2019 Års- och hållbarhetsredovisning

Innehåll

Swedbank i korthet	2
Året i korthet	4
Vd-ord	6
Mål och utfall	8
Värdeskapande	10
Affärsmodell	12
Hållbarhet	14
Aktien och ägarna	24

Förvaltningsberättelse

Ekonomisk redogörelse	26
Svensk bankverksamhet	30
Baltisk bankverksamhet	31
Stora företag & Institutioner	32
Koncernfunktioner & Övrigt	33

Bolagsstyrningsrapport	34
Styrelse	46
Koncernledning	50
Vinstdisposition	52

Resultat-, balansräkning och noter, Koncernen

Resultaträkning	54
Rapport över totalresultat	55
Balansräkning	56
Förändringar i eget kapital	57
Kassaflödesanalys	58
Noter	59

Resultat-, balansräkning och noter, Moderbolaget

Resultaträkning	154
Rapport över totalresultat	154
Balansräkning	155
Förändringar i eget kapital	156
Kassaflödesanalys	157
Noter	158

Alternativa nyckeltal 192

Hållbarhet

Hållbarhetsredovisning	194
Väsentlighetsanalys	195
Hållbarhetsstyrning	197
Noter	199
GRI Standards Index	212

Styrelsens och vd:s underskrift	217
Revisionsberättelse	218
Hållbarhetsredovisning – bestyrkanderapport	222
Årsstämma	223
Marknadsandelar	224
Fem år i sammandrag – Koncernen	225
Tre år i sammandrag – Affärssegment	228
Definitioner	231
Kontaktuppgifter	233

Finansiell information 2020

Delårsrapport Kv 1 23 april Delårsrapport Kv 2 17 juli Delårsrapport Kv 3 20 oktober

Årsstämma 2020

Årsstämman hålls torsdagen den 26 mars klockan 11.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars 2020. Sista dag för handel med Swedbanks aktier inklusive rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2020. För mer information se sidan 223 samt kallelsen till årsstämman på www.swedbank.com

Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser

Med över sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank den ledande banken för de många hushållen och företagen på våra fyra hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvudsak verksamhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på någon av våra fysiska mötesplatser.

Marknadsandelar, procent

1) Exklusive återköpsavtal och Riksgälden. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen).

Marknadsledande kostnadseffektivitet Kostnader i förhållande till intäkter, K/I-tal

Låg risk Kreditförlustnivå

Hållbarhet en del av vårt DNA Dow Jones Sustainability Index Score

Ständigt innovativa Digitala kundinteraktioner om året

1,8 MDR

Stabil intjäning Räntabilitet på eget kapital

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

Finansiell information, mkr	2019	2018
Totala intäkter	45 960	44 222
Räntenetto	25 989	25 228
Provisionsnetto	12 984	12 836
Nettoresultat finansiella poster	3 629	2 112
Övriga intäkter1,2	3 358	4 046
Totala kostnader	19 984	16 835
Resultatföre kreditf örluster och nedskrivningar	25 976	27 387
Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar	87	314
Kreditförluster	1 469	521
Skatt	4 711	5 374
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna	19 697	21 162
Resultat per aktie, kr, efter utspädning	17,56	18,89
Räntabilitet på eget kapital, %	14,7	16,1
K/I-tal, %	0,43	0,38
Kärnprimärkapitalrelation, %	17,0	16,3
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,03

1) Inkluderar intäkt från försäljning av UC på 677 mkr under 2018.

2) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags resultat och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

50 procent av årets vinst i utdelning

Resultat tyngt av kostnader

Lägre resolutionsavgift och högre utlåningsvolymer lyfte räntenettot
Provisionsnettot gynnat av kort och kapitalförvaltning
Kostnadsutvecklingen tyngd av utredningskostnader
Högre kreditförluster från oljerelaterade kreditreserveringar
Stark kapitalisering
Föreslagen utdelning 8,80 kr per aktie

Året i korthet

Ett axplock av de viktigaste händelserna under året.

16 JANUARI Swedbank Robur utsedd till Årets fondbolag

Swedbank Robur har fått ta emot priset som Årets Fondbolag 2018 av Fondmarknaden.se för sin investeringsstrategi och väl integrerat hållbarhetsarbete. Dessutom utsågs Swedbank Robur Amerikafond till Årets Nordamerikafond.

21 FEBRUARI

Finansinspektionen inleder undersökning av Swedbank

Tillsammans med den estniska tillsynsmyndigheten inleder F inansinspektionen en undersökning för att klargöra vad som hänt och bedöma om Swedbank brustit i sin efterlevnad av penningtvättsregelverket. Även ett antal amerikanska myndigheter har påbörjat undersökningar av Swedbank under året.

29 JANUARI

Ökade bolånevolymer i Sverige och bred utlåningstillväxt i Baltikum Delårsrapport för fjärde kvartalet 2018.

20 FEBRUARI

Uppdrag gransknings program om penningtvätt sänds och riktar anklagelser mot Swedbank

Penningtvätt är en typ av grov brottslighet som är en av vår branschs största utmaningar. Att förebygga och förhindra penningtvätt är en av våra viktigaste prioriteringar.

27 FEBRUARI

Swedbank anlitar advokatbyrån Clifford Chance

Clifford Chance skall genomföra en utredning I syfte att bekräfta fakta och omständigheter kopplade till historiska brister i regelefterlevnad samt exponering mot penningtvätt.

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen lämnar banken

Swedbanks styrelse utsåg nuvarande koncernfinanschef Anders Karlsson till tillförordnad vd och koncernchef för Swedbank.

17 MAJ

Investerar i innovativa digitala tjänster

Swedbank går in som en av tre nyckelinvesterare i finansteknikbolaget Minna Technologies som expanderar i Europa. Banken och finansteknikbolaget blev innovationspartners 2017 med syftet att skapa innovativa digitala tjänster som ökar kundvärdet.

Swedbank etablerar enheten Anti-Financial Crime (AFC)

25 APRIL

28 MARS

En ny enhet etableras för att fokusera på arbetet med att förhindra penningtvätt och bekämpa annan ekonomisk brottslighet.

5 APRIL

Swedbanks ordförande slutar

Ordföranden Lars Idermark lämnar Swedbank och vice ordförande Ulrika Francke utses till ordförande.

25 APRIL

Stark kapital- och likviditetsposition Delårsrapport för första kvartalet 2019.

28 MAJ

Utveckling av nya och flexibla betalningslösningar

Swedbank startar ett kommersiellt samarbete med finansteknikbolaget KACHING Retail för att fortsätta utveckla flexibla och smarta kassalösningar till både handlare och konsumenter.

5 JULI

Förstärkning av kundkännedom processer

Sex nordiska banker (Danske Bank, DNB Bank, Nordea Bank, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken, Swedbank) startar ett gemensamt bolag för att utveckla en plattform för hantering av KDK-uppgifter (känn din kund) avseende stora och medelstora företag i Norden. Syftet är att förbättra kundupplevelsen genom att förenkla KDKprocesserna för företagskunder och samtidigt förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet i Norden.

27 JUNI

Investering i solenergi

bolagsstämma.

19 JUNI

Extra bolags- stämma

Göran Persson väljs till ny styrelseordförande och Bo Magnusson till vice styrelseordförande vid bankens extra

Swedbank inleder samarbete med Eneo Solutions för att bygga Sveriges största solcellspark och minska det egna klimatavtrycket samtidigt som banken fortsätter utveckla tjänster och produkter med hållbar inriktning.

17 JULI

Utdelningspolicyn ändrad från 75 till 50 procent av årets resultat Delårsrapport för andra kvartalet 2019.

22 SEPTEMBER

Ansvarsfull och hållbar bankverksamhet

Swedbank blir en av de första bankerna att underteckna FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet som en del i arbetet med att integrera hållbarhet i affärsverksamheten. Genom undertecknandet åtar sig banken att strategiskt anpassa sin verksamhet i linje med FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.

28 AUGUSTI Ny verkställande direktör

Bankens styrelse utsåg Jens Henriksson till ny vd och koncernchef för Swedbank.

1 OKTOBER Jämställt och diversifierat bolag

Swedbank rankas som det tredje mest jämställda bolaget i Sverige enligt Equileaps 2019 Financial Services Gender Equality Global Report & Ranking. I rapporten har Equileap rankat de 100 bästa företagen på jämlikhet globalt genom att analysera 3 519 bolag i 23 länder.

9 DECEMBER Swedbank skapar ny organisation för tydligare styrning

23 OKTOBER God kreditkvalitet och stark kapitalisering Delårsrapport för tredje kvartalet 2019.

29 OKTOBER

Finansinspektionen inleder sanktionsprövning av Swedbank Swedbanks instämmer i många av deras iakttagelser och bedömningar.

Ett turbulent år med många utmaningar

Jag har haft förmånen att arbeta på Swedbank sedan den första oktober 2019. Min första tid på jobbet har jag använt till att möta kunder, kollegor, investerare, myndigheter, fackliga företrädare, leverantörer, samarbetspartners, konkurrenter, journalister och andra viktiga intressenter. Dessa möten har ägt rum i våra hemmamarknader men även i Tyskland, Storbritannien och USA. Kundmötena har varit speciellt givande. Det är för våra kunder som vi existerar. Mitt syfte har varit att lyssna och lära. Det tänker jag fortsätta att göra.

Det jag tar med mig från dessa möten är mina kollegors höga kompetens, affärsmannaskapet i banken samt viljan att göra rätt och hjälpa våra kunder. Jag känner också ett stort stöd från våra kunder och våra ägare. Vi är en stark bank med sunda värderingar och en strategi som både vi och våra kunder känner förtroende för.

Vår vision är att Swedbank skall göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa. Ett växande samhälle som idag bäst definieras av FN:s globala mål för hållbar utveckling och där vårt syfte är att möjliggöra en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Vi har en eftersträvansvärd position. En stor del av både privatpersoner och företag på våra hemmamarknader ser oss som den ledande banken och självklara plattformen för sina finansiella tjänster. Våra kundrelationer är starka och bygger på ömsesidigt förtroende och lojalitet. Vi är lönsamma, hållbara och tillsammans betyder vi mycket för våra kunder och för samhället i stort. Vägen framåt ligger i dessa styrkor.

Omfattande arbete initierat med målsättning att bli ledande i bekämpningen av ekonomisk brottslighet

Året som gått har dock gjort att vi måste ifrågasätta om vi levt upp till våra höga ambitioner. Vi har inte haft tillräckligt bra intern styrning och kontroll på bankens verksamhet och inte lyckats förhindra misstänkta penningtvättare att utnyttja oss. Samtidigt har vi bitvis haft ett arbetsklimat med för lite öppenhet och för många beslut fattade utan debatt och tillräcklig genomlysning.

Vi genomför nu ett stort och omfattande arbete med att komma till rätta med våra tillkortakommanden. Mycket av arbetet är gjort, men en hel del kvarstår att göra. En stor del av de projekt vi initierat för att göra Swedbank till en än mer hållbar bank som lever upp till omvärldens höga förväntningar kommer att färdigställas under 2020. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet med att skydda banken från att utnyttjas för penningtvätt och annan kriminell verksamhet aldrig tar slut, utan fortsätter varje dag.

Återvända till våra rötter och fortsätta öka kundvärdet

Swedbank är en inkluderande bank. Vår kärnverksamhet är att hjälpa ett stort antal kunder, både privatpersoner och företag. Vi tror på en traditionell modell för bankverksamhet baserad på nära kundrelationer och rådgivning och vi är hängivna och stolta över att hjälpa våra kunder genom hela livet. Vi erbjuder innovativa, relevanta och kundanpassade erbjudanden och råd. Vi har

ett långsiktigt perspektiv på värdeskapande för våra kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort.

Det svåra är inte att veta vad som skall göras, utan att göra det. Vi behöver gå tillbaka till våra rötter och kärnvärden enkel, öppen och omtänksam.

Historien om Swedbank är en 200 år gammal historia om att främja en sund och hållbar ekonomi för de många människorna. Swedbank är en bank med oerhört kompetenta och hängivna medarbetare, men vi behöver nu fokusera på våra grundläggande värderingar.

För mig innebär företagsledning att vara öppen och låta den bästa idéen vinna. Att ha en så enkel organisation och styrning som möjligt, men också att främja en sund företagskultur. Och att bry sig.

År 2019 innehöll trots utmaningar även en rad glädjeämnen. Vi fortsatte att utveckla kunderbjudandet med fokus på digitala lösningar. Ett arbete som är omfattande och bara har börjat, men Swedbank är väl positionerad att fortsätta utveckla innovativa lösningar. Lösningar som både förbättrar kundupplevelsen samtidigt som det ökar valmöjligheterna för våra kunder.

Viktiga steg för att öka kundnyttan under året har bland annat tagits genom att i den baltiska verksamheten ge våra kunder tillgång till vår virtuella assistent. I Sverige har vi vidareutvecklat vår betalningslösning och erbjuder nu våra kunder möjligheten att använda Apple Pay och Google Pay. Från och med i år har vi även möjlighet att erbjuda rådgivningsmöten på distans där kunder genom en chatfunktion kan kontakta vår kundtjänst. Swedbanks samarbete med digitala aktörer har fortsatt och under året har vi investerat och inlett ett samarbete med Kaching Retail för att ta fram ännu smidigare och effektivare mobila betallösningar, samt Minna Technologies vars abonnemangstjänst "Mina tjänster" redan hjälpt våra privatkunder att spara stora summor. Vår lekfullhet och innovation i att ta fram användbara digitala lösningar för våra kunder är en styrka.

Vi har höga ambitioner vad gäller att bidra till en hållbar samhällsutveckling och undertecknade därför under året FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Undertecknandet innebär att vi åtar oss att bidra till en hållbar framtid och att vi skall hjälpa våra kunder att göra hållbara och långsiktiga val och investeringar. Finansieringsprojekt med tydliga och konkreta hållbarhetsaspekter kommer därför att prioriteras. Robur är en viktig del av vårt hållbarhetsarbete och de inkluderar därför långsiktiga och hållbara parametrar i sina investeringar.

Stabil intjäning

Den globala ekonomiska tillväxten har under året mattats av och detta påverkar även den ekonomiska utvecklingen på våra hemmamarknader. Det pågående handelskriget mellan USA och Kina och osäkerheten kring Brexit är faktorer som under större delen av året påverkat konjunkturen negativt. Utvecklingen är dock tudelad och det finns ljusglimtar. De nordiska länderna har

Swedbank är en bank med oerhört kompetenta och hängivna medarbetare, men vi behöver nu fokusera på våra grundläggande värderingar.

visat motståndskraft understödda av fortsatt stark inhemsk konsumtion och står väl rustade att hantera en konjunkturavmattning. Bostadsmarknaden i Sverige är stabil och hushållens finansiella ställning är stark med ett högt eget sparande.

Trots en svagare global tillväxt levererar Swedbank ett stabilt underliggande resultat med fortsatt hög lönsamhet och en ökning av räntenettot både i Sverige och de baltiska marknaderna. Kostnaderna ökade under året, främst till följd av de pågående utredningar kring misstänkt penningtvätt. Vår underliggande kostnadsutveckling var dock stabil. Vår kapitalisering är stark med en väl tilltagen buffert mot myndigheternas krav. För att ytterligare stärka bankens finansiella position har bankens styrelse under året antagit en ny utdelningspolicy där 50 procent av vinsten skall delas ut till aktieägarna.

Bankens grundläggande värderingar och styrkor samt den goda finansiella ställningen är en solid bas att stå på då det inte saknas utmaningar. Vi måste komma till rätta med våra tillkortakommanden när det gäller misstänkt penningtvätt. Därför måste vi stärka vår interna kontroll och bolagsstyrning. Detta måste vi göra samtidigt som vi, i en utmanande konkurrenssituation på bland annat den svenska bolånemarknaden med marginalpress och från både nya och etablerade aktörer, skall utveckla och stärka vår position på våra hemmamarknader. Vi måste också arbeta vidare med att bli den föredragna finansiella partnern för små och medelstora företag och följa våra kunder ut i världen.

Som den ledande banken för de många hushållen och företagen måste vi ha bra och relevanta svar på dessa utmaningar och då behöver vi fokusera på våra grundläggande värderingar och kompetenser och leverera lösningar som gynnar oss och våra kunder. För detta kommer vi behöva engagemanget, kunskapen och erfarenheten hos samtliga 15 000 medarbetare i Swedbank.

Stockholm i februari 2020

Jens Henriksson Vd och koncernchef

Fokus på ansvarsfullt värdeskapande…

Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verksamhet och våra mål ska bidra till långsiktigt värdeskapande för alla våra intressenter.

Varför? Kundvärdet är tillsammans med kundnöjdhet, förtroende och positiv inställning till varumärket, förklaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet. Kundvärdet följs upp genom egna och publika undersökningar som bland annat mäter kundnöjdhet.

Engagerade och stolta medarbetare bidrar till framgångsrika affärer och nöjda kunder. En förutsättning för detta är medarbetare som får möjlighet att utvecklas, känner att de kan påverka och bidra till bankens syfte och mål samt känner sig stolta över Swedbank som arbetsgivare. Att verka för en hållbar medarbetarstyrka är en grundförutsättning för att Swedbank ska kunna fortsätta erbjuda produkter och service av hög kvalitet. Vi arbetar kontinuerligt med utveckling och uppföljning av dessa områden.

Mål Ökat kundvärde Ökat medarbetarengagemang Ansvar för klimat och samhälle

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

och kapitalisering.

Swedbanks aktieägare kräver en konkurrenskraftig avkastning på sitt investerade kapital. Samtidigt är en god lönsamhet nödvändig för att säkra vår långsiktiga konkurrensförmåga och skapa investeringsmöjligheter. Vi behöver även säkerställa förmågan att klara perioder av stora ekonomiska påfrestningar, vilket till stor del avgörs av intjäningsförmåga, risknivå

Räntabiliteten på eget kapitaluppgick under året till 14,7 procent (16,1) att jämföra med

målet på 15 procent.

Marknadsledande

i ökat kundvärde.

som 2019.

Med digitaliseringen ökar konkurrensen och transparensen inom delar av bankmarknaden samtidigt som bankerbjudanden och produkter i större utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster blir därmed allt viktigare. För långsiktig konkurrenskraft krävs kontinuerligt arbete med kostnadseffektivitet och interna processer, vilket ger investeringsmöjligheter

Kostnaderna steg under 2019 till 19,9 mdkr (16,8) på grund av ökade utredningskostnader samt högre personal- och IT-kostnader. Den underliggande kostnadsnivån var samtidigt stabil. Swedbanks K/I-tal uppgick under 2019 till 0,43 (0,38). Snittet för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea, SEB och Handelsbanken var 0,55. Målsättningen är att kostnaderna 2020 ska vara på ungefär samma nivå

kostnadseffektivitet Solid kapitalisering

Swedbanks kapitalisering ska säkerställa att banken klarar sig under ett stressat scenario. Bankens vd har därför fastslagit att Swedbanks buffert till myndigheternas krav skall uppgå till 1–3 procentenheter. En stark kapitalisering är även nödvändig för att säkra tillgången till konkurrenskraftig kapitalmarknadsupplåning. Kapitalkraven från myndigheterna skärps kontinuerligt, men Swedbanks goda lönsamhet och solida kapitalisering ger dock ett bra utgångsläge för att möta framtida föränd-

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick per den sista december 2019 till 17,0 procent (16,3). Det kan jämföras med ett totalt kärnprimärkapitalkrav på 15,1 procent. Kärnprimärkapitalrelationen och kapitalkravet, uttryckt i procent, har sedan 2017 minskat till följd av att den svenska Finansinspektionen beslutat att riskviktsgolvet för svenska bolån ska inkluderas som ett grundläggande kapitalkrav i pelare 1, istället för att som tidigare tillämpas inom den samlade kapitalbedömningen i pelare 2.

ringar av kapitalkraven.

Swedbanks ambition är att verka för en hållbar utveckling och hjälpa människor och företag att göra hållbara val. Hållbara val kan innebära hur och vilka företag vi finansierar samt hur vi förvaltar sparpengar och pensionskapital. Det kan också handla om att utbilda skolungdomar i privatekonomi, främja entreprenörskap eller att ställa höga krav på hållbarhet i de tjänster och produkter vi köper in.

Utfall Kundnöjdhet, privatpersoner Rekommendationsindex Växthusgasutsläpp Räntabilitet på eget kapital, % Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, %

I Sverige mäts kundnöjdhet främst genom NKI. Kundnöjdheten för privatpersoner minskade i Sverige under 2019, från 66 till 63 och var oförändrad på företagssidan. I Baltikum mäts kundnöjdhet sedan 2018 främst genom CSI som liknar den svenska undersökningen till sitt upplägg. Jämfört med 2018 ökade kundnöjdheten bland privatpersoner i samtliga tre baltiska länder.

Viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet, har förbättrats ytterligare under året.

Mål

Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncernens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar med 20 procent mellan åren 2017–2022.
Swedbank Robur antog i november 2019 nya klimatmål; att kapitalförvaltningen ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-graders mål år 2025 samt att Swedbank Robur ska vara koldioxidneutrala i hela kapitalförvaltningen år 2040.
Genomfört nästan 3 800 föreläsningar i skolor med syfte att öka ekonomisk medvetenhet och kunskap bland barn och unga, en ökning med 15 procent jämfört med föregående år.

…för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

Mål Ökat kundvärde Ökat medarbetarengagemang Ansvar för klimat och samhälle

av dessa områden.

Viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet, har förbättrats ytterligare under året.

• Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncernens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar med 20 procent mellan

• Swedbank Robur antog i november 2019 nya klimatmål; att kapitalförvaltningen ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-graders mål år 2025 samt att Swedbank Robur ska vara koldioxidneutrala i hela kapitalförvaltningen

• Genomfört nästan 3 800 föreläsningar i skolor med syfte att öka ekonomisk medvetenhet och kunskap bland barn och unga, en ökning med 15 procent jämfört med före-

åren 2017–2022.

år 2040.

gående år.

och produkter vi köper in.

Varför? Kundvärdet är tillsammans med kundnöjdhet, förtroende och positiv inställning till varumärket, förklaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet. Kundvärdet följs upp genom egna och publika undersökningar som bland annat mäter kundnöjdhet.

I Sverige mäts kundnöjdhet främst genom NKI. Kundnöjdheten för privatpersoner minskade i Sverige under 2019, från 66 till 63 och var oförändrad på företagssidan. I Baltikum mäts kundnöjdhet sedan 2018 främst genom CSI som liknar den svenska undersökningen till sitt upplägg. Jämfört med 2018 ökade kundnöjdheten bland privatpersoner i samtliga tre

baltiska länder.

Marknadsledande kostnadseffektivitet Solid kapitalisering

Räntabiliteten på eget kapitaluppgick under året till 14,7 procent (16,1) att jämföra med målet på 15 procent.

Utfall Kundnöjdhet, privatpersoner Rekommendationsindex Växthusgasutsläpp Räntabilitet på eget kapital, % Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, %

Kärnprimärkapitalrelation

Utfall Mål Swedbank Snitt konkurrenter Kärnprimärkapitalrelation Krav

Stabilitet i intjäningen skapar värde för våra intressenter

Med över sju miljoner privatkunder och mer än 600 000 företagskunder har Swedbank en ledande position inom finansiella produkter och tjänster i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Vi fokuserar på långsiktigt lönsam tillväxt och strävar därför efter låg risk i vår utlåning, stabilitet i vår intjäning och en hög kostnads effektivitet. Tillsammans med en innovativ företagskultur skapar det värde för såväl våra kunder som ägare. Detta till trots så har 2019 varit ett utmanande år då det visat sig att banken inte levt upp till den nivå som förväntas av en bank när det gäller att hantera risker kopplade till penningtvätt.

Swedbank erbjuder främst produkter inom områdena låna, betala och spara. Vi är en välkomnade och inkluderande bank för de många hushållen och företagen med ledande marknadspositioner inom samtliga produktområden på våra fyra hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. I Sverige är vi störst inom såväl bolån som inlåning från privatpersoner, fondsparande och bankgirobetalningar. I Estland är vi den största aktören inom alla vanliga bankprodukter men vi har även en stark ställning i Lettland och Litauen, och i synnerhet på hushållssidan.

Låg risk

Att bibehålla låga risker i vår verksamhet är grunden till omvärldens förtroende och vår långsiktiga överlevnad. Det möjliggör att vi kan finansiera oss genom inlåning från allmänheten och upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut pengar till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även under sämre ekonomiska tider.

Vi uppnår bland annat detta genom att ha låg risk i vår utlåning, som till största delen består av utlåning mot privatpersoner med säkerhet i bostad och en väldiversifierad företagsportfölj. Som ett resultat har våra kreditförluster understigit 0,1 procent av den totala utlåningen mer än fem år i rad.

För att ytterligare ta höjd för oförutsedda händelser ändrades utdelningspolicyn under året från 75 procent till 50 procent av vinsten. Vi har en väl tilltagen buffert mot myndigheternas kapitaloch likviditetskrav. I slutet av 2019 uppgick vår kärnprimärkapitalrelation till 17,0 procent, jämfört med kravet på 15,1 procent medan vår NSFR respektive LCR uppgick till 120 respektive 182.

Läs mer om hur vi hanterar risk i not K3 på sidan 67 samt i vår Pelare 3-rapport på www.swedbank.com/ir.

Marknadsledande kostnadseffektivitet

Med ett K/I-tal på 0,43 procent är Swedbank en av de mest kostnadseffektiva storbankerna i Norden. Vi uppnår detta genom att fokusera på enkelhet och tillgänglighet. Vi är, sett till antal kunder, den största banken på våra hemmamarknader. Det ger oss stora skalfördelar och genom att digitalisera enklare bankprodukter kan vi öka den interna effektiviteten samtidigt som våra kunder får en bättre upplevelse.

Att ha en hög kostnadseffektivitet tillåter oss också att ständigt investera i produkt- och kanalutveckling för att underlätta för och ha konkurrenskraftiga priser mot våra kunder, i en tid då transparens och valbarheten för våra kunder ökar till följd av digitaliseringen. Under året har kostnaderna varit högre då vi fortsatt digitaliseringen av våra interna processer, men även haft stora kostnader avseende utredningar kring bankens arbete mot penningtvätt. Läs mer om vår kostnadsutveckling i våra andra finansiella publikationer på www.swedbank.com/ir.

Stabil intjäning

Vi premierar uthållig lönsamhet före snabb tillväxt då det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som ägare och samhället i övrigt. Vi följer därför inte med i kortsiktiga marknadstrender utan prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Tillsammans med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att hålla kvar vårt avkastningsmål på 15 procent och trots ett turbulent år med framför allt högre kostnader lyckades vi nå en avkastning på 14,7 procent. Detta har bidragit till vårt utdelningsmål om att dela ut 50 procent av vinsten samtidigt som vi uppvisat en tillväxt i vår kreditportfölj. Läs mer om vår resultatutveckling på sidan 26.

Strategi med kunden i fokus

Swedbanks övergripande strategi har kunden i fokus och vilar på fyra ben: tillgänglig fullservicebank, erbjudanden utifrån våra kunders behov, hög kostnadseffektivitet och låg risk. Strategier finns även utformade på produkt- och kanalnivå med syfte att stödja ambitionen om att vara den ledande banken och finansiella plattformen för de många hushållen och företagen. För att nå denna ambition har vi valt att prioritera sju strategiska initiativ under de närmaste åren.

1. Kundrelationer och förtroende baserat på data

Syftet med initiativet är att djupare analysera kunddata och genom det driva kundlojalitet och bygga kundförtroende genom effektiv, proaktiv, relevant och personlig service och erbjudanden i rätt kanal vid rätt tidpunkt.

2. Vardagsärenden

Genom att utöka funktionaliteten i våra digitala kanaler bland annat genom aggregering av kontoinformation från andra finansiella leverantörer och en utökad användning av virtuella assistenter samt göra det enklare för våra kunder att genomföra sina betalningar på det sätt som passar individens behov – säkerställer vi en bra kundupplevelse.

3. Kanaltransformation

Då våra kunder i allt större utsträckning väljer att möta oss digitalt fortsätter vi att anpassa sättet som vi distribuerar våra produkter och tjänster på. Våra kunder ska på ett säkert och enkelt sätt kunna utföra sina ärenden i våra digitala kanaler men kan också, på ett friktionsfritt sätt, få hjälp vid någon av våra fysiska mötesplatser.

4. Digitala handelserbjudanden

Vi försvarar vår starka position inom kortinlösen och förstärker och utvecklar vårt e-handelserbjudande till våra företagskunder genom att skapa relevanta handelslösningar via våra egna och externa kanaler.

5. Digital låneprocess

För att förenkla för våra kunder och öka den interna effektiviteten arbetar vi med att digitalisera vår låneprocess. Våra kunder kommer därmed kunna ansöka om och beviljas lån dygnet runt på ett snabbt och smidigt sätt.

6. Finansiell hälsa och rådgivning

Med ambitionen att göra det lättare för våra kunder att fatta väl övervägda beslut som främjar en hållbar och sund ekonomi genom hela livet, så skapar banken ett koncept kring finansiell hälsa och holistisk rådgivning som kommer att rullas ut i samtliga kanaler under de kommande åren.

7. Självbetjäning och cash management för företag

Förbättrade funktioner för självservice i våra digitala kanaler samt ett förbättrat cash management erbjudande kommer göra det lättare för våra företagskunder att kontrollera, optimera och administrera betalningar, valuta och likviditet.

Hållbarhet är en del av vårt DNA

Vi har våra rötter i sparbanksrörelsen och har genom att främja sparande samt låna ut pengar till företag och hushåll stöttat samhällsekonomin under 200 år.

Då vi utgör en stor del av den finansiella infrastrukturen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen är det av yttersta vikt att våra IT-system är säkra och att våra kunder kan lita på oss. Vi har dessutom ett ansvar att bidra till en sund och hållbar utveckling för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort. Under året har vi därför investerat i och förbättrat våra processer kring bankens arbete med att motverka penningtvätt. Vi är också engagerade i att hållbarhetsfrågorna integreras i affärsstrategin och i de strategiska besluten samtidigt som vi stödjer globala initiativ som FN:s Global Compact (FN:s principer för hållbart företagande) och stöder TCFD.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på sidan 14–25 och på www.swedbank.com/sustainability.

Ständigt innovativa

Swedbank har en stark innovationskultur. Vi har genom åren ofta varit först med att lansera nya digitala lösningar till våra kunder, som blir mer och mer digitalt aktiva. Det är delvis ett resultat av den höga it-mognadsgraden på de marknader vi verkar på, men även till följd av vår stora kundbas med privatkunder, vårt fokus på vardagsbanktjänster samt IT-kompetens i såväl koncernledningen som i styrelsen.

I Swedbank är IT-utvecklingen integrerad med affärsutvecklingen. Tillsammans med vår flexibla IT-plattform gör det att vi snabbt kan lansera nya lösningar till våra kunder. Vi inser dock att vi inte kan göra allting själva och samarbetar därför med olika finansteknikbolag, som Meniga och Mina Tjänster, inom en rad olika områden för att ständigt förfina såväl vårt erbjudande som tillgänglighet.

Läs mer om hur vi samarbetar med olika finansteknikföretag på https://www.swedbank.com/openbanking/.

Räntabilitet på eget kapital, % Digitala kundinteraktioner, miljoner Dow Jones Sustainabillity Index Score

Vår affärsmodell måste bygga på en hållbar ekonomi

Swedbank erbjuder sina kunder trygga och effektiva lösningar för att hantera sitt sparande och samtidigt tillgodose sina finansieringsbehov. Detta måste ske med utgångspunkt i en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen.

En viktig del av samhället

Swedbank är en del av den finansiella infrastrukturen och därmed en viktig del av samhället. Genom att främja sparande och låna ut pengar till hushåll och företag ökar vi den finansiella tryggheten, stöttar samhällsekonomin och bidrar till att skapa arbetstillfällen på våra hemmamarknader. Vår verksamhet påverkas av en rad faktorer, varav de viktigaste är:

Kundbeteende Allt fler kunder väljer att göra sina bankärenden via mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Samtidigt vill många ha personlig hjälp vid mer komplexa ärenden. Vår ambition är därför att alla dagliga bankärenden ska gå att utföra digitalt men också att kunderna ska ha möjlighet att få personlig hjälp vid någon av våra fysiska mötesplatser.
Konkurrens Våra konkurrenter utgörs av såväl traditionella banker som nya aktörer. Vi måste därför ständigt förbättra vårt erbjudande till våra kunder genom att bland annat analysera kunddata för att utforma mer skräddarsydda tjänster och produkter.
Makroekonomisk utveckling Som en djupt integrerad del av samhällsekonomi är vi beroende av den ekonomiska konjunkturcykeln och av vad som händer i vår omvärld. För att förbli konkurrenskraftiga och relevanta måste vi snabbt kunna anpassa oss till förändrade omvärldsfaktorer.
Reglering Banksektorn påverkas av en mängd regleringar, som ofta syftar ill att öka den finansiella stabiliteten och stärka kundernas position. Detta påverkar såväl konkurrens som prissättningen av våra produkter.
Ekonomisk brottslighet banker används allt oftare i försök till ekonomisk brottslighet och för att öka tryggheten för våra kunder, men även för samhället i stort, måste vi kontinuerligt uppdatera våra metoder att motverka detta. Vår ambition är att följa bästa möjliga branschpraxis inom detta område.

Ränteinkomster är vår största intäktskälla

Swedbanks huvudsakliga intäktskälla är ränteinkomster på utlåning. Utlåningen måste emellertid finansieras genom inlåning från företag och privatpersoner och genom upplåning på kapitalmarknaden. Räntenettot, bankens viktigaste vinstvariabel, är då skillnaden mellan ränteintäkterna och kostnaderna för in- och upplåning.

För att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet måste vi förstå och prissätta risk korrekt. Det är dessutom en förutsättning för vår egen överlevnad. Den marginal som vi tjänar på vår utlåning måste därför vara tillräckligt stor för att täcka eventuella kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin ränta eller amortering. Den måste även täcka administrationskostnader och ge avkastning på aktieägarnas kapital.

Vi är måna om att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det tar sig många uttryck. Vi etablerade under 2017 ett ramverk för gröna tillgångar som utgör grunden för emission av gröna obligation, av vilka vi hitintills gett ut två. Medlen används för att finansiera hållbara investeringar i fastigheter och förnybara energikällor som minskar koldioxidutsläppen.

Såväl räntenetto som kreditförlustutvecklingen har en stark koppling till realekonomin och påverkas därmed av faktorer som ekonomisk tillväxt, ränteutveckling och arbetslöshet. För att klara att stå emot ekonomiskt svåra tider och fortsätta stödja våra kunder oberoende av konjunkturläge håller vi dessutom kapital för oförutsedda förluster. Storleken på detta kapital, som till stor del består av aktieägarnas investerade kapital, styrs av olika regelverk och beror bland annat på hur riskfyllda våra tillgångar bedöms vara.

Fonder och kort viktigt för provisionsnettot

Provisionsnettot är vår näst största intäktspost och utgörs av en rad tjänster och produkter där huvudintäkterna utgörs av olika former av avgifter. Dessa intäkter, justerat för transaktionskostnader, redovisas i resultaträkningen under posten provisionsnetto. Merparten härrör från vår kapitalförvaltnings- och kortverksamhet. I vår kapitalförvaltningsverksamhet Robur förvaltade vi vid 2019 års utgång 1 083 miljarder kronor. För att förvalta kapital och täcka kostnader tar vi ut en avgift som en procentandel av det förvaltade beloppet. Intäkterna i fondverksamheten är därmd beroende av tillväxten i den förvaltade volymen, vilket i sin tur påverkas av bland annat börsutvecklingen. Även i kapitalförvaltningen är hållbarhetsaspekterna viktiga och vår fond, Swedbank Robur Global Impact, investerar i bolag som bidrar till att uppfylla FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

I kortaffären, som utgör den största andelen av betalningsaffären, finns vi både på utgivar- och inlösensidan. Våra intäkter kommer därmed från de kunder som använder våra kort för köp och de butiker och restauranger som använder våra terminaler för inlösen. Intäkterna utgörs av årliga avgifter men är även baserade på transaktionsvolym.

Personal och it största rörelsekostnaderna

Swedbanks huvudsakliga rörelsekostnader består av löner till våra medarbetare. Andra stora kostnadsposter är it samt kostnader för fastigheter och hyror, vilket bland annat är en följd av det distributionsnät i form av såväl digitala kanaler som fysiska mötesplatser som vi tillhandahåller våra kunder. Swedbank är även stor skattebetalare på de marknader som vi verkar på.

Förenklad resultaträkning

+ Våra intäkter	mkr
Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består av kostnader för inlåning (sparande via konton) samt bankens upplåning via kapital marknaderna.	25 986
Provisionsnetto Avgifter debiterade för tjänster som kort och betalningar, kapitalförvaltning, låneprovisioner, aktiehandel, försäkringar och corporate finance.	12 984
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Resultat från marknadsvärdering av utlåning, upplåning, valutor och värdepapper som innehas av banken. Resultatet uppstår genom kunders och bankens egen handel med finansiella instrument och som en följd av redovisningsmässiga värderingseffekter, framför allt vid ränte- och valutakursrörelser.	3 629
Övriga intäkter Andel av resultat från intressebolag, tjänster sålda till samverkande sparbanker, försäkringsnetto och reavinster.	3 358
Totala intäkter	45 960

– Våra kostnader	mkr
– Personalkostnader För att kunna utveckla de bästa tjänsterna och ge professionell rådgivning är vi en relativt sett personalintensiv verksamhet, beroende av att attra hera och utveckla rätt kompetens i takt med att kundbehoven förändras.	11 119
– Övriga kostnader Ett effektivt och relevant kunderbjudande omfattar utvecklings-, pro duktions- och distributionskostnader. It-kostnaderna utgör kostnader för utveckling, system och licenser. Produktionskostnaderna avser framta gande av nya produkter och utveckling av befintliga, samt drift av produkt plattformar. Distributionskostnaden via kontorsnätet är betydligt högre än om transaktionen genomförs digitalt.	8 865
= Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	25 976
– Kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär en risk. Reser veringar för förväntade kreditförluster görs enligt en trestegsmodell och speglar förändingar i kreditrisk eller makroekonomiska variabler som BNP och arbetslöshet. Siffran ovanför inkluderar även nedskrivningar på materi ella och immateriella tillgångar.	1 556
– Skatt Swedbank är en av de större betalarna av bolagsskatt i Sverige och står tillsammans med landets övriga banker för cirka 10 procent av den totala bolagsskatten.	4 711
– Minoriteten och resultat från avvecklade verksamheter	12
= Vårt resultat hänförligt till Aktieägarna	19 697
Fördelning av vårt resultat 50 procent av resultatet ges som utdelning till Aktieägarna, vilka kräver

en konkurrenskraftig avkastning på sitt investerade kapital. Resterande 50 procent förs över som en buffert till eget kapital i balansräkningen. Detta för att klara ekonomiska påfrestningar i svårare tider samt för att kunna finansiera framtida investeringar i ökat kundvärde och ge möjlighet till tillväxt.

Utdelning	Eget kapital
-----------	--------------

Förenklad balansräkning

Våra tillgångar	mdkr
Kassa och obligationer Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av kontanter och likvida värdepapper för att kunna tillgodose sina åtaganden även om tillgången till finansiering stängs under en period.	390
Utlåning till allmänheten Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmänheten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av de största aktörerna avseende utlåning till privat- och företagskunder på de fyra hemmamarknaderna.	1 652
Utlåning till kreditinstitut Som en del av det finansiella systemet har Swedbank även ut- och inlåning till andra banker och kreditinstitut.	45
Derivat För att skydda banken och bankens kunder mot oönskade effekter från förändringar i exempelvis räntor och valutakurser använder sig banken av och erbjuder olika typer av derivatkontrakt, främst swappar. Dessa redo visas såväl på tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen.	44
Övriga tillgångar	277

Totala tillgångar
Våra skulder och eget kapital	2 408 mdkr
In- och upplåning från allmänheten Kundernas insatta medel finansierar en betydande del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil inlåningsbas på hemmamarknaderna.	954
Emitterade värdepapper Den utlåning som inte finansieras via inlåning finansieras via upplåning på kapitalmarknaderna. Swedbanks marknadsfinansiering är nästan ute slutande långfristig och majoriteten utgörs av säkerställda obligationer.	856
Derivat
Se kommentar under våra tillgångar ovan. Övriga skulder
Eget kapital Regelverken kring hur mycket kapital en bank ska hålla har skärpts och ska säkerställa att verksamheten fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden.	41 418 139

Två hundra år av hållbarhet

Swedbank har sina rötter i den svenska sparbanksrörelsen, vars historia sträcker sig tillbaka till år 1820. Det innebär 200 år av bankverksamhet under en tid som uppvisar en enorm förändring, där fattiga jordbrukssamhällen har utvecklats till samhällen där högteknologi i många fall är avgörande för verksamheten.

Sedan det första bankkontoret öppnade har banken haft en stark samhällsförankring genom att verka för hållbarhet med fokus på folkbildning och sparande. Hållbarhetsbegreppet är dock vidare än så, och omfattar även områden som att främja miljö och klimat, motverka penningtvätt och stärka mänskliga rättigheter.

Swedbank arbetar aktivt för att hållbarhet ska genomsyra hela verksamheten, för att skapa långsiktigt värde för alla intressenter och bidra till ett mer hållbart samhälle. Bankens vision är att göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa. Det samhälle som nu definieras av FN:s globala hållbarhetsmål, och där bankens verksamhet, produkter och tjänster bidrar till att uppfylla målen.

Swedbank verkar för att integrera ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska perspektiv i det strategiska arbetet i takt med att förväntningarna och kraven på en allt mer hållbar och långsiktig finansiell sektor ökar. Dessutom kommer nya regler och allt strängare krav från intressenter vilket har bidragit till ökat hållbarhetsfokus i finansiella bolags riskhantering.

Ansvarsfull bankverksamhet

Hösten 2019 lanserades FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI:s Principles for Responsible Banking). Swedbank var en av de 132 banker som signerade principerna, ett gemensamt åtagande att utveckla sin verksamhet i enlighet med Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål, och att kraftfullt öka sitt bidrag till att dessa uppnås. Principerna stöds av ett ramverk för implementering och ansvarsskyldighet. Genom att underteckna dem förbinder sig Swedbank att vara transparent med både den positiva och negativa inverkan på människor och planet som banken genererar.

Rekommendationerna enligt Task Force on Climate-Related Financial Disclosure (TCFD) och EU:s handlingsplan för "finansiering av hållbar tillväxt" är viktiga steg i utvecklingen av ett internationellt regelverk där bankerna kan spela en väsentlig roll för att finansiera satsningarna som behövs för att uppnå målen i Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Swedbank följer dessa rekommendationer och samarbetar även med Science Based Targets Initiative för att utveckla trovärdig metodik för vetenskapliga klimatmål inom finanssektorn.

Det är viktigt för Swedbank att verka för öppenhet och transparens i all bankverksamhet. Finanssektorn regleras genom en rad olika ram- och regelverk, vilka markant ökat i omfattning de senaste åren, även inom hållbarhetsområdet. EU har accelererat arbetet med dessa frågor och utvecklat nya EU-gemensamma regler för hållbarhet som omfattar hela finanssektorn. Ett exempel är den nya taxonomin som ska fungera som ett verktyg för klassificering av vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och vilka som inte kan klassas som hållbara. En gemensam taxonomi ger gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas "gröna" vilket är helt i linje med Swedbanks ambition att utveckla verksamheten, dess produkter och tjänster.

Bankens intressenter får en ökad insyn genom den transparens som följer med dessa regelverk både inom hållbar finansiering men även inom annan bankverksamhet. Inom näringslivet används begreppet transparens som ett mått på ett företags öppenhet gentemot olika externa intressenter. GDPR, MiFID och PSD2 är exempel på regelverk som införts de senaste åren som ger ökad insyn genom att ställa konkreta krav på bolagens öppenhet och redovisning.

Riskhantering inom hållbarhet

Hållbarhetsrisker som beskrivs inom ramverket för företagets riskhantering är risker relaterade till påverkan på eller påverkan av till exempel klimatförändringar, globalisering, mänskliga rättigheter, resursbrist och befolkningsökning, vilka har potential att påverka bankens verksamhet, intäkter eller utgifter. Hållbarhetsrisker inkluderar, men är inte begränsade till, strategiska, anseende-, kredit- och legala risker. Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt sätt är viktigt för Swedbank och är avgörande för att upprätthålla förtroendet för vårt varumärke.

I Swedbank är riskhantering och hållbarhet integrerade i verksamheten, och ramverket för risk och styrning ger stöd i hanteringen av hållbarhetsrisker. Swedbank arbetar på flera fronter för att identifiera och hantera hållbarhetsrisker, särskilt klimatrelaterade risker, som banken kan exponeras för genom sin portfölj och sina produkter. I framtiden kommer klimatförändringar sannolikt att medföra mer frekventa och/eller allvarliga väderhändelser såsom översvämningar, torka och stormar, vilka kan utgöra en potentiell risk för bankens kreditportfölj. Med tiden kommer fysiska tillgångar sannolikt också att utsättas för ökad risk på grund av förändrade vädermönster, vilket potentiellt kan påverka kreditrisken inom sektorer såsom fastighetsförvaltning, jordbruk och skogsbruk. I övergången till ett klimatneutralt samhälle kommer politiska åtgärder såsom införande av koldioxidskatter, eller tekniska framsteg som nya produktionsprocesser, påverka oss och våra kunder, vilket ger upphov till transitionsrisker. Förändringar i policys och lagstiftning och social aktivism riktat mot icke-hållbara affärsmodeller kan dessutom påverka bankens rykte och kan även bli en potentiell risk.

Bedömningen av bankens hållbarhetsrisker är integrerad i befintliga processer såsom processen för godkännande av nya produkter och tjänster, och kreditprocessen, där en hållbarhetsanalys genomförs för företagskrediter. Som en del av åtagandet att utveckla banken i enlighet med Parisavtalet stöder Swedbank TCFD-rekommendationerna och applicerar dessa för de relevanta portföljerna/sektorerna.

Hållbara finansieringslösningar

Kreditgivning är ett av bankens kärnområden och en viktig komponent i bankens affärsmodell, det vill säga att finansiera privatkunders och företags investeringar. Det finns ett ökat intresse för att göra hållbara val, och i det arbetet ska banken stödja sina kunder genom att erbjuda hållbara finans- och investeringslösningar, rådgivning och analys. Att göra affärer på ett mer hållbart sätt skapar mervärde för den enskilde kunden, företaget och samhället och är grunden i långsiktigt finansiellt värdeskapande. Ett stort ansvar vilar på bankens handläggare, som gör en bedömning av hållbarhet och långsiktighet. Det är viktigt att känna kunden, dess verksamhet, framtidsutsikter och vilken påverkan denne har på samhället. Swedbank genomför utökade hållbarhetsanalyser då en kreditlimit överstiger 5 miljoner kronor i Sverige och 0,8 miljoner euro i de baltiska länderna utifrån sociala och miljömässiga aspekter. I analysen diskuteras hållbarhetsrelaterade frågor kring bland annat mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skatt och korruption. För principer och vägledning har Swedbank även koncernövergripande policys, ställningstaganden och sektorriktlinjer. Om etiska dilemman uppstår ger Swedbanks etikkommitté (Swedbanks Business Ethics Committee) ytterligare rekommendationer.

Positiv effektfinansiering, det vill säga utvärdering av lån utifrån dess bidrag till ett eller flera områden inom hållbar utveckling, är ytterligare ett produktområde som Swedbank erbjuder sina kunder och som bedöms främja en mer hållbar finansiering. Swedbank arbetar även aktivt med att scenariotesta utlånings- och investeringsportföljen enligt TCFD:s rekommendationer utifrån klimatrelaterade risker och möjligheter.

Sedan 2017 är Swedbank emittent av gröna obligationer och kan utifrån den gröna obligationsaffären rikta och stödja finansiering av sektorer som genomgår en övergång till ett hållbart samhälle. Swedbank Debt Capital Markets, tillhandahåller också rådgivning kring gröna, sociala och hållbarhetsobligationer. Detta gynnar både emittenter som söker grön finansiering, exempelvis företag och kommuner, och investerare som efterfrågar hållbara investeringar, exempelvis försäkringsbolag och pensionsförvaltare.

I maj 2019 började banken erbjuda förmånliga privat- och företagslån för att installera solceller, vilket påverkar långsiktigheten i den privata ekonomin och energiomställningen. Sedan tidigare finns även gröna bolån och billån.

Långsiktig kapitalförvaltning

Hållbarhet är även integrerat i de investeringar som banken gör och i produkter och tjänster som banken erbjuder. Engagemanget och intresset kring hållbarhet ökar och därmed efterfrågan på hållbara sparformer, samtidigt som en undersökning gjord av Swedbank har visat att sju av tio vill spara hållbart men bara fyra av tio gör det. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att hållbart sparande gör skillnad.

Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur är en av Nordens ledande kapitalförvaltare med visionen att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Under året har fonderna haft innehav i cirka 3 000 bolag både i och utanför Sverige. Det innebär ett stort ansvar och samtidigt en stor möjlighet att påverka och driva utvecklingen framåt. En viktig del av fondbolagets arbete för långsiktigt hållbara bolag är medverkan i valberedningar och röstning på bolagsstämmor.

Historisk tillbakablick

Ett sätt att arbeta med hållbarhet, förutom påverkansarbete med bolagen, är att ansluta sig till olika initiativ. Sedan 2009 har Swedbank Robur arbetat utifrån investerarinitiativet för ansvarsfulla investeringar: Principles for Responsible Investment. År 2015 började Swedbank Robur redovisa koldioxidavtryck för aktiefonder och blandfonder. Swedbank kommer att tillämpa TCFD:s rekommendationer för beräkningar av hur bolagen i fonderna påverkas finansiellt av klimatförändringar. I november antogs även klimatmål. Målen innebär att kapitalförvaltningen ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-graders mål år 2025 och vara koldioxidneutral i hela kapitalförvaltningen år 2040.

Swedbank Robur kommer fortsätta samarbeta med andra investerare och genom nätverk, såsom Swedish Investors for Sustainable Development (SISD), Climate Action 100+ och International Investors Group on Climate Change, påverka bolag att ställa om till hållbara lösningar. Under året har Swedbank Robur varit delaktig inom SISD och Global Investors for Sustainable Development och ingår i en arbetsgrupp med uppgift att under en två-årsperiod arbeta fram en global standard för mätning av hållbarhetseffekter av investeringar.

Swedbank Robur har ökat utbudet av fonder med hållbarhetskriterier. Aktiefonden Swedbank Robur Global Impact investerar exempelvis enbart i bolag som redan idag har verksamhet som direkt bidrar till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Under året har Ethica-fonderna fått namnet Transition och fått ett bredare uppdrag; att även investera i bolag som driver omställning mot FN:s globala hållbarhetsmål. Fem av Swedbank Roburs fonder är Svanenmärkta, en hållbarhetsmärkning med högt ställda krav på hållbarhet och exkluderingar av fossila bränslen.

Hållbarhetskrav i leverantörsledet

Swedbank har ett stort antal leverantörer och har därför ett stort ansvar men även goda möjligheter att påverka leverantörerna utifrån kravställningar och förväntningar inom hållbarhet. Banken har som ambition att tillsammans med sina leverantörer främja hållbarhet i alla led.

Leverantörskoden är basen för de krav och förväntningar som Swedbank förespråkar och den används därmed som utgångspunkt för avtal med bankens leverantörer. Koden ställer bland annat krav på leverantörernas arbete för mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, affärsetik och miljö. Den tydliggör bankens vision och ståndpunkt i dessa frågor samt klargör vad som är obligatoriska kriterier och vilka som är önskvärda. Detta möjliggör en dialog och utveckling tillsammans med leverantörerna. För att säkerställa att inköpsprocessen stödjer Swedbanks övergripande hållbarhetsstrategi används en digital plattform för att effektivt hantera hållbarhetsrelaterad information, analys och uppföljning, med utgångpunkt i leverantörskoden. Att avtal efterlevs är viktigt, en ytterligare uppföljning genomförs därför vid behov i form av leverantörsbesök och uppföljningskontroller. Ärenden kan eskaleras till inköpsenhetens hållbarhetsråd som vidare beslutar om leverantörsåtgärder eller om leverantörskontrakt ska avslutas.

Swedbanks etikkommitté kan även konsulteras om etiska dilemman uppstår. Swedbank kommer fortsättningsvis att arbeta med att stärka möjligheten till innovation för hållbarhet, med hjälp av strategiska partnerskap längs leverantörskedjan, för att påskynda övergången till ett hållbart samhälle, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål och Parisavtalet.

Fokus på klimatet

Klimatfrågan är idag en fråga som berör alla företag. Den finansiella sektorn har ett stort ansvar i den omställning som företagen står inför, med hållbarhet naturligt integrerat i affärsmodellen. Swedbank har genom sin verksamhet en möjlighet till både en direkt och indirekt påverkan, det vill säga direkt genom den egna verksamheten där resor och uppvärmning av lokaler utgör den största delen, och indirekt via kunderna och deras verksamhet, val av produkter och tjänster.

Swedbank har åtagit sig att besluta om klimatmål som är i linje med vetenskapen genom Science Based Targets Initiative. Idag finns ingen utarbetad metod för exakt hur den processen ska se ut för finanssektorn, och Swedbank har därför under året deltagit i den metodutvecklingsprocess som drivs inom initiativet. Swedbanks fokus har varit att identifiera vilka utsläppsminskningar som behöver realiseras relaterat till bankens bolåneaffär och utlåning till kommersiella fastigheter för att säkerställa att bankens klimatmål för dessa innehav är i linje med Parisavtalet.

För den egna verksamheten har Swedbank beslutat om mål för att minska resursförbrukningen och främja en stabil klimat- och energiomställning. Under perioden 2010–2019 har Swedbanks direkta växthusgasutsläpp minskat med 65 procent. Bakom dessa siffror ligger aktiva insatser för att minska resandet och energiutnyttjandet på kontoren. Swedbanks klimatrelaterade miljömål har ambitionen att fortsätta minska bankens direkta utsläpp. Som komplement till arbetet med att minska bankens klimatavtryck klimatkompenserar Swedbank för samtliga av de direkta växthusgasutsläppen.

Miljöarbetet genomförs strukturerat utifrån ett miljöledningssystem för att minska både den egna, men även kunders och leverantörers miljöpåverkan. Miljöpolicy, miljömål och strategier är styrande för det arbete som banken åtagit sig att genomföra. Sedan 2003 är Swedbanks miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001, där efterlevnaden granskas årligen via intern och extern revision. Verksamhetsansvariga ansvarar för det egna miljöarbetet och ett nätverk av hållbarhetsambassadörer koordinerar mål- och uppföljningsarbetet samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet.

Ett värdebaserat arbetssätt

Swedbanks främsta styrka är dess engagerade och kompetenta medarbetare. En stark värdebaserad företagskultur med öppen, enkel och omtänksam som ledord, bidrar till en miljö där all verksamhet präglas av ett starkt kundfokus med en strävan att utveckla och leverera en hög kundnöjdhet.

Arbetsmiljö och hälsa är ett strategiskt viktigt område. Alla medarbetare i Swedbank ska känna att deras arbetsplats är trygg och säker. Det är grundläggande för att skapa förutsättningar för goda prestationer och långvariga kundrelationer.

Mångfald och jämställdhet är viktiga grundstenar för verksamheten och gäller såväl medarbetare som externa intressenter. Swedbank är en inkluderande bank där alla människor, oavsett bakgrund och ursprung, ska ha rätt till finansiella tjänster och att bemötas med respekt. Banken strävar efter att medarbetarna ska spegla kunderna vad gäller könsfördelning, åldersstruktur och etnicitet. En målsättning sedan många år tillbaka är att ha en jämställd fördelning enligt modellen 40/60, såväl i bankledningen

som i hela organisationen. Vid årsskiftet uppgick andelen kvinnor i koncernledningen till 43 procent.

Swedbank verkar i en komplex och snabbt föränderlig miljö, där digitalisering, nya lagar och regelverk får stora konsekvenser för verksamheten. Detta medför krav på utveckling, anpassning och ny kompetens där starka ledare och utbildning är viktiga komponenter. Att lära nytt och utvecklas skapar dessutom engagemang och motivation bland medarbetarna, som uppmuntras att ta ansvar för, och driva, sin egen utveckling.

Swedbanks djupt rotade samhällsengagemang utgörs till stor del av att dela kompetens inom privatekonomi och entreprenörskap. Via initiativet Ung Ekonomi har banken nått knappt 64 000 ungdomar under året. Genom bankens engagemang i Äntligen Jobb, ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där utrikesfödda har fått möjlighet till 6 månaders praktik på Swedbank, främjar banken inkludering och integration.

Digitalisering ställer krav på ökad säkerhet

I en värld där digitalisering och användning av molntjänster är en naturlig del av verksamheten är säkerheten gällande åtkomst till nätverk, IT-system och data avgörande. Störningar i bankens system som påverkar stabiliteten och tillgängligheten av bankens produkter och tjänster medför inte bara problem för kunderna och högre kostnader, utan skadar även förtroendet för banken. Försök till bedrägerier och intrång ökar i samhället generellt och kräver större målmedvetenhet och ökade investeringar på informationsoch cybersäkerhet för finansbranschen i stort.

Det är grundläggande för Swedbank att skydda såväl kundernas och bankens data som annan känslig information. Detta är ett ständigt pågående arbete och innebär att en rad olika insatser genomförs för att förebygga och begränsa skadlig påverkan på våra tjänster. Övervakning bedrivs bland annat i bankens tjänster och av IT-system med syfte att upptäcka nya typer av hot, bedrägerier och intrång. För att förhindra att bankens betalningssystem används som verktyg för kriminell verksamhet finns ett tydligt internt regelverk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Detta syftar också till att efterleva gällande lagar och regler på området.

Arbetet med att förhindra att banken utnyttjas för kriminell verksamhet aktualiserades under året då anklagelser om att Swedbank utnyttjats för penningtvätt framfördes. Anklagelser som kom att påverka banken, bankens kunder, ägare och anställda mycket under 2019.

Penningtvätt – ett globalt problem

Penningtvätt är ett globalt problem. Enligt FN uppgår värdet av den globala penningtvätten till mellan två och fem procent av världens BNP varje år. Ekonomiska brottslingar världen över blir allt mer sofistikerade i sitt tillvägagångssätt och deras metoder utvecklas kontinuerligt för att undvika upptäckt.

Lagstiftare svarar med att lägga ett växande ansvar på banker och andra finansiella institutioner för att motverka att finansiell infrastruktur missbrukas av kriminella. Regelverk skärps och sanktioner för regelöverträdelser höjs. Detta är en utveckling som Swedbank välkomnar då banker är viktiga i kampen mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet även om en samverkan med andra delar av samhället är nödvändig för att nå en lösning.

Exempel på detta arbete är att det inom EU skapats ett harmoniserat regelverk mot penningtvätt. Den 1 januari 2020 trädde en ny lag i kraft i Sverige baserat på det så kallade Femte penningtvättsdirektivet, som bland annat innebär utökade möjligheter för medlemsstater att utbyta information om misstänkt penningtvätt. Visselblåsare får nu också ett utökat skydd. Även amerikanska myndigheter har stort fokus på dessa frågor och beivrar dessutom regelöverträdelser utanför landets gränser.

I takt med att strängare regler införts nationellt och internationellt har Swedbank förbättrat systemstöd, processer och rutiner. Banken har också avslutat relationer med kunder som inte uppfyllt aktuella regelkrav eller bankens interna krav. Inför införandet av det fjärde penningtvättsdirektivet 2017 intensifierades detta arbete genom ett särskilt program mot penningtvätt, med särskilt fokus på de baltiska marknaderna där många kundrelationer avvecklades.

Anklagelser mot banken och myndighetsutredningar

I november 2018 inledde den svenska Finansinspektionen, inom ramen för sin normala tillsyn, en undersökning avseende Swedbanks efterlevnad av penningtvättsregelverket. Efter att det i februari 2019, i media, riktats anklagelser om penningtvätt i Swedbanks estniska verksamhet initierade den svenska Finansinspektionen ytterligare en undersökning avseende bankens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dess baltiska dotterbolag. I samband härmed beslutade finansinspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar, som formellt startade den 1 april.

Båda utredningarna beräknas vara klara i början på 2020. Härutöver pågår utredningar från myndigheter i USA.

Styrelsen anlitade i april advokaten Biörn Riese och kommunikationsrådgivningsbyrån Kreab som oberoende rådgivare åt styrelsen i frågor relaterade till utredningarna och kommunikation kopplad till dessa.

Den 16 september svarade Swedbank på frågor från finansinspektionerna. I svaren konstaterade Swedbank att Finansinspektionens iakttagelser på flera centrala punkter överensstämmer med bankens egna.

Den 29 oktober tog Swedbank del av den svenska Finansinspektionens beslut att inleda sanktionsprövning som ett steg i dess undersökningsprocess. Tillsynsmyndigheten kan fatta beslut om sanktionsavgifter om en bank anses ha brister som innebär att man brutit mot regler mot penningtvätt eller andra regelverk. Sanktionsavgifter kan beräknas på olika sätt – antingen som en procentsats på bankens omsättning eller ett fast belopp.

Den estniska Finansinspektionen meddelade under hösten 2019 att en del av utredningen lämnats till den estniska åklagarmyndigheten.

Den svenska Finansinspektionen uppgav den 18 december att besked om resultatet av den pågående sanktionsprövningen meddelas i mars 2020 i samband med att utredningen slutförs. Den estniska Finansinspektionen förväntas att meddela sitt beslut om vilka åtgärder som banken ska vidta i nära anslutning till den svenska. Den estniska åklagarmyndigheten har inte angett någon tidsram för sitt beslut om eventuell påföljd.

Den 20 december svarade Swedbank på en begäran om yttrande från finansinspektionerna i Sverige och Estland om preliminära iakttagelser och bedömningar myndigheterna gjort. I sitt svar konstaterade banken att man instämmer i många av deras iakttagelser och bedömningar.

Den svenska Ekobrottsmyndigheten (EBM) utreder om det förekommit brott i samband med informationsgivning. Såvitt framkommit har ingen person delgivits misstanke. Banken har ingen information om när EBMs utredning kommer att avslutas.

Swedbank utreds av amerikanska myndigheter. Dessa utredningar kan komma att pågå under flera år.

Under fjärde kvartalet slutförde Europeiska centralbanken (ECB) sin utredning. Banken fick besked om ett antal aktiviteter som banken nu implementerar och som kommer att följas upp.

Reserveringsbehov

Swedbank har inte reserverat något belopp för eventuell sanktionsavgift. Gällande redovisningsregler innebär att banken med hög sannolikhet ska kunna fastställa storleken på en eventuell sanktionsavgift innan reservering kan göras. Det har hittills inte varit möjligt. Nya bedömningar görs kontinuerligt i samarbete med bankens externa revisorer PwC.

Förändringar i styrelsen

Den 5 april valde styrelsens ordförande Lars Idermark att avgå och vice ordförande Ulrika Francke tog över. Vid en extra bolagsstämma den 19 juni valdes nya ledamöter in i bankens styrelse med kompletterande kompetenser. Göran Persson valdes till ny styrelseordförande. Bo Magnusson och Josefin Lindstrand valdes som nya styrelseledamöter. Stämman beslutade också att antalet stämmovalda styrelseledamöter ska vara nio. De av årsstämman valda styrelseledamöterna Ulrika Francke, Peter Norman och Siv Svensson lämnade styrelsen i samband med den extra bolagsstämman. Därefter bestod styrelsen av Göran Persson, Bodil Eriksson, Mats Granryd, Kerstin Hermansson, Bo Johansson, Josefin Lindstrand, Bo Magnusson, Anna Mossberg och Magnus Uggla.

Ledningsförändringar

Som en följd av anklagelserna som riktades mot banken entledigades bankens vd och koncernchef, Birgitte Bonnesen inför bolagsstämman den 28 mars. Som tillförordnad vd utsågs koncernfinanschefen Anders Karlsson.

Som en konsekvens av en utredning i banken beslöt styrelsen i Swedbanks estniska dotterbolag den 17 juni att utse Olavi Lepp till tillförordnad ordförande i den verkställande ledningen och vd för Swedbank AS, Estonia. Anna Kõuts utsågs till tillförordnad CFO och medlem i den verkställande ledningen. Båda utnämningarna gjordes permanenta något senare under året.

Den tidigare vd:n Robert Kitt och tidigare CFO:n Vaiko Tammeväli lämnade sina uppdrag i Swedbank Estonia. Priit Perens, medlem i styrelsen i Swedbank AS, Estonia, lämnade sitt uppdrag. Samtliga tre har lämnat sina anställningar i banken. I augusti utsågs Jens Henriksson till ny vd. Han tillträdde den 1 oktober.

Den 9 december presenterade Jens Henriksson ett antal ledningsförändringar. Antalet medlemmar i koncernledningen minskades från 17 till 14. Den tidigare koncernriskchefen Helo Meigas och den tidigare chefen för Baltisk bankrörelse Charlotte Elsnitz lämnade banken. Gunilla Domeij Hallros tillförordnades som koncernriskchef och Jon Lidefelt tillförordnades som chef för Baltisk bankrörelse. Rekrytering av ny riskchef och ny chef för Baltisk bankrörelse pågår. Erik Ljungberg har rekryterats som ny chef för kommunikation och hållbarhet. Han tillträder senast till sommaren 2020.

Styrelsens arbete med penningtvättsfrågor

I juli 2019 inrättade styrelsen en arbetsgrupp bestående av ledamöterna Bo Magnusson, Magnus Uggla, Kerstin Hermansson och Josefin Lindstrand. Arbetsgruppen är styrelsens organ för att följa bankens arbete gentemot pågående myndighetsutredningar samt Clifford Chance-utredningen. Den hade regelbundna möten under andra halvåret 2019. Styrelsen har skapat ett nytt utskott, Bolagsstyrningsutskottet, som bland annat kommer att ta över arbetsgruppens uppgifter.

Clifford Chance och Special Task Force

Den internationella advokatfirman Clifford Chance anlitades i februari 2019 för att med forensiskt stöd av FTI och FRA genomföra en utredning av historiska brister i regelefterlevnad, exponering mot penningtvätt samt möjligt sanktionsbrott. Utredningen omfattar Swedbank AB, dess globala nätverk av filialer och relevanta helägda dotterbolag. I Clifford Chance uppdrag ingår även de områden som en särskild granskningsman skulle utreda, enligt ett förslag till den extra stämma som hölls den19 juni.

Utredningen ska svara på vad som hände, hur det kunde hända och vad behöver göras för att förhindra att det händer igen. Därutöver utgör utredningen grund för svar på frågor ifrån berörda myndigheter.

Totalt ingår över 30 miljarder transaktioner gjorda mellan 2007 och mars 2019 i utredningen, varav 15 miljarder från den baltiska verksamheten. Clifford Chance utredning beräknas kunna presenteras under första kvartalet 2020 och förväntas bland annat beskriva:

hur banken har arbetat med AML-frågor
brister i rutiner och processer
om, när och hur dessa brister har hanterats
omfattning och hantering av ej lämpliga högriskkunder
om och när ej lämpliga högriskkunder identifierats och avvecklats
eventuell exponering mot OFAC-sanktioner i Baltikum
hantering av intern och extern informationsgivning
omfattning av transaktionsvolymer
bedömningar av hur allvarliga upptäckta brister är
ansvarsfrågor

Clifford Chance gör också en översyn av bankens nuvarande arbete för regelefterlevnad när det gäller penningtvätt, med ambitionen att delge rekommendationer för att säkerställa förbättringar arbetet mot penningtvätt.

Ansvaret för att bistå den pågående Clifford Chance utredningen som gäller historiska brister i arbetet mot penningtvätt har flyttats till d en nya enheten Special Task Force. Enheten leds av bankens tidigare Treasury-chef Tomas Hedberg, som i den nya rollen rapporterar direkt till vd. Swedbank har också utvidgat sin juridiska rådgivningsgrupp. Förutom den internationella advokatbyrån Clifford Chance, forensisk expertis i FTI och FRA och advokat Biörn Riese ingår även den amerikanska advokatfirman Quinn Emanuel i den gruppen.

Åtgärder för att förhindra penningtvätt

Swedbank fortsatte under 2019 att investera i resurser, processer och teknologi för att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet.

I april inrättades enheten Anti-Financial Crime (AFC) med syfte att samla resurser och kompetens för att leda och koordinera bankens insatser inom området. En stor del av implementeringen sker i affärsområdena. Vid årsskiftet uppgick enheten till drygt 300 personer.

Vid sidan om AFC har bankens tre affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag & Institutioner, kraftigt förstärkt antalet medarbetare och inhyrda konsulter som arbetar med att förhindra att banken utnyttjas för ekonomiska brott, samt med att säkra att gällande lagar och regulatoriska krav efterlevs fullt ut. Totalt uppgick antalet heltidstjänster som arbetar med dessa frågor vid årsskiftet till 420, en ökning med dryga 170 tjänster sedan första kvartalet 2019.

I oktober presenterades ett åtgärdsprogram som ska bidra till att banken uppfyller bästa möjliga branschpraxis för att förebygga finansiell brottslighet. Programmet, som leds av AFC, löper i huvudsak enligt plan och omfattade vid årsskiftet 152 initiativ. Per 31 december hade 67 av initiativen slutförts. Av dessa slutfördes 47 under det fjärde kvartalet. Elva initiativ hade vid årsskiftet av olika skäl inte kunnat färdigställas som planerat. De färdigställs under första kvartalet 2020.

Programmet ses över löpande och nya initiativ läggs till när Clifford Chance-utredningen, utredande myndigheter, medarbetare eller andra intressenter identifierar brister och förbättringsmöjligheter. Under fjärde kvartalet 2019 tillkom 20 nya initiativ. Vissa av dessa rör kompletteringar med anledning av brister som de estniska och svenska finansinspektionerna identifierat i sina undersökningar. Dessa initiativ kommer att färdigställas under 2020. Dock kan nya initiativ tillkomma och programmet därmed fortgå bortom 2020.

Programmet delas in i sju områden i enlighet med gängse process för åtgärder mot penningtvättsrisker och finansiering av terrorism.

Siffrorna visar antalet i initiativ per område i Swedbanks anti-penningtvättsprocess per den 31 december.

Nedan beskrivs ett antal centrala delar av initiativen.

Riskbedömning

Ett förbättrat koncerngemensamt ramverk för riskbedömning togs fram under det fjärde kvartalet 2019. Det beskriver en enhetlig strategi för den övergripande gruppriskbedömningsprocess och de obligatoriska riskbedömningar som alla juridiska personer inom koncernen är skyldiga att utföra. Banken tar även fram en ny riskdatabas som ger en enhetlig och samlad bild av bankens penningtvättsrisker.

Regelverk och rutiner

Under andra halvåret 2019 infördes ett uppdaterat och förbättrat ramverk för efterlevnad av penningtvätt i Swedbank. Det nya ramverket innebär en centraliserad strategi för hantering av penningtvätt och bidrar till en högre grad av effektivitet. Samtidigt underlättas kontrollen av hur regelverk efterlevs inom koncernen.

Ett projekt har satts igång för att säkra att samtliga affärsoch produktområden ska kunna tillämpa de förändringar det nya ramverket medför.

Utöver detta har ett koncernövergripande riskutskott, GFCC (Group Financial Crime Committee), etablerats för att säkerställa adekvat och effektiv hantering av penningtvättsrisker och risker för finansiering av terrorism. Enheten Group Security Investigations AML Office, som har i uppdrag att säkerställa att det nya ramverket implementeras och efterlevs, har rekryterat nya medarbetare och etablerat nya processer.

Utbildning

Breda utbildningsinsatser görs för att utöka medvetenheten om penningtvättsrisker generellt samt görs även riktade utbildningsinsatser inom exempelvis utökad kundkännedom.

Kundkännedom

Ett nytt ärendehanteringssystem för kundkännedom genom kundlivscykeln tas fram som kopplar samman bankens olika kanaler. Det nya systemet lanseras inom Svensk Bankverksamhet under 2020, och införs därefter i övriga affärsområden i linje med målet att ha en koncerngemensam plattform för kundkännedom.

Dessutom sker flera initiativ som syftar till att förbättra bankens kvalitetssäkring av kundinformation. En digital lösning för att inhämta kundkännedom om privatkunder har införts i Svensk bankverksamhet. Under det fjärde kvartalet 2019 rullades lösningen ut till 3,6 miljoner privatkunder i Swedbank och Sparbankerna. I Baltisk Bankverksamhet rör ett initiativ gällande inhämtning av data från fler externa källor.

Svensk Bankverksamhet har etablerat ett nytt kompetens-center för att hantera högriskkunder genom hela kundlivs-cykeln. Centret hade vid årsskiftet cirka 80 heltidstjänster. Banken har även infört nya och förbättrade rutiner som tillämpas när vissa typer av kundrelationer avslutas.

Under 2019 anslöt Swedbank sig till Nordic KYC Utility. Banken etablerade tillsammans med fem andra nordiska banker ett gemensamt bolag som ska erbjuda standardiserade processer för hantering av kundkännedomsinformation för företagskunder. Under 2020 kommer första lanseringen ske för utvalda företagskunder.

Riskklassificering

En ny riskklassificeringsmodell med prediktiva inslag utvecklades och lanserades under fjärde kvartalet 2019 för Svensk Bankversamhet, där riskklassificeringen i utökad grad baseras på kundbeteende. Riskmodellen förbättras kontinuerligt genom vidareutveckling och genom att modellens algoritmer tränas mot utfallsdata. Riskmodellen, som följer kunder genom hela kundlivscykeln, kan appliceras på privatpersoner och små/medelstora företag.

Övervakning

Under 2019 utvecklade banken sina processer, rutiner och systemstöd för övervakning av transaktioner. Det arbetet har bland annat resulterat i att antalet scenarios i bankens system för transaktionsmonitorering fördubblats samt att avancerade och komplexa analysmodeller som ökar träffsäkerheten vid identifiering av misstänkta transaktioner tagits fram. Arbetet med att förbättra bankens övervakning av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism fortsätter under 2020 och omfattar samtliga enheter inom koncernen, inklusive dotterbolag och filialer. Även förbättringar av den tekniska miljön för att säkerställa systemstabilitet genomförs.

Under 2019 förstärktes även de enheter som arbetar med övervakning och uppföljning av misstänkta penningtvättstransaktioner med nya resurser och bredare kompetens.

Förutom arbetet med övervakning av transaktioner sker det även förbättringar av bankens processer och systemstöd för att identifiera transaktioner med personer eller företag som står upptagna på så kallade sanktionslistor. Bland annat har nya datakällor adderats för att förbättra träffsäkerheten.

Rapportering till Finanspolisen

Enheten GSI förstärkte under 2019 sin förmåga att rapportera till finanspolisen genom att öka antalet resurser och bredda sin kompetens samt att bankens rapportering av misstänkt penningtvätt till finanspolisen har utvecklat och anpassats till ett nytt digitalt format.

Kvalitetssäkring

Bankledningen har under året beslutat att genomlysa och kvalitetssäkra tre områden med hjälp av extern expertis. Kvaliteten i bankens arbete mot penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet ska granskas. Upphandling av extern konsult pågår. En utvärdering görs där bankens compliance-arbete jämförs med best practice för att tillse att man arbetar så effektivt som möjligt. Dessutom genomförs en undersökning av Swedbanks företagskultur.

Framtida utmaningar och Swedbanks ambitionsnivå

Swedbanks mål är att vara en branschledare när det gäller att förhindra penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Ovan beskrivna åtgärdsprogram kommer att föra Swedbank på god väg mot det målet under 2020.

Dock räcker det inte med att Swedbank inför branschledande rutiner, processer och systemstöd för att avhjälpa grundproblemet. Det är bara genom ett fördjupat samarbete mellan lagstiftare, myndigheter och banker som samhället framgångsrikt kan bekämpa ekonomisk brottslighet.

Swedbank deltar därför i olika forum, på våra hemmamarknader och internationellt, för att utveckla informationssamarbeten och utbyta erfarenheter.

Nordic KYC Utility är ett bra exempel på hur bankerna tar initiativet och samarbetar för att minska risken för att vår infrastruktur missbrukas för kriminella ändamål. Nordic KYC Utility kommer att erbjuda företag en digital plattform för registrering och uppdatering av företagens uppgifter. Målet är att effektivisera och förenkla hantering av kundkännedomsuppgifter för företag, banker och andra finansiella aktörer, och samtidigt bidra till att förebygga och förhindra penningtvätt.

Införandet av TCFDrekommendationerna

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD), är rekommendationer för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Dessa utarbetade av en arbetsgrupp som leddes av Michael Bloomberg på uppdrag av Financial Stability Board.

Sedan arbetet med att integrera TCFD-rekommendationerna startades 2018 har Swedbank sett över styrmodellen och genomfört ett pilotprojekt på sektorerna inom energiområdet. Under 2020 kommer scenarioanalys genomföras mot övriga sektorer med förhöjd risk utifrån klimatförändringar och en banköverskridande kompetensbyggande aktivitet utföras.

Det pågår flertalet parallella aktiviteter inom Swedbank med koppling till klimatförändringarna. Under året har Swedbank undertecknat FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet, vilket innebär att bankens affärsstrategi skall utvecklas i linje med Parisavtalet och aktivt bidra till uppfyllandet av FN:s globala mål. Fondbolaget Swedbank Robur har i sin tur uppdaterat klimatmålen införlivade i policy för ansvarsfulla investeringar som träder i kraft 2020. För att tydliggöra hur stor exponering för klimatrisker som finns genom Swedbanks utlåning samt Swedbank Roburs investeringar, har en materialitetsanalys genomförts med fokus på sektorer med förhöjda risker i enlighet med TCFD-rekommendationerna (se not K3 för krediter samt Swedbank Roburs årsredovisning).

Styrning

Den uppdaterade styrmodellen för banken integrerar klimatperspektivet genom scenarioanalyser samt nya Key Risk Indicators för utvalda sektorer. Använda scenarier är New Policy Scenario (NPS, 3°C) samt Sustainable Development Scenario (SDS, 1,5°C), båda baserade på IEA. PACTA-metoden används för investeringar. I arbetet med scenarioanalyserna identifieras och dokumenteras klimatrelaterade risker samt möjligheter.

En viktig lärdom från scenarioanalysarbetet i pilotprojektet var att de tvärfunktionella arbetsgrupperna var en framgångsfaktor. Detta har befästs i processen som nu etableras för genomförandet framgent. Hållbarhetsgruppen kommer att koordinera arbetet som affärsområdena kommer att utföra, med expertis och stöd från gruppfunktioner som Risk, Kredit och Finans.

Strategi

För sektorerna inom energiområdet har ett flertal strategiska ställningstaganden identifierats, där fortsatta investeringar i förnyelsebara energikällor är en utav dem. Banken jobbar även aktivt med strategin för de bolag som på ett trovärdigt sätt ställer om, för att vara en proaktiv möjliggörare.

Scenarioanalysarbetet under våren har identifierat ett behov av att öka kompetensen inom organisationen för vad klimatförändringar innebär och hur detta påverkar bankens kunder och i förlängningen banken. Ett omfattande utbildningsprogram är under utveckling för att lanseras under 2020 för att framöver kontinuerligt underhållas.

Då kompetens vidareutvecklas, såväl inom organisationen som genom rekrytering av nyckelkompetenser, kan ett än mer produktivt scenarioanalysarbete åstadkommas.

Riskhantering

I årets upplaga av Credit Risk Outlook, en intern framåtblickande rapport som riskavdelningen producerar och delger affärsområdena för att införlivas i affärsplaner och kreditstrategier, integreras klimatperspektivet genom att identifiera såväl omställningsrisker som fysiska risker i olika sektorer. Omställningsriskerna är särskilt tydliga inom sjötransport och offshore, energi, tillverkningsindustri och transporter. Vidare har de fysiska riskerna, över en längre tidshorisont, identifierats som särskilt tydliga inom sektorerna fastighetsförvaltning samt jordbruk, skogsbruk och fiske. För investeringsportföljen har förhöjd risk identifierats för tillgångar inom tillverkande industri vilka producerar gentemot kunder inom koldioxidintensiva sektorer.

De klimatrelaterade riskerna identifierade genom pilotprojektet (Olja och gas, Kol och Kraft) är begränsade givet portföljens storlek. I SDS scenariot ökar omställningsriskerna fast med begränsad kreditrisk för banken, medan i NPS scenariot ses ökad risk/osäkerhet kring investeringar i förnyelsebara energikällor givet konkurrensen från befintlig energimix.

Gemensamt för båda scenarierna är ökade ryktesrisker med bristande förståelse kring klimatförändringar och dess påverkan, med påföljande risk att konkurrenskraftiga produkter inte utvecklas för att möta framtida kundbehov.

Mål, mätning och uppföljning

Swedbank följer sedan många år upp direkta utsläpp och arbetar aktivt med att reducera dessa. Arbetet med att förstå den indirekta utsläppsexponeringen har under året intensifierats. Bland annat har Swedbank under året testat portföljerna kring kommersiella fastigheter och bolån tillsammans med Science Based Target Initiative, där vi gemensamt tar fram trovärdiga metoder för framtida definitioner av klimatmål. Lärdomar från detta arbete kommer att användas för att definiera delmål kommande år för att realisera övergången till ett klimatneutralt samhälle.

Swedbank Robur har under 2019 utvidgat fondrapportering med Weighted Average Carbon Intensity, i linje med TCFD-rekommendationerna och enligt överenskommelse bland medlemmar i Fondföreningen.

Bankens riskavdelning följer exponeringen i de kundsegment som identifierats ha högst klimatrelaterad risk. Tillväxt i dessa segment ger signaler inom banken och leder i vissa fall till fördjupad analys av bakomliggande orsaker.

FN:s globala hållbarhetsmål

Swedbank har under året signerat FN:s principer om ansvarsfull bankverksamhet och åtar sig därmed att utveckla verksamheten i enlighet med Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Banken deltar i det nordiska samarbetet Nordic CEO's for a sustainable future, för att gemensamt öka takten i arbetet mot att uppnå målen.

Swedbank har genomfört en kartläggning av bankens bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål som visar att banken bidrar till samtliga, om än i olika utsträckning. Baserat på kartläggningen har Swedbank valt att fokusera på mål 4, 8, 12 och 16. I tillägg till dessa har banken två kompletterande fokusområden som utgörs av en sammansättning av flera mål som påverkar Swedbanks strategi och målarbete: Hållbara medarbetare (till exempel mål 3, 5 och 10) och ett Fossilfritt samhälle (till exempel mål 7, 9, 11 och 13).

Swedbank Robur.

FN:s hållbarhetsdelmål Exempel på bidrag

– I kreditprocessens hållbarhetsanalys finns en riktlinje för tobakssektorn, vilken ger inblick i branschens hållbarhetsproblematik samt ger tips och råd på vilka aspekter som bör lyftas i dialogen med kunden. Genomför Världshälsoorganisationens ramkonvention om

tobakskontroll

Avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet

Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande

Öka andelen förnybar energi i världen

Tillgång till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla

motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer

5.5 – Swedbank undertecknade under året UN:s Women's Empowerment Principles som omfattar sju principer som syftar till att anpassa finanssektorn till FN:s globala hållbarhetsmål.

Sveriges mellanstadieklasser.

– I Equileaps ranking av de 100 bästa företagen på jämställdhet globalt rankades Swedbank under året som det tredje mest jämställda bolaget i Sverige.

av omsättningen exkluderas från samtliga fonder inom

sig privatekonomi via skolundervisningen. Banken når olika grupper i samhället, oavsett bakgrund, och ger kunskap om pengar, sparande och hur medvetna val kan påverka den egna ekonomi och karriären. Tidskriften Lyckoslanten, som sedan 1926 bidragit till ökad kunskap och förståelse för ekonomiska frågor hos barn distribueras kvartalsvis till

– Lanserat ett lån för installation av solceller för privat och företag på den svenska marknaden, i syfte att främja småskalig förnyelsebar energiproduktion.

– För att öka tillgången till bankens produkter och tjänster erbjuds säkerhetsinformation på 12 olika språk och hörselskadade har möjlighet att använda teletal när de ringer bankens personliga service.

9.1 – Möjliggör finansiering av hållbara infrastruktursprojekt inom ramen för Swedbanks gröna obligationsramverk.

– Ingått ett avtal om att köpa elen som produceras från solcellsparken som byggs i Linköpings kommun på en yta av 13 hektar och förväntas att leverera omkring 10 000 MWh per år. Skapa hållbara,

FNs hållbarhetsdelmål Exempel på bidrag

10.2 – Swedbank är representerat i EU:s Diversity Charter, som är EU:s förening för att främja mångfalds- och jämställdhetspolitik. – Äntligen Jobb, ett initiativ där utrikesfödda akademiker

fått upp till 6 månaders praktik på banken och en möjlighet till inkludering på arbetsmarknaden. I många fall leder praktiken vidare till anställning och bidrar till

Barnbyar och Sveriges stadsmissioner och skänker genom initiativet Ett tryggt hem för alla 100 kr per affär. Hittills har drygt 9 miljoner kronor samlats in. – I de baltiska länderna erbjuds hypotekslån med statligt stöd utifrån olika kriterier för att främja möjligheten till ett eget boende. Produkten riktar sig till grupper i samhället med svårigheter att uppfylla bankens

bankens kompetensförsörjning.

ordinarie villkor inom kreditgivning.

Främja social, ekonomisk och politisk inkludering

Inkluderande och hållbar urbanisering

12.6 – Hållbarhetsanalyser genomförs i bankens kreditprocess och inom kapitalförvaltning, för att kunna bedöma hur väl företag hanterar sina affärsrelaterade hållbarhetsrisker och bolagets långsiktiga verksamhet. En viktig del av hållbarhetsanalysen är bolagens Uppmuntra företag att hållbarhetsredovisning.

tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning

Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer

Bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finans- och vapenflöden

13.1 – Swedbank utvärderar utlåningsportföljen i enlighet med TCFD:s rekommendationer utifrån klimatrelaterade risker och möjligheter. Via Science Based Targets initiative har banken dessutom åtagit sig att följa Parisavtalet.

– Koncernövergripande ställningstagande för att motverka klimatförändringar som bland annat exkluderar bolag som producerar kol till mer än 30 procent av omsättningen samt direktfinansiering av kolkraft exkluderas.

16.4 – Swedbank har ett tydligt internt regelverk med syfte att förhindra att bankens system används som verktyg för kriminell verksamhet samt säkerställa så att gällande lagar och regler följs. Swedbank har en skyldighet att känna alla bankens kunder och förstå varifrån deras pengar kommer. Bankens kundkännedom ger ökade möjligheter att upptäcka avvikande beteenden.

– Koncernövergripande ställningstagande för försvarsindustrin, där bolag som tillverkar, moderniserar, säljer eller köper produkter som är speciellt konstruerade för klusterbomber, landminor, kemiska och biologiska vapen samt kärnvapen exkluderas.

Swedbanks hållbarhetsmål

Fokus och framsteg 2019

Swedbank strävar efter att vara en ansvarsfull och hållbar bank och hela tiden höja ambitionen i hållbarhetsarbetet genom att målstyra åtaganden och gå före i viktiga frågor så som klimat, jämställdhet och lokalt engagemang. Swedbanks ambition är att hjälpa kunderna att göra hållbara val. Under 2019 lanserades flera produkter och tjänster med hållbarhetsprofil både på utlåningssidan och inom kapitalförvaltningen och en ny koncernövergripande hållbarhetsutbildning ger bankens medarbetare ökad kompetens i frågan. Utöver det har Swedbank åtagit sig att följa FN:s principerna för ansvarsfull bankverksamhet och UN:s Women Empowerment Principles samt Ekvatorprinciperna.

Prioriteringar 2020

Att implementera FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet och EU:s handlingsplan för "finansiering av hållbar tillväxt".
Att fortsätta vidareutveckla strategier och produkter inom hållbar finansiering.
Att öka den interna förståelsen i banken för kommande regelverk och regleringar.
Att fortsätta stärka arbetet med kundkännedom och arbetet med att motverka penningtvätt i banken.

MÅL Låna Betala Spara/placera Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växa Kunder Medarbetare Ägare/investerare Samhälle Operativa processer

Hållbarhetsmål 2019	Resultat 2019	Bidrar till SDG delmål
Ta fram en låneprodukt som ger incitament att bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle.	Produkten hållbarhetslänkade lån lanserades under 2019. Lånen kopplas till specifika hållbarhetskriterier för uppföljning av bola gets hållbarhetsprestanda och förbättras den sänks räntan vilket reducerar finansieringskostnaderna. Om målen inte uppnås kan räntan öka.	9.4 12.6
Uppdatera och utöka den interna hållbarhetsanalysen i kreditgivning.	Ett nytt hållbarhetsanalysverktyg för storföretagskunder kommer att lanseras i början av år 2020. Under året utvecklades bankens befintliga hållbarhetsanalysverktyg för kreditgivningen genom att integrera en externt genomförd ESG-analys i verktyget.	12.6
Agera arrangör för minst 35 gröna obligationer.	Under året har Swedbanks enhet Debt Capital Market agerat arrangör för 51 gröna obligationer.	7.2 13.1
Driva dialoger med företag, med fokus på de med stora hållbarhetsrisker, genom partnerskap och leverantörer, i syfte att förflytta företag framåt i enlighet med policyn för ansvarsfulla investeringar.	Under året har Swedbank Robur drivit 645 bolagsdialoger och deltagit i 94 valberedningar.	12.6 17.16
Aktivt deltagande i relevanta internationella och nationella samman hang i syfte att påskynda övergången till en mer hållbar finansbransch genom samarbete med andra aktörer och samtidigt arbeta för att för verkliga Swedbank Roburs vision om att vara världsledande inom håll bart värdeskapande.	Swedbank Robur deltar i referensgruppen för EU-regleringen om hållbar finansmarknad, Agenda 2030-delegationen och Stockholm Sustainable Finance Center. Robur deltar även i flera investerarnätverk med fokus på hållbarhet samt i EU ECO label.	17.16
Alla inköp över 0,5 mkr ska utvärderas i bankens digitala plattform för hållbarhetsbedömning för hur väl de uppfyller bankens uppförandekod för leverantörer.	Från och med juli månad gick alla inköp över 0,5 mkr via bankens digitala plattform för hållbarhetsbedömning.	12.6
Minska Swedbanks direkta växthusgasutsläpp med 20 procent mellan 2017–2022.	Utsläppen minskade med 14,8 procent mellan 2017–2019. Utöver detta har Swedbank valt att klimatkompensera för samtliga utsläpp.	13.1
Minska energianvändningen i bankens kontorslokaler med 10 procent per kvadratmeter mellan 2017–2021 och 15 procent 2017–2025.	Energianvändningen minskade med 6 procent per kvadratmeter mellan 2017–2019.	7.3
Uppnå jämställdhet på högsta ledningsnivå enligt modellen 40/60.	Swedbanks ledningsgrupp består av 43 procent kvinnor och 57 procent män.	5.5
Total sjukfrånvaro (rullande 12 mån) < 2,8 procent.	Sjukfrånvaron uppgick till 3 procent i koncernen.	3
Öka ekonomisk medvetenhet och kunskap om privatekonomi bland barn och unga genom att erbjuda utbildningsföreläsningar i skolor.	Antal föreläsningar under året uppgick till 3 797 st.	4.4 8.3

Kraftig värdeminskning till följd av osäkerhet kring bankens arbete mot penningtvätt

Trots att årets resultat tyngdes av högre kostnader relaterade till utredningar kring arbetet mot penningtvätt bidrog en stark intjäning till ett i övrigt stabilt finansiellt resultat. Det innebär att styrelsen, i enlighet med den ändrade utdelningspolicyn, har möjlighet att föreslå att 50 procent av årets vinst delas ut till aktieägarna.

Swedbanks strategi – att vara en tillgänglig fullservicebank med erbjudanden utifrån kundens behov, hög kostnadseffektivitet och låg risk – syftar till att skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra aktieägare. Förra året kom dock att präglas av betydande osäkerhet kring bankens arbete mot penningtvätt. Under 2019 uppgick räntabiliteten på eget kapital till 14,7 procent, att jämföra med målet på 15 procent, pressad inte minst av ökade utgifter för att stärka arbetet mot penningtvätt och bemöta anklagelser om detsamma. Osäkerheten bidrog till aktiekursen under året föll med 29,5 procent jämfört det nordiska bankindexet OMX Nordic Banks som föll med 7,4 procent och storbolagsindexet OMX 30 som steg med 25,8 procent. Totalavkastningen för Swedbank aktien uppgick således till -22,3 procent och börsvärde till 155,9 miljarder kronor vid utgången av 2019, att jämföra med 220,8 miljarder kronor vid slutet av 2018.

Under året beslöt styrelsen att ändra utdelningspolicyn från 75 procent av den årliga vinsten till 50 procent. Syftet med förändringen var dels att skapa större flexibilitet att möta osäkerheten rörande bland annat kommande kapitalregleringar och myndigheternas beslut om bankens arbete för att förhindra penningtvätt, dels att ge banken möjlighet att fortsätta stödja sina kunders tillväxt. Vinstutvecklingen tillsammans med vår starka kapitalposition möjliggör en föreslagen utdelning på 8,80 kronor per aktie för helåret 2019, i enlighet med bankens uppdaterade utdelningspolicy.

Handel på flera marknader

Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som har varit noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX, Stockholm sedan 1995. Banken har också ett ADR-program (American Depositary Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom depåbevis investera i Swedbanks aktie på OTC-marknaden i USA – utan att behöva registrera sig hos Euroclear eller köpa svenska kronor. Swedbanks aktie handlas på flertalet olika marknadsplatser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. I genomsnitt omsattes Swedbankaktier till ett värde av 655 mkr per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm. Det finns idag ett flertal fonder och aktieindex för företag som uppfyller vissa hållbarhetsnivåer. Två exempel på index där Swedbank ingår är Stoxx ESG Leaders och FTSE4Good. Det senare har tagits fram för att underlätta investering i företag som uppvisar globalt erkända nivåer av ansvarstagande. Fler exempel finns på hemsidan under Investor Relations/Swedbanks aktier.

Ägande och information

Swedbank hade vid slutet av 2019 1 132 005 722 utfärdade aktier. Av dessa ägs 36,1 procent av utländska ägare och 63,9 procent av svenska ägare, varav 12,8 procent avser privatpersoner.

Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index

per den 31 december 2019, siffran inom parentes avser 2018

Källa: Euroclear Sweden AB

Innehav av egna aktier

Swedbank hade den 31 december 2019 ett innehav av 13 701 333 egna aktier i syfte att säkra åtagandet i bankens prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram. Ersättningen ges i form av uppskjutna aktier och syftar till att genom aktieägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i banken. Totalt överläts 1 630 028 aktier under 2019, vilket motsvarade en utspädningseffekt på cirka 0,1 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2018.

Årsstämman 2019 fattade beslut om nya prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram för 2019 samt om överlåtelse av stamaktier med anledning av dessa och tidigare beslutade program. Programmen för 2019 beräknas resultera i överlåtelse av cirka 2,3 miljoner stamaktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,2 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2019. För att fortlöpande kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov fick styrelsen vid årsstämman 2019 bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier på upp till 10 procent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen, se nedan). Styrelsen fick också bemyndigande att emittera skuldebrev som kan konverteras till aktier. Under 2015, 2016 och senast i augusti 2019 utnyttjade banken styrelsens mandat och emitterade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det fall som bankens primärkapital sjunker under en viss nivå. Emissionerna var en del i att uppfylla de kapitalkrav som den svenska Finansinspektionen

Största aktieägarna den 31 dec 2019

Andel av kapital och röster, %	2019
Sparbanksgruppen	10,9
Folksam	7,08
Swedbank Robur fonder	4,95
Alecta Pensionsförsäkring	4,55
AMF Försäkring & Fonder	4,45
Sparbanksstiftelser - ej Sparbanksgruppen	3,44
BlackRock	2,97
Norges Bank	2,9
Vanguard	2,73
Capital Group	1,7
Totalt antal Aktieägare	368 312

Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB

beslutat om för svenska banker. Swedbank bedriver, i egenskap av värdepappersinstitut, värdepappersrörelse avseende bland annat handel med finansiella instrument för egen räkning. I denna verksamhet finns behovet att förvärva egna aktier. Årsstämman 2019 beslöt därför att banken under tiden fram till Årsstämman 2020 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av utestående aktier, och att handel sker till marknadspris.

Mer information om Swedbanks aktie finns på www.swedbank.com/ir

Data per aktie

Kronor	2019	2018	2017	2016	2015
Resultat per aktie före utspädning	17,62	18,96	17,38	17,6	14,23
Resultat per aktie före utspädning, kvarvarande verksamhet	17,62	18,96	17,38	17,6	14,24
Resultat per aktie efter utspädning	17,56	18,89	17,3	17,5	14,13
Resultat per aktie efter utspädning, kvarvarande verksamhet	17,56	18,89	17,3	17,5	14,14
Eget kapital per aktie	123,9	123	119,8	116,6	114,4
Utdelning per aktie	8,81	14,2	13	13,203	10,703
P/E-tal	7,9	10,5	11,4	12,5	13,15
Börskurs/eget kapital per aktie	1,13	1,61	1,65	1,89	1,64

Aktiestatistik A-aktien	2019	2018	2017	2016	2015
Högsta kurs, kr	214,8	221,7	231,4	229,3	223,9
Lägsta kurs, kr	120,75	177,15	194,2	150,8	177,2
Kurs den sista december, kr	139,45	197,75	197,9	220,3	187,1
Genomsnittligt antal avslut per handelsdag1	10 622	6 733	6 090	5 413	4 869
Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr1	655	597	538	526	564
Totalt börsvärde per sista december, mdkr	156	221	224	245	207
ISIN-kod A-aktien: SE0000242455

1)Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen.

Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Antal aktieägare den 31 december 2019

Storleksklasser	Antal ägare	Andel, %
1—500	304 766	82,8%
501—1 000	32 922	8,9%
1 001—5 000	26 073	7,1%
5 001—10 000	2 332	0,6%
10 001—15 000	654	0,2%
15 001—20 000	351	0,1%
20 001—	1 214	0,3%
Totalt	368 312	100%

Källa: Euroclear Sweden AB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse

Ekonomisk redogörelse

Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värdefull information till läsaren eftersom de används av koncernledningen för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperioderna. Ytterligare information om alternativa nyckeltal som används i årsredovisningen finns på sidan 192.

Högre kostnader tyngde resultatet

Resultatet minskade med 7 procent till 19 697 mkr (21 162). Högre intäkter motverkades av högre kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna föregående år påverkades positivt med 677 mkr av försäljningen av UC och justerat för detta minskade resultatet 2019 med 4 procent. Kostnadsökningen är framför allt relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna har påverkats främst av ett fåtal oljerelaterade problemengagemang. Valutakursförändringar ökade resultatet med 125 mkr jämfört med föregående år. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,7 procent (16,1) och K/I-talet till 0,43 (0,38).

Intäkterna ökade med 4 procent, till 45 960 mkr (44 222) och valutakursförändringar bidrog med 277 mkr av ökningen.

Räntenettot ökade med 3 procent till 25 989 mkr (25 228). Ökningen förklaras främst av en lägre resolutionsavgift samt högre utlåningsvolymer.

Provisionsnettot ökade med 1 procent och uppgick till 12 984 mkr (12 836). Avgifter från kapitalförvaltning, kort och kundkoncept ökade, men motverkades bland annat av lägre intäkter från utlåning och garantier samt värdepapper.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 3 629 mkr (2 112). Orsaken var främst ett högre resultat inom Group Treasury där värdeutvecklingen på bland annat innehaven i Visa och Asiakastieto var positiv. Ett högre resultat från ränte- och obligationshandeln inom Stora företag & Institutioner har också haft en positiv påverkan.

Övriga intäkter inklusive andel från intresseföretags resultat minskade med 17 procent till 3 358 mkr (4 046), till följd av ovan nämnda försäljning av UC under föregående år.

Kostnaderna ökade till 19 984 mkr (16 835), främst till följd av högre personal- och konsultkostnader. De underliggande personalkostnaderna ökade främst till följd av årliga löneökningar och fler antal anställda. Utöver detta har avgångsvederlag för tidigare medlemmar i koncernledningen, inklusive Swedbanks tidigare vd, påverkat. Konsultkostnaderna för att hantera penningtvättsrelaterade utredningar under 2019 uppgick till 1 104 mkr. Under året har även en reservering för moms uppgående till 256 mkr belastat kostnaderna, liksom 125 mkr relaterat till bedrägerier. Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 132 mkr.

Kreditförlusterna ökade till 1 469 mkr (521) och avsåg främst reserveringar på några få oljerelaterade engagemang inom Stora företag & Institutioner. Kreditförlusterna inom Svensk bankverksamhet var lägre och endast marginella inom Baltisk bankverksamhet.

Skattekostnaden uppgick till 4 711 mkr (5 374), motsvarande en effektiv skattesats på 19,3 procent (20,2). Den enskilt största förklaringen till att den effektiva skattesatsen är lägre under 2019 är sänkta bolagsskattesatser i Sverige och Estland. Koncernens effektiva skattesats bedöms på medellång sikt uppgå till 19–21 procent. Eventuell framtida skatt i Sverige på finansiell verksamhet kan få effekt på den framtida effektiva skattesatsen.

Fortsatt positiv volymutveckling

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produktområdena lån, betalningar och sparande.

Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköpsavtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med 28 mdkr, motsvarande en årlig tillväxt på knappt 2 procent. Störst bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte med 20 mdkr. Företagsutlåningen ökade med 5 mdkr. En nedgång i utlåningen

Resultaträkning, mkr	2019 Helår	2018 Helår	2018 Helår exkl. intäkt UC
Räntenetto	25 989	25 228	25 228
Provisionsnetto	12 984	12 836	12 836
Nettoresultat finansiella poster	3 629	2 112	2 112
Andel av intresseföretags resultat	822	1 028	1 028
Övriga intäkter1	2 536	3 018	2 341
varav UC		677
Summa intäkter	45 960	44 222	43 545
Summa kostnader	19 984	16 835	16 835
Kreditförluster och nedskrivningar	1 556	835	835
Rörelseresultat	24 420	26 552	25 875
Skatt	4 711	5 374	5 374
Periodens resultat hänförligt till
aktieägarna i Swedbank AB	19 697	21 162	20 485
Räntabilitet på eget kapital	14,7	16,1	15,6
K/I-tal	0,43	0,38	0,39

1) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Periodens resultat, mkr

Swedbanks resultat uppgick till 19 697 mkr, att jämföra med 21 162 mkr föregående år. Minskningen förklaras främst av högre kostnader och kreditförluster.

till bostadsrättsföreningar hade en negativ påverkan med 7 mdkr. Valutakursförändringar påverkade utlåningen positivt med 6 mdkr under året.

Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,1 miljoner vilket innebär en mindre ökning jämfört med utgången av 2018. Vid slutet av 2018 uppgick antalet utgivna kort i Sverige till 4,3 miljoner och i Baltikum till 3,8 miljoner. Antalet utgivna företagskort ökade mer än antalet utgivna privatkort. Antalet kortköp ökade med 1 procent i Sverige under året, medan kortinlösen ökade med 3 procent i de nordiska länderna under samma period. I Baltikum var tillväxten betydligt högre, antalet kortköp ökade med 15 procent och kortinlösen ökade med 14 procent. Den högre tillväxttakten i Baltikum förklaras av en god ekonomisk tillväxt samt en generellt lägre nyttjandegrad av kort där än i Sverige.

Den totala inlåningen ökade med 34 mdkr till 954 mdkr under året, motsvarande en tillväxt på knappa 4 procent. Ökningen berodde framförallt på ökade inlåningsvolymer inom Svensk och Baltisk bankverksamhet, även om inlåningen inom Stora företag & institutioner också ökade. Valutakursförändringar påverkade inlåningen positivt med 5 mdkr under året.

Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg under året och uppgick till 1 083 mdkr vid årets slut, jämfört med 857 mdkr vid utgången av 2018. Förändringen motsvarar en ökning på drygt 26 procent och förklaras till största delen av en positiv värdeutveckling. Av det förvaltade fondkapitalet hänförs 1 026 mdkr till Sverige och 59 mdkr till Baltikum. Swedbank Roburs marknadsandel var oförändrad på 20 procent.

Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåningsportföljer var fortsatt god med låga kreditförluster, med undantag för vissa oljerelaterade krediter. Under 2019 uppgick kreditförlusterna till 1 469 mkr, motsvarande en kreditförlustnivå på 0,09 procent (0,03). Ökningen jämfört med föregående år förklaras främst av reserveringar på några få oljerelaterade engagemang inom Stora företag & Institutioner.

Den svenska bostadsmarknaden återhämtade sig under 2019. Både priserna och antalet transaktioner steg till följd av hög efterfrågan, lägre inflöde av nya bostäder och låga räntor. Den svagare marknaden för nyproduktion av bostäder fortsatte dock till följd av minskad efterfrågan för att köpa bostäder under produktionsfasen. Swedbanks utlåning till bostadsutvecklingsprojekt utgör en begränsad del av den totala kreditportföljen och sker huvudsakligen till stora och väletablerade företag som Swedbank har en långsiktig relation med. Riskerna i bostadsutlåningen är låga och kundernas återbetalningsförmåga är generellt god. Swedbanks interna regelverk fokuserar på kundernas långsiktiga återbetalningsförmåga, vilket säkerställer en hög kreditkvalitet och låga risker för såväl kund som bank.

Stark likviditetsposition

Upplåningsaktiviteten 2019 var högre än föregående år och huvuddelen av upplåningen gjordes genom säkerställda obligationer. Under fjärde kvartalet emitterade Swedbank sin första seniora icke prioriterade obligation för att uppfylla kravet om nedskrivningsbara skulder i samband med resolution. Kravet ska vara uppfyllt senast den 1 januari 2022. Under 2019 emitterade Swedbank 143 mdkr (117) i långfristiga skuldinstrument, varav 131 mdkr (88) säkerställda obligationer och 11 mdkr (0) i seniora icke prioriterade obligationer. Utöver detta emitterades också ett primärkapitalinstrument (AT1) om 500 miljoner dollar. Det totala emissionsbehovet för helåret 2020 förväntas vara i nivå med emissionsvolymen helåret 2019. Emissionsbehovet påverkas av mängden förfall samt av utvecklingen av inlåning och utlåning och upplåningsvolymen kan därför justeras löpande under året.

Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen, certifikat, inkluderade i emitterade värdepapper, till 129 mdkr (131). Tillgängliga tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 195 mdkr (209). Likviditetsreserven uppgick per sista december till 380 mdkr (421). Koncernens lik-

Räntenetto, mkr

Räntenettot ökade med 3 procent, till 25 989 mkr främst förklarat av en lägre resolutionsavgift samt högre utlåningsvolymer.

Provisionsnetto, mkr Kostnader, mkr

Provisionsnettot ökade med 1 procent, främst till följd av att avgifter från kapitalförvaltning, kort och kundkoncept ökade.

IT Personalkostnad

Totala kostnader ökade med 19 procent, främst till följd av högre personal- och konsultkostnader. Konsultkostnaderna för att hantera penningtvättsrelaterade utredningar under 2019 uppgick till 1 104 mkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse

viditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 182 procent (144) samt 157 procent, 379 procent respektive 111 procent för USD, EUR och SEK. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 120 procent (111). Ökningen är i huvudsak hänförlig till en förändrad beräkningsmetod, från Basel III till CRR2, för jämförelse se faktaboken som finns tillgänglig på swedbank.com/ir.

Under året försämrades utsikterna för Swedbanks kreditbetyg från Moody's, S&P och Fitch mot bakgrund av de uppgifter som förekommit om brister i Swedbanks arbete mot penningtvätt. Alla tre instituten har dock bekräftat sina tidigare kreditbetyg i samband med detta. I samband med att tillsynsmyndigheterna i Sverige och Estland färdigställer sina respektive utredningar förväntas instituten göra en förnyad bedömning.

Stark kapitalisering

Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut till 17,0 procent (16,3). Det kan jämföras med kravet på 15,1 procent (14,6). Kärnprimärkapitalet ökade under året med 6,3 mdkr, till 110,1 mdkr. Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning baserat på den nya utdelningspolicyn påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 9,5 mdkr, medan omvärdering av pensionsskulden enligt IAS 19 minskade kärnprimärkapitalet med 3,2 mdkr.

Swedbanks bruttosoliditetsgrad uppgick per den 31 december till 5,4 procent (5,1).

Under 2019 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) till 649,2 mdkr (637,9). Ökningen är främst hänförlig till REA för kreditrisk som ökade med 11,2 mdkr under året, vilket framförallt förklaras av ökade utlåningsvolymer tillsammans med implementeringen av IFRS 16 och valutaeffekter. Motverkande faktorer var lägre REA för kreditrisk hänförligt till ökade säkerhetsvärden och kortare löptider, båda främst gentemot företagsexponeringar inom Stora företag & Institutioner. REA-påslaget för artikel 3 i CRR, som kompenserar för underskattning av fallissemangsfrekvensen i modellen för exponeringar mot stora företag, resulterade i en minskning av REA om 7,9 mdkr. Minskningen förklaras främst av

förändringar i portföljsammansättningen, samt den årliga uppdateringen av SREP för IRK-modeller. REA för marknadsrisk ökade med 3,3 mdkr under och REA för operativa risker med 3,7 mdkr under 2019.

Övriga händelser

Den 12 februari meddelade Swedbanks valberedning att den föreslog omval av ledamöterna Lars Idermark, Ulrika Francke, Siv Svensson, Bodil Eriksson, Peter Norman, Mats Granryd, Bo Johansson, Magnus Uggla och Anna Mossberg. Till styrelseordförande föreslogs Lars Idermark. Den 26 mars föreslog man Kerstin Hermansson som ny styrelseledamot. Samtliga ledamöter valdes på årsstämman den 28 mars.

Den 21 februari beslutade finansinspektionerna i Sverige och Estland att starta en gemensam undersökning om penningtvätt i Swedbank. Även ett antal amerikanska myndigheter har påbörjat undersökningar om Swedbank under året.

Den 27 februari meddelade Ekobrottsmyndigheten att en förundersökning inletts mot Swedbank gällande misstanke om obehörigt röjande av insiderinformation. Förundersökning utvidgades den 27 mars med ytterligare en brottsmisstanke om grovt svindleri.

Den 28 mars meddelade Swedbanks styrelse att Birgitte Bonnesen entledigats från rollen som vd och koncernchef för Swedbank. Anders Karlsson utsågs till tillförordnad vd. Vid årsstämman samma dag beviljades ansvarsfrihet för samtliga styrelseledamöter, men inte för bankens före detta vd. Utdelning för räkenskapsåret 2018 fastställdes till 14,20 kr per aktie på årsstämman.

Den 5 april meddelade Lars Idermark valberedningens ordförande att han med omedelbar verkan lämnar sitt uppdrag som styrelseordförande i Swedbank. Ulrika Francke tillträdde som ny styrelseordförande.

Den 25 april meddelades att Swedbank etablerar en ny enhet för att bekämpa ekonomisk brottslighet (AFC). Anders Ekedahl utsågs som chef för den nya enheten.

Kreditförlustnivå, %

Förändring av kärnprimärkapital 2019, Swedbank konsoliderad situation, mdkr

Den 28 april föreslog Swedbanks valberedning Göran Persson som ny ordförande i Swedbank. Den 13 maj föreslogs även nyval av Bo Magnusson och Josefin Lindstrand. Förslagen antogs på den extra bolagsstämman den 19 juli.

Den 17 juli meddelade styrelsen i Swedbank AB att utdelningspolicyn ändras från 75 till 50 procent av vinsten för att ytterligare stärka bankens kapitalposition. I samband med förändringen kommunicerades även ett kapitalmål om att kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finansinspektionens krav med 1–3 procentenheter.

Den 28 augusti meddelade styrelsen i Swedbank AB att Jens Henriksson utsetts till ny vd och koncernchef för Swedbank, samt att Anders Karlsson återgick till sin tidigare position som CFO.

Den 16 september meddelades att Swedbanks årsstämma 2020 kommer att hållas torsdagen 26 mars 2020.

Den 30 september meddelades att vd:n, CFOn och en ytterligare chef för Swedbank Estland, lämnar banken. Olavi Lepp utsågs till ny vd och Anna Köouts till ny CFO.

Den 1 oktober tillträdde Jens Henriksson som vd för Swedbank. Den 9 december meddelades att Swedbank gör en genom-

gripande organisationsförändring för att skapa tydligare beslutsvägar och underlätta förverkligandet av bankens strategi. Huvuddragen i organisationsförändringen var följande:

Group IT och Digital Banking slås samman, den nya enheten får namnet Digital Banking & IT.
Huvuddelen av Customer Value Management flyttas in i affärsområdet Svensk bankverksamhet och funktionerna för cash management, PayEx och betalningsinfrastruktur integreras i Stora Företag & Institutioner.
En ny enhet för kundrådgivning skapas under namnet Group Financial Products & Advice.
Den nya enheten Special Task Force bildas för att hantera Clifford Chance-utredningen och andra externa utredningar avseende historiska brister i arbetet mot penningtvätt.

Den 19 december meddelades att Swedbank rekryterat Ana Maria Matei som ny chef för avdelningen Internrevision. Ana Maria Matei tillträder den 1 april.

Bankens styrelse beslutade att inte tillföra medel till 2019 års program för rörlig ersättning till de 170 högsta cheferna i banken. Beslutet fattades för att markera att alla höga chefer har ett ansvar för att banken lever upp till gällande regelverk.

Händelser efter 31 december 2019

Den 13 januari meddelades att Swedbank har rekryterat Erik Ljungberg som ny kommunikationsdirektör. Erik Ljungberg tillträder senast i juli i år.

Den 30 januari meddelade Swedbanks valberedning sitt förslag om styrelseledamöter till årsstämman. Till omval föreslås de nuvarande styrelseledamöterna Göran Persson, Bo Magnusson, Kerstin Hermansson, Josefin Lindstrand och Anna Mossberg. Till nyval föreslås Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt Erik Lindgren och Biljana Pehrsson. Till styrelseordförande föreslås Göran Persson.

Hållbarhetsredovisning

Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet med kraven i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen) om hållbarhetsrapportering. Omfattningen definieras på sidorna 194 och 216.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Svensk bankverksamhet

Svensk bankverksamhet

Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom digitala kanaler, telefonbanken och våra kontor, samt genom samarbete med sparbankerna och franchisetagare är vi alltid tillgängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhällen. Bankens närvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet "Unga Jobb" – som skapat flera tusen praktikplatser åt unga – har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 168 kontor i Sverige.

Resultatutveckling 2019

Resultatet ökade till 13 568 mkr (12 858). Ökningen förklaras främst av ökat ränte- och provisionsnetto samt lägre kreditförluster. Räntenettot ökade till 16 253 mkr (15 386). Orsaken är främst ökat inlåningsräntenetto. Detta motverkades av något lägre marginaler för utlåning, huvudsakligen drivet av ökade marknadsräntor. Lägre avgift för resolutionsfonden jämfört med 2018 påverkade räntenettot positivt. Provisionsnettot ökade till 7 862 mkr (7 598). Ökningen beror främst på ökade intäkter från kapitalförvaltning, kort och betalningar. Andel av intresseföretags och joint ventures resultat ökade, främst på grund av ökat resultat i delägda sparbanker. Övriga intäkter minskade främst på grund av en engångsintäkt under 2018 på 677 mkr till följd av försäljningen av UC. De totala kostnaderna ökade främst till följd av högre kostnader för digitaliseringen av kunderbjudandet. Personalkostnader och kostnader för marknadsföring minskade. Kreditförlusterna minskade till 154 mkr (598), främst till följd av högre återvinningar under 2019.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2019	2018
Räntenetto	16 253	15 386
Provisionsnetto	7 862	7 598
Nettoresultat finansiella poster	433	406
Övriga intäkter	1 824	2 177
Summa intäkter	26 372	25 567
Personalkostnader	2 986	3 172
Övriga kostnader	6 381	5 850
Summa kostnader	9 367	9 022
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	17 005	16 545
Kreditförluster och nedskrivningar	154	598
Rörelseresultat	16 851	15 947
Skatt och minoriteten	3 283	3 089
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	13 568	12 858
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	1 196	1 187
Inlåning från allmänheten1	571	560
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	21,0	20,9
K/I-tal	0,36	0,35
Kreditförlustnivå2, %	0,01	0,05
Heltidstjänster	3 610	3 833

Baltisk bankverksamhet

Med omkring 3,3 miljoner privatkunder och cirka 300 000 företagskunder är Swedbank, sett till antalet kunder, Estland, Lettland och Litauen största bank. Enligt oberoende undersökningar är Swedbank även det mest omtyckta varumärket i Baltikum. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor är banken alltid tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala samhällsengagemanget tar många uttryck, med initiativ för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 26 kontor i Estland, 30 i Lettland och 43 i Litauen.

Resultatutveckling 2019

Resultatet ökade till 4 918 mkr (4 743) till följd av ökade intäkter. Valutakurseffekter påverkade resultatet positivt med 138 mkr. Räntenettot ökade med 7 procent i lokal valuta, i huvudsak beroende på ökade utlåningsvolymer. Valutakurseffekter påverkade räntenettot positivt med 145 mkr. Utlåningen ökade med 8 procent i lokal valuta. Såväl hushållsutlåningen som utlåningen till företag ökade i alla tre baltiska länder. Valutakurseffekter bidrog med en ökning på 3 mdkr. Inlåningen ökade med 8 procent i lokal valuta och valutakurseffekter bidrog med en ökning på 4 mdkr. Provisionsnettot ökade med 4 procent i lokal valuta. Högre intäkter från kortverksamheten och betalningar motverkades delvis av ett sämre resultat inom kapitalförvaltningen. Nettoresultat finansiella poster ökade med 3 procent i lokal valuta. Till övervägande del är ökningen hänförlig till positiva värderingseffekter på obligationsinnehav. Övriga intäkter ökade med 10 procent i lokal valuta, i huvudsak beroende på ett förbättrat resultat inom försäkringsverksamheten. Kostnaderna ökade med 9 procent i lokal valuta till övervägande del beroende på ökade personalkostnader och kostnader hänförliga till arbetet med att motverka penningtvätt samt kostnader för ökad kundkännedom. Även konsultkostnader, marknadsföringskostnader och investeringar i digitala lösningar ökade. Kreditförlusterna uppgick till 3 mkr jämfört med kreditåtervinningar på 208 mkr under 2018.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2019	2018
Räntenetto	5 239	4 768
Provisionsnetto	2 690	2 503
Nettoresultat finansiella poster	286	272
Övriga intäkter	831	737
Summa intäkter	9 046	8 280
Personalkostnader	1 147	1 011
Övriga kostnader	2 156	1 924
Summa kostnader	3 303	2 935
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	5 743	5 345
Kreditförluster och nedskrivningar	11	-200
Rörelseresultat	5 732	5 545
Skatt och minoriteten	814	802
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	4 918	4 743
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	186	170
Inlåning från allmänheten1	241	221
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	19,6	20,7
K/I-tal	0,37	0,35
Kreditförlustnivå2, %	0,00	–0,13
Heltidstjänster	3 656	3 586

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43.

Stora företag & Institutioner

Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbjudande till kunder med en omsättning på över två miljarder kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd av verksamhet i flera länder eller behov av avancerade finansieringslösningar. De ansvarar också för utveckling av företags- och kapitalmarknadsprodukter till övriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna, rådgivningen syftar till att skapa långsiktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Stora företag & Institutioner finns representerat i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Danmark, Luxemburg, Kina, USA och Sydafrika.

Resultatutveckling 2019

Resultatet minskade till 2 481 mkr (3 560) till största del förklarat av högre kreditförluster. Räntenettot minskade till 3 776 mkr (3 982), främst till följd av att högre marknadsräntor påverkat utlåningsmarginalerna negativt. Provisionsnettot minskade till 2 321 mkr (2 605), bland annat som följd av flyttade inlösenkunder till Svensk bankverksamhet under det första kvartalet. Även en flytt av ersättningar från Sparbanker till andra affärsområden samt ökade provisionskostnader bidrog negativt. Nettoresultat finansiella poster ökade 2 201 mkr (1 777). Orsaken var främst ett högre resultat från ränte- och obligationshandeln. Totala kostnader ökade till 3 976 mkr (3 841) till följd av stängningen av verksamheten i Luxemburg samt högre kostnadsnivå hos PayEx. Kreditförlusterna ökade till 1 312 mkr (142), bland annat till följd av ökade reserveringar inom främst oljerelaterade exponeringar.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2019	2018
Räntenetto	3 776	3 982
Provisionsnetto	2 321	2 605
Nettoresultat finansiella poster	2 201	1 777
Övriga intäkter	211	156
Summa intäkter	8 509	8 520
Personalkostnader	1 548	1 557
Övriga kostnader	2 428	2 284
Summa kostnader	3 976	3 841
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	4 533	4 679
Kreditförluster och nedskrivningar	1 312	142
Rörelseresultat	3 221	4 537
Skatt och minoriteten	740	977
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	2 481	3 560
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	223	221
Inlåning från allmänheten1	142	139
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	9,1	14,0
K/I-tal	0,47	0,45
Kreditförlustnivå2, %	0,47	0,06
	1 244	1 196

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernfunktioner & Övrigt

Koncernfunktioner & Övrigt

Koncernfunktioner & Övrigt bestod under 2019 av affärsstödjande centrala enheter samt produktområdena Group Lending & Payments och Group Savings. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Kommunikation, Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplåning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prissätter alla interna in- och utlåningsflöden i koncernen genom internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver.

Resultatutveckling 2019

Resultatet minskade till –1 271 mkr (1). Group Treasurys resultat ökade till 935 mkr (481). Räntenettot sjönk till 721 mkr (1 092). Group Treasurys räntenetto sjönk till 877 mkr (1 133), främst till följd av ökade kostnader för kortfristig utländsk upplåning, samt effekter av bankens internprissättningsmodell i samband med stigande korta marknadsräntor. Nettoresultat finansiella poster ökade till 710 mkr (–345). Nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury ökade till 695 mkr (–345), till följd av en positiv värdeutveckling av bland annat innehaven i Visa och Asiakastieto, samt derivat kopplade till bankens upplåning. Återköp av säkerställda obligationer hade också en mindre negativ effekt jämfört med föregående år. Kostnaderna ökade till 3 447 mkr (1 183), till följd av ökade personalkostnader och konsultkostnader för att hantera penningtvättsrelaterade utredningar. Även en reservering för moms, avgångsvederlag för tidigare medlemmar i koncernledningen och kostnader relaterat till bedrägerier har påverkat utvecklingen. Skattekostnaden uppgick till –114 mkr (522). Att det uppstått en skatteintäkt i år beror på att Koncernfunktioner & Övrigt gick med negativt resultat före skatt. Även en justering av tidigare års skatt med 64 mkr har bidragit, efter ett positivt avräkningsbeslut från Skatteverket.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2019	2018
Räntenetto	721	1 092
Provisionsnetto	57	84
Nettoresultat finansiella poster	710	–345
Övriga intäkter	653	1 170
Summa intäkter	2 141	2 001
Personalkostnader	5 439	4 544
Övriga kostnader	–1 992	–3 361
Summa kostnader	3 447	1 183
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	–1 306	818
Kreditförluster och nedskrivningar	79	295
Rörelseresultat	–1 385	523
Skatt och minoriteten	–114	522
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	–1 271	1
Heltidstjänster	6 708	6 250

Bolagsstyrningsrapport 2019

Swedbank har en viktig samhällsfunktion såsom en bank för de många hushållen och företagen. Banken har en stark förankring i Sparbanksrörelsen och i de länder där banken är verksam. Swedbank värnar om en sund och hållbar ekonomi för såväl våra kunder som samhället i stort. En förutsättning för detta är en bolagsstyrningsmodell med tydlig ansvarsfördelning och tillfredsställande intern kontroll, riskhantering och transparens.

2019 har varit ett turbulent år för Swedbank. Under året har fokus på Swedbanks hantering av åtgärder mot penningtvätt och främst historiska brister i bankens rutiner och processer i de baltiska länderna varit stort både från medias sida och internt. Vidare har Swedbank under samma period varit föremål för ett stort antal myndighetsutredningar på våra hemmamarknader samt i USA. Det finns en koppling mellan de iakttagelser och brister som kan konstateras och Swedbanks bolagsstyrning, varför dessa frågor har stått i fokus för styrelsen och ledningen under 2019. Dessa frågor har även fortsatt hög prioritet under 2020.

Betydelsen av bolagsstyrning

God bolagsstyrning handlar om att sköta banken så hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Beslutsprocesserna bör vara enkla, systematiska och med tydliga ansvarområden. Det ska finnas tydliga rutiner för hantering av intressekonflikter och effektiva verktyg för intern styrning, riskhantering och kontroll av riskhantering. Företagskulturen bör präglas av transparens, regelefterlevnad och riskmedvetenhet.

Regelverk

Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och ska därför följa bland annat följande regelverk:

aktiebolagslagen
lag om bank- och finansieringsrörelse
lag om värdepappersmarknaden
lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden
årsredovisningslagen
regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
Svensk kod för bolagsstyrning
Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer.

Därutöver ska banken även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat:

Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ("CRR")
Europaparlamentets och rådets förordning om marknadsmissbruk ("MAR")
Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd ("GDPR")
EBA:s riktlinjer om intern styrning ("GL 11")
ESMA och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare ("GL 12")

Dessa regelverk har under de senaste åren blivit allt mer omfattande och detaljerade. Sammantaget betyder det att en allt större insats krävs från bankens sida för att säkerställa att banken lever upp till samtliga relevanta regelverk.

Swedbank har även ett eget internt koncernregelverk. Genom de interna och externa reglerna fördelas ansvaret för styrning, kontroll och uppföljning av verksamheten mellan aktieägare, styrelse och vd. I det interna regelverket ingår bland annat följande övergripande dokument:

Governancepolicy och Governanceinstruktion
Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens utskott
Instruktionerna för vd respektive chefen för Internrevision
Koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policy för operativa risker
Kreditpolicy
Policy och instruktion om motverkan av penningtvätt och finansiering av terrorism
Ersättningspolicy
Policy för Compliancefunktionen
Uppförandekod och policy för hantering av intressekonflikter
Anti-korruptionspolicy
Policy om jämställdhet, mångfald och inkluderande
Hållbarhetspolicy och miljöpolicy
Policy för finansiell rapportering

Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rapportera avseende 2019.

Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB samt flera dotterbolag, bland annat dotterbankerna i de baltiska länderna, Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swedbank Försäkring. Tillsättandet av styrelseledamöter i materiella dotterbolag sker genom en intern nomineringsprocess där förslagen godkänns av bankens styrelse.

Inom banken finns en matrisorganisation med syfte att komplettera den legala strukturen genom att till exempel allokera resurser på ett ändamålsenligt sätt samt utöva styrning och kontroll ur ett koncernperspektiv. Bankens styrmodell beskriver ansvarsfördelningen inom koncernen, där rollbeskrivningar syftar till att skapa förutsättningar för starka och effektiva processer. Utifrån styrmodellen delegeras befogenheter och ansvar baserat på koncerngemensamma principer. Affärsbesluten fattas nära kunderna, vilket ställer höga krav på kontroll och uppföljning av risker.

Styrelse och vd initierade i slutet av fjärde kvartalet 2019 en översyn av bankens bolagsstyrningsmodell, vilken kommer att genomföras under 2020. Inom ramen för översynen kommer banken säkerställa att den nya matrisorganisationen som beslutades i december 2019 införlivas i bankens interna regler och

beslutsmandat på ett tydligt och ändamålsenligt sätt samt att det genomförs förbättrade arbetssätt och processer där behov identifieras för att öka effektiviteten i koncernens styrning och kontroll över verksamheten.

Viktiga händelser under 2019 i urval:

Datum	Händelse
9 januari	Annika Poutiainen begärde utträde ur styrelsen som en följd av en uppkommen intressekonflikt.
28 mars	Styrelsen entledigade vd Birgitte Bonnesen och tillsatte Anders Karlsson som tillförordnad vd.
Årsstämma 28 mars	Ulrika Francke, Lars Idermark, Siv Svensson, Bodil Eriksson, Anna Mossberg, Peter Norman, Mats Granryd, Bo Johansson och Magnus Uggla omvaldes till styrelseledamöter.
	Kerstin Hermansson nyvaldes till styrelseledamot.
	Lars Idermark utsågs till styrelsens ordförande.
	Birgitte Bonnesen beviljades inte ansvarsfrihet av stämman.
4 april	Styrelsen beslutade anlita advokat Biörn Riese som juridisk rådgivare och Peje Emilsson, Kreab, som rådgivare i kommunikationsfrågor.
5 april	Lars Idermark meddelade att han avsåg att lämna sitt uppdrag som styrelsens ordförande med omedelbar verkan.
	Vice ordförande Ulrika Francke tillträdde som styrelsens ordförande.
25 april	Enheten Anti Financial Crime etablerades efter beslut av styrelsen.
	Styrelsen beslutade om ny tillförordnad Compliancechef och ny tillförordnad chef för internrevision.
Extra bolagsstämma 19 juni	Inför den extra bolagsstämman meddelade Ulrika Francke, Siv Svensson och Peter Norman att de avsåg att avgå från sina uppdrag i samband med den extra bolagsstämman.
	Josefin Lindstrand, Bo Magnusson och Göran Persson valdes till nya styrelseledamöter.
	Göran Persson utsågs till styrelsens ordförande.
27 augusti	Styrelsen beslutade att inom styrelsen inrätta en arbetsgrupp, benämnd Working Group, för hantering av pågående utredningar och åtgärder mot penningtvätt.
28 augusti	Ny vd för banken utsågs av styrelsen.
17 september	Styrelsen tillsatte ordinarie Compliancechef.
1 oktober	Ny vd för banken tillträdde.
9 december	Vd utsåg ny koncernledning med ikraftträdande 1 januari 2020.
	Styrelsen entledigade chefen för Group Risk och utsåg tillförordnad chef för Group Risk, båda med omedelbar verkan.
	Vd etablerade Special Task Force.
19 december	Ny internrevisionschef utsågs av styrelsen.

Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.

1 Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolagsstämma. Enligt bankens bolagsordning ska årsstämman hållas före utgången av april, och om särskilda skäl finns senast den sista juni. Beslut på stämma fattas genom acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till vardera en röst.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:

val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete
ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd
ändringar i bolagsordningen
val av revisor
fastställande av resultat- och balansräkning
disposition av bankens vinst eller förlust
riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande befattningshavare

Utöver att utse styrelsen ska Swedbanks bolagsstämma som framgår ovan fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet för bankens styrelse och vd för den räkenskapsperiod som de vid årsstämman framlagda redovisningshandlingarna avser. Det innebär att årsstämman 2020 ska fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och vd avseende räkenskapsåret 2019.

Årsstämma 2019

Årsstämman 2019 hölls 28 mars i Stockholm. Totalt närvarade 1 770 aktieägare. Dessa representerade cirka 57 procent av rösterna i banken. Samtliga styrelseledamöter som föreslagits för omval och nyval, merparten av koncernledningen samt huvudansvarig revisor närvarade vid Årsstämman.

Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2019 var:

Fastställande av årsredovisning.
Utdelning för räkenskapsåret 2018 på 14,20 kr per aktie.
Antal styrelseledamöter beslutades till tio. Nio styrelseledamöter omvaldes och en ny ledamot valdes in.
Lars Idermark utsågs till styrelsens ordförande.
Ändring av bolagsordningen i syfte att öka styrelsens flexibilitet såvitt avser antalet styrelsesammanträden per år
Ersättning till styrelseledamöter och revisor.
Förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen samt bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver detta, för anpassning av bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov.
Mandat att emittera konvertibler som kan konverteras till aktier.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Koncernövergripande prestations- och aktiebaserat ersättningsprogram för 2019. Med anledning av detta och tidigare beslutade program beslöts om överlåtelse av aktier (alternativt annat finansiellt instrument i banken) till anställda omfattade av programmen.
Principer för hur valberedning ska utses.
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Ansvarsfrihet beviljades ej för vd.

Extra bolagsstämma 2019

Extra bolagsstämma hölls 19 juni i Stockholm. Totalt närvarade 1 158 aktieägare, vilka representerade cirka 58 procent av rösterna i banken. Samtliga styrelseledamöter som föreslagits för nyval och merparten av övriga styrelseledamöter, koncernledningen, samt huvudansvarig revisor närvarade vid den extra bolagsstämman. Antalet styrelseledamöter beslutades till nio, varav tre styrelseledamöter nyvaldes. Göran Persson utsågs till styrelsens ordförande.

2 Valberedningen

Valberedningen har antagit riktlinjer för sitt arbete som innebär att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avseende såväl ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning. Det är viktigt att styrelsen har ägarförankring, samtidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet. Vid årsstämman 2020 kommer stämman att fastställa en instruktion för valberedningens arbete.

Vid Årsstämman 2019 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedning ska utses inför stämman 2020. Dessa innebär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare med störst aktieinnehav, under förutsättning att dessa önskar utse en ledamot. I annat fall går rätten att utse ledamot vidare till nästa aktieägare i storleksordning. Styrelsens ordförande är ledamot i valberedningen. Ledamöter i valberedningen får ingen ersättning. Efter att styrelsens dåvarande ordförande Lars Idermark avgått den 5 april 2019 fram till den 16 september 2019, då en ny valberedning konstituerade sig, bestod valberedningen av fem ledamöter.

Valberedningen har som ett led i sitt arbete haft personliga samtal med varje styrelseledamot om deras syn på hur styrelsearbetet fungerar samt deras erfarenheter av det senaste årets händelser och hur banken hanterat dessa. Styrelsens ordförande har inte varit närvarande vid dessa samtal. Valberedningen har utifrån styrelseutvärderingen, muntliga redogörelser och övrig information diskuterat styrelsens sammansättning, vilka kompetenser som bör vara representerade i styrelsen och styrelsens storlek. Valberedningen har gjort en intern lämplighetsbedömning av de föreslagna kandidaterna och bland annat utvärderat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter och lämplighet.

Valberedningens arbete har under mandatperioden härutöver innefattat:

Att ta del av styrelseordförandens och vd:s syn på verksamheten och bankens utmaningar de närmaste åren samt behov av kompletterande kompetens i styrelsen.
Att se över behovet av kompetens och diskutera styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier, kommande utmaningar och krav i aktiebolagslagen.
Att ta hänsyn till bestämmelserna om antal uppdrag en styrelseledamot får inneha som ledamot i en bank av Swedbanks storlek samt bedömt kandidaternas möjlighet att lägga ned tillräckligt med tid på styrelsearbetet.
Kandidaternas oberoende och eventuella intressekonflikter.
Att bedöma den sammanlagda kollektiva kunskapen och expertisen i styrelsen.

Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2020 (offentliggjordes den 16 september 2019).

Ledamot	Representerar
Lennart Haglund, valberedningens ordförande	Sparbankernas Ägareförening
Ylva Wessén	Folksam
Charlotte Rydin	Alecta
Anders Oscarsson	AMF och AMF Fonder
Peter Karlström	Sparbanksstiftelserna
Göran Persson, styrelseordförande	Swedbank AB (publ)

3 Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret att förvalta Swedbanks angelägenheter i bankens och aktieägarnas intresse. Detta ska ske på ett hållbart sätt med kundens behov och sunt risktagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken och främja förtroendet för banken i marknaden.

Styrelsen består för närvarande av nio bolagsstämmovalda ledamöter, vilka är valda för ett år. I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. Bankens styrelse uppfyller Svensk kod för bolagsstyrning (Kodens) krav avseende antalet oberoende ledamöter. Samtliga ledamöter, förutom Bo Johansson, anses oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Nuvarande fördelning är 44 procent kvinnor och 56 procent män. Vd, koncernfinanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna 46–49.

Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. Swedbanks styrelse fastställer finansiella mål och strategier, tillsätter, entledigar och utvärderar vd, ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten och att lagar och regler följs samt säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen ansvarar även ytterst för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning.

Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad (Compliance) samt internrevision. Funktionen för internrevisionen är direkt underställd styrelsen.

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, vilka bland annat innefattar följande:

Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion.
Att följa och utvärdera enskilda ledamöters kompetens, arbete och bidrag till styrelsen.
Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras.
Att representera banken i ägarfrågor och andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har dock utsett utskott som följer upp, bereder och utvärderar frågor inom sina respektive områden inför beslut i styrelsen. Se vidare nedan. Under hösten 2019 påbörjade styrelsen ett arbete med att se över styrelsens utskott, vilket slutfördes i början av 2020.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbetsordning, Governancepolicy och instruktion för vd. I oktober 2019 genomfördes en utvärdering av styrelsearbetet för att få information om hur styrelsearbetet fungerar. En sammanställning av resultatet har presenterats för styrelsen.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete har varit mycket intensivt under 2019 och det hölls 38 styrelsemöten, varav sju per capsulam. Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter och jävssituationer för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken deltar i diskussioner eller beslut i aktuell fråga.

Styrelsen fastställer varje år en plan för sitt arbete där man bestämmer vilka fördjupningsfrågor som ska behandlas. Under 2019 har styrelsen fokuserat i stora delar på arbete relaterat till motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism och har inom styrelsen etablerat en arbetsgrupp med syfte att arbeta med pågående myndighetsundersökningar, uppföljning av det 2019 inrättade åtgärdsprogrammet för motverkande av penningtvätt samt rapportering från enheten Anti Financial Crime som inrättades under året. Styrelsen anlitade dessutom under året advokat Biörn Riese som extern juridisk rådgivare och Peje Emilsson, Kreab, som rådgivare i kommuniktionsfrågor. Vidare anlitades den internationella advokatbyrån Clifford Chance för att med forensiskt stöd genomföra en omfattande utredning i syfte att bland annat beskriva hur banken har arbetat med penningtvättsfrågor, brister i rutiner och processer, hantering av intern och extern informationsgivning och ansvarsfrågor. Clifford Chance har även i uppdrag att göra en översyn av bankens nuvarande arbete för regelefterlevnad när det gäller penningtvätt med ambitionen att ge rekommendationer för att säkerställa att banken uppfyller bästa möjliga branschpraxis. Styrelsen beslutade under senhösten 2019 att utvidga kretsen av legala rådgivare med den amerikanska advokatbyrån Quinn Emanuel.

Övriga aktuella frågor under 2019 har bland annat varit följande:

Bankens strategiska plan med underliggande strategier.
Åtgärder för förbättrad kundnöjdhet och återställande av förtroendet för banken.
Implementering av hållbarhetsfrågor i bankens huvudprocesser fondförvaltning, betalningar, kredit- samt inköpsprocess
Stärkt fokus på kund och digitala kanaler.
Informationssäkerhetsfrågor.
Bolagsstyrnings- och övriga regulatoriska frågor.
Den makroekonomiska utvecklingen och dess effekter på banken, dess limiter och exponeringar.
Kapital- och likviditetsfrågor med särskild fokus på nya kapitalkrav.
Likviditetsstrategier och upplåningsfrågor.
Den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation, inklusive den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU) och andra stresstester.
Kreditbeslut där den totala koncernkreditlimiten överstiger ett visst belopp samt avseende limiter för kreditriskkoncentrationer och krediter till bankens jävskrets.
Större pågående projekt inom banken.
Konkurrens- och omvärldsbevakning.

Styrelsens kompetensutveckling

En gång per år genomför styrelsen en fördjupad genomgång av ett eller flera områden. Under 2019 låg fokus på den baltiska verksamheten. Styrelsen fastställer varje år en utbildningsplan. För 2019 omfattade denna bland annat åtgärdsprogram och förbättringar i arbetet mot penningtvätt, utbildning i nya regulatoriska krav och bolagsstyrning samt uppföljning av implementering av regelverk, såsom PSD2, GDPR, GL 11 och GL 12. Styrelsen får också regelbundet utbildning i cybersäkerhet.

Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning i bankens regi som syftar till att få ökad förståelse för organisationen och verksamheten samt för Swedbanks värderingar och kultur. Ledamöterna informeras också om sitt legala ansvar i styrelsen samt om rollerna i de olika styrelseutskotten.

Styrelsens utskott

För beredning av styrelseärenden och möjlighet till fördjupning inom vissa områden har styrelsen tillsatt ett antal utskott. Utskotten ska bistå styrelsen genom att bereda styrelsefrågor. Styrelseutskotten har inte egen beslutanderätt, utan rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material som bereds i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen.

4 Revisionsutskott

Revisionsutskottet ska genom sitt arbete och i dialog med såväl externrevisorn som chefen för internrevision och koncernledningen ge styrelsen god tillgång till information om verksamheten. Syftet är att belysa eventuella brister i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll.

Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar till att säkerställa att bankens verkställande ledning etablerar och underhåller effektiva rutiner för intern styrning, riskhantering och kontroll. Dessa ska vara utformade för att ge rimlig säkerhet inom rapportering (finansiell rapportering, operationell risk) och regelefterlevnad (lagar, föreskrifter och interna regler) samt säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet granskar också att de interna och externa revisorernas arbete bedrivs på ett effektivt, opartiskt och tillfredsställande sätt. Utskottet föreslår åtgärder som fastställs av styrelsen om så krävs.

Chefen för internrevision är adjungerad ledamot i utskottet. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till banken och dess ledning. Minst en ledamot ska dessutom vara oberoende i förhållande till bankens större ägare. Minst en ledamot ska ha särskild kompetens inom redovisnings- eller revisionsområdet.

Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även:

genomgång och utvärdering av koncernens finansiella rapporteringsprocess
ansvar för kvaliteten i bolagets finansiella rapportering
ansvar för att delårsrapporter och bokslutskommuniké granskas, alternativt granskas översiktligt, av den externa revisorn
att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle
godkännande av konsulttjänster av externrevisorn överstigande ett visst belopp
att vara informerad om redovisningsstandarder
att utvärdera chefen för internrevision
genomgång och godkännande av internrevisionens budget, instruktion och årsplan
genomgång av internrevisionens kvartalsvisa avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder
uppföljning av internrevisionens årliga plan och strategiska prioriteringar
uppföljning av externrevisionens plan och risker i den finansiella rapporteringen

Under 2019 behandlades i huvudsak revisionsfrågor sammanhängande med den finansiella rapporteringen inom revisionsutskottet. I december 2019 beslutade dock styrelsen att samtliga frågor sammanhängande med intern- och extern revision ska behandlas i Revisionsutskottet.

Ledamöter i Revisionsutskottet:

22 mars 2018– 28 mars 2019	28 mars– 19 juni 2019	19 juni– 26 mars 2020
Siv Svensson, ordförande	Siv Svensson, ordförande	Bo Magnusson, ordförande
Ulrika Francke	Ulrika Francke	Mats Granryd
Mats Granryd	Mats Granryd	Kerstin Hermansson
Peter Norman	Kerstin Hermansson	Josefin Lindstrand
Annika Poutiainen (t.o.m. 9 januari 2019)	Peter Norman	Anna Mossberg

5 Ersättningsutskott

Styrelsens Ersättningsutskott ska bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), Finansinspektionens riktlinjer och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för ledande befattningshavare.

Utskottets ledamöter ska ha den kunskap och erfarenhet av riskanalys som krävs för att kunna göra en oberoende utvärdering av lämpligheten i bankens ersättningspolicy. Ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till såväl banken som dess ledning. Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyrningsrapporten samt i not K13.

Arbetet i Ersättningsutskottet omfattar bland annat:

Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncernledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Internrevision.
Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Allokering och utvärdering av bankens prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram och övriga frågor sammanhängande med Programmen.
Swedbanks ersättningspolicy.
Beslut enligt eller avvikelser från policys inom ersättningsområdet.
Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten i instruktionerna för ersättning.
Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning till konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för uppdraget överstiger en viss summa.
Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa inte är osakliga.
Successionsplanering.

I december 2019 beslutade styrelsen att frågor rörande processen för nominering av styrelseledamöter i materiella dotterbolag samt instruktionen för bankens interna nomineringskommitté ska beredas i Ersättningsutskottet.

Ledamöter i Ersättningsutskottet:

22 mars 2018–19 juni 2019	19 juni–26 mars 2020
Lars Idermark, ordförande (t.o.m. 5 april 2019)	Göran Persson, ordförande Bodil Eriksson
Bodil Eriksson Ulrika Francke, ordförande (fr.o.m. 5 april 2019)	Bo Magnusson Anna Mossberg
Anna Mossberg

6 Risk- och Kapitalutskott

Styrelsens Risk- och Kapitalutskott stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna inom verksamheten samt att risktagandet mäts och kontrolleras. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens och erfarenhet av riskoch kapitalfrågor samt frågor rörande regelefterlevnad.

Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat:

Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och bankens kapitalisering.
Bankens kreditlimiter och exponeringar, inklusive de största exponeringarna och de största reserveringarna.
Stresstester av olika kreditportföljer och andra analyser av kreditportföljerna, speciellt den svenska bolåneportföljens sammansättning och dess betydelse för bankens upplåning.
Storleken på bankens likviditetsportfölj och övriga likviditetsfrågor.
Upplåningsrelaterade frågor och strategier, speciellt gällande säkerställda obligationer.
Ta del av rapportering från Compliance.

Utskottet får månatligen en riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3.

Compliancefunktionen rapporterar kvartalsvis koncernens compliancerisker och avvikelser. I tillägg till detta tar funktionen fram en årlig complianceplan, vilken innehåller koncernens huvudsakliga complianceriskområden. Den rapportering som sker av Compliancefunktionen bereds av Risk- och Kapitalutskottet.

I december 2019 beslutade styrelsen att renodla rapporteringen till Risk- och Kapitalutskottet till rapporter från första och andra försvarslinjen, d v s funktionen för kredit, Group Risk och Compliance. Det innebär att funktionen för internrevision fortsättningsvis huvudsakligen rapporterar till Revisionsutskottet.

Årsplanerna för funktionerna för internrevision, Group Risk och Compliance föredras årligen i Risk- och Kapitalutskottet och Revisionsutskottet.

Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet:

22 mars 2018–19 juni 2019	19 juni–26 mars 2020
Magnus Uggla, ordförande	Magnus Uggla, ordförande
Ulrika Francke	Bo Johansson
Lars Idermark	Josefin Lindstrand
(t.o.m. 5 april 2019)	Bo Magnusson
Bo Johansson	Göran Persson
Peter Norman
Siv Svensson

7 Governanceutskott

I december 2019 beslutade styrelsen att omvandla den arbetsgrupp som bildades i styrelsen 2019 (se ovan) till ett permanent utskott för bolagsstyrningfrågor; Governanceutskottet. Detta utskott ska stödja styrelsen i dess arbete med att säkerställa att bankens övergripande organisation och bolagsstyrningsprocesser är effektiva och ändamålsenliga med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga mandat och principer för rapportering, eskalering och uppföljning för intern kontroll på koncernnivå. Genom det nya utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, däribland inbegripet återkommande översyn av styrelsens koncernövergripande principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppföljning av dotterbolagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp och koordinera myndighetsutredningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet eller som är relaterade till penningtvätt och finansiell brottslighet.

Tidigare styrelsens arbetsgrupp

Bo Magnusson, ordförande Kerstin Hermansson Josefin Lindstrand Magnus Uggla

8 Vd och koncernchef

Vd tillika koncernchef svarar för bankens löpande förvaltning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att styrelsens strategiska inriktning och andra beslut fattade av styrelsen implementeras och följs i affärsområden och dotterbolag, samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.

Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd. Styrelsens syn på vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens governancepolicy och instruktion för vd. Vd ansvarar för att styrelsens beslut, policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen.

Vd fastställer koncernövergripande regler för intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande enheter inom koncernen, främst funktionen för Group Finance, Group Risk och Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärsområdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 45. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning.

Koncernledning, andra kommittéer och forum

Koncernledningen (GEC) är vd:s beslutsförberedande forum och bestod fram till årsskiftet av 17 ledamöter. Under 2019 bildades enheten Anti Financial Crime, vars chef även beslutades ingå i koncernledningen.

Jens Henriksson tillträdde som vd 1 oktober 2019 och beslutade 9 december 2019 att omorganisera koncernledningen som från den 1 januari 2020 består av 14 ledamöter: vd, affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Stora företag och Institutioner, koncernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för Anti Financial Crime, Group Financial Products and Advice, Digital Banking and IT, Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Infrastructure, Group Communication and Sustainability och Group Legal. Ett stort antal av medlemmarna är personer med direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt varje måndag.

Koncernledningen tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till rörlig ersättning för medarbetarna till styrelsens ersättningsutskott. Synen på ersättning är att den i möjligaste mån ska vara individuellt utformad och uppmuntra var och en att prestera i linje med Swedbanks mål, strategi och vision samt bidra till ett sunt risktagande.

Utöver koncernledningen (GEC) finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment Committee (GIC) och Group Crisis Management Team (GCMT).

GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor men också lednings- och styrningsfrågor.

GRCC leds av chefen för Group Risk som tillsammans med chefen för Compliance efter samråd med övriga ledamöter i GRCC lämnar rekommendationer till styrelse och vd. GRCC ska bidra till den strategiska planeringen av koncernens riskaptit för att säkerställa samstämmighet ur ett riskperspektiv.

GIC leds sedan omorganisationen av koncernfinanschefen. GIC planerar och prioriterar koncernens strategiska investeringar och säkerställer att det står i överensstämmelse med bankens strategi.

GCMT leds av chefen för operativa risker och sammankallas vid behov för hantering av akuta krissituationer.

Kommittéer motsvarande de kommittéer som nämns ovan, finns även på andra nivåer i organisationen.

Vd har också inrättat ett informations- och diskussionsforum (Senior Management Forum, SMF) bestående av högre chefer i banken. Detta ska säkerställa implementering och koordinering av strategiskt viktiga frågor. Vd utvärderar sammansättningen i SMF med hänsyn tagen till en lämplig kombination av kompetens och erfarenhet.

Några prioriterade frågor för koncernledningen under 2019 Koncernledningen har under 2019 hanterat en mängd frågor

varav följande är ett urval: • Åtgärder för att motverka penningtvätt, finansiering av terrorism och korruption.
Myndighetsutredningar avseende bankens arbete med att förhindra penningtvätt.
Ny organisation, inklusive ny koncernledning.
Etablerandet av Special Task Force, en särskild enhet för samordning av pågående utredningar
Satsningar för ökat förtroende och kundvärde.
Kapital- och likviditetsfrågor.
Mobila betalningsalternativ har breddats ytterligare med möjligheten att använda Google Pay och Apple Pay.
Investering och samarbete med finansteknikbolaget Kaching Retail.
Hållbarhetsfrågor, som exempelvis undertecknande av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet.
Investerarmöten.
Fortsatt arbete med IT-utveckling och driftsäkerhet.
Intern kontroll och riskhantering.

Intern kontroll och riskhantering

Grunden för ett välfungerande riskarbete är en god och gemensam riskkultur. Bankens funktioner för intern kontroll och riskhantering bygger på tre försvarslinjer.

Första försvarslinjen – affärsverksamhetens riskhantering

Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten. Det är i den dagliga verksamheten som Swedbanks affärsenheter säkerställer att beslut som fattas är väl avvägda och att risktagande sker under kontrollerade och medvetna former i enlighet med interna och externa regler. Anställda inom affärsenheterna har god kunskap om kunderna och specifik insikt i den lokala marknaden. Vidare fungerar de riskklassificeringsverktyg banken använder som stöd i bankens affärsprocesser. Som stöd i första linjen har banken byggt upp vissa centrala stödfunktioner för att reducera riskerna i första försvarslinjen. Sådana funktioner är exempelvis Anti Financial Crime, Group Communication and Sustainability, Group Credit, Group Human Resources and Infrastructure, Group Finance och Group Legal.

Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner

Den andra försvarslinjen utgörs av de interna kontrollfunktionerna Group Risk och Compliance som bland annat övervakar, kontrollerar och rapporterar koncernens risker och hur koncernen följer interna och externa regelverk. Banken har etablerat dessa centrala och oberoende kontrollfunktioner för riskhantering och regelefterlevnad som utför aktiviteter gentemot andra enheter i banken. Kontrollfunktionerna identifierar, följer upp och rapporterar om verksamhetens riskhantering, innefattande operativa risker och risker relaterade till regelefterlevnad.

Riskkontroll

I Swedbank finns en oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk, som arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse.

Group Risk ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rapportering av risker samt genomför oberoende analyser och stresstester av hur händelser i omvärlden påverkar Swedbank. Group Risk bidrar även med expertkunskap och fungerar som rådgivare för att säkerställa att fattade beslut är förenliga med riskaptit och toleransnivåer (limiter). I enlighet med dessa utfärdas interna regler för riskhantering och riskkontroll på olika nivåer.

Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns.

Styrelsens riskpolicy (Policy on Enterprise Risk Management, ERM) innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll. Vidare innehåller den riktlinjer för storleken på den kapitalbuffert som hålls som skydd mot kraftiga konjunkturnedgångar.

Compliance

I Swedbank finns en oberoende regelefterlevnadsfunktion som ansvarar för uppföljning och kontroll av koncernens regelefterlevnad. Chefen för Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse.

Compliance arbetar utifrån fyra processer: planering av complianceverksamheten utifrån en riskbedömning; uppföljning av verksamheten genom enstaka och regelbundna kontroller; rapportering till vd, styrelse och övrig verksamhet av förbättringsområden som identifierats vid kontroller; samt rådgivning och stöd.

Compliance arbetar riskbaserat och prioriterar därmed resurserna till de områden som har de väsentligaste regelefterlevnadsriskerna. Compliance arbete styrs av Compliance Policy (Policy for the Compliance Function) antagen av styrelsen.

9 Tredje försvarslinjen – Internrevision

I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevision. Chefen för Internrevisionen är direkt underställd och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen.

Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom utvärdering av riskhantering, styrning och internkontroll.

Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag omfattas av internrevisionens arbete. Internrevisionen utvärderar huruvida den verkställande ledningen, genom sina implementerade internkontroller och styrningsstrukturer, säkerställer att affärsverksamhetens kontroller är effektiva, riskhanteringsprocesserna är effektiva, och att styrningsprocesserna och organisationen är ändamålsenliga, fungerande och stödjer affärens syften. Internrevisionen arbetar även i förebyggande syfte med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen.

Internrevisionen följer i sitt arbete de riktlinjer för yrkesmässigt utövande av internrevision och den yrkesetiska kod som är satta av The Institute of Internal Auditors och såsom de är fastställda i International Professional Practices Framework.

10 Externrevision

Externrevisorn är en oberoende granskare av bankens räkenskaper och ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning.

Vid årsstämman föredrar revisorn revisionsberättelsen och beskriver granskningsarbetet. Revisorn har inför styrelsen redogjort för sin granskning och sina iakttagelser tre gånger under 2019. Revisorn har träffat styrelsens ordförande, ordföranden i Revisionsutskottet samt ledningen och övriga verksamhetsansvariga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsredovisningen, i enlighet med definition på sidan 194, har översiktligt granskats. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Huvudansvarig är auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. PwC är sedan årsstämman 2019 utsett till revisionsbolag. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. PwC har vid sidan av sitt uppdrag som vald revisor även haft revisionsnära uppdrag, främst relaterade till redovisning, skattetjänster och övriga tjänster så som transaktionsstöd. Uppdrag nära förknippade med revision utgör normalt inget hot mot revisorns oberoende. Andra konsulttjänster av revisorn ska enligt bankens policy utföras med stor restriktion. I enlighet med gällande regler för revisorns oberoende

ska samtliga konsulttjänster på förhand godkännas av Revisionsutskottet och får inte påbörjas förrän så har skett. Revisionsutskottet utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen.

Koncernstruktur

En effektiv operativ struktur är viktig för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Vd beslutade i december 2019 om en ny koncernstruktur som trädde ikraft 1 januari 2020. Organisationsförändringen innebar bland annat att koncernfunktionerna Digital Banking och Group IT slogs samman till en enhet som också tog över ansvaret för konsumentbetalningar och kortverksamhet. Digital Banking and IT utvecklar även och förvaltar de digitala kanalerna samt de verktyg som används i kundmötet. CVM upplöstes och stora delar inordnades i affärsområdet Svensk bankverksamhet, som därmed tagit över koordinering av kundstrategier, utveckling av kunderbjudandet samt hantering av kampanjer. Funktionerna för cash management, PayEx och betalningsinfrastruktur inordnades i affärsområdet Stora företag och institutioner. Bankens finansiella produkter samlades i en ny enhet, Group Financial Products and Advice, vilket innebar att de tidigare enheterna Group Savings och Group Lending and Payments upplöstes. Den nya enheten ansvarar för att tillhandahålla produkter och tjänster inom sparande, försäkringar och lån samt säkerställa en effektiv rådgivningsprocess och ge affärsstöd till de medarbetare som möter kund.

Affärsområden

Verksamheten i banken bedrivs i tre affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och Institutioner. Affärsområdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdescheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verksamhet och rapporterar löpande till vd.

Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att:

implementera gruppens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd
säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå
tillse att policys och instruktioner implementeras inom affärsområdet
ansvara för kunderbjudande och produktutveckling
ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt
ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärsområdet
övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling
upprätthålla ett sunt system för internkontroll med syfte att identifiera, hantera och motverka risker
ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell

Koncernfunktioner

Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning och uppföljning i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policys och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar och strategi samt minimera riskerna i verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens olika marknader. De ansvarar för att sammanställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd inom sitt respektive område och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har rätt till fullständig insyn i affärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande.

Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning

På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken "Om oss" finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller:

Swedbanks bolagsordning
valberedningens principer och arbete
information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011
information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering av riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande befattningshavare
bankens uppförandekod

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR baseras på nedanstående fem internkontrollkomponenter.

Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen

För att säkerställa en tillförlitlig rapportering tar Swedbanks interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur, policys och instruktioner beslutade av styrelsen. Utöver detta finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef.

Det finns ett koncernövergripande IKFR-ramverk vilket grundar sig på bankens vision, syfte och värderingar (läs mer på årsredovisningens första uppslag). IKFR-ramverket syftar till att identifiera och bedöma risker i relation till den finansiella rapporteringen.

Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet

Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten samt i den finansiella rapporteringsprocessen.

Riskanalys inom IKFR-ramverket utförs på koncernnivå för att identifiera och skapa förståelse för riskerna i den finansiella rapporteringen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskanalysen används sedan som utgångspunkt för att bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket.

Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer

För att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är uppdelande enligt IKFR-ramverkets strukturerade kontroller, enligt kategorierna: Koncernövergripande kontroller, kontroller på process- och transaktionsnivå samt generella IT kontroller.

Efterlevnad – Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering för att säkerställa tillförlitligheten i processen för finansiell rapportering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för bankens förändrings- och förbättringsarbete.

Kommunikation – Analys och rapportering

Självutvärderingen sammanställs och analyseras av IKFR avdelningen för att identifiera eventuella risker för fel i den finansiella rapporteringen samt potentiella förbättringsområden. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef och revisionsutskott på kvartalsbasis.

Styrelse

	Göran Persson	Bo Magnusson	Bodil Eriksson
Födelseår	Född 1949 Styrelseordförande sedan 19 juni 2019	Född 1962 Vice ordförande sedan 19 juni 2019	Född 1963 Styrelseledamot sedan 2016
Aktieinnehav1	Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 25 000	Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 20 000	Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0
I Swedbank som:	■ Styrelseordförande ■ Ersättningsutskottet, ordförande ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: ■ 12/12 ■ 3/3 ■ 5/6 Totalt årsarvode: ■ 2 630 000 ■ 105 000 ■ 250 000 Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelsearbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk, samt har en bred erfarenhet av nationella och internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling.	■ Vice ordförande ■ Ersättningsutskottet, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ordförande Närvaro: ■ 12/12 ■ 3/3 ■ 5/6 ■ 3/3 Totalt årsarvode: ■ 885 000 ■ 105 000 ■ 250 000 ■ 395 000 Bo Magnusson har mångårig erfarenhet från finansbranschen, både som anställd med ledande befattningar och i styrelse ordföranderoller. Förutom bred kompetens från finanssektorn, bidrar han med kun skaper från fastighetsbranschen.	■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 32/38 ■ 7/7 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 Bodil Eriksson är vd för Volvo Car Mobility. Hon har lång erfarenhet av ledande posi tioner i konsument- och tjänsteföretag. Hon bidrar med bred och gedigen varu märkeskompetens samt kunskap och erfarenhet om digitaliserade kund erbjudanden.
Ledamotens oberoende	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.
Utbildning	Universitetsstudier i Sociologi och Statsvetenskap	Wallenberg Institute, Executive Leadership Program • Barclays Bank, London, Inter national Banking Program Högre bankutbildning	Universitetsstudier
Bankspecifik erfarenhet	Bankstyrelse: 5 år (2015)	Operativ: 29 år Bankstyrelse: 7 år (2013)	Bankstyrelse: 4 år (2016)
Arbetslivs erfarenhet	JKL Group, rådgivare Sveaskog, Ordförande • Scandinavian Air Ambulance, Ordförande • Sveriges Stats minister • Sveriges Finansminister • Wiklöf Holding AB, ledamot	SBAB Bank AB och Sveriges Säkerställda Obligationer AB, Ordförande • Carnegie Holding AB och Carnegie Investment Bank AB, Ordförande • NS Holding AB och Fast ighetsbolaget Norrporten AB, Ordförande • 4T-WyWallet, Ordförande • Ledande posi tioner inom SEB	Vd, Volvo Car Mobility Executive Vice President, Volvo Cars USA, LLC • Senior Vice President, Volvo Car Group • Vice vd, Apotek Hjärtat • Senior Vice President, SCA • Vice vd, Axfood
Andra väsentliga uppdrag	LKAB, Ordförande • Scandinavian Biogas Fuels International AB, Ordförande • Greengold, Ordförande	Rikshem AB, Ordförande • Rikshem Intres senter AB, Ordförande • KBC Bank NV, (Belgien), Styrelseledamot

1) Innehav per 31 december 2019

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse

Född 1962 Styrelseledamot sedan 2017

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000

■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 30/38 ■ 4/5 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 240 000

Mats Granryd kommer från telekombranschen och är, med sin erfarenhetet från Ericsson och Tele 2, van att leda stora bolag i en reglerad miljö.

Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.

Bankstyrelse: 3 år (2017) Operativ: 9 år

Mats Granryd Kerstin Hermansson Bo Johansson

Född 1957 Styrelseledamot sedan 2019

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 25/25 ■ 4/4 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 240 000

Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden och regelefterlevnad. Hon är jurist och har mångårig erfarenhet från den europeiska värdepappersmarknaden.

Bo Johansson är verkställande direktör i Sparbanken Sjuhärad, vilket enligt Svensk kod för bolagsstyrning är att anses som ett närstående företag till Swedbank. Bo Johansson anses inte vara oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Bo Johansson anses vara oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.

M.Sc, Kungliga Tekniska Högskolan Jur kand, Lunds universitet Civilekonom Utbildning

Född 1965

i Swedbank: 6 500

■ Styrelsen, ledamot

Styrelseledamot sedan 2017

Eget och närståendes aktieinnehav

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: ■ 38/38 ■ 11/12

Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 Bo Johansson har en gedigen bakgrund inom sparbanksrörelsen och i Swedbank, där han arbetat under en stor del av sitt yrkesliv. I dag leder han en sparbank.

Operativ: 29 år Bankstyrelse: 3 år (2017)

Vd, Sparbanken Sjuhärad AB Bankdirektör Swedbank AB Jämtland/ Härjedalen • Chef Trade Finance, Swedbank Markets • Sparbanksdirektör Härjedalen • Stf kontorschef Sparbanken Sveg

Födelseår

Aktieinnehav1

I Swedbank som:

Ledamotens oberoende

Bankspecifik erfarenhet

Arbetslivserfarenhet

Andra väsentliga uppdrag

Generaldirektör för GSMA Vd och Koncernchef Tele 2 • Ledande befattningar inom Ericsson

COOR, Ordförande Medlem av den europeiska värdepappersoch marknadsmyndighetens (ESMA) samrådsgrupp som kallas Securities & Markets Stakeholder Group

Vd Svenska Fondhandlareföreningen • Global Head of Legal & Compliance på Enskilda Securities AB (dotterkoncern inom SEB på den tiden) • Värdepappersjurist, SEB • Notariatsjurist på Jacobsson&Ponsbach Fondkommission AB• Notarietjänstgöring, Linköpings tingsrätt och polismyndigheten

Bankstyrelse: 1 år (2019)

i Katrineholm

1) Innehav per 31 december 2019

Styrelse

	Camilla Linder	Josefin Lindstrand	Roger Ljung
Födelseår	Född 1968 Arbetstagarrepresentant sedan 2015 och suppleant från 2013	Född 1976 Ny styrelseledamot sedan 19 juni 2019	Född 1967
	Aktieinnehav1 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 127	Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0	i Swedbank: 0
■ Styrelsen, ledamot, arbetstagar I Swedbank representant som: Totalt årsarvode: Inget arvode Camilla Linder är arbetstagarrepresentant och har lång erfarenhet av bankverksamhet från exempelvis kontorsrörelsen.		■ Styrelsen, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 12/12 ■ 6/6 ■ 3/3 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 ■ 240 000 Josefin Lindstrand är jurist med flerårig erfarenhet från finansbranschen, bl.a. som styrelseledamot. Hon bidrar i styrelse arbetet främst med sin kompetens inom regelefterlevnad och penningtvättsfrågor.	representant
Ledamotens oberoende	Ej tillämplig.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.	Ej tillämpligt.
Utbildning	Gymnasieutbildning	Jur kand, Stockholms Universitet • Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet
Bankspecifik erfarenhet	Operativ: 24 år	Operativ: 11 år Bankstyrelse: 4 år (2016)	Operativ: 32 år
Arbetslivs erfarenhet	Banktjänsteman, Swedbank AB Sparbanken Alfa • Föreningssparbanken	Specialistrådgivare inom bolags styrning genom egen verksamhet Specialistrådgivare, Advokatfirman Hammarskiöld & Co • BNP Paribas, styrelse ledamot i SevenDay Finans AB • Sörmlands Sparbank, styrelseledamot (vice ordförande) • Clearstone AB, grundare och ägare • Intertrust Group, Business Unit Director,

Andra väsentliga uppdrag Finansförbundets koncernklubb Swedbank, ordförande • SPK, ledamot

Född 1967 Arbetstagarrepresentant sedan 2015

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

■ Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Totalt årsarvode: Inget arvode

Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfarenhet inom Swedbank.

Specialistrådgivare inom bolagsstyrning genom egen verksamhet Specialistrådgivare, Advokatfirman Hammarskiöld & Co • BNP Paribas, styrelseledamot i SevenDay Finans AB • Sörmlands Sparbank, styrelseledamot (vice ordförande) • Clearstone AB, grundare och ägare • Intertrust Group, Business Unit Director, Compliance Services • Citi, ledande positioner inom Legal and Compliance • Swedbank AB, jurist

Gymnasieutbildning

Företagsrådgivare, Swedbank AB Privatrådgivare, kontorschef, Swedbank AB • Finansförbundets förbundsstyrelse, andre vice ordförande

Finansförbundets koncernklubb Swedbank, vice ordförande • Finansförbundets förbundstyrelse, ledamot • Finans och försäkringsbranschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande

1) Innehav per 31 december 2019

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse

Anna Mossberg Magnus Uggla

Född 1972 Styrelseledamot sedan 2018

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 800

■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 37/38 ■ 7/7 ■ 3/3 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 ■ 240 000

Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändringsarbete. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bl.a. som affärsområdeschef på Google, och många år i olika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG.

Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.

Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civ.Ing. Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet

Heltidsarbetande styrelseledamot Affärsområdeschef, Google Sverige AB •

Vd, Bahnhof AB • SvP, Strategy and Portfolio Management, Deutsche Telecom AG • Director Internet Services, Telia AB • Vice President, Telia International Carrier AB

Född 1952

Styrelseledamot sedan 2017

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000

Ledamotens

Födelseår

Aktieinnehav1

I Swedbank som:

oberoende

Utbildning

Bankspecifik erfarenhet

Arbetslivserfarenhet

SwissCom AG, ledamot • Schibsted ASA, ledamot

1) Innehav per 31 december 2019

Andra väsentliga uppdrag

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledning

Ledning

Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 1 oktober 2019 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Civilekonom, Civilingenjör och Licenciat

Mikael Björknert Chef Svensk bankverksamhet Född 1966. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 3 049 Utbildning: Civilekonom Väsentliga uppdrag utanför Swedbank: Nasdaq Nordic, ledamot • Bankgirot, ordförande

Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef Född 1962. Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 6 523 Utbildning: Studier i ekonomi

Anders Ekedahl Chef för Anti-Financial Crime Född 1960. Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 21 933 Utbildning: Civilekonom

Johan Eriksson Tillförordnad Kommunikationsdirektör Född 1976. Anställd sedan 2016 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Civilekonom

Eva de Falck Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1960. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Jur.kand.

Gunilla Domeij Hallros Tillförordnad koncernriskchef Född 1961. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 2 491 Utbildning: Ekonom

Ingrid Harbo Chef för Group Compliance Född 1959. Anställd sedan 2011 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 1 500 Utbildning: Jur.kand.

Anders Karlsson Koncernfinanschef Född: 1966. Anställd 1999–2008 och sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 22 848 Utbildning: Civilekonom

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledning

Ola Laurin Chef för Stora företag och institutioner Född 1971. Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 7 269 Utbildning: Civilekonom

Jon Lidefelt Tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet Född 1973. Anställd sedan 2013 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 1 278 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan

Lotta Lovén CIO och chef för Digital Banking & IT Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004

Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 2 993 Utbildning: Marknadsekonom Väsentliga uppdrag utanför Swedbank: Finansiell ID-teknik, ledamot

Carina Strand Chef för HR & Infrastructure Född 1964. Anställd sedan 2017 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 0 Utbildning: Ekonom

Kerstin Winlöf Chef för Group Financial Products & Advuice Född 1966. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:1 700 tbildning: Civilekonom

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balansräkningen i Swedbank AB, med 49 340 mkr:

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):

8,80 kronor utdelas kontant per stamaktie	9 856
Till ny räkning överförs	39 484
Summa disponerat	49 340

Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 781 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars 2020. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2020. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 2 april 2020. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 40 788 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 82 146 mkr.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande.

Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Rapporter och noter – Koncernen

RÄKNINGAR KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Resultaträkning

Rapport över totalresultat

Balansräkning
Förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys

	Inledande noter				Balansräkning
59	Not	K1	Företagsinformation	120	Not	K21	Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
59	Not	K2	Redovisningsprinciper	121	Not	K22	Utlåning till kreditinstitut
67	Not	K3	Risker	121	Not	K23	Utlåning till allmänheten
67		3.1	Kreditrisker	122	Not	K24	Obligationer och andra räntebärande värdepapper
87		3.2	Egendom som övertagits för skydd av fordran	122	Not	K25	Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
			samt återtagna leasingobjekt	122	Not	K26	Aktier och andelar
88		3.3	Likviditetsrisk	122	Not	K27	Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
92		3.4	Marknadsrisk	124	Not	K28	Derivat
93		3.4.1	Ränterisk	125	Not	K29	Säkringsredovisning
94		3.4.2	Valutakursrisk	130	Not	K30	Immateriella anläggningstillgångar
95		3.4.3	Marknadsrisker i tradingverksamhet	133	Not	K31	Materiella tillgångar
95		3.4.4	Aktiekursrisk	134	Not	K32	Övriga tillgångar
95		3.4.5	Råvarurisk	134	Not	K33	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
95		3.5	Operativa risker	134	Not	K34	Skulder till kreditinstitut
96		3.6	Försäkringsrisker	134	Not	K35	In- och upplåning från allmänheten
96		3.7	Övrigt	134	Not	K36	Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken
97	Not	K4	Kapital	134	Not	K37	Emitterade värdepapper
97			Intern kapitalutvärdering	134	Not	K38	Korta positioner värdepapper
99			Kapitaltäckningsanalys	135	Not	K39	Pensioner
102	Not	K5	Rörelsesegment	137	Not	K40	Försäkringsavsättningar
106	Not	K6	Produkt	137	Not	K41	Övriga skulder och avsättningar
107	Not	K7	Geografisk fördelning	137	Not	K42	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
				137	Not	K43	Efterställda skulder
	Resultaträkning			138	Not	K44	Eget kapital
110	Not	K8	Räntenetto	138	Not	K45	Värderingskategorier för finansiella instrument
111	Not	K9	Provisionsnetto	140	Not	K46	Verkligt värde för finansiella instrument
112	Not	K10	Nettoresultat finansiella poster	145	Not	K47	Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller
112	Not	K11	Försäkringsnetto				omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
112	Not	K12	Övriga intäkter
113	Not	K13	Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal		Kassaflödesanalys
117	Not	K14	Övriga allmänna administrationskostnader	146	Not	K48	Specifikation av justeringar för poster som ej ingår
117	Not	K15	Avskrivningar av materiella tillgångar och				i kassaflödet i den löpande verksamheten
			immateriella anläggningstillgångar
117	Not	K16	Nedskrivning av materiella tillgångar inklusive		Övriga noter
			återtagna leasingobjekt	146	Not	K49	Utbetald och föreslagen utdelning
117	Not	K17	Kreditförluster, netto	146	Not	K50	Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden
118	Not	K18	Skatt	147	Not	K51	Överförda finansiella tillgångar
120	Not	K19	Resultat per aktie	147	Not	K52	Operationell leasing
				148	Not	K53	Närstående och andra betydande relationer
	Totalresultat			149	Not	K54	Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag
120	Not	K20	Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat	150	Not	K55	Känslighetsanalys
				150	Not	K56	Händelser efter 31 december 2019
				151	Not	K57	Effekter av förändrade redovisningsprinciper, IFRS 16
				152	Not	K58	Förändrad presentation av räntenetto

Resultaträkning, koncernen

mkr	Not	2019	2018
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		32 810	32 015
Övriga ränteintäkter		2 560	2 043
Ränteintäkter		35 370	34 058
Räntekostnader		–9 381	–8 830
Räntenetto1	K8	25 989	25 228
Provisionsintäkter		19 472	18 967
Provisionskostnader		–6 488	–6 131
Provisionsnetto	K9	12 984	12 836
Nettoresultat finansiella poster	K10	3 629	2 112
Försäkringsnetto	K11	1 465	1 192
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	K27	822	1 028
Övriga intäkter	K12	1 071	1 826
Summa intäkter		45 960	44 222
Personalkostnader	K13	11 119	10 284
Övriga allmänna administrationskostnader	K14	7 314	5 865
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	K15	1 551	686
Summa kostnader		19 984	16 835
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar		25 976	27 387
Nedskrivning av immateriella tillgångar	K30	79	306
Nedskrivning av materiella tillgångar	K16	8	8
Kreditförluster, netto	K17	1 469	521
Rörelseresultat		24 420	26 552
Skatt	K18	4 711	5 374
Årets resultat		19 709	21 178

Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB		19 697	21 162
Minoriteten		12	16
Resultat per aktie, kr	K19	17,62	18,96
Resultat per aktie efter utspädning, kr	K19	17,56	18,89

1) Presentationen avseende ränteintäkter och räntekostnader har ändrats avseende 2018. Se not K58 för mer information.

Rapport över totalresultat, koncernen

mkr	Not	2019	2018
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		19 709	21 178
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K39	–3 866	–1 806
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		–127	–63
Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen	K46	17	22
Skatt	K20	793	361
Summa		–3 183	–1 486
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter
Vinster/förluster uppkomna under året		739	1 870
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	K29
Vinster/förluster uppkomna under året		–600	–1 474
Kassaflödessäkringar	K29
Vinster/förluster uppkomna under året		159	421
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster		–154	–403
Valutabasisspreadar
Vinster/förluster uppkomna under året		–18	–72
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		32	36
Skatt	K20
Vinst/förlust uppkomna under året		134	211
Omfört till resultaträkningen, skatt		33	86
Summa		325	675
Årets övrigt totalresultat, efter skatt		–2 858	–811
Årets totalresultat		16 851	20 367
Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB		16 839	20 351
Minoriteten		12	16

Balansräkning, koncernen

mkr	Not	2019	2018	1/1/2018
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		195 286	163 161	200 364
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K21	137 094	99 579	85 962
Utlåning till kreditinstitut	K22	45 452	36 268	31 020
Utlåning till allmänheten	K23	1 652 296	1 627 368	1 534 893
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring		271	766	789
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K24	57 367	53 312	59 447
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K25	224 893	177 868	180 320
Aktier och andelar	K26	6 568	4 921	19 850
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	K27	6 679	6 088	6 161
Derivat	K28	44 424	39 665	55 680
Immateriella anläggningstillgångar	K30	17 864	17 118	16 329
Materiella tillgångar	K31	5 572	1 966	1 955
Aktuella skattefordringar		2 408	2 065	1 375
Uppskjutna skattefordringar	K18	170	164	173
Övriga tillgångar	K32	8 859	13 970	14 527
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	K33	3 025	1 813	1 607
Summa tillgångar		2 408 228	2 246 092	2 210 452

Skulder och eget kapital Skulder
Skulder till kreditinstitut	K34	69 686	57 218	68 244
In- och upplåning från allmänheten	K35	954 013	920 750	855 713
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K36	225 792	178 662	181 124
Emitterade värdepapper	K37	855 754	804 360	850 209
Korta positioner värdepapper	K38	34 345	38 333	14 459
Derivat	K28	40 977	31 316	46 200
Aktuella skatteskulder		836	1 788	1 379
Uppskjutna skatteskulder	K18	1 571	1 576	2 226
Pensionsavsättningar	K39	8 798	4 979	3 200
Försäkringsavsättningar	K40	1 894	1 897	1 834
Övriga skulder och avsättningar	K41	28 807	30 035	25 577
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K42	4 383	3 385	2 990
Seniora icke-prioriterade skulder		10 805
Efterställda skulder	K43	31 934	34 184	25 864
Summa skulder		2 269 595	2 108 483	2 079 019
Eget kapital
Minoritetskapital		25	213	202
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		138 608	137 396	131 231
Summa eget kapital	K44	138 633	137 609	131 433
Summa skulder och eget kapital		2 408 228	2 246 092	2 210 452

Förändringar i eget kapital, koncernen

	Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital1	Omräknings differens dotter och intresse företag	Säkring av netto investering i utlands verksamhet	Kassa flödes säkring	Valuta basis spreadar	Egen kreditrisk	Balanserad vinst	Totalt	Minoritets kapital	Totalt eget kapital
Ingående balans 1 januari 2019	24 904	17 275	5 508	–3 444	4	–19	–18	93 186	137 396	213	137 609
Utdelningar								–15 878	–15 878	–15	–15 893
Aktierelaterade ersättningar till anställda								272	272		272
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								–34	–34		–34
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								13	13		13
Rörelseavyttring										–185	–185
Årets totalresultat			771	–436	4	–14	13	16 501	16 839	12	16 851
varav redovisat över resultaträkningen								19 697	19 697	12	19 709
varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt			771	–600	5	–18	17	–3 993	–3 818		–3 818
varav skatt redovisat över övrigt totalresultat				164	–1	4	–4	797	960		960
Utgående balans 31 december 2019	24 904	17 275	6 279	–3 880	8	–33	–5	94 060	138 608	25	138 633

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital1	Omräknings differens dot ter och intresse företag	Säkring av netto investering i utlands verksamhet	Kassa flödes säkring	Valuta basis spreadar	Egen kreditrisk	Balanserad vinst	Totalt	Minoritets kapital	Totalt eget kapital
Ingående balans 1 januari 2018	24 904	17 275	3 602	–2 255	–10	38	–36	87 713	131 231	202	131 433
Utdelning								–14 517	–14 517	–5	–14 522
Aktierelaterade ersättningar till anställda								321	321		321
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								–9	–9		–9
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								19	19		19
Årets totalresultat			1 906	–1 189	14	–57	18	19 659	20 351	16	20 367
varav redovisat över resultaträkningen								21 162	21 162	16	21 178
varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt			1 906	–1 474	18	–72	22	–1 869	–1 469		–1 469
varav skatt redovisat över övrigt totalresultat				285	–4	15	–4	366	658		658
Utgående balans 31 december 2018	24 904	17 275	5 508	–3 444	4	–19	–18	93 186	137 396	213	137 609

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

Kassaflödesanalys, koncernen

mkr	Not	2019	2018
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		24 420	26 552
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten	K48	4 952	–2 098
Betalda skatter		–5 981	–6 531
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut		–9 130	–5 257
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten		–27 282	–86 339
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel		–43 187	6 720
Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer		33 488	56 594
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut		12 249	–12 167
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar		–678	15 946
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder		8 556	33 714
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–2 593	27 134
Investeringsverksamheten
Rörelseavyttring		52
Förvärv av och tillskott till joint ventures		–81
Avyttring av aktier i intresseföretag och joint ventures		184	277
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures		529	354
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–224	–15 321
Försäljning/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		535	16 361
Kassaflöde från investeringsverksamheten		995	1 671
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper	K3.3	148 250	116 506
Återbetalning av räntebärande värdepapper	K3.3	–94 929	–152 614
Emission av certifikat m.m.	K3.3	483 569	1 000 665
Återbetalning av certifikat m.m.	K3.3	–487 865	–1 018 910
Amortering leasingskulder	K3.3	–718
Utbetald utdelning		–15 893	–14 522
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		32 414	–68 875
Årets kassaflöde		30 816	–40 070
Likvida medel vid årets början		163 161	200 371
Årets kassaflöde		30 816	–40 070
Valutakursdifferenser i likvida medel		1 309	2 860
Likvida medel vid årets slut		195 286	163 161

Kommentarer

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 36 372 mkr (33 899) samt ränteutbetalningar med 9 809 mkr (7 435). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter- och intresseföretag.

Den 4 november 2019 avyttrades intresseföretaget Babs Paylink AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 113 mkr. Den redovisade vinsten blev 25 mkr. Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procentenheter av aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgick därefter till 49 procent, varför företaget konsoliderades som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden från avyttringstidpunkten. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 52 mkr. Den redovisade vinsten blev 40 mkr. Tillskott lämnades till joint venturet Nordic KYC Utility AB med 57 mkr och till joint venturet P27 Nordic Payments Platform AB med 24 mkr.

Den 29 juni 2018 avyttrades intresseföretaget UC AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 206 mkr. I samband med avyttringen erhölls också aktier motsvarande 7,4 procent i det finska kreditinformationsföretaget Asiakastieto Group Plc till ett värde av 502 mkr. Den redovisade vinsten blev 677 mkr. Den 9 januari 2017 avyttrades aktierna i intresseföretaget Hemnet AB. Swedbank erhöll delbetalningar på 71 mkr, av den kontanta försäljningslikviden dels 2019 och dels 2018.

Under 2018 förvärvades 6 procent i Meniga Ltd för 31 mkr den 23 mars, 14 procent i Asteria AB för 6 mkr den 19 december. Dessutom ökade investeringen i Minna Technologies AB (före detta Mina tjänster) med 10 mkr den 7 december 2018.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likviditet. Vad koncernen anser vara likviditet samt koncernens riskhantering av likviditetsrisker beskrivs i not K3.3.

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

K1 Företagsinformation

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2019 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 19 februari 2020. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm med adress Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Verksamhet beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 26 mars 2020.

K2 Redovisningsprinciper

INNEHÅLL

1	GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN	59
2	FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER	59
3	BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER	60
3.1	Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)	60
3.2	Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)	60
3.3	Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)	60
3.4	Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)	60
3.5	Leasingavtal (IFRS 16, IAS 17)	63
3.6	Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS11)	64
3,7	Immateriella tillgångar (IAS 38)	64
3.8	Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)	64
3.9	Avsättningar (IAS 37)	64
3.10	Pensioner (IAS 19)	64
3.11	Försäkringsavtal (IFRS 4)	64
3.12	Provisionsnetto (IFRS 15)	64
3.13	Övriga intäkter	65
3.14	Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)	65
3.15	Nedskrivningar (IAS 36)	65
3,16	Skatt (IAS 12)	65
3.17	Likvida medel (IAS 7)	65
3.18	Rörelsesegment (IFRS 8)	65
4	BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR	65
5	NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR	66
5.1	Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas	66

1 GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder – International Financial Reporting Standards – IFRS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella rapporter avses: • rapport över balansräkning per periodens slut,

rapport över totalresultat för perioden,
rapport över förändringar i eget kapital för perioden,
rapport över kassaflöden för perioden, samt
noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.

Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaffningsvärden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensionsåtaganden.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

2 FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

I de finansiella rapporterna för 2019 tillämpas följande nya redovisningsstandarder och ändringar.

Leasingavtal (IFRS 16)

Den 1 januari 2019 införde koncernen IFRS 16. Standarden ersatte IAS 17 Leasingavtal och fastställer principerna för redovisning, värdering, presentation och upplysningar om leasingavtal. Den nya standarden förändrar väsentligt hur leasetagare ska redovisa leasingavtal. Standarden tar bort leasetagares krav på att skilja mellan finansiella och operationella leasingavtal och kräver att leasetagare redovisar nyttjanderätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts administrativa kostnader med avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasingskulderna. I kassaflödesanalysen kommer betalningar hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten och betalningar hänförliga till räntedelen redovisas i den löpande verksamheten.

Koncernen redovisade övergången till IFRS 16 i enlighet med den modifierade retrospektiva metoden, vilket innebär tillämpning från den 1 januari 2019 utan omräkning av jämförelsetal. För samtliga leasingavtal som klassificeras som operationella enligt IAS 17 och där koncernen är leasetagare redovisas en leasingskuld och en nyttjanderätt i balansräkningen. Leasingskulderna beräknades vid övergången till IFRS 16 till nuvärdet av framtida leasingbetalningar, diskonterade med den marginella låneräntan vid införandet den 1 januari 2019. Nyttjanderätten redovisades initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerad för eventuella förutbetalda leasingavgifter.

Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda leasingavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tillämpar de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.

Då koncernen är leasegivare är kraven i stort sett oförändrade och kravet på åtskillnad mellan finansiella och operationella leasingavtal behålls.

Effekterna av övergången presenteras i not K57.

Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7 till följd av Referensräntereformen Den 31 december 2019 införde koncernen ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen. Dessa ändringar godkändes av EU den 15 januari 2020, med möjlighet till förtidstillämpning. Ändringarna möjliggör vissa temporära lättnader i säkringsredovisningskraven i samband med reformen. Främst antas LIBOR baserade räntor i koncernens säkrade poster och säkringsinstrument inte ändras till följd av reformen. Syftet är att säkringsrelationerna inte ska behöva avbrytas till följd av reformen. Koncernen har tillämpat ändringarna retrospektivt för säkringsrelationer som fanns vid början av rapporteringsperioden samt på de säkringsrelationer som har identifierats därefter. Införandet hade ingen väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat eller kassaflöde.

Övriga förändringar i IFRS och svenska regelverk

Övriga nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar, eller förändringar i svenska regelverk vilka har antagits under 2019 har inte haft någon eller enbart en oväsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat i form av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och kostnadsposter såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat. Rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat.

Förändrad presentation av räntenettot

Från och med 2019 presenterar koncernen ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde på en separat rad i resultaträkningen. Jämförelsetal har räknats om, se not K58. Koncernen presenterar negativ ränta på finansiella tillgångar och skulder, som tidigare presenterades i resultaträkningen, i not K8.

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukturerade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet, överförd ersättning värderad till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindelserna redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen som vinst vid förvärv till lågt pris inom övriga intäkter. I den överförda ersättningen (köpeskillingen) ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekommande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav. Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser i resultaträkningen.

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)

3.4.1 Allmänt

Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella tillgångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen av en specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt.

Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på separat rad.

Redovisning och bortbokning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärsdagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassificerade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part.

När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulterar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknadsförhållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är relaterade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsentligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses inte vara väsentliga på egen hand.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för

ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finansiella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel leasingfordringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämpningsområdet för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventuella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

Kvittning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balansräkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Räntenetto

Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder redovisas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta samt periodiseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instrumentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som diskonterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen.

Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovisningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserver för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till dess den finansiella tillgången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjusterade effektivräntan beräknas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för redovisat bruttovärde och införlivar effekten av förväntade framtida kreditförluster på uppskattade framtida kassaflöden.

Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handelssyfte samt därtill relaterade räntor inom affärsområdet LC&I exkluderas från räntenettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.

Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde med negativa räntor som redovisas i not K8.

3.4.2 Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas).

Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella tillgångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassaflöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde över resultatet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlust- reserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.4.3.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finansiella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar:

Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde
Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta
Egetkapitalinstrument
Derivat som inte säkringsredovisas

Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinsthemtagningar.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderingsmodell, så kallade dag 1-vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata.

Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat i finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. Värderingen till

upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlustreserveringar.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar:

Finansiella skulder som innehas för handel
Derivat som inte säkringsredovisas
Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde över resultatet vid första redovisningstillfället.

Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde över resultatet för:

Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestående skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar.
Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt värde över resultatet.

Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen.

Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om.

3.4.3 Kreditförluster

Reserver för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingfordringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad.
Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.
Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid.

Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD).

PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp.

Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar.

Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

Definition på fallissemang och osäkra fordringar

Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsentligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Koncernen har valt att ompröva sitt antagande att instrument med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar är fallerade eller osäkra enbart för instrument i exponeringsklasserna för stater och finansiella institut till följd av att fallissemang bedöms individuellt.

Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid.

Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan första redovisningstillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kommer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första hand för att bedöma instrument vars första redovisningstillfälle var före 1 januari 2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstillfällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att använda i efterhand erhållen information.

Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren.

Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporteringsdagen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut.

Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.

Förväntad löptid

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid.

Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Modifieringar

När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan.

När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

Köpta eller utgivna osäkra fordringar

Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som köpta eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovisningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust.

Presentation av kreditförluster

För finansiella tillgångar värderade till upplupen anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. Reserveringar för sannolika kreditförluster och bortskrivningar presenteras som kreditförluster i resultaträkningen.Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39)

Säkringsredovisning till verkligt värde (IFRS 9)

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Säkringsredovisning av portföljer till verkligt värde (IAS 39) Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade portföljen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till allmänheten. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster.

Kassaflödessäkring (IFRS 9)

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där derivatet, säkringsinstrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen komponenten för valutabasisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt värde på valutabasisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valutabasisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring respektive reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resultatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet (IFRS 9)

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

3.5 Leasingavtal (IFRS 16, IAS 17) 3.5A Leasingavtal 2019, (IFRS 16) Leasetagare

Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjanderätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. Nyttjanderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasingskulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betalningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksamheten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten.

Leasegivare

Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.

Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen

3.5B Leasingavtal 2018, (IAS 17)

Leasetagare

Koncernen är leasetagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då koncernen är leasetagare kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden.

Leasegivare

Samma redovisningsprinciper som 2019, se ovan 3.5A Leasegivare

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)

Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestämmande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av.

Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och joint venture överensstämmer med koncernens.

3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38)

Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)

För skyddande av fordran

Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager, såvida de inte anses vara förvaltningsfastigheter. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning.

För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

3.9 Avsättningar (IAS 37)

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostnader för avgångsvederlag.

3.10 Pensioner (IAS 19)

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och innehåller även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4)

Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på raden Försäkringsnetto.

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15)

Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänsteuppdrag, vilka rapporteras som Provisionsintäkter. Tjänsteuppdragen inkluderar exempelvis kapitalförvaltning, kort och betalningsförmedling. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtagandena är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Koncernen presenterar ej fakturerade fordringar för prestationsåtaganden som har tillhandahållits men inte debiterats som upplupna intäkter och avtalsskulder för kortfristiga förskott mottagna men där prestationsåtaganden ännu inte har tillhandahållits som förutbetalda intäkter. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade till transaktioner

som redovisats som intäkter inom Provisionsintäkter.

3.13 Övriga intäkter

IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas i Övriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se ovan 3.12 Provisionsnetto.

Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en själv-

ständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar.

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)

Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.

För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapitalinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstrumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter.

3.15 Nedskrivningar (IAS 36)

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella tillgångar.

3.16 Skatt (IAS 12)

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden.

Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

3.17 Likvida medel (IAS 7)

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då centralbanken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses

medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8)

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras.

Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital.

Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

4 BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventuella tillgångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella, uppskjutna skatter, pensionsavsättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

Investeringsfonder

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. Tillgångarnas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna vilket medför att koncernen har inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna. Koncernens exponering emot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter varför koncernen bedöms agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonderna. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering emot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang emot en investeringsfond överstiger 35 procent bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmandeinflytande och att investeringsfonden konsolideras. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondförsäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad emot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestämmande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 169 mdkr (129) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäkringsavtalen om 169 mdkr (129) redovisades som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen istället bedömt att sådana innehav inneburit en exponering emot rörlig avkastning och ett bestämmande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 77 mdkr (44) i finansiella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning.

Finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktiviteten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder

koncernen istället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll.

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K46 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument, som avsåg innehav i onoterade aktier, värderade med egna antaganden som är betydande till 1 854 mkr (1 266).

Företagsledningen bedömer vilka finansiella instrument säkringsredovisning ska användas för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra.

Skatt

För moderbolagets estniska dotterföretag Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinstmedel före 2017 uppgick till 14 237 mkr (14 011). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 847 mkr (2 802).

Reserveringar för kreditförluster

De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller införlivar indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av företagsledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kreditrisken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både när gäller vilka scenarios som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sida 69 och i relation till framåtblickande makroekonomiska scenarier finns på sida 70.

Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvalitén på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för arbetsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. Förändringen av reserveringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för individuellt bedömda lån uppgick till 869 mkr (832). Koncernen har inte förändrat metoderna för uppskattningar eller väsentliga antaganden under rapporteringsperioden.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Goodwill prövas minst årligen för nedskrivning. Prövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten som goodwillen avser och allokerats till samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 709 mkr (13 549), varav 10 582 mkr (10 413) avser investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet 2019 ledde inte till några nedskrivningar. Till och med 2001 hade 60 procent av den baltiska verksamheten förvärvats. Under 2005 förvärvades resterande 40 procent. Merparten eller 11 387 mkr (11 206) av goodwillen före nedskrivningar uppkom i och med förvärvet av återstående minoritet och motsvarade då 40 procent av verksamhetens totala värde. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller om antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov uppkomma för investeringarna i den baltiska verksamheten.

Förmånsbestämda pensioner

För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Förändringar av antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. För 2019 redovisades en kostnad i övrigt totalresultat om 3 866 mkr (1 806) avseende omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Per årsskiftet uppgick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående pensionsskulden, till 1,46 procent jämfört med 2,42 procent vid föregående årsskifte. Inflationsförväntningarna uppgick till 1,98 procent jämfört med 1,92 procent vid föregående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 4 929 mkr av kostnaden i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna ökade under 2019 med 1 063 mkr. Sammantaget per sista december översteg skulden för förmånsbestämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknadsvärde med 8 798 mkr (4 979).

Eventualförpliktelser

Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet 2019 har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna har fortfarande inte blivit kända och det var inte heller möjligt att tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp.

5 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas

International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Committee har utfärdat nedan angivna standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2020 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om förändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tillämpat nedanstående förändringar i årsredovisningen 2019.

Försäkringskontrakt (IFRS 17)

IFRS 17 utfärdades i maj 2017 och ska tillämpas från 1 januari 2021, med föreslagen ändring av tillämpningsdatumet till 1 januari 2022. Standarden har ännu inte antagits av EU. Den nya standarden fastställer principer för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt. Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt värde baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från premier samt utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad vinst för försäkringsskydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms för närvarande.

Övriga förändringar i IFRS och svenska regelverk

Övriga nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

K3 Risker

Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten att en händelse inträffar, och dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) som beskriver riskramverket, riskhanteringsprocessen samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som verksamheten medför och har utformat processer för hur riskerna ska hanteras

Riskhanteringsprocesserna omfattar processer som säkrar att banken, identifiera, kvantifiera, hanterar, följer upp och rapporterar risker. Processen spänner över samtliga risktyper och resulterar även i en beskrivning av Swedbanks riskprofil, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess.

För att försäkra sig om att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskprofil har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella VD-limiter för de risktyper som koncernen är exponerad mot. VD-limiterna kompletteras av limiter på lägre nivåer samt riskindikatorer som monitoreras noggrant och som syftar till att ge tidiga signaler om förutsättningarna i riskbilden förändras.

Kapitalutvärderingsprocessen utvärderar behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank, samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden, uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna

Risk	Beskrivning
Kreditrisk	Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk.
Marknadsrisk	Risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktiekursrisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatiliteter eller korrelationer.
Likviditetsrisk	Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt.
Operativ risk	Risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck liga interna processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser. Även risk från externa händelser som inte omfattas av något annat riskslag ingår i operativ risk. I definitionen för operativa risker ingår också informationssäkerhetsrisk.
Försäkringsrisk	Risken för en förändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska försäkringskostnader och förväntade försäkringskostnader.
Övriga risker	Innefattar affärsrisk, strategisk risk, ryktesrisk, conduct risk, risk för penningtvätt och finansiering av terrorism och hållbarhetsrisk.

3.1 Kreditrisker

Definition

Med kreditrisk avses risken att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk omfattar även koncentrationsrisk, motpartsrisk och avvecklingsrisk.

Koncentrationsrisken utgörs bland annat av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till specifika motparter, sektorer eller geografier. Motpartsrisk är risken för att en motpart i en tradingtransaktion inte fullgör sina finansiella åtaganden mot Swedbank och att de säkerheter som erhållits inte är tillräckliga för att täcka fordran på motparten. Med tradingtransaktion avses här återköpsavtal, derivat och värdepappersfinansieringstransaktioner.

Avvecklingsrisk är risken att en motpart inte fullgör sitt åtagande innan Swedbank fullgör sitt i samband med att en transaktion går till förfall (leverans/betalning).

Riskhantering

En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, samt att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid all kredit- och kreditriskhantering inom koncernen. Principen återspeglas i den oberoende kreditriskorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocesserna. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.

Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Koncernen eftersträvar även att erhålla adekvat säkerhet.

En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling, av betydelse för affären och dess risk, beaktas. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institutioner och stater granskas dessutom minst årligen för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekonomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass samt bedömning av den långsiktiga kundrelationen.

Riskmätning

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för:

riskbedömning och kreditbeslut
beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC)
beräkning av reserveringar för befarade kreditförluster
övervakning och hantering av kreditrisker (inklusive migrationer)
rapportering av kreditrisker till styrelse, vd och koncernledning
utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter
beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering

Riskklass utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Riskklassificeringen ingår även som en central del i uppföljningen av enskilda kreditexponeringar.

Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen att använda Intern riskklassificeringsmetod (IRK-metoden) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IRK-metoden används för huvuddelen av utlåningen till allmänheten med undantag för utlåning till stater. För de exponeringar där IRK-metoden inte tillämpas används istället schablonmetoden.

Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom ett år. Riskklasser uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar högst risk, 21 representerar lägst risk, samt en klass för lån som fallerat. Efterföljande tabell beskriver koncernens riskklassificering och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang (PD) inom 12 månader, samt indikativ rating enligt ratinginstitutet Standard & Poor's. Av de totala IRK-klassade exponeringarna ligger 85 (82) procent inom riskklasserna 13–21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Av exponeringarna har 54 (53) procent riskklass 18 eller högre, som motsvarar A rating från de stora ratinginstituten. Exponeringsandelarna avser konsoliderad situation.

Riskklass enligt IRK-metoden

Intern rating		PD (%)	Indikativ rating Standard & Poor's
Låg risk	13–21	<0,5	BBB- till AAA
Normal risk	9–12	0,5–2,0	BB till BB+
Förhöjd risk	6–8	2,0–5,7	B+ till BB
Hög risk	0–5	>5,7	C till B
Fallerade	Fallerad	100	D

För att uppnå en så stor exakthet som möjligt i den interna ratingen har olika modeller för riskklassificering utvecklats. Modellerna är i huvudsak av två typer: den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. I de fall statistiska metoder inte är tillämpliga skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom expertbedömning.

Modellerna valideras såväl vid införandet av nya modeller som vid större förändringar samt fortlöpande (minst årligen). Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt.

Värdering av förväntade kreditförluster

Koncernens reserv för kreditförluster värderas baserat på förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom 12 månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är: sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD). kreditexponering vid fallissemang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.

Portföljerna för uppskattning av förväntade kreditförluster överensestämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål, med delade riskegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel land, affärsområde eller produktgrupp.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för 12 månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.

Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indata till IFRS 9 PD-modeller, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PDterminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av låntagare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för 12 månader och för återstående löptid. bransch- och land specifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskattningar.

Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för 12 månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannoliketen för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske och pengars tidsvärde tas i beaktande. LGD modeller bygger på historisk förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, motpartstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptid

Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i redovisningsprinciperna avsnitt 3.4.3 Kreditförluster under rubriken Fastställa betydande ökning av kreditförlust sedan första redovisningstillfället. Tabellerna på nästa sida visar kvantitativa tröskelvärden:, • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande 12 månaderna

samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits före den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 till 2 enheter från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 13 och 21, nedgraderas med 3 till 8 enheter från det första redovisningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk.

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass för kreditexponeringar utgivna med en riskklass) mellan 13 och 21, anses en ökning med 150–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande.

Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genomfört en känslighetsanalys för hur kreditreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och också öka beräknade kreditreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Tabellerna på nästa sida visar effekterna av denna känslighetsanalys för kreditreserveringarna vid årsskiftet.

Beaktande av framåtblickande makroekonomiska scenarier

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster.

Från analyser av historisk data har koncernens riskkontroll identifierat och beaktat makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på Sverige och de andra hemmamarknaderna. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätt dem till makroekonomiska prognoser. Dessa prognoser tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Grundscenariot baseras på antaganden som motsvarar bankens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt.

Betydande ökning av kreditrisken – lån med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018

			2019				2018
Intern riskklassifice ring vid första redo visningstillfället	12 månaders Pd intervall vid första redovisningstillfället	Tröskelvärde, nedgradering i riskklass1,2,3	Ökning i tröskelvärde med 1 enhet	Minskning i tröskelvärde med 1 enhet	Kredit förlust reserv	Andel av totalportfölj (%) i brutto belopp	Ökning i tröskelvärde med 1 enhet	Minskning i tröskelvärde med 1 enhet	Kredit förlust reserv	Andel av totalportfölj (%) i brutto belopp

13–21	< 0,5%	3 – 8 enheter	–11,2%	11,2%	681	43%	–8,3%	12,4%	904	52%
9–12	0,5–2,0%	1 – 5 enheter	–21,5%	20,7%	363	9%	–9,7%	13,0%	793	11%
6–8	2,0–5,7%	1 – 3 enheter	–8,2%	6,6%	149	3%	–8,0%	6,4%	212	4%
0–5	>5,7% och <100%	1 – 2 enheter	–2,3%	0,0%	107	1%	–1,8%	0,0%	193	1%
			–13,1%	12,4%	1 300	56%	–8,2%	10,9%	2 102	69%
Finansiella instrument med undantag för låg risk			3	6%			5	10%
Finansiella instrument i steg 3			3 839	1%			3 902	1%
Summa reserveringar4			5 142	63%			6 009	79%

1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för 12 månader.

2) Riskklasser varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklassificering.

3) Riskklasserna som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.

4) Varav reserveringar för finansiella instrument utanför balansräkningen uppgår till 492 (407) mkr.

Betydande ökning av kreditrisken - lån med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018

	2019
	Intern riskklassificering vid första redovisningstillfället	Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid5	Ökning i tröskelvärde med 100%	Minskning i tröskelvärde med 50%	Kreditförlustreserv	Andel av totalportfölj (%) i bruttobelopp

	13–21	100–300%	–10,6%	8,7%	267	25%
	9–12	100–200%	–0,5%	1,1%	235	7%
	6–8	50–150%	–1,3%	3,0%	95	2%
0–5 50%		–0,1%	0,3%	182	1%
			–4,0%	3,7%	779	34%
Finansiella instrument med undantag för låg risk				6	3%
	Finansiella instrument i steg 3			1 340	0%
Summa reserveringar6					2 125	37%

5) Tröskelvärden varierar inom givna interball beroende på låntagarens geografi, segment och interna riskklassificering.

6) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 91 mkr.

Koncernen behandlar minst tre scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD indata för modellbaserade förväntade kreditförluster.

I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Det är inte möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt sambandet mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet för att uppstå.

Tabellen nedan redovisar kreditreserveringarna som skulle uppstått per årskiftet med ett enbart negativt respektive enbart positivt scenario, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig,

Förväntade kreditförluster på signifikanta osäkra fordringar

Kriterierna för osäkra fordringar redovisas på sidan 62. Koncernen beräknar uppskattade kreditförluster på signifikanta osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med signifikanta avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncern kreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden.

IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk

Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är sammanställda i tabellen nedan.

2019		Reserveringar	Förändring i den redovisade sanno
Affärsområde	Scenarier	hänförliga till scenariot	likhetsviktade reserveringarna, %
	Negativt scenario	1 816	20%
Svensk bankverksamhet	Positivt scenario	1 347	–11%
	Negativt scenario	868	36%
Baltisk bankverksamhet	Positivt scenario	533	–16%
	Negativt scenario	6 616	30%
Stora företag & Institutioner	Positivt scenario	2 798	–45%
	Negativt scenario	9 300	28%
Koncernen	Positivt scenario	4 678	–36%

	Regulatoriskt kapitalkrav	IFRS 9
PD	• Fast 12 månaders horisont för fallissemang • Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Konservativ kalibrering baserad på historisk infor mation som inkluderar data från lågkonjunkturer	• 12 månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid för steg 2 och 3 • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunktur cykeln • Införlivar framåtblickande information • Inga konservativa påslag
LGD	• Värdet på säkerheter juste rat för lågkonjunkturer och kalibrering baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar inkluderas	• Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunktur cykeln • Justerad för att införliva framåt blickande information • Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning av till gångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instrumentets effektivränta
EAD	• 12 månaders utfalls period • Kredit-konverteringsfaktor, med justering för lågkon junktur, tillämpad på finan siella instrument utanför balansräkningen	• EAD för instrumentets åter stående löptid • Kredit-konverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finan siella instrument utanför balans räkningen • Förskottsbetalningar beaktas
Förväntad löptid	• Ej tillämplig	• Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för portföljer med lång löptid och framträdande förskottsbetal ningar, t.ex. bolån • Löptider estimeras for vissa revol verande krediter som kreditkort.
Diskontering	• Ingen diskontering (förutom i LGD modeller)	• Förväntade kreditförluster diskon terade till balansdagen med det speciella instrumentets effektiv ränta
Betydande ökning av kreditrisk	• Ej tillämplig	• Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara

betydande

2018

Affärsområde	Scenarier	Reserveringar hänförliga till scenariot	Förändring i den redovisade sanno likhetsviktade reserveringarna, %
	Negativt scenario	2 076	13%

Svensk bankverksamhet	Positivt scenario	1 424	–22%
	Negativt scenario	884	35%
Baltisk bankverksamhet	Positivt scenario	563	–14%
	Negativt scenario	5 657	43%
Stora företag & Institutioner	Positivt scenario	2 512	–36%
	Negativt scenario	8 617	34%
Koncernen	Positivt scenario	4 499	–30%

Maximal kreditexponering, geografisk fördelning

Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi men också typ av klass och motpart. Kreditexponeringarna fördelas också på säkerhetstyp då sådana finns. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balansräkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovisade värde. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden är det i allmänhet hela beloppet för bindande lånelöften och engagemang.

2019

	Not	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		30 805	23 827	20 798	42 996	1 007	87	56 771	18 908	87	195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K21	132 729		795	2 441	205				924	137 094
Sveriges Riksbank
Stater		128 792		795	2 441	60				924	133 012
Kommuner		3 937									3 937
Övriga						145					145
Utlåning till kreditinstitut	K22	39 107	2 139	746	1 240	93	25	6	105	1 991	45 452
Banker		20 627	2 139	746	1 240	93	25	6	105	1 151	26 132
Övriga kreditinstitut		18 471								840	19 311
Återköpsavtal, banker1		9									9
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1
Utlåning till allmänheten	K23	1 395 563	86 081	37 176	62 287	50 707	2 202	15 344	1 722	1 214	1 652 296
Riksgälden		4									4
Återköpsavtal, Riksgälden1		9 725									9 725
Återköpsavtal, övriga allmänheten1		31 706				5 236					36 942
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter		957 219	37 749	15 783	34 202		1 430				1 046 383
Övriga fastigheter		163 887	18 580	8 317	10 275	2 900	385				204 344
Garantier		25 783	2 965	727	1 998	320		241	280	1 177	33 491
Erhållna kontanter		7 385	170	377	596	28					8 556
Övriga säkerheter		119 333	16 107	7 409	10 131	7 228	149		83		160 440
Blanco2		80 521	10 510	4 563	5 085	34 995	238	15 103	1 359	37	152 411
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	K24	41 016	67	16	85	5 036	958	5 555	2 130	2 504	57 367
Bostadsinstitut		26 556									26 556
Banker		1 450	27			4 181	185	2 922	1 130	1 564	11 459
Andra finansiella företag		8 860	4						6	24	8 894
Icke finansiella företag		4 150	36	16	85	855	773	2 633	994	916	10 458
Derivat	K28	13 288	84	47	137	2 537	998	3 286	136	23 911	44 424
Övriga finansiella tillgångar	K32, K33	2 540	797	551	316	4 188	7	267	30	108	8 804

Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier		35 339	2 513	745	1 123	5 136	262	349	6 521	47	52 035

Garantier	35 339	2 513	745	1 123	5 136	262	349	6 521	47	52 035
Löften	214 454	9 094	6 327	9 705	24 670		23 256	695	259	288 460
Summa	1 904 841	124 602	67 201	120 330	93 579	4 539	104 834	30 247		31 045 2 481 218
% av total	77	5	3	5	4	0	4	1	1	100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) "Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning	13 288	84	47	137	2 537	998	3 286	136	23 911	44 424
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen	3 034				739	917	1 557	75	9 016	15 338
Kreditexponeringar efter nettningsavtal	10 253	84	47	137	1 798	82	1 729	60	14 895	29 086
Erhållna säkerheter1	655				654	33	115	28	10 419	11 904
Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter	9 598	84	47	137	1 144	49	1 614	32	4 475	17 182

1) Säkerheter består till 99.9 procent av kontanta medel, till 0.1 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor's.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 522 mkr (0).

NOTER KONCERNEN

2018

	Not	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		4 595	23 197	21 885	37 108	795	61	49 222	26 228	70	163 161
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K21	93 637		776	1 746	1 797	572			1 051	99 579
Sveriges riksbank
Stater		88 830		776	1 746	1 797	572			1 051	94 772
Kommuner		4 806									4 806
Övriga		1									1
Utlåning till kreditinstitut	K22	31 696	2 601	1 038	1 619	55	0	11	146	–896	36 268
Banker		14 489	2 601	1 038	1 619	54	0	11	146	–2 310	17 646
Övriga kreditinstitut		17 116								1 415	18 530
Återköpsavtal, banker1		–1				1
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1		92									92
Utlåning till allmänheten	K23	1 384 167	79 819	34 827	54 501	53 010	3 137	13 268	1 992	2 647	1 627 368
Riksgälden		10 152									10 152
Återköpsavtal, Riksgälden1		2 436									2 436
Återköpsavtal, övriga allmänheten1		34 265				3 013					37 278
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter		942 278	34 668	14 772	29 264		1 402				1 022 384
Övriga fastigheter		160 146	18 091	7 940	9 265	3 362	1 339				200 143
Garantier		29 282	2 614	541	1 331	371		207	538	858	35 742
Erhållna kontanter		8 015	223	437	519	33					9 227
Övriga säkerheter		118 337	14 777	7 099	8 840	8 106	369		211		157 739
Blanco2		79 255	9 446	4 038	5 282	38 125	27	13 061	1 243	1 789	152 266
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	K24	36 048	43	30	65	5 186	1 088	4 102	2 212	4 538	53 312
Bostadsinstitut		26 545									26 545
Banker		1 760	10			4 143	283	1 228	2 175	1 853	11 452
Andra finansiella företag		3 833	8						11	130	3 982
Icke finansiella företag		3 910	25	30	65	1 043	805	2 874	26	2 555	11 333
Derivat	K28	13 530	166	35	81	3 110	1 160	1 445	211	19 926	39 665
Övriga finansiella tillgångar	K32, K33	9 030	659	738	384	2 417	2	378	24	257	13 889
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier		32 796	2 595	980	1 725	5 067	147	476	5 490	79	49 355
Löften		209 712	9 229	7 479	9 857	24 264		16 191	1 269	338	278 339
Summa		1 815 211	118 309	67 787	107 086	95 701	6 167	85 093	37 571		28 010 2 360 935

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) "Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning	13 530	166	35	81	3 110	1 160	1 445	211	19 926	39 665
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen	3 748				851	747	1 038	150	10 141	16 676
Kreditexponeringar efter nettningsavtal	9 782	166	35	81	2 259	414	407	60	9 785	22 989
Erhållna säkerheter1	296				396	11	4	1	955	1 664
Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter	9 485	166	35	81	1 863	403	403	60	8 829	21 325

% av total 77 5 3 5 4 0 4 2 1 100

1) Säkerheter består till 91.9 procent av kontanta medel, till 8.1 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor's.

Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp

20191	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Totalt
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter	840	5	179	406					1 430
Övriga fastigheter	346	80	9	63	96				594
Garantier	334	45	3	1					383
Erhållna kontanter	10	1	5	11					27
Övriga säkerheter	537	42	21	116	2 716	35		82	3 549
Blanco2	220	145	38	17	2 307	22	1	7	2 757

1) Utlåning till allmänheten exkl. Riksgälden och återköpsavtal.

2) "Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

20181	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	USA	Totalt
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter	832	166	229	473				1 700
Övriga fastigheter	324	93	10	132	112			671
Garantier	268	22	3	1				294
Erhållna kontanter	9	3	6	12				30
Övriga säkerheter	444	160	18	56	3 351	119	72	4 220
Blanco2	203	22	35	37	230			527

1) Utlåning till allmänheten exkl. Riksgälden och återköpsavtal

2)"Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprenas verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 13 mkr (414). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.

Redovisat värde före reserveringar fördelat utifrån kreditriskbedömning

Nedan redovisas kreditkvalitet, redovisat värde före reserveringar eller nominella belopp av finansiella instrument och steg, där de finansiella instrumenten omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9.

2019	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker		Totalt
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Köpta eller utgivna
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Låg risk	195 286				195 286
Summa	195 286				195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Låg risk	120 574				120 574
Summa	120 574				120 574

Utlåning till kreditinstitut
Låg risk	43 757	8			43 765
Normal risk	1 403	17			1 420
Förhöjd risk Icke riskklassificerade	213	19 30			232 30
Reserveringar	–4	–1			–5
Summa	45 369	74			45 443

Utlåning till allmänheten
Låg risk	1 272 603	14 052	85	2	1 286 742
Normal risk	180 732	43 329	124	10	224 195
Förhöjd risk	32 115	29 669	128	14	61 926
Hög risk	4 301	18 875	467	47	23 690
Fallerande			12 575	72	12 647
Icke riskklassificerade	2 621	264	69		2 954
Reserveringar	–479	–1 347	–4 848	–5	–6 679
Summa	1 491 893	104 842	8 600	140	1 605 475
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Låg risk	38				38
Summa	38				38
Övriga finansiella tillgångar
Låg risk	14	1			15
Normal risk	13	2			15
Förhöjd risk	7	1			8
Hög risk	11	10			21
Fallerande			7		7
Icke riskklassificerade	9 012	1			9 013
Reserveringar		–1	–3		–4
Summa	9 057	14	4		9 075

Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	1 862 700	106 279	13 455	145	1 982 579
Summa reserveringar	–483	–1 349	–4 851	–5	–6 688
Summa	1 862 217	104 930	8 604	140	1 975 891

2018	Klassificerad som ej osäker	Klassificerad som osäker	Totalt
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Köpta eller utgivna
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Låg risk	163 161				163 161
Summa	163 161				163 161
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Låg risk	80 304				80 304
Summa	80 304				80 304
Utlåning till kreditinstitut
Låg risk	34 981	18			34 999
Normal risk	1 103	42			1 145
Förhöjd risk	5	1			6
Icke riskklassificerade		29			29
Reserveringar	–2	–1			–3
Summa	36 087	89			36 176

Utlåning till allmänheten
Låg risk	1 256 659	10 034	48	2	1 266 743
Normal risk	179 847	42 036	58	8	221 949
Förhöjd risk	31 125	32 942	128	16	64 211
Hög risk	4 635	22 258	898	49	27 840
Fallerande Icke riskklassificerade	2 432	304	9 878 54	100	9 978 2 790
Reserveringar	–490	–1 736	–3 788	–9	–6 023
Summa	1 474 208	105 838	7 276	166	1 587 488

Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Låg risk	2 210				2 210
Summa	2 210				2 210
Övriga finansiella tillgångar
Låg risk	82	1			83
Normal risk	15	1			16
Förhöjd risk	11	1			12
Hög risk	4	15			19
Fallerande			5		5
Icke riskklassificerade	14 520	1	1		14 522
Reserveringar			–2		–3
Summa	14 632	18	4		14 654

Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	1 771 094	107 683	11 070	175	1 890 022
Summa reserveringar	–492	–1 738	–3 790	–9	–6 029
Summa	1 770 602	105 945	7 280	166	1 883 993

NOTER KONCERNEN

Garantier och löften

2019	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Totalt
Låg risk	293 525	942	2	294 469
Normal risk	27 060	5 316	6	32 382
Förhöjd risk	4 599	3 309	1	7 909
Hög risk	1 691	1 374	103	3 168
Fallerande			1 134	1 134
Icke riskklassificerade		384	2	386
Reserveringar	–113	–144	–326	–583
Summa	326 762	11 181	922	338 865

2018	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Totalt
Låg risk	285 378	810		286 188
Normal risk	24 212	3 255	56	27 523
Förhöjd risk	5 473	4 075	1	9 549
Hög risk	1 858	1 369	6	3 233
Fallerande			739	739
Icke riskklassificerade		460	2	462
Förlustreserveringar	–94	–208	–105	–407
Summa	316 827	9 761	699	327 287

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi samt per sektor/bransch.

2019

	Klassificerad som ej osäker				Klassificerad som osäker
	inom de kommande 12 månaderna	Steg 1 Förväntade kreditförluster		Steg 2 Förväntade kreditförluster under hela löptiden			Steg 3 Förväntade kreditförluster under hela löptiden
	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Totalt
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	1 126 162	147	1 126 015	68 502	599	67 903	2 882	699	2 183	1 196 101
Baltisk bankverksamhet	161 990	34	161 956	22 594	193	22 401	1 589	402	1 187	185 544
Stora företag & Institutioner	203 550	298	203 252	15 093	555	14 538	9 122	3 752	5 370	223 160
Koncernfunktioner & Övrigt	666		666							666
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 492 368		479 1 491 889	106 189	1 347	104 842	13 593	4 853		8 740 1 605 471
Geografisk fördelning
Sverige	1 275 705	276	1 275 429	77 014	759	76 255	3 184	894	2 290	1 353 974
Estland	77 783	10	77 773	8 047	57	7 990	452	134	318	86 081
Lettland	30 672	13	30 659	6 340	78	6 262	368	113	255	37 176
Litauen	53 535	11	53 524	8 207	58	8 149	769	155	614	62 287
Norge	35 039	120	34 919	5 806	373	5 433	8 322	3 203	5 119	45 471
Danmark	2 148		2 148				202	148	54	2 202
Finland	14 610	20	14 590	775	22	753	149	148	1	15 344
USA	1 633		1 633				147	58	89	1 722
Övriga	1 243	29	1 214							1 214
Utlåning till allmänheten exkl. Riksgälden och återköpsavtal	1 492 368		479 1 491 889	106 189	1 347	104 842	13 593	4 853		8 740 1 605 471
Sektor/bransch
Privatpersoner	1 002 000		72 1 001 928	49 132	255	48 877	2 196	479		1 717 1 052 522
Hypoteksutlåning, privat	864 774	26	864 748	38 657	159	38 498	1 661	301	1 360	904 606
Bostadsrättsföreningar	95 372	6	95 366	4 131	12	4 119	126	4	122	99 607
Övrigt, privat	41 854	40	41 814	6 344	84	6 260	409	174	235	48 309
Företagsutlåning	490 368	407	489 961	57 057	1 092	55 965	11 397	4 374	7 023	552 949
Jordbruk, skogsbruk och fiske	56 898	14	56 884	8 304	89	8 215	199	38	161	65 260
Tillverkningsindustri	38 438	91	38 347	3 794	63	3 731	1 186	808	378	42 456
Offentliga tjänster och samhällsservice	21 901	17	21 884	850	11	839	64	14	50	22 773
Byggnadsverksamhet	15 089	13	15 076	3 929	55	3 874	511	186	325	19 275
Handel	26 241	28	26 213	5 714	236	5 478	460	225	235	31 926
Transport	13 022	8	13 014	2 174	17	2 157	32	6	26	15 197
Sjötransport och offshore	10 483	28	10 455	3 982	203	3 779	6 837	2 596	4 241	18 475
Hotell och restaurang	8 208	6	8 202	1 315	27	1 288	103	21	82	9 572
Informations- och kommunikationsverksamhet	11 002	18	10 984	1 583	61	1 522	9	2	7	12 513
Finans och försäkring	16 300	10	16 290	643	2	641	12	8	4	16 935
Fastighetsförvaltning	233 217	144	233 073	20 515	244	20 271	1 454	239	1 215	254 559
Bostadsfastigheter	71 810	35	71 775	7 706	100	7 606	145	49	96	79 477
Kommersiella fastigheter	93 108	61	93 047	5 401	64	5 337	1 137	147	990	99 374
Industri och lagerlokaler	43 708	35	43 673	3 367	28	3 339	96	9	87	47 099
Övrig fastighetsförvaltning	24 591	13	24 578	4 041	52	3 989	76	34	42	28 609
Företagstjänster	21 621	20	21 601	2 895	55	2 840	325	172	153	24 594
Övrig företagsutlåning	17 948	10	17 938	1 359	29	1 330	205	59	146	19 414
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 492 368		479 1 491 889	106 189		1 347 104 842	13 593	4 853		8 740 1 605 471
Utlåning till allmänheten, Riksgälden	4		4							4
Utlåning till kreditinstitut exklusive Riksgälden och återköpsavtal	45 448	5	45 443							45 443
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 537 820		484 1 537 336	106 189		1 347 104 842	13 593	4 853		8 740 1 650 918

	Klassificerad som ej osäker			Klassificerad som osäker
	inom de kommande 12 månaderna	Steg 1 Förväntade kreditförluster		Steg 2 Förväntade kreditförluster under hela löptiden			Steg 3 Förväntade kreditförluster under hela löptiden
	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Totalt
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	1 115 614	167	1 115 447	69 681	668	69 013	2 819	798	2 021	1 186 481
Baltisk bankverksamhet	147 410	37	147 373	20 481	185	20 296	1 905	427	1 478	169 147
Stora företag & Institutioner	201 164	286	200 878	17 412	883	16 529	6 515	2 572	3 943	221 350
Koncernfunktioner & Övrigt	357		357							357
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden
och återköpsavtal	1 464 545		490 1 464 055	107 574	1 736	105 838	11 239	3 797		7 442 1 577 335
Geografisk fördelning
Sverige	1 258 703	302	1 258 401	77 616	950	76 666	3 229	1 149	2 080	1 337 147
Estland	71 768	11	71 757	7 634	38	7 596	602	136	466	79 819
Lettland	28 797	13	28 784	5 823	81	5 742	430	129	301	34 827
Litauen	46 845	13	46 832	7 024	66	6 958	873	162	711	54 501
Norge	37 901	93	37 808	9 087	591	8 496	5 754	2 061	3 693	49 997
Danmark	3 018		3 018				251	132	119	3 137
Finland	12 972	15	12 957	318	7	311				13 268
USA	1 920		1 920				100	28	72	1 992
Övriga	2 621	43	2 578	72	3	69				2 647
Utlåning till allmänheten exkl. Riksgälden
och återköpsavtal	1 464 545	490	1 464 055	107 574	1 736	105 838	11 239	3 797	7 442	1 577 335
Sektor/bransch
Privatpersoner	976 455	76	976 379	51 735	335	51 400	2 317	485		1 832 1 029 611
Hypoteksutlåning, privat	830 234	31	830 203	44 054	232	43 822	1 869	316	1 553	875 578
Bostadsrättsföreningar	104 321	8	104 313	2 537	15	2 522	64	4	60	106 895
Övrigt, privat	41 900	37	41 863	5 144	88	5 056	384	165	219	47 138
Företagsutlåning	488 090	414	487 676	55 839	1 401	54 438	8 922	3 312	5 610	547 724
Jordbruk, skogsbruk och fiske	58 495	17	58 478	8 617	109	8 508	173	31	142	67 128
Tillverkningsindustri	38 391	70	38 321	4 919	191	4 728	359	145	214	43 263
Offentliga tjänster och samhällsservice	18 663	14	18 649	947	11	936	62	14	48	19 633
Byggnadsverksamhet	16 211	15	16 196	3 883	66	3 817	110	22	88	20 101
Handel	25 448	30	25 418	5 107	117	4 990	792	510	282	30 690
Transport	14 885	12	14 873	1 468	15	1 453	38	8	30	16 356
Sjötransport och offshore	12 270	40	12 230	6 444	445	5 999	5 587	2 021	3 566	21 795
Hotell och restaurang	7 512	6	7 506	1 065	18	1 047	84	8	76	8 629
Informations- och kommunikationsverksamhet	11 407	16	11 391	2 117	95	2 022	154	124	30	13 443
Finans och försäkring	14 239	8	14 231	537	3	534	16	8	8	14 773
Fastighetsförvaltning	227 851	142	227 709	15 765	262	15 503	830	214	616	243 828
Bostadsfastigheter	67 383	31	67 352	6 035	68	5 967	273	81	192	73 511
Kommersiella fastigheter	90 392	66	90 326	4 477	46	4 431	409	103	306	95 063
Industri och lagerlokaler	45 630	31	45 599	1 702	20	1 682	105	16	89	47 370
Övrig fastighetsförvaltning	24 446	14	24 432	3 551	128	3 423	43	14	29	27 884
Företagstjänster	26 098	25	26 073	3 427	44	3 383	442	137	305	29 761
Övrig företagsutlåning	16 620	19	16 601	1 543	25	1 518	275	70	205	18 324
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden
och återköpsavtal Utlåning till allmänheten, Riksgälden	1 464 545 10 153		490 1 464 055 10 153	107 574		1 736 105 838	11 239	3 797		7 442 1 577 335 10 153
Utlåning till kreditinstitut exklusive Riksgälden
och återköpsavtal	36 179	3	36 176							36 176
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 510 877		493 1 510 384	107 574		1 736 105 838	11 239	3 797		7 442 1 623 664

Koncentrationsrisk, kundexponering

Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, koncern

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde och åtaganden och finansiella garantier. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på rapporteringsperioden.

Utlåning till kreditinstitut	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
			Steg 3 inkl.
			köpta
Redovisat värde före reserveringar	Steg 1	Steg 2	eller utgivna	Summa
Ingående balans 1 januari 2019	36 089	90		36 179
Utgående balans 31 december 2019	45 373	75		45 448

Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	2	1		3

Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	1			1
Förändringar i makroekonomiska scenarion	1			1
Summa	2			2

Förändringar ej redovisade som kreditförluster Utgående balans 31 december 2019	4	1		5

Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	36 087	89		36 176
Utgående balans 31 december 2019	45 369	74		45 443

			Klassificerad

Utlåning till kreditinstitut	Klassificerad som ej osäker		som osäker
			Steg 3 inkl.
	Steg 1	Steg 2	köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	29 079	1 452		30 531
Utgående balans 31 december 2018	36 089	90		36 179

Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	9	14		23

Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	–1	–9		–10
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–3	–3		–6
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–3	–1		–4
Summa	–7	–13		–20
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Utgående balans 31 december 2018	2	1		3

Redovisat värde efter reserveringar Ingående balans 1 januari 2018	29 070	1 438		30 508

NOTER KONCERNEN

Utlåning till allmänheten	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker




























Utgående balans 31 december 2019	1 491 893	104 842	8 740	1 605 475

Utlåning till allmänheten	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
			Steg 3 inkl. köpta
	Steg 1	Steg 2	eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 1 januari 2018	1 386 090	118 774	10 194	1 515 057
Utgående balans 31 december 2018	1 474 698	107 574	11 239	1 593 511

Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	390	2 126	2 861	5 378
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	102	–148	–190	–236
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	175	–73	–159	–57
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–2	–45	13	–34
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			503	503
Överföringar mellan steg	–184	–223	623	216
från 1 till 2	–150	470		320
från 1 till 3	–65		78	13
från 2 till 1	29	–131		–102
från 2 till 3		–573	665	92
från 3 till 2		11	–78	–67
från 3 till 1	2		–42	–40
Övriga	–4		–110	–114
Summa	87	–489	680	278
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta			114	114
Valutakursdifferenser	13	99	141	253
Utgående balans 31 december 2018	490	1 736	3 797	6 023
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	1 385 699	116 647	7 332	1 509 679
Utgående balans 31 december 2018	1 474 208	105 838	7 442	1 587 488

Åtaganden och finansiella garantier

Nedan redovisas en avstämning av nominellt belopp och reserveringar för förväntade kreditförluster avseende åtaganden och finansiella garantier.

Åtaganden och finansiella garantier	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans 1 januari 2019	316 921	9 969	804	327 694
Utgående balans 31 december 2019	326 875	11 325	1 248	339448
Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	94	208	105	407
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	20	–21	5	4
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–9	–76	–16	–101
Förändringar i makroekonomiska scenarion	12	20		32
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			122	122
Överföringar mellan steg	–7	6	106	105
från 1 till 2	–9	30		21
från 1 till 3			27	27
från 2 till 1	2	–11		–9
från 2 till 3		–14	81	67
från 3 till 2		1	–2
Summa	16	–71	217	162
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	3	7	4	14
Utgående balans 31 december 2019	113	144	326	583

Åtaganden och finansiella garantier	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans 1 januari 2018	292 854	13 390	733	306 977
Utgående balans 31 december 2018	316 921	9 969	804	327 694
Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	117	261	267	645
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	7	–78	–1	–72
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–11	34	–39	–16
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–12	–11		–23
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			–167	–167
Överföringar mellan steg	–11	–16	26	–1
från 1 till 2	–16	46		30
från 1 till 3	–1		1
från 2 till 1	6	–35		–29
från 2 till 3		–27	27
från 3 till 2			–1	–1
från 3 till 1			–1	–1
Övriga		1		1
Summa	–27	–70	–181	–278
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	4	17	19	40
Utgående balans 31 december 2018	94	208	105	407

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut och lån till allmänheten värderade till upplupet anskaffningsvärde uppdelat per rörelsesegment. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på rapporteringsperioden.

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Svensk bankverksamhet	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
			Steg 3 inkl. köpta
	Steg 1	Steg 2	eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Utgående balans 31 december 2018	1 116 873	69 624	3 065	1 189 562
Förändring på grund av omorganisation mellan Svensk bankverksamhet och
Stora företag och institutioner	–1 072	58	–246	–1 260
Ingående balans 1 januari 2019	1 115 801	69 682	2 819	1 188 302
Utgående balans 31 december 2019	1 126 499	68 506	2 882	1 197 887
Reserveringar
Utgående balans 31 december 2018	167	665	926	1 758
Förändring på grund av omorganisation mellan Svensk bankverksamhet och
Stora företag och institutioner		3	–128	–125
Ingående balans 1 januari 2019	167	668	798	1 633
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	16	–45	–300	–329
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	25	–195	27	–143
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–10	–10	–3	–23
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			22	22
Överföringar mellan steg	10	–10
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–59	195	162	298
Rörelseavyttring	–2	–5	–3	–10
Valutakursdifferenser och övrigt		1	–4	–3
Utgående balans 31 december 2019	147	599	699	1 445
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	1 115 634	69 017	1 893	1 186 544
Utgående balans 31 december 2019	1 126 352	67 907	2 183	1 196 442

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Svensk bankverksamhet	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	1 086 163	62 632	2 829	1 151 624
Utgående balans 31 december 2018	1 116 873	69 624	3 065	1 189 562
Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	146	500	747	1 393
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	36	5	–192	–151
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	87	31	5	123
Förändringar i makroekonomiska scenarion	14	32	11	57
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			202	202
Överföringar mellan steg	–29	–98	127
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–88	193	26	131
Valutakursdifferenser och övrigt	1	2		3
Utgående balans 31 december 2018	167	665	926	1 758
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	1 086 017	62 132	2 082	1 150 231
Utgående balans 31 december 2018	1 116 706	68 959	2 139	1 187 804

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Baltisk bankverksamhet		Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	147 429	20 487	1 905	169 821
Utgående balans 31 december 2019	162 025	22 608	1 589	186 222
Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	37	185	427	649
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	11	–1	–68	–58
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	14	–43	2	–27
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–5	–2		–7
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			7	7
Överföringar mellan steg	–10	46	–36
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–13	5	63	55
Valutakursdifferenser och övrigt		3	7	10
Utgående balans 31 december 2019	34	193	402	629
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	147 392	20 302	1 478	169 172
Utgående balans 31 december 2019	161 991	22 415	1 187	185 593

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Baltisk bankverksamhet	Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	127 697	20 150	2 661	150 508
Utgående balans 31 december 2018	147 429	20 487	1 905	169 821
Reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	32	257	685	974
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	12	–4	–232	–224
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	15	–87	–215	–287
Förändringar i makroekonomiska scenarion	1	12	2	15
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			140	140
Överföringar mellan steg	–8		8
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–16	–5	4	–17
Valutakursdifferenser och övrigt	1	12	35	48
Utgående balans 31 december 2018	37	185	427	649
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	127 665	19 893	1 976	149 534
Utgående balans 31 december 2018	147 392	20 302	1 478	169 172

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Stora företag och institutioner		Klassificerad som ej osäker		Klassificerad som osäker
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Utgående balans 31 december 2018	216 876	17 553	6 269	240 698
Förändring på grund av omorganisation mellan Svensk bankverksamhet och Stora företag och institutioner	1 072	–58	246	1 260
Ingående balans 1 januari 2019	217 948	17 495	6 515	241 958
Utgående balans 31 december 2019	228 698	15 150	9 122	252 970
Reserveringar
Utgående balans 31 december 2018	288	887	2 444	3 619
Förändring på grund av omorganisation mellan Svensk bankverksamhet och Stora företag och institutioner		–3	128	125
Ingående balans 1 januari 2019	288	884	2 572	3 744
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	14	–172	–445	–603
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–34	–83	31	–86
Förändringar i makroekonomiska scenarion	21	75		96
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			167	167
Överföringar mellan steg	20	–210	190
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–13	32	1 171	1 190
Valutakursdifferenser och övrigt	5	30	66	101
Utgående balans 31 december 2019	301	556	3 752	4609
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2019	217 660	16 608	4 071	238 339
Utgående balans 31 december 2019	228 397	14 594	5 370	248 361

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, Stora företag och instituioner		Klassificerad som ej osäker fordran		Klassificerad som säker fordran
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl. köpta eller utgivna	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	177 117	37 444	4 704	219 265
Utgående balans 31 december 2018	216 876	17 553	6 269	240 698
Reserveringar

Ingående balans 1 januari 2018	214	1 383	1 430	3 027
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	53	–158	234	129
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	76	–20	51	107
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–20	–90		–110
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			161	161
Överföringar mellan steg	–5	–380	385
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–38	67	73	102
Valutakursdifferenser och övrigt	8	85	110	203
Utgående balans 31 december 2018	288	887	2 444	3 619

Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans 1 januari 2018	176 903	36 061	3 274	216 238
Utgående balans 31 december 2018	216 588	16 666	3 825	237 079

Lån med lättnader i villkor

Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar bokförda värden för lån med lättnader i villkor.

Avskrivningar

Lån skrivs av då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Lån som delvis skrivits av ingår även efter avskrivningen i osäkra lån eller i lån med lättnader i villkor med den kvarstående delen. I samband med avskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Avskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Avtalsbeloppet för utestående skulder som har skrivits av under 2019 och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder uppgår till 425 mkr (389).

Redovisat värde före reserveringar för lån med lättnader i villkor 2019

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Totalt
Ej i fallisemang	1 030	611	447	147	740		2 975
I fallisemang	218	299	359	423	5 876	147	7 322
Summa	1 248	910	806	570	6 616	147	10 297

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2018

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Totalt
Ej i fallisemang	1 409	404	373	186	4 908	114	7 394
I fallisemang	534	502	433	440	5 747	100	7 756
Summa	1 943	906	806	626	10 655	214	15 150

Klimatrelaterad information

Nedan redovisas den del av utlåningen till allmänheten och kreditinstitut som uppvisar betydande klimatrelaterade risker. Grupper och sektorer är definierade i enlighet med Task force on Climate related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. TCFDs grund för urval är baserat på olika verksamheters växthusgasutsläpp, energianvändning och vattenanvändning. Inom Transport har Swedbank valt att ta med tillverkning, handel och tjänster med fordon för att fånga hela värdekedjan. I övriga grupperingar är det utvinning och tillverkning som omfattas. Jämför med tabellerna på sidan 77 och 78.

TCFD Betydande grupper	Redovisat värde före reserveringar		Nedbrutet på TCFD sektorer	Redovisat värde före reserveringar
	2019	2018		2019	2018
			Kreditinstitut	45 457	36 268
			Försäkring	62	62
Finans	57 621	47 611	Finans och fondförvaltning	12 102	11 281
			Olja och gas	17 132	17 180
			Kol	0	0
Energi	27 985	27 342	Kraft	10 853	10 162
			Flygtransporter	363	498
			Sjötransporter	12 917	15 460
			Järnvägstransporter	373	836
			Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner	18 325	19 092
Transport	37 837	41 679	Bilar och komponenter	5 860	5 792
			Jordbruk	38 002	39 141
			Drycker, förpackad mat och kött	4 163	3 878
Jordbruk, mat, skogsbruk			Skogsbruk	18 447	18 262
och skogsprodukter	66 261	66 211	Papper och skogsprodukter	5 649	4 929
			Metaller och gruvverksamhet	3 847	3 287
			Kemikalier	7 283	6 349
			Byggmaterial (ej träprodukter)	3 112	2 773
			Kapitalvaror	3 599	4 464
Material och byggnader	387 232	381 226	Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet	369 390	364 353
Total TCFD	576 937	564 068	Total TCFD	576 937	564 068

TCFDs sätt att gruppera ekonomisk verksamhet skiljer sig avsevärt från bankens traditionella sektorindelning. Tillverkningsindustri, till exempel, delas här upp i flera sektorer som återfinns inom samtliga grupper utom Finans, se tabellen nedan.

	2019
	Redovisat värde före reserveringar	% av total TCFD sektor
Tillverkningsindustri	43 418
– av vilket TCFD:	36 011
Flygtransporter	4	1
Bilar och komponenter	512	9
Drycker, förpackad mat och kött	4 163	100
Kapitalvaror	3 599	100
Kemikalier	7 283	100
Byggmaterial	3 112	100
Metaller och gruvverksamhet	3 847	100
Olja och gas	5 510	32
Papper och skogsprodukter	5 649	100
Järnvägstransporter	24	7
Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner	2 306	13

Kapitalkrav för kreditrisker

Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per 31 december 2019 till totalt 25 220 mkr (25 072). För ytterligare information se not K4 Kapital.

3.2 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

Koncernen övertar egendom i syfte att återvinna så mycket som möjligt av uteblivna kassaflöden från lämnade lån som fallerat och på så sätt minimera kreditförluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av den övertagna egendomen. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde.

	2019			2018
	Antal	Redovisat värde, över taget under året	Redovisat värde	Verkligt värde	Antal	Redovisat värde, över taget under året	Redovisat värde	Verkligt värde
Byggnader och mark	26	2	72	74	110	70	126	164
Övrigt	69	10	55	57	65	2	81	115
Summa	95	12	127	131	175	72	207	279

3.3 Likviditetsrisk

Definition

Med likviditetsrisk avses risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning.

Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditet och har därför fastställt limiter för överlevnadshorisonten och för ett minimum av outnyttjat utrymme i säkerhetspoolen för emission av säkerställda obligationer (Over Collateralisation, "OC"). Vd ansvarar för att säkerställa att verksamheten håller sig inom riskaptiten, varför mer granulära vd-limiter har definierats och fastställts. För att säkerställa att verksamheten kan monitoreras på daglig basis mot både riskaptiten och vd-limiterna så har dessa limiter kompletterats med limiter satta av koncernens riskchef.

Ansvaret för att hantera och kontrollera koncernens likviditet ligger hos Group Treasury. Koncernens riskkontroll arbetar oberoende med att identifiera alla relevanta aspekter av likviditetsrisk och är ansvariga för oberoende kontroll, mätning och monitorering.

Finansierings- och likviditetsstrategi

Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas sammansättning. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån som primärt är finansierade med säkerställda obligationer. Swedbank är marknadsledande på inlåning på sina hemmamarknader. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer och aktiekapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Finansieringsstrategin är också nära sammanlänkad till kreditkvaliteten på tillgångarna i balansräkningen. Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid.

Andelen icke säkerställd finansiering bestäms främst utifrån bankens mål att bibehålla en stabil finansieringsprofil genom en diversifierad finansieringsbas samt av anpassning till gällande MREL krav.

Swedbank använder sig av ett antal olika upplåningsprogram för sin kort- och långsiktiga upplåning, till exempel upplåning genom penningmarknadscertifikat,

andra inlåningscertifikat, säkerställda obligationer samt icke säkerställd upplåning. För information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade tillgångar se koncernens pelare 3 rapport.

Likviditetsreserv

Swedbank har etablerat och upprätthåller en likviditetsreserv för att minska koncernens likviditetsrisk. När framtida refinansieringsbehov är stora måste likviditetsreserven anpassas för att kunna möta förfall i olika typer av stressade situationer där till exempel marknader är helt eller delvis stängda för nyemission under en längre period.

Likviditetsreserv1

Nivå 1 tillgångar	373 730
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker2	195 284
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker	132 647
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ	4 081
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet	41 717
Nivå 2 tillgångar	5 972
Nivå 2A tillgångar	5 967
Säkerställda obligationer med hög kvalitet	5 967
Nivå 2B tillgångar	5
Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB-)	5
Summa	379 702

1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Commission Delegated Regulation (EU 2015/61).

2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likviditetsreserven.

Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen

kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonterings effekten, redovisas i kolumnen "Utan löptid/diskonteringseffekt". I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts.

	Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2019	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid & diskonterings effekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	195 286							195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		124 428	5 379	3 746	2 505	634	402	137 094
Utlåning till kreditinstitut	4 856	21 218	4 791	13 165	380	1 042		45 452
Utlåning till allmänheten	568	112 199	143 993	352 923	147 406	911 694	–16 487	1 652 296
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		5 022	15 114	35 807	2 680	127	–1 383	57 367
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	5 573	40 922	3 145	20 676	30 046	92 586	31 945	224 893
Aktier och andelar							13 247	13 247
Derivat		11 543	11 435	19 224	1 742		480	44 424
Immateriella anläggningstillgångar							17 864	17 864
Materiella tillgångar							5 572	5 572
Övriga tillgångar		11 877	2 580	3			273	14 733
Summa	206 283	327 209	186 437	445 544	184 759	1 006 083	51 913	2 408 228
Skulder
Skulder till kreditinstitut	29 188	37 319	3 071	108				69 686
In- och upplåning från allmänheten	887 131	40 861	24 505	1 419	87	10		954 013
Emitterade värdepapper		88 344	213 236	490 679	51 090	20 967	–8 562	855 754
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	2 905	71 100	3 304	21 721	31 767	94 995		225 792
Derivat		10 578	6 939	10 215	992	343	11 910	40 977
Övriga skulder		63 468	1 563	5 073	3 644	7 124	–238	80 634
varav leasingskuld		215	470	1 745	1 016	449	–236	3 659
Seniora icke-prioriterade skulder			265	10 472		209	–141	10 805
Efterställda skulder		6 990		24 139	427		378	31 934
Eget kapital							138 633	138 633
Summa	919 224	318 660	252 883	563 826	88 007	123 648	141 980	2 408 228

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

	Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2018	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid & diskonterings effekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	163 161							163 161
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		80 762	2 503	10 756	1 757	942	2 859	99 579
Utlåning till kreditinstitut	12 508	2 975	6 839	12 240	772	934		36 268
Utlåning till allmänheten		79 387	140 867	350 571	138 531	900 238	17 774	1 627 368
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		7 198	10 780	30 320	3 860	138	1 016	53 312
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken		33 938	2 303	16 317	22 263	72 171	30 876	177 868
Aktier och andelar							11 009	11 009
Derivat		9 477	9 477	18 726	1 709		276	39 665
Immateriella anläggningstillgångar							17 118	17 118
Materiella tillgångar							1 966	1 966
Övriga tillgångar		15 725	2 230	56			767	18 778
Summa	175 669	229 462	174 999	438 986	168 892	974 423	83 661	2 246 092
Skulder
Skulder till kreditinstitut	35 987	20 639	294	298				57 218
In- och upplåning från allmänheten	874 723	23 491	20 907	1 496	114	19		920 750
Emitterade värdepapper		100 930	96 873	557 060	39 957	24 223	–14 683	804 360
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		58 966	2 441	17 178	23 608	74 127	2 342	178 662
Derivat		5 529	4 577	10 098	931	304	9 877	31 316
Övriga skulder		71 332	1 940	2 791	1 930	4 000		81 993
Efterställda skulder		7 700	111	25 760	406		207	34 184
Eget kapital							137 609	137 609
Summa	910 710	288 587	127 143	614 681	66 946	102 673	135 352	2 246 092

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

Riskmätning

Koncernens riskkontroll ansvarar för att definiera oberoende metoder för att mäta koncernens likviditetsrisk samt granska och godkänna metoder definierade av Group Treasury. All likviditetsrisk ska identifieras och mätas. Swedbank använder en mängd riskmått för att fånga olika perspektiv av koncernens likviditetsrisk. Riskmåtten används för att bedöma Swedbanks kortsiktiga likviditetsrisk, inklusive intradag samt de långsiktiga strukturella likviditetsriskerna under både normala och stressade antaganden. Likviditetsmåtten är antingen definierade internt eller utifrån externa likviditetskrav.

En limit för överlevnadshorisont är etablerad som en del i koncernens ERM-policy. Denna utgör antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Kassaflöden från likvida tillgångar modelleras utifrån konservativa antaganden om när dessa tidigast kan inträffa. Riskmåttet är konservativt i den meningen att det antas att det inte finns någon tillgång till finansieringsmarknaderna samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från bankens kunder under en kort tidsperiod.

Därutöver beräknas och monitoreras koncernens likviditetsrisker med ett antal olika riskmått såsom likviditetstäckningskvot ("LCR") och nettofinansieringskvot ("NSFR").

LCR syftar till att säkerställa att Swedbank har tillräcklig mängd icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situationer under kommande 30 dagar.

NSFR indikerar en banks förmåga att hantera stressade situationer över en ettårs horisont. NSFR säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar är finansierade med ett minimum av stabil långfristig upplåning. En NSFR-kvot över 100 procent innebär att de långfristiga illikvida tillgångarna är i en betryggande grad finansierade med stabil långfristig upplåning. Vidare publicerar Swedbank kvoten av storleken på likvida tillgångar mot förfall på finansiering givet olika löptider vilket utgör ett komplement till de regulatoriska måtten.

En kvot över 100 procent indikerar att de likvida tillgångarna överstiger beloppet av kommande förfall under en given tidsperiod.

Ett antal olika metoder och system används för att säkerställa att Swedbank på daglig basis kan infria sina betalningsförpliktelser och åtaganden, under normala såväl som under stressade situationer. Hanteringen av intradagsbetalningar inkluderar monitorering och verifiering av att betalningsåtaganden utförs punktligt och att eventuella finanseringsbehov identifieras.

För att på ett tidigt stadium identifiera och kunna agera på ökade likviditetsrisker följer Swedbank ett antal olika framåtblickande riskindikatorer, till exempel volatiliteter i utvalda marknadspriser och prisskillnader mellan olika finansiella instrument m.m. Indikatorerna ger signaler om förhöjd stress på de finansiella marknaderna och därmed ökade likviditetsrisker. Swedbank har utarbetat särskilda kontinuitetsplaner för att hantera de effekter som uppstår i händelse av allvarliga störningar på marknaden. Planer finns framtagna på såväl koncernövergripande nivå som på lokal nivå i de länder där Swedbank är verksamt.

Stresstester

Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen vid eventuella störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl koncernspecifika störningar som marknadsövergripande. Analyserna inbegriper även de kombinerade effekter som uppstår om samtliga störningar inträffar samtidigt.

Scenarierna bygger på att ett antal riskfaktorer som bygger upp likviditetskurvan stressas till osannolika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på detta är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter samt krav på ökade volymer av ställda säkerheter för olika ändamål. Därtill antas att Swedbanks likviditetsreserv faller i värde liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypo- teksrörelsen faller kraftigt i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen antas att tillgång till kapitalmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet.

Nedan redovisas hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per årsskiftet 2019 och åskådliggör effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säkerhetepoolen, OC, givet olika grader av prisfall på bolånen i säkerhetspoolen som skulle kunna inträffa under en tidsperiod. Ju större prisfall desto mer begränsade är möjligheterna att emittera. Swedbanks ERM-policy uttrycker att säkerhetspoolen ska ha en OC-nivå som säkerställer att den högsta ratingen från minst ett kreditvärderingsinstitut bibehålls samt att de legala kraven uppfylls under ett scenario med ett husprisfall på 20 procent. Nivån syftar till att tillförsäkra att det finns tillräckligt säkerställande för att skydda investerare även vid kraftiga husprisfall.

Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter 2019

Husprisförändring	Oförändrat	–5%	–10%	–15%	–20%	–25%	–30%	–35%	–40%
Totala tillgångar i säkerhetspool, mdkr	990	985	975	962	944	923	897	866	830
Totalt utgivna säkerställda obligationer, mdkr	560	560	560	560	560	560	560	560	560
Övervärde i säkerhetspoolen ("OC"), %	77%	76%	74%	72%	69%	65%	60%	55%	48%
Likviditetstäckningskvot 1)							2019		2018
Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mdkr
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1							371		301
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2							5		9
Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt							376		310
Kassautflöden, mdkr
Inlåning från allmänheten och inlåning från småföretagskunder							43		42
Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering							152		142
Säkrad kapitalmarknadsfinansiering							4		7
Ytterligare krav							53		49

Andra kassautflöden	9	15
Summa kassautflöden	261	256
Kassainflöden, mdkr
Utlåning mot säkerhet	14	5
Inflöden från fullt presterande exponeringar	19	16
Andra kassainflöden	23	19
Summa kassainflöden	54	40
Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, %1	182	144
Likviditetstäckningskvot, EUR, %	379	282
Likviditetstäckningskvot, USD, %	157	228
Likviditetstäckningskvot, SEK2, %	111	68

1) LCR – beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. 2) Det finns ett myndighetskrav för total LCR att hålla minst 75% i SEK samt 100% i USD och EUR.

NSFR och NSFR-komponenter	31 dec 2019	31 dec 2018
NSFR, %	120	119
Tillgänglig stabil finansiering (ASF)	1 550	1 533
Behov av stabil finansiering (RSF)	1 295	1 293

Värdepappersemissioner och leasingskulder

Swedbank var fortsatt aktiv på flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning. Under 2019 emitterade Swedbank långfristig upplåning för 132 mdkr (119), merparten av emissionerna var säkerställda obligationer. För att möta det kommande MREL kravet till januari 2022 emitterades under året senior icke-prioriterade obligationer. Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 36 mkr.

			Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2019	Certifikat	Säkerställda obligationer	Övriga ränte bärande obligationslån	Strukturerade privat obligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke prioriterade skulder	Efterställda skulder	Leasing skulder	Summa
Ingående balans	131 434	497 936	164 243	10 747	804 360		34 184		838 544
Ändrad redovisningsprincip IFRS 16								4 146	4 146
Emitterat/Nya kontrakt	483 569	131 039		1 036	615 644	11 266	4 909	176	631 995
Återköpt/Avslutade kontrakt		–21 017			–21 017			–93	–21 110
Återbetalt	–487 865	–20 418	–42 231	–3 552	–554 066		–7 711	–752	–562 529
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde	140	–1 101	801	679	519	–95	39	42	505
Modifieringar och övrigt								130	130
Valutakursförändring	1 494	3 188	5 632		10 314	–366	513	9	10 470
Utgående balans	128 772	589 627	128 445	8 910	855 754	10 805	31 934	3 659	902 152

			Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2018	Certifikat	Säkerställda obligationer	Övriga ränte bärande obligationslån	Strukturerade privat– obligationer	Summa emitterade värdepapper	Efterställda skulder	Summa
Ingående balans	149 974	525 038	160 348	14 849	850 209	25 864	876 073
Emitterat/Nya kontrakt	992 449	87 907	26 433	2 166	1 108 955	8 306	1 117 261
Återköpt		–54 078	–145		–54 223		–54 223
Återbetalt	–1 018 910	–62 486	–30 866	–5 040	–1 117 302	–1 559	–1 118 861
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde		–6 446	–522	–1227	–8 195	–18	–8 213
Valutakursförändring	7 921	8 001	8 995	–1	24 916	1 591	26 507
Utgående balans	131 434	497 936	164 243	10 747	804 360	34 184	838 544

Kapitalkrav för likviditetsrisk

I dag åläggs inte banker och finansiella institut något kapitalkrav för likviditetsrisk. Däremot kan störningar i likviditeten uppstå på grund av obalans mellan risk och kapital. Den interna kapitalutvärderingsprocessen syftar till att förebygga denna typ av obalanser.

3.4 Marknadsrisk

Definition

Med marknadsrisk avses risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk valutakursrisk, aktiekursrisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelationer.

Riskhantering

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart så kallade risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit risklimit från vd, är tillåtna att ta marknadsrisker. För att övervaka de av vd allokerade limiterna har även koncernens riskchef satt limiter samt olika typer av indikatorer som, vid vissa nivåer, visar på förhöjd risk. Utöver riskchefens satta limiter och valda indikatorer finns även lokala affärsområdeslimiter, även dessa utgör viktiga verktyg i de risktagande enheternas dagliga aktiviteter. Koncernens avdelning för marknadsriskanalys arbetar på daglig basis med att mäta, övervaka samt rapportera marknadsriskerna inom Swedbank.

Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in- och utlåning. Ränterisk uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid mellan koncernens tillgångar och skulder och hanteras genom att koncernens treasuryavdelning, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av olika derivat, till exempel ränte swappar. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisk utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tradingverksamheten, samt strategisk valutakursrisk som uppstår genom den baltiska verksamheten. Aktiekursrisker uppstår enbart inom tradingverksamheten. Alla marknadsrisker hanteras inom givna limiter, bland annat genom användandet av terminskontrakt.

Riskmätning

Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-statistiska, med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för att uppnå en stark regelefterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är väsentliga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav.

VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i olika marknadsriskfaktorer (till exempel marknadsräntor och aktiekurser), beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och

en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan de olika tillgångsslagen. Då VaR är en modell som bygger på ett antal antaganden, utvärderar Swedbank dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med olika typer av utfallstest, så kallad backtesting.

"Ordinarie" VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata från en ettårsperiod av märkbar stress. Den av Swedbank valda perioden täcker sommaren 2008 och ett år framåt.

Icke-statistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komplement till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer man avser att mäta.

Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier.

Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar.

Riskexponering

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet som hanteras av koncernens treasuryavdelning. Marknadsrisk uppstår även inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdet Stora företag & Institutioner (LC&I).

Value-at-Risk (VaR)

Koncernen har under året hållit sina marknadsrisker, mätt i termer av VaR, på en stabil nivå. Koncernens totala VaR inkluderar inte strategiska valutakurspositioner, eftersom ett VaR-mått baserat på en handelsdag inte är relevant att applicera på positioner som koncernen avser att hålla under längre tidsperioder.

		Jan–dec 2019 (2018)	2019	2018
mkr	Max	Min	Medel	31 dec	31 dec
Ränterisk	83 (78)	36 (38)	57 (53)	58	44
Valutakursrisk	20 (22)	2 (3)	7 (10)	11	5
Aktiekursrisk	7 (10)	1 (1)	3 (4)	5	3
Diversifiering			–8 (–15)	–10	–6
Total	93 (78)	38 (37)	59 (52)	64	46

3.4.1 Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer.

Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per årsskiftet 2019 ha påverkat värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med –365 mkr (–137). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till –1 277 mkr (–1 368) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med 912mkr (1 232).

Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle 2019 ha påverkats med 1 052 mkr (1 486). Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle påverkat koncernens övriga totalresultat med 19 mkr (21). Marknadsriskmätningen kommer att successivt behöva anpassa sig till de förändringar som förväntas ske i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Övergången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att pågå under ett antal år. Det är i dagsläget svårt att förutspå hur referensräntereformen kommer att påverka riskmått som Value-at-Risk.

Kreditspreadrisk

För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skillnaden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid för en emittent. En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procentenhet, 1 bp, skulle per årsskiftet 2019 ha medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande tillgångar och derivat med 11 mkr (10).

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2019	< 3 mån	3—6 mån	6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–152	–110	–222	–750	143	1 073	249	–1 308	–200	–1 277
Utländsk valuta	302	956	–41	196	–410	110	–1 082	1 095	–214	912
Summa	150	846	–263	–554	–267	1 183	–833	–213	–414	–365

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2019	< 3 mån	3—6 mån	6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–107	–9	–72	46	–132	–552	–382	1 109	–61	–160
Utländsk valuta	192	909	–118	223	–313	155	–875	1 117	–78	1 212
Summa	85	900	–190	269	–445	–397	–1 257	2 226	–139	1 052

Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2018	< 3 mån	3—6 mån	6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–58	–1	–119	–366	–294	–293	–106	–26	–105	–1 368
Utländsk valuta	–301	–290	–27	199	211	173	280	487	500	1 232
Summa	–360	–291	–145	–167	–82	–120	174	460	395	–137

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2018	< 3 mån	3—6 mån	6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	66	89	–110	–131	49	13	324	–245	–157	–102
Utländsk valuta	525	843	234	8	–11	–33	–40	–35	96	1 588
Summa	591	932	125	–123	38	–20	284	–280	–61	1 486

3.4.2 Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer.

Koncernen har en strategisk valutaposition i EUR genom goodwill i den baltiska verksamheten. Denna position finansieras i SEK och valutasäkras inte eftersom positionen varken påverkar resultat eller kapitalbas. Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverksamheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, till exempel som en följd av kundtransaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av koncernens treasuryavdelning genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hanteras genom användning av valutaderivat.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och därtill hörande säkringar, är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 73 mkr (–39). Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om 21 mkr (70).

En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 862 mkr efter skatt (+/– 842).

Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning av valutabasisspreaden med en baspunkt skulle för dessa derivat, per årsskiftet 2019, ha medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 9 mkr (10) efter skatt.

Valutafördelning

SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Totalt

31 699	144 058	18 977	118	111	195	128	195 286
132 727	1 111	3 050			206		137 094
12 984	21 285	3 599	203	1 750	2 751	2 880	45 452
1 356 524	226 944	32 606	3 156	4 669	26 726	1 671	1 652 296
43 416	5 756	1 963		430	5 802		57 367
320 733							320 733
1 898 083	399 154	60 195	3 477	6 960	35 680	4 679	2 408 228

22 097	17 932	7 732	1 829	2 069	15 777	2 250	69 686
671 220	261 606	19 129	636	83	546	793	954 013
407 761	260 057	135 706	28 232		9 863	14 135	855 754
0	7 893				2 912		10 805
1 222	12 169	16 482				2 061	31 934
347 403							347 403
138 633							138 633
1 588 336	559 657	179 049	30 697	2 152	29 098	19 239	2 408 228
	172 520	118 809	27 255	–4 804	–6 316	14 532
	12 016	–44	36	4	266	–28	12 249

Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 33 640 mkr (35 622) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Valutafördelning
2018	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	4 616	131 240	26 317	23	71	809	85	163 161
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	93 623	855	2 718		572	1 811		99 579
Utlåning till kreditinstitut	14 203	2 762	11 652	340	1 801	1 647	3 862	36 268
Utlåning till allmänheten	1 346 957	201 914	35 252	3 771	5 661	31 940	1 872	1 627 368
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	38 348	6 911	2 962	155		4 935		53 312
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar	266 404							266 404
Summa	1 764 150	343 683	78 901	4 289	8 105	41 143	5 819	2 246 092
Skulder
Skulder till kreditinstitut	20 137	10 940	18 206	1 279	2 003	1 784	2 869	57 218
In- och upplåning från allmänheten	667 818	222 423	19 745	1 645	1 546	5 102	2 470	920 750
Emitterade värdepapper	349 918	224 487	176 675	33 385		5 450	14 445	804 360
Efterställda skulder	1 340	19 715	11 169				1 960	34 184
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder	291 971							291 971
Eget kapital	137 609							137 609
Summa	1 468 793	477 565	225 795	36 309	3 550	12 336	21 745	2 246 092
Derivat och övriga tillgångar och skulder		145 368	146 783	32 016	–4 532	–28 550	15 939
Nettopositioner i valuta		11 486	–111	–3	24	258	14	11 668

3.4.3 Marknadsrisker i tradingverksamheten

Tradingverksamheten bedrivs inom Swedbanks affärsområde Stora företag & Institutioner (LC&I) och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån (mätt i termer av VaR) i verksamheten är låg.

		Jan–dec 2019 (2018)	2019	2018
mkr	Max	Min	Medel	31 dec	31 dec
Value-at-Risk	31 (23)	12 (9)	18 (13)	22	14
Stressad Value-at-Risk	98 (91)	56 (38)	77 (58)	77	67

Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypotetiska utfallstest (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av tradingverksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma hur korrekt VaR-modellen är, medan man i det i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstest som koncernen utförde under 2019 visar att VaR-modellen tjänar sitt syfte väl eftersom endast två av de hypotetiska förlusterna översteg den faktiska VaR-nivån.

Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhanteringsprocess.

Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2019 ett medelvärde på 21 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2018 som var 18 mkr.

	Jan–dec 2019 (2018)	2019	2018
mkr	Max	Min	Medel	31 dec	31 dec
Kreditspreadrisk	10 (27)	4 (4)	6 (12)	5	5
Aktiekursrisk	7 (11)	1 (1)	3 (4)	5	3
Valutakursrisk	10 (16)	2 (2)	4 (7)	3	6
Ränterisk	26 (20)	12 (6)	19 (11)	19	13
Diversifiering			-11(–15)	–9	–10
Total	30 (31)	14 (12)	21 (18)	22	17

Data i tabellen är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar.

3.4.4 Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.

Aktiekursrisk uppstår inom tradingverksamheten, till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swedbanks aktiehandel syftar i huvudsak till att skapa likviditet till koncernens kunder. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på värsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det värsta utfallet är limiterat.

Vid årets utgång skulle det värsta utfallet innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med –27 mkr (–18).

3.4.5 Råvarurisk

Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår.

Kapitalkrav för marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per 31 december 2019 till totalt 1 308 mkr (1 042). Informationen presenteras nedbruten på riskslag i not K4 under Kapitaltäckning.

3.5 Operativa risker

Definition

Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser. Även risk från externa händelser som inte omfattas av något annat riskslag ingår i operativ risk. I definitionen för operativa risker ingår också informationssäkerhetsrisk.

Riskhantering

Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker. En bedömning av bankens risker sker i samband med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till lokal ledning samt till koncernens styrelse, vd och Swedbanks ledning.

Utvärderingar av risker

Alla affärsområden använder koncerngemensamma metoder för utvärdering av operativa risker såsom Risk Assessment (RA). Dessa används löpande för att täcka bl.a. samtliga nyckelprocesser inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker.

Godkännande av nya produkter

Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och ändrade produkter, tjänster, marknader, processer och/eller IT-system liksom större verksamhetsoch/eller organisationsförändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker eller risker som inte omedelbart hanteras och kontrolleras av någon del av processen samt att koncernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya och/eller förändrade produkter och tjänster.

Incident, kontinuitets- och krishantering

Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och/eller förbättra förmågan att hantera alla typer av händelser såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden och pandemi som kan påverka koncernens förmåga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden.

Principerna för incident-, kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt regelverk såväl som system för incidenter och förluster. En koncernövergripande krishanteringsgrupp ansvarar för hantering, koordinering och kommunikation i samverkan med lokala krishanteringsgrupper. Kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster har etablerats. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar. Swedbanks modeller för kontinuitets- och krishantering baseras på den internationella och nationella standarder.

Incidentrapportering

Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operationella förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys.

Process- och kontrollhantering

Swedbank har etablerat ett generellt ramverk för processer och intern kontroll. Särskilda ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering (ICFR) samt kreditprocess kontroller (CPC) tillämpas på berörda processer inom koncernen. I Swedbank har etablerats ett processuniversum vars syfte är att tydligöra ansvaret för koncernens väsentliga processer, liksom ansvaret för kontrollerna i processerna och för att utvärdera att dessa är effektiva och ändamålsenliga. Swedbanks processuniversum används som grund för riskhantering och riskkontroll inom koncernen.

Informationssäkerhetsrisk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att förbättra och komplettera bankens ledningssystem för informationssäkerhet. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt.

Kapitalkrav för operativa risker

Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick per årsskiftet 2019 till 5 481 mkr (5 182).

3.6 Försäkringsrisker

Definition

Med försäkringsrisker avses risken för en ändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringsskadekostnader. Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förväntat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Här inkluderas även kostnadsrisk, det vill säga risken att kostnader, såväl administrativa som kostnader i form av provisioner avseende försäljning, överstiger de kostnadsantaganden som ligger till grund för premierna.

I livförsäkringsverksamheter uppstår dödlighetsrisk, sjuklighetsrisk, långlevnadsrisk, kostnadsrisk samt annullationsrisk, det vill säga risken att avtal sägs upp i förtid i högre grad än förväntat.

Skadeförsäkringsrisker omfattar både risken att försäkringsutfallet under det kommande året blir ovanligt ogynnsamt och att slutbetalning för redan inträffade skador blir dyrare än beräknat.

Riskhantering

Innan en livförsäkring kan beviljas måste den potentiella kunden genomgå en riskbedömning. Syftet är att bedöma om personen kan beviljas försäkringen utifrån dennes hälsotillstånd. Den sökta försäkringen ska också motsvara försäkringstagarens försäkringsbehov. För att ytterligare begränsa bolagets riskexponering återförsäkras delar av försäkringsriskerna.

Försäkringsverksamheten i Swedbank har en bred produktflora och är verksam på hela den svenska marknaden (livförsäkring) samt i de tre baltiska länderna (liv- och sakförsäkring) vilket medger en god riskspridning av försäkringsrisker både vad avser marknad, produkt, ålder och kön.

Försäkringsavtal är utformade så att premien och antaganden kan ändras årligen vilket gör att bolaget snabbt kan balansera premier och villkor avseende snabba förändringar till exempel avseende sjuklighet.

Premiesättningen grundar sig på antaganden, såsom förväntad livslängd, dödlighet, sjuklighet och skadefrekvens, samt om hur stora kostnaderna för inträffade försäkringshändelser förväntas bli. Erfarenhet i form av statistiskt material samt förväntningar om framtida utveckling är avgörande för val av antaganden.

Riskhantering och riskmätning

Verkligt utfall jämfört med ovan nämnda antaganden ger upphov till ett riskresultat i livförsäkringsverksamheten. Försäkringsrisker i försäkringsverksamheten mäts genom att stressa försäkringsbolagets balansräkning, resultaträkning och eget kapital på en ettårssikt och given konfidensgrad.

Enligt den senaste riskmätningen är de viktigaste riskerna annullations-, kostnadsoch katastrofrisk det vill säga risken för stora skador på grund av en enskild händelse.

Skadeförsäkring utgör en mindre del av den totala försäkringsverksamheten i Swedbank. Eftersom försäkringskontrakten utfärdas på årsbasis, begränsas försäkringsriskerna genom att ny prissättning är möjlig för nästa år. För skadeförsäkringsverksamheten mäts försäkringsrisker genom att beräkna skadekvoten, vilket innebär skador i förhållande till premier, per produkt och land.

Kapitalkrav i försäkringsverksamheten

Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. I försäkringsföretagen uppstår även bland annat marknadsrisker, och kapitalbufferten är avsedd att täcka samtliga risker.

Från 1 januari 2016 beräknas solvenskraven i försäkringsföretagen enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföretagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR.

Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick per 30 september 2019 till 8 759 (8 314) mkr. Detta ska ställas i relation till Solvency Capital Requirement som uppgick till 5 845 mkr (5 549). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,50).

Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september 2019 till 1 573 mkr (1 621). Solvenskvoten uppgick till 1,52 (1,68). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september 2019 till 523 mkr (441). Solvenskvoten uppgick till 1,51 (1,53).

3.7 Övrigt

Skatt

Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatteområdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retroaktivt. För det fall att skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Brexit

Resultatet av Storbritanniens allmänna val säkerställde en parlamentarisk majoritet för det föreslagna utträdesavtalet ur EU. Detta innebär att Storbritannien kommer att vara i en övergångsperiod under 2020. Storbritanniens regering har meddelat att det inte blir någon förlängning efter 2020, något som ökar risken för störningar i slutet av övergångsperioden om nya avtal om handel och finansiella tjänster inte har ingåtts tills dess. Swedbank fortsätter att övervaka utvecklingen för att se om ytterligare åtgärder måste vidtas innan slutet av 2020. Swedbank är beredd på en "hård" Brexit och ur ett marknadsriskperspektiv är effekterna måttliga eftersom Swedbanks exponering mot GBP är låg samt att det inte har varit stora förändring i exponeringsnivåerna mot GBP.

Referensräntereformen

Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande interbankräntor till alternativa referensräntor. Internationella tillsynsmyndigheter liksom branschorgan världen över har startat arbetsgrupper för att identifiera och förorda användandet av alternativa referensräntor eftersom de är transaktionsbaserade och anses vara mer tillförlitliga. Interbankräntor används idag som referensräntor i ett stort antal finansiella instrument och är därför av stor vikt för den finansiella stabiliteten.

Swedbank, i egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låna-, spara-, investerings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säkerställa en smidig övergång har Swedbank startat ett koncerngemensamt interbank initiativ vars uppgift är att definiera bankens övergångstrategi baserad på tillämpliga scenarios och antaganden om hur marknaden kommer att utvecklas samt inventera påverkade produkter, underliggande kontrakt och säkerställa relevant och aktuell kundkommunikation. Swedbank arbetar löpande med att identifiera och kontrollera aktuella exponeringar samt hantera och minimera eventuella risker som uppstår i kölvattnet av referensräntereformen.

Swedbank har redan påbörjat anpassningen till nya referensräntor i vissa finansiella produkter, i aktuella delar av verksamheten och kommer att möjliggöra användandet av övriga alternativa referensräntor om och när de görs tillgängliga. Swedbank kommer således att prioritera riskreducerande åtgärder för exponeringar mot LIBOR och andra interbankräntor vars upphörande har bekräftats. Operationella förändringar och övergångsaktiviteter pågår och förväntas fortsätta under hela referensräntereformen.

Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering

Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till privata kunder så väl som till företagskunder. Detta utsätter koncernen för potentiella brott relaterade till penningtvätt och terroristfinansiering. Under 2019 etablerade Swedbank en enhet för Anti-Financial Crime (AFC) för att samla koncernens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga finansiell brottslighet. Utöver förändrad organisation gör Swedbank omfattande investeringar i ytterligare resurser och nya system för processerna kring kundkännedom (KYC), riskklassificering samt ytterligare systemstöd inom området. Swedbank har också initierat ett projekt för att uppdatera befintliga AML/CTF-ramverk för att säkerställa robust och konsekvent AML/CTF-arbete i hela koncernen.

K4 Kapital

Intern kapitalutvärdering

Syfte

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad för att täcka sina risker, nuvarande och framtida, samt att kapitaldimensionen är korrekt övervägd inom koncernens affärsstrategi.

Mätning

Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risktyper. För vissa riskkategorier allokeras inget kapital även om de fortfarande övervakas noggrant (såsom affärsrisk, likviditetsrisk och strategisk risk). Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar:

Risktyper hanterade via IKU processen

Risktyp	Pelare 1	Pelare 2
	Kapital allokeras?	Bidrar till det beräknade kapitalbehovet?
Kreditrisk	Ja	Ja
Koncentrationsrisk	Nej	Ja
Marknadsrisk	Ja	Ja
Marknadsrisk Ränterisk i bankbok	Nej	Ja
Operativ risk	Ja	Ja
Försäkringsrisk	Ja1	Ja2
Pensionsrisk	Nej	Ja

Kapital allokeras ej		Identifierade och mitigrerade?
Ryktesrisk	Nej	Ja
Likviditetsrisk	Nej	ILU3
Strategisk risk: Beslutsrisk, Affärsplaner,	Nej	Ja 4
Projekt och förvärv

1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag.

2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk-och solvensbedömning (eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syftar till att bedöma (både kvalitativt och kvantitativt) risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna under bas- och stress-scenariot.

3) Likviditetsbehovet bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU).

4) Ekonomiskt kapital och beräkningar med ogynnsam scenariosimulering kan komma att justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv.

För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt för att prognostisera koncernens kapitaltäckning även under exceptionellt ogynnsamma omvärldsförhållanden genomförs omfattande stresstester minst årligen. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna koncernen är exponerad mot genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning samt kapitalbas och riskvägda tillgångar. Metodiken utgör underlag för en proaktiv risk- och kapitalhantering.

IKU 2019

Precis som tidigare år visar Swedbanks IKU för 2019 att koncernen är motståndskraftig mot omfattande makroekonomiska chocker och att banken förväntas förbli välkapitaliserad även i händelse av en mycket ogynnsam utveckling. Swedbanks starka kreditkvalité och kapitalsituation bekräftas av externa stresstester.

Beskrivning av negativt scenario 2019

Scenarieutvecklingen inom 2019 års IKU baseras på antagandet att det mycket omdebatterade internationella handelshindren implementeras fullt ut, vilket leder till politiska reaktioner och överdrivna bilaterala åtgärder. Vidare så antas handelshindren vara långsiktiga och uppfattas som permanenta av marknaden. Utgångspunkten för scenariot är en kraftig reduktion av världshandeln, eftersom global export faller kraftigt för alla länder i scenariot. Fallet i handel återföljs av en initial ökning av konsumentpriser, då kostnaden för tullar och hinder förs över på konsumenterna. Längre fram i scenariot stagnerar inflationen för att sedan bli negativ när ekonomin bromsar in. Vidare så startar handelshindrena igång geopolitiska spänningar, vilket i sin tur reducerar världshandeln och tillväxten ytterligare, i synnerhet eftersom konsumenternas marknadstro (vilket påverkar konsumtion) och företagens investeringar faller.

Stresstest-scenario i IKU – parametrar1

Sverige	2018	2019	2020	2021
BNP, %	2,5	-3,9	-2,6	-0,4
Arbetslöshet, %	5,9	8,9	11,4	10,7
Inflation, %	2,1	1,8	-0,3	-0,4
Fastighetsprisindex	100,0	85,7	73,2	65,1
Estland	2018	2019	2020	2021
BNP, %	3,9	-2,9	-3,0	-0,0
Arbetslöshet, %	6,5	9,4	12,1	10,7
Inflation, %	3,7	3,3	-0,5	-1,2
Fastighetsprisindex	100,0	88,0	76,4	70,2
Lettland	2018	2019	2020	2021
BNP, %	5,0	-2,9	-2,6	0,0
Arbetslöshet, %	8,0	10,6	11,3	10,7
Inflation, %	3,2	2,7	-0,7	-0,8
Fastighetsprisindex	100,0	84,4	70,4	62,1
Litauen	2018	2019	2020	2021
BNP, %	3,8	-3,5	-3,6	-0,2
Arbetslöshet, %	7,3	10,4	11,7	11,0
Inflation, %	2,4	2,9	-0,6	-1,1

Räntor	2018	2019	2020	2021
3m statsränta SEK, %	-0,73	-0,73	-0,73	-0,73
3m statsränta EUR, %	-0,66	-0,66	-0,66	-0,66

FX	2018	2019	2020	2021
USD/SEK	8,90	9,12	9,23	9,35
EUR/SEK	10,19	10,57	10,65	10,74

Fastighetsprisindex 100,0 86,4 71,0 60,1

1) Siffror för 2018 är baserade på preliminära estimat då slutliga siffror publicerades först efter inlämningen av IKU –rapporten.

Stresstest-scenario i IKU

Utfall på Swedbanks hemmamarknader
I Sverige faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 6,8 procent, arbetslösheten ökar som
mest till 11,6 procent och huspriserna faller som mest med 35 procent.
I Estland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,8 procent, arbetslösheten ökar som mest till 12,1 procent och huspriserna faller som mest med 30 procent.

I Lettland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,4 procent, arbetslösheten ökar som mest till 11,8 procent och huspriserna faller som mest med 38 procent.
I Litauen faller BNP jämfört med startpunkten med som mest med 7,1 procent, arbetslösheten ökar
som mest till 11,7 procent och huspriserna faller som mest med 40 procent.

Resultaträkning, IKU-scenariot1

2018	2019	2020	2021
26,7	26,2	25,3	25,0
44,6	41,2	40,7	40,5
17,5	18,0	17,8	17,8
27,1	23,2	22,9	22,7
0,8	13,0	15,5	7,8
26,3	10,2	7,4	14,9
5,4	2,1	1,5	3,1
20,9	8,1	5,9	11,8

20,9	8,1	5,9	11,8
0,0	0,0	0,0	0,0

1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen, exempelvis inkluderas försäkringsverksamhet inte i konsoliderad situation.

Swedbank i scenariot

I scenariot som speglar en lågkonjunktur som förväntas inträffa vart tjugofemte år minskar räntenettot med 1,7 mdkr, jämfört med startpunkten. De viktigaste drivkrafterna till detta är ökade finansieringskostnader och ökade volymer för problemkrediter utan intäkter i portföljen. Nya nedskrivningar av krediter uppgår till 36,3 mdkr där totala avsättningar ökar sexfaldigt till följd av en åttafaldig ökning i avsättningar till steg 3, enligt IFRS9-kraven, och ökning av steg 2 genom påtvingad migrering av ratingklass. Förlusterna är viktade mot de första två åren i scenariot och avtar endast under det tredje året, även om den absoluta nivån krymper jämfört med nedskrivningarna före krisåren. Affärsområdet Stora företag & Institutioner (LC&I) visar sig vara mest sårbart för den simulerade chocken och står för 46 procent av totala förluster. Svensk bankverksamhets kreditportfölj står för 43 procent av ackumulerade förluster, medan Baltisk bankverksamhet står för återstående 11 procent. De sektorer som påverkas mest av krisen mätt som kumulativ förlustgrad är shipping-, och offshore, handel och byggbranschen.

Kreditförluster och EAD1

per rörelsegren2	Kreditförlustnivå, %
Mdkr	EAD 2018	2019	2020	2021
Svensk bankverksamhet	1 285,5	4,2	6,4	5,1
Stora företag & Institutioner	348,9	6,8	8,2	1,7
Baltisk bankverksamhet - Estland	87,0	0,6	0,3	0,4
Baltisk bankverksamhet - Lettland	40,9	0,6	0,2	0,2
Baltisk bankverksamhet - Litauen	63,4	0,8	0,4	0,4
Övrigt	290,1
Totalt	2 115,8	13,0	15,5	7,8

1) Exponeringsbelopp (eng. Exposure at Default).

2) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen, exempelvis inkluderas försäkringsverksamhet inte i konsoliderad situation.

Internt kapitalbehov

Swedbank beaktar i sin IKU de metodförändringar inom regelverk och redovisning som förväntas träda ikraft under simuleringsperioden och som kan analyseras med hög säkerhet. Dessa förändringar integreras i beräkningarna enligt antagen tidsplan för implementering. Justeringarna inkluderar bland annat revidering av IRK-modeller.

REA och kapital	2018	2019	2020	2021
REA, Mdkr	637,9	713,2	710,3	713,4
Kärnprimärkapital, Mdkr	103,8	108,4	108,9	111,5
Kärnprimärkapitalrelation, %	16,3	15,2	15,3	15,6

Kärnprimärkapitalet förstärks i nominella termer jämfört med startvärdet vid slutet av 2018. De främsta orsakerna till detta är tillskott från vinstgenerering och ett positivt bidrag om 2,5 mdkr till övrigt totalresultat under det första året, till följd av skulder i pensionsplanen. Detta är talande för Swedbanks motståndskraft, eftersom det händer trots stigande kreditförluster och krympande intäkter. REA ökar kraftigt på grund av migrationseffekter i kreditportföljen och tillsammans med valutaeffekter och andra faktorer blir resultatet att kärnprimärkapitalrelationen sjunker med som mest 1,08 procentenheter under scenariot.

Dock förväntas inte kapitalrelationen bli lägre än det prognostiserade kapitalkravet under någon tidpunkt av scenariot.Scenariobaserade simuleringar och stresstester som utförs med föreskriven metod kompletteras med beräkning av kapitalbehov enligt interna metoder i enlighet med metoden för ekonomiskt kapital. Modellerna som utgör grunden för den interna kapitalbedömningen skattar behovet av ekonomiskt kapital över ett års tidshorisont på 99,9 procent konfidensnivå för respektive riskslag. Diversifieringseffekter mellan riskslagen tas inte i beaktande vid beräkningen av ekonomiskt kapital.

Per årsskiftet uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 34,7 mdkr. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, d.v.s. kapitalbasen, uppgick till 141,6 mdkr.

Externa stresstester

Under 2019 genomförde Swedbank ett stresstest initierat av Finansinspektionen, för att bedöma storlek på kapitalplaneringsbufferten. Stresstestet bekräftade Swedbanks relativt låga riskprofil, då ingen kapitalplaneringsbuffert föreskrevs av FI. Swedbank var också delaktig i Europeiska bankmyndighetens (EBA) branschspecifika stresstest 2018, där utfallet för Swedbank placerade oss bra jämfört med andra deltagande banker.

Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I den konsoliderade situationen per den 31 december 2019 ingick Swedbank koncernen med undantag för försäkringsföretag. Dessutom konsoliderades Entercard koncernen med så kallad klyvningsmetod istället för med kapitalandelsmetod.

Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor-relations/ rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html. Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan.

		Konsoliderad situation
Kapitaltäckning	2019	2018
Kärnprimärkapital	110 073	103 812
Övrigt primärkapital	16 153	10 949
Primärkapital	126 226	114 761
Supplementärkapital	15 328	22 232
Total kapitalbas	141 554	136 993
Riskexponeringsbelopp	649 237	637 882
Kärnprimärkapitalrelation, %	17,0	16,3
Primärkapitalrelation, %	19,4	18,0
Total kapitalrelation, %	21,8	21,5

	Konsoliderad situation
Kapitaltäckning	2019	2018
Eget kapital enligt koncernbalansräkning	138 608	137 396
Minoritetskapital		72
Beräknad utdelning	-9 856	-15 885
Dekonsolidering av försäkringsföretag	-758	-438
Förändringar i värdet på egna skulder	-90	-107
Kassaflödessäkringar	-5	-2
Ytterligare värdejusteringar1	-454	-454
Goodwill	-13 090	-12 929
Goodwill i väsentliga aktieinnehav	-709	-709
Uppskjuten skattefordran	-108	-113
Immateriella tillgångar	-3 433	-2 974
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital	-32	-45
Kärnprimärkapital	110 073	103 812
Primärkapitaltillskott	16 153	10 949
Primärkapital	126 226	114 761
Supplementärkapital	15 328	22 232
Totalt kapital	141 554	136 993
Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden	3 614	3 328
Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK	21 559	21 715
Minimikapitalkrav obeståndsfond	47	29
Minimikapitalkrav för avvecklingsrisk	0	0
Minimikapitalkrav för marknadsrisker	1 308	1 042
Handelslagret	1 292	999
varav VaR och SVaR	1 021	719
varav risker utanför VaR och SVaR	271	280
Valutakursrisk övrig verksamhet	16	43
Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering	378	307
Minimikapitalkrav för operativ risk	5 481	5 182
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR2	2 451	2 743
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR7	17 101	16 685
Minimikapitalkrav	51 939	51 031
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt
schablonmetoden	45 174	41 606
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK	269 485	271 437

Riskexponeringsbelopp obeståndsfond	584	357
Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker	0	0
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker	16 350	13 024
Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering	4 730	3 826
Riskexponeringsbelopp operativ risk	68 514	64 779
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR2	30 635	34 286
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR7	213 765	208 567
Riskexponeringsbelopp	649 237	637 882

Kärnprimärkapitalrelation, %	17,0	16,3
Primärkapitalrelation, %	19,4	18,0
Total kapitalrelation, %	21,8	21,5

	Konsoliderad situation
Krav avseende kapitalbuffertar3, %	2019	2018
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav	12,0	11,6
varav krav på kärnprimärkapital	4,5	4,5
varav krav på kapitalkonserveringbuffert	2,5	2,5
varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert	2,0	1,6
varav krav på systemriskbuffert	3,0	3,0
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert4	12,5	11,8

	Konsoliderad situation
Bruttosoliditetsgrad	2019	2018
Primärkapital	126 226	114 761
Exponeringsmått	2 353 631	2 241 604
Bruttosoliditetsgrad, %	5,4	5,1

	Finansiella konglomeratet
Kapitaltäckning finansiella konglomeratet5	2019	2018
Kapitalbas efter justeringar och avdrag	149 939	143 661
Kapitalkrav	116 698	110 014
Överskott	33 241	33 647
Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %6	128,5	130,6

1) Justering i samband med implementeringen av EBA:s tekniska standard avseende försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positioner värderade och redovisade till verkligt värde.

2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för exponeringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad modell godkänns av Finansinspektionen. Beloppet inkluderar även planerad implementation av EBA:s riktlinjer för ny fallissemangsdefinition och ökad säkerhetsmarginal. 3) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.

4) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5 procent (exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som används för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet.

5) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsoliderings metoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. 6) Beräknas som det finansiella konglomeratets kapitalbas efter justeringar och avdrag

dividerat med det finansiella konglomeratets kapitalkrav.

7) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad tillämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansinspektionen.

NOTER KONCERNEN

Kapitalkrav1	SEKm	SEKm	Procent	Procent
	2019	2018	2019	2018
Kapitalkrav Pelare 1	100 766	96 320	15,5	15,1
varav buffertkrav2	48 827	45 290	7,5	7,1
Kapitalkrav Pelare 23	22 140	21 045	3,4	3,3
Kapitalkrav Pelare 1 och 2	122 906	117 365	18,9	18,4
Kapitalbas	141 554	136 993

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav.

2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Systemriskbuffert per 31 december 2019. Det individuella Pelare 2 kravet per 31 december 2018, enligt Finansinspektionens SREP rapport 30 september 2019, i relation till REA per 31 december 2019.

	2019
Kreditrisker enligt IRK	Exponerings belopp	Genomsnittlig riskvikt, %	Minimikapitalkrav
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	362 380	1	402
Institutsexponeringar	53 466	18	788
Företagsexponeringar	544 080	31	13 546
Hushållsexponeringar	1 184 439	7	6 173
varav fastighetskrediter	1 070 279	5	3 928
varav övrig utlåning	114 160	25	2 245
Motpartslösa exponeringar	12 581	65	650
Totalt kreditrisker enligt IRK	2 156 946	12	21 559

		2018
Kreditrisker enligt IRK	Exponeringsbelopp	Genomsnittlig riskvikt, %	Minimikapitalkrav
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	296 418	2	375
Institutsexponeringar	49 183	19	766
Företagsexponeringar	532 566	33	13 963
Hushållsexponeringar	1 165 008	7	6 226
varav fastighetskrediter	1 047 939	5	3 929
varav övrig utlåning	117 069	25	2 297
Motpartslösa exponeringar	8 508	57	385
Totalt kreditrisker enligt IRK	2 051 683	13	21 715

	Konsoliderad situation
Minimikapitalkrav för marknadsrisker	2019	2018
Ränterisker	1 293	992
varav för specifik risk	270	279
varav för generell risk	1 023	713
Aktiekursrisker	106	53
varav för specifik risk	1	0
varav för generell risk	105	53
Valutakursrisk i handelslagret	131	202
Summa minimikapitalkrav för risker i handelslagret1	1 292	999
varav stressad VaR	808	586
Valutakursrisk utanför handelslagret	16	43
Summa	1 308	1 042

	Konsoliderad situation
Minimikapitalkrav för operativa risker	2019	2018
Schablonmetoden	5 481	5 182
varav handel och finansförvaltning	322	232
varav hushållsbank	3 134	3 006
varav storkundsbank	1 164	1 094
varav betalning och avveckling	372	366
varav privatkundsmäkleri	1	1
varav administrationsuppdrag	44	44
varav kapitalförvaltning	418	410
varav företagsfinansiering	26	29
Summa	5 481	5 182

1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Swedbank Estonia AS, Swedbank Lettland AS, Swedbank Litauen ABs kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt VaR-modell.

	Konsoliderad situation 2019			Konsoliderad situation 2018
Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav	Expone ringsbelopp	Riskexpone ringsbelopp	Minimi kapitalkrav	Expone ringsbelopp	Riskexpone ringsbelopp	Minimi kapitalkrav
Kreditrisker enligt schablonmetoden	79 511	45 174	3 614	64 110	41 606	3 328
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	64			213
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	2 583	371	30	2 193	269	21
Exponeringar mot offentliga organ	1 399	161	13	1 708	68	5
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker	2 061	3	0	2 566
Exponeringar mot internationella organisationer				372
Institutexponeringar	28 091	659	53	15 156	345	27
Företagsexponeringar	5 357	5 095	408	4 700	4 475	358
Hushållsexponeringar	19 575	14 101	1 128	17 960	12 899	1 032
Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter	6 608	2 312	185	6 175	2 163	173
Fallerade exponeringar	736	749	60	556	562	45
Exponeringar i form av säkerställda obligationer	564	56	4	220	23	2
Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva investeringar (fond)	6	6	0	8	8	1
Aktieexponeringar	9 237	19 296	1 544	8 100	17 535	1 403
Övriga poster	3 230	2 365	189	4 183	3 259	261
Kreditrisker enligt IRK	2 156 946	269 485	21 559	2 051 683	271 437	21 715
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	362 380	5 021	402	296 418	4 689	375
Institutexponeringar	53 466	9 855	788	49 183	9 581	766
Företagsexponeringar	544 080	169 325	13 546	532 566	174 531	13 963
varav specialutlåning i kategori 1	50	29	2	3	2	0
varav specialutlåning i kategori 2	284	240	19	316	271	22
varav specialutlåning i kategori 3	141	162	13	182	209	17
varav specialutlåning i kategori 4	116	289	23	150	376	30
varav specialutlåning i kategori 5	18	0	0	88
Hushållsexponeringar	1 184 439	77 162	6 173	1 165 008	77 826	6 226
varav fastighetskrediter	1 070 279	49 094	3 928	1 047 939	49 110	3 929
varav övrig utlåning	114 160	28 068	2 245	117 069	28 716	2 297
Motpartslösa exponeringar	12 581	8 122	650	8 508	4 810	385
Kreditrisker, obeståndsfond		584	47		357	29
Avvecklingsrisker	0	0	0	177	0	0
Marknadsrisker		16 350	1 308		13 024	1 042
Handelslagret		16 150	1 292		12 486	999
varav VaR och SVaR		12 763	1 021		8 984	719
varav risker utanför VaR och SVaR		3 387	271		3 502	280
Valutakursrisk övrig verksamhet		200	16		538	43
Kreditvärdighetsjustering	19 004	4 730	378	16 024	3 826	307
Operativ risk		68 514	5 481		64 779	5 182
varav schablonmetoden		68 514	5 481		64 779	5 182
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR		30 635	2 451		34 286	2 743
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR		213 765	17 101		208 567	16 685
Summa	2 255 461	649 237	51 939	2 131 994	637 882	51 031

K5 Rörelsesegment

2019	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank-verk samhet	Stora företag & Institutioner	Koncernfunktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	16 253	5 239	3 776	721		25 989
Provisionsnetto	7 862	2 690	2 321	57	54	12 984
Nettoresultat finansiella poster	433	286	2 201	710	–1	3 629
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	839			–17		822
Övriga intäkter	985	831	211	670	–162	2 536
Summa intäkter	26 372	9 046	8 509	2 141	–109	45 960
varav interna intäkter	63		162	520	–745
Personalkostnader	2 933	1 091	1 391	5 265	–1	10 679
Rörliga personalkostnader	53	56	157	174		440
Övriga kostnader	6 147	1 981	2 305	–3 011	–108	7 314
Avskrivningar	234	175	123	1 019		1 551
Summa kostnader	9 367	3 303	3 976	3 447	–109	19 984
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	17 005	5 743	4 533	–1 306		25 976
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar				79		79
Nedskrivning av materiella tillgångar		8				8
Kreditförluster, netto	154	3	1 312			1 469
Rörelseresultat	16 851	5 732	3 221	–1 385		24 420
Skatt	3 271	814	740	–114		4 711
Årets resultat	13 580	4 918	2 481	–1 271		19 709
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
i Swedbank AB	13 568	4 918	2 481	–1 271		19 697
Minoriteten	12					12

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling	723	737	382	272	–30	2 084
Kort	2 562	1 720	2 058	–102	–290	5 948
Kundkoncept	863	119	312	–44	–2	1 248
Kapitalförvaltning och depå	5 331	381	1 256	31	–36	6 963
Corporate Finance och värdepapper	205		351	14	–8	562
Utlåning och garantier	272	250	668	8		1 198
Inlåning	24	136	4			164
Fastighetsförmedling	187					187
Liv- och sakförsäkringar	597	78		2		677
Övriga provisionsintäkter	199	26	177	38	1	441
Summa provisionsintäkter	10 963	3 447	5 208	219	–365	19 472
Provisionskostnader	3 101	757	2 887	162	–419	6 488
Provisionsnetto	7 862	2 690	2 321	57	54	12 984

Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning.

Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering ("IKU"). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten.

Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelsesegmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora företag och finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken samt fristående sparbankers distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken. I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i de baltiska företagen Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland) och

Swedbank AB (Litauen) i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på övervärden i utlånings- och inlåningsportföljen som identifierades vid förvärvet 2005. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt trading- och kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Lending & Payments, Group Savings, Digital Banking, Group IT, CFO Office (inklusive Group Treasury), CEO Office (inklusive Corporate Affairs, HR, Juridik), Customer Value Management (CVM) Risk, Compliance. Även koncernledningen och internrevision ingår i Koncernfunktioner. Under 2019 har indelningen av rörelsesegment förändrats något. Förändringarna följer de organisationsförändringar som har genomförts i Swedbanks affärssegmentsorganisation. Jämförelsetalen har räknats om. Det negativa resultatet för koncernfunktionerna beror främst på ökade kostnaderna till följd av ökade personalkostnader och konsultkostnader för att hantera penningtvättsrelaterade utredningar. Även en reservering för moms, avgångsvederlag för tidigare medlemmar i koncernledningen och kostnader relaterat till bedrägerier har påverkat utvecklingen.

2019	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncernfunktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	769	3 279	8 933	183 173	–868	195 286
Utlåning till kreditinstitut	6 334	49	81 207	174 752	–216 890	45 452
Utlåning till allmänheten	1 196 255	185 544	269 831	666		1 652 296
Räntebärande värdepapper		1 299	44 098	150 990	–1 926	194 461
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	219 320	5 573				224 893
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	4 528			2 151		6 679
Derivat	–32		53 216	29 326	–38 086	44 424
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 105	12 034	772	8 525		23 436
Övriga tillgångar	3 914	65 441	15 289	449 425	–512 768	21 301
Summa tillgångar	1 433 193	273 219	473 346	999 008	–770 538	2 408 228
Skulder till kreditinstitut	25 725		184 172	63 340	–203 551	69 686
In- och upplåning från allmänheten	571 465	240 533	149 175	–119	–7 041	954 013
Emitterade värdepapper		1 305	10 034	848 305	–3 890	855 754
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	219 887	5 905				225 792
Derivat			55 168	23 822	–38 013	40 977
Övriga skulder	551 486		47 047	169	–518 043	80 659
Seniora icke-prioriterade skulder				10 805		10 805
Efterställda skulder				31 934		31 934
Summa skulder	1 368 563	247 743	445 596	978 256	–770 538	2 269 620
Allokerat eget kapital	64 630	25 476	27 750	20 752		138 608
Summa skulder och eget kapital	1 433 193	273 219	473 346	999 008	–770 538	2 408 228
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, %	21,0	19,6	9,1	–7,4		14,7
K/I-tal	0,36	0,37	0,47	1,61		0,43
Kreditförlustnivå, %	0,01	0,00	0,47	0,00		0,09
Utlåning/inlåning, %	209	77	158	150		168
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	3	2	9			14
Utlåning till allmänheten, exkl. återköpsavtal och Riksgälden, total, mdkr	1 196	186	223	1		1 606
Reserveringar för förväntade kreditförluster, mdkr	1	1	5			7
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr	571	241	142			954
Riskexponeringsbelopp, mdkr	391	94	144	20		649
Heltidstjänster	3 610	3 656	1 244	6 708		15 218
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	64	25	27	17		134

2018	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncernfunktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	15 386	4 768	3 982	1 092		25 228
Provisionsnetto	7 598	2 503	2 605	84	46	12 836
Nettoresultat finansiella poster	406	272	1 777	–345	2	2 112
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	693			335		1 028
Övriga intäkter	1 484	737	156	835	–194	3 018
Summa intäkter	25 567	8 280	8 520	2 001	–146	44 222
varav interna intäkter	55		127	479	–661
Personalkostnader	3 101	954	1 356	4 345		9 756
Rörliga personalkostnader	71	57	201	199		528
Övriga kostnader	5 793	1 833	2 201	–3 816	–146	5 865
Avskrivningar	57	91	83	455		686
Summa kostnader	9 022	2 935	3 841	1 183	–146	16 835
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	16 545	5 345	4 679	818		27 387
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar				306		306
Nedskrivning av materiella tillgångar		8				8
Kreditförluster, netto	598	–208	142	–11		521
Rörelseresultat	15 947	5 545	4 537	523		26 552
Skatt	3 073	802	977	522		5 374
Årets resultat	12 874	4 743	3 560	1		21 178
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
i Swedbank AB	12 858	4 743	3 560	1		21 162
Minoriteten	16					16
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	729	703	390	274	–33	2 063
Kort	2 321	1 562	2 145	–2	–385	5 641
Kundkoncept	820	99	320	–54		1 185
Kapitalförvaltning och depå	5 073	408	1 251	–8	–38	6 686
Corporate Finance and värdepapper	211		378	2	–2	589
Utlåning och garantier	289	235	702	23	1	1 250
Inlåning	26	140	5	2		173
Fastighetsförmedling	181					181
Liv- och sakförsäkringar	612	57		–5		664
Övriga provisionsintäkter	218	25	264	28		535
Summa provisionsintäkter	10 480	3 229	5 455	260	–457	18 967
Provisionskostnader	2 882	726	2 850	176	–503	6 131
Provisionsnetto	7 598	2 503	2 605	84	46	12 836

2018	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncernfunktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	1 227	3 032	2 401	156 501		163 161
Utlåning till kreditinstitut	5 557	25	116 193	166 366	–251 873	36 268
Utlåning till allmänheten	1 186 647	169 147	261 217	10 357		1 627 368
Räntebärande värdepapper	259	1 475	46 501	109 619	–4 963	152 891
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	173 367	4 501				177 868
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	3 954			2 134		6 088
Derivat	–37		46 501	23 460	–30 259	39 665
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	815	11 598	698	5 973		19 084
Övriga tillgångar	2 918	60 303	14 642	460 335	–514 499	23 699
Summa tillgångar	1 374 707	250 081	488 153	934 745	–801 594	2 246 092
Skulder till kreditinstitut	27 633		208 951	60 464	–239 830	57 218
In- och upplåning från allmänheten	565 502	220 717	141 499	1 387	–8 355	920 750
Emitterade värdepapper		1 255	12 711	797 225	–6 831	804 360
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	173 957	4 705				178 662
Derivat			45 380	16 023	–30 087	31 316
Övriga skulder	544 499		54 577	–379	–516 491	82 206
Efterställda skulder				34 184		34 184
Summa skulder	1 311 591	226 677	463 118	908 904	–801 594	2 108 696
Allokerat eget kapital	63 116	23 404	25 035	25 841		137 396
Summa skulder och eget kapital	1 374 707	250 081	488 153	934 745	–801 594	2 246 092
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, %	20,9	20,7	14,0	0,0		16,1
K/I-tal	0,35	0,35	0,45	0,59		0,38
Kreditförlustnivå, %	0,05	–0,13	0,06	–0,05		0,03
Utlåning/inlåning, %	212	77	160	95		172
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	3	2	6			11
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, total, mdkr	1 187	170	221			1 578
Reserveringar för förväntade kreditförluster, mdkr	2	1	3			6
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och
Riksgälden, mdkr	560	221	139			920
Riskexponeringsbelopp, mdkr	382	89	146	21		638
Heltidstjänster	3 833	3 586	1 196	6 250		14 865
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	62	23	25	22		131

K6 Produkt

2019	Finansiering	Sparande & Placeringar	Betalningar & Kort	Handel & Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	22 660	1 223	2 009	–139	236	25 989
Provisionsnetto	1 098	5 480	5 095	402	909	12 984
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	70	56	33	2 312	1 158	3 629
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	0	0	543	0	279	822
Övriga intäkter	96	1 519	260	42	619	2 536
Summa intäkter	23 923	8 278	7 940	2 618	3 202	45 960

		Sparande &	Betalningar &	Handel &
2018	Finansiering	Placeringar	Kort	Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	23 074	189	1 384	–170	752	25 228
Provisionsnetto	1 255	5 300	5 035	506	740	12 836
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde	19	27	3	1 961	103	2 112
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	0	0	489	0	539	1 028
Övriga intäkter	49	1 256	249	33	1 430	3 018
Summa intäkter	24 397	6 773	7 160	2 329	3 563	44 222

I produktredovisningen har intäkter fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Koncernen har ingen enskild kund från vilken intäkterna överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter.

Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter

boendefinansiering aktiehandel konsumentkrediter strukturerade produkter företagsfinansiering corporate finance leasing förvaringstjänster övriga finansieringsprodukter räntehandel trade finance valutahandel factoring övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt sparkonton administrativa tjänster fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning pensionssparande Ektornet institutionell kapitalförvaltning fastighetsmäkleri övriga sparande- och placeringsprodukter fastighetsförvaltning Betalningar & Kort juridiska tjänster transaktionskonton bankfack kontanthantering övrigt nationella betalningar mobilbetalningar Sverige, Baltikum och Norge dokumentbetalningar bankkort kreditkort (inklusive EnterCard) kortinlösen andra betalningsprodukter

internationella betalningar Inkluderat i Övrigt är även totala intäkter från länder utanför

K7 Geografisk fördelning

Den geografiska fördelningen har främst skett utifrån var verksamheten bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördelningen har immateriella tillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landfördelning lämnas på Swedbanks webbplats.

2019	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	19 539	2 304	1 142	1 460	1 052	71	393	28	25 989
Provisionsnetto	9 429	947	818	1 052	401	71	261	5	12 984
Nettoresultat finansiella poster	3 028	126	129	125	190		31		3 629
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat	601				166		55		822
Övriga intäkter	1 828	1 120	130	357	299	1	59	–1 258	2 536
Summa intäkter	34 425	4 497	2 219	2 994	2 108	143	799	–1 225	45 960
Personalkostnader	7 736	1 038	535	745	372	45	208		10 679
Rörliga personalkostnader	290	47	29	34	33	1	6		440
Övriga kostnader	6 457	544	557	527	315	–18	157	–1 225	7 314
Avskrivningar	1 228	112	56	77	52	4	22		1 551
Summa kostnader	15 711	1 741	1 177	1 383	772	32	393	–1 225	19 984
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	18 714	2 756	1 042	1 611	1 335	111	407		25 976
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	79								79
Nedskrivning av materiella tillgångar			5	3					8
Kreditförluster, netto	172	20	–4	–13	1 059	58	177		1 469
Rörelseresultat	18 463	2 736	1 041	1 621	278	53	228		24 420
Skatt	3 712	411	211	250	65	11	51		4 711
varav aktuell skatt	3 753	528	15	241	32	11	49		4 629
varav betald skatt	3 646	582	27	251	37	–1	55		4 597
Periodens resultat	14 751	2 325	830	1 371	211	42	179		19 709
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
i Swedbank AB	14 739	2 325	830	1 371	211	42	179		19 697
Minoriteten	12								12
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	1 341	245	238	258	5		10	–13	2 084
Kort	3 519	615	527	577	229		481		5 948
Kundkoncept	978			119	118		53	–20	1 248
Kapitalförvaltning och depå	6 535	234	106	117			15	–44	6 963
Corporate Finance and värdepapper	355	22	6	19	93	1	66		562
Utlåning och garantier	660	92	68	90	156	70	88	–26	1 198
Inlåning	28	9	48	79					164
Fastighetsförmedling	176						11		187
Liv- och sakförsäkringar	599	78	25	23				–48	677
Övriga provisioner	324	7	14	12	66	9	18	–9	441
Summa provisionsintäkter	14 515	1 302	1 032	1 294	667	80	742	–160	19 472
Provisionskostnader	5 086	355	214	242	265	9	482	–165	6 488

Provisionsnetto 9 429 947 818 1 052 402 71 260 5 12 984

NOTER KONCERNEN

2019	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	30 805	23 827	20 798	42 996	1 007	18 908	56 945		195 286
Utlåning till kreditinstitut	40 997	2 035	686	1 158	4 108	39 856	–370	–43 018	45 452
Utlåning till allmänheten	1 395 044	86 357	37 274	62 562	50 707	1 722	19 665	–1 035	1 652 296
Räntebärande värdepapper	179 208	2 909	839	1 815	6 044	1 118	2 528		194 461
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	219 320	5 573							224 893
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	5 490	14			947		228		6 679
Derivat	37 252	97	67	150	9 620		15	–2 777	44 424
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	10 583	4 860	2 727	4 750	452	3	61		23 436
Övriga tillgångar	56 870	1 305	661	481	4 565	32	480	–43 093	21 301
Summa tillgångar	1 975 569	126 977	63 052	113 912	77 449	61 639	79 553	–89 923	2 408 228
Skulder till kreditinstitut	60 488	206	91	82	53 572	20 470	74 885	–140 108	69 686
In- och upplåning från allmänheten	700 159	94 964	50 932	99 324	5 647	392	3 123	–528	954 013
Emitterade värdepapper	815 439	7				40 308			855 754
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	219 887	5 905							225 792
Derivat	33 930	124	76	131	9 547		21	–2 852	40 977
Övriga skulder		15 211	5 788	5 318	3 399	–625	–1 997	53 565	80 659
Seniora icke-prioriterade skulder	10 805								10 805
Efterställda skulder	31 934								31 934
Summa skulder	1 872 642	116 417	56 887	104 855	72 166	60 545	76 031	–89 923	2 269 620
Allokerat eget kapital	102 927	10 560	6 165	9 057	5 283	1 094	3 522		138 608
Summa skulder och eget kapital	1 975 569	126 977	63 052	113 912	77 449	61 639	79 553	–89 923	2 408 228

2018	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	19 100	2 175	1 082	1 291	1 102	87	387	4	25 228
Provisionsnetto	9 422	882	787	973	438	51	264	19	12 836
Nettoresultat finansiella poster	1 557	103	115	84	188		66		2 112
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	756	3			152		117		1 028
Övriga intäkter	2 652	928	103	256	66	1	22	–1 010	3 018
Summa intäkter	33 487	4 091	2 087	2 604	1 946	138	856	–987	44 222

Personalkostnader	7 215	890	466	629	350	45	161		9 756
Rörliga personalkostnader	358	47	27	30	60	1	5		528
Övriga kostnader	5 125	479	387	390	335	–14	150	–987	5 865
Avskrivningar	526	60	44	41	12		3		686
Summa kostnader	13 224	1 476	924	1 090	757	32	319	–987	16 835
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	20 263	2 615	1 163	1 514	1 189	106	537		27 387
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	306								306
Nedskrivning av materiella tillgångar				8					8
Kreditförluster, netto	895	–153	–26	–36	–288		129		521
Rörelseresultat	19 062	2 768	1 189	1 542	1 477	106	408		26 552
Skatt	3 981	500	233	244	327	25	64		5 374
varav aktuell skatt	4 021	682	3	229	341	25	64		5 365
varav betald skatt	4 296	589	95	36	81	5	63		5 165
Periodens resultat	15 081	2 268	956	1 298	1 150	81	344		21 178
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
i Swedbank AB	15 065	2 268	956	1 298	1 150	81	344		21 162
Minoriteten	16								16

Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	1 363	233	227	243	1		8	–12	2 063
Kort	3 477	569	485	508	196		406		5 641
Kundkoncept	942			99	115		54	–25	1 185
Kapitalförvaltning och depå	6 218	236	120	126			21	–35	6 686

Corporate Finance and värdepapper	395	27	12	12	81	7	55		589
Utlåning och garantier	700	83	67	86	178	53	87	–4	1 250
Inlåning	31	9	46	87					173
Fastighetsförmedling	170						11		181
Liv- och sakförsäkringar	606	57	24	27				–50	664
Övriga provisioner	370	13	13	13	98	9	22	–3	535
Summa provisionsintäkter	14 272	1 227	994	1 201	669	69	664	–129	18 967
Provisionskostnader	4 850	345	207	228	231	18	400	–148	6 131
Provisionsnetto	9 422	882	787	973	438	51	264	19	12 836
2018	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	4 595	23 197	21 885	37 108	795	26 228	49 353		163 161

Utlåning till kreditinstitut	30 965	3 013	1 013	1 680	4 503	74 056	546	–79 508	36 268
Utlåning till allmänheten	1 383 951	79 926	34 931	54 638	53 010	2 020	19 888	–996	1 627 368
Räntebärande värdepapper	136 027	3 117	767	1 299	7 279	2 152	2 250		152 891
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	173 478	4 390							177 868
Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures	4 806	14			1 005		263		6 088
Derivat	31 883	182	46	83	10 947		737	–4 213	39 665
Materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar	7 039	4 611	2 671	4 513	238		12		19 084
Övriga tillgångar	35 598	1 061	958	542	3 407	168	1 813	–19 848	23 699
Summa tillgångar	1 808 342	119 511	62 271	99 863	81 184	104 624	74 862	–104 565	2 246 092
Skulder till kreditinstitut	55 331	516	32	45	60 118	27 053	69 348	–155 225	57 218
In- och upplåning från allmänheten	688 031	88 714	50 451	86 299	4 249	747	3 061	–802	920 750
Emitterade värdepapper	728 158	11				76 191			804 360
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	173 957	4 705							178 662
Derivat	23 926	193	54	79	10 236		723	–3 895	31 316
Övriga skulder		15 405	5 773	5 671				55 357	82 206
Efterställda skulder	34 184								34 184
Summa skulder	1 703 587	109 544	56 310	92 094	74 603	103 991	73 132	–104 565	2 108 696
Allokerat eget kapital	104 755	9 967	5 961	7 769	6 581	633	1 730		137 396
Summa skulder och eget kapital	1 808 342	119 511	62 271	99 863	81 184	104 624	74 862	–104 565	2 246 092

K8 Räntenetto

		2019			2018
	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta, %	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	253 617	439	0,17	354 898	607	0,17
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	144 829	172	0,12	124 558	160	0,13
Utlåning till kreditinstitut	50 525	539	1,07	39 373	147	0,37
Utlåning till allmänheten	1 668 584	32 947	1,97	1 602 128	31 069	1,94
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	66 347	118	0,18	70 937	56	0,08
Summa räntebärande tillgångar	2 183 902	34 215	1,57	2 191 894	32 039	1,46
Derivat	49 960	1 473		66 752	2 157
Övriga tillgångar	271 084	216		248 122	202
Summa tillgångar	2 504 946	35 904	1,43	2 506 768	34 398	1,37
avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i nettoresultat för finansiella poster		534			340
Ränteintäkter		35 370			34 058
Skulder till kreditinstitut	103 576	1 005	0,97	112 165	971	0,87
In- och upplåning från allmänheten	988 620	1 663	0,17	951 561	1 234	0,13
varav insättargarantiavgifter		457			414
Emitterade värdepapper	905 652	11 464	1,27	941 181	12 726	1,35
Seniora icke-prioriterade skulder	1 450	15	1,03
Efterställda skulder	30 627	993	3,24	30 114	1 016	3,37
Summa räntebärande skulder	2 029 925	15 140	0,75	2 035 021	15 947	0,78
Derivat	35 514	–6 945		52 001	–8 945
Övriga skulder	305 571	1 246		288 301	1 702
varav avgift statlig resolutionsfond		1 117			1 656
varav leasingsskulder	3 810	42	1,10
Summa skulder	2 371 010	9 441	0,40	2 375 323	8 704	0,37
Eget kapital	133 936			131 445
Summa skulder och eget kapital	2 504 946	9 441	0,38	2 506 768	8 704	0,35
avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i nettoresultat för finansiella poster		60			–126
Räntekostnader		9 381			8 830
Summa räntenetto		25 989			25 228
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor			1,06			1,02
Ränteintäkter från lån i Steg 3		291			279
Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde		15 672			17 337
Negativ ränta på finansiella tillgångar		2 031			2 987
Negativ ränta på finansiella skulder		592			770

K9 Provisionsnetto

		Provisionsintäkter		Provisionskostnader	Provisionsnetto
2019	över tid	vid tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	513	1 571	2 084	–1 167	917
Kort	447	5 501	5 948	–2 654	3 294
Kundkoncept	1 174	74	1 248	–172	1 076
Kapitalförvaltning och depå	6 846	117	6 963	–1 629	5 334
Livförsäkringar	580	2	582	–220	362
Värdepapper	27	395	422	–304	118
Corporate finance	81	59	140		140
Utlåning	707	270	977	–79	898
Garantier	183	38	221		221
Inlåning	127	37	164		164
Fastighetsförmedling		187	187		187
Sakförsäkringar	95	0	95	–35	60
Övrigt	348	93	441	–228	213
Summa	11 128	8 344	19 472	–6 488	12 984

	Provisionsintäkter			Provisionskostnader	Provisionsnetto
2018	över tid	vid tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	581	1 482	2 063	–1 166	897
Kort	789	4 852	5 641	–2 465	3 176
Kundkoncept	1 185		1 185	–177	1 008
Kapitalförvaltning och depå	6 686		6 686	–1 573	5 113
Livförsäkringar	562	14	577	–191	386
Värdepapper	34	432	466	–296	170
Corporate finance	123		123		123
Utlåning	740	275	1 015	–67	948
Garantier	200	36	235		235
Inlåning	142	31	173		173
Fastighetsförmedling		181	181		181
Sakförsäkringar	87		87	–33	54
Övrigt	474	60	535	–163	372
Summa	11 605	7 362	18 967	–6 131	12 836

K10 Nettoresultat finansiella poster

	2019	2018
Verkligt värde via resultaträkningen
Handel och derivat
Aktier och aktierelaterade derivat	314	984
varav utdelning	115	170
Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat	878	–258
Andra finansiella instrument	–10	–15
Summa	1 182	711
Övrigt
Aktier	690	–26
varav utdelning	37	11
Räntebärande instrument	–215	–265
Summa	475	–291

Identifierade
Finansiella skulder	85	238
Summa	85	238

Säkringsredovisning till verkligt värde
Ineffektiv del i verkligt värdesäkring
Säkringsinstrument	3 368	–373
Säkrad post	–3 357	339
Summa	11	–34

Ineffektiv del i portföljsäkring
Säkringsinstrument	540	–16
Säkrad post	–497	–22
Summa	43	–38

Ineffektiv del vid kassaflödessäkring	7	1
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella
skulder till upplupet anskaffningsvärde	–153	–249
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella
tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	212	133
Handelsrelaterade räntor
Ränteintäkter	534	340
Räntekostnader	–60	126
Summa	474	466

Valutakursförändring	1 293	1 176
Summa	3 629	2 112

K11 Försäkringsnetto

	2019	2018
Försäkringspremier
Livförsäkring	1 624	1 464
Skadeförsäkring	1 111	972
Summa	2 735	2 436

Försäkringsavsättningar
Livförsäkring	–613	–644
Skadeförsäkring	–657	–600
Summa	–1 270	–1 244

Försäkringsnetto
Livförsäkring	1 011	820
Skadeförsäkring	454	372
Summa	1 465	1 192

K12 Övriga intäkter

	2019	2018
Realisationsresultat vid försäljning av dotter
och intresseföretag	66	688
Fastighetsintäkter	13	17
Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter	8
Sålda tillgångar värderade som varulager	25	15
varav försäljningsintäkt	248	248
varav kostnader för sålda varor	–223	–233
IT-tjänster	410	535
Övriga rörelseintäkter	549	571
Summa	1 071	1 826

Under 2019 avyttrades aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB samt aktierna i intresseföretaget BABS Paylink AB. Avyttringarna resultaterade i en realisationvinst om 40 mkr respektive 25 mkr. Under 2018 avyttrades aktierna i intresseföretaget UC AB med en realisationsvinst om 677 mkr.

K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

1 ERSÄTTNINGAR INOM SWEDBANK

Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats.

Totala personalkostnader	2019	2018
Löner och arvoden	6 976	6 455
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	273	322
Sociala avgifter	1 984	2 049
Pensionskostnader1	1 303	1 128
Utbildningskostnader	130	123
Övriga personalkostnader	453	207
Summa	11 119	10 284
varav rörliga personalkostnader	440	528
varav kostnader för personalomställning	144	–179

1) Pensionskostnader specificeras i not K39.

2 RÖRLIG ERSÄTTNING

Swedbank har fyra pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2016, Program 2017, Program 2018 och Program 2019. Under 2019 har aktier tillhörande Program 2015 överlåtits.

2.1 Program 2019

Program 2019 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt program (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken omfattar majoriteten av de anställda i koncernen och består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år (5 år för koncernledningen). IP omfattar cirka 480 deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som så kallade material risk takers består IP till hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 4 år. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 60 deltagare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år.

Mer information om Program 2019 samt Program 2016–2018 finns i Swedbanks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade agendapunkter som utgör grund till beslut för årsstämman.

Ingen tilldelning av rörlig ersättning, Eken och IP, har gjorts till högre chefsnivåer och ledande befattningshavare för prestationsåret 2019.

2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning

Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank) och periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskjutandeperioden (IP).

Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii) tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år (minst fem år för de i koncernledningen som omfattas av programmet) innan iii) slutgiltig överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden.

Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal prestationsrätter fram till överlåtelsestidpunkten.

Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs per värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid.

Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten.

Rörligt ersättningsprogram 2014-2019	2019	2018
Program 2014
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB		20
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del		6
Program 2015
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	10	48
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	2	19
Program 2016
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	54	62
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	–2	17
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	0
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	0
Program 2017
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	49	52
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	2	12
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	6	1
Redovisad kostnad avseende fondandel	1	4
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar	1	1
Program 2018
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	65	139
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	3	29
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	28	104
Redovisad kostnad avseende fondandel	2	11
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar	10	3
Program 2019
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	96
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	19
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	56
Redovisad kostnad avseende fondandel	7
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	31
Totalt redovisad kostnad	440	528

Antal prestationsrätter som ligger till grund för

aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st	2019	2018
Utestående vid årets början	5,9	6,9
Tilldelade	2,1	2,1
Förverkade	0,3	0,3
Inlösta	1	2,8
Utestående vid årets slut	6,7	5,9
Inlösningsbara vid periodens slut	0	0
Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt vid
värderingstidpunkten, kr	179	199
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader	19	20
Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr	0	0

3 ERSÄTTNING TILL VD

Jens Henriksson tillträdde den 1 oktober 2019 som verkställande direktör.

Jens Henrikssons anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den fasta årslönen uppgår till 13 000 tkr.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 4,5% på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% på lön över 7,5 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmedförande lönen är fastställd till 15 000 tkr av styrelsen.

Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete.

Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte.

tkr	2019
Jens Henriksson
Fast ersättning, lön	3 250
Övriga ersättningar/förmåner	52
Summa	3 302
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	944

Anders Karlsson var tillförordnad verkställande direktör i Swedbank från den 28 mars till den 30 september 2019.

tkr	2 019
Anders Karlsson
Fast ersättning, lön	6 764
Övriga ersättningar/förmåner	113
Summa	6 877
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	1 398

Birgitte Bonnesen var verkställande direktör i Swedbank till den 28 mars 2019. Birgitte Bonnesen erhåller, på grund av uppsägning från Swedbanks sida, 75 procent av lönen under den arbetsbefriade uppsägningstiden om 12 månader. Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på avgångsvederlag sker om Birgitte Bonnesen erhåller nytt arbete.

tkr	2 019	2 018
Birgitte Bonnesen
Fast ersättning, lön	3 735	14 333
Övriga ersättningar/förmåner	405	788
Ersättning vid uppsägning	26 601	0
Summa	30 741	15 121
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	1 307	4 550

4 ERSÄTTNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare

Medlemmar i koncernledningen exklusive vd definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare

inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare omfattas av Eken, förutom vd och ytterligare tre ledande befattningar. Ingen tilldelning av rörlig ersättning, Eken och IP, har gjorts till ledande befattningshavare som omfattas av rörlig ersättning för prestationsåret 2019.

Sammanlagt var 14 personer medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Aet Altroff, Ģirts Bērziņš, Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson, Gunilla Domeij Hallros, Anders Ekedahl, Anders Karlsson, Leif Karlsson, Ola Laurin, Jon Lidefelt, Lotta Lovén, Tarmo Pajumets, Carina Strand och Kerstin Winlöf. Nio personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 13 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Gunilla Domeij Hallros, Björn Elfstrand, Charlotte Elsnitz, Ragnar Gustavii, Tomas Hedberg, Cecilia Hernqvist, Anders Karlsson, Helo Meigas, Jon Lidefelt, Niclas Olsson, Tarmo Pajumets, Christer Trägårdh och Kerstin Winlöf.

Övriga ledande befattningshavare	2019	2018
Fast ersättning, lön	61	75
Rörlig ersättning, kontant	0	0
Rörlig ersättning, aktiebaserad	1	4
Övriga ersättningar/förmåner1	4	10
Ersättning vid uppsägning2	35	0
Summa	101	89
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	17	24
Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad ersättning som ligger till grund för årets kostnad	7 870	17 901
Totalt tilldelade prestationsrätter avseende
aktierelaterad ersättning	60 348	91 368
Antal personer vid årets slut	14	16

1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt

2) Inkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt eventuella förmåner

4.2 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare 4.2.1.Pension

Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013.

Med premiebestämd pension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbetsgivaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet 2019 var 64 400 kr).

Nio ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och två ledande befattningshavare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en individuell premiebestämd ålderspension på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för nio ledande befattningshavare.

Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

4.2.2 Andra avtalsvillkor

	Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida	Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida	Uppsägningstid vid uppsägning från medarbetarens sida
4 personer	12 månader	12 månader	6 månader
5 personer	12 månader	6 månader	6 månader
1 person	6 månader	12 månader	6 månader
1 person	1 månad	6 månader	1 månad
1 person	3 månader	12 månader	1 månad
1 person	3 månader		1 månad
1 person	5 månader		3 månader

Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:

• Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.

• Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag.

• Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den

period då avgångsvederlaget utgår för de som är anställda i Sverige.

5 ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

5.1 Allmänt om ersättning till hela styrelsen

Ersättningar för styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2019 till årsstämman 2020. Ersättningen till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De tre utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet samt Ersättningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan.

	2019			2018
Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr	Styrelse arvode	Utskotts arbete	Summa	Styrelse arvode	Utskotts arbete	Summa
Göran Persson, styrelseordförande	2 630	355	2 985
Bo Magnusson, vice ordförande	885	750	1 635
Bodil Eriksson, styrelseledamot	605	105	710	570	103	673
Josefin Lindstrand, styrelseledamot	605	490	1 095
Mats Granryd, styrelseledamot	605	240	845	570	233	803
Bo Johansson, styrelseledamot	605	250	855	570	230	800
Kerstin Hermansson, styrelseledamot	605	240	845
Anna Mossberg, styrelseledamot till 2019-04-23 och från 2019-06-19	504	272	776	570	103	673
Anna Mossberg, vice ordförande från 2019-04-24 till 2019-06-18	148	18	166
Magnus Uggla, styrelseledamot	605	430	1 035	570	410	980
Lars Idermark, styrelseordförande till 2019-04-04	66	9	75	2 540	333	2 873
Ulrika Francke, vice ordförande till 2019-04-04	22	15	37	850	565	1 415
Ulrika Francke, styrelseordförande från 2019-04-05 till 2019-06-19	537	121	658
Peter Norman, styrelseledamot till 2019-06-19	141	114	255	570	463	1 033
Annika Poutiainen, styrelseledamot				456	186	642
Siv Svensson, styrelseledamot till 2019-06-19	141	151	292	570	590	1 160
Summa	8 704	3 560	12 264	7 836	3 216	11 052

5.2 Ersättning till styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner. Nedan redovisas de kostnader som redovisats för år 2019 respektive 2018.

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden	2019	2018
Göran Persson	1 589
Lars Idermark	769	2 851
Summa	2 358	2 851

6 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSEN, VD OCH ÖVRIGA I KONCERNLEDNINGEN

Nedan redovisas de kostnader som redovisats för år 2019 respektive 2018 för styrelsen, vd och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2019	2018
Kortfristiga ersättningar	91	111
Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader	19	28
Ersättningar vid uppsägning	61
Aktierelaterade ersättningar	1	4
Summa	172	143
Lämnade lån	60	87

7 SAMMANSTÄLLNING – PENSION OCH LÅN TILL STYRELSER OCH MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN

Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2019	2018
Årets kostnader avseende pensioner
och liknande förmåner	41	55
Antal personer	54	68
Lämnade lån	285	346
Antal personer	110	116

Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggande förpliktelser uppgick till 313 mkr år 2019 (295). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare.

8 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSER OCH MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN

Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2019				2018
	Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga motsvarande befattningshavare anställda			Samtliga anställda	Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare			Övriga anställda	Samtliga anställda
Land	Antal personer	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner och rörliga ersättningar	Summa	Antal personer	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner och rörliga ersättningar	Summa
Sverige	52	109	3	4 717	4 829	68	141	10	4 614	4 765
Estland	20	18	1	767	786	29	23	2	658	683
Lettland	14	13	2	425	440	17	13	2	367	382
Litauen	17	19	3	708	730	19	14	2	471	487
Norge	1	3		289	292	1	3		293	296
USA	1	6		31	37	1	5		32	37
Övriga länder	3	4		131	135	3	4		123	127
Summa	108	172	9	7 068	7 249	138	203	16	6 558	6 777

9 NYCKELTAL

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per

anställd	2019	2018
Sverige	8 595	8 618
Estland	2 746	2 662
Lettland	1 916	1 788
Litauen	2 681	2 541
Norge	336	324
USA	16	19
Övriga länder	144	152
Summa	16 433	16 102
Antal arbetade timmar (tusental)	26 047	25 521
Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. lång tidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i

Personalomsättning inklusive pensionsavgångar1, %	2019	2018
Svensk bankverksamhet	9,9	8,2
Stora företag & Institutioner	9,6	7,6
Baltisk bankverksamhet	10,9	12,2
Koncernfunktioner	9,1	9,5
Totalt	9,8	9,6

heltidstjänster 15 218 14 865

Personalomsättning exklusive pensionsavgångar1, %	2019	2018
Svensk bankverksamhet	7,8	9,6
Stora företag & Institutioner	8,4	7,9
Baltisk bankverksamhet	10,9	12,2
Koncernfunktioner	7,9	10,4
Totalt	8,7	10,4

1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året.

Övriga nyckeltal	2019	2018
Antal anställda, medeltal	16 433	16 102
Antal anställda vid årskiftet	16 327	15 879
Antal heltidstjänster	15 218	14 865

Sjukfrånvaro, %	2019	2018
Sjukfrånvaro Sverige	3,8	3,7
Sjukfrånvaro Estland	1,8	1,5
Sjukfrånvaro Lettland	2,8	2,5
Sjukfrånvaro Litauen	1,7	1,8
Långtidsfriska, %1	70,7	68,9

1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt fem arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod.

Uttag föräldraledighet
kvinnor/män, %	2019	2018
Sverige	72,2/27,8	71,3/28,7
Estland	96,5/3,5	99,4/0,6
Lettland	99,3/0,7	99,2/0,8
Litauen	96,9/3,1	98,4/1,6

	2019		2018
Könsfördelning, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Sverige	56	44	56	44
Estland	73	27	75	25
Lettland	77	23	77	23
Litauen	70	30	71	29
Norge	27	73	26	74
USA	18	82	18	82
Övriga länder	52	48	53	47

	2019		2018
Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	63	37	63	37
Swedbanks styrelse	44	56	50	50
Koncernledning inkl. vd	33	67	41	59
Koncernledning och respektive ledningsgrupp	42	58	37	63
Styrelser i hela koncernen inklusive dotterföretag	39	61	45	55
Ledande befattningshavare i hela koncernen inklusive dotterföretag	35	65	34	66

	2019		2018
Könsfördelning på chefspositioner, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Chefspositioner, totalt1	54	46	54	46
Chefspositioner, Sverige	47	53	48	52
Chefspositioner, Estland	68	32	66	34
Chefspositioner, Lettland	69	31	72	28
Chefspositioner, Litauen	52	48	53	47

1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

K14 Övriga allmänna administrationskostnader

	2019	2018
Fastighetskostnader	31	24
Hyror och övriga lokalkostnader1	505	1 168
IT-kostnader1	2 170	1 955
Tele, porto	122	137
Konsulter	1 637	333
Ersättning till sparbanker	228	224
Övrigt köpta tjänster	953	793
Resor	230	223
Representation	40	52
Materialkostnader	82	104
Reklam, PR, marknadsföring	338	297
Värdetransport, larm	69	60
Reparation och underhåll	77	90
Övriga administrationskostnader2	627	344
Övriga rörelsekostnader	205	61
Summa	7 314	5 865
1) varav
Korttidsleasingavtal	61
Leasingavtal där underliggande tillgångar är av lågt värde	6
Rörliga leasingbetalningar som inte inkluderas i leasingskulderna	44
Summa leasingkostnader	111

2) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej avdragsgill mervärdesskatt.

Ersättning till revisorer	2019	2018
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC
Revisionsuppdraget	47
Annan revisionsverksamhet	10
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte
Revisionsuppdraget	12	38
Annan revisionsverksamhet	1	3
Summa	70	41
Internrevision	80	76

K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar	2019	2018
Inventarier	324	317
Rörelsefastigheter	40	40
Nyttjanderätter för hyrda lokaler	663
Nyttjanderätter för övrigt	94
Immateriella anläggningstillgångar	430	329
Summa	1 551	686

K16 Nedskrivning av materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt

Nedskrivningar	2019	2018
Rörelsefastigheter	3
Fastigheter värderade som varulager	2	7
Leasingobjekt, återtagna kontrakt	3	1
Summa	8	8

K17 Kreditförluster, netto

Kreditförluster	2019	2018
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Kreditreserveringar – steg 1	–12	80
Kreditreserveringar – steg 2	–418	–502
Kreditreserveringar – steg 3	844	671
Kreditreserveringar – kreditförluster, köpt eller utgiven1	–4	6
Summa	410	255
Bortskrivningar	1 098	867
Återvinningar	–202	–364
Summa	896	503
Summa lån till upplupet anskaffningsvärde	1 306	758
Lånelöften och finansiella garantiavtal Kreditreserveringar – steg 1	16	–27
Kreditreserveringar – steg 2	–71	–70
Kreditreserveringar – steg 3	217	–181
Summa	162	–278
Bortskrivningar	1	41
Summa	1	41
Summa – Lånelöften och finansiella garantiavtal	163	–237
Summa kreditförluster	1 469	521
Kreditförluster fördelade på låntagarkategori
Kreditinstitut	2	–20
Allmänheten	1 467	541
Summa	1 469	521

1) Varav –1 mkr (–3) är en förändring av redovisat bruttovärde för förvärvade eller lämnade osäkra fordringar till följd av omvärdering av förväntade kreditförluster som vid den första redovisningen ingått som en del av det redovisade bruttovärdet.

K18 Skatt

Skattekostnad	2019	2018
Skatt avseende tidigare år	–88	60
Aktuell skatt	4 631	5 365
Uppskjuten skatt	168	–51
Summa	4 711	5 374

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:

	2019		2018
	mkr	procent	mkr	procent
Utfall	4 711	19,3	5 374	20,2
Aktuell skattesats på resultatet före skatt	5 226	21,4	5 842	22,0
Skillnad	–515	–2,1	–468	–1,8
Skillnaden består av följande poster:
Skatt tidigare år	88	0,3	–60	–0,2
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–249	–1,0	–248	–0,9
Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar	63	0,3	139	0,5
Annan skattebas i försäkringsrörelsen	156	0,6	147	0,6
Skatt i Intresseföretag och joint ventures	174	0,7	225	0,8
Avvikande skattesatser i andra länder	290	1,2	200	0,8
Omvärdering av uppskjutna skatter till följd av ändrad skattesats	6	0,0	65	0,2
Övrigt, netto	–13	0,0	0
Summa	515	2,1	468	1,8

2019

Uppskjutna skattefordringar	Ingående balans	Resultat– räkning	Eget kapital	Valutakurs– differenser	Utgående balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Övrigt	50	6		2	58
Aktierelaterad ersättning	1		1		2
Leasingtillgångar enl IFRS 16		2			2
Underskottsavdrag	122	–12		2	112
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar	–9	5			–4
Summa	164	1	1	4	170

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver	2 286	14					2 300
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	–580		580				0
Pensionsavsättningar	–1 095	1	–796	13			–1 877
Kassaflödessäkringar	13	–8	1				6
Immateriella anläggningstillgångar	633	120					753
Reserveringar för kreditförluster	44					1	45
Valutabasisspread	–131		–4				–135
Aktierelaterad ersättning	–15				32	1	18
Rörelsefastigheter	16	–1					15
Övrigt	405	43				–2	446
Summa	1 576	169	–219	13	32	0	1 571

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet och kassaflödessäkring redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat.

Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 4 mkr (9). Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras.

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

	Totalt avdrag		Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats	Avdrag för vilka upp skjuten skatt inte redovisats
Förfallotidpunkt		Litauen
Utan förfallotidpunkt	684	555	23	85	21
Summa	684	555	23	85	21

När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka 54 procent (54) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2022 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. Skattemässiga underskott för vilka uppskjuten skattefordran redovisats finns inom koncernens hemmamarknader.

2018

Uppskjutna skattefordringar	Ingående balans	Resultat räkning	Valutakurs differenser	Utgående balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Övrigt	49	–2	3	50
Aktierelaterad ersättning	1			1
Underskottsavdrag	128	–11	5	122
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar	–5	–4		–9
Summa	173	–17	8	164

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver	2 443		–157			2 286
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	–368			–212		–580
Pensionsavsättningar	–784		55	–366		–1 095
Kassaflödessäkringar	–60	61	8	4		13
Immateriella anläggningstillgångar	585		48			633
Reserveringar för kreditförluster		44				44
Valutabasisspreadar		–61	–54	–16		–131
Aktierelaterad ersättning	–23				8	–15
Rörelsefastigheter	17		–1			16
Övrigt	372		33			405
Summa	2 182	44	–68	–590	8	1 576

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

	Totalt avdrag		Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats		Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats
Förfallotidpunkt		Lettland	Litauen	Danmark	Norge
2019	17	17
Utan förfallotidpunkt	739		631	13	51	44
Summa	756	17	631	13	51	44

K19 Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier. Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram, Program 2016, Program 2017, Program 2018 och Program 2019 ger upphov till potentiella stamaktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt perspektiv har

tilldelats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen.

För program 2016 var den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten 5 april 2016, för program 2017 var den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten 30 mars 2017, för program 2018 var den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten 26 mars 2018 och för program 2019 var den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten 28 mars 2019. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.

	2019	2018
Genomsnittligt antal aktier
Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning	1 118 055 542	1 116 238 102
Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd
av aktierelaterade ersättningsprogram	3 921 536	4 267 682
Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	1 121 977 078	1 120 505 784

Resultat per aktie
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB	19 697	21 162
Resultat per aktie före utspädning, kr	17,62	18,96
Resultat per aktie efter utspädning, kr	17,56	18,89

K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

	2019				2018
	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Summa skatt	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Summa skatt
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	–3 866	796	1	797	–1 806	366		366
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	–127				–63
Verkligt värdeförändring hänförligt till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen	17		–4	–4	22		–5	–5
Summa	–3 976	796	–3	793	–1 847	366	–5	361
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet	739				1 870
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter	–600	–580	744	164	–1 474	212	73	285
Kassaflödessäkringar	5	–1		–1	18	–4		–4
Valutabasisspreadar	–18	4		4	–72	16		16
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures	32				36
Summa	158	–577	744	167	378	224	73	297
Övrigt totalresultat	–3 818	219	741	960	–1 469	590	68	658

K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

	Redovisat värde			Nominellt belopp
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Stater och Sveriges riksbank	133 012	94 772	80 949	131 426	90 706	79 106
Kommuner	3 937	4 806	4 460	3 884	7 118	4 392
Övrigt	145	1	553	143	1	550
Summa	137 094	99 579	85 962	135 453	97 825	84 048

K22 Utlåning till kreditinstitut

	2019	2018	1/1/2018
Lån	40 859	32 342	27 208
Återköpsavtal	9	92	511
Ställda kontantsäkerheter	4 584	3 834	3 301
Summa	45 452	36 268	31 020

	2019	2018	1/1/2018
Efterställda fordringar
Intresseföretag	120	620	620
Övriga företag	53	51	50
Summa	173	671	670

K23 Utlåning till allmänheten

	2019	2018	1/1/2018
Lån	1 570 746	1 545 894	1 469 759
Leasing	32 740	30 923	30 328
Ställda kontantsäkerheter	2 139	684	1 258
Summa utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden	1 605 625	1 577 501	1 501 345
Återköpsavtal	36 942	37 278	22 185
Återköpsavtal, Riksgälden	9 725	2 436	2 862
Riksgälden	4	10 153	8 501
Summa	1 652 296	1 627 368	1 534 893

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2019	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Summa
Bruttoinvestering	10 115	20 620	3 688	34 243
Ej intjänade finansiella intäkter	496	910	260	1 666
Nettoinvestering	9 619	19 710	3 428	32 757
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter				17

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehöll inga variabla avigfter. Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten och avser fordon, maskiner, båtar m.m.

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2018	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Summa
Bruttoinvestering	9 334	19 633	3 395	32 362
Ej intjänade finansiella intäkter	553	732	139	1 424
Nettoinvestering	8 780	18 901	3 257	30 938
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter				15

NOTER KONCERNEN

K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Emitterade av andra än offentliga organ	Redovisat värde		Nominellt belopp
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Bostadsinstitut	26 556	26 545	30 320	25 687	25 343	29 288
Banker	11 459	11 452	15 331	11 330	11 287	15 092
Övriga finansiella företag	8 894	3 983	5 384	9 204	3 872	5 192
Icke-finansiella företag	10 458	11 332	8 412	9 809	11 152	8 284
Summa	57 367	53 312	59 447	56 030	51 654	57 856

K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

	2019	2018	1/1/2018
Fondandelar	207 158	162 834	164 555
Räntebärande värdepapper	4 497	3 801	3 336
Aktier	13 238	11 233	12 429
Summa	224 893	177 868	180 320

K26 Aktier och andelar

		Redovisat värde		Anskaffningsvärde
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Handelslager aktier	611	1 224	18 206	606	1 478	17 608
Handelslager fondandelar	3 612	2 058	1 256	3 360	1 919	1 196
Bostadsrätter	11	11	2	11	11	2
Strategiska innehav och övrigt	2 334	1 628	387	1 644	1 657	357
Summa	6 568	4 921	19 850	5 621	5 065	19 164

K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

	2019	2018	1/1/2018
Anläggningstillgångar
Kreditinstitut, intresseföretag	3 210	2 821	2 724
Kreditinstitut, joint ventures	3 036	2 873	2 638
Övriga intresseföretag	317	394	799
Övriga joint ventures	116
Summa	6 679	6 088	6 161
Ingående balans	6 088	6 161
Under året tillkommande	481
Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat	727	1 001
Erhållna utdelningar	–529	–1 045
Under året avgående	–88	–29
Utgående balans	6 679	6 088

2019 Intresseföretag	Organisations			Anskaffnings		Andel av intresse
Firmanamn, säte	nummer	Antal	Redovisat värde	värde	Kapitalandel, %	företags resultat
Kreditinstitut
Sparbanken Skåne, Lund	516401-0091	3 670 342	1 278	1 070	22,00	109
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 000	410	125	50,00	54
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	4 750 000	1 197	288	47,50	127
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	88	41	40,00	5
Ölands Bank AB, Borgholm	516401-0034	637 000	237	231	49,00	6
Summa kreditinstitut			3 210	1 755		301
Övriga intresseföretag
Babs Paylink AB, Stockholm, avyttrat under 2019	556567-2200					8
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 177	196	98	29,18	28
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	12	24	28,30	-6
Getswish AB, Stockholm	556913-7382	10 000	19	21	20,00	5
USE Intressenter AB, Uppsala	559161-9464	2 000	0	0	20,00	-0
VISA Sweden, ek för, Stockholm	769619-6828				42,09	3
Ägda av dotterföretag
Bankomat AB, Stockholm	556817-9716	150	74	66	20,00	4
Svensk Mäklarstatistik AB, Stockholm	556709-1292	750	2	1	25,00	1
SK ID Solutions AS	10747013	16	14	1	25,00	-0
Summa övriga intresseföretag			317	211		43
Summa intresseföretag			3 527	1 966		344

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Swedbank AB erhöll under året en utdelning om 129 mkr (691) från VISA Sweden. Swedbanks ackumulerade del från intresseföretag avseende årets övrigt totalresultat uppgick till –80 mkr (–55) och avseende arets totalresultat till 263 mkr (493). Swedbanks del av intresseföretagens ansvarsförbindelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 398 mkr (379) respektive 2 468 mkr (2 444).

2019 Joint venture	Organisations			Anskaffnings		Andel av joint
Firmanamn, säte	nummer	Antal	Redovisat värde	värde	Kapitalandel, %	ventures resultat
Kreditinstitut
EnterCard Group AB, Stockholm	556673-0585	3 000	3 036	420	50,00	503
Övriga joint ventures
Nordic KYC Utility AB, Stockholm	559210-0779	10 000	17	24	16,67	-7
P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm	559198-9610	10 000	99	117	16,67	-18
Summa joint ventures			3 152	561		478
Summa intresseföretag och joint ventures			6 679	2 527		822

Swedbank AB har erhållit utdelning från EnterCard Group AB uppgående till 325 mkr (275) under året. Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group AB visas nedan:

	2019	2018
Utlåning till allmänheten	31 998	28 902
Totala tillgångar	39 026	35 582
Skulder till kreditinstitut	31 983	29 176
Totala skulder	32 850	29 834
Räntenetto	3 182	2 929
Totala intäkter	3 637	3 356
Totala kostnader	1 571	1 471
Kreditförluster	–741	–649
Rörelseresultat	1 326	1 235
Skatt	–319	–274
Årets resultat	1 006	961
Årets totalresultat	978	1 017

K28 Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

		Nominellt belopp 2019 Återstående kontraktsenlig löptid			Nominellt belopp		Positiva marknadsvärden			Negativa marknadsvärden
	Not	< 1 år	1–5 år	> 5 år	2019	2018	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Derivat i säkrings redovisning
Verkligt värdesäkring, ränteswappar	K29	127 899	385 458	95 337	608 694	544 157	13 013	10 255	10 514	534	972	977
Portfölj verkligt värde säkring, ränteswappar	K29	113 883	269 280	10 565	393 728	335 805	702	207	278	1 331	1 401	1 392
Kassaflödessäkringar, valutabasisswappar	K29	620	939	7 721	9 280	9 405	190	89	12	33	65	334
Summa		242 402	655 677	113 623	1 011 702	889 367	13 905	10 551	10 804	1 898	2 438	2 703

Derivat ej i säkrings redovisning		7 952 111	5 775 222	2 323 878	16 051 211	12 933 005	102 833	59 379	54 489	113 311	61 788	56 381
Bruttobelopp		8 194 513	6 430 899	2 437 501	17 062 913	13 822 372	116 738	69 930	65 293	115 209	64 226	59 084
Kvittade belopp	K47	–5 344 977	–4 868 607	–1 843 876	–12 057 460	–6 880 365	–72 314	–30 265	–9 613	–74 232	–32 910	–12 884
Summa		2 849 536	1 562 292	593 625	5 005 453	6 942 007	44 424	39 665	55 680	40 977	31 316	46 200
Derivat ej i säkrings redovisning
Ränterelaterade kontrakt
Optioner		369 380	448 634	158 583	976 597	1 350 826	1 954	894	616	2 645	1 823	1 550
Terminer		4 786 439	1 273 670		6 060 109	6 360 860	957	643	376	965	579	360
Swappar Övriga		1 649 935	3 671 637	2 059 384	7 380 956	3 727 504	58 317	26 410	28 843	60 719	28 243	30 418
Valutarelaterade kontrakt
Optioner		37 674	661		38 335	51 471	231	258	316	223	242	338
Terminer		846 245	21 530	137	867 912	831 238	7 804	5 880	7 927	12 103	5 831	10 126
Swappar		166 317	349 751	104 564	620 632	510 783	8 015	7 391	7 288	12 346	7 927	6 651
Övriga
Aktierelaterade kontrakt
Optioner		83 238	8 723	1 210	93 171	83 262	25 385	17 292	8 684	24 081	16 633	6 528
Terminer		4 532			4 532	10 719	30	447	190	29	236	96
Swappar		3 571			3 571	2 317	19	22	124	71	138	198
Övriga
Kreditrelaterade kontrakt
Swappar			522		522				30	13		25
Råvarurelaterade
kontrakt Optioner		850			850	328	15	13		15	13
Terminer
		3 930	94		4 024	3 457	105	129	95	101	122	91

K29 Säkringsredovisning

Säkringsredovisning till verkligt värde

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduceras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Då säkringsredovisning tillämpas för fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) används portföljsäkring medan emitterade värdepapper, seniora icke-prioriterade skulder och efterställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för säkringsredovisning till verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.4.4, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränteswappar med motparter med hög kreditvärdighet.
Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och ränteswappar.

Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9

Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke-prioriterade skulden eller eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på valutor och löptider. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värdepappret, den icke-prioriterade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke-prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade ränteswappen.

Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39

Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum. Varje position i respektive tidsintervall är säkrad med ränteswappar motsvarande ett nominellt belopp som täcker en del av det totala lånebeloppet. Ett specificerat lånebelopp i varje tidsintervall är därmed identifierat som den säkrade posten. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagligen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolånen som beror på förändringar i referensräntan jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar.

2019

Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar	Redovisat värde
	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Ränterisk
Ränteswappar, Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring	393 728	702	1 331	541	43
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	566 723	12 706	369	3 247	9
Ränteswappar, Seniora icke-prioriterade skulder	10 416		117	–114	1
Ränteswappar, Efterställda skulder	31 555	307	47	235	2
Summa	1 002 422	13 715	1 865	3 909	54

Säkrade poster	Redovisat värde		Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet
Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring	393 990		271		–498
Emitterade värdepapper		582 821		10 675	–3 237
Seniora icke-prioriterade skulder		10 388		–114	114
Efterställda skulder		31 759		175	–234
Summa	393 990	624 968	271	10 736	–3 855

Säkringsrelationer som omfattas av Referensräntereformen

Den 31 december 2019 införde koncernen ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen. Ändringarna innebär att reformen i allmänhet inte kommer resultera i att berörda säkringsrelationer behöver avslutas. Nedan redovisas information om de relationer som anses omfattas.

	Nominellt belopp
Säkrade poster och säkringsinstrument	AUD	CHF	GBP	HKD	JPY	USD
Total	1 542	3 357	17 917	2 062	5 463	56 161
Förfall före referensräntereformen	196	959	13 022	359	0	37 465
Direkt hänförlig till referensräntereformen	1 346	2 398	4 895	1 703	5 463	18 695
Säkrad referensränta som omfattas av
Referensräntereformen	Libor	Libor	Libor	Hibor	Libor	Libor
Bedömd slutlig användning	2022	2022	2022	2022	2022	2022

Se ytterligare information not K3.7

Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument	2019			2018
	Återstående kontraktsenlig löptid			Återstående kontraktsenlig löptid
	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Portföljsäkring
Nominellt belopp	113 883	269 280	10 565	77 050	246 405	12 350
Genomsnittlig fast ränta (%)	0,04	0,24	0,90	–0,11	0,21	0,93
Verkligt värdesäkring
Nominellt belopp	127 899	385 458	95 337	47 283	442 338	54 535
Genomsnittlig fast ränta (%)	0,71	0,46	1,36	1,63	0,56	1,99

2018

Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Redovisat värde
	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Ränterisk
Ränteswappar, Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring	335 805	207	1 401	–16	–38
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	510 180	9 968	836	–308	–30
Ränteswappar, Efterställda skulder	33 976	287	136	–65	–5
Summa	879 962	10 462	2 373	–389	–73

Säkrade poster	Redovisat värde		Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet
Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring	336 565		760		–23
Emitterade värdepapper		525 610		7 755	279
Efterställda skulder		34 244		59	60
Summa	336 565	559 854	760	7 813	316

Kassaflödessäkringar

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.1. Valutabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.1. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valutabasisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att

utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade exponeringen. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade exponeringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valutaswappar med motparter med hög kreditvärdighet.
Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valutabasisswappar.

Tabellerna nedan ger information om säkrade poster och säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

2019

Säkringsinstrument och

effektivitet i säkringar		Redovisat värde
Valutarisk	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet	Värdeförändring i redovisad säkringsreserv	Belopp som om - klassificerats från säkringsreserv till resultaträkningen	Kassaflödessäkringar (efter skatt)
Valutabasisswappar, EUR/SEK	9 280	190	33	159	5	154	8

Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument

		2019			2018
		Återstående kontraktsenlig löptid			Återstående kontraktsenlig löptid
Valutarisk	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Nominellt belopp	620	939	7 722	243	1 536	7 626
Genomsnittlig valutakurs	9,79	9,92	10,28	10,57	9,87	10,28

Säkrade poster

Valutarisk	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR	160	7

Förfallostruktur avseende framtida säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar

	<1 år	1–3 år	3–5 år	5–10 år	>10 år
Negativa kassaflöden (skulder)	623	969	71	7 834	0

Ovanstående framtida kassaflöden, uttryckta i mkr, är exponerade för variation hänförligt till ändrade räntesatser och/eller ändrade valutakurser. Dessa framtida kassaflöden är säkrade med derivat, vilka redovisas som kassaflödessäkringar, med kassaflöden som eliminerar variationerna.

Säkringsinstrument och
effektivitet i säkringar		Redovisat värde
Valutarisk	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet	Värdeförändring i redovisad i säkringsreserv	Belopp som om - klassificerats från säkringsreserv till resultaträkningen	Kassaflödessäkringar (efter skatt)
Valutaswappar, EUR/SEK	9 405	89	65	421	18	403	4
Säkrade poster
Valutarisk					Årets värdeförändring som använts för att	värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR						391	0

Förfallostruktur avseende framtida säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
-------------------------------------------------------------------------------

<1 år	1–3 år	3–5 år	5–10 år	>10 år
Negativa kassaflöden (skulder) 253	1 082	665	7 781	230

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för nettoinvesteringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverksamheten.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder, varför valutakursförändringarna rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat istället för i resultaträkningen.

Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitterade värdepappren eller efterställda skulderna bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet på den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet för de emitterade värdepappren eller efterställda skulderna matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för de emitterade värdepappren eller efterställda skulderna, som uppkommit till följd av ändrade valutakurser. Säkringsförhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna.

Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet.

2019

Säkringsinstrument och säkringseffektivitet	Redovisat värde
	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Värdeförändring redovisad i Övrigt total resultat före skatt	Säkring av netto investering i utlandsverksamhet efter skatt
Valutarisk
Emitterade värdepapper i EUR	32 558	–540	–540	–3 951
Emitterade värdepapper i USD	54	–2	–2	–14
Emitterade värdepapper i NOK	1 029	–58	–58	85
Summa	33 640	–600	–600	–3 880

Säkrade poster

	2019	2018
	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet
Nettoinvestering i EUR	540	1 410
Nettoinvestering i USD	2	5
Nettoinvestering i NOK	58	59
Summa	600	1 474

2018

Säkringsinstrument och säkringseffektivitet	Redovisat värde
	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Värdeförändring redovisad i Övrigt totalresultat före skatt	Säkring av netto investering i utlandsverksamhet efter skatt
Valutarisk
Emitterade värdepapper i EUR	34 187	–1 410	–1 410	–3 557
Emitterade värdepapper i USD	65	–5	–5	–12
Emitterade värdepapper i NOK	1 370	–59	–59	125
Summa	35 622	–1 474	–1 474	–3 444

K30 Immateriella anläggningstillgångar

	Obestämbar period		Bestämbar period
				Internt
2019	Goodwill	Varumärke	Kundbas	utvecklad programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	15 755	161	1 896	4 306	1 638	23 756
Nyanskaffningar genom intern utveckling				982		982
Nyanskaffningar via separata förvärv					146	146
Avyttringar och utrangeringar	–9				–363	–372
Valutakursdifferenser	204	–1	15		1	219
Anskaffningsvärde vid årets utgång	15 950	160	1 911	5 288	1 422	24 731

Avskrivningar vid årets ingång			–1 277	–935	–1 244	–3 456
Årets avskrivningar			–47	–291	–92	–430
Avyttringar och utrangeringar					352	352
Valutakursdifferenser			–14		–23	–37
Avskrivningar vid årets utgång			–1 338	–1 226	–1 007	–3 571

Nedskrivningar vid årets ingång	–2 206		–237	–699	–40	–3 182
Årets nedskrivningar		–66		–13		–79
Valutakursdifferenser	–35					–35
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 241	–66	–237	–712	–40	–3 296

Redovisat värde	13 709	94	336	3 350	375	17 864

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år.

	Obestämbar period			Bestämbar period
2018	Goodwill	Varumärke	Kundbas	Internt utvecklad programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	15 211	161	1 858	3 418	1 649	22 297
Nyanskaffningar genom intern utveckling				888		888
Nyanskaffningar via separata förvärv					116	116
Avyttringar och utrangeringar					–144	–144
Valutakursdifferenser	544		38		17	599
Anskaffningsvärde vid årets utgång	15 755	161	1 896	4 306	1 638	23 756
Avskrivningar vid årets ingång			–1 174	–771	–1 242	–3 187
Årets avskrivningar			–64	–164	–101	–329
Avyttringar och utrangeringar			–5		115	110
Valutakursdifferenser			–34		–16	–50
Avskrivningar vid årets utgång			–1 277	–935	–1 244	–3 456
Nedskrivningar vid årets ingång	–2 111		–213	–417	–40	–2 781
Årets nedskrivningar			–24	–282		–306
Valutakursdifferenser	–95					–95
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 206		–237	–699	–40	–3 182
Redovisat värde	13 549	161	382	2 672	354	17 118

Specifikation av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	Anskaffningsår	2019	2018	1/1/2018
Goodwill
Swedbank Robur AB	1995	328	328	328
Föreningsbanken AB	1997	1 342	1 342	1 342
Swedbank Försäkring AB	1998	651	651	651
Kontoret i Bergsjö	1998	13	13	13
Ölands Bank AB	1998		9	9
FSB Bolåndirekt Bank AB	2002	159	159	159
Söderhamns Sparbank AB	2007	24	24	24
PayEx AB	2017	429	429	429
Sverige		2 946	2 955	2 955
varav bankverksamhet		1 538	1 547	1 547
varav övrigt		1 408	1 408	1 408
Swedbank AS	1999	1 263	1 243	1 189
Swedbank AS	2000	13	12	12
Swedbank AS	2001	149	146	140
Swedbank AS	2005	9 157	9 012	8 623
Baltikum		10 582	10 413	9 964
varav allokerat till:
bankverksamhet i Estland		4 429	4 358	4 170
bankverksamhet i Lettland		2 280	2 244	2 147
bankverksamhet i Litauen		3 873	3 811	3 647
First Securities ASA	2005	181	181	181
Norge		181	181	181
Summa		13 709	13 549	13 100

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 14 procent (14) är rimlig lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott

beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfaktorn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sammansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i tabellen på nästa sida.

	Årlig genomsnittlig REA tillväxt %		Årlig REA tillväxt %		Årlig genomsnittlig REA tillväxt %		Årlig REA tillväxt %
Kassagenererande enhet	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018
	2020–2022	2019–2021	2023–2048	2022–2048	2023–2048	2022–2048	2049–	2049–
Bankverksamhet
Estland	2,9	3,3	4,3–3,0	3,6–3,0	3,3	3,2	3,0	3,0
Lettland	2,8	0,2	3,5–3,0	4,2–3,0	3,2	3,2	3,0	3,0
Litauen	5,6	5,3	4,5–3,0	2,6–3,1	3,7	3,3	3,0	3,0
Sverige	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0

	Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor %		Årlig diskonteringsfaktor %		diskonteringsfaktor %	Årlig genomsnittlig	Årlig diskonteringsfaktor %
Kassagenererande enhet	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018
	2020–2022	2019–2021	2023–2048	2022–2048	2023–2048	2022–2048	2049–	2049–
Bankverksamhet
Estland	9,9	10,9	9,9–9,0	10,9–9,0	9,3	9,5	9,0	9,0
Lettland	10,4	11,6	10,4–9,0	11,6–9,0	9,6	9,8	9,0	9,0
Litauen	10,4	11,6	10,4–9,0	11,6–9,0	9,6	9,8	9,0	9,0
Sverige	5,8	5,7	5,8	5,7	5,8	5,7	5,8	5,7

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

	redovisat värde, mkr	Nettotillgång inklusive goodwill,	Nyttjandevärde, mkr		tillväxt med 1 procentenhet	Sänkning av antagande om	med 1 procentenhet	Höjning av diskonteringsfaktor
Kassagenererande enhet	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018
Bankverksamhet
Estland	22 794	22 421	36 656	35 403	–1 971	–1 694	–2 992	–2 837
Lettland	10 799	10 368	12 253	11 408	–267	–240	–709	–612
Litauen	12 892	12 157	16 812	15 205	–716	–758	–1 466	–1 349
Sverige	66 025	63 044	76 843	75 175	–1 357	–1 012	–7 758	–7 662

Känslighetsanalys

Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte uppkomma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassagenererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av tillväxtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Bankverksamhet i baltiska länder

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 582 mkr (10 413). Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningsprövningen för 2019 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats, vilket inneburit att initiala tillväxtantaganden efter planeringsperioden reducerats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen.

De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en linjär reduktion av årlig tillväxt under perioden mellan år 2020 till år 2049 från 5 procent ner till 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Initial diskonteringsfaktor för motsvarande period inkluderar landspecifik riskpremie som därefter konvergerar linjärt emot 5 procent som anses vara relevant för en mogen marknad. Riskpremierna härleds från externa källor. Diskonteringsräntan före skatt för perioden 2020–2022 uppgick till cirka 13 procent (13).

Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 1 589 mkr (1 589). Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassagenererande enheter har antagits vara 3 procent (3) och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 6 procent (6), eller 7 procent (7) före skatt.

K31 Materiella tillgångar

	Omsättningstillgångar		Anläggningstillgångar
2019	Fastigheter värderade som varulager	Inventarier	Rörelsefastigheter	Nyttjanderätter för hyrda lokaler	Nyttjanderätter för övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	181	3 203	1 439			4 823
Ändring av redovisningsprincip, IFRS 16				4 077	174	4 251
Nyanskaffningar	2	311	15	128	53	509
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	–70	–524	–37	–16	–133	–780
Bedömningar och modifieringar				120	12	132
Valutakursdifferenser	3	12	2	7		24
Anskaffningsvärde vid årets utgång	116	3 002	1 419	4 316	106	8 959
Avskrivningar vid årets ingång		–2 319	–483			–2 802
Årets avskrivningar		–324	–40	–663	–94	–1 121
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar		503	25	10	49	587
Valutakursdifferenser		–7	2			–5
Avskrivningar vid årets utgång		–2 147	–496	–653	–45	–3 341
Nedskrivningar vid årets ingång	–55					–55
Årets nedskrivningar	–2		–6			–8
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	16					16
Valutakursdifferenser	–2		3			1
Nedskrivningar vid årets utgång	–43		–3			–46
Redovisat värde	73	855	920	3 663	61	5 572

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan tre och tio år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2019. Någon indikation för ytterligare nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelsefastigheters enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll.

Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Leasingavtal, där koncernen är leasetagare, presenteras från och med 2019 som nyttjanderätter ovan. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingperioderna, vilka uppgick till mellan 1 och 13 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsättningar.

	Omsättningstillgångar	Anläggningstillgångar
2018	Fastigheter värderade som varulager	Inventarier	Rörelsefastigheter	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	549	3 095	1 440	5 084
Nyanskaffningar	80	367	9	456
Avyttringar och utrangeringar	–455	–292	–68	–815
Valutakursdifferenser	7	33	58	98
Anskaffningsvärde vid årets utgång	181	3 203	1 439	4 823
Avskrivningar vid årets ingång		–2 235	–486	–2 721
Årets avskrivningar		–317	–40	–357
Avyttringar och utrangeringar		256	65	321
Valutakursdifferenser		–23	–22	–45
Avskrivningar vid årets utgång		–2 319	–483	–2 802
Nedskrivningar vid årets ingång	–408			–408
Årets nedskrivningar	–8			–8
Avyttringar och utrangeringar	362			362
Valutakursdifferenser
Nedskrivningar vid årets utgång	–55			–55
Redovisat värde	126	884	956	1 966

K32 Övriga tillgångar

	2019	2018	1/1/2018
Fondlikvidfordringar	6 580	8 466	9 863
Övriga finansiella tillgångar	2 224	5 423	4 584
Summa finansiella tillgångar	8 804	13 889	14 447
Övertagen egendom för skyddande av
fordran samt återtagna leasingobjekt	55	81	80
Summa	8 859	13 970	14 527

K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

	2019	2018	1/1/2018
Fondförsäkringssparande	206 981	161 300	162 938
Livförsäkringssparande	18 811	17 362	18 186
Summa	225 792	178 662	181 124

K37 Emitterade värdepapper

	2019	2018	1/1/2018
Certifikat	128 772	131 434	149 974
Säkerställda obligationer	589 627	497 936	525 038
Seniora icke säkerställda obligationer	128 445	164 243	160 348
Strukturerade privatobligationer	8 910	10 747	14 849
Summa	855 754	804 360	850 209

K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2019	2018	1/1/2018
Förutbetalda kostnader	2 457	1 414	1 044
Ännu ej fakturerade fordringar	568	399	563
Summa	3 025	1 813	1 607

K38 Korta positioner värdepapper

K34 Skulder till kreditinstitut

	2019	2018	1/1/2018
Sveriges Riksbank		7
Svenska banker	21 573	20 944	20 506
Svenska kreditinstitut	4 892	4 256	2 684
Utländska centralbanker	6 306	13 884	23 199
Utländska banker	36 307	17 460	21 230
Utländska kreditinstitut	604	401	625
Svenska banker, återköpsavtal	4
Utländska banker, återköpsavtal		266
Summa	69 686	57 218	68 244

K35 In- och upplåning från allmänheten

	2019	2018	1/1/2018
Svensk allmänhet	698 947	685 044	640 139
Utländsk allmänhet	254 718	234 726	206 592
Summa inlåning från allmänheten exkl.
återköpsavtal och Riksgälden	953 665	919 770	846 731
Återköpsavtal	18	641	8 707
Återköpsavtal, Riksgälden	1
Riksgälden	329	339	275
Summa	954 013	920 750	855 713

2019 2018 1/1/2018 Aktier 247 358 234 Räntebärande värdepapper 34 097 37 975 14 225 Summa 34 345 38 333 14 459 varav egna emitterade aktier 24 257 199

K39 Pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i balansräkningen är ett netto av skuld för pensionsförpliktelser och det verkliga värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så kalllade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kostnad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgöringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod.

Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp.

Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser	2019	2018	1/1/2018
Fonderade pensionsförpliktelser och
löneskatt	29 316	24 272	22 918
Ofonderade pensionsförpliktelser och
löneskatt	308	214	189
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–20 826	–19 507	–19 907
Avsättningar för pensioner	8 798	4 979	3 200

Förändringar av pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt	2019	2018
Ingående förpliktelser	24 486	23 107
Tjänstgöringskostnad och löneskatt	706	646
Räntekostnad på pensionsförpliktelser	580	580
Pensionsutbetalningar	–787	–805
Löneskatteutbetalningar	–158	–146
Omvärdering	4 929	1 105
Rörelseavyttring	–133
Utgående förpliktelser	29 624	24 486

	2019	2018	2019
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt			Antal
Aktiva	12 490	9 920	4 910
Vilande	7 163	4 750	10 326
Pensionärer	9 971	9 816	13 217
Summa	29 624	24 486	28 453
Intjänade	25 502	21 097
Ej intjänade	4 122	3 390
Summa	29 624	24 486
varav belopp som är hänförliga till framtida löneökningar	4 203	3 228

Förändringar av förvaltningstillgångar	2019	2018

Ingående verkligt värde	19 508	19 907
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar	470	510
Pensionspremier och avsättningar till stiftelser	639	597
Pensionsutbetalningar	–787	–804
Omvärdering	1 063	–701
Rörelseavyttring	–68
Utgående verkligt värde	20 826	19 508

Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (Sparinstitutens PensionsKassa Försäkringsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare, Koncernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 74 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som åligger SPK. Något sådant underskott fanns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som åligger SPK. Koncernens tillgång eller avsättning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat. Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 308 mkr (214). Pensionsförpliktelserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med Tryggandelagen. För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensionsstiftelser, vilka sker i enlighet med Tryggandelagen.

Förvaltningstillgångarnas verkliga värden	2019	varav noterat pris på aktiv marknad	2018	varav noterat pris på aktiv marknad
Likvida medel	405		251
Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner	403	403
Derivat	28		45
Investeringsfonder, räntor	11 071	11 071	10 707	10 707
Investeringsfonder, aktier	5 072	5 072	3 859	3 859
Investeringsfonder, övrigt	3 846	3 706	4 646	4 475
Summa	20 826	20 252	19 508	19 336

NOTER KONCERNEN

136

Löptidsöversikt 2019	< 1 år	1–5 år	5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonteringseffekt	Totalt
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt	862	3 397	4 454	31 809	–10 898	29 624
Förvaltningstillgångar	580	150	79		20 017	20 826
Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser	949

		Odiskonterade kassaflöden
Löptidsöversikt 2018	< 1 år	1–5 år	5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonteringseffekt	Totalt
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt	865	3 360	4 385	31 845	–15 969	24 486
Förvaltningstillgångar	251				19 256	19 508
Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser	818

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	2019	2018
Tjänstgöringskostnad och löneskatt	706	646
Räntekostnad på pensionsförpliktelser	580	580
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar	–470	–510
Pensionskostnad förmånsbestämda planer	816	716
Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner
och löneskatt	487	412
Summa	1 303	1 128

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
redovisad i övrigt totalresultat	2019	2018
Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster	380	54
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade
finansiella antaganden	–5 309	–1 159
Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad
ränteintäkt på förvaltningstillgångar	1 063	–701
Summa	–3 866	–1 806

Aktuariella antaganden, procent	2019	2018
Finansiella
Diskonteringsränta 1 januari	2,42	2,56
Diskonteringsränta 31 december	1,46	2,42
Framtida årliga löneökningar 1 januari	3,55	3,39
Framtida årliga löneökningar 31 december	3,76	3,55
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari	1,92	1,95
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation
31 december	1,98	1,92
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari	3,66	3,73
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp
31 december	3,73	3,66
Demografiska
Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare
pensionsavgång	50,00	50,00
Framtida årlig personalomsättning	3,50	3,50
Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år	22	22
Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år	24	24

Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser	2019	2018
Finansiella
Förändring av diskonteringsränta –25 bps	1 511	1 164
Förändring av löneökningsantagande +25 bps	650	521
Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps	1 504	1 127
Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps	285	225
Demografiska
Samtliga berättigade anställda utnyttjar option
till tidigare pensionsavgång maximalt	783	901
Förändring av personalomsättning –25 bps	76	58
Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man
och kvinna +2 år	2 434	1 747

När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser att svenska säkerställda bostadsobligationer utgör sådana obligationer varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 21 år (21). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 1 511 mkr (1 164) och en ökning av pensionskostnaden med 48 mkr (24). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån noterade priser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2,00 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbasbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräkningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

K40 Försäkringsavsättningar

	Livförsäkring		Skadeförsäkring			Totalt
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Ingående balans	1 469	1 491	1 592	428	343	228	1 897	1 834	1 820
Avsättningar	611	645	1 137	648	600	526	1 259	1 245	1 663
Utbetalningar	–677	–703	–1 264	–604	–530	–418	–1 281	–1 233	–1 682
Valutakursdifferenser	13	36	26	6	15	7	19	51	33
Utgående balans	1 416	1 469	1 491	478	428	343	1 894	1 897	1 834

Avsättningar för försäkringsavtal

Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

	2019	2018	1/1/2018
Fondlikvidskulder	2 328	5 889	6 564
Leasingskulder	3 659
Övriga finansiella skulder	22 128	23 687	18 001
Reserveringar för finansiella garantier och
lånelöften	582	407	650
Summa finansiella skulder	28 697	29 983	25 215
Omstruktureringsreserv	26		315
Övriga avsättningar	86	52	47
Summa	28 807	30 035	25 577

Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i not K3.3 Likviditetsrisk där även förändringen av leasingskulderna redovisas. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31 Materiella tillgångar. Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskuldenerna uppgick till 3 020 mkr. Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 1 047 mkr. Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administrationskostnader.

K41 Övriga skulder och avsättningar K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2019	2018	1/1/2018
Upplupna kostnader	3 742	2 649	2 379
Avtalsskulder	641	736	611
Summa	4 383	3 385	2 990

K43 Efterställda skulder

	2019	2018	1/1/2018
Förlagslån	15 453	23 015	14 590
Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott	16 482	11 169	11 274
Summa	31 934	34 184	25 864

Koncernen har 1 750 miljoner USD i utestående primärkapitaltillskott (AT1), vilka är eviga. 750 miljoner USD emitterades den 12 februari 2015 med möjlighet till inlösen den 17 mars 2020. 500 miljoner USD emitterades den 9 december 2016 med möjlighet till inlösen den 17 mars 2022. 500 miljoner USD emitterades den 22 augusti 2019 med möjlighet till inlösen den 17 september 2024. Skulderna konverteras automatiskt till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s eller den konsoliderade situationens primärkapitalrelation understiger 5.125 procent respektive 8.0 procent. Primärkapitaltillskotten emitterade 2015 och 2016 konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor. Primärkapitaltillskottet som emitterades 2019 konverteras till aktuell aktiekurs, lägst 8.75 USD omräknat till svenska kronor.

K44 Eget kapital

	2019	2018	1/1/2018
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier	24 904	24 904	24 904
Reservfond	9 665	9 563	9 458
Övriga fonder1	25 224	23 867	23 997
Summa	59 793	58 334	58 359
Fritt eget kapital
Valutaomräkning av utlandsverksamhet	2 399	2 064	1 347
Kassaflödessäkringar	8	4	–10
Valutabasisspread	–33	–19	38
Egen kreditrisk	–5	–18	–36
Överkursfond	13 206	13 206	13 206
Balanserad vinst	63 240	63 825	58 327
Summa	78 815	79 062	72 872
Minoritetskapital	25	213	202
Summa eget kapital	138 633	137 609	131 433

Stamaktier
Antal	2019	2018	1/1/2018
Beslutade, emitterade och fullt betalda	1 132 005 722	1 132 005 722	1 132 005 722
Egna aktier	–13 701 333	–15 331 361	–18 376 101
Utestående		1 118 304 389 1 116 674 361 1 113 629 621
Ingående balans		1 116 674 361 1 113 629 621 1 110 731 820
Överlåtna aktier till anställda avseende aktierelaterad
ersättning	1 630 028	3 044 740	2 897 801
Utgående balans		1 118 304 389 1 116 674 361 1 113 629 621

Kvotvärde per aktie är 22 kronor.

Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning.

1) Fond för utvecklingsavgifter ingår i Övriga fonder med 2 660 mkr (2 122).

K45 Värderingskategorier för finansiella instrument

Finansiella tillgångar	2019
	Verkligt värde via resultaträkningen		Säkrings instrument	Upplupet anskafnings värde
		Obligatorisk
Redovisat värde	Innehas för handel	Andra affärsmodeller	Summa			Summa
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker					195 286	195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	9 465	7 055	16 520		120 574	137 094
Utlåning till kreditinstitut	9		9		45 443	45 452
Utlåning till allmänheten1	46 667	154	46 821		1 605 475	1 652 296
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring					271	271
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	34 006	23 323	57 329		38	57 367
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken		224 893	224 893			224 893
Aktier och andelar	4 041	2 527	6 568			6 568
Derivat	30 519		30 519	13 905		44 424
Övriga finansiella tillgångar (K32)					8 804	8 804
Summa	124 707	257 952 382 659		13 905	1 975 891	2 372 455

Finansiella skulder	2019
	Verkligt värde via resultaträkningen		Säkrings instrument	Upplupet anskaffnings värde
Redovisat värde	Innehas för handel	Identifierade	Summa			Summa
Skulder till kreditinstitut	4		4		69 682	69 686
In- och upplåning från allmänheten	18		18		953 995	954 013
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		225 792	225 792			225 792
Emitterade värdepapper2	8 909	1 876	10 785		844 969	855 754
Korta positioner värdepapper	34 345		34 345			34 345
Derivat	39 078		39 078	1 899		40 977
Seniora icke-prioriterade skulder					10 805	10 805
Efterställda skulder					31 934	31 934
Övriga finansiella skulder (K41)					28 697	28 697
Summa	82 354	227 668	310 022	1 899	1 940 082	2 252 003

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 676 mkr.

Finansiella tillgångar	2018
		Verkligt värde via resultaträkningen
		Obligatorisk
Redovisat värde	Innehas för handel	Andra affärs modeller	Summa			Summa
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker					163 161	163 161
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	11 796	7 479	19 275		80 304	99 579
Utlåning till kreditinstitut	92		92		36 176	36 268
Utlåning till allmänheten1	39 714	166	39 880		1 587 488	1 627 368
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring					766	766
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	31 237	19 864	51 101		2 210	53 312
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken		177 868	177 868			177 868
Aktier och andelar	3 127	1 794	4 921			4 921
Derivat	29 113		29 113	10 551		39 665
Övriga finansiella tillgångar					13 889	13 889
Summa	115 080	207 172	322 251	10 551	1 883 993	2 216 797

Finansiella skulder	2018
		Verkligt värde via resultaträkningen	Säkrings instrument	Upplupet anskaffnings värde
Redovisat värde	Innehas för handel	Identifierade	Summa			Summa
Skulder till kreditinstitut	266		266		56 952	57 218
In- och upplåning från allmänheten	641		641		920 109	920 750
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		178 662	178 662			178 662
Emitterade värdepapper2	10 746	4 004	14 750		789 611	804 361
Korta positioner värdepapper	38 333		38 333			38 333
Derivat	28 878		28 878	2 438		31 316
Efterställda skulder					34 184	34 184
Övriga finansiella skulder					29 983	29 983
Summa	78 864	182 666	261 530	2 438	1 830 839	2 094 807

1) Leasingtillgångar är klassificerade i enlighet med IAS 17 och inkluderas i värderingskategorin Upplupet anskaffningsvärde.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till 3 680 mkr.

K46 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad
Nivå 2: Justerat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad
Nivå 3: Värderingsmodell där signifikanta värderingsparametrar inte är observerbara och därav baseras på interna antaganden

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs värderingen med mittpris. Vid behov utförs en köp/sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade värderingsmetoder och -modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och modeller samt interna antaganden valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC-derivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter, sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita parametrar.

Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna antagandena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

		2019		2018			1/1/2018
	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	195 286	195 286		163 161	163 161		200 371	200 371
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	137 119	137 094	25	99 743	99 579	164	85 961	85 903	58
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	120 599	120 574	25	80 468	80 304	164	65 469	65 411	58
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	16 520	16 520		19 275	19 275		20 492	20 492
Utlåning till kreditinstitut	45 452	45 452		36 268	36 268		30 746	30 746
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	45 443	45 443		36 176	36 176		30 235	30 235
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	9	9		92	92		511	511
Utlåning till allmänheten	1 660 659	1 652 296	8 363	1 629 641	1 627 368	2 273	1 532 977	1 535 198	–2 221
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	1 613 838	1 605 475	8 363	1 589 761	1 587 488	2 273	1 415 158	1 417 379	–2 221
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	46 821	46 821		39 880	39 880		117 819	117 819
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring	271	271		766	766		789	789
Obligationer och räntebärande värdepapper	57 369	57 367	2	53 316	53 312	4	59 136	59 131	5
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	40	38	2	2 215	2 211	4	3 327	3 322	5
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	57 329	57 329		51 101	51 101		55 809	55 809
Finanisella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	224 893	224 893		177 868	177 868		180 320	180 320
Aktier och andelar	6 568	6 568		4 921	4 921		19 850	19 850
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	6 568	6 568		4 921	4 921		19 850	19 850
Derivat	44 424	44 424		39 665	39 665		55 680	55 680
Övriga finansiella tillgångar (K32)	8 804	8 804		13 889	13 889		16 772	16 772
Summa	2 380 845	2 372 455	8 390	2 219 238	2 216 797	2 441	2 182 602	2 184 760	–2 158
Aktier och andelar i intresseföretag		6 679			6 088			6 357
Icke finansiella tillgångar		29 094			23 207			21 519
Summa		2 408 228			2 246 092			2 212 636

		2019			2018			1/1/2018
	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Skulder
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut	69 569	69 686	–117	58 595	57 218	1 377	68 055	68 055
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	69 565	69 682	–117	58 329	56 952	1 377	68 055	68 055
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	4	4		266	266
In- och upplåning från allmänheten	953 996	954 013	–17	920 745	920 750	–5	855 597	855 609	–12
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	953 978	953 995	–17	920 107	920 112	–5	846 890	846 902	–12
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	18	18		638	638		8 707	8 707
Emitterade värdepapper	861 883	855 754	6 129	810 617	804 360	6 257	851 908	844 204	7 704
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	851 098	844 969	6 129	795 867	789 610	6 257	829 395	821 691	7 704
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	10 785	10 785		14 750	14 750		22 513	22 513
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	225 792	225 792		178 662	178 662		181 124	181 124
Seniora icke-prioriterade skulder	10 299	10 805	–506
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	10 299	10 805	–506
Efterställda skulder	31 730	31 934	–204	34 366	34 184	182	25 525	25 508	17
varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde	31 730	31 934	–204	34 366	34 184	182	25 525	25 508	17
Derivat	40 977	40 977		31 316	31 316		46 200	46 200
Korta positioner värdepapper	34 345	34 345		38 333	38 333		14 459	14 459
varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen	34 345	34 345		38 333	38 333		14 459	14 459
Övriga finansiella skulder (K41)	28 697	28 697		29 576	29 576		31 219	31 219
Summa	2 257 794	2 252 003	5 285	2 102 209	2 094 399	7 810	2 074 087	2 066 378	7 709
Icke finansiella skulder		17 592			14 084			12 686
Summa		2 269 595			2 108 483			2 079 064

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de tre olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.

Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet.

Nivå 3 innehåller övriga finansiella instrument där egna interna antaganden har en betydande effekt för beräkningen av det verkliga värdet. Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier. De onoterade aktierna avser strategiska aktieinnehav. Under 2018 erhöll Swedbank fler konvertibla preferensaktier i VISA Inc, som utdelning från intresseföretaget VISA Sweden. Aktierna i VISA Inc är föremål för försäljningsrestriktioner under en period på upp till 9 år och kan också under vissa förutsättningar behöva återlämnas. Redovisat värde per årskiftet 2019 uppgick till 1 288 mkr. Då likvida noteringar saknas för instrumentet har dess aktiepriser fastställts med betydande inslag av egna interna antaganden och rapporteras därför i nivå 3 som egetkapitalinstrument. Värderingar av onoterade aktier är baserade på aktiepriset. För aktierna i nivå 3 är priset icke observerbart, det innebär att känsligheten i värderingen mot den icke observerbara

parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balansräkningen.

Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av varje kvartal. Under åren 2019 och 2018 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Finansiella instrument överförs från eller till nivå 3 beroende på att de interna antagandena har fått ändrad betydelse för värderingen.

Den ackumulerade värdeförändringen efter skatt, som härrör från förändring i egen kreditrisk, för egna emitterade värdepapper identifierade till att värderas till verkligt värde, uppgick till -5 mkr (-18). Värdeförändringen uppgick under året till 17 mkr (22). Värdeförändringen avseende förändring i egen kreditrisk redovisas i rapporten över övrigt totalresultat. Förändring som hänförs till egen kreditrisk har fastställs genom att beräkna skillnaden i värde baserat på aktuella priser från externa parter avseende egen kreditrisk för egna icke noterade emissioner och motsvarande priser vid emissionstillfället.

I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå.

NOTER KONCERNEN

Till verkligt värde	2019
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	12 405	4 115		16 520
Utlåning till kreditinstitut		9		9
Utlåning till allmänheten		46 821		46 821
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	22 935	34 394		57 329
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	224 893			224 893
Aktier och andelar	4 714		1 854	6 568
Derivat	12	44 412		44 424
Summa	264 959	129 751	1 854	396 564
Skulder
Skulder till kreditinstitut		4		4
In- och upplåning från allmänheten		18		18
Emitterade värdepapper		10 785		10 785
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		225 792		225 792
Derivat	16	40 961		40 977
Korta positioner värdepapper	31 864	2 481		34 345
Summa	31 880	280 041		311 921

		2018
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	13 083	6 192		19 275
Utlåning till kreditinstitut		92		92
Utlåning till allmänheten		39 880		39 880
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	22 319	28 782		51 101
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	177 868			177 868
Aktier och andelar	3 657		1 264	4 921
Derivat	466	39 197	2	39 665
Summa	217 393	114 143	1 266	332 802
Skulder
Skulder till kreditinstitut		266		266
In- och upplåning från allmänheten		638		638
Emitterade värdepapper	58	14 692		14 750
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		178 662		178 662

Derivat 406 30 910 31 316 Korta positioner värdepapper 38 333 38 333 Summa 38 797 225 168 263 965

Förändringar inom nivå 3	2019
	Tillgångar
	Eget kapital– instrument	Derivat	Summa
Ingående balans	1 264	2	1 266
Köp	30		30
Försäljning av tillgångar och utdelningar	–14		–14
Förfall		–1	–1
Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster	574	–1	573
varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen	567		567
Utgående balans	1 854	0	1 854

Förändringar inom nivå 3		2018
	Tillgångar
	Eget kapital– instrument	Derivat	Summa
Ingående balans	449	26	475
Köp	65		65
Erhållna VISA Inc C-aktier	692		692
Försäljning av tillgångar	–3		–3
Förfall		–15	–15
Överfört från nivå 2 till nivå 3	3	2	5
Överfört från nivå 3 till nivå 2		–13	–13
Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster	58	2	60
varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen	63		63
Utgående balans	1 264	2	1 266

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de tre olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Värderingsteknikerna som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med dem som beskrivs i avsnittet "Finansiella instrument redovisade till verkligt värde" ovan.

NOTER KONCERNEN

Till upplupet anskaffningsvärde
	Redovisat värde		Verkligt värde
		Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	120 574	120 599			120 599
Utlåning till kreditinstitut	45 443		45 443		45 443
Utlåning till allmänheten	1 605 475		1 527 578	86 260	1 613 838
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	38	40			40
Summa	1 771 530	120 639	1 573 021	86 260	1 779 920

Skulder
Skulder till kreditinstitut	69 682		69 565		69 565
In- och upplåning från allmänheten	953 995		953 978		953 978
Emitterade värdepapper	844 969	377 666	473 432		851 098
Seniora icke-prioriterade skulder	10 805		10 299		10 299
Efterställda skulder	31 934		31 730		31 730
Summa	1 911 385	377 666	1 539 004		1 916 670

	Redovisat värde		Verkligt värde
		Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	80 304	80 468			80 468
Utlåning till kreditinstitut	36 176		35 972	204	36 176
Utlåning till allmänheten	1 587 488		1 509 859	79 902	1 589 761
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	2 211	40	2 175		2 215
Summa	1 706 179	80 508	1 548 006	80 106	1 708 620
Skulder
Skulder till kreditinstitut	56 952		56 667	1 662	58 329
In- och upplåning från allmänheten	920 112		831 385	88 722	920 107
Emitterade värdepapper	789 610	322 572	473 295		795 867
Efterställda skulder	34 184		34 366		34 366
Summa	1 800 858	322 572	1 395 713	90 384	1 808 669

K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerat för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det redovisade värdet på det

underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 2 783 mkr (261) vilka härrör från balansräkningen skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om respektive 4 701 mkr (4 177).

Tillgångar	2019			2018
	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa
Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	2 002			2 002	1 605			1 605
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal	42 422	46 677	276	89 375	38 060	39 807	137	78 004
Redovisat värde i balansräkningen	44 424	46 677	276	91 377	39 665	39 807	137	79 609
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp	114 736	97 585	276	212 597	68 325	93 600	137	162 062
Kvittade belopp	–72 314	–50 908		–123 222	–30 265	–53 793		–84 058
Redovisat värde i balansräkningen	42 422	46 677	276	89 375	38 060	39 807	137	78 004
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	15 338			15 338	16 676	644		17 320
Finansiella instrument, säkerheter	8	46 677	276	46 961	135	34 940	137	35 212
Kontanter, säkerheter	11 897			11 897	1 529	6		1 535
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen	27 243	46 677	276	74 196	18 340	35 590	137	54 067
Nettobelopp	15 179			15 179	19 720	4 217		23 937

Skulder	2019				2018
	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa
Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	2 795			2 795	1 841			1 841
Finansiella skulder som är föremål för kvittning ellernettningsavtal	38 182	23		38 205	29 475	907	22	30 404
Redovisat värde i balansräkningen	40 977	23		41 000	31 316	907	22	32 245
Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp	112 414	50 931		163 345	62 385	54 700	22	117 107
Kvittade belopp	–74 232	–50 908		–125 140	–32 910	–53 793		–86 703
Redovisat värde i balansräkningen	38 182	23		38 205	29 475	907	22	30 404
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal	15 338			15 338	16 676	644		17 320
Finansiella instrument, säkerheter	3 264			3 264	2 309	263	22	2 594
Kontanter, säkerheter	16 081	23		16 104	4 890			4 890
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen	34 683	23		34 706	23 875	907	22	24 804
Nettobelopp	3 499			3 499	5 600			5 600

K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

	2019	2018
Periodiserade uppläggningsavgifter	–696	–698
Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar	–534	–97
Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag	–65	–688
Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter	–8
Outdelad kapitalandel intresseföretag	–822	–1 028
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar inklusive återtagna leasingobjekt	1 127	358
Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	509	635
Kreditreserveringar och bortskrivningar	1 671	886
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–1 318	2 156
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	4 818	–4 497
Aktierelaterad ersättning	272	321
Övrigt	–2	554
Summa	4 952	–2 098

K49 Utbetald och föreslagen utdelning

	2019		2018
Stamaktier	Kr per aktie	Summa	Kr per aktie	Summa
Utbetald utdelning	14,20	15 878	13,00	14 517
Föreslagen utdelning	8,80	9 856	14,20	15 885

Styrelsen föreslår att en utdelning på 8,80 kr per stamaktie (14,20) ges 2020 för räkenskapsåret 2019, vilket motsvarar 9 856 mkr (15 885).

För mer information, se moderbolaget not M43.

K50 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda panter

För egna skulder ställda säkerheter	2019	2018	1/1/2018
Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken	10 000	9 776	8 047
Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker	5 356	6 691	6 229
Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal	8 687	6 920	3 621
Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, återköpsavtal	15 680	13 506	7 260
Lånefordringar, utnyttjade för säkerställda obligationer1	578 758	497 691	518 805
Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringssparare	220 589	174 668	177 317
Kontanter	9 002	4 470	4 484
Summa	848 072	713 722	725 763

1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta. Avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhetsmassan som utnyttjas vid var tidpunkt.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 839 629 mkr (702 637).

Övriga ställda säkerheter	2019	2018	1/1/2018
Egetkapitalinstrument	84	186	16
Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden	3 475	1 858	2 857
Kontanter	436	445	506
Summa	3 995	2 489	3 379

Företag i koncernen pantsätter regelmässigt finansiella tillgångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, centrala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Transaktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Företag i koncernen deltar också i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Exempel på ställda panter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är vissa överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av krediter kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas på annat sätt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp	2019	2018	1/1/2018
Kreditgarantier	6 263	7 646	6 268
Övriga fullgörandegarantier	41 767	36 827	34 171
Accepterade och endosserade växlar	1 200	1 988	439
Beviljade ej disponerade remburser	2 778	2 528	2 830
Övriga ansvarsförbindelser	27	366	349
Summa	52 035	49 355	44 057

Åtaganden

Nominella belopp	2019	2018	1/1/2018
Beviljade ej utnyttjade krediter	223 108	215 662	196 333
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter	64 305	62 677	66 588
Summa	287 413	278 339	262 921

Reservering för förväntade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden	–582	–407	–132

Penningtvätt

Swedbank samarbetar med myndigheter i Sverige, de tre baltiska länderna och USA. Myndigheter i Sverige, Estland och USA utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området inkluderande Swedbankkoncernens agerande och relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Ekobrottsmyndigheten har en pågående utredning relaterat till misstankar om grovt svindleri och brott mot insiderregler. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara, förutom när det gäller slutrapport och sanktionsprövning från den svenska Finansinspektionen vilken har tillkännagett att de avser att meddela utfallet av sanktionsprövningen i mars 2020. Utfall är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt.

Europeiska centralbanken (ECB) har inom ramen för sitt ordinarie tillsynsarbete genomfört en genomgång av de baltiska dotterbankernas bolagsstyrning och framlagt en åtgärdsplan som kommer att implementeras i samarbete med dotterbankerna.

K51 Överförda finansiella tillgångar

Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar och tillhörande skulder redovisas till verkligt värde och

ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

	Överförda tillgångar		Tillhörande skulder
2019	Redovisat värde	varav åter köpsavtal	varav värde papperslån	Redovisat värde	varav åter köpsavtal	varav värde papperslån
Egetkapitalinstrument	84		84
Räntebärande värdepapper	24 367	24 367		24 209	24 209
Summa	24 451	24 367	84	24 209	24 209	0

	Överförda tillgångar			Tillhörande skulder
2018	Redovisat värde	varav åter köpsavtal	varav värde papperslån	Redovisat värde	varav åter köpsavtal	varav värde papperslån
Egetkapitalinstrument	186		186	22		22
Räntebärande värdepapper	20 426	20 426		20 451	20 451
Summa	20 612	20 426	186	20 473	20 451	22

K52 Operationell leasing 2018

	Intäkter vidare
	Kostnader	uthyrning	Total
2019	859	11	849
2020	730	7	723
2021	589	1	588
2022	535	1	534
2023	479	1	478
2024	410	1	409
2025	370	1	369
2026	325	1	324
2027	310	1	309
2028 eller senare	1 685	2	1 683
Summa	6 292	27	6 265

Övergången från IAS 17 till IFRS 16

Belopp enligt ovan	6 292
Avgår ej avdragsgill moms	781
Avgår leasingavgifter:
Korttidsleasingavtal	25
Leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde	2
Åtaganden för leasingavtal som ännu inte påbörjats	908
Variabla leasingavgifter	265
Diskonteringseffekt med den marginella låneräntan per 1 januari 2019,
1,25 procent	–164
Leasingskuld per 1 januari 2019	4 147

K53 Närstående och andra betydande relationer

	Intresseföretag och joint ventures			Andra närstående
Tillgångar	2019	2018	2019	2018
Utlåning till kreditinstitut	16 307	14 588
Utlåning till allmänheten	5	4
Summa	16 311	14 592

Skulder
Skulder till kreditinstitut	3 712	3 078
In- och upplåning från allmänheten			455	248
Emitterade värdepapper	597	520
Övriga skulder	81
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		1
Summa	4 389	3 599	455	248
Ansvarsförbindelser Derivat, nominellt belopp	1 013	867
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter	142	270
Erhållna utdelningar	529	1 045
Provisionsintäkter	338	6
Provisionskostnader	241	11
Övriga intäkter	4	6

Intresseföretag och joint ventures

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till joint ventures med 81 mkr (0). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 643 mkr (673) till förmån för Swedbank.

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontanthantering.

Delägda banker som är intresseföretag säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer.

Koncernens innehav i EnterCard är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar Enter-Card motsvarande andelsinnehavet.

Nyckelpersoner

Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader.

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Andra betydande relationer

Swedbank har nära samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Ett omfattande samarbetsavtal har tecknats med 58 av sparbankerna, medan en mindre sparbank enbart har ett avtal som omfattar clearing.

Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder produkter och tjänster från Swedbank och dess dotterföretag. Sammantaget svarar sparbankerna för cirka 30 procent av Swedbankkoncernens försäljning på den svenska marknaden. Förutom i produkt- och marknadsfrågor har man ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT tjänster. Samarbetet innebär även en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer.

Sparbankerna utgör, tillsammans med sparbanksstiftelserna, en av de största aktieägargrupperingarna i Swedbank med sammanlagt 14,3 procent (13,9) av rösterna.

K54 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser. Under 2019 ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i företagen. Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Sponsor definition

Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.

Investeringsfonder

Swedbank är primärt sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och arvoden erhållna för att förvalta fondernas investeringar. Kapitalförvalningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas nettotillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har lämnat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finansiellt stöd till investeringsfonderna.

Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och transaktioner där Swedbank skapar, istället för att absorbera, rörlig avkastning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 1 083 269 mkr (857 321).

	2019
	Investeringsfonder uppsatta av koncernen
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	18 304
Aktier och andelar	175
Summa tillgångar redovisade i balansräkningen	18 479
Lånelöften	2 055
Koncernens maximala exponering för förluster	20 534
Resultat från andelar1	8 092

2018
Investeringsfonder uppsatta av koncernen
16 913
147
17 060
1 905
18 965
4 884

1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.

Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen någon avsikt att lämna något sådant.

	Förändring
Räntenetto, 12 månader1
Höjda räntor	+ 1 %–enhet	7 535	7 063
Sänkta räntor	– 1 %–enhet	–4 968	–4 850
Värdeförändring2
Marknadsränta	+ 1 %–enhet	1 052	1 486
	– 1 %–enhet	–1 544	–1 570
Aktiekurser	+10%	15	15
	–10%	1	9
Valutakurser	+5%	73 –39
	–5%	21	70
Övrigt
Börsutveckling3	+/– 10 %	+/–532	+/–347
Personalförändring	+/– 100 personer	+/–74	+/–71
Löneförändring	+/– 1 %–enhet	+/–100	+/–94
Kreditförlustnivå	+/– 0,1 %–enhet	+/–1 698	+/–1 664

1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar räntenettokänsligheten under en 12 månaders period. Tillgångar och skulder med förfall inom 12 månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/–100 räntepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12 månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 procent elasticitet (dvs. ingen justering av räntan görs) medan alla andra insättningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan (dvs. räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insättningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke-linjära produkter.
3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder.

K55 Känslighetsanalys K56 Händelser efter 31 december 2019

Den 13 januari meddelades att Swedbank har rekryterat Erik Ljungberg som ny kommunikationsdirektör med ansvar för kommunikation, varumärke, marknadsföring och hållbarhetsfrågor. Erik Ljungberg kommer ingå i koncernledningen och tillträder sin tjänst senast i juli 2020.

Den 29 januari meddelade Swedbanks valberedning sitt förslag om styrelseledamöter till årsstämman. Till omval föreslås de nuvarande styrelseledamöterna Göran Persson, Bo Magnusson, Kerstin Hermansson, Josefin Lindstrand och Anna Mossberg. Till nyval föreslås Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt Erik Lindgren och Biljana Pehrsson. Till styrelseordförande föreslås Göran Persson.

K57 Effekter av förändrade redovisningsprinciper, IFRS 16

Nedan redovisas effekterna av införandet av IFRS 16. För samtliga leasingavtal som tidigare klassificerades som operationella enligt IAS 17 och där koncernen är leasetagare redovisas efter införandet av IFRS 16 leasingskulder och nyttjanderätter i balansräkningen. Koncernen tillämpar de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som kostnad.

	31 december 2018	IFRS 16 effekt	1 januari 2019
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	163 161		163 161
Utlåning till kreditinstitut	36 268		36 268
Utlåning till allmänheten	1 627 368		1 627 368
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring	766		766
Räntebärande värdepapper	152 891		152 891
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	177 868		177 868
Aktier och andelar	4 921		4 921
Aktier och andelar i intresseföretag	6 088		6 088
Derivat	39 665		39 665
Immateriella anläggningstillgångar	17 118		17 118
Materiella tillgångar	1 966	4 251	6 217
Aktuella skattefordringar	2 065		2 065
Uppskjutna skattefordringar	164		164
Övriga tillgångar	13 970		13 970
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 813	–104	1 709
Summa tillgångar	2 246 092	4 147	2 250 239
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut	57 218		57 218
In- och upplåning från allmänheten	920 750		920 750
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	178 662		178 662
Emitterade värdepapper	804 360		804 360
Korta positioner värdepapper	38 333		38 333
Derivat	31 316		31 316
Aktuella skatteskulder	1 788		1 788
Uppskjutna skatteskulder	1 576		1 576
Pensionsavsättningar	4 979		4 979
Försäkringsavsättningar	1 897		1 897
Övriga skulder och avsättningar	30 035	4 147	34 182
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	3 385		3 385
Efterställda skulder	34 184		34 184
Summa skulder	2 108 483	4 147	2 112 630

Eget kapital
Minoritetskapital	213		213
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget	137 396		137 396
Summa eget kapital	137 609		137 609

Summa skulder och eget kapital 2 246 092 4 147 2 250 239

K58 Förändrad presentation av räntenetto

Ny redovisning

	2018
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet
anskaffningsvärde	32 015
Övriga ränteintäkter	2 043
Ränteintäkter	34 058
Räntekostnader	–8 830
Räntenetto	25 228

Tidigare redovisning

	2018
Ränteintäkter	37 045
Negativ ränta på finansiella tillgångar	–2 987
Ränteintäkter inkl. negativ ränta på finansiella tillgångar	34 058
Räntekostnader	–9 600
Negativ ränta på finansiella skulder	770
Räntekostnader inkl. negativ ränta på finansiella skulder	–8 830
Räntenetto	25 228

För mer information se not K2 Redovisningsprinciper.

Rapporter och noter – Moderbolaget

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Resultaträkning

Rapport över totalresultat

Balansräkning
Förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys

	Inledande noter
158	Not	M1	Redovisningsprinciper	181	Not	M28	Materiella tillgångar
159	Not	M2	Risker	182	Not	M29	Övriga tillgångar
159			Kreditrisker	182	Not	M30	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
163			Likviditetsrisker	182	Not	M31	Skulder till kreditinstitut
164			Marknadsrisker	182	Not	M32	In- och upplåning från allmänheten
164			Ränterisker	182	Not	M33	Emitterade värdepapper
165			Valutarisker	182	Not	M34	Övriga skulder
166	Not	M3	Kapitaltäckningsanalys	182	Not	M35	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
169	Not	M4	Geografisk fördelning av intäkter	182	Not	M36	Avsättningar
				183	Not	M37	Efterställda skulder
Resultaträkning			184	Not	M38	Obeskattade reserver
169	Not	M5	Räntenetto	184	Not	M39	Eget kapital
170	Not	M6	Erhållna utdelningar	184	Not	M40	Verkligt värde för finansiella instrument
170	Not	M7	Provisionsnetto	Not 188 M41			Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller
171	Not	M8	Nettoresultat finansiella poster				omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
171	Not	M9	Övriga intäkter
172	Not	M10	Personalkostnader	Kassaflödesanalys
173	Not	M11	Övriga allmänna administrationskostnader	188 Not M42			Specifikation av justeringar för poster som ej ingår
173	Not	M12	Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella				i kassaflödet i den löpande verksamheten
			anläggningstillgångar
173	Not	M13	Kreditförluster, netto		Övriga noter
173	Not	M14	Nedskrivning av finansiella tillgångar	189	Not	M43	Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition
173	Not	M15	Bokslutsdispositioner	189	Not	M44	Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden
174	Not	M16	Skatt	190	Not	M45	Överförda finansiella tillgångar
				190	Not	M46	Operationell leasing
Balansräkning		191	Not	M47	Närstående och andra betydande relationer
175	Not	M17	Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.	191	Not	M48	Händelser efter 31 december 2019
175	Not	M18	Utlåning till kreditinstitut	191	Not	M49	Förändrad presentation av räntenetto
175	Not	M19	Utlåning till allmänheten
176	Not	M20	Obligationer och andra räntebärande värdepapper
176	Not	M21	Aktier och andelar
177	Not	M22	Aktier och andelar i intresseföretag

179	Not	M25	Säkringsredovisning till verkligt värde

Not M26 Immateriella anläggningstillgångar

Not M23 Aktier och andelar i koncernföretag

Not M27 Leasingobjekt

Not M24 Derivat

Resultaträkning, moderbolaget

mkr	Not	2019	2018
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		12 475	10 894
Övriga ränteintäkter		1 480	1 565
Leasingintäkter		4 815	4 773
Ränteintäkter		18 770	17 232
Räntekostnader		–5 692	–4 992
Räntenetto1	M5	13 078	12 240
Erhållna utdelningar	M6	19 823	19 831
Provisionsintäkter		9 607	10 064
Provisionskostnader		–3 382	–3 607
Provisionsnetto	M7	6 225	6 457
Nettoresultat finansiella poster	M8	2 202	1 277
Övriga intäkter	M9	1 679	2 039
Summa intäkter		43 007	41 844
Personalkostnader	M10	8 349	7 787
Övriga allmänna administrationskostnader	M11	6 595	4 889
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	M12	4 768	4 837
Summa kostnader		19 712	17 513
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar		23 295	24 331
Kreditförluster, netto	M13	1 514	556
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar	M14	22	11
Rörelseresultat		21 759	23 764
Bokslutsdispositioner	M15	78	72
Skatt	M16	3 685	4 225
Årets resultat		17 996	19 467

1) 2018 års resultat har räknats om på grund av ändrad presentation av räntenettot. Se not 49 för mer information.

Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr	Not	2019	2018
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		17 996	19 467
Årets totalresultat		17 996	19 467

Balansräkning, moderbolaget

mkr	Not	2019	2018	1/1/2018
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		107 596	80 903	136 061
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	M17	132 934	96 006	82 827
Utlåning till kreditinstitut	M18	537 151	523 699	450 007
Utlåning till allmänheten	M19	422 794	428 966	397 854
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	M20	58 150	56 407	58 847
Aktier och andelar	M21	6 235	4 629	19 569
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	M22	2 315	2 085	2 087
Aktier och andelar i koncernföretag	M23	63 082	62 135	62 016
Derivat	M24	48 332	43 275	62 153
Immateriella anläggningstillgångar	M26	366	351	375
Leasingobjekt	M27	16 024	16 170	15 456
Materiella tillgångar	M28	569	576	592
Aktuella skattefordringar		2 197	1 935	1 361
Uppskjutna skattefordringar	M16		146	141
Övriga tillgångar	M29	21 418	25 666	24 458
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	M30	2 747	1 589	1 325
Summa tillgångar		1 421 910	1 344 538	1 315 128
Skulder och eget kapital Skulder
Skulder till kreditinstitut	M31	161 454	83 218	95 294
In- och upplåning från allmänheten	M32	719 211	700 256	671 414
Emitterade värdepapper m.m.	M33	263 181	303 622	323 496
Derivat	M24	69 908	54 063	65 704
Aktuella skatteskulder		832	1 284	554
Uppskjutna skatteskulder	M16	477
Övriga skulder	M34	55 589	63 992	33 984
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	M35	3 734	1 793	1 510
Avsättningar	M36	643	427	962
Seniora icke-prioriterade skulder		10 805
Efterställda skulder	M37	31 934	34 184	25 864
Summa skulder		1 317 768	1 242 839	1 218 782
Obeskattade reserver	M38	10 724	10 647	10 575

Eget kapital
Aktiekapital		24 904	24 904	24 904
Andra fonder		19 174	5 968	5 968
Balanserad vinst		49 340	60 180	54 899
Summa eget kapital	M39	93 418	91 052	85 771
Summa skulder och eget kapital		1 421 910	1 344 538	1 315 128

Vid årsstämman 26 mars 2020 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.

Förändringar i eget kapital, moderbolaget

mkr	Aktie– kapital	Överkurs fond	Reserv fond	Balanserad vinst	Totalt
Ingående balans 1 januari 2019	24 904	13 206	5 968	46 974	91 052
Utdelning				–15 878	–15 878
Aktierelaterade ersättningar till anställda				272	272
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				–34	–34
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				10	10
Årets totalresultat				17 996	17 996
varav redovisat över resultaträkningen				17 996	17 996
Utgående balans 31 december 2019	24 904	13 206	5 968	49 340	93 418

Ingående balans 1 januari 2018	24 904	13 206	5 968	41 693	85 771
Utdelning				–14 517	–14 517
Aktierelaterade ersättningar till anställda				321	321
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				–7	–7
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				17	17
Årets totalresultat				19 467	19 467
varav redovisat över resultaträkningen				19 467	19 467
Utgående balans 31 december 2018	24 904	13 206	5 968	46 974	91 052

Kassaflödesanalys, moderbolaget

mkr Not	2019	2018
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	21 759	23 764
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M42	–4 917	–13 188
Betalda skatter	–3 779	–4 073
Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut	–13 441	–73 886
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten	5 672	–31 061
Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel	–39 792	4 937
Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer	18 942	27 278
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut	78 710	–12 111
Ökning/minskning av övriga fordringar	6 995	33 977
Ökning/minskning av övriga skulder	8 353	17 959
Kassaflöde från den löpande verksamheten	78 502	–26 404
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures	–992
Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag	166	207
Rörelseavyttring	360
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar	–8 343	–27 784
Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar	3 842	23 718
Utdelningar och koncernbidrag	9 611	16 786
Kassaflöde från investeringsverksamheten	4 644	12 927
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper	17 211	36 906
Återbetalning av räntebärande värdepapper	–53 490	–37 610
Emission av certifikat m.m.	483 569	992 449
Återbetalning av certifikat m.m.	–487 865	–1 018 909
Utbetald utdelning	–15 878	–14 517
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–56 453	–41 681
Årets kassaflöde	26 693	–55 158
Likvida medel vid årets början	80 903	136 061
Årets kassaflöde	26 693	–55 158
Likvida medel vid årets slut	107 596	80 903

Kommentarer till kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 18 894 mkr (17 076) samt ränteutbetalningar med 5 676 mkr (4 823). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar, tillskott till och återbetalning från dotter- och intresseföretag samt andra anläggningstillgångar. Den 1 augusti 2019 såldes 11 procent av dotterföretaget Ölands Bank AB, företaget redovisas efter detta datum som ett intresseföretag. Swedbank AB erhöll en betalning om 52 mkr och vinsten var 27 mkr. Den 4 november såldes innehavet i BABS Paylink AB. Swedbank AB erhöll en betalning om 113 mkr, vinsten blev 93 mkr.

Den 11 juni 2019 förvärvades 10 procent i Katching AB för 20 mkr. Kaptaltillskott betalades 2019 till Swedbank PayEx Holding AB med 875 mkr, Swedbank Management Company S.A. med 16 mkr, Ektornet AB med 7 mkr, Nordic KYC Utility AB med 24 mkr och P27 Nordic Payment Platform AB med 57 mkr. Under 2019 överläts kortinlösenverksamheten i Swedbank AB till Swedbank PayEx Holding Sverige AB för 360 mkr.

Den 29 juni 2018 avyttrades intresseföretaget UC AB. En kontant försäljningslikvid om 206 mkr erhölls. I samband med avyttringen erhölls också aktier motsvarande 7,4 procent i det finska kreditinformationsföretaget Asiakastieto Group Plc till värdet av 502 mkr. Den redovisade vinsten blev 677 mkr.

Den 23 mars 2018 förvärvades 6 procent i Meniga Ltd för 31 mkr och den 19 december förvärvades 14 procent i Asteria AB för 6 mkr. Dessutom ökade investeringen i Minna Technologies AB (före detta Mina tjänster) med 10 mkr den 7 december.

Övriga förvärv och avyttringar/förfall av strategiska finansiella tillgångar avser räntebärande värdepapper redovisade inom affärsmodellen hålles till förfall.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbank. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som betraktas som likviditet.

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

M1 Redovisningsprinciper

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidan 59–66. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redovisningsprinciper avser redovisning av:

valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures.
intresseföretag och joint ventures,
goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar,
leasingavtal då moderbolaget är leasetagare,
finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare,
pensioner,
obeskattade reserver och koncernbidrag samt
rörelsesegment.

Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.

ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR I IFRS OCH SVENSKA REGELVERK

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

VÄSENTLIGA SKILLNADER I MODERBOLAGETS REDOVSNINGSPRINCIPER JÄMFÖRT MED KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde.

Intresseföretag och joint ventures

Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas i resultaträkningen som kostnad.

Leasing

Leasetagare

Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16, vilket innebär att redovisning av leasing i moderbolaget inte förändrats. Moderbolaget är leasetagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden.

Leasegivare

Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pensionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgiftsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidrag

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Rörelsesegment

Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

M2 Risker

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

Kreditrisker

Utlåning till kreditinstitut	2019		2018
Ej osäker fordran	Steg 1	Steg 2	Summa	Steg 1	Steg 2	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	519 056	101	519 157	446 604	197	446 801
Utgående balans	536 542	515	537 057	519 056	101	519 157
Reserveringar
Ingående balans	5	1	6	14	13	27
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	7	6	13	–5	–8	–13
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	0	0	0	–1	–3	–4
Förändringar i makroekonomiska scenarion	1		1	–3	–1	–4
Överföringar mellan steg		2	2
från 1 till 2		2	2
från 2 till 1	0	0	0
Summa	8	8	16	–9	–12	–21
Utgående balans	13	9	22	5	1	6
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans	519 051	100	519 151	446 590	184	446 774
Utgående balans	536 529	506	537 035	519 051	100	519 151

NOTER MODERBOLAGET

Utlåning till allmänheten 2019	Ej osäker fordran		Osäker fordran
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl köpta eller utgivna osäkra fordringar	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	345 145	40 607	8 041	393 793
Utgående balans	331 781	38 660	10 981	381 422
Reserveringar
Ingående balans	389	1 175	3 143	4 707
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	19	–193	–669	–843
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–25	–162	32	–155
Förändringar i makroekonomiska scenarion	15	76	–1	90
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)	0	0	199	199
Överföringar mellan steg	–19	–125	1 494	1 350
från 1 till 2	–41	123		82
från 1 till 3	–6		161	155
från 2 till 1	28	–52		–24
från 2 till 3		–198	1 346	1 148
från 3 till 2		2	–11	–9
från 3 till 1	0		–2	–2
Övriga			–139	–139
Summa	–10	–404	916	502
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta			139	139
Valutakursdifferenser	5	31	68	104
Utgående balans	384	802	4 266	5 452
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans	344 756	39 432	4 898	389 086
Utgående balans	331 397	37 858	6 715	375 970

Utlåning till allmänheten 2018	Ej osäker fordran		Osäker fordran
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl köpta eller utgivna osäkra fordringar	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	314 160	56 125	6 237	376 522
Utgående balans	345 145	40 607	8 041	393 793
Reserveringar
Ingående balans	307	1 594	1 982	3 883
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	77	–146	70	1
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	131	52	19	202
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–8	–79	2	–85
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			333	333
Överföringar mellan steg	–126	–332	626	168
från 1 till 2	–111	253		142
från 1 till 3	–40		45	5
från 2 till 1	25	–76		–51
från 2 till 3		–510	595	85
från 3 till 2		1	–11	–10
från 3 till 1	0		–3	–3
Övriga	–1		–92	–93
Summa	73	–505	958	526
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta			92	92
Valutakursdifferenser	9	86	111	206
Utgående balans	389	1 175	3 143	4 707
Redovisat värde efter reserveringar
Ingående balans	313 853	54 531	4 255	372 639
Utgående balans	344 756	39 432	4 898	389 086

Åtaganden och finansiella garantier 2019 Ej osäker fordran			Osäker fordran
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl köpta eller utgivna osäkra fordringar	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans	721 485	8 292	797	730 574
Utgående balans	745 962	9 837	1 240	757 039
Reserveringar
Ingående balans	92	206	104	402
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	19	–8	–7	4
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–8	–75	–16	–99
Förändringar i makroekonomiska scenarion	12	20	0	32
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			134	134
Överföringar mellan steg	–7	5	106	104
från 1 till 2	–9	29		20
från 1 till 3	0		26	26
från 2 till 1	2	–10		–8
från 2 till 3		–14	81	67
från 3 till 2		0	–1	–1
från 3 till 1	0		0	0
Övriga
Summa	16	–58	217	175
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	2	6	5	13
Utgående balans	110	154	326	590

NOTER MODERBOLAGET

Åtaganden och finansiella garantier 2018	Ej osäker fordran		Osäker fordran
	Steg 1	Steg 2	Steg 3 inkl köpta eller utgivna osäkra fordringar	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans	774 864	11 642	721	787 227
Utgående balans	721 485	8 292	797	730 574
Reserveringar
Ingående balans	115	258	266	639
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	5	–78	–1	–74
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–10	36	–38	–12
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–12	–11		–23
Förändringar p.g.a. expertutlåtanden (individuella bedömningar och manuella justeringar)			–167	–167
Överföringar mellan steg	–11	–16	26	–1
från 1 till 2	–16	46		30
från 1 till 3	–1		1
från 2 till 1	6	–35		–29
från 2 till 3		–27	27
från 3 till 2			–1	–1
från 3 till 1			–1	–1
Summa	–28	–69	–180	–277
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	5	17	18	40
Utgående balans	92	206	104	402

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor

Betalade	1 610	6 375
Förfallna	6 054	6 370
Summa	7 664	12 745

Koncentrationsrisk, kundexponering

Moderbolaget hade per årsskiftet 2019 inga exponeringar emot skilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 13 mkr (414). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

Likviditetsrisker

I löptidsöversikten fördelas odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där återbetalningstidpunkten kan bero på olika optionaliteter, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonterade kassaflöden, redovisas tillsammans med poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts i kolumnen Utan löptid och diskonteringseffekt.

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2019	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid & diskonterings effekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	107 596							107 596
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		122 135	4 887	2 519	2 375	617	401	132 934
Utlåning till kreditinstitut	4 668	21 715	475 357	33 979	390	1 042		537 151
Utlåning till allmänheten		77 204	98 784	202 100	36 315	8 391		422 794
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		4 996	15 697	36 151	2 705	56	–1 455	58 150
Aktier och andelar							71 632	71 632
Derivat		11 919	12 867	21 294	2 421	569	–738	48 332
Immateriella anläggningstillgångar							366	366
Materiella tillgångar							16 593	16 593
Övriga tillgångar		9 241	2 197	1			14 923	26 362
Summa	112 264	247 210	609 789	296 044	44 206	10 675	101 722	1 421 910
Skulder
Skulder till kreditinstitut	119 389	38 922	3 052	91				161 454
In- och upplåning från allmänheten	677 193	30 971	10 338	708	1			719 211
Emitterade värdepapper		86 567	72 205	100 959	4 449		–999	263 181
Derivat		14 451	14 268	23 850	3 266	700	13 373	69 908
Övriga skulder		59 142	1 066	1 067			10 724	71 999
Seniora icke-prioriterade skulder			265	10 472		209	–141	10 805
Efterställda skulder		6 990		24 138	427		379	31 934
Eget kapital							93 418	93 418
Summa	796 582	237 043	101 194	161 285	8 143	909	116 754	1 421 910

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2018	Betalbar på anfordran	< 3 mån	3 mån—1 år	1—5 år	5—10 år	> 10 år	Utan löptid & diskonterings effekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	80 903							80 903
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		80 732	2 479	7 445	1 588	903	2 859	96 006
Utlåning till kreditinstitut	12 357	8 135	487 772	13 718	783	934		523 699
Utlåning till allmänheten		63 758	103 805	216 226	35 892	9 285		428 966
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		7 150	10 487	33 892	3 728	89	1 061	56 407
Aktier och andelar							68 849	68 849
Derivat		9 862	10 774	20 623	2 340	443	–767	43 275
Immateriella anläggningstillgångar							351	351
Materiella tillgångar							16 746	16 746
Övriga tillgångar		12 935	2 081				14 320	29 336
Summa	93 260	182 572	617 398	291 904	44 331	11 654	103 419	1 344 538
Skulder
Skulder till kreditinstitut	59 006	23 726	235	251				83 218
In- och upplåning från allmänheten	679 909	13 423	6 045	879				700 256
Emitterade värdepapper		99 754	65 786	133 134	7 441		–2 493	303 622
Derivat		8 590	10 320	20 812	2 723	585	11 033	54 063
Övriga skulder		65 574	1 520	402			10 647	78 143
Efterställda skulder		7 700	111	25 759	406		208	34 184
Eget kapital							91 052	91 052
Summa	738 915	218 767	84 017	181 237	10 570	585	110 447	1 344 538

Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

NOTER MODERBOLAGET

Omsättning under året, 2019	Certifikat	Övriga räntebärande obligationslån	Strukturerade privatobligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke– prioriterade skulder	Efterställda skulder	Summa
Ingående balans	131 439	161 448	10 735	303 622		34 184	337 806
Emitterat/ Nya kontrakt	483 569		1 036	484 605	11 266	4 909	500 780
Återbetalt	–487 865	–42 231	–3 548	–533 644		–7 711	–541 355
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde	140	800	679	1 619	–95	39	1563
Valutakursförändring	1 491	5 488		6 979	–366	513	7 126
Utgående balans	128 774	125 505	8 902	263 181	10 805	31 934	305 920

Omsättning under året, 2018	Certifikat	Övriga räntebärande obligationslån	Strukturerade privatobligationer	Summa emitterade värdepapper	Efterställda skulder	Summa
Ingående balans	149 976	158 684	14 836	323 496	25 864	349 360
Emitterat/ Nya kontrakt	992 449	26 434	2 166	1 021 049	8 306	1 029 355
Återköpt		–145		–145		–145
Återbetalt	–1 018 909	–30 866	–5 040	–1 054 815	–1 559	–1 056 374
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde		–521	–1 227	–1 748	–18	–1 766
Valutakursförändring	7 923	7 862		15 785	1 591	17 376
Utgående balans	131 439	161 448	10 735	303 622	34 184	337 806

Marknadsrisker

Ränterisker

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2019	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–369	–83	–168	–708	300	1 440	538	–1 690	–250	–990
Utländsk valuta	511	971	–42	262	–291	129	–875	933	–81	1 517
Summa	142	888	–210	–446	9	1 569	–337	–757	–331	527

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2019	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–395	54	–80	599	–519	–2 183	–1 153	3 361	92	–224
Utländsk valuta	265	913	–106	260	–283	138	–842	930	–78	1 197
Summa	–130	967	–186	859	–802	–2 045	–1 995	4 291	14	973

2018	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–545	288	–352	–177	–119	–76	1 066	–765	–310	–990
Utländsk valuta	907	860	165	53	–13	–70	4	–78	93	1 921
Summa	362	1 148	–187	–124	–132	–146	1 070	–843	–217	931

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2018	< 3 mån		3—6 mån 6—12 mån	1—2 år	2—3 år	3—4 år	4—5 år	5—10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	30	10	–108	–194	58	35	54	–61	–100	–276
Utländsk valuta	576	841	148	15	–8	–15	30	–59	90	1 618
Summa	606	851	40	–179	50	20	84	–120	–10	1 342

Valutarisker

Valutafördelning
------------------

2019	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	31 673	56 770	18 825		87	139	102	107 596
Utlåning till kreditinstitut	505 119	21 122	3 486	187	1 681	2 718	2 838	537 151
Utlåning till allmänheten	311 451	41 682	32 093	3 130	4 633	28 140	1 665	422 794
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	132 727	1				206		132 934
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	45 181	5 363	1 370		430	5 806		58 150
Övriga ej valutafördelade tillgångar	163 285							163 285
Summa	1 189 436	124 938	55 774	3 317	6 831	37 009	4 605	1 421 910
Skulder
Skulder till kreditinstitut	111 824	18 236	8 885	2 356	2 073	15 787	2 293	161 454
In- och upplåning från allmänheten	680 532	27 155	11 276				248	719 211
Emitterade värdepapper	19 030	87 400	126 209	19 482		540	10 520	263 181
Efterställda skulder	1 222	12 169	16 482				2 061	31 934
Seniora icke-prioriterade skulder		7 893				2 912		10 805
Övriga ej valutafördelade skulder	141 907							141 907
Eget kapital	93 418							93 418
Summa	1 047 933	152 853	162 852	21 838	2 073	19 239	15 122	1 421 910
Övriga tillgångar och skulder inklusive
positioner i derivat		–17 331	–107 135	–18 526	4 762	17 968	–10 517
Nettopositioner i valuta		10 584	–57	–5	4	198		10 724

Valutafördelning

2018	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	4 594	49 239	26 163		61	795	51	80 903
Utlåning till kreditinstitut	497 765	3 212	11 589	332	1 710	5 569	3 522	523 699
Utlåning till allmänheten	317 678	33 386	34 560	3 747	5 657	32 071	1 867	428 966
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	93 623				572	1 811		96 006
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	42 599	6 030	2 389			5 389		56 407
Övriga ej valutafördelade tillgångar	158 557							158 557
Summa	1 114 816	91 867	74 701	4 079	8 000	45 635	5 440	1 344 538
Skulder
Skulder till kreditinstitut	42 632	11 815	20 861	1 279	2 005	1 758	2 868	83 218
In- och upplåning från allmänheten	671 759	10 109	10 066	688	1 460	4 541	1 633	700 256
Emitterade värdepapper	21 637	77 546	167 671	25 323		524	10 921	303 622
Efterställda skulder	1 340	19 715	11 169				1 960	34 184
Övriga ej valutafördelade skulder	132 206							132 206
Eget kapital	91 052							91 052
Summa	960 626	119 185	209 767	27 290	3 465	6 823	17 382	1 344 538
Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat		–17 244	–135 202	–23 268	4 558	39 049	–11 942
Nettopositioner i valuta		10 074	–136	–57	23	238		10 143

M3 Kapitaltäckningsanalys

Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på CRR. Moderbolaget beräknar också ett internt bedömt kapitalkrav. Per den 31 december 2019 uppgick det interna kapitalbehovet till 27,3 miljarder. Kapitalbasen uppgick till 122,5 miljarder.

Kapitaltäckning	2019	2018
Kärnprimärkapital	90 305	81 824
Övrigt primärkapital	16 153	10 937
Primärkapital	106 458	92 761
Supplementärkapital	15 995	22 862
Total kapitalbas	122 453	115 623
Riskexponeringsbelopp	325 056	325 180
Kärnprimärkapitalrelation, %	27,8	25,2
Primärkapitalrelation, %	32,8	28,5
Total kapitalrelation, %	37,7	35,6

Kapitaltäckning	2019	2018
Eget kapital enligt balansräkning	93 418	91 052
Beräknad utdelning	–9 856	–15 885
Kapitalandel av periodiseringsfond	8 365	8 305
Förändringar i värdet på egna skulder	–95	–125
Ytterligare värdejusteringar1	–427	–427
Goodwill	–709	–710
Immateriella tillgångar efter uppskjuten skatteskuld	–359	–341
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital	–32	–45
Kärnprimärkapital	90 305	81 824
Primärkapitaltillskott	16 153	10 937
Primärkapital	106 458	92 761
Supplementärkapital	15 995	22 862
Totalt kapital	122 453	115 623
Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden	6 461	6 415
Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK	12 683	13 048
Minimikapitalkrav obeståndsfond	47	29
Minimikapitalkrav för marknadsrisker	1 297	1 040
Handelslagret	1 284	997
varav VaR och SVaR	1 016	722
varav risker utanför VaR och SVaR	268	275
Valutakursrisk övrig verksamhet	13	43
Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering	372	302
Minimikapitalkrav för operativ risk	2 945	2 816
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR2	2 159	2 325
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR6	41	39
Minimikapitalkrav	26 004	26 014
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt	80 766	80 197
schablonmetoden
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK	158 540	163 098
Riskexponeringsbelopp obeståndsfond	584	358
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker	16 207	13 000
Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering	4 644	3 781
Riskexponeringsbelopp operativ risk	36 815	35 201
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR2	26 986	29 058
Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR6	514	487
Riskexponeringsbelopp	325 056	325 180

Kärnprimärkapitalrelation, %	27,8	25,2
Primärkapitalrelation, %	32,8	28,5
Total kapitalrelation, %	37,7	35,6

Krav avseende kapitalbuffertar3, %	2019	2018
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav	8,9	8,5
varav krav på kärnprimärkapital	4,5	4,5
varav krav på kapitalkonserveringbuffert	2,5	2,5
varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert	1,9	1,5
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert4	23,3	20,7

Bruttosoliditetsgrad	2019	2018
Primärkapital	106 458	92 761
Exponeringsmått5	1 086 489	1 017 859
Bruttosoliditetsgrad, %	9,8	9,1

1) Justering i samband med implementeringen av EBAs tekniska standard avseende försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positioner värderade och redovisade till verkligt värde.

2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för exponeringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad modell godkänns av Finansinspektionen. Beloppet inkluderar även planerad implementation av EBAs riktlinjer för ny fallissemangsdefinition och ökad säkerhets marginal.

3) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.

5) Med hänsyn tagen till undantag enligt CRR artikel 429.7 som exkluderar vissa koncerninterna exponeringar.

6) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad tillämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansinspektionen.

Kapitalkrav1	SEKm	SEKm	Procent	Procent
SEKm / Procent	2019	2018	2019	2018
Kapitalkrav Pelare 1	40 307	39 022	12,4	12,0
varav buffertkrav2	14 302	8 130	4,4	4,0
Kapitalkrav Pelare 23	5 265	4 293	1,6	1,3
Kapitalkrav Pelare 1 och 2	45 572	43 315	14,0	13,3
Kapitalbas	122 453	115 623

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav.

2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Systemriskbuffert per 31 december 2019. Det individuella Pelare 2 kravet per

31 december 2018, enligt Finansinspektionens SREP rapport 30 september 2019, i relation till REA per december 2019.

2019
Exponerings belopp	Genomsnittlig riskvikt, %	Minimi kapitalkrav
266 658	1	282
56 956	19	852
442 780	28	9 843
90 955	21	1 524
2 695	84	182
860 044	18	12 683

Kreditrisker enligt IRK	Exponerings belopp	Genomsnittlig riskvikt, %	Minimi kapitalkrav
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	205 617	2	255
Institutsexponeringar	52 256	20	821
Företagsexponeringar	433 572	29	10 115
Hushållsexponeringar	94 045	21	1 605
Motpartslösa exponeringar	3 286	96	252
Totalt kreditrisker enligt IRK	788 776	21	13 048

Minimikapitalkrav för marknadsrisker	2019	2018
Ränterisker	1 288	990
varav för specifik risk	268	275
varav för generell risk	1 020	716
Aktiekursrisker	105	53
varav för generell risk	105	53
Valutakursrisk i handelslagret	131	202
Summa minimikapitalkrav för risker i handelslagret1	1 284	997
varav stressad VaR	806	589
Valutakursrisk utanför handelslagret	13	43
Summa	1 297	1 040

1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt VaR-modell.

Minimikapitalkrav för operativa risker	2019	2018
Schablonmetoden	2 945	2 816
varav handel och finansförvaltning	268	168
varav hushållsbank	1 570	1 596
varav storkundsbank	904	846
varav betalning och avveckling	199	189
varav privatkundsmäkleri	1	1
varav administrationsuppdrag	31	30
varav kapitalförvaltning	-52	-42
varav företagsfinansiering	24	28
Summa	2 945	2 816

NOTER MODERBOLAGET

		2019			2018
Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav	Exponerings belopp	Riskexponerings belopp	Minimi kapitalkrav	Exponerings belopp	Riskexponerings belopp	Minimi kapitalkrav
Kreditrisker enligt schablonmetoden	1 065 332	80 766	6 461	1 045 728	80 197	6 415
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	6			19
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan
och myndigheter	28	6	0	34	7	1
Exponeringar mot offentliga organ	721	104	8	1 024
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker	1 970	3	0	2 452
Exponeringar mot internationella organisationer				280
Institutexponeringar	987 277	820	66	968 031	841	67
Företagsexponeringar	4 359	4 143	331	4 205	4 020	322
Hushållsexponeringar	247	184	15	301	225	18
Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter	3 598	1 259	101	2 919	1 022	82
Fallerade exponeringar	0	0	0	0	0	0
Aktieexponeringar	67 123	74 247	5 940	65 374	72 995	5 838
Övriga poster	3	0	0	1 089	1 087	87
Kreditrisker enligt IRK	860 044	158 540	12 683	788 776	163 098	13 048
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	266 658	3 529	282	205 617	3 188	255
Institutexponeringar	56 956	10 645	852	52 256	10 259	821
Företagsexponeringar	442 780	123 035	9 843	433 572	126 438	10 115
Hushållsexponeringar	90 955	19 056	1 524	94 045	20 058	1 605
varav fastighetskrediter	10 556	2 125	170	11 333	2 346	188
varav övrig utlåning	80 399	16 931	1 354	82 712	17 712	1 417
Motpartslösa exponeringar	2 695	2 275	182	3 286	3 155	252
Kreditrisker, obeståndsfond		584	47		358	29
Avvecklingsrisk	0	0	0	177	0	0
Marknadsrisker		16 207	1 297		13 000	1 040
Handelslagret		16 048	1 284		12 460	997
varav VaR och SVaR		12 701	1 016		9 023	722
varav risker utanför VaR och SVaR		3 347	268		3 437	275
Valutakursrisk övrig verksamhet		159	13		540	43
Kreditvärdighetsjustering	17 628	4 644	372	15 072	3 781	302
Operativ risk		36 815	2 945		35 201	2 816
varav schablonmetoden		36 815	2 945		35 201	2 816
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR		26 986	2 159		29 058	2 325
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR		514	41		487	39
Summa	1 943 004	325 056	26 004	1 849 753	325 180	26 014

M4 Geografisk fördelning av intäkter

2019	Sverige	Norge	Danmark	Finland	USA	Övrigt	Totalt
Ränteintäkter	9 346	3 021	82	–270	1 629	147	13 955
Leasingintäkter	4 815						4 815
Erhållna utdelningar	19 823						19 823
Provisionsintäkter	8 579	461	90	384	71	22	9 607
Nettoresultat finansiella poster	2 374	–98	6	–140		60	2 202
Övriga intäkter	1 402	205	1	31	1	39	1 679
Summa	46 339	3 589	179	5	1 701	268	52 081

2018	Sverige	Norge	Danmark	Finland	USA	Övrigt	Totalt
Ränteintäkter	8 275	2 754	79	–574	1 758	167	12 459
Leasingintäkter	4 773						4 773
Erhållna utdelningar	19 831						19 831
Provisionsintäkter	8 971	535	49	426	54	29	10 064
Nettoresultat finansiella poster	1 716	–376	5	–142	–1	75	1 277
Övriga intäkter	1 984	3			1	51	2 039
Summa	45 550	2 916	133	–290	1 812	322	50 443

Den geografiska fördelningen har främst skett utifrån var verksamheten bedrivs.

M5 Räntenetto

	2019	2018
Ränteintäkter	13 955	12 459
Leasingintäkter från finansiella leasingavtal	4 815	4 773
Räntekostnader	5 692	4 992
Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	13 078	12 240
Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	4 468	4 490
Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	8 610	7 750

	2019		2018
	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta, %	Medelsaldo	Ränta	Genomsnittlig årlig ränta, %
Utlåning till kreditinstitut	514 023	1 479	0,29	458 565	–42	–0,01
Utlåning till allmänheten	447 733	10 125	2,26	396 434	10 723	2,70
Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.	140 792	62	0,04	120 888	–45	–0,04
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	30 747	52	0,17	43 442	23	0,05
Summa räntebärande tillgångar	1 133 295	11 718	1,03	1 019 329	10 659	1,07
Derivat	54 503	1 269		71 218	1 603
Övriga tillgångar	293 469	5 783		383 747	4 970
Summa tillgångar	1 481 267	18 770	1,27	1 474 294	17 232	1,19
Skulder till kreditinstitut	144 830	1 113	0,77	155 270	1 050	0,68
Inlåning från allmänheten	762 218	1 424	0,19	694 024	1 002	0,14
varav insättningsgarantiavgifter		289			265
Emitterade värdepapper	335 593	6 371	1,90	378 383	7 141	1,89
Seniora icke-prioriterade skulder	2 061	15	0,73
Efterställda skulder	30 627	993	3,24	27 484	1 016	3,70
Summa räntebärande skulder	1 275 329	9 916	0,78	1 255 161	10 209	0,81
Derivat	67 647	–4 796		75 600	–5 999
Övriga skulder	50 580	572		45 184	782
varav avgift statlig resolutionsfond		502			741
Summa skulder	1 393 556	5 692	0,41	1 375 945	4 992	0,36
Eget kapital	87 711			77 069
Summa skulder och eget kapital	1 481 267	5 692	0,38	1 453 014	4 992	0,34
Summa räntenetto		13 078			12 240
Placeringsmarginal			0,88			0,85
Ränteintäkter från lån i Steg 3		251			201
Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde		10 599			11 144
Negativ ränta på finansiella tillgångar		1 727			2 991
Negativ ränta på finansiella skulder		571			735

M6 Erhållna utdelningar

	2019	2018
Aktier och andelar	141	867
Aktier och andelar i intresseföretag	529	354
Aktier och andelar i koncernföretag1	19 153	18 610
Summa	19 823	19 831
1) varav genom koncernbidrag	14 914	14 314

M7 Provisionsnetto

2019	Provisionsintäkter		Summa provisionsintäkter	Provisionskostnader	Provisionsnetto
	Över tid	Vid viss tidpunkt
Betalningsförmedling	443	917	1 360	–970	390
Kortprovisioner		3 572	3 572	–1 750	1 822
Kundkoncept	660		660	–14	646
Kapitalförvaltning och depå	1 709		1 709	–97	1 612
Livförsäkringar	448	2	450	–2	448
Värdepapper	3	397	400	–261	139
Corporate finance	123		123		123
Utlåning	552	173	725	–63	662
Garantier	169		169	–3	166
Inlåning	16	14	30		30
Sakförsäkringar	62		62		62
Övriga provisioner	278	69	347	–222	125
Summa	4 463	5 144	9 607	–3 382	6 225

2018		Provisionsintäkter		Provisionskostnader	Provisionsnetto
	Över tid	Vid viss tidpunkt
Betalningsförmedling	520	1 198	1 718	–958	760
Kortprovisioner	20	3 709	3 729	–2 081	1 648
Kundkoncept	606		606	–12	594
Kapitalförvaltning och depå	1 623		1 623	–95	1 528
Livförsäkringar	438	2	440		440
Värdepapper	2	417	419	–253	166
Corporate finance	113		113		113
Utlåning	619	137	756	–61	695
Garantier	163		163		163
Inlåning	16	15	31		31
Sakförsäkringar	54		54		54
Övriga provisioner	379	33	412	–147	265
Summa	4 553	5 511	10 064	–3 607	6 457

M8 Nettoresultat finansiella poster M9 Övriga intäkter

	2019	2018
Verkligt värde via resultaträkningen
Handel och derivat
Aktier och aktierelaterade derivat	176	785
Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat	1 052	306
Summa	1 228	1 091
Övrigt
Aktier	656	–37
Räntebärande instrument	–158	–174
Summa	498	–211
Säkringsredovisning till verkligt värde
Ineffektiv del i verkligt värdesäkring
Säkringsinstrument	1 174	–81
Säkrad post	–1 160	61
Summa	14	–20
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde		1
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	4	3
Valutakursförändring	458	413
Summa	2 202	1 277

	2019	2018
IT-tjänster	577	668
Rörelseavyttringar	233
Övriga rörelseintäkter	869	1 371
Summa	1 679	2 039

M10 Personalkostnader

Totala personalkostnader	2019	2018
Löner och arvoden	5 060	4 610
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	176	223
Socialförsäkringsavgifter	1 578	1 553
Pensionskostnader	1 156	1 045
Utbildningskostnader	99	93
Övriga personalkostnader	280	263
Summa	8 349	7 787
varav resultatbaserade personalkostnader	294	383

Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st.	2019	2018
Utestående vid årets början	3,4	3,8
Tilldelade	1,2	1,4
Förverkade	0,2	0,1
Inlösta	0,7	1,7
Utestående vid årets slut	3,7	3,4
Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr	179	195
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader	16	18

Rörligt ersättningsprogram 2014–2019	2019	2018
Program 2014
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB		14
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del		6
Program 2015
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	6	34
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	2	17
Program 2016
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	35	41
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	–1	14
Program 2017
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	30	34
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	1	12
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	4	1
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	2	1
Program 2018
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	39	100
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	3	28
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	23	56
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	13	25
Program 2019
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	66
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	18
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	36
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	17
Totalt redovisad kostnad	294	383

2019	Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare			Övriga anställda
Land	Antal personer, st	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner	Totalt
Sverige	37	87	5	4 525	4 617
Danmark				23	23
Norge				206	206
USA				32	32
Finland				46	46
Luxemburg				49	49
Kina				14	14
Estland				67	67
Lettland				38	38
Litauen				144	144
Summa	37	87	5	5 144	5 236

2018	Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare			Övriga anställda
Land	Antal personer, st	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner	Totalt
Sverige	29	101	10	4 181	4 292
Danmark				24	24
Norge				230	230
USA				32	32
Finland				42	42
Luxemburg				21	21
Kina				14	14
Estland				57	57
Lettland				31	31
Litauen				90	90
Summa	29	101	10	4 722	4 833

Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare	2019	2018
Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner	24	30
Antal personer	15	17
Lämnade lån, mkr	60	87
Antal personer	15	18

	2019		2018
Könsfördelning, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	63	37	57	43
Styrelseledamöter	44	56	50	50
Övriga ledande befattningshavare inkl. VD	33	67	42	58

M11 Övriga allmänna administrationskostnader

	2019	2018
Hyror, övriga lokalkostnader	941	902
Datakostnader	2 296	2 000
Tele, porto	90	107
Konsulter	1 576	381
Övrigt köpta tjänster	532	653
Resor	149	146
Representation	29	31
Materialkostnader	57	78
Reklam, PR, marknadsföring	202	194
Värdetransport, larm	44	39
Reparation och underhåll	71	76
Övriga administrationskostnader1	420	209
Övriga rörelsekostnader	188	73
Summa	6 595	4 889

1) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej avdragsgill mervärdesskatt.

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC	2019	2018
Revisionsuppdraget	35
Annan revisionsverksamhet	9
Övriga
Summa	44

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte	2019	2018
Revisionsuppdraget	7	23
Annan revisionsverksamhet	1	2
Övriga		0
Summa	8	25

M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

2019	2018

231	232
76	92
4 468	4 490
4 775	4 814

–7	23
–7	23
4 768	4 837

M13 Kreditförluster, netto

Kreditförluster	2019	2018
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Kreditreserveringar – steg 1	–2	64
Kreditreserveringar – steg 2	–396	–516
Kreditreserveringar – steg 3	917	958
Summa	519	506
Bortskrivningar	871	473
Återvinningar	–51	–187
Summa	820	286
Summa lån till upplupet anskaffningsvärde	1 339	792
Lånelöften och finansiella garantiavtal
Kreditreserveringar – steg 1	16	–28
Kreditreserveringar – steg 2	–59	–68
Kreditreserveringar – steg 3	217	–181
Summa	174	–277
Bortskrivningar	1	41

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Summa	1 514	556
Allmänheten	1 498	577
Kreditinstitut	16	–21

Summa lånelöften och finansiella garantiavtal 175 –236 Summa kreditförluster 1 514 556

M14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

	2019	2018
Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag
Ektornet AB, Stockholm		2
Rosengård Invest, Malmö		2
Swedbank Management Company S.A., Luxemburg	22	7
Summa	22	11

M15 Bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver	2019	2018
Avsättning till periodiseringsfond 2019	51	0
Upplösning av periodiseringsfond 2013	–51	0
Avsättning till periodiseringsfond 2018	0	3 538
Upplösning av periodiseringsfond 2012	0	–3 538
Överavskrivningar inventarier	78	72
Summa	78	72

M16 Skatt

Skattekostnad	2019	2018
Skatt avseende tidigare år	–701	61
Aktuell skatt	3 790	4 160
Uppskjuten skatt	596	4
Summa	3 685	4 225

	2019		2018
	mkr	procent	mkr	procent
Utfall	3 685	17,0	4 225	17,8
Aktuell skattesats på resultatet före skatt	4 640	21,4	5 212	22,0
Skillnad	955	4,4	987	4,2
Skillnaden består av följande poster
Skatt tidigare år	701	3,2	–61	–0,2
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–820	–3,8	–208	–0,9
Ej skattepliktiga utdelningar	1 026	4,7	1 177	4,9
Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar	73	0,3	146	0,6
Schablonintäkt periodiseringsfond	–6		–4
Ej avdragsgill nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar	–5		–3
Avvikande skattesats i andra länder	–14		–53	–0,2
Omvärdering av uppskjutna skattefordringar/skatteskulder pga förändrade skattesatser i Sverige			–7
Summa	955	4,4	987	4,2

2019

Uppskjutna skatteskulder

Uppskjutna skatteskulder	Ingående balans	Resultaträkning	Eget kapital	Valutakurs– differenser	Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet		605			605
Pensioner	–117	1			–116
Aktierelaterad ersättning	–15		33		18
Immateriella tillgångar	9	–2			7
Övrigt	–23	–8		–6	–37
Summa	–146	596	33	–6	477

2018

Uppskjutna skattefordringar	Ingående balans	Resultaträkning	Eget kapital	Valutakurs– differenser	Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Pensioner	124	–7			117
Aktierelaterad ersättning	23		–8		15
Immateriella tillgångar	–11	2			–9
Övrigt	5	1		17	23
Summa	141	–4	–8	17	146

M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

	Redovisat värde		Upplupet anskaffningsvärde			Nominellt belopp
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska staten	8 541	8 941	8 441	9 430	9 236	8 499	6 981	7 276	6 719
Svenska kommuner	13	512	128	13	513	128	13	501	125
Utländska stater	60	1 796	56	59	1 804	56	58	1 791	55
Övriga utländska emittenter	145	1	554	145	1	554	143	1	550
Summa	8 759	11 250	9 178	9 647	11 554	9 236	7 195	9 569	7 448
Övrigt
Svenska staten			2 199			2 199			2 191
Svenska kommuner	3 924	4 294	4 332	3 881	4 294	4 296	3 871	4 277	4 267
Utländska stater		571	2 115		573	2 112		548	2 100
Summa	3 924	4 865	8 646	3 881	4 867	8 606	3 871	4 825	8 559
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Sveriges Riksbank	120 251	79 891	65 003	120 251	80 129	65 003	120 244	80 000	65 000
Summa	120 251	79 891	65 003	120 251	80 129	65 003	120 244	80 000	65 000
Summa	132 934	96 006	82 827	133 779	96 550	82 845	131 310	94 394	81 007

	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Svenska banker	3 832	3 319	4 348
Svenska kreditinstitut	510 098	499 107	429 216
Utländska banker	21 475	13 530	10 780
Utländska kreditinstitut	1 629	3 195	2 431
Summa	537 034	519 151	446 774
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel
Svenska banker, återköpsavtal	9
Svenska kreditinstitut, återköpsavtal	107	4 548	3 187
Utländska banker, återköpsavtal	1		46
Summa	117	4 548	3 233
Summa	537 151	523 699	450 007

Efterställda fordringar	2019	2018	1/1/2018
Intresseföretag	120	620	620
Övriga företag	53	51	50
Summa	173	671	670

M18 Utlåning till kreditinstitut M19 Utlåning till allmänheten 2019 2018 1/1/2018 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Svensk allmänhet 295 717 298 343 291 285 Riksgälden 4 10 153 8 500 Utländsk allmänhet 80 252 80 590 72 931 Summa 375 973 389 086 372 716 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Handel Svensk allmänhet, återköpsavtal 2 439 5 519 7 807 Riksgälden, återköpsavtal 9 725 2 436 2 862 Utländsk allmänhet, återköpsavtal 34 503 31 759 14 347 Övrigt Svensk allmänhet 154 166 122 Summa 46 821 39 880 25 138 Summa 422 794 428 966 397 854

M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Emitterade av andra än offentliga organ	Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde			Nominellt belopp
	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska bostadsinstitut	10 174	15 603	6 011	10 225	15 573	6 006	9 858	14 992	5 682
Svenska finansiella företag	9 219	5 276	3 189	9 235	6 781	3 151	9 543	5 141	3 144
Svenska icke-finansiella företag	3 876	3 913	2 683	3 873	5 808	2 688	3 332	5 713	2 586
Utländska finansiella företag	7 098	4 990	3 472	7 107	3 487	3 461	6 994	4 915	3 405
Utländska icke-finansiella företag	4 910	5 119	2 695	4 912	3 255	2 696	4 886	3 215	2 669
Summa	35 277	34 901	18 049	35 352	34 904	18 003	34 613	33 976	17 485
Övrigt
Svenska bostadsinstitut	18 852	15 646	26 293	18 930	15 685	26 281	18 300	15 040	25 590
Svenska finansiella företag	2	257	5 370	2	257	5 322	2	250	5 200
Utländska banker	1 118			1 119			1 118
Utländska finansiella företag	1 910	1 525	3 203	1 909	1 525	3 180	1 881	1 505	3 160
Utländska icke-finansiella företag	990	1 904	2 655	990	1 904	2 629	958	1 838	2 605
Summa	22 872	19 332	37 521	22 950	19 371	37 412	22 259	18 634	36 555
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Utländska banker	1	2 174	3 277	1	2 174	3 277	1	2 152	3 277
Summa	1	2 174	3 277	1	2 174	3 277	1	2 152	3 277
Summa	58 150	56 407	58 847	58 303	56 449	58 692	56 873	54 761	57 318

M21 Aktier och andelar

	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Redovisat värde	Anskaffnings värde
	2019	2019	2018	2018	1/1/2018	1/1/2018
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Handelslager aktier	591	586	1 207	1 459	18 186	17 584
Handelslager fondandelar	3 316	3 257	1 808	1 832	1 018	999
Övrigt
Strategiska innehav och övrigt	2 317	1 639	1 603	1 635	363	338
Bostadsrätter	11	11	11	11	2	2
Summa	6 235	5 493	4 629	4 937	19 569	18 923

M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Anläggningstillgångar	2019	2018	1/1/2018
Kreditinstitut	2 054	1 944	1 944
Övriga intresseföretag	261	141	143
Summa	2 315	2 085	2 087
Ingående balans	2 085	2 087	1 999
Under året tillkommande	251	0	88
Under året nedskrivet		–2
Under året avyttrat	–21	0
Utgående balans	2 315	2 085	2 087

Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Kapital andel, %
Kreditinstitut
EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture	556673-0585	3 000	420	420	50,00
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 000	125	125	50,00
Sparbanken Skåne AB, Lund	516401-0091	3 670 342	1 070	1 070	22,00
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	4 750 000	288	288	47,5
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	41	41	40,00
Ölands Bank AB, Borgholm	516401-0034	637 000	110	110	49,00
Summa			2 054	2 054
Övriga
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 177	98	98	29,18
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	4	24	28,30
Getswish AB, Stockholm	556913-7382	10 000	19	21	20,00
Nordic KYC Utility AB, Stockholm, joint venture	559210-0779	10 000	24	24	16,67
P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture	559198-9610	10 000	116	116	16,67
USE Intressenter AB, Uppsala	559161-9464	2 000	0	0	20,00
VISA Sweden, ek för, Stockholm	769619-6828				42,09
Summa			261	284
Summa			2 315	2 337

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade.

Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procentenheter i dotterföretaget Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgår därefter till 49 procent, varför företaget konsolideras som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden från avyttringstidpunkten. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 52 mkr. Den 4 november 2019 avyttrades Babs Paylink AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 113 mkr. Vinsten var 93 mkr.

NOTER MODERBOLAGET

M23 Aktier och andelar i koncernföretag

Anläggningstillgångar	2019	2018	1/1/2018
Svenska kreditinstitut	24 073	24 208	24 208
Utländska kreditinstitut	29 353	29 276	29 196
Övriga företag	9 656	8 651	8 612
Summa	63 082	62 135	62 016
Ingående balans	62 135	62 016	56 614
Under året tillkommande	1 105	128	5 415
Under året nedskrivet	–22	–9	–13
Under året avgående	–136	0
Utgående balans	63 082	62 135	62 016

Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Kapital andel, %
Svenska kreditinstitut
Swedbank Hypotek AB, Stockholm	556003-3283	23 000 000	24 073	24 073	100
Summa			24 073	24 073
Utländska kreditinstitut
Swedbank AS, Tallinn	10060701	85 000 000	18 440	18 440	100
Swedbank AS, Riga	40003074764	575 000 000	4 250	4 250	100
Swedbank AB, Vilnius	112029651	164 008 000	6 596	6 596	100
Swedbank First Securities LLC, New York	20-416-7414	100	48	89	100
Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg	302018-5066	300 000	15	143	100
Swedbank Management Company S.A., Luxemburg	B149317	250 000	4	42	100
Summa			29 353	29 560
Övriga företag
ATM Holding AB, Stockholm	556886-6692	350	40	47	70
Ektornet AB, Stockholm	556788-7152	5 000 000	164	1 977	100
FR & R Invest AB, Stockholm	556815-9718	10 000 000	34	61	100
Sparfrämjandet AB, Stockholm	556041-9995	45 000	5	5	100
Sparia Group Försäkring AB, Stockholm	516406-0963	70 000	146	146	100
Swedbank Fastighetsförmedling AB, Stockholm	556090-2115	1 000	282	282	100
Swedbank Försäkring AB, Stockholm	516401-8292	150 000	3 358	3 358	100
Swedbank PayEx Holding AB, Visby	556714-2798	500 000	2 281	2 281	100
Swedbank Robur AB, Stockholm	556110-3895	10 000 000	3 319	3 319	100
Övriga företag		51 105	27	107
Summa			9 656	11 583
Summa			63 082	65 216

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

Under 2019 avyttrades 11 procent av aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB, vilket då övergick till att bli ett intresseföretag. Under 2019 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 7 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 987 mkr, Sparfrämjandet om 0 mkr samt till Swedbank Management Company S.A. om 16 mkr.

Under 2018 avyttrades dotterföretaget Swedbank Mobile Solutions om 0 mkr och bolaget Goldcup 17968 AB anskaffades om 0 mkr. Under 2018 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 7 mkr samt till Swedbank Payex Holding AB om 21 mkr.

M24 Derivat

			Nominellt belopp/
		återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp		Positiva marknadsvärden		Negativa marknadsvärden
	Not	< 1 år	1–5 år	> 5 år	2019	2018	2019	2018	2019	2018
Derivat i säkringsredovisning
Verkligt värdesäkring, ränteswappar	M25	18 888	86 448	35 496	140 832	151 313	1 466	1 043	218	714
Derivat ej i säkringsredovisning		8 472 827	7 013 612	2 532 137		18 018 576 14 626 037	119 180	72 497	143 922	86 259
Bruttobelopp		8 491 715	7 100 060	2 567 633		18 159 408 14 777 350	120 646	73 540	144 140	86 973
Kvittade belopp	M41	–5 344 977	–4 868 607	–1 843 876	–12 057 460	–6 880 364	–72 314	–30 265	–74 232	–32 910
Summa		3 146 738	2 231 453	723 757	6 101 948	7 896 986	48 332	43 275	69 908	54 063

Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade kontrakt
Optioner		369 384	448 633	161 281	979 298	1 352 664	3 378	1 942	2 645	1 823
Terminer		4 786 257	1 273 670		6 059 927	6 360 860	959	645	965	579
Swappar		2 129 416	4 814 725	2 202 569	9 146 710	5 246 168	72 419	37 733	76 425	40 823
Valutarelaterade kontrakt
Optioner		37 674	645		38 319	51 470	231	258	222	242
Terminer		852 959	21 571	137	874 667	837 771	7 830	5 924	12 122	5 850
Swappar		205 873	445 127	166 941	817 941	681 142	8 929	8 239	27 351	19 938
Aktierelaterade kontrakt
Optioner		83 195	8 719	1 209	93 123	82 927	25 385	17 287	24 079	16 630
Terminer		4 498			4 498	10 719	30	447	29	236
Swappar		3 571			3 571	2 316	19	22	71	138
Kreditrelaterade kontrakt
Swappar			522		522				13
Summa		8 472 827	7 013 612	2 532 137		18 018 576 14 626 037	119 180	72 497	143 922	86 259

M25 Säkringsredovisning till verkligt värde

		Redovisat värde
Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Ränterisk 2019
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	98 860	1 159	53	1 053	13
Ränteswappar, Seniora icke-prioriterade skulder	10 416		118	–114
Ränteswappar, Efterställda skulder	31 555	307	47	235	1
Summa	140 832	1 466	218	1 174	14

	Redovisat värde		Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten
Säkrade poster 2019	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet
Emitterade värdepapper		99 237		850	–1 039
Seniora icke-prioriterade skulder		10 388		–114	114
Efterställda skulder		31 759		175	–234
Summa		141 384		911	–1 160

Säkringsrelationer som omfattas av Referensräntereformen

Den 31 december 2019 införde moderbolaget ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen. Ändringarna innebär att reformen i allmänhet inte kommer resultera i att berörda säkringsrelationer behöver avslutas. Tabellerna nedan visar information om de relationer som anses omfattas.

Säkringsrelationer som omfattas av Referensräntereformen

	Nominellt belopp 2019
Säkrade poster och säkringsinstrument	AUD	CHF	GBP	HKD	JPY	USD
Total	1 542	959	11 015	2 062	5 463	46 785
Förfall före referensräntereformen	196	0	6 119	359	0	28 145
Direkt hänförlig till referensräntereformen	1 738	959	17 134	2 421	5 463	74 930
Säkrad referensränta som omfattas av referensräntereformen	Libor	Libor	Libor	Hibor	Libor	Libor
Bedömd slutlig användning	2022	2022	2022	2022	2022	2022

Se ytterligare information not K3.7

	2019			2018
		Återstående kontraktsenlig löptid		Återstående kontraktsenlig löptid
Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsredovisning	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Verkligt värdesäkring
Nominellt belopp	18 888	86 448	35 496	29 258	115 139	6 916
Genomsnittlig fast ränta	1,58	0,67	0,96	1,98	0,83	1,00

		Redovisat värde
Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
Ränterisk 2018
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	117 337	756	578	–16	–15
Ränteswappar, Efterställda skulder	33 976	287	136	–65	–5
Summa	151 313	1 043	714	–81	–20

	Redovisat värde		Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten
Säkrade poster 2018	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder	Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet
Emitterade värdepapper		118 202		189	1
Efterställda skulder		34 244		59	60
Summa		152 446		248	61

M26 Immateriella anläggningstillgångar

	2019			2018
	Goodwill	Kundbas	Övrigt	Totalt	Goodwill	Kundbas	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	3 429	130	1 271	4 830	3 439	130	1 198	4 767
Nyanskaffningar via separata förvärv			93	93			73	73
Avyttringar och utrangeringar			–267	–267	–10			–10
Anskaffningsvärde vid årets utgång	3 429	130	1 097	4 656	3 429	130	1 271	4 830
Avskrivningar vid årets ingång	–3 428	–73	–698	–4 199	–3 424	–73	–615	–4 112
Årets avskrivningar	–1		–75	–76	–14		–78	–92
Avyttringar och utrangeringar			265	265	10		–5	5
Avskrivningar vid årets utgång	–3 429	–73	–508	–4 010	–3 428	–73	–698	–4 199
Nedskrivningar vid årets ingång och utgång		–57	–223	–280		–57	–223	–280
Redovisat värde			366	366	1		350	351

Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

M27 Leasingobjekt

Anläggningstillgångar			2019	2018
Anskaffningsvärde vid årets ingång			26 249	24 730
Nyanskaffningar			8 116	8 193
Avyttringar och utrangeringar			–7 998	–6 674
Anskaffningsvärde vid årets utgång			26 367	26 249
Avskrivningar vid årets ingång			–10 023	–9 233
Årets avskrivningar			–4 468	–4 490
Avyttringar och utrangeringar			4 193	3 700
Avskrivningar vid årets utgång			–10 298	–10 023
Nedskrivningar vid årets ingång			–56	–41
Årets nedskrivningar			7	–23
Avyttringar och utrangeringar			4	8
Nedskrivningar vid årets utgång			–45	–56
Redovisat värde			16 024	16 170

2019	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	4 806	8 573	3 540	16 919

Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod. Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter.

M28 Materiella tillgångar

Anläggningstillgångar	2019	2018
Anskaffningsvärde vid årets ingång	2 442	2 311
Nyanskaffningar	227	233
Avyttringar och utrangeringar	–372	–102
Anskaffningsvärde vid årets utgång	2 297	2 442
Avskrivningar vid årets ingång	–1 866	–1 719
Årets avskrivningar	–231	–232
Avyttringar och utrangeringar	369	85
Avskrivningar vid årets utgång	–1 728	–1 866
Redovisat värde	569	576

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. Enskilda byggnadskomponenter för rörelsefastigheter skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

M29 Övriga tillgångar

	2019	2018	1/1/2018
Fondlikvidfordringar	6 392	8 192	9 785
Koncernbidrag	14 921	14 319	12 267
Övriga finansiella tillgångar	76	3 101	2 341
Summa finansiella tillgångar	21 389	25 612	24 393
Övertagen egendom för skyddande av
fordran och återtagna leasingobjekt	29	54	65
Summa	21 418	25 666	24 458

M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2019	2018	1/1/2018
Förutbetalda kostnader	2 464	1 285	1 009
Ännu ej fakturerad fordran	283	304	316
Summa	2 747	1 589	1 325

M31 Skulder till kreditinstitut

	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Sveriges Riksbank		7
Svenska banker	21 577	21 021	20 659
Svenska kreditinstitut	94 050	26 104	26 284
Utländska centralbanker	6 306	13 884	23 199
Utländska banker	38 961	21 618	24 640
Utländska kreditinstitut	556	318	512
Summa	161 450	82 952	95 294
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Svenska banker, återköpsavtal	4
Utländska banker, återköpsavtal		266
Summa	4	266
Summa	161 454	83 218	95 294

M32 In- och upplåning från allmänheten
	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Inlåning svensk allmänhet	708 839	689 588	644 334
Inlåning Riksgälden	329	339	274
Inlåning utländsk allmänhet	10 025	9 688	18 099
Summa	719 193	699 615	662 707
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal	18	641	8 707
Summa	18	641	8 707
Summa	719 211	700 256	671 414

M33 Emitterade värdepapper

	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Certifikat	128 774	131 439	149 977
Andra räntebärande obligationslån	125 505	161 448	158 683
Summa	254 279	292 887	308 660
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Strukturerade privatobligationer	8 902	10 735	14 836
Summa	8 902	10 735	14 836
Summa	263 181	303 622	323 496

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisker.

M34 Övriga skulder

2019	2018	1/1/2018
2 259	5 790	5 242
9 807	10 892	9 047
9 178	8 697	5 238
21 244	25 379	19 526
247	358	234
24	257	199
34 098	38 255	14 224
55 589	63 992	33 984

M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2019	2018	1/1/2018
Upplupna kostnader	3 697	1 791	1 500
Avtalsskulder	37	2	10
Summa	3 734	1 793	1 510

M36 Avsättningar

	2019	2018	1/1/2018
Reserveringar för finansiella garantier
och andra åtaganden	590	402	640
Omstruktureringsreserv	10		300
Övrigt	43	25	22
Summa	643	427	962

M37 Efterställda skulder

	2019	2018	1/1/2018
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Förlagslån	15 453	23 015	14 591
Evigt förlagslån, primärkapitaltillskott	16 481	11 169	11 273
Summa	31 934	34 184	25 864

Swedbank AB har 1 750 miljoner USD i utestående primärkapitaltillskott (AT1), vilka är eviga. 750 miljoner USD emitterades den 12 februari 2015 med möjlighet till inlösen den 17 mars 2020. 500 miljoner USD emitterades den 9 december 2016 med möjlighet till inlösen den 17 mars 2022. 500 miljoner USD emitterades den 22 augusti 2019 med möjlighet till inlösen den 17 september 2024. Skulderna konverteras automatiskt till

stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s eller den konsoliderade situationens primärkapitalrelation understiger 5,125 procent respektive 8,0 procent. Primärkapitaltillskotten emitterade 2015 och 2016 konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor. Primärkapitaltillskottet som emitterades 2019 konverteras till aktuell aktiekurs, lägst 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

Specifikation av efterställda skulder

Tidsbundna förlagslån

Löptid	Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat belopp, mkr	Kupongränta, %
2017/2027	2022	EUR	650	6 857	1,00%
2018/2033	2028	JPY	5 000	434	0,90%
2018/2028	2023	JPY	8 000	686	0,75%
2018/2028	2023	SEK	1 200	1 223	0,00%
2018/2028	2023	JPY	11 000	941	0,95%
2018/2028	2023	EUR	500	5 312	0,00%
Summa				15 453

Eviga förlagslån med sådana villkor att de av Finansinspektionen

godkänts som primärkapitaltillskott

Löptid	Rätt till förtidsinlösen för Swedbank AB	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat belopp, mkr	Kupongränta, %
2015/evigt	2020	USD	750	7 092	5,50%
2016/evigt	2022	USD	500	4 743	6,00%
2019/evigt	2024	USD	500	4 646	5,63%
Summa				16 481

M38 Obeskattade reserver M39 Eget kapital

	Ackumulerade överavskrivningar	Periodiserings fond	Total
Ingående balans 2018	5 124	5 451	10 575
Avsättning/Upplösning	72		72
Utgående balans 2018	5 196	5 451	10 647
Avsättning/Upplösning	78		78
Utgående balans 2019	5 274	5 451	10 724

	Skattemässigt värde enligt räkenskapsenlig avskrivning	Tillgångar utanför räken skapsenlig avskrivning	Total
Immateriella anläggnings
tillgångar	107	259	366
Leasingobjekt	16 024		16 024
Materiella tillgångar	537	32	569
Övriga tillgångar	156	2 591	2 747
Överavskrivningar	–5 274		–5 274
Redovisat värde, netto	11 550	2 882	14 432

Övriga tillgångar som ingår i underlaget för räkenskapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader. Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst, preliminärt registrerade anläggningstillgångar, fusionsgoodwill samt andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskapsenlig avskrivning, har undantagits från beräkningen, totalt 291 mkr.

Periodiseringsfond	2019	2018	1/1/2018
Avsättning 2012			3 538
Avsättning 2013		51	51
Avsättning 2017	1 862	1862	1862
Avsättning 2018	3 538	3538
Avsättning 2019	51
Summa	5 451	5 451	5 451

	2019		2018 1/1/2018
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier	24 904	24 904	24 904
Reservfond	5 968	5 968	5 968
Summa	30 872	30 872	30 872
Fritt eget kapital
Överkursfond	13 206	13 206	13 206
Balanserad vinst	49 340	46 974	41 693
Summa	62 546	60 180	54 899
Summa eget kapital	93 418	91 052	85 771

Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital.

M40 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för moderbolagets finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När moderbolaget fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad

Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad
Nivå 3: Värderingsmodell där signifikanta värderingsparametrar inte är observerbara och därav baseras på interna antaganden

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs värderingen med mittpris. En köp/sälj justering utförs för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

Moderbolaget har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna antagandena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

	2019		2018			1/1/2018
	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	107 596	107 596		80 903	80 903		136 061	136 061
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	132 934	132 934		96 125	96 006	119	82 824	82 827	–3
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	120 251	120 251		80 010	79 891	119	65 000	65 003	–3
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	12 683	12 683		16 115	16 115		17 776	17 824
Utlåning till kreditinstitut	537 151	537 151		523 699	523 699		450 007	450 007
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	537 034	537 034		519 151	519 151		446 774	446 774
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	117	117		4 548	4 548		3 233	3 233
Utlåning till allmänheten	422 794	422 794		428 966	428 966		397 854	397 854
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	375 973	375 973		389 086	389 086		372 716	372 716
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	46 821	46 821		39 880	39 880		25 138	25 138
Obligationer och räntebärande värdepapper	58 150	58 150		56 408	56 407		58 543	58 847
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	1	1		2 174	2 174		3 277	3 277
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	58 149	58 149		54 234	54 233		55 266	55 570
Aktier och andelar	6 235	6 235		4 629	4 629		19 569	19 569
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	6 235	6 235		4 629	4 629		19 569	19 569
Derivat	48 332	48 332		43 275	43 275		62 153	62 153
Övriga finansiella tillgångar	21 389	21 389		25 612	25 612		24 393	24 393
Summa	1 334 581 1 334 581			1 259 617 1 259 497		119	1 231 404 1 231 711		–3

	2019		2018			1/1/2018
	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad	Verkligt värde	Redovisat värde	Skillnad
Skulder
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut	161 454	161 454		83 218	83 218		95 294	95 294
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	161 450	161 450		82 952	82 952		95 294	95 294
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	4	4		266	266
In- och upplåning från allmänheten	719 211	719 211		700 256	700 256		671 414	671 414
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	719 193	719 193		699 615	699 615		662 707	662 707
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	18	18		641	641		8 707	8 707
Emitterade värdepapper	267 209	263 181	4 028	306 969	303 622	3 347	325 474	323 496	1 978
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	258 307	254 279	4 028	296 234	292 887	3 347	310 638	308 660	1 978
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	8 902	8 902		10 735	10 735		14 836	14 836
Seniora icke-prioriterade skulder	10 299	10 805	–506
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	10 299	10 805	–506
Efterställda skulder	31 730	31 934	–204	34 366	34 184	182	25 881	25 864	17
varav värderat till upplupet anskaffningsvärde	31 730	31 934	–204	34 366	34 184	182	25 881	25 864	17
Derivat	69 908	69 908		54 063	54 063		65 704	65 704
Skulder inlånade värdepapper	34 345	34 345		38 613	38 613		14 458	14 458
varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen	34 345	34 345		38 613	38 613		14 458	14 458
Övriga finansiella skulder	21 244	21 244		25 379	25 379		19 526	19 526
Summa	1 315 400 1 312 082		3 318	1 242 584 1 239 055		3 529	1 217 751 1 215 756		1 995

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

Nivå 3 innehåller övriga finansiella instrument där egna interna antaganden har enbetydande effekt för beräkningen av det verkliga värdet. Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument och illikvida optioner. De onoterade eget kapitalinstrumenten inkluderar strategiska aktieinnehav. Under 2018 erhöll Swedbank fler konvertibla preferensaktier i VISA Inc, som utdelning från intresseföretaget VISA Sweden. Aktierna i VISA Inc är föremål för försäljningsrestriktioner under en period på upp till 9 år och kan också under vissa förutsättningar behöva återlämnas. Redovisat värde per årskiftet 2019 uppgick till 1 288 mkr. Då likvida noteringar saknas för instrumentet har dess aktiepriser fastställts med betydande inslag av egna interna antaganden och rapporteras därför i nivå 3 som egetkapitalinstrument. Värdering av onoterade aktier är baserad på aktiepriset. För aktierna i nivå 3 är priset icke observerbart, det innebär att känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar moderbolaget sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balansräkningen.

Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av varje kvartal. Under åren 2018 och 2017 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Finansiella instrument överförs från nivå 3 eller till nivå 3 beroende på att de interna antagandena har fått ändrad betydelse för värderingen.

I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå.

	2019				2018
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	8 568	4 115		12 683	9 922	6 193		16 115
Utlåning till kreditinstitut		117		117		4 548		4 548
Utlåning till allmänheten		46 821		46 821		39 880		39 880
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	22 115	36 034		58 149	20 504	33 729		54 234
Aktier och andelar	4 487		1 748	6 235	3 462		1 167	4 629
Derivat	8	48 324		48 332	456	42 817	2	43 275
Summa	35 178	135 411	1 748	172 337	34 343	127 167	1 169	162 680
Skulder
Skulder till kreditinstitut		4		4		266		266
In- och upplåning från allmänheten		18		18		641		641
Emitterade värdepapper		8 902		8 902		10 735		10 735
Derivat	12	69 896		69 908	397	53 666		54 063
Skulder inlånade värdepapper	31 864	2 481		34 345	38 613			38 613
Summa	31 876	81 301		113 177	38 730	65 308		104 317

Förändringar inom nivå 3	2019			2018
	Tillgångar			Tillgångar
	Egetkapital instrument	Derivat	Summa	Egetkapital instrument	Derivat	Summa
Ingående balans	1 167	2	1 169	366	26	392
Förvärv	20		20	57		57
Erhållna VISA Inc C-aktier				692		692
Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar	–11		–11
Förfall		–1	–1		–15	–15
Överfört från nivå 1 till nivå 3					2	2
Överfört från nivå 3 till nivå 2					–13	–13
Vinst eller förlust	572	–1	571	52	2	54
varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen	565		565	54		54
Utgående balans	1 748		1 748	1 167	2	1 169

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde.

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de tre olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Till upplupet anskaffningsvärde	2019

			Verkligt värde
	Redovisat värde	Nivå 1	Nivå 2	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	120 251	120 251		120 251
Utlåning till kreditinstitut	537 034		537 034	537 034
Utlåning till allmänheten	375 973		375 973	375 973
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	1		1	1
Summa	1 033 259	120 251	913 008	1 033 259

Skulder
Skulder till kreditinstitut	161 450		161 450	161 450
In- och upplåning från allmänheten	719 193		719 193	719 193
Emitterade värdepapper	254 279		258 307	258 307
Seniora icke-prioriterade skulder	10 805		10 299	10 299
Efterställda skulder	31 934		31 730	31 730
Summa	1 177 661		1 180 979	1 180 979

		2018
			Verkligt värde
	Redovisat värde	Nivå 1	Nivå 2	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	79 891	80 010		80 010
Utlåning till kreditinstitut	519 151		519 151	519 151
Utlåning till allmänheten	389 086		389 086	389 086
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	2 174		2 174	2 174
Summa	990 302	79 891	910 411	990 302
Skulder
Skulder till kreditinstitut	82 952		82 952	82 952
In- och upplåning från allmänheten	699 615		699 615	699 615
Emitterade värdepapper	292 887		296 234	296 234
Efterställda skulder	34 184		34 366	34 366
Summa	1 109 638		1 113 167	1 113 167

M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända), fondlikvidfordringar och värdepapperslån.

	2019			2018
Tillgångar	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa
Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	2 172			2 172	1 764			1 764
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal	46 160	46 784	276	93 220	41 511	44 259	137	85 907
Redovisat värde i balansräkningen	48 332	46 784	276	95 392	43 275	44 259	137	87 671
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp	118 474	97 692	276	216 442	71 776	98 052	137	169 965
Kvittade belopp	–72 314	–50 908		–123 222	–30 265	–53 793		–84 058
Redovisat värde i balansräkningen	46 160	46 784	276	93 220	41 511	44 259	137	85 907
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	19 381			19 381	20 430	644		21 074
Finansiella instrument, säkerheter	8	46 726	276	47 010	135	34 942	137	35 214
Kontanter, säkerheter	11 897	58		11 955	1 529			1 529
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	31 286	46 784	276	78 346	22 094	35 586	137	57 817
Nettobelopp	14 874			14 874	19 417	8 673		28 090
Skulder	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa
Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettningsavtal	2 843			2 843	1 872			1 872
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal	67 065	23		67 088	52 191	907	22	53 120
Redovisat värde i balansräkningen	69 908	23		69 931	54 063	907	22	54 992
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp	141 297	50 931		192 228	85 101	54 700	22	139 823
Kvittade belopp	–74 232	–50 908		–125 140	–32 910	–53 793		–86 703
Redovisat värde i balansräkningen	67 065	23		67 088	52 191	907	22	53 120
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal	19 381			19 381	20 430	644		21 074
Finansiella instrument, säkerheter	3 264			3 264	2 309	263	22	2 594
Kontanter, säkerheter	16 081	23		16 104	4 890			4 890
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	38 726	23		38 749	27 629	907	22	28 558
Nettobelopp	28 339			28 339	24 562			24 562

M42 Specifikation av justeringar för postersom ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

	2019	2018
Periodiserade uppläggningsavgifter	–490	–532
Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar	–944	1 681
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	4 775	4 814
Nedskrivningar på anläggningstillgångar	15	34
Kreditreserveringar och bortskrivningar	1 390	743
Utdelning koncernföretag	–10 212	–19 522
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–1 020	–420
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 569	501
Aktierelaterad ersättning till anställda	176	221
Reavinst finansiella tillgångar	–129	–705
Övrigt	–47	–3
Summa	–4 917	–13 188

M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

	2019		2018
Stamaktier	Kr per aktie	Summa	Kr per aktie	Summa
Utbetald utdelning	14,20	15 878	13,00	14 517
Föreslagen utdelning	8,80	9 856	14,20	15 885

Styrelsen föreslår att en utdelning på 8,80 kr per stamaktie (14,20) ges 2020 för räkenskapsåret 2019, vilket motsvarar 9 856 mkr (15 885).

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balansräkningen i Swedbank AB, med 49 340 mkr:

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):

	2019	2018
8,80 kronor utdelas kontant per stamaktie	9 856	15 885
Till ny räkning överförs	39 484	44 295
Summa disponerat	49 340	60 180

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 118 304 389 utestående stamaktier per den 31 december 2019 med tillägg för 1 715 349 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 26 mars 2020 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 781 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars 2020. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2020. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att ut betalas genom Euroclears försorg den 2 april 2020. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 40 788 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 82 146 mkr.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker ut över vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda panter
För egna skulder ställda säkerheter	2019	2018	1/1/2018
Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken	10 000	9 776	8 047
Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker	5 355	6 691	6 229
Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal	8 687	6 920	3 856
Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, återköpsavtal	15 680	13 506	7 260
Kontanter	9 002	4 470	4 484
Summa	48 724	41 363	29 876

Redovisat värde för skulder där pant ställts uppgick i moderbolaget 2019 till 47 426 mkr (38 753).

Övriga ställda säkerheter	2019	2018	1/1/2018
Egetkapitalinstrument	84	186	16
Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden	3 475	1 858	2 857
Kontanter	429	423	482
Summa	3 988	2 467	3 355

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta återköpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moderbolaget skulle hamna på obestånd.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp	2019	2018	1/1/2018
Kreditgarantier	456 261	454 939	522 334
Övriga fullgörandegarantier	38 667	33 538	31 061
Accepterade och endosserade växlar	1 200	1 988	439
Beviljade ej disponerade remburser	2 764	2 417	2 697
Övriga ansvarsförbindelser			6
Summa	498 892	492 882	556 537

Åtaganden

Nominella belopp	2019	2018	1/1/2018
Beviljade ej utnyttjade krediter	189 680	174 118	163 305
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter	68 468	63 574	67 385
Summa	258 148	237 692	230 690

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not M24 Derivat.

Penningtvätt

Swedbank samarbetar med myndigheter i Sverige, de tre baltiska länderna och USA. Myndigheter i Sverige, Estland och USA utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området, inkluderande Swedbankkoncernens agerande och relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Ekobrottsmyndigheten har en pågående utredning relaterat till misstankar om grovt svindleri och brott mot insiderregler. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara, förutom när det gäller slutrapport och sanktionsprövning från den svenska Finansinspektionen vilken har tillkännagett att de avser att meddela utfallet av sanktionsprövningen i mars 2020. Utfall är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt.

M45 Överförda finansiella tillgångar

Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar och tillhörande skulder redovisas till verkligt

värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moderbolaget hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

		Överförda tillgångar		Tillhörande skulder
2019	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Egetkapitalinstrument	84		84
Räntebärande värdepapper	24 367	24 367		24 209	24 209
Summa	24 451	24 367	84	24 209	24 209
	Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2018	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Handel
Egetkapitalinstrument	186		186	22		22
Räntebärande värdepapper	20 426	20 426		20 451	20 451
Summa

M46 Operationell leasing

Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

		Intäkter vidare		Intäkter vidare
2019	Kostnader	uthyrning	Total	2018	Kostnader	uthyrning	Total
2020	706	54	652	2019	737	31	706
2021	564	53	511	2020	628	27	601
2022	548	33	515	2021	509	21	488
2023	494	33	461	2022	472	21	451
2024	404	32	372	2023	430	21	409
2025	378	32	346	2024	372	21	351
2026	347	31	316	2025	346	21	325
2027	336	31	305	2026	314	21	293
2028	307	31	276	2027	301	21	280
2029 eller senare	1408	328	1 080	2028 eller senare	1 658	242	1 416
Summa	5 492	658	4 834	Summa	5 767	447	5 320

M47 Närstående och andra betydande relationer

	Dotterföretag		Intresseföretag och joint ventures		Andra närstående
	2019	2018	2019	2018	2019	2018
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	492 783	488 339	16 307	14 588
Utlåning till allmänheten	2 098	638
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	2 470	4 963
Derivat	4 183	3 894
Övriga tillgångar	15 014	14 356
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	271	186
Summa	516 819	512 376	16 307	14 588
Skulder
Skulder till kreditinstitut	91 987	26 307	3 712	3 080
In- och upplåning från allmänheten	10 057	8 446			455	248
Derivat	29 100	22 919
Övriga skulder	445	158	59
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter				1
Summa	131 589	57 830	3 771	3 081	455	248
Ansvarsförbindelser
Garantier	451 420	453 917
Derivat, nominellt belopp	1 110 776	971 435	1 013	867

Intäkter och kostnader
Ränteintäkter	–354	–1 835	142	270
Räntekostnader	1 044	1 756
Erhållna utdelningar	4 173	4 161	529	355
Provisionsintäkter	1 865	1 641	7	6
Provisionskostnader	24	26	8	11
Övriga intäkter	176	210	4	6
Övriga allmänna administrationskostnader	4	14			619	591

M48 Händelser efter 31 december 2019

M49 Förändrad presentation av räntenetto

För mer information se not K2 Redovisningsprinciper.

Resultaträkning	Ny redovisning 2018	Tidigare redovisning 2018
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upp
lupet anskaffningsvärde	10 894
Övriga ränteintäkter	1 565
Leasingintäkter	4 773
Ränteintäkter	17 232
Räntekostnader	–4 992
Räntekostnader	–4 992
Räntenetto	12 240
Ränteintäkter		15 450
Negativ ränta på finansiella tillgångar		–2 991
Leasingintäkter		4 773
Ränteintäkter inkl. negativ ränta på
finansiella tillgångar		17 232
Räntekostnader		–5 727
Negativ ränta på finansiella tillgångar		735
Räntekostnader inkl. negativ ränta på
finansiella skulder		–4 992
Räntenetto		12 240

Se koncernens not K56.

Alternativa nyckeltal

Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksamheten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan rapporteringsperioderna. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan perioderna.

Nyckeltal och definitioner	Syfte
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genomsnittliga totala till gångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1, inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto och kan stämmas av i not K8.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare eftersom hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett var i resultaträkningen dessa presenteras.
Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering ("IKU"). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare efter som koncernledningen använder det i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas utifrån årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1, inklusive föregående årbokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare efter som koncernledningen använder det i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
Resultaträkning exklusive intäkt för UC Övriga intäkter är presenterade exklusive intäkten relaterad till UC (2018). Beloppen är avstämda mot de olika IFRS intäktsraderna i resultaträkningen, det närmaste IFRS-måtten, på sidan 26.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare för att ge investerare en mer jämförande information mellan de finansiella åren.
Räntabilitet på eget kapital exklusive intäkt för UC Representerar årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive intäkten för UC i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1, inklusive föregående årbokslut. Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive intäkten för UC (2018) är avstämt mot årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 26.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare för att ge investerare en mer jämförande information mellan de finansiella åren.
K/I-talet exklusive intäkt för UC Summa kostnader i relation till summa intäkter, exklusive intäkten för UC. Summa intäkter exklusive intäkten för UC (2018) är avstämt mot summa intäkter, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 26.	Presentationen av detta mått är relevant för investerare för att ge investerare en mer jämförande information mellan de finansiella åren.
Övriga alternativa nyckeltal Dessa nyckeltal definieras på sidan 231 och beräknas från rapporter och noter utan någon justering. • Andel lån i steg 3, brutto • Avkastning på totalt kapital • Eget kapital per aktie • K/I-tal • Kreditförlustnivå • Placeringsmarginal • Reserveringsgrad för lån i steg 3 • Räntabilitet på eget kapital1 • Total reserveringsgrad för lån • Utlåning/inlåning	Presentationen av dessa mått är relevant för investerare eftersom koncernledningen använder det i den interna styr ningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på

sidan 74 i faktaboken.

Rapporter och noter – Hållbarhet

Hållbarhetsredovisning
Väsentlighetsanalys
Intressentengagemang
Hållbarhetsstyrning
Uppföljning och monitorering av Swedbanks väsentliga frågor
Väsentlig påverkan och strategiska styrdokument
Hållbarhetsindex
H1 Betala
H2 Spara/placera
H3 Låna/finansiera
H4 Upphandla
H5 Miljöpåverkan
H6 Medarbetare
H7 Antikorruption & IT-säkerhet
H8 Samhällsengagemang
H9 Mänskliga rättigheter
H10 Skatt
Om rapporten
GRI Standards Index
GRI Ämnesspecifika upplysningar
TCFD-redovisning
Försiktighetsprincipen
Hållbarhetsrapportering

HÅLLBARHET

Hållbarhetsredovisning

Swedbank har ett starkt engagemang i att bidra till en sund och hållbar utveckling för bankens kunder, medarbetare och för samhället i stort. Ekonomisk, social, miljömässig och etisk hållbarhet är integrerat i affärsverksamheten. Resultat inom hållbarhet presenteras som en integrerad del av Swedbanks årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen följer Global Reporting Initiative (GRI), version Standards nivå core, och har granskats av PwC i enlighet med bestyrkanderapporten på sidan 222.

I Swedbank kännetecknas hållbart företagande av ansvarsfulla affärsbeslut, värdeskapande och transparens. Swedbank har etablerat ett integrerat hållbarhetsramverk för ansvarstagande och riskminimering. FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar är exempel på viktiga åtaganden som vägleder Swedbanks arbete och är basen för bankens ställningstaganden och sätt att agera.

Strukturen för hållbarhetsarbetet åskådliggörs översiktligt i modellen nedan. I den redovisas majoriteten av Swedbanks åtaganden, styrdokument och rapportering vilket ger en övergripande bild över hållbarhetsstyrningen och hur hållbarhet implementeras och följs upp i Swedbank. I hållbarhetsredovisningen presenteras Swedbanks syn på ansvarsfull bankverksamhet och den externa granskningen innebär ytterligare en

kvalitetskontroll vilket är i linje med bankens värderingar. Det som redovisas avser kalenderåret 2019 (senaste redovisningen var 2018) om inget annat anges, och lyfter fram de viktigaste delarna av Swedbanks hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredovisningen omfattar Swedbank AB och dess dotterbolag (se not K1 och M24). Ambitionen är att presentera både framsteg och områden som behöver utvecklas vidare.

I noterna redovisas resultatet av arbetet med utgångspunkt i kärnprocesserna; betala, spara/placera, låna/finansiera och upphandla. Resultatet presenteras även utifrån bankens arbete med personalfrågor, miljö, skatt, antikorruption, IT-säkerhet, mänskliga rättigheter och samhällsengagemang. Hållbarhetsinformationen finns på sidorna 14–23 och 194–216 samt på www.swedbank.com.

Internationella åtaganden

Inom FN:
Global Compact
Principer för ansvarsfull bankverksamhet
Principer för ansvarsfulla investeringar
Miljöprogram för den finansiella sektorn
Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
Women's Empowerment Principles • Internationella Handelskammarens (ICC) näringslivsprogram för hållbar utveckling
Montreal Carbon Pledge
Climate Action 100+
Science Based Targets initiative
Task Force on Climate-related-Financial Disclosures
Ekvatorprinciperna
Nordic CEO´s for a sustainable future

Nationella åtaganden

Nätverket för Hållbart Näringsliv
ECPAT Sverige

Policys

Antikorruptionspolicy
Hållbarhetspolicy
Hälsa och arbetsmiljöpolicy • Policy för jämställdhet, mångfald
och inkludering
Kreditpolicy
Miljöpolicy • Skattepolicy
Policy för ansvarsfulla
investeringar
Policy för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering
Policy för mänskliga rättigheter

Ställningstaganden

Ställningstagande försvarsindustrin
Ställningstagande klimat
Uteslutningslista

Uppförandekod

Uppförandekod leverantörer

Sektorriktlinjer

Styrelse

• Ytterst ansvariga för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete genom antaganden av policys

CEO

• Beslutar om koncernens ställningstaganden

Swedbanks Business Ethics Committee

• Etikkommittén hanterar ärenden där hållbarhet och affärsetik är kritiska faktorer i affärsbeslut

Green Bond Committee

• Beslutar om gröna tillgångar i enlighet med Swedbank Green Bond Framework

Group Savings Sustainability Forum

• Hanterar hållbarhetsrelaterade ärenden gällande produkter inom spara-området

ISO 14001

• Certifierat miljöledningssystem

Hållbarhetsstrategi och mål

Åtaganden Ramverk Styrning Rapportering

Rapportering

Års- och hållbarhetsredovisning
Ansvarsfulla investeringar
Klimatrapport
Klimatavtryck fonder
Klimatavtryck försäkringar
Effektrapportering gröna obligationer

Väsentlighetsanalys

Swedbank för dagligen dialog med intressenter; kunder, ägare/investerare, medarbetare och samhällsaktörer. Kundkommunikationen förs både genom Swedbanks digitala och fysiska kanaler. Internt pågår en ständig dialog mellan medarbetare och chefer. Swedbank har även en kontinuerlig kontakt med myndigheter och relevanta aktörer i samhället.

Varje år genomför Swedbank kund-, varumärkes- och opinionsundersökningar samt deltar i olika branschforum som behandlar aktuella utmaningar och trender i samhället. Sammantaget ger detta en god vägledning i Swedbanks arbete och ger en bra bild av om banken fokuserar på rätt saker. Det ger också Swedbank möjlighet att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Den återkoppling Swedbank får från sina intressenter är mycket värdefull, både i bankens strategiarbete och i affärsplanering.

Väsentlighetsanalys

Under 2017 genomfördes en mer utförlig undersökning för att mer djuplodande förstå vilka frågor som Swedbanks intressenter tycker är viktiga och mest väsentliga för bankens långsiktiga överlevnad – utifrån ett etiskt, socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart perspektiv. Väsentlighetsanalysen genomfördes i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Arbetet inleddes med en intern undersökning i form av en enkät. Enkäten skickades till ett 40-tal nyckelpersoner i banken, som representerar olika affärsområden och stabsfunktioner på samtliga marknader, med god kunskap om Swedbanks intressenter. Svaren från den interna undersökningen användes sedan som underlag till väsentlighetsanalysen. Antalet väsentliga frågor konsoliderades i syfte att fokusera på det Swedbank tyckte var viktigt att mäta, och som inte fångas upp i andra kundundersökningar.

Utifrån detta konstruerades väsentlighetsanalysen. Den bestod av en enkätundersökning som handlar om allt ifrån ekonomisk stabilitet till säkra IT-system, klimatpåverkan, samhällsengagemang och jämställdhet. Frågorna skickades till drygt 1 000 privatkunder, 800 företagskunder, 1 800 medarbetare och 20 samhällsaktörer (till exempel myndigheter och

Swedbank

intresseorganisationer). I tillägg genomfördes intervjuer med 10 ägare/ investerare. Intressenterna tillfrågades hur väl de ansåg att ett visst påstående stämde in på Swedbank, till exempel "Swedbank är en finansiellt stabil bank" samt hur viktig frågan ansågs vara. Detta förstnämnda representeras av axeln "Instämmer" och det andra av axeln "Betydelse" i figuren nedan.

Resultat av väsentlighetsanalysen

Väsentlighetsanalysen resulterade i 15 väsentliga frågor. Resultatet visar på stora likheter mellan intressenterna och marknaderna när det kommer till vad som värderas som allra viktigast. Det kan även konstateras att samtliga frågor anses vara viktiga med ett lägsta genomsnitt för en enskild fråga på 8,1 (skala 1–10). Att Swedbank är en ekonomisk stabil bank och har säkra och pålitliga IT-system ansåg respondenterna vara allra viktigast oberoende av marknad. Andra områden som värderades högt var att motverka korruption och penningtvätt, transparent redovisning av resultat, skatter och avgifter, lättillgängliga produkter och tjänster samt en ansvarsfull utlåning.

Att vara en finansiellt stabil bank anses inte bara vara viktigt utan var också det område Swedbank bäst levde upp till, enligt respondenterna. Sammantaget visar undersökningen att Swedbank har en stor påverkan på samhällsekonomin och på intressenternas bedömningar och beslut. Swedbanks bedömning är att de väsentliga frågorna fortsatt är relevanta och illustrerar Swedbanks påverkan på samhället och betydelse för olika intressentgrupper. Läs mer om hur Swedbank tar ansvar för sin påverkan på samhället och betydelse för kunder, medarbetare och andra intressenter på sid 14–23.

Väsentlig fråga	Avsnitt där resultatet redovisas	Hög
Erbjuda kunder hållbara produkter och tjänster (13)	H1 Betala, H2 Spara/ placera, H3 Låna/ finansiera		Ekonomisk stabil bank 1 Hög tillgänglighet 2
Hög tillgänglighet (2)	H1 Betala		Motverka korruption
Vara en ansvarsfull ägare (10)	H2 Spara/placera		Konkurrenskraftig avkastning till investerare 7 3 4 och penningtvätt 5
Bedriva en ansvarsfull utlåning (5)	H3 Låna/finansiera		Transparent rapportering Värdeskapande samhällsengagemang 8 9 Ansvarsfull 6 Säkra IT
Verka för hållbara inköp (14)	H4 Upphandla		Jämställdhet och mångfald utlåning system
Aktivt verka för att motverka klimat förändringar (15)	H5 Miljö	mer m	13 10 Hållbara produkter och tjänster Ansvarsfull ägare 11 Attraktiv arbetsgivare
Verka för jämställdhet och mångfald (9)	H6 Medarbetare		15 14 Hållbara
Vara en attraktiv arbetsgivare (11)	Instä H6 Medarbetare, H9 Mänskliga rättigheter	Motverka klimatförändringar 12 inköp Sund kultur för lön och ersättning
Säkra IT-system (6)	H7 Antikorruption & IT-säkerhet
Aktivt motverka korruption och penningtvätt (3)	H7 Antikorruption & IT-säkerhet
Bedriva ett värdeskapande samhälls engagemang (8)	H8 Samhällsengagemang
Bedriva en transparent rapportering (4)	H10 Skatt
Vara en ekonomisk stabil bank (1) Ha en god lönsamhet som ger en konkurrenskraftig avkastning till investerare (7) Sund kultur för lön och ersättning (12)	Affärsmodell Resultat och balans räkning Finansiella noter och hållbarhetsnoter		Betydelse	Hög
	Ersättningar inom

Intressentengagemang

Intressentgrupper

Swedbanks intressenter delas in i fyra huvudkategorier: Kunder, Medarbetare, Ägare och Investerare samt Samhälle och omvärld. Utöver dessa huvudkategorier interagerar Swedbank med ett stort antal övriga intressentgrupper med varierande periodicitet. Nedan listas ett urval av dessa intressentgrupper.

Myndigheter
Kommuner och landsting
Reglerare
Pensionsförvaltare
Kapitalförvaltare
Analytiker
Journalister
Fackförbund
Studenter
Stiftelser
Ideella organisationer
Intresseorganisationer
Branschorganisationer

Identifiering och urval av intressenter

Swedbanks intressenter är de som väsentligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Detta är grunden för urvalet av Swedbanks övergripande intressentgrupper. Utifrån Swedbanks koncernövergripande ramverk, omvärldsanalys, interna diskussioner och ett aktivt och strukturerat arbete med att skapa och delta i olika forum för dialog och påverkan, identifierar och väljer Swedbank ut relevanta intressenter inom respektive intressentgrupp.

Väsentliga frågor under 2019 och formerna för intressentengagemang

Kommunikationen med intressentgrupperna är väsentlig för Swedbanks verksamhet. Banken har en löpande dialog med många olika grupper i samhället. De koncernövergripande enheterna Kommunikation, Public Affairs och Hållbarhet bistår med riktlinjer, stöd och support för intressentdialog. Swedbank verkar på olika marknader och intressentdialogen anpassas därmed vad gäller lokal implementering.

Nedan beskrivs några av de mest uppmärksammade frågorna i bankens intressentdialog under året. Läs gärna mer om hur banken hanterat dessa frågor på sidorna 14–23 och 194–216.

Kunder

Kunddialogen förs primärt via möten i bankens olika kanaler, både traditionella och digitala. Kunderna möter även banken via marknadsföringsverksamhet och aktiviteter som genomförs kontinuerligt. Swedbank genomför årligen kundundersökningar och fångar därigenom upp synpunkter och förslag. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

Digitala tjänster
Brister i bankens arbete mot penningtvätt
Tillgänglighet för våra kunder
Hållbara produkter och tjänster

Medarbetare

Den upplevda arbetssituationen har en stor påverkan på medarbetarnas prestation, engagemang och hur de uppfattas av kunder och kollegor. Swedbank genomför löpande medarbetarundersökningar, för att få medarbetarnas bild av banken som arbetsgivare. Medarbetarengagemanget mäts, diskuteras och följs upp i alla grupper. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

Internkommunikation kring bankens arbete mot penningtvätt
Lansering av People philosophy Tillsammans gör vi skillnad –
en beskrivning av bankens företagskultur och värderingar • Utbildning och kompetenshöjning
Arbetsmiljöfrågor via introduktionen av konceptet Swedbank at Work

Ägare och investerare

Swedbank är aktiv i kommunikationen om koncernens strategi och utveckling till befintliga och potentiella investerare, analytiker och media. Information tillhandahålls via olika kanaler så som via kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningar, möten med investerare, telefonkonferenser, företagets webbplats och pressmeddelanden. Kapitalmarknadsdagar hålls för att presentera Swedbank och dess verksamhet där tillfälle till dialog finns. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit:

Brister i bankens arbete mot penningtvätt
Marknads- och strategirelaterade frågor samt nya finansiella mål
Bankens hållbarhetsarbete

Samhälle och omvärld

Swedbank är engagerad i olika initiativ i samhället på våra hemmamarknader. Även om initiativen skiljer sig åt i syfte, omfattning och geografi, är målet detsamma – att verka för samhällsutveckling. Swedbank interagerar regelbundet med olika grupper i samhället genom lokala projekt och aktiviteter inom ramen för allt från affärsrelaterade frågor till folkbildning och volontärarbete. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

Hur bankens arbete med att upptäcka och förhindra penningtvätt ser ut, och hur de brister som upptäckts ska åtgärdas. Behovet av dialog har varit störst i Sverige och Estland.
Dialog om hållbarhet och samhällsengagemang med bland annat bankens ägarstiftelser har under året utmynnat i beslut om att växla upp engagemanget i samhällsfrågor inom initiativen Ung ekonomi, Digital ekonomi och Ung Företagsamhet.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Grundskolor • Gymnasium
-

• Föreningar

-
-
Högskolor
Universitet
Leverantörer
Dotterbolag
Koncernbolag
Konkurrenter
Ratinginstitut
Hållbarhetsindex
Revisorer

Hållbarhetsstyrning

Swedbanks vision och värderingar är vägledande i hållbarhetsarbetet. Bankens styrmodell och operativa struktur ska stödja Swedbanks syfte; en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen, och är även styrande för hållbarhetsarbetet i banken. Hållbarhetsstyrningen är således till stor del integrerad i koncernens verksamhetsstyrning och omfattar bankens hållbarhetspolicys, strategi, koncernmål, implementering, uppföljning och redovisning. Målet är att maximera affärs- och samhällsnyttan samt minimera de negativa effekterna av Swedbanks affär och verksamhet.

Swedbanks hållbarhetsstrategi tydliggör bankens strävan att verka för en positiv samhällsutveckling och har utvecklats i relation till FN:s globala hållbarhetsmål samt Parisavtalet. Hållbarhetsstrategin fastställs utifrån Swedbanks styrande hållbarhetsramverk (policys, ställningstaganden och sektorriktlinjer) och implementeras i nära samarbete med affärsenhetscheferna, till specifika enhetsmål och aktiviteter för att säkerställa överensstämmelse med koncernens mål och affärsplanering.

Styrande ramverk

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhetsarbetet och antar bankens policys på området, inklusive bankens uppförandekod (finns tillgängliga på swedbank.com /hallbarhet). Dessa policys gäller för koncernen och syftar till att sätta en generell standard för att bedriva verksamhet samt att anställdas agerande är i linje med gällande lagar och regelverk. De koncernövergripande ställningstagandena gällande försvarsindustrin och klimat beslutas av bankens vd och koncernchef. Dessa instruktioner innehåller mer detaljerade regleringar än i en policy. Vd och koncernchef kan utfärda instruktioner för implementering av en policy.

Swedbanks sektorriktlinjer, som ger stöd till hållbarhetsanalysen, fastställs av hållbarhetschefen som också är ytterst ansvarig för dessa. Det övergripande målet med sektorriktlinjerna är att främja hållbarhet i Swedbanks affärsrelationer med företagskunder, portföljbolag och leverantörer.

Enheten Group Sustainability leds av Swedbanks hållbarhetschef och består av en expertgrupp om sju medarbetare. Hållbarhetschefen rapporterar direkt till vd och har ansvaret för utvecklingen av bankens policys och riktlinjer inom hållbarhet, miljö och mänskliga rättigheter samt för bankens strategi, uppföljning och redovisning på området. Ansvaret för implementering och utförande ligger dock på hela verksamheten. En strategisk analys av kreditriskerna görs årligen av Group Risk med rekommendationer till affärssegmenten inför affärsplaneringen. Det övergripande syftet är att uthålligt bevara bankens låga riskprofil. Under senare år har klimatrelaterade risker och möjligheter fått allt större utrymme och integreras nu successivt i bankens strategi och verksamhetsplanering.

Styrelsen antar bankens antikorruptionspolicy, som uppdateras årligen. Group Legal ansvarar för utveckling av riktlinjer inom antikorruptionsområdet. Ansvaret för implementering av antikorruptionspolicyn åvilar hela verksamheten. För att ytterligare förstärka bankens arbete med affärsetik etablerades enheten Anti-Financial Crime (AFC) med fokus på att stärka arbetet med penningtvätt och bekämpa ekonomisk brottslighet. Ytterligare en funktion, Special Task Force, tillsattes med syftet att förstärka arbetet med de pågående utredningarna om penningtvätt.

Business Ethics Committee

För att komplettera regelverket kring hållbarhet och affärsetik har Swedbank en kommitté för dessa frågor – Swedbanks Business Ethics Committee, där bankens hållbarhetschef är ordförande. Frågor kring miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande, affärsetik och korruption

kan eskaleras till etikkommittén från alla delar av organisationen. Etikkommittén har till uppgift att vara vägledande vid affärsbeslut med koppling till hållbarhetsrisker.

Miljöledningssystem

Swedbanks klimat och miljöarbete styrs genom miljöledningssystemet, certifierat enligt ISO 14001. Syftet med miljöledningssystemet är att skapa bättre systematik och struktur i miljöarbetet, minska miljöpåverkan och säkerställa hållbara affärer. Banken underhåller och förbättrar ledningssystemet i enlighet med kraven i standarden. Miljöledningssystemet och miljöpolicyn kompletterar den koncernövergripande hållbarhetspolicyn och anger de specificerade riktlinjerna gällande Swedbanks miljöarbete.

Bankens miljöpolicy är styrande och sätter fokus på åtgärder där banken kan göra störst skillnad för miljön. Utifrån detta genomförs ett kontinuerligt arbete för att uppnå en ansvarsfull resurshantering och minskad klimatpåverkan. Arbetet med att minska egna direkta utsläpp som genereras från tjänsteresor, förbrukning av energi i lokaler och genom inköp är koncernövergripande. Som en del i miljöledningssystemet genomförs även en kontinuerlig redovisning till den årliga rapporten "Ledningens Genomgång" samt till interna och externa revisioner av miljöledningssystemet.

Åtaganden

Swedbank har anslutit sig till Science Based Targets Initiative som genom vetenskapliga metoder arbetar för att identifiera och stödja metoder för att fastställa mål kring minskning av växthusgaser för företag i linje med Parisavtalet. Swedbank har under året varit med och bidragit till den metodutveckling som kan resultera i vetenskapliga mål för hela finansbranschen. Dessa mål kommer att vara vägledande och styrande för bankens hållbarhetsarbete. Swedbank har även anslutit sig till TCFD:s rekommendationer vilket påverkar Swedbanks verksamhetsstyrning, strategi, riskhantering, mål, mätetal och rapportering gällande klimat och miljö. Utöver det signerade Swedbank i september FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet, ett gemensamt åtagande att utveckla sin verksamhet i enlighet med Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål, och att kraftfullt öka sitt bidrag till att dessa uppnås.

Uppföljning av hållbarhetsstyrning

Antikorruption

En process för kundkännedom (KYC) finns etablerad.
Systemstöd för övervakning av transaktioner och avstämningar av kunddatabaser mot sanktionslistor.
Rapportering av misstänkt marknadsmissbruk; misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insiderinformation.
Misstänkt penningtvätt eller terroristfinansiering ska utan dröjsmål anmälas till Finanspolisen inom Polismyndigheten.
Hållbarhetsanalys i kredit- och investeringsprocess mäts och följs upp.
Lista över uteslutna bolag uppdateras och följs upp löpande.
Etikkommittén antalet ärenden följs upp.

Miljö

Miljöledningssystemet i enlighet med ISO 14001, uppföljning av mål rapporteras i "Ledningens genomgång".
Hållbarhetsanalys i kredit- och investeringsprocess mäts och följs upp.
Direkt klimatpåverkan mäts och följs upp.
Aktiefonders koldioxidavtryck följs upp.
Lista över uteslutna bolag uppdateras och följs upp löpande.
Etikkommittén antalet ärenden följs upp.

Mänskliga rättigheter

I bankens hållbarhetsanalys bedöms risker relaterade till mänskliga rättigheter vid finansiering och i bankens inköpsprocess.
Uppförandekoden för leverantörer undertecknas och följs upp.
I Swedbank Roburs investeringsanalys bedöms hållbarhetsrisker.
Lista över uteslutna bolag uppdateras och följs upp löpande.
Etikkommittén antalet ärenden följs upp.

Sociala förhållanden och medarbetare

Regelbundna uppföljningar gällande jämställdhet och mångfald genomförs per affärsområde.
Arbetsmiljön följs upp årligen via arbetsmiljöronder med extern expertis.
Medarbetarundersökningar genomförs löpande och följs upp.
Sjukfrånvaro för respektive land följs upp.
Obligatoriska utbildningar följs upp.
Bankens samhällsengagemang följs upp genom att mäta och utvärdera utfallet av de olika initiativen.

Väsentlig påverkan och strategiska styrdokument

Väsentliga frågor	Väsentlig påverkan
	Medarbetare	Kunder	Samhälle & Omvärld	Ägare & Investerare
Ansvarsfull utlåning		x	x	x
Ansvarsfull ägare		x	x	x
Attraktiv arbetsgivare	x		x	x
Ekonomiskt stabil bank	x	x	x	x
God lönsamhetmed konkurrenskraftig avkastning	x	x	x	x
Hållbara inköp			x
Hållbara produkter och tjänster		x	x	x
Jämställdhet och mångfald	x		x
Motverka klimatförändringar	x	x	x	x
Motverka korruption och penningtvätt	x	x	x	x
Samhällsengagemang	x	x	x	x
Sund kultur för lön och ersättning	x			x
Säkra IT-system		x	x
Tillgänglighet		x
Transparent rapportering	x	x	x	x

Strategiska styrdokument som stödjer våra väsentliga frågor

Antikorruptionspolicy
Effektrapportering gröna obligationer • Hållbarhetspolicy
Hållbarhetsriskanalys i kreditgivning • Hälsa och arbetsmiljöpolicy
Intressekonfliktpolicy
Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering
Kreditpolicy
Löneprinciper i Swedbank
Miljöpolicy
Policy för ansvarsfulla investeringar
Policy för mänskliga rättigheter
Sektorriktlinjer
Strategi informationssäkerhet
Ställningstagande försvarsindustrin
Ställningstagande klimat
Skattepolicy
Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer

Hållbarhetsindex

I tabellen redovisas Swedbanks resultat i externa hållbarhetsindex och investerarundersökningar som genomförts under året. Resultaten ger en bild av Swedbanks prestation på hållbarhetsområdet utifrån olika intressenters prioriteringar.

Under året har bankens betyg i flera index redovisat en nedåtgående trend vilket till stor del beror på brister i bankens arbete för att motverka penningtvätt. Swedbank för kontinuerligt en dialog med bankens intressentgrupper kring hur arbetet fortskrider med att åtgärda de brister som identifierats i rutiner, system och processer för att motverka penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.

Hållbarhetsindex/ranking	2019	2018	2017
Bloomberg Gender and Equality Index1	77	85	72
CDP (betyg)2	B	B	B
Dow Jones Sustainability Index (betyg)3	76	72	81
Equileap (placering)4	66	9	12
Fair Finance Guide (betyg %)5	65	64	61
FTSE4Good ESG rating (betyg)6	4,6	4,4	4,1
ISS Corporate Rating (betyg)7	C
MSCI ESG rating (betyg)8	A	AA	AA
Sustainalytics (betyg)9	75	80

1) Betygskala 0–100.

betyget för finanssektorn 2019.

3) Betygskala 0–100. Betyget för 2018 (79) är reviderat på grund av brister i bankens arbete med penningtvätt.

4) Swedbanks placering av totalt 3 519 företag 2019. Betyget för 2019 var 59%.

5) Betygskala 0–100%. 6) Betygskala 0–5. Swedbank är kvalificerad

för FTSE4Good Index.

2) Betygskala A–D-. Maxbetyg A och C är genomsnitts-

H1 Betala

Swedbanks digitala tjänster möjliggör för kunderna att enkelt komma i kontakt med banken och utföra sina bankärenden när och hur det passar dem. God tillgänglighet, oavsett kanal, är en av de viktigaste faktorerna när kunderna besvarar undersökningar. Utöver ett stort kontorsnät, finns de flesta tjänsterna på digitala plattformar som mobilapp och i internetbanken.

Tillgänglighet

Det ska vara enkelt för alla kundgrupper att komma i kontakt med banken. Flera initiativ har tagits de senaste åren för att göra det enklare att nå och förstå de produkter och tjänster som banken erbjuder. Säkerhetsinformation finns på 12 språk och dessutom finns möjligheten för hörselskadade att använda teletal när de ringer bankens personliga service. För att öka funktionaliteten har flera samarbeten initierats med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar, exempelvis Funka.nu. Säkerhetsdosan finns även med större knappar och ljud samt produktblad i blindskrift. För att bidra till att fler äldre blir digitalt inkluderade hålls utbildningsträffar om digitala tjänster på flera bankkontor samt för pensionärsnätverk.

För att motverka det digitala utanförskapet arbetar Swedbank tillsammans med sparbankerna och sparbanksstiftelserna med initiativet "Digital ekonomi", där syftet är att hjälpa de som är osäkra att våga prova digitala tjänster som BankID och Swish. Ut över det så läggs även stor vikt på säkerhet på nätet och hur man undviker bedrägerier.

Betalningar och e-handel

Betalningsområdet är i snabb förändring vilket drivs på av ny teknik, nya aktörer och lagstiftning som öppnar upp betalningsmarknaden ytterligare. För att möta den ökade konkurrensen på betalmarknaden och ett förändrat konsumentbeteende, från fysisk handel till ökad e-handel, har Swedbank tagit fram ett nytt helhetserbjudande, Swedbank Pay. Via Swedbank Pay samlar banken produkter och tjänster från Swedbank och PayEx under ett varumärke på den nordiska marknaden. Swedbank vill möta både handlarnas och konsumenternas behov av enkla, smarta betallösningar för en bra kundupplevelse. Via Swedbank Pay hjälper banken såväl stora som små företag att på ett smidigt sätt ta betalt av sina kunder, via kortinlösen, e-handel eller i butik.

Betalningstransaktioner och kort

Swedbank fortsätter att utveckla digitala tjänster inom betalnings- och kortområdet. Inom kortområdet är Swedbank en av de största betalningsförmedlarna i Europa, femte störst på att lösa in kortbetalningar från butiker och tionde störst gällande flest antal köp med kort utgivna av banken. Antalet kortbetalningar har fortsatt att öka, medan kontantuttagen minskar. Kontaktlösa kort, med möjlighet att göra betalningar under 200 kr genom att endast hålla kortet mot terminalen i kassan, har fortsatt att distribueras under året. Samma funktionalitet gäller för kontaktlös betalning för mobiltelefoner för svenska kort i Samsung Pay och Apple Pay där Swedbanks kort kan användas som betalningsmedel i plånboksfunktionen. Detta gäller även för betalningstjänsten Masterpass, en digital plånbok där man säkert kan förvara kort- och leveransuppgifter för sina Swedbankkort. På detta sätt möjliggörs säker e-handel med kort i mobiltelefoner och läsplattor. Kontaktlösa kort främjar en mer sparsam distribuering av bankkort, i och med att dessa har en längre livslängd än bankkort som sätts i terminalen eftersom dessa sliter mer på kortet.

Partnerskap

Antalet förmedlade mobilbetalningar via Swish fortsätter att öka. Swish är ett samarbete med ett antal andra banker i det gemensamma GetSwish AB som förmedlar realtids kontobetalningar för privatpersoner och handeln i Sverige samt e-handel för svenska e-handelsföretag. Genom ett strategiskt samarbete mellan Swedbank och Intrum Justitia får kunder som har eller är på väg in i finansiella svårigheter hjälp att förebygga och hantera problem i ett så tidigt skede som möjligt. Ytterligare ett samarbete med andra banker är inom ECPAT Sverige, en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn, där fokus är att stänga säljarens möjlighet att ta emot betalningar genom det finansiella systemet.

Sverige	2019	2018	2017
Antal kortköp (milj)	1 372	1 320	1 248
Kontor	168	186	218
Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1	3,1	3,0	2,9
Andel försäljning i digitala kanaler, (%)2	54	50	48
– varav dagliga bankprodukter3	29	29	29
– varav spara & pension	85	82	81
– varav privatlån	17	11	6
– varav företag	7	6	5
– varav försäkring	11	10	10
Swishbetalningar inklusive Sparbanker (milj)	248	192	130
Förladdat kort (antal)4	16 172	17 334	16 841

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad, inklusive Sparbanker.

2) Siffrorna för 2017 och 2018 är reviderade.

3) Avser kort och betalningar. 4) Antal aktiverade kort. Förladdat kort erbjuds till kommuner, landsting, myndigheter och offentliga företag. Tjänsten används för utbetalning av försörjningsstöd och ersättning till personer som saknar personnummer eller bankkonto, men även som ett kollektivt handkassekort inom offentlig verksamhet såsom skolor, boenden

med mera. Kortet ersätter ofta kontanthantering och kan användas i alla butiker och uttagsautomater och används av ungefär hälften av landets kommuner.

Antal kortköp (milj) 232 211 192 Kontor 26 33 34 Funktionsanpassade kontor och representationspunkter 30 31 32 Insättnings- och uttagsautomater 386 391 392 Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1 0,5 0,5 0,5 Andel försäljning i digitala kanaler, (%)2 66 54 47 – varav dagliga bankprodukter3 66 52 47 – varav spara & pension 56 63 52 – varav privatlån 95 68 60 – varav företag 39 15 10 – varav försäkring 66 54 47 Lettland 2019 2018 2017 Antal kortköp (milj) 192 165 142 Kontor 30 33 36 Funktionsanpassade kontor och representationspunkter 29 25 26 Insättnings- och uttagsautomater 366 367 389 Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1 0,6 0,6 0,5 Andel försäljning i digitala kanaler, (%)2 59 53 48 – varav dagliga bankprodukter3 54 47 40 – varav spara & pension 71 46 42 – varav privatlån 79 64 58 – varav företag 30 6 3 – varav försäkring 77 77 68 Litauen 2019 2018 2017 Antal kortköp (milj) 204 161 132 Kontor 43 59 63 Funktionsanpassade kontor och representationspunkter 57 59 59 Insättnings- och uttagsautomater 410 416 418	Estland	2019	2018	2017





























Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1 0,8 0,7 0,6
Andel försäljning i digitala kanaler, (%)2 69 66 59
– varav dagliga bankprodukter3 67 67 53
– varav spara & pension 65 77 69
– varav privatlån 70 54 42
– varav företag 39 14 10
– varav försäkring 75 72 43

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad. 2) Siffrorna för 2017 och 2018 är reviderade. 3) Avser kort och betalningar.

H2 Spara/placera

Swedbank och Swedbank Robur anser att ansvarsfulla och hållbara placeringar gör skillnad för hållbar utveckling på lång sikt. Hållbarhet har blivit en alltmer självklar och integrerad del inom kapitalförvaltningen och efterfrågan på den typen av sparformer ökar. Idag erbjuds därför olika former av hållbart sparande via kapitalförvaltningen.

Hållbarhet i Swedbank Roburs fonder

Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur antog under året en ny vision; att bli världsledare i hållbart värdeskapande. Visionen uppnås genom att göra det enkelt för kunderna att ta hållbara investeringsbeslut. Kriterier inom hållbarhet har införts i fler fonder och nya produkter med hållbarhetsinnehåll har lanserats. Swedbank Robur har tagit en aktiv del i branschforum för att förbättra kundinformationen om hållbarhet i fonder. Dessutom har egna anpassningar gjorts för att möta kommande EU-lagstiftning gällande hållbara finanser.

Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och utanför Sverige har Swedbank Robur ett ansvar och möjlighet att påverka. Genom dialog och aktivt ägande bidrar fondbolaget till att utveckla bolagens arbete med hållbarhet och ansvarsfull bolagsstyrning.

Utvecklingen av Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar har fortsatt. Den utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar fondbolagets alla fonder. I policyn beskriver Swedbank Robur hur FN:s globala hållbarhetsmål är en vägledning i bolagets investeringar. I oktober bytte fonderna Ethica Global och Ethica Sverige namn till Transition Global och Transition Sweden. Dessa fonder investerar sedan tidigare i bolag som har ett bra hållbarhetsarbete och produkter och tjänster som bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål. Fondernas uppdrag breddades till att även investera i bolag med potential att ställa om mot FN:s globala hållbarhetsmål. I oktober lanserades en ny fond, Access Edge Emerging Markets. Fonden investerar i tillväxtmarknader och tar hänsyn till klimatfrågor.

Integrerad förvaltning

Hållbarhet ingår i investeringsfilosofin i all förvaltning och hållbarhetskriterier är en del av investeringsanalysen inom ränteförvaltning, indexnära förvaltning samt fundamentalt baserad aktieförvaltning. I policyn för ansvarsfulla investeringar har hållbarhetsinnehållet i fonderna förtydligats och processen för utökad riskbedömning har utvecklats. Swedbank Roburs hållbarhetsanalytiker besöker verksamheter, utvärderar bolags risker och möjligheter och ger dem konkreta utvecklingsförslag. Detta arbete vägs in i investeringsanalyser och urval. Vissa fonder har aktivt investerat i bolag som arbetar målinriktat med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. Investeringar inom gröna obligationer ökade med drygt 80 procent mot föregående år och ägandet uppgick under det fjärde kvartalet till ett värde av 21 mdkr. Varje förvaltare har presenterat hållbarhetsarbetet i sin fond för representanter från fondbolagets ledning och hållbarhetsanalysteam. Fondförvaltare och hållbarhetsanalytiker har haft ett stort antal dialoger med bolag i syfte att utveckla hållbarhetsarbetet i varje fond och i Swedbank Robur.

Påverkan som ägare

Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och ledning, huvudsakligen i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värdeskapande bolag är en bra strategi och god kontroll över verksamheten, vilket innefattar både möjligheter och risker inom hållbarhet. Det är till nytta både för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag över hela världen – dels via eget arbete, dels i samarbete med andra aktörer, till exempel Principles for Responsible Investments (PRI) investerargrupper, analysleverantörer och intresseorganisationer. Förutom att arbeta direkt med bolag har ett antal teman identifierats där hela branscher kan påverkas. Under året har dialogerna främst berört klimat och förnybar energi, avskogning, mångfald, AML samt ansvar inom spelbranschen.

Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och något som ständigt utvecklas och förbättras. Sedan flera år redovisas utförlig information om Swedbank Roburs röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande i valberedningar. Det nya aktieägardirektivet som trädde i kraft under året innebär ökade krav på aktieägares ansvarstagande och transparens i linje med detta. En anpassning till det nya aktiemarknadsdirektivet är att Swedbank Roburs ägarpolicy, som har varit publik sedan 1996 och som omfattar alla fonder, har bytt namn till Swedbank Roburs principer för aktieägarengagemang. Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsens sammansättning, ledningens ersättningar inklusive aktierelaterade incitamentsprogram, hållbarhet samt att bolagen har bra system för styrning, kontroll och informationsgivning. Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelsen ska också aktivt driva de hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget.

För de bolag Swedbank Robur medverkat i valberedningen har i genomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med startläget och är även detta år högre än för börsbolagen som helhet.

I amerikanska bolag har fondbolaget röstat för flera aktieägarförslag, exempelvis avseende klimat och miljö, samt förbättrad bolagsstyrning.

Exkluderingar

Swedbank Robur investerar inte i bolag som tillverkar, moderniserar, säljer eller köper klusterbomber, personminor, kemiska och biologiska vapen samt kärnvapen. År 2018 beslutades att bolag som producerar tobaksprodukter till mer än fem procent av omsättningen exkluderas vilket implementerades den första januari i år. Kriteriet för exkluderingar av bolag som producerar kol skärptes i november i år från tidigare 30 procent till fem procent av omsättningen. Även bolag som producerar pornografiskt material exkluderas. Bolag har också uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella normer och konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa förändringsvilja. Flera fonder har tillämpat mer långtgående uteslutningskriterier för alkohol, tobak, spel, vapen, krigsmateriel och pornografi samt fossila bränslen.

Kapitalförvaltning1	2019	2018	2017
Totalt förvaltat kapital (mdkr)	1 530	1 266	1 252
– varav i fonder (mdkr)	1 083	857	871
Förvaltat kapital där hänsyn har tagits till hållbarhetsaspekter (%)2	100	100	29
Förvaltat kapital med utökade exkluderingar3 och/eller positiva inval (%)	54	50	34
Förvaltat kapital där hållbarhetsaspekter varit avgörande för investering (%)4	5	5	5
lnvesteringar i hållbara obligationer (mdkr)	21	12
Avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond5	45	42	45

1) Kapitalförvaltning i Swedbank Robur per 2019-12-31.

2) Andel av totalt förvaltat kapital. Sedan 2018 omfattas allt förvaltat kapital av Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar och tillämpar riskbedömning samt exkluderingar med avseende på etik och hållbarhet.

3) Andel av totalt förvaltat kapital. Kapital som förvaltats med exkluderingskriterier som är mer långtgående än Policyn för ansvarsfulla Investeringar. Före investering har analys gjorts av hållbarhetsaspekter, internationella normer eller kontroversiella produkter.

4) Andel av totalt förvaltat kapital som utöver exkluderingar förvaltats med krav på analys av hållbarhetsaspekter och/eller positiva inval avseende hållbarhet.

5) Antalet anslutna mottagarorganisationer var 74 st. Total utdelning sedan fondstart är cirka 1,2 mdkr.

Påverkansarbete fonder, antal	2019	2018	2017
Kontaktade bolag i ägar- och hållbarhetsfrågor1	645	425	299
– varav bolag noterade i Sverige	196	74	81
– varav bolag noterade i utlandet	449	351	218
– varav kontaktade av egna analytiker	157	186	160
– varav kontaktade av fondförvaltare	304
Antal kontakttillfällen, egna analytiker	229	265	261
– varav möten2	162	142	96
Antal kontakttillfällen, fondförvaltare	829
– varav möten2	827
Deltagande i bolagsstämmor	429	424	336
– varav i bolag noterade i Sverige3	229	232	195
– varav i bolag noterade i utlandet	200	192	141
Deltagande i valberedningar4	94	91	81
– andel kvinnor i bolagsstyrelser (%)5,6,7	37	38	37

1) Totalsiffra rensad för dubbletter. Kontaktade av Swedbank Roburs analytiker, fondförvaltare och ägarstyrningsteam: 534, av leverantörer: 217 (84) och inom ramen för investerarsamarbeten 125 (155).

2) Avser telefonkonferenser och fysiska möten.

3) Inklusive 10 (8) stämmor i onoterade bolag. 4) Varav 93 (90) i bolag noterade i Sverige och 1 (1) i bolag noterat i Finland.

5) I styrelser där Swedbank Robur deltagit i valberedningen.

6) Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive år 2017-2019 var i genomsnitt 34%, 35% och 36%, vilket innebär en ökning med: 3 (2017), 3 (2018) och 1 (2019) procentenheter. 7) Inklusive vd om bolagsstämmovald.

Klimatpåverkan i fonderna

Swedbank Robur ökade sina samarbeten kring påverkan i klimatfrågor. Genom nätverk såsom Swedish Investors for Sustainable Development (SISD), Global Investors for Sustainable Development (GISD), Climate Action 100+ och International Investors Group on Climate Change (IIGCC) arbetade Swedbank Robur aktivt för att påverka regeringar och bolag att ställa om till hållbara lösningar. Klimatfrågor har ingått i hållbarhetsanalys och påverkansdialoger. Bolag med särskilt höga utsläpp och stor klimatpåverkan har kontaktats i syfte att få bolagen att öka takten i sin omställning.

Swedbank Robur redovisar årligen hur mycket koldioxid bolagen i en fond släpper ut i relation till intäkterna för aktie- och blandfonder. Swedbank Robur har sedan tidigare anslutit sig till TCFD:s rekommendationer i syfte att utveckla strategi och mål, riskhantering, mätetal och rapportering gällande klimat och för att bedöma hur bolagen i fonderna påverkas finansiellt av klimatförändringar.

I slutet av året genomförde Swedbank Robur en klimatanalys av sina innehav i företagsobligationer och aktier i de sektorer som påverkas mest av omställningen till ett lågfossilt samhälle. Analysen utfördes enligt The Paris Agreement Capital Transition Assessment (PACTA), ett verktyg som utvecklats för institutionella investerare av organisationen Two Degree Investor Intitative med stöd från PRI. Analysen visar att Swedbank Robur är underviktade i jämförelse med den globala marknaden inom olja och gas, kol, kraftproduktion och fordonstillverkning, både i fråga om aktier och obligationer. Detta innebär en minskad risk för Swedbank Robur att ha investeringar i företag vars affärsmodeller inte är i linje med klimatomställningen, även kallade "strandade tillgångar". Ambitionen är att successivt öka investeringarna i sektorer med lägre koldioxidintensitet, till exempel förnybar energi, för att på så sätt minska fondernas koldioxidutsläpp och bidra till en hållbar omställning.

Klimatavtryck, fonder i urval jämfört med sina	ton CO2e/mkr,	ton CO2e/mkr,
respektive index1	fond	index

Tre största fonderna (fondförmögenhet, mkr)
– Allemansfond Komplett (61 178)	5	19
– Aktiefond Pension (48 203)	28	19
– Kapitalinvest (37 157)	7	19

6	6
12	19
7	25
4	22
33	42

Omställningsfonder2 (fondförmögenhet, mkr)
Transition Global3 (3 674)	5	22
Transition Sweden3 (8 146)	8	6
Global Impact (1 949)	11	25

1) Beräkningarna baseras på fondinnehav per 2019-06-30. Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer, resultatet visar "Weighted average carbon intensity Scope 1+2".

2) Fonder med uppdrag att bidra till hållbar omställning och FN:s globala hållbarhetsmål.

3) Fonderna Ethica Global, samt Ethica Sverige bytte under året namn till Transition Global samt Transition Sweden.

Swedbank Försäkring

Swedbank Försäkring, ett helägt dotterbolag i Swedbank, erbjuder pensions-, kapitaloch person/riskförsäkringar för både privatkunder och företag. Swedbank Försäkring arbetar aktivt för en hållbar utveckling av samhälle och miljö för att höja graden av hållbarhet, både utifrån bolagets kunderbjudande och interna arbete. Försäkringsbolaget strävar efter att öka medvetenheten om hållbara investeringar för att möjliggöra för kunderna att göra medvetna val.

För tredje året i rad har Swedbank Försäkring publicerat en rapport om hållbarhetsarbetet och hur företaget verkar för att hållbarhet ska vara en naturlig del i placerings erbjudandet, för kundens sparande inom pension oavsett om placeringen är i en traditionell-, depå-, eller fondförsäkring. I enlighet med Svensk Försäkrings rekommendation att redovisa försäkringsbolagets koldioxidavtryck har företaget även publicerat koldioxidavtrycket för aktieportföljen.

För att stärka och vidareutveckla arbetet med hållbarhet, och organisationen, har en ny roll, hållbarhetsansvarig, tillsatts under året.

Strukturerade produkter

Swedbank erbjöd fram till juni 2019 sparande i form av strukturerade produkter, både med och utan återbetalningsskydd, där avkastningen är knuten till olika tillgångsslag och marknader, så kallade SPAX Nu och Bevis Nu. Till följd av ett vikande intresse från den svenska marknaden har Swedbank valt att sluta producera och distribuera strukturerade produkter och omprioritera resurserna till andra produkter och tjänster inom spara-området.

Strukturerade produkter med hållbarhetsprofil, mkr	2019	2018	2017
SPAX Europa Hållbar		52	78
SPAX Global Hållbar1	193	208	121
SPAX Hållbar Horisont			89
SPAX Jämställdhet		11
SPAX Norden Hållbar			9
SPAX Pension		42
SPAX Världen Hållbar		12	243
Aktiebevis Autocall Svenska Bolag			9
Aktiebevis WinWin Svenska Bolag			80

1) SPAX Global Hållbar emitterades 30 gånger under 2019.

H3 Låna/finansiera

Utlåning är en del av Swedbanks kärnverksamhet. Swedbank främjar en ansvarsfull och långsiktig utlåning genom att riskbedöma kundens långsiktiga ekonomiska situation samt tydliggöra eventuella hållbarhetsrisker för kunden genom rådgivning.

Amortering

I Sverige har Finansinspektionen vidtagit åtgärder i form av skärpta amorteringskrav i syfte att dämpa de senaste årens ökade skuldsättning bland svenska hushåll, vilket är i linje med Swedbanks arbete för en ansvarsfull utlåning. I tabellen för amorteringar redovisas hur statistiken ser ut vad gäller amortering i relation till belåning.

Digitalisering av bankens utlåningsprocesser

Swedbank utvärderar och vidareutvecklar sin tillgänglighet för bankens kunders olika behov. För att göra utlåningstjänster ännu mer tillgängliga och förenkla vardagen för kunderna utvecklas de digitala erbjudandena, däribland de digitala processerna för konsumtionskrediter och lånelöften. Under året har den planerade utvecklingen att digitalisera och automatisera processen för kunder som vill utöka sitt bolån fullföljts. Detta är en utveckling som både efterfrågats och uppskattas av kunderna.

Hållbarhetsanalys i kreditgivningen

I kreditprocessen beaktas hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbarhetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 5 mkr i Sverige och 0,8 meur i de baltiska länderna. För övriga kunder görs en allmän bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens art och komplexitet. Under året integrerades extern analys i hållbarhetsanalysverktyget, som bedömer kundens materiella aspekter, risker och hur kunden hanterar dem. Parallellt infördes hållbarhetsmål kopplade till incitamentsprogram för kundansvariga för bankens storföretagskunder, vilka är i linje med den externa analysen.

Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns 13 sektorriktlinjer. Sektorriktlinjerna fungerar som verktyg för att på bättre sätt få inblick i olika branschers hållbarhetsproblematik samt tillhandahålla tips och råd på vilka aspekter som bör adresseras med kunden. Swedbank har även två ställningstaganden inom klimat och försvarsindustrin, vilka redogör för hur Swedbank ska verka i förhållande till frågor rörande klimatförändringar och försvarsindustrin. Där tydliggörs bland annat att Swedbank avstår från direktfinansiering i kolkraftverk och investering och finansiering i bolag som har över 30 procent av sin omsättning från produktion av kol. Swedbanks ställningstaganden ligger till grund för bankens koncernövergripande uteslutningslista där de bolag som Swedbank helt utesluter finns med. Bakgrunden till att bolagen utesluts kan vara att de kränkt olika internationella normer kring mänskliga rättigheter, korruption, arbetsrätt och miljö.

Som stöd i dialogen med kunden kring fastighetsspecifika hållbarhetsrisker används en checklista innehållande fastighetsspecifika hållbarhetsrisker. I och med att Swedbanks utlåning inom fastighetssektorn utgör cirka hälften av Swedbanks utlåning, är detta en strategisk sektor att fokusera på för att få störst effekt vid hantering av bankens hållbarhetsrisker.

I de fall ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras den till etikkommittén för en grundligare bedömning och vägledning. Etikkommittén behandlar ärenden kopplade till frågor rörande miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande, affärsetik och korruption. De ärenden som inkom till rådet under 2019 berörde etiska dilemman relaterade till t.ex. försvarsutrustning, skatt, cannabis och spel.

Ramverk för grön utlåning

Swedbank etablerade ett ramverk för gröna obligationer år 2017. Ramverket tydliggör och kategoriserar finansiering som bidrar till en minskad miljöpåverkan. I samband med att ramverket etablerades emitterades bankens första gröna obligation med en volym om 500 meur. Under 2018 utfärdade Swedbank sin andra gröna obligation, med en volym om 2 mdkr, även den med fem års löptid. Banken redogör för både lånevolym och dess förväntade påverkan genom sin effektrapportering (Swedbank Green Bond Impact Report). Rapporteringen finns publikt på Swedbanks officiella hemsida. Det investerade kapitalet används främst för att finansiera hållbara investeringar i fastigheter och förnybara energikällor.

Hållbarhetsinriktade produkter

Swedbank uppmuntrar till hållbara affärsmodeller och har ambitionen att erbjuda finansieringsprodukter och tjänster som bidrar till omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Erbjudande till privatpersoner

Gröna bolån/hypotekslån Swedbank vill främja ett hållbart val av boende. Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad bolåneränta.
Grönt billån Swedbank vill uppmuntra kunder att köpa bilar med mer begränsade utsläpp, för att försöka minska de genomsnittliga bilutsläppen. Kunder erbjuds därför rabatt när de lånar till en mer miljövänlig bil som uppfyller vissa kriterier.
Sollån/Lån solceller Förmånlig ränta på lån till solpaneler som möjliggör sänkta elkostnader.

Erbjudande till företag

Gröna lån Gröna lån är en del av Swedbanks totala finansieringserbjudande som avser att främja miljön och ett hållbart samhälle. Det är en flexibel finansieringsform som syftar till att stödja en positiv klimatpåverkan och skapa långsiktigt solida och hållbara bolag. Gröna lån har en god flexibilitet i form av exempelvis löptid och volym, där specifika villkor och krav baseras på respektive låntagare och underliggande syfte med finansieringen.
Hållbarhetslänkade lån Dessa lån skiljer sig från vanliga gröna lån i den meningen att de kan användas för allmänna företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Lånen är kopplade till låntagarens hållbarhetsprestanda som mäts genom sociala eller miljörelaterade hållbarhetskriterier. Hur bolaget presterar på hållbarhetsområdet är därmed kopplad till lånets underliggande marginal i förhållande till förutbestämda mål för hållbarhet. Förbättrad hållbarhetsprestanda sänker räntan och reducerar därmed finansieringskostnaderna. Om målen inte uppnås kan räntan höjas.
Gröna, Sociala och Hållbara obligationer Swedbank har ett starkt fokus på hållbara obligationer för kunder inom kapitalmarknaden. Enheten Swedbank Debt Capital Market, inom affärsområdet Stora Företag och Institutioner, erbjuder gröna obligationer, sociala obligationer och hållbarhetsobligationer. Detta gynnar både emittenter som söker grön finansiering, exempelvis företag och kommuner, och investerare som visar en aktiv efterfrågan på hållbara investeringar, exempelvis försäkringsbolag, pensionsförvaltare och fondförvaltare.
Hållbarhetslänkade obligationer Swedbank Debt Capital Market erbjuder även hållbarhetslänkade obligationer med kupongen kopplad till exempelvis miljömässiga mål eller specifik ESG rating. Strukturen skiljer sig från traditionella gröna obligationer eftersom intäkterna används för allmänna företagsändamål snarare än för specifikt syfte och kräver inget grönt ramverk eller regelbunden rapportering.
Hållbarhetsrelaterad rådgivning Swedbank Debt Capital Market erbjuder hållbarhetsrelaterad rådgivning till emittenter. En av produkterna är en hållbarhetsrelaterad "peer review" baserad på data från externa leverantörer. Swedbank erbjuder även analys och rådgivning inom hela hållbarhetsområdet genom vårt partnerskap med Kepler Cheuvreux. Swedbank Macro Research uppdaterar kontinuerligt nationella hållbarhetsindikatorer, som mäter de nordiska och baltiska ländernas framsteg mot att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål.

Utlåning privat (Sverige)	2019	2018	2017
Gröna bolån/hypotekslån (mkr)1	52
Grönt billån (mkr)1	3
Sollån (mkr)2	99
Hushåll med belåningsgrad över 70 % av bostadens värde (%)	16	16	11
Andel hushåll med belåning över 70 % som amorterar (nyutlåning)3	99	99	99
Andel hushåll med belåning över 70 % som amorterar (totalt portföljen)	98	97	96

1) Portföljens volym.

2) Portföljens volym, inkluderar även bankens Energilån, finansiering av energieffektiviseringar.

Inkluderar ej Sparbankerna. 3) Nyutlåning avser alla bolån utbetalda under fjärde kvartalet för respektive år.

Utlåning företag	2019	2018	2017
Företagsutlåning (mkr)	553 095	547 724	521 001
Utlåning förnyelsebar energi (mkr)1	10 489	7 756	7 466
Kunder utlåning förnyelsebar energi (antal)1	163	158	138
Grön utlåningsportfölj (mkr)	13 958	10 319	7 732
– varav lån till gröna fastigheter2	11 541	8 471	5 431
– varav lån till vindkraft3	2 417	1 848	2 301
Hållbarhetslänkade lån (mkr)	3 533
Utestående gröna obligationer (mkr)4	7 216	7 133	4 912
Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal)5	51	30	12
Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr)5	25,3	15,14	3,54
Andel i relation till total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (%)5	14	11	3
Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr)5	54,6	29,36	14,26

1) Total utlåning till förnyelsebar energi avser finansiering av vattenkraft, vindkraft, sol, fjärrvärme med biomassa och biogas.

2) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter.

3) Ingår som en del i Utlåning förnyelsebar energi.

4) Swedbank AB emittent (finansiering av vindkraft och gröna fastigheter).

5) Swedbank AB emissionsinstitut (finansiering av t.ex. sol, vind och vattenkraft). 6) Reviderad siffra jämfört med 2018 för att endast presentera Swedbanks andel av totalt emitterad volym.

Hållbarhetsanalys utlåning företag	2019	2018	2017
Svensk bankverksamhet (antal beviljade kreditärenden)	60 237	42 740	34 2971
Baltisk bankverksamhet (antal analyser)2	2 453	2 102	1 873
Stora företag och Institutioner (antal beviljade krediter)	1 403	1 448	1 291
Totalt antal ärenden som eskalerats till etikkommittén (antal)	10	13	11
– varav kundrelaterade ärenden	8
– varav policy och styrningsrelaterade ärenden	2

1) Inkluderar även kreditärenden hanterade av Swedbank Finans fr.o.m december 2017.

2) Antalet hållbarhetsanalyser redovisas, ej antal beviljade krediter (korrigering jämfört med 2018).

Företagsutlåning fördelat på länder, %	2019	2018	2017
Sverige	85	86	86
Estland	6	5	5
Lettland	2	2	2
Litauen	4	3	3
Norge	3	3	3
Övriga	01	01	01

1) Andelen uppgår till mindre än 0,5%.

Företagsutlåning fördelat på sektorer, %	2019	2018	2017
Fastighetsförvaltning	46	42	42
Jordbruk, skogsbruk och fiske	12	13	13
Tillverkningsindustri	8	9	9
Handel	6	6	6
Shipping	3	4	5
Offentliga tjänster	4	4	4
Byggnadsverksamhet	3	4	4
Företagstjänster	4	5	5
Transport	3	3	3
Finans och försäkring	3	2	2
Hotell och restaurang	2	2	1
Informations- och kommunikations verksamhet	2	2	2
Övrig företagsutlåning	4	4	4

H4 Upphandla

Den centrala inköpsprocessen reglerar att avrapporterade inköp över 50 000 euro hanteras med stöd av bankens centrala inköpsenhet. Swedbank har under de tre senaste åren slutit fler ramavtal och därmed har antalet totala inköpsärenden som hanterats av bankens centrala inköpsenhet minskat eftersom avrop mot befintligt ramavtal möjliggjorts. Speciellt inom konsultområdet är detta tydligt. Swedbanks affärsområden äger leverantörsavtal och kravspecifikationer lokalt och därför kan vissa avtal ingås utan att den centrala inköpsenheten involveras.

Swedbank är ett serviceföretag och har en leverantörsbas som består av nästan 12 000 leverantörer, främst inom Europa. Bankens årliga inköpskostnad uppgår till nästan 9,7 mdkr fördelat på fem olika kategorier; banktjänster och infrastruktur, fastigheter och hyra, informations- och kommunikationsteknologi, marknadsföring och professionella tjänster (HR).

Uppförandekod för leverantörer

Risker relaterat till hållbara inköp för Swedbank är bland annat ryktes- och kvalitetsrisker. I syfte att minimera dessa genomförs, vid de upphandlingar som bankens centrala inköpsenhet hanterar, ett undertecknande av Swedbanks uppförandekod för leverantörer. Det är en del av ett bindande avtal och ska undertecknas av samtliga leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer reglerar viktiga områden inom ramen för mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, affärsetiska aspekter och miljö. Därutöver inkluderas särskilda hållbarhetsfrågor direkt i den specifika upphandlingen, såsom relevanta certifieringar och processbeskrivningar.

Hållbarhetsbedömning vid upphandling

Som en del av upphandlingsprocessen genomförs en första screening av leverantören, då potentiella risker för hållbarhet bedöms, där hänsyn tas till lands- och sektorrisk samt affärskritiska risker så som inköpskostnad och ryktesrisk. De leverantörer som väljs ut från denna fas inkluderas i Swedbanks digitala leverantörsplattform för vidare hållbarhetsbedömning. Plattformen etablerades 2018, och i denna utvärderas leverantörer i förhållande till de hållbarhetskrav som ställs i leverantörskoden. Leverantörer analyseras specifikt utifrån godkännande av leverantörskod, landsrisk- och sektorriskbedömning, samt resultat av självskattning. Det primära syftet är att säkerställa och stödja leverantörer i att åtgärda sina hållbarhetsrisker, och likaså att identifiera och främja de hållbarhetsmöjligheter som finns. Medarbetarna inom den centrala inköpsenheten har utbildats under året i hantering av hållbarhetsanalys via den digitala plattformen.

Uppföljning och tredjepartsgranskning

Befintliga leverantörer följs upp främst via löpande dialog. Genom dialog kan Swedbank få förståelse för och stödja sina leverantörer i hållbarhetsutmaningar, samt uppmärksamma möjligheter. Därutöver genomförs, vid särskilda behov, besök på plats hos leverantören, baserat på resultatet av hållbarhetsanalysen och för att följa upp hur överenskomna åtaganden efterföljs.

Swedbank har etablerat en process för leverantörsbesök. Efter ett leverantörsbesök, kan en åtgärdsplan, vid behov, upprättas tillsammans med leverantören, som sedan blir underlag för uppföljning.

Swedbank ingår avtal med en extern partner för att, på uppdrag av banken, genomföra omfattande tredjepartsgranskningar av leverantörer, då exempelvis ett leverantörsbesök inte varit tillfredsställande, samt även assistera i tredjepartsanalyser och ge rekommendationer. Dessa uppföljningsaktiviteter och resultat inkorporeras också i den digitala plattformen för att sammanställa all relevant information och analys om varje enskild leverantör på ett ställe.

En etablerad eskaleringsprocess finns på plats för vidare hantering av leverantörer som identifieras som hög risk vid hållbarhetsanalysen. Ärenden eskaleras till inköpsenhetens hållbarhetsråd som vidare beslutar om leverantörsåtgärder och om leverantörskontrakt ska avslutas. Bankens etikkommittén kan även konsulteras vid etiska dilemman.

Utvärdering av leverantörer	2019	2018	2017
Antal leverantörer	11 753	12 444	13 551
Total inköpsvolym (mkr)	9 680	8 354	9 027
Antal avrapporterade inköp som har genom gått en hållbarhetsbedömning	199	155	375
Andel avrapporterade inköp som har genom gått en hållbarhetsbedömning (%)1	62	61
Genomförda leverantörsbesök2	1		30

1) Andelen baseras på total inköpskostnad.

2) Under året har ett leverantörsbesök genomförts hos en befintlig leverantör.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

H5 Miljöpåverkan

Dagens samhälle står inför en omfattande omställning för att kunna realisera betydande utsläppsminskningar på kort tid och samtidigt förbereda anpassningar för de konsekvenser som ett förändrat klimat medför. Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader men sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Den finansiella sektorn och kapitalmarknaden kan spela en nyckelroll i omdirigeringen av kapital till de hållbara lösningar som behövs för att begränsa klimatförändringarna och parallellt även verka för att klimatanpassa samhället.

ISO 14001

Swedbank arbetar aktivt för att minska den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. Swedbanks hållbarhetspolicy och miljöpolicy antas årligen av Swedbanks styrelse. Miljöarbetet styrs via miljöledningssystemet som är certifierat enligt ISO 14001. Flera av Swedbanks dotterbolag har hängcertifikat på Swedbanks certifiering; Swedbank Robur, Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå och PayEx. Ledningssystemet ger möjlighet att arbeta strukturerat för att kontinuerligt minska verksamhetens negativa påverkan och främja den positiva. Detta avser både den påverkan som genereras indirekt via finansieringar, investeringar, betalningar och inköp samt den som genereras direkt via Swedbanks interna verksamhet.

Produkter med miljöfokus

Swedbank har under året lanserat flera nya produkter för att främja en hållbar ekonomi och göra det enklare för kunderna att göra hållbara val. Under året lanserades ett solcellslån som ger kunderna möjlighet att installera solpaneler och på så sätt minska sina elkostnader och samtidigt bidra till en ökad produktion av förnyelsebar energi. Banken lanserade även ett så kallat grönt billån för att uppmuntra kunder att skaffa bilar med mer begränsade utsläpp.

Swedbanks har två utestående gröna obligationer, emitterade utifrån bankens gröna ramverk. De gröna lånen som ligger till grund för obligationerna ger tydliga miljömässiga fördelar och främjar en hållbar ekonomi. Swedbank arbetar även aktivt med att minska klimatpåverkan från den leasingaffär där Swedbank är en av Sveriges största bilägare. Inom ramen för produkten vagnparksadministration, AutoPlan, hjälper de sina kunder att ta fram miljöanpassade bilpolicys, stöttar i hållbarhetsfrågor samt mäter och rapporterar klimatpåverkan. Swedbank har även ett antal förmånsbilar där Swedbank jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan.

Miljömål

För att begränsa sin klimatpåverkan arbetar Swedbank med att begränsa utsläppen av växthusgaser. Ett viktigt klimatåtagande för banken är Science Based Targets Initiative vilket bland annat innebär att Swedbank kommer implementera klimatmål för bankens indirekta utsläpp som är i enlighet med Parisavtalet. Ännu finns ingen färdigutvecklad metod för finanssektorn att beräkna utsläpp för olika typer av tillgångsklasser. Under året har Swedbank deltagit i den metodutvecklingsprocess som krävs för att finanssektorn ska kunna sätta klimatmål som är i linje med Parisavtalet och på så sätt stödja omställningen till ett lågfossilt samhälle.

Bankens klimatpåverkan följs upp årligen och sedan 2010 publiceras detta i form av en separat klimatrapport. Redan 1996 var klimat en viktig parameter i Swedbanks miljöredovisning. Under 2019 har banken stärkt sitt klimatarbete genom att anta koncernövergripande mål för att styra den operationella verksamheten mot fortsatt minskade utsläpp. Målen omfattar både direkta utsläpp av växthusgaser där målsättningen är att minska utsläppen med 20 procent mellan 2017–2022 samt intensitetsbaserade mål för att minska energianvändning i bankens kontorslokaler med 10 procent per kvadratmeter mellan 2017–2021 respektive 15 procent 2017–2025. Som en följd av nya klimatmål, baserade på mätvärdet 2017 samt uppdelningen och kravet på att redovisa både marknadsbaserade och platsbaserade utsläpp har banken beslutat att ändra basår för klimatberäkningar från 2010 till 2017.

Klimatpåverkan

Swedbanks utsläpp genereras till stor del av energiförbrukning i bankens kontorslokaler samt via tjänsteresor vilket redovisas i följande tabeller. Bankens fastighetsavdelning verkar för energi- och yteffektiva lokaler och arbetar kontinuerligt med att påverka fastighetsägaren att vidta energieffektiviserande åtgärder i de lokaler där banken har verksamhet. Banken arbetar kontinuerligt med att öka andelen möten via digitala plattformar, och på så sätt frigöra mer tid och resurser för medarbetarna samt minska miljöbelastningen.

Swedbank har under 2019 deltagit i byggnationen av en av Sveriges största solcellsparker på ett markområde på 13 hektar, vilket motsvarar cirka 22 fotbollsplaner, utanför Linköping (förväntad produktion är cirka 11,5 GWh per år).

Utöver de åtgärder Swedbank har vidtagit för att uppnå målsatta utsläppsreduceringar har Swedbank valt att klimatkompensera för kvarvarande utsläpp. Klimatkompenseringen sker genom att stödja Vi-skogen som genom trädplantering, agroforestry och hållbara odlingsmetoder bidrar till lagring av koldioxid.

Utsläpp växthusgaser1, ton CO2e	2019	2018	2017
Totala utsläpp	25 014	26 983	29 342
Reduktionsmål 2022, 20%2	23 474	23 474	23 474
Klimatkompensering3	25 014	6 500
Totala utsläpp efter klimatkompensering	0	20 483	29 342
Utsläpp per scope enligt GHG protocol
Utsläpp scope 14	1 020	1 017	780
Utsläpp scope 25	6 067	6 014	7 771
Utsläpp scope 36	17 927	19 952	20 791
Utsläpp per land
Utsläpp, Sverige	14 692	16 151	16 743
Utsläpp, Estland	3 559	3 797	3 940
Utsläpp, Lettland	2 425	2 602	3 321
Utsläpp, Litauen	2 908	3 511	4 391
Utsläpp, Övriga länder7	1 430	922	947
Energirelaterade utsläpp enligt scope 2

Marknadsbaserade	6 067	6 014	7 771
Platsbaserade	18 801	21 588	23 395

1) Koldioxid, Metan och Kväveoxid. Swedbank har i samtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, utsläppen rapporteras i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute).

2) Basåret är 2017, då redovisade Swedbank 29 342 ton växthusgasutsläpp.

3) Klimatkompensering avser solenergi och kolinlagring via hållbar trädplantering.

4) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning i företagsägda bilar samt läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom driftskontroll (utifrån vikt och typ av kylmedium som

fylls på i kylanläggningen). Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena. 5) Swedbanks indirekta utsläpp i form av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp beräknas baserat på den

operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader. 6) Swedbanks övriga indirekta utsläpp, från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappersförbrukning, vattenförbrukning och avfall. Inga av Swedbanks Scope 3 utsläpp är biogena.

7) Norge, Finland, Danmark, USA, Luxemburg och Kina.

Utsläpp per kategori, ton CO2e	2019	2018	2017
Sverige
Kontorslokaler	2 555	2 579	3 040
Tjänsteresor	11 959	13 393	13 536
Övriga utsläpp1	178	179	167
Estland
Kontorslokaler	1 718	1 807	1 888
Tjänsteresor	1 806	1 937	1 999
Övriga utsläpp1	35	53	53
Lettland
Kontorslokaler	1 284	1 386	2 151
Tjänsteresor	1 069	1 137	1 084
Övriga utsläpp1	72	79	86
Litauen
Kontorslokaler	888	1 104	1 620
Tjänsteresor	1 904	2 264	2 606
Övriga utsläpp1	116	143	165
Övriga länder
Kontorslokaler	652	373	356
Tjänsteresor	776	547	588
Övriga utsläpp1	2	2	3

1) Säkerhetstransporter och pappersförbrukning.

Övrig miljödata	2019	2018	2017
Energiförbrukning i våra kontorslokaler (MWh)	93 087	105 425	114 658
– varav Sverige	51 614	62 153	70 689
– varav Estland	17 612	18 268	19 150
– varav Lettland	11 316	11 915	11 575
– varav Litauen	11 453	12 096	12 274
– varav Övriga	1 092	993	970
Elförbrukning i våra kontorslokaler (MWh)	51 687	57 598	65 379
Andel förnybar el av total elförbrukning (%)1	82	90	82
Pappersförbrukning (ton)	1 100	1 184	1 075
Vattenförbrukning (m3/FTE)	7	8	7
Avfall till återvinning (ton)	437	406	401
Avfall till förbränning (ton)	315	335	317
Avfall till deponi (ton)	153	276	220
Farligt avfall (ton)2	3
Antal digitala konferenser(milj)3	0,42	0,31
Antal deltagare i digitala konferenser (milj)3	1,69	1,20
Antal deltagare i genomsnitt i digitala konferenser3	4	4

1) Förnybar energi avser sol, vind, biomassa och vattenkraft.

2) Avser Sverige, började mätas 2019.

3) Digitala möten via Skype.

Energianvändning1	2019	2018	2017
Totala utsläpp från energianvändning (ton CO2e/MWh)	0,07	0,06	0,07
Energianvändning per anställd (MWh/FTE)	5,7	6,5	8,1
Energianvändning per kvm (MWh/kvm)	0,236	0,237	0,251
Reduktionsmål minska energianvändning med 10% per kvm 2017–2021 (MWh/kvm)	0,226	0,226	0,226
Reduktionsmål minska energianvändning med 15% per kvm 2017–2025 (MWh/kvm)	0,213	0,213	0,213

1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas.

Jämförelsetal, ton CO2e	2019	2018	2017
Utsläpp per anställd	1,52	1,68	2,02
Scope 1 och 2 utsläpp per anställd	0,43	0,44	0,59
Utsläpp per kvm kontorsyta	0,063	0,061	0,064
Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta	0,018	0,016	0,019

Leasing av bilar via AutoPlan	2019	2018	2017
Leasing av fordon (ton CO2e)1	195 219	196 497	198 120
Totalt antal leasade bilar	43 787	42 839	43 537
Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO2 (g/km)2	110,6	111,9	112,5
Genomsnittligt utsläpp, totalt CO2 (g/km)2	117,0	115,1	119,0
Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar i Swedbank CO2 (g/km)	80	92	93

1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år. 2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan.

H6 Medarbetare

Swedbank befinner sig, liksom många banker och andra företag, i förändring. Utvecklingen inom digitaliseringen går fort och ny teknik och nya affärsmodeller ställer krav på ny kompetens.

Utveckling mot ny kompetens

För Swedbanks verksamhet är det avgörande, för att förbli attraktiv och konkurrenskraftig i framtiden, att varje medarbetare ges goda utvecklingsmöjligheter; att bygga på med ny kompetens, och att kunna anta nya utmaningar i banken. Den enskilde medarbetaren utvecklar en individuell utvecklingsplan, som avser både den nuvarande och den framtida situationen, tillsammans med sin närmaste chef. Ett stort utbud av interna utbildningar i bankens egen regi och externa utbildningar bidrar till denna utveckling. Nytt för i år är LinkedIn Learning, en portal som ger samtliga medarbetare tillgång till 8 000 e-utbildningar och kurser. Det dagliga arbetet och interaktionen med andra medarbetare ger också erfarenhet och ökad kompetens. I Swedbank finns även en intern platsbank för att främja intern rörlighet och en möjlighet att göra karriär i banken.

Internutbildningar1	2019	2018	2017
Antal utbildningstimmar2	556 983	465 165	449 083
Utbildningskostnader (mkr)	130	123	121
Utbildningstimmar per heltidsanställd (medeltal FTE)2	37	32	31
– utbildningstimmar män	28	18	18
– utbildningstimmar kvinnor	44	24	25
– utbildningstimmar chefer	45	28	26
– utbildningstimmar specialister	32	21	10
Genomförda utbildningar: Etik (antal)3	3 693	3 070
Genomförda utbildningar: Hållbarhet (antal)	15 896	2 837
Genomförda utbildningar: Motverka penning tvätt och finansiering av terrorism (antal)	15 976	23 292
Antal rådgivare med Swedsec licens4	4 023	4 035	4 062
Antal anställda som genomförde den årliga kunskapsuppdateringen (ÅKU)4	5 743	6 143	3 971

1) Styrelsen genomgick under 2015 en utbildning som berörde etik- och insiderregler och 2019 utbildning i ny säkerhetsskyddslag och informations- och cybersäkerhet.

2) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar även Sparbanker.

3) Innehåller ett avsnitt om bankens anti-korruptions policy och rutiner.

4) Avser Sverige.

Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, per region (%)1	2019
Sverige	99
Estland	100
Lettland	100
Litauen	99
Totalt koncernen	99

1) Började mätas 2019.

2019
98
99

1) Började mätas 2019.

Arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljö och hälsa är viktiga områden för att skapa ett klimat i banken som ger hållbara medarbetare. Det är strategiskt viktigt och stora insatser görs för att förebygga ohälsa och komma tillrätta med problem som uppstår. Arbetsmiljön i Swedbank ska vara trygg, utvecklande, skapa förutsättningar för goda prestationer och långvariga relationer, internt och externt. I Swedbank har sjuktalen ökat något på tre av fyra hemmamarknader. Det är en oroväckande trend som behöver brytas. För att uppnå detta krävs det att Swedbank som arbetsgivare på ett tydligt och strukturerat sätt arbetar med dessa frågor. Det är också viktigt att varje medarbetare tar sitt ansvar för den egna hälsan och välmående, där en välbalanserad livssituation är målbilden.

Swedbank arbetar utifrån fyra fokusområden och följer upp dessa kontinuerligt; tidiga signaler vid ohälsa, upprepad korttidssjukfrånvaro, långtidssjuka och konflikter/samarbetssvårigheter. Arbetet med arbetsmiljö och hälsa har även målsatts utifrån parametrarna; hållbara medarbetare (hållbara medarbetarindex > 85%), uppföljning av sjuktalen (sjukfrånvaro < 2,8% ) och förebyggande arbete med tidiga signaler för ohälsa samt nolltolerans mot kränkande särbehandling.

Mångfald och inkludering

I Swedbank värderas inkludering högt och jämställdhet och mångfaldsfrågor är centrala. Att arbeta med fokus på dessa frågor medför nya perspektiv och bidrar till att utöka medarbetarnas kunskapsbas, kompetens och förståelse för andra människor. Swedbanks ambition är att medarbetarnas sammansättning ska spegla mångfalden i det lokala samhället och därmed kunna tillfredsställa kundernas olika behov och identifiera nya affärsmöjligheter.

Under året uppdaterade och utökade Swedbank policyn för jämställdhet och mångfald till att även omfatta inkludering. Syftet var att betona att alla bankens anställda ska inkluderas, inte bara de som identifierar sig med mångfaldsgrupper eller strävar efter jämställdhet. Inkludering innebär att man tar de anställdas arbetsinsatser och utveckling på allvar och att alla på arbetsplatsen blir sedda.

Swedbank har en koncernövergripande strategi för att förhindra diskriminering i alla former, och 2019 blev året då Swedbank undertecknade UN:s Women's Empowerment Principles och stärkte därmed engagemanget att arbeta för jämställdhet i det globala näringslivet.

Ytterligare en höjdpunkt var Swedbanks första deltagande i Baltic Pride i Vilnius. Swedbank i Litauen har inte tidigare offentligt stöttat Pride men tog nu även initiativ till att bjuda in andra företag att gå med.

För att uppnå en mer mångsidig och inkluderande bank där medarbetare har olika bakgrund, vidtas åtgärder för att främja mångfald och bekämpa diskriminering och trakasserier. Området ses över regelbundet och flera insatser genomförs i syfte att förbättra styrningen och kunskapen om detta. Banken genomför utöver lagstadgad lönekartläggning regelbundna löneanalyser och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa jämställda löner. I analyserna ser banken över löneskillnader mellan könen baserat på roll, rollens svårighetsgrad samt geografisk placering. Inom vissa affärsområden finns skillnader i lön mellan könen som har en förklaring utifrån bankens lönekriterier. Skillnaderna är viktade både så att kvinnor inom vissa områden generellt har en högre lön än män, samt att män i andra områden har högre än kvinnor. I vissa affärsområden pågår åtgärder för att stänga eventuella identifierade löneskillnader. Sammantaget på helheten resulterar detta i marginella löneskillnader mellan könen. Arbetet med att undersöka, identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader är ett exempel där stora förbättringar gjorts de senaste åren.

Alla affärsområden och koncernfunktioner är involverade och beslutar om mål i sina affärsplaner och bankens ledare arbetar med dessa frågor i sina team. Riktlinjerna för diskriminering och trakasserier uppdateras regelbundet och medarbetarna får utbildning i dessa frågor. Det är i huvudsak en fråga om respekt för mänskliga rättigheter, och banken har nolltolerans för alla former av diskriminering. Alla anställda har ett ansvar för en arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. Chefer och ledare utbildas regelbundet och workshops genomförs på begäran i ledningsgrupper. Som ett exempel kan nämnas att rekryteringsteamen under året genomgått en utbildning om de fördomar som omedvetet kan uppkomma i rekryteringssituationer. I Swedbank har ett medvetet arbete genomförts för att uppnå jämställdhet på alla nivåer i banken, vilket har resulterat i en ökning av andelen kvinnliga specialister, mellanchefer och seniora medarbetare. På de högsta chefspositionerna i banken är andelen kvinnor 43 procent.

Medarbetarundersökningar

För att följa upp och utvärdera hur medarbetarna upplever sin arbetsplats och arbetssituation genomför Swedbank årliga medarbetarundersökningar. Under året har mätningar genomförts varannan månad. Vid fyra tillfällen har medarbetarna besvarat Engagement Pulse (EP). Den består av 7 frågor varav en är eNPS, viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare. Mätningen har som syfte att skapa underlag och förutsättningar för medarbetare och chefer att gemensamt utvärdera och arbeta med resultatet inom sina respektive enheter. Den årliga mätningen Human Capital Report (HCR), som genomfördes i april, ger resultat på strategiskt viktiga områden; Ledarskapsindex, Medarbetarindex och Hållbara medarbetarindex.

Samtliga mätningar under året har genomförts med hög svarsfrekvens och ökat resultat. Viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet har varierat under året. Efter en uppgång i början av året gick värdet ner vid mätningen i april, under en turbulent period av året. Utifrån resultatet av mätningen kunde åtgärder sättas in för att öka förtroendet för Swedbank som arbetsgivare. I de mätningar som gjorts under hösten har eNPS stigit för varje mätning, vilket indikerar att det fokus som lagts på medarbetarengagemang ger önskat resultat.

Medarbetarundersökningar, index	2019	2018	2017
Hållbara medarbetarindex1	78
Engagemangsindex	81	78
Rekommendationsindex2	33	24	21
Ledarskapsindex	85		86

1) Reviderad undersökning under 2019 medför att jämförbara data saknas.

2) Benägenhet att rekommendera Swedbank som arbetsgivare externt (eNPS). Beräknas på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från andelen positiva svar (9–10).

Totalt antal anställda 2019, uppdelat på kön1	Kvinnor	Män	Total
Heltid	9 067	5 388	14 455
Deltid	1 410	565	1 975
Summa	10 477	5 953	16 430

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Totalt antal och andel anställda

per anställningsavtal 2019, uppdelat på kön1	Kvinnor	%	Män	%	Total
Permanent	9 669	64	5 555	36	15 224
Temporär	808	67	398	33	1 206
Summa	10 477		5 953		16 430

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Totalt antal anställda per

anställningsavtal 2019, uppdelat på region1	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Total
Permanent	8 227	2 608	1 816	2 573	15 224
Temporär	796	103	153	154	1 206
Summa	9 023	2 711	1 969	2 727	16 430

1) Andelen medarbetare som inte är anställda av banken är mycket liten. Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antal1 och andel nyanställda uppdelat

på kön, åldersgrupp och land, %	2019	20182	20172
Kvinnor	61	62	60
Män	39	38	40
Under 30 år	54	59	60
30–50	42	37	35
50–	4	4	5
Sverige	34	30	36
Estland	18	24	22
Lettland	21	17	17
Litauen	27	29	25

1) Antal nyanställda var: 2019: 1912, 2018: 1 877 och 2017: 1 598.

2) Notera att mindre korrigeringar är genomförda i sifforna för 2017 och 2018.

Antal1 och andel av personalomsättning

uppdelat på kön, åldersgrupp och land, %	2019	20182	20172
Kvinnor	9,3	9,8	10,0
Män	10,4	11,8	11,4
Under 30 år	14,1	14,8	15,0
30–50	8,0	9,8	8,8
50–	9,6	8,1	10,3
Sverige	9,4	9,3	9,3
Estland	8,3	10,9	9,5
Lettland	10,9	11,4	13,4
Litauen	11,7	13,8	12,8
Totalt koncernen	9,7	10,5	10,3

1) Antal anställda som avslutat sin anställning under året var: 2019: 1 601, 2018: 1 683 och 2017: 1 629. 2) Notera att mindre korrigeringar är genomförda i sifforna för 2017 och 2018.

Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer	2019	2018	2017
Andel av medarbetare med kollektivavtal eller lokala överenskommelser eller som omfattas av arbetsrätten – Sverige1	100	100	100
Andel av medarbetare som omfattas av oberoende fackförbund eller kollektivavtal2,3	69	69	69

1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal (med undantag för semester-

bestämmelserna) och Lagen om anställningsskydd.

2) 100 procent i Sverige och i Litauen. 3) Ett koncernövergripande europeiskt arbetsråd är etablerat i Swedbank, där deltar medarbetare från olika länder

där Swedbank är verksamt.

Löneskillnad kvinnor jmfrt med män, chefspositioner1 per land, %2,3	2019	2018	2017
Sverige	–22	–22	–21
Estland	–27	–28	–31
Lettland	–39	–43	–46
Litauen	–32	–36	–29
Totalt koncernen	–31	–32	–33

1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för denna kategori. 2) I tabellen tas ej hänsyn till vare sig yrkesområde eller chefsnivå. En förklaring till skillnaderna kan vara att det fortfarande är män i större omfattning som innehar chefspositioner på en högre nivå med tillhörande högre löner. 3) Swedbanks hemmamarknad utgörs av länderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Löneskillnad kvinnor jmfrt med män, chefspositioner1 per affärsområde, %2	2019	2018	2017
Svensk bankverksamhet	–12	–17	–16
Stora företag & Institutioner	–50	–48	–44
Baltisk bankverksamhet	–38	–41	–41
Koncernfunktioner	–23	–21	–19

Löneskillnad kvinnor jmfrt med män, specialister per land, %1	2019	2018	2017
Sverige	–20	–20	–21
Estland	–35	–36	–38
Lettland	–29	–29	–30
Litauen	–34	–35	–35
Totalt koncernen	–32	–34	–37

1) Swedbanks hemmamarknad utgörs av länderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Löneskillnad kvinnor jmfrt med män, specialister per affärsområde, %	2019	2018	2017
Svensk bankverksamhet	–14	–14	–15
Stora företag & Institutioner	–31	–36	–39
Baltisk bankverksamhet	–31	–30	–33
Koncernfunktioner	–19	–21	–24

Utbildningsnivå, %	2019	2018	2017
Sverige
Universitetsexamen	40	39	40
Annan universitetsutbildning	11	13	14
Gymnasieutbildning	48	47	45
Annan utbildning	1	1	1
Estland
Universitetsexamen	62	61	61
Annan universitetsutbildning	11	12	13
Gymnasieutbildning	20	20	19
Annan utbildning	7	7	7
Lettland
Universitetsexamen	73	72	72
Annan universitetsutbildning	16	16	16
Gymnasieutbildning	11	12	12
Annan utbildning	0	0	0
Litauen
Universitetsexamen	83	81	83
Annan universitetsutbildning	6	6	7
Gymnasieutbildning	5	5	4
Annan utbildning	6	8	6

Åldersfördelning per land, %	2019	20181	20171
Sverige
Under 30 år	21	20	19
30–50	49	49	51
50–	30	31	30
Estland
Under 30 år	20	21	21
30–50	68	68	68
50–	12	11	11
Lettland
Under 30 år	24	24	26
30–50	70	70	68
50–	6	6	6
Litauen
Under 30 år	32	32	29
30–50	57	57	60
50–	11	11	11
1) Notera att mindre korrigeringar är genomförda i sifforna för 2017 och 2018.

Åldersfördelning ledning och styrelse, %	2019	2018	2017
Koncernledningen
Under 30 år	0	0	0
30–50	25	24	32
50–	75	76	68
Styrelsen1
Under 30 år	0	0	0
30–50	22	10	11
50–	78	90	89

1) Exklusive arbetstagarrepresentanter.

H7 Antikorruption & IT-säkerhet

Korruption är olagligt men förekommer ändå i stor utsträckning i hela världen. Korruptionsrisker kan utgöras av mutor, bedrägerier, intressekonflikter och olagliga penningflöden. All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där Swedbank och dess medarbetare aktivt prövar varje affär, relation och aktivitet utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt.

Ramverk och organisationsförändring

Swedbanks styrelse har antagit en koncernövergripande antikorruptionspolicy och en policy för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering (AML). Dessa revideras årligen. Under 2019 genomfördes bland annat förtydliganden i antikorruptionspolicyn rörande bankens visselblåsningsprocess. I AML-policyn förtydligades informationen för bankens känn-din-kund process samt riskprocesser i syfte att säkerställa efterlevnad av gällande regelverk. En uppförandekod tydliggör bankens värderingar och uppförandeprinciperna kring bankens åtagande, roll och arbetssätt i såväl den interna verksamheten som i relationer till kunder och samarbetspartners.

Arbetet med att åtgärda de brister som identifierats i rutiner, system och processer för att motverka penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet har varit central under 2019. Som ett led i det arbetet har Swedbank etablerat en särskild enhet, Anti-Financial Crime unit (AFC), för att stärka arbetet mot penningtvätt och bekämpa ekonomisk brottslighet samt en enhet, Special Task Force, som arbetar med de pågående utredningarna beträffande penningtvätt. Den nya enheten AFC fokuserar på olika aspekter av ekonomisk brottslighet så som arbetet med att förhindra penningtvätt, åtgärder mot terroristfinansiering, motverkande av bedrägerier, cybersäkerhet, informationssäkerhet och fysisk säkerhet. På detta sätt samlas alla relevant kompetens i banken för att säkerställa robusta rutiner för att bekämpa ekonomisk brottslighet. AFC har också arbetat med att ta fram ett nytt ramverk som förbättrar överblick och kontroll av regelefterlevnad. Ramverket kommer att implementeras i hela banken. Nya scenariobaserade metoder har införts för att öka träffsäkerheten vid identifiering av misstänkta transaktioner. Under året har banken även förstärkt viktiga funktioner med ny kompetens och nya resurser och genomfört riktade utbildningsinsatser för att höja kunskapsnivån hos bankens medarbetare. Den digitala delen av kundkännedomsprocessen har effektiviserats genom bland annat förkortade ledtider.

Etikkommittén

Swedbanks etikkommitté behandlar ärenden där frågor kring miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande, affärsetik eller korruption är en avgörande faktor för affärsbeslut. Etikkommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan för banken. Medlemmarna representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner, även medlemmar från koncernledningen finns representerade. Swedbanks hållbarhetschef är ordförande i etikkommittén. Kommitténs rekommendationer ska följas, men ärendet kan eskaleras till kommitténs ordförande samt vd vid eventuella tvister. Antalet ärenden följs upp, och protokollen från etikkommitténs möten distribueras till vd och koncernledning (se sidan 203).

Interna rutiner och riktlinjer

I Swedbank finns en koncernövergripande intern rutin för visselblåsning, där medarbetarna uppmuntras att larma om de misstänker att något avviker från det interna eller externa regelverket. Detta kan göras anonymt. Under 2019 inkom 30 visselblåsarärenden. Mer information om visselblåsning finns på swedbank.com/hallbarhet inom ansvarsfulla affärer och affärsetik.

Event och aktiviteter som arrangeras av banken i syfte att stärka och bygga affärsrelationer ska följa gällande lag och god affärssed och arrangeras i enlighet med det interna regelverket. I bankens anti-korruptionspolicy klargörs vilka regler som gäller vid hantering av gåvor och representation. Det är bland annat förbjudet att ta emot eller erbjuda resor, likaså att tillhandahålla, lova eller erbjuda någon fördel till en person som utövar offentlig myndighet eller beslutar om offentlig upphandling.

I Swedbank utvärderas de anställdas bisysslor årligen. Medlemmar i koncernledningen omfattas av särskilda regler gällande personliga investeringar där följande i normala fall inte bedöms ge upphov till betydande intressekonflikter; UCITS-fonder och liknande finansiella instrument, fastigheter avsedda för privat bruk av medlemmen eller dennes familj, aktier i Swedbank, övriga aktier under förutsättning att de förvaltas diskretionärt och att avtalet är godkänt av den interna Compliance-enheten.

Behandling av personuppgifter

GDPR (General Data Protection Regulation) är en ny lag som började gälla inom hela EU 2018. Syftet är att förbättra skyddet för den enskilda individen vid behandling av personuppgifter samt att skapa ett enhetligt regelverk inom EU. Swedbank har lång erfarenhet av att lagra och hantera kunders data och information som en del av

bankverksamheten. Det är viktigt för banken att kunden känner sig trygg med hur personuppgifter används. Personuppgifter används för att utföra bankens tjänster, vid kundundersökningar och marknadsanalyser samt i syfte att förhindra penningtvätt, förebygga och utreda brott och göra det möjligt att genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar.

Säkerhetsunderrättelser och samarbete

Swedbank verkar i en omvärld där cybersäkerhetshoten ständigt utvecklas och blir mer avancerade. Detta i kombination med en ökad digitaliseringen av tjänster, produkter och kanaler gör att banken måste förstå hotbilden samt bedöma om och var sårbarheten finns som skulle kunna användas för att skada banken och indirekt även samhället. Samtidigt ökar kraven och förväntningarna på bankernas hantering av informationssäkerhet från olika intressenter där tillsynsmyndigheter, kunder, samarbetspartners och samhället i stort ingår.

Swedbanks informationssäkerhetsstrategi beslutas av Swedbanks vd men även bankens styrelse har konsulterats i framtagandet. Styrelsen får även ta del av, och ge sin syn på bankens risk- och hotbildsbedömning inom området. Utbildningsinsatser inom området genomförs för styrelseledamöterna. Strategin beskriver ett önskat läge för informationssäkerhet med grundläggande strategiska mål som stödjer möjliggörandet av bankens övergripande koncernstrategi. Vidare beskriver strategin initiativ som kommer att leda banken mot det önskade läget. Dessa initiativ stöds i sin tur av mer detaljerade förbättrings- och utvecklingsaktiviteter. Aktiviteterna definieras på årsbasis för att tillgodose förändringar i organisationen och makromiljön. Genomförandet av aktiviteterna rapporteras löpande till vd och styrelse.

Internt regelverk

Swedbank har etablerat en funktion med ansvar för att leda och koordinera utveckling och implementation av bankens ledningssystem för informationssäkerhet inklusive riskramverk. Ledningssystemet är baserat på internationella standarden ISO 27002 och ramverket ISF Standard of Good Practice. Funktionen leds av bankens Chief Information Security Officer (CISO). Information Security Managers är utsedda i samtliga affärsområden och relevanta gruppfunktioner som stöd till ledande befattningshavare. Funktioner för säkerhetsincidenthantering och löpande proaktiv säkerhetstestning av bankens IT-miljö styrs genom CISO. Funktionen för incidenthantering, Swedbank SIRT, är en ackrediterad SIRT-organisation och är medlemmar av Trusted Introducer Network TF-CSIRT sedan 2010. Bankens externrevisorer har särskilt granskat bankens arbete med cybersäkerhet under 2019. Granskningen kommer följas upp under 2020. Banken har ett försäkringsskydd som täcker banken för vissa kostnader som kan uppstå i samband med en cyberincident.

För att uppnå ett väl fungerande informationssäkerhetsarbete är det viktigt att främja en säkerhetsmedveten kultur i banken. Alla medarbetare behöver förstå vikten av god säkerhet i det dagliga arbetet men samtidigt ges möjlighet att utveckla sina egna säkerhetskunskaper och kännedom om aktuella säkerhetshot. Swedbank satsar därför på utbildning och aktiviteter som höjer medvetandet för alla medarbetare men också skräddarsydda åtgärder för specifika medarbetarkategorier. Det är också viktigt att medarbetarna känner till hur misstänkta händelser ska rapporteras.

IT-säkerhet, dataskydd och motverkande

2019	2018	2017
57	67	53
23	43	40
2	2	0
16	14	13
16	8	0
4 597	5 084	3 422
2 736	2 774	1 951
882	956	768
632	770	583
347	584	120
0	0	0
13	10
0	0

1) Market abuse regulation (MAR) och Suspicious Activity Report (SAR). Banker är skyldiga att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insiderinformation (MAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penningtvätt eller terroristfinansiering (SAR) till Finansinspektionen inom Polismyndigheten.

2) Innefattar alla länder 2019 jämfört med förra årets rapport då endast Sveriges siffor redovisades. 3) Avser Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

H8 Samhällsengagemang

Grundtanken när den första sparbanken bildades 1820 var att främja sparande och långsiktig ekonomisk stabilitet i samhället. Tvåhundra år senare lever denna idé kvar då Swedbank har ett djupt rotat samhällsengagemang och är involverad i en mängd olika initiativ med fokus på privatekonomisk utbildning, arbetsmarknad och entreprenörskap.

Utbildning i privatekonomi

Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om privatekonomi, om pengar och sparande, och om hur olika livsval påverkar framtiden. Swedbank träffar många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att privatekonomi inkluderas i undervisningen. På så sätt når banken många olika grupper i samhället, oavsett bakgrund och förkunskaper.

I Sverige är initiativet Ung ekonomi ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna, där 63 600 ungdomar fick ta del av dessa föreläsningar under 2019. I Lettland genomförde Swedbank 350 föreläsningar för gymnasieelever genom initiativet, Swedbank School Program. I Lettland och Litauen har banken även startat "Finanslaboratorium" dit barn och ungdomar kan komma för att ta del av digitala föreläsningar, virtuella rundturer och annat utbildningsmaterial. I Swedbanks estniska verksamhet har medarbetarna möjlighet att på arbetstid arbeta som gästföreläsare i skolorna, och cirka 380 medarbetare är registrerade på den digitala plattformen Back to School.

För att bidra till ökad digital inkludering i samhället finns initiativet Digital ekonomi. Genom lokala föreläsningar och träffar informerar och guidar bankens personal de som vill ha hjälp att komma igång med digitala tjänster.

Folkbildning drivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärksamma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar seminarier om ekonomiska frågor och andra aktuella ämnen kopplade till bankens samhällsengagemang.

Engagemang i sociala frågor

Swedbank vill inspirera och uppmuntra till utveckling och kompetensbyggnad, såväl för den enskilde individen som samhället i stort. Inkludering och integration på arbetsmarknaden har varit en målsättning med initiativet Äntligen jobb, ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där utrikesfödda har fått möjlighet till 6 månaders praktik på Swedbank. Detta har gynnat banken i form av kompetensförsörjning under praktikperioden, men även efter periodens slut då flera praktikanter blivit erbjudna anställning.

I de tre baltiska länderna har Swedbank deltagit i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti. Syftet är att stödja olika grupper, genom att möjliggöra finansieringen av en egent bostad, utifrån fastställda kriterier. I Lettland exempelvis har barnfamiljer och medborgare upp till 35 års ålder med en högre utbildning alternativt en yrkesutbildning möjlighet att söka dessa lån.

I Lettland och Estland är Swedbank engagerad i projekt där universitetsstudenter med examen vidareutbildas till lärare och kan därmed bidra till att skapa en mer jämlik skola över hela landet. Lärarna engageras där behovet är störst. I Estland antas 30 studenter till utbildningen varje år och fler än 80 procent stannar i utbildningssystemet som lärare.

Banken deltar årligen i politikerveckan i Almedalen i Sverige och i motsvarande evenemang i Estland, Lettland och Litauen, i syfte att främja dialog mellan politiker och väljare.

Swedbank i Sverige samarbetar sedan flera år med stiftelsen Friends, vilket är ännu ett viktigt engagemang i skolorna som syftar till att förebygga mobbning.

Hälsa och rörelse är också en central samhällsfråga. Förutom hälsoaspekten har det visat sig vara en väg in i samhället där många nyanlända i Sverige hittar en väg till integration. Banken sponsrar olika former av idrottsaktiviteter, framförallt med fokus på fotboll där banken har varit aktiv under många år.

Samarbete för entreprenörskap och innovation

För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med flera organisationer i olika projekt. Ett sätt är att redan i skolan ge ungdomar kunskap om entreprenörskap, vilket ökar möjligheten till att nya företag och arbetstillfällen växer fram.

Ung Företagsamhet i Sverige och Lettland, Everyone Can i Litauen och Prototron i Estland är olika typer av samarbeten med inriktning på entreprenörskap för ungdomar. Det estniska initiativet Prototron har som syfte att eliminera finansieringsgapet i utvecklingsfasen för tekniska idéer. Genom en fond ges teknikföretag möjlighet att utveckla en idé till en första prototyp att testa på marknaden. Det är ett samarbete mellan Swedbank, Tekniska Högskolan i Tallinn och Science Park Technopol. Hittills har Prototron finansierat 74 projekt med 895 000 euro och hjälpt till att få ut 34 nya produkter på marknaden. En nätverksplattform för företag skapades av Swedbank i Lettland, Institute of Finances och andra externa partners 2013, för kontaktutbyte och affärsutveckling mellan företagskunder och andra sociala nätverk. Under 2019 besöktes Business Network av mer än 214 000 unika användare.

Volontärarbete

Redan år 2008 etablerade Swedbank tillsammans med Good Deed Foundation donationsportalen "I love to help". Det är den största webbplatsen som samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att främja utsatta områden. Alla anställda på Swedbank i Estland har möjlighet att arbeta som volontärer.

I Litauen återinfördes programmet för medarbetares volontärarbete under namnet We Care under året. Även här har medarbetarna möjlighet att på arbetstid arbeta som volontärer inom vitt skilda områden.

Samhällsinvesteringar, mkr	2019	2018	2017
Samhällsinvesteringar totalt	104	106	121
–varav Sverige	89	92	88
–varav Estland	7	7	9
–varav Lettland	3	31	17
–varav Litauen	5	4	7

1) Bidragen till donationsportalen ziedot.lv upphörde under 2018.

Samhällsinvesteringar per

engagemang 2019, %	Sverige	Estland	Lettland	Litauen
Sponsring av samhällsaktiviteter	45	77	62	23
Betald arbetstid som anställda engagerat sig i samhällsengagemang	4	23	7	11
Administrativa kostnader	0	0	29	66
Produkter och tjänster med ett socialt samhällsvärde	0	0	0	0
Gåvor från kunder via bankens produkter och tjänster	51	0	3	0

2019	2018	2017
2 283	2 183	2 128
157	117	347
683	573	1 031
674	433	539

1) Inklusive Sparbanker.

Stödprogram för bostadslån med statlig garanti	2019	2018	2017
Estland
– antal beviljade lån under året	1 053	976	995
– portföljens volym (mkr)	2 478	1 511	693
Lettland
– antal beviljade lån under året	1 521	1 347	954
– portföljens volym (mkr)	3 241	2 134	1 286
Litauen
– antal beviljade lån under året	746	358	330
– portföljens volym (mkr)	877	582	449

		2019
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, %	mkr	%1
Totala intäkter	45 960
Räntor betalda till allmänheten (inlåning)	1 663	4
Räntor betalda för övrig upplåning/finansiering	13 477	29
Insättningsgarantiavgifter	457	1
Resolutionsavgifter	1 117	2
Årets aktuella skatt	4 631	10
Ej avdragsgill moms	1 537	3
Sociala avgifter och pensioner	3 287	7
Löner och arvoden inkl. aktier i Swedbank	7 249	16
Leverantörsbetalningar, hemmamarknader	9 680	21
Föreslagen utdelning till aktieägarna	9 856	21
Årets vinst som återinvesteras i banken	9 841	21

1) Fördelning av ekonomiskt värdeskapande i relation till totala intäkter.

H9 Mänskliga rättigheter

Swedbank ska alltid verka i enlighet med universella mänskliga rättigheter, och detta åtagande omfattar alla de marknader där banken är verksam och i relation till alla Swedbanks affärsrelationer.

Respekt för mänskliga rättigheter

Som utgångspunkt för Swedbanks ansvar att respektera mänskliga rättigheter, följer Swedbank FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact. Principerna framhäver vikten av att företag är medvetna om människorättsrisker, och arbetar med att stärka de mänskliga rättigheterna i sin affärsverksamhet. Swedbank Robur har skrivit under PRI (Principles for Responsible Investment), ett öppet globalt initiativ för institutionella investerare med stöd av FN, som bland annat adresserar respekt för mänskliga rättigheter vid investeringar.

Swedbank har en koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter, antagen av styrelsen, som tydliggör Swedbanks ansvar att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter. I Swedbanks uppförandekod tydliggörs också att bankens medarbetare ska agera i enlighet med Swedbanks värderingar om respekten för allas lika värde. Utifrån detta bedöms kontinuerligt risker relaterade till mänskliga rättigheter i Swedbanks processer och affärsbeslut.

Hänsyn till mänskliga rättigheter i finansiering och investering

I Swedbanks kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys. Vid analysen diskuteras risker med kunden kopplat till exempelvis företagets produktionskedja. Om företaget har produktion, inköp eller försäljning i högriskländer är dess förmåga att kunna hantera hållbarhetsrelaterade risker avgörande (för resultat se sidan 203). Som stöd till analysen har rådgivaren sektorriktlinjer som adresserar respektive sektors hållbarhetsrisker, såsom människorättsrisker, och som syftar till att underlätta dialogen och riskbedömningen. Om företaget bedöms ha betydande hållbarhetsrisker går ärendet vidare till en kreditkommitté för slutgiltigt beslut.

Swedbank Roburs investeringsprocesser inkluderar analys av hållbarhetsaspekter där mänskliga rättigheter ingår. Analysen varierar i omfattning för olika fonder och beroende på faktorer som bransch och geografi. Specifikt fokus läggs på branscher med förhöjda risker, såsom bolag verksamma i lågkostnadsländer eller i icke-demokratier. Swedbank Robur för en aktiv dialog med bolag för att förbättra hållbarhet och lönsamhet i bolagen och att förebygga och minska allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Det förs olika typer av dialoger, exempelvis med bolag med särskilt höga risker som finns på Swedbank Roburs bevakningslista, vid uppföljning av incidenter, genom hållbarhetsanalys, temadialoger om mänskliga rättigheter samt intressentdialoger med företag där fonderna är stora ägare. Mänskliga rättigheter är ett av fyra områden som ligger till grund för bedömningen om bolag kan ingå i Swedbank Roburs hållbarhetsfonder. Barn är ofta en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utvecklat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter, vilken bland annat används i arbetet med att påverka bolag. Ståndpunktens syfte är att presentera Swedbank Roburs förväntan på bolag att ta hänsyn till barns rättigheter.

Ett koncernövergripande ställningstagande kring försvarsindustrin har antagits, som sätter upp villkoren för bankens tillhandahållande av finansiella tjänster till sektorn, och är ett skydd för brott mot mänskliga rättigheter. Det innebär bland annat förbud mot investeringar och finansiering av kärnvapen.

Ett aktivt arbete i leverantörskedjan

Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköpsprocess. Riskbedömningens omfattning beror på vilken bransch och var leverantören är geografiskt placerad vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering och krav utformas gällande hantering av mänskliga rättigheter som regleras i avtalet. Swedbank gör även leverantörsbesök och har löpande dialog med leverantörer för att undersöka att fastställda krav följs.

Jämställdhet och mångfald

Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatoriska utbildningar inom hållbarhet som bland annat berör jämställdhet och mänskliga rättigheter (se sid 205).

Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen. Arbetet utgår från en central jämställdhets- och mångfaldsplan och varje chef följs upp på jämställdhets- och mångfaldsmål som en del av prestationsbedömningen. Koncernledningen har tagit krafttag för att accelerera utvecklingen av dessa frågor i banken vilket innebär ett tydligare fokus på att integrera perspektiven i affären. Alla enheter involveras dessutom och sätter mål för området i sina affärsplaner.

Swedbank Litauen tilldelades under året en utmärkelse för bankens jämställdhetsarbete av initiativet Equal Opportunity Wings tack vare en lyckad introduktion av jämställdhetsprinciper i verksamheten som innefattar att öka medvetandenivån genom att sprida idéer om jämställdhet i allmänhet men också stötta andra organisationer att bli mer aktiva inom området.

H10 Skatt

Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver sin verksamhet är en viktig del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som gäller banken och bankens kunder.

Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008 en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse. Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skattekostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar transparent i all sin kommunikation med skattemyndigheter i samtliga dessa länder.

Swedbanks ekonomiska bidrag

Förutom betalning av bolagsskatt är Swedbank en betydande arbetsgivare på sina hemmamarknader och ger sysselsättning till mer än 15 000 personer. Genom att Swedbank betalar sociala avgifter för sina anställda bidrar banken till att stärka den sociala tryggheten. Swedbank har stora nettokostnader för moms. Därutöver betalar Swedbank bankavgifter i form av resolutionsavgift och insättningsgarantiavgift som bidrar till den finansiella stabiliteten i samhället. Swedbanks sammantagna kostnad för skatt och sociala avgifter var cirka 8 231 mkr för 2019. Swedbank betalade under året därutöver cirka 1 574 mkr i bankavgifter.

Skatt i verksamheten

Vid kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet skulle gynna skatteundandragande.

Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang som anses vara aggressiv skatteplanering. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privatkunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av sparande.

Inom Swedbankkoncernen finns utöver skattepolicyn ytterligare ställningstaganden vad gäller skattefrågor. Hänvisningar till skatt finns i Swedbanks sektorriktlinjer samt i Swedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning.

2019	Sverige		Estland Lettland	Litauen	Norge	USA	Övriga1
Rörelse resultat, mkr	18 463	2 736	1 041	1 621	278	53	228
Tillgångar, mkr	1 975 569	126 977	63 052	113 912		77 449 61 639	79 553
Antal anställda2	8 076	2 568	1 716	2 437	275	17	129
Skatt, mkr	3 712	411	211	250	65	11	51
Ej avdrags gill moms, mkr	1 287	63	48	119	20	–	–
Sociala avgifter, mkr	1 551	253	98	12	60	2	7
Resolutions avgifter, mkr	1 015	21	22	13	33	2	11
Insättnings garanti avgifter, mkr	289	49	66	53	–	–	–

1) Finland, Danmark, Luxemburg, Kina, Spanien och Sydafrika

2) Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Om rapporten

Hållbarhetsredovisningen sammanfattar Swedbanks hållbarhetsarbete. Sedan 2017 redovisar Swedbank i enlighet med versionen GRI Standards. År 2019 är det elfte året i rad som Swedbanks redovisning följer GRI:s ramverk för hållbarhetsrapportering. GRI-redovisningen kopplas till de väsentliga frågor som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys samt hur dessa väsentliga frågor sammanfaller med GRI:s generella och ämnesspecifika upplysningar.

Datainsamling och beräkningsmetoder

Swedbanks process för datainsamling innebär att ett stort antal olika interna och externa system används. Den data som förekommer i hållbarhetsredovisningen rapporteras in av bankens datalämnare via Swedbanks digitala hållbarhetsplattform.

De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data och statistik som presenteras för respektive avsnitt, redovisas nedan:

H1 Betala: informationen i betala-avsnittet samlas främst in via bankens finansiella redovisning, den gemensamt bankägda plattformen för avveckling, betalningar i realtid, BiR, möjliggör att betalningar med Swish genomförs i realtid, via systemet hämtas siffran för antalet betalningar.

H2 Spara/placera: informationen avseende fondförmögenhet per fond hämtas från bankens finansiella system, klimatberäkningarna baseras på data från en extern leverantör, hållbarhetsanalys genomförs i ett internt program på Swedbank Robur baserat på data från flera stora ESG-dataleverantörer och loggning av dialoger sker.

H3 Låna/finansiera: informationen avseende företagsutlåning hämtas från bankens finansiella redovisning, volym över hållbarhetsrelaterade produkter samlas in från interna system samt Bloomberg och informationen rörande hållbarhetsanalyser som genomförts hämtas från flera olika kundhanteringssystem.

H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier Risk & Contract Management och Worldfavor.

H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säkerhetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från bankens leverantörer. Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en externleverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrationssystem. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än ordinarie hållbarhetsredovisning.

H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildningsdata från den interna utbildningsportalen.

H7 Antikorruption och IT-säkerhet: data över misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt/finansiering av terrorism (SAR) hämtas från särskilda system för ändamålet. Ärenden för visselblåsning registreras via interna system och hanteras av Compliance enheten, PayEx är inte inkluderade.

H8 Samhällsengagemang: informationen samlas in via flera olika interna system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för Swedbank.

H10 Skatt: informationen hämtas från bankens finansiella noter, interna redovisningssystem samt HR-system.

Förändringar, omräkningar och avsteg

Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten. Swedbank rapporterar i enlighet med GRI Standards nivå core men gör några få avsteg som specificeras i tabellen nedan.

GRI Standard	Orsaker till avsteg	Förklaring
G4-FS7	Inte tillgängligt	Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala effekter angett per affärsområde och syfte redovisas endast för Swedbank Robur och Swedbank Large Corporates and Institutions.
G4-FS8	Inte tillgängligt	Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljöeffekter angett per affärsområde och syfte redovisas endast för Swedbank Robur, Swedbank Large Corporates and Institutions och Swedish Banking och ej i relation till total volym per produktgrupp.
205-1	Inte tillgängligt	Den procentuella andelen, typ av korruptionsrisk som identifieras genom riskutvärderingen i respektive kärnprocess, och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nykeltal för koncernen som helhet kan därför inte presenteras.
205-2	Inte tillgängligt	Totalt antal och procentandel av anställda och affärspartners som bankens policy och rutiner mot korruption har kommunicerats till, uppdelat efter typ av anställd/affärspartner och region samt totalt antal och procentuell andel av styrelsen som genomgått utbildning inom anti-korruption nedbrutet på region är inte ett nyckeltal som Swedbank tillämpar i redovisningen.
401-1	lnte tillgängligt	Totalt antal av nyanställda och personalomsättning indelat på åldersgrupp, kön och region är inte nyckeltal som Swedbank tillämpar i redovisningen.
308-1	Inte tillgängligt	Andelen leverantörer som hållbarhetsutvärderats rapporteras utifrån total inköpsvolym. Denna data finns inte tillgänglig för nya leverantörer.
405-1	Inte tillgängligt	Åldersgrupper fördelat per anställningsavtal är inte ett nyckeltal som Swedbank använder i redovisningen.

GRI Standards Index

Swedbank redovisar enligt GRI Standards, nivå core. Nedan redovisas GRI-indikatorer kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys, samt hur dessa väsentliga frågor sammanfaller med GRI:s generella och ämnesspecifika upplysningar. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer Global Compacts tio principer samt hur Swedbank lever upp till den nya lagen om hållbarhetsredovisning. För varje väsentlig fråga redovisas en eller flera upplysningar. Swedbank har använt en eller flera av GRI:s upplysningar där sådana funnits och redovisar dessa i tabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI:s upplysningar saknats används egna upplysningar, dessa

saknar då GRI-beteckning. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en generell eller ämnesspecifik upplysning i enlighet med GRI Standards. Swedbanks hållbarhetsredovisning är i linje med GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende rapportens innehåll; principen om intressentinvolvering, principen om väsentlighet, principen om hållbarhetssammanhang och principen om fullständighet.

GRI 101: Grundläggande information	GRI 200: Ekonomi
GRI 102: Generella upplysningar	GRI 300: Miljö
GRI 103: Hållbarhetsstyrning	GRI 400: Social

Upplysningens nummer	Upplysningens namn	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
GRI 101: Grundläggande information
GRI 102: Generella upplysningar
Organisationens profil
102-1 (GRI 2016)	Organisationens namn	Framsida
102-2 (GRI 2016)	Viktigaste varumärkena, produkterna och /eller tjänsterna	106 not K6
102-3 (GRI 2016)	Lokalisering av organisationens huvudkontor	59 not K1
102-4 (GRI 2016)	Länder där organisationen är verksam	107 not K7
102-5 (GRI 2016)	Ägarstruktur och företagsform	24–25
102-6 (GRI 2016)	Marknader där organisationen är verksam	2, 107 not K7
102-7 (GRI 2016)	Organisationens storlek	2–3, 13, 54, 56, 59, 106 not K6, 113 not K13
102-8 (GRI 2016)	Medarbetardata	113 not K13, 205–207	1–6
102-9 (GRI 2016)	Organisationens leverantörskedja	16, 203	1–6
102-10 (GRI 2016)	Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja	58, 199, 203–204	1–10
102-11 (GRI 2016)	Om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen	59 not K2, 216	7–9
102-12 (GRI 2016)	Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av/stödjer	194
102-13 (GRI 2016)	Medlemskap i organisationer och sammanslutningar	194
Strategi
102-14 (GRI 2016)	Uttalande av verkställande direktör	6–7
Etik och integritet
102-16 (GRI 2016)	Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policys	1, 194, 198	1–10
Styrning
102-18 (GRI 2016)	Organisationens bolagsstyrning	34–51
Intressentengagemang
102-40 (GRI 2016)	Intressentgrupper	196
102-41 (GRI 2016)	Procent av arbetsstyrkan med kollektivavtal	207	3
102-42 (GRI 2016)	Identifiering och urval av intressenter	196
102-43 (GRI 2016)	Formerna för intressentengagemang	195–196, 206, 209
102-44 (GRI 2016)	Väsentliga frågor som rests av respektive intressentgrupp i dialogen och vilka initiativ som tagits	196
Redovisningspraxis
102-45 (GRI 2016)	Organisationsstruktur inkl. redogörelse för enheter som ingår alt. exkluderas	30–35, 194
102-46 (GRI 2016)	Förklaring av processen för definition av rapportens innehåll och för var påverkan sker, samt hur rapporteringsprinciperna har implementerats	194–198, 211	1–10
102-47 (GRI 2016)	Samtliga identifierade väsentliga frågor	195
102-48 (GRI 2016)	Effekten av och orsaken till omräkning av data/information	59 not K2, 203, 206–207
102-49 (GRI 2016)	Signifikanta förändringar vad gäller omfattning av och gränsdragning för väsentliga frågor	195
102-50 (GRI 2016)	Redovisningsperiod	194, 222
102-51 (GRI 2016)	Senaste redovisningen	194
102-52 (GRI 2016)	Redovisningscykel	194
102-53 (GRI 2016)	Kontaktpersoner för rapporten	233
102-54 (GRI 2016)	Val av rapporteringsnivå, rapportering enligt GRI Standards	194, 212
102-55 (GRI 2016)	GRI innehållsindex	212
102-56 (GRI 2016)	Referens till extern granskning	194, 222	1–10

GRI Ämnesspecifika upplysningar

Nedan redovisas ämnesspecifika upplysningar kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån väsentlighetsanalysen, samt hur dessa väsentliga frågor sammanfaller med GRI:s ämnesspecifika upplysningar. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer Globala Compacts tio principer och FN:s globala hållbarhetsmål.

För varje väsentlig fråga redovisas en eller flera upplysningar. Swedbank har använt en eller flera av GRI:s upplysningar där sådana funnits och redovisar dessa i tabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI:s upplysningar saknats har egna upplysningar använts, därför saknar dessa upplysningsnummer. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en ämnesspecifik upplysning i enlighet med GRI Standards.

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
	Ansvarsfull utlåning			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	14–15, 21, 195, 202–203
103-2 (GRI 2016)		Styrning	21, 34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	202–203
		Hushåll med belåningsgrad över 70% av bostadens värde	202
		Andel hushåll med belåning över 70% som amorterar	202
	Ansvarsfull ägare			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	15, 21, 195, 200–201
103-2 (GRI 2016)		Styrning	21, 34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	200–201
G4-FS10		Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande organisationen har samverkat med i miljö och/eller sociala frågor	200
	Attraktiv arbetsgivare			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	17, 195, 205–206
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	205–206
GRI 401: Anställning
401-1 (GRI 2016)		Nyanställningar och personalomsättning	113 not K13, 206
GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling
404-1 (GRI 2016)		Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	205
	Ekonomiskt stabil bank			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	14, 21, 26–33, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	3, 26–33
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	209
		Resultat och räntabilitet	3, 54–55
		Kapitaltäckningsgrad	97 not K4
		Årets resultat	3, 54–55
		Utdelning per aktie	3, 24–25

HÅLLBARHET

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)	SDG
	God lönsamhet med konkurrenskraftig avkastning			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	24–33, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	3, 26–33
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	209
		Resultat och räntabilitet	3, 54–55
		Kapitaltäckningsgrad	97 not K4
		Årets resultat	3, 54–55
		Utdelning per aktie	3, 24–25
	Hållbara inköp			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	16, 195, 203
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	203
GRI 308: Utvärdering av leverantörer avseende miljö
308-1 (GRI 2016)		Andel nya leverantörer som utvärderats enligt miljökriterier	203, 211
	GRI 414: Utvärdering av leverantörer avseende sociala kriterier
414-1 (GRI 2016)		Andel nya leverantörer som utvärderats utifrån sociala kriterier	203		FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN
	Hållbara produkter och tjänster			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	14–15, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	22–23, 200–203
G4-FS6		Andel av företagsportföljen per region, storlek och sektor	203
G4-FS7		Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala effekter angett per affärsområde och syfte	209, 211
G4-FS8		Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljöeffekter per affärsområde och syfte	202–203, 211
	Jämställdhet och mångfald			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	17, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	22–23, 206
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter
405-1 (GRI 2016)		Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare	34–51, 113 not K13, 206
405-2 (GRI 2016)		Mångfald och lika möjligheter	206–207
	Motverka klimatförändring			7–9
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	16, 21, 195, 204
103-2 (GRI 2016)		Styrning	21, 34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	22–23, 204–205
GRI 302: Energi
302-3 (GRI 2016)		Intern energianvändning	205

GRI 305: Utsläpp 305-1 (GRI 2016)		Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	204
305-2 (GRI 2016)		Energirelaterade indirekta utsläpp av växthusgaser	204
		(Scope 2)
305-3 (GRI 2016)		Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3)	204
305-4 (GRI 2016)		Utsläppsintensitet av växthusgaser	205

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)	SDG
	Motverka korruption och penningtvätt			10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	17–20, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	208
GRI 205: Antikorruption
205-1 (GRI 2016)		Andel av verksamheten som granskats med avseende på korruptionsrisker	208, 211		FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN
		Andel av leverantörer riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter	203
		Andel av innehav i fondportföljerna riskutvärderade utifrån affärsetiska aspekter	200–201
		Antal företagskunder riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter	202–203
205-2 (GRI 2016)		Kommunikation kring och utbildning i policys och rutiner för antikorruption	205, 208, 211		FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN
	Samhällsengagemang			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	195, 209
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	22–23, 209
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	209

	Sund kultur för lön och ersättning			1–6, 10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	195, 206
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	113 not K13, 206–207
		Ersättningar inom Swedbank	113 not K13
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-3 (GRI 2016)		Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden	113 not K13
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter
		Löneskillnad kvinnor jämfört med män	206–207
	Säkra IT-system			3–6, 10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	17, 195
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	208
	Tillgänglighet			1–2
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	195, 199, 209
103-2 (GRI 2016) 103-3 (GRI 2016)		Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	34–51, 197 199
	Transparent rapportering			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	195, 210
103-2 (GRI 2016)		Styrning	34–51, 197
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	210
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	209
		Redovisning av årets skatt	118 not K18, 210
		Redovisning av årets resultat	3, 54–55

TCFD-redovisning

I detta avsnitt redovisas var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning som TCFD-relaterad information finns presenterad.

Rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) utgår från fyra nivåer:

Styrning
Strategi
Riskhantering
Mål och mätetal

Swedbank har 2019 fortsatt att implementera TCFD-rekommendationerna och har gjort en översyn av styrmodellen samt genomfört ett pilotprojekt på sektorerna inom energiområdet. En övergripande beskrivning över införandet av TCFD-rekommendationerna finns på sidan 21. Utöver det presenteras exponering för klimatrisker som finns genom Swedbanks ut låning i not K3 och för Swedbank Roburs investeringar i Swedbank Roburs årsredovisning för 2019. Swedbank redovisar Scope 1, Scope 2 och Scope 3 utsläpp av växthusgaser samt de klimatmål som banken antagit för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter på sidan 16, 23 och 204.

Försiktighetsprincipen

Swedbank följer FN:s Global Compacts 10 principer, som bland annat inkluderar principen om försiktighet. Banken har integrerat hållbarhets riskanalyser i de centrala processerna och genomför bland annat följande försiktighetsåtgärder i verksamheten:

I dialog med kunder och leverantörer tillämpas sektorriktlinjer med information om specifika risker, möjligheter och rekommendationer relaterade till olika branschers hållbarhetsproblematik.
Som en del av den finansiella analysen vid investering och kreditgivning granskas hållbarhetsrisker.
Bankens medarbetare genomgår obligatoriska interna utbildningar inom hållbar bankverksamhet, etik, uppförandekod, penningtvätt och finansiering av terrorism.
Via bankens miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001, genomförs årligen en utredning och bedömning av koncernens miljöpåverkan samt övervakning av lagar och miljökrav från myndigheter och intressenter.
I samarbete med ECPAT Sverige arbetar Swedbank aktivt för att motverka barnpornografi genom att förhindra att betalningar sker genom det finansiella systemet.
Till etikkommittén kan enheter från hela koncernen eskalera ärenden för rekommendation och vägledning avseende hållbarhetsrisker inom till exempel affärsetik, miljö och mänskliga rättigheter.

Hållbarhetsrapportering

Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen). De nya kraven fastslår att hållbarhetsrapporteringen ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö,

sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I syfte att tydliggöra hur Swedbank möter de nya lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvisningar till redovisningens olika sidor.

Sidhänvisning per område	Miljö	Medarbetare och Sociala förhållanden	Mänskliga rättigheter	Antikorruption
Affärsmodell	12–13	12–13	12–13	12–13
Väsentliga risker	14, 21, 195, 197, 204–205	14, 195, 197, 205–207, 209	14, 195, 197, 210	14, 195, 197, 208
Policy, resultat och indikatorer1	Not K3 sid 67, 198, 201, 204–205 Miljöpolicy Miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 Ställningstagande klimat Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för ansvarsfulla investeringar Uteslutningslistan	198, 205–207, 209–210 Hälsa och arbetsmiljöpolicy Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering Policy för mänskliga rättigheter Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod	198, 210 Policy för mänskliga rättigheter Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering Ställningstagande försvars industrin Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för ansvarsfulla investeringar Uteslutningslistan	198, 208–209 Antikorruptionspolicy Policy för att motverka penning tvätt och terroristfinansiering Policy för finansiell rapportering Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för hantering av skatt Rutin för visselblåsning Uteslutningslistan
Hantering av risker	14, 21, Not K3 sid 67, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	14, Not K3 sid 67, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	14, Not K3 sid 67, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	14, Not K3 sid 67, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com

1) Alla policys finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability

Styrelsens och vd:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 18 februari 2020

Göran Persson Bo Magnusson Ordförande Vice ordförande

Bodil Eriksson Mats Granryd Kerstin Hermansson Bo Johansson

Josefin Lindstrand Anna Mossberg Magnus Uggla

Camilla Linder Roger Ljung Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Jens Henriksson Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedbank AB (publ) för år 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–51. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 26–192 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–51. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Övrig upplysning

Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2018 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 19 februari 2019 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har centraliserade servicecenter, system och processer för ett antal områden. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revisionsteam testar samtliga centraliserade system och processer. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner.

Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål för full revision och rapportering till oss som koncernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med International Standards on Auditing och lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar.

För vissa enheter, trots att dessa enheter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk, är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika poster i redovisningen. I dessa fall instrueras lokala team att utföra specifika granskningsåtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande system, substansgranskning för specifika processer, områden och konton, diskussioner med företagsledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder.

Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga plattformar som stödjer Swedbank redovisning och finansiella rapportering. Därför utförs granskningsåtgärder för att säkerställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer, utvärdering av design och test av effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder har utförts.

Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott och avlämnar externa delårsgranskningsrapporter. Vid årsbokslutet rapporterar vi även våra huvudsakliga observationer till styrelsen.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–25, 193–216 och 223–233. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Nedskrivning av lån till kunder

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver bedömning av såväl tidpunkt för nedskrivningsbehov som bedömning av storlek på ett sådant nedskrivningsbehov.

Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9 som kategoriserar lånefordringar i tre olika kategorier beroende av nivån på och förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Kategori 1 representerar en förväntad kreditförlust inom 12 månader och används för samtliga lån utom i de fall en väsentlig ökning av kreditrisk har inträffat sedan första bokföringstillfället. För lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk, kategori 2, eller lånefordringar i fallissemang, kategori 3, beräknas förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd.

Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fallissemang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter att förväntade kreditförluster justeras med beaktande av professionella bedömningar.

Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk och not K17 och M13 Kreditförluster.

Värdering av komplexa och illikvida finansiella instrument till verkligt värde

Värderingen av finansiella instrument till verkligt värde var ett fokusområde under revisionen på grund av dess betydelse för den finansiella ställningen och resultatet. Per den 31 december 2019 uppgår tillgångar värderade till verkligt värde till SEK 397 miljarder och skulder till SEK 312 miljarder.

Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument är till sin natur komplext då flera instrument är komplexa samt att ingångsvärden till värderingsmodeller såsom risker och marknadspriser är under ständig förändring. För somliga instrument är tillgänglighet avseende observerbara priser och räntenivåer begränsad. På grund av dessa faktorer är värderingen av vissa finansiella instrument i hög grad beroende av ledningens bedömningar.

Majoriteten av Swedbanks tillgångar och skulder värderade till verkligt värde innehas för kundhandel, likviditetshantering samt säkringsredovisning. Mellan 99 och 100 procent av innehaven är värderade till verkligt värde baserat på observerbara priser eller räntenivåer handlade på aktiva marknader. De återstående 0-1 procent av innehaven är värderade baserat på modeller och utgörs huvudsakligen av strategiska innehav samt derivat som innehas i säkringssyfte.

Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument och not K46 och M40 Verkligt värde för finansiella instrument.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vår revision bestod av en kombination av granskning av interna kontroller över finansiell rapportering och substansgranskning. Granskningen av interna kontroller inkluderade processer relaterade till organisation, dualitet och nyckelkontroller i utlåningsprocessen.

Utöver det har våra experter på kvantitativ modellering utfört detaljerade kontrollberäkningar för ett stickprov av lånefordringar och modellberäkningar för att vi ska få trygghet i att beräkningen av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår förväntan. Dessa beräkningar utfördes för de modeller i portföljen som är mest väsentliga.

Vi har även granskat justeringar av modellberäkningar som baseras på professionella bedömningar. Vi har bedömt grunderna för att redovisa dessa justeringar i årsbokslutet och granskat protokoll från kreditkommitteen samt styrelsens kommitte för risk och kapital för att säkerställa att justeringarna har omfattats av korrekta kontroller och godkännanden.

Baserat på vårt arbete har vi inte identifierat några väsentliga noteringar för revisionen som helhet avseende nivå på kreditreserveringar per 31 december 2019.

I vår revision granskade vi design och effektivitet i nyckelkontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värderingsrisk för finansiella instrument.

Utöver att testa dualitet, granskade vi Swedbanks processer för modellvalidering och godkännande, kontroller över dataflöden och värderingsantaganden samt Swedbanks kontroller för styrning och rapportering.

För värderingar som baserades på ej observerbar data eller modeller som involverar en hög grad av bedömningar, använde vi värderingsspecialister för att utvärdera Swedbanks bedömningar, metoder och modeller. Vi utförde oberoende värdering för ett stickprov av finansiella instrument.

Finansiella effekter från myndigheters utredningar av penningtvätt

Om någon av sanktionerna aktualiseras kan den finansiella effekten vara väsentlig. Med anledning av pågående utredningar har vi övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som eventualförpliktelser. Vid bedömningen av om en avsättning för befarade sanktionsavgifter ska redovisas som en eventualförpliktelse har vi tagit ställning till om kriterierna för att redovisa en reserv är uppfyllda per den 31 december 2019. De kriterier som ska utvärderas är:

– om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och

– om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt.

I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt uppskatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner.

Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar och K50 och M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning eventuella brister i regelefterlevnad kan komma att påverka årsredovisningens finansiella rapporter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktelser. Vi har bedömt om risken för att någon av de pågående undersökningarna kan resultera i effekter som behöver presenteras i årsredovisningen samt till vilket belopp och på vilket sätt detta i så fall skulle ske.

Vi har inte genomfört någon separat undersökning med avseende på historiska brister i regelefterlevnad. Vi har tagit ställning till Swedbanks bedömningar i redovisningen och gjort en oberoende prövning av dessa.

Vi har gjort detta genom följande aktiviteter:
Tagit del av korrespondens mellan Swedbank och de myndigheter som utreder banken.
Genomfört möte med och gått igenom rapporter och slutsatser från Swedbanks interna och externa legala ombud.
Regelbundna förfrågningar till ansvariga personer för att bättre förstå relevanta frågeställningar och kommunikation med myndigheter. Ansvariga personer inkluderar, men begränsas inte till, styrelsens riskutskott, styrelsens revisionsutskott, verkställande direktören, finansdirektören, ansvarig för regelefterlevnad, ansvarig för internrevision, ansvarig för enheten mot ekonomisk brottslighet, ansvarig för gruppen för särskilda utredningar.
Undersökt och jämfört hur andra europeiska banker redovisat risker för sanktioner från myndigheter.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörernas förvaltning för Swedbank AB (publ) för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.

Som en följd av de förhållanden som beskrivs i avsnittet Grund för uttalanden avstyrker vi att bolagsstämman beviljar den tidigare verkställande direktören Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vi tillstyrker att bolagsstämman beviljar styrelsens ledamöter och de övriga verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Som framgår av förvaltningsberättelsen beslutade finansinspektionerna i Sverige och Estland att starta en gemensam undersökning om penningtvätt i Swedbank. Även ett antal amerikanska myndigheter har påbörjat undersökningar om Swedbank under året. Som vidare framgår av förvaltningsberättelsen har Ekobrottsmyndigheten inlett en förundersökning avseende misstänkt svindleri respektive obehörigt röjande av insiderinformation. Förundersökningen, som delvis avser omständigheter hänförliga till 2019, omfattar uttalanden gjorda av den tidigare verkställande direktören Birgitte Bonnesen. Vi vill framhålla att hon i dagsläget inte är delgiven misstanke om brott. Om förundersökningen avslutas med att åtal väcks kan det inte uteslutas att domstolen dömer Swedbank att betala en företagsbot eller att Finansinspektionen ålägger Swedbank att betala en sanktionsavgift. Det kan inte uteslutas att dessa utredningar kan resultera i betydande sanktionsavgifter för banken. Det kan inte heller uteslutas att skadeståndsanspråk kan komma att riktas mot banken

Utgången av ovan nämnda utredningar är osäker. Med hänsyn till denna osäkerhet rekommenderar vi bolagsstämman att inte bevilja Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet gentemot bolaget.

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Övriga upplysningar

Som framgått ovan under Grund för uttalanden har vi rekommenderat årsstämman att inte bevilja den tidigare verkställande direktören Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet gentemot bolaget för eventuella försummelser hänförliga till räkenskapsåret 2019. Vi har med anledning därav särskilt granskat om styrelsen i den för bolaget allvarliga situation som uppkom under våren 2019 gjorde en egen bedömning av bankens exponering och möjligheten att vidta skadebegränsande åtgärder. Vi har vid vår granskning kunnat konstatera att styrelsen efter överväganden i samråd med sakkunniga, bland annat juridisk expertis, vidtagit med hänsyn till omständigheterna rimliga åtgärder. Grund för att tillstyrka ansvarsfrihet för under räkenskapsåret verksamma styrelseledamöter har mot den bakgrunden ansetts föreligga.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende grad:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34-51 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Swedbank AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 28 mars 2019 och har varit bolagets revisor sedan 2019.

Stockholm den 19 februari 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Swedbank AB att översiktligt granska Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning för år 2019. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 194 i detta dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 216 vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 194 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en

betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 19 februari 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Karin Juslin Auktoriserad revisor

Specialistmedlem i FAR

Årsstämma

Årsstämman äger rum på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm, torsdagen den 26 mars 2020 klockan 11.00.

Anmälan

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska:

dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken den 20 mars 2020 (Avstämningsdagen).
dels anmäla sitt deltagande och eventuellt antal biträden (högst två) till Swedbanks huvudkontor senast den 20 mars 2020.

Anmälan görs antingen via internet http://www.swedbank.com/ ir under rubriken Årsstämma, per telefon 08-402 90 60 eller per brev till Swedbank AB, "Årsstämman", c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Om deltagande sker genom ombud eller ställföreträdare bör fullmakt, registreringsbevis eller andra behörighetshandlingar sändas till banken under ovanstående adress i god tid före stämman och helst senast den 20 mars 2020. På bankens webbplats http://www.swedbank.com/ir, finns fullmaktsformulär att tillgå.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn hos Euroclear. Sådan omregistrering bör begäras i god tid före Avstämningsdagen (d.v.s. den 20 mars 2020) hos förvaltaren.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen publiceras den 19 februari 2020 på bankens webbplats http://www. swedbank.com/ir under rubriken Årsstämma och den 21 februari i Post- och Inrikes Tidningar. Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse har skett kommer att publiceras.

Utdelning

Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning på 8,80 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars 2020. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2020. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 2 april 2020.

Marknadsandelar

	Marknadsandelar, procent					Volymer, mdkr
Sverige	2019	2018	2017	2016	2015	2019	2018	2017	2016	2015
Privatmarknaden
Inlåning1	19	20	20	20	20	384	381	357	337	310
Utlåning	22	23	23	23	23	921	904	867	825	770
varav bostadslån	24	24	24	25	25	820	800	761	720	665
Bankkort (antal tusen)	u.s.	u.s.	u.s.	u.s.	u.s.	4 345	4 291	4 226	4 152	4 066
Företagsmarknaden
Inlåning1	16	18	17	18	17	190	186	173	163	140
Utlåning1	17	18	18	20	20	418	415	399	403	391

			Marknadsandelar, procent					Volymer, mdkr
Baltikum Privatmarknaden	2019	2018	2017	2016	2015	2019	2018	2017	2016	2015

Estland (per 2019-11)
Inlåning	50	55	55	55	55	43	43	39	35	30
Utlåning	44	47	46	47	47	40	40	36	33	30
varav bostadslån	45	46	46	46	46	36	36	33	30	27
Bankkort (antal tusen) (per 2019-09)	62	62	60	60	60	966	966	1118	1108	1104
Lettland (per 2019-09)
Inlåning	32	34	32	31	28	30	29	26	24	20
Utlåning	33	33	31	31	29	18	18	17	16	15
varav bostadslån	38	37	34	34	31	16	15	14	14	13
Bankkort (antal tusen)	47	46	45	43	43	1012	1007	1000	988	982

Litauen (per 2019-09)
Inlåning	43	42	40	40	37	60	54	47	43	34
Utlåning	38	35	34	34	28	38	33	29	26	19
varav bostadslån	38	35	33	33	26	34	30	26	23	16
Bankkort (antal tusen)	52	51	51	50	48	1 666	1 664	1 673	1 705	1 659
		Marknadsandelar, procent					Volymer, mdkr
Baltikum Företagsmarknaden	2019	2018	2017	2016	2015	2019	2018	2017	2016	2015

Estland (per 2019-11)
Inlåning	45	47	43	43	41	40	40	35	35	32
Utlåning	38	37	37	34	34	42	42	37	34	31
Lettland (per 2019-09)
Inlåning	24	25	15	15	12	19	19	17	19	18
Utlåning	20	19	17	16	17	18	16	15	15	17

Litauen (per 2019-09)
Inlåning	26	27	25	25	24	23	21	18	17	13
Utlåning	20	19	18	18	23	23	20	18	19	21

1) Swedbank har uppdaterat definitionerna av företagsutlåning och inlåning avseende Sverige från kv2 2018. Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag. Tidigare perioder har räknats om.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal	2019	2018	2017	2016	2015
Lönsamhet
Räntabilitet på eget kapital, %	14,7	16,1	15,1	15,8	13,5
Räntabilitet på eget kapital kvarvarande verksamhet, %	14,7	16,1	15,1	15,8	13,5
Avkastning på totalt kapital, %	0,79	0,84	0,79	0,82	0,67
K/I-tal	0,43	0,38	0,39	0,38	0,43
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, %	1,06	1,02	1,03	1,01	0,98
Kapitaltäckning
Kärnprimärkapitalrelation, %	17,0	16,3	24,6	25,0	24,1
Primärkapitalrelation, %	19,4	18,0	27,3	28,7	26,9
Total kapitalrelation, %	21,8	21,5	30,7	31,8	30,3
Kärnprimärkapital	110 073	103 812	100 510	98 679	93 926
Primärkapital	126 226	114 761	111 560	112 960	104 550
Kapitalbas	141 554	136 993	125 256	125 189	117 819
Riskexponeringsbelopp	649 237	637 882	408 351	394 135	389 098
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå netto, %	0,09	0,03	0,08	0,09	0,04
Total reserveringsgrad för lån, %	0,40	0,37	i. u	i. u	i. u
Andel lån i steg 3, brutto, %	0,82	0,69	i. u	i. u	i. u
Andel osäkra fordringar, brutto, %	i. u	i. u	0,55	0,52	0,40
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	i. u	i. u	34	33	40
Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	i. u	i. u	45	46	56
Antalsuppgifter	2019	2018	2017	2016	2015
Privatkunder, miljoner1	7	7,3	7,4	7,3	7,2
Företagskunder, tusen1	618	620	625	651	640
Heltidstjänster	15 218	14 865	14 588	14 061	13 893
Kontor1	475	519	565	603	658
Insättnings- och uttagsautomater1	1 162	1 166	1 199	1 238	1 290

1) Inklusive sparbanker och delägda banker.

Kommentarer till fem år i sammandrag

2019 – Årets resultat minskade med 7 procent till 19 697 mkr, jämfört med 21 162 mkr 2018. Högre intäkter motverkades av högre kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna ökade med 4 procent, till 45 960 mkr (44 222). Kostnaderna ökade till 19 984 mkr (16 835), främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna ökade till 1 469 mkr (521) påverkats främst av ett fåtal oljerelaterade problemengagemang.

2018 – Årets resultat ökade med 9 procent till 21 162 mkr, jämfört med 19 350 mkr 2017. Ökningen förklaras av ett högre ränte- och provisionsnetto samt ökade övriga intäkter. Även lägre kreditförluster bidrog positivt till utvecklingen. Intäkterna ökade med 5 procent, till 44 222 mkr (42 203). Kostnaderna ökade till 16 835 mkr (16 415), till stor del till följd av ökade personalkostnader efter förvärvet av Payex. Kreditförlusterna, enligt IFRS 9, uppgick till 521 mkr.

2017 – Årets resultat minskade till 19 350 mkr, jämfört med 19 539 mkr under motsvarande period 2016. Minskningen förklaras främst av att resultatet 2016 påverkades positivt till följd av försäljningen av Visa Europe med 2 115 mkr. Intäkterna ökade med 4 procent, till 42 438 mkr (40 821). Kostnaderna ökade till 16 415 mkr (15 627), till stor del till följd av ökade personalkostnader. Under året avsattes en omstruktureringsreserv på 300 mkr till följd av förändringar inom it-organisationen. PayEx bidrog till att kostnaderna ökade med 194 mkr. Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 64 mkr. Kreditförlusterna sjönk till 1 285 mkr (1 367), då det gjordes lägre reserveringar för oljerelaterade engagemang inom Stora företag & Institutioner. I Svensk bankverksamhet ökade kreditförlusterna till följd av reserveringar för ett antal enskilda engagemang medan Baltisk bankverksamhet redovisade nettoåtervinningar.

2016 – Årets resultat ökade med 24 procent, till 19 539 mkr (15 727). Ökade intäkter, främst till följd av försäljningen av Visa Europe, ett förbättrat nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury och högre räntenetto, bidrog positivt till resultatet.

Kostnaderna minskade till 15 627 mkr (15 816). Orsaken var framförallt högre ersättningar till sparbankerna, till följd av högre utlåningsmarginaler under året. Personalkostnaderna uppgick till 9 376 mkr (9 395). Kreditförlusterna ökade till 1 367 mkr (594) till följd av ökade reserveringar inom Stora företag & Institutioner för oljerelaterade engagemang medan Svensk- och Baltisk bankverksamhet redovisade nettoåtervinningar under perioden.

2015 – Årets resultat minskade med 4 procent, främst på grund av ett lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde och en skattekostnad av engångskaraktär. Kostnaderna minskade med 7 procent och förklaras av engångskostnader på 615 mkr i samband med förvärvet av Sparbanken Öresund under 2014, men även av effektiviseringar. Nedskrivning av immateriella tillgångar bestod av en nedskrivning av IT-system samt en nedskrivning av ett tidigare förvärvat kapitalförvaltningsuppdrag. Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköpsavtal och Riksgälden, ökade med 3 procent, primärt drivet av ökad utlåning till bolån. Swedbanks ökade inlåning var främst hänförlig till Svensk bankverksamhet.

Resultaträkning, mkr	2019	2018	2017	2016	2015
Räntenetto	25 989	25 228	24 595	22 850	22 476
Provisionsnetto	12 984	12 836	12 206	11 502	11 199
Nettoresultat finansiella poster	3 629	2 112	1 934	2 231	571
Försäkringsnetto	1 465	1 192	937	754	708
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	822	1 028	736	2 263	863
Övriga intäkter	1 071	1 826	1 795	1 017	1 290
Summa intäkter	45 960	44 222	42 203	40 617	37 107
Personalkostnader	11 119	10 284	9 945	9 376	9 395
Övriga kostnader	7 314	5 865	5 870	5 622	5 749
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	1 551	686	600	629	672
Summa kostnader	19 984	16 835	16 415	15 627	15 816
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	25 976	27 387	25 788	24 990	21 291
Nedskrivning av immateriella tillgångar	79	306	175	35	254
Nedskrivning av materiella tillgångar	8	8	21	31	72
Kreditförluster	1 469	521	1 285	1 367	594
Rörelseresultat	24 420	26 552	24 307	23 557	20 371
Skatt	4 711	5 374	4 943	4 005	4 625
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	19 709	21 178	19 364	19 552	15 746
Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt					–6
Årets resultat	19 709	21 178	19 364	19 552	15 740
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	19 697	21 162	19 350	19 539	15 727
Minoriteten	12	16	14	13	13

Balansräkning, mkr	2019	2018	2017	2016	2015
Utlåning till kreditinstitut	45 452	36 268	30 746	32 197	86 418
Utlåning till allmänheten	1 652 296	1 627 368	1 535 198	1 507 247	1 413 955
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	137 094	99 579	85 903	107 571	76 552
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	57 367	53 312	59 131	74 501	88 610
Aktier och andelar
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	224 893	177 868	180 320	160 114	153 442
Aktier och andelar	6 568	4 921	19 850	23 897	11 074
Aktier och andelar i intresseföretag	6 679	6 088	6 357	7 319	5 382
Derivat	44 424	39 665	55 680	87 811	86 107
Övrigt	233 455	201 023	239 451	153 546	227 315
Summa tillgångar	2 408 228	2 246 092	2 212 636	2 154 203	2 148 855
Skulder till kreditinstitut	69 686	57 218	68 055	71 831	150 493
Inlåning och upplåning från allmänheten	954 013	920 750	855 609	792 924	748 271
Emitterade värdepapper	855 754	804 360	844 204	841 673	826 535
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	225 792	178 662	181 124	161 051	157 836
Derivat	40 977	31 316	46 200	85 589	68 681
Övriga skulder och avsättningar	80 634	81 993	58 364	44 176	49 084
Seniora icke-prioriterade skulder	10 805
Efterställda skulder	31 934	34 184	25 508	27 254	24 613
Eget kapital	138 633	137 609	133 572	129 705	123 342
Summa skulder och eget kapital	2 408 228	2 246 092	2 212 636	2 154 203	2 148 855

Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet

mkr	2019	2018	2017

Resultaträkning
Räntenetto	16 253	15 386	15 103
Provisionsnetto	7 862	7 598	7 481
Nettoresultat finansiella poster	433	406	398
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	839	693	654
Övriga intäkter	985	1 484	1 311
Summa intäkter	26 372	25 567	24 947
Personalkostnader	2 933	3 101	3 131
Rörliga personalkostnader	53	71	103
Övriga kostnader	6 147	5 793	5 619
Avskrivningar	234	57	67
Summa kostnader	9 367	9 022	8 920
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	17 005	16 545	16 027
Nedskrivning av immateriella tillgångar		0
Nedskrivning av materiella tillgångar
Kreditförluster, netto	154	598	413
Rörelseresultat	16 851	15 947	15 534
Skatt	3 271	3 073	2 947
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	13 568	12 858	12 573
Minoriteten	12	16	14

Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	1	1	1
Utlåning till kreditinstitut	6	6	5
Utlåning till allmänheten	1 196	1 187	1 150
Räntebärande värdepapper
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	219	173	176
Derivat
Övriga tillgångar	11	8	11
Summa tillgångar	1 433	1 375	1 346
Skulder till kreditinstitut	26	28	26
In- och upplåning från allmänheten	571	566	530
Emitterade värdepapper
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	220	174	177
Derivat
Övriga skulder	551	544	556
Efterställda skulder
Summa skulder	1 368	1 312	1 289
Allokerat eget kapital	65	63	57
Summa skulder och eget kapital	1 433	1 375	1 346

Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	26 309	25 512	24 845
Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar	63	55	102
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	21,0	20,9	22,5
Utlåning/inlåning, %	209	212	219
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	1196	1 187	1 150
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	571	560	525
Kreditförlustnivå, %	0,01	0,05	0,04
K/I-tal	0,36	0,35	0,36
Riskexponeringsbelopp, mdkr	391	382	171
Heltidstjänster	3 610	3 833	3 978
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	64	62	56

Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet

mkr	2019	2018	2017
Resultaträkning
Räntenetto	5 239	4 768	4 221
Provisionsnetto	2 690	2 503	2 364
Nettoresultat finansiella poster	286	272	220
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures
Övriga intäkter	831	737	621
Summa intäkter	9 046	8 280	7 426
Personalkostnader	1 091	954	865
Rörliga personalkostnader	56	57	51
Övriga kostnader	1 981	1 833	1 658
Avskrivningar	175	91	102
Summa kostnader	3 303	2 935	2 676
Resultat före kreditförluster och
nedskrivningar	5 743	5 345	4 750
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar	8	8	21
Kreditförluster, netto	3	-208	-97
Rörelseresultat	5 732	5 545	4 826
Skatt	814	802	822
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	4 918	4 743	4 004
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	3	3	3
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten	186	169	149
Räntebärande värdepapper	1	1	2
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	6	5	4
Derivat
Övriga tillgångar	77	72	54
Summa tillgångar	273	250	212
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten	241	221	185
Emitterade värdepapper	1
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	6	5	4
Derivat
Övriga skulder
Efterställda skulder
Summa skulder	248	226	189
Allokerat eget kapital	25	23	22
Summa skulder och eget kapital	273	250	212
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	9 046	8 280	7 426
Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	19,6	20,7	19,2
Utlåning/inlåning, %	77	77	81
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	186	170	149
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	241	221	185
Kreditförlustnivå, %	0,00	-0,13	-0,07
K/I-tal	0,37	0,35	0,36
Riskexponeringsbelopp, mdkr	94	89	82
Heltidstjänster	3 656	3 586	3 493
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	25	23	21

Tre år i sammandrag Stora företag & Institutioner

mkr	2019	2018	2017
Resultaträkning
Räntenetto	3 776	3 982	3 548
Provisionsnetto	2 321	2 605	2 428
Nettoresultat finansiella poster	2 201	1 777	1 760
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures
Övriga intäkter	211	156	121

Summa intäkter	8 509	8 520	7 857
Personalkostnader	1 391	1 356	1 400
Rörliga personalkostnader	157	201	143
Övriga kostnader	2 305	2 201	1 896
Avskrivningar	123	83	78
Summa kostnader	3 976	3 841	3 517
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	4 533	4 679	4 340
Nedskrivning av immateriella tillgångar			0
Nedskrivning av materiella tillgångar			0
Kreditförluster, netto	1 312	142	969
Rörelseresultat	3 221	4 537	3 371
Skatt	740	977	721
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	2 481	3 560	2 650
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	9	2	8
Utlåning till kreditinstitut	81	116	54
Utlåning till allmänheten	269	261	228
Räntebärande värdepapper	44	47	27
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
Derivat	53	47	63
Övriga tillgångar	16	15	35
Summa tillgångar	472	488	415
Skulder till kreditinstitut	184	209	179
In- och upplåning från allmänheten	149	141	138
Emitterade värdepapper	10	13	18
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
Derivat	55	45	60
Övriga skulder	46		-4
Efterställda skulder
Summa skulder	444	408	391
Allokerat eget kapital	28	25	24
Summa skulder och eget kapital	472	488	415
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	8 347	8 393	7 812
Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar	162	127	45
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	9,1	14,0	12,0
Utlåning/inlåning, %	158	160	158
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	223	221	203
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	142	139	128
Kreditförlustnivå, %	0,47	0,06	0,40
K/I-tal	0,47	0,45	0,45
Riskexponeringsbelopp, mdkr	144	146	137
Heltidstjänster	1 244	1 196	1 260
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	27	25	22

Definitioner

CAPITAL REQUIREMENT REGULATIONS, CRR, STATED IN EU REGULATION NO 575/2013 REQUIREMENT

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapital i relation till det totala exponeringsmåttet, där exponeringsmåttet inkluderar både tillgångar och poster utanför balansräkningen.

Exponeringsbelopp, IRK

Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitutionseffekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet.

Förväntade förluster

Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallissemang och exponeringsbeloppet.

Förlust vid fallissemang (Loss given default – LGD)

Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponeringsbeloppet som förväntas förloras i händelse av fallissemang.

Genomsnittlig riskvikt

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet i relation till det totala exponeringsbeloppet för ett antal exponeringar.

Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapital

Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade överkursfonder, balanserade vinstmedel, och ackumulerat övrigt totalresultat efter avdrag.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.

Minimikapitalkrav

Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka sina kredit-,

ALTERNATIVA NYCKELTAL

Allokerat eget kapital

Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering ("IKU").

Andel lån i steg 3, brutto

Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar.

Avkastning på totalt kapital

Beräknas utifrån årets resultat i relation till genomsnittlig balansomslutning. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut inklusive föregående årsbokslut.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

K/I-tal

Summa kostnader i relation till summa intäkter.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster på lån och övriga kreditrisk reserveringar, netto, i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar. Mer information se faktaboken sidan 43.

Placeringsmarginal

Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut.

marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings och operativa risker i enlighet med Pelare I, d.v.s. 8 procent av det totala riskexponeringsbeloppet.

Primärkapital

Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.

Riskexponeringsbelopp

Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter hänsyn tagen till den inneboende risken i tillgången.

Risk för fallissemang (Probability of Default – PD)

Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period.

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)

Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil finansiering i relation till finansieringsbehovet inom ett års horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor andel långsiktig stabil finansiering i förhållande till långsiktiga stabila tillgångar. Måttet definieras av den ändrade förordningen om kapitalkravförordning (EU) 2019/876 ("CRR2").

Supplementärt kapital

Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Total kapitalrelation

Kapitalbas i relation till det totala riskexponeringsbelopp.

Övrigt primärkapital

Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut.

Reserveringsgrad för lån i steg 3

Reserveringar för lån i steg 3 i relation till lån i steg 3 brutto.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Beräknas utifrån årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut.

Räntabilitet på eget kapital

Beräknat utifrån årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut.

Total reserveringsgrad för lån

Samtliga reserveringar i relation till lån, brutto.

Utlåning/inlåning

Utlåning till allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden i relation till inlåningen från allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden

ÖVRIGA

Antal anställda

Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Börskurs/Eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

Direktavkastning

Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.

Duration

Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år.

Exponeringar i fallissemang (Exposure at default - EAD)

Exponeringar i fallissemang (EAD) mäter de utnyttjade exponeringar vilka är i fallissemang. För exponeringar utanför balansräkningen, beräknas EAD genom användning av en kredit konverterings faktor (CCF) som beräknar det förväntade utnyttjandet i framtiden av idag outnyttjat belopp.

Fallissemang

Kreditexponeringar anses vara i fallissemang när bedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer att betala sina kreditåtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad med betalning i mer än 90 dagar.

Förfall

Tiden som kvarstår till att en tillgång eller skulds villkor förändras eller tills dess förfallodag.

Kreditförluster

Konstaterade och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsförbindelser.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

LCR introducerades av EU genom "The Delegated Act on LCR" i oktober 2015. LCR används för att definiera ett kvantitativt regelverks krav för europeiska bankers likviditetsrisk. Ett LCR över 100 % antyder att banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin likviditet över en 30 kalenderdagars period under en allvarligt stressat likviditets scenario.

Omstrukturerat lån

Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter.

P/E-tal

Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissionselement.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissionselement.

Räntebindningstid

Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

Totalavkastning

Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verkställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid periodens början.

VaR

Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvantifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximala värdeminskningen av en portfölj givet en viss sannolikhet över en viss tidsperiod.

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Org.nr 502017–7753 Besöksadress: Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 E-post: [email protected] www.swedbank.com

Kontaktpersoner

Johan Eriksson Tillförordnad Kommunikationsdirektör Telefon: 070 – 285 02 97 e-post: [email protected]

Gregori Karamouzis Chef Investerarrelationer Telefon: 072-740 63 38 e-post: [email protected]

Fredrik Nilzén Hållbarhetschef Telefon: 076-773 19 26 e-post: [email protected]

AI Terminal

Swedbank A

2978_10-k_2020-02-19_eec8e7d5-68d0-4f71-8c31-a111a0c99054.pdf

2019 Års- och hållbarhetsredovisning

Innehåll

Förvaltningsberättelse

Resultat-, balansräkning och noter, Koncernen

Resultat-, balansräkning och noter, Moderbolaget

Hållbarhet

Årsstämma 2020

Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser

Marknadsandelar, procent

Marknadsledande kostnadseffektivitet Kostnader i förhållande till intäkter, K/I-tal

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

50 procent av årets vinst i utdelning

Resultat tyngt av kostnader

Året i korthet

16 JANUARI Swedbank Robur utsedd till Årets fondbolag

21 FEBRUARI

Finansinspektionen inleder undersökning av Swedbank

29 JANUARI

20 FEBRUARI

27 FEBRUARI

Swedbank anlitar advokatbyrån Clifford Chance

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen lämnar banken

17 MAJ

Investerar i innovativa digitala tjänster

Swedbank etablerar enheten Anti-Financial Crime (AFC)

5 APRIL

Swedbanks ordförande slutar

25 APRIL

28 MAJ

5 JULI

Förstärkning av kundkännedom processer

27 JUNI

Investering i solenergi

17 JULI

22 SEPTEMBER

Ansvarsfull och hållbar bankverksamhet

28 AUGUSTI Ny verkställande direktör

1 OKTOBER Jämställt och diversifierat bolag

29 OKTOBER

Ett turbulent år med många utmaningar

Omfattande arbete initierat med målsättning att bli ledande i bekämpningen av ekonomisk brottslighet

Stabil intjäning

Fokus på ansvarsfullt värdeskapande…

Mål Ökat kundvärde Ökat medarbetarengagemang Ansvar för klimat och samhälle

Utfall Kundnöjdhet, privatpersoner Rekommendationsindex Växthusgasutsläpp Räntabilitet på eget kapital, % Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, %

…för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

Marknadsledande kostnadseffektivitet Solid kapitalisering

Utfall Kundnöjdhet, privatpersoner Rekommendationsindex Växthusgasutsläpp Räntabilitet på eget kapital, % Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, %

Stabilitet i intjäningen skapar värde för våra intressenter

Låg risk

Marknadsledande kostnadseffektivitet

Stabil intjäning

Strategi med kunden i fokus

1. Kundrelationer och förtroende baserat på data

2. Vardagsärenden

3. Kanaltransformation

4. Digitala handelserbjudanden

5. Digital låneprocess

6. Finansiell hälsa och rådgivning

7. Självbetjäning och cash management för företag

Hållbarhet är en del av vårt DNA

Ständigt innovativa

Vår affärsmodell måste bygga på en hållbar ekonomi

En viktig del av samhället

Ränteinkomster är vår största intäktskälla

Fonder och kort viktigt för provisionsnettot

Personal och it största rörelsekostnaderna

Förenklad resultaträkning

Förenklad balansräkning

Två hundra år av hållbarhet

Ansvarsfull bankverksamhet

Riskhantering inom hållbarhet

Hållbara finansieringslösningar

Långsiktig kapitalförvaltning

Historisk tillbakablick

Hållbarhetskrav i leverantörsledet