AI Terminal

MODULE: AI_ANALYST
Interactive Q&A, Risk Assessment, Summarization
MODULE: DATA_EXTRACT
Excel Export, XBRL Parsing, Table Digitization
MODULE: PEER_COMP
Sector Benchmarking, Sentiment Analysis
SYSTEM ACCESS LOCKED
Authenticate / Register Log In

Lindex Group

Annual Report Feb 23, 2012

3292_10-k-afs_2012-02-23_0f19a733-3ab2-41c6-a401-babab360ff2f.pdf

Annual Report

Open in Viewer

Opens in native device viewer

STOCKMANN Oyj Abp

BOKSLUT 31.12.2011

BOKSLUT 31.12.2011

sidan
Styrelsens verksamhetsberättelse 1
Aktier och aktiekapital 8
Nyckeltal 10
Koncernens resultaträkning 13
Koncernbalansräkning 14
Kalkyl över förändringar i eget kapital 15
Koncernens kassaflödesanalys 16
Principer för uppgörande av koncernbokslut ,
noter till koncernens bokslut
17
Moderbolagets resultaträkning 52
Moderbolagets balansräkning 53
Moderbolagets kassaflödesanalys 55
Noter till moderbolagets bokslut 56
Aktier och andelar 63
Förslag till disposition av modersbolagets vinst 64

Styrelsens verksamhetsberättelse

Stockmannkoncernens omsättning ökade med 10,1 procent till 2 005,3 miljoner euro (1 821,9 miljoner euro). Rörelsevinsten uppgick till 70,1 miljoner euro (88,8 miljoner euro). Räkenskapsperiodens vinst var 30,8 miljoner euro (78,3 miljoner euro). Resultatet per aktie uppgick till 0,43 euro (1,10 euro). Styrelsen föreslår för bolagsstämman att 0,50 euro per aktie utbetalas i dividend.

Omsättning och resultat

Den generella marknadsutvecklingen var positiv i början av år 2011. Osäkerheten på marknaden ökade efter årets andra kvartal, främst på grund av den olösta europeiska skuldkrisen. Detta hade mot slutet av året en dämpande effekt på de finländska konsumenternas förtroende. I Sverige var efterfrågan på prisvärt mode fortsatt svag under hela året. Den positiva marknadsutvecklingen fortsatte i Ryssland och Baltikum.

Stockmannkoncernens omsättning för räkenskapsperioden ökade med 10,1 procent till 2 005,3 miljoner euro (2010: 1 821,9 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 3,9 procent till 1 026,2 miljoner euro. Omsättningen i utlandet uppgick till 979,1 miljoner euro, en ökning med 17,4 procent. Tillväxten var starkast i Ryssland, särskilt på grund av varuhuset i S:t Petersburg som i november 2010 öppnades i köpcentret Nevsky Centre. De svenska och norska kronorna stärktes mot euron under rapportperioden, medan den ryska rubeln försvagades något under året. Räknat med jämförbara valutakurser hade koncernens omsättning utomlands ökat med 15,1 procent. Omsättningen i utlandet utgjorde 48,8 procent (45,8 procent) av koncernens omsättning.

Övriga rörelseintäkter uppgick till 0,2 miljoner euro (0,0 miljoner euro) till följd av aktieförsäljning i ett fastighetsbolag i Esbo i september.

Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet ökade under räkenskapsperioden med 68,1 miljoner euro till 976,9 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen minskade till 48,7 procent (49,9 procent) på grund av nedgången i bruttomarginalen för affärsenheterna som fokuserar på prisvärt mode. Rörelsekostnaderna ökade med 71,1 miljoner euro, främst på grund av expansion och hög inflation. Avskrivningarna ökade med 15,9 miljoner euro. Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden uppgick till 70,1 miljoner euro (88,8 miljoner euro).

Nettofinansieringskostnaderna ökade med 19,8 miljoner euro till 34,4 miljoner euro (14,6 miljoner euro) för räkenskapsperioden. Ökningen berodde på ökat räntebärande främmande kapital och högre marknadsräntor. Dessutom belastades rapportperioden av valutakursförluster av engångskaraktär på 1,1 miljoner euro. Ett år tidigare minskades nettofinansieringskostnaderna med valutakursvinster av engångskaraktär om 7,2 miljoner euro.

Vinsten före skatt för räkenskapsperioden uppgick till 35,7 miljoner euro (74,2 miljoner euro). De skatter som belastar resultatet uppgick till 4,9 miljoner euro. År 2010 var skatternas positiva effekt på resultatet 4,2 miljoner euro vilket inkluderar en kalkylmässig skattegottgörelse från en bokförd valutakursförlust. Räkenskapsperiodens vinst var 30,8 miljoner euro (78,3 miljoner euro).

Resultat per aktie för räkenskapsperioden uppgick till 0,43 euro (1,10 euro) och utspätt med aktieoptioner, 0,43 euro (1,09 euro). Eget kapital per aktie uppgick till 12,11 euro (12,45 euro).

Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment

Varuhusgruppen

Varuhusgruppens omsättning ökade med 12,5 procent och uppgick till 1 236,9 miljoner euro (1 099,9 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 4,2 procent och uppgick till 861,4 miljoner euro (826,4 miljoner euro). Omsättningstillväxten påverkades särskilt av en god utveckling i det utbyggda varuhuset i Helsingfors centrum och framgången för Galna Dagarkampanjerna i april och oktober.

Utlandsverksamhetens omsättning i euro ökade med 37,3 procent. Omsättningen i utlandet svarade för 30,4 procent (24,9 procent) av enhetens omsättning. Varuhusgruppens omsättning i de baltiska länderna ökade med 11,5 procent till 91,3 miljoner euro och i Ryssland med 48,3 procent till 284,3 miljoner euro. Omsättningen i Ryssland ökade markant tack vare de nya varuhusen i S:t Petersburg och Jekaterinburg, samt den goda utvecklingen i Moskvavaruhusen.

Den relativa bruttomarginalen för räkenskapsperioden bibehölls på en god nivå, 41,2 procent (41,7 procent). Varuhusgruppens rörelsevinst ökade till 35,2 miljoner euro (32,9 miljoner euro) på grund av goda resultat under årets fjärde kvartal. De nyligen öppnade varuhusen medförde ökade verksamhetskostnader och avskrivningar för år 2011, medan kostnaderna i anslutning till öppningar i sin tur försvagade rörelsevinsten för år 2010.

Omsättningen för Bestseller-franchiseverksamheten i Ryssland uppgick till 22,5 miljoner euro (25,5 miljoner euro) och genererade ett rörelseresultat på -5,7 miljoner euro (-1,3 miljoner euro). Verksamheten har inneburit förlust för Stockmann varje år sedan starten år 2005. Som tidigare meddelats har Stockmann och Bestseller A/S kommit överens om att avsluta franchisesamarbetet i Ryssland innan utgången av år 2012.

Lindex

Lindex omsättning för räkenskapsperioden uppgick till 624,1 miljoner euro, vilket var 7,8 procent mer än året innan (578,7 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,9 procent och i utlandet med 8,1 procent. I lokala valutor ökade omsättningen med 3,4 procent.

Omsättningstillväxten berodde på en god utveckling på samtliga marknader utom i Sverige, speciellt på nya marknader i Centraleuropa och Ryssland. Lindex ökade sin marknadsandel i Sverige under år 2011, trots att omsättningen i lokal valuta minskade med 2,1 procent jämfört med föregående år.

Den relativa bruttomarginalen för räkenskapsperioden minskade på grund av ökade inköpspriser och åtgärder för att öka försäljningen, men var fortfarande på en god nivå, 61,3 procent (63,1 procent). En svag försäljning i Sverige, kostnader för expansion och ökade hyreskostnader för butikerna minskade rörelsevinsten till 41,2 miljoner euro (54,8 miljoner euro).

Seppälä

Seppäläs omsättning ökade med 0,4 procent jämfört med föregående år och uppgick till 143,8 miljoner euro (143,2 miljoner euro). Omsättningen i Finland minskade med 0,8 procent och ökade i utlandet med 2,9 procent. Omsättningen i utlandet svarade för 34,9 procent (34,1 procent) av Seppäläs omsättning. Omsättningen ökade starkast i de baltiska länderna.

Den relativa bruttomarginalen för räkenskapsperioden var 58,5 procent (59,8 procent). Minskningen beror på ökade inköpspriser och åtgärder för att öka försäljningen. Seppäläs rörelsevinst minskade till 1,4 miljoner euro (9,0 miljoner euro). Resultatet förbättrades i de baltiska länderna men minskade i Finland och i synnerhet i Ryssland, där bruttomarginalen minskade och butikernas hyreskostnader ökade.

Finansiering och bundet kapital

De likvida medlen uppgick i slutet av året till 33,2 miljoner euro, medan de året innan var 36,7 miljoner euro. Affärsverksamhetens kassaflöde uppgick under året till 66,2 miljoner euro (91,8 miljoner euro).

Nettodriftskapitalet uppgick i slutet av året till 137,9 miljoner euro, medan det året innan var 79,5 miljoner euro. Lagervärdet var högre än året innan, främst pga. nya varuhusöppningar och en starkare svensk krona. Det räntefria främmande kapitalet minskade jämfört med fjolåret med 28,9 miljoner euro och uppgick till 262,2 miljoner euro (291,1 miljoner euro).

Det räntebärande främmande kapitalet uppgick i slutet av året till 862,5 miljoner euro (813,3 miljoner euro), varav 533,9 miljoner euro (521,3 miljoner euro) var långfristigt. En betydande andel av det främmande kapitalet är bundet till den svenska kronan, och den stärkta kronan i slutet av räkenskapsperioden ökade på lånekapitalet i euro. Huvudparten av den kortfristiga räntebärande skulden härrör från företagscertifikatsmarknaden. Koncernen har utöver detta 332 miljoner euro i outnyttjade långfristiga kommitterade lånelimiter.

Soliditeten uppgick vid slutet av året till 42,2 procent (43,1 procent) och nettoskuldsättningsgraden (net gearing) var 95,3 procent (87,7 procent).

Avkastningen på sysselsatt kapital var 4,1 procent (5,8 procent). Koncernens sysselsatta kapital ökade med 33,8 miljoner euro och uppgick i slutet av räkenskapsperioden till 1 732,9 miljoner euro (1 699,1 miljoner euro).

Dividender

För år 2010 utbetalades en dividend på 0,82 euro per aktie, dvs. totalt 58,3 miljoner euro, i enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut.

Vid utgången av räkenskapsperioden den 31 december 2011 uppgick de utdelningsbara medlen i moderbolagets balansräkning till 426,4 miljoner euro, varav räkenskapsperiodens vinst var 33,3 miljoner euro. Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman att 0,50 euro per aktie utbetalas i dividend för år 2011. Den föreslagna dividenden utgör 116,2 procent av resultatet per aktie. Som dividend utbetalas enligt förslaget sammanlagt 35,9 miljoner euro. I det fria egna kapitalet lämnas 390,5 miljoner euro.

Investeringar

Bruttoinvesteringarna uppgick under räkenskapsperioden till sammanlagt 66,0 miljoner euro (165,4 miljoner euro), dvs. klart mindre än avskrivningarna som uppgick till 77,7 miljoner euro (61,8 miljoner euro).

Varuhusgruppens investeringar uppgick under rapportperioden till sammanlagt 35,4 miljoner euro (131,1 miljoner euro). Stockmann öppnade ett nytt varuhus i Jekaterinburg i Ryssland den 30 mars 2011. Stockmann investerade 14,7 miljoner euro i projektet, varav 8,4 miljoner euro bands under året 2011. Varuhusgruppens nya logistikcenter i Ryssland i Moskva öppnades i början av året. Investeringen i projektet var 4,7 miljoner euro.

I mars inledde varuhusgruppen ett omfattande projekt för att förnya styrningssystemet för verksamheten. Projektet kommer att fortgå i flera år. Sammanlagt 7,2 miljoner euro investerades i projektet under räkenskapsperioden.

I S:t Petersburg öppnades i augusti i hyrda lokaler en Stockmann-konceptbutik inriktad på mode och produkter för hemmet. Bolagets butik verkade i samma lokaler innan öppnandet av varuhuset i S:t Petersburg. Varuhusgruppen hade i slutet av året sammanlagt 16 varuhus och 40 butiker i fyra länder. Av dessa var 13 Stockmann Beauty-butiker, 4 Zarabutiker, 18 Bestsellerbutiker, tre outletbutiker och två övriga butiker (2010: 15 varuhus och 43 butiker).

Lindex investeringar under år 2011 uppgick till sammanlagt 23,7 miljoner euro (28,2 miljoner euro). Lindex öppnade under året 30 butiker. En av de nya butikerna öppnades på Island,

som är ett nytt marknadsområde för Stockmannkoncernen. Lindex lanserade år 2011 sin nätbutik inom hela EU-området och Norge. Lindex hade i slutet av år 2011 sammanlagt 447 butiker i 14 länder (2010: 428 butiker).

Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 4,3 miljoner euro (4,7 miljoner euro) under år 2011. Seppälä öppnade sju butiker under året. Seppälä öppnade en nätbutik i Finland i november. Seppälä hade i slutet av år 2011 sammanlagt 229 butiker i sex länder (2010: 225 butiker).

Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 2,6 miljoner euro (1,4 miljoner euro). Systemen i koncernens ekonomiförvaltning byts ut stegvis i samband med att varuhusgruppens verksamhetsstyrningssystem förnyas.

Nya projekt

Investeringarna för år 2012 uppskattas vara cirka 50 miljoner euro, vilket är mindre än avskrivningarna som beräknas uppgå till cirka 75 miljoner euro. !

Lindex kommer att utöka sitt butiksnät med cirka 15–20 nya butiker under år 2012, exklusive franchisebutiker. Seppälä öppnar och stänger några butiker under år 2012. Totalmängden Seppäläbutiker kommer ungefär att vara densamma som under år 2011. Stockmann kommer att stänga sina Bestseller-franchisebutiker i Ryssland innan utgången av år 2012. Vissa av Bestsellerbutikerna kommer att omvandlas till Lindexbutiker.

Stockmann undertecknade år 2010 ett kontrakt om en utvidgning av Tammerforsvaruhuset, som verkar i hyrda lokaliteter. Varuhusets försäljningsyta ökar i och med utbyggnaden med ca 4 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter. På grund av nya förseningar i stadens planläggningsprocess har utbyggnadsprojektets färdigställningsmål skjutits fram till år 2014. Stockmann investerar ca 6 miljoner euro i projektet.

Stockmann undertecknade i juni 2011 ett föravtal med Tapiolagruppen gällande varuhuset i Hagalund. Målet med avtalet är att år 2016 öppna ett expanderat och helt förnyat varuhus i Tapiolagruppens nybygge, strax intill den nuvarande varuhusfastigheten. Projektet är en del av ett större projekt för att förnya Hagalundområdet, och planeras i samverkan med fastighetsägaren. Planerna preciseras under stadens plan- och bygglovsförfarande.

Aktier och aktiekapital

Stockmann har två aktieserier. Aktierna i serie A medför 10 röster per aktie, medan aktierna i serie B medför en röst per aktie. Aktierna har likvärdig rätt till dividend. Aktiernas nominella värde är 2 euro per aktie. I slutet av år 2011 hade Stockmann 30 627 563 A-aktier och 41 213 266 B-aktier, dvs. sammanlagt 71 840 829 aktier.

Stockmanns styrelse godkände under året teckningar på 694 829 B-aktier med Stockmanns stamkundsoptioner 2008. Av Stockmanns stamkunder använde 17 812 personer sin teckningsrätt. På grund av aktieteckningarna ökade Stockmanns aktiekapital med 1,4 miljoner euro. Aktiekapitalet uppgick vid slutet av år 2011 till 143 681 658 euro.

Marknadsvärdet för bolagets aktiestock var 911,8 miljoner euro (2 047,1 miljoner euro) i slutet av år 2011.

Priset på Stockmanns aktier minskade år 2011 mer än indexen OMX Helsinki Cap och OMX Helsinki. Vid slutet av året var kursen för en A-aktie i Stockmann 13,65 euro, medan den i slutet av år 2010 var 29,40 euro, och B-aktiens kurs var 11,98 euro, medan den i slutet av år 2010 var 28,30 euro. Under året omsattes 0,5 miljoner A-aktier (1,0 miljoner) och 15,4 miljoner B-aktier (14,6 miljoner) på Nasdaq OMX Helsingfors Börs. Detta motsvarar 1,6 procent av det genomsnittliga antalet A-aktier och 37,4 procent av det genomsnittliga antalet B-aktier.

Bolaget äger inga egna aktier, och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier.

Stockmann hade vid utgången av året 56 116 aktieägare (44 596). Aktieteckningar med stamkundsoptioner inverkade huvudsakligen på att antalet aktieägare ökade. Stockmann fick under rapportperioden inga flaggningsanmälningar om att de största aktieägarnas ägandeförhållanden skulle ha förändrats.

Personal

Koncernens personalantal uppgick i genomsnitt till 15 964 under år 2011, vilket var 799 fler än året innan (i genomsnitt 15 165 år 2010 och 14 656 år 2009). Personalantalet steg märkbart pga. öppnandet av varuhusen i Jekaterinburg i mars 2011 och i S:t Petersburg i november 2010.

Omräknat till heltidsanställda steg Stockmanns genomsnittliga personalantal med 669 till 12 172 anställda (11 503 år 2010 och 11 133 år 2009). Koncernens lönekostnader uppgick till 307,7 miljoner euro, jämfört med 287,6 miljoner euro året innan och 261,2 miljoner euro år 2009. Kostnaden för sammanlagda löner och anställningsförmåner uppgick 390,0 miljoner euro (361,9 miljoner euro), det vill säga 19,4 procent (19,9 procent) av omsättningen.

Vid slutet av 2011 hade koncernen 15 960 anställda (16 184), varav 7 237 arbetade i Finland. Antalet anställda som arbetar i utlandet var 8 723 (8 754) vilket utgjorde 55 procent (54 procent) av alla anställda. Vid slutet av år 2011 fanns 9 672 anställda i varuhusgruppen (9 806), 4 653 i Lindex (4 709), 1 506 i Seppälä (1 513) samt 129 inom koncernadministrationen (156).

Förändringar i ledningen

Seppäläs verkställande direktör, Terhi Okkonen, övergick till Stockmanns varuhusgrupp och lämnade samtidigt koncernens ledningsgrupp den 1 januari 2012. Direktören för Seppäläs butiksverksamhet, Nina Laine-Haaja, EMBA (född 1961), utsågs till ny verkställande direktör för Seppälä och medlem av koncernens ledningsgrupp från den 1 januari 2012. Nina Laine-Haaja har arbetat för bolaget i olika befattningar sedan år 1986 och har varit medlem av Seppäläs ledningsgrupp sedan år 2001.

Riskfaktorer

Stockmannkoncernen idkar egen affärsverksamhet i Norden, Ryssland, Baltikum och i östra Mellaneuropa. Den allmänna ekonomiska utvecklingen inverkar på kundernas köpbeteende och köpkraft inom koncernens alla marknadsområden. Snabba och oförutsedda svängningar på marknaderna och den senaste tidens händelser i världen kan påverka såväl finansmarknaderna som konsumentbeteendet. Dessutom stegras inflationen av de stigande priserna på nödvändighetsartiklar såsom livsmedel och energi, vilket kan minska konsumenternas köpkraft.

Affärsriskerna i Ryssland är större än i Norden och Baltikum, och verksamhetsmiljön är mer instabil bl.a. på grund av affärskulturen och landets outvecklade infrastruktur. Den grå ekonomins andel är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO, vilket uppskattas förverkligas år 2012, skulle sannolikt förtydliga konkurrensläget då bland annat tullavgifterna skulle minska. Utvecklingen av energipriserna, i synnerhet olja, har en stor betydelse för den allmänna ekonomiska utvecklingen och konsumenternas köpbeteende i Ryssland.

Modets andel av koncernens omsättning uppgår till över två tredjedelar. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med produkternas korta livslängd och trendberoende, den säsongsbetonade försäljningen samt känsligheten för onormala förändringar i väderleken. Den vardagliga styrningen av affärsverksamheten reagerar på dessa faktorer. Bortsett från betydande undantagssituationer bedöms dessa faktorer inte påverka koncernens omsättning eller resultat i väsentlig utsträckning.

Koncernens affärsverksamhet bygger på flexibel logistik och effektiva varuströmmar. Förseningar eller störningar i varutrafiken eller datakommunikationen kan ha tillfälligt negativ inverkan på affärsverksamheten. De operativa risker som anknyter till dessa kontrolleras genom utveckling av ändamålsenliga reservsystem och alternativa verksamhetssätt samt genom att satsa på störningsfri funktion hos informationssystemen. De operativa riskerna täcks även med försäkringar. De operativa riskerna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på Stockmanns affärsverksamhet.

Koncernens omsättning, resultat och balansräkning påverkas av förändringar i valutakurserna mellan koncernens rapporteringsvaluta euro, den svenska kronan, den norska kronan, den ryska rubeln, US dollarn samt vissa andra valutor. Finansieringsriskerna, inklusive de risker som variationer i räntenivån medför, kontrolleras i enlighet med den riskpolicy som har fastställts av styrelsen och bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens affärsverksamhet.

Utsikter för år 2012

Det instabila läget i världsekonomin och den olösta europeiska skuldkrisen skapar en utmanande situation när det gäller att bedöma framtidsutsikterna. Sikten på detaljhandelsmarknaden är fortsatt svag. Den ryska marknaden kommer sannolikt att fortsätta att prestera bättre än de nordiska länderna, förutsatt att råoljepriset inte avsevärt sjunker från sin nuvarande nivå. Konsumentmarknadernas positiva utveckling i Baltikum förväntas fortsätta. Dock kan stor osäkerhet och lågt konsumentförtroende fortsättningsvis försvaga konsumenternas köpvilja på samtliga marknader.

Marknaden för prisvärt mode utvecklades svagt under år 2011, särskilt i Sverige. Utvecklingen förväntas att bli bättre under år 2012 jämfört med året innan. Problemen med produktionskapaciteten på inköpsmarknaderna i Fjärran Östern har lättat, och råvaru- och inköpspriserna har stabiliserats.

Stockmanns beslut att avsluta den förlustbringande Bestseller-franchiseverksamheten under år 2012 kommer att minska omsättningen i Ryssland något, men förbättrar rörelsevinsten i framtiden. Stockmann har som mål att uppnå en positiv rörelsevinst i Ryssland under år 2012, exklusive Bestsellerverksamheten.

Under år 2012 kommer Stockmann att fokusera på att dra full nytta av tidigare gjorda investeringar och eftersträvar en effektiv kapitalanvändning. Dessutom kommer uppmärksamhet att ägnas åt att förbättra kostnadseffektiviteten i alla enheter. Koncernens investeringar beräknas vara klart under avskrivningarna och totalt uppgå till cirka 50 miljoner euro under år 2012.

Stockmann uppskattar att koncernens omsättning och rörelsevinst blir högre än år 2011, förutsatt att marknadsläget inte avsevärt försämras. Första kvartalets rörelsevinst kommer att vara negativt på grund av normal säsongfluktuation.

Förvaltnings- och styrningssystem

Stockmann Oyj Abp:s utredning över förvaltnings- och styrningssystemet (Corporate Governance Statement) har publicerats på bolagets webbplats stockmanngroup.fi samt i årsberättelsen.

Helsingfors den 8 februari 2012

STOCKMANN Oyj Abp Styrelsen

Aktier och aktiekapital

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig i A- och B-aktier. En aktie i serie A medför tio röster medan en aktie i serie B ger en röst. Det nominella värdet för aktierna i de båda serierna är 2,00 euro och aktierna har rätt till samma utdelning.

Bolagets aktier är införda i värdeandelssystemet och de är föremål för handel på NASDAQ OMX Helsingfors börs. Handelskoden för A-aktien är STCAS och för B-aktien STCBV. Bolaget hade 31.12.2011 totalt 56 116 registrerade aktieägare (44 596 aktieägare 31.12.2010). Antalet aktieägare steg speciellt pga. aktieteckningar gjorda med stöd av stamkundsoptioner.

Marknadsvärdet för bolagets aktiestock uppgick 31.12.2011 till 911,8 miljoner euro (2 047,1 miljoner euro 31.12.2010).

Kursutveckling för Stockmanns aktier och optioner
Avslutskurs
31.12.2010
euro
Avslutskurs
31.12.2010
euro
Förändr. %
Serie A 13,65 29,40 -53,6
Serie B 11,98 28,30 -57,7
Option 2006C -- 3,16
Omsättningen för Stockmanns aktier och optioner
st. % av
aktie-mängden
euro Medelpris
euro
Serie A 475 815 1,6 8 848 372 18,71
Serie B 15 401 595 37,4 291 593 694 18,68
Option 2006C 28 199 24 611 0,87
Totalt 15 905 609 300 466 677
Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp 31.12.2011
Serie A 30 627 563 st à 2 euro = 61 255 126 euro
Serie B 41 213 266 st à 2 euro = 82 426 532 euro
Totalt 71 840 829 143 681 658 euro

Stamkundsoptioner 2008

Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2008–31.12.2009, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköpen berättigade till sammanlagt 1 803 322 optionsrätter varav tecknades 1 248 739 stamkundsoptioner.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 är aktiens teckningspris B-aktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2009 vägd med aktiens omsättning, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden för teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning.

Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Under teckningstiden år 20011 tecknades med stamkundsoptionerna sammanlagt 694 829 Stockmann Oyj Abp:s B-aktier. Teckningspriset för resterande aktier är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2011 8,29 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens beslut om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller chefer på mellannivå inom Stockmann och dess dotterbolag kan emitteras totalt 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med signum 2006A, 375 000 med signum 2006B, 375 000 med signum 2006C och 375 000 med signum 2006D. Teckningstiden med optionsrätter 2006A och 2006B har gått ut. Aktiernas teckningstid med optionsrätt 2006C är 1.3.2010–31.3.2012. Optionsrätterna 2006D har förfallit eftersom de av styrelsen, innan emitteringen av dessa optionsrätter, fastställda kriterierna beträffande koncernens fastställda ekonomiska mål inte har uppnåtts.

Med en optionsrätt kan tecknas en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris är med optionsrätterna 2006A och 2006B bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–28.2.2006 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätt 2006C var bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–29.2.2008 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 31,02 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden för teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning. Teckningspriset med optionsrätt 2006C efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2011 är 26,68 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Sammanlagt 1 500 000 optionsrätter kan ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Tiden för teckning av aktierna är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B utgörs av medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 25,72 euro och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2011 med optionsrätt 2010A 24,37 euro och med optionsrätt 2010B 25,22 euro.

Egna aktier

Bolage äger inga egna aktier 31.12.2011, och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier eller emissionsfullmakter.

Nyckeltal

2011 2010 2009 ** 2008 ** 2007
Omsättning milj. euro 2 005,3 1 821,9 1 698,5 1 878,7 1 398,2
Förändring från föregående år % 10,1 7,3 -9,6 34,4 7,5
Rörelsevinst milj. euro 70,1 88,8 85,1 121,9 125,2
Förändring från föregående år % -21,0 4,4 -30,2 -2,6 -3,4
Andel av omsättningen % 3,5 4,9 5,0 6,5 9,0
Vinst före skatter milj. euro 35,7 74,2 61,1 71,7 119,4
Förändring från föregående år % -51,9 21,5 -14,9 -39,9 -7,4
Andel av omsättningen % 1,8 4,1 3,6 3,8 8,5
Aktiekapital milj. euro 143,7 142,3 142,2 123,4 112,2
Serie A milj. euro 61,3 61,3 61,3 53,2 49,1
Serie B milj. euro 82,4 81,0 80,9 70,2 63,1
Dividender * milj. euro 35,9 58,3 51,2 38,0 75,2
Avkastning på eget kapital % 3,5 9,0 7,0 6,1 15,2
Avkastning på sysselsatt kapital % 4,1 5,8 5,8 8,3 12,1
Sysselsatt kapital milj. euro 1 715,7 1 668,5 1 551,0 1 481,7 1 047,2
Kapitalomsättningshastighet 1,2 1,1 1,1 1,3 1,3
Lagrets omsättningshastighet 3,9 3,8 4,9 4,4 4,3
Soliditet % 42,2 43,1 44,1 39,0 32,6
Nettoskuldsättningsgrad % 95,3 87,7 72,2 107,6 146,9
Investeringar i anläggningstillgångar milj. euro 66,0 165,4 152,8 182,3 977,4
Andel av omsättningen % 3,3 9,1 9,0 9,7 69,9
Räntebärande fordringar milj. euro 45,6 41,4 44,5 52,2 98,8
Räntebärande främmande kapital milj. euro 862,5 813,3 789,2 775,7 905,6
Räntebärande nettoskuld milj. euro 783,7 735,1 568,3 688,2 773,6
Balansomslutning milj. euro 2 062,7 2 053,8 1 925,7 1 764,1 1 823,7
Personalkostnader milj. euro 390,0 361,9 327,4 350,5 224,1
Andel av omsättningen % 19,4 19,9 19,3 18,7 16,0
Personal i medeltal pers 15 964 15 165 14 656 15 669 11 161
Omsättning/person tusen euro 125,6 120,1 115,9 119,9 125,3
Rörelsevinst/person tusen euro 4,4 5,9 5,8 7,8 11,2
Personalkostnader/person tusen euro 24,4 23,9 22,3 22,4 20,1

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman Dividendförslaget är 0 50 euro/aktie *) till bolagsstämman. Dividendförslaget 0,50 euro/aktie.

**Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008-2009

Uppgifter per aktie 11

2011 2010 2009**** 2008**** 2007
Resultat/aktie, emissionsjusterad*** euro 0,43 1,10 0,82 0,65 1,56
Resultat/aktie, emissionsjusterad, utspädd*** euro 0,43 1,09 0,81 0,65 1,55
Eget kapital/aktie euro 12,11 12,45 11,94 11,22 10,66
Dividend/aktie* euro 0,50 0,82 0,72 0,62 1,35
Dividend/resultat /** % 116,2 74,5 88,0 94,7 86,5
Kassaflöde/aktie, emissionsjusterad*** euro 0,93 1,29 2,23 2,85 2,12
Effektiv dividendavkastning * %
Serie A 3,7 2,8 3,5 6,1 4,6
Serie B 4,2 2,9 3,8 6,3 4,6
Aktiernas P/E-tal***
Serie A** 31,9 26,7 25,0 15,4 18,9
Serie B** 28,0 25,7 23,2 14,9 19,0
Slutkurs 31.12 euro
Serie A 13,65 29,40 20,50 10,10 29,50
Serie B 11,98 28,30 19,00 9,77 29,66
Räkenskapsperiodens högsta kurs euro
Serie A 29,85 31,50 22,00 34,75 37,49
Serie B 28,48 30,50 20,00 32,00 37,84
Räkenskapsperiodens lägsta kurs euro
Serie A 13,44 20,60 10,68 10,10 29,05
Serie B 11,60 18,85 9,63 9,33 29,47
Räkenskapsperiodens medelkurs euro
Serie A 18,71 26,97 16,11 20,35 33,90
Serie B 18,68 25,41 14,80 20,90 33,77
Aktieomsättning 1000 st.
Serie A 476 1 022 512 859 695
Serie B 15 402 14 582 17 290 29 327 20 682
Aktieomsättning %
Serie A 1,6 3,3 1,7 3,2 2,8
Serie B 37,4 36,0 42,7 83,5 65,6
Aktiestockens marknadsvärde 31.12 milj. euro 911,8 2 047,1 1 396,7 611,6 1 659,8
Antal aktier 31.12 1000 st. 71 841 71 146 71 094 61 703 56 094
Serie A 30 628 30 628 30 628 26 582 24 564
Serie B 41 213 40 518 40 466 35 121 31 529
Emissionsjusterat antal aktier,
vägt medeltal*** 1000 st. 71 496 71 120 65 676 59 710 56 649
Serie A 30 628 30 628 28 373 27 103 25 046
Serie B 40 868 40 493 37 303 32 606 31 603
Emissionsjusterat antal aktier,
utspätt vägt medeltal*** 1000 st. 71 789 71 897 65 995 59 710 56 861
De av bolaget ägda egna aktier 1000 st. 364 370
Serie A
Serie B 364 370
Antal aktieägare 31.12 st. 56 116 44 596 43 929 42 888 39 137

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 0,50 euro/aktie.

**) Optionernas utspädningseffekt har beaktats i siffrorna för 2010.

***) 2007 och 2008 omräknade på grund av nyemission i 2009.

****Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008-2009

Beräkningsgrunderna för nyckeltalen 12

Vinst före skatter = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader
Avkastning på
eget kapital, %
= 100 x räkenskapsperiodens vinst
eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)
Avkastning på
sysselsatt kapital, %
= 100 x vinst före skatter + ränte- och övriga finansiella kostnader
sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Kapitalomsättningshastighet = omsättning
balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Lagrets omsättningshastighet 365
lagrets omloppstid
Soliditet, % = 100 x eget kapital + minoritetsintresse
balansomslutning - erhållna förskott
Nettoskuldsättningsgrad, % = 100 x räntebärande främmande kapital - likvida medel
eget kapital sammanlagt
Räntebärande nettoskuld = räntebärande främmande kapital - likvida medel
och räntebärande fordringar
Resultat/aktie, = vinst före skatter - minoritetsandel - inkomstskatter
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Eget kapital/aktie = eget kapital - fond för egna aktier
antal aktier på bokslutsdagen 1)
Dividend/aktie = dividend/aktie
Dividend/resultat, % = 100 x dividend/aktie
resultat/aktie, emissionsjusterad
Kassaflöde/aktie = nettokassaflöde från rörelsen
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Effektiv dividendavkastning, = 100 x Dividend per share
emissionsjusterad börskurs 31.12
Aktiernas P/E -tal = emissionsjusterad börskurs 31.12
resultat/aktie, emissionsjusterad
Slutkurs 31.12 = kursen för bolagets aktier på bokslutsdagen
Räkenskapsperiodens högsta = räkenskapsperiodens högsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens lägsta k= räkenskapsperiodens lägsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens medelk = aktiernas euromässiga omsättning dividerat med de omsatta
aktiernas medelantal under räkenskapsperioden
Aktieomsättning = aktiernas omsättning korrigerad med effekten av
aktieemissionerna
Aktiestockens marknadsvärde =
1) Utan de av bolaget ägda egna aktier
antal aktier multiplicerat med börskursen för respektive
aktieslag på bokslutsdagen

Koncernens totalresultaträkning

Milj. euro 1.1–31.12.2011 1.1–31.12.2010
OMSÄTTNING 2 005,3 1 821,9
Övriga rörelseintäkter 0,2 0,0
Användning av material och förnödenheter -1 028,4 -913,0
Kostnader för löner och anställningsförmåner -390,0 -361,9
Avskrivningar och nedskrivningar -77,7 -61,8
Övriga rörelsekostnader -439,4 -396,4
Kostnader sammanlagt -1 935,5 -1 733,1
RÖRELSEVINST 70,1 88,8
Finansiella intäkter 0,5 8,2
Finansiella kostnader -34,9 -22,8
Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt -34,4 -14,6
VINST FÖRE SKATTER 35,7 74,2
Inkomstskatter -4,9 4,2
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 30,8 78,3
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till: 1 1
Moderbolagets ägare 30,8 78,3
Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0
Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro 0,43 1,10
Resultat per aktie, emissionsjusterad, utspädd, euro 0,43 1,09
Milj. euro 1.1–31.12.2011 1.1–31.12.2010
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 30,8 78,3
Periodens övriga totalresultat
Omräkningsdifferenser av utländska enheter 2,1 8,5
Finansiella tillgångar som kan säljas
Säkring av kassaflöde, minskad med skatt 2,4 -0,7
Omvärdering
Aktuerilla vinster och förluster från förmånsbestämda pensionsarrange
Intresseföretagens andel av totalresultat
Periodens övriga totalresultat, netto 4,4 7,8
PERIODENS TOTALRESULTAT SAMMANLAGT 35,2 86,1
Periodens totalresultat sammanlagt hänförligt till: 1,0 1,0
Moderbolagets ägare 35,2 86,1
Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0
Milj. euro 31.12.2011 31.12.2010
TILLGÅNGAR 133,062 122,332
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR 133,062 122,332
Immateriella tillgångar
Varumärket 102,3 101,6
Immateriella rättigheter 19,9 19,7
Övriga immateriella tillgångar 0,4 1,0
Förskott och pågående nyanläggningar 10,5
Goodwill
Immateriella tillgångar sammanlagt
788,5
921,5
783,8
906,1
Materiella anläggningstillgångar 0 0
Mark- och vattenområden 42,2 43,8
Byggnader och anläggningar 470,3 485,4
Maskiner och inventarier 125,0 123,8
Ändrings- ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 45,7 49,8
Förskott och pågående nyanläggningar 8,1 23,2
Materiella anläggningstillgångar sammanlagt 691,2 726,0
Långfristiga fordringar 0,5 0,8
Placeringar som kan säljas 5,0 5,0
Latenta skattefordringar 11,6 8,7
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 629,9 1 646,7
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR 0 0
Omsättningstillgångar 264,7 240,3
Kortfristiga fordringar 0 0
Räntebärande fordringar 45,6 41,4
Inkomstskattefordringar 13,6 15,5
Räntefria fordringar 75,6 73,2
Kortfristiga fordringar sammanlagt 134,8 130,1
Likvida medel 33,2 36,7
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 432,8 407,1
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 2 062,7 2 053,8
Milj. euro 31.12.2011 31.12.2010
EGET KAPITAL OCH SKULDER 691,214 725,984
EGET KAPITAL 788,486 783,781
Aktiekapital 143,7 142,3
Överkursfond 186,1 186,1
Övriga fonder 294,9 287,8
Omräkningsdifferenser 5,6 3,5
Balanserade vinstmedel 239,7 266,0
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 869,9 885,7
Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 -0,0
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 869,9 885,7
LÅNGFRISTIGA SKULDER 0 0
Latenta skatteskulder 68,1 63,8
Långfristiga räntebärande skulder 533,9 521,3
Pensionsförpliktelser 0,4 0,2
Långfristiga räntefria skulder och avsättningar 0,1 0,0
LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 602,5 585,2
KORTFRISTIGA SKULDER 0 0
Kortfristiga räntebärande skulder 328,6 292,0
Kortfristiga räntefria skulder 0 0
289,2
Leverantörskulder och övriga kortfristiga skulder 259,5
Inkomstskatteskulder 2,2 1,7
Kortfristiga avsättningar
Kortfristiga räntefria skulder sammanlagt 261,7 290,9
KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 590,3 582,9
SKULDER SAMMANLAGT 1 192,8 1 168,1

Koncernens balansräkning

Kalkyl över förändringar i koncernens eget kapital

Milj. euro Aktiekapital* Överkursfond Fonden för säkrings
instrument**
Fonden för
inbetalt fritt
kapital
Övriga fonder Omräknings differenser Ackumulerad
e vinstmedel
Totalt Innehav utan
bestämmand
e inflytande
Totalt
EGET KAPITAL 1.1.2010 142,2 186,1 0,0 243,3 44,1 -5,0 238,1 848,8 -0,0 848,8
Dividend -51,1 -51,1 -51,1
Nyemission 0,1 0,1 0,1
Utnyttjade optioner 0,3 0,3 0,3
Emissionvinst 1,3 1,3 1,3
Periodens totalresultat sammanlagt** -0,7 8,5 78,3 86,1 86,1
Övriga förändringar -0,2 0,2 -0,0 -0,0
EGET KAPITAL 31.12.2010 142,3 186,1 -0,6 244,6 43,8 3,5 266,0 885,7 -0,0
885,7
Milj. euro Aktiekapital* Överkursfond Fonden för säkrings
instrument**
Fonden för
inbetalt fritt
kapital
Övriga fonder Omräknings differenser Ackumulerad
e vinstmedel
Totalt Innehav utan
Totalt
bestämmand
e inflytande
EGET KAPITAL 1.1.2011 142,3 186,1 -0,6 244,6 43,8 3,5 266,0 885,7 -0,0
885,7
Dividend -58,3 -58,3 -58,3
Nyemission 1,4 1,4 1,4
Utnyttjade optioner 1,2 1,2 1,2
Emissionvinst 4,6 4,6 4,6
Periodens totalresultat sammanlagt** 2,4 2,1 30,8 35,2 35,2
Övriga förändringar 0,1 0,1 0,1 0,1
EGET KAPITAL 31.12.2011 143,7 186,1 1,7 249,2 43,9 5,6 239,7 869,9 -0,0
869,9

* Innehåller aktieemission

** Minskad med latent skatteskuld

Koncernens kassaflödesanalys

Milj. euro 1.1–31.12.2011 1.1–31.12.2010
Kassaflöde från rörelsen 1 1
Räkenskapsperiodens vinst 30,8 78,3
Justeringar: 1 1
Avskrivningar och nedskrivningar 77,7 61,8
Försäljningsvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestå 0,3 0,1
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 34,9 22,8
Ränteintäkter -0,5 -8,2
Inkomstskatter 4,9 -4,2
Övriga justeringar 1,5 -1,1
Förändringar av rörelsekapital: 1,0 1,0
Ökning (-) / minskning (+) av omsättningstillgångar -23,8 -34,3
Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga försäljningsfordringar o 1,6 -1,1
Ökning (+) / minskning (-) av leverantörsskulder och övriga kor -27,1 15,7
Betalda räntor och övriga finansieringskostnader -32,5 -22,5
Erhållna räntor från rörelsen 0,3 0,8
Övriga finansiella poster från rörelsen 0,0 0,0
Betalda skatter från rörelsen -2,0 -16,4
Nettokassaflöde från rörelsen 66,2 91,8
Kassaflöde från investeringar 1,0 1,0
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -63,9 -166,7
Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar 5,2 0,7
Investeringar i dotterbolag minskad med likvida medel vid ansk 0,0 0,0
Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskad med likvida mede 0,0 0,0
Investeringar i övriga placeringar 0,0 0,1
Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga placeringar 0,0 0,0
Erhållna dividender från investeringar 0,1 0,3
Nettokassaflöde från investeringar -58,6 -165,7
Kassaflöde från finansiering 1,0 1,0
Betalningar erhållna från avgiftsbelagd emission 6,0 1,5
Upptagning av kortfristiga lån 263,7 236,8
Återbetalning av kortfristiga lån -284,7 -50,3
Upptagning av långfristiga lån 90,4 518,8
Återbetalning av långfristiga lån -25,5 -721,8
Återbetalning av skulder för finansiell leasing -2,5 -1,5
Utbetalda dividender -58,3 -51,2
Nettokassaflöde från finansiering -10,9 -67,7
Nettoförändring av likvida medel -3,4 -141,6
Likvida medel vid periodens ingång 36,7 176,4
Checkkonto med kreditlimit -0,3 -0,5
Likvida medel vid periodens ingång 36,4 175,9
Nettoförändring av likvida medel -3,4 -141,6
Inverkan av kursdifferenser 0,1 2,1
Likvida medel vid periodens utgång 33,2 36,7
Checkkonto med kreditlimit -0,1 -0,3
Likvida medel vid periodens utgång 33,2 36,4

1. Principer för uppgörande av koncernbokslut

Basuppgifter om bolaget

Koncernens moderbolag är det finländska publika aktiebolaget Stockmann Oyj Abp, vars hemort är Helsingfors. Koncernens huvudbransch är detaljhandel. Moderbolagets aktier är listade på Helsingfors börs. En kopia av koncernbokslutet kan fås på Internet på adressen www.stockmanngroup.fi eller från moderbolaget.

Allmänt

Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS). Vid uppgörandet av koncernbokslutet har de IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SICtolkningar som gällde den 31 december 2011 tillämpats. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen, samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen, standarder som har antagits för tillämpning inom EU i enlighet med det förfarande som stadgas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 samt tolkningar av dessa. Noterna till koncernbokslutet är även förenliga med kraven i den finska bokförings- och samfundslagstiftning som kompletterar IFRS-bestämmelserna. Bokslutsinformationen bygger på de ursprungliga anskaffningsutgifterna, om inget annat anges i principerna för uppgörandet. Bokslutet anges i miljoner euro.

Koncernen tillämpar följande nya och reviderade standarder och tolkningar från och med den 1 januari 2011:

  • Ändring IAS 32 Finansiella instrument: presentationssätt i standarden Klassificering av emitterade rättigheter som gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.2.2010 eller senare. Omarbetningen gäller bokföringshanteringen (klassificeringen) av emission av aktier, optioner eller teckningsrätter som är utställda i en annan valuta än emittentens funktionella valuta. Ändringen har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.
  • IFRIC 19 Tolkningen Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Tolkningen gäller under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare och förtydligar hur ett företag bör redovisa sina egetkapitalinstrument som emitterats för att helt eller delvis utsläcka en finansiell skuld efter omförhandling av villkoren för skulden. Tolkningen har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.
  • Ändringar i tolkningen IFRIC 14 Förskottsbetalning av avgifter som grundar sig på lägsta fonderingskrav. Ändringen tar bort en oavsiktlig konsekvens till följd av tolkningen av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsning av förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Efter ändringen får företagen behandla vissa frivilligt betalda avgifter enligt lägsta fonderingskrav som tillgångar i balansräkningen. Ändringarna gäller under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller senare. Ändringarna har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.
  • Den omarbetade standarden IAS 24 Upplysningar om närstående, som gäller under räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2011 eller senare. Definitionen av närstående har preciserats och vissa krav gällande noter om staten närstående samfund har ändrats. Ändringarna har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.
  • Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, som gäller under redovisningsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. Ändringen har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.
  • De förbättringar som har gjorts i IFRS-standarderna (Improvements to IFRSs), som i regel gäller under de räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. De små och mindre brådskande ändringar som görs i standarderna genom förfarandet Annual Improvements samlas ihop till en helhet och genomförs en gång om året. Ändringarna gäller sju standarder, men ändringarna har inte haft någon effekt på koncernens bokslut.

Principer för uppgörande av bokslut som förutsätter ledningens bedömning och viktiga osäkerhetsfaktorer avseende gjorda uppskattningar

Då ett koncernbokslut utarbetas i enlighet med det internationella bokslutsförfarandet är det nödvändigt att göra bedömningar och antaganden angående framtiden. De bedömningar och antaganden som bokslutet innehåller bygger på ledningens bästa uppfattning vid tidpunkten för bokslutet. Dessa bedömningar och antaganden påverkar värdena på tillgångarna och skulderna i balansräkningen, de redovisade eventualförpliktelserna och räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Vidare måste överväganden göras vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för upprättandet av bokslutet, och exempelvis avskrivningstiderna, nedskrivningsprövningarna, de latenta skattefordringarna och avsättningarna måste bedömas. Det verkliga utfallet kan avvika från bedömningarna och antagandena. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna, som ger upphov till de största riskerna för att bokföringsvärdena på koncernens tillgångar och skulder förändras väsentligt under följande räkenskapsperiod, gäller goodwill, som utreds närmare i not 11.

Väsentliga fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder har retroaktivt omräknats enligt standarden IAS 8 – Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar och bedömningar samt fel. Väsentligheten beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek och karaktär, bedömt utifrån de rådande omständigheterna. Postens storlek eller karaktär, eller en kombination av dessa, kan vara den avgörande faktorn. Koncernbokslutet 2011 innehåller inga retroaktiva korrigeringar av fel under tidigare år.

Konsolideringsprinciper

Koncernbokslutet inkluderar moderbolaget, Stockmann Oyj Abp, och alla dotterbolag i vilka moderbolaget antingen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av det röstetal som aktierna medför eller i vilka moderbolaget annars har bestämmanderätt.

Koncernens inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Metoden innebär att det förvärvade bolagets alla identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. Det belopp med vilket aktiernas anskaffningsutgift överskrider det verkliga värdet bokförs som goodwill. Koncernens interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och orealiserade täckningsbidrag samt den interna vinstfördelningen elimineras i koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst delas ut till moderbolagets ägare och ägare som saknar bestämmanderätt. Andelen som tillhör ägare som saknar bestämmanderätt redovisas som en egen post i koncernens eget kapital.

Samföretag, i vilkas verksamhet Stockmann och en annan part enligt avtal eller bolagsordning har gemensam bestämmanderätt, konsolideras enligt relativ ägarandel i koncernbokslutet. De andelar som koncernbolagen äger i ömsesidiga fastighetsbolag behandlas som tillgångsposter under gemensam bestämmanderätt i koncernbokslutet. Koncernbokslutet innefattar Stockmanns relativa andel av samföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader från och med det datum då den gemensamma bestämmanderätten uppstod till det datum då den upphör. Samföretag som har förvärvats under året inkluderas från och med förvärvstidpunkten. Stockmannkoncernen äger inga intressebolag.

Segmentrapportering

Stockmannkoncernen har tre segment som ska rapporteras. Dessa består av koncernens affärsenheter: varuhusgruppen, som bedriver varuhus- och specialaffärsverksamhet samt distanshandel, samt Seppälä och Lindex, som idkar modehandel. Funktioner som betjänar hela koncernen ingår i segmentet ofördelat. Den segmentinformation som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna. Den högsta operativa beslutsfattaren som regelbundet granskar verksamhetsresultatet för verksamhetssegmenten är koncernens verkställande direktör.

Poster i utländsk valuta

Koncernbokslutet presenteras i euro, som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag.

Affärstransaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive företags funktionella valuta till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder räknas om till bokslutsdagens kurs vid tidpunkten för bokslutet. De kursdifferenser som har uppstått vid omräkningen redovisas i resultaträkningen.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och totalresultaträkningar har omräknats till euro enligt medelkursen för räkenskapsperioden och balansräkningarna enligt kursen på bokslutsdagen. Kursdifferensen, som beror på omräkningen av posterna i resultaträkningen utifrån medelkursen och omräkningen av balansposterna enligt kursen på bokslutsdagen, har upptagits som en egen post i totalresultatet. Omräkningsdifferenser som har uppstått som en följd av elimineringen av anskaffningsutgiften för utländska dotterbolag och omvandlingen av de poster i det egna kapitalet som har influtit efter anskaffningen samt ändringar i det verkliga värdet på de finansiella instrument som är avsedda att säkra nettoinvesteringen upptas under de övriga posterna i totalresultatet.

De ryska och ukrainska dotterbolagens bokslut har räknats om till euro i enlighet med standarden IAS 21. Euro har angetts som funktionell valuta för de ryska och ukrainska dotterbolagen, eftersom moderbolaget gör merparten av varuanskaffningarna utanför Ryssland och Ukraina och försäljningspriserna fastställs utifrån bidragsmålsättningen i euro. Vidare är en stor del av dessa dotterbolags utgifter bundna till euro eller amerikanska dollar. I enlighet med standarden IAS 21 omräknas de monetära posterna i dotterbolagens bokslut till euro i koncernbokslutet enligt kursen på bokslutsdagen, medan de icke-monetära posterna, såsom långfristiga tillgångar, omsättningstillgångar och eget kapital, räknas om enligt kursen den dag då transaktionen förverkligades.

Den goodwill som uppstår genom förvärv av en utländsk enhet och de justeringar av de verkliga värdena på bokföringsvärdena för den utländska enhetens tillgångar och skulder som görs i samband med förvärvet av enheten, har behandlats som de utländska enheternas tillgångar och skulder och räknats om till euro enligt kurserna på bokslutsdagen.

Enligt den lättnad som standarden IFRS 1 tillåter, har de kumulativa omräkningsdifferenser som har ackumulerats före datumet för övergången till IFRS upptagits i de balanserade vinstmedlen. Den omräkningsdifferens som uppstår i dotterbolagens och samföretagens eget kapital med anledning av kursförändringarna har redovisats i totalresultaträkningen och upptagits som en egen post i omräkningsdifferenserna för koncernens eget kapital. Då ett utländskt dotterbolag eller samföretag avyttras upptas den ackumulerade omräkningsdifferensen i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller förlusten.

Principer för intäktsföring och omsättning

Intäkterna från försäljningen av varor upptas när de väsentliga risker och förmåner som gäller ägandet av varorna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor där antingen kontanter eller kreditkort används som betalningsmedel. Intäkterna bokförs vid tidpunkten för försäljningen av varan.

Man förbereder sig för returneringarna inom distansförsäljningen genom att i bokföringen göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering med vilken försäljningen justeras. Den ränta som ingår i distanshandelns engångskrediter är en del av försäljningspriset och redovisas under omsättningen. För kundernas oanvända Lindex Club -poäng och Stockmann Master Card -poäng i Ryssland bokförs en reservering som minskar omsättningen. Beloppet av reserveringen fastställs utifrån erfarenhet och försäljningsstatistik. Reserveringen bokförs på samma räkenskapsperiod som den försäljning den gäller.

Intäkterna från en tjänst bokförs när tjänsten har utförts.

Då omsättningen beräknas dras indirekta skatter och beviljade rabatter av från försäljningen.

Övriga rörelseintäkter

Under övriga rörelseintäkter redovisas bl.a. realisationsvinster för anläggningstillgångar och intäkter från överlåtelser av affärsverksamhet.

Övriga rörelsekostnader

De övriga rörelsekostnaderna inkluderar realisationsförluster för anläggningstillgångar samt andra kostnader än de som hänför sig till den ordinarie försäljningen av prestationer. Ränteintäkter från räntebärande försäljningsfordringar och intäkter från samarbetet med kreditkortsbolag, redovisas som avdrag från de övriga rörelsekostnaderna.

Anställningsförmåner

Pensionsförpliktelser

Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda arrangemang. I Finland och de flesta andra av Stockmannkoncernens verksamhetsländer är de lagstadgade och frivilliga pensionssystemen avgiftsbestämda.

Vid avgiftsbestämda pensionsarrangemang betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. Inbetalningarna till de avgiftsbestämda arrangemangen redovisas som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.

Förmånsbestämda pensionsarrangemang grundar sig på aktuariella beräkningar, som bygger på antaganden beträffande diskontoräntan, den förväntade avkastningen på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemangen, de framtida löneförhöjningarna, inflationen och personalens åldersstruktur. De uppskattningar som görs utifrån dessa antaganden inverkar på den sammanlagda pensionsförpliktelsen och det totala beloppet av de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som överskrider det större av följande värden: tio procent av det existerande pensionsförpliktelsebeloppet eller tio procent av det verkliga värdet på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget bokförs i resultaträkningen under de kommande räkenskapsperioderna under den genomsnittliga återstående anställningstiden för de personer som hör till pensionsarrangemanget. Från nuvärdet på den pensionsförpliktelse som redovisas i balansräkningen avdras de tillgångar som hör till pensionsarrangemanget, värderade till det verkliga värdet på bokslutsdagen, andelen oredovisade aktuariella vinster och förluster samt de utgifter som bygger på en retroaktiv arbetsprestation.

Förmåner som är bundna till det egna kapitalet och aktierelaterade ersättningar

De aktieoptioner som har beviljats koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljandet och upptas som kostnader i resultaträkningen i jämna rater under den period då rättigheten uppstod. En kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats nyckelpersoner upptas under personalkostnader och en kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats stamkunder upptas under övriga rörelsekostnader med lika stora motposter i det egna kapitalet. Det verkliga värdet på de beviljade optionerna fastställs med hjälp av Black–Scholesmodellen, som beaktar de marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optionen vid tidpunkten för beviljandet. Vid tidpunkten för beviljandet av optionerna uppskattas dessutom antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och giltighetstiden för dessa. Det belopp som har upptagits som kostnad korrigeras senare så att det motsvarar antalet aktieoptioner som slutgiltigt har beviljats.

När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningarna för sådana aktieteckningar, korrigerade med eventuella transaktionskostnader i enlighet med villkoren för arrangemanget i aktiekapitalet och fonden för investerat fritt eget kapital.

Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnaderna för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus.

Inkomstskatter

Skatteutgifterna i resultaträkningen består av skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden och latenta skatter. De skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden beräknas enligt den gällande skattesatsen i vart och ett av koncernbolagets verksamhetsländer. Skatten justeras med eventuella skatter som hänför sig till tidigare perioder. Inkomstskatterna redovisas i resultaträkningen, om inte den transaktion som gav upphov till skatterna redovisas direkt under eget kapital eller andra poster i totalresultatet, vilket medför att även skatteeffekten redovisas under eget kapital eller andra poster i totalresultatet.

De latenta skatterna beräknas på samtliga temporära skillnader mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet. De största temporära skillnaderna uppstår mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet på de materiella anläggningstillgångarna, de oanvända skattemässiga förlusterna, värderingen av tillgångarna och skulderna till verkligt värde vid sammanslagning av affärsverksamheter och värderingen av derivatavtal till verkligt värde samt av orealiserad kursdifferens för långfristiga lån. Latent skatt bokförs inte för den temporära skillnad som har uppkommit vid nedskrivning av goodwill om denna inte är avdragbar i beskattningen.

De latenta skatterna har beräknats utifrån de skattesatser som har stadgats eller som i praktiken har godkänts senast vid bokslutsdagen.

De latenta skatteskulderna redovisas till fullt belopp. De latenta skattefordringarna redovisas till det belopp som det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbar inkomst.

Avsättningar

En avsättning bokförs när koncernen som följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, det är sannolikt att betalningsförpliktelsen kommer att realiseras och storleken på förpliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Den goodwill som uppstår vid förvärv av ett företag består av skillnaden mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade, till det verkliga värdet värderade och identifierbara nettotillgångarna. På goodwill och varumärket Lindex görs inga avskrivningar. Varumärket anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd på grund av dess välkändhet. Till de övriga immateriella tillgångarna hör kundrelationer som har anskaffats till verkligt värde i samband med sammanslagning av affärsverksamheter samt upphovsrätter och programvaror som värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska livslängden.

Avskrivningstider för immateriella tillgångar

kundrelationer 5 år
programvaror 5–7 år
övriga immateriella rättigheter 5 år

Utgifter som hänför sig till de immateriella tillgångarna och som förverkligas senare aktiveras endast i det fall att de ökar de ekonomiska fördelarna med tillgången. I övriga fall bokförs utgifterna i resultaträkningen då de uppstår.

Materiella anläggningstillgångar

Markområden, byggnader samt maskiner och inventarier utgör merparten av de materiella anläggningstillgångarna. De uppskrivningar som ingår i markområden och byggnader har ingått i bokföringsvärdet enligt de tidigare bokslutsnormerna och har betraktats som en del av anskaffningsutgiften enligt IFRS. De materiella anläggningstillgångarna inkluderar också ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaler, vilket bl.a. omfattar färdigställande av inredningen i affärslokaler.

De materiella anläggningstillgångarna har i balansräkningen värderats till den ursprungliga anskaffningsutgiften, från vilken de ackumulerade avskrivningarna samt eventuella nedskrivningar har dragits av. Anskaffningsutgiften för egenhändigt tillverkade tillgångar inkluderar materialet och det direkta arbetet. Om en materiell anläggningstillgång består av flera delar med olika ekonomiska livslängder behandlas delarna som separata tillgångar. Senare utgifter som hänför sig till tillgången aktiveras då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Övriga utgifter, såsom normala service- och reparationsåtgärder, kostnadsförs i resultaträkningen när de uppstår.

Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar görs linjärt i enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. Markområden avskrivs inte.

Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar:

byggnader och anläggningar 20–50 år
ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyreslokaler 5–20 år
maskiner och inventarier 4–10 år
Datorutrustning och lätta butiksinventarier 3–5 år

Utgifter för främmande kapital

Om det är nödvändigt att lägga ner en anmärkningsvärt lång tid på att färdigställa en tillgångspost för det användningsändamål den är avsedd för efter anskaffandet, byggandet eller tillverkningen av denna, utgör de utgifter för främmande kapital som direkt härrör från tillgångsposten en del av anskaffningsutgiften för denna. De övriga utgifterna för främmande kapital bokförs som kostnader.

Nedskrivningar

Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att man ska kunna upptäcka eventuella indikationer på att de behöver skrivas ned. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwillen och varumärket har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och testas årligen i händelse av att de behöver skrivas ned. En nedskrivningsförlust uppstår om balansvärdet för tillgångsposten eller den enhet som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas flyta in från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten redovisas i resultaträkningen.

En nedskrivningsförlust för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till den goodwill som har allokerats till den enhet som genererar kassaflödet och i andra hand till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.

Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så att det består av antingen det verkliga värdet minskat med de kostnader som försäljningen av tillgången ger upphov till eller ett högre bruksvärde. Vid beräkning av bruksvärdet diskonteras de uppskattade framtida kassaflödena till sitt nuvärde utifrån sådana diskonteringsräntor som beskriver de genomsnittliga kapitalkostnaderna före skatt för den kassagenererande enheten i fråga.

En nedskrivningsförlust som hänför sig till materiella anläggningstillgångar och övriga immateriella tillgångar återförs, med undantag av goodwill, om det har skett en förändring i de uppskattningar som används vid bestämningen av de kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten återförs till högst det belopp som skulle ha fastställts som redovisningsvärde för tillgångsposten om ingen nedskrivningsförlust hade bokförts för denna tidigare år.

Hyresavtal

I enlighet med standarden IAS 17 Leasingavtal har hyresavtal där koncernen övertar en väsentlig andel av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägande av tillgången klassificerats som avtal om finansiell leasing. Egendom som har hyrts genom ett avtal om finansiell leasing upptas under materiella eller immateriella anläggningstillgångar efter att de ackumulerade avskrivningarna har dragits av, medan de förpliktelser som härrör från avtalet upptas under räntebärande skulder. De hyror som härrör från ett avtal om finansiell leasing fördelas på räntekostnader och amortering av skuld.

Ett avtal om finansiell leasing i enlighet med standarden IAS 17 tas upp i balansräkningen och värderas till ett belopp som är lika stort som det verkliga värdet på tillgången vid den tidpunkt då avtalet ingicks eller till ett lägre nuvärde på minimihyrorna. Från tillgångar som har skaffats genom ett avtal om finansiell leasing görs planenliga avskrivningar, och eventuella nedskrivningar bokförs. Avskrivningarna görs i enlighet med avskrivningstiderna för koncernens anläggningstillgångar eller under en kortare hyresperiod.

Ett hyresavtal i vilket hyresvärden tar på sig de risker och förmåner som förknippas med ägande behandlas som övriga hyresavtal. Hyror som har tagits emot eller betalats på basis av övriga hyresavtal tas upp under intäkter eller kostnader i resultaträkningen.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspris som fås för omsättningstillgångarna i den normala affärsverksamheten, från vilket de uppskattade kostnaderna för färdigställandet samt de uppskattade nödvändiga utgifterna för att genomföra en försäljning har dragits av.

Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller den av standarden IAS 2 tillåtna metoden som bygger på detaljförsäljningspriset och inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen. Alla affärsenheter använder förfarandet med vägt medelanskaffningspris för att värdera omsättningstillgångarna. Dessutom utnyttjar varuhusgruppen i Finland metoden med detaljförsäljningspriset enligt IAS 2.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

Långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning och egendomsposter som hör till verksamhet som har avvecklats värderas i enlighet med standarden IFRS 5 till bokföringsvärdet eller det lägre verkliga värdet med avdrag för de kostnader som uppskattas uppstå som en följd av avyttringen av tillgången. När en egendomspost har klassificerats som en långfristig egendomspost som innehas för försäljning eller som tillhörig en avyttringsgrupp, görs inga avskrivningar från posten. En långfristig egendomspost som enligt

klassifikationen innehas för försäljning eller tillhör en avyttringsgrupp upptas som en egen post i balansräkningen. Även de skulder som hänför sig till en avyttringsgrupp tas upp som en egen post i balansräkningen.

Vid tidpunkten för bokslutet har koncernen ingen sådan verksamhet som ska avvecklas och inga sådana långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning som avses i standarden IFRS 5.

Finansiella instrument

De finansiella instrumenten har i enlighet med IAS 39 klassificerats i följande kategorier: lån och övriga fordringar, finansiella tillgångar och skulder som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen, finansiella tillgångar som kan säljas och övriga skulder.

Lån och övriga fordringar utgör tillgångar som inte är derivat, och de betalningar som hänför sig till dessa är fasta eller fastställbara och noteras inte på en fungerande marknad. Värderingsgrunden för dessa består av det periodiserade anskaffningsvärdet. Beroende på karaktären ingår de i balansräkningen under antingen kort- eller långfristiga tillgångar. Ett lån eller en fordran är långfristig om den förfaller efter mer än 12 månader. Försäljningsfordringar upptas i balansräkningen till det verkliga värdet från första början. Beloppet av de osäkra fordringarna uppskattas på basis av tidigare återvinningar. Skillnaden mellan det ursprungliga värdet på respektive fordringsstock och det diskonterade återvinningsvärdet kostnadsförs som en värdeminskning i resultaträkningen.

I kategorin finansiella tillgångar som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen klassificeras alla investeringar med undantag av aktier som klassificeras under finansiella tillgångar som kan säljas. Posterna i denna grupp värderas till sitt verkliga värde utifrån marknadspriserna på bokslutsdagen, de diskonterade kassaflödena eller andra lämpliga värderingsmodeller. Förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

De finansiella tillgångar som kan säljas utgör tillgångar som inte är derivat och som uttryckligen har klassificerats i denna kategori eller som inte har klassificerats i någon annan kategori. De ingår i långfristiga tillgångar, såvida avsikten inte är att behålla dem i mindre än 12 månader från bokslutsdagen, då de i stället inkluderas i kortfristiga tillgångar. I denna kategori ingår koncernens aktieplaceringar, som värderas till det verkliga värdet. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier är marknadspriset på bokslutsdagen. Förändringar i det verkliga värdet bokförs på övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital. Förändringarna i det verkliga värdet överförs från det egna kapitalet till resultaträkningen när investeringen realiseras eller när investeringens värde har minskat så att en nedskrivningsförlust måste redovisas. Onoterade aktier redovisas till anskaffningspriset, om deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om det förekommer en väsentlig eller utdragen nedgång i en aktieplacerings verkliga värde redovisas en nedskrivningsförlust.

Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det vill säga den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En post som hör till de finansiella tillgångarna avlägsnas från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar bestämmanderätten över tillgången.

Räntebärande skulder klassificeras som övriga skulder och redovisas initialt i bokföringen till det verkliga värdet utifrån det erhållna beloppet. Transaktionskostnaderna inkluderas i de räntebärande skuldernas ursprungliga bokföringsvärde. Senare värderas de räntebärande skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder förfaller efter mer än 12 månader, medan kortfristiga skulder har en maturitet som är kortare än 12 månader.

Derivatkontrakt har klassificerats under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till sitt verkliga värde via resultaträkningen. Förändringar i derivatkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas. Derivaten uppfyller de regler för säkringsredovisning som har fastställts i IAS 39.

Det verkliga värdet på ränteswapkontrakt fastställs på basis av nuvärdet av de framtida kassaflödena med hjälp av marknadspriserna på bokslutsdagen. Förändringar i ränteswapkontraktens verkliga värde redovisas under finansiella poster i resultaträkningen. Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen inga utestående ränteswapavtal.

Det verkliga värdet på valutaterminerna och valutaswapavtalen beräknas utifrån marknadspriserna vid tidpunkten för bokslutet. Valutaoptionernas verkliga värde beräknas med hjälp av Black & Scholes-modellen. Valutaderivatens värdeförändringar redovisas under finansiella poster i resultaträkningen, med undantag av de derivat på vilka den kassaflödessäkring som har fastställts i IAS 39 tillämpas.

Säkringsredovisning tillämpas på de valutaderivat som används för att säkra de förväntade försäljningarna och inköpen i valuta och som uppfyller de villkor som har fastställts för säkringsredovisning i IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och ska i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som har gjorts i syfte att säkra kassaflöden bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital, medan en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet som har ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas realiseras, överförs den anknutna förändring av det verkliga värdet som har ackumulerats från säkringsinstrumentet till eget kapital till resultaträkningen.

Säkringsredovisning tillämpas på sådana lån i valuta som säkrar de nettoinvesteringar i valuta som har gjorts i utländska enheter. Förändringar i det verkliga värdet på säkringsinstrumentet bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas bland omräkningsdifferenserna under eget kapital. De vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringarna som har tagits upp under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.

Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras då säkringen inleds. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och den post som säkras, karaktären av den risk som säkras, målsättningen med riskhanteringen och effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet ska vara effektivt, och effektiviteten granskas både i förväg och i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.

Likvida medel

De likvida medlen består av kontanta medel, kortfristiga bankdepositioner och andra kortfristiga placeringar med hög likviditet och en maturitet på högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Det verkliga värdet på de likvida medlen antas motsvara bokföringsvärdet på grund av den korta maturiteten.

Ett checkkonto med kredit, som bör betalas på anmodan och som är en del av koncernens kassastyrning, har redovisats som en de av de likvida medlen i kassaflödesanalysen.

Egna aktier

Om Stockmann Oyj Abp eller något av dess dotterbolag förvärvar bolagets egna aktier, minskas det egna kapitalet med ett belopp som motsvarar det erlagda vederlaget inklusive transaktionsutgifterna, från vilka skatten har dragits av. Om de förvärvade aktierna säljs eller överlåts som vederlag, upptas den erhållna prestationen under eget kapital.

Utdelning

Styrelsens förslag om dividendutdelning har inte redovisats i bokslutet. Dividendutdelningen bokförs på basis av bolagsstämmans beslut.

Tillämpning av nya eller reviderade IFRS-standarder

Koncernen börjar tillämpa respektive standard, standardändring och tolkning från och med det datum då den träder i kraft eller, om datumet för ikraftträdandet är ett annat än den första dagen i räkenskapsperioden, från och med början av den räkenskapsperiod som följer på datumet för ikraftträdandet. IASB har publicerat följande nya eller omarbetade standarder och tolkningar som koncernen tillsvidare inte har tillämpat.

Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas. Ändringen träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2011 eller senare. Ändringen gäller ersättningen av det fasta datumet 1.1.2004 med "Datum för övergång till IFRS". Ändringen innehåller också anvisningar om hur ett bokslut i enlighet med IFRS i fortsättningen läggs fram, i de fall då det inte har varit möjligt att iaktta kraven i IFRS på grund av att samfundets funktionella valuta har varit underkastad en sträng hyperinflation. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Ändring i IFRS 7 Finansiella instrument: information som ska presenteras i bokslutet. Ändringen träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2011 eller senare. Ändringen leder till ökad transparens i presentationen av transaktioner som gäller överlåtelser av finansiella instrument och förbättrar användarnas möjligheter att få en uppfattning om riskerna i anslutning till överlåtelser av finansiella instrument och effekten av dessa risker på samfundets ekonomiska ställning, i synnerhet då det är fråga om värdepapperisering av finansiella tillgångar.

Ändring i IAS 12 Inkomstskatter. Ändringen träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2012 eller senare.

IAS 12 kräver att samfundet bedömer vilken del av det redovisade värdet av en post som värderats till verkligt värde som kan återvinnas genom fortlöpande användning och vilken del genom försäljning av tillgångsposten. Enligt ändringen antas det i utgångspunkten att det redovisade värdet av vissa tillgångsposter som värderats till verkligt värde återvinns genom försäljning av tillgångsposten. Antagandet lämpar sig för kalkylmässiga skatter som uppstår bland placeringsfastigheter, materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar som värderas enligt modellen för verkligt värde eller omvärderingsmodellen. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2012 eller senare. Den viktigaste ändringen är kravet på avstämning av posterna i totalresultatet enligt huruvida de senare överförs till resultaträkningen, om vissa villkor uppfylls. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Ändring i IAS 19 Anställningsförmåner. Ändringen träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Ändringarna innebär att samtliga försäkringsmatematiska vinster och förluster i fortsättningen direkt ska redovisas bland övriga poster i den omfattande resultaträkningen, med andra ord frångås den så kallade rörmetoden, och den finansiella utgiften bestäms utifrån nettofonderingen. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IAS 27 Separata finansiella rapporter som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Den omarbetade standarden innehåller krav som gäller separata finansiella rapporter och som har blivit kvar då punkterna om bestämmanderätten inkluderats i den nya IFRS 10. Den omarbetade standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Den omarbetade standarden innehåller krav på behandling av både intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden till följd av att IFRS 11 publicerades. Den omarbetade standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IFRS 9 Finansiella instrument. Datum för ikraftträdandet har tillsvidare inte bestämts. IFRS 9 är den första fasen av ett mer omfattande projekt som siktar på att ersätta IAS 39 med en ny standard. De olika värderingssätten har bevarats, men förenklats. De finansiella tillgångarna indelas utifrån värderingen i två huvudgrupper: tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. De anvisningar om nedskrivningar och säkringsredovisning som ingår i IAS 39 förblir i kraft. Enligt den nya standarden ska de finansiella skulderna redovisas och värderas på samma sätt som tidigare, bortsett från de finansiella skulder på vilka den så kallade verkligt värde optionen tillämpas. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IFRS 10 Konsolidering som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Standarden fastställer enligt gällande principer bestämmanderätten som en central faktor då det avgörs om ett samfund ska innefattas i ett koncernbokslut. Dessutom ger standarden ytterligare anvisningar om fastställandet av bestämmanderätten då denna är svår att bedöma. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IFRS 11 Joint ventures som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Standarden betonar i den redovisningsmässiga behandlingen av joint ventures i högre grad de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa än deras juridiska form. Det finns två typer av joint ventures: gemensamma funktioner och samföretag. Dessutom förutsätter standarden att endast en metod, dvs. kapitalandelsmetoden, tillämpas i samföretagens rapportering. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IFRS 12 Upplysningskrav avseende innehav i andra samfund som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Standarden innehåller krav på noter om olika andelar i andra samfund, inklusive intresseföretag, joint ventures, bolag som har grundats för ett särskilt syfte och andra som står utanför balansräkningen. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Syftet med standarden är att öka enhetligheten och minska komplexiteten. Standarden ger en exakt definition av verkligt värde och inkluderar krav som gäller definitionen av verkligt värde samt av de nödvändiga noterna. Användningen av verkligt värde utvidgas inte, men anvisningar ges om definitionen av detta i de fall då det verkliga värdet får användas eller då detta krävs enligt någon annan standard. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

2. Segmentuppgifter

Verksamhetssegment

Stockmannkoncernens rapporterande segment består av varuhusgruppen, Seppälä och Lindex. Segmenten utgör koncernens affärsenheter, vilka styrs och bevakas som separata enheter som säljer olika produkter och tjänster. Den segmentinformationen som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där ledningens bedömning av segmentens resultat baseras på uppföljningen av segmentens rörelsevinst och där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna.

Varuhusgruppen

Varuhusgruppen idkar varuhushandel i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. I Finland och Ryssland har gruppen även specialbutiker, såsom Akademiska bokhandeln, modekedjan Zaras butiker, Stockmann Beauty-butiker och Bestseller-butiker. I en del av dessa bedriver varuhusgruppen affärsverksamhet genom franchising. Gruppens verksamhet är koncentrerad till de viktigaste städerna i respektive verksamhetsland. Inom varuhusgruppen idkar dessutom Hobby Hall, Stockmann och Akademiska Bokhandeln distanshandel i Finland.

Lindex

Lindex är en modekedja som är verksam i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien Polen och Ryssland. Därtill har Lindex franchisingbutiker i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bosnien-Hercegovina samt Island. Försäljningen till franchisingpartnerna innefattas i omsättningen för Lindex Sverige. Lindex nätbutik levererar också produkter till adresser i Sverige, Danmark och Finland. Försäljningen för Lindex nätbutik i Sverige och Danmark ingår i omsättningen för Lindex Sverige, på motsvarande sätt ingår nätbutikens försäljning i Finland i omsättningen för Lindex Finland.

Seppälä

Seppälä är en modekedja som är verksam i Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Kedjans produkter grundar sig på egen design.

Uppgifter om geografiska segment

Förutom i Finland bedriver koncernen verksamhet inom tre geografiska segment: Sverige och Norge, Baltikum och Centraleuropa samt Ryssland och Ukraina.

Segmentuppgifter, koncernen, euro

Rörelsesegmenten

Omsättning ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Varuhusgruppen 1 236 925 310,54 1 099 949 412,80
Lindex
Seppälä
624 096 000,00
143 813 130,00
578 702 999,95
143 191 210,00
Segmenten sammanlagt 2 004 834 440,54 1 821 843 622,75
Ofördelat 477 349,98 21 257,08
Koncernen sammanlagt 2 005 311 790,52 1 821 864 879,83
Rörelsevinst ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Varuhusgruppen 35 227 472,00 32 854 134,71
Lindex 41 247 714,00 54 845 815,40
Seppälä
Segmenten sammanlagt
1 387 630,00
77 862 816,00
9 004 234,00
96 704 184,11
Ofördelat -7 783 670,00 -7 945 207,76
Rörelsevinst, koncernen sammanlagt 70 079 146,00 88 758 976,35
Finansiella intäkter 524 347,24 8 220 897,93
Finansiella kostnader -34 944 966,44 -22 805 454,28
Vinst före skatter, koncernen sammanlagt 35 658 095,33 74 174 420,01
Avskrivningar ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Varuhusgruppen
Lindex
44 544 807,49
25 884 671,49
32 931 872,26
22 524 782,69
Seppälä 6 212 763,80 5 814 426,90
Segmenten sammanlagt 76 642 242,78 61 271 081,86
Ofördelat 1 055 407,93 501 682,10
Koncernen sammanlagt 77 697 650,71 61 772 763,96
Investeringar, brutto ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Varuhusgruppen 35 407 875,38 131 120 455,19
Lindex
Seppälä
23 738 051,05
4 266 607,57
28 222 775,96
4 686 265,86
Segmenten sammanlagt 63 412 534,00 164 029 497,01
Ofördelat 2 632 610,57 1 360 876,84
Koncernen sammanlagt 66 045 144,57 165 390 373,85
Tillgångar ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Varuhusgruppen 892 602 179,78 904 380 117,11
Lindex 1 027 927 777,95 1 005 924 713,51
Seppälä
Segmenten sammanlagt
111 710 114,24
2 032 240 071,96
108 281 592,65
2 018 586 423,27
Ofördelat 30 451 137,14 35 203 124,00
Koncernen sammanlagt 2 062 691 209,10 2 053 789 547,27
Uppgifter om marknadsområden
Omsättning ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Finland 1) 1 026 216 566,52 987 827 223,09
Sverige och Norge 2) 509 270 000,00 480 550 999,95
Baltikum och Centraleuropa 1) *
Ryssland och Ukraina 1)
141 285 937,00
328 539 287,00
123 712 493,69
229 774 163,10
Koncernen sammanlagt 2 005 311 790,52 1 821 864 879,83
Finland, % 51,17 54,22
Utlandet, % 48,83 45,78
Rörelsevinst ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Finland 1) 37 786 088,00 44 887 102,26
Sverige och Norge 2)
Baltikum och Centraleuropa 1) *
47 911 714,00
3 336 295,00
57 124 815,40
964 444,92
Ryssland och Ukraina 1) -18 954 951,00 -14 217 386,23
Koncernen sammanlagt 70 079 146,00 88 758 976,35
Finland, % 53,92 50,57
Utlandet, % 46,08 49,43
Långfristiga tillgångar ─31.12.2011
1.1.
─31.12.2010
1.1.
Finland 1)
Sverige och Norge 2)
463 767 449,36
851 764 473,46
466 670 026,26
850 379 397,95
Baltikum och Centraleuropa 1) * 46 755 042,45 48 079 594,93
Ryssland och Ukraina 1) 256 050 030,89 272 809 233,84
Koncernen sammanlagt 1 618 336 996,16 1 637 938 252,98
Finland, % 28,66 28,49
Utlandet, % 71,34 71,51

1)Varuhusgruppen, Lindex, Seppälä

2) Lindex

*) Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Polen

3. Övriga rörelseintäkter

euro 2011 2010
Realisationsvinster för 245 285,78 0,00
bestående aktiva
Totalt 245 285,78 0,00

4. Affärsverksamhetens försäljningsbidrag

euro 2011 2010
Omsättning 2 005 311 790,52 1 821 864 879,83
Användning av material och 1 050 686 771,33 947 548 633,76
förnödenheter
Förändring av lager -22 287 259,82 -34 533 309,18
Försäljningsbidrag 976 912 279,00 908 849 555,26
Försäljningsbidrag, procent av 48,7% 49,9%
omsättningen

5. Kostnader för löner och anställningsförmåner

euro 2011 2010
Löner 307 686 273,57 287 600 336,44
Pensionkostnader, 40 311 913,58 37 271 859,33
avgiftsbestämda arrangemang
Pensionkostnader, 562 243,68 -824 965,37
förmånsbestämda arrangemang
Övriga lönebikostnader 40 266 378,25 37 502 164,74
Kostnader för optionsförmåner 1 197 557,67 342 924,82
Totalt 390 024 366,76 361 892 319,96

I de flesta utländska dotterbolagen ingår pensionskostnaderna för avgiftsbestämda pensionsarrangemang i övriga lönebikostnader. Uppgifterna om ledningens anställningsförmåner presenteras i noterna till bokslutet nr 28. Transaktioner med den närmaste kretsen.

6. Avskrivningar och nedskrivningar

euro 2011 2010
Immateriella rättigheter 7 752 782,34 6 122 594,27
Byggnader och anläggningar 16 102 107,55 10 777 466,41
Maskiner och inventarier 39 229 879,05 31 748 297,25
Maskiner och inventarier, 1 613 652,48 1 613 652,48
finansiell leasing
Ändrings- och 12 999 229,30 11 510 753,54
ombyggnadskostnader för hyrda
lokaliteter
Avskrivningar totalt 77 697 650,72 61 772 763,95

7. Övriga rörelsekostnader

euro 2011 2010
Kostnader för affärsställen 269 144 263,47 241 216 590,14
Marknadsföringskostnader 69 366 806,66 64 699 043,79
Varuhanteringskostnader 17 321 100,76 14 239 962,40
Kreditförluster 596 147,60 1 256 964,72
Frivilliga lönebikostnader 7 789 182,55 7 499 428,22
Ränteintäkter på -426 650,45 -408 058,33
försäljningsfordringar
Finansiella intäkter från -12 245 533,06 -10 589 272,55
stamkundskort
Övriga kostnader 87 811 515,21 78 510 836,63
Totalt 439 356 832,75 396 425 495,01

Revisorernas arvoden

euro 2011 2010
Revision 696 625,69 647 541,83
Intyg och utlåtanden 1 750,00
Skatterådgivning 5 245,97 55 211,59
Övriga tjänster 151 924,68 141 397,71
Totalt 853 796,35 845 901,13

8. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

euro 2011 2010
Dividendintäkter från placeringar 137 672,75 277 959,99
som kan säljas
Ränteintäkter från 291 297,36 770 097,67
bankdepositioner och övriga
placeringar
Realisationsvinster på 95 377,12 205,85
placeringar som kan säljas
Värdeförändring på finansiella 2 033 286,81
tillgångar som värderas till
verkligt värde via
resultaträkningen
Valutakursdifferenser 0,00 5 139 347,62
Totalt 524 347,24 8 220 897,93

Finansiella kostnader

euro 2011 2010
Räntekostnader av finansiella -33 782 591,93 -22 463 978,23
skulder som värderas till
periodiserad anskaffningsutgift
Överlåtelseförlust på placeringar -94 394,10 -341 476,04
som kan säljas
Värdeförandring för finansiella -894 783,33
tillgångar som värderas till
verkligt värde via
resultaträkningen
Valutakursdifferenser -173 197,08 0,00
Totalt -34 944 966,44 -22 805 454,28

Finansiella intäkter och kostnader totalt

euro 2011 2010
Finansiella intäkter och -34 420 619,20 -14 584 556,35
kostnader totalt
9. Inkomstskatter
euro 2011 2010
Inkomstskatter för -4 662 322,24 -7 641 686,90
räkenskapsperioden
Inkomstskatter för föregående 191 825,36 -405 202,27
räkenskapsperioder
Förändring av latenta -424 528,69 12 198 011,93
skatteskulder/-fordringar
Totalt -4 895 025,57 4 151 122,76

Avstämning av resultaträkningens skattekostnad och skatterna beräknade enligt koncernens skattesats i hemlandet 26 % (26 % år 2010)

euro 2011 2010
Vinst före skatt 35 658 095,33 74 174 420,01
Inkomstskatter enligt gällande 9 271 104,79 19 285 349,20
skattesats
Inkomstskatter för föregående -191 825,36 405 202,27
räkenskapsperioder
Skattefria inkomster -11 844 497,31 -33 519 964,32
Effekt av avvikande skattesatser -1 938 727,93 1 982 402,89
för utländska dotterbolag
Ej avdragsgilla kostnader 3 654 206,28 3 087 497,43
Icke bokförda skattefordran av 4 260 239,46 4 608 389,76
beskattningsbara förluster
Effekt av förändring i skattesats 1 684 525,65
på latenta
skatteskulder/fordningar
Skatter i resultaträkningen -4 895 025,57 4 151 122,77

Skatter, som hänför sig till det övriga totalresultatets poster

2011 2010
Före skatter Skatteinverkan Minskad med Före skatter Skatteinverkan Minskad med
skatt
2 071 898,01 8 501,79 2 080 399,80 7 234 554,10 1 255 757,28 8 490 311,38
3 209 156,19 -844 030,52 2 365 125,67 -1 201 048,46 315 877,53 -885 170,93
5 281 054,20 -835 528,73 4 445 525,47 6 033 505,64 1 571 634,81 7 605 140,45
skatt

10. Resultat per aktie

Resultatet per aktie beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare med de utestående aktiernas vägda medeltal under räkenskapsperioden. Utestående aktier inkluderar inte egna aktier som innehas av koncernen. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till aktieägarna i moderbolaget med det vägda medeltalet för det utspädda antalet utestående aktier under räkenskapsperioden. Aktieoptionerna har en utspädande verkan då aktieoptionernas teckningspris är lägre än gängse värde. Aktiens gängse värde baserar sig på aktiernas pris i medeltal under perioden.

euro 2011 2010
Räkenskapsperiodens vinst, 30 763 069,76 78 325 542,77
euro
Emissionsjusterat antal 71 496 038 71 120 333
utestående aktier vägt medeltal /
1000 st
Resultatet per aktie, euro 0,43 1,10
Räkenskapsperiodens vinst, 30 763 069,76 78 325 542,77
euro
Emissionsjusterat antal 71 496 038 71 120 333
utestående aktier, vägt medeltal /
1000 st
Effekt av aktieoptioner 293 264 776 469
Emissionsjusterat antal aktier, 71 789 302 71 896 802
efter utspädning, vägt medeltal /
1000 st
Resultat per aktie justerat med 0,43 1,09
utspädningseffekten

11. Immateriella tillgångar

Goodwill

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 783 781 003,57 685 426 120,51
Omräkningsdifferens +/- 4 705 148,53 98 354 883,06
Anskaffningsutgift 31.12. 788 486 152,10 783 781 003,57
Bokföringsvärde 1.1. 783 781 003,57 685 426 120,51
Bokföringsvärde 31.12. 788 486 152,10 783 781 003,57

Varumärken

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 101 969 486,33 89 469 096,05
Omräkningsdifferens +/- 611 418,58 12 958 045,51
Överföringar mellan posterna -457 655,23
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 102 580 904,91 101 969 486,33
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -320 698,98 -280 455,20
Omräkningsdifferens +/- -1 925,20 -40 243,78
Ackumulerade avskrivningar -322 624,18 -320 698,98
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 101 648 787,35 89 188 640,85
Bokföringsvärde 31.12. 102 258 280,74 101 648 787,35

Nedskrivningsprövning

För nedskrivningsprövningen av goodwillen har det allokerats 698 miljoner euro till segmentet Lindex, 65 miljoner euro till segmentet Seppälä samt 25 miljoner euro till segmentet Varuhusgruppen. Segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä bildar egna helheter som genererar kassaflöde.

Varumärket, 102 miljoner euro, har allokerats i sin helhet till segmentet Lindex. Varumärket Lindex anses ha en obegränsad ekonomisk verkningstid på grund av att det berörda varumärket är välkänt. Varumärket Lindex har existerat i över 50 år, och koncernen kommer även i fortsättningen att använda det berörda varumärket både på den nuvarande marknaden samt när Lindex sortiment och affärsverksamhetsmodell introduceras på nya marknader.

Vid nedskrivningsprövningen bygger prognoserna om kassaflöde för Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä på prognoserna om de separata marknadsområdena. Dessa prognoser har godkänts av ledningen och omfattar de kommande fem åren. I de långsiktiga prognoserna som uppdaterats under den gångna räkenskapsperioden har det beaktats att det allmänna konjunkturläget har förändrats jämfört med året innan. Kassaflödena efter den prognosperiod som godkänts av ledningen har kunnat extrapoleras genom att använda en jämn tillväxtfaktor på 2 procent vid kassaflödesberäkningarna.

Centrala variabler som använts vid beräkning av nyttjandevärdet:

    1. Volymökningen, som bygger på en uppskattning av försäljningsutvecklingen i de befintliga och nya varuhusen och affärerna.
    1. Diskonteringsräntan, som har fastställts med hjälp av en genomsnittlig vägd kapitalkostnad. Denna kapitalkostnad beskriver totalkostnaden för eget kapital och främmande kapital. Följande komponenter ingår i diskonteringsräntan:
  • den marknadsspecifika riskfria räntan
  • marknadsriskpremien
  • ett betavärde som är specifikt för varje näringsgren och som bedöms beskriva marknadens syn på riskpremien per enhet
  • kostnaden av främmande kapital
  • soliditetsgraden

Diskonteringsräntan har fastställts innan skatterna har dragits av. Diskonteringsräntan för segmentet Lindex baserar sig på marknadsräntan och landsrisken i Sverige. För segmentet Lindex har diskonteringsräntan 6,4 % tillämpats (år 2010 7,3 %). Diskonteringsräntan för segmenten Varuhusgruppen och Seppälä grundar sig på marknadsräntan i Finland och landsrisken i Finland och i de övriga verksamhetsländerna inom dessa segment. För segmentet Varuhusgruppen har diskonteringsräntan 7,8 % tillämpats (år 2010 7,3 %) och för segmentet Seppälä 7,5% (år 2010 7,6 %).

Vid bedömningen av återvinningsvärdet för segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä anser ledningen enligt en måttlig bedömning att ingen eventuellt tänkbar ändring av de tillämpade variablerna skulle leda till en situation där återvinningsvärdet underskrider bokföringsvärdet.

Vid upprättandet av känslighetsanalyser för segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä har ett downside-scenario tillämpats. I dessa scenarier minskades försäljningsökningen jämfört med ledningens uppskattning eller så höjdes räntesatsen. Även om försäljningen för segmentet Lindex skulle öka med 30 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 3 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt. Även om försäljningen för segmentet Varuhusgruppen skulle öka med 30 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 12 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt. Även om försäljningen för segmentet Seppälä skulle öka med 50 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 10 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt. De ovannämnda ändringarna i försäljningstillväxten eller höjning av diskonteringsräntan kommer utifrån de genomförda känslighetsanalyserna inte att leda till en situation där enheternas återvinningsvärde skulle underskrida bokföringsvärdet. Utifrån nedskrivningsprövningarna och de genomförda känslighetsanalyserna finns det inte något behov av att bokföra nedskrivningar.

Immateriella rättigheter

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 43 195 892,34 39 358 650,65
Omräkningsdifferens +/- 102 193,84 1 821 713,26
Ökningar 1.1.–31.12. 5 878 770,35 8 177 486,08
Minskningar 1.1.–31.12. -509 570,36 -4 377 170,98
Överföringar mellan posterna 1 896 558,92 -1 784 786,66
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 50 563 845,04 43 195 892,34
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -23 509 037,74 -21 521 349,75
Omräkningsdifferens +/- -104 064,15 -972 078,24
Avskrivningar på minskningar 138 115,30 4 377 170,98
Räkenskapsperiodens -7 188 577,77 -5 392 780,73
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -30 663 564,36 -23 509 037,74
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 19 686 854,60 17 837 300,90
Bokföringsvärde 31.12. 19 900 280,68 19 686 854,60

Övriga immateriella tillgångar

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 7 302 063,81 6 151 885,16
Omräkningsdifferens +/- 42 814,94 692 523,41
Överföringar mellan posterna 457 655,23
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 7 344 878,75 7 302 063,81
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -6 306 051,51 -4 882 213,47
Omräkningsdifferens +/- -43 406,90 -694 024,50
Räkenskapsperiodens -564 204,58 -729 813,54
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -6 913 662,99 -6 306 051,51
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 996 012,30 1 269 671,69
Bokföringsvärde 31.12. 431 215,76 996 012,30

Förskott och pågående nyanläggningar

euro 2011 2010
Ökningar 1.1.–31.12. 10 471 805,00
Anskaffningsutgift 31.12. 10 471 805,00
Bokföringsvärde 31.12. 10 471 805,00
euro 2011 2010
Immateriella tillgångar totalt 921 547 734,27 906 112 657,82

12. Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 43 758 633,98 40 082 139,93
Omräkningsdifferens +/- 73 276,53 -441,35
Ökningar 1.1.–31.12. 1 685 420,30
Minskningar 1.1.–31.12. -1 666 143,90
Överföringar mellan posterna 1 991 515,10
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 42 165 766,60 43 758 633,98
Bokföringsvärde 1.1. 43 758 633,98 40 082 139,93
Bokföringsvärde 31.12. 42 165 766,60 43 758 633,98

Byggnader och anläggningar

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 562 487 516,71 340 206 860,28
Omräkningsdifferens +/- 225 285,45 -2 241,87
Ökningar 1.1.–31.12. 1 972 604,44 4 379 374,92
Minskningar 1.1.–31.12. -11 387 755,23 -3 079,00
Överföringar mellan posterna 9 362 935,58 217 906 602,38
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 562 660 586,96 562 487 516,71
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -77 129 784,79 -66 353 300,10
Omräkningsdifferens +/- -58 182,07 981,72
Avskrivningar på minskningar 892 036,75
Räkenskapsperiodens -16 102 107,55 -10 777 466,41
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -92 398 037,66 -77 129 784,79
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 485 357 731,92 273 853 560,18
Bokföringsvärde 31.12. 470 262 549,30 485 357 731,92

Maskiner och inventarier

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 217 282 411,90 171 044 926,85
Omräkningsdifferens +/- 461 249,47 2 657 799,75
Ökningar 1.1.–31.12. 23 736 630,82 35 311 675,62
Minskningar 1.1.–31.12. -1 226 514,74 -17 843 067,44
Överföringar mellan posterna 18 260 721,96 26 111 077,12
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 258 514 499,46 217 282 411,90
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -99 107 333,86 -86 304 483,29
Omräkningsdifferens +/- -414 280,35 1 329 023,24
Avskrivningar på minskningar 1 220 366,25 17 616 423,45
Räkenskapsperiodens -39 229 879,05 -31 748 297,25
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -137 531 127,01 -99 107 333,86
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 118 175 078,04 84 740 443,55
Bokföringsvärde 31.12. 120 983 372,45 118 175 078,04

Maskiner och inventarier, finansiell leasing

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 8 068 262,29 8 068 262,34
Omräkningsdifferens +/- 0,05
Anskaffningsutgift 31.12. 8 068 262,29 8 068 262,29
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -2 420 478,72 -806 826,24
Räkenskapsperiodens -1 613 652,48 -1 613 652,48
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -4 034 131,20 -2 420 478,72
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 5 647 783,57 7 261 436,10
Bokföringsvärde 31.12. 4 034 131,09 5 647 783,57
euro 2011 2010
Maskiner och inventarier totalt 125 017 503,54 123 822 861,61

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 118 198 852,62 106 809 867,82
Omräkningsdifferens +/- 8 595,28 1 153 889,93
Ökningar 1.1.–31.12. 314 544,23 1 120 874,67
Minskningar 1.1.–31.12. -2 609 500,16 -1 417 566,67
Överföringar mellan posterna 8 781 990,20 10 531 786,87
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 124 694 482,17 118 198 852,62
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -68 388 170,61 -56 844 942,13
Omräkningsdifferens +/- -3 552,23 -1 152 323,58
Avskrivningar på minskningar 2 383 128,34 1 119 848,65
Räkenskapsperiodens -12 999 229,30 -11 510 753,54
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -79 007 823,80 -68 388 170,61
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 49 810 682,01 49 964 925,69
Bokföringsvärde 31.12. 45 686 658,37 49 810 682,01

Förskott och pågående nyanläggningar

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 23 233 974,57 163 577 019,98
Omräkningsdifferens +/- 28 873,19 -257,05
Ökningar 1.1.–31.12. 23 670 789,73 112 692 173,46
Minskningar 1.1.–31.12. -550 272,49 -302 135,80
Överföringar mellan posterna -38 302 206,63 -252 732 826,03
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 8 081 158,37 23 233 974,57
Bokföringsvärde 1.1. 23 233 974,57 163 577 019,98
Bokföringsvärde 31.12. 8 081 158,37 23 233 974,57
euro 2011 2010
Materiella 691 213 636,17 725 983 884,09

anläggningstillgångar totalt

Låneutgifter som aktiverats som en del av materiella anläggningstillgångar

Räntekostnaderna har inte aktiverats i koncernbokslutet under räkenskapsperioden 2011. Under räkenskapsperioden 2010 har räntekostnaderna i anslutning till projektet Nevsky Centre i S:t Petersburg aktiverats med 1,1 milj. euro. De aktiverade räntorna ingår i posterna under gruppen Byggnader och anläggningar.

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 8 198 000,00 7 114 000,00
Ökningar 1.1.–31.12. 1 084 000,00
Anskaffningsutgift 31.12. 8 198 000,00 8 198 000,00
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -202 620,33 -109 342,00
Avsrivningar 1.1.-31.12. -222 459,96 -93 278,33
Ackumulerade avskrivningar -425 080,29 -202 620,33
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 7 995 379,67 7 004 658,00
Bokföringsvärde 31.12. 7 772 919,71 7 995 379,67

13. Samföretag

2011 2010
Andel av aktierna % Andel av aktierna %
SIA Stockmann Centrs, Riga 63,0
(fastighetsbolag) 63,0
Kiinteistö Oy Tapiolan
säästötammi Fastighets Ab, 37,8 37,8
Esbo
Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo 0,0 15,6

Den andelen av samföretagets tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, som motsvarar koncernens ägarandel har inkluderats i koncernbokslutet.

Samföretagets tillgångar och skulder

euro 2011 2010
Långfristiga tillgångar 24 351 086,92 27 364 411,70
Kortfristiga tillgångar 394 184,07 256 487,80
Långfristiga skulder 16 587 009,78 16 480 986,10
Kortfristiga skulder 500 158,35 529 949,34

Samföretagets intäkter och kostnader

euro 2011 2010
Intäkter 3 439 832,86 3 691 910,14
Kostnader 2 364 936,83 2 790 662,80

14. Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 5 028 616,98 5 030 297,52
Omräkningsdifferens +/- 4,67 97,70
Ökningar 1.1.–31.12. 0,01
Minskningar 1.1.–31.12. -1 778,24
Överföringar mellan posterna -11,22
1.1.–31.12.
Bokföringsvärde 31.12. 5 028 610,44 5 028 616,98

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas består av onoterade aktier. Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet eftersom deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

15. Omsättningstillgångar

euro 2011 2010
Material och förnödenheter 264 688 622,75 240 268 769,80
Totalt 264 688 622,75 240 268 769,80

Värdet på omsättningstillgångarna har minskats för inkuranta tillgångar med 0,7 miljoner euro (2010 0,7 miljoner euro).

16. Kortfristiga fordringar

euro Bokföringsvärde 2011 Verkiligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkiligt värde 2010
Räntebärande 45 641 872,39 45 641 872,39 41 417 818,67 41 417 818,67
försäljningsfordringar
Räntefria 23 357 933,10 23 357 933,10 17 613 307,67 17 613 307,67
försäljningsfordringar
Fordringar som baserar sig 2 607 899,57 2 607 899,57 2 342 582,36 2 342 582,36
på derivatavtal
Övriga fordringar 17 016 671,18 17 016 671,18 26 164 449,53 26 164 449,53
Resultatregleringar 32 649 566,76 32 649 566,76 27 125 275,55 27 125 275,55
Inkomstskattefordringar 13 574 514,81 13 574 514,81 15 478 306,42 15 478 306,42
Kortfristiga fordringar 134 848 457,80 134 848 457,80 130 141 740,19 130 141 740,19
totalt

Bokföringsvärdet för försäljningsfordringar motsvarar deras verkliga värde. Det maximala beloppet av den kreditrisk som hänför sig till försäljningsfordringar och övriga kortfristiga fordringar är deras bokföringsvärde.

De räntebärande försäljningsfordringarna inkluderar engångskrediter vid postorderförsäljning till ett belopp på 45 689 325,93 euro år 2011 (41 589 008,70 euro år 2010). Ränteintäkter på dessa fordringar ingår i försäljningspriset och redovisas i omsättningen i stället för i ränteintäkter. Övriga räntebärande försäljningsfordringar är Stockmannkontofordringar vilkas ränteintäkter upptas under avdrag från övriga rörelsekostnader.

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar hänför sig till periodiserade årsrabatter, lönebikostnader, räntor och finansiella intäkter från stamkundskort.

17. Likvida medel

euro 2011 2010
Kontanter och bankkonton 30 090 126,15 29 394 645,65
Kortfristiga depositioner 3 153 875,64 7 320 879,78
Totalt 33 244 001,79 36 715 525,43

Likvida medel i kassaflödeanalysen

euro 2011 2010
Kontanter och bankkonton 33 244 001,79 36 715 525,43
Checkkonto med kredit -69 656,31 -298 039,37
Totalt 33 174 345,49 36 417 486,06

18. Eget kapital

Aktiekapital, överkursfond och fonden för investerat fritt eget kapital

Infört i
handels-
Antal Fonden för
investerat fritt
euro registret aktier Aktiekapital Överkursfond eget kapital Totalt
31.12.2009 71 093 953 142 187 906,00 186 051 043,65 243 303 466,40 571 542 416,05
Riktade emissionen
Företrädesrättemissionen 30.6. 52 047 104 094,00 1 349 578,71 1 453 672,71
Emissionsutgifter -19 634,21 -19 634,21
31.12.2010 71 146 000 142 292 000,00 186 051 043,65 244 633 410,90 572 976 454,55
Tecknade med
stamkundsoptioner 2008 30.6. 682 657 1 365 314,00 4 635 241,03 6 000 555,03
Tecknade med
stamkundsoptioner 2008 26.8. 10 424 20 848,00 70 778,96 91 626,96
Tecknade med
stamkundsoptioner 2008 14.10. 1 748 3 496,00 11 868,92 15 364,92
Emissionsutgifter -145 246,22 -145 246,22
31.12.2011 71 840 829 143 681 658,00 186 051 043,65 249 206 053,60 578 938 755,25

Bolaget äger inga egna aktier, och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier eller emissionsfullmakter.

Total antal aktier, registrerad 31.12.2011

euro 2011 2010
Totalt 71 840 829 71 146 000
varav A-serie aktier 30 627 563 30 627 563
varav B-serie aktier 41 213 266 40 518 437

Maximi- och minimiaktiekapitalet

Minimiaktiekapitalet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning är 75,0 milj. euro och maximiaktiekapitalet 300,0 milj. euro. Aktiernas nominella värde är 2,00 euro per aktie. Samtliga emitterade aktier är till fullo betalda.

Skillnader i antalet röster mellan A- och B-aktier

Varje A-aktie berättigar till att vid bolagsstämman rösta med tio (10) röster och varje B-aktie med en (1) röst.

Omvandling av aktier

En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimi- och maximiantalet aktier per aktieslag. En skriftlig anmodan om omvandling av bolagets aktier skall riktas till bolagets styrelse på det sätt som fastställs i bolagsordningen.

Inlösningsskyldighet

En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför - ensam eller tillsammans med andra aktieägare – uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent eller 50 procent är skyldig att i enlighet med bolagsordningen lösa in övriga aktieägare.

Övriga fonder

euro 2011 2010
Reservfond 189 669,41 115 040,97
Fonden för investerat fritt eget 249 206 053,60 244 633 410,90
kapital
Övriga fonder 45 464 658,30 43 099 532,63
Totalt 294 860 381,31 287 847 984,49

Reservfonden innehåller en på lokala bestämmelser baserad andel som överförts från fritt eget kapital. Övriga fonder innehåller en av fritt eget kapital genom bolagsstämmans beslut skapad fond som utgör eget kapital som kan utdelas som dividend och fonden för verkligt värde innehåller ändringar i det verkliga värdet av derivatinstrument, som används för att skydda kassaflödet, minskat med latent skatt.

Omräkningsdifferenserna

Omräkningsdifferenserna innehåller differenser som uppstått vid konsolideringen av de utländska dotterbolagens bokslut och vid konsolideringen av nettoinvesteringar i utländska valutor.

Dividender

Efter bokslutsdagen har styrelsen den 8.2.2012 föreslagit att 0,50 euro per aktie utdelas som dividend.

Aktierelaterade ersättningar

Standarden IFRS 2 Aktiebaserade ersättningar har tillämpats på nyckelpersonernas optionsprogram 2006 och 2010 och stamkundernas optionsprogram 2008.

Optioner till nyckelpersoner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens beslut om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller chefer på mellannivå inom Stockmann och dess dotterbolag kan emitteras totalt 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med signum 2006A, 375 000 med signum 2006B, 375 000 med signum 2006C och 375 000 med signum 2006D. Teckningstiden med optionsrätter 2006A och 2006B har gått ut. Aktiernas teckningstid med optionsrätt 2006C är 1.3.2010–31.3.2012. Optionsrätterna 2006D har förfallit eftersom de av styrelsen, innan emitteringen av dessa optionsrätter, fastställda kriterierna beträffande koncernens fastställda ekonomiska mål inte har uppnåtts.

Med en optionsrätt kan tecknas en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris är med optionsrätterna 2006A och 2006B bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–28.2.2006 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätt 2006C var bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–29.2.2008 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 31,02 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden för teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning. Teckningspriset är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2011 med optionsrätt 2006C 26,68 euro.

Stamkundsoptioner 2008

Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2008–31.12.2009, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköpen berättigade till sammanlagt 1 803 322 optionsrätter varav tecknades 1 248 739 stamkundsoptioner.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 är aktiens teckningspris B-aktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2009 vägd med aktiens omsättning, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden för teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning.

Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Under teckningstiden år 2011 tecknades med stamkundsoptionerna sammanlagt 694 829 Stockmann Oyj Abp:s B-aktier. Teckningspriset för resterande aktier är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2011 8,29 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Sammanlagt 1 500 000 optionsrätter kan ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Tiden för teckning av aktierna är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B utgörs av medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 25,72 euro och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2011 med optionsrätt 2010A 24,37 euro och med optionsrätt 2010B 25,22 euro.

Förändringar i optioner under perioden

2011
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings-
periodens
omsättning
2010
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings
periodens
omsättning
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie A euro/aktie euro/aktie
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 375 000
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 375 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie B
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 187 500 187 500
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 187 500
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 187 500
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie C
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 375 000 375 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 375 000 375 000
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie D
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 360 000
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 360 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut
Stamkundsoptioner 2006
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 1 373 482
Antal aktier som tecknats med optioner
under räkenskapsperioden 52 047 27,93 25,18
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden
1 321 435
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut
Stamkundsoptioner 2008
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 1 248 739
Antal aktier som tecknats med optioner
under räkenskapsperioden 694 829 8,79 20,77
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 1 248 739
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 553 910 1 248 739

Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie A

Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 484 000
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 484 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 484 000 484 000
Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie B
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 334 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 334 000
Optioner, totalt
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 2 295 239 2 670 982
Antal aktier som tecknats med optioner
under räkenskapsperioden 694 829 52 047
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 334 000 1 732 739
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 187 500 2 056 435
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 1 746 910 2 295 239

De centrala villkoren för optionsprogrammet för nyckelpersoner år 2006 och år 2010 och stamkundsoptionerna år 2006 och år 2008 presenteras i följande tabell:

Stamkunds-
2006C optioner 2008 2010A 2010B
Teckningstiden 1.3.10–31.3.12 2.5.12–31.5.12 1.3.13–31.3.15 1.3.14–31.3.16
Maximiantal optioner 375 000 2 500 000 500 000 500 000
Antal utfärdade optioner 31.12.2011 375 000 553 910 484 000 334 000
Teckningspris, euro 1) 26,68 8,29 24,37 25,22
Period då rättigheten uppstått 21.4.08- 1.1.08- 27.4.10- 4.5.11-
28.2.10 31.12.09 28.2.13 28.2.14
Villkor för avtal - - - -

1) Minskat med dividendutdelningen, effekterna av emissionen med teckningsrätt år 2009 och utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2011.

De utfärdade optionernas verkliga värde på dagen för utfärdande har fastställts enligt Black–Scholesmodellen. Vid värderingen har de centrala villkoren i optionsprogrammet tagits i beaktande. Det verkliga värdet redovisas i kostnader under perioden då rätten har uppstått. Under räkenskapsperioden 1.1– 31.12.2011 uppgick optionernas inverkan på resultatet till -1,2 milj. euro. Beräknade kostnader som ännu ej resultatförts uppgår till 1,8 milj. euro.

I tabellen nedan visas centrala uppskattningar enligt Black–Scholes-modellen.

Stamkunds
optioner
2006C 2008 2010A 2010B
Optioner utfärdade 21.4.2008 10.2.2010 27.4.2010 4.5.2011
Riskfri ränta, % 3,9% 3,7% 2,0% 1,6%
Volatilitet, % 27,9% 28,3% 29,0% 32,0%
Förväntad giltighetstid för optionerna i genomsnitt (år) 2,4 1,8 5,0 5,0
Aktiepris vid tidpunkten för utfärdande, euro 24,40 28,30 23,66 15,20
Optionens verkliga värde fastställd på dagen för utfärdande,
euro
3,17 5,11 6,00 2,10

Volatiliteten har uppskattats på basis av aktiens historiska volatilitet.

19. Långfristiga skulder, räntebärande

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Lån från finansinstitut 476 072 590,68 478 349 189,50 409 947 682,93 413 668 168,94
Pensionslån 53 210 037,94 52 270 990,01 106 481 469,25 108 791 971,10
Finansiella leasingskulder 4 386 856,62 4 386 856,62 4 307 675,47 4 307 675,47
Övriga lån 233 427,81 233 427,81 524 275,49 524 275,49
Totalt 533 902 913,05 535 240 463,94 521 261 103,13 527 292 091,00

Bokföringsvärdet för långfristiga skulder har beräknats enligt effektivräntemetoden och det verkliga värdet har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen.

20. Kortfristiga skulder

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Lån från finansinstitut 8 888 888,88 8 897 039,92 50 000 000,00 50 090 282,00
Checkkonto med kredit 69 656,31 69 656,31 298 039,37 298 039,37
Pensionslån 53 333 333,31 52 394 285,30 53 333 333,35 54 490 491,49
Finansiella leasingskulder 2 356 927,88 2 356 927,88 1 565 782,56 1 565 782,56
Övriga räntebärande
skulder
263 992 086,80 264 144 889,94 186 805 512,93 186 934 680,35
Leverantörsskulder 107 416 440,25 107 416 440,25 113 863 694,67 113 863 694,67
Övriga kortfristiga skulder 53 964 663,08 53 964 663,08 46 278 183,19 46 278 183,19
Resultatregleringar 87 597 595,61 87 597 595,61 86 320 302,94 86 320 302,94
Derivatkontrakt 10 496 710,67 10 496 710,67 42 787 178,38 42 787 178,38
Inkomstskatteskulder 2 196 942,96 2 196 942,96 1 650 732,84 1 650 732,84
Totalt 590 313 245,74 589 535 151,91 582 902 760,23 584 279 367,80
varav räntebärande 328 640 893,18 327 862 799,35 292 002 668,20 293 379 275,77

Det verkliga värdet av lån från finansinstitut, pensionslån och emitterade företagscertifikat har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen. Verkligt värde för övriga kortfristiga skulder motsvarar deras bokföringsvärde.

Den väsentligaste posten bland resultatregleringar är periodiserade personalkostnader.

Förfallotider för finansiella leasingskulder

euro 2011 2010
Finansiella leasingskulder –
minimumhyror till nominellt
0 0
värde
Inom ett år 2 607 862,39 1 830 277,08
Senare än ett år men inom fem 4 605 841,79 4 575 692,70
år
Totalt 7 213 704,18 6 405 969,78
Finansiella leasingskulder – 0 0
nuvärdet av minimumhyror
Inom ett år 2 356 927,88 1 565 782,59
Senare än ett år men inom fem 4 386 856,62 4 307 675,49
år
Totalt 6 743 784,50 5 873 458,08
Framtida finansiella kostnader 469 919,68 532 511,70
för leasingkontrakten
Finansiella leasingskulder 7 213 704,18 6 405 969,78
totalt

Sådana anläggningstillgångar där koncernen innehar en väsentlig del av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägandet av tillgången har klassificerats som avtal om finansiell leasing.

21. Latenta skattefordringar och -skulder

Förändringar av latenta skatter under 2011

Latenta skattefordringar

euro 1.1.2011 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2011
Fastställda förluster 5 496 344,93 48 462,44 0,00 5 544 807,37
Värdering av
derivatkontrakt till
verkligt värde
409,49 411,85 821,34
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
1 591 737,15 2 459 480,34 -3 486,25 4 047 731,25
Värdering av finansiell
leasing
58 675,34 8 612,85 0,00 67 288,19
Övriga temporära
differenser
1 578 091,97 325 073,13 9 193,42 1 912 358,52
Totalt 8 725 258,88 2 842 040,61 5 707,17 11 573 006,67

Latenta skatteskulder

euro 1.1.2011 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2011
Ackumulerade
avskrivningsdifferense
r
32 093 108,84 1 299 587,02 41 020,28 33 433 716,14
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
6 667 689,65 1 867 803,90 -6 002,19 8 529 491,35
Värdering av
immateriella och
materiella tillgångar till
verkligt värde
21 864 694,38 -127 896,52 129 579,22 21 866 377,08
Övriga temporära
differenser
3 150 143,41 227 074,91 852 532,29 26 819,13 4 256 569,74
Totalt 63 775 636,27 3 266 569,30 852 532,29 191 416,45 68 086 154,31

Fastställda förluster, för vilka latenta skattefordringar inte har redovisats, är 82.1 milj. euro (2010 45,4 milj. euro). Vinster i dotterbolaget i Estland, för vilka enligt IAS 12-standarden punkt 52 A latenta skatteskulder inte har redovisats, är 27,0 milj. euro (2010 24,2 milj. euro).

Förändringar av latenta skatter under 2010

Latenta skattefordringar

euro 1.1.2010 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2010
Fastställda förluster 2 117 249,00 3 379 095,93 0,00 5 496 344,93
Värdering av
derivatkontrakt till
verkligt värde
135 761,41 -135 351,92 409,49
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
1 434 094,80 60 190,47 97 451,88 1 591 737,15
Värdering av finansiell
leasing
24 701,60 33 973,74 58 675,34
Övriga temporära
differenser
1 425 431,62 53 799,32 6 898,50 91 962,53 1 578 091,97
Totalt 5 137 238,43 3 391 707,54 6 898,50 189 414,40 8 725 258,88

Latenta skatteskulder

euro 1.1.2010 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2010
Ackumulerade
avskrivningsdifferense
r
27 431 163,03 3 935 180,39 726 765,42 32 093 108,84
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
5 260 484,84 1 407 204,81 0,00 6 667 689,65
Värdering av
immateriella och
materiella tillgångar till
verkligt värde
19 233 581,97 -120 984,94 2 752 097,34 21 864 694,38
Orealiserad
kursdifferens hänförligt
till långfristiga
valutaskulden
16 302 944,21 -16 302 944,21 0,00
Övriga temporära
differenser
1 879 007,78 2 274 732,21 -1 571 634,81 568 038,23 3 150 143,41
Totalt 70 107 181,83 -8 806 811,74 -1 571 634,81 4 046 900,99 63 775 636,27

22. Bokföringsvärden och verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder klassificerade enligt IAS 39

Finansiella tillgångar

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Derivatkontrakt 2 218 283,55 2 218 283,55 584 831,97 584 831,97

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Likvida medel 33 244 001,79 33 244 001,79 36 715 525,43 36 715 525,43
Derivatkontrakt 389 616,02 389 616,02 2 176 214,39 2 176 214,39
Långfristiga fordringar 547 015,26 547 015,26 394 630,08 394 630,08
Kortfristiga fordringar, 45 641 872,39 45 641 872,39 41 417 818,67 41 417 818,67
räntebärande
Kortfristiga fordringar, 73 024 171,04 73 024 171,04 70 903 032,74 70 903 032,74
räntefria
Finansiella tillgångar som 5 028 610,44 5 028 610,44 5 028 616,98 5 028 616,98
kan säljas
Finansiella tillgångar 160 093 570,48 160 093 570,48 157 220 670,27 157 220 670,27
totalt

Finansiella skulder

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Derivatkontrakt 9 564,18 9 564,18 1 579 238,75 1 579 238,75

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatkontrakt 10 542 334,55 10 542 334,55 41 207 939,63 41 207 939,63

Finansiella skulder värderade till periodiserad anskaffningsutgift

euro Bokföringsvärde 2011 Verkligt värde 2011 Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010
Långfristiga skulder,
räntebärande
533 902 913,05 535 240 463,94 521 261 103,13 527 292 091,00
Kortfristiga skulder,
räntebärande
328 640 893,18 327 862 799,35 292 002 668,20 293 379 275,77
Leverantörsskulder och
övriga kortfristiga skulder
248 978 698,94 248 978 698,94 246 462 042,60 246 462 042,60
Finansiella skulder totalt 1 122 074 403,90 1 122 633 860,96 1 102 512 992,32 1 109 920 587,75

I balansräkningen ingår derivatkontrakten i följande grupper: långfristiga och kortfristiga fordringar, räntefria samt kortfristiga skulder, räntefria.

23. Pensionsåtaganden

Förmånsbestämda pensionsarrangemang

AB Lindex norska dotterbolag Lindex AS har förmånsbestämda pensionsarrangemang. Förmånsbestämda pensionsarrangemang omfattar i huvudsak ålderspensioner och efterlevandepensioner vilka förpliktar arbetsgivaren att betala en livslång pension. Pensionen är antingen en viss procentandel av lönen eller ett fastställt belopp. Rättigheten till ålderspension bygger på anställningens längd. Arbetstagaren skall omfattas av arrangemanget under en viss tid för att få rättighet till en full ålderspension. Varje år ökar arbetstagarens pensionsrätt, vilket anges som pensioner förtjänade under perioden och som ökat pensionsåtagande. Pensionsarrangemanget finansieras med arbetsgivarens betalningar. Koncernen beräknar att den inte kommer att betala till förmånsbestämda pensionsplaner år 2012.

Den förmånsbestämda pensionsskulden i balansräkningen fastställs enligt följande:

euro 2011 2010
Nuvärde på icke-fonderade 583 564,97 675 239,19
förpliktelser
Under-/Övertäckning 583 564,97 675 239,19
Icke redovisade aktuariella -149 478,90 -523 564,77
vinster (+) och förluster (-)
Nettoskuld 434 086,06 151 674,42

Den förmånsbestämda pensionskostnaden i resultaträkningen fastställs enligt följande:

euro 2011 2010
Utgifter baserade på 4 644,57
räkenskapsperiodens
arbetsprestation
Ränteutgifter 19 650,79 28 290,15
Aktuariella vinster (-) och -862 543,92
förluster (+)
Socialskyddsavgift 2 770,77 4 643,83
Övriga kostnader, som hänför sig 539 822,13
till den förmånsbestämda
pensionsskulden
Totalt 562 243,68 -824 965,37

Förändringarna i förpliktelsens nuvärde är följande:

euro 2011 2010
Förpliktelse vid 675 239,20 510 007,90
räkenskapsperiodens början
Kursdifferenser 10 458,11
Utgifter på grund av 4 644,57
arbetsprestation
Ränteutgifter 19 650,79 28 290,15
Aktuariella vinster (-) och 135 086,44 193 016,44
förluster (+)
Kursdifferenser 6 024,10 36 812,44
Utbetalda förmåner -252 435,59 -107 990,41
Förpliktelse vid 583 564,94 675 239,20
räkenskapsperiodens slut

Tillämpade aktuariella antaganden:

31.12.2011 31.12.2010
Diskonteringsränta 3,3 % 3,6 %
Beräknad framtida 4,0 % 4,0 %
löneförhöjning
Personalomsättning 0,5 – 8,0 % 0,5 – 8,0 %
Inflation 2,0 % 4,0 %

Nuvärdet på icke-fonderade förpliktelser:

euro 2011 2010
Nuvärdet på icke-fonderade 583 564,97 675 239,19
förpliktelser
Övertäckning (+)/Undertäckning 583 564,97 675 239,19
(-)
På erfarenhet grundade 141 818,56
justeringar i förpliktelse som
ingår i arrangemanger

24. Övriga hyresavtal

Minimihyror som betalas på basis av bindande hyreskontrakt för affärslokaler

euro 2011 2010
Inom ett år 180 117 285,79 174 150 860,83
Senare än ett år men inom fem
år
442 956 861,45 434 823 938,66
Senare än fem år 226 218 229,47 217 028 223,07
Totalt 849 292 376,71 826 003 022,56

Utgifter för leasingavtal

euro 2011 2010
Inom ett år 7 330 021,47 7 347 803,57
Senare än ett år men inom fem
år
6 361 241,68 12 817 345,40
Totalt 13 691 263,15 20 165 148,97

25. Ansvarsförbindelser

euro 2011 2010
Givna inteckningar 201 681 879,26 201 681 879,28
Borgensförbindelser 333 637,59
Pantsatta värdepapper 389 546,15 139 962,88
Totalt 202 071 425,41 202 155 479,75
Ansvar totalt
euro
2011 2010
Inteckningar 201 681 879,26 201 681 879,28
Borgensförbindelser 333 637,59
Panter 389 546,15 139 962,88
Totalt 202 071 425,41 202 155 479,75

Säkerheter ställda för egna förpliktelser

AB Lindex har genom rättegång krävt avdragsgillhet i beskattningen i Sverige för Lindex-koncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro. I år 2008 hävde Göteborgs kammarrätt det positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten, varvid Lindex blev tvunget att återbetala cirka 23,8 miljoner euro i skatter och räntor till beskattaren. Bolagets fortsatta åtgärder i detta fall beror på slutresultatet av processen om den dubbla beskattningen för AB Lindex och Lindex GmbH.

AB Lindex och dess tyska dotterbolag Lindex GmbH har bett behöriga myndigheter i Tyskland och Sverige att avlägsna koncernens interna dubbla beskattning från skatteåren 1997-2004 med stöd av skatteavtalet mellan länderna samt EU:s skiljedomskonvention. Den dubbla beskattningen är en följd av Lindex GmbH:s beskattning enligt prövning, vilken ökade Lindex GmbH:s inkomster med sammanlagt 94 miljoner euro. Processen framskred under år 2011 och det kan vara möjligt att ärendet får ett beslut under år 2012. Beroende på myndigheternas beslut kan AB Lindex få en del eller hela den skatt, dvs. cirka 26 miljoner euro, som har betalats på basis av den ovan nämnda summan. Skatteinverkan av kravet har inte bokförts via resultaträkningen.

Fastighetsinvesteringar

Bolagen, som tillhör koncernen är skyldiga att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren 2006–2011, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2020. Ansvarsbeloppet är högst 35,0 miljoner euro.

26. Derivatkontrakt

Nominella värden för derivatkontrakt

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro 2011 2010
Valutaterminer 57 661 468,02 50 894 220,62
Elterminer 1 530 646,05
Totalt 57 661 468,02 52 424 866,67

Derivatkontrakt utan säkringsredovisning

euro 2011 2010
Valutaswapkontrakt 438 196 060,85 246 453 173,19
Valutaterminer 220 476 116,17
Elterminer 2 165 471,00 1 683 145,97
Totalt 440 361 531,85 468 612 435,33

Verkliga värden för derivatkontrakt 2011

Derivatkontrakt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 2 218 283,55 -9 564,18 2 208 719,37
Totalt 2 218 283,55 -9 564,18 2 208 719,37

Derivatkontrakt utan säkringsredovisning

euro Positiva Negativa Netto
Valutaswapkontrakt 389 616,02 -10 444 184,53 -10 054 568,51
Elterminer -98 150,02 -98 150,02
Totalt 389 616,02 -10 542 334,55 -10 152 718,53

Verkliga värden för derivatkontrakt 2010

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 48 944,96 -1 579 238,75 -1 530 293,79
Elterminer 535 887,01 535 887,01
Totalt 584 831,97 -1 579 238,75 -994 406,78
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
euro
Positiva Negativa Netto
Valutaswapkontrakt 535 161,00 -10 985 819,32 -10 450 658,32
Valutaterminer 1 051 768,38 -30 222 120,31 -29 170 351,93
Elterminer 589 285,01 589 285,01
Totalt 2 176 214,39 -41 207 939,63 -39 031 725,24

Alla på balansdagen 31.12.2011 öppna derivat, med undantag av elderivaten, förfaller inom ett år.

Valutaswapavtal och valutaterminer har värderats till verkligt värde enligt balansdagens marknadspris. Förändringar i valutaderivatens verkliga värden har redovisats antingen i eget kapital eller i resultaträkningen beroende på, om säkringsredovisning har tillämpats på dem. Valutaderivatavtalen gav inte upphov till ineffektivitet i anknytning till säkringsredovisning som måste redovisas via resultaträkningen under 2011. Elderivatens verkliga värden baserar sig på balansdagens marknadspriser. Elderivatens säkringsredovisning har avvecklats under 2011. Förändringar i verkliga värden har därför redovisats i resultaträkningen.

27. Hierarkisk klassificering av finansiella tillgångar och kostnader som värderas till

verkligt värde

Koncernen tillämpar följande rangordning för att fastställa och offentliggöra det verkliga värdet på finansiella instrument enligt olika värderingstekniker:

Nivå 1: Noterade (ojusterade) priser för identiska tillgångar och skulder på aktiva marknader.

Nivå 2: Andra värderingstekniker där alla data som har en betydande effekt på det noterade verkliga värdet kan observeras antingen direkt eller indirekt.

Nivå 3: Sådana värderingstekniker där man tillämpar data som har en betydande effekt på det fastställda verkliga värdet och som inte baserar sig på observerbara marknadsdata.

Rangordning för det verkliga värdet den 31 december 2011:

euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar 1,00 1,00 1,00 1,00
Placeringar i finansiella 5 028 610,44 5 028 610,44
tillgångar som kan säljas
Finansiella tillgångar som värderas till det verkliga värdet via resultaträkningen
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i utländska dotterbolag
Valutaterminer 2 218 283,55 2 218 283,55
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt 389 616,02 389 616,02
Totalt 2 607 899,57 5 028 610,44 7 636 510,00
euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella skulder 1,00 1,00 1,00 1,00
Valutaterminer -9 564,18 -9 564,18
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt -10 444 184,53 -10 444 184,53
Elterminer -98 150,02 -98 150,02
Totalt -98 150,02 -10 453 748,71 -10 551 898,73

Rangordning för det verkliga värdet den 31 december 2010:

euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar 1,00 1,00 1,00 1,00
Placeringar i finansiella 5 028 616,98 5 028 616,98
tillgångar som kan säljas
Finansiella tillgångar som värderas till det verkliga värdet via resultaträkningen
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i utländska dotterbolag
Valutaterminer 48 944,96 48 944,96
Elterminer 535 887,01 535 887,01
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt 535 161,00 535 161,00
Valutaterminer 1 051 768,38 1 051 768,38
Elterminer 589 285,01 589 285,01
Totalt 1 125 172,02 1 635 874,34 5 028 616,98 7 789 663,34
euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella skulder 1,00 1,00 1,00 1,00
Valutaterminer -1 579 238,75 -1 579 238,75
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt -10 985 819,32 -10 985 819,32
Valutaterminer -30 222 120,31 -30 222 120,31
Totalt -42 787 178,38 -42 787 178,38

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas

euro 2011 2010
Bokföringsvärde 1.1. 5 028 616,98 5 030 297,52
Försäljning av aktier -0,17
Minskning av värdet och -6,55 -1 680,38
omräkningsdifferenser
Totalt 5 028 610,44 5 028 616,96

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas består av onoterade aktier. Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet eftersom deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

Under den räkenskapsperiod som slutade den 31 december 2011 förekom inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 avseende värderingar till det verkliga värdet, och inte heller några överföringar till eller från nivå 3 avseende värderingar till det verkliga värdet.

28. Transaktioner med den närmaste kretsen

Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen samt moderbolaget, dotterbolagen och samföretagens bolagen. Koncernens moder- och dotterbolagsförhållanden är beskrivna i noter till moderbolagets bokslut under aktier och andelar.

Följande affärstransaktioner förverkligades med personer tillhörande den närmaste kretsen

Ledningens anställningsförmåner

euro 2011 2010
Verkställande direktören 659 689,00 596 400,00
Koncernens övriga 1 943 026,00 2 135 554,00
ledningsgrupp
Löner och arvoden till 392 500,00 388 500,00
styrelsemedlemmar
Totalt 2 995 215,00 3 120 454,00

Löner och arvoden*

euro 2011 2010
Bergh Kaj-Gustaf 42 000,00 41 000,00
Etola Erkki 55 000,00 54 500,00
Liljeblom Eva 42 000,00 43 500,00
Niemistö Kari 41 500,00 42 000,00
Tallqvist-Cederberg Charlotta 44 000,00 40 500,00
Taxell Christoffer 82 000,00 81 500,00
Teir-Lehtinen Carola 42 000,00 42 000,00
Wallgren Dag 41 000,00
Wiklund Henry 3 000,00 43 500,00
Totalt 392 500,00 388 500,00

*utbetalats i aktier 7 759 st. år 2011, (5 953 st. år 2010).

Optioner till nyckelpersoner 2006 & 2010

Koncernens ledningsgrupp hade 31.12.2011 312 050 st beviljade optioner, varav 45 050 st kunde förverkligas.

Optioner till stamkunder 2008

Koncernens ledningsgrupp och styrelse hade 31.12.2011 488 st av 2008 årets stamkunds-optioner, varav alla kunde förverkligas.

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Pensionsåldern för koncernens verkställande direktör har avtalats till 60 år. Medlemmar av koncernens ledningsgrupp har rätt att gå i pension vid fyllda 60-63 år. Förberedelser för åtagandena görs genom årliga betalningar.

Övriga transaktioner inom den närmaste kretsen

euro 2011 2010 Erlagda hyror till bolag under styrelsemedlemmarnas inflytande 876 506,16 866 014,98

Hyrorna som erläggs är marknadshyror och inte heller i övrigt hänför sig några exceptionella villkor till hyresavtalen.

29. Hantering av finansiella risker

Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har centraliserats till Stockmann Oyj Abp:s finansfunktion i enlighet med den policy som har godkänts av styrelsen.

Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att under alla förhållanden säkerställa finansiering till skäligt pris för koncernen samt att minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. Koncernens finansfunktion, som är underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör, ansvarar för hanteringen och säkringen av finansiella positioner. Koncernens finansfunktion fungerar också som intern bank för Stockmannkoncernen. Finansfunktionen handlar enligt mer detaljerade instruktioner, där principerna för hanteringen av de finansiella riskerna fastställts och där det anges hur likviditeten och finansieringen ska hanteras. Affärsenheterna har separata instruktioner för hur de ska säkra sin valutaexponering.

Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk, finansieringsrisk samt motpartsrisk.

De finansiella riskerna i balansräkningen och sådana finansiella risker som hänför sig till de kommersiella kassaflödena samt valda säkringsstrategier rapporteras till styrelsen kvartalsvis och till koncernledningen månatligen.

Valutarisk

Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp i utländsk valuta liksom av balansposter och av de nettoinvesteringar i utländsk valuta som gjorts i de utländska enheterna.

Transaktionsrisk

Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp vid koncernens affärsenheter samt av lån och fordringar i utländsk valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är euro, svenska kronor, ryska rubel, norska kronor och lettiska lats. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikanska dollar, svenska kronor, Hongkongdollar, norska kronor och brittiska pund. År 2011 utgjorde försäljningen i utländsk valuta 45 procent av koncernens totala försäljning, medan varuinköpen i utländsk valuta utgjorde 24 procent av koncernens varuinköp.

Affärsenheterna ansvarar för att prognosticera förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta och för att hantera de valutarisker som hänför sig till dessa. Hanteringen av den valutarisk som hänför sig till kassaflöden från affärsverksamheten bygger på prognosticerade kassaflöden för de kommande sex

månaderna. Säkringstiden är i allmänhet högst sex månader, och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 procent. Kontrakterade kassaflöden kan säkras för längre perioder.

Valutaderivat som används för att säkra de prognosticerade kassaflödena klassificeras som kassaflödessäkringar enligt definitionen i IAS 39. Alla utestående kontrakt som klassificeras som kassaflödessäkringar löper ut under de första åtta månaderna av år 2012. Vinsten/förlusten på dessa säkringsinstrument kommer att påverka koncernens rörelsevinst under samma period som de säkrade prognostiserade posterna påverkar vinsten, det vill säga ungefär fyra månader efter förfallodagen. I not 26 finns information om det verkliga värdet på dessa säkringar. I tabellen nedan visas valutafördelningen för de utestående derivat som säkrar kassaflödena.

Valutaderivat för säkring av kassaflöden

euro 2011 2010
USD 57 191 436,74 46 508 004,04
HKD 2 487 314,70 2 696 040,67
SEK -34 559 032,00 -33 882 293,00
NOK -18 631 983,49 -17 012 268,97
EUR -4 471 138,00

Merparten av de utestående derivaten för säkringar av kassaflöden avser Lindex. I slutet av året täckte de utestående kassaflödessäkringarna i amerikanska dollar ungefär 66 procent av Stockmann-koncernens prognosticerade nettoflöden i amerikanska dollar för de kommande sex månaderna.

Utländska dotterbolag finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att det inte uppstår någon betydande transaktionsrisk för de utländska dotterbolagen. Moderbolagets finansfunktion ansvarar för hanteringen av den valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 procent.

Omräkningsrisk

Stockmannkoncernen ådrar sig en omräkningsrisk när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Valutakursförändringarnas inverkan på nettoinvesteringar gjorda i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i koncernens eget kapital. Stockmann skyddar sig selektivt mot omräkningsrisken för eget kapital genom antingen lån i utländsk valuta eller derivat. Säkringsbesluten fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansfunktionens förslag. Vid beslutsfattandet beaktas alla typer av effekter som säkringsåtgärderna har på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt även kostnaderna för säkringarna.

Koncernens valutapositioner

2011, euro SEK LVL RUB LTL NOK CZK
Fordringar 857 025 483,00 8 369 095,00 23 203 639,00 5 658 537,00 23 612 845,00 14 356 071,00
Lån från finansinstitut -431 770 477,00 -40 000,00 -18 055,00
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga
skulder -50 452 200,00 -6 095 951,00 -15 953 550,00 -781 293,00 -378 507,00
Valutaposition i balansräkningen 374 802 806,00 2 233 144,00 7 250 089,00 4 877 244,00 23 216 283,00 14 356 071,00
Valutaderivat som säkrar balansposter -413 906 194,00 -4 288 778,00 -17 135 801,00 -10 470 392,00
Valutalån som säkrar nettoinvestering 83 889 829,00
Nettoposition i balansräkningen 44 786 441,00 -2 055 634,00 7 250 089,00 4 877 244,00 6 080 482,00 3 885 679,00
2010, euro SEK LVL RUB LTL NOK CZK
Fordringar 839 807 981,00 8 699 270,00 29 948 555,00 3 777 152,00 21 150 000,00 11 043 534,00
Lån från finansinstitut -357 574 981,00 -510 000,00 -229 231,00
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga
skulder -30 504 664,00 -3 004 794,00 -12 503 675,00 -664 821,00 -345 185,00
Valutaposition i balansräkningen 451 728 336,00 5 184 476,00 17 444 880,00 3 112 331,00 20 575 584,00 11 043 534,00
Valutaderivat som säkrar balansposter -484 780 743,00 -4 228 926,00 -15 297 189,00 -5 985 396,00
Valutalån som säkrar nettoinvestering 79 492 650,00
Nettoposition i balansräkningen 46 440 243,00 955 550,00 17 444 880,00 3 112 331,00 5 278 395,00 5 058 138,00

Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med fem procentenheter i valutakursen för euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen den 31 december 2011 vara -2,3 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2010: -2,3 miljoner euro) och -4,8 miljoner euro på det egna kapitalet efter skatt (2010: - 1,5 miljoner euro). Den kalkylmässiga effekten av en nedgång med fem procentenheter i valutakursen för

euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen den 31 december 2011 vara +2,6 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2010: +2,5 miljoner euro) och +5,3 miljoner euro på det egna kapitalet efter skatt (2010: +1,6 miljoner euro). Vid beräkningarna av effekten på det egna kapitalet har nettoinvesteringarna i de utländska dotterbolagen beaktats.

Ränterisk

Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och ränteintäkter. Koncernen har stora tillgångar i svenska kronor som härstammar från förvärvet av Lindex. Dessa tillgångar har finansierats med lån i svenska kronor och/eller med lån som swappats till svenska kronor. Följaktligen är Stockmann främst exponerat för förändringar i den svenska marknadsräntan. Målet med hanteringen av koncernens ränterisk är att minska den osäkerhet som fluktuationerna i räntenivån eventuellt kan förorsaka på Stockmanns resultat. Ränterisken hanteras på två olika sätt. Koncernens upplåning och placeringar sprids över olika maturiteter, och därutöver tillämpas instrument med rörlig och fast ränta. Den genomsnittliga återstående löptiden på låne- och placeringsportföljen får vara högst fem år. Räntederivat kan användas för att hantera ränterisken. På balansdagen den 31 december 2011 hade Stockmanns räntebärande lån och bankfordringar en genomsnittlig återstående löptid på 8,0 månader. Räntederivat utnyttjades inte.

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2011.

Räntejusteringsperiod,

euro < 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
Lån från finansinstitut 271 908 019,27 55 491 065,05 157 632 051,55 485 031 135,87
Pensionslån 53 333 333,33 53 210 037,92 106 543 371,25
Finansiella leasingskulder 6 743 784,50 6 743 784,50
Övriga räntebärande skulder 121 741 701,44 142 243 372,72 233 427,81 264 218 501,97
Totalt 393 649 720,71 251 067 771,10 53 443 465,73 164 375 836,05 862 536 793,59
Kontanter och bankkonton -33 244 001,79 -33 244 001,79
Totalt 360 405 718,92 251 067 771,10 53 443 465,73 164 375 836,05 829 292 791,80

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2010.

Räntejusteringsperiod,
euro < 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
Lån från finansinstitut 198 895 272,16 105 274 880,18 156 120 904,49 460 291 056,83
Pensionslån 53 333 333,33 106 481 469,24 159 814 802,57
Finansiella leasingskulder 5 873 458,08 5 873 458,08
Övriga räntebärande skulder 70 772 987,43 116 032 525,49 478 940,91 187 284 453,82
Totalt 269 668 259,59 274 640 739,00 106 960 410,15 161 994 362,57 813 263 771,31
Kontanter och bankkonton -36 715 525,43 -36 715 525,43
Totalt 232 952 734,16 274 640 739,00 106 960 410,15 161 994 362,57 776 548 245,88

Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med en procentenhet i marknadsräntan skulle på balansdagen den 31 december 2011 vara -3,7 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2010: -2,9 miljoner euro). På motsvarande sätt skulle den kalkylmässiga effekten av en nedgång med en procentenhet i marknadsräntan vara +3,7 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt på balansdagen den 31 december 2011 (2010: +2,9 miljoner euro). På balansdagen fanns inga poster som redovisats direkt i det egna kapitalet.

Prisrisk för elektricitet

Lindex utnyttjar elderivat i syfte att minska den prisrisk som är förknippad med framtida elanskaffningar. Enligt Lindex finanspolicy är säkringsgraden för framtida elanskaffningar högst 100 % för de kommande tre åren. På balansdagen den 31 december 2011 har en förändring med 10 procentenheter i marknadspriset på el ingen avsevärd effekt på Stockmanns resultat och eget kapital efter skatt.

Finansierings- och likviditetsrisk

Finansieringsrisken definieras som risken för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräckliga likvida medel eller svårigheter att erhålla finansiering. I syfte att minimera finansieringsrisken har koncernens finansieringsbehov för de kommande åren täckts med långfristiga bindande kreditfaciliteter. Dessutom ska koncernen ha en tillräckligt stor likviditetsreserv. Likviditetsreserven ska minst uppgå till ett

belopp som motsvarar kassautbetalningarna för affärsverksamheten under en genomsnittlig månad. Såväl kassamedel som outnyttjade bekräftade och obekräftade kreditfaciliteter kan räknas till likviditetsreserven.

Vid årets slut hade Stockmann kreditlöften om sammanlagt 1 557 miljoner euro, varav 858 miljoner euro var utnyttjade. Bekräftade kreditfaciliteter uppgick til 926 miljoner euro. Av dessa var 594 miljoner utnyttjade. I juli 2010 refinansierades ett syndikerat lån på 800 miljoner euro genom upptagande av 5 bekräftade bilaterala lånefaciliteter om totalt 700 miljoner euro. 650 miljoner euro av dessa faciliteter förfaller under 2015 och 50 miljoner euro förfaller under 2013. I juni 2011 tecknades ett 5-årigt bekräftat låneavtal med en finsk bank. Koncernen har dessutom långfristiga bekräftade låneavtal med det finska pensionsförsäkringsbolaget Varma och med NIB samt en bekräftad banklånefaclilitet som förfaller 2013. Förutom dessa kreditfaciliteter har koncernen kortfristiga bekräftade kreditfaciliteter på 63 miljoner euro samt ett finländskt företagscertifikatprogram på 613 miljoner euro. Upplåningen inom företagscertifikatprogrammet har ökat under året och uppgick vid årsskiftet till 264 miljoner euro.

De flesta av Stockmanns lån är osäkrade. Pensionslånen från det finländska pensionsförsäkringsbolaget Varma har emellertid säkrats genom en lagstadgad inteckning. De bankfinansieringar som arrangerades i juli 2010 och i juni 2011 omfattar ett finansiellt åtagande (kovenant), relaterat till koncernens soliditet. Villkoren i låneavtalen har uppfyllts under det gångna året.

Kontanter och bankkonton samt oanvända bindande kreditfaciliteter

euro 2011 2010
Kontanter och bankkonton 33 244 001,79 36 715 525,43
Kreditlimit, förfaller 2012
Kreditlimit, förfaller 2013 58 485,97 350 747,31
Kreditlimit, förfaller 2014
Kreditlimit, förfaller 2015 + 318 891 551,77 342 784 731,41
Kontokredit 12 818 322,24 17 384 705,43
Totalt 365 012 361,77 397 235 709,58

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2011:

euro 2012 2013 2014 2015 2016+ Totalt
Lån från finansinstitut 24 738 404,70 90 920 873,96 22 162 588,62 350 301 791,55 56 778 464,46 544 902 123,29
Pensionslån 56 285 000,00 54 598 333,33 110 883 333,33
Finansiella leasingskulder 2 607 862,39 2 686 695,75 1 418 935,38 428 752,00 71 458,66 7 213 704,18
Övriga räntebärande skulder 266 043 681,08 214 795,92 26 346,78 266 284 823,78
Leverantörsskulder och
övriga skulder 248 978 698,93 248 978 698,93
Derivat 10 496 710,67 10 496 710,67
Totalt 609 150 357,77 148 420 698,96 23 607 870,78 350 730 543,55 56 849 923,12 1 188 759 394,18

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2010

euro 2011 2012 2013 2014 2015+ Totalt
Lån från finansinstitut 61 934 876,48 20 646 255,99 85 488 273,72 17 440 300,26 327 422 074,02 512 931 780,47
Pensionslån 57 971 666,35 56 285 000,33 54 598 333,32 168 855 000,00
Finansiella leasingskulder 1 830 277,05 1 830 277,08 1 830 277,08 915 138,52 6 405 969,73
Övriga räntebärande skulder 187 613 181,93 296 612,52 211 452,72 188 121 247,16
Leverantörsskulder och
övriga skulder 246 462 180,81 246 462 180,81
Derivat 42 787 178,38 42 787 178,38
Totalt 598 599 361,00 79 058 145,91 142 128 336,84 18 355 438,78 327 422 074,02 1 165 563 356,55

Kredit- och motpartsrisk

Försäljningsfordringar samt fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Den motpartsrisk som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god kreditvärdighet och är finansiellt stabila. Kassamedel placeras i finansiella instrument som uppskattas vara likvida och utsatta för låg risk. På balansdagen den 31 december 2011 bestod koncernens likvida medel huvudsakligen av mycket kortfristiga depositioner i bank. Koncernen har ingen signifikant kreditrisk som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom de utestående fordringarna inbegriper ett stort antal små fordringar som huvudsakligen är utspridda på privatkunder vars kreditvärdighet har kontrollerats.

Åldersanalys för försäljningsfordringar

euro 2011 2010
Icke förfallna 57 051 218,55 46 123 203,13
försäljningsfordringar
Försäljningsfordringar som har 8 060 334,08 8 964 594,67
förfallit inom 1–30 dagar
Försäljningsfordringar som har 1 321 042,17 1 192 516,77
förfallit inom 31–120 dagar
Försäljningsfordringar som har 2 567 210,68 2 750 811,76
förfallit efter mer än 120 dagar
Totalt 68 999 805,48 59 031 126,33

Försäljningsfordringarnas balansvärde motsvarar den högsta möjliga kreditrisken som är förknippad med fordringarna. En nedskrivning på 0,6 miljoner euro har redovisats för försäljningsfordringar år 2011 (2010: 1,3 miljoner euro). Denna nedskrivning hänför sig främst till försäljningsfordringar som har förfallit för mer än 120 dagar sedan. Utifrån tidigare erfarenheter uppskattar Stockmann att ingen nedskrivning behöver göras för icke förfallna försäljningsfordringar.

Hantering av kapitalstrukturen

I hanteringen av kapitalstrukturen är koncernens mål en effektiv kapitalstruktur som säkerställer verksamhetsförutsättningarna för koncernen på kapitalmarknaden i alla situationer oberoende av branschens volatilitet. Även om koncernen saknar en officiell kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut, är koncernens mål att upprätthålla en likadan kapitalstruktur som de övriga bolag som bedriver detaljhandel och som har en god kreditvärdering. Koncernen följer upp utvecklingen av sin kapitalstruktur genom det egna kapitalets andel av totalkapitalet (equity ratio). Som ett resultat av förvärvet av Lindex har koncernen stora tillgångar denominerade i svenska kronor, vilka är valutasäkrade med externa lån och/eller terminer i svenska kronor. Fluktuationerna i den svenska kronans växelkurs påverkar totala tillgångar och skulder lika mycket. Det strategiska målet är att soliditeten skall uppgå till minst 40 procent. Det egna kapitalets andel av totalkapitalet 31.12.2011 uppgick till 42,2 procent (43,1 procent 31.12.2010).

30. Händelser efter räkenskapsperiodens utgång

Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång som skulle ha inverkat på uppgörande av bokslutet.

Stockmann Oyj Abp 52

Resultaträkning, FAS
Hänvisning 1.1.-31.12.2011 % av 1.1.-31.12.2010 % av
euro oms. euro oms.
OMSÄTTNING 849 381 154,77 100,0 814 458 506,68 100,0
Övriga rörelseintäkter 2 23 062 940,35 2,7 17 599 915,50 2,2
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor:
Inköp under räkenskapsperioden 500 643 672,38 492 015 816,96
Förändring av lager, ökning (-), minskning (+) -261 645,45 -13 939 776,08
Material och tjänster totalt 500 382 026,93 58,9 478 076 040,88 58,7
Personalkostnader 3 170 443 230,63 20,1 162 350 247,97 19,9
Avskrivningar och nedskrivningar 4 18 906 462,34 2,2 14 627 809,17 1,8
Övriga rörelsekostnader 5 147 482 526,74 17,4 139 478 077,64 17,1
837 214 246,64 98,6 794 532 175,66 97,6
RÖRELSEVINST 35 229 848,48 4,1 37 526 246,52 4,6
Finansiella intäkter och kostnader 6 39 432 661,60 4,6 40 463 295,71 5,0
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 74 662 510,08 8,8 77 989 542,23 9,6
Extraordinära poster 7
Extraordinära intäkter 8 687 000,00 12 510 000,00
Extraordinära kostnader -38 405 000,00 -53 020 000,00
Extraordinära poster totalt -29 718 000,00 -3,5 -40 510 000,00 -5,0
VINST FÖRE
BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 44 944 510,08 5,3 37 479 542,23 4,6
Bokslutsdispositioner 8 -11 647 912,88 -1,4 -15 896 734,13 -2,0
Inkomstskatter
För räkenskapsperioden 115 532,43 49 071,30
Från tidigare räkenskapsperioder -77 072,63 20 658,73
Inkomstskatter totalt 38 459,80 0,0 69 730,03 0,0
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 33 258 137,40 3,9 21 513 078,07 2,6

Stockmann Oyj Abp 53 Balansräkning, FAS

TILLGÅNGAR Hänvisning 31.12.2011 31.12.2010
euro euro
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar 9
Immateriella rättigheter 11 558 364,98 11 489 941,08
Goodwill 1 509 445,16 1 940 715,20
Förskott och pågående projekt 8 088 967,68 895 936,97
Immateriella tillgångar sammanlagt 21 156 777,82 14 326 593,25
Materiella anläggningstillgångar 10
Mark- och vattenområden 12 492 158,96 12 492 158,96
Byggnader och anläggningar 318 700 397,53 325 263 433,09
Maskiner och inventarier 12 457 214,46 12 159 409,40
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 4 855 687,56 6 491 980,90
Övriga materiella tillgångar 55 055,76 55 173,49
Förskott och pågående nyanläggningar 2 407 909,26 5 567 903,84
Materiella tillgångar sammanlagt 350 968 423,53 362 030 059,68
Placeringar 11
Andelar i företag inom koncernen 216 278 966,28 194 478 966,28
Övriga aktier och andelar 10 456 939,61 15 989 824,55
Placeringar sammanlagt 226 735 905,89 210 468 790,83
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 598 861 107,24 586 825 443,76
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter 94 701 317,73 94 439 672,28
Omsättningstillgångar sammanlagt 94 701 317,73 94 439 672,28
Långfristiga fordringar
Lånefordringar av företag inom koncernen 1 084 837 665,41 1 071 265 013,25
Långfristiga fordringar sammanlagt 1 084 837 665,41 1 071 265 013,25
Kortfristiga fordringar 12
Kundfordringar 60 895 232,52 53 794 300,42
Fordringar av företag inom koncernen 59 440 772,57 58 055 096,44
Övriga fordringar 3 764 058,78 4 274 068,27
Resultatregleringar 11 417 193,63 13 187 318,90
Kortfristiga fordringar sammanlagt 135 517 257,50 129 310 784,03
Fordringar sammanlagt 1 220 354 922,91 1 200 575 797,28
Likvida medel 13 13 801 243,54 8 854 001,72
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 328 857 484,18 1 303 869 471,28
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 927 718 591,42 1 890 694 915,04

Stockmann Oyj Abp 54 Balansräkning, FAS

EGET KAPITAL OCH SKULDER Hänvisning 31.12.2011 31.12.2010
euro euro
EGET KAPITAL 14-15
Aktiekapital 143 681 658,00 142 292 000,00
Överkursfond 186 346 445,72 186 346 445,72
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 254 428 387,62 249 710 498,71
Övriga fonder 43 728 921,17 43 728 921,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 95 028 303,56 131 810 093,56
Räkenskapsperiodens vinst 33 258 137,40 21 513 078,07
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 756 471 853,47 775 401 037,23
ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIO 16 106 073 162,06 94 425 249,18
SKULDER
Långfristiga skulder
Lån från penninginrättningar 462 881 588,08 397 574 980,82
Pensionslån 48 166 666,64 96 333 333,32
Skulder till företag inom koncernen 86 626 447,14 72 550 520,92
Långfristiga skulder sammanlagt 597 674 701,86 566 458 835,06
Kortfristiga skulder 17-18
Lån från penninginrättningar 12 747 371,94 52 805 389,36
Pensionslån 48 166 666,68 48 166 666,68
Övriga räntebärande skulder 263 707 520,23 186 531 832,40
Leverantörsskulder 60 356 062,04 61 570 196,35
Skulder till företag inom koncernen 2 458 391,97 2 438 329,08
Övriga skulder 36 025 499,11 28 815 421,34
Resultatregleringar 44 037 362,06 74 081 958,36
Kortfristiga skulder sammanlagt 467 498 874,03 454 409 793,57
SKULDER SAMMANLAGT 1 065 173 575,89 1 020 868 628,63
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT 1 927 718 591,42 1 890 694 915,04
euro euro
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Räkenskapsperiodens resultat 33 258 137,40 21 513 078,07
Justeringar:
Avskrivningar 18 906 462,34 14 627 809,17
Övriga justeringar 30 885 722,52 42 025 553,12
Finansiella intäkter och kostnader -39 432 661,60 -40 463 295,71
Bokslutsdispositioner 11 647 912,88 15 896 734,13
Skatter 38 459,80 69 730,03
Förändring av rörelsekapital:
Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar -1 873 356,29 8 488 065,66
Förändring av omsättningstillgångar -261 645,45 -13 898 029,02
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder -22 672 247,68 54 270 787,35
Betalda räntor och övriga finansiella kostnader -32 064 791,83 -20 958 990,19
Erhållna räntor 46 671 572,98 34 048 320,28
Betalda skatter 5 935 962,12 -9 249 806,81
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 51 039 527,19 106 369 956,08
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -15 882 817,01 -50 214 450,90
Investeringar i dotterbolag -23 000 000,00 -81 156 657,30
Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 4 900 000,00
Beviljade lån -61 666 658,42
Återbetalning av lån 13 969 262,77 56 466 041,77
Erhållna dividender 20 063 963,41 34 139 680,06
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR 50 409,17 -102 432 044,79
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING
Beviljade lån, ökning (-), minskning (+) -31 517 350,55 -57 668 582,12
Betalningar erhållna från emission 6 107 546,91 1 453 672,71
Kortfristiga lån, upptagning (+), återbetalning (-) -19 937 885,13 186 860 801,28
Amortering av långfristiga lån -29 282 865,65 -721 487 615,65
Upptagna långfristiga lån 112 737 579,88 527 200 551,19
Utbetalda dividender -58 339 720,00 -51 187 646,16
Extraordinära intäkter och kostnader -25 910 000,00 -33 878 000,00
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING -46 142 694,54 -148 706 818,75
Förändring av likvida medel 4 947 241,82 -144 768 907,46
Likvida medel vid räkenskapsperiodens ingång 8 854 001,72 153 622 909,18
Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång 13 801 243,54 8 854 001,72

2011 2010

1. REDOVISNINGSPRINCIPER

Stockmann Oyj Abp:s bokslut har uppgjorts enligt den finska bokföringslagstiftningen.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta har redovisats till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländska valutor vid bokslutstidpunkten har beräknats enligt bokslutsdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på finansiella poster redovisas till nettobelopp bland övriga finansiella intäkter eller kostnader.

Omsättning

Vid beräkning av omsättningen har från försäljningsintäkterna avdragits indirekta skatter, beviljade rabatter och valutakursdifferenser.

Övriga rörelseintäkter

Som övriga rörelseintäkter redovisas försäljningsvinster på sådana bestående aktiva som hänför sig till affärsverksamheten, erhållna ersättningar vid försäljning av affärsverksamhet, ersättningar för tjänster till utländska dotterbolag samt intäkter av samarbete med kreditkortbolag.

Extraordinära intäkter och kostnader

Som extraordinära intäkter och kostnader redovisas erhållna och beviljade koncernbidrag.

Inkomstskatter

Så som direkta skatter redovisas i resultaträkningen de skatter som hänför sig till årets resultat samt från tidigare räkenskapsperioder påförda eller återbödrade skatter. Latenta skatter upptas inte i moderbolagets resultat- och balansräkning.

Materiella och immateriella tillgångar samt avskrivningar

Materiella och immateriella tillgångar har upptagits till ursprungliga anskaffningsvärden, vilka har minskats med planenliga avskrivningar. I balansvärdena ingår dessutom uppskrivningar av värdet på jordområden och byggnader. Uppskrivningarna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar vid ifrågavarande tidpunkt. På uppskrivningarna görs inga avskrivningar.

De planenliga avskrivningarna baserar sig på ursprungliga anskaffningsutgifter samt på beräknad ekonomisk livslängd enligt följande:


Immateriella rättigheter
Goodwill
5-10 år
5 år
Ändrings- och ombyggnadskostnader
för hyrda lokaliteter
5–10 år
Byggnader 20–50 år
Maskiner och inventarier 4–10 år
Bilar och datautrustning 3-5 år.

Omsättningstillgångar

Vid värdering av omsättningstillgångarna har man följt det lägsta värdets princip dvs. lagret har upptagits i balansräkningen till det lägre belopp av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet eller det sannolika försäljningsvärdet. Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av first in first out –metoden (FIFO), förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller med metod som baserar sig på försäljningspriset (retail method), och det inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen.

Finansiella instrument

Värdepapper bland bestående aktiva har upptagits till sin anskaffningsutgift eller i det fall att deras gängse värde nedgått på ett bestående sätt till detta lägre belopp.

Andra finansiella värdepapper har upptagits till sin anskaffningsutgift eller till marknadspriset om detta är lägre.

Ränta- och valutakursdifferenserna i samband med derivatavtal som ingåtts som skydd mot valutarisker har periodiserats enligt prestationsprincipen som finansiella intäkter och kostnader. 2. Övriga rörelseintäkter

euro 2011 2010
Ersättningar för koncerninterna tjänster 11 356 134,98 8 845 203,04
Intäkter av samarbete med kreditkortbolag 7 409 389,28 4 533 563,30
Hyresintäkter från dotterbolag 3 645 870,63 4 158 523,45
Övriga rörelseintäkter 651 545,46 62 625,71
Sammanlagt 23 062 940,35 17 599 915,50
3. Personalkostnader
euro 2011 2010
Löner och arvoden till verkställande direktören och hans suppleant 659 689,00 596 400,00
Löner och arvoden till styrelsemedlemmar 392 500,00 388 500,00
Övriga löner 133 146 770,87 126 657 577,19
Löner för sjuktid 4 608 564,61 4 260 801,42
Pensionskostnader 23 870 819,78 22 820 439,87
Övriga lönebikostnader 7 764 886,37 7 626 529,49
Sammanlagt 170 443 230,63 162 350 247,97
Antalet anställda i medeltal 5 509 5 319

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Pensionsåldern för moderbolagets verkställande direktör är enligt överenskommelse 60 år. Reserveringar för dessa förbindelser görs i form av årliga utbetalningar.

  1. Avskrivningar och nedskrivningar
euro 2011 2010
Immateriella rättigheter 3 354 270,72 1 831 905,20
Goodwill 431 270,04 215 635,02
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 1 346 354,63 1 449 766,75
Byggnader och konstruktioner 10 258 016,71 8 731 344,91
Maskiner och inventarier 3 516 550,24 2 399 157,29
Sammanlagt 18 906 462,34 14 627 809,17

5. Övriga rörelsekostnader

euro 2011 2010
Kostnader för affärslägen 75 456 451,46 72 178 470,51
Marknadsföringskostnader 24 850 072,15 24 434 324,16
Varuhanteringskostnader 13 114 311,86 11 723 725,67
Frivilliga lönebikostnader 3 319 297,85 3 135 039,86
Kreditförluster 711 471,76 1 447 889,90
Övriga kostnader 30 030 921,66 26 558 627,54
Sammanlagt 147 482 526,74 139 478 077,64
Revisorernas arvoden
euro 2011 2010
Revision 176 100,00 172 400,00
Skatterådgivning 19 298,00 23 650,00
Intyg och utlåtanden 8 150,00 1 750,00
Övriga tjänster 6 800,00 19 350,00
Sammanlagt 210 348,00 217 150,00
  1. Finansiella intäkter och kostnader
euro 2011 2010
Anticiperad dividend av företag inom koncernen 34 189 856,37 19 931 961,41
Övriga dividendintäkter 132 002,00 272 902,09
Ränteintäkter av företag inom koncernen 46 654 358,99 33 099 199,02
Ränteintäkter från utomstående 542 650,63 1 265 474,52
Räntekostnader till företag inom koncernen -443 290,77 -343 725,96
Räntekostnader till utomstående -32 712 370,68 -21 333 648,89
Nedskrivning av placeringar bland långfristiga tillgångar -1 200 000,00
Övriga finansiella kostnader till utomstående -192 379,08 -317 366,04
Valutakursvinster och -förluster (netto) -7 538 165,86 7 888 499,56
Sammanlagt 39 432 661,60 40 463 295,71
7.Extraordinära poster
euro 2011 2010
Erhållna koncernbidrag 8 687 000,00 12 510 000,00
Beviljade koncernbidrag -38 405 000,00 -53 020 000,00
Sammanlagt -29 718 000,00 -40 510 000,00
8. Bokslutsdispositioner
euro 2011 2010
Differensen mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar
Immateriella rättigheter -284 489,58 -844 568,21
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 210 795,06 218 370,69
Byggnader och konstruktioner -11 118 135,29 -13 665 094,48
Maskiner och inventarier -456 083,07 -1 605 442,13
Sammanlagt -11 647 912,88 -15 896 734,13
9. Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 15 939 095,78 7 299 041,86
Ökningar 1 662 410,83 7 602 936,96
Överföringar från övriga balansposter
Överföringar från övriga
1 760 283,79
1 760
1 086
1 086 011,94
Minskningar -1 778 513,22 -48 894,98
Anskaffningsutgift 31.12 17 583 277,18 15 939 095,78
Ackumulerade avskrivningar 1.1 4 449 154,70 2 666 144,48
Avskrivningar på minskningar -1 778 513,22 -48 894,98
Avskrivningar under räkenskapsperioden 3 354 270,72 1 831 905,20
Ackumulerade avskrivningar 31.12 6 024 912,20 4 449 154,70
Bokföringsvärde 31.12 11 558 364,98 11 489 941,08
Goodwill
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 2 156 350,2
Ökningar 2 156 350,22
Anskaffningsutgift 31.12 2 156 350,22 2 156 350,22
Ackumulerade avskrivningar 1.1 215 635,02
Avskrivningar under räkenskapsperioden 431 270,04 215 635,02
Ackumulerade avskrivningar 31.12 646 905,06 215 635,02
Bokföringsvärde 31.12 1 509 445,16 1 940 715,20
Förskott och pågående projekt
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 895 936,97 649 404,08
Ökningar 8 953 314,50 1 332 544,83
Överföringar till övriga balansposter -1 760 283,79 -1 086 011,94
Bokföringsvärde 31.12 8 088 967,68 895 936,97
Immateriella tillgångar sammanlagt 21 156 777,82 14 326 593,25
10. Materiella anläggningstillgångar
Mark- och vattenområden
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 6 593 808,38 4 963 808,37
Ökningar 1 630 000,01
Anskaffningsutgift 31.12 6 593 808,38 6 593 808,38
Uppskrivningar 1.1 och 31.12 5 898 350,58 5 898 350,58
Bokföringsvärde 31.12 12 492 158,96 12 492 158,96
Byggnader och konstruktioner
euro
2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 351 864 925,48 281 265 518,87
Ökningar 1 176 026,23 25 882 481,55
Överföringar från övriga balansposter 2 518 954,92 46 011 834,85
Minskningar -2 104 676,37 -1 294 909,79
Anskaffningsutgift 31.12 353 455 230,26 351 864 925,48
Ackumulerade avskrivningar 1.1 53 132 201,99 45 695 766,87
Avskrivningar på minskningar -2 104 676,37 -1 294 909,79
Avskrivningar under räkenskapsperioden 10 258 016,71 8 731 344,91
Ackumulerade avskrivningar 31.12 61 285 542,33 53 132 201,99
Uppskrivningar 1.1 och 31.12 26 530 709,60 26 530 709,60
Bokföringsvärde 31.12 318 700 397,53 325 263 433,09
Maskiner och inventarier
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 19 988 020,21 12 377 381,21
Ökningar 556 692,16 749 920,25
Överföringar från övriga balansposter 3 257 493,08 9 474 211,15
Minskningar -3 241 873,24 -2 613 492,40
Anskaffningsutgift 31.12 20 560 332,21 19 988 020,21
Ackumulerade avskrivningar 1.1 7 828 610,81 8 042 945,92

Bokföringsvärde 31.12 12 457 214,46 12 159 409,40

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

2011 2010
14 394 384,78 14 983 232,74
154 134,41 417 934,96
90 764,46
-2 134 779,28 -1 006 782,92
12 504 504,37 14 394 384,78
7 902 403,88 7 459 420,05
-1 599 941,70 -1 006 782,92
1 346 354,63 1 449 766,75
7 648 816,81 7 902 403,88
4 855 687,56 6 491 980,90

Avskrivningar på minskningar -3 241 873,24 -2 613 492,40 Avskrivningar under räkenskapsperioden 3 516 380,18 2 399 157,29 Ackumulerade avskrivningar 31.12 8 103 117,75 7 828 610,81

Övriga materiella tillgångar
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1. 55 173,49 55 173,49
Minskningar -117,73
Bokföringsvärde 31.12 55 055,76 55 173,49
Förskott och pågående anskaffningar
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 5 567 903,84 47 196 170,45
Ökningar 2 707 217,88 13 857 779,39
Överföringar till övriga balansposter -5 867 212,46 -55 486 046,00
Bokföringsvärde 31.12 2 407 909,26 5 567 903,84
Materiella tillgångar sammanlagt 350 968 423,53 362 030 059,68
Uppskrivningar som ingår i balansvärdena
euro 2011 2010
Tomter och markområden 5 898 350,58 5 898 350,58
Byggnader 26 530 709,60 26 530 709,60
Sammanlagt 32 429 060,18 32 429 060,18

Uppskrivningarna av fastigheterna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar av fastigheterna vid ifrågavarande tidpunkt.

  1. Placeringar

Andelar i företag inom koncernen

euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 194 478 966,28 132 124 134,69
Ökningar 23 000 000,00 81 156 657,30
Minskningar -18 801 825,71
Nedskrivningar -1 200 000,00
Bokföringsvärde 31.12 216 278 966,28 194 478 966,28
Övriga aktier och andelar
g
euro 2011 2010
Anskaffningsutgift 1.1 15 989 824,55 15 989 824,72
Minskningar -5 532 884,94 -0,17
Bokföringsvärde 31.12 10 456 939,61 15 989 824,55
Placeringar sammanlagt 226 735 905,89 210 468 790,83
12. Kortfristiga fordringar
euro 2011 2010
Räntebärande kundfordringar 45 693 642,39 41 613 071,57
Räntefria kundfordringar 15 201 590,13 12 181 228,85
Kundfordringar Sammanlagt 60 895 232,52 53 794 300,42
Fordringar av företag inom koncernen
euro 2011 2010
Dividendfordningar 34 189 856,37 19 931 961,41
Kontofordringar 14 528 349,20 23 531 955,14
Koncernbidragfordningar 8 687 000,00 12 510 000,00
Kundfordningar 1 914 038,89 2 081 179,89
Resultatregleringar 121 528,11
Sammanlagt 59 440 772,57 58 055 096,44

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar

euro 2011 2010
Fordringar av samarbete med kreditkortbolag 3 670 046,42 1 172 458,65
Lönebikostnader 2 647 681,00 1 079 693,00
Inkomstskatter 2 333 311,06 8 307 732,98
IT-kostnader 777 335,91 649 048,43
Rabatter 743 251,13 1 016 268,13
Övriga resultatregleringar 1 245 568,11 962 117,71
Sammanlagt 11 417 193,63 13 187 318,90

13. Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar bankdepositioner och kontanta medel. Deras bokföringsvärde motsvarar deras marknadsvärde.

  1. Förändringar i eget kapital
euro 2011 2010
Aktiekapital
A-aktier 1.1. och 31.12. 61 255 126,00 61 255 126,00
B-aktier 1.1. 81 036 874,00 80 932 780,00
Aktieemission 1 389 658,00 104 094,00
B-aktier 31.12 82 426 532,00 81 036 874,00
Aktiekapital Sammanlagt 143 681 658,00 142 292 000,00
Överkursfond 1.1. och 31.12. 186 346 445,72 186 346 445,72
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 1.1. 249 710 498,71 248 360 920,00
Aktieemission 4 717 888,91 1 349 578,71
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 31.12. 254 428 387,62 249 710 498,71
Övriga fonder 1.1. och 31.12. 43 728 921,17 43 728 921,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 153 323 171,63 182 873 992,51
Dividendutdelning -58 339 720,00 -51 187 646,16
Återföring av outnyttjade dividender i eget kapital 44 851,93 123 747,21
Vinst från tidi Vinst från tidigare räkenska räkenskapsperioder psperioder 31.12. 95 028 303,56
95 028
131 810 093,56
131 810
Räkenskapsperiodens vinst 33 258 137,40 21 513 078,07
Eget kapital Sammanlagt 756 471 853,47 775 401 037,23
Utdelningsbara medel 31.12.
euro 2011 2010
Övriga fonder 298 157 308,79 293 439 419,88
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 95 028 303,56 131 810 093,56
Räkenskapsperiodens vinst 33 258 137,40 21 513 078,07
Sammanlagt 426 443 749,75 446 762 591,51
15. Moderbolagets aktier
Nominellt värde 2,00 euro st st
A-aktier (à 10 röster) 30 627 563 30 627 563
  1. Ackumulerade bokslutsdispositioner

De ackumulerade bokslutsdispositionerna består av ackumulerad avskrivningsdifferens.

  1. Kortfristiga skulder
euro 2011 2010
Räntebärande skulder 324 621 558,85 287 503 888,44
Räntefria skulder 142 875 750,56 166 905 905,13
Sammanlagt 467 497 309,41 454 409 793,57

B-aktier (à 1 röst) 41 213 266 40 518 437 Sammanlagt 71 840 829 71 146 000 Skulder till företag inom koncernen

euro 2011 2010
Räntefria leverantörsskulder 658 718,41 786 110,10
Koncernbidragskulder 305 000,00 320 000,00
Räntefria övriga skulder 1 494 673,56 1 208 258,82
Resultatregleringsskulder 123 960,16
Sammanlagt 2 458 391,97 2 438 329,08
  1. De väsentliga posterna i passiva

resultatregleringar

euro 2011 2010
Personalkostnader 29 577 174,50 29 272 596,75
Derivativskulder 10 263 089,32 41 142 478,42
Ränte- och finansiella kostnader 2 160 664,30 1 530 208,10
Reserv för varureturer 805 221,10 682 727,95
Skatter 187 047,20
Övriga resultatregleringar 1 231 212,84 1 266 899,94
Sammanlagt 44 037 362,06 74 081 958,36
  1. Ställda säkerheter
euro
2011
2010
Säkerheter ställda för egna förpliktelser Lån Säkerhetsvärde Lån Säkerhetsvärde
Inteckningar beviljade för långfristiga pensionslån 66 666 666,66 200 000 000,00 100 000 000,00 200 000 000,00
Övriga beviljade inteckningar 1 681 879,26 1 681 879,26
Säkerheter ställda för egna förpliktelser sammanlagt 201 681 879,26 201 681 879,26
2011 2010
Säkerheter som ställts för företag inom samma koncern
För hyreslokaliteter 40 483 484,07 40 055 796,85
För övriga förbindelser 25 936 661,63 25 365 671,97
Sammanlagt 66 420 145,70 65 421 468,82
2011 2010
Säkerheter Sammanlagt
Inteckningar 201 681
201 681 879,26
201 681
201 681 879,26
Borgensförbindelser 66 420 145,70 65 421 468,82
Sammanlagt 268 102 024,96 267 103 348,08
20. Övriga ansvar
euro 2011 2010
Leasingansvar
Betalningar som förfaller inom ett år 6 691 381,38 6 685 807,52
Betalningar som förefaller senare 5 545 979,93 11 521 411,58
Sammanlagt 12 237 361,31 18 207 219,10

Fastighetsinvesteringar

Bolaget är skyldigt att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren

2006–2011, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under

justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2020. Ansvarsbeloppet är högst 34 951 148 euro.

År 2010 var ansvarsbeloppet högst 41 371 234 euro.

Pensionsansvar

Moderbolagens pensionsansvar är försäkrade i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsansvaren är täckta i sin helhet.

63 Aktier och andelar

Koncernföretag
Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Moderbolagets innehav % % euro euro
Seppälä Oy, Helsingfors 30 000 100 100 EUR 5 046 000,00 13 693 725,21
Stockmann AS, Tallinn 16 200 100 100 EEK 1 022 193,07 28 146 892,55
SIA Stockmann, Riga 1 615 500 100 100 LVL 4 830 564,93 3 511 154,98
SIA Stockmann Centrs, Riga 31 500 63 63 LVL 115 577,78 3 368 863,68
Oy Stockmann Russia Holding Ab, Helsingfors 4 000 100 100 EUR 140 411 270,21 1 509 615,50
Z-Fashion Finland Oy, Helsingfors 50 100 100 EUR 8 483,18 458 661,08
Oy Suomen Pääomarahoitus
Finlands Kapitalfinans Ab, Helsingfors 1 000 100 100 EUR 1 682 000,00 2 282 745,62
UAB Stockmann, Vilnius 52 000 100 100 LTL 9 497 539,88 977 199,29
Stockmann Sverige AB, Stockholm 100 000 100 100 SEK 48 843 170,23 83 889 828,90
Kiinteistö Oy Friisinkeskus II, Esbo 1 948 97 97 EUR 612 348,47 736 089,91
Kiinteistö Oy Muuntajankatu 4, Helsingfors 50 100 100 EUR 3 271 810,81 2 190 129,19
Kiinteistö Oy Stävö, Helsingfors 50 100 100 EUR 8 500,00 8 552,53
Oy Hullut Päivät-Galna Dagar Ab, Helsingfors 40 100 100 EUR 11 000,00 10 998,49
Espoon Autotalo Oy, Esbo 400 100 100 EUR 463 038,09 35 018,01
TF-Autokeskus Oy, Vanda 600 100 100 EUR 455 469,63 293 760,06
Moderbolagets innehav av koncernföretag totalt 216 278 966,28 141 113 235,00
Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Dotterbolagens innehav % % euro euro
ZAO Stockmann, Moskva 2 000 100 100 RUB 587 082,46 -14 392 903,15
Oy Stockmann Russia Finance Ab, Helsingfors 40 000 100 100 EUR 783 594,10 4 723 314,34
Stockmann Stp Centre Ltd, S:t Petersburg 5 100 100 RUB 13 037 388,43 62 550 685,49
TOV Stockmann, Kiev 1 100 100 EUR 106 258,62 -322 015,05
AB Lindex, Göteborg 68 750 000 100 100 SEK 900 208 911,70 143 380 268,96
AB Lindex innehav av dotterbolagen
Lindex Sverige AB, Göteborg 36 000 100 100 SEK
Lindex AS, Oslo 200 000 100 100 NOK
Lindex Oy, Helsingfors 13 000 100 100 EUR
Lindex Oü, Tallinn 100 100 EEK
Lindex SIA, Riga 100 100 LVL
Lindex UAB, Vilnius 100 100 LTL
Lindex s.r.o, Prag 200 100 100 CZK
AB Espevik, Alingsås 1 000 100 100 SEK
Espevik i Sverige AB, Göteborg 400 000 100 100 SEK
Lindex H.K. Ltd, Hong Kong 9 900 99 99 HKD
Shanghai Lindex Consulting Company Ltd,
Shanghai 100 100 CNY
Lindex Financial Services AB, Göteborg 13 230 100 100 SEK
Lindex India Private Ltd, New Delhi 10 000 100 100 INR
It will be fit AB, Göteborg 1 000 100 100 SEK
Lindex Slovakien 100 100 SEK
Lindex Poland 100 SEK
Dotterbolagens innehav av koncernföretag totalt 914 723 235,31 195 939 350,59
Koncernföretag totalt 1 131 002 201,59 337 052 585,59
Antal Andel av Va- Bokförings
aktierna luta värde
Joint ventures % euro
Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets
Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 5 218 240,50

Aktier i joint ventures redovisas i koncernen så, att i koncernens balansräkning upptas i stället för aktierna den andel av tillgångarna och skulderna i joint ventures som motsvarar koncernens ägarandel.

Joint ventures totalt 5 218 240,50

Övriga företag Andel av
aktierna
Va-
luta
Bokförings
värde
Antal
Moderbolagets innehav % euro
Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets
Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 6 241 944,22
Tuko Logistics Oy, Kervo 600 10,0 EUR 3 763 117,75
Övriga 451 877,64
Moderbolagets innehav i övriga företag totalt 10 456 939,61

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV MODERBOLAGETS VINST

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2011 uppgick de utdelningsbara medlen till 426,4 miljoner euro.

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2011 står följande belopp till bolagsstämmans förfogande:

- odisponerade vinstmedel från tidigare år inklusive dispositionsfond
och fonden för investerat fritt eget kapital 393 185 612,35
- räkenskapsperiodens vinst 33 258 137,40
426 443 749,75
Styrelsen föreslår att nämnda belopp disponeras enligt följande:
- till de uteliggande 71 840 829 aktierna utbetalas
0,50 euro/aktie i dividend för år 2011 35 920 414,50
- i dispositionsfond, fonden för investerat fritt eget kapital
och på vinstmedelskontot kvarlämnas 390 523 335,25
426 443 749,75

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna dividendutdelningen inte bolagets betalningsförmåga.

Helsingfors den 8 februari 2012

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter av verksamhetsberättelsen och bokslutet

STYRELSEN

Christoffer Taxell

Kaj-Gustaf Bergh Erkki Etola Eva Liljeblom Kari Niemistö
Charlotta Tallqvist-Cederberg Carola Teir-Lehtinen Dag Wallgren
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Hannu Penttilä
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den 15 februari 2012

Jari Härmälä Henrik Holmbom

REVISIONSBERÄTTELSE

Till Stockmann Oyj Abp:s bolagsstämma

Vi har reviderat Stockmann Oyj Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2011 – 31.12.2011. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter till bokslutet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

Revisorns skyldigheter

Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av lämpligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.

Utlåtande om koncernbokslutet

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

Helsingfors den 15 februari 2012

CGR CGR

Jari Härmälä Henrik Holmbom

Talk to a Data Expert

Have a question? We'll get back to you promptly.