2008 ha ökat med 310 mkr (–296). För en tidsstafflerad tabell över ränterisken, se not 47.
Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning koncernen förmår anpassa räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga räntor med en procentenhet) hänvisas till not 52.
Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta riskfaktorer. Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Koncernens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i tradingverksamheten finns i Swedbank Markets samt i Baltic Banking, och är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt koncernens kunder.
Inom koncernen mäts och limiteras aktiekursrisk med avseende på sämsta utfall i 63 olika scenarier där aktiekurser och implicita volatiliteter förändras. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och de implicita volatiliteterna maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken och det värsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med –81 mkr vilket inträffar i det extrema scenariot då volatiliteterna ändras med +30% och aktiekurserna med –20% under en och samma dag.
Tradingverksamhet bedrivs huvudsakligen inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån i verksamheten är låg. I diagrammet på sidan 57 redovisas såväl 99 procent VaR som den dagliga intjäningen i koncernens tradingverksamhet under 2008.
Koncernens tradingverksamhet har präglats av den ökade marknadsoron och finankrisen som eskalerade under hösten 2008. Trots besvärliga marknadsförhållanden har tradingverksamheten lyckat behålla risker och intjäning på en stabil nivå med relativt få stora förluster. Detta är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk och primärt baseras på kunders efterfrågan på finansiella lösningar och placeringar. VaR inom tradingverksamheten har under året varit som högst 49 mkr som lägst 22 mkr och i genomsnitt 34 mkr. Antalet förlustdagar uppgick till 66 st.
Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Koncernen definierar likviditetsrisk som risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika sådana risker.
Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betalningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av tillgångar som kan pantsättas i centralbankernas lånefaciliteter. Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finansieringsbehov undviks. Uppföljning samt limitering av likviditetsrisker sker på total koncernnivå och nedbrutet på enskilda enheter och valutor.
Koncernen genomför regelbundet stresstester med avseende på likviditetsrisk i syfte att öka beredskapen för samt säkerställa att banken klarar av situationer där till exempel olika finansieringskällor inte fungerar. Sådana stresstester har intensifierats under hösten efter fallissemanget av Lehman Brothers.
Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen som låntagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för koncernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas, både avseende antalet marknader och antalet investerare. Genom att aktivt använda olika finansieringsprogram i flera valutor och med olika löptider i stora delar av världen kan Swedbank erbjuda skuldinvesterare många alternativ till investeringar och upprätthålla en väl diversifierad upplåningsbas.
Under 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek AB tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Swedbank Hypotek AB:s svenska och internationella obligationsstock konverterades till säkerställda obligationer under andra kvartalet 2008 och tilldelades högsta möjliga kreditbetyg AAA av ratinginstituen Moodys och Standard & Poors. Detta har inneburit att koncernens likviditet förbättrats genom att upplåningsbasen breddats och att möjligheterna att hålla likviditetsreserver stärkts.
Koncernen beslutade under hösten att delta i svenska statens garantiprogram vilket gett Swedbank AB och Swedbank Hypotek AB möjlighet att emittera statsgaranterad upplåning. Vid årsskiftet hade koncernen emitterat 126 mdr under denna garanti. Möjligheten att emittera med statlig garanti kvarstår fram till och med april 2009 men regering har informerat om att denna möjlighet kan komma att förlängas.
Derivat är finansiella instrument vars verkliga värde huvudsakligen beror på värdeförändringar i en underliggande tillgång. Dessa används i koncernen inom Swedbank Markets, Group Treasury och i vissa dotterföretag, främst i Swedbank Hypotek. Inom Swedbank Markets används derivat dels i syfte att möta kundernas behov, dels i market making aktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens finansiering. Derivat påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta- och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivat bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.
I not 26 redovisas koncernens samtliga derivat per den 31 december 2008, fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat m.m. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisation har koncernen en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande likvidavräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för koncernen. Ej heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd skall koncernens samtliga derivat med motparten ses som en helhet så att eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexponeringen till derivatens samlade nettovärde.
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet (+1%).
| 2008 | < 3 mån | 3—6 mån 6—12 mån | 1—2 år | 2—3 år | 3—4 år | 4—5 år | 5—10 år | > 10 år | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Svenska kronor | 257 | 106 | –1 178 | –923 | 1 040 | –181 | 123 | –60 | 6 | –810 |
| Utländsk valuta | –74 | 8 | –64 | –82 | –93 | –57 | –153 | –224 | –262 | –1 001 |
| Summa | 183 | 114 | –1 242 | –1 005 | 947 | –238 | –30 | –284 | –256 | –1 811 |
I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.
| Svenska kronor | 489 | 240 | –542 | –325 | –23 | 55 | 227 | 175 | 14 | 310 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utländsk valuta | –58 | 71 | –38 | 23 | –1 | 41 | –32 | –21 | 15 | 0 |
| Summa | 431 | 311 | –580 | –302 | –24 | 96 | 195 | 154 | 29 | 310 |
| 2007 | < 3 mån | 3—6 mån 6—12 mån | 1—2 år | 2—3 år | 3—4 år | 4—5 år | 5—10 år | > 10 år | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Svenska kronor | –97 | –14 | 19 | –1 086 | 698 | –810 | 10 | –249 | –20 | –1 549 |
| Utländsk valuta | –31 | –100 | 29 | –104 | 0 | –28 | –50 | –95 | –33 | –412 |
| Summa | –128 | –114 | 48 | –1 190 | 698 | –838 | –40 | –344 | –53 | –1 961 |
I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.
| Svenska kronor | 25 | 44 | 410 | –481 | 39 | –445 | 183 | –10 | –15 | –250 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utländsk valuta | 6 | 35 | 43 | –10 | 2 | –7 | –20 | –71 | –24 | –46 |
| Summa | 31 | 79 | 453 | –491 | 41 | –452 | 163 | –81 | –39 | –296 |
| 48 Valutafördelning |
|||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2008 | SEK | EUR | USD | GBP | EEK | LVL | LTL | RUB | UAH | Övriga | Totalt |
| Tillgångar | |||||||||||
| Utlåning till kreditinstitut | 87 227 | 22 233 | 14 337 | 475 | 152 | 216 | 155 | 1 443 | 153 | 2 145 | 128 536 |
| Utlåning till allmänheten | 943 423 | 213 608 | 65 265 | 830 | 10 517 | 7 048 | 16 118 | 2 114 | 3 932 | 24 568 | 1 287 423 |
| Räntebärande värdepapper | 97 454 | 20 370 | 5 913 | 699 | 1 398 | 854 | 393 | 6 614 | 133 695 | ||
| Övriga ej valutafördelade tillgångar | 262 036 | 262 036 | |||||||||
| Summa | 1 390 140 256 211 | 85 515 | 1 305 | 11 368 | 8 662 | 17 127 | 3 557 | 4 478 | 33 327 1 811 690 | ||
| Skulder | |||||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 158 472 | 43 766 | 94 766 | 2 842 | 2 132 | 960 | 54 | 349 | 304 | 13 085 | 316 730 |
| In- och upplåning från allmänheten | 372 142 | 42 383 | 12 563 | 852 | 33 721 | 11 787 | 27 382 | 1 235 | 2 928 | 3 463 | 508 456 |
| Emitterade värdepapper och efterställda skulder | 367 671 | 165 572 | 57 282 | 10 745 | 2 047 | 624 | 18 | 34 161 | 638 120 | ||
| Övriga ej valutafördelade skulder | 261 922 | 261 922 | |||||||||
| Eget kapital | 86 462 | 86 462 | |||||||||
| Summa | 1 246 669 251 721 164 611 | 14 439 | 37 900 | 12 747 | 28 060 | 1 584 | 3 250 | 50 709 1 811 690 | |||
| Övriga tillgångar och skulder inklusive | |||||||||||
| positioner i derivat | 1 479 | 79 075 | 13 134 | 33 710 | 6 416 | 9 452 | –1 378 | 2 234 | 17 620 | ||
| Nettoposition i valuta | 5 969 | –21 | 0 | 7 178 | 2 331 | –1 481 | 595 | 3 462 | 238 | 18 271 |
Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 20 711 mkr (18 662) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.
forts. not 48
| Moderbolaget 2008 | SEK | EUR | USD | GBP | EEK | LVL | LTL | RUB | UAH | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||||||
| Utlåning till kreditinstitut | 373 337 | 112 160 | 33 241 | 341 | 3 | 6 | 1 | 1 394 | 1 844 | 522 327 | |
| Utlåning till allmänheten | 284 654 | 49 897 | 37 784 | 804 | 24 376 | 397 515 | |||||
| Räntebärande värdepapper | 207 299 | 41 812 | 5 843 | 6 712 | 261 666 | ||||||
| Övriga ej valutafördelade tillgångar | 220 312 | 220 312 | |||||||||
| Summa | 1 085 602 203 869 | 76 868 | 1 145 | 3 | 6 | 1 | 1 394 | 0 | 32 932 1 401 820 | ||
| Skulder | |||||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 268 626 | 46 332 | 94 079 | 2 904 | 3 | 8 | 2 | 13 330 | 425 284 | ||
| In- och upplåning från allmänheten | 371 968 | 12 931 | 4 416 | 578 | 85 | 3 101 | 393 079 | ||||
| Emitterade värdepapper och efterställda skulder | 123 463 | 108 675 | 53 786 | 8 920 | 25 884 | 320 728 | |||||
| Övriga ej valutafördelade skulder | 221 505 | 221 505 | |||||||||
| Eget kapital | 41 224 | 41 224 | |||||||||
| Summa | 1 026 786 167 938 152 281 | 12 402 | 3 | 8 | 2 | 85 | 0 | 42 315 1 401 820 | |||
| Övriga tillgångar och skulder inklusive | |||||||||||
| positioner i derivat | –61 136 | 74 834 | 11 254 | 39 262 | 1 | 0 | –801 | 4 078 | 9 596 | ||
| Nettoposition i valuta | –25 205 | –579 | –3 | 39 262 | –1 | –1 | 508 | 4 078 | 213 | 18 272 |
| Koncernen 2007 | SEK | EUR | USD | GBP | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||||
| Utlåning till kreditinstitut | 106 931 | 25 457 | 30 433 | 2 637 | 8 556 | 174 014 |
| Utlåning till allmänheten | 881 788 | 160 815 | 33 638 | 709 | 58 337 | 1 135 287 |
| Räntebärande värdepapper | 83 457 | 19 218 | 7 324 | 239 | 5 254 | 115 492 |
| Övriga ej valutafördelade tillgångar | 183 191 | 183 191 | ||||
| Summa | 1 255 367 | 205 490 | 71 395 | 3 585 | 72 147 | 1 607 984 |
| Skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 89 464 | 28 383 | 36 182 | 687 | 9 069 | 163 785 |
| In- och upplåning från allmänheten | 334 311 | 33 016 | 16 127 | 756 | 74 165 | 458 375 |
| Emitterade värdepapper och efterställda skulder | 306 511 | 202 316 | 160 869 | 16 771 | 26 385 | 712 852 |
| Övriga ej valutafördelade skulder | 204 649 | 204 649 | ||||
| Eget kapital | 68 323 | 68 323 | ||||
| Summa | 1 003 258 | 263 715 | 213 178 | 18 214 | 109 619 | 1 607 984 |
| Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat | 65 239 | 141 033 | 14 634 | 48 445 | ||
| Nettoposition i valuta | 7 014 | –750 | 5 | 10 973 | 17 242 |
I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande 6 992. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms den långa positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor. Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 18 662 mkr (11 771) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.
| Moderbolaget 2007 | SEK | EUR | USD | GBP | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||||
| Utlåning till kreditinstitut | 244 658 | 87 490 | 46 639 | 2 354 | 5 099 | 386 240 |
| Utlåning till allmänheten | 289 413 | 35 734 | 17 252 | 649 | 19 165 | 362 213 |
| Räntebärande värdepapper | 108 293 | 13 986 | 7 508 | 239 | 4 426 | 134 452 |
| Övriga ej valutafördelade tillgångar | 114 656 | 114 656 | ||||
| Summa | 757 020 | 137 210 | 71 399 | 3 242 | 28 690 | 997 561 |
| Skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 158 348 | 28 712 | 36 173 | 731 | 6 838 | 230 802 |
| In- och upplåning från allmänheten | 334 368 | 4 930 | 5 667 | 351 | 3 241 | 348 557 |
| Emitterade värdepapper och efterställda skulder | 61 459 | 79 940 | 104 852 | 8 587 | 11 517 | 266 355 |
| Övriga ej valutafördelade skulder | 114 912 | 114 912 | ||||
| Eget kapital | 36 935 | 36 935 | ||||
| Summa | 706 022 | 113 582 | 146 692 | 9 669 | 21 596 | 997 561 |
| Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat | –41 687 | 74 531 | 6 423 | 28 961 | ||
| Nettoposition i valuta | –18 059 | –762 | –4 | 36 055 | 17 230 |
I löptidsöversikten fördelas bokförda värden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan och för övriga lån likställs nästa dag för villkorsändring med avtalad förfallotidpunkt. Skillnad mellan nominellt belopp och bokfört värde redovisas tillsammans med poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts i kolumnen Utan löptid/värdeförändring.
| Återstående löptid Koncernen 2008 |
Betalbar på anfordran |
< 3 mån 3 mån—1 år | 1—5 år | 5—10 år | > 10 år | Utan löptid/ Värdeför ändring |
Genom snittlig återstående löptid i år |
Total | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||||
| Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 29 060 | 29 060 | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 8 558 | 1 303 | 4 011 | 5 306 | 5 396 | 3 404 | 4,95 | 27 978 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 47 109 | 74 278 | 1 367 | 4 945 | 49 | 781 | 7 | 0,30 | 128 536 |
| Utlåning till allmänheten | 46 420 | 425 893 | 143 662 | 425 133 | 117 226 | 120 369 | 8 721 | 2,99 | 1 287 424 |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 86 | 15 736 | 20 229 | 64 882 | 3 251 | 115 | 1 417 | 2,27 | 105 716 |
| Fondandelar där kunder bär placeringsrisken | 3 166 | 920 | 3 160 | 3 220 | 13 930 | 27 242 | 8,56 | 51 638 | |
| Aktier och andelar | 8 544 | 8 544 | |||||||
| Derivat | 128 055 | 128 055 | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 19 577 | 19 577 | |||||||
| Materiella tillgångar | 3 274 | 3 274 | |||||||
| Övriga tillgångar | 19 309 | 2 577 | 2 | 0,23 | 21 888 | ||||
| Summa 31 december 2008 | 122 675 | 546 940 | 170 058 | 502 133 | 129 052 | 140 591 | 200 241 | 1 811 690 | |
| Skulder | |||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 52 089 | 220 944 | 39 068 | 2 228 | 396 | 65 | 1 940 | 0,23 | 316 730 |
| In- och upplåning från allmänheten | 383 375 | 87 332 | 34 284 | 3 075 | 15 | 3 | 372 | 0,09 | 508 456 |
| Emitterade värdepapper m.m. | 113 679 | 177 950 | 277 476 | 13 179 | 2 581 | 8 500 | 1,88 | 593 365 | |
| Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken | 3 165 | 950 | 3 267 | 3 381 | 14 209 | 27 102 | 8,57 | 52 074 | |
| Derivat | 116 720 | 116 720 | |||||||
| Övriga skulder | 78 321 | 7 506 | 2 937 | 2 156 | 2 208 | 0,76 | 93 128 | ||
| Efterställda skulder | 1 857 | 11 694 | 26 826 | 539 | 3 839 | 5,97 | 44 755 | ||
| Eget kapital | 86 462 | 86 462 | |||||||
| Summa 31 december 2008 | 435 464 | 503 441 | 261 615 | 300 677 | 45 953 | 19 605 | 244 935 | 1 811 690 |
| Återstående löptid Koncernen 2007 |
Betalbar på anfordran |
< 3 mån 3 mån—1 år | 1—5 år | 5—10 år | > 10 år | Utan löptid/ Värdeför ändring |
Genom snittlig återstående löptid i år |
Total | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||||
| Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 21 200 | 21 200 | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 8 694 | 8 950 | 6 933 | 2 533 | 10 007 | 17 | 4,64 | 37 134 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 80 159 | 85 554 | 7 158 | 802 | 32 | 309 | 0,15 | 174 014 | |
| Utlåning till allmänheten | 44 615 | 327 383 | 133 718 | 412 064 | 101 155 | 119 743 | –3 391 | 3,19 | 1 135 287 |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 30 588 | 14 748 | 29 224 | 3 120 | 696 | –18 | 1,72 | 78 358 | |
| Fondandelar där kunder bär placeringsrisken | 144 | 20 | 407 | 363 | 962 | 67 428 | 8,44 | 69 324 | |
| Aktier och andelar | 8 294 | 8 294 | |||||||
| Derivat | 36 984 | 36 984 | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 20 139 | 20 139 | |||||||
| Materiella tillgångar | 2 688 | 2 688 | |||||||
| Övriga tillgångar | 22 455 | 2 104 | 2 | 1 | 0,21 | 24 562 | |||
| Summa 31 december 2007 | 145 974 | 474 818 | 166 698 | 449 432 | 107 203 | 131 717 | 132 142 | 1 607 984 | |
| Skulder | |||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 74 785 | 79 560 | 7 077 | 1 235 | 194 | 45 | 889 | 0,15 | 163 785 |
| In- och upplåning från allmänheten | 406 321 | 35 687 | 13 092 | 3 262 | 9 | 7 | –3 | 0,05 | 458 375 |
| Emitterade värdepapper m.m. | 196 640 | 236 451 | 229 430 | 11 706 | 605 | –1 716 | 1,44 | 673 116 | |
| Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken | 144 | 20 | 407 | 363 | 968 | 67 917 | 8,46 | 69 819 | |
| Derivat | 36 267 | 36 267 | |||||||
| Övriga skulder | 83 001 | 8 648 | 3 159 | 1 744 | 2 011 | 0,68 | 98 563 | ||
| Efterställda skulder | 1 188 | 2 960 | 7 684 | 24 854 | 2 395 | 655 | 6,18 | 39 736 | |
| Eget kapital | 68 323 | 68 323 | |||||||
| Summa 31 december 2007 | 481 106 | 396 220 | 268 248 | 245 177 | 38 870 | 6 031 | 172 332 | 1 607 984 |
forts. not 49
| Återstående löptid | Betalbar på | Utan löptid/ Värdeför |
Genom snittlig återstående |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget 2008 | anfordran | < 3 mån | 3 mån—1 år | 1—5 år | 5—10 år | > 10 år | ändring | löptid i år | Total |
| Tillgångar | |||||||||
| Kassa och tillgodohavande hos centralbanker | 8 561 | 8 561 | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 6 569 | 815 | 3 383 | 4 994 | 4 886 | 3 409 | 5,34 | 24 056 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 44 244 | 349 679 | 102 117 | 25 179 | 327 | 781 | 0,41 | 522 327 | |
| Utlåning till allmänheten | 44 509 | 106 921 | 40 212 | 97 129 | 43 626 | 65 118 | 3,72 | 397 515 | |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 25 867 | 73 904 | 132 676 | 3 170 | 116 | 1 877 | 2,02 | 237 610 | |
| Aktier och andelar | 48 777 | 48 777 | |||||||
| Derivat | 133 982 | 133 982 | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 186 | 1 186 | |||||||
| Materiella tillgångar | 558 | 558 | |||||||
| Övriga tillgångar | 21 691 | 4 727 | 830 | 0,26 | 27 248 | ||||
| Summa 31 december 2008 | 97 314 | 510 727 | 221 775 | 258 367 | 52 117 | 70 901 | 190 619 | 1 401 820 | |
| Skulder | |||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 117 448 | 239 651 | 48 657 | 19 528 | 0,31 | 425 284 | |||
| In- och upplåning från allmänheten | 324 740 | 50 043 | 16 064 | 1 860 | 372 | 0,06 | 393 079 | ||
| Emitterade värdepapper m.m. | 81 930 | 83 079 | 112 167 | 518 | 357 | 1,47 | 278 051 | ||
| Derivat | 136 639 | 136 639 | |||||||
| Övriga skulder | 73 054 | 4 273 | 3 | 7 536 | 0,19 | 84 866 | |||
| Efterställda skulder | 1 857 | 11 686 | 26 826 | 539 | 1 769 | 5,97 | 42 677 | ||
| Eget kapital | 41 224 | 41 224 | |||||||
| Summa 31 december 2008 | 442 188 | 444 678 | 153 930 | 145 244 | 27 344 | 539 | 187 897 | 1 401 820 |
| Återstående löptid Moderbolaget 2007 |
Betalbar på anfordran |
< 3 mån | 3 mån—1 år | 1—5 år | 5—10 år | > 10 år | Utan löptid/ Värdeför ändring |
Genom snittlig återstående löptid i år |
Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||||
| Kassa och tillgodohavande hos centralbanker | 5 324 | 5 324 | |||||||
| Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. | 7 860 | 8 917 | 6 595 | 2 061 | 9 556 | 24 | 4,63 | 35 013 | |
| Utlåning till kreditinstitut | 98 758 | 142 688 | 93 910 | 48 658 | 1 916 | 309 | 0,65 | 386 240 | |
| Utlåning till allmänheten | 44 305 | 73 737 | 45 416 | 88 459 | 32 898 | 77 398 | 4,20 | 362 213 | |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 34 667 | 18 815 | 41 430 | 3 832 | 695 | 1,81 | 99 439 | ||
| Aktier och andelar | 47 765 | 47 765 | |||||||
| Derivat | 33 227 | 33 227 | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 300 | 1 300 | |||||||
| Materiella tillgångar | 622 | 622 | |||||||
| Övriga tillgångar | 19 613 | 2 069 | 4 736 | 0,21 | 26 418 | ||||
| Summa 31 december 2007 | 148 387 | 278 565 | 169 127 | 185 142 | 40 707 | 87 958 | 87 674 | 997 561 | |
| Skulder | |||||||||
| Skulder till kreditinstitut | 101 758 | 79 427 | 30 702 | 18 915 | 0,39 | 230 802 | |||
| In- och upplåning från allmänheten | 339 228 | 9 274 | 12 | 43 | 0,00 | 348 557 | |||
| Emitterade värdepapper m.m. | 92 868 | 85 267 | 51 114 | 121 | 11 | 0,99 | 229 381 | ||
| Derivat | 34 392 | 34 392 | |||||||
| Övriga skulder | 71 860 | 2 397 | 3 | 6 259 | 0,18 | 80 519 | |||
| Efterställda skulder | 218 | 1 541 | 7 684 | 24 854 | 2 395 | 283 | 6,55 | 36 975 | |
| Eget kapital | 36 935 | 36 935 | |||||||
| Summa 31 december 2007 | 440 986 | 253 647 | 119 919 | 77 759 | 24 975 | 2 395 | 77 880 | 997 561 | |
Regler om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Den första februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler i kraft (Basel 2). Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i bankens verksamhet. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1,0. Reglerna gäller både för enskilda institut och i förekommande fall finansiella företagsgrupper. Fördjupad information (Pelare 3) om Swedbanks kapitaltäckning 2008 finns att läsa på www.swedbank.com.
I den finansiella företagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2008 Swedbank koncernen med följande undantag: i koncernredovisningen konsolideras intresseföretagen EnterCard (koncern), Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Bergslagens Sparbank AB , Vimmerby Sparbank AB och Bankernas Depå AB enligt kapitalandelsmetoden. I finansiell företagsgrupp konsolideras de fullt ut enligt förvärvsmetoden utom EnterCard som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Försäkringsföretag, Swedbank Försäkrings AB, Sparia Försäkrings AB, AS Hansa Elukindlustus, AS Hansa Varakindlustus samt UAB Hansa gyvybes draudimas, vilka ingår i koncernredovisningen, ingår inte i finansiell företagsgrupp. De omfattas av solvensregler istället för kapitaltäckningsregler.
Swedbank upprättar och dokumenterar också egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Kapitalbehovet bedöms systematiskt utifrån den totala nivån på de risker Swedbank kan bli exponerad för. Samtliga risker beaktas, även risker utöver de som inkluderas vid beräkningen av minimalt legalt kapitalkrav. För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet och fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna görs regelbundna scenariobaserade simuleringar och stresstester. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna Swedbank är exponerad för genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbas och riskvägda tillgångar. Metodiken utgör underlag för proaktiv risk- och kapitalhantering. Kapitalbehovet är den buffert som behövs för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven och fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna under varje enskilt år i det valda scenariot. Bufferten bedöms vara tillräcklig då primärkapitalrelationen är omkring 8,5-9,0 procent med Basel 2 fullt implementerad.
| Finansiell | ||||
|---|---|---|---|---|
| företagsgrupp | Moderbolaget | |||
| Kapitaltäckning | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kapitalbas | 102 943 | 76 456 | 83 474 | 63 810 |
| Kapitalkrav | 73 289 | 65 789 | 43 178 | 24 549 |
| Överskott eller underskott av kapital | 29 654 | 10 667 | 40 296 | 39 261 |
| Kapitaltäckningskvot | 1,40 | 1,16 | 1,93 | 2,60 |
| Riskvägt belopp | 916 113 | 822 363 | 539 724 | 306 863 |
| Kärnprimärkapitalrelation, % | 7,0 | 5,3 | 8,1 | 11,0 |
| Primärkapitalrelation, % | 8,1 | 6,2 | 9,7 | 13,0 |
| Kapitaltäckningsgrad, % | 11,2 | 9,3 | 15,5 | 20,8 |
| Finansiell | ||||
|---|---|---|---|---|
| företagsgrupp | Moderbolaget | |||
| Kapitalbas | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Primärt kapital | 74 155 | 50 920 | 52 147 | 39 907 |
| Supplementärt kapital | 30 774 | 27 458 | 31 882 | 24 458 |
| varav eviga förlagslån | 4 843 | 3 717 | 4 816 | 3 689 |
| Avräkning aktier m.m.* | –1 986 | –1 922 | –555 | –555 |
| Summa primärt och supplementärt kapital |
102 943 | 76 456 | 83 474 | 63 810 |
| Summa | 102 943 | 76 456 | 83 474 | 63 810 |
* Specifikation av bolag som medför avdrag från kapitalbasen.
Sparia Försäkrings AB, Swedbank Försäkrings AB, BGC Holding AB, International Credit Bureau, AS Hansa Elukindlustus, AS Hansa Varakindlustus, UAB Hansa Gyvybes Draudimas, Tallinn Stock Exchange och Lithuanian Stock Exchange.
| Finansiell | ||||
|---|---|---|---|---|
| företagsgrupp | Moderbolaget | |||
| Primärt kapital | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Eget kapital enligt i koncern-/årsredo visningen redovisad balansräkning |
86 230 | 68 008 | 41 224 | 36 935 |
| Ej, per balansdagen, kontant inbetalt eget kapital |
–3 010 | |||
| Föreslagen utdelning | 0 | –4 638 | 0 | –4 638 |
| Justeringar för den finansiella företagsgruppen |
||||
| Dekonsolidering av försäkringsföretag | –1 540 | –957 | ||
| Intresseföretag konsoliderade enligt förvärvsmetoden |
1 735 | 1 706 | ||
| 72 procent av periodiseringsfond | 4 143 | 3 617 | ||
| Goodwill | –16 515 | –17 990 | –936 | –1 060 |
| Övriga avdragsposter | ||||
| Uppskjuten skattefordran | –365 | –72 | ||
| Immateriella tillgångar | –2 188 | –1 579 | –249 | –241 |
| Avdrag IRK, reserveringar överskott/underskott |
–1 197 | –986 | –872 | –726 |
| Kassaflödessäkringar | 959 | 65 | 930 | |
| Avdrag aktieinnehav mot primärt kapital | –28 | –23 | –5 | –5 |
| Summa kärnprimärkapital | 64 446 | 43 606 | 43 870 | 33 810 |
| Primärkapitaltillskott | 9 709 | 7 314 | 8 277 | 6 097 |
| Summa primärt kapital | 74 155 | 50 920 | 52 147 | 39 907 |
Primärkapital består huvudsakligen av eget kapital med justeringar för vissa tillgångar som inte får räknas in samt vissa avdrag. Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådana villkor att de efter godkännande av Finansinspektionen får räknas in. Tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. Räntebetalning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det finns utdelningsbara medel. Tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld.
| Finansiell företagsgrupp |
Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kapitalkrav | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kreditrisker | 49 436 | 44 101 | 36 527 | 21 180 |
| Risker i handelslagret | 1 804 | 1 242 | 1 596 | 972 |
| Avvecklingsrisker | 1 | 7 | 1 | 0 |
| Valutakursrisker | 591 | 0 | 2 673 | 0 |
| Operativa risker | 3 888 | 2 669 | 2 381 | 2 397 |
| Tillägg övergångsregler | 17 569 | 17 770 | ||
| Summa | 73 289 | 65 789 | 43 178 | 24 549 |
Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för risktagandet. Rätten att ta risk i de olika affärsenheterna kontrolleras genom limiter, såväl för individuella transaktioner som totalt. De risktagande enheterna rapporterar sina risker till affärsenhetens ledning och till koncernens riskkontroll.
| Finansiell | ||||
|---|---|---|---|---|
| företagsgrupp | Moderbolaget | |||
| Kapitalkrav för kreditrisker | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kreditrisker enligt äldre regelverk | 19 364 | 809 | ||
| Kreditrisker enligt schablonmetoden | 20 528 | 13 091 | ||
| Kreditrisker enligt IRK | 28 908 | 24 737 | 23 436 | 20 371 |
| varav institutsexponeringar | 1 339 | 1 452 | 1 414 | 1 668 |
| varav företagsexponeringar | 20 257 | 17 326 | 18 045 | 15 266 |
| varav hushållsexponeringar | 5 402 | 5 233 | 2 717 | 2 703 |
| varav värdepapperisering | 73 | 73 | ||
| varav motpartslösa exponeringar | 1 837 | 726 | 1 187 | 734 |
| Summa | 49 436 | 44 101 | 36 527 | 21 180 |
| 2008 | |||
|---|---|---|---|
| Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgrupp |
Exponerat belopp efter kreditriskskydd |
Genom snittlig riskvikt |
Kapital krav |
| Institutsexponeringar | 64 049 | 26% | 1 339 |
| Företagsexponeringar | 348 142 | 73% | 20 257 |
| Hushållsexponeringar | 695 841 | 10% | 5 402 |
| Värdepapperiseringar | 7 762 | 12% | 73 |
| Motpartslösa exponeringar | 53 761 | 43% | 1 837 |
| Summa | 1 169 555 | 31% | 28 908 |
| 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kreditrisker enligt IRK Moderbolaget |
Exponerat belopp efter kreditriskskydd |
Genom snittlig riskvikt |
Kapital krav |
||
| Institutsexponeringar | 69 958 | 25% | 1 414 | ||
| Företagsexponeringar | 310 360 | 73% | 18 045 | ||
| Hushållsexponeringar | 104 257 | 33% | 2 717 | ||
| Värdepapperiseringar | 7 762 | 12% | 73 | ||
| Motpartslösa exponeringar | 16 854 | 88% | 1 187 | ||
| Summa | 509 191 | 58% | 23 436 |
| 2007 | |||
|---|---|---|---|
| Kreditrisker enligt IRK Finansiell företagsgrupp |
Exponerat belopp efter kreditriskskydd |
Genom snittlig riskvikt |
Kapital krav |
| Institutsexponeringar | 204 329 | 9% | 1 452 |
| Företagsexponeringar | 299 713 | 72% | 17 326 |
| Hushållsexponeringar | 653 557 | 10% | 5 233 |
| Motpartslösa exponeringar | 41 671 | 22% | 726 |
| Summa | 1 199 270 | 26% | 24 737 |
| 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kreditrisker enligt IRK Moderbolaget |
Exponerat belopp efter kreditriskskydd |
Genom snittlig riskvikt |
Kapital krav |
||
| Institutsexponeringar | 203 160 | 10% | 1 668 | ||
| Företagsexponeringar | 267 982 | 71% | 15 266 | ||
| Hushållsexponeringar | 107 008 | 32% | 2 703 | ||
| Motpartslösa exponeringar | 59 212 | 15% | 734 | ||
| Summa | 637 362 | 40% | 20 371 |
| Finansiell företagsgrupp |
Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kapitalkrav för risker i handelslagret | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ränterisker | 997 | 844 | 814 | 650 |
| varav för specifik risk | 997 | 843 | 814 | 650 |
| varav för generell risk | 0 | 1 | ||
| Aktiekursrisker | 17 | 47 | ||
| varav för specifik risk | 6 | 17 | ||
| varav för generell risk | 11 | 30 | ||
| Motpartsrisker och andra risker | ||||
| Kapitalkrav enligt VaR-beräkning* | 790 | 351 | 782 | 323 |
| Summa | 1 804 | 1 242 | 1 596 | 973 |
* Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Hansabanks kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt VaR-modell.
| Finansiell | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| företagsgrupp | Moderbolaget | ||||
| Kapitalkrav för operativa risker | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Företagsfinansiering | 1 | 14 | 1 | 16 | |
| Handel och finansförvaltning | 1 008 | 593 | 866 | 606 | |
| Hushållsbank | 1 905 | 14 | 1 246 | 15 | |
| Storkundsbank | 648 | 233 | 195 | 267 | |
| Betalning och avveckling | 202 | 1 739 | 52 | 1 406 | |
| Administrationsuppdrag | 44 | 66 | 12 | 77 | |
| Kapitalförvaltning | 72 | 10 | 0 | 10 | |
| Privatkundsmäkleri | 10 | 0 | 10 | 0 | |
| Summa | 3 888 | 2 669 | 2 381 | 2 397 |
Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt schablonmetoden.
Samtliga koncernföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, innebärande att interna transaktioner elimineras på koncernnivå. Tillgångar och skulder mellan moderbolaget och övriga koncernföretag specificeras i respektive not till balansräkningen.
| Intäkter och kostnader i moderbolaget | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Erhållet från andra koncernföretag | ||
| Finansiella intäkter | 17 260 | 9 302 |
| Övrigt | 554 | 863 |
| Erlagt till andra koncernföretag | ||
| Finansiella kostnader | 4 556 | 2 929 |
| Övrigt | 30 | 172 |
Tillgångar och skulder mellan koncernen och intresseföretagen specificeras i respektive not till balansräkningen. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 24.
Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretagen med 50 mkr (105) och utfärdat garantier och ställt säkerheter till förmån för intresseföretagen med 538 mkr (232).
Koncernen har sålt tjänster till intresseföretagen i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till övriga intresseföretag utgörs främst av betalningsförmedling. De delägda bankerna säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Sparbankerna och delägda banker.
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 41 | 35 |
| 84 | 85 |
| 75 | 46 |
| 221 | 265 |
| 357 | 96 |
| 44 | 61 |
| 20 | 9 |
| 0 | |
| 48 | 5 |
| 5 | 4 |
| 1 | 1 |
| 498 | 388 |
Under året har NCSD Holding AB avyttrats.
Upplysningar framgår av not 8 Personalkostnader.
Samarbetet mellan Swedbank och de 64 sparbankerna, varav sex av Swedbank delägda banker, i Sverige regleras i ett huvudavtal om samarbete till vilket det finns ett antal underavtal rörande specifika verksamheter. Under 2006 har en uppdatering och anpassning skett av avtalet. Det nya avtalet löper till utgången av juni 2011 och förutsätter att sparbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. Ett fåtal små sparbanker uppfyller för närvarande inte angivna förutsättningar. Dessa sparbanker har i stället tecknat clearingavtal med Swedbank.
Genom samarbetet får Swedbanks svenska kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät. Samtidigt får sparbankerna och de delägda bankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Swedbanks och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Tillsammans svarar sparbankerna och de delägda bankerna för ungefär en fjärdedel av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och de delägda bankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av ITtjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym.
Sparbankerna och de delägda bankerna utgör tillsammans en av de största aktieägargrupperna i Swedbank med sammanlagt 22,8 procent av rösterna 30 januari 2009.
Swedbank har en röstandel om 17,5 procent i den ideella föreningen SparbanksAkademin. Koncernen har inga lån lämnade till föreningen. Koncernen har inte heller utfärdat garantier eller ställt säkerheter till förmån för föreningen.
| Förändring | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| +1 %–enhet | 830 | 586 |
| –1 %–enhet | –1 014 | –960 |
| +1 %–enhet | 310 | –296 |
| –1 %–enhet | –285 | 136 |
| + 10 % | 18 | –4 |
| –10% | –10 | –14 |
| + 5 % | 16 | 18 |
| –5 % | –20 | –0 |
| +/–10 % | +/–196 | +/–309 |
| +/–100 personer | –/+ 47 | –/+ 50 |
| +/–1 %–enhet | –/+ 90 | –/+ 87 |
| +/–1 mdkr | –/+10 | –/+50 |
| +/–0,1 %–enhet | –/+1 283 | –/+1 152 |
1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå i ett år och att koncernens balansräkning i princip är oförändrad under perioden. Beräkningen antager också att inlåningsräntorna är trögrörliga vid förändrade marknadsräntor vilket återspeglar det faktiska agerandet.
2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner.
3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder.
4) Kalkylränta för 2008 är 1 procent (5).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avräkning pensioner | –20 | |||
| Periodiserade uppläggningsavgifter | 554 | 107 | 142 | 106 |
| Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar | –2 401 | –708 | –2 754 | 131 |
| Realisationsvinst/realisationsförlust dotter- och intresseföretag | –846 | –58 | –961 | –51 |
| Realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier | –454 | 13 | –440 | 26 |
| Outdelad kapitalandel intresseföretag | –424 | –296 | ||
| Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 577 | 504 | 238 | 239 |
| Av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar | 2 964 | 7 | ||
| Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 798 | 201 | 157 | 150 |
| Nedskrivning av lån | 2 981 | 820 | 836 | 176 |
| Förändring av avsättningar försäkringsavtal | 867 | 458 | ||
| Utdelning koncernföretag* | –1 355 | –3 887 | ||
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 3 435 | –2 367 | –3 823 | –3 547 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –2 942 | 2 230 | 3 081 | 565 |
| Övrigt | –40 | –1 | 4 | –8 |
| Summa | 3 105 | 903 | –1 911 | –6 113 |
* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåret och under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.
Swedbank Robur AB förvärvar kapitalförvaltningsavtal samt Banco Fonder AB som tillsammans motsvarar ett förvaltat kapital på drygt 7 mdkr. Förvärven slutfördes den 20 januari 2009. Banco Fonder AB har cirka 128 000 kunder och 26 olika fonder. Skillnaden mellan köpeskillingen och förvärvad nettotillgång i företaget samt värdet av förvärvade kundavtal, cirka 281 mkr, utgör immateriell tillgång och uppskjuten skatteskuld.
Vid en internkontroll i början av februari 2009 upptäcktes att Swedbank Robur Fonder AB har haft kundvillkor som inte överensstämmer med fondbestämmelserna i två fonder, Rysslands- och Mixfonden, vilket föranledde en kontakt med Finansinspektionen. Felet orsakades av den mänskliga faktorn i samband med en omauktorisation av samtliga Swedbank Roburs fonder 2004. Samtliga kunder som berörs kommer att kompenseras. Swedbanks preliminära bedömning är att nettokostnaden för detta är drygt 300 mkr.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 7 mars 2009
Carl Eric Stålberg Ulrika Francke Ordförande Vice ordförande
Gail Buyske Simon Ellis Berith Hägglund-Marcus
Göran Johnsson Helle Kruse Nielsen Anders Nyblom
Monica Hellström Kristina Janson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Michael Wolf Verkställande direktör sedan 1 mars 2009
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2009
Deloitte AB
Jan Palmqvist Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2008. Granskningen av årsredovisningen omfattar sidorna 43–106. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 7 mars 2009
Deloitte AB
Jan Palmqvist Auktoriserad revisor
Född 1951 Styrelseledamot sedan 2001 Ordförande sedan 2003 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10000 stamaktier och 5000 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Ordförande
Ordförande i kompensationskommittén Ordförande i kreditutskottet
Beroende i förhållande till banken p.g.a. anställning och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Civilekonom Bankspecifik erfarenhet:
Operativ: 20 år Bankstyrelse: 7 år
Koncernchef och VD, JM AB Stf VD och koncernchef samt finansdirektör Sparbanken Sverige AB vVD och regionansvarig Mellersta området Sparbanken Sverige AB Stf VD Sparbanksgruppen AB VD Nya Sparbanken och Gävleborgs Sparbank
Andra styrelseuppdrag:
Aktia Sparbank Abp, Förvaltningsrådet, Ledamot European Savings Banks Group (ESBG), Vice ordförande Finansmarknadsrådet, Ledamot Internationella skidförbundet, Vice ordförande KTH Centrum för bank och finans (Cefin), Ordförande Swedish-American Chamber of Commerce, Inc., Ledamot Swedish Chamber of Commerce for the UK, Ledamot Sweden-Japan foundation, Ordförande
Född 1956 Styrelseledamot sedan 2002 2:e vice ordförande sedan 2003 Vice ordförande sedan 2006 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3000 stamaktier och 3000 preferensaktier
Vice ordförande Ledamot i kompensationskommittén Ledamot i kreditutskottet Ordförande i revisionsutskottet
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Universitetsstudier
Arbetslivserfarenhet: VD och Koncernchef, Tyréns AB VD, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB Förvaltningschef, Stockholms Stad VD, Fastighets AB Brommastaden Borgarråd, Stockholms Stad
Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, Ledamot Stockholm Business Region AB, Ledamot Stockholms Stadsteater, Ordförande Stockholms Stads Fullmäktige, Suppleant STD Svensk Teknik och design, Ledamot Tyréns AB, Ledamot Tyréns Temaplan AB, Ordförande Tyréns Prefab AB, Ledamot Kretsloppsrådet (för svenska bygg- och fastighetsbranchen), Ordförande
Född 1954 Styrelseledamot sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2000 stamaktier och 1000 preferensaktier
Ledamot i revisionsutskottet
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Fil.dr. i statsvetenskap
Bankspecifik erfarenhet: Operativ: 15 år Bankstyrelse: 15 år
Bankkonsult EBRD – European Bank for Reconstruction and Development, Senior Banker Chase Manhattan Bank, Vice President
Kazkommertsbank, Ledamot (samt ordf. i revisionsutskottet och ledamot i kompensationskommittén) URSA Bank, Ledamot (samt ordf. i revisionsutskottet och ledamot i strategikommittén)
Född 1955 Styrelseledamot sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1000 stamaktier och 500 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kreditutskottet
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Fil.kand. i modern historia
Bankspecifik erfarenhet: Operativ: 27 år Bankstyrelse: 2 år
Executive Director Hakluyt, London Managing Director Investment Banking Morgan Stanley, London, Director Investment Baking Deutsche Morgan Grenfell, London Goldman Sachs, London Kleinwort Benson, N.Y. Bankers Trust, N.Y. Bank of America, London
Född 1950 Styrelseledamot sedan 2005 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 300 stamaktier
Ledamot Ledamot i kompensationskommittén Ledamot i revisionsutskottet
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Civilekonom
HR-direktör Group Staff & Functions AB Electrolux VD och ledamot, IT Solutions Sverige AB Organisations- och marknadsansvarig Norden, Electrolux–Euroclean Logistikansvarig Norden, Electrolux– Euroclean Ansvarig marknadssupport Norden, Electrolux–Euroclean Ekonomi- och administrationsansvarig Svenska Civilingenjörs förbundet Finansiell controller Bonnier Group – Åhlen & Åkerlunds Förlag AB
Andra uppdrag Muscito Group AB, Ledamot
Född 1945 Styrelseledamot sedan 1997 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1000 stamaktier och 500 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Ledamot Ledamot i kreditutskottet
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning:
Folkskola samt utbildning inom arbetarrörelsen
Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 11 år
Arbetslivserfarenhet: F.d. förbundsordförande för Svenska Metallindustriarbetareförbundet
Arbetarrörelsens Tankesmedja, Ordförande Calmando AB, Ordförande Centrum för högpresterande stål vid Luleå Tekniska Universitet, Ordförande Elanders AB, Ledamot Exportkreditnämnden (EKN), 1:e Vice ordf. IQ Initiativet AB, Ledamot Sveriges Television AB (SVT), Ledamot Stiftelsen för Strategisk Forskning, Ledamot Umeå Universitet, Ledamot Unionskonsult i Rådhusgruppen AB, Ordförande Vinnova, rådgivare
Född 1953 Styrelseledamot sedan 2008 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0
Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Civilekonom
Bankspecifik erfarenhet: Bankstyrelse: 1 år
Chef för den europeiska divisionen "Food" i det amerikanska företaget Mars Inc. och dessförinnan VD för dess skandinaviska bolag. Marknadsdirektör i Denofa och Lilleborg,
Norge
Aker BioMarine ASA, Ledamot Oriflame Cosmetics AB, Ledamot Gumlink A/S, Ledamot
Född 1954 Styrelseledamot sedan 2006 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12500 stamaktier och 6100 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Ledamot
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Gymnasieekonom samt universitetsstudier
Bankspecifik erfarenhet: Operativ: 21 år Bankstyrelse: 7 år
Arbetslivserfarenhet: Nyblomgruppen med bolag, VD, Koncernchef och ordförande i dotterbolag FöreningsSparbanken, Lokalbankschef, vVD och regionchef Handelsbanken, Rörelsechef och kontorschef
Andra styrelseuppdrag: Nyblomgruppen med bolag, VD, Koncernchef och ordförande i dotterbolag AK Fastighetspartner i Kalmar AB, Ordförande Kulebostiftelsen, Ordförande
Född 1948 Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant sedan 2003 Suppleant, arbetstagarrepresentant 1999–2003 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 610 stamaktier och 305 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant
Utbildning: Gymnasium
Arbetslivserfarenhet: Swedbank
Övriga uppdrag: Stiftelsen Guldeken, ledamot SPK Sparinstitutens Pensionskassa, Fullmäktige ordförande
Född 1953 Suppleant, arbetstagarrepresentant sedan 2007 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 400 stamaktier och 200 preferensaktier
I Swedbanks styrelse som: Suppleant, arbetstagarrepresentant
Ledamotens oberoende enligt noteringsavtalet och svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare
Utbildning: Gymnasium
Arbetslivserfarenhet: Swedbank AB
Håkan Berg Född 1955 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5000 stamaktier och 2500 preferensaktier
Närvarar vid styrelsens möten i Swedbank som: Chef Internrevision
Utbildning: Jur.kand.
Cecilia Hernqvist Född 1960 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2250 stamaktier och 1125 preferensaktier
I Swedbank som: Styrelsens sekreterare Koncernledningens sekreterare Chef koncernstab juridik
Utbildning: Jur.kand.
Jan Lidén Född 1949 Anställd sedan 1990 VD och koncernchef sedan 2004 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 20081 stamaktier och 10040 preferensaktier
I Swedbank som: VD och koncernchef till och med 28 februari 2009
Utbildning: Pol. mag., ekonomexamen
Michael Wolf Född 1963 Anställd sedan 2009 VD och koncernchef sedan mars 2009 Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank: 40 000 preferensaktier
I Swedbank som: VD och koncernchef från och med 1 mars 2009
Utbildning: Civilekonom
Giedrius Dusevicius Född 1971 Anställd i AB Bankas Hansabankas sedan 1996 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2000 samt 2000 köpoptioner
I Swedbank som: Chef för Affärsutveckling i Baltisk bankrörelse
Utbildning: Ekonomexamen samt examen i internationella relationer och statsvetenskap
Catrin Fransson
Född 1962 Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 stamaktier och 300 preferensaktier
I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef för Kunderbjudande och Produkter, Svensk bankrörelse
Utbildning: Civilekonom
Magnus Gagner Geeber Född 1969 Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0
I Swedbank som: Chef för Swedbank Markets
Utbildning: Gymnasieekonom
Kjell Hedman Född 1951 Anställd sedan 1985 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2000 stamaktier och 1 000 preferensaktier
I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef för Svensk bankrörelse
Utbildning: Gymnasieekonom
Född 1963 Anställd sedan 1988 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 4000 stamaktier och 6000 prefererensaktier
I Swedbank som: Vice verkställande direktör Ekonomi- och finansdirektör Stabschef
Utbildning: Civilekonom
Född 1953 Anställd sedan 1972 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 400 stamaktier och 200 preferensaktier
Bankanställd Styrelsesuppleant, arbetstagarrepresentant
Utbildning: Studentexamen
Erkki Raasuke
Född 1971 Anställd i AS Hansapank sedan 1994 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12 000 stamaktier
I Swedbank som: Chef för Baltisk bankrörelse Ordförande i AS Hansapank
Utbildning: Civilekonom
Annika Wijkström Född 1951 Anställd sedan 1986 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 stamaktier och 1 000 preferensaktier
I Swedbank som: Vice verkställande direktör Chef för Internationell bankrörelse
Utbildning: Fil. kand. i språk och ekonomi
Swedbank AB ("Swedbank") är ett publikt, börsnoterat bankaktiebolag med cirka 338 000 aktieägare och är moderbolag i Swedbank-koncernen. Koncernens verksamhet bedrivs i Sverige, Danmark, Estland, Finland, Japan, Kina, Lettland, Litauen, Luxemburg, Norge, Ryssland, Spanien, Ukraina och USA. Antalet medarbetare i koncernen per sista december 2008 uppgick till 21 280. I enlighet med NASDAQ OMX (Stockholm) noteringsavtal tillämpar Swedbank Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden är ett led i självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att ett bolag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler under förutsättning att skälen till varje avvikelse anges. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Swedbanks styrelse i enlighet med Kodens regler. Rapporten ingår i den tryckta årsredovisningen men är inte en del av årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av Swedbanks revisor.
Swedbanks aktier är noterade på NASDAQ OMX (Stockholm) sedan 1995. Antalet aktieägare uppgick den 30 januari 2009 till 338 215. Största aktieägare var Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag med 19,3 procent av kapitalet. 321471 aktieägare eller 95 procent av ägarna hade färre än 1 000 aktier. 13,5 procent av kapitalet innehades av utländska ägare. Närmare information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidan 42 i årsredovisningen.
Aktieägarnas rätt utövas på bolagsstämma i Swedbank. Årsstämma ska hållas årligen. Utöver Årsstämma kan extra bolagsstämmor hållas. Swedbank håller normalt Årsstämma före april månads utgång. Om särskilda skäl finns kan stämma hållas därefter men senast den sista juni varje år. Årsstämma hålls normalt i Stockholm men kan också hållas i Göteborg, Malmö eller Umeå. Swedbank anger i sin bokslutskommuniké och på hemsidan var och när Årsstämma kommer att hållas.
Kallelse till Årsstämma sker normalt omkring fem veckor före stämman. Kallelsen publiceras i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Post- och Inrikes Tidningar och minst en ytterligare tidning, vanligen Dagens Industri. Kallelsen finns även på Swedbanks hemsida. Årsstämma genomförs på svenska och simultantolkas till engelska. Material inför och i samband med stämman, även stämmoprotokollet, är på svenska men översätts till engelska. Handlingarna hålls tillgängliga på Swedbanks hemsida.
Swedbank är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktieboken förs av Värdepapperscentralen AB. Alla aktieägare som är direkt registrerade i aktieboken den femte vardagen före stämman och som anmält sitt deltagande till Swedbank i tid har rätt att delta i stämman. Aktieägare kan antingen närvara vid bolagsstämman själv eller genom att sända ett ombud. Aktieägare får ta med sig högst två biträden. Swedbank ger aktieägare möjlighet att anmäla sig till stämman på flera olika sätt. Av kallelsen framgår på vilket sätt och inom vilken tid aktieägare ska anmäla sig för att ha rätt att delta i stämman.
Aktieägare som vill få ett ärende behandlat på Årsstämma måste skriftligen begära detta hos styrelsen. Sådan begäran måste vara styrelsen tillhanda normalt senast sju veckor före stämman.
Bolagsstämman, normalt sett Årsstämman, väljer styrelseledamöter inklusive styrelseordförande och i förekommande fall, revisorer. Styrelseledamots mandattid är inte längre än ett år. Nominering av styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och revisorer sker genom en valberedning. Principerna för utseende av valberedning beslutas av stämman.
Årsstämman 2008 fattade beslut om de principer som gäller för utseende av valberedning inför stämman 2009. Valberedningen består av fem ledamöter. Styrelsens ordförande, som ingår som ledamot i valberedningen, kontaktar Swedbanks fyra största aktieägare eller ägargrupper, med utgångspunkt från känt aktieägande den 30 augusti 2008, vilka utgör resterande fyra ledamöter. Valberedningen väljer inom sig ordförande, vilken inte får vara styrelsens ordförande. Ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört ska ersättas, om valberedningen så beslutar, med en annan person som representerar samme aktieägare eller med en person som representerar den aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Ingen ersättning för arbete eller nedlagda kostnader ska utgå till ledamot av valberedningen. Valberedningen har rätt att på bankens bekostnad engagera rekryteringskonsult eller andra externa konsulter som valberedningen anser nödvändig för fullgörande av sin uppgift. Valberedningen har inför Årsstämman 2009 lämnat förslag till stämmoordförande, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen. Dessutom har valberedningen föreslagit stämman all ersättning
| Ledamot | Befattning (ledamot sedan) |
Oberoende enligt bolagskoden |
Oberoende enligt note ringsavtalet |
Totalt arvode, inkl. utskott/kommitté arvode |
Kompen sations kommittén (KK) 8 st möten |
Kredit utskottet (KU) 22 st möten |
Revisions utskottet (RU) 6 st möten |
Närvaro styrelse möten (S) 20 st möten (närvaro utskotts-/ Kommittémöten) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Carl Eric Stålberg Ordf (2003) | Nej, anställd i banken |
Ja | 1 700 000, varav KK 100 000, KU 250 000 |
Ordf. | Ordf. | S = 100% KK = 100% KU = 86% |
||
| Ulrica Francke | Vice ordf (2002) | Ja | Ja | 1 200 000, varav KK 100 000 RU 175 000 KU 250 000 |
Ledamot | Ledamot | Ordf. | S = 95% KK = 100% KU = 82% RU = 100% |
| Gail Buyske | Ledamot (2007) | Ja | Ja | 525 000, varav RU 125 000 |
Ledamot | S = 100% RU = 100% |
||
| Simon F.D. Ellis | Ledamot (2007) | Ja | Ja | 650 000, varav KU 250 000 |
Ledamot | S = 100% KU = 69% (efter stämma) |
||
| Berit Hägglund Marcus |
Ledamot (2005) | Ja | Ja | 625 000, varav KK 100 000 RU 125 000 |
Ledamot | Ledamot | S = 100% KK = 100% RU = 67% |
|
| Göran Johnsson | Ledamot (1997) | Ja | Ja | 650 000, varav KU 250 000 |
Ledamot | S = 95% KU = 95% |
||
| Helle Kruse Nielsen |
Ledamot (2008) | Ja | Ja | 400 000 kr | S = 100% (efter stämma) |
|||
| Anders Nyblom | Ledamot (2006) | Ja | Ja | 400 000 kr | S = 100% KU = 89% (före stämma) |
|||
| Kristina Jansson | Ledamot, arbetstagar representant |
Ej tillämpligt | Ej tillämpligt Inget arvode | S = 93% (efter stämma) |
||||
| Monica Hellström Ledamot, | arbetstagar representant |
Ej tillämpligt | Ej tillämpligt Inget arvode | S = 85 % |
som ska utgå på grund av styrelseuppdraget för ordförande, övriga stämmovalda ledamöter och arvode till revisorn. Slutligen har valberedningen lämnat förslag till principer för utseende av valberedning inför Årsstämman 2010.
Hans Laufeld, ordförande representant för Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag och Sparbanksstiftelser, Peder Hasslev, representant för AMF Pension och AMF Pension fondförvaltning, Erik Hägglöv (ersatt Lennart Ohlstenius), representant för Sparbanker och Sparbankernas Riksförbund, Torgny Wännström, representant för AFA Försäkring samt Carl Eric Stålberg, Swedbanks styrelseordförande.
Valberedningen har haft ett flertal möten och däremellan haft andra kontakter. Valberedningens ledamöter har inte erhållit något arvode från Swedbank för sitt arbete. Valberedningen har tagit del av utvärdering av styrelsens arbete. Utvärderingen baseras dels på samtal mellan ordföranden och varje styrelseledamot, dels på en skriftlig enkät. Valberedningen har diskuterat behovet av kompetens och styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier. Valberedningen har, på bankens bekostnad, engagerat en rekryteringskonsult. Aktieägare har kunnat lämna förslag till valberedningen till och med den 23 januari 2009.
Vid Årsstämman 2008 valdes åtta styrelseledamöter. I styrelsen ingår även två ledamöter utsedda av Finansförbundet. Dessutom har Finansförbundet respektive SACO utsett vardera en suppleant. Suppleanterna deltar inte regelmässigt i styrelsens möten. Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen men närvarar vid styrelsens möten, utom vid ärenden där denne på grund av jäv inte får närvara, som t.ex. när verkställande direktörens arbete utvärderas. Chefen för internrevision och styrelsens sekreterare, tillika bankens chefsjurist, närvarar vid styrelsens möten.
Den av Årsstämman 2008 nyvalda styrelseledamoten Helle Kruse Nielsen har genomgått en introduktionsutbildning i Swedbanks regi. Hon har i egenskap av ledamot av annat svenskt börsbolag redan tidigare genomgått utbildning arrangerad av OMX Nordic Exchange (Stockholm)
Inför varje styrelsesammanträde skickas förslag till dagordning ut tillsammans med fördjupningsmaterial. Handlingarna skickas normalt ut en vecka i förväg. Materialet till styrelsemöten sparas elektroniskt, även sådana handlingar som inte biläggs protokoll.
Styrelsens arbetsfördelning framgår av dess arbetsordning samt särskilda instruktioner för styrelsens kompensationskomitté och övriga utskott. Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Arbetsuppdelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, inklusive styrelsens ordförande och verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning och styrelsens instruktion för verkställande direktören. Styrelsen har en kompensationskommitté, ett kreditutskott och ett revisionsutskott. Kreditutskottet är det enda utskott med beslutanderätt. Därutöver har styrelsen en oberoende granskningsfunktion direkt underställd styrelsen till sitt förfogande (internrevisionen). Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i koncernen. Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen.
Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, bland annat att:
• tillse att styrelsens ansvar för riskkontroll upprätthålls via erforderliga instruktioner och riskrapporter,
• tillse att styrelsens ansvar för den oberoende granskningsfunktionen upprätthålls (innebärande att funktionen arbetar och rapporterar enligt fastställda instruktioner),
Styrelsens arbetsordning tar i huvudsak upp styrelsens strategiska och kravställande roll, styrelsens ansvar för risker, intressekonflikter och jäv, kompensationskommittén och övriga utskott, styrelsens särskilda beslutsfrågor, vilka beslut som tas vid konstituerande styrelsesammanträde, firmateckning, utvärdering, sekretess och formaliafrågor (exempelvis utskick inför möten, närvaro av andra än ledamöter, föredragningar, justering, innehåll och tillhandahållande av protokoll).
Minst två gånger per år rapporterar revisorn inför styrelsen om sin granskning och iakttagelser, varav en gång i verkställande direktörens frånvaro. Därutöver träffar revisorn regelbundet styrelsens ordförande samt ordföranden i revisionsutskottet.
Styrelsens kompensationskommitté förbereder ersättningsfrågor inför beslut i styrelsen,såsom;
• Lön, pension, bonus och övriga förmåner för ledande befattningshavare enligt ersättningspolicyn, antagen av årsstämman samt för chefen för Internrevision och styrelsens sekreterare,
På Årsstämman 2008 fattades beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, i enlighet med förslag från styrelsen. Läs mer på sidan 45.
Swedbank har inte haft något aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram under 2008.
Kommittén består av tre styrelseledamöter. Ledamöterna i kommittén under 2008 har varit Carl Eric Stålberg, ordförande, Ulrika Francke och Berit Hägglund-Marcus. Kommitten har under 2008 haft 8 sammanträden.
Styrelsens kredituskott förbereder kreditärenden inför behandling av styrelsen och fattar i övrigt beslut i kreditärenden inom de belopp som fastställts av styrelsen. Därutöver tillstyrker utskottet strategier för kreditriskerna inför behandling av styrelsen.
Kreditutskottet består av högst fem ledamöter som styrelsen utser inom sig. Verkställande direktören är adjungerad i utskottet. För beslut erfordras att minst tre personer bland utskottets ledamöter är närvarande. Om någon av de närvarande reserverar sig mot ett beslut ska ärendet hänskjutas till styrelsen för avgörande. Ärenden som bedöms vara av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt ska alltid beslutas av styrelsen.
Ledamöter i utskottet har sedan årsstämman 2008 varit Carl Eric Stålberg, ordförande, Simon Ellis, Ulrika Francke och Göran Johnsson. Utskottet har under 2008 haft 22 sammanträden.
Styrelsens revisionsutskott är ett beredande organ till styrelsen och ska genom sitt arbete och i dialog med såväl externrevisorn som chefen för Internrevisionen ge styrelsen ökade möjligheter till information om:
• revisorns arbete bedrivits effektivt och i övrigt nöjaktigt. Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen ökade möjligheter till information om eventuella brister i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll. Revisionsutskottet granskar tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen och att revisorns arbete bedrivits effektivt och i övrigt nöjaktigt.
Revisionsutskottet består av högst fyra av styrelsen inom sig utsedda ledamöter och är beslutför om mer än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande, eller om utskottet består av fyra ledamöter om tre ledamöter är närvarande – varav ordförande ska vara närvarande. Ledamöter sedan årsstämman 2008 har varit Ulrika Francke, ordförande, Gail Buyske och Berit Hägglund-Marcus. Samtliga ledamöter är oberoende enligt definitionen i Koden. Utskottet har under 2008 haft 6 sammanträden.
Under 2008 hölls 20 möten i styrelsen, varav 2 per capsulam. Samtliga möten har hållits i Stockholm. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete, normalt vid det konstituerande mötet, där styrelsen bestämmer vilka fördjupningsfrågor som ska behandlas. Frågor som varit aktuella under 2008 har bland annat varit belysning och genomgång av samtliga strategiska affärsområden, kapitalmarknadens syn på banken, klimatförändringens inverkan på verksamheten, genomgång av IT-verksamheten, ICAAP, rekrytering av ny verkställande direktör, nyemission.
Nuvarande verkställande direktör går i pension under april månad varför ingen utvärdering av verkställande direktörens prestationer för 2008 har skett, inte heller har några nya mål fram till april 2009 fastställts.
Styrelsen följer den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation och får för detta ändamål en riskrapport vid varje möte. Styrelsen får dessutom rapporter om säkerhetssituationen och regelefterlevnaden.
Ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Under 2008 rapporterade revisorn vid 2 av styrelsens möten. Vid ett av dessa möten var varken verkställande direktören eller annan person från koncernledningen närvarande.
Vid Årsstämman 2008 närvarade alla utom en styrelseledamot, koncernledningen utom en ledamot och den huvudansvarige revisorn. Vid den extra bolagsstämman som hölls i november 2008 närvarade mer än hälften av styrelsens ledamöter samt den huvudansvarige revisorn.
Styrelsens sammansättning uppfyller såväl noteringsavtalets som Kodens krav med avseende på "oberoende ledamöter".
Noteringsavtalet: Ingen av de stämmovalda ledamöterna arbetar som ledande befattningshavare i Swedbank eller dess dotterbolag. Mer än hälften av de stämmovalda styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen. Av de åtta stämmovalda ledamöterna har en ledamot varit beroende enligt noteringsavtalets definition. Minst två av de stämmovalda ledamöterna, som är oberoende i förhållande till Swedbank, är också oberoende av Swedbanks större aktieägare och minst en av dessa två har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.
Koden: Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Swedbank och koncernledningen är oberoende i förhållande till Swedbanks större aktieägare.
Utsedd revisor är Deloitte AB, Sverige med auktoriserade revisorn Jan Palmqvist som huvudansvarig revisor. Jan Palmqvist har lett revisionsuppdraget för Swedbank sedan 2003. Vid sidan av Swedbank har han revisionsuppdrag i företagen D. Carnegie AB och HEBA Fastighets AB. Dessutom är han revisor i Aktiespararna och Länsförsäkringar Stockholm. Jan Palmqvist har inga uppdrag i andra företag som påverkar hans oberoende som revisor i Swedbank.
Ersättningar till koncernens revisor redovisas i not 9 i årsredovisningen för 2008. Finansinspektionen, som är Swedbanks tillsynsmyndighet, har inte tillförordnat någon revisor för 2008.
Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av Swedbank. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår, utöver vad som följer av aktiebolagslagen, av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen (Group Executive Management) och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Koncernledningen utgörs av (i) verkställande direktören, (ii) chefen för Baltisk bankrörelse, (iii) chefen för Svensk bankrörelse, (iv) chefen för Kunderbjudande och Produkter, (v) chefen för Hansabank i Litauen, (vi) chefen för Ekonomi och Finans, (vii) chefen för Swedbank Markets, (viii) chefen för Internationell bankrörelse och (ix) en arbetstagarledamot, totalt nio ledamöter. Koncernledningen har möten normalt två gånger per månad.
Verkställande direktören har beslutat att Swedbank ska vara organiserad i följande sex affärsområden: Svensk bankrörelse, Baltisk bankrörelse, Internationell bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning och försäkring samt Gemensam service. Närmare information om Swedbanks affärsområden finns på sidorna 16–35. Chefen för respektive affärsområde är ansvarig för affärsområdets verksamhet. Svensk bankrörelse omfattar i huvudsak svensk retail- och företagsverksamhet. Baltisk bankrörelse omfattar retail- och företagsverksamhet i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Internationell bankrörelse omfattar Ukrainsk och Rysk bankrörelse samt internationell bankversamhet i övrigt. Swedbank Markets är Swedbanks investmentbank, och ansvarar bland annat för koncernens värdepappers-, ränte- och valutahandel, kvalificerad analys och rådgivning rörande aktie-, ränte- och valutamarknader, kundansvar för finansiella institutioner, Corporate Finance samt projekt-, export- och företagsfinansieringar och hantering av stora krediter. Affärsområdet Kapitalförvaltning och försäkring består av Swedbank Robur, Swedbank Försäkring och Folksam Fond. Affärsområdet Gemensam Service stödjer affärsverksamheten i övriga affärsområden genom att tillhandahålla efterfrågade service- och specialisttjänster inom t.ex. IT-området.
Swedbank har ett antal stabsfunktioner, såsom Kredit, Treasury, Juridik, Risk kontroll, Compliance, Ekonomi, Personal & kompetens, Investerar relationer, Samhällskontakter, Kommunikation och IT-styrning & kontroll. Koncernstaberna har bland annat till uppgift att ta fram koncerngemensamma policys för fastställande av styrelsen och koncernövergripande instruktioner för fastställande av styrelsen eller den verkställande direktören. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja den verkställande direktören och affärsverksamheten i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision, affärsidé och värderingar på bankens alla marknader. Staberna ansvarar även för att sammanställa, analysera och lämna information till verkställande direktören och styrelsen.
Nedanstående information avser endast organisationen av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den innehåller inte något yttrande över hur väl kontrollen har fungerat. Den externa finansiella rapporteringen i Swedbank omfattar (i) delårsrapporter, (ii) bokslutskommuniké och (iii) större delen av årsredovisningen. Den interna kontrollen i de mest väsentliga processerna i den finansiella redovisningen, med utgångspunkt i de största resultat- och balansposterna i koncernen, har under året utvärderats inom moderbolaget Swedbank AB inklusive Swedbank Markets, Swedbank Hypotek, Swedbank Robur samt Baltisk bankrörelse. Som grund för denna utvärdering och för redogörelsen nedan har Swedbank använt den så kallade COSOmodellen.
Styrelsen fastställer den övergripande organisationen, finansiella mål för såväl verkställande direktören som verksamheten och utvärderar verkställande direktörens prestationer och resultat. Verkställande direktören tillser att utvärdering av övriga ledande befattningshavare sker. Verkställande direktören ansvarar för och tillser att koncernen har en väl strukturerad process för kompetensförsörjning.
Styrelsen utfärdar policys som gäller för samtliga bolag i koncernen efter fastställande i respektive bolag. Av styrelsen fastställda policys finns bland annat inom områdena etik, jämställdhet och mångfald, kommunikation, krishantering, miljö, regelefterlevnad, risker, säkerhet samt utlokalisering av verksamhet. Policys och instruktioner på styrelse- och verkställande direktörsnivå följer en fastställd struktur. För den finansiella rapporteringen finns ett koncerngemensamt regelverk, Swedbank Accounting Policys. Ett koncerngemensamt regelverk finns även för internredovisningsprinciper, planerings- och uppföljningsprocesser samt rapportrutiner. På bolagsnivå finns mer detaljerade instruktioner om praktiska konterings- och avstämningsrutiner.
Styrelsen fastställer rapporteringskrav i syfte att få ändamålsenlig information av det ekonomiska utfallet samt riskerna i koncernens verksamhet och hur utfall och risker påverkas i olika scenarier. Rapporteringen, som sker månatligen, sammanställs såvitt gäller risker av Group Risk Control och i övrigt av Group Finance. Rapportering sker därutöver till verkställande direktören och koncernledningen. Sedan 2006 är regelefterlevnadsoch säkerhetsfunktionerna koncerngemensamma i syfte att säkerställa koncernperspektivet och oberoendet. Verkställande direktören fastställer årligen en verksamhetsplan för koncernen, inklusive IT-plan. Koncernens risker omfattas av planen. Verksamhetsplanen hanteras av varje affärsområde utifrån lokala krav och behov.
En strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av verksamhetens väsentliga risker. Swedbank har genom självutvärderingsprocesser dokumenterat var de väsentliga riskerna finns på såväl bolags-, affärsenhets-, funktions- som processnivå. Organisationen för att bedöma riskerna utgörs framförallt av Group Risk Control – som ansvarar för hantering av operativ risk, kreditrisk, finansiell risk, säkerhet och regelefterlevnad (compliance) – och koncernens kreditstab. Därutöver finns inom respektive affärsenheter funktioner för att följa och begränsa risker, inklusive IT-risker. Vidare gör internrevisionen en årlig oberoende riskanalys, som utgör grunden för internrevisionens årliga revisionsplan, vilken fastställs av styrelsen efter beredning i revisionsutskottet.
Koncernen har övergripande kontrollaktiviteter som är gemensamma för flera processer. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att utvärdera, förbättra och dokumentera kontrollaktiviteter i alla väsentliga processer. Det finns en särskild process för att tillse att identifierade brister åtgärdas. Exempel på väsentliga processer är utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut, inlåning från allmänheten, upplåning från kreditinstitut, emission av värdepapper, kortinlösen, kapitalförvaltning, personaladministration, fakturahantering och finansiell rapportering. Exempel på kontrollaktiviteter är rutiner för dualitet, riskklassificering och andra rutiner för kreditbeslut, utbetalning, granskning och uppföljning av krediter, sammanställning av den totala kreditportföljen och riskprofiler. Inom andra områden kan nämnas limituppföljning, såväl manuella som maskinella avstämningar av olika positioner, stresstester, självutvärderingar samt riskoch sårbarhetsanalyser. Kontrollaktiviteter förknippade med den finansiella redovisningen rör främst avstämningar, såväl manuella som maskinella, mot reskontror och huvudbok och omfattar bland annat rutiner för att säkerställa existens av tillgångar och skulder och att tillgångar, skulder och affärstransaktioner blivit korrekt bokförda. Den fortsatta systemutvecklingen förbättrar successivt olika kontrollaktiviteter, bland annat genom att olika manuella rutiner ersätts av maskinella. För att säkerställa att nya produkter kan hanteras i system och blir korrekt redovisade finns en särskild process för test och godkännande av nya produkter.
Det koncerngemensamma intranätet som introducerades under föregående år har utvecklats. Respektive land har dessutom egna intranät där alla tillämpliga regler finns tillgängliga för samtliga medarbetare. Aktuella policys, instruktioner, riktlinjer och manualer hålls löpande uppdaterade. Vidare finns kanaler för alla medarbetare att kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen, vid behov. Swedbank har ett system för så kallad whistleblower, det vill säga möjlighet för anställda att anonymt anmäla regelöverträdelser.
För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljande enheter inom koncernen är främst Group Finance, Group Risk Control och Internrevisionen. Uppföljning sker månatligen utifrån balanserade styrkort där lönsamhet, effektivitet, risk, försäljning och marknadsandelar, kundtillfredsställelse och medarbetarskap rapporteras och utvärderas. Kvartalsvis sker fördjupade uppföljningsmöten med verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören och chefen för Group Finance samt respektive affärsområde. Inom respektive affärsområde finns månatliga uppföljningsrapporter utifrån de balanserade styrkorten. Resultat, risker och händelser är alltid spårbara till enskild kund och avdelning. Uppföljningsmöten sker månatligen eller minst kvartalsvis på alla olika nivåer inom respektive affärsområde. Verksamhetens risker följs upp minst månatligen av verkställande direktören och styrelsen.
Internrevisionen har till uppgift bland annat att granska och utvärdera den interna kontrollen. All revisionsverksamhet i koncernen är samordnad, det vill säga granskning planeras, genomförs och rapporteras med samma angreppssätt och metoder. Internrevisionen är en av den verkställande ledningen oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Chefen för Internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revisionsutskottet, verkställande direktören samt till den externa revisorn. Granskningen sammanfattas kvartalsvis i rapporter till styrelsen. I den skriftliga rapporteringen lämnas ett omdöme om den interna kontrollen inom olika områden, baserat på genomförda granskningar.
Årsstämman äger rum i Stockholm på Operan, fredagen den 24 april 2009.
Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska:
Anmälan görs antingen per brev till Swedbanks huvudkontor, Box 47022, 100 74 Stockholm, per telefon 08-775 44 66, per telefax 08-775 80 08 märkt "Swedbanks årsstämma" eller via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma. I anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer uppges. Deltagande kan ske med stöd av fullmakt, om fullmakten är högst ett år gammal, och skickas till Swedbank i god tid före årsstämman och helst senast den 20 april 2009. Om fullmaktsgivaren är juridisk person ska även registreringsbevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar att genomföra, måste vara registrerad den 18 april 2009. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktieägare underrätta förvaltaren i god tid före denna dag så att omregistreringen är genomförd senast den 17 april 2009.
Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen beräknas publiceras den 18 mars i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Från nämnda datum finns kallelsen även tillgänglig via internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma.
Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om att ingen utdelning ges för preferensaktier eller stamaktier (9,00 kronor per stamaktie).
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 20041) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | |||||
| Lönsamhet | |||||
| Räntabilitet på eget kapital, % 2) | 17,1 | 18,9 | 19,3 | 24,6 | 21,8 |
| K/I-tal 2) | 0,50 | 0,51 | 0,52 | 0,48 | 0,55 |
| Räntemarginal, % | 1,13 | 1,12 | 1,12 | 1,29 | 1,36 |
| Placeringsmarginal, % | 1,28 | 1,25 | 1,23 | 1,38 | 1,44 |
| Avkastning på totalt kapital, % 2) | 0,72 | 1,02 | 1,10 | 1,33 | 1,00 |
| Kapitaltäckning | |||||
| Primärkapitalrelation, % exklusive tillägg 3) | 11,1 | 8,5 | 6,5 | 6,5 | 8,2 |
| Kapitaltäckningsgrad, % exklusive tillägg 3) | 15,2 | 12,7 | 9,8 | 9,7 | 11,6 |
| Kapitaltäckningskvot exklusive tillägg 3) | 1,90 | 1,59 | 1,22 | 1,21 | 1,45 |
| Primärkapitalrelation, % 4) | 8,4 | 6,2 | 6,5 | 6,5 | 8,2 |
| Kapitaltäckningsgrad, % 4) | 11,6 | 9,3 | 9,8 | 9,7 | 11,6 |
| Primärkapital, mkr 4) | 77 165 | 50 920 | 47 497 | 39 939 | 42 995 |
| Kapitalbas, mkr 4) | 105 953 | 76 456 | 70 930 | 59 729 | 60 740 |
| Riskvägda tillgångar, mkr 4) | 916 112 | 822 363 | 726 712 | 616 052 | 524 550 |
| Kreditkvalitet | |||||
| Kreditförlustnivå, % | 0,28 | 0,07 | –0,02 | 0,04 | 0,07 |
| Andel osäkra fordringar, % | 0,52 | 0,13 | 0,07 | 0,12 | 0,18 |
| Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % | 30 | 43 | 50 | 48 | 40 |
| Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % | 60 | 120 | 195 | 171 | 151 |
| Kundnöjdhet | |||||
| Andel nöjda privatkunder, Sverige, % 5) | 71 | 70 | 71 | 69 | 67 |
| Andel nöjda företagskunder, Sverige; % 5) | 71 | 71 | 68 | 67 | 67 |
| Index privatkunder, Estland 6) | 8,2 | 8,2 | 8,5 | 8,5 | 8,3 |
| Index företagskunder, Estland 6) | 8,2 | 8,4 | 8,1 | 8,1 | 8,2 |
| Index privatkunder, Lettland 6) | 7,7 | 7,8 | 6,6 | 6,6 | 6,6 |
| Index företagskunder, Lettland 6) | 9,0 | 9,0 | 6,5 | 6,3 | 6,3 |
| Index privatkunder, Litauen 6) | 8,0 | 84 | 83 | 82 | 83 |
| Index företagskunder, Litauen 6) | 87 | 89 | 89 | 82 | 80 |
| Antalsuppgifter | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Privatkunder, miljoner | 9,4 | 9.3 | 8,9 | 8,7 | 8,4 |
| Företag- och organisationskunder, tusen | 660 | 512 | 459 | 430 | 400 |
| Internetbankskunder, miljoner 7) | 5,2 | 4.8 | 4,3 | 3,7 | 3,2 |
| Telefonbankskunder, miljoner 7) | 3,8 | 3,5 | 3,0 | 2,7 | 2,8 |
| Anställda | 21 280 | 22 148 | 17 399 | 16 148 | 15 156 |
| Kontor 7) | 1 181 | 1 213 | 1 051 | 1 045 | 1 064 |
| Insättnings- och uttagsautomater 7) | 2 361 | 2 562 | 2 376 | 2 147 | 2 105 |
| Data per aktie | |||||
| Kronor | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Resultat per aktie 2) , 8) och 10) | 21,95 | 21,78 | 19,75 | 21,56 | 16,70 |
| Resultat per aktie efter utspädning 9) och 10) | 21,95 | 21,78 | 19,75 | 21,56 | 16,70 |
| Eget kapital per aktie 2) | 111.54 | 131,96 | 116,37 | 104,07 | 86,16 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning 9) | 111.54 | 131,96 | 116,37 | 104,07 | 86,14 |
| Substansvärde per aktie 8) | 115,58 | 129,66 | 115,29 | 105,27 | 94,00 |
| Substansvärde per aktie efter utspädning 9) | 115,58 | 129,66 | 115,29 | 105,27 | 93,98 |
| Kassaflöde per aktie 8) | –60,79 | 31,70 | –10,86 | 16,92 | 39,98 |
| Kontantutdelning per stamaktie | 0,00 11) | 9,00 | 8,25 | 7,50 | 6,50 |
| Kontantutdelning per preferensaktie | 0,00 | ||||
| Börskurs vid årets slut, stamaktie | 44,40 | 183,00 | 248,50 | 216,50 | 165,50 |
| Börskurs vid årets slut, preferensaktie | 44,40 | ||||
| Direktavkastning, %, stamaktie | 0,00 | 4,9 | 3,3 | 3,5 | 3,9 |
| Direktavkastning, %, preferensaktie | 0,00 | ||||
| P/E-tal 8) | 2,0 | 7,9 | 11,8 | 9,4 | 9,5 |
| Börskurs/Eget kapital per aktie, % | 39,80 | 138,70 | 213,50 | 208,00 | 192,10 |
1) Ej omräknad enligt IAS 39. 2) 2008 exklusive nedskrivning av goodwill (1 403 mkr). 3) Inklusive totalt tecknat kapital, 2008. Fr.o.m. 2007 enligt nytt regelverk, 2004–2006 enligt äldre regelverk. 4) Inklusive totalt tecknat kapital, 2008. Fr.o.m. 2007 enligt övergångsregler, 2004–2006 enligt äldre regelverk. 5) Enligt SKI. 6) Skala 1 till 10 respektive 1 till 100. 7) Inklusive sparbankerna och delägda banker. 8) Då villkoren för konvertering av preferensaktier till stamaktier är tvingande inkluderas preferensaktierna vid beräkning av nyckeltal före utspädning. 9) 2004 beräknat på 8 008 100 teckningsoptioner. 10) Jämförelsetal har omräknats till följd av emissionselement. 11) Styrelsens förslag.
| Resultaträkning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 20041) |
| Räntenetto | 21 702 | 19 157 | 15 977 | 15 679 | 15 199 |
| Provisionsnetto | 8 830 | 9 880 | 8 869 | 7 170 | 6 122 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 2 351 | 1 691 | 2 738 | 2 817 | 1 807 |
| Försäkringsnetto | 452 | 548 | 264 | 154 | 143 |
| Andel av intresseföretags resultat | 512 | 424 | 222 | 301 | 366 |
| Övriga intäkter | 2 616 | 1 224 | 1 127 | 3 339 | 1 046 |
| Summa intäkter | 36 463 | 32 924 | 29 197 | 29 460 | 24 683 |
| Personalkostnader | 10 092 | 9 792 | 8 560 | 8 191 | 7 591 |
| Övriga kostnader | 6 994 | 6 222 | 5 920 | 5 362 | 5 457 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
999 | 705 | 659 | 603 | 563 |
| Summa kostnader | 18 085 | 16 719 | 15 139 | 14 156 | 13 611 |
| Resultat före kreditförluster och nedskrivningar | 18 378 | 16 205 | 14 058 | 15 304 | 11 072 |
| Nedskrivning av goodwill | 1 403 | ||||
| Kreditförluster | 3 156 | 619 | –205 | 294 | 494 |
| Rörelseresultat | 13 819 | 15 586 | 14 263 | 15 010 | 10 578 |
| Bokslutsdispositioner | |||||
| Skatt | 2 880 | 3 450 | 3 211 | 2 781 | 2 399 |
| Resultat från kvarvarande verksamhet | 10 939 | 12 136 | 11 052 | 12 229 | 8 179 |
| Resultat för avvecklad verksamhet efter skatt | 1 770 | ||||
| Årets resultat | 10 939 | 12 136 | 11 052 | 12 229 | 9 949 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||||
| Aktieägarna i Swedbank AB | 10 887 | 11 996 | 10 880 | 11 879 | 9 157 |
| Minoriteten | 52 | 140 | 172 | 350 | 792 |
| Balansräkning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 20041) |
| Utlåning till kreditinstitut | 128 536 | 174 014 | 161 097 | 152 348 | 109 674 |
| Utlåning till allmänheten | 1 287 424 | 1 135 287 | 946 319 | 822 425 | 726 675 |
| Räntebärande värdepapper | |||||
| Belåningsbara statsskuldsförbindelser | 27 978 | 37 134 | 23 024 | 26 523 | 16 276 |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 105 716 | 78 358 | 76 576 | 60 983 | 64 094 |
| Aktier och andelar | 60 182 | 77 618 | 72 589 | 63 338 | 48 714 |
| varav för vilka kunder bär placeringsrisken | 51 638 | 69 324 | 65 008 | 55 008 | 41 576 |
| Derivat | 128 055 | 36 984 | 23 864 | 32 170 | 33 105 |
| Övrigt | 73 799 | 68 589 | 49 520 | 39 496 | 23 743 |
| Summa tillgångar | 1 811 690 | 1 607 984 | 1 352 989 | 1 197 283 | 1 022 281 |
| Skulder till kreditinstitut | 316 730 | 163 785 | 130 642 | 110 066 | 101 924 |
| Inlåning och upplåning från allmänheten | 508 456 | 458 375 | 400 035 | 338 894 | 285 540 |
| Emitterade värdepapper m.m. | 593 365 | 673 116 | 561 208 | 517 582 | 435 029 |
| Skulder där kunder bär placeringsrisken | 52 074 | 69 819 | 65 289 | 55 249 | 41 580 |
| Derivat | 116 720 | 36 267 | 31 607 | 30 144 | 37 663 |
| Övrigt | 93 128 | 98 563 | 69 506 | 59 258 | 46 758 |
| Efterställda skulder | 44 755 | 39 736 | 34 425 | 32 221 | 26 430 |
| Eget kapital | 86 462 | 68 323 | 60 277 | 53 869 | 47 357 |
| Summa skulder och eget kapital | 1 811 690 | 1 607 984 | 1 352 989 | 1 197 283 | 1 022 281 |
1) Ej omräknad enligt IAS 39.
| mkr 2008 2007 2006 Räntenetto 11 840 11 701 11 468 Provisionsnetto 4 078 4 504 4 174 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 897 335 408 Andel av intresseföretags resultat 443 331 230 Övriga intäkter 1 009 807 667 Summa intäkter 18 267 17 678 16 947 Personalkostnader 3 947 3 954 3 847 Resultatbaserade personalkostnader 335 342 177 Datakostnader 873 892 830 Övriga kostnader 3 817 3 728 3 719 Avskrivningar 109 84 125 Summa kostnader 9 081 9 000 8 698 Resultat före kreditförluster 9 186 8 678 8 249 Kreditförluster, netto 594 71 –499 Rörelseresultat 8 592 8 607 8 748 Skatt 2 156 2 413 2 436 Periodens resultat 6 436 6 194 6 312 Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 6 425 6 182 6 314 Minoriteten 11 12 –2 Andel av koncernens resultat, % 52 52 58 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 16 779 15 802 15 038 Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 1 488 1 876 1 909 Affärsvolymer, mdkr Utlåning 933 867 762 Inlåning 337 317 267 Fond och försäkring 189 251 255 Övrig placeringsvolym 24 25 19 Aktier och andelar i intresseföretag 2 2 2 Riskvägda tillgångar äldre regelverk 705 623 536 Totala tillgångar 1 173 972 840 Totala skulder 1 143 943 809 Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr 29 526 26 658 28 270 Heltidstjänster 5 999 6 236 6 239 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 21,8 23,2 22,3 K/I-tal 0,50 0,51 0,51 Kreditförlustnivå 0,06 0,01 –0,07 Andel osäkra fordringar 0,14 0,06 0,08 |
Resultatutveckling | ||
|---|---|---|---|
| Resultatutveckling | |||
|---|---|---|---|
| mkr | 2008 | 2007 | 2006 |
| Räntenetto | 6 448 | 5 667 | 3776 |
| Provisionsnetto | 1 925 | 1 854 | 1517 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 402 | 816 | 603 |
| Andel av intresseföretags resultat | 2 | 7 | 6 |
| Övriga intäkter | 636 | 429 | 268 |
| Summa intäkter | 9 413 | 8 773 | 6 170 |
| Personalkostnader | 1 749 | 1 475 | 1 127 |
| Resultatbaserade personalkostnader | 52 | 569 | 384 |
| Datakostnader | 336 | 292 | 224 |
| Övriga kostnader | 1 239 | 1 023 | 798 |
| Avskrivningar | 221 | 187 | 163 |
| Summa kostnader | 3 597 | 3 546 | 2 696 |
| Resultat före kreditförluster | 5 816 | 5 227 | 3 474 |
| Kreditförluster, netto | 1 800 | 450 | 270 |
| Rörelseresultat | 4 016 | 4 777 | 3 204 |
| Skatt | 367 | 455 | 251 |
| Periodens resultat | 3 649 | 4 322 | 2 953 |
| Andel av koncernens resultat, % | 30 | 36 | 27 |
| Intäktsposter | |||
| Intäkter från externa kunder | 9 409 | 8 773 | 6 170 |
| Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar | 4 | ||
| Affärsvolymer, mdkr | |||
| Utlåning | 218 | 177 | 127 |
| Inlåning | 107 | 102 | 84 |
| Fond och försäkring | 16 | 19 | 13 |
| Riskvägda tillgångar äldre regelverk | 204 | 175 | 125 |
| Totala tillgångar | 276 | 233 | 168 |
| Totala skulder | 259 | 218 | 158 |
| Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr | 14 968 | 13 866 | 9 356 |
| Heltidstjänster | 8 327 | 9 203 | 8 209 |
| Nyckeltal | |||
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 24,4 | 31,2 | 31,6 |
| K/I-tal | 0,38 | 0,40 | 0,44 |
| Kreditförlustnivå | 0,98 | 0,35 | 0,33 |
| Andel osäkra fordringar | 2,31 | 0,47 | 0,21 |
| Resultatutveckling | |||
|---|---|---|---|
| mkr | 2008* | 2007 | 2006 |
| Räntenetto | 2 171 | 1 150 | 582 |
| Provisionsnetto | 354 | 304 | 208 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 330 | 87 | 48 |
| Övriga intäkter | 77 | 23 | 13 |
| Summa intäkter | 2 932 | 1 564 | 851 |
| Personalkostnader | 740 | 409 | 213 |
| Resultatbaserade personalkostnader | 106 | 60 | 23 |
| Datakostnader | 81 | 66 | 45 |
| Övriga kostnader | 537 | 300 | 376 |
| Avskrivningar | 151 | 66 | 9 |
| Summa kostnader | 1 615 | 901 | 666 |
| Resultat före kreditförluster | 1 317 | 663 | 185 |
| Kreditförluster, netto | 478 | 170 | 23 |
| Rörelseresultat | 839 | 493 | 162 |
| Skatt | 261 | 117 | 71 |
| Periodens resultat | 578 | 376 | 91 |
| Andel av koncernens resultat, % | 5 | 3 | 1 |
| Intäktsposter | |||
| Intäkter från externa kunder | 2 914 | 1558 | 847 |
| Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar | 18 | 6 | 4 |
| Affärsvolymer, mdkr | |||
| Utlåning | 73 | 41 | 18 |
| Inlåning | 13 | 14 | 5 |
| Fond och försäkring | 1 | 2 | 2 |
| Riskvägda tillgångar äldre regelverk | 75 | 48 | 26 |
| Totala tillgångar | 95 | 73 | 30 |
| Totala skulder | 85 | 66 | 28 |
| Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr | 8 943 | 4 674 | 1 850 |
| Heltidstjänster | 4 175 | 4 045 | 422 |
| Nyckeltal | |||
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 6,5 | 8,0 | 4,9 |
| K/I-tal | 0,55 | 0,58 | 0,78 |
| Kreditförlustnivå | 1,14 | 1,04 | 0,29 |
* 2008 redovisat exkl. nedskrivning av goodwill (1 403 mkr).
| Resultatutveckling | |||
|---|---|---|---|
| mkr | 2008 | 2007 | 2006 |
| Räntenetto | 1 555 | 1 179 | 714 |
| Provisionsnetto | 960 | 1 333 | 1 377 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 456 | 723 | 1 151 |
| Övriga intäkter | 74 | 37 | 35 |
| Summa intäkter | 3 045 | 3 272 | 3 277 |
| Personalkostnader | 790 | 635 | 553 |
| Resultatbaserade personalkostnader | 304 | 540 | 643 |
| Datakostnader | 247 | 227 | 219 |
| Övriga kostnader | 499 | 448 | 401 |
| Avskrivningar | 14 | 12 | 10 |
| Summa kostnader | 1 854 | 1 862 | 1 826 |
| Resultat före kreditförluster | 1 191 | 1 410 | 1 451 |
| Kreditförluster, netto | 290 | 0 | –3 |
| Rörelseresultat | 901 | 1 410 | 1 454 |
| Skatt | 231 | 380 | 388 |
| Periodens resultat | 670 | 1 030 | 1 066 |
| Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank | 629 | 902 | 892 |
| Minoriteten | 41 | 128 | 174 |
| Andel av koncernens resultat, % | 5 | 8 | 9 |
| Intäktsposter | |||
| Intäkter från externa kunder | 2 751 | 2 980 | 3 087 |
| Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar | 294 | 292 | 190 |
| Affärsvolymer, mdkr | |||
| Utlåning | 26 | 17 | 11 |
| Inlåning | 21 | 17 | 21 |
| Fond och försäkring | 0 | 1 | 1 |
| Övrig placeringsvolym | 30 | 30 | 23 |
| Riskvägda tillgångar äldre regelverk | 58 | 40 | 34 |
| Totala tillgångar | 707 | 420 | 308 |
| Totala skulder | 702 | 417 | 305 |
| Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr | 3 582 | 3 379 | 2 808 |
| Heltidstjänster | 736 | 659 | 578 |
| Nyckeltal | |||
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 17,6 | 26,7 | 31,8 |
| K/I-tal | 0,61 | 0,57 | 0,56 |
| Kreditförlustnivå | 1,7 | 0 | –0,1 |
| Andel osäkra fordringar | 0.06 |
| Resultatutveckling mkr |
2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Räntenetto | 76 | 83 | 33 |
| Provisionsnetto | 1 513 | 1 868 | 1 601 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | –3 | 2 | 2 |
| Övriga intäkter | 212 | 230 | 192 |
| Summa intäkter | 1 798 | 2 183 | 1 828 |
| Personalkostnader | 370 | 346 | 261 |
| Resultatbaserade personalkostnader | 44 | 79 | 41 |
| Datakostnader | 140 | 148 | 119 |
| Övriga kostnader | 255 | 311 | 254 |
| Avskrivningar | 32 | 4 | 2 |
| Summa kostnader | 841 | 888 | 677 |
| Resultat före kreditförluster | 957 | 1 295 | 1 151 |
| Rörelseresultat | 957 | 1 295 | 1 151 |
| Skatt | 224 | 320 | 274 |
| Periodens resultat | 733 | 975 | 877 |
| Andel av koncernens resultat, % | 6 | 8 | 8 |
| Intäktsposter | |||
| Intäkter från externa kunder | 3 510 | 4 305 | 3 831 |
| Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar | –1 712 | –2 122 | –2 003 |
| Affärsvolymer, mdkr | |||
| Fond och försäkring | 326 | 401 | 398 |
| Övrig placeringsvolym | 219 | 205 | 26 |
| Riskvägda tillgångar äldre regelverk | 0 | 0 | 1 |
| Totala tillgångar | 59 | 75 | 71 |
| Totala skulder | 57 | 74 | 69 |
| Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr | 2 180 | 1 712 | 1 671 |
| Heltidstjänster | 349 | 332 | 281 |
| Nyckeltal | |||
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 33,6 | 57,0 | 52,5 |
| K/I-tal | 0,47 | 0,41 | 0,37 |
| Resultatutveckling | |||
|---|---|---|---|
| mkr | 2008 | 2007 | 2006 |
| Räntenetto | 85 | –196 | –141 |
| Provisionsnetto | 0 | 17 | –9 |
| Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | 254 | –246 | 523 |
| Andel av intresseföretags resultat | 66 | 84 | –14 |
| Övriga intäkter | 3 785 | 3 090 | 3 102 |
| Summa intäkter | 4 190 | 2 749 | 3 461 |
| Personalkostnader | 1 554 | 1 361 | 1 280 |
| Resultatbaserade personalkostnader | 109 | 68 | 39 |
| Datakostnader | 903 | 752 | 774 |
| Övriga kostnader | 791 | 865 | 1 025 |
| Avskrivningar | 276 | 257 | 249 |
| Summa kostnader | 3 633 | 3 303 | 3 367 |
| Resultat före kreditförluster | 557 | –554 | 94 |
| Kreditförluster, netto | –6 | –72 | 4 |
| Rörelseresultat | 563 | –482 | 90 |
| Skatt | –289 | –184 | –174 |
| Periodens resultat | 852 | –298 | 264 |
| Andel av koncernens resultat, % | 7 | neg. | 2 |
| Intäktsposter | |||
| Intäkter från externa kunder | 1 360 | –73 | 643 |
| Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar | 2 830 | 2 822 | 2 818 |
| Affärsvolymer, mdkr | |||
| Riskvägda tillgångar äldre regelverk | 8 | 5 | 4 |
| Totala tillgångar | 383 | 246 | 229 |
| Totala skulder | 370 | 240 | 224 |
| Allokerat eget kapital (årsgenomsnitt), mkr | 5 256 | 5 962 | 5 104 |
| Heltidstjänster | 1 694 | 1 673 | 1 670 |
| Nyckeltal | |||
| Räntabilitet på allokerat eget kapital, % | 16,2 | neg. | 5,2 |
| Marknadsandelar, procent | Volymer, mdkr | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Privatmarknaden | ||||||||
| Inlåning | 24 | 26 | 26 | 26 | 216 | 215 | 177 | 150 |
| Utlåning | 27 | 26 | 26 | 26 | 568 | 496 | 442 | 395 |
| varav hypoteksutlåning | 29 | 30 | 30 | 29 | 460 | 422 | 373 | 330 |
| Individuellt pensionssparande* | 36 | 36 | 35 | 35 | 18 | 23 | 21 | 17 |
| Spax | 24 | 27 | 30 | 30 | 28 | 29 | 21 | 15 |
| Fondförvaltning | 27 | 25 | 26 | 27 | 326 | 401 | 398 | 355 |
| Bankkort (antal tusen) | u.s. | u.s. | u.s. | u.s. | 3 637 | 3 498 | 3 327 | 3 209 |
* Exklusive Sparbankernas innehav i Swedbank Robur.
| Inlåning | 14 | 16 | 15 | 16 | 96 | 94 | 89 | 82 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utlåning | 21 | 21 | 22 | 21 | 389 | 368 | 322 | 290 |
| varav hypoteksutlåning | 27 | 26 | 26 | 26 | 156 | 143 | 139 | 139 |
| Marknadsandelar, procent | Volymer, mdkr | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Baltikum | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
| Privatmarknaden | |||||||||
| Estland | |||||||||
| Inlåning | 56 | 62 | 62 | 63 | 22 | 19 | 16 | 13 | |
| Utlåning | 49 | 49 | 50 | 50 | 38 | 31 | 22 | 14 | |
| varav hypoteksutlåning | 48 | 49 | 49 | 49 | 34 | 28 | 20 | 13 | |
| Bankkort (antal tusen) | 64 | 65 | 67 | 68 | 1 187 | 1 151 | 1 076 | 948 | |
| Lettland | |||||||||
| Inlåning | 24 | 28 | 29 | 29 | 13 | 13 | 11 | 8 | |
| Utlåning | 28 | 27 | 27 | 24 | 28 | 23 | 15 | 8 | |
| varav hypoteksutlåning | 27 | 28 | 30 | 28 | 21 | 18 | 12 | 6 | |
| Bankkort (antal tusen) | 37 | 37 | 37 | 36 | 931 | 892 | 787 | 622 | |
| Litauen | |||||||||
| Inlåning | 32 | 38 | 37 | 39 | 26 | 24 | 18 | 15 | |
| Utlåning | 26 | 29 | 30 | 29 | 24 | 18 | 12 | 7 | |
| varav hypoteksutlåning | 25 | 28 | 30 | 29 | 20 | 16 | 10 | 6 | |
| Bankkort (antal tusen) | 35 | 34 | 35 | 35 | 1 497 | 1 310 | 1 208 | 1 067 |
| Marknadsandelar, procent | Volymer, mdkr | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Baltikum | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | ||
| Företagsmarknaden | ||||||||||
| Estland | ||||||||||
| Inlåning | 43 | 48 | 47 | 47 | 25 | 24 | 20 | 16 | ||
| Utlåning | 42 | 44 | 46 | 46 | 48 | 41 | 32 | 23 | ||
| Lettland | ||||||||||
| Inlåning | 11 | 11 | 14 | 15 | 10 | 9 | 9 | 8 | ||
| Utlåning | 26 | 26 | 29 | 26 | 44 | 34 | 25 | 15 | ||
| Litauen | ||||||||||
| Inlåning | 21 | 22 | 21 | 20 | 9 | 10 | 8 | 7 | ||
| Utlåning | 23 | 25 | 25 | 25 | 39 | 33 | 22 | 16 |
| Marknadsandelar, procent | Volymer, mdkr | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ukraina | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
| Privatmarknaden | |||||||||
| Inlåning | 1 | 1 | — | — | 2 | 2 | — | — | |
| Utlåning | 3 | 2 | — | — | 7 | 5 | — | — | |
| varav hypoteksutlåning | 3 | 2 | — | — | 3 | 1 | — | — | |
| Bankkort (antal tusen) | 1 | 1 | — | — | 416 | 275 | — | — | |
| Företagsmarknaden | |||||||||
| Inlåning | 2 | 2 | — | — | 3 | 4 | — | — | |
| Utlåning | 2 | 2 | — | — | 12 | 7 | — | — |
Bokfört värde av osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten.
Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.
Årets resultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.
Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år.
Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.
Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt 3 kap. 5-8 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitaltäckningsgrad
Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.
Kapitalbas i relation till kapitalkrav.
Årets kassaflöde i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, exklusive emissionselement.
Kostnader i relation till intäkter.
Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för återförda reserveringar och återvinningar avseende fordringar samt årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.
Kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning (exklusive repor, kreditinstitut och Riksgäldskontoret) och kreditgarantier.
Primärkapital med avdrag för kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.
Tid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller förfallodag.
Fordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. En sådan fordran anses inte som osäker om det finns säkerhet för den som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förseningar. Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar samt reserveringar för gruppvis värderade homogena fordringar utgör osäkra fordringar netto.
Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna.
Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Eget kapital med avdrag för föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar och immateriella tillgångar samt vissa andra justeringar. Kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar tillkommer.
Primärkapital i relation till riskvägt belopp.
Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar samt reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissionselement.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissionselement.
Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade och riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsregler.
Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medelräntan på samtliga skulder.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna.
Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.
Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.
Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Samtliga reserveringar för fordringar i relation till osäkra fordringar brutto.
Swedbank AB
Org.nr 502017–7753 Säte: Stockholm Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 Spärr av kort: 08-411 10 11 Telefonbanken: 0771-22 11 22 Telefax: 08-796 80 92 Swift: SWEDSESS e-post: [email protected] www.swedbank.se
Swedbank
Kalvebod Brygge 45 DK-1560 Köpenhamn Telefon: +45 88 97 9000 Swift: SWEDDKKK e-post: [email protected] www.swedbank.dk
Besöksadress: Liivalaia 8 Postadress: Tallinn 15040 Telefon: +372 6310 310 Telefax: +372 6310 410 Swift: HABAEE2X e-post: [email protected] www.swedbank.ee
Swedbank
Mannerheimvägen 14 B PO Box 1107 FIN-00101 Helsingfors Telefon: +358 20 74 69 100 Telefax: +358 20 74 69 101 Swift: SWEDFIHH e-post: [email protected] www.swedbank.fi
Swedbank
8F 32 Shibakoen Building 3–4–30 Shibakoen, Minato-ku 105-0011 Tokyo Telefon: +81 357 772 081 Telefax: +81 357 772 084 e-post: [email protected]
Swedbank
Citigroup Tower 601 No. 33 Huayuanshiqiao Road 200122 Shanghai Telefon: +86 21 386 126 00 Telefax: +86 21 386 127 11 www.swedbank.cn
AS Swedbank Balasta dambis 1A LV-1048 Riga Telefon: +371 67 444 444 Telefax: +371 67 446 950 Swift: HABALV22 e-post: [email protected] www.swedbank.lv
Swedbank AB Savanoriu pr. 19
LT-03502 Vilnius Telefon: +370 5 268 44 44 Telefax: +370 5 268 4700 Swift: HABALT22 e-post: [email protected] www.swedbank.lt
Besöksadress: 8–10 Avenue de la Gare L-1610 Luxemburg Postadress: PO Box 1305 L-1013 Luxemburg Telefon: +352 404 94 01 Telefax: +352 40 49 07 Swift: BNELLULL e-post: [email protected] www.swedbank.lu
Swedbank Fjordalléen 16, Aker Brygge PO Box 1441 Vika 0115 Oslo Telefon: +47 23 11 62 00 Telefax: +47 23 11 62 01 Swift: SWEDNOKK e-post: [email protected] www.swedbank.no
Fjordalléen 16, Aker Brygge Postadress: P.b. 1441 Vika N-0115 Oslo Telefon: +47 23 23 80 00 Telefax: +47 23 23 80 01 Swift: FISANOK1 www.first.no
OAO Swedbank 24, Sadovaya-Spasskaya 107078 Moskva Telefon: +7 495 777 63 63 Telefax: +7 495 777 63 64 www.swedbank.ru e-post: [email protected]
Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 105 34 Stockholm e-post:
[email protected] www.swedbank.se/swedbankmarkets
Besöksadress: Regeringsgatan 13 Postadress: 106 11 Stockholm Telefon: 08-585 921 00 www.swedbank.se/hypotek
Besöksadress: Malmskillnadsgatan 32 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 924 00 www.swedbankrobur.se
Besöksadress: Junohällsvägen 1 Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 922 00 e-post: [email protected] www.swedbank.se/finans
Besöksadress: Södra Hamngatan 19–21 Postadress: 411 14 Göteborg Telefon: 031-739 01 70 e-post: [email protected] www.swedbankff.se
Besöksadress: Klarabergsviadukten 80 Postadress: Box 644, 101 32 Stockholm Telefon: 08-545 455 00 e-post: [email protected] www.fastighetsbyran.se
Besöksadress: Klarabergsviadukten 80, 6 tr Postadress: Box 371, 101 27 Stockholm Telefon: 08-545 451 00 www.juristbyran.com
OJSC Swedbank 30 Kominterna Street Kiev 01032 Telefon: +38 044 481 48 58 e-post: [email protected] www.swedbank.ua
One Penn Plaza, 15th floor, New York, NY 10119 Telefon: +1 212 486 84 00 Telefax: +1 212 486 3220 Swift: SWEDUS33 www.swedbank.us
Besöksadress: 570 Lexington Avenue, 35th fl. Postadress: New York, NY10022 Telefon: +1 212-906 08 20 Telefax: +1 212-759 92 05
Produktion: Intellecta Corporate • Foto: Carina Gran, Getty Images, Johnér bildbyrå • Tryck: Intellecta Infolog, Solna
Presschef Telefon: 08-585 921 07 e-post: [email protected] Johannes Rudbeck Chef Investerarrelationer Telefon: 08-585 933 22 e-post: [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.