Annual Report • Feb 27, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Stockmann är ett finländskt börsbolag inom detaljhandeln. Bolaget grundades år 1862 och har närmare 40 000 aktieägare. Ett centralt mål i Stockmanns handelsverksamhet är nöjda kunder inom alla dess verksamhetsområden. Stockmanns fyra affärsenheter är varuhusgruppen, modeaffärskedjorna Lindex och Seppälä samt Hobby Hall som bedriver distanshandel. Stockmann har verksamhet i Finland, Sverige, Norge, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Tjeckien.
Vi bedriver affärsverksamhet i syfte att tjäna pengar; all verksamhet bör stöda detta mål. Ett framgångsrikt resultat ger aktieägarna en god avkastning på investeringen, bolaget rörelsefrihet och risktagningsförmåga samt ger duktiga människor, som engagerat sig för att nå de gemensamma målen, ett uppskattat arbete och möjlighet att utvecklas.
Vi förtjänar pengar endast genom att skapa sådana verkliga fördelar som ur kundens synvinkel är bättre än konkurrenternas och vilka som helhet betraktat leder till ökad kundtillfredsställelse och fasta kundrelationer. Konkurrenskraftig prissättning, pålitlig kvalitet och god kundservice är primära förutsättningar för att nå dessa mål.
Genom att vi bedriver verksamheten bättre än konkurrenterna ökar försäljningen och bolaget når hög kostnadseffektivitet samt effektivare utnyttjande av kapitalet.
Vi har framgång förutsatt att vi inom alla funktioner förstår vikten av såväl Stockmanns gemensamma som den egna enhetens framgångsfaktorer samt genom att vi binder oss till de gemensamma målen.
Vi värdesätter människornas förmåga att engagera sig och ta kontrollerade risker och att uppnå resultat. Vi belönar framgång.
Vår verksamhet är etiskt hållbar, rättvis och beaktar miljövärden.
| avkastning på sysselsatt kapital |
rörelsevinst % av omsättningen |
försäljningsökning | soliditet | |
|---|---|---|---|---|
| Fastställda mål år 2001 | Minst 15 % | Minst 5 % | Snabbare än branschens allmänna tillväxt |
|
| 2001 | 9,8 % | 3,6 % | Målet uppnått | |
| 2002 | 12,6 % | 4,7 % | Målet uppnått | |
| 2003 | 13,2 % | 4,7 % | Målet uppnått | |
| 2004 | 14,3 % | 4,9 % | Målet uppnått | |
| Fastställda mål år 2005, fram till år 2010 |
Minst 20 % | Minst 8 % | Snabbare än branschens allmänna tillväxt |
Minst 50 % |
| 2005 | 19,6 % | 6,7 % | Målet uppnått | 66,4 % |
| Fastställda mål år 2006, fram till år 2011 |
22,0 % | 10,0 % | Snabbare än branschens allmänna tillväxt |
Minst 50 % |
| 2006 | 22,9 % | 10,0 % | I enlighet med branschens allmänna tillväxt |
74,5 % |
| 2007 | 12,1% | 9,0 % | I enlighet med branschens allmänna tillväxt |
32,6 % |
Koncernstrukturen förändrades avsevärt i och med förvärvet av Lindex i slutet av år 2007. På grund av detta kommer styrelsen att omvärdera de långsiktiga ekonomiska målen.
Stockmanns styrelse har fastställt som utdelningsmål minst hälften av vinsten som den ordinarie affärsverksamheten genererar. Vid utdelning av dividend beaktas dock finansieringen som den ökade verksamheten kräver.
Stockmann Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma år 2008 hålls tisdagen den 18 mars 2008 klockan 16.00 i Finlandiahusets Konsertsal i Helsingfors, Karamzinsgatan 4.
Till bolagsstämman skall anmälas senast 12.3.2008 klockan 16.00 per telefon (09) 121 4020 eller på bolagets internetsidor www.stockmann.com.
Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare som 7.3.2008 har antecknats som ägare i den aktieägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral Ab.
En aktieägare har rätt att få ett ärende som ankommer på bolagstämman upptaget till behandling på stämman, om aktieägaren begär det skriftligen av styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i stämmokallelsen.
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att i dividend för räkenskapsperioden 2007 utdelas 1,35 euro per aktie. Enligt bolagsstämmans beslut betalas dividenden till aktieägare som på avstämningsdagen 25.3.2008 är antecknad i Finlands Värdepapperscentral Ab:s aktieregister. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att dividenden betalas 2.4.2008.
Eventuella nya adressuppgifter ber vi vänligen aktieägarna meddela sin bank eller Finlands Värdepapperscentral beroende på vem som förvaltar aktieägarens värdeandelskonto.
Stockmann publicerar år 2008 följande ekonomiska rapporter:
– Delårsrapport januari-september 23.10.2008 Dessutom publiceras meddelanden med enheternas månatliga försäljningsstatistik.
Den ekonomiska informationen publiceras på finska, svenska och engelska. Stockmanns alla börsmeddelanden kan läsas på publiceringsdagen på internetadressen www.stockmann.com.
E-post [email protected]
STOCKMANN, Informationsavdelningen, PB 147, 00381 Helsingfors Telefon (09) 121 3089 Fax (09) 121 3153 E-post [email protected]
Följande analytiker följer enligt de uppgifter vi erhållit, av eget initiativ med Stockmanns utveckling. Listan kan vara bristfällig. Stockmann ansvarar ej för analytikernas uppskattningar.
ABN AMRO Bank N.V. Jari Räisänen Norra esplanaden 37 A 00100 Helsingfors
Tel. (09) 228 321
Carnegie Investment Bank AB, Finland Branch Tia Lehto Södra esplanaden 12 00130 Helsingfors Tel. (09) 6187 1236
Danske Markets Equities Kalle Karppinen Unionsgatan 22 00130 Helsingfors Tel. 010 236 4794
Deutsche Bank AG, Helsinki Branch Brunnsgatan 10 A 00100 Helsingfors Tel. (09) 2525 2552
eQ Bank Ltd Robert Liljequist Mannerheimplatsen 1 A 00100 Helsingfors Tel. (09) 6817 8654
Evli Bank Abp Mika Karppinen Alexandersgatan 19 A 00100 Helsingfors Tel. (09) 476 690
Glitnir Bank Ab Kim Gorschelnik Norra esplanaden 33 A 00100 Helsingfors Tel. (09) 613 4600
Handelsbanken Capital Markets Maria Wikström Alexandersgatan 11 A 00100 Helsingfors Tel. 010 444 2425
Kaupthing Bank h.f., Finnish Branch Martin Sundman Norra esplanaden 37 A 00100 Helsingfors Tel. (09) 4784 0161
Merrill Lynch Merrill Lynch Financial Centre London EC1A 1HQ Tel. +44 20 7996 1266
Pohjola Bank Abp Pekka Spolander Industrigatan 1 B 00510 Helsingfors Tel. 010 252 4351
SEB Enskilda Jutta Rahikainen Unionsgatan 30
00100 Helsingfors Tel. (09) 6162 8713
Standard & Poor's Stellan Hellström Box 1753 111 87 Stockholm Tel. +46 8 5450 6963
= Stockmannvaruhus
4 Stockmann årsberättelse 2007 | stockmannkoncernens verksamhet
| nyckeltal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | FAS | IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | |
| 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | ||
| Försäljning | mn euro | 1 698,6 | 1 735,0 | 1 851,3 | 1 552,6 | 1 668,3 |
| Förändring av försäljning | % | 7,4 | 2,1 | 6,7 | -16,1 | 7,4 |
| Omsättning | mn euro | 1 412,7 | 1 445,0 | 1 542,6 | 1 300,7 | 1 398,2 |
| Personalkostnader | mn euro | 194,9 | 202,2 | 218,0 | 204,7 | 224,1 |
| Andel av omsättningen | % | 13,8 | 14,0 | 14,1 | 15,7 | 16,0 |
| Rörelsevinst | mn euro | 65,7 | 79,8 | 103,7 | 129,5 | 125,2 |
| Andel av omsättningen | % | 4,7 | 5,5 | 6,7 | 10,0 | 9,0 |
| Vinst före skatter | mn euro | 74,0 | 78,9 | 102,8 | 128,9 | 119,4 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | mn euro | 40,9 | 59,0 | 57,0 | 125,5 | 977,4 |
| Balansomslutning | mn euro | 800,8 | 749,0 | 761,5 | 767,6 | 1 823,7 |
| Aktiekapital | mn euro | 105,3 | 106,8 | 109,0 | 111,7 | 112,2 |
| Aktiestockens marknadsvärde 31.12 | mn euro | 955,6 | 1 140,8 | 1 761,3 | 2 028,6 | 1 659,8 |
| Dividender | mn euro | 123,3 | 53,0 | 59,5 | 72,1 | 75,2 * |
| Dividend/aktie, emissionsjusterad | euro | 2,35 | 1,00 | 1,10 | 1,30 | 1,35 * |
| Resultat/aktie, emissionsjusterad | euro | 1,01 | 1,13 | 1,44 | 1,93 | 1,59 |
| Resultat/aktie, emissionsjusterad, utspädd | euro | 1,00 | 1,11 | 1,42 | 1,90 | 1,58 |
| Soliditet | % | 68,3 | 62,5 | 66,4 | 74,5 | 32,6 |
| Avkastning på eget kapital | % | 9,6 | 12,2 | 15,8 | 19,4 | 15,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 13,2 | 14,8 | 19,6 | 22,9 | 12,1 |
*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 1,35 euro/aktie.
| rörelsevinst per kvartal 2006-2007, mn euro | ||
|---|---|---|
| Rörelsevinst per kvartal 2006-2007, mn euro | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 2006 |
Q2 2006 |
Q3 2006 |
Q4 2006 |
Q1 2007 |
Q2 2007 |
Q3 2007 |
Q4 2007 |
|
| Varuhusgruppen | -0,1 | 22,2 | 13,1 | 44,3 | 7,8 | 11,5 | 25,7 | 46,9 |
| Lindex* | 15,0 | |||||||
| Hobby Hall | 1,0 | 0,6 | 2,1 | 3,4 | 1,5 | -0,9 | 2,5 | 2,7 |
| Seppälä | 0,8 | 7,6 | 5,4 | 7,3 | 0,8 | 5,8 | 5,5 | 8,6 |
| Ofördelat | -1,4 | -1,9 | -0,9 | -3,8 | -1,8 | -2,1 | -1,1 | -2,4 |
| Elimineringar | 0,6 | 0,2 | 0,1 | -0,6 | 0,0 | -0,1 | -0,5 | 0,0 |
| Fortlöpande verksamhet totalt | 0,8 | 28,7 | 19,8 | 50,6 | 8,2 | 14,1 | 32,1 | 70,8 |
| Avvecklad verksamhet | 7,7 | 21,9 | ||||||
| Koncernen | 8,5 | 50,6 | 19,8 | 50,6 | 8,2 | 14,1 | 32,1 | 70,8 |
| *Lindex fr.o.m 6.12.2007 |
vinst före skatter kvartalsvis 2006-2007
| enheter och ledning |
erbjuder | verksamhet | andel av stockmanns försäljning |
|---|---|---|---|
| varuhusgruppen Heikki Väänänen |
Erbjuder sakkunnig och bra betjäning i en trevlig miljö. Framgången baserar sig på ett exceptionellt brett sortiment till konkurrens kraftiga priser. |
• Finland: 7 varuhus, 7 Akademiska Bokhandlar, 1 Outlet butik, 4 Zarabutiker, 16 Stockmann Beauty-butiker • Ryssland: 4 varuhus, 1 Outlet-butik, 1 specialbutik, 18 Bestsellerbutiker, 6 Nikebutiker • Estland: ett varuhus • Lettland: ett varuhus |
� ���,� mn euro 73 % |
| lindex Göran Bille |
Erbjuder ett inspirerande och prisvärt mode. Sortimentet omfattar flera olika koncept inom damkonfektion, damunderkläder, barnkläder och kosmetik. Lindex kollektioner präglas av genomtänkta detaljer, modekänsla och ett högt nyhetstempo. Koncernbolag fr.o.m 6.12.2007. |
• Sverige: 193 butiker • Norge: 89 butiker • Finland: 51 butiker • Estland: 3 butiker • Lettland: 7 butiker • Litauen: 2 butiker • Tjeckien: 1 butik |
��,� mn euro 4 % |
| hobby hall Raija Saari |
Erbjuder ett enkelt, pålitligt och angenämt alternativ att köpa kvalitetsprodukter till förmånliga priser. Utbudet består till övervä gande del av hem- och fritidsprodukter. |
• Finland: största postorderföretag och ledande onlinehandel, 2 butiker • Estland: största postorderföretag, onlinehandel, 1 butik. • Lettland: största postorderföretag, onlinehandel • Litauen: postorderförsäljning, onlinehandel • Ryssland: postorderförsäljning, onlinehandel |
���,� mn euro 12 % |
| seppälä Terhi Okkonen |
Erbjuder sina kunder kläder för damer, herrar och barn, skor samt kosmetik till förnuftiga priser. Kollektionen baserar sig på egen pro duktplanering och egna märken. Grunden för Seppäläs kunnande utgörs av den rätta kombi nationen av basprodukter och trendprodukter. |
• Finland: 128 butiker • Ryssland: 28 butiker • Estland: 15 butiker • Lettland: 9 butiker • Litauen: 7 butiker |
���,� mn euro 11 % |
53 % Mode 16 % Livsmedel 16 % Fritid och hobby 11 % Hem
4 % Böcker, tidningar och papper
• Sedan ordföranden för Stockmanns styrelse Lasse Koivu avstått från sitt styrelsemedlemskap valde styrelsen minister Christoffer Taxell till ny ordförande.
• Hobby Hall ingick ett avtal med YIT Rakennus Oy om att hyra nya lokaliteter i ett kontorshus med sju våningar som färdigställs i Kottby, Helsingfors hösten 2008. Hobby Hall kommer att vara den huvudsakliga hyresgästen i byggnaden.
• Stockmanns eget internationella utbildningsprogram för affärsledningen Senior Management Trainee Pool inleddes.
• Stockmann meddelade att det har ingått ett avtal om att öppna ett varuhus i hyrda lokaliteter i ett köpcentrum som håller på att byggas i Jekaterinburg i Ryssland. Varuhuset kommer att ha en totalyta på drygt 8 000 kvadratmeter. Enligt planerna kommer varuhuset att öppnas före sommaren 2009.
• Seppälä öppnade sin första butik i Sibirien i Novosibirsk, cirka 3 300 kilometer öster om Moskva. Novosibirsk har 1,4 miljoner invånare och är den tredje största staden i Ryssland samt administrativt center i Sibirien.
Privatkonsumtionen fortsatte att öka inom Stockmannkoncernens samtliga marknadsområden. Tillväxten var snabbast i Baltikum där ekonomin visade tydliga tecken på överhettning. Ryssland uppvisade också en fortsatt stark och snabbare konsumtionsökning än Finland.
Utvidgningen av Stockmann har under de senaste årtiondena grundat sig på organisk tillväxt. Parallellt med denna tillväxt kom i fjol ett betydande tillskott när Stockmann via offentligt uppköpserbjudande förvärvade den svenska modekedjan Lindex. Förverkligandet av köpet bekräftades 5.12.2007. Lindex försäljning och resultat konsoliderades i Stockmannkoncernens siffror från och med följande dag. Lindex avnoterades från börslistan i januari 2008.
Förvärvet av Lindex påskyndar Stockmanns tillväxt och internationalisering. Som en följd av köpet ökar koncernens försäljning med ungefär en tredjedel. Antalet verksamhetsländer ökar till åtta och antalet anställda till över 16 000. Nya marknadsområden är Sverige, Norge och Tjeckien. Den strategiska motiveringen till förvärvet av Lindex var, vid sidan av uppnåendet av en stabil position i Sverige och Norge, särskilt den stora tillväxtpotential som Stockmann kan erbjuda Lindex i Ryssland och också på andra nya marknadsområden i Östeuropa.
Lindex kommer att behålla sitt eget varumärke och sitt handlingssätt, men vårt mål är att integrera Lindex som en del av Stockmannkoncernen så att vi genom bästa affärspraxis kan förverkliga tillgängliga synergifördelar.
Stockmannkoncernens försäljning uppgick till 1 668 miljoner euro. Tillväxten jämfört med den fortlöpande verksamhetens försäljning i fjol var 13 procent. Försäljningen i Finland ökade med 4 procent och i utlandet med 40 procent. Den utländska försäljningens andel av koncernens totala försäljning för den fortlöpande verksamheten ökade till 30 procent. När Lindex verkar som en del av koncernen hela år 2008, stiger försäljningsandelen som genereras i utlandet till närmare hälften av den totala försäljningen.
Koncernens vinst före skatter uppgick till 119 miljoner euro. Resultatet för den fortlöpande verksamheten ökade med 20 procent. Det totala resultatet var något mindre än rekordresultatet år 2006 i vilket ingick nästan 25 miljoner mer försäljningsvinster av engångskaraktär än i resultatet för år 2007.
Av affärsenheterna uppvisade varuhusgruppen ett klart bättre resultat. Seppäläs resultat låg på samma utmärkta nivå som året innan trots bolagets kraftiga utvidgning. Däremot minskade Hobby Halls resultat något. Resultatnivån för Lindex operativa verksamhet uppvisade en positiv utveckling år 2007.
Stockmann har tidigare uppvisat en exceptionellt god soliditet. Förvärvet av Lindex förverkligades i sin helhet med lånade medel vilket naturligtvis hade en avsevärd inverkan på de ekonomiska nyckeltalen för år 2007. Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 12,1 procent, medan däremot rörelsevinstmarginalen ökade jämfört med föregående års rörelsemarginal från vilken engångsposterna avlägsnats och uppgick till 9,0 procent. Soliditeten minskade till 32,6 procent. Styrelsens mål är att förstärka bolagets kapitalstruktur och därför kommer den att av den ordinarie bolagsstämman begära fullmakt att öka aktiekapitalet. Bolagets långsiktiga ekonomiska mål har inte ändrats med anledning av köpet av Lindex. Styrelsen kommer att ta ställning till dem i anslutning till strategibehandlingen under år 2008.
Koncernen har flera betydande investeringsprojekt på gång vilkas syfte är att trygga förutsättningarna för tillväxt i framtiden. Tyvärr har den pågående högkonjunkturen inom byggbranschen i Finland och på övriga håll i världen återspeglats också i Stockmanns projekt och för sin del gett upphov till både kostnads- och tidsplanstryck. Projektet med utvidgning och sanering av varuhuset i Helsingfors "Alla tiders Stockmann" har framskridit på ett utmärkt sätt utan att nämnvärt störa varuhusets kundbetjäning. Denna strävan tillsammans med de problem som krosszoner i marken som upptäckts vid de underjordiska arbetena samt stegringen av den allmänna kostnadsnivån har lett till att investeringen blivit dyrare. Projektet kommer att bli färdigt i enlighet med den allmänna tidsplanen under 2010. Kostnadsprognosen för nybyggnaden har vuxit till 190 miljoner euro. Därtill har reparations- och renoveringsåtgärder utförts som hänför sig till underhåll av det gamla varuhuset.
Projektet med byggande av köpcentret Stockmann Nevsky Centre i centrum av S:t Petersburg har blivit fördröjt på grund av långsammare tillståndsbyråkrati än väntat. Enligt gällande tidsplan kommer byggnaden att stå färdig i slutet av år 2009. Dröjsmålet bidrar till att öka den totala investeringen till 170 miljoner euro. S:t Petersburgs stad anser att investeringen är strategiskt viktig och ger sitt fulla stöd för slutförande av den. När köpcentret står färdigt kommer det att ha omkring 50 000 kvadratmeter kommersiell yta, av vilken hälften tas i bruk för egen kommersiell verksamhet och den återstående hälften hyrs ut till utomstående samarbetspartners.
Vid sidan av de här spetsprojekten uppvisar också de övriga projekten en fortsatt stark tillväxt. I köpcentret Metropolis öppnas i slutet av året redan det femte Stockmannvaruhuset i Moskva. Enligt planerna skall ett sjätte varuhus öppnas i nordöstra Moskva i stadens största köpcentrum Rostokino år 2010. Det första varuhus som är beläget i en provinsstad i Ryssland skall enligt planerna öppnas i Jekaterinburg år 2009.
Det viktigaste målet för innevarande år är att ge Lindex ett bra fotfäste på marknaden i Ryssland. Seppäläs samt franchisingkedjorna Bestsellers och Nikes snabba expansion i Ryssland ger hopp om att målet kan förverkligas.
Målet att etablera Stockmanns affärskoncept på marknaden Hannu Penttilä
i Ukraina har inte framskridit nämnvärt. Det har visat sig vara svårt att ingå transparenta hyreskontrakt för affärslokaliteter. Ukraina är dock ett framtidens marknadsområde. Lindex affärsverksamhet som har inletts i Tjeckien öppnar intressanta möjligheter att överväga inledandet av gemensam verksamhet också på andra marknader i Östeuropa.
År 2008 får Stockmanns stamkunder ett nytt internationellt kreditkort Stockmann MasterCard som genomförs i Finland och Baltikum i samarbete med Nordea. I Ryssland är samarbetspartnern Citibank.
Även om Stockmann fortsätter sin hårda investeringstakt, är målet att bibehålla en stabil dividendutdelningsförmåga med stöd av förbättrad resultatutveckling. Styrelsen föreslår att dividenden som utdelas för år 2007 skall höjas till 1,35 euro per aktie. Det totala antalet aktier har som en följd av teckningar som gjorts med optioner ökat till ca 56,1 miljoner aktier. Som följd av den allmänna nedgången på aktiemarknaden minskade Stockmanns marknadsvärde under året med 18 procent.
Stockmann har två gånger under sin historia erbjudit optioner till goda stamkunder. På basis av inköpen som gjordes under den tvåårsperiod som gick ut vid slutet av år 2007 är antalet stamkunder som är berättigade att teckna optioner drygt 54 000. En stamkund som tecknar optionerna har rätt att teckna aktier med optionerna under de följande drygt två åren. Styrelsen vill fortsätta med detta förfarande som har konstaterats fungera väl och föreslår för bolagsstämman ett nytt tvåårigt optionsprogram för stamkunder. Optionsprogrammet grundar sig på inköp som gjorts i koncernens affärsenheter under åren 2008–2009. Aktieteckningarna kan utföras under åren 2011 och 2012.
Osäkerheten på penning- och aktiemarknaden har tillsvidare inte reflekterats på privatkonsumtionen inom Stockmanns verksamhetsområden.
Enligt vår bedömning kommer utvecklingen av affärsverksamhetsmiljön på alla våra marknadsområden att vara fortsatt positiv år 2008, även om tillväxten med undantag av marknaden i Ryssland avtar något. Lindex försäljning och resultat ingår innevarande år i sin helhet i koncernens siffror. Detta innebär en stark försäljningsökning. Samtidigt ökar också de finansiella kostnaderna och balansräkningen klart. Målet för såväl Lindex som de gamla affärsenheterna är att förbättra resultatet för den fortlöpande verksamheten. Koncernens mål är att vinsten före skatter år 2008 skall vara bättre än året innan.
Samtidigt som jag önskar Lindex personal välkommen till Stockmann vill jag framföra ett varmt tack till våra kunder för det förtroende som de visat oss och till personalen i hela koncernen för utmärkta prestationer år 2007.
Helsingfors den 7 februari 2008
Henry Wiklund Antti Haajanen Tero Pekanpalo
ordförande Christoffer Taxell * (f. 1948), juris kandidat, minister. Medlem sedan 1985. aktier: A 2 250, B 5 319
vice ordförande Erkki Etola ** (f. 1945), diplomingenjör, verkställande direktör, Oy Etola Ab. Medlem sedan 1981. aktier: A 1 841 676, B 995 834
Kaj-Gustaf Bergh * (f. 1955), juris kandidat, diplomekonom, verkställande direktör, Föreningen konstsamfundet r.f. Medlem sedan 2007. aktier: A 1 020, B 2 097
Eva Liljeblom ** (f. 1958), ekonomie doktor, professor, Svenska Handelshögskolan. Medlem sedan 2000. aktier: A 243, B 3 560
** Oberoende av bolaget och av betydande aktieägare
* Oberoende av bolaget
(f. 1962), ekonomie magister, verkställande direktör, Selective Investor Oy Ab.
direktör för hållbar utveckling, Fortum Abp.
(f. 1948), kammarråd, verkställande direktör, Svenska litteratursällskapet i Finland rf. Medlem sedan 1993. aktier: A 720, B 4 616
personalrepresentanter i styrelsen
Personalrepresentanterna har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens möten. De är inte medlemmar av styrelsen.
Kari Niemistö *
Medlem sedan 1998.
Medlem sedan 2004. aktier: B 2 845 Henry Wiklund *
1.4.2007-31.3.2008
Carola Teir-Lehtinen ** (f. 1952), filosofie magister,
aktier: A 2 801 876, B 967 706
Christoffer Taxell Erkki Etola Kaj-Gustaf Bergh
Eva Liljeblom Kari Niemistö Carola Teir-Lehtinen
Antti Haajanen (f. 1967), administrativ chef, Tammerforsvaruhuset. Personalrepresentant i styrelsen, vald av de högre tjänstemännen vid Stockmann.
Tero Pekanpalo (f. 1969), lagerarbetare, huvudförtroendeman, Hobby Hall. Personalrepresentant i styrelsen, vald av koncernnämndens personalrepresentanter.
Jari Härmälä (f. 1961), ekonomie magister, CGR, Stockmanns ordinarie revisor sedan 2007.
Henrik Holmbom (f. 1970), ekonomie magister, CGR, Stockmanns ordinarie revisor sedan 2003.
revisorssuppleant KPMG Oy Ab
Uppgifter om styrelsemedlemmarnas väsentliga arbetserfarenhet och viktigaste förtroendeuppdrag finns på Stockmanns internetsidor på adressen www.stockmann.com.
Hannu Penttilä Heikki Väänänen Pekka Vähähyyppä Raija Saari
Göran Bille Terhi Okkonen Jussi Kuutsa Jukka Naulapää
Hannu Penttilä
(f. 1953), vicehäradshövding, verkställande direktör. Till Stockmann 1978, i nuvarande position sedan 2001. aktier: A 105, B 12 836 optioner: 2006A 16 000, 2006B 16 000
(f. 1958), ekonom, vice verkställande direktör med ansvar för varuhusgruppen. Till Stockmann 2001, i nuvarande position sedan 2005. aktier: B 5 336 optioner: 2006A 10 000, 2006B 10 000
Pekka Vähähyyppä (f. 1960), ekonomie magister, ekonomidirektör. Till Stockmann 2000, i nuvarande position sedan 2001. aktier: B 4 714 optioner: 2006A 8 000, 2006B 8 000
Göran Bille (f. 1955), ekonom, verkställande direktör, Lindex. Till Stockmann 2007, i nuvarande position sedan 2004. aktier: – optioner: –
I aktie- och optionsinnehav av styrelsemedlemmar och bolagets ledning har 31.12.2007 uppgivits Stockmann Oyj Abp:s aktier och optioner som de personligen eller som deras närståendekrets ägde. Uppdaterade uppgifter om styrelsemedlemmarnas och ledningens aktie- och optionsinnehav finns på bolagets internetsidor www.stockmann.com. Uppgifter om Stockmanns aktier och optioner ges på årsberättelsens sidor 53–57 och 59.
(f. 1961), ekonomie magister, verkställande direktör, Hobby Hall. I Stockmanns tjänst 1995–2001 samt fr.o.m. 2004, i nuvarande position sedan 2004. aktier: B 2 554 optioner: 2006A 8 000, 2006B 8 000
Terhi Okkonen
(f. 1961), eMBA, verkställande direktör, Seppälä. Till Stockmann 1991, i nuvarande position sedan 2005. aktier: B 1 328 optioner: 2006A 8 000, 2006B 8 000
Jussi Kuutsa (f. 1964), ekonom, utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet. Till Stockmann 1996, i nuvarande position sedan 2006. aktier: B 2 786 optioner: 2006A 8 000, 2006B 8 000
Jukka Naulapää (f. 1966), juris kandidat, direktör för juridiska ären. Till Stockmann 1998, i nuvarande position sedan 2006. aktier: B 1 848 optioner: 2006A 8 000, 2006B 8 000
Stockmanns varuhusgrupp har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Varuhusgruppen har i Finland sju varuhus, Akademiska Bokhandelns butiker på alla varuhusorter samt specialbutikskedjorna Stockmann Beauty och Zara. I Ryssland har varuhusgruppen fyra varuhus i Moskva, en specialaffär i S:t Petersburg samt modekedjan Bestseller och sportaffärskedjan Nike vilka verkar enligt franchisingprincipen. Det finns ett Stockmannvaruhus också i Tallinn och i Riga.
Varuhusgruppens försäljning inklusive mervärdesskatt uppgick till 1 218,1 miljoner euro, en ökning med 9 procent jämfört med året innan. Gruppens omsättning uppgick till 1 025,0 miljoner euro och rörelsevinsten till 91,8 miljoner euro, vilket återigen är ett rekordresultat. Rörelsevinsten ökade med 12,3 miljoner euro, dvs. 15,5 procent jämfört med föregående år.
Försäljningen i varuhusen i Finland, i Akademiska Bokhandeln och i specialbutikskedjorna uppgick till 871,8 miljoner euro, en ökning med 39,6 miljoner euro eller 5 procent. Utlandsförsäljningen uppvisade den starkaste försäljningsökningen, 21 procent. Försäljningen i varuhusen i Tallinn och Riga ökade märkbart och även de fyra varuhusen i Moskva uppvisade en förväntad försäljningsutveckling. Utlandsverksamhetens andel av gruppens försäljning ökade och var 28 procent.
| Varuhusgruppen, mn euro | 2007 | 2006 | Förändr.% |
|---|---|---|---|
| Försäljning | 1 218,1 | 1 119,0 | 9 |
| Andel av Stockmanns försäljning, % | 73,0 | 67,1 | |
| Rörelsevinst* | 91,8 | 79,5 | 16 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %* | 18,1 | 21,2 | |
| Sysselsatt kapital | 506,1 | 374,2 | 35 |
| Investeringar | 111,5 | 115,3 | |
| Antal anställda 31.12 | 9 545 | 8 792 | 9 |
| Försäljningsyta, m2 | 190 708 | 179 809 | 6 |
* innehåller övriga rörelseintäkter
varuhusgruppens försäljningsutveckling 2003-2007
Målet för höstens traditionella stadskampanj var denna gång det fascinerande New York.
Stockmanns fjärde varuhus i Moskva, östra Mega, öppnades i februari. Vinservisen Villa Stockmann Astoria är Stockmanns eget brand.
Varuhusgruppen eftersträvar tillväxt såväl i Finland, Ryssland som i Baltikum. I Finland har varuhusen redan i många år verkat effektivt och hör till de bästa i Europa. I Baltikum har lönsamheten blivit bättre för varje år. Resultatet i Ryssland försvagades av öppnandet av nya enheter och förtullningsproblem i början av året. Försäljningen och resultatet för det nya varuhuset östra Mega som öppnades i Moskva i februari 2007 har utvecklats i enlighet med förväntningarna.
En höjning av bruttomarginalnivån, säkring av ett effektivt utnyttjande av kapital samt noggrann kostnadskontroll utgör varuhusgruppens viktigaste ekonomiska mål. Under året var bruttomarginalprocenten 41,7 jämfört med 41,1 året innan, och avkastningen på sysselsatt kapital 18,1 procent (21,2 procent). De totala kostnaderna ökade med 9,2 procent främst som en följd av nya butiker som öppnades i Ryssland.
Stockmann har lyckats behålla sin marknadsandel och till och med öka den inom vissa branscher i en kontinuerligt hårdare konkurrensomgivning i Finland. Stockmannvaruhusen behöll en stark marknadsandel inom modehandeln år 2007. Inom produktgrupperna hem, fritid och livsmedel har Stockmann stärkt sin marknadsandel genom att öka försäljningen snabbare än övriga aktörer inom branschen. Den största tillväxten i Stockmannvaruhusen uppvisade varuområdena hemelektronik (+ 11 procent), barnkläder och leksaker (+ 9 procent) och damaccessoarer (+ 8 procent).
År 2007 ökade antalet kunder i Stockmannvaruhusen med 6 procent. I varuhusen i Finland låg antalet kunder nästan på fjolårets nivå. Försäljningsökningen i varuhusen i Finland är en följd av att kundernas medelinköp ökat. Även i varuhusen i Baltikum har kundernas medelinköp ökat tydligt samtidigt som antalet kunder låg på ungefär samma nivå som året innan och försäljningsökningen var utmärkt. I varuhusen i Ryssland ökade antalet kunder med 23 procent. Till ökningen bidrog öppnandet av varuhuset östra Mega i februari, även om antalet
kunder i de övriga Mega-varuhusen också uppvisade en ökning.
Hörnstenen som varuhusgruppens utmärkta resultat vilar på är det starka Stockmann-brandet som grundar sig på en köpupplevelse som överstiger förväntningarna. Det består av ett omfattande sortiment som håller hög klass, en internationell atmosfär, en högklassig inköpsmiljö samt sakkunnig och utmärkt kundbetjäning.
Varuhusgruppen har uppställt som mål en ökning av den utländska försäljningens och rörelsevinstens andel till hälften av hela gruppens försäljning och rörelsevinst före utgången av år 2012. I syfte att uppnå uppställda mål kartlägger gruppen kontinuerligt möjligheter att öppna nya varuhus på marknaden i Ryssland.
Stockmann har fattat ett strategiskt beslut om att förutom i Moskva och S:t Petersburg öppna varuhus också i Rysslands övriga miljonstäder. Koncernens specialbutiker inledde utvidgningen av sin verksamhet till dem redan år 2006. I flera av dessa städer pågår och planeras köpcentrumprojekt som möjliggör en utvidgning av varuhuskedjan. Stockmann öppnar ett varuhus i en ny stad först då erfarenheterna som erhållits av specialbutikerna berättar om tillräcklig köpkraft och ett lämpligt marknadsläge.
Stockmann har ingått ett avtal om öppnande av det första varuhuset utanför Moskva och S:t Petersburg i Jekaterinburg. År 2009 öppnar Stockmann ett varuhus med cirka 8 000 kvadratmeter försäljningsyta i utvidgningsdelen av ett i stadens centrum existerande köpcentrum. Jekaterinburg är centrum för stålindustrin i Ural och har ca 1,3 miljoner invånare.
Varuhusgruppen öppnade i februari sitt fjärde Moskvavaruhus i det av Ikea byggda köpcentret Mega Belaja Datša i sydöstra Moskva. Verksamheten i varuhuset med drygt 10 000 kvadrat-
Stockmann i Helsingfors lanserade som första i Finland de internationella makeupartisternas favoritmärke Mac.
meter försäljningsyta har inletts planenligt.
Stockmann har undertecknat ett föravtal om öppnandet av ett femte Stockmannvaruhus i Moskva i hyrda lokaliteter i köpcentret Metropolis, som byggs i norra delen av stadens centrum. Köpcentret, som färdigställs i slutet av 2008 och har en totalyta på 100 000 kvadratmeter, samt det anslutande kontorsklustret för ca 20 000 arbetstagare som färdigställs vid samma tidpunkt, är belägna vid goda trafikförbindelser. Det nya varuhuset med en försäljningsyta på ca 8 000 kvadratmeter som öppnas i köpcentret stärker Stockmanns ställning i centrum av Moskva.
I början av år 2008 ingick Stockmann ett föravtal om öppnande av ett sjätte varuhus i Moskva. Enligt de preliminära planerna skall det 160 000 kvadratmeter stora köpcentret Rostokino, som håller på att byggas i norra Moskva, stå färdigt år 2010. Försäljningsytan i Stockmannvaruhuset som öppnas i köpcentret kommer att vara ca 10 000 kvadratmeter.
I regionen stor-Moskva finns det omkring 15 miljoner invånare. Detta gör det möjligt att fortsättningsvis öppna flera nya varuhus vid sidan av de fyra existerande varuhusen och de två som är planerade.
Stockmanns ställning på detaljhandelsmarknaden i Europas fjärde största stad S:t Petersburg, förbättras märkbart i och med varuhuset och köpcentret som öppnas i centrum av staden. Stockmann förvärvade år 2006 en cirka 10 000 kvadratmeter stor affärstomt på S:t Petersburgs huvudgata Nevskij Prospekt. Tomten är belägen vid metrostationen på Vosstanijaplatsen och i omedelbar närhet av Moskva-järnvägsstationen. På tomten låter Stockmann uppföra köpcentret Nevsky Centre med en bruttoyta på ca 100 000 kvadratmeter varav 50 000 kvadratmeter är butiks- och kontorslokaliteter. Enligt planerna skall köpcentret inrymma ett fullskaligt, ca 20 000 kvadratmeter stort Stockmannvaruhus, övrig detaljhandel, kontorslokaler samt en parkeringsanläggning under jorden för 550 bilar.
Varuhus- och köpcentrumprojektet i S:t Petersburg har
framskridit långsammare än planerat vilket bidragit till att öka projektets kostnadskalkyl. Den totala investeringen beräknas uppgå till ca 170 miljoner euro. Grundläggningsarbetena för byggnaden pågår. Målet är att slutföra byggarbetena före utgången av år 2009.
År 2007 fyllde Stockmann 145 år. Samma år firade Tammerforsvaruhuset sitt 50-årsjubileum, Åbovaruhuset fyllde 25 år och varuhuset i Östra centrum i Helsingfors nådde 15 års milstolpen. I enlighet med de gällande strategiska valen kommer nya Stockmannvaruhus inte längre att öppnas i Finland. Däremot utgör kontinuerlig utveckling och eventuell utvidgning av existerande varuhus viktiga framgångsfaktorer i framtiden.
I Helsingforsvaruhuset inleddes år 2006 ett betydande utbyggnads- och förnyelseprogram. Projektet Alla tiders Stockmann kommer att färdigställas år 2010. Projektet är den största enskilda investeringen i Stockmannkoncernen. Då projektet är färdigt ger det Stockmanns flaggskepp nästan 10 000 kvadratmeter ny försäljningsyta, moderna logistiklösningar samt nya socialutrymmen för personalen. Förnyandet av nuvarande kundlokaliteter slutfördes före utgången av år 2007. Nu står byggandet och färdigställandet av nya lokaliteter i fokus. Utbyggnaden kommer att underlätta kundernas besök i varuhuset och leda till en avsevärd försäljningsökning. För kunderna innebär ändringen också en ny parkeringshall med 600 bilplatser. Efter utvidgningen uppgår Helsingforsvaruhusets försäljningsyta till ca 50 000 kvadratmeter. Man har klarat av att genomföra det omfattande projektet utan att störa varuhusets lönsamhet eller försäljning. Investeringen i utvidgningen beräknas uppgå till omkring 190 miljoner euro.
Stockmann Beauty-butikskedjan utvidgades under år 2007 till Joensuu, Villmanstrand och Rovaniemi. Vid slutet av år 2007 omfattade kedjan sammanlagt sexton butiker. Stockmann utreder möjligheterna att utvidga Stockmann Beautykedjan till nya städer under år 2008.
Akademiska Bokhandeln återvände till Uleåborg efter tio års frånvaro. En elegant handväska är ett centralt blickfång inom accessoarer.
Många västerländska företag visar kontinuerligt ökat intresse för den sakkunskap om marknaden i Ryssland som Stockmann förvärvat. Avtalsbaserat samarbete med utvalda partners i Ryssland är en del av Stockmanns expansionsstrategi. Verkställandet av strategin resulterade i etableringen av 14 nya butiker år 2007.
Det framgångsrika samarbetet med den långvariga samarbetspartnern Bestseller fortsätter. Dess brand Jack & Jones, ONLY, Vero Moda, Pieces och Selected har etablerat sin ställning bland modemedvetna ryssar. Under år 2007 öppnade Stockmann åtta Bestsellerbutiker på olika håll i Ryssland. Stockmann har nu sammanlagt 18 Bestsellerbutiker i Ryssland.
I februari 2007 öppnades Stockmanns första Nikebutiker i Ryssland. I Stockmanns och Nikes inbördes samarbete utnyttjas dels Stockmanns omfattande kompetens inom detaljhandel, dels Nikes kompetens inom sportprodukter. Stockmann har nu sex Nikebutiker i Ryssland. Stockmann etablerade under år 2007 tre Nikebutiker i S:t Petersburg samt butiker i Nizjnij Novgorod, Novosibirsk och Rostov vid Don.
Stockmanns målsättning är att under de kommande åren öppna ett stort antal nya Bestseller- och Nikebutiker i Ryssland.
I medlet av oktober öppnades Akademiska Bokhandeln i Uleåborg efter en paus på tio år. Den 800 kvadratmeter stora bokhandeln i anslutning till Stockmannvaruhuset förverkligar, liksom Akademiska Bokhandelns övriga butiker, konceptet med komplett betjäning. Kunderna erbjuds ett mycket mångsidigt sortiment böcker och tidningar från hela världen samt högklassiga pappers- och kontorsvaror samt konstnärsutrustning.
Akademiska Bokhandelns sortiment innehåller omkring 100 000 verk och produktregistret innefattar över fyra miljoner verk av 10 000 olika förläggare på 30 språk. De finskspråkiga böckernas andel av titlarna är drygt 20 procent och andelen svenskspråkiga titlar är 11 procent. Nästan 70 procent av titlarna består av litteratur på främmande språk, varav största delen är på engelska. Många av böckerna och tidningarna finns att få i Finland endast på Akademen. I slutet av år 2006 förnyade Akademiska Bokhandeln helt sin webbokhandel www.akateeminen.com. I anslutning till förnyelsen mångdubblades webbhandelns sortiment till fyra miljoner verk.
I Finland var Stockmann en pionjär inom stamkundssystem då bolaget inledde sin stamkundsverksamhet år 1986. En nära kontakt har under årens lopp upprätthållits med stamkunderna genom att varje månad erbjuda intressanta och aktuella förmåner samt skicka hem en egen stamkundskatalog. Antalet stamkunder i Finland, Ryssland och Baltikum uppgår redan till totalt 1,6 miljoner.
I Finland lanserades år 2006 ett optionsprogram för stamkunder i enlighet med vilket drygt 54 000 kunder erhåller en optionsrätt att köpa Stockmannaktier på basis av inköpen år 2006 och 2007.
Kreditegenskaperna i Stockmanns stamkundskreditkort ändras i enlighet med de internationella MasterCard-kreditkorten under år 2008 i Finland, Estland samt i Lettland, där Stockmann inte tidigare haft stamkundskort med kredit. Dessutom har Stockmann ingått ett avtal med Citibank om beviljandet av ett internationellt MasterCard-kreditkort till stamkunderna i Ryssland. Stockmann har inte tidigare haft ett stamkundskreditkort i Ryssland heller, där det nya kreditkortet lanseras i mars 2008. Det nya kreditkortet tas i bruk i Finland våren 2008 och i Baltikum i slutet av år 2008.
Samtliga förmåner för de nuvarande stamkundskreditkorten bibehålls oförändrade, och fler förmåner utvecklas i fortsättningen. Dessutom får stamkunderna ta del av det internationella betalkortets mångsidiga förmåner avgiftsfritt. För de bästa kunderna kommer det även i fortsättningen att finnas ett speciellt Exclusive-stamkundskort med tilläggsförmåner. Korten kan förses med betalningskortegenskaper i stil med
Galna Dagar gör nya försäljningsrekord år efter år.
nuvarande bankkort. Stockmanns kontantkort bibehålls i bruk såsom tidigare.
I slutet av år 2007 fanns det i Finland och Estland sammanlagt över 660 000 Stockmannkonton med kredit.
Stockmanns Galna Dagar-kampanj är den största och bäst kända kampanjen inom varuhusbranschen i Europa. Den verkställs i form av en fyra dagars kampanj i samtliga Stockmannvaruhus två gånger om året. År 2007 uppnådde Galna Dagar igen ett nytt försäljningsrekord, 120 miljoner euro. Försäljningssiffrorna från året innan överskreds såväl i Finland, Ryssland som i Baltikum.
Stockmanns varuhus uppvisar en hög lönsamhet vid en internationell jämförelse. Varuhusgruppen har under de senaste fem åren ökat sin försäljning med ca 50 procent. Samtidigt har bruttomarginalen ökat från 40,2 procent till 41,7 procent. Under femårsperioden har sammanlagt 336 miljoner euro
investerats i byggande av nya och utveckling av gamla varuhus såväl i Finland som i utlandet. Trots den hårda investeringstakten har avkastningen på sysselsatt kapital, som beskriver effektiviteten i gruppens kapitalanvändning, förblivit på en god, över 18 procents nivå. Den förväntas vara fortsatt god även under kommande år. En förbättring av den relativa bruttomarginalen utgör varuhusgruppens ständiga mål.
Konsumtionsefterfrågan förutspås fortsättningsvis öka också under år 2008 inom varuhusgruppens hela verksamhetsområde. I Finland förutspås konsumtionsefterfrågan vara omkring 2–4 procent. I Baltikum och Ryssland förväntas tillväxten avta något, men den förutspås dock vara snabbare jämfört med Finland.
Varuhusgruppens mål är att förbättra det operativa resultatet år 2008.Varuhusgruppen investerar intensivt i nyetableringar. Gruppen har ett tydligt och framgångsrikt koncept som möjliggör etablering av affärsverksamhet på nya orter och marknadsområden. Etableringskostnaderna för nya butiker minskar till en början varuhusgruppens resultat, men butikerna inbringar Stockmann långvarig tillväxt i framtiden.
varuhusgruppens försäljning per varuområde 2007
Stockmanns nya koncernbolag Lindex är en av norra Europas ledande modekedjor med 346 butiker i Sverige, Norge, Finland, Baltikum och Tjeckien. Lindex affärsidé är att erbjuda ett inspirerande prisvärt mode. Sortimentet omfattar flera olika koncept inom damkonfektion, underkläder, barnkläder och kosmetik. Butikerna kännetecknas av ett unikt och feminint uttryck.
Försäljningen av kläder fortsatte under år 2007 att öka på Lindex samtliga fem geografiska marknader – Sverige, Norge, Finland, Baltikum och Tjeckien. En stark ekonomisk utveckling och en växande privat konsumtion hör till de främsta drivkrafterna. I Sverige, Lindex enskilt största marknad, ökade marknaden för fjärde året i rad sett till både värde och volym. Totalt ökade försäljningen av kläder i Sverige under året med 2,4 procent.
Lindexkoncernens försäljning år 2007 uppgick till 704,9 miljoner euro. Lindex kom att vara ett bolag inom Stockmannkoncernen den 5 december 2007 och ingår därefter i Stockmanns koncernbokslut. Försäljningen från den 6 december 2007 till den 31 december 2007 uppgick till 68,1 miljoner euro och rörelsevinsten för samma period till 15,0 miljoner euro.
Likheterna när det gäller marknadsstruktur, konsumtionsmönster och köpbeteende mellan Lindex olika marknader är relativt stora.
lindex försäljning per varuområde 2007
| Lindex, mn euro* | 2007 |
|---|---|
| Försäljning* | 68,1 |
| Andel av Stockmanns försäljning, %* | 4,1 |
| Rörelsevinst* | 15,0 |
| Investeringar | 853,1 |
| Antal anställda 31.12 | 4 644 |
| Antalet butiker | 346 |
* Lindex fr.o.m 6.12.2007
Supermodellen Emma Wiklund har under de senaste åren varit Lindex ansikte utåt och kampanjerna med henne har blivit enormt uppmärksammade.
I september öppnade Lindex den första butiken i Tjeckien. Butiken är belägen i Tjeckiens näst största stad, Brno, och öppnandet var ett viktigt steg i Lindex etablering i Centraleuropa. Vid invigningen klippte Lindex VD Göran Bille bandet tillsammans med butikschefen Lenka Streit.
I slutet av maj 2007 öppnade Lindex e-handelsbutik i Sverige, Lindex Shop Online. I butiken erbjuds cirka 70 procent av sortimentet inom damkonfektion, underkläder och barnkläder. Butiken nås via Lindex hemsida www.lindex.se.
En tydlig trend är att konsumtionen koncentreras till befolkningstäta regioner och köpcentra i storstädernas ytterkanter.
Konkurrensen inom modedetaljhandeln är hård. Till Lindex konkurrenter hör främst andra modekedjor, varuhus och specialaffärer, men i viss utsträckning även stormarknader och distanshandelsföretag.
Lindex erbjuder flera olika koncept inom damkonfektion, damunderkläder, barnkläder och kosmetik. Ökad modegrad, bredare kollektioner och ett högt nyhetstempo stärkte Lindex position inom damkonfektion ytterligare under året i framförallt Sverige och Baltikum.
Lindex säljer underkläder av egna och ledande externa varumärken. Med 20 procent av marknaden i Norden är Lindex överlägsen marknadsledare på underkläder, sockor och strumpor. En position som företaget hållit stabilt de senaste åren. Utvecklingsmöjligheterna på de nya marknaderna är stora och målet är att vara det självklara valet när det gäller underkläder på samtliga marknader.
Försäljningen av barnkläder utvecklades mycket positivt under det gångna året. Särskilt stark var utvecklingen inom flick- och babysegmenten. Lyckade kollektioner, ett brett erbjudande och en stark konjunktur hör till de främsta förklaringarna.
En flexiblare inköps- och distributionsprocess har effektiviserat Lindex varuflöde avsevärt under året. Ledtiderna har kortats, leveransprecisionen förbättrats, lagernivåerna sänkts och omsättningshastigheten ökat. Detta har uppnåtts genom bättre samarbete med leverantörerna, bättre uppföljningssystem och ökat ansvar till inköpskontoren i produktionsländerna.
Lindex kommer under år 2008 att ytterligare förbättra leveransprecisionen till butikerna. När Lindex vid årsskiftet tog företagets nya distributionscentral i Göteborg i Sverige i drift, har företaget full kontroll över hela varuflödeskedjan. Varuförsörjningen kommer därigenom att kunna hanteras mer kostnadseffektivt, samtidigt som både flexibiliteten i leveranserna och möjligheten till att skapa butiker med olika inriktning ökar.
Lindex har under de senaste åren kontinuerligt arbetat med att förbättra sortimentet och minska varuvolymerna. Andelen nedsatta varor har därmed minskat. Arbetet har resulterat i ökad fullprisförsäljning, vilket bidrog till att Lindex bibehöll en stabil bruttomarginal under året.
Företaget har under de senaste åren arbetat med att förbättra kostnadskontrollen väsentligt. Färre transporter med flyg, bättre anpassade volymer och effektivare arbete i butikerna har lett till minskade kostnader. Lindex har därigenom också minskat företagets miljöpåverkan. Under året har dock kostnaderna ökat något främst beroende på ett ökat antal butiker samt satsningar på butikskonceptet i befintliga butiker.
Lindex har väsentligt förstärkt kvaliteten på marknadsföringsinsatserna, bland annat med ett antal framgångsrika och uppmärksammade reklamkampanjer. I Lindex julkampanj var den internationella toppmodellen Alek Wek frontfigur.
Under våren 2007 öppnades Lindex näthandel, Lindex Shop Online. Butiken erbjuder cirka 70 procent av det ordinarie sortimentet och försäljningen har gått i linje med förväntningarna. Ingen annanstans inom detaljhandeln är tillväxten så stark som inom näthandeln.
Under året öppnades 11 nya butiker, varav merparten i Sverige. Lindex har nu totalt 346 butiker i sju länder.
I april 2007 öppnade Lindex sin första butik i Litauen, och har därmed butiker i samtliga baltiska länder. Försäljningen i Baltikum har utvecklats mycket positivt och målet är att öppna ytterligare sex till åtta butiker årligen under de kommande åren. Parallellt med detta fortsätter Lindex sin satsning i Centraleuropa. I september öppnades den första Lindexbutiken i Tjeckien. Både Baltikum och Tjeckien tillhör de marknader där konfektionshandeln för närvarande växer allra snabbast.
Lindex butiker är företagets främsta marknadsföringskanal. Butikernas utseende och utformning är av central betydelse för hur Lindex mode uppfattas. Målet är att skapa en totalupplevelse som tydligt framhäver Lindex mode.
Under året påbörjades en större satsning för att modernisera och stärka de norska butikerna. Under en treårsperiod skall merparten av Lindex butiker i Norge uppdateras. Den nya utformningen har mottagits mycket positivt av såväl kunder som medarbetare och helt klart stärkt upplevelsen av Lindex varumärke.
Att vara ett modeföretag innebär förnyelse och ständigt snabba beslut. Lindex strävar efter att vara ett snabbfotat företag där initiativ och beslut tas nära kund och produkt.
Kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten och utbildning av personalen är av central betydelse för Lindex fortsatta framgång. De flesta utbildningar bedrivs internt. Under året har en större satsning genomförts för dem som arbetar med inköp. Syftet har varit att förbättra affärsmannaskapet, hitta genvägar i inköpsprocessen, förkorta ledtider och säkra leveransprecisionen samt stärka modegraden i Lindex produkter.
Lindex ambition är att fortsätta växa med god lönsamhet. Målet för 2008 är att förbättra rörelsevinsten.
Tillväxten kommer att drivas av fortsatta satsningar inom sortiment och butiksdrift samt genom expansion på både befintliga och nya marknader. Målet är att öppna 20-25 nya butiker under de kommande två åren, hälften i Norden och andra hälften på nya marknader i Baltikum och Centraleuropa. I och med att Lindex nu är en del av Stockmannkoncernen har även den ryska marknaden öppnat sig för företaget. Lindex etablerade koncept bedöms vara starkt i Ryssland och målet är att öppna de första butikerna i Ryssland under andra halvåret av 2008.
Hobby Hall koncentrerar sig på distanshandel och marknadsför produkter och tjänster till sina kunder genom kataloger, sin näthandel och sina egna butiker. Utbudet består till övervägande del av hem- och fritidsprodukter. Hobby Hall erbjuder sina kunder i Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen ett enkelt, pålitligt och angenämt alternativ att göra förmånliga inköp av kvalitetsprodukter.
Hobby Halls försäljning uppgick till 206,5 miljoner euro, en ökning med 3 procent jämfört med år 2006. Omsättningen uppgick till 171,7 miljoner euro. Rörelsevinsten var 5,7 miljoner euro. Som en följd av de förändringar som förnyandet av verksamhetsstyrningssystemet medförde och etableringen på nya marknader var rörelsevinsten mindre än året innan.
Hobby Halls försäljning i Finland ökade med en procent och uppgick till 168,5 miljoner euro. Förnyandet av verksamhetsstyrningssystemet medförde många utmaningar för kundbetjäningen särskilt i Finland och bromsade upp utvecklingen av telefonbeställningar. Inom produktområdena uppvisade försäljningen av sport- och fritidsutrustning samt televisioner och digitalboxar speciellt god tillväxt.
| Hobby Hall, mn euro | 2007 | 2006 | Förändr.% |
|---|---|---|---|
| Försäljning | 206,5 | 199,8 | 3 |
| Andel av Stockmanns försäljning, % | 12,4 | 12,0 | |
| Rörelsevinst* | 5,7 | 7,1 | -19 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %* | 6,5 | 7,7 | |
| Sysselsatt kapital | 88,1 | 91,7 | -4 |
| Investeringar | 3,5 | 3,2 | |
| Antal anställda 31.12 | 671 | 638 | 5 |
* innehåller övriga rörelseintäkter
Hobby Halls pigga fritidsmode.
Hobby Hall inledde handel i Ryssland i slutet av året. I Hobby Halls nätbutik är det möjligt att förstora detaljer på vissa produkter samt att vända på dem. Näthandel i Litauen inleddes i februari.
Hobby Hall är fortfarande marknadsledare inom distanshandel i Finland och samtidigt har lönsamheten förblivit god.
Försäljningen i Hobby Halls näthandel i Finland ökade med 37 procent och antalet besökare på Hobby Halls finskspråkiga webbplats med 9 procent. Näthandelns andel av Hobby Halls distanshandel i Finland uppgick till 66 procent, då den år 2006 var 47 procent. Merparten av näthandelns kunder är kvinnor. Männens andel av de nya kunderna ökar.
Hobby Hall har två butiker i Finland, vars uppgift är att stöda distanshandeln. De är belägna i Rosendal i Vanda och i Arabia i Helsingfors. Utseendet på butiken i Rosendal förnyades våren 2007 i syfte att förbättra kundbetjäningen.
Försäljningen i Baltikum uppgick till 38,0 miljoner euro, en ökning med 17 procent jämfört med år 2006. Försäljningen av sport- och fritidsutrustning samt heminredning uppvisade en särskilt god tillväxt på marknaden i Baltikum.
I Estland uppvisade näthandeln en fortsatt stark ökning, även om den var något långsammare än året innan. Antalet besökare på Hobby Halls webbplats i Estland var på förra årets nivå och näthandeln i Estland ökade med 9 procent. Näthandelns andel av distanshandeln i Estland uppgår redan till 40 procent.
I Lettland har näthandeln varit verksam redan i över ett
år och den har medfört nya kunder samt ökat försäljningen i Lettland. Näthandelns andel av distanshandeln i Lettland är 12 procent.
Hobby Hall återvände till marknaden i Litauen efter ett par års paus i februari 2007. Samtidigt med distributionen av kataloger öppnades en näthandel. Verksamhetskonceptet är mer kostnadseffektivt än tidigare och tack vare detta överskreds de uppställda resultatmålen under år 2007.
I Baltikum har Hobby Hall en butik i Rocca Al Mare, Tallinn, som stöder distanshandeln.
I slutet av året öppnades en näthandel i Ryssland och samtidigt genomfördes den första distributionen av kataloger till en del av Stockmanns stamkunder samt till utvalda bostadsområden i S:t Petersburg och Moskva. I S:t Petersburg grundades en kundbetjäningsavdelning som tar emot beställningar och svarar på förfrågningar. Logistiken lades ut på entreprenad till en rysk samarbetspartner.
Handeln inleddes främst med hemprodukter och marknadsområdet begränsades till Moskva och S:t Petersburg samt deras näromgivning. Verksamheten inleddes med ett relativt litet sortiment och på ett begränsat marknadsområde i syfte att garantera att hela processen fungerar.
Köerna i gränstrafiken i slutet av året samt samordnan-
Digitalboxarna hörde till årets succéprodukter.
det av IT-systemen med samarbetspartnerna orsakade fördröjningar i sändningen av paket. På grund av detta började försäljningen ackumuleras först från och med medlet av december. Under år 2008 skall såväl sortimentet som marknadsområdet småningom utvidgas.
I april 2007 togs ett nytt verksamhetsstyrningssystem i användning. Systemet skulle enligt den ursprungliga tidtabellen tas i bruk sommaren 2006, men på grund av projektets omfattning samt omsorgsfull testning och utbildning flyttades tidtabellen framåt med nästan ett år.
Det nya systemet medförde stora förändringar bl.a. i faktureringen och kundbetjäningen. Trots testningar före ibruktagandet uppstod det dock fel efter att systemet tagits i användning. Felen och ändringen i faktureringsförfarandet gav upphov till påtagliga köer i kundbetjäningen. Hobby Hall reagerade snabbt på situationen. 17 nya personer anställdes till kundbetjäningen i Finland, där också andra förnyelser och utvecklingsåtgärder genomfördes.
Det nya verksamhetsstyrningssystemet möjliggör ibruktagande av många nya funktioner som underlättar kundbetjäningen, minskar arbetsmängden, sparar kostnader, förbättrar processernas transparens och ökar marknadskommunikationens mångsidighet.
Rapporteringssystemet förnyades, och projektet för utveckling av rapporteringen fortsätter under år 2008.
Vid sidan av katalogdistribution och nätannonsering satsade Hobby Hall på TV-reklam. I början av året fick Hobby Hall synlighet i anslutning till TV-serien Dolda liv. Seriens skådespelare ställde också upp på Hobby Halls stamkundskväll och som modeller i vårens katalog.
På hösten sponsrade Hobby Hall serien Big Brother. I serien sågs inredningsartiklar, produkter för hemmet och möbler ur Hobby Halls sortiment. När serien avslutades såldes produkterna till förmån för välgörande ändamål.
Vid utgången av år 2007 var antalet anställda på Hobby Hall 671, och av dessa arbetade 12 procent i utlandet.
Utbildning anordnades särskilt i syfte att förstärka systemkunnandet samt förbättra språkkunskaper.
Förmansutbildningen som inleddes år 2005 fortsatte med kurser i arbetshälsa samt kurser i ledningsgruppsarbete. Utbildningsprogrammet fortsätter våren 2008.
I början av våren genomfördes en enkät om arbetsklimatet och dess resultat har utnyttjats i bolagets utvecklingsplaner.
Hobby Halls mål för år 2008 är en lönsam försäljningsökning samt en förbättring av rörelsevinsten och avkastningen på sysselsatt kapital. Bolaget vänder sig speciellt till nya marknader för att söka tillväxt – till Litauen och Ryssland samt i slutet av året också till Sverige.
Den förnyade näthandeln tas i användning under våren och den förväntas bidra till en fortsatt snabb tillväxt av näthandeln. Kassasystemen och telefonsystemet förnyas i syfte att göra betjäningen bättre. Utnyttjandet av informationen från kundhanteringssystemet utvecklas och nya analysmodeller tas i användning.
Flyttningen av Hobby Halls huvudkontor från de nuvarande lokaliteterna på Tavastvägen till det nya kontorshuset i Kottby medför också en stor förändring. Enligt planerna skall flyttningen ske i början av hösten 2008.
Seppälä är Finlands bredaste modekedja. Vid sidan av 128 butiker i Finland har Seppälä butiker även i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. De 187 Seppäläbutikerna är belägna på centrala affärsplatser. Seppälä erbjuder sina kunder kläder och accessoarer för damer, herrar och barn samt skor och kosmetik. En centralt styrd kedjeverksamhet garanterar fördelaktiga priser och pålitlig kvalitet. Seppäläs kollektion baserar sig på egen design.
S eppäläs försäljning år 2007 uppgick till 174,7 miljoner euro, en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Omsättningen uppgick till 145,1 miljoner euro. Försäljningen i Finland låg på samma nivå som året innan och i utlandet ökade försäljningen med 49 procent. Vid sidan av nya butiker bidrog också en god jämförbar försäljningsökning i alla verksamhetsländer till att utlandsförsäljningen ökade.
Av produktområdena uppvisade försäljningen av accessoarer och barnkläder den största tillväxten. Den relativa bruttomarginalen förbättrades fortsättningsvis och andelen köpande kunder av alla besökare ökade på samtliga marknader.
Trots kostnaderna för den starka expansionen blev rörelsevinsten för år 2007 åter utmärkt: 20,7 miljoner euro, dvs. 14 procent av omsättningen.
| Seppälä, mn euro | 2007 | 2006 | Förändr.% |
|---|---|---|---|
| Försäljning | 174,7 | 158,1 | 11 |
| Andel av Stockmanns försäljning, % | 10,5 | 9,5 | |
| Rörelsevinst | 20,7 | 21,1 | -2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 67,3 | 91,6 | |
| Sysselsatt kapital | 30,8 | 23,0 | 34 |
| Investeringar | 9,3 | 6,1 | |
| Antal anställda 31.12 | 1 510 | 1 332 | 13 |
| Antalet butiker | 185 | 169 | 9 |
Seppälä öppnade elva butiker i Ryssland år 2007. Bilden är från den stiliga butiken i June i S:t Petersburg som öppnades i maj.
Försäljarutbildningen Spirit, i vilken hela försäljningspersonalen deltog, satsade på enastående kundupplevelser. Minna Outi (till vänster) utbildar i Tammerfors.
Seppäläs lönsamhet ligger, i likhet med många föregående år, på samma nivå som de bästa internationella modekedjornas.
Även om det i Finland finns en Seppäläbutik nästan på varje ort med över 15 000 invånare och flera i de största städerna, öppnades i Finland två nya butiker under år 2007: en i Tammerfors och en i Kervo. Bägge butiker, i likhet med alla nya butiker som öppnades utomlands under år 2007, förverkligades med det nya butikskonceptet, vars mål är att ge kunderna ännu starkare upplevelser än tidigare.
Affärsplatsernas rätta läge spelar en viktig roll. År 2007 flyttade mer än tio butiker i Finland till en bättre affärsplats och förnyade samtidigt sitt butikskoncept.
Seppälä har haft verksamhet i Estland i över tio år och även där är Seppäläs butiksnät relativt heltäckande. Modehandeln, i likhet med övrig detaljhandel, fortsätter att växa starkt i Estland vilket gör det möjligt att öppna flera butiker i landet. I månadsskiftet maj–juni öppnades den andra Seppäläbutiken i Pärnu som samtidigt är den femtonde butiken i Estland.
I Finland och Estland förnyades butikernas kassasystem under år 2007. Projektet slutfördes i oktober.
Seppälä har som mål att uppnå en ställning som riksomfattande modekedja också i de övriga baltiska länderna. Seppälä har haft verksamhet i Lettland sedan år 2003 och har nu nio butiker i landet. Litauen är det nyaste landet där Seppälä har verksamhet. Seppälä inledde sin verksamhet i landet år 2005 och år 2007 öppnades den tredje butiken i Vilnius och den andra butiken i Kaunas. Seppälä har nu sju butiker i Litauen.
Seppäläs största tillväxtmöjligheter finns i Ryssland där 11 nya butiker öppnades under år 2007.
Seppälä inledde sin verksamhet i Moskva år 2004 och utvidgade verksamheten följande år till S:t Petersburg, där bolaget redan har tio butiker. Under år 2006 öppnades nya butiker också i andra miljonstäder i Ryssland – i Kazan, Nizjnij Novgorod och Jekaterinburg – och år 2007 fick miljonstäderna Samara och Rostov vid Don sina första Seppäläbutiker. Den första butiken i Sibirien öppnades i Novosibirsk i november 2007. Novosibirsk är den tredje största staden i Ryssland och Sibiriens förvaltningscentrum.
En ny landvinning år 2007 var inledningen av verksamhet i städer med mindre än en miljon invånare. En butik öppnades i Jaroslavl i maj och i Voronezj i augusti och båda har gett positiva erfarenheter. Det är alltså möjligt att fortsätta expansionen av Seppäläkedjan till städer som är mindre än de tolv miljonstäderna i Ryssland. Städerna skall dock ha minst en halv miljon invånare. Det finns 40 sådana städer i Ryssland.
Försäljningen och lönsamheten i Baltikum och Ryssland
Sitt Livs Supermodell Anu K. visade upp kollektionen Great Girls i reklamkampanjen i april.
har uppfyllt förväntningarna. De i utlandet belägna butikernas andel av Seppäläs försäljning ökade under år 2007 från 22 procent året innan till 30 procent. Trots etableringskostnader för totalt 14 nya butiker i utlandet uppvisade alla marknadsområden ett positivt resultat år 2007.
Seppäläs kollektioner skapas av egna designers, som är väl insatta i trender och förändringar i modet och skapar utgående från dem Seppäläs egna kollektioner. Seppäläs framgång grundar sig på kännedom om kunderna, beaktande av skillnaderna mellan olika marknadsområden, kontroll av produktsortimentet och moderiktiga produkter. Man bör kunna reagera snabbt på kundens förväntningar och erbjuda något nytt vid varje besök. Till butikerna i Finland och Baltikum levereras såväl nyheter som produktkompletteringar fem dagar i veckan.
Seppäläs grundläggande löfte är att klä människor moderiktigt och snyggt efter vars och ens egen stil. Seppälä är övertygat om att mode inte enbart är till för ungdomar. Därför inbjöd man anställda vid Jorv sjukhus att delta i höstkampanjen 2007. Målet med den lyckade kampanjen var att presentera Seppäläs sortiment på ett mångsidigare sätt och att inspirera människor till att njuta av modet enligt sin egen stil.
Till Seppäläs verksamhetskoncept hör att uppmuntra människor till att njuta av mode och detta återspeglas förutom i kampanjer också vid alla kundmöten. I butikerna ges kunderna idéer genom att de i första hand presenteras dräkthelheter. Försäljning av dem bidrar till att öka ett av de viktigaste nyckeltalen, nämligen medelinköpet.
Även om Seppälä i huvudsak fungerar enligt konceptet med självval, är överlägsenhet målet för personliga betjäningssituationer: betjäning som överglänser konkurrenterna och överträffar kundernas förväntningar. Utbildning av försäljningspersonalen spelar en mycket viktig roll i uppnåendet av detta mål. År 2007 anordnades förberedande kurser i Seppäläs samtliga verksamhetsländer vid samma tidpunkt och med samma innehåll.
När Seppälä vuxit och expanderat till nya marknader har också betydelsen av försäljningspersonalens utbildning i och uppföljning av visuell marknadsföring ökat. År 2007 inleddes centralt styrd verksamhet för områdesvisualister på alla marknader.
Seppäläs webbplats, som förnyades i slutet av år 2006, har vid sidan av butikerna blivit en viktig mötesplats för kunderna. Efter förnyandet har över 15 procent av alla finländare, dvs. omkring 800 000 olika personer besökt Seppäläs webbsidor. Webbplatsens besökare har visat sig vara mycket engagerade: 70 procent av dem besöker Seppäläs sidor nästan varje vecka. Tack vare konceptet Sitt Livs Supermodell och möjligheten att anmäla sig på Seppäläs sidor, har sidorna blivit ett samtalsämne bland modeintresserade ungdomar. Över 7 700 personer har velat vara med som modell i Seppäläs annonser. Under året har omkring hundra finländare varit med i dem.
Textil- och konfektionsindustrin rf har beviljat Seppälä hedersomnämnandet "Årets Finländska Modegärning" för konceptet Sitt Livs Supermodell. Årets modegärning karaktäriseras av att den stärker den finländska textil- och konfektionsindustrins image, väcker positiv diskussion samt gör den inhemska textil- och beklädnadsbranschen känd på ett personligt sätt.
Seppälä har fortsättningsvis goda möjligheter att uppnå tillväxt i Finland, Ryssland och Baltikum samt eventuellt också i andra östeuropeiska länder. Nyetablering av butiker och förnyande av butiker i enlighet med det nya konceptet fortsätter i Finland och Estland. Seppälä ser sig om efter nya affärsplatser i Lettland, Litauen och särskilt i Ryssland, där marknaden erbjuder de största tillväxtmöjligheterna. I Ryssland öppnas nya butiker såväl i samma städer där de nuvarande butikerna finns som i nya städer.
Målet är att år 2008 öppna sammanlagt 10–15 nya butiker i de nuvarande verksamhetsländerna.
Trots den starka expansionen strävar Seppälä efter att behålla den utmärkta lönsamheten och att förbättra rörelsevinsten år 2008.
Bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören är de organ inom moderbolaget Stockmann Oyj Abp som ansvarar för koncernens administration och verksamhet.
Stockmann Oyj Abp:s högsta beslutande organ är bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma hålls årligen före utgången av juni. Stockmann har två aktieserier, av vilka varje A-aktie berättigar till tio röster vid bolagsstämman och varje B-aktie till en röst. Ingen får dock rösta med mer än en femtedel av det vid stämman företrädda röstetalet, med undantag av sådana situationer i vilka aktiebolagslagen förutsätter att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Information om aktieinnehav ges på årsberättelsens sidor 53–56 samt på bolagets internetsidor www.stockmann.com.
En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimioch maximiantalet aktier per aktieslag.
I bolagsordningen ingår en bestämmelse om inlösningsskyldighet i två steg. Aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av samtliga aktiers sammanlagda röstetal uppnår eller överstiger 33 1/3 procent är skyldig att, om övriga aktieägare yrkar därpå, inlösa deras aktier och de värdepapper som de enligt aktiebolagslagen berättigar till. Om ett tidigare inlösningsanbud inte har lett till inlösen av bolagets samtliga aktier måste aktieägaren göra ett nytt inlösningsanbud, då aktieägarens andel av bolagets samtliga aktier eller röstetalet som de berättigar till uppnår eller överskrider 50 procent.
Den ordinarie bolagsstämman godkänner årligen bl.a. bolagets bokslut samt beslutar om dividend och val av styrelsemedlemmar.
Bolagets styrelse består av minst fem och högst nio medlemmar, som väljs för ett år i sänder.
Enligt bolagsordningen kan en person som fyllt 65 år inte väljas till medlem. Styrelsen har för tillfället sju medlemmar, av vilka ingen är heltidsanställd. Personuppgifter om styrelsemedlemmar finns på årsberättelsens sida 12 och på koncernens internetsidor www.stockmann.com.
Styrelsen väljer inom sig en ordförande och vice ordförande för ett år i sänder.
Av bolagets operativa ledning deltar verkställande direktören, vice verkställande direktören, ekonomidirektören och direktören för juridiska ärenden regelbundet i styrelsemötena. Dessa är inte medlemmar av styrelsen. Direktören för juridiska ärenden verkar som styrelsens sekreterare. I styrelsemötena deltar vidare två personalrepresentanter som inte heller är styrelsemedlemmar. Den ena representanten för personalen väljs av personalrepresentanterna i Stockmanns koncernnämnd och den andra av föreningen som representerar de högre tjänstemännen vid Stockmann.
Styrelsen svarar för bolagets administration och organisering av verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Förutom de i lagen och bolagsordningen separat stadgade uppgifterna fastställer styrelsen även bl.a. bolagets strategiska och ekonomiska mål på lång sikt, godkänner budgeten samt fattar beslut om
betydande enskilda investeringar, företags- och fastighetsaffärer och andra projekt av strategisk betydelse. Vidare godkänner styrelsen principerna för bolagets riskhantering.
Styrelsen har för sig själv fastställt en arbetsordning som definierar principerna för styrelsens sammansättning och valförfarande, styrelsens uppgifter, beslutsförfarande och mötespraxis samt principerna för styrelsens självvärdering. Styrelsens arbetsordning är publicerad på bolagets internetsidor www.stockmann.com.
Styrelsen sammanträdde 13 gånger år 2007. Deltagandet uppgick i medeltal till 96 procent.
Till styrelsens utnämnings- och belöningsutskott hör fyra styrelsemedlemmar. Utskottet har i uppgift att bereda ärenden som hänför sig till utnämning och belöning av verkställande direktören, vice verkställande direktören och de övriga medlemmarna av ledningsgruppen, bereda valet av styrelsemedlemmar och sammanfatta förslaget som presenteras för bolagsstämman samt bereda ärenden som gäller belöning av styrelsemedlemmarna. Utskottet sammanträder vid behov minst en gång om året. Vid sitt möte 20.3.2007 valde styrelsen till utskottets nya ordförande minister Christoffer Taxell och till övriga medlemmar fortsättningsvis verkställande direktör Erkki Etola, professor Eva Liljeblom och kammarrådet Henry Wiklund. Verkställande direktören har närvarorätt vid utskottets möten. Utskottet har sammanträtt två gånger under räkenskapsperioden 2007.
Styrelsen utnämner bolagets verkställande direktör och beslutar om villkoren för anställningsförhållandet som fastställs i ett skriftligt VD-avtal. Verkställande direktören leder bolagets operativa verksamhet i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser. Verkställande direktör fr.o.m. den 1 mars 2001 är Hannu Penttilä.
Förutom verkställande direktören utnämner styrelsen även vice verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Varuhusgruppens direktör Heikki Väänänen verkar fr.o.m. 1.11.2005 som bolagets vice verkställande direktör och som verkställande direktörens suppleant.
Stockmann har en gemensam koncernadministration. Den kommersiella verksamheten är organiserad i fyra affärsenheter, dvs. varuhusgruppen, Lindex, Hobby Hall och Seppälä. Direktörerna för affärsenheterna rapporterar till verkställande direktören och är medlemmar av bolagets ledningsgrupp.
I koncernens ledningsgrupp ingår verkställande direktören, vice verkställande direktören och de övriga direktörerna för affärsenheterna, ekonomidirektören, utvecklingsdirektören för koncernens utlandsverksamhet samt direktören för juridiska ärenden som verkar som ledningsgruppens sekreterare. Ledningsgruppen ansvarar under ledning av verkställande direktören för styrning av affärsverksamheten samt strategisk och ekonomisk planering. Personuppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på årsberättelsens sida 13 och på koncernens internetsidor www.stockmann.com.
Målet för den interna övervakningen som styrelsen och den operativa ledningen ansvarar för är att säkerställa effektiv och resultatbringande verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande av bestämmelser och verksamhetsprinciper. Styrelsen fastställde 16.6.2004 principerna för riskhanteringen varefter de årligen granskas. Principerna redogörs utförligare på årsberättelsens sida 35.
En väsentlig del av den interna övervakningen utgörs av den interna revisionen som verkar som en separat enhet inom koncernadministrationen och avger rapport till verkställande direktören. Den interna revisionen är en funktion som är oberoende av den operativa verksamheten och som bistår koncernledningen i styrningen av organisationens verksamhet och riskhantering. Den interna revisionen granskar och bedömer affärsverksamheternas och det interna övervakningssystemets effektivitet samt producerar för ledningen information och rekommendationer för effektivering av verksamheten och övervakningen. Den interna revisionens verksamhet styrs av riskfokusering och av tyngdpunktsområdena i affärsverksamheten och utveckling av den.
De av bolagsstämman valda revisorerna granskar bolagets bokföring, bokslut och administration. Granskningsarbetet utförs under räkenskapsperioden genom granskningar i affärsenheterna och administrationen och en ordinarie revision efter räkenskapsperiodens utgång. Bolaget har minst en och högst tre revisorer som i sin tur har minst en och högst tre revisorssuppleanter. Till bolagets revisorer valdes vid den ordinarie bolagsstämman år 2007 revisorerna Jari Härmälä, CGR och Henrik Holmbom, CGR, som representerar revisorssamfundet KPMG samt till revisorssuppleant revisorssamfundet KPMG. Som revisorer för dotterbolagen har fungerat revisorssamfund tillhörande KPMG-samfundet i vederbörliga länder. Den interna revisionen koordinerar granskningsverksamheten mellan den externa och interna revisionen för att säkerställa omfattande granskningsarbete samt undvika överlappande granskningsuppdrag.
För räkenskapsperioden 2007 har revisorerna erlagts 111 202 euro i arvode för revision av moderbolaget och 513 608 euro för revision av koncernen. Vidare har för hela koncernens del 630 291 euro erlagts KPMG i arvode för övriga tjänster som inte hänför sig till revisionen.
Samhällsansvar utgör en del av Stockmanns normala långfristiga verksamhet. Förverkligandet av samhällsansvar och utvecklingsarbetet som hänför sig till det styrs i koncernen av en åtta personers styrgrupp för samhällsansvar som leds av koncernens ekonomidirektör. Styrgruppens medlemmar representerar samtliga affärsenheter och viktigaste funktioner. Koordinatorn för samhällsansvar, som arbetar på informationsavdelningen, planerar och förverkligar utvecklingen av samhällsansvar i samarbete med affärsenheternas personer som är engagerade med samhällsansvar.
Ordinarie bolagsstämman fattar beslut om styrelsemedlemmarnas arvoden. Under räkenskapsperioden 2007 utbetaldes enligt beslut av bolagsstämman 20.3.2007 till styrelseordförande i fast arvode 70 000 euro, till vice ordförande 45 000 euro och till de övriga styrelsemedlemmarna 35 000 euro var. Omkring 50 procent av det årliga arvodet utbetalades som bolagets aktier och den återstående delen med pengar. Till samtliga styrelsemedlemmar utbetalades i mötesarvode 500 euro för varje styrelsemöte. Under räkenskapsperioden 2007 utbetalades till styrelsemedlemmar i pengar sammanlagt 210 522,98 euro och i aktiearvoden 3 574 stycken bolagets Baktier. De erlagda arvodena uppgår till sammanlagt 327 500 euro. De till samtliga styrelsemedlemmar för räkenskapsperioden 2007 utbetalade penning- och aktiearvodena presenteras på bolagets internetsidor.
Det sammanlagda beloppet löner, arvoden och beviljade naturaförmåner som utbetalats till verkställande direktören uppgick år 2007 till 799 766,55 euro. Andelen naturaförmåner uppgick till 17 220 euro. I avtalet för verkställande direktören fastställs VD:s pensionsålder till 60 år. Pensionen fastställs på basis av lagen om pension för arbetstagare och en separat försäkring som bolaget tagit. Den ömsesidiga uppsägningstiden för verkställande direktören har definierats till 6 månader. Om bolaget säger upp avtalet har verkställande direktören rätt att erhålla en ersättning som motsvarar 12 månaders fast lön efter uppsägningstiden. Vidare har verkställande direktören rätt till en extra ersättning som motsvarar 12 månaders lön ett år efter uppsägningstidens slut, om verkställande direktören inte gått i arbetspension, frivillig pension eller pension av hälsoskäl som bekostas av bolaget. Om bolaget avslutar anställningsförhållandet på hävningsgrunder baserade på personliga skäl utbetalas ingendera ersättningen.
Koncernen tillämpar på det årliga resultatet baserade belönings- och bonussystem som är avsedda att stöda uppnåendet av målen på kort sikt. Storleken på motivationstillägget påverkas i allmänhet både av räkenskapsperiodens ekonomiska resultat och den personliga arbetsinsatsen.
Grunderna för fastställande av verkställande direktörens och de övriga ledningsgruppmedlemmarnas motivationsarvoden bekräftas årligen av styrelsen på basis av beredning av utnämnings- och belöningsutskottet. Arvodena bestäms i huvudsak på basis av koncernens resultat- och lönsamhetsutveckling på ett sådant sätt att de påverkande faktorerna utgörs av koncernens vinst före skatter exklusive övriga rörelseintäkter, avkastningen på koncernens sysselsatta kapital och av dessa härledda egna nyckeltal för affärsenheterna. Det maximala motivationstillägget är i regel 25 procent av årsinkomsten, men i fråga om koncernmålsättningar kan gränsen glidande överskridas.
Styrelsen godkände 24.4.2003 ett långsiktigt system med aktiearvoden som kompletterande tillägg till det årliga motivationstillägget för medlemmarna av ledningsgruppen. Systemet sträckte sig i två års perioder till slutet av år 2006. Systemet med aktiearvoden var bundet till förverkligandet av koncernens strategi på lång sikt och som mätare tillämpades såväl koncernens vinst före skatter exklusive övriga rörelseintäkter som utvecklingen av avkastningen på koncernens sysselsatta kapital. Förverkligandet av aktiearvodet utvärderades i två års
perioder. På basen av de sammanlagda målens förverkligande åren 2005 – 2006 utbetalades år 2007 åt samtliga medlemmar i ledningsgruppen totalt 9 769 Stockmanns B-aktier samt 533 094,33 euro i pengar. Då systemet med aktiearvoden löpte ut vid utgången av år 2006 har inget nytt system tagits i bruk, utan som bonussystem på lång sikt fungerar efterföljande nämnda optionssystem år 2006. Bolagets mål på lång sikt har backats upp av optionsarrangemang för nyckelpersoner som bolagsstämman år 2000 fattat beslut om. Teckningstiden för aktier med stöd av optioner år 2000 utgick 1.4.2007. Bolagsstämman beslöt 21.3.2006 om ett nytt optionsprogram riktat till nyckelpersoner som en del av ledningens motivations- och bonussystem. Uppgifter om optionsprogrammen finns på årsberättelsens sidor 50–51 och 53–54.
Stockmann tillämpar insiderregler som är beredda av Helsingfors Börs, Centralhandelskammaren samt Finlands Näringsliv. Till Stockmann Oyj Abp:s deklarationsskyldiga insiders hör i enlighet med 5 kap. 3 § lagen om värdepappersmarknaden (297/2005) medlemmarna av styrelsen, verkställande direktören, vice verkställande direktören och revisorerna samt personer, som regelbundet erhåller insiderinformation och som har rätt att fatta beslut gällande bolagets kommande utveckling och organisering av affärsverksamheten. Förutom det offentliga insiderregistret med deklarationsskyldiga insiders, upprätthåller Stockmann även ett bolagsinternt insiderregister, som innefattar samtliga personer i bolagets tjänst, som pga. sin ställning eller sina arbetsuppgifter regelbundet erhåller insiderinformation. Stockmanns styrelse har fattat beslut om att gränsen för insiders handel med bolagets aktier är 14 dagar innan publicering av kvartalsrapport eller bokslut. Däremot har Stockmann ansett det ändamålsenligt att låta bli att fastställa en tidsbegränsning innan publicering av resultatinformation, under vilken bolaget inte kommenterar utvecklingen av försäljningen eller resultatet.
På Stockmanns internetsidor www.stockmann.com finns till påseende bolagets offentliga insiderregister, ur vilket framgår de personer som hör till registret samt deras och deras närkrets aktuella innehav.
HEX Abp, Centralhandelskammaren samt Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund utgav i december 2003 en ny rekommendation om system för Corporate governance för börslistade bolag. OMX Nordiska Börs Helsingfors antog rekommendationen som minimiregelsystem i börsens reglering. Rekommendationen trädde i kraft 1.7.2004. Stockmann följer rekommendationen.
Riskhanteringens mål är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera en störningsfri affärsverksamhet genom att förverkliga riskhanteringen kostnadseffektivt och systematiskt i de olika affärsenheterna. För att uppnå målen har
riskhanteringen i Stockmannkoncernen förverkligats så att • den utgör en del av den normala affärsverksamheten och
Till affärsrisker räknas alla sådana faktorer som kan hota koncernen eller delar av den att uppnå de uppställda strategiska målen. Stockmanns affärsrisker har klassificerats i tre riskområden:
Riskhantering är en del av Stockmannkoncernens normala affärsverksamhet.
Styrelsen sörjer enligt aktiebolagslagen för att övervakningen av bolagets bokföring och räkenskaper sker på ett behörigt sätt. Vidare fastställer styrelsen bolagets strategiska och ekonomiska mål på lång sikt.
Styrelsen har i enlighet med Corporate governance-rekommendationen fastställt principerna för bolagets riskhantering i juni 2004.
Verkställande direktören sörjer enligt aktiebolagslagen för att bolagets bokföring är lagenlig och räkenskaperna förverkligade på ett tillförlitligt sätt.
Koncernens ledningsgrupp bedömer i samband med strategiprocessen de affärsrisker som eventuellt kan riskera eller förhindra uppnåendet av koncernens strategiska mål. Samtidigt gör den en bedömning av om riskhanteringsåtgärderna är tillräckliga. Affärsenheternas ledningsgrupper svarar för de egna enheternas strategiska och ekonomiska planer. Analys av affärsrisker och bedömning av hanteringsåtgärder utgör en del av strategiplaneringen. Affärsrisker analyseras även utanför den strategiska processen, särskilt i anslutning till betydande projekt och investeringar.
Inom koncernen verkar en styrgrupp för riskhantering, vars uppgift är att stöda affärsverksamheten i igenkännandet och hanteringen av sådana risker som kan riskera eller förhindra uppnåendet av målen i enlighet med Stockmanns strategi. Styrgruppen, i vilken ingår chefen för interna revisionen, direktören för juridiska ärenden och chefen för koncernredovisningen, avlägger rapport om sina observationer samt rekommendationer till bolagets ledningsgrupp.
Genom frivilliga försäkringar hanteras affärsverksamhetsrisker i enlighet med fastställda försäkringsprinciper. Stockmannkoncernens försäkringsfunktion har koncentrerats till direktören för juridiska ärenden, som svarar för att koncernens olika enheter följer försäkringsprinciperna. Försäkringsbolaget gör också regelmässiga försäkringskontroller till de försäkrade målen så att försäkringsskyddets ändamålsenlighet kan bekräftas. Ansvaret för lagstadgad personförsäkring har styrts till koncernens personaladministration.
Affärsenheterna avlägger rapport om sina affärsrisker och hanteringen av dem
Lindex har ett eget riskhanteringssystem som kommer att sammanslås med Stockmannkoncernens riskhanteringssystem.
S tockmanns grundvärden samt lednings- och handlingssätt skapar en grund för ansvarsfull verksamhet. Ansvar utgör ett av Stockmannkoncernens sex grundvärden och samhällsansvar utgör en del av Stockmanns normala långfristiga verksamhet. Stockmanns samhällsansvar riktar sig särskilt till koncernens egna anställda och miljön, produktsäkerhet samt till främjande av ansvarsfull importhandel.
Förverkligandet av samhällsansvar och utvecklingsarbetet som hänför sig till det styrs i koncernen av en åtta personers styrgrupp för samhällsansvar som leds av koncernens ekonomidirektör. Styrgruppens medlemmar representerar samtliga affärsenheter och viktigaste funktioner. Gruppen består av sakkunniga som står för koordineringen. Den har i uppgift att främja den målbild för samhällsansvar som Stockmanns ledningsgrupp fastställt, samt att förverkliga fastslagna policyn inom affärsenheterna. Gruppen bereder och uppdaterar principerna och policyna för samhällsansvar för ledningen, upprätthåller diskussion om ansvarsfull verksamhet och dess tyngdpunktsområden, svarar för anskaffning av rapportmaterial samt utvärderar förverkligandet av ansvarsfull verksamhet i koncernen.
Grunden för den praktiska verksamheten utgörs av koncernens grundvärden, målbilden för samhällsansvar som ledningsgruppen har godkänt samt olika verksamhetspolicyn. Uppföljningen av ansvar förverkligas bl.a. med hjälp av olika ekonomiska mätare samt mätare för miljöansvar och socialt ansvar, miljösystem och översikter av miljölagstiftningen, kvalitetsuppföljning av produkter och betjäning samt auditering av varuleverantörskedjan. Uppföljning och utveckling sker också i de finländska och internationella sammanslutningar och organisationer inom branschen i vilkas verksamhet Stockmann aktivt deltar.
Stockmann utger för sjätte gången avsnittet om samhällsansvar i sin årsberättelse. Stockmann vill öppet informera om sitt samhällsansvar till intressentgrupperna. Vid sidan av årsberättelsens avsnitt om samhällsansvar ges information också på Stockmanns webbsidor, intranät och i personaltidningarna.
Rapporteringen täcker hela koncernens verksamhet. Samhällsansvarsrapporteringen har uppkommit internt inom bolaget. De ekonomiska nyckeltalen är tagna ur den lagstadgade bokföringen och många av miljöansvarets nyckeltal bestyrks i anslutning till ISO 14001-certifieringar. Nyckeltalen har redovisats enligt samma principer som tidigare rapporteringsår.
Stockmann iakttar bokföringsnämndens (KILA) allmänna anvisning om bokföring, beräkning och presentation av miljöaspekter i bokslutet. De internationella Global Reporting Initiative (GRI) mätarna har till lämpliga delar tillämpats genom att välja de mätare som är väsentliga med tanke på Stockmanns verksamhet. Analysen iakttar trepelarmodellen som GRI tillämpar, i vilken ansvar granskas sett ur synvinkeln av ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar.
Under år 2007 fortsatte utvecklingen av samhällsansvarsverksamheten i enlighet med de planerade och fastställda riktlinjerna. Under året skedde många förändringar i miljö-
| 1991 | Koncernens första miljöprojekt inleddes i varuhusgruppen. |
|---|---|
| 1992 | Stockmanns Sesto-dagligvarubutiker firade ett miljötemaår. |
| 1994 | Stockmann publicerade för första gången sina miljövärden. |
| 1996 | Stockmanns bilgrupp fungerade som pilot i Bilbranschens centralförbunds Miljöprogram för bilbranschen. |
| I Sesto-butikerna genomfördes ett utvecklingsprojekt för miljöverksamhet under åren 1996–1999. |
|
| 2000 | Stockmann var med om att grunda SER-Tuottajayhteisö ry som sköter återvinning av el- och elektronikskrot. |
| 2001 | Helsingforsvaruhuset fick ett miljösystem som gäller hela varuhuset. |
| Stockmann anslöt sig till Centralhandelskammarens nätverk för ansvarsfull importhandel. |
|
| 2002 | Koncernen inledde ett samhällsansvarsprojekt som resulterade i att Stockmann betydligt ökade sina satsningar på frågor som hänför sig till samhällsansvar. |
| Koncernens nya miljöpolitik som godkänts av Stockmanns styrelse publicerades. |
|
| Ett kapitel om samhällsansvar ingick för första gången i årsbe rättelsen år 2002. |
|
| 2003 | Stockmanns varuhuskedja i Finland beviljades miljöcertifikatet ISO 14001. |
| 2004 | Ansvar fastställdes som ett av Stockmanns grundvärden. |
| 2005 | Stockmann anslöt sig till den europeiska samarbetsorganisa tionen för social kvalitetsövervakning BSCI. |
| Projekt för planering av samhällsansvar. Koncernens lednings grupp godkände målbilden för samhällsansvar. |
|
| 2006 | Stockmann valdes till det europeiska indexet för hållbar utveckling Kempen SNS Smaller Europe SRI. |
| 2007 | Stockmann deltog i ett utvecklingssamarbetsprojekt som riktade sig till Vietnam. I projektet auditerades varuleverantörer i enlighet med BSCI-modellen. |
| Delaktighet i LTT-Tutkimus Oy:s översikt av samhällsansvars rapportering. |
|
lagstiftningen och dess myndighetsbehandling som krävde uppföljning, praktisk planering samt förberedelser.
1.1.2008 startade det riksomfattande retursystemet för plastflaskor med pant. Systemet baserar sig på lagen om accis på vissa dryckesförpackningar och statsrådets förordning om retursystem för vissa dryckesförpackningar. Grundandet av pantsystemet är frivilligt samarbete mellan myndigheter och delägarna i Suomen Palautuspakkaus Oy (PALPA). PALPA:s uppgift är att sörja för och främja återvinning av dryckesförpackningar med pant. PET-plasten (polyetentereftalat) som används i returflaskorna utgör en utmärkt returråvara för många ändamål. Syftet med systemet är att minska på uppkomsten av avfall och deposition av det på avstjälpningsplatsen samt energiåtervinning av avfall. Under år 2007 krävde processen i anslutning till starten av återvinningssystemet och dess förberedelser bakgrundsarbete, investeringar i utrustning och
| 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|
| Omsättning | mn euro | 1 398,2 | 1 300,7 |
| Rörelsevinst | mn euro | 125,2 | 129,5 |
| Vinst före skatter | mn euro | 119,4 | 128,9 |
| Dividender* | mn euro | 75,2 | 72,1 |
| Direkta skatter | mn euro | 31,1 | 24,3 |
| Material- och serviceanskaffning | mn euro | 791,2 | 773,6 |
| Löner och arvoden | mn euro | 181,9 | 167,9 |
| Pensionsutgifter | mn euro | 26,3 | 24,4 |
| Personalkostnader | mn euro | 15,8 | 12,3 |
| Utgifter för utbildning av personalen | mn euro | 1,2 | 1,2 |
| (exklusive direkta lönekostnader) | |||
| Personal i medeltal | 11 161 | 10 069 | |
| Antalet deltidsanställda i medeltal | 5 182 | 4 729 | |
| Antal aktieägare | 39 137 | 40 198 | |
| Beviljade donationer | mn euro | 0,1 | 0,1 |
| Erhållna sysselsättningsstöd | mn euro | 0,3 | 0,3 |
* Styrelsens förslag till bolagsstämman
systemändringar samt utbildning av personalen.
Stockmann inledde i slutet av året de i EU:s förordning om biprodukter förutsatta förberedelserna för statistikföring av mängden obearbetat animaliskt avfall (REE) och bearbetat övrigt animaliskt avfall (MEE) och genomförande av egenövervakning i butikerna som ett led i varuhusens normala kvalitets- och miljöarbete.
EU:s nya kemikalieförordning Reach (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals) trädde i kraft 1.6.2007. En förordning om förverkligande av enhetlig klassificering och märkning av kemikalier är under beredning. Den förväntas bli färdig i början av sommaren 2008. Stockmann tillsatte hösten 2007 en projektgrupp som har i uppgift att utreda till vilka delar förordningen påverkar Stockmanns verksamhet och vilka åtgärder Stockmann måste vidta med anledning av den.
Under år 2007 förekom fall där problem upptäcktes i säkerheten hos produkter som finns på marknaden, exempelvis leksaker. I syfte att trygga kundsäkerheten har detaljhandeln ett centralt ansvar för förhindrande av sådana produkter från att komma in på marknaden. Under året deltog också Stockmann i tillbakadragning av felaktiga produkter och gick ut med information till kunderna.
Förstklassig kundbetjäning och bra kundtillfredsställelse är viktiga för Stockmann. Stockmann för en aktiv dialog med sina kunder och mottar årligen ca 38 000 kundresponsbrev. Därtill tar butikerna dagligen emot respons från kunderna. Kunderna och konsumenterna visar ökat intresse också för hur Stockmann sköter miljöfrågor och vill få mera information om det. Förfrågningar om miljöfrågor registreras också i Stockmanns kundresponssystem. Stockmann följer även med kundtillfredsställelsen med hjälp av olika mätare.
Stockmann deltog på hösten i rapporteringsöversikten Miljö & Samhällsansvar 2007 som verkställdes av LTT-Tutkimus Oy. I översikten utvärderades organisationernas externa ansvarsrapportering, dvs. information som presenterades i årsberättelsen och på internet samt rapport- och datainsamlingssystemets förmåga att producera information om ekonomiskt och socialt ansvar samt miljöansvar. Syftet med deltagandet var att utveckla rapporteringen samt få en oberoende parts åsikt om nuläget för koncernens ansvarsrapportering och dess utvecklingsmål. Respons från översikten och utvecklingsidéer som ingick i den har utnyttjats i rapporteringen år 2007.
Med ekonomiskt ansvar avses uppfyllande av ägarnas avkastningsförväntningar, erbjudande av stadigvarande arbetsplatser till de anställda, skapande av nya arbetsplatser, betalning av skatter samt skapande av ekonomisk välfärd i samhället överlag. Detaljhandeln bidrar för sin del till skapandet av denna välfärd. Stockmann är en betydande arbetsgivare och skattebetalare, avsevärd inköpare av produkter, byggherre, investerare samt samarbetspartner. Konkurrenskraft och ett starkt ekonomiskt resultat skapar möjlighet att satsa på utveckling av personalens och samhällets välfärd. Socialt ansvarsfull verksamhet skapar i sin tur en stark grund för företagets ekonomiska tillväxt.
Stockmann är med i de holländska investeringsbolagen Kempen Capital Managements och SNS Asset Managements index Kempen SNS Smaller Europe SRI för hållbar utveckling. Företagen i indexet anses i sin affärsverksamhet uppnå höga etiska, sociala och till miljöskydd relaterade kriterier.
Stockmann donerar årligen medel för allmännyttiga ändamål. Målet med donationerna är att understöda bildning, kultur, samhällsprojekt och välgörenhet samt främja medicinsk forskning och forskning inom andra vetenskapsområden på såväl riksomfattande som lokal nivå.
Affärsenheternas miljöarbete baserar sig på koncernens miljöpolitik som Stockmanns styrelse har godkänt. Stockmann har i enlighet med sin miljöpolitik förbundit sig att främja och stöda förverkligandet av principerna för hållbar utveckling i affärsverksamheten.
Stockmann är med som grundande medlem i SERTY ry som är en förening för producenter inom el- och elektronikbranschen. SERTY koordinerar återvinningen av medlemsföretagens el- och elektronikapparater samt avfallshantering i Finland i enlighet med principerna för EU:s producentansvar. Som ett led i den riksomfattande EE-återvinningen erbjuder Stockmannvaruhusen och Hobby Hall sina kunder i Finland möjlighet att returnera sin gamla hushållsmaskin för återvinning i samband med leveransen av en ny.
Stockmann är medlem i Förpackningsbranschens Miljöregister PYR Oy, som bistår sina medlemsföretag och myndigheterna på ett sådant sätt att skyldigheterna enligt EU:s förpackningsdirektiv och Finlands lagstiftning uppfylls. Genom att ingå ett avtal med PYR överför företaget producentansvarsskyldigheterna för de av företaget till marknaden levererade förpackningarna på producentsammanslutningen.
Samtliga Stockmannvaruhus i Finland har miljösystem som är certifierade i enlighet med ISO 14001-standarden. Ett certifierat miljösystem utgör en garanti för att miljöfrågor beaktas på ett helhetsbetonat sätt. Målet med miljöarbete är att minska på belastningen av miljön bl.a. genom fästande av uppmärksamhet vid förebyggande av uppkomsten av avfall och återvinning av det avfall som bildas, effektivering av energiförbrukning, samt beaktande av miljöaspekter i beslut om inköp och sortiment. Varuhusens miljösystem byggdes upp och certifierades under åren 2002–2003. Det nuvarande certifikatet gäller till oktober 2009. Certifikatet ISO 14001 är frivilligt och visar att Stockmann utvecklar sitt miljöarbete över den lagstadgade miniminivån.
Certifieringen som utfördes av Bureau Veritas Certification täcker funktionerna i Stockmannvaruhusen i Finland och Akademiska Bokhandelns butiker samt varuhusgruppens gemensamma inköps- och lagerfunktioner i Sockenbacka i Helsingfors. Inom de certifierade funktionerna arbetar 5 000 anställda. Interna och externa tidsbestämda utvärderingar som hänför sig till certifikatet utförs årligen och i dem verifieras om verksamheten uppfyller de krav som standarden ställer. Under år 2007 utfördes interna auditeringar vid samtliga varuhus och kontors- och lagerlokalerna i Sockenbacka samt externa auditeringar i varuhusen i Helsingfors, Östra centrum och Hagalund samt kontors- och lagerlokalerna i Sockenbacka.
I anknytning till varuhusens miljösystem har de viktigaste miljöaspekterna identifierats och direktiv om miljöfrågor utarbetats samt mål uppställts. Samtliga organisationsnivåer bär ansvaret för att verksamheten iakttar direktiven om miljöfrågor. I anknytning till miljösystemen har också mätare för uppföljning av verkningarna på miljön utarbetats. Resultaten och verksamheten enligt målsättningarna utvärderas årligen vid ledningens inspektioner.
Stockmanns varuhusgrupp deltog år 2007 i Tekniska högskolans projekt Sustainable Management Tools for Supply Chains (SuMaTo) för informationsinsamling och egenövervakning av dagligvaruhandelns energi- och avfallsfrågor. Projektet som finansierades av Päivittäistavarakauppa ry (PTY) hade som mål att skapa enhetliga verktyg för ansvarsfullt ledarskap för företagen som deltog i projektet. Det omfattade insamling av bakgrundsdata, planering av system för datainsamling, fallstudier samt förverkligande av instruktioner för egenkontroll, utbildning och information. Projektet gav företagen klara direktiv om energi- och avfallsfrågor och mätare för styrning av verksamheten. Dessutom möjliggjorde projektet produktion av tillförlitlig och jämförbar information i realtid som PTY kan utnyttja för intresseövervakning, myndighetssamarbete samt handelns externa information.
På varuhusens Delikatessavdelningar och andra ställen som säljer färdigmat har ända sedan år 2005 använts bionedbrytbara BioWare-portionsaskar som ett led i arbetet som syftar till att förebygga uppkomsten av avfall i varuhusen. I början av år 2007 ersattes också bakelselådorna med en miljövänligare, komposterbar låda. Vidare ingår många ekoprodukter och rätt-
Stockmanns och Hobby Halls kunder kan, om de så önskar, vid köp av en ny hushållsapparat returnera den gamla för återvinning.
visemärkta produkter i Stockmann Delikatess omfattande sortiment och i varuhusen säljs miljömärkta produkter.
Hobby Halls miljöansvar betonas särskilt i valet av förpacknings- och katalogmaterial eftersom bolaget årligen anskaffar och förbrukar en avsevärd mängd förpackningsmaterial. År 2007 skickade Hobby Hall 19 miljoner kataloger och sammanlagt 1,7 miljoner paket till sina kunder. Alla kataloger och förpackningsmaterial är tillverkade av miljövänligt, återvinnbart material. På varuleverantörerna ställs krav beträffande materialen och olika förpackningsmaterialalternativ kartläggs kontinuerligt. Miljöutredningar har erhållits av alla materialleverantörer och utredningarna upprepas om materialtillverkaren byts ut. I förpackningsmaterialen används också återvinningsmaterial. Under år 2007 avstod Hobby Hall dessutom från kuvert och följebrev i postningen av stamkundskataloger och en del av katalogerna trycktes på lättare papper.
Hobby Halls näthandel har redan i flera år uppvisat en tillväxt och år 2007 uppgick den redan till 57 procent av distanshandeln (43 procent år 2006). Näthandeln förväntas i framtiden fortsättningsvis öka betydligt. Den ökande andelen näthandel minskar distanshandelns miljöbelastning eftersom varorna beställs elektroniskt i stället för att sända kuponger. När näthandelns andel växer förflyttas också produktutbudet i allt högre grad till näthandeln och antalet kataloger som behöver tryckas förväntas gradvis minska.
Hobby Halls lagerfunktioner har koncentrerats till logistikcentret i Vinikby. Hobby Hall har redan i flera år lyckats minska på mängden förpackningsmaterial, särskilt kartong, som används i lagret. Det har varit möjligt genom att oftare sända produkter i leverantörens förpackningar samt förpacka flera beställda produkter i en kombinationsförpackning. Under år 2008 skall antalet produktuppsamlingsplatser i lagret
ökas märkbart. Förändringen gör det möjligt att öka mängden kombinationsförpackningar och göra transport och hantering av produkter i transportkedjan effektivare, vilket för sin del bidrar till att minska på den skadliga inverkningen på miljön. Hobby Hall saknar egna transportfordon, i stället sänds alla försändelser till kunderna via Itella Abp (posten).
Sortering och återvinning av avfall utgör ett av områdena som miljöarbetet vid Hobby Hall fokuseras på. Avfallskategorier som sorteras i lagren och butikerna är energi-, pappersoch kartongavfall, blandat avfall samt el- och elektronikskrot. Belastningen på miljön har under de senaste åren minskats ytterligare genom effektivare utnyttjande av avfallspressar. År 2004 gav en tömning av kartongpressen 1,5 ton avfall, då samma press år 2007 gav i genomsnitt 4,5 ton avfall på en gång. Effektivt utnyttjande av pressar sparar avsevärt på kostnaderna för avfallstransporter och på miljön. Effektiviteten i sorteringen uppföljs hela tiden och personalen deltar regelbundet i miljöutbildning i syfte att upprätthålla en bra sorteringsnivå.
Återvinningen av el- och elektronikskrot i anslutning till distanshandeln i hela Finland fungerar väl. Förfarandet där man mottar el- och elektronikskrot av kunderna i samband med köp av en ny apparat täcker hela distanshandeln i Finland samt Hobby Halls samtliga butiker, inklusive butiken i Tallinn.
Miljöskyddsarbetet utgör en del av det dagliga arbetet i Seppäläs omfattande kedja och personalen har ett väsentligt ansvar för förverkligande av miljöansvaret.
Seppälä satsar på minskning av sin miljöbelastning bl.a. genom att regelbundet följa upp sorterings- och återvinningsmöjligheterna i sina samtliga butiker i Finland. Seppäläs butiker är huvudsakligen belägna i köpcentra där miljö- och avfallshanteringsfrågor i dag är väl beaktade. Då butiksnätet i utlandet utvidgades, kartlade Seppälä under år 2007 möjligheterna till återvinning och sortering i butikerna i Baltikum och Ryssland. I de utländska butikerna tilllämpas lokal lagstiftning och praxis för avfallshantering. Kartläggningen visade att man inte har fäst särskilt mycket uppmärksamhet vid sortering och återvinning i Baltikum och Ryssland och att möjligheterna till sortering och återvinning avviker från motsvarande möjligheter i Finland. Vidare framgick det av kartläggningen att butiker belägna i köpcentra har de bästa sorteringsmöjligheterna på alla marknader. Det finns mycket som kan utvecklas också i
butikerna som är belägna i köpcentra. Seppälä kommer i fortsättningen att följa med även de utländska butikernas sorterings- och återvinningsmöjligheter och utvecklingen av dessa.
Verksamhetsanvisningar gällande sortering och återvinning har utarbetats för butikerna. I syfte att minska miljöbelastningen har Seppälä regelbundet anordnat sorteringskurser både i huvudkontoret och i logistikcentralen som en del av miljöprogrammet för kontorsarbete som bolaget själv har utvecklat. Återvinning och sortering fungerar planenligt med tonvikten på personalens eget ansvar.
Miljöansvar återspeglas också i Seppäläs relation till varuleverantörer. Seppälä har utarbetat detaljerade samarbetsanvisningar för sina varuleverantörer om bl.a. förpackning av produkter och användning av kemikalier. Genom anvisningarna vill man undvika överförpackning av produkter samt inverka på leverantörernas val av förpackningsmaterial och förpackningsrutiner samt undvika användningen av vissa kemikalier. Genom dessa åtgärder har det samtidigt varit möjligt att förkorta produkternas hanteringstider och omsättningshastighet samt avlägsna onödiga hanteringsfaser. I samarbetsanvisningarna tas vidare upp ansvarsfull importhandel och Seppäläs arbete för att främja den.
Stockmann förvärvade den svenska modekedjan Lindex i december 2007. Information om Lindex miljöarbete och åtgärder för främjande av ansvarsfull importhandel kan man bekanta sig med i bolagets samhällsansvarsrapport på webbplatsen www.lindex.se.
Avfall och energiförbrukning ger upphov till de största miljöbelastningarna i Stockmannkoncernens verksamhet. Den av Stockmann förorsakade direkta miljöbelastningen är relativt liten. Även om den egna verksamheten har liten inverkning på miljön förbättras Stockmanns miljöprestationsförmåga genom kontinuerligt utvecklingsarbete, sortering av avfall samt förbättring av energieffektiviteten.
En av de väsentligaste frågorna vid minskning av affärsenheternas miljöbelastning är avfallssortering och effektivering av den. Avfallet sorteras på uppkomststället, dvs. i lager, varuhus och butiker. Avfall som sorteras är energi- och bioavfall, blandat avfall samt problemavfall, kartong, papper, metall
| avfallshantering Avfallshantering (ton)ton |
|||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Varuhusen, Finland | Varuhusen, utlandet | Hobby Hall* | Seppälä* | Totalt** | |||||||||||
| 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | |
| Återvinnbart avfall | |||||||||||||||
| Energiavfall | 1 233 | 1 275 | 1 070 | 1 | 0 | 1 | 59 | 55 | 71 | 28 | 28 | 26 | 1 320 | 1 358 | 1 169 |
| Kartong | 1 945 | 1 924 | 1 565 | 502 | 292 | 391 | 290 | 328 | 256 | 350 | 319 | 283 | 3 087 | 2 862 | 2 495 |
| Papper | 183 | 183 | 165 | 0 | 0 | 0 | 29 | 31 | 47 | 47 | 43 | 17 | 259 | 256 | 229 |
| Plastfilm, glas | 33 | 12 | 5 | 28 | 25 | 0 | 16 | 13 | 8 | 0 | 0 | 0 | 77 | 50 | 14 |
| Metall | 38 | 40 | 39 | 0 | 0 | 0 | 8 | 10 | 10 | 0 | 0 | 0 | 46 | 50 | 49 |
| Bioavfall | 1 754 | 1 769 | 1 513 | 95 | 77 | 170 | 10 | 10 | 8 | 15 | 14 | 4 | 1 873 | 1 870 | 1 695 |
| Avstjälpningsavfall | |||||||||||||||
| Blandavfall | 357 | 332 | 324 | 3 176 | 2 614 | 3 109 | 29 | 9 | 22 | 9 | 8 | 5 | 3 570 | 2 962 | 3 460 |
| Problemavfall | 9 | 5 | 10 | 0 | 0 | 38 | 1 | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 | 9 | 6 | 56 |
| Totalt | 5 552 | 5 540 | 4 691 | 3 800 | 3 009 | 3 708 | 440 | 455 | 425 | 449 | 412 | 342 | 10 241 | 9 415 | 9 165 |
| Återvinning, % | 93 | 94 | 93 | 16 | 13 | 15 | 94 | 98 | 95 | 98 | 98 | 97 | 65 | 70 | 62 |
I fall då exakt information inte funnits tillgänglig har mängden uppskattats. Återvinning, %= återvinnbart avfall / avfall totalt x 100. Återvinning=
materialets återanvändning och utnyttjande av dess energiinnehåll.
* Hobby Halls siffror inkluderar funktionerna i Finland, Seppäläs siffror inkluderar huvudkontorsfastigheten och hanteringscentralen.
** Utan Lindex.
| Energiförbrukning energiförbrukning |
El (MWh) El (MWh) |
Värme (MWh) Värme (MWh) |
Vatten (m3) ) Vatten (m3 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | ||
| Varuhusgruppen, Finland | 61 224 | 58 323 | 62 311 | 19 073 | 21 304 | 33 160 | 119 253 | 116 283 | 104 554 | |
| Varuhusgruppen, utlandet | 31 615 | 23 517 | 39 638 | 12 148 | 4 485 | 7 620 | 75 697 | 58 867 | 61 115 | |
| Hobby Hall* | 4 553 | 4 179 | 4 045 | 3 321 | 3 166 | 2 190 | 3 381 | 3 296 | 3 433 | |
| Seppälä* | 1 153 | 1 318 | 1 234 | 753 | 799 | 574 | 2 191 | 2 120 | 2 668 | |
| Övriga | 839 | 937 | 203 | 328 | 775 | 175 | 783 | 805 | 3 | |
| Totalt | 99 384 | 88 274 | 107 432 | 35 623 | 30 528 | 43 719 | 201 305 | 181 371 | 171 773 |
* Hobby Halls siffror inkluderar funktionerna i Finland, Seppäläs siffror inkluderar huvudkontorsfastigheten och hanteringscentralen.
Stockmanns koldioxidutsläpp år 2007 var uppskattningsvis ca 40 750 ton.
samt elektronikskrot. Energi- och bioavfall samt papper, kartong och metall levereras till avfallshanteringsanläggningar, problemavfall till problemavfallsanläggningar och blandat avfall till avstjälpningsplatser.
Insamlingen av folie- och krympplast, vars pilotprojekt inleddes i en del av varuhusen i Finland och i lagret i Sockenbacka år 2006, fortsätter under år 2008. Insamlingen av folie- och krympplast främjar återvinningsgraden av avfall, vars andel av koncernens verksamheter i Finland är hög, 95 procent. I verksamheterna i utlandet är återvinningsgraden av avfall 16 procent. Årliga mål har uppställts för avfallshanteringsverksamheten och resultaten av verksamheten uppföljs regelbundet.
Affärsplatsernas varierande praxis beträffande avfallshantering begränsar till en del möjligheterna till en gemensam rapportering om avfallshantering. De lösningar som butikerna i köpcentra har är ofta beroende av centrumens avfallshanteringssystem och dessutom avviker kommunernas bestämmelser om avfallshantering från varandra. I koncernens utlandsverksamheter verkställs återvinning i enlighet med lokala bestämmelser och återvinningsmöjligheter. Till utmaningarna inom de närmaste åren hör förenhetligande av den växande utlandsverksamhetens sortering och avfallshanteringspraxis samt rapporteringen om den tillsammans med koncernens övriga enheter.
Inom detaljhandelsbranschen utgör miljökatastrofer och utsläpp i vattendragen inte väsentliga miljöaspekter och sannolikheten för dem är mycket liten.
Koncernens energiförbrukning består av elektricitet, fjärrvärme och vatten. Energiförbrukningen som rapporteras förorsakas i första hand av belysning och nedkylning av butiks-, lager- och kontorslokaler samt av elapparater som används i dem. Fastighetsfunktionens mål är att skapa energi- och kostnadseffektiva temperatur-, ventilations- och belysningsförhållanden som stöder affärsverksamheten. I utvecklingen av verksamhetsförhållandena beaktas också faktorer som påverkar personalens hälsa och kundernas trivsel, exempelvis luftkvaliteten inomhus. Stockmann rapporterar nu för första gången om koldioxidutsläppen som dess funktioner ger upphov till.
Koncernens elförbrukning år 2007 var ca 99 400 MWh (2006: ca 88 300 MWh)1 . Som en följd av en expanderande verksamhet och medförande ökad energiförbrukning, inleddes våren 2007 en koncernomfattande kampanj för att spara el. Kampanjens mål är att informera om åtgärder för att spara el och få personalen att tänka igenom sin elförbrukning med hjälp av små förändringar i handlingssätten. Som ett led i elsparkampanjen deltog varuhusgruppen i Motivas årliga energisparvecka i oktober 2007. Motiva är ett av finska staten ägt bolag som verkställer ett program för främjande av energisparande samt utnyttjande av förnybara energikällor.
År 2007 uppgick den totala vattenförbrukningen till 201 305 kubikmeter (2006: 181 371 kubikmeter)1 . Merparten av vatten förbrukas i varuhusens restaurang-, köks- och sanitetslokaliteter. Heltäckande information om utlandsverksamhetens energiförbrukning och avfallshantering är inte till alla delar tillgänglig. I rapporterna om energiförbrukning ingår inte bränsle som används i transport- och andra fordon. Stockmann har inte ett betydande antal transportfordon. Bolaget har med anledning av bilskatten och den kommande ändringen i lagstiftningen gällande fordonsskatt beslutat att i fortsättningen betala dieselskatten på personalens tjänstebilar. Genom beslutet vill man minska koldioxidutsläppen från bolagets bilar.
Stockmann är med som grundande medlem i organisationen Transparency Finland rf. som främjar verksamhet som motverkar korruption. Takorganisationen Transparency International har verksamhet i 90 länder. Koncernens kraftigt ökande internationella verksamhet ställer också utmaningar på verksamhet som bekämpar korruption. Koncernens utgångspunkt i alla situationer är att verksamheten i alla länder följer koncernens grundvärden och instruktioner och iakttar lokala lagar och bestämmelser.
Stockmanns sociala ansvar sträcker sig förutom till bolagets egen personal indirekt även till arbetsförhållandena för dem som är anställda i varuleverantörernas leveranskedja. Stockmann har inga egna fabriker eller produktionsanläggningar, utan produkterna köps från producenter i Europa och Asien. Som ett led i ansvarsfull verksamhet kräver Stockmann ansvarsfull importhandel av produkternas varuleverantörer och importörer.
Stockmann är ett stort företag i Finland, men i globalt perspektiv är företaget en ganska liten aktör. Därför samarbetar Stockmann aktivt med andra handelsgrupper såväl i Finland som internationellt i syfte att utveckla ansvarsfullhet i hela varuleveranskedjan.
Åtgärder som främjar ansvarsfull importhandel har varit föremål för målmedveten utveckling redan i flera år. Stockmann är med i nätverket för ansvarsfull importhandel som koordineras av Centralhandelskammaren. Medlemmarna i nätverket är butiksföretag, livsmedels-, kläd- och skotillverkare samt importörer. Stockmann har förbundit sig att befrämja de etiska principerna för ansvarsfull importhandel som nätverket har fastställt. Därutöver har Stockmann förbundit sig vid den internationella varuhusorganisationen IADS:s (International
Foto: Jukka Pääkkönen, SASK
Stockmann är med i ett treårigt utvecklingssamarbetsprojekt "Pilot Business Social Compliance Initiative on Labour Standards & Social Responsibility Among Selected Vietnamese Supplier & Subcontractor Companies to the Finland Retail Sector" som riktar sig till Vietnam. Projektet koordineras av Finlands Fackförbunds Solidaritetscentral (SASK). Förutom importföretag deltar även Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC i projektet. Projektet finansieras till huvuddelen med utvecklingssamarbetsmedel från Finska staten.
Association of Department Stores) principer för ansvarsfull importhandel. IADS:s principer motsvarar till stor del de principer som tillämpas av Centralhandelskammarens nätverk för ansvarsfull importhandel.
Stockmanns affärsgrupper tillämpar koncernens egen förbindelse "Commitment to Social Responsibility in Importing" som baserar sig på FN:s deklarationer och Internationella Arbetsorganisationen ILO:s avtal. Varuleverantören förbinder sig bl.a. att motverka utnyttjande av barnarbetskraft, tvångsarbetskraft och diskriminering samt garanterar arbetarna trygga arbetsförhållanden och en tillräcklig lön.
Stockmann anslöt sig vid början av år 2005 till den europeiska samarbetsorganisationen för social kvalitetsövervakning Business Social Compliance Initiative (BSCI). BSCI är ett gemensamt revisionssystem för varuleverantörer som utvecklats av europeiska företag, fackföreningsrörelser och organisationer och som styrs av Foreign Trade Association (FTA) i Bryssel. I februari 2008 hade BSCI över ett hundra medlemsföretag från tio olika länder. Förutom Stockmann är fyra andra finländska företag medlemmar.
Vidare tillämpar Stockmann i tillverkningen av sina egna märken BSCI:s Code of Conduct, som förutom de ovannämnda grundläggande rättigheterna och principerna i arbetslivet handlar om miljöfrågor.
BSCI har som målsättning att förbättra varuleverantörernas arbetsförhållanden samt göra övervakningen av varuleverantörer entydigare och enhetligare. Det viktigaste i systemet är den egentliga auditeringen, dvs. inspektion av arbetsförhållanden och anställningsvillkor som utförs av en utomstående befullmäktigad revisor. BSCI-auditeringar utförs av samma certifieringsinstitut som gör SA 8000-auditeringar och därför kan
Vietnamesiska projektpartners är Vietnams arbetsministerium, fackförbund och centralhandelskammare. Projektet administreras av de australiska fackförbundens utvecklingsorganisation Apheda. Projektets mål är att förbättra de vietnamesiska varuleverantörernas arbetsförhållanden och personalens ställning genom att utbilda företagsledningen och personalen samt anordna externa auditeringar.
Projektets pilotfas inleddes år 2005 med bildandet av en lokal styrningsgrupp samt utbildning för representanter för målbolagen, personalen och projektets stödorganisationer. I slutet av år 2006 utförde utomstående forskare undersökningar av arbetstillfredsställelsen. Varuleverantörsföretagen genomförde på basis av undersökningarna en självutvärdering och förberedde sig för sin första BSCI-auditering. Auditeringarna inleddes våren 2007. Företagen gjorde upp planer för förbättring av den egna verksamheten på basis av den första auditeringen. När planerna har förverkligats står den andra auditeringen i tur. I oktober anordnades i Ho Chi Minh ett interimsseminarium om projektet, där man gick igenom hur projektet har framskridit, resultaten av arbetstillfredsställelseenkäterna och de utförda auditeringarna samt hur projektets följande faser framskrider.
Stockmanns vietnamesiska varuleverantörer har inom ramen för projektet under år 2007 auditerats i enlighet med BSCI-modellen. Förutom Stockmann deltar också bl.a. Stockmanns delägda bolag, den viktiga varuleverantören Tuko Logistics Oy i projektet.
företaget, om det så önskar, gå vidare till SA 8000-certifiering. En auditering som utförs av en utomstående expert utgör en garanti för att systemet är transparent och pålitligt.
BSCI-auditering handlar om en långfristig process. Den inleds med varuleverantörens självutvärdering vars syfte är att i förhand utreda eventuella brister som kommer fram i auditeringen och korrigera dem före auditeringen. Efter auditeringen skall företaget korrigera eventuella brister som upptäckts vid utvärderingen och den första auditeringen följs senare av en ny auditering. Antalet BSCI-auditeringar uppgår till sammanlagt 3 007, och år 2007 utfördes totalt 1 587.
BSCI har också arbetsgrupper. Stockmann är med i arbetsgruppen System Implementation som har i uppgift att förbättra utnyttjandet av BSCI i företagen, förbättra BSCI:s verksamhet i varuleverantörskedjan samt utveckla förbindelserna till auditeringsföretag.
BSCI har tidigare koncentrerat sig på textil- och skotillverkare, men BSCI:s verksamhetsfält utvidgades år 2006 att omfatta även livsmedelsproduktion. I och med detta inleddes auditeringar av primärproduktionen år 2007. Stockmann köper största delen av sina livsmedel från finländska Tuko Logistics Oy som anslöt sig till BSCI i fjol.
BSCI anordnar "workshops" för varuleverantörerna där varuleverantörerna får information om systemet och motiveras till att ansöka om BSCI-auditering. År 2007 anordnades BSCIworkshops i Kina. Varuleverantörer som Stockmann anlitar deltog också i tillställningarna.
Den största delen av stockmanniterna jobbar med kundbetjäning. Juha Mänttäri i Helsingforsvaruhuset.
Antalet anställda vid Stockmannkoncernen ökade avsevärt under översiktsperioden som en följd av förvärvet av Lindex och uppgick vid årets slut till 16 478 (10 862 i fjol). I utlandet arbetade 8 294 personer (3 477 i fjol). Samtidigt fick bolaget nya nationaliteter och handlingssätt.
År 2007 fokuserades åtgärderna inom personaladministrationen i samtliga verksamhetsländer på arbetskraftens rörlighet samt tillgången till och introduktionen av arbetskraft. Antalet arbetsplatser inom servicesektorn är rekordstort efter den långvariga konjunkturuppgången, vilket återspeglas direkt på de inom branschen anställdas villighet att följa arbetsmarknaden och vid behov byta arbetsgivare. Stockmann kan i alla länder erbjuda ett stort antal arbetsplatser för personer i olika åldrar och som befinner sig i olika skeden av livet, men det är inte en självklarhet att handelsbranschen lockar som en stadigvarande och långvarig livskarriär. Av den anledningen satsade koncernen under år 2007 särskilt på Trainee-utbildningsprogram (Senior Management Pool Programme, Junior Pool, Delikatessavdelningarnas Trainee-program). Med hjälp av utbildningsprogrammen får Stockmann anställda med varierande grundutbildning som är intresserade av att utveckla sig själva och som kan introduceras i handelsbranschen genom att kombinera arbete och företagsanpassad utbildning. Efter avslutad
traineeutbildning är det möjligt för koncernen att erbjuda arbeten som motsvarar vars och ens kapacitet antingen i Finland eller utomlands.
Det offentliga utbildningssystemets praktikperioder ger studerande och skolelever också en möjlighet att lära känna butiken som arbetsplats. Många studerande återvänder efter avslutade studier till företaget där de praktiserade. Årligen gör hundratals skolelever och praktikanter sin orientering för arbetslivet på Stockmann.
Stockmannkoncernens butiker i Norden får fortfarande tillräckligt med unga arbetstagare som har siktet inställt på en kortvarig arbetskarriär. I Ryssland och Baltikum råder det dock brist på yrkeskunnig arbetskraft inom branschen som en följd av den snabba ekonomiska tillväxten. I Estland har den egna personalen med hjälp av olika incitamentsystem aktiverats att rekommendera sin arbetsgivare för vänner och bekanta. Erfarenheterna av försöket har varit positiva.
Då koncernens verksamhet utvidgas till allt fler verksamhetsländer betonas behovet av gemensamma processer för personaladministrationen i allt högre grad. Finslipandet av dessa processer fortsatte under år 2007 och motsvarande förändringar utfördes i systemen. Arbetet fortskrider och utvidgas gradvis från ett land till ett annat.
| 2007 | 2006 | 2005 | |
|---|---|---|---|
| Anställda 31.12 | 16 478 | 10 862 | 11 849 |
| Antalet anställda i Finland 31.12 | 8 184 | 7 385 | 8 112 |
| Antalet anställda i utlandet 31.12 | 8 294 | 3 477 | 3 737 |
| De utlandsanställdas andel av hela personalen, % | 50 | 32 | 32 |
| Antalet anställda i medeltal | 11 161 | 10 069 | 10 558 |
| Personal omräknat till heltidsanställda, i medeltal | 8 979 | 8 037 | 8 537 |
| Personalens medelålder | 33 | 34 | 33 |
| Omsättningen bland den fastanställda personalen i Finland, i medeltal % | 14 | 15 | 15 |
| Omsättningen bland den rekryterade fastanställda personalen i Finland, % | 14 | 13 | 17 |
| Omsättningen bland den avgående fastanställda personalen i Finland, % | 14 | 16 | 14 |
| Omsättningen bland den fastanställda personalen i Ryssland, i medeltal % | 76 | 63 | . . |
| Omsättningen bland den fastanställda personalen i Baltikum, i medeltal % | 56 | 48 | . . |
| Sjukfrånvaro, i Finland % | 4,4 | 4,9 | 4,4 |
| Heltidsanställda | 4 | 4,8 | 4,2 |
| Deltidsanställda | 5 | 5 | 4,5 |
| Andelen heltids-/deltidsanställda av personalen, % | 44/56 | 50/50 | 50/50 |
| i Finland | 40/60 | 40/60 | 44/56 |
| i utlandet | 48/52 | 71/29 | 65/35 |
| Personalkostnader, andel av omsättningen % | 16 | 15,7 | 14,1 |
| Rapporterade arbetsolycksfall i Finland, st | 244 | 293 | 275 |
Fokus i utvecklingen av personalen låg i alla affärsenheter år 2007 fortsättningsvis på utveckling av försäljnings- och kundbetjäningskunskaperna samt chefskunskaperna.
Varuhusgruppen introducerade i Finland den nya utbildningen Stockmann Sales i vilken varuhusens försäljningspersonal utbildas i aktiv kundbetjäning genom ett kursprogram i tre steg. Målgruppen för utbildningen är försäljare som arbetat på Stockmann i mindre än tre år. En fortsättning på programmet är under planering. Den kommer att rikta sig till försäljningspersonal med över fem års erfarenhet.
I varuhusen i de övriga länderna körde programmet Power to Sales med full effekt igång. Befattningsbeskrivningarna och organisationen inom försäljningen ändrades så att avdelningschefernas roll som ledare av det dagliga försäljnings- och kundbetjäningsarbetet framhävdes.
Mätningarna av kundbetjäningens kvalitet uppvisade ett klart förbättrat resultat i varuhusen i såväl Finland, Ryssland som i Baltikum. I Finland övergick man från en årlig undersökning till kontinuerlig mätning av kvaliteten på kundbetjäningen. I Ryssland och Baltikum har avdelningschefernas ökade närvaro i butiken och deras handledarroll i sin tur haft en positiv inverkan på utvecklingen av kundbetjäningskvaliteten.
Ett utbildningsprogram planerades som stöd för inköparnas yrkeskunskap. Programmet omfattar utökning såväl av den tekniska kompetensen som av kunnandet. Under våren 2007 anordnades de första engelskspråkiga kurserna i förhandlingskunskap för erfarna inköpare. Vidare anordnades för inköparna utbildning i grundläggande förhandlingskunskaper samt utbildning som handlade om inköparens redskap.
I Hobby Hall anordnades också kurser i engelska och ryska då verksamheten utvidgades till Baltikum och inleddes i Ryssland.
Ett nytt verksamhetsstyrningssystem togs i användning i Hobby Hall under våren 2007. I anknytning till det anordnades ett omfattande utbildningsprojekt som genomfördes under ledning av egen personal. En stor del av de anställda vid Hobby Hall utbildades i användningen av det nya systemet.
Temat för Seppäläs Spirit-försäljarutbildning var höjning av kundbetjäningsnivån. Under samma tema anordnades för första gången utbildning av förmän i regionala smågrupper.
personal vid årets slut 2003-2007
personalens åldersstruktur 2007
personalens fördelning per geografiska segment 2007
I Ryssland inleddes ett utbildningsprogram som riktades till faddrarna för de nya Seppäläbutikerna. Faddrarna är butikschefer som utbildar och introducerar de nya butikscheferna i deras uppgifter. På grund av att marknaden i Ryssland blir allt viktigare för Seppälä ordnades flera kurser i ryska och utbildning som handlade om kulturen och affärslivet i Ryssland.
Lindex preciserade sin vision och genomförde ett omfattande utvecklings- och förankringsprogram som gällde hela personalen.
Samarbetsverksamheten mellan Stockmanns företagsledning och personal inleddes i Finland redan år 1924, långt innan samarbetslagstiftningen trädde i kraft. Även samarbetsorganets namn – personalnämnden – härstammar från början av verksamheten.
I Finland har varje affärsenhet samt större arbetsplats egna personalnämnder som behandlar frågor i enlighet med samarbetslagen inom sitt verksamhetsområde. Nämnderna sköter även arbetarskyddsdelegationernas uppgifter.
Representanterna för de lokala nämnderna bildar en koncernnämnd i Finland som sammanträder två gånger om året. Koncernnämnden behandlar ärenden som är gemensamma för enheterna i Finland och vid varje möte ger Stockmanns verkställande direktör en översikt av koncernens ekonomiska situation och framtidsplaner. I de baltiska länderna arbetar personalnämnder enligt samma modell. Vid sidan av behandlingen av sina egna ärenden får personalnämnderna en motsvarande översikt av ledningen två gånger om året.
Det finns planer på att skapa likadan personalnämndsverksamhet också i Ryssland, även om koncernens rätt stora verk-
Smidig logistik är en förutsättning för utmärkt kundbetjäning. Eila Saarela från lagret i Sockenbacka.
samhetsområde medför utmaningar att samlas regelbundet.
Lindex har ett eget internationellt koncernsamarbetsorgan, European Works Council, vars verksamhet enligt planerna skall integreras i Stockmannkoncernens samarbetsverksamhet.
Samtliga bolag i Finland gör årligen en jämlikhetsplan med hjälp av vilken förändringar i personalstrukturen uppföljs i ljuset av olika index. I samband med regelbundna undersökningar av arbetsplatsklimatet kartläggs med hjälp av öppna frågor även faktorer som hänför sig till jämlikhet och mobbning på arbetsplatsen. Inga problem har förekommit inom det här området.
Av koncernens personal var 85 procent kvinnor och 15 procent män. Bland de högre tjänstemännen var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Andelen kvinnliga direktörer minskade något i och med förvärvet av Lindex och uppgick till 64 procent (65 procent i fjol). Av direktörerna som arbetade i Finland var 65 procent kvinnor (60) och av de som arbetade utomlands 63 procent kvinnor (77).
Majoriteten av de anställda vid koncernen omfattas av ett incitamentsystem. Incitamentsystemen för förmän och sakkunniga baserar sig på ekonomiska mätare och utvärdering av de personliga arbetsprestationerna. Gruppincitamentsystem tilllämpas till merparten i övriga uppgifter.
År 2007 förtjänade personalen sammanlagt 6,2 miljoner euro i olika incitament. Dessutom har för optioner till nyckelpersoner år 2006 redovisats 1,1 miljoner euro i kostnader enligt standarden IFRS 2.
Ledningens incitamentsystem samt optioner till nyckelpersoner beskrivs i avsnittet "Corporate governance" på årsberättelsens sidor 33–34. Detaljerad information om nyckelpersonernas optionsprogram ingår i avsnittet "Aktiekapital och aktier" på sidor 53–54.
Företagshälsovården samarbetade i Finland intensivt med personalnämnderna och deltog i arbetarskyddets riskkartläggningar och utvärderingen av riskernas inverkan på hälsan. Ställvis utförde företagshälsovården arbetsplatsutredningar i nya arbetslokaler och deltog i planeringen av deras inredning i syfte att uppnå en fungerande arbetsergonomi. Vidare utförde företagshälsovården arbetsplatsutredningar också i gamla och renoverade arbetslokaler.
I fråga om sjukvård låg fokus på vården av långtidssjukdomar som inverkar på arbetet samt på identifiering av arbetsrelaterade symtom. Korrigeringsåtgärder, exempelvis arbetsergonomisk handledning, inleddes vid behov. Hälsoundersökningarna utgörs till största delen av nyanställningsundersökningar och undersökningar för uppföljning av arbetsförmågan. Hälsoundersökningar utfördes också i viss utsträckning i de olika arbetsgemenskaperna och i dem ingick enkäten "Resurser i arbetet". Arbetstagarnas arbetsförmåga upprätthölls och förbättrades genom att vid behov hänvisa dem till medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. På gruppnivå genomfördes yrkesinriktad rehabilitering på samma sätt som tidigare i form av ASLAK- och TYK-rehabiliteringskurser i samarbete med FPA och rehabiliteringsanläggningar. Vidare arrangerades riksomfattande arbetshälsodagar såsom tidigare.
Inom företagshälsovården satsades på ännu närmare
En nöjd kund är även tjänstemännens primära mål. Eeva Hietanen från varuhusgruppens inköp.
samarbete mellan förmän och arbetstagare. Som grund för samarbetet skapades en modell för diskussion om arbetshälsan vars mål är att förbättra arbetstagarens arbetsförmåga och arbetshälsa inom arbetet och genom det minska sjukfrånvaron. Diskussionen om arbetshälsan stöder förmännens tidiga ingripande i problem i samarbete med företagshälsovården. Den nya deltidssjukdagpenningen som trädde i kraft vid början av året presenterades för personalen och den tillämpades redan i praktiken på några ställen. Företagshälsovården genomförde i samarbete med förmännen aktiv omplacering av arbetstagare på grund av hälsoskäl.
De vanligaste diagnoserna för sjukfrånvaron bland personalen i Finland var fortsättningsvis infektioner i andningsvägarna samt sjukdomar i rörelseorganen. I likhet med året innan var olycksfall under arbetet, arbetsresor eller fritiden den tredje största orsaken till sjukfrånvaron.
I Ryssland och Lettland kompletteras den lokala hälsovården delvis med frivilliga försäkringar. I Estland, Litauen och Tjeckien har personalen tillgång till statlig hälsovård.
Lindex nordiska företagshälsovård baserar sig på lagstiftning och fungerar enligt samma principer som i Stockmanns verksamheter i Finland.
Intranätet har snabbt etablerat sin position som ett väsentligt verktyg för information som riktas till de anställda. Vid sidan av koncernens gemensamma intranätsidor har alla affärsenheter egna undersidor. De finskspråkiga intranätsidorna som publicerades våren 2005 fick i slutet av år 2006 vid sin sida
engelskspråkiga sidor som betjänar stockmannanställda i utlandsverksamheterna. Från de engelskspråkiga sidorna kommer man vidare till ryskspråkiga sidor som öppnades i början av år 2008. Avsikten är att motsvarande sidor på estniska, lettiska och litauiska skall tas i användning under år 2008.
Eftersom merparten av stockmanniterna inte ständigt arbetar vid en dator, spelar den tryckta informationen fortfarande en viktig roll vid sidan av den elektroniska inom koncernens interna kommunikation. Stockmannkoncernen utger personaltidningen MeVi samt informationsbladet miniMeVi. Förutom på finska och svenska har MeVi ibland publicerat material också på de andra språken som används i koncernen. År 2008 är målet att börja publicera också rysk-, estnisk- och lettiskspråkiga versioner av koncernens personaltidning så att en del av innehållet i respektive språkversion har redigerats i publiceringslandet och en del är gemensamt material för hela koncernen. Affärsenheterna och varuhusen har vid sidan av koncernens publikationer egna interna informationstidningar. Många av dem utges både i tryckt och i elektronisk form.
Lindex har egna intranätsidor och egen personaltidning. Då integrationen fortskrider kommer de anställda vid Lindex också att omfattas av koncernens gemensamma interna kommunikation.
Försäljningen för Stockmannkoncernens fortlöpande verksamhet ökade med 13 procent år 2007 och uppgick till 1 668,3 Me (1 477,8 Me år 2006). Den fortlöpande verksamhetens vinst före skatt uppgick till 119,4 Me (99,4 Me). Stockmann förvärvade i december en ägarandel på 98 % av aktierna i Lindex som är en av de största modekedjorna i Nordeuropa. Stockmanns resultat per aktie var 1,59 e. Styrelsen föreslår att i dividend utdelas 1,35 euro per aktie.
Stockmann övergick 1.1.2005 till rapportering enligt internationella bokslutsstandarder (IFRS). Principerna för uppgörande av bokslutet och redovisningsmetoderna är samma som i 2006 års bokslut. I rapporteringen för år 2006 har Stockmann Auto och Zara-affärsverksamheten i Ryssland behandlats som avslutade verksamheter i enlighet med standarden IFRS 5. År 2007 har förvärvet av Lindex behandlats som sammanslagning av rörelseverksamheter i enlighet med standarden IFRS 3.
Den finländska filialen till Stockmanns dotterbolag Stockmann Sverige AB förvärvade i december 97,8 procent av aktierna i den svenska modekedjan AB Lindex (publ) genom ett offentligt köpanbud. Lindex är en av de ledande modekedjorna i Norden. Bolaget har en bra lönsamhet och marknadsställning särskilt i
Sverige, Norge och Finland. Ytterligare har bolaget redan verksamhet i samtliga baltiska länder samt fr.o.m. år 2007 även i Tjeckien, samt inköpskontor i sex länder. Lindex hade vid utgången av räkenskapsperioden 346 butiker och sammanlagt 4 644 anställda.
Lindex befinner sig i en likadan strategisk position som Stockmann eftersom båda bolagen söker merparten av sin tillväxt utanför hemmamarknaden. Lindex kompletterar Stockmannkoncernens affärsverksamhet och förbättrar genom det Stockmanns samtliga affärsenheters möjligheter att uppnå en snabb och lönsam tillväxt i första hand i de östeuropeiska länderna och i Ryssland. Stockmann har inlett ett projekt vars syfte är att integrera Lindex i Stockmannkoncernen. Som ett led i projektet kommer Stockmanns samtliga funktioner att genomgås på ett samlat sätt så att koncernens bästa handlingssätt och s.k. skalfördelar gradvis implementeras i hela koncernen.
| omsättning Omsättning |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | Förändring | Förändring | |
| mn euro | mn euro | mn euro | % | |
| Varuhusgruppen Finland | 729,5 | 696,3 | 33,1 | 4,8 |
| Varuhusgruppen utlandet | 295,5 | 245,0 | 50,6 | 20,7 |
| Varuhusgruppen totalt | 1 025,0 | 941,3 | 83,7 | 8,9 |
| Lindex Finland | 6,0 | |||
| Lindex utlandet | 48,7 | |||
| Lindex totalt* | 54,7 | |||
| Hobby Hall Finland | 139,3 | 138,1 | 1,2 | 0,9 |
| Hobby Hall utlandet | 32,4 | 27,8 | 4,6 | 16,7 |
| Hobby Hall totalt | 171,7 | 165,9 | 5,8 | 3,5 |
| Seppälä Finland | 101,1 | 101,4 | -0,3 | -0,3 |
| Seppälä utlandet | 43,9 | 29,4 | 14,5 | 49,4 |
| Seppälä totalt | 145,1 | 130,8 | 14,2 | 10,9 |
| Ofördelat | 1,7 | 1,7 | 0,1 | |
| Finland totalt | 977,6 | 937,5 | 40,1 | 4,3 |
| Utlandet totalt | 420,6 | 302,2 | 118,4 | 39,2 |
| Fortlöpande verksamhet totalt | 1 398,2 | 1 239,6 | 158,5 | 12,8 |
| Finland | 61,1 | -61,1 | -100,0 | |
| Avvecklad verksamhet | 61,1 | -61,1 | -100,0 | |
| Finland totalt | 977,6 | 998,5 | -20,9 | -2,1 |
| Utlandet totalt | 420,6 | 302,2 | 118,4 | 39,2 |
| Koncernen | 1 398,2 | 1 300,7 | 97,5 | 7,5 |
Anskaffningskostnaden för Lindex hela aktiestock är 850,9 miljoner euro. Lindex balansposter har vid anskaffningstidpunkten värderats till verkligt värde, som enligt preliminära kalkyler för varumärken, kund- och leverantörsavtal samt varulager var sammanlagt 89,1 miljoner euro större än anskaffningstidpunktens bokföringsvärde 91,0 miljoner euro. 721,7 miljoner euro av anskaffningskostnaden har hänförts till goodwill. Anskaffningskostnaden presenteras i enlighet med standarden IFRS 3 i bokslutets not 3.
Lindex har konsoliderats med Stockmannkoncernen fr.o.m. 6.12.2007. Under räkenskapsperioden bidrog Lindex till att öka Stockmannkoncernens försäljning med 68,1 miljoner euro, omsättningen med 54,7 miljoner euro och rörelsevinsten med 15,0 miljoner euro.
Enligt en proformakalkyl uppgjord i åskådliggörande syfte uppgick försäljningen för Lindex fortlöpande verksamhet under kalenderåret 2007 till 704,9 miljoner euro, omsättningen till 566,2 miljoner euro och rörelsevinsten till 70,9 miljoner euro. Om Lindex skulle ha konsoliderats i Stockmannkoncernen från början av kalenderåret skulle koncernens försäljning under räkenskapsperioden 2007 enligt en proformakalkyl ha uppgått till 2 305,1 miljoner euro, omsättningen till 1 909,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst till 93,7 miljoner euro.
Den offentliga noteringen av Lindex aktier på OMX Nordiska Börsen i Stockholm upphörde 18.1.2008. Vid bokslutstidpunkten var 2,2 procent av Lindex aktier inte i Stockmanns ägo. Anskaffningskostnaden för de här aktierna kommer att uppgå till 18,4 miljoner euro och en motsvarande kortfristig, räntefri skuld har redovisats i balansräkningen. Stockmann har i januari 2008 förvärvat ytterligare 0,6 procent av Lindex aktier. Ett inlösningsförfarande har inletts i syfte att förvärva de återstående 1,6 procent av aktierna. På grund av detta har Lindex i enlighet med standarden IAS 32 konsoliderats i Stockmannkoncernen som ett helägt bolag.
Rörelsevinsten för den fortlöpande verksamheten ökade under räkenskapsperioden med 25,3 miljoner euro och uppgick till 125,2 miljoner euro (99,9 miljoner euro). Den fortlöpande verksamhetens rörelsevinst inkluderade 9,7 miljoner euro intäkter av engångskaraktär. Året innan uppgick de till 5,1 miljoner euro. Resultatet förbättrades i Finland och Baltikum och försvagades i Ryssland. Koncernens resultat belastades av etableringskostnader för det nya varuhuset i Moskva, intensiva nyetableringar av Bestseller- och Seppäläbutiker samt certifikatproblem inom varutrafiken i Ryssland i början av året.
Försäljningen för Stockmannkoncernens fortlöpande verksamhet ökade med 13 procent och uppgick till 1 668,3 miljoner euro år 2007. Koncernens försäljning i utlandet uppgick till
vinst före skatter 2003-2007
| Rörelsevinst och avkastning på sysselsatt kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 mn euro |
2006 mn euro |
Förändring mn euro |
2007 ROCE % |
2006 ROCE % |
|
| Varuhusgruppen | 91,8 | 79,5 | 12,3 | 18,1 | 21,2 |
| Lindex* | 15,0 | ||||
| Hobby Hall | 5,7 | 7,1 | -1,4 | 6,5 | 7,7 |
| Seppälä | 20,7 | 21,1 | -0,4 | 67,3 | 91,6 |
| Elimineringar | -0,7 | 0,2 | -0,9 | ||
| Ofördelat | -7,5 | -8,0 | 0,5 | ||
| Fortlöpande verksamhet totalt | 125,2 | 99,9 | 25,2 | ||
| Avvecklad verksamhet | 29,6 | -29,6 | |||
| Koncernen | 125,2 | 129,5 | -4,3 | 12,1 | 22,9 |
| *Lindex fr.o.m 6.12.2007 |
496,8 miljoner euro, en ökning med 40 procent. Den fortlöpande verksamhetens försäljning i Finland ökade med 4 procent och uppgick till 1 171,5 miljoner euro. Utlandsförsäljningens andel av koncernens försäljning ökade från 24 procent till 30 procent. Koncernens omsättning uppgick till 1 398,2 miljoner euro och under jämförelseperioden till 1 300,7 miljoner euro. Övriga rörelseintäkter uppgick till 9,7 miljoner euro. Under jämförelseperioden uppgick övriga rörelseintäkter till 34,4 miljoner euro och de bestod till merparten av försäljningsvinster från överlåtelse av affärsverksamhet.
Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet ökade under räkenskapsperioden med 79,9 miljoner euro och uppgick till 607,0 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 43,4 procent (40,5 procent ). Affärsverksamhetens relativa bruttomarginal förbättrades i varuhusgruppen, Hobby Hall och Seppälä. Koncernens relativa bruttomarginal förbättrades också till följd av förvärvet av Lindex samt då bilförsäljningen med låg täckning föll bort fr.o.m. början av mars 2006. Rörelsekostnaderna ökade med 54,8 miljoner euro och avskrivningarna med 4,8 miljoner euro. Koncernens rörelsevinst minskade med 4,4 miljoner euro och uppgick till 125,2 miljoner euro i huvudsak på grund av 34,4 miljoner euro i övriga rörelseintäkter under jämförelseperioden. Finansnettot ökade med 5,2 miljoner euro och uppgick till 5,7 miljoner euro (0,6 miljoner euro). Finansieringen av förvärvet av Lindex aktier med främmande kapital bidrog väsentligt till ökningen av finansnettot.
Räkenskapsperiodens vinst före skatt uppgick till 119,4 miljoner euro, dvs. 9,5 miljoner euro mindre än år 2006. De direkta skatterna uppgick till 31,1 miljoner euro, dvs. 6,8 miljoner euro större än året innan. I jämförelseperiodens resultat ingick en skattefri försäljningsvinst på 29,3 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat per aktie var 1,59 euro (1,93 euro) och utspätt med inverkan av optioner 1,58 euro (1,90 euro). Det egna kapitalet per aktie var 10,66 euro (10,34 euro).
Stockmanns styrelse fastställde sommaren 2006 nya långsiktiga ekonomiska mål. Målet är att före år 2011 uppnå en rörelsevinst som är 10 procent av omsättningen, en avkastning på sysselsatt kapital som är 22 procent och en försäljningstillväxt som är snabbare än tillväxten på marknaden. Som soliditetsmål uppställdes 50 procent. Under räkenskapsperioden ökade rörelsevinstprocenten för koncernens fortlöpande verksamhet och var 9 procent av omsättningen. På grund av att förvärvet av Lindex finansierades med främmande kapital minskade soliditeten och var 32,6 procent. På motsvarande sätt minskade avkastningen på sysselsatt kapital och var 12,1 procent. Som konsekvens av Lindexförvärvet kommer styrelsen under år 2008 att omvärdera de långsiktiga ekonomiska målen.
Försäljning och resultatutveckling per affärssegment
År 2007 ökade varuhusgruppens försäljning med 9 procent och uppgick till 1 218,1 miljoner euro. Försäljningen i Finland ökade med 5 procent. Utlandsförsäljningen ökade till följd av en god jämförbar försäljningsökning i varuhusen i Ryssland och Baltikum, det fjärde varuhuset som öppnades i Moskva i medlet av februari samt av de nya Bestsellerbutikerna. Importproblemen vid årets början i Ryssland gav upphov till temporär varubrist som bromsade upp försäljningsökningen i början av året. Varuhusen i Estland och Lettland uppvisade en utmärkt försäljningsutveckling. Utlandsverksamhetens försäljning ökade med 21 procent och dess andel av gruppens försäljning ökade till 28 procent (26 procent). Räkenskapsperiodens relativa bruttomarginal förbättrades. Varuhusgruppens rörelsevinst ökade
märkbart och uppgick till 91,8 miljoner euro (79,5 miljoner euro). I räkenskapsperiodens resultat ingår 9,7 miljoner euro intäkter av engångskaraktär. År 2006 var motsvarande siffra 4,7 miljoner euro. Verksamheten i Finland och Baltikum uppvisade en klar resultatförbättring. Utlandsverksamhetens resultat belastades av etableringskostnader för varuhuset som öppnades i Moskva i februari och för nya Bestseller- och Nikebutiker samt av större rabatter än normalt under det andra kvartalet på grund av fördröjda förtullningar i början av året.
Lindex siffror är inkluderade i koncernens siffror fr.o.m. 6.12.2007. Försäljningen för tre veckor uppgick till 68,1 miljoner euro och rörelsevinsten för samma period till 15,0 miljoner euro. Försäljningen i Lindex fortlöpande verksamhet uppgick enligt proformakalkylen under kalenderåret 2007 till 704,9 miljoner euro och rörelsevinsten till 70,9 miljoner euro.
Hobby Halls försäljning ökade med 3 procent och uppgick
investeringar och avskrivningar 2003-2007
till 206,5 miljoner euro (199,8 miljoner euro). Försäljningen ökade både i Finland och i Baltikum. Verksamheten i Ryssland inleddes i december. Hobby Halls relativa bruttomarginal förbättrades. Näthandeln fortsatte att öka kraftigt och dess andel av Hobby Halls distanshandel i Finland var 66 procent (47 procent). Näthandeln uppvisade en ökning också i Estland och dess andel av Hobby Halls distanshandel i Estland var 40 procent (33 procent). Hobby Hall tog i bruk i april ett nytt verksamhetsstyrningssystem, vilket belastade resultatet med engångskostnader samt förorsakade problem i kundbetjäningen. Efter inkörningsfasen effektiverar det nya datasystemet Hobby Halls verksamhet och rapportering samt förbättrar kundservicen. Hobby Halls rörelsevinst uppgick under räkenskapsperioden till 5,7 miljoner euro (7,1 miljoner euro).
Seppäläs försäljning ökade med 11 procent och uppgick till 174,7 miljoner euro. Försäljningen ökade starkt i Ryssland och i Baltikum till följd av de nya butiker som öppnades i slutet av år 2006 och början av år 2007 samt av den goda jämförbara försäljningsutvecklingen. Försäljningen i utlandet ökade med 49 procent och dess andel av Seppäläs försäljning steg till 30 procent (22 procent). Den relativa bruttomarginalen förbättrades, men även fasta kostnader och avskrivningar ökade som en följd av intensiva nyetableringar särskilt i Ryssland. Seppäläs rörelsevinst under räkenskapsperioden var 20,7 miljoner euro (21,1 miljoner euro).
Som en följd av förvärvet av Lindex aktier förändrades Stockmanns finansiella ställning och kapitalstruktur betydligt. Det räntebärande främmande kapitalet uppgick vid årets slut till 905,6 miljoner euro (23,4 miljoner euro), varav 855,4 miljoner euro (23,4 miljoner euro) var långfristigt. De likvida medlen uppgick i slutet av året till 33,2 miljoner euro, då de året innan var 59,2 miljoner euro. Investeringarna uppgick till 977,4 miljoner euro. I slutet av året uppgick nettodriftskapitalet till 193,9 miljoner euro, jämfört med 194,5 miljoner euro i slutet av år 2006. 72,1 miljoner euro utbetalades i dividend. Eget kapital uppgående till 3,1 miljoner euro erhölls från teckningar baserade på optionsprogrammet från år 2000. Soliditeten uppgick vid årets slut till 32,6 procent (74,5 procent).
Avkastningen på sysselsatt kapital var 12,1 procent (22,9 procent). Koncernens bundna kapital ökade med 909,7 miljoner euro och uppgick vid årets slut till 1 504,7 miljoner euro (595,0 miljoner euro).
Enligt beslut av den ordinarie bolagsstämman utdelades 1,30 euro per aktie som dividend för år 2006, dvs. sammanlagt 72,1 miljoner euro. Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman en utdelning för år 2007 om 1,35 euro per aktie. Den föreslagna dividenden utgör 84,9 procent av resultatet per aktie.
Investeringarna år 2007 uppgick till sammanlagt 977,4 miljoner euro (125,5 miljoner euro).
I Helsingfors fortsätter det omfattande projektet för utvidgning och ombyggnad av centrumvaruhuset. Projektet innebär att varuhusets kommersiella lokaliteter byggs ut med ca 10 000 kvadratmeter genom ändring av lokaliteter till kommersiell användning och genom nybygge. Därutöver byggs helt nya utrymmen för varuhantering, service och kundparkering. Efter utvidgningen uppgår Helsingforsvaruhusets försäljningsyta till ca 50 000 kvadratmeter. Utvidgningsdelens preciserade kostnadskalkyl uppgår till omkring 190 miljoner euro. Arbetena uppskattas slutföras stegvis före hösten 2010. Lokaliteter som under
byggarbetet tillfälligt varit ur försäljningsbruk, är åter i användning och varuhusets försäljningsyta är i början av år 2008 lika stor som den var innan projektet inleddes. Härefter kommer ny försäljningsyta stegvis att tas i bruk. Under år 2007 band projektet 51,6 miljoner euro. Det omfattande projektet har kunnat genomföras utan att störa varuhusets lönsamhet. Varuhusets försäljning ökade år 2007.
År 2007 öppnades Stockmann Beauty-butiker i Joensuu, Rovaniemi och Villmanstrand. Stockmann Beauty-kedjan har nu sexton butiker.
Varuhusgruppen öppnade i februari det fjärde varuhuset i Moskva i ett Mega-köpcenter i sydöstra Moskva. Varuhusets försäljningsyta är drygt 10 000 kvadratmeter. Totalkostnaden för varuhuset som byggdes i hyrda lokaliteter uppgick för Stockmanns del till 16,5 miljoner euro, varav 5,8 miljoner euro bands år 2007. Verksamheten har inletts enligt plan.
År 2007 öppnades sju nya Bestsellerbutiker i Ryssland: två butiker i S:t Petersburg samt en butik i Moskva, Kazan, Samara, Rostov vid Don och Novosibirsk. Stockmann har nu sammanlagt 18 Bestsellerbutiker i Ryssland.
I februari öppnades Stockmanns två första Nikebutiker i S:t Petersburg. Stockmann etablerade under år 2007 ännu en tredje butik i S:t Petersburg samt butiker i Nizjnij Novgorod, Novosibirsk och Rostov vid Don.
Stockmann förvärvade år 2006 en ca 10 000 kvadratmeter stor affärstomt vid huvudgatan Nevskij Prospekt i S:t Petersburg. På tomten, som är belägen vid metrostationen på Vosstanijaplatsen och i omedelbar närhet av Moskva-järnvägsstationen, låter Stockmann uppföra köpcentret Nevsky Centre. Bruttoytan uppgår till ca 100 000 kvadratmeter varav 50 000 kvadratmeter är butiks- och kontorslokaliteter. Enligt planerna skall köpcentret inrymma ett fullskaligt, ca 20 000 kvadratme-
sysselsatt kapital och roce % 2003-2007
ter stort Stockmannvaruhus, övrig detaljhandel, kontorslokaler samt en underjordisk parkeringsanläggning. Investeringen i varuhuset och köpcentret har ökat till följd av stigande byggkostnader, en försening av projektet och strukturförändringar i entreprenörsavtalet. Den totala investeringen uppskattas uppgå till ca 170 miljoner euro. Grundläggningsarbetena för byggnaden pågår. Målet är att öppna varuhuset och köpcentret före utgången av år 2009. Under år 2007 band projektet 24,0 miljoner euro.
Stockmann har undertecknat ett föravtal om att öppna Moskvas femte Stockmannvaruhus i hyrda lokaliteter i köpcentret Metropolis som byggs i närheten av stadens centrum. Varuhuset kommer att ha en totalyta på drygt 8 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering i projektet kommer att uppgå till ca 12 miljoner euro. Målet är att öppna varuhuset före utgången av år 2008.
Stockmann har även ingått ett avtal om att öppna ett fullskaligt varuhus i hyrda lokaliteter i ett köpcentrum som för närvarande byggs i Jekaterinburg i Ryssland. Varuhuset kommer att ha en totalyta på drygt 8 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering i projektet kommer att uppgå till ca 12 miljoner euro. Enligt planerna kommer varuhuset att öppnas år 2009.
I början av år 2008 ingick Stockmann ett föravtal om att öppna ett sjätte Stockmannvaruhus i hyrda lokaliteter i Moskva. Försäljningsytan i varuhuset som kommer att ligga i köpcentret Rostokino vilket nu byggs i norra Moskva, kommer att vara ca 10 000 kvadratmeter. Stockmanns investering i det uppgår till ca 16 miljoner euro. Enligt preliminära planer skall köpcentret stå färdigt i slutet av år 2009.
Varuhusgruppens investeringar uppgick till sammanlagt 111,5 miljoner euro.
Lindex tog vid årsskiftet i bruk en ny distributionscentral i Göteborg i Sverige som kommer att effektivera bolagets verksamhet. Distributionscentralen kommer att vara fullt verksam fr.o.m. våren 2008. I Norge har Lindex inlett ett butiksförnyelseprogram, som genomförs under följande två år och som förbättrar konkurrenskraften. Lindex siktar på att inleda verksamhet i Ryssland under andra delen av året, samt fortsätter att expandera på övriga marknadsområden. Målet är att öppna ca 20-25 nya butiker under år 2008.
Hobby Halls investeringar uppgick till 3,5 miljoner euro. Investeringarna hänförde sig i första hand till förnyelsen av verksamhetsstyrningssystemet. Hobby Hall inledde distanshandel i Litauen i februari och i Ryssland i slutet av året. Vidare kommer Hobby Hall att inleda näthandel i Sverige under år 2008.
Seppäläs investeringar uppgick till 9,3 miljoner euro. Under år 2007 öppnade Seppälä en butik i Tammerfors och Kervo i Finland, en i Pärnu i Estland samt en i Vilnius och Kaunas i Litauen. Seppälä öppnade 11 butiker i Ryssland: fyra i S:t Petersburg och en i Moskva, Samara, Nizjnij Novgorod, Jaroslavl, Voronezj, Rostov vid Don och Novosibirsk. I Finland och i Estland förnyades sammanlagt 15 butiker, av vilka en del flyttade till nya lokaliteter. År 2007 genomfördes i butikerna Finland och i Estland en förnyelse av kassasystemet, vilken blev klar i oktober. Seppälä utreder fortsättningsvis möjligheterna att inleda verksamhet i Ukraina.
De övriga investeringarna uppgick sammanlagt till 853,1 miljoner euro, varav förvärvet av Lindex utgjorde 850,9 miljoner euro.
Investeringarna år 2008 uppskattas uppgå till omkring 195 miljoner euro. De största investeringsobjekten är Helsingforsvaruhusets förnyelse- och utvidgningsprojekt samt byggnadsarbetena i köpcentret i S:t Petersburg.
Stockmann ingick 27.9.2007 ett avtal med Nordea om överflyttning av finansieringen av stamkundskontona till Nordea. Överflyttningsersättningen i enlighet med avtalet bidrog till att förbättra Stockmanns resultat. Överflyttningen av kontona lättar Stockmanns balansräkning år 2008 i medeltal med ca 65 miljoner euro. Kreditegenskaperna i Stockmanns stamkundskreditkort ändras i enlighet med de internationella MasterCardkreditkorten under år 2008 i Finland, Estland samt i Lettland, där Stockmann inte tidigare haft stamkundskort med kredit. För Rysslands del har Stockmann i samarbete med Citibank ingått ett avtal om lanseringen av ett MasterCard-stamkundskreditkort på marknaden under våren 2008.
Marknadsvärdet för bolagets aktiestock minskade under året med 368,8 miljoner euro och uppgick vid årets slut till 1 659,8 miljoner euro (2 028,6 miljoner euro).
Kurserna för Stockmannaktierna utvecklades under översiktsperioden svagare än såväl indexet OMX Helsinki som indexet OMX Helsinki Cap. I slutet av året var kursen för A-aktien 29,50 euro, då den i slutet av år 2006 var 36,40 euro. Kursen för B-aktien var i slutet av året 29,66, då den i slutet av år 2006 var 36,48 euro.
De 192 865 aktier som tecknats med Stockmanns optionsrätter från år 2000 i december 2006 infördes i handelsregistret 28.2.2007, och blev föremål för offentlig handel på Helsingfors Börs tillsammans med gamla aktier 1.3.2007.
Med optionsrätter från år 2000 tecknades 238 709 aktier i mars. Av dessa infördes 18 000 aktier i handelsregistret 10.4.2007 och 220 709 aktier 14.5.2007. Aktierna blev föremål för offentlig handel på OMX Nordiska Börs Helsingfors tillsammans med gamla aktier 11.4.2007 och 15.5.2007. Till följd av teckningarna höjdes aktiekapitalet med 477 418 euro. Aktiekapi-
kassaflöde från rörelsen 2003-2007
0 20 40 60 80 100 120 2007 IFRS 2006 IFRS 2005 IFRS 2004 IFRS 2003 FAS mn euro
talet uppgick till 112 187 224 euro efter höjningen.
Med stöd av optionsrätterna från år 2000 var det möjligt att teckna sammanlagt 2 500 000 nya B-aktier. Med optionsrätterna tecknades under teckningstiden sammanlagt 2 499 800 B-aktier i Stockmann. Teckningstiden gick ut 1.4.2007.
Stockmann hade 24 564 243 aktier i serie A och 31 529 369 aktier i serie B 31.12.2007.
Vid utgången av år 2007 ägde Stockmann 369 560 egna Baktier. Aktierna utgjorde 0,7 procent av hela aktiestocken och representerade 0,1 procent av det totala antalet röster. Aktiernas anskaffningspris uppgick till sammanlagt 5,6 miljoner euro.
Den ordinarie bolagsstämman år 2006 beviljade styrelsen fullmakt att besluta om att avyttra bolagets egna B-aktier i en eller flera rater. Befullmäktigandet är i kraft fem år. Bolagets styrelse har inga gällande fullmakter att öka aktiekapitalet, uppta lån mot konvertibla skuldebrev eller optionslån eller att förvärva egna aktier.
Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman att styrelsen befullmäktigas besluta om aktieemission och/eller om beviljande, i en eller flera omgångar, av i 10 kapitel 1 paragraf aktiebolagslagen avsedda särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Styrelsen befullmäktigas att besluta om antalet A- och B-aktier som beviljas. Med stöd av detta befullmäktigande kan antalet beviljade aktier dock uppgå till totalt högst 15 000 000 aktier. Aktieemissionen och beviljandet av särskilda rättigheter som berättigar till aktier kan förverkligas antigen genom aktieägarnas företrädesrätt till teckning eller genom avvikelse från den (riktad emission). Fullmakten ger styrelsen rätt att besluta om alla villkor för en aktieemission och de i 10 kapitlet 1 paragraf aktiebolagslagen avsedda särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Fullmakten är i kraft i högst tre år fr.o.m. bolagsstämmans datum. Syftet med aktieemissionen och/eller givandet av särskilda rättigheter som berättigar till aktier är att stärka bolagets kapitalstruktur, genom att amortera det främmande kapital som Lindex förvärv gav upphov till.
Stockmann har redan två gånger verkställt ett optionsprogram riktat till stamkunderna. Såväl bolaget som stamkunderna har positiva erfarenheter av optionsprogrammen. På grund av detta föreslår styrelsen för den ordinarie bolagsstämman att programmet fortsätter så att till Stockmanns stamkunder, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning, ges vederlagsfritt totalt högst 2,5 miljoner optioner. Givandet av optionsrätter avser att erbjuda stamkunderna en avsevärd förmån som belönar deras köplojalitet och samtidigt förbättrar Stockmanns konkurrensställning. Optioner ges åt stamkunder vilkas inköp, inklusive inköp med parallellkort till samma konto, uppgår till sammanlagt minst 6 000 euro under perioden 1.1.2008–31.12.2009. Åt stamkunder vars inköp är minst 6 000 euro ges vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje hel 500 euro med vilken inköpen överstiger 6 000 euro. Varje optionsrätt ger rätt att teckna en Stockmann Oyj Abp:s aktie i serie B. Aktiens teckningspris föreslås vara den med B-aktiens omsättning vägda medelkursen på OMX Nordiska Börs Helsingfors under tidsperioden 1.2–29.2.2008. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätterna sänks vid varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts innan aktieteckningen sker. Teckningsperioden för aktier är maj åren 2011–2012. Bolagets aktiekapital kan till följd av teckningarna öka med högst 5,0 miljoner euro.
Antalet anställda i koncernen under år 2007 uppgick i medeltal till 11 161, vilket är 1 092 fler än under jämförelseperioden (10 069 år 2006 och 10 558 år 2005). Till ökningen av antalet anställda bidrog öppnandet av det nya varuhuset i Ryssland, de nya Bestseller-, Nike- och Seppäläbutikerna i utlandet samt förvärvet av Lindex i december. Omräknat till heltidsanställda ökade medelantalet anställda vid Stockmann med 942 personer och uppgick till 8 979 personer (8 037 personer år 2006 och 8 537 år 2005). Koncernens lönesumma ökade med 14,0 miljoner euro från jämförelseperioden och uppgick till 181,9 miljoner euro (167,9 miljoner euro år 2006 och 178,3 miljoner euro år 2005).
Antalet anställda utomlands var 8 294 i slutet av december 2007. I slutet av december 2006 var antalet anställda utomlands 3 477. Andelen anställda i utlandet av det totala antalet anställda var 50 procent (32 procent).
Samhällsansvar utgör en del av bolagets normala långsiktiga verksamhet. Stockmanns samhällsansvar riktar sig särskilt till koncernens egna anställda och miljön samt främjande av ansvarsfull importhandel. En översikt av Stockmanns samhällsansvar finns på sidorna 36–41 av årsberättelsen.
Stockmannkoncernens verksamhetsområde expanderade i och med förvärvet av Lindex. Koncernen idkar affärsverksamhet förutom på etablerade marknader i Finland, Ryssland och Baltikum såsom tidigare nu också i Sverige och Norge samt i Tjeckien, där affärsverksamheten håller på att inledas. Risknivån inom affärsverksamhetsmiljön på Stockmannkoncernens verksamhetsområden varierar. I Baltikum har nivån på affärsverksamhetsriskerna avsevärt minskat sedan länderna anslöt sig till Europeiska Unionen och riskerna avviker inte till några väsentliga delar från affärsverksamhetsriskerna i Finland.
Affärsverksamhetsriskerna i Ryssland är större än i de nordiska länderna eller Baltikum och verksamhetsomgivningen är mera instabil bland annat på grund av affärskulturen och lan-
| omräknat till heltidsanställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | |
| Varuhusgruppen | 4 691 | 5 400 | 6 057 | 6 418 | 6 943 |
| Lindex* | 282 | ||||
| Hobby Hall | 704 | 608 | 537 | 515 | 550 |
| Seppälä | 709 | 759 | 809 | 890 | 1 100 |
| Företagsledning och administration | 97 | 104 | 100 | 100 | 105 |
| Fortlöpande verksamhet totalt | 6 201 | 6 871 | 7 503 | 7 923 | 8 980 |
| Avvecklad verksamhet | 867 | 941 | 1 034 | 114 | |
| Koncernen | 7 068 | 7 812 | 8 537 | 8 037 | 8 980 |
| *Lindex fr.o.m 6.12.2007 |
dets outvecklade infrastruktur. Den grå ekonomin spelar fortfarande en stor roll särskilt inom import av konsumtionsvaror och bidrar till att förvränga konkurrensens funktionsduglighet. Verksamhetsmiljön och lagstiftningen som gäller affärsverksamhet har dock under de senaste åren utvecklats i en positiv riktning. Landets ekonomiska tillväxt har varit speciellt stark tack vare den starka tillväxt som exportintäkter från energisektorn har åstadkommit. Stockmann har mer än 18 års erfarenhet av verksamhet i den kontinuerligt föränderliga verksamhetsmiljön i Ryssland och därför uppskattas inte heller stora förändringar i affärsverksamhetsmiljön i Ryssland i väsentlig grad öka koncernens affärsverksamhetsrisk.
Modets andel av koncernens försäljning uppgår till ca 53 procent. Produkternas korta livscykel och trendberoende, säsongartade försäljning förknippad med årstiderna samt utsatthet för avvikande förändringar i vädret utgör en väsentlig del av modehandeln. Koncernen reagerar på de här faktorerna som ett led i den dagliga ledningen av affärsverksamheten. Med undantag av betydande undantagstillstånd uppskattas dessa faktorer inte väsentligt inverka på koncernens försäljning eller resultat.
Koncernens affärsverksamhet grundar sig på en flexibelt fungerande logistik och effektiva varuflöden. Dröjsmål eller störningar i varutrafiken eller datakommunikationen kan ge upphov till en kort negativ inverkan på affärsverksamheten. Man försöker kontrollera de operativa riskerna i anknytning till dem genom att utveckla ändamålsenliga reservsystem och alternativa handlingssätt samt satsa på att datasystemen fungerar störningsfritt. Även försäkringar används för att täcka operativa risker. De operativa riskerna uppskattas inte på ett väsentligt sätt påverka Stockmanns affärsverksamhet.
Koncernens omsättning och resultat påverkas av valutakursförändringar mellan koncernens rapporteringsvaluta euro, svenska kronor, norska kronor, ryska rubel, US-dollar samt vissa andra valutor. Finansiella risker, inkluderat risker relaterade till ändringar i räntenivån, hanteras i enlighet med en riskpolicy som styrelsen fastställt och de beräknas inte på ett väsentligt sätt inverka på koncernens affärsverksamhet. Ytterligare information om finansiella risker och Stockmanns riskhantering ingår i bokslutets not 30.
AB Lindex är delaktig i en pågående rättegång, som handlar om huruvida de omkring 70 miljoner euro stora förlusterna för Lindexkoncernens bolag i Tyskland är avdragsgilla i beskattningen i Sverige. Bolaget har vunnit de tidigare rättegångarna i ärendet åren 2004/2005 och 2005/2006, men skattemyndigheten i Sverige har överklagat besluten och behandlingen av ärendet fortsätter. Lindex har bokfört ett skatteavdrag på ca 21 miljoner euro inklusive räntor som motsvarar förlusten via resultaträkningen.
Vidare har Lindex yrkat på en rättelse av beskattningen enligt prövning som gäller beskattningen i Tyskland åren 2004–2006. Värdet på rättelseyrkandet uppgår till ca 32 miljoner euro. Skatteeffekten av yrkandet har inte bokförts via resultaträkningen.
Koncernen är delaktig i en pågående rättegång gällande giltigheten av hyresförhållandet för varuhuset i Smolenskaja i centrum av Moskva efter 1.4.2008. Rättegången gäller en förlängning av hyresperioden med 10 år i enlighet med hyreskontraktet.
Stockmannkoncernen är inte delaktig i några andra betydande pågående rättegångar.
Osäkerheten i den globala ekonomin samt på finans- och ak-
tiemarknaden har ökat kraftigt under den senaste tiden. Detta har dock inte återspeglats på konsumtionsefterfrågan på Stockmannkoncernens marknadsområden i Norden, Baltikum och i Ryssland. Konsumtionsefterfrågan uppskattas uppvisa en fortsatt ökning. Tillväxten kommer att vara starkare i Baltikum och Ryssland än i Norden.
Lindex utgör en del av Stockmannkoncernen under hela år 2008. Då samtliga affärsenheters försäljning förväntas uppvisa en positiv utveckling betyder detta att koncernens försäljning ökar kraftigt. Koncernens försäljning uppskattas uppgå till ca 2,4–2,5 miljarder euro år 2008.
Rörelsevinsten för den fortlöpande verksamheten förväntas öka och samtliga affärsenheter förväntas förbättra sin rörelsevinst. Trots att koncernens finansiella kostnader kommer att öka tydligt som en följd av förvärvet av Lindex, är målet att vinsten för år 2008 skall vara bättre än för året innan.
Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig i A- och Baktier. En aktie i serie A medför tio röster medan en aktie i serie B ger en röst. Det nominella värdet för aktierna i de båda serierna är 2,00 euro och aktierna har rätt till samma utdelning. Handelskoden för A-aktien är STCAS och för Baktien STCBV.
Bolagets aktier är införda i värdeandelssystemet och de är föremål för handel på OMX Nordiska Börs Helsingfors. Bolaget hade 31.12.2007 totalt 39 137 registrerade aktieägare (40 198 aktieägare 31.12.2006), vilkas innehav representerar 99,9 procent av bolagets hela aktiestock.
Mätt med OMX Helsingforsindex steg aktiekurserna på OMX Nordiska Börs Helsingfors under räkenskapsperioden med 20,5 procent och mätt med OMX Helsingfors Cap-index med 3,8 procent.
| Kursutveckling för Stockmanns aktier och optioner kursutveckling för stockmanns aktier och optioner |
||||
|---|---|---|---|---|
| Avslutskurs 31.12.2007 |
Avslutskurs 31.12.2006 |
Förändr. % | ||
| euro | euro | |||
| Serie A | 29,50 | 36,40 | -19,0 | |
| Serie B | 29,66 | 36,48 | -18,7 | |
| Option -00 A | 23,85 | |||
| Option -00 B | 22,00 | |||
| Option -00 C | 21,85 |
| st | % av aktie- mängden |
euro | Medelpris euro |
|
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 694 805 | 2,8 | 23 595 884 | 33,90 |
| Serie B | 20 681 660 | 65,6 | 698 320 091 | 33,77 |
| Totalt | 21 376 465 | 721 915 975 | ||
| Option -00 A | 36 878 | 788 780 | 21,39 | |
| Option -00 B | 38 713 | 801 179 | 20,70 | |
| Option -00 C | 80 007 | 1 596 026 | 19,93 |
De Stockmannaktier och aktieoptioner som omsattes på börsen utgjorde 0,2 procent av börsens omsättning. Marknadsvärdet för bolagets aktiestock uppgick 31.12.2007 till 1 659,8 miljoner euro. Marknadsvärdet 31.12.2006 uppgick till 2 028,6 miljoner euro.
| aktiekapitalet i stockmann oyj abp 31.12.2007 Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp 31.12.2007 |
||||
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 24 564 243 st à 2 euro = | 49 128 486 | euro | |
| Serie B | 31 529 369 st à 2 euro = | 63 058 738 | euro | |
| Totalt | 56 093 612 | 112 187 224 | euro |
År 2000 beviljades åt personer i mellanledningen eller ledningen inom Stockmann eller dess dotterbolag 2 500 000 stycken optionsrätter. Optionsrätterna har emitterats i värdeandelssystemet och de var föremål för handel på OMX Nordiska Börs Helsingfors. Teckningstiden för optionerna utgick 1.4.2007 och sammanlagt 2 499 800 B-aktier tecknades.
Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut, emitteras utan vederlag sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp 1.1.2006 – 31.12.2007, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro ges åt en stamkund 20 optionsrätter utan vederlag. Stamkunden får dessutom två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköp t.o.m. 31.12.2007 berättigar till teckning av 1 998 840 optioner. Varje option berättigar att teckna en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris är B-aktiens medelkurs på OMX Nordiska Börs Helsingfors under perioden 1.2 – 28.2.2006 vägd med aktiens omsättning, dvs. 33,35 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätter sänks med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen. Teckningstiden för aktier är 2.5.2008 – 31.5.2008, 4.5.2009 – 31.5.2009 och 2.5.2010 – 31.5.2010. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till dividend för år 2007 29,60 euro.
Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens beslut om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller chefer på mellannivå inom Stockmann och dess dotterbolag emitteras 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med signum 2006A, 375 000 med signum 2006B, 375 000 med signum 2006C och 375 000 med signum 2006D. Aktiernas teckningstid med optionsrätt 2006A är 1.3.2008 – 31.3.2010, med optionsrätt 2006B 1.3.2009 – 31.3.2011, med optionsrätt 2006C 1.3.2010 – 31.3.2012 och med optionsrätt 2006D 1.3.2011 – 31.3.2013. Aktiernas teckningstid med optionsrätterna 2006B och 2006D inleds dock inte om styrelsens, innan emitteringen av dessa optionsrätter, bundna kriterier beträffande koncernens fastställda ekonomiska mål inte har uppnåtts. Optionsrätterna 2006B och 2006D, för vars del styrelsens fastställda kriterier inte har uppfyllts, förfaller på ett sätt som styrelsen bestämmer. Med en optionsrätt kan tecknas en Stockmann Oyj Abp:s B-aktie. Aktiens teckningspris är med optionsrätter 2006A och 2006B bolagets B-akties medelkurs på OMX Nordiska Börs Helsingfors 1.2– 28.2.2006 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätter 2006C och 2006D är bolagets B-akties medelkurs på OMX Nordiska Börs Helsingfors 1.2 – 29.2.2008 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter be-
stämningsperioden på teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2007 med optionsrätter A och B 32,94 euro. Bestämningsperioden på teckningspriset för optionsrätterna C och D har inte ännu avslutats.
Bolaget ägde 369 560 egna B-aktier 31.12.2007. De av bolaget ägda B-aktiernas andel av samtliga aktier är 0,7 procent och andelen av alla röster 0,1 procent. De aktier bolaget innehar berättigar inte till rösträtt vid bolagsstämman.
Stockmanns styrelse har fastställt som utdelningsmål minst hälften av vinsten som härrör från den vinst den ordinarie affärsverksamheten producerar. Vid utdelning av dividend beaktas dock finansieringen som den växande verksamheten kräver.
| Tecknade | Införda i handels- |
Tecknings- pris |
Nya aktier, |
Nytt aktie- Nya aktie kapital, |
kapitalet | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| registret | euro | st. | mn euro | mn euro | |||
| 2003 Tecknade med stamkundsoptioner | 2003 | 12,16 | 5 580 B | 0,0 | 102,8 | ||
| 2003 Tecknade med optioner | 2003 | 13,21 | 1 239 700 B | 2,5 | 105,3 | ||
| 2004 Tecknade med optioner | 2004 | 13,21 | 20 300 B | 0,0 | 105,3 | ||
| 2004 Tecknade med stamkundsoptioner | 2004 | 10,81 | 600 269 B | 1,2 | 106,5 | ||
| 2004 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2004 | 14,95 | 91 950 B | 0,2 | 106,7 | ||
| 2004 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2004 | 15,95 | 78 200 B | 0,2 | 106,8 | ||
| 2004 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2005 | 14,95 | 4 900 B | 0,0 | 106,8 | ||
| 2005 Tecknade med stamkundsoptioner | 2005 | 8,81 | 343 902 B | 0,7 | 107,5 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2005 | 13,95 | 199 300 B | 0,4 | 107,9 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2005 | 14,95 | 145 880 B | 0,3 | 108,2 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2005 | 15,95 | 345 650 B | 0,7 | 108,9 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2006 | 13,95 | 5 200 B | 0,0 | 108,9 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2006 | 14,95 | 10 050 B | 0,0 | 108,9 | ||
| 2005 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2006 | 15,95 | 8 100 B | 0,0 | 109,0 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2006 | 12,85 | 216 593 B | 0,4 | 109,4 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2006 | 13,85 | 265 688 B | 0,5 | 109,9 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2006 | 14,85 | 696 715 B | 1,4 | 111,3 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2007 | 12,85 | 63 385 B | 0,1 | 111,5 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2007 | 13,85 | 62 645 B | 0,1 | 111,6 | ||
| 2006 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2007 | 14,85 | 66 835 B | 0,1 | 111,7 | ||
| 2007 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2007 | 14,85 | 18 000 B | 0,0 | 111,7 | ||
| 2007 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) A | 2007 | 11,55 | 43 572 B | 0,1 | 111,8 | ||
| 2007 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) B | 2007 | 12,55 | 62 537 B | 0,1 | 112,0 | ||
| 2007 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2000) C | 2007 | 13,55 | 114 600 B | 0,2 | 112,2 |
| Kommande teckningar med optioner* | Tecknings- | Tecknings- | Nya | Nytt aktie- Nya aktie- Andel av Andel av | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tid | pris | aktier, | kapital, | kapitalet | aktierna | rösterna | |
| euro | tusen st. | mn euro | mn euro | % | % | ||
| 2008- Tecknade med stamkundsoptioner | 2.5.08-31.5.08 | 33,35 /1 | |||||
| 2010 | 4.5.09-31.5.09 | 33,35 /1 | |||||
| 2.5.10-31.5.10 | 33,35 /1 | 2 500 B | 5,0 | 117,2 | 4,3 | 0,9 | |
| minus dividender fr.o.m. 21.3.2006 | |||||||
| 2008- Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2006) A | 1.3.08-31.3.10 | 36,69 A/2 | 375 B | ||||
| 2011 Tecknade med optioner för nyckelpers. (från 2006) B | 1.3.09-31.3.11 | 36,69 B/3 | 375 B | 1,5 | 118,7 | 1,3 | 0,3 |
| minus dividender fr.o.m. 21.3.2006 |
*Om samtliga optioner utnyttjas
1 Teckningspris efter utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2007 är: 29,60 euro
2 Teckningspris efter utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2007 är: 32,94 euro
3 Teckningspris efter utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2007 är: 32,94 euro
| Ägargrupper | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktieägare | Andel av aktierna | Andel av rösterna | ||
| st | % | % | % | |
| Privatpersoner | 37 896 | 96,8 | 20,4 | 18,8 |
| Företag | 566 | 1,5 | 13,5 | 16,4 |
| Finansierings- och försäkringsbolag | 49 | 0,1 | 4,2 | 1,0 |
| Stiftelser och övriga | 472 | 1,2 | 48,1 | 60,5 |
| Utländska ägare (inkl. förvaltarregistrerade) | 153 | 0,4 | 13,1 | 3,3 |
| Oregistrerade aktier | 0,1 | 0,0 | ||
| Ägda av bolaget | 1 | 0,0 | 0,7 | 0,1 |
| Totalt | 39 137 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| aktiemängder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktiemängder | Aktieägare | Andel av aktierna | ||
| st | % | % | ||
| 1-100 | 26 852 | 68,6 | 1,5 | |
| 101-1000 | 9 815 | 25,1 | 6,6 | |
| 1001-10000 | 2 240 | 5,7 | 10,2 | |
| 10001-100000 | 186 | 0,5 | 8,9 | |
| 100001-1000000 | 34 | 0,1 | 24,3 | |
| 1000001- | 10 | 48,5 | ||
| Totalt | 39 137 | 100,0 | 100,0 |
| Andel av aktierna | Andel av rösterna | |
|---|---|---|
| % | % | |
| 1 Föreningen Konstsamfundet -gruppen | 10,9 | 15,8 |
| 2 Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. | 8,9 | 17,2 |
| 3 Niemistögruppen | 6,7 | 10,5 |
| 4 Etolabolagen | 5,0 | 7,0 |
| 5 Stiftelsen för Åbo Akademi | 4,6 | 6,7 |
| 6 Samfundet Folkhälsan i svenska Finland | 2,7 | 3,2 |
| 7 Jenny och Antti Wihuris Fond | 2,2 | 2,4 |
| 8 Tapiolagruppen | 2,0 | 0,4 |
| 9 Inez och Julius Polins fond | 1,9 | 0,9 |
| 10 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen | 1,8 | 0,4 |
| 11 Placeringsfond OP-Delta | 1,4 | 0,3 |
| 12 Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelse | 1,3 | 2,6 |
| 13 Sigrid Jusélius Stiftelse | 1,3 | 2,4 |
| 14 Helene och Walter Grönqvists Stiftelse | 1,0 | 1,7 |
| 15 Stiftelsen Bensows Barnhem Granhyddan | 1,0 | 1,2 |
| 16 Statens Pensionsfond | 0,9 | 0,2 |
| 17 Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne | 0,7 | 1,0 |
| 18 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma | 0,7 | 1,3 |
| 19 Stockmann Oyj Abp | 0,7 | 0,1 |
| 20 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera | 0,6 | 0,1 |
| Totalt | 56,3 | 75,3 |
| FAS | IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | ||
| Försäljning | mn euro | 1 698,6 | 1 735,0 | 1 851,3 | 1 552,6 | 1 668,3 |
| Förändring från föregående år | % | 7,4 | 2,1 | 6,7 | -16,1 | 7,4 |
| Omsättning | mn euro | 1 412,7 | 1 445,0 | 1 542,6 | 1 300,7 | 1 398,2 |
| Förändring från föregående år | % | 7,4 | 2,3 | 6,7 | -15,7 | 7,5 |
| Rörelsevinst | mn euro | 65,7 | 79,8 | 103,7 | 129,5 | 125,2 |
| Förändring från föregående år | % | 6,2 | 21,4 | 29,9 | 24,9 | -3,4 |
| Andel av omsättningen | % | 4,7 | 5,5 | 6,7 | 10,0 | 9,0 |
| Vinst före skatter | mn euro | 74,0 | 78,9 | 102,8 | 128,9 | 119,4 |
| Förändring från föregående år | % | 7,9 | 6,7 | 30,2 | 25,4 | -7,4 |
| Andel av omsättningen | % | 5,2 | 5,5 | 6,7 | 9,9 | 8,5 |
| Aktiekapital | mn euro | 105,3 | 106,8 | 109,0 | 111,7 | 112,2 |
| Serie A | mn euro | 49,5 | 49,1 | 49,1 | 49,1 | 49,1 |
| Serie B | mn euro | 55,8 | 57,7 | 59,8 | 62,6 | 63,1 |
| Dividender | mn euro | 123,3 | 53,0 | 59,5 | 72,1 | 75,2 * |
| Avkastning på eget kapital | % | 9,6 | 12,2 | 15,8 | 19,4 | 15,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 13,2 | 14,8 | 19,6 | 22,9 | 12,1 |
| Sysselsatt kapital | mn euro | 594,6 | 562,5 | 544,2 | 573,8 | 1 047,2 |
| Kapitalomsättningshastighet | 2,4 | 2,6 | 2,8 | 2,3 | 1,3 | |
| Lagrets omsättningshastighet | 5,0 | 4,9 | 4,7 | 5,0 | 4,3 | |
| Soliditet | % | 68,3 | 62,5 | 66,4 | 74,5 | 32,6 |
| Skuldsättningsgrad | % | -10,4 | 5,7 | 5,7 | -6,3 | 146,9 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | mn euro | 40,9 | 59,0 | 57,0 | 125,5 | 977,4 |
| Andel av omsättningen | % | 2,9 | 4,1 | 3,7 | 9,6 | 69,9 |
| Räntebärande fordringar | mn euro | 111,4 | 116,6 | 111,8 | 98,9 | 98,8 |
| Räntebärande främmande kapital | mn euro | 64,7 | 68,0 | 47,2 | 23,4 | 905,6 |
| Räntebärande nettoskuld | mn euro | -168,0 | -89,9 | -83,3 | -134,7 | 773,6 |
| Balansomslutning | mn euro | 800,8 | 749,0 | 761,5 | 767,6 | 1 823,7 |
| Personalkostnader | mn euro | 194,9 | 202,2 | 218,0 | 204,7 | 224,1 |
| Andel av omsättningen | % | 13,8 | 14,0 | 14,1 | 15,7 | 16,0 |
| Personal i medeltal | pers | 8 745 | 9 589 | 10 558 | 10 069 | 11 161 |
| Omsättning/person | tusen euro | 161,5 | 150,7 | 146,1 | 129,2 | 125,3 |
| Rörelsevinst/person | tusen euro | 7,5 | 8,3 | 9,8 | 12,9 | 11,2 |
| Personalkostnader/person | tusen euro | 22,3 | 21,1 | 20,6 | 20,3 | 20,1 |
*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 1,35 euro/aktie.
| FAS | IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | ||
| Resultat/aktie, emissionsjusterad | euro | 1,01 | 1,13 | 1,44 | 1,93 | 1,59 |
| Resultat/aktie, emissionsjusterad, utspädd | euro | 1,00 | 1,11 | 1,42 | 1,90 | 1,58 |
| Eget kapital/aktie, emissionsjusterad | euro | 10,36 | 8,83 | 9,34 | 10,34 | 10,66 |
| Dividend/aktie, emissionsjusterad | euro | 2,35 | 1,00 | 1,10 | 1,30 | 1,35 * |
| Dividend/resultat | % | 232,7 | 88,5 | 76,4 | 67,4 | 84,9 * |
| Kassaflöde/aktie | euro | 1,41 | 1,62 | 1,53 | 2,16 | 2,16 |
| Effektiv dividendavkastning | % | |||||
| Serie A | 13,1 | 4,7 | 3,4 | 3,6 | 4,6 | |
| Serie B | 12,8 | 4,6 | 3,4 | 3,6 | 4,6 | |
| Aktiernas P/E-tal | ||||||
| Serie A | 17,8 | 18,7 | 22,3 | 19,2 | 18,6 ** | |
| Serie B | 18,1 | 19,2 | 22,6 | 19,2 | 18,7 ** | |
| Emissionsjusterad kurs 31.12 | euro | |||||
| Serie A | 18,00 | 21,10 | 32,11 | 36,40 | 29,50 | |
| Serie B | 18,30 | 21,70 | 32,53 | 36,48 | 29,66 | |
| Räkenskapsperiodens högsta kurs, | euro | |||||
| emissionsjusterad | ||||||
| Serie A | 20,50 | 23,74 | 37,00 | 38,10 | 37,49 | |
| Serie B | 20,50 | 23,82 | 35,82 | 38,44 | 37,84 | |
| Räkenskapsperiodens lägsta kurs, | euro | |||||
| emissionsjusterad | ||||||
| Serie A | 12,80 | 17,56 | 20,65 | 28,70 | 29,05 | |
| Serie B | 12,92 | 17,02 | 21,51 | 28,11 | 29,47 | |
| Räkenskapsperiodens medelkurs, | euro | |||||
| emissionsjusterad | ||||||
| Serie A | 15,89 | 19,23 | 29,13 | 33,85 | 33,90 | |
| Serie B | 15,91 | 20,82 | 28,67 | 33,15 | 33,77 | |
| Aktieomsättning | 1000 st | |||||
| Serie A | 1 781 | 1 054 | 825 | 819 | 695 | |
| Serie B | 8 895 | 10 979 | 14 665 | 19 440 | 20 682 | |
| Aktieomsättning | % | |||||
| Serie A | 7,2 | 4,3 | 3,4 | 3,3 | 2,8 | |
| Serie B | 31,9 | 38,0 | 49,0 | 62,5 | 65,6 | |
| Aktiestockens marknadsvärde 31.12 | mn euro | 955,6 | 1 140,8 | 1 761,3 | 2 028,6 | 1 659,8 |
| Emissionsjusterat antal aktier 31.12 | 1000 st | 52 629 | 53 420 | 54 460 | 55 662 | 56 094 |
| Serie A | 24 739 | 24 564 | 24 564 | 24 564 | 24 564 | |
| Serie B | 27 890 | 28 856 | 29 895 | 31 098 | 31 529 | |
| Emissionsjusterat antal aktier, | ||||||
| vägt medeltal | 1000 st | 51 111 | 52 544 | 53 350 | 54 310 | 55 606 |
| Serie A | 24 654 | 24 598 | 24 564 | 24 564 | 24 564 | |
| Serie B | 26 458 | 27 946 | 28 786 | 29 746 | 31 042 | |
| Emissionsjusterat antal aktier, | ||||||
| utspätt vägt medeltal | 1000 st | 52 216 | 53 509 | 54 129 | 55 178 | 55 815 |
| De av bolaget ägda egna aktier | 1000 st | 413 | 407 | 397 | 383 | 370 |
| Serie A | 163 | |||||
| Serie B | 250 | 407 | 397 | 383 | 370 | |
| Antal aktieägare 31.12 | st | 15 591 | 33 026 | 42 169 | 40 198 | 39 137 |
*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 1,35 euro/aktie. **) Optionernas utspädningseffekt har beaktats i siffrorna för 2007.
| Vinst före skatter | = | rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader |
|---|---|---|
| Avkastning på | räkenskapsperiodens vinst | |
| eget kapital, % | = 100 x | eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året) |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % |
= 100 x | vinst före skatter + ränte- och övriga finansiella kostnader sysselsatt kapital |
| Sysselsatt kapital | = | balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder (genomsnittligt under året) |
| Kapitalomsättningshastighet | = | omsättning |
| balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder | ||
| (genomsnittligt under året) | ||
| Lagrets omsättningshastighet | 365 | |
| lagrets omloppstid | ||
| Soliditet, % | = 100 x | eget kapital + minoritetsintresse |
| balansomslutning - erhållna förskott | ||
| Skuldsättningsgrad, % (Gearing) | = 100 x | räntebärande främmande kapital - likvida medel |
| eget kapital sammanlagt | ||
| Räntebärande nettoskuld | = | räntebärande främmande kapital - likvida medel |
| och räntebärande fordringar | ||
| Resultat/aktie, emissionsjusterad | = | vinst före skatter - minoritetsandel - inkomstskatter emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1) |
| Eget kapital/aktie, emissionsjusterad | = | eget kapital - fond för egna aktier |
| emissionsjusterat antal aktier på bokslutsdagen 1) | ||
| Dividend/aktie, emissionsjusterad | = | dividend/aktie justerad med inverkan av aktieemissionerna |
| Dividend/resultat, % | = 100 x | dividend/aktie |
| resultat/aktie | ||
| Kassaflöde/aktie | = | nettokassaflöde från rörelsen |
| emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1) | ||
| Effektiv dividendavkastning, % | = 100 x | emissionsjusterad dividend/aktie emissionsjusterad börskurs 31.12 |
| Aktiernas P/E -tal | = | emissionsjusterad börskurs 31.12 |
| resultat/aktie | ||
| Emissionsjusterad kurs 31.12 | = | kursen för bolagets aktier på bokslutsdagen korrigerad |
| med effekten av aktieemissionerna | ||
| Räkenskapsperiodens högsta kurs, | ||
| emissionsjusterad | = | räkenskapsperiodens högsta kurs för bolagets aktier korrigerad med effekten av aktieemissionerna |
| Räkenskapsperiodens lägsta kurs, | = | räkenskapsperiodens lägsta kurs för bolagets aktier korrigerad |
| emissionsjusterad | med effekten av aktieemissionerna | |
| Räkenskapsperiodens medelkurs, | = | aktiernas euromässiga omsättning dividerat med de omsatta aktiernas |
| emissionsjusterad | medelantal under räkenskapsperioden | |
| Aktieomsättning | = | aktiernas omsättning korrigerad med effekten av aktieemissionerna |
| Aktiestockens marknadsvärde 31.12 1) Utan de av bolaget ägda egna aktier |
= | antal aktier multiplicerat med börskursen för respektive aktieslag på bokslutsdagen |
| Koncernens resultaträkning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1.1.-31.12.2007 | 1.1.-31.12.2006 | ||||||
| Hänvisning | Fort- | Fort- | Av | ||||
| löpande | löpande | vecklad | |||||
| verk- | % av | verk- | verk- | % av | |||
| samhet oms. | samhet | samhet | oms. | ||||
| Totalt | Totalt | ||||||
| mn euro | |||||||
| OMSÄTTNING | 2 | 1 398,2 100,0 | 1 239,6 | 61,1 | 1 300,7 100,0 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 9,7 | 0,7 | 5,1 | 29,3 | 34,4 | 2,6 |
| Användning av material och förnödenheter | 798,8 | 710,6 | 5,9 | 716,5 | |||
| Förändring av lager, ökning (-), minskning (+) | -7,6 | 10,6 | 46,6 | 57,1 | |||
| Användning av material och förnödenheter sammanlagt | 6 | 791,2 | 56,6 | 721,1 | 52,5 | 773,6 | 59,5 |
| Kostnader för löner och anställningsförmåner | 7 | 224,1 | 16,0 | 199,3 | 5,4 | 204,7 | 15,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 36,9 | 2,6 | 31,8 | 0,3 | 32,1 | 2,5 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | 230,6 | 16,5 | 192,6 | 2,6 | 195,1 | 15,0 |
| 1 282,7 | 91,7 | 1 144,8 | 60,8 | 1 205,6 | 92,7 | ||
| RÖRELSEVINST | 125,2 | 9,0 | 99,9 | 29,6 | 129,5 | 10,0 | |
| Finansiella intäkter | 10 | 1,3 | 0,1 | 1,8 | 1,8 | 0,1 | |
| Finansiella kostnader | 10 | -7,0 | -0,5 | -2,3 | 0,0 | -2,3 | -0,2 |
| VINST FÖRE SKATTER | 119,4 | 8,5 | 99,4 | 29,6 | 128,9 | 9,9 | |
| Inkomstskatter | 11 | 31,1 | 2,2 | 24,2 | 0,1 | 24,3 | 1,9 |
| RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | 88,4 | 6,3 | 75,2 | 29,5 | 104,7 | 8,0 | |
| HÄNFÖRLIGT TILL | |||||||
| Moderbolagets aktieägare | 88,4 | 75,2 | 29,5 | 104,7 | |||
| Till minoritetsdelägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
| 88,4 | 75,2 | 29,5 | 104,7 | ||||
| Resultat per aktie | 2007 | 2006 | 2006 | 2006 | |||
| Före utspädning | 1,59 | 1,39 | 0,54 | 1,93 | |||
| Efter utspädning | 1,58 | 1,37 | 0,53 | 1,90 | |||
| Antalet aktier i genomsnitt/1000 st. | 2007 | 2006 | |||||
| Före utspädning | 55 606 | 54 310 | |||||
| Efter utspädning | 55 815 | 55 178 |
| Koncernbalansräkning | |||
|---|---|---|---|
| Hänvisning | 31.12.2007 | 31.12.2006 | |
| mn euro | mn euro | ||
| TILLGÅNGAR | |||
| LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella tillgångar | 13 | ||
| Goodwill | 720,0 | ||
| Varumärken | 96,4 | ||
| Immateriella rättigheter | 21,6 | 6,3 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 6,5 | ||
| Immateriella tillgångar sammanlagt | 844,5 | 6,3 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | ||
| Mark- och vattenområden | 38,8 | 39,9 | |
| Byggnader och anläggningar | 136,1 | 132,1 | |
| Maskiner och inventarier | 97,5 | 51,8 | |
| Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter | 59,8 | 49,3 | |
| Förskott och pågående nyanläggningar | 144,5 | 79,1 | |
| Materiella anläggningstillgångar sammanlagt | 476,8 | 352,2 | |
| Placeringar som kan säljas | 16 | 6,5 | 6,5 |
| Långfristiga fordringar | 24 | 1,7 | |
| Latenta skattefordringar | 23 | 5,3 | 2,5 |
| LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 1 334,8 | 367,5 | |
| KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||
| Omsättningstillgångar | 17 | 244,4 | 155,0 |
| Kortfristiga fordringar | 18,24 | ||
| Fordringar, räntebärande | 98,8 | 98,9 | |
| Fordringar, räntefria | 110,4 | 86,5 | |
| Inkomstskattefordringar | 2,1 | 0,5 | |
| Kortfristiga fordringar sammanlagt | 211,3 | 185,9 | |
| Likvida medel | 19,24 | 33,2 | 59,2 |
| KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 488,9 | 400,1 | |
| TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 1 823,7 | 767,6 |
| Koncernbalansräkning | |||
|---|---|---|---|
| Hänvisning | 31.12.2007 | 31.12.2006 | |
| mn euro | mn euro | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Aktiekapital | 112,2 | 111,3 | |
| Aktieemission | 0,4 | ||
| Överkursfond | 186,0 | 183,4 | |
| Övriga fonder | 44,6 | 44,1 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | |
| Balanserade vinstmedel | 250,9 | 232,3 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 593,8 | 571,6 | |
| Minoritetsintresse | 0,0 | 0,0 | |
| EGET KAPITAL SAMMANLAGT | 593,8 | 571,6 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Latenta skatteskulder | 23 | 57,3 | 26,2 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 21,24 | 855,4 | 23,4 |
| Pensionsförpliktelser | 25 | 3,2 | |
| Avsättningar | 2,1 | ||
| LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT | 918,0 | 49,6 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | 22 | ||
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 24 | 50,1 | |
| Kortfristiga skulder, räntefria | |||
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 24 | 253,4 | 145,9 |
| Inkomstskatteskulder | 8,3 | 0,5 | |
| Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt | 261,7 | 146,4 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT | 311,8 | 146,4 | |
| SKULDER SAMMANLAGT | 1 229,8 | 196,0 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT | 1 823,7 | 767,6 |
| Fond för | Omräk- Ackumule- | Minori- | Eget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- Överkurs- | Övriga | verkligt | nings- | rade | tets- | kapital | |||
| Mn euro | kapital* | fond | fonder | värde** differenser vinstmedel | Totalt | intresse | totalt | ||
| Eget kapital 31.12.2005 | 109,0 | 166,5 | 44,1 | 0,0 | 185,7 | 505,3 | 0,0 | 505,3 | |
| Teckningar med optionsbevis | 2,7 | 16,7 | 19,5 | 19,5 | |||||
| Aktiearvoden | 0,2 | 0,2 | 0,4 | 0,4 | |||||
| Överföring till övriga fonder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||||
| Optionernas kostnadskorrigering | 1,3 | 1,3 | 1,3 | ||||||
| Dividend | -59,5 | -59,5 | -59,5 | ||||||
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||||
| Räkenskapsperiodens resultat | 104,7 | 104,7 | 0,0 | 104,7 | |||||
| Eget kapital 31.12.2006 | 111,7 | 183,4 | 44,1 | 0,0 | 232,3 | 571,6 | 0,0 | 571,6 | |
| Teckningar med optionsbevis | 0,5 | 2,6 | 3,1 | 3,1 | |||||
| Aktiearvoden | 0,4 | 0,4 | 0,4 | ||||||
| Överföring till övriga fonder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||||
| Optionernas kostnadskorrigering | 1,9 | 1,9 | 1,9 | ||||||
| Säkring av kassaflöde | 0,5 | 0,5 | 0,5 | ||||||
| Dividend | -72,1 | -72,1 | -72,1 | ||||||
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||||
| Räkenskapsperiodens resultat | 88,4 | 88,4 | 0,0 | 88,4 | |||||
| Eget kapital 31.12.2007 | 112,2 | 186,0 | 44,1 | 0,5 | 0,0 | 250,9 | 593,8 | 0,0 | 593,8 |
| * innehåller aktieemission |
**minskad med skatteskuld
| 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|
| Hänvisning | mn euro | mn euro | |
| KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | |||
| Räkenskapsperiodens resultat | 88,4 | 104,7 | |
| Justeringar | |||
| Avskrivningar | 36,9 | 32,1 | |
| Försäljningsvinster och -förluster från försäljning av bestående aktiva | -34,4 | ||
| Räntekostnader och övriga finansiella kostnader | 7,0 | 2,3 | |
| Ränteintäkter | -1,3 | -1,8 | |
| Skatter Övriga justeringar |
20,29 | 31,1 1,2 |
24,3 1,7 |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar | -11,0 | 1,7 | |
| Förändring av omsättningstillgångar | -12,5 | 5,2 | |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder | 8,8 | 11,2 | |
| Betalda räntor | -6,5 | -2,5 | |
| Erhållna räntor | 1,3 | 1,1 | |
| Betalda skatter | -23,5 | -28,2 | |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | 119,9 | 117,4 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | |||
| Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | -113,2 | -112,2 | |
| Investeringar i dotterbolag minskad med likvida medel vid anskaffningstidpunkten | 3 | -852,5 | -12,7 |
| Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskad med likvida medel vid överlåtelsetidpunkten | 4 | 105,0 | |
| Investeringar i övriga placeringar | -0,5 | ||
| Överlåtelseintäkter från materiella tillgångar | 8,4 | ||
| Överlåtelseinkomster av övriga placeringar | 0,9 | ||
| Erhållna dividender | 0,1 | 0,1 | |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | -965,6 | -11,0 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | |||
| Beviljade lån, ökning (-), minskning (+) | 0,3 | ||
| Betalningar erhållna från emission | 5,8 | 17,2 | |
| Upptagning av lån | 85,5 | 10,0 | |
| Återbetalning av lån | -50,0 | -33,6 | |
| Upptagning av långfristiga lån | 835,6 | ||
| Utbetalda dividender | -72,1 | -59,5 | |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | 804,8 | -65,6 | |
| Förändring av likvida medel | -40,9 | 40,8 | |
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens ingång | 59,2 | 18,4 | |
| Omräkningsdifferenser av likvida medel | 0,4 | ||
| Likvida medel | 33,2 | ||
| Checkräkning med kredit | -14,6 | ||
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång | 18,6 | 59,2 |
Koncernens moderbolag är det finländska publika aktiebolaget Stockmann Oyj Abp, vars hemort är Helsingfors. Koncernens huvudbransch är detaljhandel. Moderbolagets aktier är listade på OMX Nordiska Börs Helsingfors.
Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och vid uppgörandet har 31.12.2007 ikraftvarande IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SIC-tolkningar tillämpats. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen standarder som antagits för tillämpning i gemenskapen i enlighet med Europarlamentets och rådets förordning. Koncernens noter är även förenliga med kraven i finsk bokförings- och samfundslagstiftning som kompletterar IFRS-bestämmelserna. Stockmann övergick till att följa det internationella bokslutsförfarandet (IFRS) fr.o.m. 1.1.2005 och tillämpade övergångsstandarden IFRS 1 vid övergången.
Koncernen har tillämpat följande nya och förnyade standarder och tolkningar fr.o.m. 1.1.2007:
I enlighet med ändringen i standarden IAS 23 aktiverar koncernen i anskaffningsutgiften väsentliga utgifter för främmande kapital som direkt härrör sig från anskaffning, byggande eller tillverkning av tillgång. Koncernen har börjat tillämpa ändringen i standarden från början av år 2007 och i bokslutet har 1,8 miljoner euro aktiverats i materiella anläggningstillgångar. Dess inverkan på resultatet per aktie är inte väsentlig.
Ibruktagandet av ändringen i IAS 1 och av IFRS 7 har ökat notinformationen i koncernens årsbokslut. Tolkningarna i IFRIC 8, IFRIC 9 och IFRIC 10 har inte påverkat koncernbokslutet.
Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro och de baserar sig på ursprungliga anskaffningsutgifter, om inte annat nämns i principerna för uppgörande av bokslut nedan.
Vid uppgörande av koncernbokslutet i enlighet med det internationella bokslutsförfarandet är det nödvändigt att göra uppskattningar och bedömningar om framtiden. Dessa påverkar de redovisade värdena av tillgångar och skulder i balansräkningen, redovisade eventualförpliktelser samt räkenskapsperiodens
intäkter och kostnader. Vidare måste bedömningar göras vid tillämpning av redovisningsprinciper för upprättande av bokslutet och man måste göra bedömningar t.ex. vad beträffar avskrivningstider, nedskrivningsprövning, latenta skattefordringar och avsättningar. Det verkliga utfallet kan avvika från uppgjorda uppskattningar och bedömningar.
Vid sammanslagning av affärsverksamheter har koncernen anlitat en utomstående rådgivare för uppskattning av materiella och immateriella tillgångars verkliga värden. Vid uppskattning av materiella tillgångar har man gjort jämförelser med marknadspriserna för motsvarande tillgångar och uppskattat värdenedgång utgående ifrån tillgångarnas ålder, slitage och övriga motsvarande faktorer. De immateriella tillgångarnas verkliga värden grundar sig på uppskattningar av framtida kassaflöden som hänför sig till tillgångarna. Ytterligare information om värdering av immateriella tillgångar som förvärvats i samband med sammanslagningen av affärsverksamheter presenteras i not 3.
Uppskattningarna som gjorts i anslutning till bokslutet baserar sig på ledningens bästa uppfattning vid tidpunkten för bokslutet. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna som ger upphov till de största riskerna för att bokföringsvärdena för koncernens tillgångar och skulder förändras väsentligt under följande räkenskapsperiod, hänför sig till goodwill, se närmare utredning i not 13.
Koncernbokslutet inkluderar moderbolaget, Stockmann Oyj Abp samt alla dotterbolag i vilka moderbolaget antingen direkt eller indirekt innehar över 50 % av den röstmängd som aktierna medför eller i vilka moderbolaget på andra grunder har bestämmanderätt.
Förvärvade dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att alla det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser värderas till verkliga värden vid anskaffningstidpunkten. Den återstående, icke-allokerade andelen av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill.
I enlighet med den lättnad som IFRS 1-standarden tillåter har inte IFRS 3 tillämpats på företagsförvärv som skett före övergången till IFRS. De har i stället fått kvarstå till värden som följer det finländska bokslutsförfarandet. Dotterbolag som förvärvats under räkenskapsperioden inkluderas i koncernbokslutet fr.o.m. förvärvstidpunkten och avyttrade till försäljningstidpunkten.
Koncerninterna affärstransaktioner, fordringar, skulder, orealiserade täckningsbidrag samt intern vinstfördelning elimineras i koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst fördelas till moderbolagets ägare och minoriteter. Minoritetsintresse redovisas som egen post i koncernens eget kapital.
Joint ventures, i vilkas verksamhet Stockmann enligt avtal eller bolagsordningen har gemensam bestämmanderätt tillsammans med den andra parten, konsolideras enligt klyvningsmetoden. Andelar i ömsesidiga fastighetsbolag, som koncernbolagen äger konsolideras som tillgångsposter under gemensam bestämmanderätt. I koncernredovisningen konsolideras Stockmanns ägarandel av företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader fr.o.m. den dag då den gemensamma bestämmanderätten har
uppstått fram till den tidpunkt då den upphör. Joint ventures som förvärvats under året inkluderas från och med förvärvstidpunkten. Stockmannkoncernen äger inga intressebolag.
Stockmann Oyj Abp:s och dess dotterbolags affärsverksamhet är uppdelad i fyra affärssegment: Varuhusgruppen som bedriver varuhus- och specialaffärsverksamhet, Hobby Hall som idkar distanshandel och Seppälä som idkar modehandel och det år 2007 förvärvade Lindex som idkar modehandel. Funktioner som betjänar hela koncernen ingår i segmentet ofördelat. De sekundära, geografiska segmenten är Finland, Sverige och Norge, Baltikum och Tjeckien samt Ryssland. Verksamheter som lagts ned under jämförelseåret 2006 inkluderar segmentet Stockmann Auto och Zara-affärsverksamheten i Ryssland.
Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag.
Affärstransaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive bolags funktionella valuta till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder omräknas vid tidpunkten för bokslutet till balansdagens kurs. Kursdifferenser som uppstått vid omräkningen redovisas i resultaträkningen.
De utländska dotterbolagens resultaträkningar har omräknats till euro enligt räkenskapsperiodens medelkurs och balansräkningarna enligt kursen på balansdagen. Kursdifferensen som beror på omräkning av posterna i resultaträkningen enligt medelkursen och omräkning av balansposterna enligt kursen på balansdagen, har upptagits som en egen post i eget kapital. Omräkningsdifferenser som uppstått av eliminering av anskaffningsutgiften för utländska dotterbolag samt av omvandling av poster i eget kapital som influtit efter anskaffningen och ändringar av det verkliga värdet på finansiella instrument som är avsedda att säkra nettoinvesteringen upptas under eget kapital. Då ett dotterbolag avyttras i sin helhet eller delvis, upptas de ackumulerade omräkningsdifferenserna i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller -förlusten.
De ryska dotterbolagens bokslut har omräknats till euro i enlighet med standarden IAS 21. Euro betraktas som funktionell valuta för de ryska dotterbolagen eftersom moderbolaget gör merparten av varuanskaffningarna utanför Ryssland och vid bestämmande av försäljningspriserna iakttas en bidragsmålsättning i euro. Vidare är en stor del av de ryska dotterbolagens utgifter bundna till euro eller amerikanska dollar. I enlighet med standarden IAS 21 omräknas de monetära posterna i de ryska dotterbolagens bokslut till euro i koncernbokslutet enligt balansdagens kurs och de icke-monetära posterna, såsom långfristiga tillgångar, omsättningstillgångar och eget kapital omräknas enligt kursen på den dag då transaktionen förverkligades.
Goodwill som uppstår av förvärvet av utländska enheter och justeringar till verkliga värden av bokföringsvärdena för ifrågavarande utländska enheters tillgångar och skulder som görs i anslutning till förvärvet, har betraktats som de utländska enheternas tillgångar och skulder och omräknats till euro enligt kurserna på balansdagen.
Enligt den lättnad som standarden IFRS 1 tillåter, har kumulativa omräkningsdifferenser som ackumulerats före dagen för övergång till IFRS upptagits i balanserade vinstmedel. Från och med övergångsdagen har omräkningsdifferensen i dotterbolagens och joint ventures eget kapital som beror på kursförändringar, vid uppgörande av koncernbokslutet upptagits som en egen post i omräkningsdifferenserna i koncernens eget kapital. Då ett utländskt dotterbolag eller joint venture avyttras, upptas den ackumulerade omräkningsdifferensen i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller –förlusten.
Intäkter för försäljning av varor upptas när de med ägandet av varor förenliga väsentliga riskerna och förmånerna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor antingen kontant eller med kreditkort. Intäkterna bokförs vid varans försäljningstidpunkt.
För distansförsäljningens del reserverar man sig för framtida returneringar genom att vid tidpunkten för bokslutet göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering som justering till försäljningen. Räntan som hänför sig till Hobby Halls engångskrediter ingår i försäljningspriset och redovisas under omsättningen. För oanvända Lindex Club poäng som samlats hos kunderna bokförs en reservering, vars belopp bestäms på basis av erfarenhet och försäljningsstatistik, reserveringen upptas på samma räkenskapsperiod som försäljningen till vilken den hänför sig.
Intäkterna för en tjänst upptas när tjänsten har utförts.
Vid beräkning av omsättningen har från försäljningen avdragits indirekta skatter och beviljade rabatter.
Under övriga rörelseintäkter redovisas bl.a. realisationsvinster för anläggningstillgångar och intäkter för överlåtelse av affärsverksamhet.
Övriga rörelsekostnader inkluderar realisationsförluster för egendom samt andra än de kostnader som hänför sig till ordinarie försäljning av prestationer. Ränteintäkter på räntebärande försäljningsfordringar redovisas som avdrag från övriga rörelsekostnader.
Pensionsarrangemang klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda. Lagstadgade och frivilliga pensionssystem är avgiftsbestämda i Finland och i de flesta övriga av Stockmannkoncernens verksamhetsländer.
För de avgiftsbestämda pensionsarrangemangen betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. Betalningar till de avgiftsbestämda arrangemangen redovisas som en kostnad i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.
De förmånsbestämda pensionsarrangemangen grundar sig på aktuariella beräkningar som i sin tur grundar sig på antaganden beträffande diskontoräntan, förväntad avkastning på de till pensionsarrangemangen hänförliga tillgångarna, framtida löneförhöjningar, inflation och personalens åldersstruktur. Uppskattningar som görs på basis av de här antagandena inverkar på den sammanlagda pensionsförpliktelsen och det totala beloppet tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Aktuariella vinster och förluster upptas i resultaträkningen under kommande räkenskapsperioder under personernas genomsnittliga återstående anställningstid till den del som de överskrider tio procent av det existerande pensionsförpliktelsebeloppet eller tio procent av det verkliga värdet på de till pensionsarrangemanget hänförliga tillgångarna. Från nuvärdet på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen avdras de till pensionsarrangemangen hörande tillgångarna värderade till det verkliga värdet på balansdagen, andelen icke-redovisade aktuariella vinster och förluster samt utgifter som baserar sig på en retroaktiv arbetsprestation.
Aktieoptioner som beviljats till koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljande och upptas i jämna rater såsom kostnader i resultaträkningen under den period som rättigheten uppstod. En kostnad som motsvarar de beviljade optionernas verkliga värde upptas under personalkostnader, för optionerna till nyckelpersoner och för stamkundsoptionernas del under övriga rörelsekostnader med lika stora motposter i eget kapital. De beviljade optionernas verkliga värde fastställs med hjälp av Black-Scholes-modellen som beaktar marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optionen vid tidpunkten för beviljande. Dessutom uppskattas vid tidpunkten för beviljande antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och deras sannolika giltighetstid. Det såsom kostnad upptagna beloppet korrigeras senare att motsvara antalet slutgiltigt beviljade aktieoptioner.
I enlighet med ikraftträdelsebestämmelserna för standarden IFRS 2 upptas före 7.11.2002 beviljade och till optionsinnehavarna före 1.1.2005 utfärdade optioner inte i resultaträkningen. Dylika optionsplan har inte varit öppen sedan april 2007.
När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningar för aktieteckningar som baserar sig på optioner beviljade före nya aktiebolagslagens ikraftträdande i aktiekapitalet och överkursfonden korrigerade med eventuella transaktionskostnader. Tillgångar från aktieteckningar i optionsplaner som beslutats efter den nya aktiebolagslagens ikraftträdande bokförs, korrigerade med eventuella transaktionskostnader, i enlighet med planens villkor i aktiekapitalet och fonden för investerat fritt eget kapital.
Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnader för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus. Ytterligare information om systemet presenteras i not 29.
Skatteutgifter i resultaträkningen består av skatter som baserar sig på beskattningsbara inkomster under perioden och av latenta skatter. Skatter som baserar sig på beskattningsbara inkomster under perioden beräknas enligt gällande skattesats i respektive land. Skatten justeras med eventuella skatter som hänför sig till tidigare perioder. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas direkt mot eget
kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
De latenta skatterna beräknas på samtliga temporära skillnader mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet. De största temporära skillnaderna uppstår mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet på materiella anläggningstillgångar, oanvända skattemässiga förluster, värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde vid sammanslagning av affärsverksamheter och värdering av derivatavtal till verkligt värde. Latent skatt bokförs inte för temporär skillnad som uppkommit vid nedskrivning av goodwill i fall denna är icke-avdragsbar i beskattningen.
De latenta skatterna har beräknats utgående ifrån skattesatserna som fastställts före balansdagen.
De latenta skatteskulderna har redovisats till fullt belopp. De latenta skattefordringarna avseende avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast till det belopp det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbar inkomst.
En avsättning bokförs, när koncernen som följd av en inträffad händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, för vilken det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och storleken på förpliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Goodwill som uppstår vid förvärv av ett företag består av skillnaden mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade, till det verkliga värdet värderade, tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna. Avskrivningar görs inte på goodwill och varumärket Lindex. Varumärket anses ha en obegränsad nyttjandetid på grund av dess välkändhet. Varumärket Lindex har existerat i över 50 år och koncernen kommer också i fortsättningen att använda det såväl på de nuvarande marknaderna som i lanseringen av Lindex produktsortiment och affärsmodell på nya marknader. Övriga immateriella tillgångar utgörs av leverantör- och kundrelationer som anskaffats till verkligt värde i samband med sammanslagning av affärsverksamheter samt immateriella rättigheter och programvaror, som värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska nyttjandeperioden.
Avskrivningstider för immateriella tillgångar (år):
| • Leverantörrelationer | 2 |
|---|---|
| • Kundrelationer | 5 |
| • Programvaror | 5–7 |
| • Övriga immateriella rättigheter | 5 |
Till immateriella tillgångar anslutna utgifter som förverkligas senare, aktiveras endast i det fall att de ökar de framtida ekonomiska fördelarna av den specifika tillgången. I övriga fall kostnadsförs utgifterna i resultaträkningen när de uppstår.
Markområden, byggnader samt maskiner och inventarier utgör merparten av de materiella anläggningstillgångarna. Uppskrivningar som ingått i markområden och byggnader, har ingått i bokföringsvärdet enligt de tidigare bokslutsnormerna och de har betraktats som en del av anskaffningsutgiften enligt IFRS. Materiella anläggningstillgångar inkluderar också ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter som består av bl.a. fullbordande av inredningen i affärslokaler.
Materiella anläggningstillgångar har värderats i balansräkningen till den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Anskaffningsutgiften för själv tillverkade tillgångar inkluderar material och det direkta arbetet. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Utgifter som uppkommer senare aktiveras, om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Övriga utgifter, exempelvis normala service- och reparationsåtgärder kostnadsförs i resultaträkningen när de uppstår.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar sker linjärt över tillgångens ekonomiska nyttjandeperiod, markområden avskrivs inte.
Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar (år):
Utgifter för främmande kapital bokförs i regel som kostnad för den räkenskapsperiod under vilken de har uppstått. Utgifter för främmande kapital som beror på ett betydande och långvarigt investeringsprojekt som gäller en materiell anläggningstillgång inkluderas emellertid i nyttighetens anskaffningsutgift.
Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att upptäcka eventuella indikationer på nedskrivningsbehov. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwill och varumärke har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och de testas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om balansvärdet för tillgångsposten eller enheten som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas inflyta. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivningen för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till goodwill som allokerats till enheten som genererar kassaflöde och därefter till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.
Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så, att det utgörs antingen av det verkliga värdet minskat med försäljningskostnader eller av ett högre nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till sitt nuvärde på basis av diskonteringsräntorna som beskriver ifrågavarande, kassagenererande enhets genomsnittliga kapitalkostnader före skatt.
Nedskrivning som hänför sig till materiella anläggningstillgångar samt övriga immateriella tillgångar, med undantag av goodwill, återförs, om det skett en förändring i uppskattningen som används vid bestämmande av kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningen återförs till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av avskrivningar som då skulle ha gjorts.
I enlighet med standarden IAS 17 Leasingavtal, har sådana hyresavtal, där koncernen övertar en väsentlig andel av de risker och förmåner som typiskt hänför sig till ägande, klassificerats som avtal om finansiell leasing. Egendom som hyrts genom avtal om finansiell leasing, minskat med ackumulerade avskrivningar, upptas under materiella anläggningstillgångar och förpliktelser som härrör från avtalet upptas i sin tur under räntebärande skulder. Hyror som härrör från avtal om finansiell leasing fördelas i räntekostnader samt amortering av skuld.
Tillgångar anskaffade med avtal om finansiell leasing i enlighet med standarden IAS 17 har upptagits i balansräkningen och de värderas till ett belopp som är lika stort som tillgångens verkliga värde vid tidpunkten då avtalet ingicks, eller till ett lägre nuvärde på minimihyrorna. Från tillgångar som skaffats genom avtal om finansiell leasing görs planenliga avskrivningar och bokförs eventuella nedskrivningar. Avskrivningar görs i enlighet med avskrivningstiderna för koncernens anläggningstillgångar eller under en kortare hyresperiod.
Stockmannkoncernen är inte hyresvärd eller hyresgäst i sådana hyresavtal som skulle klassificeras som avtal om finansiell leasing.
Hyresavtal, i vilka hyresvärden påtar sig riskerna och förmånerna förknippade med ägandet, behandlas som övriga hyresavtal. Hyror som mottagits eller betalats på basis av övriga hyresavtal upptas under intäkter eller kostnader i resultaträkningen.
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärde är ett uppskattat försäljningspris som fås i den löpande verksamheten vid sedvanlig affärsverksamhet, med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med grund i first in first out-metoden (FIFO), metoden som baserar sig på detaljförsäljningspriset enligt standarden IAS 2 eller förfarandet med vägt medelanskaffningspris, och det inkluderar samtliga kostnader för anskaffningen. Metoden som baserar sig på detaljförsäljningspriset enligt standarden IAS 2 tillämpas på värdering av omsättningstillgångarna i varuhusgruppen i Finland och i de övriga enheterna tillämpas förfarandet med vägt medelanskaffningspris.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och anläggningstillgångar som hör till verksamheter som avvecklas värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde enligt standarden IFRS 5 med avdrag för uppskattade kostnader för avyttringen. När en anläggningstillgång har klassificerats som en långfristig anläggningstillgång som innehas för försäljning eller som tillhörig en avyttringsgrupp, görs inga avskrivningar från den. En långfristig anläggningstillgång som innehas för försäljning eller tillhör en avyttringsgrupp upptas i balansräkningen separat från de övriga anläggningstillgångarna. Även skulder som hänför sig till en avyttringsgrupp upptas i balansräkningen som en egen post.
År 2006 klassificerades till avvecklade verksamheter segmentet Stockmann Auto i sin helhet och Zara-affärsverksamheten i Ryssland som tidigare ingått i segmentet varuhusgruppen. Dessa affärsverksamheter avvecklades under år 2006. Vid tidpunkten för bokslutet har koncernen inga i standarden IFRS 5 avsedda verksamheter som skall avvecklas eller långfristiga anläggningstillgångar som innehas för försäljning.
Finansiella instrument klassificeras enligt IAS 39 i följande kategorier: lånefordringar och övriga fordringar, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar som kan säljas och övriga skulder.
Lånefordringar och övriga fordringar utgör tillgångar som inte är derivat och vilkas betalningar är fasta eller fastställbara och som inte är noterade på de en aktiv marknad. Dessa värderas till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i balansräkningen antingen under kort- eller långfristiga tillgångar: i de sist nämnda om förfallodagen sträcker sig längre än 12 månader. Försäljningsfordringar upptas i balansräkningen ursprungligen till verkligt värde. Beloppet osäkra fordringar uppskattas på basis av historiska återvinningar. Osäkra fordringar nedskrivs enligt differensen mellan det ursprungliga värdet på respektive fordring och det diskonterade belopp som förväntas återvinnas. Nedskrivningar redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Under kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras alla investeringar med undantag av aktier som klassificeras under finansiella tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna grupp värderas till verkligt värde enligt marknadspriserna på balansdagen, diskonterade kassaflöden eller andra lämpliga värderingsmodeller. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas utgör tillgångar som inte är derivat och som uttryckligen har klassificerats under denna kategori, eller som inte har klassificerats under någon annan kategori. De ingår i långfristiga tillgångar, utom i det fall att de skall behållas kortare tid än 12 månader från balansdagen, i vilket fall de inkluderas i kortfristiga tillgångar. Denna kategori inkluderar koncernens aktieplaceringar och värderas till verkligt värde. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier är marknadspriset på balansdagen. Förändringar i verklig värde redovisas i fond för verkligt värde under eget kapital. Förändringar i verkligt värde överförs från eget kapital till resultaträkningen när investeringen realiseras eller när dess värde har minskat så att en nedskrivningsförlust redovisas för den. Onoterade aktier redovisas till anskaffningspriset, om deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om det förekommer väsentlig eller
utdragen nedgång i aktieplaceringens verkliga värde redovisas en nedskrivning.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En finansiell tillgång avlägsnas från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar bestämmanderätten över tillgången.
Räntebärande skulder klassificeras under övriga skulder och de redovisas initialt till verkligt värde på enligt det erhållna beloppet. Transaktionskostnaderna har inkluderats i de räntebärande skuldernas ursprungliga bokföringsvärde. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad maturitet längre än 12 månader medan kortfristiga har en maturitet kortare än 12 månader.
Derivatkontrakt klassificeras under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och förändringar i derivatenkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas och som uppfyller de i IAS 39 fastställda reglerna för säkringsredovisning.
Verklig värde på ränteswapkontrakt fastställs på basis av nuvärdet av framtida kassaflöden med hjälp av marknadspriser på balansdagen. Förändringar i ränteswapkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen inga utestående ränteswapavtal.
Verklig värde på valutaterminer och valutaswapavtal beräknas enligt marknadspriser vid bokslutstidpunkten. Valutaoptioners verkliga värde beräknas med hjälp av Black & Scholes modellen. Valutaderivatens värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under finansiella poster med undantag av dem på vilka tillämpas i IAS 39 fastställd kassaflödessäkring.
Säkringsredovisning tillämpas på vissa valutaderivat som används för att säkra förväntade försäljningar och inköp i valuta och som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt standarden IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och det skall i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som gjorts i syfte att säkra kassaflöden redovisas i fond för verkligt värde under eget kapital och en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen Förändringar i verkligt värde i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period, som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. I de fall det säkrade kassaflödet inte längre förväntas bli realiserat, överförs den tillhörande förändringen av verkligt värde, som redovisats från säkringsinstrumentet direkt under eget kapital, till resultaträkningen.
Säkringsredovisning tillämpas på vissa lån i valuta som säkrar nettoinvesteringar i valuta som gjorts i utländska enheter. Förändringar i säkringsinstrumentets verkliga värde upptas under omräkningsdifferens i eget kapital. Vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringar som upptagits under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.
Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras vid inledning av säkringen. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och posten som säkras, karaktären av risken som säkras, målsättningen med riskhanteringen samt effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet bör vara effektivt och effektiviteten granskas såväl i förväg som i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.
Likvida medel består av kontanta medel, kortfristiga bankdepositioner samt övriga kortfristiga placeringar med hög likviditet och vars maturitet från anskaffningstidpunkten är högst tre månader. För likvida medel med en kort maturitet anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Checkkonto med kredit, som på anmodan skall återbetalas och som utgör en del av koncernens kassahantering, har i kassaflödesanalysen presenterats som en del av likvida medel.
När Stockmann Oyj Abp eller något av dess dotterbolag förvärvar bolagets egna aktier, görs ett avdrag i eget kapital som motsvarar det erlagda vederlaget inklusive transaktionsutgifterna med avdrag för skatt. Om de förvärvade aktierna säljs eller överlåts som vederlag, upptas den erhållna prestationen minskad med skatt i eget kapital.
Styrelsens förslag om dividendutdelning har inte redovisats i bokslutet. Dividendutdelningen upptas på basis av bolagsstämmans beslut.
Koncernen börjar tillämpa respektive standard och tolkning fr.o.m. dagen då de träder i kraft eller från början av följande räkenskapsperiod, om ikraftträdelsedagen är någon annan än räkenskapsperiodens första dag.
IFRS 8 Operating Segments, som gäller under räkenskapsperioder som träder i kraft 1.1.2009 eller senare, ersätter standarden IAS 14 Segmentrapportering. Enligt koncernens bedömning kommer den nya standarden inte väsentligt att förändra den nuvarande segmentrapporteringen eftersom koncernens primära rapporteringsform inbegriper idag de affärsverksamhetssegment som fastställts enligt den interna rapporteringen. Presentationssättet för geografisk segmentinformation förändras. Enligt koncernens bedömning kommer ibruktagningen av IFRS 8 att inverka i första hand på det sätt på vilket segmentinformationen presenteras i noterna till bokslutet framöver.
Förändringen i standarden IAS 1 Presentation av bokslut, gäller under räkenskapsperioder som träder i kraft 1.1.2009 eller senare. Enligt koncernens bedömning kommer förändringen att inverka i första hand på presentationen av resultaträkningen och kalkylen över förändringar i eget kapital. Den förnyade standarden har inte ännu godkänts för tillämpning inom EU.
IFRIC-tolkningarna IFRIC 11 IFRS 2 - Group and Treasury
Share Transactions , IFRIC 12 Service Concession Arrangements, IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes, IFRIC 14 IAS 19 - IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction. Ibruktagningen av IFRIC 13 tolkningen uppskattas ha inverkan på redovisningen och värderingen av kundgottgörelser, ibruktagningen av de övriga tolkningarna uppskattas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens framtida bokslut.
Stockmannkoncernens primära affärssegment är varuhusgruppen, Lindex, Hobby Hall och Seppälä.
Varuhusgruppen idkar varuhushandel i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Varuhusgruppen har även specialbutiker i Finland och Ryssland, av vilka en del verkar enligt franchisingprincipen. Gruppens verksamhet är koncentrerad till de viktigaste städerna i respektive verksamhetsland. Till varuhusgruppen hörde 31.12.2007 sju varuhus, fyra Zarabutiker och 16 Stockmann Beauty-butiker i Finland, fyra varuhus, 18 Bestsellerbutiker, sex Nikebutiker och två andra specialbutiker i Ryssland samt ett varuhus i Estland respektive Lettland.
Lindex är en modekedja som är verksam i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Tjeckien. Företaget hade 31.12.2007 i Sverige 193, Norge 89, Finland 51, Estland 3, Lettland 7 och Litauen 2 butiker samt en butik i Tjeckien.
Hobby Hall idkar distanshandel med konsumtionsvaror i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Företaget har två butiker i Finland och en butik i Estland, vilka stöder distanshandelsverksamheten.
Seppälä är en modekedja som är verksam i Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Dess verksamhet grundar sig på egen produktplanering. Företaget hade 31.12.2007 i Finland 128, Estland 15, Lettland 9, Litauen 6 och Ryssland 27 butiker.
| Valutakurser | Bokslutsdagens kurs | Årets medelkurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 31.12.2007 | 31.12.2006 | 2007 | 2006 | |
| Ryssland | RUB | 35,9860 | 34,6800 | 35,0183 | 34,1109 | |
| Estland | EEK | 15,6466 | 15,6466 | 15,6466 | 15,6466 | |
| Lettland | LVL | 0,6964 | 0,6972 | 0,7001 | 0,6962 | |
| Sverige | SEK | 9,4415 | 9,0404 | 9,2501 | 9,2544 | |
| Litauen | LTL | 3,4528 | 3,4528 | 3,4528 | 3,4528 |
| löpande | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AFFÄRSSEGMENTEN | Varuhus- | Hobby | Oför- | Elimi- | verk- | Kon | ||
| mn euro | gruppen | Lindex | Hall | Seppälä | delat1) neringar | samhet | cernen | |
| Resultaträkningsuppgifter 1.1-31.12 | ||||||||
| Försäljning | 1 218,1 | 68,1 | 206,5 | 174,7 | 0,8 | 1 668,3 | 1 668,3 | |
| Omsättning | 1 025,0 | 54,7 | 171,7 | 145,1 | 1,7 | 1 398,2 | 1 398,2 | |
| Rörelsevinst | 91,8 | 15,0 | 5,7 | 20,7 | -7,5 | -0,7 | 125,2 | 125,2 |
| Avskrivningar | 28,9 | 1,3 | 2,4 | 3,5 | 0,7 | 36,9 | 36,9 | |
| Balansräkningsuppgifter 31.12 | ||||||||
| Investeringar, brutto | 111,5 | 853,1 | 3,5 | 9,3 | 977,4 | 977,4 | ||
| Tillgångar 2) | 652,4 | 992,9 | 102,7 | 44,7 | 30,9 | 1 823,7 | 1 823,7 | |
| Räntefria skulder 3) | 125,9 | 100,8 | 14,5 | 11,5 | 71,7 | 324,3 | 324,3 | |
| Räntebärande skulder | 905,6 | 905,6 | 905,6 | |||||
| Antal anställda i medeltal | 8 606 | 387 | 649 | 1 414 | 105 | 11 161 | 11 161 |
| SEGMENTUPPGIFTER 1.1-31.12.2006 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| löpande | vecklad | |||||||
| AFFÄRSSEGMENTEN | Varuhus- | Hobby | Oför- | Elimi- | verk- | verk- | Kon | |
| mn euro | gruppen | Hall | Seppälä | delat1) neringar | samhet | samhet | cernen | |
| Resultaträkningsuppgifter 1.1-31.12 | ||||||||
| Försäljning | 1 119,0 | 199,8 | 158,1 | 0,9 | 1 477,8 | 74,8 | 1 552,6 | |
| Omsättning | 941,3 | 165,9 | 130,8 | 1,7 | 1 239,6 | 61,1 | 1 300,7 | |
| Rörelsevinst | 79,5 | 7,1 | 21,1 | -8,0 | 0,2 | 99,9 | 29,6 | 129,5 |
| Avskrivningar | 25,9 | 2,7 | 2,0 | 1,2 | 31,8 | 0,3 | 32,1 | |
| Balansräkningsuppgifter 31.12 | ||||||||
| Investeringar, brutto | 115,3 | 3,2 | 6,1 | 0,9 | 125,5 | 125,5 | ||
| Tillgångar 2) | 557,9 | 104,0 | 38,0 | 67,7 | 767,6 | 767,6 | ||
| Räntefria skulder 3) | 122,0 | 13,9 | 10,9 | 25,8 | 172,6 | 172,6 | ||
| Räntebärande skulder | 23,4 | 23,4 | 23,4 | |||||
| Antal anställda i medeltal | 8 014 | 644 | 1 194 | 101 | 9 953 | 116 | 10 069 |
Inkluderar de kostnader för koncernförvaltningen som inte kan hänföras till affärssegment.
Segmentets tillgångar inkluderar goodwill, immateriella rättigheter, materiella tillgångar, omsättningstillgångar,
försäljningsfordringar och övriga fordringar.
| Fort | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| löpande | ||||||
| GEOGRAFISKA SEGMENT 2007 | Sverige och | Baltikum | verk- | Kon | ||
| mn euro | Finland 1) Norge 3) Tjeckien 1) Ryssland 2) | samhet | cernen | |||
| Försäljning | 1 171,5 | 59,5 | 194,1 | 243,2 | 1 668,3 | 1 668,3 |
| Omsättning | 977,6 | 47,5 | 165,0 | 208,0 | 1 398,2 | 1 398,2 |
| Rörelsevinst | 96,3 | 14,4 | 21,1 | -6,6 | 125,2 | 125,2 |
| Investeringar | 80,2 | 847,0 | 5,1 | 45,0 | 977,4 | 977,4 |
| Tillgångar | 585,2 | 975,7 | 75,8 | 187,0 | 1 823,7 | 1 823,7 |
| Antal anställda i medeltal | 6 861 | 330 | 1 420 | 2 550 | 11 161 | 11 161 |
1) Varuhusgruppen, Lindex, Hobby Hall och Seppälä
2) Varuhusgruppen, Hobby Hall och Seppälä
| 3) Lindex | Fort- | Av | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| löpande | vecklad | ||||||||
| GEOGRAFISKA SEGMENT 2006 | verk- | Fin- | Ryss- | verk- | Kon | ||||
| mn euro | Finland 1) | Baltikum 1) Ryssland 2) | samhet | land | land | samhet | cernen | ||
| Försäljning | 1 123,7 | 165,3 | 188,8 | 1 477,8 | 74,8 | 74,8 | 1 552,6 | ||
| Omsättning | 937,5 | 140,6 | 161,6 | 1 239,6 | 61,1 | 61,1 | 1 300,7 | ||
| Rörelsevinst | 75,2 | 21,0 | 3,8 | 99,9 | 7,7 | 21,9 | 29,6 | 129,5 | |
| Investeringar | 64,0 | 1,8 | 59,7 | 125,5 | 125,5 | ||||
| Tillgångar | 594,8 | 69,7 | 103,1 | 767,6 | 767,6 | ||||
| Antal anställda i medeltal | 6 732 | 1 277 | 1 944 | 9 953 | 116 | 116 | 10 069 |
1) Varuhusgruppen, Hobby Hall och Seppälä
2) Varuhusgruppen och Seppälä
Stockmanns dotterbolag Stockmann Sverige AB förvärvade genom ett offentligt uppköpserbjudande 5.12.2007 en andel på 97,8 % av AB Lindex aktier. Stockmann har dessutom inlett ett obligatoriskt inlösenförfarande enligt den svenska aktiebolagslagen för att lösa in samtliga återstående aktier i Lindex. I koncernens bokslut har en ägarandel på 100 % av AB Lindex-koncernen konsoliderats i enlighet med IFRS 3. Anskaffningspriset var 850,9 mn euro omfattande 4,3 mn. euro i arvoden till sakkunniga. Ett belopp på 832,5 mn euro betalades kontant, och som kortfristig skuld har man upptagit de icke inlösta aktiernas andel, dvs. 18,4 mn euro. Lindex är en av de största nordeuropeiska modekedjorna, och en goodwill på 721,7 mn euro bygger på Lindex goda kassaflöde och lönsamhet samt på en stark marknadsställning på de utvalda kärnmarknadsområdena, i synnerhet i Sverige, Norge och Finland. Stockmann syftar till att främja Lindex utvidgning till marknaden i Ryssland och till en utvald marknad i andra östeuropeiska länder. I samband med utvidgningen till de nya marknadsområdena kan enligt Stockmanns ledning uppnås synergi i anslutning till administrativa funktioner och skalfördelarna inom inköps- och logistikfunktionerna. AB Lindex resultat 6-31.12.2007, 10,6 mn euro, är inkluderat i Stockmannkoncernens resultat. Enligt en proformakalkyl som gjorts i illustrerande syfte skulle Stockmanns omsättning år 2007 ha uppgått till 1 909,7 mn euro och vinsten till 93,7 mn euro, om AB Lindex hade förvärvats redan vid ingången av perioden 2007. Lindex resultat för år 2007 inkluderar inte 4,5 mn euro kostnader av engångskaraktär. Ovannämnda omsättning och vinst inkluderar inte Lindex tyska dotterbolag som år 2006 klassificerades som avvecklad verksamhet i Lindex bokslut. Anskaffningsutgiftskalkylen nedan har presenterats såsom preliminär eftersom anskaffningen inföll i december nära utgången av räkenskapsperioden.
| Följande tillgångar och skulder bokfördes för anskaffningsobjektet: | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisade | Verkliga | Bok | ||
| värden | värden | förings | ||
| före | bokförda värden efter | |||
| mn euro | Hänvisning | förvärvet vid förvärvet | förvärvet | |
| Immateriella tillgångar | ||||
| Varumärken | 13 | 18,4 | 78,2 | 96,6 |
| Hyresrätter | 0,0 | 0,0 | ||
| Kundrelationer | 13 | 2,4 | 2,4 | |
| Leverantörsrelationer | 13 | 4,3 | 4,3 | |
| ADB-program | 10,3 | 10,3 | ||
| Goodwill | 13 | 7,6 | -7,6 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 41,1 | 41,1 | ||
| Övriga finansiella tillgångar | 2,6 | 2,6 | ||
| Latent skattefordran | 3,0 | 3,0 | ||
| Omsättningstillgångar | 17 | 72,6 | 4,2 | 76,8 |
| Försäljnings- och andra fordringar | 14,6 | 14,6 | ||
| Likvida medel | 9,0 | 9,0 | ||
| Tillgångar sammanlagt | 179,2 | 81,5 | 260,8 | |
| Latent skatteskuld | 23 | 1,7 | 25,0 | 26,7 |
| Pensionsåtaganden (förmånsbestämda) | 3,4 | 3,4 | ||
| Avsättningar | 2,5 | 2,5 | ||
| Checkräkning med kreditlimit | 29,0 | 29,0 | ||
| Övriga skulder | 69,9 | 69,9 | ||
| Skulder sammanlangt | 106,5 | 25,0 | 131,5 | |
| Nettotillgångar | 72,7 | 56,6 | 129,3 | |
| Anskaffningsutgift | 850,9 | |||
| Goodwill | 13 | 721,7 | 721,7 | |
| Köpesumma betalad i kontant | 832,5 | |||
| Obetald andel av köpesumman | 18,4 | |||
| Likvida medel samt checkräkning med kreditlimit i anskaffat dotterbolag | 20,0 | |||
| Kassaflödespåverkan | 852,5 |
Immateriella tillgångar, som anskaffades vid ovannämnda sammanslagning av affärsverksamheterna, har upptagits separat från goodwill till verkligt värde, om det har varit möjligt att tillförlitligt fastställa det verkliga värdet. Vid den genomförda sammanslagningen av affärsverksamheterna skaffade sig koncernen Lindex varumärke samt kund- och leverantörsavtal. Det verkliga värdet för Lindex varumärke bygger på en beräknad, diskonterad royalty, som man undviker när man äger ifrågavarande varumärke. Det verkliga värdet har fastställts genom att man på marknadsgrunder beräknat en royaltyprocent som en extern instans skulle vara beredd att betala för ett licensavtal om varumärket. Kundrelationerna är stamkundsavtal i Lindex stamkundssystem Lindex Club. Det verkliga värdet, som anknyter till kundrelationerna, har fastställts utgående från längden på de aktiva kundrelationerna och de diskonterade nettokassaflödena som flyter in från de befintliga kundrelationerna. Det verkliga värdet för leverantörsrelationer bygger på giltighetstiden för leverantörsavtalen och på de mest betydande leverantörernas andel av de diskonterade nettokassaflödena. Det verkliga värdet för omsättningstillgångar har fastställts genom att man har beräknat försäljningspriset som kan ackumuleras från omsättningstillgångarna och av vilket man har avdragit utgifterna till följd av överlåtelsen samt de beräknade kostnaderna för försäljningssatsningar som bygger på vinsten för försäljningen av motsvarande varor. Av de allokeringar av verkligt värde som uppstod till följd av sammanslagningen av affärsverksamheterna har en latent skatteskuld redovisats.
Stockmann köpte i december 2006 fastighetsbolaget OOO Stockmann Stp Centre i S:t Petersburg. Bolaget äger en fastighet vid Nevskij Prospekt, på vilken man bygger ett varuhus och köpcentret Nevsky Centre, vilka ska öppnas före utgången av år 2009.
| 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Redovisade | Verkliga | Bok | ||
| värden | värden | förings | ||
| före | bokförda | värden efter | ||
| mn euro | Hänvisning | förvärvet | vid förvärvet | förvärvet |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 15,2 | 13,1 | 28,3 |
| Försäljnings- och andra fordringar | 1,4 | 1,4 | ||
| Likvida medel | 0,4 | 0,4 | ||
| Tillgångar sammanlagt | 17,0 | 13,1 | 30,1 | |
| Räntebärande skulder | 1,6 | 1,6 | ||
| Övriga skulder | 15,4 | 15,4 | ||
| Skulder sammanlangt | 17,0 | 17,0 | ||
| Nettotillgångar | 0,0 | 13,1 | 13,1 | |
| Anskaffningsutgift | 13,1 | |||
| Köpesumma betalad i kontant | 13,1 | |||
| Likvida medel i anskaffat dotterbolag | -0,4 | |||
| Kassaflödespåverkan | 12,7 |
Stockmann avyttrade aktiestocken i sitt dotterbolag Stockmann Auto Oy Ab till Veho Group Oy Ab, Ford-affärsverksamheten i Åbo och Esbo till SOK samt Stockmann Autos VW-Audi-affärsverksamhet till Kesko Oyj:s koncernbolag Helsingin VV-Auto Oy. Bilaffärsverksamheten övergick till de nya ägarna fr.o.m. 1.3.2006. Vidare avyttrade Stockmann aktierna i Kiinteistö Oy Luistelijanvuori till Veho Group Oy Ab i april 2006.
Stockmann sålde med ett 30.1.2006 undertecknat avtal sitt dotterbolag som bedriver Zara-affärsverksamhet i Ryssland till den spanska koncernen Inditex som är ägaren av Zara-varumärket och till följd av avtalet avstod fr.o.m.1.1.2006 från affärsverksamheten.
| mn euro | 2006 | Erhållen köpeskilling, kontant | 106,3 |
|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 0,9 | Kassa i avyttrade dotterbolag | -1,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 31,6 | Kassaflödespåverkan | 105,0 |
| Fordringar | 65,2 | ||
| Omsättningstillgångar | 29,3 | ||
| Latenta skatteskulder | -1,3 | Kassaflödesanalys | |
| Skulder, räntebärande | -0,3 | ||
| Övriga skulder | -48,4 | mn euro | 2006 |
| Totalt | 77,0 | Kassaflöde från rörelsen | 1,9 |
| Kassaflöde från finansiering | -1,7 | ||
| Överlåtelsevinster | 29,3 | Kassaflöde totalt | 0,2 |
| Vederlag totalt | 106,3 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Stamkundsprogrammets Transfer | ||
| Agreement | 9,7 | |
| Realisationsvinster för bestående aktiva | 4,8 | |
| Realisationsvinster för aktier, skattefri | 29,3 | |
| Realisationsvinster för aktier, | ||
| skattepliktig | 0,4 | |
| Totalt | 9,7 | 34,4 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Omsättning | 1 398,2 | 1 300,7 |
| Användning av material och | ||
| förnödenheter | 798,8 | 716,5 |
| Förändring av lager | -7,6 | 57,1 |
| Försäljningsbidrag | 607,0 | 527,1 |
| Försäljningsbidrag, procent av | ||
| omsättningen | 43,4 | 40,5 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Löner | 182,0 | 167,9 |
| Pensionskostnader | ||
| Avgiftsbestämda arrangemang | 26,2 | 24,4 |
| Förmånsbestämda arrangemang | 0,1 | |
| Övriga lönebikostnader | 14,8 | 11,8 |
| Kostnader för optionsförmåner | 1,1 | 0,6 |
| Totalt | 224,1 | 204,7 |
I de flesta utländska dotterbolagen ingår pensionskostnaderna för avgiftsbestämda pensionsarrangemang i övriga lönebikostnader.
Uppgifterna om ledningens anställningsförmåner presenteras i noterna till bokslutet nr 29. Transaktioner med den närmaste kretsen
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Immateriella rättigheter | 3,5 | 2,6 |
| Byggnader och anläggningar | 6,0 | 5,5 |
| Maskiner och inventarier | 17,1 | 15,9 |
| Ändrings- och ombyggnadskostnader | ||
| för hyrda lokaliteter | 10,3 | 8,1 |
| Avskrivningar totalt | 36,9 | 32,1 |
| Nedskrivningar totalt | 0,0 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar totalt | 36,9 | 32,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kostnader för affärsställen | 113,9 | 98,4 |
| Marknadsföringskostnader | 44,5 | 40,4 |
| Varuhanteringskostnader | 15,4 | 13,8 |
| Kreditförluster | 1,9 | 0,5 |
| Frivilliga lönebikostnader | 5,2 | 4,4 |
| Ränteintäkter på försäljningsfordringar | -6,3 | -8,6 |
| Övriga kostnader | 56,0 | 46,1 |
| Totalt | 230,6 | 195,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Dividendintäkter från placeringar som | ||
| kan säljas | 0,1 | 0,1 |
| Ränteintäkter från bankdepositioner | ||
| och övriga placeringar | 1,2 | 0,9 |
| Realisationsvinster på placeringar som | ||
| kan säljas | 0,8 | |
| Värdeförändring på finansiella tillgångar | ||
| som värderas till verkligt värde via | ||
| resultaträkningen | 0,0 | |
| Totalt | 1,3 | 1,8 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader av finansiella skulder | ||
| som värderas till periodiserad | ||
| anskaffningsutgift | -6,2 | -1,9 |
| Värdeförändring för finansiella tillgångar | ||
| som värderas till verkligt värde via | ||
| resultaträkningen | 0,0 | |
| Valutakursdifferenser | -0,8 | -0,4 |
| Totalt | -7,0 | -2,3 |
| Finansiella intäkter och kostnader | ||
| totalt | -5,7 | -0,6 |
| 11. INKOMSTSKATTER | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Inkomstskatter för räkenskapsperioden, | ||
| fortlöpande verksamhet | 26,6 | 24,0 |
| Inkomstskatter för räkenskapsperioden, | ||
| avvecklad verksamhet | 0,1 | |
| Inkomstskatter för föregående | ||
| räkenskapsperioder | 0,1 | 0,0 |
| Förändring av latenta skatteskulder/- | ||
| fordringar | 4,3 | 0,2 |
| Totalt | 31,1 | 24,3 |
Avstämning av resultaträkningens skattekostnad och skatterna beräknade enligt koncernens skattesats i hemlandet 26 % (26 % år 2006).
| Vinst före skatt | 119,4 | 128,9 |
|---|---|---|
| Inkomstskatter enligt gällande | ||
| skattesats | 31,1 | 33,5 |
| Inkomstskatter för föregående | ||
| räkenskapsperioder | 0,1 | 0,0 |
| Skattefria inkomster | -7,6 | |
| Effekt av avvikande skattesatser för | ||
| utländska dotterbolag | -3,2 | -2,7 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 3,1 | 1,1 |
| Skatter i resultaträkningen | 31,1 | 24,3 |
Resultatet per aktie beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare med de utestående aktiernas vägda medeltal under räkenskapsperioden. Utestående aktier inkluderar inte egna aktier som innehas av koncernen. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till aktieägarna i moderbolaget med det vägda medeltalet för det utspädda antalet utestående aktier under räkenskapsperioden. Aktieoptionerna har en utspädande verkan då aktieoptionernas teckningspris är lägre än gängse värde. Aktiens gängse värde baserar sig på aktiernas pris i medeltal under perioden.
| 1.1- | 1.1- | |
|---|---|---|
| Fortlöpande verksamhet | 31.12.2007 | 31.12.2006 |
| Räkenskapsperiodens vinst, mn. euro | 88,4 | 75,2 |
| Emissionsjusterat antal utestående aktier | ||
| vägt medeltal / 1000 st | 55 606 | 54 310 |
| Resultatet per aktie, euro | 1,59 | 1,39 |
| Räkenskapsperiodens vinst, mn euro | 88,4 | 75,2 |
| Emissionsjusterat antal utestående aktier, | ||
| vägt medeltal / 1000 st | 55 606 | 54 310 |
| Effekt av aktieoptioner | 209 | 868 |
| Emissionsjusterat antal aktier, | ||
| efter utspädning, vägt medeltal / 1000 st | 55 815 | 55 178 |
| Resultat per aktie justerat med | ||
| utspädningseffekten | 1,58 | 1,37 |
| 1.1- | 1.1- | |
| Avvecklad verksamhet | 31.12.2007 | 31.12.2006 |
| Räkenskapsperiodens vinst, mn euro | 29,5 | |
| Emissionsjusterat antal utestående aktier | ||
| vägt medeltal / 1000 st | 54 310 | |
| Resultatet per aktie, euro | 0,54 | |
| Räkenskapsperiodens vinst, mn euro | 29,5 | |
| Emissionsjusterat antal utestående aktier, | ||
| vägt medeltal / 1000 st | 54 310 | |
| Effekt av aktieoptioner | 868 | |
| Emissionsjusterat antal aktier, | ||
| efter utspädning, vägt medeltal / 1000 st | 55 178 | |
| Resultat per aktie justerat med |
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | 0,5 | |
| Företagsförvärv 1.1-31.12 | 721,7 | |
| Omräkningsdifferens +/- | -1,7 | |
| Minskningar 1.1-31.12 | -0,5 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 720,0 | |
| Bokföringsvärde 1.1 | 0,5 | |
| Bokföringsvärde 31.12 | 720,0 | |
| Varumärken | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | ||
| Företagsförvärv 1.1-31.12 | 96,6 | |
| Omräkningsdifferens +/- | -0,2 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 96,4 | |
| Bokföringsvärde 1.1 | ||
| Bokföringsvärde 31.12 | 96,4 | |
För nedskrivningstestet har goodwillen och varumärket allokerats i sin helhet till Lindex-segmentet, som bildar en egen helhet som genererar kassaflöde. Lindex-varumärket anses ha en obegränsad ekonomisk verkningstid på grund av att varumärket är känt. Lindex-varumärket har funnits i över 50 år, och koncernen kommer även i fortsättningen att använda det både på den nuvarande marknaden och vid introduktionen av Lindex sortiment och affärsverksamhetsmodell på nya marknader. Vid nedskrivningsprövningen bygger prognoserna för Lindex kassaflöde på de av ledningen godkända prognoserna som omfattar en period på fem år. Kassaflödena efter den av ledningen godkända prognosperioden har extrapolerats genom att man har använt en jämn tillväxtfaktor på 2 %.
Centrala variabler som använts vid beräkning av nyttjandevärdet:
Bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar samt rörelsekapitalet 31.12.2007 uppgår till totalt 895 mn euro. Kassaflödet som enheten enligt preliminära beräkningar kan generera överstiger detta med 73 mn euro. Om diskonteringsräntan skulle stiga med 0,5 procentenheter eller försäljningen öka med 0,4 procentenheter mindre än beräknat, skulle kassaflödet som beräknas inflyta vara samma som bokföringsvärdet.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 20,2 | 22,0 |
| Företagsförvärv 1.1-31.12 | 10,3 | |
| Omräkningsdifferens +/- | 0,0 | |
| Ökningar 1.1-31.12 | 2,9 | 2,4 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -2,4 | -4,2 |
| Överföringar mellan posterna 1.1-31.12 | 5,4 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 36,4 | 20,2 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 13,9 | 14,9 |
| Avskrivningar på minskningar | -2,5 | -3,6 |
| Räkenskapsperiodens avskrivning | 3,3 | 2,6 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 14,8 | 13,9 |
| Bokföringsvärde 1.1 | 6,3 | 7,1 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 21,6 | 6,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | ||
| Företagsförvärv 1.1-31.12 | 6,7 | |
| Omräkningsdifferens +/- | 0,0 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 6,7 | |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | ||
| Räkenskapsperiodens avskrivning | 0,2 | |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 0,2 | |
| Bokföringsvärde 1.1 | ||
| Bokföringsvärde 31.12 | 6,5 | |
| Immateriella tillgångar totalt | 844,5 | 6,3 |
| Mark- och vattenområden | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | 39,9 | 21,8 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 24,6 | |
| Minskningar 1.1-31.12 | -0,1 | -6,5 |
| Överföringar mellan posterna 1.1-31.12 | -1,0 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 38,8 | 39,9 |
| Bokföringsvärde 1.1 | 39,9 | 21,8 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 38,8 | 39,9 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 191,1 | 205,9 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 10,0 | 8,4 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -1,2 | -23,2 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 199,9 | 191,1 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 59,0 | 60,3 |
| Avskrivningar på minskningar | -1,2 | -6,9 |
| Räkenskapsperiodens avskrivning | 6,0 | 5,5 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 63,8 | 59,0 |
| Bokföringsvärde 1.1 | 132,1 | 145,6 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 136,1 | 132,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 139,1 | 143,9 |
| Företagsförvärv 1.1-31.12 | 41,1 | |
| Omräkningsdifferens +/- | 0,1 | |
| Ökningar 1.1-31.12 | 21,6 | 14,9 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -12,4 | -19,6 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 189,5 | 139,1 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 87,3 | 81,1 |
| Avskrivningar på minskningar | -12,4 | -9,7 |
| Räkenskapsperiodens avskrivning | 17,1 | 15,9 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 92,1 | 87,3 |
| Bokföringsvärde 1.1 | 51,8 | 63,0 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 97,5 | 51,8 |
| Maskiner och inventarier, finansiell leasing | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | 2,7 | |
| Minskningar 1.1-31.12 | -2,7 | |
| Anskaffningsutgift 31.12 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 2,4 | |
| Avskrivning av minskningar | -2,4 | |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | ||
| Bokföringsvärde 1.1 | 0,3 | |
| Bokföringsvärde 31.12 | ||
| Maskiner och inventarier totalt | 97,5 | 51,8 | |
|---|---|---|---|
| Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -------------------------------------------------------- | -- | -- | -- |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 82,3 | 89,0 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 21,6 | 9,8 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -2,4 | -16,6 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 101,4 | 82,3 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 33,0 | 31,4 |
| Avskrivningar på minskningar | -1,6 | -6,5 |
| Räkenskapsperiodens avskrivning | 10,3 | 8,1 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 41,6 | 33,0 |
| Bokföringsvärde 1.1 | 49,3 | 57,6 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 59,8 | 49,3 |
| 2006 | |
|---|---|
| 15,0 | |
| 80,5 | |
| -16,4 | |
| 79,1 | |
| 15,0 | |
| 144,5 | 79,1 |
| 2007 79,1 69,8 -4,4 144,5 79,1 |
| totalt | 476,8 | 352,2 | ||
|---|---|---|---|---|
Räntekostnaderna i anslutning till KASVU-projektet för varuhuset i Helsingfors och projektet Nevsky Centre i S:t Petersburg har aktiverats med 1,8 mn euro under räkenskapsperioden. De aktiverade räntorna ingår i siffran på raden "Ökningar 1.1-31.12 under gruppen Förskott och pågående nyanläggningar".
| 15. JOINT VENTURES | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Andel av | Andel av | |
| aktierna % | aktierna % | |
| SIA Stockmann Centrs, Riga | ||
| (fastighetsbolag) | 63,0 | 63,0 |
| Arabian Liiketalo Oy, Helsingfors | 12,0 | 12,0 |
| Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets Ab, | ||
| Esbo | 37,8 | 37,8 |
| Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo | 15,6 | 15,6 |
Den andelen av joint ventures tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, som motsvarar koncernens ägarandel har inkluderats i koncernbokslutet.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Långfristiga tillgångar | 25,8 | 24,3 |
| Kortfristiga tillgångar | 2,4 | 0,9 |
| Långfristiga skulder | 2,0 | 13,8 |
| Kortfristiga skulder | 15,5 | 2,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Intäkter | 3,7 | 2,6 |
| Kostnader | 3,2 | 2,4 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Bokföringsvärde 1.1. | 6,5 | 6,0 |
| Ökningar 1.1-31.12. | 0,0 | 0,5 |
| Minskningar 1.1-31.12. | 0,0 | 0,0 |
| Bokföringsvärde 1.1. | 6,5 | 6,5 |
Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas består av onoterade aktier. Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet eftersom deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. På balansdagen har koncernen inte planer på att avstå från placeringar som kan säljas
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Material och förnödenheter | 244,3 | 154,9 |
| Förskott för omsättningstillgångar | 0,1 | 0,2 |
| Totalt | 244,4 | 155,0 |
| Bokförings- | Verkligt | Bokförings- | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| mn euro | 2007 | 2007 | 2006 | 2006 |
| Räntebärande försäljningsfordringar | 98,8 | 98,8 | 98,9 | 98,9 |
| Räntefria försäljningsfordringar | 66,2 | 66,2 | 61,1 | 61,1 |
| Övriga fordringar | 22,7 | 22,7 | 19,4 | 19,4 |
| Resultatregleringar | 21,6 | 21,6 | 5,9 | 5,9 |
| Inkomstskattefordringar | 2,1 | 2,1 | 0,5 | 0,5 |
| Kortfristiga fordringar totalt | 211,3 | 211,3 | 185,9 | 185,9 |
Bokföringsvärdet för försäljningsfordringar motsvarar deras verkliga värde. Det maximala beloppet av den kreditrisk som hänför sig till försäljningsfordringar och övriga kortfristiga fordringar är deras bokföringsvärde.
De räntebärande försäljningsfordringarna inkluderar engångskrediter vid postorderförsäljning 58,6 mn euro år 2007 och 57,5 mn euro år 2006. Avbetalningstillägg på dessa fordringar ingår i försäljningspriset och redovisas i omsättningen i stället för i ränteintäkter. Övriga räntebärande försäljningsfordringar är Stockmannkontofordringar vilkas ränteintäkter upptas under avdrag från övriga rörelsekostnader.
De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar hänför sig till periodiserade årsrabatter, lönebikostnader och räntor.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kontanter och bankkonton | 31,0 | 19,3 |
| Finansiella värdepapper | 2,2 | 39,9 |
| Totalt | 33,2 | 59,2 |
| Likvida medel i kassaflöde mn euro |
2007 | 2006 |
| Kontanter och bankkonton | 33,2 | 59,2 |
| Kortfristiga checkkontolimiter | -14,6 | |
| Totalt | 18,6 | 59,2 |
| Aktiekapital och överkursfond | Infört i | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| handels- | Antal | Aktie- | Överkurs | |||
| mn euro | registret | aktier | Aktiekapital | emission | fond | Totalt |
| 1.1.2006 | 54 483 042 | 108,9 | 0,0 | 166,5 | 275,5 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 28.2. | 0,0 | 0,0 | |||
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 17.5. | 84 050 | 0,2 | 1,0 | 1,2 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 29.6. | 201 100 | 0,4 | 2,5 | 2,9 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 25.8. | 36 150 | 0,1 | 0,4 | 0,5 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 10.10. | 83 200 | 0,2 | 1,0 | 1,2 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 10.11. | 156 242 | 0,3 | 1,9 | 2,2 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 28.12. | 618 254 | 1,2 | 7,6 | 8,8 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000* | 192 865 | 0,4 | 2,3 | 2,7 | ||
| Överlåtelsevinst på egna aktier minskat med skatt | 0,2 | 0,2 | ||||
| 31.12.2006 | 55 854 903 | 111,3 | 0,4 | 183,4 | 295,1 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 28.2. | 0,4 | -0,4 | |||
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 10.4. | 18 000 | 0,0 | 0,2 | 0,3 | |
| Teckningar med nyckelpersonsoptioner | ||||||
| 2000 | 14.5. | 220 709 | 0,4 | 2,4 | 2,8 | |
| 31.12.2007 | 56 093 612 | 112,2 | 186,0 | 298,2 |
*Enligt teckningsvillkoren berättigade till dividend för år 2006
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Bolagets innehav av egna B-aktier | 369 560 | 382 903 |
| Anskaffningsvärde, mn euro | 5,6 | 5,8 |
Bolaget förvärvade år 2000 sammanlagt 413 000 egna aktier med stöd av befullmäktigande som bolagsstämman 11.4.2000 beviljade. Före 31.12.2007 har totalt 43 440 aktier använts till aktiearvoden för styrelsen och ledningen. Styrelsen hade 31.12.2007 ingen gällande fullmakt att förvärva bolagets egna aktier. Bolagsstämman befullmäktigade 20.3.2007 styrelsen att besluta om överlåtelse av högst 373 134 egna B-aktier i en eller flera omgångar. Befullmäktigandet gäller i fem år.
| Totalt antal aktier 31.12.2007, registrerade | 56 093 612 |
|---|---|
| Aktierna är fördelade i: | |
| A-aktier | 24 564 243 |
| B-aktier | 31 529 369 |
Minimiaktiekapitalet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning är 75,0 mn euro och maximiaktiekapitalet 300,0 mn euro. Aktiernas nominella värde är 2,00 euro per aktie. Samtliga emitterade aktier är till fullo betalda.
Varje A-aktie berättigar till att vid bolagsstämman rösta med tio (10) röster och varje B-aktie med en (1) röst.
En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimioch maximiantalet aktier per aktieslag. En skriftlig anmodan om omvandling av bolagets aktier skall riktas till bolagets styrelse på det sätt som fastställs i bolagsordningen.
En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför - ensam eller tillsammans med andra aktieägare – uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent eller 50 procent är skyldig att i enlighet med bolagsordningen lösa in övriga aktieägare.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Reservfond | 0,2 | 0,2 |
| Fond för verkligt värde | 0,5 | |
| Övriga fonder | 43,9 | 43,9 |
| Totalt | 44,6 | 44,1 |
Reservfonden innehåller en på lokala bestämmelser baserad andel som överförts från fritt eget kapital. De övriga fonderna innehåller en av fritt eget kapital genom bolagsstämmans beslut skapad fond som utgör eget kapital som kan utdelas som dividend. Fonden för verkligt värde innehåller ändringar i det verkliga värdet av derivatinstrument, som används för att skydda kassaflödet, minskat med latent skatt.
Omräkningsdifferenserna innehåller differenser som uppstått vid konsolideringen av de utländska dotterbolagens bokslut.
Efter bokslutsdagen har styrelsen den 7.2.2008 föreslagit att 1,35 euro/aktie utdelas som dividend.
Standarden IFRS 2 Aktiebaserade ersättningar har tillämpats på nyckelpersonernas optionsprogram 2006 och stamkundernas optionsprogram 2006.
I enlighet med ikraftträdelsebestämmelserna för standarden IFRS 2 upptas före 7.11.2002 beviljade och till optionsinnehavarna före 1.1.2005 utfärdade optioner inte i resultaträkningen. Dylika optionsarrangemang har inte varit i kraft sedan april 2007.
År 2000 gavs nyckelpersoner i ledningen eller mellanledningen för Stockmann eller dess dotterbolag 2 500 000 optionsrätter. Optionsrätterna utgavs inom värdeandelssystemet och var föremål för handel på OMX Nordiska Börs Helsingfors. Teckningstiden för optionerna gick ut 1.4.2007, och totalt 2 499 800 B-aktier tecknades med dem.
Den ordinarie bolagsstämman år 2006 godkände styrelsens förslag om att utge optionsrätter till Stockmanns stamkunder. I enlighet med bolagsstämmans beslut utfärdas utan vederlag sammanlagt 2 500 000 optionsrätter till stamkunder. Optionsrätter emitteras till stamkunder, vars inköp 1.1.2006-31.12.2007 tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. Till stamkunder vars inköp är minst 6 000 euro utfärdas utan vederlag 20 optionsrätter. Stamkunden får dessutom två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköpen gjorda före 31.12.2007 berättigar att teckna sammanlagt 1 998 840 optioner. Varje option berättigar att teckna en B-aktie i Stockmann Oyj Abp. Aktiens teckningspris är bolagets B-akties handelsvolymvägda medelkurs vid OMX Nordiska Börs Helsingfors under tidsperioden 1.2-28.2.2006, dvs. 33,35 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optioner sänks med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen. Teckningstiderna för aktier är 2.5.2008- 31.5.2008, 4.5.2009-31.5.2009 och 2.5.2010-31.5.2010. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till dividend för år 2007 29,60 euro.
Den ordinarie bolagsstämman år 2006 godkände styrelsens förslag om att utfärda optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller mellanledningen inom Stockmannkoncernen och till dess helägda dotterbolag utfärdades sammanlagt 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med beteckning 2006A, 375 000 med beteckning 2006B, 375 000 med beteckning 2006C och 375 000 med beteckning 2006D. Aktiernas teckningstid är med optionsrätt 2006A 1.3.2008-31.3.2010, med optionsrätt 2006B 1.3.2009-31.3.2011, med optionsrätt 2006C 1.3.2010-31.3.2012 och med optionsrätt 2006D 1.3.2011-31.3.2013. Aktiernas teckningstid med optionsrätterna 2006B och 2006D inleds dock inte om styrelsens före utfärdandet av dessa optionsrätter fastställda kriterier, som är bundna till koncernens ekonomiska mål, inte har uppfyllts. De optionsrätter 2006B och 2006D för vilkas del de av styrelsen fastställda kriterierna inte har uppfyllts, förfaller på ett sätt som styrelsen bestämmer. Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmann Oyj Abp:s aktie i serie B. Aktiens teckningspris med optionsrätterna 2006A och 2006B är bolagets B-akties handelsvolymvägda medelkurs på OMX Nordiska Börs Helsingfors 1.2 - 28.2.2006 ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningstid med optionsrätterna 2006C och 2006D är bolagets B-akties handelsvolymvägda medelkurs på OMX Nordiska Börs Helsingfors 1.2 -29.2.2008 ökad med 10 procent. Teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätter sänks med dividendbeloppet som beslutas efter inledning av bestämningsperioden för teckningspriset och före aktieteckningen på avstämningsdagen för varje dividendutdelning. Teckningspriserna är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2007 med optionsrätterna A och B 32,94 euro. Bestämningsperioden för teckningspriset med optionsrätterna C och D har ännu inte gått ut.
Ledningens aktiebonussystem presenteras i not 29.
| Förändringar i optioner under perioden | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 Antal optioner |
Tecknings- pris vägt medeltal euro/aktie |
Medelkurs vägd med tecknings- periodens omsättning euro/aktie |
2006 Antal optioner |
Tecknings- pris vägt medeltal euro/aktie |
Medelkurs vägd med tecknings periodens omsättning euro/aktie |
|
| Optioner till nyckelpersoner 2000 | ||||||
| Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början |
238 909 | 1 610 770 | ||||
| Antal aktier som tecknats med optioner | ||||||
| under räkenskapsperioden | 238 709 | 13,02 | 33,18 | 1 371 861 | 14,2 | 33,95 |
| Antal optioner som förfallit under | ||||||
| räkenskapsperioden | 200 | |||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens slut | 0 | 238 909 | ||||
| Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie A | ||||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens början | 347 000 | |||||
| Antal utfärdade optioner under | ||||||
| räkenskapsperioden | 28 000 | 347 000 | ||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens slut | 375 000 | 347 000 | ||||
| Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie B | ||||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens början | 347 000 | |||||
| Antal utfärdade optioner under | ||||||
| räkenskapsperioden | 28 000 | 347 000 | ||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens slut | 375 000 | 347 000 | ||||
| Optioner, totalt | ||||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens början | 932 909 | 1 610 770 | ||||
| Antal aktier som tecknats med optioner | ||||||
| under räkenskapsperioden | 238 709 | 1 371 861 | ||||
| Antal utfärdade optioner under | ||||||
| räkenskapsperioden | 56 000 | 694 000 | ||||
| Antal optioner som förfallit under | ||||||
| räkenskapsperioden | 200 | |||||
| Utestående optioner vid | ||||||
| räkenskapsperiodens slut | 750 000 | 932 909 |
De centrala villkoren för optionsprogrammen för nyckelpersoner år 2006 och stamkunder år 2006 presenteras i tabellen nedan:
| Stamkunds | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2006A | 2006B | 2006C | 2006D | optioner 2006 | |
| Teckningstiden | 1.3.08-31.3.10 1.3.09-31.3.11 | 1.3.10-31.3.12 1.3.11-31.3.13 | 2.5.08-31.5.08 | ||
| 4.5.09-31.5.09 | |||||
| 2.5.10-31.5.10 | |||||
| Maximiantal optioner | 375 000 | 375 000 | 375 000 | 375 000 | 2 500 000 |
| Antal utfärdade optioner 31.12.2007 | 375 000 | 375 000 | 2) | 2) | 3) |
| Teckningspris, euro 1) | 34,29 | 34,29 | 2) | 2) | 30,95 |
| Period då rättigheten uppstått | 13.6.06- | 13.6.06- | 2) | 2) | 1.1.06- |
| 28.2.08 | 28.2.09 | 31.12.07 | |||
| Villkor för avtal | ROCE- | - | 2) | - | |
| och EBIT | |||||
| mål för år | |||||
| 2006-2008 |
1) Minskat med dividender.
2) Teckningspriset för optionerna 2006C och 2006D fastställts senare och de har inte ännu utfärdats;
Målkriterierna för optionerna 2006D har inte ännu fastställts.
3) Stamkundsoptioner 2006 har inte ännu utfärdats.
Teckningspriset för optionsrätterna 2006A och 2006B är Stockmann Oyj Abp:s B-akties handelsvolymvägda medelkurs vid OMX Nordiska Börs Helsingfors under perioden 1.2-28.2.2006 ökad med 10 procent. Teckningspriset för optionsrätterna 2006C och 2006D är medelkursen vid OMX Nordiska Börs Helsingfors för Stockmann Oyj Abp:s B-aktie vägd med omsättningen under perioden 1.2-29.2.2008 ökad med 10 procent. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätter sänks vid varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter det att bestämningsperioden för teckningspriset inletts och innan aktieteckningen.
Teckningspriset med optionsrätterna för stamkundsoptioner 2006 är Stockmann Oyj Abp:s B-akties handelsvolymvägda medelkurs vid OMX Nordiska Börs Helsingfors under perioden 1.2-28.2.2006. Teckningspriset för aktien sänks med värdet av de Stockmann Oyj Abp:s dividender som bestäms efter utgången av bestämningsperioden för teckningspriset från avstämningsdagen för dividendutledning fram till och med aktieteckningen.
Utfärdade optioners verkliga värde på dagen för utfärdande har fastställts enligt Black-Scholes-modellen. Vid värderingen har de centrala villkoren i optionsprogrammet tagits i beaktande. Det verkliga värdet redovisas i kostnader under perioden då rätten har uppstått. Under räkenskapsperioden 1.1 - 31.12.2007 uppgick optionernas inverkan på resultatet till 1,9 mn euro.
| I tabellen nedan visas centrala uppskattningar enligt Black-Scholes-modellen. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| optioner | ||||||
| 2006A I | 2006B I | 2006A II | 2006B II | 2006 | ||
| under | under | |||||
| räkenskaps | räkenskaps | |||||
| perioden | perioden | |||||
| Utfärdade | 13.6.2006 | 13.6.2006 | 2007 | 2007 | 1) | |
| Riskfri ränta, % | 3,3 % | 3,4 % | 4,1 % | 4,1 % | 3,1 % | |
| Volatilitet, % | 23,4 % | 22,7 % | 24,0 % | 23,7 % | 23,0 % | |
| Förväntad giltighetstid för optionerna i | ||||||
| genomsnitt (år) | 2,2 | 3,2 | 1,1 | 2,1 | 1,8 | |
| Aktiepris vid tidpunkten för utfärdande, | ||||||
| euro | 29,39 | 29,39 | 31,61 | 31,61 | 32,75 | |
| Optionens verkliga värde fastställd på | ||||||
| dagen för utfärdande, euro | 2,74 | 3,79 | 2,70 | 4,40 | 4,54 |
Volatiliteten har uppskattats på basis av aktiens historiska volatilitet under en period som motsvarar optionens giltighetstid. 1) Stamkundsoptioner 2006 har inte ännu utfärdats.
| Bokförings- | Verkligt | Bokförings- | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| mn euro | 2007 | 2007 | 2006 | 2006 |
| Lån från finansinstitut | 855,4 | 855,8 | 23,4 | 23,4 |
| Totalt | 855,4 | 855,8 | 23,4 | 23,4 |
Bokföringsvärdet för långfristiga skulder har beräknats enligt effektivräntemetoden och det verkliga värdet har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen.
| Bokförings- | Verkligt | Bokförings- | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| mn euro | 2007 | 2007 | 2006 | 2006 |
| Lån från finansinstitut | 13,1 | 13,1 | ||
| Checkräkning med kreditlimit | 14,6 | 14,6 | ||
| Övriga räntebärande skulder | 22,4 | 22,4 | ||
| Leverantörsskulder | 96,1 | 96,1 | 76,0 | 76,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | 66,3 | 66,3 | 31,6 | 31,6 |
| Resultatregleringar | 91,0 | 91,0 | 38,3 | 38,3 |
| Inkomstskatteskulder | 8,3 | 8,3 | 0,5 | 0,5 |
| Totalt | 311,8 | 311,8 | 146,4 | 146,4 |
| varav räntebärande | 50,1 |
Verkligt värde för kortfristiga skulder motsvarar deras bokföringsvärde.
De väsentligaste posterna bland resultatregleringar är periodiserade personalkostnader och postorderförsäljningens returer.
| Förändringar av latenta skatter under 2007: | Bokfört i resultat- |
Bokfört i eget |
Kurs- diffe- |
Förvärvade verk |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| mn euro | 1.1.2007 | räkningen | kapital | renser | samheter | 31.12.2007 |
| Latenta skattefordringar | ||||||
| Fastställda förluster | 2,4 | -0,3 | 2,2 | |||
| Värdering av derivatkontrakt till verkligt | ||||||
| värde | 0,0 | 0,0 | ||||
| Temporära skillnader avseende | ||||||
| anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 1,5 | 1,5 | ||
| Övriga temporära differenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,5 | 1,6 | |
| Totalt | 2,5 | -0,2 | 0,0 | 3,0 | 5,3 | |
| Latenta skatteskulder | ||||||
| Ackumulerade avskrivningsdifferenser | 15,5 | 4,4 | 0,0 | 1,7 | 21,7 | |
| Återanskaffningsreservering | 5,2 | 5,2 | ||||
| Temporära skillnader avseende | ||||||
| anläggningstillgångar | 5,5 | -0,1 | 5,3 | |||
| Värdering av immateriella och | ||||||
| materiella tillgångar till verkligt värde | ||||||
| vid förvärv av affärsverksamheter Värdering av omstättningstillgångar till |
0,0 | -0,1 | 23,8 | 23,7 | ||
| verkligt värde vid förvärv av | ||||||
| affärsverksamheter | -0,1 | 0,0 | 1,2 | 1,1 | ||
| Övriga temporära differenser | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,3 | |
| Totalt | 26,2 | 4,1 | 0,3 | -0,1 | 26,7 | 57,3 |
| Förändringar av latenta skatter under 2006: | Bokfört i | Bokfört i | Kurs- | Sålda | ||
| resultat- | eget | diffe- | verk | |||
| mn euro | 1.1.2006 | räkningen | kapital | renser | samheter | 31.12.2006 |
| Latenta skattefordringar | ||||||
| Fastställda förluster | 3,2 | -0,8 | 2,4 | |||
| Övriga temporära differenser | 0,3 | -0,2 | 0,0 | |||
| Totalt | 3,5 | -1,0 | 2,5 | |||
| Latenta skatteskulder | ||||||
| Ackumulerade avskrivningsdifferenser | 17,4 | -0,7 | -1,2 | 15,5 | ||
| Återanskaffningsreservering | 5,2 | 5,2 | ||||
| Temporära skillnader avseende | ||||||
| anläggningstillgångar | 5,6 | -0,1 | 5,5 | |||
| Värdering av derivatkontrakt till verkliga | ||||||
| värde | 0,0 | 0,0 | ||||
| Totalt | 28,2 | -0,8 | -1,2 | 26,2 |
Förluster, från vilka latenta skattefordringar inte har redovisats, är 4,4 mn euro ( 2006 1,5 mn euro). Vinster i dotterbolaget i Estland, från vilka enligt IAS 12 -standarden punkt 52 A inte har redovisats latenta skatteskulder, är 33,0 mn euro (2006 19,8 mn euro).
| Bokförings- | Verkligt | Bokförings- | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| mn euro | 2007 | 2007 | 2006 | 2006 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||
| via resultaträkningen | ||||
| Likvida medel | 33,2 | 33,2 | 59,2 | 59,2 |
| Derivatkontrakt | 1,0 | 1,0 | ||
| Lån och övriga fordringar | ||||
| Långfristiga fordringar | 1,7 | 1,7 | ||
| Kortfristiga fordringar, räntebärande | 98,8 | 98,8 | 98,9 | 98,9 |
| Kortfristiga fordringar, räntefria | 109,4 | 109,4 | 86,5 | 86,5 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 |
| Finansiella tillgångar totalt | 250,6 | 250,6 | 251,1 | 251,1 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| Derivatkontrakt | 0,5 | 0,5 | ||
| Finansiella skulder värderade till periodiserad | ||||
| anskaffningsutgift | ||||
| Långfristiga skulder, räntebärande | 855,4 | 855,8 | 23,4 | 23,4 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 50,1 | 50,1 | ||
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga | 252,9 | 252,9 | 145,9 | 145,9 |
| Finansiella skulder totalt | 1 159,0 | 1 159,3 | 169,2 | 169,2 |
I balansräkningen ingår derivatkontrakten i följande grupper: kortfristiga fordringar, räntefria samt kortfristiga skulder, räntefria.
AB Lindex norska dotterbolag Lindex AS har förmånsbestämda pensionsarrangemang. Förmånsbestämda pensionsarrangemang omfattar i huvudsak ålderspensioner och efterlevandepensioner vilka förpliktar arbetsgivaren att betala en livslång pension. Pensionen är antingen en viss procentandel av lönen eller ett fastställt belopp. Rättigheten till ålderspension bygger på anställningens längd. Arbetstagaren skall omfattas av arrangemanget under en viss tid för att få rättighet till en full ålderspension. Varje år ökar arbetstagarens pensionsrätt, vilket anges som pensioner förtjänade under perioden och som ökat pensionsåtagande. Pensionsarrangemanget finansieras med arbetsgivarens betalningar. Koncernen beräknar inte att den kommer att betala till förmånsbestämda pensionsplaner år 2008
| mn euro | 2007 | |
|---|---|---|
| Den förmånsbestämda pensionsskulden i balansräkningen fastställs enligt följande: | ||
| Nuvärde på icke-fonderade förpliktelser | 1,5 | |
| Nuvärde på fonderade förpliktelser | 2,4 | |
| Tillgångarnas verkliga värde | -1,4 | |
| Under-/Övertäckning | 2,5 | |
| Icke redovisade aktuariella | ||
| vinster (+) och förluster (-) | 0,3 | |
| Socialskyddsavgiftskuld | 0,4 |
Nettoskuld 3,2 Den förmånsbestämda pensionskostnaden i resultaträkningen fastställs enligt följande:
| Utgifter baserade på räkenskapsperiodens arbetsprestation | 0,2 |
|---|---|
| Ränteutgifter | 0,1 |
| Beräknad avkastning på tillgångar som ingår i planen | -0,1 |
| Aktuariella vinster (-) och förluster (+) | 0,0 |
| Utgifter som baserar sig på en retroaktiv arbetsprestation | 0,0 |
| Socialskyddsavgift | 0,0 |
| Totalt | 0,1 |
| mn euro | 2007 |
|---|---|
| Förändringarna i förpliktelsens nuvärde är följande | |
| Sammanslagning av affärsverksamheter | 3,8 |
| Utgifter på grund av arbetsprestation | 0,2 |
| Ränteutgifter | 0,1 |
| Aktuariella förluster (+) och vinster (-) | -0,1 |
| Utbetalda förmåner | 0,0 |
| Förpliktelse vid räkenskapsperiodens slut | 3,9 |
| Sammanslagning av affärsverksamheter | 1,4 |
|---|---|
| Beräknad avkastning på tillgångarna | 0,1 |
| Aktuariella vinster (+) och förluster (-) | -0,2 |
| Avgifter som arbetsgivaren har betalat till planen | 0,2 |
| Utbetalda förmåner | 0,0 |
| Verkliga värden för tillgångarna som ingår i arrangemangen | |
| vid räkenskapsperiodens slut | 1,4 |
Fördelningen av tillgångarna som ingår i arrangemangen enligt förmögenhetsgrupper
| Instrument i form av eget kapital | 29,5 % |
|---|---|
| Värdepapper | 44,4 % |
| Fastigheter | 15,2 % |
| Kassa och bankfordringar | 7,9 % |
| Övriga | 2,9 % |
| Totalt | 100,0 % |
| Tillämpade aktuariella antaganden 31.12.2007 (%) | |
| Diskonteringsränta | 5,0 % |
| Beräknad avkastning på tillgångar som ingår i planen | 6,0 % |
| Beräknad framtida löneförhöjning | 4,0 % |
| Personalomsättning | 2,0 % |
| Inflation | 4,0 % |
| Räkenskapsperiodens belopp, mn euro | |
| Nuvärdet på icke-fonderade förpliktelser | 1,5 |
| Nuvärdet på fonderade förpliktelser | 2,4 |
| Förpliktelsens nuvärde | -1,4 |
| Övertäckning (+)/Undertäckning (-) | 2,5 |
| På erfarenhet grundade justeringar i tillgångarna | |
| som ingår i arrangemanger | -0,2 |
| På erfarenhet grundade justeringar i skulderna | |
| som ingår i arrangemanger | 0,1 |
Koncernen som hyrestagare
| hyreskontrakt för affärslokaler | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Inom ett år | 124,6 | 69,6 |
| Senare än ett år men inom fem år | 330,6 | 211,1 |
| Senare än ett år men inom fem år | 330,6 | 211,1 |
|---|---|---|
| Senare än fem år | 118,7 | 140,4 |
| Totalt | 573,8 | 421,1 |
| Avgifter för leasingavtal | ||
|---|---|---|
| Inom ett år | 1,4 | 1,1 |
| Senare än ett år men inom fem år | 1,3 | 0,9 |
| Totalt | 2,8 | 2,0 |
| 27. ANSVARSFÖRBINDELSER | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Säkerheter ställda för egna förpliktelser | ||
| Givna inteckningar | 1,7 | 1,7 |
| Pantsatta värdepapper | 0,1 | 0,1 |
| Totalt | 1,8 | 1,7 |
| Säkerheter som ställts för utomstående | ||
| Borgensförbindelser | 1,5 | |
| Totalt | 1,5 | |
| Ansvar totalt | ||
| Inteckningar | 1,7 | 1,7 |
| Borgensförbindelser | 1,5 | |
| Panter | 0,1 | 0,1 |
| Övriga ansvar | ||
| Totalt | 1,8 | 3,3 |
AB Lindex är delaktig i en pågående rättegång, som handlar om huruvida de omkring 70 miljoner euro stora förlusterna för Lindexkoncernens bolag i Tyskland är avdragsgilla i beskattningen i Sverige. Bolaget har vunnit de tidigare rättegångarna i ärendet åren 2004/2005 och 2005/2006, men skattemyndigheten i Sverige har överklagat besluten och behandlingen av ärendet fortsätter. På basen av förlusterna har Lindex har bokfört ett skatteavdrag på ca 21 miljoner euro inklusive räntor via resultaträkningen.
| 2007 |
|---|
| 41,4 |
| 4,1 |
| 4,1 |
| 1,5 |
| 51,1 |
| 10,2 |
| 8,0 |
| 18,2 |
| 2007 | |||
|---|---|---|---|
| mn euro | Positiva | Negativa | Netto |
| Derivatkontrakt som fastställts för säkring av kassaflödet | |||
| eller säkring av nettoplacering i utländskt | |||
| dotterbolag | |||
| Valutaterminer | 0,4 | -0,2 | 0,2 |
| Valutaoptioner | |||
| - köpta | 0,1 | 0,1 | |
| - utfärdade | -0,1 | -0,1 | |
| Elterminer | 0,5 | 0,0 | 0,5 |
| Totalt | 1,0 | -0,3 | 0,7 |
| Derivatkontrakt utan säkringsredovisning | |||
| Valutaswapkontrakt | 0,0 | -0,1 | 0,0 |
| Valutaterminer | -0,2 | -0,2 | |
| Totalt | 0,0 | -0,3 | -0,2 |
Alla på balansdagen 31.12.2007 öppna derivat förfaller inom ett år. Koncernen hade inga utestående derivatavtal 31.12.2006
Valutaswapavtal och valutaterminer har värderats till verkligt värde enligt balansdagens marknadspris. Valutaoptionernas verkliga värden har beräknats enligt balansdagens marknadsnoteringar och Black&Scholes-värderingsmodellen. Förändringar i valutaderivatens verkliga värden har redovisats antingen i eget kapital eller i resultaträkningen beroende på, om säkringsredovisning har tillämpats på dem. Elderivatens verkliga värden baserar sig på balansdagens marknadspriser. Derivatavtalen gav inte upphov till ineffektivitet i anknytning till säkringsredovisning som redovisas via resultaträkningen år 2007.
Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen samt moderbolaget, dotterbolagen och joint ventures.
Koncernens moder- och dotterbolagsförhållanden presenteras på sidorna 98-99.
| Ledningens anställningsförmåner | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Löner och övriga kortfristiga anställningsförmåner | ||
| Verkställande direktören | 0,8 | 1,0 |
| Vice verkställande direktören | 0,5 | 0,6 |
| Koncernens övriga ledningsgrupp | 1,7 | 1,5 |
| Löner och arvoden till styrelsemedlemmar | 0,3 | 0,3 |
| Totalt | 3,3 | 3,3 |
| Löner och arvoden* | ||
| tusen euro | 2007 | 2006 |
| Till styrelsemedlemmar | ||
| Bergh Kaj-Gustav | 38,5 | |
| Etola Erkki | 50,5 | 49,1 |
| Koivu Lasse | 2,5 | 74,1 |
| Liljeblom Eva | 40,5 | 39,1 |
| Niemistö Kari | 40,0 | 38,7 |
| Taxell Christoffer | 75,0 | 38,2 |
| Teir-Lehtinen Carola | 40,0 | 38,1 |
| Wiklund Henry | 40,5 | 39,1 |
| Totalt | 327,5 | 316,4 |
*utbetalats i aktier 3 574 st. år 2007, 4 043 st. år 2006.
Koncernledningen hade 31.12.2007och 31.12.2006 132 000 stycken beviljade optioner, som inte ännu kan förverkligas.
Styrelsen godkände 24.4.2003 ett långsiktigt system med aktiearvoden som kompletterande tillägg till det årliga motivationstillägget för medlemmarna av ledningsgruppen. Systemet sträckte sig i två års perioder fram till slutet av år 2006. Systemet med aktiearvoden var bundet till förverkligandet av koncernens strategi på lång sikt och som mätare tillämpades såväl koncernens vinst före skatt exklusive verksamhetens övriga intäkter som utvecklingen av avkastningen på koncernens sysselsatta kapital. Förverkligandet av aktiearvodet utvärderades i två års perioder. På basis av de sammanlagda målsättningarnas förverkligande åren 2004 - 2005 utbetalades år 2006 åt medlemmarna i ledningsgruppen totalt 9 930 Stockmanns B-aktier samt 488 407,05 euro i pengar. På basis av de sammanlagda målsättningarnas förverkligande under åren 2005-2006 utbetalades år 2007 för medlemmarna i ledningsgruppen totalt 9 769 Stockmanns B-aktier samt 533 094,33 euro i pengar.
Pensionsåldern för verkställande direktörerna i bolagen inom koncernens ledning har avtalats till 60-63 år. Medlemmar av koncernens ledningsgrupp har rätt att gå i pension vid fyllda 60-63 år. Förberedelser för åtagandena görs genom årliga betalningar.
| Övriga transaktioner inom den närmaste kretsen | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2 006 |
| Erlagda hyror till bolag | ||
| under styrelsemedlemmarnas inflytande | 0,8 | 0,8 |
Hyrorna som erläggs är marknadshyror och inte heller i övrigt hänför sig några exceptionella villkor till hyresavtalen.
Efter att Stockmann i december 2007 köpte 97,8 % av aktierna i det svenska bolaget Lindex AB förändrades Stockmanns kapitalstruktur och i samma sammanhang ökade ränte- och valutapositionerna betydligt. Noterna enligt IFRS 7 till koncernens bokslut 31.12.2007 bygger på Lindex och Stockmanns finansieringspolicy som är giltiga vid anskaffningstidpunkten och som till vissa delar är olika ifråga om säkringar för valutapositioner. Finansieringspolicyn förenhetligas under integrationsprocessen för Lindex så att den gäller hela koncernen. Principerna för hantering av finansiella risker för Lindex har nämnts separat, om det föreligger skillnader. Efter att Stockmann i december 2007 köpte 97,8 % av aktierna i det svenska bolaget Lindex AB förändrades Stockmanns kapitalstruktur och i samma sammanhang ökade ränte- och valutapositionerna betydligt. Noterna enligt IFRS 7 till koncernens bokslut 31.12.2007 bygger på Lindex och Stockmanns finansieringspolicy som är giltiga vid anskaffningstidpunkten och som till vissa delar är olika ifråga om säkringar för valutapositioner. Finansieringspolicyn förenhetligas under integrationsprocessen för Lindex så att den gäller hela koncernen. Principerna för hantering av finansiella risker för Lindex har nämnts separat, om det föreligger skillnader. kapitalstruktur och i samma sammanhang ökade ränte- och valutapositionerna betydligt. Noterna enligt IFRS 7 till koncernens bokslut 31.12.2007 bygger på Lindex och Stockmanns finansieringspolicy som är giltiga vid anskaffningstidpunkten och som till vissa delar är olika ifråga om säkringar för valutapositioner. Finansieringspolicyn förenhetligas under integrationsprocessen för Lindex så att den gäller hela koncernen. Principerna för hantering av finansiella risker för Lindex har nämnts separat, om det föreligger skillnader. kapitalstruktur och i samma sammanhang ökade ränte- och valutapositionerna betydligt. Noterna enligt IFRS 7 till koncernens bokslut 31.12.2007 bygger på Lindex och Stockmanns finansieringspolicy som är giltiga vid anskaffningstidpunkten och som till vissa delar är olika ifråga om säkringar för valutapositioner. Finansieringspolicyn förenhetligas under integrationsprocessen för Lindex så att den gäller hela koncernen. Principerna för hantering av finansiella risker för Lindex har nämnts separat, om det föreligger skillnader. Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmann Oyj Abp:s
Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmann Oyj Abp:s finansieringsverksamhet i enlighet med direktiv som godkänts av styrelsen. Målet med hantering av finansiella risker är att under alla förhållanden säkerställa koncernen skäligt prissatt finansiering och minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. För finansieringsledningen har utarbetats detaljerade handlingsinstruktioner som innehåller principerna för hantering av finansiella risker samt hantering av likviditeten och säkerheter. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen samt säkerhetspolicyn. Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmann Oyj Abp:s finansieringsverksamhet i enlighet med direktiv som godkänts av styrelsen. Målet med hantering av finansiella risker är att under alla förhållanden säkerställa koncernen skäligt prissatt finansiering och minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. För finansieringsledningen har utarbetats detaljerade handlingsinstruktioner som innehåller principerna för hantering av finansiella risker samt hantering av likviditeten och säkerheter. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen samt säkerhetspolicyn. Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmann Oyj Abp:s finansieringsverksamhet i enlighet med direktiv som godkänts av styrelsen. Målet med hantering av finansiella risker är att under alla förhållanden säkerställa koncernen skäligt prissatt finansiering och minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. För finansieringsledningen har utarbetats detaljerade handlingsinstruktioner som innehåller principerna för hantering av finansiella risker samt hantering av likviditeten och säkerheter. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen samt säkerhetspolicyn. finansieringsverksamhet i enlighet med direktiv som godkänts av styrelsen. Målet med hantering av finansiella risker är att under alla förhållanden säkerställa koncernen skäligt prissatt finansiering och minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. För finansieringsledningen har utarbetats detaljerade handlingsinstruktioner som innehåller principerna för hantering av finansiella risker samt hantering av likviditeten och säkerheter. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen samt säkerhetspolicyn. Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditets- och återfinansieringsrisk samt
Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditets- och återfinansieringsrisk samt motpartsrisk. Affärsgrupperna som motpart i säkringsåtgärderna är koncernens finansieringsavdelning som ingår koncernexterna finansiella avtal med banker eller andra finansinstitut. Koncernens finansieringsledning ansvarar som underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör för hanteringen av och säkringsåtgärderna för koncernens valuta-, ränte-, likviditets- och återfinansieringsrisker. Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditets- och återfinansieringsrisk samt motpartsrisk. Affärsgrupperna som motpart i säkringsåtgärderna är koncernens finansieringsavdelning som ingår koncernexterna finansiella avtal med banker eller andra finansinstitut. Koncernens finansieringsledning ansvarar som underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör för hanteringen av och säkringsåtgärderna för koncernens valuta-, ränte-, likviditets- och återfinansieringsrisker. Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditets- och återfinansieringsrisk samt motpartsrisk. Affärsgrupperna som motpart i säkringsåtgärderna är koncernens finansieringsavdelning som ingår koncernexterna finansiella avtal med banker eller andra finansinstitut. Koncernens finansieringsledning ansvarar som underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör för hanteringen av och säkringsåtgärderna för koncernens valuta-, ränte-, likviditets- och återfinansieringsrisker. motpartsrisk. Affärsgrupperna som motpart i säkringsåtgärderna är koncernens finansieringsavdelning som ingår koncernexterna finansiella avtal med banker eller andra finansinstitut. Koncernens finansieringsledning ansvarar som underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör för hanteringen av och säkringsåtgärderna för koncernens valuta-, ränte-, likviditets- och återfinansieringsrisker. Rappotering om de finansiella riskerna i koncernens balansräkning och om de finansiella risker som hänför sig till
Rappotering om de finansiella riskerna i koncernens balansräkning och om de finansiella risker som hänför sig till kommersiella kassaflöden samt om säkring i anknytning till dessa lämnas till styrelsen kvartalsvis. Rapporten om koncernens finansiella risker ingår i koncernledningens månadsrapport. Rappotering om de finansiella riskerna i koncernens balansräkning och om de finansiella risker som hänför sig till kommersiella kassaflöden samt om säkring i anknytning till dessa lämnas till styrelsen kvartalsvis. Rapporten om koncernens finansiella risker ingår i koncernledningens månadsrapport. Rappotering om de finansiella riskerna i koncernens balansräkning och om de finansiella risker som hänför sig till kommersiella kassaflöden samt om säkring i anknytning till dessa lämnas till styrelsen kvartalsvis. Rapporten om koncernens finansiella risker ingår i koncernledningens månadsrapport. kommersiella kassaflöden samt om säkring i anknytning till dessa lämnas till styrelsen kvartalsvis. Rapporten om koncernens finansiella risker ingår i koncernledningens månadsrapport.
Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp samt balansposter i utländsk valuta, likaså av nettoplaceringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är ryska rubel, estniska kronor, lettiska lats och svenska kronor. De viktigaste inköpsvalutorna är amerikanska dollar, Hongkong dollar, brittiska pund och svenska kronor. År 2007 utgjorde försäljningen i valuta 30 procent av koncernens totala försäljning och inköpen i valuta utgjorde 6 procent av koncernens inköp. Lindex siffror är inkluderade i koncernens siffror fr.o.m. 6.12.2007. Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp samt balansposter i utländsk valuta, likaså av nettoplaceringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är ryska rubel, estniska kronor, lettiska lats och svenska kronor. De viktigaste inköpsvalutorna är amerikanska dollar, Hongkong dollar, brittiska pund och svenska kronor. År 2007 utgjorde försäljningen i valuta 30 procent av koncernens totala försäljning och inköpen i valuta utgjorde 6 procent av koncernens inköp. Lindex siffror är inkluderade i koncernens siffror fr.o.m. 6.12.2007. Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp samt balansposter i utländsk valuta, likaså av nettoplaceringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är ryska rubel, estniska kronor, lettiska lats och svenska kronor. De viktigaste inköpsvalutorna är amerikanska dollar, Hongkong dollar, brittiska pund och svenska kronor. År 2007 utgjorde försäljningen i valuta 30 procent av koncernens totala försäljning och inköpen i valuta utgjorde 6 procent av koncernens inköp. Lindex siffror är inkluderade i koncernens siffror fr.o.m. 6.12.2007. Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp samt balansposter i utländsk valuta, likaså av nettoplaceringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är ryska rubel, estniska kronor, lettiska lats och svenska kronor. De viktigaste inköpsvalutorna är amerikanska dollar, Hongkong dollar, brittiska pund och svenska kronor. År 2007 utgjorde försäljningen i valuta 30 procent av koncernens totala försäljning och inköpen i valuta utgjorde 6 procent av koncernens inköp. Lindex siffror är inkluderade i koncernens siffror fr.o.m. 6.12.2007.
samt av lån och fordringar i utländsk valuta.
Transaktionsrisk Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp som koncernens affärsenheter gör Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp som koncernens affärsenheter gör samt av lån och fordringar i utländsk valuta. Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp som koncernens affärsenheter gör samt av lån och fordringar i utländsk valuta. Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp som koncernens affärsenheter gör samt av lån och fordringar i utländsk valuta.
Affärsenheterna ansvarar för prognoserna för kommande nettokassaflöden i valuta och för hanteringen av valutarisken som hänför sig till dessa. Hanteringen av valutarisken som hänför sig till kassaflödena från affärsverksamheten bygger på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är vanligen högst 6 månader och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 %. Enligt Lindex finansieringspolicy har säkringsgraden för kassaflöden som bygger Affärsenheterna ansvarar för prognoserna för kommande nettokassaflöden i valuta och för hanteringen av valutarisken som hänför sig till dessa. Hanteringen av valutarisken som hänför sig till kassaflödena från affärsverksamheten bygger på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är vanligen högst 6 månader och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 %. Enligt Lindex finansieringspolicy har säkringsgraden för kassaflöden som bygger på avtal varit minst 70 %. Affärsenheterna ansvarar för prognoserna för kommande nettokassaflöden i valuta och för hanteringen av valutarisken som hänför sig till dessa. Hanteringen av valutarisken som hänför sig till kassaflödena från affärsverksamheten bygger på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är vanligen högst 6 månader och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 %. Enligt Lindex finansieringspolicy har säkringsgraden för kassaflöden som bygger på avtal varit minst 70 %. Affärsenheterna ansvarar för prognoserna för kommande nettokassaflöden i valuta och för hanteringen av valutarisken som hänför sig till dessa. Hanteringen av valutarisken som hänför sig till kassaflödena från affärsverksamheten bygger på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är vanligen högst 6 månader och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 %. Enligt Lindex finansieringspolicy har säkringsgraden för kassaflöden som bygger på avtal varit minst 70 %.
De utländska dotterbolagen finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att en betydande transaktionsrisk inte uppstår för de utländska dotterbolagen. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisk som hänför sig till fordringar De utländska dotterbolagen finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att en betydande transaktionsrisk inte uppstår för de utländska dotterbolagen. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 %. De utländska dotterbolagen finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att en betydande transaktionsrisk inte uppstår för de utländska dotterbolagen. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 %. De utländska dotterbolagen finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att en betydande transaktionsrisk inte uppstår för de utländska dotterbolagen. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 %.
Translationsrisk En translationsrisk uppstår för Stockmannkoncernen när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Inverkan av valutakursförändringarna ifråga om nettoplaceringar i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i eget kapital i koncernen. Stockmann skyddar sig selektivt mot translationsrisken för eget kapital antingen genom lån eller genom derivat i utländsk valuta. Säkringsbeslut fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansieringsledningens förslag där inverkan av en eventuell säkringsåtgärd på koncernens Translationsrisk En translationsrisk uppstår för Stockmannkoncernen när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Inverkan av valutakursförändringarna ifråga om nettoplaceringar i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i eget kapital i koncernen. Stockmann skyddar sig selektivt mot translationsrisken för eget kapital antingen genom lån eller genom derivat i utländsk valuta. Säkringsbeslut fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansieringsledningens förslag där inverkan av en eventuell säkringsåtgärd på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt säkringskostnaderna har beaktats. En translationsrisk uppstår för Stockmannkoncernen när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Inverkan av valutakursförändringarna ifråga om nettoplaceringar i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i eget kapital i koncernen. Stockmann skyddar sig selektivt mot translationsrisken för eget kapital antingen genom lån eller genom derivat i utländsk valuta. Säkringsbeslut fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansieringsledningens förslag där inverkan av en eventuell säkringsåtgärd på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt säkringskostnaderna har beaktats. En translationsrisk uppstår för Stockmannkoncernen när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Inverkan av valutakursförändringarna ifråga om nettoplaceringar i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i eget kapital i koncernen. Stockmann skyddar sig selektivt mot translationsrisken för eget kapital antingen genom lån eller genom derivat i utländsk valuta. Säkringsbeslut fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansieringsledningens förslag där inverkan av en eventuell säkringsåtgärd på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt säkringskostnaderna har beaktats.
och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 %.
| 2007, mn euro | SEK | LVL | EEK | RUB | LTL | NOK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar | 785,7 | 20,4 | 1,9 | 23,8 | 3,9 | 6,0 |
| Lån från finansinstitut | -826,3 | -2,5 | ||||
| Leverantörsskulder och övriga | ||||||
| kortfristiga skulder | -4,3 | 0,0 | -20,0 | -9,9 | -0,5 | |
| Valutaposition i balansräkningen | -44,9 | 20,4 | -18,0 | 13,9 | 3,9 | 3,0 |
| Valutaderivat som säkrar balansposter | 5,4 | -7,6 | ||||
| Valutalån som säkrar nettoplacering | 48,7 | |||||
| Nettoposition i balansräkningen | 9,2 | 12,8 | -18,0 | 13,9 | 3,9 | 3,0 |
| 2006, mn euro | SEK | LVL | EEK | RUB | LTL | NOK |
| Fordringar | 0,0 | 25,6 | 3,7 | 19,2 | 2,2 | |
| Leverantörsskulder och övriga | ||||||
| kortfristiga skulder | -0,2 | 0,0 | -10,0 | -6,8 | ||
| Valutaposition i balansräkningen | -0,1 | 25,5 | -6,3 | 12,4 | 2,2 |
Valutaderivat som säkrar kassaflöden mn euro 2007 USD 36,9 NOK -18,5 HKD 8,4 Totalt 26,9
Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med 5 procentenheter i valutakursen för euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen 31.12.2007 på Stockmannns resultat efter skatt vara -0,7 mn euro (2006: -1,2 mn euro) och på eget kapital efter skatt -2,8 mn euro (2006: -1,1 mn euro). Den kalkylmässiga effekten av en nedgång med 5 procentenheter i valutakursen för euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen 31.12.2007 på Stockmanns resultat efter skatt vara +0,8 mn euro (2006: +1,4 mn euro) och på eget kapital efter skatt +3,1 mn euro (2006: +1,3 mn euro). I effekten på eget kapital har beaktats nettoplaceringar i utländska dotterbolag.
Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och ränteintäkter. Efter förvärvet av Lindex har koncernens ränterisk ökat betydligt i och med den ökade räntebärande skulden. Målet för hanteringen av koncernens ränterisk är att minska den osäkerhet som fluktuationerna i räntenivån kan påverka Stockmanns resultat. Ränterisken hanteras genom att koncernens upplåning och placeringar sprids dels i olika maturiteter, dels i instrument med rörlig och fast ränta. Längden på låne- och placeringsportföljens räntefixeringsperiod är i genomsnitt högst fem år. I hanteringen av ränterisken kan räntederivat användas. På balansdagen 31.12.2007 var merparten av lånen med rörlig ränta och räntederivat fanns inte.
I tabellen nedan finns ett sammandrag av tidpunkterna för ränteförändringar av koncernens räntebärande skulder på balansdagen 31.12.2007:
| efter mer än | ||||
|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt för ränteförändring | inom 1 år | inom 1-5 år | 5 år | Totalt |
| Med rörlig ränta | ||||
| - lån från finansinstitut | 877,5 | 877,5 | ||
| Med fast ränta | ||||
| - lån från finansinstitut | 5,4 | 0,2 | 5,7 | |
| - övriga räntebärande skulder | 22,4 | 22,4 | ||
| Totalt | 905,3 | 0,2 | 905,6 |
Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med en procentenhet av marknadsräntorna skulle på balansdagen 31.12.2007 på Stockmanns resultat efter skatt vara -5,0 miljoner euro (2006: +0,4 mn euro). På motsvarande sätt skulle effekten av en nedgång med en procentenhet av marknadsräntorna på balansdagen 31.12.2007 på Stockmanns resultat efter skatt vara +5,0 miljoner euro (2006: -0,4 mn euro). Poster som redovidas direkt i det egna kapitalet fanns inte vid bokslutspunkten.
Lindex utnyttjar elderivat i syfte att minska den prisrisk som är förknippad med framtida elanskaffningar. Enligt Lindex finansieringspolicy är säkringsgraden för framtida elanskaffningar högst 100 %. På balansdagen 31.12.2007 har en förändring med 10 procentenheter i marknadspriset på el ingen avsevärd effekt på Stockmanns resultat och eget kapital efter skatt.
Syftet med hantering av likviditetsrisken är att säkerställa att Stockmann vid varje tidpunkt klarar av sina finansiella åtaganden. För att hantera likviditetsrisken skall Stockmann ha en tillräcklig betalningsreserv. I genomsnitt skall Stockmanns betalningsreserv vara ett belopp som motsvarar kassautbetalningar för minst en månads affärsverksamhet. Till betalningsreserven räknas kassamedel och oanvända bundna och obundna finansiella resurser.
Stockmann har bindande, långfristiga kreditlimiter på sammanlagt 100 miljoner euro som förfaller år 2010. För finansieringen av förvärvet av Lindex aktier har Stockmann år 2007 avtalat om en ny kreditlimit på totalt 1 100 miljoner euro som förfaller år 2009. Lindex har bindande finansieringslimiter på sammanlagt 115,2 miljoner euro som kan användas som checklimiter eller lånefinansiering samt för utlandshandelns dokumentavgifter eller derivatavtal. Ytterligare har koncernen en icke-bindande finansieringsreserv i form av ett finländskt företagscertifikatprogram på 362,5 miljoner euro.
| bundna kreditlimitavtal | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Kontanter och bankkonton | 33,2 | 59,2 |
| Kreditlimit, förfaller 2010 | 100,0 | 100,0 |
| Kreditavtal, förfaller 2011 | 20,0 | 40,0 |
| Kreditlimit, förfaller 2009 | 273,7 | |
| Övriga limiter | 80,1 | 3,2 |
| Totalt | 507,0 | 202,4 |
| mn euro | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012+ | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lån från finansinstitut | 71,9 | 862,3 | 1,4 | 30,7 | 0,3 | 966,6 |
| Övriga räntebärande skulder | 22,4 | 22,4 | ||||
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 252,9 | 252,9 | ||||
| Valutaderivat | 0,5 | 0,5 | ||||
| Totalt | 347,7 | 862,3 | 1,4 | 30,7 | 0,3 | 1 242,4 |
Det lån på 826,3 mn euro som upptogs för förvärvet av Lindex aktier förfaller i enlighet med låneavtalet år 2009. Stockmann ämnar finansiera lånet som förfaller år 2009 med ett nytt långfristigt lån före förfallodagen. I syfte att återfinansiera en del av lånet som hänför sig till förvärvet av Lindex aktier, överväger Stockmanns styrelse att vidta åtgärder för att höja det egna kapitalet.
| mn euro | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011+ | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lån från finansinstitut | 0,9 | 13,7 | 0,4 | 0,4 | 10,4 | 25,8 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 145,9 | 145,9 | ||||
| Totalt | 146,8 | 13,7 | 0,4 | 0,4 | 10,4 | 171,7 |
Försäljningsfordringar samt fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Motpartsrisken som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god soliditet och kreditvärdighet. Kassamedel placeras i finansiella instrument som uppskattas vara likvida och utsatta för låg risk. Koncernen har ingen signifikant kreditrisk som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom fordringarna är till beloppen små och utspridda på ett stort antal privatkunder vars kreditvärdighet har kontrollerats.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Icke förfallna försäljningsfordringar | 140,9 | 139,3 |
| 1-30 dagar förfallna försäljningsfordringar | 16,8 | 13,1 |
| 31-120 dagar förfallna försäljningsfordringar | 3,9 | 3,6 |
| mer än 120 dagar förfallna försäljningsfordringar | 3,5 | 4,0 |
| Totalt | 165,0 | 160,0 |
Försäljningsfordringarnas balansvärde motsvarar den högsta möjliga kreditrisken som är förknippad med dem. För försäljningsfordringar har år 2007 redovisats en nedskrivning på 1,9 miljoner euro (2006: 0,5 miljoner euro) som hänför sig till försäljningsfordringar som förfallit för över 120 dagar sedan. Utgående från erfarenhet uppskattar Stockmann att en nedskrivning inte behöver göras för icke förfallna försäljningsfordringar.
I hanteringen av kapitalstrukturen är koncernens mål en effektiv kapitalstruktur som säkerställer
verksamhetsförutsättningarna för koncernen på kapitalmarknaden i alla situationer oberoende av branschens volatilitet. Även om koncernen saknar en officiell kreditvärdering från något kreditvärderingsinstitut, är koncernens mål att upprätthålla en likadan kapitalstruktur som de övriga bolag som bedriver detaljhandel och som har en god kreditvärdering. Koncernen följer upp utvecklingen av sin kapitalstruktur genom det egna kapitalets andel av totalkapitalet (equity ratio). Sommaren 2006 uppställde styrelsen 50 % som soliditetsmål. Förvärvet av Lindex, som i första skedet finansierades med främmande kapital, sänkte soliditeten under räkenskapsperioden. Det egna kapitalets andel av totalkapitalet 31.12.2007 uppgick till 32,6 % (31.12.2006 var motsvarande siffra 74,5). Efter att förvärvet av Lindex har förverkligats kommer styrelsen under år 2008 att utvärdera på nytt de långsiktiga ekonomiska målen. Dessutom föreslår styrelsen för den ordinarie bolagsstämman beviljande av aktieemissionsfullmakt för högst 15 milj. aktier.
Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång som skulle ha inverkat på uppgörande av bokslutet.
| Hänvisning | 1.1.-31.12.2007 | % av | 1.1.-31.12.2006 | % av | |
|---|---|---|---|---|---|
| mn euro | oms. | mn euro | oms. | ||
| OMSÄTTNING | 713,5 | 100,0 | 681,4 | 100,0 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 22,6 | 3,2 | 26,6 | 3,9 |
| Material och tjänster | |||||
| Material, förnödenheter och varor: | |||||
| Inköp under räkenskapsperioden | 415,9 | 394,9 | |||
| Förändring av lager, ökning (-), minskning (+) | -2,5 | 6,8 | |||
| Material och tjänster totalt | 413,4 | 57,9 | 401,7 | 59,0 | |
| Personalkostnader | 2 | 137,1 | 19,2 | 134,2 | 19,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3 | 11,6 | 1,6 | 12,2 | 1,8 |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | 99,3 | 13,9 | 94,6 | 13,9 |
| 661,4 | 92,7 | 642,7 | 94,3 | ||
| RÖRELSEVINST | 74,7 | 10,5 | 65,3 | 9,6 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | 5 | 6,9 | 1,0 | 37,8 | 5,5 |
| VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER | 81,6 | 11,4 | 103,0 | 15,1 | |
| Extraordinära poster | 6 | ||||
| Extraordinära intäkter | 18,2 | 22,0 | |||
| Extraordinära kostnader | -2,5 | -1,2 | |||
| Extraordinära poster totalt | 15,7 | 2,2 | 20,8 | 3,1 | |
| VINST FÖRE | |||||
| BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER | 97,3 | 13,6 | 123,8 | 18,2 | |
| Bokslutsdispositioner | 7 | 0,5 | 0,1 | 1,2 | 0,2 |
| Inkomstskatt | |||||
| För räkenskapsperioden | 25,4 | 22,4 | |||
| Från tidigare räkenskapsperioder | 0,0 | 0,0 | |||
| Inkomstskatt totalt | 25,4 | 3,6 | 22,4 | 3,3 | |
| RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | 72,4 | 10,1 | 102,7 | 15,1 |
| AKTIVA | Hänvisning | 31.12.2007 | 31.12.2006 |
|---|---|---|---|
| mn euro | mn euro | ||
| BESTÅENDE AKTIVA | |||
| Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter |
8 | 3,5 | |
| Förskottsbetalningar och pågående projekt | 2,8 1,7 |
1,1 | |
| Immateriella tillgångar totalt | 4,5 | 4,6 | |
| Materiella tillgångar | 9 | ||
| Jord- och vattenområden | 12,4 | 13,4 | |
| Byggnader och konstruktioner | 124,9 | 119,3 | |
| Maskiner och inventarier | 6,8 | 10,1 | |
| Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter | 10,3 | 11,0 | |
| Övriga materiella tillgångar | 0,1 | 0,1 | |
| Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar | 80,5 | 52,9 | |
| Materiella tillgångar totalt | 234,8 | 206,8 | |
| Placeringar | 10 | ||
| Andelar i företag inom koncernen | 87,6 | 38,7 | |
| Övriga aktier och andelar | 17,5 | 17,5 | |
| Placeringar totalt | 105,2 | 56,3 | |
| BESTÅENDE AKTIVA TOTALT | 344,5 | 267,7 | |
| RÖRLIGA AKTIVA | |||
| Omsättningstillgångar | 75,4 | 72,9 | |
| Långfristiga fordringar | |||
| Fordringar av företag inom koncernen | 880,0 | 77,6 | |
| Långfristiga fordringar totalt | 880,0 | 77,6 | |
| Kortfristiga fordringar | 11 | ||
| Kundfordringar | 93,5 | 90,7 | |
| Fordringar av företag inom koncernen | 204,3 | 166,6 | |
| Övriga fordringar | 2,3 | 5,5 | |
| Resultatregleringar | 1,2 | 1,8 | |
| Kortfristiga fordringar totalt | 301,4 | 264,6 | |
| Fordringar totalt | 1 181,3 | 342,2 | |
| Finansiella tillgångar | 12 | 4,7 | 46,2 |
| RÖRLIGA AKTIVA TOTALT | 1 261,4 | 461,3 | |
| AKTIVA TOTALT | 1 605,9 | 729,0 | |
| PASSIVA | |||
| EGET KAPITAL | 13-14 | ||
| Aktiekapital | 112,2 | 111,3 | |
| Aktieemission | 0,4 | ||
| Överkursfond | 186,3 | 183,7 | |
| Övriga fonder | 43,7 | 43,7 | |
| Vinst från tidigare räkenskapsperioder | 94,5 | 63,5 | |
| Räkenskapsperiodens vinst | 72,4 | 102,7 | |
| EGET KAPITAL TOTALT | 509,2 | 505,4 | |
| ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER | 15 | 67,9 | 68,4 |
| FRÄMMANDE KAPITAL | |||
| Långfristigt främmande kapital | |||
| Lån från penninginrättningar | 856,3 | 10,0 | |
| Långfristigt främmande kapital totalt | 856,3 | 10,0 | |
| Kortfristigt främmande kapital | 16-17 | ||
| Leverantörsskulder | 50,7 | 51,1 | |
| Skulder till företag inom koncernen | 42,2 | 46,9 | |
| Övriga skulder | 48,9 | 23,9 | |
| Resultatregleringar | 30,8 | 23,3 | |
| Kortfristigt främmande kapital totalt | 172,6 | 145,2 | |
| FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT | 1 028,8 | 155,2 | |
| PASSIVA TOTALT | 1 605,9 | 729,0 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| mn euro | mn euro | |
| KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | ||
| Räkenskapsperiodens vinst | 72,4 | 102,7 |
| Justeringar | ||
| Avskrivningar och förändringar av avskrivningsdifferenser | 11,2 | 11,0 |
| Övriga rörelseintäkter | -15,7 | -47,5 |
| Övriga justeringar | 0,4 | 0,4 |
| Räntekostnader och övriga finansiella kostnader | 12,8 | 5,5 |
| Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter | -19,7 | -43,2 |
| Skatter | 25,4 | 22,4 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar | 22,9 | 1,7 |
| Förändring av omsättningstillgångar | -2,5 | 6,8 |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder | -48,0 | 2,4 |
| Betalda räntor | -4,9 | -5,8 |
| Erhållna räntor | 10,5 | 14,1 |
| Betalda skatter | -23,6 | -25,8 |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | 41,1 | 44,8 |
| KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | ||
| Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskad med likvida medel vid överlåtelsetidpunkten | 63,0 | |
| Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | -32,0 | -56,2 |
| Investeringar i dotterbolag | -48,9 | |
| Överlåtelseinkomster för materiella tillgångar | 5,2 | |
| Investeringar i övriga placeringar | 0,0 | -0,2 |
| Överlåtelseinkomster av övriga placeringar | 0,8 | |
| Beviljade lån | -830,6 | |
| Anticiperad dividebd av företag inom koncernen | 28,4 | |
| Erhållna dividender | 0,1 | 0,1 |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | -883,0 | 12,7 |
| KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | ||
| Beviljade lån, ökning (-), minskning (+) | 6,5 | |
| Betalningar erhållna från emission | 5,8 | 17,2 |
| Kortfristiga lån, ökning (+), minskning (-) | -24,6 | -14,9 |
| Upptagna långfristiga lån | 870,4 | 10,0 |
| Utbetalda dividender | -72,1 | -59,5 |
| Extraordinära intäkter | 20,8 | 23,6 |
| NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | 800,3 | -17,2 |
| Förändring av likvida medel | -41,6 | 40,3 |
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens ingång | 46,2 | 5,9 |
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång | 4,7 | 46,2 |
Stockmann Oyj Abp:s bokslut har uppgjorts enligt den finska bokföringslagstiftningen som trädde i kraft 30.12.1997.
Transaktioner i utländsk valuta har redovisats till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen.
Fordringar och skulder i utländska valutor vid bokslutstidpunkten har beräknats enligt bokslutsdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på finansiella poster redovisas till nettobelopp bland övriga finansiella intäkter eller kostnader.
Vid beräkning av omsättningen har från försäljningsintäkterna avdragits indirekta skatter, beviljade rabatter och valutakursdifferenser.
Som övriga rörelseintäkter redovisas försäljningsvinster på sådana bestående aktiva som hänför sig till affärsverksamheten, erhållna ersättningar vid försäljning av affärsverksamhet samt ersättningar för tjänster till utländska dotterbolag.
Som extraordinära intäkter och kostnader redovisas betydande intäkter och kostnader av engångsnatur, som inte hänför sig till den egentliga affärsverksamheten.
Så som direkta skatter redovisas i resultaträkningen de skatter som hänför sig till årets resultat samt skatter vilka hänför sig till tidigare räkenskapsperioder.
Materiella och immateriella tillgångar har upptagits till ursprungliga anskaffningsvärden, vilka har minskats med planenliga avskrivningar. I balansvärdena ingår dessutom uppskrivningar av värdet på jordområden och byggnader. Uppskrivningarna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar vid ifrågavarande tidpunkt. På uppskrivningarna görs inga avskrivningar.
De planenliga avskrivningarna baserar sig på ursprungliga anskaffningsutgifter samt på beräknad ekonomisk livslängd enligt följande:
| • Immateriella rättigheter | 5 år |
|---|---|
| • Affärsvärde och koncernaffärsvärde | 5 år |
| • Ändrings- och ombyggnadskostnader | |
| för hyrda lokaliteter | 5-10 år |
| • Byggnader | 20-50 år |
| • Maskiner och inventarier | 4-10 år |
| • Bilar och datautrustning | 3-5 år |
Värdepapper bland bestående aktiva har upptagits till sin anskaffningsutgift eller i det fall att deras gängse värde nedgått på ett bestående sätt till detta lägre belopp.
Finansiella värdepapper har upptagits till sin anskaffningsutgift eller i det fall att deras marknadsvärde är lägre till detta lägre belopp.
Vid värdering av omsättningstillgångarna har man följt det lägsta värdets princip dvs. lagret har upptagits i balansräkningen till det lägre belopp av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet eller det sannolika försäljningsvärdet. Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av first in first out –metoden (FIFO), förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller med metod som baserar sig på försäljningspriset (retail method), och det inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen.
Framtida åtaganden som ännu inte realiserats redovisas som obligatoriska reserveringar i balansräkningen. Sådana åtaganden är bl. a. kostnader för omstruktureringar av affärsverksamheten. Kostnader som motsvarar obligatoriska avsättningar redovisas under respektive kostnadspost i resultaträkningen.
Bokslutsdispositionerna består av förändring av avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar.
| 1. Övriga rörelseintäkter | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Överlåtelsevinster | 15,3 | |
| Stamkundsprogrammets Transfer | ||
| Agreement | 9,7 | |
| Övriga rörelseintäkter | 0,3 | 0,3 |
| Hyresintäkter från dotterbolag | 3,7 | 3,7 |
| Ersättningar för koncerninterna tjänster | 8,9 | 7,3 |
| Totalt | 22,6 | 26,6 |
| 2. Personalkostnader | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Löner och arvoden till verkställande | ||
| direktören och hans suppleant | 1,3 | 1,5 |
| Löner och arvoden till styrelsemedlemmar | 0,3 | 0,3 |
| Övriga löner | 107,5 | 105,3 |
| Lön för sjuktid | 3,7 | 3,7 |
| Pensionskostnader | 17,4 | 16,6 |
| Övriga lönebikostnader | 6,9 | 6,7 |
| Totalt | 137,1 | 134,2 |
| Antalet anställda i medeltal | 5 157 | 5 115 |
Pensionsåldern för moderbolagets verkställande
direktör är enligt överenskommelse 60 år.
Reserveringar för dessa förbindelser görs i form av årliga utbetalningar.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Immateriella rättigheter | 1,3 | 1,4 |
| Ändrings- och ombyggnadskostnader för | ||
| hyrda lokaliteter | 1,8 | 1,9 |
| Byggnader och konstruktioner | 4,5 | 3,7 |
| Maskiner och inventarier | 4,0 | 5,2 |
| Totalt | 11,6 | 12,2 |
| 4. Övriga rörelsekostnader | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Kostnader för affärslägen | 57,5 | 55,1 |
| Marknadsföringskostnader | 11,8 | 11,6 |
| Varuhanteringskostnader | 4,5 | 4,4 |
| Kreditförluster | 0,5 | 0,3 |
| Frivilliga lönebikostnader | 2,2 | 2,0 |
| Övriga kostnader | 22,8 | 21,2 |
| Totalt | 99,3 | 94,6 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Dividendintäkter | 0,1 | 0,1 |
| Anticiperad dividend av företag inom | ||
| koncernen | 28,4 | |
| Ränteintäkter för kundfordringar | 7,9 | 7,8 |
| Ränteintäkter | 0,3 | 0,3 |
| Ränteintäkter av företag inom koncernen | 11,6 | 3,9 |
| Överlåtelsevinster | 0,8 | |
| Räntekostnader och övriga finansiella | ||
| kostnader till företag inom koncernen Valutakursförluster och valutakursvinster |
-1,3 | -0,7 |
| (netto) | -4,6 | -1,6 |
| Räntekostnader och övriga finansiella | ||
| kostnader till utomstående | -7,0 | -1,1 |
| Totalt | 6,9 | 37,8 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Erhållna koncernbidrag | 18,2 | 22,0 |
| Beviljade koncernbidrag | -2,5 | -1,2 |
| Totalt | 15,7 | 20,8 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Differensen mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar | ||
| Immateriella rättigheter | 0,1 | 0,0 |
| Ändrings- och ombyggnadskostnader för | ||
| hyrda lokaliteter | 0,1 | 0,3 |
| Byggnader och konstruktioner | -1,4 | -1,5 |
| Maskiner och inventarier | 1,7 | 2,4 |
| Totalt | 0,5 | 1,2 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Immateriella rättigheter | ||
| Anskaffningsutgift 1.1 | 9,0 | 10,0 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 0,6 | 1,6 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -2,4 | -2,6 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 7,2 | 9,0 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 5,4 | 6,7 |
| Avskrivningar på minskningar | -2,4 | -2,6 |
| Avskrivningar under räkenskapsperioden | 1,3 | 1,4 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 4,4 | 5,4 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 2,8 | 3,5 |
| Förskottsbetalningar och pågående projekt | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | 1,1 | 1,1 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 0,7 | 1,1 |
| Överföringar till övriga balansposter | -1,1 | |
| Bokföringsvärde 31.12 | 1,7 | 1,1 |
| Immateriella tillgångar totalt | 4,5 | 4,6 |
| 9. Materiella tillgångar | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Jord- och vattenområden | ||
| Anskaffningsutgift 1.1 | 7,5 | 5,6 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 2,4 | |
| Minskningar 1.1-31.12 | -1,0 | -0,4 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 6,5 | 7,5 |
| Uppskrivningar 1.1 och 31.12 | 5,9 | 5,9 |
Bokföringsvärde 31.12 12,4 13,4
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 135,6 | 127,4 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 10,0 | 8,4 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -1,2 | -0,2 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 144,4 | 135,6 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 42,8 | 39,3 |
| Avskrivningar på minskningar | -1,2 | -0,2 |
| Avskrivningar under räkenskapsperioden | 4,5 | 3,7 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 46,1 | 42,8 |
| Uppskrivningar 1.1 och 31.12 | 26,5 | 26,5 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 124,9 | 119,3 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 43,6 | 48,4 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 0,7 | 0,8 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -10,3 | -5,6 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 34,0 | 43,6 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 33,5 | 33,9 |
| Avskrivningar på minskningar | -10,3 | -5,6 |
| Avskrivningar under räkenskapsperioden | 4,0 | 5,2 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 27,3 | 33,5 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 6,8 | 10,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 20,8 | 19,7 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 1,1 | 2,1 |
| Minskningar 1.1-31.12 | -0,8 | -1,0 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 21,0 | 20,8 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 9,8 | 8,9 |
| Avskrivningar på minskningar | -0,8 | -1,0 |
| Avskrivningar under räkenskapsperioden | 1,8 | 1,9 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | 10,7 | 9,8 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 10,3 | 11,0 |
| Övriga materiella tillgångar |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 0,1 | 0,1 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 0,1 | 0,1 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 0,1 | 0,1 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift 1.1 | 52,9 | 9,1 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 57,4 | 52,9 |
| Överföringar till övriga balansposter | -29,9 | -9,1 |
| Anskaffningsutgift 31.12 | 80,5 | 52,9 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 80,5 | 52,9 |
| Materiella tillgångar totalt | 234,8 | 206,8 |
| Uppskrivningar som ingår i balansvärdena | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Tomter och jordområden | 5,9 | 5,9 |
|---|---|---|
| Byggnader | 26,5 | 26,5 |
| Totalt | 32,4 | 32,4 |
Uppskrivningarna av fastigheterna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar av fastigheterna vid ifrågavarande tidpunkt.
| 10. Placeringar | ||
|---|---|---|
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Andelar i företag inom koncernen | ||
| Anskaffningsutgift 1.1 | 38,7 | 77,9 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 48,9 | |
| Minskningar 1.1-31.12 | -39,1 | |
| Bokföringsvärde 31.12 | 87,6 | 38,7 |
| Övriga aktier och andelar | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsutgift 1.1 | 17,5 | 17,3 |
| Ökningar 1.1-31.12 | 0,0 | 0,2 |
| Minskningar 1.1-31.12 | 0,0 | |
| Bokföringsvärde 31.12 | 17,5 | 17,5 |
| Placeringar totalt | 105,2 | 56,3 |
| Fordringar 11. Kortfristiga fordringar |
||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Räntebärande kundfordringar | 40,1 | 41,4 |
| Räntefria kundfordringar | 53,4 | 49,3 |
| Kundfordringar totalt | 93,5 | 90,7 |
| Fordringar från andra företag inom | ||
| koncernen* | 204,3 | 166,6 |
| Övriga fordringar | 2,3 | 5,5 |
| Resultatregleringar | 1,2 | 1,8 |
| Kortfristiga fordringar totalt | 301,4 | 264,6 |
| * varav fordring på anticiperad dividend 28,4 mn euro år 2006 | ||
| De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar | ||
| mn euro | 2007 | 2006 |
| Periodiserade årsrabatter | 0,4 | 0,6 |
| Periodiserade finansiella intäkter Periodiserade lönebikostnader |
0,0 | 0,0 0,6 |
| Övriga resultatregleringar | 0,6 0,1 |
0,6 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Finansiella värdepapper | 0,1 | 39,0 |
| Kontanter och bankkonton | 4,6 | 7,3 |
| Totalt | 4,7 | 46,2 |
Totalt 1,2 1,8
Finansiella värdepapper inkluderar huvudsakligen masskuldebrev vilka är föremål för offentlig handel.
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Marknadsvärde 31.12 | 0,1 | 39,0 |
| Bokföringsvärde 31.12 | 0,1 | 39,0 |
| Differens |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | ||
| A-aktier 1.1 och 31.12 | 49,1 | 49,1 |
| B-aktier 1.1 | 62,2 | 59,8 |
| Teckning med stöd av optionsbevis | 0,9 | 2,4 |
| B-aktier 31.12 | 63,1 | 62,2 |
| Aktiekapital totalt | 112,2 | 111,3 |
| Aktieemission | 0,4 | |
| Överkursfond 1.1 | 183,7 | 166,8 |
| Teckning med stöd av optionsbevis | 2,6 | 16,7 |
| Aktiearvoden | 0,2 | |
| Överkursfond 31.12 | 186,3 | 183,7 |
| Övriga fonder 1.1 och 31.12 | 43,7 | 43,7 |
| Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 | 166,2 | 122,8 |
| Dividendutdelning | -72,1 | -59,5 |
| Korrigering hänförlig till koncernbidrag | ||
| år 2005 | 0,1 | |
| Aktiearvoden | 0,4 | 0,2 |
| Totalt | 94,5 | 63,5 |
| Räkenskapsperiodens vinst | 72,4 | 102,7 |
| Eget kapital totalt | 509,2 | 505,4 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Övriga fonder | 43,7 | 43,7 |
| Vinst från tidigare räkenskapsperioder | 94,5 | 63,5 |
| Räkenskapsperiodens vinst | 72,4 | 102,7 |
| Totalt | 210,7 | 210,0 |
| Nominellt värde 2,00 euro | kpl | kpl |
|---|---|---|
| A-aktier (à 10 röster) | 24 564 243 | 24 564 243 |
| B-aktier (à 1 röst) | 31 159 809 | 30 714 892 |
| Egna B-aktier | 369 560 | 382 903 |
| Totalt | 56 093 612 | 55 662 038 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Avskrivningsdifferens | 47,8 | 48,3 |
| Frivilliga reserveringar | 20,1 | 20,1 |
| Totalt | 67,9 | 68,4 |
| mn euro | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kortfristiga räntebärande skulder | 22,4 | |
| Kortfristiga räntefria skulder | 150,2 | 145,2 |
| Totalt | 172,6 | 145,2 |
| Betalningar som förfaller under | ||
|---|---|---|
| räkenskapsperioden 2007/2008 | 6,4 | 5,8 |
| Betalningar som förfaller senare | 16,9 | 18,1 |
| Totalt | 23,3 | 23,9 |
Moderbolagens pensionsansvar är försäkrade i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsansvaren är täckta i sin helhet.
| Antal | Andel av | Andel av | Va- | Bokförings- | Eget | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| aktierna | rösterna | luta | värde | kapital | ||
| Moderbolagets innehav | % | % | tusen euro | tusen euro | ||
| Oy Hobby Hall Ab, Helsingfors | 120 000 | 100 | 100 | EUR | 18 802 | 14 951 |
| Seppälä Oy, Helsingfors | 30 000 | 100 | 100 | EUR | 5 046 | 12 720 |
| Stockmann AS, Tallinn | 1 800 | 100 | 100 | EEK | 1 136 | 34 259 |
| SIA Stockmann, Riga | 1 615 500 | 100 | 100 | LVL | 4 831 | 6 512 |
| SIA Stockmann Centrs, Riga | 31 500 | 63 | 63 | LVL | 116 | 775 |
| Oy Stockmann Russia Holding Ab, Helsingfors | 4 000 | 100 | 100 | EUR | 796 | 1 070 |
| Z-Fashion Finland Oy, Helsingfors | 50 | 100 | 100 | EUR | 8 | 411 |
| Oy Suomen Pääomarahoitus | ||||||
| Finlands Kapitalfinans Ab, Helsingfors | 1 000 | 100 | 100 | EUR | 1 682 | 2 249 |
| UAB Stockmann, Vilnius | 52 000 | 100 | 100 | LTL | 1 510 | -1 092 |
| Stockmann Sverige AB, Stockholm | 100 000 | 100 | 100 | SEK | 48 843 | 46 983 |
| Kiinteistö Oy Mannerheimintien Pysäköintilaitos, | ||||||
| Helsingfors | 300 | 100 | 100 | EUR | 30 | 34 |
| Kiinteistö Oy Friisinkeskus II, Esbo | 1 948 | 97 | 97 | EUR | 612 | 732 |
| Kiinteistö Oy Muuntajankatu 4, Helsingfors | 50 | 100 | 100 | EUR | 3 272 | 2 190 |
| Kiinteistö Oy Stävö, Helsingfors | 50 | 100 | 100 | EUR | 9 | 9 |
| Oy Hullut Päivät-Galna Dagar Ab, Helsingfors | 40 | 100 | 100 | EUR | 11 | 11 |
| Espoon Autotalo Oy, Esbo | 400 | 100 | 100 | EUR | 463 | 35 |
| TF-Autokeskus Oy, Vanda | 600 | 100 | 100 | EUR | 455 | 294 |
| Moderbolagets innehav av koncernföretag totalt | 87 622 | 122 142 |
| Antal | Andel av | Andel av | Va- | Bokförings- | Eget | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| aktierna | rösterna | luta | värde | kapital | ||
| Dotterbolagens innehav | % | % | tusen euro | tusen euro | ||
| ZAO Kalinka-Stockmann, Moskva | 583 450 | 100 | 100 | RUB | 3 561 | 13 788 |
| ZAO Stockmann, Moskva | 2 000 | 100 | 100 | RUB | 587 | -19 191 |
| Oy Stockmann Russia Finance Ab, Helsingfors | 40 000 | 100 | 100 | EUR | 784 | 1 725 |
| Bullworker Myynti Oy, Helsingfors | 100 | 100 | 100 | EUR | 8 | 468 |
| Hobby Hall AB, Stockholm | 1 000 | 100 | 100 | SEK | 22 | 13 |
| ZAO Kalinka-Stockmann STP, S:t Petersburg | 100 | 100 | 100 | RUB | 32 | 3 740 |
| Stockmann Stp Centre Ltd, S:t Petersburg | 5 | 100 | 100 | RUB | 13 037 | 638 |
| TOV Stockmann, Kiev | 1 | 100 | 100 | EUR | 6 | 6 |
| AB Lindex, Göteborg | 68 750 000 | 98 | 98 | SEK | 849 002 | 84 162 |
| AB Lindex innehav av dotterbolagen | ||||||
| Lindex Sverige AB, Göteborg | 36 000 | 100 | 100 | SEK | ||
| Lindex AS, Oslo | 200 000 | 100 | 100 | NOK | ||
| Lindex Oy, Helsingfors | 13 000 | 100 | 100 | EUR | ||
| Lindex AS, Tallinn | 100 | 100 | EEK | |||
| Lindex SIA, Riga | 100 | 100 | LVL | |||
| Lindex UAB, Vilnius | 100 | 100 | LTL | |||
| Lindex s.r.o, Prag | 200 | 100 | 100 | CZK | ||
| AB Espevik, Alingsås | 1 000 | 100 | 100 | SEK | ||
| Espevik i Sverige AB, Göteborg | 400 000 | 100 | 100 | SEK | ||
| Lindex H.K. Ltd, Hong Kong | 9 900 | 99 | 99 | HKD | ||
| Shanghai Lindex Consulting Company Ltd, | ||||||
| Shanghai | 100 | 100 | CNY | |||
| Lindex Financial Services AB, Göteborg | 13 230 | 100 | 100 | SEK | ||
| Lindex India Private Ltd, New Delhi | 10 000 | 100 | 100 | INR | ||
| It will be fit AB, Göteborg | 1 000 | 100 | 100 | SEK | ||
| Dotterbolagens innehav av koncernföretag totalt | 867 040 | 85 349 | ||||
| Koncernföretag totalt | 954 661 | 207 492 |
| Antal | Andel av | Va- | Bokförings | |
|---|---|---|---|---|
| aktierna | luta | värde | ||
| Joint ventures | % | tusen euro | ||
| Arabian Liiketalo Oy, Helsingfors | 1 590 | 12,0 | EUR | 912 |
| Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo | 1 029 | 15,6 | EUR | 5 144 |
| Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi | ||||
| Fastighets Ab, Esbo | 3 125 | 37,8 | EUR | 5 803 |
| Joint ventures totalt | 11 859 |
Aktier i joint ventures redovisas i koncernen så, att i koncernens balansräkning upptas i stället för aktierna den andel av tillgångarna och skulderna i joint ventures som motsvarar koncernens ägarandel.
| Övriga företag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel av | Va- | Bokförings | |
| aktierna | luta | värde | ||
| Moderbolagets innehav | % | tusen euro | ||
| Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo | 1 029 | 15,6 | EUR | 5 533 |
| Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi | ||||
| Fastighets Ab, Esbo | 3 125 | 37,8 | EUR | 6 242 |
| Oy Kamppiparkki Ab, Helsingfors | 50 | 6,1 | EUR | 1 556 |
| Tuko Logistics Oy, Kervo | 600 | 10,0 | EUR | 3 763 |
| Övriga | 443 | |||
| Moderbolagets innehav i övriga företag totalt | 17 536 |
Enligt moderbolagets balansräkning uppgick de utdelningsbara medlen 31.12.2007 till 210,7 miljoner euro. Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2007 står följande belopp till bolagsstämmans förfogande: -odisponerade vinstmedel från tidigare år inklusive dispositionsfond 138 245 634,94 -räkenskapsperiodens vinst 72 405 825,36 210 651 460,30
Styrelsen föreslår att nämnda belopp disponeras enligt följande: till de uteliggande 55 724 052 aktierna utbetalas
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna dividendutdelningen inte bolagets betalningsförmåga.
Helsingfors den 7 februari 2008
Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter av verksamhetsberättelsen och bokslutet
STYRELSEN
Christoffer Taxell
Kaj-Gustaf Bergh
Erkki Etola
Kari Niemistö
Carola Teir-Lehtinen
Henry Wiklund
Eva Liljeblom
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Hannu Penttilä
| 138 245 634.94 | |
|---|---|
| 72 405 825,36 | |
| 210 651 460.30 |
210 651 460,30
Vi har granskat Stockmann Oyj Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2007. Styrelsen och verkställande direktören har avgett koncernbokslutet, upprättat i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU, omfattande koncernens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, kalkylen avseende förändringar i eget kapital och noter till koncernbokslutet, samt verksamhetsberättelsen och moderbolagets bokslut upprättade i enlighet med ikraftvarande bestämmelser i Finland. Moderbolagets bokslut omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande om koncernbokslutet, verksamhetsberättelsen och moderbolagets bokslut och förvaltning.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna, innehållet i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att konstatera att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse samt verkställande direktören handhaft förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med stadgandena i aktiebolagslagen.
Koncernbokslutet, som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU, ger på sätt som avses i dessa standarder och i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens verksamhet och dess ekonomiska ställning.
Moderbolagets bokslut har upprättats enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut skall upprättas. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av moderbolagets verksamhet och dess ekonomiska ställning.
Verksamhetsberättelsen har upprättats enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur verksamhetsberättelse skall upprättas. Verksamhetsberättelsen är förenlig med bokslutet och ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet och den ekonomiska ställningen.
Koncernbokslutet och moderbolagets bokslut kan fastställas och medlemmarna i moderbolagets styrelse samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till disposition av de utdelningsbara vinstmedlen beaktar stadgandena i aktiebolagslagen.
Helsingfors den 11 februari 2008
CGR CGR
Jari Härmälä Henrik Holmbom
www.stockmann.com • [email protected]
Alexandersgatan 52 B PB 220, 00101 HELSINGFORS Tfn (09) 1211 Fax (09) 121 3101
Väverivägen 1 C PB 147, 00381 HELSINGFORS Tfn (09) 121 51 Fax (09) 121 3342
Väverivägen 1 C PB 147, 00381 HELSINGFORS Tfn (09) 121 51 Fax (09) 121 5812 (verksamheten i Finland) Fax (09) 121 5250 (utlandsverksamheten)
Väverivägen 1 C PB 147, 00381 HELSINGFORS Tfn (09) 121 51 Fax (09) 121 5812
Z-Fashion Finland Oy Väverivägen 1 C PB 147, 00381 HELSINGFORS Tfn (09) 121 4414 Fax (09) 121 3342
Microdistrict No 8, Khimki 141400 MOSCOW REGION, Russia Tfn +7 495 790 3261 Fax +7 495 739 8642
ZAO Stockmann Tambovskaya Street 12 192007 ST PETERSBURG, Russia Tfn +7 812 325 6015 Fax +7 812 325 6015
Finland
Helsingforsvaruhuset Alexandersgatan 52 PB 220, 00101 HELSINGFORS Tfn (09) 1211 Fax (09) 121 3632
Västanvindsvägen 5 02100 ESBO Tfn (09) 121 21 Fax (09) 121 2269
Valutagatan 2 01510 VANDA Tfn (09) 121 251 Fax (09) 121 2555
Hämeenkatu 4 PB 291, 33101 TAMMERFORS Tfn (03) 248 0111 Fax (03) 213 3573
Uleåborgsvaruhuset Kirkkokatu 14 PB 230, 90101 ULEÅBORG Tfn (08) 317 9411 Fax (08) 317 9433
Universitetsgatan 22 PB 626, 20101 ÅBO Tfn (02) 265 6611 Fax (02) 265 6714
Östergatan 1-5 C 124 00930 HELSINGFORS Tfn (09) 121 461 Fax (09) 121 4655
Centralgatan 1 PB 128, 00101 HELSINGFORS Tfn (09) 121 41 Fax (09) 121 4245 www.akateeminen.com
Smolenskajavaruhuset Smolenskaya Square, 3 121099 MOSCOW, Russia Tfn +7 495 785 2500 Fax +7 495 785 2505
Varuhuset södra Mega Mega Teplyj Stan Shopping Centre Leninsky District, Kaluzhskoe main road, 21 142704 MOSCOW REGION, Russia Tfn + 7 495 980 8282 Fax + 7 495 980 8283
Mega Khimki Shopping Centre Microdistrict No 8, Khimki 141400 MOSCOW REGION, Russia Tfn +7 495 739 8636 Fax +7 495 739 8640
Mega Belaya Dacha Shopping Centre Ljuberetsky district, Kotelniki Pokrovsky proezd, 5 140053 MOSCOW REGION, Russia Tfn +7 495 660 8844 Fax +7 495 660 8845
Liivalaia 53 10145 TALLINN, Estonia Tfn +372 6 339 500 Fax +372 6 339 556
Nils Ericsonsplatsen 3, Box 233 401 23 GÖTEBORG, Sverige Tfn +46 31 739 5000 Fax +46 31 151 495 www.lindex.com [email protected]
Finland, Estland, Lettland och Litauen
Östergatan 1 B 00930 HELSINGFORS Tfn 0201 422 400 Fax 0201 422 500
Ieriku 3 RIGA, LV-1084 Lettland Tfn +371 67 43 6728 Fax +371 67 43 6730
Östra Larmgatan 16 411 07 GÖTEBORG, Sverige Tfn +46 739 5000 Fax +46 31 701 4306
Jernbanetorget 2 Postbox 348, Sentrum 0101 OSLO, Norge Tfn +47 22 47 84 00 Fax +47 22 47 84 01
Room 713-713A, Fu Li Trade Center 23-27 Zhong Shan Ba Road GUANGZHOU, China Tfn +86-20 8135 6457 Fax +86-20 8135 6546
Unit 2716-18, 27/F, Tower 1, Millennium City 1 388 Kwun Tong Road Kwun Tong, KOWLOON, Hong Kong Tfn +852 2377 0370 Fax +852 2377 0411
2nd Fl 19, Okhla Industrial Estate, Phase-III, NEW DELHI 110020, India Tfn +91 11 4166 4134 Fax +91 11 4166 4136
Kore Sehitleri Caddesi No: 50 Kat: 3 34400 Zincirlikuyu, ISTANBUL, Turkey Tfn +90 212 347 8580 Fax +90 212 347 8578
10th Floor, Silver Tower, 52, Gulshan Avenue, Gulshan - 1, DHAKA -1212, Bangladesh Tfn +880 2 988 5517 Fax +880 2 881 3742
Room 709, 7th Floor, Anum Empire, K.M.C.H. Society, Block 7/8 Shahra-e-Faisal, KARACHI, Pakistan Tfn +92 21 439 1002 Fax +92 21 439 1104
Tavastvägen 157 PB 47, 00561 HELSINGFORS Tfn (09) 777 611 Fax (09) 7776 1646 www.hobbyhall.fi [email protected]
(Ny adress fr.o.m. 1.9.2008: Bleckslagarvägen 23 00620 HELSINGFORS)
Fax +372 633 9603 www.hobbyhall.ee
SIA Stockmann / Hobby Hall Katlakalna 11 c RIGA LV-1073, Latvia Tfn +371 707 3200 Fax +371 707 3215 www.hobbyhall.lv www.hobbyhall.lt
ZAO Stockmann / Hobby Hall Microdistrict No 8, Khimki 141400 MOSCOW REGION, Russia Tfn +7 495 777 5550 Fax +7 495 974 7007 www.hobbyhall.ru
Dickursbyvägen 146 PB 234, 01531 VANDA Tfn (09) 825 981 Fax (09) 825 1100 www.seppala.fi [email protected]
Tfn +7 495 739 8648 Fax +7 495 739 8648
Tambovskaya Street 12 192007 ST PETERSBURG, Russia Tfn +7 812 325 6016 Fax +7 812 325 6015
Seppälä Tallinn Endla 45 10615 TALLINN, Estonia Tfn +372 665 0540 Fax +372 665 0541
ZAO Stockmann / Seppälä 13. Janvāra ielā 8 RIGA LV-1050, Latvia Tfn +371 707 1341 Fax +371 707 1343
Alexandersgatan 52 B PB 220 00101 Helsingfors Tel. (09) 1211 www.stockmann.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.