Annual Report (ESEF) • Feb 23, 2022
Preview not available for this file type.
Download Source FileM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31M312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31M312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-01-012021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31M312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31M312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31M312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares 2021 Års- och hållbarhetsredovisning Finansiell information 2022 Delårsrapport Kv 1 28 april Delårsrapport Kv 2 19 juli Delårsrapport Kv 3 27 oktober Årsstämma 2022 Swedbanks årsstämma kommer att hållas onsdagen den 30 mars 2022. Mer information om Om Swedbank/Bolagsstyrning. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2022. Innehåll Året i korthet 2 Vd-ord 4 Swedbank i korthet 7 Omvärld 8 Värdeskapande 9 Affärsmodell 12 Mål och utfall 14 Hållbarhet 18 Aktien och ägarna 30 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 32 Svensk bankverksamhet 37 Baltisk bankverksamhet 38 Stora företag & Institutioner 39 Koncernfunktioner & Övrigt 40 Vinstdisposition 41 Bolagsstyrningsrapport 42 Intern kontroll 55 Styrelse 56 Koncernledning 61 Rapporter och noter, koncernen Resultaträkning 65 Rapport över totalresultat 66 Balansräkning 67 Förändringar i eget kapital 68 69 Noter 70 Rapporter och noter, moderbolaget Resultaträkning 162 Rapport över totalresultat 162 Balansräkning 163 Förändringar i eget kapital 164 165 Noter 166 Alternativa nyckeltal 197 Rapporter och noter, hållbarhet Hållbarhetsstyrning 199 203 Taxonomi 204 TCFD rekommendationer 206 Noter 209 GRI Content Index 230 238 Revisionsberättelse 239 Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 244 Marknadsandelar 245 Fem år i sammandrag, koncernen 246 Tre år i sammandrag, affärssegment 248 251 Årsstämma 253 Kontaktuppgifter 254 Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (Esef) och är publicerad på www.swedbank.com. 1 Stärkt resultat i osäkra tider • Fortsatt växande utlåningsvolymer • Högre intäkter till följd av ett rekordhögt provisionsnetto • Kostnadsutvecklingen enligt plan • Avkastningen på eget kapital ökade till 13,2 procent – målet om 15 procent ligger fast • Näst bästa årsresultatet i bankens historia • Fortsatt god kreditkvalitet och därmed kraftigt minskade kreditförluster • Fortsatt stark kapital- och likviditetssituation • Utdelning per aktie avseende 2021 föreslås till 9,25 kr (ordinarie) och 2,00 kr (extra) Finansiell information, mkr 2021 2020 Totala intäkter Räntenetto Övriga intäkter 1 Totala kostnader varav sanktionsavgift Resultat före kreditföruster och nedskrivningar Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 56 2 Kreditförluster 170 Skatt Årets resultat hänförligt till aktieägarna Resultat per aktie, kr, efter utspädning 18,56 11,51 Räntabilitet på eget kapital, % 13,2 8,9 Räntabilitet på eget kapital exkl. sanktionsavgift, % 13,2 11,4 K/I-tal 0,44 0,54 K/I-tal exkl. sanktionsavgift 0,44 0,45 Kärnprimärkapitalrelation, % 18,3 17,5 Kreditförlustnivå, % 0,01 0,26 1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. Året i korthet 2 Året i korthet Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna Startskottet för en uppdaterad strategisk riktning Den strategiska riktningen beskriver kon- cernens vision, syfte, värderingar, kund- löfte och grund. Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, och syftet är att göra det möjligt för de många människorna och före- Den estniska Finansinspektionen avslutar sin utredning Den estniska Finansinspektionen med- delade att de åtgärder som Swedbank vidtagit för att motverka penningtvätt och annan ekonomiska brottslighet var till- räckliga och att inspektionen inte hade ytterligare anmärkningar. Swedbank bildar baltiskt holdingbolag Swedbanks styrelse beslutade att bilda ett baltiskt dotterbolag i form av ett holding- bolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de nuvarande dotterbankerna i Estland, Lettland och Litauen placeras. Åtgärden, som är ett resultat av utvärderingen av bolagsstyrningen, stärker styrningen både på koncernnivå och i de baltiska dotter- bankerna. Samarbetet med Sparbankerna förnyas Samarbetsavtalet med Sparbankerna förnyades, vilket innebär att det gemen- samma utbudet av tjänster och produkter når totalt 6 miljoner kunder i Sverige. Sparbankssamarbetet fortsätter att utvecklas till gagn för alla våra kunder. Mest älskade varumärke i Baltikum Under Baltic Brand Awards utsågs Swedbank till ”Mest älskade varumärke” året i rad. Swedbank tilldelades också utmärkelsen för mest uppskattade och humana varumärke i Baltikum. Beslut om utdelning för Sammantaget betalades 50 procent av bankens nettoresultat ut till aktieägarna för 2019 och 2020 i enlighet med bankens policy, vid ordinarie och extra bolagsstämmor under året. Styrelsen har också föreslagit att utdelningen för 2021 Året i korthet 28 jan 1 feb 28 nov 24 sep dec jan 3 Året i korthet Vd har ordet Vad har varit viktigast för Swedbank under 2021? Att hantera pandemin har varit den största utmaningen! Vi har fortsatt att stötta våra kunder när de behövt oss. Vi har guidat företag och privat kunder i att ställa om affärer och ekonomi det varit möjligt, med special lösningar för bland annat äldre - tionalitet i våra digitala kanaler för att möta kunderna där. Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och under pandemin Det fortsatta arbetet med att förhindra penning tvätt har också varit viktigt. Här har vi gjort stora framsteg under året. Vi jobbar konsekvent och målmedvetet med att stänga de brister vi har haft. Att förhindra penningtvätt måste alla i samhället arbeta med tillsammans – något som vi blir bättre på men som vi aldrig blir klara med. Slutligen är det affärsfokus som växer fram allt tyd ligare viktigt för bankens långsiktiga utveckling. Vår strategiska rikt- ning där hållbarhet är kärnan utgör grunden för detta. Vi har Är du nöjd med det finansiella resultatet? Det är det näst bästa resultatet i bankens historia, så visst är upprätthållit vår starka lönsamhet och bankens aktieägare har fått utdelning motsvarande 50 procent av vinsten för både 2019 och 2020. Under 2021 levererade vi en avkastning på 13,2 procent. Vårt mål om en avkastning på eget kapital om siktigt värdeskapande för våra aktieägare. Du har suttit två år som vd. Vad har du uppnått? Vi har hanterat pandemin med stark lönsamhet. Vi har för- bättrat arbetet med att förhindra penningtvätt. Och slutligen har vi fokuserat på affären för att leverera på vår strategi. En helt central fråga är att jag har justerat hur vi styr banken. Det är inte en revolution, snarare evolution, med enkel- het och tydlighet arbetar alla medarbetare mot samma mål hållbart samhälle. Vi har etablerat ett baltiskt bolag där ansvar och skyldigheter tydliggörs i dotterbankerna. Och med de rekryteringar jag gjort har vi nu en stark ledning. Jag är en av drygt 16 000 medarbetare i banken. Och vi jobbar alla med affären! Från Scrum-masters till kundråd- givare. Från Compliance till kredithandläggare. Från Narva För egen del har mötet med kunder fått mer tid. Jag har under 2021 kunnat träffa kunder på ett helt annat sätt. Utöver digitala besök har det också varit ett antal fysiska besök. Det är verkligen en unik förmån som bank-vd att få sitta och prata med kunder. Höra hur deras vardag ser ut. Hur man som till exempel som detaljist jobbar med sina kunder och leveran- törer. Förstå vad banken är för dem. Eller lyssna på medelstora företag som funderar på att expandera utanför Sverige. Eller ta del av det multinationella företagets vardag med stora komp- licerade kapitalmarknadstransaktioner. Att sitta med fastig- hetsbolag som letar olika sätt att bli ännu grönare. Att få höra kunderna berätta om sina affärer som skapar arbetstillfällen Hållbarhet i praktiken. Hur går det med digitaliseringen av banken? Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och kunderna blir allt mer digitala. Glöm inte att vi är ett 200 år gammalt Minuten, internetbank, app, och wearables. Så ska det också fortsätta att vara. Vår transformationsresa pågår hela tiden. Under 2021 har fokus varit på stabilitet och IT-säkerhet – resiliens – för att möta kraven i den snabba utvecklingen. sparande i samarbete med vår partner FNZ. Det är en stor investering, som gör det möjligt att skapa ännu bättre lös- ningar för våra kunder att träffa banken när, hur och var de vill. Detta kommer helt enkelt att leda till bättre tillgänglighet, med Penningtvättsfrågan – är den avklarad för Swedbanks del nu? Jag tror aldrig frågan om penningtvätt blir avklarad. Det är ett samhällsproblem. Men i takt med att utredningar stängs så lägger vi de historiska frågorna bakom oss. I det interna stora strukturella arbetet börjar vi se tydliga resultat. Vi har bättre system och rutiner på plats. Men ännu mer ska till. Världen rör sig hela tiden och de kriminella hittar hela tiden sätt att kringgå regler och system. Vi måste jobba konsekvent med detta och Historien har lärt oss att ordning och reda kräver kompe- tens och resurser, men att alternativet kostar ännu mer. Därför har vi satsat på att utveckla funktionerna för riskkontroll och regelverks efterlevnad som stärker banken. Vi ser att våra kostnader har ökat på grund av investeringar i arbetet för att motverka penningtvätt. Varför är hållbarhet så viktigt? Hela vår affär bygger på idén om en hållbar ekonomi. När den första sparbanken startade i Göteborg för mer än 200 år sedan var det för att vanliga människor, med små medel skulle kunna få en hållbar ekonomi. Sedan utvecklades banken till att omfatta utlåning, bejaka ny teknik och vi har varit med om produkter. Detta är våra rötter. Vi kommer också ur Föreningsbanken som utvecklats från omställning som gjort det svenska skogs- och jordbruket till ett av de ledande i världen. Vi har som bank historiskt varit en del i omställningen där Sverige gått från ett fattigt bondesamhälle till ett modernt välfärdssamhälle. I Baltikum är vi sedan snart 25 år en del 4 Vd har ordet Hur ser det ut med hållbarhet i affären? Vi ser stora möjligheter och vår gröna affär växer. Vi har företagsobligationer under året. I bankens egen upplåning har vi emitterat gröna obliga- utvinning av fossila bränslen, såsom exempelvis oljeutvinning i Arktis, eller prospektering av nya olje- och gasfält. I steg olje tankers. Visst förlorar vi några affärer på detta. Men, vi vinner så mycket mer på att undvika det. Färre kreditförluster. Ökad trovärdighet. Och andra, bättre affärer. Mest uppmärksammat är kanske vår första pionjärinsats – vi tog fram ramverket för gröna aktier utifrån ett behov vi Designations”. Swedbank Robur fortsätter att leverera inom hållbarhet. Under året har man tagit fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder. Robur har också publicerat nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll 2040. Det är viktiga faktorer för att styra investeringar. Och sparkunderna kan nu lättare göra smarta klimatval fondernas betyg när det gäller bland annat koldioxid risk samt - styrning. ” Vår gröna affär växer. Vihar i genomsnitt hjälpt två kunder i veckan att emittera gröna företags- obligationer under året. 5 Vd har ordet Hur ser du på risken för greenwashing och att det går för långsamt med omställningen till ett hållbart samhälle? Låt mig nämna det största problemet först, det är när man viktigt att samhället agerar och faktiskt ställer om. Kan detta då utnyttjas av oseriösa aktörer för green- washing? Självklart. Det är viktigt att omställningen leder faktiskt bidrar till att minska klimatpåverkan. Det är positivt att många krafter pekar åt samma mål, den allmänna opinionen, företag och privatpersoner ställer om, men också att politiken stöttar. Jag tänker på EUs taxonomi och lagstiftningen. Rätt utformade regelverk kan ta oss framåt – inte minst på transparensområdet. Det ska vara enkelt att göra rätt och min övertygelse är att man måste kunna visa att man är öppen – enkel – omtänksam. Taxonomin är en slags politisk styrning mot hållbarhet. Hur kommer den att förändra sättet banken jobbar på? Det kommer att leda till en stor förändring på sikt. Man ska aldrig underskatta kraften i det gemensamma arbete som dataskyddsförordningen som reglerar hur man får hantera medborgarnas personuppgifter i offentlig och privat sektor. Ibland beskrivs taxonomin som ett byråkratiskt monster. - - het som blir avgörande – vad är grönt och vad är inte grönt – för att förändring ska ske. Tydlighet och öppenhet är bra. Kundens framtid är Swedbanks fokus. Vad betyder det? Det är kärnan i det vi gör! Vi utgår från vår strategiska riktning och kundlöftet som vi la fast i början av 2021. Det är tillsam- liv. Det ska vi göra på fyra sätt. Ett. Alltid utgå från kundens behov och inte från bankens intjäning. Två. Alltid titta på hur kan vi hjälpa våra kunder att bli håll- bara. Det handlar om att spara till pension, ha extra sparkapital om diskmaskinen går sönder, kunna låna för att byta ut sin bensindrivna bil, eller kanske för att kunna sätta solceller på taket. När det gäller företag handlar det idag om att ställa om verksamheten för att affären ska vara hållbar. livsavgörande beslut är jag övertygad om att det är bra att med sina barn, eller sin partner. Vi ska alltid vara tillgängliga. Fyra. Att göra det svåra enkelt för våra kunder. Jag tycker att vi i kundkommunikationen har ett rakt och enkelt tilltal. Det har vi haft i 200 år – det ska vi fortsätta att jobba mycket med. Genom att fokusera på de här områdena – så fokuserar vi på kundernas framtid. Hur ska affären växa? Vi har många områden med tillväxtmöjligheter. Men låt mig lyfta fyra områden där jag ser möjligheter. Swedbank är ledande på bolån i samtliga fyra hemmamark- nader. Efter en svag start i Sverige tog vi tillbaka förstaplatsen under sommaren. Det är en växande marknad och vi har kun- skapen, historiken och kunderna för att fortsätta utvecklas starkt. Fastighetsmarknaden är dessutom vårt starkaste kom- industri ser vi en positiv utveckling i Sverige, Estland, Lettland och Litauen när ekonomierna växer. på våra fyra hemmamarknader. Här kan vi göra skillnad. Genom att förstå kundens behov och situation vill vi skapa skräddarsydd rådgivning genom både digitala och fysiska är stor för många i samhället. Omställningen som samhället nu går igenom präglas av hållbarhet. Vi har varit en del av samhällsförändringarna genom historien och vi kommer fortsätta vara det i framtiden. Det är en hjärtefråga för Swedbank. Genom rådgivning och I Estland, Lettland och Litauen ser vi stor potential. Unga moderna ekonomier där levnadsvillkoren förbättras och efter- frågan på banktjänster ökar. Det är tre länder med en tillväxt som ligger högre än den svenska. Vi är en viktig institution på våra hemmamarknader. Vi fort- - lingen av den geopolitiska situationen i vårt närområde. När jag blickar mot 2022 ser jag hur alla i banken med full kraft Kundernas framtid är vårt fokus. Enklare än så kan det Stockholm i februari 2022 Jens Henriksson Vd och koncernchef 6 Vd har ordet Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser Med över sju miljoner privatkunder och 620 000 företagskunder är Swedbank den ledande banken för de många hushållen och före tagen på våra fyra hemma- marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvud sak verk- samhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på någon av våra fysiska mötesplatser. 2,2 mdr digitala kundinter aktioner om året 99% av våra kunders interaktioner är digitala Syfte Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Vision Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Värderingar Enkel, öppen och omtänksam. Digitala kanaler • App och internetbank • Vardagsbanktjänster • Försäljning • Virtuella assistenter Fysiska mötesplatser • 153 kontor i Sverige • 80 kontor i Baltikum • Kontaktcenter • Telefon, mejl, chat, social media • Flexibla mötesplatser • Videomöten • • • Kompetenshubbar • Komplexa ärenden • Specialister Läs mer om Swedbank • www.swedbank.com • I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir • I våra risk- och kapital täckningsrapporter www.swedbank.com/ir +8 7 Swedbank i korthet Makroekonomisk utveckling Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd av vaccinationer och expansiv ekonomisk politik. Globala leveransproblem, arbetskraftsbrist och ökad inflation är några av de ekonomiska effekter som pandemin fört med sig. Pandemin och de ökade kraven på social distansering har även snabbat på digitaliseringen av samhället då många hushåll och företag ändrat synen på hur och var man arbetar, handlar och möts. År 2021 har varit ett år med turbulens och stora förändringar pandemin och de restriktioner som följde på denna. När året nu är slut har vi genomgått en världsomspännande vaccina- tionskampanj där nära 70 procent av befolkningen i EU är full- vaccinerad. Trots detta är smittspridningen inte under kontroll och nya varianter av viruset har lett till rekordhög smittsprid- ning i Europa. Många länder återinförde därför restriktioner temporärt. I de baltiska länderna har vaccineringen släpat efter, men även där närmar sig vaccinationsgraden snittet i EU gradvis. En viktig parameter i sammanhanget är att anta- let personer som vårdas på sjukhus för covid-19 inte har följt med smittspridningen på samma sätt som innan vaccinatio- nerna inleddes. Vaccinet ger med andra ord ett gott skydd mot svår sjukdom samtidigt som Omikronvarianten generellt tycks ge lindrigare symptom. Detta skapar förutsättningar för hus- håll och företag att återgå till en situation mer lik den innan pandemin när restriktionerna nu lättar. Expansiv ekonomisk politik stramas gradvis åt Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd av vaccinationer och en expansiv ekonomisk politik. Arbets- - för att den inte ska bli bestående är vår bedömning att central- banker kommer minska stimulanserna och börja höja styrräntor. Riksbanken signalerar att en första höjning av reporäntan sanno likt kommer under senare delen av 2024 och att inne- havet av värdepapper hålls mer eller mindre oförändrat under 2022. Swedbanks bedömning är dock att vi kommer se både en tidigare nedtrappning av balansräkningen och att repo- räntan börjar höjas redan i slutet av 2022. Globala leveransproblem och brist på arbetskraft ispåren av pandemin Även om läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras råder det betydande matchningsproblem i såväl Sverige som Baltikum. Den kompetens som företagen efterfrågar saknas till stor del i gruppen av arbetslösa. Brist på arbetskraft samt globala leveransproblem på grund av nedstängningar under pandemin har under året lett till att företag haft svårt att möta den ökade efterfrågan. Det innebär att återhämtningen nu sker - problem att företag periodvis pausade produktionen med negativ inverkan på bland annat varuexporten. Restriktioner dämpade temporärt återhämtningen inom drabbade tjänstesektorer Under sommaren och hösten återhämtade sig den hårt drab- bade besöksnäringen och när restriktionerna lyftes i slutet av september började även exempelvis konferens anläggningarna mycket lägre nivåer än innan pandemin. I december åter- infördes restriktionerna temporärt i Sverige för att dämpa smittspridningen när Omikron bröt ut. Det ledde till att tjänste- sektorerna inom resor, hotell, restauranger och kultur åter drabbades hårt av minskad omsättning. I Baltikum såg vi en stark återhämtning under sommaren, men det försämrade smittläget under hösten dämpade återhämtningen. Det ökade behovet av distans- och hemarbete samt mins- kade sociala kontakter har lett till en ökad efterfrågan på större boyta. Den ökade efterfrågan och höga aktivitetsnivån på bostadsmarknaden har lett till breda prisökningar under villor där utbudet dessutom är lågt. Omsättning inom vissa sektorer, % –100 –75 –50 –25 0 25 50 Flyg & resor Rekreations- & kulturtjänster Hotell & restauranger Inredning & renovering Hemelektronik Kläder & skor Jan 22Okt 21Jul 21Apr 21Jan 21Okt 20Jul 20Apr 20Jan 20 glidande medelvärde. 8 Omvärld Swedbanks strategiska riktning Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre fram- tid. Vårt syfte grundar sig i vår 200-åriga historia där vi sedan Sparbanksrörelsens start har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé kvarstår och är central för vårt syfte än idag. Genom att vi varje dag erbjuder relevant rådgivning, service och produkter till våra många kunder på våra hemmamarknader tror vi att Swedbank kan ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Vår vision grundar sig i vår övertygelse om att Swedbank tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta att ha stor påverkan på vårt samhälle. Vår vision är ett samhälle som är etiska perspektiv. Vi tror att en hållbar bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara samhället. Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare Vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar dem i att ta hållbara beslut och förenklar det som är svårt. våra kunder genom hela livet. Öppen, Enkel, Omtänksam Våra värderingar är centrala för vår identitet och grunden för vår företagskultur. Vi är en rak, ärlig och pålitlig partner. Vi är tillgängliga och enkla att förstå för att skapa en okomplicerad bankupplevelse. Vi är hängivna, hjälpsamma och uppmärk- samma på våra kunders behov. Vår grund De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi behöver alltid säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en inklude- rande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi behöver - siella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Vår grund Tillsammans skapar vi En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där med- arbetare bidrar och tar ansvar En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare • Genom rådgivning på dina villkor • Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet • Genom att alltid finnas där och hjälpa till • Genom att göra det svåra enkelt Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Vårt syfte Vårt kundlöfte Vår vision Våra värderingar Öppen Enkel Omtänksam Strategisk riktning 9 Värdeskapande Hållbart värdeskapande för våra kunder, ägare och samhället Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande för våra intressenter och siktar därför på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnads- effektivitet, låg risk och att leverera en bra kundupplevelse, i kombi nation med ett starkt engagemang för hållbarhet. Ett enklare finansiellt liv för våra kunder Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder proaktiva och relevanta erbjudanden baserat på kundens behov i den kanal de föredrar. Vi fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrågas. lön samhet och våra kunders förtroende och val av Swedbank Konkurrenskraftig avkastning och marknadsledande kostnadseffektivitet Värde för våra aktieägare skapas genom långsiktig och lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsam- het före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förut- sägbarhet för såväl våra kunder som ägare och samhället i övrigt. Vi följer därför inte med i kortsiktiga marknadstrender utan prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Tillsammans med vår marknadsledande kostnadseffektivitet tillåter oss att ständigt investera i produkt- och kanalutveck- ling samt erbjuda konkurrenskraftiga priser till våra kunder. Låg risk Låg risk i vår verksamhet är grunden till förtroende från våra intressenter och vår långsiktiga överlevnad. Det möjliggör att upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut pengar till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även under sämre ekonomiska tider. Det möjliggör även att vi kan ta informerade och sunda beslut, avvägt på risk, avkastning och marknadsandel. Med övergången mot digitala lösningar strävar vi också efter hög stabilitet, till gänglighet och informa- kundrelationer och förtroende. Starkt engagemang för hållbarhet Swedbanks starka engagemang för hållbarhet är grundläg- gande för vår verksamhet. Vi stöttar grön omställning i sam- hället genom att minimera vårt eget klimatavtryck och genom bibehåller ett högt engagemang i vårt samhälle och tar ansvar kvalitet och stark kapitalisering. 10 Värdeskapande Swedbanks strategiska fokus Swedbank har fyra strategiska fokusområden: Värdeskapande för kunden Swedbanks verksamhet bygger på kundrelationer. Vi har en konkurrensfördel i att vara en digital bank med fysisk närvaro med förmåga att skapa värde för våra kunder utifrån deras behov. Framgång har byggts genom långsiktiga relationer och ett tjänste- och produkterbjudande som ger kunden möjlighet att ha Swedbank som partner för alla ett attraktivt val för de många kunderna och säker- ställa att Swedbank lever upp till kunders förvänt- ningar genom att vara en tillförlitlig partner genom hela livet. Detta uppnås genom ett strategiskt fokus på kundrelationer och kundupplevelse med ett kundcentrerat tankesätt. Fokus ligger på att vårt kundlöfte, med fokus på proaktivitet, rådgiv- ning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen. Kärnverksamheten Swedbank fokuserar på tillväxt i den starka och lönsamma kärnverksamheten i våra hemma- marknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Swedbank är främst en bank för de många privat- kunderna, de små och medelstora företagen samt ett urval av stora företag, inom våra kärnprodukter användas för att tillgodose våra kunders behov och Sparbankerna är vår viktigaste partner. Håll- barhet är en viktig del av Swedbanks kärnverksam- het och vi kommer att fortsätta att vara ledande Operationell effektivitet Vårt fokus är att reducera komplexitet, standardi- sera erbjudanden och produkter samt öka effektivi- teten i processer och arbetssätt för att förenkla för våra kunder och realisera värdet av våra investe- ringar och resurser. Ny teknik och automatisering är viktiga områden för att möjliggöra ytterligare effektivitet och att frigöra kapacitet till de mest värde skapande aktiviteterna. Detta ger Swedbank möjlighet att fortsätta att lönsamt erbjuda produkter och tjänster till de många kunderna, utnyttja våra skalfördelar och möta våra kunders förväntningar Grundläggande förutsättningar För att möjliggöra Swedbanks starka och lön- samma kärnverksamhet måste banken stå på en stabil och motståndskraftig grund för att säkerställa långsiktigt aktieägarvärde. Ett strategiskt viktigt område är därför att fokusera på grund läggande förut sättningar som relaterar till regel efterlevnad, intern styrning och kontroll, stabilitet och mot- ståndskraft i den teknologiska infrastrukturen och att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur baserad på inkludering och ansvarstagande. Dessa områden är kritiska för att säkerställa bankens möjlig het och förmåga att bedriva bankverksamhet, sund riskhantering, kundnöjdhet och förtroende, engagerade medarbetare och kostnadseffektivitet, men det är också centralt för att möjliggöra utveck- ling och förändring på andra strategiska områden. 11 Värdeskapande En affärsmodell för ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle Genom proaktiv rådgivning på kundens villkor erbjuder Swedbank trygga och effektiva lösningar för att förenkla kundernas finansiella liv. Med utgångspunkt i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle gör vi det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. En viktig del av samhället omvärldsförändringar. Det kan röra sig om till exempel regu- latoriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar. Kundbehov – Rådgivning ökar i betydelse i kundrela tionen bankärenden ska gå att utföra digitalt, men med personlig Hållbarhet – Swedbank vill bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle. Klimatförändringar och effekterna av klimatom- ställningen ställer nya och ökade krav på Swedbank. Vi ställer därför om vår verksamhet inom både utlåning och sparande för att möta dessa krav. Finansiell brottslighet är ett hot mot ett hållbart samhälle och Swedbank arbetar kontinuerligt för att motverka detta. Vår ambition är att nå en ledande inter- nationell branschpraxis inom detta område. Reglering och rapportering – Banksektorn påverkas av en mängd regleringar och ökade rapporteringskrav, som bland bankkundernas position. Inom hållbarhetsområdet skärps regelverken i snabb takt parallellt med ökade krav på klimat- Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditio- nella banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra kunder måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande genom att gör vi delvis på egen hand, men också tillsammans med Spar- bankerna och andra samarbetspartners. Ekonomisk utveckling – Som en integrerad del av sam- hällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender och konjunkturella svängningar. För att förbli konkurrenskraf- tiga och relevanta måste vi snabbt anpassa oss till förändrade omvärldsfaktorer. Ränteintäkter är vår största inkomstkälla Genom att erbjuda kundanpassad utlåning till hushåll och företag, främja ett hållbart sparande samt erbjuda säkra och trygghet och stöttar samhällsekonomin. Räntenettot samt intäkter från sparprodukter och betalningstjänster är också Swedbanks största intäktskällor samtidigt som personal- och IT-kostnader utgör huvuddelen av våra kostnader. Räntenetto – Skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upplåning utgör räntenettot. Utlå- - soner samt genom upplåning på kapitalmarknaden. För att ha en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning kor- rekt. Den marginal som vi tjänar måste därför vara stor nog att täcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin ränta eller amortering. Marginalen måste även täcka bankens egna och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Vi är måna om att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar samhällsutveckling och vi ökar därför kontinuerligt vår andel gröna lån – som bank har vi en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Provisionsnettot – Vår näst största inkomstkälla utgörs av avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och betalningar. Swedbank Robur förvaltade vid årets utgång totalt 2 016 mdkr. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utveck- hållbart fortsätter att öka och vi har under året tagit ytterligare steg mot våra hållbarhetsmål. Kortavgifter utgör den största delen av betalningsintäkterna. Intäkterna kommer från kunder som använder av oss utgivna kort, men även från företag, så som butiker och restauranger, som använder våra korttermi- naler. Intäkterna utgörs av årliga avgifter och avgifter baserade på transaktionsvolymen. Kostnader – Swedbanks huvudsakliga kostnader består tjänster med ett allt större inslag av rådgivning ökar. Mer omfat- tande regleringar och ökade rapporteringskrav påverkar också kostnaderna. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndigheskrav samt öka kostnadseffektiviteten krävs inve- steringar i både personal och moderna tjänster och system. Kreditförluster – Swedbanks kreditförluster är normalt sett låga eftersom vi under en lång period haft ett lågt risktagande. Under pandemin har dock Swedbank redovisat stora befarade kreditförluster. Dessa uppstod till stor del under inledningen av 2020 och byggde på en bedömning om framtida förväntade för luster. Kreditkvaliteten är fortsatt god och fallissemangs- frekvenserna var på låga nivåer historiskt sett. Även om framtids utsikterna förbättrats har Swedbank gjort bedöm- ningen att osäker heten kring den ekonomiska återhämtningen varit så pass stor att det inte varit lämpligt att minska de reser- veringar som gjordes under 2020. 2021 års kreditförluster 12 Affärsmodell Förenklad resultaträkning, mkr + Våra intäkter Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består av kostnader för inlåning samt bankens upplåning. Provisionsnetto Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kort- användande, betalningar och kapitalförvaltning. - ment och värderingseffekter på till exempel derivat. Övriga intäkter Andel av resultatet från bland annat intressebolag, tjänster sålda till sparbanker och försäkringsverksamheten. Summa intäkter – Våra kostnader – Personalkostnader Vi är beroende av att attrahera och utveckla rätt kompe- tens för att möta kundernas krav, men också för att nå upp till våra och omgivningens krav på regelefterlevnad och rapportering. – Övriga kostnader Utvecklings-, produktions- och distributionskostnader utgör tillsammans övriga kostnader. Summa kostnader = Resultat före kreditförluster och nedskrivningar – Kreditförluster och nedskrivningar 226 Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär en risk. Både bortskrivningar och förväntade kreditför- luster ingår. – Skatt Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i Sverige och står tillsammans med landets övriga banker = Vårt resultat hänförligt till Aktie ägarna Fördelning av vårt resultat Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent kraftig avkastning på investerat kapital. Resterande kundvärde och ökad tillväxt samt motstå ekonomiska påfrestningar i svåra tider. För 2021 föreslås också en extra utdelning på cirka 10 procent av resultatet mot bakgrund av bankens starka kapitalsituation. Utdelning inkl. extra utdelning Eget kapital Förenklad balansräkning, mkr Våra tillgångar Kassa och obligationer Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av kon tanter och likvida värde papper för att kunna tillgodose sina åtaganden även om tillgången till Utlåning till allmänheten Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmän- heten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av de största kreditgivarna till privat- och företags- kunder på våra fyra hemmamarknader. Utlåning till kreditinstitut Swedbank har även ut- och inlåning till andra banker och kreditinstitut. Derivat För att skydda banken och bankens kunder mot oönskade effekter från marknadsrörelser använder sig banken av och erbjuder olika typer av derivat- kontrakt. Dessa redovisas såväl på tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen. Övriga tillgångar Summa tillgångar Våra skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil inlåningsbas. Emitterade värdepapper långfristig och utgörs av säkerställda obligationer. Derivat Se kommentar under våra tillgångar ovan. Övriga skulder Eget kapital Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden. Summa skulder och eget kapital För mer detaljerad information om Swedbanks resultat- och balans- räkning, se sidan 65 och 67. 13 Affärsmodell Fokus på hållbart värdeskapande för kunder, medarbetare, ägare och samhälle Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verk- samhet. Vi fortsätter arbetet med att integrera hållbarhetsperspektivet som en naturlig del i vår verksamhet för att vi tror att det långsiktigt hållbara är det lång- siktigt lönsamma både för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort. Vårambition är att vara den ledande banken inom hållbarhet. Swedbank har skrivit under och är aktivt engagerade i FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Banken vill bidra till att FN:s globala mål och att Parisavtalet uppnås. Som ett led - valtade fondkapitalet år 2025 ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxidneutralt. Under året har Swedbank verket för EU Sustainable Finance klimatbenchmark. Swedbanks direkta utsläpp av växthusgaser har fortsatt att minska under året. Det långsiktiga målet är att de direkta utsläppen av växthusgaser ska minska med 60 procent från 2019 till 2030. Samtidigt fortsätter arbetet under 2022 med Hållbarhets- mål Varför? största utmaningar. Swedbank har ett stort ansvar att samt minska bankens egen klimatpåverkan. Under året har banken fortsatt arbeta för att möjliggöra en klimat omställning i linje med Parisavtalets 1,5-graders- Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncernens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar. Under åren resor till följd av den globala pandemin. Fortsättningsvis kommer Swedbank lägga stor vikt vid att bibehålla bankens direkta utsläpp på låga nivåer. Under 2021 har Swedbank utvecklat sin uppföljning på indi- också vilka har minskat från 3,5 miljoner ton CO 2 e 2019 till 2 Direkta växthusgasutsläpp, ton CO 2 e 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Utfall 202120202019 Mål 2030 Minska bankens klimatpåverkan Tillväxt i Swedbanks gröna register och gröna obligationer, mdkr 0 10 20 30 40 50 Total Green Assets Total outstanding Green Bonds 202120202019 med 220 procent. Huvuddelen av ökningen under 2021 beror gröna obligationer har 595 029 ton utsläpp undvikits under året. 14 Mål och utfall Varför?- betare är avgörande både för medarbetarnas engagemang och för en bättre kundupp- levelse. För att ha hållbara medarbetare och vara en attraktiv arbetsgivare arbetar banken kontinuerligt för att ge hälsosamma och håll- bara arbetsvillkor tillsammans med ett inklu- derande arbetsklimat som präglas av sam- arbete. Bankens Hållbara medarbetarindex mäter medarbetarnas välmående på jobbet genom att undersöka hur våra medarbetare upplever sin arbetssituation, balans mellan jobb och fritid samt hur arbetsklimatet och samarbetet fungerar. Bankens Hållbara med- arbetarindex visar på kontinuerliga framsteg under året i hur våra medarbetare upplever till dessa framsteg är bland annat upplevelsen av en bättre balans mellan jobb och fritid samt och välmående under pandemin. Varför? förtroende och positiv inställning till varumärket för- klaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde, med fokus på proaktivitet, rådgivning, håll barhet och enkelhet i kundupp levelsen, är en förutsättning för följs upp genom egna och publika under sökningar som bland annat mäter kundnöjdhet. Medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation har kontinuerligt förbättrats under året. Viljan att rekommendera Swedbank som arbets givare, det så kallade eNPS-värdet, under året. Penningtvättshändelserna påverkade kundnöjdheten negativt under 2019 i framförallt Sverige, medan de baltiska länderna påverkades i lägre utsträckning. I Sverige har kundnöjdheten därefter legat på en stabil men något lägre nivå. Lettland och Litauen har både den högsta kundnöjdheten och en positiv trend under de senaste åren. Hållbara medarbetarindex 0 20 40 60 80 100 202120202019 Rekommendationsindex 0 10 20 30 40 50 202120202019 Kundnöjdhet, privatpersoner 0 20 40 60 80 100 2021 2020 2019 LitauenLettlandEstlandSverige Ökat medarbetar engagemang Ökat kundvärde Medarbetar- mål Kundmål 15 Mål och utfall Varför? och av våra totala kundinteraktioner är mer än snabba ökningstakten i antalet digitala interaktioner gör tillgängligheten till ett mål som har högsta prioritet. Varje minut kunderna inte kommer åt våra digitala banktjänster tar vi på största allvar. Vi åtgärdar och utreder så snabbt som möjligt. Målet för tillgänglighet i våra digitala kanaler är i 99,8 procent. Tillgängligheten i både Sverige och de baltiska länderna var 99,8 procent under 2021. I Sverige påverkades tillgänglig heten av några få mer omfattande avbrott medan tillgängligheten Tillgänglighet digitala kanaler, % 99,0 99,2 99,4 99,6 99,8 100,0 202120202019 Mål Tillgänglighet i digitala kanaler Varför? risk är grundläggande för vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbank har en låg riskaptit och baserar verksamheten på och är förankrad i våra värderingar och vår strategi. klarar sig i svåra tider och därför har vi som mål att upprätthålla en buffert till kapitalkravet på 1–3 procentenheter. En stark kapi- talisering är nödvändig för att säkra tillgången till konkurrens- kraftig kapital marknadsupplåning. bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till 4,6 pro- centenheter. Framöver kommer bufferten att påverkas starkt påverkade av pandemiutbrottet under 2020. Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 202120202019 Kärnprimärkapitalrelation, % 0 5 10 15 20 202120202019 Likviditetsposition, % 0 50 100 150 200 NSFR LCR 202120202019 God riskhantering Tillgänglighets- mål Risk- mål 16 Mål och utfall Varför?- kraftig avkastning på sitt investerade kapital. En god lönsamhet är också nödvändig för att säkra vår lång- siktiga konkurrensförmåga och skapa förutsättningar för att investera och utveckla verksamheten mot ökat kundvärde. Vi behöver även säkerställa förmågan att klara perioder av ekonomiska påfrestningar, vilken till stor del avgörs av intjäningsförmåga, risknivå och kapitalisering. exklusive sanktionsavgift. Swedbanks mål är 15 procents räntabilitet på eget kapital. Räntabilitet på eget kapital, % 0 3 6 9 12 15 18 202120202019 Mål Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent… Varför? transparensen inom delar av bankmarknaden sam- tidigt som bankerbjudanden och produkter i större utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster och därmed kostnaderna för att producera dessa blir därför allt viktigare. För att långsiktigt vara kon kurrens- kraftig krävs kontinuerligt arbete mot en marknads- ledande kostnadseffektivitet. Snittet för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea, SEB och Handelsbanken var 0,46. Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt 0, 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0,6 202120202019 …förutsätter marknadsledande kostnadseffektivitet Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 mdkr påverkade för- gående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna - nader. Ökningen av antalet anställda har främst skett inom för penningtvättsrelaterade utredningar minskade. För 2022 underliggande kostnader så tillkommer kostnader för pen- ningtvättsrelaterade utredningar, dessa är svåra att uppskatta men vår bedömning är att dessa uppgår till cirka 0,5 mdkr under 2022. Kostnader, mdkr 0 5 10 15 20 25 202120202019 Finansiellt mål 17 Mål och utfall Hållbarhetsåret i korthet Hållbarhetsredovisningen är i linje med Global Reporting Initiative (GRI) och har upprättats i enlig- het med GRI Standards: nivå core. Redovisningen bestyrkanderapporten på sidan 244. Informationen i hållbarhetsredovisningen avser kalenderåret 2021 (senaste redovisningen var 2020) om inget annat anges, och lyfter fram de viktigaste delarna av Swedbanks hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredo- visningen omfattar Swedbank AB och dess dotter- bolag (se not K1 och M24). Ambitionen är att presentera både framsteg och områden som behöver utvecklas vidare. I noterna redovisas resultatet av arbetet med presenteras även utifrån bankens arbete med personal frågor, miljö, skatt, affärsetik och informations säkerhet, mänskliga rättigheter och samhälls engagemang. Hållbarhetsredovisningen publicerad på www.swedbank.com Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna Swedbank är stolta över att banken anslutit till Business Ambition 1.5 Degrees som är en sammanslutning av FN-organ och före- tag. Detta innebär att Swedbank kommer att besluta om klimatmål i linje med vad den senaste forskningen säger behövs för att möta 1,5-gradersmålet i Parisavtalet (via metod och validering av Science- Based Targets initiative). Swedbank hamnar på en delad första - stris kartläggning Hållbara bolag 2021, där Di granskar vilka svenska börsbolag som har det tydligaste och mest ambi- tiösa hållbarhetsarbetet. Swedbanks ställningstagande i klimat- frågan har uppdaterats under året. Banken okonventionell utvinning av fossila bränslen eller prospektering av nya olje- och gas- fält. Senare under året inkluderas också detta beslut att även gälla nya olje tankers transportbränsle (med undantag för biobränsle). Swedbank Robur tog under året fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder samt publicerade nya delmål och metoder för att nå sitt klimat mål att vara netto-noll till år 2040. insatserna för att öka andelen grön utlåning samt emitterat tre gröna obligationer. Detta innebär att banken nu har gett ut gröna obligationer i samtliga större valutor Swedbank är inkluderad i Dow Jones Sustainability World Index för andra året mest hållbara företag och visar att Swed- banks arbete med att ständigt utveckla bankens hållbara affärsstrategi ger effekt. Swedbank har tillsammans med bankens kunder varit föregångare inom området gröna aktier. Under 2021 var banken råd- givare i framtagandet av Nasdaqs nya ”green designations” som är Nasdaqs märkning av aktier som är under omställ- ning eller gröna. Märkningen är tillgänglig för företag som är noterade på börserna 26 jan 29 okt 12 maj 12 nov 9 jun 15 okt 25 okt 18 Hållbarhetsåret i korthet Hållbarhetsåret i korthet UN Global Compact commitment Swedbank har undertecknat UN Global Compact och de tio principer som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Hållbarhetsinformation 2021 2020 56,0 varav svensk bankverksamhet 26,4 varav baltisk bankverksamhet varav Stora företag och institutioner Kapitalförvaltning, Swedbank Robur Påverkansdialog, deltagande i bolagsstämmor 1 Påverkansdialog, dialoger om bolagsstyrnings och hållbarhetsfrågor 1 1 155 Totala växthusgasutsläpp aktiefondportföljer baserat på ägarandel 2 e) 1 2,4 Klimatpåverkan 2 e) 0,01 Samhällsengagemang Privatekonomisk folkbildning, antal föreläsningar 2 101 2 0,6 1 1) Information från Swedbank Robur. United Nations Sustainable Development Goals Swedbank arbetar genomgående med de Globala målen för hållbar Global Reporting Initiative - redovisning 2021 följer rapporte- ringsstandarden Global Reporting Initiative. Task Force on Climate-related Financial Disclosures Swedbank rapporterar klimatrelaterade risker enligt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Se bankens Principles for Responsible Banking Som en del i arbetet med att integrera hållbarhet i affärs- verksamheten har Swedbank signerat Responsible Banking. 19 Hållbarhetsåret i korthet Swedbanks hållbara affärsstrategi Swedbanks vision, ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, kopplar tillbaka till bankens syfte, att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Under året har Swedbank intensifierat arbetet för att ytter- ligare bidra till ett hållbart samhälle, där hållbarhet ska genomsyra hela verksamheten och därmed skapa långsiktigt värde för banken och alla dess intressenter. För att accelerera detta arbete är Swedbanks hållbarhetsstrategi nu integrerad i affärs- strategin, en hållbar affärsstrategi. Grunden för Swedbanks hållbarhetsarbete råden som banken ska fokusera och rapportera på används - bank ser vilka hållbarhetsområden som bankens intressenter anser vara viktigast, samt en påverkansanalys som beskriver vilka hållbarhetsområden Swedbanks affärsverksamhet påverkar mest. För vägledning kring integrering av de vikti- gaste hållbarhetsområdena följer banken relevanta internatio- nella åtaganden så som exempelvis principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), principerna för ansvarsfulla investe- ringar (PRI) och FN:s initiativ Global Compact. Dessutom - las och införs på europeisk och nationell nivå. Med detta som innebär för banken (se ”Hållbarhet för Swedbank” på sidan 24) samt en hållbar affärsstrategi med en operationell plan över hur hållbarhetsarbetet ska integreras i verksamheten. Väsentlighet- och påverkansanalys Under året har kontinuerliga intressentdialoger genomförts för att fånga upp feedback och idéer genom exempelvis kund- undersökningar, deltagande i bransch forum och investerar- möten. Banken följer noga vilka hållbarhets områden som är aktuella i medier och branschorganisationer. På det sättet får Swedbank god inblick i trender, affärsrisker och möjligheter som hjälper banken att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. - fördes 2020 då inga stora förändringar skett under 2021 som krävt att den behöver uppdateras. Swedbank utför en större väsentlighetsanalys med några års mellanrum. Väsentlighetsanalysen utfördes genom att först ta fram väsentliga områden utifrån de mest centrala hållbarhets- - områdena användes därefter som underlag till en enkätunder- sökning där cirka 120 nyckelpersoner deltog från bankens olika affärsområden och koncernfunktioner som även hade god förståelse för bankens intressenter. Utifrån resul taten exempel myndigheter och intresseorganisationer) samt åtta Resultaten visar att bankens intressenter rankade de områ- den som var viktiga för bankens kärnverksamhet högst medan de mer produktorienterade och tematiskt inriktade områdena har rankats något lägre. Det kan även konstateras att samtliga hållbarhetsområden anses viktiga med ett lägsta genomsnitt IT-system med hög säkerhet samt affärsetik är några av Swed- banks huvudsakliga framgångsfaktorer enligt bankens intres- senter. Andra mer produktrelaterade områden som hållbara viktiga och utgör centrala områden för Swedbank för att skapa en positiv påverkan i samhället. Resultatet har bland annat använts som grund i strategiska affärsbeslut och årlig akti- vitetsplanering. För mer detaljer om intressentdialogerna Som komplement till väsentlighetsanalysen har Swedbank under året uppdaterat påverkansanalysen som analyserar vilken påverkan bankens portfölj har utifrån ett hållbarhets- perspektiv. Metoden för påverkansanalysen är framtagen av områden som bankens portfölj har störst på verkan på är bland annat klimatförändringar, resurseffektivi sering, inkluderande och hälsosamma ekonomier samt syssel sättning. Se mer Båda analyserna används som riktlinje i utvecklingen av bankens affärsstrategi med syfte att minska bankens negativa påverkan och öka den positiva påverkan inom hållbarhet. På nästa sida presenteras en sammanställning av resultaten från väsentlighetsanalysen och påverkansanalysen. 20 Hållbarhet Swedbanks viktigaste frivilliga åtaganden Det är i samarbete med andra aktörer Swedbank kan göra störst skillnad. Swedbank följer ett antal internationella åtag- anden för att se till att banken lever upp till internationella för- väntningar. Under året har banken fortsatt jobba med implemen teringen av PRB. Genom att signera principerna har Swedbank, tillsammans med över 260 andra banker, åtagit sig att utveckla verksamheten i enlighet med Paris avtalet och de Globala målen för hållbar utveckling samt att öka sitt bidrag till att dessa uppnås. Swedbank har också signerat FN:s initiativ Global Compact och grundar hållbarhetsarbetet på dess underliggande konventioner och deklarationer. Se samman- fattning över bankens viktigaste åtaganden på nästa sida. I ovan tabell beskrivs de viktigaste hållbarhetsområdena baserat på resultaten från Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys. * Kan vara både positiv och negativ påverkan. Sammanställning av Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys Prioriteringsordning från väsentlighetsanalysen Not påverkansanalysen Grund läggande parametrar 1 Säkra och stabila IT-system Rättvisa 2 Affärsetik Inkluderande & hälsosamma ekonomier 3 Inkluderande & hälsosamma ekonomier 4 Rättvisa 5 Ansvarsfull bolagsstyrning Inkluderande & hälsosamma ekonomier Rättvisa 6 Hög tillgänglighet H1 Inkluderande & hälsosamma ekonomier 7 Attraktiv arbetsgivare H6 Sysselsättning Tematiska områden 8 Främjar hållbara investeringar Klimat Biologisk mångfald & ekosystem Avfall Resurseffektivitet Inkluderande & hälsosamma ekonomier 9 Verkar för klimatomställningen Klimat 10 Samhällsengagemang 11 Klimat Biologisk mångfald & ekosystem Avfall Resurseffektivitet Inkluderande & hälsosamma ekonomier 21 Hållbarhet Åtagande Beskrivning UN Global Compact Globalt ramverk som förespråkar att företag tar ansvar för hållbarhetsfrågor. rättig heter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Riktlinjerna utgår från inter- nationella konventioner och deklarationer. UN Principles for Responsible Banking (PRB) Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer som syftar till att anpassa UN Guiding Principles on Business and Human Rights Vägledande principer för hur företag ska arbeta med mänskliga rättigheter. UN Women’s Empowerment Principles - sektorn till de Globala målen för hållbar utveckling. Task-Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) Ramverk för rapportering av klimatpåverkan och scenariotestning av lån och inves- teringar som inkluderar styrning, strategi, riskhantering samt mål och mätvärden. Science Based Targets initiative (SBTi) Metod för utveckling och validering av vetenskapligt baserade klimatrelaterade mål för företag i linje med Paris avtalet. Equator Principles (EP) UN Principles for Responsible Investments (PRI) (Swedbank Robur) Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer för att öka förståelsen för ansvarsfulla och hållbara investeringar. Climate Action 100+ (Swedbank Robur) växthusgaser vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringarna. Finance for Biodiversity (Swedbank Robur) påverkan samt utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk mångfald. International Corporate Governance Network (Swedbank Robur) företagsstyrning och investerarförvaltning som stöttar effektiva marknader och hållbara ekonomier över hela världen. Regelverk för hållbar finansiering sätter ny standard - och utvecklar verksamheten för att bidra till en mer hållbar ekonomi där kunder och investerare kan fatta väl informerade positivt till bankens syfte, att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. - siering att börja gälla eller vidareutvecklas. De regler med påverkan på banken som har tillämpningsdatum under 2022 är disclosureförordningen (”SFDR”), hållbarhetsrelaterade regler syftar bland annat till att öka transparensen runt hur hållbara investeringar är, hantering av hållbarhetsrisker samt att öka förståelsen för vilka hållbarhetspreferenser bankens kunder har vid investerings- eller försäkringsrådgivning. Taxo- för miljö mässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet inve s teringar. Swedbank rapporterar i enlighet med taxonomin 22 Hållbarhet Operationalisering av bankens strategiska riktning Med bas i bankens intressenters syn på väsentliga håll- barhetsområden, påverkansanalysen, frivilliga åtaganden och för banken samt en affärsstrategi där hållbarhet är kärnan. Under året har arbetet med att operationalisera strategin resul- terat i en koncernöver gripande femårig transformationsplan utifrån hållbarhet samt förstärkt hållbarhetsstyrning genom etablerandet av Swedbank Sustainability Committee. Planen adresserar de områden där banken behöver utvecklas för att kunna leverera på den strategiska riktningen samt koordinerar prioriterade aktiviteter och målsättningar. Den är även struktu- rerad enligt fem huvudområden som är integrerade i Swed- banks aktivitetsplan för kommande år. Se en summering av bankens arbete i bilden ovan. Koncernövergripande aktivitetsplan, KPIer, måluppföljning och investeringsplan 1 Hjälpa kunder göra hållbara val 2 Implementera nya regelverk inom hållbar finans 3 Business Intelligence & Analytics inom hållbarhet 4 Kompetenslyft och medarbetarengagemang 5 Hållbarhetsstyrning och funktionsspecifika prioriteringar Frivilliga åtaganden, t.ex. UNGC, PRB, SBTi, 1.5 Business Ambition Regelverk inkluderat EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi Påverkansanalys och väsentlighetsanalys STRATEGISK RIKTNING OCH HÅLLBARHETSDEFINITION Swedbanks hållbarhetsarbete Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Grundpelare Operationaliseringsplan 23 Hållbarhet Integrering av hållbarhet i banken och hos kunderna Tillsammans med den strategiska riktningen har banken står på två pelare, ”göra saker rätt” och ”göra rätt saker”, se medarbetare, ägare och samhälle att skapa en bättre framtid. ”Göra saker rätt” – en hållbar grund skapas genom den egna verksamheten Swedbank har tagit viktiga kliv under året för att fortsätta integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten. ”Göra saker rätt” är grunden till bankens hållbarhetsarbete, bankens egna byggstenar och det som stödjer bankens trovärdighet utifrån grundförväntningar. Där beskrivs det interna arbetet utifrån hållbarhetsområdena miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, styrning och affärsetik samt ekonomisk hållbarhet. a Miljömässig hållbarhet Swedbanks miljömässiga påverkan består av en direkt påver- kan från bankens egen verksamhet samt en indirekt påverkan via Swedbanks kunder och leverantörer. Swedbank behöver kontinuerligt minska negativ miljöpåverkan i organisationen genom att utveckla bankens processer och system. Som verk- - den till mer hållbara alternativ och möjliggöra för privatkunder och företag att ställa om till en mer hållbar livsstil och affärs- modell i linje med Paris avtalets 1,5-graders mål. En miljövänlig verksamhet Swedbank har genom åren satsat på ett strukturerat och 14001. Miljöarbetet är noggrant strukturerat enligt denna inter- nationella miljöledningsstandard, där också en årlig tredje- partsgranskning genomförs. Utifrån ledningssystemet beslutar banken om mål och implementerar initiativ med syfte att minska bankens miljöpå- verkan. Under 2021 beslutade Swedbanks enheter och dotter- bolag om drygt 260 hållbarhetsmål. Genom Ledningens genomgång, som är en del i ledningssystemet och genomförs på koncernledningsnivå, följs bankens mätbara hållbarhets- mål upp på årsbasis, med fortsatt fokus på utveckling och förbättring. Som ett sista steg, kompenserar banken för de utsläpp som inte går att åtgärda av egen kraft. Det har inneburit att Klimatkompenseringen sker genom att stödja Vi-skogen som genom trädplantering, agro-forestry och hållbara odlings- metoder bidrar till lagring av koldioxid. Under 2021 klimat- Swedbank rapporterar på ett brett antal miljöprestanda- indikatorer och har satt ambitiösa mål för att uppnå dessa. påverkan är utsläpp av växthusgaser, energiförbrukning och - - kring miljöhänsyn och klimatförändringar är avgörande för att arbetare har fått en grundlig genomgång av IPCC:s senaste klimat rapport samt att bankens e-utbildningar som fokuserar på klimatrisker nu är tillgängliga för alla anställda. Dessa har - risk för alla anställda, en fördjupad utbildning som är obligato- risk för alla medarbetare som möter kund samt stödfunktioner Hållbarhet för Swedbank Göra saker rätt Integrera hållbarhet i den egna verksamheten a Miljömässig hållbarhet • En miljövänlig verksamhet • Finansieringar och investeringar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål b Social hållbarhet • Mångfald, inkludering och hållbara medarbetare • c Styrning och affärsetik • Ansvarsfull bolagsstyrning och affärsetik • Regelefterlevnad och transparent rapportering d Ekonomisk hållbarhet • Lönsamhet och ekonomisk stabilitet • Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur Rådgivning, produkter och tjänster Samhälls- engagema ng g Ge de många företagen möjlighet att skapa en bättre framtid genom att stödja omställningen e Göra rätt saker Fokus på att hjälpa kunder i sin omställningsresa f Göra det möjligt för de många människorna att skapa en bättre framtid genom att stödja hållbara val Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart h 24 Hållbarhet till dessa och till sist en detaljerad utbildning för alla som Under året har Swedbank även initierat många aktiviteter - ven var en klimatutmaning till bankens medarbetare där fors- kare vid Kungliga Tekniska Högskolan analyserade vilken roll som organisationer kan spela för att främja mer hållbara livs- vilket bland annat analyserade medarbetarnas egen klimatpå- verkan via det digitala verk tyget Habit. Målet för medarbetarna var att minska koldioxidavtrycket med 22 ton och resultatet klimat förändringarna vilket även bidrar till en möjlighet att bättre stötta Swedbanks kunder i omställningen. att digitalisera kundutskick. Vissa årliga utskick har mer än två miljoner mottagare och det är glädjande att se att den digitala kommande åren. Finansieringar och investeringar i linje med Paris avtalets 1,5-gradersmål Swedbank har ett viktigt ansvar att aktivt verka för att skapa förutsättningar för banken, dess kunder samt samhället i stort 1,5-gradersmål. Som ett led i detta arbete har Swedbank åtagit sig att besluta om vetenskapligt baserade utsläppsreduktions- Net Zero Banking Alliance (NZBA). Det innebär att Swedbank åtar sig att sätta såväl långsiktiga som kortsiktiga mål i enlig- het med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5°C. Swedbank arbetar idag med att utveckla mål i enlighet med ovan nämnda åtagande. För att ha möjlighet att göra det har banken stegvis börjat utveckla utsläppsreduktionsmål för metoder. Swedbank har valt att inledningsvis fokusera på - av bankens balansräkning. Reduktionsmålen inom fastighetssektorn kommer att baseras på SBTis ”Sectoral Decarbonisation Approach” (SDA). Genom att använda metoden SDA utvecklas målen baserat på som är nödvändig för att uppnå det övergripande långsiktiga målet. I arbetet med att sätta vetenskapligt baserade reduk- tionsmål är bristfällig data en utmaning. Swedbank har valt att använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhanda- hålls av Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF). - sierade utsläpp genom att använda sig av en kombination av samt regional statistik. Det innebär att det är möjligt att inled- ningsvis utföra beräkningarna med relativt begränsad datatill- basera uträkningarna på mer primärdata och mindre statistik liminär bedömning visar att metoden är gynnsam att använda för Swedbank, med goda förbättringsmöjligheter över tid. Under året har även Swedbank Robur, Swedbanks dotter bolag för kapitalförvaltning, tagit fram skärpta investerings kriterier för fossila bränslen i alla fonder samt publicerat nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll 2040. Att bedöma klimatrelaterade risker är en annan viktig del och trygghet för banken och dess kunder där bland annat TCFD-rapportering och scenariotester används (se mer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), för att dels utveckla bankens metoder och färdigheter att bedöma den fysiska klimatrisken i den fastighetsrelaterade portföljen, dels förstå hur mycket värde som riskeras i olika scenarios. Forskningen visar att mer extremväder är att vänta med ökad kan leda till skador orsakade av exempelvis fukt, mögel och röta. Detta är faktorer som kan ha en inverkan på fastighetens framtida värde. Swedbanks klimatarbete uppmärksammas Under året uppmärksammades Swedbanks klimatarbete tivets kartläggning av svenska börsbolags klimat mål. I den - nådde den största minskningen av sina växthus gasutsläpp Hagainitiativets Ambitionsindex 2021, visar vilka av börsens stora bolag som har beslutade mål att halvera sina uppmärksammades även för arbetet med att besluta om indirekta klimatmål utifrån investeringar och utlåning. b Social hållbarhet Swedbank anser att framgången som bank går hand i hand konkurrensfördel ligger i att kunna attrahera kunder, personal och investerare genom att gynna ett sunt och hållbart samhälle och vara en inkluderande bank. Swedbank erbjuder banktjänster som kännetecknas av omtanke och öppenhet mot alla kunder och anställda oavsett deras ekonomiska situation, ålder, kön, ursprung, sexuella identitet eller funktionsnedsättning. Arbetsmiljö och hälsa – strategiskt viktiga områden Att erbjuda en arbetsmiljö som är trygg, utvecklande och som skapar förutsättningar för goda prestationer och långvariga relationer är strategiskt viktigt för banken samt för att bygga hållbara kundrelationer. Under 2021 har den globala pandemin medfört fortsatta åtgärder för att bidra till en arbetsmiljö som fungerar både på kontoren och för hemmaarbete. I Swedbank är hållbara medarbetare ett begrepp, och inne- bär medarbetare som mår bra och trivs på sin arbetsplats. är viktiga byggstenar för - täcka, hantera och förebygga ohälsa, där cheferna har en central roll. Anställdas möjligheter till utveckling är en annan viktig del 25 Hållbarhet interna utbildningar inom olika områden som är relevanta för medarbetarna, såsom utbildning i bankens uppförandekod, de egna utbildningarna har hittills närmare 10 000 medarbe- tare anslutit sig till LinkedIn Learning där de får fri tillgång till förutsättningar och behov samt att medarbetarna kontinuer- ligt arbetar med sin utveckling och underhåller sin kompetens. Bankens syn är att medarbetaren tar ett självledarskap och driver sin egen utveckling. Uppföljning och utvärdering av bankens arbete inom arbetsmiljö och hälsa görs via medarbetarundersökningar tre gånger per år, i syfte att förstå hur medarbetarna mår och hur väl de uppfattar, förstår och levererar på bankens strategiskt viktiga områden. Alla chefer har som uppgift att gå igenom och följa upp resultatet med sitt team. Undersökningarna kan därmed bidra till en kontinuerlig dialog och öppen feedback- kultur. Resultatet från Swedbanks Hållbara medarbetarindex Jämställdhet, mångfald och inkludering Swedbank är en inkluderande bank där jämställdhet och är viktigt för att skapa affärsnytta och gynnar bankens affärs- beslut, kreativitet och prestation. Målet är att vara ledande inom jämställdhet och mångfald på samtliga hemmamarkna- der samt att bankens medarbetare ska återspegla mångfalden - dering även bidrar till ökad kompetens bland medarbetarna och förståelse för andra människor och kunders olika behov. De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swed- bank är en inkluderande arbetsplats. Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största allvar. Under 2021 uppdaterades processen för hantering av ärenden av diskriminering och trakasserier. Chefer genomgår regelbundna utbildningar inom området och enheterna erbjuds workshops genom den svenska antimobbnings- organisationen Friends. används för att genomföra transaktioner av medel från krimi- nell verksamhet eller att överföringar sker som syftar till att nansiera terrorism. Banken är således inte till för alla då banken jobbar hårt med att exkludera kriminella. Det är en viktig förutsättning för Swedbanks vision om ”ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle” och får stora sociala konsekvenser vid - den koncernövergripande policyn för att motverka penningtvätt - deras årligen. Banken har en etablerad enhet, Anti- Financial Crime unit (AFC), vars syfte är att stärka arbetet mot penning- I januari 2021 stängdes åtgärdsplanen som inkluderade 244 åtgärdspunkter för att motverka penningtvätt och Transfor mationsprogrammet omfattar utveckling och förbätt- ring av kontroller samt att säkerställa en stark styrningsmodell och organisatoriskt upplägg för att hantera risker i banken. Detta möjliggörs av integrerade system, data och infrastruktur som skapar en solid och transparent grund för arbetet mot - - - - siering av terrorism genom ett ökat informationsutbyte. Sats- ningen har till exempel möjliggjort ett ökat informationsutbyte om nya förhållningssätt, typer av brott och andra mönster som Arbetet med att avsluta de historiska frågorna kring brister gällande intern styrning och kontroll går steg för steg framåt. presen terats och avslutats. hela banken. c Styrning och affärsetik Ansvarsfull bolagsstyrning Swedbank har en viktig samhällsfunktion för de många hus- hållen och företagen. Utan bankers tjänster och produkter bolagsstyrningsmodell som inkluderar ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, riskhantering och regel- efterlevnad. Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt sätt är viktigt för Swedbank och är avgörande för att upprätt- hålla förtroendet för bankens varumärke. För mer information Swedbanks arbete med hållbarhetsrisker Under året har Swedbank utvecklat sin ansats vad gäller håll- barhetsrisker. I bankens Top-Down Risk Assessment har håll- risker, och en riskaptit för hållbarhetsrisk har införts. Inom håll- barhetsrisk har klimatrelaterade risker fått särskilt fokus. För att begränsa exponeringen mot de mest klimatutsatta sekto- rerna har limiter införts mot utvalda kundsegment som identi- - band med de enskilda kreditbesluten. Syftet är att säkerställa att banken tar välinformerade kreditbeslut som även tar hänsyn till klimatrelaterade omställningsrisker. Dessa risker uppkommer till exempel som en följd av olika politiska beslut, genombrytande teknologisk utveckling och förändrade mark- nadsbeteenden. Banken och många företagskunder upplever att utvecklingen inom miljö och klimat går allt snabbare, vilket gör den fördjupade analysen viktig. 26 Hållbarhet Andra användbara verktyg i arbetet är stresstester och scenario analyser. I bankens ICAAP (Internal Capital Adequacy Assessment Programme) avseende 2021 har effekterna av ett oordnat klimatomställningsscenario som påverkar makroeko- nomin negativt beaktats. Dessutom undersöks effekterna av omfattande översvämningar på fastighetspriser. Hållbarhets- risk som möjlig drivare av likviditetsrisk har även behandlats Vidare samarbetar Swedbank med SMHI för att analysera eventuella klimateffekter i Sverige och de baltiska länderna, inklusive vilken påverkan på fastighetssektorn dessa kan ha. Detta görs för att bättre förstå effekterna av de fysiska risker klimatförändringarna för med sig. Under året gjorde Swedbanks Baltiska verksamhet en själv- utvärdering på bankens hantering av klimatrelaterade risker, - ringen beskrevs planerna för att säkerställa att Swedbanks - Affärsetik Swedbank beroende av allmänhetens förtroende. Förtroende skapas genom ett beteende som speglar bankens värderingar som organisation. För att säkerställa tydlighet kopplat till förväntas följa i bankens uppförandekod. Uppförandekoden beskriver hur Swedbank i praktiken agerar för att följa värde- orden enkel, öppen och omtänksam. Läs mer om bankens upp- förandekod och andra policys på Swedbanks hemsida samt Regelefterlevnad och transparent rapportering För Swedbank är regelefterlevnad och transparens viktiga delar i bankens företagskultur. Banken utvecklar också konstant ökad transparens kring bankens hållbarhets arbete genom rapportering enligt exempelvis TCFD, PRB och taxonomin. Ökad transparens kring effekter av lån och investeringar efter- frågas av Swedbanks intressenter och det är viktigt att banken lever upp till deras förväntningar. Swedbank stöttar denna utveckling och ser ett stort värde i att transparent redovisa relevant information till bankens intressenter. För att kunna bidra till ett hållbart samhälle krävs transpa- rent information så att alla kan ta mer informerade beslut. För Swedbank innebär detta bland annat att bankens revisorer - barhetsredovisningen och att oberoende utvärderingar utförs av exempelvis bankens ramverk för gröna obligationer samt d Ekonomisk hållbarhet banken ska ha möjlighet att fortsätta verka som en systemkri- tisk aktör i samhället krävs en långsiktig ekonomisk stabilitet. Det är viktigt att Swedbank fortsätter att utveckla en säker, till- gänglig och stabil infrastruktur av banktjänster för kunderna. Lönsamhet och ekonomisk stabilitet Swedbank värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt. Det bidrar till stabilitet och förutsägbarhet för bankens intres- senter. Ledord för verksamheten är konkurrenskraftig avkast- ning på investerat kapital och marknadsledande kostnads- effektivitet. Stabiliteten förstärks till exempel genom att prissätta produkter utifrån risk och kapitalkrav samt att undvika kortsiktiga marknadstrender. Detta har hjälpt Swed- Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser som fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är till- digitala prestanda inte fungerar som den ska kan det medföra negativa konsekvenser för kunderna. Arbetet med att utveckla en säker, tillgänglig och stabil infrastruktur är därför ett högt prioriterat område för banken. Med den snabba digitala utvecklingen följer även en ökad digital sårbarhet. Swedbank lägger stora resurser på att förhindra överträdelser, missbruk information om bankens arbete kring informationssäkerhet Dow Jones Sustainabillity World Index Score 0 20 40 60 80 100 2120191817 Swedbank är inkluderad i Dow Jones Sustainability World Index för andra året i rad. Indexet rankar årligen bevis på att Swedbank har ett väl utfört hållbarhets- arbete inom bolagsstyrning, riskhantering, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och arbetsrättsliga frågor. 27 Hållbarhet e ”Göra rätt saker” – vi bidrar till och påverkar Sparbanksidén om sparande och ekonomisk trygghet är fort- farande bärande i bankens verksamhet. Swedbank vill göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid, genom att bidra till att göra tillgången till kun- och enkel att förstå. Med rådgivning och stöd, hållbara val och enklare lösningar hjälper banken människor och företag att utveckla sin ekonomi och sina verksamheter. Tillsammans med kunderna bygger Swedbank ett mer ekonomiskt sunt Bankens rådgivning, produkter och tjänster underlättar omställningen till ett samhälle som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Swedbank arbetar hållbarhetsperspektiv. f Rådgivning till privatkunder Finansiell inkludering Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Digitalisering och ny teknik möjliggör därmed att banken kan nå ut till kunder med tjänster som sparar tid, mins- digitalisering av samhället innebär även att dessa kanaler kan Swedbank är det viktigt att bankens kunder ska kunna utföra sina bank ärenden i de digitala kanalerna tryggt och säkert. utvecklingen av säkerhetslösningar. Till följd av pandemin har Swedbanks kunder mött banken via digitala kanaler i en högre utsträckning. Under året har banken bland annat gjort det möjligt för barn och ungdomar att bli Swedbankkunder digitalt. För att lyfta deras kundupp- särskilt för dem. Dessutom kan nu unga kunder som är äldre än 12 år, med målsmans godkännande, uppgradera sitt mobila säkerhetsID till mobilt BankID utan att besöka ett kontor. Detta - - gjort för privatkunder som saknar bankkort att beställa kort - mobila tjänster är abonnemangshjälpen, snabbt saldobesked Swedbank, sparbankerna och sparbanksstiftelserna har BankID och Swish. Under året arrangerades även den återkom- mande temadagen ”Digital idag”, en nationell temadag på över 50 orter i hela Sverige. Målet med dagen är att i samverkan mellan samhällets olika aktörer, inspirera alla människor till ansvarar för digitala kanalerna också tillgängligt större delen som internetbanken, applikation (app) i mobilen och på läs- plattor. Utöver det är alla kontor tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i Sverige och i de baltiska länderna är Finansiell hälsa och välmående Finansiell hälsa och välmående bygger på tre områden, att - Swedbank hjälper de många kunderna att själva skapa förut- sättningar för att känna ekonomisk trygghet, frihet och kontroll genom livets olika skeenden. Nedan presenteras ett urval av privatkunder. och Swedbank utvecklar nu bankens digitala rådgivning i stor skala för de många kunderna. Bankens kunder ska ha möjlig- het att kombinera digitala hjälpmedel och analysverktyg med personliga möten med våra rådgivare online eller på något av våra kontor. Swedbank har under året fortsatt att möta kundernas - muntra till långsiktigt sparande hos denna grupp lanserades - utbildning i samtliga hemmamarknader. privatpersoner för att möta den ökade efterfrågan som gene- rerats av pensionsreformen i landet. I de baltiska länderna ökar antalet kunder som använder sparande och investerings- produkter snabbt. För att möta denna efterfråga har Swed- bank i de tre länderna nu möjliggjort för kunderna att investera - program för bostadslån med en statlig garanti. Syftet är att en egen bostad, utifrån fastställda kriterier. I Lettland exempel- yrkesutbildning möjlighet att söka dessa lån. Under året för- - ringar av husets energieffektivitet. Klimatåtgärder Swedbanks ambition är att hjälpa människor göra hållbara val. För att uppmuntra till ett miljövänligare boende erbjuder banken ett extra avdrag om 10 räntepunkter på kundens bolån om kundens bostad uppfyller något av bankens kriterier som exempelvis energiklass A och B eller miljömärkning Svanen- märkt hus. Avdraget görs efter att kunden fått sin individuella bolåneränta. Swedbank har även skapat sollånet som vänder sig till privat kunder som vill investera i solcellspaneler från en valfri återförsäljare. De privatkunder som planerar att köpa en miljö- vänligare bil erbjuds en lägre ränta. 28 Hållbarhet Framöver kommer mer fokus läggas på att hjälpa kunder med energieffektiviseringar av sina fastighetstillgångar och därför - lingen för energieffektiva investeringar och forma standarder för bolånekunder som förbättrar energieffektiviteten i sina klimatet och bostadsstandarden. g Rådgivning till företagskunder med att ställa om till hållbara affärsmodeller. Detta sker som bidrar till omställningen för företaget och stärkt kon- kurrens kraft. Grönt byggnadskreditiv och grönt fastighetslån är två nya produkter som Swedbank lanserade under året till företags- kunder. Grönt byggnadskreditiv riktar sig till företag som motsvarande energiklass A eller B. Grönt fastighetslån erbjuds ramverk för gröna obligationer. Tillsammans med sex andra banker samverkar Swedbank dessutom i ett gemensamt initiativ för att bidra till en mer håll- bar byggbransch. Bankerna har utvecklat gemensamma rikt- linjer och skärpta krav vid kreditgivningen till bygg- och fastig- hetsbolag. De gemensamma riktlinjerna planeras att lanseras under 2022. Ambitionen är att tillsammans med fastighets- och byggsektorn uppnå ökad kontroll över vilken arbetskraft som nyttjas i alla leverantörsled, och på så sätt minska risken för missförhållanden för arbetare och ekonomisk brottslighet. - tioner i bankens namn. Utifrån den gröna obligationsaffären mer hållbart samhälle. Det ökade intresset för denna typ av - serna för att öka andelen utlåning med hållbarhetsinriktning. Swedbank är den första nordiska banken som emitterat en grön obligation på den amerikanska dollarmarknaden på mot- svarande en miljard dollar. Det är den tredje gröna obligationen för 2021 och genom att emittera gröna obligationer och erbjuda hållbara lån främjas en hållbar utveckling. Swedbank har nu emitterat gröna obligationer i samtliga större valutor Swedbank tillhandahåller också rådgivning till kunder som genom att emittera gröna, sociala eller hållbara obligationer, exempelvis företag och kommuner. Detta gynnar även investe- rare som efterfrågar hållbara investeringar och köper dessa obligationer, exempelvis försäkringsbolag och pensionsför- valtare. Swedbank har varit rådgivare till i snitt två hållbara obligationsemissioner i veckan under 2021 och är marknads- ledande i att arrangera obligationer i svenska kronor. Både för För att ha en samlad rådgivning för kapitalmarknads- bredda utbudet av hållbara produkter. Swedbank har stärkt samarbetet med Nasdaq för att ta fram ett nytt ramverk för märkningen av detta tillgångsslag. Märkningen kommer att vara tillgänglig för företag noterade på börserna i Sverige, Finland och Danmark. h Samhällsengagemang Samhällsengagemang har spelat en nyckelroll genom Swed- hjälpa allmänheten att spara och uppnå långsiktig ekonomisk trygghet. Som en av de ledande bankerna i Sverige och i de baltiska länderna har Swedbank en möjlighet att påverka, men påverkas också av, utvecklingen i samhället. Banken engagerar syssel sättning och entreprenörskap. Sparbanksgruppen och sparbanksstiftelserna som enga- av Swedbanks vinst går via ägargrupperingarna tillbaka i form av aktieutdelning och investeras i olika samhällsengagemang som projektstöd, främst lokalt och regionalt, men också natio- nellt. Läs mer om Swedbanks samhällsengagemang på sid- 3152 föreläsningar för unga om ekonomi och entreprenöskap 171 000 engagerade barn isponsrade idrottsinitiativ 117mkr samhälls- investeringar 29 Hållbarhet Stabilitet och motståndskraft i osäkra tider skapar värde för våra aktieägare Växande utlåning och högre provisionsnetto bidrog tillsammans med låg risk och ett fortsatt fokus på kostnadseffektivitet till ett starkt resultat för 2021. Det tillsammans med bankens starka kapitalsituation föranledde styrelsen att föreslå enutdelning om 9,25 kronor per aktie i enlighet med bankens utdelningspolicy på50procent av årsvinsten samt en extra utdelning om 2 kronor per aktie. skapande, konkurrenskraftig avkastning, marknadsledande kostnadseffektivitet och sund riskhantering i kombination skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra aktieägare. Swedbanks starka kapitalsituation föreslår styrelsen års- enligt bankens utdelningspolicy att dela ut 50 procent av års- vinsten till aktieägarna samt en extra utdelning om 2 kronor per aktie. Aktiemarknaden utvecklades starkt under 2021. Swed- värde på 204,2 miljarder kronor vid utgången av 2021, jämfört med 161,4 miljarder kronor vid slutet av 2020. Handel på flera marknader Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som är noterat Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom depå- - Stockholm. I genomsnitt omsattes under förra året Swedbank- som uppfyller vissa hållbarhetsnivåer. Swedbank ingår bland Det förra är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex som årligen rankar världens mest hållbara företag och det senare har tagits fram för att underlätta investering i företag som uppvisar globalt erkända nivåer av ansvarstagande. Fler Ägande och information avser privatpersoner. Innehav av egna aktier Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index Kurs 50 100 150 200 20212020201920182017 Ägarkategorier, % per den 31 december 2021 (siffran inom parentes avser 2020) 30 Aktien aktieägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang - rade ersättningsprogram för 2021 samt om överlåtelse av stam aktier med anledning av dessa och tidigare beslutade program. Programmen för 2021 beräknas resultera i över- låtelse av cirka 1,4 miljoner stamaktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,12 procent i förhållande till - gande att besluta om återköp av egna aktier på upp till 10 pro- cent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värde- pappersrörelsen, se nedan) för att fortlöpande kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov. senast i augusti 2021 utnyttjade banken styrelsens mandat och emitterade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det fall som bankens primärkapital sjunker under en viss nivå. Swedbank bedriver, i egenskap av värdepappersinstitut, värde- banken under tiden fram till årsstämman 2022 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett antal som innebär att det sam- lade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger Största aktie ägarna den 31 december 2021 Andel av kapital och röster, % 2021 Sparbanksgruppen 1 Folksam Norges Bank 2 Swedbank Robur Fonder AMF Pension & Fonder BlackRock Alecta Pensionsförsäkring Vanguard T. Rowe Price Totalt antal Aktieägare 1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker, Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar- intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen. 12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt. Antal aktie ägare den 31 december 2021 Storleksklasser Antal ägare Andel, % 1—500 501—1 000 1 001—5 000 5 001—10 000 10 001—15 000 610 15 001—20 000 20 001— Totalt Data per aktie Kronor 2021 2020 2019 2018 2017 Resultat per aktie före utspädning 11,55 Resultat per aktie efter utspädning 11,51 144,16 Utdelning per aktie 14,55 14,20 Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 11,25 1 14,20 2,00 1 12,5 10,5 11,4 1,26 1,04 1,61 1,65 1) Styrelsens förslag. Aktiestatistik A-aktien 2021 2020 2019 2018 2017 Högsta kurs, kr Lägsta kurs, kr Kurs den sista december, kr 144,1 Genomsnittligt antal avslut per handelsdag 1 10 622 Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr 1 655 Totalt börsvärde per sista december, mdkr 204 161 156 221 224 31 Aktien Ekonomisk redogörelse Utlåning (privat) 1 Utlåning (företag) 1 Inlåning (privat) Inlåning (företag) Betalningar 2 Fonder Sverige 21 16 19 16 34 21 Estland 43 37 51 43 56 39 Lettland 34 20 36 27 55 41 Litauen 40 21 44 29 51 38 2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen). Marknadsandelar, procent Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna Bokslutskommuniké 2020 Swedbanks resultat minskade under 2020 jämfört med föregående år, framförallt till följd av Finansinspektionens sanktions- Kostnadsmål för 2021 och 2022 meddelas. Delårsrapport första kvartalet 2021 Under första kvartalet ökade Swedbanks resultat främst till följd av säsongs mässigt lägre kostnader och lägre kreditförluster. Räntenettot var stabilt. Delårsrapport andra kvartalet 2021 Under andra kvartalet ökade Swedbanks resultat till följd av högre intäkter och lägre kreditför- luster. Marknadsandelarna på nya bolån ökade, provisionsnettot var på rekordnivå. Delårsrapport tredje kvartalet 2021 Under tredje kvartalet minskade Swedbanks resultat något. Räntenettot var stabilt och provisions nettot ökade till en ny rekordnivå. Kostnadstaket 2021 uppfyllt Under året uppgick, enligt plan, bankens underliggande kostnader exklusive utgifter relaterade till de amerikanska 16 jul 21 okt dec 1 feb 27 apr Beslut om utdelning för 2019 och 2020 Styrelsen föreslog under 2021 att dela ut 4,35 kronor per aktie för räkenskapsåret 2019 vid en extrastämma i februari och vid den ordinarie bolagsstämman i mars att dela ut 2,90 kronor per aktie för räken- skapsåret 2020. Efter att Finansinspek- tionen lyft rekommendationerna kring utdelningsbegränsningarna beslutades vid en extra bolagsstämma i oktober att dela ut sammantaget 7,30 kronor per aktie för 2019 och 2020, vilket är i linje - cent av vinsten till aktie ägarna. 28 okt 32 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse Ekonomisk redogörelse Årets resultat, mkr 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 000 2120191817 Swedbanks resultat uppgick till 20 871 mkr, att jämföra med intäkter, lägre kostnader (inklusive Finansinspektionens sank- tionsavgift under 2020) samt minskade kreditförluster. Provisionsnetto, mkr 0 3 000 6 000 9 000 12 00 0 15 000 2120191817 Provisionsnettot ökade med 16 procent. Intäkter från kapital- förvaltning ökade till följd av ett växande förvaltat kapital, men bidrog till uppgången. Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 2120191817 Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kredit- förlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. Under 2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore till stor del motverkats av förbättrade makroutsikter. Räntenetto, mkr 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 00 0 30 000 2120191817 Räntenettot minskade med 2 procent, till 26 257 mkr främst för- klarat av ökad marginal press, som inte fullt ut kompenserades av stigande utlåningsvolymer samt av ökade inlåningsvolymer. Kostnader, mkr 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 000 2120191817 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr belastade föregående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna med 1 procent, främst till följd av högre personalkostnader. Förändring av kärnkapital 2021, mdkr 0 30 60 90 120 150 2021-12-31ÖvrigtIAS 19Beräknad utdelningResultat2020-12-31 120,5 129,6 0,0 2021-12-31ÖvrigtIAS 19Beräknad utdelningResultat2020-12-31 120,5 129,6 50 75 100 125 150 2021 Övrigt IAS 19 Beräknad utdelning Resultat 2020 120,5 129,6 50 75 100 125 150 2020 Resultat Beräknad utdelnin g IAS 19 Övrigt 2021 Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimär- kapitalet med cirka 1,4 mdkr. för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporterings perioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används 33 Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse Högre intäkter och lägre kreditförluster stärkte resultatet Swedbanks resultat ökade till 20 872 mkr (12 929) till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finansinspektio- nens sanktionsavgift som belastade första kvartalet 2020. Valutakursförändringar påverkade resultatet före kreditför- luster och nedskrivningar negativt med cirka 177 mkr. Ränta- biliteten på eget kapital uppgick till 13,2 procent (8,9) och Intäkterna ökade till 46 890 mkr (45 676) och har påverkats positivt i första hand av ett högre provisionsnetto. Även övriga poster minskade. Valutakursförändringar minskade intäkterna med 316mkr. Räntenettot minskade med 2 procent till 26 257 mkr samt högre kostnader för överskottslikviditet till följd av att inlåningen ökat i snabbare takt än utlåningen. Provisionsnettot ökade med 16 procent och uppgick till - ning ökade till följd av högre genomsnittligt förvaltat kapital, - heten har bidragit till ökningen. Institutioner till följd av ett lägre resultat inom räntehandeln. främst till följd av att intresseföretag belastades av reserve- ringar för kreditförluster kopplade till pandemiutbrottet under föregående år. Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kost- naden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påverkade första kvartalet förgående år. Justerat för sank- tionsavgiften har kostnaderna ökat med 1 procent, främst till Konsult kostnader för penningtvättsrelaterade utredningar minskade till 355 mkr (852). Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditför- lusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. Under 2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore till stor del motverkats av förbättrade makroscenarier. Skattekostnaden uppgick till 4 945 mkr (3 851) och mot- svarar en effektiv skattesats om 19,2 procent (22,9). Resul- tatet under 2020 var bland annat belastad med Finansinspek- tionens sanktionsavgift som inte var avdragsgill. Koncernens effektiva skattesats bedöms fortsatt på medellång sikt uppgå till 19–21 procent. Resultaträkning, mkr 2021 2020 exkl. sanktionsavgift 2020 Räntenetto Provisionsnetto Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 976 582 582 1 Summa intäkter Summa kostnader varav sanktionsavgift Kreditförluster och nedskrivningar 226 Resultat före skatt Skatt Årets resultat hänförligt till aktie ägarna i Swedbank AB Räntabilitet på eget kapital 13,2 11,4 8,9 0,44 0,45 0,54 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 34 Fortsatt positiv volymutveckling och god kreditkvalitet Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt- områdena lån, betalningar och sparande. Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköps- avtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med Störst bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte med 44 mdkr. Företagsutlåningen ökade med 9 mdkr, drivit påverkade utlåningsvolymerna positivt med 8 mdkr jämfört med utgången av 2020. Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,2 miljoner, vilket är något högre än föregående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,4 miljoner och i Baltikum till 3,8 miljoner. Antalet kortköp i Sverige var fortsatt negativt påverkat av pandemin, men återhämtade sig och ökade med kortköp med 9 procent jämfört med föregående år i takt med den ekonomiska återhämtningen. Den totala inlåningen inom affärssegmenten ökade under året med 130 mdkr, motsvarande en tillväxt på 11 procent. Företagsinlåningen steg med 62 mdkr och privatinlåningen med 68 mdkr. Samtliga affärssegment bidrog till ökningen. Valutakursförändringar ledde till en ökning av inlåningen med 8 mdkr under året. Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg under året och uppgick till 1 519 mdkr vid årets slut, jämfört svarar en ökning på strax under 25 procent och förklaras till största delen av en positiv värdeutveckling, men även netto- baltiska verksamheten. Swedbank Robur är den största aktören på fondmarknaden i både Sverige och Baltikum mätt Litauen uppgick till 39 procent, 41 procent respektive Swedbanks kreditkvalitet var fortsatt god och de ekono- miska effekterna från covid-19 förblev små för huvuddelen av Swedbanks utlåning. Kreditkvaliteten i Swedbanks bolåneport- följ var fortsatt mycket god och stabil. De segment som har drabbats hårdast av pandemin, som hotell, restauranger, delar av handel och persontransporter samt oljerelaterade engage- mang utgör en mindre del av Swedbanks utlåning. Swedbanks oljerelaterade portfölj är liten och den pågående minskningen och omstruktureringen av portföljen fortsätter. Bolåneportföljen, som utgör drygt hälften av Swedbanks totala utlåning, är av hög kvalitet och de historiska kreditför- lusterna är mycket låga. Vid kreditgivning är kundernas lång- siktiga återbetalningsförmåga avgörande, vilket säkerställer en hög kvalitet och låga risker för såväl kunden som banken. Den genomsnittliga belåningsgraden för bolån uppgår i Sve- rige till 51 procent, i Estland 45 procent, i Lettland 69 procent och i Litauen till 54 procent. Swedbanks utlåning inom branschen fastighetsförvaltning utgör ungefär 15 procent av den totala låneportföljen och sker - heter med låga belåningsgrader. Swedbanks utlåning till detaljhandelsfastigheter och hotellfastigheter utgör en mindre del av den totala lånevolymen inom fastighetsförvaltning. Swedbank fokuserar vid utlåning till kommersiella fastigheter - ningen till fastighetsbolag är generellt sett låga med en genomsnittlig belåningsgrad på 54 procent i Sverige. Den totala andelen lån i steg 2, brutto, uppgick vid årsskiftet till 5,7 procent (6,4), varav 3,7 procent (3,9) för privata lån och 10,3 procent (12,2) för företagslån. Under året har den största ökningen av andelen lån i steg 2 skett inom sektorer som drab- bats hårt av covid-19, exempelvis hotell- och restaurangnä- ringen. Andelen lån i steg 3, brutto, uppgick till 0,4 procent (0,6). Stark likviditetsposition och oförändrade kreditbetyg Upplåningsaktiviteten under 2021 var i linje med 2020, men - ning. Framförallt har emissioner av säkerställda obligationer minskat och fokus har legat på att emittera icke säkerställda obligationer för att uppfylla de regelkrav som myndigheterna har beslutat om. Under helåret 2021 emitterade Swedbank långfristiga skuldinstrument motsvarande 138 mdkr, inklusive kapitalinstrument i form av primärkapital om 4 mdkr. Det totala emissionsbehovet för helåret 2022 förväntas vara i nivå med emissionsvolymen under 2021, med fortsatt fokus på icke säkerställda och icke prioriterade seniora obligationer för att möta uppdaterade MREL-behov. Emissionsbehovet på - verkas av nuvarande likviditetssituation, framtida förfall, regel- verket samt utvecklingen av inlåning och utlåning och kan därför Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen ceringar hos Riksgälden uppgick till 355 mdkr och likviditets- reserven uppgick till 546 mdkr. Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 163 procent och i de enskilda valutorna USD, EUR och SEK uppgick den till 152, 419 respektive 113 procent. Ratio, NSFR) uppgick till 123 procent. För mer information om Under året höjde Fitch utsikterna för Swedbanks kredit- betyg från stabila till positiva mot bakgrund av de framsteg som gjorts för att åtgärda svagheterna i arbetet med att mot- verka penningtvättsrisker i Baltikum. Moody’s placerade Swedbanks kreditbetyg på inlåning samt skuldinstru mentet seniora icke säkerställda obligationer under utredning (under review) mot bakgrund av Riksgäldens ändrade regelverk för bankernas resolutionsplanering. I övrigt var Swedbanks kredit- betyg oförändrade under året. Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse 35 Stark kapitalisering Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet posi- tivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimärkapitalet med cirka 1,4 mdkr. Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per Under 2021 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) med förlig till artikel 3 i CRR (ytterligare REA) och REA för kreditrisk (inklusive bolånegolvet, artikel 458 i CRR). Artikel 3 bidrog REA för kreditrisk inklusive bolånegolvet ökade REA med delvis av förbättrad kreditkvalitet. REA för marknadsrisk ökade med 3,0 mdkr medan REA för kreditvärdighetsjustering (CVA) minskade med 2,1 mdkr. REA för operativa risker ökade med 2,1 mdkr till följd av högre intäkter. Utredningar I Sverige meddelade Finansinspektionen den 26 oktober 2021 att den skrivit av undersökningen av banken för misstänkt överträdelse av EU:s marknadsmissbruksförordning. Utred- ningen rörde eventuell överträdelse i samband med avslöjandet av misstänkt penningtvätt i banken under perioden september 2018 till februari 2019. Finansinspektionen skrev av under- sökningen mot bakgrund av att Nasdaqs disciplinnämnd den årsavgifter, totalt 47 mkr, för bristande informationsgivning I Danmark meddelade Finanstilsynet den 25 november som en del av den reguljära tillsynsverksamheten att Swed- de fullt ut ska uppfylla regelverken lokalt. Swedbank anpassar processer och rutiner i enlighet med Finanstilsynets beslut. I Estland överlämnade Finansinspektionen en del av sin - ningen granskar om penningtvätt eller annan kriminell verk- samhet har ägt rum i Swedbank AS. Banken har ingen infor- mation om när denna utredning kommer att avslutas. I Estland meddelade Finansinspektionen den 28 januari 2020 att man gjort en bedömning av den slutrapport rörande åtgärder avseende penningtvätt och annan ekonomisk brotts- lighet som Swedbank AS inkom med den 19 november 2019. Den estniska Finansinspektionen bedömde vidtagna åtgärder som tillräckliga och hade därmed inte har några ytterligare anmärkningar. I bedömningen har den estniska Finansinspek- tionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat. Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka göranden av information. Myndigheterna som utreder är Department of Justice (DoJ), Securities and Exchange and Department of Financial Services i New York (DFS). Utredningarna pågår och banken för individuella dialoger med myndigheterna tillsammans med våra amerikanska och banken kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av kommer att slutföras. Händelser efter 31 december 2021 Den 3 januari publicerade Swedbank Robur en uppdaterad Policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Robur ser löpande över sina policys och strategier och uppdaterar kon tinuerligt de riktlinjer man arbetar efter. Per den 1 januari skärper och förtydligar fondbolaget sin Policy för ansvars - fulla investeringar ytterligare. Ekobrottsmyndighetens förundersökning som pågått sedan 2019 avslutades och åklagaren väckte den 4 januari Den 21 januari rekryterades Britta Hjorth-Larsen till upp- draget som chef för Group Compliance. Britta Hjorth-Larsen börjar sin nya tjänst senast den 1 augusti och kommer att ta plats i Swedbanks koncernledning. Den 28 januari presenterade Swedbanks valberedning för- Persson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, nyval föreslås Biörn Riese och Helena Liljedahl. Bo Magnusson har meddelat att han inte står till förfogande för omval. Hållbarhetsredovisning Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet på sidorna 18–29 och 199–229. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 36 Svensk bankverksamhet Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swed- bank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom digitala kanaler, kundcenter och våra kontor samt genom sam- - gängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kon- torschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhällen. – har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 153 kontor i Sverige. Resultatutveckling 2021 Resultatet ökade till 12 997 mkr (12 446), i huvudsak till följd av högre provisionsnetto och lägre kreditförluster. Räntenettot minskade och uppgick till 14 973 mkr (16 277). Genomsnittligt lägre marknadsräntor påverkade inlånings- ränte nettot negativt, men detta motverkades delvis av högre utlåningsmarginaler. intäkter från kapitalförvaltning. börsnoterades under andra kvartalet 2021. Övriga intäkter, inklusive andel från intresseföretag och joint ventures, ökade främst till följd av högre intäkter från Entercard. Kostnaderna ökade med 7 procent till 10 771 mkr (10 025), främst till följd av ökade kostnader relaterade till regelefterlevnad. Kreditförlusterna uppgick till –42 mkr (664). Under 2020 var kreditförlusterna påverkade av pandemiutbrottet. 2021 2020 Räntenetto 7 922 586 351 Övriga intäkter Övriga kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster och nedskrivningar 664 Resultat före skatt Skatt och minoriteten Årets resultat hänförligt till Utlåning till allmänheten 1 1 211 Inlåning från allmänheten 1 712 646 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 20,0 18,6 K/I-tal 0,40 0,38 Kreditförlustnivå 2 , % 0,00 0,06 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 37 Svensk bankverksamhet Förvaltningsberättelse Baltisk bankverksamhet Swedbank är med omkring 3,3 miljoner privatkunder och nära 300 000 företagskunder den största banken i Estland, Lettland och Litauen sett till antalet kunder. Enligt undersökningar är Swedbank även det mest älskade varumärket i Baltikum. Genom digitala kanaler, kundcenter och kontor är banken alltid tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala samhällsengagemanget tar sig många uttryck, med initiativ för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 17 kontor i Estland, 21 i Lettland och Resultatutveckling 2021 Resultatet uppgick till 4 093 mkr (4 306 ) under perioden. Resultatet minskade i lokal valuta främst på grund av högre kostnader, vilket motverkades av att intäkterna ökade och kredit förlusterna minskade. Valutakurseffekter påverkade resultatet negativt med 138 mkr. - ningsvolymer samt en positiv effekt av att Swedbank uppfyllde Europeiska centralbankens villkor på ökad företagsutlåning kopplat till dess likviditetslån (TLTRO3) motverkades delvis av lägre inlåningsmarginaler. Valutakurseffekter påverkade ränte- nettot negativt med 184 mkr. - låning ökade med 7 procent samtidigt som företagsutlåningen ökade med 8 procent. Valutakurseffekter ökade utlånings- tillväxten med 3 mdkr. Inlåningen ökade med 14 procent i lokal valuta. Insätt- ningarna ökade på alla marknader. Valutakurseffekter bidrog positivt med 6 mdkr. främst på grund av högre intäkter från kort- och betalnings- verksamheten, kapitalförvaltningen samt övriga avgifter. luster inom kapitalförvaltningen och försäkringsverksamheten under 2020 samt ökade intäkter från valutahandel. Övriga intäkter minskade med 14 procent i lokal valuta på grund av ett försämrat resultat inom försäkringsverksamheten. Kostnaderna ökade med 13 procent i lokal valuta, främst på grund av högre personalkostnader och kostnader hänför- liga till arbetet med att motverka penningtvätt, ökade kost- nader för riskhantering och regelefterlevnad samt högre kostnads allokeringar för koncernfunktioner. Även kostnader för och investeringar i digitala lösningar ökade. Detta mot- verkades till del av kostnadsbesparingar i kontorsnätet. Kreditförlusterna uppgick till 160 mkr (237), främst för- klarat av expertjusteringar för covid-drabbade sektorer i början av året. 2021 2020 Räntenetto 5 354 2 430 390 337 Övriga intäkter 763 912 Övriga kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster och nedskrivningar 160 239 Resultat före skatt Skatt och minoriteten 822 864 Årets resultat hänförligt till Utlåning till allmänheten 1 199 182 Inlåning från allmänheten 1 329 284 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 16,6 17,4 K/I-tal 0,44 0,40 Kreditförlustnivå 2 , % 0,09 0,12 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 38 Förvaltningsberättelse Baltisk bankverksamhet Stora företag & Institutioner Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbju- dande till kunder med en omsättning på över två miljarder kronor samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd - sieringslösningar. De ansvarar också för framtagning av före- tags- och kapitalmarknadsprodukter till övriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna, rådgivningen syftar till att skapa lång- siktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Stora företag & Institu- Norge, Finland, Danmark, Kina, USA och Sydafrika. Resultatutveckling 2021 Resultatet ökade till 2 987 mkr (1 026), främst till följd av lägre kreditförluster. Räntenettot minskade med 3 procent till 3 732 mkr (3 834) till följd av minskade inlåningsmarginaler. sioner har varit högre under året. Även ökade intäkter från råd- givningsprovisioner relaterat till aktieemissioner och ökade intäkter från obligationsemissioner har bidragit positivt. Intäkter från kortprovisioner har ökat till följd av högre trans- aktionsvolymer. värdejusteringar på derivat (CVA/DVA). Kostnaderna ökade med 6 procent till 4 334 (4 103), dels till följd av ökat antal anställda och årliga löneökningar. Kreditförlusterna uppgick till 56 mkr (3 425), främst drivet av individuella reserveringar för ett fåtal motparter inom olja och offshore. 2021 2020 Räntenetto 3 834 2 436 1 897 Övriga intäkter 133 116 Övriga kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 180 Kreditförluster och nedskrivningar 69 3 425 Resultat före skatt Skatt och minoriteten 709 –271 Årets resultat hänförligt till 1 026 Utlåning till allmänheten 1 228 223 Inlåning från allmänheten 1 220 200 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 9,3 3,2 K/I-tal 0,54 0,50 Kreditförlustnivå 2 , % 0,02 1,16 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 39 Stora företag & Institutioner Förvaltningsberättelse Koncernfunktioner & övrigt Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Varu- - kens upplåning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury genom internräntor, där de viktigaste para metrarna är löptid, räntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver. Resultatutveckling 2021 Resultatet ökade till 794 mkr (-4 849), i huvudsak till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift under första kvartalet 2020. Räntenettot ökade till 2 272 mkr (1 416). Group Treasurys räntenetto ökade till 2 427 mkr (1 573), främst på grund av att att korta marknadsräntor har varit lägre i år. 59 mkr (3), främst till följd av lägre volymer obligationsåterköp i år. Kostnaderna minskade till 2 231 mkr (6 991), främst till följd av Finansinspektionens sanktionsavgift och höga pen- ningtvättsrelaterade konsultkostnader under föregående år samt högre kostnadsallokeringar till affärsområdena under innevarande år. 2021 2020 Räntenetto 2 272 1 416 –176 –137 58 71 Övriga intäkter 1 432 1 050 5 340 4 938 Övriga kostnader –3 109 –1 947 Sanktionsavgift 4 000 Resultat före kreditförluster 1 355 –4 591 Kreditförluster och nedskrivningar 39 8 Resultat före skatt – Skatt och minoriteten 522 250 Årets resultat hänförligt till 40 Förvaltningsberättelse Koncernfunktioner & Övrigt Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans- räkningen i Swedbank AB, med 59 343 mkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: 2021 11,25 kronor utdelas kontant per stamaktie 12 632 Till ny räkning överförs 46 711 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som före - slås över föras till ny räkning har beräknats på samtliga 2021 med tillägg för 1 428 021utdelningsberättigade stam- aktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 30 mars 2022 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelnings berättigade aktier per avstäm- ningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund komma att säljas fram till avstämnings dagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att soliderade situationens totala kapital översteg vid års skiftet medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko- nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig- heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm- ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före- moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings- 41 Vinstdisposition Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport 2021 Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna Tillförordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner Björn Meltzer utsågs till tillförordnad chef för affärsområdet Stora företag Beslut från Nasdaqs disciplinnämnd - - Swedbank stärker styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten - Pål Bergström utsågs till ny chef för affärsområdet Stora företag Pål Bergström tillträdde i augusti och Beslut vid extra bolagsstämma i Swedbank den 15 februari 2021 anledning av den pågående corona- pandemin genomfördes stämman med Tomas Hedberg utsågs till vice vd Chefen för Group Compliance går Stärkt styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten - Swedbanks årsstämma genomfördes sammanträde utsågs Bo Magnusson till 27 feb 18 maj 15 feb 16 jun 21 sep 1 okt 25 mar 15 jan 5 maj 42 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport 2021 Swedbanks styrelse Beslut vid extra bolagsstämma Med anledning av den alltjämt pågående coronapandemin genomfördes stämman Finansinspektionen skriver av utredning utan anmärkning - 25 okt 28 okt 26 okt Göran Persson 43 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport 2021 Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före- tagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och i de länder där den är verksam. Swedbank värnar ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl för aktie ägare som för samhället i stort. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och för bankerna upprätthålls varvid en bolagsstyrnings- modell med tydlig ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, risk- hantering och regelefterlevnad utgör ett fundament. Därtill är det av yttersta vikt atten sund riskkultur upprätthålls. - - - - - - - Betydelsen av bolagsstyrning - - fungerande och transparent intern och extern informations- Regelverk • • • • • • av terrorism • • • • • • • • • - - 44 Bolagsstyrningsrapport • • • • • • • • • • • • • • • - - - - Utser Rapporterar till/ Informerar/ 1 4 3 6 2 5 Chef för internrevision Compliancefunktionen Chef för Compliancefunktionen Revisionsutskott - - - att de externa revisorerna Bolagsstyrningsutskott - göra sitt ansvar för den över- - Risk- & Kapital utskott - - - - Ersättnings utskott - - hantering och att de är utfor- Riskkontrollfunktionen Koncernriskchef 45 Bolagsstyrningsrapport - - - - 1 Aktieägare och bolagsstämma - - - • • • • Val av revisor • • • Extra Bolagsstämma februari 2021 - - - Årsstämma 2021 - • Fastställande av årsredovisning • Att av till årsstämmans förfogande stående vinstmedel om - - • • valdes in • • • • • - omfattade av programmen • • Extra Bolagsstämma oktober 2021 - - - 46 Bolagsstyrningsrapport - - 2 Valberedningen - - - - - - här utöver innefattat: • - • • • • Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2022 Representerar - redningens ordförande Ylva Wessén Hans Sterte Alecta Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder - ordförande 2 Styrelsen - - - - - - - Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning - 47 Bolagsstyrningsrapport • • • och anvisningar implementeras • frågor med investerare och andra intressenter Styrelsens arbete • • • • • • • • Ersättningsfrågor • - • - • • • Frågor relaterade till åtgärder mot penningtvätt och • • • • - - - Styrelsens kompetensutveckling Styrelsens utskott Bolagsstyrningsutskott - ” Bolagsstyrningsutskottets främsta uppgift är att biträda styrelsen iatt säkerställa att banken har en hållbar och tydlig bolags styrnings- modell samt processer för bolags- styrning ochintern kontroll.” 48 Bolagsstyrningsrapport - - • - • - • - • • - - • - Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet Sedan årsstämman 2021 Bo Magnusson Fokus under 2021 - Revisionsutskott - - - ” Det ankommer på revisions- utskottet att stödja styrelsen iatt säkerställa att banken har sund intern kontroll och hög kvalitativ finansiell rapportering. Det är grund förutsättningar för en väl fungerande styrning och en framgångsrik affärs verk samhet ibanken.” - - - - - • rapporterings process • • • att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle • tillhandahåller andra tjänster än revision • • att utvärdera chefen för internrevision • • • prioriteringar 49 Bolagsstyrningsrapport • • Fokus under 2021 Ledamöter i Revisionsutskottet Sedan årsstämman 2021 Bo Bengtsson Risk- och Kapitalutskott - ” Arbetet har även under 2021 präglats av att hantera risker med anledning av coronapandemin och dess konsekvenser på bankens riskexponering. Utskottet har under året haft ett fortsatt stort fokus rörande frågor inom regelefterlevnadsområdet och att vidare utveckla bankens hantering av risk- och kapitalfrågor.” • • • • - • • • Upplåningsrelaterade frågor och strategier Fokus under 2021 Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet Sedan årsstämman 2021 Ersättningsutskott - • • • samman hängande med Programmen • • området • • uppdraget överstiger en viss summa • • Ledamöter i Ersättningsutskottet: Sedan årsstämman 2021 Bo Magnusson Biljana Pehrsson 50 Bolagsstyrningsrapport 4 Vd och koncernchef - - - - Koncernledning, andra kommittéer och forum - - - - - - Några prioriterade frågor för koncernledningen under 2021 varav följande är ett urval: • • • • • - • • Investerarmöten • • • 51 Bolagsstyrningsrapport • • • Intern kontroll och riskhantering Första försvarslinjen – affärsverksamhetens riskhantering - - Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner - - - Group Risk - - - - - Group Compliance - - 52 Bolagsstyrningsrapport 5 Tredje försvarslinjen – Internrevision Chef för Internrevision - - - - - - - - - 6 Externrevision Externrevisorn väljs av årsstämman för tiden intill slutet av den - - - - - - - Koncernstruktur - - Affärsområden - Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att: • dessa genomförs och rapporteras till vd • • affärsområdet • • • området • • - • Koncernfunktioner - - 53 Bolagsstyrningsrapport - - Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning • • • • • VD Group Risk Group Compliance Group Credit Anti-Financial Crime Group Brand, Communi- cation & Sustainability Group HR & Infrastructure Group Legal Stora företag och Institutioner Svensk bankverksamhet Internrevision Swedbank Group Baltisk bankverksamhet Gruppfunktioner Digital Banking & IT Group Products & Advice 54 Bolagsstyrningsrapport Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR baseras på ramverket som har tagits fram av Committee of Sponsring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och omfattar nedan- stående fem internkontrollkomponenter. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen - Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet - - Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer - Efterlevnad – uppföljning och utvärdering Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att över- Kommunikation – analys och rapportering IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommunikation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 55 Bolagsstyrningsrapport 1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13 Göran Persson Bo Magnusson Födelseår Född 1949. Invald 2019. Styrelseordförande sedan 2019 Född 1962. Invald 2019. Vice ordförande sedan 2019 Aktie- innehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank som 2 Styrelseordförande Ersättningsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: 9/9 Totalt årsarvode: Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelsearbetet bolag. Han bidrar med sitt samhälls- engagemang och stora nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och interna tionella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Vice ordförande Ersättningsutskottet, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ordförande Revisionsutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: Totalt årsarvode: Bo Magnusson har mångårig som anställd i ledande befattningar - - sektorn, bidrar han med kun skaper från fastig hetsbranschen. Ledamotens oberoende och bankledningen och oberoende aktie ägare. och bankledningen och oberoende aktie ägare. Utbildning Högskolestudier i Sociologi och Statsvetenskap Högre bankutbildning erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Sveaskog, Ordförande • Scandina- vian Air Ambulance, Ordförande • Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • Wiklöf Holding AB, ledamot Rikshem AB, Ordförande • Rikshem Intressenter AB, Ordförande • SBAB Bank AB och Sveriges Säkerställda Obligationer AB, Ordförande • Carnegie Holding AB och Carnegie Investment Bank AB, Ordförande • NS Holding AB och Fastighets- bolaget Norrporten AB, Ordförande • 4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre- trädande koncernchef i SEB Andra väsentliga uppdrag LKAB, Ordförande • Greengold Group AB, Ordförande • Cambio Healthcare Systems AB, rådgivare • Bablock Scandinavian Holding AB, rådgivare • Lumo Advise AB, senior rådgivare ledamot Styrelse 56 Bolagsstyrningsrapport Styrelse 1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13 Bo Bengtsson Göran Bengtsson Annika Creutzer Födelseår Född 1966 Född 1967 Styrelseledamot sedan 2021 Aktie- innehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank som 2 Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ordförande Närvaro: 9/9 Totalt årsarvode: 426 600 Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med - höga chefsbefattningar i Spar- banksrörelsen varav många år som vd. Bo är idag styrelseordförande Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: 3/3 Totalt årsarvode: Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet av bank- - bank inom kreditområdet och är idag vd i Falkenbergs Sparbank. Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: 7/7 Totalt årsarvode: Annika Creutzer bidrar med lång - branschen, med särskild inriktning på ekonomijournalistik och folk- bildning. Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende aktie ägare. Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende aktieägare. Utbildning Högskolestudier, ledarskaps- utbildning med mera. Ekonomie kandidat, Högskolan Nationalekonomi, Stockholms universitet erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Sparbanken Skåne, vd, Sparbanken • Kristianstads Sparbank, vd • Kristianstads Sparbank, Marknads chef • Ikanobanken, stf Bankchef och ansvar för marknad och produktutveckling Företagschef Sparbanken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, styrelse- ledamot • Startupföretaget Påmind, styrelseledamot • Pengar24, chef- redaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm, styrelseledamot • Poppius journa- listskola, styrelseledamot • Skandia- banken, Privatekonom Andra väsentliga uppdrag Sparbanken Skåne, ordförande Falkenbergs Sparbank, vd • Destina- tion Falkenberg AB, styrelseledamot Egen verksamhet med inriktning bildning, Creutzer & Co AB 57 Styrelse Bolagsstyrningsrapport Hans Eckerström Kerstin Hermansson Bengt Erik Lindgren Födelseår Född 1972 Styrelseledamot sedan 2020 Styrelseledamot sedan 2019 Styrelseledamot sedan 2020 Aktie- innehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank som 2 Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: 9/9 Totalt årsarvode: 113 400 Hans Eckerström som har en lång erfarenhet från private equity- branschen med bland annat bak- grund som partner och anställd inom bland annat investeringsföre- tag, bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ordförande Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: 9/9 Totalt årsarvode: Kerstin Hermansson bidrar i styrel- sen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappers- marknaden, reglering av och regel- den europeiska värdepappers- marknaden. Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: 13/13 Totalt årsarvode: 270 000 Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelsearbete inom bankverksamhet och fastighets- sektorn. Bengt Erik har också haft många ledande chefsbefattningar banken och Sparbanksrörelsen. Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende aktie ägare. Utbildning Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Civilekonom, Handelshögskolan Jur. kand., Lunds universitet Uppsala universitet, 2-årig kombina- Sociologi, Personal administration) erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Nobia, ordförande • Nordstjernan AB, styrelseledamot • Anställd och Partner, NC Advisory AB, Nordic Capital • Manager, Arthur D. Little Svenska Fondhandlareföreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappers jurist • Jacobsson & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värde pappers- och samrådsgrupp Prevas AB, ordförande • Lansa Fastig heter AB, styrelseledamot • Länsförsäkringar Bergslagen ömse- sidigt, styrelseordförande • Länsför- säkringar Bank AB, styrelseledamot • vice vd, regionchef Stockholm och • vice vd och regionchef Region • Vd, Spintab AB samt ledande befatt- ningar inom Förenings spar banken och Sparbanksrörelsen Andra väsentliga uppdrag Henri-Lloyd Group AB, ordförande • Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, styrelseledamot • Aligro Partners Acquisition - • Carnegie Investment Capital, ledamot av investerings- kommittén Linnéuniversitetet, ordförande • - • Financial Benchmark Facility AB, styrelseledamot Sunnerstaholm Invest AB, styrelse- ledamot 1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13 58 Bolagsstyrningsrapport Styrelse Josefin Lindstrand Roger Ljung Anna Mossberg Födelseår Född 1976 Styrelseledamot sedan 2019 Född 1967 Arbetstagarrepresentant Född 1972 Aktie- innehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank som 2 Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, Närvaro: Totalt årsarvode: 426 600 - - damot. Hon bidrog i styrelsearbetet främst med sin kompetens inom regelefterlevnad, bolagsstyrning och penningtvättsfrågor. Styrelsen, ledamot, arbetstagar- representant Totalt årsarvode: Inget arvode Roger Ljung är arbetstagarrepresen- tant och har bred erfarenhet inom bank, både från privat- och företags- sektorn. Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: 10/10 Totalt årsarvode: Anna Mossberg bidrar med erfaren- heter och kunnande inom digitalt förändrings arbete. Hon har ett långt - branschen, bl.a. som affärsområdes- ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG. Ledamotens oberoende och bankledningen och oberoende aktie ägare. Ej tillämpligt. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende aktie ägare. Utbildning Jur. kand., Stockholms Universitet • Högskoleexamen i företags- ekonomi, Stockholms universitet Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civ.Ing. Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Hammar skiöld & Co • BNP Paribas, styrelseledamot i SevenDay Finans AB • Sörmlands Sparbank, styrelse- • Inter- trust Group, Business Unit Director, Compliance Services • Citi, ledande positioner inom Legal and Compli- ance • Privatrådgivare, kontorschef, före- Google Sverige AB, Affärsområdes- chef • Bahnhof AB, vd • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Port folio Mgmt • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Inter- net Services Andra väsentliga uppdrag Specialistrådgivare inom bolags- styrning och riskhantering genom - strand Advisory AB • Finansförbundets koncernklubb • Finansförbundets förbundsstyrelse, styrelseledamot • Flertalet uppdrag inom Finansförbundet • Finans och försäkringsbranschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande • Schibsted ASA, styrelseledamot • Orkla ASA, styrelseledamot • Silo.AI, Sverigechef • Byggfakta Group Nordic AB, styrelseledamot, Axcel Management AB, ledamot i advisory board 1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13 59 Styrelse Bolagsstyrningsrapport Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Åke Skoglund Födelseår Styrelseledamot sedan 2021 Född 1970 Arbetstagarrepresentant sedan Aktie- innehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav I Swedbank som 2 Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: 7/7 Totalt årsarvode: Per Olof Nyman är vd och Koncern- chef för Lantmännen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel, där han haft ledande befattningar sedan - skap inom bl.a. jord- och skogs- brukssektorn samt lång operationell erfarenhet från livsmedels- och vit- varusektorerna. Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: 9/9 Totalt årsarvode: 113 400 Biljana Pehrsson har en lång bakgrund i ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i sty- relsen med kompetens och erfaren- het inom strategi och affärer, ledar- skap och förändring samt Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Totalt årsarvode: Inget arvode representant och har mångårig bred erfarenhet från olika positioner Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende aktie ägare. Ej tillämpligt. Utbildning Civilingenjör Industriell Ekonomi teori), Linköpings universitet • IFL Handelshögskolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro Universitet Civilingenjör, Kungliga Tekniska hög skolan Högskoleexamen i företags- ekonomi, Stockholms universitet erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO, olika ledande roller inom företaget East Capital Baltic Property Fund • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stads- hus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd • Kungsleden AB, vd Affärsutveckling • redovisning/ bokslut • myndighetsrapportering Andra väsentliga uppdrag Lantmännen Ek För, vd och koncern- chef • HKScan Oyj, styrelseledamot • Hauptgenossenschaft Nord AG • Inter- coop Europe, ordförande Kungliga Dramatiska Teatern AB, styrelse ledamot • Stadsutvecklarna • Finansförbundets koncernklubb, • Finansförbun- dets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • ordnande arbetsmiljöombud 1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13 60 Bolagsstyrningsrapport Styrelse Anders Karlsson och sedan 2010 Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Civilekonom Jon Lidefelt Chef för Baltisk bank verksamhet Född 1973. Anställd sedan 2013 Eget och närståendes aktie- 1 2 420 Utbildning: Civilingenjör Mikael Björknert Chef för Svensk bankverksamhet Född 1966. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Civilekonom Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktie- 1 30 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef Född 1962. Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Anders Ekedahl Chef för Anti-Financial Crime Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Civilekonom Ingrid Harbo Chef för Group Compliance Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Jur.kand. Koncernledning 1) Innehav per 31 december 2021 Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktie- 1 2 000 Utbildning: Studier i national- ekonomi Pål Bergström Chef för Stora företag och institutioner Född 1967. Anställd sedan 2021 Eget och närståendes aktie- 1 0 Utbildning: Fil.dr. i national- ekonomi 61 Koncernledning Bolagsstyrningsrapport Carina Strand Chef för HR & Infrastructure Född 1964. Anställd sedan 2017 Eget och närståendes aktie- 1 0 Utbildning: Ekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products & Advice Född 1966. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktie- 1 700 Utbildning: Civilekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef Född 1964. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie- 1 4 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Eget och närståendes aktie- 1 0 Utbildning: Jur.kand. 1) Innehav per 31 december 2021 Lotta Lovén CIO och chef för Digital Banking & IT och sedan 2004 Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Marknadsekonom Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör och chef för hållbarhet Född 1971. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie- 1 Utbildning: Civilekonom 62 Bolagsstyrningsrapport Koncernledning 63 64 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 Rapporter och noter Koncernen Koncernen 65 Resultaträkning 66 Rapport över totalresultat 67 Balansräkning 68 Förändringar i eget kapital 69 Kassaflödesanalys Inledande noter 70 Not K1 Företagsinformation 70 Not K2 Redovisningsprinciper 79 Not K3 Risker 80 3.1 Kreditrisk 100 3.2 Likviditetsrisk 104 3.3 Marknadsrisk 107 3.4 Operativ risk 107 3.5 Risk i försäkringsrörelsen 108 3.6 Övriga risktyper 109 Not K4 Kapital 109 4.1 Intern kapitalutvärdering 111 4.2 Kapitaltäckningsanalys 113 Not K5 Rörelsesegment 117 Not K6 Produkt 118 Not K7 Geografisk fördelning Resultaträkning 121 Not K8 Räntenetto 122 Not K9 Provisionsnetto 123 Not K10 Nettoresultat finansiella poster 123 Not K11 Försäkringsnetto 123 Not K12 Övriga intäkter 124 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 128 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader 128 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 128 Not K16 Nedskrivning av materiella tillgångar 128 Not K17 Kreditförluster 129 Not K18 Skatt 131 Not K19 Resultat per aktie Totalresultat 131 Not K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat Balansräkning 132 Not K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 132 Not K22 Utlåning till kreditinstitut 132 Not K23 Utlåning till allmänheten 133 Not K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 133 Not K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 133 Not K26 Aktier och andelar 134 Not K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 136 Not K28 Derivat 137 Not K29 Säkringsredovisning 141 Not K30 Immateriella anläggningstillgångar 144 Not K31 Materiella tillgångar 145 Not K32 Övriga tillgångar 145 Not K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 145 Not K34 Skulder till kreditinstitut 145 Not K35 In- och upplåning från allmänheten 145 Not K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 145 Not K37 Emitterade värdepapper 145 Not K38 Korta positioner värdepapper 146 Not K39 Pensioner 148 Not K40 Försäkringsavsättningar 148 Not K41 Övriga skulder och avsättningar 148 Not K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 149 Not K43 Efterställda skulder 149 Not K44 Eget kapital 150 Not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument 153 Not K46 Verkligt värde för finansiella instrument 155 Not K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 156 Not K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten Övriga noter 156 Not K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 156 Not K50 Utbetald och föreslagen utdelning 157 Not K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 157 Not K52 Överförda finansiella tillgångar 158 Not K53 Närstående och andra betydande relationer 159 Not K54 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag 160 Not K55 Känslighetsanalys 160 Not K56 Händelser efter 31 december 2021 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 65 Koncernen Rapporter och noter Resultaträkning, koncernen mkr Not 2021 2020 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 29 912 32 020 Övriga ränteintäkter 452 1 771 Ränteintäkter 30 364 33 791 Räntekostnader –4 107 –6 938 Räntenetto K8 26 257 26 853 Provisionsintäkter 22 407 19 476 Provisionskostnader –7 554 –6 706 Provisionsnetto K9 14 853 12 770 Nettoresultat finansiella poster K10 2 048 2 655 Försäkringsnetto K11 1 457 1 518 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 976 582 Övriga intäkter K12 1 299 1 298 Summa intäkter 46 890 45 676 Personalkostnader K13 12 739 11 873 Övriga allmänna administrationskostnader K14 6 477 7 107 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 1 631 1 580 Sanktionsavgift 4 000 Summa kostnader 20 847 24 560 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 26 043 21 116 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 56 Nedskrivning av materiella tillgångar K16 2 Kreditförluster K17 170 4 334 Resultat före skatt 25 817 16 780 Skatt K18 4 945 3 851 Årets resultat 20 872 12 929 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 20 871 12 929 Minoriteten 1 0 Resultat per aktie, kr K19 18,62 11,55 Resultat per aktie efter utspädning, kr K19 18,56 11,51 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202166 Rapporter och noter Koncernen Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2021 2020 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 20 872 12 929 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 1 686 5 166 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 21 96 Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen K46 0 6 Skatt K20 –347 –1 065 Summa 1 360 4 203 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året 848 1 838 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –2 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29 Vinster/förluster uppkomna under året –729 1 523 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 9 Kassaflödessäkringar: K29 Vinster/förluster uppkomna under året 145 –358 Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster –143 349 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året 5 –42 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 91 –84 Skatt: K20 Vinst/förlust uppkomna under året 119 –229 Omfört till resultaträkningen, skatt 29 –77 Summa 365 –749 Årets övrigt totalresultat, efter skatt 1 725 3 454 Årets totalresultat 22 597 16 383 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 22 596 16 383 Minoriteten 1 0 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 67 Koncernen Rapporter och noter Balansräkning, koncernen mkr Not 2021 2020 1/1/2020 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 360 153 293 811 195 286 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 163 590 137 191 137 094 Utlåning till kreditinstitut K22 39 504 47 954 45 452 Utlåning till allmänheten K23 1 703 206 1 680 987 1 652 296 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar –1 753 1 774 271 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 58 093 59 975 57 367 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 328 512 252 411 224 893 Aktier och andelar K26 13 416 17 215 6 568 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 7 705 7 287 6 679 Derivat K28 40 531 52 177 44 424 Immateriella anläggningstillgångar K30 19 488 18 361 17 864 Materiella tillgångar K31 5 523 5 421 5 572 Aktuella skattefordringar 1 372 1 554 2 408 Uppskjutna skattefordringar K18 113 124 170 Övriga tillgångar K32 9 194 16 483 8 859 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 1 970 1 917 3 025 Summa tillgångar 2 750 617 2 594 642 2 408 228 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K34 92 812 150 313 69 686 In- och upplåning från allmänheten K35 1 265 783 1 148 240 954 013 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 329 667 253 229 225 792 Emitterade värdepapper K37 735 917 732 814 855 754 Korta positioner värdepapper K38 28 613 23 300 34 345 Derivat K28 28 106 54 380 40 977 Aktuella skatteskulder 672 424 836 Uppskjutna skatteskulder K18 3 398 2 784 1 571 Pensionsavsättningar K39 1 801 3 665 8 798 Försäkringsavsättningar K40 1 970 1 859 1 894 Övriga skulder och avsättningar K41 28 933 30 610 28 807 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 4 813 4 038 4 383 Seniora icke prioriterade skulder 37 832 10 359 10 805 Efterställda skulder K43 28 604 23 434 31 934 Summa skulder 2 588 921 2 439 449 2 269 595 Eget kapital Minoritetskapital 26 25 25 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 161 670 155 168 138 608 Summa eget kapital K44 161 696 155 193 138 633 Summa skulder och eget kapital 2 750 617 2 594 642 2 408 228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202168 Rapporter och noter Koncernen Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt till- skjutet kapital 1 Omräknings- differens dotter- och intresse- företag Säkring av nettoinve- steringar i utlandsverk- samheter Kassa- flödes- säkringar Valuta- basis- spreadar Egen kreditrisk Balanserad vinst Totalt Minoritets- kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2021 24 904 17 275 4 355 –2 669 1 –62 0 111 364 155 168 25 155 193 Utdelningar –16 310 –16 310 –16 310 Aktierelaterade ersättningar till anställda 195 195 195 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 20 20 20 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Årets totalresultat 939 –579 1 4 0 22 231 22 596 1 22 597 varav redovisat över resultaträkningen 20 871 20 871 1 20 872 varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt 939 –729 2 5 0 1 707 1 924 1 924 varav skatt redovisat över övrigt totalresultat 150 –1 –1 0 –347 –199 –199 Utgående balans 31 december 2021 24 904 17 275 5 294 –3 248 2 –58 0 117 501 161 670 26 161 696 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt till- skjutet kapital 1 Omräknings- differens dotter- och intresse- företag Säkring av nettoinve- steringar i utlandsverk- samheter Kassa- flödes- säkringar Valuta- basis- spreadar Egen kreditrisk Balanserad vinst Totalt Minoritets- kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2020 24 904 17 275 6 279 –3 880 8 –33 –5 94 060 138 608 25 138 633 Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178 178 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 7 7 7 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –8 –8 –8 Årets totalresultat –1 924 1 211 –7 –29 5 17 127 16 383 0 16 383 varav redovisat över resultaträkningen 12 929 12 929 0 12 929 varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt –1 924 1 532 –9 –42 6 5 262 4 825 4 825 varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –321 2 13 –1 –1 064 –1 371 –1 371 Utgående balans 31 december 2020 24 904 17 275 4 355 –2 669 1 –62 0 111 364 155 168 25 155 193 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 69 Koncernen Rapporter och noter Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2021 2020 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 25 817 16 780 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 –2 863 447 Betalda inkomstskatter –4 478 –4 331 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 8 733 –2 708 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –18 746 –39 022 Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –20 742 –15 081 Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar 19 618 –17 957 Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut –58 471 82 381 Ökning (+) / minskning (-) av in- och upplåning från allmänheten 112 568 203 526 Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –6 447 –104 629 Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder –5 580 –10 169 Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 409 109 237 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till joint ventures –51 –54 Avyttringar av aktier i intresseföretag 76 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 587 2 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –253 –364 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 345 1 723 Kassaflöde från investeringsverksamheten 628 1 383 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –751 –723 Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 27 501 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –95 Emission av efterställda skulder K3.2.8 4 328 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –617 –7 880 Utbetald utdelning –16 310 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 14 151 –8 698 Årets kassaflöde 64 188 101 922 Likvida medel vid årets början 293 811 195 286 Årets kassaflöde 64 188 101 922 Valutakursdifferenser i likvida medel 2 154 –3 397 Likvida medel vid årets slut 360 153 293 811 Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202170 Rapporter och noter Koncernen Namn Swedbank AB (publ) Säte Sverige Rättslig form Aktiebolag (publ) Rättslig hemvist Sverige Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Organisationsnummer 502017-7753 LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685 Huvudsakligt verksamhetsställe Sverige Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter Bank och försäkring Namn på moderbolaget Swedbank AB (publ) Namn på yttersta moderföretaget i koncernen Swedbank AB (publ) Hemsida www.swedbank.com Innehåll 1 Grunder för redovisningen 70 2 Ändrade redovisningsprinciper 70 3 Betydande redovisningsprinciper 70 3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 70 3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) 70 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 70 3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 70 3.5 Leasingavtal (IFRS 16) 75 3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) 75 3,7 Immateriella tillgångar (IAS 38) 75 3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) 75 3.9 Avsättningar (IAS 37) 75 3.10 Pensioner (IAS 19) 75 3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) 76 3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) 76 3.13 Övriga intäkter 76 3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 76 3.15 Nedskrivningar (IAS 36) 76 3.16 Skatt (IAS 12) 76 3.17 Likvida medel (IAS 7) 76 3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) 76 4 Betydande bedömningar och uppskattningar 77 5 Nya standarder och tolkningar 78 5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 78 1 Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncern redovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella rapporter avses: • rapport över balansräkning per periodens slut, • rapport över totalresultat för perioden, • rapport över förändringar i eget kapital för perioden, • rapport över kassaflöden för perioden, samt • noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, utta - landen från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspek - tionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella till - gångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning av verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaff- nings värden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensionsåtaganden. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps - året 2021 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 23 februari 2022. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapital marknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder- bolagets årsstämma den 30 mars 2022. K1 Företagsinformation K2 Redovisningsprinciper Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 71 Koncernen Rapporter och noter 2 Ändrade redovisningsprinciper I de finansiella rapporterna för 2021 tillämpas följande nya redovisningsstandarder och ändringar. Ändringar till följd av Referensräntereformen – Fas 2 Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 till följd av Referensränte- reformen – Fas 2 tillämpas från 1 januari 2021. Ändringarna avser redovisnings- frågor som uppstår när finansiella instrument som refererar till en IBOR ränta över - går till en alternativ referensränta. De nya reglerna innehåller en praktisk lösning för de modifieringar som krävs av referensräntereformen, vilka ska hanteras som för - ändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och säkrings- dokumentation på grund av referensräntereformen tillåts, utan att säkringsrelatio - nen behöver avslutas. Införandet har inte påverkat koncernens finansiella ställning, resultat eller kassaflöde. De upplysningar som krävs avseende IBOR fas 2 finns inot K45. Ändringar i IFRS och svenska regelverk Övriga ändrade IFRS, IFRS-tolkningar och ändringar i svenska regelverk som anta - gits under 2021 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 3 Betydande redovisningsprinciper 3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden med syfte att ge information som äranvändbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresul - tat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över total resultat i form av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som inne håller alla intäkts- och kostnadsposter såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt total resultat. Rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat. 3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukture - rade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt infly - tande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har konsoliderats i koncernredovis - ningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytan - det upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet, det vill säga lämnad ersättning (köpeskilling) värderad till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindelserna redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen som vinst vid förvärv till lågt pris inom Övriga intäkter. I den lämnade ersättningen ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekom - mande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. För - värvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det för - värvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skill- naden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav. Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestäm - mande inflytande redovisas i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvar- varande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet iresultat- räkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresul - tat redo visas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresul - tat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet. 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärde - ras per balans dagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rap - porteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräk- nas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genom- snittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säk - ringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräknings differenser och valutakursdifferenser iresultat räkningen. 3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 3.4.1 Allmänt Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell till - gång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella till - gångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen aven specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på separat rad. Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs - dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassifice- rade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassa- flöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part. När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulterar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprung - liga avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknads- förhållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är rela- terade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsentligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202172 Rapporter och noter Koncernen svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses inte vara väsentliga på egen hand. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sam - mansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finan - siella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel lea- singfordringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämp - ningsområdet för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventu - ella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering. Återköpstransaktioner Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva - rande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värde papper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten. Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi - sas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen. Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans - räkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksam- heten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ettnettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Räntenetto Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder redovisas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta samt periodiseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instru - mentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som dis- konterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen. Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovi - sat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovis - ningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att app- licera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff - ningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till dess den finansiella tillgången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjuste - rade effektivräntan beräknas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för redovisat bruttovärde och införlivar effekten av förväntade framtida kreditförluster på uppskattade framtida kassaflöden. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden. Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas ihandels syfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet LC&I exklu- deras från räntenettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster föratt på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär. Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder med negativa räntor som redovisas i not K8. 3.4.2 Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaff - ningsvärde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmo- dell för förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas). Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till - gångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassa flöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rappor - teras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbe - lopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga vill- koren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapital- belopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kredit risk, andra grundläggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är för- enlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grund - läggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte upp- fyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaff - ningsvärde eller verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassa- flöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaf - fandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföl- jande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvär - det är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redo- visningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus acku - mulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering förförväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.4.3. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finan - siella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar: • Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att inne - has enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta • Egetkapitalinstrument • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinst - hemtagningar. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resulta - tet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för iden - tiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 73 Koncernen Rapporter och noter redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderings- modell, så kallade dag 1 vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valuta kurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive trans - aktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlust- reserveringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för handel • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde över resultatet vid första redovisningstillfället. Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde över resultatet för: • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestå - ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt värde över resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid för - sta redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verk- ligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förlus- ter vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar iverkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana för - ändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen. Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om. 3.4.3 Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford - ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit- förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserve - ringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kredit förlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instru - ment isteg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna repre - senterar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finan- siella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som för- väntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolik - heten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexpo- nering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtals- enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexpone - ring med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlev - nadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit för- skottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsda - gen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förvän - tade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpara - metrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effek- terna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhets - vägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit - exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsent - ligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallis - semang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader ilånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att lån- tagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedöm - ningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförplik- telser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförplik - telser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Koncernen har valt att ompröva sitt antagande att instru - ment med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar är fallerade eller osäkra enbart för instrument i exponeringsklasserna för stater och finansiella institut till följd av att fallissemang bedöms individuellt. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren harlämnats, har längre prövotid. Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk påindividuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan första redovisningstillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202174 Rapporter och noter Koncernen händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncer- nens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kom - mer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovis- ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första hand för att bedöma instrument vars första redovisningstillfälle var före 1 januari 2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallisse - mang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstill- fällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att använda iefterhand erhållen information. Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lätt - nader i lånevillkoren. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporterings - dagen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen till- lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. Förväntad löptid Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kredi - trisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstå- ende löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstå- ende löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på his - toriskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåt- gärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande avproduktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. Modifieringar När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas iresultaträkningen inom kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprung - liga effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar ikreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kredit- förluster för tillgångens återstående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt eller avskrivet. Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar vär - deras alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redo - visningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redo vis nings till- fället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstå - ende löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust. Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låne- åtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presenteras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och repre - senterar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetal- ningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. 3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39) Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar (IFRS 9): Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte- exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultat- räkningen inom Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings - förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras. Portföljsäkringar (IAS 39): Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkrings- redovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade port- följen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på ränte - säkrade poster iportföljsäkringar. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till allmänheten. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värde förändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings - förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar. Kassaflödessäkringar (IFRS 9) Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassa flöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där deri - vatet, säkringsinstrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen kompo- nenten för valutabasisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt värde på valutabasisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valuta- basisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring respektive reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respek - tive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resul- tatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings - förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstru - mentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkrings- kvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras. Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9) Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter iannan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valuta- kursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas iresultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 75 Koncernen Rapporter och noter utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkrings- instrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings - förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att motverka värdeförändringar. 3.5 Leasingavtal (IFRS 16) Leasetagare Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjande- rätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. Nytt - janderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasing- skulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betal - ningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksam- heten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea - singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost- nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tilläm - par de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och lea- singavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasing- skulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärde - ringen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hän- förliga till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen. Leasegivare Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finan - siella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekono- miska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. 3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestäm - mande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaff - ningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets netto tillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på netto - investeringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redo - visas på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisnings - principer för intresseföretag och joint venture överensstämmer med koncernens. 3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38) Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskriv - ningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörel - seförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassa- genererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassa genererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken good- willen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fast - ställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte. Övriga immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och där - efter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och acku- mulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstill- gångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sanno likt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklings - utgifter då de uppkommer. 3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) För skyddande av fordran Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redo - visas som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning. För eget bruk Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redo- visas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. 3.9 Avsättningar (IAS 37) En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och till - kännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstruk - turering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostnader för avgångsvederlag. 3.10 Pensioner (IAS 19) Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen beta - lar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassi - ficeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovi- sas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda pla- ner beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjäns - teperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, för- valtningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. Resultaträk- ningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräk - ningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärde - ringar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvalt - ningstillgångar. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202176 Rapporter och noter Koncernen 3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finan - siella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultat räkningen redovisas premieintäkter och kostnader för avsättningar på raden Försäkringsnetto. 3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänste- uppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tid - punkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestations- åtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redo - visas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provisions intäkter, redovisas som provisionskostnader. 3.13 Övriga intäkter IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas iÖvriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geo - grafiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar. 3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en mot- svarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital- instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstru - menten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderings- tidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och par - terna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru - ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer- nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk - ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela- terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter. 3.15 Nedskrivningar (IAS 36) För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar mark - nadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinnings- värdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar ide uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar avgoodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat förmateriella respektive immateriella anläggningstillgångar. 3.16 Skatt (IAS 12) Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skatte- mässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skill - nader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillna - der på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Upp - skjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträck- ning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. Påbalansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skatte- fordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skatte mässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas iresultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats iövrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. 3.17 Likvida medel (IAS 7) Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då central - banken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodo- havande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. 3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmen - ten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkstäl- lande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci - perna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Mark- nadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kost- nader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskost- nader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktie- ägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäcknings- reglerna och bedömt ianspråktaget kapital. Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 77 Koncernen Rapporter och noter 4 Betydande bedömningar och uppskattningar Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskatt - ningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar, eventualförpliktelser och åtaganden per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, ned - skrivning av immateriella anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensionsav- sättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Faktiskt utfall kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Investeringsfonder Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt ivissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestäm - melserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfon - derna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investerings fonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig expo - nering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond överstiger 35 procent bedöms koncernen agera som huvud - man i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investering- fonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerna ifonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondförsäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rör - lig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm- mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 254 mdkr (194) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäk - ringsavtalen om 254 mdkr (194) redovisas som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande infly - tande över sådana fonder så skulle ytterligare 111 mdkr (82) i finansiella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning. Finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktivi - teten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark - nadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar var - andra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknads - risker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas note- rade priser på aktiva marknader använder koncernen istället olika värderings- modeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepte - rade och är föremål för oberoende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel - lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär- dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K46 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med obser - verbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är bety- dande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna antaganden som är betydande till 1 291 mkr (1 127). Dessa innehav avsåg onote - rade aktier samt lån. Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett finansiellt instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet imöjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots attde ekonomiskt säkrar varandra. Skatt För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdel - ning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinst- medel före 2017 uppgick till 13 963 mkr (13 724). Den ej redovisade uppskjutna skatte skulden uppgick till 2 793 mkr (2 745). Reserveringar för kreditförluster De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller införlivar indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av företagsledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kredit- risken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarios som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblick - ande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av fortsatt osäkerhet med anledning av covid-19 bedöms expertjusteringar av kredit reserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information finns på sidan 85. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sidan 84 och i relation till framåtblickande makroekonomiska scenarier finns på sidan 83. Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspeci - fika) scenarier. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försälj - ning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir till- gänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. Förändringen av reser- veringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för individuellt bedömda lån uppgick till –2 764 mkr (603). Nedskrivningsprövning av goodwill Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljnings - värde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapital basen. Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjande - värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassa- genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företags - ledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhets- nivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassagenere - rande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fast - ställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsled - ningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 501 mkr (13 327), varav 10 378 mkr (10 200) avser investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsledningens antaganden vid Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202178 Rapporter och noter Koncernen beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller om antagandet omtillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov upp - komma för investeringarna i den baltiska verksamheten. Förmånsbestämda pensioner För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer före - tagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassa- flöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Förändringar av antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avse - ende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningspe - riod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdes- beräknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller för- luster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. Föråret redovisades ett positivt resultat i övrigt totalresultat om 1 686 mkr (5 166) avseende omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Per årsskiftet upp - gick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående pensions- skulden, till 2,10 procent jämfört med 1,41 procent vid föregående årsskifte. Infla- tionsförväntningarna uppgick till 2,30 procent jämfört med 1,51 procent vid före- gående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 461 mkr (2 792) av det positiva resultatet i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna ökade under året med 1 225 mkr (2 374). Sammantaget vid årsskiftet översteg skulden för förmånsbestämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknads- värde med 1 801 mkr (3 665). Eventualförpliktelser Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att till- förlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp. 5 Nya standarder och tolkningar 5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Committee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolk - ningar som ska tillämpas för 2022 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tillämpat nedanstående i årsredovisningen 2021. Försäkringskontrakt (IFRS 17) IFRS 17 tillämpas från 1 januari 2023 och godkändes av EU i november 2021. EU-godkännandet inkluderar ett undantag för årliga kohorter vilket inte förväntas ha någon väsentlig effekt på Swedbank. Den nya standarden fastställer principer för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt. Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt värde baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från premier samt utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad vinst för försäkringsskydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms för närvarande. Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk Övriga nya eller ändrade IFRS, IFRS tolkningar och ändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 79 Rapporter och noter Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2021 Covid-19 Geopolitisk situation K3 Risker 80 Rapporter och noter Andra faktorer Skatt Swedbanks risktaxonomi Risktyper Beskrivning Kreditrisk (3.1) Likviditetsrisk (3.2) Marknadsrisk (3.3) Operativ risk (3.4) Risk i försäkrings - rörelsen (3.5) Övriga risker (3.6) 3.1 Kreditrisk 3.1.2 Riskhantering 3.1.3 Riskmätning PD (probability of default) LGD (loss given default) EAD (exposure at default) Riskklasser i PD-modeller (IRK) Intern riskklass PD, % Indikativ rating Standard & Poor’s 81 Rapporter och noter 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar 82 Rapporter och noter 2021 2020 Påverkan på kredit- förlustreserveringar vid Påverkan på kredit- förlustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstillfället 12 månaders PD intervall vid första redovisnings- tillfället, % Tröskelvärde, nedgradering i riskklass 1,2,3 Ökning i tröskel värde med 1 enhet, % Minskning i tröskelvärde med 1 enhet, % Kreditförlust- reserveringar Andel av total- belopp, % Ökning i tröskel värde med 1 enhet, % Minskning i tröskelvärde med 1 enhet, % Kreditförlust- reserveringar Andel av total- belopp, % Summa 5 2 071 47 3 966 54 2021 2020 Påverkan på kreditförlustreserveringar vid Påverkan på kreditförlustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstillfället Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid 1 , % Ökning i tröskelvärde med 100%, % Minskning i tröskelvärde med 50%, % Kreditförlust- reserveringar Andel av total- - belopp, % Ökning i trös- kelvärde med 100%, % Minskning i tröskelvärde med 50%, % Kreditförlust- reserveringar Andel av total- - belopp, % Summa 3 3 595 53 5 009 46 83 Rapporter och noter 2021 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2021 1 2022 2023 2024 2021 1 2022 2023 2024 2 2021 1 2022 2023 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Globala indikatorer 84 Rapporter och noter 2020 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2020 1 2021 2022 2023 2020 1 2021 2022 2023 2 2020 1 2021 2022 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Globala indikatorer 2021 2020 Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar Rörelsesegment Kreditförlust- reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expert- kreditförlust- reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario Kreditförlust- reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expert- kreditförlust- reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario 85 Rapporter och noter Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9 PD LGD EAD Förväntad löptid Diskontering Betydande ökning av kreditrisk 86 Rapporter och noter 3.1.6 Swedbanks kreditriskexponering 2021 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Eventualförpliktelser och åtaganden Summa Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 25 27 163 Netto kreditriskexponering 25 27 163 465 87 Rapporter och noter 2020 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Eventualförpliktelser och åtaganden Summa Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 39 104 14 Netto kreditriskexponering 39 -123 88 Rapporter och noter Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa Summa 366 336 343 2 74 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa Summa 309 535 202 67 89 Rapporter och noter Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 2021 Intern riskklass PD, % Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Summa 221 2020 Intern riskklass PD, % Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Summa 542 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar 2021 Intern riskklass Kassa och till- godohavande hos centralban- ker Belåningsbara statsskuldför- bindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Summa 2020 Intern riskklass Kassa och till- godohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldför- bindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Summa 36 90 Rapporter och noter 2021 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde brutto Reserveringar Netto Redovisat värde brutto Reserveringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Rörelsesegment Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde brutto Reserveringar Netto Redovisat värde brutto Reserveringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Rörelsesegment Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 91 Rapporter och noter 2021 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reserveringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Sektor/bransch Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 92 Rapporter och noter 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Sektor/bransch Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 93 Rapporter och noter Utlåning till kreditinstitut 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 33 75 Utgående balans 27 33 Reserveringar Ingående balans 4 1 5 Förändringar redovisade som kreditförluster Summa förändringar redovisade som kreditförluster –21 –21 24 –1 23 Utgående balans 0 Redovisat värde Ingående balans 33 74 Utgående balans 27 33 94 Rapporter och noter Utlåning till allmänheten 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 479 Förändringar redovisade som kreditförluster Summa förändringar redovisade som kreditförluster –50 –596 379 Utgående balans Redovisat värde Ingående balans Utgående balans Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 291 505 914 72 255 479 Utgående balans 259 291 505 914 Redovisat värde Ingående balans Utgående balans 95 Rapporter och noter Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 31 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 709 407 Utgående balans 700 709 Redovisat värde Ingående balans Utgående balans 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Nominellt belopp Ingående balans 542 Utgående balans 221 542 Reserveringar Ingående balans 249 396 161 113 144 326 Förändringar redovisade som kreditförluster Summa förändringar redovisade som kreditförluster 26 –139 –201 149 269 –136 Utgående balans 273 644 249 396 161 96 Rapporter och noter Svensk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 214 555 147 599 699 Utgående balans 194 710 513 214 555 Redovisat värde Ingående balans Utgående balans Baltisk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 335 736 34 193 402 629 Utgående balans 270 335 736 Redovisat värde Ingående balans Utgående balans 97 Rapporter och noter Stora företag och institutioner Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans Utgående balans Reserveringar Ingående balans 546 301 556 Utgående balans 597 546 Redovisat värde Ingående balans Utgående balans 98 Rapporter och noter 2021 2020 Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Summa 34 22 72 69 117 122 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Summa 532 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Summa Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor 99 Rapporter och noter 3.1.9 Klimatrelaterad information TCFD Betydande grupper Redovisat värde före reserveringar Nedbrutet på TCFD sektorer Redovisat värde före reserveringar 2021 2020 2021 2020 Summa Summa 2021 2020 Redovisat värde före reserveringar % av total TCFD sektor Redovisat värde före reserveringar % av total TCFD sektor Tillverkningsindustri – av vilket TCFD: 100 Rapporter och noter 3.2 Likviditetsrisk 3.2.5 Likviditetsreserv Likviditetsreserv¹ 2021 2020 Summa 101 Rapporter och noter > 10 år Summa Skulder Summa > 10 år Summa Skulder Summa 102 Rapporter och noter 2021 2020 2021 2020 103 Rapporter och noter Säkerställda säkerställda Strukture Summa emitterade skulder skulder skulder Summa Säkerställda säkerställda Strukture Summa emitterade skulder skulder skulder Summa 104 Rapporter och noter 3.3 Marknadsrisk 2021 2020 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec för 2021 2020 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec 24 30 105 Rapporter och noter 2021 Summa –601 113 –103 –117 76 125 773 306 –257 2020 Summa –344 47 376 –751 571 2021 Summa –331 51 –230 –364 442 –721 26 74 2020 333 Summa –216 –136 506 –706 260 316 106 Rapporter och noter 2021 EUR USD GBP DKK NOK SEK Summa Skulder Summa –57 20 –17 2020 Summa Skulder Summa –51 12 –6 2 107 Rapporter och noter 3.5 Risk i försäkringsrörelsen 3.5.2.1 Swedbank Försäkring AB Incidentrapportering Sparförsäkring Riskförsäkring 2021 2020 2021 2020 2021 2020 3 100 100 108 Rapporter och noter 3.5.2.2 Swedbank Life Insurance SE 3.5.2.3 Swedbank Property & Casualty Insurance AS 3.6.2 ESG risk 109 Rapporter och noter 4.1 Intern kapitalutvärdering 4.1.1 Syfte 4.1.2 Risktäckning Risktyper hanterade via IKU processen Risktyp Pelare 1 Pelare 2 Kapital allokeras? Bidrar till det beräknade kapitalbehovet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kapital allokeras ej mitigrerade? Ja 3 4 Ja 5 4.1.3 IKU 2021 Beskrivning av negativt scenario 2021 Stresstest-scenario i IKU – parametrar¹ Sverige 2020 2021 2022 2023 Estland 2020 2021 2022 2023 Lettland 2020 2021 2022 2023 Litauen 2020 2021 2022 2023 Räntor 2020 2021 2022 2023 FX 2020 2021 2022 2023 K4 Kapital 110 Rapporter och noter Stresstest-scenario i IKU Händelse Utfall på Swedbanks hemmamarknader I Sverige I Estland I Lettland I Litauen Swedbank i scenariot Resultaträkning, IKU-scenariot¹ Mdkr 2020 2021 2022 2023 Summa intäkter 46,5 37,1 35,6 36,5 Summa kostnader 24,8 20,7 20,0 20,0 Resultat före kreditförluster 21,6 16,4 15,7 16,5 Resultat före skatt 16,6 0,7 6,8 11,1 Årets resultat 12,9 0,6 5,5 8,9 Årets resultat hänförligt till aktie ägarna i Swedbank AB 12,9 0,6 5,5 8,9 REA och kapital 2020 2021 2022 2023 4.1.4 Internt kapitalbehov 4.1.5 Externa stresstester Kreditförluster och Utlåning per rörelsegren 2 Kreditförlustnivå, % Mdkr Utlåning 2020 2021 2022 2023 Totalt 15,6 8,9 5,4 111 Rapporter och noter 4.2 Kapitaltäckningsanalys Konsoliderad situation 2021 2020 Tillgänglig kapitalbas Riskvägda exponeringsbelopp Kapitalrelationer som en procentandel av Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent- andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Konsoliderad situation 2021 2020 Bruttosoliditetsgrad Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Likviditetstäckningskvot 112 Rapporter och noter Kärnprimärkapital 2021 2020 Summa Totalt riskexponeringsbelopp 2021 2020 Summa mkr % Bruttosoliditetskrav 1 2021 2020 2021 2020 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive Pelare 2-vägledning mkr % Kapitalkrav 1 2021 2020 2021 2020 Totalt kapitalkrav inklusive Pelare 2-vägledning Kapitalbas Finansiella konglomeratet 1 2021 2020 Överskott 2 113 Rapporter och noter 2021 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Resultaträkning Summa intäkter –466 Summa kostnader –466 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Resultat före skatt Årets resultat Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Provisionsnetto Summa provisionsintäkter Provisionskostnader 334 Provisionsnetto 1 K5 Rörelsesegment 114 Rapporter och noter 2021 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering TotaltBalansräkning Summa tillgångar Summa skulder Summa skulder och eget kapital Nyckeltal 5 115 Rapporter och noter 2020 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Resultaträkning Summa intäkter –183 Summa kostnader –183 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Resultat före skatt Årets resultat Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Provisionsnetto Summa provisionsintäkter Provisionskostnader 234 –810 Provisionsnetto 116 Rapporter och noter 2020 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Balansräkning Summa tillgångar Summa skulder Summa skulder och eget kapital Nyckeltal 5 117 Rapporter och noter 2021 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Summa intäkter 2020 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Summa intäkter Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt Betalningar & Kort K6 Produkt 118 Rapporter och noter 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Summa intäkter 828 Summa kostnader 34 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 846 120 Resultat före skatt 820 Årets resultat 310 43 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 310 43 Provisionsnetto Provisionsintäkter Summa provisionsintäkter 626 Provisionskostnader 242 244 612 –124 Provisionsnetto 881 808 382 38 304 K7 119 Rapporter och noter 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Summa tillgångar Summa skulder Summa skulder och eget kapital 120 Rapporter och noter Provisionsnetto Provisionsintäkter –55 5 5 Summa provisionsintäkter –211 Provisionskostnader 201 240 216 8 –181 Provisionsnetto 848 –30 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Summa tillgångar Summa skulder Summa skulder och eget kapital 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Summa intäkter 55 Summa kostnader 312 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 26 Resultat före skatt –843 481 Årets resultat 424 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 424 121 Rapporter och noter 2021 2020 Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Tillgångar Summa räntebärande instrument 846 Summa Ränteintäkter Skulder –5 –5 Summa räntebärande instrument –14 118 Summa Räntekostnader Summa räntenetto Räntor på utvalda balansposter Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo 2021 2020 2021 2020 Tillgångar Summa räntebärande instrument 1,21 1,42 Summa 1,26 Skulder Summa räntebärande instrument 0,43 Summa 0,14 K8 Räntenetto 122 Rapporter och noter Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2021 över tid vid en viss tidpunkt Summa Summa Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2020 över tid vid en viss tidpunkt Summa Summa K9 Provisionsnetto 123 Rapporter och noter 2021 2020 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa 24 382 via resultaträkningen 11 36 Summa verkligt värde via resultaträkningen 364 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 3 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 1 1 –2 Summa säkringsredovisning –26 Upplupet anskaffningsvärde Summa upplupet anskaffningsvärde 102 Handelsrelaterade räntor Summa handelsrelaterade räntor Valutakursförändringar Summa 2021 2020 Summa 2021 2020 Försäkringspremier Summa Försäkringsavsättningar Summa Försäkringsnetto Summa K10 K11 Försäkringsnetto K12 Övriga intäkter 124 Rapporter och noter 1 Ersättningar inom Swedbank 2 Rörlig ersättning 2.1 Program 2021 2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning Totala personalkostnader 2021 2020 Summa Rörliga ersättningsprogram 2021 2020 Program 2016 4 44 4 Program 2020 4 Program 2021 4 Totalt redovisad kostnad Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2021 2020 Utestående vid årets början Utestående vid årets slut K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 125 Rapporter och noter 4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare 4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare 4.3.1 Pension tkr 2021 2020 Jens Henriksson Summa tkr 2021 2020 Tomas Hedberg Summa Övriga ledande befattningshavare 2021 2020 Summa 4.3.2 Andra avtalsvillkor Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida Uppsägningstid vid uppsägning från med- arbetarens sida 4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare År Räntabilitet på eget kapital Andel månadslön, generellt Andel månadslön, övriga ledande befattningshavare 126 Rapporter och noter 2021 2020 Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Summa motsvarande befattningshavare i hela koncernen Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 2021 2020 Summa 2021 2020 Summa 2021 2020 127 Rapporter och noter 2021 2020 Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa 4 4 Summa 100 4 2021 2020 Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män 44 Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2021 2020 anställd 2021 2020 Summa Personalomsättning inklusive pensionsavgångar 1 , % 2021 2020 Totalt Personalomsättning exklusive pensionsavgångar 1 , % 2021 2020 Totalt Övriga nyckeltal 2021 2020 Sjukfrånvaro, % 2021 2020 2021 2020 Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män 2021 2020 Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män 44 44 128 Rapporter och noter 2021 2020 36 38 Summa 2021 2020 Summa 0 2 2021 2020 Lån till upplupet anskaffningsvärde Summa Summa Summa – lån till upplupet anskaffningsvärde Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Lånelöften och garantiavtal Summa –201 Summa – lånelöften och garantier –201 Summa kreditförluster Kreditförluster fördelade på låntagarkategori Summa 2021 2020 68 468 Summa 8 7 34 2021 2020 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte 3 Summa ersättning till revisorer K14 Övriga allmänna administrationskostnader K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K16 Nedskrivning av materiella tillgångar K17 Kreditförluster 129 Rapporter och noter Skattekostnad 2021 2020 Summa Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: 2021 2020 % % Skillnad Skillnaden består av följande poster: 4 Summa 2021 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat- räkning Övrigt totalresultat Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader 8 3 7 Summa 1 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader 347 3 3 44 7 647 8 Summa K18 Skatt 130 Rapporter och noter 2020 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultaträkning Övrigt totalresultat Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader 8 6 8 Summa –1 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader 4 6 44 647 Summa Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge 73 Summa 20 20 Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge 448 48 Summa 20 131 Rapporter och noter 2021 2020 Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt resultaträkningen –347 –347 Summa –1 till resultaträkningen –4 –9 5 7 Summa –1 149 –443 5 –311 Övrigt totalresultat 149 –199 –312 2021 2020 Genomsnittligt antal aktier Resultat per aktie Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt Aktierelaterat ersättningsprogram: K19 Resultat per aktie K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 132 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 9 Summa varav efterställda fordringar 53 Summa 0 2021 2020 1/1/2020 3 4 Summa Redovisat värde Nominellt belopp 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Summa Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter 2021 2020 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 Utlåning till kreditinstitut K23 Utlåning till allmänheten 133 Rapporter och noter Redovisat värde Nominellt belopp 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa Redovisat värde Anskaffningsvärde 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Summa K24 K25 K26 134 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 Anläggningstillgångar 354 Summa Ingående balans Utgående balans 2021 Intresseföretag Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal aktier Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapitalandel, % Andel av intresse företags resultat Kreditinstitut 5 Summa kreditinstitut 410 Övriga intresseföretag Ägda av moderbolaget 3 Ägda av dotterföretag 5 4 Summa övriga intresseföretag 436 220 Summa intresseföretag 601 K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 135 Rapporter och noter 2021 Joint ventures Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal aktier Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapitalandel, % Andel av joint ventures resultat Kreditinstitut 444 Övriga joint ventures Summa joint ventures 610 Summa intresseföretag och joint ventures 2021 2020 Årets resultat Årets totalresultat 366 136 Rapporter och noter Nominellt belopp Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not < 1 år 1-5 år > 5 år 2021 2020 2021 2020 1/1 2020 2021 2020 1/1 2020 Derivat i säkringsredovisning Summa Derivat ej i säkringsredovisning Bruttobelopp Summa Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Valutarelaterade Aktierelaterade Kreditrelaterade Råvarurelaterade Summa K28 Derivat 137 Rapporter och noter Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9 Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39 Säkringsinstrument och effektivitet i säk- ringar 2021 2020 Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultaträk- ningen Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultaträk- ningen Nominellt belopp Tillgångar Skulder Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ränterisk Summa 55 Säkrade poster 2021 2020 Redovisat värde Ackumulerat juste- ringsbelopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitetTillgångar Skulder Till- gångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Portföljsäkringar Ett till ett säkringar Summa K29 Säkringsredovisning 138 Rapporter och noter Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen 2021 2020 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Ett till ett säkringar 2021 2020 Säkrade poster och säkringsinstrument USD CHF GBP JPY USD Direkt hänförlig till referensräntereformen 139 Rapporter och noter Säkringsinstrument 2021 2020 Valutabasisswappar, EUR/SEK Säkringens effektivitet Ingående balans 1 januari 1 8 2 1 2021 2020 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år 140 Rapporter och noter Säkringsinstrument och säkringseffektivitet 2021 2020 Redovisat värde, Skulder Värdeför- ändring som använts för att redovisa säkringsin- effektivitet Värdeföränd- ring redovisad i Övrigt totalre- sultat före skatt Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter efter skatt Redovisat värde, Skulder Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter efter skatt Värdeföränd- ring redovisad i Övrigt totalre- sultat före skatt Säkring av net- toinvesteringar i utlandsverk- samheter efter skatt Valutarisk Summa Säkrade poster 2021 2020 Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Summa 141 Rapporter och noter Obestämbar period Bestämbar period 2021 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 88 88 Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång Avskrivningar vid årets utgång Nedskrivningar vid årets ingång –66 Nedskrivningar vid årets utgång –66 Redovisat värde 251 Obestämbar period Bestämbar period 2020 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 160 –9 Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång 8 Avskrivningar vid årets utgång Nedskrivningar vid årets ingång –66 Nedskrivningar vid årets utgång –66 Redovisat värde K30 Immateriella anläggningstillgångar 142 Rapporter och noter Nyttjandevärde Redovisat värde Anskaffningsår 2021 2020 1/1/2020 Goodwill Sverige Baltikum Norge Summa 143 Rapporter och noter Känslighetsanalys Bankverksamhet i baltiska länder Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Kassagenererande enhet Bankverksamhet Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Kassagenererande enhet Bankverksamhet Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde Nettotillgång inklusive goodwill, redovisat värde, mkr Nyttjandevärde, mkr Sänkning av antagande om tillväxt med 1 procentenhet Höjning av diskonteringsfaktor med 1 procentenhet Kassagenererande enhet 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Bankverksamhet 144 Rapporter och noter Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2021 Fastigheter värderade som varulager Inventarier Rörelse- fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 260 Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång –102 –8 Avskrivningar vid årets utgång Nedskrivningar vid årets ingång –25 –25 Nedskrivningar vid årets utgång –11 –11 Redovisat värde 1 25 Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2020 Fastigheter värderade som varulager Inventarier Rörelse- fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 116 106 8 –5 –5 –99 Anskaffningsvärde vid årets utgång 260 Avskrivningar vid årets ingång –58 Avskrivningar vid årets utgång –102 Nedskrivningar vid årets ingång 5 Nedskrivningar vid årets utgång –25 –25 Redovisat värde 1 K31 Materiella tillgångar 145 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 55 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden Summa K32 Övriga tillgångar K34 Skulder till kreditinstitut K35 In- och upplåning från allmänheten K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken K37 Emitterade värdepapper K38 Korta positioner värdepapper 146 Rapporter och noter Förvaltningstillgångarnas verkliga värden 2021 varav noterat pris på aktiv marknad 2020 varav noterat pris på aktiv marknad Summa Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2021 2020 1/1/2020 Avsättningar för pensioner Förändringar av pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 2021 2020 Ingående förpliktelser Utgående förpliktelser 2021 2020 2021 Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal Summa Summa Förändringar av förvaltningstillgångar 2021 2020 Ingående verkligt värde Utgående verkligt värde K39 Pensioner 147 Rapporter och noter Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2021 2020 Pensionskostnad förmånsbestämda planer Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner och löneskatt Summa Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad 2021 2020 Summa Aktuariella antaganden, procent 2021 2020 Finansiella Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2021 2020 Finansiella Löptidsöversikt 2021 2020 > 10 år Utan löp- tid/dis- konte- ringsef- fekt Totalt > 10 år Utan löptid/ diskon- terings- effekt Totalt 148 Rapporter och noter Avsättningar för försäkringsavtal Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Ingående balans Utgående balans 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa K40 Försäkringsavsättningar K41 Övriga skulder och avsättningar K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 149 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 Bundet eget kapital Summa Fritt eget kapital Summa Summa eget kapital Stamaktier Antal 2021 2020 1/1/2020 Utestående Ingående balans Utgående balans 2021 2020 1/1/2020 Summa Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % Summa K43 Efterställda skulder K44 Eget kapital Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % Summa Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott 150 Rapporter och noter Finansiella tillgångar 2021 Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Obligatorisk Innehas för handel Övrigt Summa Summa Finansiella skulder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Innehas för handel Summa Summa K45 151 Rapporter och noter Finansiella tillgångar 2020 Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Obligatorisk Innehas för handel Övrigt Summa Summa Finansiella skulder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Innehas för handel Summa Summa 152 Rapporter och noter Referensräntereformen 2021 EUR Libor 1 GBP Libor 1 USD Libor Övriga 2 Summa Finansiella tillgångar Summa Finansiella skulder Summa Derivat 153 Rapporter och noter 2021 2020 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Summa Skulder 69 993 Summa K46 Finansiella instrument redovisade till verkligt värde 154 Rapporter och noter Förändringar inom nivå 3 2021 2020 Tillgångar Tillgångar Eget kapital- instrument Lån Summa Eget kapital- instrument Summa Ingående balans 9 9 Utgående balans 14 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2021 2020 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar 36 Summa 233 Skulder Summa 155 Rapporter och noter Tillgångar 2021 2020 Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Redovisat värde i balansräkningen 14 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Redovisat värde i balansräkningen 14 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 14 Nettobelopp Skulder 2021 2020 Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Redovisat värde i balansräkningen Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Redovisat värde i balansräkningen Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen Nettobelopp 1 21 22 K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal 156 Rapporter och noter 2021 2020 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Summa Summa 2021 2020 Summa Den löpande verksamheten Investeringsverksamheten 2021 2020 K48 verksamheten K49 K50 Utbetald och föreslagen utdelning Likvida medel 157 Rapporter och noter Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2021 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värdepap- perslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värdepap- perslån Summa Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2020 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värdepap- perslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värdepap- perslån Summa Ställda säkerheter För egna skulder ställda 2021 2020 1/1/2020 Summa Övriga ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020 Summa Eventualförpliktelser Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020 Summa Åtaganden Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020 Summa Penningtvätt K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden K52 158 Rapporter och noter Intresseföretag och Andra närstående Tillgångar 2021 2020 2021 2020 Summa Skulder Summa Intäkter och kostnader K53 Andra närstående 159 Rapporter och noter Investeringsfonder 2021 2020 Investeringsfonder uppsatta av koncernen Summa Investeringsfonder uppsatta av koncernen Summa Summa tillgångar redovisade i balansräkningen Koncernens maximala exponering för förluster K54 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag 160 Rapporter och noter Förändring 2021 2020 Räntenetto, 12 månader 1 Värdeförändring 2 Övrigt K55 K56 161 Rapporter och noter Moderbolaget 162 162 163 164 165 Inledande noter 166 M1 167 M2 167 169 170 170 171 172 M3 173 M4 Resultaträkning 173 M5 175 M6 175 M7 176 M8 176 M9 177 M10 178 M11 178 M12 178 M13 178 M14 178 M15 179 M16 Balansräkning 180 M17 180 M18 180 M19 181 M20 182 M21 182 M22 183 M23 184 M24 184 M25 185 M26 186 M27 186 M28 187 M29 187 M30 187 M31 187 M32 187 M33 187 M34 188 M35 188 M36 188 M37 189 M38 189 M39 191 M40 193 M41 193 M42 Övriga noter 194 M43 194 M44 195 M45 195 M46 196 M47 196 M48 162 Rapporter och noter Resultaträkning, moderbolaget Rapport över totalresultat, moderbolaget mkr Not 2021 2020 Ränteintäkter Räntenetto M5 Provisionsnetto M9 Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat mkr Not 2021 2020 Årets totalresultat 163 Rapporter och noter Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2021 2020 1/1/2020 Tillgångar Summa tillgångar Skulder Summa skulder 164 Rapporter och noter Förändring i eget kapital, moderbolaget mkr Aktie- 1 Reserv- fond Överkurs- fond Balanserad vinst Summa Ingående balans 1 januari 2021 Ingående balans 1 januari 2020 165 Rapporter och noter Kassaflödesanalys, moderbolaget 2021 2020 Likvida medel mkr Not 2021 2020 –55 Likvida medel vid årets slut 166 Rapporter och noter Noter Grunder för redovisningen Övriga förändringar i ifrs och svenska regelverk Väsentliga skillnader i moderbolagets redovsningsprinciper jämfört med koncernens redovisningsprinciper Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Intresseföretag och joint ventures Dotterföretag Immateriella tillgångar Leasingavtal Leasetagare Leasegivare Pensioner Obeskattade reserver och koncernbidrag Rörelsesegment M1 Redovisningsprinciper 167 Rapporter och noter 2021 2020 Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Ingående balans 37 0 37 13 9 22 Förändringar redovisade som kreditförluster Summa förändringar redovisade som kreditförluster –25 0 –25 24 –8 16 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Utgående balans 14 0 14 37 0 37 Redovisat värde 2.1 Kreditrisk 2021 2020 Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Ingående balans 656 384 802 Förändringar redovisade som kreditförluster –6 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –56 –679 301 979 620 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Utgående balans 618 656 Redovisat värde M2 Risker 168 Rapporter och noter 2021 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Nominellt belopp Reserveringar Ingående balans 244 405 155 804 110 154 326 590 Förändringar redovisade som kreditförluster 6 –6 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 14 –147 –85 –218 146 266 –141 271 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Utgående balans 268 271 83 622 244 405 155 804 Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2021 2020 Summa Koncentrationsrisk, kundexponering Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor 169 Rapporter och noter 2.2 Likviditetsrisk Återstående löptid 2021 Betalbar på anfordran >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Summa Tillgångar Summa Skulder Summa Återstående löptid 2020 Betalbar på anfordran >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Summa Tillgångar Summa Skulder Summa 2.2.1 Löptidsöversikt 170 Rapporter och noter Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2021 Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privatobligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans Utgående balans Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2020 Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privatobligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans Utgående balans Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet 2021 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa Summa –751 49 210 137 –211 731 421 –846 197 –63 2020 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa Summa –88 168 153 534 799 2021 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa Summa –83 164 –141 –215 696 –629 –707 –14 251 2020 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa Summa –155 –141 303 627 –440 268 387 2.3 Marknadsrisk 2.3.1 Ränterisk 2.2.2 Räntebärande värdepapper 171 Rapporter och noter 2.3.2 Valutarisk Valutafördelning 2021 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Summa Skulder Summa Nettopositioner i valuta –98 –57 20 218 –17 Valutafördelning 2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Summa Skulder Summa Nettopositioner i valuta –51 12 –6 194 2 172 Rapporter och noter Kärnprimärkapital 2021 2020 Summa Riskexponeringsbelopp 2021 2020 Summa mkr % Kapitalkrav 1 2021 2020 2021 2020 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning 12,1 12,8 Kapitalbas 2021 2020 Tillgänglig kapitalbas Riskvägda exponeringsbelopp Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Bruttosoliditetsgrad Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet 2021 2020 Likviditetstäckningskvot M3 Kapitaltäckningsanalys mkr % Bruttosoliditetskrav 1 2021 2020 2021 2020 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning 3,0 173 Rapporter och noter 2021 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Summa –3 Summa 69 264 292 2020 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Summa Summa –129 72 137 469 140 2021 2020 M4 M5 Räntenetto 174 Rapporter och noter 2021 2020 Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Tillgångar 38 38 –38 Summa räntebärande instrument 143 Ränteintäkter Skulder –3 88 Summa räntebärande instrument –92 0 Summa Räntekostnader 962 Räntenetto Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo Tillgångar 2021 2020 2021 2020 Summa räntebärande instrument 0,61 Summa 1,12 Skulder Summa räntebärande instrument 0,17 0,36 Summa 0,06 0,22 175 Rapporter och noter 2021 2020 Summa Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2021 Över tid Vid viss tidpunkt Summa 338 –3 3 Summa Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2020 Över tid Vid viss tidpunkt Summa 88 3 8 Summa M6 Erhållna utdelningar M7 Provisionsnetto 176 Rapporter och noter 2021 2020 Summa 2021 2020 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa –27 341 Summa verkligt värde via resultaträkningen Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar Summa säkringsredovisning –3 –1 Upplupet anskaffningsvärde 3 Summa upplupet anskaffningsvärde 24 Valutakursförändringar 660 920 Summa 920 M8 M9 Övriga intäkter 177 Rapporter och noter Totala personalkostnader 2021 2020 Summa 2021 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer, st Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Summa USA Summa 26 90 1 2020 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer, st Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Summa 3 USA Summa 27 3 Rörligt ersättningsprogram 2016 - 2021 2021 2020 Program 2016 Program 2017 8 8 Program 2019 3 Program 2020 Program 2021 Summa redovisad kostnad 232 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st. 2021 2020 Utestående vid årets början 3,3 3,7 Utestående vid årets slut 3,4 3,3 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare 2021 2020 2021 2020 Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män 33 M10 Personalkostnader 178 Rapporter och noter 2021 2020 Summa 2021 2020 Lån till upplupet anskaffningsvärde Summa Summa Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 296 Lånelöften och garantier Summa lånelöften och garantier 270 Summa kreditförluster Kreditförluster fördelade per låntagarkategori Summa 2021 2020 Återföring av tidigare nedskrivning i dotterföretag Summa -16 2021 2020 Summa –42 2021 2020 Avskrivningar 83 Summa Nedskrivningar Summa –22 Summa Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2021 2020 8 Summa 60 67 M11 Övriga allmänna administrationskostnader M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M13 Kreditförluster, netto M15 Bokslutsdispositioner M14 anläggningstillgångar 179 Rapporter och noter Skattekostnad 2021 2020 6 –333 Summa 2021 2020 mkr % mkr % Skillnad 0,6 –2,5 Skillnaden består av följande poster –6 –3 –6 –6 3 –6 Summa 0,6 –2,5 2021 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader 3 Summa 152 15 2020 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs– differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader –3 Summa 477 –7 15 152 M16 Skatt Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: 180 Rapporter och noter Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Summa Summa 2021 2020 1/1/2020 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde 3 4 Summa Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa 101 154 Summa 2021 2020 1/1/2020 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Summa Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa 117 Summa Varav efterställda fordringar Summa Varav seniora icke prioriterade fordringar M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 Utlåning till kreditinstitut M19 Utlåning till allmänheten 181 Rapporter och noter Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Summa 1 1 1 Summa M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 182 Rapporter och noter Redovisat värde Anskaffnings- värde Redovisat värde Anskaffnings- värde Redovisat värde Anskaffnings- värde 2021 2021 2020 2020 1/1/2020 1/1/2020 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Övrigt Summa Summa Anläggningstillgångar 2021 2020 1/1/2020 Summa Ingående balans Utgående balans Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Summa Övriga Summa 311 Summa M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M21 Aktier och andelar 183 Rapporter och noter Anläggningstillgångar 2021 2020 1/1/2020 Summa Ingående balans Utgående balans Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Summa Utländska kreditinstitut Summa 19 Övriga Summa Summa M23 Aktier och andelar i koncernföretag 184 Rapporter och noter Nominellt belopp 2021 Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not < 1 år 1–5 år > 5 år 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Bruttobelopp Summa Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Valutarelaterade 77 Aktierelaterade 4 Kreditrelaterade 74 Summa 2021 2020 Redovisat värde Redovisat värde Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Nominellt belopp Tillgångar Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Ränterisk 44 474 Summa –1 M24 Derivat M25 Säkringsredovisning till verkligt värde 185 Rapporter och noter 2021 2020 Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa Anskaffningsvärde vid årets ingång 47 47 Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång Avskrivningar vid årets utgång Nedskrivningar vid årets ingång och utgång Redovisat värde 2021 2020 Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Säkrade poster Skulder Skulder Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet Skulder Skulder Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet 44 –44 Summa 2021 2020 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år M26 Immateriella anläggningstillgångar Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen Nominellt belopp 2021 2020 Säkrade poster och säkringsinstrument USD CHF GBP JPY USD Direkt hänförlig till referensräntereformen 186 Rapporter och noter Anläggningstillgångar 2021 2020 Anskaffningsvärde vid årets ingång Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång Avskrivningar vid årets utgång Nedskrivningar vid årets ingång Nedskrivningar vid årets utgång Redovisat värde 2021 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa Anläggningstillgångar 2021 2020 Anskaffningsvärde vid årets ingång Anskaffningsvärde vid årets utgång Avskrivningar vid årets ingång Avskrivningar vid årets utgång Redovisat värde 560 M27 Leasingobjekt M28 Materiella tillgångar 187 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 anskaffningsvärde Summa via resultaträkningen Innehas för handel Summa Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 anskaffningsvärde Summa via resultaträkningen Innehas för handel 4 4 Summa Summa 2021 2020 1/1/2020 anskaffningsvärde Summa via resultaträkningen Innehas för handel Summa Summa 2021 2020 1/1/2020 M29 Övriga tillgångar M33 Emitterade värdepapper M34 Övriga skulder M31 Skulder till kreditinstitut M32 In- och upplåning från allmänheten M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 188 Rapporter och noter 2021 2020 1/1/2020 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Summa Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde, mkr Kupongränta, % JPY JPY SEK JPY Summa Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde, mkr Kupongränta, % Summa M37 Efterställda skulder 2021 2020 1/1/2020 Summa 2021 2020 1/1/2020 Summa M36 Avsättningar M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 189 Rapporter och noter 2021 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Summa Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Summa 21 M39 M38 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Periodiserings- fond Summa Ingående balans 2020 Utgående balans 2020 Utgående balans 2021 Skattemässigt värde enligt räkenskapsenlig avskrivning Tillgångar utanför räkenskapsenlig avskrivning Summa Redovisat värde, netto Periodiseringsfond 2021 2020 1/1/2020 Summa 190 Rapporter och noter 2020 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Summa Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Summa Referensräntereformen 2021 GBP Libor 1 USD Libor Övriga 2 Summa Finansiella tillgångar Summa Finansiella skulder Summa Derivat 191 Rapporter och noter M40 2021 2020 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Summa Skulder Summa Finansiella instrument redovisade till verkligt värde 192 Rapporter och noter Förändringar inom nivå 3 2021 2020 Tillgångar Tillgångar Egetkapital- instrument Lån Summa Egetkapital- instrument Summa Ingående balans Utgående balans 2021 2020 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Summa Skulder Summa Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde. 193 Rapporter och noter 2021 2020 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Redovisat värde i balansräkningen 14 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal Redovisat värde i balansräkningen 14 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen 4 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 14 Nettobelopp Skulder Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Redovisat värde i balansräkningen Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal Redovisat värde i balansräkningen Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen Nettobelopp 20 2021 2020 Summa M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal M42 verksamheten 194 Rapporter och noter Ställda säkerheter För egna skulder ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020 Summa Penningtvätt Övriga ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020 Summa Eventualförpliktelser Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020 Summa Åtaganden Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020 Summa M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition M44 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 2021 2020 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Summa Föreslagen utdelning Summa 2021 2020 Summa disponerat 195 Rapporter och noter Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2021 Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2020 Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Summa 447 47 2021 Kostnader Intäkter vidareuthyrning Summa 2020 Kostnader Intäkter vidareuthyrning Summa 33 33 Summa Summa M45 M46 Operationell leasing 196 Rapporter och noter Dotterföretag Andra närstående 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Tillgångar Summa Skulder 344 Summa Intäkter och kostnader 3 3 M47 Närstående och andra betydande relationer M48 Andra närstående 197 Alternativa nyckeltal Alternativa nyckeltal Syfte Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgift Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgift K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgift Övriga alternativa nyckeltal Hållbarhet 199 Hållbarhetsstyrning 201 Uppföljning och utvärdering 202 Intressentengagemang 203 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet 204 Swedbanks implementering av taxonomiförordningen 206 TCFD-rekommendationerna Hållbarhetsnoter 209 H1 – Tillgängliga banktjänster 210 H2 – Hållbara investeringar 212 H3 215 H4 – Upphandla 216 H5 – Miljöpåverkan 219 H6 – Medarbetare 223 H7 – Affärsetik och informationssäkerhet 224 H8 – Samhällsengagemang 226 H9 – Mänskliga rättigheter 227 H10 – Skatt 229 Om hållbarhetsredovisningen 230 GRI content Index 234 PRB självutvärdering 236 TCFD-index 236 SASB-index 237 Hållbarhetsrapportering 244 Bestyrkanderapport 198 Rapporter och noter Hållbarhet Hållbarhetsstyrning Swedbanks styrmodell säkerställer att banken kan leverera på kärnverksamheten – göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Hållbarhets- styrningen utgår från Swedbanks hållbarhetsramverk som består av hållbarhetspolicys, instruktioner, ställningstaganden och sektorriktlinjer. Som en given del av koncernens verk- samhetsstyrning finns även Swedbanks strategiska riktning, koncernmål, implementering, uppföljning och redovisning som syftar till att integrera hållbarhet i bankens kärnprocesser. Vad hållbarhet innebär för Swedbank definieras ytterligare i två grundpelare: ”att göra saker rätt” och ”att göra rätt saker”. Att göra saker rätt innebär hållbarhetsintegrering i Swedbanks egen verksamhet och utgår från Swedbanks styrande ramverk. Till exempel beaktar Swedbank för - siktighetsprincipen och följer FN:s initiativ Global Compacts tio principer. Ett annat serar miljöarbetet och ger en struktur för uppföljning av mål och resultat. Genom - samhet samt redovisa resultaten i den årliga rapporten ”Ledningens genomgång” där banken presenterar resultaten från affärsenheterna till Swedbanks koncern- Att göra rätt saker inkluderar Swedbanks indirekta påverkan genom det externa perspektivet. Swedbanks största möjlighet att påverka till ett mer hållbart samhälle är indirekt i samspel med bankens kunder och deras verksamhet. För det första kommer Swedbank ge människor möjlighet att skapa en bättre framtid genom att stödja hållbara val genom rådgivning, produkter, tjänster och samhällsengage - mang. För det andra kommer banken att ge företagen möjlighet att skapa en bättre framtid genom att stötta dem i deras omställning, där banken exempelvis måste Styrelsen har det yttersta ansvaret för Swedbanks hållbarhetsstyrning. Styrelsen om arbetet. Bankens policys på området antas av styrelsen. Alla bankens policys inom hållbarhet (tillgängliga på https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet) utgår från koncernens uppförandekod som sätter standarden för Swedbanks hållbar - hetsarbete. De policys som är mest relevanta för hållbarhetsområdet är, förutom uppförandekoden, koncernens policy för motverkande av mutor och korruption (ABC-policy), hållbarhetspolicy, miljöpolicy, policy för mänskliga rättigheter, bankens uppförandekod för leverantörer och policy för mångfald och inkludering. Vd och koncernchefs huvudansvar är att säkerställa att Swedbank kan leverera på den strategiska riktningen som visar vart banken är på väg samt vad som måste göras för att nå bankens vision och mål där ett hållbart samhälle är en viktig del. Vd ansvarar även för koncernövergripande ställningstaganden för försvarsindu - strin och klimatförändringar samt de instruktioner som tagits fram för att stötta implementeringen av bankens policys. Ställningstaganden innehåller generellt Swedbanks hållbarhetskommitté Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet som fått mandat från vd att leda kommittén på koncernnivå. Målet med kommittén är att vägleda och ge stöd för hantering och styrning av hållbarhetsrelaterade frågor inom koncernen. Swedbanks hållbarhets - kommitté hanterar områden som bland annat berör mänskliga rättig heter, skatte- frågor, miljömässiga utmaningar och etiska dilemman. Alla affärsområden och koncernfunktioner har möjlighet att, inför ett affärs- beslut, använda kommitténs kompetens inom olika hållbarhetsfrågor. Kommittén tillhandahåller kunskap och erfarenhet inom området och hjälper beslutsfattare inom koncernen att förstå risker och möjligheter för att på så sätt möjliggöra sunda och hållbara beslut. Medlemmarna, som bland annat inkluderar represen - tanter från koncernledningen, representerar bankens olika affärs områden och koncernfunk tioner. Kommitténs rekommendationer ska följas, men ärenden kan även eskaleras till vd vid oenighet. Ärenden som tas upp följs upp och distribueras till vd och koncern ledning kvartalsvis. samma arbetsstruktur som hållbarhetskommittén på koncernnivå. Koncernfunktionen Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet arbetar med att driva Swedbanks hållbarhetsarbete framåt och tar vidare förslag och riktning till vd. Hållbarhet, som en del av denna enhet, leds av bankens hållbarhetschef som rapporterar till ansvarig för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Hållbarhets huvuduppgift är att främja hållbarhetsrelaterade frågor inom strategier, mål och Hållbarhet består av två enheter, Center of Excellence samt Sustain ability Manage - ment med totalt tolv personer. Sustain ability Management arbetar främst med håll- även Swedbanks program för att koordinera och samordna implementeringen av EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi. hållbarhetsambassadörer utsedda i bankens koncern funktioner, produktområden och affärsområden. De är kontaktpersoner gentemot Hållbarhet och ansvarar, tillsammans med linjechefen, för att deras verksamhet är i linje med hållbarhetspolicys, instruktioner och rutiner. Hållbarhets- ambassadörerna, tillsammans med linjecheferna, tar även fram en verksamhets - plan, miljömål och aktiviteter med stöd från Hållbarhet. Under året har ungefär Övriga koncernfunktioner samarbetar med Hållbarhet i integreringen av ramverk, policys och styrning kopplat till hållbarhet. Varje koncernfunktion ansvarar inom sitt verksamhetsområde för att hållbarhetsstyrningen följs. Vilket hållbarhetsom - råde och den kompetens som behövs avgör vilken enhet som har huvud ansvaret. HR har exempelvis ansvar för policyn om mångfald och inkludering. Framgångsrik riskhantering kräver en väletablerad riskkultur och ett gemensamt förhållningssätt. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer med tydlig ansvarsfördelning. Den första försvarslinjen består av affärsverksamhetens risk - hantering inom affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Ledningen inom första linjen ansvarar för den kontinuerliga och aktiva riskhanteringen och - liga processer och interna kontrollstrukturer på plats som syftar till att risker risk aptit och ramverk för riskhantering. Andra försvarslinjen är bankens oberoende kontrollfunktioner som riskorganisationen (Group Risk) och complianceorganisationen (Group Compliance). De ansvarar för ramverket för riskhantering som inkluderar alla materiella risker i koncernen och bedömer hur effektiv riskhanteringsprocessen och kontroller är implementerade riskhantering. Funktionerna är oberoende från verksamheten och rapporterar till * (Anti Bribery & Corruption policy) 199 Rapporter och noter Tredje försvarslinjen består av Swedbanks internrevision som är en oberoende kontroll funktion där chefen för internrevision utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen. Intern- revisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och intern kontroll. Väsentlighetsanalysen beaktas i internrevisionens årliga riskbedöm - ning för att säkerställa att relevanta hållbarhetsaspekter ingår i revisionsplanen. på bankens hållbarhetsåtaganden. Granskningar har bland annat omfattat områ - - säkerhet. Med hjälp av dessa granskningar har processer och verktyg utvecklats Kommittéer: Compliance Committee” och ”Group Credit Committee” som ansvarar för att Sustainability Council” som hanterar inköpsrelaterade eskalerade hållbarhetsfrågor där även hållbarhetschefen deltar. Vid svåra affärsbeslut eller där ramverk inte ger tillräcklig vägledning kan frågorna eskaleras till Swedbanks hållbarhetskommitté. Linjechefer för affärsområde och produktområde ansvarar för att hållbarhet implementeras i bankens affärsbeslut och arbetssätt. De säkerställer också uppföljning på implementering av hållbarhetsramverket. Produktområden: Hållbarhet är en central del av Group Products & Advice verk - samhet. Hållbarhet inkluderas i olika delar av verksamheten så som inom utlåning, sparande och försäkringsprodukter, rådgivningsprocesser, samt inom Swedbanks dotterbolag Swedbank Försäkring, Swedbank Robur och Swedbank Hypotek. Inom Affärsområden: Kunders förväntningar och krav på hållbarhetsfokus i exempelvis erbjudanden och rådgivning blir allt större för Swedbanks affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och institutioner. affärsområde. De ansvarar främst för att implementera koncernens hållbarhets - kund ernas krav. Extern revision av Swedbanks hållbarhetsarbete utförs av tredje part för olika Swedbank med tredjepartsgranskningar då de bidrar till att förbättra hållbarhets- processerna, säkra hög kvalitet och en fortsatt utveckling. Åtaganden • Equator principles • PRB, Principles for Responsible Banking • SBTi, Science Based Targets initiative • TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures • UN Women’s Empowerment Principles • UN Global Compact • UN Guiding Principles on Business and Human Rights • • Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur) • ICGN, International Corporate Governance Network (Swedbank Robur) • PRI, Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur) Medlemskap och nätverk • Bankföreningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen • • Diversity Charter i Estland, Lettland och Litauen • European Savings and Retail Banking Group Sustainable Finance Committee • ICC Sveriges Hållbarhetskommitté • • Lithuanian Association of Responsible Business • Nordic CEOs for a Sustainable Future • NMC, Nätverket för hållbart näringsliv • Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee • BAO & Finansförbundet, Svenska Banksektorns Centrala Jämställdhets- och mångfaldskommitté • NAB, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing • UNEP-FI, UN Environmental Programme for the Financial Sector • UN Global Compact’s Nasjonal havplattform for bærekraftig næringsliv Ovanstående är ett urval av åtaganden, medlemskap och nätverk. Hållbarhetsindex ett av världens mest prestigefulla hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens mest hållbara företag och inkluderingen är ett bevis på att Swedbank har ett väl- etablerat hållbarhetsarbete inom bland annat bolagsstyrning, riskhantering, mänsk - liga rättigheter, klimatstrategi och arbetsförhållanden. För andra året i rad rankades även Swedbank högst, bland storbankerna i Sverige, i Fair Finance Guides årliga policy granskning. Swedbank följer krav och rekommendationer som ställs i olika hållbarhets- undersökningar och index för att säkerställa hög hållbarhetsstandard på verk samheten. Det görs bland annat genom en kontinuerlig dialog med olika intressent grupper kring resultaten för att ständigt utveckla verksamheten. Hållbarhetsindex/ranking 2021 2020 2019 Bloomberg Gender Equality Index 77 77 CDP B B B Dow Jones Sustainability World Index EY SHE Index Sweden Fair Finance Guide ISS Corporate Rating 7 C (Prime) C (Prime) C (Prime) MSCI ESG rating 8 AA AA A Sustainalytics är reviderat på grund av brister i bankens arbete med penning tvätt 8) Betygsskala AAA – CCC (max AAA) 200 Rapporter och noter Hållbarhet Inkludering iDow Jones Sustainability World Index 1 S SE S ESG Hållbara investeringar MÅL: MÄTETAL: sektorer med netto-noll mål Miljö MÅL: baserade klimatmål för alla till- gångsklasser med tillgänglig - användningen i bankens kontorslokaler MÄTETAL: energiförbrukning Samhällsengagemang MÅL: om privat ekonomi bland barn, unga och vuxna genom att erbjuda olika utbildningsinsatser MÄTETAL: MÅL: Bidra till hållbara medarbetare Sjuktal under uppnå detta under pågående pandemi • Nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling • Uppnå jämställd könsfördelning på alla nivåer MÄTETAL: kompetens utveckling och på chefs positioner MÅL: påverkan på klimat och resurseffektivitet. MÄTETAL: fastig heter och förnyelsebar energi som solceller ESG Uppföljning och utvärdering Swedbank anser det vara grundläggande att ha en kontinuerlig uppföljning på bankens framsteg och bidrag till ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljö- ett urval av mål och mätetal för Swedbanks väsentliga hållbarhetsområden. Swedbank följer upp på målen med en etablerad intern struktur där bland annat bankens väsentliga hållbarhetsområden. MÅL: MÄTETAL: programmet i att motverka penning tvätt i arbetet med att motverka penningtvätt Attraktiv arbetsgivare 201 Rapporter och noter Intressentengagemang Intressentgrupper Swedbank har en kontinuerlig dialog med bankens olika intressenter. Kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld är de intressent - grupper banken är mest involverad med. Utöver dessa huvudintressentgrupper interagerar Swedbank med ett stort antal andra grupper på olika nivår. Nedan listas ett urval av dessa grupper. • Myndigheter • Kommuner och landsting • Reglerare • Pensionsförvaltare • Kapitalförvaltare • Analytiker • Journalister • Fackförbund • Studenter • Stiftelser • Ideella organisationer • Intresseorganisationer • Branschorganisationer • Föreningar • Grundskolor och Gymnasium • Universitet och Högskolor • Leverantörer • Dotterbolag • Konkurrenter • Ratinginstitut och index • Revisorer Swedbanks urval av intressentgrupper grundar sig i vilka intressenter som väsent - ligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Därefter har Swed- bank gjort ett urval av relevanta intressenter inom respektive intressentgrupp. Urvalet görs utifrån koncernövergripande ramverk, omvärldsanalys, interna diskussioner och ett aktivt och strukturerat arbete med att skapa och delta i olika forum för dialog och påverkan. Väsentliga frågor och formerna för intressentengagemang Genom kontinuerlig dialog med intressentgrupperna utvecklas Swedbanks verk - samhet. Banken får stöd och riktlinjer från koncernfunktionen Varumärke, Kommu- nikation & Hållbarhet för att utföra intressentdialoger. Självklart anpassas även - sammanhang. Nedan beskrivs några av de mest uppmärksammade frågorna Kunder Banken för framförallt kunddialoger via möten i bankens olika kanaler, både på plats och digitala. Dialoger med kunder förs också på marknadsföringsevenemang och andra aktiviteter. Under året har Swedbank fortsatt att utveckla det digitala erbjudandet, och anpassat det efter pandemin och rådande restriktioner. Genom att erbjuda olika serier av webbinarier har banken kunnat bibehålla dialogen med som fångar upp kundernas tankar och förslag. Viktiga frågor som uppmärk- sammats under året har varit: • Tillgänglighet för Swedbanks kunder i digitala kanaler och tjänster. • samt rådgivning kring hur kunder kan ställa om till en mer hållbar verksamhet. Som hållbarhetsområde har klimatfrågan förstärkts ytterligare under året. • Hur Swedbank integrerar hållbarhetsfrågor i bankens styrningsmodell samt hur det påverkar kunderna idag och framöver. Exempelvis tas frågan upp om hur • Frågor kopplat till tidigare brister i bankens arbete mot penningtvätt och i vissa dialoger. • • Diskussionen om bedrägerifrågor har ökat under året där kunder vill veta hur Swedbank arbetar för att motverka bedrägerier. Medarbetare Arbetsmiljön för Swedbanks medarbetare har stor påverkan på deras insats, - arbetare på olika sätt. För att följa upp medarbetarnas uppfattning om sin arbets- situation genomförs medarbetaundersökningar kontinuerligt. Resultaten av med- • arbetsplats och begränsa smittspridningen. • Implementering av en tydlig strategisk riktning framåt. Uppmuntran av en öppen feedback-kultur som möjliggör framgångsrika prestationer för anställda och organisationen. Löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden genom anpassade utbildningar. • Kommunikation kring bankens ledarskapsprinciper och förväntningar på bankens ledare samt löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden genom anpassade utbildningar. • Vidareutveckling av konceptet Swedbank at Work. Ägare och investerare Swedbank har en kontinuerlig dialog om koncernens strategiska riktning och logen förs främst via olika kanaler så som exempelvis kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningar, möten med investerare, telefonkonferenser, företagets webbplats och pressmeddelanden. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit: • Hur banken påverkas av och hanterar följderna av pandemin, exempelvis rörande kreditförluster, långivning och amorteringsanstånd. • Pågående åtgärdsprogram för att ytterligare stärka bankens arbete med att varande myndighetsutredningar. • Bankens hållbarhetsagenda och arbetet i samband med denna omställning. Samhälle och omvärld Swedbank lägger stor vikt vid att vara en god samhällsaktör och samarbetar konti - nuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare i frågor kring den aktuella håll- barhetsagendan. Dialogerna förs bland annat genom bilateral dialog, och gemen- samt med andra banker genom diverse branschorganisationer. Till exempel är Swedbank medlemmar i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhets - kommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance Comittee och Corporate Social Responsibility Committee samt European Banking - gerna hålls med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta svenska myndigheter, men också med Europeiska kommissionen, Europeiska central banken och europeiska bankmyndigheten. För att verka för samhällsutveckling är Swedbank engagerade i en rad olika samhällsinitiativ. Här interagerar banken kontinuerligt med olika grupper i sam- hället genom projekt på alla bankens hemmamarknader genom aktiviteter inom exempelvis folkbildning och volontärarbetet. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit: • Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis taxonomin, disclosureförord- ningen, hållbarhetsrelaterade ändringar till MiFID II). Exempelvis har utmaningen runt hur taxonomin ska tillämpas nationellt på vissa aktiviteter, som skog, samt andra tolkningsfrågor diskuterats. Fokus har även legat på redovisning om hantering av hållbarhetsrisker, EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt • Utvecklingen av det interna åtgärdsarbetet för att motverka penningtvätt och • Digital ekonomi och Ung Företagsamhet förstärkt dialogen inom dessa hållbar - hetsområden. Swedbank fokuserade också på dessa frågor samt mångfald och inkludering som deltagare på till exempel Järvaveckan. • räkneverktyg, tips och råd för att hjälpa bankens privat och företagskunder. 202 Rapporter och noter Hållbarhet FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet Swedbank undertecknade Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) 2019, ett åtagande tillsammans med över 260 andra banker runt om i världen. PRB accelererar bankbranschens bidrag till de Globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt stöttar Swedbank att driva sin positiva påverkan och minska den negativa påverkan genom bankens kärnverksamhet. Implementering av principerna och ansvar. Dessa principer utgör ett globalt hållbarhetsramverk anpassat för bankverksamhet och innebär att Swedbank anpassar sin strategiska riktning för att vara i linje med Parisavtalet och de Globala målen för hållbar utveckling. Under året har Swedbank genomfört aktiviteter inom respektive princip med fokus på att fortsätta implementeringen i bankens nya strategiska riktning, med den över- gripande visionen att uppnå ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, samt upp daterat bankens portföljövergripande påverkansanalys. Den portföljöver - gripande påverkansanalysen visar hur Swedbank genom sina produkter och tjänster påverkar olika hållbarhetsområden från UN Impact Radar, både positivt Analys av bankens påverkan I början av året släppte PRB en uppdaterad metod för hur banker ska utföra en portföljövergripande påverkansanalys. Därför har fokus varit, liknande förra året, kunna presentera ett mer detaljerat resultat samt komplettera Swedbanks väsent - Metod I syfte att förstå och analysera hur Swedbank, genom sin affär, påverkar och skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort genomfördes en - liggande information stämmer överens med verktygets struktur och uppbyggnad. Avsikten är att analysen ska ge Swedbank en holistisk bild över bankens påverkan. Analysen genomfördes på koncernnivå i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge baserat på information från respektive affärsområde; Svensk bankverk- samhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag & institutioner (LC&I). Analysen bankens olika utlånings produkter till privatkunder för att därigenom täcka bankens tyget. Inmatningsdata för privatmarknaden bestod av antalet aktiva kunder per Alla länder har skilda förutsättningar och därmed olika behov av åtgärder när det kommer till områden som påverkas av hållbarhetsaspekter, till exempel bio logisk mångfald, infrastruktur eller matförsörjning. Detta tar analysverktyget områden, baserat på sociala, ekonomiska och miljö mässiga aspekter som syftar till att påvisa behovet i relation till hur väl landet presterar inom varje område, i respektive land. Kapitalförvaltning, försäkring, kapitalmarknadsprodukter och Private Banking följd av detta påverkas slutresultatet eftersom en betydande del av Swedbanks Resultat av analysen Resultatet från analysen visar att Swedbank, genom sin affär, har en viktig roll i samhället och dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning där Swedbank har störst påverkan i en positiv riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och tillverkningssektorn. Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig på ökad tillgång till och fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till inkluderande sunda ekonomier Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar Hållbara städer och samhällen. Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär har ett viktigt åtagande att begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områden, så som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering. Inom dessa områden har banken även en positiv påverkan utifrån till exempel matförsörjning och försörj - ningsmöjligheter men samtidigt förbättringspotential inom sektorerna fastighets- delar av energisektorn. Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som Mål I linje med PRBs principer har Swedbank tagit fram två övergripande mål som ska hjälpa banken bidra positivt till de Globala målen för hållbar utveckling samt Paris avtalet. • klasser med tillgänglig metod från SBTi. • Nyckeln i Swedbanks måluppföljning är ett nära samarbete med kunder samt bransch kollegor för att kunna göra största möjliga skillnad. För att implementera de koncern övergripande målen inkluderas de i relevant koncernfunktion som en som en del av denna process. Hållbarhet har vidare ansvar att verka för en ökad - kansområden i nära dialog med ansvariga inom respektive affärsområde. 203 Rapporter och noter Swedbanks implementering av taxonomiförordningen EU har skapat ett enhetligt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, kallad taxonomin. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att en ekonomisk verksamhet ska kunna definieras som miljö- mässigt hållbar under taxonomin, och därmed klassas som taxonomiförenlig, behöver verk samheten uppfylla samtliga kriterier; • väsentligt bidra till ett eller flera av sex fastställda miljömål, • inte orsaka någon betydande skada på resterande miljömål och • uppfylla vissa sociala minimiskyddsåtgärder. Kriterierna för när en verksamhet kan anses bidra väsentligt och inte orsaka någon betydande skada är detaljerat beskrivet i tekniska granskningskriterier som är dokumenterade i delegerade akter. Om en verksamhet inte är inkluderad i de tek - niska granskningskriterierna, kan inte verksamheten bedömas under taxonomin och omfattas därför inte av taxonomin. nämligen begränsningar av klimatförändringar och anpassning till klimatföränd - tekniska granskningskriterier. - hållbarhet och aktiviteter som medför betydande skada för miljön. Taxonomins operationalisering i affärsstrategin Swedbanks vision, ”Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”, grundar sig i en övertygelse om att banken, tillsammans med bankens kunder, kan fortsätta ha en positiv påverkan på samhället. Taxonomin kan hjälpa Swedbank att leverera på sin vision genom att vägleda kunderna att göra välinformerade och hållbara val. För att avgöra vad som är hållbart behövs gemensamma ramverk. Swedbank ser - bland annat hjälpa Swedbank, och andra banker, att bedöma hur framtidssäkrade privatkunder och företagskunders affärer är ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. - bedriver och investerar i taxonomiförenliga verksamheter. för styrgruppen är chef för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Programmet koordineras av Hållbarhet med syftet att på koncernnivå samordna och underlätta linjeverksamhetens implementation av EU:s obligatoriska regler för hållbar Taxonomins potentiella påverkan på bankens produkter och kunder taxonomins påverkan på bankens produkter och kunder. Resultatet av taxonomins påverkan kommer därför att utvecklas med tiden. På sparasidan kommer taxonomin påverka hållbarhetsinformationen som fonder, försäkringar och portföljförvaltning behöver uppge under disclosureförord - periodiska rapporteringen exempelvis behöva inkludera information om produk - tens ambition att investera i taxonomiförenliga investeringar. Det innebär att taxonomin kommer användas som ett verktyg för att jämföra dessa produkter. Taxonomin kommer även påverka bankens försäkrings- och investeringsrådgivning när Swedbank börjar inkludera hållbarhetspreferenser i rådgivningsmöten. En hållbarhetspreferenser. - gångar är, vilket främst relaterar till bankens lån, kommer banken att behöva samla in kompletterande hållbarhetsrelaterad information om Swedbanks kunder. Taxo - nomin skulle kunna användas som ett verktyg i Swedbanks samtal med bankens kunder och därmed underlätta omställningsresan för kunderna. Taxonomin kan således komma att ha en påverkan på framtida kundmöten, kunddialoger och de uppgifter som måste samlas in om motparten. Initialt förväntas enbart en begrän - Taxonomirapportering 2021 och information om de kvantitativa indikatorerna före tag”), behöver rapportera i enlighet med taxonomin i sin hållbarhetsredovis - gäller för kreditinstitut. begränsad till rapportering om vilken utsträckning bankens kunders och mot- parters verksamheter omfattas av taxonomin samt information om tillgångar Rapporteringskraven under taxonomin publicerades av Europeiska kommis - - porteringskraven. Bankens taxonomirapportering har upprättats baserat på Swed- av rapporteringskraven, exempelvis hur exponeringar mot regionala och lokala myndigheter ska behandlas. Swedbank har gjort tolkningen att exponeringar mot regionala och lokala myndigheter inte inkluderas in i den obligatoriska rapporten - information, vilket betyder att inga estimat får användas. Bankens kunder och mot - deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången för räkenskapsåret denna exponering i den obligatoriska taxonomirapporteringen. 204 Rapporter och noter Hållbarhet Banken presenterar taxonomirapporteringen baserad på den konsoliderade situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr soliderar koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras genom pro - portionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Tillgångarna i taxonomi- rapporteringen presenteras som redovisat värde före reserveringar. goodwill, NFRD-företag, regionala och lokala myndigheter samt socialförsäkrings - fonder inte inkluderas. Tillgångar Andel av totala tillgångar, % Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin Exponeringar mot stater, centralbanker Derivat, säkringsredovisning Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD Handelsportfölj Interbanklån betalbara vid anfordran Förtydligande av KPI:erna kopplade till taxonomin För att öka transparensen om vilka tillgångar som inkluderas i de olika KPI:erna förtydligas detta nedan. Exponeringar mot verksamhet som omfattas av taxonomin Andelen tillgångar som omfattas av taxonomin består av de tillgångar som kan skogsbruk, energi, transporter och bygg- och fastighetsverksamhet. Taxonomin begränsar även vilka motparter och produkter banken får inkludera i sin rapporte - ring av exponeringar som omfattas av taxonomin. Andelen av bankens tillgångar som omfattas av taxonomin ger därför ingen information om hur miljömässigt hållbara bankens tillgångar är. Ett exempel som illustrerar detta är att alla bolån mot hushåll omfattas, oberoende av hur energieffektiva fastigheterna är. Bolån till hushåll samt fastigheter som övertagits för skydd av fordran Ägande av fastighet ses som en verksamhet som omfattas av taxonomin. Lån taxonomin. Majoriteten av Swedbanks tillgångar som omfattas av taxonomin är bolån till hushåll, vilket innebär att när Swedbank rapporterar på miljömässiga verkan på resultatet. Fastigheter som övertagits för skydd av fordran har även inkluderats i sin helhet. Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin Under denna kategori inkluderas lån till hushåll exklusive bolån. Exempel på lån som inkluderas är billån och blancolån. Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD Swedbank behöver rapportera på hur stor del av bankens tillgångar som exponeras mot företag som inte omfattas av NFRD (”icke-NFRD företag”), det vill säga inte uppfyller samtliga kriterier för NFRD-företag. Exponeringar mot icke-NFRD företag ska dock exkluderas från rapportering som taxonomiförenlig och kan heller inte inkluderas som tillgångar som omfattas av taxonomin. För att få fram informationen om Swedbanks exponeringar mot icke-NFRD före - urskilja icke-NFRD företag utifrån bankens totala exponering mot företag. Vid iden - som Swedbank inhämtat direkt från motpart, samt extern data, det vill säga data begränsningar i data på kunder och motparter. Detta innebär att informationen för icke-NFRD företag kan vara bristfällig. Interbanklån betalbara vid anfordran, stater, centralbanker och överstatliga emittenter och derivat, säkringsredovisning, samt handelsportfölj Dessa tillgångar är exkluderade från att kunna rapporteras på som förenliga med taxonomin. Derivat kommer dock vara inkluderade i nämnaren i framtida KPI rapportering under taxonomin, medan exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga organ och handelsportfölj kommer vara helt exkluderade. Frivillig taxonomirapportering En frivillig taxonomirapportering, vilken inkluderar estimat, har också förberetts 205 Rapporter och noter TCFD- rekommendationerna Bank- och finanssektorn är hjärtat i den globala ekonomin. Klimatförändringar kommer påverka det ekonomiska systemet och utgör en risk för negativ påverkan på exempelvis samhällsinfra- struktur, jordbruk, transport och fastigheter. Konsekvenser som torka och översvämningar påverkar medborgares hälsa och välmående vilket i sin tur utgör en risk för den finansiella sektorn och Swedbank. På grund av dessa effekter är det viktigt att aktörer inom finanssektorn analyserar hur klimatförändringarna kommer påverka verksamheten, på kort och lång sikt. Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av Finanial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag ska kartlägga den enligt rekommendationerna ger intressenter insyn i hur klimatförändringar kan komma att påverka verksamheten samt hur Swedbank kan motverka bankens negativa påverkan på klimatet men även öka den positiva. Scenarioanalyser är ett användbart verktyg för att förstå hur olika globala tem - peraturökningar kan påverka olika sektorer. Swedbank har utfört scenarioanalyser har två olika scenarier analyserats. Dessa är Sustainable Development Scenario temperatur ökning), båda baserade på scenarier utarbetade av International Energy Association (IEA). Scenarierna inkluderar global-, regional- och sektornivåer med syfte att få en förståelse för hur olika temperaturökningar kan påverka Swedbanks utlåning och investeringar i framtiden. möjlig heter för Swedbank från de utförda scenarioanalyserna. Swedbank ser bland annat en tydlig omställningsrisk i SDS scenariot på grund av ökade regleringar inom klimat politiken samt snabb teknikutveckling. De fysiska riskerna blir tydligast affärs volymer inom de sektorer där omställning sker. Swedbank ser att oavsett scenario kommer en förändring ske i alla sektorer och utvecklingen kommer bland annat påverkas av politiska beslut, teknologiska framsteg och intressenternas efter frågan. Kort sikt (1–5 år) Medellång sikt (6–15 år) Lång sikt (16–25 år) Risker • Oljerelaterade intäkter och tillgångs värden minskar vilket bidrar till ökade kreditrisken inom energi sektorn. • Kostsamma investeringar för omställning och • Minskade EU-subventioner till jordbrukare till förmån för riktade miljö- och klimatåtgärder kan försvåra de ekonomiska förhållandena för lant- brukare inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Nya politiska lagar och initiativ inom samtliga sektorer. • Snabba förändringar i konsumtions mönster inom samtliga sektorer. • Krav på ny teknik för resurseffektivisering, exempelvis precisionsjordbruk inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Utmaning att förbättra produktionsmetoderna som bidrar till att möta livsmedels efterfrågan med liten klimatpåverkan inom jordbrukssektorn. • Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheter kan leda till prisnedgång/värdeminskning inom fastighetssektorn. • engagemang med omfattande exponering mot sektorn. • Ryktesrisk om bankens egen hantering av klimat- risker upplevs otillräckligt. • Strängare klimatpolicys påverkar kunderna att utveckla lösningar för att minska utsläpp inom samtliga sektorer. • Förändrat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning inom samtliga sektorer. • Fler extremväder som värmeböljor, ökad frekvens av skogsbränder och kraftig nederbörd kan leda till och skogsbrukssektorn. • Havsnivåhöjning i riskområden för översvämning kan leda till såväl prisnedgång som ökat behov av underhåll och reparationer av skador på byggnader inom sektorer som fastighetssektorn. • Misslyckad energiomställning inom fastig hets- sektorn. • Globala effekter på grund av klimatförändringar med påverkan på den globala ekonomin kan medföra • Investerings- och holdingbolag som har litet fokus på klimatförändringar eller äger tillgångar som inte kan anpassas riskerar att få delar av sina tillgångar Möjligheter • och distribution för övergången i energisystemet inom energi sektorn. • Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. • fastig hetssektorn. • Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimat anpassningsåtgärder möjliga inom jord - bruks- och skogsbrukssektorn. • Regleringar och subventioner öppnar upp möjlig- heten för investeringar i elfordon och förnybara bränslen inom transportsektorn. • Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter, relaterat produkt- utbud och emission av skuld- och kapital- • inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. • processer kan förbättra kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn. • • digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer. • Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resul - jordbruk- och skogsbrukssektorn. • En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Utlåning till kunder som har omfattande insikter sektorn. 206 Rapporter och noter Hållbarhet Styrning Riskaptiten beskriver vilken risknivå Swedbanks styrelse är beredd att exponera företaget för i syfte att uppnå bankens strategiska mål. Swedbanks styrelse har beslutat om en riskaptit för hållbarhetsrisk (inkl. klimatrelaterade risker). Uppfölj - ning för att säkerställa att riskaptiten inte överskrids görs av styrelsen genom exempelvis regelbunden rapportering från den oberoende riskhanteringsfunktionen. Bankens ledning ansvarar för att klimatrisker och -möjligheter årligen integreras Committee etablerats där medlemmar från koncernledningen är representerade. Inför affärsbeslut har alla affärsområden och koncernfunktioner möjlighet att använda kommitténs kompetens inom exempelvis hållbarhetsrisk. Strategi För att ha möjligheten att bidra till att bankens kunder ska kunna genomgå en klimat mässigt hållbar omställning är det viktigt att kontinuerligt analysera klimat- relaterade risker och möjligheter. Därför har följande steg tagits fram, med utgångspunkt i arbetet med TCFD-rekommendationerna, som viktiga delar • Stötta omställningen till en koldioxidsnål ekonomi – Banken ska vara en själv- klar del av omställningen och hjälpa kunderna göra mer hållbara affärsbeslut. Swedbank jobbar vidare med att kunna erbjuda produkter som möter omställ - ningsbehovet, samt fokuserar på rådgivning som inkluderar hållbarhetsaspekter. • Öka klimatmedvetenhet – Utbildning är en av grundpelarna för att Swedbank och bankens medarbetare har tillräcklig kunskap inom klimatområdet för att proaktivt, genom rådgivning, kunna hjälpa kunderna minska sin klimatpåverkan. • Transparent rapportering – Banken lägger stor vikt vid att utveckla sin klimat- ökad information om bankens klimatrelaterade risker och möjligheter och därför arbetar banken aktivt med insamling och analys av data från relevanta sektorer för att bemöta detta. till sektorer med förhöjd risk inom klimatförändringar analyserades. Utlåning till dessa sektorer började även redovisas. I följande tabeller redovisas utlåning till sektorer med förhöjd risk utifrån klimatförändringar samt dess förändring över tid. Investeringar i TCFD-betydande sektorer genom Swedbank Robur, mkr 1 0 50 000 100 00 0 150 00 0 200 00 0 250 00 0 300 000 2021 2020 2019 TransportEnergiJordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter Material och byggnader Finans Utlåning till TCFD-betydande sektorer, mkr 0 50 000 100 00 0 150 00 0 200 00 0 250 00 0 300 00 0 350 00 0 400 000 2021 2020 2019 Material och byggnader Jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter TransportEnergiFinans klimat relaterade risker, samt kunder och utlåning, bedöms bankens motståndskraft kommande decennium reduceras genom Swedbanks låga kreditexponering till de mest utsatta sektorerna, exempelvis inom energi och transport. Omställnings- riskerna har analyserats och kommer kunna hanteras genom att banken nära sam- arbetar med kunderna för att möjliggöra omställningen. Swedbank anpassar även klimatriskerna kan bli betydande för Swedbank eftersom banken har en större exponering inom sektorerna fastigheter samt jord- och skogsbruk. Banken har även en möjlighet att hantera de fysiska klimatriskerna genom att förebygga och mildra effekten av olika klimat och väderhändelser. Aktuella åtgärder skulle kunna vara att hjälpa kunder skydda sina fastigheter eller att försäkra sig om att företag Det ska understrykas att detta är den bedömning banken gör idag, och som framgår är den framför allt baserad på kvalitativ analys som applicerats på bankens nuvarande portföljer. Den största osäkerheten ligger inom området fysiska risker, där både kunskaper, mätmetoder, standarder och data kommer relaterade portföljen. Riskhantering Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom och rapporteras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedöm - ning av Swedbanks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna process för kapitalutvärdering. Ett område som blivit allt viktigare för samhället och Swedbank är hållbarhets - risk vilket är oförmågan att på rätt sätt hantera miljö (inklusive klimatrelaterade risker), sociala och styrningsaspekter, inkluderat mänskliga rättigheter, arbetsrätt risktyper, såsom regelefterlevnad, strategiska, kredit- och operativa risker. Hållbar - hetsrisk har inkluderats i koncernens policy för Enterprise Risk Management (ERM) i syfte att integrera hållbarhetsaspekter i koncernens riskhanteringsprocess. Håll - För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med den övergripande risk- samt riskindikatorer övervakas noggrant och syftar till att ge tidiga signaler om risk bilden förändras. 207 Rapporter och noter - terar slutsatserna av dessa analyser. Vid kreditgivning till företag görs en hållbar - hetsanalys av kunden. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än för krediter säkerställda med pant i bostad. ställningstagande inom klimatfrågan styrs kreditgivningen bort från verksamheter som inte är miljömässigt hållbara. lämnar rekommendationer till bankens kreditstrategi. Swedbank gör utöver det regelbundna analyser av olika trender som kan påverka kreditgivningen. riskaptit för hållbarhetsrisk som ska säkerställa att banken lever upp till sina mål på hållbarhetsområdet, och att hållbarhetsrisker ska beaktas inom varje riskslag, inklusive kredit risk, marknadsrisk, operativ risk och compliancerisk. I bankens interna kapitalutvärderingsprocess (ICAAP) undersöks dessutom hur klimatrela- terade fysiska- och övergångsrisker kan komma att påverka banken i ett allvarligt negativt scenario. Hantering av klimatrelaterade risker är också integrerad duct Approval Process, NPAP), och på inköpssidan granskas alla leverantörer Hantering av klimatrisker i investeringsportföljen – kapitalförvaltning Analys av bolag och emittenters hållbarhetspåverkan görs dels på en aggregerad nivå för alla innehav, dels på portföljnivå av respektive portföljförvaltare. Såväl - gruppering. Alla bolagsinnehav kontrolleras mot kraven i Swedbank Roburs Policy klimat risker för sin portfölj och beskriva sin investeringsprocess. Tre övergripande metoder används för att hantera klimatrelaterade risker och integrera dem i investeringsbesluten: Välja in, Välja bort och Påverka. Tillämpning av metod kan skilja sig åt beroende på tillgångsslag och typ av fond. Uppföljning av fondbolagets risker och hur de hanteras sker kvartalsvis i en särskild riskkommitté, bestående av fondbolagets vd, chef för risk, chef för kapital- förvaltning och representanter från fondbolagets styrelse. Kommittén ansvarar för att följa upp efterlevnaden av fondbolagets riskpolicy. Uppföljning av hållbarhets- arbetet sker såväl externt som internt. Fondbolagets styrelse erhåller en kvartals - vis redogörelse för uppföljning av hållbarhetsrisker via fondbolagets riskkommitté. Extern rapportering är främst integrerad i årsrapportering inom Swedbankkoncer - Roburs TCFD-rapport, separat redogörelse för röstning och bolagsdialoger, samt Mer information om hantering av hållbarhetsrelaterade risker, inklusive klimat, Robur Sustainable Risk Policy och Process för hantering av negativa konsekvenser, samtliga tillgängliga på Swedbank Roburs hemsida. Klimatrelaterade utbildningsinsatser Swedbank har tre nivåer av utbildning som handlar om klimatet och klimatrelate - rade risker och möjligheter. Utbildningsprogrammet består av en grundnivå som är obligatorisk för alla anställda, en fördjupad nivå obligatorisk för alla anställda som arbetar mot kund samt stödfunktioner till dessa och en detaljerad utbildning för alla som deltar i TCFDs scenarioanalyser. Mål och mätetal Swedbank har anslutit sig till Science Based Targets initiative och använder dess metoder för att utveckla utsläppsmål för bankens värdekedja i linje med Paris- Mål och mätetal i kreditportföljen Styrelsen och koncernledningen får regelbundna uppdateringar om hållbarhets- relaterade risker genom olika rapporter om riskutvecklingen och riskexponeringen. Nyckeltal redovisas som visar på exponering mot sektorer med förhöjda omställ - ningsrisker. Med hjälp av nyckeltalen som används för att visa riskdrivare för ökad kreditrisk följer Swedbank sin exponering mot segment med förhöjd klimatrisk. Eftersom bankens alla kunder, direkt eller indirekt, påverkar de totala växthusgas- utsläppen har Swedbank en viktig uppgift att ta ett brett grepp för att möjliggöra för bankens kunder att minska sina utsläpp. Ett sätt att i framtiden mäta bankens kunders miljöpåverkan är att analysera omfördelningen de gör från bruna till gröna aktiviteter enligt EU taxonomin. Därför ska Swedbank successivt arbeta med bankens miljö- och klimatrelaterade information kring lån och tillgångar enligt standarden som nu växer fram inom EU, IFRS och andra relevanta standarder för att kunna mäta och följa upp att banken tillsammans med sina kunder medverkar till en omställning i enlighet med Parisavtalet. Mål och mätetal i investeringsportföljen Att fondkapitalet är placerat koldioxidneutralt innebär netto noll av absoluta emittenter i fonderna. Enligt FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change - sar årligen för aktie- och företagsobligationsfonder hur mycket koldioxid bolagen kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och företagsobligationer har I oktober antog fondbolaget nya delmål för Net Zero inom sin klimatstrategi, att; prioritera dialoger med bolag som står för den största andelen av Swedbank Roburs ägda utsläpp inom materiella sektorer. Delmålet om halverade utsläpp till öka investeringarna i klimatlösningar är fokus initialt på förnybar energi, där rikt- - - gänglig på fondbolagets webbsida. 208 Rapporter och noter Hållbarhet Väsentlig fråga: Hög tillgänglighet • Under året uppgick tillgängligheten i internetbanken till 99,8% på alla Swedbanks hemmamarknader. • Initiativet ”Digital ekonomi” är ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna som under året hjälpt de som känner sig obekväma med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish. Andel försäljning i digitala kanaler, % Sverige Baltikum Tillgängliga banktjänster Det ska vara enkelt att möta banken för att utföra sina banktjänster och få mötesplatser. Kundupplevelse, tillgänglighet och stabilitet är viktiga parametrar för att banken Måltalen för tillgängligheten i de digitala kanalerna, så kallad drifttid, är mellan för motståndskraftiga IT-system etablerades. Det ska stabilisera, skydda och säkerställa bankens konkurrenskraft nu och i framtiden. Digitaliseringen är ett etablerat sätt att komma i kontakt med banken och göra sina banktjänster, vilket som spar tid, minskar kundernas kostnader och underlättar vardagen. Digital inkludering Utbildningsträffar om digitala tjänster hålls på bankkontor, digitalt samt på pen- inkluderade i den digitala utvecklingen av banken. Initiativet ”Digital ekonomi” är ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna med syfte att hjälpa de som känner sig obekväma med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish. Stor vikt läggs på online-säkerhet och hur man undviker bedrägerier. I de baltiska för personer med syn- eller hörselnedsättning. knappar och högre ljud samt en talande version. Fysiska mötesplatser I samarbete med detaljhandlare och leverantörer av olika tjänster kan Banken erbjuder även uttagsautomater för att hantera kontanter. I Estland, Svensk bankverksamhet 2021 2020 2019 Antal kortköp (milj) Kontor Tillgänglighet i digitala kanaler, – varav dagliga bankprodukter – varav spara & pension – varav privatlån – varav företag 8 7 7 – varav försäkring Swishbetalningar inklusive Sparbanker (milj) Förladdat kort (antal) under föregående månad, inklusive Sparbanker. ersättning till personer som saknar personnummer eller bankkonto, eller som ett kollektivt betalkort för anställda vid skolor, offentliga bostäder, sociala tjänster etc. Kortet kan ersätta kontanthantering och används i alla butiker samt uttagsautomater. Korten erbjuds kommuner, regioner, myndigheter och offentliga företag. Baltisk bankverksamhet 2021 2020 2019 Antal kortköp (milj) Kontor Funktionsanpassade kontor och representationspunkter Insättnings- och uttagsautomater Tillgänglighet i digitala kanaler, 78 78 – varav dagliga bankprodukter – varav spara & pension – varav privatlån – varav företag – varav försäkring under föregående månad, inklusive Sparbanker. Partnerskap • Getswish – betalningsförmedling • Bankgirot – gemensam underliggande clearing i realtid • Minna Technologies – Abonnemangshjälpen, tjänst i mobilappen • Meniga – Tjänst i mobillappen som Utgiftskollen för bättre ekonomisk översikt • små och medelstora företag • Yabie – ett molnbaserat, mobilt och enkelt kassasystem för företag H1 Tillgängliga banktjänster 209 Hållbarhetsnoter Väsentlig fråga: Främja hållbara investeringar • Att investera hållbart är ett sätt att främja positiv utveckling på miljö- mässiga, sociala och ekonomiska faktorer. • Genom aktiv påverkan och dialog kan Swedbank Robur inspirera och ställa krav på bolag inom hållbarhets- och bolagsstyrningsfrågor. • Swedbank Robur tog under året fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder. De började gälla 1 januari 2021. • Swedbank Robur publicerade nya delmål och metoder för att nå sitt klimat mål att vara netto-noll till år 2040. Deltagande i bolags- stämmor Dialoger om bolags- styrnings- och hållbarhetsfrågor Swedbank anser att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Swed - banks dotterbolag Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder, antingen i fonder eller i diskretionära mandat. Hållbarhet är en självklar och integrerad del inom kapital förvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på hållbara produkter från kunder, samtidigt skärps europeisk lagstiftning vilket påverkar denna marknad de kommande åren. Idag erbjuder Swedbank Robur, enligt den europiska disclosureför - ordningen (SFDR), både fonder som främjar miljö och sociala aspekter (ljusgröna fonder) och fonder som har hållbara investeringar som mål (mörkgröna fonder). Swedbank Roburs vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Strate - gin för att nå dit är att erbjuda hållbara, enkla och innovativa produkter som skapar värde för kunderna. Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar utgör grunden i hållbarhetsarbetet som omfattar fondbolagets alla fonder och är integre - rad i förvaltningen. Policyn revideras årligen. Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och utanför Sverige har Swedbank Robur ett ansvar och möjlighet att påverka. Fondbolagets dialoger och övriga arbete med aktivt ägande är centrala för att utveckla bolagens arbete med hållbarhet och ansvarsfull bolagsstyrning. Swedbank Robur har under året fortsatt ta en aktiv roll i bransch- forum för att förbättra kundinformation om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi. Arbetet med nya produkter och utveckling av strategier och mål har präglats av klimatfrågan som är en av vår tids största utmaningar. Swedbank Robur har sett att intresset för att skapa ett hållbart samhälle ökar, både hos yngre generationer och hos beslutsfattare. Under året lanserades därför fonden Climate Impact, en aktivt förvaltad temafond som investerar över hela världen. Fonden innehåller bolag vars verksamheter bedöms bidra till att uppfylla de Globala målen för hållbar - ringar. Detta är den senaste i raden av fonder som skräddarsytts för att möta behov inom hållbar utveckling. Hållbar kapitalförvaltning 2021 2020 2019 Totalt förvaltat kapital (mdkr) – varav i fonder (mdkr) Förvaltat kapital där hänsyn har tagits Förvaltat kapital med utökade Investeringar i hållbara obligationer (mdkr) Förvaltat kapital i fonder klassade som Fonder förvaltade i syfte att uppnå (antal av totalt antal) Avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond (mkr) - fulla investeringar och tillämpar riskbedömning samt exkluderingar avseende hållbarhet. policyn för ansvarsfulla Investeringar. Hållbar förvaltning del av investeringsanalysen inom samtliga tillgångsslag. Under året har Swedbank Roburs förvaltare, hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsspecialister fortsatt att digitalt träffa bolag, utvärdera bolags risker och möjligheter samt att ge dem konkreta utvecklingsförslag i syfte att utveckla och stödja hållbarhetsarbetet. Swedbank Roburs fonder investerar aktivt i bolag som arbetar målinriktat med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. Swedbank - tioner och fortsätter att vara en stor aktör på denna marknad. Samtliga förvaltare för fondbolagets vd, chef för kapitalförvaltningen och chef för hållbarhet och ägar styrning. Påverkan som ägare Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och led - ning, huvudsakligen i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värde- skapande bolag är en bra strategi och god kontroll över verksamheten, vilket inne- fattar både möjligheter och risker inom bolagsstyrning och hållbarhet. Det är till nytta både för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag över hela världen – dels genom eget arbete, dels i samarbete med andra aktörer, till exempel i det FN stödda investerarnätverket Principles for Responsible Invest - ments (PRI), investerargrupper, dialogleverantörer och intresseorganisationer. I årets bolagsdialoger har frågor om strategier för klimatomställning, klimat- rapportering och önskemålet att bolag antar klimatmål som är vetenskapligt för - ankrade, varit centrala. Swedbank Roburs samarbete inom initiativet Net Zero Asset Manager har präglat såväl innehåll som urval av dialoger om klimat. Bolag med utmärkande höga utsläpp inom sektorer med stor klimatpåverkan har kon- arbets villkor och mänskliga rättigheter i verksamheter och leverantörskedjor har med den globala pandemin. Swedbank Robur ingår sedan ett år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity försäkringsbolag. Tre arbetsgrupper formades som har tagit fram vägledningar för bland annat riskutvärdering och dialoger med bolag om biologisk mångfald. Gruppen har också bedrivit påverkan gentemot beslutsfattare inför FN-mötet om Biodiversity har som mål att bromsa förlusten av arter globalt och stärka biologisk mångfald. Gemensamma mål och metoder för utvärdering och rapportering om risker och bolagspåverkan är centrala delar i samarbetet. Fondbolaget har i sam- arbete med andra investerare haft påverkansdialog med bolag och beslutsfattare, Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och något H2 Hållbara investeringar 210 Hållbarhetsnoter om Swedbank Roburs röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag Swedbank Roburs principer för aktieägarengagemang, vilka omfattar alla fonder. Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsens sammansättning, ledningens ersättningar inklusive aktierelaterade incitamentsprogram, kapitalstruktur, hållbar - het samt att bolagen har bra system för styrning, kontroll och informationsgivning. Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelsen ska också aktivt driva de hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget. För de bolag Swedbank Robur medverkat i valberedningen har i genomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med utgångsläget och är även detta år högre än för börsbolagen som helhet. Fond- ”say-on- climate”, vilka är de första i sitt slag, då bolagens styrelser lägger fram för - slag till aktieägarna att godkänna bolagets mål att minska klimatpåverkan. Påverkansarbete fonder 2021 2020 2019 – varav bolag noterade i Sverige – varav bolag noterade i utlandet Dialoger om bolagsstyrnings- och hållbarhetsfrågor Andel av innehav i bolag med dialog – varav kombinerade dialoger om – – varav dialoger om i huvudsak – varav dialoger om i huvudsak beredningen. Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respek- Exkluderingar Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, person- minor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort Som huvudregel får inte mer än fem procent av bolagets omsättning komma från dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning som uppfyller särskilda kriterier och har satt andra relevanta omställningsmål, kan i särskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida på en Grön Lista. Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella normer och konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa föränd - ringsvilja. Under året har beslut fattats om två nivåer för att välja bort; fonder som följer policy för ansvarsfulla investeringar och fonder som går längre i sina kriterier. För mer information se Swedbank Roburs Strategi för att välja bort. Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara genomförd under tredje kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och Analysen utgår från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD) rekommen - i ton CO /mkr. I oktober antog fondbolaget sin handlingsplan för att nå netto-noll klimat- utsläpp. Den beskriver effekten av de åtgärder som hittills gjorts för att minska klimat utsläpp i fonderna samt presenterar tre nya delmål och åtgärder inom klimat strategin. Publiceringen av delmålen gjordes inför FN:s klimatmöte Manager (NZAM). Initiativet samlar kapitalförvaltare världen över som tillsammans ska sätta netto noll mål för sina investeringar. Swedbank Robur var en av de första undertecknarna av NZAM och arbetet ledde fram till de nya delmålen som berör - lösningar, och riktade dialoger med innehav för att öka takten i omställningen. Swedbank Robur publicerade i mars sin återkommande klimatrapport med resultat för utsläpp, påverkansarbete och investeringar för klimat arbetet Klimat i fonder 2021 2020 2019 Klimatavtryck aktiefonder, viktat genomsnitt (ton CO e/mkr) 7 Totala koldioxidutsläpp aktiefonder (milj. ton CO e) Förvaltat kapital med Science Based Targets Förvaltat kapital i utvinning av fossila bränslen e/mkr. Portföljbolagets växthusgasutsläpp fördelat efter portföljvikt. e-utsläpp från aktiefond- portföljer baserat på ägar andel i portföljbolagen. i enlighet med Science Based Targets initiative. Swedbank Försäkring Swedbank Försäkring, ett helägt dotterbolag i Swedbank, erbjuder pensions-, kapital- och person/riskförsäkringar för både privatkunder och företagskunder. Swedbank Försäkrings hållbarhetsarbete inom investeringar baseras på Swed - banks vision, att möjliggöra ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle. Swedbank Försäkring stödjer både Parisavtalet och arbetet med de Globala målen för hållbar utveckling. Försäkringslösningarna bidrar på många sätt till ett hållbart samhälle Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Swedbank Försäkring strävar efter att öka informationen om hållbarhet inom investeringar för att möjliggöra för kun - derna att fatta hållbara investeringsbeslut. Försäkringsbolaget erbjuder även fon- der som utvärderas utifrån hållbarhetskriterier på såväl fond- som fondbolagsnivå. Det innebär att Swedbank Försäkring i sitt utbud erbjuder fonder som tar hänsyn Försäkringsbolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kundinforma- kommande EU-lagstiftning om hållbar ekonomi. Under året tillsatte Swedbank Försäkring en ny hållbarhetsansvarig och en håll - barhetsanalytiker för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet. Under året utvecklades en ny webbsida med hållbarhetsinformation samt en ny hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Försäkrings policyer utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring, fond- och depåförsäkring. Ambitionen med fonderbjudandet ur ett hållbarhetsperspektiv blir allt mer viktigt. Därför har försäkringsbolaget haft dialoger med externa fondförvaltare kommande EU-lagstiftning. Under detta arbete har Swedbank Försäkring reducerat fondutbudet med ett antal fonder då fondernas hållbarhetsnivå inte överens- stämmer med försäkringsbolagets hållbarhetskrav. När det handlar om hållbarhet är klimatfrågan ett av dagens största globala miljö problem. Swedbank Försäkring ställer krav på aktivt klimatarbete i de fonder spararna erbjuds att investera i. Under året lanserade Swedbank Robur Climate impact fonden med tydligt klimatfokus. Swedbank Försäkring agerade ankarinves - - oxidavtryck mäts och redovisas för investeringsportföljerna i enlighet med Svensk Försäkrings rekommendation. Hållbarhetsbetyg mäts och redovisas för fonderna Försäkring även en klimatanalys av sina innehav i aktier och företagsobligationer Analysen utfördes enligt analysverktyget PACTA. Den övergripande slutsatsen från analysen visar att försäkringsbolagets andel investeringar med hög exponering för klimatrisker är låg jämfört med den globala marknaden. 211 Hållbarhetsnoter Väsentlig fråga: • Hållbarhetsanalys genomförs vid kreditgivning till företag med högre kredit volym och under året utfördes 40 542 analyser på Swedbanks företags kunder. • Vid årets slut uppgick utlåningsvolymen i Swedbanks gröna tillgångs- register till 45 mdkr motsvarande en ökning på 143 procent sedan 2020. 202120202019 15,8 23,7 56 Undvikande av utsläpp (tCO e) från lån i det gröna tillgångsregistret Att främja en ansvarsfull och långsiktig utlåning är en del av Swedbanks kärn- analysera eventuella hållbarhetsrisker för kunden genom rådgivning. Ansvarsfull utlåning, svensk bank verksamhet privat (%) 2021 2020 2019 Hållbarhetsanalys i kreditgivningen I kreditprocessen beaktas hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbar - hetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 8 mkr i Sverige av hållbarhetsrelaterade faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens struktur och komplexitet. Under året har ett gruppgemensamt arbete pågått för att utveckla och förbättra den hållbarhetsanalys som görs på företagskunder. Utvecklingen av modellen har foku - serat på automatisering och förenkling av processen samt hantering av data för - ligger till grund för de frågor som ställs till företagen för att få en förståelse för hur ståelse för Swedbanks företagskunder, dels ur ett riskperspektiv, dels som en iden fungerar som verktyg för att på bättre sätt få inblick i olika branschers hållbarhets - problematik samt tillhandahålla tips och råd på vilka aspekter som bör adresseras med kunden. I de fall ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till hållbarhetskommittén för en grundligare bedömning och vägledning. De ärenden uteslutningslista och Swedbanks två ställningstaganden inom försvars materiel och klimatförändringar. Swedbanks ställningstaganden tydliggör bland annat att Swedbank avstår från - procent av sin omsättning från produktion av kol, olja eller gas. - siella tjänster till sektorn för försvarsmateriel som överensstämmer med nationella bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, Europeiska unio - nen eller USA. Banken har även nolltolerans mot kontroversiella vapen vilket inne- underhåller eller handlar med dessa. Swedbanks ställningstag anden ligger till grund för bankens koncernövergri - - grunden till att bolagen utesluts kan vara att de kränkt olika internationella normer kring mänskliga rättigheter och miljö. Hållbarhetsanalys utlåning företag 2021 2020 2019 Svensk bankverksamhet (antal beviljade kredit ärenden) Baltisk bankverksamhet (antal analyser) Stora företag och Institutioner (antal beviljade krediter) Totalt antal ärenden som eskalerats till Swedbanks hållbarhetskommitté (antal) 8 – varav kundrelaterade ärenden 8 – varav policy och styrningsrelaterade ärenden Hypotekslån, svensk bankverksamhet, Energiklass (mkr) 1 2021 2020 2019 Energiklass A Energiklass B Energiklass C Energiklass D Energiklass E Energiklass F Energiklass G H3 • Gröna tillgångsregistret • Hållbarhetslänkade lån • - personer och företag 212 Hållbarhetsnoter Andel utlåning till allmänheten fördelat på länder, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Företagsutlåning fördelat på sektorer, % 2021 2020 2019 Fastighetsförvaltning Tillverkningsindustri 7 8 8 Handel Shipping Offentliga tjänster Byggnadsverksamhet Företagstjänster Transport Finans och försäkring Hotell och restaurang Informations- och kommunikations- verksamhet Swedbanks ramverk för gröna obligationer samt utgör grunden för bankens gröna tillgångsportfölj. Under året har tre gröna - gångsportföljen under året och stod för huvuddelen av ökningen. Banken redogör för både lånevolym och dess förväntade påverkan genom sin transporter, skog och avfallshantering. Gröna registret och obligationer 2021 2020 2019 Gröna tillgångsregistret, total (mkr) Utestående gröna obligationer (mkr) Miljöeffekt Undvikande av utsläpp (tCO e) Gröna fastigheter – energibesparingar (GWh) Förnyelsebar energi – energiproduktion (GWh) Avfallshantering – hanterat avfall (ton) Gröna transporter – passagerarkilometer Erbjudande till privatpersoner • Gröna bolån/hypotekslån – Swedbank vill främja ett hållbart val av boende. Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad bolåneränta. • Mer miljövänliga billån/billeasing – Kunder erbjuds rabatt när de lånar till en miljöklassad bil som uppfyller vissa kriterier. • Sollån/Lån solceller – Förmånlig ränta på lån till solpaneler. • Bostadslån med statlig garanti – I de tre baltiska länderna deltar Swedbank i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti. Stödprogram för bostadslån med statlig garanti 2021 2020 2019 Estland – antal beviljade lån under året – portföljens volym (mkr) Lettland – antal beviljade lån under året – portföljens volym (mkr) Litauen – antal beviljade lån under året – portföljens volym (mkr) 877 Erbjudande till företag • Gröna lån främja miljön och ett hållbart samhälle. • Hållbarhetslänkade lån – Skiljer sig från gröna lån i den meningen att de kan Lånen kopplas till låntagarens hållbarhetsmål och strategi, och följs upp genom sociala, etiska eller miljörelaterade indikatorer. • Företagslån förnyelsebar energi – Ett erbjudande inom den Baltiska bank- sol paneler, vindkraftsverk och/eller geotermisk energi. • Likviditetslån – Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti för att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av • ESG-relaterade obligationer – Enheten Swedbank Sustainable Capital Markets, inom affärsområdet Stora företag och institutioner, erbjuder gröna, sociala och - kade obliga tioner på kapitalmarknaden. Strukturen skiljer sig från traditionella gröna, sociala och hållbarhetsobligationer då denna typ av skuld instrument - • Gröna aktier aktieemission eller som ett offentligt tillkännagivande av att alla utstående • Hållbarhetsrelaterad rådgivning – Swedbank Sustainable Capital Markets erbjuder hållbarhetsrelaterad rådgivning till både emittenter och investerare på kapitalmarknaden. Exempelvis erbjuds, ESG Risk Rating ”peer review” baserad på data från externa leverantörer, utvärdering av ett bolags överensstämmelse med EU taxonomin, och veckovisa nyhetsbrev. 213 Hållbarhetsnoter svensk bank verksamhet 2021 2020 2019 Privat Utlåning privat, total (mkr) Gröna bolån (mkr) Mer miljövänliga billån (mkr) Solcellslån (mkr) Energilån (mkr) Företag Företagsutlåning, total (mkr) Gröna lån, portföljens volym (mkr) – varav förnyelsebar energi – varav gröna fastigheter företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund baltisk bank verksamhet 2021 2020 2019 Privat Utlåning privat, total (mkr) Hållbara bolån (mkr) Mer miljövänligaj billeasing (mkr) Solcellslån (mkr) Företag Företagsutlåning, total (mkr) Lån förnyelsebar energi – små företag (mkr) Gröna lån, portföljens volym (mkr) – varav förnyelsebar energi – varav gröna fastigheter – varav energiåtervinning, avfall – varav skog företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund och institutioner LC&I 2021 2020 2019 Företag Företagsutlåning, totalt (mkr) Gröna lån, portföljens volym (mkr) – varav förnyelsebar energi – varav gröna fastigheter – varav gröna transporter Hållbarhetslänkade lån, portföljens volym (mkr) Kapitalmarknad Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal) Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr) Andel i relation till total volym där Swed - Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr) och hållbarhetslänkade obligationer). Samhällsviktig utlåning (mkr) 2021 2020 2019 Hälsa och sjukvård – varav svensk bankverksamhet – varav baltisk bankverksamhet – varav Stora företag och institutioner Utbildning – varav svensk bankverksamhet – varav baltisk bankverksamhet – varav Stora företag och institutioner Ekvatorprinciperna Ekvatorprinciperna är ett gemensamt riskhanteringsramverk som banker kan - ciperna men har under året inte haft någon transaktion som faller under kriterierna. I Swedbanks direktiv om hållbarhetsaspekter vid kreditbedömning utgör ekvator - principerna en del av Swedbanks interna riktlinjer för riskbedömning. Processen granskningsteam. Detta team består av representanter från bankens enheter; beroende på expertis. Ekvatorprinciperna 2021 2020 2019 Antal transaktioner – varav godkända kategori A transaktioner – varav godkända kategori B transaktioner – varav godkända kategori C transaktioner 214 Hållbarhetsnoter Väsentlig fråga: Verkar för klimat omställningen • Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i Swedbanks uppförandekod för leverantörer. • Risk för avsteg gentemot kraven ska utvärderas inom ramen för Antal aktiva leverantörer Total inköpsvolym (mkr) Swedbank har en samordnad inköpsfunktion vars syfte är att minimera bankens - rantör. Upphandlingarna ska stödja bankens strategiska riktning, samt interna och - - Inköpsfunktionen har etablerat fem fokusområden med tillhörande aktiviteter för att uppnå bankens syfte och mål. Ett av dessa fokusområden är “Best in class in sustainable procurement”, där tre målområden har etablerats: reducera risk, öka positiv påverkan och innovation. Genom målområdena genomförs konkreta åtgär - Reducera risk den mer digitaliserad. Effekten är ett mer linjerat arbetssätt och ökad styrning för hur potentiella leverantörer utvärderas, och därmed hur funktionen hanterar risker. Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i bankens uppförandekod för leve - rantörer och intyga detta innan kontrakt ingås. Risk för avsteg ska utvärderas inom ramen för bankens inköpsprocess. Resultatet från utvärderingen registreras extern datainsamling. Under året har kontrollkriterier utökats inom hållbarhet till att lägga ytterligare vikt vid högriskländer och att banken är linjerad med den strate - - mer även produktionsland att bedömas och krav ställs på ytterligare utvärdering vid högre registrerad risk. Inköp inkluderar även eventuella ryktesrisker från extern part i utvärderingen. Syftet är att ha kännedom om väsentliga risker och ha en plan för mitigering innan nya kontrakt tecknas. Avvikelser gentemot Swedbanks uppförandekod för leverantörer hanteras löpande. Målet är att bidra till förbättringar och reducera risker kopplat till varu - uppföljning av högriskleverantörer. Positiv påverkan Swedbanks strategiska riktning utgör grunden för de områden där banken ska - även genom löpande leverantörsdialoger. Inom området ”mångfald och inkludering” har Swedbank utfört en förstärkt - rades leverantörer som redovisade starka hållbarhetsresultat, vilket premierades - Swedbank genomför hållbarhetsdialoger kontinuerligt med bankens leverantörer. mäter banken och följer upp på målsättningar kopplat till relevanta hållbarhets- områden. Särskilt relevanta områden under året har varit reducering av koldioxid- ekvivalenter och mänskliga rättigheter. Målsättningarna kommer att följas upp Swedbank försöker även pusha bankens leverantörer att utveckla cirkulära Innovation I oktober anordnades Swedbank Sustainability Innovation Day. Swedbank utma - - tegiska riktning med syfte att accelerera hållbarhetsarbetet gentemot såväl kunder som internt. Totalt mottogs över femtio idéer, varav elva av dessa valdes ut att presenteras av tio olika leverantörer live i Swedbanks studio som sändes digitalt En stor del av framgången med eventet var engagemanget från deltagarna som gav feedback och ställde utmanande frågor till leverantörerna som presenterade. Arbetet med att ytterligare utvärdera idéerna för potentiell implementering pågår informationsinsamling med minimerad arbetsinsats. Digitalisering av processer har pågått under en längre tid i nära samarbete med utvecklare. En del av Swed - information i äldre kontrakt har en AI-lösning testats under året som möjliggör datainsamling kopplat till bankens uppförandekod för leverantörer. Förhoppningen är att kunna undersöka och säkerställa att det är rätt data i Swedbanks kontrakt inom ytterligare områden, och att åtgärder kan vidtas om så inte är fallet. Utvärdering av leverantörer 2021 2020 2019 Inköpt värde (mkr) Antal aktiva leverantörer Andel leverantörer registrerade i länder Andel leverantörer registrerade i länder Antal genomförda hållbarhets- vara låg risk. H4 Upphandla 215 Hållbarhetsnoter Väsentlig fråga: Verkar för klimatomställningen • Miljöledningssystemet ISO 14001 ger en strukturerad uppföljning • Swedbank har ytterligare utvecklat sin hållbarhetsrapportering under året Klimathänsyn ger resultat Utsläpp från Swedbanks direkta verksamhet, ton CO e 202120202019 25 014 11 646 9 201 Inkluderar utsläpp från bankens kontor, affärsresor, säkerhetstransporter Utsläpp per intjänad krona ton CO e/kr Utsläpp per anställd ton CO e/FTE Swedbank har ett ansvar i att allokera kapital till hållbara lösningar som kan minska miljöfarliga utsläpp och utveckla klimatanpassade lösningar. För att mini - bidrar till omfattande utsläppsminskningar. Styrning av miljöarbetet Grunden för Swedbanks miljöarbete sätts i bankens hållbarhetspolicy och miljö- policy som årligen antas av styrelsen. Med Swedbanks miljöledningssystem som är verksamhetens negativa miljöpåverkan. Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur, Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå och - ningar och inköp samt bankens egna direkta miljöpåverkan från den interna verk- Swedbank har även ett nätverk av hållbarhetsambassadörer som koordinerar mål- och uppföljningsarbetet samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet. - - bankens egna utsläpp genereras via energiförbrukning i bankens kontorslokaler samt via tjänsteresor vilket redovisas i tabblerna i denna not. För att minska bankens utsläpp arbetar bankens fastighetsförvaltning för att säkerställa energi- och yteffektiva lokaler samt med att påverka fastighetsägarna att jobba för att energieffektivisera lokalerna. Banken har antagit intensitets- Swedbank arbetar också aktivt med att minska miljöbelastningen från resande. Nedbrutna på enhetsnivå har därför interna mål tagits fram där fokus ligger på att resandet fortsatt att minska kraftigt till följd av den globala pandemin. Antalet kommer fortsättningsvis att prioriteras. Europeiska centralbankens vägledning om klimat- och miljörelaterade risker och miljörelaterade risker med syfte att säkerställa att riskerna hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt inom banksektorn. Vägledningen är ett tillsynsregel - verk och beskriver ECB:s förväntningar på hur banker ska hantera och rapportera miljö- och klimatrelaterade risker på ett transparent sätt. Swedbanks baltiska verk - och miljörelaterade risker samt utarbetat en åtgärdsplan för att säkerställa efter - banksektorns processer för att hantera miljö- och klimatrelaterade risker. - klimatet på kort, medellång och lång sikt, genom scenarioanalyser, integrera klimat- och miljörelaterade risker i övergripande affärsstrategi, affärsmål, ramverk för riskhantering samt redovisning av olika indikatorer för att mäta utsläpp. Delar av förväntningarna är även i linje med TCFD. Eftersom Swedbank redan rapporterar - bank valt att använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhandahålls av Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som syftar till att utveckla - statistik och detta används senare som utgångspunkt för att utveckla Swedbanks med att implementera alla ECB:s förväntningar på banksektorn. Frivillig taxonomirapportering - ring. Då den obligatoriska rapporteringen inte får innehålla estimat, har Swedbank estimat. Anledningen är att öka transparensen gentemot bankens intressenter och för att ge en helhetsbild av hur bankens tillgångar hänför sig till taxonomin. Swedbanks frivilliga taxonomirapportering konsolideras och redovisas på samma vis som den obligatoriska taxonomirapporteringen, det vill säga konsolide - ring baserad på den konsoliderade situationen med tillgångarna presenterade som Vilka KPI:er som är identiska med Swedbanks obligatoriska rapportering tydlig - Täckta tillgångar - sigt hållbara tillgångarna på balansomslutningen är med taxonomin. Detta kommer - ras som andelen gröna tillgångar. GAR räknas ut som tillgångar vilka är förenliga med taxonomin (täljaren) delat med de totala täckta tillgångarna (nämnaren). Vissa exponeringar är enligt rapporteringskraven exkluderade från täljaren, obe - roende av om de skulle kunna möta kraven under taxonomin eller inte. Exempel på sådana exponeringar är de mot icke-NFRD företag och derivat. Dessa tillgångar ska inkluderas i nämnaren av GAR och är därmed en del av täckta tillgångar och har en påverkan på ett framtida GAR. Vissa andra exponeringar är helt exkluderade från GAR, dessa är exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter och bankens handelsportfölj. H5 Miljöpåverkan 216 Hållbarhetsnoter Exponering mot NFRD-företag - terar hur stor del av deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången rapportering har Swedbank valt att rapportera på dessa kunder och motparter uti - från estimat. Swedbank har gjort sin bedömning av hur bankens kunder och mot- parter omfattas av taxonomin baserat på NACE-koden applicerbar på kunden eller - ringen av ekonomisk verksamhet. NACE grupperar organisationer enligt deras affärsverksamhet. NACE- koder har använts då verksamheter som omfattas av Tillgångar mkr Andel av totala täckta till- gångar, % Andel av totala till- gångar, % Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin Varav bolån till hushåll och fastigheter som övertagits för skydd av fordran Varav exponering mot NFRD -företag Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin Varav lån till hushåll andra än bolån Varav exponering mot NFRD-företag Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD Derivat, säkringsredovisning Interbanklån betalbara vid anfordran Exponeringar mot regionala och lokala myndigheter samt socialförsäkrings- fonder Andra tillgångar (t.ex. kassa, goodwill) Totala täckta tillgångar 1 813 030 100,0 74,6 Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter Handelsportfölj Totala tillgångar 2 429 773 100,0 utsläppsreduktionsmål i enlighet med Science-Based Target initiative (SBTi) och Net Zero Banking Alliance (NZBA). Som startpunkt analyserar Swedbank bankens - punkt för framtida mätningar, samt för att utveckla klimatmål. En utmaning är att få tillgång till tillförlitlig data för att kunna analysera bankens beräkningsmetoden från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) metod för Swedbank vilket resultaten visade. Bedömningen baserades huvudsak- utsläpp samt att metoden är möjlig att använda med den data Swedbank har om - bolån samt kommersiella fastigheter. Målbilden var att täcka så stor andel av bankens fastigheter som möjligt, men vissa typer har exkluderats ur resultatet då tillförlitligheten i resultatet varit bristfällig. Swedbank har bland annat valt att inte - ningen då banken saknar metod för att separera utsläpp från enskilda lägenheter från fastighetens totala utsläpp. Denna exkludering innebär att varken bostads- rätter eller bostadsrättsföreningar är med i resultatet, varför utlåningen i tabellen - grad, fastighetens energikonsumtion och en utsläppsfaktor. Belåningsgraden används för att bedöma hur stor andel av fastighetens utsläpp som ska tillskrivas Swedbank. Energikonsumtionen tillsammans med utsläppsfaktorn (mängden utsläpp per producerad energienhet) används för att beräkna utsläppen. Tillgången på information om fastigheternas energikonsumtion och energikälla har varit begränsad vilket innebär att de siffrorna har uppskattats baserat på fastighetstyp - tiska centralbyrån, Internationella energirådet och Energimyndigheten. Detta inne- bär viss osäkerhet i resultaten. innehåller fem kolumner. Kolumnen ”Tillgångsslag” visar om det rör sig om boende- lån eller lån i kommersiella syften. Redovisat värde före reserveringar innehåller - - följen. Viktat datakvalitetspoäng är den genomsnittliga datakvalitetsnivån Swed- bank har på sina fastigheter, beräknat enligt PCAF:s ramverk. Swedbank fortsätter Tillgångsslag Redovisat värde före reserve- ringar (mkr) Scope 1 & scope 2 utsläpp (tCO 2 e) Utsläpps- intensitet (tCO 2 e/m 2 ) Viktat data- kvalitets poäng (hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5) Bolån (Sverige) Bolån (Baltikum) Lån till kommersiella fastigheter (Sverige) Lån till kommersiella fastigheter (Baltikum) Utsläpp växthusgaser 1 , ton CO 2 e 2021 2020 2019 Totala utsläpp 9 201 11 646 25 014 Klimatkompensering Totala utsläpp efter klimatkompensering Utsläpp per scope enligt GHG protocol Utsläpp per land Utsläpp, Sverige Utsläpp, Estland Utsläpp, Lettland Utsläpp, Litauen 7 Energirelaterade utsläpp enligt scope 2 Marknadsbaserade Platsbaserade - beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, - house Gas Protocol (World Resources Institute). läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom drifts- baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader. - 7) Norge, Finland, Danmark, USA, Sydafrika och Kina. Luxemburg ingår i redovisningen 217 Hållbarhetsnoter Utsläpp per kategori, ton CO 2 e 2021 2020 2019 Sverige Kontorslokaler Tjänsteresor Estland Kontorslokaler Tjänsteresor Lettland Kontorslokaler Tjänsteresor Litauen Kontorslokaler 888 Tjänsteresor Övriga länder Kontorslokaler Tjänsteresor Övrig miljödata 2021 2020 2019 lokaler (MWh) – varav Sverige – varav Estland – varav Lettland – varav Litauen Pappersförbrukning (ton) Vattenförbrukning (m /FTE) 7 Avfall till återvinning (ton) Avfall till förbränning (ton) Komposterbart avfall (ton) Antal digitala konferenser(milj) Antal deltagare i digitala konferenser (milj) Energianvändning 1 2021 2020 2019 Totala utsläpp från energianvändning e/MWh) Energianvändning per anställd (MWh/FTE) Energianvändning per kvm (MWh/kvm) Reduktionsmål minska energianvändning (MWh/kvm) Reduktionsmål minska energianvändning (MWh/kvm) Jämförelsetal, ton CO 2 e 2021 2020 2019 Utsläpp per anställd (ton/FTE) (ton/FTE) Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m ) (ton/m ) Utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr) krona (ton/mkr) Autoplan Swedbank är en av Sveriges största bilägare genom dotterbolaget AutoPlan som erbjuder vagnparksadministration för företag. AutoPlan arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att hjälpa kunder ta fram miljöan - passade bilpolicys, stötta kunder i hållbarhetsfrågor samt mäta och följer upp på vidare med att utöka sitt elbilserbjudande. Swedbank tillämpar ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så kallade - former av styrmedel säkerställa att våra anställda kör mer miljövänliga bilar. I stort privat personer och företag. Även här jobbar Swedbank aktivt för att öka andelen mer miljövänliga bilar. Till exempel erbjuds lägre ränta på bilar som släpper ut lägre /km. Green Leasing erbjuds även i Estland, Lettland och Litauen, med en lägre räntesats för miljöklassade bilar. Leasing av bilar via AutoPlan 2021 2020 2019 Leasing av fordon (ton CO e) Totalt antal leasade bilar Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO (g/km) Genomsnittligt utsläpp, totalt CO (g/km) Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar (g/km) 218 Hållbarhetsnoter Väsentlig fråga: Attraktiv arbets givare • Totalt har Swedbanks medarbetare gått 497 490 utbildningstimmar vilket är en ökning med 37 procent från 2020. • Medarbetarundersökningar visar på ett högt och stabilt engagemang och att anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade arbetssätt. Tre år av förbättringar Andel kvinnor och män Arbetstagarrepresentanter ingår inte i beräkningen av styrelsemedlemmar. - den strategiska riktningen implementerats i banken med ambition att förena alla medarbetare i banken och tydliggöra resan framåt. Utöver syfte, vision och kund - löfte så omfattar den strategiska riktningen Swedbanks värderingar öppen, enkel och omtänksam, samt nödvändiga förutsättningar för att som bank kunna leva och agera utifrån syftet och visionen, och leverera enligt bankens strategiska mål. Alla medarbetare förväntas bidra till bankens lönsamhet och önskad kultur, samt till att regler och processer efterlevs. - tionen har varit att upprätthålla en trygg och säker arbetsplats och begränsa smitt- på bästa sätt och med hög kvalitet samt ha fungerande hemarbets rutiner. Arbetssättet har utvecklats under pandemin med etablerade digitala mötesformer. Detta har möjliggjorts genom att implementera nya verktyg och system stöd såsom Microsoft Teams för samtliga medarbetare vilket även har ökat möjligheterna för rådgivare inom stora företag och institutioner (LC&I), Swedish Banking, Spar- bankerna och Baltic Banking att träffa kunder digitalt. Ledarskap och självledarskap Att vara ledare i Swedbank innebär en kontinuerlig anpassning till snabba för- ändringar och utmaningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt och hur affären utvecklas och drivs framåt. Att bygga förtroende, inspirera och visa mod är ledord Alla medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med förändringarna i omvärlden, samt få möjligheter att ta ansvar för och driva sin egen utveckling. I en snabb, föränderlig och komplex miljö behövs självledarskap och av sina möjligheter. Självledare bidrar också till att tänka nytt och främja den lärande kultur som utvecklar banken. Hållbara medarbetare Arbetsmiljö och hälsa är viktiga områden för att skapa ett klimat med hållbara medarbetare. Under detta år, med en fortsatt pågående pandemi, har banken lagt extra fokus på arbetet med att förebygga och hantera ohälsa hos medarbetarna. Stöd i form av riktad kommunikation till chefer och nya chefsutbildningar har tagits fram om hur ohälsa kan upptäckas, hanteras och förebyggas samt hur ett gemen - samt och systematiskt arbetssätt kan bidra till hållbara medarbetare. Nyckeln Genom Swedbank at Work fortsätter utvecklingen och implementeringen av bankens arbetssätt. Swedbank at Work beskriver bankens arbetssätt, fysisk och digital arbetsmiljö samt utformningen av arbetsplatser och kontorsytor. Syftet med Swedbank at Work är att skapa hälsosamma och funktionella arbetsplatser för att bland annat underlätta och uppmuntra till rörelse och variation under arbetsdagen vilket är viktigt både för den fysiska och mentala hälsan. Swedbanks koncerngemensamma arbetsmiljömål för hållbara medarbetare är följande: arbetsbelastning, balans mellan jobb och fritid samt ett supporterande och inkluderande arbetsklimat. särbehandling. Mångfald och inkludering Swedbank strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och som erbjuder lika möjligheter för alla, utifrån varje medarbetares unika behov och poten - tial. För att säkra en inkluderande arbetsplats och en kultur där alla känner sig res- pekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt att jämställdhet, mångfald och inkludering är naturligt integrerat i alla delar av verksamheten. Uppdatering och fastställda nyckeltal för vd och koncernledning, som mäter löneklyftor, könsbalan - sen mellan seniora chefer och chefer på total nivå. Mätningen görs också utifrån De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swedbank är en inklude - rande arbetsplats. Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största allvar. och trakasserier. Chefer får regelbundna utbildningar inom området och enheterna erbjuds workshops genom den svenska antimobbningsorganisationen Friends. Jämställdhet och mångfald är också en viktig del i bankens samhällsengage - jubileum. Ett annat mål för banken är att öka jämlikhet mellan könen inom de mans dominerade områdena teknik och IT. Nätverket Swedbank Women in Tech, har framgångsrikt främjat kvinnor som arbetar inom teknik och IT i banken, liksom samarbetet med det externa nätverket Women in Tech som främjar kvinnligt ledar - skap i teknik branschen. Flexibla arbetsvillkor är känt för att vara en viktig faktor för att förbättra jäm - ställdhet och mångfald, och för att kunna kombinera familj och karriär. Flexibilitet Swedbank at Work. Under hela pandemin har banken tillämpat ett tillvägagångs - 10 Styrelse Chefspositioner 17 536 Anställda % % % % % % H6 Medarbetare 219 Hållbarhetsnoter att förlora i kompensation, i de situationer där skolor har stängt. Föräldrar som Swedbank arbetar kontinuerligt med koncernövergripande insatser för att säker - ställa lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan män och kvinnor. För att identi- löner systematiskt på våra marknader. Uppföljningar görs regelbundet för att uppnå målet om noll i lönegap. Utbildning för chefer och översyn av policyer, rikt- linjer och processer genomförs löpande, för att säkerställa en könsneutral utvärde - ring för löne sättning. När det gäller löneskillnaderna mellan könen där löner jäm- förs oavsett arbetskaraktär, påverkas löneskillnaden av att kvinnor har lägre erligt följa utvecklingen av mångfalds- och inkluderingsarbetet, t.ex. Bloomberg ranking. Swedbank har undertecknat UN Women’s Empowerment Principles och hemmamarknader. Medarbetarundersökningar och medarbetarengagemang Det är viktigt att på regelbunden basis följa och utvärdera vad medarbetarna tycker om sitt arbetsliv. Swedbanks medarbetarundersökningar heter People Pulse och anställda att växa, förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar, förstår och levererar på bankens strategiskt viktiga områden. Undersökningen är tänkt att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att upp - muntra en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur i alla enheter. Innehållet följts upp: engagemang, lojalitet/intresse, riktning, kompensation, arbetskultur, prestations utveckling, ledarskap, hållbara medarbetare och ojämlik behandling. arbetare för att förstå hur anställda upplever sin arbetssituation och graden av engagemang. Resultaten visar på ett högt och stabilt engagemang och att anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade arbetssätt, där ungefär hälften av alla anställda fortfarande jobbar hemifrån. De undersök - ningar som genomfördes under året hade höga svarsfrekvenser och rapporterade förbättrade resultat. Medarbetarnas engagemang är avgörande för bankens framgång. Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse och nöjdare kunder, och kan därmed bidra till att uppnå uppsatta affärsmål. För att uppfylla Swedbanks vision och syfte krävs det att alla är engagerade, tar ansvar i linje med bankens förväntningar att fullt ut leva efter värderingarna öppen, enkel och omtänksam. Medarbetarundersökningar, index 2021 2020 2019 Resultat, hållbara medarbetarindex 1 78 Mål för hållbara medarbetarindex 2 Engagemangsindex 1 — Sverige 78 — Estland — Lettland 88 — Litauen Rekommendationsindex 1,3 Mål för rekommendationsindex Ledarskapsindex 4 - metoden för hållbara medarbetarindex satte banken samma målnivå för hela koncernen, Internutbildningar 2021 2020 2019 Antal utbildningstimmar Utbildningskostnader per FTE (kr) – varav obligatorisk – varav ej obligatorisk – varav kvinnor – varav män Utbildningstimmar per FTE – varav män – varav kvinnor – varav chefer – varav specialister Genomförda utbildningar – etik (antal) – hållbarhet inklusive klimat (antal) – motverka penningtvätt och Antal rådgivare med Swedsec licens 4 Antal anställda som genomförde den 4 sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar även Sparbanker. Medarbetare som har fått utbildning i att motverka per region (%) 2021 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Totalt koncernen 98 98 Medarbetare som har fått utbildning i att motverka per kategori (%) 2021 2020 Chefer Specialister Medarbetare som har fått utbildning i anti-korruption 2021 Antal medarbetare Procentandel av totalen Estland 2 303 90 Chefer Specialister Lettland 1 678 88 Chefer 88 Specialister 88 Litauen 2 268 89 Chefer Specialister Sverige 8 437 85 Chefer Specialister Total 14 686 87 220 Hållbarhetsnoter Totalt antal anställda 2021, uppdelat på kön 1 Kvinnor Män Total Heltid Deltid Summa 11 011 6 525 17 536 Totalt antal och andel anställda per anställnings avtal 2021, uppdelat på kön 1 Kvinnor % Män % Total Permanent Temporär Summa 11 011 63 6 525 37 17 536 Totalt antal anställda per anställningsavtal 2021, uppdelat på region 1 Sverige Estland Lettland Litauen Total Permanent Temporär Summa 9 956 2 710 2 099 2 771 17 536 antalet medarbetare under året är relativt konstant. Antal 1 och andel nyanställda uppdelat på kön, åldersgrupp och land, % 2021 2020 2019 Kvinnor Män Sverige Estland Lettland Litauen Antal 1 och andel av personalomsättning upp delat på kön, åldersgrupp och land, % 2021 2020 2019 Kvinnor Män Sverige 8,8 Estland Lettland Litauen Totalt koncernen 10,3 6,8 9,7 Löneskillnad kvinnor jämfört med män, chefer 1 per land, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Totalt –29 –30 –31 denna kategori. Löneskillnad kvinnor jämfört med män, chefer nivå 1–3 per land, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Totalt –27 Löneskillnad kvinnor jämfört med män, specialister per land, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Totalt –31 –32 –32 Löneskillnad kvinnor jämfört med män, alla anställda per land, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Totalt –32 Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2021 2020 2019 Andel av medarbetare med kollektivavtal eller lokala överenskommelser eller som omfattas av arbetsrätten – Sverige Andel av medarbetare som omfattas av oberoende fackförbund eller kollektiv avtal med arbetare från olika länder där Swedbank är verksam. Utbildningsnivå, % 2021 2020 2019 Sverige Universitetsexamen Annan universitetsutbildning Gymnasieutbildning Annan utbildning Estland Universitetsexamen Annan universitetsutbildning Gymnasieutbildning Annan utbildning 7 Lettland Universitetsexamen Annan universitetsutbildning Gymnasieutbildning Annan utbildning Litauen Universitetsexamen Annan universitetsutbildning Gymnasieutbildning Annan utbildning 221 Hållbarhetsnoter Antal medarbetare som erhållit prestationsutvärdering Antal medarbetare som godkänt prestationsutvärdering Procentandel medarbetare som erhållit prestations utvärdering Procentandel medarbetare som godkänt prestationsutvärdering 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 Män 5 987 6 296 5 163 4 695 100 100 86 75 Chefer Specialister 87 Kvinnor 9 185 10 108 8 594 8 156 100 100 94 81 Chefer 88 Specialister Total 15 172 16 406 13 757 12 851 100 100 91 78 Åldersfördelning per land, % 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland 7 7 Litauen Åldersfördelning ledning och styrelse, % 2021 2020 2019 Koncernledningen 87 Styrelsen 1 78 222 Hållbarhetsnoter Väsentliga frågor: Säkra och stabila IT-system Ansvarsfull bolagsstyrning Affärsetik • • Redan i december 2021 hade Swedbank en verksamhet som följer kraven i den nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som krävts för större organisationer. Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och Affärsetik på Swedbank Swedbank har nolltolerans mot all typ av korruption. Bankens anti-korruptions- arbete struktureras i ett ”ABC Framework” som består av Swedbanks policy för motverkande av mutor och korruption (ABC policy) samt koncernövergripande instruktioner som ger vägledning till bankens enheter och anställda i frågor om förebyggande åtgärder mot korruption. I Swedbank är det varje enhet samt som de är exponerade mot samt att utgöra nödvändiga åtgärder för att mildra En viktig del för att kunna mildra och hantera bankens korruptionsrisker är att anställda har tillräcklig kunskap inom området. Detta innebär att alla anställda samt konsulter som arbetar inom koncernen har genomgått en obligatorisk gene - rell anti-korruptionsutbildning när de börjar på Swedbank. Därefter ska utbildningen genomgås årligen för att säkerställa fortlöpande kunskap. Anställda som arbetar inom funktioner som har större risk att utsättas för korruption så som exempelvis anställda inom inköp, HR och rådgivning har anpassade anti-korruptionsutbild - ningar som genomförs mer frekvent. Strategi och styrning för informationssäkerhet Informationssäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne vars utveckling banken följer noga. Det är ett viktigt område för olika intressenter där tillsynsmyndigheter, kunder, samarbetspartners och samhället i stort har ökade krav och förväntningar. Swedbank jobbar konstant med att förstå hotbilden och bedöma om och var sår - säkerställa en god hantering av informationssäkerhet har bankens vd beslutat om strategin tillsammans med bankens styrelse. Styrelsen rådger och tar del av bankens risk- och hotbildsbedömning inom området och har även genomgått utbildning inom området. Swedbanks strategi för informationssäkerhet beskriver strategiska mål samt vision om önskat läge. I bankens nya strategiska riktning och stödjande strategier och stärka informationssäkerhet, för att stötta verksamhetsmål och förändring, hantera informationssäkerhetsrisker och stärka styrning och lagefterlevnad. Swed - denna strategiska riktning, ett förändrat hot- och risklandskap och nya krav. Fram- över kommer ett större fokus läggas på att arbetet är mer enhetligt och gemen - samt utöver just informationssäkerhet för att stärka bankens digitala och operativa resiliens, och framförallt motståndskraft mot allvarliga cyberattacker mot Swed - bank och nära tredjeparter. Arbetet med informationssäkerhet i Swedbank leds av bankens Chief Information att leda och koordinera utveckling och implementation av bankens lednings system ramen för bankens ledningssystem regleras krav utifrån styrdokument och vägled - ningar, samt det kontrollramverk som är baserat på ISF Standard of Good Practice, vilket styr hanteringen av alla skydd och kontroller som banken använder för att skydda sin information och sina kunders information. Flera andra funktioner till - handahåller viktiga förmågor inom informationssäkerhet, bland annat IT-organisa- tionen DBIT. Information Security Managers är utsedda i samtliga affärsområden och relevanta gruppfunktioner som stöd till ledande befattnings havare. Funktioner för säkerhetsincidenthantering och löpande proaktiv säkerhetstestning av bankens sina informationssäkerhetsförmågor och motståndskraft. För att säkerställa hög standard på Swedbanks informationssäkerhet genomförs externa revisioner och tredje parts attestering som minst årligen. Swedbank genomför återkommande säkerhetstester, såsom intrångstester för kritiska och nya applikationer, system och infrastruktur, samt även avancerade simulerande tester, så kallade ”red-teaming”-tester. Testerna innebär att en cyber- attack under kontrollerade former simuleras mot en organisations anställda, pro - - bättra motståndskraften. Utöver testerna så genomsöker banken löpande alla IT-system efter sårbarheter. Funktionen för incidenthantering, Swedbank SIRT, är en ackrediterad SIRT-orga - Banken har ett försäkringsskydd som täcker vissa av bankens kostnader som kan uppstå i samband med en cyberincident. Swedbank har ett rigoröst ramverk för att hantera informationssäkerhetsrisker som uppstår när verksamhet och uppdrag läggs ut till leverantörer. I samband med upphandling analyseras om leverantören kan leva upp till Swedbanks informationssäkerhetskrav, vilka sedan inkluderas informations säkerhet, vd:s Instruktion för informationssäkerhet. För att uppnå ett väl fungerande informationssäkerhetsarbete är det viktigt att främja en säkerhetsmedveten kultur i banken. Alla medarbetare behöver förstå vik - ten av god säkerhet i det dagliga arbetet och ges möjlighet att utveckla sina egna säkerhetskunskaper och kännedom om aktuella säkerhetshot. Det är obligatoriskt för alla Swedbanks anställda att genomföra utbildning i informationssäkerhet som även inkluderar dataskyddsförordningen. Banken har även skräddarsydda åtgärder till hur misstänkta händelser ska rapporteras. Individens rättighet stärks med dataskyddsförordningen (GDPR) Swedbank har stor vana att lagra och hantera kunders personuppgifter och det är viktigt att kunden känner sig trygg med hur banken hanterar personuppgifter. Person uppgifter är en viktig del i den dagliga bankverksamheten och används till exempel vid kundundersökningar, vid dagliga banktjänster och marknadsanalyser. Att hantera personuppgifter är även av största vikt för att förebygga och utreda brott samt att kunna genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar. För att säkerställa att GDPR följs har banken processer på plats för behandling av person - uppgifter. Swedbank har till exempel utsett dataskyddsombud som agerar kontakt- personer och ger råd vid svårare ärenden och samarbetar vid behov med Integritets- skyddsmyndigheten. Dataskyddsombuden agerar oberoende och ska särskilt beakta ärenden utifrån den registrerades synvinkel. Nätverket av dataskydds- Visselblåsning säkerställer efterlevnad Swedbanks verksamhet ska kännetecknas av bankens värderingar; öppen, enkel och omtänksam. Bankens koncernövergripande process för visselblåsning upp- manar alla medarbetare och externa intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis kränk - ningar, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks kon- cernpolicyer. Verktyget är tillgängligt på alla språk i bankens hemmamarknader nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som krävts för större organisationer. Det visar på att Swedbank tidigt insett vikten av att risker och oegentligheter upptäcks och åtgärdas på ett systematiskt och objektivt sätt. - samheten i Estland och sex rapporter avser Lettland respektive Litauen. Av dessa H7 Affärsetik och informationssäkerhet 223 Hållbarhetsnoter Informationssäkerhet, dataskydd och motverkande av brott 2021 2020 2019 Antal misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) 1 rapporterade – varav Sverige – varav Estland – varav Lettland – varav Litauen Antal misstänkta transaktioner avseende (SAR) 1,2 rapporterade – varav Sverige – varav Estland – varav Lettland – varav Litauen Visselblåsning, rapporter Behandling av personuppgifter Antal förfrågningar/klagomål från regist - rerad part till dataskydds ombud, totalt 2 8 – varav Sverige 7 – varav Estland – varav Lettland – varav Litauen Antal förfrågningar/klagomål från tillsyns - myndighet, totalt 7 – varav Sverige – varav Estland – varav Lettland – varav Litauen att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmani- pulation och olovligt röjande av insider information (MAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terrorist- Väsentlig fråga: Samhälls engagemang • • Volontärarbetet bland medarbetarna visar på stort engagemang Samhällsinvesteringar, Mkr Antal föreläsningar Privatekonomisk utbildning av unga Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om privatekonomi och om hur olika livsval påverkar framtiden. Swedbank träffar många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att privatekonomi lyfts skapen ökar hos tusentals barn och unga, oavsett vilken bakgrund och vilka för - kunskaper de har. I Sverige är initiativet Ung ekonomi ett samarbete med sparbankerna och spar - skolor på arbetstid. På grund av pandemin hölls alla föreläsningar online. I Lettland skolprogram ”Ready for Life”. Programmet gav också utbildningsmaterial till Lettland och Sverige har ett utbildningsmaterial också tagits fram och används för digitala presentationer och i Litauen har en ny bok om privatekonomisk utbildning boken skänktes även till förskolor och folkbibliotek i hela landet. Tillsammans med Ekonomiska museet i Sverige har Swedbank även tagit fram Programmet är en kombination av Swedbanks Ung Ekonomi-föreläsningar och museets aktuella utställningar. domar kan komma för att ta del av digitala föreläsningar, virtuella rundturer och annat utbildningsmaterial. Swedbanks medarbetare i Estland har möjlighet att under arbetstid gästföreläsa, online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattfor - men Back to School. Under året organiserade Swedbank Litauens största satsning - andra viktiga ämnen. ekonomi. Genom lokala föreläsningar, såväl fysiska som digitala, informerar och guidar bankens medarbetare de som vill ha hjälp att komma igång med digitala tjänster. Folkbildning bedrivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärk - samma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar seminarier med privatekonomiska teman och andra aktuella ämnen kopplade till bankens samhällsengagemang. H8 Samhällsengagemang 224 Hållbarhetsnoter Socialt engagemang i tiden - - talangmatchningsbolaget Gigstr lanserades Växla jobb som möjliggör för svenska företag att byta personal med varandra för att stötta behovet av personalväxling till I Lettland och Estland är Swedbank engagerad i projekt där universitetsstudenter med examen, och de som vill byta karriär, vidareutbildas till lärare och därmed kan bidra till att skapa ett mer jämlikt utbildningssystem. Lärarna placeras i skolor med tagare i Lettland. Swedbank deltar varje år vid de årliga politikerveckorna i Almedalen och Järva, främja dialogen mellan politiker, företag och andra delar av samhället. På grund av och var medarrangör av den årliga demokratifestivalen LAMPA, som hölls både - barhetsrelaterade evenemang och hållbarhetsprogram för ungdomar. I Litauen samarbetade Swedbank med Food Bank, med målet att betona vikten av håll- barhet, ansvarsfull konsumtion och miljöskydd. Där initierades även hållbarhets - utveckling för allmänheten. är ett annat viktigt engagemang med fokus på att förebygga mobbning i skolor, inom idrotten och på nätet. Som en del i detta samarbete, så ingår ett antimobb - ningsskydd i hemförsäkringen, som ger stöd och ersättning till den som drabbas. Hälsa och rörelse är också en central samhällsfråga. Förutom hälsoaspekten har det visat sig vara en väg in i samhället där många nyanlända i Sverige hittar en väg till integration. Banken sponsrar olika former av idrottsaktiviteter, främst med fokus på ungdomar och ofta inom fotboll. Under sommaren deltog banken i fot - där idrottande inte är en självklarhet. I Estland är Swedbank en av grundarna av Estonian Health Tracks som erbjuder - land stödjer Swedbank Lettlands olympiska kommitté och deras olympiska månad som arbetar med skolor och ungdomar för att inspirera och uppmuntra dem att Samarbete för entreprenörskap och innovation För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med - arbetstillfällen. Ung Företagsamhet i Sverige och Lettland och Alla Kan i Litauen är olika typer Swedbank en av medarrangörerna till en av de största företagsfestivalerna investerare, universitetsstudenter, specialister och entusiaster från hela världen för att förnya, pitcha och diskutera ämnen som företag, nystartade företag, innovation och framtida teknologier. I Litauen organiserade Swedbank även initiativet ”Alla kan – Small Business Academy” med uppdraget att stödja hållbar tillväxt i små- Tio företag valdes ut för att få egna mentorer och metoder att följa för att förbättra sina verksamheter. Starkt engagemang bland medarbetarna donationsportalen ”I love to help”. Det är den största webbplatsen i Estland som samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att bistå till positiv samhällsutveckling i utsatta områden. Alla anställda på Swedbank i Estland har Good Deeds. I Lettland driver Swedbank ett program för medarbetar engagemang där anställda frivilligt ställer upp för att hjälpa andra människor och samhället genom att ge sin kunskap, kraft, tid och andra resurser. I Litauen heter Swedbanks volontärprogram We Care. Även här har med- arbetarna möjlighet att under arbetstid ställa upp som volontärer inom en lång Samhällsinvesteringar, mkr 2021 2020 2019 Samhällsinvesteringar totalt 117 101 104 – varav Sverige – varav Estland 7 – varav Lettland 7 – varav Litauen 7 Humanfond. Samhällsinvesteringar per engagemang 2021, % Sverige Estland Lettland Litauen Sponsring av samhällsaktiviteter Betald arbetstid som anställda engagerat sig Administrativa kostnader Produkter och tjänster med ett socialt samhällsvärde Gåvor från kunder via bankens produkter och tjänster Antal föreläsningar 2021 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Inklusive sparbanker. 2021 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, % mkr % Totala intäkter Räntor betalda till allmänheten (inlåning) Insättningsgarantiavgifter Resolutionsavgifter Ej avdragsgill moms Sociala avgifter och pensioner 8 Leverantörsbetalningar, hemmamarknader Föreslagen utdelning till aktieägarna 225 Hållbarhetsnoter Väsentliga frågor: Främjar hållbar kredit givning Främjar hållbara investeringar • Inom bankens kärnprocesser, investering, kreditgivning och inköp, genomförs hållbarhetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett viktigt område som ligger till grund för bedömningen. Mänskliga rättigheter är ett av fyra områden i bedömningen om bolag kan ingå i Swedbank Roburs fonder. Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader där banken är verksam. Som utgångspunkt för Swedbanks aktiva arbete i att respektera mänskliga rättigheter, följer Swedbank FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och FN:s initiativ Global Compact. Swedbank fokuserar på att företag är medvetna om människorättsrisker och arbetar med Swedbank har en koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter, antagen av styrelsen, som tydliggör bankens ansvar att vidta försiktighetsåtgärder och före - bygga kränkningar av mänskliga rättigheter. Swedbanks uppförandekod tydliggör också medarbetares ansvar att agera i enlighet med Swedbanks värderingar om respekt för allas lika värde. Utifrån detta bedöms risker relaterade till mänskliga rättigheter i processer och affärsbeslut kontinuerligt. Detta innebär bland annat att bankens kärnprocesser – investering, kreditgivning och inköp – genomgår hållbar - hetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund - med centrala för bedömning om människorättsrisker. förstå, visa och agera på potentiell och faktisk påverkan på mänskliga rättigheter. Fokus har varit på kärnprocesserna investering, kreditgivning och inköp samt Swedbanks interna arbete. Med hänsyn till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har utvärderingen berört effektiviteten av Swedbanks - pat utrymme för banken att se över metodernas effektivitet och utvecklingsbehov för att vidare avancera Swedbanks arbete för mänskliga rättigheter. Följande delar av noten beskriver hur dessa kärnprocesser, inklusive det interna arbetet, beaktar skälig aktsamhet i sin operationella kontext. I Swedbanks kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänsk - liga rättigheter är en grundläggande fråga. Vid analysen diskuteras risker med kunden kopplat till exempelvis företagets produktionskedja, och om företaget har produktion, inköp eller försäljning i högriskländer är dess förmåga att kunna han - också företagets förståelse för dess potentiella risker att kränka mänskliga rättig - heter samt om sådana risker berörs systematisk i företagets operationella verk- samhet. Som stöd till hållbarhetsanalysen har rådgivare sektorriktlinjer som adres- serar utmärkande hållbarhetsrisker för respektive sektor för att underlätta dialogen och minimera potentiella och faktiska risker som är vanligt förekommande i före- tagets operationella kontext. Exempelvis analyseras och upplyses företag som verkar inom gruv- och metallindustrin på frågor som berör respekt för lokalbefolk - ning, förutsättningar för jämställdhet och säkerhet på arbetsplatser. Om ett företag bedöms ha betydande hållbarhetsrisker går ärendet vidare till en kreditkommitté uppföljning gällande företagets hållbarhetsaspekter. I den årliga uppföljningen av mänskliga rättigheter. Swedbank Roburs investeringsprocess inkluderar analys av samtliga innehav avseende hur de lever upp till internationella konventioner och deklarationer avse - ende mänskliga rättigheter med utgångspunkt från bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella bolag samt ILO:s kärnkonventioner. Innan investering görs även riskbedömningar där mänskliga rättigheter ingår, som utgår från risk kopplad till frågor. För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga rättig heter har Swedbank Robur dialoger med bolag. Det förs olika typer av dialoger: - ningslista; vid uppföljning av incidenter; som en del av en hållbarhetsanalys; tema- dialoger om mänskliga rättigheter, samt; intressentdialoger med företag där fon- derna är stora ägare. Barn är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utvecklat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter, vilket bland annat används i arbetet med att påverka bolag. Ett koncernövergripande ställningstagande kring försvarsindustrin har antagits, sektorn, och är ett skydd för brott mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen och kontroversiella vapen, vilket innebär att - håller eller handlar med dessa vapen. Jämställdhet och mångfald i bankens verksamhet Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatorisk utbildning inom håll- barhet som bland annat berör jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika bakgrund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens marknadsföring. För att stärka medarbetares arbetsförhållande ytterligare arbetar Swedbank med, förutom grundläggande utbildning, fortlöpande dialog mellan chefer och med- arbetare. Koncernledningen verkar för en utveckling på området vilket innebär ett tyd ligare fokus på att integrera perspektiven i affärer. För mer info om Swedbanks Swedbanks interna arbete som berör frågor om mänskliga rättigheter utvärde - där arbetssätt och aktiviteter diskuteras och analyseras för att öka bankens för- ståelse i vad som kan förorsaka eventuell skada. Den fortlöpande utvärderingen ger Swedbank möjlighet att arbeta proaktivt och utföra lämpliga åtgärder. Detta förhållningssätt har lett till förändring i exempelvis arbetsprocesser, intern utbild - Utvärdering i leverantörskedjan Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps- placerad, vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Där - till ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer där förväntningarna mot för att undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks - ändra konsekvensläget av mänskliga rättigheter. Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet av mänskliga rättigheter och banken förväntar sig därmed att samtliga leverantörer leverantör i vissa fall, beslutar om passande åtgärdsprocess(er). Det kan exempel - vis handla om krav på åtgärder av operationell process utan dröjsmål. H9 Mänskliga rättigheter 226 Hållbarhetsnoter Väsentliga frågor: Ansvarsfull bolagsstyrning Affärsetik • Skatt är en viktig hållbarhetsfråga och Swedbank strävar efter öppenhet Rapportering i enlighet med den nya GRI- som inkluderar upplysningar om skattestrategi, styrning och riskhantering. Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver sin verk- samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som gäller banken och bankens kunder. en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy till - gänglig på swedbank.com/hallbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte. Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skatte- kostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar trans - parent i all sin kommunikation med skattemyndigheter i samtliga relevanta länder och verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndig- alternativa tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna. Swedbanks ekonomiska bidrag Förutom betalning av bolagsskatt är Swedbank en betydande arbetsgivare på sina Swedbank betalar sociala avgifter för sina anställda bidrar banken till att stärka den sociala tryggheten. Swedbank har även stora nettokostnader för moms. Där- utöver betalar Swedbank bankavgifter i form av resolutionsavgift och insättnings- Skatt i verksamheten Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för skatteundandragande. Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra bedömningar kan transaktioner lyftas till en koncerngemensam etikkommitté för prövning. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privat kunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer taganden vad gäller skattefrågor till exempel i Swedbanks sektorriktlinjer samt Intern styrning av skattehantering Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen. Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att rätt resurser och kom - petens tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelningarna Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevnaden inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncernbola - gens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan dotterbolagens effek- tiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens skatte mässiga internprissättning. Vidare granskar bankens kontrollfunktioner risk - baserad regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyndigheter på bankens hemmamarknader och amerikanska skattemyndigheten gällande efter- skatte posten samt hållbarhetsredovisningen. All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där varje affär, relation och aktivitet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållnings - sätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att minska skattekostnader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och andra intressenter ska kunna rapportera misstankar om förhållanden som inte ligger i linje med bankens värderingar, policys eller etiska normer inklusive Swedbanks skattepolicy (så kallade visselblåsningsrutin). Swedbankkoncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en årlig väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av Swedbanks intressenter. Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning. H10 Skatt 227 Hållbarhetsnoter 2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Totalt Verksamhet RB, WB, AM, RB, WB, AM, RB, WB, AM RB, WB, AM RB, WB, AM RB, WB, RB, WB RB, WB Under avveckling RB, WB Antal anställda 16 565 Externa intäkter, mkr 46 890 Koncerninterna intäkter, mkr 1 695 Rörelseresultat, mkr 25 817 Materiella till - gångar, mkr 5 523 Betald bolags - skatt, mkr –78 4 231 Bokförd aktuell bolagsskatt, mkr 7 4 645 Ej avdragsgill moms, mkr 1 681 Sociala avgifter, mkr 2 262 Resolutions- avgifter, mkr 792 Insättnings- garanti avgifter, mkr 460 Effektiv skatte - sats exkl. uppskjuten skatt 18,0 Landets standard- Avvikelse aktuell/ standardskatt (–540) Förklaring avvikelse aktuell/ standardskatt (mkr) Annan skattesats försäkrings- rörelse –200 Andel i intresse - företag redovisas efter skatt –201 Ej avdragsgill ränta på efter - ställda skulder 159 Temporära skill - nader (skatte- pliktigt vid annan tidpunkt) –129 Lettland beskattas vid utdelning (temporär skillnad) –143 Differentierad skattesats inom landet –13 –13 228 Hållbarhetsnoter Om hållbarhetsredovisningen År 2021 är det trettonde året i rad som Swedbanks redo visning följer Global Reporting Initiative (GRI) Standards för håll barhetsrapportering. GRI-redovisningens avgränsning kopplas till de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys och påverkansanalys. Datainsamling och beräkningsmetoder Ett stort antal interna och externa system har används för datainsamlingen till rapporten. Den data som förekommer i hållbarhetsredovisningen rapporteras in De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data och statistik som presenteras för respektive hållbarhetsnot, redovisas nedan: H1 Tillgängliga banktjänster: informationen i avsnittet samlas främst in via gemensamt ägd av svenska banker för att underlätta Swish-betalningar i realtid. H2 Hållbara investeringar: informationen avseende fondförmögenhet per fond internt baserat på data från externa leverantörer, hållbarhetsanalys och loggning av dialoger genomförs i en intern applikation på Swedbank Robur med underlag från informationen avseende företagsutlåning hämtas från in från interna och externa system och informationen rörande hållbarhetsanalyser H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier Risk & Contract Management och en extern digital plattform. H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säker - hetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från bankens leveran törer. Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en extern leverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrations- system. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än ordinarie hållbarhetsredovisning. H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildnings - data från den interna utbildningsportalen. H7 Affärsetik och informationssäkerhet: data över misstänkta ordrar och trans- aktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/ för visselblåsning registreras via interna system och hanteras av Compliance enheten, PayEx är inte inkluderade. H8 Samhällsengagemang: system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för Swedbank. H9 Mänskliga rättigheter: hållbarhetsanalys inom Swedbank Robur baseras på H10 Skatt: visningssystem samt HR-system. Förändringar, omräkningar och avsteg Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten.Swedbank rapporterar i enlighet med GRI Standards nivå core men gör några få avsteg som GRI Standard Orsaker till avsteg Förklaring Information ej tillgänglig och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nyckeltal för koncernen som helhet kan därför inte presenteras. Swedbank arbetar aktivt för att utveckla bankens riskutvärderingar. Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren. Information ej tillgänglig Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren. 229 Rapporter och noter GRIContent Index - - hetsanalys och påverkansanalys. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete - frågor där GRI-upplysningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en hållbarhetsredovisning är i linje med GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende rapportens innehåll; principen om intressent involvering, principen om väsentlighet, principen om håll barhetssammanhang och principen om fullständighet. Upplysningens nummer Upplysningens namn Sidhänvisning Global Compact (princip nr) GRI 101: Grundläggande information 102-1 (GRI 2016) Organisationens namn Framsida 102-2 (GRI 2016) Viktigaste varumärkena, produkterna och /eller tjänsterna 102-3 (GRI 2016) Lokalisering av organisationens huvudkontor 102-4 (GRI 2016) Länder där organisationen är verksam 102-5 (GRI 2016) Ägarstruktur och företagsform 102-6 (GRI 2016) Marknader där organisationen är verksam 102-7 (GRI 2016) Organisationens storlek 102-8 (GRI 2016) Medarbetardata 102-9 (GRI 2016) Organisationens leverantörskedja 102-10 (GRI 2016) 102-11 (GRI 2016) Om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen 102-12 (GRI 2016) Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av/stödjer 102-13 (GRI 2016) Strategi 102-14 (GRI 2016) Uttalande av verkställande direktör Etik och integritet 102-16 (GRI 2016) Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policys Styrning 102-18 (GRI 2016) Organisationens bolagsstyrning Intressentengagemang 102-40 (GRI 2016) Intressentgrupper 102-41 (GRI 2016) Procent av arbetsstyrkan med kollektivavtal 102-42 (GRI 2016) 102-43 (GRI 2016) Formerna för intressentengagemang 102-44 (GRI 2016) som tagits Redovisningspraxis 102-45 (GRI 2016) Organisationsstruktur inkl. redogörelse för enheter som ingår alt. exkluderas 102-46 (GRI 2016) samt hur rapporterings principerna har implementerats 102-47 (GRI 2016) 102-48 (GRI 2016) Effekten av och orsaken till omräkning av data/information 102-49 (GRI 2016) 102-50 (GRI 2016) Redovisningsperiod 102-51 (GRI 2016) Senaste redovisningen 102-52 (GRI 2016) Redovisningscykel 102-53 (GRI 2016) Kontaktpersoner för rapporten 102-54 (GRI 2016) 102-55 (GRI 2016) 102-56 (GRI 2016) Referens till extern granskning 230 Rapporter och noter Hållbarhet GRIÄmnesspecifika upplysningar Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer initiativet Global Compacts lysningar saknats har egna upplysningar använts, därför saknar dessa upp- lysningsnummer. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst Upplysningens nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning Global Compact (princip nr) Affärsetik GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 201: Ekonomiskt resultat Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde Redovisning av årets skatt Redovisning av årets resultat GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 401: Sysselsättning Nyanställningar och personalomsättning GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd Andel anställda som får regelbunden prestationsutvärdering GRI 405: Mångfald och lika möjligheter Ekonomiskt stabil bank GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 201: Ekonomiskt resultat Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde Resultat och räntabilitet Kapitaltäckningsgrad Utdelning per aktie Hållbara investeringar GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande 231 Rapporter och noter Upplysningens nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning Global Compact (princip nr) Hållbar kreditgivning GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljö- effekter per affärsområde och syfte Verka för klimatomställning GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 302: Energi Intern energianvändning GRI 305: Utsläpp Utsläppsintensitet av växthusgaser GRI 306: Avfall Genererat avfall GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 205: Antikorruption Andel av verksamheten som granskats med avseende Kommunikation och utbildning om anti-korruptionspolicys och tillvägagångssätt Andel av leverantörer riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter Andel av innehav i fondportföljerna riskut värderade utifrån affärs etiska aspekter Antal företagskunder riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter Antal misstänkta ordrar och transaktioner rapporterade 232 Rapporter och noter Hållbarhet Upplysningens nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning Global Compact (princip nr) Samhällsengagemang GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen GRI 201: Ekonomiskt resultat Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde Samhällsinvesteringar Ansvarsfull bolagsstyrning GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen Ersättningar inom Swedbank GRI 201: Ekonomiskt resultat Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden Bolagets inställning till skatt Skattestyrning, kontrollramverk och riskhantering Intressentdialog och hantering av skatteangelägenheter Land-för-land-rapportering Säkra och stabila IT-system GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen Antal klagomål från registrerad part till dataskydds ombud Antal klagomål från Datainspektionen Hög tillgänglighet GRI 103: Hållbarhetsstyrning Förklaring av väsentlighet och avgränsningar Styrning Utvärdering av hållbarhetsstyrningen Tillgänglighet i digitala kanaler, 233 Rapporter och noter PRB Självutvärdering redovisning Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bank- Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning Princip 1: Inriktning Swedbank kommer anpassa affärsstrategin så att den överensstämmer med och bidrar till De globala målen för hållbar utveckling, Parisavtalet och andra relevanta ramverk, både utifrån individens och samhällets perspektiv. 1.1 Beskrivning av affärsmodell • Swedbank är en av de ledande bankerna för de många hushållen och företagen på de fyra hemma marknaderna: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbanks huvudsakliga verksamhet bedrivs inom produktområdena lån (bostäder och kommersiella fastigheter) och betalningar (kort och betalningsförmedling) samt sparande (fonder, aktier och inlåning). • institutioner. • samt tillverkningsindustri. 1.2 Beskrivning av affärsstrategins inriktning • Genom att varje dag erbjuda relevant rådgivning, service och produkter till bankens många kunder på hemmamarkna- derna kan Swedbank ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. Läs mer om Swedbanks hållbara affärs- Princip 2: Påverkan och målsättning Swedbank kommer kontinuerligt att öka bankens positiva påverkan och samtidigt minska den negativa påverkan samt hantera riskerna kopplats till människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att möta detta kommer Swedbank att anta och publicera mål inom de områden där bankens påverkan har störst effekt. 2.1 Påverkansanalys • En portföljövergripande påverkansanalys är genomförd på koncernnivå under året. Verktyget som tillämpades i och företagsmarknaden i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och kapital- marknadsprodukter omfattades inte av analysen. • Swedbank kommer att arbeta tillsammans med sektorer där banken kan ha en möjlighet att påverka i en positiv riktning, 2.2 Målsättning • sätta validerade vetenskapsbaserade klimatmål för alla tillgångs klasser med tillgänglig metod från SBTi. För att utveckla nämnda målet är en central del i Swedbanks strategiska inriktning inom klimat och inriktar sig på sektorer där banken - bedömer att de antagna målen inte utgör en risk för negativ påverkan på samhället och de globala hållbarhets målen. Banken anser dock att det är viktigt att löpande utvärdera detta. 2.3 Plan för målimplementering och övervakning • Målen innefattar hela koncernen och implementeras på ledningsnivå inom respektive affärsområde och relevant koncern- funktion som en del av bankens ordinarie aktivitetsplanering och strategiska riktning. Det betyder att målen följs upp löpande under året. Ett koncernövergripande projekt med representanter från bankens olika affärsområden, gruppfunktio- ner och dotterbolag etableras för att arbeta fram klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Klimat- målen implementeras i verksamheten och kan därmed mätas och följas upp löpande i enlighet med ordinarie målupp- följning. Detta innefattas även av Swedbanks femåriga transformationsplan som utvecklats under året. • möjlig het att minska påverkan på klimat och resursförbrukning anser banken att det är viktigt att utveckla den håll - 2.4 Process för måluppfyllande • Utvecklingen av hur målen uppfylls följs löpande internt och rapporteras publikt som en del av nästkommande års hållbarhets redo visning. Princip 3: Kunder Swedbank kommer att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter som skapar gemensamt välstånd för nuvarande och framtida generationer. 3.1 Policys och processer • Swedbanks styrande hållbarhetsramverk, policys (antas av styrelsen), instruktioner/ställnings taganden (antas av vd) och sektor rikt linjer är implementerat i banken och uppdateras årligen. Resultat av bankens policys inom hållbarhet • De regleringar som har antagits på EU-nivå kopplat till EU:s gröna giv och EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi är ett stöd för Swedbank i arbetet med att uppmuntra till hållbara val i kundmöten. 3.2 Uppmuntra hållbara metoder och aktiviteter • Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att främja en hållbar tillväxt är det centralt för Swedbank att allokera kapital till verksamheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställning som behövs. 234 Rapporter och noter Hållbarhet Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning Princip 4: Intressenter Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt att konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter för att uppnå de globala målen. 4.1 Intressentengagemang och partner skap • Kommunikation med bankens intressenter är av stor vikt för verksamheten och en löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvudintressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare/investerare och samhälle/ omvärld. Frågor som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under året redogörs för på • en enkät kring hur Swedbank bör prioritera olika hållbarhetsfrågor. Viktiga områden som prioriterades högt var säkra och stabila IT-system samt affärsetik. • Swedbank har etablerade partnerskap med målet att utveckla och leverera lösningar för hållbar produktion och konsumtion. Ett exempel är bankens partnerskap med Gigstr där initiativet Växla jobb ger företag möjlighet att byta personal med Payment Platform). Detta är ett bankgemensamt bolag som ägs av de sex större nordiska bankerna, vars syfte är att främja handeln inom och mellan våra nordiska länder. Det gör vi genom att bygga en ny gemensam, modern och kost- nadseffektiv infrastruktur för clearing och avveckling för den nordiska betalmarknaden. Princip 5: Styrning och fastställelse av mål Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa principer genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur av ansvarsfull bankverksamhet. 5.1 Styrningsstruktur • Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur vilket är en förutsättning för att skapa lång- siktigt värde för bankens ägare och övriga intressenter. Swedbanks policys, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Läs mer om Swedbanks hållbarhetsstyrning på sidorna • Swedbank har etablerat en hållbarhetskommitté som har som syfte att stödja vd och koncernchef för en effektiv hante- ring och styrning inom hållbarhet. Medlemmarna representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner. Hållbarhet är ordförande i kommittén. Hållbarhetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken. 5.2 Initiativ och åtgärder • 5.3 Styrningsstruktur för implementering av principerna • Styrningsstrukturen och ett ökad fokus på hållbarhet stödjer Swedbanks implementering av principerna. Swedbank har etablerat två koncernövergripande mål som ett resultat av påverkansanalysen av bankens portfölj. Nyckeltal för målupp- följning beslutade av bankens koncernledning är implementerade inom relevanta affärsområden och koncernfunktioner och följer bankens ordinarie aktivitetsstruktur. Som stöd i arbetet att uppnå målen har antalet produkter med hållbar- hetsinriktning utökats, ett tydligare fokus på hållbarhet i rådgivningen har etablerats och ett omfattande utbildnings- program inom klimat har lanserats för att lyfta kunskapsnivån hos bankens medarbetare. En noggrann uppföljning av målen görs löpande. Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring bankens bidrag till de globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter kring dessa. 6.1 Framsteg rörande imple menteringen av principerna för ansvarsfull bank verksamhet resultatet av den genomförda påverkansanalysen och bankens antagna mål och resultaten av målen. Exempel på bankers rapportering av principerna och arbetet med att implementera dessa. Swedbanks ambition är att uppnå en dagliga arbetet. Slutsats: Swedbank anser sig ha uppfyllt kraven för framsteg rörande implementeringen av principerna för ansvarsfull bankverksamhet. 235 Rapporter och noter SASB-index Område Redovisningsvärde Kod Hänvisning IT- och informationssäkerhet kontoinnehavare. Finansiell inkludering främja småföretag och samhällsutveckling program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling Antal avgiftsfria bankkonton som tillhandahållits kunder som tidigare haft begränsad eller ingen tillgång till banktjänster Antal deltagare i samhällsinitiativ för ökad kunskap i privatekonomi riktade mot kunder med begränsad tillgång till banktjänster Integrering av miljö, sociala och styrningsrelaterade faktorer Kommersiell och industriell kreditexponering, indelat på sektor Beskrivning av tillvägagångssätt för integrering av miljömässiga, sociala och styrnings- relaterade faktorer (ESG) i kreditanalysen Affärsetik Totalt belopp av monetära förluster till följd av rättsliga förfaranden i samband med bedrägeri, insiderhandel, antitrust, konkurrensbegränsande beteende, marknadspå- Beskrivning av policy och processer rörande visselblåsning Systematisk riskhantering Global Systemically Important Bank (G-SIB) indikatorer, efter kategori Beskrivning av tillvägagångssätt för införlivande av resultat från obligatoriska och fri- villiga stress tester i kapitaltäckningsberäkning, långsiktig företagsstrategi och i annan affärsverksamhet Swedbank’s syste- matic importance indicators, tillgänglig på swedbank.com, Aktivitetsmått Kod Hänvisning TCFD-index Referens Sida Styrning a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter. b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Strategi a) b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering. c) Riskhantering a) b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. c) Mål och mätvärden a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi och riskhanteringsprocess. b) c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad. 236 Rapporter och noter Hållbarhet Hållbarhetsrapportering ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland hur Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvis ningar Sidhänvisning per område Miljö Medarbetare och Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption Affärsmodell Väsentliga risker Policy, resultat och indikatorer 1 • • Miljöppolicy • Miljöledningssystem • Ställningstagande klimat • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för ansvarsfulla investeringar • Uteslutningslistan • • Hälsa och arbetsmiljöpolicy • Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering • Policy för mänskliga rättig heter • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • • Policy för mänskliga rättig heter • Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering • Ställningstagande försvars- industrin • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för ansvarsfulla investeringar • Uteslutningslistan • • Antikorruptionspolicy • Policy för att motverka penning tvätt och terrorist- • rapportering • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för hantering av skatt • Rutin för visselblåsning • Uteslutningslistan Hantering av risker tillgänglig på swedbank.com swedbank.com swedbank.com swedbank.com 237 Rapporter och noter Styrelsens och vd:s underskrift Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredo visningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning - - - liga risker och osäkerhetsfaktorer som före taget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon- - - Stockholm den Göran Persson Ordförande Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Annika Creutzer Vice ordförand Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Jens Henriksson Verkställande direktör och koncernchef PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 238 Styrelsens och vd:s underskrift Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- - - i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och - - - - ningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kom- och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsför- Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on - - och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets- - - - styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsent- Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig - - - processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revi- sionsteam testar samtliga centraliserade system och proces- på våra instruktioner. - mål för revision och rapportering till oss som koncernreviso- - standarder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis - - - gärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. - - Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll - siella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att - risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder inne- - åtgärder har utförts. Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus - 239 Revisionsberättelse granskningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även Väsentlighet - - tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa - överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfatt- - helhet. Särskilt betydelsefulla områden - sefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredo- - men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Reservering av kreditförluster för lånefordringar - - lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo- - - - - - - - mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till viktigaste uppskattningen vid koncernens användande av modeller - - tad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Ledningen - ten för valda ekonomiska scenarier. - - - osäkerheten i framåtriktad information har ökat. Viss osäkerhet kvarstår även i år. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster. används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av - - lering har tillsammans med revisionsteamet granskat väsentliga - - - - ende källor och vårt eget professionella omdöme. - sive testning av viktiga indata i modeller för ett urval av låneavtal - - 240 Revisionsberättelse Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området - - - - - resultatet. - - - siella instrument. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen används vid värderingsprocessen. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontrol- • Testning av ansvarsfördelning; • godkännande; • • Justeringar av verkligt värde; • Test av detaljer: - - - Upplysningar:- ningen är lämpliga och tillräckliga. Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt - - dessa utredningar har avslutats per dagens datum. • • - åtaganden. effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt. Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning even- - - ningar avseende reserver och eventualförpliktelser. Vi har inte genomfört någon separat undersökning med avseende • • Genomfört möten med och gått igenom rapporter och slutsatser • förstå relevanta frågeställningar och kommunikation med rele- vanta myndigheter. - - Upplysningar:- - redovisningen. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsre- - verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern- redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget - cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och - mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig heter. - - portera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas 241 Revisionsberättelse - nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo- Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för - - hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen - höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alter- nativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte - som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska och koncernredovisningen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden - ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl- vinst eller förlust. - möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken- skapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositio- - - - gets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett - med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett Revisorns ansvar någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något • - summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot • - - ordningen. garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed - Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenska- perna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs - väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt utta- lande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande 242 Revisionsberättelse REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN Uttalanden - ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag- stadgade kravet. elektronisk rapportering. Grund för uttalanden - vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. - målsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret - - oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar - porten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller - - ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att dessa krav. god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för- fattningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta - - vanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkstäl- lande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. - - - Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten - med årsredovisningslagen. med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed grund för våra uttalanden. - förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om års- PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 243 Revisionsberättelse Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören - uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna - Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lag- - - - dering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av - - - oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar - Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och mation som redovisas och omfattar således inte framtids- orienterade uppgifter. - översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning - - - ning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. - utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig gransk- - en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en över- den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled- verksamhet. tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Uttalande Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att - tad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. PricewaterhouseCoopers AB 244 Bestyrkanderapport Marknadsandelar Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Sverige 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017 Privatmarknaden Inlåning u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Företagsmarknaden Inlåning Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Baltikum 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017 Privatmarknaden Inlåning Inlåning Inlåning Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Baltikum 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017 Företagsmarknaden Inlåning Inlåning Inlåning 245 Marknadsandelar Fem år i sammandrag Nyckeltal 2021 2020 2019 2018 2017 Lönsamhet Kapitaltäckning Primärkapital Kreditkvalitet i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u i. u Antalsuppgifter 2021 2020 2019 2018 2017 Insättnings- och uttagsautomater Kommentarer till fem år isammandrag 2021 – - - 2020 - inspektionens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader. - - 2019 – - - främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader 2018 - - 2017 - - - netto återvinningar. 246 Fem år i sammandrag Resultaträkning, mkr 2021 2020 2019 2018 2017 Provisionsnetto Summa intäkter 45 960 Personalkostnader Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar Sanktionsavgift Summa kostnader 19 984 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 25 976 Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Resultat före skatt 24 420 Skatt Årets resultat Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 19 697 Minoriteten Balansräkning, mkr 2021 2020 2019 2018 2017 Aktier och andelar Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Derivat Summa tillgångar 2 408 228 Skulder till kreditinstitut Inlåning och upplåning från allmänheten Derivat Seniora icke prioriterade skulder Summa skulder och eget kapital 2 408 228 247 Fem år i sammandrag Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet mkr 2021 2020 2019 Resultaträkning Provisionsnetto Summa intäkter 26 143 26 349 Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader 10 025 9 220 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16 118 17 129 Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Resultat före skatt 15 454 16 975 Skatt Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 12 446 13 682 Minoriteten Balansräkning, mdkr Derivat Summa tillgångar 1 476 1 433 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Summa skulder 1 409 1 368 Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital 1 476 1 433 Intäktsposter Nyckeltal 248 Tre år i sammandrag Affärssegment Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet mkr 2021 2020 2019 Resultaträkning Provisionsnetto Summa intäkter 9 033 9 182 Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader 3 624 3 468 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 5 409 5 714 Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Resultat före skatt 5 170 5 703 Skatt Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 4 306 4 888 Minoriteten Balansräkning, mdkr Derivat Summa tillgångar 362 314 273 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Summa skulder 330 290 248 Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital 362 314 273 Intäktsposter Nyckeltal 249 Affärssegment Tre år i sammandrag Tre år i sammandrag Stora företag & Institutioner mkr 2021 2020 2019 Resultaträkning Provisionsnetto Summa intäkter 8 283 8 377 Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader 4 103 4 054 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 180 4 323 Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Resultat före skatt 755 2 933 Skatt Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 1 026 2 251 Minoriteten Balansräkning, mdkr Derivat Summa tillgångar 688 647 503 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Summa skulder 657 614 475 Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital 688 647 503 Intäktsposter Nyckeltal 250 Tre år i sammandrag Affärssegment Definitioner Capital Requirement Regulations, CRR, stated in EU Regulation No 575/2013 Requirement Bruttosoliditetsgrad Exponeringsbelopp, IRK - Fallissemang kredit åtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad Förväntade förluster Genomsnittlig riskvikt Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapital avdrag. Kärnprimärkapitalrelation Likviditetstäckningsgrad (LCR) scenario. Minimikapitalkrav - Primärkapital Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital. Primärkapitalrelation Riskexponeringsbelopp - regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor tillgångar. Supplementärt kapital som uppfyller vissa krav efter avdrag. Total kapitalrelation Övrigt primärkapital krav efter avdrag. 251 Definitioner Övriga Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de Andel lån i steg 1, brutto Andel lån i steg 2, brutto Andel lån i steg 3, brutto Antal anställda Avkastning på totalt kapital - Börskurs/eget kapital Eget kapital per aktie Förfall Tiden som kvarstår till att en tillgång- eller skuldvillkor förändras eller tills dess förfallodag. K/I-tal Kreditförluster återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för Kreditförlustnivå - Lån med lättnader i villkor P/E-tal aktieägarna. Placeringsmarginal - Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation Reserveringsgrad för lån i steg 1 Reserveringsgrad för lån i steg 2 Reserveringsgrad för lån i steg 3 Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie före utspädning Räntabilitet på allokerat eget kapital genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genom- Räntabilitet på eget kapital genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Genomsnittet är Räntebindningstid Totalavkastning Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verk- Total reserveringsgrad för lån Utlåning/inlåning VaR - tidsperiod. 252 Definitioner Årsstämma • och • Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom - fälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad - Kallelse och ärenden - Utdelning - Årsstämma Kontaktuppgifter Huvudkontor Besöksadress: Postadress: Telefon: E-post: Kontaktpersoner Erik Ljungberg Telefon: E-post: Annie Ho Chef Investerarrelationer Telefon: E-post: annie.ho@ Fredrik Nilzén Telefon: E-post: fredrik.nilzen@
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.