Swedbank A

Annual Report • Feb 23, 2022

2021 Års- och hållbarhetsredovisning

Årsstämma 2022

Swedbanks årsstämma kommer att hållas onsdagen den 30 mars 2022. Mer information om Swedbanks stämmor kommer att finnas på bankens hemsida www.swedbank.se under rubriken: Om Swedbank/Bolagsstyrning. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2022.

Finansiell information 2022

Delårsrapport Kv 1	28 april
Delårsrapport Kv 2	19 juli
Delårsrapport Kv 3	27 oktober

Innehåll

Året i korthet	2
Vd-ord	4
Swedbank i korthet	7
Omvärld	8
Värdeskapande	9
Affärsmodell	12
Mål och utfall	14
Hållbarhet	18
Aktien och ägarna	30

Förvaltningsberättelse
Ekonomisk redogörelse	32
Svensk bankverksamhet	37
Baltisk bankverksamhet	38
Stora företag & Institutioner	39
Koncernfunktioner & Övrigt	40
Vinstdisposition	41

Bolagsstyrningsrapport	42
Intern kontroll	55
Styrelse	56
Koncernledning	61

Rapporter och noter, koncernen
Resultaträkning	65
Rapport över totalresultat	66
Balansräkning	67
Förändringar i eget kapital	68
Kassaflödesanalys	69
Noter	70

Rapporter och noter, moderbolaget
Resultaträkning	162
Rapport över totalresultat	162
Balansräkning	163
Förändringar i eget kapital	164
Kassaflödesanalys	165
Noter	166

Alternativa nyckeltal 197

Rapporter och noter, hållbarhet
Hållbarhetsstyrning	199
FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet	203
Taxonomi	204
TCFD rekommendationer	206
Noter	209
GRI Content Index	230

Styrelsens och vd:s underskrift	238
Revisionsberättelse	239
Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport	244
Marknadsandelar	245
Fem år i sammandrag, koncernen	246
Tre år i sammandrag, affärssegment	248
Definitioner	251
Årsstämma	253
Kontaktuppgifter	254

Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (Esef) och är publicerad på www.swedbank.com.

Året i korthet

Stärkt resultat i osäkra tider

• Fortsatt växande utlåningsvolymer
• Högre intäkter till följd av ett rekordhögt provisionsnetto
• Kostnadsutvecklingen enligt plan
• Avkastningen på eget kapital ökade till 13,2 procent målet om 15 procent ligger fast
• Näst bästa årsresultatet i bankens historia
• Fortsatt god kreditkvalitet och därmed kraftigt minskade kreditförluster
• Fortsatt stark kapital- och likviditetssituation
• Utdelning per aktie avseende 2021 föreslås till 9,25 kr (ordinarie) och 2,00 kr (extra)

Finansiell information, mkr	2021	2020
Totala intäkter	46 890	45 676
Räntenetto	26 257	26 853
Provisionsnetto	14 853	12 770
Nettoresultat finansiella poster	2 048	2 655
Övriga intäkter1	3 732	3 398
Totala kostnader	20 847	24 560
varav sanktionsavgift		4 000
Resultat före kreditföruster och nedskrivningar	26 043	21 116
Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar	56	2
Kreditförluster	170	4 334
Skatt	4 945	3 851
Årets resultat hänförligt till aktieägarna	20 871	12 929
Resultat per aktie, kr, efter utspädning	18,56	11,51
Räntabilitet på eget kapital, %	13,2	8,9
Räntabilitet på eget kapital exkl. sanktionsavgift, %	13,2	11,4
K/I-tal	0,44	0,54
K/I-tal exkl. sanktionsavgift	0,44	0,45
Kärnprimärkapitalrelation, %	18,3	17,5
Kreditförlustnivå, %	0,01	0,26

1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Året i korthet

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Året i korthet

Startskottet för en uppdaterad strategisk riktning

Den strategiska riktningen beskriver koncernens vision, syfte, värderingar, kundlöfte och grund. Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, och syftet är att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid.

28
jan

Den estniska Finansinspektionen avslutar sin utredning

Den estniska Finansinspektionen meddelade att de åtgärder som Swedbank vidtagit för att motverka penningtvätt och annan ekonomiska brottslighet var tillräckliga och att inspektionen inte hade ytterligare anmärkningar.

1 feb

Swedbank bildar baltiskt holdingbolag

Swedbanks styrelse beslutade att bilda ett baltiskt dotterbolag i form av ett holdingbolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de nuvarande dotterbankerna i Estland, Lettland och Litauen placeras. Åtgärden, som är ett resultat av utvärderingen av bolagsstyrningen, stärker styrningen både på koncernnivå och i de baltiska dotterbankerna.

28
nov

Samarbetet med Sparbankerna förnyas Samarbetsavtalet med Sparbankerna förnyades, vilket innebär att det gemensamma utbudet av tjänster och produkter når totalt 6 miljoner kunder i Sverige. Sparbankssamarbetet fortsätter att utvecklas till gagn för alla våra kunder.

24
sep

Mest älskade varumärke i Baltikum Under Baltic Brand Awards utsågs Swedbank till "Mest älskade varumärke" i samtliga tre länder och detta för tredje året i rad. Swedbank tilldelades också utmärkelsen för mest uppskattade och humana varumärke i Baltikum.

dec

Beslut om utdelning för 2019, 2020 och 2021

Sammantaget betalades 50 procent av bankens nettoresultat ut till aktieägarna för 2019 och 2020 i enlighet med bankens policy, vid ordinarie och extra bolagsstämmor under året. Styrelsen har också föreslagit att utdelningen för 2021 blir 9,25 kr (ordinarie) och 2,00 kr (extra), sammantaget 11,25 kr per aktie.

Vd har ordet

Vad har varit viktigast för Swedbank under 2021?

Att hantera pandemin har varit den största utmaningen! Vi har fortsatt att stötta våra kunder när de behövt oss. Vi har guidat företag och privatkunder i att ställa om affärer och ekonomi med kvalificerad rådgivning. Kontoren har haft öppet så långt det varit möjligt, med speciallösningar för bland annat äldre kunder. Och vi har byggt ut och byggt om kapacitet och funktionalitet i våra digitala kanaler för att möta kunderna där. Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och under pandemin har kunderna blivit allt mer digitala.

Det fortsatta arbetet med att förhindra penningtvätt har också varit viktigt. Här har vi gjort stora framsteg under året. Vi jobbar konsekvent och målmedvetet med att stänga de brister vi har haft. Att förhindra penningtvätt måste alla i samhället arbeta med tillsammans – något som vi blir bättre på men som vi aldrig blir klara med.

Slutligen är det affärsfokus som växer fram allt tydligare viktigt för bankens långsiktiga utveckling. Vår strategiska riktning där hållbarhet är kärnan utgör grunden för detta. Vi har tidigare utvecklat ett ramverk för gröna aktier. Vi har fortsatt öka bankens gröna upplåning med obligationer i olika valutor. Vi har Sveriges största fondbolag. Vi har tagit tillbaka vår marknadsledande position på bolån i Sverige. Vi är därmed ledande på bolån på alla våra fyra hemmamarknader.

Är du nöjd med det finansiella resultatet?

Det är det näst bästa resultatet i bankens historia, så visst är jag stolt. Men det finns alltid mer att göra. Vi har under 2021 upprätthållit vår starka lönsamhet och bankens aktieägare har fått utdelning motsvarande 50 procent av vinsten för både 2019 och 2020. Under 2021 levererade vi en avkastning på 13,2 procent. Vårt mål om en avkastning på eget kapital om 15 procent ligger fast. I Swedbank fokuserar vi på ett långsiktigt värdeskapande för våra aktieägare.

Du har suttit två år som vd. Vad har du uppnått?

Vi har hanterat pandemin med stark lönsamhet. Vi har förbättrat arbetet med att förhindra penningtvätt. Och slutligen har vi fokuserat på affären för att leverera på vår strategi.

En helt central fråga är att jag har justerat hur vi styr banken. Det är inte en revolution, snarare evolution, med enkelhet och tydlighet arbetar alla medarbetare mot samma mål och stöder bankens vision; att bidra till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Vi har etablerat ett baltiskt bolag där ansvar och skyldigheter tydliggörs i dotterbankerna. Och med de rekryteringar jag gjort har vi nu en stark ledning.

Jag är en av drygt 16 000 medarbetare i banken. Och vi jobbar alla med affären! Från Scrum-masters till kundrådgivare. Från Compliance till kredithandläggare. Från Narva till Trelleborg.

För egen del har mötet med kunder fått mer tid. Jag har under 2021 kunnat träffa kunder på ett helt annat sätt. Utöver digitala besök har det också varit ett antal fysiska besök. Det är verkligen en unik förmån som bank-vd att få sitta och prata med kunder. Höra hur deras vardag ser ut. Hur man som till exempel som detaljist jobbar med sina kunder och leverantörer. Förstå vad banken är för dem. Eller lyssna på medelstora företag som funderar på att expandera utanför Sverige. Eller ta del av det multinationella företagets vardag med stora komplicerade kapitalmarknadstransaktioner. Att sitta med fastighetsbolag som letar olika sätt att bli ännu grönare. Att få höra kunderna berätta om sina affärer som skapar arbetstillfällen och stärker samhället. Det är häftigt och väldigt inspirerande! Hållbarhet i praktiken.

Hur går det med digitaliseringen av banken?

Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och kunderna blir allt mer digitala. Glöm inte att vi är ett 200 år gammalt fintechbolag och har legat i framkant med kontor, bankbåt, Minuten, internetbank, app, och wearables. Så ska det också fortsätta att vara. Vår transformationsresa pågår hela tiden. Under 2021 har fokus varit på stabilitet och IT-säkerhet – resiliens – för att möta kraven i den snabba utvecklingen. Vi har även påbörjat arbetet med en ny IT-plattform för privat sparande i samarbete med vår partner FNZ. Det är en stor investering, som gör det möjligt att skapa ännu bättre lösningar för våra kunder att träffa banken när, hur och var de vill. Detta kommer helt enkelt att leda till bättre tillgänglighet, med målet att kunna bidra till ett enklare finansiellt liv för kunderna.

Penningtvättsfrågan

– är den avklarad för Swedbanks del nu?

Jag tror aldrig frågan om penningtvätt blir avklarad. Det är ett samhällsproblem. Men i takt med att utredningar stängs så lägger vi de historiska frågorna bakom oss. I det interna stora strukturella arbetet börjar vi se tydliga resultat. Vi har bättre system och rutiner på plats. Men ännu mer ska till. Världen rör sig hela tiden och de kriminella hittar hela tiden sätt att kringgå regler och system. Vi måste jobba konsekvent med detta och ligga i framkant i kampen mot finansiell brottslighet.

Historien har lärt oss att ordning och reda kräver kompetens och resurser, men att alternativet kostar ännu mer. Därför har vi satsat på att utveckla funktionerna för riskkontroll och regelverksefterlevnad som stärker banken.

Vi ser att våra kostnader har ökat på grund av investeringar i arbetet för att motverka penningtvätt.

Varför är hållbarhet så viktigt?

Hela vår affär bygger på idén om en hållbar ekonomi. När den första sparbanken startade i Göteborg för mer än 200 år sedan var det för att vanliga människor, med små medel skulle kunna få en hållbar ekonomi. Sedan utvecklades banken till att omfatta utlåning, bejaka ny teknik och vi har varit med om att ge de många svenskarna möjlighet att spara i finansiella produkter. Detta är våra rötter.

Vi kommer också ur Föreningsbanken som utvecklats från jordbrukskassorna. Där har vi varit med att finansiera den omställning som gjort det svenska skogs- och jordbruket till ett av de ledande i världen.

Vi har som bank historiskt varit en del i omställningen där Sverige gått från ett fattigt bondesamhälle till ett modernt välfärdssamhälle. I Baltikum är vi sedan snart 25 år en del

" Vår gröna affär växer. Vi har i genomsnitt hjälpt två kunder i veckan att emittera gröna företagsobligationer under året.

i samhällsutvecklingen i Estland, Lettland och Litauen. Tre unga nationer, tre marknader som på kort tid har lyft sina ekonomier.

Hur ser det ut med hållbarhet i affären?

Vi ser stora möjligheter och vår gröna affär växer. Vi har i genomsnitt hjälpt två kunder i veckan att emittera gröna företagsobligationer under året.

I bankens egen upplåning har vi emitterat gröna obligationer i euro, pund och i november var vi pionjärer med en grön dollarobligation. Det känns riktigt roligt!

För att bidra till FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet har vi utvecklat vår klimatposition och väljer bort vissa affärer. Steg ett var att vi beslutade att inte finansiera okonventionell utvinning av fossila bränslen, såsom exempelvis oljeutvinning i Arktis, eller prospektering av nya olje- och gasfält. I steg två har vi också valt bort finansiering av raffinaderier och oljetankers.

Visst förlorar vi några affärer på detta. Men, vi vinner så mycket mer på att undvika det. Färre kreditförluster. Ökad trovärdighet. Och andra, bättre affärer.

Mest uppmärksammat är kanske vår första pionjärinsats – vi tog fram ramverket för gröna aktier utifrån ett behov vi såg hos kunder. Ramverket har sedan i sin tur lagt grunden för Nasdaqs officiella grönmärkning av aktier "Nasdaq Green Designations".

Swedbank Robur fortsätter att leverera inom hållbarhet. Under året har man tagit fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder. Robur har också publicerat nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll 2040. Det är viktiga faktorer för att styra investeringar.

Och sparkunderna kan nu lättare göra smarta klimatval på Swedbanks fondtorg där det finns en märkning som visar fondernas betyg när det gäller bland annat koldioxidrisk samt ESG – ansvar när det gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning.

Hur ser du på risken för greenwashing och att det går för långsamt med omställningen till ett hållbart samhälle?

Låt mig nämna det största problemet först, det är när man inte pratar miljö och hållbarhet. Jag är stolt över att Swedbank legat i framkant och pratat om hållbarhetsfrågorna länge. Vi har hållbarhet i kärnan av vår affärsstrategi och arbetar hårt för att stötta kunderna i deras omställning. Nu är det viktigt att samhället agerar och faktiskt ställer om.

Kan detta då utnyttjas av oseriösa aktörer för greenwashing? Självklart. Det är viktigt att omställningen leder till resultat och att vi som individer, företag och samhällen faktiskt bidrar till att minska klimatpåverkan.

Det är positivt att många krafter pekar åt samma mål, den allmänna opinionen, företag och privatpersoner ställer om, men också att politiken stöttar. Jag tänker på EUs taxonomi och lagstiftningen. Rätt utformade regelverk kan ta oss framåt – inte minst på transparensområdet. Det ska vara enkelt att göra rätt och min övertygelse är att man måste kunna visa att man är öppen – enkel – omtänksam.

Taxonomin är en slags politisk styrning mot hållbarhet. Hur kommer den att förändra sättet banken jobbar på?

Det kommer att leda till en stor förändring på sikt. Man ska aldrig underskatta kraften i det gemensamma arbete som EU gör på hållbarhetsområdet. Jag räknar med att taxonomin kommer att få samma genomgripande betydelse som GDPR, dataskyddsförordningen som reglerar hur man får hantera medborgarnas personuppgifter i offentlig och privat sektor.

Ibland beskrivs taxonomin som ett byråkratiskt monster. Och visst finns det sådana inslag, men i slutändan är det tydliga uppdelningar och definitioner i kombination med öppenhet som blir avgörande – vad är grönt och vad är inte grönt – för att förändring ska ske. Tydlighet och öppenhet är bra.

Kundens framtid är Swedbanks fokus. Vad betyder det?

Det är kärnan i det vi gör! Vi utgår från vår strategiska riktning och kundlöftet som vi la fast i början av 2021. Det är tillsammans med våra kunder som vi ska förenkla deras finansiella liv. Det ska vi göra på fyra sätt.

Ett. Alltid utgå från kundens behov och inte från bankens intjäning.

Två. Alltid titta på hur kan vi hjälpa våra kunder att bli hållbara. Det handlar om att spara till pension, ha extra sparkapital om diskmaskinen går sönder, kunna låna för att byta ut sin bensindrivna bil, eller kanske för att kunna sätta solceller på taket. När det gäller företag handlar det idag om att ställa om verksamheten för att affären ska vara hållbar.

Tre. Proaktiv. Förstå kundens vardag. När kunder ska fatta livsavgörande beslut är jag övertygad om att det är bra att prata med en rådgivare. Vi ska finnas där kunderna är. Genom internetbanken och appen kan vi finnas där på bussen eller i vardagsrummet. Vi ska finnas där när man pratar ekonomi med sina barn, eller sin partner. Vi ska alltid vara tillgängliga.

Fyra. Att göra det svåra enkelt för våra kunder. Jag tycker att vi i kundkommunikationen har ett rakt och enkelt tilltal. Det har vi haft i 200 år – det ska vi fortsätta att jobba mycket med.

Genom att fokusera på de här områdena – så fokuserar vi på kundernas framtid.

Hur ska affären växa?

Vi har många områden med tillväxtmöjligheter. Men låt mig lyfta fyra områden där jag ser möjligheter.

Swedbank är ledande på bolån i samtliga fyra hemmamarknader. Efter en svag start i Sverige tog vi tillbaka förstaplatsen under sommaren. Det är en växande marknad och vi har kunskapen, historiken och kunderna för att fortsätta utvecklas starkt. Fastighetsmarknaden är dessutom vårt starkaste kommersiella område. På områden som kontor, affärer, lager och industri ser vi en positiv utveckling i Sverige, Estland, Lettland och Litauen när ekonomierna växer.

På rådgivningsområdet finns stora behov. Vi har mer än 7 miljoner privatkunder och över en halv miljon företagskunder på våra fyra hemmamarknader. Här kan vi göra skillnad. Genom att förstå kundens behov och situation vill vi skapa skräddarsydd rådgivning genom både digitala och fysiska möten. Behovet av rådgivning för att få en god finansiell hälsa är stor för många i samhället.

Omställningen som samhället nu går igenom präglas av hållbarhet. Vi har varit en del av samhällsförändringarna genom historien och vi kommer fortsätta vara det i framtiden. Det är en hjärtefråga för Swedbank. Genom rådgivning och finansiering vill vi bidra till att våra samhällen blir hållbara.

I Estland, Lettland och Litauen ser vi stor potential. Unga moderna ekonomier där levnadsvillkoren förbättras och efterfrågan på banktjänster ökar. Det är tre länder med en tillväxt som ligger högre än den svenska.

Vi är en viktig institution på våra hemmamarknader. Vi fortsätter anpassa oss till pandemin, följer inflationen och utvecklingen av den geopolitiska situationen i vårt närområde. När jag blickar mot 2022 ser jag hur alla i banken med full kraft arbetar för kunderna och deras finansiella hälsa.

Kundernas framtid är vårt fokus. Enklare än så kan det inte sägas.

Stockholm i februari 2022

Jens Henriksson Vd och koncernchef

Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser

Med över sju miljoner privatkunder och 620 000 företagskunder är Swedbank den ledande banken för de många hushållen och företagen på våra fyra hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvudsak verksamhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på någon av våra fysiska mötesplatser.

Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid.

Vision

Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

Värderingar

Enkel, öppen och omtänksam.

Digitala kanaler

• App och internetbank
• Vardagsbanktjänster
• Försäljning
• Virtuella assistenter

Fysiska mötesplatser

• 153 kontor i Sverige
• 80 kontor i Baltikum
• Kontaktcenter • Telefon, mejl, chat,
• social media
• Flexibla mötesplatser

• Videomöten • Pop-up kontor
• Partners
• Kompetenshubbar
  • Komplexa ärenden
• Specialister

99% av våra kunders

2,2 mdr digitala kundinteraktioner om året

Läs mer om Swedbank

• På vår hemsida www.swedbank.com
• I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir
• I våra risk- och kapitaltäckningsrapporter www.swedbank.com/ir

Makroekonomisk utveckling

Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd av vaccinationer och expansiv ekonomisk politik. Globala leveransproblem, arbetskraftsbrist och ökad inflation är några av de ekonomiska effekter som pandemin fört med sig. Pandemin och de ökade kraven på social distansering har även snabbat på digitaliseringen av samhället då många hushåll och företag ändrat synen på hur och var man arbetar, handlar och möts.

År 2021 har varit ett år med turbulens och stora förändringar i världen. Vid årets början befann vi oss mitt i andra vågen av pandemin och de restriktioner som följde på denna. När året nu är slut har vi genomgått en världsomspännande vaccinationskampanj där nära 70 procent av befolkningen i EU är fullvaccinerad. Trots detta är smittspridningen inte under kontroll och nya varianter av viruset har lett till rekordhög smittspridning i Europa. Många länder återinförde därför restriktioner temporärt. I de baltiska länderna har vaccineringen släpat efter, men även där närmar sig vaccinationsgraden snittet i EU gradvis. En viktig parameter i sammanhanget är att antalet personer som vårdas på sjukhus för covid-19 inte har följt med smittspridningen på samma sätt som innan vaccinationerna inleddes. Vaccinet ger med andra ord ett gott skydd mot svår sjukdom samtidigt som Omikronvarianten generellt tycks ge lindrigare symptom. Detta skapar förutsättningar för hushåll och företag att återgå till en situation mer lik den innan pandemin när restriktionerna nu lättar.

Expansiv ekonomisk politik stramas gradvis åt

Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd av vaccinationer och en expansiv ekonomisk politik. Arbetslösheten har sjunkit och fler har kommit i arbete. Återhämtningen har också lett till högre global inflation. Vi bedömer att inflationsuppgången delvis påverkas av tillfälliga faktorer, men för att den inte ska bli bestående är vår bedömning att centralbanker kommer minska stimulanserna och börja höja styrräntor. Riksbanken signalerar att en första höjning av reporäntan sannolikt kommer under senare delen av 2024 och att innehavet av värdepapper hålls mer eller mindre oförändrat under 2022. Swedbanks bedömning är dock att vi kommer se både en tidigare nedtrappning av balansräkningen och att reporäntan börjar höjas redan i slutet av 2022.

Globala leveransproblem och brist på arbetskraft i spåren av pandemin

Även om läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras råder det betydande matchningsproblem i såväl Sverige som Baltikum. Den kompetens som företagen efterfrågar saknas till stor del i gruppen av arbetslösa. Brist på arbetskraft samt globala leveransproblem på grund av nedstängningar under pandemin har under året lett till att företag haft svårt att möta den ökade efterfrågan. Det innebär att återhämtningen nu sker i en lugnare takt. För svensk industri innebar dessa flaskhalsproblem att företag periodvis pausade produktionen med negativ inverkan på bland annat varuexporten.

Restriktioner dämpade temporärt återhämtningen inom drabbade tjänstesektorer

Under sommaren och hösten återhämtade sig den hårt drabbade besöksnäringen och när restriktionerna lyftes i slutet av september började även exempelvis konferensanläggningarna fyllas. Från mycket låga nivåer återhämtade sig också flyg och övriga resebranschen där bland annat antalet flygresenärer i Sverige ökat betydligt. Aktiviteten var dock fortfarande på mycket lägre nivåer än innan pandemin. I december återinfördes restriktionerna temporärt i Sverige för att dämpa smittspridningen när Omikron bröt ut. Det ledde till att tjänstesektorerna inom resor, hotell, restauranger och kultur åter drabbades hårt av minskad omsättning. I Baltikum såg vi en stark återhämtning under sommaren, men det försämrade smittläget under hösten dämpade återhämtningen.

Det ökade behovet av distans- och hemarbete samt minskade sociala kontakter har lett till en ökad efterfrågan på större boyta. Den ökade efterfrågan och höga aktivitetsnivån på bostadsmarknaden har lett till breda prisökningar under året. Prisökningarna har varit störst på större lägenheter och villor där utbudet dessutom är lågt.

Omsättning inom vissa sektorer, %

Rekreations- & kulturtjänster Hotell & restauranger Inredning & renovering Hemelektronik Kläder & skor

Kläder & skor Hemelektronik Inredning & renovering Hotell & restaurang Rekreation & kultur Flyg & resor

Procentuell förändring jämfört med motsvarande dag 2019, fyra veckors glidande medelvärde.

Källa: Swedbank

Swedbanks strategiska riktning

Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Vårt syfte grundar sig i vår 200-åriga historia där vi sedan Sparbanksrörelsens start har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé kvarstår och är central för vårt syfte än idag. Genom att vi varje dag erbjuder relevant rådgivning, service och produkter till våra många kunder på våra hemmamarknader tror vi att Swedbank kan ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället.

Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart

Vår vision grundar sig i vår övertygelse om att Swedbank tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta att ha stor påverkan på vårt samhälle. Vår vision är ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljömässiga, sociala, finansiella och etiska perspektiv. Vi tror att en hållbar bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara samhället.

Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare

Vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar dem i att ta hållbara beslut och förenklar det som är svårt. Våra kunder är grunden för vår framgång och vi finns där för våra kunder genom hela livet.

Öppen, Enkel, Omtänksam

Våra värderingar är centrala för vår identitet och grunden för vår företagskultur. Vi är en rak, ärlig och pålitlig partner. Vi är tillgängliga och enkla att förstå för att skapa en okomplicerad bankupplevelse. Vi är hängivna, hjälpsamma och uppmärksamma på våra kunders behov.

Vår grund

De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi behöver alltid säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi behöver vara en effektiv och lönsam bank samt en plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur.

Hållbart värdeskapande för våra kunder, ägare och samhället

Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande för våra intressenter och siktar därför på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnadseffektivitet, låg risk och att leverera en bra kundupplevelse, i kombination med ett starkt engagemang för hållbarhet.

Ett enklare finansiellt liv för våra kunder

Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder proaktiva och relevanta erbjudanden baserat på kundens behov i den kanal de föredrar. Vi fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrågas. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet och våra kunders förtroende och val av Swedbank som finansiell partner.

Konkurrenskraftig avkastning och marknadsledande kostnadseffektivitet

Värde för våra aktieägare skapas genom långsiktig och lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som ägare och samhället i övrigt. Vi följer därför inte med i kortsiktiga marknadstrender utan prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Tillsammans med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att bevara ett starkt finansiellt resultat. Det tillåter oss att ständigt investera i produkt- och kanalutveckling samt erbjuda konkurrenskraftiga priser till våra kunder.

Låg risk

Låg risk i vår verksamhet är grunden till förtroende från våra intressenter och vår långsiktiga överlevnad. Det möjliggör att vi kan finansiera oss genom inlåning från allmänheten och upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut pengar till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även under sämre ekonomiska tider. Det möjliggör även att vi kan ta informerade och sunda beslut, avvägt på risk, avkastning och marknadsandel. Med övergången mot digitala lösningar strävar vi också efter hög stabilitet, tillgänglighet och informationssäkerhet i alla våra system för att säkerställa långsiktiga kundrelationer och förtroende.

Starkt engagemang för hållbarhet

Swedbanks starka engagemang för hållbarhet är grundläggande för vår verksamhet. Vi stöttar grön omställning i samhället genom att minimera vårt eget klimatavtryck och genom våra investeringar, finansiering och tjänster till våra kunder. Vi bibehåller ett högt engagemang i vårt samhälle och tar ansvar för vår samhällsviktiga funktion i det finansiella systemet genom att bibehålla en stark finansiell position, god kreditkvalitet och stark kapitalisering.

Swedbanks strategiska fokus

Swedbank har fyra strategiska fokusområden:

Kärnverksamheten

Swedbank fokuserar på tillväxt i den starka och lönsamma kärnverksamheten i våra hemmamarknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Swedbank är främst en bank för de många privatkunderna, de små och medelstora företagen samt ett urval av stora företag, inom våra kärnprodukter utlåning, finansiering, sparande, försäkring och vardagsärenden. Partnerskap och samarbeten användas för att tillgodose våra kunders behov och Sparbankerna är vår viktigaste partner. Hållbarhet är en viktig del av Swedbanks kärnverksamhet och vi kommer att fortsätta att vara ledande i omställningsarbetet för ett hållbarare samhälle.

Värdeskapande för kunden

Swedbanks verksamhet bygger på kundrelationer. Vi har en konkurrensfördel i att vara en digital bank med fysisk närvaro med förmåga att skapa värde för våra kunder utifrån deras behov. Framgång har byggts genom långsiktiga relationer och ett tjänste- och produkterbjudande som ger kunden möjlighet att ha Swedbank som partner för alla typer av finansiella behov. Vi vill fortsätta att vara ett attraktivt val för de många kunderna och säkerställa att Swedbank lever upp till kunders förväntningar genom att vara en tillförlitlig partner genom hela livet. Detta uppnås genom ett strategiskt fokus på kundrelationer och kundupplevelse med ett kundcentrerat tankesätt. Fokus ligger på att leverera ett "enklare finansiellt liv" i enlighet med vårt kundlöfte, med fokus på proaktivitet, rådgivning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen.

Grundläggande förutsättningar

För att möjliggöra Swedbanks starka och lönsamma kärnverksamhet måste banken stå på en stabil och motståndskraftig grund för att säkerställa långsiktigt aktieägarvärde. Ett strategiskt viktigt område är därför att fokusera på grundläggande förutsättningar som relaterar till regelefterlevnad, intern styrning och kontroll, stabilitet och motståndskraft i den teknologiska infrastrukturen och att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur baserad på inkludering och ansvarstagande. Dessa områden är kritiska för att säkerställa bankens möjlighet och förmåga att bedriva bankverksamhet, sund riskhantering, kundnöjdhet och förtroende, engagerade medarbetare och kostnadseffektivitet, men det är också centralt för att möjliggöra utveckling och förändring på andra strategiska områden.

Operationell effektivitet

Vårt fokus är att reducera komplexitet, standardisera erbjudanden och produkter samt öka effektiviteten i processer och arbetssätt för att förenkla för våra kunder och realisera värdet av våra investeringar och resurser. Ny teknik och automatisering är viktiga områden för att möjliggöra ytterligare effektivitet och att frigöra kapacitet till de mest värdeskapande aktiviteterna. Detta ger Swedbank möjlighet att fortsätta att lönsamt erbjuda produkter och tjänster till de många kunderna, utnyttja våra skalfördelar och möta våra kunders förväntningar samt konkurrensen i marknaden.

En affärsmodell för ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle

Genom proaktiv rådgivning på kundens villkor erbjuder Swedbank trygga och effektiva lösningar för att förenkla kundernas finansiella liv. Med utgångspunkt i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle gör vi det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid.

En viktig del av samhället

Som del av det finansiella systemet är Swedbank en viktig del av samhällsutvecklingen, men påverkas samtidigt av omvärldsförändringar. Det kan röra sig om till exempel regulatoriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar.

Kundbehov – Rådgivning ökar i betydelse i kundrelationen och ett relevant erbjudande i olika faser av kundens finansiella liv blir därför allt viktigare. Allt fler kunder väljer också att göra sina bankärenden digitalt. Vår ambition är att alla dagliga bankärenden ska gå att utföra digitalt, men med personlig hjälp i samband med mer kvalificerad rådgivning.

Hållbarhet – Swedbank vill bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle. Klimatförändringar och effekterna av klimatomställningen ställer nya och ökade krav på Swedbank. Vi ställer därför om vår verksamhet inom både utlåning och sparande för att möta dessa krav. Finansiell brottslighet är ett hot mot ett hållbart samhälle och Swedbank arbetar kontinuerligt för att motverka detta. Vår ambition är att nå en ledande internationell branschpraxis inom detta område.

Reglering och rapportering – Banksektorn påverkas av en mängd regleringar och ökade rapporteringskrav, som bland annat syftar till att öka den finansiella stabiliteten och förbättra bankkundernas position. Inom hållbarhetsområdet skärps regelverken i snabb takt parallellt med ökade krav på klimatomställning samt för att motverka finansiell brottslighet.

Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditionella banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra kunder måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande genom att utveckla mer skräddarsydda och kvalificerade tjänster. Detta gör vi delvis på egen hand, men också tillsammans med Sparbankerna och andra samarbetspartners.

Ekonomisk utveckling – Som en integrerad del av samhällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender och konjunkturella svängningar. För att förbli konkurrenskraftiga och relevanta måste vi snabbt anpassa oss till förändrade omvärldsfaktorer.

Ränteintäkter är vår största inkomstkälla

Genom att erbjuda kundanpassad utlåning till hushåll och företag, främja ett hållbart sparande samt erbjuda säkra och enkla betalningstjänster bidrar vi till våra kunders finansiella trygghet och stöttar samhällsekonomin. Räntenettot samt intäkter från sparprodukter och betalningstjänster är också Swedbanks största intäktskällor samtidigt som personal- och IT-kostnader utgör huvuddelen av våra kostnader.

Räntenetto – Skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upplåning utgör räntenettot. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privatpersoner samt genom upplåning på kapitalmarknaden. För att ha en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning korrekt. Den marginal som vi tjänar måste därför vara stor nog att täcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin ränta eller amortering. Marginalen måste även täcka bankens egna kostnader, avgifter för att stärka den finansiella stabiliteten och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Vi är måna om att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar samhällsutveckling och vi ökar därför kontinuerligt vår andel gröna lån – som bank har vi en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle.

Provisionsnettot – Vår näst största inkomstkälla utgörs av avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och betalningar. Swedbank Robur förvaltade vid årets utgång totalt 2 016 mdkr. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Intresset för att spara hållbart fortsätter att öka och vi har under året tagit ytterligare steg mot våra hållbarhetsmål. Kortavgifter utgör den största delen av betalningsintäkterna. Intäkterna kommer från kunder som använder av oss utgivna kort, men även från företag, så som butiker och restauranger, som använder våra kortterminaler. Intäkterna utgörs av årliga avgifter och avgifter baserade på transaktionsvolymen.

Kostnader – Swedbanks huvudsakliga kostnader består av personal- och IT-kostnader. Efterfrågan på lättillgängliga tjänster med ett allt större inslag av rådgivning ökar. Mer omfattande regleringar och ökade rapporteringskrav påverkar också kostnaderna. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndigheskrav samt öka kostnadseffektiviteten krävs investeringar i både personal och moderna tjänster och system.

Kreditförluster – Swedbanks kreditförluster är normalt sett låga eftersom vi under en lång period haft ett lågt risktagande. Under pandemin har dock Swedbank redovisat stora befarade kreditförluster. Dessa uppstod till stor del under inledningen av 2020 och byggde på en bedömning om framtida förväntade förluster. Kreditkvaliteten är fortsatt god och fallissemangsfrekvenserna var på låga nivåer historiskt sett. Även om framtidsutsikterna förbättrats har Swedbank gjort bedömningen att osäkerheten kring den ekonomiska återhämtningen varit så pass stor att det inte varit lämpligt att minska de reserveringar som gjordes under 2020. 2021 års kreditförluster var låga.

Förenklad resultaträkning, mkr

+ Våra intäkter
Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består av kostnader för inlåning samt bankens upplåning.
Provisionsnetto Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kort användande, betalningar och kapitalförvaltning.
Nettoresultat finansiella poster Resultatet uppstår genom handel med finansiella instru ment och värderingseffekter på till exempel derivat.
Övriga intäkter Andel av resultatet från bland annat intressebolag, tjänster sålda till sparbanker och försäkringsverksamheten.
Summa intäkter	46 890
– Våra kostnader
– Personalkostnader Vi är beroende av att attrahera och utveckla rätt kompe tens för att möta kundernas krav, men också för att nå upp till våra och omgivningens krav på regelefterlevnad och rapportering.	12 739
– Övriga kostnader Utvecklings-, produktions- och distributionskostnader utgör tillsammans övriga kostnader.	7 753
– Konsultkostnader för penningtvättsrelaterade utredningar 355
Summa kostnader	20 847
= Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	26 043
– Kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär en risk. Både bortskrivningar och förväntade kreditför luster ingår.	226
– Skatt Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i Sverige och står tillsammans med landets övriga banker för cirka 10 procent av den totala bolagsskatten.	4 945
= Vårt resultat hänförligt till Aktieägarna	20 871
Fördelning av vårt resultat Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent av resultatet till aktieägarna, vilka kräver en konkurrens kraftig avkastning på investerat kapital. Resterande 50 procent används för att finansiera investeringar i ökat kundvärde och ökad tillväxt samt motstå ekonomiska påfrestningar i svåra tider. För 2021 föreslås också en extra utdelning på cirka 10 procent av resultatet mot

bakgrund av bankens starka kapitalsituation.

Förenklad balansräkning, mkr

Våra tillgångar
Kassa och obligationer Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av kontanter och likvida värdepapper för att kunna tillgodose sina åtaganden även om tillgången till finansiering stängs under en period.	581 836
Utlåning till allmänheten Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmän heten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av de största kreditgivarna till privat- och företags kunder på våra fyra hemmamarknader.	1 703 206
Utlåning till kreditinstitut Swedbank har även ut- och inlåning till andra banker och kreditinstitut.	39 504
Derivat För att skydda banken och bankens kunder mot oönskade effekter från marknadsrörelser använder sig banken av och erbjuder olika typer av derivat kontrakt. Dessa redovisas såväl på tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen.	40 531
Övriga tillgångar	385 540
Summa tillgångar	2 750 617
Våra skulder och eget kapital
In- och upplåning från allmänheten Kundernas insatta medel finansierar en betydande del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil inlåningsbas.	1 265 783
Emitterade värdepapper Den utlåning som inte finansieras via inlåning finansieras via upplåning på kapitalmarknaderna. Swedbanks marknadsfinansiering är till stor del långfristig och utgörs av säkerställda obligationer.	735 917
Derivat	28 106
Se kommentar under våra tillgångar ovan.
Övriga skulder	559 115
Eget kapital Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden.	161 696

För mer detaljerad information om Swedbanks resultat- och balansräkning, se sidan 65 och 67.

Fokus på hållbart värdeskapande för kunder, medarbetare, ägare och samhälle

Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verksamhet. Vi fortsätter arbetet med att integrera hållbarhetsperspektivet som en naturlig del i vår verksamhet för att vi tror att det långsiktigt hållbara är det lång-siktigt lönsamma både för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort. Vår ambition är att vara den ledande banken inom hållbarhet.

Swedbank har skrivit under och är aktivt engagerade i FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Banken vill bidra till att FN:s globala mål och att Parisavtalet uppnås. Som ett led i detta har Swedbank Robur satt som mål att det samlade förvaltade fondkapitalet år 2025 ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxidneutralt. Under året har Swedbank Robur lanserat ytterligare fonder förvaltade i linje med Parisavtalet där förvaltnings- och analysmetoden baseras på regelverket för EU Sustainable Finance klimatbenchmark.

Swedbanks direkta utsläpp av växthusgaser har fortsatt att minska under året. Det långsiktiga målet är att de direkta utsläppen av växthusgaser ska minska med 60 procent från 2019 till 2030. Samtidigt fortsätter arbetet under 2022 med mätning av indirekta utsläpp från bankens finansiering.

Hållbarhetsmål

Minska bankens klimatpåverkan

Varför? Den globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar. Swedbank har ett stort ansvar att möjliggöra kapitalflöden till mer hållbara investeringar samt minska bankens egen klimatpåverkan. Under året har banken fortsatt arbeta för att möjliggöra en klimatomställning i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och att bidra till att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.

Tillväxt i Swedbanks gröna register och gröna obligationer, mdkr

Gröna tillgångsregistret

Registret för gröna tillgångar har ökat under åren 2019 till 2021 med 220 procent. Huvuddelen av ökningen under 2021 beror på att gröna bolån inkluderats. Genom finansiering via bankens gröna obligationer har 595 029 ton utsläpp undvikits under året.

Direkta växthusgasutsläpp, ton CO2e

Utfall Mål 2030

Utfall

Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncernens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar. Under åren 2019–2021 har banken minskat utsläppen med 63 procent vilket till stor del kan förklaras av minskningen i antalet flygresor till följd av den globala pandemin. Fortsättningsvis kommer Swedbank lägga stor vikt vid att bibehålla bankens direkta utsläpp på låga nivåer. Total outstanding Green Bonds

Under 2021 har Swedbank utvecklat sin uppföljning på indirekta utsläpp i kundledet, investeringar via Swedbank Robur och i finansiering. Utsläpp från Swedbank Roburs fonder mäts också vilka har minskat från 3,5 miljoner ton CO2 e 2019 till 1,7 miljoner ton CO² e 2021. Arbetet med att utöka bankens mätningar av utsläpp från finansiering fortsätter under 2022.

Medarbetarmål

Ökat medarbetarengagemang

Varför? Swedbank anser att hållbara medarbetare är avgörande både för medarbetarnas engagemang och för en bättre kundupplevelse. För att ha hållbara medarbetare och vara en attraktiv arbetsgivare arbetar banken kontinuerligt för att ge hälsosamma och hållbara arbetsvillkor tillsammans med ett inkluderande arbetsklimat som präglas av samarbete. Bankens Hållbara medarbetarindex mäter medarbetarnas välmående på jobbet genom att undersöka hur våra medarbetare upplever sin arbetssituation, balans mellan jobb och fritid samt hur arbetsklimatet och samarbetet fungerar. Bankens Hållbara medarbetarindex visar på kontinuerliga framsteg under året i hur våra medarbetare upplever välbefinnandet på jobbet. Bidragande orsaker till dessa framsteg är bland annat upplevelsen av en bättre balans mellan jobb och fritid samt bankens arbete för en trygg arbetsmiljö, hälsa och välmående under pandemin.

Hållbara medarbetarindex

Rekommendationsindex

Utfall

Medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation har kontinuerligt förbättrats under året.

Utfall

Viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet, har förbättrats ytterligare under året.

Kundmål

Ökat kundvärde

Varför? Kundvärdet är tillsammans med kundnöjdhet, förtroende och positiv inställning till varumärket förklaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde, med fokus på proaktivitet, rådgivning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen, är en förutsättning för hållbart värdeskapande och lönsamhet. Kundvärdet följs upp genom egna och publika undersökningar som bland annat mäter kundnöjdhet.

Utfall

Penningtvättshändelserna påverkade kundnöjdheten negativt under 2019 i framförallt Sverige, medan de baltiska länderna påverkades i lägre utsträckning. I Sverige har kundnöjdheten därefter legat på en stabil men något lägre nivå. Lettland och Litauen har både den högsta kundnöjdheten och en positiv trend under de senaste åren.

Kundnöjdhet, privatpersoner

2019 2020 2021

Kundnöjdhet mätt som nöjd kund index (NKI).

2020 2019

Mål och utfall

Tillgänglighetsmål

Tillgänglighet i digitala kanaler

Varför? Våra kunder gör fler och fler ärenden digitalt och av våra totala kundinteraktioner är mer än 99 procent digitala. Det är därför av yttersta vikt att de digitala kanalerna har högsta möjliga tillgänglighet.

Våra kunder förväntar sig att det går att nyttja de digitala tjänsterna dygnet runt alla dagar i veckan. Den snabba ökningstakten i antalet digitala interaktioner gör tillgängligheten till ett mål som har högsta prioritet. Varje minut kunderna inte kommer åt våra digitala banktjänster tar vi på största allvar. Vi åtgärdar och utreder så snabbt som möjligt. Målet för tillgänglighet i våra digitala kanaler är i 99,8 procent.

Tillgänglighet digitala kanaler, %

Utfall

Tillgängligheten i både Sverige och de baltiska länderna var 99,8 procent under 2021. I Sverige påverkades tillgängligheten av några få mer omfattande avbrott medan tillgängligheten i Baltikum påverkades av fler kortare störningar.

Risk- mål

God riskhantering

Varför? Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risk är grundläggande för vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbank har en låg riskaptit och baserar verksamheten på långsiktiga kundrelationer. Riskhantering genomsyrar allt vi gör och är förankrad i våra värderingar och vår strategi.

Swedbanks utlåning ska ha låg risk och vara väldiversifierad. Kapitalisering och likviditetsposition ska säkerställa att banken klarar sig i svåra tider och därför har vi som mål att upprätthålla en buffert till kapitalkravet på 1–3 procentenheter. En stark kapitalisering är nödvändig för att säkra tillgången till konkurrenskraftig kapitalmarknadsupplåning.

Kreditförlustnivå, %

Utfall

Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) efter att ha varit starkt påverkade av pandemiutbrottet under 2020.

Kärnprimärkapitalrelation, %

Utfall

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut till 18,3 procent (17,5). Finansinspektionen höjde under året kärnprimärkapitalkravet till 13,7 procent (12,4) och bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till 4,6 procentenheter. Framöver kommer bufferten att påverkas av bland annat att det kontracykliska buffertkravet höjs.

LCR

Likviditetsposition, %

Finansiellt mål

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent…

Varför? Swedbanks aktieägare kräver en konkurrenskraftig avkastning på sitt investerade kapital. En god lönsamhet är också nödvändig för att säkra vår långsiktiga konkurrensförmåga och skapa förutsättningar för att investera och utveckla verksamheten mot ökat kundvärde. Vi behöver även säkerställa förmågan att klara perioder av ekonomiska påfrestningar, vilken till stor del avgörs av intjäningsförmåga, risknivå och kapitalisering.

Utfall

Räntabiliteten på eget kapital uppgick under året till 13,2 procent. Föregående år uppgick räntabiliteten till 8,9 procent inklusive sanktionsavgift och 11,4 procent exklusive sanktionsavgift. Swedbanks mål är 15 procents räntabilitet på eget kapital.

Räntabilitet på eget kapital, %

…förutsätter marknadsledande kostnadseffektivitet

Varför? Med digitaliseringen ökar konkurrensen och transparensen inom delar av bankmarknaden samtidigt som bankerbjudanden och produkter i större utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster och därmed kostnaderna för att producera dessa blir därför allt viktigare. För att långsiktigt vara konkurrenskraftig krävs kontinuerligt arbete mot en marknadsledande kostnadseffektivitet.

Utfall

Swedbanks K/I-tal uppgick under 2021 till 0,44 (0,54). Snittet för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea, SEB och Handelsbanken var 0,46.

Kostnader AML-utredningskostnader Sanktionsavgift

Kostnadstak 2021 och 2022 exklusive utredningskostnader

Utfall

Kostnaderna minskade till 20,8 mdkr (24,6) då kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 mdkr påverkade förgående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna något, främst till följd av fler anställda och högre personalkostnader. Ökningen av antalet anställda har främst skett inom området IT, men även inom AML-området. Konsultkostnader för penningtvättsrelaterade utredningar minskade. För 2022 är kostnadstaket om 20,5 mdkr i underliggande kostnader oförändrat och exkluderar även den nya bankskatten. Utöver underliggande kostnader så tillkommer kostnader för penningtvättsrelaterade utredningar, dessa är svåra att uppskatta men vår bedömning är att dessa uppgår till cirka 0,5 mdkr under 2022.

Hållbarhetsåret i korthet

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Swedbanks ställningstagande i klimatfrågan har uppdaterats under året. Banken ger inte längre ny direkt finansiering till okonventionell utvinning av fossila bränslen eller prospektering av nya olje- och gasfält. Senare under året inkluderas också detta beslut att även gälla nya oljetankers och expanderande råoljeraffinaderier för transportbränsle (med undantag för biobränsle).

12 maj

Under året har Swedbank intensifierat insatserna för att öka andelen grön utlåning samt emitterat tre gröna obligationer. Detta innebär att banken nu har gett ut gröna obligationer i samtliga större valutor – USD, EUR, GBP och SEK motsvarande 30 miljarder kronor.

9 jun Swedbank har tillsammans med bankens kunder varit föregångare inom området gröna aktier. Under 2021 var banken rådgivare i framtagandet av Nasdaqs nya "green designations" som är Nasdaqs märkning av aktier som är under omställning eller gröna. Märkningen är tillgänglig för företag som är noterade på börserna i Sverige, Finland och Danmark.

15 okt

Swedbank är stolta över att banken anslutit till Business Ambition 1.5 Degrees som är en sammanslutning av FN-organ och företag. Detta innebär att Swedbank kommer att besluta om klimatmål i linje med vad den senaste forskningen säger behövs för att möta 1,5-gradersmålet i Parisavtalet (via metod och validering av Science--Based Targets initiative).

Swedbank hamnar på en delad första plats inom kategorin Bank i Dagens industris kartläggning Hållbara bolag 2021, där Di granskar vilka svenska börsbolag som har det tydligaste och mest ambitiösa hållbarhetsarbetet.

Swedbank Robur tog under året fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder samt publicerade nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll till år 2040.

Swedbank är inkluderad i Dow Jones Sustainability World Index för andra året i rad. Det är ett ledande index för världens mest hållbara företag och visar att Swedbanks arbete med att ständigt utveckla bankens hållbara affärsstrategi ger effekt.

Hållbarhetsredovisningen är i linje med Global Reporting Initiative (GRI) och har upprättats i enlighet med GRI Standards: nivå core. Redovisningen har översiktligt granskats av PwC i enlighet med bestyrkanderapporten på sidan 244. Informationen i hållbarhetsredovisningen avser kalenderåret 2021 (senaste redovisningen var 2020) om inget annat anges, och lyfter fram de viktigaste delarna av Swedbanks hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredovisningen omfattar Swedbank AB och dess dotterbolag (se not K1 och M24). Ambitionen är att

presentera både framsteg och områden som behöver utvecklas vidare.

I noterna redovisas resultatet av arbetet med utgångspunkt i kärnprocesserna; betala, spara/ placera, låna/finansiera och upphandla. Resultatet presenteras även utifrån bankens arbete med personalfrågor, miljö, skatt, affärsetik och informationssäkerhet, mänskliga rättigheter och samhällsengagemang. Hållbarhetsredovisningen finns på sidorna 18–29 och 198–237 samt publicerad på www.swedbank.com

Hållbarhetsinformation	2021	2020
Hållbar finansiering (mdkr)	56,0	23,7
varav svensk bankverksamhet	26,4	2,8
varav baltisk bankverksamhet	6,9	3,2
varav Stora företag och institutioner	22,7	17,7
Kapitalförvaltning, Swedbank Robur
Påverkansdialog, deltagande i bolagsstämmor1	786	593
Påverkansdialog, dialoger om bolagsstyrnings och hållbarhetsfrågor1	1 155	948
Totala växthusgasutsläpp aktiefondportföljer baserat på ägarandel i portföljbolagen (miljoner ton CO2 e)1	1,7	2,4
Klimatpåverkan
Direkt klimatpåverkan, totala utsläpp (miljoner ton CO2 e)	0,009	0,01
Samhällsengagemang
Privatekonomisk folkbildning, antal föreläsningar	3 152	2 101
Likviditetslån företag, covid-19, mdkr2	0,6	1

1) Information från Swedbank Robur.

Hållbarhetsåret i korthet

2) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen.

United Nations Sustainable Development Goals

Swedbank arbetar genomgående med de Globala målen för hållbar utveckling i verksamheten.

Global Reporting Initiative

Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning 2021 följer rapporteringsstandarden Global Reporting Initiative.

UN Global Compact commitment

Swedbank har undertecknat UN Global Compact och de tio principer som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption.

Task Force on Climate-related Financial Disclosures

Swedbank rapporterar klimatrelaterade risker enligt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Se bankens TCFD-rapportering på sidorna 206–208.

Principles for Responsible Banking

Som en del i arbetet med att integrera hållbarhet i affärsverksamheten har Swedbank signerat UN Principles for Responsible Banking.

Swedbanks hållbara affärsstrategi

Swedbanks vision, ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, kopplar tillbaka till bankens syfte, att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Under året har Swedbank intensifierat arbetet för att ytterligare bidra till ett hållbart samhälle, där hållbarhet ska genomsyra hela verksamheten och därmed skapa långsiktigt värde för banken och alla dess intressenter. För att accelerera detta arbete är Swedbanks hållbarhetsstrategi nu integrerad i affärsstrategin, en hållbar affärsstrategi.

Grunden för Swedbanks hållbarhetsarbete

För att Swedbank ska kunna identifiera vilka hållbarhetsområden som banken ska fokusera och rapportera på används främst två olika analyser. En väsentlighetsanalys, där Swedbank ser vilka hållbarhetsområden som bankens intressenter anser vara viktigast, samt en påverkansanalys som beskriver vilka hållbarhetsområden Swedbanks affärsverksamhet påverkar mest. För vägledning kring integrering av de viktigaste hållbarhetsområdena följer banken relevanta internationella åtaganden så som exempelvis principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI) och FN:s initiativ Global Compact. Dessutom används regelverk kopplat till hållbar finansiering som utvecklas och införs på europeisk och nationell nivå. Med detta som grund har Swedbank utvecklat en definition av vad hållbarhet innebär för banken (se "Hållbarhet för Swedbank" på sidan 24) samt en hållbar affärsstrategi med en operationell plan över hur hållbarhetsarbetet ska integreras i verksamheten.

Väsentlighet- och påverkansanalys

Under året har kontinuerliga intressentdialoger genomförts för att fånga upp feedback och idéer genom exempelvis kundundersökningar, deltagande i branschforum och investerarmöten. Banken följer noga vilka hållbarhetsområden som är aktuella i medier och branschorganisationer. På det sättet får Swedbank god inblick i trender, affärsrisker och möjligheter som hjälper banken att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Årets dialoger bygger på väsentlighetsanalysen som genomfördes 2020 då inga stora förändringar skett under 2021 som krävt att den behöver uppdateras. Swedbank utför en större väsentlighetsanalys med några års mellanrum.

Väsentlighetsanalysen utfördes genom att först ta fram väsentliga områden utifrån de mest centrala hållbarhetsaspekterna för den finansiella sektorn. De utvalda hållbarhetsområdena användes därefter som underlag till en enkätundersökning där cirka 120 nyckelpersoner deltog från bankens olika affärsområden och koncernfunktioner som även hade

god förståelse för bankens intressenter. Utifrån resultaten från den interna enkäten skickades en andra enkät till externa intressenter. Enkäten besvarades av cirka 900 privatkunder, 400 företagskunder, 500 medarbetare, 17 samhällsaktörer (till exempel myndigheter och intresseorganisationer) samt åtta investerare. Väsentlighetsanalysen genomfördes i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Resultaten visar att bankens intressenter rankade de områden som var viktiga för bankens kärnverksamhet högst medan de mer produktorienterade och tematiskt inriktade områdena har rankats något lägre. Det kan även konstateras att samtliga hållbarhetsområden anses viktiga med ett lägsta genomsnitt på 7,4 (skala 1–10). Områden som finansiell stabilitet, stabila IT-system med hög säkerhet samt affärsetik är några av Swedbanks huvudsakliga framgångsfaktorer enligt bankens intressenter. Andra mer produktrelaterade områden som hållbara investeringar och hållbar finansiering anses samtidigt också viktiga och utgör centrala områden för Swedbank för att skapa en positiv påverkan i samhället. Resultatet har bland annat använts som grund i strategiska affärsbeslut och årlig aktivitetsplanering. För mer detaljer om intressentdialogerna se sidan 202.

Som komplement till väsentlighetsanalysen har Swedbank under året uppdaterat påverkansanalysen som analyserar vilken påverkan bankens portfölj har utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Metoden för påverkansanalysen är framtagen av FN:s miljöprogram för finanssektorn som en del av PRB. De områden som bankens portfölj har störst påverkan på är bland annat klimatförändringar, resurseffektivisering, inkluderande och hälsosamma ekonomier samt sysselsättning. Se mer detaljerad beskrivning av analysen på sidan 203.

Båda analyserna används som riktlinje i utvecklingen av bankens affärsstrategi med syfte att minska bankens negativa påverkan och öka den positiva påverkan inom hållbarhet. På nästa sida presenteras en sammanställning av resultaten från väsentlighetsanalysen och påverkansanalysen.

	Prioriteringsordning från väsentlighetsanalysen	Not	Signifikant hållbarhetsområde från påverkansanalysen*
	1 Säkra och stabila IT-system	H7	Rättvisa
	2 Affärsetik	H7, H10	Inkluderande & hälsosamma ekonomier
	3 Ekonomiskt stabil bank	H8	Inkluderande & hälsosamma ekonomier
	4 Motverkar finansiell brottslighet	H7	Rättvisa
Grundläggande parametrar	5 Ansvarsfull bolagsstyrning	H7, H10	Inkluderande & hälsosamma ekonomier
			Rättvisa
	6 Hög tillgänglighet	H1	Inkluderande & hälsosamma ekonomier
	7 Attraktiv arbetsgivare	H6	Sysselsättning
	8 Främjar hållbara investeringar	H2, H9	Klimat
			Biologisk mångfald & ekosystem
			Avfall
			Resurseffektivitet
			Inkluderande & hälsosamma ekonomier
	9 Verkar för klimatomställningen	H2, H3, H4, H5	Klimat
Tematiska områden	10 Samhällsengagemang	H8
	11 Främjar hållbar finansiering	H3, H9	Klimat
			Biologisk mångfald & ekosystem
			Avfall
			Resurseffektivitet
			Inkluderande & hälsosamma ekonomier

Sammanställning av Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys

* Kan vara både positiv och negativ påverkan.

I ovan tabell beskrivs de viktigaste hållbarhetsområdena baserat på resultaten från Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys. Områdena från påverkansanalysen har linjerats med områdena från väsentlighetsanalysen. Hur analyserna har utförts beskrivs i stycket Väsentlighets- och påverkansanalys på föregående sida samt på sidorna 202–203.

Swedbanks viktigaste frivilliga åtaganden

Det är i samarbete med andra aktörer Swedbank kan göra störst skillnad. Swedbank följer ett antal internationella åtaganden för att se till att banken lever upp till internationella förväntningar. Under året har banken fortsatt jobba med implementeringen av PRB. Genom att signera principerna har Swedbank, tillsammans med över 260 andra banker, åtagit sig att utveckla verksamheten i enlighet med Parisavtalet och de Globala målen för hållbar utveckling samt att öka sitt bidrag till att dessa uppnås. Swedbank har också signerat FN:s initiativ Global Compact och grundar hållbarhetsarbetet på dess underliggande konventioner och deklarationer. Se sammanfattning över bankens viktigaste åtaganden på nästa sida.

Hållbarhet

Åtagande	Beskrivning
UN Global Compact	Globalt ramverk som förespråkar att företag tar ansvar för hållbarhetsfrågor. FN:s initiativ Global Compact består av tio principer som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Riktlinjerna utgår från inter nationella konventioner och deklarationer.
UN Principles for Responsible Banking (PRB)	Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer som syftar till att anpassa finanssektorn till de Globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.
UN Guiding Principles on Business and Human Rights	Vägledande principer för hur företag ska arbeta med mänskliga rättigheter.
UN Women's Empowerment Principles	Sju grundprinciper för att stärka kvinnors egenmakt med syfte att anpassa finans sektorn till de Globala målen för hållbar utveckling.
Task-Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD)	Ramverk för rapportering av klimatpåverkan och scenariotestning av lån och inves teringar som inkluderar styrning, strategi, riskhantering samt mål och mätvärden.
Science Based Targets initiative (SBTi)	Metod för utveckling och validering av vetenskapligt baserade klimatrelaterade mål för företag i linje med Parisavtalet.
Equator Principles (EP)	Ramverk för riskhantering vid projektfinansiering utifrån hållbarhet.
UN Principles for Responsible Investments (PRI) (Swedbank Robur)	Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer för att öka förståelsen för ansvarsfulla och hållbara investeringar.
Climate Action 100+ (Swedbank Robur)	Ett investerarlett initiativ för att säkerställa att de företag som släpper ut mest växthusgaser vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringarna.
Finance for Biodiversity (Swedbank Robur)	Åtagande där undertecknare till år 2024 skall samarbeta och bedöma sin egen påverkan samt utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk mångfald.
International Corporate Governance Network (Swedbank Robur)	En investerarledd organisation vars uppdrag är att främja effektiva standarder för företagsstyrning och investerarförvaltning som stöttar effektiva marknader och hållbara ekonomier över hela världen.

Regelverk för hållbar finansiering sätter ny standard

Under de senaste åren har EU utvecklat en hållbarhetsagenda med EU:s gröna giv och EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi som bas för finanssektorn. Swedbank stöttar EU:s vision och utvecklar verksamheten för att bidra till en mer hållbar ekonomi där kunder och investerare kan fatta välinformerade beslut. Swedbank ser EU:s initiativ som något som kan bidra positivt till bankens syfte, att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid.

Under 2022 kommer flera av EU:s regler för hållbar finansiering att börja gälla eller vidareutvecklas. De regler med påverkan på banken som har tillämpningsdatum under 2022 är disclosureförordningen ("SFDR"), hållbarhetsrelaterade ändringarna i MiFID II och IDD, inkludering av ESG-risk i Pelare 3-rapporten samt taxonomiförordningen ("taxonomin"). Dessa regler syftar bland annat till att öka transparensen runt hur hållbara investeringar är, hantering av hållbarhetsrisker samt att öka förståelsen för vilka hållbarhetspreferenser bankens kunder har vid investerings- eller försäkringsrådgivning. Taxonomin skapar ett enhetligt klassificeringssystemen inom EU för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Swedbank rapporterar i enlighet med taxonomin för första gången i denna års- och hållbarhetsredovisning. Läs mer om Swedbanks obligatoriska taxonomirapportering på sidorna 204–205 samt frivilliga taxonomirapportering på sidorna 216–217.

Operationalisering av bankens strategiska riktning

Grundpelare

Med bas i bankens intressenters syn på väsentliga hållbarhetsområden, påverkansanalysen, frivilliga åtaganden och regelverk utvecklades en definition av vad hållbarhet betyder för banken samt en affärsstrategi där hållbarhet är kärnan. Under året har arbetet med att operationalisera strategin resulterat i en koncernövergripande femårig transformationsplan utifrån hållbarhet samt förstärkt hållbarhetsstyrning genom

etablerandet av Swedbank Sustainability Committee. Planen adresserar de områden där banken behöver utvecklas för att kunna leverera på den strategiska riktningen samt koordinerar prioriterade aktiviteter och målsättningar. Den är även strukturerad enligt fem huvudområden som är integrerade i Swedbanks aktivitetsplan för kommande år. Se en summering av bankens arbete i bilden ovan.

Hållbarhet för Swedbank

Göra saker rätt

Integrera hållbarhet i den egna verksamheten

• a Miljömässig hållbarhet
  • • En miljövänlig verksamhet
• • Finansieringar och investeringar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål

b Social hållbarhet

• Mångfald, inkludering och hållbara medarbetare • Bekämpa finansiell brottslighet

c Styrning och affärsetik

• • Ansvarsfull bolagsstyrning och affärsetik
• • Regelefterlevnad och transparent rapportering

d Ekonomisk hållbarhet

• • Lönsamhet och ekonomisk stabilitet
• • Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur

e Göra rätt saker

Fokus på att hjälpa kunder i sin omställningsresa

f Göra det möjligt för de många människorna att skapa en bättre framtid genom att stödja hållbara val

Integrering av hållbarhet i banken och hos kunderna

Tillsammans med den strategiska riktningen har banken definierat vad hållbarhet innebär för Swedbank och bankens intressenter. Det har resulterat i en hållbarhetsdefinition som står på två pelare, "göra saker rätt" och "göra rätt saker", se illustrationen ovan. Hållbarhetsdefinitionen är en naturlig del i bankens strategi med syfte att göra det möjligt för kunder, medarbetare, ägare och samhälle att skapa en bättre framtid.

"Göra saker rätt" – en hållbar grund skapas genom den egna verksamheten

Swedbank har tagit viktiga kliv under året för att fortsätta integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten. "Göra saker rätt" är grunden till bankens hållbarhetsarbete, bankens egna byggstenar och det som stödjer bankens trovärdighet utifrån grundförväntningar. Där beskrivs det interna arbetet utifrån hållbarhetsområdena miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, styrning och affärsetik samt ekonomisk hållbarhet.

a Miljömässig hållbarhet

Swedbanks miljömässiga påverkan består av en direkt påverkan från bankens egen verksamhet samt en indirekt påverkan via Swedbanks kunder och leverantörer. Swedbank behöver kontinuerligt minska negativ miljöpåverkan i organisationen genom att utveckla bankens processer och system. Som verksam bank finns även ett stort ansvar att omdirigera kapitalflöden till mer hållbara alternativ och möjliggöra för privatkunder och företag att ställa om till en mer hållbar livsstil och affärsmodell i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

En miljövänlig verksamhet

Swedbank har genom åren satsat på ett strukturerat och målmedvetet miljöarbete och blev redan 2003, som den enda börsnoterade banken i Sverige, miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöarbetet är noggrant strukturerat enligt denna internationella miljöledningsstandard, där också en årlig tredjepartsgranskning genomförs.

Utifrån ledningssystemet beslutar banken om mål och implementerar initiativ med syfte att minska bankens miljöpåverkan. Under 2021 beslutade Swedbanks enheter och dotterbolag om drygt 260 hållbarhetsmål. Genom Ledningens genomgång, som är en del i ledningssystemet och genomförs på koncernledningsnivå, följs bankens mätbara hållbarhetsmål upp på årsbasis, med fortsatt fokus på utveckling och förbättring.

Som ett sista steg, kompenserar banken för de utsläpp som inte går att åtgärda av egen kraft. Det har inneburit att Swedbank varit netto-noll sedan 2019 utifrån de egna utsläppen. Klimatkompenseringen sker genom att stödja Vi-skogen som genom trädplantering, agro-forestry och hållbara odlingsmetoder bidrar till lagring av koldioxid. Under 2021 klimatkompenserade Swedbank för 9 201 ton koldioxid.

Swedbank rapporterar på ett brett antal miljöprestandaindikatorer och har satt ambitiösa mål för att uppnå dessa. De huvudsakliga indikatorerna för att övervaka bankens miljöpåverkan är utsläpp av växthusgaser, energiförbrukning och tjänsteresor (för mer detaljer se sidorna 216–218). Under perioden 2019–2021 har Swedbanks direkta växthusgasutsläpp minskat med 63 procent där covid-19 varit en starkt bidragande orsak till minskade flygresor under år 2020–2021.

En kontinuerlig kompetensutveckling för bankens personal kring miljöhänsyn och klimatförändringar är avgörande för att utveckla bankens arbete inom området. Ett stort antal medarbetare har fått en grundlig genomgång av IPCC:s senaste klimatrapport samt att bankens e-utbildningar som fokuserar på klimatrisker nu är tillgängliga för alla anställda. Dessa har utvecklats i tre nivåer – en generell utbildning som är obligatorisk för alla anställda, en fördjupad utbildning som är obligatorisk för alla medarbetare som möter kund samt stödfunktioner till dessa och till sist en detaljerad utbildning för alla som deltar i scenarioanalyser utifrån TCFD-rekommendationerna.

Under året har Swedbank även initierat många aktiviteter för att minska bankens interna klimatpåverkan. Ett av initiativen var en klimatutmaning till bankens medarbetare där forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan analyserade vilken roll som organisationer kan spela för att främja mer hållbara livsstilar. Under åtta veckor deltog 137 medarbetare i projektet vilket bland annat analyserade medarbetarnas egen klimatpåverkan via det digitala verktyget Habit. Målet för medarbetarna var att minska koldioxidavtrycket med 22 ton och resultatet blev långt mer än det dubbla, 55,7 ton. Projektet var ett led i fortsatt kompetensförstärkning bland medarbetare kring klimatförändringarna vilket även bidrar till en möjlighet att bättre stötta Swedbanks kunder i omställningen.

En annan klimatrelaterad aktivitet är bankens arbete med att digitalisera kundutskick. Vissa årliga utskick har mer än två miljoner mottagare och det är glädjande att se att den digitala andelen stadigt ökar. Under 2021 låg den runt 75 procent för flera utskick och målet är att ytterligare öka andelen de kommande åren.

Finansieringar och investeringar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål

Swedbank har ett viktigt ansvar att aktivt verka för att skapa förutsättningar för banken, dess kunder samt samhället i stort att förflytta sig i en riktning som är förenlig med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Som ett led i detta arbete har Swedbank åtagit sig att besluta om vetenskapligt baserade utsläppsreduktionsmål i enlighet med Science-Based Target initiative (SBTi) och Net Zero Banking Alliance (NZBA). Det innebär att Swedbank åtar sig att sätta såväl långsiktiga som kortsiktiga mål i enlighet med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Swedbank arbetar idag med att utveckla mål i enlighet med ovan nämnda åtagande. För att ha möjlighet att göra det har banken stegvis börjat utveckla utsläppsreduktionsmål för de olika tillgångsslag där det finns tillgängliga beräkningsmetoder. Swedbank har valt att inledningsvis fokusera på fastighetssektorn, vilket inkluderar såväl bolån som finansiering av kommersiella fastigheter då detta är en signifikant del av bankens balansräkning.

Reduktionsmålen inom fastighetssektorn kommer att baseras på SBTis "Sectoral Decarbonisation Approach" (SDA). Genom att använda metoden SDA utvecklas målen baserat på utgångsårets finansierade utsläpp samt vilken årlig minskning som är nödvändig för att uppnå det övergripande långsiktiga målet. I arbetet med att sätta vetenskapligt baserade reduktionsmål är bristfällig data en utmaning. Swedbank har valt att använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhandahålls av Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF). Metoden möjliggör för finansiella institut att uppskatta finansierade utsläpp genom att använda sig av en kombination av finansiell information, information om enskilda säkerheter samt regional statistik. Det innebär att det är möjligt att inledningsvis utföra beräkningarna med relativt begränsad datatillgänglighet och, i takt med att datatillgängligheten förbättras, basera uträkningarna på mer primärdata och mindre statistik och på så sätt förbättra träffsäkerheten i uträkningen. En preliminär bedömning visar att metoden är gynnsam att använda för Swedbank, med goda förbättringsmöjligheter över tid.

Under året har även Swedbank Robur, Swedbanks dotterbolag för kapitalförvaltning, tagit fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder samt publicerat nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll 2040.

Att bedöma klimatrelaterade risker är en annan viktig del av bankens miljöarbete för att säkerställa framtida lönsamhet och trygghet för banken och dess kunder där bland annat TCFD-rapportering och scenariotester används (se mer på sidan 206–208). Swedbank har även inlett ett samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), för att dels utveckla bankens metoder och färdigheter att bedöma den fysiska klimatrisken i den fastighetsrelaterade portföljen, dels förstå hur mycket värde som riskeras i olika scenarios. Forskningen visar att mer extremväder är att vänta med ökad nederbörd, fler oväder, varmare klimat och fuktigare luft, vilket kan leda till skador orsakade av exempelvis fukt, mögel och röta. Detta är faktorer som kan ha en inverkan på fastighetens framtida värde.

Swedbanks klimatarbete uppmärksammas

Under året uppmärksammades Swedbanks klimatarbete i "Financial Times Europe's Climate Leaders" och i Hagainitiativets kartläggning av svenska börsbolags klimatmål. I den förstnämnda undersökningen listas de 300 företag som uppnådde den största minskningen av sina växthusgasutsläpp (scope 1 och 2) mellan 2014 och 2019. Swedbanks totala resultat var 71 procent, vilket var ett av de främsta resultaten bland de svenska bolagen och det starkaste i den svenska finansbranschen.

Hagainitiativets Ambitionsindex 2021, visar vilka av börsens stora bolag som har beslutade mål att halvera sina direkta utsläpp till 2030, i enlighet med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Swedbank belönades med grön status, men uppmärksammades även för arbetet med att besluta om indirekta klimatmål utifrån investeringar och utlåning.

b Social hållbarhet

Swedbank anser att framgången som bank går hand i hand med att minska de sociala utmaningarna i samhället. En stor konkurrensfördel ligger i att kunna attrahera kunder, personal och investerare genom att gynna ett sunt och hållbart samhälle och vara en inkluderande bank. Swedbank erbjuder banktjänster som kännetecknas av omtanke och öppenhet mot alla kunder och anställda oavsett deras ekonomiska situation, ålder, kön, ursprung, sexuella identitet eller funktionsnedsättning.

Arbetsmiljö och hälsa – strategiskt viktiga områden

Att erbjuda en arbetsmiljö som är trygg, utvecklande och som skapar förutsättningar för goda prestationer och långvariga relationer är strategiskt viktigt för banken samt för att bygga hållbara kundrelationer. Under 2021 har den globala pandemin medfört fortsatta åtgärder för att bidra till en arbetsmiljö som fungerar både på kontoren och för hemmaarbete.

I Swedbank är hållbara medarbetare ett begrepp, och innebär medarbetare som mår bra och trivs på sin arbetsplats. En god arbetsmiljö och god hälsa är viktiga byggstenar för att uppnå detta. Ett omfattande arbete genomförs för att upptäcka, hantera och förebygga ohälsa, där cheferna har en central roll.

Anställdas möjligheter till utveckling är en annan viktig del i att skapa en god arbetsmiljö. Banken har ett stort utbud av

interna utbildningar inom olika områden som är relevanta för medarbetarna, såsom utbildning i bankens uppförandekod, miljöfrågor samt motverkan av finansiell brottslighet. Utöver de egna utbildningarna har hittills närmare 10 000 medarbetare anslutit sig till LinkedIn Learning där de får fri tillgång till en stor mängd kurser och utbildningar. Omvärlden förändras i ett högt tempo vilket kräver att banken anpassar sig till nya förutsättningar och behov samt att medarbetarna kontinuerligt arbetar med sin utveckling och underhåller sin kompetens. Bankens syn är att medarbetaren tar ett självledarskap och driver sin egen utveckling.

Uppföljning och utvärdering av bankens arbete inom arbetsmiljö och hälsa görs via medarbetarundersökningar tre gånger per år, i syfte att förstå hur medarbetarna mår och hur väl de uppfattar, förstår och levererar på bankens strategiskt viktiga områden. Alla chefer har som uppgift att gå igenom och följa upp resultatet med sitt team. Undersökningarna kan därmed bidra till en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur. Resultatet från Swedbanks Hållbara medarbetarindex visar på en positiv utveckling under året och ökar från 81 till 85.

Jämställdhet, mångfald och inkludering

Swedbank är en inkluderande bank där jämställdhet och mångfald ska vara självklara delar av verksamheten. Olikheter är viktigt för att skapa affärsnytta och gynnar bankens affärsbeslut, kreativitet och prestation. Målet är att vara ledande inom jämställdhet och mångfald på samtliga hemmamarknader samt att bankens medarbetare ska återspegla mångfalden i det lokala samhället. Det finns en stark tro på att främja inkludering även bidrar till ökad kompetens bland medarbetarna och förståelse för andra människor och kunders olika behov. De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swedbank är en inkluderande arbetsplats.

Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största allvar. Under 2021 uppdaterades processen för hantering av ärenden av diskriminering och trakasserier. Chefer genomgår regelbundna utbildningar inom området och enheterna erbjuds workshops genom den svenska antimobbningsorganisationen Friends.

Bekämpa finansiell brottslighet

Ett av Swedbanks största ansvar är att förhindra att koncernen används för att genomföra transaktioner av medel från kriminell verksamhet eller att överföringar sker som syftar till att finansiera terrorism. Banken är således inte till för alla då banken jobbar hårt med att exkludera kriminella. Det är en viktig förutsättning för Swedbanks vision om "ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle" och får stora sociala konsekvenser vid ett misslyckande. Likt alla finansiella institut utsätts Swedbank för risker kopplat till penningtvätt och finansiering av terrorism (samlat kallat finansiell brottslighet). För att förhindra att bankens betalningssystem används som verktyg för finansiell brottslighet finns ett tydligt internt regelverk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Som övergripande regelverk finns den koncernövergripande policyn för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering som är antagen av styrelsen och revideras årligen. Banken har en etablerad enhet, Anti-Financial Crime unit (AFC), vars syfte är att stärka arbetet mot penningtvätt och bekämpa finansiell brottslighet.

I januari 2021 stängdes åtgärdsplanen som inkluderade 244 åtgärdspunkter för att motverka penningtvätt och

terroristfinansiering i banken och ersattes av det långsiktiga AML/CTF & Sanctions Transformation Program som strävar efter internationell bästa praxis inom finansbranschen. Transformationsprogrammet omfattar utveckling och förbättring av kontroller samt att säkerställa en stark styrningsmodell och organisatoriskt upplägg för att hantera risker i banken. Detta möjliggörs av integrerade system, data och infrastruktur som skapar en solid och transparent grund för arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering i banken. Programmet har som mål att ligga i framkant i kampen mot finansiell brottslighet då det tar itu med de brister som identifierats i utredningarna av SFSA, den svenska finansinspektionen och EFSA, den estniska finansinspektionen. Arbetet med att nå denna ambition kommer att ta flera år och resultera i högre effektivitet.

I kampen mot finansiell brottslighet är Swedbank aktiv i SAMLIT-samarbetet i Sverige, där Polismyndigheten och bankerna samverkar för att förbättra förmågan att identifiera och bekämpa penningtvätt, organiserad brottslighet och finansiering av terrorism genom ett ökat informationsutbyte. Satsningen har till exempel möjliggjort ett ökat informationsutbyte om nya förhållningssätt, typer av brott och andra mönster som har identifierats gemensamt.

Arbetet med att avsluta de historiska frågorna kring brister gällande intern styrning och kontroll går steg för steg framåt. Utredningar av Nasdaq OMX och Finansinspektionen har presenterats och avslutats.

Swedbank har en artikulerad lågriskprofil som omfattar hela banken.

c Styrning och affärsetik Ansvarsfull bolagsstyrning

Swedbank har en viktig samhällsfunktion för de många hushållen och företagen. Utan bankers tjänster och produkter slutar det finansiella systemet att fungera. För att upprätthålla ett fungerande finansiellt system har Swedbank en tydlig bolagsstyrningsmodell som inkluderar ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, riskhantering och regelefterlevnad. Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt sätt är viktigt för Swedbank och är avgörande för att upprätthålla förtroendet för bankens varumärke. För mer information om Swedbanks bolagsstyrning se sidorna 42–63.

Swedbanks arbete med hållbarhetsrisker

Under året har Swedbank utvecklat sin ansats vad gäller hållbarhetsrisker. I bankens Top-Down Risk Assessment har hållbarhetsrisk identifierats som en av bankens största strategiska risker, och en riskaptit för hållbarhetsrisk har införts. Inom hållbarhetsrisk har klimatrelaterade risker fått särskilt fokus. För att begränsa exponeringen mot de mest klimatutsatta sektorerna har limiter införts mot utvalda kundsegment som identifierats som särskilt utsatta för omställningsrisker. Kunder i dessa sektorer får nu också särskild uppmärksamhet i samband med de enskilda kreditbesluten. Syftet är att säkerställa att banken tar välinformerade kreditbeslut som även tar hänsyn till klimatrelaterade omställningsrisker. Dessa risker uppkommer till exempel som en följd av olika politiska beslut, genombrytande teknologisk utveckling och förändrade marknadsbeteenden. Banken och många företagskunder upplever att utvecklingen inom miljö och klimat går allt snabbare, vilket gör den fördjupade analysen viktig.

Andra användbara verktyg i arbetet är stresstester och scenarioanalyser. I bankens ICAAP (Internal Capital Adequacy Assessment Programme) avseende 2021 har effekterna av ett oordnat klimatomställningsscenario som påverkar makroekonomin negativt beaktats. Dessutom undersöks effekterna av omfattande översvämningar på fastighetspriser. Hållbarhetsrisk som möjlig drivare av likviditetsrisk har även behandlats i ILAAP (Internal Liquidity Adequacy Assessment Programme). Vidare samarbetar Swedbank med SMHI för att analysera eventuella klimateffekter i Sverige och de baltiska länderna, inklusive vilken påverkan på fastighetssektorn dessa kan ha. Detta görs för att bättre förstå effekterna av de fysiska risker klimatförändringarna för med sig.

Under året gjorde Swedbanks Baltiska verksamhet en självutvärdering på bankens hantering av klimatrelaterade risker, på förfrågan från Europeiska centralbanken (ECB). I utvärderingen beskrevs planerna för att säkerställa att Swedbanks Baltiska verksamhet uppfyller ECB:s förväntningar om hantering av klimatrelaterade risker. Läs mer om ECB:s förväntningar och Swedbanks riskhantering på sidorna 206–208 och 216.

Affärsetik

För att kunna upprätthålla ett fungerande finansiellt system är Swedbank beroende av allmänhetens förtroende. Förtroende skapas genom ett beteende som speglar bankens värderingar som organisation. För att säkerställa tydlighet kopplat till dessa värderingar finns riktlinjer som alla bankens anställda förväntas följa i bankens uppförandekod. Uppförandekoden beskriver hur Swedbank i praktiken agerar för att följa värdeorden enkel, öppen och omtänksam. Läs mer om bankens uppförandekod och andra policys på Swedbanks hemsida samt om bankens anti-korruptionsarbete på sidan 223.

Regelefterlevnad och transparent rapportering

För Swedbank är regelefterlevnad och transparens viktiga delar i bankens företagskultur. Banken utvecklar också konstant ökad transparens kring bankens hållbarhetsarbete genom rapportering enligt exempelvis TCFD, PRB och taxonomin. Ökad transparens kring effekter av lån och investeringar efterfrågas av Swedbanks intressenter och det är viktigt att banken lever upp till deras förväntningar. Swedbank stöttar denna

utveckling och ser ett stort värde i att transparent redovisa relevant information till bankens intressenter.

För att kunna bidra till ett hållbart samhälle krävs transparent information så att alla kan ta mer informerade beslut. För Swedbank innebär detta bland annat att bankens revisorer översiktligt granskar all hållbarhetsinformation i Års- och hållbarhetsredovisningen och att oberoende utvärderingar utförs av exempelvis bankens ramverk för gröna obligationer samt ledningssystemet ISO 14001.

d Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet är en naturlig del av Swedbank. För att banken ska ha möjlighet att fortsätta verka som en systemkritisk aktör i samhället krävs en långsiktig ekonomisk stabilitet. Det är viktigt att Swedbank fortsätter att utveckla en säker, tillgänglig och stabil infrastruktur av banktjänster för kunderna.

Lönsamhet och ekonomisk stabilitet

Swedbank värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt. Det bidrar till stabilitet och förutsägbarhet för bankens intressenter. Ledord för verksamheten är konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital och marknadsledande kostnadseffektivitet. Stabiliteten förstärks till exempel genom att prissätta produkter utifrån risk och kapitalkrav samt att undvika kortsiktiga marknadstrender. Detta har hjälpt Swedbank bevara starka finansiella resultat. Läs mer om bankens finansiella mål på sidan 17.

Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur

Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser som fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrågas. Om Swedbanks digitala prestanda inte fungerar som den ska kan det medföra negativa konsekvenser för kunderna. Arbetet med att utveckla en säker, tillgänglig och stabil infrastruktur är därför ett högt prioriterat område för banken. Med den snabba digitala utvecklingen följer även en ökad digital sårbarhet. Swedbank lägger stora resurser på att förhindra överträdelser, missbruk av befintlig och ny teknik, cyberhot och bedrägerier. Se mer information om bankens arbete kring informationssäkerhet på sidorna 223–224.

Swedbank är inkluderad i Dow Jones Sustainability World Index för andra året i rad. Indexet rankar årligen världens mest hållbara företag. En inkludering är ett bevis på att Swedbank har ett väl utfört hållbarhetsarbete inom bolagsstyrning, riskhantering, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och arbetsrättsliga frågor.

Dow Jones Sustainabillity World Index Score

e "Göra rätt saker" – vi bidrar till och påverkar

Sparbanksidén om sparande och ekonomisk trygghet är fortfarande bärande i bankens verksamhet. Swedbank vill göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid, genom att bidra till att göra tillgången till kunskap om privatekonomi och finansiella tjänster mer tillgänglig och enkel att förstå. Med rådgivning och stöd, hållbara val och enklare lösningar hjälper banken människor och företag att utveckla sin ekonomi och sina verksamheter. Tillsammans med kunderna bygger Swedbank ett mer ekonomiskt sunt och hållbart samhälle.

Bankens rådgivning, produkter och tjänster underlättar omställningen till ett samhälle som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Swedbank arbetar ständigt med utvecklandet av bankens erbjudanden ur ett hållbarhetsperspektiv.

f Rådgivning till privatkunder Finansiell inkludering

Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Digitalisering och ny teknik möjliggör därmed att banken kan nå ut till kunder med tjänster som sparar tid, minskar kundernas kostnader och underlättar vardagen. En ökad digitalisering av samhället innebär även att dessa kanaler kan utsättas för finansiell brottslighet i större utsträckning. För Swedbank är det viktigt att bankens kunder ska kunna utföra sina bankärenden i de digitala kanalerna tryggt och säkert. Därför har Swedbank flera sätt för identifiering och följer noga utvecklingen av säkerhetslösningar.

Till följd av pandemin har Swedbanks kunder mött banken via digitala kanaler i en högre utsträckning. Under året har banken bland annat gjort det möjligt för barn och ungdomar att bli Swedbankkunder digitalt. För att lyfta deras kundupplevelse i mobilen har banken tagit fram ett ekonomiskt lexikon särskilt för dem. Dessutom kan nu unga kunder som är äldre än 12 år, med målsmans godkännande, uppgradera sitt mobila säkerhetsID till mobilt BankID utan att besöka ett kontor. Detta är en förbättring då bland annat covid-19 testning kräver identifiering med BankID. Under året har Swedbank även möjliggjort för privatkunder som saknar bankkort att beställa kort i internetbanken. Efterfrågan på virtuella tjänster har ökat i snabb takt och för att förbättra Swedbanks digitala tillgänglighet i de baltiska länderna har en videorådgivningstjänst för både privat- och företagskunder lanserats. Exempel på andra mobila tjänster är abonnemangshjälpen, snabbt saldobesked i mobilen, kontaktlösa betalningar, integrerad kostnadskontroll, budgetverktyg, e-bokföring och virtuell användarhjälp 24/7.

Swedbank, sparbankerna och sparbanksstiftelserna har i ett samarbete utvecklat "Digital Ekonomi" i syfte att hjälpa de som känner sig obekväma att pröva digitala tjänster som BankID och Swish. Under året arrangerades även den återkommande temadagen "Digital idag", en nationell temadag på över 50 orter i hela Sverige. Målet med dagen är att i samverkan mellan samhällets olika aktörer, inspirera alla människor till att vilja och kunna vara med i den digitala utvecklingen.

Utöver ett stort kontorsnät, finns bankens Kundcenter som ansvarar för digitala kanalerna också tillgängligt större delen av dygnet. De flesta tjänsterna finns på digitala plattformar

som internetbanken, applikation (app) i mobilen och på läsplattor. Utöver det är alla kontor tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i Sverige och i de baltiska länderna är den siffran 96 procent.

Finansiell hälsa och välmående

Finansiell hälsa och välmående bygger på tre områden, att skapa en känsla av finansiell trygghet, att kunna känna en finansiell frihet genom att exempelvis kunna utföra meningsfulla aktiviteter och en känsla av kontroll över sina finanser. Swedbank hjälper de många kunderna att själva skapa förutsättningar för att känna ekonomisk trygghet, frihet och kontroll genom livets olika skeenden. Nedan presenteras ett urval av initiativ kopplat till finansiell hälsa och välmående för bankens privatkunder.

Hela samhället befinner sig i en digital transformation och Swedbank utvecklar nu bankens digitala rådgivning i stor skala för de många kunderna. Bankens kunder ska ha möjlighet att kombinera digitala hjälpmedel och analysverktyg med personliga möten med våra rådgivare online eller på något av våra kontor.

Swedbank har under året fortsatt att möta kundernas behov när de ekonomiska förutsättningarna förändras. Ett hållbart sparande lockar allt fler, särskilt unga. För att uppmuntra till långsiktigt sparande hos denna grupp lanserades kampanjen "Gåva 18" i Estland där kunder som fyller 18 år får en fondandel i Swedbank Robur Access Edge Global. Swedbank har även fortsatt att hjälpa barn och unga med finansiell utbildning i samtliga hemmamarknader.

I Estland lanserade banken dessutom en ny sparform för privatpersoner för att möta den ökade efterfrågan som genererats av pensionsreformen i landet. I de baltiska länderna ökar antalet kunder som använder sparande och investeringsprodukter snabbt. För att möta denna efterfråga har Swedbank i de tre länderna nu möjliggjort för kunderna att investera i 19 fonder som förvaltas av Swedbank Robur.

I Estland, Lettland och Litauen deltar Swedbank i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti. Syftet är att stödja olika grupper, genom att möjliggöra finansieringen av en egen bostad, utifrån fastställda kriterier. I Lettland exempelvis har barnfamiljer (med tre eller fler barn) och medborgare upp till 35 års ålder med en högre utbildning alternativt en yrkesutbildning möjlighet att söka dessa lån. Under året förstärktes även erbjudandet till att innefatta befintliga förbättringar av husets energieffektivitet.

Klimatåtgärder

Swedbanks ambition är att hjälpa människor göra hållbara val. För att uppmuntra till ett miljövänligare boende erbjuder banken ett extra avdrag om 10 räntepunkter på kundens bolån om kundens bostad uppfyller något av bankens kriterier som exempelvis energiklass A och B eller miljömärkning Svanenmärkt hus. Avdraget görs efter att kunden fått sin individuella bolåneränta.

Swedbank har även skapat sollånet som vänder sig till privatkunder som vill investera i solcellspaneler från en valfri återförsäljare. De privatkunder som planerar att köpa en miljövänligare bil erbjuds en lägre ränta.

Framöver kommer mer fokus läggas på att hjälpa kunder med energieffektiviseringar av sina fastighetstillgångar och därför anslöt sig Swedbank i år till det europeiska samarbetet Energy Efficient Mortgages, ett initiativ från EU-kommissionen där ett 70-tal låneföretag ingår. Samarbetet syftar till att driva utvecklingen för energieffektiva investeringar och forma standarder och finansieringsmodeller som kan ge mer fördelaktiga villkor för bolånekunder som förbättrar energieffektiviteten i sina bostäder. Swedbank deltar även i initiativet Nordic Energy Efficient Mortgage som tar utgångspunkt i det nordiska klimatet och bostadsstandarden.

g Rådgivning till företagskunder

Banken har i uppdrag att stötta företagskunders arbete med att ställa om till hållbara affärsmodeller. Detta sker genom dialog, rådgivning, finansieringsprodukter och tjänster som bidrar till omställningen för företaget och stärkt konkurrenskraft.

Grönt byggnadskreditiv och grönt fastighetslån är två nya produkter som Swedbank lanserade under året till företagskunder. Grönt byggnadskreditiv riktar sig till företag som bygger energieffektiva och hållbarhetscertifierade fastigheter motsvarande energiklass A eller B. Grönt fastighetslån erbjuds företag som vill finansiera aktiviteter i linje med Swedbanks ramverk för gröna obligationer.

Tillsammans med sex andra banker samverkar Swedbank dessutom i ett gemensamt initiativ för att bidra till en mer hållbar byggbransch. Bankerna har utvecklat gemensamma riktlinjer och skärpta krav vid kreditgivningen till bygg- och fastighetsbolag. De gemensamma riktlinjerna planeras att lanseras under 2022. Ambitionen är att tillsammans med fastighetsoch byggsektorn uppnå ökad kontroll över vilken arbetskraft som nyttjas i alla leverantörsled, och på så sätt minska risken för missförhållanden för arbetare och ekonomisk brottslighet.

Sedan 2017 är Swedbank emittent, och ger ut gröna obligationer i bankens namn. Utifrån den gröna obligationsaffären kan banken stödja finansiering av sektorer som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Det ökade intresset för denna typ av obligationer möjliggör att banken ytterligare intensifierar insatserna för att öka andelen utlåning med hållbarhetsinriktning. Swedbank är den första nordiska banken som emitterat en

grön obligation på den amerikanska dollarmarknaden på motsvarande en miljard dollar. Det är den tredje gröna obligationen för 2021 och genom att emittera gröna obligationer och erbjuda hållbara lån främjas en hållbar utveckling. Swedbank har nu emitterat gröna obligationer i samtliga större valutor – USD, EUR, GBP och SEK för motsvarande 30 mdkr.

Swedbank tillhandahåller också rådgivning till kunder som söker finansiering på kapitalmarknaden och vill göra det genom att emittera gröna, sociala eller hållbara obligationer, exempelvis företag och kommuner. Detta gynnar även investerare som efterfrågar hållbara investeringar och köper dessa obligationer, exempelvis försäkringsbolag och pensionsförvaltare. Swedbank har varit rådgivare till i snitt två hållbara obligationsemissioner i veckan under 2021 och är marknadsledande i att arrangera obligationer i svenska kronor. Både för traditionella och ESG obligationer.

För att ha en samlad rådgivning för kapitalmarknadsfinansiering, valde Swedbank under förra året att ytterligare bredda utbudet av hållbara produkter. Swedbank har stärkt sin ställning inom området gröna aktier, bland annat genom samarbetet med Nasdaq för att ta fram ett nytt ramverk för märkningen av detta tillgångsslag. Märkningen kommer att vara tillgänglig för företag noterade på börserna i Sverige, Finland och Danmark.

h Samhällsengagemang

Samhällsengagemang har spelat en nyckelroll genom Swedbanks historia. Den första sparbanken grundades 1820 för att hjälpa allmänheten att spara och uppnå långsiktig ekonomisk trygghet. Som en av de ledande bankerna i Sverige och i de baltiska länderna har Swedbank en möjlighet att påverka, men påverkas också av, utvecklingen i samhället. Banken engagerar sig i sociala frågor som utbildning, hälsa och välmående, sysselsättning och entreprenörskap.

Sparbanksgruppen och sparbanksstiftelserna som engagerade ägare är liksom Swedbank aktiva i dessa frågor. En del av Swedbanks vinst går via ägargrupperingarna tillbaka i form av aktieutdelning och investeras i olika samhällsengagemang som projektstöd, främst lokalt och regionalt, men också nationellt. Läs mer om Swedbanks samhällsengagemang på sidorna 224–225.

Stabilitet och motståndskraft i osäkra tider skapar värde för våra aktieägare

Växande utlåning och högre provisionsnetto bidrog tillsammans med låg risk och ett fortsatt fokus på kostnadseffektivitet till ett starkt resultat för 2021. Det tillsammans med bankens starka kapitalsituation föranledde styrelsen att föreslå en utdelning om 9,25 kronor per aktie i enlighet med bankens utdelningspolicy på 50 procent av årsvinsten samt en extra utdelning om 2 kronor per aktie.

Swedbanks strategi – en bra kundupplevelse, långsiktigt värdeskapande, konkurrenskraftig avkastning, marknadsledande kostnadseffektivitet och sund riskhantering i kombination med ett starkt engagemang för hållbarhet – syftar till att skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra aktieägare.

Under 2021 uppgick räntabiliteten på eget kapital till 13,2 procent jämfört med målet på 15 procent. Mot bakgrund av Swedbanks starka kapitalsituation föreslår styrelsen årsstämman att besluta om en utdelning om 9,25 kronor per aktie enligt bankens utdelningspolicy att dela ut 50 procent av årsvinsten till aktieägarna samt en extra utdelning om 2 kronor per aktie.

Aktiemarknaden utvecklades starkt under 2021. Swedbanks aktiekurs steg under året med 26,7 procent jämfört med en ökning av det nordiska bankindexet OMX Nordic Banks med 34,9 procent och storbolagsindexet OMX 30 som steg med 27,7 procent. Totalavkastningen för Swedbankaktien uppgick därmed till 30,4 procent och Swedbank hade ett börsvärde på 204,2 miljarder kronor vid utgången av 2021, jämfört med 161,4 miljarder kronor vid slutet av 2020.

Handel på flera marknader

Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som är noterat på listan för stora bolag på Nasdaq OMX Stockholm sedan 1995. Banken har också ett ADR-program (American Depositary Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom depåbevis investera i Swedbanks aktie på OTC-marknaden i USA utan att behöva registrera sig hos Euroclear eller köpa svenska kronor. Swedbanks aktie handlas på flertalet olika marknadsplatser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. I genomsnitt omsattes under förra året Swedbankaktier till ett värde av 523 mkr per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm.

Det finns idag ett flertal fonder och aktieindex för företag som uppfyller vissa hållbarhetsnivåer. Swedbank ingår bland annat i Dow Jones Sustainability Index 2021 och FTSE4Good. Det förra är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex som årligen rankar världens mest hållbara företag och det senare har tagits fram för att underlätta investering i företag som uppvisar globalt erkända nivåer av ansvarstagande. Fler exempel finns på hemsidan under Hållbarhet/ Hållbarhetsindex.

Ägande och information

Swedbank hade vid slutet av 2021 1 132 005 722 utfärdade aktier. Av dessa ägs 40,3 procent av utländska ägare och 59,7 procent av svenska ägare, varav 12,1 procentenheter avser privatpersoner.

Innehav av egna aktier

Swedbank hade den 31 december 2021 ett innehav av 10 570 929 egna aktier i syfte att säkra åtagandet i bankens prestationsbaserade ersättningsprogram. Ersättningen ges

Ägarkategorier, % per den 31 december 2021 (siffran inom parentes avser 2020)

i form av uppskjuten aktieleverans och syftar till att genom aktieägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i banken. Totalt överläts 1 443 018 aktier under 2021, vilket motsvarade en utspädningseffekt på cirka 0,13 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2020.

Årsstämman 2021 fattade beslut om nya prestationsbaserade ersättningsprogram för 2021 samt om överlåtelse av stamaktier med anledning av dessa och tidigare beslutade program. Programmen för 2021 beräknas resultera i överlåtelse av cirka 1,4 miljoner stamaktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,12 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2020.

Styrelsen fick dessutom vid årsstämman 2021 bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier på upp till 10 procent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen, se nedan) för att fortlöpande kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov.

Styrelsen fick också bemyndigande att emittera skuldebrev som kan konverteras till aktier. Under 2015, 2016, 2019 och senast i augusti 2021 utnyttjade banken styrelsens mandat och emitterade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det fall som bankens primärkapital sjunker under en viss nivå. Emissionerna var en del i att uppfylla de kapitalkrav som den svenska finansinspektionen beslutat om för svenska banker. Swedbank bedriver, i egenskap av värdepappersinstitut, värdepappersrörelse avseende bland annat handel med finansiella instrument för egen räkning. I denna verksamhet finns behovet att förvärva egna aktier. Årsstämman 2021 beslöt därför att banken under tiden fram till årsstämman 2022 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av utestående aktier, och att handeln sker till marknadspris. Mer information om Swedbanks aktie finns på www.swedbank.com/ir

Största aktieägarna den 31 december 2021

Andel av kapital och röster, %	2021
Sparbanksgruppen1	11,41 %
Folksam	6,87 %
Norges Bank	3,69 %
Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen2	3,55 %
Swedbank Robur Fonder	3,54 %
AMF Pension & Fonder	3,40 %
BlackRock	3,33 %
Alecta Pensionsförsäkring	2,85 %
Vanguard	2,82 %
T. Rowe Price	2,18 %
Totalt antal Aktieägare	343 522

1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker, 9 sparbanksaktiebolag, 13 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser. Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar-

intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen. 2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 17 sparbanksstiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag.

12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt.

Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB

Antal aktieägare den 31 december 2021

Storleksklasser	Antal ägare	Andel, %
1—500	284 363	82,8 %
501—1 000	30 590	8,9 %
1 001—5 000	24 484	7,1 %
5 001—10 000	2 191	0,6 %
10 001—15 000	610	0,2 %
15 001—20 000	277	0,1 %
20 001—	1 007	0,3 %
Totalt	343 522	100,0 %

Källa: Euroclear Sweden AB

Data per aktie

Kronor	2021	2020	2019	2018	2017
Resultat per aktie före utspädning	18,62	11,55	17,62	18,96	17,38
Resultat per aktie efter utspädning	18,56	11,51	17,56	18,89	17,30
Eget kapital per aktie	144,16	138,54	123,94	123,04	119,76
Utdelning per aktie	14,55		14,20	13,00	13,20
Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår	11,251	5,80	8,75	14,20	13,00
varav extra utdelning	2,001
P/E-tal	9,8	12,5	7,9	10,5	11,4
Börskurs/eget kapital per aktie	1,26	1,04	1,13	1,61	1,65

1) Styrelsens förslag.

Aktiestatistik A-aktien	2021	2020	2019	2018	2017
Högsta kurs, kr	196,7	162,7	214,8	221,7	231,4
Lägsta kurs, kr	143,2	99,1	120,8	177,2	194,2
Kurs den sista december, kr	182,1	144,1	139,5	197,8	197,9
Genomsnittligt antal avslut per handelsdag1	9 193	11 420	10 622	6 733	6 090
Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr1	523	632	655	597	538
Totalt börsvärde per sista december, mdkr	204	161	156	221	224
ISIN-kod A-aktien: SE0000242455

1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Ekonomisk redogörelse

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

1 feb

Bokslutskommuniké 2020

Swedbanks resultat minskade under 2020 jämfört med föregående år, framförallt till följd av Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 mdkr och högre kreditförluster. Kostnadsmål för 2021 och 2022 meddelas.

Delårsrapport första kvartalet 2021

Under första kvartalet ökade Swedbanks resultat främst till följd av säsongsmässigt lägre kostnader och lägre kreditförluster. Räntenettot var stabilt.

21 okt Delårsrapport andra kvartalet 2021 Under andra kvartalet ökade Swedbanks resultat till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster. Marknadsandelarna på nya bolån ökade, provisionsnettot var på rekordnivå.

Delårsrapport tredje kvartalet 2021

Under tredje kvartalet minskade Swedbanks resultat något. Räntenettot var stabilt och provisionsnettot ökade till en ny rekordnivå.

Beslut om utdelning för 2019 och 2020

Styrelsen föreslog under 2021 att dela ut 4,35 kronor per aktie för räkenskapsåret 2019 vid en extrastämma i februari och vid den ordinarie bolagsstämman i mars att dela ut 2,90 kronor per aktie för räkenskapsåret 2020. Efter att Finansinspektionen lyft rekommendationerna kring utdelningsbegränsningarna beslutades vid en extra bolagsstämma i oktober att dela ut sammantaget 7,30 kronor per aktie för 2019 och 2020, vilket är i linje med bankens policy att dela ut 50 procent av vinsten till aktieägarna.

Kostnadstaket 2021 uppfyllt

Under året uppgick, enligt plan, bankens underliggande kostnader exklusive utgifter relaterade till de amerikanska utredningarna till 20,5 mdkr för 2021.

Marknadsandelar, procent

1) Exklusive återköpsavtal och Riksgälden.

2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen).

Ekonomisk redogörelse

Swedbanks resultat uppgick till 20 871 mkr, att jämföra med 12 929 mkr föregående år. Ökningen förklaras främst av stigande intäkter, lägre kostnader (inklusive Finansinspektionens sanktionsavgift under 2020) samt minskade kreditförluster.

Provisionsnettot ökade med 16 procent. Intäkter från kapitalförvaltning ökade till följd av ett växande förvaltat kapital, men även intäkterna från kort och corporate finance-verksamheten bidrog till uppgången.

Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. Under 2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore till stor del motverkats av förbättrade makroutsikter.

Räntenetto, mkr

Räntenettot minskade med 2 procent, till 26 257 mkr främst förklarat av ökad marginal press, som inte fullt ut kompenserades av stigande utlåningsvolymer samt av ökade inlåningsvolymer.

Kostnader, mkr

Personalkostnader IT-kostnader Övriga kostnader K/I-tal

Totala kostnader minskade till 20 847 mkr, inte minst p.g.a. att Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr belastade föregående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna med 1 procent, främst till följd av högre personalkostnader.

Förändring av kärnkapital 2021, mdkr

150 Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimärkapitalet med cirka 1,4 mdkr.

120,5

2020-12-31 Beräknad utdelning Resultat IAS 19 Övrigt 2021-12-31

0,02020-12-31Resultat Beräknad utdelning IAS 19 Övrigt2021-12-31

120,5 129,6

IAS 19

Beräknad

Resultat

utdelning

Övrigt

2021

129,6

100 Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värdefull information till läsaren eftersom de används av koncernledningen för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används i årsredovisningen finns på sidan 197.

50 75

2020

120,5

125

129,6

Ekonomisk redogörelse

Högre intäkter och lägre kreditförluster stärkte resultatet

Swedbanks resultat ökade till 20 872 mkr (12 929) till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finansinspektionens sanktionsavgift som belastade första kvartalet 2020. Valutakursförändringar påverkade resultatet före kreditförluster och nedskrivningar negativt med cirka 177 mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 13,2 procent (8,9) och K/I-talet till 0,44 (0,54).

Intäkterna ökade till 46 890 mkr (45 676) och har påverkats positivt i första hand av ett högre provisionsnetto. Även övriga intäkter ökade, medan räntenettot och nettoresultat finansiella poster minskade. Valutakursförändringar minskade intäkterna med 316mkr.

Räntenettot minskade med 2 procent till 26 257 mkr (26 853). Minskningen förklaras främst av lägre marginaler samt högre kostnader för överskottslikviditet till följd av att inlåningen ökat i snabbare takt än utlåningen.

Provisionsnettot ökade med 16 procent och uppgick till 14 853 mkr (12 770). Intäkter från i första hand kapitalförvaltning ökade till följd av högre genomsnittligt förvaltat kapital, men även intäkterna från kort och corporate finance-verksamheten har bidragit till ökningen.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 2 048 mkr (2 655). Främst minskade intäkterna inom Stora företag & Institutioner till följd av ett lägre resultat inom räntehandeln.

Övriga intäkter ökade med 10 procent till 3 732 mkr (3 398), främst till följd av att intresseföretag belastades av reserveringar för kreditförluster kopplade till pandemiutbrottet under föregående år.

Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påverkade första kvartalet förgående år. Justerat för sanktionsavgiften har kostnaderna ökat med 1 procent, främst till följd av fler antal anställda och högre personalkostnader. Konsultkostnader för penningtvättsrelaterade utredningar minskade till 355 mkr (852).

Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. Under 2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore till stor del motverkats av förbättrade makroscenarier.

Skattekostnaden uppgick till 4 945 mkr (3 851) och motsvarar en effektiv skattesats om 19,2 procent (22,9). Resultatet under 2020 var bland annat belastad med Finansinspektionens sanktionsavgift som inte var avdragsgill. Koncernens effektiva skattesats bedöms fortsatt på medellång sikt uppgå till 19–21 procent.

Resultaträkning, mkr	2021	2020 exkl. sanktionsavgift	2020
Räntenetto	26 257	26 853	26 853
Provisionsnetto	14 853	12 770	12 770
Nettoresultat finansiella poster	2 048	2 655	2 655
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	976	582	582
Övriga intäkter1	2 756	2 816	2 816
Summa intäkter	46 890	45 676	45 676
Summa kostnader	20 847	20 560	24 560
varav sanktionsavgift			4 000
Kreditförluster och nedskrivningar	226	4 336	4 336
Resultat före skatt	25 817	20 780	16 780
Skatt	4 945	3 851	3 851
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB	20 871	16 929	12 929
Räntabilitet på eget kapital	13,2	11,4	8,9
K/I-tal	0,44	0,45	0,54

1) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Fortsatt positiv volymutveckling och god kreditkvalitet

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produktområdena lån, betalningar och sparande.

Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköpsavtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med 63 mdkr, motsvarande en årlig tillväxt på knappt 4 procent. Störst bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte med 44 mdkr. Företagsutlåningen ökade med 9 mdkr, drivit av en ökning i Baltikum med 8 mdkr. Valutakursförändringar påverkade utlåningsvolymerna positivt med 8 mdkr jämfört med utgången av 2020.

Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,2 miljoner, vilket är något högre än föregående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,4 miljoner och i Baltikum till 3,8 miljoner. Antalet kortköp i Sverige var fortsatt negativt påverkat av pandemin, men återhämtade sig och ökade med 4 procent jämfört med föregående år. I Baltikum ökade antalet kortköp med 9 procent jämfört med föregående år i takt med den ekonomiska återhämtningen.

Den totala inlåningen inom affärssegmenten ökade under året med 130 mdkr, motsvarande en tillväxt på 11 procent. Företagsinlåningen steg med 62 mdkr och privatinlåningen med 68 mdkr. Samtliga affärssegment bidrog till ökningen. Valutakursförändringar ledde till en ökning av inlåningen med 8 mdkr under året.

Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg under året och uppgick till 1 519 mdkr vid årets slut, jämfört med 1 220 mdkr vid utgången av 2020. Förändringen motsvarar en ökning på strax under 25 procent och förklaras till största delen av en positiv värdeutveckling, men även nettoinflöden har bidragit. Av det förvaltade fondkapitalet hänförs 1 445 mdkr till den svenska verksamheten och 74 mdkr till den baltiska verksamheten. Swedbank Robur är den största aktören på fondmarknaden i både Sverige och Baltikum mätt i förvaltat kapital. Vid årets utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 21 procent medan den i Estland, Lettland och Litauen uppgick till 39 procent, 41 procent respektive 38 procent.

Swedbanks kreditkvalitet var fortsatt god och de ekonomiska effekterna från covid-19 förblev små för huvuddelen av Swedbanks utlåning. Kreditkvaliteten i Swedbanks bolåneportfölj var fortsatt mycket god och stabil. De segment som har drabbats hårdast av pandemin, som hotell, restauranger, delar av handel och persontransporter samt oljerelaterade engagemang utgör en mindre del av Swedbanks utlåning. Swedbanks oljerelaterade portfölj är liten och den pågående minskningen och omstruktureringen av portföljen fortsätter.

Bolåneportföljen, som utgör drygt hälften av Swedbanks totala utlåning, är av hög kvalitet och de historiska kreditförlusterna är mycket låga. Vid kreditgivning är kundernas långsiktiga återbetalningsförmåga avgörande, vilket säkerställer en hög kvalitet och låga risker för såväl kunden som banken. Den genomsnittliga belåningsgraden för bolån uppgår i Sverige till 51 procent, i Estland 45 procent, i Lettland 69 procent och i Litauen till 54 procent.

Swedbanks utlåning inom branschen fastighetsförvaltning utgör ungefär 15 procent av den totala låneportföljen och sker i huvudsak till fastighetsbolag med starka finanser och säkerheter med låga belåningsgrader. Swedbanks utlåning till detaljhandelsfastigheter och hotellfastigheter utgör en mindre del av den totala lånevolymen inom fastighetsförvaltning. Swedbank fokuserar vid utlåning till kommersiella fastigheter på stabila kassaflöden och kundernas långsiktiga förmåga att betala räntor och amorteringar. Belåningsgraderna i utlåningen till fastighetsbolag är generellt sett låga med en genomsnittlig belåningsgrad på 54 procent i Sverige.

Den totala andelen lån i steg 2, brutto, uppgick vid årsskiftet till 5,7 procent (6,4), varav 3,7 procent (3,9) för privata lån och 10,3 procent (12,2) för företagslån. Under året har den största ökningen av andelen lån i steg 2 skett inom sektorer som drabbats hårt av covid-19, exempelvis hotell- och restaurangnäringen. Andelen lån i steg 3, brutto, uppgick till 0,4 procent (0,6).

Stark likviditetsposition och oförändrade kreditbetyg

Upplåningsaktiviteten under 2021 var i linje med 2020, men betydligt lägre än tidigare år till följd av stora inflöden av inlåning. Framförallt har emissioner av säkerställda obligationer minskat och fokus har legat på att emittera icke säkerställda obligationer för att uppfylla de regelkrav som myndigheterna har beslutat om. Under helåret 2021 emitterade Swedbank långfristiga skuldinstrument motsvarande 138 mdkr, inklusive kapitalinstrument i form av primärkapital om 4 mdkr.

Det totala emissionsbehovet för helåret 2022 förväntas vara i nivå med emissionsvolymen under 2021, med fortsatt fokus på icke säkerställda och icke prioriterade seniora obligationer för att möta uppdaterade MREL-behov. Emissionsbehovet påverkas av nuvarande likviditetssituation, framtida förfall, regelverket samt utvecklingen av inlåning och utlåning och kan därför justeras under året. Förfallen under 2021 uppgår till 173 mdkr.

Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen (certifikat) inkluderade i emitterade värdepapper, till 165 mdkr. Tillgängliga tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 355 mdkr och likviditetsreserven uppgick till 546 mdkr.

Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 163 procent och i de enskilda valutorna USD, EUR och SEK uppgick den till 152, 419 respektive 113 procent. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 123 procent. För mer information om upplåning och likviditet se fakta boken som finns tillgänglig på swedbank.com/ir.

Under året höjde Fitch utsikterna för Swedbanks kreditbetyg från stabila till positiva mot bakgrund av de framsteg som gjorts för att åtgärda svagheterna i arbetet med att motverka penningtvättsrisker i Baltikum. Moody's placerade Swedbanks kreditbetyg på inlåning samt skuldinstrumentet seniora icke säkerställda obligationer under utredning (under review) mot bakgrund av Riksgäldens ändrade regelverk för bankernas resolutionsplanering. I övrigt var Swedbanks kreditbetyg oförändrade under året.

Stark kapitalisering

Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut till 18,3 procent (17,5). Det kan jämföras med kravet på 13,7 procent (12,4). Kärnprimärkapitalet ökade under året med 9,1 mdkr, till 129,6 mdkr (120,5). Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimärkapitalet med cirka 1,4 mdkr.

Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per 31 december 2021 var 5,4 procent (5,1).

Under 2021 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) med 18,2 mdkr, till 707,8 mdkr (689,6). Ökningen var främst hänförlig till artikel 3 i CRR (ytterligare REA) och REA för kreditrisk (inklusive bolånegolvet, artikel 458 i CRR). Artikel 3 bidrog till en ökning med 9,5 mdkr, främst hänförligt till förändringar i sannolikhet för fallissemang i modellen för stora företag. REA för kreditrisk inklusive bolånegolvet ökade REA med 5,6 mdkr till följd av högre utlåningsvolymer, men motverkades delvis av förbättrad kreditkvalitet. REA för marknadsrisk ökade med 3,0 mdkr medan REA för kreditvärdighetsjustering (CVA) minskade med 2,1 mdkr. REA för operativa risker ökade med 2,1 mdkr till följd av högre intäkter.

Utredningar

I Sverige meddelade Finansinspektionen den 26 oktober 2021 att den skrivit av undersökningen av banken för misstänkt överträdelse av EU:s marknadsmissbruksförordning. Utredningen rörde eventuell överträdelse i samband med avslöjandet av misstänkt penningtvätt i banken under perioden september 2018 till februari 2019. Finansinspektionen skrev av undersökningen mot bakgrund av att Nasdaqs disciplinnämnd den 5 maj 2021 beslutade att banken skulle betala ett vite om tolv årsavgifter, totalt 47 mkr, för bristande informationsgivning i samma frågor.

I Danmark meddelade Finanstilsynet den 25 november som en del av den reguljära tillsynsverksamheten att Swedbanks filial i Danmark ska anpassa interna rutiner och processer i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism för att de fullt ut ska uppfylla regelverken lokalt. Swedbank anpassar processer och rutiner i enlighet med Finanstilsynets beslut.

I Estland överlämnade Finansinspektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i november 2019. Utredningen granskar om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS. Banken har ingen information om när denna utredning kommer att avslutas.

I Estland meddelade Finansinspektionen den 28 januari 2020 att man gjort en bedömning av den slutrapport rörande åtgärder avseende penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet som Swedbank AS inkom med den 19 november 2019. Den estniska Finansinspektionen bedömde vidtagna åtgärder som tillräckliga och hade därmed inte har några ytterligare anmärkningar. I bedömningen har den estniska Finansinspektionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat.

Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka bankens historiska AML/CTF-arbete och historiska offentliggöranden av information. Myndigheterna som utreder är Department of Justice (DoJ), Securities and Exchange Commission (SEC), Office of Foreign Assets Control (OFAC) and Department of Financial Services i New York (DFS).

Utredningarna pågår och banken för individuella dialoger med myndigheterna tillsammans med våra amerikanska juridiska ombud. Utredningarna befinner sig i olika skeden och banken kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella konsekvenser eller när utredningarna kommer att slutföras.

Händelser efter 31 december 2021

Den 3 januari publicerade Swedbank Robur en uppdaterad Policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Robur ser löpande över sina policys och strategier och uppdaterar kontinuerligt de riktlinjer man arbetar efter. Per den 1 januari skärper och förtydligar fondbolaget sin Policy för ansvarsfulla investeringar ytterligare.

Ekobrottsmyndighetens förundersökning som pågått sedan 2019 avslutades och åklagaren väckte den 4 januari åtal mot bankens tidigare vd. Åtalet rör inte Swedbank.

Den 21 januari rekryterades Britta Hjorth-Larsen till uppdraget som chef för Group Compliance. Britta Hjorth-Larsen börjar sin nya tjänst senast den 1 augusti och kommer att ta plats i Swedbanks koncernledning.

Den 28 januari presenterade Swedbanks valberedning förslag på styrelse till årsstämman. Till omval föreslås Göran Persson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman och Biljana Pehrsson. Till nyval föreslås Biörn Riese och Helena Liljedahl. Bo Magnusson har meddelat att han inte står till förfogande för omval. Till styrelseordförande föreslås Göran Persson.

Hållbarhetsredovisning

Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet med kraven i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen) om hållbarhetsrapportering. Omfattningen definieras på sidorna 18–29 och 199–229.

Svensk bankverksamhet

Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom digitala kanaler, kundcenter och våra kontor samt genom samarbete med sparbankerna och Fastighetsbyrån är vi alltid tillgängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhällen. Bankens närvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet "Unga Jobb" – som skapat flera tusen praktikplatser åt unga – har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 153 kontor i Sverige.

Resultatutveckling 2021

Resultatet ökade till 12 997 mkr (12 446), i huvudsak till följd av högre provisionsnetto och lägre kreditförluster.

Räntenettot minskade och uppgick till 14 973 mkr (16 277). Genomsnittligt lägre marknadsräntor påverkade inlåningsräntenettot negativt, men detta motverkades delvis av högre utlåningsmarginaler.

Provisionsnettot ökade till 9 205 mkr (7 922) genom högre intäkter från kapitalförvaltning.

Nettoresultat finansiella poster ökade främst till följd av en positiv värderingseffekt på ett aktieinnehav i Hemnet som börsnoterades under andra kvartalet 2021.

Övriga intäkter, inklusive andel från intresseföretag och joint ventures, ökade främst till följd av högre intäkter från Entercard.

Kostnaderna ökade med 7 procent till 10 771 mkr (10 025), främst till följd av ökade kostnader relaterade till regelefterlevnad.

Kreditförlusterna uppgick till –42 mkr (664). Under 2020 var kreditförlusterna påverkade av pandemiutbrottet.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2021	2020
Räntenetto	14 973	16 277
Provisionsnetto	9 205	7 922
Nettoresultat finansiella poster	586	351
Övriga intäkter	1 855	1 593
Summa intäkter	26 619	26 143
Personalkostnader	3 283	3 097
Övriga kostnader	7 488	6 928
Summa kostnader	10 771	10 025
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	15 848	16 118
Kreditförluster och nedskrivningar	−42	664
Resultat före skatt	15 890	15 454
Skatt och minoriteten	2 893	3 008
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	12 997	12 446
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	1 252	1 211
Inlåning från allmänheten1	712	646
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	20,0	18,6
K/I-tal	0,40	0,38
Kreditförlustnivå2 , %	0,00	0,06
Heltidstjänster	4 041	3 962

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Baltisk bankverksamhet

Swedbank är med omkring 3,3 miljoner privatkunder och nära 300 000 företagskunder den största banken i Estland, Lettland och Litauen sett till antalet kunder. Enligt undersökningar är Swedbank även det mest älskade varumärket i Baltikum. Genom digitala kanaler, kundcenter och kontor är banken alltid tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala samhällsengagemanget tar sig många uttryck, med initiativ för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 17 kontor i Estland, 21 i Lettland och 42 i Litauen.

Resultatutveckling 2021

Resultatet uppgick till 4 093 mkr (4 306 ) under perioden. Resultatet minskade i lokal valuta främst på grund av högre kostnader, vilket motverkades av att intäkterna ökade och kreditförlusterna minskade. Valutakurseffekter påverkade resultatet negativt med 138 mkr.

Räntenettot ökade med 2 procent i lokal valuta. Högre utlåningsvolymer samt en positiv effekt av att Swedbank uppfyllde Europeiska centralbankens villkor på ökad företagsutlåning kopplat till dess likviditetslån (TLTRO3) motverkades delvis av lägre inlåningsmarginaler. Valutakurseffekter påverkade räntenettot negativt med 184 mkr.

Utlåningen ökade med 8 procent i lokal valuta. Hushållsutlåning ökade med 7 procent samtidigt som företagsutlåningen ökade med 8 procent. Valutakurseffekter ökade utlåningstillväxten med 3 mdkr.

Inlåningen ökade med 14 procent i lokal valuta. Insättningarna ökade på alla marknader. Valutakurseffekter bidrog positivt med 6 mdkr.

Provisionsnettot ökade med 11 procent i lokal valuta, främst på grund av högre intäkter från kort- och betalningsverksamheten, kapitalförvaltningen samt övriga avgifter.

Nettoresultatet finansiella poster ökade med 19 procent i lokal valuta. Till stor del förklarat av höga orealiserade förluster inom kapitalförvaltningen och försäkringsverksamheten under 2020 samt ökade intäkter från valutahandel.

Övriga intäkter minskade med 14 procent i lokal valuta på grund av ett försämrat resultat inom försäkringsverksamheten.

Kostnaderna ökade med 13 procent i lokal valuta, främst på grund av högre personalkostnader och kostnader hänförliga till arbetet med att motverka penningtvätt, ökade kostnader för riskhantering och regelefterlevnad samt högre kostnadsallokeringar för koncernfunktioner. Även kostnader för och investeringar i digitala lösningar ökade. Detta motverkades till del av kostnadsbesparingar i kontorsnätet.

Kreditförlusterna uppgick till 160 mkr (237), främst förklarat av expertjusteringar för covid-drabbade sektorer i början av året.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2021	2020
Räntenetto	5 296	5 354
Provisionsnetto	2 603	2 430
Nettoresultat finansiella poster	390	337
Övriga intäkter	763	912
Summa intäkter	9 052	9 033
Personalkostnader	1 481	1 431
Övriga kostnader	2 496	2 193
Summa kostnader	3 977	3 624
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	5 075	5 409
Kreditförluster och nedskrivningar	160	239
Resultat före skatt	4 915	5 170
Skatt och minoriteten	822	864
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	4 093	4 306
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	199	182
Inlåning från allmänheten1	329	284
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	16,6	17,4
K/I-tal	0,44	0,40
Kreditförlustnivå2 , %	0,09	0,12
Heltidstjänster	4 257	4 265

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Stora företag & Institutioner

Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbjudande till kunder med en omsättning på över två miljarder kronor samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd av verksamhet i flera länder eller behov av avancerade finansieringslösningar. De ansvarar också för framtagning av företags- och kapitalmarknadsprodukter till övriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna, rådgivningen syftar till att skapa långsiktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Stora företag & Institutioner finns representerat i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Finland, Danmark, Kina, USA och Sydafrika.

Resultatutveckling 2021

Resultatet ökade till 2 987 mkr (1 026), främst till följd av lägre kreditförluster.

Räntenettot minskade med 3 procent till 3 732 mkr (3 834) till följd av minskade inlåningsmarginaler.

Provisionsnettot ökade med 32 procent till 3 220 mkr (2 436). Intäkter från kapitalförvaltning och utlåningsprovisioner har varit högre under året. Även ökade intäkter från rådgivningsprovisioner relaterat till aktieemissioner och ökade intäkter från obligationsemissioner har bidragit positivt. Intäkter från kortprovisioner har ökat till följd av högre transaktionsvolymer.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 1 014 mkr (1 897). Minskade intäkter från räntehandel motverkades av värdejusteringar på derivat (CVA/DVA).

Kostnaderna ökade med 6 procent till 4 334 (4 103), dels till följd av ökat antal anställda och årliga löneökningar.

Kreditförlusterna uppgick till 56 mkr (3 425), främst drivet av individuella reserveringar för ett fåtal motparter inom olja och offshore.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2021	2020
Räntenetto	3 732	3 834
Provisionsnetto	3 220	2 436
Nettoresultat finansiella poster	1 014	1 897
Övriga intäkter	133	116
Summa intäkter	8 099	8 283
Personalkostnader	2 649	2 421
Övriga kostnader	1 685	1 682
Summa kostnader	4 334	4 103
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	3 765	4 180
Kreditförluster och nedskrivningar	69	3 425
Resultat före skatt	3 696	755
Skatt och minoriteten	709	–271
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	2 987	1 026
Affärsvolymer, mdkr
Utlåning till allmänheten1	228	223
Inlåning från allmänheten1	220	200
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	9,3	3,2
K/I-tal	0,54	0,50
Kreditförlustnivå2 , %	0,02	1,16
Heltidstjänster	2 460	2 374

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

Koncernfunktioner & övrigt

Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala enheter samt kundrådgivningsenheten Group Products & Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet, Risk, Digital Banking & IT, Compliance, HR och Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplåning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prissätter alla interna in- och utlåningsflöden i koncernen genom internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver.

Resultatutveckling 2021

Resultatet ökade till 794 mkr (-4 849), i huvudsak till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift under första kvartalet 2020.

Räntenettot ökade till 2 272 mkr (1 416). Group Treasurys räntenetto ökade till 2 427 mkr (1 573), främst på grund av att upplåningskostnaden för långfristig finansiering sjunkit samt att korta marknadsräntor har varit lägre i år.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 58 mkr (71). Nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury ökade till 59 mkr (3), främst till följd av lägre volymer obligationsåterköp i år.

Kostnaderna minskade till 2 231 mkr (6 991), främst till följd av Finansinspektionens sanktionsavgift och höga penningtvättsrelaterade konsultkostnader under föregående år samt högre kostnadsallokeringar till affärsområdena under innevarande år.

Resultaträkning i sammandrag, mkr	2021	2020
Räntenetto	2 272	1 416
Provisionsnetto	–176	–137
Nettoresultat finansiella poster	58	71
Övriga intäkter	1 432	1 050
Summa intäkter	3 586	2 400
Personalkostnader	5 340	4 938
Övriga kostnader	–3 109	–1 947
Sanktionsavgift		4 000
Summa kostnader	2 231	6 991
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	1 355	–4 591
Kreditförluster och nedskrivningar	39	8
Resultat före skatt	1 316	–4 599
Skatt och minoriteten	522	250
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	794	–4 849

Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balansräkningen i Swedbank AB, med 59 343 mkr.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

mkr	2021
11,25 kronor utdelas kontant per stamaktie	12 632
Till ny räkning överförs	46 711
Summa disponerat	59 343

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 121 434 793 utestående stamaktier per den 31 december 2021 med tillägg för 1 428 021utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 30 mars 2022 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 610 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2022. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 55 928 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 88 594 mkr.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande.

Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Bolagsstyrningsrapport 2021

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Tillförordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner Björn Meltzer utsågs till tillförordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner i Swedbank.

Beslut vid extra bolagsstämma i Swedbank den 15 februari 2021

På stämman beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, om att utdelning för räkenskapsåret 2019 ska ske till aktieägarna med 4,35 kronor per aktie. Med anledning av den pågående coronapandemin genomfördes stämman med poströstning utan fysiskt deltagande. Tomas Hedberg utsågs till vice vd

Swedbank stärker styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten Swedbanks styrelse beslutade att inrätta ett nytt baltiskt dotterbolag till Swedbank AB som under året ska bli ägare av de

existerande dotterbolagen med bankverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Swedbank formaliserade på detta sätt den nuvarande verksamhetsmodellen samtidigt som den baltiska bankledningens ansvar och skyldigheter tydliggörs.

Swedbanks årsstämma genomfördes

Vid stämman beslutades att antalet styrelseledamöter ska vara tolv. Annika Creutzer och Per Olof Nyman valdes till nya ledamöter. Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Josefin Lindstrand, Bo Magnusson, Anna Mossberg, Biljana Pehrsson och Göran Persson omvaldes. Göran Persson omvaldes av stämman till styrelseordförande. Vid efterföljande konstituerande sammanträde utsågs Bo Magnusson till vice ordförande.

Beslut från Nasdaqs disciplinnämnd

Disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm beslutade att utdöma ett vite om tolv årsavgifter till Swedbank, totalt 46,6 mkr för historiska brister rörande informationsgivning.

Pål Bergström utsågs till ny chef för affärsområdet Stora företag och institutioner

Pål Bergström tillträdde i augusti och ingår i Swedbanks koncernledning.

16
jun

Tomas Hedberg utsågs till vice vd och vice koncernchef och tillträdde sin nya roll den 1 juli.

Chefen för Group Compliance går i pension under 2022

Ingrid Harbo som är chef för Group Compliance kommer att gå i pension under våren 2022.

1 okt

Stärkt styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten

Swedbank AB genomförde den tidigare aviserade förändringen i styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten. Det av Swedbank AB helägda dotterbolaget Swedbank Baltics AS tog över aktierna till bankverksamheterna i Estland, Lettland och Litauen. På detta sätt formaliserade Swedbank AB den nuvarande verksamhetsmodellen samtidigt som den baltiska bankledningens ansvar och skyldigheter tydliggörs.

Bolagsstyrningsrapport 2021

Josefin Lindstrand lämnade Swedbanks styrelse

Josefin Lindstrand lämnade sitt uppdrag som ledamot i Swedbanks styrelse till förmån för styrelseuppdrag i andra företag inom finansiell teknologi och finansiella produkter.

26 okt

Finansinspektionen skriver av utredning utan anmärkning

Finansinspektionen meddelade att myndigheten skev av utredningen för överträdelse av EU:s marknadsmissbruksförordning, utan anmärkning.

Beslut vid extra bolagsstämma i Swedbank den 28 oktober 2021

På stämman beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, om ytterligare ordinarie utdelning till aktieägarna med 7,30 kronor per aktie. Tillsammans med de utdelningar som lämnats i februari och april 2021 motsvarade den beslutade utdelningen 50 procent av nettoresultatet för räkenskapsåren 2019 och 2020 och följer således bankens utdelningspolicy. Med anledning av den alltjämt pågående coronapandemin genomfördes stämman med poströstning, utan fysiskt deltagande.

"Styrelsen är av den fasta övertygelsen att noggranna och väl genomtänkta processer för bolagsstyrning är avgörande för att säkerställa en miljö med effektiv och hållbar tillsyn och tydligt ansvarsutkrävande. Det är också grundläggande för en företagskultur som bygger på integritet.

Styrelsen har ett ständigt fokus och pågående arbete med att upprätthålla förtroendet för banken. Banken har under året tagit ytterligare steg i att stärka koncernens bolagsstyrning av den baltiska bankverksamheten genom att inrätta ett nytt baltiskt dotterbolag till Swedbank AB som under året blev ägare av de existerande dotterbolagen med bankverksamhet i Estland, Lettland och Litauen."

Göran Persson Styrelseordförande

Bolagsstyrningsrapport 2021

Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och företagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och i de länder där den är verksam. Swedbank värnar ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl för aktieägare som för samhället i stort. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och för bankerna upprätthålls varvid en bolagsstyrningsmodell med tydlig ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, riskhantering och regelefterlevnad utgör ett fundament. Därtill är det av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls.

Under 2021 har Swedbank fortsatt sitt arbete att värna och upprätthålla kundernas, ägarnas och samhällets förtroende för banken. Det omfattande åtgärdsprogrammet som sjösattes under 2020 har fortsatt att drivas, för att komma till rätta med de brister inom området för motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism (samlat kallat "finansiell brottslighet") som framkommit under 2019. Banken har under året fortsatt investerat i förbättrade rutiner, processer och systemstöd för att stärka bankens förmåga att identifiera och motverka finansiell brottslighet. Swedbank har utvärderat och förstärkt modellen och ramverket för bolagsstyrning för att säkerställa att banken har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncernövergripande styrning, kontroll och riskhantering upprätthålls.

I oktober 2021 genomförde Swedbank AB förändringar i styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten. Ett helägt holdingbolag bildades, Swedbank Baltics AS, och blev ägare till bankverksamheterna i Estland, Lettland och Litauen. På detta sätt formaliserade Swedbank AB verksamhetsmodellen samtidigt som den baltiska bankledningens ansvar och skyldigheter tydliggjordes ytterligare. Den nya legala strukturen har tre huvudsakliga mål: (i) att förankra affärsområdet Baltisk bankverksamhets matrisorganisation i legal form, (ii) öka transparensen i Swedbank AB avseende baltiska verksamhetens beslutsprocess, och (iii) stärka Swedbank ABs styrning och kontroll. I styrelsen för holdingbolaget Swedbank Baltics AS finns representanter från Swedbank AB genom att bankens vd, koncernfinanschef och chefsjurist är styrelseledamöter i bolaget. Därutöver är chefen för affärsområdet Baltisk bankverksamhet tillika vd för holdingbolaget Swedbank Baltics AS.

Betydelsen av bolagsstyrning

God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångspunkt från Swedbanks strategier, mål och värderingar, styrs så hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är av vikt för att upprätthålla förtroendet för Swedbank från aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter samt för att säkerställa en effektiv och god riskhantering och intern styrning och kontroll. God bolagsstyrning bidrar även till en väl fungerande och transparent intern och extern informationsgivning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparanta och med tydliga ansvarområden. Det ska finnas tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter och effektiva verktyg för intern styrning, riskhantering och kontroll. Företagskulturen ska präglas av transparens, integritet, regelefterlevnad och riskmedvetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och i medarbetarnas dagliga arbete.

Regelverk

Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och ska inom ramen för god bolagsstyrning bland annat följa:

• Aktiebolagslagen
• Lag om bank- och finansieringsrörelse
• Lag om värdepappersmarknaden
• Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden
• Lag om Årsredovisning för kreditinstitut
• Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• Regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• Svensk kod för bolagsstyrning
• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer

Därutöver ska Swedbank även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat:

• Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ("CRR")
• Europaparlamentets och rådets förordning om marknadsmissbruk ("MAR")
• Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd ("GDPR")
• EBA:s riktlinjer om intern styrning
• EBA:s riktlinjer om outsourcing
• ESMA och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare

Lagstiftning och regelverk har under de senaste åren blivit allt mer omfattande och detaljerade. Sammantaget betyder det att en allt större insats krävs från bankens sida för att säkerställa att banken lever upp till samtliga relevanta regelverk. Lagstiftning och regelverk som gäller för Swedbank implementeras genom ett eget internt koncernregelverk. Genom de interna och externa reglerna fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kontroll samt uppföljning av verksamheten mellan aktieägare, styrelse och vd. I den del av det interna

regelverket, som bland annat omfattas av bolagsordningen och de regelverk som antas av styrelsen, ingår bland annat följande övergripande policyn:

• Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens utskott
• VD-instruktion
• Governancepolicy
• Koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policy för operativa risker
• Policy för Risk
• Policy för Compliance
• Policy för Internrevision
• Kreditpolicy
• Policy och Instruktion om motverkan av penningtvätt och finansiering av terrorism
• Ersättningspolicy
• Uppförandekod och policy för hantering av intressekonflikter
• Anti-korruptionspolicy
• Policy om jämställdhet, mångfald och inkluderande

Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen.

Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.

• Hållbarhetspolicy och miljöpolicy
• Policy för finansiell rapportering

Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rapportera för 2021.

Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB (publ) samt flera dotterbolag, bland annat dotterbankerna i de baltiska länderna som Swedbank äger genom det helägda holdingbolaget Swedbank Baltics AS, Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swedbank Försäkring. Tillsättandet och utvärdering av styrelseledamöter i dotterbolagen sker genom en intern nomineringsprocess.

Koncernen styrs genom en matrisorganisation som kompletterar den legala strukturen. Organisationsstrukturen ska säkerställa att banken löpande kan utöva styrning och kontroll, ha en god internrapportering samt ha kontroll över de risker som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisationen har även till syfte att åstadkomma ändamålsenlig samverkan inom koncernen och säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt. Bankens bolagsstyrningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar till att skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden.

Rekommenderar

Under 2020 genomförde banken en översyn av bankens bolagsstyrningsmodell. Syftet med översynen var att säkerställa att banken har en effektiv och tillfredställande bolagsstyrningsmodell som är tydlig, enhetlig och i linje med gällande bolagsstyrningsprinciper. Som ett led av denna översyn fattades under 2021 beslut om att göra förändringar i den legala strukturen av Swedbank ABs ägande i de baltiska dotterbankerna. Detta skedde genom att bankens ägande av de baltiska dotterbankerna togs över av det helägda dotterbolaget Swedbank Baltics AS. Denna förändring formaliserade verksamhetsmodellen samtidigt som den baltiska bankledningens ansvar och skyldigheter tydliggjorts.

1 Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolagsstämma. Enligt bankens bolagsordning ska årsstämman hållas före utgången av april, och om särskilda skäl finns senast den sista juni. Beslut på stämma fattas genom acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till vardera en röst.

Med anledning av coronapandemin beslutade styrelsen att extra bolagsstämma den 15 februari 2021, årsstämman 2021 och extra bolagsstämma den 28 oktober 2021 kunde genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att utövande av rösträtt endast kunde ske per post före stämman.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:

• Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd
• Ändringar i bolagsordningen
• Val av revisor
• Fastställande av resultat- och balansräkning
• Disposition av bankens vinst eller förlust
• Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande befattningshavare

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet i banken. Utöver att utse styrelsen ska Swedbanks årsstämma även fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet för bankens styrelse och vd för den räkenskapsperiod som de vid årsstämman framlagda redovisningshandlingarna avser.

Extra Bolagsstämma februari 2021

Den 18 december 2020 meddelade Finansinspektionen att man, i ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medförde, förväntade sig att bland annat banker ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Vidare meddelade FI att summan av bankernas utdelning och återköp fram till dess därför inte ska överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019 och 2020.

På årsstämman 2020 beslutades att samtliga till årsstämman förfogande stående vinstmedel skulle överföras i ny räkning. Efter att ha utvärderat bankens finansiella ställning (vilken bedömdes vara stark), de effekter som dittills följt av

pandemin samt FI:s rekommendation, kallade styrelsen till en extra bolagsstämma som hölls den 15 februari 2021. Bolagsstämman genomfördes utan fysisk närvaro av aktieägare, och utövande av rösträtt kunde endast ske per post före stämman. Antalet företrädda aktier vid den extra bolagsstämman var 614 335 446, motsvarande cirka 54 procent av det totala antalet aktier i banken. Den extra bolagsstämman beslutade om en utdelning för räkenskapsåret 2019 om 4,35 kronor per aktie, vilket motsvarade cirka 25 procent av nettoresultatet för räkenskapsåret 2019.

Årsstämma 2021

Årsstämman 2021 hölls den 25 mars i Stockholm. Med anledning av coronapandemin, genomfördes årsstämman utan fysisk närvaro av aktieägare, och utövande av rösträtt kunde endast ske per post före årsstämman. Antalet företrädda aktier vid årsstämman var 637 274 673, motsvarande cirka 56 procent av det totala antalet aktier i banken. Styrelsens ordförande, bankens verkställande direktör och huvudansvarig revisor deltog vid stämman via digital uppkoppling. Beslutsför styrelse fanns tillgänglig.

• Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2021 var: • Fastställande av årsredovisning
• Att av till årsstämmans förfogande stående vinstmedel om cirka 54 484 mkr, cirka 3 252 mkr skulle delas ut till aktieägarna och att återstående del, cirka 51 232 mkr, skulle balanseras i ny räkning. Vinstutdelning fastställdes till 2,90 kr per aktie, motsvarande cirka 25 procent av nettoresultatet för räkenskapsåret 2020. Styrelsen meddelade även att när coronapandemins konsekvenser ytterligare kunde överblickas och om förutsättningar skulle finnas, avsåg styrelsen föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2020 års resultat.
• Antal styrelseledamöter beslutades till tolv. Detta beslut föregicks av ett beslut att ändra i Bolagsordningen så att bankens styrelse ska bestå av lägst sju och högst tolv ledamöter.
• Tio styrelseledamöter omvaldes och två nya ledamöter valdes in
• Omval av Göran Persson som styrelsens ordförande
• Ersättning till styrelseledamöter och revisor
• Förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen samt bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver detta, för anpassning av bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov
• Bemyndigande för styrelsen besluta om emission av konvertibler
• Koncernövergripande prestations- och aktiebaserat ersättningsprogram för 2021. Med anledning av detta och tidigare beslutade program beslöts om överlåtelse av aktier (alternativt annat finansiellt instrument i banken) till anställda omfattade av programmen
• Principer för hur valberedning ska utses samt instruktion för valberedningen
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter samt för vd beviljades.

Extra Bolagsstämma oktober 2021

Den 28 oktober 2021 hölls extra bolagsstämma. Med anledning av den alltjämt pågående coronapandemin, hölls stämman utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående. Utövande av rösträtt kunde endast ske per post före stämman. Antalet företrädda aktier vid den extra bolagsstämman var 583 637 828, motsvarande cirka 51,5 procent av det totala antalet aktier i banken.

Då coronapandemins konsekvenser ytterligare kunde överblickas, och då Finansinspektionen hade beslutat att inte förlänga rekommendationen om begränsning av aktieutdelningar efter den 30 september 2021, föreslog styrelsen en utdelning om 7,30 kronor per aktie, motsvarande ytterligare 25 procent av 2019 och 2020 års nettoresultat. Den extra bolagsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

² Valberedningen

Årsstämman antog instruktion för valberedningens arbete inför årsstämman 2021, som bland annat reglerar att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avseende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning. Det är viktigt att styrelsen har ägarförankring, samtidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet.

Vid Årsstämman 2021 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedning ska utses inför stämman 2022. Dessa innebär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare med störst aktieinnehav per den 31 augusti 2021 samt styrelsens ordförande. Om aktieägare inte önskar utse ledamot går rätten att utse ledamot vidare till nästa aktieägare i storleksordning. Ledamöter i valberedningen får ingen ersättning.

Valberedningen tar, som ett led i sitt arbete, del av styrelseutvärdering samt har personliga samtal med varje styrelseledamot om deras syn på bland annat hur styrelsearbetet fungerar. Styrelsens ordförande är inte närvarande vid dessa samtal. Utifrån styrelseutvärderingen, muntliga redogörelser och övrig information diskuterar valberedningen styrelsens sammansättning, vilka kompetenser som bör vara representerade i styrelsen och styrelsens storlek. Valberedningen genomför intern lämplighetsbedömning av föreslagna kandidater och utvärderar bland annat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter, lämplighet, möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för uppdraget samt dokumenterar detta.

Valberedningens arbete har under mandatperioden härutöver innefattat:

• Att ta del av styrelseordförandens och vd:s syn på verksamheten och bankens utmaningar de närmaste åren samt behov av kompletterande kompetens i styrelsen
• Att se över behovet av kompetens och diskutera styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier, kommande utmaningar och krav i aktiebolagslagen
• Att ta hänsyn till bestämmelserna om antal uppdrag en styrelseledamot får inneha som ledamot i en bank av Swedbanks storlek samt bedömt kandidaternas möjlighet att lägga ned tillräckligt med tid på styrelsearbetet
• Att bedöma kandidaternas oberoende och eventuella intressekonflikter
• Att bedöma den sammanlagda kollektiva kunskapen och expertisen i styrelsen

Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2022

Ledamot	Representerar
Lennart Haglund, valbe redningens ordförande	Sparbankernas Ägareförening
Ylva Wessén	Folksam
Hans Sterte	Alecta
Anders Oscarsson	AMF och AMF Fonder
Annette Björkman	Sparbanksstiftelserna
Göran Persson, styrelse ordförande	Swedbank AB (publ)

² Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks organisation, verksamhet och förvaltning. Detta ska ske på ett hållbart sätt med kundens behov och sunt risktagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken och för att upprätthålla förtroendet för banken.

Vid årsstämman 2021 valdes tolv ledamöter in i styrelsen. Den 25 oktober 2021 lämnade Josefin Lindstrand sitt uppdrag som ledamot i Swedbanks styrelse till förmån för styrelseuppdrag i andra företag inom finansiell teknologi och finansiella produkter. Från den 25 oktober består därmed Swedbanks styrelse således av elva stämmovalda ledamöter. I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. Bankens styrelse uppfyller svensk kod för bolagsstyrning (Kodens) krav avseende antalet oberoende ledamöter. Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson och Bo Bengtsson, anses oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Efter årsstämman 2021 var fördelningen 42 procent kvinnor och 58 procent män. Efter Josefin Lindstrands frånträde ändrades fördelningen till cirka 36 procent kvinnor och 64 procent män. Vd, vice vd, koncernfinanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna 56–60.

Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. I enlighet med styrelses fastställda arbetsordning beslutar styrelsen om mål, strategier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen tillsätter, entledigar och utvärderar vd, ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten och att lagar och regler följs samt säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen ansvarar även ytterst för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning.

Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad (Group Compliance) och internrevisionen (Group Internal Audit), samt beslutar om ersättning till dessa. Funktionen för internrevisionen är direkt underställd styrelsen.

Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med externa och interna regler, är organiserad så att redovisning, medelsförvaltning (treasury), risker i verksamheten, och

bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett betryggande sätt.

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, vilka bland annat innefattar följande:

• Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion
• Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens ledamöter erhåller nödvändig utbildning.
• Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras
• Att representera banken i ägarfrågor och andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har dock utsett utskott som följer upp, bereder och utvärderar frågor inom sina respektive områden inför beslut i styrelsen. Se vidare nedan.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbetsordning, Governancepolicy och instruktion för vd.

I oktober 2021 genomfördes en utvärdering av styrelse arbetet för att bedöma hur styrelsearbetet fungerar. Av extern part framtaget utvärderingsverktyg användes vid genomförandet av styrelseutvärderingen. En sammanställning av resultatet har presenterats för styrelsen och valberedningen.

Styrelsens arbete

Under 2021 har det hållits 28 styrelsesammanträden, varav 5 per capsulam. Fram till oktober månad har, med anledning av coronapandemin, alla sammanträden varit digitala. Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter och jävssituationer för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken får del av underlag, deltar i diskussioner, eller deltar i beslut i aktuell fråga.

Aktuella frågor under 2021 har bland annat varit följande:

• Årlig plan för styrelsens arbete
• Bankens strategiska plan
• Hållbarhetsfrågor
• Frågor inför årsstämma och extra bolagsstämmor
• Årlig genomgång av policyer och instruktioner
• Den makroekonomiska utvecklingen och dess effekter på banken, dess limiter och exponeringar
• Kapital- och likviditetsfrågor
• Ersättningsfrågor
• Intern kontroll, inklusive rapporter från extern- och interrevisorerna samt från Risk- och Regelefterlevnadsfunktionerna
• Risker och kapitalsituation, inklusive intern kapital- och likviditetsutvärdering (ICAAP och ILAAP) samt andra stresstester
• Kreditbeslut samt uppföljning kreditförluster, kreditrisker och kreditkvalitet
• Pågående myndighetsundersökningar avseende historiska händelser med koppling till koncernens arbete att motverka finansiell brottslighet
• Frågor relaterade till åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• Cybersäkerhet och informationssäkerhetsfrågor
• Konkurrens- och omvärldsbevakning
• Kompetensutveckling och successionsplanering
• Större pågående projekt inom banken

Under 2021 har styrelsen haft ett fortsatt fokus på de effekter coronapandemin haft på individer, företag och samhället i stort, dels i Sverige dels globalt. Styrelsen har erhållit regelbunden uppdatering av dessa effekter bland annat dess påverkan på banken och bankens kunder och fattat relevanta beslut för att hantera pandemins effekter.

Med anledning av att bankens tidigare styrelseordförande och VD inte beviljades ansvarsfrihet på årsstämman 2020 för den tid de var verksamma under 2019 har nuvarande styrelse utrett förutsättningarna för att utkräva skadestånd. Detta har utretts av extern juridisk expertis och slutsatsen är att Swedbanks möjligheter att nå framgång i en skadeståndstalan är utomordentligt låg. Swedbanks nuvarande styrelse beslutade därför i februari 2021 att avstå från att väcka talan om skadestånd mot tidigare ordförande och vd för räkenskapsåret 2019.

Styrelsens kompetensutveckling

Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och fördjupa sina kunskaper om bankens verksamhet och därtill tillämpliga regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en utbildningsplan.

Nya styrelseledamöter genomgår även en introduktionsutbildning som syftar till att få fördjupad information om organisationen och verksamheten, kontrollfunktionerna samt bankens ramverk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför styrelsen vanligtvis ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genomgång av ett eller flera områden.

Styrelsens utskott

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Däremot har styrelsen utskott för beredning av styrelseärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelseutskotten har inte någon materiell beslutanderätt, utan rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material som bereds i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med att övervaka och utvärdera att bankens bolagsstyrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras för koncernen. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och ansvarsfördelning.

"Bolagsstyrningsutskottets främsta uppgift är att biträda styrelsen i att säkerställa att banken har en hållbar och tydlig bolagsstyrningsmodell samt processer för bolagsstyrning och intern kontroll."

Bo Bengtsson, ordförande

Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppföljning av dotterbolagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete med pågående myndighetsutredningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet.

Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat:

• Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bästa branschpraxis samt bankens kärnvärden och att regelverket har implementerats tillfredställande i koncernen
• Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstrukturen, innefattande organisationsstrukturen, medför en väl definierad beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning
• Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommendationer om ändrad strategi för bolagsstyrning
• I dialog med representanterna för styrelsens olika utskott årligen utvärdera styrelsens utskottsstruktur och instruktioner utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv
• Övervaka materiella förändringar i koncernens organisationsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regulatoriska åligganden samt dess interna regelverk för bolagsstyrning efterlevs
• Övervaka att koncernens matrisorganisation kompletterar den legala strukturen på ett sätt som medför användandet av expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträffande exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotterbolag och moderbolag, samtidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas

Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet

Sedan årsstämman 2021

Bo Bengtsson, ordförande (från och med 15 november 2021)
Josefin Lindstrand, ordförande (till och med 25 oktober 2021)
Kerstin Hermansson
Bo Magnusson

Göran Persson

Fokus under 2021

Fokus under 2021 har bland annat varit fortsatt översyn och implementering av koncernens strukturer för bolagsstyrning och samtliga härtill relaterade processer, inklusive bland annat tydlighet avseende roller, ansvarsområden och intern styrning och kontroll. Även frågor hänförliga till pågående utredningar avseende Swedbanks historiska tillkortakommanden avseende styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens baltiska dotterbanker har utskottet haft fokus på. Se i övrigt Swedbanks förvaltningsberättelse för ytterligare information.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chefen för internrevision, vd och koncernledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen, identifiera eventuella svagheter i den interna kontrollen med avseende på finansiell rapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och opartiskt.

"Det ankommer på revisionsutskottet att stödja styrelsen i att säkerställa att banken har sund internkontroll och högkvalitativ finansiell rapportering. Det är grundförutsättningar för en väl fungerande styrning och en framgångsrik affärsverksamhet i banken."

Kerstin Hermansson, ordförande

Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar till att säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncernens finansiella rapportering. Rutinerna ska utformas i syfte att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, regelefterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister observeras i den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till banken och dess ledning. Minst en ledamot ska dessutom vara oberoende i förhållande till bankens större ägare. Minst en ledamot ska ha kompetens inom redovisnings- eller revisionsområdet. Chefen för internrevision är adjungerad ledamot i utskottet.

Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även: • genomgång och utvärdering av koncernens finansiella

• rapporteringsprocess • ansvar för kvaliteten i bolagets finansiella rapportering och att rapporteringen uppfyller gällande krav
• ansvar för att delårsrapporter och bokslutskommuniké granskas av den externa revisorn
• att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle
• granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision
• biträda vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval
• att utvärdera chefen för internrevision
• genomgång och rekommendation av internrevisionens budget, policy och instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen för godkännande av dessa
• genomgång av internrevisionens kvartalsvisa avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder
• uppföljning av internrevisionens årsplan och strategiska prioriteringar
• uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera koordineringen mellan externrevisionen och internrevisionen och synen på koncernens risker
• översyn av utskottets ansvarsområden

Fokus under 2021

Fokus för revisionsutskottet har under 2021 varit att övervaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Utskottet har särskilt fokuserat på uppföljning av iakttagelser från intern- och externrevision och att det förelegat en effektiv kontroll av den finansiella rapporteringen.

Ledamöter i Revisionsutskottet

Sedan årsstämman 2021
Kerstin Hermansson, ordförande
Bo Magnusson
Anna Mossberg
Annika Creutzer (från och med 25 mars 2021)
Per-Olof Nyman (från och med 25 mars 2021)

Risk- och Kapitalutskott

Risk- och Kapitalutskott stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna inom verksamheten samt att risktagandet mäts och kontrolleras. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens och erfarenhet av risk- och kapitalfrågor samt frågor rörande regelefterlevnad.

"Arbetet har även under 2021 präglats av att hantera risker med anledning av coronapandemin och dess konsekvenser på bankens riskexponering. Utskottet har under året haft ett fortsatt stort fokus rörande frågor inom regelefterlevnadsområdet och att vidareutveckla bankens hantering av risk- och kapitalfrågor."

Bo Magnusson, ordförande

Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat:

• Översyn av koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policies inom riskområdet
• Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3
• Uppföljning och beredning av regelefterlevnadsfunktionens kvartalsvisa rapportering av koncernens compliancerisker och avvikelser
• Uppföljning och beredning av regelefterlevnads och riskfunktionernas årsplaner och strategiska prioriteringar
• Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och bankens kapitalisering
• Bankens kreditlimiter och exponeringar
• Upplåningsrelaterade frågor och strategier

Fokus under 2021

En fortsatt viktig uppgift under 2021, var hanteringen av coronapandemins påverkan på bankens riskexponering. Därtill har utskottet fokuserat på det pågående förbättringsarbetet inom regelefterlevnadsområdet, speciellt vad gäller finansiell brottslighet.

Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet

Sedan årsstämman 2021 Bo Magnusson, ordförande Göran Bengtsson Bengt-Erik Lindgren Josefin Lindstrand (till och med 25 oktober 2021) Göran Persson

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet ska bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Finansinspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för ledande befattningshavare.

Arbetet i Ersättningsutskottet omfattar bland annat:

• Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncernledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Internrevision.
• Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• Allokering och utvärdering av bankens prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram och övriga frågor sammanhängande med Programmen
• Swedbanks ersättningspolicy
• Beslut enligt eller avvikelser från policys inom ersättningsområdet
• Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten i instruktionerna för ersättning
• Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning till konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för uppdraget överstiger en viss summa
• Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa inte är osakliga
• Frågor rörande processen för nominering av styrelseledamöter i materiella dotterbolag samt instruktionen för bankens interna nomineringskommitté

Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyrningsrapporten samt i not K13.

Ledamöter i Ersättningsutskottet:

Sedan årsstämman 2021
Göran Persson, ordförande
Bo Magnusson
Anna Mossberg
Biljana Pehrsson
Hans Eckerström

⁴ Vd och koncernchef

Vd tillika koncernchef svarar för bankens löpande förvaltning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att styrelsens strategiska inriktning och andra beslut fattade av styrelsen implementeras och följs i affärsområden och dotterbolag, samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.

Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd. Styrelsens syn på vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy och Instruktion för vd. Vd ansvarar för att styrelsens beslut, policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen.

Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärsområdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 55. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning.

Koncernledning, andra kommittéer och forum

Koncernledningen är vd:s beslutsförberedande forum och bestod fram till årsskiftet av 15 ledamöter.

Koncernledningen består av: vd, vice vd, affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Stora företag och Institutioner, koncernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för Anti Financial Crime, Group Products and Advice, Digital Banking and IT, Risk, Compliance, HR, Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet och Juridik. Ett stort antal av medlemmarna är personer med direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt veckovis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen.

Koncernledningen tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till rörlig ersättning för medarbetarna till styrelsens ersättningsutskott. Synen på ersättning är att den i möjligaste mån ska vara individuellt utformad och uppmuntra var och en att prestera i linje med Swedbanks vision, strategi och mål samt bidra till ett sunt risktagande.

Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment Committee (GIC), Group Financial Crime Committee (GFCC), Group Product Oversight Committee (GPOC), Swedbank Sustainability Committee (SSC).

GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor men också styrningsfrågor.

GRCC leds av chefen för Group Risk som tillsammans med chefen för Group Compliance efter samråd med övriga ledamöter i GRCC lämnar rekommendationer till vd i frågor rörande icke finansiella risker inklusive regelerfterlevnadsrisk. GRCC ska bidra till den strategiska planeringen av koncernens riskaptit för att säkerställa samstämmighet ur ett riskperspektiv.

GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och prioriterar koncernens strategiska investeringar och säkerställer att det står i överensstämmelse med bankens strategi.

GFCC leds av koncernens särskilt utsedda befattningshavare (SAE). GFCC ska säkerställa tillräcklig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts- och finansiella sanktionsrisker samt en fullständig och enhetlig implementering av koncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering och finansiella sanktioner.

GPOC leds av chefen för Group Products and Advice, GPA. GPOC är inrättat för att ge stöd och råd för beslut avseende produkt- och tjänsteerbjudandet inom spar- och försäkringsområdet som distribueras av banken till kunder i Sverige, och för att ge stöd och råd samt för att på koncernnivå ha översikt över produkt- och tjänsteerbjudandet inom spar- och försäkringsområdet innan dessa distribueras till kunder i Estland, Lettland och Litauen.

SCC leds av chefen för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. SCC ska ge stöd och råd för effektiv ledning och styrning av hållbarhetsperspektivet i koncernen samt för att stödja och främja en etisk standard, integritet och bolagets värderingar inom organisationen.

Kommittéer motsvarande de kommittéer som nämns ovan, finns även på andra nivåer i organisationen.

Några prioriterade frågor för koncernledningen under 2021

Koncernledningen har under 2021 hanterat en mängd frågor varav följande är ett urval:

• Hjälpa våra kunder under coronapandemin
• Omfattande arbete för att förbättra rutiner, systemstöd och processer för att förebygga alla olika typer av finansiell brottslighet
• Myndighetsutredningar
• Satsningar för ökat förtroende och kundvärde
• Intern kontroll och riskhantering, som exempelvis förändringen i styrning och kontroll av den baltiska bankverksamheten genom att det helägda holdingbolaget Swedbank Baltics AS blivit ägare av bankverksamheterna i Estland, Lettland och Litauen
• Kapital- och likviditetsfrågor
• Investerarmöten
• Stärka hållbarhetsarbetet, bland annat genom att inte längre finansiera okonventionell utvinning av fossilt bränsle som olja och gas samt utvecklat ett koncept för gröna aktier. Swedbank är listat i Dow Jones Sustainability Index för andra året i rad.
• Fortsatt arbete med IT-utveckling och driftsäkerhet
• Följa upp strategi, affärsplaner och kostnadsutveckling
• Satsningar på den svenska bolånemarknaden bland annat genom ett arbete med kortade väntetider.
• Investeringen och arbetet med sparaplattformen, som del av en långsiktig satsning på finansiell hälsa för privatkunder och små- och medelstora företag i Sverige.
• Transparens kring dataintegritet samt att ytterligare stärka kvaliteten genom bland annat autentisering och automatisering.

Intern kontroll och riskhantering

Grunden för ett välfungerande riskarbete är en god och gemensam riskkultur. Bankens funktioner för intern kontroll och riskhantering bygger på tre försvarslinjer.

Första försvarslinjen

– affärsverksamhetens riskhantering

Den första försvarslinjen utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs av verksamheten inom affärsområden, produktområden och gruppfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksamheten äger sina risker inom respektive ansvarsområde och är också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rapporteras och hålls inom ramarna för koncernens riskaptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. En viktig del av det omarbetade riskhanteringsramverket har varit att tydliggöra det yttersta riskhanteringsansvaret av första linjen.

Andra försvarslinjen

– oberoende kontrollfunktioner

Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kontrollfunktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner fastställer inom ramen för sitt ansvarsområde ramverket för riskhantering som täcker alla materiella risker i koncernen. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva riskhanteringsprocesser och kontroller är implementerade av relevanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens riskhanteringsaktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering.

Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverksamheten eller den enhet de övervakar och kontrollerar.

Group Risk

Rolf Marquardt, Koncernriskchef (Group Risk)

I Swedbank finns en oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk, som arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande helhetssyn över alla risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhantering och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrelsen beslutat. Group Risk stöttar och supporterar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns.

Styrelsens riskpolicy (Policy on Enterprise Risk Management, ERM) samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll.

Group Compliance

Ingrid Harbo, Chef Group Compliance

I Swedbank finns en oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens regelefterlevnad.

Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områdena penningtvätt, finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och kundskydd (innefattandes bland annat dataskyddsområdet) och övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Huvudsakliga aktiviteter för Group Compliance är löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt råd och stöd till verksamheten för att säkerställa att beslut är förenliga med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regelefterlevnadsrisker.

Compliancefunktionens arbete, som styrs av Compliance policy (Policy for Group Compliance) fastställd av styrelsen, är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens compliancerisker.

5 Tredje försvarslinjen – Internrevision

Ana Maria Matei, Chef för Internrevision

I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Internrevisionen utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen.

Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncernbolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av internrevisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fastställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlighet med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrelsen, men som vid behov ändras och uppdateras. Revisionsrapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i revisionsutskottet och styrelsen.

⁶ Externrevision

Externrevisorn väljs av årsstämman för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det första, andra, tredje eller fjärde räkenskapsåret efter det år då revisorn utsågs. Den externa revisorn är en oberoende granskare av bankens räkenskaper och ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning.

Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC är sedan årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman 2023 utsett till revisionsbolag och huvudansvarig är den auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisionsberättelsen och beskriver granskningsarbetet.

Under 2021 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit i tre styrelsemöten under året då en sammanfattande rapportering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn

har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, chefen för internrevisionschefen samt ledningen och övriga verksamhetsansvariga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsredovisningen har översiktligt granskats. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen.

Koncernstruktur

En effektiv operativ struktur är viktig för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Under 2021 skedde en förändring i koncernstrukturen och affärsområdet Baltisk bankverksamhet genom bildandet av det helägda holdingbolaget Swedbank Baltics AS. Swedbank Baltics AS är ägare (100%) till bankverksamheterna i Estland, Lettland och Litauen.

Affärsområden

Verksamheten i banken bedrivs i tre affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och Institutioner. Affärsområdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdescheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verksamhet och rapporterar löpande till vd.

• Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att:
• implementera koncernens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd
• säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vdeller styrelsenivå
• tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet
• ansvara för kunderbjudande och produktutveckling
• ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt
• ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärsområdet
• övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling
• upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säkerställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit
• ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell

Koncernfunktioner

Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar och strategi samt minimera riskerna i verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens olika marknader. De ansvarar för att sammanställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd inom sitt respektive område och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har rätt till fullständig insyn i affärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande.

Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning

På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken "Om oss" finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller:

• Swedbanks bolagsordning
• valberedningens principer och arbete
• information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011
• information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering av riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande befattningshavare
• bankens uppförandekod

Swedbank Group

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR baseras på ramverket som har tagits fram av Committee of Sponsring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och omfattar nedanstående fem internkontrollkomponenter.

Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen

För att säkerställa en tillförlitlig rapportering tar Swedbanks interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur, policyer och instruktioner beslutade av styrelsen. Utöver detta finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef.

Det finns ett koncernövergripande IKFR-ramverk vilket grundar sig på bankens vision, syfte och värderingar (läs mer på årsredovisningens sidan 7). IKFR-direktivet och ramverket syftar till att ge en rimlig säkerhet om tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen.

Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet

Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten samt i den finansiella rapporteringsprocessen.

Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på koncernnivå för att identifiera och skapa förståelse för riskerna i den finansiella rapporteringen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskbedömningen används även som utgångspunkt för att bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket.

Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer

För att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är uppdelade enligt IKFR-ramverkets kontrollstruktur, enligt kategorierna: koncernövergripande kontroller, kontroller på process- eller transaktionsnivå samt generella IT kontroller.

Efterlevnad – uppföljning och utvärdering

Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att övervaka tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen.

Kommunikation – analys och rapportering

Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att identifiera materiella risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef, koncernledningen och Gruppens revisionsutskott på kvartalsbasis.

Styrelse

Göran Persson		Bo Magnusson
Födelseår	Född 1949. Invald 2019. Styrelseordförande sedan 2019	Född 1962. Invald 2019. Vice ordförande sedan 2019
Aktie innehav1	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 35 000	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 20 000
I Swedbank som2	● Styrelseordförande ● Ersättningsutskottet, ordförande ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ● 29/29 ● 9/9 ● 13/13 ● 9/9 Totalt årsarvode: ● 2 840 000 ● 113 400 ● 270 000 ● 259 200 Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelsearbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhälls engagemang och stora nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling.	● Vice ordförande ● Ersättningsutskottet, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ordförande ● Revisionsutskottet, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ● 29/29 ● 9/9 ● 13/13 ● 10/10 ● 8/9 Totalt årsarvode: ● 955 800 ● 113 400 ● 464 400 ● 259 200 ● 259 200 Bo Magnusson har mångårig ­erfarenhet från finansbranschen i Sverige och internationellt, både som anställd i ledande befattningar och i styrelseordföranderoller. För utom bred kompetens från finans sektorn, bidrar han med kunskaper från fastighetsbranschen.
Ledamotens oberoende	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.
Utbildning Högskolestudier i Sociologi och Statsvetenskap		Högre bankutbildning
Bank­specifik Bankstyrelse: 7 år (2015) erfarenhet		Operativ: 29 år Bankstyrelse: 9 år (2013)
Arbetslivs erfarenhet	Sveaskog, Ordförande • Scandina Rikshem AB, Ordförande • Rikshem vian Air Ambulance, Ordförande • Intressenter AB, Ordförande • SBAB Sveriges Statsminister • Sveriges Bank AB och Sveriges Säkerställda Finansminister • Wiklöf Holding AB, Obligationer AB, Ordförande • ledamot Carnegie Holding AB och Carnegie Investment Bank AB, Ordförande • NS Holding AB och Fastighets bolaget Norrporten AB, Ordförande • 4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre trädande koncernchef i SEB
Andra väsentliga uppdrag	LKAB, Ordförande • Greengold Group AB, Ordförande • Cambio Healthcare Systems AB, rådgivare • Bablock Scandinavian Holding AB, rådgivare • Lumo Advise AB, senior rådgivare	KBC Bank NV, (Belgien), Styrelse ledamot 1) Innehav per 31 december 2021

1) Innehav per 31 december 2021 2) För utbetalda belopp se not K13

56 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning ²⁰²¹

	Bo Bengtsson	Göran Bengtsson	Annika Creutzer
Födelseår	Född 1966	Född 1967	Född 1957
	Styrelseledamot sedan 2020	Styrelseledamot sedan 2020	Styrelseledamot sedan 2021
Aktie	Eget och närståendes aktieinnehav	Eget och närståendes aktieinnehav	Eget och närståendes aktieinnehav
innehav1	i ­Swedbank: 2 500	i ­Swedbank: 1 500	i Swedbank: 300
I Swedbank som2	● Styrelsen, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot (till 25 mars 2021) ● Bolagsstyrningsutskottet, ­ledamot. Från 15 november 2021 ordförande Närvaro: ● 28/29 ● 2/3 ● 9/9 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 259 200 ● 426 600 Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med lång erfarenhet av bank- och finans branschen och har innehaft flertal höga chefsbefattningar i Spar banksrörelsen varav många år som vd. Bo är idag styrelseordförande i Sparbanken Skåne.	● Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot (till 25 mars 2021) Närvaro: ● 29/29 ● 13/13 ● 3/3 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 270 000 ● 259 200 Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet av bank och finansbranschen. Göran har haft flertal chefspositioner i Swed bank inom kreditområdet och är idag vd i Falkenbergs Sparbank.	● Styrelsen, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ● 20/20 ● 7/7 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 259 200 Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans- och media branschen, med särskild inriktning på ekonomijournalistik och folk bildning.
Ledamotens oberoende	Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.
Utbildning	Högskolestudier, ledarskaps	Ekonomie kandidat, Högskolan	Nationalekonomi, Stockholms
	utbildning med mera.	i Borås	universitet
Bank­specifik	Operativ: 23 år	Operativ: 32 år	Operativ: 5 år
erfarenhet	Bankstyrelse: 2 år (2020)	Bankstyrelse: 2 år (2020)	Bankstyrelse: 1 år
Arbetslivs erfarenhet	Sparbanken Skåne, vd, Sparbanken 1826, vd • Kristianstads Sparbank, vd • Kristianstads Sparbank, Marknadschef • Ikanobanken, stf Bankchef och ansvar för marknad	Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef Sparbanken Sjuhärad AB	Pensionsmyndigheten, styrelse ledamot • Startupföretaget Påmind, styrelseledamot • Pengar24, chef redaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm,

banken, Privatekonom Andra väsentliga uppdrag Sparbanken Skåne, ordförande Falkenbergs Sparbank, vd • Destination Falkenberg AB, styrelseledamot Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning, Creutzer & Co AB

och produktutveckling

styrelseledamot • Poppius journalistskola, styrelseledamot • Skandia-

Hans Eckerström Kerstin Hermansson Bengt Erik Lindgren

Födelseår	Född 1972 Styrelseledamot sedan 2020	Född 1957 Styrelseledamot sedan 2019	Född 1950 Styrelseledamot sedan 2020 Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 4 500 ● Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: ● 29/29 ● 13/13 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 270 000 Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelsearbete inom bankverksamhet och fastighets sektorn. Bengt Erik har också haft många ledande chefsbefattningar inom ­Swedbank, Föreningsspar banken och Sparbanksrörelsen.
Aktie innehav1	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 75 000	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 1 000
I Swedbank som2	● Styrelsen, ledamot ● Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: ● 29/29 ● 9/9 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 113 400 Hans Eckerström som har en lång erfarenhet från private equity branschen med bland annat bak grund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföre tag, bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet.	● Styrelsen, ledamot ● Revisionsutskottet, ordförande ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ● 29/29 ● 10/10 ● 9/9 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 426 600 ● 259 200 Kerstin Hermansson bidrar i styrel sen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappers marknaden, reglering av och regel efterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värdepappers marknaden.
Ledamotens oberoende	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för­hållande till ­bankens större aktieägare.
Utbildning	Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet	Jur. kand., Lunds universitet	Uppsala universitet, 2-årig kombina tionsutbildning (Företags­ekonomi, Sociologi, Personaladministration)
Bank­specifik erfarenhet	Bankstyrelse: 2 år (2020)	Operativ: 9 år Bankstyrelse: 3 år (2019)	Operativ: 35 år Bankstyrelse: 10 år
Arbetslivs erfarenhet	Nobia, ordförande • Nordstjernan AB, styrelseledamot • Anställd och Partner, NC Advisory AB, Nordic Capital • Manager, Arthur D. Little	Svenska Fondhandlareföreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobsson & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) samrådsgrupp	Prevas AB, ordförande • Lansa Fastigheter AB, styrelseledamot • Länsförsäkringar Bergslagen ömse sidigt, styrelseordförande • Länsför säkringar Bank AB, styrelseledamot • vice vd, regionchef Stockholm och chef Storkundsenheten, Swedbank • vice vd och regionchef Region Mellan­sverige, Swedbank • Vd, Spintab AB samt ledande befatt ningar inom Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen
Andra väsentliga uppdrag	Henri-Lloyd Group AB, ordförande • Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, styrelseledamot • Aligro Partners Acquisition ­Company AB (publ), Chief Invest ment Officer • Carnegie Investment Capital, ledamot av investerings kommittén	Linnéuniversitetet, ordförande • Swedsec Licensiering AB, styrelse ledamot (vice ordförande) • Swedish Financial Benchmark Facility AB, styrelseledamot	Sunnerstaholm Invest AB, styrelse ledamot

	Josefin Lindstrand	Roger Ljung	Anna Mossberg Född 1972 Styrelseledamot sedan 2018 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 487 ● Styrelsen, ledamot ● Ersättningsutskottet, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ● 26/29 ● 8/9 ● 10/10 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 113 400 ● 259 200 Anna Mossberg bidrar med erfaren heter och kunnande inom digitalt förändringsarbete. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekom branschen, bl.a. som affärsområdes chef på Google, och många år i olika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG.
Födelseår	Född 1976 Styrelseledamot sedan 2019 fram till 25 oktober 2021	Född 1967 Arbetstagarrepresentant sedan 2015
Aktie innehav1	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank:	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 0
I Swedbank som2	● Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ­ordförande fram till 25 oktober Närvaro: ● 25/25 ● 11/11 ● 8/8 Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 270 000 ● 426 600 Josefin Lindstrand har flerårig erfa renhet från finansbranschen, både i operativa roller och som styrelsele damot. Hon bidrog i styrelsearbetet främst med sin kompetens inom regelefterlevnad, bolagsstyrning och penningtvättsfrågor.	● Styrelsen, ledamot, arbetstagar representant Totalt årsarvode: Inget arvode Roger Ljung är arbetstagarrepresen tant och har bred erfarenhet inom bank, både från privat- och företags sektorn.
Ledamotens oberoende	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till ­bankens större aktieägare.	Ej tillämpligt.	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för­hållande till ­bankens större aktieägare.
Utbildning	Jur. kand., Stockholms Universitet • Högskoleexamen i företags ekonomi, Stockholms universitet	Gymnasieutbildning	Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civ.Ing. Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet
Bank­specifik erfarenhet	Operativ: 11 år Bankstyrelse: 6 år (2016)	Operativ: 35 år	Bankstyrelse: 4 år (2018)
Arbetslivs erfarenhet	Specialistrådgivare, Advokatfirman Hammarskiöld & Co • BNP Paribas, styrelseledamot i SevenDay Finans AB • Sörmlands Sparbank, styrelse ledamot (vice ordförande) • Inter trust Group, Business Unit Director, Compliance Services • Citi, ledande positioner inom Legal and Compli ance •Swedbank AB, Legal Counsel	Privatrådgivare, kontorschef, före tagsrådgivare, Swedbank AB	Google Sverige AB, Affärsområdes chef • Bahnhof AB, vd • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Inter net Services
Andra väsentliga uppdrag	Specialistrådgivare inom bolags styrning och riskhantering genom egen verksamhet, Josefin Lind strand Advisory AB	Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncernklubb ­Swedbank, förste vice ordförande • Finansförbundets förbundsstyrelse, styrelseledamot • Flertalet uppdrag inom Finansförbundet • Finans och försäkringsbranschens A-kassa,	Swisscom AG, styrelseledamot • Schibsted ASA, styrelseledamot • Orkla ASA, styrelseledamot • Silo.AI, Sverigechef • Byggfakta Group Nordic AB, styrelseledamot, Axcel Management AB, ledamot i advisory board

ledamot • SPK, vice ordförande

Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Åke Skoglund

Födelseår	Född 1956 Styrelseledamot sedan 2021	Född 1970 Styrelseledamot sedan 2020	Född 1959 Arbetstagarrepresentant sedan 2020 och suppleant från 2018 Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 1 084
Aktie innehav1	Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5 000	Eget och närståendes aktieinnehav i ­Swedbank: 9 000
I Swedbank som2	● Styrelsen, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot	● Styrelsen, ledamot ● Ersättningsutskottet, ledamot	● Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant
	Närvaro: ● 20/20 ● 7/7	Närvaro: ● 27/29 ● 9/9	Totalt årsarvode: Inget arvode
	Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 259 200	Totalt årsarvode: ● 653 400 ● 113 400	Åke Skoglund är arbetstagar representant och har mångårig bred
	Per Olof Nyman är vd och Koncern chef för Lantmännen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel, där han haft ledande befattningar sedan 2008. Per Olof har en gedigen kun skap inom bl.a. jord- och skogs brukssektorn samt lång operationell erfarenhet från livsmedels- och vit varusektorerna.	Biljana Pehrsson har en lång bakgrund i ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i sty relsen med kompetens och erfaren het inom strategi och affärer, ledar skap och förändring samt fastig­hets- och finansbranschen.	erfarenhet från olika positioner inom Swedbank.
Ledamotens oberoende	Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.	Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för­hållande till bankens större aktieägare.	Ej tillämpligt.
Utbildning	Civilingenjör Industriell Ekonomi (Investerings och Finansierings teori), Linköpings universitet • IFL Handelshögskolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro Universitet	Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan	Högskoleexamen i företags ekonomi, Stockholms universitet
Bank­specifik erfarenhet	Bankstyrelse: 1 år	Bankstyrelse: 2 år (2020)	Operativ: 32 år
Arbetslivs erfarenhet	Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO, olika ledande roller inom företaget	East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stads hus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd • Kungsleden AB, vd	Affärsutveckling • redovisning/ bokslut • myndighetsrapportering
Andra väsentliga uppdrag	Lantmännen Ek För, vd och koncern chef • HKScan Oyj, styrelseledamot • Hauptgenossenschaft Nord AG (HaGe Kiel), styrelseledamot • Inter coop Europe, ordförande	Kungliga Dramatiska Teatern AB, styrelseledamot • Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB, styrelse­ledamot	Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncernklubb, Swedbank, ledamot • Finansförbun dets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Sam ordnande arbetsmiljöombud

Koncernledning

Jens Henriksson

Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 30 000 Utbildning: Civilekonom, Civilingenjör och Fil.lic. i nationalekonomi

Tomas Hedberg

Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 2 000 Utbildning: Studier i nationalekonomi

Pål Bergström

Chef för Stora företag och institutioner Född 1967. Anställd sedan 2021 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 0 Utbildning: Fil.dr. i nationalekonomi

Mikael Björknert

Chef för Svensk bankverksamhet Född 1966. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 4 118 Utbildning: Civilekonom

Ingrid Harbo

Chef för Group Compliance Född 1959. Anställd sedan 2011 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 1 500 Utbildning: Jur.kand.

Lars-Erik Danielsson

Koncernkreditchef Född 1962. Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 8 029 Utbildning: Studier i ekonomi

Anders Karlsson

Utbildning: Civilekonom

Koncernfinanschef Född: 1966. Anställd 1999–2008 och sedan 2010 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 22 848

Anders Ekedahl

Chef för Anti-Financial Crime Född 1960. Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 22 887 Utbildning: Civilekonom

Jon Lidefelt

Chef för Baltisk bankverksamhet Född 1973. Anställd sedan 2013 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 2 420 Utbildning: Civilingenjör

1) Innehav per 31 december 2021

Erik Ljungberg

Kommunikationsdirektör och chef för hållbarhet Född 1971. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 850 Utbildning: Civilekonom

Charlotte Rydin

Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 0 Utbildning: Jur.kand.

Lotta Lovén

CIO och chef för Digital Banking & IT Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹3 645 Utbildning: Marknadsekonom

Carina Strand

Chef för HR & Infrastructure Född 1964. Anställd sedan 2017 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: ¹0 Utbildning: Ekonom

Rolf Marquardt

Koncernriskchef

Född 1964. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 4 000 Utbildning: Fil. dr i företagsekonomi

Kerstin Winlöf

Chef för Group Products & Advice Född 1966. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank:¹ 700 Utbildning: Civilekonom

1) Innehav per 31 december 2021

Koncernen

Resultaträkning

• Rapport över totalresultat
• Balansräkning
• Förändringar i eget kapital
• Kassaflödesanalys

Inledande noter
70	Not	K1	Företagsinformation
70	Not	K2	Redovisningsprinciper
79	Not	K3	Risker
80		3.1	Kreditrisk
100		3.2	Likviditetsrisk
104		3.3	Marknadsrisk
107		3.4	Operativ risk
107		3.5	Risk i försäkringsrörelsen
108		3.6	Övriga risktyper
109	Not	K4	Kapital
109		4.1	Intern kapitalutvärdering
111		4.2	Kapitaltäckningsanalys
113	Not	K5	Rörelsesegment
117	Not	K6	Produkt
118	Not	K7	Geografisk fördelning

Resultaträkning

121	Not	K8	Räntenetto
122	Not	K9	Provisionsnetto
123	Not	K10	Nettoresultat finansiella poster
123	Not	K11	Försäkringsnetto
123	Not	K12	Övriga intäkter
124	Not	K13	Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal
128	Not	K14	Övriga allmänna administrationskostnader
128	Not	K15	Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar
128	Not	K16	Nedskrivning av materiella tillgångar
128	Not	K17	Kreditförluster
129	Not	K18	Skatt
131	Not	K19	Resultat per aktie

132	Not	K21	Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
132	Not	K22	Utlåning till kreditinstitut
132	Not	K23	Utlåning till allmänheten
133	Not	K24	Obligationer och andra räntebärande värdepapper
133	Not	K25	Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
133	Not	K26	Aktier och andelar
134	Not	K27	Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
136	Not	K28	Derivat
137	Not	K29	Säkringsredovisning
141	Not	K30	Immateriella anläggningstillgångar
144	Not	K31	Materiella tillgångar
145	Not	K32	Övriga tillgångar
145	Not	K33	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
145	Not	K34	Skulder till kreditinstitut
145	Not	K35	In- och upplåning från allmänheten
145	Not	K36	Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken
145	Not	K37	Emitterade värdepapper
145	Not	K38	Korta positioner värdepapper
146	Not	K39	Pensioner
148	Not	K40	Försäkringsavsättningar
148	Not	K41	Övriga skulder och avsättningar
148	Not	K42	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
149	Not	K43	Efterställda skulder
149	Not	K44	Eget kapital
150	Not	K45	Värderingskategorier för finansiella instrument
153	Not	K46	Verkligt värde för finansiella instrument
155	Not	K47	Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Totalresultat

Not K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

	Övriga noter
156	Not	K49	Kassaflödesanalys, händelser under året
156	Not	K50	Utbetald och föreslagen utdelning
157	Not	K51	Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
157	Not	K52	Överförda finansiella tillgångar
158	Not	K53	Närstående och andra betydande relationer
159	Not	K54	Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag
160	Not	K55	Känslighetsanalys
160	Not	K56	Händelser efter 31 december 2021

i kassaflödet i den löpande verksamheten

Not K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår

Resultaträkning, koncernen

mkr	Not	2021	2020
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		29 912	32 020
Övriga ränteintäkter		452	1 771
Ränteintäkter		30 364	33 791
Räntekostnader		–4 107	–6 938
Räntenetto	K8	26 257	26 853
Provisionsintäkter		22 407	19 476
Provisionskostnader		–7 554	–6 706
Provisionsnetto	K9	14 853	12 770
Nettoresultat finansiella poster	K10	2 048	2 655
Försäkringsnetto	K11	1 457	1 518
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	K27	976	582
Övriga intäkter	K12	1 299	1 298
Summa intäkter		46 890	45 676
Personalkostnader	K13	12 739	11 873
Övriga allmänna administrationskostnader	K14	6 477	7 107
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	K15	1 631	1 580
Sanktionsavgift			4 000
Summa kostnader		20 847	24 560
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar		26 043	21 116
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	K30	56
Nedskrivning av materiella tillgångar	K16		2
Kreditförluster	K17	170	4 334
Resultat före skatt		25 817	16 780
Skatt	K18	4 945	3 851
Årets resultat		20 872	12 929
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		20 871	12 929
Minoriteten		1	0
Resultat per aktie, kr	K19	18,62	11,55
Resultat per aktie efter utspädning, kr	K19	18,56	11,51

Rapport över totalresultat, koncernen

mkr	Not	2021	2020
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		20 872	12 929
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K39	1 686	5 166
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		21	96
Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder
identifierade till verkligt värde via resultaträkningen	K46	0	6
Skatt	K20	–347	–1 065
Summa		1 360	4 203
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året		848	1 838
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster			–2
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter:	K29
Vinster/förluster uppkomna under året		–729	1 523
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster			9
Kassaflödessäkringar:	K29
Vinster/förluster uppkomna under året		145	–358
Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster		–143	349
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året		5	–42
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		91	–84
Skatt:	K20
Vinst/förlust uppkomna under året		119	–229
Omfört till resultaträkningen, skatt		29	–77
Summa		365	–749
Årets övrigt totalresultat, efter skatt		1 725	3 454
Årets totalresultat		22 597	16 383
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		22 596	16 383
Minoriteten		1	0

Balansräkning, koncernen

mkr	Not	2021	2020	1/1/2020
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		360 153	293 811	195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K21	163 590	137 191	137 094
Utlåning till kreditinstitut	K22	39 504	47 954	45 452
Utlåning till allmänheten	K23	1 703 206	1 680 987	1 652 296
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar		–1 753	1 774	271
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K24	58 093	59 975	57 367
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K25	328 512	252 411	224 893
Aktier och andelar	K26	13 416	17 215	6 568
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	K27	7 705	7 287	6 679
Derivat	K28	40 531	52 177	44 424
Immateriella anläggningstillgångar	K30	19 488	18 361	17 864
Materiella tillgångar	K31	5 523	5 421	5 572
Aktuella skattefordringar		1 372	1 554	2 408
Uppskjutna skattefordringar	K18	113	124	170
Övriga tillgångar	K32	9 194	16 483	8 859
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	K33	1 970	1 917	3 025
Summa tillgångar		2 750 617	2 594 642	2 408 228
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut	K34	92 812	150 313	69 686
In- och upplåning från allmänheten	K35	1 265 783	1 148 240	954 013
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K36	329 667	253 229	225 792
Emitterade värdepapper	K37	735 917	732 814	855 754
Korta positioner värdepapper	K38	28 613	23 300	34 345
Derivat	K28	28 106	54 380	40 977
Aktuella skatteskulder		672	424	836
Uppskjutna skatteskulder	K18	3 398	2 784	1 571
Pensionsavsättningar	K39	1 801	3 665	8 798
Försäkringsavsättningar	K40	1 970	1 859	1 894
Övriga skulder och avsättningar	K41	28 933	30 610	28 807
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K42	4 813	4 038	4 383
Seniora icke prioriterade skulder		37 832	10 359	10 805
Efterställda skulder	K43	28 604	23 434	31 934
Summa skulder		2 588 921	2 439 449	2 269 595
Eget kapital
Minoritetskapital		26	25	25
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		161 670	155 168	138 608
Summa eget kapital	K44	161 696	155 193	138 633
Summa skulder och eget kapital		2 750 617	2 594 642	2 408 228

Förändring i eget kapital, koncernen

	Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital1	Omräknings differens dotter- och intresse företag	Säkring av nettoinve steringar i utlandsverk samheter	Kassa flödes säkringar	Valuta basis spreadar	Egen kreditrisk	Balanserad vinst	Totalt	Minoritets kapital	Totalt eget kapital
Ingående balans 1 januari 2021	24 904	17 275	4 355	–2 669	1	–62	0	111 364	155 168	25	155 193
Utdelningar								–16 310	–16 310		–16 310
Aktierelaterade ersättningar till anställda								195	195		195
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								20	20		20
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								1	1		1
Årets totalresultat			939	–579	1	4	0	22 231	22 596	1	22 597
varav redovisat över resultaträkningen								20 871	20 871	1	20 872
varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt			939	–729	2	5	0	1 707	1 924		1 924
varav skatt redovisat över övrigt totalresultat				150	–1	–1	0	–347	–199		–199
Utgående balans 31 december 2021	24 904	17 275	5 294	–3 248	2	–58	0	117 501	161 670	26	161 696

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

		Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital1	Omräknings differens dotter- och intresse företag	Säkring av nettoinve steringar i utlandsverk samheter	Kassa flödes säkringar	Valuta basis spreadar	Egen kreditrisk	Balanserad vinst	Totalt	Minoritets kapital	Totalt eget kapital
Ingående balans 1 januari 2020	24 904	17 275	6 279	–3 880	8	–33	–5	94 060	138 608	25	138 633
Aktierelaterade ersättningar till anställda								178	178		178
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								7	7		7
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda								–8	–8		–8
Årets totalresultat			–1 924	1 211	–7	–29	5	17 127	16 383	0	16 383
varav redovisat över resultaträkningen								12 929	12 929	0	12 929
varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt			–1 924	1 532	–9	–42	6	5 262	4 825		4 825
varav skatt redovisat över övrigt totalresultat				–321	2	13	–1	–1 064	–1 371		–1 371
Utgående balans 31 december 2020	24 904	17 275	4 355	–2 669	1	–62	0	111 364	155 168	25	155 193

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

Kassaflödesanalys, koncernen

mkr	Not	2021	2020
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		25 817	16 780
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten	K48	–2 863	447
Betalda inkomstskatter		–4 478	–4 331
Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut		8 733	–2 708
Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten		–18 746	–39 022
Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel		–20 742	–15 081
Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar		19 618	–17 957
Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut		–58 471	82 381
Ökning (+) / minskning (-) av in- och upplåning från allmänheten		112 568	203 526
Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper		–6 447	–104 629
Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder		–5 580	–10 169
Kassaflöde från den löpande verksamheten		49 409	109 237
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till joint ventures		–51	–54
Avyttringar av aktier i intresseföretag			76
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures		587	2
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–253	–364
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		345	1 723
Kassaflöde från investeringsverksamheten		628	1 383
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder	K3.2.8	–751	–723
Emission av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8	27 501
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8		–95
Emission av efterställda skulder	K3.2.8	4 328
Återbetalning av efterställda skulder	K3.2.8	–617	–7 880
Utbetald utdelning		–16 310
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		14 151	–8 698
Årets kassaflöde		64 188	101 922
Likvida medel vid årets början		293 811	195 286
Årets kassaflöde		64 188	101 922
Valutakursdifferenser i likvida medel		2 154	–3 397
Likvida medel vid årets slut		360 153	293 811

Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49.

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

K1 Företagsinformation

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2021 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 23 februari 2022. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på

hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapitalmarknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moder-

bolagets årsstämma den 30 mars 2022.

Namn	Swedbank AB (publ)
Säte	Sverige
Rättslig form	Aktiebolag (publ)
Rättslig hemvist	Sverige
Adress, företagets huvudkontor	Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg
Organisationsnummer	502017-7753
LEI kod	M312WZV08Y7LYUC71685
Huvudsakligt verksamhetsställe	Sverige
Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter	Bank och försäkring
Namn på moderbolaget	Swedbank AB (publ)
Namn på yttersta moderföretaget i koncernen	Swedbank AB (publ)
Hemsida	www.swedbank.com

K2 Redovisningsprinciper

Innehåll

1	Grunder för redovisningen	70
2	Ändrade redovisningsprinciper	70
3	Betydande redovisningsprinciper	70
3.1	Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)	70
3.2	Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)	70
3.3	Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)	70
3.4	Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)	70
3.5	Leasingavtal (IFRS 16)	75
3.6	Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)	75
3,7	Immateriella tillgångar (IAS 38)	75
3.8	Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)	75
3.9	Avsättningar (IAS 37)	75
3.10	Pensioner (IAS 19)	75
3.11	Försäkringsavtal (IFRS 4)	76
3.12	Provisionsnetto (IFRS 15)	76
3.13	Övriga intäkter	76
3.14	Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)	76
3.15	Nedskrivningar (IAS 36)	76
3.16	Skatt (IAS 12)	76
3.17	Likvida medel (IAS 7)	76
3.18	Rörelsesegment (IFRS 8)	76
4	Betydande bedömningar och uppskattningar	77
5	Nya standarder och tolkningar	78
5.1	Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas	78

1 Grunder för redovisningen

De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella rapporter avses:

• rapport över balansräkning per periodens slut,

• rapport över totalresultat för perioden,
• rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

• rapport över kassaflöden för perioden, samt

• noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.

Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning av verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaffningsvärden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensionsåtaganden.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

2 Ändrade redovisningsprinciper

I de finansiella rapporterna för 2021 tillämpas följande nya redovisningsstandarder och ändringar.

Ändringar till följd av Referensräntereformen – Fas 2

Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 till följd av Referensräntereformen – Fas 2 tillämpas från 1 januari 2021. Ändringarna avser redovisningsfrågor som uppstår när finansiella instrument som refererar till en IBOR ränta övergår till en alternativ referensränta. De nya reglerna innehåller en praktisk lösning för de modifieringar som krävs av referensräntereformen, vilka ska hanteras som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och säkringsdokumentation på grund av referensräntereformen tillåts, utan att säkringsrelationen behöver avslutas. Införandet har inte påverkat koncernens finansiella ställning, resultat eller kassaflöde. De upplysningar som krävs avseende IBOR fas 2 finns i not K45.

Ändringar i IFRS och svenska regelverk

Övriga ändrade IFRS, IFRS-tolkningar och ändringar i svenska regelverk som antagits under 2021 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

3 Betydande redovisningsprinciper

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden med syfte att ge information som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat i form av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och kostnadsposter såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat. Rapporten över totalresultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat.

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukturerade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har konsoliderats i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört.

Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet, det vill säga lämnad ersättning (köpeskilling) värderad till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindelserna redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen som vinst vid förvärv till lågt pris inom Övriga intäkter. I den lämnade ersättningen ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekommande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav.

Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat redovisas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser i resultaträkningen.

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 3.4.1 Allmänt

Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella tillgångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen av en specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt.

Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på separat rad.

Redovisning och bortbokning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärsdagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassificerade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part.

När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulterar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknadsförhållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är relaterade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsentligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella

svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses inte vara väsentliga på egen hand.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finansiella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel leasingfordringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med värdkontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämpningsområdet för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventuella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

Kvittning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balansräkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Räntenetto

Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder redovisas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta samt periodiseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instrumentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som diskonterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen.

Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovisningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till dess den finansiella tillgången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjusterade effektivräntan beräknas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för redovisat bruttovärde och införlivar effekten av förväntade framtida kreditförluster på uppskattade framtida kassaflöden.

Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handelssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet LC&I exkluderas från räntenettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.

Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder med negativa räntor som redovisas i not K8.

3.4.2 Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas).

Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella tillgångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassaflöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation.

Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde över resultatet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.4.3.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finansiella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar:

• Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde
• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta
• Egetkapitalinstrument
• Derivat som inte säkringsredovisas

Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinsthemtagningar.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första

redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderingsmodell, så kallade dag 1 vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata.

Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlustreserveringar.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar:

• Finansiella skulder som innehas för handel
• Derivat som inte säkringsredovisas
• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde över resultatet vid första redovisningstillfället.

Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde över resultatet för:

• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestående skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar.
• Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt värde över resultatet.

Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen.

Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om.

3.4.3 Kreditförluster

Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingfordringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad.
• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.
• Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid.

Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp.

Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar.

Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

Definition på fallissemang och osäkra fordringar

Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsentligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Koncernen har valt att ompröva sitt antagande att instrument med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar är fallerade eller osäkra enbart för instrument i exponeringsklasserna för stater och finansiella institut till följd av att fallissemang bedöms individuellt.

Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid.

Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället

Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan första redovisningstillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska

händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kommer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första hand för att bedöma instrument vars första redovisningstillfälle var före 1 januari 2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstillfällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att använda i efterhand erhållen information.

Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren.

Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporteringsdagen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen til lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut.

Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.

Förväntad löptid

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid.

Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Modifieringar

När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen inom kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan.

När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovisningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust.

Presentation av kreditförluster

För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presenteras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39) Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar (IFRS 9):

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultat-

räkningen inom Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Portföljsäkringar (IAS 39):

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade portföljen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till allmänheten. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Kassaflödessäkringar (IFRS 9)

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där derivatet, säkringsinstrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen komponenten för valutabasisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt värde på valutabasisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valutabasisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring respektive reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resultatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9)

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en

utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att motverka värdeförändringar.

3.5 Leasingavtal (IFRS 16)

Leasetagare

Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjanderätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. Nyttjanderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasingskulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betalningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksamheten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten.

Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda leasingavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tillämpar de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.

Leasegivare

Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.

Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen.

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)

Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestämmande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av.

Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och joint venture överensstämmer med koncernens.

3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38)

Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)

För skyddande av fordran

Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning.

För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

3.9 Avsättningar (IAS 37)

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostnader för avgångsvederlag.

3.10 Pensioner (IAS 19)

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4)

Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas premieintäkter och kostnader för avsättningar på raden Försäkringsnetto.

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15)

Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänsteuppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestationsåtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt.

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske.

Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provisionsintäkter, redovisas som provisionskostnader.

3.13 Övriga intäkter

IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas i Övriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar.

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)

Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.

För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapitalinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstrumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter.

3.15 Nedskrivningar (IAS 36)

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar.

3.16 Skatt (IAS 12)

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.

Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

3.17 Likvida medel (IAS 7)

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då centralbanken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8)

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras.

Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital.

Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

4 Betydande bedömningar och uppskattningar

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar, eventualförpliktelser och åtaganden per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensionsavsättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Faktiskt utfall kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

Investeringsfonder

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond överstiger 35 procent bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investeringfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerna i fonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondförsäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestämmande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 254 mdkr (194) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäkringsavtalen om 254 mdkr (194) redovisas som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 111 mdkr (82) i finansiella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning.

Finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktiviteten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen istället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll.

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K46 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna antaganden som är betydande till 1 291 mkr (1 127). Dessa innehav avsåg onoterade aktier samt lån.

Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett finansiellt instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra.

Skatt

För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinstmedel före 2017 uppgick till 13 963 mkr (13 724). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 793 mkr (2 745).

Reserveringar för kreditförluster

De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller införlivar indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av företagsledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kreditrisken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarios som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster.

Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av fortsatt osäkerhet med anledning av covid-19 bedöms expertjusteringar av kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information finns på sidan 85. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sidan 84 och i relation till framåtblickande makroekonomiska scenarier finns på sidan 83.

Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. Förändringen av reserveringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för individuellt bedömda lån uppgick till –2 764 mkr (603).

Nedskrivningsprövning av goodwill

Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 501 mkr (13 327), varav 10 378 mkr (10 200) avser investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsledningens antaganden vid

beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller om antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov uppkomma för investeringarna i den baltiska verksamheten.

Förmånsbestämda pensioner

För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Förändringar av antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. För året redovisades ett positivt resultat i övrigt totalresultat om 1 686 mkr (5 166) avseende omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Per årsskiftet uppgick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående pensionsskulden, till 2,10 procent jämfört med 1,41 procent vid föregående årsskifte. Inflationsförväntningarna uppgick till 2,30 procent jämfört med 1,51 procent vid föregående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 461 mkr (2 792) av det positiva resultatet i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna ökade under året med 1 225 mkr (2 374). Sammantaget vid årsskiftet översteg skulden för förmånsbestämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknadsvärde med 1 801 mkr (3 665).

Eventualförpliktelser

Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp.

5 Nya standarder och tolkningar

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas

International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Committee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2022 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tillämpat nedanstående i årsredovisningen 2021.

Försäkringskontrakt (IFRS 17)

IFRS 17 tillämpas från 1 januari 2023 och godkändes av EU i november 2021. EU-godkännandet inkluderar ett undantag för årliga kohorter vilket inte förväntas ha någon väsentlig effekt på Swedbank. Den nya standarden fastställer principer för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt. Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt värde baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från premier samt utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad vinst för försäkringsskydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms för närvarande.

Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk

Övriga nya eller ändrade IFRS, IFRS tolkningar och ändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

K3 Risker

Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse inträffar, och den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde.

Koncernens policy för Enterprise Risk Management (ERM Policy) beskriver företagets övergripande ramverk för riskhantering. Det innefattar koncernens riskstrategi och riskaptit, grundläggande principer för riskhantering så som riskkultur och riskmedvetenhet, samt ansvarsfördelning inom riskhanteringsprocessen. Genom ramverket integreras riskhanteringen i befintliga strukturer och processer inom koncernen.

Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedömning av Swedbanks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna process för kapitalutvärdering.

Ett område som blivit allt viktigare för samhället och Swedbank är hållbarhetsaspekter och Environmental, Social och Governance (ESG) risk. ESG-risk är oförmågan att på rätt sätt hantera miljö (inklusive klimatrelaterade aspekter), socialaoch styrningsaspekter, inkluderat mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetik som har potential att negativt påverka finanser och koncernens varumärke och rykte. ESG-faktorer är viktiga riskdrivare och kan påverka flera risktyper, såsom regelefterlevnad, strategiska, kredit- och operativa risker. ESG-risk har inkluderats i ERM Policy i syfte att integrera hållbarhetsaspekter i koncernens riskhanteringsprocess.

För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har styrelsen genom antagande av koncernens Risk Appetite Statement Policy fastställt en övergripande låg riskaptit. Koncernens riskaptit implementeras av VD genom interna regler samt ett ramverk bestående av risklimiter som beslutas av VD, företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå eller inom dotterföretag. Ramverket innefattar även riskindikatorer där behov finns utifrån ett riskperspektiv. Limiter och riskindikatorer är verktyg för att kontrollera och monitorera riskexponering, riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet med dessa verktyg är att säkerställa att risker håller sig inom fastställd riskaptit. I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsförhållanden, uppfyller det legala minimikapitalkravet, har fortsatt tillgång till inhemska och internationella kapitalmarknader och förmåga att stödja sina kunder.

Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2021

För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant inom ett antal områden, med fokus på:

Covid-19

Under 2021 har de kvarvarande utmaningarna i samband med covid-19 och behovet av att kontinuerligt stärka fjärråtkomst till våra banktjänster varit i fokus på alla Swedbanks hemmamarknader. Fjärråtkomsten som har föranletts av pandemin och den pågående digitala transformationen har skapat särskilda hot mot informationssäkerhet såsom cyberrisker och externa bedrägeririsker, vilket kräver implementering av nya och förbättrade skyddsåtgärder.

Den ekonomiska utvecklingen under året var stark. Återhämtningen har pågått under året i takt med att restriktioner successivt har lyfts och samhällen återgått till mer normala förhållanden. Kreditkvaliteten är fortsatt god och fallissemangsfrekvenserna var på låga nivåer historiskt sett. Det finns dock fortfarande osäkerheter kring konsekvenserna av pandemin, till exempel när uppskjutna skatter ska återbetalas och höjda priser på energi, frakter och insatsvaror till industrin samt om smittspridningen återigen ökar.

Geopolitisk situation

De geopolitiska spänningarna mellan stormakterna fortsatte att öka under året. Ryssland ökade sin militära närvaro vid gränsen till Ukraina och krävde att Nato inte skulle expandera längre österut och i USA behöll den nya Biden-administrationen USA:s hårda hållning till Kina. Ökningen av den globala spänningen märktes också när Ryssland och Belarus genomförde den största militära övningen sedan 1980 talet. Belarus använde flyktingar till Europa som ett vapen riktat mot länder som kritiserat valet 2020 då de tillät flyktingarna att fritt resa genom landet till EU. Den geopolitiska utvecklingen som diskuterats ovan har inte påverkat Swedbank negativt på något väsentligt sätt men kommer att fortsätta att följas noga framöver.

Globala inflationstrender

De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 bekämpades med oöverträffade monetära och finanspolitiska stimulanspaket i många länder. Men, då pandemin också hade en inflatorisk påverkan när den hämmade global handel och orsakade produktionsproblem, väcktes oro med avseende på långsiktiga inflationstrender. Den amerikanska inflationstakten började också stiga under året och nådde nivåer som inte setts på decennier. Andra ekonomier upplevde också liknande inflationsmönster och långfristiga obligationsräntor reagerade snabbt när investerare började prissätta risken för en okontrollerad global konsumentpristillväxt. Inflationen och den långsiktiga ränteutvecklingen kommer att följas noga framöver.

Klimatförändring

Under sommaren sattes klimatförändringarna i fokus när FN:s klimatpanel (IPCC) publicerade sin sjätte utvärderingsrapport. Rapporten, som diskuterades vid FN:s COP26 -möte i Glasgow i november, presenterade i vilken takt klimatet förändras, dess risker och konsekvenser och klargjorde dess ursprung. Förutom rapporten inträffade flera extrema väderhändelser under sommaren då bland annat Frankrike, USA och Ryssland drabbades av extrema värmeböljor och skogsbränder, medan Ryssland, Kina, Belgien, Tyskland och Sverige drabbades av allvarliga översvämningar. Det extrema vädret som inträffade under året visade på de fysiska riskerna med klimatförändringar och tillsammans med Glasgowmötet finns det för närvarande en tydlig politisk vilja att minska världens klimatkoldioxidutsläpp. I syfte att undersöka klimatförändringarnas påverkan på företag och banker genomförde ECB under året ett omfattande klimatstresstest. En slutsats av undersökningen är att europeiska banker kan komma att påverkas allvarligt i ett scenario där klimatförändringarna inte hanteras.

Utmaningar och risker i digitalisering

Swedbanks strategi baseras på att vara en fullservicebank i samtliga fyra hemmamarknader. Genom att följa den strategiska inriktningen behöver Swedbank möta kunders intressen på ett säkert, bekvämt och tillgängligt sätt där våra kunder väljer att möta oss. Swedbanks förmåga att upprätthålla vårt kundlöfte är beroende av förmågan att uppnå och upprätthålla en effektiv, stabil och motståndskraftig IT-miljö, inklusive outsourcade tjänster.

Digital transformation ökar informationssäkerhetshot inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk vilket kräver nya sätt att skydda oss på. IT- och informationssäkerhetsrisker måste identifieras och hanteras i alla typer av utveckling, upphandling och förändringshantering.

På grund av förhöjda operativa risker, vidtogs vissa åtgärder under 2021 för att öka IT-stabiliteten, inklusive förbättringar relaterade till externa leverantörer. Därutöver har Swedbank flera pågående initiativ för att fortsätta förbättra vår operativa motståndskraft och för att säkerställa en hög tillgänglighet för kunderna.

Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering

Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till privata kunder så väl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att koncernen riskerar att utsättas för potentiella brott relaterade till penningtvätt och finansiering av terrorism.

De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kontroll för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och förstärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initierades ett antal strategiska program; företagskulturprojektet, bolagsstyrningsinitiativet samt complianceprogrammet. Dessa program har sedermera övergått till en pågående genomförandefas. Vidare har ett externt konsultföretag fått i uppgift att under tre år genomföra en årlig mognadsbedömning av Swedbanks arbete mot penningtvätt. Den första bedömningen slog 2020 fast att Swedbank håller ett högt tempo i arbetet för att åtgärda historiska tillkortakommanden. Progressen i åtgärdsarbetet har även upprepats i utvärderingen 2021.

Koncernens enhet för Anti-Financial Crime (AFC) fortsätter att samla koncernens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga finansiell brottslighet. Swedbank fortsätter därtill göra omfattande investeringar i ytterligare resurser och infrastruktur för processerna kring kundkännedom (KYC), riskklassificering, transaktionsmonitorering och sanktionsscreening. Swedbank fortsätter vidare att uppdatera befintliga AML/CTF-ramverk för att säkerställa robust och konsekvent AML/CTF-arbete i hela koncernen. Genom dessa ramverk uttrycker också Swedbank sin riskaptit för penningtvätt.

Övriga compliancerisker

Swedbank har även identifierat förhöjda compliancerisker inom kundskyddsområdet och marknadsövervakningsområdet. Arbete pågår med att åtgärda de identifierade bristerna och koncernens compliancefunktion följer upp arbetet.

Andra faktorer

Skatt

Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatteområdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retroaktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Swedbanks risktaxonomi

Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att kategorisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin benämns risktyper.

Risktyper	Beskrivning
Kreditrisk (3.1)	Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna.
Likviditetsrisk (3.2)	Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakost nader för att erhålla finansiering eller utan att undvika förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.
Marknadsrisk (3.3)	Risken att värde, resultat, eget kapital eller exponering påver kas negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan siella marknaderna.
Operativ risk (3.4)	Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck liga interna processer, mänskliga fel och systemfel, eller externa händelser.
Risk i försäkrings rörelsen (3.5)	Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen.
Övriga risker (3.6)	Övriga risker inom Swedbanks risktaxonomi är Kapitalrisk, ESG risk, Strategisk risk och Compliancerisk.

3.1 Kreditrisk

3.1.1 Definition

Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot kon-cernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. Kreditrisk omfattar även koncentrationsrisk, landrisk, motpartsrisk i tradingtransaktioner och avvecklingsrisk.

3.1.2 Riskhantering

En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.

Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och glo-bal förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inkluderande miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning.

I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur risker relaterade till dessa områden påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsförmåga och säkerheters värde, om de skulle inträffa. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncern- kreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0.8 m EUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostad.

Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklass utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredituppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk respektive större exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst årligen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekonomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen.

Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificeringssystem. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditportföljens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sektorer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och kreditstrategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställningsrisker som fysiska risker beaktas.

3.1.3 Riskmätning

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut

• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering
• beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC)
• beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster
• övervakning och hantering av kreditrisker
• rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter.

De viktigaste riskparametrarna för att beräkna förväntade förluster och regulatoriska kapitalkrav för kreditexponeringar är:

PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånadersperiod,

LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlorad vid fallissemang, och

EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en motpart hamnar i fallissemang.

I PD-modellerna uttrycks riskklasserna på en skala med 22 riskklasser, där 0 representerar högst risk och 21 lägst risk. Därutöver finns en klass för lån som fallerat. Tabellen nedan beskriver riskskalan och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang (PD) inom 12 månader, samt till indikativ rating enligt ratinginstitutet Standard & Poor's.

Riskklasser i PD-modeller (IRK)

Intern riskklass	PD, %	Indikativ rating Standard & Poor's
18–21	<0,1	A– till AAA
13–17	0,1–0,5	BBB– till BBB+
9–12	>0,5–2,0	BB till BB+
6–8	>2,0–5,7	B+ till BB–
0–5	>5,7–99,9	C till B
Fallerade	100	D

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen och Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på

expertbedömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna. Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större förändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten.

I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregelverket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk.

3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar

Reservering av förväntade kreditförluster

Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom 12 månader.

För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade riskegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp.

De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för 12 månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.

Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD-modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av låntagare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för 12 månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier.

För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för 12 månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande.

LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, motpartstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptid

Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning).

För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till 10 år.

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.4.3 Kreditförluster. Tabellerna på nästa sida visar kvantitativa tröskelvärden, nämligen:

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande 12 månaderna samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits före den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovisningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel.

Till följd av covid-19 har koncernen under delar av året erbjudit stödåtgärder till låntagare, i form av amorteringsbefrielse för kapitalbelopp, vilka generellt sett inte automatiskt används som en indikator för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Mer detaljerad information om dessa stödåtgärder finns på sidan 98.

Koncernen har genomfört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Tabellerna nedan visar effekterna av denna känslighetsanalys för kreditförlustreserveringarna vid årsskiftet.

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018

			2021		2020
				Påverkan på kredit förlustreserveringar vid			Påverkan på kredit förlustreserveringar vid
Intern riskklass vid första redovisningstillfället	12 månaders PD intervall vid första redovisnings tillfället, %	Tröskelvärde, nedgradering i riskklass1,2,3	Ökning i tröskelvärde med 1 enhet, %	Minskning i tröskelvärde med 1 enhet, %	Kreditförlust reserveringar	Andel av total portfölj i brutto belopp, %	Ökning i tröskelvärde med 1 enhet, %	Minskning i tröskelvärde med 1 enhet, %	Kreditförlust reserveringar	Andel av total portfölj i brutto belopp, %
18–21	<0,1	5–8 enheter	–6,4	14,9	43	15	–6,2	8,4	53	17
13–17	0,1–0,5	3–7 enheter	–5,5	6,8	214	15	–7,8	6,9	461	18
9–12	>0,5–2,0	1–5 enheter	–21,8	16,0	159	5	–13,5	13,0	330	7
6–8	>2,0–5,7	1–3 enheter	–7,9	4,9	60	2	–11,5	4,0	84	3
0–5	>5,7–99,9	1 enhet	–2,2	0,0	38	1	–0,9	0,0	141	1
			–11,2	9,5	514	38	–9,0	7,7	1 069	46
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk		1	9			17	8
Finansiella instrument i steg 3 Expertjustering efter modellberäkningen4			961	0			2 207	0
			595				673
Summa5					2 071	47			3 966	54

1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för 12 månader.

2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.

4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 284 mkr (499).

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018

				2021		2020
		Påverkan på kreditförlustreserveringar vid				Påverkan på kreditförlustreserveringar vid
Intern riskklass vid första redovisningstillfället	Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid1, %	Ökning i tröskelvärde med 100%, %	Minskning i tröskelvärde med 50%, %	Kreditförlust reserveringar	Andel av total portfölj i brutto belopp, %	Ökning i trös kelvärde med 100%, %	Minskning i tröskelvärde med 50%, %	Kreditförlust reserveringar	Andel av total portfölj i brutto belopp, %
18–21	200–300	–15,7	22,8	24	18	–6,7	28,4	25	14
13–17	100–250	–1,1	5,8	287	20	–2,8	4,0	315	17
9–12	100–200	–5,8	1,0	293	9	–4,8	2,2	413	8
6–8	50–150	–0,6	2,4	140	3	–0,7	0,9	143	3
0–5	50	0,1	0,7	94	1	0,0	0,1	299	1
		–3,0	3,5	838	51	–2,6	2,5	1 195	43
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk		7	2			15	3
Finansiella instrument i steg 3			1 551	0			2 952	0
		Expertjustering efter modellberäkningen2		1 199				847
Summa3				3 595	53			5 009	46

1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

2) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

3) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 360 mkr (307).

Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historiska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer.

Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätta dem till makroekonomiska prognoser.

De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Grundscenariot baseras på antaganden som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 16,7 procent. Koncernen behandlar tre scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för modellbaserade förväntade kreditförluster.

Scenarier

Återhämtningen har varit mycket snabbare än förväntade för ett år sedan och BNP-tillväxten såväl som inflationen har blivit högre. 2021 präglades av en snabb återhämtning efter nedgången orsakad av covid-19. I många länder kom den ekonomiska aktiviteten tillbaka till nivåerna före pandemin och i Sverige är BNP redan tillbaka på trenden före pandemin. Tillväxten kunde ha varit ännu högre, men den höga efterfrågan under det senaste året har också lett till en global brist på många insatsvaror och arbetskraft. Dessutom slog energikrisen till, vilket har lyft inflationen till rekordhöga nivåer.

På koncernens hemmamarknader överraskade bostadsmarknaden under pandemin och priserna har stigit mycket snabbare än väntat. Eftersom det fortfarande finns en obalans mellan tillgång och efterfrågan, och bolåneräntorna förblir relativt låga, förväntas att huspriserna kommer att öka även framöver.

Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbetslöshet som används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för säsongsvariationer.

2021		Positivt scenario				Basscenario				Negativt scenario
	20211	2022	2023	2024	20211	2022	2023	20242	20211	2022	2023	2024
Sverige
BNP, årlig % tillväxt	4,7	4,3	2,3	1,7	4,7	3,4	2,2	2,0	4,7	–5,7	1,5	3,3
Arbetslöshet, %3	8,9	7,4	6,9	6,8	8,9	7,6	7,2	7,0	8,9	9,4	10,6	9,5
Husprisutveckling,årlig % utveckling	15,6	8,5	4,9	3,2	15,6	7,5	3,9	2,8	15,6	–2,1	–2,9	–0,8
Stibor 3m, %	–0,02	0,08	0,17	0,71	–0,02	0,08	0,13	0,58	–0,02	0,26	0,14	0,12
Estland
BNP, årlig % tillväxt	8,3	5,6	3,4	3,0	8,3	4,0	3,2	3,0	8,3	–4,1	3,5	3,2
Arbetslöshet, %	6,4	5,5	4,8	4,9	6,4	5,8	5,4	5,2	6,4	7,8	8,5	7,9
Husprisutveckling, årlig % utveckling	10,1	9,0	6,0	5,3	10,1	8,0	5,0	5,0	10,1	–8,8	1,5	6,8
Lettland
BNP, årlig % tillväxt	4,7	5,8	3,5	2,9	4,7	4,6	3,5	3,0	4,7	–4,3	3,6	3,8
Arbetslöshet, %	7,5	6,4	5,8	5,6	7,5	6,7	6,0	5,9	7,5	9,0	9,5	8,9
Husprisutveckling, årlig % utveckling	6,0	9,7	6,3	5,0	6,0	8,1	6,0	5,5	6,0	–10,4	–0,4	7,6
Litauen
BNP, årlig % tillväxt	5,0	4,3	3,4	2,8	5,0	3,3	3,3	2,9	5,0	–5,4	3,1	3,1
Arbetslöshet, %	7,0	5,9	5,5	5,3	7,0	6,5	6,3	6,0	7,0	8,6	9,2	8,5
Husprisutveckling, årlig % utveckling	9,4	5,4	5,8	5,7	9,4	4,7	4,9	5,0	9,4	–11,3	3,6	7,1
Globala indikatorer
US BNP, årlig % tillväxt	5,5	4,9	3,1	1,4	5,5	4,1	3,2	1,9	5,5	–1,3	–1,0	1,8
EU BNP, årlig % tillväxt	5,0	5,1	2,7	1,6	5,0	4,2	2,3	1,7	5,0	–2,0	0,3	2,8
Brent oljepris, USD/fat	71,5	79,0	75,8	73,0	71,5	77,5	72,6	69,6	71,5	44,4	32,8	43,0
Euribor 6m, %	–0,52	–0,46	–0,06	0,50	–0,52	–0,47	–0,45	–0,32	–0,52	–0,04	–0,43	–0,44

1) Prognosticerade värden för 2021, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Basscenariot för 2021, 2022 och 2023 baseras på den publicerade Swedbank Economic Outlook. Variablerna för basscenariot avseende 2024 är extrapoleringar baserade på modeller.

3) Arbetslöshet, 16–64 år

Rapporter och noter Koncernen

2020		Positivt scenario				Basscenario				Negativt scenario
	20201	2021	2022	2023	20201	2021	2022	20232	20201	2021	2022	2023
Sverige
BNP, årlig % tillväxt	–3,5	3,0	2,7	2,3	–3,7	2,0	3,1	2,3	–4,2	–5,6	2,0	4,6
Arbetslöshet, %3	8,5	8,3	7,6	7,2	8,4	9,1	8,8	8,1	8,6	11,1	12,0	10,9
Husprisutveckling, årlig % utveckling	6,9	6,9	5,5	6,1	6,7	5,6	4,1	5,0	5,8	–1,5	–0,4	2,0
Stibor 3m, %	0,09	0,10	0,29	0,56	0,08	–0,02	0,07	0,27	0,08	–0,39	–0,59	–0,55
Estland
BNP, årlig % tillväxt	–3,1	3,7	4,2	2,5	–3,2	3,1	4,1	1,9	–3,5	–4,2	3,1	2,4
Arbetslöshet, %	6,8	6,7	5,8	5,5	6,8	7,5	6,9	6,4	7,0	12,9	11,5	10,2
Husprisutveckling, årlig % utveckling	6,5	9,1	9,8	5,3	6,4	6,1	8,5	5,0	6,1	–13,2	4,9	4,3
Lettland
BNP, årlig % tillväxt	–4,8	3,6	4,3	3,4	–5,0	3,1	4,1	3,0	–5,3	–3,8	4,6	3,0
Arbetslöshet, %	8,1	6,9	5,9	5,4	8,3	8,1	6,5	6,0	8,4	13,4	12,3	10,8
Husprisutveckling, årlig % utveckling	2,1	8,2	8,2	6,4	2,0	3,3	6,3	5,4	1,7	–10,7	4,9	4,7
Litauen
BNP, årlig % tillväxt	–1,8	4,6	4,8	3,2	–1,9	4,0	4,7	2,5	–2,2	–4,0	4,5	2,4
Arbetslöshet, %	7,8	6,4	5,6	5,4	7,9	7,2	6,3	6,0	8,0	12,4	11,4	10,2
Husprisutveckling, årlig % utveckling	12,8	7,1	8,3	5,6	12,6	4,6	6,0	4,9	12,4	–12,5	5,4	5,3
Globala indikatorer
US BNP, årlig % tillväxt	–3,9	3,6	4,3	2,8	3,9	3,0	3,3	1,9	–4,0	–0,2	1,1	1,5
EU BNP, årlig % tillväxt	–6,4	6,2	2,0	1,4	7,3	3,7	3,3	1,6	–8,6	0,5	4,5	2,8
Brent oljepris, USD/fat	39,4	54,0	59,1	61,9	37,7	43,3	45,4	46,8	34,0	28,6	34,6	39,5
Euribor 6m, %	–0,36	–0,14	0,53	1,37	–0,39	–0,50	–0,44	–0,21	–0,46	–0,80	–0,69	–0,59

1) Prognosticerade värden för 2020, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Basscenariot för 2020, 2021 och 2022 baseras på den publicerade Swedbank Economic Outlook. Variablerna för basscenariot avseende 2023 är extrapoleringar baserade på modeller.

3) Arbetslöshet, 16–64 år.

Känslighetsanalys

I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlustreserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Det är inte möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika

makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt sambandet mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet för att uppstå.

Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten.

		2021			2020
			Kreditförlustreserveringar				Kreditförlustreserveringar
Rörelsesegment	Kreditförlust reserveringar (sannolikhets viktade)	Varav expert justering av kreditförlust reserveringarna	Negativt scenario	Positivt scenario	Kreditförlust reserveringar (sannolikhets viktade)	Varav expert justering av kreditförlust reserveringarna	Negativt scenario	Positivt scenario
Svensk bankverksamhet	1 558	447	1 632	1 530	1 788	424	1 969	1 690
Baltisk bankverksamhet	895	389	982	819	754	242	872	669
Stora företag & Institutioner	3 206	960	3 615	2 858	6 423	867	7 471	5 640
Koncernen1	5 666	1 796	6 235	5 212	8 975	1 533	10 323	8 010

1) Inkluderar rörelsesegmentet Koncernfunktioner & Övrigt

Expertjustering av kreditförlustreserveringarna

Utbrottet av covid-19 under 2020 ledde till en försämring av makroekonomiska indikatorer som vanligtvis skulle bidra till ökad kreditrisk – bland annat BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Nedgången resulterade dock inte i den ökning av kreditförluster eller fallissemang som man skulle förvänta sig baserat på historiska erfarenheter av liknande dramatiska ekonomiska omständigheter. Stödåtgärder har hittills framgångsrikt dämpat de ekonomiska effekterna av covid-19, men det finns en risk för att kreditkvaliteten kan försämras när effekterna från stödåtgärderna avtar. Det finns också fortsatta osäkerheter, bland annat avseende ovaccinerad befolkning, nya virusvarianter, risken för ytterligare utbrott och lokala restriktioner, vilka skulle kunna försena återhämtningen ytterligare. De kvantitativa riskmodellerna fångar inte tillräckligt väl denna dynamik och följaktligen bedöms en expertjustering som ökar kreditförlustreserveringarna vara fortsatt nödvändig.

Expertjusteringarna av kreditförlustreserveringarna ökade till 1 796 mkr (1 533 mkr) till följd av fortsatt osäkerhet i vissa branscher. Expertjusteringarna fördelades med 723 mkr (518 mkr) i steg 1, 1 071 mkr (1 001 mkr) i steg 2 och 2 mkr (13 mkr) i steg 3 och finns framför allt i branscherna sjötransport och off-shore, hotell och restauranger, detalj- och partihandel samt tillverkning.

Individuella bedömningar på betydande osäkra fordringar

Kriterierna för osäkra fordringar redovisas i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.4.3 Kreditförluster, under rubriken Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar uppskattade kreditförluster på betydande osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncern kreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario.

De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden.

3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket

Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är sammanställda i tabellen nedan.

	Regulatoriskt kapitalkrav	IFRS 9
PD	• Fast 12 månaders horisont för fallissemang • Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Konservativ kalibrering baserad på historisk information som inkluderar data från låg konjunkturer	• 12 månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid för steg 2 och 3 • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln • Införlivar framåtblickande information • Inga konservativa påslag
LGD	• Värdet på säkerheter justerat för lågkonjunkturer och kalibre ring baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar inkluderas	• Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln • Justerad för att införliva fram åtblickande information • Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instru mentets effektivränta
EAD	• 12 månaders utfalls period • Kredit-konverteringsfaktor, med justering för lågkonjunktur, til - lämpad på finansiella instru ment utanför balansräkningen	• EAD för instrumentets åter stående löptid • Kredit-konverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen • Förskottsbetalningar beaktas
Förväntad löptid	• Ej tillämplig	• Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för portföljer med lång löptid och framträdande förskotts betalningar, t.ex. bolån • Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kreditkort
Diskontering	• Ingen diskontering (förutom i LGD modeller)	• Förväntade kreditförluster dis konterade till balansdagen med det instrumentets effektivränta
Betydande ökning av kreditrisk	• Ej tillämplig	• Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisnings tillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara betydande

3.1.6 Swedbanks kreditriskexponering

Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning

Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balansräkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovisade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet.

2021

Not	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	170 452	41 365	36 274	88 161	1 976	428	2 072	19 370	55	360 153
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21	153 955	2 500	1 140	3 643	1 439				913	163 590
Stater	150 826	2 500	1 140	3 643	1 439				913	160 461
Kommuner	3 129									3 129
Utlåning till kreditinstitut K22	32 168	1 024	3 132	1 300	33	44	6	34	1 763	39 504
Banker	9 474	1 024	3 132	1 300	33	44	6	34	389	15 436
Övriga kreditinstitut	21 311								1 374	22 685
Återköpsavtal, banker1	736									736
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1	647									647
Utlåning till allmänheten K23	1 426 068	92 980	37 886	68 352	55 410	1 653	16 814	2 273	1 770	1 703 206
Riksgälden	3									3
Återköpsavtal, Riksgälden1	3 021									3 021
Återköpsavtal, övriga allmänheten1	4 519				17 022					21 541
Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter	1 059 492	41 307	16 994	40 253	1 616	1 357	917			1 161 936
Övriga fastigheter	177 680	18 952	7 129	9 981	8 232	163	75			222 212
Garantier	28 903	2 857	492	1 523			3 204		1 753	38 732
Erhållna kontanter	5 874	22	263	739						6 898
Övriga säkerheter	52 241	8 968	6 588	11 369	4 165	124	149			83 604
Blanco2	94 335	20 874	6 420	4 487	24 375	9	12 469	2 273	17	165 259
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper K24	37 226	45	42	190	7 519	1 812	3 998	2 697	4 564	58 093
Bostadsinstitut	29 135									29 135
Banker	2 260	29			1 818	219	2 339	2 533	4 101	13 299
Andra finansiella företag	3 942			12	4 768	1 578	116	18	60	10 494
Icke finansiella företag	1 889	16	42	178	933	15	1 543	146	403	5 165
Derivat K28	13 376	25	27	163	3 714	2 297	1 890		19 039	40 531
Övriga finansiella tillgångar K32, K33	5 587	562	394	488	1 464	17	529		125	9 166
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier	38 045	2 927	759	1 214	5 210	174	247	5 045	48	53 669
Löften	202 889	9 269	4 952	8 367	25 428		17 779		300	268 984
Summa	2 079 766	150 697		84 606 171 878	102 193	6 425	43 335	29 419	28 577	2 696 896
% av total	77	6	3	6	4	0	2	1	1	100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Derivat, nettning och erhållna säkerheter

2021

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning	13 376	25	27	163	3 714	2 297	1 890		19 039	40 531
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen	2 793				856	1 142	962		9 579	15 332
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal	10 584	25	27	163	2 858	1 155	928		9 460	25 199
Erhållna säkerheter1	5 669				752	1 155	463		7 378	15 416
Netto kreditriskexponering	4 915	25	27	163	2 107		465		2 082	9 783

1) Säkerheter består till 89,8 procent av kontanta medel, till 10.2 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor's.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 3 069 mkr.

2020

	Not	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		128 788	32 272	29 759	64 658	926	68	17 745	19 466	129	293 811
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K21	131 400	302	1 067	3 541	457				424	137 191
Stater		128 354	302	1 067	3 541	457				424	134 145
Kommuner		3 046									3 046
Utlåning till kreditinstitut	K22	28 939	2 384	1 360	11 726	58	26	892	29	2 540	47 954
Banker		7 342	2 384	1 360	11 726	58	26	892	29	1 034	24 852
Övriga kreditinstitut		20 015	-0		-0			-0		1 506	21 521
Återköpsavtal, banker¹		689									689
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut¹		893									893
Utlåning till allmänheten	K23	1 425 150	85 450	35 911	60 582	52 266	1 639	16 472	1 752		1 764 1 680 987
Riksgälden		25 003									25 003
Återköpsavtal, Riksgälden¹		7 243									7 243
Återköpsavtal, övriga allmänheten¹		19 513				13 192					32 704
Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter		1 018 734	38 326	15 171	36 238		1 386	918			1 110 773
Övriga fastigheter		174 293	17 643	8 528	9 154	2 811	153	201	67		212 850
Garantier		28 512	2 909	449	1 637	321		2 974		1 517	38 319
Erhållna kontanter		6 096	7	286	655	29					7 073
Övriga säkerheter		57 055	6 978	6 446	8 703	6 116	84	126			85 508
Blanco²		88 703	19 587	5 031	4 195	29 797	16	12 253	1 685	247	161 514
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	K24	41 168	69	32	74	7 763	1 757	4 626	1 576	2 910	59 975
Bostadsinstitut		25 192									25 192
Banker		5 085	54			3 610	187	2 563	1 423	2 523	15 445
Andra finansiella företag		7 547				3 530	1 565	483	13	43	13 181
Icke finansiella företag		3 344	15	32	74	623	5	1 580	140	344	6 157
Derivat	K28	13 748	98	39	128	3 964	1 788	4 227	21	28 164	52 177
Övriga finansiella tillgångar	K32, K33	11 218	620	217	292	3 978	24	45	1	56	16 451
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier		34 430	2 593	834	1 020	6 778	171	285	4 555	30	50 696

Garantier	34 430	2 593	834	1 020	6 778	171	285	4 555	30	50 696
Löften	260 715	6 752	5 621	6 163	27 023		19 630		271	326 175
Summa	2 075 556	130 540	74 840	148 184	103 213	5 473	63 922	27 399		36 289 2 665 417
% av total	78	5	3	6	4	0	2	1	1	100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Derivat, nettning och erhållna säkerheter

2020
	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning	13 748	98	39	128	3 964	1 788	4 227	21	28 164	52 177
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen	2 483				1 157	1 684	1 494	6	11 263	18 088
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal	11 265	98	39	128	2 807	104	2 733	14	16 901	34 089
Erhållna säkerheter¹	2 104				589	21	892	137	11 540	15 284
Netto kreditriskexponering	9 161	98	39	128	2 218	83	1 841	-123	5 361	18 806

1) Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel, till 0.1 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor's.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 1 207 mkr.

Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp

2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 592 73 91 277 1 033 Övriga fastigheter 223 220 19 25 73 560 Garantier 77 9 1 1 88 Erhållna kontanter 3 2 6 11 Övriga säkerheter 180 33 195 16 731 2 1 157 Blanco1 299 31 28 18 709 1 1 086 Summa 1 374 366 336 343 1 440 2 74 3 935

1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

2020

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Summa
Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter	685	113	150	357						1 305
Övriga fastigheter	257	70	14	52			200	67		660
Garantier	131	33	2	1						167
Erhållna kontanter	24	–1	3	8						35
Övriga säkerheter	403	41	227	104	1 879	18	1			2 673
Blanco1	230	52	22	13	374		1			692
Summa	1 730	309	418	535	2 253	18	202	67		5 532

1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 2 543 mkr (37). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.

Fördelat enligt intern kreditriskbedömning

Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg.

Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9

2021
			Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar			Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass	PD, %	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
18–21	<0,1	1 295 574	959	10	1 296 543	87 024	119	1	87 144
13–17	0,1–0,5	562 681	13 558	27	576 266	165 635	404	0	166 039
9–12	>0,5–2,0	192 853	41 070	58	233 981	31 319	8 884	4	40 207
6–8	>2,0–5,7	34 466	26 764	60	61 290	5 423	2 514	0	7 937
0–5	>5,7–99,9	5 279	15 753	255	21 287	1 034	1 569	14	2 617
Fallerade	100			5 953	5 953			201	201
Icke riskklassificerade		23 502	598	11	24 111	15 863	2 644	1	18 508
Summa		2 114 355	98 702	6 374	2 219 431	306 298	16 134	221	322 653

1) Inklusive förvärvade eller utgivna

2020

Intern riskklass			Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar		Lånelöften och garantier, nominellt belopp
	PD, %	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
18–21	<0,1	1 223 668	1 456	13	1 225 137	144 217	236	1	144 454
13–17	0,1–0,5	537 325	14 215	21	551 561	170 606	963	0	171 569
9–12	>0,5–2,0	180 245	45 680	66	225 991	35 880	8 836	2	44 718
6–8	>2,0–5,7	33 562	28 027	91	61 680	4 384	3 196	3	7 583
0–5	>5,7–99,9	4 453	18 724	274	23 451	779	2 247	9	3 035
Fallerade	100			10 062	10 062			527	527
Icke riskklassificerade		22 579	223	26	22 828	3 122	1 863		4 985
Summa		2 001 832	108 325	10 553	2 120 710	358 988	17 341	542	376 871

1) Inklusive förvärvade eller utgivna

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar

2021

Intern riskklass	Kassa och till godohavande hos centralban ker	Belåningsbara statsskuldför bindelser m.m.	Utlåning till kreditinstitut	Utlåning till allmänheten	Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Övriga finansiella tillgångar	Summa
18–21	360 153	128 523	12 557	795 291		19	1 296 543
13–17			17 651	558 603		12	576 266
9–12			558	233 411		12	233 981
6–8			152	61 126		12	61 290
0–5			1	21 278		8	21 287
Fallerade				5 951		2	5 953
Icke riskklassificerade			7 210	7 800		9 101	24 111
Summa	360 153	128 523	38 129	1 683 460		9 166	2 219 431

2020

Intern riskklass	Kassa och till godohavande hos centralbanker	Belåningsbara statsskuldför bindelser m.m.	Utlåning till kreditinstitut	Utlåning till allmänheten	Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Övriga finansiella tillgångar	Summa
18–21	293 811	114 923	40 937	775 422	36	8	1 225 137
13–17			1 043	550 514		4	551 561
9–12			1 203	224 777		11	225 991
6–8			214	61 459		7	61 680
0–5				23 441		10	23 451
Fallerade				10 039		23	10 062
Icke riskklassificerade			3 003	3 428		16 397	22 828
Summa	293 811	114 923	46 400	1 649 080	36	16 460	2 120 710

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi.

2021

	Steg 1				Steg 2	Steg 31
	Redovisat	värde brutto Reserveringar	Netto	Redovisat	värde brutto Reserveringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	1 194 296	194	1 194 102	56 605	710	55 895	1 888	513	1 375	1 251 372
Baltisk bankverksamhet	174 582	108	174 474	24 181	482	23 699	1 315	270	1 045	199 218
Stora företag & Institutioner	209 339	496	208 843	17 820	597	17 223	3 159	1 644	1 515	227 581
Koncernfunktioner & Övrigt	272		272							272
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 578 489	798	1 577 691	98 606	1 789	96 817	6 362	2 427	3 935	1 678 443
Geografisk fördelning
Sverige	1 350 983	418	1 350 565	67 349	962	66 387	1 895	520	1 375	1 418 327
Estland	83 858	35	83 823	9 021	230	8 791	490	124	366	92 980
Lettland	31 513	36	31 477	6 208	136	6 072	383	46	337	37 886
Litauen	59 212	38	59 174	8 952	116	8 836	442	100	342	68 352
Norge	32 092	224	31 868	5 370	290	5 080	2 966	1 526	1 440	38 388
Danmark	1 652		1 652				3	2	1	1 653
Finland	15 107	18	15 089	1 706	55	1 651	86	12	74	16 814
USA	2 273		2 273				97	97		2 273
Övriga	1 799	29	1 770							1 770
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 578 489	798	1 577 691	98 606	1 789	96 817	6 362	2 427	3 935	1 678 443

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

2020

	Steg 1				Steg 2		Steg 31
	Redovisat	värde brutto Reserveringar	Netto	Redovisat	värde brutto Reserveringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	1 146 965	214	1 146 751	63 614	846	62 768	2 208	555	1 653	1 211 172
Baltisk bankverksamhet	157 155	83	157 072	23 944	335	23 609	1 580	318	1 262	181 943
Stora företag & Institutioner	200 919	530	200 389	20 702	1 135	19 567	6 742	4 125	2 617	222 573
Koncernfunktioner & Övrigt	248		248							248
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 505 287	827	1 504 460	108 260		2 316 105 944	10 530	4 998	5 532	1 615 936
Geografisk fördelning
Sverige	1 296 148	479	1 295 669	77 195	1 303	75 892	2 473	742	1 731	1 373 292
Estland	76 517	33	76 484	8 812	155	8 657	402	93	309	85 450
Lettland	28 960	28	28 932	6 647	86	6 561	504	86	418	35 911
Litauen	51 678	22	51 656	8 485	94	8 391	674	139	535	60 582
Norge	31 678	169	31 509	5 895	583	5 312	6 011	3 758	2 253	39 074
Danmark	1 622		1 622				92	75	17	1 639
Finland	15 193	54	15 139	1 226	95	1 131	282	80	202	16 472
USA	1 685		1 685				92	25	67	1 752
Övriga	1 806	42	1 764							1 764
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal	1 505 287	827	1 504 460	108 260		2 316 105 944	10 530	4 998	5 532	1 615 936

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för förväntade kreditförluster.

2021

		Steg 1 Steg 2 Steg 31
	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat	värde brutto Reserveringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner	1 090 376	98	1 090 278	42 148	259	41 889	1 844	480		1 364 1 133 531
Hypoteksutlåning, privat	954 265	31	954 234	35 629	140	35 489	1 254	220	1 034	990 757
Bostadsrättsföreningar	90 670	2	90 668	1 015	3	1 012				91 680
Övrigt, privat	45 441	65	45 376	5 504	116	5 388	590	260	330	51 094
Företagsutlåning	488 113	700	487 413	56 458	1 530	54 928	4 518	1 947	2 571	544 912
Jordbruk, skogsbruk och fiske	56 741	7	56 734	6 646	50	6 596	195	27	168	63 498
Tillverkningsindustri	33 379	108	33 271	3 715	181	3 534	161	82	79	36 884
Offentliga tjänster och samhällsservice	28 922	10	28 912	2 398	29	2 369	15	2	13	31 294
Byggnadsverksamhet	17 143	14	17 129	2 753	51	2 702	180	35	145	19 976
Detalj- och partihandel	26 470	76	26 394	3 527	178	3 349	134	40	94	29 837
Transport	11 187	8	11 179	2 079	36	2 043	29	7	22	13 244
Sjötransport och offshore	7 983	264	7 719	2 353	364	1 989	2 966	1 526	1 440	11 148
Hotell och restaurang	3 480	66	3 414	3 801	309	3 492	390	53	337	7 243
Informations- och kommunikations verksamhet	14 576	14	14 562	1 199	11	1 188	2		2	15 752
Finans och försäkring	18 021	8	18 013	569	3	566	14	3	11	18 590
Fastighetsförvaltning	239 228	105	239 123	21 827	213	21 614	267	125	142	260 879
Bostadsfastigheter	76 842	27	76 815	6 884	65	6 819	64	12	52	83 686
Kommersiella fastigheter	98 300	49	98 251	9 355	80	9 275	166	108	58	107 584
Industri och lagerlokaler	40 619	13	40 606	2 950	14	2 936	23	2	21	43 563
Övrig fastighetsförvaltning	23 467	16	23 451	2 638	54	2 584	14	3	11	26 046
Företagstjänster	17 053	8	17 045	2 514	42	2 472	86	25	61	19 578
Övrig företagsutlåning	13 930	12	13 918	3 077	63	3 014	79	22	57	16 989
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal	1 578 489	798	1 577 691	98 606		1 789 96 817	6 362	2 427		3 935 1 678 443
varav ställda kontantsäkerheter	1 832		1 832							1 832
varav lån till kunder	1 576 657	798	1 575 859	98 606	1 789	96 817	6 362	2 427		3 935 1 676 611
Utlåning till allmänheten, Riksgälden	3		3							3
Utlåning till kreditinstitut exklusive åter köpsavtal	38 102	8	38 094	27		27				38 121
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 616 594	806	1 615 788	98 633		1 789 96 844	6 362	2 427		3 935 1 716 567
Andel lån, %	93,90			5,73			0,37			100
Reserveringsgrad för lån, %	0,05			1,81			38,15			0,29

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

2020

		Steg 1			Steg 2		Steg 31
	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Redovisat värde brutto	Reser veringar	Netto	Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner	1 036 489		118 1 036 371	42 251	291	41 960	2 152	505	1 647	1 079 978
Hypoteksutlåning, privat	902 233	51	902 182	35 323	171	35 152	1 531	290	1 241	938 575
Bostadsrättsföreningar	91 286	4	91 282	1 582	5	1 577	109	2	107	92 966
Övrigt, privat	42 970	63	42 907	5 346	115	5 231	512	213	299	48 437
Företagsutlåning	468 798	709	468 089	66 009	2 025	63 984	8 378	4 493	3 885	535 958
Jordbruk, skogsbruk och fiske	57 258	11	57 247	7 283	57	7 226	204	33	171	64 644
Tillverkningsindustri	32 876	133	32 743	5 910	141	5 769	298	97	201	38 713
Offentliga tjänster och samhällsservice	24 821	13	24 808	990	16	974	53	12	41	25 823
Byggnadsverksamhet	14 952	32	14 920	4 643	122	4 521	159	40	119	19 560
Detalj- och partihandel	23 019	67	22 952	5 955	244	5 711	531	216	315	28 978
Transport	11 480	8	11 472	1 483	28	1 455	19	4	15	12 942
Sjötransport och offshore	6 634	32	6 602	4 251	560	3 691	6 235	3 917	2 318	12 611
Hotell och restaurang	4 339	49	4 290	4 655	313	4 342	323	27	296	8 928
Informations- och kommunikations
verksamhet	11 041	10	11 031	2 569	35	2 534	13	3	10	13 575
Finans och försäkring	20 083	29	20 054	744	12	732	22	10	12	20 798
Fastighetsförvaltning	224 852	272	224 580	22 533	376	22 157	244	62	182	246 919
Bostadsfastigheter	65 530	74	65 456	8 517	99	8 418	22	11	11	73 885
Kommersiella fastigheter	92 881	125	92 756	7 123	118	7 005	162	40	122	99 883
Industri och lagerlokaler	42 009	47	41 962	2 721	18	2 703	33	7	26	44 691
Övrig fastighetsförvaltning	24 432	26	24 406	4 172	141	4 031	27	4	23	28 460
Företagstjänster	17 896	35	17 861	3 283	76	3 207	169	44	125	21 193
Övrig företagsutlåning	19 547	18	19 529	1 710	45	1 665	108	28	80	21 274
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal	1 505 287		827 1 504 460	108 260	2 316	105 944	10 530	4 998		5 532 1 615 936
varav ställda kontantsäkerheter	9 630		9 630							9 630
varav lån till kunder	1 495 657		827 1 494 830	108 260	2 316	105 944	10 530	4 998	5 532	1 606 306
Utlåning till allmänheten, Riksgälden	25 003		25 003							25 003
Utlåning till kreditinstitut exklusive
återköpsavtal	46 367	28	46 339	33		33				46 372
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 576 657		855 1 575 802	108 293	2 316	105 977	10 530	4 998		5 532 1 687 311
Andel lån, %	92,99			6,39			0,62			100
Reserveringsgrad för lån, %	0,05			2,14			47,46			0,48

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Koncentrationsrisk, kundexponering

Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde och åtaganden och garantier. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet av året.

Utlåning till kreditinstitut		2021			2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	46 367	33		46 400	45 373	75		45 448
Utgående balans	38 102	27		38 129	46 367	33		46 400
Reserveringar
Ingående balans	28			28	4	1		5
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	2			2	5			5
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–19			–19	19	–1		18
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–2			–2
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	–2			–2
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	–21			–21	24	–1		23
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	1			1
Utgående balans	8			8	28	0		28
Redovisat värde
Ingående balans	46 339	33		46 372	45 369	74		45 443
Utgående balans	38 094	27		38 121	46 339	33		46 372

Rapporter och noter Koncernen

Utlåning till allmänheten		2021				2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	1 530 290	108 260	10 530	1 649 080	1 492 372	106 189	13 593	1 612 154
Utgående balans	1 578 492	98 606	6 362	1 683 460	1 530 290	108 260	10 530	1 649 080
Reserveringar
Ingående balans	827	2 316	4 998	8 141	479	1 347	4 853	6 679
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya finansiella tillgångar	149	96	46	291	171	221	40	432
Borttagna finansiella tillgångar	–90	–371	–217	–678	–83	–132	–277	–492
Bortskrivningar		–121	–3 683	–3 804			–1 669	–1 669
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	37	–266	5	–224	120	–116	7	11
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–108	–157	–1	–266	–21	–90	–5	–116
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	88	78	–12	154	387	823	13	1 223
Individuella bedömningar			826	826			2 388	2 388
Överföringar mellan steg	–127	145	232	250	–195	389	227	421
från 1 till 2	–138	316		178	–206	496		290
från 1 till 3	–1		62	61	–2		89	87
från 2 till 1	12	–90		–78	12	–75		–63
från 2 till 3		–89	228	139		–37	201	164
från 3 till 2		8	–48	–40		5	–30	–25
från 3 till 1	0		–10	–10	1		–33	–32
Övriga	1	0	–82	–81			–166	–166
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	–50	–596	–2 886	–3 532	379	1 095	558	2 032
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta			82	82			166	166
Valutakursdifferenser	21	69	233	323	–31	–126	–579	–736
Utgående balans	798	1 789	2 427	5 014	827	2 316	4 998	8 141
Redovisat värde
Ingående balans	1 529 463	105 944	5 532	1 640 939	1 491 893	104 842	8 740	1 605 475
Utgående balans	1 577 694	96 817	3 935	1 678 446	1 529 463	105 944	5 532	1 640 939

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Utlåning till allmänheten, privatpersoner		2021				2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	1 036 489	42 251	2 152	1 080 892	1 002 000	49 132	2 196	1 053 328
Utgående balans	1 090 376	42 148	1 844	1 134 368	1 036 489	42 251	2 152	1 080 892
Reserveringar
Ingående balans	118	291	505	914	72	255	479	806
Nya finansiella tillgångar	32	25	22	79	36	28	23	87
Borttagna finansiella tillgångar	–11	–31	–56	–98	–10	–27	–46	–83
Bortskrivningar			–71	–71			–67	–67
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	20	–67	5	–42	35	–39	26	22
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–6	–7	–1	–14	–13	–51	–6	–70
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	–22	–17	–12	–51	39	72	12	123
Individuella bedömningar			2	2			–1	–1
Överföringar mellan steg	–16	29	–13		–12	22	–10
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–18	33	96	111	–25	40	104	119
Valutakursdifferenser och övrigt	1	3	3	7	–4	–9	–9	–22
Utgående balans	98	259	480	837	118	291	505	914
Redovisat värde
Ingående balans	1 036 371	41 960	1 647	1 079 978	1 001 928	48 877	1 717	1 052 522
Utgående balans	1 090 278	41 889	1 364	1 133 531	1 036 371	41 960	1 647	1 079 978

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Utlåning till allmänheten, företagsutlåning		2021					2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	493 801	66 009	8 378	568 188	490 372	57 057	11 397	558 826
Utgående balans	488 116	56 458	4 518	549 092	493 801	66 009	8 378	568 188
Reserveringar
Ingående balans	709	2 025	4 493	7 227	407	1 092	4 374	5 873
Nya finansiella tillgångar	117	71	24	212	135	193	17	345
Borttagna finansiella tillgångar	–79	–340	–161	–580	–73	–105	–231	–409
Bortskrivningar		–121	–3 612	–3 733			–1 602	–1 602
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	17	–199	0	–182	85	–77	–19	–11
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–102	–150	0	–252	–8	–39	1	–46
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	110	95	0	205	348	751	1	1 100
Individuella bedömningar			824	824			2 389	2 389
Överföringar mellan steg	–22	–23	45	0	–88	102	–14	–1
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg	–71	106	104	139	–70	225	147	302
Valutakursdifferenser och övrigt	21	66	230	317	–27	–117	–570	–714
Utgående balans	700	1 530	1 947	4 177	709	2 025	4 493	7 227
Redovisat värde
Ingående balans	493 092	63 984	3 885	560 961	489 965	55 965	7 023	552 953
Utgående balans	487 416	54 928	2 571	544 915	493 092	63 984	3 885	560 961

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Lånelöften och finansiella garantier		2021					2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans	358 988	17 341		542 376 871	322 384	11 325	1 248	334 957
Utgående balans	306 298	16 134		221 322 653	358 988	17 341	542	376 871
Reserveringar
Ingående balans	249	396	161	806	113	144	326	583
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	–1	–21	–91	–113	25	5	–198	–168
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–20	–57	6	–71	21	32	–10	43
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–36	–45	0	–81	–3	–4		–7
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	86	–17	0	69	132	178	0	310
Individuella bedömningar			–3	–3			2	2
Överföringar mellan steg	–3	1	0	–2	–26	58	70	102
från 1 till 2	–5	15		10	–28	77		49
från 1 till 3	0		1	1	–1		12	11
från 2 till 1	3	–14		–11	3	–10		–7
från 2 till 3		0	2	2		–9	59	50
från 3 till 2		0	–3	–3		0	–1	–1
från 3 till 1	–1		0	–1
Övriga	0	0	0	0
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	26	–139	–88	–201	149	269	–136	282
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta
Valutakursdifferenser	11	16	12	39	–13	–17	–29	–59
Utgående balans	286	273	85	644	249	396	161	806

1) Inklusive förvärvade eller utgivna

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffningsvärde uppdelat per rörelsesegment. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på året. Kreditförlustreserveringar uppgående till 12 mkr (1) som hänför sig till koncernfunktioner och övrigt presenteras inte i tabellerna nedan.

Svensk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	2021				2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	1 147 308	63 618	2 208	1 213 134	1 126 499	68 506	2 882	1 197 887
Utgående balans	1 194 612	56 605	1 888	1 253 105	1 147 308	63 618	2 208	1 213 134
Reserveringar
Ingående balans	214	846	555	1 615	147	599	699	1 445
Nya finansiella tillgångar	38	41	26	105	53	63	12	128
Borttagna finansiella tillgångar	–15	–84	–71	–170	–25	–76	–99	–200
Bortskrivningar			–96	–96			–199	–199
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	5	–118	2	–111	30	–139	27	–82
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–27	–61	0	–88	–16	–51	–1	–68
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	17	–10	0	7	85	274	1	360
Individuella bedömningar			2	2			1	1
Överföringar mellan steg	31	–7	–24		10	7	–17
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–62	105	118	161	–68	172	141	245
Valutakursdifferenser och övrigt	–7	–2	1	–8	–2	–3	–10	–15
Utgående balans	194	710	513	1 417	214	846	555	1 615
Redovisat värde
Ingående balans	1 147 094	62 772	1 653	1 211 519	1 126 352	67 907	2 183	1 196 442
Utgående balans	1 194 418	55 895	1 375	1 251 688	1 147 094	62 772	1 653	1 211 519

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Baltisk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut			2021				2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	157 249	23 951	1 580	182 780	162 025	22 608	1 589	186 222
Utgående balans	174 582	24 181	1 315	200 078	157 249	23 951	1 580	182 780
Reserveringar
Ingående balans	83	335	318	736	34	193	402	629
Nya finansiella tillgångar	50	23	20	93	24	41	21	86
Borttagna finansiella tillgångar	–5	–36	–62	–103	–2	–19	–38	–59
Bortskrivningar			–63	–63			–84	–84
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	45	–30	–12	3	77	–90	–21	–34
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–5	–9	–1	–15	–8	–40	–4	–52
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	24	114	–12	126	52	173	12	237
Individuella bedömningar			–2	–2			–1	–1
Överföringar mellan steg	–75	68	7		–85	78	7
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–11	11	71	71	–8	17	43	52
Valutakursdifferenser och övrigt	2	6	6	14	–1	–18	–19	–38
Utgående balans	108	482	270	860	83	335	318	736
Redovisat värde
Ingående balans	157 166	23 616	1 262	182 044	161 991	22 415	1 187	185 593
Utgående balans	174 474	23 699	1 045	199 218	157 166	23 616	1 262	182 044

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Stora företag och institutioner

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	2021				2020
	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 31	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	228 389	20 724	6 742	255 855	228 698	15 150	9 122	252 970
Utgående balans	228 989	17 832	3 159	249 980	228 389	20 724	6 742	255 855
Reserveringar
Ingående balans	546	1 135	4 125	5 806	301	556	3 752	4 609
Nya finansiella tillgångar	67	32	0	99	95	115	23	233
Borttagna finansiella tillgångar	–74	–251	–84	–409	–55	–35	–156	–246
Bortskrivningar		–121	–3 524	–3 645			–1 386	–1 386
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–26	–118	15	–129	24	112	1	137
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–78	–87		–165	3	1		4
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	45	–26		19	250	376		626
Individuella bedömningar			826	826			2 388	2 388
Överföringar mellan steg	5	–54	49		–25	40	–15
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–15	22	11	18	–19	75	68	124
Valutakursdifferenser och övrigt	28	65	226	319	–28	–105	–550	–683
Utgående balans	498	597	1 644	2 739	546	1 135	4 125	5 806
Redovisat värde
Ingående balans	227 843	19 589	2 617	250 049	228 397	14 594	5 370	248 361
Utgående balans	228 491	17 235	1 515	247 241	227 843	19 589	2 617	250 049

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Lån med lättnader i villkor

Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lättnader i villkor.

Bortskrivningar

Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lättnader i villkor. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skrivits bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder uppgår till 198 mkr (266).

Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor

2021

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Summa
Ej i fallissemang	1 427	2 318	1 193	551	336	349	6 174
I fallissemang	456	462	214	285	2 874	183	4 474
Summa	1 883	2 780	1 407	836	3 210	532	10 648

2020

	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Summa
Ej i fallissemang	1 919	999	1 153	403	1 216	147	5 837
I fallissemang	643	289	331	423	6 423	237	8 346
Summa	2 562	1 288	1 484	826	7 639	384	14 183

Covid-19 stödåtgärder

Påverkan av covid-19 på samhället, privatpersoner och företag kan komma att bli både långvarig och svår. För att stödja kunder med ansträngd likviditet till följd av covid-19 införde koncernen amorteringsbefrielse för kapitalbelopp som ska betalas. I allmänhet innebar dessa åtgärder, varken automatiskt eller efter individuell bedömning en utlösande faktor för flytt till steg 2 eller som en lättnad i lånevillkoren villket är i linje med uttalanden från tillsynsmyndigheter.

Koncernen har beviljat amorteringsbefrielser som i första hand avsåg bostadsutlåning till privatpersoner. Samtliga amorteringsbefrielser har upphört vid årsskiftet. Redovisat värde före reserveringar för dessa lån uppgick vid årsskiftet till 79,8 mdkr (74,9), varav 90 procent (93) hänför sig till steg 1, 9 procent (6) till steg 2 och 1 procent (1) till steg 3.

3.1.7 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säkerheter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motparten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kreditförluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de övertagna säkerheterna. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, en värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden.

	2021				2020
	Antal	Redovisat värde, övertaget under året	Redovisat värde	Verkligt värde	Antal	Redovisat värde, övertaget under året	Redovisat värde	Verkligt värde
Byggnader och mark	15	1	24	28	29	14	54	56
Aktier och andelar	1	20	20	20	1	10	31	31
Övrigt	18	1	28	30	39	5	32	34
Summa	34	22	72	78	69	28	117	122

3.1.8 Kapitalkrav för kreditrisker

Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 27 111 mkr (27 881). För ytterligare information se not K4 Kapital.

3.1.9 Klimatrelaterad information

Klimatförändringar, inklusive förändringar som görs för att möta hot om klimatförändringar kan driva kreditrisk, framförallt inom vissa sektorer. Nedan redovisas den del av utlåningen till allmänheten och kreditinstitut som uppvisar betydande klimatrelaterade riskexponeringar. Grupper och sektorer är definierade i enlighet med rekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD:s urvalskriterier för aktiviteter som anses vara materiellt påverkade av klimatförändringar är växthusgasutsläpp, energianvändning och vattenanvändning. Inom gruppen Transport har Swedbank valt att inkludera tillverkning, handel och tjänster med fordon för att fånga hela värdekedjan. Detta skiljer sig mot sektorerna i tabellen Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, redovisat värde, avsnitt 3.1.6. För mer information om Swedbanks arbete med TCFD hänvisas till koncernens hållbarhetsredovisning sid 206–208.

TCFD Betydande grupper	Redovisat värde före reserveringar		Nedbrutet på TCFD sektorer	Redovisat värde före reserveringar
	2021	2020		2021	2020
Finans	53 349	63 065	Kreditinstitut	38 129	46 400
			Försäkring	127	144
			Finans och fondförvaltning	15 093	16 521
Energi	23 274	26 721	Olja och gas	6 002	13 029
			Kol	0	0
			Kraft	17 272	13 692
Transport	33 802	32 734	Flygtransporter	665	300
			Sjötransporter	11 577	10 399
			Järnvägstransporter	359	395
			Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner	15 461	15 947
			Bilar och komponenter	5 740	5 693
Jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter	64 134	65 748	Jordbruk	37 637	38 147
			Drycker, förpackad mat och kött	3 933	4 324
			Skogsbruk	18 232	18 071
			Papper och skogsprodukter	4 332	5 206
Material och byggnader	391 633	375 188	Metaller och gruvverksamhet	2 884	3 417
			Kemikalier	6 759	8 203
			Byggmaterial (ej träprodukter)	3 024	2 866
			Kapitalvaror	4 517	3 627
			Fastighetsförvaltning och byggnads
			verksamhet	374 449	357 075
Summa	566 192	563 456	Summa	566 192	563 456

TCFDs sätt att gruppera ekonomisk verksamhet skiljer sig avsevärt från koncernens traditionella sektorindelning. Tillverkningsindustri, till exempel, delas här upp i flera sektorer som återfinns inom samtliga grupper utom Finans, se tabellen nedan.

	2021		2020
	Redovisat värde före reserveringar	% av total TCFD sektor	Redovisat värde före reserveringar	% av total TCFD sektor
Tillverkningsindustri	37 255		39 084
– av vilket TCFD:	28 483		32 340
Flygtransporter	4	1	3	1
Bilar och komponenter	443	8	388	7
Drycker, förpackad mat och kött	3 916	100	4 308	100
Kapitalvaror	4 434	98	3 553	98
Kemikalier	6 741	100	8 195	100
Byggmaterial	2 934	97	2 849	99
Metaller och gruvverksamhet	2 869	99	3 389	99
Olja och gas	1 178	20	3 465	27
Papper och skogsprodukter	4 307	99	5 132	99
Järnvägstransporter	16	4	19	5
Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner	1 264	8	1 039	7
Kraft	2	0
Jordbruk	4	0
Skogsbruk	225	1
Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet	122	0
Sjötransporter	24	0

3.2 Likviditetsrisk

3.2.1 Definition

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas av förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.

3.2.2 Riskhantering

Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditetsrisk, inkluderande kvantitativa limiter för interna såväl som regulatoriska mått. Vd:n är ansvarig för att implementera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärsverksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd:n har delegerat till CFO att ansvara för koncernens likviditetshantering och för detta ändamål har CFO etablerat funktionen Group Treasury. Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen och ansvarar för att säkerställa att likviditetsrisker är identifierade och ordentligt hanterade. Group Risk har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna metoder för mätning av likviditetsrisk.

Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för internprissättning samt kontinuitetsplanering, är exempel på viktiga beståndsdelar i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet.

3.2.3 Riskmätning

Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likviditets- och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är definierade antingen internt eller genom externa likviditetskrav.

Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival horizon. Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde, med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt mått i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad tillgång till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen.

Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått; Likviditetstäckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, "LCR") och stabil nettofinansieringskvot (Net Stable Funding Ratio, "NSFR"). Dessa riskmått beräknas, bevakas samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säkerställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situationer under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering. Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfredställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering.

Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker.

3.2.4 Finansieringsstrategi

Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och sammansättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och långsiktiga behov. Exempel på finansieringskällor är upplåning genom penningmarknadscertifikat, andra inlåningscertifikat, säkerställda obligationer samt icke säkerställd upplåning. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka till stor del är finansierade med säkerställda obligationer.

Swedbank är marknadsledande på inlåning på sina hemmamarknader. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt aktiekapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering.

Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke-säkerställd finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

För information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade tillgångar hänvisas till koncernens Pelare 3 rapport.

3.2.5 Likviditetsreserv

Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditetsrisk. Likviditetsreserven är central för att mildra likviditetsrisk och kalibreras på så vis att limiter för riskaptit kan skyddas – även under omständigheter med allvarlig stress.

Likviditetsreserv¹	2021	2020
Nivå 1 tillgångar	541 428	484 553
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker²	354 991	315 446
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker	148 839	131 695
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ	5 581	1 309
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet	32 017	36 103
Nivå 2 tillgångar	4 724	10 487
Nivå 2A tillgångar	4 126	9 408
Säkerställda obligationer med hög kvalitet	4 123	9 405
Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA-)	3	3
Nivå 2B tillgångar	598	1 079
Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB-)	598	785
Aktier (större aktieindex)		294
Summa	546 152	495 040

1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61).

2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar.

3.2.6 Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen "Utan löptid/diskonteringseffekt". I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts.

Beviljade lånelöften uppgående till 268 984 mkr (326 175) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 53 668 mkr (50 696) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 644 mkr (806), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen "Utan löptid/diskonteringseffekt".

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2021	Betalbar på anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonteringseffekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	360 153							360 153
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		136 042	9 086	13 526	3 721	860	355	163 590
Utlåning till kreditinstitut	2 861	19 269	4 448	11 452	108	1 366		39 504
Utlåning till allmänheten	312	63 478	143 400	387 857	149 017	961 324		–2 182 1 703 206
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring							–1 753	–1 753
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		5 550	10 054	36 476	6 894	258	–1 139	58 093
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	7 550	104 728	4 438	28 450	47 400	135 946		328 512
Aktier och andelar							21 121	21 121
Derivat		12 775	4 116	80 457	65 391	16 008	–138 216	40 531
Immateriella anläggningstillgångar							19 488	19 488
Materiella tillgångar							5 523	5 523
Övriga tillgångar		11 163	1 486					12 649
Summa	370 876	353 005	177 028	558 218	272 531	1 115 762		–96 803 2 750 617
Skulder
Skulder till kreditinstitut	30 834	34 995	187	26 796				92 812
In- och upplåning från allmänheten	1 219 163	25 913	19 509	1 154	40	4		1 265 783
Emitterade värdepapper		109 939	216 063	374 284	24 076	16 602	–5 047	735 917
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	3 633	102 537	4 789	29 787	49 635	139 286		329 667
Derivat		7 725	2 326	83 449	65 227	14 808	–145 429	28 106
Övriga skulder		58 096	1 956	6 120	2 284	1 948	–204	70 200
varav leasingskulder		200	589	1 950	1 011	213	–204	3 759
Seniora icke prioriterade skulder				23 433	15 187		–788	37 832
Efterställda skulder		4 516	6 651	12 323	4 894		220	28 604
Eget kapital							161 696	161 696
Summa	1 253 630	343 721	251 481	557 346	161 343	172 648		10 448 2 750 617

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2020	Betalbar på anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonteringseffekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	293 811							293 811
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		115 528	4 225	12 030	2 971	2 271	166	137 191
Utlåning till kreditinstitut	5 934	23 647	7 263	9 934	293	883		47 954
Utlåning till allmänheten	242	125 734	147 431	346 771	134 859	945 136		–19 186 1 680 987
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring							1 774	1 774
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		1 841	3 553	49 050	5 511	228	–208	59 975
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	6 059	81 271	3 210	22 126	35 015	104 730		252 411
Aktier och andelar							24 502	24 502
Derivat		21 244	23 603	69 609	22 077	10 303	–94 659	52 177
Immateriella anläggningstillgångar							18 361	18 361
Materiella tillgångar							5 421	5 421
Övriga tillgångar		18 402	1 678				–2	20 078
Summa	306 046	387 667	190 963	509 520	200 726	1 063 551		–63 831 2 594 642
Skulder
Skulder till kreditinstitut	38 605	37 190	441	74 077				150 313
In- och upplåning från allmänheten	1 091 927	32 359	22 501	1 392	56	5		1 148 240
Emitterade värdepapper		92 885	164 579	430 558	28 552	17 519	–1 279	732 814
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	3 027	79 361	3 457	23 211	36 849	107 324		253 229
Derivat		29 072	26 142	72 345	24 090	8 023	–105 292	54 380
Övriga skulder	1	53 667	1 830	5 597	2 478	3 319	–212	66 680
varav leasingskulder			680	1 848	965	330	–212	3 611
Seniora icke prioriterade skulder				10 076	201		82	10 359
Efterställda skulder				22 466	394		574	23 434
Eget kapital							155 193	155 193
Summa	1 133 560	324 534	218 950	639 722	92 620	136 190		49 066 2 594 642

3.2.7 Stresstester

Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbankspecifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga störningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osannolika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på ställda säkerheter för olika ändamål.

Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapitalmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden.

Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter

Husprisförändring	Oförändrat	–5%	–10%	–15%	–20%	–25%	–30%	–35%	–40%
Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr	1 061 963	1 058 590	1 052 665	1 042 725	1 027 983	1 008 241	983 612	953 793	918 353
Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr	453 517	453 517	453 517	453 517	453 517	453 517	453 517	453 517	453 517
Övervärde i säkerhetspoolen ("OC"), %	134,2	133,4	132,1	129,9	126,7	122,3	116,9	110,3	102,5

Likviditetstäckningskvot¹	2021	2020
Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1	530 878	482 025
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2	3 806	8 536
Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt	534 684	490 561
Kassautflöden, mkr
Inlåning från allmänheten och inlåning från småföretagskunder	53 306	47 852
Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering	234 399	200 763
Säkrad kapitalmarknadsfinansiering	5 341	8 632
Ytterligare krav	65 863	69 477
Andra kassautflöden	6 698	3 310
Summa kassautflöden	365 608	330 034
Kassainflöden, mkr
Utlåning mot säkerhet	6 439	4 361
Inflöden från fullt presterande exponeringar	19 154	18 932
Andra kassainflöden	11 395	24 987
Summa kassainflöden	36 989	48 280
Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, %	163	174
Likviditetstäckningskvot, EUR, %	419	263
Likviditetstäckningskvot, USD, %	152	145
Likviditetstäckningskvot, SEK², %	113	134

1) LCR - beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620

2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%

NSFR och NSFR-komponenter	2021	2020
NSFR, %	123	125
Tillgänglig stabil finansiering (ASF)	1 644 050	1 652 303
Behov av stabil finansiering (RSF)	1 331 522	1 316 918

3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder

Swedbank var fortsatt aktiv på flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning. Under året emitterade Swedbank långfristig upplåning för 106 mdkr (77), merparten av emissionerna var säkerställda obligationer. Seniora icke prioriterade skulder emitterades för 28 mdkr och eviga förlagslån för 4 mdkr.

Infasningen av MREL ska vara klar 2024. Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 42 mkr (44).

	Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2021	Certifikat	Säkerställda obligationer	Seniora icke säkerställda obligationer	Strukture rade privat obligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke prioriterade skulder	Efterställda skulder	Leasing skulder	Summa
Ingående balans	127 209	471 491	128 437	5 677	732 814	10 359	23 434	3 611	770 218
Emitterat/Nya kontrakt	653 596	74 334	31 503		759 433	27 501	4 328	519	791 781
Återköpt		–23 901		–1 972	–25 873				–25 873
Återbetalt	–619 612	–85 021	–35 374		–740 007		–617		–793 –741 417
Modifieringar och övrigt								367	367
Värdeförändring inklusive ränta	3 874	86	5 243	347	9 550	–28	1 459	55	11 036
Utgående balans	165 067	436 989	129 809	4 052	735 917	37 832	28 604	3 759	806 112

	Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2020	Certifikat	Säkerställda obligationer	Seniora icke säkerställda obligationer	Strukture rade privat obligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke prioriterade skulder	Efterställda skulder	Leasing skulder	Summa
Ingående balans	128 772	589 627	128 445	8 910	855 754	10 805	31 934	3 659	902 152
Emitterat/Nya kontrakt	420 734	40 517	36 833		498 084			396	498 480
Återköpt		–54 877		–2 527	–57 404				–57 404
Återbetalt	–411 121	–102 712	–31 476		–545 309	–95	–7 880		–767 –554 051
Modifieringar och övrigt								305	305
Värdeförändring inklusive ränta	–11 176	–1 064	–5 365	–706	–18 311	–351	–620	18	–19 264
Utgående balans	127 209	471 491	128 437	5 677	732 814	10 359	23 434	3 611	770 218

3.3 Marknadsrisk

3.3.1 Definition

Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller exponering som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar såsom CVA samt DVA.

3.3.2 Riskhantering

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande att ta risk från vd, är tillåtna att ta marknadsrisker. Vd allokerar risklimiter för de risktagande enheterna till koncernens finanschef samt affärsområdeschef för Stora företag & Institutioner (LC&I). För att övervaka de av vd allokerade limiterna sätter även koncernens finanschef och affärsområdeschef för LC&I limiter, samt olika typer av indikatorer som vid vissa nivåer signalerar på förhöjd risk. Utöver limiter för finanschef och affärsområdeschef för LC&I samt valda indikatorer finns det även lokala affärsområdeslimiter, och även dessa utgör viktiga verktyg i de risktagande enheternas dagliga aktiviteter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank.

Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury.

Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och räntefixing perioder mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av olika derivat, till exempel ränteswappar. Ränterisker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter. Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat.

Alla marknadsrisker hanteras inom givna limiter, bland annat genom användandet av terminskontrakt.

3.3.3 Riskmätning

Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och ickestatistiska, med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för regelefterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav.

Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komplement till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tydligare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man inte kan utläsa i exempelvis VaR.

Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar.

3.3.4 Riskexponering

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdet LC&I.

3.3.5 Value-at-Risk (VaR)

VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i olika marknadsriskfaktorer (till exempel marknadsräntor och aktiekurser), beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan de olika tillgångsslagen. Då VaR är en modell som bygger på ett antal antaganden, utvärderar Swedbank dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med olika typer av utfallstester, så kallad backtesting.

"Ordinarie" VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tidsperiod präglad av den dåvarande finanskrisen.

Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområde LC&I och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav.

Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR-modellens precision, medan man i det i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under 2021 översteg den faktiska VaR- nivån vid 5 tillfällen.

VaR trading LC&I för kapitalkrav		Jan–dec 2021 (2020)	2021	2020
mkr	Max	Min	Medel	31 dec	31 dec
Value-at-Risk	35 (32)	14 (14)	21 (22)	24	23
Stressad Value-at-Risk	127 (118)	71 (58)	96 (85)	86	82

Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2021 ett medelvärde på 24 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2020 som var 28 mkr.

VaR trading LC&I

för
riskberäkning		Jan–dec 2021 (2020)	2021	2020
mkr	Max	Min	Medel	31 dec	31 dec
Kredit
spreadrisk	24 (27)	4 (4)	9 (17)	6	14
Aktiekursrisk	16 (18)	2 (3)	5 (6)	6	7
Valutakursrisk	10 (13)	1 (0)	3 (3)	5	4
Ränterisk	33 (29)	15 (16)	21 (21)	24	21
Diversifiering	–41 (–46)	–5 (–6)	–14 (–19)	–17	–15
Total	42 (41)	16 (18)	24 (28)	24	30

Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar.

3.3.6 Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer.

Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per årsskiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med –257 mkr (1 901). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till –1 290 mkr (518) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med 1 033 mkr (1 383). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle ha påverkats med 74 mkr (316).

Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat med 16 mkr (16).

Marknadsriskmätningen kommer att successivt behöva anpassa sig till de förändringar som förväntas ske i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Övergången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att pågå under ett antal år. Det är i dagsläget svårt att förutspå hur referensräntereformen kommer att påverka riskmått som Value-at-risk.

3.3.7 Kreditspreadrisk

För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skillnaden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid för en emittent.

En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procentenhet, 1 bp, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande tillgångar och derivat med 5 mkr (12).

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet

2021	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–623	19	–130	–246	–477	475	491	–1 020	221	–1 290
Utländsk valuta	22	94	27	129	553	–350	282	191	85	1 033
Summa	–601	113	–103	–117	76	125	773	–829	306	–257
2020
Svenska kronor	–422	77	–97	492	123	801	216	–1 202	530	518
Utländsk valuta	78	–30	473	494	1 102	–1 552	790	–13	41	1 383
Summa	–344	47	376	986	1 225	–751	1 006	–1 215	571	1 901

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet

2021	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Totalt
Svenska kronor	–20	20	–59	–262	–118	130	670	–220	84	225
Utländsk valuta	–311	31	–171	–102	560	–851	439	246	8	–151
Summa	–331	51	–230	–364	442	–721	1 109	26	92	74
2020
Svenska kronor	180	104	–67	411	57	333	113	–1 047	484	568
Utländsk valuta	–396	–240	573	610	3 044	–6 552	2 592	341	–224	–252
Summa	–216	–136	506	1 021	3 101	–6 219	2 705	–706	260	316

3.3.8 Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer.

Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutapositioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valutapositionen till 10 378 mkr (10 200).

Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverksamheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, till exempel som en följd av kundtransaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hanteras genom användning av valutaderivat.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och tillhörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 19 mkr (66), varav 9 mkr (64) relaterar till euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om 46 mkr (-56), varav 48 mkr (-60) relaterar till euron. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 950 mkr efter skatt (+/– 879), varav 947 mkr (927) relaterar till euron.

Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning av valutabasisspreaden med en baspunkt skulle för dessa derivat, per årsskiftet, ha medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 6 mkr (8) efter skatt. Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 38 214 mkr (35 168) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Nedanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor.

Valutafördelning

							Total utländsk
2021	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	valuta	SEK	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	167 873	19 370		428	293	55	188 019	172 134	360 153
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m	7 585	836			1 486		9 907	153 683	163 590
Utlåning till kreditinstitut	15 786	3 157	232	1 558	4 946	244	25 923	13 581	39 504
Utlåning till allmänheten	237 627	22 899	2 799	5 090	41 453	2 187	312 055	1 391 151	1 703 206
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	5 806	1 959		348	7 712		15 825	42 268	58 093
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar								426 071	426 071
Summa	434 677	48 221	3 031	7 424	55 890	2 486	551 729	2 198 888	2 750 617
Skulder
Skulder till kreditinstitut	51 012	2 868	10	225	921		55 036	37 776	92 812
In- och upplåning från allmänheten	345 349	36 786	1 946	3 052	5 014	3 273	395 420	870 363	1 265 783
Emitterade värdepapper	187 417	164 049	26 263		7 952	13 105	398 786	337 131	735 917
Seniora icke prioriterade skulder	25 997		4 261		5 292	1 331	36 881	951	37 832
Efterställda skulder	11 870	13 625				1 891	27 386	1 218	28 604
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder								427 973	427 973
Eget kapital								161 696	161 696
Summa	621 645	217 328	32 480	3 277	19 179	19 600	913 509	1 837 108	2 750 617
Derivat, övriga tillgångar och skulder	198 113	169 009	29 392	–4 127	–36 493	17 097	372 991
Nettopositioner i valuta	11 145	–98	–57	20	218	–17	11 211
2020
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	144 434	19 466		68	82	129	164 179	129 632	293 811
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m	4 664	713			705		6 082	131 109	137 191
Utlåning till kreditinstitut	19 914	3 886	1 001	1 652	3 847	3 987	34 287	13 667	47 954
Utlåning till allmänheten	224 649	25 392	3 669	5 168	31 101	2 539	292 518	1 388 469	1 680 987
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	6 670	580		410	8 227		15 887	44 088	59 975
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar								374 724	374 724
Summa	400 331	50 037	4 670	7 298	43 962	6 655	512 953	2 081 689	2 594 642
Skulder Skulder till kreditinstitut	40 969	3 179	5 346	1 356	9 469	4 546	64 865	85 448	150 313
In- och upplåning från allmänheten	308 646	30 776	812	117	548	8 718	349 617	798 623	1 148 240
Emitterade värdepapper	221 847	114 537	38 625		10 548	14 595	400 152	332 662	732 814
Seniora icke prioriterade skulder	7 564				2 795		10 359		10 359
Efterställda skulder	11 751	8 535				1 921	22 207	1 227	23 434
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder								374 289	374 289
Eget kapital								155 193	155 193
Summa	590 777	157 027	44 783	1 473	23 360	29 780	847 200	1 747 442	2 594 642
Derivat, övriga tillgångar och skulder	201 778	106 939	40 125	–5 831	–20 408	23 127	345 730
Nettopositioner i valuta	11 332	–51	12	–6	194	2	11 483

3.3.9 Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.

Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swedbanks aktiehandel syftar i huvudsak till att skapa likviditet till koncernens kunder. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på värsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det värsta utfallet är limiterat.

Vid årets utgång skulle det värsta utfallet innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med –21 mkr (–27).

3.3.10 Råvarurisk

Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår.

3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 625 mkr (1 385).

3.4 Operativ risk

3.4.1 Definition

Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser. I Operativ risk ingår även externa händelser som inte täcks av något annat riskslag. Operativ risk är indelad i underrisktyper.

3.4.2 Riskhantering

Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker. En bedömning av koncernens risker sker i samband med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till lokal ledning samt till koncernens styrelse, vd och Swedbanks ledning.

3.4.3 Utvärderingar av risker

Alla affärsområden använder koncerngemensamma metoder för utvärdering av operativa risker såsom Risk Assessment (RA). Dessa används löpande för att täcka bl.a. samtliga nyckelprocesser inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker.

3.4.4 Godkännande av nya produkter

Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och ändrade produkter, tjänster, marknader, processer och/eller IT-system liksom större verksamhets- och/eller organisationsförändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker eller risker som inte hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras av någon del av processen samt att koncernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya och/ eller förändrade produkter och tjänster. Group Risk och Group Compliance bidrar med en expertutvärdering av riskanalysprocessen och de kvarstående riskerna, och både Group Risk och Group Compliance har mandat att avvisa förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och de underliggande gränserna.

3.4.5 Incident, kontinuitets- och krishantering

Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och förbättra förmågan att hantera alla typer av händelser såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden och pandemi som kan påverka koncernens förmåga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden på en acceptabel nivå. Principerna för incident-, kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt regelverk såväl som system för incidenter och förluster. En koncernövergripande krishanteringsgrupp ansvarar för hantering, koordinering och kommunikation i samverkan med lokala krishanteringsgrupper. Kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster har etablerats. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar. Swedbanks modeller för kontinuitets- och krishantering baseras på internationella och nationella standarder.

Incidentrapportering

Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operationella förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys.

3.4.6 Process- och kontrollhantering

Ett internt regelverk för hantering av processer och processkontroller är infört. Det inkluderar ett processuniversum, innehållande uppgifter om processägarskap för väsentliga processer som ett stöd vid riskhanteringsaktiviteter samt ett specifikt regelverk för intern kontroll av finansiell rapportering.

3.4.7 Informationssäkerhetsrisk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäkerhet. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt.

3.4.8 Kapitalkrav för operativa risker

Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till 6 049 mkr (5 881).

3.5 Risk i försäkringsrörelsen

3.5.1 Definition

Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. Företagen är även exponerade för operativ risk. Försäkringsteckningsrisk definieras som risken för en ändring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringskostnader (skade- och driftskostnader). Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förväntat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Här inkluderas även kostnadsrisk, det vill säga risken att kostnader, såväl administrativa som kostnader i form av provisioner avseende försäljning, överstiger de kostnadsantaganden som ligger till grund för premierna.

De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swedbank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dessutom äger Swedbank ett så kallat captive-försäkringsföretag, Sparia Group Försäkrings AB, som endast försäkrar risker i Swedbankkoncernen.

3.5.2 Riskprofil

3.5.2.1 Swedbank Försäkring AB

Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar främst med unit-linked och depåförsäkring utan finansiella garantier, vilka avser mer än 90 procent av spararnas tillgångar. Kontrakten leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de största riskerna.

En relativt liten, mindre än 10 procent, och över tid minskande, del av Swedbank Försäkring sparandeförsäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäkring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapitalinjektioner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar kan reducera tillgångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre räntor.

Långlevnadsrisk är också en risk som kan vara viktig för sparandeaffären. Förluster från långlevnad uppkommer om durationen hos pensionsutbetalningar är längre än förväntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att monitorera utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade. Baserat på fördefinierade triggers justeras riskpremier ("arvsvinster") som adderas till kontrakt med långlevnadsskydd.

Riskprofilen för Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar (netto efter återförsäkring) består huvudsakligen av dödlighetsrisk från en äldre bolåneskydds-portfölj samt den privata trygga-affären, följt av risk relaterat till invaliditet och sjuklighet. Riskerna i trygghetsförsäkringar hanteras genom individuella riskbedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp, hälsoundersökningar. Försäkringskontrakt och prissättning av framtida premier kan anpassas till exempel med anledning av en förändrad hälsosituation i samhället. De mest skadliga händel- serna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvarlig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjukdomsfrekvens i försäkringsbeståndet. Tabellen nedan visar solvenskapitalkravet för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktkategori och risktyp. Det visar att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper.

	Sparförsäkring (fond- och depå försäkring samt garantiprodukter)		Riskförsäkring		Total
Risktyp i procent	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Marknadsrisk	51	47	0	0	51	47
Livförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk)	1	2	3	4	5	6
Kostnadsrisk	7	8	0	0	8	8
Annullationsrisk	30	31	1	1	31	32
Sjukförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk)	0	0	2	2	2	2
Övriga risker					4	5
Totalt					100	100

3.5.2.2 Swedbank Life Insurance SE

Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparandeförsäkring. De produkter som erbjuds för närvarande är avsedda för massmarknadssegmentet och är designade för att vara enkla.

Företaget primära fokus är term life-försäkring. Som ett resultat är anullationsrisken den dominerande risken i företagets profil. Risken för höjda räntor och dödlighetsrisk hör också till de större riskerna. Ränterisk är signifikant på grund av långa kontraktsgränser.

Sparandeförsäkring inkluderar både produkter med garanterad ränta och unitlinked försäkring. Portföljen med garanterad ränta omfattar mindre än 10 procent av sparandeaffären, och minskar, då denna typ av produkter inte säljs längre. Vissa av unit-linked produkterna innehåller premium- eller kapitalgaranti och därför är aktiekurs-risk en annan större risk för företaget. Den förra garantitypen innehåller 57 procent av den totala unit-linked-affären medan den senare omfattar endast 3 procent och fortsätter minska.

3.5.2.3 Swedbank Property & Casualty Insurance AS

Swedbank Property & Casualty Insurance är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms-, motor-, rese-, och betalskydds-försäkring. Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland (55 procent) följt av Litauen (27 procent) och Lettland (18 procent).

Företagets fokus är på enkla och korta försäkringsprodukter för massmarknaden. De största produkterna är egendomsförsäkring och motorförsäkring (eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan 80 procent av portföljen. De största riskerna är tecknings- risk, vilket mitigeras med en noggrann teckningspolicy, samt katastrofrisk (naturliga och framkallade). Återförsäkringsprogram används för att ytterligare mitigera dessa risker.

Pandemin har påverkat bolagets portfölj genom en minskning av reseförsäkring.

3.5.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen

Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. Försäkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Solvenskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföretagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick till 11 100 mkr (9 707). Detta ska ställas i relation till Solvency Capital Requirement som uppgick till 8 778 mkr (6 848). Solvenskvoten uppgick till 1,26 (1,42). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick till 1 891 mkr (1 672). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,50). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick till 501 mkr (496). Solvenskvoten uppgick till 1,58 (1,64).

3.6 Övriga risktyper

Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1–3-5, ingår även Kapitalrisk, ESG risk, Strategisk risk och Compliancerisk i Swedbanks risktaxonomi.

3.6.1 Kapitalrisk

Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå eller en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav och stödja affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska förhållanden.

3.6.2 ESG risk

Risken som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera och hantera miljörelaterade (inklusive klimatförändring), sociala eller styrningsrelaterade aspekter som, om de uppstår, skulle ha en betydande negativ ekonomisk inverkan och en betydande negativ påverkan på koncernens varumärke och rykte.

ESG-faktorer är riskdrivare som påverkar flera andra risktyper, främst compliance-, kredit-, operativ och strategisk risk kan leda till ESG-risk.

3.6.3 Strategisk risk

Strategisk risk definieras som risk som uppstår till följd av förändringar i affärsmiljön (ibland även benämnd affärsrisk) och till följd av affärsbeslut, felaktigt genom- förande av beslut eller bristande lyhördhet för förändringar i affärsmiljön och som kan leda till att koncernen inte uppnår sina strategiska mål.

3.6.4 Compliancerisk

Compliancerisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Compliancerisk omfattar tre riskområden (med ytterligare underliggande riskområden). Dessa är: uppföranderisk (marknadsuppförande, dataskydd och kundskydd), risk för ekonomisk brottslighet (penningtvätt och finansiering av terrorism, mutor och korruption, ekonomiska sanktioner samt underlättande av skatteflykt för kunds räkning) samt regelefterlevnadsrisk.

K4 Kapital

4.1 Intern kapitalutvärdering

4.1.1 Syfte

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) utvärderar Swedbanks motståndskraft i tider av stress. Den syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad för att klara större förluster genom en framåtblickande kapitalutvärdering. Swedbanks kapitalbehov utvärderas baserat på dess aggregerade risknivå, mål och affärsstrategi.

Interna kapitalstresstester används för att säkerställa effektiv kapitalanvändning och samtidigt, även under ogynnsamma scenarier, säkerställa att Swedbank möter legala minimkrav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och internationella kapitalmarknader. Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov.

Resultaten av stresstesterna beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resultatuppföljning av affärsområden. Om utfallet av ett visst stresstestscenario visar att Swedbank hamnar under de internt satta målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitigerande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsområden, och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi.

4.1.2 Risktäckning

Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risktyper. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital även om de fortfarande övervakas noggrant såsom för likviditetsrisk och strategisk risk. Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar:

Risktyper hanterade via IKU processen

Risktyp	Pelare 1	Pelare 2
	Kapital allokeras?	Bidrar till det beräknade kapitalbehovet?
Kreditrisk	Ja	Ja
Koncentrationsrisk	Nej	Ja
Marknadsrisk	Ja	Ja
Marknadsrisk Ränterisk i bankboken	Nej	Ja
Operativ risk	Ja	Ja
Risk i försäkringsrörelsen	Ja1	Ja2
Pensionsrisk	Nej	Ja

Kapital allokeras ej	Identifierade och mitigrerade?
Ryktesrisk	Nej	Ja3
Likviditetsrisk	Nej	ILU4
Strategisk risk	Nej	Ja5

1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag.

2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk-och solvensbedömning (ORSA, eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syftar till att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna under ett basscenario och ett antal stress-scenarier. Beroende på utfallet av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital.

3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parametrarna för scenariosimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk 4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU).

5) Strategiska risker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med ogynnsamma scenarier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv.

4.1.3 IKU 2021

Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2021 visar att koncernen har motståndskraft mot en omfattande makroekonomisk stress och kan fortleva i en mycket ogynnsam ekonomisk miljö. Swedbanks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckelfaktorerna bakom denna slutsats.

Beskrivning av negativt scenario 2021

Scenariot utgår från en återkomst av viruset med påföljande ökning av insjuknande och förnyade restriktioner. I denna andra avmattning påverkas den potentiella produktionen i samtliga länder negativt då samtidigt trenden mot deglobalisering förstärks. Detta leder till en fördjupning av den initiala nedgången och skjuter en möjlig återhämtning ytterligare på framtiden.

Scenariot antar sjunkande hushållsinkomster på grund av ökad arbetslöshet och därmed lägre aggregerade löner - således påverkas konsumentpriser negativt. Centralbankerna antas agera enligt sina mandat med lägre styrräntor, vilket drar ned räntorna ytterligare. Transitionsrisk relaterad till klimatförändringar ingår också då den ekonomiska nedgången bekämpas med gröna finanspolitiska stimulanser. Om sådana åtgärder tillämpas effektivt bidrar de positivt till ekonomisk tillväxt, men om de är ineffektiva hämmas den årliga tillväxttakten så att den ekonomiska nedgången förlängs.

Stresstest-scenario i IKU – parametrar¹

Sverige	2020	2021	2022	2023
BNP, % kv4/kv4	–5,2	–7,1	–2,0	1,9
Arbetslöshet, %	8,9	14,0	12,5	11,5
Inflation, % årsbasis	0,6	–0,5	0,1	0,3
Fastighetsprisindex	100,0	75,9	64,6	65,0
Estland	2020	2021	2022	2023
BNP, % kv4/kv4	–4,3	–5,2	–2,3	–0,4
Arbetslöshet, %	8,1	16,0	14,2	11,9
Inflation, % årsbasis	0,0	–0,6	–0,1	0,2
Fastighetsprisindex	100,0	68,7	75,0	78,1
Lettland	2020	2021	2022	2023
BNP, % kv4/kv4	–5,0	–5,1	–2,2	–0,2
Arbetslöshet, %	8,3	16,5	15,3	13,1
Inflation, % årsbasis	0,7	–0,6	–0,1	0,2
Fastighetsprisindex	100,0	64,1	73,3	76,2
Litauen	2020	2021	2022	2023
BNP, % kv4/kv4	–2,0	–5,6	–1,9	–0,2
Arbetslöshet, %	7,5	16,3	14,5	12,5
Inflation, % årsbasis	1,2	–0,6	–0,0	0,2
Fastighetsprisindex	100,0	67,9	76,3	79,4
Räntor	2020	2021	2022	2023
3m statsränta SEK, %	0,04	–0,32	–0,99	–1,06
3m statsränta EUR, %	–0,45	–0,71	–1,04	–1,06
FX	2020	2021	2022	2023
USD/SEK	8,24	9,06	8,73	8,39
EUR/SEK	10,57	11,06	10,65	10,24

1) 2020 baseras på estimat eftersom de slutliga siffrorna publiceras först efter att IKUn har färdigställts.

Stresstest-scenario i IKU

Efterfrågechock på grund av covid-19 med nedstängningar och restriktioner skapar en allvarlig andra nedgång. Den pågående deglobaliseringstrenden tillsammans med handelskrig skapar en utbudschock som driver ner produktionen. Centralbankerna agerar enligt sina mandat och drar ned räntorna för att försöka undvika deflation. Det ekonomiska sentimentet försämras i takt med strikta restriktioner. Således pausas den ekonomiska återhämtningen och de finansiella marknaderna är stressade. Regeringarna försöker dämpa nedgången med gröna investeringar som visar sig vara ineffektiva.

Händelse Utfall på Swedbanks hemmamarknader

I Sverige faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 7,0 procent, arbetslösheten ökar som mest till 14,0 procent och huspriserna faller som mest med 35,6 procent.

I Estland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,6 procent, arbetslösheten ökar som mest till 16,0 procent och huspriserna faller som mest med 34,6 procent.

I Lettland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 6,2 procent, arbetslösheten ökar som mest till 16,7 procent och huspriserna faller som mest med 35,9 procent.

I Litauen faller BNP jämfört med startpunkten med som mest med 5,7 procent, arbetslösheten ökar som mest till 16,3 procent och huspriserna faller som mest med 32,4 procent.

Resultaträkning, IKU-scenariot¹

Mdkr	2020	2021	2022	2023
Räntenetto	28,4	27,7	25,3	24,4
Summa intäkter	46,5	37,1	35,6	36,5
Summa kostnader	24,8	20,7	20,0	20,0
Resultat före kreditförluster	21,6	16,4	15,7	16,5
Kreditförluster	5,0	15,7	8,9	5,4
Resultat före skatt	16,6	0,7	6,8	11,1
Skatt	3,7	0,1	1,3	2,2
Årets resultat	12,9	0,6	5,5	8,9
Årets resultat hänförligt till
aktieägarna i Swedbank AB	12,9	0,6	5,5	8,9
Minoriteten	0,0	0,0	0,0	0,0

1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen.

Swedbank i scenariot

I det simulerade scenariot som förväntas inträffa med frekvensen "ett år på tjugofem", eller lägre, minskar räntenettot i slutet av beräkningshorisonten kumulativt med 4,0 mdkr, jämfört med startpunkten. De viktigaste drivkrafterna till denna utveckling är fallande korträntor och ökade marknadsfinansieringskostnader. Nya kreditförluster uppgår ackumulerat till 29,9 mdkr eller 1,6 procent av den totala utlåningen per det fjärde kvartalet 2020. Förlusterna når sin topp det första året på grund av en lägre startpunkt och svårigheter i de sektorer som är mest påverkade av covid-19. Detta leder till migration av steg 1 lån till steg 2 och tillkommande steg 3-förluster. Under andra året sker nettoåtervinningar i både steg 1 och steg 2, men nya fallissemang och steg 3-förluster ökar. Steg 3-reserveringar förklarar nettoförlusten under tredje året på grund av nya fallissemang och högre reserveringar för existerande steg 3-lån.

Scenariot gerenerar hög förlustgrad i små sektorer som detaljhandel och industri, medan förlustgraden är begränsad i de större bolåne- och fastighetsportföljerna. Andelen klimatrelaterade förluster är hög i offshoresektorn och i vissa delar av tillverkningsindustrin. Dessa industrier påverkas mer direkt av regeringens politik medan fastighetsförvaltning endast påverkas indirekt genom lägre intäkter och högre energikostnader. Dessa fem sektorer står tillsammans för 64 procent av de totala kreditförlusterna i det simulerade scenariot.

Swedbank inkluderar kända förändringar inom regelverk och redovisning som förväntas träda ikraft under simuleringsperioden. Dessa förändringar integreras i beräkningarna enligt antagen tidsplan för implementering. Justeringar inkluderar bland annat revidering av IRK (Intern Riskklassificering) modeller och införandet av standardiserad metod för motpartskreditrisk.

CET1-kapitalet minskar med 3 procent under 2021 på grund av låg lönsamhet och höga omvärderingar av den förmånsbestämda pensionsskulden. Först under 2023, när kreditförlusterna går tillbaka och intäkterna ökar, ökar CET1-kapitalet. Utdelningsandelen bibehålls på 50 procent genom scenariot. Skuldinstrument i kategorierna Additional Tier 1 (AT1) och Tier 2 (T2) varken emitteras eller återköps, och CET1 kapitalnivån håller sig över förväntade regulativa krav. Sammanfattningsvis, den totala kapitalnivån (TCR) för Swedbank (konsoliderad situation) sjunker kumulativt med 470 baspunkter men överstiger ändå totalt kapitalkrav med 18 baspunkter. Inga Pelare 1-buffertar används i scenariot.

REA och kapital	2020	2021	2022	2023
REA, Mdkr	689,6	851,8	833,4	877,3
Kärnprimärkapital, Mdkr	120,5	117,2	117,5	120,4
Kärnprimärkapitalrelation, %	17,5	13,8	14,1	13,7

Kreditförluster och Utlåning per rörelsegren2		Kreditförlustnivå, %
Mdkr	Utlåning 2020	2021	2022	2023
Svensk bankverksamhet	1 233,7	3,9	3,9	2,8
Stora företag & Institutioner	293,7	9,0	3,9	1,8
Baltisk bankverksamhet – Estland	89,3	1,0	0,4	0,4
Baltisk bankverksamhet – Lettland	39,3	0,8	0,2	0,1
Baltisk bankverksamhet – Litauen	64,4	0,9	0,4	0,3
Totalt	1 720,4	15,6	8,9	5,4

2) IKU-beräkningen baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen.

4.1.4 Internt kapitalbehov

Scenariobaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt perspektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder i enlighet med metoden för ekonomiskt kapital. Modellerna som utgör grunden för den interna kapitalbedömningen skattar behovet av ekonomiskt kapital över ett års tidshorisont på 99,9 procent konfidensnivå för respektive riskslag. Diversifieringseffekter mellan riskslagen tas inte i beaktande vid beräkningen av ekonomiskt kapital. Vid årsskiftet 2020 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 37,0 mdkr. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, d.v.s. kärnprimärkapitalet, uppgick till 120,5 mdkr.

4.1.5 Externa stresstester

Vartannat år utför den europeiska bankmyndigheten (EBA) EU-omfattande stresstester och startskottet för EBAs stresstest av europeiska banker 2020 hade tillkännagivits och initierats i januari 2020. Mot bakgrund av covid-19, beslutade EBA i mars 2020 att senarelägga detta i syfte att möjliggöra för bankerna att prioritera och säkra kontinuitet i kärnverksamheten. Testet startades om i slutet av januari 2021 och resultatet publicerades 31 juli. Resultatet bevisade att Swedbank uppvisar en hög grad av motståndskraft och kapacitet att stå emot en kraftig chock med kapitalkvoter på en adekvat nivå.

4.2 Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I den konsoliderade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras genom proportionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen.

Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/ investor-relations/ rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html.

Konsoliderad situation	2021	2020
Tillgänglig kapitalbas
Kärnprimärkapital	129 644	120 496
Primärkapital	143 022	128 848
Totalt kapital	158 552	144 737
Riskvägda exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp	707 753	689 594
Kapitalrelationer som en procentandel av det ­riskvägda exponeringsbeloppet
Kärnprimärkapitalrelation	18,3	17,5
Primärkapitalrelation	20,2	18,7
Total kapitalrelation	22,4	21,0
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent andel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet	1,7	2,0
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital	1,2	1,4
varav: ska utgöras av primärkapital	1,3	1,7
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderings processen	9,7	10,0
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5	2,5
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	0,0	0,0
Systemriskbuffert	3,0	3,0
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut	1,0	1,0
Kombinerat buffertkrav	6,5	6,5
Samlade kapitalkrav	16,2	16,5
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderings processen	8,6	7,5

Konsoliderad situation	2021	2020
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått	2 626 642	2 526 721
Bruttosoliditetsgrad, %	5,4	5,1
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns och utvärderingsprocessen	3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Krav på bruttosoliditetsbuffert
Samlat bruttosoliditetskrav	3,0
Likviditetstäckningskvot
Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde	717 469	537 572
Likviditetsutflöden, totalt viktat värde	528 742	413 139
Likviditetsinflöden, totalt viktat värde	53 820	77 124
Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde	474 922	336 015
Likviditetstäckningskvot, %	151,8	160,7
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering	1 644 050	1 652 303
Totalt behov av stabil finansiering	1 331 522	1 316 918
Stabil nettofinansieringskvot, %	123,0	125,0

Rapporter och noter Koncernen

Kärnprimärkapital	2021	2020
Eget kapital enligt koncernbalansräkning	161 670	155 168
Beräknad utdelning	–12 632	–16 320
Förändringar i värdet på egna skulder	–91	–77
Kassaflödessäkringar	–2	2
Ytterligare värdejusteringar	–1 037	–478
Goodwill	–13 590	–13 414
Uppskjuten skattefordran	–68	–78
Immateriella tillgångar	–4 427	–4 116
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar	–1
Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR	–137	–158
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital	–41	–33
Summa	129 644	120 496

Totalt riskexponeringsbelopp	2021	2020
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden	51 273	48 309
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK	287 328	299 652
Riskexponeringsbelopp obeståndsfond	281	556
Riskexponeringbelopp avvecklingsrisker	2	0
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker	20 306	17 314
Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering	2 338	4 398
Riskexponeringsbelopp operativ risk	75 618	73 521
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR	29 302	19 800
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR	241 305	226 044
Summa	707 753	689 594

		mkr		%
Kapitalkrav1	2021	2020	2021	2020
Kapitalkrav Pelare1	102 624	99 991	14,5	14,5
varav buffertkrav2	46 004	44 824	6,5	6,5
Kapitalkrav Pelare 2, 3	12 032	13 712	1,7	2,0
Pelare 2-vägledning4	10 616		1,5
Totalt kapitalkrav inklusive Pelare 2-vägledning	125 272	113 703	17,7	16,5
Kapitalbas	158 552	144 737

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2-krav och Pelare 2-vägledning.

2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut.

3) Individuellt Pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2021.

4) Från och med Q3 2021 omfattas Swedbank konsoliderad situation av pelare 2-vägledning.

	mkr		%
Bruttosoliditetskrav1	2021	2020	2021	2020
Bruttosoliditetskrav Pelare1	7 879 926		3,0
Pelare 2-vägledning	1 181 989		0,5
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive Pelare 2-vägledning	9 061 915		3,5

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive Pelare 2-krav och Pelare 2-vägledning.

Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan.

	Finansiella konglomeratet
Kapitaltäckning finansiella konglomeratet1	2021	2020
Kapitalbas efter justeringar och avdrag	167 589	153 168
Kapitalkrav	124 327	121 343
Överskott	43 262	31 825
Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %2	134,8	126,2

1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsolideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

2) Beräknas som det finansiella konglomeratets kapitalbas efter justeringar och avdrag dividerat med det finansiella konglomeratets kapitalkrav.

K5 Rörelsesegment

2021	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncern funktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	14 973	5 296	3 732	2 272	–16	26 257
Provisionsnetto	9 205	2 603	3 220	–176	1	14 853
Nettoresultat finansiella poster	586	390	1 014	58		2 048
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	920		–29	85		976
Övriga intäkter	935	763	162	1 347	–451	2 756
Summa intäkter	26 619	9 052	8 099	3 586	–466	46 890
varav interna intäkter	1	56	4	405	–466
Personalkostnader	3 222	1 424	2 489	5 196	–14	12 317
Rörliga personalkostnader	61	57	160	144		422
Övriga allmänna administrationskostnader	7 450	2 326	1 424	–4 271	–452	6 477
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	38	170	261	1 162		1 631
Summa kostnader	10 771	3 977	4 334	2 231	–466	20 847
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	15 848	5 075	3 765	1 355		26 043
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar			13	43		56
Kreditförluster	–42	160	56	–4		170
Resultat före skatt	15 890	4 915	3 696	1 316		25 817
Skatt	2 892	822	709	522		4 945
Årets resultat	12 998	4 093	2 987	794		20 872
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	12 997	4 093	2 987	794		20 871
Minoriteten	1					1
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	730	647	649	122	–30	2 118
Kort	2 096	1 618	2 327		–363	5 678
Kundkoncept	806	169	305			1 280
Kapitalförvaltning och depå	7 595	413	1 874	–18	–318	9 546
Livförsäkring	525	88		2		615

Värdepapper 297 69 458 42 –7 859 Corporate Finance 89 89 Utlåning 210 163 840 7 –7 1 213 Garantier 34 73 124 231 Inlåning 15 118 4 –1 136 Fastighetsförmedling 224 224 Skadeförsäkring 68 1 69 Övrigt 173 21 151 4 349 Summa provisionsintäkter 12 773 3 380 6 821 158 –725 22 407 Provisionskostnader 3 568 777 3 601 334 –726 7 554 Provisionsnetto 9 205 2 603 3 220 –176 1 14 853

Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna kapitalutvärdering ("IKU"). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelsesegmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora företag och finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och digitala kanaler.

I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades vid förvärvet 2005. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt trading- och kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Products & Advice, Digital Banking & IT, CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Communication & Sustainability, Group HR & Infrastructure, Group Legal, koncernledningen och internrevision.

2021				Koncern
Balansräkning	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	funktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	2 196	3 257	173 104	183 772	–2 176	360 153
Utlåning till kreditinstitut	5 631	307	128 070	190 785	–285 289	39 504
Utlåning till allmänheten	1 251 556	199 219	252 150	281	0	1 703 206
Räntebärande värdepapper	348	1 366	54 715	167 511	–2 257	221 683
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	320 963	7 549				328 512
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	5 640		29	2 036		7 705
Derivat			59 823	37 840	–57 132	40 531
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 036	11 639	2 425	8 887	24	25 011
Övriga tillgångar	3 729	138 958	17 645	358 527	–494 547	24 312
Summa tillgångar	1 592 099	362 295	687 961	949 639	–841 377	2 750 617
Skulder till kreditinstitut	26 985		216 976	97 003	–248 152	92 812
In- och upplåning från allmänheten	711 842	329 129	234 610	1 295	–11 093	1 265 783
Emitterade värdepapper		710	5 136	733 123	–3 052	735 917
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	321 846	7 821				329 667
Derivat			57 457	27 815	–57 166	28 106
Övriga skulder	466 338	200	143 279	–17 677	–521 914	70 226
Seniora icke prioriterade skulder			–49	37 881		37 832
Efterställda skulder			–15	28 619		28 604
Summa skulder	1 527 011	337 860	657 394	908 059	–841 377	2 588 947
Allokerat eget kapital	65 088	24 435	30 567	41 580		161 670
Summa skulder och eget kapital	1 592 099	362 295	687 961	949 639	–841 377	2 750 617
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	20,0	16,6	9,3	2,2		13,2
K/I-tal	0,40	0,44	0,54	0,62		0,44
Kreditförlustnivå1 , %	0,00	0,09	0,02	–0,01		0,01
Utlåning/inlåning	176	61	104	52		133
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	2	1	3			6
Utlåning till allmänheten, exkl återköpsavtal och Riksgälden, total, mdkr	1 252	199	228			1 679
Reserveringar för utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, total, mdkr	1	1	3			5
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr	712	329	220			1 261
Riskexponeringsbelopp, mdkr	405	107	168	28		708
Heltidstjänster	4 041	4 257	2 460	5 807		16 565
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	65	25	32	37		159

2020	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncern funktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	16 277	5 354	3 834	1 416	–28	26 853
Provisionsnetto	7 922	2 430	2 436	–137	119	12 770
Nettoresultat finansiella poster	351	337	1 897	71	–1	2 655
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	642		–32	–28		582
Övriga intäkter	951	912	148	1 078	–273	2 816
Summa intäkter	26 143	9 033	8 283	2 400	–183	45 676
varav interna intäkter		64	6	113	–183
Personalkostnader	3 050	1 381	2 327	4 767	–14	11 511
Rörliga personalkostnader	47	50	94	171		362
Övriga allmänna administrationskostnader	6 875	2 018	1 434	–3 051	–169	7 107
Sanktionsavgift				4 000		4 000
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	53	175	248	1 104		1 580
Summa kostnader	10 025	3 624	4 103	6 991	–183	24 560
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	16 118	5 409	4 180	–4 591		21 116
Nedskrivning av materiella tillgångar		2				2
Kreditförluster	664	237	3 425	8		4 334
Resultat före skatt	15 454	5 170	755	–4 599		16 780
Skatt	3 008	864	–271	250		3 851
Årets resultat	12 446	4 306	1 026	–4 849		12 929
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	12 446	4 306	1 026	–4 849		12 929
Minoriteten	0					0
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	719	647	585	61	7	2 019
Kort	2 168	1 543	1 969	–6	–423	5 251
Kundkoncept	796	151	293			1 240
Kapitalförvaltning och depå	5 943	341	1 473	–13	–260	7 484
Livförsäkring	534	82		2		618
Värdepapper	290	66	324	38	–8	710
Corporate Finance			100			100
Utlåning	219	167	666	13	–8	1 057
Garantier	32	72	102	1		207
Inlåning	16	117	4			137
Fastighetsförmedling	192					192
Skadeförsäkring	68			4		72
Övrigt	208	15	168	–3	1	389

Summa provisionsintäkter 11 185 3 201 5 684 97 –691 19 476 Provisionskostnader 3 263 771 3 248 234 –810 6 706 Provisionsnetto 7 922 2 430 2 436 –137 119 12 770

2020	Svensk bank verksamhet	Baltisk bank verksamhet	Stora företag & Institutioner	Koncern funktioner & Övrigt	Eliminering	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	1 017	2 777	130 889	159 971	–843	293 811
Utlåning till kreditinstitut	7 217	352	108 670	264 199	–332 484	47 954
Utlåning till allmänheten	1 211 142	181 944	262 523	25 378		1 680 987
Räntebärande värdepapper		1 223	52 030	146 601	–2 688	197 166
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	246 352	6 059				252 411
Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture	5 186		67	2 034		7 287
Derivat	–34		65 440	32 741	–45 970	52 177
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	1 932	11 580	2 285	7 985		23 782
Övriga tillgångar	3 503	109 964	24 612	354 485	–453 497	39 067
Summa tillgångar	1 476 315	313 899	646 516	993 394	–835 482	2 594 642
Skulder till kreditinstitut	27 187		263 126	179 169	–319 169	150 313
In- och upplåning från allmänheten	646 221	283 584	225 914	2 025	–9 504	1 148 240
Emitterade värdepapper		172	6 768	729 503	–3 629	732 814
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	247 393	5 836				253 229
Derivat			67 154	33 195	–45 969	54 380
Övriga skulder	488 698		50 710	–15 492	–457 211	66 705
Seniora icke prioriterade skulder			–94	10 453		10 359
Efterställda skulder			–3	23 437		23 434
Summa skulder	1 409 499	289 592	613 575	962 290	–835 482	2 439 474
Allokerat eget kapital	66 816	24 307	32 941	31 104		155 168
Summa skulder och eget kapital	1 476 315	313 899	646 516	993 394	–835 482	2 594 642
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	18,6	17,4	3,2	–21,7		8,9
K/I-tal	0,38	0,40	0,50	2,91		0,54
Kreditförlustnivå1 , %	0,06	0,12	1,16	0,04		0,26
Utlåning/inlåning	187	64	111	46		143
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	2	2	7			11
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden,
total, mdkr	1 211	182	223			1 616
Reserveringar för utlåning, total, mdkr	2	1	5			8
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr	646	284	200	1		1 131
Riskexponeringsbelopp, mdkr	391	92	168	39		690
Heltidstjänster	3 962	4 265	2 374	5 612		16 213
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	67	25	32	22		146

K6 Produkt

2021	Finansiering	Sparande & Placeringar	Betalningar & Kort	Handel & Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	22 636	685	1 449	–127	1 614	26 257
Provisionsnetto	1 229	7 337	5 087	756	444	14 853
Nettoresultat finansiella poster	–30	5	–22	1 439	658	2 048
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat			511		465	976
Övriga intäkter	31	1 533	–345	36	1 502	2 756
Summa intäkter	23 866	9 560	6 679	2 103	4 683	46 890

2020	Finansiering	Sparande & Placeringar	Betalningar & Kort	Handel & Kapitalmarknad	Övrigt	Totalt
Räntenetto	21 738	1 903	2 466	–118	864	26 853
Provisionsnetto	1 101	5 913	4 716	539	501	12 770
Nettoresultat finansiella poster	39	–4	17	2 106	497	2 655
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat			283		299	582
Övriga intäkter	32	1 605	25	32	1 122	2 816
Summa intäkter	22 910	9 417	7 507	2 559	3 283	45 676

I produktredovisningen har intäkter från Sverige, Baltikum och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter.

boendefinansiering aktiehandel konsumentkrediter strukturerade produkter företagsfinansiering corporate finance leasing förvaringstjänster övriga finansieringsprodukter räntehandel trade finance valutahandel factoring övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt sparkonton administrativa tjänster fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning pensionssparande fastighetsmäkleri institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster Betalningar & Kort bankfack transaktionskonton övrigt kontanthantering nationella betalningar internationella betalningar mobilbetalningar dokumentbetalningar bankkort

kreditkort (inklusive EnterCard)

andra betalningsprodukter

kortinlösen

Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter

K7 Geografisk fördelning

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördelningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landfördelning lämnas på Swedbanks webbplats.

2021	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	20 551	2 234	961	1 206	771	122	401	11	26 257
Provisionsnetto	11 423	881	808	1 066	382	38	304	–49	14 853
Nettoresultat finansiella poster	1 484	110	112	158	177	–6	13		2 048
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat	821	4			93		58		976
Övriga intäkter	2 577	756	293	548	186		53	–1 657	2 756
Summa intäkter	36 856	3 985	2 174	2 978	1 610	154	828	–1 695	46 890
Personalkostnader	9 176	1 105	653	872	347	31	133		12 317
Rörliga personalkostnader	301	37	23	27	28		6		422
Övriga allmänna administrationskostnader	5 796	582	601	723	299	–1	172	–1 695	6 477
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	1 274	102	52	83	90	4	26		1 631
Summa kostnader	16 547	1 826	1 329	1 705	764	34	337	–1 695	20 847
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	20 309	2 159	845	1 273	846	120	491		26 043
Nedskrivning av immateriella
anläggningstillgångar	56								56
Kreditförluster	–456	117	25	18	569	65	–168		170
Resultat före skatt	20 709	2 042	820	1 255	277	55	659		25 817
Skatt	4 139	311	165	219	–34	12	133		4 945
varav aktuell skatt	3 950	304	22	200	35	14	120		4 645
varav betald skatt	3 740	306	32	185	–78	–2	48		4 231
Årets resultat	16 570	1 731	655	1 036	310	43	527		20 872
Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB	16 569	1 731	655	1 036	310	43	527		20 871
Minoriteten	1								1
Provisionsnetto Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	1 435	212	229	231	4		7		2 118
Kort	3 327	492	500	626	196		620	–83	5 678
Kundkoncept	955	32		137	112		44		1 280
Kapitalförvaltning och depå	9 102	209	179	115				–59	9 546
Livförsäkring	527	24	15	49					615
Värdepapper	584	43	10	17	73		133	–1	859
Corporate Finance	40	2		10	33		4		89
Utlåning	814	50	43	70	122	47	83	–16	1 213
Garantier	122	45	13	15	43		4	–11	231
Inlåning	17	6	51	62					136
Fastighetsförmedling	213						11		224
Skadeförsäkring	68			1					69
Övrigt	265	17	10	7	43		10	–3	349
Summa provisionsintäkter	17 469	1 132	1 050	1 340	626	47	916	–173	22 407
Provisionskostnader	6 046	251	242	274	244	9	612	–124	7 554
Provisionsnetto	11 423	881	808	1 066	382	38	304	–49	14 853

2021	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	170 452	41 365	36 274	88 161	1 976	19 370	2 555		360 153
Utlåning till kreditinstitut	153 871	846	2 782	925	14 059	36 137	4 146	–173 262	39 504
Utlåning till allmänheten	1 425 769	93 278	37 970	68 469	55 409	2 272	21 383	–1 344	1 703 206
Räntebärande värdepapper	204 331	23 932	1 086	12 830	5 085	1 942	1 633	–29 156	221 683
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	320 963	2 063	1 551	3 935					328 512
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	6 730	18			702		255		7 705
Derivat	30 844	154	75	180	11 816		7	–2 545	40 531
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	12 363	4 683	2 617	4 645	579	36	88		25 011
Övriga tillgångar	19 928	630	497	1 027	9 291	753	4 306	–12 120	24 312
Summa tillgångar	2 345 251	166 969	82 852	180 172	98 916	60 510	34 374	–218 427	2 750 617
Skulder till kreditinstitut	120 011	16 932	18	10 263	70 198	18 726	25 628	–168 964	92 812
In- och upplåning från allmänheten	921 145	123 796	65 817	144 378	6 349	334	3 963	1	1 265 783
Emitterade värdepapper	724 558	3				40 512		–29 156	735 917
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	321 846	2 231	1 594	3 996					329 667
Derivat	18 340	155	65	155	12 621		12	–3 242	28 106
Övriga skulder	45 067	14 454	9 153	7 963	3 937	147	2 273	–12 768	70 226
Seniora icke prioriterade skulder	37 832								37 832
Efterställda skulder	28 604			4 298				–4 298	28 604
Summa skulder	2 217 403	157 571	76 647	171 053	93 105	59 719	31 876	–218 427	2 588 947
Allokerat eget kapital	127 848	9 398	6 205	9 119	5 811	791	2 498		161 670
Summa skulder och eget kapital	2 345 251	166 969	82 852	180 172	98 916	60 510	34 374	–218 427	2 750 617

Rapporter och noter Koncernen

2020	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	20 874	2 242	1 032	1 370	852	58	405	20	26 853
Provisionsnetto	9 485	848	771	1 016	378	51	251	–30	12 770
Nettoresultat finansiella poster	2 238	94	111	162	12	–1	39		2 655
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat	409				113		60		582
Övriga intäkter	2 426	1 054	108	293	179	1	52	–1 297	2 816
Summa intäkter	35 432	4 238	2 022	2 841	1 534	109	807	–1 307	45 676
Personalkostnader	8 441	1 119	601	825	347	41	137		11 511
Rörliga personalkostnader	268	36	21	24	9	3	1		362
Övriga allmänna administrationskostnader	6 472	500	509	467	310	3	153	–1 307	7 107
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	1 214	118	55	81	86	4	22		1 580
Sanktionsavgift		3 173	810	17					4 000
Summa kostnader	16 395	4 946	1 996	1 414	753	51	312	–1 307	24 560
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	19 037	–708	26	1 427	781	58	495		21 116
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–7				7		0
Nedskrivning av materiella tillgångar				2					2
Kreditförluster	1 287	135	53	50	2 810	–15	14		4 334
Resultat före skatt	17 743	–843	–27	1 375	–2 022	73	481		16 780
Skatt	3 949	318	146	224	–640	–203	57		3 851
varav aktuell skatt	3 851	335	6	193	–545	16	88		3 944
varav betald skatt	3 204	296	38	252	–10	8	33		3 820
Årets resultat	13 794	–1 161	–173	1 151	–1 382	276	424		12 929
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	13 794	–1 161	–173	1 151	–1 382	276	424		12 929
Minoriteten	0								0
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	1 333	219	222	246	4		9	–14	2 019
Kort	3 065	520	484	540	177		522	–57	5 251
Kundkoncept	938	18		133	99		53	–1	1 240
Kapitalförvaltning och depå	7 108	205	113	113				–55	7 484
Livförsäkring	537	82	6	8				–15	618
Värdepapper	496	27	9	21	67	1	89		710
Corporate Finance	54		1	18	27				100
Utlåning	668	49	47	70	115	49	73	–14	1 057
Garantier	113	43	14	16	37		4	–20	207
Inlåning	20	5	46	66					137
Fastighetsförmedling	187						5		192
Skadeförsäkring	71		19	15				–33	72
Övrigt	275	9	11	10	68	9	9	–2	389
Summa provisionsintäkter	14 865	1 177	972	1 256	594	59	764	–211	19 476
Provisionskostnader	5 380	329	201	240	216	8	513	–181	6 706
Provisionsnetto	9 485	848	771	1 016	378	51	251	–30	12 770
2020	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	128 788	32 272	29 759	64 658	926	19 466	17 942		293 811
Utlåning till kreditinstitut	211 487	2 328	1 304	11 659	19 005	17 621	4 215	–219 665	47 954
Utlåning till allmänheten	1 424 927	85 678	35 985	60 664	52 266	1 752	20 883		–1 168 1 680 987
Räntebärande värdepapper	181 437	22 080	9 576	2 577	6 319	1 065	1 519	–27 407	197 166
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	246 352	6 059							252 411
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	6 262	13			777		235		7 287
Derivat	39 404	116	40	152	17 357		14	–4 906	52 177
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	11 418	4 667	2 607	4 606	395		89		23 782
Övriga tillgångar	32 738	1 074	323	473	4 716	727	261	–1 245	39 067
Summa tillgångar	2 282 813	154 287	79 594	144 789	101 760	40 631	45 159		–254 391 2 594 642
Skulder till kreditinstitut	170 931	16 881	7 735	69	61 590	21 846	36 803	–165 542	150 313
In- och upplåning från allmänheten	847 746	106 585	58 791	123 230	7 013	147	5 112		–384 1 148 240
Emitterade värdepapper	742 653	3				17 563		–27 405	732 814
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	246 893	6 336							253 229
Derivat	39 299	120	48	153	18 506		25	–3 771	54 380
Övriga skulder	82 929	14 284	6 096	6 270	6 803	109	458	–50 244	66 705
Seniora icke prioriterade skulder	10 359								10 359
Efterställda skulder	23 434		805	6 240				–7 045	23 434
Summa skulder	2 164 244	144 209	73 475	135 962	93 912	39 665	42 398	–254 391 2 439 474
Allokerat eget kapital	118 569	10 078	6 119	8 827	7 849	966	2 760		155 168
Summa skulder och eget kapital	2 282 813	154 287	79 594	144 789	101 760	40 631	45 159	–254 391 2 594 642

K

Räntenetto K8		2021	2020
	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Summa	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	–1 129		–1 129	–547		–547
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	4	82	86	–7	83	76
Utlåning till kreditinstitut	192	–3	189	325	–11	314
Utlåning till allmänheten	30 773	–149	30 624	32 249	396	32 645
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	11	166	177		378	378
Summa räntebärande instrument	29 851	96	29 947	32 020	846	32 866
Derivat1		292	292		637	637
Övriga tillgångar	61	2	63		190	190
Summa	29 912	390	30 302	32 020	1 673	33 693
Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade inom Nettoresultat för finansiella poster			–62			–98
Ränteintäkter			30 364			33 791
Skulder
Skulder till kreditinstitut	–217	9	–208	209	–5	204
In- och upplåning från allmänheten	398	–44	354	852	–5	847
varav insättningsgarantiavgifter	461		461	566		566
Emitterade värdepapper	4 612	21	4 633	7 154	128	7 282
Seniora icke prioriterade skulder	213		213	102		102
Efterställda skulder	764		764	821		821
Summa räntebärande instrument	5 770	–14	5 756	9 138	118	9 256
Derivat1		–2 879	–2 879		–3 450	–3 450
Övriga skulder	80		80	99		99
varav leasingsskulder	42		42	44		44
Summa	5 850	–2 893	2 957	9 237	–3 332	5 905
Avgift statlig resolutionsfond			791			863
Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat för
finansiella poster			–359			–170
Räntekostnader			4 107			6 938
Summa räntenetto			26 257			26 853
Ränteintäkter från lån i steg 3			117			224
Negativ ränta på finansiella tillgångar			1 405			1 554
Negativ ränta på finansiella skulder			1 072			497

1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader

	Genomsnittlig årlig ränta, %		Medelsaldo
Räntor på utvalda balansposter	2021	2020	2021	2020
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	–0,21	–0,16	529 765	332 928
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	0,06	0,05	140 694	143 126
Utlåning till kreditinstitut	0,36	0,55	52 981	57 207
Utlåning till allmänheten	1,82	1,93	1 683 510	1 689 245
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	0,27	0,45	66 681	84 792
Summa räntebärande instrument	1,21	1,42	2 473 632	2 307 298
Derivat			40 589	56 693
Övriga tillgångar			374 649	306 870
Summa	1,05	1,26	2 888 870	2 670 861
Skulder
Skulder till kreditinstitut	–0,13	0,13	158 702	156 827
In- och upplåning från allmänheten	0,03	0,08	1 280 661	1 108 462
Emitterade värdepapper	0,56	0,86	831 480	851 691
Seniora icke prioriterade skulder	0,74	0,94	28 681	10 811
Efterställda skulder	3,00	3,06	25 429	26 800
Summa räntebärande instrument	0,25	0,43	2 324 953	2 154 591
Derivat			31 985	48 237
Övriga skulder			373 424	321 987
Summa	0,14	0,27	2 730 362	2 524 815
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor	0,92	1,01

		Provisionsintäkter	Provisionskostnader	Provisionsnetto
2021	över tid	vid en viss tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	442	1 676	2 118	–1 309	809
Kort	639	5 039	5 678	–2 713	2 965
Kundkoncept	1 280	0	1 280	–157	1 123
Kapitalförvaltning och depå	9 398	148	9 546	–2 308	7 238
Livförsäkringar	608	7	615	–335	280
Värdepapper	50	809	859	–344	515
Corporate finance	2	87	89		89
Utlåning	926	287	1 213	–157	1 056
Garantier	189	42	231		231
Inlåning	113	23	136		136
Fastighetsförmedling		224	224		224
Skadeförsäkring	69		69	–1	68
Övrigt	268	81	349	–230	119
Summa	13 984	8 423	22 407	–7 554	14 853

	Provisionsintäkter			Provisionskostnader	Provisionsnetto
2020	över tid	vid en viss tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	457	1 562	2 019	–1 128	891
Kort	364	4 887	5 251	–2 719	2 532
Kundkoncept	1 152	88	1 240	–156	1 084
Kapitalförvaltning och depå	7 132	352	7 484	–1 763	5 721
Livförsäkringar	609	9	618	–280	338
Värdepapper	54	656	710	–328	382
Corporate finance	8	92	100		100
Utlåning	750	307	1 057	–119	938
Garantier	167	40	207	–0	207
Inlåning	114	23	137		137
Fastighetsförmedling		192	192		192
Skadeförsäkring	72		72	–1	71
Övrigt	276	113	389	–212	177
Summa	11 155	8 321	19 476	–6 706	12 770

K10 Nettoresultat finansiella poster K11 Försäkringsnetto

	2021	2020
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Aktier och aktierelaterade derivat	256	166
varav utdelning	150	24
Räntebärande värdepapper och
ränterelaterade derivat	70	749
Andra finansiella instrument	3	–15
Summa	329	900
Övrigt
Aktier	163	203
varav utdelning	117	23
Räntebärande värdepapper	–139	179
Summa	24	382
Finansiella skulder identifierade till verkligt värde
via resultaträkningen	11	36
Summa verkligt värde via resultaträkningen	364	1 318
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar	54	3
varav säkringsinstrument	–8 333	3 314
varav säkrade poster	8 387	–3 311
Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar	1	–27
varav säkringsinstrument	3 527	–1 531
varav säkrade poster	–3 526	1 504
Ineffektivitet, kassaflödessäkringar	1	–2
Summa säkringsredovisning	56	–26
Upplupet anskaffningsvärde
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella tillgångar	208	214
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella skulder	–32	–112
Summa upplupet anskaffningsvärde	176	102
Handelsrelaterade räntor
Ränteintäkter	–62	–98
Räntekostnader	359	170
Summa handelsrelaterade räntor	297	72
Valutakursförändringar	1 155	1 189
Summa	2 048	2 655

	2021	2020
Försäkringspremier
Livförsäkring	1 818	1 746
Skadeförsäkring	1 134	1 133
Summa	2 952	2 879
Försäkringsavsättningar
Livförsäkring	–797	–707
Skadeförsäkring	–698	–654
Summa	–1 495	–1 361
Försäkringsnetto
Livförsäkring	1 021	1 038
Skadeförsäkring	436	480
Summa	1 457	1 518

K12 Övriga intäkter

	2021	2020
Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och
intresseföretag	0	3
Fastighetsintäkter	11	11
Sålda tillgångar värderade som varulager	13	1
varav försäljningsintäkt	174	160
varav kostnader för sålda varor	–161	–159
IT-tjänster	602	585
Övriga rörelseintäkter	673	698
Summa	1 299	1 298

Under 2020 avyttrades aktierna i intresseföretaget Svensk Mäklarstatistik AB med en realisationsvinst om 3 mkr.

K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

1 Ersättningar inom Swedbank

Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter

(FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats.

Totala personalkostnader	2021	2020
Löner och arvoden	8 161	7 524
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	195	178
Sociala avgifter	2 348	2 117
Pensionskostnader1	1 493	1 579
Utbildningskostnader	74	82
Övriga personalkostnader	468	393
Summa	12 739	11 873
varav rörliga personalkostnader	422	362
varav kostnader för personalomställning	103	61

1) Pensionskostnader specificeras i not K39

2 Rörlig ersättning

Swedbank har fem pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017 (för koncernledningen 2017), Program 2018, Program 2019, Program 2020 och Program 2021. Under 2021 har aktier tillhörande Program 2017 och 2019 överlåtits.

2.1 Program 2021

Program 2021 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt program (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken omfattar majoriteten av de anställda i koncernen och består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år (5 år för koncernledningen). IP omfattar cirka 360 deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som materiella risktagare består IP till hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 60 deltagare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga program sker slutlig överlåtelse efter gälllande uppskjutandeperioder endast om vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten.

Mer information om Program 2021 samt Program 2017–2020 finns i Swedbanks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade dokument som utgör grund till beslut för årsstämman.

2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning

Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskjutandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar..

Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii) tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år (minst fem år för de i koncernledningen som omfattas av programmet) innan iii) villkorad slutgiltig överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden.

Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal prestationsrätter fram till överlåtelsestidpunkten.

Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs per värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid.

Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten.

Rörliga ersättningsprogram	2021	2020
Program 2016
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB		11
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del		5
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del		1
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del		1
Program 2017
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB	8	47
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	6	10
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	0	4
Redovisad kostnad avseende fondandel	1	3
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	–0	2
Program 2018
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB	60	49
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	22	5
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	9	9
Redovisad kostnad avseende fondandel	1	1
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	3	3
Program 2019
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB	44	31
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	18	5
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	7	21
Redovisad kostnad avseende fondandel	5	4
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	3	9
Program 2020
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB	1	40
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	0	11
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	11	36
Redovisad kostnad avseende fondandel	5	4
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	3	11
Program 2021
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Swedbank AB	81	40
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del	18	11
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	45	36
Redovisad kostnad avseende fondandel	9	4
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar	15	11
Totalt redovisad kostnad	375	323

Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad

redovisad kostnad, miljoner st	2021	2020
Utestående vid årets början	5,2	6,7
Tilldelade	1,6	0,9
Förverkade	0,2	0,4
Inlösta	1,3	2
Utestående vid årets slut	5,3	5,2
Inlösningsbara vid periodens slut	0	0
Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt
vid värderingstidpunkten, kr	163	150
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader	23	16
Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr	0	0

3 Ersättning till verställande direktör

3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef

Jens Henrikssons fasta årslön uppgår till 13 234 tkr. Anställningsvillkoren för den verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 4,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön över 7,5 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmedförande lönen är fastställd till 15 000 tkr av styrelsen.

Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete.

Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte.

tkr	2021	2020
Jens Henriksson
Fast ersättning, lön	13 234	13 000
Övriga ersättningar/förmåner	230	226
Summa	13 464	13 226
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	3 897	3 299

3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef

Tomas Hedberg tillträdde den 1 juli 2021 som vice verkställande direktör och vice koncernchef. Tomas Hedbergs fasta årslön uppgår till 5 580 tkr. Anställningsvillkoren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar förmånsbaserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålderspension med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomstbasbelopp.

Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte.

tkr	2021	2020
Tomas Hedberg
Fast ersättning, lön	2 790
Övriga ersättningar/förmåner	125
Summa	2 915
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	1 004

4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare

4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare

Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verkställande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare omfattas av Eken, förutom verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningshavare.

Sammanlagt var 13 personer medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Pål Bergström, Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson, Anders Ekedahl, Ingrid Harbo, Anders Karlsson, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Charlotte Rydin, Carina Strand och Kerstin Winlöf. 11 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 5 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Pål Bergström, Stefan Frisk, Ola Laurin, Björn Meltzer och Charlotte Rydin.

Övriga ledande befattningshavare	2021	2020
Fast ersättning, lön	61	58
Rörlig ersättning, kontant	0	0
Rörlig ersättning, aktiebaserad	1	1
Övriga ersättningar/förmåner1	1	2
Ersättning vid uppsägning2	9	6
Summa	72	67
Pensionskostnad, exklusive löneskatt	24	21
Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad ersättning som ligger till grund för årets kostnad	2 827	4 537
Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktier elaterad ersättning	13 505	25 629
Antal personer vid årsskiftet	13	13

1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt

2) Inkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt eventuella förmåner

4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare

Ledande befattningshavare omfattas av Eken, med undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för berättigade anställda i respektive pågående Eken program.

År	Räntabilitet på eget kapital	Andel månadslön, generellt	Andel månadslön, övriga ledande befattningshavare
Eken 2017	15,1	0,5	0,5
Eken 2018	16,1	0,6	0,6
Eken 2019	14,7	0,4	- 1
Eken 2020	8,9	0,1	0,1
Eken 2021	13,2	0,3	0,3

1) Ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningshavare för prestationsåret 2019

4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare 4.3.1 Pension

Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013.

Med premiebestämd pension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbetsgivaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet 2021 var 68 200 kr).

Sju ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och sex ledande befattningshavare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en individuell premiebestämd ålderspension på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för samtliga ledande befattningshavare.

Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

4.3.2 Andra avtalsvillkor

	Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida	Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida	Uppsägningstid vid uppsägning från med arbetarens sida
3 personer	12 månader	12 månader	6 månader
10 personer	12 månader	6 månader	6 månader

Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:

• Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.
• Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag.
• Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den period då avgångsvederlaget utgår.

5 Ersättning till styrelsen

5.1 Allmänt

Ersättningar för styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2021 till årsstämman 2022. Ersättningar till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet, Ersättningsutskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan.

	2021			2020
Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr	Styrelsearvode	Utskottsarbete	Summa	Styrelsearvode	Utskottsarbete	Summa
Göran Persson, styrelsens ordförande	2 840	643	3 483	2630	595	3225
Bo Bengtsson, styrelseledamot	653	322	975	605	480	1085
Göran Bengtsson, styrelseledamot	653	270	923	605	490	1 095
Annika Creutzer, styrelseledamot	653	259	912
Hans Eckerström, styrelseledamot	653	113	766	605	105	710
Kerstin Hermansson, styrelseledamot	653	686	1 339	605	635	1 240
Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot	653	270	923	605	250	855
Josefin Lindstrand, styrelseledamot tom 2021-10-25	381	406	787	605	645	1250
Bo Magnusson, vice ordförande	956	1 096	2 052	885	1 015	1 900
Anna Mossberg, styrelseledamot	653	373	1 026	605	345	950
Per Olof Nyman, styrelseledamot	653	259	912
Biljana Phersson, styrelseledamot	653	113	766	605	105	710
Summa	10 054	4 810	14 864	8 355	4 665	13 020

5.2 Ersättning till styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner.

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden	2021	2020
Göran Persson	3 418	3 125
Summa	3 418	3 125

6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, vd och övriga i koncernledningen

Nedan redovisas kostnader för styrelsen, vd och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2021	2020
Kortfristiga ersättningar	93	86
Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader	29	24
Ersättningar vid uppsägning, avgångsvederlag	9	6
Aktierelaterade ersättningar	1	1
Summa	132	117
Lämnade lån	73	61

7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2021	2020
Årets kostnader avseende pensioner och liknande
förmåner	49	45
Antal personer	47	48
Lämnade lån	219	243
Antal personer	81	92

Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser uppgick till 255 mkr (264). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare.

8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

	2021					2020
		Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt motsvarande befattningshavare		Övriga anställda	Samtliga anställda	Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt Övriga motsvarande befattningshavare anställda				Samtliga anställda
Land	Antal personer	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner och rörliga ersättningar	Summa	Antal personer	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner och rörliga ersättningar	Summa
Sverige	93	132	1	5 644	5 777	43	103	2	5 088	5 193
Estland	27	9	0	818	827	22	20	1	824	845
Lettland	9	13	2	503	518	14	11	1	467	479
Litauen	15	23	2	811	835	17	16	0	775	791
Norge	1	4	0	266	270	4	1	0	250	251
USA	0	0	0	23	23	0	0	0	34	34
Övriga länder	0	0	0	105	105	0	0	0	109	109
Summa	145	180	5	8 170	8 356	100	151	4	7 547	7 702

9 Nyckeltal

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per

anställd	2021	2020
Sverige	10 074	9 505
Estland	2 819	2 809
Lettland	2 125	2 048
Litauen	2 862	2 812
Norge	321	338
USA	14	14
Övriga länder	113	103
Summa	18 328	17 629
Antal arbetade timmar (tusental)	29 050	27 940
Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. lång
tidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i
heltidstjänster	16 565	16 213
Personalomsättning inklusive pensionsavgångar1, %	2021	2020
Svensk bankverksamhet	11,6	6,9
Stora företag & Institutioner	9,4	6,5
Baltisk bankverksamhet	10,1	8,2
Koncernfunktioner	9,8	6,2
Totalt	10,3	6,9
Personalomsättning exklusive pensionsavgångar1, %	2021	2020
Svensk bankverksamhet	11,2	4,9
Stora företag & Institutioner	8,5	5,7
Baltisk bankverksamhet	8,9	8,0
Koncernfunktioner	7,6	5,1
Totalt	9,2	5,8

Uttag föräldraledighet kvinnor/män, %	2021	2020
Sverige	72,3/27,7	71,4/28,6
Estland	96,9/3,1	97,4/2,6
Lettland	98,4/1,6	99,2/0,8
Litauen	97,3/2,7	96,7/3,3

		2021		2020
Könsfördelning per land, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Sverige	55	45	55	45
Estland	74	26	73	27
Lettland	75	25	76	24
Litauen	70	30	70	30
Norge	29	71	28	72
USA	23	77	23	77
Övriga länder	55	45	56	44

	2021		2020
Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	62	38	62	38
Swedbanks styrelse	36	64	40	60
Koncernledning inkl. VD	33	67	29	71
Koncernledning och respektive lednings grupp	48	52	47	53
Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag	39	61	37	63
Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl. dotterföretag	51	49	33	67

1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året.

Övriga nyckeltal	2021	2020
Antal anställda, medeltal	18 328	17 629
Antal anställda vid årets slut	17 700	17 373
Antal heltidstjänster	16 565	16 213
Sjukfrånvaro, %	2021	2020
Sjukfrånvaro Sverige	3,6	4,0
Sjukfrånvaro Estland	2,7	1,9
Sjukfrånvaro Lettland	3,2	2,9
Sjukfrånvaro Litauen	1,6	1,9
Sjukfrånvaro koncernen	3,2	3,2
Långtidsfriska, %1	67,5	65,3

1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod.

	2021		2020
Könsfördelning på chefspositioner, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Chefspositioner, totalt1	56	44	55	45
Chefspositioner, Sverige	50	50	49	51
Chefspositioner, Estland	68	32	67	33
Chefspositioner, Lettland	69	31	67	33
Chefspositioner, Litauen	58	42	56	44

1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen

K14 Övriga allmänna administrationskostnader K15

	2021	2020
Fastighets- och lokalkostnader	454	459
IT-kostnader	2 550	2 318
Tele, porto	126	162
Konsulter	933	1 545
Ersättning till sparbanker	228	231
Övriga köpta tjänster	939	1 054
Resor	18	62
Representation	22	26
Materialkostnader	79	95
Reklam, PR, marknadsföring	301	420
Värdetransport, larm	71	68
Reparation och underhåll	126	94
Övriga administrationskostnader	498	468
Övriga rörelsekostnader	132	105
Summa	6 477	7 107

Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade i raderna
Fastighets- och lokalkostnader samt IT- kostnader:
Korttidsleasingavtal	11	13
Leasingavtal med tillgångar med lågt värde	8	7
Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i leasingskulder	42	34
	2021	2020
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC
Revisionsuppdraget	59	53
Annan revisionsverksamhet	9	10
Skatterådgivning	0	1
Övriga tjänster	16	27
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte
Revisionsuppdraget		0
Annan revisionsverksamhet		3
Summa ersättning till revisorer	84	94
Internrevision	90	81

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar

	2021	2020
Inventarier	299	322
Rörelsefastigheter	36	38
Nyttjanderätter för hyrda lokaler	705	690
Övrigt	93	58
Immateriella anläggningstillgångar	498	472
Summa	1 631	1 580

K16 Nedskrivning av materiella tillgångar

	2021	2020
Rörelsefastigheter	0	2
Summa	0	2

K17 Kreditförluster

	2021	2020
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Kreditförlustreserveringar – steg 1	–71	403
Kreditförlustreserveringar – steg 2	–596	1 094
Kreditförlustreserveringar – steg 3	–2 884	561
Kreditförlustreserveringar – förvärvade eller utgivna
osäkra fordringar	–3	–4
Summa	–3 554	2 054
Bortskrivningar	4 157	2 166
Återvinningar	–225	–174
Summa	3 932	1 992
Summa – lån till upplupet anskaffningsvärde	378	4 046
Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	–7	6
Lånelöften och garantiavtal
Kreditförlustreserveringar – steg 1	26	149
Kreditförlustreserveringar – steg 2	–139	269
Kreditförlustreserveringar – steg 3	–88	–136
Summa	–201	282
Summa – lånelöften och garantier	–201	282
Summa kreditförluster	170	4 334
Kreditförluster fördelade på låntagarkategori
Kreditinstitut	–22	23
Allmänheten	192	4 311
Summa	170	4 334

Koncernen har under året minskat sin bruttoexponering inom sjöfart och offshore genom försäljningar och omstruktureringar varvid bruttoexponeringarna har skrivits bort. Merparten av de bortskrivna exponeringarna i steg 3 var sedan tidigare reserverade.

Skattekostnad	2021	2020
Skatt avseende tidigare år	28	-299
Aktuell skatt	4 645	3 944
Uppskjuten skatt	272	206
Summa	4 945	3 851

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

	2021		2020
		%		%
Utfall	4 945	19,2	3 851	22,9
Aktuell skattesats på resultat före skatt	5 318	20,6	3 591	21,4
Skillnad	–373	–1,4	260	1,5
Skillnaden består av följande poster:
Skatt tidigare år	–28	–0,1	299	1,8
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–36	–0,2	–26	–0,1
Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder	–159	–0,6	–180	–1,1
Ej avdragsgill sanktionsavgift från Finansinspektionen			–856	–5,1
Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar	31	0,1	–10	0,0
Annan skattebas i försäkringsrörelsen	200	0,8	171	1,0
Skatt i intresseföretag och joint ventures	200	0,8	124	0,7
Avvikande skattesatser i andra länder	163	0,6	214	1,3
Övrigt, netto	2	0,0	4	0,0
Summa	373	1,4	–260	–1,5

²⁰²¹

Uppskjutna skattefordringar	Ingående balans	Resultat räkning	Övrigt totalresultat	Eget kapital	Valutakurs differenser	Utgående balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Aktierelaterade ersättningar	9	–9		1		1
Nyttjanderätter	8	3				11
Underskottsavdrag	82	11			5	98
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar	–4					–4
Övrigt	29	–21			–1	7
Summa	124	–16		1	4	113

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Summa	2 784	256	348	–19	29	3 398
Övrigt	–171	–112			20	–263
Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster	647	158			8	813
Rörelsefastigheter	17	–3				14
Aktierelaterade ersättningar	10	–6		–19		–15
Valutabasisspreadar	–150	7	1			–142
Reserveringar för kreditförluster	44				1	45
Immateriella anläggningstillgångar	934	196				1 130
Kassaflödessäkringar	–1	3	1			3
Pensionsavsättningar	–833	24	347			–462
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	1	0	–1			0
Obeskattade reserver	2 286	–11				2 275

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsversamheter och kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 4 mkr (4). Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras.

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

	Totalt avdrag	Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats	Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats
Förfallotidpunkt		Litauen	Danmark	Norge
Utan förfallotidpunkt	448	375	5	48	20
Summa	448	375	5	48	20

När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka 82 procent (55) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2024 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. Skattemässiga underskott för vilka uppskjuten skattefordran redovisats finns inom koncernens hemmamarknader.

2020

Uppskjutna skattefordringar	Ingående balans	Resultaträkning	Övrigt totalresultat	Eget kapital	Valutakurs	differenser Utgående balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Aktierelaterade ersättningar	2	8		–1		9
Nyttjanderätter	2	6				8
Underskottsavdrag	112	–25			–5	82
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar	–4					–4
Övrigt	58	–26			–3	29
Summa	170	–37		–1	–8	124

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver	2 300	–14				2 286
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	0	–3	4			1
Pensionsavsättningar	–1 877	–20	1 064			–833
Kassaflödessäkringar	6	–5	–2			–1
Immateriella anläggningstillgångar	753	181				934
Reserveringar för kreditförluster	45				–1	44
Valutabasisspreadar	–135	–8	–7			–150
Aktierelaterade ersättningar	18			–8		10
Rörelsefastigheter	15	2				17
Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster	527	120				647
Övrigt	–81	–84			–6	–171
Summa	1 571	169	1 059	–8	–7	2 784

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

	Totalt avdrag	Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats			Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats
Förfallotidpunkt		Litauen	Danmark	Norge
Utan förfallotidpunkt	573	460	20	73	20
Summa	573	460	20	73	20

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.

Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella stamaktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt perspektiv har tilldelats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.

Aktierelaterat ersättningsprogram:	Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt
2017	30 mars
2018	26 mars
2019	28 mars
2020	28 maj
2021	25 mars

	2021	2020
Genomsnittligt antal aktier
Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning	1 121 117 329	1 119 720 567
Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram	3 676 236	3 708 306
Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	1 124 793 565	1 123 428 873
Resultat per aktie
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB	20 871	12 929
Resultat per aktie före utspädning, kr	18,62	11,55
Resultat per aktie efter utspädning, kr	18,56	11,51

K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

	2021			2020
	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Summa skatt	Belopp före skatt	Uppskjuten skatt	Aktuell skatt	Summa skatt
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	1 686	–347		–347	5 166	–1 064		–1 064
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	21				96
Verkligt värdeförändring hänförligt till förändringar i egen kreditrisk av finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen					6		–1	–1
Summa	1 707	–347		–347	5 268	–1 064	–1	–1 065
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter	848				–1 840
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	–729	1	149	150	1 532	–4	–317	–321
Kassaflödessäkringar	2	–1		–1	–9	2		2
Valutabasisspreadar	5	–1		–1	–42	7	6	13
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures	91				–84
Summa	217	–1	149	148	–443	5	–311	–306
Övrigt totalresultat	1 924	–348	149	–199	4 825	–1 059	–312	–1 371

K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

	Redovisat värde			Nominellt belopp
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Stater och Sveriges riksbank	160 461	134 145	133 012	158 889	133 289	131 426
Kommuner	3 129	3 046	4 082	3 096	2 979	4 027
Summa	163 590	137 191	137 094	161 985	136 268	135 453

K22 Utlåning till kreditinstitut

	2021	2020	1/1/2020
Lån	34 362	37 075	41 662
Återköpsavtal	1 383	1 582	9
Ställda kontantsäkerheter	3 759	9 297	3 781
Summa	39 504	47 954	45 452
varav efterställda fordringar
Intresseföretag	0	120	120
Övriga företag	0	48	53
Summa	0	168	173

K23 Utlåning till allmänheten

	2021	2020	1/1/2020
Lån	1 641 878	1 572 550	1 567 228
Finansiell leasing	34 932	33 857	32 740
Ställda kontantsäkerheter	1 832	9 630	5 657
Summa utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden	1 678 642	1 616 037	1 605 625
Återköpsavtal	21 541	32 704	36 942
Återköpsavtal, Riksgälden	3 020	7 243	9 725
Riksgälden	3	25 003	4
Summa	1 703 206	1 680 987	1 652 296

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

	2021			2020
	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Summa	< 1 år	1—5 år	> 5 år	Summa
Bruttoinvesteringar	10 755	21 945	3 946	36 646	11 540	20 170	3 749	35 459
Ej intjänade finansiella intäkter	635	896	183	1 714	632	802	168	1 602
Nettoinvesteringar	10 120	21 049	3 763	34 932	10 908	19 368	3 581	33 857

Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehöll inga variabla avgifter.

K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

	Redovisat värde			Nominellt belopp
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Bostadsinstitut	29 135	25 192	26 556	28 690	24 365	25 687
Banker	13 299	15 445	11 459	13 219	15 182	11 330
Övriga finansiella företag	10 494	13 181	8 894	10 341	12 930	9 204
Icke-finansiella företag	5 165	6 157	10 458	5 117	6 095	9 809
Summa	58 093	59 975	57 367	57 367	58 572	56 030
varav efterställda obligationer och andra ränte bärande värdepapper	203	137		199	132
varav seniora icke prioriterade obligationer och andra räntebärande värdepapper	719	234		713	232

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

	2021	2020	1/1/2020
Fondandelar	297 595	231 563	207 158
Räntebärande värdepapper	5 562	4 696	4 497
Aktier	25 355	16 152	13 238
Summa	328 512	252 411	224 893

K26 Aktier och andelar

	Redovisat värde			Anskaffningsvärde
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Handelslager aktier	6 368	4 644	611	6 131	4 474	606
Handelslager fondandelar	5 862	11 491	3 612	5 581	11 080	3 360
Aktier för skyddande av fordran	20	31		20	10
Bostadsrätter	11	11	11	11	11	11
Övrigt	1 155	1 038	2 334	1 189	1 031	1 644
Summa	13 416	17 215	6 568	12 931	16 605	5 621

K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

	2021	2020	1/1/2020
Anläggningstillgångar
Kreditinstitut, intresseföretag	4 004	3 634	3 210
Kreditinstitut, joint ventures	3 228	3 219	3 036
Övriga intresseföretag	436	354	317
Övriga joint ventures	37	80	116
Summa	7 705	7 287	6 679
Ingående balans	7 287	6 679
Under året tillkommande	26	23
Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat	1 088	589
Erhållna utdelningar samt återförd reservering	–696	–2
Under året avgående		–2
Utgående balans	7 705	7 287

2021 Intresseföretag Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal aktier	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Kapitalandel, %	Andel av intresseföretags resultat
Kreditinstitut
Sparbanken Skåne AB, Lund	516401-0091	3 670 342	1 587	1 070	22,00	166
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 000	579	125	50,00	88
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	4 750 000	1 455	288	47,50	129
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	99	41	40,00	5
Ölands Bank AB, Borgholm	516401-0034	637 000	284	231	49,00	22
Summa kreditinstitut			4 004	1 755		410
Övriga intresseföretag Ägda av moderbolaget
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 360	292	99	29,36	61
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	28	24	28,30	8
Getswish AB, Stockholm	556913-7382	10 000	19	21	20,00	3
USE Intressenter AB, Uppsala	559161-9464	2 000	0	0	20,00	0
VISA Sweden, ek för, Stockholm likviderat under 2021	769619-6828					110
Ägda av dotterföretag
Bankomat AB, Stockholm	556817-9716	150	79	66	20,00	5
SK ID Solutions AS	10747013	16	18	10	25,00	4
Summa övriga intresseföretag			436	220		191
Summa intresseföretag			4 440	1 975		601

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Swedbanks del från intresseföretag avseende årets övrigt totalresultat uppgick till 48 mkr (71) och avseende årets totalresultat till 649 mkr (466). Swedbanks del av intresseföretagens eventualförpliktelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 369 mkr (366) respektive 5 180 mkr (2 703). Under året likviderades Visa Sweden.

2021 Joint ventures Firmanamn, säte Organisationsnummer Antal aktier Redovisat värde Anskaffningsvärde Kapitalandel, % Andel av joint ventures resultat Kreditinstitut EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 3 228 420 50,00 444 Övriga joint ventures Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 8 73 16,67 -31 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10 000 29 117 16,67 -38 Summa joint ventures 3 265 610 375 Summa intresseföretag och joint ventures 7 705 2 585 976

Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 25 mkr (23). Swedbanks andel från joint ventures avseende årets övrigt totalresultat uppgick till 64 mkr (–59). Swedbank AB har under året erhållit en utdelning från EnterCard Group AB om 500 mkr (0).

Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group:

	2021	2020
Utlåning till allmänheten	30 474	31 179
Totala tillgångar	38 224	38 085
Skulder till kreditinstitut	31 204	30 941
Totala skulder	31 707	31 563
Totalt eget kapital	6 517	6 522
Räntenetto	2 988	3 123
Totala intäkter	3 376	3 448
Totala kostnader	1 330	1 365
Kreditförluster	1 002	1 399
Resultat före skatt	1 044	683
Skatt	156	190
Årets resultat	888	493
Årets totalresultat	1 015	366

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

		Nominellt belopp Återstående kontraktsenlig löptid			Nominellt belopp			Positiva marknadsvärden			Negativa marknadsvärden
	Not	< 1 år	1-5 år	> 5 år	2021	2020	2021	2020	1/1 2020	2021	2020	1/1 2020
Derivat i säkringsredovisning
Ett till ett verkligt värde säkringar, ränteswappar	K29	141 732	327 295	48 309	517 336	514 849	8 156	14 953	13 013	1 675	37	534
Portfölj verkligt värde säkringar, ränteswappar	K29	135 659	350 300	9 315	495 274	457 647	1 969	137	702	853	2 412	1 331
Kassaflödessäkringar, valutabasisswappar	K29	512	3 826	3 789	8 127	8 500	41	19	190	130	256	33
Summa		277 903	681 421	61 413	1 020 737	980 996	10 166	15 109	13 905	2 658	2 705	1 898
Derivat ej i säkringsredovisning			6 059 407 10 592 527	8 293 818	24 945 752	19 302 025	174 838	126 813	102 833		170 723 143 547 113 311
Bruttobelopp			6 337 310 11 273 948	8 355 231	25 966 489	20 283 021	185 004	141 922	116 738		173 381 146 252 115 209
Kvittade belopp	K47				–4 081 964 –9 868 821 –8 027 757 –21 978 542 –16 771 805 –144 473			–89 745		–72 314 –145 275 –91 872 –74 232
Summa		2 255 346	1 405 127	327 474	3 987 947	3 511 216	40 531	52 177	44 424	28 106	54 380	40 977
Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade
Optioner		169 070	599 048	191 889	960 007	976 068	1 589	2 796	1 954	1 974	3 101	2 645
Terminer		2 726 663	980 255		3 706 918	4 419 434	859	1 058	958	881	1 074	965
Swappar		1 923 356	8 525 563	7 980 995	18 429 914	12 231 553	146 941	94 475	58 317	148 943	96 411	60 719
Valutarelaterade
Optioner		19 922	42		19 964	16 433	78	154	231	77	164	223
Terminer		921 423	14 351		935 774	828 045	13 240	9 247	7 804	7 387	20 095	12 103
Swappar		222 323	454 097	117 865	794 285	725 691	9 732	14 804	8 015	9 749	18 560	12 346
Aktierelaterade
Optioner		57 276	4 788		62 064	78 464	1 936	4 171	25 385	959	3 422	24 081
Terminer		1 691			1 691	6 919	11	26	30	14	29	29
Swappar		14 782	14 383		29 165	14 756	311	4	19	544	537	71
Kreditrelaterade
Swappar				3 069	3 069	1 207				74	94	13
Råvarurelaterade
Optioner									15			15
Terminer		2 901			2 901	3 455	141	77	105	121	60	101
Summa			6 059 407 10 592 527	8 293 818	24 945 752	19 302 025	174 838	126 813	102 833		170 723 143 547 113 311

K29 Säkringsredovisning

29.1 Säkringsredovisning till verkligt värde

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduceras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Då säkringsredovisning tillämpas för fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) används portföljsäkringar medan emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efterställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för säkringsredovisning till verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.4.4, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränteswappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och ränteswappar.

Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9

Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade ränteswappen.

Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39

Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum. Varje position i respektive tidsintervall är säkrad med ränteswappar motsvarande ett nominellt belopp som täcker en del av det totala lånebeloppet. Ett specificerat lånebelopp i varje tidsintervall är därmed identifierat som den säkrade posten. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagligen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolånen som beror på förändringar i referensräntan jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar.

	2021					2020
		Redovisat värde		Värdeförändring	Ineffektivitet		Redovisat värde		Värdeförändring	Ineffektivitet
Säkringsinstrument och effektivitet i säk ringar	Nominellt	belopp Tillgångar Skulder		som använts för att redovisa säkrings ineffektivitet	redovisad i resultaträk ningen	Nominellt	belopp Tillgångar	Skulder	som använts för att redovisa säkrings ineffektivitet	redovisad i resultaträk ningen
Ränterisk
Ränteswappar, Utlåning till allmän heten, Portföljsäkringar	495 274	1 969	853	1 711	1	457 647	137	2 412	–1 818	–27
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	456 817	7 926	1 127	5 672	57	482 092	14 321	37	12 876	–6
Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder	32 120	12	448	–431	–1	9 893	105		100	1
Ränteswappar, Efterställda skulder	28 399	218	100	44	–2	22 863	527		474	9
Summa	1 012 610	10 125	2 527	6 996		55 972 496	15 090	2 449	11 634	–24

	2021						2020
	Redovisat värde		Ackumulerat juste ringsbelopp på den säkrade posten		Värdeförändring som använts	Redovisat värde		Ackumulerat justerings belopp på den säkrade posten		Värdeförändring som använts
Säkrade poster	Tillgångar	Skulder	Till gångar	Skulder	för att redovisa säkringsineffektivitet	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder	för att redovisa säkringsineffektivitet
Portföljsäkringar
Utlåning till allmänheten	495 276					457 647
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar	–1 753		–1 753		–1 753	1 774		1 774		1 774
Ett till ett säkringar
Emitterade värdepapper		466 972		5 617	–5 617		498 227		12 900	–12 900
Seniora icke prioriterade skulder		32 114		–429	429		9 874		101	–101
Efterställda skulder		28 576		44	–44		22 966		473	–473
Summa	493 523 527 662		–1 753	5 233	–6 986	459 421	531 067	1 774	13 474	–11 700

		2021		2020 Återstående kontraktsenlig löptid
		Återstående kontraktsenlig löptid
Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Portföljsäkringar
Nominellt belopp	135 659	350 300	9 315	111 530	335 627	10 490
Genomsnittlig fast ränta (%)	0,18	0,20	0,64	0,10	0,19	0,42
Ett till ett säkringar
Nominellt belopp	141 732	327 295	48 309	96 636	377 161	41 052
Genomsnittlig fast ränta (%)	0,43	0,31	1,62	0,45	0,37	1,84

Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen

Koncernen tillämpar ändringarna av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen – fas 1. Se ytterligare information om reformen samt Swedbanks bedömningar i not K45. Ändringarna möjliggör vissa temporära lättnader i säkringsredovisningskraven i samband med reformen. Syftet är att säkringsrelationer inte ska behöva avbrytas till följd av reformen.

Nedan redovisas information, baserat på de nominella beloppen, om de relationer som anses omfattas. I december 2021 övergick de säkringsrelationer som refererade till LIBOR räntor i CHF, GBP och JPY till att referera till alternativa referensräntor och ett fåtal säkringsrelationer löstes i förtid. De migrerade säkringsrelationerna anses omfattas av ändringarna av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av referensräntereformen – Fas 2 och säkringsrelationerna fortsätter.

	2021		2020
Säkrade poster och säkringsinstrument	USD	CHF	GBP	JPY	USD
Samtliga avtal	47 475	3 242	16 300	6 758	51 321
Förfall före referensräntereformen	22 581	926	11 847	0	307961
Direkt hänförlig till referensräntereformen	24 894	2 316	4 454	6 758	20 525

1) Föregående års jämförelsetal för USD har räknats om på grund av beslutet att förlänga datumet för migrering till den 30 juni 2023.

29.2 Kassaflödessäkringar

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Valutabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valutabasisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade exponeringen.

Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade exponeringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valutaswappar med motparter med hög kreditvärdighet.
• Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valutabasisswappar.

Tabellerna nedan ger information om koncernens godkända kassaflödessäkringar. Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkringsinstrumenten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR.

Säkringsinstrument	2021	2020
Valutabasisswappar, EUR/SEK
Nominellt belopp	8 127	8 500
Redovisat värde
Tillgångar	41	19
Skulder	130	256
Säkringens effektivitet
Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet	–7	–151
Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:
emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR	7	152
Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen	1	–2
Reserv för kassaflödessäkringar
Ingående balans 1 januari	1	8
Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat	145	–358
Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster	–143	349
Övrigt totalresultat före skatt	2	–9
Skatt	–1	2
Utgående balans 31 december	2	1

	2021 Återstående kontraktsenlig löptid			2020 Återstående kontraktsenlig löptid
Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument
Valutarisk	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Nominellt belopp	512	3 826	3 789	405	2 877	5 218
Genomsnittlig valutakurs	9,77	10,34	10,21	10,12	10,22	10,25

29.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för nettoinvesteringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverksamheten.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat istället för i resultaträkningen.

Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitterade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovisade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som uppkommit till följd av ändrade valutakurser. Säkringsförhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna.

Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

	2021				2020
Säkringsinstrument och säkringseffektivitet	Redovisat värde, Skulder	Värdeför ändring som använts för att redovisa säkringsin effektivitet	Värdeföränd ring redovisad i Övrigt totalre sultat före skatt	Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverk samheter efter skatt	Redovisat värde, Skulder	Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverk samheter efter skatt	Värdeföränd ring redovisad i Övrigt totalre sultat före skatt	Säkring av net toinvesteringar i utlandsverk samheter efter skatt
Valutarisk
Emitterade värdepapper i EUR	37 455	–661	–661	–3 352	34 189	1 425	1 425	–2 827
Emitterade värdepapper i USD						6	6
Emitterade värdepapper i NOK	760	–68	–68	104	979	92	92	158
Summa	38 214	–729	–729	–3 248	35 168	1 523	1 523	–2 669

	2021	2020
Säkrade poster	Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet	Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet
Nettoinvesteringar i EUR	661	–1 425
Nettoinvesteringar i USD		–6
Nettoinvesteringar i NOK	68	–92
Summa	729	–1 523

K30 Immateriella anläggningstillgångar

	Obestämbar period		Bestämbar period
2021	Goodwill	Varumärke	Kundbas	Internt utvecklad programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	15 488	158	1 878	6 593	1 432	25 549
Nyanskaffningar genom intern utveckling				1 423		1 423
Nyanskaffningar via separata förvärv					88	88
Avyttringar och utrangeringar					–50	–50
Valutakursdifferenser	212	1	15	10	4	242
Anskaffningsvärde vid årets utgång	15 700	159	1 893	8 026	1 474	27 252
Avskrivningar vid årets ingång			–1 348	–1 562	–1 062	–3 972
Årets avskrivningar			–42	–366	–90	–498
Avyttringar och utrangeringar					45	45
Valutakursdifferenser			–15	–10	–4	–29
Avskrivningar vid årets utgång			–1 405	–1 938	–1 111	–4 454
Nedskrivningar vid årets ingång	–2 161	–66	–237	–712	–40	–3 216
Årets nedskrivningar				–56		–56
Valutakursdifferenser	–38					–38
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 199	–66	–237	–768	–40	–3 310
Redovisat värde	13 501	93	251	5 320	323	19 488

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjande period för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. Under året gjordes en nedskrivning om 56 mkr avseende aktiverade kostnader för internt utvecklad programvara. Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar.

	Obestämbar period		Bestämbar period
2020	Goodwill	Varumärke	Kundbas	Internt utvecklad programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	15 950	160	1 911	5 288	1 422	24 731
Nyanskaffningar genom intern utveckling				1 309		1 309
Nyanskaffningar via separata förvärv					64	64
Avyttringar och utrangeringar					–45	–45
Valutakursdifferenser	–462	–2	–33	–4	–9	–510
Anskaffningsvärde vid årets utgång	15 488	158	1 878	6 593	1 432	25 549
Avskrivningar vid årets ingång			–1 338	–1 226	–1 007	–3 571
Årets avskrivningar			–41	–338	–93	–472
Avyttringar och utrangeringar					30	30
Valutakursdifferenser			31	2	8	41
Avskrivningar vid årets utgång			–1 348	–1 562	–1 062	–3 972
Nedskrivningar vid årets ingång	–2 241	–66	–237	–712	–40	–3 296
Årets nedskrivningar
Valutakursdifferenser	80					80
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 161	–66	–237	–712	–40	–3 216
Redovisat värde	13 327	92	293	4 319	330	18 361

		Redovisat värde
Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	Anskaffningsår	2021	2020	1/1/2020
Goodwill
Swedbank Robur AB	1995	328	328	328
Föreningsbanken AB	1997	1 342	1 342	1 342
Swedbank Försäkring AB	1998	651	651	651
Kontoret i Bergsjö	1998	13	13	13
FSB Bolåndirekt Bank AB	2002	159	159	159
Söderhamns Sparbank AB	2007	24	24	24
PayEx AB	2017	425	429	429
Sverige		2 942	2 946	2 946
varav bankverksamhet		1 538	1 538	1 538
varav övrigt		1 404	1 408	1 408
Swedbank AS	1999	1 238	1 218	1 263
Swedbank AS	2000	13	12	13
Swedbank AS	2001	146	143	149
Swedbank AS	2005	8 981	8 827	9 157
Baltikum		10 378	10 200	10 582
varav allokerat till:
bankverksamhet i Estland		4 344	4 269	4 429
bankverksamhet i Lettland		2 236	2 198	2 280
bankverksamhet i Litauen		3 798	3 733	3 873
First Securities ASA	2005	181	181	181
Norge		181	181	181
Summa		13 501	13 327	13 709

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (15) är rimlig lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott

beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfaktorn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sammansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i tabellen på nästa sida.

	Årlig genomsnittlig REA tillväxt %		Årlig REA tillväxt %		Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt %
	2021	2020	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Kassagenererande enhet	2022–2024	2021–2023	2025–2048	2024–2048	2025–2048	2024–2048	2049–	2049–
Bankverksamhet
Estland	6,4	1,6	3,2–2,8	3,1–2,8	3,0	3,0	3,0	3,0
Lettland	13,1	7,0	4,4–1,9	3,5–2,2	2,6	2,9	3,0	3,0
Litauen	9,2	6,4	3,4–1,8	4,0–2,6	2,8	3,6	3,0	3,0
Sverige	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0

	Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor %			Årlig genomsnittlig Årlig diskonteringsfaktor % diskonteringsfaktor %		Årlig diskonteringsfaktor %
	2021	2020	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Kassagenererande enhet	2022–2024	2021–2023	2025–2048	2024–2048	2025–2048	2024–2048	2049–	2049–
Bankverksamhet
Estland	8,9	9,4	8,9	9,4–9,0	8,9	9,2	8,9	9,0
Lettland	9,4	9,9	9,4–9,0	9,9–9,0	9,2	9,5	9,0	9,0
Litauen	9,1	9,9	9,1–9,0	9,9–9,0	9,0	9,5	9,0	9,0
Sverige	4,3	5,3	4,3	5,3	4,3	5,3	4,3	5,3

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

		Nettotillgång inklusive Nyttjandevärde, goodwill, redovisat värde, mkr mkr		Sänkning av antagande om tillväxt med 1 procentenhet		Höjning av diskonteringsfaktor med 1 procentenhet
Kassagenererande enhet	2021	2020	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Bankverksamhet
Estland	22 174	21 739	34 624	31 732	–1 677	–1 210	–3 378	–2 645
Lettland	11 442	11 018	13 935	12 487	–587	–464	–1 098	–928
Litauen	14 354	13 405	19 049	16 138	–1 445	–729	–2 201	–1 467
Sverige1	66 478	68 626	122 803	93 376	–18 087	–7 299	–27 044	–14 229

1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet.

Känslighetsanalys

Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte uppkomma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassagenererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av tillväxtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Bankverksamhet i baltiska länder

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 378 mkr (10 200). Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningsprövningen för 2021 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats, vilket inneburit att initiala tillväxtantaganden efter planeringsperioden reducerats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån

respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en linjär reduktion av årlig tillväxt under perioden mellan år 2025 till år 2049 från 4 procent ner till 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Initial diskonteringsfaktor för motsvarande period inkluderar landspecifik riskpremie som därefter konvergerar linjärt emot 5 procent som anses vara relevant för en mogen marknad. Riskpremierna härleds från externa källor. Diskonteringsräntan före skatt för perioden 2022–2024 uppgick till cirka 12 procent (12).

Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 1 585 mkr (1 589). Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassagenererande enheter har antagits vara 3 procent (3) och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 4 procent (5), eller 5 procent (7) före skatt

K31 Materiella tillgångar

	Omsättningstillgångar		Anläggningstillgångar
2021	Fastigheter värderade som varulager	Inventarier	Rörelse fastigheter	Nyttjanderätter för hyrda lokaler	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	79	2 975	1 345	4 820	260	9 479
Nyanskaffningar	3	241	7	389	264	904
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	–47	–191	–27	–113	–31	–409
Bedömningar och modifieringar				352	52	404
Valutakursdifferenser	1	11	21	14		47
Anskaffningsvärde vid årets utgång	36	3 036	1 346	5 462	545	10 425
Avskrivningar vid årets ingång		–2 213	–487	–1 231	–102	–4 033
Årets avskrivningar		–299	–36	–705	–93	–1 133
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar		161	14	105	11	291
Valutakursdifferenser		–6	–8	–2		–16
Avskrivningar vid årets utgång		–2 357	–517	–1 833	–184	–4 891
Nedskrivningar vid årets ingång	–25					–25
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	14					14
Nedskrivningar vid årets utgång	–11					–11
Redovisat värde1	25	679	829	3 629	361	5 523

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår Nyttjanderätter om 207 mkr (72).

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan tre och tio år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2021. Någon indikation för nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelsefastigheters enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll.

Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingperioderna, vilka uppgick till mellan 1 och 12 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsättningar.

	Omsättningstillgångar				Anläggningstillgångar
2020	Fastigheter värderade som varulager	Inventarier	Rörelse fastigheter	Nyttjanderätter för hyrda lokaler	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	116	3 002	1 419	4 316	106	8 959
Nyanskaffningar	38	332	8	325	177	880
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	–70	–334	–35	–157	–5	–601
Bedömningar och modifieringar				358	–18	340
Valutakursdifferenser	–5	–25	–47	–22		–99
Anskaffningsvärde vid årets utgång	79	2 975	1 345	4 820	260	9 479
Avskrivningar vid årets ingång		–2 147	–496	–653	–45	–3 341
Årets avskrivningar		–322	–38	–690	–58	–1 108
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar		242	29	102	1	374
Valutakursdifferenser		14	18	10		42
Avskrivningar vid årets utgång		–2 213	–487	–1 231	–102	–4 033
Nedskrivningar vid årets ingång	–43		–3			–46
Årets nedskrivningar			–2			–2
Försäljningar, avyttringar och utrangeringar	16		5			21
Valutakursdifferenser	2					2
Nedskrivningar vid årets utgång	–25					–25
Redovisat värde1	54	762	858	3 589	158	5 421

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår Nyttjanderätter om 72 mkr (61).

K32 Övriga tillgångar

	2021	2020	1/1/2020
Fondlikvidfordringar	4 891	8 760	6 580
Övriga finansiella tillgångar	4 275	7 691	2 224
Summa finansiella tillgångar	9 166	16 451	8 804
Övertagen egendom för skyddande
av fordran	28	32	55
Summa	9 194	16 483	8 859

K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2021	2020	1/1/2020
Förutbetalda kostnader	1 475	1 369	2 457
Ännu ej fakturerade fordringar	495	548	568
Summa	1 970	1 917	3 025

K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

	2021	2020	1/1/2020
Fondförsäkringssparande	309 289	234 395	206 981
Livförsäkringssparande	20 378	18 834	18 811
Summa	329 667	253 229	225 792

K37 Emitterade värdepapper

	2021	2020	1/1/2020
Certifikat	165 067	127 209	128 772
Säkerställda obligationer	436 989	471 491	589 627
Seniora icke säkerställda obligationer	129 809	128 437	128 445
Strukturerade privatobligationer	4 052	5 677	8 910
Summa	735 917	732 814	855 754

K34 Skulder till kreditinstitut

	2021	2020	1/1/2020
Sveriges riksbank	22	49 941
Svenska banker	35 847	32 180	21 573
Övriga svenska kreditinstitut	5 242	6 938	4 892
Utländska centralbanker	28 149	29 774	6 306
Utländska banker	22 507	27 930	36 305
Utländska kreditinstitut	231	257	606
Återköpsavtal, svenska kreditinstitut	814	1 419	4
Återköpsavtal, utländska kreditinstitut	0	1 874
Summa	92 812	150 313	69 686

K35 In- och upplåning från allmänheten

	2021	2020	1/1/2020
Svensk allmänhet	909 656	831 048	698 948
Utländsk allmänhet	350 971	300 299	254 718
Summa inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden	1 260 627	1 131 347	953 666
Återköpsavtal	5 088	16 824	18
Återköpsavtal, Riksgälden	0	0	1
Riksgälden	68	69	328
Summa	1 265 783	1 148 240	954 013

K38 Korta positioner värdepapper

	2021	2020	1/1/2020
Aktier	249	561	247
Räntebärande värdepapper	28 364	22 739	34 097
Summa	28 613	23 300	34 345
varav egna emitterade aktier	121	155	24

K39 Pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kostnad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgöringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod.

Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp.

Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Koncernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 74 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsättning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat.

Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 253 mkr (235). Pensionsförpliktelserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. Under 2020 bytte cirka 180 st anställda som omfattades av den förmånsbestämda pensionsplanen ITP till den avgiftsbestämda planen inom BTP avseende framtida intjäning. Bytet innebar en regleringsvinst om 4 mkr.

För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensionsstiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen.

Belopp redovisade i balansräkningen för
förmånsbestämda pensionsförpliktelser	2021	2020	1/1/2020
Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt	26 438	26 824	29 316
Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt	253	235	308
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–24 890	–23 394	–20 826
Avsättningar för pensioner	1 801	3 665	8 798
Förändringar av pensionsförpliktelser,
inklusive löneskatt	2021	2020
Ingående förpliktelser	27 059	29 624
Tjänstgöringskostnad och löneskatt	701	817
Räntekostnad på pensionsförpliktelser	375	425
Pensionsutbetalningar	–802	–801
Löneskatteutbetalningar	–181	–169
Omvärdering	–461	–2 792
Regleringar		–45
Utgående förpliktelser	26 691	27 059
	2021	2020	2021
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt			Antal
Aktiva	9 824	10 688	4 081
Vilande	5 886	5 750	10 441
Pensionärer	10 981	10 621	13 076
Summa	26 691	27 059	27 598
Intjänade	24 223	23 596
Ej intjänade	2 468	3 463
Summa	26 691	27 059
varav belopp som är hänförliga till framtida
löneökningar	2 685	3 008
Förändringar av förvaltningstillgångar	2021	2020
Ingående verkligt värde	23 394	20 826
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar	330	303
Pensionspremier och avsättningar till stiftelser	743	691
Pensionsutbetalningar	–801	–800
Omvärdering	1 225	2 374
Utgående verkligt värde	24 890	23 394

Förvaltningstillgångarnas verkliga värden	2021	varav noterat pris på aktiv marknad	2020	varav noterat pris på aktiv marknad
Likvida medel	149		461
Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner	375	375	390	390
Derivat	–33		59
Investeringsfonder, räntor	11 242	11 242	10 923	10 923
Investeringsfonder, aktier	8 045	8 045	7 374	7 374
Investeringsfonder, övrigt	5 112	1 958	4 187	2 006
Summa	24 890	21 619	23 394	20 693

	Odiskonterade kassaflöden
	2021				2020
Löptidsöversikt	≤ 1 år		>1–5 år >5–10 år	> 10 år	Utan löp tid/dis konte ringsef fekt	Totalt	≤ 1 år	>1–5 år >5–10 år		> 10 år	Utan löptid/ diskon terings effekt	Totalt
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt	860	3 491	4 707		31 758 –14 125	26 691	851	3 410	4 421		27 268 –8 892	27 059
Förvaltningstillgångar	288	196	39		24 367	24 890	633	153	65		22 543	23 394
Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser	680						742

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	2021	2020
Tjänstgöringskostnad och löneskatt	701	817
Räntekostnad på pensionsförpliktelser	375	425
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar	–330	–303
Regleringar		–4
Pensionskostnad förmånsbestämda planer	746	936
Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner
och löneskatt	747	644
Summa	1 493	1 579
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i övrigt totalresultat	2021	2020
Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster	310	165
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade finansiella antaganden	152	2 627
Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt
på förvaltningstillgångar	1 225	2 374
Summa	1 686	5 166
Aktuariella antaganden, procent	2021	2020
Finansiella
Diskonteringsränta 1 januari	1,41	1,46
Diskonteringsränta 31 december	2,10	1,41
Framtida årliga löneökningar 1 januari	3,01	3,76
Framtida årliga löneökningar 31 december	3,51	3,01
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari	1,51	1,98
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december	2,30	1,51
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari	3,17	3,73
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp
31 december	4,04	3,17
Demografiska
Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång	50,00	50,00
Framtida årlig personalomsättning	3,50	3,50
Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år	22	22
Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år	24	24
Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser	2021	2020
Finansiella
Förändring av diskonteringsränta - 25 bps	1 263	1 301
Förändring av löneökningsantagande +25 bps	502	564
Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps	1 230	1 196
Förändring av inkomstbasbelopp -25 bps	229	250
Demografiska
Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare pensionsavgång maximalt	604	723
Förändring av personalomsättning -25 bps	31	57
Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och
kvinna +2 år	2 121	2 091

När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser att svenska obligationer som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obligationer varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 21 år (21). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 1 263 mkr (1 301) och en ökning av pensionskostnaden med 52 mkr (46). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån noterade priser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbasbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräkningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

K40 Försäkringsavsättningar

	Livförsäkring				Skadeförsäkring		Totalt
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Ingående balans	1 406	1 416	1 469	453	478	428	1 859	1 894	1 897
Avsättningar	798	701	611	704	625	648	1 502	1 326	1 259
Utbetalningar	–794	–684	–677	–617	–633	–604	–1 411	–1 317	–1 281
Valutakursdifferenser	11	–27	13	9	–17	6	20	–44	19
Utgående balans	1 421	1 406	1 416	549	453	478	1 970	1 859	1 894

Avsättningar för försäkringsavtal

Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

K41 Övriga skulder och avsättningar K42 Upplupna kostnader och

	2021	2020	1/1/2020
Fondlikvidskulder	4 463	5 047	2 328
Leasingskulder	3 759	3 611	3 659
Övriga finansiella skulder	19 994	21 072	22 128
Reserveringar för finansiella garan
tier och lånelöften	644	806	582
Summa finansiella skulder	28 860	30 536	28 697
Omstruktureringsreserv	1	5	26
Övriga avsättningar	72	69	86
Summa	28 933	30 610	28 807

Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i not K3.2.6. I not K3.2.8 redovisas förändringen av leasingskulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31 Materiella tillgångar.

Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till 3 595 mkr (3 665). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 769 mkr (1 071). Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administrationskostnader.

förutbetalda intäkter

	2021	2020	1/1/2020
Upplupna kostnader	3 169	2 842	3 742
Avtalsskulder	1 644	1 196	641
Summa	4 813	4 038	4 383

	2021	2020	1/1/2020
Förlagslån	14 980	14 900	15 453
Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott	13 624	8 534	16 481
Summa	28 604	23 434	31 934

Tidsbundna förlagslån

		Första möjliga
Emissionsår	Löptid	datum för inlösen	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat värde	Kupongränta, %
2017	2027	2022-11-22	EUR	650	6 689	1,00%
2018	2033	2028-03-28	JPY	5 000	398	0,90%
2018	2028	2023-04-12	JPY	8 000	630	0,75%
2018	2028	2023-05-08	SEK	1 200	1 219	0,00%
2018	2028	2023-06-29	JPY	11 000	864	0,95%
2018	2028	2023-09-18	EUR	500	5 180	0,00%
Summa					14 980

Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent.

Emissionsår	Löptid	Första möjliga datum för inlösen	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat värde	Kupongränta, %
2016	Evigt	2022-03-171	USD	500	4 607	6,00%
2019	Evigt	2024-09-172	USD	500	4 587	5,63%
2021	Evigt	2029-09-173	USD	500	4 430	4,00%
Summa					13 624

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

K44 Eget kapital

Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens eget kapital enligt IFRS framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen.

	2021	2020	1/1/2020
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier	24 904	24 904	24 904
Reservfond	10 399	9 627	9 665
Kapitalandelsfond	5 376	4 995	4 410
Fond för utvecklingsutgifter	4 224	3 430	2 660
Övriga fonder	19 936	17 478	18 154
Summa	64 839	60 434	59 793
Fritt eget kapital
Valutaomräkning av utlandsverksamheter	2 046	1 686	2 399
Kassaflödessäkringar	2	1	8
Valutabasisspreadar	–57	–62	–33
Egen kreditrisk	0	–18	–5
Överkursfond	13 206	13 206	13 206
Balanserad vinst	81 634	79 921	63 240
Summa	96 831	94 734	78 815
Minoritetskapital	26	25	25
Summa eget kapital	161 696	155 193	138 633

Stamaktier
Antal	2021	2020	1/1/2020
Beslutade, emitterade och fullt betalda	1 132 005 722	1 132 005 722	1 132 005 722
Egna aktier	–10 570 929	–12 013 947	–13 701 333
Utestående	1 121 434 793	1 119 991 775	1 118 304 389
Ingående balans	1 119 991 775	1 118 304 389	1 116 674 361
Överlåtna aktier till anställda avseende
aktierelaterade ersättningar	1 443 018	1 687 386	1 630 028
Utgående balans	1 121 434 793	1 119 991 775	1 118 304 389

Kvotvärde per aktie är 22 kronor.

Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning.

K45 Värderingskategorier för finansiella instrument

Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori.

	2021
	Verkligt värde via resultaträkningen
	Upplupet	Obligatorisk
Finansiella tillgångar	anskaffnings värde	Innehas för handel	Övrigt	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	360 153					360 153	360 153
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	128 523	25 314	9 753	35 067		163 590	163 600
Utlåning till kreditinstitut	38 121	1 383		1 383		39 504	39 504
Utlåning till allmänheten1	1 678 446	24 561	199	24 760		1 703 206	1 703 553
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar	–1 753					–1 753	–1 753
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		29 584	28 509	58 093		58 093	58 093
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken			328 512	328 512		328 512	328 512
Aktier och andelar		12 067	1 349	13 416		13 416	13 416
Derivat		30 970		30 970	9 561	40 531	40 531
Övriga finansiella tillgångar (K32)	9 166					9 166	9 166
Summa	2 212 656	123 879	368 322	492 201	9 561	2 714 418	2 714 775

		Verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Identifierade	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut	91 998	814		814		92 812	92 812
In- och upplåning från allmänheten	1 260 695	5 088		5 088		1 265 783	1 265 779
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken			329 667	329 667		329 667	329 667
Emitterade värdepapper2	731 727	4 053	137	4 190		735 917	740 327
Korta positioner värdepapper		28 613		28 613		28 613	28 613
Derivat		26 401		26 401	1 705	28 106	28 106
Seniora icke prioriterade skulder	37 832					37 832	38 492
Efterställda skulder	28 604					28 604	29 026
Övriga finansiella skulder (K41)	28 860					28 860	28 860
Summa	2 179 716	64 969	329 804	394 773	1 705	2 576 194	2 581 682

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 102 mkr.

	2020
			Verkligt värde via resultaträkningen
	Upplupet	Obligatorisk
Finansiella tillgångar	anskaffnings värde	Innehas för handel	Övrigt	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	293 811					293 811	293 811
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	114 923	15 201	7 067	22 268		137 191	137 206
Utlåning till kreditinstitut	46 372	1 582		1 582		47 954	47 954
Utlåning till allmänheten1	1 640 938	39 948	101	40 049		1 680 987	1 684 884
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar	1 774					1 774	1 774
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	35	34 371	25 569	59 940		59 975	59 976
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken			252 411	252 411		252 411	252 411
Aktier och andelar		15 948	1 267	17 215		17 215	17 215
Derivat		38 583		38 583	13 594	52 177	52 177
Övriga finansiella tillgångar (K32)	16 451					16 451	16 451
Summa	2 114 304	145 633	286 415	432 048	13 594	2 559 946	2 563 859

	Verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Identifierade	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut	147 019	3 294		3 294		150 313	150 313
In- och upplåning från allmänheten	1 131 416	16 824		16 824		1 148 240	1 148 231
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken			253 229	253 229		253 229	253 229
Emitterade värdepapper2	726 047	5 677	1 090	6 767		732 814	738 196
Korta positioner värdepapper		23 300		23 300		23 300	23 300
Derivat		51 675		51 675	2 705	54 380	54 380
Seniora icke prioriterade skulder	10 359					10 359	10 545
Efterställda skulder	23 434					23 434	23 688
Övriga finansiella skulder (K41)	30 536					30 536	30 536
Summa	2 068 811	100 770	254 319	355 089	2 705	2 426 605	2 432 418

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 027 mkr.

Referensräntereformen

Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande interbankräntor (IBOR) till alternativa referensräntor (ARR). Interbankräntor används idag som referensräntor i ett stort antal finansiella instrument och är därför av stor vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låne-, spar-, investerings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säkerställa en smidig övergång driver Swedbank ett koncerngemensamt initiativ vars uppgift är att säkerställa att koncernen kan utfärda, handla och referera till produkter baserade på alternativa referensräntor samt att befintliga kontrakt kan skifta referensränta från IBOR till alternativ referensränta.

Libor-räntorna (GBP, USD, CHF, EUR, JPY) upphörde per 31 december 2021 (med undantag för 1m, 3m, 6m och 12m USD Libor som kommer att upphöra i juni 2023). EONIA upphörde den 3 januari 2022.

Euribor (EUR), Stibor (SEK), Nibor (NOK) och Cibor (DKK) har genomgått en reformering för att leva upp till Benchmarkförordningens krav. Euribor och Cibor blev godkända 2019 och Nibor 2020. Stibor administratör The Swedish Financial Benchmark Facility (SFBF) ansökte om auktorisation i slutet av 2021 och förväntningen är att denna ansökan kommer att godkännas av Finansinspektionen under 2022. De ovannämnda interbankräntorna förväntas fortsätta att publiceras under överskådlig framtid. Om det sker en förflyttning av likviditeten från IBOR till ARR eller om relevant myndighet meddelar att någon av interbankräntorna kommer att upphöra, så kommer koncernen att agera efter de nya förutsättningarna.

För att hantera övergången för de referensräntor som upphör har Swedbank anslutit sig till ISDA 2020 Benchmark Supplement Protocol gällande derivatexponeringar. Koncernens bilaterala derivatexponeringar, där motparterna inte anslutit sig till ISDA 2020 Benchmark Supplement Protocol, är obetydliga både till antalet och exponering och koncernen har säkerställt en frivillig övergång till alternativa referensräntor före det datum då räntorna upphör. Dessutom har Swedbank uppdaterat sina emissionsprogram för obligationer med korrekt fallbackskrivning för de referensräntor som förväntas upphöra.

Under 2021 har koncernen utvecklat nya produkter med alternativa referensräntor som ersätter de produkter som refererar till någon löptid av GBP Libor, EUR Libor, CHF Libor och JPY Libor, EONIA samt de produkter som refererar till USD Libor med löptid 1 vecka eller 2 månader. Swedbank har även migrerat befintliga instrument med referens till dessa interbankräntor till alternativa referensräntor.

I tabellen nedan presenteras nominella belopp avseende finansiella tillgångar, finansiella skulder och derivat som påverkas av referensräntereformen och som ännu inte har övergått till en alternativ referensränta. Derivat där både betal- och erhållabenet är en exponering enligt referensräntereformen, till exempel för valutabasisswappar, redovisas det nominella beloppet för båda benen.

	2021
	EUR Libor1	GBP Libor1	USD Libor	Övriga2	Summa
Finansiella tillgångar
Utlåning till kreditinstitut		47	1 878	13	1 939
Utlåning till allmänheten	1 984	1 959	19 585	79	23 607
Summa	1 984	2 007	21 463	93	25 546
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut			32		32
Emitterade värdepapper			20 955		20 955
Summa			20 988		20 988
Derivat			1 367 171		1 367 171

1) De återstående EUR Libor och GBP Libor-lånen förväntas migreras till alternativa referensräntor under första halvåret 2022. Till dess att kontrakten är uppdaterade kommer EUR Libor-lånen att referera till den sista tillgängliga publicerade räntan enligt avtalsvillkoren och GBP Libor-lånen att använda syntetisk GBP Libor. 2) Övriga inkluderar CHF Libor och JPY Libor.

K46 Verkligt värde för finansiella instrument

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad
• Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad
• Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden

För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mitt pris som grund för att fastställa verklig värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad.

Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTCderivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter, sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita parametrar.

Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av varje kvartal. Under åren 2021 och 2020 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

	2021				2020
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	27 580	7 487		35 067	18 968	3 300		22 268
Utlåning till kreditinstitut		1 383		1 383		1 582		1 582
Utlåning till allmänheten		24 746	14	24 760		40 049		40 049
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	29 272	28 821		58 093	22 676	37 264		59 940
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	328 512			328 512	252 411			252 411
Aktier och andelar	12 139		1 277	13 416	16 088		1 127	17 215
Derivat	162	40 369		40 531	85	52 092		52 177
Summa	397 665	102 806	1 291	501 762	310 228	134 287	1 127	445 642
Skulder
Skulder till kreditinstitut		814		814		3 294		3 294
In- och upplåning från allmänheten		5 088		5 088		16 824		16 824
Emitterade värdepapper		4 190		4 190		6 767		6 767
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		329 667		329 667		253 229		253 229
Derivat	123	27 983		28 106	69	54 311		54 380
Korta positioner värdepapper	25 738	2 875		28 613	22 307	993		23 300
Summa	25 861	370 617		396 478	22 376	335 418		357 794

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.

Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet.

Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation. Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balansräkningen.

Förändringar inom nivå 3	2021			2020
		Tillgångar		Tillgångar
	Eget kapital instrument	Lån	Summa	Eget kapital instrument	Summa
Ingående balans	1 127		1 127	1 854	1 854
Köp	13	5	18	9	9
Erhållna aktier	21		21
Försäljning av tillgångar/erhållna utdelningar	–88		–88	–2	–2
Konvertering till VISA Inc A-aktier				–819	–819
Utgivet		8	8
Vinster eller förluster	204	1	205	85	85
varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen	135	1	136	–84	–84
Utgående balans	1 277	14	1 291	1 127	1 127

De onoterade aktierna i nivå 3 avser strategiska aktieinnehav. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per årsskiftet till 675 mkr (602). Dessa aktier är föremål för försäljningsrestriktioner under en period på upp till 7 år och kan också under vissa förutsättningar behöva återlämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Under september 2020 konverterade Visa Inc. hälften av de utestående Visa Inc. C aktierna till noterade Visa Inc. A aktier.

Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på att de interna antaganderna har fått ändrad betydelse för värderingen. Under året förekom det inte några överföringar av finansiella instrument till eller från nivå 3.

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

	2021				2020
	Redovisat		Verkligt värde		Redovisat	Verkligt värde
	värde	Nivå 1	Nivå 2	Totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	128 523	86	128 447	128 533	114 923	196	114 742	114 938
Utlåning till kreditinstitut	38 121		38 121	38 121	46 372		46 372	46 372
Utlåning till allmänheten	1 678 446		1 678 794	1 678 794	1 640 938		1 644 835	1 644 835
Obligationer och andra räntebärande värdepapper					36	37		37
Summa	1 845 091	86	1 845 362	1 845 448	1 802 269	233	1 805 949	1 806 182
Skulder
Skulder till kreditinstitut	91 998		91 998	91 998	147 019		147 019	147 019
In- och upplåning från allmänheten	1 260 695		1 260 691	1 260 691	1 131 416		1 131 407	1 131 407
Emitterade värdepapper	731 727	310 473	425 665	736 138	726 047	307 901	423 529	731 430
Seniora icke prioriterade skulder	37 832		38 493	38 493	10 359		10 545	10 545
Efterställda skulder	28 604		29 026	29 026	23 434		23 688	23 688
Summa	2 150 857	310 473	1 845 873	2 156 346	2 038 275	307 901	1 736 188	2 044 089

K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerat för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 1 447 mkr (3 934) vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 2 249 mkr (6 061) vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för omvända återköpsavtal ingår kvittade fondlikvidskulder om 3 021 mkr (-) vilka härrör från balansräkningsposten Övriga skulder. I det kvittade beloppet för återköpsavtal ingår kvittade fondlikvidfordringar om 28 mkr (-) vilka härrör från balansräkningspostens Övriga tillgångar.

Tillgångar		2021			2020
	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa
Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	1 099			1 099	2 368			2 368
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal	39 433	25 944		65 377	49 809	41 529	14	91 352
Redovisat värde i balansräkningen	40 531	25 944		66 475	52 177	41 529	14	93 720
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp	183 906	88 507		272 413	139 554	84 795	14	224 363
Kvittade belopp	–144 473	–62 563		–207 036 –89 745		–43 265		–133 010
Redovisat värde i balansräkningen	39 433	25 944		65 377	49 809	41 529	14	91 352
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	15 332	3 960		19 292	18 088	1 600		19 688
Finansiella instrument, säkerheter	1 566	21 953		23 519	10	39 925	14	39 949
Kontanter, säkerheter	13 850	0		13 850	15 274	4		15 278
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	30 748	25 913		56 661	33 372	41 529	14	74 915
Nettobelopp	8 685	31		8 716	16 438			16 438

Skulder	2021			2020
	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa	Derivat	Återköpsavtal	Utlånade värdepapper	Summa
Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	480			480	2 234			2 234
Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal	27 625	5 902	28	33 555	52 146	20 118	54	72 318
Redovisat värde i balansräkningen	28 106	5 902	28	34 036	54 380	20 118	54	74 552
Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp	172 900	65 472	28	238 400	144 018	63 383	54	207 455
Kvittade belopp	–145 275	–59 570		–204 845 –91 872		–43 265		–135 137
Redovisat värde i balansräkningen	27 625	5 902	28	33 555	52 146	20 118	54	72 318
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal	15 332	3 932		19 264	18 088	1 600		19 688
Finansiella instrument, säkerheter	7 492	1 949	28	9 469	5 741	18 518	54	24 313
Kontanter, säkerheter	4 801			4 801	15 551			15 551
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	27 625	5 881	28	33 534	39 380	20 118	54	59 552
Nettobelopp	1	21		22	12 766			12 766

K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

	2021	2020
Periodiserade uppläggningsavgifter	–764	–647
Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar	–2 266	–210
Realisationsresultat vid försäljning av dotter och intresseföretag	0	–3
Outdelad kapitalandel intresseföretag	–976	–582
Av- och nedskrivningar på materiella anläggnings tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt	1 133	1 108
Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	554	472
Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar	395	4 509
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–54	1 108
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–1 078	–5 478
Aktierelaterad ersättning	195	178
Övrigt	–2	–8
Summa	–2 863	447

K49 Kassaflödesanalys, händelser under året

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt, Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 30 810 mkr (33 244) samt ränteutbetalningar med 4 068 mkr (5 042). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter- och intresseföretag.

2021

Tillskott till joint ventures P27 Nordic Payments Platform AB om 25 mkr och Invidem AB med 25 mkr lämnades. Ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding AB om 1 mkr förvärvades.

Aktier i Hemnet Group AB avyttrades och Swedbank erhöll en försäljningslikvid om 110 mkr vilka redovisas under Försäljning/förfall andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar i kassaflödesanalysen.

2020

Tillskott till joint ventures Invidem AB med 23 mkr och till P27 Nordic Payments Platform AB med 31 mkr lämnades.

Visa Inc. A-aktier avyttrades och Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 794 mkr vilka redovisas under Försäljning/förfall andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar i kassaflödesanalysen.

Aktieinnehavet i det finska kreditinformationsföretaget Enento Group avyttrades och Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 570 mkr vilka redovisas under Försäljning/förfall andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar i kassaflödesanalysen.

Innehavet i intresseföretaget Svensk Mäklarstatistik AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 5 mkr och den redovisade vinsten uppgick till 3 mkr. Swedbank erhöll 71 mkr som slutlig likvidreglering för avyttringen av intresseföretaget Hemnet AB som skedde 2017.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likviditet.

Vad koncernen anser vara likviditet samt koncernens riskhantering av likviditetsrisker beskrivs i not K3.2.

K50 Utbetald och föreslagen utdelning

	2021		2020
Stamaktier	Kr per aktie	Summa Kr per aktie		Summa
Utbetald utdelning, 22 februari	4,35	4 871
Utbetald utdelning, 1 april	2,90	3 252
Utbetald utdelning, 4 november	7,30	8 187
Summa	14,55	16 310
Föreslagen utdelning till extra stämma 15 februari 2021			4,35	4 871
Föreslagen utdelning till årsstämma	11,25	12 632	2,90	3 252
Föreslagen utdelning till extra stämma 28 oktober 2021			7,30	8 187
Summa	11,25	12 632	14,55	16 310

Styrelsen föreslår att en utdelning på 11,25 kr (14,55) per stamaktie ges 2022 för räkenskapsåret 2021, vilket motsvar 12 632 mkr (16 310). För mer information, se moderbolaget not M43.

K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda säkerheter

För egna skulder ställda	2021	2020	1/1/2020
Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank	348	50 725	10 000
Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker	14 981	12 401	5 356
Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal	2 360	10 986	8 687
Statspapper och obligationer för inlåning från allmänheten, återköpsavtal	32 957	17 515	15 680
Lånefordringar till förmån för säkerställda obligationer1	473 539	561 209	578 758
Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringssparare	328 512	247 632	220 589
Kontanter	5 109	18 464	9 002
Summa	857 807	918 932	848 072

1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhetsmassan som utnyttjas vid var tidpunkt.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 856 675 mkr (813 125).

Övriga ställda säkerheter	2021	2020	1/1/2020
Aktier	449	447	84
Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden	7 597	6 256	3 475
Kontanter	482	463	436
Summa	8 529	7 166	3 995

Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella tillgångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, centrala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Transaktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter.

Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av lånefordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas på annat sätt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp	2021	2020	1/1/2020
Kreditgarantier	2 868	5 121	6 263
Övriga fullgörandegarantier	46 031	41 676	41 767
Accepterade och endosserade växlar	1 073	828	1 200
Beviljade ej disponerade remburser	3 697	3 071	2 778
Övriga eventualförpliktelser	157	172	27
Summa	53 825	50 868	52 035
Åtaganden
Nominella belopp	2021	2020	1/1/2020
Beviljade ej utnyttjade krediter2	204 812	259 683	223 108
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter	64 172	66 492	64 305
Summa	268 984	326 175	287 413
Reservering för förväntade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden	-644	-806	-582

2) Under 2021 har det gjorts en förändring av vilka engagemang som ingår i posten beviljade ej utnyttjade krediter.

Penningtvätt

Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt.

K52 Överförda finansiella tillgångar

Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköptsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt

värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

	Överförda tillgångar			Tillhörande skulder
2021	Redovisat värde	varav återköps avtal	varav värdepap perslån	Redovisat värde	varav återköps avtal	varav värdepap perslån
Aktier	449		449	25		25
Räntebärande värdepapper	35 317	35 317		35 365	35 365
Summa	35 766	35 317	449	35 390	35 365	25

	Överförda tillgångar			Tillhörande skulder
2020	Redovisat värde	varav återköps avtal	varav värdepap perslån	Redovisat värde	varav återköps avtal	varav värdepap perslån
Aktier	447		447	47		47
Räntebärande värdepapper	28 502	28 502		28 513	28 513
Summa	28 949	28 502	447	28 560	28 513	47

K53 Närstående och andra betydande relationer

	Intresseföretag och joint ventures		Andra närstående
Tillgångar	2021	2020	2021	2020
Utlåning till kreditinstitut	15 868	15 730
Utlåning till allmänheten	8	10
Derivat	6	20
Övriga tillgångar	6
Summa	15 888	15 760
Skulder
Skulder till kreditinstitut	4 912	4 968
In- och upplåning från allmänheten	2	3	250	738
Emitterade värdepapper	632	633
Derivat	12	10
Övriga skulder	49	41
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	114
Summa	5 722	5 655	250	738
Derivat, nominellt belopp	774	808
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter	-103	122
Räntekostnader	3
Erhållna utdelningar	587	2
Provisionsintäkter	595	429
Provisionskostnader	593	484
Nettoresultat finansiella poster	3
Övriga intäkter	715	653
Övriga allmänna administrations kostnader	48	4

Intresseföretag och joint ventures

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till joint ventures med 51 mkr (54). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 587 mkr (2). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 575 mkr (570) till förmån för Swedbank.

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontanthantering.

De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i EnterCard är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande andelsinnehavet.

Nyckelpersoner

Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal.

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Andra betydande relationer

Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Ett övergripande samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till grund för det unika partnerskapet och har förlängts under 2021. Sparbankerna har även ingått distributionsavtal med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder en vid distribution av Swedbanks produkter och tjänster samtidigt som sparbankerna får fortsatt tillgång till Swedbanks infrastruktur och produktutbud. Förutom i produkt- och marknadsfrågor har man ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT tjänster vilket även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer. Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av många delade värderingar och garanterar kontinuitet.

För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär det förlängda samarbetsavtalet fortsatt tillgänglighet till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal närvaro och kännedom.

K54 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i företagen. Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Definition av sponsor

Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.

Investeringsfonder

Swedbank är primärt sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och arvoden erhållna för att förvalta fondernas investeringar. Kapitalförvalningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas nettotillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har lämnat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finansiellt stöd till investeringsfonderna.

Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och transaktioner där Swedbank skapar, istället för att absorbera, rörlig avkastning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 1 519 191 mkr (1 220 162).

	2021		2020
	Investeringsfonder uppsatta av koncernen	Summa	Investeringsfonder uppsatta av koncernen	Summa
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	19 529	19 529	18 376	18 376
Aktier och andelar	160	160	184	184
Summa tillgångar redovisade i balansräkningen	19 689	19 689	18 560	18 560
Lånelöften	1 170	1 170	595	595
Koncernens maximala exponering för förluster	20 859	20 859	19 155	19 155
Resultat från andelar1	11 371	11 371	7 037	7 037

1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.

Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen någon avsikt att lämna något sådant.

	Förändring	2021	2020
Räntenetto, 12 månader1
Höjda räntor	+ 1 %-enhet	4 578	9 880
Sänkta räntor	–1 %-enhet	–2 373	–5 395
Värdeförändring2
Marknadsränta	+ 1 %-enhet	76	316
	–1 %-enhet	–114	–331
Aktiekurser	+10%	14	5
	-10%	50	–7
Valutakurser	+5%	19	66
	-5%	46	–56
Övrigt
Börsutveckling3	+/– 10 %	+/–677	+/–531
Personalförändring	+/–100 personer	+/–78	+/–76
Löneförändring	+/–1 %-enhet	+/–117	+/–110
Kreditförlustnivå	+/–0,1 %-enhet	+/–1743	+/–1729

1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar räntenettokänsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder med förfall inom 12-månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/-100 räntepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med flytande ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 procent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insättningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan, det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insättningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.

• 2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktieoch valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke-linjära produkter.
• 3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder.

K55 Känslighetsanalys K56 Händelser efter 31 december 2021

Från och med 1 januari 2022 införs en bankskatt för de nio största bankkoncernerna. Skatten beräknas på svenska kreditinstituts och svenska filialers skulder och uppgår till 5 baspunkter för 2022 och 6 baspunkter från och med 2023. Swedbanks kostnad 2022 beräknas uppgå till cirka 1 mdkr, vilken är inkomstskattemässigt avdragsgill. Kostnaden efter skatt beräknas uppgå till cirka 800 mkr.

Den 21 januari 2022 rekryterades Britta Hjorth-Larsen till uppdraget som chef för Group Compliance. Britta Hjorth-Larsen börjar sin nya tjänst senast den 1 augusti 2022 och kommer att ta plats i Swedbanks koncernledning.

Moderbolaget

162	Resultaträkning

• Rapport över totalresultat
• Balansräkning
• Förändringar i eget kapital
• Kassaflödesanalys

Inledande noter

166	Not	M1	Redovisningsprinciper
167	Not	M2	Risker
167			Kreditrisk
169			Likviditetsrisk
170			Marknadsrisk
170			Ränterisk
171			Valutarisk
172	Not	M3	Kapitaltäckningsanalys
173	Not	M4	Geografisk fördelning av intäkter

Resultaträkning

173	Not	M5	Räntenetto
175	Not	M6	Erhållna utdelningar
175	Not	M7	Provisionsnetto
176	Not	M8	Nettoresultat av finansiella transaktioner
176	Not	M9	Övriga intäkter
177	Not		M10 Personalkostnader
178	Not		M11 Övriga allmänna administrationskostnader
178	Not		M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
178	Not		M13 Kreditförluster, netto
178	Not		M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
178	Not		M15 Bokslutsdispositioner
179	Not		M16 Skatt

	Balansräkning
180	Not	M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.
180	Not	M18 Utlåning till kreditinstitut
180	Not	M19 Utlåning till allmänheten
181	Not	M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
182	Not	M21 Aktier och andelar
182	Not	M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
183	Not	M23 Aktier och andelar i koncernföretag
184	Not	M24 Derivat
184	Not	M25 Säkringsredovisning till verkligt värde
185	Not	M26 Immateriella anläggningstillgångar
186	Not	M27 Leasingobjekt
186	Not	M28 Materiella tillgångar
187	Not	M29 Övriga tillgångar
187	Not	M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
187	Not	M31 Skulder till kreditinstitut
187	Not	M32 In- och upplåning från allmänheten
187	Not	M33 Emitterade värdepapper
187	Not	M34 Övriga skulder
188	Not	M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
188	Not	M36 Avsättningar
188	Not	M37 Efterställda skulder
189	Not	M38 Obeskattade reserver
189	Not	M39 Värderingskategorier för finansiella instrument
191	Not	M40 Verkligt värde för finansiella instrument
193	Not	M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

193	Not	M42 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten
	Övriga noter
194	Not	M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition
194	Not	M44 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
195	Not	M45 Överförda finansiella tillgångar
195	Not	M46 Operationell leasing
196	Not	M47 Närstående och andra betydande relationer
196	Not	M48 Händelser efter 31 december 2021

Resultaträkning, moderbolaget

mkr	Not	2021	2020
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		9 872	12 727
Övriga ränteintäkter		457	1 030
Leasingintäkter		4 906	4 835
Ränteintäkter		15 235	18 592
Räntekostnader		–962	–3 529
Räntenetto	M5	14 273	15 063
Erhållna utdelningar	M6	17 065	16 201
Provisionsintäkter		8 660	7 779
Provisionskostnader		–2 119	–2 180
Provisionsnetto	M7	6 541	5 599
Nettoresultat av finansiella transaktioner	M8	920	2 243
Övriga intäkter	M9	2 249	1 923
Summa intäkter		41 048	41 029
Personalkostnader	M10	9 862	8 743
Övriga allmänna administrationskostnader	M11	6 087	6 531
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	M12	4 956	4 820
Sanktionsavgift			4 000
Summa kostnader		20 905	24 094
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar		20 143	16 935
Kreditförluster, netto	M13	78	4 068
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar	M14		–16
Rörelseresultat		20 065	12 883
Bokslutsdispositioner	M15	–53	–42
Skatt	M16	4 031	3 089
Årets resultat		16 087	9 836

Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr	Not	2021	2020
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		16 087	9 836
Årets totalresultat		16 087	9 836

Balansräkning, moderbolaget

mkr	Not	2021	2020	1/1/2020
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		194 353	167 121	107 596
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	M17	155 998	131 857	132 934
Utlåning till kreditinstitut	M18	650 948	669 495	537 151
Utlåning till allmänheten	M19	391 675	428 997	422 794
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	M20	58 199	60 631	58 150
Aktier och andelar	M21	12 815	16 576	6 235
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	M22	2 365	2 339	2 315
Aktier och andelar i koncernföretag	M23	63 744	63 406	63 082
Derivat	M24	44 323	59 644	48 332
Immateriella anläggningstillgångar	M26	314	328	366
Leasingobjekt	M27	16 586	16 135	16 024
Materiella tillgångar	M28	560	580	569
Aktuella skattefordringar		1 226	1 275	2 197
Övriga tillgångar	M29	22 595	28 586	21 418
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	M30	1 795	1 634	2 747
Summa tillgångar		1 617 496	1 648 604	1 421 910
Skulder och eget kapital Skulder
Skulder till kreditinstitut	M31	100 610	246 804	161 454
In- och upplåning från allmänheten	M32	942 932	869 222	719 211
Emitterade värdepapper m.m.	M33	296 918	259 922	263 181
Derivat	M24	42 542	74 236	69 908
Aktuella skatteskulder		666	363	832
Uppskjutna skatteskulder	M16	239	152	477
Övriga skulder	M34	49 838	46 327	55 589
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	M35	2 641	2 856	3 734
Avsättningar	M36	623	814	643
Seniora icke prioriterade skulder		37 832	10 359	10 805
Efterställda skulder	M37	28 604	23 434	31 934
Summa skulder		1 503 445	1 534 489	1 317 768
Obeskattade reserver	M38	10 630	10 682	10 724
Eget kapital
Aktiekapital		24 904	24 904	24 904
Andra fonder		19 174	19 174	19 174
Balanserad vinst		59 343	59 355	49 340
Summa eget kapital		103 421	103 433	93 418
Summa skulder och eget kapital		1 617 496	1 648 604	1 421 910

Vid årsstämman 30 mars 2022 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.

Förändring i eget kapital, moderbolaget

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
	Aktie	Reserv	Överkurs	Balanserad
mkr	kapital1	fond	fond	vinst	Summa
Ingående balans 1 januari 2021	24 904	5 968	13 206	59 355	103 433
Utdelning				–16 310	–16 310
Aktierelaterade ersättningar till anställda				195	195
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				18	18
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				–2	–2
Årets totalresultat				16 087	16 087
varav redovisat över resultaträkningen				16 087	16 087
Utgående balans 31 december 2021	24 904	5 968	13 206	59 343	103 421
varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier				–3 348
Ingående balans 1 januari 2020	24 904	5 968	13 206	49 340	93 418
Aktierelaterade ersättningar till anställda				178	178
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				7	7
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda				–6	–6
Årets totalresultat				9 836	9 836
varav redovisat över resultaträkningen				9 836	9 836
Utgående balans 31 december 2020	24 904	5 968	13 206	59 355	103 433
varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier				–3 348

1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K44.

Kassaflödesanalys, moderbolaget

mkr	Not	2021	2020
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		20 065	12 883
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten	M42	–11 286	–4 298
Betalda skatter		–3 504	–2 866
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut		18 520	–132 378
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten		37 619	–9 762
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel		–18 148	–13 239
Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten		73 709	149 979
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut		–146 192	85 386
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar		33 493	–37 316
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper		28 140	12 444
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder		–29 567	–2 445
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 849	58 388
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures		–52	–55
Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag			87
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–8 142	–7 844
Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		2 865	4 348
Utdelningar och koncernbidrag		14 809	12 576
Kassaflöde från investeringsverksamheten		9 480	9 112
Finansieringsverksamheten
Emission av seniora icke prioriterade skulder	M2.2	27 501
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder	M2.2		–94
Emission av efterställda skulder	M2.2	4 328
Återbetalning av efterställda skulder	M2.2	–616	–7 881
Utbetald utdelning		–16 310
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		14 903	–7 975
Årets kassaflöde		27 232	59 525
Likvida medel vid årets början		167 121	107 596
Årets kassaflöde		27 232	59 525
Likvida medel vid årets slut		194 353	167 121

Kommentarer till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 15 137 mkr (17 589) samt ränteutbetalningar med 978 mkr (3 089). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetalningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.

2021

Under året förvärvades ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding AB om 1 mkr. Kapitaltillskott har under året lämnats till Invidem AB med 25 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 25 mkr.

2020

I december fastställdes likvidationerna för dotterföretagen Cerdo Bankpartner AB samt Swedbank First Securities LLC. Skifteslikvider uppgick till 26 mkr för Cerdo Bankpartner AB och 61 mkr för Swedbank First Securities LLC. I oktober avyttrades innehavet i Visa Inc. A-aktier och en kontant försäljningslikvid om 794 mkr erhölls. I september avyttrades aktieinnehavet i det finska kreditinformationsföretaget Eneto Group och en kontant försäljningslikvid om 570 mkr erhölls. I augusti lämnade Swedbank AB ett konvertibelt skuldebrev till Yabie AB om 5 mkr. Kapitaltillskott har under året lämnats till Invidem AB med 23 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 31 mkr.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavanden hos centralbank, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavanden hos centralbank. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som betraktas som likviditet.

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

M1 Redovisningsprinciper

Grunder för redovisningen

Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidan 70-78. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redovisningsprinciper avser redovisning av:

• valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska
• dotter- och intresseföretag och joint ventures
• intresseföretag och joint ventures
• goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar
• leasingavtal då moderbolaget är leasetagare
• finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare
• pensioner
• obeskattade reserver och koncernbidrag samt
• rörelsesegment

Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.

Övriga förändringar i ifrs och svenska regelverk

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

Väsentliga skillnader i moderbolagets redovsningsprinciper jämfört med koncernens redovisningsprinciper

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende nettoinvesteringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde.

Intresseföretag och joint ventures

Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat.

I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas i resultaträkningen som kostnad.

Leasingavtal Leasetagare

Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16, vilket innebär att redovisning av leasing i moderbolaget inte förändrats. Moderbolaget är leasetagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden.

Leasegivare

Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pensionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgiftsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidrag

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Rörelsesegment

Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

M2 Risker

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

2.1 Kreditrisk

		2021		2020
Utlåning till kreditinstitut	Steg 1	Steg 2	Summa	Steg 1	Steg 2	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	608 546	27	608 573	536 542	515	537 057
Utgående balans	648 877	12	648 889	608 546	27	608 573
Reserveringar
Ingående balans	37	0	37	13	9	22
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	–2	0	–2	5	0	5
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–19	0	–19	19	–7	12
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–2	0	–2	0	0	0
Expertjusteringar av kreditreserveringar	–2	0	–2
Överföringar mellan steg				0	–1	–1
från 2 till 1				0	–1	–1
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	–25	0	–25	24	–8	16
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	2		2		–1	–1
Utgående balans	14	0	14	37	0	37
Redovisat värde
Ingående balans	608 509	27	608 536	536 529	506	537 035
Utgående balans	648 863	12	648 875	608 509	27	608 536

	2021				2020
Utlåning till allmänheten	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans	345 263	42 560	7 935	395 758	331 781	38 660	10 981	381 422
Utgående balans	330 543	36 002	4 027	370 572	345 263	42 560	7 935	395 758
Reserveringar
Ingående balans	656	1 675	4 480	6 811	384	802	4 266	5 452
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya finansiella tillgångar	91	57	24	172	133	166	17	316
Borttagna finansiella tillgångar	–80	–290	–116	–486	–72	–72	–208	–352
Bortskrivningar		–121	–3 616	–3 737			–1 575	–1 575
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–13	–187	9	–191	28	83	–12	99
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–89	–130		–219	–6	–25	0	–31
Expertjustering av kreditreserveringarna	70	–55	1	16	306	609	1	916
Individuella bedömningar			826	826			2 395	2 395
Överföringar mellan steg	–35	47	140	152	–88	218	157	287
från 1 till 2	–41	139		98	–94	261		167
från 1 till 3	–1		51	50	–1		55	54
från 2 till 1	7	–37		–30	7	–29		–22
från 2 till 3		–59	116	57		–15	139	124
från 3 till 2		4	–23	–19		1	–11	–10
från 3 till 1	0		–4	–4	0		–26	–26
Övriga			–73	–73			–155	–155
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	–56	–679	–2 805	–3 540	301	979	620	1 900
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta			73	73			155	155
Valutakursdifferenser	18	63	226	307	–29	–106	–561	–696
Utgående balans	618	1 059	1 974	3 651	656	1 675	4 480	6 811
Redovisat värde
Ingående balans	344 607	40 885	3 455	388 947	331 397	37 858	6 715	375 970
Utgående balans	329 925	34 943	2 053	366 921	344 607	40 885	3 455	388 947

	2021				2020
Lånelöften och finansiella garantier	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Nominellt belopp
Ingående balans	622 568	16 188	490	639 246	745 962	9 837	1 240	757 039
Utgående balans	480 294	15 104	197	495 595	622 568	16 188	490	639 246
Reserveringar
Ingående balans	244	405	155	804	110	154	326	590
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	–16	–23	–90	–129	18	5	–197	–174
Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)	–8	–54	6	–56	28	32	–11	49
Förändringar i makroekonomiska scenarion	–36	–46	0	–82	–3	–5	0	–8
Expertjustering av kreditreserveringarna	75	–23	0	52	128	177	0	305
Individuella bedömningar							2	2
Överföringar mellan steg	–1	–1	–1	–3	–25	57	65	97
från 1 till 2	–3	12		9	–28	75		47
från 1 till 3	0		1	1	0		7	7
från 2 till 1	2	–13		–11	3	–9		–6
från 2 till 3		0	1	1		–9	59	50
från 3 till 2		0	–2	–2		0	–1	–1
från 3 till 1	0		–1	–1	0		0	0
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	14	–147	–85	–218	146	266	–141	271
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	10	13	13	36	–12	–15	–30	–57
Utgående balans	268	271	83	622	244	405	155	804

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor

	2021	2020
Ej i fallissemang	1 857	3 029
I fallissemang	3 456	7 275
Summa	5 313	10 304

Koncentrationsrisk, kundexponering

Moderbolaget hade per årsskiftet 2021 inga exponeringar emot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 2 543 mkr (37). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

2.2 Likviditetsrisk

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen "Utan löptid/ diskonteringseffekt". I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till

263 331 mkr (324 052) kan utnyttjas av när som helst av kunden. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 232 264 mkr (315 195) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 622 mkr (804), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt.

2.2.1 Löptidsöversikt

	Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2021	Betalbar på anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonterings effekt	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	194 353							194 353
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		131 830	8 774	10 554	3 639	846	355	155 998
Utlåning till kreditinstitut	2 183	20 370	595 536	31 374	119	1 366		650 948
Utlåning till allmänheten		42 606	96 971	221 063	23 398	7 637		391 675
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		5 455	10 056	36 047	7 590	178	–1 127	58 199
Aktier och andelar							78 924	78 924
Derivat		12 964	4 604	82 549	65 510	16 123	–137 427	44 323
Immateriella anläggningstillgångar							314	314
Materiella tillgångar							17 146	17 146
Övriga tillgångar		8 832	1 226				15 558	25 616
Summa	196 536	222 057	717 167	381 587	100 256	26 150	–26 257	1 617 496
Skulder
Skulder till kreditinstitut	64 630	35 747	187	46				100 610
In- och upplåning från allmänheten	918 811	16 933	6 538	650				942 932
Emitterade värdepapper		96 327	112 488	86 382	2 319		–598	296 918
Derivat		9 187	4 720	90 921	67 467	16 283	–146 036	42 542
Övriga skulder		52 032	773	861			10 971	64 637
Seniora icke prioriterade skulder				23 432	15 187		–787	37 832
Efterställda skulder		4 516	6 651	12 324	4 894		219	28 604
Eget kapital							103 421	103 421
Summa	983 441	214 742	131 357	214 616	89 867	16 283	–32 810	1 617 496

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2020	Betalbar på anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	Utan löptid/ diskonterings effekt	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	167 121							167 121
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		114 746	3 815	7 959	2 916	2 255	166	131 857
Utlåning till kreditinstitut	5 118	83 386	547 314	32 491	303	883		669 495
Utlåning till allmänheten		88 612	104 895	200 655	27 234	7 601		428 997
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		1 229	3 377	50 766	5 394	120	–255	60 631
Aktier och andelar							82 321	82 321
Derivat		21 916	25 772	74 125	23 103	10 845	–96 117	59 644
Immateriella anläggningstillgångar							328	328
Materiella tillgångar							16 715	16 715
Övriga tillgångar		16 266	1 275				13 954	31 495
Summa	172 239	326 155	686 448	365 996	58 950	21 704	17 112	1 648 604
Skulder
Skulder till kreditinstitut	144 434	51 827	438	50 105				246 804
In- och upplåning från allmänheten	836 518	22 875	9 017	812				869 222
Emitterade värdepapper		72 881	90 286	94 203	2 258		294	259 922
Derivat		31 019	29 450	80 840	26 351	8 888	–102 312	74 236
Övriga skulder		18 019	4 913	155			38 107	61 194
Seniora icke prioriterade skulder				10 077	201		81	10 359
Efterställda skulder				22 466	394		574	23 434
Eget kapital							103 433	103 433
Summa	980 952	196 621	134 104	258 658	29 204	8 888	40 177	1 648 604

2.2.2 Räntebärande värdepapper

		Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2021	Certifikat	Seniora icke säkerställda obligationer	Strukturerade privatobligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke prioriterade skulder	Efterställda skulder	Summa
Ingående balans	127 212	127 037	5 673	259 922	10 359	23 434	293 715
Emitterat	653 595	31 503		685 098	27 501	4 328	716 927
Återbetalt	–619 613	–35 374	–1 972	–656 959		–616	–657 575
Värdeförändring inklusive ränta	3 873	4 635	349	8 857	–28	1 458	10 287
Utgående balans	165 067	127 801	4 050	296 918	37 832	28 604	363 354

		Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2020	Certifikat	Seniora icke säkerställda obligationer	Strukturerade privatobligationer	Summa emitterade värdepapper	Seniora icke prioriterade skulder	Efterställda skulder	Summa
Ingående balans	128 774	125 505	8 902	263 181	10 805	31 934	305 920
Emitterat	420 734	36 832		457 566			457 566
Återbetalt	–411 120	–31 476	–2 527	–445 123	–94	–7 881	–453 098
Värdeförändring inklusive ränta	–11 176	–3 824	–702	–15 702	–352	–619	–16 673
Utgående balans	127 212	127 037	5 673	259 922	10 359	23 434	293 715

2.3 Marknadsrisk

2.3.1 Ränterisk

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2021	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Summa
Svenska kronor	–723	69	186	109	–95	586	551	–1 004	108	–213
Utländsk valuta	–28	–20	24	28	–116	145	–130	158	89	150
Summa	–751	49	210	137	–211	731	421	–846	197	–63
2020	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Summa
Svenska kronor	–192	195	–57	593	409	760	530	–1 828	894	1 304
Utländsk valuta	104	–27	210	–59	1 036	–2 748	1 176	181	–95	–222

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2021	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Summa
Svenska kronor	79	101	47	–128	–148	516	518	–821	74	238
Utländsk valuta	–162	63	–188	–87	844	–1 145	662	114	–88	13
Summa	–83	164	–141	–215	696	–629	1 180	–707	–14	251
2020	≤ 3 mån	>3–6 mån	>6–12 mån	>1–2 år	>2–3 år	>3–4 år	>4–5 år	>5–10 år	> 10 år	Summa
Svenska kronor	100	103	–74	416	60	331	124	–1 050	512	522
Utländsk valuta	–255	–244	377	211	3 120	–7 005	3 295	610	–244	–135

2.3.2 Valutarisk

Valutafördelning

							Summa utländsk
2021	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	valuta	SEK	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	2 072	19 370		428	294	55	22 219	172 134	194 353
Utlåning till kreditinstitut	20 114	3 059	176	2 094	5 249	257	30 949	619 999	650 948
Utlåning till allmänheten	38 308	22 555	2 799	5 151	41 747	2 206	112 766	278 909	391 675
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	569	270			1 486		2 325	153 673	155 998
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	4 669	1 959		348	7 713		14 689	43 510	58 199
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar								166 323	166 323
Summa	65 732	47 213	2 975	8 021	56 489	2 518	182 948	1 434 548	1 617 496
Skulder
Skulder till kreditinstitut	25 076	2 882	8	221	1 325	1 781	31 293	69 317	100 610
In- och upplåning från allmänheten	25 897	25 423	828	2 920	4 537	2 501	62 106	880 826	942 932
Emitterade värdepapper	78 479	163 992	26 263		2 549	11 584	282 867	14 051	296 918
Seniora icke prioriterade skulder	25 997		4 261		5 292	1 331	36 881	951	37 832
Efterställda skulder	11 870	13 625				1 891	27 386	1 218	28 604
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder								107 179	107 179
Eget kapital								103 421	103 421
Summa	167 319	205 922	31 360	3 141	13 703	19 088	440 533	1 176 963	1 617 496
Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder	112 732	158 611	28 328	–4 860	–42 568	16 553	268 796
Nettopositioner i valuta	11 145	–98	–57	20	218	–17	11 211

Valutafördelning

						utländsk		Summa
								167 121
26 723	4 025	933	1 520	3 849	4 297	41 347	628 148	669 495
42 825	25 087	3 658	5 137	32 454	2 534	111 695	317 302	428 997
43				705		748	131 109	131 857
5 804	57		410	8 285		14 556	46 075	60 631
							190 503	190 503
93 140	48 635	4 591	7 135	45 375	6 960	205 836	1 442 768	1 648 604
26 929	6 140	5 636	1 355	9 469	4 661	54 190	192 614	246 804
32 888	21 271				7 867	62 026	807 196	869 222
85 223	114 483	31 740		2 525	11 233	245 204	14 718	259 922
7 564				2 795		10 359		10 359
11 751	8 535				1 922	22 208	1 226	23 434
							135 430	135 430
							103 433	103 433
164 355	150 429	37 376	1 355	14 789	25 683	393 987	1 254 617	1 648 604
82 552	101 743	32 797	–5 786	–30 392	18 725	199 639
11 337	–51	12	–6	194	2	11 488
	EUR 17 745	USD 19 466	GBP	DKK 68	NOK 82	Övriga 129	Summa valuta 37 490	SEK 129 631

M3 Kapitaltäckningsanalys

	2021	2020
Tillgänglig kapitalbas
Kärnprimärkapital	96 715	93 880
Primärkapital	110 093	102 232
Totalt kapital	126 056	118 091
Riskvägda exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp	353 415	358 278
Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kärnprimärkapitalrelation	27,4	26,2
Primärkapitalrelation	31,2	28,5
Total kapitalrelation	35,7	33,0
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än
risken för alltför låg bruttosoliditet	1,5	2,2
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital	1,1	1,4
varav: ska utgöras av primärkapital	1,2	1,8
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen	9,5	10,2
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5	2,5
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller
systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	0,1	0,1
Systemriskbuffert	0,0	0,0
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut
Kombinerat buffertkrav	2,6	2,6
Samlade kapitalkrav	12,1	12,8
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande
av de totala kapitalbaskraven för översyns- och
utvärderingsprocessen	17,9	16,0
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått		1 209 752 1 263 146
Bruttosoliditetsgrad, %	9,1	8,1
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns och utvärderingsprocessen	3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Krav på bruttosoliditetsbuffert
Samlat bruttosoliditetskrav	3,0

	2021	2020
Likviditetstäckningskvot
Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt
viktat värde	569 030	420 572
Likviditetsutflöden, totalt viktat värde	555 590	471 021
Likviditetsinflöden, totalt viktat värde	62 120	109 926
Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde	493 470	361 095
Likviditetstäckningskvot, %	115,6	116,7
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering	965 167
Totalt behov av stabil finansiering	534 747
Stabil nettofinansieringskvot, %	180,5
Kärnprimärkapital	2021	2020
Eget kapital enligt balansräkning	103 421	103 433
Beräknad utdelning	–12 632	–16 320
Kapitalandel av periodiseringsfond	8 290	8 331
Förändring i värdet på egna skulder	–379	–77
Ytterligare värdejusteringar	–924	–422
Goodwill	–709	–709
Immateriella tillgångar	–311	–323
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital	–41	–33
Summa	96 715	93 880
Riskexponeringsbelopp	2021	2020
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt
schablonmetoden	86 177	85 062
Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK	167 375	189 909
Riskexponeringsbelopp obeståndsfond	281	556
Riskexponeringbelopp avvecklingsrisker	2	0
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker	20 987	17 004
Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering	2 333	4 362
Riskexponeringsbelopp operativ risk	40 218	39 068
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR	26 458	17 658
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR	9 584	4 659
Summa	353 415	358 278

	mkr		%
Kapitalkrav1	2021	2020	2021	2020
Kapitalkrav Pelare 1	37 462	37 977	10,6	10,6
varav buffertkrav2	9 189	9 315	2,6	2,6
Kapitalkrav Pelare 23	5 301	8 035	1,5	2,2
Totalt kapitalkrav inklusive pelare
2-vägledning	42 763	46 012	12,1	12,8
Kapitalbas	126 056	118 091

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav och Pelare 2 vägledning.

2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2021.

	mkr		%
Bruttosoliditetskrav1	2021	2020	2021	2020
Bruttosoliditetskrav Pelare 1	3 629 256		3,0
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning	3 629 256		3,0

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosoliditetskrav, inklusive Pelare 2 krav och Pelare 2 vägledning.

M4 Geografisk fördelning av intäkter

2021	Sverige	Norge	Danmark	Finland	USA	Övrigt	Summa
Ränteintäkter	8 645	1 621	47	–346	220	142	10 329
Leasingintäkter	4 906						4 906
Erhållna utdelningar	17 065						17 065
Provisionsintäkter	8 173	244	17	175	47	4	8 660
Nettoresultat av finansiella transaktioner	–3 280	3 232	5	986	–3	–20	920
Övriga intäkter	2 073	4		6		166	2 249
Summa	37 582	5 101	69	821	264	292	44 129
2020	Sverige	Norge	Danmark	Finland	USA	Övrigt	Summa
Ränteintäkter	11 109	2 096	50	–27	420	109	13 757
Leasingintäkter	4 835						4 835
Erhållna utdelningar	16 201						16 201
Provisionsintäkter	7 290	284	17	135	49	4	7 779
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 722	–2 514	5	29	–1	2	2 243
Övriga intäkter	1 892	5			1	25	1 923

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs.

M5 Räntenetto

	2021	2020
Ränteintäkter	10 329	13 757
Leasingintäkter från finansiella leasingavtal	4 906	4 835
Räntekostnader	962	3 529
Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	14 273	15 063
Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	4 658	4 482
Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal	9 615	10 581

Rapporter och noter Moderbolaget

		2021			2020
	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Summa	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	–511		–511	–112		–112
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		38	38	–7	25	18
Utlåning till kreditinstitut	1 369	–18	1 351	2 883	–9	2 874
Utlåning till allmänheten	8 953	–38	8 915	9 774	1	9 775
Obligationer och räntebärande värdepapper		161	161		340	340
Summa räntebärande instrument	9 811	143	9 954	12 538	357	12 895
Derivat1		314	314		673	673
Övriga tillgångar	4 967		4 967	5 024		5 024
Ränteintäkter	14 778	457	15 235	17 562	1 030	18 592
Skulder
Skulder till kreditinstitut	183	–13	170	598	–3	595
In- och upplåning från allmänheten	292	–95	197	734	–85	649
varav insättningsgarantiavgifter	251		251	381		381
Emitterade värdepapper m.m.	1 404	16	1 420	2 848	88	2 936
Seniora icke prioriterade skulder	213		213	102		102
Efterställda skulder	764		764	821		821
Summa räntebärande instrument	2 856	–92	2 764	5 103	0	5 103
Derivat1		–2 130	–2 130		–1 961	–1 961
Övriga skulder	23		23	44		44
Summa	2 879	–2 222	657	5 147	–1 961	3 186
Avgift statlig resolutionsfond			305			343
Räntekostnader			962			3 529
Räntenetto			14 273			15 063
Ränteintäkter från lån i steg 3			77			183
Negativ ränta på finansiella tillgångar			784			1 138
Negativ ränta på finansiella skulder			649			404

1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader.

	Genomsnittlig årlig ränta, %		Medelsaldo
Tillgångar	2021	2020	2021	2020
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	–0,13	–0,05	385 078	227 901
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	0,03	0,01	134 140	138 219
Utlåning till kreditinstitut	0,20	0,48	667 841	597 459
Utlåning till allmänheten	2,19	2,20	408 002	445 032
Obligationer och räntebärande värdepapper	0,36	0,54	45 202	62 419
Summa räntebärande instrument	0,61	0,88	1 640 263	1 471 030
Derivat			45 928	61 983
Övriga tillgångar			140 265	133 684
Summa	0,83	1,12	1 826 456	1 666 697
Skulder
Skulder till kreditinstitut	0,08	0,24	202 841	245 591
In- och upplåning från allmänheten	0,02	0,08	986 613	852 834
Emitterade värdepapper m.m.	0,37	0,98	380 169	298 420
Seniora icke prioriterade skulder	0,74	0,94	28 684	10 811
Efterställda skulder	3,00	3,06	25 429	26 800
Summa räntebärande instrument	0,17	0,36	1 623 736	1 434 456
Derivat			48 548	76 983
Övriga skulder			52 516	60 799
Summa	0,06	0,22	1 724 800	1 572 238
Placeringsmarginal	0,78	0,90

M6 Erhållna utdelningar

	2021	2020
Aktier och andelar	161	45
Aktier och andelar i intresseföretag	587	2
Aktier och andelar i koncernföretag1	16 317	16 154
Summa	17 065	16 201
1) Varav genom koncernbidrag	15 538	13 954

M7 Provisionsnetto

		Provisionsintäkter		Provisionskostnader	Provisionsnetto
2021	Över tid	Vid viss tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	343	1 114	1 457	–1 119	338
Kort	315	1 098	1 413	–239	1 174
Kundkoncept	702		702	–10	692
Kapitalförvaltning och depå	2 269	27	2 296	–143	2 153
Livförsäkringar	513	2	515	–3	512
Värdepapper	1	796	797	–288	509
Corporate finance	2	75	77		77
Utlåning	722	200	922	–105	817
Garantier	169		169		169
Inlåning	15	3	18		18
Skadeförsäkring	69		69		69
Övrigt	173	52	225	–212	13
Summa	5 293	3 367	8 660	–2 119	6 541

		Provisionsintäkter		Provisionskostnader	Provisionsnetto
2020	Över tid	Vid viss tidpunkt	Summa
Betalningsförmedling	381	973	1 354	–945	409
Kort		1 417	1 417	–510	907
Kundkoncept	594	88	682	–15	667
Kapitalförvaltning och depå	1 583	246	1 829	–133	1 696
Livförsäkringar	455	3	458	–2	456
Värdepapper	1	659	660	–286	374
Corporate finance	8	73	81		81
Utlåning	576	208	784	–92	692
Garantier	154		154		154
Inlåning	15	6	21		21
Skadeförsäkring	72		72		72
Övrigt	187	80	267	–197	70
Summa	4 026	3 753	7 779	–2 180	5 599

M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner M9 Övriga intäkter

	2021	2020
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Aktier och aktierelaterade derivat	52	124
Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat	233	835
Summa	285	959
Övrigt
Aktier	49	187
Räntebärande instrument	–76	154
Summa	–27	341
Summa verkligt värde via resultaträkningen	258	1 300
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar
Säkringsinstrument	–2 337	1 137
Säkrade poster	2 334	–1 138
Summa säkringsredovisning	–3	–1
Upplupet anskaffningsvärde
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella skulder	2	11
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella tillgångar	3	13
Summa upplupet anskaffningsvärde	5	24

Valutakursförändringar 660 920 Summa 920 2 243

	2021	2020
IT-tjänster	1 034	950
Övriga rörelseintäkter	1 215	973
Summa	2 249	1 923

Totala personalkostnader	2021	2020
Löner och arvoden	6 046	5 324
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	128	106
Socialförsäkringsavgifter	1 899	1 676
Pensionskostnader	1 444	1 314
Utbildningskostnader	53	62
Övriga personalkostnader	292	261
Summa	9 862	8 743
varav resultatbaserade personalkostnader	254	232

Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st.	2021	2020 3,7
Utestående vid årets början	3,3
Tilldelade	1,0	0,6
Förverkade	0,1	0,1
Inlösta	0,8	0,9
Utestående vid årets slut	3,4	3,3
Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt
vid värderingstidpunkten, kr	161	133
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader	18	17

Rörligt ersättningsprogram 2016 - 2021	2021	2020
Program 2016
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB		6
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del		5
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del		1
Program 2017
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	5	30
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	5	9
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	–1	4
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	–1	2
Program 2018
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	39	22
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	21	5
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	8	8
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	4	4
Program 2019
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	28	13
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	17	5
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	5	18
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	3	15
Program 2020
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	–5	34
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	–1	10
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	6	25
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	1	16
Program 2021
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB	61
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del	17
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del	27
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del	15
Summa redovisad kostnad	254	232

2021 Land	Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare			Övriga anställda
	Antal personer, st	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner	Summa
Sverige	26	90	1	5 345	5 436
Danmark				17	17
Norge				172	172
USA				23	23
Finland				51	51
Kina				13	13
Estland				170	170
Lettland				86	86
Litauen				206	206
Summa	26	90	1	6 083	6 174

2020 Land	Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare			Övriga anställda
	Antal personer, st	Löner och arvoden	Rörliga ersättningar	Löner	Summa
Sverige	27	84	3	4 784	4 871
Danmark				16	16
Norge				167	167
USA				29	29
Finland				52	52
Kina				14	14
Estland				80	80
Lettland				43	43
Litauen				158	158
Summa	27	84	3	5 343	5 430

Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare	2021	2020
Årets kostnader avseende pensioner och liknande
förmåner	29	26
Antal personer	18	17
Lämnade lån, mkr	73	61
Antal personer	14	13

	2021		2020
Könsfördelning, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	63	37	63	37
Styrelseledamöter	36	64	40	60
Övriga ledande befattningshavare inklusive VD	33	67	29	71

M11 Övriga allmänna administrationskostnader

	2021	2020
Hyror, övriga lokalkostnader	892	869
IT-kostnader	2 955	2 555
Tele, porto	98	129
Konsulter	885	1 482
Övriga köpta tjänster	558	712
Resor	15	40
Representation	11	15
Materialkostnader	51	64
Reklam, PR, marknadsföring	165	279
Värdetransport, larm	46	45
Reparation och underhåll	93	61
Övriga administrationskostnader	226	196
Övriga rörelsekostnader	92	84
Summa	6 087	6 531
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC	2021	2020
Revisionsuppdraget	36	31
Annan revisionsverksamhet	8	9
Skatterådgivning	0	1
Övriga tjänster	16	26
Summa	60	67
Internrevision	80	71

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

M12

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2021	2020
Avskrivningar
Inventarier	230	230
Immateriella anläggningstillgångar	90	83
Leasingobjekt	4 658	4 482
Summa	4 978	4 795
Nedskrivningar
Leasingobjekt	–22	25
Summa	–22	25
Summa	4 956	4 820

	2021	2020
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Kreditförlustreserveringar – steg 1	–81	325
Kreditförlustreserveringar – steg 2	–679	971
Kreditförlustreserveringar – steg 3	–2 805	620
Summa	–3 565	1 916
Bortskrivningar	3 956	1 925
Återvinningar	–95	–43
Summa	3 861	1 882
Summa lån till upplupet anskaffningsvärde	296	3 798
Lånelöften och garantier
Kreditförlustreserveringar – steg 1	14	146
Kreditförlustreserveringar – steg 2	–147	266
Kreditförlustreserveringar – steg 3	–85	–142
Summa lånelöften och garantier	–218	270
Summa kreditförluster	78	4 068
Kreditförluster fördelade per låntagarkategori
Kreditinstitut	25	16
Allmänheten	53	4 052
Summa	78	4 068

	2021	2020
Återföring av tidigare nedskrivning i dotterföretag
Cerdo Bankpartner AB, Helsingborg		-13
Swedbank First Securities LLC, New York		-3
Summa		-16

M15 Bokslutsdispositioner

	2021	2020
Överavskrivningar inventarier	–53	–42
Summa	–53	–42

Skattekostnad	2021	2020
Skatt avseende tidigare år	6	–300
Aktuell skatt	3 935	3 722
Uppskjuten skatt	90	–333
Summa	4 031	3 089

Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

		2021		2020
	mkr	%	mkr	%
Utfall	4 031	20,0	3 089	23,9
Aktuell skattesats på resultatet före skatt	4 144	20,6	2 766	21,4
Skillnad	113	0,6	–323	–2,5
Skillnaden består av följande poster
Skatt tidigare år	–6		300	2,3
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	–3		–47	–0,4
Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder	–159	–0,8	–180	–1,4
Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen			–856	–6,6
Ej skattepliktiga utdelningar	283	1,4	475	3,7
Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar	10		–10	–0,1
Schablonintäkt periodiseringsfond	–6		–6
Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång			3
Avvikande skattesats i andra länder	–6		–2
Summa	113	0,6	–323	–2,5

2021

Uppskjutna skatteskulder	Ingående balans	Resultaträkning	Eget kapital	Valutakurs differenser	Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	288	125			413
Pensioner	–127	–16			–143
Aktierelaterade ersättningar	11		–18		–7
Immateriella anläggningstillgångar	5	–2			3
Övrigt	–25	–17		15	–27
Summa	152	90	–18	15	239

2020

Uppskjutna skatteskulder	Ingående balans	Resultaträkning	Eget kapital	Valutakurs– differenser	Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	605	–317			288
Pensioner	–116	–11			–127
Aktierelaterade ersättningar	18		–7		11
Immateriella anläggningstillgångar	7	–2			5
Övrigt	–37	–3		15	–25
Summa	477	–333	–7	15	152

M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

	Redovisat värde		Upplupet anskaffningsvärde			Nominellt belopp
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Svenska staten	22 099	13 745	8 541	22 436	14 072	9 430	20 610	12 987	6 981
Svenska kommuner	749	659	13	749	656	13	731	637	13
Utländska stater	638	76	60	641	73	59	592	71	58
Utländska kommuner	1 415	381	145	1 420	380	145	1 416	371	143
Summa	24 901	14 861	8 759	25 246	15 181	9 647	23 349	14 066	7 195
Övrigt
Svenska staten	270	246		271	245		271	246
Svenska kommuner	2 380	2 007	3 924	2 394	2 005	3 881	2 365	1 971	3 871
Summa	2 650	2 253	3 924	2 665	2 250	3 881	2 636	2 217	3 871
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Sveriges riksbank	128 447	114 743	120 251	128 447	114 743	120 251	128 447	114 743	120 244
Summa	128 447	114 743	120 251	128 447	114 743	120 251	128 447	114 743	120 244
Summa	155 998	131 857	132 934	156 358	132 174	133 779	154 432	131 026	131 310

M18 Utlåning till kreditinstitut M19 Utlåning till allmänheten

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Svenska banker	1 610	5 336	3 832
Övriga svenska kreditinstitut	625 571	623 895	510 098
Utländska kreditinstitut	21 694	30 973	23 104
Summa	648 875	660 204	537 034
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Svenska banker, återköpsavtal			9
Övriga svenska kreditinstitut,
återköpsavtal	1 337	8 449	107
Utländska kreditinstitut, återköpsavtal	736	842	1
Summa	2 073	9 291	117
Summa	650 948	669 495	537 151
Varav efterställda fordringar
Intresseföretag		120	120
Övriga företag		48	53
Summa		168	173
Varav seniora icke prioriterade fordringar
Koncernföretag	19 303	22 240	20 501

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Svensk allmänhet	298 141	292 910	295 717
Riksgälden	3	25 003	4
Utländsk allmänhet	68 785	71 036	80 252
Summa	366 929	388 949	375 973
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel
Svensk allmänhet, återköpsavtal	3 938	74	2 439
Riksgälden, återköpsavtal	3 021	7 243	9 725
Utländsk allmänhet, återköpsavtal	17 602	32 630	34 503
Summa	24 561	39 947	46 667
Övrigt
Svensk allmänhet	185	101	154
Summa	185	101	154
Summa	391 675	428 997	422 794

M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

		Redovisat värde		Upplupet anskaffningsvärde		Nominellt belopp
	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Svenska bostadsinstitut	15 144	10 795	10 174	15 187	10 775	10 225	14 957	10 438	9 858
Svenska finansiella företag	4 103	10 457	9 219	4 110	10 444	9 235	4 072	10 219	9 543
Svenska icke-finansiella företag	1 841	3 318	3 876	1 845	3 306	3 873	1 812	3 275	3 332
Utländska finansiella företag	6 056	9 760	7 098	6 088	9 748	7 107	6 034	9 597	6 994
Utländska icke-finansiella företag	2 670	2 340	4 910	2 673	2 347	4 912	2 661	2 336	4 886
Summa	29 814	36 670	35 277	29 903	36 620	35 352	29 536	35 865	34 613
Övrigt
Svenska bostadsinstitut	15 293	16 562	18 852	15 264	16 489	18 930	15 064	16 131	18 300
Svenska finansiella företag	2 037	2 062	2	2 031	2 046	2	2 000	2 000	2
Utländska kreditinstitut	5 961	3 065	1 118	5 961	3 052	1 119	5 922	3 048	1 118
Utländska finansiella företag	5 094	2 272	1 910	5 091	2 270	1 909	4 994	2 248	1 881
Utländska icke-finansiella företag			990			990			958
Summa	28 385	23 961	22 872	28 347	23 857	22 950	27 980	23 427	22 259
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Utländska kreditinstitut			1			1			1
Summa			1			1			1
Summa	58 199	60 631	58 150	58 250	60 477	58 303	57 516	59 292	56 873
Varav efterställda obligationer och andra räntebärande värdepapper	203	137		204	136		199	132
Varav seniora icke prioriterade obligationer och andra ränte bärande värdepapper	719	234		720	233		713	232

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

M21 Aktier och andelar

	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Redovisat värde	Anskaffnings värde
	2021	2021	2020	2020	1/1/2020	1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Handelslager aktier	6 345	6 112	4 627	4 459	591	586
Handelslager fondandelar	5 293	5 188	10 918	10 700	3 316	3 257
Summa	11 638	11 300	15 545	15 159	3 907	3 843
Övrigt
Strategiska innehav och övrigt	1 146	1 167	1 020	1 357	2 317	1 639
Bostadsrätter	11	11	11	11	11	11
Aktier för skydd av fordran	20	20
Summa	1 177	1 198	1 031	1 368	2 328	1 650
Summa	12 815	12 498	16 576	16 527	6 235	5 493

M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Anläggningstillgångar	2021	2020	1/1/2020
Kreditinstitut	2 054	2 054	2 054
Övriga intresseföretag	311	285	261
Summa	2 365	2 339	2 315
Ingående balans	2 339	2 315	2 085
Under året tillkommande	26	24	251
Under året avyttrat			–21
Utgående balans	2 365	2 339	2 315

Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Kapital andel, %
Svenska kreditinstitut
EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture	556673-0585	3 000	420	420	50,00
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 000	125	125	50,00
Sparbanken Skåne AB, Lund	516401-0091	3 670 342	1 070	1 070	22,00
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	4 750 000	288	288	47,50
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	41	41	40,00
Ölands Bank AB, Borgholm	516401-0034	637 000	110	110	49,00
Summa			2 054	2 054
Övriga
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 360	99	99	29,36
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	4	24	28,30
Getswish AB, Stockholm	556913-7382	10 000	19	21	20,00
Invidem AB, Stockholm, joint venture	559210-0779	10 000	73	73	16,67
P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture	559198-9610	10 000	116	117	16,67
USE Intressenter AB, Uppsala	559161-9464	2 000	0	0	20,00
Summa			311	334
Summa			2 365	2 388

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade.

Under 2021 betalades kapitaltillskott till Invidem AB om 25 mkr (24). Under 2021 förvärvades ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding AB om 1 mkr.

M23 Aktier och andelar i koncernföretag

Anläggningstillgångar	2021	2020	1/1/2020
Svenska kreditinstitut	24 073	24 073	24 073
Utländska kreditinstitut	19	29 371	29 353
Övriga företag	39 652	9 962	9 656
Summa	63 744	63 406	63 082
Ingående balans	63 406	63 082	62 135
Under året tillkommande	29 736	398	1 105
Under året nedskrivet			–22
Under året avgående	–29 398	–74	–136
Utgående balans	63 744	63 406	63 082

Firmanamn, säte	Organisations nummer	Antal	Redovisat värde	Anskaffnings värde	Kapital andel, %
Svenska kreditinstitut
Swedbank Hypotek AB, Stockholm	556003-3283	23 000 000	24 073	24 073	100
Summa			24 073	24 073
Utländska kreditinstitut
Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg	302018-5066	300 000	15	143	100
Swedbank Management Company S.A., Luxemburg	B149317	250 000	4	42	100
Summa			19	185
Övriga
ATM Holding AB, Stockholm	556886-6692	350	40	47	70
Ektornet AB, Stockholm	556788-7152	5 000 000	165	1 978	100
FR & R Invest AB, Stockholm	556815-9718	10 000 000	43	70	100
Sparfrämjandet AB, Stockholm	556041-9995	45 000	5	5	100
Sparia Group Försäkring AB, Stockholm	516406-0963	70 000	146	146	100
Swedbank Baltics AS, Riga	40 203 295 309	3 882 550 000	29 411	29 411	100
Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm	556090-2115	1 000	283	283	100
Swedbank Försäkring AB, Stockholm	516401-8292	150 000	3 364	3 364	100
Swedbank PayEx Holding AB, Visby	556714-2798	500 000	2 870	2 870	100
Swedbank Robur AB, Stockholm	556110-3895	10 000 000	3 325	3 325	100
Övriga företag		1 100	0	0
Summa			39 652	41 499
Summa			63 744	65 757

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

I mars 2021 bildades det lettiska holdingföretaget Swedbank Baltics AS. Den 1 oktober 2021 genomfördes en förändring i styrning och kontroll av den baltiska verksamheten. Swedbank Baltics AS blev i och med förändringen ägare till aktierna i Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland) och Swedbank AB (Litauen), vilka tidigare ägdes av Swedbank AB. Under 2021 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 0,2 mkr (0,2), Swedbank PayEx Holding AB om 262 mkr (324) samt till FR & R Invest AB om 9 mkr.

				Nominellt belopp 2021 Återstående kontraktsenlig löptid	Nominellt belopp		Positiva marknadsvärden		Negativa marknadsvärden
	Not	< 1 år	1–5 år	> 5 år	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Derivat i säkringsredovisning	M25	47 518	103 744	17 572	168 834	143 293	776	2 110	974	0
Derivat ej i säkringsredovisning		6 601 362	11 806 809	8 400 105	26 808 276	21 160 344	188 020	147 279	186 842	166 108
Bruttobelopp		6 648 880	11 910 553	8 417 677	26 977 110	21 303 637	188 796	149 389	187 816	166 108
Kvittade belopp	M41	–4 081 964	–9 868 821		–8 027 757 –21 978 542 –16 771 805		–144 473	–89 745	–145 274	–91 872
Summa		2 566 916	2 041 732	389 920	4 998 568	4 531 832	44 323	59 644	42 542	74 236
Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade
Optioner		169 070	598 976	193 219	961 265	977 376	2 129	3 488	1 974	3 101
Terminer		2 726 615	980 255		3 706 870	4 419 434	858	1 073	881	1 074
Swappar		2 400 180	9 680 256	8 059 459	20 139 895	13 905 894	157 993	110 097	160 632	112 778
Valutarelaterade
Optioner		19 922	42		19 964	16 412	78	154	77	163
Terminer		934 281	14 361		948 642	838 212	13 263	9 293	7 439	20 126
Swappar		277 588	513 934	144 358	935 880	901 814	11 443	18 973	14 259	24 787
Aktierelaterade
Optioner		57 236	4 601		61 837	78 322	1 934	4 171	948	3 419
Terminer		1 688			1 688	6 917	11	26	14	29
Swappar		14 782	14 384		29 166	14 756	311	4	544	537
Kreditrelaterade
Swappar				3 069	3 069	1 207			74	94
Summa		6 601 362	11 806 809	8 400 105	26 808 276	21 160 344	188 020	147 279	186 842	166 108

M25 Säkringsredovisning till verkligt värde

Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K29. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringsredovisning presenteras i följande tabeller och avser ett till ett verkligt värdesäkringar.

	2021						2020
		Redovisat värde					Redovisat värde
Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar	Nominellt belopp	Tillgångar	Skulder	Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultat räkningen	Nominellt belopp	Tillgångar	Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkrings ineffektivitet	Ineffektivitet redovisad i resultat räkningen
Ränterisk
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	108 315	546	426	–69	0	110 536	1 478	1 271	–11
Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder	32 120	12	448	–431	–1	9 894	105	100	0
Ränteswappar, Efterställda skulder	28 399	218	100	44	–2	22 863	527	474	10
Summa	168 834	776	974	–456	–3	143 293	2 110	1 845	–1

	2021 Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade Redovisat värde posten			2020 Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade Redovisat värde posten
Säkrade poster	Skulder	Skulder	Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet	Skulder	Skulder	Ackumulerad värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet
Emitterade värdepapper	108 518	–65	65	111 030	1 266	–1 266
Seniora icke prioriterade skulder	32 114	–428	428	9 874	101	–101
Efterställda skulder	28 576	44	–44	22 966	473	–473
Summa	169 208	–449	449	143 870	1 840	–1 840

2021			2020
		Återstående kontraktsenlig löptid		Återstående kontraktsenlig löptid
Löptidsprofil och genomsnittspris,
säkringsinstrument	<1 år	1–5 år	>5 år	<1 år	1–5 år	>5 år
Nominellt belopp	47 518	103 744	17 572	30 438	109 998	2 857
Genomsnittlig fast ränta	0,65	0,03	0,34	0,51	0,27	1,03

Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen

	Nominellt belopp
	2021
Säkrade poster och säkringsinstrument	USD	CHF	GBP	JPY	USD
Samtliga avtal	47 475	926	10 021	6 758	51 272
Förfall före referensräntereformen	22 581	0	5 567	0	30 7961
Direkt hänförlig till
referensräntereformen	24 894	926	4 454	6 758	20 476

1) Föregående års jämförelsetal för USD har räknats om på grund av beslutet att förlänga datumet för migrering till den 30 juni 2023.

M26 Immateriella anläggningstillgångar

	2021			2020
	Goodwill	Kundbas	Övrigt	Summa	Goodwill	Kundbas	Övrigt	Summa
Anskaffningsvärde vid årets ingång	3 429	130	1 124	4 683	3 429	130	1 097	4 656
Nyanskaffningar via separata förvärv			81	81			47	47
Avyttringar och utrangeringar			–30	–30			–20	–20
Anskaffningsvärde vid årets utgång	3 429	130	1 175	4 734	3 429	130	1 124	4 683
Avskrivningar vid årets ingång	–3 429	–73	–573	–4 075	–3 429	–73	–508	–4 010
Årets avskrivningar			–90	–90			–83	–83
Avyttringar och utrangeringar			25	25			18	18
Avskrivningar vid årets utgång	–3 429	–73	–638	–4 140	–3 429	–73	–573	–4 075
Nedskrivningar vid årets ingång och utgång		–57	–223	–280		–57	–223	–280
Redovisat värde			314	314			328	328

Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

M27 Leasingobjekt

Anläggningstillgångar			2021	2020
Anskaffningsvärde vid årets ingång			27 018	26 367
Nyanskaffningar			7 903	7 583
Avyttringar och utrangeringar			–6 921	–6 932
Anskaffningsvärde vid årets utgång			28 000	27 018
Avskrivningar vid årets ingång			–10 819	–10 298
Årets avskrivningar				–4 482
Avyttringar och utrangeringar	4 105	3 961
Avskrivningar vid årets utgång			–11 372	–10 819
Nedskrivningar vid årets ingång			–64	–45
Årets nedskrivningar			22	–25
Avyttringar och utrangeringar			0	6
Nedskrivningar vid årets utgång			–42	–64
Redovisat värde			16 586	16 135
2021	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	4 839	8 820	3 739	17 398

Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod. Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter.

M28 Materiella tillgångar

Anläggningstillgångar	2021	2020
Anskaffningsvärde vid årets ingång	2 377	2 297
Nyanskaffningar	234	256
Avyttringar och utrangeringar	–82	–176
Anskaffningsvärde vid årets utgång	2 529	2 377
Avskrivningar vid årets ingång	–1 797	–1 728
Årets avskrivningar	–230	–230
Avyttringar och utrangeringar	58	161
Avskrivningar vid årets utgång	–1 969	–1 797
Redovisat värde	560	580

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

M29 Övriga tillgångar

	2021	2020	1/1/2020
Fondlikvidfordringar	4 888	8 627	6 392
Koncernbidrag	15 557	13 954	14 921
Övriga finansiella tillgångar	2 122	5 977	76
Summa finansiella tillgångar	22 567	28 558	21 389
Övertagen egendom för skyddande av
fordran och återtagna leasingobjekt	28	28	29
Summa	22 595	28 586	21 418

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2021	2020	1/1/2020
Förutbetalda kostnader	1 441	1 337	2 464
Ännu ej fakturerad fordran	354	297	283
Summa	1 795	1 634	2 747

M31 Skulder till kreditinstitut

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Sveriges riksbank	22	50 004
Svenska banker	35 848	32 179	21 577
Övriga svenska kreditinstitut	36 171	113 452	94 050
Utländska centralbanker	1 400	5 739	6 306
Utländska kreditinstitut	26 355	42 136	39 517
Summa	99 796	243 510	161 450
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Svenska banker, återköpsavtal	167	4	4
Övriga svenska kreditinstitut, återköpsavtal	647	1 416
Utländska kreditinstitut, återköpsavtal		1 874
Summa	814	3 294	4
Summa	100 610	246 804	161 454

M32 In- och upplåning från allmänheten

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Inlåning svensk allmänhet	920 796	840 251	708 839
Inlåning Riksgälden	68	69	329
Inlåning utländsk allmänhet	16 980	12 078	10 025
Summa	937 844	852 398	719 193
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal	141	15 061	18
Inlåning utländsk allmänhet, återköpsavtal	4 947	1 763
Summa	5 088	16 824	18
Summa	942 932	869 222	719 211

M33 Emitterade värdepapper

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Certifikat	165 067	127 211	128 774
Seniora icke säkerställda obligationer	127 801	127 037	125 505
Summa	292 868	254 248	254 279
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Strukturerade privatobligationer	4 050	5 674	8 902
Summa	4 050	5 674	8 902
Summa	296 918	259 922	263 181

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisker.

M34 Övriga skulder

	2021	2020	1/1/2020
Fondlikvidskulder	4 320	4 910	2 259
Koncernbidrag	341	413	0
Korta positioner aktier	248	561	247
varav egna emitterade aktier	121	155	24
Korta positioner räntebärande värdepapper	28 364	22 740	34 098
Olikviderade betalningar	10 085	9 200	9 807
Övriga finansiella skulder	6 480	8 503	9 178
Summa finansiella skulder	49 838	46 327	55 589

M35 M36 Avsättningar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2021	2020	1/1/2020
Upplupna kostnader	2 611	2 823	3 697
Avtalsskulder	30	33	37
Summa	2 641	2 856	3 734

	2021	2020	1/1/2020
Reserveringar för garantier och andra åtaganden	622	804	590
Omstruktureringsreserv		2	10
Övrigt	1	8	43
Summa	623	814	643

M37 Efterställda skulder

	2021	2020	1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Förlagslån	14 980	14 900	15 453
Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott	13 624	8 534	16 481
Summa	28 604	23 434	31 934

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår	Löptid	Första möjliga datum för inlösen	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat värde, mkr	Kupongränta, %
2017	2027	2022-11-22	EUR	650	6 689	1,00%
2018	2033	2028-03-28	JPY	5 000	398	0,90%
2018	2028	2023-04-12	JPY	8 000	630	0,75%
2018	2028	2023-05-08	SEK	1 200	1 219	0,00%
2018	2028	2023-06-29	JPY	11 000	864	0,95%
2018	2028	2023-09-18	EUR	500	5 180	0,00%
Summa					14 980

Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent.

Emissionsår	Löptid	Första möjliga datum för inlösen	Valuta	Nominellt belopp	Redovisat värde, mkr	Kupongränta, %
2016	Evigt	2022-03-171	USD	500	4 607	6,00%
2019	Evigt	2024-09-172	USD	500	4 587	5,63%
2021	Evigt	2029-09-173	USD	500	4 430	4,00%
Summa					13 624

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

M38 Obeskattade reserver

	Ackumulerade överavskrivningar	Periodiserings fond	Summa
Ingående balans 2020	5 274	5 451	10 724
Avsättning/Upplösning	-42		-42
Utgående balans 2020	5 232	5 451	10 682
Avsättning/Upplösning	-53		-53
Utgående balans 2021	5 179	5 451	10 630

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räkenskapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader.

Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och preliminärt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskapsenlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 346 mkr.

Periodiseringsfond	2021	2020	1/1/2020
Avsättning 2017	1 862	1 862	1 862
Avsättning 2018	3 538	3 538	3 538
Avsättning 2019	51	51	51
Summa	5 451	5 451	5 451

	Skattemässigt värde enligt räkenskapsenlig avskrivning	Tillgångar utanför räkenskapsenlig avskrivning	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	124	190	314
Leasingobjekt	16 586		16 586
Materiella tillgångar	404	156	560
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	273	1 522	1 795
Överavskrivningar	-5 179		-5 179
Redovisat värde, netto	12 208	1 868	14 076

M39 Värderingskategorier för finansiella instrument

				2021
	Verkligt värde via resultaträkningen
		Obligatorisk
Finansiella tillgångar Not	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Övrigt	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	194 353					194 353	194 353
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	128 447	24 901	2 650	27 551		155 998	155 998
Utlåning till kreditinstitut	648 875	2 073		2 073		650 948	650 948
Utlåning till allmänheten	366 929	24 561	185	24 746		391 675	391 675
Obligationer och räntebärande värdepapper		29 814	28 385	58 199		58 199	58 199
Aktier och andelar		11 638	1 177	12 815		12 815	12 815
Derivat		44 153		44 153	170	44 323	44 323
Övriga finansiella tillgångar M29	22 567					22 567	22 567
Summa	1 361 171	137 140	32 397	169 537	170	1 530 878	1 530 878

	Verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder Not	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut	99 796	814	814		100 610	100 610
In- och upplåning från allmänheten	937 844	5 088	5 088		942 932	942 932
Emitterade värdepapper	292 868	4 050	4 050		296 918	299 529
Seniora icke prioriterade skulder	37 832				37 832	38 493
Efterställda skulder	28 604				28 604	29 026
Derivat		42 521	42 521	21	42 542	42 542
Skulder inlånade värdepapper M34		28 612	28 612		28 612	28 612
Övriga finansiella skulder M34	21 226				21 226	21 226
Summa	1 418 170	81 085	81 085	21	1 499 276	1 502 970

		2020
				Verkligt värde via resultaträkningen
			Obligatorisk
Finansiella tillgångar	Not	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Övrigt	Summa	Säkrings instrument	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		167 121					167 121	167 121
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		114 743	14 862	2 252	17 114		131 857	131 857
Utlåning till kreditinstitut		660 204	9 291		9 291		669 495	669 495
Utlåning till allmänheten		388 949	39 947	101	40 048		428 997	428 997
Obligationer och räntebärande värdepapper			36 670	23 961	60 631		60 631	60 631
Aktier och andelar			15 544	1 032	16 576		16 576	16 576
Derivat			59 050		59 050	594	59 644	59 644
Övriga finansiella tillgångar	M29	28 558					28 558	28 558
Summa		1 359 575	175 364	27 346	202 710	594	1 562 879	1 562 879

				Verkligt värde via resultaträkningen		Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella skulder	Not	Upplupet anskaffnings värde	Innehas för handel	Summa	Säkrings instrument
Skulder till kreditinstitut		243 510	3 294	3 294		246 804	246 804
In- och upplåning från allmänheten		852 398	16 824	16 824		869 222	869 222
Emitterade värdepapper		254 248	5 674	5 674		259 922	262 643
Seniora icke prioriterade skulder		10 359				10 359	10 545
Efterställda skulder		23 434				23 434	23 688
Derivat			74 236	74 236		74 236	74 236
Skulder inlånade värdepapper	M34		23 301	23 301		23 301	23 301
Övriga finansiella skulder	M34	23 026				23 026	23 026
Summa		1 406 975	123 329	123 329		1 530 304	1 533 465

Referensräntereformen

Referensräntereformen beskrivs i not K45.

	2021
	GBP Libor1	USD Libor	Övriga2	Summa
Finansiella tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	47	1 878	13	1 938
Utlåning till allmänheten	1 959	19 406	71	21 436
Summa	2 006	21 284	84	23 374
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut		32		32
Emitterade värdepapper		20 955		20 955
Summa		20 987		20 987
Derivat		1 367 279		1 367 279

1) De återstående GBP Libor lånen förväntas migreras till alternativa referensräntor under första halvåret 2022. GBP Libor kontrakten kommer fortsättningsvis att använda syntetisk GBP Libor tills de har blivit omförhandlade.

2) Övriga inkluderar CHF Libor och JPY Libor.

M40 Verkligt värde för finansiella instrument

Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K46.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Under åren 2021 och 2020 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Efterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

		2021		2020
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	22 564	4 987		27 551	14 116	2 998		17 114
Utlåning till kreditinstitut		2 073		2 073		9 291		9 291
Utlåning till allmänheten		24 737	9	24 746		40 048		40 048
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	29 269	28 930		58 199	21 933	38 698		60 631
Aktier och andelar	11 637		1 178	12 815	15 544		1 032	16 576
Derivat	26	44 297		44 323	12	59 632		59 644
Summa	63 496	105 024	1 187	169 707	51 605	150 667	1 032	203 304
Skulder
Skulder till kreditinstitut		814		814		3 294		3 294
In- och upplåning från allmänheten		5 088		5 088		16 824		16 824
Emitterade värdepapper		4 050		4 050		5 674		5 674
Derivat	8	42 534		42 542	12	74 224		74 236
Skulder inlånade värdepapper	25 737	2 875		28 612	22 308	993		23 301
Summa	25 745	55 361		81 106	22 320	101 009		123 329

Förändringar inom nivå 3		2021	2020
		Tillgångar	Tillgångar
	Egetkapital instrument	Lån	Summa	Egetkapital instrument	Summa
Ingående balans	1 032		1 032	1 748	1 748
Erhållna aktier	21		21
Konvertering till Visa Inc. A-aktier				–819	–819
Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar	–1		–1
Utgivet		8	8
Vinst eller förlust	126	1	127	103	103
varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen	126	1	127	–73	–73
Utgående balans	1 178	9	1 187	1 032	1 032

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde.

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

	2021		2020
	Verkligt värde			Verkligt värde
	Redovisat värde	Nivå 2	Redovisat värde	Nivå 2
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	128 447	128 447	114 743	114 743
Utlåning till kreditinstitut	648 875	648 875	660 204	660 204
Utlåning till allmänheten	366 929	366 929	388 949	388 949
Summa	1 144 251	1 144 251	1 163 896	1 163 896
Skulder
Skulder till kreditinstitut	99 796	99 796	243 510	243 510
In- och upplåning från allmänheten	937 844	937 844	852 398	852 398
Emitterade värdepapper	292 868	295 479	254 248	256 969
Seniora icke prioriterade skulder	37 832	38 493	10 359	10 545
Efterställda skulder	28 604	29 026	23 434	23 688
Summa	1 396 944	1 400 638	1 383 949	1 387 110

M41

Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända), fondlikvidfordringar och värdepapperslån.

	2021			2020
Tillgångar	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa	Derivat	Omvända återköpsavtal	Inlånade värdepapper	Summa
Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal	1 188			1 188	2 550			2 550
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal	43 135	26 634		69 769	57 094	100 907	14	158 015
Redovisat värde i balansräkningen	44 323	26 634		70 957	59 644	100 907	14	160 565
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp	187 608	89 197		276 805	146 839	144 172	14	291 025
Kvittade belopp	–144 473	–62 563		–207 036	–89 745	–43 265		–133 010
Redovisat värde i balansräkningen	43 135	26 634		69 769	57 094	100 907	14	158 015
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	19 250	3 960		23 210	25 599	1 600		27 199
Finansiella instrument, säkerheter	1 566	22 643		24 209	10	99 303	14	99 327
Kontanter, säkerheter	13 850			13 850	15 274	4		15 278
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	34 666	26 603		61 269	40 883	100 907	14	141 804
Nettobelopp	8 469	31		8 500	16 211			16 211
			Utlånade				Utlånade
Skulder	Derivat	Återköpsavtal	värdepapper	Summa		Derivat Återköpsavtal	värdepapper	Summa
Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettningsavtal	561		28	589	2 278		54	2 332
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal	41 980	5 902		47 882	71 959	20 118		92 077
Redovisat värde i balansräkningen	42 541	5 902	28	48 471	74 237	20 118	54	94 409
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp	187 255	65 472	28	252 755	163 831	63 383	54	227 268
Kvittade belopp	–145 275	–59 570		–204 845	–91 872	–43 265		–135 137
Redovisat värde i balansräkningen	41 980	5 902	28	47 910	71 959	20 118	54	92 131
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal	19 250	3 932		23 182	25 599	1 600		27 199
Finansiella instrument, säkerheter	7 492	1 950	28	9 470	5 741	18 518	54	24 313
Kontanter, säkerheter
	10 158			10 158	27 510			27 510
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	36 900	5 882	28	42 810	58 850	20 118	54	79 022

M42

Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

	2021	2020
Periodiserade uppläggningsavgifter	–615	–499
Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser	1 348	–576
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	4 978	4 795
Återföring av tidigare nedskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	–22	25
Återföring av tidigare nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar		–16
Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar	392	3 840
Utdelning koncernföretag	–16 825	–11 823
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–250	1 495
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–218	–1 318
Aktierelaterade ersättningar till anställda	128	106
Reavinst finansiella tillgångar	0	–493
Övrigt	–202	166
Summa	–11 286	–4 298

Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

	2021		2020
Stamaktier	Kr per aktie	Summa	Kr per aktie	Summa
Utbetald utdelning, 22 februari	4,35	4 871
Utbetald utdelning, 1 april	2,90	3 252
Utbetald utdelning, 4 november	7,30	8 187
Summa	14,55	16 310
Föreslagen utdelning
Extra stämma, 15 februari 2021			4,35	4 871
Årsstämma	11,25	12 632	2,90	3 252
Extra stämma, 28 oktober 2021			7,30	8 187
Summa	11,25	12 632	14,55	16 310

Styrelsen föreslår att en utdelning på 11,25 kr per stamaktie ges 2022 för räkenskapsåret 2021, vilket motsvarar 12 632 mkr.

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 59 343 mkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):

	2021	2020
Föreslagen utdelning kontant per stamaktie	12 632	16 387
Till ny räkning överförs	46 711	42 968
Summa disponerat	59 343	59 355

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 121 434 793 utestående stamaktier per den 31 december 2021 med tillägg för 1 428 021 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 30 mars 2022 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 610 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2022. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 55 928 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 88 594 mkr.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga.

Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda säkerheter

För egna skulder ställda säkerheter	2021	2020	1/1/2020
Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank		50 726	10 000
Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker	14 981	12 401	5 355
Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal	2 360	10 986	8 687
Statspapper och obligationer för inlåning från allmänheten, återköpsavtal	32 957	17 515	15 680
Kontanter	5 109	18 464	9 002
Summa	55 407	110 092	48 724

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2021 till 52 664 mkr (108 090).

Övriga ställda säkerheter	2021	2020	1/1/2020
Aktier	449	447	84
Statspapper och obligationer för övriga åtaganden	7 597	6 256	3 475
Kontanter	483	446	429
Summa	8 529	7 149	3 988

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta återköpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moderbolaget skulle hamna på obestånd.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp	2021	2020	1/1/2020
Kreditgarantier	184 089	272 397	456 261
Övriga fullgörandegarantier	43 437	38 948	38 667
Accepterade och endosserade växlar	1 073	828	1 200
Beviljade ej disponerade remburser	3 665	3 022	2 764
Övriga eventualförpliktelser	12	11
Summa	232 276	315 206	498 892
Åtaganden
Nominella belopp	2021	2020	1/1/2020
Beviljade ej utnyttjade krediter	194 554	253 934	189 680
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter	68 777	70 118	68 468
Summa	263 331	324 052	258 148
Reservering för befarade kreditförluster
för eventualförpliktelser och åtaganden	–622	–804	–590

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not M24 Derivat.

Penningtvätt

Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt.

M45 Överförda finansiella tillgångar

Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moderbolaget hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

		Överförda tillgångar			Tillhörande skulder
2021	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Aktier	449		449	25		25
Räntebärande värdepapper	35 317	35 317		35 365	35 365
Summa	35 766	35 317	449	35 390	35 365	25
	Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2020	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån	Redovisat värde	Varav återköpsavtal	Varav värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Aktier	447		447	47		47
Räntebärande värdepapper	28 502	28 502		28 513	28 513

M46 Operationell leasing

Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

		Intäkter				Intäkter
2021	Kostnader	vidareuthyrning	Summa	2020	Kostnader	vidareuthyrning	Summa
2022	794	33	761	2021	658	30	628
2023	676	33	643	2022	596	29	567
2024	526	32	494	2023	543	29	514
2025	471	32	439	2024	437	27	410
2026	441	32	409	2025	410	27	383
2027	410	32	378	2026	406	27	379
2028	367	32	335	2027	375	26	349
2029	297	10	287	2028	342	26	316
2030	278	10	268	2029	286	17	269
2031 eller senare	1 046	71	975	2030 eller senare	1 305	81	1 224
Summa	5 306	317	4 989	Summa	5 358	319	5 039

M47 Närstående och andra betydande relationer

	Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures				Andra närstående
	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	612 258	622 699	15 868	15 730
Utlåning till allmänheten	791	1 771
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	1 657	2 517
Derivat	4 025	7 681	6	20
Övriga tillgångar	15 678	13 975
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	297	265
Summa	634 706	648 908	15 874	15 750
Skulder
Skulder till kreditinstitut	34 705	120 594	4 912	4 968
In- och upplåning från allmänheten	11 596	9 931			250	738
Derivat	14 624	19 949	12	10
Övriga skulder	380	461
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	344
Summa	61 649	150 935	4 924	4 978	250	738
Garantier	183 661	269 071
Åtaganden	27 627	26 253
Derivat, nominellt belopp	1 021 888	1 031 275	774	808
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter	471	1 504	86	121
Räntekostnader	32	814	3
Erhållna utdelningar	700	2 128	587	2
Provisionsintäkter	2 836	2 334	122	68
Provisionskostnader	87	81	179	167
Nettoresultat finansiella poster			3
Övriga intäkter	739	324	715	653
Övriga allmänna administrationskostnader	101	1	1		687	637

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

M48 Händelser efter 31 december 2021

Se koncernens not K56.

Alternativa nyckeltal

Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksamheten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren.

Nyckeltal och definitioner	Syfte
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1 , inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto. Avstämningar redovisas i not K8.	Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett var i resultaträkningen dessa presenteras.
Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering ("IKU"). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.	Används av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genom snittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1 , inklusive föregående årsbokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.	Används av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgift Kostnader är presenterade exklusive kostnad för sanktionsavgift. Beloppen är avstämda mot de olika IFRS resultatraderna i resultaträkningen, det närmaste IFRS-måtten, på sidan 36.	Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren.
Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgift Representerar årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive kostnad för sanktionsavgift i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genom snittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1 , inklusive föregående årbokslut. Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive kostnad för sanktions avgift är avstämt mot årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36.	Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren.
K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgift Summa kostnader, exklusive kostnad för sanktionsavgift i relation till summa intäkter. Summa kostnader exklusive kostnad för sanktionsavgift är avstämt mot summa kostnader, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36.	Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren.
Övriga alternativa nyckeltal Dessa nyckeltal definieras på sidan 252 och beräknas från rapporter och noter utan någon justering. • Andel lån i steg 1, brutto • Andel lån i steg 2, brutto • Andel lån i steg 3, brutto • Avkastning på totalt kapital • Eget kapital per aktie • K/I-tal • Kreditförlustnivå • Placeringsmarginal • Reserveringsgrad för lån i steg 1 • Reserveringsgrad för lån i steg 2 • Reserveringsgrad för lån i steg 3 • Räntabilitet på eget kapital1 • Total reserveringsgrad för lån • Utlåning/inlåning	Används av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.
1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på sidan 71 i faktaboken.

Hållbarhet

• Hållbarhetsstyrning
• Uppföljning och utvärdering
• Intressentengagemang
• FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet
• Swedbanks implementering av taxonomiförordningen
• TCFD-rekommendationerna

Hållbarhetsnoter

209	H1 – Tillgängliga banktjänster
210	H2 – Hållbara investeringar
212	H3 – Hållbar finansiering
215	H4 – Upphandla
216	H5 – Miljöpåverkan
219	H6 – Medarbetare
223	H7 – Affärsetik och informationssäkerhet
224	H8 – Samhällsengagemang
226	H9 – Mänskliga rättigheter
227	H10 – Skatt

• Om hållbarhetsredovisningen
• GRI content Index
• PRB självutvärdering
• TCFD-index
• SASB-index
• Hållbarhetsrapportering
• Bestyrkanderapport

Hållbarhetsstyrning

Swedbanks styrmodell säkerställer att banken kan leverera på kärnverksamheten – göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Hållbarhetsstyrningen utgår från Swedbanks hållbarhetsramverk som består av hållbarhetspolicys, instruktioner, ställningstaganden och sektorriktlinjer. Som en given del av koncernens verksamhetsstyrning finns även Swedbanks strategiska riktning, koncernmål, implementering, uppföljning och redovisning som syftar till att integrera hållbarhet i bankens kärnprocesser. Vad hållbarhet innebär för Swedbank definieras ytterligare i två grundpelare: "att göra saker rätt" och "att göra rätt saker".

Att göra saker rätt innebär hållbarhetsintegrering i Swedbanks egen verksamhet och utgår från Swedbanks styrande ramverk. Till exempel beaktar Swedbank försiktighetsprincipen och följer FN:s initiativ Global Compacts tio principer. Ett annat exempel är Swedbanks ISO 14001-certifierade miljöledningssystem som organiserar miljöarbetet och ger en struktur för uppföljning av mål och resultat. Genom ledningssystemet finns det krav på att banken kontinuerligt ska förbättra sin verksamhet samt redovisa resultaten i den årliga rapporten "Ledningens genomgång" där banken presenterar resultaten från affärsenheterna till Swedbanks koncernledning. Resultaten presenteras också i den interna och externa revisionen av miljöledningssystemet.

Att göra rätt saker inkluderar Swedbanks indirekta påverkan genom det externa perspektivet. Swedbanks största möjlighet att påverka till ett mer hållbart samhälle är indirekt i samspel med bankens kunder och deras verksamhet. För det första kommer Swedbank ge människor möjlighet att skapa en bättre framtid genom att stödja hållbara val genom rådgivning, produkter, tjänster och samhällsengagemang. För det andra kommer banken att ge företagen möjlighet att skapa en bättre framtid genom att stötta dem i deras omställning, där banken exempelvis måste säkerställa att den totala volymen av finansiering och investering är i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för Swedbanks hållbarhetsstyrning. Styrelsen är aktivt engagerad i bankens hållbarhetsfrågor och får kontinuerliga uppdateringar om arbetet. Bankens policys på området antas av styrelsen. Alla bankens policys inom hållbarhet (tillgängliga på https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet) utgår från koncernens uppförandekod som sätter standarden för Swedbanks hållbarhetsarbete. De policys som är mest relevanta för hållbarhetsområdet är, förutom uppförandekoden, koncernens policy för motverkande av mutor och korruption (ABC-policy*), hållbarhetspolicy, miljöpolicy, policy för mänskliga rättigheter, bankens uppförandekod för leverantörer och policy för mångfald och inkludering.

Vd och koncernchefs huvudansvar är att säkerställa att Swedbank kan leverera på den strategiska riktningen som visar vart banken är på väg samt vad som måste göras för att nå bankens vision och mål där ett hållbart samhälle är en viktig del. Vd ansvarar även för koncernövergripande ställningstaganden för försvarsindustrin och klimatförändringar samt de instruktioner som tagits fram för att stötta implementeringen av bankens policys. Ställningstaganden innehåller generellt mer detaljer än Swedbanks policys.

Swedbanks hållbarhetskommitté startades i februari 2021 och leds av chefen för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet som fått mandat från vd att leda kommittén på koncernnivå. Målet med kommittén är att vägleda och ge stöd för hantering och styrning av hållbarhetsrelaterade frågor inom koncernen. Swedbanks hållbarhetskommitté hanterar områden som bland annat berör mänskliga rättigheter, skattefrågor, miljömässiga utmaningar och etiska dilemman.

Alla affärsområden och koncernfunktioner har möjlighet att, inför ett affärsbeslut, använda kommitténs kompetens inom olika hållbarhetsfrågor. Kommittén tillhandahåller kunskap och erfarenhet inom området och hjälper beslutsfattare inom koncernen att förstå risker och möjligheter för att på så sätt möjliggöra sunda och hållbara beslut. Medlemmarna, som bland annat inkluderar representanter från koncernledningen, representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner. Kommitténs rekommendationer ska följas, men ärenden kan även eskaleras till vd vid oenighet. Ärenden som tas upp följs upp och distribueras till vd och koncernledning kvartalsvis.

I de baltiska länderna finns även lokala hållbarhetskommittéer som följer samma arbetsstruktur som hållbarhetskommittén på koncernnivå.

Koncernfunktionen Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet arbetar med att driva Swedbanks hållbarhetsarbete framåt och tar vidare förslag och riktning till vd. Hållbarhet, som en del av denna enhet, leds av bankens hållbarhetschef som rapporterar till ansvarig för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Hållbarhets huvuduppgift är att främja hållbarhetsrelaterade frågor inom strategier, mål och uppföljning. Chefen för Hållbarhet är också ordförande i Swedbanks Green Bond Committee, som beslutar om gröna tillgångar i enlighet med ramverket för gröna obligationer.

Hållbarhet består av två enheter, Center of Excellence samt Sustainability Management med totalt tolv personer. Sustainability Management arbetar främst med hållbara obligationer, rapportering och ISO 14001 medan Center of Excellence arbetar med integrering av hållbarhet i respektive affärsenhet. Inkluderat i enheten finns även Swedbanks program för att koordinera och samordna implementeringen av EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi.

Inom hela Swedbank finns även hållbarhetsambassadörer utsedda i bankens koncernfunktioner, produktområden och affärsområden. De är kontaktpersoner gentemot Hållbarhet och ansvarar, tillsammans med linjechefen, för att deras verksamhet är i linje med hållbarhetspolicys, instruktioner och rutiner. Hållbarhetsambassadörerna, tillsammans med linjecheferna, tar även fram en verksamhetsplan, miljömål och aktiviteter med stöd från Hållbarhet. Under året har ungefär 45 hållbarhetsambassadörer hjälpt till att driva hållbarhetsarbetet framåt med miljöledningssystemet ISO 14001 som grund.

Övriga koncernfunktioner samarbetar med Hållbarhet i integreringen av ramverk, policys och styrning kopplat till hållbarhet. Varje koncernfunktion ansvarar inom sitt verksamhetsområde för att hållbarhetsstyrningen följs. Vilket hållbarhetsområde och den kompetens som behövs avgör vilken enhet som har huvudansvaret. HR har exempelvis ansvar för policyn om mångfald och inkludering.

Framgångsrik riskhantering kräver en väletablerad riskkultur och ett gemensamt förhållningssätt. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer med tydlig ansvarsfördelning. Den första försvarslinjen består av affärsverksamhetens riskhantering inom affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Ledningen inom första linjen ansvarar för den kontinuerliga och aktiva riskhanteringen och äger riskerna inom respektive ansvarsområde. De säkerställer att det finns lämpliga processer och interna kontrollstrukturer på plats som syftar till att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rapporteras och hålls inom koncernens riskaptit och ramverk för riskhantering.

Andra försvarslinjen är bankens oberoende kontrollfunktioner som riskorganisationen (Group Risk) och complianceorganisationen (Group Compliance). De ansvarar för ramverket för riskhantering som inkluderar alla materiella risker i koncernen och bedömer hur effektiv riskhanteringsprocessen och kontroller är implementerade i banken. Andra försvarslinjen validerar och utmanar första linjens aktiviteter för riskhantering. Funktionerna är oberoende från verksamheten och rapporterar till vd och styrelsen.

* (Anti Bribery & Corruption policy)

Tredje försvarslinjen består av Swedbanks internrevision som är en oberoende kontrollfunktion där chefen för internrevision utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och internkontroll. Väsentlighetsanalysen beaktas i internrevisionens årliga riskbedömning för att säkerställa att relevanta hållbarhetsaspekter ingår i revisionsplanen. Under 2021 har internrevisionen genomfört ett flertal granskningar med avseende på bankens hållbarhetsåtaganden. Granskningar har bland annat omfattat områdena hållbar finansiering, hållbara investeringar samt affärsetik och informationssäkerhet. Med hjälp av dessa granskningar har processer och verktyg utvecklats och förfinats.

Kommittéer: I Swedbank finns beredningsforum såsom "Group Risk and Compliance Committee" och "Group Credit Committee" som ansvarar för att behandla hållbarhetsrelaterade frågor. Under inköpsenheten finns "Procurement Sustainability Council" som hanterar inköpsrelaterade eskalerade hållbarhetsfrågor där även hållbarhetschefen deltar. Vid svåra affärsbeslut eller där ramverk inte ger tillräcklig vägledning kan frågorna eskaleras till Swedbanks hållbarhetskommitté.

Linjechefer för affärsområde och produktområde ansvarar för att hållbarhet implementeras i bankens affärsbeslut och arbetssätt. De säkerställer också uppföljning på implementering av hållbarhetsramverket.

Produktområden: Hållbarhet är en central del av Group Products & Advice verksamhet. Hållbarhet inkluderas i olika delar av verksamheten så som inom utlåning, sparande och försäkringsprodukter, rådgivningsprocesser, samt inom Swedbanks dotterbolag Swedbank Försäkring, Swedbank Robur och Swedbank Hypotek. Inom enheten finns dedikerade hållbarhetsteam och/eller hållbarhetsansvarig för att säkerställa att enheten kan leverera på olika intressenters krav kopplat till hållbarhet.

Affärsområden: Kunders förväntningar och krav på hållbarhetsfokus i exempelvis erbjudanden och rådgivning blir allt större för Swedbanks affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och institutioner. För att möta detta behov finns dedikerad hållbarhetskompetens inom respektive affärsområde. De ansvarar främst för att implementera koncernens hållbarhetsramverk och säkerställa att det finns resurser och kompetens för att möta kundernas krav.

Extern revision av Swedbanks hållbarhetsarbete utförs av tredje part för olika syften. Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning granskas utifrån kriterierna i GRI Standards, Swedbanks gröna obligationer revideras årligen som en del av effektredovisningen och extern revision görs mot ISO 14001. Det är viktigt för Swedbank med tredjepartsgranskningar då de bidrar till att förbättra hållbarhetsprocesserna, säkra hög kvalitet och en fortsatt utveckling.

För mer info se Swedbanks bolagsstyrningsrapport på sidorna 42–63.

Åtaganden

• Equator principles
• PRB, Principles for Responsible Banking
• SBTi, Science Based Targets initiative
• TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures
• UN Women's Empowerment Principles
• UN Global Compact
• UN Guiding Principles on Business and Human Rights
• Climate Action 100+ (Swedbank Robur)
• Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur)
• ICGN, International Corporate Governance Network (Swedbank Robur)
• PRI, Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur)

Medlemskap och nätverk

• Bankföreningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen
• EEFIG, Energy Efficiency Financial Institutions Group
• Diversity Charter i Estland, Lettland och Litauen
• European Savings and Retail Banking Group Sustainable Finance Committee
• ICC Sveriges Hållbarhetskommitté
• Institute for Sustainability and Corporate Social Responsibility i Lettland
• Lithuanian Association of Responsible Business
• Nordic CEOs for a Sustainable Future
• NMC, Nätverket för hållbart näringsliv
• Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee
• BAO & Finansförbundet, Svenska Banksektorns Centrala Jämställdhetsoch mångfaldskommitté
• NAB, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing
• UNEP-FI, UN Environmental Programme for the Financial Sector
• UN Global Compact's Nasjonal havplattform for bærekraftig næringsliv i Norge

Ovanstående är ett urval av åtaganden, medlemskap och nätverk.

Hållbarhetsindex

Två år i rad har Swedbank kvalificerat sig till Dow Jones Sustainability World Index, ett av världens mest prestigefulla hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens mest hållbara företag och inkluderingen är ett bevis på att Swedbank har ett väletablerat hållbarhetsarbete inom bland annat bolagsstyrning, riskhantering, mänskliga rättigheter, klimatstrategi och arbetsförhållanden. För andra året i rad rankades även Swedbank högst, bland storbankerna i Sverige, i Fair Finance Guides årliga policygranskning.

Swedbank följer krav och rekommendationer som ställs i olika hållbarhetsundersökningar och index för att säkerställa hög hållbarhetsstandard på verksamheten. Det görs bland annat genom en kontinuerlig dialog med olika intressentgrupper kring resultaten för att ständigt utveckla verksamheten.

Hållbarhetsindex/ranking	2021	2020	2019
Bloomberg Gender Equality Index1	69	77	77
CDP2	B	B	B
Dow Jones Sustainability World Index3	84	81	76
EY SHE Index Sweden4	82
Fair Finance Guide5	68	68	65
FTSE4Good ESG rating6	4,3	4,5	4,6
ISS Corporate Rating7		C (Prime) C (Prime) C (Prime)
MSCI ESG rating8	AA	AA	A
Sustainalytics9	24,8	27,6	27,5
1) Betygsskala 0–100 (max 100) 2) Betygsskala A–D– (max A), B är genomsnitts betyget för finanssektorn 2021 3) Betygsskala 0–100 (max 100), betyget för 2019 är reviderat på grund av brister i bankens arbete	6) Betygsskala 0–5 (max 5), Swedbank 7) Betygsskala A+ – D– (max A+) 8) Betygsskala AAA – CCC (max AAA) 9) Betygsskala 0–10 försumbar risk,	är kvalificerad för FTSE4Good Index

10–20 låg risk, 20–30 medel risk, 30–40 hög risk, 40+ allvarlig risk

4) Betygsskala 0–100 (max 100)

med penningtvätt

5) Betygsskala 0–100 procent (max 100%)

Uppföljning och utvärdering

Swedbank anser det vara grundläggande att ha en kontinuerlig uppföljning på bankens framsteg och bidrag till ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljömässiga, sociala, finansiella och etiska perspektiv. I modellen nedan presenteras ett urval av mål och mätetal för Swedbanks väsentliga hållbarhetsområden.

Swedbank följer upp på målen med en etablerad intern struktur där bland annat bankens ledning och styrelse inkluderas löpande under året. Resultatet återfinns i framvagnen på sidorna 18–29 och i hållbarhetsnoterna på sidorna 209–228.

Miljö

MÅL:

• Sätta validerade vetenskapsbaserade klimatmål för alla tillgångsklasser med tillgänglig metod från SBTi under 2022
• Minska Swedbanks direkta växthusgasutsläpp med 60 procent mellan 2019–2030 och minska energianvändningen i bankens kontorslokaler med 15 procent 2017–2025

MÄTETAL:

• Utsläpp växthusgaser
• Energirelaterade utsläpp och energiförbrukning
• Avfallshantering
• Vattenförbrukning
• Digitala möten
• Pappersförbrukning

Motverkar finansiell brottslighet

MÅL:

• I kampen mot finansiell brottslighet ska Swedbank ligga i framkant och bankens arbete mot finansiell brottslighet strävar efter internationell bästa praxis inom finansbranschen

MÄTETAL:

• Initiativ som genomförts i det koncernövergripande programmet i att motverka penningtvätt
  • Rapporter om misstänkt penningtvätt
  • Utbildning och kompetensutveckling i arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism

Samhällsengagemang

MÅL:

• Öka medvetenhet och kunskap om privatekonomi bland barn, unga och vuxna genom att erbjuda olika utbildningsinsatser

MÄTETAL:

• Folkbildning i privatekonomi
• Digital inkludering
• Samhällsinvesteringar och engagemang

Inkludering i Dow Jones Sustainability World Index1 E S ESG

S

S

Hållbara investeringar

MÅL:

• Det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet år 2025
• Det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara placerat koldioxidneutralt år 2040

MÄTETAL:

• Andelen förnybar energi i portföljerna
• Dialog med bolag i materiella TCFDsektorer
• Andel av AUM investerat i bolag med netto-noll mål

Hållbar finansiering

ESG

MÅL:

• Öka den hållbara finansieringen i syfte att minska bankens negativa påverkan på klimat och resurseffektivitet. Volymen hållbar finansiering uppgick till 56 mdkr vid årets slut

MÄTETAL:

• Hållbar finansiering av till exempel energieffektiva
• fastigheter och förnyelsebar energi som solceller
• Hållbarhetslänkade lån
• Hållbarhetsanalyser i företagsutlåningen
• Energiprestanda i hypoteksportföljen

Attraktiv arbetsgivare

• MÅL: • Bidra till hållbara medarbetare
  • Sjuktal under 2,8 procent, trots svårigheter att
    • uppnå detta under pågående pandemi
    • Nolltolerans mot trakasserier, diskriminering
    • och kränkande särbehandling
      • Uppnå jämställd könsfördelning på alla nivåer i banken

MÄTETAL:

• Resultat från medarbetarundersökningar • Sjukfrånvaro
  • Internutbildning och
  • kompetensutveckling
    • Jämställdhet i högsta chefsskiktet och på chefspositioner

1) Inkludering i Dow Jones Sustainability World Index används som övergripande hållbarhetsmål för hela Swedbank. Det innebär att Swedbank kontinuerligt måste förbättra sitt arbete inom alla bankens väsentliga hållbarhetsområden.

Intressentengagemang

Intressentgrupper

Swedbank har en kontinuerlig dialog med bankens olika intressenter. Kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld är de intressentgrupper banken är mest involverad med. Utöver dessa huvudintressentgrupper interagerar Swedbank med ett stort antal andra grupper på olika nivår. Nedan listas ett urval av dessa grupper.

• Intresseorganisationer • Branschorganisationer

• Grundskolor och Gymnasium • Universitet och Högskolor

• Föreningar

• Leverantörer • Dotterbolag • Konkurrenter • Ratinginstitut och index

• Revisorer

• Myndigheter
• Kommuner och landsting
• Reglerare
• Pensionsförvaltare
• Kapitalförvaltare
• Analytiker
• Journalister
• Fackförbund
• Studenter
• Stiftelser
• Ideella organisationer

Identifiering och urval av intressenter

Swedbanks urval av intressentgrupper grundar sig i vilka intressenter som väsentligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Därefter har Swedbank gjort ett urval av relevanta intressenter inom respektive intressentgrupp. Urvalet görs utifrån koncernövergripande ramverk, omvärldsanalys, interna diskussioner och ett aktivt och strukturerat arbete med att skapa och delta i olika forum för dialog och påverkan.

Väsentliga frågor och formerna för intressentengagemang

Genom kontinuerlig dialog med intressentgrupperna utvecklas Swedbanks verksamhet. Banken får stöd och riktlinjer från koncernfunktionen Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet för att utföra intressentdialoger. Självklart anpassas även dialogerna till marknad och typ av intressent för korrekt geografiskt- och branschsammanhang. Nedan beskrivs några av de mest uppmärksammade frågorna i bankens intressentdialoger under året.

Kunder

Banken för framförallt kunddialoger via möten i bankens olika kanaler, både på plats och digitala. Dialoger med kunder förs också på marknadsföringsevenemang och andra aktiviteter. Under året har Swedbank fortsatt att utveckla det digitala erbjudandet, och anpassat det efter pandemin och rådande restriktioner. Genom att erbjuda olika serier av webbinarier har banken kunnat bibehålla dialogen med flera intressentgrupper. Årligen genomförs även kundundersökningar i olika varianter som fångar upp kundernas tankar och förslag. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

• Tillgänglighet för Swedbanks kunder i digitala kanaler och tjänster.
• Ökad efterfrågan på spar- och investeringsprodukter med hållbarhetstema samt rådgivning kring hur kunder kan ställa om till en mer hållbar verksamhet. Som hållbarhetsområde har klimatfrågan förstärkts ytterligare under året.
• Hur Swedbank integrerar hållbarhetsfrågor i bankens styrningsmodell samt hur det påverkar kunderna idag och framöver. Exempelvis tas frågan upp om hur företagskunder ska finansiera sin omställning och hur det kan påverka deras framtida finansiering.
• Frågor kopplat till tidigare brister i bankens arbete mot penningtvätt och terroristfinansiering har minskat under året men kommer fortfarande upp i vissa dialoger.
• Ökat intresse för hur hållbarhetsrelaterade regelverk påverkar banken och dess kunder.
• Diskussionen om bedrägerifrågor har ökat under året där kunder vill veta hur Swedbank arbetar för att motverka bedrägerier.

Medarbetare

Arbetsmiljön för Swedbanks medarbetare har stor påverkan på deras insats, engagemang och välmående. Ännu ett år med covid-19 har påverkat bankens medarbetare på olika sätt. För att följa upp medarbetarnas uppfattning om sin arbetssituation genomförs medarbetaundersökningar kontinuerligt. Resultaten av medarbetarundersökningarna och medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp i alla grupper i banken. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

• Det fortsatta arbetet kring covid-19 med ambition att skapa en trygg och säker arbetsplats och begränsa smittspridningen.
• Implementering av en tydlig strategisk riktning framåt. Uppmuntran av en öppen feedback-kultur som möjliggör framgångsrika prestationer för anställda och organisationen. Löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden genom anpassade utbildningar.
• Kommunikation kring bankens ledarskapsprinciper och förväntningar på bankens ledare samt löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden genom anpassade utbildningar.
• Vidareutveckling av konceptet Swedbank at Work.

Ägare och investerare

Swedbank har en kontinuerlig dialog om koncernens strategiska riktning och utveckling med befintliga och potentiella investerare, analytiker och media. Dialogen förs främst via olika kanaler så som exempelvis kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningar, möten med investerare, telefonkonferenser, företagets webbplats och pressmeddelanden. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit:

• Hur banken påverkas av och hanterar följderna av pandemin, exempelvis rörande kreditförluster, långivning och amorteringsanstånd.
• Pågående åtgärdsprogram för att ytterligare stärka bankens arbete med att förebygga penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet samt kvarvarande myndighetsutredningar.
• Bankens hållbarhetsagenda och arbetet i samband med denna omställning.

Samhälle och omvärld

Swedbank lägger stor vikt vid att vara en god samhällsaktör och samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare i frågor kring den aktuella hållbarhetsagendan. Dialogerna förs bland annat genom bilateral dialog, och gemensamt med andra banker genom diverse branschorganisationer. Till exempel är Swedbank medlemmar i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance Comittee och Corporate Social Responsibility Committee samt European Banking Federation (EBF) ESG Financial Markets Task Force. De flesta myndighetsdialogerna hålls med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta svenska myndigheter, men också med Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och europeiska bankmyndigheten.

För att verka för samhällsutveckling är Swedbank engagerade i en rad olika samhällsinitiativ. Här interagerar banken kontinuerligt med olika grupper i samhället genom projekt på alla bankens hemmamarknader genom aktiviteter inom exempelvis folkbildning och volontärarbetet. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit:

• Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis taxonomin, disclosureförordningen, hållbarhetsrelaterade ändringar till MiFID II). Exempelvis har utmaningen runt hur taxonomin ska tillämpas nationellt på vissa aktiviteter, som skog, samt andra tolkningsfrågor diskuterats. Fokus har även legat på redovisning om hantering av hållbarhetsrisker, EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt diskussioner om sociala dimensioner av kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.
• Utvecklingen av det interna åtgärdsarbetet för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering.
• Tillsammans med Sparbanksstiftelserna har fler initiativ så som Ung ekonomi, Digital ekonomi och Ung Företagsamhet förstärkt dialogen inom dessa hållbarhetsområden. Swedbank fokuserade också på dessa frågor samt mångfald och inkludering som deltagare på till exempel Järvaveckan.
• Covid-19 har påverkat många och för att stötta människor som påverkats negativt har Swedbank bland annat tagit fram webbsidor med samlad information, filmer, räkneverktyg, tips och råd för att hjälpa bankens privat och företagskunder. Under 2021 fortsatte även samarbetet med Gigstr och initiativet Växla jobb.

FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet

Swedbank undertecknade Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) 2019, ett åtagande tillsammans med över 260 andra banker runt om i världen. PRB accelererar bankbranschens bidrag till de Globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt stöttar Swedbank att driva sin positiva påverkan och minska den negativa påverkan genom bankens kärnverksamhet.

Implementering av principerna

PRB består av sex principer; 1) anpassning, 2) påverkan och målsättning, 3) kunder, 4) intressenter, 5) styrning och fastställande av mål samt 6) öppenhet och ansvar. Dessa principer utgör ett globalt hållbarhetsramverk anpassat för bankverksamhet och innebär att Swedbank anpassar sin strategiska riktning för att vara i linje med Parisavtalet och de Globala målen för hållbar utveckling. Under året har Swedbank genomfört aktiviteter inom respektive princip med fokus på att fortsätta implementeringen i bankens nya strategiska riktning, med den övergripande visionen att uppnå ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, samt uppdaterat bankens portföljövergripande påverkansanalys. Den portföljövergripande påverkansanalysen visar hur Swedbank genom sina produkter och tjänster påverkar olika hållbarhetsområden från UN Impact Radar, både positivt och negativt. Bankens självutvärdering av PRB redovisas på sidorna 234–235.

Analys av bankens påverkan

I början av året släppte PRB en uppdaterad metod för hur banker ska utföra en portföljövergripande påverkansanalys. Därför har fokus varit, liknande förra året, på princip 2 – påverkan och målsättning. Påverkansanalysen uppdaterades för att kunna presentera ett mer detaljerat resultat samt komplettera Swedbanks väsentlighetsanalys (se resultatet och mer information om analyserna på sidorna 20–21).

Metod

I syfte att förstå och analysera hur Swedbank, genom sin affär, påverkar och skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort genomfördes en analys av bankens portfölj under 2021. Viktigt att ta i beaktande när tolkning görs av resultatet är att metoden och verktyget lanserades av UNEP-FI 2020 och kontinuerligt förfinas och revideras. I tillägg beror resultatets kvalité på hur väl underliggande information stämmer överens med verktygets struktur och uppbyggnad. Avsikten är att analysen ska ge Swedbank en holistisk bild över bankens påverkan.

Analysen genomfördes på koncernnivå i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge baserat på information från respektive affärsområde; Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag & institutioner (LC&I). Analysen baserades på Swedbanks intäktsfördelning för företagsaffären 2020 samt på bankens olika utlåningsprodukter till privatkunder för att därigenom täcka bankens verksamhet samt geografiska spridning i den mån det är tillämpligt i analysverktyget. Inmatningsdata för privatmarknaden bestod av antalet aktiva kunder per utlåningsprodukt per augusti 2021 medan data för företagsmarknaden bestod av intäkter indelad på geografi och sektor per sista december 2020.

Alla länder har skilda förutsättningar och därmed olika behov av åtgärder när det kommer till områden som påverkas av hållbarhetsaspekter, till exempel biologisk mångfald, infrastruktur eller matförsörjning. Detta tar analysverktyget hänsyn till genom en viktning för respektive land. Viktningen utgår från 22 olika områden, baserat på sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som syftar till att påvisa behovet i relation till hur väl landet presterar inom varje område, i respektive land.

Kapitalförvaltning, försäkring, kapitalmarknadsprodukter och Private Banking omfattades inte av analysen då de ännu inte är inkluderade i analysverktyget. Till följd av detta påverkas slutresultatet eftersom en betydande del av Swedbanks affär återfinns inom dessa områden.

Resultat av analysen

Resultatet från analysen visar att Swedbank, genom sin affär, har en viktig roll i samhället och dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning där Swedbank har störst påverkan i en positiv riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och tillverkningssektorn. Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig på ökad tillgång till boendemöjligheter exempelvis i form av finansiering till privatpersoner och byggoch fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till inkluderande sunda ekonomier genom att bidra till ökad tillgänglighet av säkra finansiella tjänster.

Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar utveckling, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11 Hållbara städer och samhällen.

Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär har ett viktigt åtagande att begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områden, så som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering. Inom dessa områden har banken även en positiv påverkan utifrån till exempel matförsörjning och försörjningsmöjligheter men samtidigt förbättringspotential inom sektorerna fastighetsförvaltning, tillverkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk och fiske samt inom vissa delar av energisektorn.

Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som påverkar de Globala målen för hållbar utveckling, mål 12 Hållbar konsumtion och produktion och mål 13 Bekämpa klimatförändringar.

Mål

I linje med PRBs principer har Swedbank tagit fram två övergripande mål som ska hjälpa banken bidra positivt till de Globala målen för hållbar utveckling samt Parisavtalet.

• Under 2022 sätta validerade vetenskapsbaserade klimatmål för alla tillgångsklasser med tillgänglig metod från SBTi.
• Under 2022, öka Swedbanks hållbara finansiering. Total volym hållbar finansiering uppgick till 56 mdkr vid årets slut 2021.

Nyckeln i Swedbanks måluppföljning är ett nära samarbete med kunder samt branschkollegor för att kunna göra största möjliga skillnad. För att implementera de koncernövergripande målen inkluderas de i relevant koncernfunktion som en del av bankens ordinarie aktivitets- och affärsplanering. Målen utvärderas löpande som en del av denna process. Hållbarhet har vidare ansvar att verka för en ökad förståelse för hur arbetet och framdriften inverkar på bankens identifierade påverkansområden i nära dialog med ansvariga inom respektive affärsområde.

Swedbanks implementering av taxonomiförordningen

EU har skapat ett enhetligt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, kallad taxonomin. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att en ekonomisk verksamhet ska kunna definieras som miljömässigt hållbar under taxonomin, och därmed klassas som taxonomiförenlig, behöver verksamheten uppfylla samtliga kriterier;

• väsentligt bidra till ett eller flera av sex fastställda miljömål,
• inte orsaka någon betydande skada på resterande miljömål och
• uppfylla vissa sociala minimiskyddsåtgärder.

Kriterierna för när en verksamhet kan anses bidra väsentligt och inte orsaka någon betydande skada är detaljerat beskrivet i tekniska granskningskriterier som är dokumenterade i delegerade akter. Om en verksamhet inte är inkluderad i de tekniska granskningskriterierna, kan inte verksamheten bedömas under taxonomin och omfattas därför inte av taxonomin.

Det finns tekniska granskningskriterier för två av de fastställda miljömålen, nämligen begränsningar av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. För de resterande fyra andra miljömålen finns ännu inte några bestämda tekniska granskningskriterier.

Taxonomin är i dagsläget begränsad till klassificeringen av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Det finns dock ett pågående arbete på EU-nivå för att se över om taxonomin ska utökas till att klassificera bland annat social hållbarhet och aktiviteter som medför betydande skada för miljön.

Taxonomins operationalisering i affärsstrategin

Swedbanks vision, "Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart", grundar sig i en övertygelse om att banken, tillsammans med bankens kunder, kan fortsätta ha en positiv påverkan på samhället. Taxonomin kan hjälpa Swedbank att leverera på sin vision genom att vägleda kunderna att göra välinformerade och hållbara val. För att avgöra vad som är hållbart behövs gemensamma ramverk. Swedbank ser taxonomin som ett av flera framtida verktyg för att såväl bedöma miljömässig hållbarhet som att öka transparensen i finansbranschen. Framöver kommer taxonomin bland annat hjälpa Swedbank, och andra banker, att bedöma hur framtidssäkrade privatkunder och företagskunders affärer är ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Detta blir viktigt i Swedbanks arbete med att definiera och nå bankens egna klimatmål i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Swedbank ser positivt på att företag bedriver och investerar i taxonomiförenliga verksamheter.

Under 2021 etablerade Swedbank ett koncernövergripande koordineringsprogram för EU:s regler för hållbar finansiering, inklusive taxonomin. Ordföranden för styrgruppen är chef för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Programmet koordineras av Hållbarhet med syftet att på koncernnivå samordna och underlätta linjeverksamhetens implementation av EU:s obligatoriska regler för hållbar finansiering.

Taxonomins potentiella påverkan på bankens produkter och kunder

Taxonomin förväntas bidra till att finansbranschen får ett gemensamt språk för att enklare kunna jämföra graden av hållbarhet i investeringar och i verksamheter. I och med att taxonomin är i ett tidigt stadium analyserar Swedbank fortfarande taxonomins påverkan på bankens produkter och kunder. Resultatet av taxonomins påverkan kommer därför att utvecklas med tiden.

På sparasidan kommer taxonomin påverka hållbarhetsinformationen som fonder, försäkringar och portföljförvaltning behöver uppge under disclosureförordningen (SFDR). Dessa finansiella produkter kommer i förköpsinformationen och periodiska rapporteringen exempelvis behöva inkludera information om produktens ambition att investera i taxonomiförenliga investeringar. Det innebär att taxonomin kommer användas som ett verktyg för att jämföra dessa produkter. Taxonomin kommer även påverka bankens försäkrings- och investeringsrådgivning när Swedbank börjar inkludera hållbarhetspreferenser i rådgivningsmöten. En anledning till detta är att Taxonomin kan användas för att identifiera en kunds hållbarhetspreferenser.

För att Swedbank ska kunna identifiera hur taxonomiförenliga bankens tillgångar är, vilket främst relaterar till bankens lån, kommer banken att behöva samla in kompletterande hållbarhetsrelaterad information om Swedbanks kunder. Taxonomin skulle kunna användas som ett verktyg i Swedbanks samtal med bankens kunder och därmed underlätta omställningsresan för kunderna. Taxonomin kan således komma att ha en påverkan på framtida kundmöten, kunddialoger och de uppgifter som måste samlas in om motparten. Initialt förväntas enbart en begränsad del av marknaden vara taxonomiförenlig. Swedbank följer noga utvecklingen av EU:s regler för hållbar finansiering och ser positivt på att taxonomin vidareutvecklas till att omfatta fler hållbarhetsområden.

Taxonomirapportering 2021 och information om de kvantitativa indikatorerna

Företag som omfattas av EU-direktivet om icke-finansiell rapportering ("NFRD"), det vill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda ("NFRDföretag"), behöver rapportera i enlighet med taxonomin i sin hållbarhetsredovisning. Swedbank definieras som ett NFRD-företag och faller in under de krav som gäller för kreditinstitut.

Räkenskapsåret 2021 är första året som NFRD-företag, inklusive Swedbank, rapporterar enligt taxonomin. För banker är övergångsreglerna för 2021 och 2022 begränsad till rapportering om vilken utsträckning bankens kunders och motparters verksamheter omfattas av taxonomin samt information om tillgångar som inte kan bedömas under taxonomin, exempelvis derivat.

Rapporteringskraven under taxonomin publicerades av Europeiska kommissionen i juli 2021. Detta har inneburit en kort tid att uppnå regelefterlevnad av rapporteringskraven. Bankens taxonomirapportering har upprättats baserat på Swedbanks tolkning av rapporteringskraven. Det finns en del otydligheter runt tolkningen av rapporteringskraven, exempelvis hur exponeringar mot regionala och lokala myndigheter ska behandlas. Swedbank har gjort tolkningen att exponeringar mot regionala och lokala myndigheter inte inkluderas in i den obligatoriska rapporten för 2021.

Övergångsreglerna för finansiella företag innebär att Swedbank ska, för räkenskapsåret 2021, rapportera på de KPI:er som är inkluderade i tabellen nedan. Som finansiellt företag ska Swedbank basera informationen för dessa KPI:er på faktisk information, vilket betyder att inga estimat får användas. Bankens kunder och motparter som definieras som NFRD-företag kommer att rapportera hur stor del av deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången för räkenskapsåret 2021. Då denna information inte än är tillgänglig rapporterar inte Swedbank på denna exponering i den obligatoriska taxonomirapporteringen.

Banken presenterar taxonomirapporteringen baserad på den konsoliderade situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen konsoliderar koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras genom proportionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Tillgångarna i taxonomirapporteringen presenteras som redovisat värde före reserveringar.

Swedbanks totala tillgångar uppgår till 2 429 773 mkr. Tabellen nedan summerar inte till 100 procent eftersom exponeringar mot övriga tillgångar, så som kassa och goodwill, NFRD-företag, regionala och lokala myndigheter samt socialförsäkringsfonder inte inkluderas.

Tillgångar	Andel av totala tillgångar, %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin	40,7
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin	6,1
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter	20,3
Derivat, säkringsredovisning	0,4
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD	24,1
Handelsportfölj	5,1
Interbanklån betalbara vid anfordran	0,1

Förtydligande av KPI:erna kopplade till taxonomin

För att öka transparensen om vilka tillgångar som inkluderas i de olika KPI:erna förtydligas detta nedan.

Exponeringar mot verksamhet som omfattas av taxonomin

Andelen tillgångar som omfattas av taxonomin består av de tillgångar som kan bedömas under taxonomin. Idag omfattas 12 sektorer av taxonomin, exempelvis skogsbruk, energi, transporter och bygg- och fastighetsverksamhet. Taxonomin begränsar även vilka motparter och produkter banken får inkludera i sin rapportering av exponeringar som omfattas av taxonomin. Andelen av bankens tillgångar som omfattas av taxonomin ger därför ingen information om hur miljömässigt hållbara bankens tillgångar är. Ett exempel som illustrerar detta är att alla bolån mot hushåll omfattas, oberoende av hur energieffektiva fastigheterna är.

Bolån till hushåll samt fastigheter som övertagits för skydd av fordran

Ägande av fastighet ses som en verksamhet som omfattas av taxonomin. Lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet omfattas därför i sin helhet av taxonomin. Majoriteten av Swedbanks tillgångar som omfattas av taxonomin är bolån till hushåll, vilket innebär att när Swedbank rapporterar på miljömässiga hållbara tillgångar för räkenskapsåret 2023 är det dessa lån som har störst påverkan på resultatet.

Fastigheter som övertagits för skydd av fordran har även inkluderats i sin helhet.

Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin Under denna kategori inkluderas lån till hushåll exklusive bolån. Exempel på lån som inkluderas är billån och blancolån.

Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD

Swedbank behöver rapportera på hur stor del av bankens tillgångar som exponeras mot företag som inte omfattas av NFRD ("icke-NFRD företag"), det vill säga inte uppfyller samtliga kriterier för NFRD-företag. Exponeringar mot icke-NFRD företag ska dock exkluderas från rapportering som taxonomiförenlig och kan heller inte inkluderas som tillgångar som omfattas av taxonomin.

För att få fram informationen om Swedbanks exponeringar mot icke-NFRD företag har banken först identifierat sin exponering mot NFRD företag, för att därefter urskilja icke-NFRD företag utifrån bankens totala exponering mot företag. Vid identifieringen av NFRD-företag har Swedbank utgått från intern data, det vill säga data som Swedbank inhämtat direkt från motpart, samt extern data, det vill säga data som Swedbank inhämtat genom tredje part. Vid urskiljandet av NFRD-företag finns begränsningar i data på kunder och motparter. Detta innebär att informationen för icke-NFRD företag kan vara bristfällig.

De flesta av Swedbanks företagskunder definieras som icke-NFRD företag.

Interbanklån betalbara vid anfordran, stater, centralbanker och överstatliga

emittenter och derivat, säkringsredovisning, samt handelsportfölj Dessa tillgångar är exkluderade från att kunna rapporteras på som förenliga med taxonomin. Derivat kommer dock vara inkluderade i nämnaren i framtida KPI rapportering under taxonomin, medan exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga organ och handelsportfölj kommer vara helt exkluderade.

Frivillig taxonomirapportering

En frivillig taxonomirapportering, vilken inkluderar estimat, har också förberetts för Års- och hållbarhetsredovisningen 2021 på sidorna 216–217.

TCFD-rekommendationerna

Bank- och finanssektorn är hjärtat i den globala ekonomin. Klimatförändringar kommer påverka det ekonomiska systemet och utgör en risk för negativ påverkan på exempelvis samhällsinfrastruktur, jordbruk, transport och fastigheter. Konsekvenser som torka och översvämningar påverkar medborgares hälsa och välmående vilket i sin tur utgör en risk för den finansiella sektorn och Swedbank. På grund av dessa effekter är det viktigt att aktörer inom finanssektorn analyserar hur klimatförändringarna kommer påverka verksamheten, på kort och lång sikt.

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av Finanial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag ska kartlägga den finansiella påverkan klimatförändringarna får på verksamheten. Att rapportera enligt rekommendationerna ger intressenter insyn i hur klimatförändringar kan komma att påverka verksamheten samt hur Swedbank kan motverka bankens negativa påverkan på klimatet men även öka den positiva.

Scenarioanalyser är ett användbart verktyg för att förstå hur olika globala temperaturökningar kan påverka olika sektorer. Swedbank har utfört scenarioanalyser på TCFDs fem sektorgrupper 1) energi, 2) material och byggnader, 3) transport, 4) jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter samt 5) finans. För dessa sektorer har två olika scenarier analyserats. Dessa är Sustainable Development Scenario (SDS <2° C temperaturökning) samt Stated Policy Scenario (SPS ~ 3° C temperaturökning), båda baserade på scenarier utarbetade av International Energy

Association (IEA). Scenarierna inkluderar global-, regional- och sektornivåer med syfte att få en förståelse för hur olika temperaturökningar kan påverka Swedbanks utlåning och investeringar i framtiden.

I tabellen nedan visas ett urval av identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter för Swedbank från de utförda scenarioanalyserna. Swedbank ser bland annat en tydlig omställningsrisk i SDS scenariot på grund av ökade regleringar inom klimatpolitiken samt snabb teknikutveckling. De fysiska riskerna blir tydligast i SPS scenariot. Riskerna blir som mest synliga i bankens affär där de kan leda till förhöjd kreditrisk och ryktesrisk. Kopplat till möjligheter finns de i termer av nya affärsvolymer inom de sektorer där omställning sker. Swedbank ser att oavsett scenario kommer en förändring ske i alla sektorer och utvecklingen kommer bland annat påverkas av politiska beslut, teknologiska framsteg och intressenternas efterfrågan.

Kort sikt (1–5 år)	Medellång sikt (6–15 år)	Lång sikt (16–25 år)
Risker
• Oljerelaterade intäkter och tillgångsvärden minskar vilket bidrar till ökade kreditrisken inom energisektorn. • Kostsamma investeringar för omställning och elektrifiering inom transportsektorn. • Minskade EU-subventioner till jordbrukare till förmån för riktade miljö- och klimatåtgärder kan försvåra de ekonomiska förhållandena för lant brukare inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Nya politiska lagar och initiativ inom samtliga sektorer. • Snabba förändringar i konsumtionsmönster inom samtliga sektorer.	• Krav på ny teknik för resurseffektivisering, exempelvis precisionsjordbruk inom jordbruks och skogsbrukssektorn. • Utmaning att förbättra produktionsmetoderna som bidrar till att möta livsmedelsefterfrågan med liten klimatpåverkan inom jordbrukssektorn. • Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheter kan leda till prisnedgång/värdeminskning inom fastighetssektorn. • Investerare med tydlig klimatprofil exkluderar engagemang med omfattande exponering mot sektorer med förhöjd klimatrisk inom finans sektorn. • Ryktesrisk om bankens egen hantering av klimat risker upplevs otillräckligt. • Strängare klimatpolicys påverkar kunderna att utveckla lösningar för att minska utsläpp inom samtliga sektorer. • Förändrat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning inom samtliga sektorer.	• Fler extremväder som värmeböljor, ökad frekvens av skogsbränder och kraftig nederbörd kan leda till obrukbar mark och fler skadedjur inom jordbruks och skogsbrukssektorn. • Havsnivåhöjning i riskområden för översvämning kan leda till såväl prisnedgång som ökat behov av underhåll och reparationer av skador på byggnader inom sektorer som fastighetssektorn. • Misslyckad energiomställning inom fastighets sektorn. • Globala effekter på grund av klimatförändringar med påverkan på den globala ekonomin kan medföra negativa konsekvenser inom den finansiella sektorn. • Investerings- och holdingbolag som har litet fokus på klimatförändringar eller äger tillgångar som inte kan anpassas riskerar att få delar av sina tillgångar strandade inom den finansiella sektorn.
Möjligheter
• Ökat finansieringsbehov för investeringar i teknik och distribution för övergången i energisystemet inom energisektorn. • Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. • Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastighetssektorn. • Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimatanpassningsåtgärder möjliga inom jord bruks- och skogsbrukssektorn. • Regleringar och subventioner öppnar upp möjlig heten för investeringar i elfordon och förnybara bränslen inom transportsektorn. • Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter, relaterat produkt utbud och emission av skuld- och kapital	• Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att reducera fysiska klimatrisker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. • Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn. • Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhetsprofil inom samtliga sektorer. • Finansiering av nya teknologier t.ex. elektrifiering, digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer.	• Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resul tera i ökad mat- och virkesproduktion, till fördel för jordbruk- och skogsbrukssektorn. • En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efterfrågan på bioenergi som förnybar råvara inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Utlåning till kunder som har omfattande insikter i klimatförändringarnas effekter och dess sektor specifika omställningsbehov inom den finansiella sektorn.

instrument inom den finansiella sektorn.

2020 2019

Styrning

Riskaptiten beskriver vilken risknivå Swedbanks styrelse är beredd att exponera företaget för i syfte att uppnå bankens strategiska mål. Swedbanks styrelse har beslutat om en riskaptit för hållbarhetsrisk (inkl. klimatrelaterade risker). Uppföljning för att säkerställa att riskaptiten inte överskrids görs av styrelsen genom exempelvis regelbunden rapportering från den oberoende riskhanteringsfunktionen. Bankens ledning ansvarar för att klimatrisker och -möjligheter årligen integreras i strategi och planering. Under året har bland annat Swedbank Sustainability Committee etablerats där medlemmar från koncernledningen är representerade. Inför affärsbeslut har alla affärsområden och koncernfunktioner möjlighet att använda kommitténs kompetens inom exempelvis hållbarhetsrisk.

Strategi

För att ha möjligheten att bidra till att bankens kunder ska kunna genomgå en klimatmässigt hållbar omställning är det viktigt att kontinuerligt analysera klimatrelaterade risker och möjligheter. Därför har följande steg tagits fram, med utgångspunkt i arbetet med TCFD-rekommendationerna, som viktiga delar i bankens strategiska riktning;

• Stötta omställningen till en koldioxidsnål ekonomi Banken ska vara en självklar del av omställningen och hjälpa kunderna göra mer hållbara affärsbeslut. Swedbank jobbar vidare med att kunna erbjuda produkter som möter omställningsbehovet, samt fokuserar på rådgivning som inkluderar hållbarhetsaspekter.
• Öka klimatmedvetenhet Utbildning är en av grundpelarna för att Swedbank och bankens medarbetare har tillräcklig kunskap inom klimatområdet för att proaktivt, genom rådgivning, kunna hjälpa kunderna minska sin klimatpåverkan.
• Transparent rapportering Banken lägger stor vikt vid att utveckla sin klimatrapportering på ett transparent och objektivt sätt. Det finns stor efterfrågan på ökad information om bankens klimatrelaterade risker och möjligheter och därför arbetar banken aktivt med insamling och analys av data från relevanta sektorer för att bemöta detta.

Under 2020 utförde Swedbank scenarioanalyser där risker och möjligheter kopplat till sektorer med förhöjd risk inom klimatförändringar analyserades. Utlåning till dessa sektorer började även redovisas. I följande tabeller redovisas utlåning till sektorer med förhöjd risk utifrån klimatförändringar samt dess förändring över tid.

Investeringar i TCFD-betydande sektorer genom Swedbank Robur, mkr1

1) Totalt förvaltat fondkapital, avser innehav i TCFD betydande sektorer.

Utlåning till TCFD-betydande sektorer, mkr

Detaljerad TCFD information om Swedbanks exponering mot klimatrisker i utlåningen finns i Not 3.1.9 (Klimatrelaterad information).

Genom scenarioanalyserna och den övriga kunskapen som finns i banken om klimatrelaterade risker, samt kunder och utlåning, bedöms bankens motståndskraft som god både på kort och lång sikt. De identifierade omställningsriskerna under kommande decennium reduceras genom Swedbanks låga kreditexponering till de mest utsatta sektorerna, exempelvis inom energi och transport. Omställningsriskerna har analyserats och kommer kunna hanteras genom att banken nära samarbetar med kunderna för att möjliggöra omställningen. Swedbank anpassar även sin rådgivning och finansiering. Analyserna på längre sikt konstaterar att de fysiska klimatriskerna kan bli betydande för Swedbank eftersom banken har en större exponering inom sektorerna fastigheter samt jord- och skogsbruk. Banken har även en möjlighet att hantera de fysiska klimatriskerna genom att förebygga och mildra effekten av olika klimat och väderhändelser. Aktuella åtgärder skulle kunna vara att hjälpa kunder skydda sina fastigheter eller att försäkra sig om att företag kan hantera ökad volatilitet i produktion och kassaflöde. Swedbank ser att det finns goda förutsättningar att tillsammans med kunder hantera möjliga händelser och finansiera de nya behoven.

2020 2019 Det ska understrykas att detta är den bedömning banken gör idag, och som framgår är den framför allt baserad på kvalitativ analys som applicerats på bankens nuvarande portföljer. Den största osäkerheten ligger inom området fysiska risker, där både kunskaper, mätmetoder, standarder och data kommer att behöva utvecklas och stärkas kontinuerligt. Ett fördjupat arbete tillsammans med SMHI har inletts under 2021 för att bättre förstå riskerna i den fastighetsrelaterade portföljen.

Riskhantering

Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms (och i tillämpliga fall mäts), hanteras, övervakas och rapporteras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedömning av Swedbanks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna process för kapitalutvärdering.

Ett område som blivit allt viktigare för samhället och Swedbank är hållbarhetsrisk vilket är oförmågan att på rätt sätt hantera miljö (inklusive klimatrelaterade risker), sociala och styrningsaspekter, inkluderat mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetik som har potential att negativt påverka finanser och/eller koncernens varumärke och rykte. Hållbarhetsrisk är en viktig riskdrivare och kan påverka flera risktyper, såsom regelefterlevnad, strategiska, kredit- och operativa risker. Hållbarhetsrisk har inkluderats i koncernens policy för Enterprise Risk Management (ERM) i syfte att integrera hållbarhetsaspekter i koncernens riskhanteringsprocess. Hållbarhetsrisk preciseras i ERM policyn sedan slutet av december 2021 som ESG-risk.

För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med den övergripande riskaptiten finns individuella VD-limiter som tillsammans med limiter på lägre nivåer samt riskindikatorer övervakas noggrant och syftar till att ge tidiga signaler om riskbilden förändras.

Swedbanks identifiering av klimatrelaterade risker och möjligheter tar sin utgångspunkt i sektors- och scenarioanalyser (inklusive TCFD), och kreditstrategin reflekterar slutsatserna av dessa analyser. Vid kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys av kunden. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än 8 miljoner kronor i Sverige och 0,8 miljoner euro i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostad.

För sektorer som identifierats som särskilt utsatta för klimatrelaterade risker i TCFD-analysen tillämpas dessutom limiter på portföljnivå. Genom Swedbanks ställningstagande inom klimatfrågan styrs kreditgivningen bort från verksamheter som inte är miljömässigt hållbara.

För att identifiera möjliga hållbarhetsrisker sammanställer Group Risk årligen rapporten Credit Risk Outlook som presenterar identifierade klimatrisker samt lämnar rekommendationer till bankens kreditstrategi. Swedbank gör utöver det regelbundna analyser av olika trender som kan påverka kreditgivningen.

Utöver hanteringen av klimatrelaterade kreditrisker har Swedbank definierat en riskaptit för hållbarhetsrisk som ska säkerställa att banken lever upp till sina mål på hållbarhetsområdet, och att hållbarhetsrisker ska beaktas inom varje riskslag, inklusive kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk och compliancerisk. I bankens interna kapitalutvärderingsprocess (ICAAP) undersöks dessutom hur klimatrelaterade fysiska- och övergångsrisker kan komma att påverka banken i ett allvarligt negativt scenario. Hantering av klimatrelaterade risker är också integrerad i bankens process för godkännande av nya processer och produkter (New Product Approval Process, NPAP), och på inköpssidan granskas alla leverantörer ur ett hållbarhetsperspektiv.

Hantering av klimatrisker i investeringsportföljen – kapitalförvaltning

Analys av bolag och emittenters hållbarhetspåverkan görs dels på en aggregerad nivå för alla innehav, dels på portföljnivå av respektive portföljförvaltare. Såväl intern som extern analys används för att identifiera klimatrisker för fond eller fondgruppering. Alla bolagsinnehav kontrolleras mot kraven i Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar. Varje förvaltare ansvarar vidare för att identifiera klimatrisker för sin portfölj och beskriva sin investeringsprocess.

Tre övergripande metoder används för att hantera klimatrelaterade risker och integrera dem i investeringsbesluten: Välja in, Välja bort och Påverka. Tillämpning av metod kan skilja sig åt beroende på tillgångsslag och typ av fond.

Uppföljning av fondbolagets risker och hur de hanteras sker kvartalsvis i en särskild riskkommitté, bestående av fondbolagets vd, chef för risk, chef för kapitalförvaltning och representanter från fondbolagets styrelse. Kommittén ansvarar för att följa upp efterlevnaden av fondbolagets riskpolicy. Uppföljning av hållbarhetsarbetet sker såväl externt som internt. Fondbolagets styrelse erhåller en kvartalsvis redogörelse för uppföljning av hållbarhetsrisker via fondbolagets riskkommitté. Extern rapportering är främst integrerad i årsrapportering inom Swedbankkoncernen, i årsrapporter för fonder, rapporterna Hållbara Investeringar och Swedbank Roburs TCFD-rapport, separat redogörelse för röstning och bolagsdialoger, samt i kundrapporter.

Mer information om hantering av hållbarhetsrelaterade risker, inklusive klimat, finns i dokumenten Instruktion för integrering av hållbarhetsrisker; Swedbank Robur Sustainable Risk Policy och Process för hantering av negativa konsekvenser, samtliga tillgängliga på Swedbank Roburs hemsida.

Klimatrelaterade utbildningsinsatser

Swedbank har tre nivåer av utbildning som handlar om klimatet och klimatrelaterade risker och möjligheter. Utbildningsprogrammet består av en grundnivå som är obligatorisk för alla anställda, en fördjupad nivå obligatorisk för alla anställda som arbetar mot kund samt stödfunktioner till dessa och en detaljerad utbildning för alla som deltar i TCFDs scenarioanalyser.

Mål och mätetal

Swedbank har anslutit sig till Science Based Targets initiative och använder dess metoder för att utveckla utsläppsmål för bankens värdekedja i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Läs mer om arbetet med bankens miljömål på sidan 25.

Mål och mätetal i kreditportföljen

Styrelsen och koncernledningen får regelbundna uppdateringar om hållbarhetsrelaterade risker genom olika rapporter om riskutvecklingen och riskexponeringen. Nyckeltal redovisas som visar på exponering mot sektorer med förhöjda omställningsrisker. Med hjälp av nyckeltalen som används för att visa riskdrivare för ökad kreditrisk följer Swedbank sin exponering mot segment med förhöjd klimatrisk.

Eftersom bankens alla kunder, direkt eller indirekt, påverkar de totala växthusgasutsläppen har Swedbank en viktig uppgift att ta ett brett grepp för att möjliggöra för bankens kunder att minska sina utsläpp. Ett sätt att i framtiden mäta bankens kunders miljöpåverkan är att analysera omfördelningen de gör från bruna till gröna aktiviteter enligt EU taxonomin. Därför ska Swedbank successivt arbeta med bankens miljö- och klimatrelaterade information kring lån och tillgångar enligt standarden som nu växer fram inom EU, IFRS och andra relevanta standarder för att kunna mäta och följa upp att banken tillsammans med sina kunder medverkar till en omställning i enlighet med Parisavtalet.

Mål och mätetal i investeringsportföljen

Det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet år 2025 och placerat koldioxidneutralt år 2040.

Att fondkapitalet är placerat koldioxidneutralt innebär netto noll av absoluta utsläpp inom scope 1 och 2 samt relevanta scope 3 kategorier, från bolag och emittenter i fonderna. Enligt FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) behöver världens koldioxidutsläpp vara netto noll senaste år 2050 för att klara scenariot med maximalt 1,5 graders uppvärmning. Swedbank Robur redovisar årligen för aktie- och företagsobligationsfonder hur mycket koldioxid bolagen i en fond släpper ut i relation till intäkterna. En analys genomförd under tredje kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och företagsobligationer har minskat med 50 procent mellan åren 2017 och 2020.

I oktober antog fondbolaget nya delmål för Net Zero inom sin klimatstrategi, att; halvera utsläpp till 2030 (jmf. m. 2019 års basvärde) för att säkerställa nettonollutsläpp till 2040; att öka investeringarna i klimatlösningar och; att identifiera och prioritera dialoger med bolag som står för den största andelen av Swedbank Roburs ägda utsläpp inom materiella sektorer. Delmålet om halverade utsläpp till 2030 ska nås genom ökade investeringar i bolag som själva har satt mål för nettonoll utsläpp. Övergripande är målsättningen att andelen av AUM i innehav som satt netto-nollmål ska uppgå till 60 procent 2030 och till 100 procent till 2040. För att öka investeringarna i klimatlösningar är fokus initialt på förnybar energi, där riktvärdet är att 1,4 procent av fondbolagets portföljs aggregerade AUM 2030 skall vara investerat i förnybar energi för att sedan öka till 3,8 procent 2040. De prioriterade dialogerna utgår från att identifiera och prioritera dialoger med bolag inom TCFD sektorer som står för 70 procent av Swedbank Roburs ägda utsläpp. Metod för beräkningar av utsläpp och resultat samt definition av nyckeltal är publikt tillgänglig på fondbolagets webbsida.

H1 Tillgängliga banktjänster

Väsentlig fråga: Hög tillgänglighet

• Under året uppgick tillgängligheten i internetbanken till 99,8% på alla Swedbanks hemmamarknader.
• Initiativet "Digital ekonomi" är ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna som under året hjälpt de som känner sig obekväma med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish.

ISSEN FATTOCOOM A : Call	1881 0 HUNCER	3 N 3 FROM NEE [	4 FOR HIA	JAMSUNICHET 1)	FOR WITE OCH SAN ITT	FRIUNDER ГОРАНА 20 700	8 ARSELLANDER COLLEST BREAK OCH EXCHIEND'S TRIVET 11	HAUBAR PEUSIE INSTATIONER OCE ISTERSTRAKTUR 商 19
DISSIPAD ВЛИШОЕТ [	RELEARS 5150ER OCCU SAMP 2LES 스 1	12 NASENTIES OCHPOCKER CO	13 HENDINGS 177	REVOCH MARKA RESURER 1999 0	THE ENDSYSTEMOCH BOLDERS NAMEFALL	4.00 RED CLOBER OFF J RESIDE SANNAJI B Bir 1 House	GENEMBRANCE OCH ELOCALL PARTNERSKAF 8

Andel försäljning i digitala kanaler, %

Sverige 71

Baltikum 78

Tillgängliga banktjänster

Det ska vara enkelt att möta banken för att utföra sina banktjänster och få rådgivning såväl digitalt via olika plattformar, som fysiskt på någon av bankens mötesplatser.

Kundupplevelse, tillgänglighet och stabilitet är viktiga parametrar för att banken ska nå ut till över sju miljoner kunder med tjänster som gör deras liv enklare.

Måltalen för tillgängligheten i de digitala kanalerna, så kallad drifttid, är mellan 99,73–99,81 procent. Under 2021 inträffade några incidenter, varför ett program för motståndskraftiga IT-system etablerades. Det ska stabilisera, skydda och säkerställa bankens konkurrenskraft nu och i framtiden. Digitaliseringen är ett etablerat sätt att komma i kontakt med banken och göra sina banktjänster, vilket gör att banken når ut till ännu fler kunder via de digitala kanalerna med tjänster som spar tid, minskar kundernas kostnader och underlättar vardagen.

Digital inkludering

Den breda kundbasen gör att krav ställs på hög tillgänglighet ur flera aspekter.

Utbildningsträffar om digitala tjänster hålls på bankkontor, digitalt samt på pensionärsnätverk, för att bidra till att fler äldre och andra utan digital vana känner sig inkluderade i den digitala utvecklingen av banken. Initiativet "Digital ekonomi" är ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna med syfte att hjälpa de som känner sig obekväma med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish. Stor vikt läggs på online-säkerhet och hur man undviker bedrägerier. I de baltiska länderna finns möjligheten att logga in i internetbanken med biometrisk inloggning, det vill säga med fingeravtryck, eller med ansiktsigenkänning.

På swedbank.se finns information om banken, banktjänster och säkerhetsinformation på nio olika språk. På hemsidan finns även tjänster som kan underlätta för personer med syn- eller hörselnedsättning.

Dessutom finns säkerhetsdosan till mobil- och internetbanken med större knappar och högre ljud samt en talande version.

Fysiska mötesplatser

I Sverige är alla kontor tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och i de baltiska länderna är den siffran 96 procent.

I samarbete med detaljhandlare och leverantörer av olika tjänster kan Swedbank erbjuda banktjänster på flera platser på de fyra hemmamarknaderna. Banken finns vid olika tillfällen också i köpcentrum och på andra offentliga platser. Banken erbjuder även uttagsautomater för att hantera kontanter. I Estland, Lettland och Litauen finns det över 1 100 bankomater. Swedbank samarbetar med Bankomat AB i Sverige, som har uttagsautomater på över 500 orter.

Svensk bankverksamhet	2021	2020	2019
Antal kortköp (milj)	1 319	1 271	1 372
Kontor	153	159	168
Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1	3,4	3,2	3,1
Tillgänglighet i digitala kanaler, Internetbank (%)2	99,80	99,74	99,84
Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%)2	99,79	99,71	99,76
Andel försäljning i digitala kanaler, (%)	71	70	54
– varav dagliga bankprodukter3	41	36	29
– varav spara & pension	93	92	85
– varav privatlån	24	20	17
– varav företag	8	7	7
– varav försäkring	19	17	11
Swishbetalningar inklusive Sparbanker (milj)	350	282	248
Förladdat kort (antal)4	15 661	13 642	16 172

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad, inklusive Sparbanker.

2) Avser drifttid i systemen.

3) Avser kort och betalningar. Andel av försäljning i SEK.

4) Antal aktiverade kort. Förladdade kort används för utbetalning av försörjningsstöd och ersättning till personer som saknar personnummer eller bankkonto, eller som ett kollektivt betalkort för anställda vid skolor, offentliga bostäder, sociala tjänster etc. Kortet kan ersätta kontanthantering och används i alla butiker samt uttagsautomater. Korten erbjuds kommuner, regioner, myndigheter och offentliga företag.

Baltisk bankverksamhet	2021	2020	2019
Antal kortköp (milj)	710	652	628
Kontor	80	82	99
Funktionsanpassade kontor och representationspunkter	95	100	116
Insättnings- och uttagsautomater	1 142	1 148	1 162
Antal aktiva kunder i digitala kanaler (milj)1	2,2	2,0	1,9
Tillgänglighet i digitala kanaler, Internetbank (%)2	99,82	99,77	99,94
Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%)2	99,76	99,55
Andel försäljning i digitala kanaler, (%)	78	78	65
– varav dagliga bankprodukter3	72	74	64
– varav spara & pension	86	80	64
– varav privatlån	86	85	83
– varav företag	65	58	36
– varav försäkring	74	72	72

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad, inklusive Sparbanker.

2) Avser drifttid i systemen.

3) Avser kort och betalningar.

Partnerskap

• Getswish betalningsförmedling
• Bankgirot gemensam underliggande clearing i realtid
• Minna Technologies Abonnemangshjälpen, tjänst i mobilappen
• Meniga Tjänst i mobillappen som Utgiftskollen för bättre ekonomisk översikt
• Asteria Företagskollen, ett digitalt kassaflöde och beslutsverktyg för små och medelstora företag
• Yabie ett molnbaserat, mobilt och enkelt kassasystem för företag

H2 Hållbara investeringar

Väsentlig fråga:

Främja hållbara investeringar

• Att investera hållbart är ett sätt att främja positiv utveckling på miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer.
• Genom aktiv påverkan och dialog kan Swedbank Robur inspirera och ställa krav på bolag inom hållbarhets- och bolagsstyrningsfrågor.
• Swedbank Robur tog under året fram skärpta investeringskriterier för fossila bränslen i alla fonder. De började gälla 1 januari 2021.
• Swedbank Robur publicerade nya delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll till år 2040.

Deltagande i bolagsstämmor 786

Dialoger om bolagsstyrnings- och hållbarhetsfrågor 1155

Swedbank anser att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder, antingen i fonder eller i diskretionära mandat. Hållbarhet är en självklar och integrerad del inom kapitalförvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på hållbara produkter från kunder, samtidigt skärps europeisk lagstiftning vilket påverkar denna marknad de kommande åren. Idag erbjuder Swedbank Robur, enligt den europiska disclosureförordningen (SFDR), både fonder som främjar miljö och sociala aspekter (ljusgröna fonder) och fonder som har hållbara investeringar som mål (mörkgröna fonder).

Hållbarhet i Swedbank Roburs fonder

Swedbank Roburs vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Strategin för att nå dit är att erbjuda hållbara, enkla och innovativa produkter som skapar värde för kunderna. Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar utgör grunden i hållbarhetsarbetet som omfattar fondbolagets alla fonder och är integrerad i förvaltningen. Policyn revideras årligen. Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och utanför Sverige har Swedbank Robur ett ansvar och möjlighet att påverka. Fondbolagets dialoger och övriga arbete med aktivt ägande är centrala för att utveckla bolagens arbete med hållbarhet och ansvarsfull bolagsstyrning. Swedbank Robur har under året fortsatt ta en aktiv roll i branschforum för att förbättra kundinformation om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi.

Arbetet med nya produkter och utveckling av strategier och mål har präglats av klimatfrågan som är en av vår tids största utmaningar. Swedbank Robur har sett att intresset för att skapa ett hållbart samhälle ökar, både hos yngre generationer och hos beslutsfattare. Under året lanserades därför fonden Climate Impact, en aktivt förvaltad temafond som investerar över hela världen. Fonden innehåller bolag vars verksamheter bedöms bidra till att uppfylla de Globala målen för hållbar utveckling, mål 7 och 13 avseende hållbar energi och bekämpning av klimatförändringar. Detta är den senaste i raden av fonder som skräddarsytts för att möta behov inom hållbar utveckling.

Hållbar kapitalförvaltning1	2021	2020	2019
Totalt förvaltat kapital (mdkr)	2 016	1 678	1 530
– varav i fonder (mdkr)	1 519	1 220	1 083
Förvaltat kapital där hänsyn har tagits till hållbarhetsaspekter (%)2	100	100	100
Förvaltat kapital med utökade exkluderingar eller inval (%)3	52	52	54
Investeringar i hållbara obligationer (mdkr)	38	29	21
Förvaltat kapital i fonder klassade som ljus- eller mörkgröna enligt SFDR (%)4	100
Fonder förvaltade i syfte att uppnå FN:s 17 Globala Hållbarhetsmål
(antal av totalt antal)	13/94	11/89	6/85
Avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond5 (mkr)	55	43	45

1) Kapitalförvaltning per 2021-12-31, avser Swedbanks fondbolag i Sverige, Estland, Lettland samt Litauen. Övriga mätetal i tabellen avser svenska fonder.

2) Sedan 2018 omfattas allt förvaltat fondkapital av Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar och tillämpar riskbedömning samt exkluderingar avseende hållbarhet.

3) Kapital som förvaltats med exkluderingskriterier eller inval som är mer långtgående än policyn för ansvarsfulla Investeringar.

4) SFDR = EU:s Sustainable Finance Disclosure Regulation.

5) Antalet anslutna organisationer var 73 st. Total utdelning sedan fondstart var 1,3 mdkr.

Hållbar förvaltning

Hållbarhet ingår i investeringsfilosofin i all förvaltning och hållbarhetskriterier är en del av investeringsanalysen inom samtliga tillgångsslag. Under året har Swedbank Roburs förvaltare, hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsspecialister fortsatt att digitalt träffa bolag, utvärdera bolags risker och möjligheter samt att ge dem konkreta utvecklingsförslag i syfte att utveckla och stödja hållbarhetsarbetet.

Swedbank Roburs fonder investerar aktivt i bolag som arbetar målinriktat med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. Swedbank Robur har även deltagit i flera emissioner av både gröna och andra hållbara obligationer och fortsätter att vara en stor aktör på denna marknad. Samtliga förvaltare presenterar årligen fondernas hållbarhetsprocess och kontinuerliga förflyttning för fondbolagets vd, chef för kapitalförvaltningen och chef för hållbarhet och ägarstyrning.

Påverkan som ägare

Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och ledning, huvudsakligen i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värdeskapande bolag är en bra strategi och god kontroll över verksamheten, vilket innefattar både möjligheter och risker inom bolagsstyrning och hållbarhet. Det är till nytta både för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag över hela världen – dels genom eget arbete, dels i samarbete med andra aktörer, till exempel i det FN stödda investerarnätverket Principles for Responsible Investments (PRI), investerargrupper, dialogleverantörer och intresseorganisationer.

I årets bolagsdialoger har frågor om strategier för klimatomställning, klimatrapportering och önskemålet att bolag antar klimatmål som är vetenskapligt förankrade, varit centrala. Swedbank Roburs samarbete inom initiativet Net Zero Asset Manager har präglat såväl innehåll som urval av dialoger om klimat. Bolag med utmärkande höga utsläpp inom sektorer med stor klimatpåverkan har kontaktats i syfte att få bolagen att öka takten i sin omställning. Även områden som arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i verksamheter och leverantörskedjor har berörts i årets bolagsdialoger, inte minst kopplat till ändrade förutsättningar i och med den globala pandemin.

Swedbank Robur ingår sedan ett år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity Pledge. Under året växte nätverket från 37 till över 80 banker, kapitalförvaltare och försäkringsbolag. Tre arbetsgrupper formades som har tagit fram vägledningar för bland annat riskutvärdering och dialoger med bolag om biologisk mångfald. Gruppen har också bedrivit påverkan gentemot beslutsfattare inför FN-mötet om konventionen för biologisk mångfald, COP15, som ägde rum i oktober. Finance for Biodiversity har som mål att bromsa förlusten av arter globalt och stärka biologisk mångfald. Gemensamma mål och metoder för utvärdering och rapportering om risker och bolagspåverkan är centrala delar i samarbetet. Fondbolaget har i samarbete med andra investerare haft påverkansdialog med bolag och beslutsfattare, verksamma i och omkring Amazonas och Cerrado, för att motverka avskogning och ytterligare stärka skyddet för regnskogen och dess buffertzoner.

Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och något som ständigt utvecklas och förbättras. Sedan flera år redovisas utförlig information om Swedbank Roburs röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande i valberedningar. Till grund för Swedbank Roburs ägararbete finns Swedbank Roburs principer för aktieägarengagemang, vilka omfattar alla fonder. Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsens sammansättning, ledningens ersättningar inklusive aktierelaterade incitamentsprogram, kapitalstruktur, hållbarhet samt att bolagen har bra system för styrning, kontroll och informationsgivning.

Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelsen ska också aktivt driva de hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget. För de bolag Swedbank Robur medverkat i valberedningen har i genomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med utgångsläget och är även detta år högre än för börsbolagen som helhet. Fondbolaget har under året röstat på flera utländska bolagsstämmor, till exempel i USA, Storbritannien och Japan. Under året har Swedbank Robur röstat för flera så kallade "say-on-climate", vilka är de första i sitt slag, då bolagens styrelser lägger fram förslag till aktieägarna att godkänna bolagets mål att minska klimatpåverkan.

Påverkansarbete fonder	2021	2020	2019
Deltagande i bolagsstämmor	786	593	429
– varav bolag noterade i Sverige	298	261	229
– varav bolag noterade i utlandet	488	332	200
Deltagande i valberedningar1	111	96	94
– andel kvinnor i bolagsstyrelser (%)2	38	38	37
Dialoger om bolagsstyrnings- och hållbarhetsfrågor3	1155	948	645
Andel av innehav i bolag med dialog
– varav kombinerade dialoger om E, S, G (%)	48	61	62
– varav dialoger om i huvudsak miljö (%)	24	13	9
– varav dialoger om i huvudsak sociala frågor (%)	12	3	4
– varav dialoger om i huvudsak bolagsstyrning (%)	16	23	25

1) Varav 109 (95) i bolag noterade i Sverige och 2 (1) i bolag noterat i Finland.

2) Inklusive vd om bolagsstämmovald. Avser styrelser där Swedbank Robur deltagit i valberedningen. Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive år 2019–2021 var i genomsnitt 36 procent, 35 procent och 37 procent, vilket innebär en ökning med: 1 (2019), 3 (2020) och 1 (2021) procentenheter.

3) Avser antal unika bolag. Totalsiffra avseende bolag kontaktade av Roburs hållbarhetsanalytiker, fondförvaltare och ägarstyrningsspecialister 1 049 (625), av leverantörer 289 (206) och inom ramen för investerarsamarbeten 177 (178).

Exkluderingar

Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, personminor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort bolag med viss omsättning från tobak, cannabis, pornografi och fossila bränslen. Som huvudregel får inte mer än fem procent av bolagets omsättning komma från dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning som uppfyller särskilda kriterier och bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål om koldioxidneutralitet 2050 eller som har satt andra relevanta omställningsmål, kan i särskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida på en Grön Lista. Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella normer och konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa förändringsvilja. Under året har beslut fattats om två nivåer för att välja bort; fonder som följer policy för ansvarsfulla investeringar och fonder som går längre i sina kriterier. För mer information se Swedbank Roburs Strategi för att välja bort.

Klimatpåverkan i fonderna

Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet år 2025 och placerat koldioxidneutralt år 2040. En analys genomförd under tredje kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och företagsobligationer har minskat med 50 procent mellan åren 2017 och 2020. Analysen utgår från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD) rekommendationer och visar genomsnittlig koldioxidintensitet för scope 1 och 2, uttryckt i ton CO² /mkr.

I oktober antog fondbolaget sin handlingsplan för att nå netto-noll klimatutsläpp. Den beskriver effekten av de åtgärder som hittills gjorts för att minska klimatutsläpp i fonderna samt presenterar tre nya delmål och åtgärder inom klimatstrategin. Publiceringen av delmålen gjordes inför FN:s klimatmöte i Glasgow i en samlad rapport av 43 medlemmar i initiativet Net Zero Asset

Manager (NZAM). Initiativet samlar kapitalförvaltare världen över som tillsammans ska sätta netto noll mål för sina investeringar. Swedbank Robur var en av de första undertecknarna av NZAM och arbetet ledde fram till de nya delmålen som berör tre områden: fortsatt minskning av koldioxidutsläpp, ökade investeringar i klimatlösningar, och riktade dialoger med innehav för att öka takten i omställningen.

Swedbank Robur publicerade i mars sin återkommande klimatrapport med resultat för utsläpp, påverkansarbete och investeringar för klimatarbetet i fonderna.

Klimat i fonder	2021	2020	2019
Klimatavtryck aktiefonder, viktat genomsnitt (ton CO2 e/mkr)1	4	6	7
Totala koldioxidutsläpp aktiefonder (milj. ton CO2 e)2	1,7	2,4	3,5
Förvaltat kapital med Science Based Targets3	30
Förvaltat kapital i utvinning av fossila bränslen4	0

1) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Genomsnittlig koldioxidintensitet "Weighted average carbon intensity Scope 1+2", ton CO2 e/mkr. Portföljbolagets växthusgasutsläpp fördelat efter portföljvikt.

2) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Totala CO2 e-utsläpp från aktiefondportföljer baserat på ägarandel i portföljbolagen.

3) Andel av totalt förvaltat kapital i aktier och företagsobligationer, i innehav med mål i enlighet med Science Based Targets initiative.

4) Investeringsgräns > 5 procent av ett bolags omsättning från utvinning av fossila bränslen.

Swedbank Försäkring

Swedbank Försäkring, ett helägt dotterbolag i Swedbank, erbjuder pensions-, kapital- och person/riskförsäkringar för både privatkunder och företagskunder. Swedbank Försäkrings hållbarhetsarbete inom investeringar baseras på Swedbanks vision, att möjliggöra ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle. Swedbank Försäkring stödjer både Parisavtalet och arbetet med de Globala målen för hållbar utveckling. Försäkringslösningarna bidrar på många sätt till ett hållbart samhälle och särskilt viktig är kopplingen till mål 3 God hälsa och välbefinnande och mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Swedbank Försäkring strävar efter att öka informationen om hållbarhet inom investeringar för att möjliggöra för kunderna att fatta hållbara investeringsbeslut. Försäkringsbolaget erbjuder även fonder som utvärderas utifrån hållbarhetskriterier på såväl fond- som fondbolagsnivå. Det innebär att Swedbank Försäkring i sitt utbud erbjuder fonder som tar hänsyn till social, miljömässig och finansiell hållbarhet i förvaltningen.

Försäkringsbolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kundinformationen om hållbarhet i finansiella försäkringsprodukter och för att möta aktuell och kommande EU-lagstiftning om hållbar ekonomi.

Under året tillsatte Swedbank Försäkring en ny hållbarhetsansvarig och en hållbarhetsanalytiker för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet. Under året utvecklades en ny webbsida med hållbarhetsinformation samt en ny hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Försäkrings policyer utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring, fond- och depåförsäkring.

Ambitionen med fonderbjudandet ur ett hållbarhetsperspektiv blir allt mer viktigt. Därför har försäkringsbolaget haft dialoger med externa fondförvaltare i syfte att kartlägga och påverka fondernas hållbarhetsarbete utifrån aktuell och kommande EU-lagstiftning. Under detta arbete har Swedbank Försäkring reducerat fondutbudet med ett antal fonder då fondernas hållbarhetsnivå inte överensstämmer med försäkringsbolagets hållbarhetskrav.

När det handlar om hållbarhet är klimatfrågan ett av dagens största globala miljöproblem. Swedbank Försäkring ställer krav på aktivt klimatarbete i de fonder spararna erbjuds att investera i. Under året lanserade Swedbank Robur Climate impact fonden med tydligt klimatfokus. Swedbank Försäkring agerade ankarinvesterare i fonden. Årligen publicerar försäkringsbolaget en hållbarhetsrapport. Koldioxidavtryck mäts och redovisas för investeringsportföljerna i enlighet med Svensk Försäkrings rekommendation. Hållbarhetsbetyg mäts och redovisas för fonderna i investeringsportföljerna i Morningstar glober. Under året genomförde Swedbank Försäkring även en klimatanalys av sina innehav i aktier och företagsobligationer i de sektorer som mest påverkas av omställningen till ett lågfossilt samhälle. Analysen utfördes enligt analysverktyget PACTA. Den övergripande slutsatsen från analysen visar att försäkringsbolagets andel investeringar med hög exponering för klimatrisker är låg jämfört med den globala marknaden.

H3 Hållbar finansiering

Väsentlig fråga:

Främjar hållbar finansiering

• Hållbarhetsanalys genomförs vid kreditgivning till företag med högre kreditvolym och under året utfördes 40 542 analyser på Swedbanks företagskunder.
• Vid årets slut uppgick utlåningsvolymen i Swedbanks gröna tillgångsregister till 45 mdkr motsvarande en ökning på 143 procent sedan 2020.

ENTERDOM 11:49:00	ASSESS OF HUNGER 440	3 MILSAGEN -1/0	4 600 LITES LONE 43	JAMSTALLOHET +0	RENTWATTEN OCHSANTET	7 HALBAR BERT FOR ALLA FOR	8 LESTINEERS OCH EXCHICAL SK DEADER 机	O HALLEAR HOUSE INVENTIONER O INFERSTRUKTUR 0
10 MISSKAD OLANDING OFFICIAL OFFICE (=) >	11 STIDEOS SANDIALES 1:57 合用自己	12 CONSUMITOR OCH PRODUKTION COL	13 FORENDANIEN 8	FRV OCH MARKA RESURSER 3 16 0 %	15 BRECESSEN DON MANCELLO	16 BERENDE SAMILLER 10 10 I	17 ECHOLOBANCE PARTNERSKAP 8

Hållbar finansiering 2019–2021 (mdkr)

Undvikande av utsläpp (tCO2e) från lån i det gröna tillgångsregistret

595 029

Att främja en ansvarsfull och långsiktig utlåning är en del av Swedbanks kärnverksamhet. För Swedbank innebär hållbar finansiering långsiktig utlåning genom att riskbedöma kundens ekonomiska situation framöver samt identifiera och analysera eventuella hållbarhetsrisker för kunden genom rådgivning.

Ansvarsfull utlåning, svensk bankverksamhet privat (%)	2021	2020	2019
Hushåll med belåningsgrad över 70% av bostadens värde	10	14	16
Andel hushåll med belåning över 70% som amorterar (nyutlåning)1	99	98	99
Andel hushåll med belåning över 70% som amorterar (totalt portföljen)	99	84	98

1) Nyutlåning avser alla bolån utbetalda under fjärde kvartalet för respektive år.

Hållbarhetsanalys i kreditgivningen

I kreditprocessen beaktas hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbarhetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 8 mkr i Sverige och 0,8 meur i de baltiska länderna. För övriga kunder görs en allmän bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens struktur och komplexitet.

Under året har ett gruppgemensamt arbete pågått för att utveckla och förbättra den hållbarhetsanalys som görs på företagskunder. Utvecklingen av modellen har fokuserat på automatisering och förenkling av processen samt hantering av data för rapportering och uppföljning. Analysen beaktar sektorspecifika risker ur följande tre aspekter: miljö, socialt och styrning. Verktyget gör det möjligt att på ett automatiserat sätt identifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en sektor. Detta ligger till grund för de frågor som ställs till företagen för att få en förståelse för hur de hanterar riskerna som identifierats. Syftet med arbetet är att få en bättre förståelse för Swedbanks företagskunder, dels ur ett riskperspektiv, dels som en del i bankens resa att hjälpa företagen skapa en bättre framtid genom att tidigt identifiera risker och möjligheter. Arbetet förväntas fortsätta även under 2022.

Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns 13 sektorriktlinjer. Sektorriktlinjerna fungerar som verktyg för att på bättre sätt få inblick i olika branschers hållbarhetsproblematik samt tillhandahålla tips och råd på vilka aspekter som bör adresseras med kunden.

I de fall ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till hållbarhetskommittén för en grundligare bedömning och vägledning. De ärenden som inkom till rådet under 2021 berörde etiska dilemman relaterade till Swedbanks uteslutningslista och Swedbanks två ställningstaganden inom försvarsmateriel och klimatförändringar.

Swedbanks ställningstaganden tydliggör bland annat att Swedbank avstår från ny direktfinansiering i kolkraftverk, prospektering av nya olje- och gasfält, nya oljetankers eller nya eller expanderande råoljeraffinaderier för transportbränsle (med undantag för raffinering av biobränsle) samt finansiering i bolag som har över fem procent av sin omsättning från produktion av kol, olja eller gas.

Vidare förtydligas det bland annat att Swedbank endast tillhandahåller finansiella tjänster till sektorn för försvarsmateriel som överensstämmer med nationella bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, Europeiska unionen eller USA. Banken har även nolltolerans mot kontroversiella vapen vilket innebär att banken inte tillhandahåller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med dessa.

Swedbanks ställningstaganden ligger till grund för bankens koncernövergripande uteslutningslista där de bolag som Swedbank exkluderar finns med. Bakgrunden till att bolagen utesluts kan vara att de kränkt olika internationella normer kring mänskliga rättigheter och miljö.

Hållbarhetsanalys utlåning företag	2021	2020	2019
Svensk bankverksamhet (antal beviljade kreditärenden)1	36 399	36 484	35 668
Baltisk bankverksamhet (antal analyser)	2 678	2 655	2 453
Stora företag och Institutioner (antal beviljade krediter)	1 465	1 647	1 403
Totalt antal ärenden som eskalerats till Swedbanks hållbarhetskommitté (antal)	13	8	10
– varav kundrelaterade ärenden	4	3	8
– varav policy och styrningsrelaterade ärenden	9	5	2

1) Under 2020 höjdes beloppsgränsen för obligatorisk hållbarhetsanalys i Sverige från 5 mkr till 8 mkr. Reviderade värden för år 2019 till följd av förändrad beräkningsmetod där ärenden med validerat datum under aktuell period endast inkluderats.

Hypotekslån, svensk bankverksamhet,

Energiklass (mkr)1	2021	2020	2019
Energiklass A	2 040	1 629
Energiklass B	18 106	12 802
Energiklass C	45 882	33 783
Energiklass D	70 094	63 009
Energiklass E	82 362	87 219
Energiklass F	43 396	43 224
Energiklass G	17 972	15 381
Ej klassificerat	813 518	796 441

1) Volymer per 2021-12-31, energiklasser per oktober 2021.

Andel utlåning till allmänheten fördelat
på länder, %	2021	2020	2019
Sverige	85	85	85
Estland	6	6	6
Lettland	2	2	2
Litauen	4	4	4
Norge	2	3	3

Företagsutlåning fördelat på sektorer, %	2021	2020	2019
Fastighetsförvaltning	48	46	46
Jordbruk, skogsbruk och fiske	12	12	12
Tillverkningsindustri	7	8	8
Handel	5	5	6
Shipping	2	2	3
Offentliga tjänster	6	5	4
Byggnadsverksamhet	4	4	3
Företagstjänster	4	4	4
Transport	2	2	3
Finans och försäkring	3	4	3
Hotell och restaurang	1	2	2
Informations- och kommunikations
verksamhet	3	2	2
Övrig företagsutlåning	3	4	4

Swedbanks ramverk för gröna obligationer

Sedan 2017 har Swedbank ett etablerat ramverk för gröna obligationer. Ramverket tydliggör och kategoriserar finansiering som bidrar till en minskad miljöpåverkan samt utgör grunden för bankens gröna tillgångsportfölj. Under året har tre gröna obligationer emitterats på sammanlagt 23 mdkr och det gröna tillgångsregistret fortsatte växa och uppgår nu till 45 mdkr. Befintliga gröna bolån inkluderades i tillgångsportföljen under året och stod för huvuddelen av ökningen.

Banken redogör för både lånevolym och dess förväntade påverkan genom sin effektrapportering (Swedbank Green Bond Impact Report). Rapporteringen finns publikt på Swedbanks officiella hemsida. Det investerade kapitalet används främst för att finansiera hållbara investeringar i fastigheter, förnybara energikällor, gröna transporter, skog och avfallshantering.

Gröna registret och obligationer	2021	2020	2019
Gröna tillgångsregistret, total (mkr)1	44 655	18 344	13 958
– andel förnyelsebar energi (%)	5	15	17
– andel gröna fastigheter (%)	90	75	83
– andel avfallshantering (%)	3	6
– andel gröna transporter (%)	1	1
– andel skog (%)	1	3
Utestående gröna obligationer (mkr)2	30 526	7 028	7 216
Miljöeffekt
Undvikande av utsläpp (tCO2 e)	595 029	589 547	434 678
Gröna fastigheter – energibesparingar (GWh)	21	19	13
Förnyelsebar energi – energiproduktion (GWh)	1 805	1 831	1 725
Avfallshantering – hanterat avfall (ton)3	150 000	150 000
Skog – FSC/PEFC certifierad skogsarea (ha)3	26 740	26 740
Gröna transporter – passagerarkilometer kollektivtrafik (million pkm)3	94	94

1) Kvalificerade gröna lån, enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer, även redovisade per affärsområde i tabellerna Hållbar finansiering svensk bankverksamhet, Hållbar finansiering, baltisk bankverksamhet och Hållbar finansiering, Stora företag och institutioner LC&I.

2) Swedbank AB emittent.

3) Ingen förändring av underliggande tillgångar på desssa poster.

Erbjudande till privatpersoner

• Gröna bolån/hypotekslån Swedbank vill främja ett hållbart val av boende. Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad bolåneränta.
• Mer miljövänliga billån/billeasing Kunder erbjuds rabatt när de lånar till en miljöklassad bil som uppfyller vissa kriterier.
• Sollån/Lån solceller Förmånlig ränta på lån till solpaneler.
• Bostadslån med statlig garanti I de tre baltiska länderna deltar Swedbank i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti.

Stödprogram för bostadslån

med statlig garanti	2021	2020	2019
Estland
– antal beviljade lån under året	1 158	1 062	1 053
– portföljens volym (mkr)	4 107	2 583	2 478
Lettland
– antal beviljade lån under året	2 120	1 581	1 521
– portföljens volym (mkr)	10 258	4 119	3 241
Litauen
– antal beviljade lån under året	957	726	746
– portföljens volym (mkr)	1 595	1 118	877

Erbjudande till företag

• Gröna lån – En del av Swedbanks totala finansieringserbjudande som avser att främja miljön och ett hållbart samhälle.

• Hållbarhetslänkade lån Skiljer sig från gröna lån i den meningen att de kan användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Lånen kopplas till låntagarens hållbarhetsmål och strategi, och följs upp genom sociala, etiska eller miljörelaterade indikatorer.
• Företagslån förnyelsebar energi Ett erbjudande inom den Baltiska bankverksamheten som uppmuntrar små företag att finansiera installationen av solpaneler, vindkraftsverk och/eller geotermisk energi.
• Likviditetslån Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti för att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19.
• ESG-relaterade obligationer Enheten Swedbank Sustainable Capital Markets, inom affärsområdet Stora företag och institutioner, erbjuder gröna, sociala och hållbarhetsobligationer. Sedan 2019 erbjuder Swedbank även hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden. Strukturen skiljer sig från traditionella gröna, sociala och hållbarhetsobligationer då denna typ av skuldinstrument används för generella företagsändamål, och kupongräntan länkas till uppfyllandet av specifika hållbarhetsmål vid en överenskommen tidpunkt.
• Gröna aktier Swedbank erbjuder gröna aktier. För att kunna klassificera aktier som gröna måste majoriteten (> 50%) av ett företags intäkter och investeringar klassificeras som gröna. Gröna aktier kan göras i samband med en IPO, ny aktieemission eller som ett offentligt tillkännagivande av att alla utstående aktier är gröna (utan specifik transaktion).
• Hållbarhetsrelaterad rådgivning Swedbank Sustainable Capital Markets erbjuder hållbarhetsrelaterad rådgivning till både emittenter och investerare på kapitalmarknaden. Exempelvis erbjuds, ESG Risk Rating "peer review" baserad på data från externa leverantörer, utvärdering av ett bolags överensstämmelse med EU taxonomin, och veckovisa nyhetsbrev.

Hållbar finansiering,
svensk bankverksamhet	2021	2020	2019
Privat
Utlåning privat, total (mkr)	1 017 000	972 000	948 000
Gröna bolån (mkr)1	1 106	479	52
Mer miljövänliga billån (mkr)	177	105	3
Solcellslån (mkr)	170	136	69
Energilån (mkr)2	18	22	30
Företag
Företagsutlåning, total (mkr)	235 000	239 000	248 000
Likviditetslån, covid-19 (mkr)3	464	782
Gröna lån, portföljens volym (mkr)4	9 506	2 098	1 394
– varav förnyelsebar energi	265	276	377
– varav gröna fastigheter5	9 241	1 822	1 017

1) Siffrorna för 2020 och 2021 avser endast lån där rabatt lagts in under året.

2) Finansiering av energieffektiviseringar i byggnader. Inkluderar ej Sparbankerna.

3) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund

av covid-19-spridningen.

4) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer. 5) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter.

Hållbar finansiering,
baltisk bankverksamhet	2021	2020	2019
Privat
Utlåning privat, total (mkr)	115 000	106 000	104 000
Hållbara bolån (mkr)	153	9
Mer miljövänligaj billeasing (mkr)	544	134
Solcellslån (mkr)	30	31
Företag
Företagsutlåning, total (mkr)	84 000	76 000	82 000
Likviditetslån, covid-19 (mkr)1	171	215
Lån förnyelsebar energi – små företag
(mkr)	10	6
Gröna lån, portföljens volym (mkr)2	6 127	3 022	571
– varav förnyelsebar energi	1168	1140	571
– varav gröna fastigheter3	3234	165
– varav energiåtervinning, avfall	1130	1 154
– varav skog	595	563

1) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen.

2) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer.

3) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter.

Hållbar finansiering, Stora företag och institutioner LC&I	2021	2020	2019
Företag
Företagsutlåning, totalt (mkr)	226 000	221 000	222 000
Gröna lån, portföljens volym (mkr)1	13 595	13 224	11 993
– varav förnyelsebar energi	968	1 314	1 469
– varav gröna fastigheter2	12 375	11 645	10 524
– varav gröna transporter	252	265
Hållbarhetslänkade lån, portföljens volym (mkr)3	9 146	4 481	1 708
Kapitalmarknad
Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal)4	99	63	51
Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr)4	49,9	36,6	25,3
Andel i relation till total volym där Swed bank agerat som arrangör under året (%)4	23,7	23,8	14
Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr)4	141,1	91,2	54,6

1) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer.

2) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter.

3) Justerad uppgift för 2019 för att motsvara faktiskt utnyttjad kredit.

4) Swedbank emissionsinstitut för ESG obligationer (gröna, sociala, hållbarhets och hållbarhetslänkade obligationer).

Samhällsviktig utlåning (mkr)	2021	2020	2019
Hälsa och sjukvård	5 333	4 582	4 143
– varav svensk bankverksamhet	1 552	1 583	1 162
– varav baltisk bankverksamhet	675	505	530
– varav Stora företag och institutioner	3 106	2 494	2 451
Utbildning	1 715	1 730	1 774
– varav svensk bankverksamhet	1 481	1 535	1 567
– varav baltisk bankverksamhet	3	13	2
– varav Stora företag och institutioner	231	182	206

Ekvatorprinciperna

Ekvatorprinciperna är ett gemensamt riskhanteringsramverk som banker kan använda för att identifiera, bedöma och hantera miljömässiga och sociala risker vid finansiering av större projekt. Swedbank är sedan 2019 signatär av Ekvatorprinciperna men har under året inte haft någon transaktion som faller under kriterierna. I Swedbanks direktiv om hållbarhetsaspekter vid kreditbedömning utgör ekvatorprinciperna en del av Swedbanks interna riktlinjer för riskbedömning. Processen innebär att bankens affärsområden har ansvaret att identifiera potentiella transaktioner som bör granskas. När en transaktion identifierats formas ett internt granskningsteam. Detta team består av representanter från bankens enheter; risk, hållbarhet och från aktuellt affärsområde där alla innehar en tydlig roll beroende på expertis.

Ekvatorprinciperna	2021	2020	2019
Antal transaktioner		1
– varav godkända kategori A transaktioner
– varav godkända kategori B transaktioner1		1
– varav godkända kategori C transaktioner

1) Projektrelaterat företagslån.

H4 Upphandla

Väsentlig fråga:

Verkar för klimatomställningen

• Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i Swedbanks uppförandekod för leverantörer.
• Risk för avsteg gentemot kraven ska utvärderas inom ramen för bankens inköpsprocess.

19789 ENTIDDOGM 用客管理制	19725 HUNGER	ROTSIER O С Кузентонарсе 12011	COOLELOUIS POR ALLA	F. JAMSTAUDHET 0)	BELLWINGS OCESSANTE 0	РИПЕЛКЕНЕН FOR MILA 19 711	8 ARSETSY LI ARBETSVILLING OCH EXCHENSE TUVERT 优	HUBARDELSTE ISSOWITIONER DO I SERASSERVANT PE 17
0 1159340 GUAMIPPER l	SERVIEW B SISTEROCK SATE 2110 ਿੱਚ ਵੀ	12 XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX OCHPRODUKTION	BEK SHIPA KLIM 13 FERSENSER PART	NEW BEN MACE 15 300	1 C EDBSTSTEMBER a and	1 Q RECO DEM OCH 1000 U DESINGESANGLE ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------	OCHEMORAL PASSINE RESOLU 8

Antal aktiva leverantörer 3785

Total inköpsvolym (mkr) 9593

Swedbank har en samordnad inköpsfunktion vars syfte är att minimera bankens externa kostnad och risk när nya affärsrelationer ingås med ny eller befintlig leverantör. Upphandlingarna ska stödja bankens strategiska riktning, samt interna och externa regelverk. Swedbank har cirka 3 785 leverantörer och en årlig inköpskostnad på cirka 9,6 miljarder kronor fördelat på IT och digitala banktjänster, grupptjänster, finansiella produkter och företagsbankverksamhet.

Inköpsfunktionen har etablerat fem fokusområden med tillhörande aktiviteter för att uppnå bankens syfte och mål. Ett av dessa fokusområden är "Best in class in sustainable procurement", där tre målområden har etablerats: reducera risk, öka positiv påverkan och innovation. Genom målområdena genomförs konkreta åtgärder för att bli bäst i finansbranschen.

Reducera risk

Under 2020 fokuserade inköpsenheten på att utveckla inköpsprocessen och göra den mer digitaliserad. Effekten är ett mer linjerat arbetssätt och ökad styrning för hur potentiella leverantörer utvärderas, och därmed hur funktionen hanterar risker.

Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i bankens uppförandekod för leverantörer och intyga detta innan kontrakt ingås. Risk för avsteg ska utvärderas inom ramen för bankens inköpsprocess. Resultatet från utvärderingen registreras i inköpssystemet för bevakning och uppföljning.

Leverantörer utvärderas inom flera kontrollområden genom frågeformulär och extern datainsamling. Under året har kontrollkriterier utökats inom hållbarhet till att lägga ytterligare vikt vid högriskländer och att banken är linjerad med den strategiska riktningen. Swedbanks leverantörer finns främst i Europa och över 99 procent av leverantörerna finns på marknader med bedömd lägre risk. I ett nästa steg kommer även produktionsland att bedömas och krav ställs på ytterligare utvärdering vid högre registrerad risk. Inköp inkluderar även eventuella ryktesrisker från extern part i utvärderingen. Syftet är att ha kännedom om väsentliga risker och ha en plan för mitigering innan nya kontrakt tecknas.

Avvikelser gentemot Swedbanks uppförandekod för leverantörer hanteras löpande. Målet är att bidra till förbättringar och reducera risker kopplat till varumärke och samhälle. Under 2022 kommer banken att öka fokus på processen för uppföljning av högriskleverantörer.

Positiv påverkan

Swedbanks strategiska riktning utgör grunden för de områden där banken ska influera och bidra till positiv påverkan. Det syftar till att arbeta uppsökande av leverantörer med stark hållbarhetsprofil och maximera utväxling av kompetens och styrkor. Leverantörerna identifieras främst genom en hållbarhetsutvärdering, men även genom löpande leverantörsdialoger.

Inom området "mångfald och inkludering" har Swedbank utfört en förstärkt utvärdering, i synnerhet för konsultupphandlingar. I konsultupphandlingen identifierades leverantörer som redovisade starka hållbarhetsresultat, vilket premierades i urvalsprocessen. Tillsammans med en av leverantörerna genomfördes två seminarium i syfte att bidra till ökad kunskap inom inkluderande ledarskap för specifikt asperger, där över 100 chefer och medarbetare deltog.

Swedbank genomför hållbarhetsdialoger kontinuerligt med bankens leverantörer. Under 2021 har inköpsenheten inte genomfört några fysiska träffar på grund av covid-19, utan alla möten har skett digitalt. Med de strategiska leverantörerna mäter banken och följer upp på målsättningar kopplat till relevanta hållbarhetsområden. Särskilt relevanta områden under året har varit reducering av koldioxidekvivalenter och mänskliga rättigheter. Målsättningarna kommer att följas upp årsvis i syfte att undersöka måluppfyllelse.

Swedbank försöker även pusha bankens leverantörer att utveckla cirkulära tjänster och produkter. Till exempel återanvänds IT utrustning i banken. I Sverige där den största delen av användningen sker återanvänds ungefär 97 procent av alla datorer och skärmar. Banken har även satsat på att frakta 50–60 procent av bankens inköp av datorer med tåg istället för flyg under 2021. Under det senaste året uppskattas denna rutin ha genererat en utsläppsbesparing på 762 ton.

Innovation

I oktober anordnades Swedbank Sustainability Innovation Day. Swedbank utmanade befintliga leverantörer att leverera innovativa idéer som stödjer bankens strategiska riktning med syfte att accelerera hållbarhetsarbetet gentemot såväl kunder som internt. Totalt mottogs över femtio idéer, varav elva av dessa valdes ut att presenteras av tio olika leverantörer live i Swedbanks studio som sändes digitalt till över 270 deltagare.

En stor del av framgången med eventet var engagemanget från deltagarna som gav feedback och ställde utmanande frågor till leverantörerna som presenterade. Arbetet med att ytterligare utvärdera idéerna för potentiell implementering pågår i organisationen och fortsätter under 2022.

Ett nytt område inköpsenheten utforskar är artificiell intelligens i syfte att öka informationsinsamling med minimerad arbetsinsats. Digitalisering av processer har pågått under en längre tid i nära samarbete med utvecklare. En del av Swedbanks kontrakt har signerats innan detta arbete påbörjades. För att identifiera information i äldre kontrakt har en AI-lösning testats under året som möjliggör datainsamling kopplat till bankens uppförandekod för leverantörer. Förhoppningen är att kunna undersöka och säkerställa att det är rätt data i Swedbanks kontrakt inom ytterligare områden, och att åtgärder kan vidtas om så inte är fallet.

Utvärdering av leverantörer	2021	2020	2019
Inköpt värde (mkr)	9 593	14 219	9 680
Antal aktiva leverantörer	3 785	4 107
Andel leverantörer registrerade i länder med låg risk utifrån miljö (%)1	99
Andel leverantörer registrerade i länder med låg risk utifrån sociala frågor (%)2	99
Antal leverantörsdialoger 20213	46
Antal genomförda hållbarhets utvärderingar 20214	129

1) Baserat på Envrionmental performance index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 50 bedöms vara låg risk.

2) Baserat på Amfori BSCI index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 60 bedöms vara låg risk.

3) Leverantörsdialoger omfattar strukturerade möten med hållbarhetsagenda styrd av Swedbank.

4) Hållbarhetsutvärdering genomförd av kontrakterade leverantörer under 2021.

H5 Miljöpåverkan

Väsentlig fråga:

Verkar för klimatomställningen

• Miljöledningssystemet ISO 14001 ger en strukturerad uppföljning av Swedbanks miljömål och utvecklar bankens miljöarbete.
• Swedbank har ytterligare utvecklat sin hållbarhetsrapportering under året bland annat genom rapportering av taxonomin och finansierade utsläpp.

DOEN שמרתחות 17:49:31	ISSEN 4 HINDER	FACTSTEL C NOTERSKANDE -W/S	ES POLITES 0199 FOR ALLA	F JAMSTRANDBET 1)	C SENTWITED OCHSANTET 2.9	PAULORDERS FOR AILA 0	8 ASSETSALLIONS OCH EXCONCEM SK DEADER 机	H.V. LEAR INDUSTRY ISSUEMIDORES OCE INFRESSED POSTUR 413 120
MSSKAD DAMUGET l	11 STIDEOSE SANDIALLES 을 보급하는	12 KILLERS CONSUMER CON OCH PRODUKTION Co	13 FEELSBANZIN	A FEVECHMANS: BESURECE 1	IC DISYSTEN OCH DOGETTI 12 1	10 RECLEM COLLECT O DERICE SANILLIER 1 -	7 EDITAL BRAND CONGLOBAL PARTISE ESKAF 8

Klimathänsyn ger resultat

Utsläpp från Swedbanks direkta verksamhet, ton CO2e

Inkluderar utsläpp från bankens kontor, affärsresor, säkerhetstransporter och pappersanvändning.

Utsläpp per intjänad krona ton CO2e/kr

Utsläpp per anställd ton CO2e/FTE

Swedbank har ett ansvar i att allokera kapital till hållbara lösningar som kan minska miljöfarliga utsläpp och utveckla klimatanpassade lösningar. För att minimera den globala temperaturökningen krävs att hela finanssektorn tillsammans bidrar till omfattande utsläppsminskningar.

Styrning av miljöarbetet

Grunden för Swedbanks miljöarbete sätts i bankens hållbarhetspolicy och miljöpolicy som årligen antas av styrelsen. Med Swedbanks miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001 arbetar banken strukturerat för att kontinuerligt minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur, Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå och PayEx AB har hängcertifikat på Swedbanks certifiering. I ledningssystemet ingår arbetet både med indirekt miljöpåverkan via finansieringar, investeringar, betalningar och inköp samt bankens egna direkta miljöpåverkan från den interna verksamheten. På varje enhet finns verksamhetsansvariga för enhetens miljöarbete. Swedbank har även ett nätverk av hållbarhetsambassadörer som koordinerar måloch uppföljningsarbetet samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet.

Sedan 1996 har Swedbank redovisat sitt klimatarbete i olika typer av miljöredovisningar. Koncernövergripande mål antogs 2020 som omfattade direkta utsläpp av växthusgaser för att styra verksamheten i rätt riktning. Från 2019 är målsättningen att minska utsläppen med 60 procent till 2030. Den största delen av bankens egna utsläpp genereras via energiförbrukning i bankens kontorslokaler samt via tjänsteresor vilket redovisas i tabblerna i denna not.

För att minska bankens utsläpp arbetar bankens fastighetsförvaltning för att säkerställa energi- och yteffektiva lokaler samt med att påverka fastighetsägarna att jobba för att energieffektivisera lokalerna. Banken har antagit intensitetsbaserade mål för att minska energianvändningen i bankens kontorslokaler med 10 procent per kvadratmeter mellan 2017–2021, vilket banken har klarat med 18 procents minskning, respektive 15 procent minskning mellan 2017–2025.

Swedbank arbetar också aktivt med att minska miljöbelastningen från resande. Nedbrutna på enhetsnivå har därför interna mål tagits fram där fokus ligger på att öka andelen möten via digitala plattformar för medarbetarna. Under 2021 har resandet fortsatt att minska kraftigt till följd av den globala pandemin. Antalet flygresor har minskat med 86 procent jämfört med föregående år. Digitala möten kommer fortsättningsvis att prioriteras.

Europeiska centralbankens vägledning om klimat- och miljörelaterade risker

Under 2020 släppte den Europeiska centralbanken (ECB) sin vägledning om klimatoch miljörelaterade risker med syfte att säkerställa att riskerna hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt inom banksektorn. Vägledningen är ett tillsynsregelverk och beskriver ECB:s förväntningar på hur banker ska hantera och rapportera miljö- och klimatrelaterade risker på ett transparent sätt. Swedbanks baltiska verksamhet har under 2021 utfört en självutvärdering över hur banken hanterar klimatoch miljörelaterade risker samt utarbetat en åtgärdsplan för att säkerställa efterlevnad med ECB:s förväntningar. Under 2022 kommer ECB utföra en översyn av banksektorns processer för att hantera miljö- och klimatrelaterade risker.

ECB:s vägledning består av 13 punkter som bland annat innehåller förväntningar på att Swedbank ska förstå hur klimat- och miljörelaterade risker påverkar affärsklimatet på kort, medellång och lång sikt, genom scenarioanalyser, integrera klimat- och miljörelaterade risker i övergripande affärsstrategi, affärsmål, ramverk för riskhantering samt redovisning av olika indikatorer för att mäta utsläpp. Delar av förväntningarna är även i linje med TCFD. Eftersom Swedbank redan rapporterar enligt TCFD finns vissa förväntningar på plats medan andra behöver utvecklas.

Som en utvecklingsåtgärd har Swedbank åtagit sig att redovisa scope 3 utsläpp för hela verksamheten till 2023. En förutsättning för att redovisa indirekta utsläpp är att utarbetade metoder samt korrekt data finns tillgänglig. Under året har Swedbank valt att använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhandahålls av Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som syftar till att utveckla enhetliga sätt att mäta koldioxidutsläpp kopplade till finansiering. Metoden hjälper Swedbank att bedöma de existerande finansierade utsläppen genom en kombination av finansiell information, information om enskilda säkerheter samt regional statistik och detta används senare som utgångspunkt för att utveckla Swedbanks klimatmål relaterat till scope 3 utsläpp. Swedbank fortsätter att jobba under 2022 med att implementera alla ECB:s förväntningar på banksektorn.

Frivillig taxonomirapportering

På sidorna 204–205 rapporterar Swedbank sin obligatoriska taxonomirapportering. Då den obligatoriska rapporteringen inte får innehålla estimat, har Swedbank i denna frivilliga rapportering valt att inkludera KPI:er som till viss del bygger på estimat. Anledningen är att öka transparensen gentemot bankens intressenter och för att ge en helhetsbild av hur bankens tillgångar hänför sig till taxonomin.

Swedbanks frivilliga taxonomirapportering konsolideras och redovisas på samma vis som den obligatoriska taxonomirapporteringen, det vill säga konsolidering baserad på den konsoliderade situationen med tillgångarna presenterade som redovisat värde före reserveringar. Mer information om detta finns på sidan 204. Vilka KPI:er som är identiska med Swedbanks obligatoriska rapportering tydliggörs i tabellen på sidan 217 genom en fotnot.

Täckta tillgångar

Från och med räkenskapsåret 2023 kommer Swedbank rapportera hur miljömässigt hållbara tillgångarna på balansomslutningen är med taxonomin. Detta kommer även att rapporteras via KPI:n Green Asset Ratio ("GAR") som på svenska definieras som andelen gröna tillgångar. GAR räknas ut som tillgångar vilka är förenliga med taxonomin (täljaren) delat med de totala täckta tillgångarna (nämnaren).

Vissa exponeringar är enligt rapporteringskraven exkluderade från täljaren, oberoende av om de skulle kunna möta kraven under taxonomin eller inte. Exempel på sådana exponeringar är de mot icke-NFRD företag och derivat. Dessa tillgångar ska inkluderas i nämnaren av GAR och är därmed en del av täckta tillgångar och har en påverkan på ett framtida GAR. Vissa andra exponeringar är helt exkluderade från GAR, dessa är exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter och bankens handelsportfölj.

Exponering mot NFRD-företag

Eftersom bankens kunder och motparter som definieras som NFRD-företag rapporterar hur stor del av deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången för räkenskapsåret 2021, finns inte denna information tillgänglig. I denna frivilliga rapportering har Swedbank valt att rapportera på dessa kunder och motparter utifrån estimat. Swedbank har gjort sin bedömning av hur bankens kunder och motparter omfattas av taxonomin baserat på NACE-koden applicerbar på kunden eller motparten utifrån dess verksamhet. NACE är den europeiska statistiska klassificeringen av ekonomisk verksamhet. NACE grupperar organisationer enligt deras affärsverksamhet. NACE-koder har använts då verksamheter som omfattas av taxonomin identifieras till viss del med hjälp av NACE-koder i taxonomin.

Tillgångar	mkr	Andel av totala täckta till gångar, %	Andel av totala till gångar, %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet
som omfattas av taxonomin	1 000 718	55,2	41,2
Varav bolån till hushåll och fastigheter som övertagits för skydd av fordran 1	988 734	54,5	40,7
Varav exponering mot NFRD2 -företag	11 985	0,7	0,5
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin	167 295	9,2	6,9
Varav lån till hushåll andra än bolån1	147 424	8,1	6,1
Varav exponering mot NFRD-företag	19 871	1,1	0,8
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD1	586 309	32,3	24,1
Derivat, säkringsredovisning1	9 561	0,5	0,4
Interbanklån betalbara vid anfordran 1	2 982	0,2	0,1
Exponeringar mot regionala och lokala myndigheter samt socialförsäkrings
fonder	6 337	0,4	0,3
Andra tillgångar (t.ex. kassa, goodwill)	39 828	2,2	1,6
Totala täckta tillgångar	1 813 030	100,0	74,6
Exponeringar mot stater, centralbanker
och överstatliga emittenter1	493 470		20,3
Handelsportfölj1	123 272		5,1
Totala tillgångar	2 429 773		100,0

1) Dessa KPI:er är identiska med Swedbanks obligatoriska rapportering.

2) NFRD = EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering som innehåller krav på hållbarhetsredovisning för stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda.

Swedbanks resa för att mäta finansierade utsläpp

Under året har Swedbank arbetat med att förflytta sig i en riktning som är linjerad med Parisavtalets 1,5-gradersmål och åtagit sig att sätta vetenskapligt baserade utsläppsreduktionsmål i enlighet med Science-Based Target initiative (SBTi) och Net Zero Banking Alliance (NZBA). Som startpunkt analyserar Swedbank bankens nuvarande finansierade utsläpp som sedan kommer att användas som referenspunkt för framtida mätningar, samt för att utveckla klimatmål.

En utmaning är att få tillgång till tillförlitlig data för att kunna analysera bankens finansierade utsläpp. Därför valde Swedbank att använda sig av utsläppsberäkningsmetoden från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som har en standardiserad metod för att beräkna finansierade utsläpp för banker. En analys av externa konsulter gjordes även under 2021 för att se om PCAF var rätt metod för Swedbank vilket resultaten visade. Bedömningen baserades huvudsakligen på att PCAF är en av de vanligaste metoderna för att beräkna finansierade utsläpp samt att metoden är möjlig att använda med den data Swedbank har om de finansierade tillgångarna. Genom att använda sig av PCAF:s metod har Swedbank under året börjat beräkna bankens finansierade utsläpp inom tillgångarna bolån samt kommersiella fastigheter. Målbilden var att täcka så stor andel av bankens fastigheter som möjligt, men vissa typer har exkluderats ur resultatet då tillförlitligheten i resultatet varit bristfällig. Swedbank har bland annat valt att inte inkludera fastigheter med typkod 300–399 (hyreshusenheter) i den svenska beräkningen då banken saknar metod för att separera utsläpp från enskilda lägenheter från fastighetens totala utsläpp. Denna exkludering innebär att varken bostadsrätter eller bostadsrättsföreningar är med i resultatet, varför utlåningen i tabellen skiljer sig från den finansiella rapporteringen.

Beräkningen av finansierade utsläpp består av tre delar: fastighetens belåningsgrad, fastighetens energikonsumtion och en utsläppsfaktor. Belåningsgraden används för att bedöma hur stor andel av fastighetens utsläpp som ska tillskrivas Swedbank. Energikonsumtionen tillsammans med utsläppsfaktorn (mängden

utsläpp per producerad energienhet) används för att beräkna utsläppen. Tillgången på information om fastigheternas energikonsumtion och energikälla har varit begränsad vilket innebär att de siffrorna har uppskattats baserat på fastighetstyp och geografisk placering. Olika källor har använts för att uppskatta siffrorna men banken har så långt som möjligt utgått från statlig statistik från bland annat Statistiska centralbyrån, Internationella energirådet och Energimyndigheten. Detta innebär viss osäkerhet i resultaten.

Se tabellen nedan för årets resultat av bankens finansierade utsläpp. Tabellen innehåller fem kolumner. Kolumnen "Tillgångsslag" visar om det rör sig om boendelån eller lån i kommersiella syften. Redovisat värde före reserveringar innehåller information om utlåningsvolymen. Scope 1 och scope 2 utsläpp innehåller information om de inkluderade lånens totala finansierade utsläpp, det vill säga den andel av fastighetens utsläpp som Swedbank finansierar, som uppstått genom den energi som köpts in och genom verksamheten. Utsläppsintensitet är de totala finansierade utsläppen, delat med det totala antalet kvadratmeter som finns i portföljen. Viktat datakvalitetspoäng är den genomsnittliga datakvalitetsnivån Swedbank har på sina fastigheter, beräknat enligt PCAF:s ramverk. Swedbank fortsätter utveckla beräkningarna av bankens finansierade utsläpp samt underliggande data under 2022.

Tillgångsslag	Redovisat värde före reserve ringar (mkr)	Scope 1 & scope 2 utsläpp (tCO2e)	Utsläpps intensitet (tCO2e/m2)	Viktat data kvalitetspoäng (hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5)
Bolån (Sverige)	331 604	58 893	1,93	4,5
Bolån (Baltikum)	90 280	215 161	12,59	3,97
Lån till kommersiella fastigheter (Sverige)	73 303	14 356	3,14	4,5
Lån till kommersiella fastigheter (Baltikum)	37 937	812 740	36,87	4

Utsläpp växthusgaser1, ton CO2e	2021	2020	2019
Totala utsläpp	9 201	11 646	25 014
Reduktionsmål 2030, 60%2	15 008	15 008	15 008
Klimatkompensering3	9 201	11 646	25 014
Totala utsläpp efter klimatkompensering	0	0	0
Utsläpp per scope enligt GHG protocol
Utsläpp scope 14	466	632	1 020
Utsläpp scope 25	4 787	5 331	6 067
Utsläpp scope 36	3 948	5 683	17 927
Utsläpp per land
Utsläpp, Sverige	3 842	5 847	14 692
Utsläpp, Estland	2 146	2 394	3 559
Utsläpp, Lettland	1 594	1 735	2 425
Utsläpp, Litauen	1 482	1 366	2 908
Utsläpp, Övriga länder7	137	304	1 430
Energirelaterade utsläpp enligt scope 2
Marknadsbaserade	4 787	5 331	6 067
Platsbaserade	14 805	16 444	18 801

1) Inkluderade växthusgaser; koldioxid, metan, kväveoxid och hydroflourkarboner (köldmedium). Swedbank har i samtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, vilka årligen reviderar sina emissionsfaktorer. Utsläppen rapporteras i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute).

• 2) Basåret är 2019, då redovisade Swedbank 25 014 ton växthusgasutsläpp.
• 3) Klimatkompensering avser kolinlagring via hållbar trädplantering.
• 4) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning i företagsägda bilar samt läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom driftskontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på i kylanläggningen). Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena.
• 5) Swedbanks indirekta utsläpp i form av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp beräknas baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader.
• 6) Swedbanks övriga indirekta utsläpp, från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappersförbrukning, vattenförbrukning och avfall. Inga av Swedbanks Scope 3 utsläpp är biogena.

7) Norge, Finland, Danmark, USA, Sydafrika och Kina. Luxemburg ingår i redovisningen för 2019.

Utsläpp per kategori, ton CO2e	2021	2020	2019
Sverige
Kontorslokaler	1 890	2 229	2 555
Tjänsteresor	1 838	3 435	11 959
Övriga utsläpp1	114	183	178
Estland
Kontorslokaler	2 028	1 897	1 718
Tjänsteresor	112	466	1 806
Övriga utsläpp1	6	31	35
Lettland
Kontorslokaler	1 245	1 156	1 284
Tjänsteresor	336	517	1 069
Övriga utsläpp1	13	62	72
Litauen
Kontorslokaler	1 057	785	888
Tjänsteresor	84	468	1 904
Övriga utsläpp1, 2	341	113	116
Övriga länder
Kontorslokaler	112	181	652
Tjänsteresor	24	122	776
Övriga utsläpp1	1	1	2

1) Säkerhetstransporter och pappersförbrukning.

2) Byte av bolag för säkerhetstransporter och beräkningsmetod under 2021.

Övrig miljödata	2021	2020	2019
Energiförbrukning i bankens kontors
lokaler (MWh)	79 213	78 767	93 087
– varav Sverige	39 183	41 307	51 614
– varav Estland	16 993	15 654	17 612
– varav Lettland	10 316	10 391	11 316
– varav Litauen	11 875	10 469	11 453
– varav Övriga	846	946	1 092
Elförbrukning i bankens kontorslokaler (MWh)	40 790	40 447	51 687
Andel förnybar el av total elförbrukning (%)1	99,9	98	82
Pappersförbrukning (ton)	714	1 137	1 100
Andel miljömärkt papper (%)	100	98
Vattenförbrukning (m3 /FTE)	4	5	7
Avfall till återvinning (ton)	529	440	437
Avfall till förbränning (ton)	461	328	315
Avfall till deponi (ton)	183	297	153
Farligt avfall (ton)	2,2	1,7	3
Komposterbart avfall (ton)	47	11
Antal digitala konferenser(milj)2	1,9	1,5	0,42
Antal deltagare i digitala konferenser (milj)2	3,60	4	1,69

1) Förnybar energi avser sol, vind, biomassa och vattenkraft.

2) Digitala möten via Skype/Teams.

Energianvändning1	2021	2020	2019
Totala utsläpp från energianvändning (ton CO2 e/MWh)	0,066	0,07	0,07
Energianvändning per anställd (MWh/FTE)	5,0	5,0	5,7
Energianvändning per kvm (MWh/kvm)	0,208	0,200	0,236
Reduktionsmål minska energianvändning med 10% per kvm 2017–2021 (MWh/kvm)	0,226	0,226	0,226
Reduktionsmål minska energianvändning med 15% per kvm 2017–2025 (MWh/kvm)	0,213	0,213	0,213

1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas.

Jämförelsetal, ton CO2e	2021	2020	2019
Utsläpp per anställd (ton/FTE)	0,59	0,74	1,52
Scope 1 och 2 utsläpp per anställd (ton/FTE)	0,33	0,38	0,43
Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m2 )	0,024	0,030	0,063
Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m2 )	0,014	0,015	0,018
Utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr)	0,20	0,25	0,54
Scope 1 och 2 utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr)	0,11	0,13	0,15

Autoplan

Swedbank är en av Sveriges största bilägare genom dotterbolaget AutoPlan som erbjuder vagnparksadministration för företag. AutoPlan arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att hjälpa kunder ta fram miljöanpassade bilpolicys, stötta kunder i hållbarhetsfrågor samt mäta och följer upp på klimatpåverkan. Under 2021 var 74 procent av alla nyinköpta fordon elektrifierade, 14 procent elbilar och 60 procent plug-in hybrider. På den svenska marknaden har AutoPlan 5,8 procent elbilar jämfört med 1,7 procent av totalmarknaden och jobbar vidare med att utöka sitt elbilserbjudande.

Swedbank tillämpar ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så kallade personalbilar. Sedan 2006 då programmet infördes har Swedbank och Sparbankerna nått upp till nästan 1 000 bilar. Genom programmet kan Swedbank via olika former av styrmedel säkerställa att våra anställda kör mer miljövänliga bilar. I stort sett alla nya personalbilar är elektrifierade.

Utöver AutoPlan och egen vagnpark finansierar Swedbank bilar för många privatpersoner och företag. Även här jobbar Swedbank aktivt för att öka andelen mer miljövänliga bilar. Till exempel erbjuds lägre ränta på bilar som släpper ut lägre än 50 gr CO2 /km. Green Leasing erbjuds även i Estland, Lettland och Litauen, med en lägre räntesats för miljöklassade bilar.

Leasing av bilar via AutoPlan	2021	2020	2019
Leasing av fordon (ton CO2 e)1	169 158	175 777	195 219
Totalt antal leasade bilar	42 082	43 780	43 787
Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO2 (g/km)2	71,18	87,07	110,6
Genomsnittligt utsläpp, totalt CO2 (g/km)2	98,71	108,8	117,0
Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar i Swedbank CO2 (g/km)	43	54	80

1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år. 2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan.

H6 Medarbetare

Väsentlig fråga: Attraktiv arbetsgivare

• Totalt har Swedbanks medarbetare gått 497 490 utbildningstimmar vilket är en ökning med 37 procent från 2020.
• Medarbetarundersökningar visar på ett högt och stabilt engagemang och att anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade arbetssätt.

KOSTI I FOTOGOOM Car 11:43:34	2 1992	3 WILLSANDE -W/	FREALL	C ANNSTRILEGET 0	C REST INTER DISISION 0	HAUBAR DEBR FOR ALLA 0	8 LAND ISSULUCIOSA OCHERONOMISS DISPANT 111	ASSILER (NOUSTS) PANTWITH CROCH BITSESTERKILE 26 11.7
10 MISSKAD OLESS BELLIGHET I	С РАШВАРА STADER DOH SUMMALLEN :: / 合同台最	FRILESS DISSUMIDON OCH PRODUCTION CO	-Tuntonanting Off PORATE VER 22	A PERFOCEMBERS FESURESER 2007	CONSTENDOS 14 ENCERS MANGEALD Carlo 1	40 REX CACCE (COLORS) O DERANZE SAMMALIS Brond	EDICMFORNIDE CONGLOBALT FARTNESSURE 8

Tre år av förbättringar

*Arbetstagarrepresentanter ingår inte i beräkningen av styrelsemedlemmar.

En ny strategisk riktning för Swedbank utvecklades under 2020 med ett stort engagemang från medarbetarna som bjöds in att delta i detta arbete. Under 2021 har den strategiska riktningen implementerats i banken med ambition att förena alla medarbetare i banken och tydliggöra resan framåt. Utöver syfte, vision och kundlöfte så omfattar den strategiska riktningen Swedbanks värderingar öppen, enkel och omtänksam, samt nödvändiga förutsättningar för att som bank kunna leva och agera utifrån syftet och visionen, och leverera enligt bankens strategiska mål. Alla medarbetare förväntas bidra till bankens lönsamhet och önskad kultur, samt till att regler och processer efterlevs.

Året har fortsatt präglats av den pågående pandemin. Den övergripande ambitionen har varit att upprätthålla en trygg och säker arbetsplats och begränsa smittspridning av covid-19, men också att bibehålla en inspirerande och utvecklande arbetsmiljö och hitta nya flexibla arbetsformer, där kunderna fortsatt kan stöttas

på bästa sätt och med hög kvalitet samt ha fungerande hemarbetsrutiner. Arbetssättet har utvecklats under pandemin med etablerade digitala mötesformer. Detta har möjliggjorts genom att implementera nya verktyg och systemstöd såsom Microsoft Teams för samtliga medarbetare vilket även har ökat möjligheterna för rådgivare inom stora företag och institutioner (LC&I), Swedish Banking, Sparbankerna och Baltic Banking att träffa kunder digitalt.

Ledarskap och självledarskap

Att vara ledare i Swedbank innebär en kontinuerlig anpassning till snabba förändringar och utmaningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt och hur affären utvecklas och drivs framåt. Att bygga förtroende, inspirera och visa mod är ledord som definierar hur en ledare i Swedbank ska agera.

Alla medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med förändringarna i omvärlden, samt få möjligheter att ta ansvar för och driva sin egen utveckling. I en snabb, föränderlig och komplex miljö behövs självledarskap och förmågan att vara flexibel, viljan att anpassa sig till förändring och göra det bästa av sina möjligheter. Självledare bidrar också till att tänka nytt och främja den lärandekultur som utvecklar banken.

Hållbara medarbetare

Arbetsmiljö och hälsa är viktiga områden för att skapa ett klimat med hållbara medarbetare. Under detta år, med en fortsatt pågående pandemi, har banken lagt extra fokus på arbetet med att förebygga och hantera ohälsa hos medarbetarna. Stöd i form av riktad kommunikation till chefer och nya chefsutbildningar har tagits fram om hur ohälsa kan upptäckas, hanteras och förebyggas samt hur ett gemensamt och systematiskt arbetssätt kan bidra till hållbara medarbetare. Nyckeln i detta arbete är en kontinuerlig och nära dialog mellan chef och medarbetare.

Genom Swedbank at Work fortsätter utvecklingen och implementeringen av bankens arbetssätt. Swedbank at Work beskriver bankens arbetssätt, fysisk och digital arbetsmiljö samt utformningen av arbetsplatser och kontorsytor. Syftet med Swedbank at Work är att skapa hälsosamma och funktionella arbetsplatser för att bland annat underlätta och uppmuntra till rörelse och variation under arbetsdagen vilket är viktigt både för den fysiska och mentala hälsan.

Swedbanks koncerngemensamma arbetsmiljömål för hållbara medarbetare är följande:

• 1. Medarbetarnas skattning av sin egen arbetssituation utifrån aspekterna; arbetsbelastning, balans mellan jobb och fritid samt ett supporterande och inkluderande arbetsklimat.
• 1. Arbetet för att sänka sjuktalen. Målet är fortsatt <2,8%, trots svårigheter att uppnå detta under pågående pandemi.
• 1. Bankens nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling.

Mångfald och inkludering

Swedbank strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och som erbjuder lika möjligheter för alla, utifrån varje medarbetares unika behov och potential. För att säkra en inkluderande arbetsplats och en kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt att jämställdhet, mångfald och inkludering är naturligt integrerat i alla delar av verksamheten. Uppdatering och uppföljning sker regelbundet. För att uppnå jämn fördelning mellan könen finns fastställda nyckeltal för vd och koncernledning, som mäter löneklyftor, könsbalansen mellan seniora chefer och chefer på total nivå. Mätningen görs också utifrån klassificering och nivå av arbetsroll.

De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swedbank är en inkluderande arbetsplats. Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största allvar. Under 2021 uppdaterades processen för hantering av ärenden av diskriminering och trakasserier. Chefer får regelbundna utbildningar inom området och enheterna erbjuds workshops genom den svenska antimobbningsorganisationen Friends.

Jämställdhet och mångfald är också en viktig del i bankens samhällsengagemang. Swedbank har varit företagspartner för Baltic Pride 2021 som hölls i Riga och HBTQ+-nätverket GLaS för anställda har stadigt vuxit och firat sitt ettårsjubileum. Ett annat mål för banken är att öka jämlikhet mellan könen inom de mansdominerade områdena teknik och IT. Nätverket Swedbank Women in Tech, har framgångsrikt främjat kvinnor som arbetar inom teknik och IT i banken, liksom samarbetet med det externa nätverket Women in Tech som främjar kvinnligt ledarskap i teknikbranschen.

Flexibla arbetsvillkor är känt för att vara en viktig faktor för att förbättra jämställdhet och mångfald, och för att kunna kombinera familj och karriär. Flexibilitet i arbetet är sedan tidigare en permanent och naturlig del av bankens arbetskoncept Swedbank at Work. Under hela pandemin har banken tillämpat ett tillvägagångssätt med ökad flexibilitet och med möjligheten att stanna hemma med barn utan

att förlora i kompensation, i de situationer där skolor har stängt. Föräldrar som återvänder från föräldraledighet erbjuds flexibelt upplägg och kan arbeta deltid.

Swedbank arbetar kontinuerligt med koncernövergripande insatser för att säkerställa lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan män och kvinnor. För att identifiera lönegap och kunna vidta åtgärder, analyseras och jämförs kvinnor och mäns löner systematiskt på våra marknader. Uppföljningar görs regelbundet för att uppnå målet om noll i lönegap. Utbildning för chefer och översyn av policyer, riktlinjer och processer genomförs löpande, för att säkerställa en könsneutral utvärdering för lönesättning. När det gäller löneskillnaderna mellan könen där löner jämförs oavsett arbetskaraktär, påverkas löneskillnaden av att kvinnor har lägre representation i ledande befattningar i banken.

Swedbank medverkar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt följa utvecklingen av mångfalds- och inkluderingsarbetet, t.ex. Bloomberg Gender-Equality Index 2021 och Financial Times Diversity Leaders in Europeranking. Swedbank har undertecknat UN Women's Empowerment Principles och är en av grundarna till EU Diversity Charters (EU:s mångfaldsstadgar) på bankens hemmamarknader.

Medarbetarundersökningar och medarbetarengagemang

Det är viktigt att på regelbunden basis följa och utvärdera vad medarbetarna tycker om sitt arbetsliv. Swedbanks medarbetarundersökningar heter People Pulse och genomfördes tre gånger under 2021. Syftet med People Pulse är att uppmuntra anställda att växa, förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar, förstår och levererar på bankens strategiskt viktiga områden. Undersökningen är tänkt att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur i alla enheter. Innehållet i People Pulse har varierat under året och har innehållit frågor relaterade till både engagemang och strategiskt viktiga områden. Nio områden har identifierats och följts upp: engagemang, lojalitet/intresse, riktning, kompensation, arbetskultur, prestationsutveckling, ledarskap, hållbara medarbetare och ojämlik behandling.

År 2021 hade varje People Pulse frågor om engagemang och hållbara medarbetare för att förstå hur anställda upplever sin arbetssituation och graden av engagemang. Resultaten visar på ett högt och stabilt engagemang och att anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade arbetssätt, där ungefär hälften av alla anställda fortfarande jobbar hemifrån. De undersökningar som genomfördes under året hade höga svarsfrekvenser och rapporterade förbättrade resultat.

Medarbetarnas engagemang är avgörande för bankens framgång. Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse och nöjdare kunder, och kan därmed bidra till att uppnå uppsatta affärsmål. För att uppfylla Swedbanks vision och syfte krävs det att alla är engagerade, tar ansvar i linje med bankens förväntningar att fullt ut leva efter värderingarna öppen, enkel och omtänksam. Att mäta medarbetarnas engagemang är ett sätt att säkerställa att Swedbank är en attraktiv arbetsplats med en kultur som baseras på inkludering och ansvar.

Medarbetarundersökningar, index	2021	2020	2019
Resultat, hållbara medarbetarindex1	85	82	78
Mål för hållbara medarbetarindex2	80	85
Engagemangsindex1	85	81	81
— Sverige	82	78
— Estland	89	85
— Lettland	88	84
— Litauen	89	84
Rekommendationsindex1,3	45	43	33
Mål för rekommendationsindex	40	33
Ledarskapsindex4	86		85

1) Undersökningen skickades till samtliga medarbetare.

2) Hållbara medarbetarindex har tidigare år mätts enligt trafikljusmodellen, dvs enligt; grön, gul och röd nivå. Grön nivå motsvarar målnivå och har även tidigare varit från 80 och uppåt men med ett "strechmål" på 85. Efter önskemål från verksamheterna om att förenkla mätmetoden för hållbara medarbetarindex satte banken samma målnivå för hela koncernen, det vill säga från 80 och uppåt, år 2021.

3) Benägenhet att rekommendera Swedbank som arbetsgivare externt (eNPS). Beräknas på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från andelen positiva svar (9–10). 4) Mäts ej 2020.

Internutbildningar	2021	2020	2019
Antal utbildningstimmar1	497 4902	363 315	556 983
Utbildningskostnader per FTE (kr)	4 784	4 700	7 900
– varav obligatorisk	1 149	1 200
– varav ej obligatorisk	3 635	3 500
– varav kvinnor	5 498	3 400
– varav män	3 660	1 300
Utbildningstimmar per FTE1	32	24	37
– varav män	24	18	28
– varav kvinnor	38	28	44
– varav chefer	44	28	45
– varav specialister	30	24	32
Genomförda utbildningar
– etik (antal)3	16 593	16 797	3 693
– hållbarhet inklusive klimat (antal)	7 636	16 149	15 896
– motverka penningtvätt och
finansiering av terrorism (antal)	17 625	17 153	15 976
Antal rådgivare med Swedsec licens4	3 976	4 031	4 023
Antal anställda som genomförde den årliga kunskapsuppdateringen (ÅKU)4	6 298	6 254	5 743

1) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar även Sparbanker.

2) Andel obligatorisk utbildning 24 procent.

3) Innehåller ett avsnitt om bankens anti-korruptions policy och rutiner. 4) Avser Sverige.

Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism,

per region (%)	2021	2020
Sverige	96	98
Estland	99	99
Lettland	99	99
Litauen	99	99
Totalt koncernen	98	98

Medarbetare som har fått utbildning i att motverka

penningtvätt och finansiering av terrorism,

per kategori (%)	2021	2020
Chefer	99	99
Specialister	97	98

Medarbetare som har fått utbildning i anti-korruption 2021

	Antal medarbetare	Procentandel av totalen
Estland	2 303	90
Chefer	249	92
Specialister	2 054	90
Lettland	1 678	88
Chefer	195	88
Specialister	1 483	88
Litauen	2 268	89
Chefer	256	92
Specialister	2 012	89
Sverige	8 437	85
Chefer	942	92
Specialister	7 495	85
Total	14 686	87

Totalt antal anställda 2021,

uppdelat på kön1	Kvinnor	Män	Total
Heltid	9 750	6 010	15 760
Deltid	1 261	515	1 776
Summa	11 011	6 525	17 536

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Totalt antal och andel anställda

per anställningsavtal 2021, uppdelat på kön1	Kvinnor	%	Män	%	Total
Permanent	10 308	63	6 153	37	16 461
Temporär	703	65	372	35	1 075
Summa	11 011	63	6 525	37	17 536

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Totalt antal anställda per

anställningsavtal 2021, uppdelat på region1	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Total
Permanent	9 278	2 590	1 954	2 639	16 461
Temporär	678	120	145	132	1 075
Summa	9 956	2 710	2 099	2 771	17 536

1) Andelen medarbetare som inte är anställda av banken är mycket liten. Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antal1 och andel nyanställda uppdelat

på kön, åldersgrupp och land, %	2021	2020	2019
Kvinnor	58	55	61
Män	42	45	39
Under 30 år	52	45	54
30–50	43	49	42
50–	5	6	4
Sverige	48	57	34
Estland	14	13	18
Lettland	17	13	21
Litauen	21	17	27

1) Antal nyanställda var: 2021: 2 178, 2020: 2 043, 2019: 1912.

Antal1 och andel av personalomsättning

uppdelat på kön, åldersgrupp och land, %	2021	2020	2019
Kvinnor	9,7	6,4	9,3
Män	11,5	7,3	10,4
Under 30 år	16,6	9,0	14,1
30–50	8,4	5,5	8,0
50–	8,9	7,6	9,6
Sverige	8,8	6,0	9,4
Estland	10,4	6,5	8,3
Lettland	11,2	7,3	10,9
Litauen	14,9	9,3	11,7
Totalt koncernen	10,3	6,8	9,7

1) Antal anställda som avslutat sin anställning under året var:

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

chefer1 per land, %	2021	2020	2019
Sverige	–20	–20	–22
Estland	–27	–30	–27
Lettland	–35	–35	–39
Litauen	–29	–29	–32
Totalt	–29	–30	–31

1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för denna kategori.

2021	2020	2019
–26
–35
–17
–27
–27
2021	2020	2019
–20	–20	–20
–33	–34	–35
–28	–28	–29
–33	–33	–34
–31	–32	–32
2021	2020	2019
–21
–33
–32
–36
–32
2021	2020	2019
100	100	100

1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal (med undantag för semesterbestämmelserna) och Lagen om anställningsskydd.

oberoende fackförbund eller kollektivavtal2, 3 73 72 69

2) 100 procent i Sverige och i Litauen.

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

3) Ett koncernövergripande europeiskt arbetsråd är etablerat i Swedbank, där deltar medarbetare från olika länder där Swedbank är verksam.

Utbildningsnivå, %	2021	2020	2019
Sverige
Universitetsexamen	41	40	40
Annan universitetsutbildning	10	11	11
Gymnasieutbildning	48	47	48
Annan utbildning	1	2	1
Estland
Universitetsexamen	64	64	62
Annan universitetsutbildning	11	11	11
Gymnasieutbildning	19	19	20
Annan utbildning	6	6	7
Lettland
Universitetsexamen	66	74	73
Annan universitetsutbildning	17	16	16
Gymnasieutbildning	17	10	11
Annan utbildning	0	0	0
Litauen
Universitetsexamen	84	84	83
Annan universitetsutbildning	6	5	6
Gymnasieutbildning	5	5	5
Annan utbildning	5	6	6

	Antal medarbetare som erhållit prestationsutvärdering1			Antal medarbetare som godkänt prestationsutvärdering	Procentandel medarbetare som erhållit prestationsutvärdering		Procentandel medarbetare som godkänt prestationsutvärdering
	2021	2020	2021 2020 2021 2020		2021	2020
Män	5 987	6 296	5 163	4 695	100	100	86	75
Chefer	799	874	641	555	100	100	80	64
Specialister	5 188	5 422	4 522	4 140	100	100	87	76
Kvinnor	9 185	10 108	8 594	8 156	100	100	94	81
Chefer	984	1 045	867	757	100	100	88	72
Specialister	8 201	9 063	7 727	7 399	100	100	94	82
Total	15 172	16 406	13 757	12 851	100	100	91	78

1) Prestationsutvärdering syftar till att chef och medarbetare utvärderar årets prestation utifrån måluppfyllelse. Utvärdering och bedömning av total prestation dokumenteras av chef och godkänns av medarbetaren.

Åldersfördelning per land, %	2021	2020	2019
Sverige
Under 30 år	21	21	21
30–50	51	50	49
50–	288	29	30
Estland
Under 30 år	19	19	20
30–50	66	68	68
50–	15	13	12
Lettland
Under 30 år	22	22	24
30–50	71	71	70
50–	7	7	6
Litauen
Under 30 år	27	29	32
30–50	60	59	57
50–	13	12	11
Åldersfördelning ledning och styrelse, %	2021	2020	2019
Koncernledningen
Under 30 år	0	0	0
30–50	13	21	25
50–	87	79	75
Styrelsen1
Under 30 år	0	0	0
30–50	18	40	22
50–	82	60	78

1) Exklusive arbetstagarrepresentanter.

H7 Affärsetik och informationssäkerhet

Väsentliga frågor: Säkra och stabila IT-system Ansvarsfull bolagsstyrning Affärsetik

Motverka finansiell brottslighet

• ^I kampen mot finansiell brottslighet ska Swedbank ligga ⁱ framkant och bankens arbete mot finansiell brottslighet strävar efter internationell bästa praxis inom finansbranschen.
• Redan i december 2021 hade Swedbank en verksamhet som följer kraven i den nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som krävts för större organisationer.

1 15931 1 ENTIDDOGM Artist	D 1925 HINCER	A FRISAON / O WISEHOUSE -M/C	COOLTES CONNE FOR ALLA	с дустанизация и (0	C SOCIALIES 0 008 SAMIET . .	7 FALLESS FRESS FOR MIA 1 - (5) Am	O ASSUMICA ASSETS I DI SHOWARD TUNSET M	HUBARDELSTE ISSUMITINER OC ISTANSTRANTING 198 山江了
1 159740 GAMILIOSET I	A RELLERRY STEDER OCH SAND 21105 :: A 合 電	12 MINSUMER OCH PROCEKT CO	13 HERSETTER 178	4 ENVECHMANT 300	E EDBSYSTEMOD COLOGES NASEFELL 1 1	16 RECOLOR SALERAL A Not of Children	17 GENERALI PARTNERSDAL 3

Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism

98%

Antal genomförda utbildningar 17 625

Affärsetik på Swedbank

Swedbank har nolltolerans mot all typ av korruption. Bankens anti-korruptionsarbete struktureras i ett "ABC Framework" som består av Swedbanks policy för motverkande av mutor och korruption (ABC policy) samt koncernövergripande instruktioner som ger vägledning till bankens enheter och anställda i frågor om förebyggande åtgärder mot korruption. I Swedbank är det varje enhet samt dotterbolags ansvar att identifiera, utvärdera och förstå vilka korruptionsrisker som de är exponerade mot samt att utgöra nödvändiga åtgärder för att mildra och hantera riskerna.

En viktig del för att kunna mildra och hantera bankens korruptionsrisker är att anställda har tillräcklig kunskap inom området. Detta innebär att alla anställda samt konsulter som arbetar inom koncernen har genomgått en obligatorisk generell anti-korruptionsutbildning när de börjar på Swedbank. Därefter ska utbildningen genomgås årligen för att säkerställa fortlöpande kunskap. Anställda som arbetar inom funktioner som har större risk att utsättas för korruption så som exempelvis anställda inom inköp, HR och rådgivning har anpassade anti-korruptionsutbildningar som genomförs mer frekvent.

Strategi och styrning för informationssäkerhet

Informationssäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne vars utveckling banken följer noga. Det är ett viktigt område för olika intressenter där tillsynsmyndigheter, kunder, samarbetspartners och samhället i stort har ökade krav och förväntningar. Swedbank jobbar konstant med att förstå hotbilden och bedöma om och var sårbarheter finns som skulle kunna skada banken och indirekt även samhället. För att säkerställa en god hantering av informationssäkerhet har bankens vd beslutat om strategin tillsammans med bankens styrelse. Styrelsen rådger och tar del av bankens risk- och hotbildsbedömning inom området och har även genomgått utbildning inom området.

Swedbanks strategi för informationssäkerhet beskriver strategiska mål samt vision om önskat läge. I bankens nya strategiska riktning och stödjande strategier för Tech, People, Consumer och Corporate, finns ett uttalat behov att modernisera och stärka informationssäkerhet, för att stötta verksamhetsmål och förändring, hantera informationssäkerhetsrisker och stärka styrning och lagefterlevnad. Swedbanks informationssäkerhetsstrategi har uppdaterats under 2021 till förmån för denna strategiska riktning, ett förändrat hot- och risklandskap och nya krav. Framöver kommer ett större fokus läggas på att arbetet är mer enhetligt och gemensamt utöver just informationssäkerhet för att stärka bankens digitala och operativa resiliens, och framförallt motståndskraft mot allvarliga cyberattacker mot Swedbank och nära tredjeparter.

Arbetet med informationssäkerhet i Swedbank leds av bankens Chief Information Security Officer (CISO). CISO stödjs av en centralt etablerad funktion med ansvar för att leda och koordinera utveckling och implementation av bankens ledningssystem för informationssäkerhet, baserat på internationella standarden ISO 27001. Inom ramen för bankens ledningssystem regleras krav utifrån styrdokument och vägledningar, samt det kontrollramverk som är baserat på ISF Standard of Good Practice, vilket styr hanteringen av alla skydd och kontroller som banken använder för att skydda sin information och sina kunders information. Flera andra funktioner tillhandahåller viktiga förmågor inom informationssäkerhet, bland annat IT-organisationen DBIT. Information Security Managers är utsedda i samtliga affärsområden och relevanta gruppfunktioner som stöd till ledande befattningshavare. Funktioner för säkerhetsincidenthantering och löpande proaktiv säkerhetstestning av bankens IT-miljö styrs genom CISO. Det har blivit allt viktigare för finansiella företag att testa sina informationssäkerhetsförmågor och motståndskraft. För att säkerställa hög standard på Swedbanks informationssäkerhet genomförs externa revisioner och tredje parts attestering som minst årligen.

Swedbank genomför återkommande säkerhetstester, såsom intrångstester för kritiska och nya applikationer, system och infrastruktur, samt även avancerade simulerande tester, så kallade "red-teaming"-tester. Testerna innebär att en cyberattack under kontrollerade former simuleras mot en organisations anställda, processer och teknik. Testen syftar till att identifiera brister för att sedan kunna förbättra motståndskraften. Utöver testerna så genomsöker banken löpande alla IT-system efter sårbarheter.

Funktionen för incidenthantering, Swedbank SIRT, är en ackrediterad SIRT-organisation och är medlemmar av Trusted Introducer Network TF-CSIRT sedan 2010. Banken har ett försäkringsskydd som täcker vissa av bankens kostnader som kan uppstå i samband med en cyberincident. Swedbank har ett rigoröst ramverk för att hantera informationssäkerhetsrisker som uppstår när verksamhet och uppdrag läggs ut till leverantörer. I samband med upphandling analyseras om leverantören kan leva upp till Swedbanks informationssäkerhetskrav, vilka sedan inkluderas i avtal och följs upp löpande.

Under 2021 fastställdes även Swedbanks nya styrdokument dedikerat till informationssäkerhet, vd:s Instruktion för informationssäkerhet.

För att uppnå ett väl fungerande informationssäkerhetsarbete är det viktigt att främja en säkerhetsmedveten kultur i banken. Alla medarbetare behöver förstå vikten av god säkerhet i det dagliga arbetet och ges möjlighet att utveckla sina egna säkerhetskunskaper och kännedom om aktuella säkerhetshot. Det är obligatoriskt för alla Swedbanks anställda att genomföra utbildning i informationssäkerhet som även inkluderar dataskyddsförordningen. Banken har även skräddarsydda åtgärder för specifika medarbetarkategorier. Det är också viktigt att medarbetarna känner till hur misstänkta händelser ska rapporteras.

Individens rättighet stärks med dataskyddsförordningen (GDPR)

Swedbank har stor vana att lagra och hantera kunders personuppgifter och det är viktigt att kunden känner sig trygg med hur banken hanterar personuppgifter. Personuppgifter är en viktig del i den dagliga bankverksamheten och används till exempel vid kundundersökningar, vid dagliga banktjänster och marknadsanalyser. Att hantera personuppgifter är även av största vikt för att förebygga och utreda brott samt att kunna genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar. För att säkerställa att GDPR följs har banken processer på plats för behandling av personuppgifter. Swedbank har till exempel utsett dataskyddsombud som agerar kontaktpersoner och ger råd vid svårare ärenden och samarbetar vid behov med Integritetsskyddsmyndigheten. Dataskyddsombuden agerar oberoende och ska särskilt beakta ärenden utifrån den registrerades synvinkel. Nätverket av dataskyddsombud koordineras av bankens Group Data Protection Officer.

Visselblåsning säkerställer efterlevnad

Swedbanks verksamhet ska kännetecknas av bankens värderingar; öppen, enkel och omtänksam. Bankens koncernövergripande process för visselblåsning uppmanar alla medarbetare och externa intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis kränkningar, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks koncernpolicyer. Verktyget är tillgängligt på alla språk i bankens hemmamarknader samt engelska och gör det möjligt att anonymt och konfidentiellt skicka in rapporter.

Redan i december 2021 hade Swedbank en verksamhet som följer kraven i den nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som krävts för större organisationer. Det visar på att Swedbank tidigt insett vikten av att risker och oegentligheter upptäcks och åtgärdas på ett systematiskt och objektivt sätt.

Under 2021 har banken mottagit 122 rapporter varav fem rapporter avser verksamheten i Estland och sex rapporter avser Lettland respektive Litauen. Av dessa 122 rapporter har 31 rapporter bedömts som visselblåsning i enlighet med Swedbanks definition.

Informationssäkerhet, dataskydd och motverkande av brott	2021	2020	2019
Antal misstänkta ordrar och
transaktioner (MAR)1 rapporterade	63	76	57
– varav Sverige	38	46	23
– varav Estland	3	0	2
– varav Lettland	11	10	16
– varav Litauen	11	20	16
Antal misstänkta transaktioner avseende penningtvätt/finansiering av terrorism (SAR)1,2 rapporterade	8 598	5 501	4 597
– varav Sverige	6 851	3 480	2 736
– varav Estland	608	973	882
– varav Lettland	748	591	632
– varav Litauen	391	457	347
Visselblåsning, rapporter	122	61	30
Behandling av personuppgifter
Antal förfrågningar/klagomål från regist rerad part till dataskyddsombud, totalt2	8	13	10
– varav Sverige	0	7	5
– varav Estland	1	1	0
– varav Lettland	4
– varav Litauen	3	5	5
Antal förfrågningar/klagomål från tillsyns myndighet, totalt	19	6	7
– varav Sverige	6	0	0
– varav Estland	1	0	0
– varav Lettland	3	1	1

1) Market abuse regulation (MAR) och Suspicious Activity Report (SAR). Banker är skyldiga att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insiderinformation (MAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penningtvätt eller terroristfinansiering (SAR) till Finansinspektionen inom Polismyndigheten.

– varav Litauen 9 5 6

2) Registrerad part som framfört förfrågning eller klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox.

Väsentlig fråga:

Samhällsengagemang

• Swedbank utbildar barn och unga vuxna om ekonomi via flera initiativ på samtliga hemmamarknader.
• Volontärarbetet bland medarbetarna visar på stort engagemang för samhällsfrågor.

Samhällsinvesteringar, Mkr 117

Privatekonomisk utbildning av unga

Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om privatekonomi och om hur olika livsval påverkar framtiden. Swedbank träffar många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att privatekonomi lyfts i skolundervisningen. På så sätt når banken brett med sina budskap och kunskapen ökar hos tusentals barn och unga, oavsett vilken bakgrund och vilka förkunskaper de har.

I Sverige är initiativet Ung ekonomi ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna, där 92 700 (53 753) ungdomar fick ta del av dessa föreläsningar under 2021. Swedbankmedarbetare i den svenska verksamheten gästföreläser i skolor på arbetstid. På grund av pandemin hölls alla föreläsningar online. I Lettland höll Swedbank 140 onlineföreläsningar för gymnasieelever genom Swedbanks skolprogram "Ready for Life". Programmet gav också utbildningsmaterial till klasser som användes av mer än 1 200 lärare och nådde 31 000 elever. I Estland, Lettland och Sverige har ett utbildningsmaterial också tagits fram och används för digitala presentationer och i Litauen har en ny bok om privatekonomisk utbildning som heter "Starta nu: En finansiell guide för ungdomar" publicerats. Exemplar av boken skänktes även till förskolor och folkbibliotek i hela landet.

Tillsammans med Ekonomiska museet i Sverige har Swedbank även tagit fram ett skolprogram som finns tillgängligt både online och via fysiska versioner. Programmet är en kombination av Swedbanks Ung Ekonomi-föreläsningar och museets aktuella utställningar.

I Lettland och Litauen finns initiativet "Financial Laboratory" dit barn och ungdomar kan komma för att ta del av digitala föreläsningar, virtuella rundturer och annat utbildningsmaterial. Swedbanks medarbetare i Estland har möjlighet att under arbetstid gästföreläsa, online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattformen Back to School. Under året organiserade Swedbank Litauens största satsning på onlineutbildning, känd som Mokonomika. Över 250 000 deltagare introducerades till 24 korta lektioner om finansiell kunskap, hållbarhet, medborgarskap och andra viktiga ämnen.

För att bidra till ökad digital inkludering i samhället finns initiativet Digital ekonomi. Genom lokala föreläsningar, såväl fysiska som digitala, informerar och guidar bankens medarbetare de som vill ha hjälp att komma igång med digitala tjänster.

Folkbildning bedrivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärksamma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar seminarier med privatekonomiska teman och andra aktuella ämnen kopplade till bankens samhällsengagemang.

Socialt engagemang i tiden

Swedbank har under flera år drivit arbetsmarknadsinitiativen Unga jobb och Äntligen jobb. Med anledning av pandemin har Swedbank under 2020 adderat ytterligare ett initiativ på området vilket även fortsatte under 2021. I samarbete med talangmatchningsbolaget Gigstr lanserades Växla jobb som möjliggör för svenska företag att byta personal med varandra för att stötta behovet av personalväxling till följd av covid-19.

I Lettland och Estland är Swedbank engagerad i projekt där universitetsstudenter med examen, och de som vill byta karriär, vidareutbildas till lärare och därmed kan bidra till att skapa ett mer jämlikt utbildningssystem. Lärarna placeras i skolor med störst avhopp. År 2021 antogs 38 deltagare till programmet i Estland och 93 deltagare i Lettland.

Swedbank deltar varje år vid de årliga politikerveckorna i Almedalen och Järva, i Sverige, och motsvarande evenemang i Lettland, Estland och Litauen, för att främja dialogen mellan politiker, företag och andra delar av samhället. På grund av covid-19 hölls Almedalen och Järvaveckan digitalt 2021. I Lettland deltog banken och var medarrangör av den årliga demokratifestivalen LAMPA, som hölls både fysiskt och digitalt. Där anordnades en Swedbank Sustainability-scen med 14 hållbarhetsrelaterade evenemang och hållbarhetsprogram för ungdomar. I Litauen samarbetade Swedbank med Food Bank, med målet att betona vikten av hållbarhet, ansvarsfull konsumtion och miljöskydd. Där initierades även hållbarhetsprojektet "17/Sjutton" som interaktivt introducerade FN:s Globala mål för hållbar utveckling för allmänheten.

Swedbank i Sverige samarbetar sedan flera år med organisationen Friends, som är ett annat viktigt engagemang med fokus på att förebygga mobbning i skolor, inom idrotten och på nätet. Som en del i detta samarbete, så ingår ett antimobbningsskydd i hemförsäkringen, som ger stöd och ersättning till den som drabbas.

Hälsa och rörelse är också en central samhällsfråga. Förutom hälsoaspekten har det visat sig vara en väg in i samhället där många nyanlända i Sverige hittar en väg till integration. Banken sponsrar olika former av idrottsaktiviteter, främst med fokus på ungdomar och ofta inom fotboll. Under sommaren deltog banken i fotbollsskolan för unga, "Lira Blågult", som engagerade över 23 000 barn över hela Sverige, samt i Svenska Fotbollförbundets projekt "Fotbollsskolan i idrottssvaga områden" där 19 föreningar kunde erbjuda kostnadsfria fotbollsskolor i områden där idrottande inte är en självklarhet.

I Estland är Swedbank en av grundarna av Estonian Health Tracks som erbjuder gratis tillgång under hela året till 120 motionsspår utomhus över hela landet. I Lettland stödjer Swedbank Lettlands olympiska kommitté och deras olympiska månad som arbetar med skolor och ungdomar för att inspirera och uppmuntra dem att utöva idrott i sitt dagliga liv. År 2021 hade initiativet mer än 148 000 deltagare.

Samarbete för entreprenörskap och innovation

För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med flera organisationer i olika projekt. Ett sätt är att redan i skolan ge ungdomar kunskap om entreprenörskap, vilket ökar viljan att starta nya företag och skapa fler arbetstillfällen.

Ung Företagsamhet i Sverige och Lettland och Alla Kan i Litauen är olika typer av samarbeten med inriktning på entreprenörskap för ungdomar. I Estland är Swedbank en av medarrangörerna till en av de största företagsfestivalerna i Baltikum. sTARTUp Day samlar mer än 3 000 startup-representanter, vd:ar, investerare, universitetsstudenter, specialister och entusiaster från hela världen för att förnya, pitcha och diskutera ämnen som företag, nystartade företag, innovation och framtida teknologier. I Litauen organiserade Swedbank även initiativet "Alla kan – Small Business Academy" med uppdraget att stödja hållbar tillväxt i småföretag, som har funnits i flera år men som fortfarande kämpar för att accelerera. Tio företag valdes ut för att få egna mentorer och metoder att följa för att förbättra sina verksamheter.

Starkt engagemang bland medarbetarna

Redan år 2008 etablerade Swedbank tillsammans med Good Deed Foundation donationsportalen "I love to help". Det är den största webbplatsen i Estland som samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att bistå till positiv samhällsutveckling i utsatta områden. Alla anställda på Swedbank i Estland har möjlighet att arbeta som volontärer, och 2021 var engagemanget större än någonsin tidigare. Sammanlagt 1 230 anställda deltog som volontärer i initiativet Summer of Good Deeds. I Lettland driver Swedbank ett program för medarbetarengagemang som heter "Let's Do It Together". Initiativet kombinerar mer än 10 olika aktiviteter där anställda frivilligt ställer upp för att hjälpa andra människor och samhället genom att ge sin kunskap, kraft, tid och andra resurser.

I Litauen heter Swedbanks volontärprogram We Care. Även här har medarbetarna möjlighet att under arbetstid ställa upp som volontärer inom en lång rad olika områden.

Samhällsinvesteringar, mkr	2021	2020	2019
Samhällsinvesteringar totalt	117	101	104
– varav Sverige1	83	75	89
– varav Estland	14	14	7
– varav Lettland	13	7	3
– varav Litauen	7	5	5

1) Varav 55 mkr utgörs av avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond.

Samhällsinvesteringar per

engagemang 2021, %	Sverige	Estland	Lettland	Litauen
Sponsring av samhällsaktiviteter	32	53	68	18
Betald arbetstid som anställda engagerat sig
i samhällsengagemang	2	15	2	16
Administrativa kostnader	0	6	30	66
Produkter och tjänster med ett socialt samhällsvärde	0	0	0	0
Gåvor från kunder via bankens produkter och tjänster	66	26	0	0
Antal föreläsningar		2021	2020	2019
Sverige1		2 318	1 498	2 283
Estland		60	67	157
Lettland		134	218	683
Litauen		640	318	674

1) Avser initiativet Ung ekonomi i samarbete med Sparbankerna och sparbanksstiftelserna. Inklusive sparbanker.

		2021
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, %	mkr	%1
Totala intäkter	46 890
Räntor betalda till allmänheten (inlåning)	354	1
Räntor betalda för övrig upplåning/finansiering	5 818	12
Insättningsgarantiavgifter	461	1
Resolutionsavgifter	791	2
Årets aktuella skatt	4 645	10
Ej avdragsgill moms	1 681	4
Sociala avgifter och pensioner	3 787	8
Löner och arvoden inkl. aktier i Swedbank	8 356	18
Leverantörsbetalningar, hemmamarknader	9 593	20
Föreslagen utdelning till aktieägarna	12 632	27
Årets vinst som återinvesteras i banken	8 239	18

1) Fördelning av ekonomiskt värdeskapande i relation till totala intäkter.

H9 Mänskliga rättigheter

Väsentliga frågor: Främjar hållbar kreditgivning

Främjar hållbara investeringar

• Inom bankens kärnprocesser, investering, kreditgivning och inköp, genomförs hållbarhetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett viktigt område som ligger till grund för bedömningen.

1av4

Mänskliga rättigheter är ett av fyra områden i bedömningen om bolag kan ingå i Swedbank Roburs fonder.

Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader där banken är verksam. Som utgångspunkt för Swedbanks aktiva arbete i att respektera mänskliga rättigheter, följer Swedbank FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och FN:s initiativ Global Compact. Swedbank fokuserar på att företag är medvetna om människorättsrisker och arbetar med att stärka de mänskliga rättigheterna i sin affärsverksamhet.

Swedbank har en koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter, antagen av styrelsen, som tydliggör bankens ansvar att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter. Swedbanks uppförandekod tydliggör också medarbetares ansvar att agera i enlighet med Swedbanks värderingar om respekt för allas lika värde. Utifrån detta bedöms risker relaterade till mänskliga rättigheter i processer och affärsbeslut kontinuerligt. Detta innebär bland annat att bankens kärnprocesser – investering, kreditgivning och inköp – genomgår hållbarhetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund för bedömningen. Dessa kärnprocesser definieras som betydelsefulla och är därmed centrala för bedömning om människorättsrisker.

Under 2021 har Swedbank genomfört en utvärdering av bankens metoder för att förstå, visa och agera på potentiell och faktisk påverkan på mänskliga rättigheter. Fokus har varit på kärnprocesserna investering, kreditgivning och inköp samt Swedbanks interna arbete. Med hänsyn till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har utvärderingen berört effektiviteten av Swedbanks metoder för 1) analys och bedömning av konsekvenser och påverkan på mänskliga rättigheter 2) kanaler mot intressenter att rapportera oro för eller upptäckt negativ påverkan på mänskliga rättigheter 3) åtgärdstaganden av resultatet från punkt ett och två, 4) förändrade risker och 5) integrering av resultatet. Utvärderingen har skapat utrymme för banken att se över metodernas effektivitet och utvecklingsbehov för att vidare avancera Swedbanks arbete för mänskliga rättigheter. Följande delar av noten beskriver hur dessa kärnprocesser, inklusive det interna arbetet, beaktar skälig aktsamhet i sin operationella kontext.

Hänsyn till mänskliga rättigheter i finansiering och investering

I Swedbanks kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänskliga rättigheter är en grundläggande fråga. Vid analysen diskuteras risker med kunden kopplat till exempelvis företagets produktionskedja, och om företaget har produktion, inköp eller försäljning i högriskländer är dess förmåga att kunna hantera hållbarhetsrisker avgörande (för resultat se sidan 212). I analysen bedöms också företagets förståelse för dess potentiella risker att kränka mänskliga rättigheter samt om sådana risker berörs systematisk i företagets operationella verksamhet. Som stöd till hållbarhetsanalysen har rådgivare sektorriktlinjer som adresserar utmärkande hållbarhetsrisker för respektive sektor för att underlätta dialogen och riskbedömningen. Riktlinjerna skapar ytterligare förutsättningar att identifiera och minimera potentiella och faktiska risker som är vanligt förekommande i företagets operationella kontext. Exempelvis analyseras och upplyses företag som verkar inom gruv- och metallindustrin på frågor som berör respekt för lokalbefolkning, förutsättningar för jämställdhet och säkerhet på arbetsplatser. Om ett företag bedöms ha betydande hållbarhetsrisker går ärendet vidare till en kreditkommitté för slutligt beslut. Alla aktörer som finansieras av Swedbank genomgår en årlig uppföljning gällande företagets hållbarhetsaspekter. I den årliga uppföljningen berörs också frågor som ger Swedbank chans att influera till förbättrad hantering av mänskliga rättigheter.

Swedbank Roburs investeringsprocess inkluderar analys av samtliga innehav avseende hur de lever upp till internationella konventioner och deklarationer avseende mänskliga rättigheter med utgångspunkt från bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella bolag samt ILO:s kärnkonventioner. Innan investering görs även riskbedömningar där mänskliga rättigheter ingår, som utgår från risk kopplad till exempelvis bransch, geografisk placering, och bolags mognadsgrad i fråga om att identifiera, förebygga och hantera sociala, miljörelaterade och bolagsstyrningsfrågor. För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga rättigheter har Swedbank Robur dialoger med bolag. Det förs olika typer av dialoger: med bolag som har särskilt höga risker och som finns på Swedbank Roburs bevakningslista; vid uppföljning av incidenter; som en del av en hållbarhetsanalys; temadialoger om mänskliga rättigheter, samt; intressentdialoger med företag där fonderna är stora ägare. Barn är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utvecklat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter, vilket bland annat används i arbetet med att påverka bolag.

Ett koncernövergripande ställningstagande kring försvarsindustrin har antagits, som sätter upp villkoren för bankens tillhandahållande av finansiella tjänster till sektorn, och är ett skydd för brott mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen och kontroversiella vapen, vilket innebär att Swedbank inte tillhandahåller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med dessa vapen.

Jämställdhet och mångfald i bankens verksamhet

Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatorisk utbildning inom hållbarhet som bland annat berör jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika bakgrund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens marknadsföring. För att stärka medarbetares arbetsförhållande ytterligare arbetar Swedbank med, förutom grundläggande utbildning, fortlöpande dialog mellan chefer och medarbetare. Koncernledningen verkar för en utveckling på området vilket innebär ett tydligare fokus på att integrera perspektiven i affärer. För mer info om Swedbanks arbete se sidan 219–222.

Swedbanks interna arbete som berör frågor om mänskliga rättigheter utvärderas kontinuerligt, både vid specifika indikatorer av brister men också i allmänhet, där arbetssätt och aktiviteter diskuteras och analyseras för att öka bankens förståelse i vad som kan förorsaka eventuell skada. Den fortlöpande utvärderingen ger Swedbank möjlighet att arbeta proaktivt och utföra lämpliga åtgärder. Detta förhållningssätt har lett till förändring i exempelvis arbetsprocesser, intern utbildning och integrering av specifika aktiviteter och projekt.

Utvärdering i leverantörskedjan

Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköpsprocess. Riskbedömningens omfattning beror på var leverantören är geografiskt placerad, vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Därtill ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer där förväntningarna mot mänskliga rättigheter är central. Befintliga leverantörer följs upp, främst via dialog, för att undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks arbete se sidan 215. Uppföljningen säkerställer också Swedbanks möjlighet att beakta eventuell förändring i leverantörernas operationella kontext som kan förändra konsekvensläget av mänskliga rättigheter.

Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet av mänskliga rättigheter och banken förväntar sig därmed att samtliga leverantörer redogör för eventuella oegentligheter varpå Swedbank, tillsammans med specifik leverantör i vissa fall, beslutar om passande åtgärdsprocess(er). Det kan exempelvis handla om krav på åtgärder av operationell process utan dröjsmål.

H10 Skatt

Väsentliga frågor: Ansvarsfull bolagsstyrning

Affärsetik

• Skatt är en viktig hållbarhetsfråga och Swedbank strävar efter öppenhet i all skatterapportering och i kontakt med myndigheter.

TERNIT EATHBOOM Areast	0 1925 (- H.NEER	C FISLOW 18.3EHOUALE w.	EXCONTECTION GS FOR AILA	F JAMSTAUDHET 0)	Q SENTWITEN 00:35AV III 8	FRILE BENESSE FOREITA 15 200	8 ARSETSY LUXE OCH EXCOLUTENTSI TRUYERT 机	THE REPEASIE SSOWIDOWER OG ISSELS BUDDED यात्राणि 山江
DISSIPAD BAMIPHEIF l 7	新闻 :: A 合同等量	12 MARKER OCHPROCEKTUR CO	13 FRENEWILLE 575	14 ESSECTR 33	C OBSYSTEMBER CASCELLO C 14	16 BERANDE SAMILLING A 13	CENCENT PASSINE 25971 8

Rapportering i enlighet med den nya GRIstandarden avseende skatt (GRI 207: TAX 2019) som inkluderar upplysningar om skattestrategi, styrning och riskhantering.

Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver sin verksamhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som gäller banken och bankens kunder.

Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008 en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy tillgänglig på swedbank.com/hallbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte. Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skattekostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar transparent i all sin kommunikation med skattemyndigheter i samtliga relevanta länder och verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndigheterna som byggs på öppenhet och förtroende. I de situationer där det kan finnas alternativa tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna.

Swedbanks ekonomiska bidrag

Förutom betalning av bolagsskatt är Swedbank en betydande arbetsgivare på sina hemmamarknader och ger sysselsättning till fler än 16 500 personer. Genom att Swedbank betalar sociala avgifter för sina anställda bidrar banken till att stärka den sociala tryggheten. Swedbank har även stora nettokostnader för moms. Därutöver betalar Swedbank bankavgifter i form av resolutionsavgift och insättningsgarantiavgift som bidrar till den finansiella stabiliteten i samhället. Swedbanks sammantagna kostnad för skatt och sociala avgifter var cirka 8 600 mkr för 2021. Swedbank betalade under året därutöver cirka 1 250 mkr i bankavgifter.

Skatt i verksamheten

Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för skatteundandragande.

Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra bedömningar kan transaktioner lyftas till en koncerngemensam etikkommitté för prövning. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privatkunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av sparande.

Inom Swedbankkoncernen finns utöver skattepolicyn ytterligare ställningstaganden vad gäller skattefrågor till exempel i Swedbanks sektorriktlinjer samt i Swedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning.

Intern styrning av skattehantering

Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen. Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att rätt resurser och kompetens tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelningarna Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevnaden inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncernbolagens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan dotterbolagens effektiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens skattemässiga internprissättning. Vidare granskar bankens kontrollfunktioner riskbaserad regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyndigheter på bankens hemmamarknader och amerikanska skattemyndigheten gällande efterlevnaden av specifika amerikanska krav. Swedbanks externa revisorer granskar skatteposten samt hållbarhetsredovisningen.

All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där varje affär, relation och aktivitet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att minska skattekostnader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och andra intressenter ska kunna rapportera misstankar om förhållanden som inte ligger i linje med bankens värderingar, policys eller etiska normer inklusive Swedbanks skattepolicy (så kallade visselblåsningsrutin).

Skattefrågor som innebär en betydande finansiell risk och/eller ryktesrisk för Swedbankkoncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en årlig väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av Swedbanks intressenter.

Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning.

2021	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Finland	Danmark	Luxemburg	Kina	Spanien	Totalt
Verksamhet1	RB, WB, AM, Övrigt	RB, WB, AM, Övrigt	RB, WB, AM	RB, WB, AM	RB, WB, AM	RB, WB, Övrigt	RB, WB	RB, WB	Under avveckling	RB, WB	Övrigt
Antal anställda2	9 315	2 491	1 886	2 485	267	13	53	35		18	2	16 565
Externa intäkter, mkr3	35 943	3 712	2 085	2 783	2 126	84	–129	188	2	85	11	46 890
Koncerninterna intäkter, mkr3	913	273	89	195	–516	71	711	11		–52		1 695
Rörelseresultat, mkr3	20 709	2 042	820	1 255	277	55	554	84		16	5	25 817
Materiella till gångar, mkr	3 743	283	332	828	248	35	38	10		6		5 523
Betald bolags skatt, mkr	3 740	306	32	185	–78	–2	42	2		4		4 231
Bokförd aktuell bolagsskatt, mkr	3 950	304	22	200	35	14	108	7		4	1	4 645
Ej avdragsgill moms, mkr	1 408	68	51	140	14							1 681
Sociala avgifter, mkr	1 794	272	115	14	55	2	2	5		3		2 262
Resolutions avgifter, mkr	682	26	28	36	15		4	1				792
Insättnings garantiavgifter, mkr	251	52	85	72								460
Effektiv skatte sats exkl. uppskjuten skatt (%)	19,1	14,9	2,7	15,9	12,6	25,5	19,5	8,3	25,0	25,0	25,0	18,0
Landets standard skattesats (%)	20,6	14,0	20,0	20,0	25,0	25,0	20,0	22,0	25,0	25,0	25,0
Avvikelse aktuell/ standardskatt	–1,5% (–316)	0,9% (18)	–17,3% (–142)	–4,1% (–51)	–12,4% (–34)	0,5% (0)	–0,5% (–3)	–13,7% (–12)	0% (0)	0% (0)	0% (0)	(–540)
Förklaring avvikelse aktuell/standardskatt (mkr)
Annan skattesats försäkrings rörelse	–200											–200
Andel i intresse företag redovisas efter skatt	–167				–21			–13				–201
Ej avdragsgill ränta på efter ställda skulder	159											159
Temporära skill nader (skatte pliktigt vid annan tidpunkt)	–113	15		–22	–6			–3				–129
Lettland beskattas vid utdelning (temporär skillnad)			–143									–143
Differentierad skattesats inom landet				–9	–4							–13
Övrigt	5	3	1	–20	–3		–3	4				–13

1) RB-Retail banking, WB-Wholesales banking, AM-Asset management

2) Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

3) Beloppen är baserade på koncernredovisningen. Koncerninterna transaktioner inom en jurisdiktion är eliminerade.

Lista över enheter i respektive jurisdiktion finns på swedbank.com/sv/investor-relations/risk-och-kapitaltackning.html

Om hållbarhetsredovisningen

År 2021 är det trettonde året i rad som Swedbanks redovisning följer Global Reporting Initiative (GRI) Standards för hållbarhetsrapportering. GRI-redovisningens avgränsning kopplas till de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys och påverkansanalys.

Datainsamling och beräkningsmetoder

Ett stort antal interna och externa system har används för datainsamlingen till rapporten. Den data som förekommer i hållbarhetsredovisningen rapporteras in av bankens datalämnare via Swedbanks digitala hållbarhetsplattform.

De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data och statistik som presenteras för respektive hållbarhetsnot, redovisas nedan:

H1 Tillgängliga banktjänster: informationen i avsnittet samlas främst in via bankens finansiella redovisning, antalet betalningar erhålls genom en plattform gemensamt ägd av svenska banker för att underlätta Swish-betalningar i realtid.

H2 Hållbara investeringar: informationen avseende fondförmögenhet per fond hämtas från bankens system för finansiell rapportering. Klimatberäkningar görs internt baserat på data från externa leverantörer, hållbarhetsanalys och loggning av dialoger genomförs i en intern applikation på Swedbank Robur med underlag från flera ESG-dataleverantörer.

H3 Hållbar finansiering: informationen avseende företagsutlåning hämtas från bankens finansiella redovisning, volym över hållbarhetsrelaterade produkter samlas in från interna och externa system och informationen rörande hållbarhetsanalyser som genomförts hämtas från flera olika kundhanteringssystem.

H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier Risk & Contract Management och en extern digital plattform.

H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säkerhetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från bankens leverantörer. Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en extern leverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrationssystem. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än ordinarie hållbarhetsredovisning.

H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildningsdata från den interna utbildningsportalen.

H7 Affärsetik och informationssäkerhet: data över misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt/ finansiering av terrorism (SAR) hämtas från särskilda system för ändamålet. Ärenden för visselblåsning registreras via interna system och hanteras av Compliance enheten, PayEx är inte inkluderade.

H8 Samhällsengagemang: informationen samlas in via flera olika interna system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för Swedbank.

H9 Mänskliga rättigheter: hållbarhetsanalys inom Swedbank Robur baseras på data från flera stora ESG-dataleverantörer och information rörande hållbarhetsanalyser inom kreditgivningen hämtas från flera olika kundhanteringssytem.

H10 Skatt: informationen hämtas från bankens finansiella noter, interna redovisningssystem samt HR-system.

Förändringar, omräkningar och avsteg

Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten.Swedbank rapporterar i enlighet med GRI Standards nivå core men gör några få avsteg som specificeras i tabellen nedan.

GRI Standard	Orsaker till avsteg	Förklaring
205-1	Information ej tillgänglig	Den procentuella andelen, typ av korruptionsrisk som identifieras genom riskutvärderingen i respektive kärnprocess, och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nyckeltal för koncernen som helhet kan därför inte presenteras. Swedbank arbetar aktivt för att utveckla bankens riskutvärderingar. Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren.
405-1	Information ej tillgänglig	Åldersgrupper fördelat per anställningsavtal är ett nyckeltal som Swedbank inte tillämpar i sin uppföljning idag. Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren.

GRI Content Index

Swedbank redovisar enligt GRI Standards, nivå core. Nedan redovisas GRI-upplysningar kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys och påverkansanalys. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer Global Compacts tio principer samt hur Swedbank lever upp de rättsliga kraven om icke-finansiell information i årsredovisningslagen (ÅRL). För varje väsentligt hållbarhetsområde redovisas en eller flera av GRI:s relevanta upplysningar som presenteras i tabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI-upplysningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en

generell eller ämnesspecifik upplysning i enlighet med GRI Standards. Swedbanks hållbarhetsredovisning är i linje med GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende rapportens innehåll; principen om intressentinvolvering, principen om väsentlighet, principen om hållbarhetssammanhang och principen om fullständighet.

GRI 101: Grundläggande information		GRI 200: Ekonomi
GRI 102: Generella upplysningar	GRI 300: Miljö
GRI 103: Hållbarhetsstyrning	GRI 400: Social

Upplysningens nummer	Upplysningens namn	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
GRI 101: Grundläggande information
GRI 102: Generella upplysningar
Organisationens profil
102-1 (GRI 2016)	Organisationens namn	Framsida
102-2 (GRI 2016)	Viktigaste varumärkena, produkterna och /eller tjänsterna	117 not K6
102-3 (GRI 2016)	Lokalisering av organisationens huvudkontor	70 not K1
102-4 (GRI 2016)	Länder där organisationen är verksam	118 not K7
102-5 (GRI 2016)	Ägarstruktur och företagsform	30–31
102-6 (GRI 2016)	Marknader där organisationen är verksam	7, 32, 118 not K7
102-7 (GRI 2016)	Organisationens storlek	13, 32–33, 65–67, 70 not
		K1, 111 not K6, 124 not K13
102-8 (GRI 2016)	Medarbetardata	124 not K13, 219–222	1–6
102-9 (GRI 2016)	Organisationens leverantörskedja	215	1–6
102-10 (GRI 2016)	Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja	215	1–10
102-11 (GRI 2016)	Om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen	199	7–9
102-12 (GRI 2016)	Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av/stödjer	19, 22, 200
102-13 (GRI 2016)	Medlemskap i organisationer och sammanslutningar	200
Strategi
102-14 (GRI 2016)	Uttalande av verkställande direktör	4–6
Etik och integritet
102-16 (GRI 2016)	Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policys	24, 199, 215, 226	1–10
Styrning
102-18 (GRI 2016)	Organisationens bolagsstyrning	42–63
Intressentengagemang
102-40 (GRI 2016)	Intressentgrupper	202
102-41 (GRI 2016)	Procent av arbetsstyrkan med kollektivavtal	221	3
102-42 (GRI 2016)	Identifiering och urval av intressenter	20, 202
102-43 (GRI 2016)	Formerna för intressentengagemang	20, 202
102-44 (GRI 2016)	Väsentliga frågor som rests av respektive intressentgrupp i dialogen och vilka initiativ som tagits	20, 202
Redovisningspraxis
102-45 (GRI 2016)	Organisationsstruktur inkl. redogörelse för enheter som ingår alt. exkluderas	18, 34–41
102-46 (GRI 2016)	Förklaring av processen för definition av rapportens innehåll och för var påverkan sker, samt hur rapporteringsprinciperna har implementerats	20–21, 199–202, 229–230	1–10
102-47 (GRI 2016)	Samtliga identifierade väsentliga frågor	21
102-48 (GRI 2016)	Effekten av och orsaken till omräkning av data/information	63 not K2, 218, 220
102-49 (GRI 2016)	Signifikanta förändringar vad gäller omfattning av och gränsdragning för väsentliga frågor	20–21, 202
102-50 (GRI 2016)	Redovisningsperiod	18, 244
102-51 (GRI 2016)	Senaste redovisningen	18
102-52 (GRI 2016)	Redovisningscykel	18
102-53 (GRI 2016)	Kontaktpersoner för rapporten	254
102-54 (GRI 2016)	Val av rapporteringsnivå, rapportering enligt GRI Standards	18, 230
102-55 (GRI 2016)	GRI innehållsindex	230–233
102-56 (GRI 2016)	Referens till extern granskning	18, 244	1–10

GRI Ämnesspecifika upplysningar

Nedan redovisas ämnesspecifika upplysningar kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån väsentlighetsanalysen och påverkansanalysen, samt hur dessa väsentliga frågor sammanfaller med GRI:s ämnesspecifika upplysningar. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer initiativet Global Compacts tio principer.

För varje väsentlig fråga redovisas en eller flera upplysningar. Swedbank har använt en eller flera av GRI:s upplysningar där sådana funnits och redovisar dessa i tabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI:s upplysningar saknats har egna upplysningar använts, därför saknar dessa upplysningsnummer. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en ämnesspecifik upplysning i enlighet med GRI Standards.

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
	Affärsetik			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 223–224
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	199–200, 223–224
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	225
		Redovisning av årets skatt	129 not K18, 227–228
		Redovisning av årets resultat	2, 65–66
	Attraktiv arbetsgivare			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 25–26, 219–220
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	199–200, 219–222
GRI 401: Sysselsättning
401-1 (GRI 2016)		Nyanställningar och personalomsättning	221
GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling
404-1 (GRI 2016)		Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	220
404-3 (GRI 2016)		Andel anställda som får regelbunden prestationsutvärdering	220, 222
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter
405-1 (GRI 2016)		Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare	42–63, 124 not K13, 221– 222
	Ekonomiskt stabil bank			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	10–11, 20–21, 34–41
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	199–201
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	225
		Resultat och räntabilitet	2, 65–66
		Kapitaltäckningsgrad	109 not K4
		Årets resultat	2, 65–66
		Utdelning per aktie	2, 30–31
	Hållbara investeringar			1–10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 210–211
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	199–200, 210–211
G4-FS10		Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande organisationen har samverkat med i miljö- och/eller sociala frågor	210–211

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
	Hållbar kreditgivning			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 26–27, 206–208, 212–214
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	201, 212–214
		Hushåll med belåningsgrad över 70% av bostadens värde	212
		Andel hushåll med belåning över 70% som amorterar	212
G4-FS6		Andel av företagsportföljen per region, storlek och sektor	213
G4-FS7		Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala effekter angett per affärsområde och syfte	213–214
G4-FS8		Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljö effekter per affärsområde och syfte	213–214
	Verka för klimatomställning			7–9
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 24–25, 206–208, 216
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200, 206–208
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	201, 216–218
GRI 302: Energi
302-3 (GRI 2016)		Intern energianvändning	218
GRI 305: Utsläpp
305-1 (GRI 2016)		Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	216–217
305-2 (GRI 2016)		Energirelaterade indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)	217
305-3 (GRI 2016)		Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3)	217
305-4 (GRI 2016)		Utsläppsintensitet av växthusgaser	216–218
GRI 306: Avfall
306-3 (GRI 2016)		Genererat avfall	218
	Motverkar finansiell brottslighet			10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 26
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–201
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	201, 223–224
GRI 205: Antikorruption
205-1 (GRI 2016)		Andel av verksamheten som granskats med avseende på korruptionsrisker	223–224, 229
205-2 (GRI 2016)		Kommunikation och utbildning om anti-korruptionspolicys och tillvägagångssätt	199, 220, 223
		Andel av leverantörer riskutvärderade utifrån affärsetiska aspekter	215
		Andel av innehav i fondportföljerna riskutvärderade utifrån affärsetiska aspekter	210–211
		Antal företagskunder riskutvärderade utifrån affärsetiska aspekter	212
		Antal misstänkta ordrar och transaktioner rapporterade	224
		Antal misstänkta transaktioner avseende penningtvätt/finansiering av terrorism rapporterade	224

Upplysningens nummer	Väsentliga frågor	Ämnesspecifika upplysningar	Sidhänvisning	Global Compact (princip nr)
	Samhällsengagemang			1–6
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 224–225
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	201, 224–225
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-1 (GRI 2016)		Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	225
		Samhällsinvesteringar	225
	Ansvarsfull bolagsstyrning			1–6, 10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 223–224
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	124 not K13, 223–224, 228
		Ersättningar inom Swedbank	124 not K13
GRI 201: Ekonomiskt resultat
201-3 (GRI 2016)		Omfattning av organisationens förmånsbestämda ­åtaganden	124 not K13
207-1 (GRI 2016)		Bolagets inställning till skatt	227–228
207-2 (GRI 2016)		Skattestyrning, kontrollramverk och riskhantering	227–228
207-3 (GRI 2016)		Intressentdialog och hantering av skatteangelägenheter	202, 227–228
207-4 (GRI 2016)		Land-för-land-rapportering	118 not K7, 228
	Säkra och stabila IT-system			3–6, 10
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 27, 223–224
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	223–224
		Antal klagomål från registrerad part till dataskyddsombud	224
		Antal klagomål från Datainspektionen	224
	Hög tillgänglighet			1–2
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
103-1 (GRI 2016)		Förklaring av väsentlighet och avgränsningar	20–21, 209
103-2 (GRI 2016)		Styrning	42–63, 199–200
103-3 (GRI 2016)		Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	209
		Tillgänglighet i digitala kanaler,	209

PRB Självutvärdering

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) finns rapporterad. Rapporteringen följer PRB:s utsatta krav.

Områdena 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 5.3 samt 6.1 har översiktligt granskats av PwC i enlighet med bestyrkanderapporten på sidan 244.

Krav	Swedbanks självutvärdering	Hänvisning
Princip 1: Inriktning	Swedbank kommer anpassa affärsstrategin så att den överensstämmer med och bidrar till De globala målen för hållbar utveckling, Parisavtalet och andra relevanta ramverk, både utifrån individens och samhällets perspektiv.
1.1 Beskrivning av affärsmodell	• Swedbank är en av de ledande bankerna för de många hushållen och företagen på de fyra hemmamarknaderna: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbanks huvudsakliga verksamhet bedrivs inom produktområdena lån (bostäder och kommersiella fastigheter) och betalningar (kort och betalningsförmedling) samt sparande (fonder, aktier och inlåning). • Huvudsakliga kundsegment: privatkunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institutioner. • Swedbanks företagsutlåning utifrån störst sektorexponering är fastighetsförvaltning, jordbruk, skogsbruk & fiske samt tillverkningsindustri.	12–13, 32–33 79 not K3, 117 not K6, 245
1.2 Beskrivning av affärsstrategins inriktning	• Swedbanks syfte grundar sig i den 200-åriga historia där banken sedan Sparbanksrörelsens start har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé kvarstår och är central för bankens syfte än idag. Genom att varje dag erbjuda relevant rådgivning, service och produkter till bankens många kunder på hemmamarkna derna kan Swedbank ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. Läs mer om Swedbanks hållbara affärs strategi på sidorna 7–12.	7–12
Princip 2: Påverkan och målsättning påverkan har störst effekt.	Swedbank kommer kontinuerligt att öka bankens positiva påverkan och samtidigt minska den negativa påverkan samt hantera riskerna kopplats till människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att möta detta kommer Swedbank att anta och publicera mål inom de områden där bankens
2.1 Påverkansanalys	• En portföljövergripande påverkansanalys är genomförd på koncernnivå under året. Verktyget som tillämpades i påverkansanalysen var UNEP-FI:s Portfolio Impact Analysis Tool v.2. Produkter och tjänster analyserades för privat och företagsmarknaden i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och kapital marknadsprodukter omfattades inte av analysen. • Swedbank kommer att arbeta tillsammans med sektorer där banken kan ha en möjlighet att påverka i en positiv riktning, exempelvis genom att möta och finansiera behovet av omställning.	20–21, 203, 234
2.2 Målsättning	• Swedbank har antagit två mål baserat på påverkansanalysens resultat. Det första målet är att banken under 2022 ska sätta validerade vetenskapsbaserade klimatmål för alla tillgångsklasser med tillgänglig metod från SBTi. För att utveckla mål är basåret 2020, däremot kommer basåret för klimatmålen som utvecklas eventuellt anta ett annat basår. Det nämnda målet är en central del i Swedbanks strategiska inriktning inom klimat och inriktar sig på sektorer där banken har en stor påverkan och exponering. Det andra målet är att under 2022 öka Swedbanks hållbara finansiering. Total volym hållbar finansiering uppgick till 56 mdkr vid årets slut 2021. För att uppnå detta mål kommer banken att arbeta till sammans med kunderna genom att erbjuda rådgivning och finansieringslösningar för att främja omställning. Swedbank bedömer att de antagna målen inte utgör en risk för negativ påverkan på samhället och de globala hållbarhetsmålen. Banken anser dock att det är viktigt att löpande utvärdera detta.	203, 234
2.3 Plan för målimplementering och övervakning	• Målen innefattar hela koncernen och implementeras på ledningsnivå inom respektive affärsområde och relevant koncern funktion som en del av bankens ordinarie aktivitetsplanering och strategiska riktning. Det betyder att målen följs upp löpande under året. Ett koncernövergripande projekt med representanter från bankens olika affärsområden, gruppfunktio ner och dotterbolag etableras för att arbeta fram klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Klimat målen implementeras i verksamheten och kan därmed mätas och följas upp löpande i enlighet med ordinarie målupp följning. Detta innefattas även av Swedbanks femåriga transformationsplan som utvecklats under året. • För att stödja omställningen i sektorer (exempelvis skog- och lantbrukssektorn) där Swedbank identifierat en möjlighet att minska påverkan på klimat och resursförbrukning anser banken att det är viktigt att utveckla den håll bara finansieringen. Målet är att öka Swedbanks hållbara finansiering i respektive affärsområdens aktivitetsplaner och specifika nyckeltal för att övervaka och följa upp volymtillväxten.	203, 234
2.4 Process för måluppfyllande	• Utvecklingen av hur målen uppfylls följs löpande internt och rapporteras publikt som en del av nästkommande års hållbarhetsredovisning.	203, 234
Princip 3: Kunder	Swedbank kommer att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter som skapar gemensamt välstånd för nuvarande och framtida generationer.
3.1 Policys och processer	• Swedbanks styrande hållbarhetsramverk, policys (antas av styrelsen), instruktioner/ställningstaganden (antas av vd) och sektorriktlinjer är implementerat i banken och uppdateras årligen. Resultat av bankens policys inom hållbarhet redovisas på sidorna 18–29 och 199–227. • De regleringar som har antagits på EU-nivå kopplat till EU:s gröna giv och EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi är	18–29, 199–227
	ett stöd för Swedbank i arbetet med att uppmuntra till hållbara val i kundmöten.
3.2 Uppmuntra hållbara metoder och aktiviteter	• Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att främja en hållbar tillväxt är det centralt för Swedbank att allokera kapital till verksamheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställning som behövs. Engagemanget och intresset kring hållbarhet ökar i snabb takt. Swedbank har därför under året intensifierat arbetet med att utveckla och stärka våra produkter och tjänster med hållbarhetsprofil. Till exempel har banken utvecklat hållbarhets analysen vid utlåning och Swedbank Robur har utvecklat fler fonder med hållbarhetsprofil.	28–29, 212–214

Krav	Swedbanks självutvärdering	Hänvisning
Princip 4: Intressenter uppnå de globala målen.	Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt att konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter för att
4.1 Intressentengagemang och partnerskap	• Kommunikation med bankens intressenter är av stor vikt för verksamheten och en löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvudintressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare/investerare och samhälle/ omvärld. Frågor som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under året redogörs för på sidorna 20–21 och 202. • En koncernövergripande väsentlighetsanalys genomfördes föregående året där närmare 2 000 respondenter besvarade en enkät kring hur Swedbank bör prioritera olika hållbarhetsfrågor. Viktiga områden som prioriterades högt var säkra och stabila IT-system samt affärsetik. • Swedbank har etablerade partnerskap med målet att utveckla och leverera lösningar för hållbar produktion och konsumtion. Ett exempel är bankens partnerskap med Gigstr där initiativet Växla jobb ger företag möjlighet att byta personal med varandra för att möta ett förändrat personalbehov. Ett annat exempel är det pågående arbetet med P27 NPP (Nordic Payment Platform). Detta är ett bankgemensamt bolag som ägs av de sex större nordiska bankerna, vars syfte är att främja handeln inom och mellan våra nordiska länder. Det gör vi genom att bygga en ny gemensam, modern och kost nadseffektiv infrastruktur för clearing och avveckling för den nordiska betalmarknaden.	20–21, 202
Princip 5: Styrning och fastställelse av mål av ansvarsfull bankverksamhet.	Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa principer genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur
5.1 Styrningsstruktur	• Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur vilket är en förutsättning för att skapa lång siktigt värde för bankens ägare och övriga intressenter. Swedbanks policys, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Läs mer om Swedbanks hållbarhetsstyrning på sidorna 199–200. • Swedbank har etablerat en hållbarhetskommitté som har som syfte att stödja vd och koncernchef för en effektiv hante ring och styrning inom hållbarhet. Medlemmarna representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner. Även medlemmar från koncernledningen finns representerade. Swedbanks chef för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet är ordförande i kommittén. Hållbarhetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken.	199–200
5.2 Initiativ och åtgärder	• Swedbank har genomfört flera hållbarhetsinitiativ och åtgärder som stödjer hållbarhetsintegrering. För mer detaljerad information se sidorna 18–29 och 199–227.	18–29, 199–227
5.3 Styrningsstruktur för implementering av principerna	• Styrningsstrukturen och ett ökad fokus på hållbarhet stödjer Swedbanks implementering av principerna. Swedbank har etablerat två koncernövergripande mål som ett resultat av påverkansanalysen av bankens portfölj. Nyckeltal för målupp följning beslutade av bankens koncernledning är implementerade inom relevanta affärsområden och koncernfunktioner och följer bankens ordinarie aktivitetsstruktur. Som stöd i arbetet att uppnå målen har antalet produkter med hållbar hetsinriktning utökats, ett tydligare fokus på hållbarhet i rådgivningen har etablerats och ett omfattande utbildnings program inom klimat har lanserats för att lyfta kunskapsnivån hos bankens medarbetare. En noggrann uppföljning av målen görs löpande.
Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet	Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring bankens bidrag till de globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter kring dessa.
6.1 Framsteg rörande implementeringen av principerna för ansvarsfull bankverksamhet	Swedbank rapporterar för andra året enligt principerna för ansvarsfull bankverksamhet. Årets rapport redovisar resultatet av den genomförda påverkansanalysen och bankens antagna mål och resultaten av målen. Exempel på resultat är att hållbar finansiering ökat under åren 2020-2021 samt att banken påbörjat beräkningar av bankens finansierade utsläpp för att kunna sätta validerade utsläppsreduktionsmål. Swedbank följer utvecklingen av andra bankers rapportering av principerna och arbetet med att implementera dessa. Swedbanks ambition är att uppnå en hög nivå i sin rapportering och inspireras av bästa branschpraxis för att fördjupa integreringen av principerna i det dagliga arbetet.	201, 203, 209–227, 235

Slutsats:

Swedbank anser sig ha uppfyllt kraven för framsteg rörande implementeringen av principerna för ansvarsfull bankverksamhet. Swedbanks konklusion är att banken specifikt uppfyller kraven för framsteg inom principerna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 5.3, och 6.1.

TCFD-index

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning TCFD-rapportering finns presenterad.

Referens	Sida
Styrning
a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter.	26–27, 199–200, 207
b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.	26–27, 199–200, 207
Strategi
a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt.	26–27, 206–208
b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering.	26–27, 206–208
c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi, med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 2 ° C eller lägre scenario.	206–208
Riskhantering
a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker.	26–27, 99, 206–208
b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker.	26–27, 206–208, 212–214
c) Beskriv hur processer för att identifiera, utvärdera och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering.	26–27, 102 not K4, 206–208, 210–212
Mål och mätvärden
a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi och riskhanteringsprocess.	208, 210–212, 217–218
b) Rapportera utsläpp från Scope 1, Scope 2, och om tillämpligt Scope 3 utsläpp av växthusgaser och dess sammankopplade risker.	217–218
c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad.	201, 210–211, 216–218

SASB-index

Tabellen nedan tillhandahåller referenser till var informationen i Swedbanks hållbarhetsrapportering finns relaterat till de indikatorer som tillämpas i Sustainability Accounting Standards Boards (SASB) branschspecifika standard för kommersiella banker.

(1) Antal och (2) värde på lån efter segment: (a) privat, (b) små företag och (c) företag FN-CB-000.B

Område	Redovisningsvärde	Kod	Hänvisning
IT- och informationssäkerhet	(1) Antal databreaches (2) andel som involverar personuppgifter (PII), (3) antal berörda kontoinnehavare.	FN-CB-230a.1	223–224
	Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker	FN-CB-230a.2
Finansiell inkludering	(1) Antal och (2) utestående lån som är kvalificerade för program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling	FN-CB-240a.1	209, 212–214, 224–225
	(1) Antal och (2) volymen förfallna och icke upplupna lån som är kvalificerade för program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling	FN-CB-240a.2
	Antal avgiftsfria bankkonton som tillhandahållits kunder som tidigare haft begränsad eller ingen tillgång till banktjänster	FN-CB-240a.3
	Antal deltagare i samhällsinitiativ för ökad kunskap i privatekonomi riktade mot kunder med begränsad tillgång till banktjänster	FN-CB-240a.4
Integrering av miljö, sociala och	Kommersiell och industriell kreditexponering, indelat på sektor	FN-CB-410a.1	212–214
styrningsrelaterade faktorer i kreditanalysen	Beskrivning av tillvägagångssätt för integrering av miljömässiga, sociala och styrnings relaterade faktorer (ESG) i kreditanalysen	FN-CB-410a.2
Affärsetik	Totalt belopp av monetära förluster till följd av rättsliga förfaranden i samband med bedrägeri, insiderhandel, antitrust, konkurrensbegränsande beteende, marknadspå verkan, felbehandling eller andra relaterade finansiella branschregleringar eller lagar	FN-CB-510a.1	223–224, 113 not K5
	Beskrivning av policy och processer rörande visselblåsning	FN-CB-510a.2
Systematisk riskhantering	Global Systemically Important Bank (G-SIB) indikatorer, efter kategori	FN-CB-550a.1	Swedbank's syste
	Beskrivning av tillvägagångssätt för införlivande av resultat från obligatoriska och fri villiga stresstester i kapitaltäckningsberäkning, långsiktig företagsstrategi och i annan affärsverksamhet	FN-CB-550a.2	matic importance indicators, tillgänglig på swedbank.com, 109 not K4
Aktivitetsmått		Kod	Hänvisning
	(1) Antal och (2) värde på transaktions- och sparkonton efter segment: (a) privat och (b) småföretag	FN-CB-000.A

Hållbarhetsrapportering

Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen). De nya kraven fastslår att hållbarhetsrapporteringen ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt

för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I syfte att tydliggöra hur Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvisningar till redovisningens olika sidor. Swedbanks taxonomi-rapportering finns på sidorna 204 samt 216–217.

Sidhänvisning per område	Miljö	Medarbetare och Sociala förhållanden	Mänskliga rättigheter	Antikorruption
Affärsmodell	7, 9–11	7, 9–11	7, 9–11	7, 9–11
Väsentliga risker	26–27, 199–200, 202, 206–208, 216–218	26–27, 199–200, 202, 219–222	26–27, 199–200, 202, 212–215, 219–222, 226	26–27, 199–200, 202, 223
Policy, resultat och indikatorer1	• Not K3 sid 71, 199–200, 206–208, 216–218 • Miljöppolicy • Miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 • Ställningstagande klimat • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för ansvarsfulla investeringar • Uteslutningslistan	• 199–200, 219–222, 224–226 • Hälsa och arbetsmiljöpolicy • Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering • Policy för mänskliga rättigheter • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod	• 199–200, 210–211, 212–215, 219–222, 226 • Policy för mänskliga rättigheter • Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering • Ställningstagande försvars industrin • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för ansvarsfulla investeringar • Uteslutningslistan	• 199–200, 223 • Antikorruptionspolicy • Policy för att motverka penningtvätt och terrorist finansiering • Policy för finansiell rapportering • Hållbarhetspolicy • Swedbanks uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Policy för hantering av skatt • Rutin för visselblåsning • Uteslutningslistan
Hantering av risker	26–27, 199–200, 206–208, Not K3 sid 71, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	26–27, Not K3 sid 71, 199–200, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	26–27, Not K3 sid 71, 199–200, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com	26–27, Not K3 sid 71, 199–200, Pelare 3-rapporten, tillgänglig på swedbank.com

1) Alla policys finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability

Styrelsens och vd:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 22 februari 2022

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedbank AB (publ) för år 2021 med undantag för bolagstyrningsrapporten på sidorna 42–62. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 32–197 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42–62. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har centraliserade servicecenter, system och processer för ett antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revisionsteam testar samtliga centraliserade system och processer. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner.

Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar.

För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika poster i redovisningen, trots att dessa enheter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk. I dessa fall instrueras lokala team att utföra specifika granskningsåtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande system, substansgranskning för specifika processer, områden och konton, diskussioner med företagsledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder.

Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga plattformar som stödjer Swedbanks redovisning och finansiella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att säkerställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer, utvärdering av design av och test av effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder har utförts.

Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott och avlämnat externa delårsgranskningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även våra huvudsakliga observationer till styrelsen.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa

överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Reservering av kreditförluster för lånefordringar

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver subjektiv bedömning av såväl tidpunkt för som storlek på ett sådant nedskrivningsbehov.

Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika steg beroende av nivån på eller förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället, steg 2, eller lånefordringar i fallissemang, steg 3, beräknas utifrån förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fallissemang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reservering av förväntade kreditförluster justeras med beaktande av professionella bedömningar.

De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad av ledningens bedömningar, och därmed medfört ett större revisionsfokus vid granskningen av koncernens uppskattningar av kreditförluster är:

Modelluppskattningar – Vid uppskattning av förväntade kreditförluster används modeller innehållande olika antaganden och bedömningar, inklusive fastställande av sannolikheten för fallissemang ("PD"), förlust vid fallissemang ("LGD"), och exponering vid fallissemang ("EAD"). Modeller för beräkning av sannolikheten för fallissemang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till detta bedöms modellerna för sannolikhet för fallissemang vara den viktigaste uppskattningen vid koncernens användande av modeller vid beräkning av förväntade kreditförluster.

Ekonomiska scenarier –IFRS 9 kräver att Koncernens uppskattning av förväntade kreditförluster baseras på en opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Ledningen utför betydande bedömningar vid fastställandet av och sannolikheten för valda ekonomiska scenarier.

Professionella bedömningar – Ledningen justerar resultatet av beräkningar med kvantitativa modeller för att beakta kända begränsningar i kreditförlustmodellerna samt ej beaktade framtida trender. Sådana justeringar har en inneboende osäkerhet och uppskattningen av dessa belopp baseras till en hög grad på ledningens bedömning.

Ekonomiska scenarier och kvalitativa justeringar har under föregående år varit föremål för ökad nivå av subjektiva bedömningar på grund av effekterna av COVID-19 pandemin, vilket har inneburit att osäkerheten i framåtriktad information har ökat. Viss osäkerhet kvarstår även i år.

Se årsredovisningen not K2 och M1. Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk och not K17 och M13 Kreditförluster.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster. Granskning av kontroller: Vi har utfört process- genomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga

system som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av kontroller över fullständighet och riktighet av indata, inklusive til lämpningen av kategorisering av stegen 1-3.

Vi har även utvärderat kontrollerna över design, implementering samt övervakning av modellerna samt kontroller över beräkningar och godkännande av kvalitativa justeringar utförda av ledningen.

Uppskattningar med modeller: Våra experter på kvantitativ modellering har tillsammans med revisionsteamet granskat väsentliga antaganden och bedömningar samt utfört detaljerade kontrollberäkningar för ett urval av lånefordringar och modellberäkningar för att vi ska få revisionsbevis för att beräkningen av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår förväntan. Dessa beräkningar utfördes för de mest väsentliga modellerna i låneportföljen.

Ekonomiska scenarier: Våra experter på värdering har bedömt rimligheten i de antaganden som Swedbank använder vid beräkningen av ekonomiska scenarier. Detta inkluderade analys av BNP, fastighetsprishöjning och arbetslöshetsprognoser mot andra oberoende källor och vårt eget professionella omdöme.

Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusive testning av viktiga indata i modeller för ett urval av låneavtal samt testning av professionella bedömningar utförda av ledningen.

Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen på ett lämpligt sätt beskriver och informerar om den osäkerhet som finns vid fastställandet av förväntade kreditförluster.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Vid värderingen av finansiella instrument till verkligt värde delas instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå 1 innehåller instrument där priser finns på en aktiv marknad. Nivå 2 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats, som valutakurser eller räntenivåer. Nivå 3 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell som i hög grad är beroende av uppskattningar och bedömningar gjorda av Swedbank.

Värdering av nivå 2 och nivå 3 finansiella instrument var ett fokusområde under revisionen på grund av den komplexitet som finns vid värdering, de bedömningar och uppskattningar som utförs av ledningen samt deras betydelse för den finansiella ställningen och resultatet.

Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 och nivå 3 är till sin natur komplicerat på grund av ett antal faktorer, bland annat instrumentets egenskaper. Värdet på nivå 3 instrument är också baserat på indata som inte är observerbara på en aktiv marknad och användandet av värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. På grund av dessa faktorer är värderingen av nivå 3 instrument föremål för betydande osäkerhet i uppskattningar och i hög grad beroende av ledningens uppskattningar och bedömningar.

Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk, not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument och not K46 och M40 Verkligt värde för finansiella instrument.

Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt

Som det beskrivs i förvaltningsberättelsen, fortsätter myndigheternas utredningar avseende penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism (AML/CTF). Undersökningarna kan potentiellt leda till väsentliga konsekvenser i form av böter, indragna tillstånd, begränsningar i valutahandel eller annat ("sanktionerna"). Ingen av dessa utredningar har avslutats per dagens datum.

Med anledning av pågående utredningar har Swedbank övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som en avsättning eller en eventualförpliktelser. De kriterier som beaktas är:

• om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och
• om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt.

I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt uppskatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner, som skulle kunna medföra en väsentlig finansiell effekt.

Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar och K50 och M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–31, 198–237, och 243–253 . Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen av finansiella instrument till verkligt värde.

Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid värderingsprocessen. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid värdering av finansiella instrument till verkligt värde.

Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värderingsrisk för finansiella instrument, inklusive:

• Testning av ansvarsfördelning;
• Granskning av Swedbanks processer för modellvalidering och godkännande;
• Kontroller över dataflöden och värderingsantaganden;
• Justeringar av verkligt värde;
• Swedbanks styrning och rapportering.

Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre nivåer av finansiella instrument. För värderingar som baserades på ej observerbara indata eller modeller, som innehar en hög grad av bedömningar, använde vi värderingsspecialister för att genomföra en oberoende värdering av ett stickprov av finansiella instrument.

Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt.

Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning eventuella brister i regelefterlevnad kan komma att påverka årsredovisningens finansiella rapporter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktelser.

Vi har inte genomfört någon separat undersökning med avseende på historiska brister i regelefterlevnad. Vi har tagit del av Swedbanks bedömningar i redovisningen och tagit ställning till dessa.

• Vi har gjort detta genom följande aktiviteter:
• Tagit del av korrespondens mellan Swedbank och de myndigheter som utreder banken;
• Genomfört möten med och gått igenom rapporter och slutsatser från Swedbanks interna och externa legala ombud;
• Regelbundna förfrågningar till ansvariga personer för att bättre förstå relevanta frågeställningar och kommunikation med relevanta myndigheter.

Ansvariga personer inkluderar, men begränsas inte till, styrelsens riskutskott, styrelsens revisionsutskott, styrelsens governance utskott verkställande direktören, finansdirektören, ansvarig för regelefterlevnad, ansvarig för internrevision, ansvarig för enheten mot ekonomisk brottslighet och ansvarig för gruppen för särskilda utredningar.

Upplysningar: Vi har bedömt om någon av de pågående undersökningarna kan resultera i effekter som behöver presenteras i årsredovisningen.

väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de

antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedbank AB (publ) för år 2021 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat ⁱ strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande

samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Swedbank AB (publ) för år 2021.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten c09ccba2a 1f17838488a95e227f2264f789b7f2d0ef1fec 5038065507fac72b2 upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att

Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder

för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av Esef-rapporten, dvs. om filen som innehåller Esef-rapporten uppfyller den tekniska specifikation som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar samt kassaflödesanalysen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42–62 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Swedbank AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 25 mars 2021 och har varit bolagets revisor sedan 2019.

Stockholm den 23 februari 2022

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Swedbank AB att översiktligt granska Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning och Swedbank AB:s självutvärdering att de uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet för år 2021. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 18 samt självutvärderingen av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet på sidan 234 i detta dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 237 och utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen, självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 18 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Kriterierna för Swedbank AB: s självutvärdering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet beskrivs på sidan 234 och täcker Principen för Ansvarsfulla Bankverksamhets områden inklusive 2.1 Konsekvensanalys, 2.2 Målsättning, 2.3 Planer för målimplementering och övervakning, 2.4 Framsteg med genomförandemål, 5.3 Styrning och struktur för implementering av principerna och 6.1 Framsteg med genomförande av principer för ansvarsfull bankverksamhet. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen samt självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, iförsta hand till

personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämparISQC 1 (International Standard onQuality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarderför yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende iförhållande till Swedbank AB enligt god revisorssed i Sverige och hari övrigtfullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och en granskning enligt RevR12 gör detinte möjligtför oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivitidentifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och en granskning enligt RevR12 har därförinte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier ärlämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 23 februari 2022

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Karin Juslin Auktoriserad revisor

Specialistmedlem i FAR

Marknadsandelar

	Marknadsandelar, procent				Volymer, mdkr
Sverige	2021	2020	2019	2018	2017	2021	2020	2019	2018	2017
Privatmarknaden
Inlåning1	19	19	19	20	20	454	420	384	381	357
Utlåning	21	21	22	23	23	992	950	921	904	867
bostadslån varav	23	23	24	24	24	895	851	820	800	761
Bankkort (antal tusen)	u.s.	u.s.	u.s.	u.s.	u.s.	4 413	4 384	4 345	4 291	4 226
Företagsmarknaden
Inlåning1	16	16	16	18	17	273	241	190	186	173
Utlåning1	16	16	17	18	18	408	403	418	415	399

Volymer, mdkr
2021	2020	2019	2018	2017
454	420	384	381	357
992	950	921	904	867
895	851	820	800	761
4 413	4 384	4 345	4 291	4 226
273	241	190	186	173
408	403	418	415	399

Baltikum	2021	2020	2019	2018	2017	2021	2020	2019	2018	2017
Privatmarknaden
Estland
Inlåning	51	51	50	55	55	62	52	47	45	39
Utlåning	43	43	44	47	46	48	45	45	41	37
bostadslån varav	44	45	45	46	46	41	38	37	34	31
Bankkort (antal tusen) (per 2021-09)	60	61	61	62	60	924	922	957	965	960
Lettland (per 2021-09)
Inlåning	36	34	32	34	32	40	35	31	30	26
Utlåning	34	35	34	33	31	20	19	19	18	17
bostadslån varav	40	40	38	37	34	18	17	17	15	14
Bankkort (antal tusen)	49	48	48	46	45	1 007	1 011	1 017	1013	1 000
Litauen (per 2021-09)
Inlåning	44	44	43	43	40	87	79	67	59	47
Utlåning	40	40	39	35	34	46	42	40	34	29
bostadslån varav	39	39	38	35	33	41	38	36	31	26
Bankkort (antal tusen)	54	53	52	51	51	1 689	1 685	1 668	1 657	1 673

Marknadsandelar, procent			Volymer, mdkr

		Marknadsandelar, procent				Volymer, mdkr
Baltikum	2021	2020	2019	2018	2017	2021	2020	2019	2018	2017
Företagsmarknaden
Estland
Inlåning	43	44	45	45	43	54	51	43	38	35
Utlåning	37	37	38	37	37	45	41	41	39	35
Lettland (per 2021-09)
Inlåning	27	28	24	25	15	24	24	20	21	17
Utlåning	20	22	21	20	17	17	17	18	17	15
Litauen (per 2021-09)
Inlåning	29	31	30	29	25	38	41	29	24	18
Utlåning	21	22	23	20	18	20	19	23	21	18

1) Swedbank har uppdaterat definitionerna av företagsutlåning och inlåning avseende Sverige från kv2 2018. Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag. Tidigare perioder har räknats om.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal	2021	2020	2019	2018	2017
Lönsamhet
Räntabilitet på eget kapital, %	13,2	8,9	14,7	16,1	15,1
Avkastning på totalt kapital, %	0,72	0,48	0,79	0,84	0,79
K/I-tal	0,44	0,54	0,43	0,38	0,39
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, %	0,92	1,01	1,06	1,02	1,03
Kapitaltäckning
Kärnprimärkapitalrelation, %	18,3	17,5	17,0	16,3	24,6
Primärkapitalrelation, %	20,2	18,7	19,4	18,0	27,3
Total kapitalrelation, %	22,4	21,0	21,8	21,5	30,7
Kärnprimärkapital	129 644	120 496	110 073	103 812	100 510
Primärkapital	143 022	128 848	126 226	114 761	111 560
Kapitalbas	158 552	144 737	141 554	136 993	125 256
Riskexponeringsbelopp	707 753	689 594	649 237	637 882	408 351
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, %	0,01	0,26	0,09	0,03	0,08
Total reserveringsgrad för lån, %	0,29	0,48	0,40	0,37	i. u
Andel lån i steg 3, brutto, %	0,37	0,62	0,82	0,69	i. u
Andel osäkra fordringar, brutto, %	i. u	i. u	i. u	i. u	0,55
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	i. u	i. u	i. u	i. u	34
Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	i. u	i. u	i. u	i. u	45
Antalsuppgifter	2021	2020	2019	2018	2017
Privatkunder, miljoner	7	7	7	7,3	7,4
Företagskunder, tusen	620	616	618	620	625
Heltidstjänster	16 565	16 213	15 218	14 865	14 588
Kontor1	423	431	464	521	561
Insättnings- och uttagsautomater1	1 142	1 148	1 162	1 166	1 199

1) Inklusive sparbanker och delägda banker.

Kommentarer till fem år i sammandrag

2021 – Årets resultat ökade till 20 872 mkr, jämfört med 12 929 mkr 2020, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finansinspektionens sanktionsavgift som belastade 2020. Intäkterna ökade till 46 890 mkr (45 676) och har påverkats positivt i första hand åa ett högre provisionsnetto. Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påverkade föregående år. Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet.

2020 – Årets resultat minskade till 12 929 mkr, jämfört med 19 697 mkr 2019, till följd av högre kostnader inklusive Finansinspektionens sanktionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre nettoresultat finansiella poster. Intäkterna minskade till 45 676 mkr (45 960). Kostnaderna ökade till 24 560 mkr (19 984), främst till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader. Kreditförlusterna ökade till 4 334 mkr (1 469), främst ökade reserveringar för ett fåtal oljerelaterade motparter, negativa riskklassförändringar i pandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19.

2019 – Årets resultat minskade med 7 procent till 19 697 mkr, jämfört med 21 162 mkr 2018. Högre intäkter motverkades av högre kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna ökade med 4 procent, till 45 960 mkr (44 222). Kostnaderna ökade till 19 984 mkr (16 835), främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna ökade till 1 469 mkr (521) påverkats främst av ett fåtal oljerelaterade problemengagemang.

2018 – Årets resultat ökade med 9 procent till 21 162 mkr, jämfört med 19 350 mkr 2017. Ökningen förklaras av ett högre ränte- och provisionsnetto samt ökade övriga intäkter. Även lägre kreditförluster bidrog positivt till utvecklingen. Intäkterna ökade med 5 procent, till 44 222 mkr (42 203). Kostnaderna ökade till 16 835 mkr (16 415), till stor del till följd av ökade personalkostnader efter förvärvet av Payex. Kreditförlusterna, enligt IFRS 9, uppgick till 521 mkr.

2017 – Årets resultat minskade till 19 350 mkr, jämfört med 19 539 mkr under motsvarande period 2016. Minskningen förklaras främst av att resultatet 2016 påverkades positivt till följd av försäljningen av Visa Europe med 2 115 mkr. Intäkterna ökade med 4 procent, till 42 438 mkr (40 821). Kostnaderna ökade till 16 415 mkr (15 627), till stor del till följd av ökade personalkostnader. Under året avsattes en omstruktureringsreserv på 300 mkr till följd av förändringar inom it-organisationen. PayEx bidrog till att kostnaderna ökade med 194 mkr. Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 64 mkr. Kreditförlusterna sjönk till 1 285 mkr (1 367), då det gjordes lägre reserveringar för oljerelaterade engagemang inom Stora företag & Institutioner. I Svensk bankverksamhet ökade kreditförlusterna till följd av reserveringar för ett antal enskilda engagemang medan Baltisk bankverksamhet redovisade nettoåtervinningar.

Resultaträkning, mkr	2021	2020	2019	2018	2017
Räntenetto	26 257	26 853	25 989	25 228	24 595
Provisionsnetto	14 853	12 770	12 984	12 836	12 206
Nettoresultat finansiella poster	2 048	2 655	3 629	2 112	1 934
Försäkringsnetto	1 457	1 518	1 465	1 192	937
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	976	582	822	1 028	736
Övriga intäkter	1 299	1 298	1 071	1 826	1 795
Summa intäkter	46 890	45 676	45 960	44 222	42 203
Personalkostnader	12 739	11 873	11 119	10 284	9 945
Övriga allmänna administrationskostnader	6 477	7 107	7 314	5 865	5 870
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	1 631	1 580	1 551	686	600
Sanktionsavgift		4 000
Summa kostnader	20 847	24 560	19 984	16 835	16 415
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	26 043	21 116	25 976	27 387	25 788
Nedskrivning av immateriella tillgångar	56		79	306	175
Nedskrivning av materiella tillgångar		2	8	8	21
Kreditförluster	170	4 334	1 469	521	1 285
Resultat före skatt	25 817	16 780	24 420	26 552	24 307
Skatt	4 945	3 851	4 711	5 374	4 943
Årets resultat	20 872	12 929	19 709	21 178	19 364
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	20 871	12 929	19 697	21 162	19 350
Minoriteten	1	0	12	16	14

Balansräkning, mkr	2021	2020	2019	2018	2017
Utlåning till kreditinstitut	39 504	47 954	45 452	36 268	30 746
Utlåning till allmänheten	1 703 206	1 680 987	1 652 296	1 627 368	1 535 198
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldsförbindelser	163 590	137 191	137 094	99 579	85 903
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	58 093	59 975	57 367	53 312	59 131
Aktier och andelar
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	328 512	252 411	224 893	177 868	180 320
Aktier och andelar	13 416	17 215	6 568	4 921	19 850
Aktier och andelar i intresseföretag	7 705	7 287	6 679	6 088	6 357
Derivat	40 531	52 177	44 424	39 665	55 680
Övrigt	396 060	339 445	233 455	201 023	239 451
Summa tillgångar	2 750 617	2 594 642	2 408 228	2 246 092	2 212 636
Skulder till kreditinstitut	92 812	150 313	69 686	57 218	68 055
Inlåning och upplåning från allmänheten	1 265 783	1 148 240	954 013	920 750	855 609
Emitterade värdepapper	735 917	732 814	855 754	804 360	844 204
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	329 667	253 229	225 792	178 662	181 124
Derivat	28 106	54 380	40 977	31 316	46 200
Övriga skulder och avsättningar	70 200	66 680	80 634	81 993	58 364
Seniora icke prioriterade skulder	37 832	10 359	10 805
Efterställda skulder	28 604	23 434	31 934	34 184	25 508
Eget kapital	161 696	155 193	138 633	137 609	133 572
Summa skulder och eget kapital	2 750 617	2 594 642	2 408 228	2 246 092	2 212 636

Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet

Resultaträkning Räntenetto 14 973 16 277 16 255 Provisionsnetto 9 205 7 922 7 854 Nettoresultat finansiella poster 586 351 433 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 920 642 839 Övriga intäkter 935 951 968 Summa intäkter 26 619 26 143 26 349 Personalkostnader 3 222 3 050 2 915 Rörliga personalkostnader 61 47 47 Övriga allmänna administrationskostnader 7 450 6 875 6 021 Avskrivningar 38 53 237 Summa kostnader 10 771 10 025 9 220 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 15 848 16 118 17 129 Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 0 0 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 0 Kreditförluster, netto −42 664 154 Resultat före skatt 15 890 15 454 16 975 Skatt 2 892 3 008 3 281 Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 12 997 12 446 13 682 Minoriteten 1 0 12 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 1 1 Utlåning till kreditinstitut 6 7 6 Utlåning till allmänheten 1 252 1 211 1 196 Räntebärande värdepapper Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 321 246 219 Derivat Övriga tillgångar 11 11 11 Summa tillgångar 1 592 1 476 1 433 Skulder till kreditinstitut 27 27 26 In- och upplåning från allmänheten 712 646 571 Emitterade värdepapper Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 322 247 220 Derivat Övriga skulder 466 489 551 Efterställda skulder Summa skulder 1 527 1 409 1 368 Allokerat eget kapital 65 67 65 Summa skulder och eget kapital 1 592 1 476 1 433 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 26 573 26 088 26 286 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 20,0 18,6 21,2 Utlåning/inlåning, % 176 187 209 Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 1 252 1 211 1 196 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 712 646 571 Kreditförlustnivå1 , % 0,00 0,06 0,01 K/I-tal 0,40 0,38 0,35 Riskexponeringsbelopp, mdkr 405 391 391 Heltidstjänster 4 041 3 962 3 592	mkr	2021	2020	2019
	Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	65	67	64

Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet

mkr	2021	2020	2019
Resultaträkning
Räntenetto	5 296	5 354	5 232
Provisionsnetto	2 603	2 430	2 627
Nettoresultat finansiella poster	390	337	396
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	0
Övriga intäkter	763	912	927
Summa intäkter	9 052	9 033	9 182
Personalkostnader	1 424	1 381	1 279
Rörliga personalkostnader	57	50	64
Övriga allmänna administrationskostnader	2 326	2 018	1 947
Avskrivningar	170	175	178
Summa kostnader	3 977	3 624	3 468
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	5 075	5 409	5 714
Nedskrivning av immateriella tillgångar	0
Nedskrivning av materiella tillgångar	0	2	8
Kreditförluster, netto	160	237	3
Resultat före skatt	4 915	5 170	5 703
Skatt	822	864	815
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	4 093	4 306	4 888
Minoriteten	0	0	0
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	3	3	3
Utlåning till kreditinstitut	0	0	0
Utlåning till allmänheten	199	182	186
Räntebärande värdepapper	1	1	1
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	0	6	6
Derivat	0	0	0
Övriga tillgångar	151	122	77
Summa tillgångar	362	314	273
Skulder till kreditinstitut	0	0	0
In- och upplåning från allmänheten	329	284	241
Emitterade värdepapper	1	0	1
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	0	6	6
Derivat	0	0	0
Övriga skulder	0	0	0
Efterställda skulder	0	0	0
Summa skulder	330	290	248
Allokerat eget kapital	24	24	25
Summa skulder och eget kapital	362	314	273
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	9 052	9 030	9 182
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	16,6	17,4	19,5
Utlåning/inlåning, %	61	64	77
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	199	182	186
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	329	284	241
Kreditförlustnivå1 , %	0,09	0,12	0,00
K/I-tal	0,44	0,40	0,38
Riskexponeringsbelopp, mdkr	107	92	94
Heltidstjänster	4 257	4 265	4 178
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	25	25	25

Tre år i sammandrag Stora företag & Institutioner

mkr	2021	2020	2019
Resultaträkning
Räntenetto	3 732	3 834	3 769
Provisionsnetto	3 220	2 436	2 411
Nettoresultat finansiella poster	1 014	1 897	2 085
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures	0	0	0
Övriga intäkter	133	116	112
Summa intäkter	8 099	8 283	8 377
Personalkostnader	2 489	2 327	2 190
Rörliga personalkostnader	160	94	176
Övriga allmänna administrationskostnader	1 424	1 434	1 455
Avskrivningar	261	248	233
Summa kostnader	4 334	4 103	4 054
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar	3 765	4 180	4 323
Nedskrivning av immateriella tillgångar	13	0	79
Nedskrivning av materiella tillgångar	0	0	0
Kreditförluster, netto	56	3 425	1 311
Resultat före skatt	3 696	755	2 933
Skatt Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB	709 2 987	–271 1 026	682 2 251
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	173	131	42
Utlåning till kreditinstitut	128	109	81
Utlåning till allmänheten	252	263	270
Räntebärande värdepapper	55	52	45
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	0	0
Derivat	60	65	53
Övriga tillgångar	20	27	12
Summa tillgångar	688	647	503
Skulder till kreditinstitut	217	263	177
In- och upplåning från allmänheten	235	226	149
Emitterade värdepapper	5	7	10
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	0
Derivat	57	67	55
Övriga skulder	143	51	83
Efterställda skulder	0	0	1
Summa skulder	657	614	475
Allokerat eget kapital	31	33	28
Summa skulder och eget kapital	688	647	503
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder	8 082	8 266	8 362
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	9,3	3,2	8,3
Utlåning/inlåning, %	104	111	159
Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	228	223	223
Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr	220	200	142
Kreditförlustnivå1 , %	0,02	1,16	0,47
K/I-tal	0,54	0,50	0,48
Riskexponeringsbelopp, mdkr	168	168	144
Heltidstjänster	2 460	2 374	2 260
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	32	32	27

Definitioner

Capital Requirement Regulations, CRR, stated in EU Regulation No 575/2013 Requirement

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapital i relation till det totala exponeringsmåttet, där exponeringsmåttet inkluderar både tillgångar och poster utanför balansräkningen.

Exponeringar i fallissemang (Exposure at default – EAD)

Exponeringar i fallissemang (EAD) mäter de utnyttjade exponeringar vilka är i fallissemang. För exponeringar utanför balansräkningen, beräknas EAD genom användning av en kredit konverterings faktor (CCF) som beräknar det förväntade utnyttjandet i framtiden av idag outnyttjat belopp.

Exponeringsbelopp, IRK

Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitutionseffekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet.

Fallissemang

Kreditexponeringar anses vara i fallissemang när bedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer att betala sina kreditåtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad med betalning i mer än 90 dagar.

Förväntade förluster

Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallissemang och exponeringsbeloppet.

Förlust vid fallissemang (Loss given default – LGD)

Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponeringsbeloppet som förväntas förloras i händelse av fallissemang.

Genomsnittlig riskvikt

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet i relation till det totala exponeringsbeloppet för ett antal exponeringar.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapital

Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade överkursfonder, balanserade vinstmedel, och ackumulerat övrigt totalresultat efter avdrag.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

LCR används för att definiera ett kvantitativt regelverks krav för europeiska bankers likviditetsrisk. Ett LCR över 100 procent antyder att banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin likviditet över en 30 kalenderdagars period under en allvarligt stressat likviditets scenario.

Minimikapitalkrav

Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka sina kredit-, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings och operativa risker i enlighet med Pelare I det vill säga 8 procent av det totala riskexponeringsbeloppet.

Primärkapital

Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.

Riskexponeringsbelopp

Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter hänsyn tagen till den inneboende risken i tillgången.

Risk för fallissemang (Probability of Default – PD)

Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period.

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)

Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil finansiering i relation till finansieringsbehovet inom ett års horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor andel långsiktig stabil finansiering i förhållande till långsiktiga stabila tillgångar.

Supplementärt kapital

Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Total kapitalrelation

Kapitalbas i relation till det totala riskexponeringsbelopp.

Övrigt primärkapital

Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Övriga

Allokerat eget kapital

Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering ("IKU").

Andel lån i steg 1, brutto

Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar.

Andel lån i steg 2, brutto

Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar.

Andel lån i steg 3, brutto

Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, i förhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar.

Antal anställda

Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Avkastning på totalt kapital

Beräknas utifrån årets resultat i relation till genomsnittlig balansomslutning. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut inklusive föregående årsbokslut.

Börskurs/eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

Förfall

Tiden som kvarstår till att en tillgång- eller skuldvillkor förändras eller tills dess förfallodag.

K/I-tal

Summa kostnader i relation till summa intäkter.

Kreditförluster

Konstaterade och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster på lån och övriga kreditrisk reserveringar, netto, i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar. Mer information se faktaboken sidan 43.

Lån med lättnader i villkor

Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter.

P/E-tal

Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna.

Placeringsmarginal

Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut.

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut.

Reserveringsgrad för lån i steg 1

Reserveringar för lån i steg 1 i relation till lån i steg 1 brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 2

Reserveringar för lån i steg 2 i relation till lån i steg 2 brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 3

Reserveringar för lån i steg 3 i relation till lån i steg 3 brutto.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissionselement.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissionselement.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Beräknas utifrån årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut.

Räntabilitet på eget kapital

Beräknat utifrån årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut.

Räntebindningstid

Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

Totalavkastning

Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verkställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid periodens början.

Total reserveringsgrad för lån

Samtliga reserveringar i relation till lån, brutto.

Utlåning/inlåning

Utlåning till allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden i relation till inlåningen från allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden.

VaR

Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvantifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximala värdeminskningen av en portfölj givet en viss sannolikhet över en viss tidsperiod.

Årsstämma

Årsstämman äger rum på Folkets Hus, Barnhusgatan 12–14, Stockholm, onsdagen den 30 mars 2022 kl 11.00. Den som önskar utöva sin rösträtt vid stämman ska:

• vara införd ⁱ den av Euroclear Sweden AB ("Euroclear") förda aktieboken per den 22 mars 2022 ("Avstämningsdagen"), och
• anmäla sin avsikt att delta vid stämman till bolaget enligt anvisningarna i kallelsen senast den 24 mars 2022.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per Avstämningsdagen den 22 mars 2022. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast den 24 mars 2022 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen publiceras den 22 februari 2022 på bankens webbplats www. swedbank.se/arsstamma och den 24 februari 2022 i Post- och Inrikes Tidningar. Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse har skett kommer att publiceras.

Utdelning

Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en ordinarie utdelning om 9,25 kr per aktie. Därutöver föreslås en extra utdelning om 2 kr per aktie. Följaktligen föreslår styrelsen årsstämman att besluta om en sammanlagd utdelning om 11,25 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022. Sista dag för handel med Swedbankaktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelning komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2022.

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Org.nr 502017–7753 Besöksadress: Landsvägen 40 172 63 Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 E-post: info@swedbank.se www.swedbank.com

Kontaktpersoner

Erik Ljungberg KommunikationsdirektörTelefon: 073–988 35 57 E-post: erik.ljungberg@

swedbank.com

Annie Ho Chef Investerarrelationer Telefon: 070-343 78 15 E-post: annie.ho@ swedbank.com

Fredrik Nilzén

Hållbarhetschef Telefon: 076-773 19 26 E-post: fredrik.nilzen@ swedbank.se