Annual Report • Apr 1, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Den positiva vändningen i HKScans-koncernens verksamhet i slutet av 2008 fortsatte under hela 2009. Koncernens konkurrenskraft stärktes och leverantörsandelarna ökade på alla marknadsområden. Den redovisade rörelsevinsten ökade med 45 procent och uppgick till 55,1 miljoner euro. Exkl. poster av engångskaraktär var rörelsevinsten 67,8 miljoner euro. Ökad lönsamhet och sänkta fi nansieringskostnader fyrdubblade vinsten före skatt till 37,3 miljoner euro.
De kraftiga fl uktuationerna i koncernens centrala valutor – svenska kronan och polska zlotyn – som utlöstes av den globala fi nanskrisen hösten 2008 fortsatte under år 2009 och på grund av valutakursförändringarna sjönk hela årets omsättning räknat i euro med 7,4 procent, men räknat enligt fasta kurser var den på föregående års nivå.
Den i december 2009 genomförda aktieemissionen stärkte koncernens balansstruktur och ökade den operativa och strategiska fl exibiliteten. Finansieringsläget var stabilt under hela året.
Den internationella fi nanskrisen orsakade fortfarande instabilitet på marknaderna. I enlighet med prognoserna var den ekonomiska tillväxten negativ i Sverige, Baltikum och Finland. Lågkonjunkturen påverkade även konsumenternas köpbeslut. I HKScans breda sortiment fi nns dock mat och råvaror för många olika slags ändamål och tillfällen, för fl era olika konsumentkategorier. Ett ökande intresse för basprodukter, såsom korv och köttfärsprodukter, passar HKScan väl och detta har underlättat övergången från den ekonomiska lågkonjunkturen.
I sin internationella expansion har HKScan sökt sig till företag som är nationella marknadsledare och har ledande varumärken. HK och Kariniemen i Finland samt Scan och Pärsons i Sverige är mycket uppskattade varumärken. Rakvere och Tallegg i Baltikum och Sokolów i Polen har en stark ställning bland konsumenterna. Dessa strategiska val har visat sig effektiva även i det rådande ekonomiska läget.
Strukturerna inom dagligvarubranschen står i förändring och den utdragna lågkonjunkturen påverkar livsmedelsmarknadernas uppdelning. Konkurrensen har skärpts i och med att detaljhandelskedjorna stärkt sin ställning på livsmedelsmarknaden med egna produkter och varumärken. Konkurrensen har skärpts även genom infl ytandet av företag som verkar i länder med lägre produktionskostnader, men även globala detaljhandelskedjor söker fortfarande
HKScan har en stark marknadsposition i Nordeuropa. På de svenska och baltiska marknaderna är bolaget marknadsledare, i Finland och Polen är bolaget den näst största aktören och har en ledande marknadsposition i fl era viktiga segment.
"I sin internationella expansion har HKScan sökt sig till företag som är nationella marknadsledare och har ledande varumärken. Dessa strategiska val har visat sig effektiva även i det rådande ekonomiska läget. "
Efter den industriella omstruktureringen som genomfördes 2006- 2008 har HKScan inte längre några större investeringsbehov i Finland. Bolaget skördar nu nyttan av den genomförda omstruktureringen. Det innebär ökad effektivitet och smidighet i det dagliga arbetet och ständig utveckling av funktionerna till kundernas fördel.
HK Ruokatalo stärkte sin ställning som leverantör och den ökade åtgången på basproduker ökade rörelsevinsten. Leveranssäkerheten var utmärkt. Jul- och nyårsförsäljningen föll väl ut, och HK Ruokatalo var landets största leverantör av julskinkor.
Under de närmaste åren prioriteras utvecklingen av verksamheten i Sverige. Syftet med det treåriga programmet är att öka Scan AB:s lönsamhet avsevärt och att göra bolaget till en innovativ och attraktiv samarbetspartner. Med åtgärderna eftersträvas utvecklingsfördelar på 30 miljoner euro per år i Sverige före slutet av 2012. Scans volym och affärsverksamhetens omfattning har en stor inverkan på hela koncernens framgång.
Utöver utvecklingsprogrammet för den industriella strukturen som offentliggjordes i september har man i Sverige under verksamhetsårets gång skapat ett nytt ledningssystem samt defi nierat och utvecklat de operativa och administrativa koncernprocesserna. För att främja den långsiktiga utvecklingen av köttråvaruanskaffningen bildade Scan ett särskilt inköpsbolag, Svenska Livdjur och Service AB (SLS), som handhar Scans producentavtal, köttinköp och produktionsrådgivning.
År 2009 stärktes Scans marknadsställning i Sverige och konsumenternas förtroende för varumärket Scan och Scan-sortimentet har förblivit starkt trots konjunkturnedgången. I synnerhet var det fjärde kvartalet lyckat. Därtill uppnåddes resultatförbättringen under Scankoncernens pågående omstrukturering.
Den djupa konjunkturnedgången och konsumenternas försvagade köpkraft återspeglades i alla de baltiska länderna. Läget för nationalekonomierna var delvis oklart och utmaningarna var stora särskilt i Lettland. I Baltikum pågår en genomgripande omstrukturering av köttindustrin.
Rakvere Lihakombinaat och Tallegg förmådde genom kraftiga anpassningsåtgärder och effektiv kontroll av driftskostnaderna samt med för tidpunkten lämpliga produktlanseringar förbättra och stärka sin konkurrenskraft i en mycket utmanande affärsmiljö. HKScans Baltikumdivision hörde till de framgångsrika i branschen på sitt marknadsområde och stärkte sina ställningar även under lågkonjunkturen.
I Polen var Sokolów framgångsrikt och bolagets lönsamhet förbättrades. Detta beror dels på att Sokolóws produkter i allt högre grad vunnit insteg i de moderna handelskedjornas sortiment. Marknadstillväxten kanaliseras i hög grad via dessa.
I likhet med Baltikum genomgår också Polen en strukturomvandling där de starka aktörerna har de bästa möjligheterna att ta sig ur lågkonjunkturen. Volymökningen i Polen var betydande och resultatet blev bättre.
Under de senaste åren har HKScan utvecklat sin operativa effektivitet avsevärt. I samband med den industriella omstruktureringen i Finland åren 2006-2008 överfördes produktionen vid anläggningarna i Åbo och Tammerfors till Vanda och Forssa samt logistiken i Tammerfors till den nya logistikcentralen i Vanda. För närvarande har effektiviseringen av Scan AB:s verksamhet en särställning. Även i Baltikum har man effektiviserat produktionen genom att koncentrera funktioner.
För att styra utvecklingen beaktar HKScan kundernas och konsumenternas föränderliga behov allt bättre och man strävar efter att effektivisera bolagets verksamhet på alla marknadsområden.
Inom HKScan pågår olika processer i samband med förenhetligandet av affärssegmentens verksamhetsmodeller. Målet med dessa processer är att uppnå koncernfördelar genom att vissa funktioner centraliseras på hela koncernens nivå. I samband med dessa pro-
cesser reformeras ledningssystemet och därtill förtydligas den ekonomiska redovisningen och den interna tillsynen. Samma syfte har arrangemanget som genomfördes i början av januari 2010 där HKScan Abp lade över ägandet av de fi nska bolagens rörelser på ett holdingbolag.
HKScans verksamhetsmodell bygger på styrning av köttets värdekedja från uppfödning av djur ända till kunden. HKScan strävar efter att garantera att man i behandlingen av produktionsdjuren följer de juridiska och etiska kraven. Styrningen av hela värdekedjan möjliggör bl.a. spårning av köttråvaran från uppfödaren till affärshyllan. På detta sätt kan bolaget ansvarsfullt redogöra för ursprunget för råvaran i sina köttprodukter.
Under verksamhetsåret diskuterades produktionsdjurens välmående såväl i Sverige som i Finland. I Finland diskuterades också livsmedelsproduktionens säkerhet efter att påträffandet av salmonella i foderkedjan föranledde extra insatser genom hela produktionskedjan. Konsumenternas förtroende för HKScan-koncernens företag bevarades. För att ytterligare stärka förtroendet har koncernbolagen preciserat sina processer och rutiner och infört fl era kontroller på olika stadier av produktionen.
Under år 2010 får HKScan ett ansvarsprogram som omfattar hela kedjan från primärproduktionen och djurens välmående till produktsäkerhet och kostfrågor.
Under år 2009 utvecklade HKScan principerna för koncernens riskhantering och nödvändiga verktyg och indikatorer togs fram.
HKScans affärsverksamhet och lönsamhet utvecklades i rätt riktning under 2009. Under innevarande år väntas efterfrågan på matvaror förbli stabil på koncernens hemmamarknader och exportmarknaderna väntas återhämta sig något mot slutet av året. Dessutom utgör det pågående effektiviseringsprogrammet och särskilt omstruktureringsprogrammet i Sverige en god grund för en stabil utveckling av rörelsen.
Jag vill tacka HKScans personal, ägare, kunder, producenter och andra intressentgrupper för samarbetet och stödet under det gångna året.
Ett särskilt tack vill jag rikta till konsumenterna, som är värda all uppmärksamhet för att de litar på HKScan och uppskattar produkternas kvalitet och smak.
Åbo, i mars 2010
Matti Perkonoja
HKScan är ett av Nordeuropas ledande kött- och livsmedelsbolag med hemmamarknader i Finland, Sverige, Baltikum och Polen. HKScan verkar i nio länder och har ca 10 000 anställda.
Företaget producerar, säljer och marknadsför gris-, nöt- och fjäderfäkött, charkvaror och färdigmat till detaljhandeln och Ho-ReCa-kunder samt till industrin och exportmarknaden.
Från början av 2007 har bolagets affärsverksamhet indelats i fyra verksamhetssegment: Finland, Sverige, Baltikum och Polen. I Finland, Sverige och Baltikum utövas HKScans affärsverksamhet närmast genom helägda dotterbolag, medan det polska segmentet omfattar bolagets indirekta ägarandel på 50 procent i Sokolów S.A.
HKScan är ett ansvarsfullt livsmedelsföretag som producerar ekonomiskt mervärde för sina intressenter med ett köttbaserat produktutbud, med sina matkoncept samt med smakliga produkter som underlättar konsumenternas vardag och fester genom att göra matlagningen lättare och mer njutbar.
Uppsala
Ullånger
Kristianstad
Swinoujscie
Halmstad
Skara Örebro
Produktionsanläggning
Säljkontor
Strövelstorp
Bjæverskov
Visby
Linköping
Stockholm
Säkylä Eura
Åbo Vanda Forssa Mellilä
Viiratsi
Vilnius
Outokumpu
Tallinn Rakvere
Riga
Sankt Petersburg
Luleå
Skellefteå
HKScan är ett ansvarsfullt företag som med hjälp av starka varumärken, innovativa produkter, en effektiv och transparent produktionskedja samt en professionell personal skapar de bästa standarderna inom branschen i Europa.
| Finland | Sverige | Baltikum | Polen |
|---|---|---|---|
| omsättning år 2009: | omsättning år 2009: | omsättning år 2009: | omsättning år 2009: |
| 732,5 milj. € | 1 037,4 milj. € | 156,9 milj. € | 251,7 milj. €. ** |
| • HKScan | • Scan AB | • AS Rakvere | • Saturn Nordic |
| Finland Oy | VD Denis Mattsson | Lihakombinaat | Holding AB |
| VD Jari Leija | VD Anne Mere | -> Sokolów S.A. | |
| • AS Tallegg | VD Boguslaw | ||
| VD Teet Soorm | Miszczuk | ||
* Mellan affärsområdena -53,9 milj. euro
** Samföretaget Saturn Nordic Holding AB, som ägs 50/50 av HKScan och danska Danish Crown innehar 100 % av aktierna i Sokolów. År 2009 konsoliderades hälften av Sokolóws omsättning, motsvarande 251,7 milj. euro med HKScan Group.
| Rörelsevinst: | över 5 procent av omsättningen |
|---|---|
| Avkastning på eget kapital: | över 15 procent |
| Soliditet: | över 40 procent |
| Utdelning: | minst 30 procent av nettoresultatet |
HKScan är en av de ledande tillverkarna av köttprodukter i Nordeuropa. Bolagets mål är att ytterligare befästa sin starka ställning på de nuvarande marknadsområdena och att öka sina marknadsandelar speciellt på de verksamhetsområden där positionen är lägre än genomsnittet.
Bolagets långsiktiga strategi är att fortsätta tillväxten och konsolideringen av köttmarknaden på de nuvarande marknadsområdena och närområdena såväl organiskt som genom förvärv.
HKScans mål är att vara ett av branschens mest lönsamma företag. Bolaget strävar efter att förbättra lönsamheten och den operativa effektiviteten på alla marknadsområden. De senaste åren har företaget genomfört en betydande industriell omstrukturering i Finland och för närvarande koncentreras insatserna för att effektivisera funktionerna i Sverige. Enligt den plan som offentliggjordes i september 2009 sker effektiviseringen i Sverige genom en omfattande omorganisering av verksamheten. Tack vare de pågående utvecklingsåtgärderna tror företaget sig kunna uppnå en rationellare affärsverksamhet och dessutom förbättra lönsamheten eftersom utvecklingsåtgärderna ger upphov till kostnadsbesparingar samt effektivare styrning av funktionerna och allokering av kapital.
Bolagets mål är att ha de mest nöjda kunderna inom branschen. Detta mål eftersträvas genom konkurrenskraftiga produkter, leveranssäkerhet och samarbete med kunderna.
Konkurrenskraftiga produkter innebär förutom attraktivitet ur konsumentens synpunkt även konkurrenskraft ur kundernas perspektiv.
Leveranssäkerhet innebär både att produkterna når kunderna i rätt tid och att produktkvaliteten är stabil och hög.
Målet för bolagets produktutveckling är att tillgodose konsumenternas behov och preferenser i olika livssituationer. Bolaget eftersträvar detta genom ansvarsfull verksamhet och genom att erbjuda produkter av hög kvalitet inom traditionella produktgrupper och genom att utveckla sitt utbud med nya och innovativa produkter och lösningar. På olika marknadsområden varierar konsumtionsvanorna beroende på land och region – lokala preferenser är viktiga; bolaget har lyckats ta itu med denna utmaning. Genom att utveckla sina marknadsledande varumärken eftersträvar bolaget att ytterligare förbättra den positiva bild konsumenterna har av produkterna.
HKScans ledning anser att bolagets ställning som ett av Nordeuropas ledande kött- och livsmedelsföretag bygger på följande starka egenskaper:
HKScan har en stark marknadsposition i Nordeuropa. I Sverige och Baltikum är bolaget marknadsledare. I Finland och Polen är bolaget den näststörsta aktören inom köttbranschen och har en ledande marknadsposition i fl era viktiga segment.
I Sverige har bolaget en marknadsandel på ca 30 procent inom charkvaror och en andel på närmare 60 procent av slaktningen av grisar och kor. I Finland är marknadsandelen inom charkvaror ca 30 procent enligt ledningens uppskattning. På grund av detaljhandelns centraliserade struktur anser HKScans ledning att bolaget gynnas av sin starka marknadsposition i synnerhet på de större marknadsområdena Sverige och Finland, där detaljhandelns centraliserade struktur erbjuder stora aktörer fördelar jämfört med mindre konkurrenter.
HKScan har ledande lokala varumärken på alla sina marknadsområden. Varumärkena hör till de mest kända märkena inom köttbranschen på sina marknadsområden. Bolagets varumärken HK och Kariniemen i Finland samt Scan i Sverige är mycket uppskattade i sina produktgrupper. Likaså har bolagets varumärken i Baltikum (Rakvere och Tallegg) och i Polen (Sokolów) en stark ställning bland konsumenterna. Därtill har HKScan undervarumärken som stödjer de huvudsakliga märkena.
HKScan har en geografi skt decentraliserad struktur och fl era produktsegment, vilket ger bolagets affärsverksamhet stabilitet. Verksamhetsmodellen minskar effekten av förändringar på enskilda geografi ska områden och kan därmed lindra den effekt som bolagets risker har på hela koncernen.
HKScans verksamhetsmodell bygger på styrning av hela värdekedjan från uppfödning av djur ända till kunden. Detta ger bolaget en möjlighet att optimera sin verksamhet genom att styra olika skeden i kedjan, vilket skapar förutsättningar för kostnadseffektiv verksamhet. Styrningen av hela värdekedjan möjliggör också uppföljning av köttråvaran från uppfödaren ända till affärshyllan, varvid bolaget på ett ansvarsfullt sätt kan redogöra för ursprunget för sina köttprodukter.
Under de senaste åren har HKScan utvecklat sin operativa effektivitet. Ett av de viktigaste projekten var den stora industriella omstrukturering som genomfördes i Finland 2006–2008. I samband med omstruktureringen överförde bolaget produktionen vid anläggningarna i Åbo och Tammerfors till Vanda och Forssa samt logistikfunktionen i Tammerfors till den nya logistikcentralen som byggdes i Vanda. Det stora omstruktureringsprojektet som inleddes i Sverige i mars 2009 siktar likaså på att effektivisera verksamheten. Även i Baltikum har man effektiviserat produktionen genom att koncentrera funktioner.
Bolagets starka marknadsställning på utvalda verksamhetsområden utgör en plattform för täta kundrelationer. HKScans kundrelationer bygger på ett nära samarbete med centrala kunder.
HKScans långa historia som tillverkare av köttprodukter och företagets kunskap om konsumenterna bildar en stark grund för bolagets produktutveckling. Bolagets lokala produktutvecklingsfunktioner på de olika verksamhetsområdena möjliggör såväl lansering av produktnyheter som är anpassade till lokala preferenser som anpassning av traditionellt populära produkter till konsumenternas föränderliga behov.
HKScan har en engagerad, ansvarsfull och kunnig personal. Företagsledningen anser att detta skapar en grund för framgångsrik verksamhet även framöver.
Året 2009 i korthet HKScans affärsverksamhet är indelad i fyra resultatansvariga segment enligt koncernens geografi ska områden. Företagets affärssegment är Finland, Sverige, Baltikum och Polen.
| Nyckeltal (milj. euro) | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| HKScan Abp • Koncernens konkurrenskraft stärktes och leverantörsandelarna ökade på alla marknadsområden. • Den redovisade rörelsevinsten ökade med 45 procent och uppgick till 55,1 miljoner euro. • Exkl. poster av engångskaraktär på 12,7 miljoner euro var rörelsevinsten 67,8 miljoner euro. • Tack vare ökad lönsamhet och sänkta fi nansieringskostnader fyrdubblades vinsten före skatt och uppgick till 37,3 miljoner euro. • På grund av valutakursförändringar minskade helårsomsättningen i euro med 7,4 procent, men låg på föregående års nivå räknat enligt fasta kurser. • Den i december genomförda aktieemissionen stärkte koncernens balansstruktur. |
Omsättning Rörelsevinst Rörelsevinst % Vinst före skatter Resultat per aktie, euro |
2 124,7 55,1 2,6 37,3 0,64 |
2 294,6 38,1 1,7 9,0 0,10 |
| Finland • Lönsamheten fortsatte öka planenligt och förbättrades avsevärt jämfört med år 2008. • Omsättningen minskade med 1,1 procent, vilket berodde på en planerad minskning av exportförsäljningen. • HK Ruokatalo år 2009 • Försäljningen på hemmamarknaden ökade med 10 % och leverantörsandelarna stärktes. • Leveranssäkerheten låg på en utmärkt nivå, vilket bidrog till att öka den kundupplevda kvaliteten. • Åtgången på charkvaror ökade under hela året. • Jul- och nyårsförsäljningen föll väl ut. • I verksamheten lades tonvikten på ansvarsfrågor. |
Omsättning Rörelsevinst Rörelsevinst % |
732,5 27,0 3,7 |
740,4 14,4 1,9 |
| Sverige • Scan AB förbättrade resultatet under hela året. Den operativa lönsamheten år 2009 var den bästa i bolagets historia. • År 2009 ingick kostnader av engångskaraktär till ett belopp av 10,3 milj. euro. • Kronans försvagning gentemot euron minskade omsättningen och rörelsevinsten i euro. • Scan AB - år 2009 i korthet: • Ett treårigt effektiviseringsprogram inleddes. • Inköpsbolaget SLS bildades. • Organisationen och ledningsmodellen reformerades. • Förädlingsgraden höjdes. • Handelsverksamheterna effektiviserades. |
Omsättning Rörelsevinst Rörelsevinst % |
1 037,4 16,7 1,6 |
1 179,3 18,0 1,5 |
| Baltikum • HKScans Baltikum-division uppvisade ett utmärkt ekonomiskt resultat. • Omsättningen minskade med 6,7 %. • Den djupa konjunkturnedgången och konsumenternas försvagade köpkraft återspeglades i efterfrågan i de baltiska länderna. • Rakvere Lihakombinaat och Tallegg - år 2009 i korthet: • Ytterst krävande affärsmiljö. • Rörelsevinsten ökade och bolagen befäste sin marknadsposition. • Lyckad kostnadskontroll. • Operativ fl exibilitet. • Produktlanseringarna låg rätt i tiden. |
Omsättning Rörelsevinst Rörelsevinst % |
156,9 9,8 6,3 |
168,2 6,4 3,8 |
| Polan • Polska Sokolóws omsättning ökade och lönsamheten förbättrades. • Omsättningen ökade med 14 % jämfört med 2008 räknat i zloty, men underskred på grund av valutakursförändringarna siffrorna för 2008 räknat i euro. • Sokolów - år 2009 i korthet: • Försäljningen ökade såväl i volym som i värde, framgångar på hemmamarknaden. • Exporten ökade. • God kostnadskontroll. • Lågkonjunkturen hade inte någon nämnvärd inverkan på de polska konsumenternas köpbeslut i fråga om livsmedel. |
Omsättning ) Rörelsevinst ) Rörelsevinst % *) |
251,7 9,3 3,7 *) beloppen avser HKScans andel (50 %) av Sokolów-koncernen. |
270,9 4,2 1,6 |
HKScans verksamhet i Finland drivs av HK Ruokatalo Oy och LSO Foods Oy. HK Ruokatalo Oy ansvarar för den industriella verksamheten inklusive försäljning, marknadsföring, logistik och transporter. LSO Foods köper upp köttråvara (svin och nöt) för HK Ruokatalo. Varumärkena i Finland är HK och Kariniemen.
| Finland | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 732,5 | 33,6 | 740,4 | 31,4 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 27,0 | 43,0 | 14,4 | 33,5 |
| Rörelsevinst, % | 3,7 | 1,9 | ||
| Medelantal anställda | 2 361 | 31,8 | 2 377 | 30,7 |
Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.
År 2009 var HK Ruokatalos första hela år efter omstruktureringen. Avgörande faktorer bakom den starka resultatförbättringen jämfört med året innan var bland annat stärkt marknadsställning genom ökande leverantörsandelar, ökad försäljning av basprodukter, utmärkt leveranssäkerhet samt kostnadseffektivare verksamhet. HK Ruokatalos försäljning på hemmamarknaden ökade med cirka 10 procent såväl i volym som i euro.
Lågkonjunkturen medförde ett ökande konsumentintresse för välkända basprodukter som charkvaror och köttfärs.
Under redovisningsåret fi ck ansvars- och miljöfrågor en synlig plats i HK Ruokatalos och inköpsbolaget LSO Foods verksamhet.
Svinköttsproduktionen sjönk i alla stora producentländer i EU-området, med undantag av Danmark och Holland. Minskningen var i medeltal 2,5 procent jämfört med år 2008. I Finland producerades 205,6 miljoner kilo svinkött (-5,2 %). Vid sidan av produktionsavvecklingar berodde minskningen i Finland på ett renhetsproblem i fabriksproducerat foder i början av året, vilket ledde till att grisar måste avföras från produktionskedjan. Produktionsminskningen påverkade även exportvolymerna.
Produktionen av nötkött sjönk i EU:s stora producentländer, med undantag av Polen och Holland. I Finland ökade produktionen till 81,0 miljoner kilo (+1,0 %), främst till följd av stigande medelvikter. Under andra hälften av året minskade fi nländarnas efterfrågan på nötkött, särskilt på värdefullare styckningsdelar, temporärt till följd av lågkonjunkturen.
EU-ländernas produktion av fjäderfäkött låg år 2009 i stort sett på föregående års nivå. Den klart lägre prisnivån i USA och Brasilien jämfört med EU medförde ett importtryck i EU-området och försvårade exporten. I Finland producerades sammanlagt 94,8 miljoner kilo fjäderfäkött (-6,0 %).
Den totala köttkonsumtionen i Finland minskade med 1,8 procent från året innan. Samtliga köttslag gick tillbaka; nedgången var minst för broiler.
Köttråvaran till HK Ruokatalos industriprocesser levereras av inköpsbolaget LSO Foods Oy i fråga om gris och nöt. Bolaget sköter även djurlogistiken och rådgivningen i anslutning till utveckling av gårdarna. Dessutom är bolaget underleverantör av gris och nöt till Järvi-Suomen Portti. LSO Foods baserar sin verksamhet på avtal med kontraktsproducenter. Vid utgången av år 2009 var antalet kontraktsproducenter 5 450.
Under verksamhetsåret anskaffade LSO Foods 100,7 miljoner kilo gris- och nötkött (108,2 milj. kg). Vid utgången av året var dess andel inom tillförseln av griskött 39 procent och inom tillförseln av nötkött 26 procent. Under året förmedlade bolaget 646 000 grisar och 36 000 kalvar till uppfödning.
I fråga om fjäderfäkött har HK Ruokatalo ca 135 kontraktsproducenter som levererar alla kycklingar som behövs, sammanlagt 47,1 miljoner kilo (47,6 milj. kg). Det motsvarar cirka 56 procent av upphandlingen. Intressebolaget Länsi-Kalkkuna Oy som köper upp kalkonråvaran levererade 4,8 miljoner kilo kalkonkött till HK Ruokatalo från sina egna kontraktsproducenter. Det utgjorde nästan 56 procent av allt kalkonkött som produceras i Finland.
LSO Foods tecknade ett från ingången av 2009 gällande leveranskontrakt med partihandlaren Lihatukku Harri Tamminen Oy. Samarbetet öppnade en jämn och säker marknadsföringskanal för biffkött. Samarbetet möjliggör samtidigt transparens och spårbarhet i köttkedjan, vilket efterfrågats av konsumenterna.
HK Ruokatalos industriella processer svarar för slakt, styckning och produkttillverkning vid bolagets sex produktionsanläggningar. Särskilda insatsområden under redovisningsåret var omstruktureringen av verksamheten i en mer processorienterad riktning, förbättrad kontroll över olika gränssnitt och höjning av andelen egen tillverkning samt av förädlingsgraden. I programmet ingick även effektivare kontroll över inköpsfunktionernas kvalitet och kvantitet, förbättrat utbyte av processerna samt ökad leveranssäkerhet.
Åtgärderna resulterade i en utveckling av de industriella processernas verksamhetsstyrning och kundorientering, vilket främjade den positiva resultatutvecklingen för koncernens affärsverksamhet i Finland. HK Ruokatalo fortsätter att utveckla sin verksamhet i Finland för att uppnå de långsiktiga ekonomiska målen.
HK Ruokatalo har reagerat på det skärpta konkurrensläget och de snabba förändringarna i hela affärsmiljön med omfattande investeringar. Tack vare investeringarna förbättrades den operativa strukturen och kostnadseffektiviteten inom produktionen och logistiken ytterligare under redovisningsåret.
Logistikcentret i Vanda uppnådde de fastställa operativa målen år 2009. Under hela året motsvarade leveranssäkerheten kundernas förväntningar och låg på en utmärkt nivå. Det stärkta förtroendet för bolagets leveransförmåga återspeglades i ökande leverantörsandelar.
Konjunkturnedgången påverkade konsumenternas val. I slutet av 2008 började efterfrågan på basprodukter såsom köttfärs öka och denna utveckling fortsatte genom hela 2009. HK Ruokatalo, som levererar stora volymer, gynnades av denna utveckling. Under sommarsäsongen kunde efterfrågan styras till HK:s starka märkesprodukter, och till exempel ökade försäljningen av grillkorv såväl volym- som värdemässigt jämfört med året innan. Den för bolagets resultat viktiga jul- och nyårsförsäljningen föll likaså väl ut, och HK Ruokatalo var landets största leverantör av julskinkor.
Till följd av det allmänna ekonomiska läget i Finland och därav följande ändrade konsumtionsvanor har försäljningen till horecasektorn minskat marginellt. HK Ruokatalos horeca-funktion, HK Pro, lyckades dock väl trots det svåra marknadsläget.
HK Pros slogan "Ammattina ruoka" ('Mat som yrke') anger att HK Pro erbjuder råvaror och tjänster, levererade av proffs för proffs. Under redovisningsåret satsade HK Pro på nätverksbildning. HK Pro samarbetade med bland andra Finlands Hjärtförbund och Finlands Köksmästare.
Horeca-sektorn är ett framtida tillväxtområde och HK Pro strävar efter intensivare samarbete med starka aktörer i branschen i syfte att utveckla och fördjupa relationerna. HK Pro lanserade under året ett nytt, framgångsrikt koncept, HK Makkarabaari.
Under året befäste HK Ruokatalo sin marknadsställning särskilt inom kött och charkprodukter. Året var ett av de bästa hittills även inom fjäderfäverksamheten, trots en lätt minskning av efterfrågan.
En av årets succéprodukter var HK Kabanossi Savupekoni, en A-klass grillkorv smaksatt med tydligt urskiljbara baconbitar. En annan framgångsrik produkt var HK Sininen Skivad länkkorv, som lanserades för att möta konsumenternas behov. Undersökningar visade nämligen att närmare hälften av alla som köpte HK Sininen Länkkorv skivar upp korven och äter den kall på smörgås.
HKScan-koncernens export sammanfördes under en central exportorganisation. Arrangemanget förbättrade riskhanteringen och skapade förutsättningar för ökad lönsamhet i hela koncernen. Det globala ekonomiska läget medförde försvagad exportefterfrågan på griskött och lägre prisnivå än året innan. Kursförändringarna för de för exportens del viktiga valutorna, särskilt US-dollarn och den ryska rubeln, sänkte exportpriserna.
Som ett led i den ständiga utvecklingen av verksamheten byggde HK Ruokatalo under år 2009 upp ett ansvarsprogram som täcker hela leveranskedjan. Programmet tar upp bland annat produktsäkerhet, kost- och miljöfrågor, personalens arbetshälsa och produktionsdjurens välfärd i primärproduktionen. Bolaget är en viktig kraft inom livsmedelsindustrin och deltar aktivt i branschens gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.
Marknadskommunikationen vid HK Ruokatalos varumärke inom fjäderfäsektorn, Kariniemen, inledde under hösten ett omfattande ansvarsprogram i fyra delar. De fyra bärande temana i programmet var gårdens, miljöns, smakens respektive näringsinnehållets betydelse genom hela kedjan från gård till konsument. I samband med programmet omarbetades även Kariniemens webbsidor.
Under år 2009 fördes även i Finland en allmän debatt om livsmedlens säkerhet och om etiskt hållbar produktion. HK Ruokatalo har byggt upp sin verksamhet på noggrant kontrollerade och verifi erade produktionsmetoder och på principen om ständig förbättring. Under redovisningsåret skärptes och utökades kontrollen av olika moment i processen ytterligare. HK Ruokatalo och LSO Foods förutsätter även att de gårdar som levererar köttråvara beaktar alla bestämmelser på lokal, nationell och EU-nivå och att de följer god produktionspraxis. Härigenom är det möjligt att upprätthålla och stärka konsumenternas förtroende för köttbranschen och dess aktörer.
Det långsiktiga arbetet för smakliga produkter och hälsosam mat fortsatte år 2009. HK Ruokatalo breddade sitt utbud av hälsosamma alternativ som beviljats Hjärtmärket; antalet produkter är nu 87.
HK Ruokatalos varumärke för fjäderfäprodukter, Kariniemen, är Finlands populäraste. Under hösten 2009 reducerades salthalten i Kariniemens produkter med 20 procent. De fl esta av Kariniemens produkter innehåller efter sänkningen endast 0,8 procent salt. Målsättningen är att under 2010 minska salthalten med 25 procent i samtliga produkter. Samtidigt upphör användningen av natriumglutamat (E621) i de produkter som ännu innehåller tillsatsen. Endast cirka 10 procent av produkterna innehåller fortfarande natriumglutamat.
HK Ruokatalo blev hösten 2008 fi nska OS-lagets partner i kostoch näringsfrågor. Bolaget strävar efter att öka varumärket HK:s synlighet och stärka sin ställning som näringsexpert och producent av smaklig och hälsosam mat. HK Ruokatalo ser samarbetet som en möjlighet att uppmuntra folk att äta sunt och röra på sig mer.
Samarbetet fortsatte år 2009 bland annat genom motionskampanjer riktade till konsumenter och motionärer samt genom satsningar på information i kost- och näringsfrågor. Insatserna kulminerade i och med vinter-OS i Vancouver i februari 2010.
HK Ruokatalos samtliga produktionsanläggningar har ett miljöledningssystem certifi erat enligt ISO 14001:2004. För att minska utsläppen av koldioxid har bolaget övergått till s.k. Carbon Free el, som produceras utan koldioxidutsläpp.
På Kariniemens gårdar utnyttjas förnybara energikällor. Två tredjedelar av hönseriernas värme produceras med inhemsk bioenergi och målet är att höja andelen ytterligare. Gårdarnas miljöeffektivitet håller toppnivå och återvinningen är långt driven. Till exempel återvinns hallgolvens torvströ och utnyttjas som jordförbättringsmedel i åkrarna. De korta avstånden mellan gård och produktionsanläggning bidrar till att minska miljöbelastningen.
Hösten 2009 införde HK Ruokatalo plastsnålare förpackningar för smörgåsmaten. Åtgärden minskar i bästa fall användningen av förpackningsplast med hälften, samtidigt som transporterna blir effektivare. HK Ruokatalo har deltagit i projekt som anknyter till utveckling av livsmedelsförpackningar av förnybara material.
HK Ruokatalo satsar på ständig utveckling av verksamhetskvaliteten och produktsäkerheten. Företaget följer gemensamt överenskomna principer genom hela leveranskedjan. Samtliga produktionsanläggningar och inköpsbolaget LSO Foods har ISO 9001-certifi erade kvalitetsledningssystem som täcker hela produktionskedjan.
Varje produktionsanläggning har ett egenkontrollsystem som godkänts av myndigheterna. Produktionsanläggningarna i Vanda, Forssa, Mellilä och Säkylä har dessutom ett ledningssystem för livsmedelssäkerhet certifi erat enligt ISO 22000.
De i anslutning till produktionsanläggningarna fungerande laboratorierna i Vanda, Forssa, Eura och Outokumpu kontrollerar dagligen att kvalitetskriterierna för råvaror, processer och produkter uppfylls. Dessa testlaboratorier är ackrediterade av ackrediteringsorganet FINAS.
Scan AB med dotterbolag svarar för HKScan-koncernens verksamhet inom marknadsområdet Sverige. Scan förädlar och marknadsför ett brett sortiment gris-, nöt- och lammkött, charkvaror och färdigmat. Den industriella verksamheten är koncentrerad till Sverige med mindre enheter även i Polen och Danmark. Scan hör till HKScan-koncernen sedan början av 2007. De viktigaste och mest kända märkena är Scan och Pärsons. Scan är det största företaget inom den svenska kött- och charkindustrin och dess varumärken utgör en del av den svenska matidentiteten.
| Sverige | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 1 037,4 | 47,6 | 1 179,3 | 50,0 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 16,7 | 26,6 | 18,0 | 41,8 |
| Rörelsevinst, % | 1,6 | 1,5 | ||
| Medelantal anställda | 3 270 | 44,0 | 3 529 | 45,5 |
Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.
Lönsamheten år 2009 var den hittills bästa i Scan AB:s historia. Bolaget förbättrade resultatet genom hela året och särskilt det sista kvartalet gick i linje med de långsiktiga målen. Scans rörelsevinst före engångskostnader överskred då koncernens mål på 5 procent.
I mars 2009 startades ett nytt treårigt effektiviseringsprogram som syftar till att utveckla och förbättra Scan AB:s lönsamhet och konkurrenskraft. Det nya programmet var nödvändigt eftersom de hittills genomförda programmen inte har varit tillräckliga för att höja bolagets lönsamhet till den eftersträvade nivån.
Scans volym, marknadsledande ställning och ledande märken utgör en stabil plattform för åtgärderna. De viktigaste åtgärderna för att stärka konkurrenskraften är att göra Scan AB:s kostnadsstruktur avsevärt lättare och höja förädlingsgraden i produktionen samt att effektivisera Scans säljfunktioner.
Effektiviseringsprogrammet inleddes med en organisationsreform där Scans verksamhetskoncept gjordes mera processorienterat för att bättre motsvara kund- och konsumentbehoven. Även ledningsorganisationen omstrukturerades i detta syfte. I mars 2009 utnämndes ekonom Olli Antniemi, direktör för HKScans baltiska grupp, till ny verkställande direktör för Scan. I juni 2009 utsågs eMBA MSch Denis Mattsson, som tidigare varit Antniemis ställföreträdare, till verkställande direktör.
I september började effektiviseringsprogrammet ta sig uttryck i konkreta åtgärder. Programmet omfattar såväl strukturella som funktionella reformer. Målet är att åtgärderna ska ge cirka 30 miljoner euro i årlig utvecklingsnytta före utgången av 2012.
Scan fattade i september beslut om att helt avveckla produktionen i Uppsala. I enlighet med effektiviseringsprogrammet optimeras produktionen vid Kreatina AS i danska Bjæverskov, medan produktionen reduceras avsevärt i Skara. Avsikten är att höja effektiviteten genom att koncentrera verksamheten till bolagets övriga produktionsanläggningar och låta dem specialisera sig. Scan ingick i december ett intentionsavtal med en utomstående samarbetspartner om en fortsättning av verksamheten i Visby.
Byggandet av det nya distributionscentret (nationellt distributionscenter, NDC) i Linköping framskred planenligt och centret tas i bruk under år 2010.
Effektiviseringsprogrammet har även personaleffekter. Om det realiseras fullt ut kommer antalet anställda vid Scan att minska med uppskattningsvis 500 personer före utgången av år 2012, dvs. från cirka 3 000 till cirka 2 500.
Som ett led i omstruktureringen bildade Scan våren 2009 ett särskilt inköpsbolag, Svenska Livdjur & Service AB (SLS), för upphandlingen av köttråvara och för en långsiktig utveckling av producentrelationerna.
Lågkonjunkturen år 2009 drabbade inte livsmedelsindustrin med samma kraft som många andra branscher. Konsumenternas förtroende för varumärket Scan och Scan-sortimentet förblev starkt trots konjunkturnedgången. Under räkenskapsperioden ökade försäljningen inom detaljhandelssektorn, men minskade inom horeca-sektorn. Glädjande var att bolaget stärkte sin position på charkmarknaden, vilket återspeglades i ökad försäljningsvolym
och klart högre försäljningsvärde än året innan.
Scan är svensk marknadsledare inom kött och smörgåsmat, och bolaget ökade sina leverantörsandelar inom framför allt korv och andra charkprodukter. Grillsortimentet i fråga om gris och nötkött nådde goda framgångar sommaren 2009. Även den för bolaget viktiga julhandeln föll väl ut. Scan var Sveriges största leverantör av julskinkor.
Konsumtionen i Sverige ökade inom smörgåsmat och basprodukter som bacon, korv och köttbullar. Konsumtionen av nötkött, och särskilt av vissa värdefullare styckningsdelar, minskade något. Förändringarna i svenska kronans värde gav samtidigt en positiv effekt på bolagets exportförsäljning.
År 2009 utvecklades Pärsons Sverige AB:s försäljningsvolym positivt, och marknadsandelarna ökade särskilt inom produktgruppen smörgåsmat. Till skillnad från moderbolaget Scan påverkades Pärsons negativt av valutakursförändringarna. På den danska marknaden fortsatte Pärsons positiva utveckling med ökat antal kunder och större produktsortiment.
Verksamheten effektiviserades genom att verksamheten vid Skånekött AB, ett annat av Scans dotterbolag, överfördes till Pärsons.
För Annerstedt Flodin AB var 2009 ett besvärligt år, eftersom priserna på fryslagrets produkter måste anpassas till de sjunkande marknadspriserna. Valutakursförändringarna påverkade även Annerstedts negativt.
I början av året reformerades säljorganisationen vid Scans dotterbolag Scan Foods AB, som svarar för affärsverksamheten i Storbritannien. Scans varumärke ompositionerades för den brittiska marknaden och samtliga produkter där fi ck nytt utseende.
Det nordsvenska intressebolaget Nyhléns & Hugosons Chark AB nådde goda framgångar år 2009; bland annat ökade julförsäljningen med cirka 10 procent jämfört med året innan.
År 2009 gjorde Scan stora satsningar på utveckling av smörgåsmatkonceptet. Bolaget gjorde en lyckad lansering av den till kategorin Smörgåsmat & Deli hörande produktserien Scan Variation, som omfattar 12 olika pålägg. Smörgåsmaten säljs i små förpackningar på i genomsnitt 50 gram. Till priset för en stor produktförpackning kan konsumenten köpa tre Variation-förpackningar och därigenom få större valfrihet och variation på smörgåsarna.
Svenskarna grillar gärna sommartid. Scan satsade därför aktivt på grillsäsongen och lanserade ett fl ertal produktnyheter inom gris-, nöt- och lammkött. Produktlanseringarna lyckades och grillsäsongen var lönsam för Scan.
I Sverige aktualiserades under redovisningsåret på bred front olika frågor som anknyter till företagsansvar. Debatten fokuserade framför allt på klimatfrågor, tillsatsämnen i livsmedel och produktionsdjurens välfärd. Scan deltog särskilt aktivt i diskussionerna om grisköttsproduktion, även om frågan berörde hela branschen. En av slutledningarna var att den svenska köttbranschen torde införa ett särskilt certifi eringssystem som upprätthålls av en oberoende part och som omfattar samtliga köttproducenter.
Scan öppnade i november en blogg som behandlar frågor i anslutning till livsmedel, kött och charkprodukter, livsmedelsproduktionens miljöeffekter och djurens välfärd. Bloggen tar även upp aktuella mediadebatter.
För tredje året i rad samarbetade Scan AB med Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Julinsamlingen år 2009 gav stiftelsen 756 000 kronor. För varje såld produktförpackning bidrog Scan med en del av försäljningspriset till julinsamlingen.
Scans samtliga produktionsanläggningar har ett kvalitetsledningssystem som är certifi erat enligt standarden ISO 9001 samt ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Bolagets samtliga produktionsanläggningar i Sverige har på konsumenternas önskemål den brittiska detaljhandelns BRC-certifi kat. Dessutom uppfyller alla slakterier den svenska KRAV-organisationens regler för ekologisk produktion samt EU:s kriterier för ekologisk produktion.
Det långsiktiga arbetet för att utveckla arbetsmiljön och främja personalens hälsa och arbetsförmåga har burit frukt. Scan har bland annat satsat på att höja automationsnivån och på snabbare och effektivare rehabilitering. Det har gett resultat i form av en minskning av långvariga sjukskrivningar. Totalt sett har antalet sjukfrånvarodagar minskat med hälften på fem år.
HKScans Baltikumdivision har enheter i Estland, Lettland och Litauen. Till divisionen hör Rakvere Lihakombinaat som med sina dotterbolag utgör det största företaget inom den baltiska köttindustrin. AS Tallegg är Estlands största producent av fjäderfä och ägg. Till Rakvere-koncernen hör AS Ekseko i Estland, Rigas Miesnieks i Lettland och Klaipedos Maisto Mesos Produktai i Litauen. Varje bolag har egna varumärken. I Estland är det mest kända märket Rakvere, i Lettland Rigas Miesnieks och i Litauen Klaipedos Maistas. Talleggs produkter säljs i Lettland under varumärket Rigas Miesnieks och i Litauen under märket Klaipedos Maistas.
| Baltikum | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 156,9 | 7,2 | 168,2 | 7,1 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 9,8 | 15,6 | 6,4 | 14,9 |
| Rörelsevinst, % | 6,3 | - | 3,8 | - |
| Personal medeltal | 1 798 | 24,2 | 1 844 | 23,8 |
Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.
Under 2009 befäste HKScans Baltikumdivision ytterligare sina marknadspositioner i Estland, Lettland och Litauen. I den ytterst svåra affärsmiljön uppnådde Rakvere med dotterbolag och Tallegg koncernens bästa resultat. Rörelsevinsten för dessa steg till 6,3 procent av omsättningen, medan målet var fem procent. Den målmedvetna kostnadskontrollen hade en nyckelroll i stärkandet av konkurrenskraften.
Denna prestation ter sig desto mer beaktansvärd i och med att omsättningen för Baltikumdivisionens försäljning sjönk i medeltal 6,7 procent från året innan. Detta berodde framförallt på den djupa svackan i de baltiska ländernas nationalekonomier, den växande arbetslösheten och därigenom på en försvagning av konsumenternas köpkraft. I Baltikum sjönk inkomsterna som används för konsumtion uppskattningsvis med ca en fjärdedel från året innan.
Rakvere och Tallegg kunde utnyttja kostnadssänkningen som berodde på lågkonjunkturen och som i synnerhet vad gällde foder, energi och arbetskraftkostnader var avsevärd i jämförelse med de föregående årens högkonjunktur. Företagens resultat var gott tack vare sänkningen inom centrala kostnadsposter, personalens operativa fl exibilitet samt lanseringen av produkter som var anpassade för tiden och motsvarade efterfrågan. Detta trots att säljpriserna för detaljhandelskedjorna sjönk till följd av konkurrensen.
Under verksamhetsåret bromsades detaljhandelskedjornas expansion in på grund av lågkonjunkturen. Konkurrensen blev dock allt hårdare och de största kedjorna utvidgade verksamheten till hela Baltikum. Samtidigt stärktes handelns förhandlingsposition i de prisförhandlingar som förs med industrin.
HKScan-koncernen anser att det inom den baltiska köttindustrin pågår en omstrukturering som intensifi erats av den ekonomiska återgången och där marknadsledare såsom Rakvere Lihakombinaat, Tallegg och Rigas Miesnieks har en gynnsam position.
I köpbeteendet kunde man urskilja tydliga förändringar eftersom konsumenterna sökte förmånliga alternativ. Konsumtionen riktades därför till etablerade basprodukter.
I Estland kunde man under hela året urskilja en trend för hemlagad mat. Försäljningen av färdigmat minskade i affärerna liksom även restaurangbesöken. I stormarknaderna sjönk försäljningen av färdigmat nästan med hälften. Matlagningen i hemmen ökade försäljningen av Rakveres färska kött och köttfärs, men samma trend gjorde också Baltikum till en lukrativ marknad för billigt importkött.
Konsumenterna föredrog styckat kött, liksom traditionellt uppskattade köttprodukter såsom korvar och olika skinkor. Efterfrågan på broiler, som anses vara lämpligt prissatt och hälsosamt, tog också ett klart steg uppåt.
Rakveres viktigaste produktlanseringar under verksamhetsåret var köttbullar fyllda med färskost och kryddor. Den nya packningslinjen för köttfärs möjliggjorde en utvidgning av produktutbudet och samtidigt större leveranssäkerhet. Som vanligt lanserades även säsongsnyheter i sommarens och vinterns produktutbud.
Rakvere öppnade 20 nya affärer i detaljhandelskedjornas affärer (shop in shop). Därigenom fi ck företaget en ny kanal för försäljning av färskt och marinerat kött. I Lettland stängde en kedja där Rakvere hade köttdiskar fem affärer på grund av ekonomiska svårigheter.
Inom Rakvere Lihakombinaat, det lettiska dotterbolaget Rigas Miesnieks och det litauiska dotterbolaget Klaipedos Maisto Mesos Produktai förnyades säljorganisationerna och gjordes personalbyten under hösten 2009. I Lettland byttes även företagets ledning. Syftet med åtgärderna var att effektivisera försäljningen och marknadsföringen.
De fasta kostnaderna minskades genom att överföra Rigas Miesniks korvproduktion från Lettland till Estland, till den nya och effektiva produktionslinjen som togs i bruk vid Rakvere i september 2008.
År 2009 investerade Estlands största fjäderfäföretag Tallegg i produktion av broilerhöns. Det nya hönseriet har över 20 000 broilerhöns som producerar ca 3,8 miljoner ägg per år. Tallegg producerar ca 85 procent av sitt broilerbehov på egna gårdar. Under verksamhetssåret investerade företaget även i produktion av fjäderfäfoder. År 2009 öppnade Ekseko en ny svingård med 2 000 platser för att producera svinkött för Rakveres behov.
I HKScans Baltikumdivision har Rakvere, Ekseko och Rigas Miesnieks ett kvalitetsledningssystem som är certifi erat enligt ISO 9001, Rakvere och Ekseko har också ett ISO 14001-certifi erat miljöledningssystem. Tallegg har ett ledningssystem för produktsäkerhet certifi erat enligt ISO 22000.
Under år 2009 genomförde man i Rakvere lyckade interna åtgärder för att öka effektiviteten och skära ned kostnaderna. I Rakvere inleddes saneringen av en anläggning som förädlar biprodukter. Projektet beräknas bli färdigt under år 2010. I och med saneringen minskar fabrikens utsläpp till luft och avloppsvatten.
HKScan blev minoritetsägare i köttbolaget Sokolów år 2002. Sokolów var polsk marknadsledare med goda tillväxtutsikter och nationellt välkända varumärken. På grund av den polska marknadens volym och för att dela på risken ingick HKScan en allians med Danish Crown sommaren 2004. Det för ändamålet etablerade samriskföretaget Saturn Nordic Holding började systematiskt öka sitt innehav, och sedan sommaren 2006 är Sokolów helt i finsk-dansk ägo.
| Polen | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 251,7 | 11,6 | 270,9 | 11,5 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 9,3 | 14,8 | 4,2 | 9,8 |
| Rörelsevinst, % | 3,7 | - | 1,6 | - |
| Personal medeltal | 5 569 | - | 5 515 | - |
Beloppen avser den del (50 %) som konsoliderats med HKScan. Antalet anställda avser Sokolóws hela personal och ingår inte i koncernens siffror. Procenttalet står för marknadsområdets andel av hela koncernens motsvarande tal.
Sokolóws lönsamhetsförbättringar som började hösten 2008 fortsatte under hela året 2009. Det sista kvartalet var speciellt bra: Sokolów uppnådde sitt bästa kvartalresultat någonsin.
Under redovisningsåret befäste Sokolów sin marknadsställning och uppvisade resultatförbättringar på såväl den polska marknaden som exportmarknaden. Tack vare den goda försäljningen på hemmamarknaden, den ökande exporten och kostnadskontrollen har Sokolóws zloty-baserade omsättning ökat med 14 procent från året innan, men på grund av ändringar i valutakurser blev siffran lägre räknat i euro.
I Polen har lågkonjunkturen inte i någon nämnvärd grad påverkat konsumenternas köpbeslut i fråga om livsmedel år 2009. Sokolóws export har främjats av den polska zlotyns försvagning i relation till euron.
Även dotterbolaget Pozmeats och primärproduktionsbolaget Agro-Sokolóws verksamhet uppnådde den planerade volymen under 2009.
I likhet med Baltikum befi nner sig också marknadsområdet Polen i en strukturomvandling där starka aktörer, såsom Sokolów, har de bästa möjligheterna att ta sig ur lågkonjunkturen.
År 2009 avvek en aning från året innan, men var dock fortfarande svårt för köttindustrin. Ett fl ertal små och medelstora företag inom branschen lades ned eller råkade ut för svårigheter. Den ekonomiska nedgångens följder var synliga i Polen, men som helhet var de dock lindrigare än i övriga Europa. Detaljförsäljningen av mat tom. steg en aning. Industriproduktionen sjönk och arbetslösheten steg till 11,1 procent. Infl ationen steg till 4,0 procent i april, men sjönk till 3,3 procent i november. Polen var det enda EU-landet vars bruttonationalprodukt ökade. Den gradvisa förbättringen av EU-ländernas ekonomiska läge samt den svaga polska zlotyn hade en positiv inverkan även på bolagets exporttillväxt.
I Polen genomgår köttindustrin ständiga förändringar. De största aktörerna har klarat lågkonjunkturen relativt bra; de små och medelstora företagen har dock en svårare situation. Under verksamhetsåret ökade Sokolóws försäljning. Till detta bidrog att bolaget i allt högre grad vunnit insteg i de moderna handelskedjornas sortiment. I fortsättningen kanaliseras marknadstillväxten i hög grad via dessa, och affärernas egna Private label-varumärken förväntas få en större andel även i Polen. Sokolóws viktigaste produktlanseringar under verksamhetsåret var på köttsidan gris- och nötköttsspett samt inom färdigmaten carpaccio, tartarbiff och soppor.
Under verksamhetsåret var utbudet av griskött i Polen fortsatt lågt och köttets medelpris steg från året innan. På grund av detta beräknas konsumtionen av griskött ha minskat med ca 2 kilo per person under året. Tillväxten inom konsumtionen av fjäderfäkött kompenserade delvis minskningen, liksom den marginella ökningen inom nötkött. Efterfrågan på skivade produkter var stabilt på tidigare nivå medan efterfrågan på färdigmat ökade en aning.
På grund av underproduktion och högre köttpriser importerades mycket kött till Polen år 2009. Trots importen lyckades Sokolów öka försäljningen såväl på hemmamarknaden som inom exporten. Exporten gynnades av den svaga polska zlotyn.
Under år 2009 justerade Sokolów bolagets operativa struktur genom att koncentrera funktioner. Logistiken kopplades till sälj- och marknadsföringsfunktionerna, liksom även exporten från början av 2010. Därtill genomfördes produktionsmässiga förnyelser. Vid produktionsanläggningen i Jaroslaw öppnades en ny produktionslinje för färdiga soppor och vid anläggningen i Tarnów en linje för köttspett. Vid produktionsanläggningen i Kolo öppnades en produktionslinje för skinnfria köttprodukter och vid Pozmeat en packningslinje för korv.
I december 2009 integrerades dotterbolaget Pozmeat S.A. som en enhet i Sokolów S.A.
I Sokolów gjordes insatser för att upprätthålla de höga kvalitetsstandarderna, för att utveckla miljöledningen och för att trygga djurens välbefi nnande.
Kvalitetscertifi katen förnyades och nya certifi kat skaffades för länder i tredje världen. För värmebehandling och frysning av produkter skaffades nya, energi- och vattensnåla anläggningar. Därtill infördes utrustning som syftar till att minska produktionsavfallet.
HKScan-koncernen har personal i nio europeiska länder. Förutom de knappt 7 000 direkt anställda i koncernbolagen tillkommer drygt 5 600 indirekt anställda via koncernens samägda företag Sokolów. Vidstående tabell visar antalet anställda per land.
År 2009 var ca 78 procent av personalen sysselsatta inom produktionen, medan 22 procent var kontorsanställda.
Eftersom de europeiska länderna skiljer sig från varandra till sin historiska och kulturella utveckling varierar också arbetstraditionerna och -metoderna från land till land. Inom HKScan ansvarar den operativa ledningen i varje land för att koncernens bolag i sin verksamhet följer de föreskrifter och avtal som styr arbetet, anställningen och andra arbetsvillkor samt arbetssäkerheten i ifrågavarande land.
Enligt sin uttalade policy respekterar HKScan alla medarbetares rätt att organisera sig fackligt och driva sina intressen.
År 2009 hade HKScan i genomsnitt 7 429 (7 750) anställda. Minskningen på drygt 320 personer, dvs. ca 4 procent, berodde på de pågående effektivitets- och kostnadsrationaliseringsprogrammen för högre konkurrenskraft och lönsamhet i synnerhet i marknadsområdena Sverige och Baltikum.
I övrigt kunde HKScan, liksom köttindustrin i allmänhet, i motsats till många andra industribranscher bevara arbetsplatserna väl även under lågkonjunkturen och de minskningar som genomförts har varit noga övervägda.
Antalet anställda per marknadsområde var i genomsnitt följande: Finland 2 361, Sverige 3 270 och Baltikum 1 798. Därtill hade Sokolów i genomsnitt 5 569 anställda.
Under 2009 betalade HKScan löner och arvoden för totalt 234,0 miljoner euro (262,9 milj. euro). Inberäknat pensionsavgifter och andra lönebikostnader steg slutsumman till 306,7 miljoner euro (319,0 milj. euro).
| 2009 | % | 2008 | % | 2007 | % | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 2 689 | 38,6 | 2 794 | 39,4 | 3 050 | 41,6 |
| Finland | 2 210 | 31,7 | 2 229 | 31,4 | 2 236 | 30,5 |
| Estland | 1 552 | 22,3 | 1 548 | 21,8 | 1 630 | 22,2 |
| Polen (Scan) | 235 | 3,4 | 192 | 2,7 | 100 | 1,4 |
| Lettland | 181 | 2,6 | 227 | 3,2 | 219 | 3,0 |
| Litauen | 44 | 0,6 | 51 | 0,7 | 43 | 0,6 |
| Danmark | 43 | 0,6 | 44 | 0,6 | 45 | 0,6 |
| Ryssland | 5 | 0,1 | 5 | 0,1 | 5 | 0,1 |
| Storbritannien | 4 | 0,1 | 5 | 0,1 | 5 | 0,1 |
| HKScan tot. | 6 963 | 100,0 | 7 095 | 100,0 | 7 333 | 100,0 |
| Sokolów | 5 577 | - | 5 732 | - | 5 419 | - |
| 2009 | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| HKScan Abp | 12 | 13 | 14 | |
| Scan-koncernen | 2 971 | 3 035 | 3 200 | |
| HK Ruokatalo Oy | 2 064 | 2 084 | 2 080 | |
| Rakvere Lihakombinaat-koncernen | 1 311 | 1 378 | 1 402 | |
| AS Tallegg | 466 | 448 | 490 | |
| LSO Foods Oy | 61 | 67 | 75 | |
| Övriga | 78 | 70 | 72 | |
| HKScan-koncernen tot. | 6 963 | 7 095 | 7 333 | |
| Sokolów-koncernen | 5 577 | 5 732 | 5 419 | |
Dessutom hade Sokolów-koncernen 5 577 anställda.
Antal anställda per land vid utgången av 2008
Dessutom hade Sokolów-koncernen 5 732 anställda.
Dessutom hade Sokolów-koncernen 5 419 anställda.
År 2010 fokuserar bolaget i synnerhet på kost- och miljöfrågor samt produktionsdjurens välbefi nnande.
Företag som producerar livsmedel har många slag av ansvar. Diskussionen om frågor som gäller människans kost och om livsmedelsproduktionens miljöpåverkan förs så gott som i hela världen. Köttindustrin är föremål för speciell uppmärksamhet med avseende på bland annat produktionsdjurens behandling och välbefi nnande.
HKScan är medveten om sitt ansvar som ett stort nordeuropeiskt bolag inom köttbranschen. Den ansvarsfulla verksamheten har långa rötter i bolagets historia. Företaget grundades år 1913 av lokala boskapsuppfödare. Sedan dess har en av principerna för HKScans verksamhet varit att bygga produktionen på lokala råvaror. På HKScans alla marknadsområden känner man till ursprunget för den köttråvara som används i produkterna.
Ansvaret omfattar hela verksamhetskedjan från primärproduktionen till de färdiga produkterna. HKScan följer de krav och anvisningar som lagstiftningen och myndigheterna ger, men överträffar även ofta dessa standarder. Därtill deltar HKScan och dess dotterbolag på olika marknadsområden aktivt i gemensamma projekt inom branschen för att ständigt utveckla verksamheten.
Även om ansvarsfull verksamhet och hållbar utveckling alltid varit viktiga för bolaget beslöt HKScan år 2009 inleda arbetet på ett eget ansvarsprogram. Under år 2010 sammanfattar programmet HKScans åtgärder på sju utvalda områden. Dessa är produktsäkerhet, kost och näring, miljöfrågor, personalens arbetshälsa, produktionsdjurens välfärd, lokalbundenhet och ekonomiskt ansvar. Ansvarsprogrammet integreras i koncernens ledningssystem och indikatorer utarbetas för att följa upp dess verkställande. I koncernen utnämns därtill personer som samordnar och leder ansvarsprogrammet och dess olika delområden.
Konsumenter runtom i världen är allt mer intresserade av kostfrågor. Utöver smaken är nyckelfrågorna mängden och kvaliteten på fettet i produkterna samt mängden salt och tillsatsämnen. HKScan strävar efter att svara på konsumenternas önskemål genom att i sitt breda sortiment även ha alternativ för dessa behov.
Kött är en viktig del av en balanserad och hälsosam kost. Till exempel äter 96 procent av finländarna kött och köttet och köttprodukterna har därmed en viktig roll i kosten som proteingivare. Köttets protein är alltid av god kvalitet eftersom det innehåller alla essentiella aminosyror som kroppen behöver. Kött är en utmärkt järnkälla och därtill en mångsidig källa för andra mineralämnen såsom zink och magnesium. Kött innehåller också rikligt med bl.a. B-vitaminer, speciellt B12- och B6-vitaminer.
Eftersom kött och köttprodukter har en viktig ställning i kosten för konsumenterna på HKScans verksamhetsområde kan bolaget med sina dotterbolag påverka folkhälsan genom de produkter det erbjuder. HKScan satsar ständigt på forskning och produktutveckling för att kunna ta fram nya smakliga och allt mer hälsosamma köttbaserade produkter.
I Finland har man systematiskt minskat på saltmängden i HK Ruokatalos produkter sedan år 2007. Åren 2007–2008 genomfördes saltminskningen i färdigmaten. År 2009 minskades salthalten i charkprodukter, marinerat kött och fjäderfäprodukter. Utgångspunkten och förutsättningen för att uppnå hälsomålet är dock att åtgärderna inte försämrar produkternas smak och njutbarhet.
HK Ruokatalos mål är att ha näringsmässigt smarta produkter. Bolaget har fäst speciell uppmärksamhet vid detta ända sedan 2007.
År 2011 lanserar HK Ruokatalo på den fi nska marknaden ett hjärtvänligt griskött, där fettet ändrats i enlighet med näringsrekommendationerna. Det hjärtvänliga grisköttet har tagits fram genom ett nytt matkoncept för grisar där växtoljans kvalitet och utdelningssystem har en viktig roll. Det nya köttet är unikt eftersom ändringen till hälsosammare kött skapas helt med naturliga metoder. Ändringen påverkar alla delar av kroppen och andelen hårt fett har sänkts så att det underskrider kravet på högst en tredjedel av köttets totala fettmängd. I det nya grisköttet har man också kunnat öka mängden omega 3-fettsyror med 350 procent. Fettsyrorna är nödvändiga för människan och måste fås via kosten. Förändringen syns och smakar: grisköttet är mjukare och mörare och dessutom mycket välsmakande. Det nya hjärtvänliga grisköttet används framöver även som råvara för charkvaror, dvs. korv och pålägg. Därmed kommer också dessa produkter att följa rekommendationerna som gäller fettets kvalitet.
I Sverige har Scan på konsumenternas begäran minskat mängden tillsatsämnen i sina produkter sedan år 2008. Till exempel i produkter som säljs under varumärket Scan används inte längre natriumglutamat (E621) och det tillsätts inte heller som aromförstärkare i nya produkter.
HKScans policy är att verka så att produktionen belastar miljön så lite som möjligt. Denna princip tillämpas i praktiken på alla marknadsområden, varvid de gällande bestämmelserna och certifi eringspraxisen beaktas. Den operativa ledningen för varje marknadsområde svarar för att miljöledningen genomförs på behörigt sätt.
Bolaget har ett ISO 14001-certifi erat miljöledningssystem som tillämpas på HK Ruokatalos samtliga produktionsanläggningar i Finland, på AS Rakvere Lihakombinaat och AS Tallegg i Estland samt på sex av Scans enheter i Sverige. Scans övriga anläggningar tillämpar BAS-systemet, där miljöarbetet styrs av en lokal ledningsgrupp. Den svarar för att fabrikerna har uttalade miljömål som följs upp. Sokolóws fabriker i Polen fungerar enligt god produktionspraxis under ständig tillsyn av de polska veterinärmyndigheterna.
HKScans miljöansvar inbegriper hela produktionskedjan: från primärproduktionen till konsumenterna, bl.a. ända till produktförpackningarna.
HKScan strävar efter att minska koldioxidavtrycket och andra miljöeffekter av sin verksamhet och sina produkter i alla skeden av produktionsprocessen. Ett av de viktigaste miljömålen är att minska koldioxidutsläppen. Eftersom köttindustrin är en stor vattenförbrukare är minskad förbrukning och optimal användning av vattnet också ett av HKScans miljömål.
Inom köttbranschen kommer den största miljöeffekten ändå från primärproduktionen, dvs. uppfödningen av produktionsdjur på avtalsproducenters gårdar. HKScan arbetar aktivt med sina avtalsproducenter för att minska primärproduktionens miljöpåverkan.
I Sverige har Scan AB förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 35 procent före år 2010 och med 50 procent fram till år 2020. För att uppnå dessa mål gör Scan AB insatser i den egna produktionen, transporterna, energianvändningen och upphandlingen.
Man har också strävat efter att minimera miljöbelastningen i investeringarna. Upprustningen av HK Ruokatalos slakteri i Forssa i Finland åren 2006-2007 minskade anläggningens vattenförbrukning och avfallsmängder avsevärt. Vid produktionsanläggningen i Vanda övergick man till naturgas år 2007, vilket minskade koldioxidutsläppen. Bättre tillvaratagande av slaktdjurens blod i Outokumpu ledde till att mängden miljöpåfrestande avfallsvatten minskade.
I samband med sitt miljöprogram har HK Ruokatalo förnyat sina produktförpackningar i Finland. Hösten 2009 förnyades charkförpackningarna och användningen av förpackningsplast minskade avsevärt. De nya förpackningarna ger upphov till över 50 procent mindre förpackningsavfall än tidigare. På årsnivå innebär det en minskning på över 100 000 kilo. Med de nya förpackningarna kan produkterna dessutom packas tätare. Vid transporter fi nns därmed mycket mindre onödig luft och förpackningsmaterial.
I Sverige gjorde Scan påläggsförpackningarna lättare genom att avlägsna locket. Därmed minskade användningen av förpackningsmaterial med 70 000 kg per år. Liksom i Finland har detta en stor miljöeffekt, och genom att transporterna blir tätare och lättare är miljöeffekten desto större.
År 2009 diskuterades produktionsdjurens välbefi nnande såväl i Sverige som i Finland. Diskussionen handlade i synnerhet om grisarnas välmående.
Friska och välmående produktionsdjur är ett livsvillkor och en grundläggande förutsättning för köttkedjan och dess lönsamhet. Därför förutsätter HKScan av sina egna medarbetare och avtalsproducenter samt av myndigheterna som övervakar verksamheten att behandlingen av produktionsdjuren uppfyller de krav som anges av lagar och bestämmelser på bolagets alla marknadsområden. Målet är att utveckla verksamheten så att missförhållanden uppdagas så tidigt som möjligt. Detta kräver ett gott samarbete mellan alla länkar i köttkedjan.
För att garantera och utveckla produktionsdjurens välbefi nnande anger HKScan i sina mål bl.a. att erbjuda utbildning och rådgivning för avtalsproducenter. HKScan och dess dotterbolag deltar därtill aktivt i gemensamma projekt inom branschen som syftar till att förbättra behandlingen av produktionsdjur.
Förbättringar i produktionsdjurens välmående återspeglas förutom i ökad lönsamhet på gårdarna även i en köttråvara av hög kvalitet: välmående djur ger minskad stress och sjuklighet och reducerar därigenom behovet av antibiotikabehandlingar. Välmåendet måste också beaktas i djuraveln, uppfödningsförhållandena och transporterna.
I Sverige har Scan AB ett system där köttproducenter undertecknar en intygan om djurens hälsa och ursprung. Under år 2010 införde man därtill en opartisk certifi ering som syftar till att garantera djurens välmående. Certifi katet tilldelas endast grisgårdar som sköter produktionsdjuren enligt de uppställda kraven. Scan AB har arbetat aktivt för att detta nya system som garanterar grisarnas välmående ska införas inom hela den svenska köttindustrin.
I Finland har HK Ruokatalo inlett arbetet på ett eget kvalitetssystem för ansvarsfull produktion av griskött. I detta system uppmuntras köttproducenterna till ansvar i uppfödningen av produktionsdjur. HK Ruokatalos och LSO Foods nya kvalitetssystem fokuserar både på djurens välmående och på bättre hänsyn till hela miljön utan att förglömma produktionens lönsamhet.
Kvalitetssystemet för ansvarsfull produktion inom avtalsproduktionen omfattar tre delområden: djurens välmående och hälsa, miljö samt lönsam produktion. För varje delområde skapas indikatorer som på bästa möjliga sätt mäter de viktigaste aspekterna och för indikatorerna skapas gränsvärden som bolagets experter följer upp.
Utöver ovannämnda fokusområden inbegriper HKScans ansvarsprogram den för konsumenterna självklara produktsäkerheten samt tre andra områden. Dessa är personalens arbetshälsa, lokalbundenhet och ekonomiskt ansvar.
Vad gäller produktsäkerhet omfattar utvecklingsprogrammet åtgärder som syftar till att garantera kvalitets-, produktions- och produkthygienen samt produktionskedjans spårbarhet.
Personalens arbetshälsa utvecklas med tanke på arbetsförhållandena men också med tanke på ledningskulturen. Enligt många utredningar är förmansarbetet en av de viktigaste faktorerna för personalens välmående.
Lokal produktion är viktigt för HKScan av många anledningar. Konsumenterna vill veta allt mer om matens ursprung för att kunna fatta köpbeslut. Som en stor arbetsgivare har HKScan ett avsevärt infl ytande på arbetsmarknaden och det ekonomiska läget på många av sina verksamhetsorter. Infl ytandet sträcker sig även till avtalsproducenterna. Bolaget har ca 5 500 avtalsproducenter i Finland och ca 15 000 i Sverige. Bolaget har egen primär- eller avtalsproduktion även i Baltikum och Polen.
Det ekonomiska ansvaret uppstår i synnerhet genom lönsam affärsverksamhet. Detta förutsätter realistiska ekonomiska mål samt åtgärdsplaner för att verkställa dessa. Riskhantering, förebyggande av oegentligheter samt tillsyn är likaså viktiga för affärsverksamheten. Dessa åtgärder är starkt förankrade inom HKScan.
• HKScan-koncernens konkurrenskraft stärktes och leverantörsandelarna ökade inom samtliga marknadsområden under år 2009.
• På grund av valutakursförändringar minskade helårsomsättningen i euro med 7,4 procent, men låg på föregående års nivå räknat enligt fasta kurser.
• Den i december genomförda aktieemissionen stärkte koncernens balansstruktur.
År 2009 omsatte HKScan-koncernen 2 124,7 miljoner euro (2 294,6 milj. euro år 2008). Omsättningsminskningen i euro, cirka 7,4 procent, var en följd av kursförändringar i koncernens viktigaste valutor. Räknat enligt fasta kurser låg omsättningen dock på föregående års nivå. Finska HK Ruokatalo Oy och polska Sokolów S.A. höjde omsättningen räknat i realpriser. Under året gjordes inga förvärv eller avyttringar som nämnvärt påverkade omsättningen.
Marknadsområdenas andelar av koncernens omsättning år 2009 var följande: Finland 33,6 % (31,4 %), Sverige 47,6 % (50,0 %), Baltikum 7,2 % (7,1 %) och Polen 11,6 % (11,5 %).
Koncernens rörelsevinst (EBIT) 55,1 miljoner euro blev som förväntat större än föregående års 38,1 miljoner euro (+44,7 %). Den största ökningen, räknat i euro, visar marknadsområdet Finland, medan Polen uppvisar den proportionellt sett kraftigaste tillväxten.
Omsättning per marknad 2009 (%) 2 124,7 miljoner euro
Rörelsevinst per marknad 2009 (%) 55,1 miljoner euro
| 10-12/2009 10-12/2008 1-12/2009 1-12/2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | |||||
| - Finland | 185,4 | 197,3 | 732,5 | 740,4 | |
| - Sverige | 278,3 | 301,6 | 1 037,4 | 1 179,3 | |
| - Baltikum | 38,1 | 43,0 | 156,9 | 168,2 | |
| - Polen | 65,1 | 66,3 | 251,7 | 270,9 | |
| - Mellan segmenten | -9,5 | -16,0 | -53,9 | -64,3 | |
| Summa | 557,5 | 592,3 | 2 124,7 | 2 294,6 | |
| Rörelsevinst | |||||
| - Finland | 6,4 | 6,4 | 27,0 | 14,4 | |
| - Sverige | 9,1 | 8,6 | 16,7 | 18,0 | |
| - Baltikum | 2,0 | 0,6 | 9,8 | 6,4 | |
| - Polen | 2,9 | 1,9 | 9,3 | 4,2 | |
| - Mellan segmenten | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| - Koncernens administrativa | |||||
| kostnader | -1,9 | -2,2 | *) -7,7 | -4,9 | |
| Summa | 18,4 | 15,3 | 55,1 | 38,1 | |
12,0011,5011,0010,5010,009,50Eurons kurs mot kronan, SEK Eurons kurs mot zlotyn, PLN
området Finland fortsatte HK Ruokatalos starka resultatutveckling året ut.
Marknadsområdenas andelar av koncernens rörelsevinst år 2009 var följande: Finland 43,0 % (33,5 %), Sverige 26,6 % (41,8 %), Baltikum 15,6 % (14,9 %) och Polen 14,8 % (9,8 %).
nådde Sokolów sitt bästa kvartalresultat någonsin. På marknads-
9,00
2.1.2007 2.3.2007 2.5.2007 2.7.2007 2.9.2007 2.11.2007 2.1.2008 2.3.2008 2.5.2008 2.7.2008 2.9.2008 2.11.2008 2.1.2009 2.3.2009 2.5.2009 2.7.2009 2.9.2009 2.11.2009
Av koncernens viktigaste valutor började svenska kronan och polska zlotyn försvagas dramatiskt i förhållande till euron under hösten 2008. Kurserna stod som lägst i februari-mars 2009. Därefter har båda valutorna stärkts, men ligger fortsättningsvis under de långsiktiga nivåerna. Valutakursförändringarna märks vid konsolideringen av de utländska affärssegmentens siffror. På balansdagen är i genomsnitt två tredjedelar av de utländska dotterbolagens egna kapital säkrade.
Lönsamhetstillväxten på marknadsområdet Finland fortsatte öka planenligt under hela räkenskapsperioden och lönsamheten förbättrades avsevärt jämfört med föregående år.
HK Ruokatalos försäljning på hemmamarknaden ökade med cirka 10 procent såväl i volym som i euro och leverantörsandelarna stärktes. Under hela året låg leveranssäkerheten på en utmärkt nivå, vilket bidrog till att öka kundnöjdheten. I slutet av 2008 började efterfrågan på charkvaror öka och denna utveckling fortsatte genom hela 2009. Den för bolagets resultat viktiga jul- och nyårsförsäljningen föll väl ut, och HK Ruokatalo var landets största leverantör av julskinkor.
I verksamheten lades tonvikten på ansvarsfrågor.
Minskningen på 1,1 procent för marknadsområdet Finland beror på att exportförsäljningen minskade som planerat.
Resultatet för år 2009 belastas av en avsättning på 1,1 miljoner euro som hänför sig till personalminskningar vid HK Ruokatalos anläggning i Forssa år 2006. Avgångsvederlaget på 1,3 miljoner euro för HKScan Abp:s förre vd ingår i koncernens administrativa kostnader.
Scan AB och dess dotterbolag förbättrade resultat genom hela året och lyckades särskilt bra under det fjärde kvartalet, som var årets bästa. Rörelsevinsten före engångsposter steg till 14,9 miljoner euro (8,6 milj. euro), det vill säga till 5,4 procent (2,9 %) av omsättningen. Den operativa lönsamheten kunde förbättras trots det krävande marknadsläget och omstruktureringen. Lönsamhe-
Segmentsindelningen baserar sig på koncernens organisation samt på styrelsens och ledningens rapportering. Ledningen följer upp lönsamheten per marknadsområde. Inom redovisningen tillämpar koncernen en primär indelning i följande geografi ska segment: Finland, Sverige, Baltikum och Polen.
Ökningen av den redovisade rörelsevinsten var 45 procent, och före engångsposter på 12,7 miljoner euro ökade rörelsevinsten till 67,8 milj. euro (38,1 milj. euro).
Bolaget hade under årets sista kvartal god framgång såväl försäljnings- som resultatmässigt på alla marknadsområden. I Baltikum överträffade Rakvere Lihakombinaat och Tallegg det av koncernen uppställda rörelsevinstmålet på fem procent. Utvecklingen i marknadsområdet Sverige var god under oktober-december. Utan engångskostnader på 5,8 miljoner euro skulle rörelsevinsten även där ha stigit till fem procent. Denna prestation ter sig desto mer beaktansvärd i och med att resultatförbättringen uppnåddes under Scankoncernens pågående omstrukturering. I Polen uppten år 2009 var den bästa i bolagets historia.
I Sverige bokfördes sammanlagt 10,3 miljoner euro (0 milj. euro) i engångskostnader under 2009. Kostnaderna ansluter till det pågående effektiviseringsprogrammet och personalarrangemangen inom ledningen. Under sista kvartalet uppgick engångskostnaderna till 5,8 miljoner euro (0 milj. euro).
Kronans försvagning gentemot euron minskade omsättningen och rörelsevinsten i euro. Omräknat i kronor minskade omsättningen med 2,9 procent från året innan.
I mars 2009 inleddes ett treårigt effektiviseringsprogram i syfte att höja Scans lönsamhet till det av koncernen fastställda rörelsevinstmålet på 5 procent. Konkurrenskraften stärks genom en lätttare kostnadsstruktur, genom att höja produkternas förädlingsgrad samt genom att effektivisera handelsfunktionerna.
För att främja den långsiktiga utvecklingen av köttråvaruanskaffningen bildade Scan ett särskilt inköpsbolag, Svenska Livdjur och Service (SLS), där Scans producentavtal, köttinköp och produktionsrådgivning i fortsättningen sköts centraliserat.
Scan AB fi ck ny ledning den 4 mars 2009, då vd Magnus Lagergren och ekonomidirektör Matts Rosendahl beslutade lämna bolaget för andra uppgifter. Till ny vd utsågs ekonom Olli Antniemi, som efterträddes av eMBA Denis Mattsson den 23 juni 2009.
HKScans Baltikum-division uppvisade ett utmärkt ekonomiskt resultat. Det är desto mer anmärkningsvärt med tanke på att AS Rakvere Lihakombinaat och AS Tallegg nådde dessa resultat i en ytterst krävande affärsmiljö. Trots att omsättningen minskade med 6,7 procent under året gjorde divisionen ett gott resultat tack vare framgångsrik kostnadshantering, fl exibla funktioner och produktlanseringar som satt rätt i tiden.
Den djupa konjunkturnedgången och konsumenternas försvagade köpkraft återspeglades i efterfrågan i de baltiska länderna. Rakvere Lihakombinaat och Tallegg kunde trots detta höja rörelsevinsten och stärka sina marknadspositioner.
Vid polska Sokolów fortsatte omsättningsökningen och lönsamhetsförbättringen under fjärde kvartalet 2009, då Sokolów uppnådde en rörelsevinst på 4,4 procent (2,9 %). Bolagets försäljning ökade såväl i volym som i värde. Omsättningen ökade med 14 procent jämfört med 2008 räknat i zloty, men underskred på grund av valutakursförändringarna fjolårets siffror i euro.
Den förbättrade rörelsevinsten grundade sig på framgångsrik försäljning på hemmamarknaden, ökande export och god kostnadskontroll. Den pågående konjunkturnedgången påverkade inte i någon nämnvärd grad de polska konsumenternas köpbeslut i fråga om livsmedel under 2009.
År 2009 uppgick koncernens bruttoinvesteringar i anläggningar till sammanlagt 41,3 miljoner euro (84,0 milj. euro). Fördelningen enligt marknadsområde var följande: Finland 8,0 miljoner euro, Sverige 18,5 miljoner euro och Baltikum 7,3 miljoner euro. Dessutom tillkom för HKScan en andel på 7,5 miljoner euro av investeringarna i polska Sokolów.
Det viktigaste objektet i Sverige var det blivande logistikcentret i Linköping, där installationen av maskiner och annan teknik fortsatte. Logistikcentret öppnas våren 2010. Under perioden pågick inga större investeringsprojekt i Finland och Baltikum.
Koncernens fi nansiella bas är en syndikerad kreditfacilitet på 550 miljoner euro tecknad år 2007, med en löptid på sju år för skuldebrevslåneandelen på 275 miljoner euro och fem år för kreditlimitandelen på 275 miljoner euro med option på två ettåriga förlängningar, varav den ena har realiserats. De outnyttjade kreditfaciliteterna uppgick den 31 december 2009 till 207 miljoner euro (140 milj. euro). Därtill hade koncernen övriga outnyttjade checkkonto- och liknande limiter till ett belopp av 39 miljoner euro (37 milj. euro). Av företagscertifi katprogrammet på 100 miljoner euro emitterades 5 miljoner euro (0 milj. euro). Ökningen av de outnyttjade limiterna beror på att nettointäkterna från aktieemissionen utnyttjades för att amortera lån. I samband med emissionen betalade bolagen även tillbaka ett hybridlån på 20 miljoner euro.
Bolaget har inte haft några refi nansieringsproblem och ser inget nämnvärt refi nansieringsbehov före år 2013. I de nuvarande kreditförbindelserna ingår sedvanliga villkor avseende resultat och balansräkning. De ekonomiska villkoren är nettoskuldsättningsgraden (gearing) och nettoskulderna i förhållande till rörelseresultatet före avskrivningar.
Emissionen i december 2009 stärkte bolagets kapitalstruktur och soliditeten ökade till 37,1 procent (29,5 %) i slutet av året. Koncernens kassafl öde från rörelsen stärktes i och med det förbättrade resultatet och nettokassafl ödet från investeringar stärktes tack vare noggrann prövning av investeringarna.
I januari-december 2009 var koncernens skatter -4,9 miljoner euro, (-1,4 milj. euro). Den effektiva skattesatsen var 13,0 procent (15,3 %). Åtskilliga faktorer bidrog till den låga effektiva skattesatsen. De största verkningarna hänför sig till Baltikum och Sverige. De baltiska funktionerna har kunnat utnyttja Estlands nollskattesats i och med att bolaget inte har delat ut vinst. I Sverige har man utnyttjat förluster för vilka man tidigare inte har redovisat uppskjutna skattefordringar.
Med bemyndigande av den extra bolagsstämman 24 november 2009 genomförde HKScans styrelse under tiden 2−17 december 2009 en riktad emission, i vilken aktieägarna hade företrädesrätt att teckna nya A-aktier i HKScan i samma förhållande som de sedan tidigare hade A- och/eller K-aktier i bolaget Aktieemissionen
var motiverad med hänsyn till stärkandet av kapitalstrukturen samt utökandet av operativ och strategisk fl exibilitet. Teckningskursen var 5,30 euro per aktie.
Vid emissionen tecknades 14 720 329 nya A-aktier. Av dessa tecknades 99,0 procent vid den primära teckningen och resten vid den sekundära teckningen. Emissionen inbringade cirka 78,0 miljoner euro exklusive kostnader och arvoden föranledda av emissionen.
Som en följd av emissionen ökade HKScans totala aktieantal till 54 026 522 aktier och A-aktiernas antal till 48 626 522 aktier. De nya aktierna berättigar till utdelning och övriga rättigheter från och med 29 december 2009, då de registrerades i handelsregistret. Bolagets registrerade aktiekapital höjdes inte till följd av emissionen, eftersom beloppet i sin helhet bokfördes i fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP).
Av intäkterna från emissionen använde bolaget 20 miljoner euro för att betala tillbaka ett masskuldebrevslån i form av egetkapitalinstrument (s.k. hybridlån), som bolaget tagit hos sina majoritetsägare i september 2008. Lånet togs för att stärka bolagets kapitalstruktur. Räntan var 8,5 procent per år och lånet hade ingen förfallodag. I bolagets IFRS-redovisning behandlades lånet som eget kapital. HKScan betalade låneräntan för år 2009 kontant, men långivarna skulle även ha haft möjlighet att uppbära räntan i form av aktier i bolaget. Resterande medel från emissionen användes för att amortera andra räntebärande skulder.
HKScan innehade sammanlagt 4 474 egna A-aktier vid ingången av räkenskapsåret 2009. Under året återfi ck bolaget 47 508 aktier, som åren 2006−2008 överlåtits som ett led i bolagets aktiepremiesystem för nyckelpersoner. Per 31.12.2009 innehade bolaget totalt 51 982 egna A-aktier med ett sammanlagt marknadsvärde av 0,41 miljoner euro (à 7,85 euro). Andelen av hela aktiestocken var 0,10 procent och av röstetalet 0,03 procent. Utdelning utbetalas inte för egna aktier.
HKScan Abp fi ck en ny ledning den 5 januari 2009, då styrelsen befriade Kai Seikku, som ledde bolaget sedan april 2006, från posten som vd. Till ny verkställande direktör utsågs ekonomidirektör Matti Perkonoja, som tillträdde den 12 januari 2009. Han har varit ekonomidirektör vid HKScan sedan år 2000, och dessförinnan innehaft andra ledande poster i bolagets kommersiella och industriella organisation. Perkonoja har varit i koncernens tjänst sedan 1993. Det avtalades att han fortsätter som vd till utgången av år 2010. I januari 2010 avtalade styrelsen och Perkonoja att denne fortsätter som vd till slutet av februari 2012, varefter han avgår med pension.
I januari kompletterades koncernens ledningsgrupp, varvid ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen samt strategi- och utvecklingsdirektör Tero Hemmilä utsågs till nya medlemmar. Direktör Tero Hemmilä övergick i ett annat företags tjänst i början av 2010.
I Sverige fi ck Scan AB ny ledning den 4 mars 2009, då Magnus Lagergren lämnade sin post. Till ny vd utsågs ekonom Olli Antniemi, som efterträddes av eMBA Denis Mattsson den 23 juni 2009.
HKScan Abp:s styrelsemedlem Lars Hultström meddelade den 1 december 2009 på eget initiativ att han utträder ur styrelsen. Avgången trädde genast i kraft. Hultström valdes till ny styrelsemedlem vid bolagsstämman den 23 april 2009.
Bruttoinvesteringar 2005-2009 (Meur) * exkl. köpeskillingen för Scan AB
HKScan Abp bildade i november 2009 dotterbolaget HKScan Finland Oy, till vilket bolaget beslutade överföra sina produktionsrelaterade anläggningstillgångar i Finland samt innehaven i dotter- och intressebolag. Överlåtelsen verkställdes den 1 januari 2010 och en redogörelse för händelsen ges i punkten "Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång".
I oktober genomförde Scan AB i Sverige den länge planerade avyttringen av Kontrollhudar International AB till danska Scan-Hide.
I Baltikum ökade AS Rakvere Lihakombinaat sitt innehav i sitt lettländska dotterbolag A/s Rigas Miesnieks till hundra procent genom att förvärva minoritetsägarnas återstående 5,1 procent av bolagets aktier.
Under året ändrades bolagsordningen två gånger. Vid ordinarie bolagsstämman den 23 april 2009 ändrades tidsgränserna för framläggande av kallelse till bolagsstämma i 7 § i bolagsordningen så att kallelsen sker genom annonsering i minst två (2) av styrelsen utsedda dagstidningar tidigast tre (3) månader och senast tre (3) veckor före bolagsstämman.
Vid extra bolagsstämman den 23 november 2009 höjdes det i bolagsordningen nämnda antalet A-aktier. Efter förändringen anger 3 § att av bolagets totala aktieantal utgör K-aktierna minst 3 600 000 stycken och högst 8 000 000 stycken samt A-aktierna minst 400 000 stycken och högst 60 000 000 stycken. K- och A-aktiernas innehavare har rätt att använda sin rösträtt på bolagsstämman i enlighet med 5 § i bolagsordningen.
(1) HKScan Abp lade över ägandet av de fi nska bolagens rörelser på ett holdingbolag. Arrangemanget innebär ökad klarhet i den ekonomiska rapporteringen och den interna revisionen, eftersom verksamheterna på de olika marknadsområdena är separerade från moderbolaget. Omstruktureringen innebar att HKScan Abp:s produktionsrelaterade anläggningstillgångar i Finland samt aktierna i fi nska dotter- och intressebolag överfördes till holdingbolaget HKScan Finland Oy den 1 januari 2010. HKScan Abp är ensam ägare i holdingbolaget.
Åtgärden är till sin karaktär juridisk och teknisk och påverkar inte den operativa verksamheten. HK Ruokatalo Oy och LSO Foods Oy, som svarar för verksamheten i Finland, fortsätter som förut. Arrangemanget har inga personaleffekter och påverkar inte moderbolagets eller dess aktieägares ställning. HK Ruokatalo Oy:s vd Jari Leija blev även vd för HKScan Finland Oy.
(2) HKScan Abp:s styrelse avtalade med vd Matti Perkonoja att denne fortsätter som bolagets vd längre än vad som tidigare meddelats. Perkonoja fortsätter som verkställande direktör till slutet av februari 2012, då han går i pension. Enligt de tidigare planerna skulle han avgå med pension efter år 2010.
(3) Ekonom Olli Antniemi tillträdde den 1 januari 2010 posten som HKScan Abp:s strategi- och utvecklingsdirektör och blev samtidigt medlem i ledningsgruppen. Antniemi svarar för den strategiska planeringen med fokus på koncernsynergier och ledning av den strategiska processen. Antniemi har tidigare varit direktör vid HKScan-koncernens baltiska grupp, varit vd för Scan AB och har senast varit utvecklingsdirektör för HK Ruokatalo Oy.
Ledningsgruppen för HKScan Abp utgörs från den 1 januari 2010 av ordföranden vd Matti Perkonoja, ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen, strategi- och utvecklingsdirektör Olli Antniemi, HK Ruokatalo Oy:s vd Jari Leija och Scan AB:s vd Denis Mattsson. I ledningsgruppens sammanträden deltar även AS Rakvere Lihakombinaats vd Anne Mere och AS Talleggs vd Teet Soorm. Direktör Tero Hemmilä, som ingått i ledningsgruppen och haft ansvar för strategin, övergick i ett annat företags tjänst i början av 2010. Ställföreträdare för HKScan Abp:s vd är ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen.
(4) I slutet av januari meddelade HKScan Abp att slutet av år 2009 gick bättre än förväntat. HKScan Abp:s framgångar under sista kvartalet 2009 och särskilt under julsäsongen hade enligt de preliminära uppgifterna höjt bolagets rörelsevinst före engångsposter jämfört med tidigare estimat.
HKScan hade tidigare uppskattat att rörelsevinsten för 2009 blir betydligt större än år 2008. Enligt de preliminära resultatuppgifterna uppvisar HKScan-koncernen en redovisad rörelsevinst på cirka 55 miljoner euro för år 2009, medan vinsten före engångsposter är cirka 67 miljoner euro.
Bolaget uppskattar dessutom att omstruktureringsprogrammet i Sverige förorsakar engångskostnader på cirka 8,6 miljoner euro. Den tidigare uppskattningen angav kostnader på 5 miljoner euro.
År 2009 hade HKScan-koncernen i genomsnitt 7 429 (7 750) anställda. Minskningen beror på de pågående effektivitets- och kostnadsrationaliseringsprogrammen för högre konkurrenskraft och lönsamhet i marknadsområdena Sverige och Baltikum.
Antalet anställda per marknadsområde var i genomsnitt följande: Sverige 3 270, Finland 2 361 och Baltikum 1 798. Därtill hade Sokolów i genomsnitt 5 569 anställda.
Bolaget hade ett aktierelaterat incitamentsprogram för nyckelpersoner för åren 2006−2008. Efter att programmet löpte ut i slutet av 2008 har styrelsen inte startat något nytt aktierelaterat incitamentsprogram. Åren 2008 och 2009 utdelades inga aktiepremier. I enlighet med villkoren i programmet återfi ck bolaget år 2009 47 508 A-aktier, som åren 2006−2008 överlåtits som ett led i incitamentsystemet.
HKScan-koncernens forsknings- och utvecklingsverksamhet handlar i praktiken nästan enbart om sedvanlig produktutveckling. Det innebär utveckling av nya produkter på ett eller två års sikt samt uppdatering av produkter som redan fi nns på marknaden. År 2009 användes totalt 8,9 miljoner euro (13,1 milj. euro) till forskning och utveckling; det innebär 0,4 procent av omsättningen.
HKScans policy är att verka så att produktionen belastar miljön så lite som möjligt. Denna princip tillämpas i praktiken på alla marknadsområden, varvid lokala och inom EU gällande bestämmelser och certifi eringspraxis beaktas. Den operativa ledningen för varje marknadsområde svarar för att miljöledningen genomförs på behörigt sätt.
Bolaget har ett miljöledningssystem som är certifi erat enligt ISO 14001. Systemet tillämpas vid HK Ruokatalos samtliga produktionsanläggningar i Finland, vid Rakvere Lihakombinaat och Talleggs fabriker i Estland samt vid sex av Scans enheter i Sverige. Scans övriga anläggningar tillämpar BAS-systemet, där miljöarbetet styrs av en lokal ledningsgrupp. Den svarar för att fabrikerna har uttalade miljömål som följs upp. Sokolóws fabriker i Polen fungerar enligt god produktionspraxis under ständig tillsyn av de polska veterinärmyndigheterna.
De största miljöbelastningar i livsmedelsbranschen förorsakas av energi, vatten, avfall som uppkommer vid behandling av biobaserade material, avloppsvatten och rökgaser från värmecentraler. HKScan har som mål att minska energi- och vattenförbrukningen i proportion till produktionen (dvs. den specifi ka förbrukningen), minska den relativa mängden avfall och särskilt deponiavfall samt effektivisera sorteringen. Prioriteringarna varierar vid de olika enheterna, eftersom det fi nns skillnader i verksamhet och teknik. Ständig förbättring har uppnåtts genom att kombinera och rationalisera funktioner, ta i bruk ny praxis samt genom att justera och förbättra tekniken.
Koncernens samtliga fabriker i Finland, Sverige och Baltikum har därtill ett kvalitetsledningssystem som är certifi erat enligt ISO 9001, och de fl esta har därutöver ett ISO 22000-certifi erat ledningssystem för produktsäkerhet eller den brittiska detaljhandelns BRC-certifi kat.
Revisionsutskottet inom HKScans styrelse har behandlat en särskild rapport om bolagsstyrningen (Corporate Governance). Bolagsstyrningsrapporten ingår i årsredovisningen och fi nns även tillgänglig på www.hkscan.com, under "Investerarinformation".
(1) Den 23 april 2009 bemyndigade bolagsstämman styrelsen att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier av serie A sålunda att högst 3 500 000 aktier förvärvas, vilket utgör ca 8,9 procent av aktiestocken och ca 10,3 procent av A-aktierna.
Egna aktier kan förvärvas endast med fritt eget kapital. Egna aktier kan förvärvas till det pris som bildas i offentlig handel på inköpsdagen eller till ett pris som bildas på annat sätt på marknaden.
Styrelsen beslutar på vilket sätt aktierna förvärvas. Förvärv kan ske bl.a. genom derivat. Aktierna kan förvärvas på annat sätt än i förhållande till aktieägarnas innehav av aktier (riktat förvärv). Bemyndigandet gäller till den 30 juni 2010. Fullmakten har inte utnyttjats.
(2) Styrelsen är dessutom bemyndigad att fatta beslut om emission av aktier och optionsrätter samt i 10 kap. 1 § i aktiebolagslagen avsedda andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Styrelsen bemyndigades att fatta beslut om emission av högst 5 500 000 aktier av serie A, vilket motsvarar ca 14,0 procent av hela aktiestocken och ca 16,2 procent av antalet A-aktier.
Styrelsen kan fatta beslut om samtliga villkor i anslutning till emission av aktier och särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndigandet gäller såväl emission av nya aktier som överlåtelse av egna aktier. Emission av aktier och särskilda rättigheter som berättigar till aktier kan ske i form av riktad emission. Bemyndigandet gäller till den 30 juni 2010.
Bemyndigandena för förvärv av egna aktier och emission av aktier godkändes för att styrelsen smidigt ska kunna fatta beslut om nödvändiga kapitalmarknadstransaktioner, t.ex. i syfte att trygga fi nansieringen eller för att genomföra företagsförvärv. Ett riktat förvärv av egna aktier och en riktad emission av aktier förutsätter alltid att det föreligger vägande ekonomiska skäl för åtgärderna, och bemyndigandena kan inte utnyttjas i strid med principen om aktieägarnas likställighet.
De största kortsiktiga osäkerhetsfaktorerna i HKScan-koncernens verksamhet hänför sig till prisutvecklingen för råvaror, särskilt griskött, och i fortsättningen eventuellt också tillgången på köttråvara. Nationella osäkerhetsfaktorer fi nns i Sverige med avseende på genomförandet av effektiviseringsprogrammen samt i Baltikum beträffande den nationella ekonomiska utvecklingen.
Det globala ekonomiska läget håller på att stabiliseras. Det fi nns fortsättningsvis risk för kreditförluster. Kundernas problem sammanhänger med verksamhetsländernas ekonomi och tillgången till kapital. Ständiga stora fl uktuationer i koncernens centrala valutor kan påverka koncernens omsättning och resultat samt balansräkning. Särskilt en devalvering av de lokala valutorna kan ha en negativ effekt på koncernens verksamhet i Baltikum.
Efterfrågesituationen på koncernens marknadsområden eller exportmarknader kan påverkas av förändringar i de ekonomiska konjunkturerna, till exempel ökad arbetslöshet. Förändringarna kan försvaga koncernens omsättning och resultat.
Inom livsmedelsindustrin kan risken för djursjukdomar inte helt uteslutas.
Koncernen är involverad i några rättsliga processer och tvister. Ärendena är under behandling, men bedöms inte kunna få någon väsentlig inverkan på koncernens fi nansiella ställning.
Efterfrågan på matvaror väntas förbli stabil på koncernens hemmamarknader och exportmarknaderna väntas återhämta sig något mot slutet av året. Dessutom utgör det pågående effektiviseringsprogrammet och särskilt omstruktureringsprogrammet i Sverige en god grund för en stabil utveckling av rörelsen.
Koncernens rörelsevinst före engångsposter för hela året beräknas överträffa 2009 års nivå, trots att marknadsläget under det första halvåret medför stora utmaningar.
Moderbolagets utdelningsbara medel är 156,7 miljoner euro inklusive fonden för inbetalt fritt eget kapital på 143,1 miljoner euro. Styrelsen föreslår en utdelning med 0,22 euro per aktie för år 2009, sammanlagt 11,9 miljoner euro.
Inga väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning har skett efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och styrelsen anser att den föreslagna utdelningen inte äventyrar bolagets solvens.
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 2 124,7 | 2 294,6 | 2 107,3 | 934,3 | 883,3 |
| Rörelsevinst/-förlust, milj. euro | 55,1 | 38,1 | 55,3 | 40,4 | 24,1 |
| - % av omsättningen | 2,6 | 1,7 | 2,6 | 4,3 | 2,7 |
| Vinst/förlust före skatt, milj. euro | 37,3 | 9,0 | 36,3 | 33,6 | 20,3 |
| - % av omsättningen | 1,8 | 0,4 | 1,7 | 3,6 | 2,3 |
| Avkastning på eget kapital (ROE), % | 9,0 | 2,3 | 9,2 | 11,9 | 7,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROI) % | 7,4 | 5,2 | 7,2 | 10,1 | 7,4 |
| Soliditet, % | 37,1 | 29,5 | 29,3 | 43,7 | 44,7 |
| Nettoskuldsättningsgrad (gearing), % | 84,9 | 132,0 | 137,0 | 76,2 | 71,0 |
| Bruttoinvesteringar, milj. euro | 41,3 | 84,0 | 129,3 | 82,6 | 59,2 |
| - % av omsättningen | 1,9 | 3,7 | 6,1 | 8,8 | 6,7 |
| Forskning och utveckling, milj. euro | 8,9 | 13,1 | 15,6 | 8,5 | 8,0 |
| - % av omsättningen | 0,4 | 0,6 | 0,7 | 0,9 | 0,9 |
| Medelantal anställda | 7 429 | 7 750 | 7 840 | 4 418 | 4 541 |
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, euro | |||||
| Resultat per aktie (EPS), före utspädning 2) | 0,64 | 0,10 | 0,63 | 0,70 | 0,41 |
| Resultat per aktie (EPS), efter utspädning 2) | 0,64 | 0,10 | 0,63 | 0,70 | 0,41 |
| Eget kapital per aktie 2) | 7,21 | 7,13 | 7,36 | 6,04 | 5,60 |
| Utdelningar | |||||
| Utbetald utdelning per aktie, euro | 0,221) | 0,24 | 0,27 | 0,27 | 0,27 |
| Utdelning per aktie, euro 2) | 0,221) | 0,21 | 0,24 | 0,24 | 0,24 |
| Utdelning av resultatet före utspädning, % | 34,51) | 199,3 | 37,7 | 34,2 | 58,2 |
| Utdelning av resultatet efter utspädning, % | 34,51) | 199,3 | 37,7 | 34,2 | 58,2 |
| Direktavkastning, % | 2,81) | 5,4 | 1,9 | 1,9 | 2,7 |
| P/E-tal (vinstmultiplikator) | |||||
| - före utspädning | 12,3 | 36,7 | 19,6 | 18,4 | 21,2 |
| - efter utspädning | 12,3 | 37,8 | 19,6 | 18,4 | 21,2 |
| Högsta aktiekurs, euro 2) | 10,38 | 12,75 | 18,51 | 13,38 | 8,85 |
| Lägsta aktiekurs, euro 2) | 3,70 | 3,43 | 10,76 | 7,35 | 6,37 |
| Räkenskapsperiodens medelkurs, euro 2) | 7,18 | 6,94 | 14,57 | 9,71 | 8,08 |
| Aktiestockens marknadsvärde, milj. euro | 423,7 | 173,7 | 551,9 | 499,7 | 339,8 |
| Antal omsatta aktier (1 000 st) | 22 285 | 9 028 | 17 842 | 21 389 | 11 395 |
| Aktieomsättning, % | 56,4 | 26,6 | 53,4 | 73,6 | 39,2 |
| Antal aktier under räkenskapsperioden (1 000 st) | |||||
| - emissionsjusterat vägt medelantal | 44 937 | 44 606 | 44 036 | 39 130 | 39 130 |
| - emissionsjusterat antal aktier 31.12 | 53 975 | 44 624 | 44 629 | 39 130 | 39 130 |
1) På basis av styrelsens förslag
2) De aktierelaterade nyckeltalen för tidigare år anges med korrigering för emissionen år 2009.
| Vinst före skatt – skatter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital (%) | Summa eget kapital (i genomsnitt) | x 100 | ||||
| Vinst före skatt + räntekostnader och övriga fi nansiella kostnader | ||||||
| Avkastning på sysselsatt kapital (%) | Balansomslutning – icke-räntebärande skulder (i genomsnitt) | x 100 | ||||
| Summa eget kapital | ||||||
| Soliditet (%) | Balansomslutning – förutbetalda intäkter | x 100 | ||||
| Räntebärande nettoskulder – räntebärande lånefordringar – likvida medel | ||||||
| Nettoskuldsättningsgrad (%) (gearing) | Summa eget kapital | x 100 | ||||
| Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare | ||||||
| Resultat per aktie | Emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden | |||||
| Kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
| Eget kapital per aktie | Emissionsjusterat antal aktier vid räkenskapsperiodens utgång | |||||
| Utdelning / aktie | ||||||
| Utdelning per aktie | Justeringskoeffi cient för emissioner som skett efter perioden | |||||
| Emissionsjusterad utdelning per aktie | ||||||
| Utdelning i relation till resultatet (%) | Resultat per aktie | x 100 | ||||
| Utdelning / aktie | ||||||
| Direktavkastning (%) | Räkenskapsperiodens sista emissionsjusterade börskurs | x 100 | ||||
| Räkenskapsperiodens sista emissionsjusterade börskurs | ||||||
| PE-tal (vinstmultiplikator) | Resultat per aktie | |||||
| Aktiestockens marknadsvärde | Antal utestående aktier vid utgången av räkenskapsperioden x räkenskapsperiodens sista börskurs | |||||
| Antal anställda | Medelantal anställda i slutet av kalendermånaderna. |
| Not | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 1 | 2 124,7 | 2 294,6 | |
| Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning | 5,1 | 0,4 | ||
| Tillverkning för eget bruk | 0,9 | 1,3 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 6,7 | 14,0 | |
| Andel av intresseföretags resultat | 0,9 | 0,6 | ||
| Material och tjänster | 4 | -1 474,5 | -1 642,6 | |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 5 | -306,7 | -319,0 | |
| Avskrivningar | 6 | -57,2 | -54,8 | |
| Nedskrivningar | 6 | 0,0 | 0,8 | |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | -244,8 | -257,1 | |
| Rörelsevinst | 55,1 | 38,1 | ||
| Finansiella intäkter | 8 | 5,2 | 5,5 | |
| Finansiella kostnader | 8 | -24,9 | -35,5 | |
| Andel av intresseföretags resultat | 2,0 | 0,9 | ||
| Vinst/förlust före skatt | 37,3 | 9,0 | ||
| Inkomstskatt | 9 | -4,9 | -1,4 | |
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | 32,5 | 7,6 | ||
| Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till: | ||||
| Moderbolagets aktieägare | 29,9 | 4,7 | ||
| Minoriteten | 2,6 | 2,9 | ||
| Summa | 32,5 | 7,6 | ||
| Resultat per aktie beräknat på vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare | ||||
| Resultat per aktie, före utspädning, löpande verksamheten, euro/aktie | 10 | 0,64 | 0,10 | |
| Resultat per aktie, efter utspädning, löpande verksamheten, euro/aktie | 10 | 0,64 | 0,10 | |
De aktiespecifi ka nyckeltalen har korrigerats med effekterna av emissionen år 2009.
Noterna s. 45–75 utgör en väsentlig del av koncernbokslutet.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | 32,5 | 7,6 |
| Övrigt totalresultat (efter skatt) | ||
| Omräkningsdifferenser för utlandsverksamhet | 1,8 | -23,4 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 0,4 | -0,2 |
| Kassafl ödessäkring | -7,1 | -2,0 |
| Summa övrigt totalresultat | -4,8 | -25,6 |
| Summa totalresultat för perioden | 27,6 | -18,0 |
| Periodens totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 24,8 | -20,5 |
| Minoriteten | 2,8 | 2,5 |
| Summa | 27,6 | -18,0 |
| Not | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Långfristiga tillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 11 | 65,7 | 57,8 |
| Affärsvärde | 12 | 88,2 | 81,7 |
| Materiella tillgångar | 13 | 469,1 | 479,3 |
| Andelar i intresseföretag | 14 | 20,9 | 17,8 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 15 | 18,2 | 17,4 |
| Övriga långfristiga placeringar | 15 | 10,5 | 9,9 |
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 12,3 | 10,1 |
| Summa långfristiga tillgångar | 685,0 | 673,9 | |
| Kortfristiga tillgångar | |||
| Omsättningstillgångar | 17 | 118,7 | 128,3 |
| Försäljningsfordringar och övriga fordringar | 18 | 194,3 | 198,4 |
| Inkomstskattefordringar | 18 | 0,2 | 1,5 |
| Övriga fi nansiella tillgångar | 19 | 2,0 | 2,2 |
| Kassa och bank | 19 | 73,9 | 92,2 |
| Summa kortfristiga tillgångar | 389,0 | 422,6 | |
| Summa tillgångar | 1 074,0 | 1 096,5 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Aktiekapital | 20 | 66,8 | 66,8 |
| Överkursfond | 20 | 74,2 | 73,5 |
| Egna aktier | 20 | -0,0 | -0,0 |
| Omvärderingsreserv och andra fonder | 20 | 149,7 | 96,8 |
| Omräkningsdifferenser | 20 | -13,1 | -15,8 |
| Balanserade vinstmedel | 20 | 111,6 | 97,0 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 389,3 | 318,3 | |
| Minoritetsandel | 9,4 | 5,4 | |
| Summa eget kapital | 398,7 | 323,7 | |
| Långfristigt främmande kapital | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 16 | 32,2 | 33,6 |
| Räntebärande främmande kapital | 23,24 | 329,9 | 442,1 |
| Icke-räntebärande främmande kapital | 23 | 5,9 | 7,9 |
| Pensionsåtaganden | 21 | 3,6 | 3,7 |
| Avsättningar | 22 | 8,5 | 1,4 |
| Summa långfristigt främmande kapital | 380,1 | 488,7 | |
| Kortfristigt främmande kapital | 23,24 | 87,5 | 82,4 |
| Räntebärande främmande kapital | 23 | 202,0 | 199,4 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 23 | 2,7 | 0,5 |
| Inkomstskatteskuld | 22 | 2,8 | 1,9 |
| Avsättningar | 295,1 | 284,2 | |
| Summa kortfristigt främmande kapital | 1 074,0 | 1 096,5 | |
| Summa eget kapital och skulder |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Rörelseverksamhet | ||
| Rörelsevinst | 55,1 | 38,1 |
| Justeringar av rörelsevinsten | -0,4 | -1,3 |
| Avskrivningar | 57,2 | 54,0 |
| Förändring av avsättningar | 7,6 | 1,4 |
| Förändring av rörelsekapitalet | 2,5 | 1,3 |
| Finansiella intäkter | 5,2 | 5,5 |
| Finansiella kostnader | -24,9 | -35,5 |
| Skatter | -4,9 | -1,4 |
| Nettokassafl öde från rörelsen | 97,4 | 62,2 |
| Investeringar | ||
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar | -43,7 | -84,1 |
| Avyttring av anläggningstillgångar | 2,9 | 12,0 |
| Investeringar i dotterföretag | -4,7 | 0,0 |
| Förvärvade aktier i intresseföretag | -0,2 | 0,0 |
| Lämnade lån | -0,0 | -0,2 |
| Återbetalning av lånefordringar | 5,1 | 2,0 |
| Nettokassafl öde från investeringar | -40,8 | -70,3 |
| Kassafl öde före fi nansiering | 56,6 | -8,1 |
| Finansiering | ||
| Intäkter från aktieemission | 76,8 | 0,0 |
| Intäkter från egetkapitalinstrument | 0,0 | 20,0 |
| Amortering av egetkapitalinstrument | -20,0 | 0,0 |
| Upptagande av kortfristiga lån | 46,6 | 187,9 |
| Amortering av kortfristiga lån | -82,3 | -164,2 |
| Upptagande av långfristiga lån | 74,7 | 27,4 |
| Amortering av långfristiga lån | -160,8 | -7,3 |
| Räntor på egetkapitalinstrument | -2,1 | 0,0 |
| Utdelning till aktieägare | -9,4 | -10,6 |
| Förvärv av egna aktier | 0,0 | -0,1 |
| Nettokassafl öde från fi nansiering | -76,5 | 53,0 |
| Förändring av likvida medel | -19,9 | 44,9 |
| Likvida medel per 1.1 | 94,4 | 56,8 |
| Kursdifferens i likvida medel | 1,4 | -7,3 |
| Likvida medel per 31.12 | 75,9 | 94,4 |
| Kapital som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | ||||
|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -------------------------------------------------------- | -- |
| Aktie- | Överkurs- Omvärderings- | SVOP | Övrigt | Övriga | Omräkn- | Egna | Vinst- | Tot. | Minoritets- | Tot. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kapital | fond | reserv | EK *) | fonder | diff. | aktier | medel | andel | |||||
| Eget kapital 1.1.2009 | 66,8 | 73,5 | -2,2 | 66,7 | 20,0 | 12,2 | -15,8 | 0,0 | 97,0 | 318,2 | 5,4 | 323,7 | |
| Summa intäkter och kostnader | |||||||||||||
| för perioden | - | 0,0 | -6,7 | - | - | -0,1 | 2,7 | 0,0 | 29,0 | 24,8 | 2,8 | 27,6 | |
| Kostnader för | |||||||||||||
| aktierelaterade ersättningar | - | 0,8 | - | - | - | - | - | - | - | 0,8 | - | 0,8 | |
| Övriga förändringar | - | - | - | - | -20,0 | 0,2 | - | - | - | -19,8 | - | -19,8 | |
| Redovisat direkt mot vinstmedel **) | - | - | - | - | - | - | - | - | -2,0 | -2,0 | - | -2,0 | |
| Överföringar mellan poster | - | - | 0,6 | - | - | 2,3 | - | - | -2,9 | 0,0 | - | 0,0 | |
| Aktieemission | - | - | - | 76,8 | - | - | - | - | - | 76,8 | - | 76,8 | |
| Förvärv av egna aktier | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0,0 | - | 0,0 | |
| Ökning av andelar i dotterbolag | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 2,1 | 2,1 | |
| Utdelning | - | - | - | - | - | - | - | - | -9,4 | -9,4 | -0,9 | -10,3 | |
| Summa eget kapital 31.12.2009 | 66,8 | 74,2 | -8,4 | 143,5 | 0,0 | 14,6 | -13,1 | 0,0 | 111,6 | 389,3 | 9,4 | 398,7 | |
| Aktie- | Överkurs- Omvärderings- | SVOP | Övrigt | Övriga | Omräkn- | Egna | Vinst- | Tot. | Minoritets- | Tot. | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kapital | fond | reserv | EK *) | fonder | diff. | aktier | medel | andel | |||||
| Eget kapital 1.1.2008 | 66,8 | 73,4 | 0,8 | 66,7 | 0,0 | 10,8 | 3,0 | -0,7 | 105,5 | 328,5 | 2,9 | 331,5 | |
| Summa intäkter och kostnader | |||||||||||||
| för perioden | - | -0,1 | -3,1 | - | - | 0,3 | -21,1 | - | 3,4 | -20,5 | 2,5 | -18,0 | |
| Kostnader för | |||||||||||||
| aktierelaterade ersättningar | - | 0,2 | - | - | - | - | - | - | - | 0,2 | - | 0,2 | |
| Övriga förändringar | - | - | - | - | 20,0 | - | - | - | - | 20,0 | - | 20,0 | |
| Redovisat direkt mot vinstmedel | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0,0 | 1,4 | 1,4 | |
| Överföringar mellan poster | - | - | - | - | - | 1,2 | - | - | -1,2 | 0,0 | - | 0,0 | |
| Förvärv av egna aktier | - | - | - | - | - | - | - | -0,1 | - | -0,1 | - | -0,1 | |
| Aktierelaterade ersättningar som | |||||||||||||
| regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | - | - | - | - | 0,8 | - | 0,8 | - | 0,8 | |
| Utdelning | - | - | - | - | - | - | - | - | -10,6 | -10,6 | -1,4 | -12,0 | |
| Summa eget kapital 31.12.2008 | 66,8 | 73,5 | -2,2 | 66,7 | 20,0 | 12,2 | -15,8 | 0,0 | 97,0 | 318,2 | 5,4 | 323,7 |
*) Utgörs av hybridlån som klassifi ceras såsom eget kapital.
**) Utgörs av ränta på hybridlån.
I bokslutet för år 2008 redovisades värderingar hänförliga till säkring av nettoinvesteringar i Fonden för verkligt värde. I bokslutet för 2009 har redovisningssättet ändrats så att säkringarna bokförts så att de korrigerar omräkningsdifferenserna. Siffrorna för jämförelseåret har ändrats så att de motsvarar nuvarande praxis.
HKScan Abp är ett publikt aktiebolag, grundat enligt fi nsk lag och registrerat i Finland. Bolagets hemort är Åbo.
HKScan Abp och dotterföretagen (tillsammans koncernen) tillverkar, säljer och marknadsför gris-, nöt- och fjäderfäkött, charkvaror och färdigmat till detaljhandeln och storköksmarknaden samt till industriella kunder och exportmarknaden. Koncernens varumärken hör till de mest kända på respektive marknader. De främsta varumärkena är HK, Kariniemen, Via, Scan, Pärsons, Rakvere, Tallegg, Rigas Miesnieks, Klaipedos Maistas och Sokolów.
Koncernen har verksamhet i Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark, Storbritannien och Ryssland.
HKScan Ab:s A-aktie noteras på Nasdaq OMX Helsingforsbörsen sedan 1997.
HKScan Abp är ett dotterbolag till LSO Andelslag och hör till LSO-koncernen. LSO Andelslags hemort är Åbo.
HKScan Abp:s styrelse har vid sitt sammanträde den 18 februari 2010 godkänt att detta bokslut offentliggörs. Enligt fi nska aktiebolagslagen har aktieägare möjlighet att tillstyrka eller avstyrka bokslutet på den bolagsstämma som hålls efter offentliggörandet. Bolagsstämman kan också göra ändringar i bokslutet.
En kopia av HKScans koncernbokslut fi nns tillgänglig på bolagets webbplats www.hkscan.com, under "Investerarinformation/ Rapporter" och kan fås på moderbolagets huvudkontor, adress Brunnsgatan 18, 20520 Åbo.
Koncernbokslutet är upprättat enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) med beaktande av de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2009. Med internationella redovisningsstandarder avses i Finlands bokföringslag och med stöd därav i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar att tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet uppfyller även kraven i den fi nska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen som kompletterar IFRS-reglerna.
Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden, med undantag av senare redovisade fi nansiella instrument och biologiska tillgångar, som upptas till verkligt värde. I fråga om förvärv och samgåenden som skett före år 2004 motsvarar goodwillvärdet det redovisade värdet enligt tidigare redovisningsnormer, vilket har använts som antaget anskaffningsvärde enligt IFRS.
Dotterföretagens redovisningsprinciper har vid behov anpassats till moderbolagets redovisningsprinciper.
Upprättande av bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter vissa bedömningar och avvägningar av koncernens ledning med avseende på tillämpningen av redovisningsprinciperna. Information om ledningens bedömningar och avväganden vid tillämpningen av redovisningsprinciperna med relevans för de redovisade beloppen fi nns bland redovisningsprinciperna under rubriken "Redovisningsprinciper som förutsätter bedömning av ledningen och risker avseende bedömningarna" och senare i noter till bokslutet under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".
Koncernbokslutet är upprättat i miljoner euro, om inte annat anges.
Koncernbokslutet är upprättat enligt samma redovisningsprinciper som år 2008, med undantag av följande nya standarder, tolkningar och förändringar i befi ntliga standarder som gäller sedan 1.1.2009.
Koncernen har sedan 1.1.2009 tillämpat följande nya och reviderade standarder och tolkningar:
IAS 1 (omarbetad), Utformning av fi nansiella rapporter. Ändamålet med den omarbetade standarden är att göra det enklare för användare av fi nansiella rapporter att analysera och jämföra bokslutsinformation, bl.a. genom att förändringar i företagets eget kapital hänförliga till transaktioner med ägare särskiljs från andra förändringar i eget kapital. Icke-ägarrelaterade förändringar redovisas i totalresultatet. Koncernen redovisar både en traditionell resultaträkning och en mer utförlig totalresultaträkning.
IAS 23 (omarbetad), Lånekostnader. Standarden förutsätter att låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalifi cerad tillgång, t.ex. en produktionsanläggning, inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Koncernen har enligt tidigare godkända principer kostnadsfört låneutgifter under den period då de uppkommit. Den omarbetade standarden innebär att låneutgifter hänförliga till byggnadsprojekt som inleds 1.1.2009 eller senare inräknas i projektkostnaderna och aktiveras i balansräkningen. Koncernen hade inga sådana projekt under räkenskapsperioden.
IFRS 8, Rörelsesegment. Standarden ersätter IAS 14. Enligt standarden ska segmentredovisningen överensstämma med "ledningens bedömningar", varvid redovisningen sker på samma sätt som i den interna rapporteringen. Standarden har inte påverkat koncernens redovisning per segment.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar som redovisas i fi nansiella rapporter − Förbättringar i upplysningar om fi nansiella instrument. Genom ändringarna införs en hierarki i tre nivåer för redovisning av verkligt värde för fi nansiella instrument. Den ändrade standarden kräver även ytterligare upplysningar om den relativa tillförlitligheten i verkligt värde-beräkningarna. Ändringarna i standarden förtydligar och utökar dessutom de befi ntliga kraven på upplysningar om likviditetsrisk.
Förbättringar i IFRS-standarderna. De små och mindre brådskande ändringar som görs i standarderna genom Annual Improvements-förfarandet sammanställs i en helhet och genomförs en gång per år. De i projektet ingående ändringarna berör sammanlagt 34 standarder. Inverkan av ändringarna varierar per standard, men ändringarna har ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
IFRIC 16, Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet. Tolkningen förtydligar koncernbokslutets redovisning av säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet. Tolkningen har ingen nämnvärd inverkan på koncernens bokslut.
Ändringar i IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar – Intjäningsvillkor och indragningar. Ändringarna förutsätter att alla villkor som inte är intjäningsvillkor vid uppskattning av det verkliga värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten beaktas. Ändringarna i standarden specifi cerar dessutom anvisningarna för redovisning av indragningar. Ändringarna har ingen inverkan på koncernbokslutet.
Koncernen tillämpade redan i bokslutet för den räkenskapsperiod som löpte ut den 31 december 2009 följande standard, dvs. innan den blev obligatorisk:
Boksluten 2009 och 2008 är sinsemellan jämförbara. I femårsöversikten bör beaktas att Scan AB har konsoliderats med koncernen sedan den 1 januari 2007.
Koncernbokslutet omfattar moderföretaget HKScan Abp:s bokslut och dotterföretagens bokslut. Dotterföretagen är företag där koncernen har bestämmande infl ytande. Bestämmande infl ytande uppstår när moderbolaget direkt eller indirekt innehar över 50 procent av röstetalet eller på annat sätt, t.ex. genom avtal med majoritetsägarna, utövar bestämmande infl ytande. Bestämmande infl ytande innebär rätten att utforma ett företags eller en verksamhets fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernbokslutet omfattar förutom moderbolaget HKScan Abp även följande rörelsedrivande eller tidigare rörelsedrivande dotterföretag: HK Ruokatalo Oy, LSO Foods Oy med dotterbolaget Lounaisfarmi Oy, Lihatukku Harri Tamminen Oy, Helanderin Teurastamo Oy ja HK International Ab. Kivikylän Kotipalvaamo Oy har konsoliderats med koncernredovisningen fr.o.m. 31 december 2009. HKScan Abp äger 49 procent av Lihatukku Harri Tamminen Oy och Kivikylän Kotipalvaamo Oy, men har med stöd av aktieägaravtal bestämmande infl ytande i bolagen.
Med koncernredovisningen har också konsoliderats underkoncernen Scan AB (Sverige), underkoncernen AS Rakvere Lihakombinaat (Estland, Lettland och Litauen) samt AS Tallegg (Estland).
Koncernens interna aktieinnehav elimineras enligt förvärvsmetoden. Förvärvade dotterföretag konsolideras med koncernredovisningen från den tidpunkt då koncernen förvärvat bestämmande infl ytande. Anskaffningsvärdet förs mot respektive tillgångar och skulder enligt verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Resterande belopp är goodwill. Alla interna affärstransaktioner mellan koncernbolagen, samt interna fordringar och skulder elimineras i koncernredovisningen. Intern vinstutdelning har eliminerats.
Fördelningen av räkenskapsperiodens resultat mellan moderföretagets aktieägare och minoriteten redovisas i en separat resultaträkning, och fördelningen av totalresultatet mellan moderföretagets aktieägare och minoriteten redovisas i anslutning till totalresultaträkningen. Minoritetens andel av eget kapital presenteras i balansräkningen som en separat post under eget kapital. Minoritetens andel av balanserade förluster upptas i koncernbokslutet högst till det investerade beloppet.
Intresseföretagen är företag där koncernen utövar betydande infl ytande. Som betydande infl ytande räknas innehav där koncernen har 20–50 procent av röstetalet. Intresseföretagen har konsoliderats med koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intresseföretags förluster är större än investeringens redovisade värde, upptas investeringen i balansräkningen till nollvärde, och förluster utöver det bokförda värdet konsolideras inte, i annat fall än om koncernen förbundit sig att fullgöra intresseföretagens förpliktelser. Investeringar i intresseföretag inkluderar den goodwill som hänför sig till förvärvet. Utdelning från intresseföretag har eliminerats i koncernredovisningen. Koncernbokslutet omfattar de intresseföretag som fi nns upptagna nedan i punkt 30 Närståendetransaktioner. Koncernens andel av intresseföretags resultat redovisas i regel nedanför rörelsevinsten. Om en för koncernen väsentlig verksamhet omhänderhas av ett intresseföretag, redovisas koncernens andel av intresseföretagets resultat ovanför rörelsevinsten. Sådana företag är Scan AB:s intresseföretag Siljans Chark AB (från 1.1.2007), Höglandsprodukter AB (från 1.1.2007), daka a.m.b.a (från 1.1.2008) och Conagri AB (från 1.1.2008). Nyhléns & Hugosons Chark AB har fått ändrad status från intresseföretag som redovisas ovanför rörelsevinsten till dotterföretag, och redovisningen ändrades 30.9.2008 retroaktivt från räkenskapsårets början.
Ett samriskföretag är ett företag där koncernen utövar gemensamt infl ytande tillsammans med en annan part. Koncernens andel av samriskföretaget konsolideras proportionellt rad för rad. Koncernbokslutet upptar koncernens andel av samriskföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. HKScan-koncernens samriskföretag Saturn Nordic Holding-koncernen har konsoliderats proportionellt rad för rad sedan början av 2005. Saturn Nordic Holding AB äger 100 procent av polska Sokolów S.A.
Närmare upplysningar om koncernbolagens och intresseföretagens innehav lämnas nedan i noter till bokslutet under "Närståendetransaktioner".
Belopp som uttrycker enheternas resultat och fi nansiella ställning anges i den valuta som brukar användas i den primära ekonomiska miljö där företaget bedriver sin verksamhet. Koncernbokslutet är upprättat i euro, som är den funktionella valutan och rapporteringsvalutan för koncernens moderföretag.
Utländska dotterbolags och det utländska samriskföretagets tillgångar och skulder omräknas till euro enligt Europeiska centralbankens fastställda avslutskurser på balansdagen. Resultaträkningarna omräknas till euro enligt periodens medelkurs. Att räkenskapsperiodens resultat omräknas enligt olika kurser i resultaträkningen och balansräkningen ger upphov till en omräkningsdifferens, som förs mot eget kapital. De omräkningsdifferenser som uppkommer vid elimineringen av anskaffningsutgiften för utländska dotterföretag och samriskföretaget redovisas bland omräkningsdifferenser under koncernens eget kapital.
Vid konsolideringen har följande valutakurser tillämpats
| Resultaträkning *) | Balansräkning | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| EEK | 15,6466 | 15,6466 | 15,6466 | 15,6466 |
| SEK | 10,6200 | 9,6169 | 10,2520 | 10,8700 |
| PLN | 4,3298 | 3,5151 | 4,1045 | 4,1535 |
*) beräknat medelvärde av de månatliga genomsnittskurserna
Koncernbolagen redovisar transaktioner i utländsk valuta till transaktionsdagens kurs. Leverantörsskulder och kundfordringar i utländsk valuta, lånefordringar och banktillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt medelkursen på balansdagen. Kursvinster och kursförluster hänförliga till lån i utländsk valuta redovisas bland fi nansiella intäkter och kostnader nedanför rörelsevinsten, med undantag av kursdifferenser på lån som är avsedda att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet och som är effektiva i detta avseende. Dessa kursdifferenser redovisas bland omräkningsdifferenserna under eget kapital. Rörelserelaterade kursvinster och kursförluster förs i regel mot respektive poster ovanför rörelseresultatet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna avskrivs linjärt över den förväntade ekonomiska livslängden. På markområden görs inga avskrivningar.
Beräknade ekonomiska livslängder för tillgångar:
| Byggnader och konstruktioner | 25-50 år |
|---|---|
| Byggnadens maskiner och inventarier | 8-12,5 år |
| Maskiner och inventarier | 2-10 år |
Tillgångarnas restvärde och ekonomiska livslängd omprövas vid varje bokslut och justeras vid behov för att återspegla förändringar i den förväntade ekonomiska nyttan av tillgångarna.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar upphör när tillgången i fråga klassifi cerats som tillgänglig för försäljning enligt IFRS 5 "Anläggningstillgångar till försäljning och avvecklade verksamheter". Vinster och förluster som hänför sig till avveckling eller avyttring av materiella anläggningstillgångar upptas antingen under övriga rörelseintäkter eller under övriga rörelsekostnader.
Kostnader för underhåll och reparationer som beror på normalt slitage redovisas som kostnad direkt då de uppkommer. Betydande moderniserings- och förbättringsinvesteringar aktiveras och skrivs av under respektive tillgångs återstående beräknade livslängd.
Offentligt stöd, till exempel statliga bidrag eller EU-stöd, som hänför sig till förvärv av materiella anläggningstillgångar, har redovisats som en minskning av tillgångarnas redovisade anskaffningsvärden, om det är sannolikt att stödet beviljas och att koncernen uppfyller de villkor som ställs på mottagaren. Bidragen upptas i form av mindre avskrivningar under tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. Bidrag som mottagits såsom ersättning för uppkomna utgifter intäktsförs i resultaträkningen samtidigt med att utgifterna för det aktuella föremålet för bidraget kostnadsförs. Sådana bidrag redovisas bland övriga rörelseintäkter.
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som hålls för hyresintäkternas eller värdestegringens skull. Koncernen har inte tillgångar som kan klassifi ceras såsom förvaltningsfastigheter.
Som goodwill redovisas den del av anskaffningsutgiften som överstiger koncernens andel av det verkliga värdet på efter den 1 januari 2004 förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. I fråga om förvärv och samgåenden som skett före år 2004 motsvarar goodwillvärdet det redovisade värdet enligt tidigare redovisningsnormer, vilket har använts som antaget anskaffningsvärde. Klassifi ceringen och redovisningen av dessa förvärv har inte justerats vid upprättandet av koncernens ingående IFRSbalansräkning den 1 januari 2004. Under räkenskapsperioden ökade goodwillbeloppet genom förvärven av Lounaisfarmi och Kivikylän Kotipalvaamo Oy.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd avskrivs inte enligt plan, utan det eventuella nedskrivningsbehovet prövas årligen. Av den anledningen har goodwillbeloppet hänförts till kassagenererande enheter, eller i fråga om intresseföretag, redovisats bland anskaffningsutgiften för ifrågavarande intresseföretag. Goodwill värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. Nedskrivningsförluster redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning avseende goodwill återförs inte. Se under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".
Forsknings- och utvecklingsutgifter redovisas som kostnad då de uppkommer och upptas bland övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Koncernens utvecklingsutgifter (t.ex. utgifter för IT-förvaltning) uppfyller inte villkoren för aktivering.
En immateriell tillgång redovisas i balansräkningen endast om anskaffningsvärdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och om det är sannolikt att tillgången genererar framtida ekonomiska fördelar som kommer företaget till godo. Till immateriella rättigheter hör varumärken och patent, till övriga immateriella tillgångar hör bl.a. programvarulicenser. Patent och programvarulicenser redovisas i balansräkningen till sitt ursprungliga anskaffningsvärde och avskrivs linjärt över den beräknade ekonomiska livslängden, 5–10 år. Immateriella tillgångar med obestämd ekonomisk livslängd avskrivs inte, men årligen utförs en kassafl ödesbaserad prövning av nedskrivningsbehovet. För prövning av nedskrivningsbehovet hänförs dessa tillgångar till de kassagenererande enheterna. Se under "Nedskrivningar" och "Prövning av nedskrivningsbehov".
Varumärken bedöms ha obestämbar ekonomisk livslängd. Varumärkenas starka positioner och utförda analyser stöder ledningens uppfattning om att varumärkena genererar kassafl öden under en obestämbar tid.
Omsättningstillgångar upptas till sitt anskaffningsvärde eller nettorealisationsvärde, om det är lägre. Anskaffningsutgiften bestäms enligt WACC-metoden (vägd genomsnittlig kapitalkostnad). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning utgörs av utgifter för råvaror, direkta arbetsprestationer, övriga direkta utgifter, rörliga och fasta inköps- och tillverkningsutgifter samt avskrivningar hänförliga till inköp och tillverkning. Omkostnader och avskrivningar hänförs till omsättningstillgångar enligt normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och försäljningskostnader.
Biologiska tillgångar, i HKScan-koncernens fall levande djur, upptas enligt IAS 41 till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Koncernens levande slaktdjur har värderats till marknadspris. Slaktdjursproducerande besättningar (suggor, galtar, moderhönor) har värderats till sin anskaffningsutgift med avdrag för ett belopp som motsvarar nyttjandevärdets minskning då djuren åldras. Slaktdjursproducerande besättningar har inget marknadspris, eftersom de inte är föremål för handel.
Leasingavtal avseende materiella tillgångar där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet i allt väsentligt överförs på koncernen klassifi ceras som fi nansiell leasing. Dessa tillgångsposter tas upp i balansräkningen vid ingången av leasingperioden till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Tillgångar som omfattas av fi nansiella leasingavtal avskrivs över tillgångarnas ekonomiska livslängd eller leasingperioden om denna är kortare. Leasingavgifterna skall fördelas mellan ränta och amortering av skulden under leasingtiden. Leasingåtaganden redovisas bland räntebärande skulder Koncernen har fi nansiella leasingavtal till smärre belopp i bolagen i Baltikum, Polen och Sverige.
Leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet kvarstår hos leasegivaren redovisas som övrig leasing. Dessa leasingavgifter kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Koncernen bedömer varje balansdag om det fi nns indikationer på värdeminskning hos någon tillgång. Om indikationer fi nns beräknas återvinningsvärdet för den aktuella tillgången. En nedskrivningsförlust redovisas om tillgångens redovisade värde är större än det beräknade återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet uppskattas årligen för goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd, oavsett om det fi nns indikationer på värdeminskning. För bedömning av nedskrivningsbehov hänförs koncernens tillgångar till de minsta kassagenererande enheter där de oberoende kassafl ödena kan fastställas. Åren 2009 och 2008 har inga indikationer på nedskrivningsbehov kunnat konstateras. Se "Redovisningsprinciper som förutsätter bedömning av ledningen och risker avseende bedömningarna" och "Goodwill".
Nedskrivningsprövning av goodwillvärdet enligt övergångsreglerna har gjorts med tillämpning av IAS 36 vid övergången till redovisning enligt IFRS den 1 januari 2004. Sedan dess har nedskrivningsprövning utförts årligen. Vid prövningen har inget nedskrivningsbehov som beror på värdeminskning kunnat konstateras.
Pensionsåtagandena indelas i förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar koncernen fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om mottagare inte har tillräckliga tillgångar för att betala de aktuella pensionsersättningarna. Alla pensionsåtaganden som inte uppfyller dessa villkor är förmånsbestämda pensionsplaner.
Den lagstadgade pensionstryggheten för koncernbolagens personal i Finland har ordnats genom pensionsförsäkringar. Pensionsåtagandena vid enheter utanför Finland har ordnats enligt nationell praxis. I avgiftsbestämda pensionsplaner, såsom det fi nska ArPL-systemet och den svenska ITP-planen huvudsakligen är, redovisas utgifter för koncernens pensionsåtaganden som kostnad i resultaträkningen under den period betalningen hänför sig till. Alla pensionsutgiftskalkyler baserar sig på årliga aktuariella beräkningar gjorda av lokala myndigheter och auktoriserade försäkringsmatematiker.
Förpliktelser hänförliga till koncernens förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje pensionsåtagande. Pensionsutgifterna redovisas som kostnad över arbetstagarnas tjänstetid enligt beräkningar av auktoriserade försäkringsmatematiker (aktuarier). Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner förutom pensionsplanen för moderbolagets före detta verkställande direktör. Beloppet av bolagets förmånsbestämda pensionsåtagande per 31.12.2009 var 3,2 milj. euro.
Till följd av att pensionsstiftelserna lagts ut debiterar försäkringsbolaget årligen tillkommande indexhöjningar av pensionerna. De pensionsåtaganden som tas upp i balansräkningen utgörs av pensionsförbindelsen för moderbolagets före detta verkställande direktör samt av kostnadskalkylen för dagpenning för tilläggsdagar, vilka föranletts av arbetslöshet efter personalarrangemang i den fi nska rörelsen.
Den 21 december 2006 fattade styrelsen beslut om att inrätta ett system för aktierelaterade ersättningar som ett led i koncernens belönings- och incitamentsprogram för ledande befattningshavare. Aktiepremiesystemet erbjuder målgruppen en möjlighet att få HKScan-aktier av serie A som ersättning för uppfyllda prestationsmål under tre intjänandeperioder. Det beror på graden av måluppfyllelse hur stor del av den maximala premien som utbetalas till nyckelpersonen. I början av intjänandeperioden fattar styrelsen beslut om intjänandekriterierna för perioden med tillhörande mål. Under intjänandeperioden 2006 och 2007 var premiens storlek bunden till koncernens rörelsevinst (EBIT, vikt 70 %) och avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE, vikt 30 %). Premien utbetalas till nyckelpersonerna efter utgången av respektive intjänandeperiod som en kombination av aktier och kontanter. Pengar utbetalas så mycket som mottagarna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter vid tilldelningen. Premien utbetalas inte om anställningsförhållandet upphör före intjänandeperiodens utgång.
Inom ramen för programmet kunde tilldelas totalt högst 528 000 aktier och den summa pengar som nyckelpersonerna behöver för skatter och skatterelaterade avgifter i samband med att aktierna överlåts.
Aktiepremiesystemet gällde under åren 2006−2008.
Enligt IFRS 2 skall aktierelaterade ersättningar värderas till verkligt värde vid beviljandet och redovisas som kostnad under intjänandeperioden. Eftersom aktiepremien betalas som en kombination av aktier och kontanter, fördelas premiens verkliga värde enligt IFRS 2 i två delar: en aktieandel och en kontantandel. Aktieandelen redovisas mot eget kapital och kontantandelen mot främmande kapital. Det verkliga värdet av aktierelaterade ersättningar är HKScan-aktiens kurs vid tilldelningen. På motsvarande sätt omprövas det verkliga värdet av kontantandelen varje balansdag fram till slutet av intjänandeperioden, och skuldens verkliga värde korrelerar följaktligen med HKScan-aktiens kursutveckling.
Resultateffekten av räkenskapsperiodens gällande aktiepremier Basfakta 31.12.2009 var sammanlagt -0,21 milj. euro (-0,38 milj. euro år 2008). Grundläggande fakta om aktiepremiesystemen och relaterade transaktioner:
| Intjänande- perioden 2006 |
Intjänande- perioden 2007 |
Intjänande- perioden 2008 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tilldelningsdag | 30.11.2006 | 23.4.2007 | 27.6.2008 | ||||||
| Premieform | Aktier och pengar | Aktier och pengar | Aktier och pengar | ||||||
| Målgrupp | Nyckelpersoner | Nyckelpersoner | Nyckelpersoner | ||||||
| Max. antal tilldelade aktier | 96 000 | 180 000 | 180 000 | ||||||
| Kontantandel omräknad i aktier (st.) * | 113 109 | 195 444 | 211 304 | ||||||
| Aktiekurs vid tilldelningen | 13,90 € | 17,28 € | 9,24 € | ||||||
| Aktiens verkliga värde vid tilldelningen** | 13,63 € | 17,01 € | 8,97 € | ||||||
| Aktiekurs vid periodens utgång | 14,50 € | 14,04 € | 4,42 € | ||||||
| Intjänandeperioden börjar, datum | 1.1.2006 | 1.1.2007 | 1.1.2008 | ||||||
| Intjänandeperioden slutar, datum | 31.12.2006 | 31.12.2007 | 31.12.2008 | ||||||
| Aktierna blir fria, datum | 31.12.2009 | 31.12.2010 | 31.12.2011 | ||||||
| Intjänandekriterier | EBIT (70%) och ROCE (30%) | EBIT (70%) och ROCE (30%) | EBIT (70%) och ROCE (30%) | ||||||
| Tjänstgöringstid | Tjänstgöringstid | Tjänstgöringstid | |||||||
| Skyldighet att inneha aktierna, år | 3 | 3 | 3 | ||||||
| Återstående bindningstid, år | 0 | 1 | 2 | ||||||
| Antal befattningshavare (31.12.2009) | 3 | 12 | 0 | ||||||
| * Aktiepremiens kontantandel uttryckt i aktier | |||||||||
| ** Aktiekursen vid tilldelningen med avdrag för beräknad utdelning under intjänandeperioden: 0,27 € per år. |
| Intjänandeperioden 2006 | Intjänandeperioden 2007 | Intjänandeperioden 2008 | Räkenskapsåret 2009 tot. | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ändring | Ändring | Ändring | ||||||||||
| under | under | under | ||||||||||
| perioden | perioden | perioden | ||||||||||
| Bruttoantal * | 1.1.2009 | st. 31.12.2009 | 1.1.2009 | st. 31.12.2009 | 1.1.2009 | st. 31.12.2009 | 1.1.2009 31.12.2009 | |||||
| Tilldelade premier (aktie + kontant) | ||||||||||||
| uttryckt iaktier | 219 521 | 0 | 219 521 | 375 444 | 0 | 375 444 | 391 304 | 0 | 391 304 | 986 270 | 986 270 | |
| Återlämnade aktier | 24 000 | 64 143 | 88 143 | 24 000 | 37 634 | 61 634 | 0 | 0 | 0 | 48 000 | 149 777 | |
| Betalda aktier | 141 220 | 0 | 141 220 | 92 056 | 0 | 92 056 | 0 | 0 | 0 | 233 276 | 233 276 | |
| Annullerade aktier (inkl. återlämnade) | 78 301 | 64 143 | 142 444 | 283 388 | 37 634 | 321 022 | 391 304 | 0 | 391 304 | 752 993 | 854 77 | |
* I beloppen ingår den kontantandel som tilldelats inom ramen för aktiepremiesystemet (i form av aktier).
| Parametrar för beräkning av verkligt värde | Intjänande- perioden 2006 |
Intjänande- perioden 2007 |
Intjänande- perioden 2008 |
|---|---|---|---|
| Tilldelade premier (aktie + kontant) uttryckt i aktier, st. | 219 521 | 375 444 | 0 |
| Aktiekurs vid tilldelningen | 13,90 € | 17,28 € | 9,24 € |
| Förväntad utdelning | 0,27 € | 0,27 € | 0,27 € |
| Aktiens verkliga värde vid tilldelningen** | 13,63 € | 17,01 € | 8,97 € |
| Aktiekurs vid tilldelningen/vid bokslutstidpunkten | 12,51 € | 8,18 € | 4,42 € |
| Före tilldelningen beräknat antal återlämnade | 11,9 % | 6,7 % | 0,0 % |
| Under bindningstiden beräknat antal återlämnade | 50,0 % | 42,9 % | 0,0 % |
| Estimerat utfall av intjänandekriterierna*** | 72,8 % | 29,2 % | 0,0 % |
| Aktiepremiens verkliga värde vid tilldelningen, € | 1 938 543 € | 3 679 736 € | 1 532 516 € |
| Aktiepremiens verkliga värde 31.12.2009, € | 1 422 411 € | 912 532 € | 0 € |
| Effekt på resultatet för 2009, € | 139 797 € | 68 657 € | 0 € |
** Aktiekursen vid tilldelningen med avdrag för beräknad utdelning under intjänandeperioden: 0,27 € per år.
*** Storleken av den intjänade premien under intjänandeperioden fastställs på basis av utfallet av bestämda resultatmål efter varje mätperiod före utgången av april.
En avsättning redovisas när koncernen har en befi ntlig rättslig eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att betalningsskyldighet uppstår och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har upprättat en detaljerad omstruktureringsplan och börjat verkställa planen eller offentligt aviserat sina avsikter. Avsättningar görs ej för utgifter som hänför sig till koncernens löpande verksamhet.
Skattekostnaden i resultaträkningen består av aktuell skatt på periodens skattepliktiga inkomst och uppskjuten skatt. Skatterna bokförs mot resultaträkningen, i de fall där de inte direkt anknyter till poster som upptas under eget kapital eller i totalresultaträkningen. I sådana fall tas även skatten upp i dessa poster. Aktuell skatt på räkenskapsperiodens skattepliktiga inkomst beräknas enligt den nationella skattelagstiftningen i respektive verksamhetsland. Skattebeloppet justeras med eventuella skatter hänförliga till tidigare räkenskapsperioder.
Uppskjutna skatteskulder resp. skattefordringar beräknas för alla temporära skillnader mellan redovisningsmässigt och skattemässigt resultat på balansdagen enligt fastställda skattesatser. De största temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivning av materiella anläggningstillgångar, värdering av derivatinstrument till verkligt värde, förmånsbestämda pensionsplaner, outnyttjade skattemässiga förluster och värdering av förvärvade tillgångar till verkligt värde. Uppskjuten skatt redovisas inte för goodwill som inte är avdragsgill i beskattningen.
Uppskjuten skatt beräknas utgående från de skattesatser som fastställts före utgången av redovisningsperioden eller från de skattesatser som i praktiken har godkänts före utgången av redovisningsperioden.
Uppskjuten skatteskuld hänförlig till balanserad vinst i koncernbolag utanför Finland har inte redovisats, eftersom tillgångarna har använts för att trygga fi nansieringen av behövliga investeringar i de utländska bolagen. De baltiska bolagens utdelningsbara medel uppgår sammanlagt till 65,0 miljoner euro.
Omsättningen redovisas som verkligt värde av försäljningsintäkterna med justering för indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser från försäljning i utländsk valuta.
Intäkter från försäljning av varor redovisas de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas under den period då tjänsterna utförs.
Långfristiga anläggningstillgångar samt anläggningstillgångar och skulder som är hänförliga till avvecklade verksamheter klassifi ceras som tillgångar som innehas för försäljning, om det belopp som motsvarar tillgångarnas redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning av tillgången. Förutsättningarna för att en tillgång ska kunna klassifi ceras som varande till försäljning anses uppfyllas om en försäljning är mycket trolig, tillgången omedelbart kan säljas i befi ntligt skick på vanliga och sedvanliga villkor och om ledningen har förbundit sig att sälja tillgången samt om försäljningen förväntas ske inom ett år från klassifi ceringen.
Omedelbart innan de aktuella tillgångarna klassifi ceras som varande till försäljning värderas de utgående från tillämpliga IFRSstandarder. Från och med att tillgångarna klassifi cerats som tillgångar som innehas för försäljning värderas de till redovisat värde eller till verkligt värde med avdrag för transaktionskostnader, beroende på vilket värde som är lägre. I och med klassifi ceringen görs inte längre avskrivningar på dessa tillgångar.
Koncernens fi nansiella tillgångar klassifi ceras vid förvärvet enligt art i följande kategorier 1) fi nansiella tillgångar som bokförs mot resultaträkningen till verkligt värde, 2) instrument som hålls till förfall, 3) lån och övriga fordringar och 4) fi nansiella tillgångar som kan säljas. Koncernen redovisar fi nansiella tillgångar och skulder i balansräkningen enligt likviddagsprincipen, med undantag av derivat, som redovisas enligt transaktionsdag. Transaktionsutgifterna inkluderas i det ursprungliga redovisade värdet för de fi nansiella tillgångarna, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Borttagande av fi nansiella tillgångar från balansräkningen görs då koncernen har förlorat den avtalsbaserade rätten till kassafl öden eller då koncernen till betydande delar har överfört riskerna och intäkterna till en part utanför koncernen.
Till gruppen fi nansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen hänförs sådana i de fi nansiella tillgångarna ingående poster som har förvärvats för handelsändamål eller som klassifi ceras som tillgångar som upptas i resultaträkningen, i det fall tillgången värderas till verkligt värde vid första redovisningstillfället. Derivatinstrument som inte är garantiavtal eller inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning klassifi ceras som instrument som innehas för handelsändamål. Valutaterminskontrakt värderas till valutaterminskurserna på redovisningsperiodens sista dag. Verkligt värde för ränteswapavtal fastställs till nuvärdet av de förväntade framtida kassafl ödena.
Orealiserade och realiserade vinster och förluster hänförliga till ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod då de uppkommer. Största delen av koncernens fi nansiella tillgångar består av lånefordringar och övriga fordringar. Lånefordringar upptas i balansräkningen till sitt anskaffningsvärde och värderas regelbundet och systematiskt i förhållande till säkerheterna. Lån och övriga fordringar upptas i balansräkningen antingen bland kort- eller långfristiga tillgångar, beroende på tillgångens art: om de förfaller efter mer än 12 månader upptas de bland de senare. Ränteintäkten av fordringarna redovisas bland fi nansiella poster. Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivatrelaterade tillgångar, som uttryckligen klassifi ceras i denna kategori eller som inte upptas i någon annan kategori. Tillgångarna utgörs t.ex. av aktier och räntebärande instrument.
Likvida medel är kassamedel och disponibla banktillgodohavanden samt andra kortfristiga, likvida instrument med en löptid på högst tre månader och för vilka risken för värdeförändringar är ringa. Utnyttjade checkräkningskrediter hos banker upptas bland kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen.
Koncernens fi nansiella skulder utgörs främst av kort- och långfristiga skuldebrev hos kreditinstitut och kreditfaciliteter samt utnyttjade företagscertifi kat. Finansiella skulder klassifi ceras som kortfristiga, om inte koncernen har obestridlig rätt att skjuta upp återbetalningen med minst 12 månader räknat från redovisningsperiodens sista dag.
Finansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde i bokföringen. Transaktionskostnaderna inkluderas i det ursprungliga redovisade värdet för de fi nansiella skulder som redovisats till upplupet anskaffningsvärde. Därefter redovisas de fi nansiella skulderna, med undantag av derivatskulder, till det upplupna anskaffningsvärdet enligt effektivräntemetoden.
Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalifi cerad tillgång aktiveras som del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra lånekostnader redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Fakturafordringar som sålts genom factoring borttas ur balansräkningen vid det tillfälle fakturafordran överförs till köparen. I samband med överföringen övergår samtliga rättigheter och skyldigheter som hänför sig till fakturafordran till köparen. Efter överföringen kvarstår ingen skuld som ansluter till fordringarna i balansräkningen.
Koncernen bedömer på den sista dagen av varje redovisningsperiod om det är möjligt att objektivt konstatera värdeminskning på enskilda fi nansiella poster eller kategorier av sådana. Kundfordringar har redovisats till sitt ursprungliga fakturerade belopp. Kreditförluster på kundfordringar har kostnadsförts när det fi nns objektiva kriterier på värdeminskning hos fordran. Gäldenärens uppenbara obestånd, sannolikhet för konkurs eller företagssanering och betalningsstörningar är indikationer på att kundfordringar minskat i värde.
Derivatinstrument redovisas till det initiala verkliga värdet på den dag då koncernen blir avtalspart och de värderas även därefter till verkligt värde. Verkligt värde är det värde till vilket två intresserade parter skulle genomföra transaktionen på balansdagen. De verkliga värdena har bestämts med hjälp av ett fl ertal metoder och värderingstekniker, och bakgrundsantagandena grundar sig på de aktuella balansdagarnas marknadsnoteringar. Verkligt värde för ränteswapavtal är nuvärdet för de förväntade framtida kassafl ödena. Den effektiva andelen av förändringar i verkligt värde på derivat som kvalifi cerar som kassafl ödessäkringar redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till ineffektiv andel förs direkt mot fi nansiella poster i resultaträkningen. Ackumulerade belopp som redovisats direkt mot eget kapital upptas i resultaträkningen under de perioder då säkringsobjektet inverkar på resultatet.
Vinster och förluster vid värdering av derivatinstrument till verkligt värde redovisas i resultaträkningen på det sätt som föreskrivs beroende på instrumentets ändamål. Resultateffekterna av värdeförändringar på derivatinstrument som omfattas av säkringsredovisning och är effektiva redovisas på samma sätt som den säkrade posten. Koncernen behandlar derivatinstrument antingen som säkring av verkligt värde på fordringar, skulder eller fasta förbindelser, som kassafl ödessäkring när det är frågan om valutarisker, som kassafl ödessäkring för förväntad, mycket sannolik rörelse, som säkring av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet eller som derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning.
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassafl ödessäkring. Den effektiva andelen av värdeförändringen på det säkrande instrumentet redovisas bland övriga poster i totalresultatet och den ineffektiva andelen bland fi nansiella poster i resultaträkningen. De vinster och förluster som genom säkringen av nettoinvesteringar ackumuleras i omräkningsdifferenserna i eget kapital redovisas i resultaträkningen när nettoinvesteringen avyttras helt eller delvis.
I början av säkringsförhållandet skall såväl den aktuella risken som säkringsförhållandet fastställas och dokumenteras enligt principerna för säkringsredovisning och enligt bolagets godkända riskpolicy. Säkringsförhållandets effektivitet verifi eras innan säkringsredovisning inleds samt därefter regelbundet åtminstone per kvartal.
Verkligt värde på derivatinstrument som omfattas av säkringsredovisningen redovisas bland långfristiga tillgångar och skulder i balansräkningen, om den säkrade posten har en löptid på över 12 månader. I annat fall redovisas de bland kortfristiga tillgångar och skulder.
Under den gångna räkenskapsperioden har säkringsredovisning av kassafl ödet tillämpats till skydd mot prognostiserade höjningar av elpriserna på spotmarknaden samt till skydd mot ränterisker i anslutning till lån med rörlig ränta. Som säkringsinstrument har koncernen använt elterminer och räntederivat. Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet har tillämpats till skydd mot värdeförändringar i eget kapital i Scan AB och Sokolów S.A. Som säkringsinstrument har i dessa fall lån i utländsk valuta samt derivat använts.
Trots att vissa säkringsförhållanden uppfyller de krav som koncernens riskhantering ställer på säkringen har koncernen inte tilllämpat säkringsredovisning på dem. Sådana instrument är valutaterminer och valutaoptioner som koncernen använder för att säkra nettovalutapositioner samt säkringen av koncernens nettoinvestering i EEK. Förändringar i verkligt värde som hänför sig till säkring av en nettovalutaposition upptas enligt den av koncernen tillämpade bokföringspraxisen under övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader.
Som aktiekapital redovisas bolagets utestående A- och K-aktier. Återköp av bolagets egna aktier avräknas mot eget kapital.
Den 23 september 2008 emitterade bolaget ett masslån till bolagets huvudägare i form av egetkapitalinstrument till ett belopp av sammanlagt 20 miljoner euro (ett s.k. hybridlån). I HKScans IFRS-redovisning tas lånet upp som eget kapital. Ett hybridlån är ett lån mot skuldebrev av typ egetkapitalinstrument, som är efterställt bolagets övriga skuldförbindelser. Hybridlånet har dock högre prioritet än andra egetkapitalinstrument. Emittenten har rätt att välja tidpunkt för betalning av räntan. Hybridlånets kapital och upplupna räntor betalades i sin helhet den 11 december 2009.
Den utdelning som styrelsen föreslår bolagsstämman har inte avdragits från utdelningsbart eget kapital innan bolagsstämman godkänner utdelningen.
Rörelsevinsten redovisas med utgångspunkt i IFRS. IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter, defi nierar inte begreppet rörelsevinst. Koncernen har defi nierat rörelsevinsten på följande sätt: rörelsevinsten är ett nettobelopp som baserar sig på omsättningen plus övriga rörelseintäkter, resultatandelar från särskilt defi nierade intresseföretag (jfr Intresseföretag), med avdrag för inköpskostnader justerade för förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning samt kostnader för tillverkning för eget bruk, avdrag för kostnader för ersättningar till anställda, avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt övriga rörelsekostnader. Alla övriga resultaträkningsposter redovisas nedanför rörelsevinsten.
Vid behov kan betydande avyttringsvinster och -förluster, nedskrivningar och poster som hänför sig till nedläggning och omstrukturering av verksamheter särredovisas i delårsrapporter och bokslutskommunikéer som engångsposter samt rörelsevinsten redovisas exklusive engångsposter.
Vid upprättandet av bokslut är koncernens ledning tvungen att göra bedömningar och antaganden avseende innehållet samt avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. De mest betydande bedömningarna gäller eventuella nedskrivningar av goodwill och andra tillgångar samt avsättningar. Det faktiska utfallet kan avvika från dessa bedömningar.
Koncernens ledning fattar efter prövning avgöranden angående val och tillämpning av redovisningsprinciper. Detta gäller i synnerhet de fall där gällande IFRS-normer utgör alternativa redovisnings-, värderings- och presentationsprinciper.
De bedömningar som gjorts i samband med redovisningen grundar sig på ledningens bästa tillgängliga information per balansdagen. Bedömningarna bygger på tidigare erfarenheter och de antaganden om framtiden som vid redovisningstidpunkten anses mest sannolika och anknyter bland annat till den förväntade utvecklingen i koncernens omvärld med avseende på försäljning och kostnadsnivå.
Vid betydande sammanslagningar av rörelser har koncernen anlitat externa rådgivare för bestämning av de materiella och immateriella tillgångarnas verkliga värden. Ledningen anser att de tillämpade bedömningarna och antagandena är tillräckligt exakta för en bestämning av de verkliga värdena. Koncernen utvärderar dessutom minst per varje balansdag eventuella indikationer på nedskrivningsbehov för såväl materiella som immateriella tillgångar.
Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd samt bedömer indikationerna på nedskrivningsbehov i enlighet med ovan presenterade redovisningsprinciper.
IASB har givit ut nedanstående nya eller reviderade standarder och tolkningar, vilka ännu inte har tillämpats av koncernen. Koncernen inför dem från och med den dag då de träder i kraft, eller, i det fall att denna dag är en annan än räkenskapsperiodens första dag, från början av den räkenskapsperiod som först följer på den dag ändringarna träder i kraft.
Reviderade IFRS 27, Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.7.2009 eller därefter). Den reviderade standarden kräver att effekterna av förändringar i innehavet i dotterbolag redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande infl ytandet. Vid förlust av bestämmande infl ytande värderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt värde i resultaträkningen. Motsvarande redovisningssätt tillämpas i fortsättningen även på innehav i intresseföretag (IAS 28) och andelar i samriskföretag (IAS 31). Som en följd av ändringen av standarden kan ett dotterbolags förluster riktas till minoriteten även då de överskrider värdet av minoritetens placering.
Förbättringar i IFRS-standarderna (i kraft huvudsakligen för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2010 eller senare). De små och mindre brådskande ändringar som görs i standarderna genom Annual Improvements–förfarandet sammanställs i en helhet och genomförs en gång per år. De i projektet ingående ändringarna berör sammanlagt 12 standarder. Inverkan av ändringarna varierar per standard, men ändringarna har ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet. EU har ännu inte godkänt ändringarna i standarderna.
ED 9, Andelar i samriskföretag. Den nuvarande standarden IAS 31 Andelar i joint ventures tillåter redovisning av samriskföretag enligt klyvningsmetoden (redovisning post för post). Standarden (nya ED 9) kommer sannolikt att omarbetas så att endast kapitalandelsmetoden tillåts i fortsättningen. Den nya standarden kommer avsevärt att påverka koncernens siffror och redovisningen av segmentet Polen. Ikraftträdandedatum är ännu inte bestämt.
Segmentsindelningen baserar sig på koncernens organisation samt på styrelsens och koncernledningens rapportering. Ledningen för HKScan följer upp lönsamheten per marknadsområde. Koncernredovisningen baseras på en indelning i följande geografi ska segment: Finland, Sverige, Baltikum och Polen. Marknadsområdet Polen redovisas som ett separat segment sedan 1.1.2005 och Sverige sedan 1.1.2007.
Tillgångar och skulder per segment är sådana poster, som direkt eller på goda grunder kan hänföras till rörelsen i respektive segment. I tillgångar per segment ingår materiella och immateriella tillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar och icke-räntebärande fordringar. I skulder per segment ingår kortfristiga icke-räntebärande skulder. Ofördelade poster inkluderar fi nansiella poster och skatteposter samt koncerngemensamma poster.
| Verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten | Elimi- | Ofördelade | Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| i Finland | i Sverige | i Baltikum | i Polen | neringar | sammanlagt | ||
| Resultaträkningsposter | |||||||
| Extern omsättning | 725,3 | 997,0 | 151,9 | 250,5 | - | - | 2 124,7 |
| Intern omsättning | 7,2 | 40,5 | 5,0 | 1,1 | -53,9 | - | 0,0 |
| Omsättning | 732,5 | 1 037,4 | 156,9 | 251,7 | -53,9 | - | 2 124,7 |
| Rörelsevinst per segment | 19,3 | 16,7 | 9,8 | 9,3 | - | - | 55,1 |
| Ofördelade poster | - | - | - | - | - | - | 0,0 |
| Rörelsevinst | 19,3 | 16,7 | 9,8 | 9,3 | - | - | 55,1 |
| Finansiella intäkter och kostnader | - | - | - | - | - | -19,7 | -19,7 |
| Andel av intresseföretags resultat | 1,7 | 0,2 | - | - | - | - | 2,0 |
| Inkomstskatt | - | - | - | - | - | -4,9 | -4,9 |
| Räkenskapsperiodens resultat, | |||||||
| löpande verksamheten | 12,6 | 10,1 | 10,0 | 5,3 | -5,4 | - | 32,5 |
| Räkenskapsperiodens resultat | 12,6 | 10,1 | 10,0 | 5,3 | -5,4 | - | 32,5 |
| Balansräkningsposter | |||||||
| Tillgångar per segment | 365,4 | 355,3 | 108,9 | 104,9 | -10,8 | - | 923,7 |
| Andelar i intresseföretag | 7,9 | 13,0 | - | - | - | - | 20,9 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | 129,4 | 129,4 | |
| Summa tillgångar | 373,3 | 368,3 | 108,9 | 104,9 | -10,8 | 129,4 | 1 074,0 |
| Skulder per segment | 81,0 | 102,0 | 14,2 | 20,4 | -8,6 | - | 208,9 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 466,3 | 466,3 |
| Summa skulder | 81,0 | 102,0 | 14,2 | 20,4 | -8,6 | 466,3 | 675,3 |
| Övrig information | |||||||
| Omsättning, varor | 719,5 | 997,0 | 151,7 | 238,3 | - | - | 2 106,5 |
| Omsättning, tjänster | 5,8 | 0,0 | 0,1 | 12,3 | - | - | 18,2 |
| Investeringar | 8,0 | 18,5 | 7,3 | 7,5 | - | - | 41,3 |
| Avskrivningar | -22,0 | -20,0 | -8,2 | -7,0 | - | - | -57,2 |
| Nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | - | - | 0,0 |
| Goodwill | 17,5 | 29,3 | 19,1 | 22,4 | - | - | 88,2 |
| Verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten | Elimi- | Ofördelade | Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| i Finland | i Sverige | i Baltikum | i Polen | neringar | sammanlagt | ||
| Resultaträkningsposter | |||||||
| Extern omsättning | 734,4 | 1 125,1 | 165,1 | 270,0 | - | - | 2 294,6 |
| Intern omsättning | 6,1 | 54,3 | 3,1 | 0,9 | -64,3 | - | 0,0 |
| Omsättning | 740,4 | 1 179,3 | 168,2 | 270,9 | -64,3 | 2 294,6 | |
| Rörelsevinst per segment | 9,5 | 18,0 | 6,5 | 4,2 | 0,0 | - | 38,1 |
| Ofördelade poster | - | - | - | - | - | - | 0,0 |
| Rörelsevinst | 9,5 | 18,0 | 6,5 | 4,2 | 0,0 | - | 38,1 |
| Finansiella intäkter och kostnader | - | - | - | - | - | -30,1 | -30,1 |
| Andel av intresseföretags resultat | 0,6 | 0,3 | - | - | - | - | 0,9 |
| Inkomstskatt | - | - | - | - | - | -1,4 | -1,4 |
| Räkenskapsperiodens resultat, | |||||||
| löpande verksamheten | 5,7 | 6,3 | 6,1 | -0,3 | -10,3 | - | 7,6 |
| Räkenskapsperiodens resultat | 5,7 | 6,3 | 6,1 | -0,3 | -10,3 | - | 7,6 |
| Balansräkningsposter | |||||||
| Tillgångar per segment | 406,5 | 362,3 | 112,5 | 102,6 | -25,7 | - | 958,2 |
| Andelar i intresseföretag | 6,3 | 11,5 | - | - | - | - | 17,8 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | 120,5 | 120,5 | |
| Summa tillgångar | 412,8 | 373,8 | 112,5 | 102,6 | -25,7 | 120,5 | 1 096,5 |
| Skulder per segment | 83,8 | 101,4 | 16,5 | 24,2 | -16,6 | - | 209,3 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 563,5 | 563,5 |
| Summa skulder | 83,8 | 101,4 | 16,5 | 24,2 | -16,6 | 563,5 | 772,8 |
| Övrig information | |||||||
| Omsättning, varor | 726,8 | 1 125,1 | 165,0 | 264,2 | - | - | 2 281,1 |
| Omsättning, tjänster | 7,5 | 0,0 | 0,1 | 5,8 | - | - | 13,5 |
| Investeringar | 27,5 | 28,0 | 14,9 | 13,6 | - | - | 84,0 |
| Avskrivningar | -21,0 | -17,2 | -7,7 | -8,9 | - | - | -54,8 |
| Nedskrivningar | 0,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | - | - | 0,8 |
| Goodwill | 12,6 | 27,6 | 19,1 | 22,4 | - | - | 81,7 |
Den 2 januari 2009 förvärvade koncernen 100 procent av aktierna i Liha-Matti Oy och den 31 december 2009 49 procent av aktierna i Kivikylän Kotipalvaamo Oy. Den sammanlagda köpeskillingen för förvärven var 7,8 miljoner euro. Verkligt värde för de förvärvade företagens nettotillgångar var vid förvärvstidpunkten 6,6 miljoner euro. Av förvärven upptogs sammanlagt 4,3 miljoner euro som goodwill. Liha-Matti Oy fusionerades med Lihatukku Harri Tamminen Oy den 30 september 2009.
| Verkligt värde | Redovisat värde | ||
|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2,5 | 2,5 | |
| Bestående aktiva | 4,8 | 3,8 | |
| Varumärken | 2,0 | 0,0 | |
| Omsättningstillgångar | 0,8 | 0,6 | |
| Försäljningsfordringar och övriga fordringar | 3,5 | 3,5 | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -3,1 | -3,1 | |
| Lån | -3,1 | -3,1 | |
| Uppskjuten skatteskuld | -0,9 | - | |
| Nettotillgångarnas verkliga värde | 6,6 | 4,2 | |
| Minoritetsandel (51 %) | -3,1 | - | |
| Goodwill | 4,3 | - | |
| Summa anskaffningsvärde | 7,8 | - | |
| Kontant köpeskilling | - | 7,8 | |
| Tilläggsköpeskilling jämte överlåtelseskatt | - | -2,0 | |
| Likvida medel i det förvärvade företaget | - | -2,5 | |
| Till förvärvet hänförligt kassafl öde | - | 3,2 | |
| 3. Övriga rörelseintäkter | 2009 | 2008 | |
| Hyresintäkter | 1,8 | 1,8 | |
| Vinst vid avyttring av bestående aktiva | 0,1 | 2,2 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4,8 | 10,0 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6,7 | 14,0 | |
| 4. Material och tjänster | |||
| Förvärv under perioden | -1 357,0 | -1 518,2 | |
| Ökning eller minskning av lager | 15,7 | 27,8 | |
| Material, varor och förnödenheter | -1 341,2 | -1 490,4 | |
| Köpta tjänster | -133,3 | -152,2 | |
| Material och tjänster | -1 474,5 | -1 642,6 | |
| 5. Kostnader för ersättningar till anställda | |||
| Löner och arvoden | -234,0 | -262,9 |
| Löner och arvoden hänförliga till omstruktureringar | -10,8 | 0,0 |
|---|---|---|
| Kostnader för aktiepremiesystem | -0,2 | -0,4 |
| Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer | -54,4 | -48,1 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 0,1 | -0,1 |
| Summa pensionskostnader | -54,3 | -48,2 |
| Övriga lönebikostnader | -7,4 | -7,6 |
| Övriga lönebikostnader | -7,4 | -7,6 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | -306,7 | -319,0 |
| Verkställande direktörerna och deras ställföreträdare | 4,7 | 3,9 |
| Styrelseledamöterna | 0,3 | 0,3 |
| Ledningens löner, arvoden och förmåner | 5,0 | 4,2 |
| Medelantal anställda under perioden | ||
| Tjänstemän | 1 619 | 1 835 |
| Produktionsanställda | 5 810 | 5 915 |
| Summa | 7 429 | 7 750 |
Dessutom hade Sokolów-koncernen i Polen i genomsnitt 5 569 anställda år 2009.
| -54,8 |
|---|
| -54,8 |
| 0,0 |
| 0,8 |
| 0,8 |
| -54,0 |
| -8,6 |
| -0,2 |
| -13,1 |
| -7,0 |
| -38,4 |
| -66,1 |
| -56,1 |
| -42,5 |
| -25,1 |
| -257,1 |
| -57,2 -57,2 0,0 0,0 0,0 -57,2 -9,7 -0,4 -8,9 -7,8 -35,1 -58,9 -54,4 -41,6 -28,0 -244,8 |
Koncernens revisionsarvoden till den oberoende huvudansvariga revisorn PricewaterhouseCoopers redovisas i tabellen nedan. Utgifterna för ordinarie revision hänför sig till granskningen av årsredovisningarna och därmed sammanhängande lagstadgade rutiner. Andra revisionsarvoden hänför sig till skattekonsulttjänster och assistans vid omstruktureringar. I beloppen ingår också utgifter för revision i Polen (BDO Polen).
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Revisionsarvoden | -0,7 | -0,6 |
| Intyg och utlåtanden | 0,0 | 0,0 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga arvoden | -0,4 | -0,4 |
| Revisionsutgifter sammanlagt | -1,1 | -1,0 |
| 8. Finansiella intäkter och kostnader | 2009 | 2008 |
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på fi nansiella tillgångar som kan säljas | 0,0 | 0,0 |
| Värdeförändring för fi nansiella tillgångar som bokförs | ||
| mot resultaträkningen till verkligt värde | ||
| - Räntederivat | 0,0 | 0,0 |
| - Råvaruderivat | 0,1 | -0,1 |
| - Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål | 1,8 | -0,3 |
| Ineffektiv andel av säkring av nettoinvesteringar | ||
| i utlandsverksamhet | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursvinster på fi nansiella skulder och fordringar | ||
| som värderas till upplupet anskaffningsvärde | -0,3 | 0,5 |
| Lånefordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde | 2,5 | 5,3 |
| Övriga fi nansiella intäkter | 1,1 | 0,1 |
| Summa | 5,2 | 5,5 |
| Poster i resultaträkningen | ||
|---|---|---|
| Räntekostnader för fi nansiella skulder | ||
| som värderas till upplupet anskaffningsvärde | -19,9 | -31,9 |
| Nedskrivningsförluster för fi nansiella tillgångar som kan säljas | -3,5 | -1,6 |
| Övriga fi nansiella kostnader | -1,5 | -1,9 |
| Summa | -24,9 | -35,5 |
I övriga fi nansiella kostnader ingår 0 miljoner euro (0 milj. euro år 2008) rörliga kostnader för fi nansiella leasingavtal som redovisats som kostnad under räkenskapsperioden.
I rörelsevinsten för 2009 ingår valutakursdifferenser till ett belopp av 0,2 miljoner euro (0,2 milj. euro).
Koncernen har sålt ut kundfordringar till fi nansinstitut motsvarande i genomsnitt 73 miljoner euro (62 milj. euro), för vilka betalda fi nansiella kostnader till ett belopp av 1,1 miljoner euro (2,5 milj. euro) ingår i fi nansiella kostnader.
| 9. Inkomstskatt | ||
|---|---|---|
| Avstämning av skattesats, kumulativt | 12 / 2009 | 12 / 2008 |
| Inkomstskatt | ||
| Inkomstskatt för den egentliga verksamheten | -5,1 | -3,8 |
| Skatt för tidigare räkenskapsperioder | 0,0 | 0,2 |
| Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, förändring | 0,3 | 2,2 |
| Övriga direkta skatter | 0,0 | 0,0 |
| Inkomstskatt för den egentliga verksamheten | -4,9 | -1,4 |
| Redovisad vinst/förlust före skatt | 37,3 | 9,0 |
| Uppskjuten skatt beräknad enligt moderbolagets skattesats | -9,7 | -2,3 |
| Skillnad mellan fi nsk skattesats och utländska skattesatser | 3,0 | 1,3 |
| Andel av intresseföretags resultat | 0,8 | 0,4 |
| Skattefria intäkter | 0,1 | 0,2 |
| Icke-avdragsgilla utgifter | -0,5 | -2,0 |
| Utnyttjande av tidigare oredovisade skatteförluster | 1,4 | 0,8 |
| Skatt för tidigare räkenskapsperioder | 0,0 | 0,2 |
| Skattekostnad i resultaträkningen | -4,9 | -1,4 |
Resultatet per aktie beräknas genom att den till moderbolagets aktieägare hänförliga vinsten för räkenskapsperioden divideras med det vägda medeltalet av utestående aktier. Ränta på egetkapitalinstrument har avdragits från räkenskapsperiodens vinst. I antalet aktier efter utspädning har beaktats att ränta på hybridlånet betalas med aktier i bolaget. Utspädningseffekten påverkar inte periodens resultat per aktie. Bolaget har ett aktiepremiesystem och dessutom är hybridlånet i fråga om den upplupna räntan förknippad med konverteringsrätt. Ingendera har under redovisningsperioden haft någon utspädande effekt på resultatet per aktie.
Det i bolagets bokslut för 2008 presenterade värdet 0,12 euro för nyckeltalet Resultat/aktie före resp. efter utspädning beräknades utan avdrag för upplupen ränta på hybridlånet. Bolaget har i samband med emissionsjusteringen även korrigerat detta jämförelsetal.
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare | 29,9 | 4,7 | |
| Ränta på egetkapitalinstrument, efter skatt | -1,2 | -0,3 | |
| Summa | 28,7 | 4,4 | |
| Antal aktier, viktat genomsnitt (1 000 st) | 44 937 | 44 606 | |
| Aktiepremiesystemets utspädningseffekt | 0 | 0 | |
| Eventuell betalning av ränta på egetkapitalinstrument i form av aktier | 0 | 0 | |
| Antal aktier justerat med utspädningseffekt, viktat genomsnitt | 44 937 | 44 606 | |
| Resultat per aktie, före utspädning (€/aktie) | 0,64 | 0,10 | |
| Resultat per aktie, justerat med utspädningseffekt (€/aktie) | 0,64 | 0,10 |
| Immateriella tillgångar 2008 | |
|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1 | 75,2 |
| Omräkningsdifferenser | -8,0 |
| Ökningar | 0,3 |
| Minskningar | -0,2 |
| Överföringar mellan poster | 2,0 |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 69,3 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | -9,8 |
| Omräkningsdifferenser | 0,3 |
| Ackumulerade avskrivningar | |
| på minskningar och överföringar | 0,1 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -2,1 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | -11,5 |
| Redovisat värde 31.12.2008 | 57,8 |
| 69,3 3,2 2,8 2,0 -0,9 2,8 79,2 -11,5 -0,2 0,9 -2,7 -13,4 65,7 |
Fördelning av redovisat värde för tillgångar med obestämd livslängd på de kassagenererande enheterna
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Rött kött, Finland | 2,0 | 0,0 |
| Verksamheten i Sverige | 53,2 | 50,2 |
| Summa | 55,2 | 50,2 |
| 12. Goodwill 2009 | Goodwill 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1 | 81,7 | Anskaffningsvärde 1.1 | 85,1 | |
| Omräkningsdifferenser | 1,6 | Omräkningsdifferenser | -4,1 | |
| Ökningar | 0,6 | Ökningar | 0,7 | |
| Ökningar (företagsförvärv) | 4,3 | Minskningar | 0,0 | |
| Minskningar | 0,0 | |||
| Redovisat värde 31.12.2009 | 88,2 | Redovisat värde 31.12.2008 | 81,7 |
Koncernens samtliga förvärv som lett till bokföring av goodwill har hänfört sig till förvärv av en enskild kassagenererande enhets (CGU) nettotillgångar eller förvärv av rörelse, och goodwillbeloppet har för varje förvärv allokerats till den aktuella CGU:n. Goodwill har allokerats till sammanlagt fem olika kassagenererande enheter.
| Specifi kation av goodwill 2009 | Specifi kation av goodwill 2008 | ||
|---|---|---|---|
| Rött kött, Finland | 17,5 | Rött kött, Finland | 12,6 |
| Verksamheten i Sverige | 29,3 | Verksamheten i Sverige | 27,6 |
| Vitt kött, Baltikum | 5,5 | Vitt kött, Baltikum | 5,5 |
| Rött kött, Baltikum | 13,6 | Rött kött, Baltikum | 13,6 |
| Verksamheten i Polen | 22,4 | Verksamheten i Polen | 22,4 |
| Summa | 88,2 | Summa | 81,7 |
Nedskrivningsbehovet prövas årligen. Väsentliga antaganden i beräkningarna är tillväxtutsikterna, kostnadsutvecklingen och diskonteringssatsen.
Återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten grundar sig på den beräkning av nyttjandevärde som görs vid prövningen av nedskrivningsbehovet. De vid beräkningen tillämpade uppskattningarna av kassafl öde grundar sig på ekonomiska planer som godkänts av ledningen och styrelsen och som sträcker sig över en period av fem år. Planerna baserar sig på en måttlig och försiktig ökning av omsättningen, varvid antas att lönsamhetsnivån uppgår till i genomsnitt fem procent av omsättningen under den aktuella perioden. Kassafl ödet bortom prognosperioden har extrapolerats med en försiktigt uppskattad tillväxtkoeffi cient (1,0 %). Tillväxtkoeffi cienterna för de kassagenererande enheterna bortom prognosperioden överskrider inte den historiska tillväxten för enheterna.
Räntesatserna har beräknats med hänsyn till marknadsområdenas riskexponering. Räntesatsen har fastställts utifrån den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) för eget och främmande kapital, så att soliditeten hos kassagenererande enheter har beräknats enligt målet för koncernens långfristiga kapitalstruktur, med undantag av Polen. För Polens del har den faktiska kapitalstrukturen använts. Följande räntesatser har tillämpats i de olika områdena: Finland 6,6 % (7,0 %), Sverige 7,4 % (8,0 %), Baltikum 8,0 % (8,8 %) och Polen 8,9 % (10,3 %). Förändringarna i de tillämpade räntesatserna förklaras av att de långa räntorna har sjunkit samt av den minskade risken i fråga om valutorna i Baltikum och Polen.
Varje kassagenererande enhets nedskrivningsbehov prövas genom ändring av såväl diskonteringssats som tillväxtkoeffi cienten, vilken återspeglar lönsamhetsutvecklingen. Utgående från känslighetsanalyserna och med de förväntade kassafl ödena skulle en hypotetisk höjning av WACC-räntan med 20 procent leda till en nedskrivning på cirka 6,6 miljoner euro för rött kött i Baltikum. En minskning av tillväxtkoeffi cienten, som återspeglar lönsamhetsutvecklingen, med 20 procent skulle å sin sida leda till en nedskrivning på cirka 2,3 miljoner euro för rött kött i Baltikum På basis av testen för de övriga enheternas del leder inte en tämligen sannolik förändring av räntesatsen eller tillväxtkoeffi cienten till nedskrivning för de övriga enheternas del. Återvinningsvärdet för rött kött i Baltikum överskrider enhetens redovisade värde med 12,4 miljoner euro. En ökning av diskonteringssatsen med 12 procent skulle leda till att återvinningsvärdet för rött kött i Baltikum blev lika högt som dess redovisade värde. En minskning av tillväxtkoeffi cienten med 17 procent skulle leda till samma situation.
I övriga avseenden bedömer ledningen att måttliga variationer i de antaganden som analysen bygger på inte medför behov av goodwillnedskrivning hos någon enda kassagenererande enhet. Plötsliga och andra än tämligen möjliga förändringar i de kassagenererande enheternas affärsmiljö kan leda till stigande kapitalkostnader eller göra det nödvändigt att avsevärt skriva ner den kassagenererande enhetens förväntade framtida kassafl öden. I en sådan situation är det sannolikt att nedskrivningsförluster redovisas.
De årligen genomförda prövningarna av nedskrivningsbehovet har inte lett till nedskrivningar under åren 2008 och 2009.
| 13. Materiella tillgångar 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mark och | Byggnader Maskiner och | Övriga | Förskotts- | Summa | ||
| vatten- | och | inventarier | materiella | betalningar | ||
| områden konstruktioner | tillgångar | och pågående | ||||
| nyanläggningar | ||||||
| Anskaffningsvärde 1.1 | 6,8 | 408,4 | 432,2 | 13,5 | 24,2 | 885,1 |
| Omräkningsdifferenser | 0,1 | 6,1 | 7,1 | 0,1 | 0,6 | 14,0 |
| Ökningar | 0,2 | 3,2 | 13,5 | 0,4 | 24,0 | 41,2 |
| Ökningar (företagsförvärv) | 0,0 | 1,9 | 1,6 | 0,0 | 0,0 | 3,5 |
| Minskningar | 0,0 | -0,7 | -15,0 | -0,8 | -0,0 | -16,5 |
| Överföringar mellan poster | 0,0 | 5,6 | 21,8 | 0,2 | -30,2 | -2,6 |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 7,1 | 424,5 | 461,1 | 13,4 | 18,6 | 924,7 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | -0,1 | -165,7 | -229,8 | -10,2 | 0,0 | -405,8 |
| Omräkningsdifferenser | -0,0 | -4,2 | -3,1 | 0,0 | - | -7,3 |
| Ackumulerade avskrivningar på | ||||||
| minskningar och överföringar | 0,0 | 0,6 | 11,7 | 0,8 | - | 13,2 |
| Ackumulerade avskrivningar från förvärv | 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | - | 0,3 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | 0,0 | -14,0 | -40,7 | -1,1 | - | -55,8 |
| Återföring av nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | - | 0,0 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | -0,1 | -183,3 | -261,6 | -10,5 | 0,0 | -455,4 |
| Redovisat värde 31.12.2009 | 6,9 | 241,2 | 199,5 | 2,9 | 18,6 | 469,1 |
| Anskaffningsvärde 1.1 | 6,6 | 387,2 | 395,5 | 12,9 | 72,9 | 875,1 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | -0,3 | -21,3 | -21,7 | -0,5 | -2,7 | -46,5 | |
| Ökningar | 0,5 | 1,1 | 12,8 | 0,6 | 64,9 | 79,9 | |
| Minskningar | -0,1 | -10,5 | -25,6 | -0,8 | -0,1 | -37,1 | |
| Överföringar mellan poster | 0,1 | 51,9 | 71,2 | 1,3 | -110,8 | 13,7 | |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 6,8 | 408,4 | 432,2 | 13,5 | 24,2 | 885,1 | |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | -0,1 | -165,8 | -222,6 | -10,0 | 0,0 | -398,5 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 11,8 | 10,4 | 0,4 | - | 22,6 | |
| Ackumulerade avskrivningar på | |||||||
| minskningar och överföringar | 0,0 | 2,1 | 15,8 | 0,5 | - | 18,4 | |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | 0,0 | -13,8 | -34,2 | -1,1 | - | -49,1 | |
| Återföring av nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 0,0 | - | 0,8 | |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | -0,1 | -165,7 | -229,8 | -10,2 | 0,0 | -405,8 | |
| Redovisat värde 31.12.2008 | 6,7 | 242,6 | 202,4 | 3,3 | 24,2 | 479,3 | |
| Andelar i intresseföretag 2009 | ||
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1 | 17,8 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,4 | |
| Ökningar | 0,6 | |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 18,8 | |
| Andel av intresseföretags resultat | 2,9 | |
| Utdelning från intresseföretag | -0,8 | |
| Redovisat värde 31.12.2009 | 20,9 | |
| Andelar i intresseföretag 2008 | ||
| Anskaffningsvärde 1.1 | 20,3 | |
| Omräkningsdifferenser | -2,0 | |
| Ökningar | 0,5 | |
| Minskningar | -1,9 | |
| Nedskrivningar | -0,2 | |
| Överföringar mellan poster | -0,1 | |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 16,6 | |
| Andel av intresseföretags resultat | 1,5 | |
| Utdelning från intresseföretag | -0,3 | |
| Redovisat värde 31.12.2008 | 17,8 |
Nedan förtecknas intresseföretagen och deras sammanlagda tillgångar, skulder, omsättning, vinst/förlust (milj. euro) och bolagets innehav. Beloppen redovisas brutto ur intresseföretagens redovisning, ej enligt koncernens innehav.
| 31.12.2009 31.12.2008 | |||
|---|---|---|---|
| Långfristiga lånefordringar | 3,1 | 8,0 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 15,1 | 9,3 | |
| Långfristiga lånefordringar och | |||
| övriga fordringar | 18,2 | 17,4 | |
| Övriga långfristiga placeringar | 10,5 | 9,9 | |
| Uppskjuten skattefordran | 12,3 | 10,1 | |
| Summa långfristiga fordringar | 41,0 | 37,4 |
| Intresseföretag 2009 | Intresseföretag 2008 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Om- Räkenskaps- | Innehav | Tillgångar | Skulder | Om- Räkenskaps- | Innehav | ||||
| sättning | periodens | (%) | sättning | periodens | (%) | ||||||
| vinst/förlust | vinst/förlust | ||||||||||
| Moderbolagets innehav | Moderbolagets innehav | ||||||||||
| Honkajoki Oy | 14,7 | 9,6 | 21,4 | 1,4 | 38,33 | Honkajoki Oy | 12,9 | 9,2 | 18,3 | 0,4 | 38,33 |
| Envor Biotech Oy | 7,1 | 5,0 | 3,3 | 0,1 | 24,62 | Envor Biotech Oy | 4,7 | 3,3 | 2,4 | 0,4 | 24,62 |
| Pakastamo Oy | 11,1 | 8,5 | 11,0 | 0,4 | 50,00 | Pakastamo Oy | 11,0 | 9,9 | 9,9 | 0,2 | 50,00 |
| Köttindustrins Forskningscentral LTK | 10,2 | 2,0 | 22,9 | 1,0 | 44,80 | Köttindustrins Forskningscentral LTK | 9,6 | 2,1 | 23,7 | 0,5 | 44,80 |
| Best-In Oy | 1,6 | 0,8 | 5,6 | 0,1 | 50,00 | Best-In Oy | 1,7 | 0,9 | 4,8 | 0,1 | 50,00 |
| Länsi-Kalkkuna Oy | 3,6 | 2,9 | 25,6 | 0,2 | 50,00 | Länsi-Kalkkuna Oy | 3,6 | 3,1 | 27,0 | 0,1 | 50,00 |
| LSO Foods Oy:s innehav | LSO Foods Oy:s innehav | ||||||||||
| Finnpig Oy | 1,3 | 0,6 | 3,0 | 0,2 | 50,00 | Finnpig Oy | 1,1 | 0,6 | 2,8 | 0,1 | 50,00 |
| Scan AB:s innehav | Scan AB:s innehav | ||||||||||
| Bondens Bästa i Svalöv AB | 0,2 | 0,1 | 1,3 | 0,0 | 50,00 | Bondens Bästa i Svalöv AB | 0,2 | 0,1 | 1,5 | 0,0 | 50,00 |
| SDT Sveriges Djurproducenters | SDT Sveriges Djurproducenters | ||||||||||
| Tillväxt AB | 5,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 50,00 | Tillväxt AB | 4,8 | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 50,00 |
| Conagri AB | 6,9 | 6,3 | 22,1 | 0,0 | 49,00 | Conagri AB | 6,9 | 6,3 | 22,1 | 0,0 | 49,00 |
| daka a.m.b.a | 105,4 | 78,7 | 119,1 | 9,0 | 33,60 | daka a.m.b.a | 114,0 | 92,7 | 121,5 | 3,4 | 33,60 |
| Fastighets AB Tuben | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 48,00 | Fastighets AB Tuben | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 48,00 |
| Höglandsprodukter AB | 3,4 | 1,8 | 28,0 | 0,5 | 30,00 | Höglandsprodukter AB | 2,4 | 1,8 | 30,2 | 0,5 | 30,00 |
| Siljans Chark AB | 8,0 | 6,2 | 15,5 | 0,8 | 39,30 | Siljans Chark AB | 7,3 | 4,9 | 16,8 | 0,3 | 39,30 |
| Svensk Köttinformation AB | 0,3 | 0,2 | 0,8 | 0,0 | 50,00 | Svensk Köttinformation AB | 0,2 | 0,1 | 0,9 | 0,0 | 50,00 |
| Svensk Köttrasprövning AB | 0,1 | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 35,00 | Svensk Köttrasprövning AB | 0,1 | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 35,00 |
| Svensk Lantbrukstjänst AB | 2,7 | 1,1 | 10,7 | 0,4 | 26,00 | Svensk Lantbrukstjänst AB | 2,1 | 0,9 | 10,9 | 0,2 | 26,00 |
| Svenska Djurhälsovården AB | 3,0 | 0,4 | 7,6 | 0,0 | 50,00 | Svenska Djurhälsovården AB | 2,6 | 0,4 | 6,9 | 0,2 | 50,00 |
| Taurus Köttrådgivning AB | 0,3 | 0,1 | 0,8 | 0,0 | 39,33 | Taurus Köttrådgivning AB | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,0 | 39,33 |
| Bertil Eriksson Slakteri AB | 1,5 | 1,1 | 5,2 | 0,4 | 35,00 | ||||||
| Svenska Pig AB | 0,5 | 0,2 | 0,8 | 0,2 | 22,00 | ||||||
| M R L Transport AB | 0,2 | 0,2 | 0,6 | 0,0 | 30,00 | ||||||
| Industrislakt Syd AB | 1,0 | 1,0 | 4,7 | 0,0 | 50,00 | ||||||
| SLP Pärsons AB:s innehav | |||||||||||
| Spjutstorps Smågris AB | 2,2 | 2,1 | 0,5 | 0,0 | 49,00 | ||||||
| Specifi kation av uppskjutna skattefordringar | Redovisat | Redovisat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings- | över resultat- | mot eget | Förvärv/ | |||
| 1.1.2009 | differens | räkningen | kapital | avyttringar | 31.12.2009 | |
| Pensionsersättningar | 1,1 | - | -0,0 | - | - | 1,1 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Övriga periodiseringsdifferenser | 2,9 | 0,1 | 0,3 | 2,6 | - | 5,9 |
| Från konsolideringsåtgärder | 0,6 | - | -0,1 | - | - | 0,5 |
| Fastställda förluster | 5,3 | 0,3 | -1,0 | - | - | 4,6 |
| Summa | 10,1 | 0,4 | -0,8 | 2,6 | - | 12,3 |
| Avskrivningsdifferens och reserver | 8,6 | -0,4 | 1,6 | - | - | 9,8 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga periodiseringsdifferenser | 11,7 | -0,5 | -3,9 | -1,3 | - | 6,0 |
| Från konsolideringsåtgärder | 13,0 | -0,6 | 0,6 | - | - | 13,0 |
| Redovisat direkt mot vinstmedel | 0,4 | - | - | - | - | 0,4 |
| Pensionsersättningar | - | - | 3,1 | - | - | 3,1 |
| Summa | 33,6 | -1,5 | 1,4 | -1,3 | - | 32,2 |
| Specifi kation av uppskjutna skattefordringar | Redovisat | Redovisat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings- | över resultat- | mot eget | Förvärv/ | |||
| 1.1.2008 | differens | räkningen | kapital | avyttringar | 31.12.2008 | |
| Pensionsersättningar | 1,2 | - | -0,1 | - | - | 1,1 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Övriga periodiseringsdifferenser | 2,1 | -0,3 | 0,3 | 0,7 | 0,1 | 2,9 |
| Från konsolideringsåtgärder | 0,6 | - | - | - | - | 0,6 |
| Fastställda förluster | 4,3 | -0,6 | 1,6 | - | - | 5,3 |
| Summa | 8,3 | -0,9 | 1,9 | 0,7 | 0,1 | 10,1 |
| Avskrivningsdifferens och reserver | 9,5 | -0,9 | - | - | - | 8,6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga periodiseringsdifferenser | 10,4 | -1,0 | -0,2 | 2,5 | - | 11,7 |
| Från konsolideringsåtgärder | 13,7 | -1,3 | 0,6 | - | - | 13,0 |
| Redovisat direkt mot vinstmedel | 0,4 | - | - | - | - | 0,4 |
| Pensionsersättningar | - | - | - | - | - | - |
| Summa | 34,0 | -3,2 | 0,4 | 2,5 | - | 33,6 |
Uppskjuten skatteskuld ingående i dotterbolagens balanserade vinstmedel har inte redovisats.
I de estländska bolagens vinstmedel ingår 17,3 miljoner euro uppskjuten skatteskuld som inte redovisats.
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
|---|---|---|---|
| Material och förnödenheter | 73,9 | 80,9 | |
| Varor under tillverkning | 7,1 | 7,1 | |
| Färdiga produkter | 23,7 | 25,6 | |
| Varor | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga omsättningstillgångar | 4,1 | 4,2 | |
| Förskottsbetalningar omsättningstillgångar | 2,1 | 2,2 | |
| Levande djur IFRS 41 | 7,6 | 8,2 | |
| Summa omsättningstillgångar | 118,7 | 128,3 |
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar hos intresseföretag | 0,3 | 0,4 |
| Lånefordringar hos intresseföretag | 0,6 | 0,6 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 0,9 | 1,0 |
| Kundfordringar | 133,2 | 135,5 |
| Övriga fordringar | 51,5 | 47,1 |
| Kortfristiga fordringar hos andra | 184,7 | 182,6 |
| Råvaruderivat, säkringsredovisning | 0,0 | 0,0 |
| Kortfristiga derivatfordringar | 0,0 | 0,0 |
| Räntefordringar | 0,7 | 1,0 |
| Periodiserade personalkostnader, | ||
| kortfristiga fordringar | 0,7 | 0,8 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 7,2 | 13,0 |
| Kortfristiga förutbetalda kostnader | 8,7 | 14,9 |
| Skattefordringar (inkomstskatt) | 0,2 | 1,5 |
| Inkomstskattefordringar | 0,2 | 1,5 |
| Summa kortfristiga fordringar | 194,5 | 199,9 |
| Ned- | Ned- | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| skrivnings- | Netto | skrivnings- | Netto | |||
| 2009 | förlust | 2009 | 2008 | förlust | 2008 | |
| Icke-förfallna 1) | 120,1 | 120,1 | 113,7 | 113,7 | ||
| Förfallna | ||||||
| Under 30 dagar | 10,4 | 0,4 | 10,0 | 14,4 | 0,0 | 14,4 |
| 30-60 dagar | 0,8 | 0,0 | 0,8 | 2,0 | 0,0 | 2,0 |
| 61-90 dagar | 0,2 | 0,0 | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,3 |
| över 90 dagar 2) | 1,6 | 0,5 | 1,1 | 5,1 | 3,7 | 1,4 |
| Summa | 133,2 | 0,9 | 132,3 | 135,5 | 3,7 | 131,8 |
1) Beträffande kundfordringar bör beaktas att fordringar har sålts ut till fi nansinstitut. 2) Utgörs bl.a. av fordringar som kvittas mot slaktavräkningar.
Verkligt värde för fordringar presenteras i not 28: Verkligt värde för fi nansiella tillgångar och skulder.
Likvida medel i kassafl ödesanalysen stämmer med likvida medel i balansräkningen.
I det följande beskrivs inverkan av ändringar i antal utestående aktier:
| Antal | Aktie- | Över- | Fond för | Egna | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| aktier | kapital | kursfond | inbetalt fritt EK | aktier | Summa | ||
| (1 000 st) | milj. euro | milj. euro | milj. euro | milj. euro | milj. euro | ||
| 1.1.2008 | 39 266 | 66,8 | 72,9 | 66,7 | -0,7 | 205,7 | |
| Förvärv av egna aktier | -15 | -0,1 | -0,1 | ||||
| Överlåtelse av egna aktier | 51 | 0,8 | 0,8 | ||||
| 31.12.2008 | 39 302 | 66,8 | 72,9 | 66,7 | 0,0 | 206,4 | |
| Återlämnade egna aktier | -48 | 0,0 | 0,0 | ||||
| Aktieemission | 14 720 | 76,8 | 76,8 | ||||
| 31.12.2009 | 53 974 | 66,8 | 72,9 | 143,5 | 0,0 | 283,2 | |
Aktierna har inget nominellt värde. Alla emitterade aktier har betalats till sitt fulla belopp. Aktierna är indelade i två serier, serie A och serie K, som skiljer sig från varandra på det sätt som anges i bolagsordningen. Alla aktier har samma rätt till utdelning. Varje K-aktie har 20 röster och varje A-aktie har 1 röst. Antalet A-aktier var före aktieemissionen 33 906 193 st. och antalet K-aktier var 5 400 000 st. Efter emissionen som registrerades 29.12.2009 är antalet A-aktier 54 026 522 st. och antalet K-aktier 5 400 000 st.
Vid emissioner som beslutats under den gamla aktiebolagslagens (29.9.1978/734) tid har betalningar och andra ersättningar för aktieteckning förts mot aktiekapitalet och överkursfonden enligt emissionsvillkoren, med avdrag för transaktionskostnader.
Fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP) innehåller övriga egetkapitalinstrument och aktiernas teckningspris till den del det inte fi nns ett uttryckligt beslut om att det skall föras mot aktiekapitalet. Vid den riktade emissionen till Swedish Meats fördes den del som översteg aktiens nominella värde till fonden för inbetalt fritt eget kapital. Intäkterna från aktieemissionen år 2009 fördes i sin helhet till fonden för inbetalt fritt eget kapital.
I början av 2009 innehade bolaget 4 474 st. egna aktier av serie A. Under år 2009 återlämnades 47 508 aktier till bolaget. I slutet av räkenskapsåret innehade bolaget totalt 51 982 egna aktier av serie A till ett sammanlagt marknadsvärde av 0,4 miljoner euro. Andelen utgjorde 0,01 procent av hela aktiestocken och under 0,01 procent av röstetalet. Den resterande delen av anskaffningsutgiften dras av från eget kapital i balansräkningen.
I fonden Omräkningsdifferenser redovisas förutom omräkningsdifferenser som uppkommit av omräkningen av utländska enheters bokslut även vinster och förluster hänförliga till säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet, i det fall att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda.
I dessa fonder redovisas värdeförändringar på fi nansiella tillgångar som kan säljas och förändringar i verkligt värde på derivatinstrument för kassafl ödessäkring. Nedan följer en specifi kation av räkenskapsperiodens transaktioner i omvärderingsreserv.
| Fond för verkligt värde och fond för säkringsinstrument | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Fond för verkligt värde och fond för säkringsinstrument 1.1 | -1,7 | 0,8 | |
| Belopp som redovisats mot EK (effektiv andel), valutader. | 0,5 | -0,5 | |
| Belopp som redovisats mot EK (effektiv andel), ränteder. | -11,3 | 0,0 | |
| Belopp som redovisats mot EK (effektiv andel), råvaruder. | 1,0 | -2,8 | |
| Uppskjuten skattefordrans andel av periodens förändringar | 2,7 | 0,7 | |
| Fond för verkligt värde och fond för säkringsinstrument 1.1 | -8,8 | -1,7 | |
År 2009 uppgick utdelningen till sammanlagt 0,24 euro per aktie, totalt 9,4 miljoner euro (år 2008: 0,27 euro per aktie, totalt 10,6 miljoner euro). Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning på 0,22 euro per aktie, sammanlagt 11,9 miljoner euro.
| 21. Pensionsåtaganden | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |||||||
| Pensionsskuld/-fordran i balansräkningen, förmånsbestämda | 3,6 | 3,7 | ||||||
| Pensionsåtaganden | ||||||||
| Pensionsskuld (+)/-fordran (-) i balansräkningen | 3,6 | 3,7 | ||||||
| Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen, förmånsbestämda | ||||||||
| Pensionsåtaganden | 0,1 | 1,0 | ||||||
| Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen (IFRS) | 0,1 | 1,0 | ||||||
| Periodens förändringar i skulder/fordringar hänförliga till förmånsbestämda planer | ||||||||
| Saldo 1.1 | 3,7 | 4,7 | ||||||
| Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen (IFRS) | -0,1 | -1,0 | ||||||
| Övriga förändringar | 0,0 | 0,0 | ||||||
| Skulder/fordringar i slutet av perioden | 3,6 | 3,7 | ||||||
| 22. Avsättningar | ||||||||
| Ökn. av | Iansp. tagna | |||||||
| 1.1.2009 | avsättn. under året (-) | 31.12.2009 | ||||||
| Långfristiga avsättningar | 1,4 | 8,6 | -1,5 | 8,5 | ||||
| Kortfristiga avsättningar | 1,9 | 1,5 | -0,5 | 2,8 | ||||
| Summa | 3,3 | 10,1 | -2,0 | 11,3 | ||||
| Ökn. av | Iansp. tagna | |||||||
| 1.1.2008 | avsättn. under året (-) | 31.12.2008 | ||||||
| Långfristiga avsättningar | 0,0 | 1,4 | 0,0 | 1,4 |
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga avsättningar | 1,3 | 1,0 | -0,4 | 1,9 |
| Summa | 1,3 | 2,4 | -0,4 | 3,3 |
De långfristiga avsättningarna utgörs i huvudsak av kostnader som hänför sig till personalarrangemangen i anslutning till effektiviseringsprogrammet i Sverige. I de kortfristiga avsättningarna ingår för affärssegmentet Finlands del en uppskattad kostnad till följd av en anställningstvist vid enheten i Forssa. I siffran för Estland ingår en smärre kreditförlustreserv för eventuella framtida kreditförluster.
| 23. Främmande kapital | ||
|---|---|---|
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
| Långfristigt främmande kapital | ||
| Räntebärande | ||
| Lån från kreditinstitut | 329,8 | 441,6 |
| Övriga skulder | 0,1 | 0,4 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 329,9 | 442,1 |
| Icke-räntebärande | ||
| Övriga skulder | 5,9 | 7,9 |
| Långfristiga icke-räntebärande skulder | 5,9 | 7,9 |
| Långfristiga avsättningar | 8,5 | 1,4 |
| Uppskjuten skatteskuld | 32,2 | 33,6 |
| Pensionsåtaganden | 3,6 | 3,7 |
| Långfristigt främmande kapital | 380,1 | 488,7 |
| Kortfristigt främmande kapital | ||
| Räntebärande | ||
| Lån från kreditinstitut | 78,0 | 70,5 |
| Övriga skulder | 9,5 | 11,9 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 87,5 | 82,4 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | ||
| Erhållna förskott | 0,1 | 0,7 |
| Leverantörsskulder | 100,7 | 113,0 |
| Upplupna kostnader | ||
| - Kortfristiga ränteskulder | 1,1 | 2,4 |
| - Periodiserade personalkostnader | 46,5 | 45,6 |
| - Övriga kortfristiga upplupna kostnader | 23,7 | 19,8 |
| Derivatinstrument | 12,0 | 1,8 |
| Övriga skulder | 17,9 | 16,1 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 202,0 | 199,4 |
| Inkomstskatteskuld | 2,7 | 0,5 |
| Kortfristiga avsättningar | 2,8 | 1,9 |
| Kortfristigt främmande kapital | 295,1 | 284,2 |
| Främmande kapital | 675,3 | 772,8 |
Den 23 september 2008 emitterade bolaget ett masslån till bolagets huvudägare i form av egetkapitalinstrument till ett belopp av sammanlagt 20 miljoner euro (ett s.k. hybridlån). I HKScans IFRS-redovisning tas lånet upp som eget kapital. Ett hybridlån är ett lån mot skuldebrev av typ egetkapitalinstrument, som är efterställt bolagets övriga skuldförbindelser. Hybridlånet har dock högre prioritet än andra egetkapitalinstrument. Emittenten har rätt att välja tidpunkt för betalning av räntan. Hybridlånets kapital och upplupna räntor betalades i sin helhet den 11 december 2009.
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
|---|---|---|
| Långfristiga fi nansiella leasingskulder, räntebärande | 0,9 | 1,5 |
| Kortfristiga fi nansiella leasingskulder, räntebärande | 0,3 | 0,6 |
| Summa fi nansiella leasingskulder | 1,2 | 2,1 |
| Fördelade per anläggningstillgångsslag | ||
| Byggnader och konstruktioner | 0,5 | 0,5 |
| Maskiner och inventarier | 0,2 | 1,3 |
| Fordon | 0,5 | 0,3 |
| Summa fi nansiella leasingskulder | 1,2 | 2,1 |
| Finansiella leasingskulder − sammanlagt belopp för minimileasingavgifter | ||
|---|---|---|
| Inom ett år | 0,3 | 0,5 |
| Senare än ett år men inom fem år | 0,9 | 1,6 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 1,2 | 2,1 |
| Finansiella leasingskulder − nuvärde för minimileasingavgifter | ||
| Inom ett år | 0,3 | 0,4 |
| Senare än ett år men inom fem år | 0,9 | 1,5 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 1,1 | 2,0 |
| Framtida fi nansieringskostnader | 0,0 | 0,1 |
| Finansiella leasingskulder sammanlagt | 1,2 | 2,1 |
| 25. Finansiella skulder | |||
|---|---|---|---|
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
| Långfristiga fi nansiella skulder som redovisas | |||
| till upplupet anskaffningsvärde | |||
| - Skuldebrevslån | 214,9 | 259,7 | |
| - Limitavtal | 108,9 | 174,3 | |
| - Leasing och factoring | 0,8 | 1,6 | |
| - Företagscertifi kat | 0,0 | 0,0 | |
| - Övriga fi nansiella skulder | 5,4 | 6,5 | |
| Summa | 329,9 | 442,1 | |
| Långfristiga fi nansiella skulder som redovisas | |||
| till upplupet anskaffningsvärde | |||
| - Skuldebrevslån | 44,9 | 38,5 | |
| - Limitavtal | 22,9 | 28,0 | |
| - Leasing och factoring | 2,8 | 3,3 | |
| - Företagscertifi kat | 5,0 | 0,0 | |
| - Övriga fi nansiella skulder | 11,9 | 12,5 | |
| Summa | 87,5 | 82,3 |
Verkligt värde för skulder presenteras i not 28: Verkligt värde för fi nansiella tillgångar och skulder.
Koncernen har banklån med såväl fast som rörlig ränta. Med beaktande av försäljningen av derivatinstrument och kundfordringar utgör lånen till fast ränta 47 procent (37 % år 2008). Koncernens genomsnittliga ränteprocent är 3,2 (5,3 % år 2008).
HKScan-koncernens övergripande fi nansfunktion har till uppgift att ordna en kostnadseffektiv kapitalförsörjning för koncernbolagen, ansvara för investerarrelationerna och hanteringen av fi nansiella risker. Den av styrelsen godkända fi nanspolicyn innehåller riktlinjer för koncernens kapitalförsörjning. Med fi nansiella risker avses ogynnsamma förändringar på fi nansmarknaderna, som kan försämra företagets resultatutveckling eller minska kassafl ödena från verksamheten. Ändamålet med den fi nansiella riskhanteringen är att med fi nansiella medel skydda bolagets resultatutveckling och eget kapital samt under alla förhållanden säkra koncernens likviditet. Hanteringen av fi nansiella risker kan ske med hjälp av olika instrument, t.ex. valutaterminer och valutaoptioner, ränte- och valutaswappar, valutalån och råvaruderivat. Derivatinstrument används endast för säkringsändamål, ej i spekulationssyfte. Koncernens kapitalförsörjning sker i regel genom moderbolaget och koncernens fi nansfunktion ordnar fi nansiering för dotterbolagen i resp. bolags lokala valuta med hjälp av interna lån. Koncernens fi nansiering är koncentrerad till en central fi nansieringsenhet som leds av koncernens ekonomidirektör.
Osäkerheten på fi nansmarknaden och den ekonomiska lågkonjunkturen under räkenskapsperioden ökade inte koncernens risker med avseende på tillgången på fi nansiering, utan koncernens likviditet var fortsatt god under år 2009. Koncernen gör dock ständiga analyser och uppföljningar av den fi nansiering som behövs för verksamheten, bland annat genom att analysera kassafl ödesprognoserna. Koncernen ska hela tiden ha hög likviditet för att täcka de fi nansiella behoven inom såväl rörelsen som fi nansieringen på kort sikt. Kapitalförsörjningen tryggas genom att låneportföljen diversifi eras med avseende på löptid, fi nansieringskällor och fi nansiella instrument. Koncernen har bindande kreditutfästelser från banker, lån från kredit- och försäkringsinstitut, checkräkningskrediter samt ett kortfristigt, inhemskt företagscertifi katprogram på 100 miljoner euro.
Koncernens fi nansiella bas är en syndikerad kreditfacilitet på 550 miljoner euro tecknad i juni 2007, med en löptid på sju år för skuldebrevslåneandelen på 275 miljoner euro och fem år för kreditlimitandelen på 275 miljoner euro med option på två ettåriga förlängningar, av vilka den ena har realiserats. De outnyttjade kreditfaciliteterna uppgick den 31 september 2009 till 207 miljoner euro (140 milj. euro). Därtill hade koncernen övriga outnyttjade checkkonto- och liknande limiter till ett belopp av 39 miljoner euro (37 milj. euro). Av företagscertifi katprogrammet på 100 miljoner euro var 5 miljoner euro utnyttjat (0 milj. euro). Den stagnerande företagscertifi katsmarknaden tog långsamt ny fart mot slutet av året. De krediter som utnyttjas genom lånearrangemanget löper med rörlig ränta och ränterisken hanteras med derivatinstrument.
Av de bindande kreditlimitavtalen förfaller 25 miljoner euro år 2010, 25 miljoner euro år 2012 och 250 miljoner euro år 2013. Checkkontolimitavtalet gäller tills vidare.
I slutet av räkenskapsperioden genomförde bolaget en aktieemission med vars intäkter bolaget amorterade lån med rörlig ränta. Arrangemanget bidrog även till att höja bolagets outnyttjade limiter. Bolaget ser inget nämnvärt refi nansieringsbehov före år 2013. I de nuvarande kreditförbindelserna ingår sedvanliga villkor avseende resultat och balansräkning. De ekonomiska villkoren är nettoskuldsättningsgraden (gearing) och nettoskulderna i förhållande till rörelseresultatet före avskrivningar. Rapportering om lånekovenanterna sker till fi nansiärerna varje kvartal. Om koncernen bryter mot en lånekovenant kan fordringsägaren kräva att lånen betalas tillbaka snabbare än planerat. Under räkenskapsperioden 2009 har koncernen kunnat uppfylla samtliga kovenantvillkor som ansluter till lånen. Ledningen övervakar regelbundet att lånekovenanterna uppfylls.
Koncernledningen har inte identifi erat några betydande koncentrationer av likviditetsrisk i sina fi nansiella tillgångar eller fi nansieringskällor.
Nedanstående tabell återger koncernens bindande avtal per kredittyp på balansdagen:
| 31.12.2009 | |||
|---|---|---|---|
| Kreditform | Programmets storlek | Ianspråktaget | Fritt |
| Checkkontolimit | 49,7 | 10,5 | 39,2 |
| Kreditlimit | 328,0 | 121,3 | 206,7 |
| Företagscertifi katsprogram | 100,0 | 5,0 | 95,0 |
| Summa | 477,7 | 136,8 | 340,9 |
| 31.12.2008 | |||
| Kreditform | Programmets storlek | Ianspråktaget | Fritt |
| Checkkontolimit | 52,2 | 14,8 | 37,4 |
| Kreditlimit | 329,3 | 188,9 | 140,3 |
| Företagscertifi katsprogram | 100,0 | 0,0 | 100,0 |
| Summa | 481,5 | 203,7 | 277,8 |
| Kreditformens löptid | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kreditform | 31.12.2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | >2014 |
| Skuldebrevslån | 259,8 | 45,4 | 34,8 | 36,6 | 31,5 | 109,8 | 1,7 |
| Limitavtal | 131,8 | 22,9 | 9,6 | 0,0 | 99,3 | 0,0 | 0,0 |
| Leasing och factoring | 3,6 | 2,8 | 0,2 | 0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagscertifi katsprogram | 5,0 | 5,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga lån | 17,2 | 11,8 | 3,2 | 2,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 417,4 | 87,9 | 47,8 | 39,4 | 130,7 | 109,8 | 1,7 |
| Kreditformens löptid | |||||||
| Kreditform | 31.12.2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | >2013 |
| Skuldebrevslån | 298,3 | 38,5 | 43,0 | 33,8 | 34,5 | 28,1 | 120,3 |
| Limitavtal | 202,3 | 28,0 | 0,0 | 12,0 | 25,0 | 137,3 | 0,0 |
| Leasing och factoring | 4,8 | 3,3 | 0,3 | 0,3 | 0,9 | 0,0 | 0,0 |
| Företagscertifi katsprogram | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga lån | 19,0 | 12,5 | 2,8 | 1,0 | 2,7 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 524,4 | 82,3 | 46,2 | 47,1 | 63,1 | 165,4 | 120,3 |
Summa 524,4 82,3 46,2 47,1 63,1 165,4 120,3
Löptidsanalys för koncernens räntebärande fi nansiella skulder per valuta:
| Löptid | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31.12.2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | >2014 | ||
| EUR | 174,2 | 33,4 | 15,7 | 14,0 | 70,4 | 40,7 | 0,0 | |
| SEK | 194,6 | 25,4 | 19,0 | 19,0 | 60,3 | 69,2 | 1,7 | |
| PLN | 41,3 | 26,3 | 12,8 | 2,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| EEK | 3,4 | 2,7 | 0,1 | 0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| LVL | 3,6 | 0,0 | 0,0 | 3,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| DKK | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 417,4 | 87,9 | 47,8 | 39,4 | 130,7 | 109,8 | 1,7 | |
| Löptid | ||||||||
| 31.12.2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | >2013 | ||
| EUR | 232,8 | 40,4 | 42,5 | 33,3 | 36,5 | 80,0 | 0,0 | |
| SEK | 233,6 | 7,7 | 0,5 | 0,5 | 19,4 | 85,4 | 120,0 | Tabellen nedan innehåller en löptidsanalys för koncernens |
| PLN | 48,5 | 30,9 | 2,7 | 12,8 | 2,0 | 0,0 | 0,0 | räntebärande fi nansiella skulder. Beloppen är odiskonte |
| EEK | 4,2 | 2,9 | 0,0 | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 0,3 | rade och innehåller endast kapitalamorteringar. |
| LVL | 3,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,6 | 0,0 | 0,0 | |
| DKK | 1,7 | 0,3 | 0,3 | 0,4 | 0,7 | 0,0 | 0,0 |
I tabellen nedan presenteras fi nansiella skulder som inte är derivatskulder samt derivatskulder som regleras netto, indelade per balansdagen enligt löptiderna för de kvarstående avtalen. Derivatskulderna inkluderas i indelningen om det med hänsyn till förståelsen av tidpunkten för kassafl ödena är nödvändigt att känna till de avtalsenliga förfallodagarna. Med undantag av räntederivatskulderna avser tabellens siffror avtalsenliga odiskonterade kassafl öden.
Löptidsanalysen gäller endast fi nansiella instrument och innehåller således inga lagstadgade skulder. Siffrorna inkluderar även räntor.
| Kreditform | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 >2014 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skuldebrevslån | 49,6 | 38,2 | 39,4 | 33,7 110,9 | 1,7 | ||
| Limitavtal | 25,0 | 11,5 | 1,8 100,1 | 0,0 | 0,0 | ||
| Leasing och factoring | 2,9 | 0,2 | 0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Företagscertifi katsprogram | 5,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga lån | 12,0 | 3,2 | 2,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 203,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 298,1 | 53,2 | 44,0 133,9 110,9 | 1,7 | |||
| Löptid för derivatskulder | |||||||
| Räntederivat, säkringsredovisning | -5,1 | -3,6 | -1,8 | -0,6 | -0,1 | -0,1 | |
| Råvaruderivat, säkringsredovisning | -0,5 | -0,2 | -0,0 | -0,0 | -0,0 | -0,0 | |
| Valutaderivat | -0,9 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Valutaderivat, säkringsredovisning | -0,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Kreditform | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 >2013 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skuldebrevslån | 52,6 | 55,0 | 43,8 | 42,8 | 34,9 | 123,3 | |
| Limitavtal | 37,5 | 8,8 | 20,4 | 32,5 140,8 | 0,0 | ||
| Leasing och factoring | 3,4 | 0,4 | 0,4 | 0,9 | 0,0 | 0,0 | |
| Företagscertifi katsprogram | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga lån | 13,2 | 3,1 | 1,1 | 2,7 | 0,0 | 0,0 | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 215,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 321,7 | 67,2 | 65,8 | 79,0 175,7 | 123,3 | ||
| Löptid för derivatskulder | |||||||
| Räntederivat, säkringsredovisning | -3,3 | -4,7 | -1,4 | -1,1 | -0,6 | -0,4 | |
| Råvaruderivat, säkringsredovisning | -0,5 | -0,7 | -0,5 | -0,2 | 0,0 | 0,0 | |
| Valutaderivat | -2,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Valutaderivat, säkringsredovisning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Motpartsrisken med avseende på fi nansiella instrument beror på att motparten i fi nansieringstransaktionen eventuellt inte kan fullgöra sina åtaganden. Riskerna hänför sig närmast till investeringsverksamheten och motpartsrisker hänförliga till derivatinstrument. Som motparter anlitas endast kreditinstitut och andra aktörer med hög kreditvärdighet. Likvida medel kan insättas på bankkonton, investeras i bankcertifi kat samt i företagscertifi kat från särskilt defi nierade företag på börsens huvudlista.
HKScan-koncernen har produktion i Finland, Sverige, Baltikum och via ett i Sverige baserat samriskföretag även i Polen. Koncernbolagen bedriver också utrikeshandel. Koncernen exponeras för valutarisker i form av valutakursfl uktuationer till följd av inkomster och utgifter i främmande valuta samt fi nansiella instrument och resultat i främmande valuta. De största kursriskerna i koncernens handelsverksamhet hänför sig till US-dollarn, japanska yenen och svenska kronan. Koncernen säkrar kommersiella försäljningsavtal men tillämpar inte säkringsredovisning på dem. Cirka 1 procent av koncernens försäljning sker i annan valuta än euro. Positionerna för varje valuta granskas månatligen. Instrument för valutasäkring är valutaterminer, valutaoptioner och valutaswappar. Valutakursrisken i anslutning till handelsverksamhet kan säkras högst 12 månader framåt. Utgångspunkten är att 30-70 procent av det uppskattade nettovalutafl ödet säkras.
Koncernen har nettoinvesteringar i utlandet och är således utsatt för risker som uppstår då placeringar i utländsk valuta räknas om till moderbolagets funktionella valuta. Koncernbolagens största utländska valutor i fråga om eget kapital är svenska kronan, polska zlotyn och estniska kronan. Koncernen har som princip att säkra nettoinvesteringar i svenska kronor till minst 50 och högst 75 procent. Då den ekonomiska osäkerheten i Baltikum fortsätter är målet säkras koncernens eget kapital i estniska kronor till minst 50 och högst 75 procent, i enlighet med koncernens principer. Till följd av den fortsatta osäkerheten i fråga om den polska zlotyn inleddes vid ingången av räkenskapsperioden en säkring av tillgångarna i zloty enligt samma principer.
För att säkra nettoinvesteringarna kan bolaget ta lån i motsvarande valuta eller använda derivatinstrument. Koncernens dotterbolag och intressebolag med eget kapital och säkringsförhållanden i annan valuta än euro specifi ceras i nedanstående tabell.
| Nettoinvesteringar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Position | Säkrat | Netto- | Säkrings- | Nominellt | Säkrings- | |||||
| belopp | position | instrument | värde förhållande | ||||||||
| SEK | 108,2 | 72,3 | 35,9 | Valutalån | 72,3 | 67 % | |||||
| PLN | 53,1 | 29,8 | 23,3 Valutatermin och -option | 29,8 | 56 % | ||||||
| EEK | 98,0 | 60,6 | 37,5 | Valutatermin | 60,6 | 62 % | |||||
Säkringar av koncernens nettoinvesteringar i bokslutet för 2008:
| Nettoinvesteringar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Position | Säkrat | Netto- | Säkrings- | Nominellt | Säkrings- | |
| belopp | position | instrument | värde förhållande | ||||
| SEK | 98,0 | 73,5 | 24,5 | Valutalån | 73,5 | 75,0 | |
| PLN | 46,9 | 0,0 | 46,9 | - | 0,0 | 0,0 | |
| EEK | 88,3 | 61,3 | 27,0 | Valutatermin | 61,3 | 69,4 | |
Säkringsförhållanden som uppfyller kriterierna på säkringsredovisning behandlas som säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.
Valutarisk uppstår på fi nansiella instrument som är denominerade i en utländsk valuta, det vill säga i en annan valuta än den funktionella valutan i vilken de är värderade. Moderbolagets funktionella valuta är euro. Tillgångarna och skulderna i utländsk valuta, omräknade i euro, enligt balansdagens kurser:
| 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominella värden | USD | JPY | SEK | USD | JPY | SEK | |
| Långfristiga tillgångar | |||||||
| - Finansiella tillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| - Lånefordringar och kundfordringar | 0,0 | 0,0 | 129,3 | 0,0 | 0,0 | 138,5 | |
| Långfristiga skulder | |||||||
| - Räntebärande skulder | 0,0 | 0,0 | 111,7 | 0,0 | 0,0 | 147,7 | |
| Omsättningstillgångar | |||||||
| - Finansiella tillgångar | 1,4 | 0,0 | 3,1 | 0,4 | 0,0 | 17,5 | |
| - Försäljningsfordringar och | |||||||
| övriga fordringar | 1,6 | 0,6 | 3,3 | 8,1 | 0,9 | 7,5 | |
| Kortfristiga skulder | |||||||
| - Räntebärande skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| - Räntefria skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
I tabellen nedan återges hur euron stärkts eller försvagats i förhållande till US-dollarn, japanska yenen och svenska kronan, förutsatt att alla andra faktorer är oförändrade. Förändringsprocenten återger den genomsnittliga volatiliteten under föregående 12 månader. Känslighetsanalysen baseras på tillgångarna och skulderna i utländsk valuta per balansdagen. Känslighetsanalyserna beaktar även effekterna av valutaderivaten, som kvittas mot valutakursändringarnas effekter. Känslighetsanalysen omfattar inte nettoinvesteringar i utlandsverksamhet och eller instrument för säkring av dessa.
| 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| USD | JPY | SEK | Summa | USD | JPY | SEK | Summa | |
| Förändringsprocent | 10,0 | 10,0 | 10,0 | 10,0 | 10,0 | 10,0 | ||
| Effekt på vinst efter skatt | ||||||||
| (milj. euro) | 0,2 | 0,0 | 1,8 | 2,0 | 0,6 | 0,1 | 1,2 | 1,9 |
Känsligheten för valutarisker beräknades utifrån följande antaganden:
• Kalkylen beaktar inte förväntade framtida kassafl öden, men däremot ingår fi nansiella instrument såsom terminer, som används för att säkra dessa positioner.
• Kalkylen och bedömningarna om tämligen möjliga förändringar i valutakurserna baserar sig på antaganden om sedvanliga förhållanden på marknaden och i affärsmiljön.
I fråga om US-dollar och japansk yen skulle förändringar i huvudsak ha förorsakats av kursförändringar som påverkar kundfordringarna. De viktigaste faktorerna i fråga om den svenska kronan är lånebeloppen och lånefordringarna i svensk krona.
Koncernens korta penningmarknadsinstrument exponerar koncernens kassafl öde för ränterisker, men inverkan är inte betydande. Koncernens inkomster och operativa kassafl öden är till största delen oberoende av fl uktuationer i marknadsräntorna. Koncernen exponeras för ränterisker främst i form av räntebärande skulder och sålda kundfordringar. Syftet med ränteriskhanteringen är att minska räntekostnadernas variationer i resultaträkningen.
För att begränsa ränterisken har koncernen fördelat upplåningen i instrument med fast ränta och instrument med rörlig ränta. Företaget kan ta upp lån antingen till fast ränta eller till rörlig ränta och använda räntederivat för att uppnå resultat som harmonierar med fi nanspolicyn. Syftet med policyn är att ca 40 procent av koncernens lån skall vara bundna till fast ränta. Per balansdagen hade cirka 47 procent (37 %) av lånen fast ränta, räntederivat och factoring inkluderade. Intäkterna från aktieemissionen utnyttjades för att amortera lån med rörlig ränta. I fråga om lån som är utsatta för ränterisk har factoring beaktats. Lånens räntebindningstid var cirka 5 månader (6 mån.). Beräknat enligt räntekurvan vid bokslutstidpunkten är räntebindningstiden ca 13 månader (12 mån.).
Det nominella värdet för koncernens utestående räntederivat var per balansdagen 203,5 miljoner euro (276,8 milj. euro). Den genomsnittliga räntan på koncernens räntebärande skulder med beaktande av derivat och lånemarginaler var vid bokslutstidpunkten 3,2 % (5,3 %). De fi nansiella nettokostnadernas känslighet för en räntehöjning eller räntesänkning med en procentenhet vid oförändrade övriga variabler var per balansdagen ca 2,7 miljoner euro (3,7 milj. euro) före skatt räknat för de närmaste 12 månaderna. Känslighetsanalysen baserar sig på de beloppen och på löptiderna för de räntebärande lånen och räntederivaten per balansdagen. De räntebärande lånen omfattar försäljning av fakturafordringar.
Räntebindningstiden för räntederivat som skall upplösas är beräknat till den första optionens förfallodag.
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
|---|---|---|---|
| Mindre än 6 mån | 301,0 | 392,3 | |
| 6-12 mån | 72,6 | 62,3 | |
| 1-5 år | 43,8 | 64,2 | |
| Över 5 år | 0,0 | 5,6 | |
| Summa | 417,4 | 524,4 |
Räntebindningstiden för räntederivat som skall upplösas är beräknad enligt balansdagens räntekurva. Bindningstiden löper ut när räntekurvan uppnår samma nivå som räntederivatets fasta ränta.
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
|---|---|---|
| Mindre än 6 mån | 191,2 | 308,1 |
| 6-12 mån | 8,4 | 8,9 |
| 1-5 år | 217,8 | 201,8 |
| Över 5 år | ||
| Summa | ||
| 0,0 417,4 |
5,6 524,4 |
Koncernens kreditriskhantering och kreditövervakning har koncentrerats till koncernens fi nansfunktion, som verkar i samråd med affärsenheterna. Koncernens kundfordringar är fördelade på en stor kundkrets. De viktigaste är partihandlarna på de olika marknadsområdena. Kundernas kreditvärdighet följs upp och bedöms regelbundet. För de fl esta kunder har koncernen fastställt kreditlimiter som följs upp systematiskt. En del kunder försäkras med kreditförsäkringar. Kredit beviljas endast kunder med klanderfria kredituppgifter. Som säkerhet för beviljade krediter används bland annat insättningsförsäkringar, bankgarantier, bekräftade remburser, förskottsbetalningar, återtagandeförbehåll, inteckningar och efterpantsättning.
Koncernens fi nansfunktion ingår derivatavtal endast med kända motparter med god kreditvärdighet.
Koncernens maximala exponering för kreditrisk motsvarar det redovisade värdet på de fi nansiella tillgångarna vid räkenskapsperiodens utgång. Kundfordringarnas åldersfördelning specifi ceras i not 18.
Koncernen exponeras för råvarurisker avseende tillgången på råvaror och prisfl uktuationer. I Finland använder koncernen elderivat för att skydda sig mot prisfl uktuationer på elkraft. I policyn för elanskaffning har gränser för säkringen uppsatts. Minst 70 procent av de kommande 12 månadernas elanskaffning säkras. I fråga om dessa derivatinstrument tillämpas säkringsredovisning.
I nedanstående tabell visas vilken effekt en 10-procentig ökning eller minskning av priserna på de på balansdagen utestående råvaruderivat skulle ha på resultatet efter skatt, förutsatt att alla andra faktorer vore oförändrade.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| pris | pris | pris | pris | |
| ökar 10 % | minskar 10 % | ökar 10 % | minskar 10 % | |
| Elterminer | 0,2 | -1,2 | -0,8 | -1,8 |
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
|---|---|---|---|
| Valutaderivat | |||
| - Valutaterminer | 89,3 | 83,8 | |
| Valutaoptioner | 15,3 | 0,6 | |
| Räntederivat | |||
| - Ränteswapavtal | 203,5 | 276,8 | |
| Råvaruderivat | |||
| - Elterminsavtal | 10,8 | 8,6 | |
| 318,9 | 369,8 |
| 2009 | 2009 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde | Verkligt värde | Verkligt värde | Verkligt värde | |
| positivt | negativt | netto | netto | |
| Valutaderivat | 0,1 | -1,2 | -1,1 | -2,0 |
| - Valutaterminer | 0,1 | -1,2 | -1,1 | -1,9 |
| - Valutaoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,1 |
| Räntederivat | ||||
| - Ränteswapavtal | 0,0 | -11,3 | -11,3 | -11,5 |
| Råvaruderivat | ||||
| - Elterminsavtal | 0,4 | -1,0 | -0,6 | -1,9 |
| 0,5 | -13,5 | -13,0 | -15,4 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde | Verkligt värde | |
| effektiv andel | effektiv andel | |
| Valutaderivat | ||
| - Valutaterminer | -0,2 | 0 |
| Råvaruderivat | ||
| - Elterminsavtal | -0,6 | -1,6 |
| Räntederivat | ||
| - Ränteswapavtal | -11,3 | -11,5 |
| -12,1 | -13,1 | |
Tabellen nedan visar derivatinstrumentens nominella värden och verkliga värden. Derivatinstrumenten förfaller inom 12 månader, med undantag av räntederivaten och råvaruderivaten, vars förfallotider presenteras separat.
| 2009 | 2009 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | Verkligt | Verkligt | Verkligte | Nominellt | Nominellt | ||
| värde | värde | värde | värde | värde | värde | ||
| positivt | negativt | netto | netto | ||||
| Ränteswapavtal | |||||||
| förföll 2009 | - | - | - | -0,1 | - | 100,0 | |
| förfaller 2010 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,0 | 0,0 | 20,0 | |
| förfaller 2011 | 0,0 | -0,4 | -0,4 | -0,4 | 10,0 | 10,0 | |
| förfaller 2012 | 0,0 | -1,8 | -1,8 | -0,6 | 29,8 | 9,2 | |
| förfaller 2013 | 0,0 | -2,1 | -2,1 | -1,4 | 39,8 | 34,2 | |
| förfaller 2014 | 0,0 | -1,5 | -1,5 | -1,1 | 39,5 | 20,0 | |
| förfaller 2015< | 0,0 | -5,5 | -5,5 | -6,8 | 84,5 | 83,4 | |
| Ränteswapavtal | |||||||
| totalt för räkenskapsperioden 0,0 | -11,3 | -11,3 | -11,5 | 203,5 | 276,8 | ||
| varav fastställts som säkrings | |||||||
| instrument för verkligt värde | 0,0 | -11,3 | -11,3 | -11,5 | 203,5 | 276,8 | |
| Valutaderivat | 0,1 | -1,2 | -1,1 | -2,0 | 104,6 | 84,4 | |
| varav fastställts som säkrings | |||||||
| instrument för kassafl öde | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| varav fastställts som säkrings | |||||||
| instrument för nettoinvesteringar 0,0 | -0,2 | -0,2 | 0,0 | 36,9 | 0,0 | ||
| Råvaruderivat | 0,4 | -1,0 | -0,6 | -1,9 | 10,8 | 8,6 | |
| förföll 2009 | -0,5 | 3,5 | |||||
| förfaller 2010 | 0,2 | -0,6 | -0,4 | -0,7 | 3,4 | 2,7 | |
| förfaller 2011 | 0,1 | -0,3 | -0,2 | -0,5 | 2,8 | 1,8 | |
| förfaller 2012 | 0,1 | -0,1 | 0,0 | -0,1 | 2,3 | 0,5 | |
| förfaller 2013 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,6 | 0,0 | |
| förfaller 2014< | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 0,0 | |
Målet med koncernens kapitalhantering är att med hjälp av en optimal kapitalstruktur stödja verksamheten genom att garantera normala verksamhetsförutsättningar och möjliggöra organisk och strukturell tillväxt. En optimal kapitalstruktur innebär också lägre kapitalkostnader.
Kapitalstrukturen påverkas genom att justera rörelsekapitalet som binds i verksamheten samt via resultatet, utdelningen och aktieemissioner. Koncernen kan även besluta att sälja tillgångar för att minska skuldsättningen.
Koncernens kapitalstruktur följs upp med hjälp av soliditeten och nettoskuldsättningsgraden (gearing). Soliditeten står för eget kapital i relation till balansomslutningen. Vid beräkning av nettoskuldsättningsgraden divideras nettoskulden med eget kapital. I nettoskulden ingår räntebärande skulder med avdrag för likvida medel och räntebärande lånefordringar.
Koncernens uttalade soliditetsmål är 40 %. Soliditeten sjönk under 30-procentsnivån i och med förvärvet av Scan AB. Den i december 2009 genomförda aktieemissionen höjde koncernens soliditet till 37 procent. I fråga om nettoskuldsättningen var målet likaså att återuppnå samma nivå som före Scan-förvärvet, dvs. klart under 100 procent. Nettoskuldsättningsgraden (gearing) var 84,9 procent per balansdagen.
| Nettoskuldsättningsgrad (miljoner euro) | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Räntebärande skulder | 417,4 | 524,4 |
| Räntebärande lånefordringar | 2,9 | 3,3 |
| Kassa och bank | 75,9 | 94,4 |
| Räntebärande nettoskuld | 338,6 | 426,7 |
| Eget kapital | 398,7 | 323,7 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 84,9 % | 132,0 % |
I tabellen redovisas verkligt värde och redovisat värde på respektive fi nansiell tillgång och skuld. Siffrorna motsvarar värdena i koncernens balansräkning.
| Verkligt värde | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Finansiella tillgångar | ||||
| Övriga fi nansiella tillgångar | 2,0 | 2,2 | 2,0 | 2,2 |
| Finansiella tillgångar som redovisas | ||||
| mot resultaträkningen | - | - | - | - |
| - tillgångar som hålls | ||||
| för handelsändamål | - | - | - | - |
| Kundfordringar och övriga fordringar 194,3 | 198,4 | 194,3 | 198,4 | |
| Likvida medel | 73,9 | 92,2 | 73,9 | 92,2 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skuldebrevslån | 212,7 | 251,8 | 214,9 | 259,7 |
| Limitavtal | 108,2 | 173,2 | 108,9 | 174,3 |
| Leasing och factoring | 0,7 | 1,4 | 0,8 | 1,6 |
| Företagscertifi kat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga långfristiga skulder | 4,8 | 5,6 | 5,4 | 6,5 |
| Upplupna kostnader | 50,2 | 46,6 | 50,2 | 46,6 |
| Summa långfristiga skulder | 376,6 | 478,6 | 380,1 | 488,7 |
| - varav räntebärande | 326,4 | 432,0 | 329,9 | 442,1 |
Det redovisade värdet för långfristiga skulder har beräknats enligt effektivräntemetoden, och det verkliga värdet har fastställts genom metoden för diskonterat kassafl öde; diskonteringen har skett enligt marknadsränta eller marknadsvärde per balansdagen. Diskonteringssatsen motsvarar således den ränta till vilken koncernen skulle få externt lån på balansdagen.
| Verkligt värde | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skuldebrevslån | 44,9 | 38,5 | 44,9 | 38,5 |
| Limitavtal | 22,9 | 28,0 | 22,9 | 28,0 |
| Leasing och factoring | 2,8 | 3,3 | 2,8 | 3,3 |
| Företagscertifi kat | 5,0 | 0,0 | 5,0 | 0,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | 11,9 | 12,5 | 11,9 | 12,5 |
| Erhållna förskott | 0,1 | 0,7 | 0,1 | 0,7 |
| Leverantörsskulder | 100,7 | 113,0 | 100,7 | 113,0 |
| Upplupna kostnader | 71,5 | 67,8 | 71,5 | 67,8 |
| Övriga skulder | 35,4 | 20,3 | 35,4 | 20,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 295,1 | 284,2 | 295,1 | 284,2 |
| - varav räntebärande | 87,5 | 82,4 | 87,5 | 82,4 |
Det redovisade värdet för kortfristiga icke-räntebärande skulder är en skälig uppskattning av deras verkliga värde. Det redovisade värdet för kortfristiga skulder har beräknats enligt effektivräntemetoden, och det verkliga värdet har fastställts genom metoden för diskonterat kassafl öde; diskonteringen har skett enligt marknadsränta per balansdagen.
Verkligt värde för valutaterminer fastställs utifrån marknadspriset på balansdagen för avtal av motsvarande längd. Verkligt värde för ränteswapavtal har fastställts enligt metoden för diskonterat framtida kassafl öde. Till stöd för denna bedömning läggs marknadsräntan eller annan marknadsinformation per balansdagen. Verkligt värde för råvaruderivat fastställs enligt offentligt noterade marknadspriser. Verkligt värde motsvarar de priser som koncernen måste erlägga eller skulle erhålla om den hävde ett derivatinstrument.
Det redovisade värdet vid första redovisningstillfället för andra fordringar än sådana som baserar sig på derivatinstrument samt för leverantörsskulder och andra skulder motsvarar deras verkliga värde, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig med beaktande av fordringarnas löptid.
Verkligt värde-hierarki för fi nansiella tillgångar som värderats till verkligt värde. Verkligt värde per balansdagen.
| 31.12.2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar värderade till verkligt värde | |||||
| Finansiella tillgångar som bokförs | |||||
| mot resultaträkningen | |||||
| - Värdepapper innehavda för handelsändamål | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| - Derivat innehavda för handelsändamål | |||||
| - Ränteswapavtal | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| - Valutaderivat | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |
| - Råvaruderivat | 0,4 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | |||||
| - Aktieplaceringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 0,5 | 0,5 | 0,0 | 0,0 | |
| Skulder värderade till verkligt värde | |||||
| Finansiella skulder som bokförs | |||||
| mot resultaträkningen | |||||
| - Derivat innehavda för handelsändamål | |||||
| - Ränteswapavtal | -11,3 | 0,0 | -11,3 | 0,0 | |
| varav avsedda för säkring av kassafl öde | -11,3 | 0,0 | -11,3 | 0,0 | |
| - Valutaderivat | -1,2 | -1,0 | -0,2 | 0,0 | |
| varav avsedda för säkring av nettoinvesteringar -0,2 | 0,0 | -0,2 | 0,0 | ||
| - Råvaruderivat | -1,1 | -1,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | -13,6 | -2,0 | -11,5 | 0,0 | |
Prisnoteringarna för valuta- och råvaruderivat på nivå 1 baserar sig på de priser som noterats på marknaden. De verkliga värdena för instrument på nivå 2 baserar sig i hög grad på andra indata än de priser som noterats för nivå 1, men dock på uppgifter som antingen direkt eller indirekt (utgående från priserna) kan konstateras för den aktuella tillgången eller skulden. För fastställandet av verkligt värde för dessa instrument tillämpar koncernen allmänt godkända värderingsmodeller vars indata dock bygger på marknadsinformation som i väsentlig grad kan bekräftas.
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
|---|---|---|
| Skulder mot vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet | ||
| Lån från kreditinstitut | 33,9 | 41,3 |
| Summa | 33,9 | 41,3 |
| Fastighetsinteckningar ställda som säkerhet | 55,5 | 36,0 |
| Ställda panter | 30,4 | 15,4 |
| Företagsinteckningar ställda som säkerhet | 20,7 | 19,7 |
| Summa | 106,6 | 71,1 |
| Ställda säkerheter för ägarintresseföretag | ||
| Borgensförbindelser | 5,0 | 5,5 |
| Summa | 5,0 | 5,5 |
| Ställda säkerheter för andra | ||
| Borgensförbindelser och panter | 12,4 | 9,6 |
| Summa | 12,4 | 9,6 |
| Övriga egna ansvarsförbindelser | ||
| Leasingansvar | ||
| Leasingansvar som förfaller inom ett år | 4,4 | 3,4 |
| Leasingansvar som förfaller inom 1-5 år | 12,7 | 15,0 |
| Leasingansvar som förfaller senare än inom 5 år | 1,9 | 4,6 |
| Övriga hyresåtaganden | 40,6 | 42,4 |
| Övriga ansvar | 5,8 | 4,7 |
| Övriga egna ansvarsförbindelser totalt | 65,4 | 70,1 |
Löptidsanalys för garantier givna för intresseföretag och för andra
| 2010 | 0,1 |
|---|---|
| 2011 | 0,1 |
| 2012 | 0,3 |
| 2013 | 0,7 |
| 2014 | 0,0 |
| >2015 | 16,3 |
| Summa | 17,5 |
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
|---|---|---|---|
| Fordringar som förfaller inom ett år | 0,3 | 0,3 | |
| Fordringar som förfaller inom 1-5 år | 0,1 | 0,2 | |
| Fordringar som förfaller senare än inom 5 år | 0,0 | 0,0 | |
| Summa hyresfordringar | 0,4 | 0,5 | |
Parter anses höra till varandras närmaste krets om den ena parten kan utöva bestämmande infl ytande eller betydande infl ytande i förhållande till den andra parten i beslutsprocesser som gäller partens ekonomi och affärsverksamhet. Till den närmaste kretsen räknas koncernens moderenhet, dotterföretagen, intresseföretagen och samriskföretagen. Dit hör också ledamöterna förvaltningsrådet och styrelsen i moderbolagets moderenhet (LSO Andelslag) samt koncernens styrelseledamöter, koncernens verkställande direktör, hans ställföreträdare och deras närmaste anhöriga. Koncernen har som mål att i sin affärsverksamhet behandla alla motparter på likvärdigt sätt.
HKScan Abp:s majoritetsägare LSO Andelslag är en organisation som representerar ca 2 000 fi nska köttproducenter. Andelslagets syfte är att främja medlemmarnas köttproduktion och marknadsföring genom att utöva ägarinfl ytande i HKScan. I dag har LSO Andelslag inte längre någon egentlig affärsverksamhet, utan dess inkomster består av utdelning från HKScan och i viss mån från avkastning på andra investeringar och hyresinkomster. HKScan-koncernen köper upp köttråvara enbart enligt marknadsprisprincipen.
Beloppet av ersättningar för sålda djur till koncernen som levererats av ledamöter i koncernens styrelse och dess moderenhet LSO Andelslag utgjorde 6,7 miljoner euro år 2009 (6,9 milj. euro år 2008). Ifrågavarande personers inköp av djur från koncernen motsvarade 2,2 miljoner euro år 2009 (2,5 milj. euro år 2008).
För övrigt har insynspersoner inte väsentliga affärsrelationer med bolaget.
| Dotterföretagsaktier | ||||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde | Innehav, | |||
| Antal | (1 000 eur) | andel, % | ||
| Moderbolagets innehav | ||||
| HK Ruokatalo Oy, Åbo | 1 000 | 16 946 | 100,00 | |
| LSO Foods Oy, Åbo | 3 000 | 946 | 100,00 | |
| Helanderin Teurastamo Oy, Loimaa | 1 000 | 3 179 | 100,00 | |
| Lihatukku Harri Tamminen Oy, Vanda | 49 | 316 | 49,00 | |
| Kivikylän Kotipalvaamo Oy, Raumo | 49 | 6 019 | 49,00 | |
| Linocon Oy, Helsingfors | 100 | 4 | 100,00 | |
| HK International AB, Sverige | 10 | 12 | 100,00 | |
| AS Rakvere Lihakombinaat, Estland | 37 721 700 | 39 536 | 100,00 | |
| AS Tallegg, Estland | 5 853 200 | 16 755 | 100,00 | |
| Scan AB, Sverige | 500 000 | 161 649 | 100,00 | |
| Summa | 245 361 | |||
| LSO Foods Oy:s och HK Ruokatalo Oy:s innehav | ||||
| Lounaisfarmi Oy, Åbo | 20 000 | 1 043 | 100,00 | |
| Summa | 1 043 | |||
| AS Rakvere Lihakombinaats innehav *) | ||||
| AS Ekseko, Estland | 6 984 | 272 | 100,00 | |
| AS Rigas Miesnieks, Lettland | 155 920 | 12 427 | 100,00 | |
| Klaipedos Maisto Mesos Produktai, Litauen | 2 000 | 2 010 | 100,00 | |
| Summa | 14 709 | |||
*) De redovisade värdena baserar sig på de bokförda beloppen i bolagens balansräkningar, och inkluderar förändringar i dotterbolags eget kapital som enligt lokal redovisningspraxis redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
| Redovisat värde | Innehav, | ||
|---|---|---|---|
| Antal | (1 000 eur) | andel, % | |
| Scan AB:s innehav | |||
| Esca Food Fastighets AB, Linköping | 70 000 | 682 | 100,00 |
| Esca Food Solutions KB, Linköping | 816 | 48,50 | |
| Quality Genetics HB, Stockholm | 926 | 361 | 92,60 |
| Scan Produktion AB, Stockholm | 1 000 | - | 100,00 |
| SM Support Stenstorp AB, Stockholm | 10 200 | 1 115 | 100,00 |
| Kreatina A/S, Danmark | 30 000 | 244 | 100,00 |
| Kreatina Sp, Polen | 5 000 | - | 100,00 |
| Swedish Meats Support AB, Stockholm | 80 000 | 4 389 | 100,00 |
| Samfod SA., Belgien | 24 999 | - | 100,00 |
| Scan Foods UK Ltd., England | 999 | 94 | 100,00 |
| Swedish Meats RE AG, Schweiz | 1 997 | 1 229 | 99,90 |
| Svenska Livdjur & Service AB, Stockholm | 200 | 98 | 100,00 |
| Annerstedt Holding AB, Stockholm | 10 000 | 2 255 | 100,00 |
| SLP Pärsons AB, Helsingborg | 45 000 | 39 177 | 100,00 |
| Skånekött AB, Skurup | 30 000 | 343 | 100,00 |
| Slakteriprodukter i Helsingborg AB, Helsingborg | 6 000 | 1 964 | 100,00 |
| Nyhléns & Hugosons Chark AB, Luleå | 9 800 | 1 532 | 49,00 |
| Flodins Kött AB, Stockholm | 1 000 | 10 | 100,00 |
| Annerstedt Flodins AB, Stockholm | 46 250 | 1 285 | 100,00 |
| AB O. Annerstedt, Stockholm | 30 000 | 4 892 | 100,00 |
| Summa | 60 486 | ||
| Samriskföretag | |||
| Redovisat värde | Innehav, | ||
| Antal | (1 000 eur) | andel, % | |
| Moderbolagets innehav | |||
| Saturn Nordic Holding AB, Sverige | 59 283 399 | 64 435 | 50,00 |
Saturn Nordic Holding AB äger 100 procent av polska Sokolów S.A.
I koncernens balansräkning och resultaträkning ingår Saturn Nordic Holding AB-koncernens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader (miljoner euro):
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Långfristiga tillgångar | 81,3 | 80,4 |
| Omsättningstillgångar | 47,4 | 46,7 |
| Långfristiga skulder | -5,8 | -8,5 |
| Kortfristiga skulder | -46,3 | -49,0 |
| Omsättning och övriga rörelseintäkter | 253,6 | 273,1 |
| Rörelsekostnader | -244,3 | -268,8 |
| Redovisat värde | Innehav, | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | (1 000 eur) | andel, % | ||
| Moderbolagets innehav | ||||
| Honkajoki Oy, Honkajoki | 690 | 708 | 38,33 | |
| Envor Biotech Oy, Forssa | 128 | 22 | 24,62 | |
| Pakastamo Oy, Helsinki | 660 | 564 | 50,00 | |
| Andelslaget Köttindustrins Forskningscentral LTK, | ||||
| Tavastehus | 22 400 | 0 | 44,80 | |
| Best-In Oy, Kuopio | 500 | 50 | 50,00 | |
| Länsi-Kalkkuna Oy, Åbo | 250 | 250 | 50,00 | |
| Summa | 1 594 | |||
| LSO Foods Oy:s innehav | ||||
| Finnpig Oy, Vasa | 40 | 354 | 50,00 | |
| Scan AB:s innehav | ||||
| Bondens Bästa i Svalöv AB, Kävlinge | 500 | 2 | 50,00 | |
| SDT Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB, Stockholm | 135 500 | 2 799 | 50,00 | |
| Conagri AB, Malmö | 98 | 90 | 49,00 | |
| daka a.m.b.a, Danmark | 5 525 | 33,60 | ||
| Fastighets AB Tuben, Stockholm | 1 200 | 12 | 48,00 | |
| Höglandsprodukter AB, Halmstad | 1 500 | 734 | 30,00 | |
| Siljans Chark AB, Mora | 3 680 | 403 | 39,30 | |
| Svensk Köttinformation AB, Stockholm | 500 | 2 | 50,00 | |
| Svensk Köttrasprövning AB, Skara | 1 750 | 17 | 35,00 | |
| Svenskt Lantbrukstjänst AB, Lidköping | 650 | 0 | 26,00 | |
| Svenska Djurhälsövården AB, Stockholm | 4 400 | 612 | 50,00 | |
| Taurus Köttrådgivning AB, Stockholm | 118 | 12 | 39,33 | |
| M R L Transport AB, Simrishamn | 300 | - | 30,00 | |
| Skånska Andelsslakterier ek för, Malmö | 1 | - | 20,00 | |
| Industrislakt Syd AB, Hörby | 25 000 | 5 | 50,00 | |
| Bertil Eriksson Slakteri AB, Bäsinge | 1 050 | 537 | 35,00 | |
| Svenska Pig AB, Stockholm | 2 | 22,00 | ||
| Spjutstorp Smågris AB, Helsingborg | 4 900 | - | 49,00 | |
| Summa | 10 752 |
Koncernen bedriver genom sina intresseföretag affärsverksamhet bl.a. slakterirörelse, styckning, vidareförädling av kött, produktion och försäljning av mat för sällskapsdjur, kryddhandel, med hjälp av hyrestjänster, avfallsdestruktions-, forsknings- och konsulttjänster. Alla kommersiella kontrakt förhandlas på marknadsvillkor.
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| Försäljning av varor | |||
| - Intresseföretag | 34,9 | 37,6 | |
| Försäljning av djur till närstående | 6,7 | 6,9 | |
| Köp av varor | |||
| - Intresseföretag | 35,2 | 37,0 | |
| Köp av djur från närstående | 2,2 | 2,5 | |
| Uppsägningsersättning till verkställande direktören | 1,3 | 0,0 | |
| Öppna saldon 31.12 | |||
| 2009 | 2008 | ||
| Kundfordringar | |||
| - Intresseföretag | 2,5 | 2,2 | |
| Leverantörsskulder | |||
| - Intresseföretag | 8,5 | 9,0 | |
| Ersättningar till ledningen | |||
| Löner och arvoden | |||
| Verkställande direktör och vice verkställande direktör | 2,2 | 1,2 | |
| Styrelseledamöter och ersättare | 0,2 | 0,2 | |
Bolaget övergick till att äga de fi nska bolagen genom ett holdingbolag från och med ingången av år 2010. Arrangemanget innebär ökad klarhet i den ekonomiska rapporteringen och den interna revisionen, eftersom verksamheterna i de olika marknadsområdena i fortsättningen kan separeras från moderbolaget. Omstruktureringen innebar att HKScan Abp:s produktionsrelaterade anläggningstillgångar i Finland samt aktierna i fi nska dotter- och intressebolag överfördes till holdingbolaget HKScan Finland Oy. HKScan Abp är ensam ägare i holdingbolaget. Överföringen gjordes som en överlåtelse av affärsverksamhet den 1 januari 2010.
HKScan Abp:s styrelse har avtalat med vd Matti Perkonoja att denne fortsätter som vd längre än vad som tidigare meddelats. Enligt överenskommelsen gäller vd-kontraktet till slutet av februari 2012, då Perkonoja går i pension. Enligt de tidigare planerna skulle Perkonoja avgå med pension efter år 2010.
| Not | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 1 | 30 774,3 | 31 678,5 | |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 1 674,7 | 2 458,6 | |
| Material och tjänster | 0,0 | 0,4 | ||
| Personalkostnader | 3 | -4 092,2 | -2 788,6 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 4 | -19 242,1 | -17 426,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | -4 986,1 | -4 087,9 | |
| Rörelsevinst | 4 128,7 | 9 835,1 | ||
| Finansiella intäkter och kostnader | 6 | -11 014,2 | -6 128,1 | |
| Vinst/förlust före extraordinära poster | -6 885,5 | 3 707,0 | ||
| Extraordinära poster | 7 | 12 445,0 | 2 032,0 | |
| Vinst/förlust efter extraordinära poster | 5 559,5 | 5 739,0 | ||
| Bokslutsdispositioner | 8 | 6 701,1 | 2 561,3 | |
| Inkomstskatter | 9 | -1 401,8 | 1 057,4 | |
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | 10 858,8 | 9 357,7 | ||
| Not | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|
| AKTIVA | ||||
| Bestående aktiva | 10 | |||
| Immateriella tillgångar | 2 209,5 | 2 452,3 | ||
| Materiella tillgångar | 228 572,6 | 241 475,2 | ||
| Finansiella instrument | 311 642,2 | 305 623,6 | ||
| Summa bestående aktiva | 542 424,2 | 549 551,2 | ||
| Rörliga aktiva | ||||
| Långfristiga fordringar | 11 | 149 292,1 | 156 470,0 | |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 872,1 | 1 674,2 | |
| Kortfristiga fordringar | 12 | 19 450,9 | 12 727,9 | |
| Kassa och bank | 12 486,5 | 50 558,0 | ||
| Summa rörliga aktiva | 182 101,5 | 221 430,1 | ||
| SUMMA AKTIVA | 724 525,7 | 770 981,3 | ||
| PASSIVA | ||||
| Eget kapital | 13 | |||
| Aktiekapital | 66 820,5 | 66 820,5 | ||
| Överkursfond | 73 420,4 | 73 420,4 | ||
| Uppskrivningsfond | 3 363,8 | 3 363,8 | ||
| Egna aktier | -38,6 | -38,6 | ||
| Fond för verkligt värde | 5 507,1 | 9 279,7 | ||
| Fond för inbetalt fritt EK | 143 075,8 | 66 742,0 | ||
| Övriga fonder | 4 523,7 | 4 484,4 | ||
| Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder | 2 533,4 | 2 598,4 | ||
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | 10 858,8 | 9 357,7 | ||
| Summa eget kapital | 310 065,0 | 236 028,2 | ||
| Ackumulerade bokslutsdispositioner | 14 | 27 089,6 | 33 790,7 | |
| Avsättningar | 15 | 3 164,3 | 3 248,8 | |
| Främmande kapital | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 16 | 1 984,3 | 3 260,4 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 16 | 305 442,2 | 433 549,6 | |
| Långfristiga icke-räntebärande skulder | 16 | 5 904,6 | 5 527,9 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 17 | 63 702,4 | 51 439,1 | |
| Kortfristigt icke-räntebärande främmande kapital | 17 | 7 173,4 | 4 136,5 | |
| Summa främmande kapital | 384 206,9 | 497 913,6 | ||
| SUMMA PASSIVA | 724 525,7 | 770 981,3 | ||
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelsevinst | 4 129 | 9 835 | |
| Justeringar av rörelsevinsten | 2 018 | 842 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 19 242 | 17 426 | |
| Förändring av avsättningar | -85 | 66 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | 7 744 | -2 292 | |
| Ränteintäkter och räntekostnader | -16 568 | -16 650 | |
| Utdelning på aktier | 5 554 | 10 522 | |
| Skatter | -1 402 | 1 057 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 20 632 | 20 807 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av aktier i dotterbolag | -6 019 | 0 | |
| -6 461 | -24 031 | ||
| Förvärv av andra anläggningstillgångar | 289 | 1 530 | |
| Avyttring av övriga anläggningstillgångar | -3 900 | -5 449 | |
| Lämnade lån | 18 808 | 46 803 | |
| Återbetalning av lånefordringar | 2 717 | 18 852 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | |||
| 23 349 | 39 659 | ||
| Kassafl öde före fi nansiering | |||
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 76 334 | 0 | |
| Intäkter från aktieemission | |||
| Intäkter från egetkapitalinstrument | 0 | 20 000 | |
| Amortering av egetkapitalinstrument | -20 000 | 0 | |
| Upptagande av långfristiga lån | 73 975 | 15 009 | |
| Amortering av långfristiga lån | -153 840 | 0 | |
| Upptagande av kortfristiga lån | 51 020 | 175 513 | |
| Amortering av kortfristiga lån | -79 442 | -217 101 | |
| Räntor på hybridlån | -2 077 | 0 | |
| Utdelning till aktieägare | -9 422 | -10 610 | |
| Förvärv av egna aktier | 0 | -129 | |
| Erhållna koncernbidrag | 2 032 | 11 342 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | -61 421 | -5 976 | |
| Förändring av likvida medel | -38 072 | 33 682 | |
| Likvida medel per 1.1 | 50 558 | 16 876 | |
| Likvida medel per 31.12 | 12 486 | 50 558 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Kortfristiga affärsfordringar ökn-/min+ | 3 340 | 1 468 | |
| 4 404 | -3 760 | ||
| Kortfristiga icke-räntebärande skulder, ökning (+), minskning (-) | 7 744 | -2 292 | |
HKScan Abp är ett publikt aktiebolag, grundat enligt fi nsk lag och registrerat i Finland. Bolagets hemort är Åbo.
Fram till den 31 mars 2005 var HKScan Abp ett bolag med tillverkning och försäljning. HKScan Abp:s rörelse överfördes till HK Ruokatalo Oy den 1 april 2005, och sedan dess har HKScan Abp varit moderbolag för koncernen. Till HKScan Abp hör koncernens högsta ledning och koncernfunktioner. Vid ingången av 2010 övergick HKScan Abp till att äga de fi nska bolagen via ett holdingbolag. Arrangemanget innebär ökad klarhet i den ekonomiska rapporteringen och den interna revisionen, eftersom verksamheterna i de olika marknadsområdena i fortsättningen kan separeras från moderbolaget. Omstruktureringen innebar att HKScan Abp:s produktionsrelaterade anläggningstillgångar i Finland samt aktierna i fi nska dotter- och intressebolag överfördes till holdingbolaget HKScan Finland Oy. HKScan Abp är ensam ägare i holdingbolaget. Överföringen gjordes som en överlåtelse av affärsverksamhet den 1 januari 2010.
HKScan Ab:s A-aktie noteras på Nasdaq OMX Helsingforsbörsen sedan 1997.
HKScan Abp är ett dotterbolag till LSO Andelslag och hör till LSO Andelslag-koncernen. LSO Andelslags hemort är Åbo.
En kopia av HKScan Abp:s bokslut kan fås på bolagets registrerade adress Brunnsgatan 18, 20520 Åbo.
Moderbolagets bokslut är upprättat enligt gällande fi nsk bokföringslagstiftning (FAS). Koncernbokslutet för HKScan är upprättat enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards) och vid upprättandet har man beaktat de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2009.
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper så långt det är möjligt. Nedan presenteras de redovisningsprinciper som avviker från koncernens principer. För övrigt tillämpas koncernens redovisningsprinciper. Goodwill i moderbolagets balansräkning skrivs av linjärt över fem år.
I moderbolagets resultaträkning, balansräkning, fi nansieringsanalys samt noterna anges siffrorna i tusen euro.
Beloppen i bokslutet för år 2009 är jämförbara med bokslutet för år 2008.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs. Leverantörsskulder och kundfordringar i utländsk valuta, lånefordringar och banktillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt Europeiska centralbankens medelkurs på balansdagen. Vinster och förluster vid omräkning av transaktioner samt monetära poster har redovisats bland fi nansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Öppna positioner i valutaderivat har värderats till balansdagens terminskurs. Värdeförändringarna på valutaterminen redovisas resultatpåverkande i resultaträkningen bland kursvinster och kursförluster. Vinst eller förlust på ränteswapavtal som används för säkring av lån med rörlig ränta upptas i resultaträkningen bland fi nansiella kostnader.
Den lagstadgade pensionstryggheten för personalen i HKScan Abp har ordnats genom pensionsförsäkringsbolag. De lagstadgade pensionsutgifterna har redovisats som kostnad under det år de uppstod.
Verkställande direktör Kai Seikkus pensionsålder var 60 år. Hans pension utgjorde 60 procent av den pensionsgrundande lönen, som baseras på ett medelvärde av inkomsterna under de två bästa åren av de fyra närmaste åren före avslutad anställning. Pensionsåtagandet för verkställande direktörens ställföreträdare bygger på samma principer som för verkställande direktören. Kai Seikkus anställning upphörde den 5 januari 2009, varvid även beslut fattades om ett tilläggspensionsavtal för verkställande direktören. Ställföreträdarens tilläggspension inbetalades före den 31 december 2008.
I verkställande direktörens anställningsförhållande tillämpas en ömsesidig uppsägningstid på 6 månader. Verkställande direktören var berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande 18 månaders bruttolön exkl. premielön.
Den år 2008 utbetalda bruttolönen till verkställande direktör Kai Seikku utgjorde 0,750 miljoner euro, varav resultat- eller på annat sätt prestationsrelaterade tilldelade aktier motsvarade 0,121 miljoner euro. Enligt utfallet för aktiepremiesystemets intjänandeperiod 2007 tilldelades verkställande direktören 9 996 A-aktier i bolaget. Resultatet under första halvåret 2009 belastas av en engångskostnad på ca 1,3 miljoner euro för uppsägningen av verkställande direktören. I januari 2009 återfi ck bolaget de 27 000 A-aktier som tilldelats verkställande direktören inom ramen för aktiepremiesystemet.
Som verkställande direktör tillträdde den 6 januari 2009 verkställande direktörens tidigare ställföreträdare Matti Perkonoja. Hans vd-kontrakt gäller för viss tid och löper ut den 28 februari 2012. VD Matti Perkonojas sammanlagda utbetalade lön för år 2009 uppgick till 0,6 miljoner euro.
Inkomstskatt och uppskjutna skattefordringar resp. skatteskulder redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper till den del det är möjligt enligt fi nsk redovisningspraxis. Uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningsdifferensen redovisas i not.
Alla leasingavgifter har redovisats som hyreskostnader. Obetalda leasingavgifter hänförliga till leasingavtal redovisas bland ansvarsförbindelser i bokslutet.
Extraordinära intäkter och kostnader utgörs av erhållna koncernbidrag som elimineras i koncernredovisningen.
Bokslutsdispositionerna utgörs av avskrivningsdifferensen. Ändringar i avskrivningsdifferensen mellan planenliga och bokförda avskrivningar redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen, och den ackumulerade avskrivningsdifferensen redovisas i balansräkningen som ackumulerade bokslutsdispositioner.
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| 1. Omsättning per marknad | |||
| Försäljning i Finland | 30 774 | 31 679 | |
| 30 774 | 31 679 | ||
| 2. Summa övriga rörelseintäkter | |||
| Hyresintäkter | 589 | 596 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1 046 | 1 605 | |
| Vinst vid avyttring av bestående aktiva | 40 | 258 | |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 675 | 2 459 | |
| Medelantal anställda | 9 | 13 | |
| 3. Personalkostnader | |||
| Löner och arvoden | -3 548 | -925 | |
| Pensionskostnader | -439 | -1 688 | |
| Övriga lönebikostnader | -106 | -176 | |
| Personalkostnader | -4 092 | -2 789 | |
| Ledningens löner, arvoden och förmåner | |||
| Verkställande direktörerna och deras ställföreträdare | 2 154 | 1 194 | |
| Styrelseledamöterna | 226 | 230 | |
| Summa | 2 117 | 1 424 | |
| 4. Avskrivningar och nedskrivningar | |||
| Avskrivningar enligt plan | -19 242 | -18 217 | |
| Avskrivningar enligt plan på bestående aktiva och goodwill | -19 242 | -18 217 | |
| Återföring av nedskrivningar på tillgångar hänförliga till bestående aktiva | - | 791 | |
| Nedskrivningar på tillgångar hänförliga till bestående aktiva | - | - | |
| Extraordinära nedskrivningar och återföringar av bestående aktiva | 0 | 791 | |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar | -19 242 | -17 426 | |
| 5. Övriga rörelsekostnader | |||
|---|---|---|---|
| Hyreskostnader | -1 117 | -1 217 | |
| Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar, | |||
| materiella tillgångar sammanlagt | -114 | -147 | |
| Förlust vid avyttring av bestående aktiva | -114 | -147 | |
| Revisionsutgifter, ordinarie revision | -117 | -97 | |
| Revisionsutgifter, övriga konsulttjänster | -78 | -62 | |
| Revisionsutgifter | -195 | -159 | |
| Frivilliga personalkostnader | -115 | -165 | |
| Energi | -68 | -187 | |
| Underhåll | -166 | -125 | |
| Kostnader för reklam, marknadsföring och representation | -145 | -84 | |
| Kostnader för tjänster, IT och kontorsmateriel | -2 037 | -1 049 | |
| Övriga kostnader | -1 028 | -955 | |
| Summa övriga rörelsekostnader | -4 986 | -4 088 | |
| 6. Finansiella intäkter och kostnader | |||
| Finansiella intäkter | |||
| Utdelning från företag inom samma koncern | 5 024 | 7 294 | |
| Utdelning från ägarintresseföretag | 523 | 3 216 | |
| Utdelning från andra | 7 | 12 | |
| Intäkter från andelar | 5 554 | 10 522 | |
| Ränteintäkter från långfristiga placeringar i ägarintresseföretag | 32 | 42 | |
| Ränteintäkter från långfristiga placeringar i bestående aktiva | 32 | 42 | |
| Övriga ränteintäkter och fi nansiella intäkter från företag | |||
| inom samma koncern | 11 038 | 18 578 | |
| Övriga ränteintäkter och fi nansiella intäkter från andra | 6 382 | 22 845 | |
| Övriga fi nansiella intäkter | 17 420 | 41 423 | |
| Summa fi nansiella intäkter | 23 006 | 51 987 | |
| Finansiella kostnader | |||
|---|---|---|---|
| Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader | |||
| till koncernföretag | -6 631 | -9 423 | |
| Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader | |||
| till ägarintresseföretag | - | -2 | |
| Övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader till andra | -27 389 | -48 690 | |
| Summa övriga räntekostnader och fi nansiella kostnader | -34 020 | -58 115 | |
| Summa fi nansiella kostnader | -34 020 | -58 115 | |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -11 014 | -6 128 | |
| Valutakursvinster | 5 461 | 22 311 | |
| Valutakursförluster | -7 070 | -22 786 | |
| Valutakursvinster/-förluster, netto | -1 609 | -475 | |
| 7. Extraordinära poster | |||
| Extraordinära intäkter, koncernbidrag | 12 445 | 2 032 | |
| Summa extraordinära poster | 12 445 | 2 032 | |
| 8. Bokslutsdispositioner | |||
| Avskrivningsdifferens, ökning (-) eller minskning (+) | 6 701 | 2 561 | |
| Summa bokslutsdispositioner | 6 701 | 2 561 | |
| 9. Direkta skatter | |||
| Inkomstskatt för den egentliga verksamheten | 2 672 | 528 | |
| Inkomstskatt för extraordinära poster | -3 236 | -528 | |
| Skatt för tidigare räkenskapsperioder | 14 | 211 | |
| Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, förändring | -851 | 846 | |
| Inkomstskatt för den egentliga verksamheten | -1 402 | 1 057 |
| Övriga utgifter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella | med lång | |||||
| rättigheter | Goodwill | verkningstid | Sammanlagt | |||
| Anskaffningsvärde 1.1 | 3 423 | 1 223 | 136 | 4 782 | ||
| Ökningar | 50 | - | - | 50 | ||
| Minskningar | - | - | - | - | ||
| Överföringar mellan poster | 105 | - | - | 105 | ||
| Anskaffningsvärde 31.12 | 3 578 | 1 223 | 136 | 4 937 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | -1 313 | -988 | -29 | -2 330 | ||
| Ackumulerade avskrivningar på | ||||||
| minskningar och överföringar | -6 | - | 6 | - | ||
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -242 | -122 | -34 | -397 | ||
| Nedskrivningar | - | - | - | - | ||
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | -1 561 | -1 110 | -56 | -2 727 | ||
| Redovisat värde 31.12 | 2 017 | 112 | 80 | 2 209 | ||
| Mark- och | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| vatten- | Maskiner och | materiella | Förskotts- | |||
| områden | Byggnader | inventarier | tillgångar | betalningar | Sammanlagt | |
| Anskaffningsvärde 1.1 | 3 147 | 214 593 | 180 773 | 3 264 | 7 428 | 409 204 |
| Ökningar | - | 968 | 3 427 | 16 | 2 000 | 66 411 |
| Minskningar | - | -199 | -2 227 | - | - | -2 426 |
| Överföringar mellan poster | - | 198 | 6 697 | - | -7 001 | -105 |
| Anskaffningsvärde 31.12 | 3 147 | 215 560 | 188 670 | 3 280 | 2 427 | 413 084 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | - | -65 297 | -99 887 | -2 545 | - | -167 729 |
| Ackumulerade avskrivningar på | ||||||
| minskningar och överföringar | - | 147 | 1 914 | - | - | 2 061 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | - | -6 264 | -12 465 | -114 | - | -18 844 |
| Nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12 | - | -65 297 | -110 438 | -2 659 | - | -184 512 |
| Redovisat värde 31.12 | 3 147 | 144 146 | 78 232 | 621 | 2 427 | 228 572 |
| Uppskrivningar 1.1 | - | 3 364 | - | - | - | 3 364 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ökning | - | - | - | - | - | 0 |
| Minskning | - | - | - | - | - | 0 |
| Uppskrivningar 31.12 | 0 | 3 364 | 0 | 0 | 0 | 3 364 |
| Sammanlagt | ||||
|---|---|---|---|---|
| 303 778 | 1 594 | 47 | 204 | 305 623 |
| 6 019 | - | - | - | 6 019 |
| - | - | - | - | 0 |
| - | - | - | - | 0 |
| 309 797 | 1 594 | 47 | 204 | 311 642 |
| 309 797 | 1 594 | 47 | 204 | 311 642 |
| Andelar i företag inom samma koncern |
Andelar i intresse- företag |
Fordringar hos intresse- företag |
Övriga aktier och andelar |
| 31.12.2009 | 31.12.2008 | ||
|---|---|---|---|
| Bestående aktiva | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Immateriella rättigheter | 2 017 | 2 111 | |
| Goodwill | 112 | 234 | |
| Övriga utgifter med lång verkningstid | 80 | 107 | |
| Immateriella tillgångar | 2 209 | 2 452 | |
| Materiella tillgångar | |||
| Mark- och vattenområden | 3 147 | 3 147 | |
| Byggnader och konstruktioner | 144 146 | 149 296 | |
| Maskiner och inventarier | 78 232 | 80 886 | |
| Övriga materiella tillgångar | 621 | 719 | |
| Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar | 2 427 | 7 428 | |
| Materiella tillgångar | 228 573 | 241 475 | |
| Finansiella instrument | |||
| Andelar i företag inom samma koncern | 309 797 | 303 778 | |
| Andelar i intresseföretag | 1 594 | 1 594 | |
| Fordringar hos ägarintresseföretag | 47 | 47 | |
| Övriga aktier och andelar | 204 | 204 | |
| Finansiella instrument | 311 642 | 305 623 | |
| Summa bestående aktiva | 542 424 | 549 551 | |
| 11. Långfristiga fordringar | |||
| Långfristiga lånefordringar | 2 880 | 3 286 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 872 | 1 674 | |
| Övriga fordringar | 905 | 1 170 | |
| Summa | 4 657 | 6 130 | |
| Fordringar hos företag inom samma koncern: | |||
| Långfristiga koncernlånefordringar | 145 309 | 151 816 | |
| Övriga | - | - | |
| Långfristiga fordringar hos företag inom samma koncern | 145 309 | 151 816 | |
| Fordringar hos ägarintresseföretag: | |||
| Långfristiga lånefordringar hos ägarintresseföretag | 198 | 198 | |
| Långfristiga fordringar hos ägarintresseföretag | 198 | 198 | |
| Summa långfristiga fordringar | 150 164 | 158 144 | |
| 12. Kortfristiga fordringar | |||
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 1 | 1 | |
| Kortfristiga resultatregleringar (andra) | 711 | 2 560 | |
| Summa | 712 | 2 561 | |
| Fordringar hos företag inom samma koncern: | |||
| Kundfordringar koncernen | 45 | 43 | |
| Lånefordringar koncernen | 570 | - | |
| Förutbetalda kostnader, koncernen | 4 887 | 7 084 | |
| Övriga fordringar | 12 671 | 2 392 | |
| Summa | 18 173 | 9 519 | |
| Fordringar hos ägarintresseföretag: | |||
| Kundfordringar ägarintresseföretag | - | 81 | |
| Lånefordringar ägarintresseföretag | 559 | 559 | |
| Övriga fordringar | 7 | 8 | |
| Kortfristiga fordringar hos ägarintresseföretag | 566 | 648 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 19 451 | 12 728 | |
| Väsentliga poster i resultatregleringar | |||
| Periodiserade fi nansiella poster | 313 | 430 | |
| Periodiserade personalkostnader | 53 | 157 | |
| Periodiserade skatter | - | 933 | |
| Momsfordringar | - | 2 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 345 | 1 039 | |
| Summa | 711 | 2 561 | |
| Eget kapital 2009 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | Överkurs- | Upp- | Egna | Fond för | Övriga | Vinst- | Summa | |
| kapital | fond | skrivnings- | aktier | inbetalt | fonder | medel | ||
| fond | fritt EK | |||||||
| Eget kapital 1.1.2009 | 66 820 | 73 420 | 3 364 | -38 | 66 742 | 13 764 | 11 956 | 236 028 |
| Ökning | - | - | - | - | - | 39 | - | 39 |
| Minskning | - | - | - | - | - | -3 773 | - | -3 773 |
| Utdelning | - | - | - | - | - | - | -9 423 | -9 423 |
| Aktieemission | - | - | - | - | 76 334 | - | - | 76 334 |
| Redovisat direkt mot vinstmedel | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Förvärv av egna aktier | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Aktierelaterade ersättningar som | ||||||||
| regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Räkenskapsperiodens vinst | - | - | - | - | - | - | 10 859 | 10 859 |
| Eget kapital 31.12.2009 | 66 820 | 73 420 | 3 364 | -38 | 143 076 | 10 030 | 13 392 | 310 064 |
| Eget kapital 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | Överkurs- | Upp- | Egna | Fond för | Övriga | Vinst- | Summa | |
| kapital | fond | skrivnings- | aktier | inbetalt | fonder | medel | ||
| fond | fritt EK | |||||||
| Eget kapital 1.1.2008 | 66 820 | 73 420 | 3 364 | -730 | 66 742 | 6 651 | 13 593 | 229 860 |
| Ökning | - | - | - | - | - | 7 113 | - | 7 113 |
| Utdelning | - | - | - | - | - | - | -10 610 | -10 610 |
| Aktieemission | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Redovisat direkt mot vinstmedel | - | - | - | - | - | - | -385 | -385 |
| Förvärv av egna aktier | - | - | - | -129 | - | - | - | -129 |
| Aktierelaterade ersättningar som | ||||||||
| regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | 821 | - | - | - | 821 |
| Räkenskapsperiodens vinst | - | - | - | - | - | - | 9 358 | 9 358 |
| Eget kapital 31.12.2008 | 66 820 | 73 420 | 3 364 | -38 | 66 742 | 13 764 | 11 956 | 236 028 |
| Utdelningsbara medel | 31.12.2009 | 31.12.2008 | |
|---|---|---|---|
| Dispositionsfond | 245 | 206 | |
| Egna aktier | -38 | -38 | |
| Fond för inbetalt fritt eget kapital | 143 076 | 66 742 | |
| Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder | 2 533 | 2 598 | |
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | 10 859 | 9 358 | |
| Utdelningsbara medel | 156 675 | 78 866 | |
| 14. Ackumulerade bokslutsdispositioner | |||
| Avskrivningsdifferens | 27 090 | 33 791 | |
| Summa bokslutsdispositioner | 27 090 | 33 791 | |
| Uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningsdifferensen utgör 7 043 tusen euro. | |||
| 15. Avsättningar | |||
| Pensionsavsättningar | 3 164 | 3 249 | |
| Summa avsättningar | 3 164 | 3 249 | |
| 16. Långfristigt främmande kapital | |||
| Masskuldebrevslån | - | 5 000 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 1 984 | 3 260 | |
| Skulder till kreditinstitut | 305 442 | 413 550 | |
| Övriga skulder | 5 905 | 5 528 | |
| Summa | 313 331 | 427 338 | |
| Skulder till företag inom samma koncern: | |||
| Masskuldebrevslån | - | 15 000 | |
| Summa | - | 15 000 | |
| Summa långfristigt främmande kapital | 313 331 | 442 338 | |
| Långfristigt främmande kapital | |||
| Räntebärande: | |||
| Långfr. skulder till företag inom samma koncern | - | 15 000 | |
| Skulder till andra | 305 442 | 418 550 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 305 442 | 433 550 | |
| Icke-räntebärande: | |||
| Skulder till andra | 7 889 | 8 788 | |
| Långfristiga icke-räntebärande skulder | 7 889 | 8 788 | |
| Summa långfristigt främmande kapital | 313 331 | 442 338 | |
| 17. Kortfristigt främmande kapital | |||
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 48 369 | 37 368 | |
| Leverantörsskulder | 307 | 148 | |
| Upplupna kostnader | 5 612 | 2 500 | |
| Övriga skulder | 1 177 | 1 076 | |
| Summa | 55 464 | 41 092 | |
| Skulder till företag inom samma koncern: | |||
| Leverantörsskulder | 70 | 67 | |
| Upplupna kostnader | 8 | - | |
| Övriga skulder | 15 333 | 14 417 | |
| Summa | 15 411 | 14 484 | |
| Summa kortfristigt främmande kapital | 70 876 | 55 576 | |
| Kortfristigt främmande kapital | |||
| Räntebärande: | |||
| Kortfr. skulder till företag inom samma koncern | 15 333 | 14 071 | |
| Kortfristiga skulder till ägarintresseföretag | - | - | |
| Skulder till andra | 48 369 | 37 368 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 63 702 | 51 439 | |
| Icke-räntebärande: | |||
| Kortfr. skulder till företag inom samma koncern | 78 | 413 | |
| Kortfristiga skulder till ägarintresseföretag | - | - | |
| Skulder till andra | 7 095 | 3 724 | |
| Kortfristigt icke-räntebärande främmande kapital | 7 173 | 4 137 | |
| Summa kortfristigt främmande kapital | 70 876 | 55 576 | |
| Väsentliga poster i resultatregleringar (lång- och kortfristiga) | |||
| Periodiserade personalkostnader | 638 | 383 | |
| Periodiserade räntekostnader | 994 | 1 910 | |
| Periodiserade inkomstskatter | 325 | - | |
| Övriga resultatregleringar | 3 663 | 207 | |
| Summa | 5 620 | 2 500 | |
| Skulder som förfaller senare än inom fem år | |||
| Skulder till kreditinstitut | 300 207 | ||
| Övriga långfristiga skulder | - | ||
| Skulder som förfaller senare än inom fem år | 300 207 | ||
| Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Skulder mot vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet | |||
| Lån från kreditinstitut | - | 814 | |
| Summa | - | 814 | |
| Fastighetsinteckningar ställda som säkerhet | 2 856 | 2 856 | |
| Företagsinteckningar ställda som säkerhet | 5 046 | 5 046 | |
| Pantsatta värdepapper | - | - | |
| Summa | 7 902 | 7 902 | |
| Ställda säkerheter för dotterföretag och andra koncernbolag | |||
| Ställda säkerheter | 68 479 | 66 931 | |
| Summa | 68 479 | 66 931 | |
| Ställda säkerheter för ägarintresseföretag | |||
| Ställda säkerheter | 5 027 | 5 495 | |
| Summa | 5 027 | 5 495 | |
| Ställda säkerheter för andra | |||
| Ställda säkerheter | 5 088 | 5 339 | |
| Summa | 5 088 | 5 339 | |
| Övriga egna ansvarsförbindelser | |||
| Leasingansvar | |||
| Leasingansvar som förfaller inom ett år | 0 | 0 | |
| Leasingansvar som förfaller inom 1-5 år | 1 | 0 | |
| Hyresansvar | 988 | 1 481 | |
| Övriga ansvar | 15 | 15 | |
| Övriga egna ansvarsförbindelser totalt | 1 004 | 1 496 | |
| Derivatinstrument, nominella värden | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Valutaderivat | ||
| - Valutaterminer | 86,0 | 68,8 |
| - Valutaoptioner | 15,3 | 0,6 |
| Räntederivat | ||
| - Ränteswapavtal | 203,5 | 276,8 |
| Råvaruderivat | ||
| - Elterminsavtal | 10,8 | 8,6 |
| 315,6 | 354,8 | |
| 2009 | 2009 | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | Verkligt | Verkligt | Verkligt | ||
| värde | värde | värde | värde | ||
| positivt | negativt | netto | netto | ||
| Valutaderivat | |||||
| - Valutaterminer | 0,0 | -1,0 | -1,0 | -1,0 | |
| - Valutaoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Räntederivat | |||||
| - Ränteswapavtal | 0,0 | -11,3 | -11,3 | -11,5 | |
| Råvaruderivat | |||||
| - Elterminsavtal | 0,4 | -1,0 | -0,6 | -1,9 | |
| 0,4 | -13,3 | -12,9 | -14,4 | ||
| 2009 | 2009 | 2008 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nominellt | Verkligt | Nominellt | Verkligt | ||
| värde effektiv | värde värde effektiv | värde | |||
| andel | andel | ||||
| Valutaderivat | |||||
| - Valutaterminer | 21,6 | -0,2 | 0,0 | 0,0 | |
| Råvaruderivat | |||||
| - Elterminsavtal | 10,8 | -0,6 | 8,6 | -1,6 | |
| Räntederivat | |||||
| - Ränteswapavtal | 203,5 | -11,3 | 276,8 | -11,5 | |
| 235,9 | -12,1 | 285,4 | -13,1 | ||
Vanda den 18 februari 2010
Markku Aalto Tiina Varho-Lankinen Matti Murto Styrelseordförande Vice styrelseordförande Styrelseledamot
Matti Karppinen Matti Perkonoja Styrelseledamot Verkställande direktör
Vi har granskat HKScan Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2009 – 31.12.2009. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, kalkyl över förändringar i eget kapital, fi nansieringsanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, fi nansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i moderbolagets styrelse och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen.
Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassafl öden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfl iktfria.
Åbo den 11 mars 2010
PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfund
Johan Kronberg Petri Palmroth CGR CGR
Ett av HKScans centrala fi nansiella mål är att dela ut minst 30 procent av årets nettoresultat till aktieägarna. Styrelsens förslag om en utdelning med 0,22 euro per aktie för räkenskapsåret 2009 motsvarar 34,5 procent av resultatet före utspädning. Året innan var andelen 199,3 procent.
Ordinarie bolagsstämman hölls den 22 april 2008 på Finlandiahuset i Helsingfors. Bolagsstämman fastställde moderbolagets och koncernens bokslut och beviljade styrelseledamöterna och verkställande direktören ansvarsfrihet för året 2008. Utdelningen för räkenskapsåret 2008 fastställdes till 0,24 euro per aktie, sammanlagt 9,4 miljoner euro. Utdelningen betalades till aktieägarna den 6 maj 2009.
Ordinarie bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter till fem och utsåg ledamöterna. Markku Aalto, Tiina Varho-Lankinen, Matti Murto och Matti Karppinen omvaldes. Som ny styrelseledamot invaldes Lars Hultström. Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman utsåg styrelsen Markku Aalto till ordförande och Tiina Varho-Lankinen till vice ordförande; i båda fallen var det frågan om omval.
Årsarvodena förblev oförändrade: styrelseledamöterna får vardera 20 000 euro per år, vice ordföranden 25 000 euro per år och ordföranden 40 000 euro per år. Bolagsstämman beslutade dessutom att ett sammanträdesarvode på 500 euro per sammanträde erläggs (enligt närvaro) och att resekostnader ersätts enligt bolagets reseinstruktion.
Till ordinarie revisorer för räkenskapsperioden 2009 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers Oy med Johan Kronberg, CGR, som huvudansvarig revisor och Petri Palmroth, CGR. Till revisorssuppleanter valdes Pasi Pietarinen CGR och Mika Kaarisalo CGR. Vidare godkände bolagsstämman de föreslagna bemyndigandena för styrelsen att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier samt om emission av aktier. Detta beskrivs mer detaljerat i styrelsens verksamhetsberättelse i avsnittet "Styrelsens gällande bemyndiganden".
Styrelseledamoten Lars Hultström meddelade den 1 december 2009 skriftligen och på eget initiativ att han utträder ur styrelsen. Avgången trädde genast i kraft.
Extra bolagsstämman, som hölls den 24 november 2009 i Rantasipi Airport Congress Centers auditorium i Vanda, beviljade bolagets styrelse fullmakt att besluta om en riktad aktieemission på cirka 75-78 miljoner euro samt om dess villkor.
Vid utgången av räkenskapsperioden var 11 387 aktieägare registrerade i aktieägarförteckningen. Året innan var antalet ägare 8 356. Vid utgången av år 2009 utgjorde andelen förvaltarregistrerade aktier och aktier som innehas av ägare utanför Finland 25,1 procent (29,6 %) av hela aktiestocken.
Bolaget har ej kännedom om några aktieägaravtal eller andra överenskommelser som gäller utövandet av ägande- eller rösträtt i bolaget.
Vid ingången resp. utgången av räkenskapsåret uppgick bolagets inbetalda och i handelsregistret införda aktiekapital till 66 820 528,10 euro. Aktiestocken är fördelad enligt följande:
| A-aktier | 48 626 522 st. | 90,00 % | |
|---|---|---|---|
| K-aktier | 5 400 000 st. | 10,00 % | |
| Summa | 54 026 522 st. | 100,00 % |
Enligt bolagsordningen har varje A-aktie en röst och varje Kaktie 20 röster. K-aktierna ägs av LSO Andelslag (4 735 000 st) och Swedish Meats ek.för. (665 000 st). Alla aktier har samma rätt till utdelning. Aktierna har inget nominellt värde.
Bolagets aktier har varit registrerade i värdeandelssystemet sedan 31.10.1997.
Det i handelsregistret införda aktiekapitalet i bolaget höjdes inte under räkenskapsperioden 2009. Den i november-december 2009 genomförda aktieemissionen på cirka 78 miljoner euro redovisades i sin helhet i fonden för inbetalt fritt eget kapital.
Under redovisningsperioden 2008 genomfördes inga ökningar av aktiekapitalet eller aktieemissioner.
Föregående aktiekapitalhöjning ägde rum i januari 2007, i form av en riktad emission av 4 843 000 A-aktier till Swedish Meats. Emissionen ingick som ett led i förvärvet av Swedish Meats rörelse (Scan AB). Teckningstiden var 29 januari 2007 och teckningspriset 15,55 euro per aktie. Bolagets aktiekapital höjdes med 8 233 100,00 euro till nuvarande 66 820 528,10 euro. Höjningen registrerades i handelsregistret den 5 februari 2007. De nya aktierna berättigade till utdelning för första gången för räkenskapsåret 2007.
HKScans A-aktie är noterad på Nasdaq OMX sedan den 6 februari 1997. Aktien är noterad i klassen Dagligvaror (Sector: Consumer staples). Under räkenskapsperioden 2009 omsattes 22 285 126 stycken HKScan-aktier för sammanlagt 149 498 534 euro.
Årets högsta notering var 10,38 euro och lägsta 3,70 euro. Medelkursen för hela året var 7,18 euro och årets sista avslutskurs 7,85 euro. Under året steg kursen för bolagets aktie med 77,6 procent. Branschindex (HX302020) för hela den börsnoterade livsmedelsindustrin steg under året med 47,8 procent eller 47,4 punkter.
Marknadsvärdet för bolagets hela utestående aktiestock (A- och K-serien) var vid utgången av räkenskapsperioden 423,7 miljoner euro, mot 173,7 miljoner euro året innan. Vid utgången av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för bolagets A-aktier 381,3 miljoner euro och det beräknade marknadsvärdet av de onoterade K-aktierna 42,4 miljoner euro.
HKScan och FIM Pankkiiriliike Oy har ingått ett marknadsgarantiavtal som uppfyller kraven på Nasdaq OMX Liquidity Providing (LP)-verksamhet.
Vid utgången av år 2009 innehade styrelseledamöterna samt verkställande direktören och hans ställföreträdare, inklusive närståendes innehav, sammanlagt 76 078 aktier av serie A, motsvarande 0,14 procent av hela aktiestocken och 0,05 procent av rösterna.
Under 2009 fi ck bolaget tre anmälningar av den typ som avses i 2 kap. 9 § värdepappersmarknadslagen gällande förändringar i bolagets ägande.
(1) Fondbolaget Artio Global Management LLC meddelade att dess innehav i HKScan sjunkit till noll till följd av en aktietransaktion den 20 april 2009.
(2) HKScan Abp och Danske Bank A/S undertecknade den 24 november 2009 ett avtal om teckningsgaranti i anslutning till den kommande aktieemissionen. Danske Bank A/S Helsinki Branch gav med anledning därav en fl aggningsanmälan och meddelade att dess ägarandel i HKScan stiger till 14,2 procent av aktierna och 4,9 procent av rösterna, i det fall att teckningsgarantin realiseras fullt ut.
Danske Bank A/S Helsinki Branch förband sig genom teckningsgarantin att under vissa villkor teckna de aktier som eventuellt inte tecknades vid HKScans aktieemission.
(3) HKScan Abp publicerade aktieemissionens slutliga resultat den 23 december 2009. Danske Bank A/S behövde inte på grund av det avtal om teckningsgaranti om vilket meddelades i fl aggningsanmälan av den 24 november 2009 teckna några aktier. Därigenom realiserades inte heller det eventuella ägande om vilket meddelades i fl aggningsanmälan. Danske Bank gav den 23 december 2009 bolaget en fl aggningsanmälan gällande detta.
Nasdaq OMX, Helsingfors: HKSAV Reuters: HKSAV.HE Bloomberg: HKSAV:FH ISIN-kod: FI0009006308 Orderbook ID: 24273 (central motpartsclearing, CCP)
Aktieomsättning 2005–2009 (värde i euro per månad)
Aktieomsättning 2005–2009 (antal omsatta per månad)
| Storleksklass | ägare | % | antal aktier |
% | antal röster |
% | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 2 542 | 22,324 | 122 821 | 0,227 | 122 821 | 0,078 | |
| 101-500 | 4 246 | 37,288 | 1 176 606 | 2,178 | 1 176 606 | 0,751 | |
| 501-1 000 | 2 015 | 17,696 | 1 461 494 | 2,705 | 1 461 494 | 0,933 | |
| 1 001-5 000 | 2 178 | 19,127 | 4 538 394 | 8,400 | 4 538 394 | 2,898 | |
| 5 001-10 000 | 212 | 1,862 | 1 452 618 | 2,689 | 1 452 618 | 0,927 | |
| 10 001-50 000 | 141 | 1,238 | 2 724 611 | 5,043 | 2 724 611 | 1,740 | |
| 50 001-100 000 | 25 | 0,22 | 1 666 873 | 3,085 | 1 666 873 | 1,064 | |
| 100 001-500 000 | 16 | 0,141 | 4 232 647 | 7,834 | 4 232 647 | 2,702 | |
| 500 001- | 12 | 0,105 | 36 510 120 | 67,578 | 139 110 120 | 88,816 | |
| Sammanlagt | 11 387 | 100,000 | 53 886 184 | 99,740 | 156 486 184 | 99,910 | |
| varav förvaltarregistrerade | 10 | 5 441 793 | 10,072 | 5 441 793 | 3,474 | ||
| På gemensamt konto | 139 780 | 0,259 | 139 780 | 0,089 | |||
| På specialkonton sammanlagt | 558 | 0,001 | 558 | 0,000 | |||
| Utestående aktier | 54 026 522 | 100,000 | 156 626 522 | 100,000 | |||
| % ägarna |
% av aktie- stocken |
|
|---|---|---|
| Företag | 5,48 | 39,09 |
| Kreditinstitut och försäkringsbolag | 0,40 | 9,21 |
| Offentliga institutioner | 0,13 | 4,44 |
| Hushåll | 92,68 | 17,68 |
| Ideella samfund | 0,98 | 4,23 |
| Inhemska sektorer tot. | 99,68 | 74,65 |
| Utanför Finland | 0,33 | 15,02 |
| På väntelistan | - | 0,00 |
| På gemensamt konto | - | 0,26 |
| Andelen aktier i utländsk ägo, inklusive förvaltarregistrerade, utgjorde 25,09 % av |
aktiestocken. Året innan var andelen 29,56 %.
| A- | K- | % | % | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| aktier | aktier | av aktierna | av rösterna | ||||
| 1 | LSO Andelslag | 14 458 884 | 4 735 000 | 35,53 | 69,69 | ||
| 2 | Swedish Meats ek.för. | 6 234 750 | 665 000 | 12,77 | 12,47 | ||
| 3 | OP-fonderna sammanlagt | 1 117 424 | - | 2,07 | 0,71 | ||
| - OP-Suomi Arvo-fonden | 544 375 | ||||||
| - OP-Suomi Pienyhtiöt-fonden | 453 424 | ||||||
| - OP-Pohjola Pienyhtiöt-fonden | 119 625 | ||||||
| 4 | Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola | 1 029 640 | - | 1,91 | 0,66 | ||
| 5 | Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund MTK ry | 836 414 | - | 1,55 | 0,53 | ||
| 6 | Nordea-fonderna | 797 911 | - | 1,48 | 0,51 | ||
| 7 | Placeringsfonden Alfred Berg Finland | 751 843 | - | 1,39 | 0,48 | ||
| 8 | Fim Fenno Placeringsfond | 571 172 | - | 1,06 | 0,36 | ||
| 9 | Danish Crown a.m.b.a. | 540 458 | - | 1,00 | 0,35 | ||
| 10 Fim Forte Placeringsfond | 467 500 | - | 0,87 | 0,30 | |||
| 11 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma | 464 989 | - | 0,86 | 0,30 | |||
| 12 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen | 400 798 | - | 0,74 | 0,26 | |||
| 13 Evli-fonderna sammanlagt | 375 006 | - | 0,69 | 0,24 | |||
| - Placeringsfonden Evli Select | 333 986 | ||||||
| - Placeringsfonden Evli Finland Mix | 41 020 | ||||||
| 14 Placeringsfonden ABN AMRO Small Cap Finland | 333 642 | - | 0,62 | 0,21 | |||
| 15 Placeringsfonden Arvo Finland Value | 282 500 | - | 0,52 | 0,18 | |||
| Förvaltarregistrerade ägare | 5 441 793 | - | 10,07 | 3,47 | |||
| Övriga aktieägare sammanlagt | 14 521 798 | - | 26,88 | 9,27 | |||
| Summa | 48 626 522 | 5 400 000 | 100,00 | 100,00 |
| Aktieslag | Antal | Andel av | Andel av |
|---|---|---|---|
| aktier | aktiestocken | rösterna | |
| Serie A | 48 626 522 | 90,00 % | 31,05 % |
| Serie K | 5 400 000 | 10,00 % | 68,95 % |
| Summa | 54 026 522 | 100,00 % | 100,00 % |
Varje A-aktie har en röst, varje K-aktie har 20 röster.
HKScan Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls fredagen den 23 april 2010 kl. 11.00 i Finlandiahuset i Helsingfors, Kongressfl ygelns sal A, adress Mannerheimvägen 13 e, 00100 Helsingfors. Registrering av anmälda deltagare börjar kl. 10.00.
Anmälan till stämman skall ske senast den 20 april 2010 före kl. 16.00 antingen via HKScans webbplats www.hkscan.com eller per telefon 010 570 6218 (vardagar kl. 9.00–16.00) eller per telefax 02 250 1667 eller per brev adresserat till HKScan Abp, Bolagsstämman, PB 50, 20521 Åbo.
Rätt att deltaga i bolagsstämman har aktieägare som den 13 april 2010 är införda som aktieägare i HKScan Abp i den aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy (f.d. Finlands Värdepapperscentral).
Styrelsen föreslår bolagsstämman att utdelningen för räkenskapsåret 2009 fastställs till 0,22 euro per aktie. Den av bolagsstämman fastställda utdelningen betalas till de berättigade aktieägare som den 28 april 2009 fi nns införda i aktieägarförteckningen. Utdelningen föreslås ske den 5 maj 2009. Till aktieägare som inte har överfört sina aktier till värdeandelssystemet före utdelningens avstämningsdag den 28 april 2009 betalas utdelningen efter att aktierna har överförts till värdeandelssystemet.
HKScan Abp:s aktieägarförteckning förs av Euroclear Finland Oy (Finlands Värdepapperscentral), PB 1110, 00101 Helsingfors. Euroclear Finlands besöksadress är Urho Kekkonens gata 5 C, 00100 Helsingfors, tfn 020 770 6000 och e-post info.fi [email protected].
Aktieägare ombeds göra eventuella ändringar av adress- och personuppgifter direkt till det kontoförande institutet.
HKScan publicerar en svenskspråkig och en engelskspråkig översättning av den ursprungliga fi nska årsredovisningen i april och dessutom lämnas tre delårsrapporter.
Årsredovisningen och delårsrapporterna ges ut på fi nska, svenska och engelska. Rapporterna fi nns tillgängliga på www.hkscan.com, där också bolagets börsmeddelanden läggs ut.
Den tryckta årsredovisningen postas automatiskt till alla aktieägare som har minst 750 aktier och som är införda i bolagets aktieägarförteckning hos Euroclear Finland Oy. Delårsrapporterna ges ut i form av elektroniska börsmeddelanden och fi nns tillgängliga på webbplatsen. På begäran sändes ett exemplar av delårsrapporten per post eller e-post.
Årsredovisningar och delårsrapporter kan beställas via HKScans webbplats. Klicka på Kontakta oss, fyll i de obligatoriska fälten och klicka på skicka. Material kan även beställas per brev adresserat till Scan Abp, Kommunikation, PB 50, 20521 Åbo eller per telefon 010 570 100 / Kommunikation eller per telefax 010 570 6102 eller e-post [email protected]
HKScan tillämpar en tyst period (silent period) före utgivningen av varje delårsrapport och bokslutskommuniké. Den tysta perioden börjar tre veckor före publiceringsdagen. Under den tiden kommenterar bolaget inga frågor om den fi nansiella ställningen.
År 2009 gav HKScan ut 35 bolagsmeddelanden på svenska genom NASDAQ OMX. Meddelandena fi nns tillgängliga på bolagets webbplats www.hkscan.com, under Aktuellt samt på centrala lagringsenheten www.oam.fi
| 5.1.2009 | Verkställande direktör Kai Seikku avgår från HKScan |
|---|---|
| 12.1.2009 | Matti Perkonoja blir vd för HKScan |
| 14.1.2009 | Omorganisation i HKScans ledningsgrupp |
| 22.1.2009 | Ändrad utgivningsdag för bokslutskommunikén |
| 27.2.2009 | HKScan-koncernens bokslutskommuniké för 2008 |
| 4.3.2009 | HKScan fokuserar på utveckling av den svenska verksamheten |
| 17.3.2009 | Styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämman i HKScan Abp |
| 17.3.2009 | Personer som fungerat för LSO Andelslag och som tillhör ledningen i HKScan Abp |
| har hörts i ett insidermål angående aktieköp gjorda av LSO Andelslag | |
| 20.3.2009 | Ändring av styrelsens förslag till HKScans ordinarie bolagsstämma |
| 7.4.2009 | Insiderutredning angående aktieköp gjorda av LSO Andelslag |
| 8.4.2009 | Årsredovisning 2008 publicerad |
| 21.4.2009 | Anmälan om förändring i ägarandelar (Artio Global Management) |
| 23.4.2009 | Beslut vid HKScans ordinarie bolagsstämma |
| 5.5.2009 | Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1–31.3.2009 |
| 6.5.2009 | HKScan reviderar sin strategi och organisation i Sverige |
| 23.6.2009 | Omorganisation i ledningen för Scan |
| 26.6.2009 | Förändring i ägande av egna aktier |
| 6.8.2009 | Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1-30.6.2009 |
| 4.9.2009 | Scan AB:s åtgärdsprogram i Sverige framskrider |
| 15.9.2009 | HKScans effektiviseringsmål 30 miljoner euro i Sverige |
| 16.10.2009 | Kallelse till HKScan Abp:s extra bolagsstämma |
| 2.11.2009 | Inställande av extra bolagsstämman som planerats att hållas den 9.11.2009 och |
| kallelse till HKScan Abp:s nya extra bolagsstämma | |
| 3.11.2009 | Delårsrapport för HKScan-koncernen 1.1-30.9.2009 |
| 24.11.2009 | Beslut vid HKScan Abp:s extra bolagsstämma |
| 24.11.2009 | HKScan Abp:s styrelse beslöt om aktieemission |
| 24.11.2009 | Anmälan om ändring av ägarandel enligt värdepappersmarknadslagen 2 kap. 10 § (Danske Bank) |
| 24.11.2009 | Publicering av prospektet för HKScan Abp:s aktieemission |
| 1.12.2009 | Lars Hultström avgår ur styrelsen i HKScan Abp |
| 1.12.2009 | HKScan Abp kompletterar prospektet angående bolagets aktieemission |
| 11.12.2009 | Bankstrejkens inverkan på HKScans aktieemission |
| 18.12.2009 | HKScan Abp:s aktieemission övertecknad |
| 23.12.2009 | Det slutliga resultatet av HKScan Abp:s aktieemission |
| 23.12.2009 | Anmälan i enlighet med kapitel 2, paragraf 10 i värdepappersmarknadslagen (Danske Bank) |
| 29.12.2009 | HKScans ekonomiska information år 2010 |
| 30.12.2009 | HKScan förnyar den juridiska strukturen för verksamheten i Finland i början av 2010 |
HKScan Abp:s organisation och förvaltning baserar sig på nationell lagstiftning, HKScans bolagsordning och Finsk kod för bolagsstyrning (Corporate Governance) samt den arbetsordning och de förfaranden som styrelsen godkänt. Vidare följer HKScan börsreglerna samt Finansinspektionens regler och bestämmelser.
HKScan Abp:s bolagsstyrningsrapport har uppgjorts i enlighet med rekommendation 51 i Finsk kod för bolagsstyrning, som trädde i kraft den 1 januari 2009, och 2 kap. 6 § i värdepappersmarknadslagen. Bolagsstyrningsrapporten utges separat från bolagets verksamhetsberättelse.
HKScan Abp följer Finsk kod för bolagsstyrning (Corporate Governance), som är utarbetad av Värdepappersmarknadsföreningen, med undantag av att även personer som inte ingår i styrelsen kan utses till medlemmar i valberedningen i syfte att tillföra sakkunskap vid utnämning av nyckelpersoner i bolaget.
HKScan Abp:s bolagsstyrningsrapport finns tillgänglig på www.hkscan.com, under "Investerarinformation". Där fi nns också insiderregistret över bolagets offentliga insynspersoner, en förteckning över bolagets största aktieägare, mottagna fl aggningsanmälningar samt bolagsordningen.
Finsk kod för bolagsstyrning (Corporate Governance) fi nns tillgänglig på Värdepappersmarknadsföreningens webbplats, adress www.cgfi nland.fi .
Bolagsstämman, styrelsen och dess fyra utskott samt verkställande direktören ansvarar för ledningen av HKScan-koncernen och dess verksamhet. Deras arbetsuppgifter bestäms utgående från aktiebolagslagen. För koncernens operativa verksamhet ansvarar koncernens verkställande direktör, assisterad av koncernens ledningsgrupp.
HKScan Abp:s högsta beslutande organ är aktieägarna på bolags-
Bolagsstyrningsrapport 2009 stämman som hålls minst en gång om året. Ordinarie bolagsstämma hålls årligen före utgången av juni. Stämman sammankallas av styrelsen som fastställer dagordningen.
De ärenden som ankommer på bolagsstämman ska kungöras i minst två av styrelsen utsedda dagstidningar tidigast tre månader och senast tre veckor före stämman. Därutöver publicerar bolaget en kallelse till bolagsstämman som ett börsmeddelande samt på sin webbplats.
Vid ordinarie bolagsstämma behandlas bland annat följande ärenden:
Ändringar i aktiekapitalet och bolagsordningen är likaså ärenden som skall föreläggas bolagsstämman. Ärendena kan behandlas på ordinarie bolagsstämman eller vid behov på extra bolagsstämma. Extra bolagsstämma ska sammankallas då styrelsen anser det fi nnas skäl därtill eller då det annars förutsätts med stöd av bestämmelse i lag.
Styrelsen sörjer för förvaltningen av bolaget och för att dess verksamhet är ändamålsenligt ordnad. Styrelsens åligganden och ansvar baserar sig i första hand på bolagsordningen och den fi nska aktiebolagslagen. Styrelsens mötespraxis och åligganden beskrivs i den av styrelsen varje år godkända arbetsordningen.
Styrelseledamöterna väljs årligen av ordinarie bolagsstämman på förslag av styrelsens valberedning. Bolagsordningen nämner inte någon särskild ordning för tillsättandet av styrelseledamöter. Styrelsen har 5-7 ledamöter, vilka alla har en oberoende ställning och särskild kompetens som lämpar sig för uppgiften. Mandatperioden vidtar omedelbart efter den bolagsstämma på vilken valet förrättats och utgår vid slutet av följande ordinarie bolagsstämma. Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. En person som har fyllt 62 år kan inte utses till styrelseledamot.
Vid ordinarie bolagsstämman 2009 utsågs följande personer till styrelseledamöter:
Markku Aalto, styrelseordförande, f. 1950 Grisproducent från Jämijärvi i Satakunda
Tiina Varho-Lankinen, vice styrelseordförande, f. 1962 Ekonomie magister Nötkötts- och kycklingproducent från Oripää i sydvästra Finland
Ekonomie magister Verkställande direktör för Lännen Tehtaat Oyj
Filosofi e kandidat (ekonomi) och examen från Sveriges Lantbruksuniversitet Svarar för driften på Fors Säteri i Katrineholm i Mellansverige
Följande person var styrelseledamot fram till ordinarie bolagsstämman 2009 (23.4.2009):
Ekonom
Jordbruksföretagare och grisproducent från Skåne i Sydsverige
År 2009 sammanträdde styrelsen 22 gånger. Den genomsnittliga närvarofrekvensen var 98,1 procent. Styrelsens sammanträde är beslutfört när fl er än hälften av dess ledamöter är närvarande. Utöver de egentliga ledamöterna deltar även koncernens verkställande direktör samt ekonomi- och fi nansdirektören i egenskap av styrelsens sekreterare i styrelsens sammanträden.
Styrelsen bedömer årligen ledamöternas oberoende och har konstaterat att styrelsens samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och till betydande aktieägare.
Styrelsearbetet baserar sig på aktiebolagslagen och bolagsordningen samt på den av styrelsen godkända arbetsordningen med kompletterande förfaranden.
Inom HKScan fattar styrelsen enligt arbetsordningen beslut bland annat i följande centrala ärenden:
Styrelsen sammanträder varje månad med undantag av semestersäsongen. Vid behov kan styrelsen sammanträda oftare. Styrelseordföranden upprättar på förslag av verkställande direktören en föredragningslista för sammanträdet och sammankallar styrelsen i vanliga fall med minst en veckas varsel.
I syfte att utveckla sitt arbete gör styrelsen årligen en utvärdering av sin effektivitet och sina arbetsmetoder. Vid den föregående utvärderingen behandlades styrelsens sammansättning och arbetsprocesser, kvaliteten på styrelsearbetet, samarbetet mellan styrelsen och den operativa ledningen samt styrelseledamöternas kompetens och deltagande.
För beredning och handläggning av ärenden som faller på styrelsens ansvar har HKScan Abp fyra styrelseutskott. Styrelsen utser inom sig utskottens medlemmar och ordförande. Ett undantag från detta är valberedningen, som i syfte att tillföra sakkunskap i viktiga personval kan ha medlemmar som inte ingår i styrelsen.
Styrelsen utser inom sig tre medlemmar i revisionsutskottet. Minst en av medlemmarna ska ha sakkunskap särskilt inom redovisning, bokföring och revision. Revisionsutskottet biträder styrelsen genom att bereda styrelseärenden som hör till utskottets verksamhetsområde samt genom att lägga fram förslag och rekommendationer för styrelsen att ta ställning till.
Revisionsutskottets uppgifter har fastställts i den av styrelsen godkända arbetsordningen, vilken följer rekommendation 27 i Finsk kod för bolagsstyrning. Till HKScan Abp:s styrelses revisionsutskott hör bland annat att följa upp bokslutsrapporteringen, övervaka den ekonomiska rapporteringsprocessen, följa upp effektiviteten hos bolagets internkontroll, interna revision och riskhanteringssystem, behandla den inom bolagsstyrningssystemet utarbetade beskrivningen av huvuddragen i de till internkontrollen och riskhanteringen anknytande ekonomiska rapporteringsprocesserna, följa upp revisionen, bedöma revisorernas oberoende samt bereda beslutsförslag till val av revisorer. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen vid det styrelsesammanträde som följer närmast efter utskottets sammanträde.
Ordförande för revisionsutskottet är Markku Aalto och medlemmar är Matti Karppinen och Tiina Varho-Lankinen. Revisionsutskottet sammanträdde sex gånger under år 2009. Den genomsnittliga närvarofrekvensen vid utskottets sammanträden var 100 procent. Även koncernens verkställande direktör och ekonomidirektör samt de externa revisorerna deltog regelbundet i utskottets sammanträden.
Styrelsen utser tre medlemmar i valberedningen; medlemmarna kan även vara personer som inte ingår i styrelsen. Bolagets verkställande direktör och andra personer i den högsta ledningen får inte utses till medlem i valberedningen.
Valberedningens uppgifter har fastställts i den av styrelsen godkända arbetsordningen. Valberedningen har i uppgift att bereda styrelsens förslag till bolagsstämman om antal ledamöter i styrelsen, vilka som skall utses till ledamöter samt om styrelseledamöternas arvoden. Valberedningen sammanträder minst en gång före bolagsstämman och rapporterar till styrelsen om sitt arbete utan dröjsmål efter sitt sammanträde.
Ordförande i valberedningen är Markku Aalto och medlemmar är Tiina Teperi-Saari och Lars Gustafsson. Valberedningen sammanträdde tre gånger under år 2009. Den genomsnittliga närvarofrekvensen vid utskottets sammanträden var 100 procent.
Styrelsen utser inom sig tre medlemmar i ersättningsutskottet. Bolagets verkställande direktör och andra personer i den högsta ledningen får inte utses till medlem i ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet uppgifter har fastställts i den av styrelsen godkända arbetsordningen. Ersättningsutskottet har i uppgift att bereda ärenden som gäller bolagets interna belöningssystem. Ersättningsutskottet sammanträder vid behov och rapporterar till styrelsen utan dröjsmål efter utskottets sammanträde.
Ordförande i utskottet är Tiina Varho-Lankinen och medlemmar är Markku Aalto och Matti Karppinen. Ersättningsutskottet sammanträdde fyra gånger under år 2009. Den genomsnittliga närvarofrekvensen vid utskottets sammanträden var 100 procent.
Samtliga styrelseledamöter ingår i arbetsutskottet och styrelsens ordförande är utskottets ordförande. Arbetsutskottet sammanträdde fyra gånger under år 2009. Den genomsnittliga närvarofrekvensen vid utskottets sammanträden var 90,0 procent.
Arbetsutskottet uppgifter har fastställts i den av styrelsen godkända arbetsordningen. Arbetsutskottet har i uppdrag att främja en effektiv skötsel av bolagsstyrelsens arbetsuppgifter. Arbetsutskottets verksamhet syftar till att effektivisera tillämpningen av Finsk kod för bolagsstyrning i HKScan Abp.
Bolagets styrelse utser bolagets verkställande direktör och eventuellt en vice verkställande direktör. Verkställande direktören har i uppgift att leda koncernens verksamhet och förvaltning utgående från bolagsordningen, den fi nska aktiebolagslagen och styrelsens anvisningar. Verkställande direktören svarar inför styrelsen för uppnåendet och verkställandet av de mål, planer, förfaringssätt och syften som styrelsen fastställer.
Bolagets verkställande direktör hör inte till styrelsen, men deltar i dess sammanträden och rapporterar månatligen till styrelsen om koncernens ekonomiska resultat, fi nansiella ställning, soliditet och marknadssituationen. Verkställande direktören framlägger bokslutet och delårsrapporterna för styrelsen. Dessutom ska verkställande direktören rapportera till styrelsen om hur styrelsens beslut har verkställts och vilka åtgärder och resultat de har lett till.
Bolagets verkställande direktör är Matti Perkonoja (f. 1949, studentmerkonom). Ställföreträdare för verkställande direktören är ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen. Verkställande direktören stöds av Koncernens ledningsgrupp i ledningen av koncernen.
Ledningsgruppen för HKScan Abp biträder verkställande direktören och utgörs av ordföranden vd Matti Perkonoja, ekonomi- och fi nansdirektör Irma Kiilunen, strategi- och utvecklingsdirektör Olli Antniemi, HKScan Finland Oy:s och HK Ruokatalo Oy:s vd Jari Leija och Scan AB:s vd Denis Mattsson. I ledningsgruppens möten deltar även AS Rakvere Lihakombinaats vd Anne Mere och AS Talleggs vd Teet Soorm. Ledningsgruppen sammanträder cirka en gång i månaden. En arbetsordning har utarbetats för ledningsgruppen.
Bolaget följer enligt börsreglerna Nasdaq OMX:s insiderinstruktion, vars omarbetade version trädde i kraft den 2 juni 2008. Börsens insiderinstruktion fi nns tillgänglig på börsens webbplats www.nasdaqomx.com, under "Listing center > Nordic market".
HKScans insiderregister är uppdelat i ett offentligt register och ett företagsspecifi kt (icke-offentligt) register. Det permanenta offentliga registret omfattar enligt lag styrelseledamöterna, revisorerna och verkställande direktören. På beslut av bolaget omfattar det offentliga registret dessutom koncernens ledningsgrupp samt namngivna företrädare för huvudägarnas administration. Sammanlagt ca 20 personer.
Det företagsspecifi ka (icke-offentliga) permanenta insiderregistret upptar på beslut av företaget vissa ledande befattningshavare i dotterföretag, medarbetare inom fi nansiering och redovisning, koncernkommunikation, ledningens sekreterare m.fl ., sammanlagt ca 20 personer.
Insiderhandel med HKScan-aktier är tillåten i 30 dagar efter offentliggörandet av varje delårsrapport och bokslutskommuniké. Under andra tider får insynspersonerna inte handla med bolagets aktier.
Bolaget övervakar att insiderreglerna efterlevs genom att göra insynspersonerna uppmärksamma på tillåtna handelstider samt genom att en gång om året granska alla gjorda insideraffärer i Euroclear Finland Oy:s (Finlands Värdepapperscentral) register. Samtidigt tillställer bolaget varje insynsperson ett utdrag över vederbörandes registeruppgifter för granskning och komplettering.
Projektspecifi ka insiderregister inrättas vid behov på beslut av bolaget enligt prövning. Insynspersoner i det projektspecifi ka insiderregistret får inte handla med bolagets aktier förrän projektet offentliggjorts eller inställts.
Insiderregistret uppdateras och administreras på koncernnivå inom HKScan. Själva registret fi nns i SIRE-systemet som drivs av Euroclear Finland Oy (Finlands Värdepapperscentral). Insiderregistret är tillgängligt för allmänheten sedan den 17 oktober 2005 på www.hkscan.com, under "Investerarinformation".
Enligt bolagsordningen skall HKScan ha två revisorer och två revisorssuppleanter, varav den ena ordinarie revisorn och den ena revisorssuppleanten skall vara en av fi nska Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisorssammanslutning. De utses av ordinarie bolagsstämman. Revisorernas mandatperiod är bolagets räkenskapsperiod och deras uppdrag upphör vid slutet av följande ordinarie bolagsstämma närmast efter valet.
Revisionens uppgift är att verifi era att bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om HKScan-koncernens resultat och ekonomiska ställning under räkenskapsperioden. Revisorn avger i samband med det årliga bokslutet en revisionsberättelse till aktieägarna och rapporterar dessutom regelbundet sina iakttagelser till styrelsens revisionsutskott.
Bolaget har som oberoende revisorer haft revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers Oy med Johan Kronberg, CGR, som huvudansvarig revisor och Petri Palmroth, CGR.
HKScan Abp:s styrelse svarar för internkontrollens referensram. Koncernledningen svarar för upprätthållandet och utvecklingen av en effektiv internkontroll. Syftet med internkontrollen är att säkerställa att lagar och bestämmelser samt koncernens värden och interna anvisningar följs. Det interna kontrollsystemet har även som mål att stödja att verksamheten följer koncernens strategi. Den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet och säkerställandet av tillförlitligheten utgör ett fast led i referensramen för bolagets internkontroll.
Grunden för HKScans internkontrollmiljö utgörs av koncernens värden och instruktioner. Under år 2009 fästes särskild uppmärksamhet vid uppdatering av koncernens interna instruktioner och policyer.
Styrelsen och i synnerhet dess revisionsutskott följer upp bolagets fi nansiella ställning och utövar tillsyn över den fi nansiella rapporteringens kvalitet. Styrelsen fullgör sin uppgift bland annat genom att godkänna koncernens riskhanteringspolicy och fastställa målen och principerna för internkontrollen. Koncernens verkställande direktör och ekonomidirektör svarar för upprätthållandet och utvecklingen av en effektiv internkontrollmiljö med hänsyn till den ekonomiska rapporteringen.
Internrevisionen inom HKScan är ett kontrollverktyg för ledningen. Internrevisionen hör organisatoriskt till den interna redovisningens controllerfunktion inom affärsområdena. I internrevisionen medverkar även de externa revisorerna som fortlöpande utför granskningar av olika operativa funktioner.
Internrevisionens syfte är nära förknippat med bolagets ledningssystem, som bygger på principen om ständiga förbättringar. Satsningar på korrigerande och förebyggande åtgärder fokuseras genom hela processen.
Syftet med riskhanteringen inom HKScan-koncernen är att trygga förutsättningarna för att uppnå de operativa målen och undvika störningar i den fortlöpande verksamheten. Koncernens risker indelas i strategiska (t.ex. företagsförvärv), operativa (t.ex. djursjukdomar), fi nansiella risker (t.ex. valutakurser och räntor) samt skaderisker (t.ex. olyckor och produktionsstörningar).
Styrelsen och verkställande direktören svarar för koncernens riskhanteringsstrategi med tillhörande principer samt för hanteringen av risker som äventyrar uppnåendet av de strategiska målen. Hanteringen av operativa risker sköts av segmentets ledning och cheferna för respektive affärsprocess. Ansvaret för att hantera fi nansiella risker samt skaderisker vilar på koncernens ekonomidirektör.
I anslutning till riskhanteringen pågår inom bolaget ett ERMprojekt som syftar till att uppdatera riskhanteringspolicyn och som innefattar enhetliga principer och systematiska processer för riskhanteringen. Projektets mål är att främja riskmedvetenheten och en effektiv riskhantering i hela koncernen samt att säkerställa att ledningen och styrelsen har tillräcklig information om riskerna till stöd för besluten. Den nya riskhanteringspolicyn kommer att tilllämpas i HKScan-koncernens samtliga bolag med affärsverksamhet.
Riskhanteringen utgör ett centralt element i koncernens ekonomiska rapportering. På koncernnivå eftersträvar man att minst en gång per år identifi era och värdera de betydande risker som hänför sig till de väsentliga balans- och resultaträkningsposterna samt att defi niera de viktigaste kontrollmekanismerna för förebyggande av risker.
Syftet med kontrollåtgärderna är att säkerställa att
Kontrollåtgärderna kan vara antingen manuella eller automatiserade systemkontroller. Exempel på kontroller för säkring av den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet är t.ex. avstämningar, godkännanden, inspektioner, analyser och eliminering av farliga arbetskombinationer.
Koncernens ekonomiförvaltning har utgående från riskbedöm-
ningen fastställt de viktigaste kontrollmekanismerna med hänsyn till den ekonomiska rapporteringen. Segmentens ekonomiförvaltningar svarar för genomförandet av kontrollerna och för deras effektivitet. Koncernen tillämpar en självutvärderingsprocess som syftar till att säkerställa att kontrollen av den ekonomiska rapporteringen fungerar effektivt. Koncernens största dotterbolag rapporterar årligen till koncernens ekonomiska ledning angående effektiviteten hos de viktigaste kontrollmekanismerna. Utöver att säkerställa att kontrollerna är effektiva syftar självutvärderingen till att identifi era utvecklingsbehov och brister i kontrollen.
Anvisningarna och principerna för den ekonomiska rapporteringen distribueras vid koncernens regelbundna interna möten och via e-post. Koncernens ekonomiförvaltning arrangerar minst en gång per år mötet Financial forum. Vid mötena behandlas ny redovisningspraxis, förändringar i de interna anvisningarna och processerna samt andra aktuella frågor inom ekonomiförvaltningen.
Koncernen tillämpar en tyst period på cirka en månad före publicering av delårsrapporter och bokslut. I fråga om extern information följs anvisningarna för publicering av ekonomisk information.
Koncernens resultatutveckling följs upp genom månadsrapporteringen vid styrelsens och koncernens ledningsgrupps sammanträden. Revisionsutskottet bedömer och styrelsen godkänner alla delårsrapporter och bokslut innan de offentliggörs. Dessutom rapporterar revisorerna en gång om året till revisionsutskottet om sina revisionsplaner och en gång per kvartal om de iakttagelser som gjorts vid revisionerna samt om hur internkontrollen fungerar. Revisionsutskottet bedömer å sin sida varje år kvaliteten på revisorernas arbete samt deras oberoende.
Under år 2009 fästes särskild uppmärksamhet vid referensramen för internkontrollen samt vid utvecklingen av den. Som bäst pågår bland annat uppdatering av de interna anvisningarna, defi niering av koncernprocesserna och utarbetande av arbetsordningar för olika organ. Resultaten av dessa insatser rapporteras till styrelsens revisionsutskott och koncernens ledningsgrupp.
Syftet med riskhanteringen inom HKScan-koncernen är att trygga förutsättningarna för att uppnå de operativa målen och undvika störningar i den fortlöpande verksamheten.
Riskhanteringen är integrerad i HKScans ledningssystem och bygger på att risker identifi eras, värderas och rapporteras på enhetliga grunder i hela koncernen.
Riskhanteringen verkställs, i så hög grad det är möjligt och ändamålsenligt, som en del av den dagliga verksamheten och i samråd med stödprocesserna. Det återspeglas bl.a. i handläggningen av investeringar och andra beslutsförslag, process- och uppgiftsbeskrivningarna, de olika organens arbetsordningar, personalens utvecklingssamtal etc. Riskhanteringen och sammanfattningen av riskrapporteringen på koncernnivå sköts centralt.
HKScan indelar riskerna i fyra huvudgrupper: strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker och skaderisker. De strategiska riskerna bedöms inom den årliga strategiprocessen och i samband med stora beslut angående affärsverksamheten. Ekonomiska risker och skaderisker minimeras genom särskilda policyer och handlingsinstruktioner. Operativa risker bedöms dels i anslutning till de årliga verksamhetsplanerna, dels som ett led i den dagliga verksamheten. HKScan-koncernens företag och olika funktioner svarar för att behövliga riskhanteringsåtgärder vidtas i den dagliga verksamheten.
Priserna och tillgången på råvaror, till exempel svin-, fjäderfä- och nötkött, som HKScan behöver i sin produktion varierar. En global överproduktion av råvaror sänker råvarupriserna och ökar tillgången, medan underproduktion leder till sämre tillgång på råvaror och högre priser. Till följd av överproduktion och höga priser i Finland, och i någon mån även i Sverige, är det en krävande uppgift att lyckas exportera överskottsproduktionen till länder där råvaran kostar mindre. Balansen mellan utbud och efterfrågan påverkas av den ekonomiska konjunkturfasen och på lång sikt även av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Faktorer som med snabb verkan påverkar utbudet, till exempel djurepidemier, kan tillfälligt störa balansen mellan utbud och efterfrågan. Priserna på de charkvaror som bolaget säljer till detaljhandeln i Finland, Sverige och Baltikum är ofta fastställda för en månad framåt, och stigande råvarupriser kan då inte överföras på produktpriserna. Det kan likaså vara svårt att överföra prisstegringar i situationer där inga fasta priser avtalats på förhand.
Konkurrensen inom HKScans verksamhetsområden har på senare tid skärpts, i och med att detaljhandelskedjorna stärkt sin ställning på livsmedelsmarknaden genom att konkurrera med egna produkter och varumärken. Utöver de inhemska konkurrenterna bidrar även internationella bolag och bolag i länder med lägre produktionskostnader till den ökande konkurrensen. Bolaget möter den hårdnande konkurrensen med hjälp av bland annat effektiva kärnprocesser, hög produktkvalitet, leveranssäkerhet och internationalisering.
HKScans verksamhet regleras av lagstiftningen i de länder där bolaget verkar. Verksamheten påverkas även av regionala och övernationella bestämmelser, däribland EU-lagstiftningen. Enligt bolagsledningens uppfattning uppfyller bolaget för närvarande kraven i lagstiftning och annan reglering. Lagstiftningen och övrig reglering samt tolkningarna av dem kan dock ändras, och bolaget kan inte garantera att det utan betydande åtgärder skulle uppfylla de förändrade kraven. Om bolagets verksamhet utvidgas till nya marknadsområden måste bolaget följa de lokala regelverken i dessa områden. Skillnaderna kan vara avsevärda jämfört med regleringen i de nuvarande marknadsområdena. Bolaget är i sin verksamhet även beroende av myndigheterna i de länder där det har verksamhet. Myndighetspraxisen kan variera märkbart i de olika verksamhetsområdena.
Som ett led i utvecklingen av sin affärsverksamhet kan HKScan antingen i de nuvarande marknadsområdena eller i nya geografi ska områden förvärva företag som stärker bolagets konkurrenskraft. Risker som anknyter till företagsförvärv är till exempel okända ansvarsförbindelser i de förvärvade företagen, oförmåga att integrera och leda den förvärvade rörelsen och dess personal samt risken för att förväntade skalfördelar eller synergier inte realiseras. Likaså kan det skada HKScans strategiska konkurrensställning att ställas utanför en centralisering av branschen. En expansion till nya geografi ska områden kan även orsaka problem i anslutning till valutakursförändringar, överlappande beskattningssystem, oväntade förändringar i myndigheternas krav, ändringar i och tillämpningen av utländska lagar och bestämmelser samt politiska risker och ökande avstånd.
Spridningen av djursjukdomar, till exempel fågelinfl uensan, Newcastlesjukan, mul- och klövsjuka eller BSE, kan påverka bolagets affärsverksamhet och efterfrågan på bolagets produkter. Djursjukdomar kan ha långvarigt infl ytande på konsumenternas beteende, även om bolagsledningen är övertygad om att konsumtionen i regel normaliseras inom rimlig tid efter att en djursjukdom upptäckts. Risken i samband med djursjukdomar tas i någon mån ut av att en del av konsumtionen överförs till bolagets andra köttproduktgrupper. I en integrerad produktionslinje, till exempel i en del av bolagets baltiska rörelser, skulle en observation av en djursjukdom i värsta fall kunna bryta råvarutillgången, om ersättande råvarukällor inte fi nns tillgängliga genom exempelvis import.
HKScan är beroende av att produktionsanläggningarna och distributionscentralerna fungerar störningsfritt. Om en för bolaget central produktionsanläggning förstörs eller stängs av någon orsak, eller om dess utrustning skadas på ett avgörande sätt eller om produktionen utsätts för andra allvarliga störningar blir följden sannolikt förseningar; HKScan förmåga att tillverka och distribuera sina produkter i avtalad tid försvagas. Beroende på produkt kan HKScan eventuellt fl ytta över produktion till andra orter och därigenom undvika större störningar i verksamheten, men i vissa produktgrupper kan det vara svårare att genomföra dylika ändringar i produktionen, vilket kan leda till avsevärda leveransförseningar, utebliven försäljning och tilläggskostnader.
Det är karakteristiskt för bolagets bransch att beställningar levereras med mycket kort leveranstid. Korta leveranstider ökar vikten av en fungerande och säker order-leveranskedja samt understryker behovet av att förutse konsumenternas beteende. Likaså har vikten av driftssäkra logistiksystem och andra tekniska system ökat. Om en distributionscentral av någon som helst orsak skadas, förstörs eller måste tas ur bruk, eller om en distributionscentrals produkter tar avsevärd skada, tvingas HKScan utveckla en alternativ leveranskanal ända tills distributionscentralen kan öppnas igen.
Riskerna i fråga om livsmedelssäkerheten anknyter till råvarornas renhet (rester, främmande ämnen), produkternas inverkan på hälsan, förpackningsmaterialens lämplighet för livsmedel och den mikrobiologiska renheten. Särskild vikt fästs vid förebyggandet och övervakningen av bakterier som kan förorsaka matförgiftning. Utöver en sträng egenkontroll är samtliga branschbolags anläggningar föremål för en noggrann myndighetskontroll. Trots HKScans stränga kravnivå och interna kontroll kan man inom bolaget aldrig vara fullständigt säker på att hela livsmedelskedjan fungerar helt riskfritt. Om en till produktsäkerheten eller produktansvaret anknytande risk realiseras kan detta ha mycket negativa effekter på kundernas och konsumenternas efterfrågan på bolagets produkter.
Naturkatastrofer, eldsvådor, bioterrorism, pandemier, exceptionella väderförhållanden och andra faktorer som står utanför bolagets kontroll kan skada produktionsdjurens hälsa och tillväxt eller störa bolagets verksamhet till följd av elavbrott, skador på produktionen eller fastigheterna, störningar i distributionskedjorna etc.
Med fi nansiella risker avses ogynnsamma förändringar på fi nansmarknaderna, som kan försämra företagets resultatutveckling eller minska kassafl ödena från verksamheten. Ändamålet med den fi nansiella riskhanteringen är att med fi nansiella medel skydda bolagets resultatutveckling och eget kapital samt under alla förhållanden säkra koncernens likviditet. HKScans kapitalförsörjning sker i regel genom moderbolaget och koncernens fi nansfunktion ordnar fi nansiering för dotterbolagen i respektive bolags lokala valuta med hjälp av interna lån. Koncernens fi nansiering är koncentrerad till en central fi nansieringsenhet som leds av koncernens ekonomidirektör.
Bolaget exponeras för valutarisker i form av valutakursfl uktuationer till följd av inkomster och utgifter i främmande valuta samt fi nansiella instrument och resultat i främmande valuta. De största kursriskerna i bolagets affärsverksamhet hänför sig till US-dollarn, japanska yenen och svenska kronan. Koncernbolagens största utländska valutor i fråga om eget kapital är svenska kronan, polska zlotyn och estniska kronan. Koncernens fi nansiella risker specifi ceras närmare i noterna till bokslutet, not 26.
MARKKU AALTO (f. 1950) Styrelseordförande
Finsk medborgare Styrelseledamot i HKScan sedan 1994 Ordförande från 2008
Viktiga tidigare uppgifter: Grisproducent från Jämijärvi i Satakunda
Förtroendeuppdrag: Styrelseledamot i LSO Andelslag Ledamot i Parkanon Säästöpankkis styrelse
Oberoende av företaget
Aktieinnehav i HKScan: 2 750
TIINA VARHO-LANKINEN (f. 1962) Viceordförande i styrelsen, ekonomie magister
Finsk medborgare Styrelseledamot i HKScan sedan 2003 Viceordförande från 2008
Viktiga tidigare uppgifter: Nötkötts- och kycklingproducent från Oripää i Egentliga Finland
Förtroendeuppdrag: Styrelseordförande i LSO Andelslag Ordförande för Finlands Broilerförening Ordförande för Pellervo-Seuras delegation Ledamot i förvaltningsrådet i försäkringsföreningen Varsinais-Suomen Lähivakuutusyhdistys
Oberoende av företaget Aktieinnehav i HKScan: 5 500 MATTI MURTO (f. 1964) Styrelseledamot, agronom
Finsk medborgare Styrelseledamot i HKScan sedan 2008
Viktiga tidigare uppgifter: Nötköttsproducent från Salo i Egentliga Finland
Förtroendeuppdrag: Viceordförande i styrelsen för LSO Andelslag Ledamot i förvaltningsrådet i Suur-Seudun Osuuskauppa Ledamot i Agronomförbundet rf:s fullmäktige
Oberoende av företaget Aktieinnehav i HKScan: 2 750
MATTI KARPPINEN (f. 1958) Styrelseledamot, ekonomie magister
Finsk medborgare Styrelseledamot i HKScan sedan 2008
Viktiga tidigare uppgifter: VD för Lännen Tehtaat Oyj sedan 2005 VD för Atria Yhtymä Oyj / Lithells AB 2002–2005 Resultatenhetsdirektör för Nokian Renkaat Abp 1998-2001 Marknadsdirektör vid Saarioinen Oy 1994–1998 Marknadschef vid Tamrock Oy 1989-1994 Marknadschef vid Unilever Finland Oy 1985-1989
Förtroendeuppdrag: Styrelseordförande vid Livsmedelsindustriförbundet Styrelseledamot vid Finlands Näringsliv EK Ledamot i förvaltningsrådet för försäkringsbolaget Keskinäinen Vakuutusyhtiö Tapiola Styrelseledamot i Sucros Oy
Oberoende av företaget Aktieinnehav i HKScan: -
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers Oy som huvudansvarig revisor Johan Kronberg, diplomekonom, CGR, Väståboland Petri Palmroth, ekonomie magister, CGR, Åbo
Mika Kaarisalo, ekonomie magister, CGR, Åbo Pasi Pietarinen, ekonomie magister, CGR, Åbo
Sekreterare för styrelsen är bolagets ekonomi- och fi nansdirektör, ekonom Irma Kiilunen.
Styrelseledamöternas aktieinnehav är angivna per 17.3.2010.
Styrelseledamot 23.4.2009 - 1.12.2009 , fi losofi e kandidat (ekonomi) och examen från Sveriges Lantbruksuniversitet
Svensk medborgare
JOHTORYHMÄ Från vänster Denis Mattsson, Olli Antniemi, Irma Kiilunen, Matti Perkonoja och Jari Leija.
MATTI PERKONOJA (f. 1949) HKScan Abp:s verkställande direktör (CEO), studentmerkonom
Finsk medborgare
Viktiga tidigare uppgifter: HKScans VD från januari 2009. Före det: HKScans ekonomidirektör 2000–2009 Inom koncernen: enhetschef, kommersiell direktör och VD för Broilertalo Oy 1993–2000 Befattningar inom köttbranschen sedan 1970-talet
Förtroendeuppdrag: Ordförande för Rakvere Lihakombinaats förvaltningsråd Ordförande för AS Talleggs förvaltningsråd Styrelseordförande i Scan AB Vice ordförande i Sokolów S.A.:s styrelse Medlem i förvaltningsrådet för försäkringsbolaget Yritysten Henkivakuutus Oy Tapiola Ledamot i arbetsgivardelegationen för Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma VD för LSO Andelslag Styrelseledamot i Livsmedelsindustriförbundet rf
Aktieinnehav i HKScan: 52 936, varav 13 500 som aktiepremie
Ekonomi- och fi nansdirektör (CFO), VD:s ställföreträdare, ekonom
Finsk medborgare
Viktiga tidigare uppgifter: HKScans ekonomi- och fi nansdirektör från januari 2009. Före det: HKScans fi nansdirektör sedan 2001 Befattningar inom fi nansiering och ekonomiförvaltning i olika bolag inom HKScan-koncernen 1977–2001
Förtroendeuppdrag: Styrelseledamot i Scan AB Ledamot i Rakvere Lihakombinaats förvaltningsråd Ledamot i AS Talleggs förvaltningsråd Styrelseledamot i HKScan Finland Oy Styrelseledamot i LSO Foods Oy Styrelseledamot i Best-In Oy
Aktieinnehav i HKScan: 6 642, varav 1 752 som aktiepremie
JARI LEIJA (f. 1965) VD för HKScan Finland Oy (Executive vice president, Finland), teknisk yrkesexamen
Finsk medborgare
Viktiga tidigare uppgifter: VD för HKScan Finland Oy sedan 2009 och VD för HK Ruokatalo Oy sedan december 2007 Före det: Ansvarig direktör för HK Ruokatalos fjäderfäverksamhet Som produktionsdirektör har han ansvarat för produktions- och transportlogistiken inom HK Ruokatalo samt terminalerna i Vanda och Tammerfors Logistikchef Fabrikschef i Vanda Anställd vid koncernen sedan 1993
Förtroendeuppdrag: Styrelseledamot i Pakastamo Oy Suppleant i styrelsen för Pyhäjärvi-instituuttisäätiö Suppleant i styrelsen för Transbox Oy Styrelseledamot i Länsi-Kalkkuna Oy Styrelseordförande i LSO Foods Oy Styrelseordförande i Lounaisfarmi Oy Styrelseledamot i Kivikylän Kotipalvaamo Oy Styrelseledamot i Harri Tamminen Oy
Aktieinnehav i HKScan: 43 788, varav 13 500 som aktiepremie
DENIS MATTSSON (f. 1953) VD för Scan AB (Executive vice president, Sweden), eMBA
Finsk medborgare
Viktiga tidigare uppgifter: VD för Scan AB sedan juni 2009 Före det: Direktör för Scans livsmedelsindustri 2007–2009 VD för RavintoRaisio Oy 2006–2007 Kommersiell direktör för Atria Oy 1999–2006 Kommersiell direktör för Nestlé Oy 1994–1999
Förtroendeuppdrag: Styrelseledamot i Kavli Oy Styrelseledamot i Nyhléns & Hugosons AB Styrelseledamot i Kreatina A/S Styrelseledamot i Scan Foods UK Ltd.
Aktieinnehav i HKScan: 5 500, varav 0 som aktiepremie
Strategi- och utvecklingsdirektör (Senior vice president, strategy & development), ekonom
Finsk medborgare
Viktiga tidigare uppgifter: HKScans strategi- och utvecklingsdirektör från januari 2010 Före det: HK Ruokatalos utvecklingsdirektör VD för Scan AB mars 2009 – juni 2009 Direktör för HKScan-koncernens baltiska funktioner 2003–2009 Marknadsdirektör samt exportdirektör vid HK Ruokatalo Tidigare var han verksam inom Huhtamäki, bl.a. inom marknadsföringen av Leaf i Storbritannien
Aktieinnehav i HKScan: 4 818, varav 3 504 som aktiepremie
Ledningsgruppens aktieinnehav är angivna per 17.3.2010.
HKScan bevakas av bl.a. följande banker och fondkommissionärer.
HKScan Abp ansvarar ej för de bedömningar som görs i analyserna.
Carnegie Investment Bank AB, Finland Branch Timo Heinonen tfn +358 9 6187 1234 [email protected]
Danske Markets, Equities Kalle Karppinen tfn +358 10 236 4794 [email protected]
E. Öhman J:or Fondkommission AB Elina Pennala tfn +358 9 8866 6043 [email protected]
Evli Bank Abp tfn +358 9 476 690 [email protected]
FIM Bank Ab Mark Mattila tfn +358 9 6134 6398 fornamn.efternamn@fi m.com
Handelsbanken Capital Markets Maria Wikström tfn +358 10 444 2425 [email protected] ICECAPITAL Securities Ltd Robin Santavirta tfn +358 9 6220 5092 [email protected]
Nordea Markets Rauli Juva tfn +358 9 1655 9944 [email protected]
Pohjola Bank Abp Matias Rautionmaa tfn +358 10 252 4408 [email protected]
Jutta Rahikainen tfn +358 9 6162 8713 [email protected]
Swedbank Markets Jarkko Soikkeli tfn +358 20 746 9152 [email protected]
Ålandsbanken Abp Martin Sundman tfn +358 204 293 777 [email protected]
(Huvudkontor, koncernledning och koncernfunktioner) PB 50 (Brunnsgatan 18) FI-20521 Åbo, Finland
PB 49 (Väinö Tanners väg 1) FI-01511 Vanda, Finland
tfn +358 10 570 100 telefax +358 10 570 6146 [email protected] www.hkscan.com
(Bolagsledning och administration) PB 49 (Väinö Tanners väg 1) FI-01511 Vanda, Finland
tfn +358 10 570 100 telefax +358 10 570 6146 [email protected] www.hkruokatalo.fi
Produktion, försäljning och marknadsföring i Sverige (Huvudkontor) Box 30223 (Lindhagensgatan 126) SE-104 25 Stockholm, Sverige tfn + 46 771 510 510 [email protected] www.scan.se
Produktion, försäljning och marknadsföring i Baltikum Roodevälja küla Sõmeru vald EE-44207 Lääne-Viru maakond, Estonia tfn +372 32 29221 telefax +372 32 29300 [email protected] www.rlk.ee
Produktion, försäljning och marknadsföring i Baltikum Saha tee 18, Loo Jõelähtme vald EE-74201 Harju maakond, Estonia tfn +372 6 107 012 telefax +372 6 107 060 [email protected] www.tallegg.ee
Produktion, försäljning och marknadsföring i Polen Aleja 550-lecia 1 08-300 Sokolów Podlaski, Poland tfn +48 25 640 82 00 telefax + 48 25 787 61 32 www.sokolow.pl
22B Bukowinska Str. 02-703 Warsaw, Poland tfn +48 22 525 82 50 telefax + 48 22 525 82 91 [email protected] ´
HKScan Abp, Kommunikation Tryckeri: Jaakkoo-Taara Oy Painoprisma
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.