Fortum Oyj

Annual Report • Feb 29, 2008

Ansvarstagande på alla fronter

Vårt ansvar för framtiden tar sig uttryck på olika sätt. Det syns på våra kraftverk och andra arbetsplatser, och även i sättet vi samverkar med de omgivande samhällena. Fortum fortsatte under 2007 att investera i ny produktionskapacitet, förbättrad effektivitet och miljöanpassning.

Mer resurser lades på forskning och utveckling om hållbar och säker energiförsörjning. Dessutom fokuserade vi på en förbättrad kundservice och samverkan med samhället genom sponsorskap och stödprogram. På Fortum tror vi att dessa åtgärder kan stärka Fortums ställning som ledande elleverantör.

Ny kärnkraft utvärderas

Nya investeringsmöjligheter utvärderas kontinuerligt. I Finland startade Fortum en Miljökonsekvensbedömning (MKB) för en ny kärnkraftsreaktor om

Möten med boende i närområdet är högt prioriterade. Allmänhetens uppfattning och lokalbefolkningens förtroende för Fortum som ett ansvarstagande kärnkraftsföretag är av avgörande betydelse.

1000–1800 MW som kan komma att byggas i anslutning till de två befintliga reaktorena i Lovisa. Inom MKB arrangerade Fortum flera offentliga möten med invånarna i samhället Lovisa. På dessa möten fanns möjlighet för allmänheten att ställa frågor och framföra synpunkter direkt till Fortums representanter. MKB-processen fortgår enligt planen och kommer att slutföras sommaren 2008.

Förnyad vattenkraft

Utveckling av befintliga kraftproduktionsanläggningar är ett viktigt investeringsområde för Fortum. Ett av de projekt som slutfördes 2007 var renoveringen av den ena av de två vattenkraftsanläggningarna i Avesta. Det nya kraftverket Avestaforsen invigdes i oktober och det kommer att öka produktionen i Avesta från 171 GWh till 206 GWh per år.

Nästa generation

Fortum menar att energiindustrins roll inte är begränsad till att enbart leverera energi. Den handlar också om att

hjälpa kunderna med energirelaterade frågor. Tjänster som denna ryms i konceptet Fortums Energihjälpen, som lanserades framgångsrikt i Sverige 2007 och som kommer till Finland under 2008. Tanken är att kunder ska få värdefulla råd om

Den nya kraftanläggningen Avestaforsen är den senaste tioårsperiodens största investering i vattenkraft i Sverige.

hur man till exempel sparar energi i hemmet. I konceptet ingår Energi-Snackis, ett diskussionsunderlag för energi- och samhällsfrågor riktat till gymnasister, och ett spel. Spelet har blivit oerhört populärt och över 9 000 spel har avgiftsfritt skickats till svenska skolor.

Finlands och Sveriges statsministrar besöker Fortums energidiskussionsevent, Energi-Snackis, i Stockholm. Gymnasister från Jakobsbergs gymnasium spelar spelet tillsammans med statsministrarna.

Ӂrsredovisningens fotografier har i år ett tema: De fyra årstiderna i norra Europa. Det påminner läsaren om hur viktigt det är att bromsa klimatförändringen."

Fortum 2007

En aktiv samhällsmedborgare

Fortum vill ha ett mångsidigt engagemang i de samhällen företaget verkar i. Fortum och Stockholms stad genomför tillsammans en belysningskampanj för att lysa upp mörka gångvägar och parker i syfte att öka tryggheten och säkerheten.

I Finland samarbetar Fortum med Esbo stad i säkerhets- och kulturfrågor, till exempel förbättrad belysning

Dansevenemanget Power på parketten! lockade 4000 danssugna i alla åldrar.

av mörka platser och arrangemang av kulturevenemang. Familjedanstillställningen Power på parketten! anordnades 2007 för första gången. På tillställningen hölls ett lotteri och pengar donerades till stadens pensionärer. Dessutom spelade ett dansband på olika äldreboenden så att stadens seniorer skulle få möjligheten att dansa "hemma". Power på parketten! ska bli en tradition och vinsten ska gå till välgörande ändamål även framöver.

Fortums årsredovisning 2007 består av två delar: Verksamheten och Bokslut.

Hållbar utveckling rapporteras i Verksamheten.

Denna ikon vid sidan av texten visar var mer information kan hittas.

Fokus på Norden och Östersjöområdet

Detta är Fortum

4
6
9
12
16

Tillförlitliga energitjänster idag och för framtida generationer

Segmentöversikter	20
Kraftproduktion	22
Värme	26
Distribution	28
Markets	30

Vårt långsiktiga mål är att bli CO2-fria

Hållbar utveckling	32
Miljöansvar	34
Socialt ansvar	37
Medarbetare	39
Ekonomiskt ansvar	42

En god styrning främjar resultat i världsklass

Styrning	44
Förvaltning och styrning	45
Riskhantering	54
Styrelsen	56
Fortums ledning	58
Information till investerare	60

Fortum i korthet

Fortum är ett av de ledande energiföretagen i Norden och Östersjöområdet. Företagets verksamhet omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Fortum ser till att hållbara energitjänster finns tillgängliga i dag och i framtiden.

Fortums konkurrenskraft kännetecknas av en hög operativ effektivitet och en bred kundbas. Företaget siktar i hela sin verksamhet på branschledande resultat. Målet är att bli det ledande kraft- och värmebolaget och förstahandsvalet som energileverantör på valda marknadsområden.

I Norden är Fortum för närvarande ledande inom såväl eldistribution och elhandel som fjärrvärme, och den näst

största aktören inom kraftproduktion. I Polen, de baltiska länderna och Ryssland söker företaget aktivt efter tillväxtmöjligheter.

Under 2007 uppgick Fortums omsättning till 4,5 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. Företaget har ungefär 8300 anställda. Fortums aktie är noterad på OMX Nordic Exchange Helsinki.

		Kraftproduktion			Värme	Distribution	Markets
Omsättning		2 350 miljoner euro			1 356 miljoner euro	769 miljoner euro	1 683 miljoner euro
Jämförbart rörelseresultat		1 093 miljoner euro			290 miljoner euro	231 miljoner euro	–1miljon euro
Affärsenheter	Kraftproduktion	Portfolio Management and Trading	Service	Heat	Värme	Distribution	Markets
	Kraftproduktion hanterar och utvecklar Fortums 300 hel- eller delägda vatten-, kärn- och värmekraftverk.	PMT ansvarar för planering och optimering av Fortums kraftproduktion samt försäljning av el på den fysiska och finansiella kraftmarknaden	Service är ett kompetens center för drift och underhålls tjänster (O&M). Service erbjuder sina tjänster och sin expertis åt både Fortum och externa kunder.	Heat producerar och säljer fjärrvärme, industriell ånga, el producerad i kraftvärme anläggningar och kyla.	Värme erbjuder fjärrvärme och fjärrkyla, kraft och gas till industrier liksom privatkunder i Sverige.	Distribution är ansvarigt för distribution av el på lokal- inom regionnät och underhåll av Fortums elnät.	Markets ansvarar för elhandel till 1,3 miljoner privat och företags kunder liksom till andra elhandelsbolag. Markets köper sin el via Nord Pool.
Nordisk marknadsposition		#2 kraftproduktion			#1 värme	#1 distribution	#1 elhandel

1) Procentandelarna beräknade på omsättning före elimineringar

Operativt kapital

Anställda per land

Finansiell sammanfattning

Under 2007 förbättrade Fortum åter sitt resultat jämfört tidigare år och överträffade sina viktigaste finansiella mål. Koncernens starka kassaflöde möjliggör både högre investeringar och utdelning till aktieägarna under 2008.

Finansiell sammanfattning, ordinarie verksamheter

	2007 justerad 1)	2007	2006	2005
Omsättning, MEUR		4 479	4 491	3 877
EBITDA, MEUR		2 298	1 884	1 754
Rörelseresultat, MEUR		1 847	1 455	1 347
Jämförbart rörelseresultat, MEUR		1 564	1 437	1 334
Periodens resultat relaterat till bolagets aktieägare, MEUR		1 552	1 071	884
Sysselsatt kapital, MEUR		13 544	12 663	11 357
Räntebärande nettoskuld, MEUR		4 466	4 345	3 158
Nettoskuld/EBITDA	2,2	1,9	2,3	1,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	14,0	16,5	13,4	13,5
Avkastning på eget kapital, %	15,8	19,1	14,4	13,5
Investeringar i materiella anläggningstillgångar och bruttoinvesteringar i aktier, MEUR		972	1 395	479
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MEUR		1 670	1 151	1 271

1) Justerad med vinster från REC och Lenenergo.

Nyckeltal per segment, ordinarie verksamheter

		Omsättning			Jämförbart rörelseresultat			Jämförbar avkastning på operativt kapital, %
Miljoner euro	2007	2006	2005	2007	2006	2005	2007	2006	2005
Kraftproduktion	2 350	2 439	2 058	1 093	985	854	17,7	16,9	14,5
Värme	1 356	1 268	1 063	290	253	253	9,2	9,2	11,0
Distribution	769	753	707	231	250	244	7,5	8,3	8,6
Markets	1 683	1 912	1 365	–1	–4	30	–0,6	–0,8	16,4
Övrigt	81	78	91	–49	–47	–47
Elimineringar	–1 760	–1 959	–1 407	–	–	–
Total	4 479	4 491	3 877	1 564	1 437	1 334

Nyckeltal per aktie

	2007	2006	2005
Resultat per aktie, totalt Fortum, EUR	1,74	1,22	1,55
Resultat per aktie, ordinarie verksamheter, EUR	1,74	1,22	1,01
Resultat per aktie, verksamheter under avveckling, EUR	–		– 0,54
Utdelning per aktie, totalt Fortum, EUR	1,35 1)	1,26	1,12 3)
Utdelning per aktie, ordinarie verksamheter, EUR	0,77 1)	0,73	0,58
Utdelning per aktie, extra för 2006 och 2007 / verksamheter under avveckling 2005, EUR	0,58 1)	0,53	0,54
Utdelningsandel, totalt Fortum, %	77,6 1) 2)	103,3 2)	72,3
Utdelningsandel, ordinarie verksamheter, %	44,3 1) 2)		59,8 2) 57,4 4)
Utdelningsandel, extra utdelning för 2006 och 2007 / verksamheter under avveckling 2005, %	33,3 1) 2)		43,4 2) 100,0 4)

1) Styrelsens förslag till bolagsstämman den 1 april 2008.

2) Utdelningsandelen för utdelning för 2006 och 2007 baseras på totalt resultat per aktie.

3) Utöver kontantutdelningen distribuerade Fortum ca. 85% av aktierna i Neste Oil som aktieutdelning 2005.

4) 2005 års utdelningsandel för ordinarie verksamheter och verksamheter under avveckling är beräknade på basis av resultat per aktie för ordinarie verksamheter respektive verksamheter under avveckling.

Kassaflöde från den löpande verksamheten, miljoner euro

Omsättning, miljarder euro Rörelseresultat, miljoner euro Avkastning på sysselsatt kapital, %

Investeringar i materiella anläggningstillgångar och brutto-

investeringar i aktier, miljoner euro

Avkastning på eget kapital, %

Räntebärande nettoskuld, miljoner euro Nettoskuld / EBITDA Antal anställda

0

500

1 000

1 500

2 000

03 04 05 06 07

n Totalt, inkl. verksamheter under avveckling

Börsvärde, miljarder euro

2004, 2005, 2006 och 2007 enligt IFRS. 2003 presenteras enligt finsk redovisningssed (FAS).

Fortum Årsredovisning 2007 – Verksamheten 5Finansiell sammanfattnig

"Att göra hållbarhet till en framgångsfaktor"

För Fortum är hållbarhet en del av all verksamhet. Under 2007 tog vårt åtagande när det gäller hållbar utveckling ett rejält steg framåt. Vi lade till hållbarhetsbegreppet i vår vision, fastställde striktare mål för våra utsläpp, ökade satsningarna på forskning och utveckling samt vidtog flera åtgärder för att minska utsläppen också från all verksamhet som inte är direkt produktionsrelaterad. Detta är uttryck för vår önskan att vara en föregångare och vår fasta övertygelse att hållbar utveckling kan vara en framgångsfaktor också i vår bransch. Våra miljöresultat och en rad utmärkelser visar att vi redan agerar på ett ansvarsfullt sätt, men som föregångare måste vi lägga ribban ännu högre för att fortsätta att vara framgångsrika.

Förra året var finansiellt sett en succé för Fortum. Vi nådde vårt bästa årsresultat hittills. Vi nådde och överträffade alla våra viktigaste finansiella mål – trots förhållandena på den nordiska elmarknaden var utmanande. De välfyllda nordiska vattenmagasinen hade stor inverkan på börspriset på el, vilket sjönk med över 40%. Bränslepriserna var historiskt höga, men å andra sidan sjönk priset på utsläppsrätter till nära noll. Under dessa krävande marknadsförutsättningar lyckades Fortum höja sitt erhållna kraftpris med 7% och nå ett utmärkt affärsresultat. Detta tack vare flexibel kraftproduktionsportfölj och framgångsrik hedging.

Vi fortsatte att leverera i enlighet med vår tillväxtstrategi under 2007. Vårt investeringsprogram på 3 miljarder euro i nordiska kapacitetsökningar fortsatte och nya investeringsmöjligheter utvärderades. I Finland påbörjade vi en miljökonsekvensanalys för en ny kärnkraftsanläggning, som eventuellt ska byggas i anslutning till de två befintliga reaktorerna i Lovisa. Arbetet gick också vidare med kraftvärmeverket i Finno liksom projekten för avfalls- och biobränsleeldad kraftvärme i Sverige. I Sverige slutfördes också moderniseringen av vattenkraftverket i Avesta.

I Ryssland fattade vi det strategiska beslutet att koncentrera oss på kraftproduktion och vi sålde vår andel i distributionsbolaget JSC Lenenergo. Vi deltog i den aktieemission för TGC-1 som genomfördes för att skaffa kapital till det omfattande investeringsprogram som har som mål att öka kraftproduktionen med över 50%. Efter aktieemissionen behåller vi vår position som näst största delägare, med en andel på strax över 25%. I Polen gick planerna på att bygga ett nytt bio- och koleldat kraftvärmeverk vidare och i Estland offentliggjorde vi en plan att bygga ett nytt bio- och torveldat kraftvärmeverk som ersättning för tidigare, naturgasbaserad produktion.

Vi fortsatte våra ansträngningar inom kundservice och leveranssäkerhet. Detta inkluderar till exempel införande av automatisk mätaravläsning i Sverige och lanseringen av

tjänster inom Energihjälpen. Tack vare bland annat dessa långsiktiga åtaganden har tillfredsställelsen bland Fortums kunder ökat i Sverige och i synnerhet i Finland där kundtillströmningen ökade.

EU tog en viktig roll när det gäller energi- och klimatpolitik

Beslutsfattandet inom energisektorn är krävande. Det är en krävande utmaning att kombinera målen om konkurrenskraft, hållbarhet och leveranssäkerhet. Flera lagförslag som presenterades av EU-kommissionen under 2007 och i början av 2008 tydde på att EU:s energi- och klimatpolitik är på väg åt rätt håll. Målet att upprätta en inre energimarknad är nu tydligt uttalat.

I det energipaket som publicerades i januari 2007 åtog sig EU att ta fram lösningar som kombinerar europeisk konkurrenskraft med både hållbarhet och leveranssäkerhet. I praktiken formulerades detta som ett åtagande att minska koldioxidutsläppen med 20%, att öka andelen förnybara energikällor med 20% och att öka energieffektiviteten med 20% till 2020. Eftersom det under samma period finns behov av ny kapacitet på upp till 1300 TWh, säger det sig självt att detta är en enorm utmaning. En välfungerande och effektiv elmarknad är avgörande för att kunna nå målen till lägsta möjliga kostnad.

Under året har EU-kommissionen granskat de nationella förslagen till fördelning av utsläppsrätter för perioden 2008– 2012. Kommissionens slutliga beslut visar på ett tydligt sätt att det är slut med dagens sätt att fördela utsläppsrätter, eftersom liknande produktionsanläggningar har behandlats olika i olika medlemsländer.

Samarbete mellan stamnätsbolag (TSO) ses allmänt som en förutsättning för ökad integration och en diskussion kring ägarmässig åtskillnad av TSO:er väcktes i samband med att energipaketet publicerades. När EU-kommissionen i september presenterade sitt paket om en inre energimarknad var följaktligen en av de viktigaste åtgärder som ingick en fullständig ägarmässig åtskillnad av stamnätsbolag, alter-

Koncernens finansiella mål, ordinarie verksamheter

	Mål	2007 justerat 1)	2007	2006	2005
Avkastning på sysselsatt kapital, %	12	14,0	16,5	13,4	13,5
Avkastning på eget kapital, %	14	15,8	19,1	14,4	13,5
Kapitalstruktur: nettoskuld/EBITDA 3,0–3,5×		2,2	1,9	2,3	1,8

1) Justerat för vinster avseende REC och Lenenergo.

nativt etablerandet av oberoende stamnätsoperatörer (ISO). Bland förslagen på området fanns också att etablera organ för samarbete mellan regleringsmyndigheter respektive TSO:er och att skapa regionala elhandelsmarknader. Fortum välkomnade dessa förslag samtidigt som vi noterar att en politisk samordning blir allt viktigare för att utveckla den inre marknaden.

Vi ser ägarmässig åtskiljning som nödvändig för en välfungerande elmarknad. Fortum välkomnar fullständig åtskillnad av ägande, så länge alla stamnätsbolag behandlas lika. Vi verkar också för ett närmare samarbete mellan stamnätsbolagen i Norden.

Vi är övertygade om att det snabbaste sättet att integrera den europeiska elmarknaden är att gå via regionala marknader. Det pågående arbetet med att stegvis bilda en nordeuropeisk elmarknad bestående av Norden och nordvästra delen av Kontinentaleuropa utgör ett bra exempel. Utbyggnaden av nödvändiga förbindelser och ihopkopplingen av marknaderna integrerar redan i dag den nordiska marknaden på ett effektivt sätt i en större europeisk elmarknad.

EU-kommissionen förtydligade sina mål ytterligare i det energi- och klimatpaket som publicerades i januari 2008. Handeln med utsläppsrätter kommer att utgöra grunden för klimatpolitiken också efter 2012. Tilldelningen kommer att ske på EU-nivå och utsläppsrätter för elproduktion kommer

Fortums specifika CO2-utsläpp är bland de lägsta av

att fördelas via ett auktionsförfarande. Då klimatpolitiken och handeln med utsläppsrätter sker på EU-nivå, kommer nationella åtgärder inriktade på de sektorer som berörs av utsläppshandeln inte att tillåtas.

Paketet innehåller också mål för energieffektivitet och andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen. Målen för andelen förnybar energi är mycket tuffa och kommer att kräva avsevärda subventioner. Den beräknade extrakostnaden för att öka andelen förnybar energi i Finland med de 9,5% som krävs uppgår till exempel till nästan 1 miljard euro per år. EU:s syn på förnybar energi med strikt nationella mål står i strid med utvecklingen av en gemensam inre energimarknad. För att uppnå målen för förnybar energi till lägsta möjliga kostnad borde ett marknadsbaserat system med gröna certifikat som omfattar hela Europa införas.

En väsentlig del av ekvationen är förbättrad energieffektivitet. Utan det kommer målen knappast att nås. Man måste samtidigt komma ihåg att energi är mycket mer än elektricitet. Faktum är att en del planer för transporter och trafik, till exempel elhybridbilar, kommer att öka elförbrukningen.

Fortum förbinder sig att minska utsläppen

Vår vision är att vara förebilden bland kraft- och värmebolag och en föregångare i hållbar utveckling. Eftersom merparten av växthusgaserna uppstår i samband med produktion och användning av energi, måste vår bransch spela en aktiv roll i arbetet med att hejda klimatförändringarna. Fortum tar detta ansvar på allvar.

Under 2007 vidtog vi en rad åtgärder för att förverkliga vår vision. Trots att vi redan tillhör de kraftbolag som släpper ut minst i Europa, har vi satt nya striktare utsläppsmål för vårt företag. Detta har möjliggjorts tack vare våra, redan tidigare, systematiska investeringar i koldioxidfri produktion i form av bio- och avfallsbränslen, kärnkraft och vattenkraft.

Sedan början av 2000-talet har vi investerat 7 miljarder euro i klimatvänlig energiproduktion. Vi har fördubblat vår kapacitet för koldioxidfri kraftproduktion och systematiskt ökat användningen av förnybara energikällor. Under 2007 var nästan 90% av vår elproduktion koldioxidfri och andelen förnybar energi var 40%. Åtskilliga andra initiativ och åtgärder, vid sidan av produktionen, är också tecken på vår beslutsamhet att nå vårt långsiktiga mål att bli ett koldioxidfritt företag.

Utvecklingen av framtidens energisystem

Det krävs nya tekniska genombrott för att bygga ett koldioxidfritt energisystem. Både grundforskning och produktionsanknuten utveckling spelar viktiga roller. Under 2007 reviderade vi vår strategi för forskning och utveckling och våra forskningsprogram inriktades än tydligare mot långsiktiga konkurrensfördelar. Följaktligen förstärkte vi våra egna forsknings- och utvecklingsresurser och utökade samarbetet med andra parter.

Trots den positiva utvecklingen av energi- och klimatpolitiken i Europa och inom kraftbranschen, kommer fossila bränslen att fortsätta att dominera som energikälla i världen under de kommande årtiondena, vilket i sin tur kommer att medföra en kraftig ökning av koldioxidutsläppen. På grund av detta förväntas teknik för avskiljning och lagring av koldioxid att bli det allra viktigaste tekniska framsteget de närmaste åren. Fortum vill bidra till den utvecklingen. Under 2007 startade vi pilotprojekt för avskiljning av koldioxid vid kraftverk i Sverige och Finland, och i Norge deltar vi i ett utvecklingsprogram lett av en partner för att utveckla tekniken för avskiljning av koldioxid. Vårt mål är att starta en storskalig anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid vid Meri-Pori kraftverki Finland och att det ska ingå i EU:s demonstrationsprogram som inleds 2015.

Det senaste året har förnybar energi stått i fokus på många sätt. Vi har investerat i vågkraft i både Sverige och Finland och vi har beslutat att investera i vindkraft i Sverige. En ny enhet för förnybara energikällor etablerades med målet att bygga upp vår kompetens inom området och att öka andelen förnybara energikällor ytterligare. Ett viktigt område är här havsbaserad vindkraft. I syfte att hitta tänkbara framtida affärsmöjligheter har vi dessutom fattat beslut om att investera i miljöteknikfonder.

Viktiga steg i framtiden

Vi menar att klimatförändringen och behovet av minskade koldioxidutsläpp utgör de största utmaningarna både för vår industri och för hela samhället. Vi är väl förberedda för den utmaningen. Fortum stödjer ett snabbt genomförande av EU:s energi- och klimatpolitik och vi kommer fortsätta att delta aktivt i dialogen med beslutsfattare och andra intressenter för att bidra till utvecklingen av en välfungerande, integrerad europeisk elmarknad.

Tillväxt kommer att förbli vårt huvudmål, med utvecklingen av marknaderna i Europa och Ryssland som huvud-

sakliga drivkrafter. 2008 kommer att bli ett avgörande år för den ryska energimarknaden. Privatiseringen av de energitillgångar som utgör en del av kraftmarknadsreformen, kommer att slutföras i juli. Vi kommer att fortsätta leta efter nya tillfällen på våra nuvarande marknader och andra, för att säkerställa framtida tillväxt.

Vi kommer också att fortsätta investera i koldioxidfri produktion, som kärnkraft och vattenkraft, och att upprätthålla forskning och utveckling inom ren kolteknik och annan klimatvänlig teknik. Hur utvecklingen ser ut när det gäller ny kärnkraft och vilka möjligheter vi kan utnyttja när det gäller förnybara energikällor som vindkraft återstår att de. Detta ligger till stor del i politikernas händer.

Vi kommer att fortsätta resan mot vår vision: Att vara förebilden bland kraft- och värmebolag och en föregångare i hållbar utveckling. Vi kommer målmedvetet att anstränga oss för bättre kundservice och ännu effektivare interna processer. Att tillhandahålla rätt produkter och tjänster till våra kunder, som miljömärkt el, energieffektiva tjänster och tillförlitliga leveranser, hjälper oss att nå våra mål. När det gäller våra anställda vill vi tillhandahålla en säker arbetsmiljö. Även om antalet förlorade arbetsdagar på grund av olycksfall på arbetet minskade avsevärt jämfört med 2006, uppnådde vi inte vårt högt satta mål och vi måste fortsätta att fokusera på säkerhet.

Fortum uppnådde under 2007 sitt hittills bästa resultat någonsin. Låt mig uttrycka min tacksamhet gentemot alla intressenter, och särskilt till Fortums anställda. Jag är övertygad om att vi är väl positionerade för upprepa succén under 2008.

Mikael Lilius

Strategi

Fortums grundläggande syfte och gemensamma värderingar utgör grunden för all verksamhet. Visionen och strategin anger riktningen för företagets strategiska vägval och åtgärder i verksamheten.

Meningen "vår energi gör livet bättre i dag och för kommande generationer" sammanfattar grunden för Fortums existens. Det inbegriper företagets alla delområden – allt från de anställdas energi till de produkter och tjänster som Fortum erbjuder sina kunder. I syftet betonas den ansvarsfulla långsiktighet som Fortum anser behövs i den allt mer krävande globala energiindustrin.

Fortums vision är att vara förebilden bland kraft- och värmebolag och en föregångare i hållbar utveckling. Under 2007 reviderades visionen och målet att vara en föregångare i hållbar utveckling lades till. Detta understryker tydligt Fortums långvariga engagemang för hållbar utveckling, och

Den strategiska agendan definierar fokusområden för hela organisationen

Fortums strategiska agenda kompletterar Fortums kompass och anger fokusområden för hela organisationen och syftar till att säkerställa en enhetlig utveckling i hela företaget. Alla enheters planer, beslut och åtgärder ska spegla den relevanta strategiska agendan för respektive enhet.

Tillväxt

Organisk tillväxt, nordisk konsolideringen, tillväxtmöjligheterna i Ryssland och Östersjöområdet och aktivt utvärdera tillväxtmöjligheter i nya länder.

Bidra till att hejda klimatförändringen

Göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor.

Bli förstahandsvalet som energileverantör

Satsa på kundfokus och en försäljningskultur.

Främja en marknadsdriven utveckling av elmarknaden

Harmonisera den nordiska marknaden, utveckla infrastrukturen, integrera Norden med Kontinentaleuropa och säkerställ livskraften i reglerade verksamheter.

Stärkt fokus på resultat i världsklass

Stärka den resultatinriktade kulturen och nå högt satta mål.

Fortsatt personlig utveckling

Förbättra kvaliteten på ledarskapet på alla nivåer och uppmuntra enskilda initiativ.

Grundläggande syfte

der också betydande affärsmöjligheter som följer på rollen som föregångare. Koncernens strategi, som beskriver hur Fortum strävar

i synnerhet att motverka klimatförändringen, men det anty-

mot sin vision, är oförändrad. Fortum koncentrerar sig på marknaderna i Norden och Östersjöområdet. Att vara ett ledande kraft- och värmebolag inom dessa utvalda marknadsområden och kundernas förstahandsval som energileverantör gör tillsammans med resultat i toppklass inom branschen att Fortum fortsätter sin lönsamma tillväxt också framöver.

Strategi

Vision

Fortum fokuserar på energimarknaden i Norden och Östersjöområdet som en plattform för lönsam tillväxt

Att bygga det ledande kraft- och värmebolaget

Att bli kundernas naturliga val av energileverantör

Förstklassiga resultat

Värderingar

Förstklassiga resultat Kreativitet och vilja till förnyelse Samarbetsanda Etik

Fortums kompass är företagets viktigaste företagsledningsverktyg och länken mellan koncernens och affärs-, serviceoch koncernenheternas strategier. Alla enheter har sin egen anpassade version av kompassen.

Åtgärdsstrategier 2007

Fortum fortsatte med en strukturell och verksamhetsinriktad utveckling i enlighet med företagets strategi. Åtskilliga steg togs mot att nå visionen att vara förebilden bland kraft- och värmebolag och en föregångare i hållbar utveckling.

Fortum gjorde stora framsteg under 2007 med att förverkliga strategin. Implementeringen av investeringsprogrammet för att öka kraft- och värmeproduktionen i Norden med 1300 MW fortsatte och flera avtal slöts med stora kunder. Fortum fortsatte att utveckla sina kunderbjudanden för att ge kunderna större mervärde, med särskild fokus på automatisk mätaravläsning, AMM. Fortum har bildat en enhet för energieffektiva lösningar. Verksamheten inleds i Sverige och senare under 2008 i Finland. Fortums systematiska arbete för att bli kundernas förstahandsval speglades på ett positivt sätt i oberoende kundundersökningar som publicerades under januari 2008 i både Sverige och Finland.

Under 2007 erhöll Fortum flera erkännanden för företagets resultat inom hållbar utveckling. För att ytterligare förstärka Fortums fokus och konkurrenskraft inom det här området fastställdes nya, striktare mål för CO2-utsläpp per producerad energienhet, g/kWh, för kraft- och värmeproduktion. År 2007 grundades på koncernnivå en ny enhet för hållbar utveckling. Den bygger vidare på den tidigare EHS-verksamheten – miljö, hälsa och säkerhet. Fortums fokus på forskning och utveckling av framtida ren teknik för

Fortums strategiska väg sedan år 2000

Etablerat 1998

Förvärv och utveckling i kärnverksamheter och geografiska fokusområden

Avyttringar icke-kärnverksamheter och utanför geografiska fokusområden

2000 –2001

• Stora Ensos vatten- och kärnkraftstillgångar, Sverige och Finland
• Länsivoima, Finland
• Wesertal, Tyskland – Strategiskt fokus på Norden och
• Östersjöområdet – Restrukturering av icke-kärnverksamheter inleds
• Starkt fokus på finansiella resultat – Deltagande i World Bank Prototype
• Carbon Fund
• Kraft och värme i Ungern

kraft- och värmeproduktion ökade under 2007. Under året bildades också en ny enhet för förnybara energikällor inom enheten Kraftproduktion. Den nya enheten kommer bl. a. att utvärdera produktionsmöjligheterna för havsbaserad vindkraft i Östersjön och Nordsjön.

Viktiga strategiska åtgärder och händelser under 2007

Januari –mars 2007

• ^l Beslut om investering i kraftvärmeverk (CHP) i Tartu, Estland
• ^l Förvärv av Vattenfalls värmeverksamhet i Pärnu, Estland och Riga, Lettland
• ^l Plan för en CHP-anläggning i Częstochowa, Polen
• ^l Miljökonsekvensanalys påbörjad för en tredje kärnkraftsreaktor i Lovisa, Finland

April –juni 2007

• ^l Plan för en biobränsleeldad CHP-anläggning i Träskända, Finland
• ^l Plan för vindkraftsinvestering i Sverige
• ^l Plan för en avfallseldad CHP-anläggning i Brista, Sverige
• ^l Beslut om CHP-anläggning i Finno, Finland
• ^l Skrinläggning av planerna på en gasturbinanläggning i Ingå, Finland på grund av ökade kostnader och en utmanande finansiell situation
• ^l Försäljning av Fortums andel i distributionsbolaget JSC Lenenergo i Ryssland till följd av koncentrationen på kraftproduktion i Ryssland

2002–2003

• 100% av Birka, Sverige
• Integration av Birka, Pan-Nordisk organisation
• 100% av Elnova, Finland
• 16% andel i Lenenergo, Ryssland
• 34% andel i Hafslund, Norge
• Ostfold Energi, Norge
• Fredrikstad Energi, Norge
• Tartu Energia, Estland
• DZT, Polen
• Beslut att delta i reaktorn Olkiluoto 3
• Customer Service enhet etableras
• Tas med i Dow Jones Sustainability Index
• Deltagande i RECS International
• Fokus på ledarskapsutveckling

– Ingenjörsverksamhet inom kraftverk och högspänning

– Kraft och värme i Tyskland, UK och Thailand

Juli –september 2007

• ^l Deltagande i aktieemission i TGC-1 för att upprätthålla Fortums andel
• ^l Förvärv av fjärrvärmeverket EC Wojkowice i Polen
• ^l Försäljning av andel om 0,7% i WGC-5 i Ryssland
• ^l En ny enhet för förnybar energi bildas
• ^l En ny koncernenhet för hållbar utveckling bildas
• ^l Nya mål för specifika utsläpp vid kraft- och värmeproduktion
• ^l Fortum tas med i Dow Jones internationella index för hållbar utveckling (DJSI)
• ^l Fortum tas med i CDLI (Climate Disclosure Leadership Index)

Oktober–december 2007

• ^l Miljötillstånd erhålls för CHP-anläggning i Värtan, Sverige
• ^l Enhet för energieffektiva lösningar bildades

Fortsätter på den inslagna vägen

Under 2000-talet har Fortums strategi fokuserat på att utveckla Fortum till en stark aktör i Norden och Österjöområdet. Fortum är idag en ledande aktör på den nordiska marknaden med hög kompetens inom kraft- och värmeverksamhet. I linje med företagets strategi om geografiskt fokus har Fortum utvecklat sin ställning på kraft- och värmeområdet i nordvästra Ryssland, Polen och de baltiska länderna och är i dag väl positionerat för fortsatt tillväxt på dessa marknader.

De geografiska områden som Fortum har koncentrerat sig på står inför förändringar. Den pågående integrationen

av den nordiska marknaden med marknaderna i Kontinentaleuropa samt de ökade miljökraven innebär utmaningar, men skapar också möjligheter för företag med tillräcklig kompetens. Den snabbt framåtskridande reformen av energisektorn i Ryssland erbjuder, tillsammans med det enorma behovet av ny kraftproduktion, möjligheter till tillväxt.

Fortum kommer också i fortsättningen att framgångsrikt förverkliga sin strategi och fokusera på kraft- och värmeverksamheterna. I enlighet med ambitionen att växa kommer Fortum aktivt att leta efter lönsamma tillväxtmöjligheter, såväl organisk som förvärvsbaserad tillväxt, på centrala marknadsområden.

Fortum ser klimatförändringen som en viktig utmaning för energibranschens föregångare. Under årens lopp har Fortum konsekvent utvecklat sin produktionsportfölj och kompetens och har i dag en av de lägsta nivåerna av specifika utsläpp för kraftproduktion bland energibolagen i Europa. Fortum strävar efter att ytterligare stärka sin konkurrenskraft som koldioxidfri kraft- och värmeproducent genom investeringar i CO2-fri produktion.

Fortum satsar alltmer på forskning och utveckling av koldioxidfri produktion, till exempel ökad användning av biobränslen, framtida förnybara produktionsformer, ren koloch gasproduktion (genom avskiljning och lagring av koldioxid) samt kärnkraft, vilket Fortum ser som en nödvändig produktionsform för att motverka klimatförändringen under de kommande decennierna. Fortums långsiktiga mål är att bli ett koldioxidfritt företag.

2004–2005

• Högdalen kraftvärmeverk, Sverige

• 33% andel i Lenenergo, Ryssland

• UAB Suomijos, Litauen
• PESC, Polen
• Plock, Polen
• MPEC Wroclaw, Polen
• Förnyelse av automationen av Lovisa kärnkraftverk initieras
• Kundombudsmannafunktion etableras
• Kundgarantier införs – Program för att öka tillförlitligheten i näten
• North Transgas
• Separation av oljeverksamhet (Neste Oil)
• Teknik och Miljö, Sverige
• ETV-Eröterv, Ungern

2006 –2007

• Förvärv och integration av E.ON Finland (Fortum Esbo)
• 12,5% i St. Petersburg Generating Company,
• Ryssland och andel i WGC-5, Ryssland
• Förvärv av värmeverksamheter i Polen,
• Estland och Lettland
• Investeringsbeslut Tartu och Finno kraftvärmeverk
• Miljötillstånd för Värtan bio-kraftvärme, Sverige
• Uppgradering av svensk kärnkraft initieras – MKB för tredje kärnkraftenhet i Lovisa, Finland
• Planer för kraftvärmeverk i Värtan, Brista och Częstochowa
• Installation av AMM i Sverige.
• Aktieemission i TGC-1 – Samförståndsavtal med RAO UES om Kyoto
• mekanismer
• Deltagande i Baltic Sea Region TGF carbon fund – Nya mål för specifika utsläpp
• Tavastehus och Haapavesi kraftverk, Finland 1) – Industriell underhållsservice
• Enprima, Finland
• Utleasing av andel i Meri-Pori till 2010 1)
• Andel i JSC Lenenergo
• Andel i WGC-5

1) Del av finska konkurrensmyndighetens krav för förvärvet av E.ON Finland (2006).

2) Slutkurs 31 januari 2008. För mer om aktieägarvärde se Bokslut, sid 5.

Förvärv 8 miljarder euro

Ökat aktieägarvärde 27,7 miljarder euro 2)

Avyttringar 7 miljarder euro

Ökade investeringar i framtida tillväxt

Under 2007 fortsatte Fortum sitt investeringsprogram på 1300 MW i Norden, gjorde en miljökonsekvensbedömning för en ny kärnkraftsanläggning i Finland, investerade i anläggningar i Estland och Polen och reviderade sin vision och strategi för forskning och utveckling för att säkra framtida tillväxt.

Det finns ett enormt globalt investeringsbehov i kraftproduktion för att möta växande efterfrågan och för att ersätta avvecklade anläggningar. Enbart på den nordiska marknaden förväntas efterfrågan öka med knappt 1% per år till nästan 440 TWh till 2020. År 2007 fanns färdiga planer i Norden för ny produktionskapacitet på 45 TWh fram till år 2020 för den nordiska marknaden. Trots pågående planer och projekt behövs ytterligare cirka 35 TWh ny produktion för att möta efterfrågeöverskottet till 2020.

Energiinvesteringarna ökar i hela världen. Detta innebar att investeringsklimatet förändrades avsevärt under 2007 jämfört med 2006. Högre aktivitet ledde till ökad konkurrens om projektresurser och en ökad efterfrågan på viktiga komponenter vilket ledde till märkbart förlängda leverenstider och högre kostnader. Dessa förändringar har satt press både på redan fastslagna investeringsprojekt och på planeringen av nya investeringar. I slutet av 2007 beräknades kostnaden för att bygga ny produktion kräva ett långsiktigt energipris på över 50 euro per MWh.

Trots det tuffa investeringsklimatet vill Fortum agera ansvarsfullt och säkerställa kraftproduktionskapaciteten även i framtiden. Fortum utvärderar fortlöpande möjligheterna att investera i ny produktionskapacitet och gör bedömningar av ny produktionsteknik inom ramen för sin forskning och utveckling. I slutet av 2007 omfattade Fortums investeringsprogram 1300 MW ny kapacitet på den nordiska marknaden. Nya initiativ togs inom kärnkraft, vindkraft och vågkraft samt inom forskning och utveckling av ren kolproduktion. Enligt Fortum kommer alla produktionsmetoder att behövas även under kommande decennier.

Kärnkraft högt på dagordningen i Finland

I Finland presenterades tre nya initiativ för att bygga nya kärnkraftreaktorer. I mars presenterade Fortum och Teollisuuden Voima Oyj (TVO) sina beslut att påbörja en miljökonsekvensbedömning i Lovisa respektive Olkiluoto och senare under hösten presenterade ett nytt konsortium, Fennovoima*, sin plan med flera alternativa platser.

Fortums miljökonsekvensbedömning av en ny kärnkraftsanläggning på 1000–1800 MW, som eventuellt ska byggas i anslutning till de två befintliga enheterna vid kärnkraftverket i Lovisa, påbörjades i april. Enligt kärnkraftslagen i Finland måste en miljökonsekvensbedömning göras innan en ansökan om principbeslut kan skickas in till regeringen. I miljökonsekvensbedömningen beskrivs de alternativa möjligheterna för att förverkliga kärnkraftprojektet, en detaljerad rapport om hur man ska utreda den nya enhetens eventuella inverkan på omgivande samhällen, miljön, naturen och utnyttjandet av naturtillgångar. Under processens gång får invånarna i Lovisa och omgivande samhällen samt andra intressenter möjlighet att uttrycka sina åsikter. Hela processen beräknas vara färdig till sommaren 2008.

I Sverige framskred uppgraderingsplanerna för kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn. Uppgraderingarna i Forsmark sköts dock upp med ett år till 2009–2011 på grund av problemen vid kraftverket under sommaren och hösten 2006. Uppförandet av den femte reaktorn i Finland gick också framåt, men drifttagandet sköts upp till 2011. Dess-

* Fennovoima ägs av E.ON, finska handels-, industri- och tjänsteföretag samt regionala och lokala energibolag.

Ny kapacitet kräver ett kraftpris på EUR 50+, euro/MWh

Fortums nordiska investeringsplan i december 2007.

utom framskred planerna på flera kraftvärmeanläggningar (CHP), gaskombiverk (CCGT) och vindkraftparker på den nordiska marknaden. I egenskap av minoritetsägare deltar Fortum i uppgraderingarna av de svenska kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn. Fortums andel av den planerade ökningen av produktionskapaciteten uppskattas till 290 MW. Uppgraderingarna beräknas vara klara till 2012, men för en del av dem krävs tillstånd som ännu inte har erhållits. Fortums närstående bolag Oskarshamns Kraftgrupp AB beslutade under 2007 att undersöka möjligheten att öka effekten i enhet 2 i Oskarshamns kärnkraftverk. Effekthöjningen beräknas vara genomförd 2011. Efter effektökningen i enhet 2 och 3 kommer Fortums del av kärnkraftverkets produktion att öka med ungefär 185 MW.

I Finland deltar Fortum i landets femte kärnkraftsenhet med en andel på cirka 25%, motsvarande cirka 400 MW.

Mer förnybar produktion

Fortum har en plan för renovering av vattenkraftverk som sträcker sig till 2015, men till största delen kommer arbetena att vara klara 2010. Planen omfattar flera av Fortums helt eller delvis ägda kraftverk i Finland och Sverige och kommer att öka kapaciteten med ungefär 150 MW.

Fortum är ett ledande företag inom fjärrvärme och kraftvärmeproduktion på den nordiska marknaden. Planen att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i Stockholm, Värtan, med en ungefärlig produktionskapacitet på 300 MW värme och140 MW el fortskred och miljötillstånd beviljades i november. Anläggningen kommer att vara i drift tidigast 2012. Fortum planerar också att investera i ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk i Stockholm. Den nya anläggningen kan hantera 240 000 ton avfall per år, vilket motsvarar den sammanlagda mängden hushållsavfall i Stockholm. Den planerade kapaciteten är ungefär 57 MW värme och 20 MW el, vilket motsvarar efterfrågan i en medelstor svensk stad.

I Finland planerar Fortum att bygga en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Träskända. Anläggningens kapacitet kommer att vara 50 MW värme och 25 MW el. Dessutom kommer en ny naturgaseldad reservvärmepanna (45 MW) att byggas intill kraftverket. Kraftverket planeras vara klart för produktion 2012.

Uppförandet av ett nytt naturgaseldat kraftvärmeverk intill det befintliga kraftvärmeverket Finno i Esbo fortskred enligt plan och byggnadsarbetena kommer att inledas under våren 2008. Enheten beräknas få en produktionskapacitet på upp till 300 MW el och 240 MW värme och tas i drift i slutet av 2009. Den nya anläggningen kommer att ersätta den gamla olje- och kolbaserade produktionen, som dock kommer att finnas kvar som reservkapacitet. Förutom att investera i ny kraftvärmekapacitet utvärderar Fortum fortlöpande möjligheterna att byta ut de bränslen som används i befintliga kraftverk mot mer miljövänliga alternativ. Fortum har flera sådana planer på gång.

Fortum planerar tillsammans med jord- och skogsägarkooperativet Orsa Besparingsskog att bygga en vindpark i Orsa Finnmark i Dalarna. Området anses vara av nationellt intresse tack vare de gynnsamma vindförhållandena. Planen består av upp till åtta vindkraftverk på 2–3 MW styck med en beräknad årsproduktion som motsvarar elförbrukningen för 10 000 genomsnittliga hushåll. Fortum och Orsa Besparingsskog har en andel om 50% vardera i projektet.

Nya kraftvärmeverk i Östersjöområdet

Förutom att investera i ny kraft- och värmeproduktion på den nordiska marknaden gör Fortum också investeringar på andra marknadsområden. Fortum har en andel på strax över 25% i TGC-1 i nordvästra Ryssland, som genomför ett omfattande investeringsprogram för att öka sin elproduktionskapacitet med 50% eller över 3000 MW till 2015. En extra aktieemission genomfördes sommaren 2007 för att

I början av januari 2007 tillkännagav Fortum att AS Fortum Tartu, som till 60% ägs av Fortum och till 40% av AS Giga, planerar på ett bygga ett nytt kraftvärmeverk i Tartu, Estland. Den biobränsle- och torveldade anläggningen kommer att få en produktionskapacitet på 52 MW värme och 25 MW el. Den nya anläggningen kommer att ersätta en naturgaseldad anläggning och ska enligt planerna tas i drift i slutet av 2008. Bygget av ett nytt kraftvärmeverk i Częstochowa, Polen fortsatte. Kraftverket ska drivas med biomassa och kol och beräknas vara i drift i början av 2010 med en kapacitet på 120 MW värme och 64 MW el.

Förutom investeringar i kraft- och värmeproduktion har Fortum en omfattande investeringsplan på 700 miljoner euro för att öka tillförlitligheten i lokalnäten. Fortum investerar också 240 miljoner euro i automatisk mätaravläsning (AMM) i Sverige. Införandet av automatisk mätaravläsning fortsatte i Sverige och de övriga nordiska länderna kommer att följa efter i ett senare skede.

Fortum lade totalt 445 miljoner euro på verksamhetsinvesteringar under 2007. Målet med investeringarna är att bereda sig på de krav som kommande lagstiftning ställer och att förbättra produktivitet och underhåll i nuvarande anläggningar.

Fortums forskning och utveckling möjliggör en hållbar, koldioxidfri framtid

Forskning och utveckling är viktigt för Fortums konkurrenskraft och spelar en viktig roll i företagets strävan efter hållbar utveckling.

Fortums långsiktiga mål är att bli ett koldioxidfritt energibolag. För att uppnå detta har Fortum angett nya, striktare mål på kort sikt för koldioxidutsläppen.

Det nya målet när det gäller elproduktionen är att fram till år 2020 ha minskat genomsnittsnivån för specifika koldioxidutsläpp under en rullande femårsperiod till mindre än 80 g/kWh. Det tidigare målet var 120 g/kWh. I EU-länderna har de specifika utsläppen från kraftproduktion i genomsnitt legat på ungefär 400 g/kWh de senaste åren.

Inom värmeproduktion är målet att minska de specifika utsläppen i varje land med åtminstone 10% från 2006 till 2020. Utanför EU vill Fortum öka kraftverkens energieffektivitet och därmed minska de specifika utsläppen.

Med hårdare utsläppsmål och fokus på både strukturell och organisk tillväxt blir forskning och utveckling allt viktigare. Fortums utgångspunkt för forskning och utveckling bygger på nätverkande och samarbete med ledande externa partner, till exempel forskningsinstitut, universitet och leverantörer av utrustning och anläggningar.

Inom områden av stor strategisk betydelse bibehåller och ytterligare utvecklar Fortum också intern expertis och aktiva interna utvecklingsaktiviteter. Under 2007 reviderade Fortum sin vision och strategi för forskning och utveckling samt tog initiativ till flera nya forsknings- och utvecklingsprogram.

Intensifierad forsknings- och utvecklingsverksamhet

Fortums vision om forskning och utveckling möjliggör en koldioxidfri och hållbar framtid för Fortum. Insatserna är koncentrerade kring följande områden:

^l Skapa tillväxtpotential

Fortum använder sig av forskning och utveckling för att skapa investeringsmöjligheter i nya produktionstekniker och att identifiera nya affärsmöjligheter.

• ^l Bidra till att hejda klimatförändringen Investeringar görs i de tekniker som är effektivast när det gäller att minska klimatförändringen: energieffektivitet, förnybara energikällor, kärnkraftsteknik och rena kolteknologier.
• ^l Bidra till ett utsläppsfritt energisystem på lång sikt Fortum följer aktivt teknologier som kan visa sig utgöra genombrott i energiproduktionen. Företaget bedriver forskning och utveckling som för utvecklingen av ett utsläppsfritt energisystem framåt.
• ^l Förstklassiga resultat i nuvarande verksamhet Fortums forskning och utveckling säkerställer att Fortum har den expertis som krävs för att vara förebilden inom produktion och distribution av kraft och värme.

Nya program för forskning och utveckling

Fortum är kontinuerligt involverat i ett stort antal forskningsoch utvecklingsaktiviteter. Fem nya program lanserades under 2007 för att stärka forskning och utveckling med inriktning på nya initiativ till hållbar utveckling: Rena kol- och gasteknologier, tillväxt inom bioenergi, framtida produktionstekniker, energioptimering för kunder och tillväxt i Ryssland.

I oktober installerade Fortum en försöksanläggning för koldioxidavskiljning i kraftverket i Värtan i Stockholm, som en del av programmet för rena kol- och gasteknologier. I Norge samarbetar Fortum och Aker Kvaerner med utvecklingen av teknik för koldioxidavskiljning. Fortum har också inlett studier av koldioxidavskiljning som kan tillämpas i kraftverket Meri-Pori i Finland i samarbete med Babcock-Hitachi i Japan och VTT i Finland. Fortums mål är att delta i EUs stora demonstrationsprogram för koldioxidavskiljning med ett storskaligt demonstrationsprojekt vid Meri-Pori kraftverk fr. o. m. år 2015. Projektet ska enligt planerna genomföras tillsammans med TVO som är minoritetsägare i Meri-Pori kraftverk.

Bränsleflexibilitet är ett mycket viktigt utvecklingsområde inom kraft- och värmeproduktion. Fortum har inlett ligninförbränningstester i kraftverket i Värtan som en del av programmet för tillväxt inom bioenergi. Lignin är ett fiberbindemedel som är skadligt vid papperstillverkning. Lignin har ungefär samma värmevärde som kol och kan därför delvis ersätta kol vid energiproduktion.

I oktober förvärvade Fortum en andel på 8,4% i AW-Energy, ett finskt vågkraftsteknikföretag. AW-Energys uppfinning WaveRoller är en patenterad produkt utformad för att utvinna energi ur vågrörelser nära havsbotten. Tekniken testas för närvarande i Portugal med en enhet på 10 kW och målet är att göra en pilottest med en 1 MW-anläggning ansluten till det portugisiska elnätet under 2008–2009.

Att skapa ett tillförlitligt och kostnadseffektivt system för infångning och lagring av koldioxid är en av energibranschens största utmaningar. Fortum testar CO2-infångning vid kraftvärmeverket i Värtan, Stockholm, och planerar en storskalig demonstrationsanläggning vid kraftverket Meri-Pori i Finland.

I januari 2008 skrev Fortum och Uppsala universitet ett avtal enligt vilket Fortum köper en andel av vågkraftanläggningen Islandsberg på den svenska västkusten. Fortum kommer att äga två av anläggningens tio aggregat. Vågkraft beräknas ha potential att bidra med 10% av det globala elbehovet i framtiden.

Under året upprättades en ny enhet för förnybar kraftproduktion. Enheten ska bland annat bedöma potentialen för havsbaserad vindkraft i Östersjön och Nordsjön.

Utveckling av befintlig produktion

Fortum engagerar sig också fortsättningsvis i forskning och utveckling för att förbättra effektiviteten och säkerställa fortsatt användningen av befintliga produktionsenheter.

När det gäller kärnkraft har forsknings- och utvecklingsarbetet fokuserat på att förlänga livslängden på kärnkraftverket i Lovisa på ett säkert sätt. Fortum deltar också i forskning om hantering av kärnavfall och nukleär säkerhet. Under 2007 togs en ny solidifieringsanläggning för flytande låg- och medelaktivt avfall i bruk i Lovisa. Inom vattenkraft har utvecklingen av dammsäkerhet, kartläggning av tillväxtmöjligheter och optimering av drift och underhåll varit de viktigaste utvecklingsområdena, medan fokus för värmekraften har legat på att hitta energieffektiva förbättringar och bra sätt att reducera utsläpp.

Ökade utgifter för forskning och utveckling

Koncernens totala utgifter för forskning och utveckling uppgick under 2007 till 21 miljoner euro (17 miljoner euro under 2006). Ökningen kan huvudsakligen hänföras till nya program och aktiviteter som initierats under 2007.

Fortums utgifter för forskning och utveckling under 2007 utgjorde 0,5% (0,4%) av nettoförsäljningen och 0,8% (0,6%) av de totala utgifterna. Förhållandet mellan utgifter för forskning och utveckling och nettoförsäljning ligger i linje med genomsnittet för andra kraft- och värmebolag i Europa.

Läs mer om Fortums forskning och utveckling på webben www.fortum.se/forskning

Utgifter för forskning och utveckling, miljoner euro

Fortum Årsredovisning 2007 – Verksamheten

Utvecklad global energipolitik i klimatförändringarnas era

Energidiskussionen intensifierades under 2007 med fokus på att hejda klimatförändringarna, liberalisera marknader och säkra energiförsörjningen.

Energibaserade varor och tjänster är centrala i det moderna samhället. IEA bekräftar i rapporten World Energy Outlook 2007 det ökande energibehovet. Enligt IEA:s referensscenario (ett scenario utan väsentliga policyförändringar) kommer världens energibehov att öka med över 50% till 2030 varav Kina och Indien står för 45% tack vare den snabba utvecklingen i dessa länder. Fossila bränslen fortsätter att dominera globalt. Dessa trender leder sammantaget till en fortsatt ökning av energirelaterade utsläpp av koldioxid.

Klimatet – en global utmaning

Behovet av globala åtgärder för att motverka klimatförändringen underströks i rapporterna från EU:s klimatpanel (IPCC). IPCC har i sina rapporter kvantifierat klimatförändringens effekter och även sammanställt de viktigaste åtgärderna och tekniska lösningarna för att minska utsläppen. För energiförsörjningen innefattar detta energieffektivisering, byte av bränslen, förnybara energikällor, kraftvärmeproduktion, kärnkraft och tidig tillämpning av tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid.

IPCC fick, tillsammans med Al Gore, Nobels fredspris för sina insatser för att samla och sprida kunskaper om den av människan åstadkomna klimatförändringen och för att ha lagt grunden för de åtgärder som krävs för att motverka den.

Kyotoprotokollets period för att reducera växthusgaser stäcker sig från 2008 till 2012. Under 2007 intensifierades förberedelserna för målen om minskade utsläpp och metoderna för att uppnå dessa. I samband med FN:s klimatmöte på Bali i december antogs en plan som anger inriktningen för en ny förhandlingsomgång som ska avslutas senast 2009 och leda fram till ett internationellt avtal om klimatförändringen att träda i kraft efter 2012.

Utmaningen för energibranschen är att inleda övergången till ett säkrare energisystem med lägre koldioxidhalt utan att undergräva den ekonomiska och sociala utvecklingen. På senare år har flera multinationella och multiindustriella initiativ tagits för att bidra till en minskad klimatförändring.

Utveckling av efterfrågan och utbud på den europeiska kraftmarknaden, TWh/år

Stark efterfrågetillväxt

Under de senaste åren har diskussionerna om investeringar i kraftproduktion intensifierats. Fokus har legat såväl på olika produktionsformers inverkan på klimatet som på hur säker energitillgången är. Det finns flera olika initiativ inom branschen för att klara av kombinationen ökad efterfrågan, klimatfrågan och leveranssäkerhet. Dessa initiativ berör ökad effektivitet, utveckling av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid för fossila bränslen liksom ökat fokus på förnybara energikällor. Dessutom inleddes diskussionen om kärnkraft som en dellösning för att öka den koldioxidfria produktionen inom både EU och flera andra länder.

Enligt Fortums bedömning kommer det att skilja nästan 1300 TWh mellan efterfrågan och kvarvarande befintlig kapacitet i Europa år 2020. Efterfrågeökningen står för cirka 700 TWh av detta och avvecklingen av befintlig kapacitet för cirka 600 TWh. Projekt för att bygga ny kapacitet och öka kraftproduktionen i befintliga anläggningar uppskattas till cirka 300 TWh. Det innebär att det fortfarande behövs nya investeringsbeslut för 1000 TWh.

Efterfrågan på den nordiska marknaden förväntas öka från nästan 400 TWh till över 440 TWh fram till 2020, dvs. i genomsnitt med knappt 1% per år. Trots pågående planer och projekt för att öka kapaciteten krävs ny produktion av cirka 35 TWh för att motsvara efterfrågan fram till 2020.

Den europeiska energimarknadens utveckling

Energi utgör en del av EU:s inre marknad och EU-kommissionen har fastställt tydliga mål för en gemensam energipolitik. EU:s lagstiftning och EU-kommissionens strategi anger riktlinjerna för liberalisering, integration och harmonisering av de europeiska energimarknaderna. Drivkraften för den marknadsbaserade utvecklingen är ökad konkurrens och effektivitet vilket gynnar både kunderna och samhället som helhet.

Historiskt sett höga bränslepriser, utgångspunkten för den andra perioden med handel av utsläppsrätter och

0 100 200 300 400 500 00 05 10E 15E 20E Utveckling av efterfrågan och utbud på den nordiska kraftmarknaden, TWh/år n Efterfrågan n Beslutade projekt n Existerande produktion

en snävare balans mellan tillgång och efterfrågan ökade elpriserna i hela EU under 2007. Det ökade beroendet av importerade fossila bränslen i kombination med en åldrande infrastruktur och ökande efterfrågan höjde farhågorna kring den inre leveranssäkerheten.

I januari 2007 presenterade EU-kommissionen sitt så kallade "energipaket", där den beskriver en energipolitik för att säkerställa konkurrens och ren energi mot bakgrund av klimatförändringen, stigande efterfrågan på energi och osäkerhet vad gäller framtida tillgång på energi.

EU har antagit ett ensidigt mål för minskning av koldioxidutsläppen med 20% fram till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Om andra i-länder går med på detta är EU redo att anta ett mål om en minskning på 30%. Dessutom antogs ett bindande mål för andelen förnybar energi, också det på 20% till 2020. Dessa förslag åtföljdes av ett mål för förbättrad av energieffektivitet samt ökad forskning och utveckling.

I september 2007 tog EU-kommissionen ytterligare ett steg när den presenterade det tredje lagstiftningsförslaget gällande liberalisering av de inre el- och gasmarknaderna. Förslaget uppmuntrar tydligt en integration av den europeiska marknaden. Konkreta förslag innefattar fullständig ägarmässig åtskillnad för stamnätsoperatörer, större transparens, ökad konkurrens mellan nationella energiregleringsmyndigheter och ett utökat samarbete mellan stamnätsoperatörer på Europanivå och regionalt. Paketet beräknas bli antaget senast i mitten av 2009, dvs. före nästa EU-val.

Energipaketet kompletterades i november med ett meddelande från EU-kommissionen om avskiljning och lagring av koldioxid och med en strategisk plan om energiteknik som ger riktlinjer för framtida energirelaterad forskning och utveckling. Förslag till nationella mål publicerades i januari 2008.

Den nordiska elmarknaden

Flera studier publicerade på senare år har kommit fram till att den nordiska marknaden fungerar ganska väl, även om den behöver harmoniseras ytterligare. Politiker och myndigheter har en nyckelroll i att sätta upp ett ramverk för energimarknadens verksamhet.

De fysiska spotvolymerna på den nordiska elbörsen Nord Pool fortsatte att växa. Volymen som omsattes motsvarade 69% av den totala nordiska efterfrågan under 2007. Även volymerna på finansmarknaden, inklusive OTC-derivat, ökade under 2007.

Under 2007 utökades Nord Pools daghandel Elbas till att, utöver Finland och Sverige, omfatta även västra Danmark. Det finns planer på att inkludera också Norge under första halvåret 2008.

Enligt en uppföljningsrapport om svensk energipolitik från Energimyndigheten i Sverige har elpriset på den nordiska produktionsmarknaden legat under den långsiktiga marginalkostnaden under åtta av de senaste elva åren. Produktionspriset överskred den långsiktiga marginalkostnaden endast under åren 1996, 2003 och 2006. Dessa år avviker från normalåret genom ovanligt låga vattenflöden. Den låga prisnivån håller inte på lång sikt för de nya investeringar som behöver göras.

Utvecklingen på den nordiska marknaden

Utvecklingen på den nordiska marknaden överskuggades under 2006 av ett antal nationella frågor, medan 2007 kännetecknades av flera nya initiativ från politiker och myndigheter för att vidareutveckla den gemensamma nordiska elmarknaden.

Effektiv verksamhet hos stamnätsoperatörerna, dvs. åtkomst till näten, prissättning, hantering av flaskhalsar och investeringar i näten, inklusive gränsöverskridande kapacitet, är nyckeln till en välfungerande produktionsmarknad för energi. De nordiska energiministrarna beslutade att undersöka möjligheten att upprätta en oberoende operatör i Norden. Det skulle innebära att även om ägandet av näten förblev oförändrat skulle det finnas en oberoende nordisk operatör som också fattade beslut om nya investeringar.

Fortum och kraftvärdekedjan

Fortsatt starkt fragmenterad elmarknad i Norden

Kraftproduktion och elförbrukning i de nordiska länderna

Elförbrukning, TWh

	2007	2006
Finland	90	90
Sverige	145	146
Norge	126	123
Danmark	36	36
Totalt	397	395

Kraftproduktion per källa, TWh

	2007	2006	2005	2004
Vattenkraft	213	192	222	184
Kärnkraft	86	87	92	97
Övrig värmekraft	86	97	73	91
Vindkraft	9	8	8	8
Totalt	394	384	395	380
Nettoimport *	3	11	–1	12

2006 års siffror, effekten av strukturförändringarna har beaktats.

Avsikten är att ändra det nuvarande nationella fokuset hos stamnätsoperatörerna till ett mer nordiskt. En utredningen har tillsatts och kommer att slutföras under 2008.

I september 2007 presenterade de nordiska konkurrensmyndigheterna en utvärdering av konkurrensen på den nordiska elmarknaden.

Rapporten, Kapacitet för konkurrens, ger förslag på hur konkurrensutvecklingen kan stödjas ytterligare. Ett grundkrav för konkurrens och för en välfungerande elmarknad är tillräcklig överföringskapacitet och effektivt utnyttjande av förbindelserna mellan länderna.

Enligt konkurrensmyndigheterna kräver investeringar i ny produktion och överföring ett stabilt, förutsägbart och långsiktigt regelverk där investeringarna baseras på korrekta prissignaler som inte bör vara påverkade av politiska beslut.

Diskussionen om en integrerad nordisk elhandelsmarknad fortsätter. Konkurrensmyndigheterna betonade vikten av prismedvetenhet hos konsumenterna och automatisk mätaravläsning (AMM) som stöd för att minska efterfrågetoppar. En positiv inställning till automatisk mätaravläsning bland nordiska intressenter skulle göra detta till ett effektivt verktyg för att förstärka kopplingen mellan produktionssidan och elhandelsmarknaden. Det skulle också göra det möjligt att förse konsumenterna med information om deras förbrukning och därmed öppna upp för nya möjligheter att spara energi och effektivisera energianvändningen.

Marknadsintegrationen går vidare

Organisationen för de nordiska stamnätsoperatörerna, Nordel, publicerade i september 2007 sin nya strategiska agenda och åtgärdsplaner för en mer välfungerande nordisk elmarknad och bättre samarbete med stamnätsoperatörerna i intilliggande nordeuropeiska regioner.

* import-export

De fem prioriterade nätprojekten som föreslogs av Nordel i juni 2004 stödjer en nordisk integration. När projekten är klara mellan 2009 och 2013 kommer överföringskapaciteten att öka med ungefär 3000 MW vilket minskar flaskhalsarna i det nordiska elnätet. Under 2007 påbörjade Nordel förberedelserna för ett förslag om nya investeringsprojekt i det nordiska elnätet.

Förutom förberedelserna för förbättringar i det nordiska nätet fortsatte också integrationen på den europeiska marknaden. I januari 2007 togs en kabel på 350 MW mellan Finland och Estland i bruk. En andra förbindelse till Estland har också diskuterats. Drifttagandet av NorNed-länken mellan Norge och Nederländerna försenades till 2008 på grund av kabelfel. Den här förbindelsen är ett viktigt steg i integrationen mellan marknaderna i Norden och på kontinenten.

I Kontinentaleuropa kopplade franska Powernext, belgiska Belpex och holländska APX ihop marknaderna i december 2006. Det har lett till att priserna har jämnats ut och kapacitetsutnyttjandet över gränserna har förbättrats avsevärt. Dessutom ökar samarbetet mellan de europeiska energibörserna. Tyska EEX och franska Powernext meddelade i december att de slog samman sina spot- och derivatmarknader.

EU:s utsläppshandel – en övergång till Kyotoperioden

Den första fasen av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) slutfördes i slutet av 2007. Under den första perioden låg utsläppen klart under EU:s tilldelade nivå och priset på utsläppsrätter sjönk under 2007 till nära noll.

Förberedelser för den andra fasen av EU:s utsläppshandelssystem, den s.k. Kyotoperioden 2008–2012, fortsatte i medlemsländerna och kommissionen under 2007. I sitt beslut om nationella fördelningsplaner drog EU-kommisElpriset* på "day ahead" marknaden i den europeiska delen av Ryssland, euro/MWh

* Kapacitetstariffer exkluderade

sionen ned de enskilda ländernas förslag kraftigt och skar ned den totala föreslagna tilldelningen med cirka 10%. I de nationella fördelningsplanerna tilldelades tillverkningsindustrin vanligtvis en nivå som låg nära det förväntade behovet medan tilldelningen till energibranschen låg betydligt under det förväntade behovet.

Även om en global lösning inte nåddes om åtgärder för att minska utsläppen efter 2012 i samband med FN:s förhandlingar, står det redan klart att utsläppshandeln kommer att förbli det viktigaste instrumentet i EU:s klimatpolitik.

Konsolideringen av energimarknaden fortsätter

Den nordiska elmarknaden är mycket fragmenterad vid en europeisk jämförelse och konsolideringen framskrider långsamt. Industriell logik talar dock för ytterligare konsolidering, eftersom det ger skalfördelar och fördelar för både kunder och aktörer inom energibranschen. Den största transaktionen inom detta område ägde rum i oktober när tyska E.ON meddelade att företaget har för avsikt att konsolidera sin ställning i Norden genom att i form av ett byte av tillgångar förvärva den resterande andelen på 44,6% i E.ON Sverige som för närvarande innehas av Statkraft.

De stora europeiska företagen verkade aktivt för att stärka sina positioner som ledande aktörer på framtidens europeiska marknad genom förvärv och investeringar i ny kapacitet. Italienska Enel och spanska Acciona tog kontroll över spanska Endesa i oktober 2007 efter att E.ON dragit sig ur och kommit överens om att förvärva vissa tillgångar från dem. Spanska Iberdrola slutförde sitt förvärv av Scottish Power. Sammanslagningen mellan franska GDF och Suez är för närvarande under förhandling medan sammanslagningen mellan holländska Essent och Nuon har avbrutits. Andra stora företag, som ryska Gazprom och tjeckiska CEZ, fortsatte också aktivt att söka tillväxtmöjligheter i Europa.

Rysk energireform slutförs 2008

Den ryska ekonomin var fortsatt stark tack vare höga gasoch oljepriser. Detta innebär också en ökande efterfrågan på el och behov av ytterligare kapacitet. Under 2006 var den årliga konsumtionsökningen över 4% och ökningen beräknas fortsätta under de kommande åren. Den ryska regeringen antog en prognos på efterfrågeökningen om minst 400 TWh fram till 2015, i jämförelse med en efterfrågan på cirka 980 TWh under 2006.

Fortums ståndpunkt

Både energibehovet och energipolitikens betydelse ökar ständigt. Klimatförändringen, leverenssäkerhet och priset på el är redan föremål för diskussion och utgör grund för både oro och bekymmer. I det sammanhanget vill Fortum främja:

• ^l En elmarknad som är öppen och konkurrensinriktad både på produktionssidan och på elhandelsmarknaden.
• ^l Marknadsbaserade och harmoniserade mekanismer som skyddar miljön.
• ^l Ett politiskt och juridiskt regelverk som tillåter investeringar i alla produktionsmetoder för el och värme.
• ^l En säker och kostnadseffektiv transmission och eldistribution.
• ^l Kundservice med hög kvalitet och neutralitet vid försäljning och distribution av el och värme.

Läs mer om Fortums ställning på webben: www.fortum.se/standpunkt

Reformerna av energisektorn lanserades för att säkerställa de enorma framtida investeringar som krävs och för att öka sektorns effektivitet. Reformerna fortsatte under 2007 genom en omorganisation av RAO UES. Marknadsintroduktion och försäljning av statens andel av flera regionala energibolag (Territorial Generating Companies, TGC) och produktionsbolag (Wholesale Generating Companies, WGC) ägde rum under 2007. Motsvarande åtgärder är planerade för resterande TGC och WGC under första halvåret 2008.

Förändringen i ägandet av tillgångarna i RAO UES beräknas vara slutförd i mitten av 2008 då ägandet av resterande delar av RAO UES fördelas bland de egna aktieägarna.

Nyckelfaktorn för en lyckad energireform är liberalisering av en marknad med konkurrenskraftiga företag. Under 2007 matchades all tillgång och efterfrågan på el via spotmarknaden. Finansiella avtal med reglerade priser omfattade dock 90% av volymen under andra halvåret 2007. Dessa avtal minskar effekten av ett liberaliserat energipris på verksamhetsresultatet för produktions- och försäljningsbolag. Andelen sådana avtal kommer enligt planerna att minska gradvis och vara helt avskaffade från och med 2011. Dessutom planeras en liberalisering av gaspriserna från och med 2011.

Liberaliserade energipriser medförde en naturlig prisvolatilitet på den ryska energibörsen ATS, eftersom priserna baseras på balansen mellan tillgång och efterfrågan. Under 2007 var det genomsnittliga priset i den europeiska delen av Ryssland och Uralområdet 578 RUB/MWh (16,7 EUR/MWh). I augusti nådde elpriserna en toppnivå historiskt sett med 1043 RUB/MWh (30 EUR/MWh) på dagsbasis.

Samtal om en mer marknadsbaserad användning av överföringskapaciteten mellan Ryssland och Finland inleddes. Förberedelserna för att upprätta en kapacitetsmarknad fortsatte och i slutet av 2007 höll myndigheterna på att förbereda reglerna för denna. Kapacitetsmarknaden är planerad att tas i bruk i början av 2008. Under 2008 kommer andelen energi och produktionskapacitet som säljs till liberaliserade priser att öka till 20%.

Fortums totala elanskaffning per typ, TWh Fortums elanskaffning per källa, TWh

Segmentöversikter

År 2007 präglades av mycket nederbörd, milda temperaturer och låga nordiska spotpriser. Trots dessa utmanande förutsättningar, lyckades Fortum göra ett rekordresultat.

Fortums verksamhet är uppdelad på fyra rapporteringssegment. Kraft produceras av segmentet Kraftproduktion i kraftverk som Fortum äger helt eller delvis och av segmentet Värme i kraftvärmeanläggningar. Segmentet Kraftproduktion säljer den el som produceras via den nordiska elbörsen Nord Pool. Segmentet Markets köper sin el genom Nord Pool och säljer elen till privat- och företagskunder samt till andra elhandelsbolag. Värme säljer fjärrvärme och ånga främst till industriella kunder och kommuner samt till fastighetsbolag. Värme säljer också den el som produceras vid kraftvärmeverken. Fortums elöverföring via lokal- och regionnät rapporteras under segmentet Distribution.

Fortums kraftproduktionskapacitet, 31 december 2007, MW

		Finland Sverige	Övrigt	Totalt
Vattenkraft	1 472	3 160	0	4 632
Kärnkraft	1 433	1 664	0	3 097
Kraftvärme	659	531	145	1 335
Kondenskraft	1 441	297	0	1738
Övrigt	6	112	0	118
Totalt	5 011	5 764	145	10 920

Fortums värmeproduktionskapacitet, 31 december 2007, MW

		Finland Sverige	Övrigt	Totalt
Värme	4 116	5 095	2 012	11 223

Fortums kraftproduktion per källa, TWh

	2007	2006
Vattenkraft	20,0	19,8
Kärnkraft	24,9	24,4
Värmekraft	7,3	10,2
Totalt	52,2	54,4

Fortums elförsäljning per område*, TWh

* Segmenten Kraftproduktion, Värme och Markets säljer el till Nord Pool eller externa kunder och köper även el från Nord Pool och andra externa källor. Fortums transaktioner på Nord Pool beräknas som ett netto av köp och försäljning per timme.

n Övriga länder

n Sverige

n Finland

Investeringar i hållbar kraftproduktion

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för Fortum är vårt arbete för att hejda klimatförändringarna genom vår miljövänliga produktionsportfölj. Företaget fortsätter att investera i ny koldioxidfri och förnybar produktion.

Segmentet Kraftproduktion producerar och säljer kraft, hanterar och utvecklar Fortums kraftanläggningstillgångar och ansvarar för riskhantering inom kraftproduktionen. Kraft säljs till den nordiska elbörsen Nord Pool och på OTC* marknaden. Segmentet tillhandahåller också drift- och underhållstjänster för kraft- och värmeföretag i Norden och på ett antal internationella marknader. Segmentet innefattar tre affärsenheter: Generation, Portfolio Management and Trading (PMT) och Service.

Segmentet Kraftproduktions flexibla och miljövänliga produktionsportfölj är en nyckelfaktor för att Fortum ska kunna förverkliga sin vision om att bli det ledande kraft- och värmeföretaget och ett föredöme inom hållbar utveckling. Fokus ligger på att säkerställa en hög nivå på kraftverkens tillgänglighet och driftsäkerhet, att investera i tillväxt, modernisera befintliga produktionsanläggningar och att tillgodose en effektiv fysisk och finansiell portföljhantering. Dessutom följer företaget aktivt utvecklingen av de ryska energireformerna och söker ständigt efter nya tillväxtmöjligheter på den ryska marknaden.

Fortums engagemang för hållbar utveckling är tydligt i företagets alla verksamheter och investeringar. Företagets hela nordiska kraftproduktion är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Omkring 4 TWh, 20%, av Fortums årliga vattenkraft har dessutom certifierats av finska och svenska organisationer för naturvård.

Låga spotpriser och stigande bränslekostnader

Den huvudsakliga ekonomiska drivkraften inom kraftproduktion, förutom kraftverkens driftsäkerhet och tillgänglighet, är börspriset på el. De huvudfaktorer som påverkar börspriserna är inflödet till de nordiska vattenmagasinen, priserna på utsläppsrätter för koldioxid och drivmedel på de internationella marknaderna samt den övergripande balansen mellan tillgång och efterfrågan.

Under 2007 påverkades börspriserna på den nordiska elmarknaden av hög fyllnadsgrad i vattenmagasinen (över genomsnittet) och av mycket låga priser på utsläppsrätter (nära noll), samtidigt som bränslepriserna steg till historiskt höga nivåer.

I början av året var vattenmagasinen på en något högre nivå än det långsiktiga genomsnittet, vilket också gällde mängden snö i områdena för vattenkraftsproduktion. Vattenmagasinen låg kvar på denna nivå under hela året. Nästan hela överskottet kom från Norge, särskilt från de södra delarna. Den norska vattenkraften utgör ungefär 60% av den totala vattenkraften i Norden. I slutet av december låg de nordiska vattenmagasinen 8 TWh över det långsiktiga genomsnittet.

Priserna på utsläppsrätter för den första EU-handelsperioden började sjunka redan i slutet av 2006. Under våren och försommaren 2007 sjönk priserna nästan till noll. Priserna för den andra handelsperioden, 2008–2012, varierade mellan 15–25 euro per ton koldioxid. I slutet av 2007 låg noteringen för utsläppsrätter för 2008 på 22 euro per ton koldioxid. Under den andra halvan av 2007 steg kolpriserna kraftigt. Oljepriserna steg under större delen av året och nådde historiskt höga nivåer – i slutet av året närmade de sig 100 US-dollar per fat. Dollarns försvagade ställning mot euron innebar dock att prisökningen i euro inte blev fullt lika dramatisk.

Det genomsnittliga spotpriset på el under 2007 på Nord Pool var 27,9 (48,6) euro per MWh, vilket är 43% lägre än 2006. Under sensommaren och hösten förekom exceptionellt stora prisskillnader mellan olika områden på den nordiska marknaden och de norska priserna låg långt under systemnivåerna. De finska och svenska priserna överensstämde dock under 95% av året. Under året ökade terminsnoteringarna för de kommande åren från ungefär 40 euro per MWh till mer än 50 euro per MWh.

I slutet av året steg såväl spotpriserna som terminsnoteringarna betydligt. Detta berodde huvudsakligen på Kyoto-perioden för handel med utsläppsrätter som inleddes i början av 2008, med högre utsläppsrättspriser än för den första perioden 2005–2007. Det här gav vattenkraftproducenterna ett incitament att i möjligaste mån flytta produktionen av vattenkraft från 2007 till 2008.

År 2007 var det tyska genomsnittliga spotpriset högre än det nordiska spotpriset, vilket medförde en nettoexport från Norden till Tyskland. Allt fler tillgängliga överföringsvägar mellan Norden och kontinenten gör att priserna kommer att konvergera i allt högre grad.

Ökad produktion av kärnkraft och vattenkraft

År 2007 producerade segmentet 47,2 (49,4) TWh varav 46,1 (48,3) TWh kom från de nordiska länderna. Av segmentets totala kraftproduktion i de nordiska länderna utgjordes 20,0 (19,8) TWh eller 43% (41%) av vattenkraft, 24,9 (24,4) TWh eller 54% (51%) av kärnkraft och 1,2 (4,1) TWh eller 3%

^* OTC: Over the counter. Ett avtal som upprättas via en mäklare eller mellan två företag. På elmarknaden sker nästan all OTC-handel på elbörsen.

Fortums engagemang i hållbarhetsfrågor märks i alla verksamheter och investeringar. Hela företagets kraftproduktion har miljöcertifierats enligt ISO14001.

Nyckeltal, miljoner euro

	2007	2006	Föränd ring, %
Omsättning	2 350	2 439	–4
kraftförsäljning	2 019	2 059	–2
övrig försäljning	331	380	–13
Rörelseresultat	1 125	980	15
Jämförbart rörelseresultat	1 093	985	11
Operativt kapital (vid periodens slut)	7 148	6 734	6
Avkastning på operativt kapital, %	19,2	16,1	19
Jämförbar avkastning på operativt kapital, %	17,7	16,9	5
Investeringar i materiella anläggningstillgångar och bruttoinvesteringar i aktier	390	240	63
Medelantal anställda	3 475	4 147	–16

Segmentets kraftproduktion per källa, TWh

	2007	2006
Vattenkraft	20,0	19,8
Kärnkraft	24,9	24,4
Värmekraft	1,2	4,1
Totalt i Norden	46,1	48,3
Värmekraft i övriga länder	1,1	1,2
Totalt	47,2	49,4

(8%) av värmekraft. Den ökade vattenkraftproduktionen berodde på höga vattenflöden, och den minskade värmekraftproduktionen berodde på låga spotprisnivåer under större delen av året.

Även om tillgängligheten i de svenska kärnkraftsverken Forsmark och Oskarshamn ökade något under 2007 jämfört med 2006, orsakade förlängda underhållsarbeten och oplanerade avställningar ett produktionsbortfall på ungefär 1,3 TWh. Det Fortumägda kärnkraftverket Lovisa i Finland producerade mer än 8 TWh under året, vilket endast skett en gång tidigare. Reaktor 2 uppnådde den högsta produktionen någonsin – mer än 4 TWh. Dessutom uppnåddes det bästa produktionsresultatet någonsin på kärnkraftverket Olkiluoto, som Fortum är minoritetsägare i.

Under 2007 var 89% (84%) av Fortums kraftproduktion koldioxidfri. Ökningen var en följd av en minskad användning av värmekraft och ökad användning av vatten- och kärnkraft. Vid årsskiftet var segmentets kapacitet för kraftproduktion sammanlagt 9560 (9540) MW varav 9 420 (9 400) MW i de nordiska länderna och 140 (140) MW i övriga länder.

Det genomsnittliga priset på producerad kraft i Norden (utom vidareförsäljning) var 39,7 (37,1) per MWh, 7% högre än föregående år, vilket berodde på högre priser för säkring. Försäljningsvolymen var 46,6 (49,4) TWh.

Under de senaste åren har den höjda produktionsskatten för kärnkraft i Sverige och fastighetsskatten för vattenkraftverk påverkat Fortums ekonomiska resultat med ungefär 100 miljoner euro årligen. Dessutom har ytterligare höjningar av de här skatterna aviserats för 2008, vilket kommer att öka denna negativa effekt med ungefär 30 miljoner euro.

Investeringar i förnybar energi

Fortums investeringsprogram inkluderar investeringar i form av modernisering av flera vattenkraftverk, för att öka kapaciteten och upprätthålla en god driftsäkerhet för anläggningarna. Under 2007 genomförde Fortum två moderniseringssprojekt. Ett av de projekt som slutfördes var moderniseringen av den ena av de två anläggningarna i Avesta. Det nya kraftverket Avestaforsen invigdes i oktober. Det andra projektet var förnyelse av en turbin i Fortums största vattenkraftverk Krångede. Stora investeringar görs också i dammsäkerhet. Det här är en del av det branschomfattande arbetet i Sverige med att öka säkerheten på klass 1-dammar så att de ska stå emot flöden som statistiskt återkommer med 10000 års mellanrum.

I april offentliggjorde Fortum en plan för investeringar i vindkraft i Sverige. Fortum planerar att tillsammans med

Orsa Besparingsskog bygga en vindkraftspark i Orsa Finnmark. Fortum undersöker också andra möjligheter till investeringar i ny vindkraft och andra typer av förnybar energi.

I april meddelade Fortum att man skrinlägger planerna på att bygga ett nytt gasturbinkraftverk för reservproduktion med en effekt på 250–300 megawatt i Ingå, Finland. Beslutet påverkades av ökade byggnadskostnader i kombination med de redan i utgångsläget ansträngda ekonomiska kalkyler och samarbetsstrukturen.

Förberedelser för ny kärnkraft

Fortums kärnkraftverk i Lovisa har producerat kraft under 30 år. I juli beviljade den finländska regeringen nya produktionslicenser till reaktorenheterna 1 och 2 på anläggningen. Den nya licensen för Lovisa 1 gäller till slutet av 2027, och för Lovisa 2 gäller licensen till slutet av 2030. De årliga driftavbrotten för byte av bränslestavar genomfördes som planerat i båda reaktorenheterna och arbetet med att modernisera verkets automatiseringssystem fortsatte. Samtliga nya automatiseringssystem kommer att vara i bruk 2014.

I mars 2007 beslutade Fortum att inleda en miljökonsekvensbedömning (MKB) för att undersöka möjligheterna att bygga ytterligare en kärnkraftsreaktor med kapacitet på 1000–1800 MW i anslutning till de två befintliga reaktorerna på Hästholmen i Lovisa. MKB-programmet skickades till handels- och industriministeriet i Finland i juni och i oktober utfärdade ministeriet ett uttalande om programmet. Fortum sammanställer den slutliga MKB-rapporten utifrån programmet och de uttalanden som inkommer. MKB-rapporten skickas till ministeriet under sommaren 2008. Fortum förbereder också ett principbeslut som kan lämnas till ministeriet efter att MKB-rapporten har godkänts. Även Teollisuuden Voima Oyj (TVO), där Fortum är minoritetsägare, har initierat en MKB-process för att undersöka möjligheterna att bygga ytterligare en kärnkraftsreaktor vid det befintliga verket i Olkiluoto.

Fortum deltar med en andel på cirka 25% i den femte finska kärnkraftsenheten Olkiluoto 3. Leverantören (konsortiet AREVA-Siemens) har meddelat TVO, företaget som bygger och äger den nya enheten, att anläggningen kommer att kunna tas i kommersiell drift sommaren 2011.

En viktig del i Fortums investeringsprogram är att öka produktionskapaciteten hos befintliga kärnkraftsanläggningar i Sverige. Som minoritetsägare kommer Fortum att delta i den planerade effekthöjningen av kraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Fortums andel av den utökade produktionskapaciteten uppskattas till cirka 290 MW. Effekthöjningen måste godkännas av den svenska regeringen och planeras vara genomförd 2012. Som en del av uppgrade-

ringsprogrammet fattades ett beslut i maj 2007 om att öka kapaciteten för Oskarshamns andra enhet med cirka 180 MW, varav Fortums del är omkring 80 MW. Denna effekthöjning ska enligt planerna genomföras 2011 och måste också godkännas av den svenska regeringen.

Fortums kärnteknikenhet undertecknade under 2007 flera nya kontrakt om leverans av experttjänster till externa kunder. Enheten tillhandahåller också tjänster till Fortum och de kärnkraftsanläggningar som Fortum är delägare i.

Den ryska energireformen fortsätter

Den ryska energimarknadens omstrukturering fortsatte under 2007. Denna utveckling gör den ryska energisektorn till en allt mer attraktiv affärsmiljö för Fortum. Ett av målen med sektorreformen och privatiseringen är att säkerställa finansieringen av framtida, i högsta grad nödvändiga, investeringar i landet.

Fortum äger strax över 25% av aktierna i det regionala kraftföretaget TGC-1 i nordvästra Ryssland. I september deltog Fortum i aktieemissionen för TGC-1, behöll sin andel i företaget och därmed sin position som bolagets näst största aktieägare.

Läs mer om de ryska marknadsreformerna på sid 19.

Högkvalitativt drift och underhåll

Fortum Service tillhandahåller drift- och underhållstjänster för kraft-, värme- och distributionsföretag samt för industriföretag med egen kraftproduktion. Inom Fortum är Service kompetenscentrum för bolagets drift och underhåll av kraftverk. Därigenom säkerställs hög driftsäkerhet och ett kostnadseffektivt utnyttjande av produktionsanläggningarna.

Service söker tillväxt såväl på Fortums hemmamarknad som på valda internationella drift- och underhållsmarknader, t.ex. Ryssland, Tyskland och Mellanöstern. Services verksamhet på den internationella marknaden stöder kompetensutvecklingen inom Fortum.

Tillgängligheten och produktiviteten på Fortums egna kraftverk, liksom på de kraftverk som drivs av Fortum globalt, är mycket hög enligt internationella standarder. 2007 var driftsäkerheten för energi (tgdE) på de kraftverk som ingår i Fortums drift- och underhållsanläggningar 96,7% (95,3 år 2006), exklusive vattenkraft.

Under 2007 undertecknade Fortum Service ett 3-årigt drifts- och underhållsavtal med Jyväskylän Energiantuotanto Oy i Finland. Kontraktet innefattar drift och underhåll av kraftvärmeanläggningarna i Rauhanlahti och Savela samt tio värmeverk i Jyväskylä-området. Service utförde flera installationer av låg-NOX-brännare i Finland. Nya brännare som kraftigt minskar NOX-utsläppen installerades på Fortums

Oljepris, dollar/fat Gaspris (UK), pund/värmenhet

kraftverk i Nådendal och på kraftverk som ägs av Lahti Energia Oy och Pohjolan Voima Group. Utformningen av låg-NOX-brännarna är ett resultat av Fortums forsknings- och utvecklingsarbete.

I Ryssland undertecknade Service avtal med TGC-1 om leverans av konsulttjänster för vattenkraft samt ägartekniktjänster och konsulttjänster för implementering av underhållshanteringssystemet Maximo. I juni öppnades en supportenhet för experttjänster (Performance Centre) vid Fortums kontor i S:t Petersburg. Detta prestandacenter erbjuder fjärrstöd till värmekraftverk på flera platser i Ryssland, för att på så sätt förbättra driftsäkerheten och effektiviteten för kraftverken.

I Lettland utför Service inspektioner av tre kraftverksdammar längs floden Daugava under 2007–2010 för AS Latvenergo.

Vid årsskiftet tillkännagav Fortum att en ny enhet, Energy Efficiency Solutions, ska upprättas inom Service. Enheten tillhandahåller expert- och konsulttjänster som rör energieffektivitet till energiproducenter, distributionsföretag och industri- och företagskunder.

Säkerställd kraftverksdrift med hjälp av forskning och utveckling

Den största delen av Fortums forskning och utveckling genomförs inom kraftproduktion. Arbetet syftar till att säkerställa fortsatt effektiv drift av Fortums kraftverk och att utveckla hållbara lösningar för kraftproduktion.

Huvudfokus för det här arbetet har varit att utveckla och förbättra driftsäkerheten för Fortums befintliga kraftverk. Syftet med arbetet vid de berörda kraftverken (kärnkraft, vatten- och värmekraft) har varit att förbättra effektiviteten och säkerheten på befintliga produktionsenheter.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom kärnkraft har fokuserats på att förlänga livslängden för kärnkraftverksen-

heterna i Lovisa på ett säkert sätt. Fortum deltar också i forskning om hantering av kärnavfall och nukleär säkerhet. Under 2007 blev en ny solidifieringsanläggning för flytande låg- och medelaktivt avfall färdig i Lovisa. Inom vattenkraft har de huvudsakliga utvecklingsområdena varit utveckling av dammsäkerhet, kartläggning av tillväxtmöjligheter och optimering av drift och underhåll. Vad gäller värmekraft har arbetet fokuserats på att förbättra energieffektiviteten och att hitta bra sätt att minska utsläppen.

Mer information om Fortums forsknings- och utvecklingsarbete finns på sidorna 14–15.

Nya kapacitetsinvesteringar förväntas

Fortum kommer att fortsätta att investera i kraftproduktionskapacitet under de närmaste åren. Dessa investeringar görs främst i klimatvänlig och förnybar produktion. Fortum vill behålla alla tillgängliga produktionssätt vid beslut om framtida investeringar i kapacitet.

Segmentets försäljningsvolym i Norden, TWh

	2007	2006
Försäljning	51,8	53,9
varav vidareförsäljning	5,2	4,5

Segmentets försäljningspris i Norden, euro/MWh

	2007	2006
Pris på kraftproduktion i Norden*	39,7	37,1

* För segmentet Kraftproduktion i Norden, exklusive vidareförsäljning.

Kolpris, dollar/ton CO2 utsläppsrätter, euro/ton CO²

Kundservice och klimatfrågor i fokus

Värme fortsätter med sitt miljöanpassade investeringsprogram. Ett nytt mål sattes för koldioxidutsläpp i syfte att bidra till att minska klimatpåverkan.

Segmentet Värme koncentrerar sig på fjärrvärme och fjärrkyla, industriell ånga och produktion av avfallsenergi samt outsourcing av energitjänster till industrin. Segmentet äger och driver 21 (21) kraftvärmeverk (CHP) och flera hundra värmeverk i de nordiska och baltiska länderna samt i Polen. Segmentet består av två affärsenheter: Värme, som är verksamt i Sverige, samt Heat, som i huvudsak är verksamt på övriga marknader.

Målet för Värme är att bli bli föredömet inom branschen i de nordiska länderna och Östersjöområdet. I dag är segmentet den ledande leverantören av värme i de nordiska länderna och har tillväxtplattformar i Östersjöområdet, särskilt i Polen. Värme är ett kompetenscentrum för kraftvärmeproduktion, avfallsförbränning, fjärrvärme och outsourcade energitjänster för kommuner och industrier.

Konkurrenskraftig fjärrvärme med framgångsrik nyförsäljning

Segmentets totala värmeförsäljning uppgick till 25,1 (24,7) TWh. Finland och Sverige svarade för 11,1 (10,7) TWh respektive 9,2 (9,3) TWh och övriga länder för 4,8 (4,7) TWh. I de nordiska länderna uppgick industriell ånga till 4,4 (5,2) TWh och fjärrvärme till 16,0 (14,9) TWh. Kraftproduktionen i kraftvärmeverken var 5,0 (5,0) TWh.

Den framgångsrika nyförsäljningen fortsatte i Sverige och Värme uppnådde den högsta nyförsäljningen någonsin när det gäller fjärrvärme. Flera av de nya kontrakten innehåller också tydligt definierade mål för hållbar utveckling. Förutom att leverera värme, ska Värme hjälpa sina kunder att bli mer energieffektiva.

I Finland har försäljningen av fjärrvärme från före detta Fortum Esbo (som förvärvades i mitten av 2006) bidragit till en försäljningsökning jämfört med föregående år.

I Polen har Fortum fortsatt sin tillväxt genom förvärvet av fjärrvärmebolaget EC Wojkowice. Bolaget är beläget i södra Polen och säljer cirka 64 GWh värme årligen. Den polska marknaden har en fortsatt tillväxtpotential för Fortums värmeverksamhet under de kommande åren.

Minska värmeproduktionens klimatpåverkan

Värme ska minska de specifika koldioxidutsläppen med 10 procent fram till 2020 jämfört med 2006. Segmentet bidrar till att hejda klimatförändringen genom att främja energieffektiv kraftvärmeproduktion och fjärrvärme och genom att utveckla användningen av förnyelsebara bränslen i sin produktion. Värme har också ett antal anläggningar där

överskottsvärme från kunders industriprocesser används för att värma upp närliggande bostäder och fastigheter.

Användningen av förnyelsebara bränslen i värmeproduktionen minskade jämfört med 2006. Biobränslenas andel av den totala värmeproduktionen var 19% (21%). I Sverige uppgick andelen förnyelsebara bränslen till 73 procent (75 procent) av den totala bränsleförbrukningen. Värme fortsätter att vara en aktiv medlem i Round Table on Sustainable Palm Oil och WWF Global Forest and Trade Network (GFTN). Den förra organisationen har som mål att gynna hållbar användning av palmolja och den senare att eliminera illegal skövling och att förbättra förvaltningen av hotade skogar.

De hållbara investeringarna fortsätter

Investeringarna i ny, hållbar produktion och distribution fortsatte. De nya kraftvärmeanläggningsprojekten i Finno i Finland, Częstochowa i Polen och Tartu i Estland fortlöpte under året. Förberedelserna fortsatte också för investeringar i ny kraftvärmeproduktion i Värtan och Brista i Sverige och i Träskända i Finland.

I november beviljades Fortum miljötillstånd för den biobränslebaserade kraftvärmeanläggningen i Värtan. Anläggningen tas i drift tidigast 2012. När den är klar minskar de globala koldioxidutsläppen med 800000 ton årligen. Miljötillståndet omfattar också installationen av rökgaskondensatorer i de befintliga enheterna vid anläggningen i Värtan. Med hjälp av kondenseringsteknik kan värmeenergi som annars skulle gå till spillo återvinnas från rökgaserna. Detta ökar energieffektiviteten i de befintliga enheterna till nästan 100 procent.

Arbetet med att koppla ihop de södra och de centrala delarna av fjärrvärmenäten i Stockholm fortsatte. Ett antal nya biobränslebaserade värmeverksprojekt i Finland fortsatte eller slutfördes under året. I Polen fortsatte moderniseringsprogrammet för värmeverken i syfte att öka energieffektiviteten och minska utsläppen i området.

Automatiskt avläsningssystem förbättrar kundservicen

Tack vare de förvärv som gjorts under de senaste åren i Finland och Polen har antalet fjärrvärmekunder ökat markant. Under 2007 har Värme fortsatt med sitt program för att förbättra kundservicen för fjärrvärme på sina nyckelmarknader.

En central del i programmet är att införa ett automatiskt avläsningssystem för fjärrvärmekunder. I Finland och Sverige är majoriteten av kunderna redan anslutna till det automatiska avläsningssystemet. I Polen tas det automatiska avläsningssystemet i drift under 2008–2009.

Skidorter blir allt mer populära som semestermål året runt. Värme levererar fjärrvärme till Levi i finska Lappland. Ett nytt fjärrvärmeverk togs i drift i januari 2008. Anläggningen drivs med lokalt producerade biobränslen och torv och ersätter tidigare oljeeldad värmeproduktion.

Nyckeltal, miljoner euro			Föränd
	2007	2006	ring, %
Omsättning	1 356	1 268	7
värmeförsäljning	1 053	976	8
kraftförsäljning	202	198	2
övrig försäljning	101	94	7
Rörelseresultat	294	264	11
Jämförbart rörelseresultat	290	253	15
Operativt kapital (vid periodens slut)	3 507	3 407	3
Avkastning på operativt kapital, %	9,3	9,6	–3
Jämförbar avkastning på operativt kapital, %	9,2	9,2	0
Investeringar i materiella anläggningstillgångar och
bruttoinvesteringar i aktier	327	773	–58
Medelantal anställda	2 302	2 345	–2

Bli föredömet inom kraftvärmeindustrin

Under de kommande åren ska Värme fokusera på lönsam tillväxt och att dra nytta av sina tillväxtplattformar i Östersjöområdet. Investeringsprojekten i kraftvärme fortsätter, och den första av de nya anläggningarna kommer att vara klara för produktion i början av 2009 i Tartu i Estland. Arbetet med att bli ett föredöme inom både hållbar värmeproduktion och kundservice fortsätter.

Segmentets försäljning av fjärrvärme och industriell ånga, TWh

Fortums värmeproduktionskapacitet 11 223 MW

Tillförlitliga leveranser under alla omständigheter

Fortsatta åtgärder för att ytterligare förbättra leveranssäkerheten i elnäten. Klimatförändringen förväntas påverka också elleveranserna i framtiden.

Distribution ansvarar för tillförlitlig och säker elförsörjning till 1,6 miljoner kunder i Finland, Sverige, Norge och Estland. Fortum äger och driver lokala och regionala nät med en sammanlagd längd på 156 100 km, vilket motsvarar 3,5 varv runt jordklotet.

Volymen distribuerad el i lokal- och regionnät uppgick 2007 till 26,0 (24,6) TWh respektive 18,1 (18,1) TWh. Eldistributionen via regionnät uppgick i Sverige till 14,9 (15,0) TWh och i Finland till 3,2 (3,1) TWh.

Marknadsandelen för eldistribution, baserad på levererad volym i lokalnät med upp till 20 kV var 20% (20%) i Finland, 15% (15%) i Sverige, 3% (3%) i Norge och 3% (3%) i Estland. Ett utmärkande drag för den finska elmarknaden är att en enskild aktör får stå för högst 25% av den el som distribueras i 0,4 kV-nätet i landet. I slutet av 2007 var Fortums andel 20%.

Samhällets beroende av el

Distribution prioriterar elnätens tillförlitlighet. Systematiskt underhåll, förnyelse och utveckling av elnäten är nödvändigt för att säkerställa tillförlitliga leveranser av god kvalitet. Fram till 2011 kommer Fortum att ha investerat 700 miljoner euro i de nordiska elnäten. En stor del av investeringarna avser leveranssäkerhetsprogrammet SäkraNät som fortskrider enligt plan. Målet med programmet är att halvera den genomsnittliga årliga avbrottstiden. Tillgängligheten i Fortums elnät är redan över 99,9%.

Distribution genomför åtskilliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten, såsom kabeldragning, isolering av luftledningar, uppbyggnad av nya linjer och installation av fjärrstyrda frånskiljare. Dessa åtgärder kombineras på olika sätt beroende på nätområdet.

I Sverige säkrades 1 100 km medelspänningsnät genom kabeldragning i marken eller på annat sätt och ett trettiotal fjärrstyrda frånskiljare installerades. I Finland installerades cirka 150 fjärrstyrda frånskiljare. Dessa åtgärder kommer att påskynda felavhjälpningen och i slutänden reducera kundernas genomsnittliga avbrottstid.

Att installera fjärrstyrda frånskiljare är effektivt eftersom det gör det möjligt för Driftscentralen att snabbt identifiera

Antal elnätskunder per område,

31 december 2007, tusental

	2007	2006
Sverige	871	865
Finland	591	580
Norge	98	97
Estland	24	23
Totalt	1 584	1 565

och isolera fel och därigenom reducera antalet kunder som berörs.

Utvecklingen av elnäten prioriteras baserat på kundernas behov i olika nätområden. Kundernas behov hänger nära samman med expansionen och omvandlingen av tätorter och samhällen. I nära samarbete med kommunerna ser Distribution till att elnätets utveckling är anpassad till samhällsutvecklingen på sikt.

Automatisk mätaravläsning fortsätter

Fortum investerar i automatisk mätaravläsning (AMM). Lanseringen av AMM fortsatte under 2007. Alla kunder i Fortums svenska nätområde kommer att ha det nya systemet till 2009. Under 2007 installerades nästan 300 000 automatiska mätare.

Den grundläggande komponenten i Fortums AMM system är Energiboxen™, en självrapporterande elmätare som gör att faktureringen kan ske baserat på verklig förbrukning. I slutet av 2007 lanserade Fortum sin första nya tjänst baserad på AMM, Energipanelen. Energipanelen är en webbaserad tjänst som kunderna i Fortums nätområden kan använda för att följa sin elförbrukning via Internet och exempelvis jämföra förbrukningen över tiden.

Utveckling av regelverket ligger högt på dagordningen

Eldistributionen är strikt reglerad och övervakas av nationella myndigheter. Ramverk och principer skiljer sig från land till land. EU-direktiv slår fast att utvärdering av prissättningens rimlighet ska genomföras före det att prissättningen implementeras. Så sker i dag i Norge, Finland och Estland, men inte i Sverige. Den svenska regeringen undersöker därför de nu gällande bestämmelserna. Ett förslag till ny regleringsmodell har presenterats för regeringen, men inget beslut har fattats.

Den svenska tillsynsmyndigheten har beslutat att Fortum ska betala tillbaka ungefär 29 miljoner euro (271 miljoner kronor) till sina kunder i Stockholm, västkustområdet och Ekerö Energi på grund av prissättningen under 2003. Fortum har överklagat beslutet till länsrätten. Under

Volym av distribuerad el på lokalnät, TWh

	2007	2006
Sverige	14,3	14,4
Finland	9,2	7,7
Norge	2,3	2,3
Estland	0,2	0,2
Totalt	26,0	24,6

Klimatförändringarna riskerar att göra extremt väder allt vanligare, särskilt vid kusterna där många av Fortums elnät finns. Systematiskt underhåll, förnyelse och utveckling av elnäten är nödvändigt för att upprätthålla leverenssäkerheten.

Nyckeltal, miljoner euro	2007	2006	Föränd ring, %
Omsättning	769	753	2
distribution på lokalnät	648	636	2
distribution på regionnät	81	80	1
övrig försäljning	40	37	8
Rörelseresultat	465	252	85
Jämförbart rörelseresultat	231	250	–8
Operativt kapital (vid periodens slut)	3 243	3 412	–5
Avkastning på operativt kapital, %	14,5	8,4	73
Jämförbar avkastning på operativt kapital, %	7,5	8,3	–10
Investeringar i materiella anläggningstillgångar och bruttoinvesteringar i aktier	237	313	–24
Medelantal anställda	1 060	983	8

pågående process har myndigheten sänkt återbetalningskravet till 25 miljoner euro (236 miljoner kronor). Två eller fler av Fortums prisområden och delägda bolag har valts ut för tillsyn avseende prissättningen för åren 2004, 2005 och 2006. Inget beslut har ännu fattats av myndigheterna gällande perioden 2004–2006.

Den finländska regleringsperioden 2005–2007 är avslutad. Tillsynsmyndigheten har meddelat status avseende rimlig prissättning för 2005 och 2006, men det slutgiltiga

De största eldistributörerna i Norden, kunder, tusental

Fortums distributionsverksamhet består av:

Lokalnät: 148400 km, 0,4–20 kV kablar och luftledningar och 52 800 distributionstransformatorer.

Regionalt distributionsnät: 7700 km, 20–220 kV kablar och luftledningar.

beslutet som bekräftar godtagen återbetalning för perioden kommer att komma under 2008. Fortum har justerat prissättningen för 2005–2007 med ambitionen att inte ha några överintäkter. Fortum har fått tillsynsmyndighetens beslut avseende regleringsperioden 2008–2011. Beslutet innebär inte några betydande förändringar avseende intäktsnivån.

Klimatförändringen påverkar även distributionen av el

Det finns anledning att tro att klimatförändringen även kommer att inverka på elleveranserna genom fler väderrelaterade störningar. Med ett mildare vinterklimat försämras skogarnas motståndskraft mot stormar. Det kan i sin tur påverka hur nätbolagen planerar och bygger upp sina elnät i framtiden. Distribution följer klimatstatistiken och klimatutvecklingen noga för att kunna ta hänsyn även till denna parameter i samband med nätplaneringen.

En mångsidig energipartner

Markets är det ledande elhandelsbolaget och den främsta leverantören av miljömärkt el i Norden. Kundernas intresse för hållbara energilösningar växer i snabb takt.

Markets säljer el och energirelaterade tjänster till hushåll och företagskunder i Finland, Sverige och Norge. Segmentet köper all den el det säljer på den nordiska elbörsen Nord Pool. Markets erbjuder också sina företagskunder omfattande energilösningar, som energiportföljförvaltning, riskhantering och rådgivning om energieffektivisering.

1,3 miljoner kunder

Markets är det ledande elhandelsbolaget på den nordiska marknaden med ambition att växa och bli kundernas förstahandsval i Finland, Sverige och Norge.

Segmentets mål är att ha marknadens mest nöjda och lojala kunder. Utbudet av produkter och tjänster till privatoch företagskunder är redan ett av de bredaste på den nordiska elmarknaden. De kundundersökningar och andra mätningar som Markets löpande genomför ger återkoppling till vidareutvecklingen av produkter och tjänster så att kundnöjdheten och lojalitet kan förbättras.

Privatkunder kan välja den avtalsform som passar deras behov bäst. Bland alternativen finns ett enkelt avtal med miljömärkt el till tillsvidarepris, fastprisavtal och avtal med rörligt pris där priset följer prissättningen på den nordiska elbörsen Nord Pool.

Med hjälp av Markets energiexperter kan företagskunder ännu bättre än tidigare säkra både elförsörjning och pris efter sin egen riskprofil. I de nya lösningar som lanserades under 2007 kombineras själva elleveransen med produkter som inkluderar tjänster, såväl som risk- och vinstdelning.

Främsta leverantören av miljömärkt och koldioxidfri el

Fortum tar klimatförändringen på stort allvar och söker aktivt efter sätt att motverka den. Markets har under flera år utan extra kostnad levererat koldioxidfri, miljömärkt el till kunder med tillsvidareavtal. Detta har gjort Fortum till den största leverantören av miljömärkt el och till ett föregångsföretag inom miljöprodukter på den nordiska elmarknaden.

Markets försäljning av miljömärkt el, Norppasähkö i Finland och Bra miljöval i Sverige, står för drygt 90% av försäljningen till konsumenter i Finland och nästan 95% i Sverige. Markets företagskunder kan välja att köpa el producerad helt med vattenkraft eller el från både vattenkraft och kärnkraft, och därigenom motverka klimatförändringen.

Fler utmaningar på den nordiska elmarknaden

Markets sålde 39,6 (42,1) TWh el till sina privat- och företagskunder i Finland, Sverige och Norge. Försäljningen av el minskade under 2007 huvudsakligen på grund av att

spot-leveranserna till företagskunderna minskade jämfört med 2006. Årets första kvartal var finansiellt utmanande för Markets, men därefter återhämtade sig segmentet och resultatet förbättrades successivt.

Integrationen av Fortum Esbos försäljningsverksamhet med cirka 150000 elkunder gick mycket bra och de förväntningar som ställts upp inför förvärvet förverkligades.

Under året både förlorade och vann segmentet kunder. I slutet av året hade Markets ett något negativt ackumulerat nettoflöde av kunder, främst på grund av den hårda konkurrensen om marknadsandelar i Sverige. I Finland var kundflödet klart positivt trots den tuffa priskonkurrensen.

De årliga kundundersökningarna SKI i Sverige och EPSI i Finland visade att tillfredsställelsen bland Fortums kunder har ökat tydligt under 2007.

Terminspriset på el på den nordiska elhandelsmarknaden för 2008 har ökat på grund av högre pris på utsläppsrätter. Flera elhandelsbolag har därför annonserat prishöjningar i sina tillsvidareprisavtal under senare delen av 2007 och början av 2008. Prisnivån ökade även på fastprisavtal under andra halvåret 2007.

En tillförlitlig energipartner

Markets utbud av produkter och tjänster till privat- och företagskunder är bland de bredaste i Norden. Strategin inför framtiden är att bli en fullfjädrad energipartner i stället för att stanna i rollen som elhandelsbolag.

I Sverige fortsatte Markets med sitt program Energihjälpen. Under året har Markets energiexperter gett kunderna praktiska råd om hur de kan spara energi och minska sina utsläpp av koldioxid. I Norge kan kunderna reducera sin miljöbelastning genom att köpa certifikat för förnybar energi via Fortum.

I Finland har Markets försett lokala bibliotek med elmätare som människor kan låna och använda för att mäta elförbrukningen på sina hushållsapparater. Segmentet har också gjort förberedelser att införa ett nytt energirådgivarservicekonsept som ska lanseras i Finland under 2008.

Utöver redan befintliga internettjänster kan privatkunder och småföretagskunder även vända sig till Fortums kundtjänst för råd och hjälp med frågor som rör el och fjärrvärme.

Fortum är ett av få energibolag som erbjuder en oberoende kundombudsmannafunktion som bevakar kundernas intresse. Ombudsmännen i Sverige, Finland och Norge följer upp frågor om kundservice och hjälper kunder som inte är nöjda med företagets normala service och feedbackprocesser. Ombudsmännen rapporterar direkt till företagsledningen. Under 2007 bidrog ombudsmännen till att lösa runt

Fortums kunder delar företagets oro för klimatförändringarna och är i allt större utsträckning intresserade av hållbara energilösningar. Sedan flera år har Markets levererat miljömärkt CO2-fri el till privatkunder utan extra kostnad.

Nyckeltal, miljoner euro			Föränd
	2007	2006	ring, %
Omsättning	1 683	1 912	–12
Rörelseresultat	12	–6	n/a
Jämförbart rörelseresultat	–1	–4	75
Operativt kapital (vid periodens slut)	247	176	40
Avkastning på operativt kapital, %	6,9	–1,6	n/a
Jämförbar avkastning på operativt kapital, %	–0,6	–0,8	25
Investeringar i materiella anläggningstillgångar och
bruttoinvesteringar i aktier	3	14	–79
Medelantal anställda	936	825	13

530 ärenden, varav cirka 450 i Sverige, 70 i Finland och 10 i Norge.

På väg mot en nordisk elhandelsmarknad

För att ytterligare förbättra kundservicen på den nordiska elmarknaden arbetar Markets tillsammans med branschorganisationer för att utveckla marknaden och påskynda harmoniseringen av den nordiska elmarknaden. Slutmålet är att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad där kunder och elhandelsföretag kan göra affärer på nordisk basis.

Marknadsandel per nordiskt land, 31 december 2007, %

Agenda för hållbar utveckling

• Ökad konkurrenskraft när det gäller klimatförändring
• Främja förnybar energi
• Effektivt naturresursutnyttjande
• Mildra lokal miljöpåverkan
• 100% miljöcertifiering

Föregångare när det gäller ekonomiska resultat Förstklassig verksamhet

Föregångare i hantering av säkerhetsfrågor Bättre utvecklingsmöjligheter för engagerade medarbetare Kundernas naturliga val av energileverantör Ansvarsfull hantering av leverantörskedjan God samhällsmedborgare

Fortums uppförandekod

Fortum sammanställde under 2007 en uppförandekod som fastställer principerna för de affärsrelationer som tillämpas inom hela företaget. Uppförandekoden bygger på Fortums gemensamma värderingar och har godkänts av styrelsen. All Fortumpersonal förväntas uppföra sig och utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med denna kod – utan undantag. Uppförandekoden kommer att förmedlas till all Fortumpersonal under 2008 genom introduktion, utbildning och intern kommunikation.

Att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor

"Att vara förebilden för kraft- och värmeföretag och en föregångare i hållbar utveckling." Denna reviderade vision betonar vad Fortum vill och kommer att göra i framtiden.

I enlighet med den nya visionen har Fortum även reviderat sin policy för hållbar utveckling under 2007. Den nya policyn anger att vårt mål är att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor. Därför vill vi vara föregångare och

• ^l vara ledande i att bekämpa klimatförändringen, utnyttja naturens resurser på ett ansvarsfullt sätt och förbättra arbetssäkerheten,
• ^l arbeta aktivt tillsammans med våra intressenter för att kontinuerligt förbättra vår ekonomiska, sociala och miljömässiga prestanda,
• ^l stå för affärsetik och -integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och respekt för mänskliga rättigheter tillsammans med alla våra affärspartner, oberoende var vi verkar,

^l noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet. Vårt engagemang för hållbar utveckling beskrivs närmare i vår uppförandekod och gemensamma styrande principer. Vi omvandlar principerna till handling genom att fastställa utvecklingsmål för Fortums agenda för hållbar utveckling.

En ny enhet för hållbar utveckling bildades under 2007 i syfte att omsätta den nya visionen och hållbarhetspolicyn till handling. Avsikten med enheten är att främja ett bra arbetssätt som stödjer verksamheten och företagsledningen i hållbarhetsfrågor. Det gemensamma strategiska målet för hela företaget är att göra hållbarhet till en framgångsfaktor.

Utmärkelser och erkännanden

Fortum fick under 2007 flera viktiga utmärkelser för företagets hållbarhetsarbete.

För femte året i rad säkrade företaget sin plats i Dow Jones internationella index för en hållbar utveckling (DJSI). Fortum valdes dessutom för första gången till CDLI (Climate Disclosure Leadership Index). CDLI omfattar 68 FT500 företag som på ett tydligt sätt rapporterar sina utsläpp av växthusgaser och har utvecklat strategier för klimatfrågan. Fortum är indexets enda nordiska energibolag. För första gången finns Fortum med på listan över de 100 bästa företagen i världen avseende hållbar utveckling. Fortum finns även med på Storebrands Best in Class-jämförelse.

Föregångare i att hejda klimatförändringen

Ett av Fortums viktigaste mål är att hejda klimatförändringen. Fortums långsiktiga vision är att bli en koldioxidfri kraft- och värmeproducent. Under 2007 förstärktes klimatinsatserna på alla fronter: I produktionen, bland personal och kunder samt inom forskning och utveckling.

År 2007 producerades 89% av elen inom Fortum utan utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp från Fortums egna kraftverk uppgick till 10,4 miljoner ton, cirka 5% mindre än föregående år. Koldioxidutsläppen från företagets totala elproduktion, inklusive helt eller delvis ägd kraftproduktion var 64 g/kWh, vilket är bland de lägsta utsläppen av de större europeiska kraftbolagen.

Ökad konkurrenskraft när det gäller klimatförändring

Fortum vill göra hållbar utveckling, särskilt klimatvänlig produktion, till en framgångsfaktor för bolaget. För att uppnå detta har Fortum satt upp nya, hårdare mål för koldioxidutsläppen från sin energiproduktion. Inom EU är Fortums långsiktiga mål att bolagets utsläpp ska fortsätta att vara bland de lägsta bland de europeiska energibolagen. Det nya målet när det gäller elproduktionen är att fram till år 2020 ha minskat genomsnittsnivån för koldioxidutsläppen under en rullande femårsperiod till mindre än 80 g/kWh. I hela EU har utsläppen från elproducenter i genomsnitt legat på ungefär 400 g/kWh de senaste åren. När det gäller värmeproduktionen är Fortums mål att minska utsläppen inom varje land med åtminstone 10% från 2006 till 2020. Utanför EU vill Fortum öka kraftverkens energieffektivitet och därmed minska de specifika utsläppen.

Fortum har vidare beslutat att vidta nya interna åtgärder, bland annat rörande de anställdas bil- och flygresor. I framtiden kommer Fortum enbart att använda tjänstebilar som är hybridbilar eller drivs på diesel, etanol, bioetanol, biogas eller el, och som har koldioxidutsläpp som understiger 200 g/km.

Målet är att dra ned på flygresorna och därigenom minska koldioxidutsläppen med 10% från dagens nivå. Som ersättning för flygresor rekommenderas telefon- och videokonferenser. Fortum har också beslutat att kompensera de koldioxidutsläpp som personalens kvarvarande flygresor ger upphov till. De koldioxidavgifter som betalas för flygresorna kommer exempelvis att gå till utveckling av förnybar energi och ökad energieffektivitet i utvecklingsländer.

Fortum har varit en pionjär i att tillämpa Kyoto-mekanismerna och gör även fortsatt insatser inom det området. I slutet av 2006 skrev Fortum och det största ryska energibolaget RAO UES under ett samförståndsavtal om att tillämpa Kyoto-mekanismer i Ryssland. Arbete pågår med att identifiera projekt.

Nyckeltal
	2007	2006
Koldioxidutsläpp, t	10 400 000 11 000 000
Svaveldioxidutsläpp, t	14 000	15 300
Kväveoxidutsläpp, t	14 600	16 500
Kraftproduktionens koldioxidutsläpp, g/kWh (hel- och delägda anläggningar)	64	107
Förnybara energikällors andel av kraftproduktionen, %	40	40
Koldioxidfria energikällors andel av kraftproduktionen, %	89	84
Förnybara energikällors andel av värmeproduktionen, %	34	38

Ytterligare miljönyckeltal finns på www.fortum.se/miljo.

Fortum har publicerat sitt ställningstagande till EU:s direktiv om utsläppshandel. Fortum anser att det bästa vore att skapa ett utsläppstak på EU-nivå för de olika sektorerna inom handeln med utsläppsrätter och att det mest rättvisa och effektiva sättet att distribuera utsläppsrätter är via ett auktionsförfarande. Läs mer om Fortums ställningstagande på www.fortum.se/standpunkt.

Främja förnybar energi

Fortums mål är att ständigt främja användningen av energikällor som är förnybara och ger låga koldioxidutsläpp. Företaget strävar ständigt efter att utveckla produktionen av vattenkraft och öka användningen av biomassa och avfallsbaserade bränslen närhelst detta är genomförbart.

Under 2007 stod förnybara energikällor för 40% av Fortums elproduktion och 34% av värmeproduktionen. Den totala användningen av biomassa var 7,8 TWh (8,9 TWh i 2006).

Under 2007 togs ett nytt vattenkraftverk i drift i Avestaforsen. Det nya kraftverket ersatte det gamla Månsbo kraftverk på samma plats. Det nya kraftverket ökade den samlade produktionskapaciteten från 171 GWh till 206 GWh per år. Fortum slutförde dessutom modernisering av ytterligare ett vattenkraftverk, vilket gav en årlig ökning på 7 GWh förnybar energi. Fortum deltog också i modernisering av Kemijoki vattenkraftverk, vilket gav en ökning på ytterligare 31 GWh för Fortum.

Fortum planerar flera nya investeringar i förnybar energi. I Finland förbereder Fortum för en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning (CHP) i Träskända. I Polen har en ny kraftvärmeanläggning tagits i drift i Częstochowa. I

Flyttfåglar är särskilt känsliga för klimatförändringarna pga deras beroende av flera geografiska platser. Fortum sponsrar Världsnaturfonden WWFs program Naturewatch, som syftar till att öka skolbarns kunskaper och engagemang för miljöfrågor genom att uppmuntra dem att utforska och lära om naturen.

Estland bygger Fortum en ny kraftvärmeanläggning i staden Tartu som drivs med biomassa och lokalt producerad torv. Fortum erhöll också miljötillstånd för en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Värtan, Stockholm.

Av Fortums totala kraftproduktionskapacitet på 10920 megawatt (MW), står vindkraft för närvarande för lite mer än 5 MW. En ny enhet för förnybara energikällor bildades för att på ett kraftfullt sätt öka den andelen och undersöka nya investeringsmöjligheter. Fortums senaste vindkraftprojekt är under utveckling i Orsa. Orsa Finnmarks vindkraft, ett joint venture-bolag ägt av Fortum och Orsa Besparingsskog, har som mål att bygga åtta vindkraftverk på 2–3 MW styck under 2008–2009.

Effektiv användning av naturresurser

Fortum verkar för ett ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna genom att på ett systematiskt sätt förbättra verksamhetens energieffektivitet. Energieffektiv kraftvärmeproduktion står för en väsentlig del av Fortums energiproduktion.

Under 2007 fortsatte Fortum planeringen av en ny gasdriven kraftvärmeanläggning i närheten av den befintliga anläggningen Finno i Esbo, Finland. Kraftverket kommer att vara i drift i slutet av 2009. Fortum planerar även att investera i en ny avfallseldad kraftvärmeanläggning i Brista utanför Stockholm. När denna anläggning är klar kommer 90% av avfallet i Stockholmsregionen att utnyttjas av Fortum för att producera klimatvänlig energi till invånarna i Stockholm.

Användningen av avfallsbaserade bränslen ökade under 2007 med 3% till 1,6 TWh, vilket utgjorde 5% av Fortums icke-nukleära bränsleanvändning.

Mildrad lokal miljöpåverkan

Fortum strävar ständigt efter att reducera kraft- och värmeproduktionens inverkan på miljön. Alla företagets större värmekraftverk är utrustade med den senaste tekniken för att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxid (NOX) och partiklar.

Under 2007 investerade Fortum i nya låg-NOX-brännare och nytt förbränningssystem i Nådendal kraftverk i Finland. Fortum beslutade även att investera i ny utrustning för rökgaskondensering i Värtaverket i Stockholm. Genom rökgaskondensering minskar utsläppen samtidigt som kraftverkets effektivitet ökar.

Inom vattenkraftproduktionen genomförs restaureringsprojekt i älvarna för att förbättra den naturliga miljön för hotade arter och stödja användningen av vattendrag i fritidssyfte. Under 2007 deltog Fortum i naturskyddsprojekt kring Klarälven och sjön Sommen i Sverige samt Ule älv i Finland.

Omfattande miljöcertifiering

Flertalet av Fortums affärsenheter och dotterbolag har certifierat sina ledningssystem i enlighet med standarden i ISO14001 och vissa enheter även i enlighet med ISO9001 och OHSAS 18001. I dag omfattas cirka 96% av Fortums affärsvolym av certifikat. Nyförvärvade verksamheter ska förberedas för certifiering inom tre år efter förvärvet.

Under 2007 beviljades nya certifikat till tre affärsenheter. Fortum O&M (UK) Ltd erhöll ett nytt miljöcertifikat enligt ISO14001 för CHP-anläggningen i Grangemouth, Skottland. Fortum Generation i Finland och Sverige erhöll OHSAS18001 hälsa och arbetsmiljöcertifikat. Fortum Litauen erhöll certifikat för miljö, hälsa, arbetsmiljö och kvalitet. Dessutom utökades certifikatet för Fortum Heat i Finland till att omfatta miljö, hälsa, arbetsmiljö och kvalitet.

Investeringar i miljön

År 2007 investerade Fortum sammanlagt 60 (29) miljoner euro för att förbättra arbetsmiljö och miljöskydd. Rörelsekostnader relaterade till miljö, hälsa och säkerhet uppgick till 29 (29) miljoner euro, vilket bland annat omfattade begränsning av luftföroreningar, markskydd, behandling av avloppsvatten, avfallshantering och arbetarskydd.

Fortums produktionsanläggningar uppfyller gällande lagar och förordningar och något större investeringsbehov förväntas inte inom den närmaste framtiden.

Miljöansvar under kontroll

Fortum strävar efter att systematiskt identifiera miljö- och arbetsmiljö-relaterade risker. En intern bedömning av hållbar utveckling görs av alla betydande förvärv och övriga projekt. Fortum har gjort en bedömning av miljöansvaret för tidigare verksamheter och gjort de avsättningar som behövs för eventuella framtida återställningskostnader för skador på miljön.

Fortums ledning är inte medveten om något fall som skulle kunna påverka företagets ekonomiska läge väsentligt. Av avsättningarna i bokslutet för 2007 utgjorde 8,6 miljoner euro avsättningar för miljöansvar. De hänför sig i första hand till projekt för sanering av förorenad mark.

I enlighet med den finska kärnkraftslagen har Fortum gjort avsättningar för framtida kostnader för kärnavfallshantering.

Läs mer om Fortums ansvar för kärnkraft i not 37 i Bokslut.

36Fortum Årsredovisning 2007 – Verksamheten Miljöansvar

CO2-utsläpp från kraftproduktion, g/kWh Svavel- och kväveutsläpp, 1000 t

Partikelutsläpp, t

Andel CO2-fria energikällor i kraftproduktion, %

Bränsleåtgång*, TWh

Miljöindikatorerna har ännu inte verifierats och kan komma att förändras under en senare granskningsprocess. Siffrorna för totala utsläpp inkluderar Meri-Pori och Kirkniemi kraftverk, även om de var utarrenderade under 2007.

Fortum driver restaureringsprojekt i vattendrag för att förbättra förhållandena för hotade djurarter och för att stödja den lokala friluftsverksamheten. Under 2007 genomfördes naturvårdande projekt i bland annat Klarälven och sjön Sommen i Sverige och i Oulujoki i Finland.

Ansvar gentemot intressenter

I enlighet med hållbarhetspolicyn vill Fortum engagera sig aktivt tillsammans med sina intressenter för att kontinuerligt förbättra resultatet när det gäller miljö, sociala frågor och ekonomi.

Fortum interagerar genom sin verksamhet med miljontals människor på olika sätt. Öppen, rak och proaktiv kommunikation med intressenterna är en nyckelfråga i företagets strävan att bli kundernas naturliga förstahandsval som energileverantör.

Kundernas naturliga val av energileverantör

Under 2007 deltog Fortum aktivt i en dialog med intressenterna kring klimatfrågor. Företaget har deltagit i flera initiativ för att främja affärsdrivna lösningar som minskar klimatförändringen, däribland Combat Climate Change (3C), The Gleneagles Dialogue samt det europeiska nätverket Respect Table. Fortum är även medlem i World Business Council for Sustainable Development. Läs mer om dessa initiativ på www.fortum.se/standpunkt.

I Sverige fortsatte Fortum sitt program Energihjälpen för kommunikation och samspel med kunderna. Energihjälpen uppmuntrar och ger råd till kunder om hur de kan spara energi och minska kostnaderna.

I Finland bedrev Fortum omfattande klimatkampanjer för att ge information och råd om hur man kan spara energi. Kampanjerna syntes tydligt i media och kunderna fick även informationen direkt med sina elräkningar och via företagets webbplats. Fortum försåg dessutom lokala bibliotek inom sina nätområden med elmätare som människor kan låna för att mäta elförbrukningen på sina hushållsapparater.

God samhällsmedborgare

Fortum har hundratals kraftverk och kontor inom sitt marknadsområde. Dessa kraftverk utgör en del av samhället och det ligger i Fortums intresse att bevara goda relationer med de närmaste grannarna och andra lokala intressenter.

I Finland kom Fortum och staden Esbo under 2006 överens om ett långsiktigt samarbete för att göra boendemiljön trevligare. Samarbetet innefattar exempelvis bättre belysning och därmed förbättrad trygghet på offentliga platser, kulturevenemang för familjer och äldre samt stöd till en lokal fotbollsklubb, Honka, som tränar tusentals barn och ungdomar.

Höjdpunkten för det kulturella samarbetet var ett helt nytt dans- och musikevenemang "Power på Parketten" i september 2007 då över 4 000 Esbobor dansade och deltog.

Relationer till intressenter

Danstemat fortsatte även in på 20 lokala äldreboenden där Fortum sponsrade ett dansband för att äldre medborgare skulle få möjlighet att dansa "i hemmamiljö".

I Sverige startade Fortum ett belysningsprojekt tillsammans med Stockholms stad. Syftet är att göra flera mörka gångvägar och parker tryggare och trevligare för fotgängarna. I detta projekt har också särskilt uppmärksamhet lagts på att belysningen ska vara energibesparande.

Fortum har under året dessutom deltagit i flera olika samarbetsprojekt med skolor inom sitt marknadsområde. I Joensuu, Finland har Fortum till exempel utbildat andraklassare i energibesparing i samarbete med Världsnaturfonden under den nationella energibesparingsveckan. Fortum har även sponsrat utbildningsmaterial i ämnet till dussintals skolor runt om i landet. I Sverige ger Fortum gymnasieelever möjlighet att lära sig om energiproduktion och energifrågor i specialprogrammet Energisnackis.

Ansvarsfull hantering av leverantörskedjan

Leverantörer av varor och tjänster liksom entreprenörer som Fortum använder spelar en viktig roll i Fortums strävan för en mer hållbar utveckling.

Fortum delger sina verksamhetsprinciper till partners och uppmuntrar dem att arbeta enligt motsvarande principer. Särskild tonvikt läggs på de miljömässiga aspekterna samt på hälsa och säkerhet. Vid upphandling uppmärksammas miljöeffekterna under varornas livscykel.

Fortum har också regelbundet uppföljningssamtal med sina viktigaste leverantörer och ordnar utvärderingsträffar med potentiella nya leverantörer.

Liksom alla andra aktiviteter, skall upphandling följa Fortums policy för hållbar utveckling.

I september organiserade Fortum och Esbo stad ett dans- och musikevenemang kallat "Power på parketten!". Över 4000 invånare, ung som gammal, dansade hela dagen under detta gratisevenemang.

Motiverade medarbetare åstadkommer resultat

Ökat fokus på ledarskap, motivation och resultat.

År 2007 hade Fortum i genomsnitt 8 304 (8 910) anställda. Vid slutet av året uppgick antalet anställda till 8303 (8134), varav 7 954 (7681) fast anställda. Av de fast anställda var 3,8% (3,7%) deltidsanställda. Sammanlagt friställdes 70 (373) personer till följd av sammanslagningar och omorganisationer. De flesta friställdes till följd av centraliseringen av kundtjänster och viss distributionsverksamhet samt integreringen av Fortum Esbo. Dessutom övergick 280 personer till externa leverantörer.

Kvinnor utgjorde 23% (23%) av det totala antalet anställda men svarade för 33% (34%) av ledningen på koncern- och affärsenhetsnivå. Fortum strävar efter jämlikhet och mångfald i hela verksamheten.

Att möta framtida resursbehov

Aktiv jobbrotation mellan enheter och länder har genom åren varit ett av Fortums viktigaste verktyg för att utveckla personalen och förnya företaget. Det stöds av koncernomfattande processer för planering av karriär- och personalutveckling samt utvecklingssamtal och planer för enskilda anställda.

Utöver jobbrotation behövs även rekrytering utifrån för att få in ny kompetens och nya idéer och för att fylla de

			Förändring, %
			(06-07)
8 304	8 910	8 939	–6,8%
8 303	8 134	8 955	2,1%
7 954	7 681	8 769	3,7%
23	23	22
33	34	32
4,0	4,0	3,7
7,6	7,5	10,8	1,3%
412	445	452	–7,4%
0,4	0,4	0,4
2,9	3,7	4,8
2	2	2
	2007	2006	2005

* Finland

befattningar som blir lediga då allt fler går i pension. Enligt aktuell statistik kommer ungefär 40% av Fortums anställda att gå i pension under de kommande tio åren. Planer har tagits fram för att säkerställa att företaget klarar utmaningen på en arbetsmarknad där allt fler konkurrerar om de bästa resurserna. Ett av de viktigaste initiativen är att systematiskt förbättra Fortums image som arbetsgivare bland de huvudsakliga målgrupperna. Under året inrättades dessutom en särskild introduktionsdag för nyanställda i syfte att förbättra deras övergripande kunskaper om Fortum och företagets verksamhet. I september 2007 omorganiserades Fortums koncernledning. Två nya medlemmar, båda kvinnor, utsågs till ledningsgruppen. En av dessa nominerades internt och den andra genom extern rekrytering. Av de sju affärsenhetscheferna är fyra nya och två av dessa har rekryterats utifrån.

Under 2007 fanns det 244 (207) lediga platser och 358 (215) omflyttningar ägde rum mellan olika enheter. Mer än en tredjedel av affärsenheternas ledningsgrupper byttes.

Från arbetstillfredsställelse till engagerad personal

Den årliga undersökningen om arbetstillfredsställelse, som årligen genomförts på hösten, har varit ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra den övergripande arbetstillfredsställelsen och därigenom också både personalens och organisationens motivation och prestationer. Under 2007 utvärderades den existerande enkäten och ett nytt tillvägagångssätt togs fram. Syftet med det nya tillvägagångssättet är att öka engagemanget under hela undersökningsprocessen. Den första undersökningen av personalens engagemang kommer att äga rum under våren 2008.

Resultatet av de tidigare undersökningarna ger fortfarande underlag för åtgärder som utvecklar organisationen. Större fokus har till exempel lagts på chefernas förmåga att effektivt styra Fortums nyckelprocesser, särskilt mål- och utvecklingssamtalen.

Kompetenta ledare åstadkommer förändring

På Fortum har kvaliteten på ledarskapet alltid betraktats som en förutsättning för både arbetstillfredsställelse och en företagskultur där man uppnår goda resultat. Kontinuerlig och konsekvent ledarskapsutveckling står därför i fokus och flera olika program för chefsutbildning har införts under årens lopp och hundratals chefer har deltagit i dem sedan 2002.

De två senaste, det moduluppbyggda Master och Leading Fortum Forward, som är inriktade på ledningsgrupper, har pågått under 2007. Dessutom fortsatte en Fortumspecifik 360-gradersprocess. Denna har utformats i syfte att ge feedback och identifiera utvecklingsbehov hos ledande personer på viktiga befattningar.

Fortum strävar efter att öka chefernas roll i personalfrågor. Sedan våren 2007 har ett nytt IT-system för HR-frågor försett chefer i Finland och Sverige med bättre information om de egna medarbetarna. Fler avancerade funktioner kommer att implementeras i framtiden.

Sammanlagt har 536 anställda deltagit i chefsutvecklingsprogrammen. Huvuddelen av personalutvecklingsåt-

Antal anställda per segment, 31 december

				För ändring, %
	2007	2006	2005	(06–07)
Kraftproduktion	3 519	3 347	4 330	5,1
Värme	2 279	2 290	2 393	–0,5
Distribution	1 063	1 032	946	3,0
Markets	935	901	769	3,8
Övriga	507	564	517	–10,1
Totalt	8 303	8 134	8 955	2,1

Antal anställda per land, 31 december

	2007	2006	2005	För ändring, % (06–07)
Finland	2 981	2 976	3 476	0,5
Sverige	3 465	3 321	3 463	4,3
Polen	925	990	1 187	–6,6
Estland	336	280	300	20,0
Norge	277	261	268	6,1
Övriga länder	319	306	261	1,3
Totalt	8 303	8 134	8 955	2,1

Utbildningsområden, 31 december 2007, %

Utbildningsnivåer, 31 December 2007, %

gärderna äger dock rum på affärsenheterna baserat på de årliga utvecklingsplanerna för enskilda anställda eller arbetslag. Investeringarna i personalutveckling uppgick till 7,6 (7,5) miljoner euro under 2007. Fortums personal tillbringade i genomsnitt 4,0 (4,0) dagar på olika utbildningar.

Ersättning baserad på resultat

Fortums lönestrategi syftar till att stödja företagets strategiska mål genom att förstärka en starkt resultatinriktad kultur samt att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Målet är att erbjuda ett konkurrenskraftigt ersättningspaket i varje verksamhetsland, samtidigt som kostnadseffektiviteten behålls.

Praktiskt taget alla anställda omfattas av ett årligt bonussystem. Individuella och arbetslagsbaserade mål Anställningstid, 31 december 2007, %

Åldersfördelning, 31 december 2007, %

Arbetsolyckor, olyckstillfällen/miljoner arbetade timmar

Säkerhetsnyckeltal

	2007	2006
Olycksfrekvens, antal olyckor/ miljoner arbetstimmar	2,9	3,7
Antal observationsrundor för arbetsmiljö	6 450	4 000
Antal förbättringsförslag och tillbudsrapporter	2 670	1 950

stödjer verksamhetsmålen och fastställs i samband med de årliga resultatsamtalen mellan den anställde och chefen, eller arbetslaget och chefen.

Den slutliga årliga bonusen grundas på det ekonomiska resultatet för Fortumkoncernen och/eller respektive affärsenhet och/eller underenhet och på en enskild anställds eller ett arbetslags prestation. Följaktligen varierade de genomsnittliga bonusutbetalningarna under våren 2007 (baserade på 2006 års ekonomiska resultat) mellan enheter och individer. I genomsnitt uppgick den utbetalade årliga bonusen 2007 till cirka 2–9% av årslönen för en anställd hos Fortum.

Utöver den årliga bonusen deltar koncern- och affärsenhetsledningar i Fortums aktiebaserade långsiktiga premiesystem. De första aktierna som ingår i detta system kommer att fördelas under våren 2008.

Fortums personalfond omfattade 3491 anställda i Finland under våren 2007. Baserat på vissa vinstdelningskriterier har Fortum betalat 4,6 miljoner euro till fonden och fonden har betalat 8,8 miljoner euro till sina medlemmar.

Mer information om koncernens ersättningssystem finns på sidorna 49–52.

Personalstrategi för framtiden

Fortums personalstrategi bygger på koncernens strategiska verksamhetsmål och uppdateras årligen i enlighet med dessa. Huvudkomponenterna i personalstrategin är chefsutveckling, att skapa en starkt resultatinriktad kultur, att förbättra bilden av företaget som arbetsgivare och att se till att Fortum har den kompetens och de resurser som företaget behöver.

I en föränderlig miljö måste även personalstrategin och -målen löpande ses över. Punkterna på Fortums strategiska agenda, som att hejda klimatförändringen och att uppmuntra enskilda initiativ, speglas också i ledarskapet. En konkret åtgärd inom det området är de nya strikta kraven på koldioxidutsläpp för tjänstebilar.

Under 2007 tydliggjordes roller och ansvarsområden mellan chefer och HR-funktionen samt inom HR-funktionen. I samband med detta rekryterades 13 nya personer som förstärkning till personalfunktion.

Föregångare i hantering av säkerhetsfrågor

Fortum ska tillhandahålla en säker arbetsmiljö för medarbetarna och vara ett föredöme när det gäller arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Slutmålet är att inte ha några olyckor alls. För att nå dit fortsatte arbetet med att utveckla arbetsmiljön under 2007. Under året lades särskild tonvikt på säkerhet för entreprenörer. Över 6400 säkerhetsronder har utförts av företagsledningen och den allmänna medvetenheten och engagemanget för säkerhet på arbetsplatsen har höjts. Nya ambitiösa mål för säkerheten fastställdes mot slutet av året.

År 2007 inträffade 40 arbetsplatsolyckor som ledde till mer än en arbetsdags frånvaro. Det innebär 2,9 skador per miljon arbetstimmar, vilket var en klar förbättring jämfört med föregående år, men ändå över Fortums ambitiösa mål om 2,0 för 2007.

Under 2007 inträffade två dödsolyckor i våra anläggningar. I mars omkom en operatör i samband med underhållsarbete i en biobränsleanläggning i Tyskland och i september kom en person i kontakt med högspänningsutrustning och omkom vid ett inbrott i en transformatorstation i Stockholm. Dessa olyckor har, liksom alla olyckor på Fortum, utretts ingående för att försöka undvika liknande olyckor i framtiden. Att förbättra rutinerna för riskbedömning och att givna instruktioner följs bättre är viktiga förutsättningar i arbetet med att nå målet om noll olyckor.

För att ytterligare förbättra oss och nå det nya mycket ambitiösa målet om mindre än en skada per miljon arbetstimmar till 2010 måste vi vidareutveckla vår säkerhetsstrategi. Enligt Fortums säkerhetsprinciper kan varje olycka undvikas och för att skapa ett säkerhetsorienterat beteende måste denna inställning anammas av alla som arbetar på företaget.

Energi och välbefinnande för samhället

Bra resultat och förstklassig verksamhet utgör hörnstenarna i Fortums ekonomiska ansvarstagande.

Ett bra ekonomiskt resultat är en förutsättning för att vi ska kunna ta vårt sociala och miljömässiga ansvar. Fortum anser att ett gott socialt och miljömässigt uppträdande också bidrar till bästa möjliga ekonomiska resultat för företaget på lång sikt.

Föregångare när det gäller ekonomiskt resultat

Under 2007 uppnådde Fortum sitt mål att bli en föregångare när det gäller ekonomiskt resultat inom flera viktiga områden. Fortums försäljning ökade, rörelseresultatet förbättrades och företagets ekonomiska ställning var fortsatt stark. Dessutom överträffades koncernens viktigaste finansiella mål.

Förstklassig verksamhet

Fortum har 1,3 miljoner elkunder och distribuerar el till 1,6 miljoner hushåll och företag inom sitt marknadsområde. Företaget förser dessutom sina kunder med värme och kyla samt med drift- och underhållstjänster. I Stockholm tillhandahåller Fortum också stadsgas.

Fortums vision är att vara förebilden bland kraft- och värmebolag och en föregångare inom hållbar utveckling. En viktig del av att uppnå visionen är att åstadkomma förstklassiga resultat inom alla verksamhetsområden, vilket i sin tur kräver effektivitet och tillförlitlighet genom hela energikedjan. Driftsäkerhet i kraftverk och elnät samt kundservice av hög kvalitet är viktiga komponenter i den förstklassiga verksamhet som Fortum eftersträvar.

Under 2007 var tillgängligheten fortsatt hög i kraftverken, vilket medförde en utmärkt optimering av produktionsportföljen. Fortsatta investeringar gjordes i klimatvänlig kraft- och värmeproduktion för att säkerställa även framtida kapacitetsbehov.

Fortums driftsäkerhet i näten är redan över 99,9% men målet är att förbättra detta ytterligare. Företaget fortsatte sitt nätinvesteringsprogram med målet att halvera den genomsnittliga årliga avbrottstiden.

Fortums mål är att ha de mest nöjda och lojala kunderna. Under 2007 koncentrerade sig företaget på att förbättra kundservicen genom att till exempel installera automatisk mätaravläsning hos både nät- och fjärrvärmekunder. I Finland fick Fortum nya elkunder medan företaget förlorade kunder i Sverige. Antalet fjärrvärmekunder ökade jämfört med 2006 i både Finland och Sverige.

Förstklassig verksamhet kräver ständig förnyelse av organisationen. Under året har fyra av Fortums sju affärsenheter fått ny chef och Fortums ledningsgrupp har fått två nya medlemmar. Fortum har dessutom förstärkt sin organisation när det gäller hållbarhetsfrågor genom att bilda en ny enhet för Hållbar utveckling. Den nya enheten är en följd av Fortums strävan att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor för bolaget. I syfte att öka andelen förnybara energikällor i produktionsportföljen har Fortum även bildat en ny enhet för Förnybar energi som kommer att undersöka nya investeringsmöjligheter.

Ekonomiska effekter

Fortums direkta ekonomiska inverkan på välfärden i samhället sker bland annat via företagets leverantörer av råvaror, varor och tjänster. Den direkta effekten omfattar även den kompetenta personal som företaget anställer samt investeringar i nya anläggningar och utrustning. Den indirekta ekonomiska effekten av Fortums verksamhet avser sådana faktorer som underleverantörernas personal och, genom den skatt som företaget betalar, välfärden i samhället.

Kundintäkterna uppgick under 2007 till 4832 (4516) miljoner euro. Elförsäljningen i Finland utgjorde 32% (33%) av förbrukningen i landet, medan motsvarande siffra i Sverige var 19% (20%). Andelen var betydligt lägre på alla övriga marknader.

Nästan hälften av kundintäkterna betalas ut till leverantörer av varor och tjänster. 2007 uppgick kontantbetalningarna till leverantörer till 2 013 (2290) miljoner euro. Huvudparten av dessa stod finska, svenska och ryska leverantörer för.

Medelantalet anställda 2007 var 8304 (8910). Det stora flertalet, 89%, av Fortums anställda arbetar i Sverige, Finland och Polen, medan övriga 11% är utspridda i olika länder. Det totala värdet av löner, ersättningar och indirekta kostnader för anställda som betalades ut till Fortums anställda var 495 (508) miljoner euro.

Fortum hade fler än 50000 aktieägare i slutet av 2007. Den finska staten ägde 50,9% (50,8%), medan andelen registrerade aktieägare och direkta internationella aktieägare var 35,8% (35,4%). 2007 omsattes totalt 787,4 (830,8) miljoner aktier i Fortum Abp för sammanlagt 18562 miljoner euro. Den högsta noteringen på OMX Nordic Exchange Helsinki 2007 var 31,44 euro, den lägsta var 20,01 euro och den volymviktade genomsnittliga noteringen var 23,73 euro. Slutnoteringen årets sista börsdag var 30,81 (21,56) euro. Företagets börsvärde, beräknat på basis av slutnoteringen på årets sista börsdag, var 27 319 miljoner euro.

Till den ordinarie bolagsstämman föreslogs att Fortum skall betala ut en total utdelning om 1197 (1122) miljoner euro, eller 1,35 (1,26) euro per aktie till aktieägarna för räkenskapsåret 2007.

Januari 2007 var den varmaste någonsin enligt FN:s meteorologiska världsorganisation WMO. I stora delar av Norden startade den meteorologiska vintern flera veckor senare än normalt.

År 2007 betalade Fortum 383 (374) miljoner euro i skatt. Stater och kommuner gynnas också av den inkomstskatt som betalas av Fortums anställda. Dessutom betalade Fortum sammanlagt 84 (72) miljoner euro i miljöskatter och miljöavgifter för sin användning av bränslen och för sina utsläpp.

Fortums investeringar i framtida tillväxt uppgick till 471 (972) miljoner euro, och kassaflödet från avyttringar till 347 (125) miljoner euro.

Donationer till utbildning och välgörande ändamål

Fortumstiftelsen beviljade totalt 700000 (510000) euro till stöd för forskning och utveckling inom energisektorn. Under året fortsatte dessutom Fortums samarbete med ett flertal skolor och universitet. I Finland beviljade Fortum totalt cirka 315000 (280000) euro till olika välgörande ändamål. Dessa inkluderar projekt för stöd till barn och unga, till kulturen, samt för att skydda miljön.

Genom sponsring vill Fortum stödja sitt mål att bli de nordiska kundernas naturliga val av energileverantör och att uppvisa ett socialt ansvarstagande. Företaget har valt partners inom områdena samhälle, kultur och sport. Det främsta samhällsstödet inkluderade ett finskt projekt för barn och ungdomar i ryska Karelen, Världsnaturfondens barnmiljöprogram Naturewatch och samarbete med organisationen Ung Företagsamhet i Sverige. Fortum deltar också i belysningsprojekt både i Stockholm och Esbo, Finland. De främsta kulturstödsprojekten innefattar ett långsiktigt samarbete med Folkoperan i Stockholm och Finländska Kammarorkestern samt instrumentdonationer till Sibelius-Akademin i Helsingfors. De tre största sponsorprojekten inom sport var Svenska Friidrottsförbundet, det finländska alpina skidlandslaget och Skiföreningen i Norge.

De ekonomiska effekterna av Fortums verksamhet, miljoner euro

	2007	2006
Intäkter från kunder Intäkter från kunder baserat på sålda produkter och tjänster samt finansiella intäkter	4 832	4 516
Inköp från leverantörer Kontantbetalningar till leverantörer av råvaror, varor och tjänster	–2 013	–2 290
Ersättning till anställda Löner, ersättningar och övriga indirekta kostnader för anställda	–495	–508
Ersättning till finansiärer Utdelning, ränta och finansiella kostnader som betalats till investerare	–1 393	–1 180
Skatter Inkomstskatt som betalats av Fortum	–383	–374
Användning av tillgångar Investeringar i anläggningstillgångar	–406	–412
Kassaöverskott/underskott	142	–248
Ersättning från avyttringar av affärsverksamheter och anläggningar Ersättningar från avyttringar	347	125
Investeringar i framtida tillväxt Investeringar i expansion av affärsverksamheten	–471	–972
Avkastning till finansiärer Upplåning/betalning av skulder från/till finansiärer	252	464
Nettoförändring av likvida medel	270	–631

Förvaltning och styrning

Fortums huvudkontor ligger i Esbo, Finland och bolaget är noterat på OMX Nordic Exchange Helsinki. Styrningen av bolaget är baserat på Finlands lagar och företagets bolagsordning.

Företaget följer den kod för bolagsstyrning som finns för börsbolag i Finland, med undantag för att styrelsens nominerings- och ersättningskommitté inte bistår bolagsstämman i nomineringsprocessen till styrelsen. För detta ändamål har bolagsstämman inrättat en särskild nomineringskommitté bland aktieägarna. Fortum upprättar bokslut och delårsrapporter enligt finländsk lag. De publiceras på finska, svenska och engelska. Den internationella redovisningsmetoden (IFRS) infördes 2005.

Dessutom följer Fortum de regler som gäller för OMX Nordic Exchange Helsinki.

Styrande organ

De beslutsfattande organ som sköter koncernens förvaltning av verksamheten är bolagsstämman, förvaltningsrådet, styrelsen med dess två utskott samt verkställande direktören biträdd av koncernens ledningsgrupp. Styrelsen övervakar bolagets resultat, dess ledning och organisation för aktieägarnas räkning. Förvaltningsrådet, styrelsen och koncernens ledningsgrupp är separata organ och ingen person är ledamot i mer än ett av dem.

På koncernnivå vilar det dagliga ansvaret för verksamheten på verkställande direktören biträdd av koncernens ledningsgrupp och på affärsenhetsnivå på den affärsenhetsansvarige direktören biträdd av respektive ledningsgrupp.

Fortums organisation karaktäriseras av en utpräglad decentralisering där många befogenheter och mycket ansvar delegeras till affärsenheterna. Varje affärsenhet har egen personal och egna övriga resurser (se koncernstrukturen på sidan 3).

Bolagsstämma

Aktieägarnas rätt att fatta beslut i bolagsfrågor utövas på i laga ordning sammankallad bolagsstämma av de aktieägare som är närvarande där, eller av deras befullmäktigade

ombud. Enligt bolagsordningen ska styrelsen utfärda kallelse till ordinarie bolagsstämma. Kallelsen utfärdas tidigast två månader och senast sjutton dagar före den ordinarie bolagsstämman genom kallelse i två dagstidningar valda av styrelsen. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året, senast i juni månad. Till uppgifterna för den ordinarie bolagsstämman hör bland annat att godkänna moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkning, att besluta om storleken på utdelning, att utse ledamöterna i förvaltningsrådet och koncernstyrelsen och att besluta om deras ersättning samt att välja en revisor. En extra bolagsstämma hålls då styrelsen finner anledning till detta eller då ett sådant möte måste hållas enligt lag.

Aktieägare som är registrerade som aktieägare i bolagets aktieägarregister hos Finlands Värdepapperscentral tio dagar före mötet har rätt att delta vid bolagsstämman. Aktieägare som innehar förvaltningsregistrerade aktier kan temporärt registreras i bolagets aktieägarregister för att få delta vid bolagsstämman.

För att få delta vid bolagsstämman ska aktieägaren anmäla sig till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till bolagsstämman vilket får vara tidigast tio dagar före stämman. Om en aktieägare vill ta upp ett ärende på bolagsstämman ska han eller hon lägga fram ärendet skriftligen till styrelsen i så god tid att ärendet kan ingå i kallelsen till bolagsstämman.

Utdelning fastställd av bolagsstämman ska betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen är registrerade som aktieägare i bolagets aktieägarregister.

Aktieägarnas nomineringskommitté

Vid den ordinarie bolagsstämman 2007 utsågs en nomineringskommitté bland aktieägarna. Nomineringskommittén ska inför nästa ordinarie bolagsstämma förbereda förslag på styrelseledamöter och deras arvode. Aktieägarnas nomineringskommitté består av representanter för de tre största aktieägarna och styrelseordföranden som expertledamot. De tre aktieägare vars andel av det totala antalet röstberättigade aktier i bolaget är störst den 1 november året innan ordinarie bolagsstämma och vars ägande finns dokumenterat i aktieägarregistret har rätt att utse de ledamöter som ska representera aktieägarna i kommittén. Om en aktieägare inte skulle vilja utnyttja sin rätt att utse ledamöter går den rätten vidare till den näst största aktieägaren.

Följande personer valdes till aktieägarnas nomineringskommitté i november 2007: Pekka Timonen, generaldirektör, Stadsrådets kansli, avdelningen för ägarstyrning, Harri Sailas, verkställande direktör, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och Jorma Huuhtanen, generaldirektör, Folkpensionsanstalten.

På mötet den 15 januari 2008 fattade aktieägarnas nomineringskommitté beslut om att föreslå att följande personer väljs till styrelsen på den ordinarie bolagsstämman som äger rum den 1 april 2008: Peter Fagernäs som ordförande, Matti Lehti som vice ordförande och Esko Aho, Ilona Ervasti-Vaintola (ny ledamot), Birgitta Johansson-Hedberg, Marianne Lie och Christian Ramm-Schmidt som ledamöter.

Förvaltningsrådet

Förvaltningsrådets huvudsakliga uppgifter är att övervaka bolagets verksamhet, att ge bolagsstämman sitt utlåtande om bokslutet och revisionsberättelsen samt att diskutera förslag rörande ärenden som innebär avsevärd nedskärning eller expansion av verksamheten eller en väsentlig förändring av organisationen.

Ledamöterna i förvaltningsrådet, dess ordförande och vice ordförande väljs av ordinarie bolagsstämma för ett år i taget. En person som uppnått 68 års ålder kan inte väljas till ledamot av förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådet består av minst sex och högst tolv ledamöter. I februari 2008 var antalet ledamöter tio. På förvaltningsrådets möten deltar även personalrepresentanter som inte är ledamöter i förvaltningsrådet. Mer än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att mötet ska vara beslutsmässigt. Under 2007 hade förvaltningsrådet sex möten. Genomsnittlig närvaro vid mötena var 81,7%.

Vid bolagsstämman 2007 valdes följande personer in i förvaltningsrådet med ett förordnande på ett år:

Timo Kalli, född 1947, riksdagsledamot, ordförande Rakel Hiltunen, född 1940, riksdagsledamot, vice ordförande Martti Alakoski, född 1953, ledamot i stadsfullmäktige i Kurikka Lasse Hautala, född 1963, ordförande i stadsfullmäktige i Kauhajoki Mikko Immonen, född 1950, ledamot i

kommunfullmäktige i Virmo

Kimmo Kiljunen, född 1951, riksdagsledamot Jari Koskinen, född 1960, riksdagsledamot Sirpa Paatero, född 1964, riksdagsledamot Oras Tynkkynen, född 1977, riksdagsledamot Ben Zyskowicz, född 1954, riksdagsledamot Personalrepresentanterna i Fortums förvaltningsråd

var Jouni Koskinen, Tapio Lamminen och Satu Viranko.

Aktier som innehades av ledamöter i förvaltningsrådet per den 31 december

	2007		2006 Förändring
Rakel Hiltunen	200	200	0

Ersättning för förvaltningsrådets arbete

Alla ledamöter i förvaltningsrådet får ett fast månatligt arvode och ett mötesarvode. Personalrepresentanterna får enbart mötesarvode. Alla ledamöter har rätt till ersättning för resekostnader i enlighet med företagets resepolicy. Ledamöter i förvaltningsrådet erbjuds inte optioner eller optionslån och de erbjuds inte att delta i andra incitamentprogram. De omfattas inte heller av någon av Fortums pensionsplaner.

Den 28 mars 2007 fastställde den ordinarie bolagsstämman följande arvoden för utförda tjänster i förvaltningsrådet:

Ersättning för förvaltningsrådets arbete, euro/månad

	2007	2006	2005
Ordförande	1 000	1 000	1 000
Vice ordförande	600	600	600
Ledamöter	500	500	500
Mötesarvode	200	200	200

Total ersättning som Fortum betalat till förvaltningsrådet, euro

	2007	2006	2005
Ordförande	13 000	13 200	12 800
Vice ordförande	8 000	8 400	8 000
Ledamöter	57 700	63 500	67 800

Styrelsen

Styrelsen ansvarar för koncernens förvaltning och för att verksamheten följer gällande lagar och förordningar, Fortums bolagsordning och de anvisningar som har getts av bolagsstämman och förvaltningsrådet. Styrelsen ansvarar för bolagets strategiska utveckling samt för övervakning och styrning av verksamheten. Den beslutar även om koncernens centrala verksamhetsprinciper, fastställer verksamhetsplan, bokslut och delårsrapporter, beslutar om större investeringar, fastställer bolagets värderingar och verksamhetsprinciper och följer upp hur dessa omsätts i praktiken, utser verkställande direktör, utser verkställande direktörs ställföreträdare och närmaste medarbetare samt beslutar om ersättning till dessa, godkänner koncernens ledningsgrupp och organisations- och verksamhetsstrukturen på högsta ledningsnivå i koncernen samt formulerar bolagets utdelningspolicy.

Styrelsen består av fem till sju ledamöter som väljs för en ettårsperiod vid den ordinarie bolagsstämman. Ettårsperioden löper ut i slutet av den första ordinarie bolagsstämman efter valet. Mer än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutsmässig. En person som är 68 år eller äldre kan inte väljas in i styrelsen.

På den ordinarie bolagsstämman 2007 valdes följande sju personer till styrelsen:

Peter Fagernäs, född 1952, ordförande Birgitta Kantola, född 1948, vice ordförande Esko Aho, född 1954 Birgitta Johansson-Hedberg, född 1947

Matti Lehti, född 1947 Marianne Lie, född 1962

Christian Ramm-Schmidt, född 1946

Mer information om styrelsen finns på sidorna 56–57.

Under 2007 hade styrelsen elva möten, av vilka två var telefonmöten. Det genomsnittliga deltagandet vid samtliga styrelsemöten var 89,6%. Utöver att styra och övervaka bolagets operativa och finansiella utveckling var styrelsens huvudsakliga frågor under året Fortums strategi, elmarknadens utveckling i Europa och Ryssland samt investeringar i kraftproduktion. Styrelsen hanterade även ärenden avseende hållbar verksamhetsutveckling och vidareutveckling av Fortums uppförandekod.

Samtliga ledamöter i styrelsen är icke-anställda och oberoende. Med "oberoende" avses att styrelseledamöterna inte har några väsentliga bindningar till Fortum bortsett från styrelseposten och att ledamöterna är oberoende i relation till bolagets större aktieägare.

Aktier som innehades av styrelseledamöter per den 31 december

	2007		2006 Förändring
Peter Fagernäs	30 591	30 591	0
Christian Ramm-Schmidt	1 000	1 000	0

Verkställande direktören, finansdirektören och chefsjuristen (som är styrelsens sekreterare) deltar regelbundet i styrelsemötena. Andra medlemmar i Fortums ledningsgrupp deltar när så krävs för att förse styrelsen med information eller på inbjudan av styrelsen.

Styrelseordföranden förbereder tillsammans med verkställande direktören de ärenden som ska behandlas och de beslut som ska fastställas under styrelsemötena.

Styrelsen har godkänt en arbetsordning som ska styra arbetet. En sammanfattning av arbetsordningens huvudinnehåll visas nedan.

Koncernstyrelsens huvudsakliga uppgifter

• ^l Strategisk utveckling och styrning av bolagets verksamhet och verksamhetsområden
• ^l Säkerställa att verksamheten följer gällande lagar och förordningar, bolagets bolagsordning och de anvisningar som har givits av förvaltningsrådet
• ^l Fastställande av utdelningspolicyn
• ^l Säkerställa att redovisningen och ekonomin hanteras på rätt sätt
• ^l Utnämna den högsta ledningen
• ^l Övervaka centrala risker och instruera verkställande direktören om hur dessa ska hanteras
• ^l Bekräfta den årliga verksamhetsplanen och budgeten
• ^l Godkänna delårsrapporter, årsredovisning och årsbokslut
• ^l Behandla de arbetsuppgifter för bolagets styrelse som anges i aktiebolagslagen
• ^l Besluta om större investeringar
• ^l Nominera ledamöter till styrelsekommittéerna

Utvärdering av styrelsens arbete

^l Årlig självutvärdering

Rutiner för styrelsemöten

• ^l Sammankallas i enlighet med tidigare överenskommet schema för att diskutera angivna teman och andra frågor när ett möte bedöms vara nödvändigt
• ^l Ordföranden fastställer dagordningen utifrån förslagen från verkställande direktören och styrelsens sekreterare
• ^l Ordföranden ska sammankalla ett möte om en styrelseledamot eller verkställande direktören vill att ett särskilt ärende ska behandlas
• ^l Ta upp och hantera rapporterna från styrelsekommittéerna och verkställande direktören
• ^l Underlag ska vara ledamöterna tillhanda fem dagar före varje möte

Styrelsens kommittéer

Styrelsen utser en revisionskommitté, som består av tre ledamöter, samt en nominerings- och ersättningskommitté, som består av fyra ledamöter. Mer än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att kommittéerna ska vara beslutsmässiga. Ledamöterna i dessa kommittéer är alla styrelseledamöter. Ledamöterna utses för ett år i taget och förordnandet löper ut i slutet av första ordinarie bolagsstämma efter valet. Alla ledamöter i styrelsen har rätt att delta i kommittéernas möten. Koncernstyrelsens sekreterare fungerar också som sekreterare i kommittéerna.

Styrelsen har antagit skriftliga direktiv för kommittéerna. Huvudinnehållet i dessa regler beskrivs nedan.

Revisionskommittén hjälper styrelsen att fullgöra sina tillsynsskyldigheter. Kommittén följer Fortums finansiella ställning och övervakar den finansiella rapporteringen, redovisningssystemen, de ekonomiska kontrollsystemen och riskhanteringen. Kommittén förbereder också valet av externa revisorer och övervakar de externa revisorernas oberoende, arbete och arvode samt ger rekommendationer om detta till styrelsen och bolagsstämman. Kommittén har regelbundna möten med de externa revisorerna utan att ledningen är närvarande samt med internrevision. Kommittén rapporterar sitt arbete till styrelsen efter varje möte.

Kommittén granskar årligen sina direktiv, planen och rapporterna för den interna revisionen samt revisorns plan och rapporter samt diskuterar resultatet av revisionen. Kommittén gör också en självutvärdering av sitt arbete varje år.

År 2007 var Birgitta Kantola ordförande i revisionskommittén och Birgitta Johansson-Hedberg och Christian Ramm-Schmidt var ledamöter. Kommittén höll fem möten 2007. Regelbundna deltagare på kommitténs möten var, förutom ledamöterna, externa revisorer, internrevision, finansdirektören, bolagets controller och koncernens chefsjurist i egenskap av kommitténs sekreterare samt andra parter som bjudits in av kommittén.

Huvudpunkterna under året innefattade granskning av finansiella rapporter, övervakning av vissa viktiga projekt, uppfyllande av lagstadgade krav samt utarbetande av intern kontroll och uppförandekod.

Nominerings- och ersättningskommittén diskuterar, bedömer och lämnar rekommendationer och förslag rörande ersättningspolicy, lönestruktur, bonus- och incitamentprogram för koncernen och koncernledningen samt medverkar i samband med nomineringsfrågor. Kommittén rapporterar sitt arbete till styrelsen efter varje möte.

År 2007 var Peter Fagernäs ordförande för nominerings- och ersättningskommittén och ledamöter var Esko Aho, Marianne Lie och Matti Lehti. Kommittén höll tre möten under 2007. Övriga regelbundna deltagare på kommitténs möten var koncernens personaldirektör och chefsjuristen, i egenskap av kommitténs sekreterare.

Till huvudfrågorna hörde utvärderings- och ersättningsfrågor avseende högsta ledningens prestationer samt kort- och långsiktiga incitamentsprogram i Fortum.

Utvärdering av styrelsen

Fortums styrelse gör en årlig självutvärdering i syfte att vidareutveckla styrelsens arbete. Under processen analyseras effektiviteten i arbetet, styrelsens storlek och sammansättning, förberedelserna för dagordningen och öppenheten i diskussionerna samt medlemmarnas förmåga att bidra med oberoende ställningstaganden.

Ersättning för styrelsens arbete

På den ordinarie bolagsstämman 2007 godkändes följande ersättning för styrelsens arbete:

Ersättning för styrelsens arbete, euro/år

	2007	2006	2005
Ordförande	55 000	55 000	55 000
Vice ordförande	42 000	42 000	42 000
Ledamöter	30 000	30 000	30 000

I tillägg till detta betalas ett mötesarvode om 500 euro. Mötesarvodet utbetalas även för kommittémöten och dubbla arvoden betalas till ledamöter som bor utanför Finland men i Europa. Alla ledamöter har rätt till ersättning för resekostnader i enlighet med företagets resepolicy. Styrelseledamöter erbjuds inte aktieoptioner, optionslån eller deltagande i andra incitamentsprogram. Det finns ingen pensionsplan för icke-anställda styrelseledamöter.

Total ersättning till styrelsen betalt av Fortum, euro

	2007	2006	2005
Ordförande	61 500	63 000	60 925
Vice ordförande	50 000	50 500	48 725
Övriga styrelseledamöter	186 500	189 500	179 875

Verkställande direktör

Verkställande direktören har till uppgift att leda koncernens verksamhet och förvaltning i enlighet med den finländska aktiebolagslagen och relaterad lagstiftning, samt enligt styrelsens anvisningar. Verkställande direktören är biträdd av koncernens ledningsgrupp.

Verkställande direktörens insatser utvärderas årligen av styrelsen. Utvärderingen baseras på objektiva kriterier, bland annat bolagets resultat och i vilken mån verkställande direktören har lyckats uppnå de mål som styrelsens nominerings- och ersättningskommitté tidigare har fastslagit. Nominerings- och utvärderingskommittén använder utvärderingen för att fastställa vilken lön som styrelsen ska föreslås tillstyrka för den verkställande direktören. I den händelse Fortum beslutar sig för att säga upp den verkställande direktören har denne rätt till en ersättning som motsvarar 24 månadslöner.

Mer information om ersättningen till den verkställande direktören finns i not 14 i Bokslut.

Koncernens ledningsgrupp

Koncernens ledningsgrupp består av åtta personer, inklusive den verkställande direktören, som de övriga deltagarna rapporterar till. Chefsjuristen fungerar som sekreterare i ledningsgruppen. Ledningsgruppen träffas regelbundet en gång i månaden. Dessutom hålls möten rörande strategi- och verksamhetsplanering, liksom resultatuppföljning.

Till ledningsgruppens uppgifter hör bland annat att fastställa de strategiska målen, förbereda koncernens årliga affärsplan, resultatuppföljning, investeringsplanering och uppföljning, beslut om sammanslagningar, förvärv och avyttringar, att granska daglig verksamhet och implementering av de operativa besluten. Information om deltagarna i koncernens ledningsgrupp och deras individuella ansvarsområden finns på sidorna 58–59.

Aktieinnehav, Fortums ledningsgrupp

Aktier	31 dec 2007	31 dec 2006	För ändring
Frisk Mikael	14 900	14 900	0
Karttinen Timo	30 000	30 000	0
Kuula Tapio	50 050	50 050	0
Laaksonen Juha	20 000	20 000	0
Lilius Mikael	170 050	170 050	0
Lundberg Christian	30 000	30 000	0
Maria Paatero-Kaarnakari (från och med 1 september 2007)	2 030	n/a	n/a
Maria Romantschuk (från och med 1 september 2007)	0	n/a	n/a
Carola Teir-Lehtinen (till och med 31 augusti 2007)	n/a	23 000	n/a

Ersättningspolicy

Koncernens ersättningspolicy är utformad så att koncernledningen och övrig ledning ska få konkurrenskraftig ersättning så att nyckelpersoner ska lockas till bolaget och även stanna kvar. I ersättningspaketet erbjuds konkurrenskraftiga men inte överdrivna grundlöner, ändamålsenliga förmåner, stimulerande kortsiktiga incitamentsprogram och långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram. Ersättningspaketet för varje person fastställs enligt koncernens ersättningspolicy. I policyn tas hänsyn till bolagets finansiella resultat och till externa marknadsuppgifter från oberoende källor, framförallt ersättningsnivåer för liknande

poster i liknande bolag. Ersättningspolicyn beslutas av styrelsen.

Årligt bonussystem

Fortums kortsiktiga incitamentsprogram (nedan kallat för årlig bonus) har utformats för att stödja koncernens värderingar, ekonomiska mål och strukturella förändringar, samt för att samordna individuella resultatmål med målen för personens affärsenhet respektive koncernen. Praktiskt taget alla anställda på Fortum omfattas av någon typ av årlig bonus.

Kriterierna som används för att bestämma storleken på den högsta ledningens bonus fastställs årligen av styrelsen på förslag från styrelsens nominerings- och ersättningskommitté. Den verkställande direktören liksom koncernens ledningsgrupp får utöver lön och anställningsförmåner en resultatbonus. Bonusens storlek beror på koncernens finansiella resultat och på hur väl man har lyckats uppnå de individuellt uppsatta målen. Om de finansiella och individuella målen har uppnåtts erhåller varje person en bonus om 25%. Den maximala bonusnivån är 40% av personens årslön, inklusive löneförmåner, i det fall att alla målen har överträffats.

För chefer med ansvar för affärsenheter är bonusprogrammet utformat så att det ska återspegla både affärsenhetens och koncernens resultat. Kriterierna för hur man ska avgöra om en person lyckats nå sina personliga mål beslutas gemensamt av den anställde och hans eller hennes chef vid ett årligt målsamtal.

Ledningsgruppens resultatbonus, inklusive bonus till verkställande direktören, uppgick 2007 till 836568 euro, vilket är 0,17% av den sammanlagda lön och ersättning som betalades i koncernen. Mer information om ersättningen till ledningsgruppen finns i not 31 i Bokslut.

Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen som betalas av Fortum, euro

	2007	2006	2005
Löner och förmåner
Verkställande direktör	833 304	795 844	769 164
Andra medlemmar i ledningsgruppen	1 562 073	1 415 023	1 460 323
Resultatbonus
Verkställande direktör	297 018	384 582	365 700
Andra medlemmar i ledningsgruppen	539 550	584 615	708 777
Totalt
Verkställande direktör	1 130 322	1 180 426	1 134 864
Andra medlemmar i ledningsgruppen	2 101 623	1 999 638	2 169 100

Långsiktiga incitamentsprogram (LTI)

Fortums långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram (LTI) för nyckelmedarbetare lanserades 2003 för att bidra till att koncernens långsiktiga mål uppnås genom att värdefulla nyckelpersoner lockas till bolaget och att de stannar kvar.

Detta program är ett resultatbaserat, långsiktigt incitamentsprogram avsett för ledningsgruppen och nyckelmedarbetare i Fortumkoncernen. En ny resultatbaserad aktieplan startar årligen, om den godkänns av koncernstyrelsen, och pågår sedan i sex år. För tillfället deltar ungefär 160 chefer, utvalda av koncernstyrelsen, i minst ett av de sex pågående årliga incitamentsprogrammen. Incitamentsprogrammet som löper 2006–2011 är enbart avsett för personer som inte har aktieoptioner.

Varje aktieplan startar med en intjäningsperiod på tre år, följt av en begränsningsperiod på tre år. Det individuella antalet aktierätter som beviljas efter den treåriga intjäningsperioden baseras på uppfyllandet av Fortums årliga bonusmål som fastställs av styrelsen, samt på hur varje deltagare har lyckats med sina individuella årliga målsättningar. I slutet av begränsningsperioden får deltagaren ett förutbestämt antal Fortumaktier. Innan aktierna levereras till deltagaren drar företaget av all skatt och andra avgifter och deltagaren får den del som blir kvar (i Finland ungefär 40–50%) i Fortumaktier.

Det maximala värdet i aktierätter som en deltagare kan beviljas efter den treåriga intjäningsperioden får inte överstiga den aktuella årslönen på upplåtelsedagen. Under begränsningsperioden justeras antalet beviljade aktierätter enligt respektive års utdelning som kan komma att betalas ut till dess aktien levereras, vilket sker i slutet av begränsningsperioden.

Den första årliga aktieplanen inom det långsiktiga incitamentprogrammet började 2003 och baserades på 2002 års ekonomiska resultat. Efter den tre år långa intjäningsperioden, våren 2005, beviljades deltagarna aktierätter i den första aktieplanen. Aktier baserade på de beviljade aktierätterna levererades till deltagarna i februari 2008. Intjäningsperioden för den påföljande planen (2003–2008) avslutades 2006, och deltagarna beviljades då aktierätter i den planen. Under 2007 beviljades deltagarna aktierätter från planen 2004–2009.

Beräknade tilldelade aktierätter till ledningen, netto 1)

	År 2008 1)	År 2009 2)	År 2010 2)
Mikael Frisk	10 450	5 389	4 772
Timo Karttinen	8 622	4 477	4 081
Tapio Kuula	14 415	7 511	6 653
Juha Laaksonen	12 010	6 384	5 654
Mikael Lilius	36 756	19 804	17 773
Christian Lundberg	10 762	6 730	6 191
Maria Paatero-Kaarnakari (från och med 1 september 2007)	3 721	2 384	2 089
Maria Romantschuk (från och med 1 september 2007)	–	–	–
Carola Teir-Lehtinen (till och med 31 augusti 2007)	7 854	4 174	3 696

1) Verkligt antal aktier levererade i februari 2008.

2) Beräknat antal aktierätter baserat på 56% skattereduktion.

Medlemmarna i nuvarande ledningsgrupp för koncernen hade inga kvarvarande aktieoptioner från optionsplanerna 2001A, 2001B, 2002A och 2002B per den 31 december 2007.

Det finns inga optionsprogram i Fortum, där teckningstiderna inte redan har startat. Teckningstiden för den sista optionsplanen (2002B) påbörjades 2006 och kommer att avslutas i april 2009.

Mer information om LTI finns i not 31 i Bokslut.

Pensioner

Fortums finländska chefer omfattas av lagen om pension för arbetstagare ArPL, som betalar ut pension baserad på tjänsteår och inkomster enligt ett obligatoriskt lagstadgat system. Enligt det finländska pensionssystemet ArPL räknas grundlön, incitament och andra beskattningsbara förmåner som inkomster, däremot inte vinster som realiserats på optionsrätter eller på det aktiebaserade incitamentsprogrammet. Den finska pensionslagstiftningen

erbjuder nu flexibel pensionsålder mellan 63 och 68 år utan inskränkningar i pensionen.

För den verkställande direktören och medlemmarna i koncernens ledningsgrupp är pensionsåldern mellan 60 och 63 år och pensionen som betalas är högst 66% eller 60% av lönen. I det första fallet försäkras och betalas pensioner ut av Fortums pensionsfond, och i det andra fallet försäkras pensionerna av ett försäkringsbolag. Pensionen för den verkställande direktören är 60% av lönen.

Pensionsstiftelse

Fortum har en pensionsstiftelse, pensionsstiftelsen Fortum, endast för anställda i Finland, som stängdes 1991. Stiftelsen erbjuder vissa tilläggspensionsförmåner till personer inom sitt verksamhetsområde. De viktigaste av dessa är fullt garanterad pension på 66% och den sänkta pensionsåldern 60 år för kvinnor och vissa män. I slutet på 2007 var antalet anställda som omfattas av stiftelsen 1 100.

Utöver de personer som omfattas av pensionsfonden finns det ungefär trehundra andra Fortumanställda som får ytterligare pensionsförmåner baserat på system från tidigare arbetsgivare. De här förmånerna försäkras av försäkringsbolag. Majoriteten av dessa personer är sådana som tidigare var anställda hos bolaget E.ON Finland.

Pensioner i Sverige

I Sverige omfattas majoriteten av Fortums anställda av pensionsersättningarna från den lagstadgade pensionen och av en kompletterande kollektivavtalsbaserad pensionsplan, ITP och SAF/LO. Dessutom är ungefär 240 nyckelpersoner medlemmar av Birkaplanen. Det är en alternativ ITPbaserad pensionsplan som garanterar en fastställd pension av den slutliga pensionsberättigade lönen vid tidpunkten för pensioneringen. Birkaplanen stängdes 2003 för tillkommande deltagare.

Under 2006 lanserade därför Fortum en ny alternativ ITP-baserad pensionsplan, ÖVER 10, för nyckelpersoner som tjänar över tio inkomstbasbelopp. Planen är premiebaserad och både nuvarande och nya anställda kan teckna den. Ett begränsat antal anställda i Sverige täcks också av separata pensionsplaner, som grundar sig på tidigare avtal med tidigare arbetsgivare.

Fortums personalfond

Fortums personalfond (gäller endast anställda i Finland) har funnits sedan år 2000. Styrelsen bestämmer kriterierna för fondens årliga vinstdelningsbonus. De personer som ingår i koncernens långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram är inte berättigade att bli medlemmar i fonden. Medlemmarna i personalfonden är koncernens fast och temporärt anställda. Personal som anställs i bolaget blir medlemmar från och med månaden efter det att anställningen har varat i sex månader. Medlemskapet i fonden upphör när medlemmen har fått ut hela sin andel av fonden.

De vinstandelar som delas ut till fonden fördelas jämnt mellan medlemmarna. Varje anställds andel delas upp i ett bundet belopp och ett belopp som kan tas ut. De anställda kan bestämma om de vill ta ut sin del av vinsten kontant eller i Fortumaktier. När den anställde har varit medlem i fem år kan han eller hon varje år överföra max 15% av kapitalet från det bundna beloppet till det belopp som kan tas ut. Fondens senaste räkenskapsår avslutades den 30 april 2007 och då bestod fonden av sammanlagt 3491 medlemmar. I slutet av april 2007 bidrog Fortum med 4,6 miljoner euro till personalfonden i form av en årlig vinstdelningsbonus som baseras på 2006 års ekonomiska resultat. Det sammanlagda beloppet för medlemmarnas andelar i fonden var 27,8 miljoner euro.

Storleken på det belopp som kan tas ut fastställs för varje år och betalas ut till de medlemmar som vill använda sina uttagsrätter.

Insiderriktlinjer

Fortum följer de insiderriktlinjer som utfärdats av OMX Nordic Exchange Helsinki. Fortums egna interna insiderregler uppdateras regelbundet och är tillgängliga för alla permanenta insiders, men också för alla övriga Fortumanställda. Bolaget arrangerar utbildning i insiderregler. Fortum har ett offentligt insiderregister med de insiders som enligt lag måste deklarera sina innehav och ett företagsspecifikt insiderregister, som inte är offentligt, över parter som får insiderinformation.

Permanenta insiders som registrerats i det offentliga insiderregistret är medlemmar i förvaltningsrådet (inklusive representanter för personalen), medlemmar i koncernstyrelsen, verkställande direktör, revisor och anställd vid revisionsbyrå som har det huvudsakliga ansvaret för revisionen på företaget, medlemmar i Fortumkoncernens utvidgade ledningsgrupp (som består av personer från Fortums ledningsgrupp och direktörer för affärsenheter),

samt vissa personer från övrig ledning. Enligt lagen om värdepappersmarknaden är värdepappersinnehavet hos personer med relationer till insider, som delar hushåll med en insider, offentligt för Fortum från och med den 1 januari 2006. Dessa personers innehav kan granskas på Fortums webbplats. Registret sköts av Finlands Värdepapperscentral.

Permanenta insiders som är registrerade i Fortums företagsspecifika register är personer som, på grund av sin befattning eller sina arbetsuppgifter, regelbundet tar emot insiderinformation på företaget. Det företagsspecifika registret innehåller även information om sådana personer som kan hämta insiderinformation och som, till exempel, arbetar på bolaget under ett separat konsultavtal.

Permanenta insiders ska tidsmässigt anpassa handeln med aktier och andra värdepapper som ges ut av bolaget så att förtroendet på värdepappersmarknaden inte undergrävs. Permanenta insider rekommenderas att förvärva aktier och andra värdepapper som företaget ger ut, som långsiktiga investeringar. Permanenta insiders får inte handla med aktier och andra värdepapper som ges ut av bolaget 30 dagar före delårsrapporterna och bokslutskommunikén publiceras. När publiceringen av delårsrapporten eller bokslutskommunikén äger rum mer än 30 dagar efter räkenskapsperiodens slut, avslutas handeln med aktier vid slutet av räkenskapsperioden.

Bolaget kontrollerar regelbundet permanenta insiders handel baserat på aktieägarinformationen hos Finlands Värdepapperscentral AB. Bolaget kan, då så krävs, övervaka permanenta insiders handel med aktier och andra värdepapper mer noggrant, till exempel om en permanent insider handlar med stora volymer aktier och andra värdepapper eller om handeln med aktier och andra värdepapper är kontinuerlig. Dessutom övervakar bolaget efterlevnaden av insiderreglerna genom att be allmänna insider kontrollera riktigheten i den information de lämnar varje år.

Samordningen och kontrollen av insideraffärerna ingår i chefsjuristens ansvarsområde. Chefen för varje funktion eller enhet bevakar insideraffärerna i den egna organisationen.

Internrevision

Koncernens internrevision ansvarar för att bedöma och säkerställa lämpligheten och effektiviteten hos de interna kontrollerna i företaget. Dessutom utvärderar den effektiviteten hos olika verksamhetsprocesser, riskhanteringens lämplighet och efterlevnaden av lagar, bestämmelser och interna instruktioner. Revisionsverksamheten är baserad på de internationella yrkesstandarderna för internrevision. Bolagets internrevision är fristående från verksamheten och från övriga enheter i Fortum. Internrevision förmedlar sitt resultat och sina rekommendationer till bolagets ledning och rapporteringen går även till styrelsens revisionskommitté. Rapporteringen i administrativt syfte sker till finansdirektören.

Syftet med och omfattningen av arbetet för bolagets internrevision definieras formellt i dess verksamhetsdirek tiv. Revisionskommittén godkänner verksamhetsdirektivet och den årliga revisionsplanen.

Externrevision

Bolaget har en revisor, som ska vara ett revisionssamfund godkänt av Centralhandelskammaren i Finland. Revisorns förordnande löper ut i slutet av första ordinarie bolags stämma som följer på valet.

På Fortums bolagsstämma den 28 mars 2007 valdes Deloitte & Touche som revisor med Mikael Paul, auktorise rad revisor, som huvudansvarig.

Arvoden som de fristående revisorerna fakturerat eller förväntas fakturera för sina tjänster i samband med granskningen av Fortums bokslut och andra tjänster fram till den 31 december 2007 var följande:

Total ersättning för extern revision som betalas av Fortum, euro 1000

	2007	2006	2005
Revisionsarvoden	1 017	950	1 065
Övrig revisionsrådgivning	116	–	–
Skatterådgivning	378	–	287
Övrigt	349	180	626
Totalt	1 860	1 130	1 978

Riskhantering

Riskhantering är en integrerad del av verksamhetsplanering och resultatstyrning. Syftet med riskhantering är att göra det möjligt att genomföra företagets strategi och att stödja verksamheten i att uppnå finansiella mål.

Att vara en aktör inom kraft- och värmeverksamhet utsätter Fortum för flera typer av finansiella, operativa och strategiska risker. Elpriser, som i sin tur påverkas av vädret i den nordiska regionen och utvecklingen av de globala råvarumarknaderna, är den huvudsakliga källan till finansiell risk. Att äga och driva kraft- och värmeproduktionsanläggningar samt distributionsnät utsätter Fortum för operativa risker. Den pågående omstruktureringen av elmarknaderna i Europa utsätter Fortum för strategiska risker, till exempel ändrade regleringar och beskattning inom de lokala, regionala och europeiska elmarknaderna.

Säkerställa en förutsägbar operativ miljö

Syftet med riskhantering inom Fortum är att möjliggöra genomförandet av företagets strategi, att säkerställa att uppställda finansiella mål nås och att oönskade operativa händelser undviks.

Fortum utvecklar sin riskhantering kontinuerligt för att kunna anpassa sig till rådande marknadsförhållanden, förändringar i verksamheten och en affärsmiljö som är under ständig utveckling. Under 2007 har fokus huvudsakligen legat på att förbättra ramverket för operativ riskhantering inklusive ett projekt som initierats för att vidareutveckla interna kontroller.

Risker hanteras vid källan

Fortums styrelse godkänner koncernens riskpolicy i vilken mål, principer och ansvarsfördelning för riskhantering inom koncernen fastställs och den övergripande riskhanteringsprocessen definieras. Den huvudsakliga principen är att risker hanteras vid källan och att varje affärs- och serviceenhet fastställer en riskpolicy som godkänns av verkställande direktören.

Koncernriktlinjer utfärdas för sådana risker som hanteras på koncernnivå. Koncernens finansavdelning ansvarar för hanteringen av koncernens valuta-, ränte-, likviditets- och refinansieringsrisker liksom för försäkringshanteringen. Koncernens kreditkontroll är ansvarig för bedömning och sammanställning av koncernens exponering för motpartsrisker, övervakning av kreditvärdighet hos motparter och för att godkänna kreditgränser för motparter. Koncernens IT-avdelning är ansvarig för hantering av IT-information och säkerhetsrisker. Det finns även koncernfunktioner som hanterar risker som är relaterade till personal, lagar och regleringar samt en hållbar utveckling.

Koncernens riskhantering är en oberoende funktion

Styrelsen, assisterad av revisionskommittén, är ansvarig för risktillsynen i koncernen. Corporate Risk Management är en oberoende funktion som leds av en Chief Risk Officer som rapporterar till finansdirektören och som ansvarar för att bedöma och rapportera koncernens konsoliderade riskexponering till styrelsen och koncernledningen. Corporate Risk Management bevakar och rapporterar även risk i enlighet med mandat som har godkänts av verkställande direktör.

Affärs- och serviceenheterna organiserar sin egen riskhantering och funktioner för riskkontroll. I syfte att upprätthålla en strikt fördelning av arbetsuppgifter ansvarar funktioner för riskkontroll på affärs- och serviceenhetsnivå för rapportering av risker till Corporate Risk Management.

Affärs- och serviceenheter följer en enhetlig process

Riskhanteringsprocessen består av att identifiera, bedöma, hantera och kontrollera risker. Risker identifieras och bedöms huvudsakligen av affärs- och serviceenheter i enlighet med koncernens riktlinjer och modeller som godkänns av Corporate Risk Management. Kvantitativa bedömningar används när det är möjligt, och modeller harmoniseras för olika produkter och enheter. Affärs- och serviceenheterna är också ansvariga för att hantera riskerna genom att vidta lämpliga åtgärder. Riskhantering kan bestå i att risken begränsas, överförs eller absorberas.

Kontroll, bevakning och rapportering av risker utförs av affärs- och serviceenheternas riskkontrollfunktioner. Frekvensen för rapporteringen beror på verksamhetens omfattning och behov. Finansiella risker, inklusive tradingaktiviteter och eventuella limit-överträdelser, rapporteras till exempel dagligen, medan strategiska och operativa risker rapporteras som en del av den årliga verksamhetsplaneringen. Corporate Risk Management bedömer och rapporterar koncernens konsoliderade exponering för finansiella risker till koncernledningen och till koncernstyrelsen varje månad. Eventuella överträdelser av limiter för affärsenheterna rapporteras omedelbart till koncernledningen.

Strategiska risker

Fortum söker tillväxt både genom att ta tillvara alla möjligheter till organisk tillväxt och genom att aktivt delta i ytterligare konsolidering i Norden. Fortums mål är en lönsam tillväxt på utvalda marknader: de nordiska länderna, Ryssland, Polen och Baltikum. Tillväxtmöjligheterna är till viss del beroende av regleringar och politiska beslut.

Policysamordningen mellan Norden och EU, utvecklingen av infrastrukturen och integrationen av den nordiska elmarknaden gentemot Kontinentaleuropa är delvis beroende av myndigheternas åtgärder. Om marknadssystemet och regelverket ändras kan införandet av den marknadsdrivna utvecklingen av elmarknaden äventyras. Fortum främjar den marknadsdrivna utvecklingen genom en aktiv dialog med alla intressenter.

Finansiella risker

Finansiella risker är de eventuella negativa effekterna av förändringar i marknadspriser, volymförändringar, likviditetsbrist eller motpartshändelser. Ett antal olika metoder, till exempel Value-at-Risk och Profit-at-Risk, används i hela koncernen för att kvantifiera finansiella risker. Den eventuella inverkan på pris- och volymrisker för el, vädret, CO² och de huvudsakliga bränslena bedöms med hänsyn till deras ömsesidiga beroende. Stresstester genomförs för att bedöma effekterna av extrema prisrörelser på Fortums resultat.

Finansiellt risktagande i affärsenheterna syftar till att ta till vara möjligheter genom att optimera risksäkringar eller genom trading. Risktagandet begränsas av riskmandat. Riskmandaten inkluderar lägsta EBIT-nivåer för affärsenheterna som anges av den verkställande direktören. Dessutom finns volymmässiga begränsningar, Value-at-Risk-limiter, stop-losslimiter samt limiter för motpartsexponering.

Operativa risker

De operativa riskerna definieras som de negativa effekterna av ett otillräckligt eller misslyckat val av interna rutiner, personal och system eller utrustning, eller av externa händelser. Den främsta målsättningen med den operativa riskhanteringen är att riskerna för de oönskade operativa händelserna reduceras. Detta sker genom att tydligt dokumentera och automatisera processer, och genom att säkerställa att funktionerna för beslutsfattande och kontroll är strikt åtskilda. Kvalitets- och miljösystem är hjälpmedel för att nå detta mål och Fortum har flera certifieringar, bl.a. ISO 9001 och ISO 14001. Risker kopplade till utrustning eller system hanteras i första hand inom ramen för investeringsplanering för underhåll. Vidare finns kontinuitetsplaner för att säkerställa att verksamheten kan återupptas vid oförutsedda incidenter.

En koncernövergripande försäkringspolicy har etablerats för hanteringen av försäkringsbara operativa risker. Syftet med försäkringshanteringen är att optimera riskminimeringsaktiviteter, självrisker och försäkringar på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Fortum har inrättat försäkringsprogram som omfattar hela koncernen för risker som rör sakskador, driftavbrott och ansvarsrisker.

Mer information om de specifika risker som Fortum exponeras för samt hur dessa hanteras finns i riskhanteringsavsnittet i Verksamhetsberättelsen i Bokslut.

Styrelsen (31 dec 2007)

Peter Fagernäs

Styrelsens ordförande, född 1952, juris kandidat Ordförande i nominerings- och ersättningskommittén Huvudsysselsättning: Styrelseordförande för Oy Hermitage Ab och aktiv delägare i Hermitage & Co, Ltd. Tidigare erfarenheter: Styrelseordförande, Pohjola Group Plc. Styrelseordförande, Conventum Plc. Koncernchef, Conventum Plc. Styrelseledamot, Merita Bank Koncernchef, Prospectus Oy Olika befattningar inom Kansallis-Osake-Pankki Parallella förtroendeuppdrag: Finnlines Plc., styrelseledamot Winpak Ltd (Kanada), styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2004

Esko Aho

Född 1954, magister i statsvetenskap Medlem i nominerings- och ersättningskommittén Huvudsysselsättning: Överombudsman, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Tidigare erfarenheter: Finlands statsminister, 1991–1995 Riksdagsledamot, 1983–2003 Partiledare för Centern i Finland, 1990–2002 Gästföreläsare vid Harvarduniversitetet i USA, 2000–2001 Parallella förtroendeuppdrag: Russian Venture Company, styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2006

Birgitta Johansson-Hedberg

Född 1947, filosofie kandidat, psykolog Medlem i revisionskommittén Huvudsysselsättning: Direktör

Tidigare erfarenheter:

Vd och koncernchef, Lantmännen Vd och koncernchef, Föreningssparbanken Skandinavisk chef, Wolters Kluwer

Parallella förtroendeuppdrag:

Umeå Universitet, styrelseordförande Vinnova, styrelseordförande Vägverket Konsultråd, styrelseordförande A-banan, vice ordförande Botnia-banan, styrelseledamot Sveaskog, styrelseledamot Finansinspektionen, styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2004

Birgitta Kantola

Vice ordförande, född 1948, juris kandidat Ordförande i revisionskommittén Huvudsysselsättning: Direktör Tidigare erfarenheter:

Finansdirektör för Nordiska investeringsbanken Vice vd och finansdirektör för International Finance Corporation i Washington D.C.

Parallella förtroendeuppdrag:

Nordea Bank AB, styrelseledamot Stora Enso Oyj, styrelseledamot Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma, styrelseledamot Vasakronan AB, styrelseledamot OMX Ab, styrelseledamot Åbo Akademi, styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2001

Matti Lehti

Född 1947, ekonomie doktor Medlem i nominerings- och ersättningskommittén Huvudsysselsättning: Styrelseordförande, TietoEnator Abp Tidigare erfarenheter: Verkställande direktör och koncernchef samt styrelseledamot, TietoEnator Abp, Tietotehdas Oy och TietoGroup Vice vd, Rautakirja Oy Parallella förtroendeuppdrag:

Pöyry Plc, styrelseledamot Fonden för Företagsekonomisk Forskning, ordförande Helsingsfors Handelshögskolas stödstiftelse, vice ordförande Helsingfors Handelshögskola, kansler

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2005

Marianne Lie

Född 1962, studier i juridik och statsvetenskap vid Oslo universitet Medlem i nominerings- och ersättningskommittén Huvudsysselsättning: Generaldirektör, Norges rederiförbund (NSA) Tidigare erfarenheter: Verkställande direktör för Helsevakten Telemed AS, ett företag inom Umoe-koncernen Verkställande direktör för Vattenfall Norge AS Chef för informations- och industripolitiska avdelningen i NSA Parallella förtroendeuppdrag:

Punkt Ø, styrelseordförande Kverneland ASA, styrelseledamot Arendals Fossekompani, styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2005

Birgitta Johansson-Hedberg, Matti Lehti, Marianne Lie, Peter Fagernäs, Birgitta Kantola, Esko Aho och Christian Ramm-Schmidt

Christian Ramm-Schmidt

Född 1946, civilekonom Medlem i revisionskommittén Huvudsysselsättning: Senior Partner, Merasco Capital Ltd. Tidigare erfarenheter: Verkställande direktör i Baltic Beverages Holding AB (BBH) Verkställande direktör i Fazer Biscuits Ltd, Fazer Chocolates Ltd. och Fazer Konfektyr-gruppen Direktör, ISS ServiSystems Oy Parallella förtroendeuppdrag: Derbes Brewery (BBH), Kazakhstan, styrelsens ordförande

Bang & Bonsomer Oy, styrelseledamot Oy Chips Ab, styrelseledamot MDC Education Group, styrelseledamot Orkla CIS Holding Ltd., styrelseledamot Sarbast Plus Brewery (BBH), Uzbekistan, styrelseledamot Tradeka Group Ltd., styrelseledamot

Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2006

Fortums ledning (31 dec 2007)

Mikael Lilius

Vd och koncernchef sedan 2000 Född 1949, civilekonom Verksam inom koncernen sedan 2000

Tidigare befattningar:

Vd och koncernchef för Gambro AB, Stockholm, 1998 Vd och koncernchef för Incentive AB, Stockholm, 1991 Vd och koncernchef för KF Industri AB (Nordico), Stockholm, 1989

Vd för förpackningsdivisionen på Huhtamäki Oy, Helsingfors, 1986

Parallella förtroendeuppdrag:

Huhtamäki Oyj, styrelseordförande Sanitec Oy, styrelseordförande Hafslund ASA, styrelseledamot

Mikael Frisk

Personaldirektör sedan 2001 Född 1961, ekonomie magister I ledningsgruppen sedan 2001 Verksam inom koncernen sedan 2001

Tidigare befattningar:

Vice President, HR Global Functions, Nokia Mobile Phones, 1998

Vice President, HR, Nokia-Maillefer, Lausanne, Schweiz, 1993 HR Development Manager, Nokia NCM Division, 1992 HR Development Manager, Oy Huber Ab, 1990

Timo Karttinen

Utvecklingsdirektör sedan 2004 Född 1965, civilingenjör I ledningsgruppen sedan 2004 Verksam inom koncernen sedan 1991

Tidigare befattningar:

Chef för affärsenheten Portfolio Management and Trading, Fortum Power and Heat Oy, 2000 Direktör för Electricity Procurement and Trading, Fortum Power and Heat Oy, 1999 Direktör för Electricity Procurement, Imatran Voima Oy, 1997 Konstruktionsingenjör på affärsområdet Energy Business, Imatran Voima Oy, 1991

Parallella förtroendeuppdrag:

Fingrid Oyj, styrelseledamot Finsk Energiindustri rf, vice styrelseordförande Gasum Oy, medlem i förvaltiningsrådet AS Eesti Gaas, medlem i förvaltningsrådet Finlands Näringsliv, medlem i kommittén för handelspolitik

Tapio Kuula

Direktör sedan 2005 Född 1957, civilingenjör, ekonomie magister I ledningsruppen sedan 1997 Verksam inom koncernen sedan 1996 Tidigare befattningar: Vd Fortum Power and Heat Oy, 2000– Sektordirektör, Kraft och Värme, Fortum Abp, 2000 vVd Fortum Power and Heat Oy, 1999 Direktör, styrelseledamot, medlem i ledningsgruppen, Imatran Voima Oy, 1997 Parallella förtroendeuppdrag: Kemijoki Oy, styrelseordförande Fingrid Oyj, styrelseordförande Teollisuuden Voima Oy, vice styrelseordförande OAO TGC-1, vice styrelseordförande Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma, medlem i förvaltningsrådet

Försvarsekonomiska planeringskommissionen, medlem Finlands Näringsliv, medlem i energikommittén

Juha Laaksonen

Chief Financial Officer sedan 2000 Född 1952, civilekonom I ledningsgruppen sedan 2000 Verksam inom koncernen sedan 1979 Tidigare befattningar: Direktör, M&A, Fortum Abp, 2000 Direktör, Finance & Planning Fortum Oil & Gas Abp, 1999

CFO, Neste Abp, 1998 Parallella förtroendeuppdrag:

Sato Oyj, styrelseordförande Kemira Oyj, styrelseledamot Teollisuuden Voima Oy, styrelseledamot Kemijoki Oy, medlem i förvaltningsrådet

Christian Lundberg

Direktör sedan 2005 Född 1956 I ledningsgruppen sedan 2003 Verksam inom koncernen sedan 2003

Tidigare befattningar: Chef för affärsenheten, Fortum Markets, 2003

Regional Director Nordic/Baltic Services Microsoft, 2001 Regional Director MS Nordic/Baltic Microsoft, 2000 General Manager MS Sweden Microsoft, 1997

Parallella förtroendeuppdrag:

Svensk Energi, styrelseledamot EnergiFöretagens Arbetsgivareförening, vice ordförande

Christian Lundberg, Mikael Frisk, Maria Paatero-Kaarnakari, Mikael Lilius, Juha Laaksonen, Maria Romantschuk, Timo Karttinen och Tapio Kuula.

Maria Paatero-Kaarnakari

Direktör, Koncernstrategi, sedan 2007 Född 1955, teknologie magister I ledningsgruppen sedan 2007 Verksam inom koncernen sedan 1985

Tidigare befattningar:

Fortum Abp, Direktör vid enheten for Koncernutvecklingen 2000–2007 Neste Abp, Direktör, Strategiplanering 1998 Neste Polyester Inc, USA, Chef, Affärsutvecklingen 1997

Neste-koncernen, olika chefsbefattningar 1985-1996

Maria Romantschuk

Kommunikationsdirektör sedan 2007 Född 1956 I ledningsgruppen sedan 2007 Verksam inom koncernen sedan 2007

Tidigare befattningar:

Republiken Finlands presidents kansli, presschef för republikens president och medlem av kabinettet från 2000 Utrikesministeriet, pressråd vid Finlands ambassad i Stockholm 1997 Utrikesministeriet, utrikesministerns pressekreterare 1995 Hufvudstadsbladet, politisk journalist 1989 Parallella förtroendeuppdrag:

UNICEF i Finland, styrelseledamot Svenska Teatern, styrelseledamot

Information till investerare

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma för Fortum Abp hålls tisdagen den 1 april 2008, klockan 13:00 i Finlandiahallen, Mannerheimgatan 13 e, Helsingfors. Registrering av aktieägare som har aviserat deltagande börjar klockan 11:45.

Aktieägare som önskar närvara vid bolagsstämman måste informera Fortum om detta på förhand. Anmälan till bolagsstämman kan göras via Fortums webb-

plats på www.fortum.se/bolagsstamma, via telefon på +358 10 452 9460, via fax på +358 10 262 2727 eller via brev till Fortum Abp, Corporate Legal Affairs/AGM, POB 1, FI-00048 FORTUM, Finland. Anmälan och eventuella fullmakter måste vara Fortum tillhanda senast 16:00 (finsk tid) den 25 mars 2008.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att Fortum Abp ska betala en utdelning på 1,35 euro per aktie för 2007. Av denna utdelning ska 0,77 euro per aktie betalas från Fortums löpande resultat. En extra utdelning om 0,58 euro per aktie föreslås för att styra Fortums kapitalstruktur mot målet. Avstämningsdag för rätt till utdelning är 4 april 2008 och det föreslagna datumen för utbetalning av utdelning är 11 april 2008.

Publicering av resultat

• ^l Delårsrapport för januari–mars publiceras den 24 april 2008.
• ^l Delårsrapport för januari–juni publiceras den 17 juli 2008.
• ^l Delårsrapport för januari–september publiceras den 22 oktober 2008.

Årsredovisningen och delårsrapporterna tillhandahålls på finska, svenska och engelska och går även att läsa på Fortums webbplats, på adresserna www.fortum.fi,

www.fortum.se och www.fortum.com

Fortums ledning håller regelbundet presskonferenser för analytiker och media, vilka kan följas på företagets webbplats. Ledningsgruppen ger även intervjuer både enskilt och gruppvis. Fortum deltar i olika konferenser för investerare.

Fortum tillämpar en tyst period på 30 dagar före publicering av resultatet. Ytterligare information om aktier och aktieägare finns i delen om Fortums aktie och aktieägare i Verksamhetsberättelsen i Bokslut.

Fakta om Fortum-aktien

Noterad på OMX Nordic Exchange Helsinki Handelskod: FUM1V Antal aktier den 30 januari 2008: 886 935 660 Sektor: Kraftförsörjning

Kontaktinformation för investerare:

Mika Paloranta, IR-direktör tel. +358 10 452 4138, fax: +358 10 452 4176, e-post: mika.paloranta@fortum.com

Rauno Tiihonen, IR-chef tel. +358 10 453 6150, fax: +358 10 452 4176, e-post: rauno.tiihonen@fortum.com

Beställning av ekonomisk information

Finansiella dokument kan beställas från Fortum Abp, Mail Room, POB 1, FI-00048 FORTUM, Finland, tel. +358 10 452 9151, e-post: juha.ahonen@fortum.com Information för investerare finns tillgänglig på nätet på

www.fortum.se/investerare

Design KREAB

Fotografer TOMI PARKKONEN, STEFAN SJÖDIN (inledning), TONY ÖHBERG (inledning), MARKO LASSILA (sida 29), ULF BLOMBERG/NORDICPHOTOS (sidor 32–33), LAURI HENTTONEN (sida 35), VILLE HARILAHTI (sidor 43 och 51) Tryckeri LIBRIS 2008 Gördelr GALERIE ART SILK 150 g/m² Omslag GALERIE ART SILK 300 g/m² Inlaga GALERIE ART SILK 130 g/m²

Att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor

Fortum Abp Kägeludden, Esbo PB 1 00048 FORTUM, Finland tel. +35810 4511 fax +35810 4524447 www.fortum.se

Hemort Esbo, FO-nummer 1463611-4