HKScan Oyj

Annual Report • Apr 8, 2009

ÅRSREDOVISNING 2008

HKScan Årsredovisning 2008 Innehåll

4	matkulturen Finland Haapio: Om i ,	50	resultaträkning Noter till koncernens
	Baltikum och Polen Sverige ,	53	balansräkning Noter till koncernens
12	Detta HKScan är	68	resultaträkning FAS Moderbolagets
15	Året korthet 2008 i	69	FAS Moderbolagets balansräkning
16	har ordet VD	70	FAS Moderbolagets kassafl ödesanalys
18	Marknadsområdet Finland	71	till moderbolagets bokslut FAS Noter
22	Marknadsområdet Sverige	72	till moderbolagets resultaträkning Noter
26	Marknadsområdet Baltikum	73	till moderbolagets balansräkning Noter
28	Marknadsområdet Polen	79	Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter
30	Personal och miljöomsorg	79	Revisionsberättelse
32	Styrelsens verksamhetsberättelse	80	Aktier och aktieägare
38	Nyckeltal	84	Bolagsstämman
39	Formler nyckeltalen för	85	Årssammanställning 2008
40	resultaträkning IFRS Koncernens	86	Förvaltning
41	balansräkning IFRS Koncernens	90	Styrelsen
42	ödesanalys IFRS Koncernens kassafl	92	ledningsgrupp Koncernens
43	kapital Förändringar koncernens i eget	94	Analytiker
44	IFRS till koncernbokslutet Noter	95	Kontaktinformation

Redaktör Markku Haapio: Vad äter Finland?

Vad är den fi nska matkulturen uppbyggd av?

I hög grad av traditioner, element som lånats från grannländerna under seklernas lopp och i dag allt mer av intryck från hela världen. Dagens modeord ord är magert, hälsosamt och ekologiskt. De rådande trenderna är fi nskt kök och respekt för traditionell husmanskost. I marknadsföringen av mat betonas den rena naturen, de rena åkrarna och de friska biffdjuren. Matens hälsoinverkan, dess funktionalitet, håller på att bli ett nytt specialområde inom den fi nska matkompetensen.

Historiskt sett har den fi nska maten varit mycket enkel och dess råvaror byggde på vad man fi ck från åkern, skogen och vattnet. Spannmål, boskapsprodukter, vilt, svamp, bär och fi sk. Årstidernas växling gav en rytm åt mathushållningen. Livsmedel som kunde förvaras inför den långa vintern har varit speciellt viktiga.

Under historiens lopp har det fi nska köket omformats först av många århundraden som en svensk provins, sedan av det dryga seklet under Ryssland. Sverige har påverkat Finland i den grad att ländernas vardagliga matkultur i många avseenden är enhetlig: sill, köttbullar, korv, ärtsoppa. Via Sverige spreds även kulinariska intryck från övriga världen till Finland, först till herrgårdarna och städerna och därifrån med tjänstefolket bland den övriga befolkningen. Från Ryssland har den fi nska matkulturen fått, ofta via den karelska befolkningen, bl.a. olika piroger, svamprätter, rom och blinier, kålrätter, grytor och efterrätter som bygger på kvarg. Av de europeiska köksmästarna vid hoven i S:t Petersburg lärde sig de fi nska kockarna internationell kokkonst.

Efter andra världskriget har en helt ny värld inom matkulturen öppnat sig för fi nländarna. Resandet, informationsspridningen och varornas rörlighet har ökat kraftigt och gett fi nländarna tillgång till nästan vilka maträtter, livsmedel eller exotiska matkulturer som helst. Det breda utbudet har ändå inte nämnvärt påverkat den egna matkulturens grundpelare.

I vardagen har fi nländarna tagit till sig pizzan, pastan, hamburgaren och kebaben, som på många sätt står nära den egna smakvärlden. Å andra sidan visar många färska enkäter att fi nländarnas favoriträtter ännu i dag är mycket traditionella. Topplaceringar har bl.a. köttbullar, stekt strömming eller siklöja, korv- och fl äsksås, kött- och korvsoppa, makaronilåda – och pizza. Under veckoslut äter man biff och stek. Mjölken är fortfarande den vanligaste matdrycken; inte ens på veckoslut är det mer än några procent av befolkningen som dricker vin till maten.

Finland har tydliga regionala matkulturer, men de håller på att jämna ut sig till en enhetlig kulinarisk kultur. Det fi nns fortfarande lokala specialiteter, men till exempel den exotiska lappländska renen äts nu allmänt i hela landet; renskav serveras även till vardagliga luncher. Råvaror för karelsk stek fi nns i varje snabbköp och karelska piroger tillverkas också av industriella bagerier. Savolaxarnas kalakukko är fortfarande en lokal specialitet, liksom svartkorven från Tammerfors, men de kan nog köpas även på andra orter.

Den fi nska matkulturen har alltid varit bunden till årstidernas växling och är det fortfarande, trots att situationen inte längre dikteras av klimatet och naturen. Nu är denna rytm en del av den kulinariska folkkulturen. Matåret inleds med lake och i synnerhet lakrom med blinier. Till fastlagen i slutet av februari hör ärtsoppa och fastlagsbullar (semlor). Till påsk äter man lammstek och Finlands mest speciella maträtt, memma, som varken tillreds eller äts någon annanstans.

I juni-juli kommer nypotatisen som äts med sill eller gravad fi sk. Sommarens grillsäsong är en nationell festtid då maten tillreds utomhus och består av biffar, kotletter och fi léer, men fortfarande mest av korv. Allt som oftast används grillkorvar som är speciellt framtagna för detta syfte och som fi nns i hundratals varianter.

Kräft- och nejonögssäsongen infaller under sensommaren och kring denna tid inleds också svamp- och bärsäsongen. I skogen hittar fi nländarna kantareller, trattkantareller, soppar, blåbär, lingon samt hjortron i norr. Matåret kulminerar med julen och då dukar de fl esta fi nländarna fram ett traditionellt julbord, som kretsar kring julskinkan och olika tillhörande lådrätter och saltade fi skar.

Vad är då fi nländarnas nationalrätt? Offi ciellt fi nns det ingen. Om man är ute efter en maträtt som nästan alla äter, oavsett ålder, kön eller förmögenhet, som äts i hela Finland, som är distinkt fi nsk till karaktären och som äts mycket och året om så är nog länkkorven det enda alternativet.

Redaktör Markku Haapio: Vad äter Sverige?

I grunden är den svenska matkulturen likadan som på annat håll i norra och nordöstra Europa. Maten har varit enkel, ofta knapp, och den har styrts av en klart indelad årstidsrytm, i synnerhet den långa vintern som man varit tvungen att förbereda sig inför i mathushållningen. Det fanns ont om grönsaker och de odlades för att ätas på vintern. Före potatisens införande var de viktigaste vinterrotsakerna rovan och kålroten, som tillhör släktet Brassica. Så viktiga var de att kålroten började kallas "swede" på engelska.

I Sverige är dock geografi n mildare än exempelvis i grannlandet Finland. I söder är klimatet milt, i sydväst fi nns den fi skrika Nordsjön och såväl förbindelserna till centrala Europa som sjörutterna har varit direkta. Intryck och livsmedel har rört sig obehindrat sedan de tyska hansaköpmännens tid. Vid hoven drack man vin redan under tidig medeltid.

Under tidigare sekler har den svenska matkulturen påverkats av landets starka ställning i den europeiska maktpolitiken, av de många krig som landet fört i Europa och av de direkta förbindelserna till andra hov. Till exempel blev osmanernas dolma på detta sätt Sveriges kåldolm medan det franska köket etablerades i Sverige redan på 1700-talet. Under senare tider har det höga välståndet i Sverige lockat en stor invandrarbefolkning som fört med sig ett brett utbud av etniska matkulturer till den svenska vardagen.

Typiska representanter för husmanskost är köttbullar och potatismos, Janssons frestelse, kåldolmar, fi sk- och sillbullar, pyttipanna, Biff à la Lindström, ärtsoppa, dillkött, korvkaka (leverlåda), Biff Rydberg, Wallenbergare och gravlax. Därtill ingår den säregna falukorven, som är en bestående del av den svenska vardagskosten.

En annan svensk tradition är smörgåsbordet där var och en själv plockar åt sig olika maträtter från kall sill och strömming till varma rätter. Detta koncept har blivit känt även på andra håll. Smörgåsbordets breda utbud har också varit en förebild för buffetserveringen på bilfärjorna mellan Sverige och Finland.

Fisken har en viktig roll i den svenska matkulturen. Fisk återfi nns i fl era skepnader såväl i husmanskosten som i smörgåsbordet. Fiskutbudet i Sverige är stort eftersom man förutom fi skrika insjöar även har en lång kustlinje: från Nordsjön via Östersjön till Bottenviken. Förutom sill, strömming, abborre och lax är även kräftor samt andra skaldjur och musslor en naturlig del av den svenska mathushållningen. Den mest speciella fi skrätten är surströmming, fermenterad strömming, som har säsongstart den tredje torsdagen i augusti.

I dag är den svenska vardagsmaten en kombination av det traditionella nationella köket och intryck som blandats i det. En viktig roll spelar svenska jordbruksprodukter, trädgårdsväxter, bär, svamp, vilt och det rika fi skutbudet. Dessa utgör en vardaglig, nästan lantlig kökskultur som kallas husmanskost.

Under de senaste decennierna har husmanskosten lyfts fram som en förebild för den svenska maten. Recepten har modifi erats för att motsvara dagens näringskrav och otaliga stjärnkockar har skapat moderna variationer av den för topprestaurangernas menyer. Det nya skandinaviska köket, som på sistone marknadsförts gemensamt av de nordiska länderna, bygger mycket långt på husmanskost och har varit en av inspirationskällorna för svenska kockar som vunnit framgång i internationella kocktävlingar.

Sverige har alltid varit ett förmöget land och har därtill undgått krig under de senaste 200 åren. Detta har redan länge varit synligt som ett stort sortiment med importmat. Utbudet har blivit ännu större efter andra världskriget i och med att Sverige blivit allt mer mångkulturellt och fått ett otal etniska matbutiker runtom landet. Efterfrågan bland invandrarbefolkningen har ytterligare ökat importen av exotiska produkter. I den svenska mathushållningen lever nu exotiska livsmedel sida vid sida med råvarorna för husmanskost.

Förutom ett stort utbud präglas den moderna svenska matkulturen av en betoning på hälsosam, ekologisk och etisk mat. Sveriges nationalrätt anses vara köttbullar med brunsås och potatismos och även den har blivit lättare eftersom köttbullarna i dag tillreds av fettsnålt kött.

Redaktör Markku Haapio: Vad äter Baltikum?

Baltikum består av tre länder: Estland, Lettland och Litauen. De har alla en egen nationell matkultur och egna kulinariska specialiteter. Baltikum är dock geografi skt, klimatmässigt och historiskt ett så enhetligt område att matkulturernas grundprinciper i många avseenden har blivit mycket liknande.

Under seklernas gång har även de intryck som kommit utifrån varit de samma för alla baltiska länder. Makthavarna i de baltiska staterna har bytts ut i fl era etapper och med dem har matkulturen fått intryck från såväl det tyska som det ryska köket. Det fi nns dock även historiska skillnader. Sverige var en tid en stormakt i Östersjöområdet och påverkade både Estland och Lettland. Den litauiska kulturen har däremot haft en närmare växelverkan med sina södra grannländer, bl.a. Polen och Ukraina.

Alla dessa tre matkulturer förenhetligades och utarmades av det fl era decennier långa sovjetstyret efter världskrigen. Den egna matkulturens grund bevarades dock och när länderna åter blev självständiga i början av 1990-talet blev matkulturen en viktig front då staterna skapade nya identiteter för sig. Dessa historiska faktorer har lett till att den traditionella matkulturen och kosten i Baltikum än i dag präglar såväl vardagen som festen, trots att den europeiska integrationen och den stigande levnadsstandarden har berikat vardagen med allmäneuropeiska och internationella drag samt modern färdigmatskultur.

I alla baltiska länder har matkulturens stomme varit den lantliga kulturen som följer årstidsrytmen. De viktigaste livsmedlen har varit spannmål, rotsaker och grönsaker. Man har odlat bl.a. korn, råg, vete, bovete, majrova, kålrot, rödbeta, gurka, kål och lök. Potatisen kom till Baltikum i slutet av 1700-talet och blev snabbt en hörnsten i kosten i alla tre länder. Potatisens långa hållbarhet var speciellt viktig med tanke på matlagren som sinade under vintern. Potatisen används fortfarande på många olika sätt och är ännu en central del av vardagsmaten.

Av boskapen har man fått för området typiska mjölkprodukter såsom färskost, surgrädde och kvarg. Fläskkött i olika former är överlägset det mest populära köttet. Där den stigande levnadsstandarden i till exempel Finland och Sverige har lett till att butikernas utbud övergått till kött som är värdefullare och lättare att tillreda är det i Baltikum fortfarande vanligt att man använder så gott som alla kroppsdelar i matlagningen. I saluhallarna erbjuds t.ex. gristrynen, hela huvuden och klövar, och ingalunda som specialiteter. Många inre organ är också populära.

I skogen har balterna alltid hittat många tillskott till sin kost. De plockar blåbär, lingon, tranbär och hallon samt nötter. Svamp är rentav en nationalrätt i alla länder och det är mycket populärt att plocka och inlägga dem på olika sätt. Skogarna var viltrikare än i de nordiska länderna och bjöd på hjortar, älgar, vildsvin, gäss och andra fåglar. Vid de baltiska ländernas kuster har fi sket alltid varit en viktig näring. Den viktigaste fi sken är fortfarande strömmingen, men man fångar även t.ex. torsk, ål och nejonöga. Fisk säljs även rökt och torkad.

Maten har traditionellt varit enkel, sparsamt kryddad, mycket energirik och som känt mer salt än i de västra grannländerna. Moderna trender har nu nått det baltiska matbordet men vardagsmaten har fortfarande samma prägel. Brödet fungerar som kostens stomme, i synnerhet mörkt, surt rågbröd. Detta gäller i den grad att många balter som fl yttat utomlands säger att hembygdens limpa är den maträtt de saknar mest. Likaså är många matiga gröträtter populära.

I alla baltiska länder stöter man på vissa grundläggande drag. Alla föredrar surkål framom potatis, och surgrädden, smetanan, är viktig både i matlagningen och som tillbehör. I alla länder gör man piroger med olika fyllningar. Kryddad färskost och kvarg fi nns överallt. Starka soppor är populär vardagsmat. I de baltiska länderna är inläggning vanligt och en fl itigt använd metod är fermentering. På torgen i Baltikum fi nns ett brett utbud av olika inlagda grönsaker, även andra än de typiska gurkorna. Korvkulturen har hög nivå i Baltikum och korvarna är av tysk stil – köttiga och rätt salta. De är också väldigt uppskattade. I alla baltiska länder hör korven till julbordet utöver andra maträtter. För esterna är det faktiskt så att en jul utan verivorst, blodkorv, inte är jul.

Redaktör Markku Haapio: Vad äter Polen?

Polens geografi ska läge har genom århundradena gjort landet mycket mottagligt för kulturintryck från alla väderstreck. Landets händelserika historia har ytterligare bidragit till detta. Till Polens förfl utna hör en trehundra år lång period som stormakt i området med en mångfald av folk och kulturer inom landets gränser. I ytterligare trehundra år stod landet under andra härskare och uppdelades i många etapper. Under första halvan av förra seklet var landet självständigt en kort tid och stod sedan under kommuniststyre. Polens traditionella matkultur är en blandning som berikats av olika kryddor från Ryssland, Tyskland, Ukraina, Vitryssland, Litauen, Tjeckien, Österrike och den judiska kulturen.

Det polska kökets äldsta skikt är det slaviska. Det formades av de råvaror man fi ck genom att odla jorden och utnyttja naturen. De äldsta kulturväxterna är råg, vete, korn och hirs. Det odlades även mycket havre, bovete och linser. De viktigaste maträtterna var olika grötar som tillreddes av dessa. Viktigt var också brödet, som i det katolska Polen alltid haft en religiöst laddad betydelse. Polen har alltid njutit av en centraleuropeisk viltrikedom och skogens bär och svampar har utnyttjats fl itigt under alla tider. Allt detta är fortfarande synligt i Polens matkultur.

Under sin storhetstid var Polen kontinentens största stat och soldater och handelsmän som kom till landet förde med sig många intryck också från avlägsna länder. Välkänd är den viktiga italienska fl äkten på 1500-talet när italienskan Bona Sforza blev drottning av Polen. Hon lärde polackerna, som tidigare använt sparsamt med grönsaker, att äta bl.a. purjolök, selleri, morot och sallat. Grönsakerna har fortfarande italienskinspirerade namn i Polen, såsom tomaten, pomidory (ital. pomodoro).

Polens storlek och växlande geografi har gett landet fl era regionala kulturer som skiljer sig från varandra till karaktären, från den fi skrika Östersjökusten i norr till de sydliga skogs- och bergstrakterna som bjuder på vilt, bär och svampar. I öst har köket tagit starka intryck från det ryska köket, medan man i söder har lånat från Österrike-Ungern – till exempel är kotlet schabowy precis som en wienerschnitzel, men tillredd av fl äskkött.

Fläskköttet är faktiskt Polens överlägset populäraste köttråvara. Köttet använts allmänt och mångsidigt, de förmånligaste delarna inte att förglömma – som exempel kan nämnas den populära rätten golonka, en hel grislägg. Fläsk ingår även i bigos, jaktgrytan som kallats Polens nationalrätt och som har otaliga recept beroende på kocken och regionen. I recepten ingår alltid kål samt olika köttslag och korv. Kålen, och i synnerhet surkålen, är även i övrigt en grönsak som används mycket och på många sätt i Polen. Kålen ingår ofta i sopporna som är en oskiljaktig del av den polska matkulturen.

Potatisen i alla skepnader är en av basråvarorna i det polska köket. Av potatis gör man pannkakor samt olika fyllda bullar. Potatisen används också med mjöl i degen som man gör Polens berömda pierogi av, fyllda knyten som påminner om pelmeni eller ravioli. Motsvarande rätter återfi nns i alla östliga matkulturer men polackerna är fullt övertygade om att de uppfunnit dem. Pierogi kan vara salta eller söta, kokta eller friterade och fyllningen kan bestå av nästan vad som helst, vanligtvis dock fl äsk eller annat kött, kål, svamp eller ost. I söta pierogi används russin, plommon, på sommaren till och med jordgubbar eller blåbär.

På fl äskkött bygger också den rika polska korvkulturen som har ett stort sortiment och gett upphov till fi na lokala korvspecialiteter runtom i landet. Den mest kända korven är ändå Polens "nationalkorv" kielbasa, som återfi nns i hela landet med olika kryddningar och tillredningssätt. Kielbasa hittar man såväl i gatugrillar som på fi nrestauranger och pizzerior använder också korven som pizzafyllning.

Den kommunistiska epoken utarmade den polska matkulturen genom att många livsmedel hamnade utom räckhåll för vanligt folk. Sedan 1990-talet har matbutikerna och restaurangerna åter fått ett stort urval produkter både från hemlandet och från övriga världen. Man har dock inte glömt sina rötter: även i Polen äter man i dag pizza och hamburgare, men det traditionella köket är både en del av vardagen och en stolthetsfaktor i Polen av i dag.

Markku Haapio

• fi losofi e magister vid Turun yliopisto i Åbo (litteratur, fi nska)
• journalist med specialisering på mat vid Iltalehti (sedan 1984), egna matsidor varje vecka
• skrivit fl era matböcker, bl.a. Nakit ja muusi, Sininen lenkki, Sikapossu, Munakirja och Purkkiruokaa
• Korvmästare i korvklubben Makkaraklubi v. 2002
• bosatt i Åbo

HKScan – en ledande livsmedelskoncern i Nordeuropa

Kort om HKScan

HKScan är ett av de ledande livsmedelsföretagen i Nordeuropa. Hemmamarknaderna är Finland, Sverige, Baltikum och Polen.

HKScan producerar, säljer och marknadsför gris-, nöt- och fjäderfäkött, charkvaror och färdigmat till detaljhandeln och storköksmarknaden samt till industrin och exportmarknaden.

Koncernen har produktion i 6 länder och sammanlagt ca 10 000 anställda.

En av HKScans främsta ledstjärnor är konsument- och kundupplevd kvalitet, som i sin tur förutsätter produkter och service av hög kvalitet genom hela värdekedjan.

Affärsidé och mål

HKScan genererar ekonomiskt mervärde för ägarna genom att kombinera konsumentdriven och kundorienterad verksamhet, starka märken, effektiv produktion, kunniga medarbetare och lönsam tillväxt på alla marknadsområden.

HKScan vill bidra till en bättre vardag genom att jämsides med det traditionella sortimentet i fortsättningen också erbjuda allt fl er innovativa produkter, som både inspirerar till matlagning och förenklar den.

Koncernens vision är att vara en ledande fl ernationell livsmedelskoncern med stark lokal närvaro på de nordeuropeiska hemmamarknaderna.

HKScans strategi är inriktad på

• att tillgodose konsumenternas matrelaterade behov och preferenser i olika livssituationer
• att ha branschens nöjdaste kunder tack vare konkurrens kraftiga produkter, leveranssäkerhet och innovativa lösningar
• att vara ett av branschens mest lönsamma företag
• att vara en av branschens mest attraktiva arbetsgivare

HKScan

Omsättning och rörelsevinst per marknad 2008

Omsättning 2 294,6 milj. euro

Rörelsevinst 38,1 milj. euro

Centrala fi nansiella mål

Rörelsevinst:	över 5 procent av omsättningen
Avkastning på eget kapital: över 15 procent
Soliditet:	över 40 procent
Utdelning:	minst 30 procent av nettoresultatet

HKScan Nyckeltal 2008

• omsättning: 2 294,6 miljoner euro
• rörelsevinst: 38,1 miljoner euro
• rörelsevinst, %: 1,7
• anställda: ca 10 000

HKScan Abp

VD Teet Soorm

• Saturn Nordic -> Sokolów S.A. VD Boguslaw Miszczuk

* Mellan affärsområdena -64,3 milj. euro

** Samföretaget Saturn Nordic Holding AB, som ägs 50/50 av HKScan och danska Danish Crown innehar 100 % av aktierna i Sokolów. År 2008 konsoliderades hälften av Sokolóws omsättning, motsvarande 270,9 milj. euro med HKScan Group.

Anläggningar och enheter

HKScan har produktion i Finland, Baltikum, Polen, Sverige och Danmark. I Ryssland och Storbritannien har koncernen säljbolag. I Polen drivs rörelsen av Sokolów S.A. som ägs av holdingbolaget Saturn Nordic Holding AB. HKScan och danskägda Danish Crown äger 50 procent vardera av bolaget.

Anläggningarna i Luleå och Ullånger ägs av Scan AB till 50 % med Nyhléns & Hugoson som andra hälftenägare.

Året 2008 i korthet

Bättre balans i egen verksamhet mot slutet av året

Hela verksamhetsåret 2008 präglades av stora utmaningar. Verksamheten på koncernens samtliga marknadsområden belastades av att det ansträngda läget på den internationella köttmarknaden som varat sedan hösten 2007 fortsatte långt in på sommaren 2008. En bidragande orsak var de kraftigt stigande tillverkningskostnaderna under början av året. Under andra kvartalet redovisades de stora slutlikviderna för den industriella omstruktureringen i Finland och stora kostnader för att reducera fryslagervolymerna parallellt med nedskrivningar inom primärproduktionen av griskött i Polen, vilket pressade resultatet för första halvåret under nollstrecket.

Under tredje kvartalet återhämtade sig lönsamheten en aning. Fjärde kvartalet blev årets bästa eftersom slutet av år 2008 förlöpte planenligt inom HKScan.

Under verksamhetsåret ökade koncernens omsättning med 8,9 procent till 2 294,6 miljoner euro (2 107,3 milj. euro år 2007).

Koncernens rörelsevinst (EBIT) stannade på 38,1 miljoner euro (55,3 milj. euro), vilket är 31,1 procent mindre än året innan.

HKScans resultatkapacitet visade sig otillräcklig. Rörelsevinsten utgjorde 1,7 % av omsättningen mot eftersträvade fem procent. De fortsatt stigande fi nansiella kostnaderna belastade nettoresultatet till den grad att resultatet per aktie stannade på 0,12 euro.

Styrelsen föreslår en utdelning på 0,24 euro per aktie.

Den industriella omstruktureringen i Finland fullbordad

I Finland fullbordades den största industriella omstruktureringen i bolagets historia. Omstruktureringsprogrammet gav under första halvåret upphov till leveransstörningar och extra överlappande kostnader.

Investeringarna och den nya industriella strukturen samt de trimmade processerna och rutinerna började ge resultat under andra halvåret. Resultatutvecklingen i Finland var följaktligen positiv under slutet av året och marknadspositionen blev starkare.

Under årets sista månader skedde en kraftig efterfrågeökning för traditionella charkvaror som är av stor vikt för bolaget.

Fortsatta effektiviseringar i Sverige

Scan AB:s verksamhet motsvarade prognoserna och bolaget tog marknadsandelar mot slutet av året.

I enlighet med ett tidigare beslutat effektiviseringsprogram avvecklade Scan under året sin anläggning i Kävlinge i södra Sverige samt slakterierna i Skellefteå och Uppsala. Utbyggnaden av Scans anläggning i polska Swinoujscie sattes i drift.

Sedan omstruktureringen i Finland fullföljts inriktas resurserna på en genomgripande utveckling av verksamheten i Sverige.

Ökad popularitet för basprodukter i Baltikum

I en jämförelse mellan HKScans marknadsområden var konjunkturnedgången snabbast och brantast i Baltikum. Konsumenternas minskade köpkraft påverkade konsumtionen, och prismässigt fördelaktigare basprodukter ökade sin popularitet. I kraft av sin starka marknadsposition har bolaget utsikter att klara sig relativt väl genom den pågående recessionen.

Stabil utveckling i Polen

Till skillnad från bolagets övriga marknader lyckades Polen bibehålla en relativt hög optimism under hela året. BNP-ökningen blev långsammare, men var så sent som i november nära 4 procent. Sokolów S.A:s kärnverksamhet utvecklades stabilt, samtidigt som Agro-Sokolóws förluster planade ut och Pozmeat uppvisade ett positivt resultat under senhösten 2008.

Nyckeltal

	2008	2007
Omsättning, milj. euro	2 294,6	2 107,3
Rörelsevinst, milj. euro	38,1	55,3
– % av omsättningen	1,7	2,6
Vinst före skatt, milj. euro	9,0	36,3
– % av omsättningen	0,4	1,7
Avkastning på eget kapital, %	2,3	9,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5,2	7,2
Soliditet, %	29,5	29,3
Bruttoinvesteringar, milj. euro	84,0	129,3
Resultat per aktie, euro	0,12	0,72
Utdelning per aktie, euro *)	0,24	0,27
Antal anställda	7 421	7 840
*) På basis av styrelsens förslag

Verkställande direktören har ordet

Det gångna verksamhetsåret 2008 var till följd av den starka turbulensen på marknaden mycket komplicerat. Rörelsevinsten 38,1 miljoner euro var som beräknat mindre än föregående års 55,3 miljoner euro.

Den blygsamma rörelsevinsten beror till stor del på krympande marginaler under året. Kostnaderna inom primärproduktionen av kött och inom industrin ökade brant, särskilt under början av året. Det dröjde dock länge, delvis in på år 2009, innan det gick att få till stånd förhandlingar med kundföretagen om nödvändiga kompenserande höjningar av försäljningspriserna.

Lönsamheten under första halvåret belastades dessutom av det fortsatt svåra globala marknadsläget för griskött på bolagets samtliga marknadsområden. Det långvariga överutbudet började plana ut mot slutet av år 2008.

HKScans resultatkapacitet visade sig otillräcklig. Rörelsevinsten utgjorde 1,7 procent av omsättningen mot eftersträvade fem procent. De fortsatt stigande fi nansiella kostnaderna belastade nettoresultatet till den grad att resultatet per aktie stannade på 0,12 euro, mot 0,72 euro året innan.

Den globala fi nanskrisen har medfört kraftiga kursfl uktuationer i koncernens centrala valutor. Svenska kronan och polska zlotyn försvagades dramatiskt i förhållande till euron mot slutet av 2008 och den sjunkande trenden har fortsatt de första månaderna in på 2009. Detta kommer i fortsättningen att belasta koncernens omsättning och resultat, och effekterna märktes redan i bokslutet för 2008 i form av lägre balansvärden. Försvagningen av den ryska rubeln har i sin tur belastat lönsamheten i koncernens export till Ryssland sedan slutet av året.

Förutsättningar för starkare utveckling

I Finland fullbordades den största industriella omstruktureringen i bolagets historia. Omstruktureringen gav ännu under första halvåret upphov till leveransstörningar och extra överlappande kostnader. Under andra halvåret blev det efter hand möjligt att i högre grad nyttiggöra investeringarna och den nya strukturen.

Resultatutvecklingen i Finland var följaktligen positiv under slutet av året. Den lyckade försäljningen under jul- och nyårssäsongen förbättrade rörelsevinsten mot slutet av året. En annan positiv trend är att efterfrågan på traditionella charkvaror, som är av stor vikt för bolaget, ökade påtagligt under årets sista månader och trenden har fortsatt oförändrad in på år 2009.

"Koncernens rörelsevinst under fjärde kvartalet 2008 blev som väntat bättre än kvartalet innan, främst tack vare högre effektivitet inom verksamheten i Finland."

Bolaget ser inget behov av omfattande reformer i Finland. Avsikten är att fi nslipa processer och rutiner ytterligare och dra all tänkbar nytta av de investeringar som gjorts.

I en jämförelse mellan HKScans marknadsområden var konjunkturnedgången snabbast och brantast i Baltikum. Konsumenternas minskade köpkraft påverkade konsumtionen, och prismässigt fördelaktigare basprodukter ökade sin popularitet. Den uthålligt positiva trenden i koncernens verksamhet mattades av mot slutet av året. Som lokal marknadsledare har HKScan förutsättningar att bevara sin position genom de dåliga konjunkturerna.

Till skillnad från bolagets övriga marknader lyckades Polen bibehålla en relativt hög optimism under hela året. BNP-ökningen avmattades från en nivå på över 6 procent under årets början, men var ändå så sent som i november nära 4 procent. HKScans verksamhet i Polen utvecklades stabilt och planenligt. Även dotterbolagen som tidigare gått med förlust lyckades förbättra sin lönsamhet. På det hela taget var verksamhetsåret 2008 för de polska enheterna i nivå med året innan.

Fokus på utvecklingen i Sverige

Sedan bolagets industriella omstrukturering i Finland fullföljts fokuseras resurserna nu på en genomgripande utveckling av verksamheten i Sverige. De i Sverige hittills genomförda eller pågående utvecklingsprogrammen har inte varit tillräckliga för att höja resultatkapaciteten och lönsamheten till eftersträvad nivå.

I början av mars 2009 inleddes uppläggningen av ett omfattande utvecklingsprogram i syfte att påtagligt höja Scan AB:s effektivitet fram till år 2012. En av kärnpunkterna i det planerade programmet är att göra kostnadsstrukturen i Scan betydligt lättare än i nuläget. I planerna ingår också att rationalisera de kommersiella funktionerna och höja förädlingsgraden i produktionen. Till stöd för uppläggningen och genomförandet av effektiviseringsprogrammet infördes omorganiseringar i Scan AB:s företagsledning och administration i början av mars.

Scan AB:s volym, marknadsledande ställning i Sverige och ledande varumärken utgör en stabil plattform för de förestående insatserna för att höja konkurrenskraften. Därigenom har Scan AB utsikter att bli en allt attraktivare partner för kundföretagen och konsumenterna och andra intressenter.

"Den globala fi nanskrisen har medfört kraftiga kursfl uktuationer i koncernens centrala valutor."

Innevarande år 2009

Trots den exceptionellt stora ovissheten beträffande det globala konjunktur- och fi nansläget räknar bolaget med att koncernens rörelsevinst före engångsposter år 2009 kommer att bli större än år 2008.

HKScans utveckling under andra halvåret 2008 visade att bolagets interna prestanda är på väg uppåt, och början av år 2009 visar att trenden fortsatt. I Sverige har åtgärder vidtagits för att höja lönsamheten, i Baltikum kommer produktionsinriktningen att anpassas till konsumenternas ekonomiska förutsättningar.

Fortsatta kraftiga valutakursfl uktuationer och eventuella devalveringar är faktorer som kan påverka koncernens resultat. Nationella omständigheter eller sysselsättningspolitiska förändringar som eventuellt påverkar också det privata konsumtionsmönstret är svåra att förutsäga. Bolaget utgår emellertid från att efterfrågan på matvaror i Finland och Sverige förblir oförändrad, även om betydande variationer mellan olika varukategorier kan förekomma. På andra marknader och inom exporten kan tendenser till efterfrågeminskning uppträda.

HKScan har ett brett sortiment mat och råvaror för många olika slags ändamål och tillfällen, för fl era olika konsumentkategorier. Mat är en vara som köps, lagas och äts oavsett konjunkturerna. Det är ett positivt budskap till HKScans alla ägare, kunder och producenter samt till personalen och andra intressenter under det innevarande året 2009, då framtiden är ännu svårare att förutsäga.

Åbo, i mars 2009

Matti Perkonoja

Bra bas för fortsatt utveckling i Finland

HKScans verksamhet i Finland drivs av HK Ruokatalo Oy och LSO Foods Oy. HK Ruokatalo Oy ansvarar för den industriella verksamheten inklusive försäljning, marknadsföring, logistik och transporter. LSO Foods köper upp köttråvara (svin och nöt) för HK Ruokatalo. HK Ruokatalo Oy:s varumärken i Finland är HK och Kariniemen.

Finland	2008	%	2007	%
Omsättning, milj. euro 740,4		31,4	674,3	31,3
Rörelsevinst, milj. euro	14,4	33,5	22,8	37,8
Rörelsevinst, %	1,9		3,4
Antal anställda 31.12	2 234	31,5	2 241	30,6

Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.

Den genomförda industriella omstruktureringen i Finland har skapat förutsättningar för lönsam tillväxt och starkare marknadspositioner.

Verksamhetsåret 2008 i Finland präglades av två utvecklingstrender. I den ogynnsamma marknadssituationen under första halvåret fi nslipades investeringarna för den industriella omstruktureringen inför driftsättningen. Under senare delen av året, efter en viss återhämtning på marknaden, började även den nya strukturen ge rationaliseringsfördelar. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning under början av 2009.

MINSKAT ÖVERUTBUD PÅ DEN INTERNATIONELLA KÖTTMARKNADEN

Situationen på den internationella köttmarknaden var sedan hösten 2007 fortsatt ogynnsam under de första månaderna 2008. Den kraftiga kostnadsökningen inom primärproduktionen av kött och inom köttförädlingsindustrin medförde ett pristryck som skulle ha krävt rejäla höjningar av prisnivån, men i och med överutbud av kött på marknaden dröjde det därför innan kostnadsökningarna kunde slås ut på försäljningspriserna, delvis in på år 2009. På marknaden för konsumtionsvaror var priskonkurrensen mycket hård.

Trots ogynnsam marknad och låga exportpriser var det nödvändigt för bolaget att minska de höga lagernivåerna i fryslagren för griskött, och exportvolymen blev större än väntat. Den internationella köttmarknaden var fortsatt ogynnsam fram till sommaren. Det långvariga överutbudet av griskött började plana ut mot slutet av året och bl.a. försäljningen av julskinkor var rekordlivlig.

Under början av året var efterfrågan på värdefullare styckningsdelar av inhemskt nötkött större än utbudet, till följd av att EU infört importrestriktioner för brasilianskt nötkött med hänvisning till spårbarhetskraven. Under fjärde kvartalet balanserades underskottet.

Av ovan anförda skäl var lönsamheten inom HK Ruokatalos köttdivision låg, särskilt under första halvåret. Den låga lönsamheten berodde delvis på den utdragna lönsamhetskrisen inom svinuppfödningen.

TILLFÖRSEL AV SLAKTDJUR

Köttråvaran till HK Ruokatalos industri levereras av inköpsbolaget LSO Foods Oy i fråga om gris och nöt. LSO Foods ansvarar också för logistiken inom djurtransporterna och för rådgivning till kontraktsproducenterna. Dessutom är bolaget underleverantör av gris- och nötslaktkroppar till Järvi-Suomen Portti. LSO Foods baserar sin verksamhet på avtal med kontraktsproducenter. Vid utgången av 2008 hade bolaget 6 000 kontraktsproducenter.

Under verksamhetsåret anskaffade LSO Foods sammanlagt 108,2 miljoner kilo gris- och nötkött (110,5 milj. kg). Vid utgången av året var dess andel inom tillförseln av griskött 40 procent och inom tillförseln av nötkött 27 procent. Under året förmedlade LSO Foods 660 000 grisar och 35 000 kalvar till uppfödning.

I fråga om fjäderfäkött har HK Ruokatalo ca 135 kontraktsproducenter som levererar all den kycklingråvara som behövs, sammanlagt 47,6 miljoner kilo (42,5 milj. kg), motsvarande ca 53 procent av inköpsvolymen. Intressebolaget Länsi-Kalkkuna Oy som köper upp kalkonråvaran levererade 5,5 miljoner kilo till HK Ruokatalo från sina egna kontraktsproducenter. Det utgjorde nästan 56 procent av det kalkonkött som produceras i Finland.

EFFEKTIVARE INDUSTRIELLA PROCESSER

HK Ruokatalos tillverkning av charkvaror och färdigmat har under de senaste årens omstrukturering koncentrerats till Vanda och Säkylä. Under början av år 2008 inkördes i Vanda produktionslinjer som överförts från andra anläggningar. Den industriella omstruktureringen visade sig på grund av omfattningen vara mer

krävande än väntat, vilket resulterade i eftersläpningar för de industriella processerna under de första månaderna av året. I takt med att linjerna har satts i drift har processerna trimmats och produktiviteten lyfts till avsedd nivå. Resultatutvecklingen i Finland var följaktligen positiv under slutet av året.

Råvaru-, material- och energikostnaderna steg brant under början av året 2008. Transportkostnaderna steg likaså till följd av de höga bränslepriserna. Trots lägre pris på råolja under andra halvåret sjönk inte de totala energikostnaderna nämnvärt.

LOGISTIKCENTRET KLART FÖR DRIFTSTART

Under uppstarten av det nya logistikcentret i Vanda under början av året var det nödvändigt att säkra leveranserna med parallella tillfälliga arrangemang, vilket gav upphov till större överlappande kostnader än väntat. Trots reservrutiner och backupsystem kunde leveransstörningar inte undvikas. Inkörningsperioden avslutades i juni och när störningarna eliminerats blev leveranssäkerheten avsevärt bättre och hade på hösten en nivå som motsvarade kundernas anspråk.

HK Ruokatalos logistiska kostnadseffektivitet har förbättrats i takt med stigande automatisering. Särskild vikt har fästs vid säkerhet och ergonomi i logistikcentrets arbetsmiljö.

I och med att de logistiska funktionerna koncentrerats till Vanda och logistikcentret satts i drift har omfattande industriella omstruktureringar av anläggningarna i Finland fullbordats. Enligt programmet upphörde verksamheten vid anläggningen och terminalen i Tammerfors i juni 2008, medan anläggningen i Åbo hade nedlagts redan tidigare. Till följd av programmet minskade antalet anläggningar från åtta till sex.

Efter den industriella omstruktureringen gjordes en motsvarande omstrukturering av den administrativa organisationen under sensommaren. Sedan augusti 2008 är basfunktionerna i HK Ruokatalos organisation försäljning, marknadsföring, order-leveransprocessen och industriella processer.

ALLT BÄTTRE ÅTGÅNG FÖR KYCKLING

Marknaden för fjäderfäkött uppvisade för andra året i rad stark

tillväxt. Marknaden utvecklades gynnsamt under hela första halvåret och först under hösten kunde en viss avmattning i tillväxten noteras. På årsnivå ökade både konsumtionen och produktionen av kycklingkött i Finland med ca 8 procent.

För kalkonkött var situationen besvärligare, och det behövs fl er konsumentanpassade produkter för att stimulera konsumtionen. Omkring 11 procent av den samlade konsumtionen fjäderfäkött utgörs av kalkon, och en stor del därav används som ingrediens i blandade charkvaror.

HK Ruokatalos leveranser av fjäderfäprodukter ökade både volym- och värdemässigt jämfört med året innan.

I juni tecknade HK Ruokatalo Oy ett avtal med Ruoka-Saarioinen Oy, enligt vilket HK Ruokatalo köper råvaran till kycklinglår med ben och bröstfi léprodukter samt grillkycklingar från Ruoka-Saarioinen. Ruoka-Saarioinen köper i sin tur benfri kycklingråvara från HK Ruokatalo. Inköpsavtalet medger effektivare användning av kapaciteten vid anläggningen i Eura och höjer på detta sätt konkurrenskraften hos HK Ruokatalos fjäderfädivision. Samtidigt bidrar arrangemanget till att säkerställa tillgången på inhemsk råvara.

EXPORT

HK Ruokatalos export ökade i fråga om både volym och värde. Bolaget sålde kött från Finland direkt till utländska kunder och förmedlade svenskt kött från systerföretaget Scan AB till andra länder. Den största exportmarknaden var Ryssland. På grund av den ogynnsamma situationen på den internationella köttmarknaden och de höga lagernivåerna i EU-området förblev exportpriserna låga ända till hösten. Exportens lönsamhet påverkades dessutom av US-dollarns och japanska yenens exceptionellt starka kursfl uktuationer i förhållande till euron.

FRAMGÅNG FÖR FÄRDIGMATSKONCEPTET HK VIA

Färdigmatskonceptet HK Via som lanserades år 2007 av HK Ruokatalo blev allt populärare. I maj utsågs HK Via till Årets Stjärnprodukt 2008 i en tävling utlyst av Livsmedelsindustriförbundet. Dessutom blev kampanjen för HK Via – Revolutionerande färdigmat – hösten 2008 prisbelönt med Silver Effi e år 2008 i EFFIE Finlandtävlingen för marknadskommunikation i klassen Livsmedel. Vidare vann kampanjen i januari 2008 klassen Bästa lansering i AdProfi t.

Kärnprocesser i Finland

HK Ruokatalos verksamhet är indelad i fyra enheter: kött, fjäderfä, charkvaror och kommersiella funktioner. Kärnprocessen utgår från konsumenternas krav. Därefter sammanlänkas kedjan av köttproducenternas insatser, upphandling, slakt, styckning, tillverkning, distribution och kommersiella funktioner.

AdProfi t är en tävling som belönar årets mest framgångsrika reklamkampanjer.

HK Via är ett innovativt färdigmatskoncept med läckra och näringsriktiga portioner som utvecklats i samarbete med en kostrådgivare och köksmästare. Den innovativa produktions- och förpackningstekniken gör att produkternas smak, färskhet och konsistens bevaras – utan tillsatsämnen. Ett faktum som vittnar om näringsriktigheten är att alla produkter i serien får märkas med Hjärtsymbolen. HK Via omfattar för närvarande färdiga måltider, soppor och sallader.

Andra betydande nyheter för året var Kariniemen kryddade kycklingvingar och Kariniemen kycklingspett, som lanserades lagom till sommarens grillsäsong. I färdigmatssegmentet breddades serien HK Mummon (Mormors), och i charkvarukategorin lanserades en större variant av korvfavoriten HK:s Blå, HK Iso Sininen Lenkki. I köttsegmentet lanserades mot slutet av året en ny serie griskött, HK Ripeät, med stekfärdigt kött av s.k. spannmålsgris.

SATSNINGAR PÅ NÄRINGSRIKTIGHET

Hälso- och näringsriktiga produkter är en stark trend på konsumentmarknaden. HK Ruokatalo satsar därför starkt på att utveckla sådana produkter. Under verksamhetsåret breddades bl.a. det hjärtmärkta sortimentet till att omfatta över trettio produkter.

För att underlätta konsumenternas dagliga val har HK Ruokatalo kompletterat den från Via-konceptet bekanta GDA-märkningen (vägledande dagligt intag) även till andra förpackningar. GDA (Guideline Daily Amount), vägledande dagligt intag, är ett system utformat av den europeiska livsmedelsindustrins branschorganisation för angivande av näringsinnehållet per portion av olika livsmedel och den procentuella andelen av det vägledande dagliga intaget. GDA-märkningen på förpackningar visar hur mycket en portion innehåller av olika näringsämnen och deras andel av det vägledande dagliga intaget, dvs. dagens hela kostintag. Det vägledande dagliga intaget är beräknat utgående från det genomsnittliga energibehovet per dygn för en vuxen kvinna, 2 000 kcal.

Som ett led i sin koststrategi öppnade HK Ruokatalo i november en webbplats med information om hjärthälsa för konsumenter, www.tiesydameen.fi . Den öppna webbplatsen bjuder på matrelaterade fakta och upplevelser för matlagnings- och näringsintresserade.

SAMARBETE MELLAN HK RUOKATALO OCH FINSKA OS-LAGET

HK Ruokatalo och fi nska OS-laget tecknade ett samarbetskontrakt hösten 2008, enligt vilket HK Ruokatalo blev OS-lagets partner i kostfrågor och en av lagets huvudsponsorer. Samarbetet ger HK Ruokatalo ökad synlighet och stärker framför allt bolagets position som kostexpert och producent av läcker och näringsriktig mat. Bolaget ser samarbetet som en möjlighet att uppmuntra folk att äta sunt och röra på sig mer.

Det första konkreta resultatet av samarbetet mellan HK Ruokatalo och Finlands Olympiska Kommitté är ett helt omarbetat kostråd för idrottare "Urheilijan ravitsemusopas" och webbmaterial "Urheilijan ravitsemus", som lanserades i september på parternas gemensamma Må bra-seminarium i Helsingfors.

CERTIFIERAD PRODUKTSÄKERHET

HK Ruokatalo vill satsa på en ständig utveckling av verksamhetskvaliteten, produktsäkerheten och miljöarbetet. Företaget följer gemensamt överenskomna principer genom hela leveranskedjan.

HK Ruokatalo och inköpsbolaget LSO Foods har certifi erade kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001:2000 genom hela produktionskedjan och miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004. Certifi katen gäller bolagets samtliga anläggningar.

Sedan ingången av verksamhetsåret 2008 har HK Ruokatalos anläggningar i Vanda, Forssa och Mellilä ett ISO 22000-certifi erat ledningssystem för produktsäkerhet. De övriga anläggningarna kommer att certifi eras under början av 2009. Vidare är färdigmatsproduktionen MicVac i Vanda BRC-certifi erad enligt British Retail Consortiums principer.

Stark marknadsposition och ledande varumärken i Sverige

Scan AB med dotterbolag svarar för HKScan-koncernens verksamhet inom marknadsområdet Sverige. Scan förädlar och marknadsför ett brett sortiment gris-, nöt- och lammkött, charkvaror och färdigmat. Den industriella verksamheten är koncentrerad till Sverige med mindre enheter även i Polen och Danmark. Scan hör till HKScan-koncernen sedan början av 2007. De viktigaste och mest kända märkena är Scan och Pärsons.

Sverige	2008	%	2007	%
Omsättning, milj. euro 1 179,3		50,0	1 111,9	51,7
Rörelsevinst, milj. euro	18,0	41,8	23,0	38,1
Rörelsevinst, %	1,5		2,1
Antal anställda 31.12	3 035	42,8	3 200	43,6

Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.

Fokus på en genomgripande utveckling av verksamheten i Sverige. Ett nytt treårsprogram väntas höja konkurrenskraften avsevärt.

Scan AB:s centrala affärsenheter är köttdivisionen och charkdivisionen, som kompletteras av Scans tillverkningsbolag med SLP Pärsons AB som största enhet.

Den ena kärnenheten, den volymmässigt dominerande köttdivisionen, motsvarade förväntningarna år 2008, även om störningarna på den internationella köttmarknaden belastade lönsamheten, särskilt inom industriförsäljningen och exporten.

På charkvarusidan var Pärsons ett relativt framgångsrikt koncept, särskilt den skivade smörgåsmaten i s.k. plånboksförpackning som väckte ökad efterfrågan. Produktionen och marknadsföringen av Scans övriga charkvaror motsvarade inte förväntningarna. Detta berodde till stor del på den kraftiga kostnadsökningen under början av året, som vid förhandlingar med kundföretagen endast delvis kunde slås ut på försäljningspriserna. Den komplicerade situationen illustreras av en prisförhandlingsprocess under hösten, där en betydande del av Scans sortiment utgick ur en större detaljhandelskedjas sortiment för en period av fl era veckor.

Den svåra internationella marknadssituationen med överutbud av griskött varade långt in på sommaren och belastade lönsamheten inom marknadsområdet Sverige, särskilt under första halvåret. Under hösten blev lönsamheten en aning bättre och fjärde kvartalet var årets resultatmässigt bästa. På det hela taget var rörelsevinsten 2008 emellertid blygsam och lägre än året innan.

För att stimulera utvecklingen startade bolaget i mars 2009 ett nytt treårsprogram för att göra Scan AB:s kostnadsstruktur avsevärt lättare, höja förädlingsgraden och rationalisera säljfunktionerna. Programmet är avsett att höja Scan AB:s lönsamhet till eftersträvad nivå. Enligt koncernens ekonomiska indikatorer innebär detta en rörelsevinst på 5 procent av omsättningen. År 2008 stannade rörelsevinsten på 1,5 procent.

STÖRRE SAMORDNING OCH EFFEKTIVITET

Under de senaste åren har Scan aktivt satsat på att renodla sin verksamhet med tonvikt på kärnkompetensen.

I enlighet med det effektiviseringsprogram som startades våren 2007 genomfördes under verksamhetsåret bland annat fl yttningen av slakterifunktionerna från anläggningarna i Uppsala och Skellefteå till Scans övriga slakterier. I september 2008 upphörde produktionen i Kävlinge i södra Sverige. Inom produktionen av konsumentförpackat kött i Uppsala vidtogs personalminskningar under hösten till följd av ändrad kundstruktur. Trots minskningarna har Scan för avsikt att i fortsättningen satsa starkt på konsumentförpackat kött.

I oktober förvärvade Scan en minoritetsandel i det småskaliga bolaget Bertil Erikssons Slakteri AB. Omstruktureringen samordnar tjänsterna till mellansvenska köttproducenter samtidigt som den bidrar till att säkerställa tillgången på svensk köttråvara.

Verksamhetsårets viktigaste investering med tanke på Scans utveckling var det nya logistikcentret i Linköping. Byggnadsarbetena avancerade enligt planerna och tidsschemat, och installationerna kom i gång under de första veckorna 2009. Logistikcentret i Linköping kommer att nå full kapacitet under andra kvartalet 2010 och centret blir då knutpunkt för bolagets hela nationella distribution.

I juni blev utbyggnaden av Scans anläggning i Swinoujscie på den polska Östersjökusten klar för drift. Anläggningen har specialiserat sig på att skiva och förpacka bacon för hela HKScan-koncernen, men anlitas också som underleverantör av andra företag.

KONSUMENTERNA UPPSKATTAR SCAN

Svenska konsumenter har utsett Scan till det tredje starkaste varumärket inom livsmedel. Detta framgår av en undersökning som genomfördes av Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, där konsumenternas svar kopplas ihop med lönsamhet och försäljningstillväxt. Ur företagets synvinkel medför ett starkt varumärke positiva och stabila kassafl öden, vilket bl.a. ger en stabilare bas för prissättningen. Scans starka varumärke och marknadsposition är resultatet av mångåriga satsningar och utgör en bra plattform för fortsatt utveckling.

Som ett led i den långsiktiga konsumentmarknadsföringen lanserade Scan våren 2008 ett representativt sortiment högklassigt grillkött och inledde samarbete med Swedish BBQ team. Till skillnad från många andra länder är intresset för grillning inte så stort som man kunde vänta sig i Sverige. Scan såg sin chans att försöka utveckla intresset för grillning. Det internationellt framgångsrika laget Swedish BBQ team består av svenska kockar som jobbat på stjärnkrogar runt om i Europa.

Försäljningsmässigt gick också jul- och nyårssäsongen utmärkt, inklusive den viktiga julskinkförsäljningen. Säsongens storsäljare var den ekologiska julskinkan Scan Piggham, som sålde 2,5 gånger så mycket som året innan. På det hela taget befäste Scan sin marknadsposition under slutet av året, räknat både i volym och i försäljningsvärde.

Sedan några år tillbaka samarbetar Scan AB med Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Scan har stött stiftelsen fi nansiellt och genom att ordna evenemang. Julinsamlingen år 2008 inbringade över en halv miljon kronor. För varje såld produktförpackning bidrog Scan med en del av försäljningspriset till julinsamlingen för barnsjukhuset.

STIGANDE INTRESSE FÖR MILJÖ- OCH KOSTFRÅGOR

Under år 2008 fördes en livlig debatt i de svenska medierna om livsmedel och livsmedelsindustrin. Debatten handlade framför allt om hälsoaspekter som redan en längre tid väckt allmänt intresse och under den senaste tiden aktualiserades klimatfrågan kraftigt.

Scan AB har för sin del tagit itu med de aktuella utmaningarna genom att starta ett långsiktigt klimatprogram i juni 2008. Scans ambition är att minska utsläppen av växthusgas med 35 procent före år 2010 och med 50 procent fram till år 2020 jämfört med år 2003. De viktigaste verktygen i detta arbete är att minska miljöbelastningen från de industriella processerna, energianvändningen och transporterna. En genomtänkt inköpspolicy är ett annat sätt att gynna lösningar som är mindre miljöbelastande.

Scan AB är en föregångare på miljöledning i den svenska köttindustrin. Scan är också en föregångare när det gäller att ta hänsyn till etiska aspekter och djuromsorg i den dagliga verksamheten. Den svenska lagstiftningen om djurhälsa och djuromsorg är som känt världsledande. Scan följer upp sin verksamhet i detta avseende med en årlig rapport, Etik- och Miljöredovisning, som redogör för åtgärderna under verksamhetsåret och även anlägger ett framtidsperspektiv. Förutom etik och miljöledning handlar redovisningen också om personal- och arbetsmiljöutveckling.

Hälsoaspekter får allt större betydelse i konsumenternas dagliga val. Som ett svar på denna trend beslutade Scan i början av 2008 sänka salthalten i sitt populära Må Gott-sortiment med hela 25 procent. En annan viktig egenskap vid sidan av den låga salthalten är det låga energiinnehållet; de tjugo produkterna i sortimentet innehåller högst 9 procent fett. Alla Må Gott-produkter är nyckelhålsmärkta med tillstånd av svenska Livsmedelsverket, som ett tecken på att de är ett hälsomässigt bättre val i sin kategori.

En ny landvinning för Scan är allergirena livsmedel – korv och andra charkvaror – som alltså är helt fria från gluten, laktos och ägg. Produkterna är också fria från soja-, mjölk- och ärtprotein. Anläggningarna i Linköping och Örebro är certifi erade för allergiren produktion.

Framåt för basprodukter i Baltikum

HKScans Baltikumdivision har enheter i Estland, Lettland och Litauen. Till divisionen hör Rakvere Lihakombinaat med dotterbolag samt AS Tallegg, Estlands största producent av fjäderfä och ägg. Rakvere har dotterbolagen AS Ekseko i Estland, Rigas Miesnieks i Lettland och Klaipedos Maisto Mesos Produktai i Litauen. Bolaget har egna nationella varumärken i alla tre länder. I Estland är det mest kända märket Rakvere, i Lettland Rigas Miesnieks och i Litauen Klaipedos Maistas. Tallegg har också verksamhet i Lettland och Litauen under egna varumärken.

Baltikum	2008	%	2007	%
Omsättning, milj. euro 168,2		7,1	145,3	6,8
Rörelsevinst, milj. euro	6,4	14,9	10,7	17,7
Rörelsevinst, %	3,8		7,4
Antal anställda 31.12	1 826	25,7	1 892	25,8

Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.

I en jämförelse mellan HKScans marknader var konjunkturnedgången snabbast och brantast i Baltikum. Med sin starka marknadsposition har koncernen ändå utsikter att relativt framgångsrikt ta sig igenom den rådande ekonomiska krisen.

Under verksamhetsåret var turbulensen på marknaden tidvis mycket stark. Den galopperande infl ationen från året innan avtog i början av år 2008. Åratal av uthållig ekonomisk tillväxt förbyttes i stagnation och blev i stället negativ, först i Estland och Lettland, senare även i Litauen. Från sommaren blev nedgången allt brantare. Arbetslösheten hade redan börjat öka och tilltog mot slutet av året.

Dagligvaruhandelns försäljningsvolym och värde vände nedåt. Efterfrågan på prismässigt fördelaktigare produkter ökade redan i början av året på grund av dystrare konsumtionsutsikter.

För Rakvere Lihakombinaat gick sommarens grillsäsong ännu planenligt, men efter sommaren började efterfrågan på förädlat rött kött sjunka.

ÅTTA MÅNADER PLANENLIGT

För HKScans Baltikumdivision gick de åtta första månaderna försäljningsmässigt som planerat och resultatet så långt var på det hela taget som budgeterat. Till måluppfyllelsen bidrog den disciplinerade hanteringen av driftskostnaderna. Förutsättningarna för ett gott resultat försvårades emellertid hela tiden och fjärde kvartalet var årets sämsta ur lönsamhetsperspektiv.

Detta berodde framför allt på den interna råvaruproduktionens försvagade lönsamhet och den branta kostnadsökningen. På grund av hårdare konkurrens blev det mot slutet av året svårare att slå ut kostnadsökningarna på försäljningspriserna. Detta ledde till krympande marginaler med den påföljden att rörelsevinsten nästan halverades jämfört med året innan.

KOSTNADSTRYCK INOM PRIMÄRPRODUKTIONEN

Foderkostnaderna steg brant i hela världen hösten 2007 och förblev höga under första halvåret 2008. Samtidigt var försäljningspriset på griskött lågt på grund av det globala överutbudet. Denna ogynnsamma ekvation slog direkt mot Rakvere Lihakombinaats dotterbolag Ekseko som levererar griskött till Rakvere. Dess resultat pressades klart under nollstrecket under första och ännu under andra kvartalet.

Kostnaderna var stigande även inom produktionen av fjäderfäkött fastän Tallegg, tack vare egen uppfödning, relativt väl lyckades balansera prisnivån och kostnadsnivån.

I september startades en ny korvlinje vid Rakvere Lihakombinaat i enlighet med investeringsprogrammet. Den nya linjen innebar en markant större produktionskapacitet för skinnfri korv vid Rakvere och möjliggjorde export till Ryssland. Tallegg moderniserade sina uppfödningsanläggningar och investerade i effektivare förpackningsfunktion.

KONSUMENTERNA ÄNDRADE SINA KÖPVANOR

Sommaren var en försäljningsmässigt lyckad säsong för Rakvere. Grillsortimentet var välavvägt och säsongsanpassat. Tallegg hade fortsatt goda försäljningsvolymer, och försäljningen av marinerad kyckling löpte bra under sommaren. Efterfrågan på fjäderfäprodukter och stekfärdiga produkter förblev stabil.

I Lettland blev priskonkurrensen hårdare vilket belastade lönsamheten. Rigas Miesnieks fokuserade sina satsningar på att höja den interna effektiviteten. Produktutvecklingen inriktades på lågoch mellanprissegmentet där efterfrågan ökade under året. I detta segment fi nns bl.a. pelmeni, matkorv och vissa skinkprodukter.

Även den största baltiska ekonomin, Litauen, präglades av hård priskonkurrens och visade tecken på en förestående nedgång. Klaipedos Maistas-sortimentet inriktades därför mest på basvaror, såsom färskt kött, matkorv och rökta produkter. Försäljningen utvecklades gynnsamt året igenom.

Den allt brantare konjunkturnedgången i Baltikum tog sig under hösten uttryck i att konsumtionen inriktades på prismässigt fördelaktigare produkter. Under slutet av året hade många övergått till traditionella lokala basprodukter, t.ex. prismässigt fördelaktigare soppkött eller andra oförädlade styckningsdelar, korv, köttfärs och inälvor. Skillnaderna i konsumtionsmönstret mellan stad och landsbygd framträdde skarpare än på länge.

STARK POSITION PÅ MARKNADEN

Rakvere Lihakombinaat är marknadsledare i Estland och har tillsammans med Tallegg 35 procent av den estniska charkvarumarknaden. I Lettland är Rigas Miesnieks med sina 21 procent avgjort störst i branschen. I Litauen är Klaipedos Maistas branschens tredje största aktör med 10 procent av marknaden.

På grund av marknadsläget och hård konkurrens är många livsmedelsföretag trängda, särskilt i Lettland och Litauen. Plusresultat uppvisades bara av ett fåtal företag, däribland HKScans Baltikumdivision. Sannolikt är att omstruktureringarna i branschen fortsätter.

Stark närvaro i omvandlingen av den polska köttindustrin

I enlighet med sin internationaliseringsstrategi blev HKScan minoritetsägare i köttbolaget Sokolów år 2002. Sokolów var polsk marknadsledare med goda tillväxtutsikter och nationellt välkända varumärken. På grund av den polska marknadens volym och för att dela på risken ingick HKScan en allians med Danish Crown sommaren 2004. Det för ändamålet etablerade samriskföretaget Saturn Nordic Holding började systematiskt öka sitt innehav, och sedan sommaren 2006 är Sokolów helt i finsk-dansk ägo.

Polen	2008	%	2007	%
Omsättning, milj. euro 270,9		11,5	220,9	10,3
Rörelsevinst, milj. euro	4,2	9,8	3,7	6,1
Rörelsevinst, %	1,6		1,7
Antal anställda 31.12	5 732	-	5 419	-

Beloppen avser den del (50 %) som konsoliderats med HKScan. Antalet anställda avser Sokolóws hela personal och ingår inte i koncernens siffror. Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.

På det hela taget uppvisade verksamhetsåret 2008 i Polen stora likheter med året innan. Positiv resultatmässig återhämtning mot slutet av året.

Den polska köttindustrin påverkades av samma företeelser som i HKScans övriga verksamhetsländer. Den kraftiga prisstegringen på fodersäd medförde kostnadsökningar under början av året och försvagade branschens lönsamhet. Störningarna på Sokolóws hemmamarknad förstärktes ytterligare av den fi nansiella krisen i USA och stagnationen i EU-länderna.

Polen lyckades ändå bibehålla en på det hela taget högre optimism än koncernens övriga marknadsområden. BNP-ökningen på drygt 6 procent avmattades visserligen, men var ändå nära 4 procent så sent som i november, då tillväxten i de baltiska ekonomierna redan visade minus.

KÄRNVERKSAMHETEN ÅTER STARKAST

Bäst av HKScans enheter i Polen var fortfarande Sokolóws egentliga kärnverksamhet, dvs. tillverkning och försäljning av kött och förädlade charkvaror för den polska marknaden. Exportens förutsättningar och lönsamhet förbättrades mot slutet av året, då den polska zlotyn försvagades dramatiskt till följd av den globala fi nanskrisen.

Omräknat i euro ökade omsättningen inom marknadsområdet Polen med över 20 procent, men de samtidigt brant stigande råvaru- och tillverkningskostnaderna medförde att hela årets rörelsevinst stannade på samma nivå som året innan. Mot bakgrund av de långsiktiga målen är detta otillräckligt.

Den sedan hösten 2007 ogynnsamma situationen på den internationella marknaden och det ökande överutbudet av griskött fortsatte hela första halvåret 2008. Primärproduktionsbolaget Agro-Sokolów belastades av den olönsamma animalieproduktionen och gick följaktligen med förlust under årets första månader. Våren 2008 gjordes en nedskrivning av omsättningstillgångarna Agro-Sokolów med 1,5 miljoner euro, vilket pressade hela andra kvartalet i Polen under nollstrecket. Utan denna nedskrivning skulle Sokolóws rörelsevinst ha överträffat föregående års nivå. Agro-Sokolów gjorde betydande investeringar för att höja verksamhetskvaliteten, samtidigt som stora satsningar gjordes på intern kompetensutveckling.

Sokolów lyckades emellertid successivt prestera bättre mot slutet av året, och fjärde kvartalet blev årets bästa. Glädjande var också att det tidigare förlustbringande dotterbolaget Pozmeat förbättrade lönsamheten med hjälp av ett långsiktigt besparings- och effektivitetsprogram. Pozmeat uppvisade plusresultat under senhösten 2008. Bolaget har i Sokolóws ägo och med hjälp av sina varumärken lyckats bana väg för sitt sortiment i den polska detaljhandeln, och den förbättrade lönsamheten har baserat sig på en tillräcklig volym.

PLANENLIG FÖRSÄLJNING PÅ HEMMAMARKNADEN

Den största försäljningsökningen i Polen skedde inom Sokolóws leveranser till moderna detaljhandelskedjor ("super-" och "hypermarkets"), som i fortsättningen väntas öka sin andel ytterligare. Sokolóws nätverk av egna butiker och den traditionella detaljhandeln spelar fortfarande en central roll. För effektivare försäljning samordnade Sokolów i början av oktober de två sistnämnda säljkanalerna till en enda organisation.

På det hela taget gick försäljningen på den polska hemmamarknaden enligt förväntningarna. Exporten krympte däremot marginellt från föregående år, främst på grund av zlotykursen som fortsatte uppåt till början av augusti.

I en av årets viktigaste produktlanseringar introducerade Sokolów i Kolo nya smala korvar som framställs på anläggningens nystartade linje för varmkorv och grillkorv. Linjens specialitet är att framställningen av korvskinnet sker parallellt med korvstoppningen. Korvnyheten har skinn av alginat, som extraheras ur havsalg.

En annan vardagligare nyhet, men ändå av stor kommersiell betydelse, var lanseringen av konsumentförpackat färskt kött av standardvikt i skyddande atmosfär.

OMSTRUKTURERINGAR ATT VÄNTA I HELA BRANSCHEN

Den globala krisen inom svinnäringen 2007–2008 begränsade avsevärt produktionen också i Polen, som är en av EU:s största producenter av griskött. Djurantalet var lägre än på många år, vilket i förening med högre matpriser ledde till att den polska köttkonsumtionen minskade med ett kilo per capita.

Till följd av lönsamhetskrisen har till och med medelstora polska köttindustriföretag gått i konkurs och många befi nner sig i stora svårigheter. De allmänna ekonomiska svårigheterna påskyndar en större integration i den polska köttindustrin, som traditionellt är uppdelad på ett stort antal mindre enheter. Liknande utveckling kan iakttas också inom handeln, såväl i lokala affärskedjor som i stora nationella kedjor. Den pågående omstruktureringen av köttbranschen skapar nya möjligheter till affärsutveckling för branschaktörer i Sokolóws storleksklass.

Personalen inom HKScan-koncernen

HKScan har personal i nio europeiska länder. Förutom de ca 7 100 direkt anställda i koncernbolagen tillkommer drygt 5 700 indirekt anställda via koncernens samägda företag. Vidstående tabell visar antalet anställda per land.

De europeiska länderna skiljer sig från varandra till sin historiska och kulturella utveckling och följaktligen varierar också traditionerna och arbetsmetoderna från land till land. Inom HKScan ansvarar den operativa ledningen i varje land för att koncernens bolag i sin verksamhet följer föreskrifter och avtal som styr arbetet, anställningen och andra arbetsvillkor samt arbetssäkerheten i ifrågavarande land.

Enligt sin uttalade policy respekterar HKScan alla medarbetares rätt att organisera sig fackligt och driva sina intressen.

PERSONALEN I SIFFROR

År 2008 hade HKScan i genomsnitt 7 421 anställda (7 840 anställda år 2007). Minskningen på drygt 400 personer beror på koncernbolagens pågående effektivitets- och kostnadsrationaliseringsprogram för högre konkurrenskraft och lönsamhet.

Medelantalet anställda per marknadsområde var: Sverige 3 200, Finland 2 377 och Baltikum 1 844. Därtill hade Sokolów i genomsnitt 5 515 anställda.

År 2008 uppgick koncernens löner och arvoden till 263,3 miljoner euro (249,1 milj. euro). Inberäknat pensionsavgifter och andra lönebikostnader steg slutsumman till 319,0 miljoner euro (319,0 milj. euro).

Antal anställda per land vid utgången av året

	2008	%	2007	%	2006	%
Sverige	2 794	39,4	3 050	41,6	-	-
Finland	2 229	31,4	2 236	30,5	2 328	56,0
Estland	1 548	21,8	1 630	22,2	1 580	37,9
Lettland	227	3,2	219	3,0	201	4,3
Polen (Scan)	192	2,7	100	1,4	-	-
Litauen	51	0,7	43	0,6	51	1,2
Danmark	44	0,6	45	0,6	-	-
Storbritannien	5	0,1	5	0,1	-	-
Ryssland	5	0,1	5	0,1	5	0,1
HKScan tot.		7 095 100,0		7 333 100,0		4 165 100,0
Sokolów	5 732	-	5 419	-	4 968	-

Antal anställda per företag vid utgången av året

	2008	2007	2006
HKScan Abp	13	14	13
Scan-koncernen	3 035	3 200	-
HK Ruokatalo Oy	2 084	2 080	2 177
Rakvere Lihakombinaat-koncernen	1 378	1 402	1 346
AS Tallegg	448	490	486
LSO Foods Oy	67	75	91
Övriga	70	72	52
HKScan-koncernen tot.	7 095	7 333	4 165
Sokolów-koncernen	5 732	5 419	4 968

Scan AB med dotterbolag ingår i HKScan-koncernen sedan början av 2007.

Antal anställda per land vid utgången av 2008

Dessutom hade Sokolów-koncernen 5 732 anställda.

Antal anställda per land vid utgången av 2007

Dessutom hade Sokolów-koncernen 5 419 anställda.

Antal anställda per land vid utgången av 2006

Dessutom hade Sokolów-koncernen 4 968 anställda.

Hållbarhet och miljöomsorg

HKScan tillverkar säkra kvalitetsprodukter som ingår i en smaklig och mångsidig kost. I egenskap av ansvarskännande livsmedelstillverkare vill HKScan och dotterföretagen på alla marknadsområden fungera så att tillverkningen belastar miljön så lite som möjligt. Denna princip tillämpas i Finland, Sverige, Baltikum och Polen med hjälp av gällande bestämmelser och certifi eringsmetoder på lokal nivå och EU-nivå.

Den operativa ledningen för varje marknadsområde svarar för att miljöledningen genomförs på behörigt sätt.

CERTIFIERADE PROCESSER OCH RUTINER

Miljöledningen är en central del av koncernens verksamhetssystem och miljöaspekterna beaktas därför i varje led av processerna.

Bolagets miljöledningssystem som är certifi erat enligt ISO 14001 tillämpas på HK Ruokatalos samtliga produktionsanläggningar i Finland, på Rakvere Lihakombinaat och Tallegg i Estland samt på sex av Scans enheter i Sverige. Scans övriga anläggningar tillämpar BAS-systemet, där miljöarbetet styrs av en lokal ledningsgrupp. Den svarar för att fabrikerna har uttalade miljömål som följs upp. Sokolóws fabriker i Polen fungerar enligt god produktionspraxis under ständig tillsyn av de polska veterinärmyndigheterna. Sokolów har också AQAP 2110-certifi kat som ger behörighet att leverera kött och köttvaror till Natogrupper.

HKScan-koncernens samtliga fabriker i Finland, Sverige och Baltikum har ett kvalitetsledningssystem som är certifi erat enligt ISO 9001, några anläggningar har därutöver ett ISO 22000-certifi erat ledningssystem för produktsäkerhet. I Polen är Jaroslawanläggningen ISO 9002-certifi erad, de övriga enheterna inom Sokolów håller på att slutföra certifi eringen enligt ISO 9001. British Retail Consortiums BRC-certifi kat fi nns i viss utsträckning på koncernens anläggningar inom samtliga marknadsområden, även i Polen.

Företagen inom koncernen satsar alltmer på produktsäkerhet och åtgärder för att utveckla den. Detta ingår i HKScans etiska värderingar. Både inom tillverkningen och marknadsföringen tas hänsyn till konsumentintresset för ingredienser och näringsinnehåll, på samma sätt som den stigande trenden för hälsomedvetenhet.

MÅL OCH UTFALL

Av koncernbolagen har Scan AB och HK Ruokatalo Oy satsat systematiskt på miljöarbete sedan mitten av 1990-talet. Scan ger bl.a. ut en årlig Etik- och miljöredovisning som redogör dels för miljörelaterade faktorer, dels för etiska aspekter på verksamheten och kommande utvecklingsmål. Redovisningen är unik i branschen.

I Finland har satsningarna fokuserats på ett enhetligt och systematiskt tillvägagångssätt i miljöfrågor. Det underlättas av att HK Ruokatalos samtliga anläggningar har certifi erade system för ändamålet. Den omfattande industriella omstrukturering som fullbordades under verksamhetsåret hade också gynnsamma miljöeffekter: värme- och vattenförbrukningen minskade markant.

För att minska utsläppen av koldioxid har HK Ruokatalo övergått till s.k. Carbon Free-el, som alstras utan koldioxidutsläpp. Elleveransavtalet gäller också år 2009. Scan har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 35 procent till år 2010 och 50 procent till år 2020, inom de områden Scan själv råder över, framför allt energianvändning, transporter, inköp och tillverkningsprocesser. Som jämförelseår används år 2003. Klimatarbetet byggs upp i tre delar: en handlingsplan för egna anläggningar och för hur anställda ska agera, men även hur Scan vill påverka och ställa krav på producenter och leverantörer.

HKScan medverkar i ett antal biokraftverksprojekt i Finland, Sverige och Estland, där organiskt avfall från anläggningarna används för värme- och elproduktion samt komposteras till mylla och gödningsmedel. Ett intressebolag till koncernen har planer på att anlägga sin tredje biogasanläggning i Finland.

Den koncernövergripande miljöledningen inom HKScan utvecklas bl.a. genom en samordning av miljönyckeltalen och uppföljningen av dem, t.ex. när det gäller mätningen av koldioxidutsläpp vid HK Ruokatalo och Scan.

Miljönyckeltal för HK Ruokatalos anläggningar

	2008		2007 förändr. %
El
– bruttoförbrukning (MWh)	93 706	91 873	+ 2,0
– specifi k förbrukning (kWh / kg)	0,42	0,44	-5,5
Värme
– bruttoförbrukning (MWh)	85 551	93 386	-8,4
– specifi k förbrukning (kWh / kg)	0,38	0,45	- 15,2
Vatten
– bruttoförbrukning (m3)	1 435 800	1 459 691	-1,6
– specifi k förbrukning (l / kg)	6,36	6,98	- 8,9
Avfall
– sammanlagt (ton/år)	28 697	25 464	+12,7
– volym (g / kg)	127,2	121,9	+4,4
Specifi k förbrukning avser förbrukningen av el, värme och vatten

per tillverkat och sålt kilo.

Miljönyckeltal för Scans anläggningar

	2008		2007 förändr. %
El
– bruttoförbrukning (MWh)	105 188	113 387	-7,2
– specifi k förbrukning (kWh / kg)	0,20	0,21	-4,8
Värme
– bruttoförbrukning (MWh)	83 383	98 097	-15,0
– specifi k förbrukning (kWh / kg)	0,16	0,18	-12,7
Vatten
– bruttoförbrukning (m3)		1 846 109 2 057 365	-10,3
– specifi k förbrukning (l / kg)	3,47	3,77	-7,9
Avfall
– sammanlagt (ton/år)	24 065	22 982	+4,7
– volym (g / kg)	45,2	42,1	+7,5
Specifi k förbrukning avser förbrukningen av el, värme och vatten

per producerad enhet.

Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2008

• HKScans verksamhetsår 2008 präglades av stora utmaningar. Rörelsevinsten blev som beräknat lägre än år 2007 och var uppenbart otillräcklig.

• Slutet av året löpte planenligt. Koncernens rörelsevinst under fjärde kvartalet blev som väntat bättre än kvartalet innan, främst tack vare högre effektivitet inom verksamheten i Finland.

• I Finland och Sverige väntas efterfrågan på matvaror förbli oförändrad, även om variationer mellan olika varukategorier kan förekomma. HKScan har ett brett sortiment mat och råvaror för olika ändamål och tillfällen.

• Finanskrisen har medfört kraftiga kursfl uktuationer i koncernens centrala valutor.

Resultatutveckling och fi nansiell ställning

OMSÄTTNINGSUTVECKLING

Under verksamhetsåret ökade koncernens omsättning med 8,9 procent till 2 294,6 miljoner euro (2 107,3 milj. euro år 2007). Den största omsättningsökningen räknat i euro kom från den fi nska och den svenska marknaden, medan Polen stod för den största procentuella ökningen. Under året gjordes inga förvärv eller avyttringar som påverkade omsättningen.

Per marknadsområde fördelade sig omsättningen år 2008 enligt följande: Sverige 50,0 %, Finland 31,4 %, Baltikum 7,1 % och Polen 11,5 %.

EKONOMISKT RESULTAT

Koncernens rörelsevinst (EBIT) 38,1 miljoner euro blev som beräknat mindre än föregående års 55,3 miljoner euro (-31,1 %). Den blygsamma rörelsevinsten beror till stor del på krympande marginaler under år 2008. Den kraftiga kostnadsökningen inom primärproduktionen av kött och inom industrin medförde ett pristryck, som först efter utdragna förhandlingar kunde slås ut på försäljningspriserna, delvis in på år 2009.

Omsättning 2004-2008 (Meur) Rörelsevinst 2004-2008 (Meur)

Omsättning per marknad 2008 (%) 2 294,6 miljoner euro

Rörelsevinst per marknad 2008 (%) 38,1 miljoner euro

Omsättning och rörelsevinst per segment (milj. euro)

		10-12/2008 10-12/2007 1-12/2008 1-12/2007
Omsättning
– Finland	197,3	176,3	740,4	674,3
– Sverige	301,6	295,7	1 179,3	1 111,9
– Baltikum	43,0	37,6	168,2	145,3
– Polen	66,3	54,8	270,9	220,9
– Mellan segmenten	-16,0	-12,2	-64,3	-45,0
Sammanlagt	592,3	552,2	2 294,6	2 107,3
Rörelsevinst
– Finland	6,4	3,3	14,4	22,8
– Sverige	8,6	7,7	18,0	23,0
– Baltikum	0,6	0,9	6,4	10,7
– Polen	1,9	0,1	4,2	3,7
– Mellan segmenten	0,0	0,0	0,0	0,0
– Koncernens adminis-
trativa kostnader	-2,2	-0,4	-4,9	-5,0
Sammanlagt	15,3	11,5	38,1	55,3

11,5011,0010,5010,009,50Eurons kurs mot kronan, SEK Eurons kurs mot zlotyn, PLN

5,004,504,003,503,0031.12.2007 31.1.2008 29.2.2008 31.3.2008 30.4.2008 31.5.2008 30.6.2008 31.7.2008 31.8.2008 30.9.2008 31.10.2008 30.11.2008 31.12.2008 31.1.2009 Källa: Europeiska centralbanken

På helårsnivå utgjorde rörelsevinsten 1,7 procent av omsättningen mot eftersträvade fem procent. De fi nansiella kostnaderna fortsatte att stiga och belastade nettoresultatet till den grad att resultatet per aktie stannade på 0,12 euro (0,72 euro).

Per marknadsområde fördelade sig rörelsevinsten år 2008 enligt följande: Sverige 41,8 %, Finland 33,5 %, Baltikum 14,9 % och Polen 9,8 %.

VALUTAKURSEFFEKTER

Ett utslag av den globala fi nans- och konjunkturkrisen var att två av koncernens viktigaste valutor, svenska kronan och polska zlotyn, försvagades dramatiskt i förhållande till euron mot slutet av räkenskapsperioden. De försvagade valutorna kommer i fortsättningen att belasta koncernens omsättning och resultat, och effekterna märktes redan nu i form av lägre balansvärden i bokslutet.

Enligt den av styrelsen fastställda säkringspolicyn är för närvarande ungefär två tredjedelar av eget kapital i de utländska dotterföretagen säkrat.

ÅRET 2008 I KORTHET

I Finland fullbordades den största industriella omstruktureringen i bolagets historia. Investeringarna och den nya strukturen började ge resultat under andra halvåret.

Verksamheten i Sverige motsvarade prognoserna. Marknadspositionen blev starkare mot slutet av året.

Konjunkturnedgången var snabbast och brantast i Baltikum. Konsumenternas köpkraft minskade. Som lokal marknadsledare har HKScan förutsättningar att bevara sin position genom de dåliga konjunkturerna.

I Polen avmattades den långvarigt positiva ekonomiska trenden. Ekonomin hade ändå ett betydligt starkare tempo än i Baltikum. På det hela taget var verksamhetsåret 2008 för HKScan i nivå med året innan.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

MARKNADSOMRÅDET FINLAND

Situationen på den internationella marknaden för griskött förvärrades hösten 2007 och läget var som väntat mycket kärvt fram till sommaren 2008. I Finland drabbades främst köttdivisionen, som gick med kännbar förlust hela första halvåret. Mest ansträngande var andra kvartalet, då rörelseresultatet för koncernens hela verksamhet i Finland sjönk under nollstrecket. Under samma period kumulerades funktionella problem och oförutsedda kostnader

Segmentsindelningen baserar sig på koncernens organisation samt på styrelsens och ledningens rapportering. Ledningen följer upp lönsamheten per marknadsområde. Inom redovisningen tillämpar koncernen en primär indelning i följande geografi ska segment: Finland, Sverige, Baltikum och Polen.

Det ansträngda läget på den internationella köttmarknaden som varat sedan hösten 2007 fortsatte långt in på sommaren 2008. Dessutom steg tillverkningskostnaderna under början av året. Under andra kvartalet redovisades de stora slutlikviderna för den industriella omstruktureringen i Finland och stora kostnader för att reducera fryslagervolymerna parallellt med nedskrivningar inom primärproduktionen av griskött i Polen, vilket pressade resultatet för hela första halvåret under nollstrecket.

Under tredje kvartalet återhämtade sig lönsamheten en aning och fjärde kvartalet blev verksamhetsårets bästa. Fjärde kvartalets rörelsevinst 15,3 miljoner euro utgjorde 40 procent av rörelsevinsten för hela året. Lönsamheten i Finland, Sverige och Polen förbättrades jämfört med föregående kvartal. I Baltikum var fjärde kvartalet däremot årets sämsta ur lönsamhetsperspektiv.

inom logistik och leveranssäkerhet hänförliga till fullföljandet av omstruktureringen.

I Vanda färdigställdes det nya logistikcentret som har stor betydelse för den kommande utvecklingen. Under uppstarten av anläggningen var det nödvändigt att säkra leveranserna med parallella tillfälliga arrangemang, vilket gav upphov till större överlappande kostnader och leveransstörningar än väntat. Inkörningsperioden slutfördes i juni. Sedan störningarna eliminerats blev leveranssäkerheten avsevärt bättre och uppnådde under hösten en nivå som motsvarade kundernas anspråk. Tack vare högre produktivitet befäste HK Ruokatalo sina positioner på den fi nska marknaden under årets sista månader.

I och med att de logistiska funktionerna koncentrerats till Vanda och logistikcentret färdigställts och satts i drift har HK Ruokatalo fullbordat sin omfattande industriella omstrukturering av anläggningarna i Finland. Enligt programmet upphörde verksamheten vid anläggningen och terminalen i Tammerfors i juni 2008. Allt som allt innebar programmet att antalet anläggningar minskade från åtta till sex.

Under årets sista månader skedde en kraftig efterfrågeökning för traditionella charkvaror som är av stor vikt för bolaget. Försäljningen av konsumentförpackat kött ökade genom att bolaget medverkade i tillverkningen av distributörsmärken.

Marknaden för fjäderfäkött utvecklades positivt. Tillväxten avmattades under hösten, men på årsnivå ökade konsumtionen och produktionen av kycklingkött i Finland med ca 8 procent. HK Ruokatalos leveranser av fjäderfäprodukter till kunderna ökade både volym- och värdemässigt jämfört med året innan.

MARKNADSOMRÅDET SVERIGE

För Scan AB:s köttdivision löpte verksamhetsåret enligt prognoserna. Den svåra internationella marknadssituationen för griskött som varade långt in på sommaren belastade dock framför allt industriförsäljningens och exportens lönsamhet. I fråga om nötkött var lönsamhetssituationen stabilare och marknaden mer hanterbar. Scan är den främsta råvaruleverantören till den svenska livsmedelsindustrin.

Inom charkdivisionen blev utfallet inte som budgeterat, frånsett Pärsons skivade smörgåsmat som hade ett relativt gott år.

Svårigheterna inom charkdivisionen berodde främst på att Scan endast delvis lyckades i sina förhandlingar om att slå ut de kraftiga kostnadsökningarna på försäljningspriserna. Både försäljningen och lönsamheten belastades dessutom av en prisförhandlingsprocess under hösten, som medförde att en betydande del av Scans sortiment utgick ur en större detaljhandelskedjas sortiment för en period av fl era veckor.

Utbyggnaden av Scans anläggning i polska Swinoujscie sattes i drift i juni. I Swinoujscie skivas och förpackas bacon för hela HKScan. Vidare avancerade arbetena på det blivande logistikcentret i Linköping planenligt.

I enlighet med sitt effektiviseringsprogram avvecklade Scan under året anläggningen i Kävlinge i södra Sverige samt slakterierna i Skellefteå och Uppsala.

MARKNADSOMRÅDET BALTIKUM

I Baltikum gick de åtta första månaderna försäljningsmässigt som planerat, men resultatet släpade efter. Detta berodde framför allt på den interna råvaruproduktionens försvagade lönsamhet.

Resultatet för koncernbolaget Ekseko som levererar griskött till Rakvere pressades av brant ökade foderkostnader till en klar förlust under första kvartalet och även under andra kvartalet. Kostnaderna var stigande även inom produktionen av fjäderfäkött, men Tallegg lyckades relativt väl balansera prisnivån och kostnadsnivån.

Konjunkturen vände allt brantare nedåt under sensommaren. Den höga infl ationen avtog och tillväxten blev negativ i Estland och Lettland, senare även i Litauen. Dagligvaruhandelns volym och värde vände nedåt. Efterfrågan på prismässigt fördelaktigare produkter hade ökat redan i början av året på grund av dystrare konsumtionsutsikter. Mot slutet av året hade många övergått till traditionella lokala basprodukter.

På grund av hårdare konkurrens blev det mot slutet av året svårare att slå ut kostnadsökningarna på försäljningspriserna. Detta ledde till krympande marginaler med den påföljden att rörelsevinsten för affärsområdet Baltikum nästan halverades jämfört med året innan. I rörelsevinsten ingår sammanlagt ca 1,2 miljoner euro i form av engångsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

I september startades en ny korvlinje vid Rakvere Lihakombinaat i enlighet med investeringsprogrammet. Tallegg moderniserade sina uppfödningsanläggningar.

På grund av marknadsläget och hård konkurrens är många livsmedelsföretag trängda, särskilt i Lettland och Litauen. Det är därför sannolikt att omstruktureringarna i branschen fortsätter. Som lokal marknadsledare har HKScans Baltikumdivision förutsättningar att bevara sin position genom de dåliga konjunkturerna.

MARKNADSOMRÅDET POLEN

Sokolóws egentliga kärnverksamhet, tillverkning och försäljning av kött och charkvaror för den polska marknaden, avancerade planenligt under verksamhetsåret. Omräknat i euro var omsättningen 270,9 miljoner euro, vilket är 20 procent mer än året innan. Fjärde kvartalet var det resultatmässigt bästa för Sokolów, och på det hela taget var verksamhetsåret i nivå med året innan.

Den långvariga positiva trenden i den polska ekonomin avmattades och under fjärde kvartalet blev landets ekonomiska utsikter dystrare. Ekonomin hade ändå ett betydligt starkare tempo än t.ex. i Baltikum.

Det internationellt betingade svåra marknadsläget för griskött i Europa i förening med brant stigande produktionskostnader för kött belastade också den polska verksamheten. Detta gällde särskilt primärproduktionsbolaget Agro-Sokolów, som levererar grisråvara till Sokolów. Vid Agro-Sokolów gjordes våren 2008 en nedskrivning av omsättningstillgångarna med 1,5 miljoner euro, vilket

Vinst före skatt 2004-2008 (Meur)

pressade resultatet för andra kvartalet under nollstrecket för hela marknadsområdet Polen. Agro-Sokolóws förluster började minska, men primärproduktionen var fortfarande olönsam.

Det andra dotterföretaget, Pozmeat, lyckades tack vare ett uthålligt program för kostnadseffektivitet och rationalisering uppvisa ett positivt resultat under senhösten 2008.

Sokolóws största ökning kom från försäljningen till detaljhandelskedjorna, som är på väg att köra förbi företagets traditionella egna detaljhandelsnät som främsta distributionskanal. Handelskedjor av västeuropeisk typ får ökad betydelse som industrins partner också i Polen.

INVESTERINGAR

* exkl. köpeskillingen för Scan AB

År 2008 uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 84,0 miljoner euro (129,3 milj. euro). Fördelningen per marknadsområde var följande: Finland 27,5 miljoner euro, Sverige 28,0 miljoner euro och Baltikum 14,9 miljoner euro. Dessutom tillkom för HKScan en andel på 13,6 miljoner euro av investeringarna i polska Sokolów. Jämförelseåret 2007 var investeringarna exceptionellt stora på grund av förvärvet av Scan AB samtidigt som en stor del av investeringarna för den industriella omstruktureringen av verksamheten i Finland inföll under år 2007.

Verksamhetsårets viktigaste investering i Finland var färdigställandet och igångkörningen av logistikcentret i Vanda under våren och försommaren. Uppförandet av det blivande logistikcentret i Linköping avancerade och i slutet av året började installationerna av maskiner och annan teknik. Utbyggnaden av baconenheten vid anläggningen i polska Swinoujscie blev klar för drift i juni. I september fullbordades och startades en ny korvlinje vid Rakvere Lihakombinaat i Estland. Vid Sokolów i Kolo färdigställdes en ny linje för bl.a. varmkorv och grillkorv.

FINANSIERING

Koncernens räntebärande skulder exkl. det hybridlån som emitterades den 23 september 2008 uppgick i slutet av året till 524,4 miljoner euro (514,5 milj. euro). Det branta kursfallet på svenska kronan och polska zlotyn innebar att vissa skulder i balansräkningen krympte vid omräkning till euro på balansdagen. År 2008 var koncernens genomsnittliga skuldsättning 543 miljoner euro (514 milj. euro). Koncernens fi nansiella nettokostnader var 30,1 miljoner euro (19,4 milj. euro). Den markanta ökningen beror på större skuldsättning och högre räntor under de första nio månaderna 2008 än under motsvarande period året innan samt på bredare lånemarginaler. Dessutom hade koncernen sålt ut kundfordringar till fi nansinstitut för i genomsnitt 60 miljoner euro (6 milj. euro), och de hänförliga fi nansiella kostnaderna redovisas bland fi nansiella poster.

Koncernens fi nansiella bas är en syndikerad kreditfacilitet på 550 miljoner euro tecknad i juni 2007, med en maturitet på sju år för skuldebrevslåneandelen på 275 miljoner euro och fem år för kreditlimitandelen på 275 miljoner euro med option på två ettåriga förlängningar. De outnyttjade kreditfaciliteterna uppgick den 31 december 2008 till 140 miljoner euro (184 milj. euro). Därtill hade koncernen övriga outnyttjade checkkonto- och liknande limiter till ett belopp av 37 miljoner euro (33 milj. euro). Av företagscertifi katprogrammet på 100 miljoner euro var 0 miljoner euro utnyttjat (23 milj. euro). Marknaden för företagscertifi kat stagnerade nästan helt i slutet av året. Förfallna företagscertifi kat refi nansierades med befi ntliga outnyttjade kreditlimiter.

Bruttoinvesteringar 2004-2008 (Meur)

Avskrivningar 2004-2008 (Meur)

Räntebärande främmande kapital 2004-2008 (Meur) * exkl. kapitallån

Soliditet 2004-2008 (%)

Bolaget ser inget nämnvärt refi nansieringsbehov före år 2012. I de nuvarande kreditförbindelserna ingår sedvanliga villkor avseende resultat och balansräkning. De ekonomiska villkoren är nettoskuldsättningsgraden (gearing) och nettoskulderna i förhållande till rörelseresultatet före avskrivningar.

Vid utgången av året var soliditeten 29,5 procent (29,3 %). Koncernen prioriterar fortsatta satsningar på större kassafl öde från verksamheten och minskad nettoskuld. Detta sker bl.a. genom effektivare rörelsekapitalanvändning och ytterst noggrant övervägda investeringar.

SKATTER

I januari-december 2008 var koncernens skatter -1,4 miljoner euro, (-6,8 milj. euro). Den effektiva skattesatsen var 15,3 procent (18,7 %). Faktorer som sänkt den effektiva skattesatsen i bokslutet var kvittningen av gamla förluster i Polen och Sverige samt uppskjutna skattefordringar avseende förlustbringande enheter i Finland och Sverige. En faktor som höjde skattesatsen var förlusterna i de polska bolagen, som inte kunde utnyttjas för intern skatteutjämning inom underkoncernen. Detta framträdde särskilt markant i de höga skattesatserna i de tidiga delårsrapporterna 2008.

EMISSION AV MASSLÅN

Den 23 september 2008 emitterade HKScan ett masslån i form av egetkapitalinstrument till ett belopp av 20 miljoner euro (ett s.k. hybridlån). Lånet som var avsett för fi nansiell konsolidering riktades till bolagets huvudägare, LSO Andelslag och Swedish Meats ek.för. Låneräntan är 8,5 procent per år. Lånet har ingen förfallodag, men bolaget kan återinlösa det efter sex år. I bolagets IFRSredovisning tas lånet upp som eget kapital. Bolaget har rätt att välja tidpunkt för betalning av räntan. Ränta kan betalas antingen kontant eller i form av HKScan-aktier av serie A. Konverteringsrätten gäller endast de sex första åren. Om räntan betalas i form av nya aktier utspäds de nuvarande aktieägarnas innehav under sex år med högst 1 190 160 A-aktier, motsvarande 3,5 procent av antalet A-aktier och 3,0 procent av hela aktiestocken. Konverteringsförhållandet är beräknat enligt en aktiekurs på 8,57 euro.

FÖRÄNDRINGAR I LEDNINGEN OCH KONCERNSTRUKTUREN

Under räkenskapsåret inträffade inga förändringar i HKScans ledning eller i koncernens ledningsgrupp. Förändringarna i koncernstrukturen var obetydliga.

Scan AB i Sverige avvecklade hanteringen av djurhudar genom att avyttra dotterbolaget Kontrollhudar International AB till danska Scan Hide i maj. Bolaget hade 26 anställda.

I oktober förvärvade Scan AB en andel på 35 procent i det mellansvenska slakteriföretaget Bertil Erikssons Slakteri AB. Affären trädde i kraft den 2 januari 2009. Scan har option på att förvärva resterande aktier.

Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång

Bolagets ledning byttes ut den 5 januari 2009, då styrelsen befriade Kai Seikku från posten som vd. Resultatet under första halvåret 2009 belastas av en engångskostnad på ca 1,3 miljoner euro för uppsägningen av verkställande direktören. I januari 2009 återfi ck bolaget de 27 000 A-aktier som överlåtits till verkställande direktören inom ramen för aktiepremiesystemet.

Till ny verkställande direktör utsågs ekonomidirektör Matti Perkonoja som tillträdde den 12 januari 2009. Han har varit ekonomidirektör i HKScan sedan år 2000, och dessförinnan innehaft andra ledande poster i bolagets kommersiella och industriella organisation. Perkonoja har varit i koncernens tjänst sedan 1993. Enligt överenskommelse gäller vd-kontraktet till slutet av år 2010, då Perkonoja går i pension.

Genom sin professionella bakgrund är Matti Perkonoja mycket förtrogen med bolagets verksamhet och han har bland annat spelat en central roll i HKScans internationella expansion. Perkonojas gedigna erfarenhet i förening med den normalisering som skett i bolagets verksamhet under fjärde kvartalet utgör en stabil bas för bolagets fortsatta utveckling.

Koncernens ledningsgrupp kompletterades den 14 januari 2009, då ekonom Irma Kiilunen utsågs till ekonomi- och fi nansdirektör (CFO) i HKScan samt agr. och forst.mag. Tero Hemmilä till direktör med ansvar för den strategiska planeringen. Kiilunen kom närmast från posten som HKScans fi nansdirektör och Hemmilä har tidigare varit direktör med ansvar för den strategiska utvecklingen i HK Ruokatalo, och dessförinnan bl.a. vd för LSO Foods. Ledningsgruppsmedlemmen Antti Lauslahti, kommersiell direktör (CMO) avgick från HKScan i januari 2009.

Personal, forskning och miljöledning

PERSONAL

År 2008 hade HKScan i genomsnitt 7 421 (7 840) anställda. Minskningen beror på koncernbolagens pågående effektivitetsoch kostnadsrationaliseringsprogram för högre konkurrenskraft och lönsamhet.

Medelantalet anställda per marknadsområde var: Sverige 3 200, Finland 2 377 och Baltikum 1 844. Därtill hade Sokolów i genomsnitt 5 515 anställda.

Antal anställda per marknadsområde i slutet av året

Marknadsområde	2008	2007	2006
Sverige	3 035	3 200	-
Finland	2 234	2 241	2 333
Baltikum	1 826	1 892	1 832
HKScan summa	7 095	7 333	4 165
Polen *)	5 732	5 419	4 968

*) Marknadsområdet Polen avser Sokolów-koncernens personal.

INCITAMENTSPROGRAMMET FÖR NYCKELPERSONER

Bolaget har haft ett aktiebaserat incitamentsprogram för åren 2006-2008. Incitamentsprogrammet omfattar tre intjänandeperioder som motsvarar kalenderår: år 2006, 2007 och 2008. Styrelsen beslutar om de nyckelpersoner som hör till målgruppen under intjänandeperioderna och om deras maximala belöning.

Eventuella belöningar i programmet är bundna till koncernens rörelsevinst och avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE). Inom ramen för programmet överlåts totalt högst 528 000 A-aktier och den summa pengar som nyckelpersonerna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter i samband med att aktierna överlåts. Mottagaren måste inneha aktierna minst tre år räknat från intjänandeperiodens utgång.

Aktieandelen av den premie som betalades till ett tiotal namngivna nyckelpersoner för den första intjänandeperioden (år 2006) utgjordes av totalt 64 974 A-aktier i HKScan. Aktierna överläts till mottagarna i december 2007 och december 2008. Intjänandeperioden 2007 omfattade 20 nyckelpersoner som tilldelades sammanlagt 45 552 aktier. Aktierna överläts i april 2008. Intjänandeperioden 2008 omfattade programmet 25 nyckelpersoner och det totala antalet tilldelade aktier var högst 180 000 A-aktier i HKScan. År 2008 uppnåddes inga intjänandekriterier och följaktligen tilldelas inga aktier.

FORSKNING OCH UTVECKLING

HKScan-koncernens forsknings- och utvecklingsverksamhet handlar i praktiken nästan enbart om sedvanlig produktutveckling. Det innebär utveckling av nya produkter på ett eller två års sikt samt uppdatering av produkter som redan fi nns på marknaden. År 2008 användes totalt 13,1 miljoner euro (15,6 milj. euro) till forskning och utveckling.

MILJÖLEDNING

HKScans policy är att fungera så att produktionen får belasta miljön så lite som möjligt. Principen tillämpas i Finland, Sverige, Baltikum och Polen genom att gällande bestämmelser och certifi eringsmetoder på lokal nivå och EU-nivå beaktas. Den operativa ledningen på varje marknadsområde svarar för att miljöledningen genomförs ändamålsenligt.

Bolagets miljöledningssystem som är certifi erat enligt ISO 14001 tillämpas på HK Ruokatalos samtliga produktionsanläggningar i Finland, på Rakvere Lihakombinaat och Tallegg i Estland samt på sex av Scans enheter i Sverige. Scans övriga anläggningar tillämpar BAS-systemet, där miljöarbetet styrs av en lokal ledningsgrupp. Den svarar för att fabrikerna har uttalade miljömål som följs. Sokolóws fabriker i Polen fungerar enligt god produktionspraxis under ständig tillsyn av de polska veterinärmyndigheterna.

Koncernens samtliga fabriker i Finland, Sverige och Baltikum har därtill ett kvalitetsledningssystem som är certifi erat enligt ISO 9001, några har därutöver ett ISO 22000-certifi erat ledningssystem för produktsäkerhet. I Polen är Jaroslawanläggningen ISO 9002-certifi erad, de övriga enheterna inom Sokolów håller på att slutföra certifi eringen enligt ISO 9001.

ORGANISATION OCH FÖRVALTNING

Styrelsen i HKScan har utarbetat en särskild rapport om bolagsstyrning (Corporate Governance). Bolagsstyrningsrapporten ingår i årsredovisningen och fi nns även tillgänglig på www.hkscan.com, under "Investerarinformation".

GÄLLANDE BEMYNDIGANDEN FÖR STYRELSEN

(1) Den 22 april 2008 bemyndigade bolagsstämman styrelsen att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier av serie A sålunda att högst 3 500 000 aktier förvärvas, vilket utgör ca 8,9 procent av aktiestocken och ca 10,3 procent av A-aktierna.

Egna aktier kan förvärvas endast med fritt eget kapital. Egna aktier kan förvärvas till aktiernas offentligt noterade kurs eller annat marknadsvärde vid förvärvstidpunkten.

Styrelsen beslutar på vilket sätt aktierna förvärvas. Förvärv kan ske bl.a. i form av derivat. Aktierna kan förvärvas på annat sätt än i förhållande till aktieägarnas innehav av aktier (riktat förvärv). Bemyndigandet gäller till den 30 juni 2009. Fullmakten har inte utnyttjats.

(2) Styrelsen är dessutom bemyndigad att fatta beslut om emission av aktier och optionsrätter samt i 10 kap. 1 § i aktiebolagslagen avsedda andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Det ursprungliga bemyndigandet gällde en emission av högst 5 500 000 A-aktier. Med stöd av bemyndigandet utfärdade styrelsen den 23 september 2008 ett masslån med tillhörande optionsrätter som berättigar till teckning av sammanlagt högst 1 190 160 aktier av serie A, motsvarande ca 3,0 procent av hela aktiestocken.

Styrelsen kan fatta beslut om villkoren i anslutning till emission av aktier och särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndigandet gäller såväl emission av nya aktier som överlåtelse av egna aktier. Emission av aktier och särskilda rättigheter som berättigar till aktier kan ske i form av riktad emission. Bemyndigandet gäller till den 30 juni 2009. Den outnyttjade delen av bemyndigandet motsvarar minst 4 309 840 A-aktier.

Framtidsutsikter

VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

De största kortsiktiga osäkerhetsfaktorerna i HKScan-koncernens verksamhet hänför sig på alla marknadsområden till prisutvecklingen för råvaror, särskilt griskött, och i fortsättningen eventuellt också tillgången på köttråvara samt möjligheterna att slå ut kostnadsökningar på försäljningspriserna. Dessutom fi nns nationella osäkerhetsfaktorer, i Sverige med avseende på genomförandet av effektiviseringsprogrammen samt i Baltikum beträffande den nationella ekonomiska utvecklingen.

Den rådande globala fi nanskrisen ökar riskerna för kundrelaterade kreditförluster. Kundernas problem sammanhänger med verksamhetsländernas ekonomi och tillgången till kapital. Ständiga stora fl uktuationer i koncernens centrala valutor kan påverka koncernens omsättning och resultat samt balansräkning. Särskilt en devalvering av de lokala valutorna kan ha en negativ effekt på koncernens verksamhet i Baltikum.

Efterfrågesituationen på koncernens marknadsområden eller exportmarknader kan påverkas av förändringar i de ekonomiska konjunkturerna, som kan försvaga koncernens omsättning och resultat.

Koncernen är involverad i ett antal rättsliga processer och tvister. För närvarande är det omöjligt att förutsäga utgången, men slutresultaten bedöms inte kunna få någon väsentlig inverkan på koncernens fi nansiella ställning.

UTSIKTER FÖR ÅR 2009

Efterfrågan på matvaror väntas förbli oförändrad i Finland och Sverige, vilket utgör en plattform för en stabil utveckling av verksamheten på koncernens huvudmarknader. På andra marknadsområden och på exportmarknaderna fi nns tendenser till efterfrågeminskning.

Trots den exceptionellt stora ovissheten beträffande det globala konjunktur- och fi nansläget beräknas årets rörelsevinst före engångsposter bli större än år 2008.

Styrelsens förslag till vinstdisposition

Moderbolagets utdelningsbara medel är 78,9 miljoner euro inklusive fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP) på 66,7 miljoner euro. Styrelsen föreslår en utdelning med 0,24 euro per aktie för år 2008, sammanlagt 9,4 miljoner euro.

Inga väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning har skett efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och styrelsen anser att den föreslagna utdelningen inte äventyrar bolagets solvens.

Nyckeltal Ekonomiska nyckeltal

2 294,6 2 107,3 934,3 883,3 680,4 Omsättning, milj. euro
38,1 55,3 40,4 24,1 35,7 Rörelsevinst/-förlust, milj. euro
1,7 2,6 4,3 2,7 5,2 - % av omsättningen
9,0 36,3 33,6 20,3 32,6 Vinst/förlust före skatt, milj. euro
0,4 1,7 3,6 2,3 4,8 - % av omsättningen
2,3 9,2 11,9 7,7 14,6 Avkastning på eget kapital (ROE), %
5,2 7,2 10,1 7,4 12,3 Avkastning på sysselsatt kapital (ROI), %
29,5 29,3 43,7 44,7 49,3 Soliditet, %
132,0 137,0 76,2 71,0 55,3 Nettoskuldsättningsgrad (gearing), %
84,0 129,3 82,6 59,2 52,3 Bruttoinvesteringar, milj. euro
3,7 6,1 8,8 6,7 7,7 - % av omsättningen
13,1 15,6 8,5 8,0 6,4 Forskning och utveckling, milj. euro
0,6 0,7 0,9 0,9 0,9 - % av omsättningen
7 421 7 840 4 418 4 541 4 713 Medelantal anställda

Aktierelaterade nyckeltal

	2008	2007	2006	2005	2004
Resultat per aktie, euro
Resultat per aktie (EPS), före utspädning	0,12	0,72	0,79	0,46	0,76
Resultat per aktie (EPS), efter utspädning	0,12	0,72	0,79	0,46	0,76
Eget kapital per aktie	8,10	8,36	6,86	6,36	6,09
Utdelning
Utbetald utdelning per aktie, euro	0,24 1)	0,27	0,27	0,27	0,29
Utdelning per aktie, euro	0,24 1)	0,27	0,27	0,27	0,29
Utdelning av resultatet före utspädning, %	199,3 1)	37,7	34,2	58,2	38,4
Utdelning av resultatet efter utspädning, %	205,3 1)	37,7	34,2	58,2	38,4
Direktavkastning, %	5,4 1)	1,9	1,9	2,7	3,9
P/E-tal (vinstmultiplikator)
– före utspädning	36,7	19,6	18,4	21,2	9,7
– efter utspädning	37,8	19,6	18,4	21,2	9,7
Högsta aktiekurs, euro	14,48	21,02	15,19	10,05	7,40
Lägsta aktiekurs, euro	3,90	12,22	8,35	7,23	5,53
Räkenskapsperiodens medelkurs, euro	7,88	16,54	11,02	9,17	6,28
Aktiestockens marknadsvärde, milj. euro	173,7	551,9	499,7	339,8	253,6
Antal omsatta aktier (1 000 st)	9 028	17 841	21 389	11 395	10 359
Aktieomsättning, %	26,6	53,4	73,6	39,2	43,1
Antal aktier under räkenskapsperioden (1 000 st)
– emissionsjusterat vägt medelantal	39 286	38 784	34 463	34 463	29 428
– emissionsjusterat antal aktier 31.12	39 306	39 306	34 463	34 463	34 463
– efter full utspädning	40 476	39 306	34 463	34 463	34 463

1) På basis av styrelsens förslag

Formler för nyckeltalen

	Vinst före skatt – skatter
Avkastning på eget kapital (%)	Summa eget kapital (i genomsnitt)	x 100
	Vinst före skatt + räntekostnader och övriga fi nansiella kostnader	x 100
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	Balansomslutning – icke-räntebärande skulder (i genomsnitt)
	Summa eget kapital	x 100
Soliditet (%)	Balansomslutning – förutbetalda intäkter
	Räntebärande nettoskulder – räntebärande lånefordringar – likvida medel
Nettoskuldsättningsgrad (%) (gearing)	Summa eget kapital	x 100
	Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare
Resultat per aktie	Emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden
	Kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Eget kapital per aktie	Emissionsjusterat antal aktier vid räkenskapsperiodens utgång
	Utdelning / aktie
Utdelning per aktie	Justeringskoeffi cient för emissioner som skett efter perioden
	Emissionsjusterad utdelning per aktie
Utdelning i relation till resultatet (%)	Resultat per aktie	x 100
	Utdelning / aktie
Direktavkastning (%)	Räkenskapsperiodens sista emissionsjusterade börskurs	x 100
	Räkenskapsperiodens sista emissionsjusterade börskurs
PE-tal (vinstmultiplikator)	Resultat per aktie
Aktiestockens marknadsvärde	Antal utestående aktier vid utgången av räkenskapsperioden x räkenskapsperiodens sista börskurs
Antal anställda	Medelantal anställda i slutet av kalendermånaderna.

IFRS Koncernens resultaträkning 1.1–31.12 (milj. euro)

	Not	2008	2007
Omsättning	1	2 294,6	2 107,3
Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning		0,4	1,6
Tillverkning för eget bruk		1,3	1,8
Övriga rörelseintäkter	3	14,0	9,7
Andel av intresseföretags resultat		0,6	1,5
Material och tjänster	4	-1 642,6	-1 461,4
Kostnader för ersättningar till anställda	5	-319,0	-319,0
Avskrivningar	6	-54,8	-52,4
Nedskrivningar	6	0,8	0,8
Övriga rörelsekostnader	7	-257,1	-234,5
Rörelsevinst		38,1	55,3
Finansiella intäkter	8	5,4	4,7
Finansiella kostnader	8	-34,4	-23,8
Kursdifferenser och förändringar i verkligt värde	8	-1,1	-0,3
Andel av intresseföretags resultat		0,9	0,4
Vinst/förlust före skatt		9,0	36,3
Inkomstskatt	9	-1,4	-6,8
Räkenskapsperiodens vinst/förlust		7,6	29,5
Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till:
Moderbolagets aktieägare		4,7	27,8
Minoriteten		2,9	1,7
Sammanlagt		7,6	29,5
Resultat per aktie beräknat på vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare
Resultat per aktie, före utspädning, löpande verksamheten, euro/aktie		0,12	0,72
Resultat per aktie, efter utspädning, löpande verksamheten, euro/aktie		0,12	0,72

IFRS Koncernens balansräkning 31.12 (milj. euro)

	Not	2008	2007
Tillgångar
Immateriella tillgångar	10	57,8	65,5
Goodwill	11	81,7	85,1
Materiella tillgångar	12	479,3	476,6
Andelar i intresseföretag	13	17,8	20,3
Kundfordringar och övriga fordringar	14	17,4	18,0
Finansiella tillgångar som kan säljas / Övriga långfristiga tillgångar	14	9,9	11,4
Uppskjuten skattefordran	15	10,1	8,3
Summa långfristiga tillgångar		673,9	685,1
Kortfristiga tillgångar
Omsättningstillgångar	16	128,3	140,2
Kundfordringar och övriga fordringar	17	198,4	244,9
Inkomstskattefordringar	17	1,5	2,5
Övriga fi nansiella tillgångar	18	2,2	3,7
Kassa och bank	18	92,2	53,2
Summa kortfristiga tillgångar		422,6	444,5
Summa tillgångar		1 096,5	1 129,6
Eget kapital och skulder
Aktiekapital	19	66,8	66,8
Överkursfond	19	73,5	73,4
Egna aktier	19	-0,0	-0,7
Fond för verkligt värde och andra fonder	19	106,0	80,6
Omräkningsdifferenser	19	-25,1	3,0
Balanserade vinstmedel	19	97,0	105,5
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		318,3	328,5
Minoritetsandel		5,4	2,9
Summa eget kapital		323,7	331,5
Långfristigt främmande kapital
	15	33,6	34,0
Uppskjuten skatteskuld	22,23	442,1	421,6
Räntebärande främmande kapital	22	7,9	6,9
Icke-räntebärande främmande kapital	20	3,7	4,7
Pensionsåtaganden	21	1,4	0,0
Avsättningar		488,7	467,2
Summa långfristigt främmande kapital
	22,23	82,4	92,9
Räntebärande främmande kapital	22	199,4	236,6
Leverantörsskulder och övriga skulder	22	0,5	0,1
Inkomstskatteskuld
Avsättningar	21	1,9	1,3
Summa kortfristigt främmande kapital		284,2	330,9
Summa eget kapital och skulder		1 096,5	1 129,6

IFRS Koncernens kassafl ödesanalys (milj. euro)

	2008	2007
Rörelsen
Rörelsevinst	38,1	55,3
Justeringar av rörelsevinsten	-1,3	-1,1
Avskrivningar	54,0	51,6
Förändring av avsättningar	1,4	-8,1
Förändring av rörelsekapitalet	1,3	50,1
Finansiella intäkter och kostnader	-29,9	-19,3
Skatter	-1,4	-6,8
Nettokassafl öde från rörelsen	62,2	121,7
Investeringar
Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar	-84,1	-131,6
Avyttring av anläggningstillgångar	12,0	15,8
Investeringar i dotterföretag	0,0	-70,1
Lämnade lån	-0,2	-4,0
Återbetalning av lånefordringar	2,0	2,1
Nettokassafl öde från investeringar	-70,3	-187,8
Kassafl öde före fi nansiering	-8,1	-66,1
Finansiering
Intäkter från egetkapitalinstrument	20,0	0,0
Upptagande av kortfristiga lån	187,9	207,4
Amortering av kortfristiga lån	-164,2	-310,0
Upptagande av långfristiga lån	27,4	522,1
Amortering av långfristiga lån	-7,3	-297,1
Utdelning till aktieägare	-10,6	-9,3
Förvärv av egna aktier	-0,1	-1,8
	53,0	111,3
Nettokassafl öde från fi nansiering
	44,9	45,2
Förändring av likvida medel
	56,8	12,1
Likvida medel per 1.1	-7,3	-0,5
Kursdifferens i likvida medel	94,4	56,8
Likvida medel per 31.12

Sammanställning av förändringar i eget kapital

	Aktie-	Över-	Fond för	Fond för	Övrigt	Egna	Övriga	Omräk-	Vinst-	Summa
	kapital	kurs-	verkligt	inbetalt	eget	aktier	fonder	nings-	medel
		fond	värde	fritt EK	kapital			differenser
Eget kapital 1.1.2008	66,8	73,4	3,0	66,7	0,0	-0,7	10,8	3,0	105,5	328,5
Säkring av kassafl öde
Vinst och förlust som förts mot eget kapital	-	-	5,0	-	-	-	-	-	-	5,0
Omräkningsdifferens	0,0	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	-0,2	-28,1	-1,1	-29,5
Övriga förändringar	-	-	-	-	20,0	-	-0,6	-	-	19,5
Redovisat direkt mot vinstmedel	-	-	-	-	-	-	-	-	-0,3	-0,3
Överföringar mellan poster	0,0	0,0	0,0	-	-	-	1,2	0,0	-1,2	0,0
Nettovinst och -förlust som
förts direkt mot eget kapital	0,0	-0,1	5,0	0,0	20,0	0,0	0,4	-28,1	-2,5	-5,3
Räkenskapsperiodens vinst									4,7	4,7
Ackumulerad vinst / förlust	0,0	-0,1	5,0	0,0	20,0	0,0	0,4	-28,1	2,2	-0,6
Utdelning	-	-	-	-	-	-	-	-	-10,6	-10,6
Emission	-	-	-	-	-	-	-	-	-	0,0
Förvärv av egna aktier	-	-	-	-	-	-0,1	-	-	-	-0,1
Aktierelaterade ersättningar som
regleras med egetkapitalinstrument	-	-	-	-	-	0,8	-	-	-	0,8
Utnyttjade optioner	-	0,2	-	-	-	-	-	-	-	0,2
Summa eget kapital 31.12.2008	66,8	73,5	8,1	66,7	20,0	0,0	11,2	-25,1	97,0	318,2
	Aktie-	Över-	Fond för	Fond för	Övrigt	Egna	Övriga	Omräk-	Vinst-	Summa
	kapital	kurs-	verkligt	inbetalt	eget	aktier	fonder	nings-	medel
		fond	värde	fritt EK	kapital			differenser
Eget kapital 1.1.2007	58,6	72,9	0,1	0,0	0,0	0,0	8,9	5,4	90,5	236,4
Säkring av kassafl öde
Vinst och förlust som förts mot eget kapital	-	-	2,9	-	-	-	-	-	-	2,9
Omräkningsdifferens	0,0	0,0	0,0	-	-	-	0,0	-2,4	-	-2,4
Övriga förändringar									-0,3	-0,3
Överföringar mellan poster	0,0	0,0	0,0	-	-	-	1,7	0,0	-1,7	0,0
Nettovinst och -förlust som
förts direkt mot eget kapital	0,0	0,0	2,9	-	-	-	1,7	-2,4	-2,0	0,2
Räkenskapsperiodens vinst	-	-	-	-	-	-	-	-	27,8	27,8
Ackumulerad vinst / förlust	0,0	0,0	2,9	-	-	-	1,7	-2,4	25,8	28,0
Utdelning	-	-	-	-	-	-	-	-	-9,3	-9,3
Emission	8,2	-	-	66,7	-	-	-	-	-	74,9
Förvärv av egna aktier	-	-	-	-	-	-1,8	-	-	-	-1,8
Aktierelaterade ersättningar som
regleras med egetkapitalinstrument	-	-	-	-	-	1,1	-	-	-0,8	0,3
Utnyttjade optioner	-	0,5	-	-	-	-	0,2	-	-0,6	0,0
Summa eget kapital 31.12.2007	66,8	73,4	3,0	66,7	0,0	-0,7	10,8	3,0	105,5	328,5

IFRS Noter till koncernbokslutet 2008

Beskrivning av verksamheten

HKScan Abp är ett publikt aktiebolag, grundat enligt fi nsk lag och registrerat i Finland. Bolagets hemort är Åbo.

HKScan Abp och dotterföretagen (tillsammans koncernen) tillverkar, säljer och marknadsför gris-, nöt- och fjäderfäkött, charkvaror och färdigmat till detaljhandeln och storköksmarknaden samt till industriella kunder och exportmarknaden. Koncernens varumärken hör till de mest kända på respektive marknader. De främsta varumärkena är HK, Kariniemen, Via, Scan, Pärsons, Rakvere, Tallegg, Rigas Miesnieks, Klaipedos Maistas och Sokolów.

Koncernen har verksamhet i Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark, Storbritannien och Ryssland.

HKScan Ab:s A-aktie noteras på Nasdaq OMX Helsingforsbörs sedan 1997.

HKScan Abp är ett dotterbolag till LSO Andelslag och hör till LSO-koncernen. LSO Andelslags hemort är Åbo.

HKScan Abp:s styrelse har vid sitt sammanträde den 26 februari 2009 givit sitt samtycke till att detta bokslut offentliggörs. Enligt fi nska aktiebolagslagen har aktieägare möjlighet att tillstyrka eller avstyrka bokslutet på den bolagsstämma som hålls efter offentliggörandet. Bolagsstämman kan också göra ändringar i bokslutet.

En kopia av HKScans koncernbokslut fi nns tillgänglig på bolagets webbplats www.hkscan.com, under "Investerarinformation/ Rapporter" och kan fås på moderbolagets huvudkontor adress Brunnsgatan 18, 20520 Åbo.

Redovisningsprinciper

GRUNDEN FÖR UPPRÄTTANDET AV REDOVISNINGEN

Koncernbokslutet är upprättat enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) med beaktande av de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2008. Med internationella redovisningsstandarder avses i Finlands bokföringslag och med stöd därav i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar att tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet uppfyller även kraven i den fi nska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen som kompletterar IFRS-reglerna.

Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden, med undantag av senare redovisade fi nansiella instrument och biologiska tillgångar, som upptas till verkligt värde. I fråga om förvärv och samgåenden som skett före år 2004 motsvarar goodwillvärdet det redovisade värdet enligt tidigare redovisningsnormer, vilket har använts som antaget anskaffningsvärde enligt IFRS.

Dotterföretagens redovisningsprinciper har vid behov anpassats till moderbolagets redovisningsprinciper.

Upprättande av bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter vissa bedömningar och avvägningar av koncernens ledning med avseende på tillämpningen av redovisningsprinciperna. Information om ledningens bedömningar och avväganden vid tillämpningen av redovisningsprinciperna med relevans för de redovisade beloppen fi nns bland redovisningsprinciperna under rubriken "Redovisningsprinciper som förutsätter bedömning av ledningen och risker avseende bedömningarna" och senare i noter till bokslutet under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".

Koncernbokslutet är upprättat i miljoner euro, om inte annat anges.

JÄMFÖRBARHET

Boksluten 2008 och 2007 är sinsemellan jämförbara. I femårsöversikten bör beaktas att Scan AB har konsoliderats med koncernen sedan den 1 januari 2007.

BEDÖMNING AV FRAMTIDA INVERKAN AV NYA STANDARDER

IASB har givit ut nedanstående standarder och tolkningar, som träder i kraft år 2009 eller senare. Koncernen har beslutat att inte tillämpa dessa standarder och tolkningar före ikraftträdandet och inför dem under kommande räkenskapsperioder.

År 2009 börjar koncernen tillämpa följande standarder och tolkningar:

– IAS 1 (omarbetad), Utformning av fi nansiella rapporter. Ändamålet med den omarbetade standarden är att göra det enklare för användare av fi nansiella rapporter att analysera och jämföra bokslutsinformation, bl.a. genom att förändringar i företagets eget kapital hänförliga till transaktioner med ägare särskiljs från andra förändringar i eget kapital. Icke-ägarrelaterade förändringar redovisas i totalresultatet. Koncernen kommer i fortsättningen att redovisa både en traditionell resultaträkning och en mer utförlig totalresultaträkning.

– IAS 23 (omarbetad), Lånekostnader. Standarden förutsätter att

låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalifi cerad tillgång, t.ex. en produktionsanläggning, inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Koncernen har enligt tidigare godkända principer kostnadsfört låneutgifter under den period då de uppkommit. Den omarbetade standarden innebär att låneutgifter hänförliga till byggnadsprojekt som inleds 1.1.2009 eller senare inräknas i projektkostnaderna och aktiveras i balansräkningen.

– IFRS 9, Andelar i joint ventures. Den nuvarande standarden IAS 31 Andelar i joint ventures tillåter redovisning av samriskföretag enligt klyvningsmetoden (redovisning post för post). Standarden (nya IFRS 9) kommer sannolikt att omarbetas så att endast kapitalandelsmetoden tillåts i fortsättningen. Den nya standarden kommer avsevärt att påverka koncernens siffror och redovisningen av segmentet Polen. Ikraftträdandedatum är ännu inte bestämt.

– IFRS 8, Rörelsesegment. Standarden ersätter IAS 14. Enligt standarden ska segmentredovisningen överensstämma med "ledningens bedömningar", varvid redovisningen sker på samma sätt som i den interna rapporteringen. Standarden påverkar inte koncernens redovisning per segment.

REDOVISNINGSPRINCIPER SOM FÖRUTSÄTTER BEDÖMNING AV LEDNINGEN OCH RISKER AVSEENDE BEDÖMNINGARNA

Vid upprättandet av bokslut är koncernens ledning tvungen att göra bedömningar och antaganden avseende innehållet samt avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. De mest betydande bedömningarna gäller eventuella nedskrivningar av goodwill och andra tillgångar samt avsättningar. Det faktiska utfallet kan avvika från dessa bedömningar.

Koncernens redovisningsprinciper

DOTTERFÖRETAG

Koncernbokslutet omfattar moderföretaget HKScan Abp:s bokslut och dotterföretagens bokslut. Dotterföretagen är företag där koncernen har bestämmande infl ytande. Bestämmande infl ytande uppstår när moderbolaget direkt eller indirekt innehar över 50 procent av röstetalet eller på annat sätt, t.ex. genom avtal med majoritetsägarna, utövar bestämmande infl ytande.

Koncernbokslutet omfattar förutom moderföretaget HKScan Abp följande rörelsedrivande eller tidigare rörelsedrivande dotterföretag: HK Ruokatalo Oy, LSO Foods Oy med dotterbolaget Lounaisfarmi Oy, Lihatukku Harri Tamminen Oy, Helanderin Teurastamo Oy och HK International Ab.

Med koncernredovisningen har också konsoliderats underkoncernen Scan AB (Sverige), underkoncernen AS Rakvere Lihakombinaat (Estland, Lettland och Litauen) samt AS Tallegg (Estland).

Koncernens interna aktieinnehav elimineras enligt förvärvsmetoden. Förvärvade dotterföretag konsolideras med koncernredovisningen från den tidpunkt då koncernen förvärvat bestämmande infl ytande. Anskaffningsvärdet förs mot respektive tillgångar och skulder enligt verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Resterande belopp är goodwill. Alla interna affärstransaktioner mellan koncernbolagen, samt interna fordringar och skulder elimineras i koncernredovisningen. Intern vinstutdelning har eliminerats.

Den del av räkenskapsperiodens resultat som är hänförlig till innehavare av andelar i moderföretaget resp. till minoritetsintressen redovisas i resultaträkningen, och eget kapital hänförligt till minoritetsintressen redovisas som en separat post i balansräkningen under eget kapital. Minoritetens andel av balanserade förluster upptas i koncernbokslutet högst till det investerade beloppet.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretagen är företag där koncernen utövar betydande infl ytande. Som betydande infl ytande räknas innehav där koncernen har 20–50 procent av röstetalet. Intresseföretagen har konsoliderats med koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intresseföretags förluster är större än investeringens redovisade värde, upptas investeringen i balansräkningen till nollvärde, och förluster utöver det bokförda värdet konsolideras inte, i annat fall än om koncernen förbundit sig att fullgöra intresseföretagens förpliktelser. Investeringar i intresseföretag inkluderar den goodwill som hänför sig till förvärvet. Utdelning från intresseföretag har eliminerats i koncernredovisningen. Koncernbokslutet omfattar de intresseföretag som fi nns upptagna under punkt 27 nedan Närståendetransaktioner. Koncernens andel av intresseföretags resultat redovisas i regel nedanför rörelsevinsten. Om en för koncernen väsentlig verksamhet omhänderhas av ett intresseföretag, redovisas koncernens andel av intresseföretagets resultat ovanför rörelsevinsten. Sådana företag är Scan AB:s intresseföretag Siljans Chark AB (från 1.1.2007), Höglandsprodukter AB (från 1.1.2007), daka a.m.b.a (från 1.1.2008) och Conagri AB (från 1.1.2008). Nyhléns & Hugosons Chark AB har fått ändrad status från intresseföretag som redovisas ovanför rörelsevinsten till dotterföretag, och redovisningen ändrades 30.9.2008 retroaktivt från räkenskapsårets början.

SAMRISKFÖRETAG

Ett samriskföretag är ett företag där koncernen utövar gemensamt infl ytande tillsammans med en annan part. Koncernens andel av samriskföretaget konsolideras proportionellt rad för rad. Koncernbokslutet upptar koncernens andel av samriskföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. HKScan-koncernens samriskföretag Saturn Nordic Holding-koncernen har konsoliderats proportionellt rad för rad sedan början av 2005.

Närmare upplysningar om koncernbolagens och intresseföretagens innehav lämnas nedan i noter till bokslutet under "Närståendetransaktioner".

OMRÄKNING AV TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Belopp som uttrycker enheternas resultat och fi nansiella ställning anges i den valuta som brukar användas i den primära ekonomiska miljö där företaget bedriver sin verksamhet. Koncernbokslutet är upprättat i euro, som är den funktionella valutan och rapporteringsvalutan för koncernens moderföretag.

Utländska dotterbolags och det utländska samriskföretagets tillgångar och skulder omräknas till euro enligt Europeiska centralbankens fastställda medelkurser på bokslutsdagen. Resultaträkningarna omräknas till euro enligt periodens medelkurs. Att räkenskapsperiodens resultat omräknas enligt olika kurser i resultaträkningen och balansräkningen ger upphov till en omräkningsdifferens, som förs mot eget kapital. De omräkningsdifferenser som uppkommer vid elimineringen av anskaffningsutgiften för utländska dotterföretag och samriskföretaget redovisas bland omräkningsdifferenser under koncernens eget kapital.

VID KONSOLIDERINGEN HAR FÖLJANDE VALUTAKURSER TILLÄMPATS

	Resultaträkning *)		Balansräkning
	2008	2007	2008	2007
EEK	15,6466	15,6466	15,6466	15,6466
SEK	9,6169	9,2521	10,8700	9,4415
PLN	3,5151	3,7831	4,1535	3,5935

*) beräknat medelvärde av de månatliga genomsnittskurserna

Koncernbolagen redovisar transaktioner i utländsk valuta till transaktionsdagens kurs. Leverantörsskulder och kundfordringar i utländsk valuta, lånefordringar och banktillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt medelkursen på balansdagen. Kursvinster och kursförluster hänförliga till lån i utländsk valuta redovisas bland fi nansiella intäkter och kostnader nedanför rörelsevinsten, med undantag av kursdifferenser på lån som är avsedda att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet och som är effektiva i detta avseende. Dessa kursdifferenser har förts mot fonden för verkligt värde under eget kapital. Rörelserelaterade kursvinster och kursförluster förs i regel mot respektive poster ovanför rörelseresultatet.

Bestående aktiva

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna avskrivs linjärt över den förväntade ekonomiska livslängden. På markområden görs inga avskrivningar. Beräknade ekonomiska livslängder för tillgångar:

Byggnader och konstruktioner	25–50 år
Byggnadens maskiner och inventarier 8-12,5 år
Maskiner och inventarier	2–10 år

Tillgångarnas restvärde och ekonomiska livslängd omprövas vid varje bokslut och justeras vid behov för att återspegla förändringar i den förväntade ekonomiska nyttan av tillgångarna.

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar upphör när tillgången i fråga klassifi cerats som tillgänglig för försäljning enligt IFRS 5 "Anläggningstillgångar till försäljning och avvecklade verksamheter". Vinster och förluster som hänför sig till avveckling eller avyttring av materiella anläggningstillgångar upptas antingen under övriga rörelseintäkter eller under övriga rörelsekostnader.

Kostnader för underhåll och reparationer som beror på normalt slitage redovisas som kostnad direkt då de uppkommer. Betydande moderniserings- och förbättringsinvesteringar aktiveras och skrivs av under respektive tillgångs återstående beräknade livslängd.

AKTIVERADE LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter har i regel kostnadsförts under den period då de uppkommit. I fortsättningen innebär den omarbetade standarden IAS 23 att låneutgifter aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde i balansräkningen.

OFFENTLIGT STÖD

Offentligt stöd, till exempel statliga bidrag eller EU-stöd, som hänför sig till förvärv av materiella anläggningstillgångar, har redovisats som en minskning av tillgångarnas redovisade anskaffningsvärden, om det är sannolikt att stödet beviljas och att koncernen uppfyller de villkor som ställs på mottagaren. Bidragen upptas i form av mindre avskrivningar under tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. Bidrag som mottagits såsom ersättning för uppkomna utgifter intäktsförs i resultaträkningen samtidigt med att utgifterna för det aktuella föremålet för bidraget kostnadsförs. Sådana bidrag redovisas bland övriga rörelseintäkter.

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som hålls för hyresintäkternas eller värdestegringens skull. Koncernen har inte tillgångar som kan klassifi ceras såsom förvaltningsfastigheter.

Immateriella tillgångar

GOODWILL

Som goodwill redovisas den del av anskaffningsutgiften som överstiger koncernens andel av det verkliga värdet på efter den 1 januari 2004 förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. I fråga om förvärv och samgåenden som skett före år 2004 motsvarar goodwillvärdet det redovisade värdet enligt tidigare redovisningsnormer, vilket har använts som antaget anskaffningsvärde. Klassifi ceringen och redovisningen av dessa förvärv har inte justerats vid upprättandet av koncernens ingående IFRSbalansräkning den 1 januari 2004. Ungefär hälften av de förvärv och samgåenden som gett upphov till koncernens goodwill har skett före den 1 januari 2004. Under jämförelseåret ökade goodwillvärdet på grund av förvärvet av Scan AB.

Goodwill (och övriga immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd) avskrivs inte enligt plan, utan det eventuella nedskrivningsbehovet prövas årligen. Av den anledningen har goodwillbeloppet hänförts till kassagenererande enheter, eller i fråga om intresseföretag, redovisats bland anskaffningsutgiften för ifrågavarande intresseföretag. Goodwill värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. Nedskrivningsförluster redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning avseende goodwill återförs inte. Se under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forsknings- och utvecklingsutgifter redovisas som kostnad då de uppkommer och upptas bland övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Koncernens utvecklingsutgifter uppfyller inte villkoren för aktivering.

ÖVRIGA IMMATERIELLA RÄTTIGHETER OCH TILLGÅNGAR

En immateriell tillgång redovisas i balansräkningen endast om anskaffningsvärdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och om det är sannolikt att tillgången genererar framtida ekonomiska fördelar som kommer företaget till godo. Till immateriella rättigheter hör varumärken och patent, till övriga immateriella tillgångar hör bl.a. programvarulicenser. Patent och programvarulicenser redovisas i balansräkningen till sitt ursprungliga anskaffningsvärde och avskrivs linjärt över den beräknade ekonomiska livslängden, 5–10 år. Immateriella tillgångar med obestämd ekonomisk livslängd avskrivs inte, men årligen utförs en kassafl ödesbaserad prövning av nedskrivningsbehovet. Se under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".

Varumärken bedöms ha obestämbar ekonomisk livslängd. Varumärkenas starka positioner och utförda analyser stöder ledningens uppfattning om att varumärkena genererar kassafl öden under en obestämbar tid.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar upptas till sitt anskaffningsvärde eller nettorealisationsvärde, om det är lägre. Anskaffningsutgiften bestäms enligt WACC-metoden (vägd genomsnittlig kapitalkostnad). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning utgörs av utgifter för råvaror, direkta arbetsprestationer, övriga direkta utgifter, rörliga och fasta inköps- och tillverkningsutgifter samt avskrivningar hänförliga till inköp och tillverkning. Omkostnader och avskrivningar hänförs till omsättningstillgångar enligt normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och försäljningskostnader.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar, i HKScan-koncernens fall levande djur, upptas enligt IAS 41 till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Koncernens levande slaktdjur har värderats till marknadspris. Slaktdjursproducerande besättningar (suggor, galtar, moderhönor) har värderats till sin anskaffningsutgift med avdrag för ett belopp som motsvarar nyttjandevärdets minskning då djuren åldras.

LEASINGAVTAL

Leasingavtal avseende materiella tillgångar där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet i allt väsentligt överförs på koncernen klassifi ceras som fi nansiell leasing. Dessa tillgångsposter tas upp i balansräkningen vid ingången av leasingperioden till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Tillgångar som omfattas av fi nansiella leasingavtal avskrivs över tillgångarnas ekonomiska livslängd eller leasingperioden om denna är kortare. Leasingavgifterna skall fördelas mellan ränta och amortering av skulden under leasingtiden. Leasingåtaganden redovisas bland räntebärande skulder Finansiell leasing förekommer närmast i de baltiska bolagen.

Leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet kvarstår hos leasegivaren redovisas som övrig leasing. Dessa leasingavgifter kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

NEDSKRIVNINGAR

Koncernen bedömer varje balansdag om det fi nns indikationer på värdeminskning hos någon tillgång. Om indikationer fi nns beräknas återvinningsvärdet för den aktuella tillgången. En nedskrivningsförlust redovisas om tillgångens redovisade värde är större än det beräknade återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet uppskattas årligen för goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd, oavsett om det fi nns indikationer på värdeminskning. För bedömning av nedskrivningsbehov hänförs koncernens tillgångar till de minsta kassagenererande enheter där de oberoende kassafl ödena kan fastställas. Se "Redovisningsprinciper som förutsätter bedömning av ledningen och risker avseende bedömningarna" och "Goodwill".

Nedskrivningsprövning av goodwillvärdet enligt övergångsreglerna har gjorts med tillämpning av IAS 36 vid övergången till redovisning enligt IFRS den 1 januari 2004. Sedan dess har nedskrivningsprövning utförts årligen. Vid prövningen har inget nedskrivningsbehov som beror på värdeminskning kunnat konstateras.

Ersättningar till anställda

PENSIONSÅTAGANDEN

Pensionsåtagandena indelas i förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar koncernen fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om mottagare inte har tillräckliga tillgångar för att betala de aktuella pensionsersättningarna. Alla pensionsåtaganden som inte uppfyller dessa villkor är förmånsbestämda pensionsplaner.

Den lagstadgade pensionstryggheten för koncernbolagens personal i Finland har ordnats genom pensionsförsäkringar. Pensionsåtagandena vid enheter utanför Finland har ordnats enligt nationell praxis. I avgiftsbestämda pensionsplaner, såsom det fi nska ArPL-systemet och svenska ITP-plan huvudsakligen är, redovisas utgifter för koncernens pensionsåtaganden som kostnad i resultaträkningen under den period betalningen hänför sig till. Alla pensionsutgiftskalkyler baserar sig på årliga aktuariella beräkningar gjorda av lokala myndigheter och auktoriserade försäkringsmatematiker.

Förpliktelser hänförliga till koncernens förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje pensionsåtagande. Pensionsutgifterna redovisas som kostnad över arbetstagarnas tjänstetid enligt beräkningar av auktoriserade försäkringsmatematiker (aktuarier). Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner förutom pensionsplanen för moderbolagets före detta verkställande direktör. Beloppet av bolagets förmånsbestämda pensionsåtagande per 31.12.2008 var 3,2 milj. euro.

Till följd av att pensionsstiftelserna lagts ut debiterar försäkringsbolaget årligen tillkommande indexhöjningar av pensionerna. Pensionsåtagandena i balansräkningen består främst av pensionsplanen för moderbolagets förre verkställande direktör samt av beredskap för förändringar i arbetslöshetspensionssektorn.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR Koncernens aktiepremiesystem

Den 21 december 2006 fattade styrelsen beslut om att inrätta ett system för aktierelaterade ersättningar som ett led i koncernens belönings- och incitamentsprogram för ledande befattningshavare. Aktiepremiesystemet erbjuder målgruppen en möjlighet att få HKScan-aktier av serie A som ersättning för uppfyllda prestationsmål under tre intjänandeperioder. Det beror på graden av måluppfyllelse hur stor del av den maximala premien som utbetalas till nyckelpersonen. I början av intjänandeperioden fattar styrelsen beslut om intjänandekriterierna för perioden med tillhörande mål. Under intjänandeperioden 2006 var premiens storlek bunden till koncernens rörelsevinst (EBIT, vikt 70 %) och avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE, vikt 30 %). Premien utbetalas till nyckelpersonerna efter utgången av respektive intjänandeperiod som en kombination av aktier och kontanter. Pengar utbetalas så mycket som mottagarna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter vid tilldelningen. Premien utbetalas inte om anställningsförhållandet upphör före intjänandeperiodens utgång.

Inom ramen för programmet tilldelas totalt högst 528 000 aktier och den summa pengar som nyckelpersonerna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter i samband med att aktierna överlåts. Grundläggande fakta om aktiepremiesystemen och relaterade transaktioner:

Basfakta 31.12.2008

	Intjänandeperioden 2006	Intjänandeperioden 2007	Intjänandeperioden 2008
Tilldelningsdag	30.11.2006	23.4.2007	27.6.2008
Premieform	Aktier och pengar	Aktier och pengar	Aktier och pengar
Målgrupp	Nyckelpersoner	Nyckelpersoner	Nyckelpersoner
Max. antal tilldelade aktier	96 000	180 000	180 000
Antal omsatta aktier, 1 000 st*	113 109	195 444	211 304
Aktiekurs vid tilldelningen	13,90 €	17,28 €	9,24 €
Aktiens verkliga värde vid tilldelningen**	13,63 €	17,01 €	8,97 €
Aktiekurs vid periodens utgång	4,42 €	4,42 €	4,42 €
Intjänandeperioden börjar, datum	1.1.2006	1.1.2007	1.1.2008
Intjänandeperioden slutar, datum	31.12.2006	31.12.2007	31.12.2008
Aktierna blir fria, datum	31.12.2009	31.12.2010	31.12.2011
Intjänandekriterier	EBIT (70%) och ROCE (30%)	EBIT (70%) och ROCE (30 %)	EBIT (70%) och ROCE (30%)
	Tjänstgöringstid	Tjänstgöringstid	Tjänstgöringstid
Skyldighet att inneha aktierna, år	3	3	3
Återstående bindningstid, år	1	2	3
Antal befattningshavare (31.12.2008)	5	17	25

* Aktiepremiens kontantandel uttryckt i aktier

** Aktiekursen vid tilldelningen med avdrag för beräknad utdelning under intjänandeperioden: 0,27 € per år

Enligt IFRS 2 skall aktierelaterade ersättningar värderas till verkligt värde vid beviljandet och redovisas som kostnad under intjänandeperioden. Eftersom aktiepremien betalas som en kombination av aktier och kontanter, bestäms premiens verkliga värde enligt IFRS 2 i två delar: en aktieandel och en kontantandel. Aktieandelen redovisas mot eget kapital och kontantandelen mot främmande kapital. Det verkliga värdet av aktierelaterade ersättningar är HKScanaktiens kurs vid tilldelningen. På motsvarande sätt omprövas det verkliga värdet av kontantdelen varje balansdag fram till slutet av intjänandeperioden, och skuldens verkliga värde korrelerar följaktligen med HKScan-aktiens kursutveckling.

Under räkenskapsåret beviljades sammanlagt 391 000 aktier för intjänandeperioden 2008, men inga intjänandekriterier uppnåddes och följaktligen kommer inga aktier att tilldelas. På basis av intjänandeperioderna 2006 och 2007 tilldelades under räkenskapsperioden aktiepremier motsvarande 103 500 aktier eller 50 500 aktier och en kontantandel på 461 000 euro, för skatter och skatterelaterade avgifter som uppkommer vid tilldelningen. Resultateffekten av räkenskapsårets gällande aktiepremier var sammanlagt -0,38 milj. euro (1,8 milj. euro år 2007).

Händelser under räkenskapsåret 2008

	Intjänandeperioden 2006				Intjänandeperioden 2007			Intjänandeperioden 2008			Räkenskapsåret 2008 tot.
		Ändr. under			Ändr. under			Ändr. under
	perioden			perioden			perioden
Bruttoantal *)	1.12008		st. 31.12.2008	1.1.2008		st. 31.12.2008	1.1.2008		st. 31.12.2008		1.1.2008 31.12.2008
Tilldelade premier (aktie + kontant)
uttryckt i aktier	219 521	0	219 521	375 444	0	375 444	0	391 304	391 304	594 965	986 270
Återlämnade aktier	24 000	0	24 000	0	24 000	24 000	0	0	0	24 000	48 000
Betalda aktier	130 641	10 579	141 220	0	92 056	92 056	0	0	0	130 641	233 276
Annullerade aktier (inkl. återlämnade)	78 301	0	78 301	0	283 388	283 388	0	391 304	391 304	78 301	752 993

* I beloppen ingår den kontantandel som tilldelats inom ramen för aktiepremiesystemet (i form av aktier)

Parametrar för beräkning av verkligt värde	Intjänandeperioden 2006	Intjänandeperioden 2007	Intjänandeperioden 2008
Tilldelade premier (aktie + kontant) uttryckt i aktier, st.	219 521	375 444	391 304
Aktiekurs vid tilldelningen	13,90 €	17,28 €	9,24 €
Förväntad utdelning	0,27 €	0,27 €	0,27 €
Aktiens verkliga värde vid tilldelningen**	13,63 €	17,01 €	8,97 €
Aktiekurs vid tilldelningen/vid bokslutstidpunkten	12,51 €	8,18 €	4,42 €
Före tilldelningen beräknat antal återlämnade	11,9 %	6,7 %	0,0 %
Under bindningstiden beräknat antal återlämnade	50,0 %	30,8 %	0,0 %
Estimerat utfall av intjänandekriterierna***	72,8 %	29,2 %	0,0 %
Aktiepremiens verkliga värde vid tilldelningen, €	1 938 543 €	3 679 736 €	1 532 516 €
Aktienpremiens verkliga värde 31.12.2008,€	1 422 411 €	1 013 399 €	0 €
Effekt på resultatet för 2008, €	-64 908 €	-317 863 €	0 €

** Aktiekursen vid tilldelningen med avdrag för beräknad utdelning under intjänandeperioden: 0,27 € per år

*** Storleken av den intjänade premien under intjänandeperioden fastställs på basis av utfallet av bestämda resultatmål efter varje mätperiod före utgången av april. Tabellen baserar sig på bästa tillgängliga bedömning, som bolaget har per 31.12.2008 beträffande det potentiella antalet aktier som tilldelas.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas när koncernen har en befi ntlig rättslig eller ïnformell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att betalningsskyldighet uppstår och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har upprättat en detaljerad omstruktureringsplan och börjat verkställa planen eller offentligt aviserat sina avsikter. Avsättningar görs ej för utgifter som hänför sig till koncernens löpande verksamhet.

INKOMSTSKATT

Skattekostnaden i resultaträkningen består av aktuell skatt på periodens skattepliktiga inkomst och uppskjuten skatt. Skatteeffekten av poster som förts direkt mot eget kapital redovisas på motsvarande sätt under eget kapital. Aktuell skatt på räkenskapsperiodens skattepliktiga inkomst beräknas enligt den nationella skattelagstiftningen i respektive verksamhetsland. Skattebeloppet justeras med eventuella skatter hänförliga till tidigare räkenskapsperioder.

Uppskjutna skatteskulder resp. skattefordringar beräknas för alla

temporära skillnader mellan redovisningsmässigt och skattemässigt resultat på balansdagen enligt fastställda skattesatser. De största temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivning av materiella anläggningstillgångar, värdering av derivatinstrument till verkligt värde, förmånsbestämda pensionsplaner, outnyttjade skattemässiga förluster och värdering av förvärvade tillgångar till verkligt värde. Uppskjuten skatt redovisas inte för goodwill som inte är avdragsgill i beskattningen.

Uppskjuten skatteskuld hänförlig till balanserad vinst i koncernbolag utanför Finland har inte redovisats, eftersom tillgångarna har använts för att trygga fi nansieringen av behövliga investeringar i de utländska bolagen. De baltiska bolagens utdelningsbara medel uppgår sammanlagt till 55,0 miljoner euro.

Intäktsredovisning

SÅLDA VAROR OCH TJÄNSTER

Intäkter från försäljning av varor redovisas de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Omsättningen redovisas som ett nettovärde av försäljningsintäkterna efter avdrag för mervärdesskatt, rabatter och andra justeringar för försäljningen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas under den period då tjänsterna utförts.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Koncernens fi nansiella tillgångar klassifi ceras vid förvärvet enligt art i följande kategorier 1) instrument som innehas för handelsändamål, 2) lån och övriga fordringar och 3) fi nansiella tillgångar som kan säljas. Finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, vid den tidpunkt då koncernen omfattas av avtalsvillkoren för respektive instrument. Derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning klassifi ceras som instrument som innehas för handelsändamål. Kategorins poster har värderats till verkligt värde. Orealiserade och realiserade vinster och förluster hänförliga till ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod då de uppkommer. Största delen av koncernens fi nansiella tillgångar består av lånefordringar och övriga fordringar bland långfristiga tillgångar. Lånefordringar upptas i balansräkningen till sitt anskaffningsvärde och värderas regelbundet och systematiskt i förhållande till säkerheterna. Ränteintäkten av fordringarna redovisas bland fi nansiella poster. Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivatrelaterade tillgångar, som uttryckligen klassifi ceras i denna kategori eller som inte upptas i någon annan kategori. Tillgångarna utgörs t.ex. av aktier och räntebärande instrument.

Likvida medel är kassamedel och disponibla banktillgodohavanden samt andra kortfristiga, likvida instrument med en löptid på högst tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter hos banker upptas bland kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen.

Koncernens fi nansiella skulder utgörs främst av kort- och långfristiga skuldebrev hos kreditinstitut och kreditfaciliteter samt utnyttjade företagscertifi kat. Finansiella skulder klassifi ceras som kortfristiga, om inte koncernen har obestridlig rätt att skjuta upp återbetalningen med minst 12 månader räknat från bokslutsdagen.

Den 23 september 2008 emitterade bolaget ett masslån till bolagets huvudägare i form av egetkapitalinstrument till ett belopp av sammanlagt 20 miljoner euro (ett s.k. hybridlån). I HKScans IFRS-redovisning tas lånet upp som eget kapital. Ett hybridlån är ett lån mot skuldebrev av typ egetkapitalinstrument, som är efterställda bolagets övriga skuldförbindelser. Hybridlånet har dock högre prioritet än andra egetkapitalinstrument. Emittenten har rätt att välja tidpunkt för betalning av räntan.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen bedömer varje balansdag om det är möjligt att objektivt konstatera värdeminskning på enskilda fi nansiella poster eller kategorier av sådana. Kundfordringar har redovisats till sitt ursprungliga fakturerade belopp. Kreditförluster på kundfordringar har kostnadsförts när det fi nns objektiva kriterier på värdeminskning hos fordran. Gäldenärens uppenbara obestånd, sannolikhet för konkurs eller företagssanering och betalningsstörningar är indikationer på att kundfordringar minskat i värde.

DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Vinster och förluster vid värdering av derivatinstrument till verkligt värde redovisas i resultaträkningen på det sätt som föreskrivs beroende på instrumentets ändamål. Derivatinstrument som inte säkringsredovisas enligt IAS 39, först mot resultaträkningen i varje bokslut. Derivatinstrument som omfattas av säkringsredovisning och är effektiva redovisas på samma sätt som den säkrade posten.

SÄKRINGSREDOVISNING

I början av säkringsförhållandet skall såväl den aktuella risken som säkringsförhållandet fastställas och dokumenteras enligt principerna för säkringsredovisning och enligt bolagets godkända riskpolicy. Säkringsförhållandets effektivitet verifi eras innan säkringsredovisning inleds samt därefter regelbundet åtminstone per kvartal.

Förändringar i verkligt värde på effektiva delen av derivatinstrument för kassafl ödessäkring, som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas direkt mot fonden under eget kapital, medan den ineffektiva delen förs mot resultatet. Den ackumulerade värdeförändringen i fonden förs mot fi nansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod då den säkrade transaktionen realiseras och påverkar resultatet. Om säkringsinstrumentet förfaller, säljs, säkringsförhållandet konstateras ineffektivt eller avbryts, förblir de ackumulerade värdeförändringar som redan tidigare redovisats mot eget kapital kvar som en separat post under eget kapital och intäktsförs enligt den prognostiserade transaktionen. Ackumulerade värdeförändringar förs direkt mot resultatet, om det inte längre kan anses sannolikt att den förväntade transaktionen inträffar. Säkringsinstrumentets ineffektiva andel redovisas resultatpåverkande bland fi nansiella intäkter och kostnader. Verkligt värde på derivatinstrument redovisas bland kortfristiga tillgångar och skulder i balansräkningen.

Under den gångna räkenskapsperioden har säkringsredovisning av kassafl ödet tillämpats till skydd mot prognostiserade höjningar av elpriserna på spotmarknaden. Som säkringsinstrument har koncernen använt elterminer. Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet (Scan AB) redovisas på samma sätt som kassafl ödessäkring. Som säkringsinstrument används i dessa fall lån i utländsk valuta.

Trots att vissa säkringsförhållanden uppfyller koncernens riskhanteringskrav på säkring, kan de antingen vara sådana att de inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning i IAS 39 eller också har koncernen inte tillämpat säkringsredovisning på de aktuella fallen. Sådana instrument är valutaterminer och valutaoptioner som koncernen använder för att säkra nettovalutapositioner samt säkringen av koncernens nettoinvestering i EEK.

AKTIEKAPITAL

Som aktiekapital redovisas bolagets utestående A- och K-aktier. Återköp av bolagets egna aktier avräknas mot eget kapital.

RESULTAT PER AKTIE

Resultatet per aktie beräknas genom att den till moderbolagets aktieägare hänförliga vinsten för räkenskapsperioden divideras med det vägda medeltalet av utestående aktier. I antal aktier efter full utspädning har beaktats att ränta på hybridlånet betalas med aktier i bolaget. Utspädningseffekten påverkar inte periodens resultat per aktie.

UTDELNING

Den utdelning som styrelsen föreslår bolagsstämman har inte avdragits från utdelningsbart eget kapital innan bolagsstämman godkänner utdelningen.

RÖRELSEVINST

Rörelsevinsten redovisas med utgångspunkt i IFRS. IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter, defi nierar inte begreppet rörelsevinst. Koncernen har defi nierat rörelsevinsten på följande sätt: rörelsevinsten är ett nettobelopp som baserar sig på omsättningen plus övriga rörelseintäkter, resultatandelar från särskilt defi nierade intresseföretag (jfr Intresseföretag), med avdrag för inköpskostnader justerade för förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning samt kostnader för tillverkning för eget bruk, avdrag för kostnader för ersättningar till anställda, avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt övriga rörelsekostnader. Alla övriga resultaträkningsposter redovisas nedanför rörelsevinsten.

Vid behov kan betydande avyttringsvinster och förluster, nedskrivningar och poster som hänför sig till nedläggning av verksamheter särredovisas i delårsrapporter och bokslutskommunikéer som engångsposter samt rörelsevinsten redovisas exklusive engångsposter.

1. Segmentrapportering

Segmentsindelningen baserar sig på koncernens organisation samt på styrelsens och koncernledningens rapportering. Ledningen för HKScan följer upp lönsamheten per marknadsområde. Inom redovisningen tillämpar koncernen en primär indelning i följande geografi ska segment: Finland, Sverige, Baltikum och Polen. Marknadsområdet Polen redovisas som ett separat segment sedan 1.1.2005 och Sverige sedan 1.1.2007. HKScan-koncernen har ett affärssegment, köttindustrin. Den kommande standarden IFRS 8 påverkar inte koncernens redovisning per segment. Tillgångar och skulder per segment är sådana poster, som direkt eller på goda grunder kan hänföras till rörelsen i respektive segment. I tillgångar per segment ingår materiella och immateriella tillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar och icke-räntebärande fordringar. I skulder per segment ingår kortfristiga icke-räntebärande skulder. Ofördelade poster inkluderar fi nansiella poster och skatteposter samt koncerngemensamma poster.

Primära segment 2008 (milj. euro)

		Verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten					Koncernen
	i Finland	i Baltikum	i Polen	i Sverige	Elimineringar	Ofördelade	sammanlagt
Resultaträkningsposter
Extern omsättning	734,4	165,1	270,0	1 125,1	-	-	2 294,6
Intern omsättning	6,1	3,1	0,9	54,3	-64,3	-	0,0
Omsättning	740,4	168,2	270,9	1 179,3	-64,3	-	2 294,6
Rörelsevinst per segment	9,5	6,5	4,2	18,0	-	-	38,1
Ofördelade poster	-	-	-	-	-	-	0,0
Rörelsevinst	9,5	6,5	4,2	18,0	-	-	38,1
Finansiella intäkter och kostnader	-	-	-	-	-	-30,1	-30,1
Andel av intresseföretags resultat	0,6	-	-	0,3	-	-	0,9
Inkomstskatt	-	-	-	-	-	-1,4	-1,4
Räkenskapsperiodens resultat,
löpande verksamheten	5,7	6,1	-0,3	6,3	-10,3	-	7,6
Räkenskapsperiodens resultat	5,7	6,1	-0,3	6,3	-10,3	-	7,6
Balansräkningsposter
Tillgångar per segment	406,5	112,5	102,6	362,3	-25,7	-	958,2
Andelar i intresseföretag	6,3	-	-	11,5	-	-	17,8
Ofördelade tillgångar	-	-	-		-	120,5	120,5
Summa tillgångar	412,8	112,5	102,6	373,8	-25,7	120,5	1 096,5
Skulder per segment	83,8	16,5	24,2	101,4	-16,6	-	209,3
Ofördelade skulder	-	-	-	-	-	563,5	563,5
Summa skulder	83,8	16,5	24,2	101,4	-16,6	563,5	772,8
Övrig information
Omsättning, varor	726,8	165,0	264,2	1 125,1	-	-	2 281,1
Omsättning, tjänster	7,5	0,1	5,8	0,0	-	-	13,5
Investeringar	27,5	14,9	13,6	28,0	-	-	84,0
Avskrivningar	-21,0	-7,7	-8,9	-17,2	-	-	-54,8
Nedskrivningar	0,8	0,0	0,0	0,0	-	-	0,8
Goodwill	12,6	19,1	22,4	27,6	-	-	81,7

Primära segment 2007 (milj. euro)
		Verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten					Koncernen
	i Finland	i Baltikum	i Polen		i Sverige Elimineringar	Ofördelade	sammanlagt
Resultaträkningsposter
Extern omsättning	663,6	141,6	219,8	1 082,3	-	-	2 107,3
Intern omsättning	10,6	3,7	1,1	29,6	-45,0	-	0,0
Omsättning	674,3	145,3	220,9	1 111,9	-45,0	-	2 107,3
Rörelsevinst per segment	17,8	10,7	3,7	23,0	-	-	55,3
Ofördelade poster	-	-	-	-	-	-	-
Rörelsevinst	17,8	10,7	3,7	23,0	-	-	55,3
Finansiella intäkter och kostnader	-	-	-		-	-19,4	-19,4
Andel av intresseföretags resultat	0,3	-	-	0,1	-	-	0,4
Inkomstskatt	-	-	-		-	-6,8	-6,8
Räkenskapsperiodens resultat,
löpande verksamheten	12,7	10,6	1,8	4,3	-	-	29,5
Räkenskapsperiodens resultat	12,7	10,6	1,8	4,3	-	-	29,5
Balansräkningsposter
Tillgångar per segment	342,0	114,2	131,9	430,2	-	-	1 018,3
Andelar i intresseföretag	5,7	-	-	14,6	-	-	20,3
Ofördelade tillgångar	-	-	-		-	91,0	91,0
Summa tillgångar	347,7	114,2	131,9	444,8	-	91,0	1 129,6
Skulder per segment	92,6	15,6	27,4	134,7	-21,6	-	248,6
Ofördelade skulder	-	-	-		-	549,5	549,5
Summa skulder	92,6	15,6	27,4	134,7	-21,6	549,5	798,1
Övrig information
Omsättning, varor	661,4	141,4	213,4	1 082,3	-	-	2 098,5
Omsättning, tjänster	2,3	0,2	6,3	0,0	-	-	8,8
Investeringar	69,7	12,9	13,5	33,2	-	-	129,3
Avskrivningar	-17,8	-6,9	-6,6	-21,1	-	-	-52,4
Nedskrivningar	0,8	-	-	-	-	-	0,8
Goodwill	12,7	19,1	22,4	31,0	-	-	85,1

2. Förvärvade verksamheter

Koncernen har inte gjort några större förvärv av verksamheter år 2008. Under jämförelseåret 2007 expanderade koncernen avsevärt då HKScan Abp förvärvade Swedish Meats hela rörelse, som före förvärvet hade bolagiserats till Scan AB. Förvärvet undertecknades den 29 januari 2007, men det operativa ansvaret överfördes till HKScan Abp redan den 1 januari 2007.

3. Övriga rörelseintäkter	2008	2007
Hyresintäkter	1,8	2,4
Vinst vid avyttring av bestående aktiva	2,2	1,7
Övriga rörelseintäkter	10,0	5,6
Övriga rörelseintäkter	14,0	9,7
4. Material och tjänster
Förvärv under perioden	-1 518,2	-1 392,3
Ökning eller minskning av lager	27,8	64,1
Material, varor och förnödenheter	-1 490,4	-1 328,2
Köpta tjänster	-152,2	-133,2
Material och tjänster	-1 642,6	-1 461,4
5. Kostnader för ersättningar till anställda
Löner och arvoden	-263,3	-249,1
Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer	-48,1	-63,4
Pensionskostnader, förmånsbestämda planer	-0,1	0,1
Summa pensionskostnader	-48,2	-63,3
Övriga lönebikostnader	-7,6	-6,6
Övriga lönebikostnader	-7,6	-6,6
Kostnader för ersättningar till anställda	-319,0	-319,0
Verkställande direktörerna och deras ställföreträdare	3,5	4,3
Styrelseledamöterna	1,2	0,7
Ledningens löner, arvoden och förmåner	4,7	5,0
Medelantal anställda under perioden
Tjänstemän	1 747	1 582
Produktionsanställda	5 674	6 258
Sammanlagt	7 421	7 840

Dessutom hade Sokolów-koncernen i Polen i genomsnitt 5 515 anställda år 2008.

6. Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan	-54,8	-52,4
Avskrivningar	-54,8	-52,4
Nedskrivningar på tillgångar hänförliga till bestående aktiva	0,0	-0,2
Återföring av nedskrivningar på tillgångar hänförliga till bestående aktiva	0,8	1,0
Nedskrivningar	0,8	0,8
Sammanlagt	-54,0	-51,4
7. Övriga rörelsekostnader
Hyreskostnader	-8,0	-9,0
Förlust vid avyttring av bestående aktiva	-0,2	-0,2
Forskning och utveckling	-13,1	-15,6
Frivilliga personalkostnader	-4,9	-4,8
Energi	-38,4	-31,7
Underhåll	-33,1	-33,2
Kostnader för reklam, marknadsföring och representation	-56,1	-56,6
Kostnader för tjänster, IT och kontorsmateriel	-24,2	-20,9
Övriga kostnader	-79,1	-62,5
Summa övriga rörelsekostnader	-257,1	-234,5

Revisionsarvoden

Koncernens revisionsarvoden till den oberoende huvudansvariga revisorn PricewaterhouseCoopers redovisas i tabellen nedan. Utgifterna för ordinarie revision hänför sig till granskningen av årsredovisningarna och därmed sammanhängande lagstadgade rutiner. Andra revisionsarvoden hänför sig till skattekonsulttjänster och assistans vid omstruktureringar. I beloppen ingår också utgifter för revision i Polen (BDO Polen).

	2008	2007
Revisionsarvoden	-0,6	-0,6
Övriga arvoden	-0,4	-0,6
Revisionsutgifter sammanlagt	-1,0	-1,2

8. Finansiella intäkter och kostnader	2008	2007
Övriga ränteint. och fi nansiella intäkter från andra	5,4	4,7
Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader till moderföretaget	-0,1	-0,1
Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader	-34,3	-23,7
Summa övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader	-34,4	-23,8
Kursdifferenser och förändringar i verkligt värde	-1,1	-0,3
Finansiella intäkter och kostnader, netto	-30,1	-19,4

I rörelsevinsten 2008 ingår valutakursdifferenser till ett belopp av 0,2 milj. euro (-0,4 milj. euro). Koncernen har sålt ut kundfordringar till fi nansinstitut motsvarande i genomsnitt 60 miljoner euro (6 milj. euro), för vilka betalda fi nansiella kostnader till ett belopp av 2,5 miljoner euro (0,2 milj. euro) ingår i fi nansiella kostnader.

9. Inkomstskatt
Avstämning av skattesats, kumulativt	12 / 2008	12 / 2007
Inkomstskatt
Inkomstskatt för den egentliga verksamheten	-3,8	-2,9
Skatt för tidigare räkenskapsperioder	0,2	-0,4
Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, förändring	2,2	-3,5
Övriga direkta skatter	0,0	0,0
Inkomstskatt för den egentliga verksamheten	-1,4	-6,8
Redovisad vinst/förlust före skatt	9,0	36,3
Uppskjuten skatt beräknad enligt moderbolagets skattesats	-2,3	-9,4
Skillnad mellan fi nsk skattesats och utländska skattesatser	1,3	2,4
Skattefria intäkter	0,2	0,3
Icke-avdragsgilla utgifter	-0,8	0,3
Skatt för tidigare räkenskapsperioder	0,2	-0,4
Skattekostnad i resultaträkningen	-1,4	-6,8

Noter till balansräkningen

10. Immateriella tillgångar 2008

		Övriga utgifter	Summa
	Immateriella	med lång	immateriella
	rättigheter	verkningstid	tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1	75,1	0,1	75,2
Omräkningsdifferenser	-8,0	-	-8,0
Ökningar	0,3	-	0,3
Minskningar	-0,2	-	-0,2
Överföringar mellan poster	1,9	0,1	2,0
Anskaffningsvärde 31.12	69,1	0,2	69,3
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-9,8	-	-9,8
Omräkningsdifferenser	0,3	-	0,3
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar	0,1	-	0,1
Avskrivning under räkenskapsperioden	-2,0	-0,1	-2,1
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-11,4	-0,1	-11,5
Redovisat värde 31.12.2008	57,7	0,1	57,8

Immateriella tillgångar 2007

		Övriga utgifter	Summa
	Immateriella	med lång	immateriella
	rättigheter	verkningstid	tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1	12,0	-	12,0
Ökningar	0,6	-	0,6
Ökningar (företagsförvärv)	59,8	-	59,8
Minskningar	-0,9	-	-0,9
Överföringar mellan poster	3,6	0,1	3,7
Anskaffningsvärde 31.12	75,1	0,1	75,2
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-8,1	-	-8,1
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar	0,6	-	0,6
Ackumulerade avskrivningar från förvärv	-0,4	-	-0,4
Avskrivning under räkenskapsperioden	-1,9	-	-1,9
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-9,8	-	-9,8
Redovisat värde 31.12.2007	65,4	0,1	65,5

11. Goodwill 2008		Goodwill 2007
Anskaffningsvärde 1.1	97,8	Anskaffningsvärde 1.1	66,6
Omräkningsdifferenser	-5,6	Omräkningsdifferenser	-1,2
Ökningar	0,7	Ökningar	0,5
Minskningar	-2,8	Ökningar (företagsförvärv)	31,9
Anskaffningsvärde 31.12	90,1	Minskningar	-
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-12,7	Anskaffningsvärde 31.12	97,8
Omräkningsdifferenser	1,5	Ackumulerade avskrivningar 1.1	-12,7
Ackumulerade avskrivningar		Ackumulerade avskrivningar 31.12 -12,7
på minskningar	2,8
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-8,4
Redovisat värde 31.12.2008	81,7	Redovisat värde 31.12.2007	85,1
Specifi kation av goodwill 2008		Specifi kation av goodwill 2007
Rött kött, Finland	12,6	Rött kött, Finland	12,6
Verksamheten i Sverige	27,6	Verksamheten i Sverige	31,0
Vitt kött, Baltikum	5,5	Vitt kött, Baltikum	5,5
Rött kött, Baltikum	13,6	Rött kött, Baltikum	13,6
Verksamheten i Polen	22,4	Verksamheten i Polen	22,4
Sammanlagt	81,7	Sammanlagt	85,1

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehovet prövas årligen. Väsentliga antaganden i beräkningarna är tillväxtutsikterna, kostnadsutvecklingen och diskonteringsräntan.

Återvinningsvärde har beräknats för alla kassagenererande enheter. Förväntade framtida kassafl öden baserar sig på ledningens bedömning av utvecklingen på respektive marknadsområde under den närmaste 5-årsperioden. Kassafl ödet bortom prognosperioden har extrapolerats med en försiktigt uppskattad tillväxtkoeffi cient (1,0 %–2,0 %). De kassagenererande enheternas tillväxttakt har defi nierats på en lägre nivå än den historiska.

En förutsättning för att det förväntade kassafl ödet skall realiseras är att rörelsevinstnivån för rött kött i Finland uppnår samma nivå som åren 2005–2006. Om rörelsevinsten fortsätter enligt samma trend som åren 2007–2008 blir det aktuellt med nedskrivning av goodwill.

För att det estimerade framtida kassafl ödet för Sveriges del skall realiseras behövs en måttlig förbättring av den nuvarande lönsamhetsnivån. Såtillvida är nedskrivningsrisken inte betydande.

Resultatnivån för rött kött i Baltikum har i historiskt perspektiv varit klart högre än den avkastningsnivå som förutsätts vid nedskrivningsprövning, och nedskrivningsrisken är i såtillvida minimal.

Vad beträffar vitt kött i Baltikum har djursjukdomar och strukturomvandlingar pressat ned rörelsevinsten under de senaste åren. Enligt ledningens bedömning har resultatnivån utvecklats planenligt efter djursjukdomsproblemet. För vitt kött i den baltiska verksamheten väntas dock fortsatt utveckling, för att nedskrivningsbehovet inte skall realiseras.

Lönsamheten i den polska verksamheten har under de två senaste åren belastats av driftstarten vid Pozmeat och produktionsproblemen vid Agro-Sokolów. Ledningen räknar med att dessa dotterbolags svårigheter är undanröjda och att lönsamheten i Polen skall återställas till 2006 års nivå.

Räntesatser före skatt har beräknats med hänsyn till marknadsområdenas riskexponering. Räntesatsen har fastställts utifrån den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) för eget och främmande kapital, så att soliditeten hos kassagenererande enheter har beräknats enligt målet för koncernens långfristiga kapitalstruktur, med undantag av Polen. För Polens del har den faktiska kapitalstrukturen använts. Den använda räntesatsen är för Finland 7,6 %, Sverige 8,6 %, Baltikum 8,8 % och Polen 10,7 %.

För WACC har en känslighetsanalys gjorts, enligt vilken en hypotetisk räntehöjning med 1 procentenhet med de förväntade kassafl ödena skulle leda till undervärdering för vitt kött i Baltikum och verksamheten i Polen. Beträffande rött kött i Finland och Baltikum skulle en ränteändring på 2 procentenheter leda till undervärdering.

I övriga avseenden bedömer ledningen att måttliga variationer i de antaganden som analysen bygger på inte medför behov av goodwillnedskrivning hos någon enda kassagenererande enhet. Plötsliga förändringar i de kassagenererande enheternas affärsmiljö kan leda till stigande kapitalkostnader eller göra det nödvändigt att skriva ner den kassagenererande enhetens förväntade framtida kassafl öden. I en sådan situation är det sannolikt att nedskrivningsförluster redovisas.

12. Materiella tillgångar 2008

		Byggnader		Övriga	Förskottsbetalningar
	Mark- och	och	Maskiner och	materiella	och pågående
	vattenområden	konstruktioner	inventarier	tillgångar	nyanläggningar	Summa
Anskaffningsvärde 1.1	6,6	387,2	395,5	12,9	72,9	875,1
Omräkningsdifferenser	-0,3	-21,3	-21,7	-0,5	-2,7	-46,5
Ökningar	0,5	1,1	12,8	0,6	64,9	79,9
Minskningar	-0,1	-10,5	-25,6	-0,8	-0,1	-37,1
Överföringar mellan poster	0,1	51,9	71,2	1,3	-110,8	13,7
Anskaffningsvärde 31.12	6,8	408,4	432,2	13,5	24,2	885,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-0,1	-165,8	-222,6	-10,0	-	-398,5
Omräkningsdifferenser	-	11,8	10,4	0,4	-	22,6
Ackumulerade avskrivningar på
minskningar och överföringar	-	2,1	15,8	0,5	-	18,4
Avskrivning under räkenskapsperioden	-	-13,8	-34,2	-1,1	-	-49,1
Återföring av nedskrivningar	-	-	0,8	-	-	0,8
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-0,1	-165,7	-229,8	-10,2	-	-405,8
Redovisat värde 31.12.2008	6,7	242,6	202,4	3,3	24,2	479,3

Materiella tillgångar 2007

		Byggnader		Övriga	Förskottsbetalningar
	Mark- och	och	Maskiner och	materiella	och pågående
	vattenområden	konstruktioner	inventarier	tillgångar	nyanläggningar	Summa
Anskaffningsvärde 1.1	6,1	265,2	270,7	12,6	17,1	571,7
Omräkningsdifferenser	0,2	3,5	4,6	0,1	-	8,4
Ökningar	0,3	4,4	20,8	0,6	103,8	129,9
Ökningar (företagsförvärv)	-	115,7	111,2	-	3,2	230,1
Minskningar	-0,1	-15,5	-44,3	-1,4	-0,1	-61,4
Överföringar mellan poster	0,1	13,9	32,5	1,0	-51,1	-3,6
Anskaffningsvärde 31.12	6,6	387,2	395,5	12,9	72,9	875,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-0,1	-92,3	-175,4	-9,6	-	-277,4
Omräkningsdifferenser	-	-0,8	-2,9	-0,1	-	-3,8
Ackumulerade avskrivningar på
minskningar och överföringar	-	8,6	35,4	0,9	-	44,9
Ackumulerade avskrivningar från förvärv	-	-69,4	-42,8	-		-112,2
Avskrivning under räkenskapsperioden	-	-11,9	-37,7	-1,2	-	-50,8
Nedskrivningar	-	-	0,8	-	-	0,8
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-0,1	-165,8	-222,6	-10,0	-	-398,5
Redovisat värde 31.12.2007	6,5	221,4	172,9	3,0	72,9	476,6

13. Andelar i intresseföretag 2008

Andelar i intresseföretag 2008
Anskaffningsvärde 1.1	20,3
Omräkningsdifferenser	-2,0
Ökningar	0,5
Minskningar	-1,9
Nedskrivningar	-0,2
Överföringar mellan poster	-0,1
Anskaffningsvärde 31.12	16,6
Andel av intresseföretags resultat	1,5
Utdelning från intresseföretag	-0,3
Redovisat värde 31.12.2008	17,8
Andelar i intresseföretag 2007
Anskaffningsvärde 1.1	5,5
Förvärv av aktier och företag	10,3
Ökningar	3,3
Minskningar	-0,6
Anskaffningsvärde 31.12	18,5
Andel av intresseföretags resultat	1,9
Utdelning från intresseföretag	-0,1
Redovisat värde 31.12.2007	20,3

Vidstående tabell visar intresseföretagen och deras sammanlagda tillgångar, skulder, omsättning, vinst/förlust (milj. euro) och bolagets innehav. Beloppen redovisas brutto ur intresseföretagens redovisning, ej enligt koncernens innehav.

14. Långfristiga fordringar

	2008	2007
Långfristiga lånefordringar	8,0	10,4
Övriga långfristiga fordringar	9,3	7,6
Långfristiga lånefordringar och övriga fordringar 17,4		18,0
Övriga långfristiga placeringar	9,9	11,4
Uppskjuten skattefordran	10,1	8,3
Summa långfristiga fordringar	37,4	37,7

Intresseföretag 2008						Intresseföretag 2007
				Räkenskaps						Räkenskaps
				periodens	Innehav					periodens	Innehav
	Tillgångar	Skulder	Omsättning	vinst/förlust	(%)		Tillgångar	Skulder		Omsättning vinst / förlust	(%)
Moderbolagets innehav						Moderbolagets innehav
Honkajoki Oy	12,9	9,2	18,3	0,4	38,33	Honkajoki Oy	10,2	7,6	16,2	0,2	38,33
Envor Biotech Oy						Envor Biotech Oy
(f.d. Etelä-Suomen Multaravinne Oy)	4,7	3,3	2,4	0,4	24,62	(f.d. Etelä-Suomen Multaravinne Oy)	2,1	1,3	1,9	0,2	24,62
Pakastamo Oy	11,0	9,9	9,9	0,2	50,00	Pakastamo Oy	12,6	12,4	10,3	-0,2	50,00
Köttindustrins Forskningscentral LTK	9,6	2,1	23,7	0,5	44,80	Köttindustrins Forskningscentral LTK	9,2	2,0	22,1	0,8	44,80
Best-In Oy	1,7	0,9	4,8	0,1	50,00	Best-In Oy	1,1	0,4	4,6	0,1	50,00
Länsi-Kalkkuna Oy	3,6	3,1	27,0	0,1	50,00	Länsi-Kalkkuna Oy	3,4	3,0	23,0	0,0	50,00
LSO Foods Oy:s innehav						LSO Foods Oy:s innehav
Finnpig Oy	1,1	0,6	2,8	0,1	50,00	Finnpig Oy	1,1	0,7	2,0	-0,4	50,00
Scan AB:s innehav						Scan AB:s innehav
Bondens Bästa i Svalöv AB	0,2	0,1	1,5	0,0	50,00	Bondens Bästa i Svalöv AB	0,2	0,1	1,3	0,0	50,00
SDT Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB	4,8	0,1	0,0	0,1	50,00	SDT Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB	4,8	0,1	1,3	0,0	50,00
Conagri AB	6,9	6,3	22,1	0,0	49,00	Conagri AB	6,6	6,0	20,1	0,1	49,00
daka a.m.b.a	114,0	92,7	121,5	3,4	33,60	daka a.m.b.a	106,9	86,6	105,3	2,2	33,60
Fastighets AB Tuben	0,2	0,0	0,1	0,1	48,00	Fastighets AB Tuben	0,3	0,1	0,1	0,1	48,00
Höglandsprodukter AB	2,4	1,8	30,2	0,5	30,00	Höglandsprodukter AB	2,6	1,7	32,5	0,5	30,00
Siljans Chark AB	7,3	4,9	16,8	0,3	39,30	Nyhlens & Hugosons Chark AB	16,8	13,4	58,2	2,0	50,00
Svensk Köttinformation AB	0,2	0,1	0,9	0,0	50,00	Siljans Chark AB	8,1	7,7	15,9	0,1	35,00
Svensk Köttrasprövning AB	0,1	0,0	0,3	0,0	35,00	Svensk Köttinformation AB	0,4	0,3	0,9	0,0	50,00
Svensk Lantbrukstjänst AB	2,1	0,9	10,9	0,2	26,00	Svensk Köttrasprövning AB	0,1	0,0	0,3	0,0	35,00
Svenska Djurhälsovården AB	2,6	0,4	6,9	0,2	50,00	Svensk Lantbrukstjänst AB	2,0	0,9	10,4	0,1	26,00
Taurus Köttrådgivning AB	0,2	0,1	0,5	0,0	39,33	Svenska Djurhälsovården AB	3,3	0,6	6,8	-0,2	50,00
						Taurus Köttrådgivning AB	0,2	0,1	0,7	0,0	39,30

15. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Specifi kation av uppskjutna skattefordringar

			Redovisat	Redovisat
		Omräknings-	över resultat-	mot eget	Förvärv /
	1.1.2008	differens	räkningen	kapital	avyttringar	31.12.2008
Pensionsersättningar	1,2	-	-0,1	-	-	1,1
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	0,1	-	-	-	-	0,1
Övriga periodiseringsdifferenser	2,1	-0,3	0,3	0,7	0,1	2,9
Från konsolideringsåtgärder	0,6	-	-	-	-	0,6
Fastställda förluster	4,3	-0,6	1,6	-	-	5,3
Sammanlagt	8,3	-0,9	1,9	0,7	0,1	10,1
Specifi kation av uppskjutna skatteskulder
Avskrivningsdifferens och reserver	9,5	-0,9	-	-	-	8,6
Övriga periodiseringsdifferenser	10,4	-1,0	-0,2	2,5	-	11,7
Från konsolideringsåtgärder	13,7	-1,3	0,6	-	-	13,0
Redovisat direkt mot vinstmedel	0,4	-	-	-	-	0,4
Pensionsersättningar	-	-	-	-	-	-
Sammanlagt	34,0	-3,2	0,4	2,5	-	33,6

Specifi kation av uppskjutna skattefordringar

			Redovisat	Redovisat
		Omräknings-	över resultat-	mot eget	Förvärv /
	1.1.2007	differens	räkningen	kapital	avyttringar	31.12.2007
Pensionsersättningar	1,2	-	-	-	-	1,2
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	0,1	-	-	-	-	0,1
Övriga periodiseringsdifferenser	0,1	0,2	0,1	0,1	1,6	2,1
Från konsolideringsåtgärder	0,8	-	-6,4	-	6,2	0,6
Fastställda förluster	-	-	3,4	-	0,9	4,3
Sammanlagt	2,2	0,2	-2,9	0,1	8,7	8,3
Specifi kation av uppskjutna skatteskulder
Avskrivningsdifferens och reserver	9,5	0,4	-0,4	-	-	9,5
Övriga periodiseringsdifferenser	1,2	0,1	0,7	1,1	7,3	10,4
Från konsolideringsåtgärder	1,1	-	-	-	12,6	13,7
Redovisat direkt mot vinstmedel	0,4	-	-	-	-	0,4
Sammanlagt	12,2	0,5	0,3	1,1	19,9	34,0

16. Omsättningstillgångar

	31.12.2008	31.12.2007
Material och förnödenheter	80,9	85,5
Varor under tillverkning	7,1	10,8
Färdiga produkter	25,6	28,5
Varor	0,0	0,0
Övriga omsättningstillgångar	4,2	3,9
Förskottsbetalningar omsättningstillgångar	2,2	0,6
Levande djur IFRS 41	8,2	10,9
Summa omsättningstillgångar	128,3	140,2

17. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

	31.12.2008	31.12.2007
Kundfordringar på intresseföretag	0,4	0,4
Lånefordringar hos intresseföretag	0,6	0,6
Kortfristiga fordringar hos intresseföretag	1,0	1,0
Kundfordringar	135,5	180,7
Övriga fordringar	47,1	46,5
Kortfristiga fordringar hos andra	182,6	227,2
Råvaruderivat, säkringsredovisning	0,0	1,2
Kortfristiga derivatfordringar	0,0	1,2
Räntefordringar	1,0	0,6
Periodiserade personalkostnader, kortfristiga fordringar	0,8	1,2
Övriga förutbetalda kostnader	13,0	13,7
Kortfristiga förutbetalda kostnader	14,9	15,5
Skattefordringar (inkomstskatt)	1,5	2,5
Inkomstskattefordringar	1,5	2,5
Summa kortfristiga fordringar	199,9	247,4

Åldersanalys kundfordringar

	31.12.2008	31.12.2007
Icke-förfallna kundfordringar 1)	113,7	163,9
Förfallna fordringar, 1–30 dagar	14,4	11,8
Förfallna fordringar, 31–60 dagar	2,0	2,6
Förfallna fordringar, över dagar 2)	5,4	2,4
Summa kundfordringar	135,5	180,7

1) Beträffande kundfordringar bör beaktas att fordringar har sålts ut till fi nansinstitut. 2) Utgörs bl.a. av fordringar som kvittas mot slaktavräkningar.

Kortfristiga fordringar fördelade per valuta:

	31.12.2008	31.12.2007
EUR	73,7	66,6
SEK	64,8	120,8
PLN	28,4	26,7
EEK	18,5	11,4
GBP	1,0	10,2
USD	2,6	3,2
Övriga	9,4	6,0
Summa kortfristiga fordringar	198,4	244,9

18. Likvida medel

	31.12.2008	31.12.2007
Kassa och bank	74,6	38,9
Kortfristiga penningmarknadsinstrument	17,6	14,2
Övriga fi nansiella instrument	2,2	3,7
Summa likvida medel	94,4	56,8

Likvida medel i kassafl ödesanalysen stämmer med likvida medel i balansräkningen.

19. Noter till eget kapital

I det följande beskrivs inverkan av ändringar i antal utestående aktier.

		Aktie	Över	Fond för
	Antal aktier	kapital	kursfond		inbetalt fritt Egna aktier	Summa
	(1 000 st)	milj. euro	milj. euro	EK milj. euro	milj. euro	milj. euro
1.1.2007	34 463	58,6	72,9	-	-	131,5
Emission	4 843	8,2	-	66,7	-	74,9
Förvärv av egna aktier	-100	-	-	-	-1,8	-1,8
Överlåtelse av egna aktier	60	-	-	-	1,1	1,1
31.12.2007	39 266	66,8	72,9	66,7	-0,7	205,7
Förvärv av egna aktier	-15	-	-	-	-0,1	-0,1
Överlåtelse av egna aktier	51	-	-	-	0,8	0,8
31.12.2008	39 302	66,8	72,9	66,7	0,0	206,4

Aktierna har inget nominellt värde. Alla emitterade aktier har betalats till sitt fulla belopp. Aktierna är indelade i två serier, serie A och serie K, som skiljer sig från varandra på det sätt som anges i bolagsordningen. Alla aktier har samma rätt till utdelning. Varje K-aktie har 20 röster och varje A-aktie har 1 röst. Antalet A-aktier är 33 906 193 st. och antalet K-aktier är 5 400 000 st.

I det följande beskrivs fonder under eget kapital:

Överkursfond

Vid emissioner som beslutats under den gamla aktiebolagslagens (29.9.1978/734) tid har betalningar och andra ersättningar för aktieteckning förts mot aktiekapitalet och överkursfonden enligt emissionsvillkoren, med avdrag för transaktionskostnader.

Fond för inbetalt fritt eget kapital

Fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP) innehåller övriga egetkapitalinstrument och aktiernas teckningspris till den del det inte fi nns ett uttryckligt beslut om att det skall föras mot aktiekapitalet. Vid den riktade emissionen till Swedish Meats fördes den del som översteg aktiens nominella värde till fonden för inbetalt fritt eget kapital.

Egna aktier

I början av 2008 innehade HKScan 40 024 st. egna aktier av serie A. Med stöd av bemyndigandet från bolagsstämman den 20 april 2007 förvärvade bolaget i mars sammanlagt ytterligare 15 000 egna aktier av serie A. Aktierna köptes i offentlig handel på Nasdaq OMX. Det sammanlagda anskaffningsvärdet var 0,13 miljoner euro.

Sammanlagt 45 552 A-aktier i bolagets innehav överläts den 22 april 2008 utan avgift till nyckelpersoner i koncernens "Aktiepremiesystem 2006" som premie för intjänandeperioden 2007. Dessutom överlät styrelsen den 4 december 2008 utan avgift bolagets innehav av 4 998 A-aktier som premie för intjänandeperioden 2006. Överlåtelserna skedde med stöd av bolagsstämmans bemyndigande.

I slutet av räkenskapsåret innehade bolaget totalt 4 474 egna aktier av serie A till ett sammanlagt marknadsvärde av 0,02 miljoner euro. Andelen utgjorde 0,01 procent av hela aktiestocken och under 0,01 procent av röstetalet. Den resterande delen av anskaffningsutgiften dras av från eget kapital i balansräkningen.

Omräkningsdifferenser

Fonden för omräkningsdifferenser upptar kursdifferenser från omräkning av utländska enheters bokslut.

Fond för verkligt värde och andra fonder

I dessa fonder redovisas värdeförändringar på fi nansiella tillgångar som kan säljas och förändringar i verkligt värde på derivatinstrument för kassafl ödessäkring. I fonderna redovisas också vinster och förluster hänförliga till säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet om villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda.

21. Avsättningar

	31.12.2008	31.12.2007
Pensionsskuld/-fordran i balansräkningen, förmånsbestämda
Pensionsåtaganden	3,7	4,7
Pensionsskuld (+)/-fordran (-) i balansräkningen	3,7	4,7
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen, förmånsbestämda
Pensionsåtaganden	1,0	0,1
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen (IFRS)	1,0	0,1
Periodens förändringar i skulder/fordringar hänförliga till förmånsbestämda planer
Saldo 1.1	4,7	5,2
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen (IFRS)	-1,0	-0,1
Övriga förändringar	0,0	-0,4
Skulder/fordringar i slutet av perioden	3,7	4,7

21. Avsättningar
		Ökn. av	Iansp.tagna
	1.1.2008	avsättn	under året (-)	31.12.2008
Långfristiga avsättningar	0,0	1,4	0,0	1,4
Kortfristiga avsättningar	1,3	1,0	-0,4	1,9
Sammanlagt	1,3	2,4	-0,4	3,3
		Ökn. av	Iansp.tagna
	1.1.2007	avsättn	under året (-)	31.12.2007
Långfristiga avsättningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Kortfristiga avsättningar	0,6	0,8	-0,2	1,3
Sammanlagt	0,6	0,8	-0,2	1,3
22. Främmande kapital
			31.12.2008	31.12.2007
Långfristigt främmande kapital
Räntebärande
Lån från kreditinstitut			441,6	421,6
Övriga skulder			0,4	0,0
Långfristiga räntebärande skulder			442,1	421,6
Icke-räntebärande
Övriga skulder			7,9	6,9
Långfristiga icke-räntebärande skulder			7,9	6,9
Långfristiga avsättningar			1,4	0,0
Uppskjuten skatteskuld			33,6	34,0
Pensionsåtaganden			3,7	4,7
Långfristigt främmande kapital			488,7	467,2
Kortfristigt främmande kapital
Räntebärande
Lån från kreditinstitut			70,5	69,5
Övriga skulder			11,9	23,4
Kortfristiga räntebärande skulder			82,4	92,9

Leverantörsskulder och övriga skulder
Erhållna förskott	0,7	0,2
Leverantörsskulder	113,0	150,2
Upplupna kostnader
– Kortfristiga ränteskulder	2,4	0,9
– Periodiserade personalkostnader	45,6	49,9
– Övriga kortfristiga upplupna kostnader	19,8	18,8
Derivatinstrument	1,8	0,0
Övriga skulder	16,1	16,6
Leverantörsskulder och övriga skulder	199,4	236,6
Inkomstskatteskuld	0,5	0,1
Kortfristiga avsättningar	1,9	1,3
Kortfristigt främmande kapital	284,2	330,9
Främmande kapital	772,8	798,1

Den 23 september 2008 emitterade bolaget ett masslån till bolagets huvudägare i form av egetkapitalinstrument till ett belopp av sammanlagt 20 miljoner euro (ett s.k. hybridlån). I HKScans IFRS-redovisning tas lånet upp som eget kapital. Ett hybridlån är ett lån mot skuldebrev av typ egetkapitalinstrument, som är efterställda bolagets övriga skuldförbindelser. Hybridlånet har dock högre prioritet än andra egetkapitalinstrument. Emittenten har rätt att välja tidpunkt för betalning av räntan.

23. Finansiella leasingskulder
	31.12.2008	31.12.2007
Långfristiga fi nansiella leasingskulder, räntebärande	1,5	1,0
Kortfristiga fi nansiella leasingskulder, räntebärande	0,6	0,4
Summa fi nansiella leasingskulder	2,1	1,4
Fördelade per anläggningstillgångsslag
Byggnader och konstruktioner	0,5	0,7
Maskiner och inventarier	1,3	0,7
Fordon	0,3	0,0
Summa fi nansiella leasingskulder	2,1	1,4

24. Hantering av fi nansiella risker

HKScan-koncernens övergripande fi nansfunktion har till uppgift att ordna en kostnadseffektiv kapitalförsörjning för koncernbolagen, ansvara för investerarrelationerna och hanteringen av fi nansiella risker. Den av styrelsen godkända fi nanspolicyn innehåller riktlinjer för koncernens kapitalförsörjning.

Med fi nansiella risker avses ogynnsamma förändringar på fi nansmarknaderna, som kan försämra företagets resultatutveckling eller minska kassafl ödena från verksamheten. Ändamålet med den fi nansiella riskhanteringen är att med fi nansiella medel skydda bolagets resultatutveckling och eget kapital samt under alla förhållanden säkra koncernens likviditet. Hanteringen av fi nansiella risker kan ske med hjälp av olika instrument, t.ex. valutaterminer och valutaoptioner, ränte- och valutaswappar, valutalån och råvaruderivat. Derivatinstrument används endast för säkringsändamål, ej i spekulationssyfte. Koncernens kapitalförsörjning sker i regel genom moderbolaget och koncernens fi nansfunktion ordnar fi nansiering för dotterbolagen i resp. bolags lokala valuta med hjälp av interna lån. Koncernens fi nansiering är koncentrerad till en central fi nansieringsenhet som leds av koncernens ekonomidirektör.

Refi nansierings- och likviditetsrisk

Koncernen gör ständiga analyser och uppföljningar av den fi nansiering som behövs för verksamheten. Koncernen skall hela tiden ha hög likviditet för att täcka de fi nansiella behoven på kort sikt. Kapitalförsörjningen tryggas genom att låneportföljen diversifi eras med avseende på maturitet, fi nansieringskällor och fi nansiella instrument. Koncernen har bindande kreditutfästelser från banker, lån från kredit- och försäkringsinstitut, checkräkningskrediter samt ett kortfristigt, inhemskt företagscertifi kat program på 100 miljoner euro.

Koncernens fi nansiella bas är en syndikerad kreditfacilitet på 550 miljoner euro tecknad i juni 2007, med en maturitet på sju år för skuldebrevslåneandelen på 275 miljoner euro och fem år för kreditlimitandelen på 275 miljoner euro med option på två ettåriga förlängningar. De outnyttjade kreditfaciliteterna uppgick den 31 december 2008 till 140 miljoner euro (184 milj. euro). Därtill hade koncernen övriga outnyttjade checkkonto- och liknande limiter till ett belopp av 37 miljoner euro (33 milj. euro). Av företagscertifi katprogrammet på 100 miljoner euro var 0 miljoner euro utnyttjat (23 milj. euro). Marknaden för företagscertifi kat stagnerade nästan helt i slutet av året. Förfallna företagscertifi kat refi nansierades med befi ntliga outnyttjade kreditlimiter. Krediten löper med rörlig ränta.

Bolaget ser inget nämnvärt refi nansieringsbehov före år 2012. I de nuvarande kreditförbindelserna ingår sedvanliga villkor avseende resultat och balansräkning. De ekonomiska villkoren är nettoskuldsättningsgraden (gearing) och nettoskulderna i förhållande till rörelseresultatet före avskrivningar.

Bindande limitavtal och företagscertfi katsprogram per kreditform i slutet av året

31.12.2008
Kreditform	Programmets storlek	Ianspråktaget	Fritt
Checkkontolimit	52,2	14,8	37,4
Kreditlimit	329,3	188,9	140,3
Företagscertifi katsprogram	100,0	0,0	100,0
Summa	481,5	203,7	277,8
31.12.2007
Kreditform	Programmets storlek	Ianspråktaget	Fritt
Checkkontolimit	52,2	19,2	33,0
Kreditlimit	325,2	141,2	184,0
Företagscertifi katsprogram	100,0	22,7	77,3
Summa	477,4	183,1	294,3

Koncernens räntebärande nettoskuld per maturitet och valuta (miljoner euro)

					Kreditformens maturitet
Kreditform	31.12.2008	2009	2010	2011	2012	2013	>2013
Skuldebrevslån	298,3	38,5	43,0	33,8	34,5	28,1	120,3
Limitavtal	202,3	28,0	0,0	12,0	25,0	137,3	0,0
Leasing och factoring	4,8	3,3	0,3	0,3	0,9	0,0	0,0
Företagscertifi katsprogram	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga lån	19,0	12,5	2,8	1,0	2,7	0,0	0,0
Summa	524,4	82,3	46,2	47,1	63,1	165,4	120,3
					Kreditformens maturitet
Kreditform	31.12.2007	2008	2009	2010	2011	2012	>2012
Skuldebrevslån	316,0	20,2	36,2	42,1	32,8	31,1	153,7
Limitavtal	141,2	19,2	0,0	0,0	0,0	0,0	122,0
Leasing och factoring	3,4	2,4	0,3	0,2	0,2	0,2	0,0
Företagscertifi katsprogram	22,7	22,7	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga lån	31,2	7,6	2,5	1,4	0,1	0,0	19,6
Sammanlagt	514,5	72,1	39,0	43,7	33,1	31,3	295,3
				Maturitet
	31.12.2008	2009	2010	2011	2012	2013	>2013
EUR	232,8	40,4	42,5	33,3	36,5	80,0	0,0
SEK	233,6	7,7	0,5	0,5	19,4	85,4	120,0
PLN	48,5	30,9	2,7	12,8	2,0	0,0	0,0
EEK	4,2	2,9	0,0	0,0	0,9	0,0	0,3
LVL	3,6	0,0	0,0	0,0	3,6	0,0	0,0
DKK	1,7	0,3	0,3	0,4	0,7	0,0	0,0
Sammanlagt	524,4	82,3	46,2	47,1	63,1	165,4	120,3

				Maturitet
	31.12.2007	2008	2009	2010	2011	2012	>2012
EUR	212,9	43,9	18,4	23,2	13,9	12,1	101,4
SEK	247,2	0,0	18,9	18,9	18,9	18,9	171,6
PLN	44,7	21,3	1,5	1,4	0,1	0,0	20,4
EEK	3,1	2,1	0,2	0,2	0,2	0,4	0,0
LVL	4,8	4,8	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	Tabellen innehåller en maturitetsanalys för koncernens rän
DKK	1,8	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	1,8	tebärande fi nansiella skulder. Beloppen är odiskonterade
Sammanlagt	514,5	72,1	39,0	43,7	33,1	31,4	295,2	och innehåller endast kapitalamorteringar.

Motpartsrisk i fi nansiella instrument

Motpartsrisken med avseende på fi nansiella instrument beror på att motparten i fi nansieringstransaktionen eventuellt inte kan fullgöra sina åtaganden. Riskerna hänför sig närmast till investeringsverksamheten och motpartsrisker hänförliga till derivatinstrument. Som motparter anlitas endast kreditinstitut och andra aktörer med hög kreditvärdighet. Likvida medel kan insättas på bankonton, investeras i bankcertifi kat samt i särskilt defi nierade företagscertifi kat på börsens huvudlista.

Valutarisker

HKScan-koncernen har produktion i Finland, Sverige, Baltikum och via ett i Sverige baserat samriskföretag även i Polen. Koncenbolagen bedriver också utrikeshandel. Koncernen exponeras för valutarisker i form av valutakursfl uktuationer till följd av inkomster och utgifter i främmande valuta samt fi nansiella instrument och resultat i främmande valuta. De största kursriskerna i koncernens handelsverksamhet hänför sig till US-dollarn, japanska yenen och svenska kronan. Instrument för valutasäkring är valutaterminer, valutaoptioner och valutaswappar. I princip skall i genomsnitt 50 % av det beräknade nettovalutafl ödet vara säkrat för 12 månader framåt.

Koncernbolagens största utländska valutor i fråga om eget kapital är svenska kronan, polska zlotyn och estniska kronan. Svenska kronans kraftiga fl uktuationer medför en stor volatilitet i koncernens eget kapital. Målet är att begränsa volatiliteten genom säkring till minst 50 % och högst 75 %. I takt med den ökande ekonomiska ovissheten i Baltikum har trycket mot valutorna fortsatt att öka kraftigt. Målet är att säkra koncernens eget kapital i estniska kronor till minst 50 % och högst 75 %. Polska zlotyn försvagades drastiskt under fjärde kvartalet. Nettoinvesteringen säkrades inte under räkenskapsåret. För att säkra balansräkningen kan bolaget ta lån i motsvarande valuta eller använda derivatinstrument. Koncernens dotterbolag och intressebolag med eget kapital och säkringsförhållanden i annan valuta än euro specifi ceras i vidstående tabell.

Säkringar av koncernens nettoinvesteringar

	2008			2007
	Eget kapital	Säkring Säkringsgrad %		Eget kapital	Säkring Säkringsgrad %
SEK	98,0	73,5	75,0	113,5	73,3	64,6
PLN	46,9	0,0	0,0	54,9	0,0	0
EEK	88,3	61,3	69,4	82,7	50,0	60,5
Summa	233,2			251,1

Ränterisker

Koncernens korta penningmarknadsinstrument exponerar koncernens kassafl öde för ränterisk, men inverkan är inte betydande. Koncernens inkomster och operativa kassafl öden är till största delen oberoende av fl uktuationer i marknadsräntorna. Koncernen exponeras för ränterisker främst i form av räntebärande skulder. Syfte med ränteriskhanteringen är att minska räntekostnadernas variationer i resultaträkningen.

För att begränsa ränterisken har koncernen fördelat upplåningen i instrument med fast ränta och instrument med rörlig ränta. Företaget kan ta upp lån antingen till fast ränta eller till rörlig ränta och använda ränteswappar för att uppnå resultat som harmonierar med fi nanspolicyn. Syfte med policyn är att ca 40 % av koncernens lån skall vara bundna till fast ränta. På bokslutsdagen hade ca 41 % (39 %) av lånen fast ränta och räntebindningstiden var ca 6 månader (9 mån). Beräknat enligt räntekurvan vid bokslutstidpunkten är räntebindningstiden ca 12 månader. På balansdagen hade koncernen öppna positioner i räntederivat till ett belopp av 276,8 milj. euro. Den genomsnittliga räntan på koncernens räntebärande skulder med beaktande av derivat och lånemarginaler var vid bokslutstidpunkten 5,3 % (4,4 %). De fi nansiella nettokostnadernas känslighet för en räntehöjning eller räntesänkning med en procentenhet vid oförändrade övriga variabler var vid bokslutstidpunkten ca 3,7 miljoner euro räknat för de närmaste 12 månaderna.

Koncernens fi nansiella skulder och avtalsenliga omförhandlingsperioder:

	31.12.2008	31.12.2007
mindre än 6 mån	392,3	321,1
6–12 mån	62,3	98,0
1–5 år	64,2	95,4	Räntebindningstiden för räntederivat
över 5 år	5,6	0,0	som skall upplösas är beräknat till
Summa	524,4	514,5	den första optionens förfallodag.

Koncernens fi nansiella skulder och avtalsenliga omförhandlingsperioder enligt räntekurvan:

	31.12.2008	31.12.2007
Mindre än 6 mån	308,1	321,1
6-12 mån	8,9	98,0
1-5 år	201,8	95,4
Över 5 år	5,6	0,0
Summa	524,4	514,5

Räntebindningstiden för räntederivat som skall upplösas är beräknat enligt balansdagens räntekurva. Bindningstiden löper ut när räntekurvan uppnår samma nivå som räntederivatets fasta ränta.

Kreditrisk i kundfordringar

Koncernens kundfordringar är fördelade på en stor kundkrets. För de fl esta kunder har koncernen fastställt kreditlimiter som följs upp systematiskt. En del kunder försäkras med kreditförsäkringar. Som säkerhet används dessutom insättningsförsäkringar, bankgarantier, bekräftade remburser, förskottsbetalningar, återtagandeförbehåll, inteckningar och efterpantsättning. Kundfordringarnas åldersfördelning specifi ceras i not 17.

Råvarurisker

Koncernen exponeras för råvarurisker avseende tillgången på råvaror och prisfl uktuationer. I Finland använder koncernen elderivat för att skydda sig mot prisfl uktuationer på elkraft. I fråga om dessa derivatinstrument tillämpas säkringsredovisning.

25. Derivatinstrument

Derivatinstrument, nominella värden

	31.12.2008	31.12.2007
Valutaderivat
– Valutaterminer	84,4	64,9
Räntederivat
– Ränteswapavtal	276,8	162,1
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	8,6	5,1
Sammanlagt	369,8	232,1

Derivatinstrument, verkliga värden

	2008	2008	2008	2007
	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde
	positivt	negativt	netto	netto
Valutaderivat
– Valutaterminer	0,1	-2,1	-2,0	0
Räntederivat
– Ränteswapavtal	0,0	-11,5	-11,5	0,1
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	0,0	-1,9	-1,9	1,1
	0,1	-15,5	-15,4	1,2

Derivatinstrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning

	2008	2008	2007	2007
	Nominellt	Verkligt värde	Nominellt	Verkligt värde
	värde	effektiv andel	värde	effektiv andel
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	8,6	-1,6	5,1	1,2

Kapitalhantering

Målet med koncernens kapitalhantering är att med hjälp av en optimal kapitalstruktur stödja verksamheten genom att garantera normala verksamhetsförutsättningar och möjliggöra organisk och strukturell tillväxt. En optimal kapitalstruktur innebär också lägre kapitalkostnader.

Kapitalstrukturen påverkas genom att justera rörelsekapitalet som binds i verksamheten samt via resultatet, utdelningen och aktieemissioner. Koncernen kan även besluta att sälja tillgångar för att minska skuldsättningen.

Koncernens kapitalstruktur följs upp med hjälp av soliditeten och nettoskuldsättningsgraden (gearing). Soliditeten står för eget kapital i relation till balansomslutningen.

Vid beräkning av nettoskuldsättningsgraden divideras nettoskulden med eget kapital. I nettoskulden ingår räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.

Koncernens uttalade soliditetsmål är 40 %. Soliditeten sjönk under 30-procentsnivån i och med förvärvet av Scan AB. I fråga om nettoskuldsättningen är målet likaså att återuppnå samma nivå som före Scan-förvärvet dvs. klart under 100 %.

Nettoskuldsättningsgrad (milj. euro)

	2008	2007
Räntebärande skulder	524,4	514,5
Räntebärande lånefordringar	3,3	3,7
Likvida medel	94,4	56,8
Nettoskulder	426,7	454,0
Summa eget kapital	323,7	331,5
Nettoskuldsättningsgrad (gearing)	132 %	137 %

26. Eventualförpliktelser

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

	31.12.2008	31.12.2007
Skulder mot vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut	41,3	36,0
Summa	41,3	36,0
Fastighetsinteckningar ställda som säkerhet	36,0	31,4
Ställda panter	15,4	19,1
Företagsinteckningar ställda som säkerhet	19,7	10,9
Summa	71,1	61,4
Ställda säkerheter för ägarintresseföretag
Borgensförbindelser	5,5	7,0
Summa	5,5	7,0
Ställda säkerheter för andra
Borgensförbindelser och panter	9,6	9,6
Summa	9,6	9,6
Övriga egna ansvarsförbindelser
Leasingansvar
Leasingansvar som förfaller inom ett år	3,4	3,4
Leasingansvar som förfaller inom 1–5 år	15,0	5,6
Leasingansvar som förfaller senare än inom 5 år	4,6	1,5
Övrigt leasingansvar	42,4	17,2
Övriga ansvarsförbindelser	4,7	2,2
Övriga egna ansvarsförbindelser totalt	70,1	29,9
Leasingfordringar övriga leasingavtal
	31.12.2008	31.12.2007
Fordringar som förfaller inom ett år	0,3	0,3
Fordringar som förfaller inom 1–5 år	0,2	0,2
Fordringar som förfaller senare än inom 5 år	0,0	0,0
Summa hyresfordringar	0,5	0,5

27. Närståendetransaktioner

Parter anses höra till varandras närmaste krets om den ena parten kan utöva bestämmande infl ytande eller betydande infl ytande i förhållande till den andra parten i beslutsprocesser som gäller partens ekonomi och affärsverksamhet. Till den närmaste kretsen räknas koncernens moderenhet, dotterföretagen, intresseföretagen och samriskföretagen. Dit hör också ledamöterna förvaltningsrådet och styrelsen i moderbolagets moderenhet (LSO Andelslag) samt koncernens styrelseledamöter, koncernens verkställande direktör, hans ställföreträdare och deras närmaste anhöriga. Koncernen har som mål att i sin affärsverksamhet behandla alla motparter på likvärdigt sätt.

HKScan Abp:s majoritetsägare LSO Andelslag är en organisation som representerar ca 2 700 fi nska köttproducenter. Andelslagets syfte är att främja medlemmarnas köttproduktion och marknadsföring genom att utöva ägarinfl ytande i HKScan. I dag har LSO Andelslag inte längre någon egentlig affärsverksamhet, utan dess inkomster består av utdelning från HKScan och i viss mån från avkastning på andra investeringar och hyresinkomster. HKScan-koncernen köper upp köttråvara enbart enligt marknadsprisprincipen.

Beloppet av ersättningar för sålda djur till koncernen som levererats av ledamöter i koncernens styrelse och dess moderenhet LSO Andelslag utgjorde 6,9 miljoner euro år 2008 (5,6 milj. euro år 2007). Ifrågavarande personers inköp av djur från koncernen motsvarade 2,5 miljoner euro år 2008 (1,9 milj. euro år 2007).

För övrigt har insynspersoner inte väsentliga affärsrelationer med bolaget.

Dotterföretagsaktier
	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
Moderbolagets innehav
HK Ruokatalo Oy, Åbo	1 000	16 946	100,00
LSO Foods Oy, Åbo	3 000	946	100,00
Helanderin Teurastamo Oy, Loimaa	1 000	3 179	100,00
Lihatukku Harri Tamminen Oy, Vanda	49	316	49,00
Linocon Oy, Helsingfors	100	4	100,00
HK International Ab, Sverige	10	12	100,00
AS Rakvere Lihakombinaat, Estland	37 721 700	39 536	100,00
AS Tallegg, Estland	5 853 200	16 755	100,00
Scan AB, Sverige	500 000	161 649	100,00
Sammanlagt		239 343
LSO Foods Oy:s innehav
Lounaisfarmi Oy, Åbo	8 000	8	40,00
Sammanlagt		8
AS Rakvere Lihakombinaats innehav *)
AS Ekseko, Estland	8 466	272	100,00
AS Rigas Miesnieks, Lettland	57 974	12 228	94,86
UAB Klaipedos Maisto Mesos Produktai, Litauen	135 644	2 010	100,00
Sammanlagt		14 510

*) De redovisade värdena baserar sig på de bokförda beloppen i bolagens balansräkningar, och inkluderar förändringar i dotterbolags eget kapital som enligt lokal redovisningspraxis redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
Scan AB:s innehav
Esca Food Fastighets AB, Linköping	35 700	110	51,00
Esca Food Solutions KB, Linköping		770	48,50
Kontrollhudar International AB, Stockholm	1 000	9	100,00
Quality Genetics HB, Stockholm	926	341	92,60
Scan Produktion AB, Stockholm	1 000	-	100,00
Scan ek. för., Stockholm	200	-	95,20
Scan Foods AB, Stockholm	1 000	9	100,00
Scan Syd Livsmedel AB, Kävlinge	200 000	2 453	100,00
Nyhléns Chark AB, Kramfors	19 608	-	100,00
SQM Spedition AB, Skara	1 000	9	100,00
SM Support Stenstorp AB, Stockholm	10 200	1 051	100,00
Kreatina A/S, Danmark	30 000	-	100,00
Kreatina Sp, Polen	5 000	-	100,00
Swedish Meats AB, Stockholm	1 000	9	100,00
Swedish Meats Support AB, Stockholm	80 000	4 140	100,00
Samfod SA., Belgien	24 999	-	100,00
Scan Foods UK Ltd., England	999	-	100,00
Swedish Meats RE AG, Schweiz	1 997	1 160	99,90
Svenska Djur AB, Stockholm	200	18	100,00
Swedish Meats Charkproduktion AB, Stockholm	200	18	100,00
Annerstedt Holding AB, Stockholm	10 000	2 127	100,00
SLP Pärsons AB, Helsingborg	45 000	36 949	100,00
Skånekött AB, Skurup	30 000	276	100,00
Slakteriprodukter i Helsingborg AB, Helsingborg	6 000	1 852	100,00
Ystad Slakteri AB, Ystad	15 000	138	100,00
Nyhléns & Hugosons Chark AB, Luleå	10 000	1 474	50,00
Flodins Kött AB, Stockholm	1 000	9	100,00
Annerstedt Flodins AB, Stockholm	46 250	1 107	100,00
AB O. Annerstedt, Stockholm	30 000	4 614	100,00
Swedish Meats Underhåll AB, Stockholm	1 000	626	100,00
Sammanlagt		59 269

Samriskföretag
	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
Moderbolagets innehav
Saturn Nordic Holding AB, Sverige	59 283 399	64 435	50,00

I koncernens balansräkning och resultaträkning ingår Saturn Nordic Holding AB-koncernens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt följande (milj. euro):

	2008	2007
Långfristiga tillgångar	80,4	85,1
Kortfristiga tillgångar	46,7	54,1
Långfristiga skulder	-8,5	-11,3
Kortfristiga skulder	-49,0	-47,2
Omsättning och övriga rörelseintäkter	273,1	222,8
Rörelsekostnader	-268,8	-219,1

Aktier och andelar i intresseföretag

	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
Moderbolagets innehav
Honkajoki Oy, Honkajoki	690	708	38,33
Envor Biotech Oy
(f.d. Etelä-Suomen Multaravinne Oy), Forssa	128	22	24,62
Pakastamo Oy, Helsinki	660	564	50,00
Andelslaget Köttindustrins Forskningscentral LTK,
Tavastehus	22 400	0	44,80
Best-In Oy, Kuopio	500	50	50,00
Länsi-Kalkkuna Oy, Åbo	250	250	50,00
Sammanlagt		1 594
	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
LSO Foods Oy:s innehav
Finnpig Oy, Vasa	40	354	50,00

	Antal / st.	Redovisat värde	Innehav
		(1 000 euro)	%
Scan AB:s innehav
Bondens Bästa i Svalöv AB, Kävlinge	500	2	50,00
SDT Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB, Stockholm	135 500	2 640	50,00
Conagri AB, Malmö		98 85	49,00
daka a.m.b.a, Danmark		5 211	33,60
Fastighets AB Tuben, Stockholm	1 200	11	48,00
Höglandsprodukter AB, Halmstad	1 500	692	30,00
Siljans Chark AB, Mora	3 680	380	39,30
Svensk Köttinformation AB, Stockholm	500	2	50,00
Svensk Köttrasprövning AB, Skara	1 750	16	35,00
Svensk Lantbrukstjänst AB, Lidköping	650	0	26,00
Svenska Djurhälsovården AB, Stockholm	4 400	577	50,00
Taurus Köttrådgivning AB, Stockholm	118	11	39,33
M R L Transport AB, Simrishamn	300	-	30,00
Skånska Andelsslakterier ek för, Malmö		1 -	20,00
Industrislakt Syd AB, Hörby	25 000	5	50,00
Spjutstorp Smågris AB, Helsingborg	4 900	-	49,00
Sammanlagt		9 632

Koncernen bedriver genom sina intresseföretag affärsverksamhet bl.a. slakterirörelse, styckning, vidareförädling av kött, produktion och försäljning av mat för sällskapsdjur, kryddhandel, med hjälp av hyrestjänster, avfallsdestruktions-, forsknings- och konsulttjänster. Alla kommersiella kontrakt förhandlas på marknadsvillkor.

Följande närståendetransaktioner har ägt rum

	2008	2007
Försäljning av varor
– Intresseföretag	37,6	38,9
Köp av varor
– Intresseföretag	37,0	35,5
Öppna saldon 31.12
	2008	2007
Kundfordringar
– Intresseföretag	2,2	1,9
Leverantörsskulder
– Intresseföretag	9,0	11,1

FAS Moderbolagets resultaträkning 1.1–31.12 (1 000 euro)

	Not	2008	2007
Omsättning	1	31 678,5	25 107,8
Övriga rörelseintäkter	2	2 458,6	1 770,9
Material och tjänster		0,4	0,4
Personalkostnader	3	-2 788,6	-4 204,1
Avskrivningar och nedskrivningar	4	-17 426,0	-14 352,2
Övriga rörelsekostnader	5	-4 087,9	-3 970,7
Rörelsevinst		9 835,1	4 352,1
Finansiella intäkter och kostnader	6	-6 128,1	-1 730,9
Vinst/förlust före extraordinära poster		3 707,0	2 621,3
Extraordinära poster	7	2 032,0	11 342,0
Vinst/förlust efter extraordinära poster		5 739,0	13 963,3
Bokslutsdispositioner	8	2 561,3	-535,0
Inkomstskatt	9	1 057,4	-971,7
Räkenskapsperiodens vinst/förlust		9 357,7	12 456,6

FAS Moderbolagets balansräkning 31.12 (1 000 euro)

		2008	2007
	Not
AKTIVA	10
Bestående aktiva
Immateriella tillgångar		2 452,3	2 559,0
Materiella tillgångar		241 475,2	236 182,1
Finansiella instrument		305 623,6	305 623,6
Summa bestående aktiva		549 551,2	544 364,8
Rörliga aktiva
Långfristiga fordringar	11	156 470,0	218 859,2
Uppskjuten skattefordran	11	1 674,2	827,6
Kortfristiga fordringar	12	12 727,9	24 265,9
Kassa och bank		50 558,0	16 875,5
Summa rörliga aktiva		221 430,1	260 828,2
SUMMA AKTIVA		770 981,3	805 193,0
PASSIVA
Eget kapital	13
Aktiekapital		66 820,5	66 820,5
Överkursfond		73 420,4	73 420,4
Uppskrivningsfond		3 363,8	3 363,8
Egna aktier		-38,6	-730,7
Fond för verkligt värde		9 279,7	2 205,3
Fond för inbetalt fritt EK		66 742,0	66 742,0
Övriga fonder		4 484,4	4 445,7
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder		2 598,4	1 136,6
Räkenskapsperiodens vinst/förlust		9 357,7	12 456,6
Summa eget kapital		236 028,2	229 860,1
	14	33 790,7	36 352,0
Ackumulerade bokslutsdispositioner
	15	3 248,8	3 182,9
Avsättningar
Främmande kapital	16	3 260,4	774,8
Uppskjuten skatteskuld	16	433 549,6	406 273,6
Långfristiga räntebärande skulder	16	5 527,9	6 892,0
Långfristiga icke-räntebärande skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	17	51 439,1	116 348,1
Kortfristigt icke-räntebärande främmande kapital	17	4 136,5	5 509,4
Summa främmande kapital		497 913,6	535 798,0
SUMMA PASSIVA		770 981,3	805 193,0

FAS Moderbolagets kassafl ödesanalys (1 000 euro)

	2008	2007
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelsevinst	9 835	4 352
Justeringar av rörelsevinsten	842	-2 396
Avskrivningar och nedskrivningar	17 426	14 352
Förändring av avsättningar	66	-105
Förändring av rörelsekapitalet	-2 292	307
Ränteintäkter och räntekostnader	-16 650	-11 357
Utdelning på aktier	10 522	9 626
Skatter	1 057	-972
Kassafl öde från den löpande verksamheten	20 807	13 807
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Förvärv av aktier	-	-86 674
Förvärv av andra anläggningstillgångar	-24 031	-66 227
Avyttring av övriga anläggningstillgångar	1 530	2 879
Lämnade lån	-5 449	-193 259
Återbetalning av lånefordringar	46 803	19 062
Kassafl öde från investeringsverksamheten	18 852	-324 219
Kassafl öde före fi nansiering	39 659	-310 412
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Upptagande av långfristiga lån	15 009	542 077
Amortering av långfristiga lån	-	-189 911
Inköp av masskuldebrevslån	20 000	-
Upptagande av kortfristiga lån	175 513	254 597
Amortering av kortfristiga lån	-217 101	-290 284
Utdelning till aktieägare	-10 610	-9 305
Förvärv av egna aktier	-129	-1 826
Erhållna koncernbidrag	11 342	16 120
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	-5 976	321 468
Förändring av likvida medel	33 682	11 056
Likvida medel per 1.1	16 876	5 820
Likvida medel per 31.12	50 558	16 876
Förändring av rörelsekapitalet:
Kortfristiga affärsfordringar ökn-/min+	1 468	6 559
Kortfristiga icke-räntebärande skulder,
ökning (+), minskning (-)	-3 760	-6 252
	-2 292	307

FAS Noter till moderbolagets bokslut

Beskrivning av verksamheten

HKScan Abp är ett publikt aktiebolag, grundat enligt fi nsk lag med hemvist i Finland. Bolagets hemort är Åbo.

Fram till den 31 mars 2005 var HKScan Abp ett bolag med tillverkning och försäljning. HKScan Abp:s rörelse överfördes till HK Ruokatalo Oy den 1 april 2005, och sedan dess har HKScan Abp varit moderbolag för koncernen. Till HKScan Abp hör koncernens högsta ledning och koncernfunktioner.

HKScan Ab:s A-aktie noteras på Nasdaq OMX Helsingforsbörs sedan 1997.

HKScan Abp är ett dotterbolag till LSO Andelslag och hör till LSO Andelslag-koncernen. LSO Andelslags hemort är Åbo.

En kopia av HKScan Abp:s bokslut kan fås på bolagets registrerade adress Brunnsgatan 18, 20520 Åbo.

Redovisningsprinciper

GRUNDEN FÖR UPPRÄTTANDET AV REDOVISNINGEN

Moderbolagets bokslut är upprättat enligt gällande fi nsk bokföringslagstiftning (FAS). Koncernbokslutet för HKScan är upprättat enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards) och vid upprättandet har man beaktat de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2008.

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper så långt det är möjligt. Nedan presenteras de redovisningsprinciper som avviker från koncernens principer. För övrigt tillämpas koncernens redovisningsprinciper. Goodwill i moderbolagets balansräkning skrivs av linjärt över fem år.

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning anges i euro och fi nansieringsanalysen samt noterna i tusen euro.

RESULTATETS JÄMFÖRBARHET

Beloppen i bokslutet för år 2008 är jämförbara med bokslutet för år 2007.

TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs. Leverantörsskulder och kundfordringar i utländsk valuta, lånefordringar och banktillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt Europeiska centralbankens medelkurs på balansdagen. Vinster och förluster vid omräkning av transaktioner samt monetära poster har redovisats bland fi nansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.

DERIVATINSTRUMENT

Öppna positioner i valutaderivat har värderats till balansdagens kurs. Värdeförändringarna på valutaterminen redovisas resultatpåverkande i resultaträkningen bland kursvinster och kursförluster.

PENSIONSÅTAGANDEN

Den lagstadgade pensionstryggheten för personalen i HKScan Abp har ordnats genom pensionsförsäkringsbolag. De lagstadgade pensionsutgifterna har redovisats som kostnad under det år de uppstod.

PENSIONSÅTAGANDEN OCH AVGÅNGSVEDERLAG FÖR LEDNINGEN

Verkställande direktör Kai Seikkus pensionsålder var 60 år. Hans pension utgjorde 60 procent av den pensionsgrundande lönen, som baseras på ett medelvärde av inkomsterna under de två bästa åren av de fyra närmaste åren före avslutad anställning. Pensionsåtagandet för verkställande direktörens ställföreträdare bygger på samma principer som för verkställande direktören. Kai Seikkus anställning upphörde den 5 januari 2009, varvid även beslut fattades om ett tilläggspensionsavtal för verkställande direktören. Ställföreträdarens tilläggspension inbetalades före den 31 december 2008.

I verkställande direktörens anställningsförhållande tillämpas en ömsesidig uppsägningstid på 6 månader. Verkställande direktören var berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande 18 månaders bruttolön exkl. premielön.

Den år 2008 utbetalda bruttolönen till verkställande direktör Kai Seikku utgjorde 0,750 miljoner euro, varav resultat- eller på annat sätt prestationsrelaterade tilldelade aktier motsvarade 0,121 miljoner euro. Enligt utfallet för aktiepremiesystemets intjänandeperiod 2007 tilldelades verkställande direktören 9 996 A-aktier i bolaget. Resultatet under första halvåret 2009 belastas av en engångskostnad på ca 1,3 miljoner euro för uppsägningen av verkställande direktören. I januari återfi ck bolaget de 27 000 A-aktier som tilldelats verkställande direktören inom ramen för aktiepremiesystemet.

Som verkställande direktör tillträdde den 12 januari 2009 verkställande direktörens tidigare ställföreträdare Matti Perkonoja. Hans vd-kontrakt gäller för viss tid och löper ut den 31 december 2010.

INKOMSTSKATT

Inkomstskatt och uppskjutna skattefordringar resp. skatteskulder redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper till den del det är möjligt enligt fi nsk redovisningspraxis. Uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningsdifferensen specifi ceras i not.

LEASINGAVTAL

Alla leasingavgifter har redovisats som hyreskostnader. Obetalda leasingavgifter hänförliga till leasingavtal redovisas bland ansvarsförbindelser i bokslutet.

EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Extraordinära intäkter och kostnader utgörs av erhållna koncernbidrag som elimineras i koncernredovisningen.

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

Bokslutsdispositionerna utgörs av avskrivningsdifferensen. Ändringar i avskrivningsdifferensen mellan planenliga och bokförda avskrivningar redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen, och den ackumulerade avskrivningsdifferensen redovisas i balansräkningen som ackumulerade bokslutsdispositioner.

Noter till resultaträkningen (1 000 euro)

	2008	2007
1. Omsättning per marknad
Försäljning i Finland	31 679	25 108
	31 679	25 108
2. Summa övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter	596	619
Övriga rörelseintäkter	1 605	1 101
Vinst vid avyttring av bestående aktiva	258	51
Summa övriga rörelseintäkter	2 459	1 771
Medelantal anställda	13	13
3. Personalkostnader
Löner och arvoden	-925	-2 315
Pensionskostnader	-1 688	-1 677
Övriga lönebikostnader	-176	-212
Personalkostnader	-2 789	-4 204
Ledningens löner, arvoden och förmåner
Verkställande direktörerna och deras ställföreträdare	1 194	1 783
Styrelseledamöterna	230	216
Sammanlagt	1 424	1 999
4. Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan	-18 217	-15 389
Avskrivningar enligt plan på bestående aktiva och goodwill	-18 217	-15 389
Återföring av nedskrivningar på tillgångar hänförliga
till bestående aktiva	791	1 037
Nedskrivningar på tillgångar hänförliga till bestående aktiva	-	-
Extraordinära nedskrivningar och återföringar av bestående aktiva	791	1 037
Summa avskrivningar och nedskrivningar	-17 426	-14 532

5. Övriga rörelsekostnader
Hyreskostnader	-1 217	-1 621
Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar,
materiella tillgångar sammanlagt	-147	-74
Förlust vid avyttring av bestående aktiva	-147	-74
Revisionsutgifter, ordinarie revision	-97	-107
Revisionsutgifter, övriga konsulttjänster	-62	-98
Revisionsutgifter	-159	-205
Frivilliga personalkostnader	-165	-252
Energi	-187	-38
Underhåll	-125	-24
Kostnader för reklam, marknadsföring och representation	-84	-51
Kostnader för tjänster, IT och kontorsmateriel	-1 049	-1 203
Övriga kostnader	-955	-503
Summa övriga rörelsekostnader	-4 088	-3 971
6. Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter

Finansiella intäkter
Utdelning från företag inom samma koncern	7 294	9 481
Utdelning från ägarintresseföretag	3 216	135
Utdelning från andra	12	10
Intäkter från andelar	10 522	9 626
Ränteintäkter från långfristiga placeringar i ägarintresseföretag	42	24
Ränteintäkter från långfristiga placeringar i bestående aktiva	42	24
Övriga ränteintäkter och fi nansiella intäkter
från företag inom samma koncern	18 578	10 566
Övriga ränteint. och fi nansiella intäkter från andra	22 845	4 560
Övriga fi nansiella intäkter	41 423	15 126
Summa fi nansiella intäkter	51 987	24 776

Finansiella kostnader
Övriga räntekostnader och fi nansiella
kostnader till koncernföretag	-9 423	-5 744
Övriga räntekostnader och fi nansiella
kostnader till ägarintresseföretag	-2	-5
Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader till andra	-48 690	-20 758
Summa övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader	-58 115	-26 507
Summa fi nansiella kostnader	-58 115	-26 507
Finansiella intäkter och kostnader, netto	-6 128	-1 731
Valutakursvinster	22 311	4 130
Valutakursförluster	-22 786	-4 241
Valutakursvinster/-förluster, netto	-475	-111
7. Extraordinära poster
Extraordinära intäkter	2 032	11 342
Summa extraordinära poster	2 032	11 342
8. Bokslutsdispositioner
Avskrivningsdifferens, ökning (-) eller minskning (+)	2 561	-535
Summa bokslutsdispositioner	2 561	-535
9. Direkta skatter
Inkomstskatt för den egentliga verksamheten	528	2 530
Inkomstskatt för extraordinära poster	-528	-2 949
Skatt för tidigare räkenskapsperioder	211	-396
Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, förändring	846	-157
Inkomstskatt för den egentliga verksamheten	1 057	-972

Noter till balansräkningen

10. Bestående aktiva

Immateriella tillgångar 2008

			Övriga utgifter
	Immateriella		med lång
	rättigheter	Goodwill	verkningstid	Sammanlagt
Anskaffningsvärde 1.1	3 185	1 223	115	4 523
Ökningar	53	-	17	70
Minskningar		-	-	-
Överföringar mellan poster	185	-	4	189
Anskaffningsvärde 31.12	3 423	1 223	136	4 782
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-1 096	-866	-2	-1 964
Ackumulerade avskrivningar på
minskningar och överföringar	-	-	-	-
Avskrivning under räkenskapsperioden	-217	-122	-27	-312
Nedskrivningar	-	-	-	-
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-1 313	-988	-29	-2 330
Redovisat värde 31.12	2 111	234	107	2 452

Materiella tillgångar 2008

			Maskiner	Övriga
	Mark- och		och	materiella	Förskotts-	Samman-
	vattenområden	Byggnader	inventarier	tillgångar	betalningar	lagt
Anskaffningsvärde 1.1	3 147	179 605	164 138	2 752	47 099	396 741
Ökningar	-	127	666	2	23 166	23 961
Minskningar	-	-317	-10 984	-9	-	-11 310
Överföringar mellan poster	-	35 177	26 953	518	-62 837	-189
Anskaffningsvärde 31.12	3 147	214 593	180 773	3 264	7 428	409 204
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-	-59 674	-98 437	-2 449	-	-160 559
Ackumulerade avskrivningar på
minskningar och överföringar	-	203	9 680	8	-	9 891
Avskrivning under räkenskapsperioden	-	-5 826	-11 921	-105	-	-17 851
Nedskrivningar	-	-	791	-	-	791
Ackumulerade avskrivningar 31.12	-	-65 297	-99 887	-2 545	-	-167 729
Redovisat värde 31.12	3 147	149 296	80 886	719	7 428	241 475
Uppskrivningar inkluderade i anskaffningsvärdet
Uppskrivningar 1.1	-	3 364	-	-	-	3 364
Ökning	-	-	-	-	-	0
Minskning	-	-	-	-	-	0
Uppskrivningar 31.12	0	3 364	0	0	0	3 364

Finansiella instrument 2008

	Andelar i	Andelar i	Fordringar	Övriga
	företag inom	intresse-	hos intresse-	aktier och	Samman-
	samma koncern	företag	företag	andelar	lagt
Anskaffningsvärde 1.1	303 778	1 594	47	204	305 623
Ökningar	-	-	-	-	0
Minskningar	-	-	-	-	0
Överföringar mellan poster	-	-	-	-	0
Anskaffningsvärde 31.12	303 778	1 594	47	204	305 623
Redovisat värde 31.12	303 778	1 594	47	204	305 623

	31.12.2008	31.12.2007
Bestående aktiva
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter	2 111	2 089
Goodwill	234	356
Övriga utgifter med lång verkningstid	107	113
Immateriella tillgångar	2 452	2 559
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden	3 147	3 147
Byggnader och konstruktioner	149 296	119 932
Maskiner och inventarier	80 886	65 701
Övriga materiella tillgångar	719	303
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar	7 428	47 099
Materiella tillgångar	241 475	236 182
Finansiella instrument
Andelar i företag inom samma koncern	303 778	303 778
Andelar i intresseföretag	1 594	1 594
Fordringar hos ägarintresseföretag	47	47
Övriga aktier och andelar	204	204
Finansiella instrument	305 623	305 623
Summa bestående aktiva	549 551	544 365
11. Långfristiga fordringar
Långfristiga lånefordringar	3 286	3 700
Uppskjuten skattefordran	1 674	827
Övriga fordringar	1 170	938
Sammanlagt	6 130	5 465
Fordringar hos företag inom samma koncern:
Långfristiga koncernlånefordringar	151 816	214 222
Övriga	-	-
Långfristiga fordringar hos företag inom samma koncern	151 816	214 222
Fordringar hos ägarintresseföretag:
Långfristiga lånefordringar hos ägarintresseföretag	198	-
Långfristiga fordringar hos ägarintresseföretag	198	-
Summa långfristiga fordringar	158 144	219 687

12. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	1	9
Kortfristiga resultatregleringar (andra)	2 560	4 015
Sammanlagt	2 561	4 024
Fordringar hos företag inom samma koncern:
Kundfordringar koncernen	43	77
Lånefordringar koncernen	-	-
Förutbetalda kostnader, koncernen	7 084	8 155
Övriga fordringar	2 392	11 448
Sammanlagt	9 519	19 680
Fordringar hos ägarintresseföretag:
Kundfordringar ägarintresseföretag	81	-
Lånefordringar ägarintresseföretag	559	559
Övriga fordringar	8	3
Kortfristiga fordringar hos ägarintresseföretag	648	562
Summa kortfristiga fordringar	12 728	24 266
Väsentliga poster i resultatregleringar
Periodiserade fi nansiella poster	430	135
Periodiserade personalkostnader	157	194
Periodiserade skatter	933	2 015
Momsfordringar	2	560
Övriga förutbetalda kostnader	1 039	1 110
Sammanlagt	2 561	4 014

13. Eget kapital

Eget kapital 2008

			Upp-		Fond för
		Överkurs-	skrivnings-	Egna	inbetalt	Övriga	Vinst-
	Aktiekapital	fond	fond	aktier	fritt EK	fonder	medel	Summa
Eget kapital 1.1.2008	66 820	73 420	3 364	-730	66 742	6 651	13 593	229 860
Ökning	-	-	-	-	-	7 113	-	7 113
Utdelning	-	-	-	-	-	-	-10 610	-10 610
Emission	-	-	-	-	-	-	-	-
Redovisat direkt mot vinstmedel	-	-	-	-	-	-	-385	-385
Förvärv av egna aktier	-	-	-	-129	-	-	-	-129
Aktierelaterade ersättningar som
regleras med egetkapitalinstrument	-	-	-	821	-	-	-	821
Räkenskapsperiodens vinst	-	-	-	-	-	-	9 358	9 358
Eget kapital 31.12.2008	66 820	73 420	3 364	-38	66 742	13 764	11 956	236 028

Eget kapital 2007

			Upp-		Fond för
		Överkurs-	skrivnings-	Egna	inbetalt	Övriga	Vinst-
	Aktiekapital	fond	fond	aktier	fritt EK	fonder	medel	Summa
Eget kapital 1.1.2007	58 587	73 420	3 364	-	-	4 421	11 217	151 009
Ökning	-	-	-	-	-	2 230	-	2 230
Utdelning	-	-	-	-	-	-	-9 305	-9 305
Emission	8 233	-	-	-	66 742	-	-	74 975
Redovisat direkt mot vinstmedel	-	-	-	-	-	-	-775	-775
Förvärv av egna aktier	-	-	-	-1 825	-	-	-	-1 825
Aktierelaterade ersättningar som
regleras med egetkapitalinstrument	-	-	-	1 095	-	-	-	1 095
Räkenskapsperiodens vinst	-	-	-	-	-	-	12 456	12 456
Eget kapital 31.12.2007	66 820	73 420	3 364	-730	66 742	6 651	13 593	229 860

Utdelningsbara medel	31.12.2008	31.12.2007
Dispositionsfond	206	167
Egna aktier	-38	-731
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder	2 598	1 137
Räkenskapsperiodens vinst/förlust	9 358	12 456
Utdelningsbara medel	12 124	13 029
14. Ackumulerade bokslutsdispositioner
Avskrivningsdifferens	33 791	36 352
Summa bokslutsdispositioner	33 791	36 352
Uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningsdifferensen utgör 8 786 tusen euro.
15. Avsättningar
Pensionsavsättningar	3 249	3 183
Summa avsättningar	3 249	3 183
16. Långfristigt främmande kapital
Masskuldebrevslån	5 000	-
Uppskjuten skatteskuld	3 260	775
Skulder till kreditinstitut	413 550	406 273
Övriga skulder	5 528	6 892
Sammanlagt	427 338	413 940
Skulder till företag inom samma koncern:
Masskuldebrevslån	15 000	-
Sammanlagt	15 000	-
Summa långfristigt främmande kapital	442 338	413 940
Långfristigt främmande kapital
Räntebärande:
Långfr. skulder till företag inom samma koncern	15 000	-
Skulder till andra	418 550	406 273
Långfristigt räntebärande främmande kapital	433 550	406 273
Icke-räntebärande:
Skulder till andra	8 788	7 667
Långfristiga icke-räntebärande skulder	8 788	7 667
Summa långfristigt främmande kapital	442 338	413 940

	17. Kortfristigt främmande kapital
	Skulder till kreditinstitut	37 368	39 007
	Leverantörsskulder	148	256
	Upplupna kostnader	2 500	3 983
Övriga skulder		1 076	1 085
Sammanlagt		41 092	44 331
	Skulder till företag inom samma koncern:
	Leverantörsskulder	67	177
Övriga skulder		14 417	77 349
Sammanlagt		14 484	77 526
	Skulder till ägarintresseföretag:
Övriga skulder		0	0
Sammanlagt		0	0
	Summa kortfristigt främmande kapital	55 576	121 857
	Kortfristigt främmande kapital
Räntebärande:
	Kortfr. skulder till företag inom samma koncern	14 071	77 341
	Kortfristiga skulder till ägarintresseföretag	0	0
		37 368	39 007
Skulder till andra		51 439	116 348
	Kortfristiga räntebärande skulder
	Icke-räntebärande:	413	185
	Kortfr. skulder till företag inom samma koncern	0	-
	Kortfristiga skulder till ägarintresseföretag	3 724	5 324
Skulder till andra		4 137	5 509
	Kortfristigt icke-räntebärande främmande kapital
		55 576	121 857
	Summa kortfristigt främmande kapital
	Väsentliga poster i resultatregleringar (lång- och kortfristiga)	383	2 789
	Periodiserade personalkostnader	1 910	751
	Periodiserade räntekostnader	-	-
	Periodiserade inkomstskatter	207	443
	Övriga resultatregleringar	2 500	3 983
Sammanlagt
	Skulder som förfaller senare än inom fem år	300 207	152 785
	Skulder till kreditinstitut	-	354
	Övriga långfristiga skulder	300 207	153 139
	Skulder som förfaller senare än inom fem år

18. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
	2008	2007
Skulder mot vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut	814	2 420
Sammanlagt	814	2 420
Fastighetsinteckningar ställda som säkerhet	2 856	2 856
Företagsinteckningar ställda som säkerhet	5 046	5 046
Pantsatta värdepapper
Summa	7 902	7 902
Ställda säkerheter för dotterföretag och andra koncernbolag
Ställda säkerheter	66 931	61 832
Summa	66 931	61 832
Ställda säkerheter för ägarintresseföretag
Ställda säkerheter	5 495	4 701
Sammanlagt	5 495	4 701
Ställda säkerheter för andra
Ställda säkerheter	5 339	5 563
Summa	5 339	5 563
Övriga egna ansvarsförbindelser
Leasingansvar
Leasingansvar som förfaller inom ett år	0	0
Leasingansvar som förfaller inom 1–5 år	0	0
Hyresansvar	1 481	1 920
Övriga ansvarsförbindelser	15	15
Övriga egna ansvarsförbindelser totalt	1 496	1 935

19. Derivatinstrument 31.12 (milj. euro)

Derivatinstrument, nominella värden
	2008	2007
Valutaderivat
– Valutaterminer	69,4	50,8
Räntederivat
– Ränteswapavtal	276,8	162,1
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	8,6	5,1
	354,8	218,0

Derivatinstrument, verkliga värden

	2008	2008	2008	2007
			Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde
	positivt	negativt	netto	netto
Valutaderivat
– Valutaterminer	0,0	-1,0	-1,0	0,0
Räntederivat
– Ränteswapavtal	0,0	-11,5	-11,5	0,1
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	0,0	-1,9	-1,9	1,1
	0,0	-14,4	-14,4	1,2

Derivatinstrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning

	2008	2008	2007	2007
		Nominellt Verkligt värde		Nominellt Verkligt värde
		värde effektiv andel		värde effektiv andel
Råvaruderivat
– Elterminsavtal	8,6	-1,6	5,1	1,2

Underskrifter till verksamhetsberättelsen och bokslutet

Vanda den 26 februari 2009

Markku Aalto Tiina Varho-Lankinen Johan Mattsson Styrelseordförande Vice styrelseordförande Styrelseledamot

Matti Murto Matti Karppinen Matti Perkonoja

Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör

Revisionsberättelse

TILL HKSCAN ABP:S BOLAGSSTÄMMA

Vi har granskat HKScan Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1– 31.12.2008. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, fi nansieringsanalys, kalkyl över förändringar i eget kapital och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, fi nansieringsanalys och noter till bokslutet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

REVISORNS SKYLDIGHETER

Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i styrelsen och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen.

Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.

UTLÅTANDE OM KONCERNBOKSLUTET

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassafl öden i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU.

UTLÅTANDE OM BOKSLUTET OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfl iktfria.

Vanda den 11 mars 2009

PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfund

Johan Kronberg Petri Palmroth CGR CGR

Aktier och aktieägare

Ett av HKScans centrala fi nansiella mål är att dela ut minst 30 procent av årets nettoresultat till aktieägarna. Styrelsens förslag om en utdelning med 0,24 euro per aktie för räkenskapsåret 2008 motsvarar 199,3 procent av resultatet före utspädning. Året innan var andelen 37,7 procent.

BESLUT AV BOLAGSSTÄMMAN

Ordinarie bolagsstämman hölls den 22 april 2008 på Finlandiahuset i Helsingfors. Bolagsstämman fastställde moderbolagets och koncernens bokslut och beviljade styrelseledamöterna och verkställande direktören ansvarsfrihet för året 2007. Utdelningen för räkenskapsåret 2007 fastställdes till 0,27 euro per aktie, sammanlagt 10,6 miljoner euro. Utdelningen betalades till aktieägarna den 6 maj 2008.

Bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter till fem och utsåg följande styrelseledamöter: Markku Aalto, Tiina Varho-Lankinen och Johan Mattsson återvaldes och Matti Murto samt Matti Karppinen invaldes som nya ledamöter. Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman utsåg styrelsen Markku Aalto till ny ordförande och Tiina Varho-Lankinen till vice ordförande. Marcus H. Borgström, styrelseordförande fram till bolagsstämman, hade redan tidigare meddelat att han ger upp styrelsearbetet när han uppnått den i bolagsordningen angivna åldersgränsen 62 år.

Till ordinarie revisorer för räkenskapsperioden 2008 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers Oy med Johan Kronberg, CGR, som huvudansvarig revisor och Petri Palmroth, CGR. Vidare godkände bolagsstämman de föreslagna bemyndigandena för styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av bolagets egna aktier samt om emission av aktier. Detta beskrivs mer detaljerat i styrelsens verksamhetsberättelse i avsnittet "Gällande bemyndiganden för styrelsen".

AKTIEÄGARE

Vid utgången av räkenskapsperioden var 8 356 aktieägare registrerade i aktieägarförteckningen. Året innan var antalet 7 768. Vid utgången av år 2008 utgjorde andelen förvaltarregistrerade aktier och aktier som innehas av ägare utanför Finland 29,6 procent (21,4 %) av hela aktiestocken.

AKTIEÄGARAVTAL

Bolaget har ej kännedom om några aktieägaravtal eller andra överenskommelser som gäller utövandet av ägande- eller rösträtt i bolaget.

AKTIEKAPITAL

Vid ingången resp. utgången av räkenskapsåret uppgick bolagets inbetalda och i handelsregistret införda aktiekapital till 66 820 528,10 euro. Aktiestocken är fördelad enligt följande:

A-aktier	33 906 193 st.	86,3 %
K-aktier	5 400 000 st.	13,7 %
Sammanlagt	39 306 193 st.	100,0 %

Enligt bolagsordningen har varje A-aktie en röst och varje Kaktie 20 röster. K-aktierna ägs av LSO Andelslag (4 735 000 st) och Swedish Meats ek.för. (665 000 st). Alla aktier har samma rätt till utdelning. Aktierna har inget nominellt värde.

Bolagets aktier är registrerade i värdeandelssystemet sedan den 31 oktober 1997.

ÖKNINGAR AV AKTIEKAPITALET 2006–2008

Under redovisningsperioden 2008 genomfördes inga ökningar av aktiekapitalet.

Föregående aktiekapitalhöjning ägde rum i januari 2007, i form av en riktad emission av 4 843 000 A-aktier till Swedish Meats. Emissionen ingick som ett led i förvärvet av Swedish Meats rörelse (Scan AB). Teckningstiden var 29 januari 2007 och teckningspriset 15,55 euro per aktie. Bolagets aktiekapital höjdes med 8 233 100,00 euro till nuvarande 66 820 528,10 euro. Höjningen registrerades i handelsregistret den 5 februari 2007. De nya aktierna berättigade till utdelning för första gången för räkenskapsåret 2007.

Under redovisningsperioden 2006 genomfördes inga ökningar av aktiekapitalet.

NOTERING AV AKTIERNA

HKScans A-aktie är noterad på Nasdaq OMX sedan den 6 februari 1997. Aktien är noterad i klassen Dagligvaror (Sector: Consumer staples). Under räkenskapsperioden omsattes 9 028 409 st. HKScan-aktier för sammanlagt 72 557 100 euro.

Årets högsta notering var 14,48 euro och lägsta 3,90 euro. Medelkursen för hela året var 7,88 euro och årets sista avslutskurs 4,42 euro. Under året sjönk kursen med 68,5 procent. Börsens branschindex för hela livsmedelsindustrin (HX302020) föll under året med 39,1 procent eller 86,4 punkter.

Vid utgången av räkenskapsperioden var marknadsvärdet av bolagets A-aktier 149,9 miljoner euro och det beräknade marknadsvärdet av de onoterade K-aktierna 23,9 miljoner euro. Hela aktiestockens marknadsvärde var sålunda 173,7 miljoner euro mot 551,9 miljoner euro året innan.

HKScan och FIM Pankkiiriliike Oy har ingått ett marknadsgarantiavtal som uppfyller kraven på Nasdaq OMX Liquidity Providing (LP)-verksamhet.

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGETS EGNA AKTIER SOM ERSÄTTNING

I början av 2008 innehade HKScan 40 024 st. egna aktier av serie A. Med stöd av bemyndigandet från bolagsstämman den 20 april 2007 förvärvade bolaget i mars sammanlagt ytterligare 15 000 egna aktier av serie A. Aktierna köptes i offentlig handel på Nasdaq OMX. Det sammanlagda anskaffningsvärdet var 0,13 miljoner euro.

Sammanlagt 45 552 A-aktier i bolagets innehav överläts den 22 april 2008 utan avgift till nyckelpersoner i koncernens "Aktiepremiesystem 2006" som premie för intjänandeperioden 2007. Dessutom överlät styrelsen den 4 december 2008 utan avgift bolagets innehav av 4 998 A-aktier som premie för intjänandeperioden 2006. Överlåtelserna skedde med stöd av bolagsstämmans bemyndigande. En detaljerad beskrivning av aktiepremiesystemet ingår i Noter till koncernbokslutet, under "Ersättningar till anställda".

I slutet av räkenskapsåret innehade bolaget totalt 4 474 egna aktier av serie A till ett sammanlagt marknadsvärde av 0,02 miljoner euro. Andelen utgjorde 0,01 procent av hela aktiestocken och under 0,01 procent av röstetalet.

STYRELSENS OCH LEDNINGENS AKTIEINNEHAV

Vid utgången av år 2008 innehade styrelseledamöterna samt verkställande direktören och hans ställföreträdare, inklusive närståendes innehav, sammanlagt 193 500 st. aktier av serie A, motsvarande 0,49 procent av hela aktiestocken och 0,14 procent av rösterna.

ANMÄLAN OM FÖRÄNDRINGAR I ÄGARANDELAR

Under 2008 fi ck bolaget en anmälan av den typ som avses i 2 kap. 9 § Värdepappersmarknadslagen gällande förändringar i bolagets ägande.

Fondbolaget Artio Global Management LLC anmälde att Julius Baer International Equity Funds innehav i HKScan sjunkit till 4,999 procent av aktiekapitalet till följd av en aktietransaktion den 30 september 2008. Samtidigt ökade emellertid Julius Baer International Equity Fund och andra av Artio Global Management LLC:s klienter sitt sammanlagda innehav av HKScans aktiekapital från 8,21 procent till 8,77 procent.

Handelskoder för HKScan-aktien

Nasdaq OMX, Helsingfors: HKSAV Reuters: HKSAV.HE Bloomberg: HKSAV:FH ISIN-kod: FI0009006308

010 000 00020 000 00030 000 00040 000 00050 000 00060 000 00070 000 0001-12/2004 1-12/2005 1-12/2006 1-12/2007 1-12/200880 000 00090 000 000Källa: Nasdaq OMX

Aktieomsättning 2004–2008

(värde i euro per månad)

Aktieomsättning 2004–2008 (antal omsatta per månad)

Total aktieomsättning 2004–2008 på Nasdaq OMX (Meur)

Aktiens kursutveckling 2004–2008 (mittkurs per månad, euro)

Betald utdelning sammanlagt 2004–2008 (Meur)

Ägarstruktur 31.12.2008

Storleksklass	ägare	%	antal aktier	%	antal röster	%
1 – 100	2 722	32,575	130 858	0,333	130 858	0,092
101 – 500	3 223	38,571	928 780	2,363	928 780	0,655
501 – 1 000	1 068	12,781	822 575	2,093	822 575	0,580
1 001 – 5 000	1 136	13,595	2 335 931	5,943	2 335 931	1,646
5 001 – 10 000	97	1,161	676 156	1,720	676 156	0,476
10 001 – 50 000	80	0,957	1 724 897	4,388	1 724 897	1,216
50 001 – 100 000	9	0,108	555 978	1,414	555 978	0,392
100 001 – 500 000	12	0,144	3 123 996	7,948	3 123 996	2,201
500 001 –	9	0,108	28 201 442	71,748	118 166 442	83,271
Sammanlagt	8 356	100,000	38 500 613	97,951	128 465 613	90,529
På väntelistan	1		665 000	1,692	13 300 000	9,372
På gemensamt konto			140 580	0,358	140 580	0,099
Utestående aktier			39 306 193	100,000	141 906 193	100,000

Fördelning per ägarkategori 31.12.2008

	%	%
		av ägarna av aktiestocken
Företag	4,19	38,05
Kreditinstitut och försäkringsbolag	0,38	5,57
Offentliga institutioner	0,16	6,03
Hushåll	93,91	13,69
Ideella samfund	1,11	3,58
Inhemska sektorer tot.	99,75	66,92
Utanför Finland	0,25	1,47
På väntelistan	-	1,69
På gemensamt konto	-	0,36
Andelen aktier i utländsk ägo, inklusive förvaltarregistrerade, utgjorde 29,56 %

av aktiestocken. Året innan var andelen 21,41 %.

De största aktieägarna 31.1.2009

			A-	K-	%	%
			aktier	aktier	av aktierna	av rösterna
1	LSO Andelslag		9 224 187	4 735 000	35,51	73,23
2	Swedish Meats ek.för.		4 231 000	665 000	12,46	12,35
3	OP-fonderna sammanlagt		837 015	-	2,13	0,59
	- OP-Suomi Arvo-fonden	545 000
	- OP-Suomi Pienyhtiöt-fonden	205 015
	- OP-Pohjola Pienyhtiöt-fonden	87 000
4	Nordea-fonderna		751 330	-	1,91	0,53
5	Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola		748 831	-	1,91	0,53
6	Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund MTK ry		608 300	-	1,55	0,43
7	Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen		472 798	-	1,20	0,33
8	Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma		464 989	-	1,18	0,33
9	Danish Crown a.m.b.a.		393 062	-	1,00	0,28
	10 Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas		372 647	-	0,95	0,26
	11 Evli-fonderna sammanlagt		272 733	-	0,69	0,19
	- Placeringsfonden Evli Select	242 900
	- Placeringsfonden Evli Finland Mix	29 833
	12 Fim Fenno Placeringsfond		240 397	-	0,61	0,17
	13 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera		181 700	-	0,46	0,13
	Förvaltarregistrerade aktier		7 373 789	-	18,76	5,20
	Övriga aktieägare sammanlagt		11 964 415	-	30,44	8,43
	Sammanlagt		33 906 193	5 400 000	100,00	100,00

Aktiekapitalstruktur 31.12.2008

Aktie- slag	Antal aktier	Andel av aktiestocken	Andel av rösterna
Serie A	33 906 193	86,26 %	23,89 %
Serie K	5 400 000	13,74 %	76,11 %
Sammanlagt 39 306 193		100,00 %	100,00 %

Varje A-aktie har en röst, varje K-aktie har 20 röster.

Bolagsstämman

HKScan Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 23 april 2009 kl. 11.00 i Helsingfors, i Finlandiahusets kongressfl ygel, Sal A, adress Mannerheimvägen 13 e, 00100 Helsingfors. Registrering av anmälda deltagare börjar kl. 10.00.

Anmälan till stämman skall ske senast den 14 april 2009 före kl. 16.00 antingen per e-post till marjukka.hujanen@hkscan.com eller per telefon 010 570 6218 (vardagar kl. 9.00–16.00) eller per telefax 02 250 1667 eller per brev adresserat till HKScan Abp, Bolagsstämman, PB 50, 20521 Åbo.

RÄTT ATT DELTAGA

Rätt att deltaga i bolagsstämman har aktieägare som den 9 april 2009 är införda som aktieägare i HKScan Abp i den aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy (Finlands Värdepapperscentral).

UTDELNING

Styrelsen föreslår bolagsstämman att utdelningen för räkenskapsåret 2008 fastställs till 0,24 euro per aktie. Den av bolagsstämman fastställda utdelningen betalas till de berättigade aktieägare som den 28 april 2009 fi nns införda i aktieägarförteckningen. Utdelningen föreslås ske den 6 maj 2009. Till aktieägare som inte har överfört sina aktier till värdeandelssystemet före utdelningens avstämningsdag den 28 april 2009, betalas utdelningen efter att aktierna har överförts till värdeandelssystemet.

AKTIEÄGARFÖRTECKNING

HKScan Abp:s aktieägarförteckning förs av Euroclear Finland Oy (Finlands Värdepapperscentral), PB 1110, 00101 Helsingfors. Besöksadressen är Urho Kekkonens gata 5 C, 00100 Helsingfors, tfn 020 770 6000 och e-post info.fi nland@euroclear.eu.

Aktieägare ombeds göra eventuella ändringar av adress- och personuppgifter direkt till det kontoförande institutet.

EKONOMISKA RAPPORTER OCH ÅRSREDOVISNING

I april ger bolaget ut årsredovisningen i svensk och engelsk översättning och dessutom lämnas tre delårsrapporter.

• rapporten för januari-mars publiceras 5.5.2009
• rapporten för januari-juni publiceras 6.8.2009
• rapporten för januari-september publiceras 3.11.2009

Årsredovisningen och delårsrapporterna ges ut på fi nska, svenska och engelska. Rapporterna fi nns tillgängliga på www.hkscan. com, där också bolagets börsmeddelanden läggs ut.

Den tryckta årsredovisningen postas automatiskt till allt aktieägare som har minst 500 aktier och som är införda i bolagets aktieägarförteckning hos Euroclear Finland Oy. Delårsrapporterna ges ut i form av elektroniska börsmeddelanden och fi nns tillgängliga på webbplatsen. På begäran sänds ett exemplar av delårsrapporten per post eller e-post.

Årsredovisningar och delårsrapporter kan beställas via HKScans webbplats. Klicka på Kontakta oss, fyll i de obligatoriska fälten och klicka på skicka eller beställ material per brev adresserat till HKScan Abp, Kommunikation, PB 50, 20521 Åbo eller per telefon 010 570 100 / Kommunikation eller per telefax 010 570 6102 eller e-post hk.viestinta@hkscan.com

TYSTA PERIODEN

HKScan tillämpar en tyst period (silent period) före utgivningen av varje delårsrapport och bokslutskommuniké. Den tysta perioden börjar tre veckor före publiceringsdagen. Under den tiden kommenterar bolaget inga frågor om den fi nansiella ställningen.

Årssammanställning 2008

År 2008 gav HKScan ut 25 bolagsmeddelanden genom Nasdaq OMX, varav 12 även på svenska. Meddelandena fi nns tillgängliga på bolagets webbplats www.hkscan.com, under Aktuellt, samt på centrala lagringsenheten www.oam.fi

26 feb 2008	HKScan-koncernens bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007
20 mars 2008	Kallelse till HKScans ordinarie bolagsstämma
22 april 2008	Beslut vid HKScans ordinarie bolagsstämma
7 maj 2008	Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1-30.3.2008
4 juli 2008	HKScan justerar utsikterna för slutet av år 2008
6 aug 2008	Organisationsreform inom HK Ruokatalo Oy
8 aug 2008	Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1-30.6.2008
23 sept 2008	HKScan emitterar efterställt masslån till ett belopp av 20 milj. euro
25 sept 2008	HKScans masslån fulltecknat
1 okt 2008	Scan förvärvar aktier i svenskt företag inom färdigmat
5 nov 2008	Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1-30.9.2008
16 dec 2008	Ekonomiska information år 2009

Organisation och förvaltning

HKScans organisation och förvaltning baserar sig på nationell lagstiftning, börsregler, bolagsordningen samt den arbetsordning och de förfaranden som styrelsen godkänt.

HKScan Abp följer "Finsk kod för bolagsstyrning (Corporate Governance)" som är utarbetad av Värdepappersmarknadsföreningen och som trädde i kraft den 1 januari 2009, med undantag av rekommendation 15/52 (Styrelseledamöters oberoende av betydande aktieägare), där bolaget avviker från bolagsstyrningskoden. Styrelsen har en oberoende ledamot i stället för rekommenderade två oberoende ledamöter i förhållande till betydande aktieägare.

Vidare följer bolaget enligt börsreglerna Nasdaq OMX:s insiderinstruktion, vars omarbetade version trädde i kraft den 2 juni 2008.

INFORMATION OM BOLAGSSTYRNING I HKSCAN

HKScan Abp:s bolagsstyrningsrapport fi nns tillgänglig på www. hkscan.com, under "Investerarinformation". Där fi nns också insiderregistret över bolagets offentliga insynspersoner, en förteckning över bolagets största aktieägare, mottagna fl aggningsanmälningar samt bolagsordningen.

"Finsk kod för bolagsstyrning (Corporate Governance)" fi nns tillgänglig på Värdepappersmarknadsföreningens (Arvopaperimarkkinayhdistys ry) webbplats www.cgfi nland.fi . Börsens insiderinstruktion fi nns tillgänglig på www.nasdaqomx.com, under "Listing center > Nordic market".

BOLAGSSTÄMMAN

HKScan Abp:s högsta beslutande organ är aktieägarna på bolagsstämman som hålls minst en gång om året. Ordinarie bolagsstämma hålls årligen före utgången av juni. Stämman sammankallas av styrelsen som fastställer dagordningen. Vid ordinarie bolagsstämma behandlas bland annat följande ärenden:

• bokslutet och verksamhetsberättelsen
• revisionsberättelsen
• fastställande av bokslutet
• beslut om vinstdisposition
• beslut om ansvarsfrihet
• fastställande av styrelse- och revisorsarvoden
• fastställande av antalet styrelseledamöter
• val av styrelseledamöter och revisorer

Ändringar i aktiekapitalet och bolagsordningen är likaså ärenden som skall föreläggas bolagsstämman. Ärendena kan behandlas på ordinarie bolagsstämman eller vid behov på extra bolagsstämma.

Ordinarie bolagsstämman 2008 hölls den 22 april 2008 i Helsingfors. Under året hölls ingen extra bolagsstämma.

Aktieägaravtal

Bolaget har ej kännedom om några aktieägaravtal eller andra överenskommelser som gäller utövandet av ägande- eller rösträtt i bolaget.

STYRELSEN

Styrelsen i HKScan Abp företräder aktieägarna och innehar för bolaget värdefull affärskompetens och internationell erfarenhet. Sedan den 22 april 2008 har styrelsen följande sammansättning: Markku Aalto, Tiina Varho-Lankinen, Matti Karppinen, Johan Mattsson och Matti Murto. Alla styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget. Matti Karppinen är dessutom oberoende i förhållande till betydande aktieägare. De övriga fyra ledamöterna hör till styrelserna hos huvudägarna LSO Andelslag och Swedish Meats.

HKScans styrelse består av 5–7 ledamöter. Ordinarie bolagsstämman fattar beslut om antalet ledamöter i styrelsen samt utser alla ledamöter för ett år i sänder och fastställer samtidigt ledamöternas arvoden. Den övre åldersgränsen för inval i styrelsen är 62 år. Enligt etablerad praxis har producenternas företrädare majoritet i styrelsen. De har kontrakt om att leverera köttråvara till bolaget enligt marknadspris.

Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Ordföranden får inte vara anställd i bolaget.

År 2008 sammanträdde styrelsen 12 gånger. Den genomsnittliga närvarofrekvensen var 98,3 procent.

Uppgifter om styrelseledamöterna lämnas i årsredovisningen och på bolagets webbplats.

Styrelsens åligganden

Styrelsearbetet baserar sig på aktiebolagslagen och bolagsordningen samt på den av styrelsen godkända arbetsordningen med kompletterande förfaranden.

Inom HKScan fattar styrelsen beslut bland annat i följande ärenden:

• utnämning av högsta ledningen, beslut om ledningens löner och andra relaterade villkor
• utnämning av medlemmar till ledningsgruppen på förslag av verkställande direktören
• koncernens strategi och de antaganden som strategin bygger på
• affärsplaner och omstruktureringar
• riskexponering
• fi nansiella mål
• koncernens organisationsstruktur
• nyetableringar och avveckling
• godkännande av investeringsplaner inkl. kostnadsanalyser
• godkännande av årsredovisning och fi nansiella rapporter
• lämna förslag till utdelning

Styrelsen sammanträder varje månad med undantag av semestersäsongen. Vid behov kan styrelsen sammanträda oftare. Styrelseordföranden sammankallar styrelsen i vanliga fall med minst en veckas varsel. Minst hälften av antalet ledamöter skall vara närvarande för att styrelsen skall vara beslutför.

Bolagets verkställande direktör hör inte till styrelsen, men han deltar i dess sammanträden och rapporterar månatligen till styrelsen om koncernens ekonomiska resultat och marknadssituationen. Verkställande direktören framlägger bokslutet och delårsrapporterna för styrelsen. Revisorerna informerar styrelsen årligen när bokslutet är klart.

Styrelsen gör årligen en utvärdering av sitt arbete och sina arbetsformer.

STYRELSENS UTSKOTT

För beredning och handläggning av ärenden som faller på styrelsens ansvar har HKScan Abp fyra styrelseutskott. Styrelsen utser inom sig utskottens medlemmar och ordförande.

Revisionsutskottet (Audit committee) följer bl.a. upp bolagets fi nansiella ställning och utövar tillsyn över den fi nansiella rapporteringen. Ordförande för utskottet är Markku Aalto och medlemmarna är Matti Karppinen och Tiina Varho-Lankinen.

Valberedningen (Nomination committee) har till uppgift att bidra till en effektiv beredning av ärenden som gäller val av styrelseledamöter och belöningsfrågor. Ordförande är Markku Aalto och medlemmarna är Johan Mattsson och Matti Murto.

Ersättningsutskottet (Remuneration committee) tar bl.a. fram underlag för handläggning av ärenden som gäller utnämning och belöning av ledande befattningshavare samt bolagets interna belöningssystem. Ordförande är Markku Aalto och medlemmarna är Matti Karppinen och Tiina Varho-Lankinen.

Arbetsutskottet (Executive committee) har till uppgift att vara ett allmänt beredningsorgan för styrelsen. Arbetsutskottet består av styrelseledamöter.

Utskottens arbetsordningar utarbetas som bäst och färdigställs senare.

År 2008 sammanträdde arbetsutskottet 6 gånger samt revisionsutskottet och ersättningsutskottet 2 gånger vardera. Den genomsnittliga närvarofrekvensen vid utskottens sammanträden var 95,2 procent.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Moderbolagets verkställande direktör utses av styrelsen som också fattar beslut om lönen och andra förmåner. Sedan den 12 januari 2009 har Matti Perkonoja varit verkställande direktör för bolaget. Hans vd-kontrakt gäller för viss tid och löper ut den 31 december 2010. Styrelsen har avtalat med Perkonoja om att han fortsätter som verkställande direktör till slutet av år 2010 och därefter avgår med pension.

Verkställande direktören kan utöver den månatliga lönen med tillhörande förmåner erhålla en årlig prestationspremie i enlighet med det av styrelsen beslutade incitamentsprogrammet. Enligt avtal går verkställande direktören i pension vid 60 år. Hans pension utgör 60 procent av den pensionsgrundande lönen, som baseras på ett medelvärde av inkomsterna under de två bästa åren av de fyra närmaste åren före avslutad anställning.

Enligt VD-kontraktet har bolaget och verkställande direktören rätt att av vägande skäl säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är tre månader från uppsägningsdagen. Om bolaget säger upp kontraktet så att det löper ut före den 31 december 2010, utbetalas dock bruttolönen inklusive resultatlön till verkställande direktören fram till detta datum.

Bolagets tidigare verkställande direktör Kai Seikku som tillträdde den 1 april 2006 avgick den 5 januari 2009.

ÖVRIG OPERATIV LEDNING

Ledningsgruppen för HKScan Abp utgörs från den 4 mars 2009 av ordföranden, verkställande direktör Matti Perkonoja, ekonomioch fi nansdirektör Irma Kiilunen, strategi- och utvecklingsdirektör Tero Hemmilä, HK Ruokatalo Oy:s verkställande direktör Jari Leija och Scan AB:s verkställande direktör Olli Antniemi. Ledningsgruppen sammanträder 8–10 gånger om året.

Ställföreträdare för verkställande direktören Perkonoja är ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen och strategi- och utvecklingsdirektör Tero Hemmilä.

Uppgifter om ledningsgruppens medlemmar och deras ansvarsområden lämnas i årsredovisningen och på bolagets webbplats.

LÖNER OCH ARVODEN

År 2008 uppgick ledningens löner, arvoden och förmåner sammanlagt till 4,7 miljoner euro (5,0 milj. euro). Därav utgjordes 1,2 miljoner euro (0,7 milj. euro) av arvoden till styrelseledamöterna och 3,5 miljoner euro (4,3 milj. euro) av löner och förmåner till verkställande direktörerna och deras ställföreträdare.

Belöningar till styrelseledamöterna 2008

Ordinarie bolagsstämman fattar årligen beslut om arvoden och andra förmåner till styrelseledamöterna. Enligt beslut av bolagsstämman den 22 april 2008 är styrelsearvodena följande: ordföranden får 40 000 euro per år, vice ordföranden 25 000 euro per år och de övriga ledamöterna 20 000 euro vardera per år. Som mötesarvode betalas 500 euro per möte till alla ledamöter.

För inrikes- och utrikesresor i arbetet får styrelseledamöterna dagtraktamente enligt bolagets resereglemente. Likaså ersätts ledamöternas normala resekostnader.

Till styrelseledamöterna utbetalades arvoden och andra förmåner enligt följande (euro):

	2008	2007
Markku Aalto (ordf.)	54 600	35 200
Tiina Varho-Lankinen (vice ordf.)	32 434	24 700
Johan Mattsson	27 400	16 433
Matti Murto	18 733	–
Matti Karppinen	19 133	–
Marcus H. Borgström till den 22 april 2008	19 536	54 050

Bolaget har inte något system för aktierelaterade ersättningar till styrelseledamöterna.

Löner och belöningar till ledande befattningshavare 2008

År 2008 utbetalades till verkställande direktör Kai Seikku en bruttolön på 0,750 miljoner euro (1,138 milj. euro), inklusive resultateller på annat sätt prestationsrelaterade aktiepremier motsvarande 0,121 miljoner euro (0,557 milj. euro). I premien enligt incitamentsprogrammet ingick 7 008 tilldelade A-aktier i HKScan för intjänandeperioden 2007.

Efter verkställande direktören Seikkus avgång återfi ck bolaget i januari 2009 de sammanlagt 27 000 A-aktier som tilldelats verkställande direktören inom ramen för aktiepremiesystemet.

Till ledningsgruppsmedlemmarna förutom verkställande direktören betalades år 2008 bruttolöner till ett belopp av sammanlagt 1,535 miljoner euro. Den prestationsrelaterade aktiepremiens andel därav utgjorde 0,281 miljoner euro. I premien enligt incitamentsprogrammet ingick sammanlagt 17 520 tilldelade A-aktier i HKScan för intjänandeperioden 2007.

Aktiepremiesystemet för nyckelpersoner

Bolaget har haft ett aktierelaterat incitamentsprogram för åren 2006–2008. Incitamentsprogrammet omfattar tre intjänandeperioder som motsvarar kalenderår: år 2006, 2007 och 2008. Styrelsen beslutar om de nyckelpersoner som hör till målgruppen under intjänandeperioderna och om deras maximala belöning.

Eventuella belöningar i programmet är bundna till koncernens rörelsevinst och avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE). Inom ramen för programmet överlåts totalt högst 528 000 A-aktier och den summa pengar som nyckelpersonerna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter i samband med att aktierna överlåts. Mottagaren måste inneha aktierna minst tre år räknat från intjänandeperiodens utgång.

Aktieandelen av den premie som betalades till ett tiotal namngivna nyckelpersoner för den första intjänandeperioden (år 2006) utgjordes av totalt 64 974 A-aktier i HKScan. Aktierna tilldelades i december 2007 och december 2008. Intjänandeperioden 2007 omfattade 20 nyckelpersoner som tilldelades sammanlagt 45 552 aktier. Aktierna tilldelades i april 2008. Intjänandeperioden 2008 omfattade programmet 25 nyckelpersoner och det totala antalet tilldelade aktier var högst 180 000 A-aktier i HKScan. År 2008 uppnåddes inga intjänandekriterier och följaktligen tilldelas inga aktier.

INTERN KONTROLL, RISKHANTERING OCH INTERNREVISION

Principerna för intern kontroll

Enligt aktiebolagslagen skall styrelsen svara för att bolagets bokföring och medelsförvaltning är ordnade på behörigt sätt. Verkställande direktören svarar för att bokföringen uppfyller lagen och att medelsförvaltningen är tillförlitligt ordnad. Revisorerna skall enligt god revisionssed utöva tillsyn över att styrelsen och verkställande direktören fullgjort sina ovannämnda förpliktelser.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

De största kortsiktiga osäkerhetsfaktorerna i HKScan-koncernens verksamhet hänför sig på alla marknadsområden till prisutvecklingen för råvaror, särskilt griskött, och i fortsättningen eventuellt också tillgången på köttråvara samt möjligheterna att slå ut kostnadsökningar på försäljningspriserna. Dessutom fi nns nationella osäkerhetsfaktorer, i Sverige med avseende på genomförandet av effektiviseringsprogrammen samt i Baltikum beträffande den nationella ekonomiska utvecklingen.

Den rådande globala fi nanskrisen ökar riskerna för kundrelaterade kreditförluster. Kundernas problem sammanhänger med verksamhetsländernas ekonomi och tillgången till kapital. Ständiga stora fl uktuationer i koncernens centrala valutor kan påverka koncernens omsättning och resultat samt balansräkning. Särskilt en devalvering av de lokala valutorna kan ha en negativ effekt på koncernens verksamhet i Baltikum.

Efterfrågesituationen på koncernens marknadsområden eller exportmarknader kan påverkas av förändringar i de ekonomiska konjunkturerna, som kan försvaga koncernens omsättning och resultat.

Riskhanteringsprinciper

Syftet med riskhanteringen inom HKScan-koncernen är att trygga förutsättningarna för att uppnå de operativa målen och undvika störningar i den fortlöpande verksamheten. Koncernens risker indelas i strategiska, operativa, fi nansiella risker eller skaderisker.

Riskhanteringen intar en central plats i koncernens ledningssystem, som är baserat på kvalitets- och processledning. Kvalitetsoch miljöledning samt egenkontroll är integrerade i ledningssystemet. Systemet är certifi erat och genomgår med regelbundna intervall revisioner som utförs av utomstående kontrollorgan. Systemet säkerställer och samordnar en ständig utveckling av process- och produktkvaliteten samt minskar miljöbelastningen.

Styrelsen och verkställande direktören svarar för koncernens riskhanteringsstrategi med tillhörande principer samt för hanteringen av risker som äventyrar uppnåendet av de strategiska målen. Hanteringen av operativa risker sköts av ledaren för respektive affärsprocess. Ansvaret för att hantera fi nansiella risker samt person- och skaderisker vilar på koncernens ekonomidirektör.

Internrevisionen inom HKScan

Internrevisionen inom HKScan är ett kontrollverktyg för ledningen. Internrevisionen hör organisatoriskt till den interna redovisningens controllerfunktion inom affärsområdena. I internrevisionen medverkar även de externa revisorerna som fortlöpande utför granskningar av olika operativa funktioner.

Internrevisionens syfte är nära förknippat med bolagets ledningssystem, som bygger på principen om ständiga förbättringar. Satsningar på korrigerande och förebyggande åtgärder fokuseras genom hela processen.

HANTERINGEN AV INSIDERFRÅGOR

HKScans insiderregister är uppdelat i ett offentligt register och ett företagsspecifi kt (icke-offentligt) register. Det permanenta offentliga registret omfattar enligt lag styrelseledamöterna, revisorerna och verkställande direktören. På beslut av bolaget omfattar det offentliga registret dessutom koncernens ledningsgrupp samt namngivna företrädare för huvudägarnas administration. Sammanlagt ca 20 personer.

Det företagsspecifi ka (icke-offentliga) permanenta insiderregistret upptar på beslut av företaget vissa ledande befattningshavare i dotterföretag, medarbetare inom fi nansiering och redovisning, koncernkommunikation, ledningens sekreterare m.fl ., sammanlagt ca 20 personer.

Insiderhandel med HKScan-aktier är tillåten i 30 dagar efter offentliggörandet av varje delårsrapport och bokslutskommuniké. Under andra tider får insynspersonerna inte handla med bolagets aktier.

Bolaget övervakar att insiderreglerna efterlevs genom att göra

insynspersonerna uppmärksamma på tillåtna handelstider samt genom att en gång om året granska alla gjorda insideraffärer i Euroclear Finland Oy:s (Finlands Värdepapperscentral) register. Samtidigt tillställer bolaget varje insynsperson ett utdrag över vederbörandes registeruppgifter för granskning och komplettering.

Projektspecifi ka insiderregister inrättas vid behov på beslut av bolaget enligt prövning. Insynspersoner i det projektspecifi ka insiderregistret får inte handla med bolagets aktier förrän projektet offentliggjorts eller inställts.

Insiderregistret uppdateras och administreras på koncernnivå inom HKScan. Själva registret fi nns i SIRE-systemet som drivs av Euroclear Finland Oy (Finlands Värdepapperscentral). Insiderregistret är tillgängligt för allmänheten sedan den 17 oktober 2005 på www.hkscan.com, under "Investerarinformation".

REVISION

Enligt bolagsordningen skall HKScan ha två revisorer och två revisorssuppleanter, varav den ena ordinarie revisorn och den ena revisorssuppleanten skall vara en av fi nska Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisorssammanslutning. Revisorernas mandatperiod är bolagets räkenskapsperiod och deras uppdrag upphör vid slutet av följande ordinarie bolagsstämma närmast efter valet.

Som oberoende revisorer har bolaget anlitat revisorer som hör till CGR-samfundet PricewaterhouseCoopers Oy. År 2008 utgjorde arvodena till revisionsbolaget för den lagstadgade revisionen 0,6 miljoner euro (0,6 milj. euro). Dessutom betalades 0,3 miljoner euro (0,6 milj. euro) för specialisttjänster som inte hänför sig till revision. Sådana tjänster är bl.a. skatteplanering och assistans vid omstruktureringar. I beloppen ingår också utgifter för revision i Polen (BDO Polen).

Denna bolagsstyrningsrapport som redogör för HKScan Abp:s organisation och förvaltning har behandlats i styrelsens arbetsutskott och ingår i bokslutet och årsredovisningen samt på bolagets webbplats www.hkscan.com under "Investerarinformation".

Styrelsen Tillsatt den 22 april 2008

MARKKU AALTO (FÖDD 1950) Styrelseordförande 2008–, ledamot 1994–

Aalto är grisproducent från Jämijärvi i Satakunda. Han är styrelseledamot i LSO Andelslag och Finnpig Oy.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: 2 000

TIINA VARHO-LANKINEN (FÖDD 1962) Vice styrelseordförande 2008–, ledamot 2003–, ekonomie magister

Nötkötts- och kycklingproducent från Oripää i sydvästra Finland. Varho-Lankinen är styrelseordförande i LSO Andelslag och ordförande i föreningen Suomen Broileriyhdistys. Vidare hör hon till förvaltningsrådet i försäkringsföreningen Varsinais-Suomen Lähivakuutusyhdistys.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: 4 000

JOHAN MATTSSON (FÖDD 1960) Styrelseledamot 2007–, civilekonom

Jordbruksföretagare och grisproducent från Skåne i Sydsverige. Styrelseledamot i Swedish Meats sedan 2001. Mattsson har hört till styrelserna i fl era intresse- och dotterbolag till Swedish Meats, bl.a. Konvex, daka a.m.b.a. och Nyhléns & Hugosons.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: –

MATTI MURTO (FÖDD 1964) Styrelseledamot 2008–, agronom

Nötköttsproducent från Salo i sydvästra Finland. Murto är vice styrelseordförande i LSO Andelslag och hör till förvaltningsrådet i Suur-Seudun Osuuskauppa.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: 2 000

MATTI KARPPINEN (FÖDD 1958) Styrelseledamot 2008–, ekonomie magister

VD för Lännen Tehtaat Oyj sedan 2005. Dessförinnan VD för Atria Yhtymä Oyj / Lithells AB 2001–2005; resultatenhetschef vid Nokian Renkaat Oyj 1998–2001; marknadsdirektör vid Saarioinen Oy 1994–1998; marknadschef vid Tamrock Oy 1989–1994; marknadschef vid Unilever Finland Oy 1985–1989.

Karppinen är styrelseordförande i Livsmedelsindustriförbundet och hör till förvaltningsrådet i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: –

Revisorer för räkenskapsåret 2008

ORDINARIE REVISORER

Revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers Oy som huvudansvarig revisor Johan Kronberg, diplomekonom, CGR, Väståboland Petri Palmroth, ekonomie magister, CGR, Åbo

REVISORSSUPPLEANTER

Mika Kaarisalo, ekonomie magister, CGR, Åbo Pasi Pietarinen, ekonomie magister, CGR, Åbo

Sekreterare för styrelsen är bolagets ekonomi- och fi nansdirektör, ekonom Irma Kiilunen.

Styrelseledamöternas aktieinnehav är angivna per 23 mars 2009.

MARCUS H. BORGSTRÖM (FÖDD 1946) I styrelsen till den 22 april 2008 agronomie- och forstmagister, lantbruksråd

Grisproducent från Helsingfors. Styrelseordförande i HKScan 1997–2008, ledamot 1995–2008.

Borgström har förtroendeuppdrag i Veritas skadeförsäkring och Andelslaget Varuboden samt i Paulig Oy:s och SOK:s förvaltningsorgan. Han är styrelseordförande för Sällskapet Pellervo och ordförande för Finlands Svenska Andelsförbund.

Oberoende ledamot Aktieinnehav i HKScan: 20 334

JOHTORYHMÄ I bilden från vänster Jari Leija, Irma Kiilunen, Matti Perkonoja, Olli Antniemi och Tero Hemmilä.

Koncernens ledningsgrupp Från 4 mars 2009

MATTI PERKONOJA (FÖDD 1949)

HKScan Abp:s verkställande direktör (CEO), studentmerkonom

Perkonoja leder HKScan sedan den 12 januari 2009. Han var tidigare ekonomidirektör i HKScan från 2000, med ansvar för bolagets ekonomi och administration, IT-administration samt koncernutveckling inklusive arbetsmiljö- och kvalitetsfrågor.

Perkonoja är ledamot av förvaltningsrådet i AS Rakvere Lihakombinaat och AS Tallegg, styrelseledamot i Scan AB och Sokolów S.A. hör till förvaltningsrådet i Företagens Livförsäkring Ab Tapiola i Finland och till Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas arbetsgivardelegation. Han har också tjänstgjort som VD för LSO Andelslag sedan november 2007.

Perkonoja har innehaft befattningar i köttbranschen sedan 1970-talet. Han har varit i koncernens tjänst sedan 1993 och före befattningen som ekonomidirektör var han verksam som enhetschef och kommersiell direktör samt som VD i Broilertalo Oy.

Aktieinnehav i HKScan: 38 500, varav 13 500 som aktiepremie

IRMA KIILUNEN (FÖDD 1953)

Ekonomi- och fi nansdirektör (CFO), VD:s ställföreträdare, ekonom

Irma Kiilunen svarar bland annat för koncernens externa redovisning och fi nansfunktionerna. Hon är också sekreterare för HKScan Abp:s styrelse. Hon tillträdde sin nuvarande befattning i januari 2009.

Kiilunen har varit fi nansdirektör i bolaget sedan 2001. Dessförinnan har hon innehaft fi nans- och ekonomibefattningar på olika håll i koncernen sedan 1977.

Aktieinnehav i HKScan: 4 830, varav 1 752 som aktiepremie

TERO HEMMILÄ (FÖDD 1967)

Strategi- och utvecklingsdirektör (Senior vice president, strategy & development), VD:s ställföreträdare, agronomie- och forstmagister

Hemmilä svarar för den strategiska planeringen med fokus på koncernsynergier och ledning av den strategiska processen. I befattningen ingår också företagets ansvarsfrågor. Hemmilä har tidigare varit direktör med ansvar för den strategiska utvecklingen i HK Ruokatalo, ledare för köttdivisionen samt VD för LSO Foods. Han har varit i koncernens tjänst sedan 1997.

Aktieinnehav i HKScan: 2 452, varav 1 752 som aktiepremie

JARI LEIJA (FÖDD 1965)

VD i HK Ruokatalo Oy (Executive vice president, Finland), teknisk yrkesexamen

Leija är VD för HK Ruokatalo sedan 2007. Före detta var han ledare för bolagets fjäderfädivision. Tidigare har han ansvarat för produktions- och transportlogistiken inom HK Ruokatalo samt terminalerna i Vanda och Tammerfors. Dessförinnan var Leija logistikchef, fabrikschef och produktionsdirektör för anläggningarna i Vanda. Han har varit i koncernens tjänst sedan 1993.

Aktieinnehav i HKScan: 31 845, varav 13 500 som aktiepremie

OLLI ANTNIEMI (FÖDD 1959)

VD i Scan AB (Executive vice president, Sweden), ekonom

Antniemi utsågs till VD för Scan AB i början av mars 2009. Han hade dittills varit ledare för HKScan-koncernens Baltikumdivision sedan 2003. Dessförinnan var han marknadsdirektör i HK Ruokatalo. Antniemi började som exportdirektör i koncernen 1996. Tidigare var han verksam inom Huhtamäki, bl.a. inom marknadsföringen av Leaf i Storbritannien.

Aktieinnehav i HKScan: 3 504, varav 3 504 som aktiepremie

Ledningsgruppsmedlemmarnas aktieinnehav är angivna per 23 mars 2009.

Analytiker

HKScan bevakas av bl.a. följande banker och fondkommissionärer.

HKScan Abp ansvarar ej för de bedömningar som görs i analyserna.

Carnegie Investment Bank AB, Finland Branch tfn +358 9 618 711 fornamn.efternamn@carnegie.fi

Danske Markets, Equities Kalle Karppinen tfn +358 10 236 4794 fornamn.efternamn@danskebank.com

E. Öhman J:or Fondkommission AB Elina Pennala, tfn +358 9 8866 6043 fornamn.efternamn@ohmangroup.fi

eQ Pankki Ltd Jarkko Soikkeli tfn +358 9 6817 8654 fornamn.efternamn@eq.fi

Evli Pankki Oyj Tuomo Kangasaho tfn +358 9 4766 9635 fornamn.efternamn@evli.com

FIM Bank Ltd Jaakko Tyrväinen tfn +358 9 6134 6376 fornamn.efternamn@fi m.com Handelsbanken Capital Markets Maria Wikström tfn +358 10 444 2425 fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

ICECAPITAL Securities Ltd Robin Santavirta tfn +358 9 6220 5092 fornamn.efternamn@icecapital.fi

Nordea Markets Rauli Juva tfn +358 9 1655 9944 fornamn.efternamn@nordea.com

Pohjola Pankki Oyj Matias Rautionmaa tfn +358 10 252 4408 fornamn.efternamn@pohjola.fi

SEB Enskilda Jutta Rahikainen tfn +358 9 6162 8713 fornamn.efternamn@enskilda.fi

Sofi a Pankki Oyj Martin Sundman tfn +358 10 241 5166 fornamn.efternamn@sofi apankki.fi

HKSCAN ABP

(Huvudkontor, koncernledning och koncernfunktioner) PB 50 (Brunnsgatan 18) FI-20521 Åbo, Finland

PB 49 (Väinö Tanners väg 1) FI-01511 Vanda, Finland

tfn +358 10 570 100 telefax +358 10 570 6146 fornamn.efternamn@hkscan.com

FINLAND

HK RUOKATALO OY Produktion, försäljning och marknadsföring i Finland (Huvudkontor och administration) PB 50 (Brunnsgatan 18) FI-20521 Åbo, Finland

(Bolagsledning och administration) PB 49 (Väinö Tanners väg 1) FI-01511 Vanda, Finland

tfn +358 10 570 100 telefax +358 10 570 6146 fornamn.efternamn@hkruokatalo.fi

SVERIGE

SCAN AB

Produktion, försäljning och marknadsföring i Sverige (Huvudkontor) Box 30223 (Lindhagensgatan 126) SE-104 25 Stockholm, Sverige tfn + 46 771 510 510 info@scan.se www.scan.se

BALTIKUM

AS RAKVERE LIHAKOMBINAAT

Produktion, försäljning och marknadsföring i Baltikum Roodevälja küla Sõmeru vald EE-44207 Lääne-Viru maakond, Estonia tfn +372 32 29221 telefax +372 32 29300 fornamn.efternamn@rlk.ee www.rlk.ee

AS TALLEGG

Produktion, försäljning och marknadsföring i Baltikum Saha tee 18, Loo Jõelähtme vald EE-74201 Harju maakond, Estonia tfn +372 6 107 012 telefax +372 6 107 060 fornamn.efternamn@tallegg.ee www.tallegg.ee

POLEN

SOKOLÓW S.A.

Produktion, försäljning och marknadsföring i Polen Aleja 550-lecia 1 08-300 Sokolów Podlaski, Poland tfn +48 25 640 82 00 telefax + 48 25 787 61 32 www.sokolow.pl

SOKOLÓW S.A. - Head Offi ce in Warsaw

22B Bukowinska Str. 02-703 Warsaw, Poland tfn +48 22 525 82 50 telefax + 48 22 525 82 91 marketing@sokolow.pl ´

HKScan Abp, Kommunikation Tryckeri: Painoprisma