Annual Report (ESEF) • Feb 22, 2024
Preview not available for this file type.
Download Source FileM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31M312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31M312WZV08Y7LYUC716852023-12-31M312WZV08Y7LYUC716852022-12-31M312WZV08Y7LYUC716852021-12-31M312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:PreviouslyStatedMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMemberifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMemberifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852022-01-012022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Innehåll Året i korthet 2 Vd har ordet 5 Omvärld 8 Värdeskapande Strategisk riktning och mål 9 Affärsområden 15 Så skapar vi värde 16 Utfall strategiska mål 18 Hållbarhet 23 Aktien och ägarna 32 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 34 Svensk bankverksamhet 41 Baltisk bankverksamhet 42 Företag och Institutioner 43 Koncernfunktioner och Övrigt 44 Vinstdisposition 45 Bolagsstyrningsrapport 46 Intern kontroll 61 Styrelse 62 Koncernledning 67 Finansiella rapporter och noter, koncernen Resultaträkning 71 Rapport över totalresultat 72 Balansräkning 73 Förändringar i eget kapital 74 Kassaflödesanalys 75 Noter 76 Finansiella rapporter och noter, moderbolaget Resultaträkning 173 Rapport över totalresultat 173 Balansräkning 174 Förändringar i eget kapital 175 Kassaflödesanalys 176 Noter 177 Alternativa nyckeltal 207 Hållbarhetsrapporter och noter Rapporteringsprinciper – Hållbarhet 209 Styrning och hållbarhet 210 Väsentlighetsbedömning 211 Noter 214 GRI-index 2023 261 TCFD-index 269 Hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen 270 Styrelsens och vd:s underskrift 271 Revisionsberättelse 272 Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 279 Marknadsandelar 280 Fem år i sammandrag, koncernen 281 Tre år i sammandrag, affärssegment 283 Definitioner 286 Årsstämma 289 Kontaktuppgifter 290 Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF) och är publicerad på www.swedbank.com. Den reviderade årsredovisningen för Swedbank består av förvaltningsberättelsen och de tillhörande finansiella rapporterna på sidorna 34–207. Hållbarhetsredovisningen i enlighet med GRI Standards 2021 definieras i GRI Index på sidorna 261–264 och har genomgått en översiktlig granskning av PwC. Definitionen av den lagstad- gade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 270. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 1 Ökade intäkter stärkte resultatet 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. 2) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. ● Högre inlåningsmarginaler ledde till stigande räntenetto och ökade intäkter ● Intäkter från kort, betalningar och kapitalförvaltning påverkade provisionsnettot positivt ● K/I-talet förbättrades under året till 0,33 ● Negativa rating- och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier ledde till något högre kreditförluster ● Stark kapitalisering och likviditet ● Avkastning på eget kapital om 18,3 procent – målet är att leverera minst 15 procent uthållig avkastning på eget kapital 2025 ● Föreslagen utdelning i linje med bankens utdelningspolicy: 15,15 kronor per aktie Finansiell information, mkr 2023 2022 1 Summa intäkter 73057 52028 Räntenetto 50933 33146 Provisionsnetto 15088 14114 Nettoresultat finansiella poster 2938 1940 Övriga intäkter 2 4098 2828 Summa kostnader 24100 20817 varav sanktionsavgifter 887 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48957 31211 Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och materiella tillgångar 87 1 137 Kreditförluster 1674 1 479 Bankskatter och resolutionsavgifter 3574 1 831 Resultat före skatt 43622 26763 Skatt 9492 5396 Årets resultat 34130 21368 Resultat per aktie, kr, efter utspädning 30,27 18,98 Räntabilitet på eget kapital, % 18,3 13,0 K/I-tal 0,33 0,40 Kärnprimärkapitalrelation, % 19,0 17,8 Kreditförlustnivå, % 0,09 0,08 Året i korthet Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20232 Sidhuvud UnderrubrikÅret i korthet Några av de viktigaste händelserna 2023 13 mars Lansering av Index för finansiell hälsa Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kunskap om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt trygg och fri. Vårt nya index för finansiell hälsa mäter människors för- måga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och försäkringar. Det tar avstamp i FN:s definition av ekonomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”. Index för 2023 visar att drygt 60 procent av invånarna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen har god finansiell hälsa. 15 mars Finansinspektionen ger Swedbank en anmärkning och sanktionsavgift Anmärkningen och sanktionsavgiften är kopp- lade till den IT-incident i april 2022 som ledde till att kunder såg felaktiga saldon på sina konton. Avgiften uppgår till 850 miljoner kronor. Swedbank har vidtagit kraftfulla åtgär- der för att förhindra att en liknande händelse ska inträffa igen. 18 januari Bo Bengtsson ny chef för Företag och Institutioner Bo Bengtsson är en rutinerad bankledare som har varit vd för tre sparbanker, varav sex år på Sveriges största sparbank, Sparbanken Skåne. Han har gedigen erfarenhet som ledamot i fler- talet styrelser, bland annat iSwedbank. I sin nya roll ingår Bo Bengtsson även ikoncernledningen. 1 mars Swedbank Roburs hållbarhetsarbete rankas som topp 8 i världen Swedbank Robur får utmärkelsen av den fristående organi- sationen ShareAction, som i en ny rapport genomlyst 77 internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete utifrån hur man arbetar med styrning, förvaltning, klimat, biologisk mångfald och sociala frågor. Swedbank Robur placerar sig på 8:e plats i världen och som nummer 1 i Norden. 30 mars Swedbanks årsstämma 2023 Årsstämman beslutar i enlighet med samtliga förslag som styrelsen och valberedningen lagt fram, bland annat att ordinarie utdelning om 9,75kronor per aktie ska ske tillaktie ägarna. Årsstämman beslutar även att antalet styrelseledamöter ska vara 11 och om väljer Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Helena Liljedahl, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. Göran Persson utses av årsstämman till styrelseord- förande. PwC Sverige AB väljs till revisor till slutet av årsstämman 2024. Vid efterfölj ande konstituerande samman träde utses Biörn Riese till vice ordförande. 28 mars Swedbanks styrelse ökar sitt fokus på hållbarhet och tillsätter särskilt utskott Swedbanks styrelse beslutar att omvandla ersättningsutskottet till ett utskott med ansvar för både hållbarhet och ersättningar. Huvud- uppgiften är att stödja och stärka Swedbanks strategiska arbete avseende hållbara affärer. 31 maj Swedbank köper de första svenska biodiversitetskrediterna Swedbank är den första banken i Sverige som köper svenska biodiversitetskrediter. Biokrediterna är en del iett unikt forskningsinitiativ av Orsa Besparingsskog med syfte att främja biodiversitet. Krediterna är ett sätt för skogsägare att få ersättning för att bevara och främja höga naturvärden. Samtidigt ger krediterna företag möjlighet att investera i naturvård och biologisk mångfald. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 3 Underrubrik SidhuvudÅret i korthet Några av de viktigaste händelserna 2023 10 juli Swedbank går in som delägare iföretaget Hemma Swedbank investerar 10 miljoner kronor i företaget Hemma och blir därmed minoritetsägare i företaget. Hemma är Sveriges ledande Software as a Service (SaaS) plattform för energi data från privatbostäder. Swedbank menar att energi använding i fastigheter är ett nyckelområde i klimat- omställningen, eftersom svenska byggnader står för ungefär 40procent av Sveriges energianvändning, som går till el och uppvärmning. Genom samarbete med bolag som Hemma har Swedbank, som Sveriges största bolåneaktör, stor potential att bidra till energiomställningen i Sverige och därmed även klimatomställningen indirekt. 30 augusti Swedbank är den första banken iNorden som emitterar en social obligation Som en del av Swedbank Sustainable Funding Frame work emitterar Swedbank en social obligation på 500 miljoner euro med förfall i september 2030. Den sociala obligationen stödjer bankens långvariga arbete med samhällsfrågor. Sociala obligationer ärett viktigt verktyg för Swedbank för att främja social utlåning. 19 juni Swedbank Lettland når en slutlig överens kommelse med OFAC Swedbank når en slutlig överenskommelse med U.S. Treasury’s Office for Foreign Assets Control (OFAC) avseende bankens historiska brister vid transaktioner i Lettland under 2015–2016. Swedbank har genom uppgörelsen accepterat att betala 37miljoner kronor för brott mot OFAC:s regelverk. 1 juli Jens Henriksson ny ordförande för Svenska Bankföreningens styrelse Bankföreningen är en branschorganisation som verkar för en sund utveckling av det svenska bankväsendet. Bankerna är och ska vara trygga partners för privat- personer, näringslivet och samhällets institutioner. Bankernaspelar en central roll i samhällsekonomin, därdigital säkerhet och samverkan för att motverka bedrägerier är nyckelfrågor. I vår tid spelar finans- sektorn också en viktig roll när det gäller att finansiera en hållbar omställning. 4 september Nya medlemmar ikoncernledningen Swedbank utser Anna-Karin Laurell till chef för Svensk bankverksamhet och Malin Lilliecrona till chef för det nya affärsområdet Premium & Private Banking. Samtidigt flyttas de företagskunder, som tas om hand av rådgivare iSvensk bankverksamhet, till affärsområdet Företag och Institutioner. Med dessa förändringar kommer Swedbank kunna arbeta mer fokuserat, förbättra tillgängligheten och bygga en bättre relation med våra företagskunder. Det nya affärsområdet, Premium & Private Banking , skapar möjligheter att lyfta Swedbanks erbjudande ytter ligare. Anna-Karin Laurell och Malin Lilliecrona till trädde sina nya tjänster den 1februari 2024. 22 september Det mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna Swedbank får utmärkelsen för femte året i rad vid den årliga ”Baltic Brand Awards” -ceremonin. 6 november Sandra Almström tillförordnad chef för Anti-Financial Crime Swedbank utser Sandra Almström tilluppdraget som tillför ordnad chef för Anti- Financial Crime. I sin nya roll ingår Sandra Almström i koncern ledningen. 22 november Swedbank öppnar kundcenter i Umeå Syftet med att öppna ytterligare ett kundcenter är att öka tillgängligheten och kundnöjdheten inom distans mötet. Med etableringen i Umeå når Swedbank en stark lokal arbetsmarknad i en stor universitets stad med god tillströmning av både studenter och yrkesarbetande. Sammantaget skapar detta bra förutsättningar för en långsiktig kompetensförsörjning till det nya kundcentret. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20234 Året i korthet Bästa läsare, 1) Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force. Ett samarbete mellan Polisen, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Det är med stolthet som jag presenterar Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning för 2023. Det är ett stort förtroende att på våra hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen leda en verksamhet somhar stor betydelse i så många människors liv och vardag. En verksamhet som gör det möjligt för företag att skapa välstånd i samhället och för individer att för- verkliga sina drömmar. Med vår kompetens, våra råd, produkter och tjänster och vår finansiella styrka bidrar vi till ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle. En hållbar bank är en lönsam bank. Hälften av vår vinst används för att fortsätta öka kundnyttan och stärka banken. I enlighet med bankens utdelningspolicy delas den andra halvan ut till aktieägarna. Jag är mycket glad över att kunna presentera att vi för 2023 levererat ett resultat som gör det möjligt att föreslå årsstämman en utdelning om 15 kronor och 15 öre per aktie till våra ägare. Swedbank står starkt i en orolig omvärld. Under året har vi fortsatt att bidra till unga människors privatekonomiska kunskap så att de kan bygga upp sin finansiella hälsa. Vår definiering av vad som är en god finansiell hälsa tar avstamp i FN:s beskrivning av eko- nomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”. Under 2023 har vi, tillsammans med sparbankerna och sparbanksstiftelserna, utbildat 128 000 barn och unga i Sverige. I de baltiska länderna har vi utbildat 280 000. Vi har den kraft som krävs för att kunna bidra till finan- siell stabilitet och vi använder den för att människor och samhällen ska växa. Ett år med fokus på säkerhetsfrågor och inflationsbekämpning Året som gått har präglats av oro kring yttre säkerhet för våra hemmamarknader och i Sverige har ansökan om Natomedlemskap varit i särskilt fokus. Det är en tid med fortsatt krig i Europa där Ryssland med våld försöker utöka sina gränser och där Mellanöstern återigen präglas av en blodig konflikt. Centralbankernas kamp mot inflationen har påverkat både hushåll och företag. Räntorna har stigit, real lön- erna har fallit och många hushåll har befunnit sig i en tuff ekonomisk situation. I Sverige har ägarstrukturer och balansräkningar hos de svenska fastighetsbola- gen varit i fokus. I Estland, Lettland och Litauen inne- bar den fallande inflationen reallöneökningar mot slutet av året. Blickar vi framåt så räknar Swedbank med att i takt med att inflationen faller kommer den återhållsamma finanspolitiken att växlas över i en mer expansiv politik som ger stöd för tillväxt. Swedbank – en trygg partner i tuffa tider I såväl bättre som sämre tider finns Swedbank där förvåra kunder. Vi är en trygg partner och hjälper kunderna med råd, vägledning och finansiering. Swedbanks affärsmodell är på många sätt den gamla sparbanksidén i en ny tappning. Att spara först och låna sen är en modell som fungerat väl i över 200 år. Högre levnadskostnader och en vikande efterfrågan har under året pressat många hushåll och företag. Många kunder har sökt råd och vägledning hos oss för att kunna hantera sina utmaningar i det rådande eko- nomiska läget. Trots en svag bostadsmarknad har vi lyckats bibehålla vår position som marknadsledande inom bolån på samtliga hemmamarknader. Vår digitala tillgänglighet har under 2023 varit stabil påhöga nivåer. För att ytterligare öka vår tillgänglighet har vi investerat i en molnbaserad kommunikations- plattform. Implementeringen har pågått under året på samtliga hemmamarknader. Nu finns en modern tele- fonilösning på plats så att vi kan jobba mer effektivt i våra kundcenter och ge kunderna en snabbare service som underlättar deras finansiella liv. Vår finansiella styrka gör att vi i dessa ekonomiskt tuffa tider kan finnas där för våra kunder med finansie- ring för att till exempel ge brygglån till företag, finan- siera ett nytt boende och hjälpa till med ny finansiering till entreprenörer och samhälle. Under året har vi arbetat med proaktiv rådgivning mot våra kunder ochpresenterat attraktiva sparerbjudanden. Under 2023 har vi även tagit viktiga steg mot ökad lönsam het och förbättrad rådgivning för våra före- tagskunder genom att samla företagsaffären inom affärsområdet Företag och Institutioner. Tillsammans tar vi kampen mot den finansiella brottsligheten Kampen mot finansiell brottslighet handlar ytterst om ett hållbart samhälle. Swedbank agerar kraftfullt mot yttre hot bland annat genom att bekämpa penning- tvätt och finansiering av terrorism. Cyberhot är en annan realitet vi lever med idag och där har offentlig och privat sektor ett gott samarbete. Vi har växlat upp kampen mot kriminaliteten och jag är glad över det framgångsrika samarbetet med Polisen i SAMLIT 1 där Swedbank under året hållit i ordförandeklubban. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 5 Vd har ordet ”I såväl bättre som sämre tider finns Swedbank där för våra kunder. Vi är en trygg partner och hjälper kunderna med råd, väg- ledning och finansiering.” 6 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Vd har ordet Vi har även bidragit med viktig och unik kunskap för att få till lagändringar som ger oss full kraft att upptäcka och förhindra kriminella transaktioner, på alla våra fyrahemmamarknader. Men det räcker inte. Vi fortsätter att öka vårt samar- bete mellan banker, myndigheter och beslutsfattare. Kampanjen ”Svårlurad!” är ett exempel på det. Kam- panjen är ett lyckat samarbete mellan Sveriges banker och Bankföreningen för att öka medvetenheten hos allmänheten och förhindra bedrägeribrott. Jag är glad över att kampanjen kommer fortsätta även under 2024. Tillsammans tar vi strid mot den finansiella kriminaliteten. Swedbank har de senaste åren använt bland annat AIför att till exempel bekämpa finansiell brottslighet och säkerställa kvaliteten på vår rådgivning. Under året fick våra svenska medarbetare tillgång till en intern version av ChatGPT vilket har gett flera uppslag till hur tekniken kan användas framåt för att göra nytta för kunder, medarbetare och ägare. Ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle Swedbank vill ha en ledande position i hållbarhets- omställningen, och skapa förändring och långsiktig påverkan tillsammans med våra kunder. Genom att integrera hållbarhet i vår rådgivning, produkter och tjänster bidrar vi positivt till samhälls utvecklingen. Vår vision är ett ekonomiskt sunt och hållbart sam- hälle. Under året omvandlade vi Ersättningsutskottet istyrelsen till Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet. Det nya utskottet ska stödja och stärka bankens stra- tegiska hållbarhetsarbete. Vårt fokus har skiftat från vad vi inte vill göra, till vad vi vill göra. Vi har en tydlig inriktning mot krediter till energieffekti- visering av fastigheter och bostäder som i sin tur har stor påverkan på energikonsumtionen. I Estland och Lettland har vi tagit ytterligare steg och har erbjudit våra kunder ett urval av gröna lån med 0 procents räntemarginal under de första två åren. Swedbank stöttar FN:s Global Compacts tio principer för hållbar utveckling samt andra viktiga initiativ inom hållbarhet. Ett år efter lanseringen av Swedbank Sustainable Funding Framework emitterade vi under året vår första sociala obligation på 500 miljoner euro. Tillgångarna iobligationen består av lån vars syfte är att finansiera nya och befintliga projekt som bedöms ha goda sociala effekter. Swedbank har en lång tradition av attbidra till en positiv samhällsutveckling och jag är mycket stolt över denna milstolpe. Banken strävar mot att bidra till utveckling och tillväxt i de samhällen där vi verkar och vi är fast beslutna att fortsätta göra det även i framtiden. Under året har vi finansierat och satsat på projekt som värnar den biologiska mångfalden. Ett exempel är att vi köpt de första svenska biodiversitetskrediterna. Vi är aktiva i omställningen där det krävs nya lösningar. När den politiska viljan kring hållbarhet är splittrad blir företagens engagemang ännu viktigare. Människors finansiella hälsa ligger Swedbank varmt om hjärtat. Till 2030 vill vi göra det möjligt för en miljon människor på våra hemmamarknader att stärka sin finansiella hälsa. För att nå dit erbjuder vi rådgivning om sparande, försäkringar, budget och utbildar i privat ekonomi. Kunder med en god finansiell hälsa görSwedbank starkare och lönsammare. Det gagnar kunder, ägare, medarbetare och samhället i stort. Under året har vi också lanserat ett index för finansiell hälsa. Det mäter människors förmåga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet och hjälper oss att förstå hur den finansiella hälsan ser ut i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Mot en uthållig avkastning på eget kapital Under året har vi fortsatt leverera på affärsplanen föratt nå en uthållig avkastning på eget kapital om 15procent år 2025, ”Swedbank 15/25”. Planen ska göra banken effektivare och mer tillgänglig. Kund- ernas finansiella liv ska bli enklare och fler ska få råd- givning snabbt. Vår expertis ska nå fler på ett enklare sätt. Parallellt har vi arbetat för att anpassa vår organi- sation så att vi kan växa med våra prioriterade kund- segment och vår stora kundbas. Vi har även fortsatt att renodla vår verksamhet och fokusera på kärn- affären. Under året har vi därför ingått strategiska partnerskap inom bland annat fastighetsunderhåll, stordatormiljö och arbetsplatstjänster. 2023 har inneburit hårt och fokuserat arbete från våra medarbetare. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla medarbetare och styrelsen för ett fantastiskt arbete och ett gott samarbete under det gångna året. Tillsammans gör vi det möjligt för de många människ- orna och företagen att skapa en bättre framtid. Kundernas framtid är vårt fokus. Stockholm i februari 2024 Jens Henriksson Vd och koncernchef Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 7 Vd har ordet Svalare ekonomi Under 2023 visade många ekonomier fortsatt motståndskraft, men i slutet av året började den ekonomiska aktiviteten bromsa in vilket även kommer att påverka arbets- marknaden framöver. De geopolitiska spänningarna fortsatte att öka under året. Hemmamarknaderna bromsade in Preliminära data visar att svensk ekonomi varit svag och BNP ser ut att ha varit i stort sett oförändrad under 2023. Även i de baltiska länd erna svalnade ekono- mierna av. Hög inflation och stigande räntor ledde till att hushållen i såväl Sverige som i de baltiska länderna minskade sin konsumtion. Till följd av svagare efter- frågan från omvärlden försvagades också varuexporten. Den svenska byggsektorn drabbades också kraftigt negativt. De sammantagna effekterna på arbetsmark- naden ledde till att arbetslösheten i Sverige steg från 7,3 procent till 8,2 procent. I Lettland tyder preliminär data på att arbetslösheten var oförändrad jämfört med slutet av 2022, medan preliminär data indikerar att arbetslösheten steg i Estland och Litauen. Inflationen föll under 2023, men för svensk del var den alltjämt för hög och högre än Riksbankens prognoser. Riksbanken höjde styrräntan från 2,5 procent till 4,0procent under året. Nu förväntar sig Swedbanks makro ekonomer att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad fram till maj 2024 för att därefter börja sänka, då inflationen väntas ha kommit ner nära målet sam tidigt som arbetsmarknaden har försvagats och ekonomin fortsatt att utvecklas svagt. I de baltiska länderna föll inflationen tillbaka ordentligt, från över 20 procent i början av året till låga 0,6 procent i Lett- land, 1,2 procent i Litauen och 4,0 procent i Estland. Priserna på bostäder i Sverige var relativt stabila under 2023. Hittills har priserna på villor fallit med 15 procent och bostadsrätter med 8 procent sedan toppen i mars 2022. Köparna var fortsatt avvaktande vilket innebar att få bostäder omsattes. När hushållens köpkraft stabiliseras samtidigt som bolåneräntorna börjar gå ner väntas priserna återhämta sig något. I Estland och Litauen bromsade bostadspriserna in, även om de fortsatte att öka i relativt stadig takt. I Lettland sjönk priserna något från andra kvartalet 2023 och framåt. Lägre inflation öppnar upp för lägre styrräntor under 2024 Ekonomin i de flesta europeiska länder kyldes av under 2023 efter den ekonomiska hetta som uppstod under pandemi åren. Även om den amerikanska eko- nomin höll emot bra med hög tillväxt och stark arbets- marknad finns det tecken på att motståndskraften är på väg att ge vika. De totala effekterna av högre räntor, och den snabbt stigande infla tionen under 2022, har ännu inte slagit igenom fullt ut iden globala reala ekonomin. Swedbanks makroekonomer räknar därför med en inbromsning framöver och att USA mjuklandar medan euro området stagnerar under 2024. Om 2022 utmärktes av breda prisuppgångar, var 2023 året då det globala pristrycket började avta. Globala fraktpriser och råvarupriser var lägre än 2022 vilket bidrog till lägre konsumentprisinflation. I takt med att ekonomierna kommer att bromsa in och inflationen normaliseras öppnas även möjligheterna för lägre styrräntor. Swedbanks makroekonomer räknar med att Europeiska Centralbanken kommer vara först ut och sänka sin styrränta i april 2024, följt av Federal Reserve i maj. Inflation, % –2 0 2 4 6 8 10 12 14 Sverige Tyskland USA 2023202220212020 Sverige Tyskland USA Källa: Swedbank Makroanalys & Macrobond. Ännu ett år med dystra klimatrekord Under sommaren 2023 uppmättes de högsta globala temperaturerna någonsin och ytterligare värmerekord slogs under hösten. Enligt FN:s klimatorgan måste världens länder nära nog halvera utsläppen till slutet av detta decennium för att nå Parisavtalets klimatmål om 1,5graders uppvärmning, något som ser allt svårare utatt uppnå. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20238 Omvärld Strategisk riktning Vårt syfte är att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid genom att erbjuda finansiell rådgivning, service och produkter på våra fyra hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. På så sätt kan vi uppnå vår vision om ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Grunden för Sparbanksrörelsen, när den bildades för över 200 år sedan, var att möjliggöra för de många människorna att stärka sin finansiella hälsa. Det är här som Swedbank har sina rötter och det genomsyrar vår verksamhet varje dag. Vår vision Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljö- mässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Vi är övertygade om att Swedbank tillsam- mans med vår stora kundbas kan fortsätta att påverka samhället i positiv riktning och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Vårt kundlöfte Våra kunder är grunden till vår framgång och vårt mål är att finnas där för dem genom hela livet. Vårt kund- löfte, ”tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare”, innebär att vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar dem i att fatta hållbara beslut och för enklar det som kan kännas svårt. Våra värderingar Våra värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”, är grunden för vår företagskultur och identitet. De stödjer vår vision och vägleder oss i vårt dagliga agerande och beslutsfattande, liksom i möten med våra kunder och intressenter. Vi är en öppen och inkluderande bank där medarbetares och kunders mångfald respekteras och främjas. Vår ambition är att skapa en enkel och omtänksam bankupplevelse för alla kunder, utifrån varje kunds unika behov. Vår grund Vår grund är av stor betydelse för att vi ska kunna leve- rera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi arbetar för att säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi lägger stort fokus på att vara en effektiv och lönsam bank samt en plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Vår grund Tillsammans skapar vi En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där med- arbetare bidrar och tar ansvar En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare • Genom rådgivning på dina villkor • Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet • Genom att alltid finnas där och hjälpa till • Genom att göra det svåra enkelt Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Vårt syfte Vårt kundlöfte Vår vision Våra värderingar Öppen Enkel Omtänksam Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 9 Strategisk riktning och mål Värdeskapande Mål Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat strategiska mål för att mäta framgång i linje med vår strategiska riktning. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Vi tar vårt ansvar som stor aktör på finansmarknaden på största allvar. Hållbart företagande och att främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genomsyrar vår verksamhet. Samma ansvar gäller för att möjliggöra den gröna omställ- ningen och minska vår egen klimatpåverkan. Kundnöjdhet och förtroende Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder relevanta produkter och tjänster som bygger på deras behov. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet och våra kunders nöjdhet, för- troende och val av Swedbank som finansiell partner. Tillgänglighet 24/7 Vårt mål är att alltid finnas där och hjälpa våra kunder. Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att säkerställa att produkter, rådgivning och tjänster är tillgängliga när de behövs. Engagerade medarbetare Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse, vilket i sin tur leder till nöjdare kunder. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hälsosamma, hållbara arbetsvillkor tillsam- mans med ett inkluderade arbetsklimat präglat av våra värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”. Stabil riskhantering och regelefterlevnad En god riskhantering präglar hela vår verksamhet och bidrar till att vi kan fatta informerade och sunda beslut, väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknads situation. Det är viktigt för att upprätthålla vårt förtroende bland kunder, investerare och tillsyns- myndigheter samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknads- ledande kostnadseffektivitet För oss är en hållbar bank en lönsam bank. Vi skapar värde för våra aktieägare genom långsiktig lönsam till- växt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som våra ägare och samhället i övrigt. Kombinerat med vår marknads- ledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att även i år skapa ett starkt finansiellt resultat, som ger oss utrymme att fortsätta investera i produkt- och kanalutveckling. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Medarbetar- engagemang Stabil riskhantering och regelefterlevnad Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknads- ledande K/I-tal Tillgänglighet 24/7 Konkurrenskraftig kundnöjdhet och förtroende för varumärket Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202310 Värdeskapande Strategisk riktning och mål Operationell effektivitet Vårt fokus är att fortsätta minska komplexi- teten, standardisera erbjudanden och pro- dukter samt att öka effektiviteten i processer och arbetssätt med syfte att förenkla för våra kunder och realisera värdet av våra invester- ingar och resurser. Ny teknik och digitalise- ring är och kommer fortsätta att vara viktiga områden för att kunna frigöra kapacitet till deaktiviteter som skapar mest värde för vårverksamhet. Detta ger oss möjlighet att kunna erbjuda lönsamma produkter och tjänster, utnyttja våra skalfördelar och möta såväl våra kunders förväntningar som kon- kurrensen på marknaden. Värdeskapande för kunden Vår verksamhet bygger på kundrelationer ochatt alltid ha kundens bästa för ögonen. Vifokuserar på att ge proaktiva råd på kundens villkor med hållbarhet och enkelhet som grund. Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och vi skapar värde utifrån våra kunders behov. Våra framgångar är beroende av långsiktiga relationer och ett tjänste- och produkterbju- dande som ger kunden möjlighet att ha Swed- bank som partner för olika typer av finansiella behov. Vi vill fortsätta att vara ett attraktivt val för de många människorna och företagen och försäkra oss om att vi lever upp till deras för- väntningar. Det gör vi genom att vara en till- förlitlig partner över tid. Kärnverksamheten Vi fokuserar på lönsam tillväxt i vår starka och redan lönsamma verksamhet på våra hemma- marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank är en bank för de många privatkunderna, de små och medelstora före- tagen samt ett urval av stora företag, avse- ende produkter och tjänster inom finansie- ring, sparande, försäkring och finansiella vardagstjänster. I vår kärnverksamhet ingår också omställningsarbetet för ett mer håll- bart samhälle samt att ingå i sam arbeten och partnerskap som leder till att vi bättre kan till- godose våra kunders behov. Sparbankerna är vår viktigaste partner. Grundläggande förutsättningar För att kunna vara starka, lönsamma och sam- tidigt säkerställa långsiktigt värde för våra aktie ägare är det nödvändigt att vi står påen stadig grund. Regelefterlevnad, intern styrning och kontroll, stabilitet och motstånds kraft iden tekniska infrastrukturen samt att vara enattraktiv arbetsplats med en kultur som bygger på inkludering och ansvarstagande är avgörande för oss. Det är avgörande inte bara för vår möjlighet och förmåga till sund risk- hantering, hög kundnöjdhet, förtroende, enga- gerade medarbetare och kostnadseffektivitet utan också för att möjliggöra utveckling inom andra strategiska områden framåt. Fokusområden Värdeskapande för kunden Kärnverksamheten Operationell effektivitet Grundläggande förutsättningar Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 11 Strategisk riktning och mål Värdeskapande Affärsplan I december 2022 hölls en investerardag där vi presenterade vår plan för att leverera minst 15 procent uthållig avkastning på eget kapital 2025 – Swedbank 15/25. I januari 2024 redogjorde vi för hur banken presterar i förhållande till affärsprioriteringarna och den finansiella planen. Uppföljning av affärsprioriteringar Under 2023 fortsatte vi att dra nytta av vår bepröv- ade affärsmodell och prisstrategi genom att vara disciplinerade i vår prissättning av låne- och spar- produkter. ISverige fokuserade vi på våra befint- liga kunder då efterfrågan på nya bolån var förhåll- andevis låg. I de baltiska länderna var efterfrågan högre. Under året ökade Baltisk bankverksamhets totala utlåning med 8 procent, delvis drivet av vårt hållbara finansieringserbjudande inom gröna lån i Estland och Lettland. Samman taget befäste vi våra ledande marknadspositioner inom bolån, inlåning och fond sparande på samtliga hemmamarknader. En av Swedbanks styrkor är vår breda kundbas där över 7,5 miljoner privatpersoner och företag ingår. Genom att vara mer proaktiva kan vi öka vår andel av affären bland dessa kunder. Med hjälp av auto- matiserade erbjudanden baserat på kundernas livshändelser kan vi stärka deras finansiella hälsa och öka våra affärsvolymer. Under året ökade vi antalet försäljningar från dessa erbjudanden med 25 procent i Sverige, drivet av bland annat spar- ande, försäkring och servicekoncept. I de baltiska länderna fortsätter vi att vara det mest omtyckta varumärket enligt Baltic Brands. Under 2023 ökade antalet kunder med ett långsiktigt sparande från 440 000 till 480 000, i linje med vårt mål om att dubblera antalet till cirka 900 000 fram till2030. För att växa affären i prioriterade segment behöver vi träffa våra kunder oftare. Under året genom- fördes 265000 assisterade kundmöten i Sverige, jämfört med målet om 300 000 möten 2025. Med fokus på förbättrad service och rådgivning skapar vi ett nytt affärsområde för premium och private- bankingkunder i Sverige, medan företagskunder med en kontaktperson samlas inom Företag och Institutioner. I Lettland och Litauen har vi som mål att förbättra vår position på marknaden för före- tags utlåning. Sedan tredje kvartalet 2022 har vi ökat denna marknadandel från 19,4 till 20,1 procent iLettland och från 22,4 till 25,1 procent i Litauen, jämfört med målet om 25–30 procent 2030. Den sista affärsprioriteringen är att förbättra kund- upp levelsen genom ökad tillgänglighet, bredare och bättre anpassad rådgivning samt snabbare hantering som gör det lättare att göra affärer med oss. Som utlovat på investerar dagen 2022 har vi under 2023 lanserat en ny kommunikationsplatt- form på samtliga hemmamarknader. Vi har också arbetat vidare med att automatisera våra kredit- givningsprocesser, till exempel med hjälp av ett nytt värderingsverktyg för bostadsrätter. Dess- utom fortsätter utvecklingen av vår nya råd- givningsplattform som planeras att lanseras under2024. 1 2 3 4 1) Uppskattad marknadsandel för total affärsvolym inom mellanstora företag (inklusive lån och annan affär). 1 Dra nytta av beprövad affärs modell och prisstrategi 2 Öka andelen av affären för befintliga kunder 3 Växa affären i prioriterade segment 4 Förbättra vår tillgäng lig het och opera tionella effektivitet Affärsprioriteringar Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202312 Värdeskapande Strategisk riktning och mål Uppföljning av finansiell plan Sedan december 2022 har styrräntorna i Sverige och ide baltiska länderna varit högre än vad som antogs iden finansiella planen. Tack vare vår balansräknings- struktur och disciplinerade prisstrategi ökade ränte- nettot med 54 procent under 2023. Det bidrog till att inäkterna ökade mer än kostnaderna, i linje med vår ambition om att nå en 3 procentenheter högre årlig genomsnittlig intäktsökning än den årliga genom- snittliga kostnadsökningen 2021–2025. Kostnaderna i förhållande till intäkterna (K/I-tal) upp- gick till 0,33 under 2023, jämfört med vårt stödjande nyckeltal om 0,40. Kreditförlustnivån uppgick till 9 baspunkter under 2023, vilket kan jämföras med vårt långsiktiga historiska genomsnitt om 7 baspunkter. Vi har en stark kapitalposition. Vid utgången av 2023 uppgick vår kärnprimärkapitalbuffert till 3,9 procent, jämfört med ett eftersträvat intervall om 1–3 procent. Från och med 2025 siktar vipå att nå en buffert om 2procent. Sammanfattningsvis är vi i en stark position för att kunna fortsätta leverera enligt våra affärspriorite- ringar och på vår finansiella plan. Finansiell plan Finansiellt mål Stödjande KPI:er ≥15% Avkastning på eget kapital 2025 0,40 K/I-tal 2023–2025 2 procent Kärnprimärkapital buffert 2025 (intervall om 1– 3 procent över Finans inspektionens krav) Antal assisterade rådgivnings- möten, Sverige tusental Antal kunder med långsiktigt sparande, de baltiska länderna tusental Marknadsandelar företags- utlåning, Lettland och Litauen procent 0 50 100 150 200 250 300 2025 Mål 20232022 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 2030 Mål 20232022 15 20 25 30 Litauen Lettland Mål 2030 Kv 3 2023 Kv 1 2023 Kv 3 2022 Lettland Litauen Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 13 Strategisk riktning och mål Värdeskapande Unga är framtiden Unga har i över 200 år varit en av våra viktigaste mål- grupper, i vår affär såväl som i våra insatser för att bygga ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. När dagens unga tar klivet ut i vuxenvärlden är utbudet av finansiella tjänster och produkter både större och mer komplext än för tidigare generationer. Fler unga behöver få bättre kunskap om privatekonomi tidigt ilivet. För att rusta ungdomar för framtiden bedriver Swedbank en omfattande privatekonomisk folkbild- ning. För att nå dagens ungdom behöver vi möta dem på deras villkor på de platser och plattformar där de spenderar en stor del av sin tid. Swedbank satsar på en omfattande folkbildning i sociala medier och besö- ker grundskolor och gymnasier inom ramen för vårt och sparbankernas initiativ Ung Ekonomi. Swedbank har även tillsatt en ungdomsekonom som arbetar med folkbildning för unga, Julia Hofvendahl. Hon har under året tagit fram ettflertal rapporter och analyser om ungas ekonomiska situation. – 2023 har varit ett stökigt år, med hög inflation och stigande räntor. Det har inte bara påverkat den breda massan utan det har även förändrat de ungas syn på ekonomi, säger Julia Hofvendahl. Swedbanks undersökningar visar att många unga är oroliga över sin privatekonomiska situation. De är som mest oroliga över att de sparar för lite och för att ta för stora lån i samband med bostadsköp. Det är tydligt att det har skett en förändring under året och att många unga är alltmer trygghetssökande nu. Hållbarhet är också något som ligger våra unga kunder varmt om hjärtat. En annan viktig fråga för unga är oron för att utsättas för bedrägerier. Under året är har det blivit vanligare att unga utsätts för bedrägerier via sociala och digitala medier. – Det har varit ett spännande och intensivt år där jag mött många ungdomar både i våra digitala kanaler och fysiskt i skolor samt på olika event. Även våra folkvalda vet att de unga är framtiden och jag har haft möjlig het att i Sveriges riksdag träffa bland annat jäm- ställdhetsministern och prata om hur vi kan arbeta med att öka den ekonomiska jämställdheten bland unga, säger Julia Hofvendahl. Julia Hofvendahl, Swedbanks ungdomsekonom Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202314 I fokus Affärsområden Swedbank består av tre affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bank- verksamhet och Företag och Institutioner. Svensk bankverksamhet Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner kunder. Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Svensk bankverk- samhet erbjuder privatkunder och små och medel- stora företag finansiella tjänster och rådgivning anpassad efter kundens situation och behov. Swedbank finns med under kundens hela resa – från liten till stor. Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och finns tillgänglig digitalt, över telefon och idet fysiska mötet efter behov. ” Under ett år av stigande priser och räntor, en osäker bostadsmarknad och ett volatilt börs- klimat har vi funnits där för våra kunder. Vi har även utökat antalet proaktiva kundkontakter vilket bidragit till fler bokade rådgivningar.” Mikael Björknert Baltisk bankverksamhet Swedbank är största banken sett till antalet kunder iEstland, Lettland och Litauen, med omkring 3,4 mil- joner privatkunder och nära 300 000 företagskunder. Banken är alltid öppen genom digitala kanaler, kund- center och kontor. Swedbank är en del av lokalsam- hället. Samhällsengagemanget tar sig många uttryck, med initiativ för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 17 kontor i Estland, 21 i Lettland och 43 i Litauen. ” Det finns mycket att vara stolt över under 2023. Vi växte vår utlåning i samtliga länder, blev marknadsledande inom sakförsäkringar i Estland och utfärdade vårt första hållbarhets- länkade lån i Lettland. Vi fortsätter att ha en hög kundnöjdhet i alla tre marknader och blev utnämnda till det mest älskade varumärket för femte året i rad.” Jon Lidefelt Företag och Institutioner Företag och Institutioner möter behovet hos stora ochmedelstora företag samt finansiella institutioner. Detta inkluderar multinationella företag och kunder som har särskilda behov av avancerade finansierings- lösningar. Affärsområdet ansvarar också för företags- och kapitalmarknadsprodukter till Svensk bankverk- samhet, Baltisk bankverksamhet samt sparbankerna. Affärsområdet finns representerat i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Finland, Kina och USA. ” 2023 var året då Swedbank samlade den svenska företagsaffären i ett och samma affärsområde. Kundernas investeringsvilja var dämpad på grund av det osäkra ekonomiska läget, även om vi såg något högre aktivitet inorra Sverige samt inom förnyelsebar energi.” Bo Bengtsson Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 15 Affärsområden Värdeskapande Så skapar vi värde Genom att erbjuda utlåning till hushåll och företag, hållbart sparande samt säkra och enkla betalningstjänster bidrar vi till våra kunders finansiella hälsa. Värdet vi skapar genom vårt erbjudande ökar den finansiella stabiliteten och ger utdelning tillvåra aktieägare. Vi gör våra kunders finansiella liv enklare Med våra runt sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank den ledande banken för de många hushållen och företagen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vår verksamhet bedrivs i huvud- sak inom våra produktområden lån, betalningar och sparande, vi erbjuder även pensions- och försäkrings- lösningar. Vi är tillgängliga dygnet runt och ger service samt rådgivning till våra kunder genom fysiska möten, telefon och digitala hjälpmedel. Behovet av rådgivning ökar bland alla våra kunder och det blir allt viktigare att kunna erbjuda rätt produkter och tjänster utifrån kundens finansiella livssituation. Allt fler kunder väljer att göra sina bankärenden digi- talt och vår ambition är att alla dagliga bankärenden ska gå att utföras på detta sätt, men med möjlighet till personlig hjälp i samband med mer kvalificerad råd- givning. För att fortsätta vara relevanta för våra kunder måste vi ständigt förbättra våra erbjudanden och kon- tinuerligt utveckla mer skräddarsydda tjänster på alla våra hemmamarknader. En viktig del av samhället Swedbank är en systemviktig bank. Vi tillhandahåller avgörande infrastruktur och är en av de större skatte- betalarna i flera av våra hemmamarknader. Som en integrerad del av samhällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender, konjunktursväng- ningar och större omvärldsförändringar. Det kan till exempel röra sig om regula toriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar. För att förbli konkur- renskraftiga och relevanta är vi ständigt redo att snabbt anpassa oss till förändrade förutsättningar. Swedbank har en lång tradition av att sponsra det svenska föreningslivet och andra goda krafter i sam- hället. Vårt samhällsengagemang foku serar främst på folkbildning för organisationer som arbetar med barn och ungdomar. Målet är att folkbildningen ska ge ansvarsfulla råd och sprida kunskap som kan bidra till en ekonomi i balans för individen eller före taget, stärka entreprenörskap och bidra till en lång siktigt hållbar utveckling av det lokala samhället. Våra intäkter, kostnader och fördelning av vårt resultat Vår största intäktskälla är räntenettot – skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upplåning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privatpersoner samt genom upplåning på kapitalmarknaden. Vår näst största inkomstkälla består av avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och betalningar. Intäkterna från kapitalförvaltningen tas ut som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Intäk- terna från betalningar kommer främst från kortavgifter, men också från företag som använder våra kort- terminaler. Våra huvudsakliga kostnader består av personal- och IT-kostnader. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndighetskrav och öka kostnadseffektivi- teten krävs kontinuerliga investeringar i både med- arbetare, moderna tjänster samt system. För att kunna hålla en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning korrekt. Vår marginal måste därför vara tillräckligt stor för att täcka kreditförluster. Marginalen ska även täcka våra egna kostnader, av - gifter för att stärka den finansiella stabiliteten och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent av årsvinsten till aktieägarna, som förväntar sig en konkurrenskraftig avkastning på sitt kapital. Reste- rande 50 procent används för att finansiera tillväxt, utveckla banken och klara ekonomiska påfrestningar isvåra tider. + Intäkter – Kostnader = Resultat före kreditförluster, bankskatter och resolutionsavgifter – Kreditförluster – Bankskatter och resolutionsavgifter – Skatt = Resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Utdelning Eget kapital Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202316 Värdeskapande Vi vill göra det möjligt för fler att stärka sin finansiella hälsa Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kun- skap om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt trygg och fri. På Swedbank vill vi att fler ska kunna bygga upp sin ekonomi och skaffa sig den finansiella kunskap som behövs för att känna både trygghet i var- dagen och framtidstro. Därför vill vi göra det möjligt för en miljon människor på våra hemmamarknader att stärka sin finansiella hälsa till 2030. Genom att utveckla vårt arbetssätt och våra digitala kanaler så att fler kan ta del av bankens rådgivning, och genom att fortsätta utbilda bland annat unga i privat ekonomi, skapar vi förutsättningar för en stärkt finansiell hälsa. När människor har koll på sin privat- ekonomi och hur de kan påverka den, kan de också takontroll över sin ekonomiska situation och öka sin trygghet ochfrihet. Swedbanks arbete för finansiell hälsa tar avstamp iFN:s definition av ekonomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motstånds- kraft och ekonomisk frihet”. För oss innebär det att man har högre inkomster än utgifter, en bra nivå på sitt sparande, en hanterbar skuldnivå och de försäkringar som behövs för en trygg privatekonomi. Man har också kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin ekonomi. Då ökar chanserna att man kan leva det liv man vill. Man blir också mindre sårbar; såväl för förändringar i sam- hällsekonomin som för ovän- tade eller oönskade händelser i sitt liv. Swedbanks index för finansiell hälsa, som publi cerades i mars 2023, visar att en relativt stor del avbefolkningarna i Sverige och de baltiska länderna saknar någon eller några av dessa förutsättningar. ISverige har 24 procent av befolkningen en ansträngd eller sårbar finansiell hälsa. I Litauen är motsvarande siffra 59 procent, i Estland är den 61 procent och i Lettland har hela 74 procent en ansträngd eller sårbar finan- siellhälsa. Som bank har vi förmånen att vara en del av människors trygghet, drömmar och mål, oavsett om det handlar om att skapa sig ett hem, förverkliga en idé eller spara för kommande livshändelser. Här har vi en viktig roll att spela med kunskap, verktyg och råd ifrågor som påverkar kundernas ekonomi, liv och framtid. Ikraft av vår storlek kan vi göra skillnad. Tillsammans bygger vi en sund och hållbar framtid. För oss, våra kunder och de samhällen vi är en del av. Vårt mål är att 1 miljon ska få möjligheten att stärka sin finansiella hälsa till 2030 17Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 I fokus Vår strategi ger resultat Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med vår strategi som grund och med fokus på att genomföra vår affärsplan har vi skapat värde för våra intressenter och under 2023 levererat ett starkt utfall. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent En hållbar bank är en lönsam bank. Med en långsiktigt stabil lönsamhet kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fortsätta utvecklas. En lönsam bank bidrar till finansiell stabilitet för kunder, anställda och genom att vara lönsamma bidrar vi även till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Räntabilitet på eget kapital, % 0 5 10 15 20 20232022202120202019 Utfall Mål Utfall Swedbank levererade en räntabilitet på eget kapital om 18,3 procent (13,0). Varför? Stödjande nyckeltal: Kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) på 0,40 Ett K/I-tal på 0,40 säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv bank med låg operationell risk medan vi kan fortsätta att investera i bankens utveckling. Det gör oss konkurrenskraftiga över tid och stöttar vårt finansiella mål om en räntabilitet på eget kapital om minst 15 procent. K/I-tal 0, 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0,6 20232022202120202019 Utfall Swedbanks K/I-tal uppgick till 0,33 (0,40). Varför? Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202318 Värdeskapande Utfall strategiska mål Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procent För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en rimlig buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätthålla en buffert utöver kapital kravet på 1–3 procent. Från och med 2025 siktar vi på att hålla en kapitalbuffert på2 procent. Kärnprimärkapitalrelation, % 0 5 10 15 20 20232022202120202019 Utfall Krav Utfall Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut till 19,0 procent (17,8). Finansinspektionen höjde under året kärnprimärkapitalkravet till 15,1 procent (14,4) och bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till 3,9procent. Varför? Risk Mål: God riskhantering Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en hållbar och väl diversifierad utlåning. Kapital- och likviditetsposition ska säkerställa att banken kan stå emot ekonomiskt svåra tider samt har tillgång till konkurrens- kraftig kapitalmarknadsupplåning. Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 20232022202120202019 Utfall Kreditförlusterna uppgick till 0,09 procent (0,08 pro- cent) av Swedbanks totala lånestock, vilket är en låg nivå under ett år med svag ekonomisk utveckling. Årets kreditförluster bestod till största del av modell- baserade kreditförlustreserveringar, medan konsta- terade kreditförluster var låga. Likviditetsposition, % 0 50 100 150 200 NSFR LCR 20232022202120202019 Likviditetstäckningsgrad (LCR) Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) Utfall Vid årets slut uppgick koncernens likviditetstäck- ningsgrad (LCR) till 172 procent (160) och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) till 124 procent (118), vilket innebär en god marginal till de regulatoriska kraven. Varför? Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 19 Utfall strategiska mål Värdeskapande Tillgänglighet Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler Idag är över 99 procent av våra kundinteraktioner digitala och kunderna förväntar sig att det går att använda våra digitala tjänster dygnet runt. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår tillgänglighet samt förhindra händelser som kan påverka tillgänglig- heten negativt. Tillgänglighet digitala kanaler, % 99,0 99,2 99,4 99,6 99,8 100,0 202320222021 Utfall Mål Utfall Under 2023 var tillgängligheten i vår app och internet- bank i Sverige och de baltiska länderna 99,84 procent. Varför? Kund Mål: Ökad kundnöjdhet Kundernas framtid är vårt fokus. Det som är viktigt för dem är viktigt för oss. Bank- och finansbranschen befinner sig i ständig förändring. För att Swedbank ska kunna fortsätta att vara långsiktigt framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen, krävs att vi säkerställer att förtroendet hos våra kunder är högt. Kundnöjdhet, för troende och en positiv inställning till vårt varumärke är förutsättningar för att vi ska kunna behålla våra befintliga kunder och för att nya kunder ska välja oss. Kundnöjdhet, privatpersoner 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 LitauenLettlandEstlandSverige 2021 2022 2023 Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI). Utfall Swedbanks varumärke är mycket starkt på tre av våra fyra hemmamarknader. Våra kunder i de baltiska län- derna ger Swedbank ett högre betyg än vad de svenska kunderna ger avseende förtroende, vilja att rekommen- dera banken, kundnöjdhet och vårt kundlöfte. I Sverige har Nöjd Kund Index (NKI) bland privat- kund erna varit oförändrad mellan 2022 och 2023 (NKI 64). Vi har ett tydligt mål att öka kundnöjdheten iSverige då vi befinner oss under branschsnittet. I de baltiska länderna är Swedbanks kundnöjdhet hög: i Estland NKI 73, i Lettland NKI 77 och i Litauen NKI 76. För att förstå Swedbanks attraktivitet på marknaden frågar vi hur stor andel utav befolkningen som kan tänka sig att välja banken av de som inte är kunder idag, så kallade icke-kunder. Resultatet visar att vår attraktivitet är lägre i Sverige jämfört med i de baltiska länderna. I Sverige är det dock en högre andel som kan tänka sig att välja Swedbank om de skulle välja bank idag, jämfört med andra bankers icke-kunder. Varför? Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202320 Värdeskapande Utfall strategiska mål Medarbetar e Mål: Ökat medarbetar engagemang Hållbara medarbetare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och en för- bättrad kundupplevelse. För att förbli en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som potentiella medarbetare strävar vi ständigt efter att erbjuda en hälsosam och hållbar arbetsmiljö som präglas av samarbete och inkludering. Med hjälp av med- arbetarindexen Engagemang och Hållbara medarbetarindex mäter vi medarbetarnas uppfattning om sin arbetsplats, tillgång till nödvändiga resurser, balans mellan arbete och fritid, utveckling på jobbet samt om man känner sig uppskattad. Engagemangsindex 0 20 40 60 80 100 202320222021 Utfall Resultaten visar på ett ihållande högt och stabilt engagemang bland medarbetarna under året. Sam- arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet samt att känna att ens arbete är viktigt var områden som fick höga betyg iundersökningen. Hållbara medarbetarindex 0 20 40 60 80 100 202320222021 Utfall Resultaten har ökat något under de senaste åren när medarbetarna tillfrågats om sin arbetssituation. Vitror att denna förbättring beror på ökad flexibilitet och möjligheter att arbeta hemifrån. Rekommendationsindex (eNPS) 0 20 40 60 80 100 202320222021 Utfall Viljan att rekommendera Swedbank som arbets - givare, s.k. eNPS-värdet, har genomgående legat på en jämn nivå. Varför? Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 21 Utfall strategiska mål Värdeskapande Hållbarhet Mål: Öka bankens hållbara finansiering samt uppnå netto-noll utsläpp senast år 2050 och anpassa våra utlånings- och investeringsportföljer till 1,5 gradersmålet. Swedbank ska bidra till minskad klimatpåverkan och till en hållbar omställning i samhället. Klimatet är en av de viktigaste frågorna inom hållbarhetsområdet och engrund förutsättning för hållbar utveckling. Samhället behöver ställa om för att bli mer hållbart och här har bankerna en viktig roll att spela. Under 2023 har Swedbank fortsatt att arbeta med att öka sin hållbara finansiering och med att implementera åtgärder för attstödja våra kunder i omställningen. Tillväxt i Swedbanks register för hållbara tillgångar 1 och hållbara obligationer, mdkr 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Sociala obligationer Total Green Assets Total outstanding Green Bonds 202320222021 Utestående gröna obligationer Registret för hållbara tillgångar Sociala obligationer Utfall Under 2023 har Swedbank fortsatt varit en aktiv emit- tent av hållbara obligationer. Banken har emitterat tre gröna obligationer under året och blev den första nord- iska banken att emittera en social obligation. Swed- banks gröna och sociala obligationer emitteras utifrån registret för hållbara tillgångar. Registret för hållbara tillgångar har ökat med 25 procent jämfört med före- gående år. 1) Kvalificerade lån, enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering. Varför? Klimatmål för låneportföljen Sektor Enhet Mål 2030 Utfall 2022 1 Basår 2019 2 Bolån kgCO 2 e/m 2 –39% –6% 9,2 Kommersiella fastigheter kgCO 2 e/m 2 –43% –17% 25,1 Olja och gas miljon t CO 2 e –50% –55% 6,4 Kraftproduktion t CO 2 e/MWh –59% –10% 0,17 Stål t CO 2 e/ton –29% –6% 0,89 1) Redovisning sker ej för år 2023 då underliggande utsläppsdata ännu ej är tillgänglig. 2) År 2019 har använts som basår. Målen för 2030 utgår från 2019 års nivåer. Beräk ningarna för basåret har justerats under 2023 då metoder och data- tillgänglighet förbättrats. Utfall Under 2023 har Swedbank fortsatt arbetet med att stödja våra kunder i deras klimatomställning. För defem sektorer i låneportföljen med klimatmål till 2030 redovisas utfallet för 2022 relativt basåret för mät perioden. För sektorn bolån visar utfallet på en minskning på cirka 6 procent. Vi ser att utsläppsintensiteten har minskat i både de baltiska länderna och Sverige. För sektorn kommersiella fastigheter har utsläpps- intensiteten också minskat relativt basåret 2019. Minskningen uppgår till cirka 17 procent. För sektorerna kraftproduktion och stål har utsläpps- intensiteten minskat med drygt 10 respektive 6 procent sedan 2019. För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade utsläppen minskat med cirka 55 procent sedan 2019. Detta innebär att målet om att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har nåtts. Olika faktorer påverkar utfallet såsom kundernas eller fastighetens utsläpp, bankens exponering och stor- leken på kundernas totala tillgångar. Beräknings- metoder, underliggande data och mer information om utfallet av klimatmålen beskrivs på sidorna 245–247. För utfall avseende klimatmål för investeringsportföljen, se not H1, avsnitt 1.1 Kapitalförvaltning, sidan 214 samt utfall för övriga klimatmål i not H2, avsnitt 2.2 Klimatförändringar, sidan 245. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202322 Värdeskapande Utfall strategiska mål Samhällsengagemang som bärande idé sedan 1820 I Sverige, Estland, Lettland och Litauen är Swedbank en viktig del av den finansiella infrastrukturen och samhällsutvecklingen. Vi påverkar och engagerar oss i sociala frågor genom att sprida kunskap om privatekonomi, stödja för enings- livet och uppmuntra entreprenörskap. Genom olika initiativ ger vi utbildning för att öka kunskapen om ekonomi och företagande. Swedbank har mång åriga samarbeten för att ge barn och ungdomar insikter ochkunskaper om företagande redan i skolan. Den digitala transformationen går fort och som äldre kan det vara svårt att anpassa sig till det nya digitala samhället. Därför har vi under flera år utbildat äldre idigitala tjänster genom vårt initativ Digital ekonomi. Sparbanksgruppen och sparbanksstiftelserna är, som partner och ägare i Swedbank, starkt engagerade i dessa frågor. Hälften av Swedbanks vinst delas varje år ut till våra aktieägare i enlighet med vår utdelningspolicy. Det är ägare i form av bland annat sparbanker, pensionsfonder och stiftelser som i sin tur ger tillbaka till samhället genom olika samhällsinitiativ, främst lokala och regionala, men även nationella. Läs mer om vårt samhällsengagemang inom privat- ekonomi på sidan 218. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 23 HållbarhetHållbarhet Vi stöttar våra kunder för en hållbar framtid Det långsiktigt hållbara är det långsiktigt lönsamma. Det gäller för såväl kunder, affären och samhället i stort. Bankens affärsstrategi bygger på att göra det enkelt för kund erna att göra medvetna och hållbara finansiella val och på så vis bidra till dengrönaomställningen. Swedbanks strategiska riktning placerar hållbarhet i kärnan av affärsstrategin. Vi vill vara med och finan- siera den hållbara omställningen och vi strävar mot ett samhälle som är finansiellt, socialt och miljömässigt hållbart. Ett viktigt fokusområde för oss inom hållbarhet är att öka den finansiella hälsan på våra fyra hemmamark- nader. Det innebär att vi genom löpande och indivi- duellt anpassad rådgivning kan öka den ekonomiska kunskapen i samhället, lyfta vikten av sparbuffert och försäkringar för oväntade utgifter och händelser samt sparande för framtiden. Detta bidrar till en mer hållbar och stabil ekonomi på lång sikt. Ett annat viktigt område är energiomställningen inom fastighetssektorn. Vi ser stor potential idenna sektor när det gäller att minska vår indirekta klimatpåverkan och på så vis bidra till en hållbar omställning. Vi arbe- tar aktivt med att hitta innovativa lösningar för att hjälpa våra kunder att minska sin energiförbrukning och genom det bidra till minskade utsläpp. Inom båda dessa områden kan Swedbank göra en positiv och märkbar skillnad för både samhälle och miljö. Under de senaste åren har vi arbetat för att utveckla nya produkter och tjänster som syftar till att bidra till samhällets och våra kunders omställning och sam- tidigt hantera risker och möjligheter relaterade till håll- barhet, inte minst klimatförändringar. Det koncern- över gripande ställningstagandet kring klimat ger oss en tydlig riktning och innefattar hur vi bidrar till att möjlig göra klimatomställningen enligt Parisavtalet, ilinje med 1,5 graders målet. Swedbanks arbete med social hållbarhet präglas av vårt samhällsengagemang som alltid kommer att ha en nyckelroll i vår verksamhet. Genom olika initiativ för barn och unga på våra hemmamarknader bidrar vi till att bygga kunskap om privatekonomi och hur olika livsval påverkar framtiden. Under året har vi arbetat med att utveckla bankens hållbarhetsrelaterade policyer, utöka rappor teringen och utveckla verktyg för att stödja bedömningen av hållbarhetsrisker i kundmötet. Det är viktigt för oss att agera transparent för att upprätthålla en stark och långvarig relation med våra intressenter och att den bygger på öppenhet och förtroende. 24 Hållbarhet Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Väsentliga hållbarhetsfrågor Hållbarhet integreras alltmer i bankens verksamhet. Med hjälp av en väsentlighetsbedömning identifieras utvalda områden inom hållbarhet. De ligger till grund för vårt strukturerade hållbarhetsarbete. Genom att vara lönsamma bidrar vi till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. På så sätt kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fort- sätta utveckla banken. Det bidrar också till finansiell stabilitet för kunder, anställda och samhället i stort. För att kunna uppnå detta behöver vi bedöma och utvärdera bankens prioriteringar inom hållbarhet. En väsentlighetsbedömning har genomförts under året och utgör grunden för hållbarhetsrapporteringen. Bedömningen utfördes tillsammans med kunder, investerare, medarbetare och andra viktiga intressenter. Den utfördes med initial utgångspunkt i principen om dubbel väsentlighet. Därmed inkluderas både konse- kventiell- och finansiell väsentlighet, det vill säga hur Swedbank påverkar människor och miljö samt hur Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhets- relaterade faktorer vilka analyseras genom affärs- risker och affärsmöjligheter inom hållbarhet. Utifrån kommande regulatoriska rapporteringskrav (CSRD) anses ett hållbarhetsområde vara väsentligt om det uppfyller kriterierna för en eller båda dimensionerna. Utfallet av Swedbanks väsentlighetsbedömning redo- visas i listan till höger. Våra väsentliga hållbarhetsområden ● Erbjuda våra kunder hållbarhetsrelaterad rådgivning samt hållbara produkter och tjänster, genom att till exempel finansiera energieffektiviseringar i fastig- hetssektorn eller att genom en sund sparandekultur bidra till en ökad finansiell hälsa i samhället. ● Verka för klimatomställning och minskade utsläpp avväxthusgaser. ● Verka för att återställa och stärka biologisk mångfald och ekosystem. ● Verka för hållbara medarbetare som är grunden för bankens kultur och framgång. ● Ansvarsfullt företagande och affärsetik. ● Motverka alla former av finansiell brottslighet till exempel genom att motverka att banken används föratt genomföra olagliga transaktioner med pengar från kriminell verksamhet eller finansiering av terrorism. ● Säkerställa stabila IT-system och informations- säkerhet såsom behandling av personuppgifter. För mer information om väsentlighetsbedömningen och respektive väsentligt område se sidorna 211–213 och hållbarhetsnoterna på sidorna 214–260. Rapportering Beslut om bruttolista över väsentliga områden Intressent- engagemang Konsekventiell och finansiell risk- och möjlighets- bedömning Beslut om nettolista över väsentliga områden Översyn och information till styrelse Processen för att bedöma väsentliga hållbarhetsfrågor Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 25 Hållbarhet Green Genius – lösningar som stärker hållbarheten Hållbarhet är en del av Swedbanks DNA. Vi strävar efter att driva vår verksamhet på ett hållbart sätt och stödja våra kunder i deras hållbarhetsomställning. Det är också viktigt för oss att bidra ekonomiskt till utvecklingen av gröna projekt i Sverige och i de baltiska länderna. 2023 beviljade Swedbank ett lån till Green Genius i Litauen, ett bolag inom förnybar energi. Med 92 miljoner euro var det det största lån som Swedbank hittills beviljat för vindkraftparker i Litauen. Medlen kommer att användas för att bygga en vind- kraftpark på 80 MW som ger förnybar el till företag och möjliggör en minskning av CO 2 -utsläppen med mer än 130 000 ton per år. Green Genius utvecklar förnybara energiprojekt i åtta europeiska länder och ingår i den internationella Modus-koncernen. – När Green Genius grundades för 18 år sedan foku- serade vi främst på solenergi. Idag är vi engagerade i utveckling, konstruktion och drift av sol-, vind- och biogasprojekt. Vi arbetar även med att skapa Litauens största produktionskapacitet för biometan för att minska koldioxidutsläppen från transporter. Vår lagringslösning av energi för industrikunder har fått erkännande och stöd från EU-kommissionen, säger Rokas Bancevičius, CFO, Green Genius. Ett avtal i Litauen av denna storleksordning visar framför allt att de baltiska markna- derna är mogna – och att markna- derna iregionen sam arbetar när- mare än tidigare. – Green Genius och Swedbank har liknande värder ingar och vill ta ett stort ansvar för den framtid vi skapar. Vi delar också en liknande lång siktig strategisk vision för regionen. Partnerskap som dessa har potential att initiera de grundläggande för ändringar som samhället behöver göra, säger Rokas Bancevičius. Green Genius genererar cirka 315 GWh grön energi varje år. Detta gör det möjligt att undvika mer än 210 000 ton CO 2 -utsläpp årligen. Huvudmålet för Green Genius är att stärka hållbarheten och bidra till att stoppa klimat förändringarna. Rokas Bancevičius, CFO, Green Genius Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202326 I fokus Hållbarhet integrerat i verksamheten Klimatfrågan har under året fortsatt skapa stora utma- ningar för samhället i stort och är alltmer påtaglig för många av bankens kunder. Väderförändringar så som torka, översvämningar och jordskred är numera åter- kommande och påverkar oss alla. Hållbar omställning Minskad energianvändning Energiomställning och energieffektivisering är viktiga verktyg för att minska klimatpåverkan. Bolån utgör en betydande del av vår affär på våra fyra hemmamarkna- der. Därigenom kan vi bidra till att öka medvetenheten kring energieffek tivitet, i både privata såväl som kom- mersiella fastig heter, i skog och lantbruksfastigheter, via vår rådgivning samt våra produkter och tjänster. Vimöjliggör för våra kunder, både privatpersoner och företag, att fatta hållbara beslut, ställa om sina verk- samheter och på så sätt skapa en bättre framtid. Genom att finansiera projekt för ökad energieffekti- vitet kan vi bidra till att påskynda omställningen. Som ett led i det har vi också investerat i företaget Hemma, där Swedbanks privat kunder i Sverige kan göra en kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för förbättrings åtgärderna via Swedbank. Genom energikollen får kunden konkreta tips på hur de kan minska sin energianvändning och sänka sina elkostnader. För att främja hållbara investeringar sänkte Swedbank i Estland och Lettland räntemarginalen till noll procent under två år vid erbjudande av lån för att bland annat finansiera solpaneler eller energieffektiviseringar ifastigheter. Ambitionen är attställa om och öka den gröna låneportföljen och där med bidra till minskad klimat påverkan genom att ökatillgången till förnybar energi och minska energi förbruk ningen hos bankens privatkunder. Hållbar finansiering Att hjälpa företag investera i gröna projekt är viktigt för att stödja samhällsomställningen, till exempel för att minska beroendet av fossila bränslen. I takt med att våra kunder gör flera gröna investeringar växer vårt håll- bara tillgångsregister vilket möjliggör för oss att emit- tera gröna obligationer. Under 2023 har Swedbank emit- terat tre gröna obligationer i valutorna EUR, GBP och CHF till ett motsvarande värde av 15,4 miljarder kronor. Iaugusti 2023 emitterade Swedbank, som första nordiska bank, en social obligation, till ett värde av 5,6 miljarder kronor, en viktig milstolpe inom den nordiska banksektorn. Emissionslikvid från obligationen alloke- ras bland annat till finansiering av små och medelstora företag iområden med socioekonomiska utmaningar isyfte att bidra till ökad sysselsättning samt finansie- ring av liknande företag som ägs av kvinnor. Swedbank har totalt 47 miljarder kronor ute stående volym i gröna och sociala obligationer. I samarbete med det estniska teknikföretaget e-Agro- nom, har vi tagit fram ett verktyg för att bedöma vilka lantbrukare som uppnår kraven för ”hållbart lantbruk”. De som uppnår kraven får ett certifikat. Med certifi- katet kan lantbrukaren ansöka om bättre lånevillkor i banken. Ökat fokus på natur och biologisk mångfald Bevarandet av biologisk mångfald är ytterligare en aspekt av miljömässig hållbarhet som är viktig för Swedbank. En bibehållen biologisk mångfald innebär enminskad finansiell risk eftersom de verksam heter som Swedbank finansierar och investerar i är beroende av naturen för sina produktionsbehov och värdekedjor. Som bank kan vi främja projekt och initiativ som skyddar hotade ekosystem och bidrar till art rike dom. Under året har vårt fondbolag Swedbank Robur del- tagit i etableringen av det internationella initiativet Nature Action 100 vars ambition är att minska förlus- ten av natur och biologisk mångfald ur ett investerar- perspektiv. Initiativet uppmanar bland annat företag att utvärdera sin påverkan på naturen och sin expo- nering mot naturrelaterade risker samt att sätta tids- begränsade mål, implementera styrningsfunktioner och löpande redovisa sina framsteg. Innovativa produkter och tjänster Hållbarhet är ett område som hela tiden utvecklas och nya innovativa tjänster och teknologier för att möta omställningsbehoven tas fram i snabb takt. Swedbank har under året deltagit i ett forskningsinitiativ och köpt biodiversitetskrediter. Biodiversitetskrediterna är de första på den svenska marknaden. På sikt kan arbetet med dem leda till att vi kan erbjuda våra kunder att finansiera och utveckla biokrediter och främja bio- logisk mångfald. Swedbank har, i de baltiska länderna, lanserat ett lån för att omvandla icke-skogsmark till skog. Skogar är viktiga för att reglera ekosystemtjänster och främja biodiversitet. De är ett av de få naturliga ekosystem som kan lagra koldioxid och bidra till att kompensera för växthusgasutsläpp. Genom skogsbrukslånet är det möjligt för våra kunder att bedriva skogsbruk på ett mer hållbart sätt och samtidigt öka marknadsvärdet på mark som inte utnyttjats till sin fulla potential. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 27 Hållbarhet Ett första steg mot utökad taxonomirapportering Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning, ett klassificeringssystem som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljö- mässigt hållbar. Sedan 2021 rapporterar Swedbank andelen tillgångar mot ekonomiska verksamheter somomfattas av taxonomin. I år utökas rapporter- ingen med information om Swedbanks kunder samt mot parters tillgångar, finansiella garantier och för- valtat kapital kopplade till miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Det huvudsakliga nyckeltalet för Swedbank är andelen gröna tillgångar (GAR, Green Asset Ratio) – taxonomi- förenliga tillgångar i förhållande till totala tillgångar – vilket syftar till att öka transparens och påskynda en hållbar omställning. Taxonomiförenliga tillgångar är sådana tillgångar där: ● underliggande verksamheter väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljömål; ● inte orsakar betydande skada på någon av de andra miljömålen; ● uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna; samt ● ekonomiska verksamheter uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt mål. Swedbanks GAR presenteras i omsättning och kapital utgifter och påverkas främst av två aspekter: Swedbanks bolånekunder och stora företagskunder. Den första avser energi prestanda i Swedbanks bolåne- portfölj, och den andra avser andelen miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering inom Swedbanks företags utlåning. Per 31 december 2023 är GAR 1,36 procent avseende omsättning samt 1,41 procent avseende kapitalutgifter. Andelen gröna tillgångar under förvaltning är 2,66 pro- cent avseende omsättning samt 4,24 procent avse- ende kapitalutgifter per 31 december 2023. De påver- kas av fonders samt diskretionär portföljförvaltnings underliggande innehav och deras investeringsstrategi. Nyckeltalen visar på en stor potential och att Swed- bank har en viktig roll, men de behöver även ses i ljuset av klassificeringsbegränsningar. Små och medelstora företag (SMF) inom Swedbanks företagsutlåning kan inte bli taxonomiförenliga, trots att de inkluderas itotala tillgångar. Detsamma gäller alla bolån som saknar nya energideklarationer eller fonder med pla- ceringsinriktning utanför Europa (som inte redovisar enligt EU- taxonomin). I takt med att regelverken för hållbarhetsrapportering utökas, förväntas tillgången till samt kvalitén på data att förbättras över tid. Affärsmodell och typ av verk- samhet har också en stor inverkan på hur EU-taxonomin implementeras i en organisation. För Swedbank ser vi bolånen, vilka utgör en majoritet av tillgångarna som omfattas av EU-taxonomin, som centrala. Bostäder står för en stor del av EU:s energi konsumtion och växthusgasutsläpp, som kan minskas genom att öka energi effektiviteten i fastig heter. Samtidigt har vi genom våra storföretags- och SMF-kunder, en central roll att spela både som långivare och rådgivare, oav- sett möjlighet att klassificeras som taxonomiförenlig. Vidare kommer EU-taxonomin utgöra ett av flera centrala verktyg för hållbarhetsuppföljning i kapital för- valt ningen. Därtill ser vi även att investeringar i företag med taxo nomi för enliga aktiviteter också kommer vara viktigt iSwedbanks arbete för att nå sina klimatmål. Swedbank har en stark ambition att förbättra och öka andelen miljö mässigt hållbara tillgångar och förvaltat kapital. Swedbank har i slutet av året inlett ett externt samarbete i syfte att stötta bankens kommersiella fastighetskunder med fokus på hållbar teknik, energi- effektivisering och strategisk hållbarhetsrådgivning. Dessutom finns ett etablerat samarbete för att möjlig- göra för bankens privatkunder i Sverige att göra en kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för förbättringsåtgärderna viaSwedbank. Fortsättningsvis kommer Swedbank att utveckla och anpassa rådgivning och produktutbud för att bättre nå upp till miljökraven i EU-taxonomin. Sett till våra egna processer kommer fokus ligga på att förbättra till- gången till hållbarhetsinformation om kundernas verksamheter och säkerheter vid finansiering samt att utveckla systemstöd som hjälper oss att bidra till en hållbar omställning. Social hållbarhet inom banksektorn har blivit allt viktigare Finansiell hälsa Genom bankens 200-åriga historia har vi haft som mål att hjälpa våra kunder till en bättre ekonomisk situation. Med rådgivning, produkter och tjänster har vi kunnat stödja våra kunder att fatta sunda och hållbara beslut. Vi förmedlar nödvändig finansiell kunskap som gör att de kan överblicka sin privatekonomi och känna trygg- het i vardagen och inför framtiden. Swedbank har utvecklat ett index för finansiell hälsa. Det baseras på en undersökning som Swedbank gjort som mäter människors förmåga och kunskap om var- dagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet. Det hjälper banken och hela samhället att förstå hur den finansiella hälsan ser ut på de fyra hemma- marknaderna Sverige, Estland, Lettland ochLitauen. Med indexet som utgångspunkt kan vi sprida kunskap och skapa medvetenhet som bidrar till människors förmåga att stärka sin finansiella hälsa. Indexet, som publicerades första gången i mars 2023, visar dock att en relativt stor del av befolkningarna iSverige och de baltiska länderna saknar någon eller några av dessa förutsättningar. Läs mer om vårt arbete med finansiell hälsa på sidan 218. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202328 Hållbarhet ” Som Swedbanks finanschef ägnar jag det mesta av min tid åt lönsamhet och siffror. Jag blev både överraskad och hedrad när jag också ombads att bli bankens första Chief Diversity Officer. Jag insåg snabbt att vi är många som behöver lära oss mer och att vi ska använda kraften som kommer av våra olikheter. Dessutom är vår kundbas bred och det vill viäven spegla bland våra med arbetare.” Anders Karlsson, CFO Mångfald och inkludering gör oss till en hållbar och lönsam bank Swedbank har ett långsiktigt mål och en strategi för att driva utvecklingen för ökad jämställdhet, mångfald och inkludering i alla delar av verksamheten och i alla samhällen där vi verkar. Vi vill vara en inkluderande arbetsplats där alla känner sig respekterade och där människors olikheter ses som en styrka och möjlighet att vara en drivkraft för positiv förändring. Som banken för de många är mångfald och inklude- ring grundläggande för vår strategiska inriktning. På Swedbank ser vi vårt långsiktiga arbete inom området som en investering för framtiden och som ett sätt att leva upp till de högt ställda krav som våra kunder och aktieägare har på oss. Mångfald och inkludering kommer att öka vår attraktionskraft och konkurrens- kraft både på marknaden och som arbetsgivare, vilket i sin tur leder till ökad lönsamhet för banken. Grunderna för framgång Att skapa en kultur baserad på mångfald och inklu- dering är en insats som måste engagera alla inom Swedbank. Arbetet börjar på koncernledningsnivå ochbehöver vara en del av allas agenda. Koncernledningen arbetar för att banken ska utveck- las inom området och med att sätta ett tydligare fokus på hur olika perspektiv skapar affärsnytta. Som ett ytterligare steg tillsatte koncernledningen år 2022 den nya rollen Chief Diversity Officer (CDO). En koncern- medlem utses för en tvåårsperiod och sedan roterar ansvaret vidare. Anders Karlsson, koncernfinanschef, tillträdde rollen i maj 2022 och inledde därmed sin tvåårsperiod med att sätta upp förnyade mål, få en kontinuerlig uppfölj- ning på plats och fastställa tydliga ansvarsområden för prioriterade aktiviteter. Mångfald och inkludering är områden för medvetenhet och kunskap Ett kompetensutvecklingsprogram för mångfald och inkludering och omvänt mentorsprogram för koncern- ledningen har under året inletts och pågår till och med 2024. Programmet involverar alla medarbetare då de ges möjlighet att lyssna in till programmets kunskaps- föreläsningar med områdesexperter. Genom öppen, enkel och omtänksam kommunikation vill vi upp- muntra både till kontinuerlig dialog och en sund orga- nisationskultur samt bidra till att tillsammans skapa en bättre arbetsplats. Läs mer om vårt arbete med mångfald och inkludering på sidan 251. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 29 Mångfald Hållbarhet Medarbetare med hållbarhetskompetens Gedigen rådgivning inom hållbarhet kräver informe- rade och utbildade medarbetare. Swedbank förstärker kompetensen på området bland våra medarbetare såatt de kan rådge våra kunder på ett initierat sätt. Grund läggande hållbarhetsutbildning är obligatoriskt för alla medarbetare, medan mer avancerade utbild- ningar finns tillgängliga för medarbetare som behöver fördjupade kunskaper. För att stödja företagsråd- givare i kundmötet har nya utbildningar om verktyget för ESG-analys utvecklats under året. Tillgängligliga produkter och tjänster Swedbank har mer än sju miljoner kunder. Det ska för så många människor som möjligt, oavsett förmåga, vara enkelt att kunna förstå och använda bankens tjänster. Språkliga barriärer, funktionsnedsättning ochovana vid digitala kanaler är några exempel på huranvändningen av bankens produkter och tjänster begränsas. Därför fokuserar vi på att skapa inklude- rande tjänster och innehåll i de digitala kanalerna medfokus på tillgänglighet och användbarhet. Swedbank och sparbankerna utvecklar bankkortet från Mastercard för att göra det tillgängligt för personer som har svårt att med den etablerade kortdesignen att skilja olika kort från varandra. Det nya kortet är ett så kallat TouchCard. Det är tillgänglighetsanpassat och har ett utskuret mönster på ena sidan av kortet såatt det går att avgöra om det är ett debitkort, betal- och kreditkort eller ett pre-paid kort även om man har en synnedsättning. Det är dessutom tillverkat av 100pro- cent återvunnet plastmaterial. Hållbar byggbransch Inom ramen för bankinitiativet Hållbar byggbransch samverkar vi med andra banker och bygg- och fastig- hetsbranschen för att motverka arbetsmarknads- kriminalitet. Bankerna ställer krav på kontrollsystem och uppfölj- ning av vilken arbetskraft som nyttjas i alla leveran- törs led och särskilda villkor har under året implemen- teras vid sidan av kreditavtalen. Bankernas ambition är att påskynda den omställning som krävs i den takt som är möjlig för byggbranschen. Styrning och säkerhet har hög prioritet Bankens styrning sätter ramarna för det genomgrip- ande arbetet med hållbarhet. Det handlar om hur vi styr, målsätter och följer upp vårt hållbarhetsarbete. Uppförandekoden är grunden för hur vi som bank ska agera i våra affärer och relationer. Våra beslut ska inte bara ledas av vad som är tillåtet och lagligt, utan också vad som är rätt och riktigt ur ett etiskt perspektiv. Upp- förandekoden tydliggör förväntningar på uppförande och fungerar som en etisk kompass i den dagliga verk- samheten. Den gäller för alla medarbetare i Swedbank och i samtliga dotterföretag och är en del i introduk- tionen vid anställning i Swedbank och i återkommande etikutbildningar. Att arbeta med ägarstyrning är en viktig del inom vår kapital förvaltning. Swedbank Robur utmärker sig på detta område och har i år rankats som bäst i Norden i en genomlysning av organisationen ShareAction, där 77 internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete granskades utifrån hur de arbetar med styrning, för- valtning, klimat, biologisk mångfald och sociala frågor. Hållbarhetsanalys i kreditgivningen Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid kredit- beslut i företagsaffären. För att ytterligare förbättra bankens rådgivning och riskhantering inom hållbarhet har ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg utvecklats. Analysen beaktar sektorspecifika risker ur tre aspekter: miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör det möjligt att på ett automatiserat sättidentifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik bransch, vilket i sin tur ligger till grund för kundspecifik analys och dialog. Det ger banken ökad förståelse för hur kunderna hanterar de hållbarhetsfaktorer som iden- tifierats. Swedbank har utvecklat lättillgängliga verktyg för att löpande stödja med rådgivning ihållbarhets- arbetet för olika kundgrupper. Under 2023 har vi sänt utchecklistor till 200 000 företag och bostadsrättsför- eningar. I checklistorna redogörs för olika exempel på åtgärder och aktiviteter inom hållbarhet som kan föra företaget mot en mer hållbar framtid. Motverka finansiell brottslighet Motverkandet av finansiell brottslighet är en förutsätt- ning för att upprätthålla Swedbanks vision om ett eko- nomiskt sunt och hållbart samhälle. Samtidigt som Swedbank ska motverka penningtvätt och finansiering av terrorism behöver vi säkerställa att våra banktjänster är tillgängliga och enkla att använda för kunderna. Bankens medarbetare och konsulter utbildas årligen iinformationssäkerhet. Samtidigt informerar vi våra kunder löpande, i alla våra kanaler, hur man som kund skyddar sig mot bedrägerier. Den bankgemensamma informationskampanjen Svårlurad har under året genomförts inom ramen för ett samarbete inom Svenska Bankföreningen. Syftet är att uppmärk- samma problemet med bedrägerier och sprida kun- skap och ge konkreta tips om hur våra kunder bäst kan skydda sig. Swedbank samarbetar dessutom med myndigheter och andra finansiella organisationer för att utbyta information i syfte att förebygga säkerhets- incidenter och bedrägerier. För Swedbank är informationssäkerhet och skydd av kundernas information ytterst viktigt och avgörande för att upprätthålla förtroendet och skydda våra kunders tillgångar. Vi arbetar ständigt med att upp- rätthålla högsta standard för informationssäkerhet. De omfattar processer för att skydda information, övervaka transaktioner och förhindra obehörig åtkomst till kundinformation. Swedbank investerar kontinuerligt i avancerade teknologier för att skydda mot cyber attacker och andra hot. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202330 Hållbarhet Hållbar finansiering för att stötta grön omställning i Estland och Lettland Swedbank strävar efter att ha en ledande position ihållbarhetsomställningen. Vi vill bidra till att driva förändring och skapa långsiktig påverkan inom den grönaomställningen. För att attrahera våra kunder i Estland och Lettland att göra hållbara val, tog Swedbank under 2023 fram ett hållbart finansieringserbjudande. Erbjudandet omfattade ett urval av gröna lån med 0 procents ränte- marginal under de första två åren. För privatkunder: ● Energieffektivitetslån för bostäder ● Solenergilån ● Hypotekslån för fastigheter med högsta energiklass ● Leasing för bilar med låga utsläpp För företagskunder: ● Leasingerbjudande för hållbart jordbruk ● Lån för förnybar energi ● Energieffektiviseringslån ● Leasing för bilar med låga utsläpp ● Skogsbrukslån Erbjudandet var mycket uppskattat av kunderna och har genererat 3 498 avtal totalt med ett värde om370 miljoner euro. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 31 I fokus Starkt resultat och god totalavkastning Ökade intäkter och fortsatt god kostnadskontroll bidrog till ett starkt resultat för 2023. Kreditförlusterna var låga trots utmaningar iekonomin. Tillsammans med en stark kapital isering innebär detta att styrelsen — ilinje med utdelningspolicyn — kan föreslå en utdelning om 50 procent av årets vinst. Swedbankaktien som investering 1 Stor kundbas skapar förut- sättningar för hög kostnads- effektivitet och lönsamhet Över 40 procent av befolkningen på våra hemma marknader är kunder i Swedbank. Vihar strategiska partnerskap med sparbank erna i Sverige, SpareBank 1 SRBank i Norge och Sydbank i Danmark som gör att vi kan nå ännu fler kunder. Dessutom delar vi på kost nader för bland annat IT och produktutveck ling med sparbankerna. Den stora kundbasen ger naturliga skalfördelar och skapar förut sättningar för en hög kostnadseffektivitet. Kundbasen bidrar också med inlåning, vilken utgör en stabil och kostnadseffektiv finansie ringskälla för Swedbank. 2 En lågriskbank med god kreditkvalitet och stark kapitalisering Swedbank har en konservativ syn på både kredit givning och kapital. Vår låga riskaptit bidrar till en god kreditkvalitet, som i sin tur ger låga kreditförluster över tid. Trots ekonomiska påfrestningar för både företag och hushåll under året är bankens kreditkvalitet fortsatt god. Vår kapitalisering är stark och överskrider Finansinspektionens krav med 3,9 procent enheter vid utgången av 2023 – väl över vår strävan efter en buffert på 1–3 procent enheter. 3 Stark kapitalgenereringsförmåga bidrar till hög avkastning Vår affärsmodell, geografiska närvaro och låga riskaptit möjliggör en stark kapitalgenerering. Under året uppgick räntabiliteten på eget kapital till 18,3 procent, jämfört med vårt mål om minst 15 procent. Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning om 15,15 kronor per aktie, i enlighet med bankens utdelningspolicy att dela ut 50 procent av årsvinsten. I förhållande till aktiekursen vid utgången av 2023 motsvarar den föreslagna utdelningen en direktavkastning på 7,5 procent. Handel på flera marknader Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (Aaktier), som sedan 1995 är noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX Stock holm. Swedbanks aktier handlas på flera marknadsplatser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. Under 2023 omsattes Swedbankaktier i genomsnitt till ett värde av 530 miljoner kronor per handelsdag på Nasdaq OMX Stock holm. Banken har också ett ADRprogram (American Depositary Receipt) som gör det möjligt att investera i Swedbank genom depåbevis på OTCmarknaden iUSA. Ägande, innehav av egna aktier och konvertibler Per den 31 december 2023 hade Swedbank 1 132 005 722 utfärdade aktier, varav innehavet av egna aktier uppgick till 7 209 322. Avde 1 124 796 400 utestående aktierna ägdes 38,4 procent av utländska ägare och 61,6 procent av svenska ägare, varav 12,8 procent enheter avsåg svenska privatpersoner. Vid årsstämman 2023 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utfärdade aktier för att kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapital behov och reglera aktierelaterade ersättningsprogram. För att kunna bedriva handel med finansiella instrument för egen räkning bemyndigades banken att förvärva egna aktier mot svarande maximalt 1 procent av utfärdade aktier. Styrelsen bemyndigades också att besluta om emittering av kon vertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav, och banken har tidigare emitterat sådana regelbundet. Aktierelaterade ersättningsprogram Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra åtag andet ide prestationsbaserade ersättningsprogrammen, i syfte att främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i Swedbank. Under 2023 överläts totalt 1 725 596 aktier inom ramen för ersättningsprogrammen. Överlåtelsen motsvarade en utspädnings effekt på 0,15 procent i förhållande till antalet ute stående aktier vid utgången av 2022. Årsstämman 2023 fattade beslut om nya prestationsbaserade ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida över låtelse av cirka 3,4 miljoner aktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,30 procent i förhållande till antalet utestående aktier vid utgången av 2023. Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202332 Aktien och ägarna Aktiekursutveckling under 2023 jämfört med nordiska banker och index Kurs 80 90 100 110 120 130 OMX Stockholm 30 Nordiska banker A-aktien decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan Största aktie ägarna den 31 december 2023 Andel av kapital och röster, % 2023 Sparbanksgruppen 1 12,2 Folksam 7,1 Swedbank Robur Fonder 3,9 Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen 2 3,7 Vanguard 3,4 BlackRock 2,7 Norges Bank 2,5 SEB Fonder 2,5 DWS Investments 2,5 Handelsbanken Fonder 2,0 Totalt antal aktieägare 352 981 1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker, 9sparbanksaktiebolag, 13 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser. Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen. 2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 17 sparbanks stiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag. 12 av sparbanks stiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt. 2024 bytte Sparbanks stiftelsen Skåne namn till Swedbanks Ägarstiftelse Skåne. Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB Data per aktie Kronor 2023 2022 2021 2020 2019 Resultat per aktie före utspädning 30,35 19,03 2 18,62 11,55 17,62 Resultat per aktie efter utspädning 30,27 18,98 2 18,56 11,51 17,56 Eget kapital per aktie 176,7 156,8 144,2 138,5 123,9 Utdelning per aktie 9,75 11,25 14,55 14,20 Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 15,15 1 9,75 11,25 5,80 8,75 varav extra utdelning 2,00 P/Etal 6,7 9,3 2 9,8 12,5 7,9 Börskurs/eget kapital per aktie 1,15 1,13 1,26 1,04 1,13 1) Styrelsens förslag. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Aktiestatistik A-aktien 2023 2022 2021 2020 2019 Högsta kurs, kr 219,9 188,0 196,7 162,7 214,8 Lägsta kurs, kr 161,6 124,5 143,2 99,1 120,8 Kurs den sista december, kr 203,3 177,3 182,1 144,1 139,5 Genomsnittligt antal avslut per handelsdag 1 6 326 7 638 9193 11420 10 622 Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr 1 530 495 523 632 655 Totalt börsvärde per sista december, mdkr 229 199 204 161 156 ISINkod Aaktien: SE0000242455 1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com Storleksklasser den 31 december 2023 Antal aktier Antal ägare Andel, % 1—500 291 961 82,7 501—1 000 30 899 8,8 1 001—5 000 25 695 7,3 5 001—10 000 2 356 0,7 10 001—15 000 650 0,2 15 001—20 000 346 0,1 20 001— 1 074 0,3 Totalt antal aktier 352 981 100,0 Källa: Euroclear Sweden AB Ägarkategorier den 31 december 2023 Andel av kapital och röster, % 2023 2022 Svenska juridiska personer 48,9 47,3 Svenska privat personer 12,8 13,0 Utländska ägare 38,4 39,7 Swedbank Nordiska banker (exkl.Swedbank) OMX Stockholm 30 Aktiemarknaden utvecklades positivt under 2023 och storbolagsindexet OMX 30 ökade med 17,3pro cent. Swedbanks aktiekurs steg med 14,7 procent under året, att jämföra med övriga nordiska banker som i genomsnitt steg med 14,9 procent. Total avkastningen för Swedbankaktien uppgick till 21,3procent under året. Swedbanks börsvärde var 229 miljarder kronor vid utgången av 2023. Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 33 Aktien och ägarna Marknadsandelar 1 , procent Utlåning (privat) Utlåning (företag) Inlåning (privat) Inlåning (företag) Betalningar 2 Fonder Sverige 20 15 18 14 34 22 Estland 42 35 45 38 56 38 Lettland 36 20 39 28 57 41 Litauen 39 25 45 29 61 38 1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter i respektive land. Senaste tillgängliga data tillämpas. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige), inhemska betalningar (Estland och Litauen), inhemska och internationella betalningar (Lettland). Ekonomisk redogörelse Med ledande marknadspositioner inom våra kärnprodukter och på våra hemma- marknader kan våra intäkter öka över tid. Resultatet påverkas även av kostnader och kredit förluster. Hälften av vinsten används för att öka kundnyttan och stärka banken. Enligt bankens utdelningspolicy ska den andra hälften delas ut till aktieägarna: sparbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder, privata aktieägare och stiftelser. Räntenetto, mkr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 20232022202120202019 Räntenettot ökade med 54 procent och uppgick till 50933 miljoner kronor (33 146). Det underliggande ränte nettot påverkades positivt av framför allt högre inlåningsmarginaler. Även högre genomsnittliga utlåningsvolymer bidrog tillsammans med en i snitt svagare krona. Provisionsnetto, mkr 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20232022202120202019 Kapital förvaltning Kort Betalningsförmedling Övrigt Provisionsnettot ökade med 7 procent och uppgick till 15 088 miljoner kronor (14 114). Intäkterna från kortverksamheten och betalningar ökade till följd av kvar varande covid effekter under föregående år och rabatter från Mastercard. Även intäkterna från kapital förvaltningen bidrog. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202334 Kostnader, mkr 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 20232022202120202019 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 Personalkostnader ITkostnader Övriga kostnader K/Ital Kostnaderna ökade med 16 procent till 24 100 miljoner kronor (20 817). Justerat för FI:s sanktionsavgift ochuppgör elsen med OFAC ökade kostnaderna med 12procent. Personalkostnaderna ökade i första hand till följd av högre löner och en extra personalersättning som betalades ut i Baltikum. AMLrelaterade utred nings kost nader uppgick till 389 miljoner kronor (443). Hög inflation bidrog också till kostnadsutvecklingen. Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 469miljoner kronor. Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 20232022202120202019 Kreditförlusterna uppgick till 1 674 miljoner kronor (1479) och förklaras främst av negativa rating och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och återbetalning av lån. Kreditförlustnivån uppgick till 0,09 procent (0,08). Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värdefull information till läsaren eftersom de används av koncernledningen för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används i årsredovisningen finns på sidan 207. Årets resultat, mkr 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 20232022202120202019 Swedbanks resultat ökade till 34 130 miljoner kronor (21 368) till följd av högre intäkter. Högre kostnader och bankskatter hade en negativ påverkan på resultatet. Förändring av kärnkapital 2023, mdkr 100 140 180 2023-12-31 Valuta- förändringar Omvärdering förmåns- bestämda pensioner Beräknad utdelning Resultat (KS) 2022-12-31 Resultat efter avdrag för föreslagen utdelning påver kade kärnprimärkapitalet positivt med 17,1 miljarder kronor under 2023. Omvärdering av förmånsbestämda pensioner minskade kärnprimärkapitalet med 0,4 miljarder kronor. Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 35 Ökade intäkter stärkte resultatet Swedbanks resultat ökade till 34130 miljoner kronor (21368) till följd av högre intäkter. Högre kostnader och bankskatter hade en negativ påverkan på resul tatet. Kostnaderna ökade delvis till följd av högre per sonalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från Finans inspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign Assets Control (OFAC). Valutakurs förändringar påverkade resultatet positivt med 1154 miljoner kronor före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,3procent (13,0) och K/Italet till 0,33 (0,40). Justerat för Finans inspektionens sanktionsavgift och uppgörelsen med OFAC uppgick räntabiliteten på eget kapital till 18,7procent och K/Italet till 0,32. Intäkterna ökade till 73 057miljoner kronor (52028) framför allt till följd av ett högre räntenetto. Även provi sionsnettot, nettoresultat finansiella poster och övriga intäkter ökade. Valutakursförändringar påverkade intäkterna positivt med 1623 miljoner kronor. Räntenettot ökade med 54procent och uppgick till 50933miljoner kronor (33 146). Det underliggande räntenettot påverkades positivt av framför allt högre inlåningsmarginaler till följd av högre marknadsräntor. Även högre genomsnittliga utlåningsvolymer bidrog till sammans med en i snitt svagare krona. Provisionsnettot ökade med 7procent och uppgick till15088miljoner kronor (14114). Intäkterna från kortverksamheten och betalningar ökade till följd av kvarvarande covideffekter under föregående år och rabatter från Mastercard. Även intäkterna från kapital förvaltningen bidrog. Nettoresultat finansiella poster ökade till 2938 miljo ner kronor (1940). Group Treasurys nettoresultat finansiella poster gynnades av positiva värdeföränd ringar på derivat och likviditetsportföljen. Inom Före tag och Institutioner bidrog återhämtning avseende marknadsvärde relaterat till handelslagret av före tagsobligationer och högre intäkter från räntehandel. Värdejusteringar på derivat (DVA) påverkade negativt. Övriga intäkter ökade med 45procent och uppgick till 4098miljoner kronor (2828), främst till följd av posi tiva värderingseffekter i försäkringsnettot jämfört med föregående år. Intäkter från sparbanker bidrog positivt, men motverkades av ett lägre resultat i Entercard. Kostnaderna ökade med 16procent till 24 100miljoner kronor (20817). Justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift och uppgörelsen med OFAC ökade kostnaderna med 12procent. Personalkostnaderna Resultaträkning, mkr 2023 2023 exkl. sanktionsavgifter 2022 1 Räntenetto 50933 50933 33146 Provisionsnetto 15088 15088 14114 Nettoresultat finansiella poster 2938 2938 1940 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 803 803 738 Övriga intäkter 2 3295 3295 2090 Summa intäkter 73057 73057 52028 Summa kostnader 24100 23213 20817 varav sanktionsavgifter 887 Kreditförluster, nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 5336 5336 4 448 Resultat före skatt 43622 44508 26763 Skatt 9492 9492 5396 Årets resultat 34130 35016 21368 Räntabilitet på eget kapital, % 18,3 18,7 13,0 K/Ital 0,33 0,32 0,40 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. 2) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202336 ökade i första hand till följd av högre löner och en extra personal ersättning som betalades ut i de baltiska län derna. AMLrelaterade utredningskostnader uppgick till 389miljoner kronor (443). Höginflation bidrog också till kostnadsutvecklingen. Valutakursföränd ringar ökade kostnaderna med 469miljoner kronor. Kreditförlusterna uppgick till1674 miljoner kronor (1 479) och förklaras främst av negativa rating och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och återbetalning av lån. Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till 3574miljoner kronor (1 831). Ökningen beror på att den svenska bankskattesatsen höjts från 0,05procent till 0,06 procent 2023 samt att Litauen införde en bank skatt från och med mitten på andra kvartalet 2023. Skattekostnaden uppgick till 9 492miljoner kronor (5396), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 21,8procent (20,2). Den högre effektiva skattesatsen 2023 beror ihuvudsak på tillkommande uppskjuten skatt med 556miljoner kronor avseende förväntad extra utdelning från det estniska dotterföretaget Swedbank AS. Svalare ekonomi påverkade ut- och inlåningsvolymer Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt områdena utlåning, inlåning, fondsparande och livförsäkring samt betalningar. Lån till kunder minskade med –16miljarder kronor till 1782miljarder kronor (1798) under året, motsvarande en minskning med 1procent. Företagsutlåningen inom Svensk bankverksamhet och Företag och Institu tioner minskade med totalt –24 miljarder kronor till följd av en svagare efterfrågan. Ut låningen till bolåne kunder inom Svensk bankverksamhet minskade med –3 miljarder kronor. Inom Baltisk bankverksamhet ökade utlåningen till både privatpersoner och företag med totalt 18 miljarder kronor. Valutakursförändringar påverkade utlåningsvolymerna negativt med –1miljar der kronor jämfört med 31 december 2022. Registret för hållbara tillgångar ökade med 15miljar der kronor till 74miljarder kronor (59) under året. Ökningen var i huvudsak hänförlig till finansiering av gröna byggnader, men även avförnybar energi, håll bara transporter och skog. Vidårets slut innehöll registret motsvarande 68miljarder kronor igröna tillgångar och 6miljarder kronor i sociala tillgångar. Den totala inlåningen från kunder minskade med –68miljarder kronor till 1230miljarder kronor (1298), drivet av lägre företags inlåning inom samtliga affärs områden som totalt minskade med –66 miljarder kronor. Lägre inlåning från företag är en naturlig följd av att likviditeten i banksystemet minskar när Riks banken minskar innehavet av obligationer på sin balansräkning. Inlåning från privatpersoner minskade med –2miljarder kronor, främst drivet av transaktions och sparkonton i den svenska verksamheten, medan inlåningen från privatpersoner ökade ide baltiska länderna. Valutakursförändringar hade en neutral påverkan på den totala inlåningsvolymen jämfört med31december 2022. Swedbank Roburs förvaltade fondkapital steg med 19procent under året och uppgick till 1614 miljarder kronor (1360) vid årets slut. Av detta är 1510 miljarder kronor (1276) hänförligt till Sverige, 102 miljarder kronor (82) till de baltiska länderna och 2 miljarder kronor (2) till övriga marknader. Ökningen beror till övervägande del på en positiv marknadsutveckling, men även nettoinflöden bidrog. Nettoflödet under året uppgick till 23miljarder kronor (46). Mätt i förvaltat kapital är Swedbank Robur den största aktören på fondmarknaden i både Sverige och de baltiska länd erna. Vid årets slut uppgick marknadsandelen i Sverige till 22procent. I Estland var marknadsandelen 39procent medan Lettland och Litauen hade en mark nadsandel på 41 respektive 38procent. Inom livförsäkring ökade det förvaltade kapitalet i den svenska verksamheten med 19procent och uppgick per den sista december till 337 miljarder kronor (284). I Estland, Lettland och Litauen är Swedbank det största livförsäkringsbolaget. Marknadsandelarna mätt som inbetalda premier uppgick under årets elva första månader till 50procent i Estland, 27procent iLettland och 22procent i Litauen. Det totala antalet utgivna kort från Swedbank uppgick vid årets slut till 8,4miljoner, jämfört med 8,3 miljoner före gående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,5miljoner och i de baltiska länderna till 3,9 miljoner. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är god med låga konstaterade kreditförluster och liten påverkan från konkurser. Kreditkvalitetsindikatorer som exempelvis andelen lån med sena betalningar steg något under året, från låga nivåer. En svagare konjunktur innebär utmaningar för både privatpersoner och företag och kan komma att påverka kreditkvaliteten framöver, vilket reflekterats i ökade kreditförlustreserveringar. Bolåneportföljen i Sverige, som utgör drygt hälften av Swedbanks totala utlåning, är av hög kvalitet och his toriskt sett har bolånerelaterade kreditförluster varit mycket låga. Under året sågs en ökning av lån med sena betalningar och av lån med villkorslättnader. Hushållens svagare ekonomi och det förenklade ansökningsförfarandet för amorteringsbefrielser för klarade ökningen av lån med villkorslättnader, vilka bedöms ha en långsiktig återbetalningsförmåga. Dessa klassificeras som steg 1 eller 2. En mindre del av bolånen där räntor fortfarande betalas skulle i en framåtblickande bedömning kunna få betalnings Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 37 svårig heter. Dessa lån klassificeras som steg 3. Vidårets slut uppgick belåningsgraden i bolåneport följen i Sverige till 58procent. Belåningsgraderna i de baltiska länderna var i Estland 42procent, i Lettland 67 procent och i Litauen45 procent. Swedbanks utlåning till sektorn fastighetsförvaltning uppgick till 295 miljarder kronor och utgjorde 17pro cent av den totala låneportföljen vid årets slut. Av detta var 48procent hänförligt till kommersiella fastig heter, främst kontor, 29procent till bostadsfastigheter, och resterande del till industri och lagerlokaler samt övrig fastighetsförvaltning. Vid kreditgivningen analy serar Swedbank den långsiktiga återbetalningsför mågan för fastighetsbolagen och lägger stor vikt vid stabila kassaflöden och goda säkerheter. Belånings graden iutlåning till sektorn fastighetsförvaltning upp gick till 52procent totalt, 54procent för bostadsfastig heter och 52procent för övriga fastigheter. Den totala andelen lån i steg 2 brutto ökade till 10,4procent (7,4). För privata lån var motsvarande andel 7,8procent (5,8) och för företagslån 16,3pro cent (11,2). Ökningen av lån i steg 2 förklaras av för sämrade makroutsikter och ratingförändringar under året. Andelen lån i steg 3 brutto ökade till 0,43procent (0,31), främst drivet av svenska bolån där kunder som beviljats amorteringsbefrielse inte uppfyllde en ny KALPkalkyl (kvar att leva på kalkyl), vilket motverk ades av minskade exponeringar inom sjöfart och offshore. Reserveringsgraden för lån i steg 3 uppgick till 25procent (37). Hög upplåningsaktivitet under 2023 Swedbanks upplåningsaktivitet ökade något under 2023 främst påverkat av att regelverket för resolution fullt ut träder i kraft 2024. Även volymen av utgivna säkerställda obligationer var högre jämfört med 2022 vilket beror på förväntad utveckling av balansräkningen avseende in och utlåning. Vi förväntar oss bland annat att Riksbankens aktiva utfasning av kvantitativa lättna der fortsätter att leda till lägre inlåningsvolymer i bank systemet. Under 2023 emitterade Swedbank175mil jarder kronor i långfristiga skuld instrument, inklusive kapitalinstrument i form av primär och supple mentär kapital om9miljarder kronor. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 38 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 Det totala emissionsbehovet för helåret 2024 förvän tas vara i nivå med emissionsvolymen under 2023, med något större fokus på säkerställda obligationer. Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande likvidi tetssituationen, framtida förfall, samt av föränd ringar i in och utlåningsvolymer, och justeras därför löpande under året. Förfall under 2024 uppgår till 109miljarder kronor. Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen (certifikat) till 263 miljarder kronor (316). Tillgängliga tillgodo havanden hos centralbanker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 278 miljarder kronor (370) och likviditetsreserven till 513 miljarder kronor (561). Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Cover age Ratio, LCR) var 172procent (160) samt 316 pro cent för USD, 339 procent för EUR och 97 procent för SEK. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 124procent (118). Under året gjordes inga förändringar av Swedbanks kreditbetyg. Stark kapitalisering Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 19,0 procent vid årets slut (17,8). Det totala kärnprimärkapitalkravet inklusive pelare 2vägledningen uppgick till 15,1 pro cent (14,4) av riskexponeringsbeloppet (REA), vilket resulterade i att kärnprimärkapitalbufferten uppgick till 3,9 procent (3,4). Förändringen i kärnprimärkapital kravet beror främst på att det kontracykliska buffert värdet i Sverige ökade från 1 procent till 2 procent under året samt en ökning av pelare 2kravet till följd av Finansinspektionens årliga översyns och utvär deringsprocess. Kärnprimärkapitalet ökade till 160,7 miljarder kronor (144,1) och påverkades främst av resultat och beräknad utdelning. Bruttosoliditets graden uppgick till 6,5 procent (5,6). Bruttosoliditets kravet inklusive pelare 2vägledningen uppgår till 3,5procent. Under året ökade REA med 37,7 miljarder kronor till 847,1 miljarder kronor (809,4). REA för kreditrisk ökade främst till följd av implementeringen av en ny PD modell för exponeringar mot stora företag samt högre utlåning. Ökningen motverkades delvis av en minsk ning av REA för kreditrisk framför allt till följd av kor tare löptider påföretagsexponeringar. Vidare bidrog implementeringen av riskviktsgolv för exponeringar säkerställda med kommersiella fastigheter i pelare 1REA till en ökning av ytterligare REA för artikel 458 enligt EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR). Ytterligare REA för artikel 3 enligt CRR minskade med 42,2 miljarder kronor för att balansera det temporära påslaget relaterat till den pågående översynen av IRKmodeller ipelare 2 kravet, samt den ovannämnda implementeringen av en ny PDmodell för stora företag. REA för marknadsrisk minskade med 4,9 miljarder kronor framför allt genom att REA för interna modeller minskade. REAför kreditvärdighetsjustering (CVA) minskade med 0,8 miljarder kronor främst till följd av minskade exponeringar. Den årliga uppdateringen av REA för operativ risk ökade med 16,1 miljarder kronor till följd av att det rullande treårsgenomsnittet av total inkomsten ökade, jämfört med förra året. Till följd av riktlinjerna från Europeiska bankmyndig heten (EBA) ansöker Swedbank om nya interna modeller för riskklassificering och granskningsprocessen är pågående. Under fjärde kvartalet 2022 beslutade Swedbank om ett Artikel 3påslag motsvarande bankens bedömning av den kvarvarande effekten på REA. Under tredje kvartalet 2023 beslutade Finansinspektionen om ett temporärt påslag om 1 procent i pelare 2krav (P2R) relaterat till den pågående översynen av IRKmodeller. Modellerna förväntas resultera i lägre kapitalkrav än påslaget i P2R. Framöver väntas en viss ökning av REA utöver bankens frivilliga Artikel 3påslag som ett led igodkännandeprocessen, vilken bedöms pågå under 2024 och 2025. Utredningar Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka bankens historiska arbete mot penningtvätt och finan siering av terrorism samt historiska offentliggöranden av information. Myndigheterna som utreder är Depart ment of Justice (DoJ), Securities and Exchange Com mission (SEC) och Department of Financial Services in New York (DFS). Utredningarna pågår och banken för separata dialoger med myndigheterna tillsammans med bankens amerikanska juridiska ombud. Utred ningarna befinner sig i olika skeden och banken kan idagsläget varken bedöma omfattningen av eventu ella finansiella konsekvenser eller när utredningarna kommer att slutföras. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala 37 miljoner kronor relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. Under första kvartalet 2022 delgav Åklagarmyndig heten i Estland Swedbank AS misstanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Brottsutredningen härrör från den estniska Finans inspektionens tidigare utredning av SwedbankAS från 2019. Det maximala bötesbeloppet för det misstänkta brottet är 16miljoner euro. Banken kan i dagsläget inte bedöma när utredningen kommer att slutföras. Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 39 Övriga händelser Den 1 mars tillträdde Bo Bengtsson som chef för Företag och Institutioner, samt tog plats i Swedbanks koncernledning. Bo Bengtsson lämnade Swedbanks styrelse den 18 januari. Den 15 mars fick Swedbank en anmärkning och sank tionsavgift på 850 mkr av Finansinspektionen för IT incidenten i april 2022 som ledde till att kunder såg felaktiga saldon på sina konton. Banken har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förhindra att en liknande händelse inträffar igen. Den 30 mars valdes på Swedbanks årsstämma Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Helena Liljedahl, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese till Swedbanks styrelse. Göran Persson utsågs av stämman till styrelse ordförande. Den 20 april meddelade det bankgemensamma bola get P27 att man återkallar tillståndsansökan om clearing licens från Finansinspektionen. Bakgrunden är att den nordiska lösningen för en ny gemensam betalinfrastruktur inte kommer att genomföras. Swedbank, tillsammans med övriga ägarbanker, stöttar P27 och Bankgirot med att säkerställa fortsatt drift samt analyserar alternativen för framtida svensk betal infrastruktur. Den 21 april meddelade Invidem att bolaget kommer att avvecklas till följd av att skalfördelarna med sam arbetet minskat. Beslutet förväntas inte få någon materiell påverkan för Swedbank då avsättningar gjorts sedan tidigare. Från och med 1 maj genomfördes en omorganisation mellan främst Svensk bankverksamhet och Stora Företag och Institutioner, som bytte namn till Företag och Institutioner. Flertalet medelstora företagskunder och bostadsrättsföreningar flyttades till Företag och Institutioner för att stärka erbjudandet tilldessa. Den 4 september informerades att Swedbank ska bryta ut och samla premium och private banking kunder i ett nytt affärsområde. Samtidigt kommer deföretagskunder som idag har rådgivare i Svensk bankverksamhet att flyttas till Företag och Institutioner. Swedbank utsåg AnnaKarin Laurell till ny chef för Svensk bankverksamhet och Malin Lilliecrona till chef för det nya affärsområdet. AnnaKarin Laurell och Malin Lilliecrona tog plats i koncernledningen den 1februari 2024. Den 6 november utsågs Sandra Almström, chef Opera tiva risker för affärsområdet Svensk bankverksamhet, till tillförordnad chef för enheten AntiFinancial Crime (AFC) och blir därmed ny medlem av koncernledningen. Som Swedbank tidigare har kommunicerat, mottog Swedbank den 1 juli 2022 ett krav från Pensionsmyndig heten om 4 mdkr relaterat till Swedbanks historiska roll som förvaringsinstitut för fonden Optimus High Yield under perioden 2012 till 2015. Det har inte under 2023 skett någon utveckling av ärendet och Swedbank bestrider fortsatt kravet. Händelser efter 31 december 2023 De lettiska myndigheterna har beslutat att införa en bankskatt på utestående bolånevolym. Lån med bundna räntor exkluderas. Skatten träder i kraft första januari 2024 och gäller under ett år och baseras på utestående bolånevolymer per den 31 oktober 2023. Skatten tas ut kvartalsvis, motsvarande 0,5procent avvolymen, och är avdragsgill. Den 24 januari publicerades Swedbanks klimatom ställningsplan som sammanfattar hur 2030målen för låneportföljen ska uppnås. Två nya mål har formulerats; till år 2027 är ambitionen att minst tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 och att andelen ESGobligationer ska uppgå till minst 40 procent ide emissioner där vi är rådgivare. Hållbarhetsredovisning Swedbank har valt att upprätta en, från årsredovis ningen, avskild hållbarhetsrapport i enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 12 paragrafen. Omfattning definieras på sidan 270. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202340 Svensk bankverksamhet Resultatutveckling 2023 Resultatet ökade till 19 174 miljoner kronor (13 815). Ökade intäkter motverkades delvis av högre kostnader och högre kreditförluster. Räntenettot ökade med 40 procent till 25 759 miljoner kronor (18374) främst till följd av högre inlåningsmar- ginaler beroende på högre marknadsräntor. Utlånings- marginalerna minskade, dock ej i samma omfattning som inlåningsmarginalerna ökade. Provisionsnettot ökade med 7 procent till 8 939 miljo- ner kronor (8389) främst på grund av högre intäkter från kort ochkapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster ökade till 419 miljoner kronor (249), främst till följd av värderingseffekter på likvi ditetsportföljen inom försäkringsverksamheten. Övriga intäkter minskade till 1 526 miljoner kronor (1 570), vilket framför allt berodde på ett minskat för- säkringsnetto där föregående års resultat påverkades positivt av ändrade antaganden och beräkningar för reserver ingar. Ökade intäkter från sparbanker mot verkade samtidigt som ett lägre resultat i Entercard drog ned. Kostnaderna ökade med 11 procent till 10 683 miljoner kronor (9640) främst drivet av ökade personalkostna- der för att förbättra service och höja aktiviteten hos kund erna. Dessutom ökade kostnaderna för internt köpta tjänster hänförliga till arbetet för att motverka penningtvätt som flyttats till Koncernfunktioner och Övrigt under 2023. Kreditförlusterna uppgick till 1 092 miljoner kronor (769), främst påverkat av uppdaterade makrosce narier samt rating- och stegförändringar. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2023 2022 Räntenetto 25 759 18 374 Provisionsnetto 8 939 8 389 Nettoresultat finansiella poster 419 249 Övriga intäkter 1 526 1570 Summa intäkter 36 643 28 582 Personalkostnader 2 882 2 756 Övriga kostnader 7 801 6 884 Summa kostnader 10 683 9 640 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions- avgifter 25 960 18 943 Nedskrivningar 3 Kreditförluster 1 092 769 Bankskatter och resolutions- avgifter 1 109 1 174 Resultat före skatt 23 757 16 999 Skatt 4 582 3 184 Årets resultat 19 174 13 815 Affärsvolymer, mdkr 2023 2022 Lån till kunder 1 069 1 101 Inlåning från kunder 606 647 Nyckeltal 2023 2022 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,9 21,9 K/I-tal 0,29 0,34 Kreditförlustnivå, % 0,10 0,06 Heltidstjänster 3 640 3 437 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 41 Affärsområde Förvaltningsberättelse Baltisk bankverksamhet Resultatutveckling 2023 Resultatet ökade till 12574miljoner kronor (5689). Resultatet ilokal valuta steg till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, vilket delvis motverkades av högre kostnader, samt bankskatt och högre skatte- kost nader. Valutakurseffekter påverkade positivt med 889miljoner kronor. Räntenettot ökade med 104procent i lokal valuta, huvudsakligen på grund av högre inlåningsmarginaler och större utlåningsvolymer. Valutakurseffekter bidrog positivt till räntenettot med 1290miljoner kronor. Utlåningen ökade med 8procent i lokal valuta. Utlå- ningen till privatpersoner steg med 6procent medan företagsutlåningen steg med 10procent. Inlåningen ökade med 2procent i lokal valuta. Inlån ingen från privatpersoner steg med 4procent medan företagsinlåningen minskade med 1procent. Provisionsnettot ökade med 4procent i lokal valuta huvudsakligen tack vare högre kortintäkter. Nettoresultat finansiella poster ökade med 20procent i lokal valuta till följd av positiva värderingseffekter ikapitalförvaltningen och i försäkringsportföljen. Övriga intäkter ökade i lokal valuta eftersom försäk- ringsnettot föregående år påverkades negativt av högre marknadsräntor. Kostnaderna ökade med 19procent i lokal valuta, huvudsakligen till följd av högre personalkostnader, kostnadsökningar kopplade till inflationen, sanktions- avgiften till OFAC, samt konsultkostnader. Investe- ringar i digitala lösningar fortsatte att stiga. Valuta- kurseffekter höjde kostnaderna med 405miljoner kronor. Ökad skattekostnad i lokal valuta framför allt bero- ende på skattekostnaden avseende den förväntade extra utdelningen från det estniska dotterföretaget SwedbankAS. Kreditförlusterna uppgick till 83 miljoner kronor (402). Kreditförlustreserveringar för individuellt bedömda lån samt ökade expertjusteringar motverkades av återbetalningar av större exponeringar med högre risk. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2023 2022 Räntenetto 18 360 8 351 Provisionsnetto 3 390 3 006 Nettoresultat finansiella poster 566 438 Övriga intäkter 1 037 -76 Summa intäkter 23 352 11 719 Personalkostnader 2 078 1 674 Övriga kostnader 3 435 2 623 Summa kostnader 5 513 4 297 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions- avgifter 17 839 7 422 Nedskrivningar 7 13 Kreditförluster 83 402 Bankskatter och resolutions- avgifter 1 602 100 Resultat före skatt 16 147 6 908 Skatt 3 573 1 219 Årets resultat 12 574 5 689 Affärsvolymer, mdkr 2023 2022 Lån till kunder 255 236 Inlåning från kunder 383 375 Nyckeltal 2023 2022 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 41,1 20,7 K/I-tal 0,24 0,37 Kreditförlustnivå, % 0,03 0,19 Heltidstjänster 4 762 4 701 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202342 Förvaltningsberättelse Affärsområde Företag och Institutioner Resultatutveckling 2023 Resultatet ökade till 6 995 miljoner kronor (4 470) ihuvudsak till följd av högre intäkter samtidigt som kostnaderna varstabila. Räntenettot ökade med 41 procent till 10 409 miljoner kronor (7379) främst till följd av högre inlåningsmargi- naler samt högre genomsnittliga utlåningsvolymer. Provisionsnettot ökade med 7 procent till 3 119 miljo- ner kronor (2909) främst till följd av ökade intäkter från utbetalningar av elstödet samt provisioner från kapitalför valtning. Nettoresultat finansiella poster ökade till 1 157 miljo- ner kronor (970). Räntehandel och återhämtningen avseende marknadsvärde relaterat till handelslagret av företagsobligationer bidrog positivt. Värdejuste- ringar på derivat (DVA) påverkade negativt. Kostnaderna ökade med 1 procent till 4 805 miljoner kronor (4774). Årliga löneökningar samt kostnader relaterade till omstrukturering bidrog till ökade perso- nalkostnader. Detta motverkades av lägre kostnader relaterade till IT. Kreditförlusterna uppgick till 482 miljoner kronor (290) och för klaras främst av negativa rating- och stegför- ändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och åter betalning avlån. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2023 2022 Räntenetto 10 409 7 379 Provisionsnetto 3 119 2 909 Nettoresultat finansiella poster 1 157 970 Övriga intäkter 268 269 Summa intäkter 14 953 11 527 Personalkostnader 1 744 1 687 Övriga kostnader 3 060 3 087 Summa kostnader 4 805 4 774 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions- avgifter 10 148 6 753 Nedskrivningar 24 181 Kreditförluster 482 290 Bankskatter och resolutions- avgifter 838 536 Resultat före skatt 8 804 5 746 Skatt 1 809 1 276 Årets resultat 6 995 4 470 Affärsvolymer, mdkr 2023 2022 Lån till kunder 458 460 Inlåning från kunder 239 274 Nyckeltal 2023 2022 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 15,2 11,0 K/I-tal 0,32 0,41 Kreditförlustnivå, % 0,09 0,11 Heltidstjänster 1 197 1 174 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 43 Affärsområde Förvaltningsberättelse Koncernfunktioner och Övrigt Koncernfunktioner och Övrigt består av affärsstöd- jande centrala enheter samt kundrådgivningsenheten Group Products and Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt stöd och omfattar Ekonomi och Finans, Varumärke, Kommu- nikation och Hållbarhet, Risk, Group Channels and Techno logies, Compliance, HR and Infrastructure och Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplå- ning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prissätter också alla interna in och utlåningsflöden ikoncernen genom internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta ochbehov av likviditetsreserver. Resultatutveckling 2023 Resultatet minskade till –4 613 miljoner kronor (–2 606) till följd avlägre intäkter och högre kostnader. Räntenettot minskade till –3 674 miljoner kronor (–975). Group Treasurys räntenetto minskade till –3 254 miljoner kronor (–653) till följd av ökade finan- sieringskostnader samt av effekter av bankens intern- prismodell relaterade till högre marknadsräntor. Nettoresultat finansiella poster ökade till 796 miljoner kronor (282). Nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury ökade till 782 miljoner kronor (300) främst på grund av positiva värdeförändringar på derivat och i likviditetsportföljen. Kostnaderna ökade till 5 009 miljoner kronor (3 435) främst till följd av sanktionsavgiften från Finans inspektionen. Även högre personalkostnader bidrog. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2023 2022 Räntenetto −3 674 −975 Provisionsnetto −342 −201 Nettoresultat finansiella poster 796 282 Övriga intäkter 3 238 2 422 Summa intäkter 19 1 529 Personalkostnader 7 256 6 728 Övriga kostnader −2 247 −3 293 Summa kostnader 5 009 3 435 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions- avgifter −4 991 −1 906 Nedskrivningar 53 944 Kreditförluster 17 18 Bankskatter och resolutions- avgifter 25 21 Resultat före skatt −5 086 −2 890 Skatt och minoriteten −473 −284 Årets resultat −4 613 −2 606 Nyckeltal 2023 2022 Heltidstjänster 7 676 7 491 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202344 Förvaltningsberättelse Affärsområde Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balansräkningen i Swedbank AB, med 74 281 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: mkr 2023 15,15 kronor utdelas kontant per stam aktie 17 049 Till ny räkning överförs 57 232 Summa disponerat 74 281 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 124 796 400 utestående stamaktier per den 31 december 2023 med tillägg för 520 856 utdelnings- berättigade stam aktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolags- stämman den 26 mars 2024 till följd av ersättnings- program. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämnings dagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värde- förändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 807 miljoner kronor. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28mars 2024. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2024. Beslutar års stämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 4 april 2024. Den konsolide- rade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 57625 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var 90890miljoner kronor. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och kon- cernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksam- het. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncer- nens konsolideringsbehov genom en allsidig bedöm- ning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig- heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regel- verksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moder- bolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att stor- leken på det egna kapitalet, även efter före slagen utdel- ning, står i rimlig proportion till omfattningen på moder- bolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam hetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings behov, likviditet och ställning i övrigt. Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 45 Vinstdisposition Förvaltningsberättelse ”Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på att upp- rätthålla förtroendet för banken, är av den fasta över- tygelsen att för detta behövs noggranna, väl genom- tänkta och avvägda processer för bolagsstyrning. Det är avgörande för att säkerställa en effektiv och robust kontroll med tydliga ansvarsområden. Detta ärockså grundläggande för en företagskultur som bygger på integritet och en hög grad av etik. Banken är väl rustad för att hantera de utmaningar som det geopolitiska- och makroekonomiska läget medför och har under året tagit ytterligare steg för att vara en hållbar bank. För att än mer stärka arbetet inom hållbarhetsområdet har ett särskilt styrelse- utskott inrättats; Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet.” Göran Persson, Styrelseordförande 46 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Bolagsstyrningsrapport ”Bolagsstyrningsutskottet har under året stöttat styrelsen i arbetet med att dels säkerställa att banken vid var tid har en hållbar och tydlig bolagsstyrningsmodell med robusta processer för styrning och intern kontroll, dels löpande följa pågående myndig hetsutredningar.” Biörn Riese, vice styrelseordförande 47 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport 2023 Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före- tagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och på våra fyra hemma- marknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank värnar ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl för aktieägare som för samhället i stort. Vianser att en lönsam bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara samhället. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och bankerna upprätthålls där en bolagsstyrningsmodell med kompetenta med- arbetare, tydlig ansvarsfördelning, effektiv intern styrning och kontroll, robust risk- hantering och regelefterlevnad utgör fundamentet. Det är av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls. Swedbank arbetar löpande med att säkerställa att banken har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncernövergripande styrning, kontroll och risk hantering upprätthålls. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolags- styrning. Betydelsen av bolagsstyrning God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångspunkt från Swedbanks strategier, mål och värder ingar, styrs så hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är avgörande för att upprätthålla förtroendet för Swedbank hos aktieägare, kunder, medar betare, tillsynsmyndigheter och övriga intres- senter samt för att säkerställa en effektiv och god risk- hantering och intern styrning och kontroll. God bolags- styrning utgör basen för en väl fungerande och transparent intern och extern informationsgivning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och med tydliga ansvarsområden. Det ska finnas ramverk för såväl intern styrning och kontroll som riskhante- ring, inklusive tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter. Kulturen i banken ska präglas av transparens, integritet, regel efterlevnad och riskmed- vetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och medarbetarnas löpande arbete. Regelverk Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och står under tillsyn avFinansinspek tionen. Finansinspektionens tillsyn handlar i grunden om risk hantering, styrning och kon- troll. Därutöver står bankverksam heterna på respek- tive hemmamarknad under tillsyn av lokala tillsyns- myndigheter och Europeiska centralbanken (ECB). Regel verket för bankverksamhet är omfattande. Swedbank har inomramen för god bolagsstyrning bland annat att följa: ● Aktiebolagslagen ● Lag om bank- och finansieringsrörelse ● Lag om värdepappersmarknaden ● Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappers marknaden ● Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers bolag ● Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm ● Svensk kod för bolagsstyrning 1 ● Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk ochriktlinjer Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rapportera för 2023. 1) Gällande kod – Kollegiet för svensk bolagsstyrning Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202348 Bolagsstyrningsrapport Därutöver ska Swedbank även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat: ● Europaparlamentets och rådets förordning om till- synskrav förkreditinstitut och värdepappersföretag (CRR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om marknads missbruk (MAR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd (GDPR) ● Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om intern styrning ● EBA:s riktlinjer om outsourcing ● Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig- hetens och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighets bedömning av ledamöter i lednings- organ och ledande befattnings havare Lagar och regler som träffar Swedbanks och dotter- före tagens verksamhet är omfattande och komplexa. Över tid har en allt större insats krävts från Swedbanks sida för att säkerställa att koncernen lever upp till samtliga relevanta regelverk. De regelverk som gäller för Swedbank implementeras bland annat genom ett eget internt koncernregelverk. Det interna koncern- regelverket består bland annat av policyer och instruk- tioner. Policyer antas av styrelsen och anger de gene- rella standarder och principer som ska gälla för verksamhetsutövning och uppförande i hela koncer- nen. Vd utfärdar instruktioner som träffar hela koncer- nen, eller delar därav, och på en mer detaljerad nivå innehåller en överblick av rapporteringsstrukturer och hur vd har delegerat olika ansvarsområden inom banken. Genom de interna och externa regelverken fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kon- troll samt uppföljning av verksamheten primärt mellan aktieägare, styrelse och vd samt den kontrollfunktion som den stämmovalde revisorn utövar. I den del av det interna regelverket som utgörs av bolagsordningen och de regelverk som antas av styrelsen, ingår bland annat följ ande övergripande policyer: ● Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens utskott ● Vd-instruktion ● Governancepolicy ● Policy för koncernens övergripande riskramverk och policy för operativa risker ● Policy för Group Risk ● Policy för Group Compliance ● Policy för Group Internal Audit ● Kreditpolicy ● Policy om motverkan av penningtvätt och finansiering av terrorism ● Ersättningspolicy ● Skattpolicy ● Uppförandekod och policy för hantering av intressekonflikter ● Policy för motverkande av mutor och korruption ● Policy för mångfald och inkludering ● Hållbarhetspolicy och miljöpolicy ● Policy för mänskliga rättigheter ● Policy för finansiell rapportering Struktur för bolagsstyrning Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swed- bank AB (publ) samt flera dotterföretag, bland annat dotterbankerna i de baltiska länderna vilka ägs av det helägda bolaget Swedbank Baltics samt de svenska dotterföretagen Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swedbank Försäkring. Tillsättandet och utvärde- ring av styrelseledamöter i dotterföretagen sker genom en intern nomineringsprocess. Koncernen styrs genom en matrisorganisation som kompletterar den legala strukturen. Organisations- strukturen säkerställer löpande styrning och kontroll, en god internrapportering samt kontroll över de risker som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisationen åstadkommer ändamåls- enlig samverkan inom koncernen och säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt. Swedbanks bolags- styrningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar tillatt skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden. De senaste åren har Swedbank gjort en grundlig översyn av sin bolags- styrnings modell. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 49 Bolagsstyrningsrapport 1 Aktieägare och bolagsstämma Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolagsstämma. Enligt Swedbanks bolagsordning ska årsstämman hållas före utgången av april, eller om särskilda skäl finns senast den sista juni. Beslut på bolagsstämman fattas genom acklamation eller vote- ring. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till en röstvardera. Bolagsstämman beslutar bland annat om: ● Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete ● Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd ● Ändringar i bolagsordningen ● Val av revisor ● Fastställande av resultat- och balansräkning ● Disposition av bankens vinst eller förlust ● Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande befattningshavare Vår bolags styrningsmodell Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten. Group Compliance Chef för Group Compliance Group Risk Chef för Group Risk Utser/Godkänner Rapporterar till/ Informerar/ Rekommenderar Aktieägareochbolagsstämma 1 Vd&koncernchef 4 Styrelse 3 Externrevision 6 Valberedning 2 5 GroupInternalAudit Chef för Group I n t e r n a l A u d i t Revisionsutskott Styrelsens revisions- utskott utvärderar tillför- litligheten, effektiviteten samt den interna kontrollen med avseende på den finansiella rappor- teringen, inklusive håll- barhetsrapportering, samt tillförsäkrar att de externa revisorerna utför sitt arbete effektivt ochopartiskt. Beslut tas istyrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i att full- göra sitt ansvar för den övergripande bolagsstyr- ningsstrategin ibanken och dess dotter företag. Beslut tas i styrelsen. Risk- och Kapital utskott Styrelsens Risk- och Kapital utskott stödjer styrelsen i att säkerställa att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna inom verksam- heten samt att riskerna bedöms, hanteras och rapporteras samt vid bedömning av kapital- behov. Beslut tas i styrelsen. Ersättnings- och Hållbarhets utskott Styrelsens Ersättnings- och Hållbarhetsutskott övervakar och utvärderar koncernens hållbarhets- arbete samt kontrollerar att ersättningssystemen i banken generellt stäm- mer överens med en effektiv riskhantering. Beslut tas i styrelsen. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202350 Bolagsstyrningsrapport Årsstämma 2023 Årsstämman 2023 hölls den 30 mars i Stockholm. Totalt närvarade aktieägare representerande 595891676 aktier. Vid Swedbanks årsstämma den 30 mars 2023 beslu- tades i enlighet med samtliga förslag som styrelsen och valberedningen lagt fram. Några av de beslut som fattades på årsstämman 2023 var: ● Fastställande av resultaträkning och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalans- räkning för räkenskapsåret 2022. ● Beslut om att en ordinarie utdelning om 9,75 kr per aktie skulle ske till aktieägarna. Som avstämnings- dag för utdelning fastställdes den 3 april 2023. ● Beslut om att antalet styrelseledamöter skulle vara elva (11). Följande ledamöter omvaldes: Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Helena Liljedahl, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. ● Omval av Göran Persson till styrelseordförande. Vid efterföljande konstituerande sammanträde utsågs Biörn Riese till vice ordförande. ● Ansvarsfrihet beviljades för samtliga styrelseleda- möter, suppleanter, och verkställande direktören. ● Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om värde pappersmarknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen om värdepappersmarknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler. ● Godkännande av prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram för år 2023 för Swedbank- koncernen – dels ett generellt program för 2023, dels ett individuellt program för 2023, samt beslut om överlåtelse av egna aktier m.m. med anledning av 2023 års program och av tidigare stämmor beslutade program. ● Beslut om principer för hur valberedningen ska utses, samt instruktion för valberedningsarbete. ● Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare. 2 Valberedningen Vid årsstämman 2023 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedningen ska utses inför års- stämman 2024. Dessa principer innebär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare som har störst aktieinnehav per den sista bankdagen iaugusti 2023, och som önskar utse en ledamot, samtstyrelsens ordförande. Valberedningens arbete regleras i en instruktion fast- ställd av årsstämman 2023. Valberedningens uppdrag är att bereda och lämna förslag till årsstämman 2024 om val av ordförande vid årsstämman, ledamöter och ordförande i styrelsen, samt revisor. Valberedningen ska även lämna förslag till antalet styrelseledamöter, arvode till av bolagsstämman utsedda ledamöter och revisor, principer för hur valberedningen inför årsstäm- man 2024 ska utses, samt instruktioner för valbered- ningens arbete inför årsstämman 2024. Av instruktio- nen framgår vidare att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mång- sidig het och bredd, avseende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bak- grund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklings- skede och förväntade framtida inriktning och för- hållanden i övrigt. Styrelsen ska vidare ha en ägar- förankring, samtidigt som behovet av oberoende iförhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet. Valberedningen tar del av, och diskuterar, styrelse- utvärdering samt har personliga samtal med varje styrelse ledamot. Styrelsens ordförande är inte när- varande vid samtal med övriga styrelseledamöter. Valbered ningen genomför vidare intern lämplighets- bedömning av föreslagna kandidater och utvärderar bland annat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter, oberoende, samt möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för upp- draget. Utifrån styrelseutvärderingen, de personliga samtalen med styrelsens ledamöter och övrig infor- mation diskuterar valberedningen styrelsens storlek och samman sättning. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna i valberedningen. Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2024 Ledamot Representerar Lennart Haglund, valberedningens ordförande Sparbankernas Ägareförening Ylva Wessén Folksam Anette Björkman Ägargruppen Sparbanksstiftelserna Anders Oscarsson AMF Peter Lundkvist Tredje AP-fonden Göran Persson, styrelseordförande Swedbank AB (publ) Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 51 Bolagsstyrningsrapport 3 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swed- banks organisation, verksamhet och förvaltning. Verksamheten ska bedrivas på ett hållbart sätt med kund ernas behov och sunt risktagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken samt för att upprätthålla förtroendet för banken. Vid årsstämman 2023 valdes 11 ledamöter in i styrelsen. I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. Swedbanks styrelse uppfyller kraven för Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avseende antalet oberoende ledamöter. Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson, anses obero- ende i förhållande till banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende i förhål- lande till Swedbanks större aktieägare. Efter årsstäm- man 2023 var fördelningen 45 procent kvinnor och 55procent män. Vd, vice vd, koncernfinanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sam- mansättning presenteras på sidorna 62–66. Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. Styrelsen ansvarar för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning. Ienlighet med styrelsens fastställda arbetsordning beslutar styrelsen bland annat om mål, strategier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen till- sätter, entledigar och utvärderar vd, antar policyer för verksamheten och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten. Styrel- sen ansvarar även för att lagar och regler följs samt säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen förregelefterlevnad (Group Compliance) och intern- revision (Group Internal Audit), samt beslutar om ersättning till dessa. Funktionen för internrevision ärdirekt underställd styrelsen. Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med externa och interna regler, är organiserad så att redovisning, medelsförvaltning (treasury), risker i verk- samheten, och bankens ekonomiska förhållanden iövrigt hanteras på ett betryggande sätt. Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen antagna arbetsordningen vissa angivna ansvars- områden. De innefattar bland annat följande: ● Att leda styrelsens möten och arbete samt att upp- muntra en öppen och konstruktiv diskussion. ● Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens ledamöter erhåller nödvändig utbildning. ● Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras. ● Att representera banken och styrelsen gentemot ägare i ägarfrågor, och i andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter. Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen utser utskott som inför beslut i styrelsen bereder, utvärderar och följer upp frågor inom sina respektive områden. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ord- förande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbetsordning, Governancepolicy och Vd-instruktion. I oktober 2023 genomfördes en årlig intern styrelse- utvärdering. Ett av extern part framtaget utvärderings- verktyg användes vid genomförandet av styrelse ut- värderingen. En sammanställning av resultatet har presenterats för och diskuterats i styrelsen och val- beredningen. Styrelsens arbete Under 2023 har det hållits 22 styrelsesammanträden. Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen avvi- kande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att leda- moten varken deltar i beredning, i diskussioner, eller ibeslut gällande den aktuella frågan. Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och följer löpande upp bankens kapitalsituation, kredit- risker, samt kreditkvalitet. Styrelsen erhåller löpande rapporter från styrelsens utskott. Styrelsen erhåller vidare månatliga rapporter från Group Risk och kvar- talsvisa rapporter från övriga kontrollfunktioner (Group Internal Audit och Group Compliance), samt avseende kundklagomål och informationssäkerhet. Under 2023 har styrelsen haft stort fokus på den geo- politiska och makroekonomiska utvecklingen, bedräg- erier och cybersäkerhet, inflationsutveckling och ränte läge liksom på hur detta påverkar, och förväntas påverka, Sverige och omvärlden, samt bankens kunder. Policyn för mångfald och inkludering tillämpas även för styrelsen, se not H3 Information om samhälls- ansvar, avsnitt 3.1 Den egna arbetskraften. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202352 Bolagsstyrningsrapport Under 2023 har styrelsen, utöver löpande affärsfrågor, bland annat behandlat följande frågor: Andra kvartalet ● Delårsrapport (Kv1) ● Uppföljning av koncernens strategi och aktivitets plan ● Hållbarhetsinitiativ och uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete ● Kommersiella fastigheter och kreditrisker ● Organisationsförändringar ● Årlig översyn av outsourcing- och leverantörsavtal ● Uppdatering av återhämtningsplan ● Bolånemarknaden ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Makroekonomisk genomgång ● Bankens kultur ● Utvärdering riskrapportering ● Årlig genomgång av potentiella intresse- konflikter vd, koncernledning, och cheferna förkontrollfunktionerna ● Successionsplanering vd och koncernledning ● Årlig översyn av policyer ● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad ● Cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Första kvartalet ● Års- och hållbarhetsredovisning 2022, samt bokslutskommuniké (Kv4) ● Inrättande av Ersättnings- och Hållbarhets- utskott ● Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive förslag till utdelning ● Konstituerande styrelsemöte, inklusive fast- ställande av (bland annat) styrdokument för styrelsen ● Strategiprocessen, och uppföljning aktivitets- plan för koncernen ● Uppföljning vd-målen 2022, samt beslut vd-mål 2023 ● Pelare 3 årsrapport ● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) ● Fastställande av internrevisionens årsplan ● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Affärskontinuitetshantering (Business Continuity Management) ● Makroekonomisk genomgång ● Kommersiella fastigheter och kreditrisker ● Ersättningar till vd, koncernledning och kontroll funktionerna ● Frågor hänförliga till rörlig ersättning, samt avsättning till Eken ● Cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Fjärde kvartalet ● Delårsrapport (Kv3) ● Uppföljning koncernstrategi, aktivitetsplaner, samt affärs- och finansieringsplaner ● Affärs- och finansieringsplan 2024 ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete ● Bolånemarknaden och kommersiella fastigheter ● Datahantering/styrning ● Uppföljning bedrägerier mot privatpersoner ● Slutlig SREP 2023 ● Koncernens återhämtningsplan ● Makroekonomisk genomgång ● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad, inklusive bankens arbete med att bekämpa penningtvätt ● Successionsplanering vd och koncernledning ● Utvärdering styrelse och vd ● Ersättningsrelaterade frågor ● Krisövning ● Cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Tredje kvartalet ● Delårsrapport (Kv2) ● Uppföljning koncernstrategi, aktivitetsplaner, samt affärs- och finansieringsplaner ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete ● Outsourcing ● Preliminär SREP 2023 ● Stiftelseförvaltning ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Makroekonomisk genomgång ● Datahantering/styrning ● Genomgång AI ● Bedrägerier mot privatpersoner ● Genomgång av kundnöjdhet och varumärkes- bevakning (Customer Satisfaction and brand monitoring) ● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad ● Cybersäkerhet ● Koncernövergripande försäkringar ● Myndigheters utredningar Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 53 Bolagsstyrningsrapport Styrelsens kompetensutveckling Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och för- djupa sina kunskaper om Swedbanks verksamhet och därtill tillämpliga regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en utbildningsplan. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsut- bildning som syftar till att få fördjupad information om organisationen och verksamheten, kontrollfunktio- nerna, samt bankens ramverk och modell för bolags- styrning. Utöver detta genomför styrelsen ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genomgång av etteller flera aktuella områden. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelse- ärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelseutskotten har ingen materiell beslu- tanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material som bereds och presenteras i utskotten finns tillgäng- ligt för hela styrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med att övervaka, utvärdera och säkerställa att ban- kens bolagsstyrningsmodell och processer är effek- tiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras för koncernen. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och ansvarsfördelning. ” Bolagsstyrningsutskottet har under året stöttat styrelsen i arbetet med att dels säkerställa att banken vid var tid har en hållbar och tydlig bolagsstyr- ningsmodell med robusta processer för styrning och intern kontroll, dels löpande följa pågående myndighets- utredningar.” Biörn Riese, ordförande Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad bered- ning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppföljning av dotterföre- tagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete med pågående myndighetsutredningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet. Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat: ● Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bankens kärnvärden och att regelverket har imple- menterats tillfredsställande i koncernen. ● Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstruk- turen, innefattande organisationsstrukturen, medför en väldefinierad beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning. ● Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera styrelsen om materiella regelverksföränd- ringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommendationer om hur sådana för- ändringar och ny branschpraxis ska hanteras. ● Övervaka materiella förändringar i koncernens organisationsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regulatoriska åligganden och dess interna regelverk för bolagsstyrning efterlevs. ● Löpande översyn av koncernens matrisorganisation och att den kompletterar den legala strukturen på ett sätt som medför användande av expertis, kun- skapsöverföring och transparens (beträffande exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotter företag och moderbolag, samtidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas. Fokus under 2023 Fokus under 2023 har bland annat varit på att säker- ställa tydlighet i styrningsfrågor. Ett annat fokusom- råde har varit de pågående myndighetsutredningarna om Swedbanks historiska tillkortakommanden avse- ende styrning och kontroll av åtgärder mot penning- tvätt i bankens baltiska dotterbanker. Ytterligare infor- mation finns i Swedbanks förvaltningsberättelse och not K52. Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet Sedan årsstämman 2023 ● Biörn Riese, ordförande ● Hans Eckerström ● Göran Persson ● Bengt-Erik Lindgren Revisionsutskott Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncernledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitlig- heten och effektiviteten i den finansiella rapporte- ringen, vilket inkluderar hållbarhetsrapportering. Revisionsutskottet ska också identifiera eventuella svagheter i den interna kontrollen avseende finansiell rapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och opartiskt. ” Revisionsutskottet har under året stöttat styrelsens arbete med att säkerställa att banken har en sund internkontrollochattdefinansiella rapporterna korrekt beskriver bankens verksamhet samt följt arbetet med anpassningen till de nya rapporter- ingskrav som kommer genom implemen tering av EU:s direktiv om hållbarhetsapportering, CSRD.” Kerstin Hermansson, ordförande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202354 Bolagsstyrningsrapport Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncernens finansiella rap- portering. Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen och att rapporteringen till styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporte- ringen, regel efterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rappor- teringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister obser- veras i den interna kontrollen eller i den finansiella rapporteringen. Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även: ● Genomgång och utvärdering av koncernens finansiella rapporteringsprocess. ● Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella rapportering och att den uppfyller gällande krav. ● Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts- kommuniké granskas av den externa revisorn. ● Avstämning med den externa revisorn vid varje rapporttillfälle. ● Granskning och övervakning av den externa revi- sorns opartiskhet och självständighet och då sär- skilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision. ● Support till valberedningen vid upprättande av för- slag tillbolagsstämmans beslut om revisorsval. ● Utvärdering av chefen för Group Internal Audit. ● Genomgång av Group Internal Audits budget, policy och instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen för godkännande av dessa. ● Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder. ● Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och strategiska prioriteringar. ● Uppföljning av externrevisionens årsplan och disku- tera koordineringen mellan externrevisionen och intern revisionen och synen på koncernens risker. ● Översyn av utskottets ansvarsområden. Fokus under 2023 Fokus för Revisionsutskottet har under 2023 varit att löpande övervaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Utskottet har särskilt fokuserat på uppfölj- ning av iakttagelser från intern- och externrevision och förekomsten av en effektiv kontroll av den finansiella rapporteringen. Därutöver har Revisionsutskottet biträtt Valberedningen i dess arbete med framtagande av förslag till årsstämman 2024 avseende val av externrevisor. Ledamöter i Revisionsutskottet Sedan årsstämman 2023 ● Kerstin Hermansson, ordförande ● Annika Creutzer ● Anna Mossberg ● Per Olof Nyman ● Biljana Pehrsson Risk- och Kapitalutskott Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten samt bedöma och kontrollera kon- cernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. ” Risk- och Kapitalutskottet har under året, i ljuset av det fortsatta osäkra geo-politiska läget och den makroeko- nomiska situationen, stöttat styrelsen i arbetet med att säkerställa att bankens verksamhet utifrån gällande regel- systemövervakasochbedrivsienlighet med bankens riskaptit och riskstrategi.” Per Olof Nyman, ordförande Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat: ● Översyn av policy för koncernens övergripande risk- ramverk och övriga policyer inom riskområdet. ● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogö- relse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3. ● Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartalsvisa rapportering av koncernens compliance risker och avvikelser. ● Uppföljning och hantering av Group Compliance och Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar. ● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor rörande bankens kapitalisering. ● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar. ● Upplåningsrelaterade frågor och strategier. Fokus under 2023 Risk- och Kapitalutskottet har under året haft ett fort- satt stort fokus på frågor inom regelefterlevnads- området. Utskottet har utifrån de ändrade omvärlds- förutsättningarna fortsatt att vidareutveckla bankens hantering av risk- och kapitalfrågor och följt omvärlds- förutsättningarnas påverkan på kreditverksamheten. Vidare har koncernkreditchefen lämnat månatliga uppdateringar till utskottet avseende kunder inom sektorn kommersiella fastigheter. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 55 Bolagsstyrningsrapport Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet Sedan årsstämman 2023 ● Per Olof Nyman, ordförande ● Göran Bengtsson ● Kerstin Hermansson ● Göran Persson ● Biörn Riese Ersättnings- och Hållbarhetsutskott I mars 2023 beslutade Swedbanks styrelse att omvandla ersättningsutskottet till ett utskott med ansvar för både hållbarhet och ersättningar; Ersätt- nings- och Hållbarhetsutskottet. Syftet är att stödja och stärka det strategiska hållbarhets arbetet avse- ende verksamhetsmodeller och rappor tering. Utskot- tet ska övervaka samt utvärdera kon cernens arbete med hållbarhet samt bistå styrelsen ifullgörandet av dess övergripande skyldigheter relaterade till hållbar- het. Vidare ska Ersättnings- och Hållbar hetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen ibanken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Finansinspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för ledande befattningshavare. ” Hållbarhet är en del av kärnan i Swedbanks affärsstrategi. Genom att tillsätta ett särskilt hållbarhets- utskott läggs ytterligare fokus på hållbarhetsfrågorna, genom att stödja och stärka bankens hållbarhetsarbete avseende verksamhetsmodeller ochrapportering.” Göran Persson, ordförande Arbetet i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet omfattar bland annat: ● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncernledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Group Internal Audit. ● Styrelsens förslag till årsstämman avseende rikt- linjer för ersättning till ledande befattningshavare. ● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens pre- stations- och aktiebaserade ersättningsprogram, liksom allokering, utvärdering och övriga frågor sammanhängande med programmen. ● Swedbanks ersättningspolicy. ● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom ersättningsområdet. ● Årlig granskning och utvärdering av ändamåls- enligheten i instruktionerna för ersättning. ● Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning till konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för uppdraget överstiger en viss summa. ● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa är sakliga. ● Frågor rörande processen för nominering av styrelse- ledamöter i materiella dotterföretag samt instruk- tionen för bankens interna nomineringskommitté. ● I samråd med bankens hållbarhetschef, följa utveck- lingen inom hållbarhetsområdet. ● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras i koncernens affärsstrategi, samt koncernens fram- drift och prestation inom hållbarhet. Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram ibolags styrningsrapporten samt i not K13. Mer infor- mation om hållbarhet finns i Swedbanks hållbarhets- rapport. Fokus under 2023 Utskottet har under året fokuserat på att definiera utskottets uppgifter, identifiera vilka delar relaterade till hållbarhet som utskottet ska fokusera på samt kopplingen mellan hållbarhet och affär. Vidare har utskottet fastställt vd:s mål för 2023 och löpande följt upp dessa, samt haft fokus på bankens ersättnings- program, ersättningsrelaterade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Ledamöter i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet: Sedan årsstämman 2023 ● Göran Persson, ordförande ● Helena Liljedahl ● Anna Mossberg ● Biljana Pehrsson 4 Vd och koncernchef Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande för- valtning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att styrelsens strategiska riktning och andra beslut fattade av styrelsen implementeras och följs i ban- kens affärsområden och dess dotterföretag, samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet ikoncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har, med några få undantag, i sig ingen kollektiv beslutsför- het, utan besluten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd. Styrel- sens anvisningar om vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy och vd-instruktion. Vd ansvarar för att styrelsens beslut implementeras och att det finns en process som säkrar att policyer och instruktioner följs i verk- samheten samt utvärderas årligen. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202356 Bolagsstyrningsrapport Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skriftliga rappor- ter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärs- områdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporter- ingen på sidan 61. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning. Koncernledning och andra kommittéer Koncernledningen består av: vd, vice vd, affärsom- rådes cheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner, kon- cernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för Group Anti Financial Crime, Group Products & Advice, Group Channels & Technologies, Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources & Infrastructure, Group Brand, Communication & Sustainability samt Group Legal. Ett stort antal av medlemmarna är per- soner med direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt veckovis. Syftet med vecko- visa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Koncernledningen tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till rörlig ersätt- ning för medarbetarna till styrelsens Ersättnings- och Hållbarhetsutskott. Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment Committee (GIC), Group Financial Crime Committee (GFCC), Group Product Oversight Committee (GPOC) och Swedbank Sustain- ability Committee (SSC). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skatte frågor. GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklusive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur. GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och priori terar koncernens strategiska investeringar och säkerställer att det står i överensstämmelse med bankens strategi. GFCC leds av koncernens särskilt utsedda befatt- ningshavare (SAE), tillika chefen för Group Anti Finan- cial Crime. GFCC ska säkerställa lämplig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts-, terrorism- finansierings- och finansiella sanktionsrisker samt en fullständig och enhetlig implementering av koncer- nens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner. GPOC leds av chefen för Group Products & Advice, (GPA). GPOC syftar till att säkerställa koncernöver- gripande översikt avseende produkt- och tjänste- erbjudandet inom områdena sparande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för beslut rörande dessa. SSC leds av chefen för Group Brand, Communication & Sustainability. SSC ska ge stöd och råd för effektiv led- ning och styrning av hållbarhetsperspektivet i koncer- nen samt för att stödja och främja en etisk standard, integritet och bolagets värderingar inom organisationen. Några fokusområden för koncernledningen under2023 Koncernledningen har under 2023 hanterat ett stort antal frågor. Följande är ett urval: ● Stöd till bankens kunder i svåra tider av geopolitiska utmaningar, klimatutmaningar, inflation och stigande räntor. ● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att förebygga alla olika typer av finansiell brottslig- het, bland annat bedrägerier mot bankens kunder. Iarbetet står cybersäkerhet i fokus då det geopoli- tiska läget fortsätter att påverka Swedbank, kunder och samhället. ● Målet om 15 procents uthållig avkastning på eget kapital år 2025 och framåt. En viktig del av arbetet är att öka fokuseringen inom respektive affärsområde. ● För att bättre möta kundernas behov har bankens kompentens inom företagsaffären organiserats om i Sverige samtidigt som arbete pågår för att bryta ut och skapa ett eget affärsområde för kundsegmentet premium- och private bankingkunder. ● Förbättrad tillgänglighet och effektivitet genom utrullningen av den molnbaserade kommunikations- plattformen i alla hemmamarknader. ● Ökat förtroende och kundvärde, samt att leverera påvårt kundlöfte. ● Intern styrning och kontroll. ● Kapital- och likviditetsfrågor. ● Investerarmöten. ● Hållbarhetsarbetet. ● Stöd till bankens kunder inom fastighetssektorn avseende energiomställning. ● Mångfald och inkludering. ● IT-utveckling och driftsäkerhet. ● Strategi, affärsplaner och kostnadsutveckling. ● Svenska bolånemarknaden bland annat arbete med kortade väntetider och förbättrad tillgänglighet på kundcenter i Sverige, genom en nyetablering av kundcenter i Umeå. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 57 Bolagsstyrningsrapport ● Lansering av nya digitala verktyg som underlättar arbetet för våra rådgivare att skräddarsy råd för finansiell hälsa hos våra kunder. ● Framtagande av ett index för finansiell hälsa i bankens fyra hemmamarknader. ● Transparens kring dataintegritet samt att ytterligare stärka kvaliteten genom bland annat autentisering och automatisering. ● Myndighetsutredningar. Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implementerad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete ochriskkultur genom Policy för koncernens över- gripande riskramverk. Koncernens riskhantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen har det yttersta risk han ter- ings ansvaret och det utgörs av alla riskhanterings- aktiviteter sombedrivs av verksamheten inom affärs- områden, produkt om råden och gruppfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verk- samheten äger sina risker inom respektive ansvars- område och är också ansvarig för att det finns struk- turer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, han- teras, över vakas, rappor teras och hålls inom ramarna för koncernens risk aptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kontrollfunktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner fastställer inom ramen för sitt ansvarsområde ramverket för riskhantering som täcker alla materiella risker i koncernen. Ram- verket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, han- teras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva risk han ter- ings processer och kontroller är implementerade av relevanta risk ägare. Andra försvarslinjen utmanar ochvaliderar första linjens riskhanterings aktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter iaffärsverksamheten eller den enhet de övervakar ochkontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncernriskchef (Group Risk) Swedbanks oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk, arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vdoch styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande helhetssyn över alla risker, ansvarar för koncernens ram- verk för riskhan tering och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanterings processer är adekvata och tillräckliga i förhållande till risk aptiten styrelsen beslu- tat. Group Risk stöttar och supporterar även affärsverk- samheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till deområden där de väsent ligaste riskerna finns. Styrelsens Policy för koncernens övergripande risk- ramverk samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande risk styrning, riskhantering och riskkontroll. Group Compliance Britta Hjorth-Larsen, Chef Group Compliance Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering avregelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och defi- niera minimistandarder inom områden som åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, finan- siella sanktioner, uppförande på finansmarknaden, och kundskydd (innefattandes bland annat data- skyddsområdet) samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Huvudsakliga aktiviteter för Group Compliance är löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt råd och stöd till verksamheten för att säkerställa att beslut är förenliga med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regelefterlevnads risker. Group Compliance hanterar också myndighetskontakter gällande tillsyn av koncer- nens verksamhet. Compliancefunktionens arbete, som bland annat styrs av Compliance policy (Policy för Group Compliance) fastställd av styrelsen, ärriskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens compliance risker. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202358 Bolagsstyrningsrapport 5 Tredje försvarslinjen – Group Internal Audit Ana Maria Matei, Chef Group Internal Audit I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevi- sion, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är där- igenom oberoende i för hållande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa för- bättringar i verksamheten genom oberoende utvärde- ring av koncernens processer för bolagsstyrning, risk- hantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finan- siell tillsynsmyndighet samt andra koncernbolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av internrevisionens arbete. Uppdraget grun- das på en av styrelsen fastställd policy och utförs uti- från en riskbaserad metodik i enlighet med internatio- nellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrelsen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisionsrapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i kon- cernledningen, revisionsutskottet och styrelsen. 6 Externrevision Den externa revisorn väljs av årsstämman och är en oberoende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC är sedan årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman 2024 utsett till revisionsbolag och huvudansvarig är den auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. Vid års- stämman föredrar den externa revisorn revisions- berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2023 har den externa revisorn löpande avrap- porterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revi- sorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rapportering av årets gransk- ning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordför- anden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva- riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter gran- skas även översiktligt av bankens revisor. Även håll- barhetsredovisningen har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revi- sorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklig- het och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är avgörande för styr- ningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad i affärs- områden, produktområden och koncernfunktioner. Efter att en strategisk översyn av bankens internatio- nella närvaro genomfördes under 2022 har filialen iDanmark och representationskontoret i Sydafrika stängts under 2023. Affärsområden Affärsverksamheten i banken bedrivs i tre affärsom- råden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksam- het samt Företag och Institutioner. För att öka tillgäng- ligheten och kundnöjdheten avser Swedbank att bryta ut och skapa ett eget affärsområde (Premium & Private Banking) för kundsegmentet premium- och private bankingkunder. Under 2024 kommer därför bankens affärsområden att gå från tre till fyra. Affärs- områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsom- rådescheferna har ett heltäckande ansvar för affärs- områdets verksamhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat: ● Implementera koncernens strategier och samman- ställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd. ● Säkerställa och skapa rapporterings- och eska- leringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå. ● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet. ● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet. ● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter iaffärsbeslut och arbetssätt. ● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärsområdet. ● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling. ● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för attsäkerställa att risker identifieras och hanteras ienlighet med bankens riskaptit. ● Ansvara för att affärsområdet effektivt implemen- terar bankens bolagsstyrningsmodell. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 59 Bolagsstyrningsrapport Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa kon- cerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydlig- göra Swedbanks vision, syfte, värderingar, och stra- tegi. Ikoncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncern gemen samma policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslu- tas av chefen för respektive koncernfunktion. Därut- över är även syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna att minimera riskerna i verk- samheten. Till koncern funktionernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens enheter som är verksamma på olika marknader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att sammanställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedel- bar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har fullständig insyn iaffärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: ● Swedbanks bolagsordning ● Valberedningens principer och arbete ● Information om Swedbanks årsstämmor sedan2011 ● Information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering av riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande befattningshavare ● Bankens uppförandekod Organisationsstruktur Swedbank koncernen Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur, avseende affärsområden, produkt områden och koncernfunktioner. Vd & koncernchef ● Anti-Financial Crime ● CFOOffice ● DeputyCEOOffice ● Group Brand, Communication &Sustainability ● Group Channels &Technologies ● Group Compliance ● Group Credit ● Group HR & Infrastructure ● Group Legal ● Group Risk Företag och Institutioner Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Group Products & Advice Affärsområden Koncernfunktioner Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202360 Bolagsstyrningsrapport Styrelsens rapport om intern kontroll avseende årsbokslutet Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens delårsbokslut och årsbokslut följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank baseras på det integrerade ramverket som har tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Ramverket gör det möjligt för organisationer att på ett effektivt sätt utveckla och upprätthålla internkontrollsystem som anpassar sig till förändringar ibåde affärsverksamheten och den operativa verksamheten, begränsar risker till en acceptabel nivå, och stödjer sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen. Enligt COSO består intern kontroll av nedan fem integrerade komponenter. 1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen För att säkerställa årsrapporteringen tar Swedbanks interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisa- tionsstruktur, policyer och instruktioner beslutade av styrelsen. Härutöver finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef. Vidare finns det ett koncernövergripande IKFR ram- verk som grundar sig på bankens vision, syfte och värderingar, läs mer på sidan 9. IKFR direktivet och ramverket syftar till att ge en rimlig försäkran om till- förlitligheten i koncernens årsbokslut. 2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksam- heten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksam- heten, samt i koncernens årsbokslutsprocess. Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på kon- cernnivå för att identifiera och skapa förståelse för risk erna i koncernens årsbokslut, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskbedömningen används även som utgångspunkt för att bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket. 3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa koncernens årsbokslut utförs kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är uppdelade enligt IKFR-ramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncernövergripande kontroller, kontroller på process- eller transaktionsnivå, samt generella ITkontroller. 4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att övervaka tillförlitligheten i koncernens årsbokslut. 5. Kommunikation – analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att identifiera materi- ella risker för felaktigheter i koncernens årsbokslut. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef, och Gruppens revisionsutskott på kvartalsbasis. IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommuni- kation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 61 Bolagsstyrningsrapport 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2023. Göran Persson Biörn Riese Befattning Styrelse ordförande Vicestyrelseordförande Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022. I Swedbank som Styrelsen, ordförande ● Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, vice ordförande ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ord förande Närvaro 23/23 ● 10/10 ● 13/13 ● 12/12 23/23 ● 13/13 ● 12/12 Totalt års- arvode 1 , kronor 3 080 000 ● 343 000 ● 291 000 ● 279 000 1 033 000 ● 291 000 ● 460 000 Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelsearbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat bolagsstyrning och juridik i all- mänhet. Han driver egen advokatbyrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till bolag ibolagsstyrning, hållbarhet med särskilt fokus på antikorruption och risk- hantering. Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand., MBA från Stockholms universitet, samt studier i ekonomi och företags- ekonomi vid Stockholms universitet Bank specifik erfarenhet Bankstyrelse: 9 år (2015) Bankstyrelse: 2 år (2022) Arbetslivs- erfarenhet Sveriges Statsminister • Sveriges Finans- minister • JKL Group, Råd givare • Scandi- navian Biogas Fuels, ordförande • Ålands- banken, ledamot • Sveaskog, ordförande • Scandinavian Air Ambulance, ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot Advokat, Jurie Advokat AB • Mann heimer Swartling Advokatbyrå, ord förande och partner • Åbjörnsson & Rausing Advokat- byrå • Domstolstjänstgöring • Styrelse- uppdrag Andra väsentliga uppdrag LKAB, ordförande • Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior råd givare Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB, ordförande • Institutet mot mutor, ledamot • Stiftelsen Min Stora Dag, ordförande • Advokatsam fundets disciplinnämnd, leda- mot • Swedish Private Equity & Venture Capital Association Tillsynsnämnd, ord förande Ledamotens oberoende Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Aktie innehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 000 Styrelse Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202362 Bolagsstyrningsrapport Styrelse 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2023. Göran Bengtsson Annika Creutzer Hans Eckerström Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. Född 1972. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro 23/23 ● 12/13 23/23 ● 10/10 23/23 ● 12/12 Totalt års- arvode 1 , kronor 709 000 ● 291 000 709 000 ● 279000 709 000 ● 279 000 Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet från bank- och finansbranschen. Han har haft flertal chefspositioner i Swedbank och är idag vd i Falkenbergs Sparbank. Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans- och media- branschen, med särskild inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning. Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity-branschen med bland annat bakgrund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelse uppdrag inom bland annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan iBorås Ekonomexamen nationalekonomi vid Stockholms universitet Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola • Civilekonom, Handels högskolan vidGöteborgs universitet Bank specifik erfarenhet Operativ: 34 år Bankstyrelse: 4 år (2020) Operativ: 5 år Bankstyrelse: 3 år (2021) Bankstyrelse: 4 år (2020) Arbetslivs- erfarenhet Regionkreditchef Swedbank AB, Före- tagschef Sparbanken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget Påmind, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsument- föreningen Stockholm, ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandiabanken, Privatekonom Profoto Invest AB, ordförande • Henri - Lloyd Group AB, ordförande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, ledamot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner • Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition Company AB (publ), Chief Investment Officer Andra väsentliga uppdrag Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folk bildning, Creutzer & Co AB Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, ordförande Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Aktie innehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 500 Eget och närståendes aktieinnehav iSwedbank: 1 100 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100 000 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 63 Styrelse Bolagsstyrningsrapport Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Bengt Erik Lindgren 3 Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Född/Invald Född 1957. Invald 2019. Född 1969. Invald 2022. Född 1950. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ● Revisionsutskottet, ordförande Styrelsen, ledamot ● Ersättnings- och Hållbarhets- utskottet, ledamot Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot (till den 30 mars 2023) ● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot (från den 30 mars 2023) Närvaro 20/23 ● 13/13 ● 10/10 23/23 ● 9/10 21/23 ● 4/4 ● 8/8 Totalt års- arvode 1 , kronor 709 000 ● 291000 ● 460000 709 000 ● 205 000 709 000 ● 291000 ● 279 000 Bakgrund Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappers- marknaden, reglering av och regel- efterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värdepappers marknaden. Helena Liljedahl har en gedigen kun- skap och erfarenhet från utveckling och förvaltning inom fastighets- sektorn och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar även mederfarenhet av arbete med fram- tagande och genomförande av före- tagsstrategier, samt erfarenhet av kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkringsbranschen. Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelsearbete inom bankverksamhet och fastighets- sektorn. Han har också haft många ledande chefsbefattningar inom Swedbank, Föreningsspar banken ochSparbanksrörelsen. Utbildning Jur. kand., Lunds universitet Civilekonom, Högskolan i Örebro Uppsala universitet, 2-årig kombina- tionsutbildning (Företags ekonomi, Sociologi, Personal administration) Bank specifik erfarenhet Operativ: 9 år Bankstyrelse: 5 år (2019) Bankstyrelse: 4 år (2020) Operativ: 35 år Bankstyrelse: 12 år (2012) Arbetslivs- erfarenhet Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlareföreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värde- pappersjurist • Jacobsson & Ponsbach Fondkommission AB, Notariats jurist • Medlem av den euro- peiska värdepappers- och marknads- myndighetens (ESMA) samrådsgrupp Medmera Bank, ledamot • Coeli Fastig het II, ordförande • Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd • Alecta, Asset manager Humlegården Fastigheter AB, leda- mot • Prevas AB, ordförande • Lansa Fastig heter AB och Lansa Bostads- fastigheter AB, ledamot • Grönklitts- gruppen, ordförande • Länsför- säkringar Bergslagen ömsesidigt, ordförande • Länsförsäkringar Bank AB, ledamot • Swedbank AB, vice vd, region chef Stockholm samt Mellan- sverige, och chef Storkundsenheten, • Spintab AB, vd, samt flera ledande befattningar inom Förenings spar- banken och Sparbanksrörelsen Andra väsentliga uppdrag Swedsec Licensiering AB, vice ordför- ande • Swedish Financial Benchmark Facility AB, ledamot KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Aktie innehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 500 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2023. 3) Bengt Erik Lindgren har avböjt omval inför årsstämman 2024. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202364 Bolagsstyrningsrapport Styrelse Roger Ljung Anna Mossberg Per Olof Nyman Befattning Arbetstagarrepresentant Styrelseledamot Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2015. Född 1972. Invald 2018. Född 1956. Invald 2021. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagar representant Styrelsen, ledamot ● Ersättnings- och Hållbarhets- utskottet, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot ● Risk- och Kapitalutskottet, ordförande ● Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 20/23 20/23 ● 9/10 ● 10/10 23/23 ● 13/13 ● 10/10 Totalt års- arvode 1 , kronor Inget arvode 709 000 ● 205 000 ● 279 000 709 000 ● 501 000 ● 279 000 Bakgrund Roger Ljung är arbetstagarrepresen- tant och har bred erfarenhet inom bank, både från privat- och företags- sektorn. Anna Mossberg bidrar med erfaren- heter och kunnande inom digitalt förändrings arbete. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekom- branschen, bland annat som affärs- områdes chef på Google, och många år i olika ledande roller inom Telia- koncernen och Deutsche Telecom AG. Per Olof Nyman har varit vd och koncern chef för Lantmännen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Hanbidrar också med en gedigen kunskap inom bland annat jord- ochskogsbruks sektorn samt lång operativ erfarenhet från livsmedels- och vitvaru sektorerna. Utbildning Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings- och finansieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handels- högskolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro universitet Bank specifik erfarenhet Operativ: 37 år Bankstyrelse: 6 år (2018) Bankstyrelse: 3 år (2021) Arbetslivs- erfarenhet Swedbank AB, privatrådgivare, kontors chef, företagsrådgivare Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärsområdeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Port folio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services • Silo AI, MD Intercoop Europe, ordförande • Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO • Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget Andra väsentliga uppdrag Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncernklubb Swedbank, förste vice ordförande • Finansförbundets förbundsstyrelse, ledamot • Finans- och Försäkrings- branschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande Swisscom AG, ledamot • Orkla ASA, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot • Ringier AG, ledamot HKScan Oyj, ledamot • Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Aktie innehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 Eget och närståendes aktieinnehav iSwedbank: 1 487 Eget och närståendes aktieinnehav iSwedbank: 10000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2023. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 65 Styrelse Bolagsstyrningsrapport Biljana Pehrsson Åke Skoglund Befattning Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1970. Invald 2020. Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot ● Ersättnings- och Hållbarhets- utskottet, ledamot ● Revisionsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro 22/23 ● 10/10 ● 8/10 22/23 Totalt års- arvode 1 , kronor 709 000 ● 205 000 ● 279 000 Inget arvode Bakgrund Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar istyrelsen med kompetens och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastig- hets- och finansbranschen. Åke Skoglund är arbetstagarrepresen- tant och har mångårig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank. Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska hög skolan Högskoleexamen i företags ekonomi, Stockholms universitet Bank specifik erfarenhet Bankstyrelse: 4 år (2020) Operativ: 34 år Arbetslivs- erfarenhet Kungsleden AB, vd • East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/ Fastighets AB Stadshus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrum- utveckling, vd Affärsutveckling • redovisning/ bokslut • myndighetsrapportering Andra väsentliga uppdrag Nordr Sverige AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB, ledamot Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncernklubb iSwedbank, ledamot • Finansför- bundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Sam ordnande arbetsmiljöombud Ledamotens oberoende Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför hållande till bankens större aktie ägare. Ej tillämpligt. Aktie innehav 2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 29 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 080 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2023. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202366 Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2023. 2) Anders Ekedahl var till och med den 5 november 2023 chef för Anti-Financial Crime. 3) Pål Bergström var till och med den 28 februari 2023 chef för Företag och Institutioner. Britta Hjorth-Larsen Chief Compliance Officer och chef för Group Compliance Född 1965. Anställd sedan 2022 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 0 Utbildning: M.Sc. Business Law and Economics Anders Karlsson Koncernfinanschef Född: 1966. Anställd 1999–2008 och sedan 2010 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 30 500 Utbildning: Civilekonom Jon Lidefelt Chef för Baltisk bank verksamhet Född 1973. Anställd sedan 2013 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 5 135 Utbildning: Civilingenjör Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 40 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 6 953 Utbildning: Studier i national- ekonomi Sandra Almström 2 Tf Chef för Anti-Financial Crime (AFC) Född 1980. Anställd sedan 2006 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 1 240 Utbildning: Ekonom Bo Bengtsson 3 Chef för Företag och Institutioner Född 1966. Anställd sedan 2023 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 4500 Utbildning: Studier i ekonomi Mikael Björknert Chef för Svensk bankverk samhet Född 1966. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 5 108 Utbildning: Civilekonom Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef och chef för Group Credit Född 1962. Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 8 032 Utbildning: Studier iekonomi Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 67 Koncernledning Bolagsstyrningsrapport 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2023. Erik Ljungberg Kommunikations- och håll bar hets- direktör och chef för Group Brand, Communication & Sustainability Född 1971. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 850 Utbildning: Civilekonom Lotta Lovén CIO och chef för Group Channels &Technologies Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 4 276 Utbildning: Marknadsekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef och chef för GroupRisk Född 1964. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 5 000 Utbildning: Fil. dr i företags ekonomi Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 0 Utbildning: Jur.kand. Carina Strand Chef för Group HR & Infrastructure Född 1964. Anställd sedan 2017 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 0 Utbildning: Ekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products & Advice Född 1966. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktie innehav iSwedbank: 1 2 000 Utbildning: Civilekonom Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202368 Bolagsstyrningsrapport Koncernledning 69Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 70 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Finansiella rapporter och noter Koncernen 71 Resultaträkning 72 Rapport över totalresultat 73 Balansräkning 74 Förändringar i eget kapital 75 Kassaflödesanalys Inledande noter 76 Not K1 Företagsinformation 76 Not K2 Redovisningsprinciper 85 Not K3 Risker 86 3.1 Kreditrisk 104 3.2 Likviditetsrisk 109 3.3 Marknadsrisk 112 3.4 Operativ risk 112 3.5 Risk i försäkringsrörelsen 113 3.6 ESG-risk 115 3.7 Övriga risktyper 116 Not K4 Kapital 116 4.1 Intern kapitalutvärdering 117 4.2 Kapitaltäckningsanalys 119 Not K5 Rörelsesegment 124 Not K6 Produkter 125 Not K7 Geografisk fördelning Resultaträkning 127 Not K8 Räntenetto 128 Not K9 Provisionsnetto 129 Not K10 Nettoresultat finansiella poster 130 Not K11 Försäkringsnetto 130 Not K12 Övriga intäkter 131 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 135 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader 135 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 135 Not K16 Sanktionsavgifter 135 Not K17 Kreditförluster 136 Not K18 Bankskatter och resolutionsavgifter 136 Not K19 Skatt 139 Not K20 Resultat per aktie Totalresultat 139 Not K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat Balansräkning 140 Not K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 Not K23 Utlåning till kreditinstitut 140 Not K24 Utlåning till allmänheten 141 Not K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 141 Not K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 141 Not K27 Aktier och andelar 142 Not K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 144 Not K29 Derivat 145 Not K30 Säkringsredovisning 148 Not K31 Immateriella anläggningstillgångar 151 Not K32 Materiella tillgångar 152 Not K33 Övriga tillgångar 152 Not K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 152 Not K35 Skulder till kreditinstitut 152 Not K36 In- och upplåning från allmänheten 152 Not K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 152 Not K38 Emitterade värdepapper 152 Not K39 Korta positioner värdepapper 153 Not K40 Pensioner 155 Not K41 Försäkringsavsättningar 157 Not K42 Övriga skulder och avsättningar 157 Not K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 157 Not K44 Efterställda skulder 158 Not K45 Eget kapital 159 Not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument 162 Not K47 Verkligt värde för finansiella instrument 164 Not K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 165 Not K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 165 Not K50 Kassaflödesanalys, händelser under året Övriga noter 165 Not K51 Utbetald och föreslagen utdelning 165 Not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 166 Not K53 Överförda finansiella tillgångar 167 Not K54 Närstående och andra betydande relationer 168 Not K55 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag 168 Not K56 Känslighetsanalys 169 Not K57 Effekter av förändrade redovisningsprinciper avseende IFRS 17 171 Not K58 Händelser efter 31 december 2023 Koncernen Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 71 Koncernen Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, koncernen mkr Not 2023 2022¹ Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 101 758 45 003 Övriga ränteintäkter 613 284 Ränteintäkter 102 372 45 287 Räntekostnader –51 438 –12 141 Räntenetto K8 50 933 33 146 Provisionsintäkter 23 820 22 203 Provisionskostnader –8 732 –8 089 Provisionsnetto K9 15 088 14 114 Nettoresultat finansiella poster K10 2 938 1 940 Försäkringsresultat –850 2 897 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal 2 377 –2 368 Försäkringsnetto K11 1 527 529 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K28 803 738 Övriga intäkter K12 1 769 1 560 Summa intäkter 73 057 52 028 Personalkostnader K13 13 944 12 831 Övriga allmänna administrationskostnader K14 7 349 6 291 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 1 920 1 695 Sanktionsavgifter K16 887 Summa kostnader 24 100 20 817 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 957 31 211 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K31 81 1 125 Nedskrivning av materiella tillgångar K32 7 13 Kreditförluster K17 1 674 1 479 Bankskatter och resolutionsavgifter K18 3 574 1 831 Resultat före skatt 43 622 26 763 Skatt K19 9 492 5 396 Årets resultat 34 130 21 368 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 34 128 21 365 Minoriteten 2 3 Resultat per aktie, kr K20 30,35 19,03 Resultat per aktie efter utspädning, kr K20 30,27 18,98 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202372 Finansiella rapporter och noter Koncernen Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2023 2022 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 34 130 21 368 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K40 –839 3 938 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner –14 152 Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen K47 0 0 Skatt K21 172 –811 Summa –681 3 279 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året –290 4 335 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K30 Vinster/förluster uppkomna under året 336 –3 421 Kassaflödessäkringar: K30 Vinster/förluster uppkomna under året 5 626 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –9 –615 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året –18 63 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –41 31 Skatt: K21 Vinst/förlust uppkomna under året –67 563 Omfört till resultaträkningen, skatt 2 127 Summa –81 1 709 Årets övrigt totalresultat, efter skatt –762 4 988 Årets totalresultat 33 368 26 356 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 33 367 26 353 Minoriteten 2 3 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 73 Koncernen Finansiella rapporter och noter Balansräkning, koncernen mkr Not 2023 2022¹ 1/1/2022¹ Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 252 994 365 992 360 153 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 178 619 151 483 163 590 Utlåning till kreditinstitut K23 67 534 56 589 39 504 Utlåning till allmänheten K24 1 863 375 1 842 811 1 703 206 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –8 489 –20 369 –1 753 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 58 841 61 298 58 093 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 319 795 268 594 303 877 Aktier och andelar K27 34 316 30 268 38 051 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K28 8 275 7 830 7 705 Derivat K29 39 563 50 504 40 531 Immateriella anläggningstillgångar K31 20 440 19 886 19 488 Materiella tillgångar K32 5 544 5 449 5 523 Aktuella skattefordringar 1 951 1 449 1 372 Uppskjutna skattefordringar K19 82 159 113 Pensionstillgångar K40 2 100 2 431 Övriga tillgångar K33 8 001 8 244 9 012 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K34 2 579 2 028 1 970 Summa tillgångar 2 855 519 2 854 646 2 750 437 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K35 72 054 72 826 92 812 In- och upplåning från allmänheten K36 1 234 262 1 305 948 1 265 783 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 209 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 320 609 268 892 304 181 Emitterade värdepapper K38 728 548 784 206 735 917 Korta positioner värdepapper K39 17 297 27 134 28 613 Derivat K29 73 453 68 679 28 106 Aktuella skatteskulder 3 872 1 811 672 Uppskjutna skatteskulder K19 5 740 3 615 3 494 Pensionsavsättningar K40 176 168 1 801 Försäkringsavsättningar K41 26 315 24 875 26 657 Övriga skulder och avsättningar K42 31 162 26 984 28 978 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K43 5 364 4 657 4 807 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 57 439 37 832 Efterställda skulder K44 32 841 31 331 28 604 Summa skulder 2 656 730 2 678 566 2 588 257 Eget kapital Minoritetskapital 30 29 26 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 198 760 176 052 162 155 Summa eget kapital K45 198 790 176 080 162 181 Summa skulder och eget kapital 2 855 519 2 854 646 2 750 437 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202374 Finansiella rapporter och noter Koncernen Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Omräknings- Säkring av differens nettoinve- Övrigt till- dotter- och steringar i Kassa- Valuta- Aktie- skjutet intresse- utlandsverk- flödes- basis- Balanserad Minoritets- Totalt eget mkr kapital kapital företag samheter säkringar spreadar vinst Totalt kapital kapital Ingående balans 1 januari 2023 24 904 17 275 9 660 –5 964 11 –8 130 174 176 052 29 176 080 Utdelningar –10 964 –10 964 –10 964 Aktierelaterade ersättningar till anställda 284 284 284 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 20 20 20 Årets totalresultat –331 267 –3 –14 33 447 33 367 2 33 368 redovisat via resultat räkningen 34 128 34 128 2 34 130 redovisat via övrigt totalresultat före skatt –331 336 –4 –18 –853 –870 –870 skatt redovisat via övrigt totalresultat –69 1 4 172 107 107 Utgående balans 31 december 2023 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790 1 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Omräknings- Säkring av differens nettoinve- Övrigt till- dotter- och steringar i Kassa- Valuta- Aktie- skjutet intresse- utlandsverk- flödes- basis- Balanserad Minoritets- Totalt eget mkr kapital kapital företag samheter säkringar spreadar vinst Totalt kapital kapital Utgående balans 31 december 2021 24 904 17 275 5 294 –3 248 2 –58 117 501 161 670 26 161 696 Ändring av redovisningsprincip, IFRS 17 484 484 484 Ingående balans 1 januari 2022 24 904 17 275 5 294 –3 248 2 –58 117 985 162 155 26 162 181 Utdelningar –12 632 –12 632 –12 632 Aktierelaterade ersättningar till anställda 174 174 174 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 4 4 4 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1 –1 Årets totalresultat 4 366 –2 716 9 50 24 644 26 353 3 26 356 redovisat via resultat räkningen 21 365 21 365 3 21 368 redovisat via övrigt totalresultat före skatt 4 366 –3 421 11 63 4 090 5 109 5 109 skatt redovisat via övrigt totalresultat 705 –2 –13 –811 –121 –121 Utgående balans 31 december 2022 24 904 17 275 9 660 –5 964 11 –8 130 174 176 052 29 176 080 1 2 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 75 Koncernen Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2023 2022 Den löpande verksamheten Resultat före skatt¹ 43 622 26 763 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten¹ K49 –1 952 3 395 Betalda inkomstskatter –5 443 –4 537 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –11 201 –16 637 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –21 223 –123 486 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –27 015 16 856 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar 335 –6 593 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –957 –25 043 Ökning (+) / minskning (–) av in- och upplåning från allmänheten –71 996 11 707 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper –70 585 22 722 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 21 267 76 233 Kassaflöde från den löpande verksamheten –145 148 –18 620 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till joint ventures –53 –135 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 306 1 020 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –852 –363 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 181 169 Kassaflöde från investeringsverksamheten –418 691 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –799 –802 Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 46 580 22 993 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –1 665 –257 Emission av efterställda skulder K3.2.8 9 339 13 374 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –10 316 –12 661 Utbetald utdelning –10 964 –12 632 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32 175 10 015 Årets kassaflöde –113 391 –7 914 Likvida medel vid årets början 365 992 360 153 Årets kassaflöde –113 391 –7 914 Valutakursdifferenser i likvida medel 393 13 753 Likvida medel vid årets slut 252 994 365 992 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Det verkliga kassaflödet påverkas inte av införandet. Händelser under året beskrivs ytterligare i not K50. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202376 Finansiella rapporter och noter Koncernen Namn Swedbank AB (publ) Säte Sverige Rättslig form Aktiebolag (publ) Rättslig hemvist Sverige Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Organisationsnummer 502017-7753 LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685 K2 Redovisningsprinciper Innehåll 1 Grunder för redovisningen 76 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 76 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 77 2.1 Försäkringsavtal 77 2.2 Övriga ändringar i redovisningsregler 77 3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 77 3.1 Koncernredovisning 77 3.2 Intresseföretag och joint ventures 77 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 77 3.4 Rörelsesegment 78 3.5 Finansiella instrument – Allmänt 78 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 78 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 79 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 80 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 81 3.10 Leasingavtal 82 3.11 Immateriella tillgångar 82 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 82 3.13 Pensioner 83 3.14 Försäkringsavtal 83 3.15 Räntenetto 83 3.16 Provisionsnetto 84 3.17 Övriga intäkter 84 3.18 Aktierelaterade ersättningar 84 3.19 Nedskrivningar 84 3.20 Skatt 84 4 Nya standarder och tolkningar 84 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 84 Noter Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Siffror inom parantes avser föregående år. Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps - året 2023 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 21 februari 2024. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på K1 Företagsinformation hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapital marknad . Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder- bolagets årsstämma den 26 mars 2024. 1. Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Com - mittee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncernre- dovisning i takt med att EU godkänner dem. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette - rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets- och finan- siell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporte- ring, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års- och hållbarhetsredovisningen 2022, med undantag för de ändringar som beskrivs i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation. 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av kon - cernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. Företags- ledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Det fak - tiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt. • Koncernredovisning • Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde • Finansiella instrument – Kreditförluster • Immateriella tillgångar – Goodwill • Avsättningar och eventualförpliktelser • Pensioner • Försäkringsavtal • Skat t Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 77 Koncernen Finansiella rapporter och noter 2. Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation I de finansiella rapporterna för 2023 tillämpas följande nya redovisningsstandarder och ändringar. 2.1 Försäkringsavtal Den 1 januari införde koncernen IFRS 17 Försäkringsavtal. IFRS 17 ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal och fastställer principerna för redovisning, presentation, värde - ring och upplysningar om utfärdade försäkringsavtal samt återförsäkringsavtal. De viktigaste skillnaderna mellan IFRS 17 och IFRS 4 avser intäktsredovisning och skuldvärdering. Den nya standarden har tillämpats med övergångsdag den 1 janu - ari 2022, varför jämförelsetal har räknats om. I not K57 Effekter av förändrade redovisningsprinciper avseende IFRS 17 presenteras jämförelsetal för balans- och resultaträkningen före och efter införandet av IFRS 17. I de noter där belopp har påverkats av införandet av IFRS 17 anges att jämförelsetal har räknats om. Redovi - sade belopp före omräkningen presenteras inte. 2.2 Övriga ändringar i redovisningsregler Övriga ändringar i redovisningsregler som antagits under 2023 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 3. Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 3.1 Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele - vanta verksamheter samt är exponerat för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört . Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade ande - len av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindel- serna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncern- interna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av kon - cernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. Minori- tetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultat- räkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen . 3.2 Intresseföretag och joint ventures Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ventu - res är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett gemen- samt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaff - ningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av för- ändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Andelar - nas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt nedskrivnings - behov. I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföre - tag och joint ventures överensstämmer med koncernens . 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola - gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild verk- samhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fastställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och för - brukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en utvidg- ning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av själv- ständighet. Betydande bedömningar och uppskattningar - Koncernredovisning Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Kon- cernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkast - ning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestäm - melserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa inves - teringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även kon- cernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rörliga exponeringen, och 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investe - ringsfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investe- rarna i fonden . Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför - säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm - mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 277 mdkr (228) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäk - ringsavtalen om 277 mdkr (228) redovisades som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 154 mdkr (126) i finansiella till - gångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning . 3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs . Samt - liga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. 3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar nettoin - vesteringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. Valuta- kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska före - tagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella pos - ter. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt totalresultat till resultaträkningen . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202378 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.4 Rörelsesegment Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmen - ten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkstäl- lande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment. 3.5 Finansiella instrument – Allmänt Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen . Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seni - ora icke prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på separat rad. 3.5.1 Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs - dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassifice- rade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflö - den från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. 3.5.2 Derivat Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri - vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs- sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat finan - siella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas redo- visningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9 . 3.5.3 Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke-finansiella till - gångar redovisas separerat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för- knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet, inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm - ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapitalbe- lopp och ränta . 3.5.4 Återköpstransaktioner Med en återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit över - ens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värde - papper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräk - ningen beroende på motpart. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säker- heter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likviden för avista- och terminsledet periodiseras som ränta. 3.5.5 Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi - sas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen. 3.5.6 Lånelöften Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avseende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar i balans - räkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.5.7 Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans - räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto - belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet – obligatorisk • innehas för handel • övrigt Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till - gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor. Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till - gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hän- syn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rap- porteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapital - belopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren överens- stämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstill- fället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenliga med ett grund - läggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte upp- fyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och tillgången värderas till verkligt värde. Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet - obligatorisk • innehas för handel • identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen Verkligt värdeoptionen innebär att koncernen väljer att oåterkalleligt värdera finan - siella tillgångar till verkligt värde om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning. I not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella tillgångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 79 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: • affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och • de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaf - fandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföl- jande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvär - det är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovis- ningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumu- lerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8 . 3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finansiella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingkategori och omfattar: • Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta • Aktier och andelar • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt generera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens likviditetsportfölj. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller anskaff - ning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet kost- nadsförs i resultatet. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost . 3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränt - emetoden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit - förlustreserveringar. 3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för hande l • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt värde - optionen Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redovis - ning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för: • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå - ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföl - jens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid för - sta redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verk- ligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förlus- ter vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet . Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk - ningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verk- ligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk . Sådana föränd- ringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen . 3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finansiell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument. 3.7 Finansiella instrument - Beräkning av verkligt värde Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan mark - nadsaktörer. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmo - deller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för iden - tiska instrument på inaktiva marknader. För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för att fastställa verkligt värde. I not K47 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instru - ment värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer; nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär place - ringsrisken. Betydande bedömningar och uppskattningar – Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument redovisade till verkligt värde När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark- nadsrisker som motverkar varandra används ett genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar var - andra. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositio - nerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodel - ler behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepte - rade av marknadsaktörer och är föremål för oberoende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel - lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär- dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller kom- ponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202380 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford - ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit- förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är till - gänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditför- lustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditris - ken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, dvs de motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kreditkva - litet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster representerar de förlus - ter som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlus - terna för återstående löptid. 3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolik - heten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexpo- nering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtals- enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kredit- exponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kredit - förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 12 månaders för - väntade kreditförluster. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpa - rametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effek- terna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhets - vägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit - exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hän- syn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga resulta- ten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier. 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en bety - dande ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finan- siella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter - som den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlö- ses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kom - mer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar kon - cernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre upp - fyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid. 3.8.3 Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För att bedöma förändring i kreditrisken för instrument med ett första redovis - ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid sedan för - sta redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effekter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där varje riskklas - sificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang sedan första redovisningstillfället, som indikator. För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är det inte möjligt att beräkna den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär indikator. Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exempel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevill - koren. Vidare anses en betydande ökning i kreditrisken ha inträffat när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporterings - dagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kreditrisk. Koncernen till- lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kreditrisk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. 3.8.4 Förväntad löptid Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period över - ensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och rullningsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell base - rad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att exponeringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående löptid (sannolik - heten för återbetalningar i förtid). Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förväntade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 81 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.8.5 Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovi - sas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och avsätt- ningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till - gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presente- ras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ianspråktagan - det av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvin- ningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster . Betydande bedömningar och uppskattningar - Kreditförluster Fastställande av betydande ökning i kreditrisken och införlivande av framåtblick- ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för kre- ditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedöm- ningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken och i relation till framåtblickande makroekono - miska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kreditförlust- reserveringar. Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller limit - grupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförlus- ter för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassa- flöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resulterar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd rele - vanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på lån- tagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försälj - ning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållan - den. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgäng - lig eller genom att återvinningsstrategier förändras. 3.9 Finansiella instrument - Säkring sredovisning Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte: • Säkringar av verkligt värde • Kassafödessäkringar • Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäkring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s carve- out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt EU:s carve-out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skilln ader mellan förväntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt att endast en del av portföljen är säkrad . En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings - förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovisning enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identi - fieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstru - mentet som faktiskt säkras. För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retroak - tivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar. 3.9.1 Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte- exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde - papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo- visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan - siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru- mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade ris- ken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot . Portföljsäkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone- ringen i portföljer av utlåning och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäk - ringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom Räntenettot . 3.9.2 Kassaflödessäkringar Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kas - saflöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade expo- neringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt ränte- swappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säk - ringsförhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsin - strumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verkligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassaflödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för valutaba - sisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena eller kassa- flödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkringarna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av säkringsinstrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypotetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202382 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skuldebrev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstrument och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säk - ringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffek- tiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. 3.10 Leasingavtal Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. 3.10.1 Leasetagare Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de lokal- och IT-avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presenteras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för lea - singskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa undan- tagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea - singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost- nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den margi - nella låneräntan. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla ompröv - ningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader . 3.10.2 Leasegivare Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio - nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingavta - let och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna leasingav- gifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräk- ningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. 3.11 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-monetära tillgångar utan fysisk form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas i balans - räkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncernen eko- nomiska fördelar i framtiden. Koncernens immateriella tillgångar utgörs främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar. 3.11.1 Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Nedskriv - ningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av good - will påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrader, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid för - värvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för goodwill motsva - rar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillposten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas ned - skrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte. Betydande bedömningar och uppskattningar - Nedskrivningsprövning av goodwill Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande- värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassa- genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företags - ledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsni - våer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hem- mamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer koncernen eviga kassaflöden. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fast - ställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsled - ningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antagan - den och förändringar av dem beskrivs i not K31 Immateriella anläggningstill- gångar . 3.11.2 Internt utvecklad programvara Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och för - väntas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immateriell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkom - mer. Det inkluderar även utvecklingsutgifter kopplade till servicekontrakt avseende molntjänster där koncernen får tillgång till en leverantörs applikation, plattform eller infrastruktur under en avtalsperiod. De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till - gångar avseende IT-utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prö- vas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas avskriv - ningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas och justeras årligen eller vid behov. 3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas och justeras årligen eller vid behov. 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för redovisning i balansräkningen. I stället lämnas upplysning om eventualförpliktelse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten. Betydande bedömningar och uppskattningar – Avsättningar och eventualförpliktelser Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp. För mer information se not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 83 Koncernen Finansiella rapporter och noter Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner För pensionsavsättningar och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livs - längd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K40 Pensioner . 3.13 Pensioner Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda pla - ner eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncer- nen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsför- pliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsför - pliktelserna och redovisas som pensionsavsättning alternativt pensionstillgång. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjäns - teperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, för- valtningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel - serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkostna- der med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fast - ställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekost - nad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden för- ändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vin- ster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar. 3.14 Försäkringsavtal Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety - dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ påver - kan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finansiella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investeringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument. Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräkningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kassaflöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke-finansiell risk samt den avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostna - der för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida bedömda kassaflödena till- sammans med riskjustering för icke-finansiell risk utgör kassaflödena för åtag- anden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster tillhandahålls i framtiden. I de fall den avtalsenliga marginalen är negativ, så kallade förlustavtal, redovisas för - lusten omgående i resultaträkningen. Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsavsättning som är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd innehåller kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga marginalen som ännu inte intäktsredovisats. Skulden för inträffade skador avser kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster. Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk - ringsavtalstjänster under perioden. Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk - ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre- mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyddets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. Kassaflöden avseende anskaffningskostnader för försäkringsavtalen redovisas som kostnader när de uppkommer. I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, finan - siella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda återför- säkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till för- säkringsavtal med resultatandel. Försäkringsintäkter motsvarar minskningen av det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd till följd av att tjänster tillhandahållits under peri - oden, inklusive upplösning av avtalsenlig marginal. Försäkringskostnader motsva- rar ökningen av det redovisade värdet för skulden för uppkomna skador och kost- nader under perioden samt eventuella förluster för förlustkontrakt. Effekter av pengars tidsvärde och finansiella risker redovisas som finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal . Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk- ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den 31 december 2023 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 320 mdkr (269), vilket huvudsakligen avser unit-linked avtal. Även om delar av det redo - visade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovisningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras i princip kontinuerligt. 3.15 Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i räntenettot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig upp - skattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar trans - aktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen. Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff - ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff - ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve - ringar för kreditförluster. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektiv- räntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden. I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkringsredo - visning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säkringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader. 3.15.1 Presentation Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i han - delssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och Institu- tioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär. Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till verkligt värde . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202384 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.17 Övriga intäkter Intäkter avseende IT- och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar - bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi- sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter vil- ket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. 3.18 Aktierelaterade ersättningar Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kost - nad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital- instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade eget - kapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstrumen- ten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid till - delningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket med - för att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru - ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer- nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk - ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierelate - rad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräk- nat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter. 3.19 Nedskrivningar För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för ned - skrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvin- ningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde åter - vinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjan- devärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfak- tor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidi - gare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indika- tion existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när ned - skrivningen bokfördes. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. 3.20 Skatt Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemäs - sigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skill - nader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillna - der på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig rätt till utjämning. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning när utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslutet. För den del det inte finns någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från dotterföretagets acku - mulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer informa- tion se not K19 . 4. Nya standarder och tolkningar 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Commit - tee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2024 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Inga utgivna eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar som ännu ej tillämpas förväntas ha någon väsent - lig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 3.16 Provisionsnetto Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhandahålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tid - punkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestationså - tagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provi - sionsintäkter, redovisas som provisionskostnader . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 85 Koncernen Finansiella rapporter och noter K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse inträf - far, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande risk - hanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som säker- ställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och, i tillämpliga fall mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Genom Policy för riskhantering (Policy on Enterprise Risk Management) definie - rar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstrategi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund riskkultur och en riskmedve - tenhet inom organisationen. För att säkerställa att riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer styrelsen riskaptiter för de risk - typer som har definierats i koncernens Risk Taxonomy. Riskaptiterna ska begränsa Swedbanks risktagande och säkerställa att mininivåerna vad gäller kapital och lik - viditet upprätthålls. Koncernens riskaptit implementeras av vd genom interna reg- ler samt ett ramverk bestående av risklimiter som beslutas av vd, övrig företags- ledning samt vid behov av chefer på lägre nivå eller inom dotterföretag. Där behov finns utifrån ett riskperspektiv beslutas även om riskindikatorer. Limiter och riskin - dikatorer är verktyg för att monitorera och kontrollera riskexponering, riskkoncen- tration och uppbyggnad av risker. Syftet med dessa verktyg är att säkerställa att risker hålls inom fastställd riskaptit. I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt ur Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsför - hållanden, uppfyller legala minimikapitalkrav, har fortsatt tillgång till inhemska och internationella kapitalmarknader och förmåga att stödja sina kunder. Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2023 För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant inom ett antal områden, med fokus på: Geopolitisk situation 2023 präglades av att spänningar fortsatte till följd av Rysslands utökade invasion av Ukraina i februari 2022, vilket hade påtagliga makroekonomiska effekter över hela världen. Denna händelse ledde till en ökning av t.ex. IT-attacker mot finans - branschen. Geopolitiska spänningar eskalerade ytterligare med Hamas attack på Israel i oktober 2023, vilket tillförde ännu en nivå av osäkerhet till den globala eko - nomin. Trots dessa utmaningar förblev Swedbanks förmåga att hantera cyberris- ker tillfredsställande. Swedbank kunde navigera genom dessa geopolitiska spän- ningar samtidigt som man bibehöll sina verksamheter och tjänster. Inflationstrender Under 2023 genomlevde den globala ekonomin en period av hög inflation, vilken dock började falla senare under året. Inflationen drevs initialt av faktorer som det globala svaret på covid-19 pandemin, såsom finanspolitiska och penningpolitiska reaktioner, leveransbrister och höga olje- och livsmedelspriser på grund av Ryss - lands invasion av Ukraina. Trots dessa utmaningar upprätthöll Swedbank en stabil kreditportfölj med hög kvalitet under hela året. Värdet på den svenska kronan försvagades under året Under året som gått har den svenska kronan (SEK) tappat i värde gentemot flera valutor. Delvis kan detta förklaras av Federal Reserves snabba räntehöjningar under året, som har ökat omvärldens räntor mer än de svenska och därigenom för - svagat SEK. Sverige har också haft en lägre centralbanksränta i jämförelse med många stora ekonomier under en längre tid, vilket trendmässigt försvagat valutan. Därtill anses SEK vara en riskfylld valuta bland G-10 valutor vilket medfört att Ryss - lands invasion av Ukraina, den höga inflationen och osäkerheten på finansmarkna- derna bidragit till kronans nedgång. Klimatförändringar Klimatförändringarna gjorde sig påminda under 2023, med ökad förekomst av extrema väderhändelser, särskilt värmeböljor och torka över den europeiska konti - nenten. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) släppte även sin sjätte utvärderingsrapport, och enligt rapporten är människan ansvarig för lejonparten av de senaste 200 årens globala uppvärmning som lett till en aktuell temperaturökning med 1,1°C över förindustriella nivåer. Denna temperaturökning har resulterat i fler och farligare väderhändelser, men rapporten betonade också att 1,5°C-gränsen fort - farande är uppnåelig. Den pågående omvandlingen mot klimatneutrala och hållbara samhällen har gett både nya möjligheter och risker, varför finansbranschen för när - varande anpassar sina riskstrategier för att hantera dessa nya utmaningar effektivt. Utvecklingen av kreditrisk Året kännetecknades av en hög global inflationstakt som gradvis minskade, samti - digt som stigande räntor hade en negativ inverkan på skuldsatta hushåll och före- tag. De geopolitiska spänningarna, osäkerheten i ekonomin och de svaga makroekonomiska utsikterna hade en negativ påverkan på marknadssentimentet och hushållens förtroende. Sektorer som påverkades mest var framför allt relate - rade till privat konsumtion, som till exempel bostadsbyggande och handel, på grund av vikande efterfrågan från hushållen. Andra sektorer upplevde en hög efter - frågan på varor och tjänster vilket bland annat resulterade i en god efterfrågan på arbetskraft. Emellertid bidrog höga räntor och stigande kostnader till ett högre antal konkurser i Sverige. Även antalet konkurser i Estland ökade något, medan konkurser i Litauen och Lettland minskade under året. Priserna på kommersiella fastigheter i Sverige gick ned efter en längre tid av till - växt vilket skapade oro för den svenska fastighetssektorn. För att säkerställa en låg risk i Swedbanks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsför - måga vid kreditgivningen och stor vikt läggs vid stabila kassaflöden även vid sämre konjunktur och högre ränteläge. Priserna på privata bostäder i Sverige var i stort sett oförändrade men på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priser på privata bostäder i Estland och Litauen ökade något och var nästan oförändrade i Lettland. Kreditriskindikatorer som andelen lån med sena betalningar var kvar på låga nivåer, även om de ökade under året. Lån med lättnader i villkor ökade något till följd av fler beviljade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen var de konstaterade kreditförlusterna låga och kredit- kvalitén i Swedbank’s utlåning på en fortsatt hög och stabil nivå. Utmaningar och risker i digitalisering Swedbank är en fullservicebank på samtliga fyra hemmamarknader. Våra kunder förväntar sig att kunna möta oss säkert, tillgängligt och bekvämt oavsett mötes - plats. Det kräver att Swedbank förmår att upprätthålla en effektiv, stabil, säker och motståndskraftig IT-miljö, inklusive de tjänster som är outsourcade. Informationssäkerhetshot, inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk ökar i takt med digitaliseringen vilket kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra kun - der på. IT- och informations säkerhetsrisker identifieras och hanteras därför i alla typer av utveckling, upp handling och förändringshantering. Risken för bedrägeri från organiserad brottslighet förblir hög och har fortsatt öka under 2023. Swedbank investerar i och förbättrar löpande bankens motstånds - kraft och kapacitet att upptäcka, förhindra och utreda dessa brott. För att minska risken har Swedbank även förstärkt den löpande monitoreringen för att identifiera bedrägliga transaktioner, vilket även det gett positiva resultat. Swedbank har delta - git i Bankföreningens kampanj för att uppmärksamma risken att utsättas för bedrägerier samt även lanserat en rad egna informationskampanjer i våra egna kanaler. Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till privata kunder såväl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att koncernen och dess kunder riskerar att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kon- troll för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och förstärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initie- rades ett antal strategiska program med målet att ligga i framkant i bekämpningen av penningtvätt och terroristfinansiering. Programmen har till största delen åtgärdat tidigare identifierade brister och följaktligen avslutades AML/CTF 1 -programmet i januari 2023. Förbättringsarbetet inom området fortsätter inom ramen för linje- arbete och utvecklingsinitiativ med fokus på att ytterligare förbättra processerna samt för att nå målsättningen att vara i framkant i kampen mot finansiell brottslig - het. Swedbank har sedan 2020 med hjälp av extern expertis genomfört en årlig bedömning av Swedbanks arbete med att nå målsättningen för området. Bedöm - ningen som gjordes under 2023 bekräftar att Swedbanks åtgärdsarbete fortskrider enligt plan. Koncernens enheter för att motverka finansiell brottslighet fortsätter att samla koncernens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga att Swedbank och dess kunder utnyttjas för finansiell brottslighet. Swedbank fortsät - ter därutöver att göra omfattande investeringar i ytterligare resurser och infrastruk- tur för processerna kring kundkännedom (KYC), kundriskbedömning, transaktions- monitorering och rapportering. Swedbank vidareutvecklar ramverk, förtydligar riskaptit samt applicerar relevanta nyckeltal för proaktiv uppföljning i syfte att säkerställa ett robust och konsekvent arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism i hela koncernen. Alla medarbetare ska regelbundet 1) Counter-Terrorist Financing Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202386 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.1 Kreditrisk 3.1.1 Definition Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. 3.1.2 Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av system stöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen. Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredit- uppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredit tagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning. I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhetsrela - terade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsförmåga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obliga torisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncern kreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostadsfastighet. Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredit uppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk respektive större exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst årligen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekono - miska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av risk- klass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen. Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificerings- system. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditport- följens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och för - höjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas nog- grant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sektorer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och kredit strategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställnings- risker som fysiska risker beaktas. 3.1.3 Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut • beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering • beräkning av riskjusterad avkastning • beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster • övervakning och hantering av kreditrisker • rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter. genomföra utbildningar i syfte att öka medvetenheten om risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upprätthålla en god regelefterlevnadskultur. Åtgärder till följd av finansiella sanktioner Omfattande sanktioner, både finansiella och sektoriella, från olika regimer, som tidigare införts mot Ryssland och Belarus som ett svar på Rysslands utökade inva - sion av Ukraina har utvidgats. Swedbank fortsätter att allokera resurser och kom- petens för att hantera den ökade risken samt för att genomdriva proaktiva styr- ningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit. Övriga compliancerisker Risknivån relaterad till Marknadsuppföranderisken (inom Uppföranderisk) är för - höjd. Åtgärder pågår för att hantera riskerna. Andra faktorer Skatt Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte - områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retro- aktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning. Den svenska lagen om tilläggsskatt, implementering av OECDs globala minimi - skatt, gäller från och med 1 januari 2024. Enligt den ska det svenska moderbolaget betala tilläggsskatt även för svenska och utländska dotterföretags vinster om de effektivt beskattas lägre än till 15 procent. Swedbank bedömer för närvarande att lagstiftningen endast i undantagsfall enskilda år skulle kunna leda till tilläggsskatt i koncernen. Eftersom nationella implementeringar av tilläggsskatten tillkommit under stor brådska, vilket kan leda till justeringar av lagstiftningen, kan den slutliga inverkan på koncernen ännu inte fullt bedömas. Swedbanks risktaxonomi Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att orga - nisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin benämns risktyper. Risktyper Beskrivning Kreditrisk Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot (3.1) koncernen, samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. Likviditetsrisk Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de för - (3.2) faller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. Marknadsrisk Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas (3.3) negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finansiella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde och redovi - sat värde och inkluderar värdejusteringar såsom CVA samt DVA. Operativ risk Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ (3.4) ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck - liga interna processer, mänskliga faktorn och systemfel, eller externa händelser. Risk i försäkrings - Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk, rörelsen marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de (3.5) helägda försäkringsföretagen i koncernen. ESG risk Risken för nuvarande eller framtida negativ påverkan på kon - (3.6) cernen som härrör från miljö-, sociala eller bolagsstyrnings- faktorer (“ESG”). Påverkan kan vara indirekt genom koncer- nens motparter och investerade tillgångar, eller direkt på koncernen. Övriga risker Övriga risker inom Swedbanks risktaxonomi är kapitalrisk, (3.7) strategisk risk, regelefterlevnadsrisk, uppföranderisk och risk för finansiell brottslighet. 1 1) ESG risk påverkar flera andra risktyper, främst Regelefterlevnadsrisk, Kreditrisk, Operativ risk och Strategisk risk . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 87 Koncernen Finansiella rapporter och noter De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regula toriska kapitalkrav för kredit- exponeringar är: PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånadersperiod, LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlorad vid fallissemang, och EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en motpart hamnar i fallissemang. Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen och Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera delsegment av kreditportföljen. Model - lerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vil- ket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbedömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna. Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större föränd - ringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräk - ningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregel- verket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk . 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar Reservering av förväntade kreditförluster Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserve - ras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom tolv månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade riskegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallisse - mang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot- svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstå - ende löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken. Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD- modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta - gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande upp- skattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande. LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono - miska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida för - väntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fal- lande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belånings- grad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för falliss- emang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåter- kalleliga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för falliss emang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och över - föringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år. Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci - per, avsnitt 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Tabellerna nedan visar kvantitativa tröskel värden, nämligen: • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv måna - derna samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portföljen av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovisningstillfället, anses det som en bety - dande ökning i kreditrisk • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kredit - exponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande med undan - tag för svenska bolån där också ett absolut 12-månaders PD tröskelvärde appli- ceras. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans låg - riskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genomfört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskel - värdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som över- förs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit- förlustreserveringarna vid årsskiftet . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202388 Finansiella rapporter och noter Koncernen Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018 2023 2022 Påverkan på kredit- Påverkan på kredit- förlustreserveringar vid förlustreserveringar vid 12 månaders Ökning i Minskning i Ökning i Minskning i Intern riskklass PD intervall vid Tröskelvärde, tröskel värde tröskelvärde Andel av tröskel värde tröskelvärde Andel av vid första första redovisnings- nedgradering med 1 enhet, med 1 enhet, Kreditförlust- total portfölj i med 1 enhet, med 1 enhet, Kreditförlust- total portfölj i redovisningstillfället tillfället, % i riskklass % % reserveringar brutto belopp, % % % reserveringar brutto belopp, % 18–21 <0,1 5–8 enheter –4,8 3,6 119 11 –5,6 5,4 60 12 13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –3,9 8,3 314 11 –5,7 7,4 277 12 9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –10,2 11,2 250 4 –12,9 13,4 216 5 6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –8,3 3,7 95 1 –6,1 5,1 100 2 0–5 >5,7–99,9 1 enhet –2,5 0,0 44 0 –1,2 0,0 72 1 –6,4 7,6 822 28 –7,6 8,1 726 31 Expertjustering efter modellberäkningen 195 401 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 12 0 3 1 Finansiella instrument i steg 3 739 0 653 0 Summa 1 768 29 1 783 33 1,2,3 4 5 1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader. 2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet. 4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 204 mkr (217). Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018 2023 2022 Påverkan på Påverkan på kreditförlustreserveringar vid kreditförlustreserveringar vid Intern riskklass Tröskelvärde, ökning Ökning i Minskning i Andel av Ökning i Minskning i Andel av vid första i PD för återstående tröskelvärde tröskelvärde Kreditförlust- total portfölj i tröskelvärde tröskelvärde Kreditförlust- total portfölj i redovisningstillfället löptid 1 , % med 100%, % med 50%, % reserveringar bruttobelopp, % med 100%, % med 50%, % reserveringar bruttobelopp, % 18–21 200–300 –11,0 15,4 176 21 –14,3 24,1 86 20 13–17 100–250 –1,9 6,5 1 467 22 –2,3 10,0 706 22 9–12 100–200 –2,0 4,3 1 361 12 –1,5 8,0 873 11 6–8 50–150 –1,3 4,6 403 4 –2,0 6,8 285 3 0–5 50 –0,4 0,4 303 2 –1,2 1,3 166 1 –2,2 5,4 3 711 61 –2,3 8,6 2 116 58 Expertjustering efter modellberäkningen 1 127 1 335 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 48 10 26 9 Finansiella instrument i steg 3 1 571 0 1 503 0 Summa 6 457 71 4 981 67 2 3 4 1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 2) Per den 30 september 2023 har svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 med en relativ ökning på 200-300% och en absolut ökning av 12-månaders PD över 7,5 bps upplevt en betydande ökning i kreditrisk. 3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 4) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 894 mkr (497) . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 89 Koncernen Finansiella rapporter och noter Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av histo - riska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekono- miska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrele - rade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepri- ser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätta dem till makroekonomiska prognoser. De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekono - misk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre scenarier vid upp- skattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för 2023 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2023 1 2024 2025 2026 2023 1 2024 2025 2026 2023 1 2024 2025 2026 Sverige BNP, årlig % tillväxt –0,4 0,5 2,2 2,0 –0,4 –0,5 2,0 2,3 –0,4 –6,3 –1,3 3,4 Arbetslöshet, % 2 7,7 8,5 8,4 7,9 7,7 8,6 8,5 7,9 7,7 9,9 11,3 10,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling –10,2 –5,3 2,6 3,6 –10,2 –5,6 2,0 3,5 –10,2 –16,0 –11,1 2,9 Stibor 3m, % 3,70 3,88 2,90 2,50 3,70 3,77 2,86 2,50 3,70 2,78 0,27 0,18 Estland BNP, årlig % tillväxt –3,4 1,5 2,6 2,6 –3,4 –0,2 2,3 2,8 –3,4 –6,3 –2,6 5,1 Arbetslöshet, % 6,8 7,3 5,6 5,3 6,8 7,6 6,3 5,7 6,8 9,4 13,3 13,2 Husprisutveckling, årlig % utveckling 2,4 –3,5 5,5 4,9 2,4 –5,0 4,3 4,9 2,4 –27,4 –12,7 6,8 Lettland BNP, årlig % tillväxt –0,1 2,7 2,7 2,3 –0,1 1,5 2,5 2,5 –0,1 –6,0 –3,1 4,4 Arbetslöshet, % 6,5 6,3 5,6 5,5 6,5 6,6 5,9 5,8 6,5 9,9 13,7 13,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 3,8 4,3 5,1 3,9 3,8 2,2 5,2 5,3 3,8 –24,1 –13,8 4,5 Litauen BNP, årlig % tillväxt –0,2 2,2 2,2 2,2 –0,2 1,2 2,0 2,3 –0,2 –6,1 –3,7 4,5 Arbetslöshet, % 6,7 6,8 6,5 6,3 6,7 7,1 6,7 6,5 6,7 8,7 12,9 14,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 7,8 0,9 4,0 3,3 7,8 –1,8 3,7 4,9 7,8 –29,3 –11,6 6,6 Globala indikatorer US BNP, årlig % tillväxt 2,4 1,6 2,1 2,0 2,4 0,8 1,6 1,9 2,4 –2,5 –1,7 2,0 EU BNP, årlig % tillväxt 0,4 1,0 1,8 1,3 0,4 0,2 1,5 1,4 0,4 –5,0 –3,2 3,0 Brent oljepris, USD/fat 82,5 82,7 77,8 74,0 82,5 81,3 77,3 74,0 82,5 54,5 47,0 60,7 Euribor 6m, % 3,73 3,49 2,40 2,06 3,73 3,40 2,14 2,03 3,72 2,42 0,16 0,06 1) Prognosticerade värden för 2023, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. 2) Arbetslöshet, 16–64 år. modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot baseras på antagan- den som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alter- nativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtids utsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 16,7 procent. Scenarier Inflationen har sjunkit under året och styrräntorna verkar ha nått sin topp. Men rän - torna har stigit mer jämfört med våra förväntningar för ett år sedan till följd av att global ekonomi har varit oväntat motståndskraftig, särskilt den amerikanska. I Europa har ekonomin mer tydligt bromsat in och på våra hemmamarknader har den ekonomiska aktiviteten minskat under året. Hushållens konsumtion har fallit i Sverige och de baltiska länderna som en följd av den försvagade köpkraften. I de baltiska länderna har även fallande export bidragit till nedgången i ekonomin, medan kraftigt fallande bostadsinvesteringar har tyngt svensk ekonomi. Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbets - löshet som används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för säsongsvariationer . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202390 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2022 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2022 2023 2024 2025 2022 2023 2024 2025 2022 2023 2024 2025 Sverige BNP, årlig % tillväxt 3,0 0,1 0,8 2,1 2,9 –1,0 0,9 2,4 2,1 –8,0 –0,7 3,3 Arbetslöshet, % 7,3 7,4 8,0 8,0 7,3 7,6 8,3 8,1 7,4 9,7 11,6 10,8 Husprisutveckling, årlig % utveckling 4,7 –10,8 –5,2 2,0 4,7 –11,5 –5,6 2,0 4,4 –18,4 –14,5 –0,5 Stibor 3m, % 1,22 2,88 2,67 2,66 1,26 3,00 2,72 2,69 1,36 2,73 0,50 0,50 1 1 1 2 Estland BNP, årlig % tillväxt –0,2 0,5 2,5 2,6 –0,3 –0,9 2,5 2,8 –0,6 –9,8 –3,1 6,2 Arbetslöshet, % 6,0 7,2 5,9 5,3 6,0 7,3 6,0 5,4 5,8 9,5 13,6 13,0 Husprisutveckling, årlig % utveckling 20,6 –8,6 2,3 4,9 20,4 –9,6 2,1 4,9 20,3 –24,0 –6,4 4,1 Lettland BNP, årlig % tillväxt 1,8 0,8 3,0 2,3 1,7 –0,1 3,0 2,4 1,4 –8,6 –1,3 4,9 Arbetslöshet, % 7,0 6,8 6,0 5,8 7,0 7,1 6,3 6,0 6,9 10,5 13,5 12,7 Husprisutveckling, årlig % utveckling 14,2 –3,5 0,3 4,3 13,8 –5,4 0,5 5,2 13,1 –22,6 –7,7 4,9 Litauen BNP, årlig % tillväxt 2,5 0,4 2,1 2,2 2,4 –0,4 2,1 2,3 2,0 –9,4 –2,1 4,7 Arbetslöshet, % 5,7 6,5 5,8 5,4 5,7 6,6 6,0 5,6 5,8 9,9 14,1 14,1 Husprisutveckling, årlig % utveckling 16,8 –8,6 –3,6 4,7 16,7 –9,3 –4,3 4,3 16,3 –26,2 –6,5 8,8 Globala indikatorer US BNP, årlig % tillväxt 2,1 2,0 1,5 1,5 1,9 0,3 1,5 1,9 1,7 –3,7 –0,6 2,3 EU BNP, årlig % tillväxt 3,3 1,1 1,4 1,5 3,2 0,2 1,4 1,6 2,8 –6,4 –1,1 3,8 Brent oljepris, USD/fat 98,4 77,9 76,3 74,0 98,6 79,2 76,5 74,0 109,0 113,4 63,2 65,7 Euribor 6m, % 0,67 2,60 2,10 2,04 0,71 2,77 2,12 2,04 0,85 1,51 –0,33 –0,42 1) Prognosticerade värden för 2022, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. 2) Arbetslöshet, 16–64 år. Känslighetsanalys I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlust- reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sanno - likheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expert- justeringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten. 2023 2022 Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar Kreditförlust- Varav expert- Kreditförlust- Varav expert- reserveringar justering av reserveringar justering av (sannolikhets- kreditförlust- Negativt Positivt (sannolikhets- kreditförlust- Negativt Positivt Rörelsesegment viktade) reserveringarna scenario scenario viktade) reserveringarna scenario scenario Svensk bankverksamhet 2 713 227 2 957 2 649 1 799 213 1 927 1 659 Baltisk bankverksamhet 1 475 456 1 716 1 284 1 400 363 1 692 1 254 Företag & Institutioner 3 998 640 4 144 3 471 3 542 1 162 4 110 3 294 Koncernen 8 225 1 324 8 856 7 442 6 764 1 738 7 753 6 228 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023. För mer information se not K5. 2) Inkluderar rörelsesegmentet Koncernfunktioner & Övrigt. 1 2 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 91 Koncernen Finansiella rapporter och noter Expertjustering av kreditförlustreserveringarna Höga räntor och energikostnader tillsammans med geopolitisk instabilitet fortsät - ter att tynga privatpersoner och företag, vilket resulterar i hög osäkerhet om den ekonomiska tillväxten framöver. Eftersom de kvantitativa riskmodellerna ännu inte fångat alla potentiella försämringar av kreditkvaliteten, har expertjusteringarna gjorts för att fånga potentiella framtida rating- och stegmigrationer. Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna bedöms vara fortsatt nödvändiga och uppgick till 1 324 mkr (1 738) och är fördelade med 678 mkr i steg 1 och 644 mkr i steg 2 samt 1 mkr i steg 3. Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situatio - nen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Vid årsskiftet var de väsentligaste föränd- ringarna att expertjusteringar för tillverkningsindustri, sjöfart och offshore samt detalj- och partihandel minskade och att en ökning gjordes i sektorn för fastighets - förvaltning. De största expertjusteringarna återfinns i branscherna fastighetsför- valtning, detalj- och partihandel, tillverkningsindustri samt byggnadsverksamhet. Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp - skattade kreditförluster på betydande osäkra kredit exponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera för- väntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makro- ekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, lån - tagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kost- nader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida eko nomiska förhållanden. 3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är samman - ställda i efterföljande tabell. Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9 PD • Fast tolv månaders horisont • Tolv månaders PD för steg 1 för fallissemang och PD för återstående löptid • Över en konjunkturcykel, för steg 2 och 3 baserat på ett långsiktigt • Per balansdagen, baseras genomsnitt på nuvarande position • Konservativ kalibrering baserad i kon junkturcykeln på historisk information som • Införlivar framåtblickande inkluderar data från låg- information konjunkturer • Inga konservativa påslag LGD • Värdet på säkerheter justerat • Per balansdagen, baseras för lågkonjunkturer och kalibre - på nuvarande position ring baserat på ett långsiktigt i konjunkturcykeln genomsnitt • Justerad för att införliva fram - • Alla kostnader för indrivning åtblickande information av fordran och försäljning av • Interna kostnader för indrivning tillgångar inkluderas av fordran och försäljning av tillgångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instru- mentets effektivränta EAD • Tolv månaders utfalls period • EAD för instrumentets åter- • Kredit-konverteringsfaktor, med stående löptid justering för lågkonjunktur, till - • Kredit-konverteringsfaktor per lämpad på finansiella instru- balansdagen tillämpad på ment utanför balansräkningen finansiella instrument utanför balansräkningen • Förskottsbetalningar beaktas Förväntad • Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas löptid när förväntad löptid fastställs för portföljer med lång löptid och framträdande förskotts- betalningar, till exempel bolån • Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kredit kort Diskontering • I ngen diskontering (förutom • Förväntade kreditförluster dis - i LGD modeller) konterade till balansdagen med det instrumentets effektivränta Betydande • Ej tillämplig • Relativbedömning för ökning av betydande ökning av kreditrisk kreditrisk sedan första redovisnings- tillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara betydande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202392 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2023 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 54 777 37 900 28 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 172 858 131 2 861 2 328 2 439 178 619 Stater 171 455 131 2 861 2 328 2 439 177 216 Kommuner 1 403 1 403 Utlåning till kreditinstitut K23 66 061 165 97 91 52 9 63 996 67 534 Banker 39 893 165 97 91 52 9 63 580 40 950 Övriga kreditinstitut 25 936 416 26 352 Återköpsavtal, banker 1 228 228 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 1 4 4 Utlåning till allmänheten K24 1 533 769 113 789 46 692 94 375 52 357 19 164 1 850 1 379 1 863 375 Riksgälden 30 000 30 000 Återköpsavtal, Riksgälden 1 2 744 2 744 Återköpsavtal, övriga allmänheten 1 35 876 7 353 43 229 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 091 834 50 548 14 118 50 514 1 867 1 003 1 209 885 Övriga fastigheter 165 003 21 795 7 771 16 447 9 723 2 220 740 Garantier 36 678 2 280 1 531 1 389 3 942 1 272 47 092 Erhållna kontanter 8 773 226 193 1 006 10 197 Övriga säkerheter 43 778 11 115 9 582 16 057 4 446 146 85 123 Blanco 2 119 084 27 826 13 497 8 962 28 967 14 072 1 850 107 214 366 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 46 243 45 29 221 4 304 960 1 845 3 978 1 216 58 841 Bostadsinstitut 36 190 36 190 Banker 4 709 45 4 133 127 1 325 3 877 813 11 033 Andra finansiella företag 4 104 10 4 171 702 97 35 32 9 151 Icke finansiella företag 1 241 29 206 0 131 423 66 371 2 467 Derivat K29 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563 Övriga finansiella tillgångar K33 5 740 723 748 697 28 36 7 972 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 26 540 3 654 1 368 2 121 5 694 237 4 087 134 43 835 Löften 173 012 11 724 9 106 13 292 18 865 22 828 384 211 249 422 Summa 2 055 898 164 600 100 632 175 577 85 577 4 102 101 112 48 262 26 394 2 762 155 % av total 74 6 4 6 3 0 4 2 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten. Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 4 276 0 0 1 335 1 595 1 590 12 896 21 690 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 5 469 18 59 29 1 056 1 547 634 9 060 17 873 Erhållna säkerheter 1 3 053 18 6 5 432 340 78 3 616 7 548 Netto kreditriskexponering 2 416 53 24 625 1 207 556 5 444 10 325 1) Säkerheter består till 98,8 procent av kontanta medel, till 1,2 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 10 999 mkr. 3.1.6 Maximal kreditriskexponering 3.1.6.1. Geografisk fördelning Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balans räkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi - sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och lik - nande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garan- tin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnytt- jade beloppet . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 93 Koncernen Finansiella rapporter och noter 2022 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 164 399 31 587 27 852 91 239 1 994 1 344 18 846 28 717 14 365 992 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 143 663 6 3 173 3 584 243 814 151 483 Stater 141 392 6 3 173 3 584 243 814 149 212 Kommuner 2 271 2 271 Utlåning till kreditinstitut K23 32 797 910 156 248 3 287 1 673 3 129 2 962 11 427 56 589 Banker 8 343 9 16 121 330 1 479 2 962 5 205 18 465 Övriga kreditinstitut 24 439 901 140 127 3 287 1 343 1 650 6 222 38 110 Återköpsavtal, banker Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 15 15 Utlåning till allmänheten K24 1 514 820 106 817 44 185 85 407 65 787 247 21 432 2 382 1 734 1 842 811 Riksgälden 10 004 10 004 Återköpsavtal, Riksgälden 6 952 6 952 Återköpsavtal, övriga allmänheten 6 397 17 237 23 634 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 094 578 48 262 18 352 48 073 2 305 69 1 278 1 212 918 Övriga fastigheter 187 563 20 531 7 223 11 656 11 304 158 2 238 438 Garantier 39 548 2 485 1 681 3 179 3 536 1 630 52 059 Erhållna kontanter 8 646 147 241 898 9 932 Övriga säkerheter 50 719 11 125 8 037 14 552 3 963 11 149 88 556 Blanco 110 412 24 267 8 650 7 049 30 978 8 16 467 2 382 105 200 318 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 41 871 61 18 342 8 828 1 610 2 340 3 232 2 996 61 298 Bostadsinstitut 31 471 31 471 Banker 5 036 45 2 708 179 1 912 3 128 2 558 15 565 Andra finansiella företag 3 734 9 6 048 1 399 169 34 20 11 413 Icke finansiella företag 1 630 17 18 333 72 32 259 70 419 2 849 Derivat K29 11 640 19 21 30 6 102 4 238 2 204 4 26 245 50 504 Övriga finansiella tillgångar K33 5 173 936 201 538 1 151 8 164 2 42 8 215 1 1 1 1 2 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 29 202 3 381 1 002 1 563 5 249 57 247 4 837 94 45 632 Löften 184 380 10 812 8 768 12 096 23 016 25 705 299 265 076 Summa 2 127 944 154 530 85 376 195 047 115 658 9 177 74 067 42 136 43 665 2 847 600 % av total 75 5 3 7 4 0 3 1 2 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten . Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 11 640 19 21 30 6 102 4 238 2 204 4 26 245 50 504 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 5 509 1 448 2 228 1 454 4 16 635 27 278 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 6 130 19 21 30 4 654 2 010 751 9 610 23 226 Erhållna säkerheter 1 363 19 7 9 1 102 413 80 5 899 8 892 Netto kreditriskexponering 4 767 14 21 3 553 1 597 671 3 711 14 334 1 1) Säkerheter består till 96,2 procent av kontanta medel, till 3,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet var 3 551 mkr. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202394 Finansiella rapporter och noter Koncernen Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 2 054 110 105 284 2 552 Övriga fastigheter 363 104 4 18 489 Garantier 54 13 2 2 70 Erhållna kontanter 2 9 4 16 Övriga säkerheter 431 94 1 57 24 607 Blanco 2 049 43 18 15 6 2 131 Summa 4 953 364 139 379 30 5 866 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 1 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 601 112 100 263 1 076 Övriga fastigheter 350 361 14 20 746 Garantier 95 11 1 1 109 Erhållna kontanter 8 1 2 12 Övriga säkerheter 231 45 6 22 462 766 Blanco 314 39 15 10 530 1 908 Summa 1 599 568 137 318 992 1 3 617 1 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 992mkr (1 806). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts . 3.1.6.3 Fördelat enligt intern kreditriskbedömning Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg. Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster 2023 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 242 590 4 816 1 247 406 78 607 4 977 83 583 13–17 0,1–0,5 528 685 53 400 3 582 088 132 280 13 014 145 294 9–12 >0,5–2,0 230 441 62 660 17 293 119 37 291 10 800 48 091 6–8 >2,0–5,7 43 842 38 456 10 82 307 4 694 3 021 7 714 0–5 >5,7–99,9 7 775 31 715 27 39 517 1 384 4 076 5 459 Fallerade 100 7 694 7 694 790 790 Icke riskklassificerade 12 301 812 0 13 113 2 107 217 1 2 325 Summa 2 065 634 191 858 7 751 2 265 243 256 362 36 104 791 293 257 2022 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 335 487 8 104 1 343 591 110 049 1 359 111 408 13–17 0,1–0,5 582 801 23 716 3 606 519 131 304 8 336 139 640 9–12 >0,5–2,0 231 954 52 370 15 284 339 36 463 6 947 43 409 6–8 >2,0–5,7 41 056 31 240 15 72 310 5 070 2 602 7 672 0–5 >5,7–99,9 6 077 22 658 38 28 773 1 251 2 657 3 908 Fallerade 100 5 675 5 675 131 131 Icke riskklassificerade 40 490 509 0 40 999 2 485 2 055 4 540 Summa 2 237 864 138 596 5 746 2 382 206 286 621 23 956 131 310 708 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 95 Koncernen Finansiella rapporter och noter Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar 2023 Kassa och till- Belåningsbara Övriga godohavande hos statsskuld- Utlåning till Utlåning finansiella Intern riskklass central banker förbindelser m.m. kreditinstitut till allmänheten tillgångar Summa 18–21 252 994 159 974 6 634 827 800 4 1 247 406 13–17 16 822 565 250 16 582 088 9–12 325 292 704 89 293 119 6–8 178 82 068 61 82 307 0–5 0 39 475 41 39 517 Fallerade 7 689 5 7 694 Icke riskklassificerade 1 063 4 057 7 993 13 113 Summa 252 994 159 974 25 024 1 819 043 8 208 2 265 243 2022 Kassa och till- Belåningsbara Övriga godohavande hos statsskuld- Utlåning till Utlåning finansiella Intern riskklass central banker förbindelser m.m. kreditinstitut till allmänheten tillgångar Summa 18–21 365 992 132 741 13 118 831 740 0 1 343 591 13–17 18 133 588 383 3 606 519 9–12 545 283 779 14 284 339 6–8 92 72 206 13 72 310 0–5 28 760 12 28 773 Fallerade 5 672 3 5 675 Icke riskklassificerade 24 712 7 445 8 842 40 999 Summa 365 992 132 741 56 600 1 817 985 8 888 2 382 206 3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering Koncern hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen. 3.1.7 Utlåning till upplupet anskaffningsvärde 3.1.7.1 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi. 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Reser- Redovisat Reser- Redovisat Reser- värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto Summa Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 978 224 374 977 850 88 993 1 152 87 841 4 489 1 113 3 375 1 069 065 Baltisk bankverksamhet 226 114 408 225 706 28 692 577 28 114 1 299 417 882 254 703 Företag & Institutioner 390 591 790 389 801 74 033 1 797 72 236 2 067 459 1 608 463 645 Koncernfunktioner & Övrigt 49 454 39 49 415 112 0 112 49 527 Utlåning till allmänheten och 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 940 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Geografisk fördelning Sverige 1 360 585 979 1 359 606 151 691 2 482 149 209 6 331 1 378 4 953 1 513 768 Estland 102 667 137 102 529 10 911 169 10 742 612 248 364 113 636 Lettland 40 714 146 40 568 6 133 148 5 985 190 51 139 46 692 Litauen 82 734 125 82 609 11 648 261 11 387 497 118 379 94 375 Norge 36 812 124 36 688 8 724 395 8 329 118 87 30 45 047 Danmark Finland 16 600 79 16 521 2 722 72 2 651 19 172 USA 1 913 1 913 107 107 1 913 Övriga 2 359 22 2 337 2 337 Utlåning till allmänheten och 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 94 0 kredit institut värderat till upplupet anskaffningsvärde Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202396 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Reser- Redovisat Reser- Redovisat Reser- värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto Summa Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 1 188 746 412 1 188 334 86 087 1 084 85 003 2 351 754 1 597 1 274 935 Baltisk bankverksamhet 205 033 304 204 729 31 345 692 30 653 1 379 351 1 027 236 410 Företag & Institutioner 306 229 786 305 443 21 026 628 20 398 2 009 1 016 992 326 833 Koncernfunktioner & Övrigt 30 242 22 30 220 137 0 137 30 357 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 730 251 1 524 1 728 727 138 596 2 404 136 191 5 738 2 121 3 617 1 868 536 värderat till upplupet anskaffningsvärde Geografisk fördelning Sverige 1 451 467 956 1 450 512 104 343 1 459 102 884 2 364 767 1 598 1 554 994 Estland 93 404 97 93 306 13 240 297 12 943 774 205 568 106 818 Lettland 37 660 105 37 555 6 607 117 6 491 184 45 139 44 185 Litauen 73 969 101 73 868 11 498 278 11 219 421 101 320 85 407 Norge 45 573 170 45 404 2 279 119 2 160 1 881 890 991 48 555 Danmark 309 309 3 2 1 310 Finland 22 008 65 21 943 628 135 494 22 437 USA 2 423 2 423 111 111 2 423 Övriga 3 437 30 3 407 3 407 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 730 251 1 524 1 728 727 138 596 2 404 136 191 5 738 2 121 3 617 1 868 536 värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023. För mer information se not K5. 3.1.7.2 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för förväntade kreditförluster. 2023 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Reser- Redovisat Reser- Redovisat Reser- värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner 1 081 947 305 1 081 642 91 710 886 90 824 4 090 1 047 3 043 1 175 510 Hypoteksutlåning, privat 954 622 137 954 485 76 889 432 76 457 2 924 401 2 522 1 033 465 Bostadsrättsföreningar 86 204 8 86 196 6 196 18 6 178 3 0 3 92 378 Övrigt, privat 41 121 160 40 961 8 625 436 8 188 1 163 645 518 49 667 Företagsutlåning 507 735 1 252 506 482 99 796 2 629 97 167 3 765 943 2 823 606 471 Jordbruk, skogsbruk och fiske 53 318 111 53 207 8 464 158 8 306 349 68 280 61 793 Tillverkningsindustri 29 910 173 29 737 12 015 532 11 483 275 117 158 41 377 Offentliga tjänster och samhällsservice 32 412 56 32 356 3 524 92 3 432 86 17 69 35 858 Byggnadsverksamhet 15 265 100 15 165 6 373 171 6 202 182 69 113 21 480 Detalj- och partihandel 37 078 183 36 895 3 873 166 3 707 283 58 225 40 827 Transport 11 347 37 11 310 2 041 81 1 960 84 26 58 13 328 Sjötransport och offshore 5 660 8 5 652 1 791 60 1 730 118 87 30 7 412 Hotell och restaurang 4 958 28 4 930 1 212 69 1 143 56 16 41 6 114 Informations- och kommunikations- verksamhet 13 853 52 13 801 4 864 136 4 728 808 81 726 19 256 Finans och försäkring 21 272 33 21 239 4 475 38 4 437 160 41 120 25 795 Fastighetsförvaltning 251 799 410 251 389 43 310 960 42 350 1 041 265 776 294 516 Bostadsfastigheter 69 251 121 69 129 17 002 400 16 601 144 19 125 85 856 Kommersiella fastigheter 123 908 191 123 717 17 613 431 17 182 435 170 265 141 164 Industri och lagerlokaler 38 453 53 38 400 5 103 54 5 049 147 15 131 43 581 Övrig fastighetsförvaltning 20 188 45 20 143 3 593 75 3 518 315 61 255 23 916 Företagstjänster 20 520 45 20 475 4 728 74 4 653 211 74 137 25 265 Övrig företagsutlåning 10 344 17 10 327 3 127 92 3 035 113 24 89 13 450 Lån till kunder 1 589 682 1 557 1 588 125 191 506 3 515 187 991 7 855 1 989 5 866 1 781 981 Utlåning till Riksgälden 30 000 30 000 30 000 Utlåning till kreditinstitut 24 701 54 24 647 323 11 312 24 959 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 644 383 1 611 1 642 771 191 829 3 526 188 303 7 855 1 989 5 866 1 836 940 värderat till upplupet anskaffningsvärde Andel lån, % 89,17 10,40 0,43 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,10 1,84 25,33 0,39 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 97 Koncernen Finansiella rapporter och noter 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat Reser- Redovisat Reser- Redovisat Reser- värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto värde brutto veringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner 1 107 994 168 1 107 827 68 617 546 68 071 2 043 676 1 367 1 177 266 Hypoteksutlåning, privat 973 876 68 973 809 56 758 243 56 514 1 219 229 990 1 031 313 Bostadsrättsföreningar 90 170 7 90 163 3 468 12 3 456 4 0 4 93 623 Övrigt, privat 43 948 93 43 855 8 392 291 8 101 820 446 374 52 330 Företagsutlåning 552 194 1 330 550 864 69 831 1 858 67 973 3 695 1 445 2 250 621 087 Jordbruk, skogsbruk och fiske 55 387 88 55 299 7 609 130 7 479 241 39 203 62 981 Tillverkningsindustri 43 283 279 43 004 5 670 295 5 375 264 104 161 48 540 Offentliga tjänster och samhällsservice 35 435 58 35 378 2 048 38 2 011 17 2 15 37 403 Byggnadsverksamhet 15 502 64 15 438 4 318 91 4 228 107 54 52 19 718 Detalj- och partihandel 36 568 246 36 322 4 043 188 3 856 137 51 87 40 265 Transport 12 747 78 12 669 1 936 120 1 816 48 10 38 14 522 Sjötransport och offshore 8 454 39 8 415 1 150 177 973 1 881 890 991 10 380 Hotell och restaurang 3 003 29 2 975 3 946 129 3 817 285 62 223 7 015 Informations- och kommunikations- verksamhet 19 536 53 19 483 1 508 15 1 493 5 1 4 20 979 Finans och försäkring 23 247 21 23 226 885 11 874 22 7 15 24 115 Fastighetsförvaltning 260 973 320 260 652 32 954 576 32 379 466 178 288 293 319 Bostadsfastigheter 69 573 56 69 518 16 167 253 15 914 103 16 87 85 519 Kommersiella fastigheter 123 507 170 123 337 7 925 207 7 717 208 127 81 131 134 Industri och lagerlokaler 40 805 47 40 758 5 142 59 5 083 16 3 13 45 853 Övrig fastighetsförvaltning 27 087 47 27 040 3 722 56 3 665 140 33 107 30 813 Företagstjänster 23 514 31 23 483 2 251 51 2 201 65 13 52 25 735 Övrig företagsutlåning 14 546 24 14 522 1 511 39 1 472 156 35 122 16 116 Lån till kunder 1 660 189 1 498 1 658 691 138 449 2 404 136 044 5 738 2 121 3 617 1 798 352 Ställda kontantsäkerheter 3 605 3 605 3 605 Utlåning till Riksgälden 10 004 10 004 10 004 Utlåning till kreditinstitut 56 453 26 56 427 147 0 146 56 574 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 730 251 1 524 1 728 727 138 596 2 404 136 191 5 738 2 121 3 617 1 868 536 värderat till upplupet anskaffningsvärde Andel lån, % 92,30 7,39 0,31 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,09 1,73 36,96 0,32 3.1.8 Kreditförlustreserveringar 3.1.8.1 Sammanställning av kreditförlustreserveringar Nedan redovisas en sammanställning av kreditförlustreserveringar för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp Kreditförlustreserveringar Redovisat värde 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Utlåning till kreditinstitut 25 024 56 600 65 26 24 959 56 574 Utlåning till allmänheten 1 819 043 1 817 985 7 062 6 023 1 811 981 1 811 962 Övrigt¹ 168 182 141 628 4 1 168 178 141 627 Summa 2 012 249 2 016 214 7 132 6 051 2 005 118 2 010 163 Lånelöften och finansiella garantier 293 257 310 708 1 097 714 1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202398 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.1.8.2 Redovisat värde brutto per steg Nedan redovisas redovisat värde brutto och nominella belopp per steg för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp 2023 2022 1/1 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Utlåning till kreditinstitut 24 701 323 25 024 56 453 147 56 600 38 102 27 0 38 129 Utlåning till allmänheten 1 619 682 191 506 7 855 1 819 043 1 673 798 138 449 5 738 1 817 985 1 578 492 98 606 6 362 1 683 460 varav privatpersoner 1 081 947 91 710 4 090 1 177 747 1 107 994 68 617 2 043 1 178 655 1 090 376 42 148 1 844 1 134 368 varav företagsutlåning 507 735 99 796 3 765 611 296 552 194 69 831 3 695 625 721 486 281 56 458 4 518 547 257 Övrigt¹ 168 136 42 5 168 182 141 499 127 3 141 629 138 171 9 2 138 182 Summa 1 812 519 191 871 7 860 2 012 249 1 871 751 138 722 5 741 2 016 214 1 754 765 98 641 6 364 1 859 771 Lånelöften och finansiella garantier 256 362 36 104 791 293 257 286 621 23 956 131 310 708 306 297 16 134 221 322 652 1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar. 3.1.8.3 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde samt åtaganden och garantier. Utlåning till kreditinstitut 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 26 0 26 8 8 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 12 3 15 14 –1 13 Förändringar i PD 0 0 0 0 0 1 Förändringar i övriga riskfaktorer –8 6 –2 –14 0 –14 Förändringar i makroekonomiska scenarier 25 1 26 18 0 19 Förändringar av modeller 0 0 0 0 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna 0 0 0 2 0 2 Överföringar mellan steg –1 1 –1 1 från 1 till 2 –1 1 –2 2 från 2 till 1 0 0 1 –1 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 28 11 39 20 0 20 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 0 0 0 –2 0 –2 Utgående balans 54 11 65 26 0 26 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 99 Koncernen Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 1 498 2 404 2 121 6 023 798 1 789 2 427 5 014 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 739 183 38 960 407 54 26 487 Borttagna finansiella tillgångar –248 –539 –570 –1 357 –147 –180 –508 –835 Bortskrivningar –176 –176 –653 –653 Förändringar i PD 652 282 935 110 37 147 Förändringar i övriga riskfaktorer –260 –639 135 –763 –92 –225 107 –211 Förändringar i makroekonomiska scenarier 261 335 –8 588 369 488 21 878 Förändringar av modeller 1 0 0 0 38 58 0 97 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –122 –122 1 –243 161 –269 3 –105 Individuella bedömningar –122 –122 191 191 Överföringar mellan steg –948 1 613 583 1 249 –219 561 350 692 från 1 till 2 –1 082 2 503 1 421 –285 980 694 från 1 till 3 –57 80 23 –3 76 74 från 2 till 1 188 –599 –411 67 –321 –254 från 2 till 3 –408 645 237 –140 490 350 från 3 till 2 117 –125 –7 43 –182 –139 från 3 till 1 2 –17 –15 2 –35 –33 Övriga –121 –121 –82 –82 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 76 1 114 –241 949 627 523 –544 607 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 121 121 82 82 Valutakursdifferenser –17 –3 –12 –31 73 92 158 322 Utgående balans 1 557 3 515 1 989 7 062 1 498 2 404 2 121 6 023 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023100 Finansiella rapporter och noter Koncernen Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 168 546 676 1 390 98 259 480 837 Nya finansiella tillgångar 144 13 11 167 80 7 17 104 Borttagna finansiella tillgångar –30 –99 –69 –198 –14 –41 –94 –150 Bortskrivningar –122 –122 –58 –58 Förändringar i PD 74 –94 –20 17 –64 –48 Förändringar i övriga riskfaktorer –8 –26 181 147 10 5 115 130 Förändringar i makroekonomiska scenarier 138 229 –6 360 71 159 16 246 Förändringar av modeller 1 0 0 0 –8 0 0 –8 Expertjusteringar av kreditreserveringarna 1 –7 1 –5 –11 –14 3 –22 Individuella bedömningar 7 7 0 0 Överföringar mellan steg 28 –141 113 51 –12 –39 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –211 467 257 513 –128 236 228 336 Valutakursdifferenser och övrigt –1 –1 0 –2 2 12 8 22 Utgående balans 305 886 1 047 2 238 168 546 676 1 390 Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 1 330 1 858 1 445 4 634 700 1 530 1 947 4 177 Nya finansiella tillgångar 595 170 27 792 327 46 10 383 Borttagna finansiella tillgångar –218 –440 –501 –1 159 –132 –139 –414 –685 Bortskrivningar –54 –54 –595 –595 Förändringar i PD 578 377 954 94 101 195 Förändringar i övriga riskfaktorer –252 –612 –45 –910 –103 –230 –8 –341 Förändringar i makroekonomiska scenarier 124 107 –2 228 297 329 5 631 Förändringar av modeller 0 0 0 0 47 58 0 104 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –123 –115 0 –238 172 –254 –1 –83 Individuella bedömningar –129 –129 191 191 Överföringar mellan steg –498 507 –10 17 48 –65 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –267 779 224 736 –159 289 226 356 Valutakursdifferenser och övrigt –16 –2 –12 –29 71 79 150 300 Utgående balans 1 252 2 629 943 4 825 1 330 1 858 1 445 4 634 Lånelöften och finansiella garantier 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 384 295 34 714 286 273 85 644 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 79 1 –8 72 59 –8 –25 26 Förändringar i PD 126 80 206 12 –37 –25 Förändringar i övriga riskfaktorer –54 11 –9 –52 –51 –18 14 –55 Förändringar i makroekonomiska scenarier 49 37 0 87 92 55 0 147 Förändringar av modeller 0 0 0 0 12 7 –15 4 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –153 –19 0 –172 –19 –54 0 –73 Individuella bedömningar 311 311 Överföringar mellan steg –99 49 2 –48 –27 66 –37 3 från 1 till 2 –140 301 161 –49 140 91 från 1 till 3 –1 4 3 –1 10 9 från 2 till 1 43 –114 –71 23 –74 –51 från 2 till 3 –141 18 –123 –2 8 6 från 3 till 2 2 –14 –12 2 –54 –52 från 3 till 1 0 –6 –5 0 –1 –1 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –51 158 296 403 78 13 –63 28 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –3 –6 –9 –19 21 9 12 42 Utgående balans 330 448 320 1 097 384 295 34 714 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 101 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.1.8.4 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffnings- värde uppdelat per rörelsesegment. Kreditförlustreserveringar uppgående till 39 mkr (19) som hänför sig till koncernfunktioner och övrigt presenteras inte i efterföljande tabeller. Svensk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 244 755 709 1 709 125 487 485 1 097 Nya finansiella tillgångar 120 25 12 157 60 11 7 79 Borttagna finansiella tillgångar –42 –142 –130 –314 –23 –50 –107 –181 Bortskrivningar –122 –122 –80 –80 Förändringar i PD 140 –53 88 58 –67 –9 Förändringar i övriga riskfaktorer –32 –80 182 70 4 –50 125 79 Förändringar i makroekonomiska scenarier 145 241 –5 381 82 213 10 306 Förändringar av modeller 0 0 0 0 –8 8 0 0 Expertjusteringar av kreditreserveringarna 9 20 1 30 34 –60 3 –23 Individuella bedömningar 42 42 –7 –7 Överföringar mellan steg –6 –136 142 44 –8 –36 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –206 526 278 598 –135 298 298 461 Valutakursdifferenser och övrigt 1 –3 5 3 4 –28 11 –14 Utgående balans 374 1 152 1 113 2 640 244 755 709 1 709 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023. För mer information se not K5. Baltisk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 305 693 351 1 349 108 482 270 860 Nya finansiella tillgångar 158 27 26 210 71 13 17 100 Borttagna finansiella tillgångar –34 –42 –210 –286 –6 –21 –51 –79 Bortskrivningar –33 –33 –17 –17 Förändringar i PD –4 –42 –46 14 112 126 Förändringar i övriga riskfaktorer –4 –173 –4 –181 –12 –81 –15 –108 Förändringar i makroekonomiska scenarier 16 9 –3 21 37 108 10 156 Förändringar av modeller 1 0 0 0 16 68 0 84 Expertjusteringar av kreditreserveringarna 80 4 0 84 120 –176 0 –55 Individuella bedömningar 211 211 50 50 Överföringar mellan steg 7 19 –25 –2 24 –22 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar –112 76 107 71 –57 121 85 149 mellan steg Valutakursdifferenser och övrigt –3 8 –3 2 16 43 24 83 Utgående balans 409 577 416 1 402 305 693 351 1 349 1 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023102 Finansiella rapporter och noter Koncernen Företag och Institutioner Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2023 2022 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 954 958 1 061 2 972 567 822 1 672 3 060 Nya finansiella tillgångar 500 144 0 644 283 30 2 315 Borttagna finansiella tillgångar –207 –364 –229 –800 –120 –110 –352 –582 Bortskrivningar –21 –21 –556 –556 Förändringar i PD 516 377 894 38 –9 30 Förändringar i övriga riskfaktorer –222 –384 –42 –649 –89 –93 –2 –184 Förändringar i makroekonomiska scenarier 104 86 0 190 254 166 1 421 Förändringar av modeller 0 0 0 0 31 –18 0 13 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –211 –146 0 –357 7 –33 0 –25 Individuella bedömningar –376 –376 147 147 Överföringar mellan steg –472 486 –14 26 20 –46 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –160 645 95 580 –95 106 71 82 Valutakursdifferenser och övrigt –12 –5 –16 –32 51 77 124 253 Utgående balans 790 1 797 459 3 046 954 958 1 061 2 972 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023. För mer information se not K5 . 1 3.1.9 Lån med förhöjda risker 3.1.9.1 Lån med lättnader i villkor Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i vill - kor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lättnader i villkor. Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 6 518 709 229 1 090 2 431 10 978 I fallissemang 1 327 330 111 246 115 107 2 236 Summa 7 846 1 039 340 1 336 2 546 107 13 214 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 1 695 1 965 1 211 1 097 18 357 6 344 I fallissemang 515 499 134 251 1 886 111 3 397 Summa 2 211 2 464 1 345 1 348 1 904 468 9 741 3.1.9.2 Bortskrivningar Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lätt nader i villkor. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. För - lusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot lånta - garen efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av kon- kurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skrivits bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder uppgick till 308 mkr (163) . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 103 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.1.9.3 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säkerheter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motparten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kredit- förluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de övertagna säkerheterna. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, en värderings modell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden . 2023 2022 Redovisat Redovisat värde, värde, övertaget Redovisat Verkligt övertaget Redovisat Verkligt Antal under året värde värde Antal under året värde värde Byggnader och mark 3 6 7 5 16 17 Övrigt 18 2 29 30 24 2 29 30 Summa 21 2 34 37 29 2 45 47 3.1.10 Kapitalkrav för kreditrisker Det grundläggande kapitalbaskravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 37 074 mkr (37 040). För ytterligare information se not K4 Kapital. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023104 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.2 Likviditetsrisk 3.2.1 Definition Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. 3.2.2 Riskhantering Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditetsrisk, inklude - rande kvantitativa limiter för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig för att implementera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärs - verksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd har dele- gerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likviditetshantering och för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktionen Group Treasury. Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen och ansvarar för att säkerställa att likviditets risker är identifierade och korrekt hanterade. Group Risk har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna metoder för mätning av likviditetsrisk. Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern- prissättning samt kontinuitets planering, är exempel på viktiga beståndsdelar i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet. 3.2.3 Riskmätning Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likviditets- och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är definierade antingen internt eller genom externa likviditetskrav. Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival horizon. Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde, med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt mått i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad tillgång till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen . Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått; Likviditets täckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinansie - ringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, bevakas samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säker - ställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situatio - ner under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering. Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfreds- ställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering. Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker. 3.2.4 Finansieringsstrategi Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och samman - sättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och lång- siktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligationer, icke säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat samt andra inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka till stor del är finansierade med säkerställda obligationer. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt aktiekapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke-säkerställd finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL). För mer information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade till - gångar hänvisas till koncernens Pelare 3-rapport. 3.2.5 Likviditetsreserv Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditetsrisk. Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras på så vis att limiter för riskaptit kan skyddas – även under omständigheter med allvarlig stress. Likviditetsreserv¹ 2023 2022 Nivå 1 tillgångar 506 795 554 631 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker² 277 744 369 529 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 178 229 148 195 Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 1 954 2 076 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 48 868 34 831 Nivå 2 tillgångar 5 771 6 598 Nivå 2A tillgångar 5 253 6 323 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 5 213 6 321 Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–) 40 2 Nivå 2B tillgångar 518 275 Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–) 518 140 Aktier (större aktieindex) 135 Summa 512 566 561 229 1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61). 2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 105 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.2.6 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig - het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal- ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång - siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonterings effekt i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotid - punkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts . Beviljade lånelöften uppgående till 249 422 mkr (265 076) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser upp - gående till 43 835 mkr (45 632) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 1 097 mkr (714), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsför - delningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovis - ningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan . Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Betalbar på Utan löptid/ Återstående löptid 2023 anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år diskonteringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 252 994 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 160 173 4 428 5 662 8 097 556 –296 178 620 Utlåning till kreditinstitut 3 357 46 638 4 019 12 081 708 731 67 534 Utlåning till allmänheten 699 127 563 169 409 422 051 153 628 997 810 –7 786 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portfölj - säkring –8 489 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 730 8 338 45 442 8 227 4 –5 901 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 037 93 178 4 753 29 933 51 721 138 173 319 795 Aktier och andelar 5 964 98 471 2 938 4 290 10 087 18 743 42 591 Derivat 98 520 201 655 444 459 180 574 32 802 –918 447 39 563 Immateriella anläggningstillgångar 20 440 20 440 Materiella tillgångar 5 544 5 544 Övriga tillgångar 10 597 2 082 263 328 1 444 14 713 Summa 265 051 539 497 395 155 962 830 407 572 1 181 608 –896 192 2 855 519 Skulder Skulder till kreditinstitut 32 836 17 643 21 575 72 054 In- och upplåning från allmänheten 1 056 741 76 416 96 634 4 449 21 1 234 262 Värderförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Emitterade värdepapper 109 671 253 108 353 139 27 326 15 348 –30 044 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 1 817 93 428 4 785 30 096 51 901 138 581 320 609 Derivat 123 519 210 810 447 672 183 061 33 261 –924 870 73 453 Övriga skulder 22 49 875 6 627 12 680 7 267 12 939 514 89 925 varav försäkringsavsättningar 22 589 1 020 4 769 6 333 12 819 765 26 315 varav leasingskulder 315 617 2 088 906 –251 3 676 Seniora icke prioriterade skulder 11 036 87 614 9 666 –3 488 104 828 Efterställda skulder 5 014 23 360 5 016 –549 32 841 Eget kapital 198 790 198 790 Summa 1 091 416 470 552 609 590 959 010 284 259 200 129 –759 438 2 855 519 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023106 Finansiella rapporter och noter Koncernen Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Betalbar på Utan löptid/ Återstående löptid 2022¹ anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år diskonteringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 365 992 365 992 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 0 134 684 4 263 8 432 3 336 1 170 –402 151 483 Utlåning till kreditinstitut 4 844 33 287 4 063 12 187 727 1 481 56 589 Utlåning till allmänheten 605 94 330 174 963 434 060 155 722 990 408 –7 277 1 842 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäk - ring –20 369 –20 369 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 193 12 117 35 518 12 971 114 –3 615 61 298 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 203 85 841 3 299 23 105 40 927 113 219 268 594 Aktier och andelar 5 276 87 387 4 856 3 974 9 900 13 617 38 097 Derivat 55 296 214 425 738 516 301 702 46 504 –1 305 939 50 504 Immateriella anläggningstillgångar 19 886 19 886 Materiella tillgångar 5 449 5 449 Övriga tillgångar 10 292 1 666 304 380 1 671 14 312 Summa 378 921 418 009 415 183 1 256 978 519 739 1 164 467 –1 298 650 2 854 646 Skulder Skulder till kreditinstitut 34 823 21 057 5 925 11 021 72 826 In- och upplåning från allmänheten 1 200 632 48 734 52 113 4 436 32 1 1 305 948 Emitterade värdepapper 183 297 256 252 348 681 13 760 17 412 –35 196 784 206 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 1 775 84 041 3 602 23 752 41 805 113 917 268 892 Derivat 61 285 217 747 747 086 304 326 47 356 –1 309 121 68 679 Övriga skulder 1 620 55 021 3 965 9 323 6 265 12 543 507 89 245 varav försäkringsavsättningar 1 620 441 819 3 672 5 302 12 314 707 24 875 varav leasingskulder 217 600 1 965 937 112 –200 3 631 Seniora icke prioriterade skulder 50 157 14 403 –7 121 57 439 Efterställda skulder 8 246 19 079 5 590 –1 584 31 331 Eget kapital 176 080 176 080 Summa 1 238 850 453 435 547 851 1 213 535 386 180 191 229 –1 176 434 2 854 646 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 107 Koncernen Finansiella rapporter och noter Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40% Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1 103 799 1 093 352 1 083 492 1 070 163 1 052 625 1 030 551 1 003 678 971 516 933 552 Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 359 726 359 726 359 726 359 726 359 726 359 726 359 726 359 726 359 726 Övervärde i säkerhetspoolen (OC), % 206,8 203,9 201,2 197,5 192,6 186,5 179,0 170,1 159,5 ikviditetstäckningskvot¹ 2023 2022 Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1 503 374 552 192 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2 4 724 5 511 Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt 508 099 557 704 Kassautflöden, mkr Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder 57 210 57 122 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 195 034 255 776 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 11 338 5 329 Ytterligare krav 77 644 97 451 Andra kassautflöden 754 23 491 Summa kassautflöden 341 981 439 168 Kassainflöden, mkr Utlåning mot säkerhet 12 166 9 543 Inflöden från fullt presterande exponeringar 22 724 23 726 Andra kassainflöden 11 261 57 218 Summa kassainflöden 46 151 90 487 Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, % 172 160 Likviditetstäckningskvot, EUR, % 339 285 Likviditetstäckningskvot, USD, % 316 168 Likviditetstäckningskvot, SEK², % 97 115 1) LCR – beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620. 2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%. NSFR och NSFR-komponenter 2023 2022 NSFR, % 124 118 Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr 1 720 299 1 663 231 Behov av stabil finansiering (RSF), mkr 1 390 353 1 404 092 3.2.7 Stresstester Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank - specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga störningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osanno lika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på ställda säkerheter för olika ändamål. Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapitalmark- naden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023108 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 56 mkr (44). I kassaflödesanalysen redovisas dessa i den löpande verksamheten medan återbetalningar hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten. Emitterade värdepapper Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade Efterställda Leasing Omsättning under året, 2023 Certifikat¹ obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder skulder Summa Ingående balans 316 114 343 284 122 559 2 249 784 206 57 439 31 331 3 631 876 607 Emitterade/Nya kontrakt 718 960 88 673 30 047 837 680 46 580 9 339 457 894 056 Återköpt –19 301 –994 –20 295 –20 295 Återbetalt –767 657 –81 725 –38 588 –887 970 –1 665 –10 316 –855 –900 806 Modifieringar och övrigt 399 399 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk - rad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –4 083 14 684 4 220 106 14 927 2 474 2 487 44 19 932 Utgående balans 263 334 345 615 118 238 1 361 728 548 104 828 32 841 3 676 869 893 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. Emitterade värdepapper Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade Efterställda Leasing Omsättning under året, 2022 Certifikat¹ obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder skulder Summa Ingående balans 165 067 436 989 129 809 4 052 735 917 37 832 28 604 3 759 806 112 Emitterade/Nya kontrakt 881 747 56 346 33 873 971 966 22 993 13 375 175 1 008 509 Återköpt –33 927 –1 140 –35 067 –35 067 Återbetalt –757 217 –106 150 –50 812 –914 179 –257 –12 660 –846 –927 942 Modifieringar och övrigt 445 445 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk - rad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 26 517 –9 974 9 689 –663 25 569 –3 129 2 012 98 24 550 Utgående balans 316 114 343 284 122 559 2 249 784 206 57 439 31 331 3 631 876 607 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 109 Koncernen Finansiella rapporter och noter 3.3 Marknadsrisk 3.3.1 Definition Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expone - ring som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar såsom CVA samt DVA. 3.3.2 Riskhantering Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptit, som begränsar risktagandets art och storlek för marknadsrisk. Enbart risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta risk, tillåts ta marknadsrisk. Limitramverket inkluderar limiter såväl som escalation triggers (ET) och key risk indicators (KRI). Vd allokerar limiter till koncernens finanschef för vidare allokering. För att komplettera limiterna uppsatta av vd, sätts ytterligare limiter av verkställande ledning för att undvika uppbyggandet av riskkoncentratio - ner. Koncernfinanschefen allokerar limiter till respektive affärsområdeschef för Företag och Institutioner (C&I) och Baltisk bankverksamhet samt till Group Trea - sury. Limiter allokeras därefter vidare inom respektive affärsområde. Ytterligare limiter kan tilldelas till specifika handlarbord, dotterföretag eller organisatoriska enheter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank. Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår härrö - rande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess hel- het till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda mandat avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter, ET eller KRI. Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och ränte- bindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av derivat, till exempel ränteswappar. Ränte - risker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter. Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. 3.3.3 Riskmätning Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke- statistiska, med syftet att limitera koncernens risktagande enheter samt för regel- efterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav. Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple - ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tyd- ligare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man inte kan utläsa i exempelvis VaR. Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar. 3.3.4 Riskexponering Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverksam - heten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdet C&I och Baltisk bankverksamhet . 3.3.5 Value-at-Risk (VaR) VaR innebär att man utifrån en modell, beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Modellen baseras på prisrörelser i olika faktorer inom marknadsrisk såsom räntenivåer, valutakurser och aktiepriser med en effektiv historisk observationsperiod på ett år. Undantag kan göras för regulato - risk VaR där en kortare tidsperiod kan användas vid tider då det råder en signifi- kant ökning av prisvolatilitet. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att över - stiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värde papper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risk nivåer exempelvis mellan de olika tillgångs - slagen. ”Ordinarie” VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids - period präglad av den dåvarande finanskrisen. Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena C&I samt Baltisk bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande i tradingboken sker endast i begränsad omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav. Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR-modellens precision, medan man i det i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under 2023 översteg VaR- nivån vid ett tillfälle. VaR trading för kapitalkrav Jan–dec 2023 (2022) 2023 2022 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Value-at-Risk 54 (53) 25 (19) 34 (36) 32 33 Stressad Value-at-Risk 87 (104) 40 (52) 54 (78) 65 56 Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2023 ett medelvärde på 40 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2022 som var 36 mkr. VaR trading för riskberäkning Jan–dec 2023 (2022) 2023 2022 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Kreditspreadrisk 18 (22) 6 (5) 9 (10) 6 7 Aktiekursrisk 16 (14) 2 (2) 5 (4) 4 3 Valutakursrisk 9 (8) 1 (1) 4 (3) 2 2 Ränterisk 54 (57) 24 (19) 37 (38) 42 30 Diversifiering –14 (–19) –19 –7 Total 58 (52) 28 (19) 40 (36) 34 35 Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023110 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.3.8 Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skul - der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutaposi - tioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valuta- positionen till 11 269 mkr (11 257). Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverk - samheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karak - tär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det sam- lade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valuta- terminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hante - ras genom användning av valutaderivat. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till- hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 63 mkr (38), varav –1 mkr (6) relaterar till euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncer - nens redovisade resultat om –19 mkr (–17), varav–4 mkr (7) relaterar till euron. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 1 064 mkr efter skatt (+/– 956), varav 1 055 mkr (946) relaterar till euron. Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning av valutabasisspreaden, det vill säga priset för att byta kassaflöden i en valuta mot en annan, med en baspunkt skulle för dessa derivat per årsskiftet ha medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 4 mkr (5) efter skatt. Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 53 899 mkr (46 145) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. 3.3.6 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer. Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive beteendemässig löptidsmodellering för delar av inlåning betalbar på anfordran samt derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års- skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med –121 mkr (–986). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till –920 mkr (–1 681) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med 799 mkr (695). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle ha påverkats med –483 mkr (–114). Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat med 10 mkr (12) . Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. I beräkningen ingår inlå - ning om 282 mdkr (311) där beteendemässig löptid modellerats vilka bedöms ha en genomsnittlig räntebindningstid på 1,8 år (1,3). 2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –1 112 327 –501 –510 143 –153 517 38 331 –920 Utländsk valuta –148 47 400 824 202 –801 586 –242 –69 799 Summa –1 260 374 –101 314 345 –954 1 103 –204 262 –121 2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –675 57 –191 –921 –196 504 –1 –251 –7 –1 681 Utländsk valuta –108 –128 409 541 28 488 –483 –69 17 695 Summa –783 –71 218 –380 –168 992 –484 –320 10 –986 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet 2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 107 359 –139 –166 349 –120 398 –805 428 411 Utländsk valuta –328 –107 –472 610 –90 –1 264 1 068 –293 –18 –894 Summa –221 252 –611 444 259 –1 384 1 466 –1 098 410 –483 2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 323 34 280 –512 –191 680 87 –249 –7 445 Utländsk valuta –187 –198 –127 153 –329 607 –473 –34 29 –559 Summa 136 –164 153 –359 –520 1 287 –386 –283 22 –114 Marknadsriskmätningen anpassar sig successivt till de förändringar som sker i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Över - gången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att fortgå under ett antal år. Då flera stora valutor redan har gått över till att använda nya referensräntor så kommer de resterande anpassningarna med stor sannolikhet endast ha en mindre påverkan på riskmått som Value -at-risk. 3.3.7 Kreditspreadrisk För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skill- naden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med mot - svarande löptid. En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent- enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande tillgångar och derivat med –2 mkr (–5) . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 111 Koncernen Finansiella rapporter och noter Nedanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens . Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor . Valutafördelning 2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 191 224 37 900 1 912 28 231 064 21 930 252 994 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 5 759 2 5 761 172 859 178 619 Utlåning till kreditinstitut 30 444 4 644 308 3 494 2 230 1 494 42 614 24 920 67 534 Utlåning till allmänheten 308 159 13 473 1 835 4 664 38 459 3 400 369 989 1 493 386 1 863 375 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 180 2 252 5 068 11 500 47 341 58 841 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 434 156 434 156 Summa 539 766 58 269 2 143 8 158 47 672 4 921 660 928 2 194 591 2 855 519 Skulder Skulder till kreditinstitut 14 829 18 928 66 1 224 1 377 53 36 477 35 577 72 054 In- och upplåning från allmänheten 388 156 30 279 2 549 884 2 082 3 360 427 310 806 952 1 234 262 Emitterade värdepapper 179 425 278 671 1 734 3 994 6 281 470 105 258 444 728 548 Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828 Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 484 196 484 196 Eget kapital 198 790 198 790 Summa 646 982 362 703 19 100 2 108 19 187 15 436 1 065 517 1 790 002 2 855 519 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 117 431 304 359 16 949 –6 049 –28 310 10 485 414 864 Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 0 174 –30 10 276 2022¹ EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 169 524 28 717 1 344 714 14 200 313 165 679 365 992 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 7 574 2 244 7 820 143 663 151 483 Utlåning till kreditinstitut 22 138 4 508 386 1 249 3 108 1 039 32 428 24 161 56 589 Utlåning till allmänheten 292 390 27 154 1 915 4 179 51 981 1 538 379 157 1 463 654 1 842 811 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 885 2 021 375 8 186 15 467 45 831 61 298 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 1 376 473 376 473 Summa 496 511 62 402 2 301 7 147 64 233 2 591 635 185 2 219 461 2 854 646 Skulder Skulder till kreditinstitut 31 474 4 361 141 1 562 1 328 2 052 40 918 31 908 72 826 In- och upplåning från allmänheten 382 507 45 573 3 206 2 621 5 485 5 179 444 571 861 377 1 305 948 Emitterade värdepapper 190 283 315 142 5 620 2 641 5 982 519 668 264 538 784 206 Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439 Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 1 426 816 426 816 Eget kapital 1 176 080 176 080 Summa 649 063 384 760 18 063 4 183 18 038 17 250 1 091 357 1 763 289 2 854 646 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 164 302 322 284 15 676 –2 967 –45 957 14 584 467 922 Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . 3.3.9 Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet. Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatili - tet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombina - tionerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på trading verksamhetens positioner med –14 mkr (–20). 3.3.10 Råvarurisk Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate - rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kund- relaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår. 3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 327 mkr (1 717). Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023112 Finansiella rapporter och noter Koncernen 3.4.9 IT risk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att hantera IT risker. IT spelar en vik - tig roll i Swedbank genom att möjliggöra för koncernen att driva sina affärsopera- tioner på ett kostnadseffektivt, säkert och skalbart sätt. 3.4.10 Kapitalkrav för operativa risker Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till 7 690 mkr (6 400). 3.5 Risk i försäkringsrörelsen 3.5.1 Definition Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kredit risk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. 3.5.2 Försäkringsföretag De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swed - bank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dessutom äger Swedbank ett så kallat captive-försäkringsföretag, Sparia Group Försäkrings AB, som endast försäkrar egna risker i koncernen. Försäkringsföretagen är expone - rade mot försäkringsteckningsrisk, definierad som risken för en ändring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäk - ringskostnader (skade- och driftskostnader), samt marknads, kredit, likviditets och operationella risker. 3.5.2.1 Swedbank Försäkring AB Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar främst med unit-linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de största riskerna. En relativt liten och över tid minskande del av Swedbank Försäkring sparande - försäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäkring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapitalinjektio - ner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar kan reducera till - gångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre räntor. Långlevnadsrisk är också en risk som kan vara viktig för sparandeaffären. Förluster från långlevnad uppkommer om durationen hos pensionsutbetalningar är längre än förväntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att moni - torera utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade. Baserat på fördefinierade triggers justeras riskpremier (arvsvinster) som adderas till kontrakt med lång- levnadsskydd. Riskprofilen för Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar (netto efter återför- säkring) består huvudsakligen av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäk - ringar kopplade till bolån samt den privata trygga-affären, följt av risk relaterat till invaliditet och sjuklighet. Riskerna i trygghetsförsäkringar hanteras genom indivi - duella riskbedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp, hälsoundersökningar. Försäkringskontrakt och prissättning av framtida premier kan anpassas till exempel med anledning av en förändrad hälsosituation i samhället. De mest skad - liga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvar- lig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjuk- domsfrekvens i försäkringsbeståndet. Efterföljande tabell visar solvenskapital kravet för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktkategori och risktyp. Det visar att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper . 3.4 Operativ risk 3.4.1 Definition Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och systemfel eller externa händelser. 3.4.2 Riskhantering Operativ risk är indelad i underrisktyper. Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande värdering och rapportering av operativa risker. En bedömning av koncernens risker sker i samband med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till lokal ledning samt till styrelse, vd och övrig koncernledning. 3.4.3 Utvärderingar av risker Samma metoder för utvärdering av operativa risker tillämpas i hela koncernen. Dessa används löpande för att täcka bland annat samtliga väsentliga processer inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av väsentliga risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker. 3.4.4 Godkännande av nya produkter Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och änd- rade produkter, tjänster, marknader, processer, modeller och IT-system samt större verksamhets- eller organisationsförändringar inklusive utkontraktering. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade ris - ker, att accepterade risker hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras i proces- sen vid lansering av nya eller förändrade produkter och tjänster. Processen är utformad för att betona affärsområdenas ansvar och skyldighet för kontinuerlig riskidentifiering, analys och hantering vid förändrings arbete. Group Risk och Group Compliance bidrar med en oberoende utvärdering av risk analysprocessen och de kvarstående riskerna. Både Group Risk och Group Compliance har mandat att invända mot förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och de underliggande risklimiterna. 3.4.5 Incident hantering Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och förbättra förmågan att han - tera alla typer av incidenter såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oro- ligheter på den finansiella marknaden, terrorism och pandemi som kan påverka koncernens förmåga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden på en acceptabel nivå. Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärs - områdena i rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplaner för att säker- ställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operativa förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytter - ligare analys. 3.4.6 Kontinuitets- och krishantering Principerna för kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt internt ramverk. Krishanteringsgrupper finns tillgängliga både på koncernnivå och på lokal nivå för att koordinera och kommunicera internt och externt. Kontinuitets - planer är utformade för för affärskritiska processer, för IT-system som stöder dessa processer och för samhällskritiska tjänster. Planerna är implementerade på koncern- och lokal nivå och beskriver hur Swedbank ska agera vid allvarliga affärs - störningar eller potentiella krislägen. 3.4.7 Process- och kontrollhantering Ett internt ramverk för hantering av processer och processkontroller har implemen - terats. Det inkluderar ett processuniversum, innehållande uppgifter om process- ägarskap för väsentliga processer som ett stöd vid riskhanteringsaktiviteter samt ett specifikt regelverk för intern kontroll av finansiell rapportering. 3.4.8 Informationssäkerhetsrisk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäker - het. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 113 Koncernen Finansiella rapporter och noter Sparförsäkring (fond- och depå- försäkring samt garantiprodukter) Riskförsäkring Total Risktyp i procent 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Marknadsrisk 48 45 0 0 48 45 Livförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk) 4 2 4 5 8 6 Kostnadsrisk 6 8 0 0 6 8 Annullationsrisk 32 33 1 1 33 34 Sjukförsäkringsrisk (exkl kostnads- och annullationsrisk) 0 0 2 2 2 2 Övriga risker 3 3 Totalt 100 100 3.5.2.2 Swedbank Life Insurance SE Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparandeförsäk- ring. De produkter som erbjuds för närvarande är avsedda för massmarknads - segmentet och är designade för att vara enkla. Företagets primära fokus är term life-försäkring. Som ett resultat är anullations- risken den dominerande risken i företagets profil. Risken för höjda räntor och död- lighetsrisk hör också till de större riskerna. Ränterisk är signifikant på grund av långa kontraktsgränser. Sparandeförsäkring inkluderar både produkter med garanterad ränta och unit- linked försäkring. Portföljen med garanterad ränta omfattar runt 6 procent av spa - randeaffären, och minskar, då denna typ av produkter inte säljs längre. Vissa av unit-linked produkterna innehåller premium- eller kapitalgaranti och därför är aktie - kursrisk en annan större risk för företaget. Premiumgarantiprodukter står för 62 procent av den totala unit-linked-affären medan kapitalgarantiprodukter endast står för 2 procent och fortsätter minska. 3.5.2.3 Swedbank P&C Insurance AS Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms-, motor-, rese- och betalskyddsförsäkringar. Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland följt av Litauen och Lettland. Företagets fokus är på enkla försäkringsprodukter för mass - marknaden. De största produkterna är egendomsförsäkring och motorförsäkring (eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan 76 procent av portföljen. Den största risken är teckningsrisk som mitigeras med en noggrann teckningspolicy. Återför - säkringsprogram används för att ytterligare mitigera dessa risker. 3.5.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För- säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol- venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre - tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick till 11 821 mkr (10 262). Detta ska ställas i relation till kapi - talkravet som uppgick till 8 627 mkr (6 683). Solvenskvoten uppgick till 1,37 (1,54). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick till 2 423 mkr (2 182). Solvenskvoten uppgick till 1,79 (1,78). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäk - ringsverksamheten uppgick till 787 mkr (625). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,50). 3.6 ESG-risk 3.6.1 Definition Risken för nuvarande eller framtida negativ påverkan på koncernen som härrör från miljö-, sociala eller bolagsstyrningsfaktorer (“ESG”). Påverkan kan vara indirekt genom koncernens motparter och investerade tillgångar, eller direkt på koncernen. 3.6.2 Riskhantering ESG-risk härrör från direkt eller indirekt exponering mot ESG-faktorer. Swedbank är i första hand indirekt exponerad genom sina kunders och motparter exponering mot ESG-faktorer, men också direkt genom den egna verksamheten. ESG-risk materialiserar genom befintliga risktyper enligt definitionen i Swedbanks risktaxo - nomi, exempelvis som kreditrisk genom Swedbanks kunders finansiella ställning eller som strategisk risk om Swedbank inte lyckas ta vara på affärsmöjligheter som uppstår under omställningen till en mer hållbar ekonomi. Även om alla ESG-faktorer i princip kan vara materiella, ligger tyngdpunkten för närvarande på miljöfaktorer och i synnerhet på klimatförändring. Klimat- och miljö - risker har särdrag som kräver särskild hänsyn, inklusive en potentiellt stor påver- kan, en osäker och långsiktig tidshorisont under vilken de skulle kunna uppstå, och beroendet av åtgärder i närtid. Alltså, trots att vissa risker mer sannolikt materali - seras på längre sikt krävs att de hanteras idag. Metoder för att bedöma den finansiella materialiteten för enskilda institut, det vill säga upprätta en tydlig och mätbar koppling mellan ESG-risk och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Den europeiska bankmyndigheten (EBA) har fått i uppdrag att utveckla gemensamma metoder för ESG-riskbedömning. I rapporten om hantering och tillsyn av ESG-risker presenteras en uppsättning risk - bedömningsmetoder. Dessa är: (i) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på hur anpassad en banks låneportfölj är till globala hållbarhetsmål (ii) exponerings - metoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG-faktorer, och (iii) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur hållbarhetsrelaterade risker påver - kar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer. Metoden omfattar scenario analys och stresstester. Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier. Några exempel beskrivs i följande avsnitt. 3.6.2.1 Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och har satt klimatmål för kreditportföljen Det primära syftet med klimatmålen är att bidra till att bekämpa klimatförändring - arna genom att stödja kunderna i sin omställning till mer miljömässigt hållbara affärsmodeller, men möjliggör också för koncernen att hantera exponeringen mot ESG-risk genom att kreditportföljen styrs mot aktiviteter som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚C. Läs mer om Swedbanks klimatmål på sidan 22. 3.6.2.2 Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder I kreditgivningsprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv för att säkerställa att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. Denna bedömning kompletteras nu med ett ESG-analysverktyg som använder en kvantifierbar meto - dik för att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje sektor. Genom att tillhandahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng kommer det nya verktyget att göra det möjligt för Swedbank att hantera ESG risker i utlåningsverksamheten både på kund- och portföljnivå. ESG-poängen är ett resultat av (i) identifieringen av exponeringar mot ESG-faktorer (t.ex. växthusgasutsläpp, energieffektivitet, anställdas hälsa och säkerhet) i varje sektor baserat på kundens primära ekonomiska aktivitet, och (ii) bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer baserat på ett fråge - formulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassificering av företags- kunder till hög, medel och låg ESG-exponering. ESG-analysverktyget lanserades för stora företag i januari 2023 och för de åter - stående segmenten lanserades verktyget i oktober 2023. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023114 Finansiella rapporter och noter Koncernen Redovisat värde före reserveringar Redovisat värde före reserveringar Betydande grupper enligt TCFD 2023 2022 Sektor enligt TCFD 2023 2022 Finans 45 215 75 868 Kreditinstitut 25 024 56 600 Försäkring 1 671 55 Finans och fondförvaltning 18 520 19 213 Energi 20 877 25 270 Olja och gas 1 648 3 902 Kol 0 0 Kraft 19 229 21 368 Transport 33 415 38 654 Flygtransporter 313 292 Sjötransporter 8 478 11 651 Järnvägstransporter 969 991 Tunga fordon 16 294 17 481 Personbilar 7 361 8 239 Jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogspro - dukter 67 319 68 074 Jordbruk 36 881 37 579 Drycker, förpackad mat och kött 6 038 6 260 Skogsbruk 17 824 18 245 Papper och skogsprodukter 6 576 5 990 Material och byggnader 430 205 427 222 Metaller och gruvverksamhet 2 199 2 520 Kemikalier 7 309 12 945 Byggmaterial (ej träprodukter) 3 118 3 301 Kapitalvaror 4 809 4 842 Fastighetsförvaltning och byggnads- verksamhet 412 771 403 614 Summa 597 031 635 088 Summa 597 031 635 088 För att bättre förstå implikationerna av olika framtidsutvecklingar har Swedbank genomfört scenarioanalyser i syfte att identifiera både risker och möjligheter. Två olika scenarier har analyserats; (i) det hållbara utvecklingsscenariot (Sustainable Development Scenario, SDS <2°C temperaturökning) och (ii) scenariot med redan uttalad politik (Stated Policy Scenario SPS ~ 3°C temperaturökning), båda från International Energy Association (IEA). IEA:s globala scenarier användes som grund och utvecklades sedan av koncernen för att ta hänsyn till regionala och branschspecifika förhållanden. På efterföljande sida följer en summering av de risker som identifierats på kort, medellång och lång sikt. 3.6.2.3 Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning Klimatförändringar, inklusive den omställning som görs för att möta hotet om kli - matförändringar kan ge upphov till kreditrisk, särskilt inom vissa sektorer. Tabellen nedan visar de delar av utlåningen till allmänheten och till kreditinstitut som är sär - skilt utsatt för klimatrelaterade risker. Grupperna och sektorerna är anpassade till rekommendationerna från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD). TCFD har identifierat branscher som mer sannolikt kommer att påverkas finansiellt än andra på grund av sin exponering mot klimatrelaterade risker, inklusive utsläpp av växthusgaser, energianvändning och vattenanvändning. Branscherna grupperas som: energi, transport, material och byggnader, samt jordbruk, mat och skogspro - dukter. Swedbank redovisar också en fjärde grupp, finans, som huvudsakligen är exponerad indirekt genom innehav av tillgångar i de andra grupperna. TCFD-grupperna är baserade på ett värdekedjeperspektiv, vilket skiljer sig väsentligt mot Swedbanks traditionella sektorindelning som är baserad på primär ekonomisk aktivitet. Koncernens sektorer finns i tabellen Lån till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde, i avsnitt 3.1.6. Utlå - ning till materiella TCFD-grupper uppgår till 597 031 mkr(635 088), eller 22 procent (22) av Swedbanks maximala kreditriskexponering som redovisas på sidan 92. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 115 Koncernen Finansiella rapporter och noter Kort sikt (1–5 år) Medellång sikt (>5–15 år) Lång sikt (>15–25 år) Risker • Stora investeringar i elektrifiering, framför allt inom transport-, energi- och materialsektorerna i kombi - nation med teknisk osäkerhet ökar omställnings- risken. • Elpriserna ökar på grund av höga investeringskost- nader och efterfrågan på grön el överträffar utbudet. • Regelverksagendan för energieffektivitet driver lägre efterfrågan på energiintensiva fastigheter. Detta påverkar driftnetton och fastighetsvärden negativt i utsatta segment. • Omfördelningen av EU-bidrag blir en finansiell utmaning för jordbruket. • Förändringar i konsumentpreferenser skapar utmaningar, särskilt för tillverkare och åter- försäljare. • Värdena på olje- och gastillgångar minskar när investerarnas riskaptit minskar. Detta leder också till ökad refinansieringsrisk inom energisektorn. • Investeringar i energisystem och potentiell förhöjt efterfrågetryck fortsätter att pressa elpriserna uppåt. • Energieffektiviseringsvågen för byggnader fortsät- ter och resulterar i ytterligare klyftor i värdeutveck- lingen mellan hög- och lågeffektiva byggnader. • Stor omvandling inom jordbrukssektorn till mer hållbara jordbruksmetoder skapar ekonomisk press och lägre grad av motståndskraft mot finan - siell stress. • Nya regler om skogsavverkning och restaurering pressar värdet på skogsmark och eventuellt lön - samheten för avverknings- och skogsindustrin. • Klimatanpassningsåtgärder för att begränsa skador från akuta och kroniska väderhändelser behövs för att bevara fastighetsvärden och försäk - ringsskydd, vilket ökar den ekonomiska bördan. • Ryktesrisk om bankens klimatstrategi upplevs som otillräcklig av intressenter. • Mer extrema väderhändelser som värmeböljor, tätare skogsbränder och kraftig nederbörd leder till obrukbar mark och angrepp inom jord- och skogs - brukssektorn. • Havsnivåhöjning i översvämningsutsatta områden leder till prisfall, bortfall av försäkringar och ökat behov av byggnadsskydd och reparationer inom fastighetssektorn. • Energiineffektiva byggnader i lägen med låg efter- frågan blir strandade tillgångar. • Klimatförändringarnas effekter på den globala eko- nomin ökar systemriskerna i det finansiella systemet. • Företag som inte tog möjligheterna och inte hante- rade klimatrelaterade risker tidigt, går nu under och en del blir förvärvsmål eller strandade tillgångar. Slutsatser av scenarioarbetet De klimatrelaterade riskerna ökar i båda scenarierna, men kommer sannolikt att kunna begränsas förutsatt att de hanteras noggrant. Det hållbara utvecklingssce - nariot innebär främst omställningsrisker på kort till medellång sikt, medan scena- riot med redan uttalad politik främst innebär långsiktiga fysiska risker. Swedbank kommer att noggrant hantera dessa risker tillsammans med sina kunder och sam - tidigt stötta dem i sin omställning, och på så sätt bygga en hållbar låneportfölj. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår nu hos både företag och hos finansiella aktö - rer för att öka förmågan att hantera klimatrelaterade risker. Verktyget för ESG ana- lys av företagskunder är ett viktigt steg på den vägen både för koncernen och för dess kunder. Bevakning av klimatrelaterade risker i kreditportföljen Swedbank har implementerat Key Risk Indicators (KRI) för att övervaka expone - ringen mot segment där betydande omställningsrisk har identifierats. Riskidentifie- ringen och materialitetsbedömningen har huvudsakligen gjorts genom scenario- övningar i enlighet med TCFD-rekommendationerna och stöds av data gällande växthusgasutsläpp. Följaktligen omfattas energi, transport och material och bygg - nader av denna KRI. 3.7 Övriga risktyper Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1–3.6, ingår även Kapitalrisk, Strate- gisk risk, Regelefterlevnadsrisk, Uppföranderisk och Risk för finansiell brottslighet i Swedbanks risktaxonomi. 3.7.1 Kapitalrisk Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå eller en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav och stödja affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska förhållanden. 3.7.2 Strategisk risk Risken som uppstår från bristande förmåga att anpassa sig till förändringar i affärsmiljön eller bristande kapacitet att genomföra strategiska beslut, vilket kan leda till misslyckande med att nå gruppspecifika mål. 3.7.3 Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verk - samhet. 3.7.4 Uppföranderisk Uppföranderisk definieras som risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskyddslagstiftning och uppförandekoden. 3.7.5 Risk för finansiell brottslighet Risk för finansiell brottslighet definieras som risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av skatteflykt. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023116 Finansiella rapporter och noter Koncernen K4 Kapital 4.1 Intern kapitalutvärdering 4.1.1 Syfte Den interna kapitalutvärderingen (IKU) utvärderar Swedbanks motståndskraft i tider av stress. Den syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad för att klara större förluster genom en framåtblickande kapitalutvärdering. Swed - banks kapitalbehov utvärderas utifrån dess aggregerade risknivå, mål och affärs- strategi. Interna kapitalstresstester används för att säkerställa effektiv kapitalanvändning och samtidigt, även under ogynnsamma scenarier, säkerställa att Swedbank möter legala minimikrav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och inter - nationella kapitalmarknader. Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Resultaten av stresstesterna beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibre - ring av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resultatuppföljning av affärs - områden. Om utfallet av ett visst stresstestscenarie visar att Swedbank hamnar under de internt beslutade målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitige - rande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsområden, och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi. 4.1.2 Risktäckning Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risk - typer. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital även om de fortfarande övervakas noggrant såsom för likviditetsrisk och strategisk risk. Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar: Risktyper i IKU processen Risktyp Pelare 1 Pelare 2 Kapital Bidrar till det beräknade allokeras? kapitalbehovet? Kreditrisk Ja Ja Koncentrationsrisk Nej Ja Marknadsrisk Ja Ja Marknadsrisk: ränterisk i bankboken Nej Ja Operativ risk Ja Ja Risk i försäkringsrörelsen Ja Ja Pensionsrisk Nej Ja 1 2 Identifierade och Kapital allokeras ej mitigrerade? Ryktesrisk Nej Ja Likviditetsrisk Nej ILU Strategisk risk Nej Ja 3 4 5 1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag. 2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk- och solvensbe - dömning (Own Risk and Solvency Assessment, ORSA). Denna process syftar till att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över en pla - neringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av risk- erna under ett basscenarie och ett antal stress- scenarier. Beroende på utfallet av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital. 3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parame - trarna för scenariesimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk 4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU). 5) Strategiska risker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med ogynnsamma scenarier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv . 4.1.3 IKU 2023 Swedbank använder scenariebaserade makroekonomiska stresstester i IKU för att prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att analy - sera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk utveck- ling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsituation och riskprofil. Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie - ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha en negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna omvand - las till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att skapa makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swedbanks fyra hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå och för dotter - företagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska modeller som omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer för relevanta balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter och provisio - ner stressas även i scenariet. Efter att förändringar i riskexponeringsbeloppet (REA) har redovisats uppskattas den totala effekten på kapitaltäckningen. Slutli - gen utvärderas och diskuteras stresstestresultat och metod av Swedbanks exper- ter och ledning för att säkerställa tillförlitlighet. Scenarierna presenteras för styrel- sen för godkännande tillsammans med en bedömning av effekterna på de väsentliga risktyperna. Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2023 visar att koncernen har motståndskraft och kan motstå en omfattande makroekonomisk stress. Swed - banks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckelfakto- rerna bakom denna slutsats. 4.1.4 Internt kapitalkrav Scenariebaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt perspektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder för ekonomiskt kapital. Inom ramverket för ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, opera - tiv risk och pensionsrisk, medan försäkringsrisk och affärsrisk utvärderas separat. Affärsrisk bedöms genom stresstester som utförs i IKU. Om resultatet av stresstest tyder på ytterligare kapitalbehov skulle ekonomiskt kapital kunna ökas i enlighet därmed. Försäkringsföretagen inom koncernen genomför en egen årlig risk- och solvensbedömning (ORSA). ORSA-processen bedömer risker och solvenspositio - nen genom att beräkna riskmått under ett basscenarie och ett antal stress- scenarier. I likhet med affärsrisk, om resultatet av ORSA visar på ett solvensbehov för försäkringsbolagen, skulle ekonomiskt kapital kunna avsättas. Value-at-Risk (VaR)-baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på 99,9% och används för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna. Konfidensnivån, motsvarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av Basel IRK-ramverket, använder ett års tidshorisont. 4.1.5 Modeller för ekonomiskt kapital Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad på samma teoretiska grund som Basel IRK-ramverket, men IRK-ramverket är begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapital använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga port - följuppsättningen användas, och både koncentration och diversifieringseffekter beaktas. Den operativa förlustmodellen är en statistisk och matematisk modell baserad på extremvärdesteorin där historisk data för operativa förluster används. Modellen har tagits fram huvudsakligen genom att använda intern förlustdata och komplet - teras sedan med scenarieinformation för att fånga områden där det finns behov av mer än förlustdata. Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading - verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker i pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat sätt att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används i ramver - ket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och tradingboken tar den ekonomiska kapitalbedömning också hänsyn till CVA risk. Pensionsrisk är det sista riskslaget som beaktas inom ramverket för ekono - miskt kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga för- måndsbestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsriskfaktorerna stressats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade förhål - landen. Vid årsskiftet 2023 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 50.5 mdkr (41,6). Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, det vill säga kärnprimärkapitalet, uppgick till 160,7 mdkr. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 117 Koncernen Finansiella rapporter och noter 4.2 Kapitaltäckningsanalys Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i kon - cernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserat på Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I den konsoliderade situationen redovisas koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden i stället för genom fullständig konsolidering. Joint venture bolagen EnterCard Group AB, Invidem AB och P27 Nordic Payments Platform AB konsolideras genom klyvningsmetod i stället för att redovisas med kapital- andelsmetod. Konsoliderad situation 2023 2022 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 160 659 144 107 Primärkapital 174 848 153 320 Totalt kapital 195 648 176 331 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 847 121 809 438 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 19,0 17,8 Primärkapitalrelation 20,6 18,9 Total kapitalrelation 23,1 21,8 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent- andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,7 2,3 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 1,8 1,5 varav: ska utgöras av primärkapital 2,1 1,8 Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderings - processen 10,7 10,3 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 0,9 Systemriskbuffert 3,1 3,0 Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut 1,0 1,0 Kombinerat buffertkrav 8,3 7,4 Samlade kapitalkrav 19,0 17,7 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderings - processen 12,4 11,2 Konsoliderad situation 2023 2022 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 2 689 307 2 735 019 Bruttosoliditetsgrad, % 6,5 5,6 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde 709 683 716 743 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 579 469 578 133 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 128 771 80 684 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 450 698 497 449 Likviditetstäckningskvot, % 159,1 145,4 Stabil nettofinansieringskvot Total tillgänglig stabil finansiering 1 720 299 1 663 231 Totalt behov av stabil finansiering 1 390 353 1 404 092 Stabil nettofinansieringskvot, % 123,7 118,5 I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Noten innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finans- inspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25). Ytterligare periodisk information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor- relations/rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023118 Finansiella rapporter och noter Koncernen Kärnprimärkapital 2023 2022 Eget kapital enligt koncernbalansräkning 198 760 176 064 Beräknad utdelning –17 049 –10 967 Förändringar i värdet på egna skulder –150 –339 Kassaflödessäkringar –9 –13 Ytterligare värdejusteringar –609 –576 Goodwill –13 874 –13 863 Uppskjuten skattefordran –25 –106 Immateriella tillgångar –4 470 –4 005 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –61 –11 Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR –140 –106 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –46 –40 Förmånsbestämda pensionsplaner –1 667 –1 930 Summa 160 659 144 107 Riskexponeringsbelopp 2023 2022 Kreditrisker enligt schablonmetoden 59 387 54 992 Kreditrisker enligt IRK 374 538 336 516 Obeståndsfond 335 149 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 16 592 21 461 Kreditvärdighetsjustering 2 986 3 809 Operativ risk 96 123 79 995 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR 29 234 71 411 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR 267 925 241 106 Summa 847 121 809 438 mkr % Kapitalkrav 2023 2022 2023 2022 Kapitalkrav pelare 1 138 023 124 756 16,3 15,4 varav buffertkrav 70 254 60 001 8,3 7,4 Kapitalkrav pelare 2 22 618 18 374 2,7 2,3 Pelare 2-vägledning 4 236 8 094 0,5 1,0 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning 164 877 151 225 19,5 18,7 Kapitalbas 195 648 176 331 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut. 3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2023 . 1 2 3 mkr % Bruttosoliditetskrav 2023 2022 2023 2022 Bruttosoliditetskrav pelare 1 80 679 82 051 3,0 3,0 Pelare 2-vägledning 13 447 12 308 0,5 0,5 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning 94 126 94 358 3,5 3,5 Primärkapital 174 848 153 320 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. 1 Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan . Finansiella konglomeratet Kapitaltäckning finansiella konglomeratet 2023 2022 Kapitalbas efter justeringar och avdrag 205 732 187 456 Kapitalkrav 174 210 158 531 Överskott 31 522 28 924 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, % 118,1 118,2 1 1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsoliderings - metoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 119 Koncernen Finansiella rapporter och noter K5 Rörelsesegment Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag & funktioner & 2023 verksamhet verksamhet Institutioner Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 25 759 18 360 10 409 –3 674 80 50 933 Provisionsnetto 8 939 3 390 3 119 –342 –19 15 088 Nettoresultat finansiella poster 419 566 1 157 796 –0 2 938 Försäkringsnetto 561 901 65 1 527 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 836 –12 –21 803 Övriga intäkter 129 136 280 3 260 –2 037 1 769 Summa intäkter 36 643 23 352 14 953 19 –1 911 73 057 varav interna intäkter 49 1 862 –1 911 Personalkostnader 2 823 1 973 1 644 7 012 –16 13 436 Rörliga personalkostnader 59 106 100 244 509 Övriga allmänna administrationskostnader 7 784 3 224 3 037 –4 802 –1 895 7 349 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 18 174 23 1 705 1 920 Sanktionsavgifter 37 850 887 Summa kostnader 10 683 5 513 4 805 5 009 –1 911 24 100 Resultat före nedskrivningar, Bankskatter och resolutionsavgifter 25 960 17 839 10 148 –4 991 48 957 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 3 24 53 81 Nedskrivning av materiella tillgångar 7 7 Kreditförluster 1 092 83 482 17 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 109 1 602 838 25 3 574 Resultat före skatt 23 757 16 147 8 804 –5 086 43 622 Skatt 4 582 3 573 1 809 –473 9 492 Årets resultat 19 174 12 574 6 995 –4 613 34 130 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 19 173 12 574 6 995 –4 613 34 128 Minoriteten 2 2 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 608 682 796 420 –17 2 489 Kort 2 384 2 284 2 929 –455 7 142 Kundkoncept 1 066 275 291 –19 1 613 Kapitalförvaltning och depå 7 277 616 1 903 –3 –329 9 464 Livförsäkring 258 19 38 1 317 Värdepapper 201 44 394 12 –9 642 Corporate Finance 0 40 40 Utlåning 32 238 977 7 –8 1 247 Garantier 15 90 90 16 –16 195 Inlåning 11 165 7 –0 –0 182 Fastighetsförmedling 159 159 Skadeförsäkring 70 1 –0 1 72 Övrigt 85 30 135 8 258 Summa provisionsintäkter 12 167 4 444 7 600 –12 –378 23 820 Provisionskostnader 3 227 1 055 4 480 329 –359 8 732 Provisionsnetto 8 939 3 390 3 119 –342 –19 15 088 Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, orga - nisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernled - ningskostnader utfördelas inte. För gräns överskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäck - ningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktie ägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelsesegmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för medelstora och stora företag samt finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kon - torsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distribu- tionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverk- samhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kontors nätet, kundcenter och digitala kanaler. I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig good - will samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades vid förvärvet 2005. Företag & Institutioner har kundansvaret för medelstora företag, stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapital marknads produkter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt i trading- och kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Pro - ducts & Advice, Group Channels & Technologies, CFO Office (inklusive Group Trea- sury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Brand, Communication & Sustainability, Group HR & Infrastructure, Group Legal, koncernledningen och internrevision. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023120 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2023 Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag & funktioner & Balansräkning verksamhet verksamhet Institutioner Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 13 3 827 1 941 247 222 –9 252 994 Utlåning till kreditinstitut 5 744 794 123 339 277 374 –339 718 67 534 Utlåning till allmänheten 1 069 201 254 856 509 829 30 678 –1 189 1 863 375 Räntebärande värdepapper 1 822 59 052 181 812 –5 226 237 460 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 317 758 2 037 319 795 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6 111 2 164 8 275 Derivat 355 130 962 94 457 –186 210 39 563 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 030 12 466 –65 11 552 25 983 Övriga tillgångar 22 619 143 273 8 819 277 991 –412 163 40 539 Summa tillgångar 1 423 476 419 430 833 877 1 123 250 –944 514 2 855 519 Skulder till kreditinstitut 7 315 123 331 333 62 015 –328 731 72 054 In- och upplåning från allmänheten 605 706 383 365 252 801 2 662 –10 272 1 234 262 Emitterade värdepapper –30 1 675 1 907 730 783 –5 787 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 318 546 2 062 320 609 Derivat 358 139 607 119 664 –186 176 73 453 Övriga skulder 427 374 0 61 536 14 802 –413 548 90 164 Seniora icke prioriterade skulder –81 104 909 0 104 828 Efterställda skulder –12 32 854 32 841 Summa skulder 1 358 911 387 583 787 090 1 067 689 –944 514 2 656 759 Allokerat eget kapital 64 565 31 846 46 787 55 561 198 760 Summa skulder och eget kapital 1 423 476 419 430 833 877 1 123 250 –944 514 2 855 519 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,9 41,1 15,2 –10,2 18,3 K/I-tal 0,29 0,24 0,32 0,33 Kreditförlustnivå, % 0,10 0,03 0,09 0,06 0,09 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 177 67 191 26 145 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 4 1 2 8 Lån till kunder, total, mdkr 1 069 255 458 1 1 782 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 3 1 3 7 Inlåning från kunder, mdkr 606 383 239 3 1 230 Riskexponeringsbelopp, mdkr 360 189 270 28 847 Heltidstjänster 3 640 4 762 1 197 7 676 17 275 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 31 46 45 186 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 121 Koncernen Finansiella rapporter och noter 1 Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag & funktioner & 2022 verksamhet verksamhet Institutioner Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 18 374 8 351 7 379 –975 17 33 146 Provisionsnetto 8 389 3 006 2 909 –201 11 14 114 Nettoresultat finansiella poster 249 438 970 282 0 1 940 Försäkringsnetto 660 –185 55 529 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 780 –5 –37 738 Övriga intäkter 130 109 274 2 459 –1 412 1 560 Summa intäkter 28 582 11 719 11 527 1 528 –1 329 52 028 varav interna intäkter 44 1 285 – 1 329 Personalkostnader 2 721 1 612 1 580 6 585 –14 12 484 Rörliga personalkostnader 35 62 107 143 –0 347 Övriga allmänna administrationskostnader 6 857 2 444 3 066 –4 761 –1 315 6 291 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 27 179 21 1 468 1 695 Summa kostnader 9 640 4 297 4 774 3 435 –1 329 20 817 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 18 943 7 422 6 753 –1 907 31 210 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 181 944 1 125 Nedskrivning av materiella tillgångar 13 13 Kreditförluster 769 402 290 18 1 479 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 174 100 536 21 1 831 Resultat före skatt 16 999 6 908 5 746 –2 890 26 763 Skatt 3 184 1 219 1 276 –284 5 396 Årets resultat 13 815 5 689 4 470 –2 606 21 368 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 13 812 5 689 4 470 –2 606 21 365 Minoriteten 3 3 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 557 659 633 348 –18 2 179 Kort 2 276 2 003 2 806 –441 0 6 644 Kundkoncept 935 209 324 –19 0 1 450 Kapitalförvaltning och depå 6 840 534 1 630 –15 –291 8 698 Livförsäkring 273 20 35 1 0 330 Värdepapper 207 45 368 22 –8 633 Corporate Finance 0 3 72 0 0 74 Utlåning 112 206 948 4 –7 1 263 Garantier 17 75 95 1 0 189 Inlåning 13 136 6 0 0 155 Fastighetsförmedling 188 0 0 0 0 188 Skadeförsäkring 70 1 0 2 0 73 Övrigt 176 27 121 3 0 327 Summa provisionsintäkter 11 663 3 917 7 039 –93 –323 22 203 Provisionskostnader 3 274 912 4 130 108 –334 8 089 Provisionsnetto 8 389 3 006 2 909 –201 11 14 114 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023 samt till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se K2 och K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023122 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2022 Koncern- Svensk bank- Baltisk bank- Företag & funktioner & Balansräkning verksamhet verksamhet Institutioner Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 1 344 3 714 2 008 360 206 –1 281 365 992 Utlåning till kreditinstitut 5 591 267 111 689 313 777 –374 735 56 589 Utlåning till allmänheten 1 101 354 236 410 494 845 10 891 –689 1 842 811 Räntebärande värdepapper 236 1 644 46 531 165 155 –785 212 780 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 266 391 2 203 268 594 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5 615 2 215 7 830 Derivat 0 533 180 058 137 949 –268 036 50 504 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 048 12 521 –84 10 850 0 25 335 Övriga tillgångar 22 081 151 895 8 639 287 316 –445 719 24 211 Summa tillgångar 1 404 659 409 187 843 684 1 288 359 –1 091 244 2 854 646 Skulder till kreditinstitut 6 783 193 305 848 79 699 –319 697 72 826 In- och upplåning från allmänheten 646 743 375 684 290 311 2 126 –8 915 1 305 948 Emitterade värdepapper –4 2 053 2 996 780 733 –1 572 784 206 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 266 663 2 229 268 892 Derivat 550 191 409 144 676 –267 956 68 679 Övriga skulder 420 515 0 9 946 151 915 –493 104 89 272 Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439 Efterställda skulder –0 31 331 –0 31 331 Summa skulder 1 340 700 380 710 800 510 1 247 919 –1 091 244 2 678 594 Allokerat eget kapital 63 959 28 478 43 174 40 440 176 052 Summa skulder och eget kapital 1 404 659 409 187 843 684 1 288 359 –1 091 244 2 854 646 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 21,9 20,7 11,0 –7,8 13,0 K/I-tal 0,34 0,37 0,41 2,25 0,40 Kreditförlustnivå, % 0,06 0,19 0,11 0,10 0,08 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 170 63 168 35 139 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 2 1 2 0 6 Lån till kunder, total, mdkr 1 101 236 460 1 1 799 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 2 1 2 0 6 Inlåning från kunder, mdkr 647 375 274 3 1 298 Riskexponeringsbelopp, mdkr 361 155 267 27 809 Heltidstjänster 3 437 4 701 1 174 7 491 16 803 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 63 28 41 34 165 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023 samt till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se K2 och K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 123 Koncernen Finansiella rapporter och noter Skillnad mellan tidigare och ny redovisning per rörelsesegment, 2022 Svensk bank verksamhet Baltisk bank verksamhet Företag & Institutioner Koncern funktioner & Övrigt Elimineringar Koncernen Mkr IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg Räntenetto –2 441 –11 14 2 503 –76 –11 Provisionsnetto –25 –313 –68 288 –14 26 –2 –109 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 19 –142 34 148 –6 53 Övriga intäkter –248 –9 –933 –42 51 55 –1 127 Summa intäkter –254 –2 906 –978 14 2 897 –14 –5 52 –1 193 Personalkostnader –82 –474 –234 –0 33 –99 441 –415 Rörliga personalkostnader –7 –0 –0 0 7 –0 Övriga kostnader –216 –472 –104 –0 620 86 –147 52 –183 Avskrivningar –0 0 –98 98 Summa kostnader –299 –953 –338 –0 555 –14 398 52 –598 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 45 –1 952 –640 14 2 342 –403 –595 Kreditförluster –268 268 Bankskatter och resolutionsavgifter –73 73 Resultat före skatt 45 –1 612 –640 14 2 001 –403 –595 Skatt 5 –335 –88 2 421 –88 –83 Årets resultat 40 –1 277 –552 12 1 580 0 –316 –512 Mkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker –1 362 1 787 –425 Utlåning till kreditinstitut 833 –1 340 507 Utlåning till allmänheten –173 447 173 447 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken –16 932 –5 152 –22 084 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar –0 –712 712 Övriga tillgångar 16 934 –31 –265 –120 –556 5 185 707 21 854 Summa tillgångar 2 –174 008 –5 416 173 063 238 5 185 707 –230 Skulder till kreditinstitut –23 150 23 150 0 In- och upplåning från allmänheten –78 896 78 896 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken –17 684 –5 417 –23 100 Derivat 30 –30 Övriga skulder 17 697 –64 025 0 63 644 –356 5 185 737 22 882 Summa skulder 13 –166 071 –5 416 165 720 –356 5 185 707 –218 Allokerat eget kapital –12 –7 937 7 343 594 –12 Summa skulder och eget kapital 2 –174 008 –5 416 173 063 238 5 185 707 –230 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 0,0 0,3 –2,0 0,0 2,6 0,0 –0,8 0,0 0,0 K/I-tal –0,01 0,00 0,00 –0,00 –0,07 0,01 0,27 0,00 Kreditförlustnivå, % –0,02 0,10 Lån till kunder/inlåning från kunder, % –5 21 Lån till kunder, total, mdkr –173 173 Inlåning från kunder, mdkr –79 79 Riskexponeringsbelopp, Basel 3, mdkr –53 53 Heltidstjänster –559 –5 564 Genomsnittligt allokerat kapital, mdkr –6,9 6,3 0,6 Omräkning av jämförelsetal Från och med 1 maj 2023 genomfördes en omorganisation som påverkade främst Svensk bankverksamhet, Stora Företag och Institutioner, som bytte namn till Före - tag och Institutioner, samt Koncernfunktioner och Övrigt. Flertalet medelstora före- tagskunder och bostadsrättsföreningar överfördes från Svensk bankverksamhet till Företag och Institutioner. I samband med förändringen har även vissa stödfunk - tioner överförts till Koncernfunktioner och Övrigt. Jämförelsetal har räknats om. Sedan 1 maj har ytterligare överföringar av kunder mellan affärsområden skett. Omräkningar har inte skett av dessa överföringar. Dessa förändringar påverkar inte koncernens totalresultat eller eget kapital. Jämförelsetal har även räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se nedan samt K2 och K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023124 Finansiella rapporter och noter Koncernen K6 Produkter 2023 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 21 826 10 201 21 144 152 –2 390 50 933 Provisionsnetto 1 689 6 762 6 752 1 199 –1 315 15 088 Nettoresultat finansiella poster 59 144 –21 1 863 892 2 938 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 0 0 123 0 680 803 Övriga intäkter 237 1 426 209 1 1 423 3 295 Summa intäkter 23 811 18 534 28 207 3 215 –710 73 057 2022 1 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 22 883 4 604 6 883 –1 –1 203 33 146 Provisionsnetto 1 207 6 580 5 737 546 44 14 114 Nettoresultat finansiella poster 18 -32 –19 1 242 730 1 940 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 378 360 738 Övriga intäkter 19 1 426 327 40 278 2 090 Summa intäkter 24 108 12 578 13 306 1 826 210 52 028 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. I produktredovisningen har intäkter från Sverige, de baltiska länderna och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter. Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter boendefinansiering aktiehandel konsumentkrediter strukturerade produkter företagsfinansiering corporate finance leasing förvaringstjänster övriga finansieringsprodukter räntehandel trade finance valutahandel factoring övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt sparkonton administrativa tjänster fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning pensionssparande fastighetsmäkleri institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster Betalningar & Kort bankfack transaktionskonton övrigt kontanthantering nationella betalningar internationella betalningar mobilbetalningar dokumentbetalningar bankkort kreditkort (inklusive EnterCard) kortinlösen andra betalningsprodukter Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 125 Koncernen Finansiella rapporter och noter K7 Geografisk fördelning Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel- ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landsfördelning lämnas på Swedbanks hemsida. 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 32 838 6 080 3 544 6 809 964 184 435 80 50 933 Provisionsnetto 11 164 906 1 050 1 379 383 33 241 –70 15 088 Nettoresultat finansiella poster 2 181 187 158 292 67 3 50 –0 2 938 Försäkringsnetto 601 480 151 281 12 1 527 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 696 2 35 70 803 Övriga intäkter 2 807 865 375 646 139 42 –3 106 1 769 Summa intäkter 50 287 8 520 5 278 9 408 1 588 220 839 –3 083 73 057 Personalkostnader 9 512 1 460 876 1 155 259 39 135 13 436 Rörliga personalkostnader 331 66 42 53 11 6 509 Övriga allmänna administrationskostnader 6 869 1 097 895 1 209 209 –21 175 –3 083 7 349 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 545 113 56 103 72 5 26 1 920 Sanktionsavgifter 850 37 887 Summa kostnader 19 106 2 736 1 905 2 521 550 24 341 –3 083 24 100 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 181 5 784 3 373 6 887 1 038 196 498 48 957 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 53 23 4 81 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 6 7 Kreditförluster 2 327 –31 82 34 –654 –0 –85 1 674 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 933 38 37 1 542 17 6 3 574 Resultat före skatt 26 867 5 777 3 253 5 305 1 651 197 572 43 622 Skatt 5 737 1 592 645 1 008 448 –36 98 9 492 varav aktuell skatt 4 223 826 684 961 452 43 100 7 289 varav betald skatt 3 970 761 108 498 1 105 5 443 Årets resultat 21 130 4 185 2 608 4 297 1 204 232 474 34 130 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 21 128 4 185 2 608 4 297 1 204 232 474 34 128 Minoriteten 2 2 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 37 900 54 805 252 994 Utlåning till kreditinstitut 310 152 9 272 16 720 34 231 56 601 106 474 2 739 –468 656 67 534 Utlåning till allmänheten 1 534 206 114 096 46 888 94 542 52 357 1 851 21 727 –2 290 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –8 489 –8 489 Räntebärande värdepapper 227 803 2 462 1 988 13 145 95 2 252 310 –10 595 237 460 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 317 758 604 985 448 319 795 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 7 654 24 375 222 8 275 Derivat 39 583 216 78 163 92 2 –570 39 563 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 12 792 5 120 2 804 4 915 259 26 66 25 983 Övriga tillgångar 40 393 1 767 1 651 5 275 64 912 3 135 –4 169 49 028 Summa tillgångar 2 503 781 167 913 110 785 215 143 111 755 149 414 83 007 –486 280 2 855 519 Skulder till kreditinstitut 291 073 188 79 38 105 559 37 593 77 669 –440 143 72 054 In- och upplåning från allmänheten 852 552 130 606 83 917 168 514 592 804 –2 724 1 234 262 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Emitterade värdepapper 628 509 2 110 632 –10 595 728 548 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 318 546 606 991 465 320 609 Derivat 73 377 239 115 169 91 5 –542 73 453 Övriga skulder 43 424 23 921 17 964 27 575 736 91 2 035 –25 794 89 954 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 104 828 Efterställda skulder 32 841 6 482 –6 482 32 841 Summa skulder 2 345 360 155 562 103 066 203 243 106 979 148 316 80 514 –486 280 2 656 759 Allokerat eget kapital 158 421 12 351 7 719 11 900 4 776 1 098 2 493 198 760 Summa skulder och eget kapital 2 503 781 167 913 110 785 215 143 111 755 149 414 83 007 –486 280 2 855 519 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023126 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 24 873 2 985 1 486 2 320 895 154 405 28 33 146 Provisionsnetto 10 439 841 917 1 201 428 41 269 –21 14 114 Nettoresultat finansiella poster 1 766 68 16 100 48 –10 –48 1 940 Försäkringsnetto 697 –166 29 –40 10 529 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 580 3 107 48 738 Övriga intäkter 2 400 648 297 520 145 35 –2 485 1 560 Summa intäkter 40 756 4 378 2 746 4 100 1 623 185 708 –2 469 52 028 Personalkostnader 9 125 1 210 710 921 335 36 148 12 484 Rörliga personalkostnader 232 37 23 28 10 1 16 347 Övriga allmänna administrationskostnader 5 860 838 667 937 276 –8 191 –2 469 6 291 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 328 106 49 93 86 5 27 1 695 Summa kostnader 16 545 2 191 1 448 1 979 707 34 381 –2 469 20 817 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 24 210 2 187 1 297 2 121 916 152 327 31 211 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 944 181 1 125 Nedskrivning av materiella tillgångar 9 3 13 Kreditförluster 1 527 178 27 200 –579 127 1 479 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 677 42 44 44 20 0 5 1 831 Resultat före skatt 20 063 1 959 1 223 1 877 1 294 152 195 26 763 Skatt 4 076 273 244 391 343 34 35 5 396 varav aktuell skatt 4 979 349 32 403 337 39 28 6 167 varav betald skatt 3 938 315 28 168 1 87 4 537 Årets resultat 15 987 1 686 979 1 487 951 117 160 21 368 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 15 985 1 686 979 1 487 951 117 160 21 365 Minoriteten 3 3 1 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 164 399 31 587 27 852 91 239 1 994 28 717 20 204 365 992 Utlåning till kreditinstitut 227 950 11 658 23 009 5 890 29 889 82 208 3 638 –327 653 56 589 Utlåning till allmänheten 1 515 209 107 033 44 376 85 574 65 787 2 382 24 623 –2 172 1 842 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –20 369 0 –20 369 Räntebärande värdepapper 198 672 2 823 2 261 13 894 3 546 1 973 266 –10 654 212 780 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 266 391 873 893 437 268 594 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 7 050 22 545 213 7 830 Derivat 50 439 317 67 265 472 5 –1 061 50 504 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 11 969 5 115 2 808 4 986 360 31 66 25 335 Övriga tillgångar 35 839 1 983 985 4 512 1 283 952 4 705 –5 679 44 580 Summa tillgångar 2 457 548 161 412 102 251 206 796 103 875 116 263 53 719 –347 219 2 854 646 Skulder till kreditinstitut 206 807 254 24 11 036 93 373 29 120 45 556 –313 345 72 826 In- och upplåning från allmänheten 927 501 129 161 79 905 166 422 3 315 3 299 –3 656 1 305 948 Emitterade värdepapper 708 993 2 85 864 –10 654 784 206 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 266 663 874 901 454 268 892 Derivat 68 478 326 79 279 472 20 –975 68 679 Övriga skulder 53 177 19 473 14 120 13 715 803 184 1 720 –13 920 89 272 Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439 Efterställda skulder 31 331 4 670 –4 670 31 331 Summa skulder 2 320 390 150 091 95 030 196 576 97 963 115 168 50 596 –347 219 2 678 594 Allokerat eget kapital 137 158 11 321 7 222 10 221 5 912 1 095 3 124 176 052 Summa skulder och eget kapital 2 457 548 161 412 102 251 206 796 103 875 116 263 53 719 –347 219 2 854 646 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 127 Koncernen Finansiella rapporter och noter K8 Räntenetto 2023 2022 Upplupet Verkligt värde via Upplupet Verkligt värde via anskaffningsvärde resultaträkningen Summa anskaffningsvärde resultaträkningen Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 15 352 15 352 3 272 3 272 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 8 259 465 8 724 852 319 1 171 Utlåning till kreditinstitut 1 655 1 679 3 334 705 65 770 Utlåning till allmänheten 76 416 4 018 80 434 40 168 718 40 886 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 729 1 729 931 931 Summa räntebärande instrument 101 682 7 892 109 573 44 999 2 031 47 030 Derivat –903 –903 463 463 Övriga tillgångar 77 –2 74 4 2 6 Summa 101 758 6 985 108 744 45 003 2 496 47 499 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –6 372 –2 211 Ränteintäkter 102 372 45 287 Skulder Skulder till kreditinstitut 4 766 1 534 6 301 1 109 139 1 248 In- och upplåning från allmänheten 24 314 2 029 26 344 4 726 355 5 081 varav insättningsgarantiavgifter 610 610 496 496 Emitterade värdepapper 26 916 11 26 927 10 591 11 10 602 Seniora icke prioriterade skulder 2 472 2 472 659 659 Efterställda skulder 1 807 1 807 911 911 Summa räntebärande instrument 60 276 3 575 63 851 17 996 505 18 501 Derivat –5 044 –5 044 –5 306 –5 306 Övriga skulder 76 6 82 58 58 varav leasingsskulder 64 64 44 44 Summa 60 352 –1 463 58 889 18 052 –4 799 13 253 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –7 450 –1 112 Räntekostnader 51 438 12 141 Summa räntenetto 50 933 33 146 Ränteintäkter från lån i steg 3 222 142 Negativ ränta på finansiella tillgångar 2 830 Negativ ränta på finansiella skulder 12 72 8 1 2 2 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. 2) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnade r. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo Räntor på utvalda balansposter 2023 2022 2023 2022 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3,92 0,62 391 543 529 037 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 3,35 0,81 260 096 144 794 Utlåning till kreditinstitut 5,09 1,19 65 490 64 496 Utlåning till allmänheten 4,33 2,27 1 859 316 1 799 150 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2,74 1,23 63 029 75 467 Summa räntebärande instrument 4,15 1,80 2 639 474 2 612 944 Derivat 45 574 56 018 Övriga tillgångar 384 166 351 665 Summa 3,54 1,57 3 069 215 3 020 448 Skulder Skulder till kreditinstitut 4,77 0,80 132 206 155 529 In- och upplåning från allmänheten 1,97 0,38 1 334 072 1 353 980 Emitterade värdepapper 3,21 1,27 839 473 836 868 Seniora icke prioriterade skulder 2,93 1,34 84 503 49 208 Efterställda skulder 5,05 3,17 35 787 28 731 Summa räntebärande instrument 2,63 0,76 2 426 041 2 424 316 Derivat 54 477 51 927 Övriga skulder 402 661 379 241 Summa 2,04 0,46 2 883 179 2 855 854 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor 1,62 1,1 3 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023128 Finansiella rapporter och noter Koncernen K9 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2023 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 573 1 916 2 489 –1 594 895 Kort 665 6 477 7 142 –3 381 3 761 Kundkoncept 1 613 1 613 –180 1 434 Kapitalförvaltning och depå 9 196 268 9 464 –2 503 6 961 Livförsäkringar 311 6 317 –295 22 Värdepapper 43 599 642 –379 263 Corporate finance 40 40 40 Utlåning 1 035 212 1 247 –143 1 103 Garantier 187 8 195 195 Inlåning 156 26 182 182 Fastighetsförmedling 159 159 159 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 190 68 258 –257 1 Summa 14 199 9 621 23 820 – 8 732 15 088 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2022 1 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 422 1 757 2 179 –1 358 821 Kort 663 5 981 6 644 –3 332 3 312 Kundkoncept 1 450 1 450 –178 1 272 Kapitalförvaltning och depå 8 632 66 8 698 –2 167 6 531 Livförsäkringar 325 5 330 –280 50 Värdepapper 45 589 634 –352 282 Corporate finance 74 74 74 Utlåning 886 377 1 263 –159 1 104 Garantier 180 9 189 189 Inlåning 130 25 155 155 Fastighetsförmedling 188 188 188 Skadeförsäkring 73 73 73 Övrigt 247 79 326 –263 63 Summa 13 053 9 150 22 203 –8 089 14 114 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 129 Koncernen Finansiella rapporter och noter K10 Nettoresultat finansiella poster 2023 2022 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 135 521 varav utdelning 132 104 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 1 564 –1 049 Andra finansiella instrument 0 –1 Summa 1 699 –529 Övrigt Aktier 118 184 varav utdelning 42 17 Räntebärande värdepapper 466 –780 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 43 094 –42 661 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken –43 088 42 680 Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen –3 20 Summa 588 –557 Summa verkligt värde via resultaträkningen 2 286 –1 086 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 94 24 varav säkringsinstrument 17 895 –33 836 varav säkrade poster –17 801 33 859 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 89 –54 varav säkringsinstrument –11 792 18 561 varav säkrade poster 11 880 –18 615 Ineffektivitet, kassaflödessäkringar 0 –1 Summa säkringsredovisning 184 –31 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 55 18 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 24 572 Summa upplupet anskaffningsvärde 79 590 Handelsrelaterade räntor Ränteintäkter 6 372 2 211 Räntekostnader –7 450 –1 112 Summa handelsrelaterade räntor –1 078 1 099 Valutakursförändringar 1 467 1 368 Summa 2 938 1 94 0 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023130 Finansiella rapporter och noter Koncernen K11 Försäkringsnetto Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 för redovisning av försäkringsavtal. Tillämpningen innebär en ny presentation, varför också jämförelsetal redovisas enligt den nya standarden. För mer information se not K2 och not K57. 2023 2022 Generell modell Generell modell Premie- Generell modell Generell modell Premie- utan direkt med direkt fördelnings- utan direkt med direkt fördelnings- resultatandel resultatandel metoden Summa resultatandel resultatandel metoden Summa Försäkringsintäkter 521 322 3 484 4 326 515 290 2 856 3 661 Försäkringskostnader –199 –210 –2 702 –3 112 –173 –179 –2 003 –2 355 Resultat från försäkringstjänster 321 111 782 1 214 342 111 853 1 306 Resultat från innehavda återförsäkrings - avtal –4 –12 –16 –1 –24 –25 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 275 –2 341 18 –2 049 –761 2 343 34 1 616 Försäkringsresultat 592 –2 230 787 –850 –420 2 454 863 2 897 Avkastning från bakomliggande finan - siella tillgångar till försäkringsavtal med resultatandel 44 2 332 2 377 –23 –2 345 –2 368 Summa 637 102 787 1 527 –443 110 863 529 K12 Övriga intäkter 2023 2022¹ IT och administrativa tjänster till sparbanker 1 656 1 451 Övriga rörelseintäkter 113 109 Summa 1 769 1 560 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer infor - mation se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 131 Koncernen Finansiella rapporter och noter 13.1 Ersättningar inom Swedbank Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som till- sammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersätt- ning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen. Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats. Ytterligare personalrelate - rade nyckeltal finns i Swedbanks hållbarhetsredovisning 2023, not H3. Totala personalkostnader 2023 2022 Löner och arvoden 9 048 8 332 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 284 174 Sociala avgifter 2 573 2 340 Pensionskostnader 1 1 237 1 451 Utbildningskostnader 108 87 Övriga personalkostnader 694 447 Summa 13 944 12 831 varav rörliga personalkostnader 509 347 varav kostnader för personalomställning 153 20 1) Pensionskostnader specificeras i not K40. 13.2 Rörlig ersättning Swedbank har sju pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017, Program 2018, Program 2019, Program 2020, Program 2021, Program 2022 och Program 2023. Under 2023, har aktier tillhörande Program 2017, 2018, 2019 och 2021 över - låtits. 13.2.1 Program 2023 Program 2023 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt pro - gram (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken omfattar anställda i koncernen med undantag av individer i egenskap av kon - cernledningsmedlem och chefen för internrevisionen, PayEx samt vissa andra utländska filialer. Eken består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år. IP omfattar cirka 250 deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som materi - ella risktagare består IP till hälften av aktie relaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 65 delta - gare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga program sker slutlig överlåtelse efter gällande uppskjutandeperioder endast om vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten. Mer information om Program 2023 samt Program 2017–2022 finns i Swed - banks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade doku- ment som utgör grund till beslut för årsstämman. 13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskju - tandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar. Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii) tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år innan iii) villkorad slutgiltig överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden. Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal presta - tionsrätter fram till överlåtelsestidpunkten. Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktie - kurs per värderingstidpunkt. Med värderingstidpunkt avses det datum när företa- get och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive pro- gram. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid. Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive soci - ala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknads - värdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten . Rörliga ersättningsprogram 2023 2022 Program 2021 och tidigare Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 57 85 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 28 18 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 7 38 Redovisad kostnad avseende fondandel 6 -3 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 3 8 Program 2022 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 31 88 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 6 16 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 25 47 Redovisad kostnad avseende fondandel 7 8 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 9 15 Program 2023 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 196 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 34 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 47 Redovisad kostnad avseende fondandel 11 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 15 Total redovisad kostnad 480 318 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2023 2022 Utestående vid årets början 5,6 5,8 Tilldelade 4,3 1,8 Förverkade 0,3 0,3 Inlösta 1,7 1,7 Utestående vid årets slut 7,9 5,6 Inlösningsbara vid periodens slut 0 0 Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 167 161 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 28 14 Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckelta l Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023132 Finansiella rapporter och noter Koncernen 13.3 Ersättning till verställande direktör 13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef Jens Henrikssons fasta årslön uppgår till 13 900 tkr. Anställningsvillkoren för den verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 6,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 32 procent på lön mellan 7,5 till 30 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön från 30 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmed- förande lönen är fastställd till 18 000 tkr av styrelsen. Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2023 2022 Jens Henriksson Fast ersättning, lön 13 900 13 500 Övriga ersättningar/förmåner 23 245 Summa 13 923 13 745 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 4 072 3 97 3 13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef Tomas Hedberg tillträdde den 1 juli 2021 som vice verkställande direktör och vice koncernchef. Tomas Hedbergs fasta årslön uppgår till 5 820 tkr. Anställningsvill- koren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar förmåns - baserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålderspension med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomst- basbelopp. Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2023 2022 Tomas Hedberg Fast ersättning, lön 5 820 5 580 Övriga ersättningar/förmåner 111 280 Summa 5 931 5 860 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 2 096 2 13 7 13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare 13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verkstäl - lande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattnings- havare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befatt - ningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga ersättningar. Sammanlagt var det ytterligare 13 medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Sandra Almström, Bo Bengtsson, Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson, Britta Hjorth-Larsen, Anders Karlsson, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Charlotte Rydin, Carina Strand och Kerstin Winlöf. 11 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 4 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Sandra Almström, Bo Bengtsson, Pål Bergström och Anders Ekedahl . Övriga ledande befattningshavare 2023 2022 Fast ersättning, lön 66 63 Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1 Övriga ersättningar/förmåner 1 1 2 Summa 68 66 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 23 24 Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad ersättning som ligger till grund för årets kostnad 2 200 2 597 Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktie- relaterad ersättning 7 679 14 602 Antal personer vid årsskiftet 13 13 1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt. 13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga ersättningar. Innan 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken, med undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för berättigade anställda i respektive pågående Eken program. År Räntabilitet på eget kapital Andel månadslön, generellt Andel månadslön, övriga ledande befattningshavare Eken 2018 16,1 0,6 0,6 Eken 2019 14,7 0,4 –1 Eken 2020 8,9 0,1 0,1 Eken 2021 13,2 0,3 0,3 Eken 2022 13,3 0,3 – Eken 2023 18,3 0,8 – 1) Ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningshavare för prestationsåret 2019 . 13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare Pension Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013. Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbets givaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbas beloppet 2023 var 74 300 kr). Sex ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och sju ledande befattnings - havare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en ålderspension på fast lön översti- gande 30 inkomstbasbelopp för tolv ledande befattningshavare. Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. Andra avtalsvillkor Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida Uppsägningstid vid uppsägning från medarbetarens sida 2 personer 12 månader 12 månader 6 månader 10 personer 12 månader 6 månader 6 månader 1 person 6 månader 6 månader 6 månader Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren: • Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden. • Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag. • Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den period då avgångsvederlaget utgår . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 133 Koncernen Finansiella rapporter och noter 13.5 Ersättning till styrelsen 13.5.1 Allmänt Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2023 till årsstämman 2024. Ersättningar till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet, Ersättnings- och hållbarhetsutskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan. 2023 2022 Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Göran Persson, styrelsens ordförande 3 080 913 3 993 2 982 670 3 652 Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande 1 033 751 1 784 1 000 552 1 552 Bo Bengtsson, styrelseledamot tom 2023-01-18 0 0 0 686 445 1 131 Göran Bengtsson, styrelseledamot 709 291 1 000 686 282 968 Annika Creutzer, styrelseledamot 709 279 988 686 270 956 Hans Eckerström, styrelseledamot 709 279 988 686 270 956 Kerstin Hermansson, styrelseledamot 709 751 1 460 686 727 1 413 Helena Liljedahl, styrelseledamot 709 205 914 686 118 804 Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot 709 279 988 686 282 968 Anna Mossberg, styrelseledamot 709 484 1 193 686 388 1 074 Per Olof Nyman, styrelseledamot 709 780 1 489 686 755 1 441 Biljana Pehrsson, styrelseledamot 709 484 1 193 686 388 1 074 Summa 10 494 5 496 15 990 10 842 5 147 15 989 13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner. Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden, tkr 2023 2022 Göran Persson 3 908 3 610 Summa 3 908 3 610 13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef och övriga i koncernledningen Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice kon- cernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2023 2022 Kortfristiga ersättningar 103 100 Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader 29 30 Aktierelaterade ersättningar 1 1 Summa 133 131 Lämnade lån 62 68 13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag. Kostna - derna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2023 2022 Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 33 33 Antal personer 22 19 Lämnade lån, mkr 327 238 Antal personer 112 68 Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser upp - gick till 190 mkr (211). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befatt - ningshavare . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023134 Finansiella rapporter och noter Koncernen 13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2023 2022 Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga motsvarande befattningshavare anställda anställda motsvarande befattningshavare anställda anställda Löner och Löner och Löner och Rörliga rörliga Löner och Rörliga rörliga Land Antal personer arvoden ersättningar ersättningar Summa Antal personer arvoden ersättningar ersättningar Summa Sverige 83 127 1 6 049 6 177 72 111 2 5 762 5 874 Estland 34 29 2 1 125 1 157 25 17 0 952 970 Lettland 19 19 1 717 737 28 14 2 583 599 Litauen 19 22 1 1 150 1 173 16 21 2 944 967 Norge 5 4 0 172 176 5 0 0 247 247 USA 0 0 0 29 29 0 0 0 28 28 Övriga länder 1 0 0 28 28 0 0 0 125 125 Summa 161 201 5 9 270 9 476 146 163 5 8 640 8 809 13.9 Nyckeltal Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd 2023 2022 Sverige 10 393 10 177 Estland 2 949 2 928 Lettland 2 215 2 167 Litauen 2 927 2 887 Norge 210 252 USA 15 14 Övriga länder 97 113 Summa 18 806 18 538 Antal arbetade timmar (tusental) 29 807 29 382 Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. lång - tidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 17 275 16 803 Personalomsättning inklusive pensionsavgångar 1 , % 2023 2022 Svensk bankverksamhet 9,1 13,4 Företag & Institutioner 10,7 12,0 Baltisk bankverksamhet 11,5 13,2 Koncernfunktioner 9,7 11,9 Totalt 10,1 12,7 Personalomsättning exklusive pensionsavgångar 1 , % 2023 2022 Svensk bankverksamhet 7,3 11,6 Företag & Institutioner 8,8 10,8 Baltisk bankverksamhet 11,4 13,1 Koncernfunktioner 8,8 10,2 Totalt 9,2 11,5 1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året. Övriga nyckeltal 2023 2022 Antal anställda, medeltal 18 806 18 538 Antal anställda vid årets slut 18 405 17 886 Antal heltidstjänster 17 275 16 803 Sjukfrånvaro, % 2023 2022 Sjukfrånvaro Sverige 3,4 3,9 Sjukfrånvaro Estland 2,1 2,8 Sjukfrånvaro Lettland 3,1 3,9 Sjukfrånvaro Litauen 1,5 1,8 Sjukfrånvaro koncernen 2,9 3,4 Långtidsfriska, % 73,1 63,9 1 1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod . Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2023 2022 Sverige 69,6/30,4 73,1/26,9 Estland 98,0/2,0 98,2/1,8 Lettland 99,8/0,2 98,9/1,1 Litauen 98,9/1,1 98,5/1,5 2023 2022 Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige 54 46 54 46 Estland 73 27 73 27 Lettland 74 26 75 25 Litauen 70 30 70 30 Norge 34 66 33 67 USA 43 57 31 69 Övriga länder 50 50 54 46 2023 2022 Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 61 39 62 38 Swedbanks styrelse 45 55 42 58 Koncernledning inkl. vd 40 60 33 67 Koncernledning och respektive ledningsgrupp 46 54 46 54 Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 41 59 42 58 Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl. dotterföretag 38 62 34 66 2023 2022 Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män Chefspositioner, totalt 56 44 56 44 Chefspositioner, Sverige 50 50 50 50 Chefspositioner, Estland 71 29 71 29 Chefspositioner, Lettland 71 29 71 29 Chefspositioner, Litauen 58 42 57 43 1 1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 135 Koncernen Finansiella rapporter och noter K17 Kreditförluster 2023 2022 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförluster – steg 1 104 646 Kreditförluster – steg 2 1 124 523 Kreditförluster – steg 3 –243 –545 Kreditförluster – förvärvade eller utgivna osäkra fordringar 3 1 Summa 989 626 Bortskrivningar 455 982 Återvinningar –173 –157 Summa 282 826 Summa – kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde 1 271 1 451 Kreditförluster avseende lånelöften och garantiavtal Kreditförluster – steg 1 –51 77 Kreditförluster – steg 2 159 13 Kreditförluster – steg 3 296 –63 Summa – kreditförluster avseende lånelöften och garantier 403 28 Summa kreditförluster 1 674 1 479 Kreditförluster fördelade på låntagarkategori Kreditinstitut 32 25 Allmänheten 1 642 1 454 Summa 1 674 1 479 K14 Övriga allmänna administrationskostnader 2023 2022 1 Fastighets- och lokalkostnader 487 466 IT-kostnader 3 000 2 590 Tele, porto 116 107 Konsulter 1 117 802 Ersättning till sparbanker 217 225 Övriga köpta tjänster 1 133 998 Resor 131 85 Representation 34 28 Materialkostnader 79 70 Reklam, PR, marknadsföring 323 243 Värdetransport, larm 72 71 Reparation och underhåll 138 119 Övriga administrationskostnader 415 427 Övriga rörelsekostnader 86 61 Summa 7 349 6 291 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade i raderna Fastighets- och lokalkostnader samt IT- kostnader: Korttidsleasingavtal 16 15 Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 7 7 Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i leasingskulder 54 53 2023 2022 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC Revisionsuppdraget 57 56 Annan revisionsverksamhet 12 12 Skatterådgivning 1 0 Övriga tjänster 0 0 Summa ersättning till revisorer 70 69 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsför - värv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll. K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar 2023 2022 Inventarier 288 276 Rörelsefastigheter 35 36 Nyttjanderätter för hyrda lokaler 769 724 Övrigt 187 134 Summa 1 279 1 170 Immateriella tillgångar Kundbas 43 42 Internt utvecklad programvara 525 393 Övrigt 73 90 Summa 641 525 Summa 1 920 1 695 K16 Sanktionsavgifter 2023 2022 IT-incident, april 2022 850 Office for Foreign Asset Control 37 Summa 887 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023136 Finansiella rapporter och noter Koncernen Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: 2023 2022 % % Utfall 9 492 21,8 5 478 20,0 Aktuell skattesats på resultat före skatt 8 986 20,6 5 636 20,6 Skillnad 506 1,2 –158 –0,6 Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år –212 –0,5 49 0,2 Uppskjuten skatt avseende skatt tidigare år –57 –0,2 Uppskjuten skatt tidigare år till följd av extra utdelning från Swedbank AS 556 1,3 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 48 0,1 50 0,2 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 372 0,9 188 0,7 Ej avdragsgill sanktionsavgift från Finansinspektionen 175 0,4 Ej avdragsgill nedskrivning goodwill 125 0,4 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar 14 0,0 –11 0,0 Annan skattebas i försäkringsrörelsen –170 –0,4 –165 –0,6 Skatt i intresseföretag och joint ventures –165 –0,4 –151 –0,6 Avvikande skattesatser i andra länder –107 –0,2 –184 –0,7 Övrigt, netto -5 0,0 –2 0,0 Summa 506 1,2 –158 –0,6 K19 Skatt Skattekostnad 2023 2022 Skatt avseende tidigare år –212 49 Aktuell skatt 7 290 6 167 Uppskjuten skatt 2 414 –738 Summa 9 492 5 478 K18 Bankskatter och resolutionsavgifter 2023 2022 Svensk bankskatt 1 170 927 Litauisk bankskatt 1 505 Resolutionsavgifter 900 904 Summa 3 574 1 831 Svensk bankskatt avser Riskskatt för kreditinstitut som infördes 1 januari 2022. Den tillämpas på kreditinstitut med ett skatteunderlag som överstiger 150 mdkr. Skattesatsen är 0,05 procent av skatteunderlaget för 2022 och 0,06 procent för 2023. Litauisk bankskatt avser det tillfälliga litauiska temporära solidaritetsbidrag som infördes och beräknas från maj 2023 till och med utgången av 2024. Bankskatten tas ut med 60 procent av en del av periodens räntenetto som översti - ger 50 procent av de fyra närmast föregående årens genomsnittliga räntenetto. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 137 Koncernen Finansiella rapporter och noter 2023 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat- räkning Övrigt totalresultat Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Aktierelaterade ersättningar 16 –4 1 13 Leasingskulder 696 9 705 Nyttjanderätter –676 –11 –687 Underskottsavdrag 171 –24 –3 144 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –97 2 4 –91 Övrigt 49 –52 1 –2 Summa 159 –80 1 2 82 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 1 112 1 435 2 547 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 0 0 0 Pensionsavsättningar 398 102 –172 328 Kassaflödessäkringar 28 19 –1 46 Immateriella anläggningstillgångar 1 206 168 1 374 Reserveringar för kreditförluster 48 0 48 Valutabasisspreadar 10 –78 –4 –72 Försäkringsavsättningar 16 124 –4 136 Aktierelaterade ersättningar –3 –4 –7 Rörelsefastigheter 14 14 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 108 559 –28 1 639 Övrigt –322 9 –313 Summa 3 615 2 334 –177 –32 5 740 Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 91 mkr (97). Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras. För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning redo - visas bara uppskjuten skatt för den del som avses delas ut inom en överskådlig framtid. Under 2023 beslöts att extra utdelning ska lämnas från ackumulerade vinstmedel före 2017, där uppskjuten skatt tidigare inte redovisats. Koncernen avser inte att ta någon ytterligare utdelning inom överskådlig framtid från dotterföretagets kvarva - rande ackumulerade vinstmedel före 2017, varför det fortsatt inte redovisas uppskjuten skatt för denna del. Kvarvarande ackumulerade vinstmedel före 2017 uppgick till 12 384 mkr (15 145). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 725 mkr (3 029). Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Land Avdrag för vilka upp- skjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Totalt avdrag 1 Underskottsavdrag i utländska filialer 2 Litauen 342 341 683 Luxemburg 196 196 Finland 3 3 USA 930 Summa 342 540 882 930 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Samtliga saknar värde då underskottet även beskattats i huvudkontorslandet. När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsav - drag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka 75 procent (81) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2026 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023138 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2022 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Ändrad redovisnings- princip, IFRS 17 Resultat- räkning Övrigt totalresultat Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Aktierelaterade ersättningar 1 5 10 16 Leasingskulder 737 –41 696 Nyttjanderätter –726 50 –676 Underskottsavdrag 98 61 12 171 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –88 –5 –97 Övrigt 7 41 –2 3 49 Summa 113 28 8 10 159 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 2 275 –1 163 1 112 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 0 0 0 Pensionsavsättningar –462 49 811 398 Kassaflödessäkringar 3 23 2 28 Immateriella anläggningstillgångar 1 130 76 1 206 Reserveringar för kreditförluster 45 3 48 Valutabasisspreadar –142 139 13 10 Försäkringsavsättningar 96 -82 2 16 Aktierelaterade ersättningar –15 7 6 –1 –3 Rörelsefastigheter 14 14 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 813 220 75 1 108 Övrigt –263 –61 2 –322 Summa 3 398 96 –792 826 6 81 3 615 Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Land Avdrag för vilka upp- skjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Totalt avdrag 1 Underskottsavdrag i utländska filialer 2 Litauen 482 378 860 Danmark 0 13 13 79 Norge 9 9 1 212 Luxemburg 196 196 Finland 8 8 USA 1 045 Summa 491 595 1 086 2 336 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Samtliga saknar värde då underskottet även beskattats i huvudkontorslandet. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 139 Koncernen Finansiella rapporter och noter Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier. Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt Aktierelaterat ersättningsprogram: 2018 26 mars 2019 28 mars 2020 28 maj 2021 25 mars 2022 30 mars 2023 30 mars 2023 2022 Genomsnittligt antal aktier Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning 1 124 509 662 1 122 834 030 Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 2 882 468 3 046 820 Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 127 392 130 1 125 880 850 Resultat per aktie ¹ Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 34 128 21 365 Resultat per aktie före utspädning, kr 30,35 19,03 Resultat per aktie efter utspädning, kr 30,27 18,98 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. K20 Resultat per aktie Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella stam- aktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt per - spektiv har till delats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 2023 2022 1 Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner –839 172 172 3 938 –811 –811 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner –14 152 Summa –853 172 172 4 090 –811 –811 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –290 4 335 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 336 –69 –69 –3 421 705 705 Kassaflödessäkringar –4 1 1 11 –2 –2 Valutabasisspreadar –18 4 4 63 –13 –13 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures –41 31 Summa –16 5 –69 –65 1 019 –15 705 690 Övrigt totalresultat –869 177 –69 107 5 109 –826 705 –121 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023140 Finansiella rapporter och noter Koncernen K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022 Stater och Sveriges riksbank 177 216 149 212 160 461 185 649 148 933 158 889 Kommuner 1 403 2 271 3 129 1 457 2 370 3 096 Summa 178 619 151 483 163 590 187 106 151 303 161 985 K23 Utlåning till kreditinstitut 2023 2022 1/1/2022 Lån 24 959 33 201 34 362 Återköpsavtal 232 15 1 383 Ställda kontantsäkerheter 42 343 23 373 3 759 Summa 67 534 56 589 39 504 K24 Utlåning till allmänheten 2023 2022 1/1/2022 Lån 1 737 717 1 758 014 1 641 878 Finansiell leasing 44 508 40 602 34 932 Summa lån till kunder 1 782 225 1 798 616 1 676 810 Ställda kontantsäkerheter 5 177 3 605 1 832 Återköpsavtal 43 229 23 635 21 541 Återköpsavtal, Riksgälden 2 744 6 952 3 020 Lån till Riksgälden 30 000 10 004 3 Summa 1 863 375 1 842 812 1 703 206 Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter 2023 2022 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa Bruttoinvesteringar 14 325 31 157 5 668 51 150 12 747 26 992 4 933 44 672 Ej intjänade finansiella intäkter 2 275 3 526 841 6 642 1 400 2 151 519 4 070 Nettoinvesteringar 12 050 27 631 4 827 44 508 11 347 24 841 4 414 40 602 Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehåller inga variabla avgifter. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 141 Koncernen Finansiella rapporter och noter K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper edovisat värde Nominellt belopp 2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022 Bostadsinstitut 36 190 31 471 29 135 36 135 33 185 28 690 Banker 11 033 15 565 13 299 11 184 15 858 13 219 Övriga finansiella företag 9 151 11 413 10 494 9 235 11 917 10 341 Icke-finansiella företag 2 467 2 849 5 165 2 537 3 015 5 117 Summa 58 841 61 298 58 093 59 091 63 975 57 367 varav efterställda 11 117 203 10 125 199 varav seniora icke prioriterade 412 158 719 414 158 713 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ . K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 2023 2022 1/1/2022 Fondandelar 295 107 244 251 272 960 Räntebärande värdepapper 4 973 5 325 5 562 Aktier 19 715 19 019 25 355 Summa 319 795 268 594 303 877 1 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . K27 Aktier och andelar 2023 2022 1/1/2022 Aktier, handelslager 532 347 6 368 Fondandelar, handelslager 5 469 4 223 5 513 Fondandelar bakomliggande till försäkringsavtal med resultatandel 23 848 22 084 24 635 Fondandelar, övriga 2 707 2 316 348 Aktier för skyddande av fordran 20 Bostadsrätter 11 11 Övrigt 1 759 1 287 1 155 Summa 34 316 30 268 38 051 1 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023142 Finansiella rapporter och noter Koncernen K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 2023 2022 1/1/2022 Anläggningstillgångar Kreditinstitut, intresseföretag 5 024 4 415 4 004 Kreditinstitut, joint ventures 2 500 2 719 3 228 Övriga intresseföretag 626 515 436 Övriga joint ventures 125 180 37 Summa 8 275 7 830 7 705 Ingående balans 7 830 7 705 Tillkommande 5 224 Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 747 921 Erhållna utdelningar –307 –1 020 Utgående balans 8 275 7 830 2023 Andel av Intresseföretag Organisations- Antal Redovisat Anskaffnings- intresse företags Firmanamn, säte nummer aktier värde värde Kapitalandel, % resultat Kreditinstitut Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 2 002 1 070 22,00 328 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 500 757 125 50,00 119 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 1 796 288 47,50 224 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 126 41 40,00 20 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 344 231 49,00 40 Summa kreditinstitut 5 024 1 755 731 Övriga intresseföretag Ägda av moderbolaget BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 448 99 29,36 97 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 26 24 28,30 4 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 24 21 20,00 3 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 0 20,00 0 Ägda av dotterföretag Thylling Insight AB, Göteborg 559181-9015 40 000 11 11 40,00 0 Bankomat AB, Stockholm 556817-9716 150 93 66 20,00 6 SK ID Solutions AS, Tallinn 10747013 16 24 10 25,00 2 Summa övriga intresseföretag 626 231 112 Summa intresseföretag 5 650 1 986 843 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Swedbanks andel av poster redovisade i intresseföretagens övriga totalresultat uppgick till –10 mkr (102). Swedbanks andel av årets totalresultat uppgick till 833 mkr (598). Swedbanks del av intresseföretagens eventualförpliktelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 844 mkr (485) respektive 1 442 mkr (2 162). Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 143 Koncernen Finansiella rapporter och noter 2023 Joint ventures Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal aktier Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapitalandel, % Andel av joint ventures resultat Kreditinstitut EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 2 500 420 50,00 20 Övriga joint ventures Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 0 122 16,67 –29 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10 000 120 277 16,67 –32 Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 5 3 14,29 0 Summa joint ventures 2 625 822 –41 Summa intresseföretag och joint ventures 8 275 2 808 803 Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 3 mkr (49) och Tibern AB om 2 mkr (0). Swedbanks andel av poster redovisade i joint ventures övriga totalresultat uppgick till –46 mkr (80). Swedbanks andel av årets totalresultat uppgick till –86 mkr (322). Swedbank AB har under året erhållit en utdelning från EnterCard Group AB om 193 mkr (900). Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group 2023 2022 Totala tillgångar 37 457 39 410 varav utlåning till allmänheten 32 171 32 457 Totala skulder 32 463 33 998 varav skulder till kreditinstitut 32 110 33 528 Totalt eget kapital 4 994 5 412 Totala intäkter 2 968 3 118 varav räntenetto 2 455 2 690 Totala kostnader 1 423 1 412 varav kreditförluster 1 477 877 Resultat före skatt 43 809 Skatt 3 185 Årets resultat 40 623 Årets totalresultat –52 784 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023144 Finansiella rapporter och noter Koncernen K29 Derivat Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta. Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2023 2022 2023 2022 1/1 2022 2023 2022 1/1 2022 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värde- säkringar, ränteswappar K30 558 527 517 756 6 415 738 8 156 15 654 29 094 1 675 Portfölj verkligt värde säkringar, ränteswappar K30 352 036 436 005 9 665 20 289 1 969 503 23 853 Kassaflödessäkringar, valutaba - sisswappar K30 8 188 8 179 596 603 41 130 Summa 918 751 961 940 16 676 21 630 10 166 16 157 29 117 2 658 Derivat ej i säkringsredovisning 33 026 557 29 580 068 887 411 1 223 832 174 838 925 558 1 236 903 170 723 Bruttobelopp 33 945 308 30 542 008 904 087 1 245 462 185 004 941 715 1 266 021 173 381 Kvittade belopp K48 –864 523 –1 194 958 –144 473 –868 262 –1 197 341 –145 275 Summa 39 563 50 504 40 531 73 453 68 679 28 106 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 259 412 1 046 055 1 917 4 702 1 589 2 017 5 364 1 974 Terminer 8 619 506 4 806 011 2 470 5 112 859 2 581 4 348 881 Swappar 22 159 115 21 665 797 854 242 1 178 203 146 941 864 165 1 189 386 148 943 Valutarelaterade Optioner 57 996 55 181 493 559 78 515 564 77 Terminer 847 147 890 324 7 449 10 694 13 240 29 076 15 995 7 387 Swappar 966 071 992 342 19 174 22 477 9 732 25 668 19 572 9 749 Aktierelaterade Optioner 30 679 51 393 1 082 1 525 1 936 679 1 068 959 Terminer 24 571 20 892 0 7 11 4 3 14 Swappar 47 441 44 086 455 448 311 582 465 544 Kreditrelaterade Swappar 10 999 3 551 56 182 9 74 Råvarurelaterade Terminer 3 619 4 436 72 104 141 88 129 121 Summa 33 026 557 29 580 068 887 411 1 223 832 174 838 925 558 1 236 903 170 723 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 145 Koncernen Finansiella rapporter och noter K30 Säkringsredovisning 30.1 Säkringar av verkligt värde Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce - ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Port- följsäkringsredovisning tillämpas för både fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran. Emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efter - ställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat . Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkrings redovisning tilläm - pas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.9.1, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncer - nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto- resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränte- swappar med motparter med hög kreditvärdighet. • I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och ränteswappar. Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar 2023 2022 Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar, Säkrade tillgångar port - följsäkringar 346 835 9 436 503 8 408 89 436 005 20 289 23 20 368 –54 Ränteswappar, Säkrade skulder port - följsäkringar 5 201 229 1 Ränteswappar, Emitterade värdepapper 424 485 5 047 11 404 –7 960 80 424 261 735 22 399 –22 610 31 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 102 484 1 203 3 231 –2 253 3 60 579 4 947 –4 963 –5 Ränteswappar, Efterställda skulder 31 558 165 1 019 –876 11 32 916 3 1 748 –1 801 –3 Summa 910 563 16 079 16 157 –2 681 184 953 761 21 027 29 117 –9 006 –30 Säkrade poster 2023 2022 Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redo- visa säkrings- ineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Portföljsäkringar Utlåning till allmänheten 346 835 436 005 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –8 489 –8 489 –8 489 –20 369 –20 369 –20 369 In- och upplåning från allmänheten 5 201 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 209 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 418 398 –8 081 8 081 410 119 –22 534 22 534 Seniora icke prioriterade skulder 103 415 –2 240 2 240 60 840 –4 953 4 953 Efterställda skulder 31 889 –880 880 33 131 –1 799 1 799 Summa 338 346 559 113 –8 489 –10 992 2 922 415 636 504 091 –20 369 –29 287 8 918 Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9 Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade belop - pet för det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jäm - föra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitte- rade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade ränteswappen. Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39 Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum. Icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfodran, är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på beteendemässig duration. De nomi - nella belopp som avser en del av lånen eller en del av inlåningen i respektive tidsin- tervall är säkrade med ränteswappar. Specifika lånebelopp och inlåningsvolymer i varje tidsintervall är därmed identifierade som de säkrade posterna. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagli - gen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värde- förändringarna på bolånen och inlåningen, som beror på förändringar i referens- räntan, jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna. Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023146 Finansiella rapporter och noter Koncernen Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2023 2022 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp, Säkrade tillgångar 147 560 191 095 8 180 140 750 282 925 12 330 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade tillgångar 0,84 1,16 1,30 0,15 0,54 1,26 Nominellt belopp, Säkrade skulder 5 201 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade skulder 3,67 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 96 720 409 952 51 855 108 750 363 423 45 583 Genomsnittlig fast ränta (%) 0,48 1,88 2,38 1,57 1,79 2,73 30.2 Kassaflödessäkringar Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kro - nor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhål- landet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Valutabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer kon - cernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kredit- risk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp - fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valuta basisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru- mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valuta kurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd - ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella belop- pet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade exponeringen. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd - ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone- ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhåll- anden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valuta swappar med motparter med hög kreditvärdighet. • Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta- basisswappar. Tabellerna nedan ger information om koncernens kassaflödessäkringar. Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkrings- instrumenten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR. Säkringsinstrument 2023 2022 Valutabasisswappar, EUR/SEK Nominellt belopp 8 188 8 179 Redovisat värde: Tillgångar 596 603 Säkringens effektivitet Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet 627 623 Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet: Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR –623 –619 Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen 0 –1 Reserv för kassaflödessäkringar Ingående balans 11 2 Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat 5 626 Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –9 –615 Övrigt totalresultat före skatt –4 11 Skatt 1 –2 Utgående balans 7 11 Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2023 2022 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Nominellt belopp 7 944 244 4 106 4 073 Genomsnittlig valutakurs 10,46 10,00 10,34 10,21 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 147 Koncernen Finansiella rapporter och noter 30.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för netto- investeringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade netto- investeringen i utlandsverksamheten. Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat i stället för i resultaträkningen. Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter- före tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekono - miska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitte- rade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkrings- instrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av föränd - ringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinves - teringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovi- sade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som upp - kommit till följd av ändrade valuta kurser. Säkringsförhållandet omfördelas månat- ligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna. Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Säkringsinstrument och säkringseffektivitet 2023 2022 Redovisat värde, Skulder Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Värdeförändring redovisad i Övrigt total resultat före skatt Säkring av nettoinvesteringar i utlands- verksamheter efter skatt Redovisat värde, Skulder Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Värdeförändring redovisad i Övrigt total resultat före skatt Säkring av nettoinvesteringar i utlands- verksamheter efter skatt Valutarisk Emitterade värdepapper i EUR 53 393 285 285 –5 824 45 377 –3 401 –3 401 –6 051 Emitterade värdepapper i NOK 506 51 51 127 769 –19 –19 87 Summa 53 899 336 336 –5 697 46 145 –3 421 –3 421 –5 964 Säkrade poster 2023 2022 Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Nettoinvesteringar i EUR –285 3 401 Nettoinvesteringar i NOK –51 19 Summa –336 3 421 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023148 Finansiella rapporter och noter Koncernen K31 Immateriella anläggningstillgångar Obestämbar period Bestämbar period Internt utvecklad 2023 Goodwill Varumärke Kundbas programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 16 765 160 1 968 9 145 1 511 29 549 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 213 52 1 265 Avyttringar och utrangeringar –97 –104 –200 Valutakursdifferenser 15 –2 1 –10 2 6 Anskaffningsvärde vid årets utgång 16 780 158 1 969 10 253 1 461 30 621 Avskrivningar vid årets ingång –1 519 –2 336 –1 187 –5 042 Årets avskrivningar –43 –525 –73 –641 Avyttringar och utrangeringar 97 104 201 Valutakursdifferenser –1 9 –1 7 Avskrivningar vid årets utgång –1 563 –2 755 –1 157 –5 476 Nedskrivningar vid årets ingång –2 991 –84 –237 –1 269 –40 –4 621 Årets nedskrivningar –81 –81 Valutakursdifferenser –3 1 –2 Nedskrivningar vid årets utgång –2 994 –84 –237 –1 349 –40 –4 704 Redovisat värde 13 786 75 169 6 147 262 20 440 För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjandeperiod för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. Under året gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 81 mkr. Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar. Obestämbar period Bestämbar period Internt utvecklad 2022 Goodwill Varumärke Kundbas programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 15 700 159 1 893 8 026 1 474 27 252 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 114 1 114 Nyanskaffningar via separata förvärv 53 53 Avyttringar och utrangeringar –32 –32 Valutakursdifferenser 1 065 1 75 5 16 1 162 Anskaffningsvärde vid årets utgång 16 765 160 1 968 9 145 1 511 29 549 Avskrivningar vid årets ingång –1 405 –1 938 –1 111 –4 454 Årets avskrivningar –42 –393 –90 –525 Avyttringar och utrangeringar 28 28 Valutakursdifferenser –72 –5 –14 –91 Avskrivningar vid årets utgång –1 519 –2 336 –1 187 –5 042 Nedskrivningar vid årets ingång –2 199 –66 –237 –768 –40 –3 310 Årets nedskrivningar –606 –18 –501 –1 125 Valutakursdifferenser –186 –186 Nedskrivningar vid årets utgång –2 991 –84 –237 –1 269 –40 –4 621 Redovisat värde 13 774 76 212 5 540 284 19 886 I samband med den årliga nedskrivningsprövningen av goodwill 2022 konstaterades att lönsamhetsutsikterna för PayEx, som verkar på en marknad med snabb teknolo - gisk utveckling och tilltagande konkurrens, försämrats. Försämrade framtida finansiella planer resulterade i nedskrivning av hela goodwillen, 425 mkr, egenutvecklad pro- gramvara, 238 mkr, och varumärke, 18 mkr, totalt 681 mkr. Därutöver gjordes nedskrivning av goodwill hänförlig till den norska verksamheten som vederlagsfritt överförts till Sparebank 1 Markets AS med 181 mkr samt ned - skrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 263 mkr . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 149 Koncernen Finansiella rapporter och noter Redovisat värde Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2023 2022 1/1/2022 Goodwill Swedbank Robur AB 1995 328 328 328 Föreningsbanken AB 1997 1 342 1 342 1 342 Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651 Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13 FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159 Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24 PayEx AB 2017 425 Sverige 2 517 2 517 2 942 varav bankverksamhet 1 538 1 538 1 538 varav övrigt 979 979 1 404 Swedbank AS 1999 1 345 1 343 1 238 Swedbank AS 2000 14 14 13 Swedbank AS 2001 158 158 146 Swedbank AS 2005 9 752 9 742 8 981 De baltiska länderna 11 269 11 257 10 378 varav allokerat till: bankverksamhet i Estland 4 717 4 711 4 344 bankverksamhet i Lettland 2 428 2 426 2 236 bankverksamhet i Litauen 4 124 4 120 3 798 First Securities ASA 2005 181 Norge 181 Summa 13 786 13 774 13 501 Nyttjandevärde Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflö - dena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklu - sive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i plane - ringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om till - växt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhål - las som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beak- tande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (15) är rimlig läg - sta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde . Dis konteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfak - torn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befin- ner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon för - väntad ökning i marknads andelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i för hållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befin - ner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sam- mansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjli- gaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i tabellen på nästa sida. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023150 Finansiella rapporter och noter Koncernen Känslighetsanalys Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp - komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassa genererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av till - växtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov. Bankverksamhet i baltiska länder Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 11 269 mkr (11 257). Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv - ningen för 2023 har i princip samma antaganden använts som vid föregående års- skifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats. Diskonteringsfaktorn har upp- daterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig årlig tillväxt om 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 12 procent (14). Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 979 mkr (979). Något nedskriv - ningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassagenererande enheter har antagits vara 2 procent (2) och lägsta diskonterings- faktor har fastställts till 8 procent (9), eller 9 procent (11) före skatt . Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Kassagenererande enhet 2024–2026 2023–2025 2027–2029 2026–2028 2027–2029 2026–2028 2030– 2029– Bankverksamhet Estland –0,8 –5,3 2,3–7,2 –1,2–3,1 4,1 1,6 3,0 3,0 Lettland 6,4 2,1 1,0–9,8 –0,1–3 4,4 1,1 3,0 3,0 Litauen 3,9 –4,4 –0,4–10,1 0,5–8,5 3,1 3,1 3,0 3,0 Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årlig genomsnittlig Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Kassagenererande enhet 2024–2026 2023–2025 2027–2029 2026–2028 2027–2029 2026–2028 2030– 2029– Bankverksamhet Estland 9,6 11,2 9,6–9,6 11,2–11,2 9,6 11,2 9,6 11,2 Lettland 10,4 12,0 10,4–10,4 12,0–12,0 10,4 12,0 10,4 12,0 Litauen 9,8 11,4 9,8–9,8 11,4–11,4 9,8 11,4 9,8 11,4 Sverige 7,6 8,4 7,6 8,4 7,6 8,4 7,6 8,4 Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde Nettotillgång inklusive Nyttjandevärde, Sänkning av antagande om Höjning av diskonteringsfaktor goodwill, redovisat värde, mkr mkr tillväxt med 1 procentenhet med 1 procentenhet Kassagenererande enhet 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Bankverksamhet Estland 26 892 24 310 46 234 35 479 –3 281 –1 800 –4 523 –2 683 Lettland 15 095 12 933 27 763 18 741 –2 031 –995 –2 851 –1 501 Litauen 20 160 16 093 29 726 19 936 –2 002 –978 –2 819 –1 487 Sverige 66 538 73 538 101 616 83 373 2 830 –389 –10 334 –5 349 1 1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 151 Koncernen Finansiella rapporter och noter I nventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultat räkningen under nyttjandeperioden. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2023. Någon indikation för nedskrivnings - behov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelse- fastigheters enskilda byggnads komponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. K32 Materiella tillgångar Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2023 Fastigheter Inventarier Rörelse fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt 1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271 Nyanskaffningar 341 2 246 424 1 013 Avyttringar och utrangeringar –14 –160 –5 –285 –121 –585 Bedömningar och modifieringar 427 8 435 Valutakursdifferenser 11 1 6 18 Anskaffningsvärde vid årets utgång 14 3 475 1 439 6 379 845 12 152 Avskrivningar vid årets ingång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797 Årets avskrivningar –288 –35 –769 –187 –1 279 Avyttringar och utrangeringar 148 4 265 71 488 Valutakursdifferenser –9 –1 –10 Avskrivningar vid årets utgång –2 669 –622 –3 024 –282 –6 598 Nedskrivningar vid årets ingång –12 –3 –10 –25 Avyttringar och utrangeringar 11 10 21 Årets nedskrivningar –7 –7 Nedskrivningar vid årets utgång –8 –3 0 0 –11 Redovisat värde 6 806 814 3 355 563 5 544 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 334 mkr (178 ). Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2022 Fastigheter Inventarier Rörelse fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt 1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 36 3 036 1 346 5 462 545 10 425 Nyanskaffningar 0 348 3 58 193 602 Avyttringar och utrangeringar –11 –156 –11 –72 –205 –455 Bedömningar och modifieringar 488 –1 487 Valutakursdifferenser 3 55 103 49 2 212 Anskaffningsvärde vid årets utgång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271 Avskrivningar vid årets ingång –2 357 –517 –1 833 –184 –4 891 Årets avskrivningar –276 –36 –724 –134 –1 170 Avyttringar och utrangeringar 150 5 62 152 369 Valutakursdifferenser –37 –44 –24 0 –105 Avskrivningar vid årets utgång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797 Nedskrivningar vid årets ingång –11 –11 Avyttringar och utrangeringar –1 –1 Årets nedskrivningar –3 –10 –13 Nedskrivningar vid årets utgång –12 –3 –10 –25 Redovisat värde 16 763 846 3 456 368 5 449 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 178 mkr (207) . Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande- perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasing - perioderna. Kvarvarande nyttjandeperioder var upp till 11 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K42 Övriga skulder och avsättningar. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023152 Finansiella rapporter och noter Koncernen K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 2023 2022 1 1/1/2022 1 Fondförsäkringssparande 320 609 268 892 304 181 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. K33 Övriga tillgångar 2023 2022 1 1/1/2022 1 Fondlikvidfordringar 2 742 3 770 4 891 Övriga tillgångar 4 978 4 254 3 951 Summa finansiella tillgångar 7 720 8 024 8 842 Innehavda återförsäkringsavtal 236 161 142 Övertagen egendom för skyddande av fordran 29 29 28 Övriga icke-finansiella tillgångar 16 30 Summa icke finansiella tillgångar 281 220 170 Summa 8 001 8 244 9 012 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2023 2022 1/1/2022 Förutbetalda kostnader 2 120 1 586 1 475 Ännu ej fakturerade fordringar 459 443 495 Summa 2 579 2 028 1 970 K35 Skulder till kreditinstitut 2023 2022 1/1/2022 Sveriges riksbank 58 22 Svenska banker 26 484 29 376 35 847 Övriga svenska kreditinstitut 7 460 5 099 5 242 Utländska centralbanker 10 098 12 035 28 149 Utländska banker 20 055 25 481 22 507 Utländska kreditinstitut 701 119 231 Återköpsavtal, svenska banker och kreditinstitut 69 0 814 Återköpsavtal, utländska banker och kreditinstitut 7 187 659 0 Summa 72 054 72 826 92 812 K36 In och upplåning från allmänheten 2023 2022 1/1/2022 Privatpersoner 701 863 703 935 655 636 Företagsinlåning 528 565 594 343 603 085 Summa inlåning från kunder 1 230 428 1 298 278 1 258 721 Erhållna kontantsäkerheter 3 470 4 754 1 906 Återköpsavtal 94 2 815 5 088 Återköpsavtal, Riksgälden 3 1 0 Riksgälden 268 101 68 Summa upplåning 3 835 7 670 7 063 Summa 1 234 262 1 305 948 1 265 783 K38 Emitterade värdepapper 2023 2022 1/1/2022 Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än 1 år 263 334 316 114 165 067 Säkerställda obligationer 345 615 343 284 436 989 Seniora icke säkerställda obligationer 118 238 122 559 129 809 Strukturerade privatobligationer 1 361 2 249 4 052 Summa 728 548 784 206 735 917 K39 Korta positioner värdepapper 2023 2022 1/1/2022 Aktier 729 240 249 varav egna emitterade aktier 98 105 121 Räntebärande värdepapper 16 568 26 894 28 364 varav egna emitterade obligationer 306 3 728 2 058 Summa 17 297 27 134 28 613 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 153 Koncernen Finansiella rapporter och noter K40 Pensioner Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall avsättningen blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av för - månsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktel - serna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kost- nad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänst- göringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod. Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Banker - nas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den för- månsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvud - sak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Koncernen behö - ver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Ande- len uppgick till 73 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelnings- nyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsätt - ning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat. Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggs - pension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balans räkningen uppgick vid årsskiftet till 176 mkr (168). Pensionsförpliktelserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensions stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen. Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2023 2022 1/1/2022 Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 19 805 18 892 26 438 Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 176 168 253 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –21 905 –21 324 –24 890 Summa –1 924 –2 263 1 801 varav rapporterade som pensionstillgångar 2 100 2 431 varav rapporterade som pensionsavsättningar 176 168 1 801 Förändringar av pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 2023 2022 Ingående förpliktelser 19 061 26 691 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 404 653 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 787 550 Pensionsutbetalningar –934 –841 Löneskatteutbetalningar –157 –163 Omvärdering 820 –7 830 Utgående förpliktelser 19 981 19 061 2023 2022 2023 Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal Aktiva 5 588 5 519 3 332 Vilande 4 331 4 099 9 785 Pensionärer 10 062 9 443 13 196 Summa 19 981 19 061 26 313 Intjänade 19 291 18 302 Ej intjänade 690 759 Summa 19 981 19 061 varav belopp som är hänförliga till framtida löne - ökningar 963 1 118 Förändringar av förvaltningstillgångar 2023 2022 Ingående verkligt värde 21 324 24 890 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 901 521 Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 633 644 Pensionsutbetalningar –933 –840 Omvärdering –19 –3 892 Utgående verkligt värde 21 905 21 324 Förvaltningstillgångarnas verkliga värden 2023 varav noterat pris på aktiv marknad 2022 varav noterat pris på aktiv marknad Likvida medel 284 403 Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner 364 364 376 376 Derivat 281 –2 Investeringsfonder, räntor 7 608 7 608 8 220 8 220 Investeringsfonder, aktier 7 638 7 638 6 450 6 450 Investeringsfonder, övrigt 5 731 843 5 876 1 602 Summa 21 905 16 453 21 324 16 648 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023154 Finansiella rapporter och noter Koncernen När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskon- teringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta för förstklassiga före - tagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser att svenska obligationer som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obliga - tioner varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emis- sioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 18 år (18). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pen - sionsavsättningen med cirka 726 mkr (652) och en ökning av pensionskost naden med 45 mkr (49). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löne - ökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneg- lidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett ålders baserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån noterade pri - ser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där note- rade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomst - basbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräk - ningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöj - lighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen. Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2023 2022 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 404 653 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 787 550 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –901 –521 Pensionskostnad förmånsbestämda planer 290 682 Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner och löneskatt 947 783 Summa 1 237 1 465 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i övrigt totalresultat 2023 2022 Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster –759 –1 011 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade demo - grafiska antaganden –61 –49 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade finansiella antaganden 8 890 Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar –19 –3 892 Summa –839 3 938 Aktuariella antaganden, procent 2023 2022 Finansiella Diskonteringsränta 1 januari 4,25 2,10 Diskonteringsränta 31 december 3,69 4,25 Framtida årliga löneökningar 1 januari 2,69 3,51 Framtida årliga löneökningar 31 december 2,35 2,69 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 2,11 2,30 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december 1,57 2,11 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 3,20 4,04 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,07 3,20 Demografiska Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång 50,00 50,00 Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50 Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år 22 22 Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år 24 24 Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2023 2022 Finansiella Förändring av diskonteringsränta - 25 bps 726 652 Förändring av löneökningsantagande +25 bps 262 261 Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 725 698 Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps 116 115 Demografiska Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare pensionsavgång maximalt 398 495 Förändring av personalomsättning –25 bps 7 6 Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och kvinna +2 år 1 057 991 Odiskonterade kassaflöden 2023 2022 Utan löp- Utan löp- tid/dis- tid/dis- konte- konte- rings- rings- Löptidsöversikt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år effekt Totalt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år effekt Totalt Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 1 005 3 854 4 979 27 572 -17 429 19 981 943 3 698 4 894 30 817 –21 291 19 061 Förvaltningstillgångar 408 187 53 21 257 21 905 544 182 53 20 544 21 324 Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 283 283 289 28 9 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 155 Koncernen Finansiella rapporter och noter K41 Försäkringsavsättningar Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 för redovisning av försäkringsavtal. Tillämpningen innebär en ny presentation, varför också jämförelsetal redovisas enligt den nya standarden. För mer information se not K2 och not K57. Koncernen redovisar riskförsäkringar och egendomsförsäkringar enligt premiefördelningsmetoden, när avtalens löptid är högst 1 år. Den generella modellen omfattar i allt väsentligt traditionell livförsäkring. 2023 2022 Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig för åtaganden marginal Totalt för åtaganden marginal Totalt Generell modell utan direkt resultatandel –1 948 2 284 336 –1 587 2 380 793 Generell modell med direkt resultatandel 22 889 1 525 24 414 21 396 1 395 22 790 Premiefördelningsmetoden 1 565 1 565 1 292 1 292 Summa 22 506 3 809 26 315 21 100 3 775 24 875 2023 2022 Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig för åtaganden marginal Totalt för åtaganden marginal Totalt Ingående balans 21 100 3 775 24 875 23 932 2 725 26 657 Nya avtal –394 401 7 –495 496 1 Förändringar avseende framtida tjänster 47 –34 12 –698 700 2 Förändringar avseende tjänster under innevarande period –714 –354 –1 068 –675 –332 –1 006 Förändringar avseende tidigare tjänster –166 –166 –303 –303 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 2 043 10 2 053 –1 623 –7 –1 630 Kassaflöden 583 583 694 694 Valutakursdifferenser 7 12 19 268 192 460 Utgående balans 22 506 3 809 26 315 21 100 3 775 24 875 Förväntad framtida intäktsredovisning av avtalsenlig marginal 2023 2022 Diskonte- Diskonte- <1 år 1–5 år >5 år ringseffekt Totalt <1 år 1–5 år >5 år ringseffekt Totalt Generell modell utan direkt resultatandel 228 706 1 585 –235 2 284 231 703 1 592 –147 2 380 Generell modell med direkt resultatandel 106 407 1 418 –406 1 525 88 352 1 475 –521 1 395 Totalt 334 1 113 3 003 –640 3 809 319 1 056 3 067 –667 3 775 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023156 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2023 2022 Återstående försäkringsskydd Inträffade skador Totalt Återstående försäkringsskydd Inträffade skador Totalt Exklusive förlust- komponenten Förlust- komponenten Exklusive förlust- komponenten Förlust- komponenten Ingående balans 23 616 10 1 249 24 875 25 456 6 1 195 26 657 Förväntade inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster –384 –384 –325 –325 Förändring av riskjustering för icke-finansiell risk som upphört –78 –78 –126 –126 Avtalsenlig marginal –354 –354 –332 –332 Återvinning av kassaflöden från anskaffning av försäkringsavtal –28 –28 –25 –25 Tjänster under innevarande period, premie- fördelningsmetoden –3 482 –3 482 –2 854 –2 854 Försäkringsintäkter –4 326 –4 326 –3 661 –3 661 Inträffade skador och skadehanteringskostnader 2 452 2 452 1 983 1 983 Andra uppkomna kostnader för försäkringstjänster 781 781 647 647 Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal 28 28 25 25 Förluster och återföring av förluster för förlustkontrakt 17 17 3 3 Justeringar för inträffade skador –166 –166 –303 –303 Försäkringskostnader 28 17 3 068 3 112 25 3 2 327 2 355 Investeringskomponenter –1 681 1 681 –1 453 1 453 Resultat från försäkringstjänster –5 980 17 4 749 –1 214 –5 089 3 3 780 –1 306 Pengars tidsvärde –91 16 –75 9 –1 8 Effekter från låst avkastningskurva –40 –40 1 1 Förändringar som avser underliggande poster 2 341 2 341 –2 343 –2 343 Andra förändringar som avser finansiell risk –149 –25 –174 766 –62 704 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal 2 061 –9 2 053 –1 567 –63 –1 630 Erhållna premier 5 036 5 036 4 537 4 537 Betalningar –60 –4 392 –4 453 –49 –3 793 –3 843 Kassaflöden 4 975 –4 392 583 4 487 –3 793 694 Valutakursdifferenser 116 –1 –97 19 329 1 130 460 Utgående balans 24 790 26 1 500 26 315 23 616 10 1 249 24 875 2023 2022 Försäkringsavsättningar Finansiella tillgångar Resultat- räkning Försäkringsavsättningar Finansiella tillgångar Resultat- räkning Känslighetsanalys Kassaflöden för åtaganden Avtals enlig marginal Totalt Bakomlig- gande till för- säkringsavtal Försäkrings- netto Kassaflöden för åtaganden Avtals enlig marginal Totalt Bakomlig- gande till för- säkringsavtal Försäkrings- netto Försäkringsrisker Förändring av annullationer, +10% 145 –170 –25 25 122 –167 –33 44 Förändring av kostnader, +10% 103 –97 6 –6 102 –101 43 –1 Förändring av dödlighet, +5% 42 –47 –5 5 36 –45 –8 9 Finansiella risker Förändring av aktiepriser, –10% –1 127 –68 –1 195 –1 201 –6 –1 061 –64 –1 088 –1 132 –7 Förändring av marknadsräntor, +100 bps –410 215 –195 –492 –297 –559 168 –422 –649 –258 Förändring av marknadsräntor, –100 bps 536 –359 177 515 338 608 –292 421 612 295 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 157 Koncernen Finansiella rapporter och noter K42 Övriga skulder och avsättningar 2023 2022 1 1/1/2022 1 Fondlikvidskulder 2 493 1 939 4 463 Leasingskulder 3 676 3 631 3 759 Övriga skulder 23 817 20 632 20 033 Reserveringar för finansiella garantier och lånelöften 1 097 714 644 Summa finansiella skulder 31 084 26 916 28 899 Övriga avsättningar 78 66 79 Summa 31 162 26 984 28 978 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingav - tal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptids- fördelas i not K3 avsnitt 3.2.6. I not K3 avsnitt 3.2.8 redovisas förändringen av leasing skulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31 Materiella tillgångar. Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av lea - singavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till 4 725 mkr (4 251). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 3 443 mkr (2 515). Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administra - tionskostnader. K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2023 2022 1 1/1/2022 1 Upplupna kostnader 3 409 2 988 3 169 Avtalsskulder 1 954 1 669 1 638 Summa 5 364 4 657 4 807 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. K44 Efterställda skulder 2023 2022 1/1/2022 Förlagslån 18 356 21 925 14 980 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 14 485 9 406 13 624 Summa 32 841 31 331 28 604 Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 353 0,90% 2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 494 1,45% 2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 138 3,63% 2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 245 7,27% 2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 706 2,00% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 574 5,79% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 251 6,78% 2023 2028 2028-06-09 NOK 600 595 7,37% Summa 18 356 Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapitalrelation understiger 8,0 procent . Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2019 Evigt 2024-09-17 1 USD 500 4 952 5,63% 2021 Evigt 2029-03-17 2 USD 500 4 411 4,00% 2023 Evigt 2028-03-17 3 USD 500 5 123 7,63% Summa 14 485 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023158 Finansiella rapporter och noter Koncernen 2023 2022 1/1/2022 Bundet eget kapital Aktiekapital, stamaktier 24 904 24 904 24 904 Reservfond 10 315 10 505 10 399 Kapitalandelsfond 5 989 5 270 5 376 Fond för utvecklingsutgifter 4 881 4 399 4 224 Övriga fonder 21 597 21 201 19 936 Summa 67 686 66 279 64 839 Fritt eget kapital Valutaomräkning av utlandsverksamheter 3 633 3 696 2 046 Kassaflödessäkringar 7 10 2 Valutabasisspreadar –22 –8 –57 Överkursfond 13 206 13 206 13 206 Balanserad vinst 114 249 92 868 82 118 Summa 131 073 109 772 97 315 Minoritetskapital 30 29 26 Summa eget kapital 198 790 176 052 162 154 1 1 K45 Eget kapital Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens eget kapital enligt IFRS framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen. Stamaktier Antal 2023 2022 1/1/2022 Beslutade, emitterade och fullt betalda 1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722 Egna aktier –7 209 322 –8 934 918 –10 570 929 Utestående 1 124 796 400 1 123 070 804 1 121 434 793 Ingående balans 1 123 070 804 1 121 434 793 1 119 991 775 Överlåtna aktier till anställda avseende aktierelaterade ersättningar 1 725 596 1 636 011 1 443 018 Utgående balans 1 124 796 400 1 123 070 804 1 121 434 793 Kvotvärde per aktie är 22 kronor. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinst utdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning. Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna aktier uppgick till –3 348 (–3 348). 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 159 Koncernen Finansiella rapporter och noter K 46 Värderingskategorier för finansiella instrument Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori. För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K47. Finansiella tillgångar Not 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Obligatorisk Summa anskaffnings- Innehas Säkrings- redovisat Verkligt värde för handel Övrigt Summa instrument värde värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 252 994 252 994 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 159 974 12 464 6 182 18 645 178 619 178 622 Utlåning till kreditinstitut K23 24 959 42 575 42 575 67 534 67 534 Utlåning till allmänheten K24 1 811 981 51 151 244 51 395 1 863 375 1 863 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –8 489 –8 489 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 43 158 15 683 58 841 58 841 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 319 795 319 795 319 795 319 795 Aktier och andelar K27 8 540 25 776 34 316 34 316 34 316 Derivat K29 37 957 37 957 1 606 39 563 39 563 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 8 180 8 180 8 180 Summa 2 249 598 195 845 367 679 563 523 1 606 2 814 728 2 814 600 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Summa anskaffnings- Innehas Verkligt Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella skulder Not värde för handel värdeoptionen Summa instrument värde värde Skulder till kreditinstitut K35 57 736 14 318 14 318 72 054 72 054 In- och upplåning från allmänheten K36 1 230 521 3 741 3 741 1 234 262 1 234 336 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 209 209 209 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 320 609 320 609 320 609 320 609 Emitterade värdepapper K38 727 064 1 361 123 1 484 728 548 719 546 Korta positioner värdepapper K39 17 297 17 297 17 297 17 297 Derivat K29 72 694 72 694 759 73 453 73 453 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 104 828 108 262 Efterställda skulder K44 32 841 32 841 32 995 Övriga finansiella skulder K42, K43 34 417 34 417 34 417 1 2 Summa 2 187 617 109 411 320 732 430 142 759 2 618 518 2 613 178 1 ) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 111 mkr . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023160 Finansiella rapporter och noter Koncernen Finansiella tillgångar Not 2022 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Obligatorisk Summa anskaffnings- Innehas Säkrings- redovisat Verkligt värde för handel Övrigt Summa instrument värde värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 365 992 365 992 365 992 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 132 741 9 903 8 839 18 742 151 483 151 485 Utlåning till kreditinstitut K23 56 574 15 15 56 589 56 589 Utlåning till allmänheten K24 1 811 962 30 586 264 30 850 1 842 811 1 838 695 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –20 369 –20 369 –20 369 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 37 678 23 620 61 298 61 298 61 298 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 268 594 268 594 268 594 268 594 Aktier och andelar K27 4 467 25 801 30 268 30 268 30 268 Derivat K29 48 980 48 980 1 524 50 504 50 504 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 8 467 8 467 8 467 Summa 2 355 366 131 628 327 118 458 746 1 524 2 815 636 2 811 522 Verkligt värde via resultaträkningen Upplupet Summa anskaffnings- Innehas Verkligt Säkrings- redovisat Verkligt Finansiella skulder Not värde för handel värdeoptionen Summa instrument värde värde Skulder till kreditinstitut K35 72 167 659 659 72 826 72 826 In- och upplåning från allmänheten K36 1 303 133 2 815 2 815 1 305 948 1 305 938 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 268 892 268 892 268 892 268 892 Emitterade värdepapper K38 781 834 2 249 122 2 371 784 206 785 171 Korta positioner värdepapper K39 27 134 27 134 27 134 27 134 Derivat K29 67 400 67 400 1 280 68 679 68 679 Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439 59 361 Efterställda skulder K44 31 331 31 331 31 121 Övriga finansiella skulder K42, K43 29 879 29 879 29 879 Summa 2 275 784 100 257 269 014 369 271 1 280 2 646 335 2 649 001 1 2 3 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. 2) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 3) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 111 mkr . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 161 Koncernen Finansiella rapporter och noter Referensräntereformen Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande inter - bankräntor (IBOR) till alternativa referensräntor (ARR). Interbankräntor och alterna- tiva referensräntor används som referensräntor i ett stort antal finansiella instru- ment och är därför av stor vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låne-, spar-, investe - rings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säker- ställa en smidig övergång drev Swedbank ett koncerngemensamt initiativ vars uppgift var att säkerställa att koncernen kan utfärda, handla och referera till pro - dukter baserade på alternativa referensräntor samt att befintliga kontrakt kan skifta referensränta från IBOR till alternativ referensränta. Detta arbete är nu slut - fört och det koncerngemensamma initiativet avslutades 2022. Libor-räntorna (GBP, USD, CHF, EUR, JPY) upphörde per 31 december 2021, med undantag för USD Libor 1m, 3m, 6m och 12m som upphörde 30 juni 2023. EONIA upphörde den 3 januari 2022. Swedbank har inte längre någon exponering mot de referensräntor som upphört. Euribor (EUR), Stibor (SEK), Nibor (NOK) och Cibor (DKK) har genomgått en reformering för att leva upp till Benchmarkförordningens krav. De ovannämnda interbankräntorna förväntas fortsätta att publiceras under överskådlig framtid. Om det sker en förflyttning av likviditeten från IBOR till ARR eller om relevant myndighet meddelar att någon av interbankräntorna kommer att upphöra, så kom - mer koncernen att agera efter de nya förutsättningarna. År 2022 anslöt Swedbank till ”the December 2021 Benchmark Module of the ISDA 2021 Fallbacks Protocol” vilket hanterar fallback-skrivningar för Stibor och Nibor. Dessutom har Swedbank uppdaterat sina emissionsprogram för obligationer med korrekt fallbackskrivning för de referensräntor som förväntas upphöra. Swedbank deltog under 2023 i London Clearing House’s (LCH) migrering av räntederivat från USD Libor till SOFR. De icke clearade USD Libor räntederivaten migrerades antingen bilateralt till SOFR eller övergick automatiskt till ersättnings - ränta i enlighet med respektive avtal. Swedbank har tillämpat det regelverk som finns i IFRS 9 som tillåter en praktisk lösning för de modifieringar som krävs av Referensräntereformen, vilka har hante - rats som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som har gjorts i säkringsidentifie- ringar och säkringsdokumentation på grund av Referensräntereformen har tillåtits, utan att säkringsrelationen behövt avslutas. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023162 Finansiella rapporter och noter Koncernen Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2023 2022 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 17 217 1 428 18 645 15 630 3 112 18 742 Utlåning till kreditinstitut 42 575 42 575 15 15 Utlåning till allmänheten 51 358 37 51 395 30 817 33 30 850 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 47 783 11 057 58 841 42 138 19 160 61 298 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 319 795 319 795 268 450 144 268 594 Aktier och andelar 33 133 9 1 173 34 316 29 183 4 1 081 30 268 Derivat 174 39 390 39 563 179 50 325 50 504 Summa 418 102 145 818 1 210 565 129 355 580 103 433 1 258 460 271 Skulder Skulder till kreditinstitut 14 318 14 318 659 659 In- och upplåning från allmänheten 3 741 3 741 2 815 2 815 Emitterade värdepapper 1 484 1 484 2 371 2 371 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 320 609 320 609 268 748 144 268 892 Derivat 189 73 264 73 453 197 68 482 68 679 Korta positioner värdepapper 16 282 1 015 17 297 27 014 120 27 134 Summa 16 470 414 431 430 901 27 211 343 195 144 370 550 1 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 . Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analy - sera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer: • Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad • Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad • Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffnings - värde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde . Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen. Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har obser- verats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverk - samheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet). Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etable - rade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obero - ende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta juste- ringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC- derivat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita parametrar. Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklude - rar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna. estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation. Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräknat med hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodise - rade skillnader i balansräkningen. Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under åren 2023 och 2022 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instru - ment mellan värderingsnivå 1 och 2. K47 Verkligt värde för finansiella instrument Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 163 Koncernen Finansiella rapporter och noter Förändringar inom nivå 3 2023 2022 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Aktier och andelar Lån Fondandelar där kunden bär placeringsrisken Summa Skulder där kunden bär placeringsrisken Aktier och andelar Lån Fondandelar där kunden bär placeringsrisken Summa Skulder där kunden bär placeringsrisken Ingående balans 1 081 33 144 1 258 144 1 277 14 1 291 Köp 31 19 50 28 23 51 Försäljning av tillgångar/erhållna utdelningar –14 –152 –166 –52 –11 –63 Konvertering Visa Inc-aktier –461 –461 Konvertering till aktier 10 -10 Återbetalning –152 –11 Överfört från nivå 1 till nivå 3 139 139 Överfört från nivå 2 till nivå 3 139 Vinster eller förluster i Netto- resultat finansiella poster 65 –4 8 69 8 289 –4 16 301 16 Varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas 71 –5 66 127 –4 15 138 15 Utgående balans 1 173 37 1 210 1 081 33 144 1 258 144 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2023 2022 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 159 974 30 159 947 159 977 132 741 50 132 693 132 743 Utlåning till kreditinstitut 24 959 24 959 24 959 56 574 56 574 56 574 Utlåning till allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar 1 803 492 1 803 360 1 803 360 1 791 593 1 787 476 1 787 476 Summa 1 988 425 30 1 988 266 1 988 296 1 980 907 50 1 976 743 1 976 793 Skulder Skulder till kreditinstitut 57 736 57 736 57 736 72 167 72 167 72 167 In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 1 230 731 1 230 805 1 230 805 1 303 133 1 303 123 1 303 123 Emitterade värdepapper 727 064 203 794 514 268 718 062 781 834 233 914 548 885 782 799 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 108 262 108 262 57 439 59 361 59 361 Efterställda skulder 32 841 32 995 32 995 31 331 31 121 31 121 Summa 2 153 200 203 794 1 944 066 2 147 859 2 245 905 233 914 2 014 657 2 248 571 Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland dessa finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni 2028, vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida note - ringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per årsskiftet 2023 till 534 mkr (421). Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på om betydelsen av ej observerbara indata har ändrat signifikans i värderingen. I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till verk - ligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad . Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela marknads - värdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2, och då baserat på tillgångarnas värde. Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inriktade mot Ryssland och Östeuropa. Dessa fondandelsinnehav och relaterade skulder till försäkringsspararna har därför överförts och värderats till verkligt värde enligt nivå 3. Helt stängda fonder har åsatts ett indikativt värde, alternativt om 0 mkr, medan fonder som tillåtit försäljningar åsatts försäljningsvärdet. Skulderna har värderats utifrån samma bedömning . Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023164 Finansiella rapporter och noter Koncernen Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig- het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap - persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rätts - ligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förplik- telser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det Tillgångar 2023 2022 Omvända Inlånade Omvända Inlånade återköps- Fondlikvid- värde- återköps- Fondlikvid- värde- Derivat avtal fordringar papper Summa Derivat avtal fordringar papper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 903 320 133 309 62 1 036 690 1 244 308 117 476 272 73 1 362 130 Kvittade belopp –864 523 –87 103 –951 626 –1 194 958 –86 875 –19 –1 281 853 Redovisat värde i balansräkningen 38 796 46 206 62 85 064 49 350 30 601 253 73 80 277 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräk - ningen Finansiella instrument, nettningsavtal 21 690 239 21 929 27 278 978 253 28 509 Finansiella instrument, säkerheter 89 45 829 62 45 980 339 29 526 73 29 938 Kontanter, säkerheter 7 460 7 460 8 553 26 8 579 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 29 239 46 068 62 75 369 36 170 30 530 253 73 67 026 Nettobelopp 9 558 138 9 695 13 180 71 13 251 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 38 796 46 206 62 85 064 49 350 30 601 253 73 80 277 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 767 2 742 3 509 1 154 3 517 4 671 Redovisat värde i balansräkningen 39 563 46 206 2 742 62 88 573 50 504 30 601 3 770 73 84 948 Skulder 2023 2022 Utlånade Fondlik- Utlånade Återköps- Fondlikvid– värde– Återköps- vid– värde– Derivat avtal skulder papper Summa Derivat avtal fordringar papper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 941 146 94 629 3 1 035 778 1 263 926 90 349 20 23 1 354 318 Kvittade belopp –868 262 –87 103 –955 365 –1 197 341 –86 875 –19 –1 284 235 Redovisat värde i balansräkningen 72 885 7 526 3 80 414 66 585 3 474 0 23 70 083 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 21 691 239 21 930 27 278 1 231 0 28 509 Finansiella instrument, säkerheter 12 099 7 192 3 19 294 6 945 2 132 23 9 100 Kontanter, säkerheter 38 044 11 38 055 21 497 21 497 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 71 834 7 442 3 79 279 55 720 3 363 0 23 59 106 Nettobelopp 1 050 84 1 135 10 865 111 10 977 Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 72 885 7 526 3 80 414 66 585 3 474 0 23 70 082 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 568 2 493 3 061 2 094 1 939 4 033 Redovisat värde i balansräkningen 73 453 7 526 2 493 3 83 475 68 679 3 474 1 939 23 74 115 K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas överv ärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presen- teras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 9 542 (20 830) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 13 821 (23 213) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 165 Koncernen Finansiella rapporter och noter K50 Kassaflödesanalys, händelser under året Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste - ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För- ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 107 454mkr (43 898) samt ränte- utbetalningar med 54 283 mkr (11 760). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strate - giska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter-, intresseföretag och joint ventures. 2023 Under året betalades tillskott kontant till joint ventures P27 Nordic Payments Plat - form AB, Invidem AB och Tibern AB om 48 mkr, 3 mkr respektive 2 mkr. 2022 Under året betalades tillskott kontant till joint ventures P27 Nordic Payments Plat - form AB, Invidem AB och Tibern AB om 72 mkr, 49 mkr respektive 3 mkr. Under andra kvartalet förvärvades andelar i intresseföretaget Thylling Insight AB om 11 mkr. Likvida medel Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, då centralbankerna är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. Koncernens likviditetsreserv samt koncernens riskhantering av likviditetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2023 2022 Periodiserade uppläggningsavgifter –832 –869 Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar –4 965 107 Outdelad kapitalandel intresseföretag –803 –738 Av- och nedskrivningar på materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt 1 285 1 170 Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 722 1 650 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 1 847 1 636 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –550 –58 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 717 –148 Aktierelaterad ersättning 284 174 Övrigt¹ 343 471 Summa –1 952 3 395 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Det verkliga kassaflödet påverkas inte av inf örandet. K51 Utbetald och föreslagen utdelning 2023 2022 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, 6 april 9,75 10 964 11,25 12 632 Summa 9,75 10 964 11,25 12 632 Föreslagen utdelning till årsstämma 15,15 17 049 9,75 10 965 Summa 15,15 17 049 9,75 10 965 Styrelsen föreslår att en utdelning på 15,15 kr (9,75) per stamaktie ges 2024 för räkenskapsåret 2023, vilket motsvar 17 049 mkr (10 965). För mer information, se moderbolaget not M44. K52 Ställda säkerheter, eventual förpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter För egna skulder ställda 2023 2022 1/1/2022 Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank 79 998 236 348 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 8 417 31 389 14 981 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1 477 1 963 2 360 Statspapper och obligationer för inlåning från allmänheten, återköpsavtal 20 626 27 405 32 957 Lånefordringar till förmån för säkerställda obligationer 381 369 382 095 473 539 För försäkringstagares räkning register - förda tillgångar 335 375 290 678 328 512 Kontanter 41 245 21 807 5 109 Summa 868 507 755 573 857 807 1 1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhets - massan som utnyttjas vid var tidpunkt. Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 704 155 mkr (674 263). Övriga ställda säkerheter 2023 2022 1/1/2022 Aktier 3 217 449 Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 11 975 8 899 7 597 Kontanter 6 275 5 171 482 Summa 18 253 14 287 8 529 Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till - gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen- trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Transak - tionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vil- ken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redo- visas som ställda säkerheter. Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av låne - fordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas helt fritt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på mark - nadsmässiga villkor. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023166 Finansiella rapporter och noter Koncernen K53 Överförda finansiella tillgångar Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköps- avtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot till - gångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med åter - köpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventu- ell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avse- ende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2023 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Aktier 3 3 3 3 Räntebärande värdepapper 22 103 22 103 22 109 22 109 Summa 22 106 22 103 3 22 112 22109 3 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2022 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Aktier 217 217 19 19 Räntebärande värdepapper 29 368 29 368 27 530 27 530 Summa 29 584 29 368 217 27 548 27 530 19 Eventualförpliktelser Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022 Kreditgarantier 1 238 2 994 2 868 Övriga fullgörandegarantier 38 147 38 848 46 031 Accepterade och endosserade växlar 1 781 1 352 1 073 Beviljade ej disponerade remburser 2 669 2 438 3 697 Övriga eventualförpliktelser 77 75 157 Summa 43 911 45 708 53 825 Åtaganden Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022 Beviljade ej utnyttjade krediter 192 919 202 987 204 812 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 56 503 62 089 64 172 Summa 249 422 265 076 268 984 Reservering för förväntade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –1 097 –714 –644 AML utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse - ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dess baltiska dotterföretag. I samband med detta beslutade finansinspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar, vilka formellt startade den 1 april. I novem - ber 2019 överlämnade den estniska Finansinspektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att granska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Slutsatsen var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka pen - ningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen utfär - dade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansinspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finans - inspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot penningtvätt och finan- siering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdsplanen, och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss - tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Det maximala bötesbeloppet för det misstänkta brottet är 16 mEUR. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar även relate - rade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utredningar utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Depart - ment of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Con - trols regelverk. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och dess utfall är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers - lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde- ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skill - naden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skul- dens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 167 Koncernen Finansiella rapporter och noter Intresseföretag och joint ventures Andra närstående Tillgångar 2023 2022 2023 2022 Utlåning till kreditinstitut 16 839 17 437 Utlåning till allmänheten 19 7 Derivat 15 16 Övriga tillgångar 5 Summa 16 879 17 460 Skulder Skulder till kreditinstitut 3 080 3 336 In- och upplåning från allmänheten 1 813 487 Emitterade värdepapper 50 631 Derivat 10 11 Övriga skulder 47 41 Summa 3 188 4 019 813 487 Derivat, nominellt belopp 780 745 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 726 230 Räntekostnader 59 21 Erhållna utdelningar 306 1 020 Provisionsintäkter 578 529 Provisionskostnader 581 383 Nettoresultat finansiella poster –3 –3 Övriga intäkter 662 596 Övriga allmänna administrations - kostnader 0 1 620 628 Intresseföretag och joint ventures Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K28. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint ven - tures med 5 mkr (213). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 307 mkr (1 020). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 541 mkr (593) till förmån för Swedbank. Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresse företag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalnings förmedling och kon - tanthantering. De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhanda - hålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i Enter - Card är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande andelsinnehavet. Nyckelpersoner Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal. Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. Andra betydande relationer Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Ett övergripande samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till grund för det unika partnerskapet. Sparbankerna har även ingått distributionsavtal med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möj - lighet att erbjuda sina kunder ett brett urval av Swedbanks produkter och tjänster samtidigt som sparbankerna får tillgång till Swedbanks infrastruktur och produk - tutbud. Samarbetet omfattar även en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT-tjänster vilket även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer. Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av delade värderingar och garan - terar kontinuitet. För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbets avtalet tillgänglig - het till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal närvaro och kännedom. K54 Närstående och andra betydande relationer Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023168 Finansiella rapporter och noter Koncernen Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestäm - melser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konso- liderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i företagen. Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Definition av sponsor Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken. Investeringsfonder Swedbank är sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställdas ersätt - ningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar. Aktier och andelar Resultatandelar 1 2023 2022 2 2023 2022 2 Investeringsfonder uppsatta av koncernen 18 039 17 204 11 616 10 590 Alternativa investeringsfonder uppsatta av koncernen 15 11 8 2 Summa 18 054 17 215 11 624 10 592 1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter. 2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57. Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen någon avsikt att lämna något sådant. K55 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag Kapitalförvaltningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto- tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finans- iellt stöd till investeringsfonderna. Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och transaktioner där Swedbank skapar, i stället för att absorbera, rörlig avkastning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 1 605 164 mkr (1 351 542). Alternativa investeringsfonder Swedbank är sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig inves - teringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar fonden får placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida tillgångar. K56 Känslighetsanalys Förändring 2023 2022 Räntenetto, 12 månader 1 Höjda räntor + 1 %-enhet 6 924 7 794 Sänkta räntor –1 %-enhet –2 146 –3 274 Värdeförändring 2 Marknadsränta + 1 %-enhet –483 –114 –1 %-enhet 509 173 Aktiekurser +10% 24 6 -10% 13 23 Valutakurser +5% 63 38 -5% –19 –17 Övrigt Börsutveckling 3 +/– 10 % +/–616 +/–546 Personalförändring +/–100 personer +/–82 +/–79 Löneförändring +/–1 %-enhet +/–125 +/–119 Kreditförlustnivå +/–0,1 %-enhet +/–1 931 +/–1 899 1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar ränte nettokänsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder med förfall eller räntejustering inom 12-månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/-100 räntepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslig - hetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 pro- cent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insätt- ningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan, det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insätt - ningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjun- kande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är app - licerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta. 2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke-linjära produkter. 3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 169 Koncernen Finansiella rapporter och noter K57 Effekter av ändrade redovisningspriciper avseende IFRS 17 Övergången till IFRS 17 har skett enligt tre olika metoder: den fullständigt retroaktiva metoden, den modifierade retroaktiva metoden samt verkligt värde-metoden. I huvudsak används den fullständigt retroaktiva metoden för riskförsäkring samt återförsäkringsavtal. Verkligt värde-metoden används i huvudsak för försäkringsavtal med direkt resultatandel. 2022 Resultaträkning Tidigare Koncernen mkr Not redovisning Förändring Ny redovisning Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 45 003 45 003 Övriga ränteintäkter 295 –11 284 Ränteintäkter 45 298 –11 45 287 Räntekostnader –12 141 –12 141 Räntenetto K8 33 157 –11 33 146 Provisionsintäkter 22 383 –180 22 203 Provisionskostnader –8 160 71 –8 089 Provisionsnetto K9 14 223 –109 14 114 Nettoresultat finansiella poster K10 1 887 53 1 940 Försäkringsresultat 2 897 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal –2 368 Försäkringsnetto K11 1 655 –1 126 529 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 738 738 Övriga intäkter K12 1 561 –1 1 560 Summa intäkter 53 221 –1 193 52 028 Personalkostnader K13 13 246 –415 12 831 Övriga allmänna administrationskostnader K14 6 474 –183 6 291 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 695 1 695 Summa kostnader 21 415 –598 20 817 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 806 –595 31 211 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 1 125 1 125 Nedskrivning av materiella tillgångar 13 13 Kreditförluster 1 479 1 479 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 831 1 831 Resultat före skatt 27 358 –595 26 763 Skatt K19 5 478 –83 5 396 Årets resultat 21 880 –512 21 368 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 21 877 –512 21 365 Minoriteten 3 3 K/I-tal 0,4 0,4 Resultat per aktie, kr K20 19,48 –0,45 19,03 Resultat per aktie efter utspädning, kr K20 19,43 –0,45 18,98 Definitionen i IFRS 17 av kassaflöden inom försäkringsavtalens gränser inkluderar inte bara premier, skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministra - tionskostnader utan även andra omkostnader, såväl fasta som rörliga, som är hän- förliga till fullföljandet av försäkringsavtal. Den nya definitionen innebär att omkostnader i resultaträkningen för 2022 om 598 mkr har omklassificerats till raden Försäkringsnetto. Försäkringsnettot, omräknat för 2022 inklusive omvärde - ringseffekt, blev 1 126 mkr lägre än tidigare rapporterat. Till följd av att IFRS 17 inte tillåter den uppdelning som gjordes mellan investe - ringsavtal och försäkringsavtal enligt IFRS 4 har ytterligare mindre omklassifice- ringar skett mellan resultaträkningsraderna Räntenetto, Provisionsnetto, Netto- resultat finansiella poster och Försäkringsnetto. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023170 Finansiella rapporter och noter Koncernen 1 Januari 2022 31 December 2022 Balansräkning Tidigare Förändrad Om- Ny Tidigare Förändrad Om- Ny Koncernen mkr Not redovisning presentation värdering redovisning redovisning presentation värdering redovisning Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 360 153 360 153 365 992 365 992 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 163 590 163 590 151 483 151 483 Utlåning till kreditinstitut 39 504 39 504 56 589 56 589 Utlåning till allmänheten 1 703 206 1 703 206 1 842 811 1 842 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –1 753 –1 753 –20 369 –20 369 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 58 093 58 093 61 298 61 298 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 328 512 –24 635 303 877 290 678 –22 084 268 594 Aktier och andelar K27 13 416 24 635 38 051 8 184 22 084 30 268 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 7 705 7 705 7 830 7 830 Derivat 40 531 40 531 50 504 50 504 Immateriella anläggningstillgångar 19 488 19 488 19 886 19 886 Materiella tillgångar 5 523 5 523 5 449 5 449 Aktuella skattefordringar 1 372 1 372 1 449 1 449 Uppskjutna skattefordringar 113 113 159 159 Pensionstillgångar 2 431 2 431 Övriga tillgångar K33 9 192 –138 –42 9 012 8 474 –179 –51 8 244 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 970 1 970 2 028 2 028 Summa tillgångar 2 750 617 –138 –42 2 750 437 2 854 876 –179 –51 2 854 646 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 92 812 92 812 72 826 72 826 In- och upplåning från allmänheten 1 265 783 1 265 783 1 305 948 1 305 948 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 329 667 –25 486 304 181 291 993 –23 101 268 892 Emitterade värdepapper 735 917 735 917 784 206 784 206 Korta positioner värdepapper 28 613 28 613 27 134 27 134 Derivat 28 106 28 106 68 679 68 679 Aktuella skatteskulder 672 672 1 811 1 811 Uppskjutna skatteskulder K19 3 398 96 3 494 3 599 16 3 615 Pensionsavsättningar 1 801 1 801 168 168 Försäkringsavsättningar K41 1 970 25 309 –622 26 657 2 041 22 889 –55 24 875 Övriga skulder och avsättningar K42 28 934 44 28 978 26 944 40 26 984 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K43 4 813 –6 4 807 4 664 –7 4 657 Seniora icke-prioriterade skulder 37 832 37 832 57 439 57 439 Efterställda skulder 28 604 28 604 31 331 31 331 Summa skulder 2 588 921 –138 –526 2 588 257 2 678 784 –179 –39 2 678 566 Eget kapital Minoritetskapital 26 26 29 29 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 161 670 484 162 155 176 064 –12 176 052 Summa eget kapital K54 161 696 484 162 181 176 092 –12 176 080 Summa skulder och eget kapital 2 750 617 –138 –42 2 750 437 2 854 876 –179 –51 2 854 646 IFRS 17 tillåter inte den uppdelning av traditionell livförsäkring som tidigare gjorts enligt IFRS 4 mellan investeringsavtal, redovisade enligt IFRS 9 Finansiella instru - ment, och försäkringsavtal. I stället redovisas nu traditionell livförsäkring i sin hel- het som försäkringsavsättning. Följaktligen har 23 101 mkr omklassificerats i balansräkningen från Skulder där kunder bär placeringsrisken till Försäkringsav - sättningar per årsskiftet 2022. Relaterade tillgångar till traditionell livförsäkring uppgående per årsskiftet 2022 till 22 084 mkr har omklassificerats i balansräkningen från Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken till Aktier och andelar. Per den årsskiftet 2022 uppgick redovisad försäkringsavsättning enligt IFRS 17 till 24 875 mkr, varav 22 790 mkr har värderats enligt generell modell med direkt resultatandel. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 171 Koncernen Finansiella rapporter och noter K58 Händelser efter 31 december 2023 De lettiska myndigheterna har beslutat att införa en bankskatt på utestående bolåne- volym. Lån med bundna räntor exkluderas. Skatten trädde i kraft första januari 2024 och gäller under ett år, och baseras på utestående bolånevolymer per den 31 oktober 2023. Skatten tas ut kvartalsvis, motsvarande 0,5 procent av volymen, och är avdragsgill. Swedbank AB har emitterart primärkapitaltillskott (AT1) för att optimera kapital - strukturen. Emissionen avsåg 650 miljoner USD till en kupongränta på 7,750 pro- cent och teckningskurs på 100 procent. Lånet är evigt, med möjlighet till inlösen efter 6,5 år. Emissionen skedde i form av skuldinstrument som genomgår obligatorisk konvertering till stamaktier om bankens kapitalbas minskar till en viss nivå. Emissionen tecknades av och tilldelades de arrangerande banker som varit Swedbanks rådgivare. Likviddag var den 13 februari 2024. Instrumenten kommer att noteras på Global Exchange Market som regleras av Irish Stock Exchange, Euronext Dublin. Finansiella rapporter och noter Moderbolaget w Finansiella rapporter och noter Moderbolaget 172 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 173 Resultaträkning 173 Rapport över totalresultat 174 Balansräkning 175 Förändringar i eget kapital 176 Kassaflödesanalys Inledande noter 177 Not M1 Redovisningsprinciper 178 Not M2 Risker 178 2.1 Kreditrisk 180 2.2 Likviditetsrisk 181 2.3 Marknadsrisk 181 2.3.1 Ränterisk 182 2.3.2 Valutarisk 183 Not M3 Kapitaltäckningsanalys 184 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter Resultaträkning 184 Not M5 Räntenetto 186 Not M6 Erhållna utdelningar 186 Not M7 Provisionsnetto 187 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 187 Not M9 Övriga intäkter 188 Not M10 Personalkostnader 189 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader 189 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 189 Not M13 Kreditförluster, netto 189 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 189 Not M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 189 Not M16 Bokslutsdispositioner 190 Not M17 Skatt Balansräkning 191 Not M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 191 Not M19 Utlåning till kreditinstitut 191 Not M20 Utlåning till allmänheten 191 Not M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 192 Not M22 Aktier och andelar 192 Not M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 193 Not M24 Aktier och andelar i koncernföretag 194 Not M25 Derivat 194 Not M26 Säkringsredovisning 195 Not M27 Immateriella anläggningstillgångar 196 Not M28 Leasingobjekt 196 Not M29 Materiella tillgångar 197 Not M30 Övriga tillgångar 197 Not M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 197 Not M32 Skulder till kreditinstitut 197 Not M33 In- och upplåning från allmänheten 197 Not M34 Emitterade värdepapper 197 Not M35 Övriga skulder 197 Not M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 197 Not M37 Avsättningar 198 Not M38 Efterställda skulder 198 Not M39 Obeskattade reserver 199 Not M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 200 Not M41 Verkligt värde för finansiella instrument 202 Not M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 203 Not M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten Övriga noter 203 Not M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 204 Not M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 205 Not M46 Överförda finansiella tillgångar 205 Not M47 Operationell leasing 206 Not M48 Närstående och andra betydande relationer 206 Not M49 Händelser efter 31 december 2023 Moderbolaget Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 173 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, moderbolaget Rapport över totalresultat, moderbolaget mkr Not 2023 2022 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 74 239 25 176 Övriga ränteintäkter 6 827 2 367 Leasingintäkter 5 793 5 137 Ränteintäkter 86 859 32 680 Räntekostnader –58 519 –12 008 Räntenetto M5 28 340 20 672 Erhållna utdelningar M6 13 964 16 811 Provisionsintäkter 9 108 8 548 Provisionskostnader –2 280 –2 193 Provisionsnetto M7 6 827 6 355 Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 2 739 –1 186 Övriga intäkter M9 3 926 3 106 Summa intäkter 55 796 45 758 Personalkostnader M10 11 705 10 504 Övriga allmänna administrationskostnader M11 7 028 5 977 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar M12 5 230 5 047 Sanktionsavgift 850 Summa kostnader 24 812 21 528 Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 30 984 24 230 Kreditförluster, netto M13 872 735 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 239 1 946 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1 354 1 089 Rörelseresultat 28 519 20 460 Bokslutsdispositioner M16 6 995 –5 263 Skatt M17 4 004 5 187 Årets resultat 17 520 20 536 mkr Not 2023 2022 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 17 520 20 536 Årets totalresultat 17 520 20 536 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023174 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2023 2022 1/1/2022 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 215 314 194 353 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 172 853 144 458 155 998 Utlåning till kreditinstitut M19 817 011 830 322 650 948 Utlåning till allmänheten M20 471 612 470 187 391 675 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 62 788 60 484 58 199 Aktier och andelar M22 7 544 5 614 12 815 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 301 2 578 2 365 Aktier och andelar i koncernföretag M24 67 798 62 242 63 744 Derivat M25 49 650 67 764 44 323 Immateriella anläggningstillgångar M27 251 268 314 Leasingobjekt M28 18 850 17 715 16 586 Materiella tillgångar M29 685 629 560 Aktuella skattefordringar 1 931 1 421 1 226 Övriga tillgångar M30 13 383 17 989 22 595 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 2 095 1 772 1 795 Summa tillgångar 1 805 299 1 898 757 1 617 496 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut M32 152 479 162 348 100 610 In- och upplåning från allmänheten M33 864 906 943 777 942 932 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 Emitterade värdepapper m.m. M34 378 554 435 782 296 918 Derivat M25 96 284 100 346 42 542 Aktuella skatteskulder 1 941 1 264 666 Uppskjutna skatteskulder M17 703 888 239 Övriga skulder M35 38 079 45 374 49 838 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 2 704 2 629 2 641 Avsättningar M37 1 049 710 623 Seniora icke prioriterade skulder 104 828 57 439 37 832 Efterställda skulder M38 32 841 31 331 28 604 Summa skulder 1 674 578 1 781 888 1 503 445 Obeskattade reserver M39 12 362 5 367 10 630 Eget kapital Aktiekapital 24 904 24 904 24 904 Andra fonder 19 174 19 174 19 174 Balanserad vinst 74 281 67 424 59 343 Summa eget kapital 118 359 111 502 103 421 Summa skulder och eget kapital 1 805 299 1 898 757 1 617 496 Vid årsstämman 26 mars 2024 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 175 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital mkr Aktiekapital¹ Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Summa Ingående balans 1 januari 2023 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502 Utdelning –10 964 –10 964 Aktierelaterade ersättningar till anställda 284 284 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 18 18 Årets totalresultat 17 520 17 520 varav redovisat över resultaträkningen 17 520 17 520 Utgående balans 31 december 2023 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348 Ingående balans 1 januari 2022 24 904 5 968 13 206 59 343 103 421 Utdelning –12 632 –12 632 Aktierelaterade ersättningar till anställda 174 174 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 4 4 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1 Årets totalresultat 20 536 20 536 varav redovisat över resultaträkningen 20 536 20 536 Utgående balans 31 december 2022 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348 1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K45. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023176 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Kassaflödesanalys, moderbolaget Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Juste - ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För- ändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. Ikassaflödet ingår ränteinbetalningar med 85 745 mkr (31 396) samt ränteutbetalningar med 54 903 mkr (10 257). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal - ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. 2023 Under året förvärvades dotterföretaget Swedbank Support OÜ för 44 mkr. Tillskott har under året betalats kontant till Swedbank Hypotek AB med 5 000 mkr, Swed - bank PayEx Holding AB med 200 mkr, P27 Nordic Payment Platform AB med 48 mkr, Sparia Group Försäkring AB med 6 mkr, Invidem AB med 3 mkr och till Tibern AB med 2 mkr. 2022 Under året förvärvades andelar i Tibern AB om 3 mkr. Kontant tillskott har under året betalts direkt till Swedbank PayEx Holding AB:s dotter företag PayEx Sverige AB med 119 mkr, Invidem AB med 49 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 72 mkr. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket mot - svarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte med det som moderbolaget betraktar som likviditet. Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av likvidi - tetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. mkr Not 2023 2022 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 28 519 20 460 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –6 423 –6 958 Betalda inkomstskatter –3 840 –3 894 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 13 754 –178 800 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –909 –77 849 Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –30 565 16 852 Ökning (+) / minskning (-) av inlåning och upplåning från allmänheten –79 632 291 Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut –10 565 61 564 Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar –1 715 –1 255 Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –58 232 106 449 Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder 12 072 61 059 Kassaflöde från den löpande verksamheten –137 536 –2 081 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –5 303 –243 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –10 240 –9 143 Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 523 2 682 Utdelningar och koncernbidrag 17 814 18 927 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5 794 12 223 Finansieringsverksamheten Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 46 581 22 993 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –1 665 –257 Emission av efterställda skulder M2.2 9 339 13 375 Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –10 316 –12 660 Utbetald utdelning –10 964 –12 632 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32 975 10 819 Årets kassaflöde –98 767 20 961 Likvida medel vid årets början 215 314 194 353 Årets kassaflöde –98 767 20 961 Likvida medel vid årets slut 116 547 215 314 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 177 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Grunder för redovisningen Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tilläm- pas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidorna 70–79. Moderbola- get behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redo- visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga prin cipiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redo visnings principer avser redovisning av: • valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures • dotterföretag • intresseföretag och joint ventures • goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar • leasingavtal då moderbolaget är leasetagare • finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare • pensioner • obeskattade reserver och koncernbidrag samt • rörelsesegment Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar. Förändringar i IFRS och svenska regelverk Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upp- lysningar. Väsentliga skillnader i moderbolagets redovisningsprinciper jämfört med koncernens redovisningsprinciper Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto- investeringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Intresseföretag och joint ventures Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Immateriella tillgångar Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster redo - visas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs. Leasingavtal Leasetagare Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnads - förs leasing avgiften linjärt över leasingperioden. Leasegivare Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella tillgångar i resultaträk - ningen. Hyres intäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultat- räkningen. Pensioner Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pen - sionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgifts- bestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. Obeskattade reserver och koncernbidrag På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moder - bolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserv erna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Rörelsesegment Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot. M1 Redovisningsprinciper Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023178 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller. 2.1 Kreditrisk M2 Risker 2023 2022 Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 806 404 10 806 414 648 877 12 648 889 Utgående balans 772 547 211 772 758 806 404 10 806 414 Reserveringar Ingående balans 50 0 51 14 0 14 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 46 3 49 29 –1 28 Förändringar i PD 0 0 0 0 0 0 Förändringar i övriga riskfaktorer –13 6 –7 –14 0 –13 Förändringar i makroekonomiska scenarion 29 1 30 20 0 20 Förändringar av modeller 0 0 0 0 0 0 Expertjustering av kreditreserveringarna 0 0 0 2 0 2 Överföringar mellan steg –1 1 0 –1 1 0 från 1 till 2 –1 1 0 –2 2 0 från 2 till 1 0 0 0 1 –1 0 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 62 11 72 36 0 36 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 0 0 –1 1 0 1 Utgående balans 111 11 122 50 0 51 Redovisat värde Ingående balans 806 354 10 806 363 648 863 12 648 875 Utgående balans 772 436 200 772 636 806 354 10 806 363 2023 2022 Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 389 539 46 763 3 337 439 638 330 543 36 002 4 027 370 572 Utgående balans 347 133 73 842 3 546 424 521 389 539 46 763 3 337 439 638 Reserveringar Ingående balans 1 028 1 209 1 556 3 793 618 1 059 1 974 3 651 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 546 150 11 707 314 39 9 362 Borttagna finansiella tillgångar –226 –402 –269 –897 –132 –104 –405 –642 Bortskrivningar –134 –134 –632 –632 Förändringar i PD 568 369 937 78 –45 33 Förändringar i övriga riskfaktorer –254 –447 28 –673 –80 –143 81 –142 Förändringar i makroekonomiska scenarion 177 225 –1 400 285 268 3 556 Förändringar av modeller 0 0 0 0 24 –16 0 8 Expertjustering av kreditreserveringarna –207 –180 1 –386 –4 –136 3 –138 Individuella bedömningar –400 –400 142 142 Överföringar mellan steg –723 1 142 375 794 –129 240 247 358 från 1 till 2 –828 1 612 784 –177 508 331 från 1 till 3 –2 26 24 –2 34 32 från 2 till 1 105 –306 –201 50 –199 –149 från 2 till 3 –239 420 181 –90 337 246 från 3 till 2 75 –64 11 20 –112 –91 från 3 till 1 1 –7 –6 0 –12 –11 Övriga –92 –92 –72 –72 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –119 856 –481 256 356 102 –624 –166 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 92 92 72 72 Valutakursdifferenser –11 –7 –10 –28 54 48 134 237 Utgående balans 898 2 058 1 158 4 114 1 028 1 209 1 556 3 793 Redovisat värde Ingående balans 388 511 45 554 1 781 435 845 329 925 34 943 2 053 366 921 Utgående balans 346 235 71 784 2 388 420 407 388 511 45 554 1 781 435 845 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 179 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Koncentrationsrisk, kundexponering Moderbolaget hade per årsskiftet 2023 en exponering emot enskild motpart som översteg 10 procent av kapitalbasen. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköps avtalens redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 992 mkr (1 806). Ingaav dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts. 2023 2022 Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Nominellt belopp Ingående balans 363 549 22 574 97 386 220 480 294 15 104 197 495 595 Utgående balans 288 772 34 744 758 324 274 363 549 22 574 97 386 220 Reserveringar Ingående balans 353 325 32 710 268 271 83 622 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 62 –28 –7 28 48 –71 –25 –48 Förändringar i riskfaktorer PD 131 80 211 17 –35 –18 Förändringar övriga riskfaktorer –43 10 –5 –38 –46 21 16 –9 Förändringar i makroekonomiska scenarion 49 35 0 84 88 56 0 144 Förändringar av modeller 0 0 0 0 9 6 –15 0 Expertjustering av kreditreserveringarna –158 –26 0 –184 –25 8 0 –18 Individuella bedömningar 311 311 Överföringar mellan steg –97 46 –2 –54 –25 62 –38 –1 från 1 till 2 –138 294 156 –47 130 83 från 1 till 3 –1 3 2 –1 10 9 från 2 till 1 42 –111 –69 22 –68 –46 från 2 till 3 –140 14 –126 –2 7 5 från 3 till 2 2 –14 –11 2 –54 –52 från 3 till 1 0 –5 –5 0 –1 –1 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –57 119 296 358 66 46 –62 50 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –3 –7 –10 –19 19 8 11 38 Utgående balans 292 437 319 1 049 353 325 32 710 Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2023 2022 Ej i fallissemang 3 615 1636 I fallissemang 665 2414 Summa 4 280 4050 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023180 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget 2.2 Likviditetsrisk I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig - het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal- ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång - siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/ diskonterings- effekt. Idenna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 235 739 mkr (253 613) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 88 535 mkr (132 608) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 1 049 mkr (710), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt. 2.2.1 Löptidsöversikt Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2023 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 116 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 160 003 879 3 678 8 033 556 –296 172 853 Utlåning till kreditinstitut 2 289 49 182 690 070 72 254 2 485 731 817 011 Utlåning till allmänheten 99 078 117 155 229 983 18 961 6 435 471 612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 638 8 823 47 989 9 420 4 –6 086 62 788 Aktier och andelar 77 642 77 642 Derivat 99 865 206 546 447 365 181 259 33 536 –918 921 49 650 Immateriella anläggningstillgångar 251 251 Materiella tillgångar 19 535 19 535 Övriga tillgångar 6 508 1 931 8 971 17 410 Summa 118 836 417 274 1 025 404 801 269 220 158 41 262 –818 904 1 805 299 Skulder Skulder till kreditinstitut 57 109 43 149 52 221 152 479 In- och upplåning från allmänheten 773 750 48 662 40 301 2 193 864 906 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj - säkringar 209 209 Emitterade värdepapper 100 760 180 892 98 170 4 980 –6 248 378 554 Derivat 127 051 216 858 459 550 184 273 35 041 –926 489 96 284 Övriga skulder 40 420 2 034 1 752 12 632 56 838 Seniora icke prioriterade skulder 11 036 87 614 9 666 –3 488 104 828 Efterställda skulder 5 014 23 360 5 016 –549 32 841 Eget kapital 118 359 118 359 Summa 830 859 360 042 508 356 672 639 203 935 35 041 –805 574 1 805 299 Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2022 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215314 215314 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 134659 2560 3204 3267 1170 –402 144458 Utlåning till kreditinstitut 4032 36005 750240 37837 727 1481 830322 Utlåning till allmänheten 66186 120567 253362 22691 7381 470187 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4087 11959 35211 12802 74 –3649 60484 Aktier och andelar 70434 70434 Derivat 56349 220101 748000 302890 47590 –1307166 67764 Immateriella anläggningstillgångar 268 268 Materiella tillgångar 18344 18344 Övriga tillgångar 7012 1421 12749 21182 Summa 219346 304298 1106848 1077614 342377 57696 –1209422 1898757 Skulder Skulder till kreditinstitut 99872 26558 35890 28 162348 In- och upplåning från allmänheten 871551 41952 26137 4137 943777 Emitterade värdepapper 132388 220224 90919 1683 –9432 435782 Derivat 63116 227467 765094 305973 48849 –1310153 100346 Övriga skulder 47514 1413 1598 5707 56232 Seniora icke prioriterade skulder 50156 14403 –7120 57439 Efterställda skulder 8246 19080 5590 –1585 31331 Eget kapital 111502 111502 Summa 971423 311528 519377 931012 327649 48849 –1211081 1898757 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 181 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter 2.3 Marknadsrisk 2.3.1 Ränterisk 2.2.2 Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2023 Certifikat Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privatobligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552 Emitterat 718 960 30 047 749 007 46 581 9 339 804 927 Återköpt –994 –994 –994 Återbetalt –767 657 –38 588 –806 245 –1 665 –10 316 –818 226 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –4 083 4 981 106 1 004 2 474 2 487 5 965 Utgående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224 Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2022 Certifikat Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privatobligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 165 067 127 801 4 050 296 918 37 832 28 604 363 354 Emitterat 881 747 33 873 915 620 22 993 13 375 951 988 Återköpt –1 141 –1 141 –1 141 Återbetalt –757 217 –50 813 –808 030 –257 –12 660 –820 947 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 26 517 6 560 –662 32 415 –3 129 2 012 31 298 Utgående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552 Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2023 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor –566 –258 101 54 148 33 302 44 127 –15 Utländsk valuta 30 185 –116 633 –179 –1 428 950 –378 –18 –321 Summa –536 –73 –15 687 –31 –1 395 1 252 –334 109 –336 2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor –1 404 90 446 –24 156 447 39 –177 –5 –432 Utländsk valuta 503 –203 785 726 –1 127 1 745 –2 336 –402 75 –234 Summa –901 –113 1 231 702 –971 2 192 –2 297 –579 70 –666 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2023 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor 77 372 –143 –171 361 –124 411 –833 440 389 Utländsk valuta –300 –100 –468 640 –90 –1 278 1 082 –294 –17 –825 Summa –223 272 –611 469 271 –1 402 1 493 –1 127 423 –436 2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor 304 34 285 –519 –193 691 89 –253 –7 431 Utländsk valuta –166 –202 –96 185 –300 614 –475 –33 29 –444 Summa 138 –168 189 –334 –493 1 305 –386 –286 22 –13 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023182 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget 2.3.2 Valutarisk Valutafördelning 2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 54 777 37 900 1 912 28 94 617 21 930 116 547 Utlåning till kreditinstitut 56 293 4 584 301 4 799 2 591 1 286 69 854 747 157 817 011 Utlåning till allmänheten 53 204 13 311 1 835 4 843 38 750 3 407 115 350 356 262 471 612 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 2 2 172 851 172 853 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 951 2 252 5 068 10 271 52 517 62 788 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 164 489 164 489 Summa 167 225 58 047 2 136 9 642 48 323 4 721 290 094 1 515 206 1 805 299 Skulder Skulder till kreditinstitut 70 355 18 945 66 1 225 1 420 1 321 93 332 59 147 152 479 In- och upplåning från allmänheten 21 725 20 259 1 182 747 1 518 2 530 47 961 816 945 864 906 Emitterade värdepapper 81 329 278 613 1 734 3 994 6 280 371 950 6 604 378 554 Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828 Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 153 331 153 331 Eget kapital 118 359 118 359 Summa 237 980 352 642 17 734 1 972 18 666 15 874 644 868 1 160 430 1 805 299 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 80 969 294 521 15 589 –7 670 –29 483 11 124 365 050 Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 174 –29 10 276 Valutafördelning 2022 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 18 846 28 717 1 344 714 14 49 635 165 679 215 314 Utlåning till kreditinstitut 32 743 4 454 343 2 229 3 535 1 119 44 423 785 899 830 322 Utlåning till allmänheten 55 917 26 925 1 915 4 144 51 823 1 833 142 557 327 630 470 187 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 561 244 805 143 653 144 458 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 583 2 021 375 8 186 14 165 46 319 60 484 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 177 992 177 992 Summa 111 650 62 117 2 258 8 092 64 502 2 966 251 585 1 647 172 1 898 757 Skulder Skulder till kreditinstitut 56 316 4 362 139 1 552 1 328 2 367 66 064 96 284 162 348 In- och upplåning från allmänheten 26 506 33 838 1 915 2 450 4 835 4 164 73 708 870 069 943 777 Emitterade värdepapper 94 007 315 081 5 620 2 641 5 982 423 331 12 451 435 782 Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439 Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 156 578 156 578 Eget kapital 111 502 111 502 Summa 221 628 372 965 16 770 4 002 17 388 16 550 649 303 1 249 454 1 898 757 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 121 728 310 774 14 426 –4 093 –46 876 13 509 409 468 Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 183 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter M3 Kapitaltäckningsanalys 2023 2022 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 109148 102528 Primärkapital 123336 111742 Totalt kapital 142832 134563 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 427077 394817 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 25,6 26,0 Primärkapitalrelation 28,9 28,3 Total kapitalrelation 33,4 34,1 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent- andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,2 2,1 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 0,8 1,4 varav: ska utgöras av primärkapital 0,9 1,6 Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen 9,2 10,1 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 0,9 Systemriskbuffert 0,0 0,0 Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut Kombinerat buffertkrav 4,2 3,4 Samlade kapitalkrav 13,4 13,5 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen 20,3 20,0 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 1308778 1340798 Bruttosoliditetsgrad, % 9,4 8,3 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 2023 2022 Likviditetstäckningskvot Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde 588366 560040 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 588192 607726 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 121769 81543 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 466423 526182 Likviditetstäckningskvot, % 127,3 106,7 Stabil nettofinansieringskvot Total tillgänglig stabil finansiering 1033099 1014113 Totalt behov av stabil finansiering 596745 593123 Stabil nettofinansieringskvot, % 173,1 171,0 Kärnprimärkapital 2023 2022 Eget kapital enligt balansräkning 118359 111502 Beräknad utdelning –17049 –10967 Kapitalandel av periodiseringsfond 9815 4187 Förändring i värdet på egna skulder –425 –659 Ytterligare värdejusteringar –508 –513 Goodwill –709 –709 Immateriella tillgångar –251 –267 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –46 –40 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –37 –5 Summa 109148 102528 Riskexponeringsbelopp 2023 2022 Kreditrisker enligt schablonmetoden 125798 103867 Kreditrisker enligt IRK 196446 180802 Obeståndsfond 335 149 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 16690 21352 Kreditvärdighetsjustering 2940 3801 Operativ risk 50860 42408 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 500 33658 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 33508 8782 Summa 427077 394817 mkr % Kapitalkrav¹ 2023 2022 2023 2022 Kapitalkrav pelare 1 51942 44870 12,2 11,4 varav buffertkrav² 17775 13285 4,2 3,4 Kapitalkrav pelare 2³ 5253 8291 1,2 2,1 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning 57195 53161 13,4 13,5 Kapitalbas 142832 134563 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapital - baskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert. 3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2023. mkr % Bruttosoliditetskrav¹ 2023 2022 2023 2022 Bruttosoliditetskrav pelare 1 39263 40224 3,0 3,0 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning 39263 40224 3,0 3,0 Primärkapital 123336 111742 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto- soliditetskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023184 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M4 Geografisk fördelning av intäkter M5 Räntenetto 2023 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 66028 3335 6133 5469 101 81066 Leasingintäkter 5793 5793 Erhållna utdelningar 13964 13964 Provisionsintäkter 8701 218 133 49 7 9108 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 699 –994 2 32 2739 Övriga intäkter 3017 8 9 892 3926 Summa 101202 2567 6275 5520 1032 116596 2022 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 22690 2189 456 2037 171 27543 Leasingintäkter 5137 5137 Erhållna utdelningar 16811 16811 Provisionsintäkter 8112 249 113 51 23 8548 Nettoresultat av finansiella transaktioner –1032 –97 20 –4 –73 –1186 Övriga intäkter 2501 3 602 3106 Summa 54219 2344 589 2084 723 59959 Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Kina och Danmark. 2023 2022 Ränteintäkter 81066 27543 Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 5793 5137 Räntekostnader 58519 12008 Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 28340 20672 Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4812 4672 Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 23528 16000 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 185 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter 2023 2022 Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultaträkningen Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 11386 11386 3149 3149 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 8259 400 8659 849 273 1122 Utlåning till kreditinstitut 29660 1688 31348 8006 97 8103 Utlåning till allmänheten 24869 3688 28557 13167 714 13881 Obligationer och räntebärande värdepapper 1813 1813 860 860 Summa räntebärande instrument 74174 7589 81763 25171 1944 27115 Derivat¹ –762 –762 423 423 Övriga tillgångar 5858 5858 5142 5142 Ränteintäkter 80032 6827 86859 30313 2367 32680 Skulder Skulder till kreditinstitut 8206 1534 9740 1929 139 2068 In- och upplåning från allmänheten 21996 2029 24025 4561 355 4916 varav insättningsgarantiavgifter 254 254 252 252 Emitterade värdepapper m.m. 21841 6 21847 7256 6 7262 Seniora icke prioriterade skulder 2472 2472 659 659 Efterställda skulder 1807 1807 911 911 Summa räntebärande instrument 56322 3569 59891 15316 500 15816 Derivat¹ –1379 –1379 –3815 –3815 Övriga skulder 7 7 7 7 Räntekostnader 56329 2190 58519 15323 –3315 12008 Räntenetto 23703 4637 28340 14990 5682 20672 Ränteintäkter från lån i steg 3 121 98 Negativ ränta på finansiella tillgångar 2 467 Negativ ränta på finansiella skulder 11 444 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo Tillgångar 2023 2022 2023 2022 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4,26 0,83 267153 380687 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3,41 0,82 253649 137652 Utlåning till kreditinstitut 3,83 1,05 818484 772949 Utlåning till allmänheten 6,02 3,04 474453 456568 Obligationer och räntebärande värdepapper 4,06 1,89 44617 45446 Summa räntebärande instrument 4,40 1,51 1858356 1793302 Derivat 61976 66761 Övriga tillgångar 123053 120674 Summa 4,25 1,65 2043385 1980737 Skulder Skulder till kreditinstitut 4,34 0,96 224228 214932 In- och upplåning från allmänheten 2,48 0,48 968708 1024750 Emitterade värdepapper m.m. 4,51 1,64 484808 442178 Seniora icke prioriterade skulder 2,93 1,34 84503 49208 Efterställda skulder 5,05 3,17 35787 28731 Summa räntebärande instrument 3,33 0,90 1798034 1759799 Derivat 85747 76084 Övriga skulder 45784 43254 Summa 3,03 0,64 1929565 1879137 Placeringsmarginal 1,39 1,04 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023186 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M6 Erhållna utdelningar M7 Provisionsnetto 2023 2022 Aktier och andelar 170 119 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 306 1020 Aktier och andelar i koncernföretag 13488 15672 varav genom koncernbidrag 8964 12749 Summa 13964 16811 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2023 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 542 1284 1826 –1369 457 Kort 270 1478 1748 –132 1616 Kundkoncept 891 891 891 Kapitalförvaltning och depå 2134 28 2162 –146 2016 Livförsäkringar 504 1 505 –3 502 Värdepapper 606 607 –326 280 Corporate finance 40 40 40 Utlåning 755 95 851 –72 778 Garantier 186 186 186 Inlåning 15 3 18 18 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 166 38 204 –232 –28 Summa 5533 3574 9108 –2280 6827 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2022 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 393 1146 1539 –1147 392 Kort 304 1293 1597 –277 1320 Kundkoncept 789 789 –5 784 Kapitalförvaltning och depå 2063 28 2091 –133 1958 Livförsäkringar 505 1 506 –2 504 Värdepapper 1 595 596 –304 292 Corporate finance 72 72 72 Utlåning 698 223 921 –93 828 Garantier 139 139 139 Inlåning 16 3 19 19 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 152 55 207 –232 –25 Summa 5132 3416 8548 –2193 6355 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 187 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner M9 Övriga intäkter 2023 2022 IT-tjänster dotterföretag 40 83 IT-tjänster 1197 980 Övrig försäljning dotterföretag 2013 1408 Övriga rörelseintäkter 676 635 Summa 3926 3106 2023 2022 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat –105 450 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 1759 –1762 Summa 1654 –1312 Övrigt Aktier 77 176 Räntebärande instrument 363 –506 Summa 440 –330 Summa verkligt värde via resultaträkningen 2094 –1642 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 32 23 varav säkringsinstrument 7202 –11948 varav säkrade poster –7170 11971 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 1 varav säkringsinstrument 210 varav säkrade poster –209 Summa säkringsredovisning 33 23 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 10 –5 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 2 –55 Summa upplupet anskaffningsvärde 12 –60 Valutakursförändringar 600 493 Summa 2739 –1186 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023188 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M10 Personalkostnader Totala personalkostnader 2023 2022 Löner och arvoden 7 240 6572 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 196 117 Socialförsäkringsavgifter 2 218 2007 Pensionskostnader 1 524 1381 Utbildningskostnader 78 66 Övriga personalkostnader 449 361 Summa 11 705 10504 varav resultatbaserade personalkostnader 330 235 2023 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Summa Sverige 26 97 1 5 909 6 007 Danmark –1 –1 Norge 103 103 USA 29 29 Finland 68 68 Kina 13 13 Estland 513 513 Lettland 232 232 Litauen 472 472 Summa 26 97 1 7 338 7 436 2022 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Summa Sverige 27 96 1 5427 5524 Danmark 26 26 Norge 139 139 USA 28 28 Finland 67 67 Kina 13 13 Estland 368 368 Lettland 172 172 Litauen 352 352 Summa 27 96 1 6592 6689 Rörligt ersättningsprogram 2023 2022 Program 2021 och tidigare Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 40 49 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 27 17 Kontantbaserad del 4 27 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 4 16 Program 2022 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 17 67 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 17 Kontantbaserad del 21 27 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 12 15 Program 2023 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 139 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 32 Kontantbaserad del 18 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 11 Summa redovisad kostnad 330 235 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner 2023 2022 Utestående vid årets början 3,5 3,4 Tilldelade 2,9 1,3 Förverkade 0,1 0,2 Inlösta 1,0 1,0 Utestående vid årets slut 5,3 3,5 Inlösningsbara vid periodisens slut 0 0 Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 168 162 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 29 6 Viktat genomsnittlig lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 2023 2022 Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 54 46 54 46 Styrelseledamöter 45 55 42 58 Övriga ledande befattningshavare inklusive vd 40 60 33 67 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare 2023 2022 Årets kostnad avseende pensioner och liknande förmåner 30 30 Antal personer 17 17 Lämnade lån, mkr 62 68 Antal personer 15 15 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 189 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsför - värv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll. M11 Övriga allmänna administrationskostnader M12 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggnings- tillgångar M13 Kreditförluster, netto M14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar M16 Bokslutsdispositioner M15 Svensk bankskatt och resolutions- avgifter 2023 2022 Hyror, övriga lokalkostnader 1007 920 IT-kostnader 3368 2836 Tele, porto 87 79 Konsulter 972 744 Övriga köpta tjänster 836 755 Resor 102 64 Representation 22 20 Materialkostnader 59 54 Reklam, PR, marknadsföring 144 122 Värdetransport, larm 45 46 Reparation och underhåll 99 84 Övriga administrationskostnader 225 207 Övriga rörelsekostnader 62 46 Summa 7028 5977 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2023 2022 Revisionsuppdraget 32 35 Annan revisionsverksamhet 9 11 Skatterådgivning 1 0 Övriga tjänster 0 0 Summa 42 46 2023 2022 Avskrivningar Inventarier 230 223 Immateriella anläggningstillgångar 67 88 Leasingobjekt 4812 4672 Summa 5110 4983 Nedskrivningar Leasingobjekt 120 64 Summa 120 64 Summa 5230 5047 2023 2022 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförlustreserveringar – steg 1 –58 392 Kreditförlustreserveringar – steg 2 868 102 Kreditförlustreserveringar – steg 3 –481 –624 Summa 329 –130 Bortskrivningar 245 864 Återvinningar –60 –49 Summa 185 815 Summa kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde 514 685 Lånelöften och garantier Kreditförlustreserveringar – steg 1 –57 66 Kreditförlustreserveringar – steg 2 119 46 Kreditförlustreserveringar – steg 3 296 –62 Summa lånelöften och garantier 358 50 Summa kreditförluster 872 735 Kreditförluster fördelade per låntagarkategori Kreditinstitut 44 80 Allmänheten 828 655 Summa 872 735 2023 2022 Svensk bankskatt 956 693 Resolutionsavgifter 398 396 Summa 1354 1089 2023 2022 Aktier och andelar i dotterföretag och joint ventures Invidem AB 124 P27 Nordic Payment Platform AB 115 Swedbank PayEx Holding AB 1 940 FR & R Invest AB 6 Summa 239 1 946 2023 2022 Upplösning av periodiseringsfond 2017 –1 862 Upplösning av periodiseringsfond 2018 –3 538 Upplösning av periodiseringsfond 2019 –51 Avsättning till periodiseringsfond 2023 6 640 Överavskrivningar inventarier 355 188 Summa 6 995 –5 263 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023190 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M17 Skatt Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: Skattekostnad 2023 2022 Skatt avseende tidigare år –210 1 Aktuell skatt 4 400 4 534 Uppskjuten skatt –186 652 Summa 4 004 5 187 2023 2022 mkr % mkr % Utfall 4 004 18,6 5 187 20,2 Aktuell skattesats på resultatet före skatt 4 434 20,6 5 299 20,6 Skillnad –430 –2,0 –112 –0,4 Skillnaden består av följande poster Skatt tidigare år –226 –1,0 1 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 185 0,9 45 0,2 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 372 1,7 188 0,7 Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen 175 0,8 Ej skattepliktiga utdelningar –1 002 –4,7 –814 –3,2 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar 14 0,1 –11 Uppräkning av periodiseringsfond till följd av ändrad skattesats 67 0,3 Schablonintäkt periodiseringsfond 6 Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 49 0,2 401 1,6 Avvikande skattesats i andra länder 3 5 Summa –430 –2,0 –112 –0,4 2023 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1 058 –156 902 Pensionsavsättning –129 –7 –136 Aktierelaterade ersättningar –11 1 –10 Immateriella anläggningstillgångar 1 –1 Övrigt –31 –22 –53 Summa 888 –186 1 703 2022 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 413 645 1 058 Pensionsavsättning –143 14 –129 Aktierelaterade ersättningar –7 –4 –11 Immateriella anläggningstillgångar 3 –2 1 Övrigt –27 –5 1 –31 Summa 239 652 –4 1 888 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 191 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M19 Utlåning till kreditinstitut M20 Utlåning till allmänheten M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Redovisat värde Nominellt belopp 2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022 Svenska staten 11 501 8 690 22 369 9 926 8 100 20 881 Svenska kommuner 1 403 2 271 3 129 1 457 2 370 3 096 Sveriges riksbank 159 947 132 693 128 447 160 000 132 730 128 447 Utländska stater 2 716 638 9 926 819 592 Utländska kommuner 88 1 415 88 1 416 Summa 172 853 144 458 155 998 181 309 144 107 154 432 2023 2022 1/1/2022 Svenska banker 10 466 7 508 1 610 Övriga svenska kreditinstitut 743 646 785 233 625 571 Utländska kreditinstitut 62 667 36 996 21 694 Återköpsavtal, svenska banker 68 Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 3 571 1 337 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 161 14 736 Summa 817 011 830 322 650 948 varav efterställda fordringar Koncernföretag 1 800 varav seniora icke prioriterade fordringar Koncernföretag 65 190 25 627 19 303 2023 2022 1/1/2022 Svensk allmänhet 311 975 338 093 297 022 Utländsk allmänhet 78 639 87 989 68 250 Lån till kunder 390 614 426 082 365 272 Ställda kontantsäkerheter, svensk allmänhet 4 190 3 054 1 304 Ställda kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 834 461 535 Återköpsavtal, svensk allmänhet 2 657 1 478 3 938 Återköpavtal, Riksgälden 2 744 6 952 3 021 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 40 573 22 156 17 602 Lån till Riksgälden 30 000 10 004 3 Summa 471 612 470 187 391 675 Redovisat värde Nominellt belopp 2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022 Svenska bostadsinstitut 41 414 32 013 30 437 41 414 33 714 30 021 Svenska finansiella företag 8 739 8 731 6 140 8 969 9 175 6 072 Svenska icke-finansiella företag 1 184 1 569 1 841 1 229 1 649 1 812 Utländska kreditinstitut 5 837 10 056 10 628 5 858 10 107 10 583 Utländska finansiella företag 4 970 7 616 6 483 4 946 7 883 6 367 Utländska icke-finansiella företag 644 499 2 670 661 537 2 661 Summa 62 788 60 484 58 199 63 077 63 065 57 516 varav efterställda 11 117 203 10 125 199 varav seniora icke prioriterade 412 158 719 414 158 713 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023192 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade. Under 2023 lämnades tillskott till Invidem AB om 3 mkr (49) och till Tibern AB om 2 mkr. Innehavet i Invidem AB och i P27 Nordic Payments PlatformAB skrevs ned med 125 mkr respektive 114 mkr. Ett aktieägartillskott till P27 Nordic Payments Platform AB om 43 mkr återfördes. Under 2022 lämnades tillskott till P27 Nordic Payments Platform AB om 161 mkr. Andelar förvärvades i joint venturet Tibern AB om 3 mkr. M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M22 Aktier och andelar 2023 2022 1/1/2022 Aktier, handelslager 347 329 6 345 Fondandelar, handelslager 5 452 3 995 5 293 Aktier för skyddande av fordran 20 Bostadsrätter 0 11 11 Övrigt 1 744 1 279 1 146 Summa 7 544 5 614 12 815 Anläggningstillgångar 2023 2022 1/1/2022 Kreditinstitut 2 054 2 054 2 054 Övriga intresseföretag 247 524 311 Summa 2 301 2 578 2 365 Ingående balans 2 578 2 365 2 339 Tillkommande 5 213 26 Nedskrivet –239 Avgående –43 Utgående balans 2 301 2 578 2 365 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture 556673-0585 3 000 420 420 50,00 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 50,00 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 288 288 47,50 Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22,00 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 41 41 40,00 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 110 110 49,00 Summa 2054 2054 Övriga BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 99 99 29,36 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 4 24 28,30 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 19 21 20,00 Invidem AB, Stockholm, joint venture 559210-0779 10 000 125 16,67 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture 559198-9610 10 000 120 234 16,67 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 20,00 Tibern AB, Stockholm, joint venture 559384-3542 4 000 5 5 14,00 Summa 247 509 Summa 2 301 2 563 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 193 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade. Under 2023 förvärvades Swedbank Support OÜ, ett företag som används för koncernens inköp, från Swedbank AS Estonia. Under 2023 lämnades tillskott till Swedbank PayEx Holding AB om 414 mkr, till Swedbank Hypotek AB om 5 000 mkr samt till Sparia Group Försäkring AB om 6 mkr. Under 2022 lämnades tillskott till Swedbank PayEx Holding AB om 389 mkr. M24 Aktier och andelar i koncernföretag Anläggningstillgångar 2023 2022 1/1/2022 Svenska kreditinstitut 29 073 24 073 24 073 Utländska kreditinstitut 19 19 19 Övriga företag 38 706 38 150 39 652 Summa 67 798 62 242 63 744 Ingående balans 62 242 63 744 63 406 Tillkommande 5 556 444 29 736 Nedskrivet –1 946 Avgående –29 398 Utgående balans 67 798 62 242 63 744 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23000000 29073 29073 100 Summa 29073 29073 Utländska kreditinstitut Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300000 15 143 100 Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250000 4 42 100 Summa 19 185 Övriga ATM Holding AB, Stockholm 556886-6692 350 40 47 70 Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5000000 165 1978 100 FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 10000000 36 69 100 Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45000 5 5 100 Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70000 152 152 100 Swedbank Baltics AS, Riga 40203295309 3882550000 29540 29540 100 Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1000 285 285 100 Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150000 3371 3371 100 Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500000 1735 3406 100 Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10000000 3333 3333 100 Swedbank Support OÜ 10425396 1 44 44 100 Övriga företag 1100 0 0 Summa 38706 42230 Summa 67798 71488 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023194 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K30. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller. M25 Derivat M26 Säkringsredovisning 2023 2022 Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Nominellt belopp Tillgångar Skulder Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar, Säkrade skulder portföljsäkringar 5201 229 1 Ränteswappar, Emitterade värdepapper 104019 405 3368 –2723 18 113467 1 6328 –6250 31 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 102484 1203 3231 –2253 3 60579 0 4947 –4963 –5 Ränteswappar, Efterställda skulder 31558 165 1019 –876 11 32916 3 1748 –1801 –3 Summa 243262 2002 7618 –5852 33 206962 4 13023 –13014 23 Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 238061 206962 1773 4 7618 13023 Portfölj verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 5201 229 Summa 243262 206962 2002 4 7618 13023 Derivat ej i säkringsredovisning 34537959 31245091 912171 1262718 956928 1284664 Bruttobelopp 34781221 31452053 914173 1262722 964546 1297687 Kvittade belopp M42 –864523 –1194958 –868262 –1197341 Summa 34781221 31452053 49650 67764 96284 100346 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 259412 1047498 1916 4793 2018 5362 Terminer 8619507 4805919 2471 5108 2582 4348 Swappar 23505418 23163026 877137 1215302 886807 1226440 Valutarelaterade Optioner 57996 55111 492 558 514 564 Terminer 863881 908800 7616 10776 29117 16030 Swappar 1118132 1145070 20948 24203 34450 30385 Aktierelaterade Optioner 30605 51165 1081 1524 673 1058 Terminer 24568 20865 6 3 3 Swappar 47441 44086 455 448 582 465 Kreditrelaterade Swappar 10999 3551 55 182 9 Summa 34537959 31245091 912171 1262718 956928 1284664 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 195 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter 2023 2022 Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 254 130 1 195 3 579 3 429 130 1 175 4 734 Nyanskaffningar via separata förvärv 51 51 45 45 Avyttringar och utrangeringar –1 –1 –1 175 –25 –1 200 Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 254 130 1 245 3 629 2 254 130 1 195 3 579 Avskrivningar vid årets ingång –2 254 –73 –704 –3 031 –3 429 –73 –638 –4 140 Årets avskrivningar –67 –67 –88 –88 Avyttringar och utrangeringar 1 175 22 1 197 Avskrivningar vid årets utgång –2 254 –73 –771 –3 098 –2 254 –73 –704 –3 031 Nedskrivningar vid årets ingång och utgång –57 –223 –280 –57 –223 –280 Redovisat värde 251 251 268 268 Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivnings - bara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. M27 Immateriella anläggningstillgångar 2023 2022 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Löptidsprofil och genomsnittspris, säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp 5201 Genomsnittlig fast ränta (%) 3,67 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 28321 192999 16741 38269 148488 20205 Genomsnittlig fast ränta (%) 0,63 1,97 2,11 3,64 3,27 3,28 2023 2022 Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Säkrade poster Skulder Skulder Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Skulder Skulder Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings- ineffektivitet Portföljsäkringar In- och upplåning från allmänheten 5201 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209 209 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 104342 –2689 2689 113770 –6271 6271 Seniora icke prioriterade skulder 103415 –2240 2240 60840 –4953 4953 Efterställda skulder 31889 –880 880 33131 –1799 1799 Summa 244 847 –5 600 6 018 207741 –13023 13023 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023196 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Anläggningstillgångar 2023 2022 Anskaffningsvärde vid årets ingång 29802 28000 Nyanskaffningar 9538 8706 Avyttringar och utrangeringar –8460 –6904 Anskaffningsvärde vid årets utgång 30880 29802 Avskrivningar vid årets ingång –11982 –11372 Årets avskrivningar –4812 –4672 Avyttringar och utrangeringar 4969 4062 Avskrivningar vid årets utgång –11825 –11982 Nedskrivningar vid årets ingång –105 –42 Årets nedskrivningar –120 –64 Avyttringar och utrangeringar 20 1 Nedskrivningar vid årets utgång –205 –105 Redovisat värde 18850 17715 2023 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa Framtida minimileaseavgifter 5702 11038 5246 21986 Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod. Leasing objekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. Anläggningstillgångar 2023 2022 Anskaffningsvärde vid årets ingång 2751 2529 Nyanskaffningar 300 295 Avyttringar och utrangeringar –78 –73 Anskaffningsvärde vid årets utgång 2973 2751 Avskrivningar vid årets ingång –2122 –1969 Årets avskrivningar –230 –223 Avyttringar och utrangeringar 64 70 Avskrivningar vid årets utgång –2288 –2122 Redovisat värde 685 629 M28 Leasingobjekt M29 Materiella tillgångar Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 197 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter 2023 2022 1/1/2022 Fondlikvidfordringar 2427 3365 4888 Koncernbidrag 8971 12749 15557 Övriga finansiella tillgångar 1958 1849 2122 Summa finansiella tillgångar 13356 17963 22567 Övertagen egendom för skyddande av fordran och återtagna leasingobjekt 27 26 28 Summa 13383 17989 22595 2023 2022 1/1/2022 Förutbetalda kostnader 1697 1394 1441 Ännu ej fakturerad fordran 398 378 354 Summa 2095 1772 1795 2023 2022 1/1/2022 Fondlikvidskulder 2283 1735 4320 Koncernbidrag 270 340 341 Korta positioner aktier 729 299 248 varav egna emitterade aktier 98 105 121 Korta positioner räntebärande värdepapper 16568 26894 28364 Olikviderade betalningar 10950 9763 10085 Övriga finansiella skulder 7279 6343 6480 Summa finansiella skulder 38079 45374 49838 M30 Övriga tillgångar M34 Emitterade värdepapper M35 Övriga skulder M32 Skulder till kreditinstitut M33 In- och upplåning från allmänheten M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2023 2022 1/1/2022 Reserveringar för garantier och andra åtaganden 1049 710 622 Övrigt 1 Summa 1049 710 623 M37 Avsättningar M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2023 2022 1/1/2022 Upplupna kostnader 2623 2584 2611 Avtalsskulder 81 45 30 Summa 2704 2629 2641 2023 2022 1/1/2022 Certifikat 263334 316114 165067 Seniora icke säkerställda obligationer 113861 117421 127801 Strukturerade privatobligationer 1359 2247 4050 Summa 378554 435782 296918 Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisk. 2023 2022 1/1/2022 Sveriges riksbank 134 60 22 Svenska banker 26938 29371 35848 Övriga svenska kreditinstitut 31026 69480 36171 Utländska centralbanker 9964 1039 1400 Utländska kreditinstitut 77162 61739 26355 Återköpsavtal, svenska banker 69 167 Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 647 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 7186 659 Summa 152479 162348 100610 2023 2022 1/1/2022 Svensk allmänhet 850531 915790 918994 Utländsk allmänhet 10540 20317 16876 Summa inlåning från kunder 861071 936107 935870 Erhållna kontantsäkerheter, svensk allmänhet 3277 4344 1802 Erhållna kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 193 338 104 Återköpsavtal, svensk allmänhet 201 4 141 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 67 2811 4947 Riksgälden 97 173 68 Summa upplåning 3835 7670 7062 Summa 864906 943777 942932 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023198 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget 2023 2022 1/1/2022 Förlagslån 18356 21925 14980 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 14485 9406 13624 Summa 32841 31331 28604 M38 Efterställda skulder M39 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Periodiserings- fond Summa Ingående balans 2022 5179 5451 10630 Avsättning/Upplösning 188 –5451 –5263 Utgående balans 2022 5367 5367 Avsättning/Upplösning 355 6640 6995 Utgående balans 2023 5722 6640 12362 Skattemässigt värde enligt räkenskapsenlig avskrivning Tillgångar utanför räkenskapsenlig avskrivning Summa Immateriella anläggningstillgångar 115 136 251 Leasingobjekt 18850 18850 Materiella tillgångar 462 223 685 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 323 1772 2095 Överavskrivningar –5722 –5722 Redovisat värde, netto 14028 2131 16159 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken - skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader. Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och prelimi - närt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskaps- enlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 359 mkr. Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2018 2028 2028-03-28 JPY 5000 353 0,90% 2022 2027 2027-06-16 JPY 7000 494 1,45% 2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8138 3,63% 2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5245 7,27% 2023 2028 2028-05-25 JPY 10000 706 2,00% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1500 1574 5,79% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1250 1251 6,78% 2023 2028 2028-06-09 NOK 600 595 7,37% Summa 18356 Eviga förlagslån. godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent. Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde, mkr Kupongränta, % 2019 Evig 2024-09-17¹ USD 500 4952 5,63% 2021 Evig 2029-03-17² USD 500 4411 4,00% 2023 Evig 2028-03-17³ USD 500 5123 7,63% Summa 14485 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor. Periodiseringsfond 2023 2022 1/1/2022 Avsättning 2017 1862 Avsättning 2018 3538 Avsättning 2019 51 Avsättning 2023 6640 Summa 6640 5451 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 199 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116547 116547 116547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 159947 11792 1114 12906 172853 172853 Utlåning till kreditinstitut M19 774436 42575 42575 817011 817011 Utlåning till allmänheten M20 420407 50997 208 51205 471612 471612 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 47260 15528 62788 62788 62788 Aktier och andelar M22 5800 1744 7544 7544 7544 Derivat M25 49420 49420 230 49650 49650 Övriga finansiella tillgångar M30, M31 13356 13356 13356 Summa 1484693 207844 18594 226438 230 1711361 1711361 Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 138174 14305 14305 152479 152479 In- och upplåning från allmänheten M33 861165 3741 3741 864906 864906 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar M26 209 209 209 Emitterade värdepapper M34 377194 1360 1360 378554 371808 Seniora icke prioriterade skulder 104828 104828 108262 Efterställda skulder M38 32841 32841 32995 Derivat M25 96177 96177 107 96284 96284 Skulder inlånade värdepapper M35 17297 17297 17297 17297 Övriga finansiella skulder M35, M36 20782 20782 20782 Summa 1535193 132880 132880 107 1668180 1665022 2022 Verkligt värde via resultaträkningen Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215314 215314 215314 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 132692 9502 2264 11766 144458 144458 Utlåning till kreditinstitut M19 829737 585 585 830322 830322 Utlåning till allmänheten M20 439360 30586 241 30827 470187 470187 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 37031 23453 60484 60484 60484 Aktier och andelar M22 4324 1290 5614 5614 5614 Derivat M25 67764 67764 67764 67764 Övriga finansiella tillgångar M30 17963 17963 17963 Summa 1635066 149792 27248 177040 1812106 1812106 Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder Not Upplupet anskaffnings- värde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 161689 659 659 162348 162348 In- och upplåning från allmänheten M33 940962 2815 2815 943777 943777 Emitterade värdepapper M34 433535 2247 2247 435782 438623 Seniora icke prioriterade skulder 57439 57439 59361 Efterställda skulder M38 31331 31331 31121 Derivat M25 100186 100186 160 100346 100346 Skulder inlånade värdepapper M35 27193 27193 27193 27193 Övriga finansiella skulder M35 18181 18181 18181 Summa 1643137 133100 133100 160 1776397 1780950 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023200 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M41 Verkligt värde för finansiella instrument Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K47. Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Under åren 2023 och 2022 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1och 2. Efterföljande tabeller redovisar belopps - mässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2023 2022 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 11478 1428 12906 8653 3113 11766 Utlåning till kreditinstitut 42575 42575 585 585 Utlåning till allmänheten 51205 51205 30817 10 30827 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 51099 11689 62788 41316 19168 60484 Aktier och andelar 6490 1054 7544 4647 967 5614 Derivat 100 49550 49650 70 67694 67764 Summa 69167 156447 1054 226668 54686 121377 977 177040 Skulder Skulder till kreditinstitut 14305 14305 659 659 In- och upplåning från allmänheten 3741 3741 2815 2815 Emitterade värdepapper 1360 1360 2247 2247 Derivat 99 96185 96284 68 100278 100346 Skulder inlånade värdepapper 16282 1015 17297 27073 120 27193 Summa 16381 116606 132987 27141 106119 133260 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 201 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förändringar inom nivå 3 2023 2022 Tillgångar Tillgångar Aktier och andelar Lån Summa Aktier och andelar Lån Summa Ingående balans 967 10 977 1178 9 1187 Köp 19 19 12 12 Konvertering till Visa Inc. A-aktier –461 –461 Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –11 –11 –44 –44 Konvertering till aktier 10 -10 Vinst eller förlust 69 69 282 1 283 varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen 69 69 113 1 114 Utgående balans 1054 1054 967 10 977 2023 2022 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 159947 159947 132692 132692 Utlåning till kreditinstitut 774436 774436 829737 829737 Utlåning till allmänheten 420407 420407 439360 439360 Summa 1354790 1354790 1401789 1401789 Skulder Skulder till kreditinstitut 138174 138174 161689 161689 In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeföränding från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 861374 861374 940962 940962 Emitterade värdepapper 377194 370448 433535 436376 Seniora icke prioriterade skulder 104828 108262 57439 59361 Efterställda skulder 32841 32995 31331 31121 Summa 1514411 1511253 1624956 1629509 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023202 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då deinte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända) och värdepapperslån. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 9 542 (20 830) mkr vilka härrör från balans- räkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 13 281 (23 213) mkr vilka härrör från balans- räkningsposten Utlåning till kreditinstitut. M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal 2023 2022 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Fondlikvid- fordringar Inlånade värdepapper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Fondlikvid- fordringar Inlånade värdepapper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 913191 133309 62 1046562 1261457 118046 272 73 1379848 Kvittade belopp –864523 –87103 –951626 –1194958 –86875 –19 –1281852 Redovisat värde i balansräkningen 48668 46206 62 94936 66499 31171 253 73 97996 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 31800 239 32039 44604 978 253 45835 Finansiella instrument, säkerheter 89 45829 62 45980 339 30096 73 30508 Kontanter, säkerheter 7460 7460 8553 26 8579 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 39349 46068 62 85479 53496 31100 253 73 84922 Nettobelopp 9319 138 9457 13003 71 13074 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 48668 46206 62 94936 66499 31171 253 73 97996 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 982 2427 3409 1265 3112 4377 Redovisat värde i balansräkningen 49650 46206 2247 62 98345 67764 31171 3365 73 102373 Skulder Derivat Återköps- avtal Fondlikvid- skulder Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköps- avtal Fondlikvid- skulder Utlånade värdepapper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 963745 94629 3 1058377 1295158 90349 20 23 1385550 Kvittade belopp –868262 –87103 –955365 –1197341 –86875 –19 –1284235 Redovisat värde i balansräkningen 95483 7526 3 103012 97817 3474 1 23 101315 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 31800 238 32038 44604 1231 0 45835 Finansiella instrument, säkerheter 12099 7192 3 19294 6945 2132 23 9100 Kontanter, säkerheter 38044 11 38055 21497 21497 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 81943 7441 3 89387 73046 3363 0 23 76432 Nettobelopp 13540 85 13625 24771 111 1 24884 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 95483 7526 3 103012 97817 3474 1 23 101314 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 801 2283 3084 2529 1734 4263 Redovisat värde i balansräkningen 96284 7526 2283 3 106096 100346 3474 1735 23 105578 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 203 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2023 2022 Periodiserade uppläggningsavgifter –659 –716 Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser –884 2256 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 5 230 5 047 Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 239 1946 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 574 734 Utdelning koncernföretag –13695 –16610 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –1427 –1263 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3691 1733 Aktierelaterade ersättningar till anställda 196 117 Reavinst finansiella tillgångar –1 –276 Övrigt 313 74 Summa –6423 –6958 Styrelsen föreslår att en utdelning med 15,15 kr (9,75) per stamaktie ges 2024 för räkenskapsåret 2023, vilket motsvarar 17 049 mkr. Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 74 281 mkr (67 424). Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr): De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 124 796 400 utestående stamaktier per den 31december 2023 med tillägg för 520 856 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 26 mars 2024 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som före - slås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräk- nat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier ieget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värde - förändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 807 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars 2024. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars 2024. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 4 april 2024. Den konsolide - rade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 57 625 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var 90 890 miljoner kronor. M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 2023 2022 Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 17 049 10965 Till ny räkning överförs 57 232 56459 Summa disponerat 74 281 67424 2023 2022 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, 6 april 9,75 10 964 11,25 12632 Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedöm - ning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föresla - gen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och kon- cernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedri- vande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital lik - som på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställ- ning i övrigt. Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023204 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Ställda säkerheter För egna skulder ställda säkerheter 2023 2022 1/1/2022 Statspapper och obligationer hos Sveriges riksbank 79998 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 8417 31389 14981 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1477 1963 2360 Statspapper och obligationer för inlåning från allmänheten, återköpsavtal 20626 27405 32957 Kontanter 41091 21716 5109 Summa 151609 82473 55407 Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter - köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också atttillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moder- bolaget skulle hamna på obestånd. Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not M25 Derivat. AML-utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse - ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dess baltiska dotterföretag. I samband med detta beslutade finansinspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar, vilka formellt startade den 1 april. I november 2019 överlämnade den estniska Finansinspektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att granska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland. De svenska och estniska finaninspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Slutsatsen var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka penning tvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 miljarder kronor. Den estniska Finans inspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML-processer och rutiner. I januari 2021 utvär- derade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot penning tvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdsplanen, och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss - tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Det maximala bötesbeloppet för det misstänkta brottet är 16 mEUR. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar även relate - rade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utredningar utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Depart - ment of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och dess utfall är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell. Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2023 till 151 509 mkr (81 410). Övriga ställda säkerheter 2023 2022 1/1/2022 Aktier 3 217 449 Statspapper och obligationer för övriga åtaganden 11975 8899 7597 Kontanter 6275 5171 483 Summa 18253 14287 8529 Eventualförpliktelser Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022 Kreditgarantier 48424 90847 184089 Övriga fullgörandegarantier 35932 38038 43437 Accepterade och endosserade växlar 1781 1352 1073 Beviljade ej disponerade remburser 2398 2370 3665 Övriga eventualförpliktelser 0 1 12 Summa 88535 132608 232276 Åtaganden Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022 Beviljade ej utnyttjade krediter 175030 186815 194554 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 60709 66798 68777 Summa 235739 253613 263331 Reservering för befarade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –1049 –710 –622 M45 Ställda säkerheter,eventualförpliktelser och åtaganden Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 205 Moderbolaget Finansiella rapporter och noter Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter- köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak- tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över - förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers - lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde- ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang ifinansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. M46 Överförda finansiella tillgångar M47 Operationell leasing Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2023 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värdepapperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 3 3 3 3 Räntebärande värdepapper 22103 22103 22 109 22109 Summa 22106 22103 3 22 112 22109 3 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2022 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värdepapperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 217 217 19 19 Räntebärande värdepapper 29368 29368 27530 27530 Summa 29585 29368 217 27549 27530 19 2023 Kostnader Intäkter vidareuthyrning Summa 2022 Kostnader Intäkter vidareuthyrning Summa 2024 908 38 870 2023 767 36 731 2025 791 37 754 2024 624 36 588 2026 525 36 489 2025 545 35 510 2027 536 36 500 2026 429 34 395 2028 519 36 483 2027 491 34 457 2029 443 19 424 2028 489 34 455 2030 422 19 403 2029 413 18 395 2031 403 19 384 2030 390 18 372 2032 383 19 364 2031 373 18 355 2033 eller senare 2 191 199 1 992 2032 eller senare 2 537 205 2 332 Summa 7 121 458 6 663 Summa 7 058 468 6 590 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023206 Finansiella rapporter och noter Moderbolaget M48 Närstående och andra betydande relationer Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 750647 774637 16839 17437 Utlåning till allmänheten 1189 689 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5226 785 Derivat 10259 17410 15 16 Övriga tillgångar 9006 12772 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 293 264 Summa 776619 806557 16859 17453 Skulder Skulder till kreditinstitut 80552 100658 3080 3336 In- och upplåning från allmänheten 14098 13763 813 487 Derivat 23104 32184 10 11 Övriga skulder 321 426 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 442 382 Summa 118517 147413 3090 3347 813 487 Garantier 51884 93019 Åtaganden 29204 29680 Derivat, nominellt belopp 850476 926321 780 745 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 27925 6644 725 227 Räntekostnader 7319 1576 59 19 Erhållna utdelningar 13488 15672 306 1020 Provisionsintäkter 2718 2548 125 103 Provisionskostnader 21 81 179 2 Nettoresultat finansiella poster –3 –3 Övriga intäkter 2053 1491 662 596 Övriga allmänna administrationskostnader 172 146 0 1 620 628 M49 Händelser efter 31 december 2023 Se koncernens not K58. 207Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Alternativa nyckeltal Alternativa nyckeltal Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksam - heten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren. Nyckeltal och definitioner Syfte Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genom snittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto. Avstämningar redovisas i not K8. Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett variresultat räkningen dessa presenteras. Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie- ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäcknings reglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (”IKU”). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Används av koncernledningen i den interna styrningen och upp följningen av de olika rörelsesegmenten. Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genom - snittligt allokerat eget kapital för rörelse segmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Används av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgifter Kostnader är presenterade exklusive kostnad för sanktionsavgifter. Beloppen är avstämda mot de olika IFRS-resultatraderna i resultaträkningen på sidan 36. Ger mer jämförande information mellan åren. Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgifter Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive kostnad för sanktionsavgifter irelation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genom- snittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1 , inklusive föregående årsbokslut. Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive kostnad för sanktions- avgifter är avstämt mot koncernens årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36. Ger mer jämförande information mellan åren. K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgifter Summa kostnader, exklusive kostnad för sanktionsavgifter i relation till summa intäkter. Summa kostnader exklusive kostnad för sanktionsavgifter är avstämt mot summa kostnader, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36. Ger mer jämförande information mellan åren. Övriga alternativa nyckeltal Dessa nyckeltal definieras på sidan 288 och beräknas från rapporter och noter utan någon justering. • Andel lån i steg 1, brutto • Andel lån i steg 2, brutto • Andel lån i steg 3, brutto • Eget kapital per aktie • K/I-tal • Kreditförlustnivå • Lån till kunder/inlåning från kunder • Placeringsmarginal • Reserveringsgrad för lån i steg 1 • Reserveringsgrad för lån i steg 2 • Reserveringsgrad för lån i steg 3 • Räntabilitet på eget kapital 1 • Total reserveringsgrad för lån Används av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. 1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas påsidan 68 i fakta boken. Hållbarhet 209 Rapporteringsprinciper – Hållbarhet 210 Styrning och hållbarhet 211 Väsentlighetsbedömning 213 Intressentengagemang Noter 214 Not H1 Hållbar rådgivning, produkter och tjänster 219 Not H2 Miljöinformation 251 Not H3 Information om samhällsansvar 256 Not H4 Information om styrning 261 GRI-Index 2023 265 PRB självutvärdering 269 TCFD-index 270 Hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen 279 Bestyrkanderapport 208 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Rapporteringsprinciper – Hållbarhet Swedbanks hållbarhetsrapportering följer Global Reporting Initiative Standards (GRI) 2021 och rapporteringen är avgränsad till Swedbanks väsentliga områden inom hållbarhet, definierade genom en väsentlighetsbedömning i enlighet med GRI Standards 2021. Rapporteringen genomförs även i enlighet med EU:s taxonomi- förordning (sesidorna 219–244) samt hållbarhetsrapporteringskraven i årsredo - visningslagen (sesidan 270). Utöver det följer rapporteringen, Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (se sidorna 265–268) och Taskforce on climate- related financial disclosures (sesidan 269). Swedbank har genomfört en väsentlighetsbedömning 2023. Noterna i årets rapport tar utgångspunkt i bankens väsentliga områden. INot H1 rapporteras det väsentliga området hållbar rådgivning, produkter och tjänster. I Not H2; miljöinfor - mation rapporteras de väsentliga områdena klimatförändringar samt biologisk mångfald och ekosystem. Här återfinns även rapportering i enlighet med EU:s taxonomiförordning. I Not H3; information om samhällsansvar rapporteras det väsentliga området den egna arbetskraften. INot H4; information om styrning rapporteras de väsentliga områdena ansvarsfullt företagande, finansiell brottslig - het, IT-system och informations säkerhet. Syftet med den reviderade notstrukturen ärett första steg att anpassa rapporteringen enligt kommande rapporteringskrav från EU. En förteckning över de GRI-indikatorer som rapporteringen följer presenteras iGRI-index på sidorna 261–264 och rapporteringens omfattning i not M24, sidan193. Hållbarhetsrapporteringen ingår i Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning som publiceras årligen. Rapporteringen avser perioden 1 januari till och med 31december 2023 och publiceringsdatum är 22 februari 2024. Hållbarhetsrapporteringen granskas översiktligt av oberoende revisorer från PwC enligt bestyrkanderapporten på sidan 279. Rapporteringen avser Swedbank - koncernen, det vill säga moderbolaget, Swedbank AB, och dess dotterföretag. Förändringar, omräkningar och avsteg Förändringar och omräkningar av mätdata rapporteras i samband med att informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten. Omräkningar av mätdata återfinns i tabeller där omräkning gjorts samt i GRI-index. 209 Hållbarhetsrapport Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Styrning och hållbarhet Swedbank har en väletablerad modell för styrning av verksamheten i enlighet med bankens syfte – att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa enbättre framtid. Swedbank har styrdokument för hållbarhet vilka utgörs av policyer, instruktioner, direktiv och riktlinjer/guider som har sin bas i FN:s Global Compacts tio principer och som även beaktar försiktighetsprincipen. Som en del i koncernens verksam - hetsstyrning finns även Swedbanks strategiska riktning, koncernmål, implemen- tering, uppföljning och redovisning som syftar till att integrera hållbarhets- perspektivet i bankens kärnprocesser. Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet och fattar beslut kring bankens övergripande hållbarhetsinriktning, innehåll i Swedbanks policyer samt fastställer årligen hållbarhetsrapporten som en del av koncernens Års- och hållbarhetsredo- visning. Swedbanks policyer, relevanta för hållbarhetsarbetet, finns tillgängliga för alla intressenter på hemsidan: https://www.swedbank.com/hallbarhet. Styrelsen integrerar hållbarhet i dess utskott och under året utökades Ersätt - ningsutskottet till att omfatta både ersättning och hållbarhet. Det ombildade utskottet har som huvuduppgift att stödja och stärka bankens strategiska håll- barhetsarbete med fokus på affärsnytta. Några exempel på områden som tagits upp iutskottet under året är uppföljning av bankens prioriterade aktiviteter på hållbar hetsområdet samt strategiskt arbete inom finansiell hälsa och grön energi- omställning inom fastighetsbranschen. Revisionsutskottet arbetar med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen samt i hållbarhetsrapporteringen. Under 2023 har revisionsutskottet vidtagit vissa förberedande åtgärder i syfte att möta det utökade ansvar som åligger utskottet enligt de nya reglerna för hållbar - hetsredovisning. Risk- och Kapitalutskottet ansvarar för bankens risker, inklusive ESG-risker ochhur de hanteras. För mer information om hur banken arbetar med styrning avESG- risker, se sidorna 113–115. Styrelsens arbete utvärderas årligen liksom vd:s arbete, se sidan 50 för mer information. Styrelsen har fått en fördjupad genomgång av flera aktuella områden inom håll - barhet under året. Bankens arbete relaterat till energieffektivisering av fastigheter och kunders finansiella hälsa, samt hur detta integreras i affären, har presenterats och diskuterats. Under året har styrelsen också utbildats avseende bankens orga - nisation och struktur samt genomgång och diskussion av samhällets och bankens arbete mot bedrägerier. Även regelverksimplementering på hållbarhetssidan har varit i fokus under 2023. Vd och koncernchef ansvarar för att Swedbank arbetar i enlighet med den strate - giska riktningen. För att följa upp arbetet finns bland annat hållbarhetsrelaterade KPI:er för vd som rapporteras halvårsvis till styrelsen. Motsvarande KPI:er för affärsområden och koncernfunktioner rapporteras till vd på kvartalsbasis. Vd ansvarar för Swedbanks ställningstaganden avseende försvarsmateriel- industrin och klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implementer- ingen av bankens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar hur håll- barhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än policyer. Kommittéer: Swedbanks hållbarhetskommitté är koncernövergripande och han- terar hållbarhetsrelaterade frågor. Hållbarhetskommittén leds av Kommu nikations- och hållbarhetsdirektören med mandat från vd. Medlemmarna inkluderar bland annat representanter på chefsnivå från bankens olika affärsom råden och koncern - funktioner. Representanterna är utsedda av koncernledningen. Kommitténs ord- förande utfärdar rekommendationer och frågor kan även eskaleras till vd. Vid affärsbeslut där ramverk inte ger tillräcklig vägledning kan frågorna eska- leras till Swedbanks hållbarhets kommitté. Samtliga affärsområden och koncern - funktioner har möjlighet att eskalera ärenden till kommittén. Mötesprotokoll distribueras till vd och koncern ledning. I de baltiska länderna finns lokala hållbarhetskommittéer, som följer samma arbetsstruktur som hållbarhetskommittén på koncernnivå. Hållbarhetsrelaterade frågor lyfts också i beredningsforum såsom Group Risk and Compliance Committee och Group Credit Committe. Inom inköpsenheten finns Procurement Sustainability Council som hanterar inköpsrelaterade hållbarhetsfrågor. För att säkerställa att hållbarhet är integrerat i bankens verksamhet har koncern - funktioner, affärs- och produktområden ansvar för integreringen av ramverk, policyer och styrning kopplat till hållbarhet. De ansvarar för hållbarhetsfrågor inomsitt verksamhetsområde och för att hantera dess påverkan. Koncernled - ningen dele gerar det operativa ansvaret för mål och aktiviteter till chefer inom koncernens enheter och dotterföretag. • Koncernfunktioner: CFO Office har under 2023 tagit över ansvaret för delar inom hållbarhet, såsom rapportering och data. Tidigare låg ansvaret inom Group Brand, Communication and Sustainability. Förändringen i organisationen syftar till att möta kommande rapporteringskrav och integrera hållbarhetsrapporte - ringen med bankens övriga redovisning. Group Brand, Communication and Sus- tainability, under ledning av bankens Kommunikations- och hållbarhetsdirektör, ansvarar för integration av hållbarhet i bankens strategi och affärsplan. Hållbar- hets enheten, som är en av del av denna enhet, leds av hållbarhetschefen och stödjer banken i hållbarhetsrelaterade frågor inom strategi, mål och uppföljning. Hållbarhetschefen rapporterar till Kommunikations- och hållbarhetsdirektören. • Affärsområden: Swedbanks affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner arbetar med att säkerställa att banken lever upp till de ökade förväntningarna från kunder inom hållbarhet. Förattmöta detta behov finns dedikerad hållbarhetskompetens för respektive affärs område. Dessa kompetenser ansvarar för att implementera koncernens hållbarhetsramverk, prioriterade utvecklingsaktiviteter, leverera på bankens reduktionsmål kring finansierade utsläpp och säkerställa att det finns resurser och kompetens för att möta kundernas förväntningar. • Produktområden: Group Products & Advice integrerar hållbarhet i olika delar avverksamheten till exempel inom utlåning, sparande, försäkringsprodukter, betalningar, kort och rådgivningsprocesser, samt inom materiella dotterföretag (Robur, Swedbank Försäkring, Hypotek samt PayEx). Inom enheten finns dedi- kerade hållbarhetsteam och/eller hållbarhetsansvarig som tillsammans med andra avdelningar säkerställer att olika intressenters krav kopplat till hållbarhet uppfylls. Extern revision: En översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen utförs av tredjepart och granskas utifrån kriterierna i GRI Standards 2021. För mer information se Swedbanks bolagsstyrningsrapport på sidorna 46–68. 210 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Finansiell väsentlighet Väsentlighetsbedömning Swedbanks hållbarhetsarbete definieras av bankens affärsstrategi. Med en väsentlighets- bedömning som grund, där dialogen med intressenterna är en viktig del, utvärderas relevanta områden för banken. De kommande regulatoriska rapporteringskraven från EU (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) och ett tydligare fokus på integrering av hållbarhet i verksamheten kommer att vara två viktiga drivkrafter under de kommande åren. Swedbank är skyldiga att rapportera utifrån de nya kraven för räkenskapsåret 2024. Som en förberedelse inför de kommande kraven genomfördes en väsentlig - hetsbedömning på en övergripande nivå under 2023 där delar av bankens värde- kedja tagits i beaktande. Banken ser att det finns en potential i att utveckla bedöm- ningen, dess metod och etablera relevanta processer som en del av CSRD-implementeringen. Under 2024 planeras enuppdatering av bedömningen för att säkerställa full anpassning i enlighet med rapporterings kraven. Årets bedömning utfördes med initial utgångspunkt i principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att i bedömningen tas hänsyn till både konsekventiell- och finansiell väsentlighet, det vill säga hur Swedbank påverkar människor och miljö samt hur Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhetsrelaterade fak- torer vilket analyseras genom affärsrisker och affärsmöjligheter inom hållbarhet. Konsekventiell väsentlighet Utifrån kommande regulatoriska rapporteringskrav och områden av strategisk betydelse för banken identifierades ett 20-tal hållbarhetsområden för bedömning av bankens primära intressentgrupper. Dessa områden, inom till exempel ekonomi och miljö där perspektiv rörande affärsrelationer och mänskliga rättigheter togs ibeaktande användes som underlag iväsentlighetsbedömningen. De intressenter som deltog i den konsekventiella väsentlighetsbedömningen varinvesterare, kunder, leverantörsrepresentanter, medarbetare, inklusive interna hållbarhets experter, samt ideella organisationer. Undersökningen genomfördes iform av enkäter, intervjuer och workshops. Bedömningen baserades även på bankens interna strategiska analys, omvärldsanalys, externa rapporter, lagstiftning och ramverk inom området. Representanter från Swedbanks ledning och styrelse deltog också i den slutliga bedömningen. Efter att ha identifierat en bruttolista med områden samt utfört intressentdia- loger genomfördes en workshop för att bedöma konsekventiell väsentlighet med deltagande av ett stort antal medarbetare med hållbarhetsrelaterad expertis från olika enheter i banken. Inför denna workshop genomfördes en förberedande analys där faktiska eller potentiella konsekvenser, positiva eller negativa, för människor eller miljö, identifierades för respektive område (för mer information se sidan 212). Syftet med workshopen var att identifiera och fastställa vilken konse - kventiell väsentlighet varje område bedöms ha, både faktisk och potentiell. Utifrån resultatet från denna workshop genomfördes en beräkning för att fastställa varje områdes väsentlighet, ett ”Impact Materiality Score”. Ett tröskelvärde avgjorde om området klassades som väsentligt för banken utifrån konsekventiell väsentlighet. Den konsekventiella väsentlighetsbedömningen har till största del utgått från omvärldsanalys och intervjuer med de olika intressenterna. Den är primärt baserad på kvalitativt underlag men där möjligt har kvantitativ data tillämpats. Finansiell väsentlighet I syfte att bedöma finansiell väsentlighet utvärderades hållbarhetsrelaterade affärsrisker och affärsmöjligheter, utifrån sannolikhet och finansiell effekt. Dessa identifierades utifrån områden som kan ge upphov till faktiska och potentiella håll - barhetseffekter samt utifrån intressent dialogerna. I enlighet med kommande rapporteringskraven från EU behöver stora företag rapportera om alla ESG-relaterade risker som bedöms vara finansiellt väsentliga. Bedömningen av finansiell väsentlighet kopplat till hållbarhetsrisker genom fördes med hjälp av en metod som utvecklats av koncernens riskfunktion (Group Risk) med utgångspunkt i bankens befintliga ramverk för ESG-riskhantering. Bedömningen utfördes av interna riskexperter och omfattar aktuella och potentiella ESG- risker, med utgångspunkt i tre olika scenarier; (i) Netto-nollutsläpp 2050, (ii) Fördröjd omställning, och (iii) Befintliga policyer som tillhandahålls av Network for Greening the Financial System (NGFS). NGFS-scenarier används avtillsyns myndigheter och finansiella institutioner i EU för att undersöka klimat relaterade risker. Bedömningen av finansiell väsentlighet kopplat till affärsmöjligheter genom- fördes under en workshop med representanter från bankens affärsområden. Enför analys av bankens affärsmöjligheter gjordes av koncernens hållbarhetsenhet som baserades på omvärldsbevakning, trender, konkurrensanalys och input från kunder. Under workshopen fick sedan deltagarna värdera affärsmöjligheterna Konsekventiell väsentlighet Faktorer som ingår i bedömningen av faktiska och potentiella konsekvenser, risker och möjligheter Risker • Sannolikhet • Finansiell effekt Möjligheter • Sannolikhet • Finansiell effekt Faktiska konsekvenser Positiv Negativ • Skala • Omfattning • Allvarlighetsgrad Potentiella konsekvenser Positiv Negativ • Skala • Omfattning • Sannolikhet • Allvarlighetsgrad • Sannolikhet Finansiell väsentlighet bedöms utifrån risker ochmöjlig heter baserat på ovan faktorer. Konsekventiell väsentlighet bedöms utifrån positiva ochnegativa faktiska och potentiella konsekvenser församhälle eller miljö baserat på ovan faktorer. En översiktlig processbeskrivning över väsentlighetsbedömning finns på sidan 25. 211Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport utifrån sanno likhet och potentiell storlek på finansiell effekt. Ett tröskelvärde avgjorde om området klassades som väsentligt för banken utifrån hållbarhets- relaterad affärsmöjlighet. Eftersom mognadsnivån när det gäller att kvantifiera hållbarhetsrisker och möjlig heter kommer att förbättras över tid förväntas kvantitativa faktorer gradvis bli viktigare i analysen i takt med att mer data blir tillgänglig. Väsentliga hållbarhetsområden Genom att ta hänsyn till konsekvenser, risker och möjligheter för respektive väsent - ligt område sammanställdes ett underlag för den slutgiltiga bedömningen av varje område. Interna experter med hållbarhetskompetens deltog i en workshop som utgjorde den sista fasen i väsentlighetsbedömningen. Även medlemmar från bankens koncernledning och styrelse medverkade. De har även delgivits och sett över slut resultatet. De områden som definierades som väsentliga listas nedan och utgör basen för hållbarhets rapporteringen 2023. • Hållbar rådgivning, produkter och tjänster, not H1, avsnitt 1.1—1.4 • Klimatförändringar, not H2, avsnitt 2.2 • Biologisk mångfald och ekosystem, not H2, avsnitt 2.3 • Den egna arbetskraften, not H3, avsnitt 3.1 • Ansvarsfullt företagande, not H4, avsnitt 4.1 • Finansiell brottslighet, not H4, avsnitt 4.2 • IT-system och informationssäkerhet, not H4, avsnitt 4.3 Biologisk mångfald och ekosystem är ett nytt väsentligt område för banken jäm - fört med föregående bedömning. Hög tillgäng lighet och samhällsengagemang ansågs inte väsentliga i årets analys. Resterande väsentliga områden är likvärdiga områden från tidigare år. Se tabellen nedan för faktiska och potentiella konsekvenser inom respektive väsentligt område. Exempel på faktiska och potentiella konsekvenser på samhälle och miljö (dvs. bankens påverkan) och relaterade aktiviteter inom respektive väsentligt hållbarhets område. Se även hållbarhetsnoterna sidorna 214–260. Väsentligt hållbarhetsområde Faktiska konsekvenser Potentiella konsekvenser Hållbar rådgivning, produkter ochtjänster Hållbara finansiella produkter och tjänster samt rådgivning, stödjer initiativ som har en positiv miljönytta och är socialt ansvarsfulla. Till exempel produkter med inriktning på att finan - siera energieffektivisering inom fastighetssektorn eller att genom rådgivning främja en sund sparandekultur och genom det bidra till en ökad finansiell hälsa i samhället. Swedbanks hållbara bankprodukter, som gröna eller hållbarhets - länkade lån, kan uppmuntra företag att ställa om och anta mer hållbara affärsmodeller. Klimatförändringar Påverkan på klimatet är både positiv och negativ och beror ofta på vad och vilka verksamheter som finansieras eller investeras i. Påverkan är främst indirekt genom indirekta utsläpp av växt - husgaser. Genom att analysera och utvärdera klimatpåverkan vid investering och finansiering samt ställa krav minskar risken för att investeringar och lån går till verksam heter som skadar miljö och klimat. Swedbank och andra aktörer på finansmarknaden kan generera en indirekt klimatpåverkan genom sin affär. Därmed finns möjlig- heter att bidra till klimatomställningen genom finansiering av vik - tiga investeringar i utsläppsminskningar. Biologisk mångfald ochekosystem Påverkan på biologisk mångfald och ekosystem är både positiv och negativ och beror ofta på vad och vilka verksamheter som finansieras eller investeras i. Påverkan är främst indirekt och kan till exempel vara föroreningar eller förändrad markanvänd - ning. Genom hållbarhetsanalys vid investering och finansiering utvärderas risken för att investeringar och lån går till verksam- heter som skadar miljö och ekosystem. Swedbank och andra banker som är aktiva i sektorer med en direkt miljöpåverkan till exempel energi, skog och lantbruk har därmed en indirekt möjlighet att påverka genom att ställa miljö- krav i finansieringen. Den egna arbetskraften Som arbetsgivare med många anställda och högt ställda krav på ett bra arbetsklimat och villkor bidrar vi till att medarbetare mår bra och trivs på sin arbetsplats. Genom att erbjuda en arbetsmiljö som är trygg och utvecklande skapar vi förutsätt - ningar för kompetensutveckling, goda prestationer och lång- variga relationer, såväl internt som externt. Swedbank har som stor arbetsgivare möjlighet att undvika nega - tiv påverkan genom att till exempel arbeta med att motverka diskriminering och stress som påverkar medarbetares psykiska hälsa negativt. En sund företagskultur och god arbetsmiljö kan leda till minskad personalomsättning. Ansvarsfullt företagande Ansvarsfull bankverksamhet är viktigt för att bidra till finansiell stabilitet och sund riskhantering som främjar en långsiktig håll - bar ekonomisk utveckling i samhället. Det är viktigt att Swedbank och andra banker arbetar aktivt med att säkerställa ett ansvarsfullt företagande för att bibehålla ban - kens förtroende och undvika exempelvis korruption, finansiell brottslighet och andra oetiska handlingar. Denna typ av hand - lingar utgör på en övergripande nivå ett hot mot ett hållbart samhälle och det finansiella systemets integritet och stabilitet. Finansiell brottslighet Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem, och digitaliseringen har underlättat för kriminalitet. Swedbank är, på sina hemmamarknader, en väsentlig del av den finansiella infra - strukturen. Med den positionen följer både ett ansvar och en möjlighet att motverka den negativa påverkan som finansiell brottslighet, exempelvis penningtvätt och bedrägerier, innebär. Banken arbetar aktivt med att motverka att banken och dess kunder utnyttjas eller exponeras för finansiell brottslighet, exempelvis genom koncernövergripande processer för att iden - tifiera och hantera finansiell brottslighet, utformning av produk- ter och tjänster samt samarbeten med myndigheter och privata aktörer. Ett exempel på negativ påverkan är om kriminella element utnyttjar det finansiella systemet. Swedbank och andra banker verkar i en sektor som är utsatt för penningtvätt och annan finansiell brottslighet. Swedbank kan genom att utveckla tjänster och system minska risken samt bidra med utbildning och kunskapsspridning och genom det öka kun- skapen isamhället om hur man skyddar sig mot den finansiella brottsligheten. IT-system och informations- säkerhet Samhällets digitalisering påskyndar utvecklingen av digitala banktjänster, och detta ökar behovet av stabila IT-miljöer och skydd mot externa hot. Säkra IT-system, inklusive stabila och pålitliga digitala kanaler och interna IT-miljöer krävs för att upprätthålla en stabil finansiell infrastruktur. Instabila IT- och informationssystem kan medföra negativa konse - kvenser för Swedbank och andra bankers förmåga att tillhanda- hålla en säker och stabil infrastruktur för samhället i stort. 212 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Intressentengagemang Utöver väsentlighetsbedömningen för Swedbank en kontinuerlig dialog med olika intressenter. Bankens huvudsakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld. Andra intressentgrupper kan vara myndigheter, kommuner och landsting, reglerare, pensionsförvaltare, kapital - förvaltare, analytiker, journalister, fackförbund, studenter, stiftelser, ideella organi- sationer, intresseorganisationer, branschorganisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotterföretag, sparbankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer. I Swedbanks interna och externa kommunikation med olika intressentgrupper, exempelvis i presentationer, möten och rapporter presenteras de åtgärder som vidtagits efter dialog samt vilken effekt detta har gett. Kunder Kunddialoger utförs framförallt via möten i bankens digitala kanaler samt på bankens kontor och vid olika kundevent. Swedbank medverkar även på seminarier med olika hållbarhetsrelaterade teman. Återkoppling från kunderna integreras löpande i bankens processer, förbättringsarbete och utveckling genom exempelvis kundundersökningar. Via bankens process för kundklagomål finns även möjlighet för kunder att kontakta banken i enskilda ärenden. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit: • Fortsatt efterfrågan på spar- och investeringsprodukter med hållbarhetstema samt rådgivning kring hållbar omställning. • Ökat intresse för hållbarhetsrelaterade finansieringslösningar. • Frågor om bankens arbete med cybersäkerhet kopplat till geopolitiska för ändringar. • Hur hållbarhetsfrågor integreras i bankens styrningsmodell samt hur det påverkar kunderna idag och framöver, till exempel hur företagskunder ska finansiera sin omställningsresa och hur det kan påverka framtida finansiering. • Ökat intresse för hållbarhetsrelaterade regelverk och dess påverkan. • Bedrägerier och hur Swedbank arbetar för att motverka dessa. • Frågor om privatekonomi med tanke på det ekonomiska läget med bland annat stigande priser och höjda räntor. • Ökat intresse för hur företag kan minska sin klimatpåverkan (inklusive veten- skapsbaserade och netto-nollmål) samt hur det påverkar kundens sektor och verksamhet. • Energisäkerhet och energiprisernas inverkan på hållbar omställning. Medarbetare En god arbetsmiljö, balans mellan privat och arbetsliv samt möjlighet till kompe - tensutveckling är viktigt för medarbetares prestation, engagemang och välbefin- nande. För att mäta och följa upp vad medarbetare tycker om sin arbetssituation genomförs kontinuerligt undersökningar. Resultaten av undersökningarna och medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp inom respektive enhet och leder vidare till förbättringsarbete. Viktiga frågor som uppmärksammats under året harvarit: • Fortsatt arbete med att koppla medarbetarnas dagliga arbete till den strategiska riktningen. • Uppmuntran av en öppen feedbackkultur som möjliggör framgångsrika prestationer av medarbetare och organisation. • Stärka förväntningarna på bankens ledare samt kontinuerligt stöd och kompetens utveckling inom nyckelområden genom specialiserad utbildning. • Utveckling av arbetssätt med fokus på fysiskt till digitalt för att skapa ett mer flexibelt arbetssätt. • Fortsatt arbete med syfte att skapa en trygg, inkluderande och säker arbetsplats. • Kontinuerligt stöd och kompetensutveckling inom nyckelområden genom utbildning. Ägare och investerare En av bankens viktigaste intressentgrupper är ägare och investerare. Genom en god lönsamhet och avkastning för bankens ägare bidrar banken till samhällsnytta. Dialog med och information till befintliga och potentiella ägare och investerare förs kontinuerligt genom kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningen, möten, telefonkonferenser, Swedbanks webbplats och pressmeddelanden. Inspel från ägare och investerare tas bland annat i beaktning på årsstämman där ärenden kan lyftas och förbättringsförslag föras vidare in i verksamheten. Under året har flera viktiga frågor lyfts: • Hur höjda räntor och inflation påverkar svenska hushåll och bostadsmarknaden. • Vad som påverkar räntenettots utveckling. • Hur bankskatter i Sverige och de baltiska länderna förväntas påverka resultatet. • Amerikanska myndigheters utredningar av Swedbank. • Kreditkvaliteten i utlåningen till kommersiella fastighetsbolag. • Förväntad utdelningskapacitet. Samhälle och omvärld Swedbank samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare inom aktuella hållbarhetsfrågor. Dialoger förs både direkt med myndigheterna och gemensamt med andra banker i olika branschorganisationer. Till exempel är Swed - bank medlem i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustain able Finance Committee och Corporate Social Responsibility Committee, European Banking Federation (EBF) ESG Financial Markets Task Force samt Institute of International Finance Sustainable Finance Policy Expert Group. De flesta myndighets dialogerna förs med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta myndigheter, men också med Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Euro- peiska bankmyndigheten. Swedbank bevakar löpande medierapportering som rör hållbarhet, både social och miljömässig, som har bäring på bankens verksamhet på alla våra hemmamarknader. För att stötta samhällsutvecklingen är banken involverad i olika hållbarhetsinitiativ. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit: • Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis SFDR, CSDDD och EPBD). Till exempel har vikten av harmoniserade regler för hållbarhetsrapportering disku- terats liksom förslag till ändrat ramverk för energiklassificering av fastigheter. Fokus har även legat på behovet av nationella planer för att nå globala mål för biologisk mångfald. • Hållbarhetsdialoger med olika bransch- och intresseorganisationer, ofta med fokus på klimat samt privatekonomi. • Inom media har biologiskt mångfald, social hållbarhet samt klimatfrågan relaterat till finansiering uppmärksammats under året. • Det makroekonomiska läget har diskuterats till följd av hög inflation och stigande räntor, men även i kölvattnet av de senaste årens extrema händelser som covid-19-pandemin, Rysslands utökade invasion av Ukraina samt konflikten iMellanöstern. Hållbarhetsindex I takt med att branschen förändras och anpassar sig till högre ställda krav på håll- barhetsarbete från intressenter står sig bankens hållbarhetsbetyg alltjämt stabilt på en hög nivå. Hållbarhetsindex/ranking 2023 2022 2021 Bloomberg Gender Equality Index 1 77 75 69 CDP (tidigare Carbon Disclosure Project) 2 C B EY SHE Index Sweden 3 82 82 82 FTSE4Good ESG rating 4 4,2 4,0 4,3 ISS Corporate Rating 5 C (Prime) C (Prime) C (Prime) MSCI ESG rating 6 AA AA AA Sustainalytics 7 23,4 21,7 24,8 1) Betygsskala 0–100 (max 100). 2) Betygsskala A–D– (max A), resultat ej publi- cerat för 2023 vid rapporteringstillfället. 3) Betygsskala 0–100 (max 100). 4) Betygsskala 0–5 (max 5), Swedbank är kvalificerad för FTSE4Good Index. 5) Betygsskala A+ – D– (max A+). 6) Betygsskala AAA – CCC (max AAA). 7) Betygsskala 0–10 försumbar risk, 10–20 låg risk, 20–30 medel risk, 30–40 hög risk, 40+ allvarlig risk. 213Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Hållbarhetsnoter Hållbar rådgivning, produkter ochtjänster Hållbar rådgivning, produkter och tjänster är ett väsentligt hållbarhetsområde för Swedbank. För att beakta hållbarhetsperspektivet nedströms i värdekedjan är det viktigt för banken att anpassa produkt- och tjänsteutbudet utifrån både privat- och företagskundernas förväntningar. Med hållbarhetsrelaterad rådgivning bidrar banken till den omställning samhället står inför. Swedbank vill vara med och bidra till att fler blir finansiellt hälsosamma – med en vardagsekonomi i balans, en sparbuffert för oväntade utgifter, ett sparande till pension, försäkringar som skyddar privatekonomin, en hanterbar skuldnivå och tillräcklig privatekonomisk kunskap. För företag erbjuds skräddarsydda råd och enkla, effektiva lösningar inom hållbarhet för att styra kapitalflöden mot en mer hållbar ekonomi. 1.1 Kapitalförvaltning Policyer • Sustainability Policy • Environmental Policy • Policy on Human Rights • Policy on sustainability risk integration in investment decision-making investment and insurance advice on financial products • Swedbank Robur’s Policy for responsible investments • Swedbank Robur’s Sustainable Risk Policy Andrastyrdokument • Instruction on Sustainability in Investment Decisions and Investment and Insurance Advice • Position Statement Climate Change • Position Statement Defence Equipment Partnerskap,medlemskapochnätverk • PRI, UN Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur) • NZAM, The Net Zero Asset Managers initiative(Swedbank Robur) • Climate Action 100+ (Swedbank Robur) • Finance for Biodiversity Pledge, Nature Action 100 (Swedbank Robur) • ICGN, International Corporate Governance Network (Swedbank Robur) Mål 2023 2022 2021 Basår2019 Inom Swedbank Roburs fondförvaltning, halvera utsläppen (ton CO 2 e/ mUSD) till 2030 1 46 47 46 74 Inom Swedbank Roburs fondförvaltning, andel av AUM som antagit veten - skapligt baserade klimat- mål uppgår till 60 procent år 2030 (procent) 2 44 33 30 10 1) Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, scope 1 & 2, aktie- och kreditinvesteringar. 2) Andel av totalt förvaltat kapital (%) i aktie- och kreditinvesteringar i innehav med mål ienlighet med Science Based Targets initiative. Åtgärder och aktiviteter Swedbank anser att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Hållbarhet är en självklar och integrerad del inom kapital förvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på sparprodukter med hållbarhetsfokus. Samtidigt har europeisk lag - stiftning skärpts och förtydligats, både för hållbarhet i finansiella produkter och för den information som ges till kunder. Kapitalförvaltning Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur Fonder AB förvaltar kapital för kunder, både ifonder och i diskretionära mandat. Swedbank Roburs strategi för att nå håll - bart värdeskapande är att erbjuda enkla och innovativa produkter som bidrar till hållbar utveckling och skapar värde för kunderna. Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar utgör grunden ihållbarhetsarbetet som omfattar fond - bolagets alla fonder. Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och utan - för Sverige har Swedbank Robur såväl ett ansvar som en möjlighet att påverka. Fondbolagets dialoger och arbete med aktivt ägande bidrar till att utveckla bola - gens arbete inom hållbarhet och bolagsstyrning. Swedbank Robur har under året fortsatt tagit en aktiv roll i olika branschforum för att förbättra kundinformationen om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi. Swedbank Robur har ett stort fokus på frågor inom klimat, biologisk mångfald och investeringar med positiv inverkan på naturen, för vilka strategier och målsättningar satts upp. Swedbank Robur placerar sig på åttonde plats i världen och rankas som bäst iNorden i en genomlysning av organisationen ShareAction, när 77 av de största internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete granskades utifrån hur de arbe - tar med styrning, förvaltning, klimat, biologisk mångfald och sociala frågor. Under året har Swedbank Robur även publicerat MSCIs ESG-betyg publikt i sin fondlista där majori teten av fonderna får det näst bästa betyget AA. Under sommaren publicerade Swedbank Robur sin första redogörelse för inves - teringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer enligt den europeiska disclosureförordningen (SFDR). Swedbank Roburs hållbarhets- relaterade policys och strategier har varit effektiva för att identifiera, prioritera ochmitigera fondbolagets huvudsakliga negativa konsekvenser (PAI). Klimatpåverkanifonderna Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara ilinje med Parisavtalet år 2025 och placerat koldioxidneutralt år 2040. Målet att nå nettonoll klimatutsläpp antog Swedbank Robur 2019 och det utvecklades 2021 med interimsmål i enlighet med initiativet Net Zero Asset Manager (NZAM). Uppföljning av klimatmålen sker årligen iSwedbank Roburs klimat rapport. Det investerade kapitalet i bolag som antagit vetenskapligt base - rade klimatmål ökade med 11 procentenheter, som ett resultat av målinriktat klimat arbete och dialoger med utvalda bolag. I år rapporterade Fondbolaget för första gången indirekta utsläpp inom Scope 3. Rapporten beskriver även hur klimat risker hanteras i investeringsportföljen ienlighet med rekommendationerna från Taskforce on Climate- Related Financial Disclosure (TCFD). Mer information om hantering av klimatrisker finns iSwedbank Roburs Strategi för Klimat. Klimatstra tegin samt relaterade styrdokument är tillgängliga på Swedbank Roburs hemsida. Påverkansomägare Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och ledning, framförallt i bolag där fonderna är stora ägare. Årets bolagsdialoger har utgått från fyra teman: klimat, natur, mänskliga rättig - heter och bolagsstyrning. Inom initiativet IIGCC har Robur samarbetat med andra investerare för att genom dialog följa upp bolag med särskilt höga utsläpp i sekto - rer med stor klimatpåverkan. Här har samtal om företagens målsättningar i linje med Paris avtalet och trovärdiga omställningsplaner stått i centrum. Swedbank Robur ingår sedan flera år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity Pledge. Detta initiativ har som mål att bromsa förlusten av arter globalt och stärka biologisk mångfald. Swedbank Robur är också medgrundare till Nature Action 100, ett internationellt investerarsamarbete som lanserades under året med mål att genom dialog med företag, motverka förlust av natur. Nature Action 100 har formu - lerat förväntningar på företag när det gäller deras ambitioner för att skydda natur. Initiativet uppmanar bland annat företag att utvärdera sin påverkan på naturen och sin exponering mot naturrelaterade risker, samt att sätta tidsbegränsade mål, implementera styrningsfunktioner och löpande redovisa framsteg. I början av året deltog fondbolaget i en pilot-studie som del iutvecklingen av det nya rapporte - ringsramverket Taskforce on Nature Related Financial Disclosure, TNFD. Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och före - mål för ständig utveckling och förbättring. Swedbank Robur redovisar utförligt röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande i valberedningar. H1 214 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kom- petens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelserna ska aktivt driva hållbar - hetsfrågor som är relevanta för bolaget. Fondbolaget röstade på ca 40 mark nader, bland annat Sverige, USA, Storbritannien, Japan och Taiwan. Swedbank Robur utökade röstningsurvalet och tog ställning till samtliga hållbarhetsrelaterade aktie- ägarförslag som lades på stämmor i bolag som fonderna ägde. Exkluderingar Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, person- minor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort bolag med viss omsättning från tobak, cannabis, kommersiell spelverksamhet, porno grafi och fossila bränslen. Som huvudregel får inte mer än fem procent av bolagets omsättning komma från dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning som uppfyller särskilda kriterier och som bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål om koldioxidneutralitet 2050 eller som har satt andra relevanta omställningsmål, kan isärskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida. Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella standarder eller konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa förändringsvilja. Vissa fonder tillämpar en utökad nivå där bland annat alkohol och vapen/krigsmateriel utesluts. För mer information se Swedbank Roburs Strategi för att välja bort på Swedbank Roburs hemsida. Mätetal Kapitalförvaltning 2023 2022 2021 Totalt förvaltat kapital (mdkr) 1 2 015 1 726 1 966 – varav i fonder (mdkr) 1 604 1 352 1 519 Investeringar i hållbara obligationer (mdkr) 2 41 37 38 Totala koldioxidutsläpp (m.ton CO 2 e) 3 2,3 1,7 1,8 1) 31 december 2023, avser Swedbanks fondbolag i Sverige, Estland, Lettland samt Litauen. Övriga mätetal i tabellen avser svenska fonder. 2) En obligation som är grön, social och/eller hållbar enligt ICMA (International Capital Market Association). 3) Totala CO 2 -utsläpp från aktie- och kreditinvesteringar, scope 1 & 2. Värden för 2021 och 2022 har justerats för att inkludera kreditinvesteringar. 2021 års siffra är beräknad utifrån innehavens Market Capitalisation. 2022 och 2023 års siffror är beräknade på Enterprise Value including Cash (EVIC). Metoden är i enlighet med TCFD:s rekommendationer och PCAF (2022):The Global GHG Accounting and Reporting Standard for Financed Emissions. Påverkansarbetefonder 2023 2022 2021 Röstat på bolagsstämmor 968 852 786 Deltagande i valberedningar 1 100 110 111 Andel kvinnor i bolagsstyrelser (Sverige) (%) 2 37 38 38 Dialoger med bolag i hållbarhetsfrågor 3 1 418 1 163 1 155 Dialoger om miljö (%) 4 66 65 71 Dialoger om sociala frågor (%) 4 40 44 57 Dialoger om bolagsstyrning (%) 4 40 45 60 1) Varav 96 i bolag noterade i Sverige och 4 i bolag noterade i Finland. 2) Avser styrelser där Swedbank Robur deltagit i val beredningen. Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive år 2021–2023 var i genomsnitt 36,4%, 36,0% och 36,4% vilket innebär en ökning med: 1,1(2021), 0,5 (2022) och 0,2 (2023) procentenheter. 3) Avser unika bolag, varav fonderna hade ägande i över 1 000. Swedbank Roburs hållbar- hetsanalytiker, fondförvaltare och ägarstyrningsspecialister hade 1 316 dialoger med 869bolag. Leverantörer hade 611 dialoger med 424 bolag. Inom ramen för investerar- samarbeten skedde 519 dialoger med 389 bolag. 4) Andel av totalt antal kontakter. Bolag kontaktas vid flera tillfällen, av olika aktörer, i separata frågor. Värden för 2021 och 2022 har justerats efter att mätetalet ”varav kombinerade dialoger om E, S, G” tagits bort. TillgångarunderförvaltningförenligamedEU-taxonomin, omsättning(mdkr) 2023 Tillgångar under förvaltning förenliga med EU-taxonomin 20 av vilka värdepapper 2 av vilka egetkapitalinstrument 17 TillgångarunderförvaltningförenligamedEU-taxonomin, kapitalutgifter(mdkr) 2023 Tillgångar under förvaltning förenliga med EU-taxonomin 31 av vilka värdepapper 4 av vilka egetkapitalinstrument 27 1.2Försäkring Policyer • Sustainability Policy • Environmental Policy • Policy on Human Rights • Policy on Sustainability Risk Integration in Investment decision-making, Investment and Insurance Advice on Financial Products • Swedbank Insurance’s Sustainability Policy Andrastyrdokument • Instruction on Sustainability in Investment Decisions and Investment and Insurance Advice • Position Statement Climate Change • Position Statement Defence Equipment Åtgärder och aktiviteter Hållbarhetikapital-ochpensionsförsäkringariSverige Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB erbjuder pensions-, kapital- ochperson-/riskförsäkringar för privat- och företagskunder. Swedbank Försäkrings hållbarhetspolicy utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar alla investe - ringar inom traditionell försäkring, fond- och depåförsäkring. Swedbank Försäkring stödjer både Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Försäkringsbolaget erbjuder produkter där de ingående fonderna utvär - deras utifrån hållbarhetskriterier. Under året arbetade Swedbank Försäkring med att förbättra och förenkla information om hållbarhet på hemsidan, i produktblad och i kundutskick kring fondernas hållbarhetsarbete. Syftet är att underlätta för kunderna att aktivt kunna fatta hållbara finansiella beslut. Försäkringsbolaget rap - porterade under året på bolagsnivå ”om investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer” enligt SFDR. Hållbarhetsnivån i fonderbjudandet är ett prioriterat område. Försäkringsbolaget arbetar löpande för att fondernas hållbarhetsnivå ska vara i linje med bolagets håll - barhetskrav. Krav ställs på ett aktivt klimatarbete i de fonder kunderna erbjuds att investera i. Försäkringsbolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kund- informationen om hållbarhet i finansiella försäkringsprodukter och för att möta existerande och kommande regelverk från EU. Försäkringsbolaget publicerar årligen en hållbarhetsrapport. Rapporten beskri - ver hur hållbarhet är integrerat i placeringserbjudandet inom traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring. Koldioxidavtrycket mäts, beräknas och redovisas för investeringsportföljerna. Swedbank Försäkring agerade under året ankarinvesterare i Swedbank Roburs nya fond Climate Bond. Fonden är en aktivt förvaltad obligationsfond som investe - rar i hållbara obligationer med fokus på klimat såsom hållbar energi, bevarande av miljön och bekämpning av klimatförändringar. Vidare genomförde försäkringsbola - get en klimatanalys för innehav i aktier och företagsobligationer i utvalda sektorer. Analysen utfördes med hjälp av verk tyget PACTA. Resultatet visade att försäkrings - bolagets andel investeringar med hög exponering för klimatrisker är låg jämfört med den globala marknaden. Swedbank Försäkring utökade sitt hållbarhetsarbete i bolagets värdekedja under året och introducerade det som en parameter i sin inköpsprocess av tjänster från återförsäkringsbolag. Hållbarhetsfrågorna klimat och biologisk mångfald var ifokus. Under året deltog försäkringsbolaget inom bland annat Mistra BIOPATH. Det är ett forskningssamarbete för att kartlägga och förstå de finansiella systemens roll när det gäller biologisk mångfald. Försäkringsbolaget är även delaktiga inom TNFD. Swedbankskadeförsäkringochlivförsäkringidebaltiskaländerna Swedbank skadeförsäkring och Swedbank livförsäkring är två helägda dotterföre - tag till Swedbank Estonia med filialer i Lettland och Litauen. Swedbank skade- försäkring erbjuder försäkringslösningar såsom egendoms-, motor-, rese- och betalskyddsförsäkring. Swedbank livförsäkring erbjuder livförsäkringar och tillhanda håller försäkringsbaserade investeringsprodukter till privatkunder. Från och med 2023 är de försäkringsbaserade investeringsprodukterna i linje med kraven för den ljusgröna nivån inom SFDR. I samband med detta stärktes monitoreringen av hållbarhetsdata och interna kontroller för att öka transparensen samt hållbarhetsintegreringen i investeringsbesluten. Policyn för ansvarsfulla investeringar uppdaterades och riktlinjerna avseende hantering av eventuella avvikelser rörande hållbarhetsaspekter inom fonderna tydliggjordes. 215Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 1.3Finansiering Policyer • Sustainability Policy • Environmental Policy • Policy on Human Rights • Credit Policy • Policy on Enterprise Risk Management Andrastyrdokument • Position Statement Climate Change • Position Statement Defence Equipment • Swedbank Sustainable Funding Framework • Directive on ESG aspects in credit assessment Partnerskap,medlemskapochnätverk • EEMI, Energy Efficient. Mortgage Initiative • Sweden Green Building Council Mål 2023 2022 2021 Tillväxt i registret för hållbara tillgångar (mkr) 74 138 59 297 44 655 Åtgärder och aktiviteter Hållbar finansiering är en central del av Swedbanks verksamhet. Inom banksektorn är det avgörande att förstå och aktivt adressera hållbarhetsfrågor för att kunna bidra till en långsiktig och ansvarsfull utlåning. Swedbank strävar efter att upp- rätthålla en hållbar finansiering som sätter kundens finansiella behov i centrum sam tidigt som hållbarhetsrisker löpande identifieras och hanteras. Hållbarhetsanalysikreditgivningen Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. Under året har arbetet fortsatt med att utveckla ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg vilket har implementerats för samtliga affärsområden i banken och för sparbankerna. Syftet med den utvecklade analysen är att ytterligare förbättra bankens rådgivning och riskhantering. Analysen beaktar sektorspecifika risker ur tre aspekter: miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör det möjligt att på ett automatiserat sätt identifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik bransch, vilket isin tur ligger till grund för kundspecifik analys och dialog. Det ger banken ökad förståelse för hur kunderna hanterar de hållbarhetsfaktorer som identifierats. Om ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till bankens hållbarhetskommittén för vidare diskussion och vägledning. Vid utlåning till företag gör Swedbank en allmän bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer beroende på vilken typ av verksamhet det är och dess komplexitet. När företags- kunderna har en exponering från 8 mkr eller 0,8 mEUR görs en hållbarhets analys på kunden i bankens ESG-verktyg. En fördjupad hållbarhetsanalys görs iESG-verk - tyget på företagskunder vars omsättning uppgår till 500 mkr (50 mEUR) eller totala tillgångar uppnår 1 000 mkr (100 mEUR) oberoende av kredit volym. Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns sektorriktlinjer och ställningstaganden som ger inblick i olika branschers hållbarhetsfrågor och ger vägledning kring vilka frågor som bör ställas och vilka områden som är särskilt viktiga i just den branschen. Exkluderingarochställningstaganden Swedbank direktfinansierar inte kolutvinning och kolkraft. Särskilda restriktioner finns även rörande olja, gas och torv. Swedbank direktfinansierar inte prospekte - ring och expandering av befintliga olje- och gasfält, nya oljetankers och utvinning av torv för energiproduktion. Swedbank finansierar inte bolag vars intäkter översti - ger fem procent från någon av de tidigare nämnda aktiviteterna, med undantag för bolag inom olja, gas och torv som är i omställning och uppfyller särskilda kriterier och som bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål. Swedbank tillhandahåller endast finansiella tjänster till försvarsmaterielsektorn när de är ilinje med nationella bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, EU eller USA. Swedbank har nolltolerans mot kontroversiella vapen, inklusive kärnvapen, och tillhandahåller inte finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med dessa typer av vapen. Registretförhållbaratillgångar Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustainable Funding Framework, gör det möjligt för banken att ställa ut gröna, sociala och hållbara obligationer som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ett år efter lanseringen av ramverket emitterade Swedbank en första social obligation på 500mEUR. Emissionslikvid från obligationen allokeras till fullo till tre av ramverkets fyra sociala tillgångskategorier: skapande av sysselsättning, socio- ekonomisk utveckling och självbestämmande samt bostäder till överkomliga priser. Varje år publiceras en så kallad effektrapportering av registret för hållbara till- gångar i rapporten Swedbank Sustainable Bond Impact Report. I den redogörs förvolym och förväntad påverkan för lån som är inkluderade i registret, Swedbank Sustainable Asset Register. Nuvarande finansiering i registret består främst av energieffektiva fastigheter, förnybar energi och hållbara transporter, utöver de sociala tillgångarna. Hållbarfinansiering Swedbank har en tät kunddialog för att aktivt fånga upp behov och hjälpa kunderna att göra hållbara val genom att erbjuda anpassade tjänster och rådgivning inom hållbarhet. För privatkunder erbjuder Swedbank till exempel lån för installation av solpaneler, energieffektiviserande åtgärder, gröna bolån och billån/billeasing med specifika miljökriterier. Dessa lån erbjuds privatkunder på alla bankens hemma - marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. • Grönt bolån – Lån som finansierar fastigheter med en, av banken, godkänd energiklass eller miljöcertifieringar enligt specifika kriterier. • Gröntbillånochbilleasing – Lån som finansierar bilar med låga koldioxidut- släpp så som elfordon, bränslecell/vätgasbilar och hybridbilar enligt fastställda kriterier. • Sollån – Lån som finansierar solpaneler. För företagskunder erbjuder och utvecklar Swedbank löpande nya finansierings- lösningar för att stödja en hållbar omställning. Exempel på produkter är ESG- relaterade obligationer, gröna lån, gröna aktier, hållbarhetslänkade lån till företag och hållbarhetsrelaterad rådgivning. • Gröna lån – Lån som finansierar något som är miljömässigt hållbart, till exempel energi- och resurseffektiva fastigheter med låg påverkan på miljön. Erbjuds företagskunder inom samtliga hemmamarknader. • Hållbarhetslänkadelån – Lån som kan användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Lånekostnaden kopplas till låntagarens presta - tion utifrån hållbarhetsmål och följs upp genom återkommande prestations- rapportering under lånets löptid. • ESG-relateradeobligationer– Inom Företag och Institutioner, erbjuds kunder möjlig heten att få hjälp att emittera gröna, sociala och hållbarhetsobligationer samt hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden. • Gröna aktier – Inom Företag och Institutioner, erbjuds kunder möjligheten att klassificera sina aktier som gröna. För att kunna göra det behöver majoriteten (>50%) av företagets intäkter och investeringar klassificeras som gröna. Gröna aktier kan göras i samband med en IPO, ny aktieemission eller som ett offentligt tillkännagivande av att alla utstående aktier är gröna (utan specifik transaktion). Konceptet gröna aktier har utvecklats av Swedbank i samarbete med Shades of Green, tidigare en del av CICERO, nu en del av S&P Global, en av de ledande leve - rantörerna inom tredjepartsgranskning av ramverk för hållbara skuldinstrument. • Hållbarhetsrelateradrådgivning – Inom Svensk bankverksamhet har Swedbank ett samarbete med Pure Act som hjälper små och medelstora företag att bygga ett strategiskt hållbarhetsarbete och sätta en hållbarhetsplan. Inom Företag och Institutioner, erbjuds kunder hållbarhetsrelaterad rådgivning. Exempelvis erbjuds guidning avseende EU-taxonomin, hållbarhetsrelaterade redovisningsstandarder, ESG-riskhantering, företagsspecifika hållbarhetsnyckeltal, samt uppdateringar inom den senaste regulatoriska och politiska utvecklingen inom hållbarhet. Mätetal Hållbarhetsanalysutlåningföretag 2023 2022 2021 Svensk bankverksamhet (antal beviljade kredit ärenden) 31 030 30 573 36 399 Baltisk bankverksamhet (antal analyser) 3 141 3 014 2 678 Företag och Institutioner (antal tidsbundna kredituppföljningar) 1 715 Totalt antal ärenden som hanterats i Swedbanks hållbarhetskommitté (antal) 18 16 13 – varav kundrelaterade ärenden 3 3 4 – varav policy och styrningsrelaterade ärenden 15 13 9 1) Omräkning av nyckeltal 2023. Tidigare redovisades antal beviljade krediter. För varje kund genomförs årligen en hållbarhetsanalys som en del av den tidsbundna kredituppfölj- ningen, oavsett antal beviljade krediter. Motsvarande resultat för tidigare år redovisas ej. Grönaochsocialaobligationer, Swedbankemittent(mkr) 1 2023 2022 2021 Gröna obligationer 40 982 27 872 30 526 Sociala obligationer 5 555 1) Swedbank AB emittent. 216 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter LånförenligamedEU- taxonomin,omsättning, 2023(mkr) Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Företag och Institutioner Total Finansiella företag 39 39 Icke-finansiella företag 10 2 165 2 175 Företagsomomfattasav direktivetomicke-finansiell rapportering 10 2 204 2 213 Hushåll 17 137 6 120 23 257 av vilka lån som är säkrade genom bostadsfastigheter 17 137 6 120 23 257 Total 17 137 6 130 2 204 25 470 LånförenligamedEU- taxonomin,kapitalutgifter, 2023(mkr) Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Företag och Institutioner Total Finansiella företag 287 287 Icke-finansiella företag 38 2 922 2 960 Företagsomomfattasav direktivetomicke-finansiell rapportering 38 3 210 3 248 Hushåll 17 137 6 120 23 257 av vilka lån som är säkrade genom bostadsfastigheter 17 137 6 120 23 257 Total 17 137 6 158 3 210 26 505 Hållbarfinansiering(mkr) Svenskbank- verksamhet Baltiskbank- verksamhet Företag och Institutioner 2023 2022 2021 Registretförhållbaratillgångar 1 22 628 12905 38 605 74 138 59297 44 655 Registretförhållbaratillgångar,grönatillgångar 22 628 7609 37 453 67690 53 044 44 655 – varav förnybar energi 47 1 665 642 2 354 2 296 2 401 – varav energieffektivisering 38 38 – varav gröna byggnader 2 22 123 2 872 31 818 56 813 45 064 40 277 – varav hållbara transporter 420 4 957 5 377 3 648 252 – varav hållbar förvaltning av naturresurser 1 122 1 122 812 595 – varav förebyggande och begränsning av föroreningar 1 950 1 950 1 200 1 130 – varav hållbar hantering av vatten och avloppsvatten 36 36 24 Registretförhållbaratillgångar,socialatillgångar 5296 1 152 6 448 6 253 – varav skapande av sysselsättning 3 690 3 690 3 670 – varav socioekonomisk utveckling och självbestämmande 1 606 968 2 574 2 583 – varav bostäder till överkomliga priser 184 184 Hållbarfinansiering,övrigt 575 1 562 2 137 1 888 939 – varav energieffektiviseringslån 4 220 224 18 – varav billån med miljökriterier 264 1 131 1 395 1 366 721 – varav solcellslån 307 211 518 522 200 Hållbarhetslänkadelån 1 711 8 474 10 185 11 460 9146 Totaltredovisatbruttovärde 3 23 203 16 178 47079 86 460 72 645 54 740 Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 307 27 705 1) Kvalificerade lån, enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering. 2) EU:s taxonomikriterier för DNSH har ej tillämpats, till skillnad från bankens taxonomirapportering för hushållslån som är säkrade genom bostadsfastigheter. 3) Total volym av registret för hållbara tillgångar, hållbar finansiering, övrigt samt hållbarhetslänkade lån. Effektindikatorer,registrethållbaratillgångar 2023 2022 2021 Effektindikator, gröna tillgångar Undvikande av utsläpp (tCO 2 e) 1 334 886 385 398 595 029 Förnybar energi – energiproduktion (GWh) 851 1 154 1 805 Energieffektivisering – lagringskapacitet (MWh) 3 Gröna byggnader – energibesparingar (GWh) 110 78 21 Hållbara transporter – fordon med låga koldioxidutsläpp (antal) 16 174 16 173 Förebyggande och begränsning av föroreningar – hanterat avfall (ton) 325 650 150 000 150 000 Hållbar förvaltning av naturresurser – FSC/PEFC certifierad skogsarea (ha) 2 24 254 28 141 26 741 Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten – hanterad volym (m 3 ) 30 000 30 000 Effektindikator,socialatillgångar Skapande av sysselsättning – små och medelstora företag i områden med socio ekonomiska utmaningar (antal) 7 771 7 857 Socioekonomisk utveckling och självbestämmande – små och medelstora företag som ägs av kvinnor (antal) 5 641 5 537 – boende i områden med socioekonomiska utmaningar (antal) 3 409 392 Bostäder till överkomliga priser – boende i hyresbostäder (antal) 231 1) Beräkningar baseras på kategorierna gröna byggnader, förnybar energi och hållbara transporter. 2) Omräkning av historiska nyckeltal till följd av ändrad beräkningsmetod baserat på finansierad andel. 3) Antal personer folkbokförda i ett flerbostadshus i ett socioekonomiskt utsatt område. 217Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport ESG-obligationer 1 ,Swedbankarrangör 2023 2022 2021 Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal) 73 70 99 Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr) 31,7 33,6 49,9 Andel i relation till total volym där Swed - bank agerat som arrangör under året (%) 32 21,4 23,7 Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr) 206,4 174,7 141,1 1) ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer). 1.4Finansiellhälsa Mål Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart och vi vill göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030, i Sverige och i de baltiska länderna. Affärsmål • Antal assisterade rådgivningsmöten, Svensk bankverksamhet, 300 000 år 2025 • Antal privatkunder med långsiktigt sparande, Baltisk bankverksamhet, 900000 år2030 Åtgärder och aktiviteter Genom rådgivning och utbildning får kunderna en möjlighet att kunna bygga upp sin ekonomi och skaffa sig nöd vändig finansiell kunskap för att känna trygghet ivardagen och inför framtiden. Begreppet som används är finansiell hälsa, och det målsätts i Swedbank med start från 2023. Med FN:s definition av ekonomisk hälsa som grund, ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”, är ambitionen att ge bankens kunder rätt förutsättningar attnå dit. Arbetssättet utvecklas med nya verktyg för att kunna guida bankens kunder via kontor och kundcenter parallellt med de digitala kanalerna som gör det möjligt för fler att ta del av bankens rådgivning. Genom att fortsätta utbilda i privatekonomi, både i skolor, sociala media, redaktionell media och via olika samhällsinitiativ skapas förutsättningar för att höja kunskapsnivån. Det handlar om att få kunskap om bland annat betalningar, sparande, lån, för - säkringar och pension, vilket i sin tur gör det möjligt att fatta långsiktiga beslut ochskapa trygghet i en föränderlig omvärld. Här har Swedbank en möjlighet att påverka kunskapsnivån, att höja med vetande graden om ekonomi i stort men också för den enskilde individen. Mer välgrundade beslut och en starkare privatekonomisk situation för kunden ger också en stabilare ekonomisk situation i samhället. Privatekonomiskutbildning Swedbanks samhällsengagemang ligger djupt rotat i Swedbanks historia och ärminst lika viktigt att arbeta med idag som tidigare. Tyngdpunkten ligger på barn och unga och via olika initiativ ger vi en grund att bygga vidare på när det handlar om privatekonomi och före tagande. I mötet vill banken väcka intresse, dela kun - skap om privat ekonomi och hur olika livsval kan påverka deras framtid. Detta görs framför allt viaföreläsningar i skolan och föreningar. Det här är ett arbete som bedrivs på alla hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. I Sverige finns initiativet Ung ekonomi, ett samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna, där 96 700 barn och unga utbildades under 2023. Utbild - ningarna genomförs både på plats och digitalt och når på så sätt tusentals barn och unga, oavsett bakgrund och för kun skaper. Tidningen Lyckoslanten är ytter- ligare ett samarbete med sparbankerna för att lära skolbarn i årskurs 4–6 om pengar och sparande. I Litauen anordnades för tredje året Mokonomika som är den största digitala föreläsningen i landet med över 280 000 deltagare. Skolor kan ta del av 18 lektio - ner som detta år hade fokus på ämnen som sträckte sig från innovation, artificiell intelligens och robotar till hållbarhet och finansiell kunskap. Mokonomika är en del av Världens största lektion som anordnas av UNICEF och UNESCO och som syftar till att skapa innovativa utbildningsverktyg för att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. I partnerskap med National Television genomfördes en speciell Mokonomika-sändning. Efter sändningen uppgick antalet besök på olika sociala medier till cirka en miljon. Swedbank ordnar andra utbildningsinsatser i form av föreläsningar och utbild - ningsmaterial, till exempel Ready for Life i Lettland och Financial Laboratory i Lett- land och Litauen. Swedbanks medarbetare i Estland har även möjlighet att under arbetstid gästföreläsa, online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattformen Building Your Future. Liknande initiativ är Money Day i Lettland som utbildade barn om privatekonomi i skolor och Swedbank Savings Diary’s financial literacy summer festival i Tartu, Estland. I Sverige finns initiativet Digital ekonomi med syfte att bidra till digital inklude - ring. I år arrangerades kundträffar i kombination med den bankgemensamma kam- panjen Svårlurad för att sätta extra fokus på hur man skyddar sig mot bedrägerier. Mätetal Utfallaffärsmål,tusen 2023 2022 2021 Antal assisterade rådgivningsmöten, Svensk bankverksamhet 1 265 240 Antal privatkunder med långsiktigt sparande, Baltisk bankverksamhet 2 480 440 1) Fysiska eller digitala möten med en rådgivare. 2) Kunder med sparprodukter som är länkade till den finansiella marknaden, t.ex. aktier eller fonder (inklusive pensionsfonder). Utbildningstillfälleniprivatekonomi 1 2023 2022 2021 – Sverige 96 700 – Estland, Lettland och Litauen 23 870 1) Antal deltagare vid föreläsningar inom olika samhällsinitiativ. Samhällsinvesteringar,mkr 2023 2022 2021 Samhällsinvesteringartotalt 1 119 111 117 – varav Sverige 90 88 83 – varav Estland 15 12 14 – varav Lettland 7 6 13 – varav Litauen 7 5 7 1) Varav 50 mkr i Sverige utgörs av avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond. 218 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Miljöinformation 2.1 Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning Ett första steg mot utökad taxonomirapportering Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassificeringssystem som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Sedan 2021 rapporterar Swedbank andelen tillgångar mot ekonomiska verksamheter som omfattas av EU- taxonomin. I år utökas rapporteringen med information om Swedbanks kunder samt motparters tillgångar, finansiella garantier och förvaltat kapital kopplade till miljö mässigt hållbara ekonomiska verksamheter, det vill säga verksamheter som är taxonomi- förenliga. Taxonomirapporteringen baseras på den konsoliderade situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen avviker från den IFRS-baserade koncernredovisningen när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures och dotterföretag. I övrigt tillämpas samma principer. EU-taxonomin är en viktig del i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Den utgör ett ramverk som gör det enklare för företag att identifiera miljömässigt hållbara investe- ringar. Taxonomiförenliga tillgångar förutsätter att: • underliggande ekonomiska verksamheter väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljö mål; • inte orsakar betydande skada på någon av de andra miljömålen; • uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna samt • ekonomiska verksamheter uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljö mål. I årets rapport presenteras för första gången huvudnyckeltalet – andelen taxonomiförenliga tillgångar (GAR, Green Asset Ratio). Det visar hur stor andel av Swedbanks tillgångar som är taxonomiförenliga. Väsentliga definitioner från EU-taxonomin och de standardiserade tabel- lerna finns på sidan 287. Ett regelverk under utveckling Rapporteringskraven i EU-taxonomin är omfattande och utvecklas ständigt. Den 21 december 2023 publicerade EU en ny vägledning (FAQ) kring tolkningen av rapporteringskraven samt introducerade förtydliganden av rapporteringskrav och definitioner. Vägledningen publicer- ades sent på året och Swedbank har därför ännu inte fullt ut implementerat de nya förän- dringarna eller inkluderat dem i årets rapport. I den svenska bankföreningens arbetsgrupp disku teras tolkning av de nya förtydligandena i vägledningarna, vilka kommer adresseras i års- redovisningen för 2024. Därtill har Swedbank beaktat Finansinspektionens rapport Taxonomi- information i årsredovisningar som publicerades den 25 januari 2024. EU-regelverket är fortfarande i ett tidigt implementeringsskede. Tolkningarna är under bearbetning och fastställd branschpraxis under utveckling. Mot bakgrund av det ser Swedbank ett fortsatt utrednings- och implementationsarbete. Nyckeltal Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, GAR, syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Per 31 december 2023 är GAR 1,36 procent avseende omsättning samt 1,41 procent avseende kapitalutgifter. Swedbanks GAR påverkas främst av energi- prestanda i Swedbanks bolåneportfölj samt andelen miljömässigt hållbara ekonomiska verksam heter hos företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (Non- Financial Reporting Directive) inom Swedbanks företagsutlåning. Andelen gröna tillgångar under förvaltning är 2,66 procent avseende omsättning samt 4,24procent avseende kapitalutgifter per 31 december 2023. De påverkas av fonders samt diskretionär portföljförvaltnings underliggande innehav och deras investeringsstrategi. Ekonomiska verksamheter inom gas och kärnkraft rapporteras i separata tabeller för första gången i årets rapport. Swedbanks tillgångar, finansiella garantier samt förvaltat kapital för verksamheter inom gas och kärnkraft är begränsade med endast lägre belopp. Implementering i verksamheten Ovan nämnda nyckeltal har introducerats för Swedbanks affärsområden och kommer följas upp löpande framöver. Genom att stödja våra kunder att få mer hållbara verksamheter och bostäder samt göra mer hållbara investeringar, är ambitionen att förbättra dessa nyckeltal. Ett av Swedbanks strategiska mål är att öka tillväxten i bankens register för hållbara till- gångar, där taxonomiförenliga bolån utgör en viktig del. En ökad andel av miljömässigt håll- bara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimatarbete. Banken har beslutat om vetenskaps- baserade reduktionsmål, i linje med Parisavtalet, för finansierade utsläpp fram till 2030 inom ett flertal sektorer varav kommersiella fastigheter och bolån omfattas. EU-taxonomin är ett av flera verktyg för att identifiera de verksamheter hos Swedbanks kunder som är i linje med Parisavtalet och som därmed kan bidra till Swedbanks arbete för att nå klimatmålen. Ökning av taxonomiförenliga tillgångar samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna säkerställa att målen uppfylls. Implementering av ny hållbarhetsrelaterad information Under året har Swedbank genomfört en rad aktiviteter för att vidareutveckla processer för rapportering i enlighet med EU-taxonomin. Swedbank har samlat in kompletterande hållbarhetsrelaterad kundinformation för företag (som är skyldiga att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering), för att kunna identifiera hur förenliga Swedbanks tillgångar är med EU- taxonomins kriterier. Dess- utom har Swedbank samlat in data avseende bostadsfastigheters energieffektivitet i form avenergideklarationer. I dagsläget har Swedbank inte data för samtliga efterfrågade datapunkter. Exempelvis har det funnits svårigheter att påvisa användning av intäkter relaterade till företagslån samt att definansiella företag som Swedbank har exponeringar mot ännu inte har rapporterat sin taxonomi förenlighet. Swedbank har tills vidare valt att inte kontakta specifika motparter för att efterfråga data. Svenska banker har vanligtvis begränsad direktutlåning till kommunala bolag. Swedbanks affärsmodell är inte i väsentlig del baserad på finansiering av allmännyttiga bostäder efter- som endast en liten andel av Swedbanks utlåning sker till kommunala företag varför dessa tillgångar inte har redovisats. I takt med att lagkraven successivt implementeras , exempelvis genom att även finansiella företag rapporterar taxonomiförenlighet, förväntas tillgången till data förbättras över tid. Swedbank bedömer att nedanstående parametrar påverkar andelen taxonomiförenliga till- gångar, finansiella garantier samt förvaltat kapital: Energideklarationer • 54 procent av Swedbanks säkerheter för bolån har inte giltiga energideklarationer vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomiförenlighet. • För de säkerheter i Sverige som har en giltig energideklaration är kraven för att uppnå taxonomi förenlig nivå högre än i många andra länder inom EU. EU-taxonomin omfattning • Företagsutlåningen står för 27 procent av Swedbanks tillgångar varav endast 2 procent finns i företag som rapporterar enligt EU- taxonomin. • Förvaltat kapital i globala portföljer och fonder med placeringsinriktning inom små och medelstora företag samt företag utanför Europa som inte rapporterar enligt EU-taxonomin, leder till en lägre taxonomiförenlighet. Datatillgänglighet och kvalitet • Avsaknad av central extern databas samt bristande kvalitet av externa data medför svårig- heter med insamling av kvalitetssäkrade data. • Finansiella företag har endast rapporterat den andel av verksamheten som omfattas av EU:s taxonomi och rapporterar taxonomiförenlighet i rapporten för räkenskapsåret 2023, vilket innebär att Swedbanks potentiellt taxonomiförenliga tillgångar i finansiella företag kommer rapporteras först för räkenskapsåret 2024. • Det har funnits svårigheter att samla in data gällande omfattning uppdelat per klimatmål för företag. Nästa år kommer omfattning kunna rapporteras per klimatmål för företag. • Rapportering av flödet avseende förvaltat kapital har inte kunnat rapporteras eftersom data inte varit tillgängligt. Avsaknad av praxis och system • EU-taxonomin är ett nytt regelverk och det saknas vägledning och praxis i många frågor. Swedbank är därför fortfarande i uppstartsfasen med att uppdatera kundprocesser och utveckla nya produkter. • Swedbanks system kan ännu inte påvisa och följa upp användning av företagens lån vilket medför svårigheter. Introduktion av nya standardiserade tabeller Swedbank har tidigare rapporterat hur stor andel av tillgångarna som omfattas av EU-taxonomin. Från och med räkenskapsåret 2023 rapporterar Swedbank för första gången hur stor andel avtillgångarna som också är förenliga med de tekniska granskningskriterierna inom EU-taxo- nomin. Som finansiellt företag baserar Swedbank sin rapportering på företagskunder, andra motparter samt energidata för fastigheterna som används som säkerheter för bolån. Swedbank rapporterar för 2023 hur tillgångar bidrar till EU:s två klimatrelaterade miljömål 1) Begränsning av klimatförändringar och 2) Anpassning till klimatförändringar. I de fall hus- hållstillgångar är relevanta för verksamheter inom flera miljömål har Swedbank valt att allo- kera till verksamheter som är mest väsentliga för Swedbank, samtliga av dessa återfinns inom klimatmålet Begränsningar av klimatförändringar. I och med att Swedbank inte har något att rapportera för de övriga fyra miljömålen har Swedbank valt att endast inkludera de delar av mallarna som berör de klimatrelaterade målen för årets rapportering. Årsredovisningarna för företag, som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering, kommer från och med räken- skapsåret 2023 innefatta redovisning för samtliga sex miljömål. Swedbanks taxonomirappor- tering kommer därmed att från och med nästa år inkludera redovisning för alla sex miljömål. H2 219Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Se nedan bakgrundsinformation till stöd för de olika tabellerna presenterade nedan: 0. Sammanställning av resultatindikatorer Nyckeltalen presenteras i en sammanställning som en introduktion till de kommande tabellerna. Swedbanks nyckeltal baseras på företagens omsättningsindikator samt kapitalutgifts indikator från publicerade årsredovisningar. Swedbank har valt att rapportera nyckeltalen för flödet för de fyra kolumnerna: • % täckning (över totala tillgångar); • % av tillgångarna som täcks av resultatindikatorn över totala tillgångar; • % av tillgångar som exkluderas från täljaren hos andel gröna tillgångar (GAR); • % av tillgångar som exkluderas från nämnaren hos andel gröna tillgångar (GAR). Detta har gjorts trots att kvaliteten på informationen om tillgångarna i nämnaren är ofull ständig, vilket gör att nyckeltalen inte är rättvisande. 1. Tillgångar för beräkningar av andelen gröna tillgångar (omsättning och kapitalutgifter) Dessa tabeller ger en översikt av de tillgångar samt exponeringar utanför balansräkningen som påverkar andelen gröna tillgångar. Fokus ligger på finansiella och icke-finansiella företag, hushållstillgångar samt kapitalförvaltning enligt nedan: Kunders och motparters rapportering • Finansiella företag är i hög grad beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlig- het med EU-taxonomin för att de i sin tur ska kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet med ett års fördröjning. Uppgifter om icke-finansiella företags rapportering har inhämtats via en extern leverantör. Bolån • Hushålls förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas av EU-taxonomin. För Swedbank ses bolånen (lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet), som utgör en majoritet av tillgångarna som omfattas av taxonomin, som centrala. Bostäder står för en stor del av EU:s energikonsumtion och växthusgasutsläpp, och den kan minskas genom ökad energieffektivitet. Swedbank är med och finansierar energieffektivisering och energidata av god kvalitet är därför avgörande. • För att ett bostadslån ska vara förenligt med EU-taxonomin behöver fastighetens primär- energibehov vara inom topp 15 procent av det nationella beståndet eller inneha energi klass A. Gällande energikravet har Swedbank utgått från tröskelvärden framtagna på uppdrag av Fastighetsägarna för de svenska bolånen. Motsvarande information har använts för bolån och säkerheter i Estland. I Lettland och Litauen har endast energiklass A beaktats. • För att uppnå de krav som ställs för att inte orsaka betydande skada på målet om klimat- anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser för fastigheter som används som säkerhet för bolån, enligt samma metod som används i Pelare 3 ESG-riskrapporten. De bolån där fastigheten antingen tillhör topp 15 procent eller innehar energiklass A och där klimatriskanalysen visar låg risk, redovisas som taxonomiförenliga. Data till klimatrisk- analysen köps in från extern leverantör och ett arbete med att under 2024 utveckla dessa analyser pågår. Billån • Swedbanks billån omfattas också av EU-taxonomin. Swedbank har inte kunnat fastställa att någon andel av lånen är taxonomiförenliga, vilket främst beror på svårigheter att nå kraven som ställts för att inte orsaka betydande skada på övriga miljömål samt databrist. Kapitalförvaltning • Swedbank mäter och följer kontinuerligt upp andelen av taxonomiförenliga investeringar itillgångar under förvaltning. Under 2023 har ett antal fonder i produktutbudet åtagit sig en minsta andel taxonomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer utgöra ett av flera centrala verktyg för hållbarhetsuppföljning i kapitalförvaltningen. Därtill ser Swedbank även att investeringar i företag med taxonomiförenliga verksamheter kommer att vara ett verktyg för Swedbank att nå sina klimatmål. 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation (omsättning och kapitalutgifter) Detaljerad information av raden Icke-finansiella företag i tabell 1. Tabellerna presenterar lån och förskott utifrån utlåning till olika företag baserat på deras huvudsakliga verksamhet ned- brutet på 4NACE-nivån, med information om redovisat bruttovärde och belopp som är miljö- mässigt hållbara inom de olika klimatmålen. 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning och kapitalutgifter) Detaljerad information av de olika tillgångsraderna avseende procenttalen i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren. 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning och kapitalutgifter) Detaljerad information av de olika tillgångsraderna avseende procenttalen i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av EU-taxonomin. 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen (omsättning och kapital utgifter) Detaljerad information av de olika exponeringarna utanför balansräkningen avseende procent- talen i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av EU-taxonomin. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter (omsättning och kapitalutgifter) Fem olika tabeller med detaljerad information avseende de sex identifierade ekonomiska verk- samheterna inom kärnenergi och fossilgas inkluderade i de olika tabellerna avseende Andelen gröna tillgångar, Andel gröna förvaltade tillgångar samt Andel gröna finansiella garantier. 0. Sammanställning av resultatindikatorer Alla miljömässigt hållbara tillgångar, på grundval av mot- partens omsättnings- indikator, mkr Resultatindikator, på grundval av omsättnings- indikatorn hos motparten Resultatindikator, på grund- val av kapitalutgiftsindi- kator hos motparten, med undantag för låne aktiviteter där allmänna nyckeltal för låneaktiviteter används % täckning (över totala tillgångar), % av tillgångarna som täcks av resultat- indikatorn över totala tillgångar % av tillgångar som exkluderas från tälja- ren hos andel gröna tillgångar (GAR) % av tillgångar som exkluderas från nämnaren hos andel gröna tillgångar (GAR) Huvudsaklig resultat indikator Andel gröna tillgångar (GAR) i stocken 25 470 1,36 1,41 74,42 25,83 25,58 Andra resultat- indikatorer Andel gröna tillgångar (GAR) flöde 5 994 2,00 1,96 90,21 47,52 9,79 Andel gröna finansiella garantier 2 0,05 0,03 Andel gröna tillgångar under förvaltning 19 515 2,66 4,24 220 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Omsättning 2023 Totalt redo visat brutto- värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomi kraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, ränte- bärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäk- ningen av andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611 Finansiella företag 13 060 39 18 4 854 39 18 Kreditintitut 2 912 955 Lån och förskott 145 40 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 1 442 317 Egetkapitalinstrument 1 326 598 Övriga finansiella företag 10 148 39 18 3 899 39 18 Värdepappers företag Lån och förskott Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Förvaltnings bolag 1 0 Lån och förskott 1 0 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Försäkrings företag Lån och förskott Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 37 620 2 175 34 593 7 11 442 2 175 34 593 Lån och förskott 37 620 2 175 34 593 7 11 442 2 175 34 593 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 1 030 612 23 257 23 257 Lån med säkerhet ibostadsfastigheter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 1 029 187 23 257 23 257 Lån för byggnads- renovering 624 312 312 Lån till motorfordon 10 967 1 113 1 113 Finansiering av lokala myndig heter Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastig- heter och kommersiella fastigheter 14 14 14 221Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 2023 Totalt redo visat brutto- värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomi kraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR- beräk- ningen (täcks i nämnaren) 651450 Finansiella och icke- finansiella företag 619320 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 559713 Lån och förskott 547569 Lån med säkerhet ikommersiella fastig- heter 183318 Lån för byggnads- renovering Räntebärande värde- papper 233 Egetkapitalinstrument 11911 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldig- heterna offentliggöra information enligt direk- tivet omicke-finansiell rapportering 59607 Lån och förskott 51304 Räntebärande värde- papper 7206 Egetkapitalinstrument 1098 Derivat 1606 Internbanklån på anfodran 2685 Kontant och kontant- relaterade tillgångar 3915 Andra kategorier av tillgångar (exempelvis goodwill, råvaror etc) 23925 Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 645242 Stater och överstatliga emittenter 43835 Exponering mot central banker 409072 Handelslager 192335 Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldig- heterna att lämna upp gifter enligt direktivet omicke- finansiell rapportering Finansiella garantier 3 164 2 186 2 2 Förvaltade tillgångar 733 854 19 515 1 062 12 255 203 132 205 469 19 515 1 062 12 255 Värdepapper 214 422 2 291 40 956 76 10 75 700 2 291 40 956 Egetkapital instrument 519 433 17 225 1 023 11 299 127 121 129 769 17 225 1 023 11 299 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättning 222 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Kapitalutgifter 2023 Totalt redo visat brutto- värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomi kraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, skuldför- bindelser och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäkningen av andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 Finansiella företag 13 060 287 283 5 607 287 283 Kreditintitut 2 912 955 Lån och förskott 145 40 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 1 442 317 Egetkapitalinstrument 1 326 598 Övriga finansiella företag 10 148 287 283 4 652 287 283 Värdepappers företag Lån och förskott Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Förvaltnings bolag 1 1 Lån och förskott 1 1 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Försäkrings företag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive UoP Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 37 620 2 960 1 142 864 32 13 702 2 960 1 142 864 Lån och förskott 37 620 2 960 1 142 864 32 13 702 2 960 1 142 864 Skuldförbindelser, inklusive UOP Egetkapitalinstrument Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 1 030 612 23 257 23 257 Lån med säkerhet ibostadsfastigheter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 1 029 187 23 257 23 257 Lån för byggnads- renovering 624 312 312 Lån till motorfordon 10 967 1 113 1 113 Finansiering av lokala myndig heter 0 Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastig- heter och kommersiella fastigheter 14 14 14 223Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 2023 Totalt redo visat brutto- värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomi kraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR- beräk- ningen (täcks i nämnaren) 651450 Finansiella och icke- finansiella företag 619320 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 559713 Lån och förskott 547569 Lån med säkerhet ikommersiella fastig heter 183318 Lån för byggnads- renovering Räntebärande värde papper 233 Egetkapitalinstrument 11911 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldig- heterna att offentliggöra information enligt direk- tivet omicke-finansiell rapportering 59607 Lån och förskott 51304 Skuldförbindelser 7206 Egetkapitalinstrument 1098 Derivat 1606 Internbanklån på anfodran 2685 Kontant och kontant- relaterade tillgångar 3915 Andra kategorier av tillgångar (exempelvis goodwill, råvaror etc) 23925 Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 Tillgångar som inte täcks för GAR-beräkning 645 242 Stater och överstatliga emittenter 43 835 Exponering mot central banker 409 072 Handelslager 192 335 Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldig- heterna att lämna upp gifter enligt direktivet omicke- finansiell rapportering Finansiella garantier 3 164 1 1 812 1 1 Förvaltade tillgångar 733 854 31 107 1 932 18 790 341 273 219 898 31 107 1 932 18 790 Värdepapper 214 422 3 670 90 1 458 59 20 78 332 3 670 90 1 458 Egetkapital instrument 519 433 27 437 1 842 17 332 281 252 141 566 27 437 1 842 17 332 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgifter 224 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation Omsättning Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 01.47 Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 1 1 02.10 Skogsförvaltning och skogsskötsel 73 73 07.29 Utvinning av annan malm 26 26 08.12 Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 28 28 10.12 Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött 8 8 10.51 Mejerivarutillverkning 45 45 10.86 Tillverkning av homogeniserade livsmedels- preparat inklusive dietmat 9 9 10.89 Framställning av andra livsmedel 10 10 13.94 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 4 0 4 0 16.10 Sågning och hyvling av trä 9 0 9 0 17.12 Pappers- och papptillverkning 25 1 25 1 17.29 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 141 141 20.13 Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 5 0 5 0 21.20 Tillverkning av läkemedel 14 14 22.19 Annan gummivarutillverkning 126 126 22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 340 340 22.29 Annan plastvarutillverkning 350 350 24.10 Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 37 34 37 34 24.20 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 1 0 24.33 Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 1 1 1 1 24.42 Framställning av aluminium 12 12 24.43 Framställning av bly, zink och tenn 2 2 25.11 Tillverkning av metallstommar och delar därav 1095 0 1095 0 25.40 Tillverkning av vapen och ammunition 165 1 165 1 25.62 Metallegoarbeten 0 0 0 0 25.99 Övrig metallvarutillverkning 182 182 26.12 Tillverkning av kretskort 5 5 26.20 Tillverkning av datorer och kringutrustning 1 0 1 0 26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 151 151 26.51 Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 1 27.12 Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 27.40 Tillverkning av belysningsarmatur 12 1 12 1 28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 5 0 5 0 28.22 Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 897 0 897 0 28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg 55 13 55 13 28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 276 102 276 102 28.92 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 24 0 24 0 225Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 28.99 Tillverkning av övriga specialmaskiner 286 103 286 103 29.10 Motorfordonstillverkning 105 0 105 0 29.20 Tillverkning av karosserier för motor fordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 27 0 27 0 30.20 Tillverkning av rälsfordon 652 652 30.40 Tillverkning av militära stridsfordon 445 2 445 2 31.02 Tillverkning av köksmöbler och köksinredningar 14 14 32.30 Tillverkning av sportartiklar 1041 1041 32.50 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1723 1723 32.99 Diverse övrig tillverkning 0 0 0 0 33.12 Reparation av maskiner 8 8 33.17 Reparation och underhåll av andra transportmedel 5 4 5 4 33.20 Installation av industrimaskiner och -utrustning 6 6 35.11 Generering av elektricitet 3986 9 7 3986 16 35.12 Överföring av elektricitet 0 0 35.30 Försörjning av värme och kyla 40 0 40 0 37.00 Avloppsrening 33 33 38.11 Insamling av icke-farligt avfall 19 38.12 Insamling av farligt avfall 3 3 41.10 Utformning av byggprojekt 760 64 760 64 41.20 Byggande av bostadshus och andra byggnader 1476 252 1476 252 42.11 Anläggning av vägar och motorvägar 60 0 60 0 42.13 Anläggning av broar och tunnlar 384 384 42.21 Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 6 6 42.99 Övriga anläggningsarbeten 8 1 8 1 43.12 Mark- och grundarbeten 338 0 338 0 43.21 Elinstallationer 17 2 17 2 43.22 VVS-arbeten 167 15 167 15 43.29 Andra bygginstallationer 1 1 1 1 43.32 Byggnadssnickeriarbeten 29 29 43.99 Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 204 204 45.20 Underhåll och reparation av motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0 45.31 Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0 46.18 Provisionshandel med annat special sortiment 3 3 46.39 Icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak 190 190 46.42 Partihandel med kläder och skodon 12 12 46.43 Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 1 1 46.46 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 4 4 46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0 46.51 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1205 1205 46.62 Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 46.69 Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 11 2 11 2 46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättning 226 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 46.73 Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 46.74 Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 2 0 2 46.90 Övrig partihandel 0 0 0 0 47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 92 92 47.19 Annan detaljhandel med brett sortiment 3 3 47.52 Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 1 47.59 Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och heminredningsartiklar 0 0 47.71 Specialiserad butikshandel med kläder 3 3 47.78 Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1703 1703 49.50 Transport i rörsystem 198 198 51.10 Lufttransport, passagerartrafik 1 1 52.10 Magasinering och varulagring 2 2 52.23 Stödtjänster till lufttransport 3 0 3 0 52.29 Övriga stödtjänster till transport 1 1 58.11 Bokutgivning 412 412 58.21 Utgivning av dataspel 4015 4015 58.29 Utgivning av annan programvara 1 1 61.20 Trådlös telekommunikation 216 0 216 0 61.90 Annan telekommunikation 3 3 62.01 Dataprogrammering 45 45 62.02 Datakonsultverksamhet 431 431 62.09 Andra IT- och datatjänster 373 373 63.11 Databehandling, hosting o.d. 1 1 66.19 Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 1 68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10298 1565 10298 1565 68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 2 1 2 1 69.20 Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 10 0 10 0 70.10 Verksamheter som utövas av huvudkontor 109 0 109 0 70.22 Konsultverksamhet avseende företags organisation 151 0 151 2 71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 289 0 289 0 71.20 Teknisk provning och analys 13 0 13 0 72.19 Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1 1 77.11 Uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon 186 186 78.20 Personaluthyrning 3 3 79.12 Researrangemang 4 4 80.10 Säkerhetsverksamhet 1 1 80.20 Säkerhetssystemtjänster 8 1 8 1 85.10 Förskoleutbildning 1 1 85.20 Grundskoleutbildning 3 3 86.21 Allmänpraktiserande läkarverksamhet 0 0 86.22 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård 0 0 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättning 227Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 86.90 Annan hälso- och sjukvård 1 1 87.20 Boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktions- hinder eller missbruksproblem 63 63 87.30 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer 725 725 87.90 Annan vård och omsorg med boende 26 26 88.10 Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 40 40 88.99 Övriga öppna sociala insatser 2 2 92.00 Spel- och vadhållningsverksamhet 770 770 93.29 Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 TOTAL 37620 2175 7 37620 2175 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Omsättning 228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation Kapitalutgifter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 01.47 Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 1 1 02.10 Skogsförvaltning och skogsskötsel 73 73 07.29 Utvinning av annan malm 26 26 08.12 Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 28 28 10.12 Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött 8 8 10.51 Mejerivarutillverkning 45 45 10.86 Tillverkning av homogeniserade livsmedels- preparat inklusive dietmat 9 9 10.89 Framställning av andra livsmedel 10 10 13.94 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 4 0 4 0 16.10 Sågning och hyvling av trä 9 0 9 0 17.12 Pappers- och papptillverkning 25 2 25 2 17.29 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 141 55 141 55 20.13 Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 5 5 21.20 Tillverkning av läkemedel 14 0 14 0 22.19 Annan gummivarutillverkning 126 126 22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 340 7 340 7 22.29 Annan plastvarutillverkning 350 350 24.10 Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 37 16 37 16 24.20 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 1 0 1 0 24.33 Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 1 1 1 1 24.42 Framställning av aluminium 12 12 24.43 Framställning av bly, zink och tenn 2 2 25.11 Tillverkning av metallstommar och delar därav 1095 0 1095 0 25.40 Tillverkning av vapen och ammunition 165 0 165 0 25.62 Metallegoarbeten 0 0 0 0 25.99 Övrig metallvarutillverkning 182 182 26.12 Tillverkning av kretskort 5 5 26.20 Tillverkning av datorer och kringutrustning 1 0 1 0 26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 151 151 26.51 Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 1 27.12 Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 27.40 Tillverkning av belysningsarmatur 12 1 12 1 28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 5 0 5 0 28.22 Tillverkning av lyft- och godshanterings- anordningar 897 1 897 1 28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg 55 10 55 10 28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 276 97 276 97 28.92 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 24 3 24 3 229Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 28.99 Tillverkning av övriga specialmaskiner 286 98 286 98 29.10 Motorfordonstillverkning 105 4 105 4 29.20 Tillverkning av karosserier för motor fordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 27 4 27 4 30.20 Tillverkning av rälsfordon 652 652 30.40 Tillverkning av militära stridsfordon 445 0 445 0 31.02 Tillverkning av köksmöbler och köksinredningar 14 14 32.30 Tillverkning av sportartiklar 1041 208 1041 208 32.50 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1723 1723 32.99 Diverse övrig tillverkning 0 0 0 0 33.12 Reparation av maskiner 8 8 33.17 Reparation och underhåll av andra transportmedel 5 4 5 4 33.20 Installation av industrimaskiner och -utrustning 6 6 35.11 Generering av elektricitet 3986 35 31 3986 66 35.12 Överföring av elektricitet 0 0 35.30 Försörjning av värme och kyla 40 0 40 0 37.00 Avloppsrening 33 33 38.11 Insamling av icke-farligt avfall 19 38.12 Insamling av farligt avfall 3 3 41.10 Utformning av byggprojekt 760 107 760 107 41.20 Byggande av bostadshus och andra byggnader 1476 512 1476 512 42.11 Anläggning av vägar och motorvägar 60 0 60 0 42.13 Anläggning av broar och tunnlar 384 384 42.21 Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 6 6 42.99 Övriga anläggningsarbeten 8 1 8 1 43.12 Mark- och grundarbeten 338 0 338 0 43.21 Elinstallationer 17 17 43.22 VVS-arbeten 167 167 43.29 Andra bygginstallationer 1 1 1 1 43.32 Byggnadssnickeriarbeten 29 29 43.99 Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 204 204 45.20 Underhåll och reparation av motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0 45.31 Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0 46.18 Provisionshandel med annat special sortiment 3 3 46.39 Icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak 190 190 46.42 Partihandel med kläder och skodon 12 12 46.43 Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 1 1 46.46 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 4 4 46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0 46.51 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1205 1205 46.62 Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 46.69 Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 11 3 11 3 46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgifter 230 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 46.73 Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 46.74 Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 2 0 2 0 46.90 Övrig partihandel 0 0 0 0 47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 92 0 92 0 47.19 Annan detaljhandel med brett sortiment 3 3 0 47.52 Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 0 1 0 47.59 Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och heminredningsartiklar 0 0 47.71 Specialiserad butikshandel med kläder 3 3 47.78 Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1703 1703 49.50 Transport i rörsystem 198 198 51.10 Lufttransport, passagerartrafik 1 1 52.10 Magasinering och varulagring 2 2 52.23 Stödtjänster till lufttransport 3 0 3 0 52.29 Övriga stödtjänster till transport 1 1 58.11 Bokutgivning 412 412 58.21 Utgivning av dataspel 4015 4015 58.29 Utgivning av annan programvara 1 1 61.20 Trådlös telekommunikation 216 0 216 0 61.90 Annan telekommunikation 3 3 62.01 Dataprogrammering 45 0 45 0 62.02 Datakonsultverksamhet 431 1 431 1 62.09 Andra IT- och datatjänster 373 373 63.11 Databehandling, hosting o.d. 1 0 1 0 66.19 Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 1 68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10298 1782 10298 1782 68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 2 1 2 1 69.20 Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 10 0 10 0 70.10 Verksamheter som utövas av huvudkontor 109 1 109 1 70.22 Konsultverksamhet avseende företags organisation 151 1 1 151 323 71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 289 0 289 0 71.20 Teknisk provning och analys 13 0 13 0 72.19 Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1 1 77.11 Uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon 186 186 78.20 Personaluthyrning 3 3 79.12 Researrangemang 4 4 80.10 Säkerhetsverksamhet 1 1 80.20 Säkerhetssystemtjänster 8 8 85.10 Förskoleutbildning 1 1 85.20 Grundskoleutbildning 3 3 86.21 Allmänpraktiserande läkarverksamhet 0 0 86.22 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård 0 0 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgifter 231Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Uppdelning i sektorer – NACE Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Icke-Finansiella företag (Som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr Varav miljömässigt hållbara (CCM) Varav miljömässigt hållbara (CCA) Varav miljömässigt hållbara 86.90 Annan hälso- och sjukvård 1 1 87.20 Boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktions- hinder eller missbruksproblem 63 63 87.30 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer 725 725 87.90 Annan vård och omsorg med boende 26 26 88.10 Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 40 40 88.99 Övriga öppna sociala insatser 2 2 92.00 Spel- och vadhållningsverksamhet 770 770 93.29 Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 TOTAL 37620 2960 32 37620 2960 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts. Kapitalutgifter 232 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken Omsättning 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, skuldför bindelser och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 48,58 Finansiella företag 0,00 0,00 0,26 0,00 0,00 0,52 Kreditintitut 0,00 0,05 0,00 0,12 Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,01 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,00 0,02 0,00 0,06 Egetkapitalinstrument 0,00 0,03 0,00 0,05 Övriga finansiella företag 0,21 0,40 värdepappersföretag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Förvaltningsbolag 0,00 0,00 Lån och förskott 0,00 0,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Försäkringsbolag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 0,12 0,00 0,03 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49 Lån och förskott 0,12 0,00 0,03 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Hushåll 54,86 1,24 1,24 54,86 1,24 1,24 46,57 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 54,84 1,24 1,24 40,81 Lån för byggnads renovering 0,02 0,02 0,03 Lån till motorfordon 0,43 Finansiering av lokala myndig heter Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads- fastigheter och kommersiella fastigheter Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 74,42 233Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken Kapitalutgifter 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, skuldför bindelser och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 48,58 Finansiella företag 0,02 0,02 0,30 0,02 0,02 0,52 Kreditintitut 0,05 0,12 Lån och förskott 0,00 0,01 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,02 0,06 Egetkapitalinstrument 0,03 0,05 Övriga finansiella företag 0,02 0,02 0,25 0,02 0,02 0,40 värdepappersföretag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Förvaltningsbolag 0,00 0,00 Lån och förskott 0,00 0,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Försäkringsbolag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 0,16 0,06 0,05 0,00 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49 Lån och förskott 0,16 0,06 0,05 0,00 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Hushåll 54,86 1,24 1,24 54,86 1,24 1,24 46,57 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 54,84 1,24 1,24 40,81 Lån för byggnads renovering 0,02 0,02 0,03 Lån till motorfordon 0,43 Finansiering av lokala myndig heter Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads- fastigheter och kommersiella fastigheter 0,00 Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 74,42 234 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet Omsättning 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomion) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, skuldför bindelser och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäkningen av andelen gräna tillgångar (GAR) 34,55 2,00 1,42 0,01 0,13 0,00 37,13 2,00 1,42 0,01 0,13 42,69 Finansiella företag 0,01 0,00 0,00 0,03 0,01 0,00 0,00 0,31 Kreditintitut 0,00 0,02 0,00 0,11 Lån och förskott 0,01 0,04 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument 0,08 Övriga finansiella företag 0,01 0,01 0,01 0,19 Värdepappersföretag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Förvaltningsbolag 0,00 0,00 Lån och förskott 0,00 0,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Försäkringsbolag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 0,57 0,01 0,13 0,00 2,55 0,57 0,01 0,13 5,00 Lån och förskott 0,57 0,01 0,13 0,00 2,55 0,57 0,01 0,13 5,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Hushåll 34,55 1,42 1,42 34,55 1,42 1,42 37,38 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,31 1,42 1,42 34,31 1,42 1,42 30,95 Lån för byggnadsrenovering 0,04 0,04 0,07 Lån till motorfordon 0,20 0,20 1,21 Finansiering av lokala myndigheter Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads- fastigheter och kommersiella fastigheter Andel gröna tillgångar totalt 34,55 2,00 1,42 0,01 0,13 0,00 37,13 2,00 1,42 0,01 0,13 90,21 235Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet Kapitalutgifter 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomion) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare Lån och förskott, skuldför bindelser och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas iberäkningen av andelen gräna tillgångar (GAR) 34,55 1,96 1,42 0,23 0,16 0,01 37,33 1,96 1,42 0,23 0,16 42,69 Finansiella företag 0,00 0,03 0,00 0,31 Kreditintitut 0,02 0,11 Lån och förskott 0,01 0,04 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument 0,08 Övriga finansiella företag 0,00 0,01 0,00 0,19 Värdepappersföretag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Förvaltningsbolag 0,00 0,00 Lån och förskott 0,00 0,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Försäkringsbolag Lån och förskott Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Icke-finansiella företag 0,54 0,14 0,12 0,01 2,75 0,54 0,14 0,12 5,00 Lån och förskott 0,54 0,14 0,12 0,01 2,75 0,54 0,14 0,12 5,00 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) Egetkapitalinstrument Hushåll 34,55 1,42 1,42 34,55 1,42 1,42 37,38 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 34,31 1,42 1,42 34,31 1,42 1,42 30,95 Lån för byggnadsrenovering 0,04 0,04 0,07 Lån till motorfordon 0,20 0,20 1,21 Finansiering av lokala myndigheter Bostadsfinansiering Annan finansiering av lokala myndigheter Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads- fastigheter och kommersiella fastigheter Andel gröna tillgångar totalt 34,55 1,96 1,42 0,23 0,16 0,01 37,33 1,96 1,42 0,23 0,16 90,21 236 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen Omsättning, stocken 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 5,87 0,05 0,00 0,00 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 2,66 0,14 1,67 0,03 0,02 28,00 2,66 0,14 1,67 Kapitalutgifter, stocken 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 0,03 0,00 0,03 0,00 0,00 25,68 0,03 0,00 0,03 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,24 0,26 2,56 0,05 0,04 29,96 4,24 0,26 2,56 Omsättning, flödet 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Kapitalutgifter, flödet 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (förenliga med taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomin) Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- ningsre- laterade Möjlig- görande Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 237Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter Fossilgasrelaterade verksamheter Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall frånbränslecykeln. NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgaspro duktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärn- tekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärn- energi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som pro - ducerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren) Omsättning 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamheter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för pro- duktion av energi från kärntek- niska processer med minimalt avfall från bränslecykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas- produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 5 0,00 5 0,00 4.28 Elproduktion från kärn- kraft i befintliga anläggningar 150 0,02 150 0,02 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bräns- len i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekono- miska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, inämna- ren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 25 470 1,36 25 470 1,36 7 0,00 19 359 2,64 19 359 2,64 2 0,05 2 0,05 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 25 470 1,36 25 470 1,36 7,34 0,00 19 515 2,66 19 515 2,66 2 0,05 2 0,05 238 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren) Kapitalutgifter 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamheter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för pro- duktion av energi från kärntek- niska processer med minimalt avfall från bränslecykeln 2 0,00 2 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas- produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 17 0,00 17 0,00 4.28 Elproduktion från kärn- kraft i befintliga anläggningar 170 0,02 170 0,02 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 1 0,00 1 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bräns- len i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekono- miska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, inämna- ren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 26 505 1,41 26 505 1,41 32 0,00 30 917 4,21 30 917 4,21 1 0,03 1 0,03 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 26 505 1,41 26 505 1,41 32 0,00 31 107 4,24 31 107 4,24 1 0,00 1 0,00 239Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Omsättning 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamhe- ter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln 0 0,00 0 0,00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgaspro- duktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 5 0,03 5 0,03 4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga anläggningar 150 0,77 150 0,77 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombi- nerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksam- heter som inte avses i raderna 1–6, inämnaren för den tillämpliga cen- trala resultat indikatorn 25 470 100,00 25 470 100,00 7 100,00 19 359 99,20 19 359 99,20 2 100,00 2 100,00 Totalt belopp och andel för ekonomiska verk- samheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 25 470 100,00 25 470 100,00 7 100,00 19 515 100,00 19 515 100,00 2 100,00 2 100,00 240 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Kapitalutgifter 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamhe- ter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln 2 0,01 2 0,01 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn- kraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgaspro- duktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 17 0,05 17 0,05 4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga anläggningar 170 0,55 170 0,55 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.30 Högeffektiv kombi- nerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 1 0,00 1 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekonomiska verksam- heter som inte avses i raderna 1–6, inämnaren för den tillämpliga cen- trala resultat indikatorn 26 505 100,00 26 505 100,00 32 0,12 30 917 99,39 30 917 99,39 1 100,00 1 100,00 Totalt belopp och andel för ekonomiska verk- samheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 26 505 100,00 26 505 100,00 32 0,12 31 107 100,00 31 107 100,00 1 100,00 1 100,00 241Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Omsättning 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamheter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för pro- duktion av energi från kärn- tekniska processer med mini- malt avfall från bränslecykeln 0 0.00 0 0.00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas- produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 0 0.00 0 0.00 4.28 Elproduktion från kärn- kraft i befintliga anläggningar 1 0,00 1 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 46 0,01 46 0,01 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 8 0,00 8 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr- värme- och fjärrkylsystem 1 0,00 1 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekono- miska verksamheter som inteavses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 020 026 54,35 1 020 026 54,35 185 897 25,33 185 897 25,33 184 5,82 184 5,82 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 020 026 54,35 1 020 026 54,35 185 954 25,34 185 954 25,34 184 5,82 184 5,82 242 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Kapitalutgifter 2023 Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar (CCM + CCA) Begränsa klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Ekonomiska verksamheter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % 4.26 Förkommersiella stadier av avancerad teknik för pro- duktion av energi från kärn- tekniska processer med mini- malt avfall från bränslecykeln 0 0.00 0 0.00 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgas- produktion, med användning av bästa tillgängliga teknik 0 0.00 0 0.00 4.28 Elproduktion från kärn- kraft i befintliga anläggningar 0 0,00 0 0,00 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bränslen 19 0,00 19 0,00 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gas- formiga bränslen 0 0,00 0 0,00 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr- värme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00 Belopp och andel för andra taxonomi förenliga ekono- miska verksamheter som inteavses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 022 004 54,46 1 022 004 54,46 188 771 25,72 188 771 25,72 811 25,65 811 25,65 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 022 004 54,46 1 022 004 54,46 188 791 25,73 188 791 25,73 811 25,65 811 25,65 243Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin Andel gröna till- gångar, Omsättning Andel gröna till- gångar, Kapital- utgiftsindikator Andel gröna tillgångar för tillgångar under för- valtning, Omsättning Andel gröna till- gångar för tillgångar under förvaltning, Kapitalutgifts- indikator Andel gröna tillgångar för finansiella garantier, Omsättning Andel gröna tillgångar för finansiella garantier, Kapitalutgiftsindikator Ekonomiska verksamheter Summa redovisat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redo- visat brutto- värde % Summa redovisat brutto- värde % Summa redo- visat brutto- värde % Summa redo- visat brutto- värde % Den ekonomiska verksamhet som avses irad 1imall 1, som inte omfattas av taxono- min ienlighet med avsnitt 4.26, Förkommer- siella stadier av avancerad teknik för produk- tion av energi från kärn tekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultat indikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses irad 2imall 1, som inte omfattas av taxono- min ienlighet med avsnitt 4.27 Uppförande och säker drift av nya kärnkraftverk för pro- duktion av el och/eller värme, inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgängliga teknik, inämnaren i den tillämp- liga centrala resultat indikatorn 0 122 0,02 Den ekonomiska verksamhet som avses irad 3 i mall 1, som inte om fattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga anläggningar, inämnaren i den tillämpliga centrala resultat indikatorn 17 0,00 11 0,00 Den ekonomiska verksamhet som avses irad 4 i mall 1, som inte om fattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 Elproduktion från fossila gas formiga bräns- len, inämnaren i den tillämpliga centrala resultat indikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses irad 5imall 1, som inte omfattas av taxono- min ienlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el som använder fossila gasformiga bränslen, inämnaren i den tillämpliga centrala resultat indikatorn Den ekonomiska verksamhet som avses irad 6 i mall 1, som inte om fattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 Produktion av värme/kyla från fossila gasfor- miga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem, i nämnaren iden tillämpliga centrala resultat indikatorn Andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultat indikatorn 1 476 459 58,54 1 473 447 58,42 528 369 72,00 513 823 70,02 2 978 94,13 2 351 74,32 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 476 459 58,54 1 473 447 58,42 528 386 72,00 513 957 70,04 2 978 94,13 2 351 74,32 244 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 2.2 Klimatförändringar Policyer • Sustainability Policy • Environmental Policy Andra styrdokument • Position Statement Climate Change • Directive on TCFD Partnerskap, medlemskap och nätverk • EEMI, Energy Efficient Mortgage Initiative • Hagainitiativet i Sverige • SBTi, Science-Based Targets initiative • NZBA, Net-Zero Banking Alliance • PCAF, Partnership for Carbon Accounting Financials • TCFD, Task Force on Climate-Related Financial Disclosures Mål Uppnå netto-noll utsläpp senast år 2050 och anpassa våra utlånings- och investeringsportföljer till 1,5 gradersmålet. Energirelaterade mål Energiförbrukning 1 2023 2022 2021 Basår 2017 Minska energiförbrukningen (värme och el) med 15 procent per kvadrat meter till 2025 (MWh/m 2 ) 0,19 0,21 0,21 0,25 1) Det motsvarar en förbrukning på 0,213 MWh/m 2 år 2025 vilket innebär att målet är uppnått. Klimatrelaterade mål Direkta utsläpp 2023 2022 2021 Basår 2019 Minska Swedbanks direkta utsläpp till 2030 med 60 procent vilket motsvarar en minskning med 15 008 tCO 2 e 1 19 777 14 559 9 201 25 014 1) 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Mät- ningens omfattning har utvecklats sedan 2019 och inkluderar utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning för 2022 och 2023. Detta inkluderas ej i utsläppen för 2019. 2023 uppgick utsläppen för IT-utrustning till 8 397 ton CO 2 e. Finansierade utsläpp, mål för åren 2019–2030 1 2022 2021 2020 Basår 2019 För bolån är målet att minska den finansierade utsläpps- intensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med39procent 8,7 9,1 9,0 9,2 För kommersiella fastigheter ärmålet att minska den finansie - rade utsläppsintensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 43 procent 21,0 25,3 25,6 25,1 För kraftproduktion är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/ MWh) med 59 procent 0,15 0,15 0,15 0,17 För olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) är målet att minska de absoluta finansierade utsläppen (miljoner tCO 2 e) med 50 procent 2,9 4,6 5,7 6,4 För stål är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/ton) med 29 procent 0,84 0,80 1,09 0,89 1) Redovisning sker för åren 2020, 2021 och 2022, då underliggande data ej ännu är tillgängliga för 2023. Beräkningarna för basåret har justerats under 2023 då metoder ochdatatillgänglighet förbättrats. Åtgärder och aktiviteter Internt miljöarbete Swedbanks miljöarbete grundar sig i bankens hållbarhetspolicy som årligen antas av styrelsen. Policyn baseras bland annat på bankens miljöpolicy och på FN:s Global Compact som beaktar försiktighetsprincipen. Avdelningen för fastighetsförvaltning arbetar med att energieffektivisera bank- ens lokaler genom att säkerställa energi- och yteffektiva lokaler samt att påverka fastighetsägarna att energieffekti visera lokalerna där vi verkar. Under 2023 ökade bankens direkta utsläpp. Ökningen ligger i scope 3 och beror främst på ökade utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, då en upp - datering av IT-utrustningen gjordes under 2023. Banken arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor. Interna flygresemål finns på koncernnivå. Fokus ligger på att öka andelen virtuella möten och minska antalet resor. 2023 var målet att hålla samma rese volym som 2022 vilket överskreds något. Swedbank kommer att utvärdera styrmedel för att minska utsläppen för affärsresor framöver. Under 2023 infördes möjligheten att resa på Sustain able Aviation Fuel (SAF). SAF bidrar till att minska CO 2 -utsläppen från flyg- resor, samtidigt som de nödvändiga volymerna för affärsresor kan upprätthållas. För 2023 undvek Swedbank 21,2 ton CO 2 e utsläpp genom att använda SAF. Utfall Swedbanks klimatmål för låneportföljen Swedbank har störst påverkan på klimatet via bankens kunder. Dessa indirekta utsläpp uppstår i våra kunders verksamhet och aktiviteter. Under 2023 har Swed - bank fortsatt arbetet med att stödja våra kunder i deras klimat omställning. För de fem sektorer i låneportföljen med klimatmål till 2030 redovisas utfallet relativt basåret (2019) för mätperioden. För sektorn bolån visar utfallet på en minskning på cirka 6 procent. Vi ser att utsläppsintensiteten har minskat i både de baltiska länderna och Sverige. Framåt ser vi att olika faktorer kommer att fortsätta att driva på omställningen av fastig - hetssektorn. Swedbank arbetar aktivt med att hjälpa våra fastighetskunder med lösningar för ökad energieffektivitet. Ett exempel på detta är att vi under 2023 investerat i före taget Hemma, där Swedbanks privatkunder i Sverige kan göra en kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för förbättrings åtgärderna via Swedbank. För sektorn kommersiella fastigheter har utsläppsintensiteten också minskat relativt basåret 2019. Minskningen uppgår till cirka 17 procent. För sektorerna kraftproduktion och stål har utsläppsintensiteten minskat med drygt 10 respektive 6 procent sedan 2019. För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade utsläppen minskat med cirka 55 procent sedan 2019. Detta innebär att målet om att minska de finansie - rade utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har nåtts. Detta är en följd av Swedbanks strategi att kraftigt reducera exponeringen mot olje- och gasutvinning. Då sektorn olja och gas står för den största delen av de beräknade finansierade utsläppen för Swedbank leder minskningen också till att de totala beräknade finansierade utsläppen minskar avsevärt. Olika faktorer påverkar utfallet såsom kundernas eller fastighetens utsläpp, bankens exponering och storleken på kundernas totala tillgångar. Beräknings- metoder och underliggande data beskrivs i detalj på sidorna 246–248. Klimatredovisning i enlighet med TCFD Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av Financial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag kan kartlägga den finansiella påverkan från klimatförändringarna på verksamheten. Swedbank har valt att rapportera enligt rekommendationerna för att ge intres - senter insyn i hur klimatrelaterade risker och möjligheter hanteras i banken. Swedbank har utfört scenarioanalyser för att förstå hur olika globala temperatur- ökningar kan påverka olika sektorer. I noten 3.6 ESG-risk på sidan 113 finns analysen och utfallet beskrivet. Där redovisas också riskhantering och styrning av klimat risker. Scenarioanalyserna visade även på de möjligheter som omställningen innebär för Swedbank i form av nya affärsvolymer. Resultatet listas nedan. Möjligheter på kort sikt (1–5 år) • Ökat finansieringsbehov för investeringar i teknik och distribution för övergången i energisystemet inom energi sektorn. • Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. • Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastig hetssektorn. • Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimat anpassnings åtgärder möjliga inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimat- aspekter, relaterat produkt utbud och emission av skuld- och kapital instrument inom den finansiella sektorn. 245Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Möjligheter på medellång sikt (6–15 år) • Ökat investeringsbehov av klimatanpassning isyfte att reducera fysiska klimat- risker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. • Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn. • Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhetsprofil inom samtliga sektorer. • Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer. Möjligheter på lång sikt (16–25 år) • Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resultera iökad mat- och virkesproduktion, tillfördel för jordbruk- och skogsbrukssektorn. • En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. • Utlåning till kunder som har omfattande insikter iklimat förändringarnas effekter och dess sektor specifika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. Finansierade utsläpp Finansierade utsläpp representerar en central del av klimatrapporteringen för finan - siella institutioner. Swedbank har beräknat finansierade utsläpp för sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. Redovis - ning sker för åren 2019–2022, då underliggande data ej ännu är tillgänglig för 2023. Swedbank har använt en standardiserad metod från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) för att mäta och beräkna finansierade utsläpp. Beräkningarna baseras på följande formel: • Finansierade utsläpp = utsläpp x attributionsfaktor • Utsläpp = utsläppen från det underliggande företaget eller tillgången • Attributionsfaktor = bankens finansierade andel av det totala värdet av företaget eller tillgången Omräkning av data Under året har arbetet med att förbättra beräkningsmetoden och kvaliteten av underliggande data fortsatt. För bolån och kommersiella fastigheter har de vikti - gaste uppdateringarna handlat om att de uppskattade siffror som använts i vissa fall där data saknats, har justerats. Detta beror på att de uppskattade siffror som tillhandahålls av PCAF har uppdaterats under året. Dessutom har justeringar gjorts av beräkningarna av attributionsfaktorn där marknadsvärdet fixerats till värdet vid basåret. Vidare har övergripande förbättringar genomförts i beräkningarna såsom ökad användning av energideklarationer för baltiska fastigheter och uppdaterade estimat för användning av hushållsel i Sverige. För sektorn kraftgenerering har vissa mindre justeringar gjorts då kvaliteten av underliggande data har förbättrats. Siffrorna för sektorerna bolån, kommersiella fastigheter och kraftgenerering är därmed inte direkt jämförbara med de siffror som rapporterades 2022 och tidigare år. Historiska siffror har uppdaterats med den justerade beräkningsmetoden beskriven ovan. Bolån och kommersiella fastigheter Bolån definieras som lån till privatpersoner för köp av bostadsfastighet. Swedbank inkluderar alla lån till privatpersoner med fastighet som säkerhet i beräkningarna. Kommersiella fastigheter omfattar lån för köp av kommersiella fastigheter. Swed - bank inkluderar alla fastigheter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detaljhandel, kontorslokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus. Beräkningsmetod Beräkningarna av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar; attribu - tionsfaktorn och fastighetens utsläpp. Attributionsfaktorn är fastighetens belå- ningsgrad fixerad vid marknadsvärdet vid basåret 2019 och för lån utgivna efter 2019 har marknadsvärdet vid utgivningstillfället använts. Fastighetens utsläpp uttrycks som mängden kgCO 2 e per år som fastighetens energiförbrukning resulterar i. Beräkningsmetoden skiljer sig åt beroende på data - tillgänglighet. I Sverige används information om fastighetens uppvärmda yta, energikonsum - tion, uppvärmningskälla och en utsläppsfaktor för varje energislag, liksom estimat för användning av hushållsel. I de baltiska länderna används information om fast - ighetens uppvärmda yta och motsvarande estimat som tillhandahålls av PCAF för respektive nivå på energideklaration och fastighetstyp. Swedbank har använt data från energideklarationer i de fall energideklarationer funnits tillgängliga. När sådan data, liksom annan information som används i beräkningarna, saknats eller varit ofullständig har uppskattade siffror för uppvärmd yta använts och/eller uppskat - tade siffror som tillhandahålls av PCAF baserat på fastighetstyp använts. Andel till- gängliga energideklarationer för fastighetsbeståndet skiljer sig åt mellan Sverige och de tre baltiska länderna. Övriga sektorer, företagsutlåning Finansierade utsläpp har beräknats för sektorerna kraftgenerering, olja och gas samt stål. Sektorerna har valts utifrån deras påverkan på klimatet, bankens port- följexponering och tillgänglig data. Beräkningsmetod De finansierade utsläppen har beräknats genom att multiplicera företagets totala utsläpp med en attributionsfaktor. Attributionsfaktorn är Swedbanks utlåning till företaget delat med företagets totala tillgångar. Företagets utsläpp är företagets rapporterade utsläppsdata. I de fall rapporterad data har varit bristfällig har uppskattade siffror på sektor/portfölj - nivå använts. Uppskattade siffror har baserats på värdet av företagets tillgångar, omsättning eller aktivitetsvärden (exempelvis MWh). Nästa steg Swedbank fortsätter att utveckla beräkning och rapportering av finansierade utsläpp, genom att förbättra datakvaliteten och utvidga beräkningarna till att omfatta fler sektorer. I takt med att mer primärdata blir tillgänglig kommer den viktade datakvalitetspoängen enligt PCAF:s metod att förbättras. Swedbank vill fortsätta att bidra till transparens och jämförbarhet inom området genom att redovisa beräkningsmetoder och uträkningar. Billeasing Genom AutoPlan erbjuder Swedbank vagnparksadministration för företag. Auto- Plan arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att hjälpa kunder ta fram miljöanpassade bilpolicyer, stötta kunder i hållbarhetsfrågor samt mäta och följa upp klimatpåverkan. Under 2023 var drygt 74 procent av alla nyinköpta fordon elektrifierade, 48 procent elbilar och 26 procent plug in-hybrider. Av det totala antalet administrerade fordon utgör elbilar 18,3 procent jämfört med totalmarknaden där elbilar utgör 5 procent (källa Vroom). AutoPlan arbetar för att öka andelen elektrifierade fordon i allmänhet och rena elbilar i synnerhet under erbjudandet AutoPlan Green Fleet där vi erbjuder en kombination av rådgivning, rapportering och refinansiering. Sedan 2022 ingår samtliga fordon som uppfyller kraven i Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, i Swedbanks hållbara tillgångsregister. Förmånsbilar Swedbank tillämpar i Sverige ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så kallade personalbilar. Sedan 2006 då programmet infördes har Swedbank och sparbankerna via olika insatser nått över 1 000 bilar i vagnparken. Genom pro - grammet kan Swedbank via olika former av styrmedel säkerställa att bankens medarbetare kör bilar med mindre negativ miljöpåverkan. Under 2023 var mer än 97 procent av nya leasingbilar i detta program elektrifierade eller plug in hybrider. Mätetal Tillgångsklass Finansierade utsläpp (tCO 2 e) 1 2022 2021 2020 2019 Bolån (Sverige) 161 074 156 108 160 273 159 168 Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 343 766 332 230 320 412 308 925 Kommersiella fastigheter (Sverige) 128 653 110 962 119 149 129 786 Kommersiella fastigheter (Estland, Lettland och Litauen) 300 188 307 191 282 001 278 844 Olja och gas 2 885 186 4 629 558 5 654 610 6 362 263 Kraftproduktion 1 100 159 767 477 980 034 1 220 423 Stål 143 713 167 952 300 415 204 391 Total 5 062 739 6 471 478 7 816 895 8 663 799 1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp för bolån och kommersiella fastigheter. Scope 1, 2 och 3 finansierade utsläpp för olja och gas, scope 1 finansierade utsläpp för kraftproduktion, scope 1och 2 för stål. 246 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Tillgångsklass Utsläppsintensitet 1 2022 2021 2020 2019 Bolån (Sverige) 3,2 3,4 3,5 3,6 Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 40,5 41,4 42,6 44,0 Kommersiella fastigheter (Sverige) 7,3 8,0 9,1 9,6 Kommersiella fastigheter (Estland, Lettland och Litauen) 110,2 111,5 110,0 103,0 Olja och gas Kraftproduktion 0,15 0,15 0,15 0,17 Stål 0,84 0,80 1,09 0,89 1) Bolån och kommersiella fastigheter – finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO 2 e/m 2 ). För olja och gas, kraftproduktion och stål – finansierade utsläpp per finansierad aktivitet (MWhför kraftproduktion och ton för stål. För olja och gas redovisas absoluta värden därav redovisas inget värde för finansierad aktivitet eller intensitet). Finansierade utsläpp per fastighetstyp Bolån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp (tCO 2 e) 1 Finansierad area (1000m 2 ) Utsläpps- intensitet 2 Viktad data- kvalitetspoäng 3 2022 2022 2022 2022 2022 Bolån (Sverige) 1 005 809 161 074 49 661 3,2 3,7 Flerbostadshus 350 436 41 909 16 869 2,5 3,6 varav bostadsrätter 260 431 26 380 7 438 3,5 3,7 varav bostadsrättsföreningar 88 940 15 162 9 348 1,6 3,3 varav övriga flerbostadshus 1 066 367 83 4,4 3,7 Småhus 647 577 104 316 29 060 3,6 3,8 Övrigt 7 796 14 850 3 732 4,0 4,3 Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 110 512 343 766 8 483 40,5 3,5 Flerbostadshus 67 387 167 256 4 053 41,3 3,4 Småhus 43 080 175 896 4 416 39,8 3,5 Övrigt 45 614 13 45,9 3,8 Total 1 116 321 504 841 58 144 8,7 3,7 1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp. 2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO 2 e/m 2 ). 3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. Kommersiella fastigheter Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp (tCO 2 e) 1 Finansierad area (1000m 2 ) Utsläpps- intensitet 2 Viktad data- kvalitetspoäng 3 2022 2022 2022 2022 2022 Kommersiella fastigheter (Sverige) 236 831 128 653 17 725 7,3 3,8 Kommersiella fastigheter (Estland, Lettland och Litauen) 23 145 300 188 2 723 110,2 3,6 Total 259 976 428 841 20 449 21,0 3,8 1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp. 2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO 2 e/m 2 ). 3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. Övriga sektorer, företagsutlåning 1 Total exponering (mkr) 2 Total exponering (%) 3 Finansierade utsläpp (tCO 2 e) 4 Finansierad aktivitet 5 Utsläpps- intensitet 6 Viktad data- kvalitetspoäng 7 2022 2022 2022 2022 2022 2022 Olja och gas 4 675 92 2 885 186 2,0 Kraftproduktion 35 630 84 1 100 159 7 116 373 0,15 1,9 Stål 5 228 96 143 713 170 175 0,84 1,3 Total 45 534 4 129 057 1) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. 2) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 3) Procent av total exponering för sektorn. 4) Scope 1 för kraftproduktion, Scope 1 och 2 för stål, Scope 1, 2, och 3 för olja och gas. 5) MWh för kraftproduktion och ton för stål. För olja och gas redovisas absoluta värden därav redovisas inget värde för finansierad aktivitet eller intensitet. 6) Finansierade utsläpp per finansierad aktivitet. 7) Viktad per total exponering. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. 247Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Energiklass, utlåning kommersiella fastig heter (mkr) 1 2023 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total A 1 407 399 1 234 5 602 8 642 1 268 1 268 B 6 814 737 825 3 730 12 106 7 495 7 495 C 13 238 545 482 1 194 5 15 464 13 184 5 13 189 D 21 087 328 119 455 21 988 18 408 18 408 E 25 079 116 102 106 25 403 22 019 22 019 F 12 255 269 38 124 1 12 687 12 016 1 12 017 G 7 694 97 18 62 18 7 889 6 911 16 6 927 H 333 333 Ej klassificerat 109 833 23 387 6 676 11 304 1 810 153 010 112 746 25 200 8 397 17 486 1 309 165 139 Total 197 408 26 210 9 494 22 576 1 834 257 523 194 048 25 200 8 397 17 486 1 331 246 462 1) Icke-finansiella företag med säkerhet i kommersiell fastighet. Energiklass, bolån (mkr) 1 2023 2022 Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total A 2 805 4 000 2 330 14 786 70 23 991 2 502 1 441 130 7 841 29 11 943 B 31 187 7 230 589 10 321 112 49 440 26 433 4 315 197 9 209 84 40 238 C 72 682 4 978 288 3 964 93 82 005 66 531 3 883 67 3 590 79 74 150 D 112 686 4 656 170 1 431 55 118 998 106 781 4 228 70 1 196 54 112 329 E 140 180 4 064 625 979 66 145 914 137 705 3 941 472 940 62 143 119 F 68 034 1 427 303 2 186 48 71 998 67 410 1 346 243 1 429 46 70 474 G 21 792 299 14 1 299 12 23 416 21 827 328 339 11 22 505 H 128 1 128 152 153 Ej klassificerat 556 595 21 773 16 689 15 334 1 161 611 552 582 887 26 640 18 997 23 324 1 328 653 176 Total 1 005 962 48 555 21 007 50 300 1 618 1 127 442 1 012 077 46 273 20 175 47 867 1 693 1 128 086 1) Hushåll med lån i bostadsfastighet. Leasing av bilar via AutoPlan 2023 2022 2021 Leasing av fordon (ton CO 2 e) 1 145 906 162 333 169 158 Totalt antal administrerade bilar 42 042 42 204 42 082 Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO 2 (g/km) 2 23 46 71 Genomsnittligt utsläpp, totalt CO 2 (g/km) 2 68 86 99 Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar iSwedbank CO 2 (g/km) 11 23 43 1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år. 2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan. Utsläpp växthusgaser 1 , ton CO 2 e 2023 2022 2021 Totala utsläpp 19 777 14 559 9 201 Utsläpp per scope Utsläpp scope 1 2 692 622 466 Utsläpp scope 2 3 3 678 5 065 4 787 Utsläpp scope 3 4 15 407 8 872 3 948 Utsläpp per land Utsläpp, Sverige 9 902 7 670 3 842 Utsläpp, Estland 3 415 2 782 2 146 Utsläpp, Lettland 2 718 1 713 1 594 Utsläpp, Litauen 3 355 2 039 1 482 Utsläpp, Övriga länder 5 387 355 137 Energirelaterade utsläpp enligt scope 2 Marknadsbaserade 3 678 5 065 4 787 Platsbaserade 9 302 13 999 14 805 1) Inkluderade växthusgaser; koldioxid, metan, kväveoxid och hydroflourkarboner (köld- medium). Swedbankhar isamtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt databasen Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, vilka årligen reviderar sina emissionsfaktorer inklusive GWP. Utsläppen rapporteras ienlighet med Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute). Tabellen inkluderar ej kategori 15. 2) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning iföretagsägda bilar samt läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom drifts- kontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på ikylanläggningen). Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena. 3) Swedbanks indirekta utsläpp iform av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp beräknas baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader. 4) Swedbanks övriga indirekta utsläpp från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappers - förbrukning, vatten förbrukning och avfall. Inga av utsläppen är biogena. Utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, såsom datorer, skärmar, surf plattor och telefoner, inkluderas från och med år 2022. Avser ej Kategori 13 Nedströms leasade till- gångar och Kategori 15 Investeringar. 5) Norge, Finland, Kina och USA. 248 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Utsläpp per kategori, ton CO 2 e 2023 2022 2021 Sverige Kontorslokaler 1 299 2 252 1 890 Tjänsteresor 3 363 2 566 1 838 Övriga utsläpp 1 5 240 2 852 114 Estland Kontorslokaler 1 682 1 860 2 028 Tjänsteresor 653 547 112 Övriga utsläpp 1 1 080 375 6 Lettland Kontorslokaler 1 111 1 192 1 245 Tjänsteresor 488 334 336 Övriga utsläpp 1 1 119 187 13 Litauen Kontorslokaler 775 900 1 057 Tjänsteresor 628 487 84 Övriga utsläpp 1 1 952 652 341 Övriga länder Kontorslokaler 279 310 112 Tjänsteresor 107 45 24 Övriga utsläpp 1 1 0 1 1) Säkerhetstransporter, pappersförbrukning, datorer, skärmar, surfplattor och telefoner. Övrig miljödata 2023 2022 2021 Energiförbrukning ikontors lokaler (MWh) 68 071 80 555 79 213 – varav Sverige 34 340 43 731 39 183 – varav Estland 14 893 15 964 16 993 – varav Lettland 8 740 9 631 10 316 – varav Litauen 9 543 10 002 11 875 – varav Övriga 555 1 227 846 Elförbrukning ikontorslokaler (MWh) 33 148 43 173 40 790 Andel förnybar el av total elförbrukning (%) 1 99,9 99,9 99,9 Pappersförbrukning (ton) 591 647 714 Vattenförbrukning (m 3 /FTE) 4 4,7 7,5 4 Avfall till återvinning (ton) 2 458 653 529 Avfall till förbränning (ton) 2 425 391 461 Avfall till deponi(ton) 2 99 161 183 Farligt avfall(ton) 2, 3 4 3,6 2,2 Komposterbart avfall (ton) 2 85 57 47 1) Förnybar energiavser sol, vind, biomassa och vattenkraft. 2) Avfall från kontorsverksamhet. 3) Avser elskrot, batterier och lampor. 4) Förbrukning i Sverige är estimerat utifrån antal kontorsplatser på huvudkontoret. Energianvändning 1 2023 2022 2021 Totala utsläpp från energianvändning (tonCO 2 e/MWh) 2 0,071 0,075 0,073 Energianvändning per anställd (MWh/FTE) 4,1 5,0 5,0 Energianvändning per kvm (MWh/kvm) 0,19 0,21 0,21 1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas. 2) Omräkning av utsläpp från ingående energislag för samtliga år. Jämförelsetal, ton CO 2 e 2023 2022 2021 Utsläpp per anställd (ton/FTE) 1,19 0,91 0,59 Scope 1 och 2 utsläpp per anställd (ton/FTE) 0,26 0,36 0,33 Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m 2 ) 0,055 0,038 0,024 Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m 2 ) 0,012 0,015 0,014 Utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr) 0,27 0,28 0,20 Scope 1 och 2 utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr) 0,06 0,11 0,11 2.3 Biologisk mångfald Policyer • Sustainability Policy • Environmental Policy Partnerskap, medlemskap och nätverk • Business@Biodiversity Sweden • Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur) • MISTRA BIOPATH • Nature Action 100 (Swedbank Robur) • PRB Biodiversity Community Åtgärder och aktiviteter Som bank har Swedbank en viktig roll att spela i att återställa och förbättra till- ståndet för biologisk mångfald och ekosystem. Genom att stödja investeringar som främjar hållbar hantering av ekosystemtjänster, kan banken bidra till att skydda viktiga naturresurser. Eftersom arbetet är iett tidigt skede finns fort farande få mäte tal på området och det är viktigt att arbeta för att utveckla konkreta mät- metoder och data för att kunna följa upp påverkan. På så sätt kan bankens insatser bättre följas upp att de har önskad effekt på miljö ochsamhälle. Området är viktigt för Swedbank, eftersom de verksamheter som banken finan - sierar och investerar i är beroende av naturen för sina produktions behov och värde- kedjor. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar hänger ihop och påverkar varandra. Swedbanks miljöpolicy tydliggör att banken ska bidra till en hållbar användning av jordens resurser och skydda natur och biologisk mångfald. Banken arbetar för att minska negativ påverkan på biologisk mångfald inom exempelvis bankens finansiering till skogs- och jordbrukssektorn. Under 2023 har en koncernöver gripande arbetsgrupp bildats för att öka kompetensen, stödja arbe - tet i att möta kommande regulatoriska krav, främja integrering i bankens processer samt identifiera affärsmöjligheter. Arbetsgruppen rapporterar till Swedbanks hållbarhets kommitté. Externa samarbeten och partnerskap är viktigt och skapar en gemensam för- ståelse kring vilka verktyg, metoder och strategier för implementering som finns tillgängliga för att stärka biologisk mångfald. Swedbank deltar i olika samarbeten och forskningsprojekt för att stötta utvecklingen av processer, mål och nyckeltal. För mer information om hur Swedbank Försäkring och Swedbank Robur arbetar med biologisk mångfald och ekosystem, se sidorna 214–215. Globala ramverk inom biologisk mångfald I arbetet med att utveckla processer för biologisk mångfald och ekosystem tar banken vägledning från Kunming-Montreal Global Bio diversity Frame work (GBF) och dess internationella mål. Swedbank var ett av de 154 finansiella institut som verkade för ett antagande av ramverket i december 2022. Under året har Swedbank, tillsammans med andra internationella banker del- tagit i att utveckla implementeringsguider för GBF inom FN:s miljöprogram för denfinansiella sektorn (UNEP-FI). Swedbank har även identifierat vilka mål inom GBF, som är mest relevanta att utveckla strategiskt viktiga aktiviteter inom, för att uppnå störst positiv påverkan. Arbetet med biologisk mångfald utgår också från ramverket Task Force on Nature-Related Financial Disclosures (TNFD) där Swedbank tidigare deltagit idess utveckling. Påverkan, beroenden och naturresurser inom skog och lantbruk analy - serades i verktyget Exploring Natural Capital Opportunities, Risks and Exposure (ENCORE) för att öka förståelsen för risker och möjligheter. Potentiell påverkan genom utlåning till skog och lantbruk är till exempel hög vattenanvändning, modi - fiering av habitat samt miljöföroreningar. Analysen inkluderade Swedbanks hemma marknader och resulterade i en aktivitetsplan. Arbetet med TNFD har visat att det fortfarande finns brister i viktig data för analys vid utlåning. En annan utmaning är bankens exponering mot många olika sektorer och geografiska platser, vilket gör det svårt att identifiera, mäta och följa upp påverkan på biologisk mångfald. TNFD:s slutgiltiga rapporteringsramverk publicerades i september 2023 och Swedbank kommer att fortsätta analysera hur ramverket kan integreras i verk- samheten. 249Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Exempel på potentiella risker och möjligheter för Swedbank inom skog och lantbrukssektorn Potentiella risker Potentiella möjligheter På lång sikt kan framtida ekonomiska förluster kopplade till förlust av bio- logisk mångfald påverka banken och dess skog- och lantbrukskunder och bidra till finansiella risker. I dagsläget finns få bankrelaterade produkter inom biologisk mångfald och ekosystem på bankens hemma - marknader vilket kan ge Swedbank en ”first mover”-fördel. Fysiska risker som exempelvis torka och extremväder kan påverka Swedbank indirekt. Möjligheter till utökad marknads- andel genom utveckling av nya försäkrings-, spar- och utlånings- produkter. Marknadsrisker kan uppstå till följd av att kunder och nya regleringar, fram för allt på EU-nivå, ställer nya krav på hur banker ska hantera biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ökad utlåning till kunder som har intresse av att minska sin påverkan inom biologisk mångfald. Metod för bedömning av naturrelaterade risker Baltisk bankverksamhet har arbetat fram en metod för att identifiera och bedöma risker med hjälp av bankens hållbarhetsanalys vid företagsutlåning och TNFD-ram - verket. Den tar utgångspunkt i vilken sektor kunden är verksam i och bedömer om olika naturrelaterade faktorer anses vara väsentliga. Även geografisk placering ska vägas in framåt. Arbetet är en del av att säkerställa anpassning till ECB:s guide om klimatrelaterade och miljörisker (2020). Innovativa sätt att finansiera naturskydd Swedbank har lanserat ett lån inom baltisk bankverksamhet vars syfte är att finan - siera omvandling av icke-skogsmark till skog. Genom skogsbrukslånet är det möjligt för våra kunder att bedriva skogsbruk på ett mer hållbart sätt och samtidigt öka marknadsvärdet på mark som inte utnyttjats till sin fulla potential. Under året deltog också banken i en forskningsstudie vid Sveriges lantbruks- universitet. Fokus har varit på att utveckla en metod för att beräkna och kvantifiera biodiversitet i syfte att bevara och gynna biologisk mångfald inom svenskt skogs - bruk och utveckla biokrediter. Som en del av projektet har Swedbank förvärvat bio- krediter av Orsa Besparingsskog vilka tagits fram med hjälp av en naturvårdsinven- tering av skogen. På de elva hektar som området omfattar finns 91 krediter totalt. Löptiden är 20 år och en naturvårdsinventering av området är planerad att genom - föras vart femte år. Genom detta projekt hoppas Swedbank kunna bidra till ökad kunskap och för ståelse för hur banken tillsammans med andra aktörer kan utveckla olika finansiella incitament för att bevara och utveckla biologisk mångfald. I Swedbank Sustainable Funding Framework ingår kategorin ”hållbar förvaltning av levande naturresurser” vars syfte är att finansiera tillgångar som stödjer bio- logisk mångfald och ekosystem både på land och till havs. Total volym inom den kategorin 2023 var 1 122 mkr. 250 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Informationomsamhällsansvar 3.1Denegnaarbetskraften Policyer • Sustainability Policy • Policy on Diversity and Inclusion • Remuneration Policy • Policy on Human Rights • Swedbank’s Code of Conduct Andrastyrdokument • Work Environment Directive Partnerskap,medlemskapochnätverk • Diversity Charter i Estland, Lettland, Litauen och Sverige • WEP, UN Women’s Empowerment Principles Medarbetarmål 2023 2022 2021 Index för hållbara medarbetare >=80 86 85 85 Sjuktal under 2,8 procent 2,9 3,4 3,2 Engagemangsindex >=80 85 84 85 Rekommendationsindex (eNPS) >=43 44 39 45 Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60, ide högsta chefsskikten 45/55 42/58 40/60 Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60, på de högre nivåerna i banken, med fokus på efterträdare till högsta chefsskiktet 57/43 57/43 56/44 Upprätthålla jämställda löner för lika jobb och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen (lönegap i procentenheter) 1,5 1,8 Åtgärder och aktiviteter Ledarskapochsjälvledarskap Ledarskapet i Swedbank utgår från arbetet med att förverkliga bankens strategiska riktning och att guida medarbetare och team i den riktningen. Som ledare i Swed - bank är det viktigt att kunna anpassa sig till förändringar, möjligheter och utma- ningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt samt hur affären utvecklas och drivs framåt. Det är också viktigt att vara en förebild för bankens kultur och värderingar, liksom att bygga förtroende, inspirera och visa mod. Medarbetare erbjuds förut - sättningar att utvecklas och inspireras i takt med förändringar i omvärlden och uppmuntras att ta ansvar för och driva sin egen utveckling och karriär. En viktig del i att utvecklas är självledarskap. Självledarskap innebär att ta ägarskap och ansvar för sin egen utveckling. Det innebär att vara en lagspelare som proaktivt arbetar med att leverera resultat, välkomnar förändring och strävar efter att förbättra. Detta främjar ny tänkande och en lärandekultur som utvecklar banken. Hållbaramedarbetare Swedbanks medarbetare är grunden för bankens kultur och framgång. Därför är begreppet Hållbara medarbetare viktigt. I Swedbank innebär det att medarbetare trivs med sitt arbete och arbetsklimatet samt har en passande balans mellan arbete och privatliv. Swedbank erbjuder en arbetsplats där det finns utrymme för variation och flexibilitet under arbetsdagen och där inkludering, utveckling och samarbete är naturliga delar av verksamheten. För att främja hållbara medarbetare arbetar banken på ett systematiskt sätt över hela koncernen för att identifiera och hantera alla typer av arbetsmiljöfrågor som kan uppstå samt för att bygga på våra styrkor. Swedbank lägger extra fokus på förebyggande åtgärder i relation till sjuk - frånvaro, personalomsättning, konflikter och samarbetssvårigheter samt balans mellan arbete och privatliv. Swedbank anser att hållbara medarbetare är avgörande både för medarbetarnas engagemang och för en god kundupplevelse. Utveckling och implementering av Swedbank at Work-konceptet fortsätter på bankens samtliga hemmamarknader och omfattar både vår fysiska och digitala arbetsmiljö samt design av arbetsytor och kontor. Konceptet erbjuder hälsosamma och funktionella arbetsplatser som möjliggör effektiva arbetsdagar samt under - lätta och uppmuntra till rörelse och variation under arbetsdagen. Genom Swedbank at Work skapas öppna, flexibla och inspirerande arbetsplatser som gör det möjligt för medarbetare att arbeta i tvärfunktionella team, att dela kunskap och erfarenhet samt att utvecklas både individuellt och gemensamt. Mångfaldochinkludering Swedbank strävar efter att vara en inkluderande arbetsplats som präglas av mång - fald för att spegla de marknader där banken är verksamma och där människors olikheter ses som en styrka och en möjlighet för banken. I maj 2022 etablerades den nya befattningen Chief Diversity Officer (CDO), ett roterande tvåårigt ansvar som innehas av en medlem av koncernens lednings - grupp. CDO ansvarar för att accelerera bankens proaktiva arbete med mångfald och inkludering. Ett kompetensutvecklingsprogram för ledningen med syfte att främja mångfalds och inkludering har implementerats och pågår till 2024. Detinne håller ett omvänt mentorskapsprogram och kunskapssessioner med områdes experter. Jämställdhet, mångfald och inkludering i bankens verksamhet För att säkerställa en kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt att mångfald och inkludering integreras i alla delar av verksam - heten. Policyn för jämställdhet, mångfald och inkludering tillämpas för styrelsen och styrelsens arbete och syftar till att bidra till sund bolagsstyrning. För att uppnå jämn fördelning mellan könen finns fastställda nyckeltal för banken. Nyckeltalen mäter löneklyftor och könsbalans mellan chefer på olika nivåer, med fokus på efterträdare till högsta chefsskiktet. Målet är en jämn köns - fördelning om 40/60 gällande högsta chefsskiftet samt seniora roller. Arbetet med jämställdhet i rekrytering, successionsplanering och prestations- utveckling har fortsatt under året. I ledarnas rekryteringsprocess ingår en analys kring mångfald och i det årliga prestationsutvärderingsformuläret finns en kontroll - fråga rörande så kallade omedvetna fördomar. Swedbank lägger stor vikt vid lika lön för kvinnor och män med samma eller liknande arbete och arbetar kontinuerligt för att uppnå detta. Se mer information på sidorna 253–254. Swedbank som en inkluderande arbetsplats Resultaten från medarbetarundersökningarna, som utförs flera gånger per år, bekräftar att medarbetarna upplever Swedbank som en inkluderande arbetsplats. Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier prioriteras och det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier. Kommunikation och workshops för chefer har genomförts under året i förebyggande och utbil - dande syfte. Visselblåsning och en process för hantering av rapporterade fall av diskriminering och trakasserier har etablerats och genomförs av utbildade utredare ibanken. Flexibilitet är en viktig faktor i jämställdhets- och mångfaldsarbetet och är sedan tidigare en naturlig del av bankens arbetssätt. Medarbetare som återvänder från föräldraledighet erbjuds flexibelt upplägg och kan arbeta deltid. Interna föreningar och nätverk Swedbanks nätverk och föreningar syftar till att ge bankens medarbetare möjlighet till nätverkande och utbyte av erfarenheter, som i sin tur kan inspirera till utveckling, innovation och kunskapshöjning. För att öka andelen kvinnor på områden där de är tydligt underrepresenterade bildades i slutet av 2021 Swedbank Women in Tech. Nätverket ska inspirera kvin - nor att överväga en framtid inom teknikområdet, men är även till för kvinnor redan verksamma inom området och nätverket är öppet för alla oavsett kön. Under 2023 genomfördes enrad aktiviteter, exempelvis ett mentorskapsprogram samt en veckolång Hackaton. Nätverket växte till över 900 medlemmar inom Swedbank- koncernen. Swedbank deltog under året i Stockholm Pride, Riga Pride och Baltic Pride i Tallinn. Juni månad ägnades åt HBTQ+ för att öka medvetenheten i hela koncer - nen. HBTQ+ nätverket GLaS firade 3¬årsjubileum i april och fortsätter att driva inkluderingen av HBTQ+ ämnen i banken genom evenemang, webbinarier, firande under Pride och resten av året. Sedan 2022 ges möjligheten att själv identifiera kön i anonyma medarbetarundersökningar med ett tredje alternativ ochskyltar i bankens lokaler är könsneutrala. Externa partnerskap, medlemskap och nätverk Swedbank deltar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt utvärdera mångfalds- och inkluderingsarbetet, till exempel Bloomberg Gender Equality Index 2023 och Financial Times Diversity Leaders in Europe. Banken har undertecknat UN Women’s Empowerment Principles och är en av grundarna till EU:s mångfaldsstadgar på bankens hemmamarknader. H3 251Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Åtgärderförattminskalöneklyftor Löneskillnadermellankvinnorochmän Likalön Löneskillnader mellan kvinnor och män mäts i bruttolön per arbetad timme. ISwedbank har skillnaderna minskat stadigt varje år, från38 procent i slutet av 2019 till 29 procent i slutet av 2023. Swedbanks löneskillnader mellan kvinnor och män redovisas på sidan 253–254. Lika lön för kvinnor och män som utför samma arbete, är ett annat sätt att mäta löneskillnader. I slutet av 2023 var lönegapet för Swedbankkoncernen 1,5 procentenheter. Se Swedbanks lika lön mellan kvinnor och män på sidan253–254. Aktiviteterunder2023förattminskalöneskillnaderna Aktiviteterunder2023förattbibehållalikalön • Mål om jämn könsfördelning 40/60 följs upp på nivåerna koncernledning, ledningsgrupper för affärsområde/koncernfunktion, ledning i dotter- företagen, samtliga chefer samt vissa högre befattningar som inte har ett chefs ansvar. • Långsiktigt arbete genomförs via rekrytering, successionsplanering, jämställd kompetensutveckling och riktade utvecklingsprogram inom områden där det ena könet är underrepresenterat. • Ständig översyn av alla personalprocesser för att säkerställa könsneutra- litet och uppmärksamma potentiell könsdiskriminering där det är relevant, tillexempel prestationsutvecklingsprocessen. • Fokus på kön i alla ersättningsprocesser. • Öppna lönespann i hemmamarknaderna för att öka transparensen och medvetenheten. • Särskilda initiativ för att främja karriärer inom teknik bland kvinnor. • Göra chefer medvetna om lika lön i alla ersättningsprocesser. • Kontinuerlig uppföljning genom månatliga beräkningar som fungerar somunderlag till enheterna för att se om åtgärder behöver vidtas. • Jämställd lön inom lönesättning vid externa och interna rekryteringar. • Potentiella löneskillnader följs upp under den årliga löneöversyns- processen för att förhindra att gap uppstår. • Löner ses över för föräldralediga medarbetare i Sverige och för de som återvänder från föräldraledighet i Estland, Lettland och Litauen. • Där skillnader identifieras ska skälen dokumenteras. Om skillnaden beror på kön ska lämpliga åtgärder vidtas. • Lönemappning i Sverige utförd. • För att bibehålla och minska gapet har bland annat ett arbete kopplat till Lika lön genomförts tillsammans med Finansförbundet. Medarbetarundersökningarochmedarbetarengagemang Engagerade och stolta medarbetare är avgörande för bankens framgång och bidrar till en bättre kundupplevelse, nöjdare kunder och fler affärer. Medarbetarundersökningen People Pulse genomfördes två gånger under 2023. Syftet med undersökningen är att förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar, förstår och agerar i förhållande till bankens strategiskt viktiga områden. Undersökningen syftar till att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feedback- kultur i alla enheter. Frågorna har relaterats till nio områden: engagemang, lojalitet/ intresse, strategisk riktning, kompensation, arbetskultur, prestationsutveckling, ledar skap, hållbara medarbetare och ojämlik behandling. Resultaten visar på ett stabilt engagemang och att medarbetarna mår bra påjobbet. Undersökningarna som genomfördes under året hade höga svars- frekvenser och visade ett fortsatt starkt resultat. Donationerochvolontärarbete Donationsportalen I love to help i Estland etablerades av Swedbank i samarbete med Good Deed Foundation 2008. Den samlar kunder och olika estniska välgören - hetsorganisationer för att bistå till positiv samhällsutveckling i utsatta områden. IEstland, Lettland och Litauen är många medarbetare involverade i olika volontär - arbeten, till exempel Summer of Good Deeds, Let’s Do It Together och We Care. Beräkningsmetodförinsamlingavmedarbetardata Information hämtas från bankens HR-system och utbildningsdata från den interna utbildningsportalen. HR-data anges i antal anställda (headcount) och gäller för den 31 december 2023. Mätetal Medarbetarundersökningar,index 2023 2022 2021 Resultat,hållbaramedarbetarindex 1 86 85 85 Engagemangsindex 1 85 84 85 — Sverige 83 81 82 — Estland 88 88 89 — Lettland 87 87 88 — Litauen 90 90 89 Rekommendationsindex(eNPS) 1,2 44 39 45 Ledarskapsindex 87 86 86 1) Undersökningen skickades till samtliga medarbetare. 2) Visar sannolikheten för att en medarbetare skulle rekommendera Swedbank som arbets- givare (eNPS). Svar ges på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) subtra- heras från andelen positiva svar (9–10). Poängen kan variera mellan –100 och 100. Internutbildningar 2023 2022 2021 Antal utbildningstimmar 1 2 543 885 452 216 497 490 Utbildningskostnader per FTE (kr) 6 488 5 461 4 784 – varav obligatorisk 1 217 1 243 1 149 – varav ej obligatorisk 5 271 4 218 3 635 – varav kvinnor 7 432 6 214 5 498 – varav män 5 033 4 293 3 660 Utbildningstimmar per FTE 1 30 29 32 – varav män 24 23 24 – varav kvinnor 33 33 38 – varav chefer 34 34 44 – varav specialister 29 28 30 Genomfördautbildningar – etik (antal) 3 17 281 16 650 16 593 – hållbarhet inklusive klimat (antal) 4 819 4 647 7 636 – motverka penningtvätt och finans iering av terrorism (antal) 17 861 17 039 17 625 Antal rådgivare med Swedsec licens 4 4 222 3 952 3 976 Antal kunskapsuppdateringar (ÅKU:er) som medarbetare genomfört under året 4 6 170 5 934 6 298 1) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar även sparbanker. 2) Andel obligatorisk utbildning 2023: 19 procent. Hållbarhetsrelaterade obligatoriska utbild- ningar för alla bankens medarbetare inkluderar utbildningar inom hållbarhet, säkerhet, antikorruption, motverkande av penningtvätt och terrorism, finansiella sanktioner, arbets- miljö, brandsäkerhet, integritetsfrågor samt klimat. 3) Innehåller ett avsnitt om bankens antikorruptions-policy och rutiner. 4) Avser Sverige. Medarbetaresomharfåttutbildningiatt motverkapenningtvättochfinansiering avterrorism,perregion(%) 2023 2022 2021 Sverige 98 96 96 Estland 97 96 99 Lettland 96 96 99 Litauen 96 96 99 Totaltkoncernen 97 96 98 252 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter Medarbetaresomharfåttutbildningiatt motverkapenningtvättochfinansiering avterrorism,perkategori(%) 2023 2022 2021 Chefer 99 99 99 Specialister 97 95 97 Antalmedarbetare Procentandelavtotalen Medarbetaresom harfåttutbildning iantikorruption 2023 2022 2023 2022 Estland 2661 2545 95 92 Chefer 281 255 99 93 Specialister 2 380 2 290 94 91 Lettland 2026 1932 93 91 Chefer 221 211 100 95 Specialister 1 805 1 721 93 90 Litauen 2684 2705 99 96 Chefer 268 266 99 100 Specialister 2 416 2 439 93 95 Sverige 9941 9102 94 91 Chefer 1 041 988 98 93 Specialister 8 900 8 114 94 90 Total 17312 16284 94 92 Antalmedarbetare2023uppdelatpåkön ochtypavanställning 1 Kvinnor Män Total Heltid 10 281 6 510 16791 Deltid 1 107 531 1638 Tillfällig anställning med timlön 319 306 625 Permanent 10 684 6 598 17282 Temporär 704 443 1147 1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant. Antalmedarbetare2023 uppdelatpåregionoch typavanställning 1 Sverige Estland Lettland Litauen Total Heltid 9 115 2 706 2 144 2 826 16791 Deltid 1 461 99 27 51 1638 Tillfällig anställning medtimlön 623 0 0 2 625 Permanent 9 849 2 685 2 029 2 719 17282 Temporär 727 120 142 158 1147 1) Andelen medarbetare som inte är medarbetare av banken är mycket liten. Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant. Antal 1 ochandelnyanställdauppdelat påkön,åldersgruppochland,% 2023 2022 2021 Kvinnor 57 59 58 Män 43 41 42 Under 30 år 49 48 52 30–50 47 47 43 50+ 4 5 5 Sverige 54 47 48 Estland 14 19 14 Lettland 15 14 17 Litauen 17 20 21 1) Antal nyanställda var: 2023: 2 290, 2022: 2 499 och 2021: 2 178. Antal 1 ochandelavpersonalomsättning uppdelatpåkön,åldersgruppochland,% 2023 2022 2021 Kvinnor 10 12 9,7 Män 11 13 11,5 Under 30 år 14 20 16,6 30–50 9 11 8,4 50+ 10 11 8,9 Sverige 9 12 8,8 Estland 9 14 10,4 Lettland 13 14 11,2 Litauen 12 14 14,9 Totaltkoncernen 10 14 10,3 1) Antal medarbetare som avslutat sin anställning under året var: 1 855. Antalmedarbetaresominteäranställda avSwedbank 1 2023 2022 2021 Sverige 973 797 Estland 25 1 Lettland 11 4 Litauen 18 0 Totalt 1027 802 1) Innefattar medarbetare som arbetar som konsulter och utför arbetsuppgifter inom exempel vis administration, IT, organisation och juridik. Löneskillnadvdjämförtmed medarbetare 1 ,% 2023 2022 2021 Swedbank Sverige 22,12 22,65 Swedbank Group 26,54 27,77 1) Beräknad på medianlönen för Swedbanks medarbetare. Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän, chefer 1 perland,% 2023 2022 2021 Sverige –20 –21 –20 Estland –25 –25 –27 Lettland –27 –29 –35 Litauen –27 –28 –29 Totalt –27 –30 –29 1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för denna kategori. Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän, chefernivå1–3perland,% 2023 2022 2021 Sverige –23 –23 –26 Estland –36 –37 –35 Lettland –14 –11 –17 Litauen 50 33 27 Totalt –22 –26 –27 Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän, specialisterperland,% 2023 2022 2021 Sverige –18 –18 –20 Estland –30 –31 –33 Lettland –28 –29 –28 Litauen –31 –32 –33 Totalt –28 –30 –31 Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän, allamedarbetareperland,% 2023 2022 2021 Sverige –19 –20 –21 Estland –30 –30 –33 Lettland –29 –30 –32 Litauen –33 –34 –36 Totalt –29 –31 –32 253Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Skillnaderilikalön(EqualPayGap),% Sverige Estland Lettland Litauen Totalt 1,9 1,1 0,9 0 1,5 Utbildningsnivå,% 2023 2022 2021 Sverige Universitetsexamen 41 41 41 Annan universitetsutbildning 10 10 10 Gymnasieutbildning 49 49 48 Annan utbildning 0 0 1 Estland Universitetsexamen 64 65 64 Annan universitetsutbildning 10 10 11 Gymnasieutbildning 17 19 19 Annan utbildning 9 6 6 Lettland Universitetsexamen 67 66 66 Annan universitetsutbildning 16 17 17 Gymnasieutbildning 17 17 17 Annan utbildning 0 0 0 Litauen Universitetsexamen 85 85 84 Annan universitetsutbildning 5 5 6 Gymnasieutbildning 5 5 5 Annan utbildning 5 5 5 Antalmedarbetaresomerhållit prestationsutvärdering 1 Antalmedarbetaresomgodkänt prestationsutvärdering 2 Procentandelmedarbetaresom erhållitprestationsutvärdering Procentandelmedarbetaresom godkäntprestationsutvärdering 2 2023 2022 2021 2023 2022 2021 2023 2022 2021 2023 2022 2021 Män 6427 6070 5987 6168 3486 5163 91 91 100 96 95 86 Chefer 781 778 799 729 326 641 99 99 100 93 89 80 Specialister 5 646 5 292 5 188 5 439 3 160 4 522 90 90 100 96 95 87 Kvinnor 10260 9808 9185 9940 5825 8594 90 88 100 97 96 94 Chefer 1 034 1 014 984 985 479 867 99 98 100 95 91 88 Specialister 9 226 8 794 8 201 8 955 5 346 7 727 89 87 100 97 97 94 Total 16687 15878 15172 16108 9311 13757 91 89 100 97 95 91 1) Prestationsutvärdering syftar till att chef och medarbetare utvärderar årets prestation utifrån måluppfyllelse. Utvärdering och bedömning av total prestation dokumenteras av chef och godkänns av medarbetaren. 2) Antal godkänannden per 240131. Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2023 2022 2021 Andel av medarbetare med kollektivavtal eller lokala överenskommelser eller som omfattas av arbetsrätten – Sverige 1 100 100 100 Andel av medarbetare som omfattas av oberoende fackförbund eller kollektiv avtal 2, 3 58 57 58 1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal och lagen omanställningsskydd. 2) Andelen (%) har omräknats för 2021 och 2022 på grund av ny information. 3) Ett koncernövergripande europeiskt företagsråd är etablerat i Swedbank, där deltar med arbetare från olika länder där Swedbank är verksam. Åldersfördelningledningochstyrelse,% 2023 2022 2021 Koncernledningen Under 30 år 0 0 0 30–50 13 13 13 50+ 87 87 87 Styrelsen 1 Under 30 år 0 0 0 30–50 0 15 18 50+ 100 85 82 1) Exklusive arbetstagarrepresentanter. Åldersfördelningperland,% 2023 2022 2021 Sverige Under 30 år 23 21 21 30–50 52 52 51 50+ 25 27 28 Estland Under 30 år 18 19 19 30–50 65 65 66 50+ 17 16 15 Lettland Under 30 år 19 20 22 30–50 72 72 71 50+ 9 8 7 Litauen Under 30 år 22 25 27 30–50 63 61 60 50+ 15 14 13 254 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter 3.2Mänskligarättigheter Policyer • Sustainability Policy • Policy on Human Rights • Swedbank’s Code of Conduct Andrastyrdokument • Position Statement Defence Equipment Åtgärder och aktiviteter Bankens koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter är grunden för Swedbanks arbete inom mänskliga rättigheter. Den utgår från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt FN:s Global Compact som inkluderar information om att Swedbank måste agera med skälig aktsamhet. Policyn uppdateras årligen och är antagen av styrelsen. Swedbank arbetar utefter premissen att banken, bankens leverantörer, finansie - ring till kunder och de bolag Swedbank investerar i respekterar universella mänsk- liga rättigheter och ska arbeta med att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter. Policyn för mänskliga rättigheter tydliggör attutsatta grupper som exempelvis barn, seniorer, personer med funktionsned- sättning och minoriteter särskilt måste beaktas. Policyn för mänskliga rättig heter kompletterar Swedbanks hållbarhetspolicy. Swedbanks uppförandekod tydliggör bankens värdegrund och beskriver hur Swedbanks medarbetare bör uppträda med fokus på respekt för allas lika värde. Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika bak - grund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens interna och externa kommunikation samt marknadsföring. För mer information om Swedbanks interna arbete med jämställdhet, mångfald och inkludering se sidan 251. Inom kärnprocesserna investeringar, kreditgivning och inköp utförs hållbarhets - analyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund för bedömningen. Dessa kärnprocesser definieras som betydelsefulla och är därmed centrala för bedömning om människorättsrisker. Följande delar av noten beskriver hur dessa kärnprocesser beaktar skälig aktsamhet i bankens verksamhet. Hänsyntillmänskligarättigheterifinansieringochinvestering Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänskliga rättig - heter är en faktor som bedöms. När analysen genomförs kan exempelvis risker inom mänskliga rättigheter diskuteras med kunden kopplade till företagets produk - tionskedja och hur kunden hanterar dessa risker. Banken har även sektorriktlinjer som rådgivare kan använda som adresserar materiella hållbarhetsrisker, inkluderat risker inom mänskliga rättigheter, för att underlätta dialogen och riskbedömningen. Läs mer om Swedbanks hållbarhetsanalys vid kreditgivning på sidan 216. Swedbank Roburs investeringsprocess innehåller analys av samtliga innehav avse - ende hur de lever upp till internationella konventioner, såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Analysen omfattar även OECD:s riktlinjer för multinationella bolag, ILO:s kärnkonventioner samt UN Guiding Principles on Business and Human Rights. Innan en investering görs sker även riskbedömningar där mänskliga rättig - heter ingår. Dessa utgår från risker inom exempelvis bransch, geografisk placering eller bolagens mognadsgrad i fråga om att identifiera, förebygga och hantera sociala, miljörelaterade och bolagsstyrningsfrågor. För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga rättig- heter har Swedbank Robur dialoger med bolag som har särskilt höga risker och som finns på Swedbank Roburs bevakningslista. Dialoger kan gälla uppföljning av en incident, utvärdering av bolagets hållbarhetsarbete där mänskliga rättigheter ingår eller vara specifikt inriktad på en eller flera frågor kopplade till mänskliga rättig heter. Ett exempel är risken att möjliggöra eller förstärka brott mot mänskliga rättigheter genom användning av internet- och telekomtjänster i samband med krig och konflikter. Detta är därför ett tema i dialoger med bolag. Ett annat område är barns rättigheter. Detta är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utveck - lat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter som används iarbetet med att påverka bolag. Ett samarbete har etablerats med Global Child Forum, där Swed - bank Robur kombinerat kunskap och erfarenheter med en bred kontaktyta gente- mot näringslivet för att på så sätt nå ut till företag över hela världen med budskap om vikten av att ha ett aktivt arbete inriktat på barnrättsfrågor. Swedbank Robur har även intressent dialoger med företag där fonderna är stora ägare. För att beakta risker inom mänskliga rättigheter i försvarsindustrin har Swed - bank ett koncernövergripande ställningstagande för sektorn. Det sätter upp vill- koren för bankens finansiella tjänster till sektorn och är ett sätt att motverka brott mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen och kontroversiella vapen, vilket innebär att Swedbank inte investerar i eller till- handa håller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med dessa vapen. Utvärderingileverantörskedjan Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps- process. Riskbedömningens omfattning beror på var leverantören är geografiskt placerad vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Där - till ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer, där respekt för mänskliga rättig heter är centralt. Befintliga leverantörer följs upp, främst via dialog, för att undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks arbete se sidan 258–259. Uppföljningen säkerställer också Swedbanks möjlighet att beakta eventuell förändring hos leverantörerna. Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet av mänskliga rättigheter. Om oegentligheter uppdagas tar banken fram anpassade åtgärder tillsammans med leverantören. Det kan exempelvis handla om krav på åtgärder av operativ process utan dröjsmål. 255Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Informationomstyrning 4.1Ansvarsfulltföretagande Policyer • Sustainability Policy • Anti-Bribery and Corruption Policy • Group Policy On Conflicts Of Interest • Customer Complaint Policy • Policy for Customer Protection Risk • Swedbank’s Code of Conduct • Personal Account Dealing • The Board of Directors’ Remuneration and Sustainability Committee (RSC) • The Board of Directors’ Audit Committee (AC) Andrastyrdokument • Group Instruction on Conflicts of Interest • Group Instruction on Internal Alerts (Whistleblowing) • Group Instruction on Anti-Bribery and Corruption • Group Instruction on Financial Sanctions Partnerskap,medlemskapochnätverk • FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet • FN:s Global Compact • FN:s Miljöprogram för den finansiella sektorn • ICC Sveriges Hållbarhetskommitté • Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee • Kommittéer och arbetsgrupper inom European Savings and Retail Banking Group (ESBG) och European Banking Federation (EBF) • Institute for Sustainability and Corporate Social Responsibility i Lettland • Lithuanian Association of Responsible Business • Nordic CEOs for a Sustainable Future • Nordic Circular Hotspot Swedbankstödjer • FN:s Parisavtalet • FN:s Globala mål (SDG) • FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna • FN:s Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter Ovanstående är ett urval och utgör vägledande principer för implementering av hållbarhet ibanken. Mål Genom en stark och effektiv intern styrning och kontroll säkerställa att verk samheten bedrivs enligt höga etiska standarder. * Åtgärder och aktiviteter Uppförandekoden Att vara en del av Swedbank och dela dess värderingar innebär att medarbetare för väntas uppträda i enlighet med Swedbanks uppförandekod. Uppförandekoden beskriver hur medarbetare förväntas hantera affärer och relationer samt fungerar som Swedbanks etikpolicy. Swedbank bedriver sin verksamhet öppet, med inte- gritet och på ett sätt som inger förtroende. Swedbanks verksamhet bygger på att upprätthålla förtroendet från kunder, ägare, medarbetare, affärsrelationer och sam - hället i stort vilket är avgörande för verksamheten. Beslut ska fattas utifrån höga etiska standarder. Detta innebär att när beslut tas ställer Swedbank högre krav på beslutsfattandet än att endast avstå från det otillåtna. Kravställningen vid besluts - fattandet följs upp genom olika processer, styrdokument och nyckeltal för att säkerställa att banken håller sig på ett betryggande avstånd från det otillåtna. För att säkerställa att samtliga medarbetare, inklusive konsulter, tagit del av ochförstått Uppförandekoden ombeds de årligen signera en bekräftelse. Varje år genomför även samtliga medarbetare en etikutbildning. Kundklagomål Swedbanks koncernövergripande process för kundklagomål möjliggör för alla medar betare att registrera inkomna klagomål och synpunkter från bankens kunder. Ett förbättringsarbete drivs inom Swedbank som är upparbetat utifrån inkomna klagomål. Swedbanks ledning får regelbunden rapportering från klagomålssam- ordnaren. Banken följer löpande upp att kundklagomålen hanteras inom utsatt tid. Styrelsen får ta del av bankens klagomålsrapport i samband med årsredovisningen och kvartalsrapporterna. Antikorruption Korruption, ekonomisk brottslighet och andra liknande aktiviteter utgör på en över - gripande nivå ett hot mot ett hållbart samhälle och det finansiella systemets inte- gritet och stabilitet. Swedbank har absolut nolltolerans och arbetar för att skydda koncernen mot mutor, korruption, andra ekonomiska brott och aktiviteter som utgör hot mot bankens verksamhet och kunder. Swedbanks antikorruptionspolicy har antagits av bankens styrelse. I Swedbank finns det tydliga processer för att kartlägga risker för mutor och korruption samt brister ikontroller. Samtliga enheter i banken ansvarar för att genomföra en risk- bedömning inom antikorruptionsområdet vilken sedan används som underlag till implementering av förebyggande åtgärder. Att vara anställd inom finanssektorn kräver stor uppmärksamhet på riskerna med mutor, korruption och annan otill- börlig påverkan. Varje enhet och dotterföretag ansvarar för att identifiera, utvärdera och imple - mentera åtgärder för att hantera och minska de faktiska och potentiella korrup- tionsrisker de står inför. För att säkerställa att såväl medarbetare som konsulter har rätt kompetens för att hantera riskerna genomför de den årligt obligatoriska etikutbildningen där även antikorruption ingår. Funktioner som bedöms ha en högre risk att utsättas för korruption gör även anpassade antikorruptionsutbild - ningar mer frekvent. Visselblåsningsäkerställerefterlevnad Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanar alla med- arbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis brott mot Uppförande- koden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks policyer. Styrelsen informeras om visselblåsarärenden i samband med kvartals- rapporterna, och de ärenden som avser Group Compliance, vd eller någon med- arbetare i koncernledningen behandlas även i styrelsens Revisionsutskott. Bankens visselblåsartjänst är tillgänglig på samtliga språk på bankens hemma - marknader och på engelska. Meddelandena är krypterade och gör det möjligt för visselblåsaren att öppet eller anonymt sända in rapporter samt vara fortsatt anonym i dialogen med banken. Alla rapporter och meddelanden behandlas strikt konfidentiellt och utredningen hanteras med största varsamhet och beaktande av integriteten genom behörighetsreglerad hantering med tydliga roller och ansvar. Under 2023 har banken mottagit 126 rapporter varav 46 rapporter har bedömts som visselblåsarärenden i enlighet med Swedbanks definition av visselblåsning. Personuppgifterochdataskyddsförordningen Swedbanks kunder ska känna sig trygga med hur banken hanterar personuppgifter. Swedbank använder personuppgifter för att tillhandahålla tjänster, genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar, men också för att förbättra produkter och kvalitet genom att göra kundundersökningar och marknadsanalyser. Behandling av personupp gifter är också en del i arbetet att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism, förebygga och utreda brott. Swedbank har processer på plats för detta som säkerställer att dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Swedbanks Data - skyddsombud övervakar att banken följer reglerna om dataskydd. Mätetal Regelefterlevnad 1 2023 2022 2021 Antal fall 2 0 1 Betalt vite (mkr) 887 0 46,6 1) Avser de fall där Swedbank erhållit en sanktion till följd av bristande regelefterlevnad, som har meddelats inom ramen för koncernens delårsrapportering. H4 * Banken har processer och andra mekanismer för att följa upp och kontrollera att denna målsättning uppfylls. Även omfattande utbildningar är en viktig del för måluppfyllelsen. 256 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter TransaktionsövervakningenligtMAR 2023 2 2022 2021 Antal misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) 1 rapporterade 202 57 63 – varav Sverige 37 17 38 – varav Estland 43 14 3 – varav Lettland 93 9 11 – varav Litauen 29 17 11 1) Market abuse regulation (MAR). Banker är skyldiga att rapportera misstänkt marknads- missbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmani pulation och olovligt röjande av insider- information (MAR). 2) Antal rapporterade transaktioner för 2023 är högre än föregående års nivåer med anled- ning av vissa lokala baltiska myndigheters fokus på rapportering av särskilda handels- mönster. Visselblåsning 2023 2022 2021 Antal rapporter 126 110 122 Behandlingavpersonuppgifter 2023 2022 2021 Antal förfrågningar/klagomål från regist - rerad part till dataskydds ombud, totalt 1 41 40 8 – varav Sverige 31 17 0 – varav Estland 1 4 1 – varav Lettland 1 18 4 – varav Litauen 8 1 3 Antal förfrågningar/klagomål från tillsynsmyndighet, totalt 9 11 19 – varav Sverige 2 0 6 – varav Estland 1 2 1 – varav Lettland 0 5 3 – varav Litauen 6 4 9 1) Registrerad part som framfört förfrågning eller klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. 4.2Finansiellbrottslighet Policyer • Sustainability Policy • Group Policy on Anti Money Laundering and Countering Terrorist Financing • Group Policy on Financial Sanctions • Group Policy on Anti-Bribery and Corruption Policy • Policy on Anti-Tax Evasion and Aggressive Tax Planning Andrastyrdokument • Group Instruction on Anti-Money Laundering and Countering Terrorist Financing • Group Instruction on Financial Sanctions • Group Instruction on Anti-Bribery and Corruption • Group Instruction on Anti-Fraud Governance Partnerskap,medlemskapochnätverk • SAMLIT • Olika partnerskap med stöd av penningtvättslagen Mål Motverka att verksamheten och dess kunder utnyttjas eller exponeras för finansiell brottslighet. * Åtgärder och aktiviteter Bekämpafinansiellbrottslighet Swedbank arbetar aktivt för att bekämpa alla former av finansiell brottslighet, att förhindra bedrägerier och att banken används för att genomföra olagliga trans- aktioner med pengar från kriminell verksamhet samt överföringar som syftar till attfinansiera terrorism. De koncernövergripande regelverken på området efterlevs genom koncernöver - gripande processer för att identifiera och hantera finansiell brottslighet. För att uppnå Swedbanks mål har Swedbank sedan 2021 etablerat olika program för utveckling och förbättring av bankens processer och riskhantering. Swedbank utvecklar kontinuerligt sina rutiner gällande rapportering av miss - tänkta ärenden om penningtvätt, finansiering av terrorism, bedrägerier samt brott mot finansiella sanktioner utifrån nya regulatoriska krav och de risker banken expo - neras för. Banken har under 2023 fortsatt arbetet med att ytterligare förbättra pro- cesserna för allmän riskbedömning, kundkännedom, kundriskbedömning, trans- aktionsövervakning, sanktionsscreening, bedrägeriidentifiering samt rapportering. Swedbank investerar i teknisk utveckling och rekryterar ytterligare kompetens för att skydda och hjälpa bankens kunder, samt försvåra för kriminella element att använda banken för finansiell brottslighet. Under året har samarbetet mellan polis, myndigheter och banker fortsatt att utvecklas genom informationsutbyte som bidrar till att begränsa bedrägerier och de vinster från brottslig verksamhet som är motorn i den kriminella ekonomin. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT i Sverige, ett samarbetsorgan mellan Polis- myndigheten och bankerna. Swedbank deltar även i flera informationsutbyten mellan privata aktörer, något som nyligen har möjliggjorts genom lagstiftning. Banken har etablerat ett antal mekanismer för att följa upp och kontrollera expone - ringen mot finansiell brottslighet. Utöver ett detaljerat regelverk används löpande ett antal nyckeltal för att mäta om banken ligger inom den låga risk aptiten. Rysslands utökade invasion av Ukraina gör att EU utfärdar fler sanktioner än tidigare ochbanken fyller en viktig samhällsfunktion genom implementering av definansiella sanktionerna. Strukturella projekt har initierats för att hantera de ökade kraven på bankens tekniska system och processer. Swedbank har under desenaste åren arbetat med att utveckla bankens förmåga att motverka brott motfinansiella sanktioner både genom att förstärka juridisk kompetens och nya tekniska lösningar för screening av transaktioner och kundrelationer. Swedbanksarbetemedbedrägerierochcybersäkerhet Bedrägerier är fortsatt ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten och varje år drabbas många individer. Under 2023 har telefonbedrägerier som utförs genom social manipulation, så kallad vishing/ smishing, ökat markant och drabbar allt fler. Swedbank investerar ioch förbättrar löpande bankens motståndskraft och kapacitet att upptäcka, förhindra och utreda dessa brott. Processen för utfärdande av BankID har stärkts vilket medfört ett minskat antal förfalskningar av BankID. Swedbank har även förstärkt den löpande monitore - ringen för att identifiera bedrägliga transaktioner, vilket även det gett positiva resultat. Tillsammans med Bankföreningen har banken genomfört en kampanj för att uppmärksamma risken att utsättas för bedrägerier samt även lanserat en rad egna informationskampanjer i de egna kanalerna. Swedbank deltog under hösten i The European annual Cyber Security month, ett initiativ etablerat av ENISA, European Union Agency for Cyber Security. Syftet äratt främja cybersäkerhet bland EU:s medborgare och organisationer. Under månaden arrangerades ett internt program med en rad aktiviteter på området, till exempel föreläsningar öppna för alla bankens medarbetare, presentationer och informa - tionskampanjer. Mätetal TransaktionsövervakningenligtSAR 2023 2022 2021 Antal misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/finansiering av terrorism (SAR) 1 rapporterade 9 722 11 000 8 598 – varav Sverige 6 927 8 478 6 851 – varav Estland 933 1 003 608 – varav Lettland 1 379 1 053 748 – varav Litauen 483 466 391 1) Suspicious Activity Report (SAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terrorist finansiering (SAR) till Finans- inspektionen inom Polismyndigheten. * Banken har processer och andra mekanismer för att följa upp och kontrollera att denna målsättning uppfylls. Även omfattande utbildningar är en viktig del för måluppfyllelsen. 257Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport 4.3IT-systemochinformationssäkerhet Policyer • Risk Appetite Statement Policy • Enterprise Risk Management Policy • Policy for Operational Risk Andrastyrdokument • Instruction on Information Security • IT Instruction Partnerskap,medlemskapochnätverk • Bankernas Säkerhetskommitté inom ramen för den svenska Bankföreningen • Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) samt NCSC:s samverkansforum för finansiella aktörer • FS-ISAC • Svenskt CERT-forum • Trusted Introducer Förmågor • Behåll och förbättra förtroendet för Swedbanks säkerhetsarbete hos kunder, partners och myndigheter • Förbättrad säkerhet genom förenklat säkerhetsarbete • Möjliggör för alla anställda att bidra till ökad säkerhet Åtgärder och aktiviteter Strategiochstyrningförinformationssäkerhet Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges och de baltiska ländernas närområde resul - terar alltjämt i en förhöjd hotbild inom informationssäkerhetsområdet och medför ökade risker för cyberattacker. Vikten av cybersäkerhet ökar dessutom när allt fler tjänster i den finansiella sektorn digitaliseras. Den nya EU-lagstiftningen Digital Operational Resilience Act (DORA) som träder i kraft i januari 2025 syftar till att ytterligare stärka finansiella organisationers förmåga att hantera olika typer av avbrott som drabbar funktioner som är kritiska för samhället. Swedbank har en strategi för säkerhet med en vision om att vara ”ett steg före”, vilket innebär att banken ska ha en god samlad kunskap om hotbilden och ett proaktivt arbete för att minska risken för framgångsrika attacker mot banken och våra kunder. En årlig uppdatering säkerställer att den är förenlig med Swedbanks övergripande strategiska riktning, ett förändrat hot- och risklandskap samt nya krav. Planerade åtgärder syftar till att stärka bankens digitala och operativa mot - ståndskraft, inte minst kopplade till cyberattacker. Swedbank följer kontinuerligt teknikutvecklingen och nyttjar nya möjligheter så som artificiell intelligens för attstärka bankens förmågor att hitta avvikelser som kan tyda på eventuella informationssäkerhetshändelser. Organisationochledning Bankens Chief Information Security Officer (CISO) leder och koordinerar Swed - banks informationssäkerhetsarbete. En centralt inrättad funktion stödjer CISO iarbetet med underhåll och utveckling av bankens ledningssystem för informa - tionssäkerhet som bygger på standarden ISO 27001. Ledningssystemet består avprocesser, interna regler och verktyg för att styra, övervaka, utvärdera och kon- tinuerligt förbättra bankens informationssäkerhetsarbete och på så sätt skydda bankens och kundernas information. Utöver den centralt inrättade CISO-funktionen finns utpekade Information Security Managers samt dotterföretagens egna Chief Information Security Officers som stödjer organisationens informationssäkerhets - arbete. Säkerhetstestning av IT-system är en viktig förebyggande säkerhetsåtgärd. Flera olika typer av tester genomförs som penetrationstester av kritiska och nya eller förändrade IT-system. En annan typ av tester som genomförs är så kallade ”Redteam-tester”, vilket innebär en simulering av en avancerad cyber-attack mot utvalda IT-system. Identifierade brister under genomförda tester analyseras och hanteras. Ökade resurser har avsatts för testning i takt med den förhöjda hot- bilden. Utöver detta så genomförs även årliga tester av externa revisorer och genom tredje parts attestering. Bankens process för kontinuerlig genomsökning avIT-miljön för identifiering och hantering av sårbarheter är också central i det förebyggande informationssäkerhetsarbetet. Vid IT-incidenter och efterföljande problem som drabbat kunder finns möjligheten för kunden att kontakta banken med sitt ärende. Kunderna ersätts för faktiska förseningsavgifter, men varje ärende bedöms enskilt. Certifiering Swedbanks Cyber Defence Center är en ackrediterad SIRT-organisation (Security Incident Response Team), och har under 2023 även blivit certifierad av Trusted Introducer. Certifieringen är ett internationellt erkännande av SIRT-funktionens mognad. Swedbank har ett omfattande ramverk för hantering av informations- säkerhetsrisker kopplat till användning av externa leverantörer gällande outsour - cing av verksamhet och uppdrag. Utvärdering av leverantörers efterlevnad av Swedbanks informationssäkerhetskrav sker löpande under kontraktens livscykel. Säkerhetsmedvetnamedarbetare Säkerhetsmedvetna medarbetare är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Bankens medarbetare och konsulter utbildas årligen i informa - tionssäkerhet. Vissa roller som till exempel utvecklare genomgår en fördjupad utbildning. Den centrala CISO-funktionens Awareness-enhet genomför kontinuer - ligt simulerade phishing-tester för att upprätthålla medarbet arnas säkerhetsmed- vetande. Vidare anordnas informationstillfällen som tar upp aktuella säkerhets- frågor, i form av föreläsningar, webbinarier eller artiklar på intranätet. Mätetal Medarbetaresomhargenomgåttutbild- ningiinformationssäkerhet,perland(%) 2023 2022 2021 Sverige 98,6 98,5 94 Estland 99,7 99,7 96,3 Lettland 99,7 99,2 94,7 Litauen 99,7 99,6 96,8 4.4Upphandla Policyer • Sustainability Policy Andrastyrdokument • Swedbank Supplier Code of Conduct • Group Purchasing Instruction • Outsourcing Instruction Åtgärder och aktiviteter Swedbank har cirka 3 600 leverantörer och en årlig inköpskostnad på ungefär 11,6mdkr. Det är fördelat på IT och digitala banktjänster, gemensamma interna tjänster, finansiella produkter och tjänster för privat och företagskunder. Ambitionen är att ligga i framkant gällande hållbara inköp i jämförelse med andra nordiska storbanker. För att uppnå det arbetar banken aktivt med att minska risker i leverantörskedjan och samtidigt verka för att bidra till innovation och posi - tiv påverkan. Uppförandekodförleverantörer Swedbanks inköp har en påverkan på miljön och samhället, därför har policyer och riktlinjer fastställts i syfte att verka för mer hållbara inköp. I Swedbanks inköps- instruktion som är styrande för hela banken, framgår det att hållbarhetskrav ska ställas på leverantör innan kontraktering och att risker ska undersökas och hante - ras effektivt. Alla nya leverantörer behöver signera Swedbanks uppförandekod för att säker - ställa efterlevnad av hållbarhetskrav. Avvikelser gentemot uppförandekoden hanteras löpande för att reducera risker i leverantörsledet. Avvikelser eskaleras till Procurement Sustainability Committee för godkännande eller avslag. Under 2023 eskalerades ungefär 40 stycken fall. Leverantörerutvärderas För att utvärdera och hantera risker i inköpsprocessen finns det riktlinjer framtagna som beskriver hur banken ska arbeta. Swedbanks digitaliserade inköpsprocess stödjer arbetet med att följa upp att relevanta leverantörskontroller genomförs och utvärderas systematiskt. När potentiella leverantörer identifierats vid inköp inhämtas relevant data om leverantören, inklusive information om eventuella ryktesrisker eller negativ medial publicitet. Leverantören får även svara på ett frågeformulär inom hållbarhet, förut - satt att de inte klassas som lågriskleverantörer. Swedbanks leverantörer finns 258 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter främst i Europa och över 99 procent finns på marknader som bedöms ha en låg risk. I de fall leverantören har verksamhet eller underleverantörer i högriskländer såskickas ett fördjupande fråge formulär ut. Hållbarhetsbedömning I Swedbanks frågeformulär för generell hållbarhetsbedömning undersöks utöver risk, hur väl utvecklat leverantörens hållbarhetsarbete är. Exempelvis får leverantö - ren beskriva sina klimatambitioner, sitt arbete med cirkulära produkter och tjänster samt hur väl hållbarhetsarbetet är integrerat i verksamheten. Det möjliggör för Swedbank att välja leverantörer och produkter som ligger i framkant inom området. Under året har Swedbank genomfört ett processarbete som resulterat i att håll - barhetsfrågor diskuteras i ett tidigare skede och inkluderas i de olika kategori- områdenas strategier och upprättade planer om framtida inköpsbehov. Ett exempel är årets upphandling av IT-tjänster där kategorispecifika utvärde - ringskriterier inom hållbarhet undersöktes kopplat till hårdvara och datacenter där leverantörer med bäst helhetsresultat gick vidare till nästa steg i inköpsprocessen. För att ytterligare stärka kunskapen inom IT har samtliga inköpare utbildats inom ”Grön IT-upphandling” och banken återanvänder alltid IT-utrustning som datorer och skärmar. Swedbanks uppförandekod för leverantörer är uppdelad i tvingande krav och frivilliga åtgärder. Under 2023 har cirka 45 leverantörsdialoger genomförts med fokus på både efterlevnad av tvingande krav och frivilliga åtaganden. Exempelvis har Swedbank undersökt klimatambitionerna hos bankens 50 största leverantörer. Syftet är att påverka och öka andelen leverantörer som åtar sig vetenskapliga klimat mål i enlighet med Parisavtalet. Resultatet av dialogerna visar att 29 har beslutat om mål i linje med Parisavtalet. Mätetal Utvärderingavleverantörer 2023 2022 2021 Inköpt värde (mkr) 11 584 9 473 9 593 Antal aktiva leverantörer 3 592 3 653 3 785 Andel leverantörer registrerade i länder med låg risk utifrån miljö (%) 1 99 99 99 Andel leverantörer registrerade i länder med låg risk utifrån sociala frågor (%) 2 99 99 99 Antal leverantörsdialoger 3 45 43 46 Antal genomförda hållbarhets- utvärderingar 4 250 289 129 1) Baserat på Envrionmental performance index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 50 bedöms vara låg risk. 2) Baserat på Amfori BSCI index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 60 bedöms vara låg risk. 3) Leverantörsdialoger omfattar dialoger med hållbarhetsagenda styrd av Swedbank. 4) Hållbarhetsutvärdering genomförd av kontrakterade leverantörer. 4.5Skatt Policyer • Policy for Tax Management • Sustainability Policy • Group Policy on Anti-Tax Evasion and Aggressive Tax Planning Andrastyrdokument • Tax Transfer Pricing Directive Åtgärder och aktiviteter Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver verk- samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med Swedbanks vision, ett finansiellt sunt och hållbart samhälle och bankens värde - ringar; öppen, enkel och omtänksam, är det viktigt att hantera skattefrågor på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som gäller banken och bankens kunder. Förlust av skatteintäkter kan orsaka allvarlig skada för samhället och inverka negativt på den offentliga sektorns funktioner. Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008 en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy till - gänglig på swedbank.com/hållbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte. Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skatte- kostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar trans - parent i all kommunikation med skattemyndigheter i samtliga av dessa länder och verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndigheterna som byggs på öppenhet och förtroende. I de situationer där det kan finnas alterna - tiva tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna. Swedbanksomskattebetalare Swedbank har för 2023 kostnader för bolagsskatt om 7 mdkr. Swedbank bidrar till den sociala tryggheten genom att ge sysselsättning och betala 3mdkr i sociala avgifter för ungefär 17 000 medarbetare. Som finansiellt företag har Swedbank kostnader för ej avdragsgill moms om 3 mdkr. Sedan 1 januari 2022 betalar Swedbank därutöver som en av knappt tio skattebetalare en särskild bankskatt (riskskatt för kreditinstitut) i Sverige om 1 mdkr. Även i Litauen har det införts en bankskatt under 2023 (solidaritetsskatt) som för Swedbanks del uppgår till 1,5 mdkr. En andel av den bolagsskatt som Swedbank betalar kan hän föras till för - höjda skattesatser som vissa länder tillämpar för finansiell verksamhet. Swed- banks sammantagna kostnad för skatt ochsociala avgifter var över 15 mdkr för 2023. Swedbanks resultat efter skatt för 2023 uppgick till 34 mdkr. Skattiverksamheten Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för skatteundandragande. Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra bedömningar kan transaktioner lyftas till Swedbanks hållbarhetskommitté för prövning. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privat- kunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av sparande. För att säkerställa Swedbanks åtaganden på skatteområdet finns inom koncer - nen utöver den generella skattepolicyn även en intern policy för motverkande av skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Denna policy har antagits särskilt för att tillse att Swedbanks produkter inte används i skatteundandragande syften eller för aggressiv skatteplanering. Koncernen arbetar också med ytterligare ställningstaganden vad gäller skattefrågor i till exempel Swedbanks sektorriktlinjer samt i Swedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning. Internstyrningavskattehantering Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen. Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att relevanta resurser och kompetenser tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelning - arna Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevna- den inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncern- bolagens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan företagens effektiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens skatte mässiga internprissättning. Vidare genomför bankens kontrollfunktioner en riskbaserad granskning av regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyn - digheter på bankens hemma marknader och amerikanska skattemyndigheten gäl- lande efter levnaden av specifika amerikanska krav. Swedbanks externa revisorer granskar skatteposten samt hållbarhetsredovisningen. Skatt är ett område i ständig förändring. Swedbank arbetar löpande med att för - bättra koncernens processer och rutiner kring sin skattehantering. All verksamhet iSwedbank ska präglas av en hög etisk standard där varje affär, relation och aktivi - tet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att minska skattekost- nader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och andra intressenter skakunna rapportera misstankar om förhållanden som inte ligger i linje med bankens värderingar, policyer eller etiska normer inklusive Swedbanks skattepolicy (rutin för visselblåsning). Skattefrågor som innebär en betydande finansiell risk och/eller ryktesrisk för Swedbankkoncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en årlig väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av Swedbanks intressenter. Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning. Den svenska lagen om tilläggsskatt gäller från och med 1 januari 2024. För mer information se not K3, sidan 86. 259Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Noter Hållbarhetsrapport Mätetal 2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Totalt Verksamhet 1 RB, WB, AM, Övrigt RB, WB, AM, Övrigt RB, WB, AM RB, WB, AM WB, Övrigt WB, Övrigt WB, Övrigt Under avveckling, Övrigt 4 Under avveckling WB Övrigt Antal medarbetare 2 9 831 2 604 1 978 2 600 164 14 50 15 18 1 17275 Externa intäkter (mkr) 3 48 222 7 339 4 232 7 931 3 601 –4 857 6 378 139 2 61 10 73057 Koncerninterna intäkter (mkr) 3 2 065 1 181 1 047 1 477 –2 013 5 078 –5 724 –6 –21 3083 Rörelseresultat (mkr) 3 26 867 5 777 3 253 5 305 1 651 197 530 18 1 19 4 43622 Materiella tillgångar (mkr) 3 773 346 335 782 225 25 26 31 5544 Betald bolagsskatt (mkr) 3 970 761 108 498 1 89 5 11 0 5443 Bokförd aktuell bolagsskatt (mkr) 4 223 826 684 961 452 43 107 –11 0 3 1 7289 Ej avdragsgill moms (mkr) 1 665 215 130 248 9 11 2278 Sociala avgifter (mkr) 1 980 359 159 18 42 2 2 3 4 2569 Bankskatt (mkr) 1 170 1 505 2675 Effektiv skattesats exkl. uppskjuten skatt/ skatt tidigare år (%) 5 15,7 14,3 21,0 18,1 27,3 21,9 20,3 –61,1 6,1 17,5 26,9 16,7 Landets standard- skattesats (%) 20,6 20,0 20,0 20,0 25,0 25,0 20,0 22,0 25,0 25,0 25,0 Avvikelse aktuell/ standard skattesats (%) –4,9 –5,7 1,0 –1,9 2,3 –3,1 0,3 –83,1 –18,9 –7,5 1,9 Avvikelse aktuell/ standard skatt (mkr) –1 312 –329 33 –100 39 –6 1 –15 0 –1 0 –1690 Förklaringavvikelseaktuell/standardskatt(mkr) Annan skattesats försäkrings rörelse –171 –171 Andel i intresseföretag redovisas efter skatt –142 –8 –15 –165 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 372 372 Ej avdragsgill sank - tionsavgift från Finans- inspektionen 175 175 Temporära skillnader (aktuell skatt vid annan tidpunkt) –1 626 –219 34 –48 2 0 0 0 –1 –1858 Differentierad skatte - sats inom landet –14 –2 –16 Övrigt 79 –110 –1 –37 47 –6 1 1 0 –1 0 –27 1) RB-Retail banking, WB-Wholesales banking, AM-Asset management. 2) Antal medarbetare i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster. 3) Beloppen är baserade på koncernredovisningen. Koncerninterna transaktioner inom en jurisdiktion är eliminerade. 4) Swedbanks danska filial är avregistrerad per 2023-12-31, kvar är verksamhet i andra dotterbolag och intressebolag. 5) Denna rapportering är i linje med GRI:s ramverk varför enbart aktuell skatt får användas vid beräkning av effektiv skattesats, jämför not K19. Lista över enheter i respektive jurisdiktion finns på swedbank.com/sv/investor-relations/risk-och-kapitaltackning.html 260 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Noter GRI-index 2023 Swedbank redovisar enligt GRI Standards (GRI 1: Foundation 2021). Nedan redo- visas GRI-upplysningar kopplade till de väsentliga hållbarhetsområden som defi - nierats utifrån bankens väsentlighetsbedömning. För varje väsentligt hållbarhets- område redovisas en eller flera av GRI:s relevanta upplysningar som presenteras itabellen nedan. För väsentliga områden där GRI-upp lysningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning. GRI-standard/ Annan källa Upplysning Hänvisning Utelämnande Redovisningskrav som utelämnats Anledning Förklaring Generella upplysningar GRI 2: Generella upplysningar 2021 2-1 Organisationens detaljer 76 2-2 Enheter som inkluderas ihållbarhetsredovisningen 192–193, 209 2-3 Redovisningsperiod, redovisningsfrekvens och kontaktuppgifter 76, 209, 289–290 2-4 Justeringar av informa - tion lämnad i föregående redovisning 22, 209, 215–217, 245–246, 249, 254 2-5 Extern granskning 1, 209, 279 2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra afförsförbindelser 9–16, 95–96, 124, 192–193, 258–259 2–6 b Information otillgänglig/ ofullständig Rapporteringen kring värdekedjan kommer att utvecklas under kom - mande år med fokus på avgränsningar samt aktiviteter nedströms. 2-7 Medarbetare 251–254, 270 2-8 Arbetskraft som inte äranställd 253 2-9 Koncernens styrning ochsammansättning 48–68, 210 2-9 c.vi. Underre - presenterade grup- per Information otillgänglig/ ofullständig Underrepresenterade grupper är ett nyckeltal som Swedbank inte tillämpar idag. Datakonsolidering planeras utvärderas under kommande år. 2-10 Val och utnämningar tillhögsta beslutande organ 51–56, 251 2-11 Ordförande i styrelsen 51–52, 62, 67 2-12 Styrelsens och före- tags ledningens roll i att identi fiera och styra hållbarhets arbete 48–68, 210, 255 2-13 Delegering av ansvar för hållbarhetsarbete 48–68, 210 2-14 Styrelsens roll i håll- barhetsrapportering 210 2-15 Intressekonflikter 48–49, 51–53, 62–66 2-16 Kommunikation av kritiska ärenden till styrelse 56, 210, 256–257 2-17 Kollektiv kunskap om hållbarhet i styrelsen 53–54, 56, 210 2-18 Utvärdering av styrel - sens hållbarhetsarbe 52, 210 2-19 Ersättningspolicy för styrelse och företagsledning 56, 131–134, 210 2-20 Process för att fast - ställa ersättning till styrelse och företagsledning 32, 50–51, 56, 131–134, 267 2-21 Kompensationsratio 253 2-22 Uttalande om strategi för hållbarhet 5–7 2-23 Policyåtaganden för ansvarsfullt företagande 49, 210, 245, 255 2-24 Implementering och integrering av policy- åtaganden för ansvarsfullt före tagande 49, 210, 252–253, 256 261Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport GRI-standard/ Annan källa Upplysning Hänvisning Utelämnande Redovisningskrav som utelämnats Anledning Förklaring 2-25 Processer för att åter - ställa negativ påverkan som koncernen orsakat 210, 256–257 2-26 Mekanismer för råd- givning och att lyfta kritiska ärenden 210, 216, 256–257 2-27 Efterlevnad av lagar och regleringar 256–257 2-28 Medlemskap och samarbeten 214, 216, 245, 249, 251, 255–258 2-29 Förhållningssätt till intressentinvolvering 25, 211, 213, 267 2-30 Kollektivavtal 254 Väsentliga frågor GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-1 Process för att fastställa väsentliga frågor 25, 211–213, 267 3-2 Förteckning över väsentliga frågor 25, 211–212 Hållbar rådgivning, produkter och tjänster GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 210, 214 G4-FS10 Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande organisa- tionen har samverkat med i miljö- och/eller sociala frågor 214–215 G4-FS6 Andel av företagsportföljen per region, storlek och sektor 95–96 G4-FS7 Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala effekter angett per affärsområde och syfte 216–218 G4-FS8 Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljöeffekter per affärsom - råde och syfter 26, 31, 216–218 Klimatförändringar GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 22, 210, 113–115, 210, 245 GRI 305: Utsläpp 2016 305-1 Direkta växthusgas- utsläpp (Scope 1) 245–249 305-2 Energirelaterade indirekta utsläpp av växthus - gaser (Scope 2) 245–249 305-3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) 245–249 305-4 Utsläppsintensitet av växthusgaser 245–249 262 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport GRI-standard/ Annan källa Upplysning Hänvisning Utelämnande Redovisningskrav som utelämnats Anledning Förklaring Biologisk mångfald och ekosystem GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 210, 249–250 3-3 e, f Information otillgänglig/ ofullständig Swedbank arbetar med att utveckla processer och metoder för att bedöma risker. Även insamling av data är i fokus, där är externa samarbeten och partnerskap viktiga. Arbetet fortfarande är i ett tidigt skede och det finns fort- farnade få mätetal på området och det är viktigt att under kommande år fort - sätta arbeta mot konkreta mät metoder för att följa upp påverkan. GRI 304: Biologisk mångfald 2016 304-2 249–250 304-2 b Information otillgänglig/ ofullständig Samma som ovan. Den egna arbetskraften GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 21, 29, 210, 251–254, 255, 268 GRI 401: Anställning 2016 401-1 Nyanställning och personalomsättning 253 GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 21, 29, 210, 251–254, 255, 268 GRI 404: Utbildning och kompetens- utveckling 2016 404-1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år per anställd 252 404-3 Andel anställda som får regelbunden prestations - utvärdering 254 GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 21, 29, 210, 251–254, 255, 268 GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016 405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 251–254 405-1 a iii Ej tillämpligt. Starka begränsningar att lagra data kring många olika mångfaldsindikatorer. Undersökning kring möjlighet för självidentifiering under kommande år. 405-2 Förhållande mellan grundlön och ersättning för kvinnor och män 252–254 Ansvarsfullt företagande GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 210 GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 201-3 Omfattning av organi - sationens förmånsbestämda åtaganden 131–134, 153–154 GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 210 GRI 207: Skatt 2019 207-1 Bolagets inställning till skatt 259–260 207-2 Skattestyrning, kontroll ramverk och risk- hantering 259–260 207-3 Intressentdialog och hantering av skatteange- lägenheter 259–260 207-4 Land-för-land- rapportering 259–260 GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 210, 256–257 Ansvarsfullt företag- ande: Egen indikator Antal misstänkta ordrar och transaktioner rapporterade 257 263Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport GRI-standard/ Annan källa Upplysning Hänvisning Utelämnande Redovisningskrav som utelämnats Anledning Förklaring Ansvarsfullt företag- ande: Egen indikator Antal klagomål från regi strerad part till dataskydds ombud 257 Ansvarsfullt företag- ande: Egen indikator Antal klagomål från Datainspektionen 257 Finansiell brottslighet GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 5, 7, 57, 210, 257 GRI 205: Anti- korruption 2016 205-1 Andel av verksam - heten som granskats med avseende på korruptions- risker 257 205-1 Information otillgänglig/ ofullständig Den procentuella andelen, typ av kor - ruptionsrisk som identifieras genom riskutvärderingen i respektive kärnpro - cess, och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nyckeltal för koncernen som helhet kan därför inte presenteras. Swedbank arbetar aktivt för att utveckla bankens riskutvärderingar. Finansiell brottslig - het: Egen indikator Antal företagskunder risk- utvärderade utifrån affärs- etiska aspekter 216 Finansiell brottslig - het: Egen indikator Antal misstänkta transaktio - ner avseende penningtvätt/ finansiering av terrorism rapporterade 257 264 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport PRB Självutvärdering Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och hållbarhets redovisning Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bank verksamhet (PRB) finns rapporterad. Rapporteringen följer PRB:s uppsatta krav. Områdena 2.1, 2.2, 2.3 samt 5.1 har översiktligt granskats av oberoende revisorer från PwC i enlighet med bestyrkande rapporten på sidan 279. Princip 1: Inriktning Swedbank anpassar affärsstrategin så att den överensstämmer med och bidrar till de Globala målen för hållbar utveckling, Paris avtalet och andra relevanta nationella och regionala ramverk, både utifrån individens och samhällets perspektiv. 1.1 Beskrivning av affärsmodell Med runt sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank enav de ledande bankerna för de många hushållen och företagen på våra fyra hemma marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Bankens huvudsakliga kundsegment är privatkunder, företags kunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institutioner. Swedbanks företagsutlåning utifrån störst sektor exponering är fastighetsförvaltning, jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverknings industri samt detalj- och partihandel. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 12–13, 15–16, Factbook 2023, sidan 2 1.2 Strategiöverenstämmelse I er affärsstrategi, är hållbarhet en integrerad del och en strategisk prioritering för er bank? Ja Nej Refererar er bank till något av följande ramverk, eller till krav på hållbarhetsrapportering, i era strategiska prioriteringar och policyer för att implementera dessa? UN Guiding Principles on Business and Human Rights International Labour Organization fundamental conventions FN:s Global Compact UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende hantering av miljörisker: Task Force on Climate-realted Financial Disclosures, TCFD, Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur), Principerna för ansvarsfulla investe - ringar, PRI (Swedbank Robur), EU-taxonomin, Europeiska centralbankens guide om klimat- och miljörisker, Pelare 3 Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende sociala frågor None of the above Swedbank har åtagit sig att anpassa verksamheten till Parisavtalet och de Globala målen för hållbar utveckling. Swedbank ska uppnå netto-noll utsläpp senast 2050 och anpassa bankens utlånings- och investeringsportföljer. Swedbank har beslutat om reduktionsmål för delar av låneportföljen med syfte att bidra till att begränsa den globala upp - värmningen till 1,5 grader Celsius. Swedbank Robur har beslutat om målen att det samlade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxidneutralt. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 9–13, 22, 214, 245, 249, 255–256 https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/miljo-och-klimat/mal-och-fokusomra - den/klimatmal.html https://www.swedbankrobur.se/ Princip 2: Påverkan och målsättning Swedbanks ambition är att kontinuerligt öka bankens positiva påverkan och samtidigt minska vår negativa påverkan samt hantera riskerna kopplade till människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att möta detta beslutar Swedbank om mål inom de områden där banken har störst möjlighet att påverka. 2.1 Påverkansanalys (Steg 1) a) Omfattning Påverkansanalysen genomfördes i UNEP-FI:s Portfolio Impact Analysis Tool v.2 under 2021. Produkter och tjänster analyserades för privat- och företagsaffären iSverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och kapitalmarknadsprodukter omfattades inte av analysen. Länkar och referenser https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html b) Portföljens sammansättning Swedbank beaktade sammansättningen av portföljen i procent under påverkans - analysen. Produkter och tjänster samt företagssektorn analyserades i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Företagsportföljen delades upp på NACE-sektornivå två. Se bankens nuvarande sammansättning på sektornivå påsidan 95–96. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 95–96 c) Bankens portföljpåverkan i förhållande till samhällets behov UNEP Fi har integrerat landrisker för respektive land i verktyget för analysen, vilket påverkar resultatet för vilka områden som faller ut som prioriterade, såväl positiva som negativa. Enligt påverkansanalysen är några av Swedbanks viktigaste prioriterade om rå - den utifrån en positiv påverkan följande: inkluderande och sunda ekonomier samt sysselsättning. Swedbanks primära negativa påverkan finns inom områdena klimat och resurseffektivitet. För Swedbanks målsättning har områdena begräns - ning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs effektivitet, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning prioriterats. Områdena är definierade av FN. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 95–96 https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html 265Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport d) Resultat: Resultatet från analysen visar att Swedbank genom sin affär, har en viktig roll isamhället och för dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inklu - derande sunda ekonomier och sysselsättning som Swedbank har sin primära påverkan i positiv riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och till - verkningssektorn. Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig på ökad ti llgång till boendemöjligheter exempelvis i form av finansiering till pri - vatpersoner samt bygg- och fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till inkluderande sunda ekonomier genom ökad tillgänglighet av säkra finansiella tjänster. Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar utveckling, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11 Hållbara städer och samhällen. Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär, har ett viktigt åtagande att begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områ - den, så som klimat, biologisk mångfald, avfall och resurseffektivisering. Inom dessa områden har banken möjlighet att påverka positivt till exempel utifrån mat - försörjning och försörjningsmöjligheter, samtidigt med förbättringspotential inom sektorerna fastighetsförvaltning, tillverkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk och fiske samt inom vissa delar av energisektorn. Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som exempelvis påverkar de Globala målen för hållbar utveckling, mål 12 Hållbar konsumtion och produktion och mål 13 Bekämpa klimatförändringar. Länkar och referenser https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html Vilken av följande delar i påverkansanalysen har din bank genomfört för att identifiera de områden där din bank har sina mest betydande (potentiella) positiva och negativa effekter? Omfattning: Ja Pågående Nej Portföljsammansättning: Ja Pågående Nej Kontext: Ja Pågående Nej Resultat: Ja Pågående Nej Vilka områden har ni identifierat som viktigast för er bank som ett resultat av påverkansanalysen? Mitigering av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs- effektivitet, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning. Hur gamla är uppgifterna som används i påverkansanalysen? Äldre än 18 månader före publicering 2.2 Målsättning (Steg 2) a) Överensstämmelse Swedbanks klimatmål är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till1,5 grader Celsius och har tagits fram som en del av Swedbanks åtaganden till Net Zero Banking Alliance och Science Based Targets initiative. Swedbanks mål för finansiell hälsa är att göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030. Begreppet finansiell hälsa utgår från FNs definition av ekonomisk hälsa som grund ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”. Swedbanks mål för finansiell hälsa stödjer flera av FN:s globala mål som exempelvis mål 1 Ingen fattigdom, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 218, 245–249. b) Basår: Basår för bankens klimatmål för kreditportföljen är 2019. Basår för bankens mål inom finansiell hälsa är 2022. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 245 c) “SMARTa” mål: Mål 1 Klimatmålen för kredit portföljen avser åren 2019-2030. De är i linje med det globala temperaturmålet om 1,5-grader och omfattar sektorerna: bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. • För bolån är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 39 procent. • För kommersiella fastigheter är målet att minska den finansierade utsläpps- intensiteten (kgCO 2 e/m 2 ) med 43 procent. • För kraftproduktion är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten till (tCO 2 e/MWh) med 59 procent. • För olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) är målet att minska de absoluta finansierade utsläppen (tCO 2 e) med 50 procent. • För stålsektorn är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO 2 e/ton) med 29 procent. Mål 2 Att göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till2030. Affärsmål för att uppnå målet om finansiell hälsa: • Antal assisterade rådgivningsmöten, Svensk bankverksamhet, 300 000 år 2025 • Antal privatkunder med långsiktigt sparande, Baltisk bankverksamhet, 900 000 år 2030 Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 17, 22, 218 d) Plan för att uppnå målen: Swedbank åtar sig att fortsätta utveckla produkter och rådgivningstjänster som underlättar klimatomställningen mot uppsatta 2030-mål. Swedbank arbetar också med att förbättra interna system för att lagra och komma åt relevant data för att möjliggöra effektiv styrning. Datakvalitet och beräkningar ska förbättras itakt med att såväl målsättningsmetod som data inom området utvecklas över tid. Liknande gäller för mål 2 där banken planerar att fortsätta stötta kunder att fatta sunda och finansiella beslut. Swedbank gör det möjligt genom individuellt anpassad rådgivning och tjänster för sparande samt investeringar via alla kanaler. Båda målen är integrerade i bankens styrningsstruktur med relevant uppföljning. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 218, 245–249 Första området för störst påverkan: Mitigering av klimatför - ändringar, anpassning till klimatförändringar Andra området för störst påverkan: Resurs effektivitet, inkluderande sunda ekonomier och syssel - sättning Överensstämmelse: Ja Pågående Nej Ja Pågående Nej Basår: Ja Pågående Nej Ja Pågående Nej SMART: Ja Pågående Nej Ja Pågående Nej Plan för att uppnå målen: Ja Pågående Nej Ja Pågående Nej 266 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport 2.3 Implementering och uppföljning av mål (Steg 2) Swedbank har under året arbetat med att implementera klimatmålen på låneport- följen, bland annat genom att fortsätta utveckla produkter och tjänster för att stötta våra kunder i deras klimatomställning. Exempelvis arbetar Swedbank aktivt med att hjälpa våra fastighetskunder med lösningar för ökad energieffek- tivitet. Ett exempel på detta är att vi under 2023 investerat i företaget Hemma, där Swedbanks privatkunder i Sverige kan göra en kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för förbättringsåtgärderna viaSwedbank. Swedbanks satsning på finansiell hälsa påverkar flera områden i banken såsom tekniska plattformar, bankens arbetssätt, rådgivningserbjudande och pris - sättning. Utvecklingen kommer ske i etapper där mindre byggstenar testas och sedan kan skalas upp. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 218, 245–249 Princip 3: Kunder Swedbank åtar sig att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter som skapar gemen - samt välstånd för nuvarande och framtida generationer. 3.1 Kundinteraktion Har er bank en etablerad policy eller en process för engagemang med kunder för att främja hållbarhet? Ja Pågående Nej Har din bank en policy för sektorer där du har identifierat den största (potentiella) negativa påverkan? Ja Pågående Nej Swedbank har under året arbetat med att utveckla och stärka pro dukter och tjänster med hållbarhetsprofil för att möjliggöra hållbara val för våra kunder. Swedbanks styrande hållbarhetsramverk utgörs av policyer (antagna av styrel - sen), instruktioner/ställningstaganden (antagna av vd) och sektorriktlinjer. Swedbanks ESG-analys för stora företag utvecklades under 2022 och är ett viktigt led i kreditprocessen. Banken har även sektorriktlinjer som används för att analysera företagskunders hållbarhetsrisker. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 214–218 3.2 Affärsmöjligheter Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att främja en hållbar tillväxt är det centralt för Swedbank att allokera kapital till verk - samheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställningen. Engage- manget och intresset kring hållbarhet ökar i snabb takt. Swedbank har därför under året intensifierat arbetet med att utveckla och stärka våra produkter och tjänster med hållbarhetsprofil. Swedbank Robur har utvecklat fler fonder med hållbarhetsprofil. Andra produkter är gröna, sociala och hållbara obligationer och olika typer av gröna lån samt hållbarhetslänkade lån. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 214–218 Princip 4: Intressenter Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter för att bidra till de Globala målen. 4.1 Identifiera och interagera med intressenter Har er bank en process för att identifiera och på regelbunden basis konsultera, engagera, samarbeta med och inleda partnerskap med relevanta intressenter som ni har identifierat som relevanta med hänsyn till påverkansanalys och målsättningsprocessen? Ja Pågående Nej En löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvud - sakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Frågor som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under året redogörs för på sidan 213 Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 25, 211–213 Princip 5: Styrning och fastställelse av mål Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa prin ciper genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur av ansvarsfull bankverksamhet. 5.1 Styrningsstruktur för implementering av principerna Har er bank en etablerad process för styrning som inkluderar PRB? Ja Pågående Nej Swedbank implementerar principerna genom effektiv styrning och en kultur av ansvarsfull bankverksamhet. Bankens styrningsstruktur inkluderar hållbarhet och möjliggör långsiktigt värdeskapande för bankens ägare och andra intressenter. Se mer info om styrning av hållbarhet på sidan 210. Bankens specifika mål inom PRB är en del av bankens övergripande styrningsstruktur. Swedbank integrerar hållbarhet i affärsbeslut, verksamheter och affärsutveck - ling. Inom Swedbanks Performance Development-process sätts individuella prestations kriterier i syfte att bidra till och stödja Swedbanks övergripande stra - tegiska riktning, där hållbarhet är en viktig del. Vidare integreras hållbarhetsrisker i Swedbanks ersättningspraxis genom att inkludera kvalitativa och individuella prestationskriterier som grund för tilldelning av rörlig ersättning för alla anställda, som till exempel efterlevnad av Swedbanks värderingar, samt tillämpning av upp - skjutande perioder och utbetalning av rörlig ersättning i form av finansiella instrument för majoriteten av de anställda. Inga externa konsulter gällande ersättningsfrågor har anlitats. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 46–61 samt 210 5.2 Främja en kultur av ansvarsfull bankverksamhet Swedbank har implementerat ett flertal initiativ och åtgärder för att följa upp och stödja integrationen av hållbarhet i verksamheten. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 210 samt 256–257 267Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport 5.3 Policyer och processer för skälig aktsamhet Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur. Swedbanks policyer, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Banken har en hållbarhets- kommitté vars syfte är att stödja en effektiv styrning inom hållbarhet. Hållbar - hetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbar- hetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken. Det finns även ett system för visselblåsning, både internt och externt. För bankens anställda finns processer som främjar en god företagskultur. Läs mer om bankens styrnings - struktur samt hur banken arbetar med skälig aksamhet på sidorna 46–61, 210 samt 256–257. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 46–61, 210 samt 256–257 Har vd och eller ledningsgruppen regelbunden översyn i implementeringen av Principerna genom bankens styrning? Ja Pågående Nej Innehåller styrningen en struktur för översyn av implementeringen av PRB? Ja Pågående Nej Har banken etablerade initiativ för att främja en hållbarhetskultur bland medarbetare? Ja Pågående Nej Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring bankens bidrag till de Globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter kring dessa. 6.1 Granskning Har denna publika rapportering av åtagandet att följa PRB reviderats aven oberoende revisor? Ja Delvis Nej PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har genomfört en översiktlig granskning avSwedbank ABs Hållbarhetsredovisning och områdena 2.1, 2.2, 2.3 och 5.1 iSwedbank ABs självutvärdering av PRB för 2023. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidan 279 6.2 Rapportering via andra ramverk Rapporterar Swedbank hållbarhetsinformation i enlighet med nedanstående standarder och ramverk? GRI SASB CDP IFRS Sustainability Disclosure Standards TCFD Andra: SBTi, Net Zero Banking Alliance, FN:s Global Compact Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 261–264 samt 269–270 6.3 Framtidsutsikt Vilka är nästa steg som Swedbank kommer att genomföra inom den närmaste tolvmånadersperioden (särskilt när det gäller påverkans- analys, fastställande av mål och styrningsstruktur för genomförandet av PRB)? Swedbank har antagit ett koncernövergripande ställningstagande kring klimat och bankens position är tydlig. Swedbank vill aktivt bidra till ett mer hållbart sam - hälle och fokuserar på att ställa om verksamheten så att banken kan möta de krav som klimatförändringarna och dess effekter innebär. Som ett led i detta har Swedbank antagit klimatmål för kreditportföljen i linje med den senaste klimat- vetenskapen. Under 2024 kommer Swedbank att fortsätta arbeta med att stötta våra kunder i omställningen och implementera åtgärder för att nå klimatmålen. Dessutom kommer banken att fortsätta utveckla beräkningar av finansierade utsläpp under 2024 och på så sätt ytterligare förbättra bedömningen av bankens klimatpåverkan. En väsentlighetsbedömning av både konsekventiell och finansiell väsentlighet genomfördes under 2023 och kommer att fortsätta utvecklas och utökas löpande. Länkar och referenser Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22–31 268 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport TCFD-index Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning TCFD-rapportering finns presenterad. Referens Sidan Styrning a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter. 50, 61, 85–86, 210 b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. 56–57, 85–86, 210 Strategi a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. 27–28, 113–115, 245–249 b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering. 27–28, 85–86, 113–115, 245–249 c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 2 ° C eller lägre scenario. 113–115, 245–249 Riskhantering a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker. 85–86, 113–115, 245–249 b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. 85–86, 113–115, 245–249 c) Beskriv hur processer för att identifiera, utvärdera och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering. 61, 85–86, 113–115 Mål och mätvärden a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi och riskhanteringsprocess. 22, 219–249 b) Rapportera utsläpp från Scope 1, Scope 2, och om tillämpligt Scope 3 utsläpp av växthusgaser och dess sammankopplade risker. 113–115, 245–249 c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad. 22, 245–249 269Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisnings lagen (6:ekapitlet 12 paragrafen). Kaven fastslår att hållbarhetsrapporteringen ska inne - hålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveck- ling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten, däribland upp- lysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I syfte att tydliggöra hur Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvis ningar tillrapportens olika sidor. Swedbanks taxonomirapportering finns på sidorna 219–244. Sidhänvisning per område Miljö Medarbetare och Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption Affärsmodell 12–13, 16 12–13, 16 12–13, 16 12–13, 16 Väsentliga risker 23–31, 113–115, 210–213, 245–250 23–31, 113–115, 210–213, 251–254 23–31, 113–115, 210–213, 255, 258–259 23–31, 113–115, 210–213, 256–257 Policy, resultat och indikatorer 1 113–115, 210–212, 245–250 • Environmental Policy • Position Statement Climate Change • Sustainability Policy • Swedbank’s Code of Conduct • Swedbank Supplier Code of Conduct • Swedbank Robur’s Policy for responsible investments 210–213, 251–254 • Policy on Diversity and Inclusion • Policy on Human Rights • Sustainability Policy • Swedbank’s Code of Conduct 210–213, 255, 258–259 • Policy on Human Rights • Policy on Diversity and Inclusion • Position Statement Defence Equipment • Sustainability Policy • Swedbank’s Code of Conduct • Swedbank Supplier Code of Conduct • Swedbank Robur’s Policy for responsible investments 210–213, 256–257 • Anti-Bribery and Corruption Policy • Group Policy on Anti Money Laundering and Countering Terrorist Financing • Sustainability Policy • Swedbank’s Code of Conduct • Swedbank Supplier Code of Conduct • Policy for Tax Management • Group Instruction on Internal Alerts (Whistleblowing) Hantering av risker 23–31, 113–115, 210–213, 245–250 23–31, 113–115, 210–213, 251–254 23–31, 113–115, 210–213, 255, 258–259 23–31, 113–115, 210–213, 256–257 1) Alla policyer finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability 270 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Hållbarhetsrapport Styrelsens och vd:s underskrift Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredo visningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisningikreditinstitutochvärdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och all- männa råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning förjuridiskapersonerochgerenrättvisandebildav moderbolagetsställningochresultatochattförvalt ningsberättelsengerenrättvisandeöversiktöver utvecklingenavbolagetsverksamhet,ställningoch resultatsamtbeskriverväsentligariskerochosäker- hetsfaktorer som före taget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt Inter- national Financial Reporting Standards (IFRS), såsom deantagitsavEU,ochgerenrättvisandebildavkon- cernens ställning och resultat och att förvaltnings- berättelsenförkoncernengerenrättvisandeöversikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställ- ningochresultatsamtbeskriverväsentligarisker ochosäkerhetsfaktorersomdeföretagsomingår ikoncernenstårinför. Stockholmden21februari2024 Göran Persson Ordförande Biörn Riese Göran Bengtsson Annika Creutzer Vice ordförande Ledamot Ledamot Hans Eckerström Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Bengt Erik Lindgren Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot AnnaMossberg PerOlofNyman BiljanaPehrsson Ledamot Ledamot Ledamot Roger Ljung Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Jens Henriksson Verkställande direktör och koncernchef Vårrevisionsberättelseharavgivitsden22 februari2024 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 271 Styrelsens och vd:s underskrift Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningenförSwedbankAB(publ)förår 2023medundantagförbolagsstyrningsrapportenpå sidorna46–68.Bolagetsårsredovisningochkoncern redovisningingårpåsidorna34–207idettadokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut ochvärdepappersbolagochgereniallaväsentliga avseendenrättvisandebildavmoderbolagetsfinan- siellaställningperden31december2023ochavdess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag.Koncernredovisningenharupprättatsienlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolagochgereniallaväsentligaavse- endenrättvisandebildavkoncernensfinansiellaställ- ningperden31december2023ochavdessfinan- siella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning ikreditinstitutochvärdepappersbolag.Vårauttalan- denomfattarintebolagsstyrningsrapportenpåsid- orna46–68.Förvaltningsberättelsenärförenligmed årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vitillstyrkerdärförattbolagsstämmanfastställer resultaträkningenochbalansräkningenförmoder bolagetochkoncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagetsrevisionsutskottienlighetmedrevi- sorsförordningens(537/2014)artikel11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårtansvarenligtdessastandarderbeskrivsnärmare iavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoendeiförhål- landetillmoderbolagetochkoncernenenligtgodrevi- sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baseratpåvårbästakunskapochövertygelse,inga förbjudnatjänstersomavsesirevisorsförordningens (537/2014)artikel5.1hartillhandahållitsdetgran- skadebolageteller,iförekommandefall,dessmoder- företag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatär tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsent- lighetsnivåochbedömariskenförväsentligafelaktig- heteridefinansiellarapporterna.Vibeaktadesärskilt de områden där verkställande direktören och styrel- sengjortsubjektivabedömningar,tillexempelviktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksomvidallarevisionerharviocksåbeaktatrisken för att styrelsen och verkställande direktören åsido- sätterdeninternakontrollen,ochblandannatövervägt omdetfinnsbeläggförsystematiskaavvikelsersom givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamål- senlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontrollersamtdenbranschivilkenkoncernenverkar. Swedbanksbankverksamhetisamtligaländerrevide- rasavlokalarevisionsteamfrånPwC.Swedbankkon- cernen har centraliserade servicecenter, system och processer för ett antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revisionsteam testar samt- liga centraliserade system och processer. Lokala revi- sionsteamutförytterligaregranskningbaseratpåvåra instruktioner. Enhetermedstorbetydelseellerriskförkoncernenär föremål för revision och rapportering till oss som kon- cernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärder inklu- derar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton,granskningavbokföringspostergenominspek- tion,observationellerbekräftelsesamtinhämtandeav revisionsbevisförattstyrkavåraförfrågningar. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023272 Revisionsberättelse För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nöd- vändigt att granska specifika poster i redovisningen, trotsattdessaenheterintebedömsvaraväsentliga ellerhahögrisk.Idessafallinstrueraslokalateamatt utföra specifika granskningsåtgärder och att rappor- tera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detalje- rad analytisk granskning, avstämning av redovisning motunderliggandesystem,substansgranskningför specifika processer, områden och konton, diskussio- nermedföretagsledninggällandebokföring,skattoch interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställ- ningar kända från tidigare perioder. Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kon- trollöveraffärsprocesser,applikationer/systemoch hänförligaplattformarsomstödjerSwedbanksredo- visning och finansiella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärderförattsäkerställaattsystemoch processer är utformade, underhållna, drivs och skyd- das på ett sätt som säkerställer att risken för felaktig- heter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer, utvärdering av design avochtestaveffektivitetikontroller.Ävensubstans- granskningsåtgärder har utförts. Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokuspåkvartalsbokslut.IsambandmedattSwed- bankkoncernenlämnatkvartalsrapporterharvi rapporteratvåraobservationertillstyrelsensrevi- sionsutskottochavlämnatexternadelårsgransk- ningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även vårahuvudsakligaobservationertillstyrelsen. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vårbedömningavväsentlighet.Enrevisionutformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheterellermisstag.Debetraktassom väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntaspåverkadeekonomiskabeslutsomanvän- darna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativaväsentlighetstal,däriblandfördenfinan- siella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revision- ens inriktning och omfattning och våra gransknings- åtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedömaeffektenavenskildaochsammantagnafel aktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskiltbetydelsefullaområdenförrevisionenärde områdensomenligtvårprofessionellabedömningvar demestbetydelsefullaförrevisionenavårsredovis- ningen och koncernredovisningen för den aktuella peri- oden.Dessaområdenbehandladesinomramenför revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 273 Revisionsberättelse Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelse fulla området Reservering av kreditförluster för lånefordringar Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräversubjektivbedömningavsåvältidpunktförsom storlekpåettsådantnedskrivningsbehov. Swedbankreserverarförförväntadekreditförlusterienlig- het med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika stegberoendeavnivånpåellerförändringinivåavseende kreditrisk för varje enskilt lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kredi- trisk sedan första redovisningstillfället, steg 2, eller låne- fordringarifallissemang,steg3,beräknasutifrånförväntad kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditför- lustberäknassomenfunktionavsannolikhetförfallisse- mang,exponeringvidfallissemang,förlustvidfallissemang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reser- veringavförväntadekreditförlusterjusterasmedbeaktande avprofessionellabedömningar. De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad avledningensbedömningar,ochdärmedmedförtettstörre revisionsfokus vid granskningen av koncernens uppskatt- ningar av kreditförluster är: Modelluppskattningar–Viduppskattningavförväntade kredit förluster används modeller innehållande olika anta- gandenochbedömningar,inklusivefastställandeavsanno- likheten för fallissemang (”PD”), förlust vid fallissemang (”LGD”),ochexponeringvidfallissemang(”EAD”).Modeller förberäkningavsannolikhetenförfallissemangärenviktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påver- kar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till detta bedömsmodellernaförsannolikhetförfallissemangvara den viktigaste uppskattningen vid koncernens användande avmodellervidberäkningavförväntadekreditförluster. Makroekonomiskafaktorer–IFRS9kräverattKoncernens uppskattningavförväntadekreditförlusterbaseraspåen opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Expertjusteringavkreditförlustreserveringarna–Ledningen justerarresultatetavberäkningarmedkvantitativamodeller förattbeaktakändabegränsningarikreditförlustmodel- lernasamtejbeaktadeframtidatrender.Sådanajusteringar hareninneboendeosäkerhetochuppskattningenavdessa beloppbaserastillenhöggradpåledningensbedömning. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper förbetydandebedömningarochuppskattningar,notK3och M2RiskerförupplysningaromkreditriskochnotK17och M13Kreditförluster. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kredit förluster. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kon- troller som används vid reservering av förväntade kredit- förluster. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effekti- vitet av kontroller över indata. Vi har även utvärderat kon- trollermodellersamtberäkningarochgodkännandeav expertjusteringavkreditförlustreserveringar. Uppskattningar med modeller: Vi har granskat väsentliga antagandenochbedömningarsamtutförtkontrollberäk- ningar för ett urval av lånefordringar för att vi ska få revi- sionsbevisförattberäkningenavförväntadekreditförluster ärkorrektochienlighetmedvårförväntan.Dessaberäk- ningar utfördes för de mest väsentliga modellerna i låne- portföljen. Makroekonomiskafaktorer:Viharbedömtrimlighetenide antagandensomSwedbankanvänderförattfastställa makroekonomiska faktorer. Detta inkluderade analys av BNP,fastighetsprishöjningocharbetslöshetsprognosermot andraoberoendekällorochvårtegetprofessionella omdöme. Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusivetestningavindividuelltbedömdakreditreser veringarochberäkningavexpertjusteringavkreditreser veringar. Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023274 Revisionsberättelse Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelse fulla området Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Vid värderingen av finansiella instrument till verkligt värde delas instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå1innehållerinstrumentdärpriserfinnspåenaktiv marknad.Nivå2avserinstrumentdärvärdetberäknasmed hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats,somvalutakurserellerräntenivåer.Nivå3 avserinstrumentdärvärdetberäknasmedhjälpaven modellsomihöggradärberoendeavuppskattningaroch bedömningargjordaavSwedbank. Värderingavnivå2ochnivå3finansiellainstrumentvarett fokusområdeunderrevisionenpågrundavdenkomplexitet somfinnsvidvärdering,debedömningarochuppskatt- ningarsomutförsavledningensamtderasbetydelseför den finansiella ställningen och resultatet. Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 ochnivå3ärtillsinnaturkompliceratpågrundavettantal faktorer,blandannatinstrumentetsegenskaper.Värdetpå nivå3instrumentärocksåbaseratpåindatasominteär observerbarapåenaktivmarknadochanvändandetavvär- deringsmodellerförattberäknaverkligtvärde.Pågrundav dessafaktorerärvärderingenavnivå3instrumentföremål förbetydandeosäkerhetiuppskattningarochihöggrad beroendeavledningensuppskattningarochbedömningar. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper förbetydandebedömningarochuppskattningar,notK3och M2Riskerförupplysningaromkreditrisk,notK46Värde- ringskategorierförfinansiellainstrumentochnotK47och M41Verkligtvärdeförfinansiellainstrument. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen av finansiella instrument till verkligt värde. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kon- troller som används vid värderingsprocessen. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckel- kontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värdering av finansiella instrument. Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre nivåeravfinansiellainstrument.Förvärderingarsombase- radespåejobserverbaraindataellermodeller,sominnehar enhöggradavbedömningar,användevivärderingsexperter förattgenomföraenoberoendevärderingavettstickprov av finansiella instrument. Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga. Finansiella effekter av myndigheters utredningar avpenningtvätt Somdetbeskrivsiförvaltningsberättelsen,fortsätter myndig heternas utredningar avseende penningtvätt och bekämpningavfinansieringavterrorism(AML/CTF).Under- sökningarna kan potentiellt leda till väsentliga konsekven- seriformavböter,indragnatillstånd,begränsningarivaluta handel eller annat (”sanktionerna”). MedanledningavpågåendeutredningarharSwedbank övervägtombefaradesanktionsavgifterskaredovisassom en avsättning eller en eventualförpliktelser. De kriterier som beaktasär: ● om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och ● omsanktionensbeloppkanuppskattastillförlitligt. InulägetanserSwedbankattdetännuinteärmöjligtatttill- förlitligtuppskattatidpunktellerbeloppaveventuellasank- tioner, som skulle kunna medföra en väsentlig finansiell effekt. Seårsredovisningensförvaltningsberättelse,notK2ochM1 Redovisningsprinciperförbetydandebedömningarochupp- skattningarochK52ochM45Ställdapanter,eventualför- pliktelser och åtaganden. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende finansiella effekter av myndigheters utredningar av penning- tvätt. Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning myndigheters utredningar kan komma att påverka årsredo- visningens finansiella rapporter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktel- ser.VihartagitdelavSwedbanksbedömningariredovis- ningen och tagit ställning till dessa. Vi har gjort detta genom följande aktiviteter: ● TagitdelavSwedbanksdokumentationavkorrespon- densochjuridiskabedömningarirelationtillmyndig heters utredningar. ● Förfrågningar och möten med ansvariga parter inklusive Swedbanksjuridiskaombud. ● GranskningavjuridiskabedömningarfrånSwedbanks internaochexternaombud. Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 275 Revisionsberättelse Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och åter- finnspåsidorna1–33,209–290.Denandrainforma- tionenbestårävenavErsättningsrapportensomvi inhämtadeföredatumetfördennarevisionsberät- telse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och kon- cernredovisningen omfattar inte denna information ochvigöringetuttalandemedbestyrkandeavseende denna andra information. Isambandmedvårrevisionavårsredovisningenoch koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Viddennagenomgångbeaktarviävendenkunskapvi iövrigtinhämtatunderrevisionensamtbedömerom informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga fel- aktigheter. Omvi,baseratpådetarbetesomharutförtsavseende denna information, drar slutsatsen att den andra infor- mationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyl- diga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera idetavseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovis- ningenupprättasochattdegerenrättvisandebild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern- redovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag.Styrelsenochverkställandedirektören ansvararävenfördeninternakontrollsomdebedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsent- ligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentlig heter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern- redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktörenförbedömningenavbolagetsochkoncer- nens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp- lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställandedirektörenavserattlikviderabolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något rea- listiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsensansvarochuppgifteriövrigt,blandannat övervakabolagetsfinansiellarapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter,varesigdessaberorpåoegentlighetereller misstag,ochattlämnaenrevisionsberättelsesom innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi- sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig fel- aktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim- ligenkanförväntaspåverkadeekonomiskabeslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Enytterligarebeskrivningavvårtansvarförrevisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns påRevisorsinspektionenswebbplats:www.revisors inspektionen.se/revisornsansvar.Dennabeskrivning ärendelavrevisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen har vi även utfört en revision av styrel- sens och verkställande direktörens förvaltning för SwedbankAB(publ)förår2023samtavförslagettill dispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust. Vitillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinsten enligtförslagetiförvaltningsberättelsenochbeviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Vårtansvarenligtdennabeskrivsnärmare iavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoendeiför hållandetillmoderbolagetochkoncernenenligtgod revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtill- räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust. Vidförslagtillutdelninginnefattardettablandannat enbedömningavomutdelningenärförsvarligmed Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023276 Revisionsberättelse hänsyntilldekravsombolagetsochkoncernensverk- samhetsart, omfattning och risker ställer på storleken avmoderbolagetsochkoncernensegnakapital,kon- solideringsbehov,likviditetochställningiövrigt. Styrelsenansvararförbolagetsorganisationochför- valtningenavbolagetsangelägenheter.Dettainne- fattarblandannatattfortlöpandebedömabolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse attbolagetsorganisationärutformadsåattbokfö- ringen,medelsförvaltningenochbolagetsekonomiska angelägenheteriövrigtkontrolleraspåettbetryg- gande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer ochanvisningarochblandannatvidtadeåtgärder somärnödvändigaförattbolagetsbokföringskafull- göras i överensstämmelse med lag och för att medels- förvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt. Revisorns ansvar Vårtmålbeträffanderevisionenavförvaltningen, ochdärmedvårtuttalandeomansvarsfrihet,äratt inhämtarevisionsbevisförattmedenrimliggradav säkerhetkunnabedömaomnågonstyrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: ● företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättnings- skyldighetmotbolaget,eller ● pånågotannatsätthandlatistridmedaktiebo- lagslagen,årsredovisningslagenellerbolagsord- ningen. Vårtmålbeträffanderevisionenavförslagettilldisposi- tioneravbolagetsvinstellerförlust,ochdärmedvårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedömaomförslagetärförenligtmedaktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revi- sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgär- der eller försummelser som kan föranleda ersätt- ningsskyldighetmotbolaget,ellerattettförslagtill dispositioneravbolagetsvinstellerförlustinteärför- enligtmedaktiebolagslagen. Enytterligarebeskrivningavvårtansvarförrevisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar.Dennabeskrivningärendelavrevisions berättelsen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapporte- ring(Esefrapporten)enligt16kap.4a§lagen (2007:528)omvärdepappersmarknadenför SwedbankAB(publ)förår2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats iettformatsomialltväsentligtmöjliggörenhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalanden Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommenda- tionRevR18RevisornsgranskningavEsefrapporten. Vårtansvarenligtdennarekommendationbeskrivs närmareiavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoende iförhållandetillSwedbankAB(publ)enligtgodrevi- sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Vianserattdebevisviharinhämtatärtillräckligaoch ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlig- hetmed16kap.4a§lagen(2007:528)omvärdepap- persmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömernödvändigförattupprättaEsefrapporten utanväsentligafelaktigheter,varesigdessaberorpå oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format somuppfyllerkraveni16kap.4a§lagen(2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig- heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverkadeekonomiskabeslutsomanvändarefattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utfor- Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 277 Revisionsberättelse mar, implementerar och hanterar ett system för kvali- tetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för- fattningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämtabevisomattEsefrapportenharupprättatsi ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rappor- tering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisornväljervilkaåtgärdersomskautföras,bland annatgenomattbedömariskernaförväsentligafel aktigheterirapporteringenvaresigdessaberorpå oegentligheterellermisstag.Viddennariskbedöm- ningbeaktarrevisorndedelaravdeninterna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verk- ställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärde- ring av ändamålsenligheten och rimligheten i styrel- sens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTMLformat och en avstämning av att Esef-rappor- ten överensstämmer med den granskade årsredo- visningen och koncernredovisningen. Vidareomfattargranskningenävenenbedömning avhuruvidakoncernensresultat,balansocheget kapital räkningar, kassaflödesanalys samt noter iEsefrapportenharmärktsmediXBRLienlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Detärstyrelsensomharansvaretförbolagsstyrnings- rapportenpåsidorna46–68ochförattdenärupp rättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16Revisornsgranskningavbolagsstyrningsrappor- ten.Dettainnebärattvårgranskningavbolagsstyr- ningsrapporten har en annan inriktning och en väsent- ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Stan- dards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Enbolagsstyrningsrapportharupprättats.Upplys- ningarienlighetmed6kap.6§andrastycketpunk- terna2–6årsredovisningslagensamt7kap.31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovis- ningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning ikreditinstitutochvärdepappersbolag. PricewaterhouseCoopersAB,utsågstillSwedbankAB (publ)srevisoravbolagsstämmanden30mars2023 ochharvaritbolagetsrevisorsedan2019. Stockholmden22februari2024 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023278 Revisionsberättelse Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören iSwedbankABattöversiktligtgranskaSwedbankAB:shållbar- hetsredovisningochSwedbankAB:ssjälvutvärderingattde uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna förAnsvarsfullBankverksamhetförår2023.Företagethar definierathållbarhetsredovisningensomfattningpåsida1 samt självutvärderingen av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhetpåsidan265idettadokumentvaravden lagstadgadehållbarhetsrapportendefinieraspåsidan270. Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhets redovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för attupprättahållbarhetsredovisningen,självutvärderingav Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lag- stadgadehållbarhetsrapportenienlighetmedtillämpligakrite- rier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan1hållbarhetsredovisningen,ochutgörsavdedelarav ramverketförhållbarhetsredovisningutgivetavGRI(Global ReportingInitiative)somärtillämpligaförhållbarhetsredovis- ningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper.KriteriernaförSwedbankAB:ssjälvutvär- dering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av PrincipernaförAnsvarsfullBankverksamhetbeskrivspåsidan 265ochtäckerPrincipenförAnsvarsfullaBankverksamhets områdeninklusive2.1Konsekvensanalys,2.2Målsättning,2.3 Målimplementering och övervakning samt 5.1 Styrning och struktur för implementering av principerna. Detta ansvar inne- fattarävendeninternakontrollsombedömsnödvändigföratt upprättaenhållbarhetsredovisningsominteinnehållerväsent- ligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentlighetereller misstag. Revisorns ansvar Vårtansvarärattuttalaenslutsatsomhållbarhetsredovis- ningen samt självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och lämnaettyttrandeavseendedenlagstadgadehållbarhetsrap- porten.ArbetetmedPrinciplesforResponsibleBankinghar utförts i enlighet med de krav som ställs i Assurance Guidance för översiktlig granskning av rapportering av Principer, utfär- dadavUNEPFI.Vårtuppdragärbegränsattilldenhistoriska information som redovisas och omfattar således inte fram- tidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000(omarbetad)Andrabestyrkandeuppdragänrevisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell informa- tion.Enöversiktliggranskningbeståravattgöraförfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen,attutföraanalytiskgranskningoch att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vårgranskningavseendedenlagstadgadehållbarhetsrappor- tenienlighetmedFARsrekommendationRevR12Revisorns yttrandeomdenlagstadgadehållbarhetsrapporten.Enöver- siktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annaninriktningochenbetydligtmindreomfattningjämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed iövrigthar. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standar- der för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.ViäroberoendeiförhållandetillSwedbankAB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig gransk- ning och en granskning enligt RevR12 gör det inte möjligt för ossattskaffaossensådansäkerhetattviblirmedvetnaom allaviktigaomständighetersomskullekunnahablivitidenti- fierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grun- dad på en översiktlig granskning och en granskning enligt RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled- ningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterierärlämpligaförupprättandeavhållbarhetsredovis- ningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet. Vianserattdebevissomviskaffatundervårgranskningärtill- räckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Uttalande Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningenochsjälvutvärderingavPrinciperna för Ansvarsfull Bankverksamhet inte, i allt väsentligt, är upprät- tad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Enlagstadgadhållbarhetsrapportharupprättats. Stockholmden21februari2024 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Auktoriserad revisor Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 279 Bestyrkanderapport Hållbarhetsredovisning Marknadsandelar Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Sverige 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019 Privatmarknaden Inlåning 1 18 18 19 19 19 461 476 454 420 384 Utlåning 20 20 21 21 22 999 1 012 992 950 921 varavbostadslån 22 22 23 23 24 914 919 895 851 820 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4496 4465 4413 4384 4345 Företagsmarknaden Inlåning 1 14 15 16 16 16 228 260 273 241 190 Utlåning 1 15 15 16 16 17 445 452 408 403 418 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019 Privatmarknaden Estland Inlåning 45 48 51 51 50 70 68 62 52 47 Utlåning 42 42 43 43 44 58 55 48 45 45 varavbostadslån 42 42 44 45 45 50 48 41 38 37 Bankkort (antal tusen) ( Marknadsandel2023.09) 58 58 59 61 61 1 081 1079 1074 1 085 1 115 Lettland Inlåning(2023.09) 39 38 37 34 32 50 50 42 35 31 Utlåning(2023.09) 36 35 34 35 34 25 24 20 19 19 varavbostadslån 42 41 40 40 38 22 21 18 17 17 Bankkort (antal tusen) (Marknadsandel2023.06) 47 50 50 48 48 1053 1033 1013 1 011 1017 Litauen Inlåning(2023.09) 45 46 45 44 43 105 107 94 79 67 Utlåning(2023.09) 39 39 39 39 38 59 56 47 42 40 varavbostadslån 39 39 39 39 39 52 50 42 38 36 Bankkort (antal tusen) u.s. 55 54 53 52 1786 1743 1693 1685 1668 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019 Företagsmarknaden Estland Inlåning 38 39 43 44 45 52 56 54 51 43 Utlåning 35 35 37 37 38 53 51 45 41 41 Lettland Inlåning(2023.09) 28 27 27 28 24 30 31 24 24 20 Utlåning(2023.09) 20 19 19 22 21 21 20 17 17 18 Litauen Inlåning(2023.09) 29 33 35 31 30 48 56 46 41 29 Utlåning(2023.09) 25 23 21 22 23 33 30 22 19 23 1) Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023280 Marknadsandelar Fem år i sammandrag Nyckeltal 2023 2022 1 2021 2020 2019 Lönsamhet Räntabilitetpåegetkapital,% 18,3 13,0 13,2 8,9 14,7 K/Ital 1 0,33 0,40 0,44 0,53 0,42 Placeringsmarginalföreavdragförhandelsrelateraderäntor,% 1,62 1,13 0,95 1,04 1,10 Kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelation,% 19,0 17,8 18,3 17,5 17,0 Primärkapitalrelation,% 20,6 18,9 20,2 18,7 19,4 Totalkapitalrelation,% 23,1 21,8 22,4 21,0 21,8 Kärnprimärkapital 160659 144107 129644 120496 110073 Primärkapital 174848 153320 143022 128848 126226 Kapitalbas 195648 176331 158552 144737 141554 Riskexponeringsbelopp 847121 809438 707753 689594 649237 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå,% 0,09 0,08 0,01 0,26 0,09 Totalreserveringsgradförlån,% 0,39 0,32 0,29 0,48 0,40 Andellånisteg3,brutto,% 0,43 0,31 0,37 0,62 0,82 Antalsuppgifter 2023 2022 2021 2020 2019 Privatkunder, miljoner 7 7 7 7 7 Företagskunder, tusen 618 620 620 616 618 Heltidstjänster 17275 16803 16565 16213 15 218 Kontor 2 408 400 423 431 464 1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17. 2)Inklusivesparbankerochdelägdabanker. Kommentarer till fem år i sammandrag 2023 – Åretsresultatökadetill34130mkr,jämförtmed21368 mkr2022,tillföljdavhögreintäkter.Intäkternaökadetill73057 mkr (52 028) och har påverkats positivt av framför allt räntenettot. Kostnadernaökadetill24100mkr(20817)framförallttillföljdav högre personalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från Finansinspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign AssetsControl(OFAC).Kreditförlusternauppgicktill1674mkr (1479)ochförklarasfrämstavnegativaratingochstegföränd- ringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskadeexpertjusteringarochåterbetalningavlån 2022 – Åretsresultatökadetill21368mkr,jämförtmed20872 mkr 2021, till följd av högre intäkter. Högre kreditförluster, ned- skrivningar av immateriella anläggningstillgångar och högre kost- nader påverkade resultatet negativt tillsammans med införandet avdensvenskabankskatten.Intäkternaökadetill52028mkr (47681)ochharpåverkatspositivtavframförallträntenettot. Kostnadernaminskadetill20817mkr(20847)framförallttillföljd av lägre övriga allmänna administrationskostnader. Kredit- förlusternauppgicktill1479mkr(170)ochförklarasfrämstav sämre makroekonomiska scenarier och negativa rating- och steg- förändringar. 2021 – Åretsresultatökadetill20872mkr,jämförtmed12929 mkr 2020, till följd av högre intäkter och lägre kredit förluster samt Finansinspektionenssanktionsavgiftsombelastade2020.Intäk- ternaökadetill47681mkr(46539)ochharpåverkatspositivt iförstahandavetthögreprovisionsnetto.Kostnadernaminskade till20847mkr(24560)dåkostnadenförFinansinspektionens sanktionsavgiftpå4000mkrpåverkadeföregåendeår.Kredit förlusternaminskadetill170mkr(4334)dåkreditförlusterna2020 varstarktpåverkadeavpandemiutbrottet. 2020–Åretsresultatminskadetill12929mkr,jämförtmed 19697mkr2019,tillföljdavhögrekostnaderinklusiveFinans inspektionens sanktionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre nettoresultatfinansiellaposter.Intäkternaminskadetill46539 mkr(47077).Kostnadernaökadetill24560mkr(19984),främst till följd av kostnaden för Finans inspektionens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader. Kredit förlusterna ökade till 4334mkr(1469),främstökadereserveringarförettfåtalolje relaterade mot parter, negativa risk klassförändringar i pandemi- drabbadebranscher,samtexpertjusteringartillföljdavosäker heten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19. 2019 – Åretsresultatminskademed7procenttill19697mkr,jäm- förtmed21162mkr2018.Högreintäktermotverkadesavhögre kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna ökade med 3procent,till47077mkr(45878).Kostnadernaökadetill19984 mkr(16835),främstrelateradtillhögrepersonalkostnaderoch utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna ökadetill1469mkr(521)påverkatsfrämstavettfåtaloljerelate- radeproblemengagemang. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 281 Koncernen Fem år i sammandrag Resultaträkning, mkr 2023 2022 1 2021 2020 2019 Räntenetto 50933 33146 27048 27716 27106 Provisionsnetto 15 088 14114 14853 12770 12984 Nettoresultatfinansiellaposter 2938 1940 2048 2655 3629 Försäkringsnetto 1527 529 1457 1518 1465 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 803 738 976 582 822 Övriga intäkter 1769 1560 1299 1298 1071 Summa intäkter 73 057 52 028 47681 46539 47 077 Personalkostnader 13944 12831 12739 11873 11 119 Övriga allmänna administrationskostnader 7349 6291 6477 7107 7314 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 920 1695 1631 1 580 1 551 Sanktionsavgift 887 4000 Summa kostnader 24 100 20 817 20847 24560 19 984 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 957 31 211 26834 21979 27 093 Nedskrivningavimmateriellatillgångar 81 1 125 56 79 Nedskrivningavmateriellatillgångar 7 13 2 8 Kreditförluster 1674 1479 170 4334 1469 Bankskatter och resolutionsavgifter 3574 1831 791 863 1117 Resultat före skatt 43622 26763 25817 16780 24 420 Skatt 9492 5396 4945 3851 4711 Årets resultat 34130 21368 20872 12929 19709 Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 34 128 21365 20871 12929 19697 Minoriteten 2 3 1 0 12 1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17. Balansräkning, mkr 2023 2022 1 2021 2020 2019 Kassaochtillgodohavandenhoscentralbanker 252994 365992 360153 293811 195286 Utlåning till kreditinstitut 67534 56589 39504 47954 45452 Utlåning till allmänheten 1863375 1842811 1703206 1680987 1652296 Räntebärandevärdepapper 237460 212780 221683 197166 194461 Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 319795 268594 328512 252411 224893 Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 8275 7830 7705 7287 6679 Derivat 39563 50504 40531 52177 44424 Materiella tillgångar och immateriella tillgångar 25984 25335 25 011 23782 23436 Övriga tillgångar 40539 24211 24312 39067 21301 Summa tillgångar 2 855 519 2854646 2750617 2594642 2 408 228 Skulder till kreditinstitut 72054 72826 92812 150313 69686 In- och och upplåning från allmänheten 1234262 1305948 1265783 1148240 954013 Emitterade värdepapper 728548 784206 735917 732814 855754 Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 320609 268892 329667 253229 225792 Derivat 73453 68679 28106 54380 40977 Övriga skulder 90134 89245 70200 66680 80634 Seniora icke prioriterade skulder 104828 57439 37832 10359 10 805 Efterställda skulder 32841 31331 28604 23434 31934 Eget kapital 198790 176080 161696 155193 138633 Summa skulder och eget kapital 2 855 519 2854646 2750617 2594642 2 408 228 1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023282 Fem år i sammandrag Koncernen Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet mkr 2023 2022 2021 Resultaträkning Räntenetto 25759 18374 13766 Provisionsnetto 8939 8389 9048 Nettoresultatfinansiellaposter 419 249 542 Netinsurance 561 660 778 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 836 780 920 Övriga intäkter 129 130 140 Summa intäkter 36643 28 582 25 194 Personalkostnader 2823 2721 2 912 Rörliga personalkostnader 59 35 55 Övriga kostnader 7784 6857 6937 Avskrivningar 18 27 38 Summa kostnader 10683 9640 9 941 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 25960 18 943 15 252 Nedskrivningavimmateriellaanläggningstillgångar 3 Kreditförluster, netto 1 092 769 2 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 109 1174 470 Resultat före skatt 23 757 16999 14 780 Skatt 4582 3184 2668 Årets resultat 19 174 13 815 12 112 Balansräkning, mdkr Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 0 1 0 Utlåning till kreditinstitut 6 6 6 Utlåning till allmänheten 1069 1 101 1124 Räntebärandevärdepapper 0 0 Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 318 266 321 Övriga tillgångar 31 30 11 Summa tillgångar 1 423 1 405 1462 Skulder till kreditinstitut 7 7 8 In- och upplåning från allmänheten 606 647 625 Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 318 267 322 Övriga skulder 427 421 446 Summa skulder 1 359 1 341 1 400 Allokerat eget kapital 65 64 62 Summa skulder och eget kapital 1 423 1 405 1462 Intäktsposter Intäkterfrånexternakunder 36604 28553 25148 Nyckeltal Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 29,9 21,9 18,8 Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 177 170 180 Lån till kunder, mdkr 1069 1 101 1124 Inlåning från kunder, mdkr 606 647 624 Kreditförlustnivå 1 ,% 0,10 0,06 0,00 K/Ital 0,29 0,34 0,39 Riskexponeringsbelopp,mdkr 360 361 368 Heltidstjänster 3640 3437 3570 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 63 64 1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 283 Affärssegment Tre år i sammandrag Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet mkr 2023 2022 2021 Resultaträkning Räntenetto 18360 8351 5369 Provisionsnetto 3390 3006 2779 Nettoresultatfinanciellaposter 566 438 437 Försäkringsnetto 901 -185 668 Övriga intäkter 136 109 99 Summa intäkter 23 352 11 719 9 353 Personalkostnader 1973 1612 1 585 Rörliga personalkostnader 106 62 63 Övriga kostnader 3261 2444 2279 Avskrivningar 174 179 171 Summa kostnader 5 513 4 297 4 097 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 17 839 7 422 5256 Nedskrivningavmateriellatillgångar 7 13 0 Kreditförluster, netto 83 402 160 Bankskatter och resolutionsavgifter 1602 100 76 Resultat före skatt 16147 6908 5 019 Skatt 3573 1 219 840 Årets resultat 12 574 5689 4 178 Balansräkning, mdkr Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 4 4 3 Utlåning till kreditinstitut 1 0 0 Utlåning till allmänheten 255 236 199 Räntebärandevärdepapper 2 2 2 Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 2 2 8 Derivat 0 1 0 Övriga tillgångar 156 164 155 Summa tillgångar 419 409 368 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 383 376 334 Emitterade värdepapper 2 2 1 Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 2 2 8 Derivat 0 1 0 Summa skulder 388 381 343 Allokerat eget kapital 32 28 25 Summa skulder och eget kapital 419 409 368 Intäktsposter Intäkterfrånexternakunder 23352 11719 9353 Nyckeltal Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 41,1 20,7 16,9 Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 67 63 60 Lån till kunder, mdkr 255 236 199 Inlåning från kunder, mdkr 383 375 334 Kreditförlustnivå 1 ,% 0,03 0,19 0,09 K/Ital 0,24 0,37 0,44 Riskexponeringsbelopp,mdkr 189 155 107 Heltidstjänster 4762 4701 4624 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 31 28 25 1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023284 Tre år i sammandrag Affärssegment Tre år i sammandrag Företag och Institutioner mkr 2023 2022 2021 Resultaträkning Räntenetto 10409 7379 5654 Provisionsnetto 3119 2 909 3101 Nettoresultatfinansiellaposter 1157 970 1027 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures −12 −5 0 Övriga intäkter 280 274 297 Summa intäkter 14 953 11 527 10 079 Personalkostnader 1644 1 580 1437 Rörliga personalkostnader 100 107 136 Övriga kostnader 3037 3066 2834 Avskrivningar 23 21 22 Summa kostnader 4 805 4 774 4 428 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 10 148 6753 5651 Nedskrivningavimmateriellatillgånger 24 181 0 Kreditförluster, netto 482 290 13 Bankskatter och resolutionsavgifter 838 536 230 Resultat före skatt 8 804 5746 5 407 Skatt 1 809 1276 1042 Årets resultat 6995 4 470 4366 Balansräkning, mdkr Kassaochtillgodohavandenicentralbanker 2 2 2 Utlåning till kreditinstitut 123 112 128 Utlåning till allmänheten 510 495 380 Räntebärandevärdepapper 59 47 55 Derivat 131 180 60 Övriga tillgångar 9 9 17 Summa tillgångar 834 844 641 Skulder till kreditinstitut 331 306 248 In- och upplåning från allmänheten 253 290 317 Emitterade värdepapper 2 3 5 Derivat 140 191 57 Övriga skulder 61 10 −19 Summa skulder 787 801 608 Allokerat eget kapital 47 43 33 Summa skulder och eget kapital 834 844 641 Intäktsposter Intäkterfrånexternakunder 14803 11369 9853 Nyckeltal Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 15,2 11,0 13,6 Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 191 168 118 Lån till kunder, mdkr 458 460 353 Inlåning från kunder, mdkr 239 274 299 Kreditförlustnivå 1 ,% 0,09 0,11 0,00 K/Ital 0,32 0,41 0,44 Riskexponeringsbelopp,mdkr 270 267 204 Heltidstjänster 1197 1174 1185 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 46 41 32 1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 285 Affärssegment Tre år i sammandrag Definitioner Kapitalkrav som anges i EU regleringskravet no 575/2013 Bruttosoliditetsgrad Primärkapitalirelationtilldettotalaexponeringsmåttet,där exponeringsmåttetinkluderarbådetillgångarochposterutan- förbalansräkningen. Exponeringarifallissemang Exponeringvidfallissemanguppskattardeutnyttjadeexpo neringarvidfallissemang.Förexponeringarutanförbalans räkningen,beräknasexponeringarifallissemanggenom användningavenkreditkonverteringsfaktorsomberäknardet förväntadeutnyttjandetiframtidenavidagoutnyttjatbelopp. Exponeringsbelopp Exponeringefterhänsyntillkreditriskreduceringmedsubstitu tionseffekterochkonverteringsfaktorer,exponeringsbeloppet ärdetbeloppsommultiplicerasmedenriskviktförattberäkna detriskvägdaexponeringsbeloppet. Fallissemang Kreditexponeringaransesvaraifallissemangnärbedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer attbetalasinakreditåtagandensomöverenskommitsellerom motpartenärförsenadmedbetalningimerän90dagar. Förväntade förluster Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbankförväntasådrasig.Förväntadeförlusterären produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallissemangochexponeringsbeloppet. Förlust vid fallissemang Förlustvidfallissemangmäterhurstordelavexponerings beloppetsomförväntasförlorasihändelseavfallissemang. Genomsnittlig riskvikt Dettotalariskvägdaexponeringsbeloppetirelationtilldet totalaexponeringsbeloppetförettantalexponeringar. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapital Kapitalsombeståravkapitalinstrument,relateradeöverkurs- fonder,balanseradevinstmedel,ochackumuleratövrigttotal- resultat efter avdrag. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapitalirelationtilldettotalariskexponerings beloppet. Likviditetstäckningskvot Likviditetstäckningskvot används för att definiera ett kvantita- tivtregelverkskravföreuropeiskabankerslikviditetsrisk.En likviditetstäckningskvotöver100procentantyderattbanken hartillräckligtmedlikvidatillgångarföratttäckasinlikviditet överen30kalenderdagarsperiodunderenallvarligtstressat likviditets scenario. Minimikapitalkrav Denminstamängdkapitalenbankmåstehållaföratttäcka sina kredit-, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings ochoperativariskerienlighetmedPelareIdetvillsäga8pro- centavdettotalariskexponeringsbeloppet. Primärkapital Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital enligt artikel25iEUregleringskravetno575/2013. Primärkapitalrelation Primärkapitalirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet. Riskexponeringsbelopp Riskvägtexponeringsbelopp,dvsexponeringsbeloppetefter hänsyntagentilldeninneboenderiskenitillgången. Risk för fallissemang Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period. Stabil nettofinansieringskvot Stabilnettofinansieringskvotmäterettinstitutsbeloppstabil finansieringirelationtillfinansieringsbehovetinomettårs horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institu- tionerharentillräckligtstorandellångsiktigstabilfinansiering iförhållandetilllångsiktigastabilatillgångar. Supplementärt kapital Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. Totalt exponeringsmått Totaltexponeringsmåttsomanvändsförbruttosoliditets gradberäkning. Total kapitalrelation Kapitalbasirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet. Övrigt primärkapital Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som uppfyllervissakravefteravdrag. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023286 Definitioner Delegerade akter antagna i enlighet med EU:s Taxonomiförordning, Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, 2021/2139 Andelen gröna tillgångar Andelentillgångarsomfinansierasochinvesterasitaxonomi- förenliga ekonomiska aktiviteter som en andel av de totala täckta tillgångarna. Andelen gröna tillgångar under förvaltning Andelen av förvaltade tillgångar (eget kapitalinstrument och värde papper) från företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om icke-finansiell rappor- teringochsomfinansierartaxonomiförenligaekonomiska aktiviteter, jämfört med totala förvaltade tillgångar till företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direk tivet om icke-finansiell rapportering (eget kapital och vär- depapper). Andel gröna finansiella garantier Andelen av finansiella garantier som stöder värdepapper som finansierartaxonomiförenligaekonomiskaaktiviteter,jämfört med finansiella garantier som stöder skuldinstrument till före- tag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering. Ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin Ekonomiskaaktivitetersombeskrivsidedelegeradeakter somantagitsienlighetmedEU:staxonomiförordning,oavsett om den ekonomiska aktiviteten uppfyller något eller några av de tekniska granskningskriterier som fastställs i dessa dele- gerade akter. Flödet Redovisatbruttovärdeavnyalånochförskott/skuldförbindelser/ egetkapitalinstrument under året före referensdatumet för upplysningen. Tillgångar med ursprung i den nuvarande rapporterings perioden. Företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplys- ningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering Direktivetomickefinansiellrapportering(2014/95/EU), NonFinancialReportingDirective,kräverattstoraföretag avallmäntintressemedmerän500anställda(börsnoterade bolag,bankerochförsäkringsbolag)attlämnaupplysningar om viss icke-finansiell information. Kapitalutgifter Kapitalutgifternainbegriperkostnadersomredovisasunder följandekategorier:Materiellaanläggningstillgångar(IAS16), Immateriellatillgångar(IAS38),Förvaltningsfastigheter (IAS40),Jordochskogsbruk(IAS41)samtLeasingavtal (IFRS16). Omsättning Omsättningenskainbegripaintäktersomerkäntsienlighet med internationell redovisningsstandard (IAS 1). Taxonomiförenlig (miljömässigt hållbara) ekonomiska aktiviteter Entaxonomiförenligekonomiskaktivitetärenekonomisk aktivitetsomväsentligtbidrartillettellerfleraavmiljömålen, inteorsakarbetydandeskadapånågotavmiljömålenoch sombedrivsienlighetmedminimiskyddsåtgärderna. Taxonomiförenlig möjliggörande verksamhet En ekonomisk aktivitet som direkt gör det möjligt för andra verksamheterattväsentligtbidratillettellerfleraavmiljö målen.Denekonomiskaverksamhetenskallansesbidra väsentligt till ett eller flera av miljömålen genom att direkt möjliggöraförandraverksamheterattbidraväsentligttillett eller flera av dessa mål, förutsatt att denna ekonomiska verk- samhet a) inte leder till en inlåsning av tillgångar som under- gräverdelångsiktigamiljömålen,medbeaktandeavdessa tillgångarsekonomiskalivslängd,ochb)harenbetydande positiv miljöpåverkan, på grundval av livscykelperspektiv. Taxonomiförenlig omställningsverksamhet En ekonomisk aktivitet för vilken det inte finns något tekniskt ochekonomisktgenomförbartkoldioxidsnåltalternativ.Den ekonomiskaaktivitetenskaansesbidraväsentligttillatt begränsaklimatförändringarnaomdenstöderövergången tillenklimatneutralekonomisomärilinjemedattbegränsa temperaturökningentill1,5°Cöverförindustriellanivåer,inbe gripetgenomutfasningavväxthusgasutsläpp,isynnerhet utsläppfrånfastafossilabränslen,ochdäraktiviteten:(a)har nivåeravväxthusgasutsläppsommotsvarardebästapre- standainomdesssektorellerindustri,b)intehindrarutveck- lingenochspridningenavkoldioxidsnålaalternativ,och(c) inteledertilleninlåsningavkoldioxidintensivatillgångar,med beaktandeavdessatillgångarsekonomiskalivslängd. Täckta tillgångar Redovisatbruttovärdeförallatillgångarsominkluderas itotalatäcktatillgångar(vilketinnebärallatillgångaritotala tillgångarsubtraheratexponeringmotcentralbanker,stater, överstatligaemittenterochbankenshandelsportfölj).Alla tillgångarsominkluderasförberäkningavandelengröna tillgångar. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 287 Definitioner Övriga Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie- ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglernaochbedömtianspråktagetkapital baseratpåbankensinternakapitalutvärdering(IKU). Andel lån i steg 1, brutto Redovisatvärdeförlånisteg1,brutto,iförhållandetillredo visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusivereserveringar. Andel lån i steg 2, brutto Redovisatvärdeförlånisteg2,brutto,iförhållandetillredo visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusivereserveringar. Andel lån i steg 3, brutto Redovisatvärdeförlånisteg3,brutto,iförhållandetillredo visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusivereserveringar. Antal anställda Antalanställdavidåretsutgång,exklusivelångtidsfrånvar ande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster. Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie. Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier. K/I-tal Summa kostnader i relation till summa intäkter. Kreditförluster Bortskrivningar och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförlusterförgarantierochandraansvarsförbindelser. Kreditförlustnivå Kreditförluster,iförhållandetillingåendebalansförutlåning till kredit institut och allmänheten efter reserveringar. Lån med lättnader i villkor Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter. Lån till kunder/inlåning från kunder Lån till kunder i relation till inlåning från kunder. P/E-tal Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligttillaktieägarna. Placeringsmarginal Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar.Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarje månadsbokslut,inklusiveföregåendeårsbokslut. Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade irelationtillgenomsnittligatotalatillgångar.Genomsnittetär beräknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,inklusive föregåendeårsbokslut. Reserveringsgrad för lån i steg 1 Reserveringarförlånisteg1irelationtilllånisteg1brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 2 Reserveringarförlånisteg2irelationtilllånisteg2brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 3 Reserveringarförlånisteg3irelationtilllånisteg3brutto. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier. Räntabilitet på allokerat eget kapital Årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten irelationtillgenomsnittligtallokerategetkapitalförrörelse- segmenten.Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarje månadsbokslut,inklusiveföregåendeårbokslut. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genom- snittligtegetkapitalhänförligttillaktieägarna.Genomsnittet ärberäknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,inklusive föregåendeårbokslut. Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld ärbunden. Totalavkastning Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verkställdutdelningperaktie,divideratmedbörskursvid periodensbörjan. Total reserveringsgrad för lån Samtligareserveringarirelationtilllån,brutto. VaR Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvan tifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximalavärdeminskningenavenportföljgivetenviss sannolikhetöverenvisstidsperiod. Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023288 Definitioner Årsstämma Årsstämman äger rum på Cirkus (Cirkusscenen), Djurgårdsslätten43–45,Stockholm,tisdagenden 26mars2024kl11.00.Densomönskarutövasin rösträtt vid årsstämman ska: ● vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) fördaaktiebokenperden18mars2024,och ● anmäla sin avsikt att delta vid årsstämman till bolagetenligtanvisningarnaikallelsensenast den20mars2024. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genombankellerannanförvaltare,exempelvishar sinaaktieriendepå,måste–utöverattanmälasig elleravgepoströst–begäraattaktiernatillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är regist- reradidenavEuroclearfördaaktiebokenperAvstäm- ningsdagenden18mars2024.Sådanregistrering kanvaratillfällig(såkalladrösträttsregistrering)och begärshosförvaltarenenligtförvaltarensrutiner isådantidiförvägsomförvaltarenbestämmer. Rösträttsregistreringsomavaktieägareharbegärts isådantidattregistreringenhargjortsavförvaltaren senastden20mars2024kommerattbeaktasvid framställningenavaktieboken. Kallelse och ärenden Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman före kommande ärenden anges i kallelsen till års- stämman.Kallelsenpubliceradesden21februari 2024påbankenswebbplatswww.swedbank.se/ars- stammaochden23februari2024iPostochInrikes Tidningar.Ävenannonser,iblandannatDagensNyheter, omattkallelseharskettkommerattpubliceras. Utdelning Swedbanksstyrelseföreslårårsstämmanattbesluta om en ordinarie utdelning om 15,15 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars 2024.SistadagförhandelmedSwedbankaktier medrätttillutdelningblirdärmedden26mars2024. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknasutdelningkommaattutbetalasgenom Euroclearsförsorgden4april2024. Finansiell information 2024 Delårsrapport Kv 1 25 april DelårsrapportKv2 16juli DelårsrapportKv3 23oktober Produktion: Vero Kommunikation. Foto: SaraFredeforsvdbildsidan6samtsidorna29och4647,GettyImages sidan26,GreenGeniussidan26,JennyHallengrenochSaraFredeforssidan54–68(styrelse&ledning).Swedbank bilder:omslaget,sidan14,17,23,24,31,38och69.Tryck:GigantPrint,Norrköping. S V A N E N M Ä R K E T Trycksak 5041 0004 Läs mer om Swedbank ● På vår hemsida www.swedbank.com ● I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir ● I våra risk- och kapital täckningsrapporter www.swedbank.com/ir SWW82272 Kontaktuppgifter Huvudkontor Org.nr502017–7753 Besöksadress: Landsvägen40 17263Sundbyberg Postadress: 10534Stockholm Telefon: 08-585 900 00 E-post:[email protected] www.swedbank.com Kontaktpersoner Erik Ljungberg Kommunikations- och hållbarhetsdirektör Telefon:+46739883557 E-post:erik.ljungberg@ swedbank.com Annie Ho Chef Investerarrelationer Telefon:+46703437815 E-post: annie.ho@ swedbank.se Johanna Fager Wettergren Hållbarhetschef Telefon:+46722286979 E-post: johanna.fager. wettergren@swedbank.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.