Annual Report • Feb 17, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
Stora Ensos årsredovisning 2015 består av fyra delar: Progress Book, Financial Report, Sustainability Report och Corporate Governance Report. Alla finns på storaenso.com/annualreport.
PROGRESS BOOK förklarar Stora Ensos strategi, hur bolaget skapar värde och hur vårt omvandlingsarbete framskrider. Progress Book publiceras på engelska, finska och svenska.
SUSTAINABILITY REPORT är Stora Ensos hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna i Global Reporting Initiative G4.
FINANCIAL REPORT består av ett avsnitt om Stora Enso på kapitalmarknaden, en summering av bolagets hållbarhetsarbete samt det reviderade bokslutet och styrelsens förvaltningsberättelse.
CORPORATE GOVERNANCE REPORT omfattar Stora Ensos bolagsstyrningspolicy, praxis och åtgärder under år 2015.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
92 % av vårt resultat 2015 kom från tillväxtverksamheter. Divisioner, sidan 24
Med vår stora kompetens inom trä och andra biomassaprodukter fokuserar vi på att möta behoven från kunder och konsumenter i en ständigt föränderlig värld och samtidigt använda naturens resurser på ett hållbart sätt.
Medarbetarundersökningen visar på framsteg inom ledarskapsområdet. Personal och ledarskap, sidan 56
Stora Enso betalade över en miljard euro i skatt till den offentliga sektorn under år 2015. Stora Enso som skattebetalare, sidan 60
Omvandlingen till ett tillväxtföretag för förnybara material forsätter. Strategi, sidan 14
Träfibrer innebär möjligheter att ta fram nya produkter. Innovation, sidan 21
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Bland våra kunder finns förläggare, detaljhandlare, varumärkesägare, tryckerier, kartongtillverkare, grossister, konverterare, snickerier och byggföretag.
Vårt mål är att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material. Vi menar att allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av träd imorgon. Vårt fokus ligger på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer inom biomaterial och hållbara bygglösningar.
Företaget har cirka 26 000 medarbetare i över 35 länder och är börsnoterat i Helsingfors och Stockholm. Vår omsättning 2015 uppgick till 10,0 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 915 MEUR.
Vi använder och utvecklar vår kompetens inom förnybara material både för att möta kundernas behov och många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Våra produkter är ett klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av icke förnybara material och ger ett mindre kolavtryck.
Att ta ansvar – att skapa värde för människorna och vår planet – ligger till grund för vårt sätt att tänka och vårt förhållningssätt i varje aspekt av vår verksamhet.
| 2013 10,6 |
-3 % | 2014 10,2 |
-1,7 % | 2015 10,0 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt rörelseresultat, MEUR | ||||
| 2013 578 |
+40 % | 2014 810 |
+13 % | 2015 915 |
| Stora Enso i korthet | ||
|---|---|---|
olika massakvaliteter för att möta efterfrågan från tillverkare av papper, kartong, mjukpapper, textil och hygienprodukter. Vi utvecklar också nya sätt att maximera det värde som går att utvinna ur trä, samt även andra typer av lignocellulosisk biomassa. Sockerarter och lignin har potential för tillämpningar inom kemi- och byggbranschen, hygienartiklar och livsmedelsindustrin. Vi har en global närvaro med anläggningar i Brasilien, Finland, Laos, Sverige, Uruguay och USA.
utvecklar och levererar konsumentkartong för tryck- och förpackningslösningar. Det breda urvalet av kartong och barriärbeläggningar är idealiskt för förpackningskoncept och för att optimera förpackningar för vätskor, livsmedel, läkemedel och lyxprodukter. Vi levererar till varumärkesägare över hela världen och expanderar på tillväxtmarknader som Kina och Asien-Stillahavsregionen för att möta den ökade efterfrågan.
Division Wood Products levererar mångsidiga träbaserade lösningar till bygg- och bostadsindustrin. Vårt produktutbud täcker alla områden inom stadsbyggnation, bland annat massiva träelement och husmoduler, träkomponenter och pellets. Vi erbjuder också ett urval av sågade trävaror. Våra kunder är huvudsakligen bygg- och snickeriföretag, grossister och detaljister. Wood Products verkar globalt och har över 20 produktionsenheter i Europa.
Solutions utvecklar fiberbaserade förpackningslösningar och finns i alla steg i värdekedjan från massaproduktion, material- och förpackningstillverkning till återvinning. Vi erbjuder lösningar till ledande konverterare, varumärkesägare och detaljister och hjälper dem att optimera sina resultat, minska totalkostnaden och öka försäljningen.
| MEUR | 2015 | 2014 | 20131 | Förändring % 2015–2014 |
|---|---|---|---|---|
| Nettomsättning | 10 040 | 10 213 | 10 563 | -1,7 % |
| Operativ EBITDA | 1 352 | 1 269 | 1 090 | 6,5 % |
| Operativt rörelseresultat | 915 | 810 | 578 | 13,0 % |
| Operativ rörelsemarginal | 9,1 % | 7,9 % | 5,5 % | |
| Rörelseresultat (IFRS) | 1 059 | 400 | 50 | 164,8 % |
| Periodens nettoresultat | 783 | 90 | -71 | n/m |
| Räntebärande nettoskuld | 3 240 | 3 274 | 3 191 | -1,0 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) | 10,6 % | 9,5 % | 6,5 % | |
| Resultat per aktie (EPS), EUR | 1,02 | 0,13 | -0,07 | |
| Skuldsättningsgrad | 0,60 | 0,65 | 0,61 |
1 Siffror för jämförelseperioder för 2013 har omräknats efter antagandet av nya redovisningsstandarder för IFRS. Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive engångsposter och värdering till verkligt värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet exklusive engångsposter och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. I värdering till verkligt värde och icke operativa poster ingår aktierelaterade incitamentsprogram, syntetiska optioner netto efter realiserad och öppen risksäkring, utsläppsrätter för koldioxid samt värdering av biologiska tillgångar och koncernens andel av skatter och finansnetto i intressebolag.
Engångsposter är exceptionella transaktioner som inte är hänförliga till normal affärsverksamhet. De vanligaste engångsposterna är reavinster, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering samt vitesförelägganden. Engångsposter som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
STORA ENSO GLOBALT
I Stora Ensos verksamheter runt om i världen ligger fokus på att använda kompetens inom förnybara material och skapa värde inom förpackningar, massa, papper och träprodukter. Vi kombinerar globala resurser med lokal närvaro, service och ansvar.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
STORA ENSO GLOBALT
Stora Ensos marknader
Latinamerika är en hörnsten i Stora Ensos strategi för lågkostnadsmassa från trädplantager. I Brasilien äger vi 50 procent i samriskföretaget Veracel Celulose massabruk. Vår andel av eukalyptusmassan används främst i våra europeiska pappers- och kartongfabriker. Vi äger även mark, av vilken cirka hälften planterats med eukalyptusträd. Den andra halvan har avsatts för att återställa den atlantiska regnskogen och bevara den biologiska mångfalden. Stora Enso har annonserat planer på att avyttra journalpappersbruket Arapoti i början av 2016. Biomaterials, Paper
Antal anställda ............................. 710
Montes del Plata massabruk, en verksamhet som drivs gemensamt av Stora Enso och Arauco, startade 2014 och har under 2015 nått full produktionskapacitet. Stora Ensos andel säljs uteslutande som marknadsmassa, främst i Europa och Asien. Stora Enso äger stora landområden i Uruguay och trädplantagerna används även som betesmark av lokala jordbrukare genom arrendesystem. Biomaterials
| Antal anställda 330 | |
|---|---|
| ---------------------- | -- |
I Danville har Stora Enso en pilotanläggning för utveckling av tekniker för att omvandla biomassa till högraffinerat socker och lignin. I Raceland, Louisiana byggs en demonstrationsoch utvecklingsanläggning. Med hjälp av dessa nya tekniker kan hållbara alternativ till fossilbränslebaserade tekniker utvecklas för olika branscher. Biomaterials
| Antal anställda 50 | ||
|---|---|---|
| -- | --------------------- | -- |
Stora Ensos huvudkontor ligger i Helsingfors i Finland. Merparten av koncernens försäljning och verksamhet sker i Europa, där vi är en ledande tillverkare av kartong, massa och papper. Under 2015 har Stora Enso öppnat två nya innovationscenter, ett i Finland och ett i Sverige. Huvuddelen av vårt virke, vår främsta råvara, anskaffar vi i Nordeuropa hos privata skogsägare, samt skogsbolagen Bergvik Skog och Tornator. Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Paper
| Finland 6 600 | |
|---|---|
| Sverige 5 000 | |
| Tyskland 1 700 | |
| Polen 1 900 | |
| Övriga europeiska länder 3 900 |
Vår verksamhet i Ryssland omfattar tre förpackningsanläggningar, två sågverk och virkesanskaffning. I ansvarsfrågor fokuserar vi särskilt på att främja skogscertifiering och arbetsmiljöfrågor.
| Antal anställda 1 100 | |
|---|---|
| Wood Products, Packaging Solutions |
Efterfrågan på Stora Ensos produkter, särskilt konsumentkartong, ökar snabbt i Kina. Utöver två pappersbruk äger Stora Enso produktions- och distributionsanläggningar för förpackningslösningar. Vi håller för närvarande på att uppföra ett konsumentkartongbruk i Beihai, i Guangxi-regionen, där verksamheten även omfattar eukalyptusplantager. Consumer Board, Packaging Solutions, Paper Antal anställda .......................... 5 100
Stora Enso äger 35 % i ett samriskföretag i Pakistan. Bulleh Shah Packaging tillverkar wellpappförpackningar, konsumentkartong, wellpappråvara och papper för textil-, mejeri-, livsmedel- och elektronikindustrier i Pakistan. I ansvarsfrågor fokuserar vi på människorättsoch arbetsrättsfrågor, till exempel genom att granska och utbilda leverantörer samt genom samhällsengagemang.
Consumer Board
| Progress Book | |
|---|---|
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
HUR VI SKAPAR VÄRDE
Utveckling av utbudet enligt kundernas behov för at skapa värde och tillväxt.
Huvudsakliga innovationsområden: biokemi, biomassabaserade produkter, skogsbruk, industriell digitalisering.
Tydliga roller och ansvar, standardiserade och harmoniserade arbetsmetoder.
Fokus på inspirerande ledarskap, bra kommunikation, verksamhetsstyrning och målformulering.
CO2: Träd absorberar koldioxid och fungerar som en kolsänka tillsammans med träbaserade produkter.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
HUR VI SKAPAR VÄRDE
| Ekonomiska | ROCE 10,6 % |
||
|---|---|---|---|
| Intressenter | Ekonomisk värde (MEUR) | 2015 | 2014 |
| Kunder | Omsättning | 10 040 | 10 213 |
| Leverantörer | Betalningar | 6 978 | 7 183 |
| Investeringar1 | 956 | 787 | |
| Anställda | Löner och formåner | 1 313 | 1 383 |
| Fordringsägare | Ränta | 186 | 211 |
| Offentlig sektor | Betalda och uppbördsskatter2 | 1 215 | 1 148 |
| Lokalsamhällen | Donationer, fonder för lokalsamhäll, sponsring3 |
4 | 3 |
| Aktieägare | Utdelning1 | 237 | 237 |
1 Utbetalat till intressenter (kassaflödesanalys)
2 Stora Enso som skattebetalare, läs mer på sidorna 60–63.
Exklusive åtgärder i Veracel och Montes del Plata
Återvinning: Våra produkter kan återvinnas som råvara.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
VD HAR ORDET
Stora Enso har tagit stora steg framåt i sin omvandling till ett tillväxtföretag inom förnybara material. Behovet av hållbara skogsbaserade produkter är större än någonsin världen över. Träfibern är i fokus för snabb innovation. Som en av de världsledande i vår bransch har vi en stark position för att utnyttja de möjligheter detta ger.
Karl-Henrik Sundström Stora Ensos VD
Befolkningstillväxt, urbanisering, digitalisering, förändrad livsstil, global uppvärmning, en växande medelklass och ökad miljömedvetenhet är skeenden som påverkar vår egen verksamhet såväl som den hos våra kunder och slutkonsumenter. Med förnybara material som bas har vi en unik position för att möta nya och ökade krav i ett förändrat affärslandskap.
Ökad miljömedvetenhet driver till exempel på utvecklingen av förpackningslösningar och ökar efterfrågan på alternativ till plast- och aluminiumförpackningar. På tillväxtmarknaderna ser vi livsstilsförändringar när en växande medelklass ökar sin efterfrågan på exempelvis färdiglagad mat i portionsförpackningar. Vår förpackningsverksamhet kan även dra stor fördel av den ökande e-handel som digitaliseringen lett till. Inom vår verksamhet för biomaterial finns många möjligheter att utnyttja överskott av biomassa från träd, i syfte att utveckla nya produkter och lösningar som kan tillgodose konsumenternas ökade efterfrågan på hållbara alternativ. Här tittar vi på nya möjligheter inom biokemiska produkter, biobaserade barriärskikt och kompositmaterial.
Vår verksamhet inom området träprodukter gynnas av befolkningsökning och tilltagande urbanisering samt en växande medelklass och större miljömedvetenhet. Detta i sin tur ökar efterfrågan på produkter som passar en hållbar livsstil. Möjligheterna att använda trä i byggbranschen är många och dessutom fördelaktiga ur klimatsynpunkt. Även om mediekonsumtionen varierar på olika marknader fortsätter vår pappersverksamhet att spela en viktig roll genom att generera kassaflöde och bidra med erfarenhet och kunskap för fortsatt utveckling av produkter baserade på förnybara material.
Stora Enso har många möjligheter att göra skillnad när det kommer till global uppvärmning. Vår bas är biomassa från ansvarsfullt vårdad skog, som binder koldioxid. Många av våra verksamheter i Norden och Latinamerika är på god väg att bli helt fossilfria. Våra produkter kan och kommer att ersätta produkter som har en negativ inverkan på klimatet.
Om vi undantar den strukturella nedgången inom pappersverksamheten samt avyttrade verksamheter, har vår omsättning ökat med 4,6 % under 2015. Ökningen beror framförallt på divisionen Biomaterials och produktionsstarten vid massabruket i Montes del Plata 2014. Jämfört med föregående år har det operativa rörelseresultatet ökat med 13,0 % till 915 MEUR, främst beroende på goda resultat i divisionen Biomaterials, fördelaktiga valutakurser och lägre rörliga kostnader. Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive Beihai-projektet, har minskat från 12,7 % till 12,2 %. För att nå vårt mål på 13 % gällande avkastningen på sysselsatt kapital, måste vi fortsätta vår transformation till att bli ett företag inom förnybara material, vilket förväntas förbättra vår lönsamhet.
Att 92 % av vårt resultat i år kommer från tillväxtområdena förpackningskartong, biomassabaserade produkter och träprodukter är en viktig milstolpe i vår omvandling. Vi fortsätter också att generera ett
| Stora Enso globalt | Strategi |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
VD HAR ORDET
Utvecklingen för att minska beroendet av fossila material innebär omfattande affärsmöjligheter för Stora Enso.
1
2
| Miljoner EUR | 2015 | 2014 | 2013 | Mål |
|---|---|---|---|---|
| Utdelning/resultat exkl. engångsposter | 27 % | 75 % | 75 % | 50 %1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) | 10,6 % | 9,5 % | 6,5 % | >13 % |
| Skuldsättningsgrad | 0,60 | 0,65 | 0,61 | <80 % |
| Ökning av nettoomsättning2 | 4,6 % | 0,9 % | 4,5 % | |
| Nettoskuld/operativ EBITDA | 2,4 | 2,6 | 2,9 | <3,0 % |
| Fasta kostnader/omsättning | 25,0 % | 25,1 % | 27,2 % | <20 % |
Att utdela 50 % av årets resultat över cykeln
Exklusive den strukturella nedgången i pappersverksamheten och de avyttrade bruken Corenso och Barcelona.
starkt kassaflöde och förbättra vår balansräkning. Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA är 2,4, vilket är väl i linje med vårt mål. När det gäller kvoten fasta kostnader/omsättning har vi ännu inte nått vårt mål. Vi fortsätter med förbättringsåtgärder för att öka försäljningen och minska kostnadsbasen.
Vi har under de senaste tre till fyra åren gjort betydande investeringar i nya tillgångar. Vi är nu på väg in i en ny fas där det handlar om att få utväxling på dessa investeringar. Vi har också avyttrat ett antal tillgångar som legat utanför kärnverksamheten. Dessutom har vi stängt ned en stor del av vår papperskapacitet. Fyra av våra fem divisioner är inriktade på tillväxt. Trots verksamhet i en utmanande miljö har pappersdivisionen genererat det kapital som krävts för våra investeringar under de senaste åren. Kommande år är ambitionen att investeringar i underhåll och utveckling ska ligga i nivå med kostnaderna för avskrivningar. Utöver det räknar vi med investeringskostnader på ungefär 100 MEUR per år i våra biologiska tillgångar för att upprätthålla produktivitetsnivån.
Under 2015 har uppförandet av vårt konsumentkartongbruk i Beihai i Guangxi-regionen i Kina framskridit väl. Vårt mål är att kunna dra fördel av den växande efterfrågan på hygienisk och högkvalitativ konsumentkartong i Kina, främst för livsmedel. Med start under 2016 kommer vi att börja producera kartong för vätskeförpackningar och annan konsumentkartong vid Beihai-bruket. I full drift kommer bruket att producera 450 000 ton konsumentkartong om året.
Under året har vi kunnat fira att vi haft tio miljoner arbetstimmar utan någon allvarlig olycka i Guangxi. I ett byggprojekt av den här storleken är detta en imponerade prestation som visar på att vi prioriterar säkerheten högt överallt i våra verksamheter.
Tillväxtpotentialen för förpackningspapper av förnybar fiber är god i hela världen, och med investeringen i tillverkning av kraftliner i Varkaus har vi goda möjligheter att utnyttja det. I Varkaus har vi konverterat en finpappersmaskin till att producera kraftliner. Det är ett bra exempel på hur vi kan använda vår kunskap, innovationskraft och en befintlig tillgång i en stagnerande verksamhet och anpassa den för tillväxt. Den nya maskinen togs i drift i oktober 2015.
I februari kunde vi tillkännage ytterligare ett projekt i Varkaus: en investering på 43 MEUR i en ny produktionslinje för byggelement av trä. De nya produkterna, som bygger på en form av fanerteknik, kompletterar vår befintliga produktportfölj och stärker vår ställning som global leverantör av högkvalitativa tekniska byggelement i trä. Med denna investering kommer vi att kunna tillgodose de växande behoven inom stadsbyggnation, nå nya geografiska områden samt erbjuda ett bredare urval av träprodukter.
64 %
av den totala omsättningen under 2015 kom från tillväxtverksamheter
12,2 %
operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) 2015, exklusive transformeringsprojekt
| VD har ordet | Divisioner |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
VD HAR ORDET
Innovation handlar inte bara om vad vi gör, utan också om hur. Massabruket i Montes del Plata i Uruguay har uppnått uppsatta produktionsmål och den nya produkten har etablerats på marknaden utan störningar. Investeringen i ligninproduktion vid Sunilabruket i Finland är färdigställd och kommersialisering pågår. Detta är världens första integrerade anläggning för ligninutvinning och produktion av torkat lignin.
Vi betjänar många av världens starkaste varumärken i olika branscher världen över. De förväntar sig miljövänliga produkter och lösningar som gör dem mer attraktiva i en föränderlig värld. Vi kombinerar globala resurser med lokal närvaro, service och ansvar.
Under 2015 invigde vi ett innovationscenter i Stockholm och ett i Helsingfors för att driva utveckling och innovation inom förpackningar och biobaserade produkter. På innovationscentret is Stockholm för biobaserade produkter kommer vi under ett och samma tak ha möjlighet att arbeta med forskning, tillämpning, affärsutveckling och strategisk marknadsföring. Huvudfokus ligger på att främja innovationsarbetet genom att identifiera affärsmöjligheter på marknaderna för förnybara material och biobaserade kemikalier. Vi kommer att länka samman vår egen sakkunskap med ledande forskningscenter, universitet och affärspartners. Syftet med innovationscentret i Helsingfors för förpackningsprodukter är att skapa en mötesplats för innovations- och FoUarbete, där Stora Enso tillsammans med kunder och andra intressenter kan utveckla innovativa och miljövänliga förpackningskoncept. Centret kan bland annat erbjuda ett laboratorium för förpackningsdesign och en testmiljö för VR (virtual reality) -teknik inom detaljhandeln.
Under året har vi inlett ett samarbete med NXP Semiconductors inom utveckling av intelligenta förpackningslösningar. Med hjälp av RFID-teknik kan vi ta fram smarta förpackningar som lätt kan spåras i hela leveranskedjan och ge full transparens hela vägen. För konsumenten innebär intelligenta förpackningar fördelar såsom möjlighet att verifiera produktens äkthet och få råd om skötsel, användning och annan viktig produktinformation integrerad.
En annan ny teknik som vi investerar i är MFC (mikrofibrillär cellulosa). Denna massa kan användas för produktion av kartong med förbättrade egenskaper i form av ökad hållfasthet och lägre vikt. Kommersialiseringen av MFC har gått bra och i början av 2015 kunde leveranser till kund inledas. Utvecklingen av produkter som bygger på MFC fortsätter att fokusera på minskad förbrukning av råvara och barriärskiktslösningar som ska stå emot fett och syre som alternativ till oljebaserade plastmaterial. Vi arbetar också med dispersionsbeläggning, främst i samband med livsmedelsförpackningar, för att minska kostnader och användning av fossilbaserade material i förpackningar.
För att säkerställa hållbarhetsperspektivet i hela värdekedjan fokuserar vi på hållbar råvaruanskaffning. I slutet av 2015 omfattades 90 % av Stora Ensos utgifter för material och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (78 % i slutet av 2014). Vi har fortsatt att utveckla processen för råvaruanskaffning både genom att förbättra vårt anbudsförfarande och genom att utveckla våra samarbeten med leverantörer för att minska risker och skapa nya möjligheter.
Att främja arbetet för mänskliga rättigheter är prioriterat i Stora Ensos verksamheter världen runt. Vi följer de tio principerna i FN-initiativet Global Compact samt FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Under 2014 genomförde Stora Enso i samarbete med Danish Institute for Human Rights en människorättsutvärdering i hela koncernen. Vår handlingsplan för mänskliga rättigheter håller nu på att implementeras och i slutet av 2015 var 69 % av åtgärderna genomförda.
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
VD HAR ORDET
Skogen och skogsindustrin är en del av lösningen på klimatproblemet.
För att implementera vårt arbete för mänskliga rättigheter och arbetsrätt skrev vi förra året under ett samarbetsavtal med International Labour Organization (ILO). Avtalet fokuserar på att anpassa våra policyer och tillämpningar till internationella arbetsrättsnormer. Målet är att främja anständiga arbetsvillkor och bekämpa barnarbete i leveranskedjan för vårt minoritetsägda bolag Bulleh Shah Packaging i Pakistan.
Vi har under 2015 fortsatt att förstärka vår säkerhetskultur och för Stora Enso-medarbetare registrerades under året 4,7 olyckor med frånvaro (LTA) per en miljon arbetstimmar. Fem entreprenöranställda som jobbade för Stora Enso och två entreprenöranställda som jobbade för vårt hälftenägda bolag Veracel omkom tragiskt i olyckor under 2015. Det är helt oacceptabelt och vi kommer att göra ännu mer under 2016 för att bli en olycksfri arbetsplats.
¹ Direkta och indirekta fossila koldioxidutsläpp från produktionsanläggningar för massa, papper och kartong (inköpt el och värme). Normaliserade siffror redovisas enligt försäljningsproduktion per enhet. Vissa av siffrorna har omräknats från tidigare år på grund av förändringar i utgångsvärdet eller rapporteringsfel.
I december förra året nådde FN:s klimatkonferens det ambitiösa målet att ta fram ett juridiskt bindande och globalt avtal om klimatåtgärder som ska hålla den globala uppvärmningen på under 2 °C. Stora Enso deltog i Paris Pledge for Action, en sammanslutning av icke-statliga aktörer som välkomnar avtalet och förpliktar sig att implementera det.
Vårt koldioxidnetto har utvecklats åt rätt håll ända sedan vi lanserade vårt mål 2006. Vi fortsätter att minska våra utsläpp, och i slutet av 2015 hade vi redan reducerat koldioxidutsläppen med 32 %. Det betyder att vi är på god väg mot målet att minska våra koldioxidutsläpp med 35 % till 2025. Vi kommer att fortsätta publicera transparenta rapporter om utfallet av vårt arbete. CDP, en internationell icke-statlig organisation som arbetar för hållbarhet, identifierade förra året Stora Enso som ledande i Norden när det gäller att redovisa klimatdata för investerare och andra intressenter.
Vi har alltid skogen som råvara. I hela kedjan från råmaterial till produkter och lösningar är vi starkt engagerade i förnybarhet och hållbarhet. Skogen är våra rötter och vår framtid.
Jag vill tacka alla våra medarbetare för deras insatser under 2015 och våra kunder och investerare för deras förtroende.
Karl-Henrik Sundström VD
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
Megatrender
MEGATRENDER
Globala trender påverkar efterfrågan på förnybara material världen över. Därför behövs företag med ett hållbart skogsbruk mer än någonsin.
Uppgifter om världens genomsnittstemperatur visar på en ökning med 0,85 °C under perioden 1880–2012 (källa: IPCC). På lång sikt kommer de stigande temperaturerna att få mycket stora konsekvenser. Klimatförändringarna ligger därför högst på agendan hos myndigheter, företag och politiker.
Stora Ensos produkter bygger på förnybara material med förhållandevis små koldioxidutsläpp. Med våra förpackningar och träbaserade byggprodukter kan vi till exempel hjälpa våra kunder och samhället i stort att minska sina koldioxidutsläpp genom att erbjuda ett alternativ till produkter baserade på fossila bränslen och andra icke förnybara material. Dessutom kan biomassa ersätta icke förnybara material för en klimatvänligare energiproduktion.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
MEGATRENDER
Fram till år 2025 förväntas jordens befolkning ha ökat till åtta miljarder (källa: FN). Det innebär att konsumtionen växer och att trycket på jordens naturresurser ökar ännu mer – desto större blir behovet av förnybara lösningar.
Stora Enso försöker på många olika sätt att möta kraven från en växande befolkning, i allt från biobaserade produkter till sophantering. Biomassa från träd är en förnybar resurs som kan hjälpa oss att möta det växande behovet av mjukpapper, papper, förpackningar och bostäder. Av biomassa kan vi också utvinna råmaterial för användning i specialkemikalie-, läkemedels-, livsmedels-, kläd-, kosmetika- samt bygg- och hygienbranschen. Biobaserade material bidrar också till en bättre avfallshantering genom möjligheter till återvinning och komposterbarhet.
År 2015 använder 3,2 miljarder människor internet (källa: ITU). Digitaliseringen förändrar våra medievanor och påverkar hur vi producerar, levererar, säljer och köper produkter på nya sätt. Det är en utmaning för pappersbranschen, men positivt när det gäller förpackningar och kartong.
Digitaliseringen stimulerar näthandeln, vilket ökar efterfrågan på kostnadseffektiva logistik- och förpackningslösningar. Med större tillgång till uppkoppling ökar också möjligheterna att använda RFID (Radio Frequency Identification) och NFC (Near Field Communications) för spårning och avkänning, vilket leder till förbättrad logistik och funktion hos konsumentförpackningar. Inom dessa områden har Stora Enso färdiga lösningar som hela tiden vidareutvecklas.
Den "globala medelklassen" kommer år 2020 att ha ökat till 3,2 miljarder människor (källa: OECD). På tillväxtmarknaderna ser vi en växande medelklass som har en ökande disponibel inkomst som de använder för att utforska det globala konsumtionssamhället.
Allteftersom levnadsstandarden förbättras och köpkraften ökar kommer efterfrågan att stiga. Stora Enso finns på plats för att möta större efterfrågan på mjukpapper, förpackningar och bostäder. Vi undersöker också en rad möjliga nya användningsområden inom kläd-, hushålls- och hygienbranschen – alla baserade på förnybara material.
Urbanisering
Människor flyttar till städerna. Befolkningen i städerna väntas växa med 1,84 % per år mellan 2015 och 2020 (källa: WHO). Det driver på efterfrågan på såväl nya bostäder och byggnadsmaterial som smarta förpackningar och metoder för återvinning och minskning av avfallsmängden.
Med sina produkter i material som väger mindre, är lätta att montera, koldioxidneutrala och förnybara erbjuder Stora Enso lösningar för både bostäder och kontors- och affärsbyggnader. I tättbefolkade städer kan sophanteringen vara en utmaning, som dock blir lättare att möta med produkter och förpackningar som kan återvinnas, återanvändas och förnyas.
Ökande inkomster, urbaniseringen, digitaliseringen och tjänsteekonomin påverkar vad vi köper och hur vi lever i en mer rörlig värld. År 2018 beräknas den globala marknaden för hållbara förpackningar motsvara 244 miljarder USD (källa: Smithers Pira).
Massabaserade förpackningar och produkter är förnybara och återvinningsbara, vilket är en tillgång när det gäller att tillfredsställa konsumenters alltmer krävande smak och livsstil, samtidigt som påverkan på miljön minskar. Stora Enso fortsätter att utveckla tekniker, processer och produkter för att möta dessa krav.
45 %
Klimatförändringarna påverkar attityder och förändrar konsumtionsmönster. 45 % av konsumenterna sade sig vilja undvika varumärken som inte agerade för att minska sina koldioxidutsläpp (källa: Carbon Trust). Den moderna konsumenten bryr sig inte bara om vad han eller hon köper, utan också hur det är tillverkat.
Stora Enso erbjuder produkter som uppfyller kraven på att vara naturliga, autentiska och hållbara – längs hela värdekedjan.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
Strategi
STRATEGI
på skogsbaserade förnybara material.
Megatrender påverkar människors konsumtionsvanor i dag och i morgon. Rätt hanterade kan dessa trender bli till stora affärsmöjligheter för Stora Enso. Vi är experter
Omvandlingen till ett tillväxtföretag för förnybara material är en medveten reaktion på globala trender, på kundernas behov och på förväntningarna från våra intressenter. Stora Enso fortsätter att utveckla produkter och tekniker baserade på förnybara material som i sin tur kan minska beroendet av fossilbaserade material på många viktiga områden.
Vi har djupgående kunskap när det gäller skogsbruk, råmaterial, processer och internationella affärer. Stora Enso bygger vidare på detta och riktar in sig på produktområden – förpackningar, kartong, biomaterial och träprodukter – och geografiska marknader, särskilt Asien och Sydamerika, med hög tillväxtpotential. Dessutom fortsätter vi att integrera innovationer genom hela värdekedjan för att kunna möta både kundernas ändrade behov och utmaningarna på råmaterialsidan.
Vi fokuserar på förnybara träbaserade produkter och de viktigaste byggstenarna är fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer på biomaterialområdet och hållbara byggprodukter.
Investering i ny produktionsanläggning för byggelement i trä i Varkaus i Finland, för att möta växande efterfrågan inom stadsbyggnation, klar undet det andra
kvartalet 2016. Läs mer på
Som en del i koncernens strategiska omvandlingsprocess såldes pappersbruket Uetersen i Tyskland.
Investeringen i ligninproduktion vid Sunila-bruket i Finland färdigställd. Läs mer på sidan 39.
I början av 2015 inleddes kommersiell produktion av råmaterial för lättare konsumentkartong vid MFC-bruket i Imatra i Finland. Läs mer på sidan 23.
JANUARI FEBRUARI MARS
| Stora Enso i korthet | Megatrender | |
|---|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi | |
| Hur vi skapar värde | Innovation | |
| VD har ordet | Divisioner | |
STRATEGI
Fiberbaserade förpackningar − från förnybara råmaterial till produkt hos slutkund – erbjuder en stabil, långsiktig tillväxt inom de flesta segment och har en stor innovationspotential genom hela värdekedjan. Med plantagebaserad massa kan vi säkra lågprisfiber för vår produktion. Inom Biomaterials innebär den ökande efterfrågan på produkter med hållbart ursprung många möjligheter att utnyttja överbliven biomassa från träd för att utveckla nya produkter och lösningar. Med träbaserade byggprodukter täcker vi många områden inom stadsbyggnation, bland annat husmoduler och träkomponenter, för att möta globala behov.
Under 2015 kom 64 % av Stora Ensos omsättning från tillväxtverksamheterna inom förpackningar, biomassa och byggprodukter i trä. Även om pappersverksamheten minskar i omfattning bidrar den med kassaflöde och med långsiktiga kundrelationer, produktionsprocesser, FoU och kunskap om råmaterial till våra övriga verksamheter.
För att innovationer ska vara relevanta måste de bygga både på de trender och på den utveckling som påverkar våra kunder och slutanvändare, samt på resurser och kompetens. I 2015 har Stora Enso förstärkt sitt innovationsarbete i syfte att fånga upp de mest användbara idéerna och på bästa möjliga sätt göra dem kommersiellt gångbara.
Inom förpackningar och kartong utforskar vi nya sätt att erbjuda förnybara produkter av hög kvalitet och med extra funktionalitet, t.ex. förpackningar med inbyggd RFID-teknik, samtidigt som vi minskar resursanvändningen genom innovationer som MFC (mikrofibrillär cellulosa). På biomassaområdet utforskar Stora Enso hur cellulosa, hemicellulosa och lignin från träd och andra källor kan användas inom tillverkning av mjukpapper, textil, hygienartiklar, specialkemikalier, ytskikt och livsmedel.
När det gäller träprodukter sträcker sig innovationsarbetet från processutveckling inom klassiska sågade trävaror till helt nya träbaserade produkter och lösningar.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Stora Enso startade ett unikt samarbete för anständiga arbetsvillkor och bekämpning av barnarbete.
I linje med koncernens strategiska mål att bli ett företag inom förnybara material presenterades nya finansiella mål
för koncernen och divisionerna.
Stora Enso och NXP Semiconductors inledde samarbete för utveckling av intelligenta förpackningslösningar med fokus på att integrera RFID i förpackningar. Läs mer på sidan 23.
Förpackningsanläggningen i Chennai i Indien stängdes på grund av kraftigt minskad lokal efterfrågan.
Investeringen på 28 MEUR i modernisering och utveckling av sågverket i Murów i Polen slutfördes och erbjuder nu ett utvecklat sortiment av träprodukter på de växande marknaderna i Central- och Östeuropa.
Produktionen vid massabruket Montes del Plata i Uruguay körs med full kapacitet. Stora Ensos andel av produktionen är 50 % eller 650 000 ton per år.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
STRATEGI
Stora Enso hjälper sina kunder att förbli konkurrenskraftiga, hållbara och vinstgivande företag.
I pappersverksamheten utvecklar vi papperskvaliteter och tjänster som svarar mot förändrade kundbehov, förbättrar material- och energieffektivitet och utforskar nya affärsidéer som kan utnyttja våra befintliga produktionsanläggningar.
Innovationsarbetet är inte begränsat till Stora Ensos egna produkter. Vi tittar också på hur vi kan utveckla samarbeten och affärsmodeller, vilka tjänster vi kan erbjuda i värdekedjan och hur vi kan använda olika material för att på bästa möjliga sätt minska miljöpåverkan.
Läs mer om innovation på sidorna 21–23.
Kunder och konsumenter bryr sig inte bara om vad produkterna är tillverkade av, utan också hur de tillverkas. Stora Enso strävar efter att förbättra hållbarhetsaspekten i varje produkt genom att ta fram intelligenta lösningar för säkra processer och effektivare användning av energi, råmaterial och vatten.
Stora Enso återvinner råmaterial och främjar användning av biprodukter från produktionen, som bark, aska, kalkslam och spillvatten. Mycket av detta används internt för framställning av bioenergi och överskottsvärme och elektricitet säljs också ofta till närliggande verksamheter eller samhällen. Upp till 98 % av avfall och restprodukter från vår verksamhet återanvänds antingen i vår egen produktion eller externt inom jordbruk, tegeltillverkning eller vägbyggen.
Nästan allt vatten som används vid våra fabriker hämtas direkt från sjöar och floder. Ungefär 96 % av det vatten som Stora Enso tar från naturen återförs till naturen, antingen i behandlad (processvatten) eller obehandlad (kylvatten) form, och kan användas igen av andra.
Stora Enso bygger starka och mätbara samarbeten med leverantörer som tillför värde till våra verksamheter och kunder. I hela leveranskedjan förväntas våra leverantörer följa Stora Ensos uppförandekod för leverantörer eller tillämpliga lagar och förordningar.
Kompletta handlingsplaner, till följd av resultaten från människorättsutvärderingen som publicerades i februari, på plats under juli.
Investeringen på 27 MEUR i kvalitet, kostnadseffektivitet och större kapacitet vid Imatra-bruket i Finland slutfördes.
Förpackningsanläggningen i Komárom i Ungern såldes på grund av stora förändringar i kundbasen.
Bruket i Barcelona såldes i linje med Stora Ensos strategi att fokusera på högkvalitativ nyfiberbaserad konsumentkartong.
Produktion av kraftliner inleddes vid den konverterade pappersmaskinen på Varkaus-bruket i Finland.
JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
STRATEGI
Stora Enso tillämpar och främjar hållbara sätt att bruka och plantera skog för att säkerställa ett levande skogsbruk, flera användningsområden för skogen, bevarad biologisk mångfald, skydd av mark och bevarande av platser som är historiskt, socialt eller ekologiskt betydelsefulla.
Med en kombination av erfarenhet och innovationsarbete verkar vi för ansvarsfull verksamhet i hela skogsbruksprocesssen – från markberedning och plantering till avverkning. Framstegen inom hållbart skogsbruk följs upp med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av marken som ägs och brukas av Stora Enso som är certifierad. Målet är att nå en certifierad andel på 96 % till slutet av 2017. För 2015 var den certifierade andelen 90 % (90 % för 2014). Andelen certifierad skog när det gäller koncernens totala virkesförsörjning var 80 % (78 %).
Stora Ensos innovationscenter för förpackningar i Helsingfors och innovationscentret för biomassabaserade produkter i Stockholm invigdes.
En ny kartongkvalitet för premiumförpackningar lanseras, Performa Brilliance.
Konsumentkartongbruket i Beihai i Kina är till 95 % färdigställt och testkörning inleds. Anläggningen beräknas vara driftklar under det andra kvartalet 2016.
Uppförandet av testanläggningen för xylos i Raceland i USA fortsätter enligt plan och beräknas stå klar i början av 2017.
Stora Enso meddelade att bruket Arapoti i Brasilien ska avyttras, vilket förväntas vara slutfört i början av 2016.
NOVEMBER DECEMBER
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
STRATEGI
Vårt ansvar omfattar våra medarbetare och vårt övergripande mål är att "skapa värde för människorna och vår planet".
Genom att omvandla vår kompetens inom förnybara material till kundnytta verkar vi för att främja olika sätt att tänka, öppenhet och kunskapsdelning. Med en arbetsstyrka som speglar de marknader där vi har vår verksamhet blir vi mer konkurrenskraftiga och innovativa.
Stora Enso arbetar för processer och för en kultur som gör att vi kan fokusera på kunderna genom att anpassa arbetsmetoder och möjliggöra transparent planering med utgångspunkt i kundernas verksamhet och vidare till råvaruanskaffning och vår verksamhet.
Säkerhet och affärsetik har fortsatt högsta prioritet. Vi säkerställer att våra medarbetare har utbildats i vår uppförandekod och att den efterlevs vid alla affärsbeslut.
Läs mer om personal och ledarskap på sidorna 56–59.
Under 2015 har alla Stora Ensos divisioner infört nyckeltal för hållbarhet på både koncernoch divisionsnivå i sin verksamhetsrapportering. Vi har också fortsatt att utvärdera vår nuvarande hållbarhetsstrategi och planerar att utveckla hållbarhetsplanen ytterligare under 2016.
Målet är att göra våra kort- och långsiktiga ambitioner tydligare i både hållbarhetsarbete och kommunikation och betona den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan av vår verksamhet i hela värdekedjan.
Läs mer om hållbarhet i Sustainability Report 2015 (som utgör en del av Stora Ensos årsredovisning).
Vi möter människor och samhällen i vår tillverkning, försäljning och våra leveranskedjor över hela världen. I varje steg tar vi ansvar för våra handlingar och hur de kan påverka omgivningen.
Eftersom vi verkar globalt måste vi säkerställa att överallt verka i enlighet med lokala lagar och föreskrifter och, där vi kan, göra mer för att hjälpa människor och samhällen att utvecklas.
Vårt syfte att "Skapa värde för människorna och vår planet" är den etiska kompass vi utgår ifrån när vi tar hänsyn till behoven hos olika intressenter på olika marknader.
Värderingarna, "Ta ledningen" and "Gör det rätta", utgör en naturlig del av vårt syfte. De handlar om att föregå med gott exempel, att vara ledande inom vår bransch och inom hållbarhet.
Enligt vår årliga medarbetarundersökning 2015 upplever 82 % av våra medarbetare att de kan identifiera sig med vårt övergripande mål. Dessutom ser 74 % "Ta ledningen" och 82 % "Gör det rätta" som värderingar som vägleder dem i deras dagliga arbete.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
STRATEGI
Lönsam tillväxt genom utveckling av produkter som bygger på förnybara material.
Lönsamhet och tillväxt är ett mått på vår framgång och ett bevis på att vi svarar mot de krav som våra kunder och aktieägare ställer. Denna framgång är också beroende av att vi sätter tydliga mål, använder vårt affärssinne och att vi både kan skapa gedigna innovationsprocesser och dela med oss av våra bästa metoder inom och mellan verksamheterna.
Stora Enso bekämpar den globala uppvärmningen genom att ständigt arbeta med att minska koldioxidutsläppen i verksamheten. Det effektivaste sättet för oss att göra det är att bli ännu energieffektivare och fortsätta att öka andelen bränslen baserade på biomassa i vår totala energikonsumtion.
Skogar och plantager har blivit en allt viktigare del av en vidare global utvecklingsplan, särskilt när det gäller att motverka den globala uppvärmningen. Trä är en förnybar naturlig resurs med hållbarhetsfördelar som inte alltid återfinns i fossilbaserade alternativ. Träd tar upp koldioxid från atmosfären, och fungerar tillsammans med träbaserade produkter som så kallade koldioxidsänkor. Med ett hållbart skogs- och plantagebruk kommer nya generationer träd att ersätta de som avverkas och fortsätta ta upp koldioxid från atmosfären.
Sedan 2006 har pappersförsäljningens andel av omsättningen minskat dramatiskt. Vi har avyttrat den nordamerikanska pappersverksamheten, pappersgrossister och avyttrat, lagt ned eller konverterat pappersmaskiner. I linje med vår strategi har vi fokuserat på förpackningar, biomassa och träprodukter och gjort investeringar i till exempel massabruket i Montes del Plata, förpackningsanläggningen i Ostrołęka och konverteringen av pappersmaskinen i Varkaus. Denna utveckling kommer att fortsätta under 2016 när vårt nya konsumentkartongbruk i Beihai och LVL-fabriken i Finland körs i gång.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
STRATEGI
25–35 % hemicellulosa
35–45 % cellulosa
Olika fraktioner av biomassan kan utvinnas, raffineras och förädlas med kemiska, mekaniska och enzymbaserade processer för att sedan bli nya produkter.
Möjliga användningsområden finns inom specialkemikalie-, bygg, hygien-, lim-, livsmedels- och klädindustrin.
I dag används bara ungefär 50 procent av materialet i en trädstam − nämligen fibern till pappersmassa − resten blir till energi. Med nya innovativa tekniker kommer vi i morgon att kunna skapa produkter av vedens alla fraktioner när vi även använder hemicellulosa och lignin.
Stora Enso har världens första integrerade anläggning för
ligninutvinning vid Sunila-bruket i Finland. I och med förvärvet av Virdia 2014 fortsätter Stora Enso att utforska möjligheterna att utvinna och separera hemicellulosa, cellulosa och lignin ur biomassan. En ny demonstrationsoch marknadsutvecklingsanläggning i USA för utvinning och separering av högraffinerat socker från biomassa håller på att uppföras i Raceland i USA.
I dag används mindre än 50 % av de olika beståndsdelarna i veden. Det finns stora affärsmöjligheter även i den andra halvan.
Snart kan de olika fraktionerna i biomassan av trädet som inte används för framställning av pappersmassa eller energi, raffineras och bli till olika produkter.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
Innovation Divisioner
Innovation är en avgörande faktor i vår omvandlingsstrategi som gör att vi kan reagera på marknadens trender och kundernas behov med nya och bättre produkter i förnybara material.
Viktiga innovationsområden för Stora Enso är biokemi, biomassabaserade produkter, skogsbruk och industriell digitalisering. Inom dessa områden tittar vi på idéer som kan skapa värde. Det kan vara i form av nya eller förbättrade produkter, liksom i hur man får till samarbeten, utformar affärsmodeller eller skapar tjänster i värdekedjan.
För att säkerställa att idéerna kommersialiseras på bästa sätt arbetar Stora Enso över divisionsgränserna med strategiskt fokus och resursbehov i stort. Samtliga divisioner arbetar aktivt med idéskapande och marknadsmöjligheter av olika förslag. Vi tillämpar också en gemensam stage-gate-process för att bedöma och utveckla idéer från koncept till affärsmöjligheter.
Förvärvet av bioteknikföretaget Virdia i 2014 ska möjliggöra för Stora Enso att utveckla produkter baserade på xylos och förvärvet erbjuder affärsmöjligheter på lång sikt. En ny demonstrations- och marknadsutvecklingsanläggning i USA för extrahering och separering av högraffinerat socker från biomassa håller på att uppföras i Louisiana i USA.
Innovationscentret för biomaterial i Stockholm ska stärka innovationsarbetet inom området förnybara material. Det nya innovationscentret för förpackningsprodukter i Helsingfors kommer att vara ett tvärfunktionellt center för innovations- och FoU-arbete, där Stora Enso tillsammans med kunder och andra intressenter kan utveckla förpackningskoncept. Förutom dessa två center finns forskningscenter i Karlstad (Sverige), Imatra (Finland) och Mönchengladbach (Tyskland).
Under 2015 har Stora Enso också förstärkt sitt samarbete med ledande universitet i Sverige och Finland, liksom med de nordiska ländernas regeringar för att bygga upp ett nationellt stöd för bioekonomi.
Träfibrer ger oss unika möjligheter att framställa hållbara produkter som tillför värde till samhället.
Markus Mannström Chief Technology Officer
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
| Hur vi skapar värde | ||
| VD har ordet |
INNOVATION
De flesta av Stora Ensos bruk använder biomassa i sin egen energiproduktion (elkraft och/eller ånga) utöver externa energikällor. Det här bygger på förbränning och bearbetning av avverkningsrester, återanvänd ved eller biprodukter från våra tillverkningsprocesser som svartlut, bark och slam. Överskottet av värme och elkraft distribueras ofta till närliggande samhällen.
Vid Enocell har investering i förnybar energi medfört att ungefär 85 % av fossila bränslen olja som används i brukets mesaugn har kunnat ersättas med sågspån, vilket bidrar till att reducera koldioxidutsläppen med 49 % under år 2015. Det mesta av sågspånet kommer från Stora Ensos närliggande sågverk.
Ett integrerat kartongbruk med två maskiner, Skoghalls bruk, drivs till 93 % med biobränsle och är till 35 % självförsörjande på energi. Bruket kan också leverera fjärrvärme till kommunen.
Stora Enso har tillverkat dissolvingmassa av björk vid bruket Enocell i Finland i ungefär fem år. Det som skiljer dissolvingmassa från konventionell pappersmassa är att den inte innehåller hemicellulosa. Dissolvingmassa kan användas i allt från textilier, cellofan och rengöringsmedel till läkemedel, kosmetika och livsmedel.
Marknaden för dissolvingmassa (viskosfibrer) till kläder och olika specialtillämpningar växer sakta men säkert. Med fortsatt FoU och
processförbättringar kommer träbaserade produkter att utgöra ett livskraftigt alternativ till bomull.
Utvecklingen av nya produkter baserade på dissolvingmassa är beroende av ett nära samarbete med kunderna för att hitta lösningar som passar både råmaterialet och kundernas verksamhet. För närvarande fokuserar Stora Enso på textilier, korvskinn, cellofan och kökssvampar.
| Stora Enso i korthet | ||
|---|---|---|
INNOVATION
Utvecklingen av lösningar som bygger på mikrofibrillär cellulosa (MFC) fortsätter. Fokus ligger på minskad förbrukning av råvara och framställning av fiberbaserade förpackningar med mindre råmaterial, samt på barriärskiktslösningar för fett och syre.
Det finns också möjliga tillämpningar för MFC inom produkter för personlig hygien och rengöring, ytskikt och självhäftande material, livsmedel och läkemedel. I framtiden kan man också tänka sig att MFC kan vara en biologiskt nedbrytbar produkt som ersättning för aluminium som barriärmaterial.
MFC är ett cellulosamaterial där fiberns yttre skikt har avlägsnats genom en mekanisk process så att de mycket tunna fibrillerna exponeras. De långa och tunna fibrillerna har stor förmåga att interagera med andra material och skapa ett starkare nät.
I början av 2015 kunde testanläggningen för MFC i Imatra i Finland inleda kommersiell tillverkning. Det är världens största MFCanläggning som nu levererar råmaterial till utvalda konsumentkartongprodukter och gör det möjligt att tillverka lättare förpackningar.
Stora Enso har inriktat sig på utvinning av lignin ur trä och på de nya affärsmöjligheter som en massaindustri i förändring kan hitta i detta. Vi har världens första integrerade anläggning för ligninseparation för produktion av torkat lignin som direkt kan användas som bränsle i mesaugnen på Sunila-bruket i Finland och därmed minska brukets koldioxidutsläpp.
Andra möjliga användningsområden för raffinerat lignin är vid produktion av lim och harts, ytskikt, specialkemikalier med mera. Läs mer på engelska:
storaenso.com/lignin-of-tomorrow.
Eftersom efterfrågan på förpackad mat fortsätter att växa arbetar Stora Enso till exempel med barriärskikt för livsmedelsförpackningar som ska klara fett, fukt och vatten och med förpackningar för frysta livsmedel. Målet är att minska kostnaderna och användningen av fossilbaserade material.
För att ge barriärskiktet nödvändiga egenskaper används en kompletterande beläggningsmetod, så kallad barriärdispersion, som ger bättre återvinningsegenskaper än existerande barriärskiktslösningar. Med barriärdispersion kan kostnaderna minskas eftersom ett steg i processen i kartongmaskinen kan uteslutas. En förutsättning för direktbeläggning är att skiktet går att återvinna till massa, vilket ger extra fördelar vid avfallshantering och återvinning av materialet.
Ett exempel på Stora Ensos arbete med att göra pappersproduktionen effektivare är ett fjärrövervakningssystem där våra specialister inom FoU direkt får tillgång till data från anläggningen och kan analysera processerna och leta efter störningar. I systemet finns moduler för hantering av stora datamängder som är till hjälp för att identifiera dolda störningar i processen, liksom genomsökning av hundratals variabler för att hitta grundorsakerna. Systemet ger också tidiga varningar vid driftstörningar och kan användas vid processoptimering, kvalitetsförbättringar och problemlösning.
Bara några veckor efter det att fjärrövervakningssystemet implementerades vid Kvarnsvedens bruk identifierades till exempel en speciell typ av variationer i papprets basvikt som visade sig orsaka brott i pappersbanan. Genom att använda systemets datahanteringsfunktion kunde grundorsaken till variationerna identifieras för att sedan åtgärdas av personalen på bruket. De årliga
Investeringen i en produktionslinje för LVL (fanerlaminatträ) i Varkaus var en strategisk åtgärd för att kunna tillgodose de växande behoven inom stadsbyggnation och nå nya geografiska marknader med ett bredare sortiment av träprodukter.
LVL bygger på en form av fanerteknik där stora stockar skärs i tunna fanerskikt som sedan sammanfogas under hårt tryck och
Med RFID-tekniken kan man till exempel på ett enkelt sätt spåra intelligenta förpackningar i hela leveranskedjan och på så vis uppnå full transparens. Denna tranparens är av största vikt när varumärkesägare och större tillverkare vill säkerställa att deras produkter fraktas och hanteras korrekt. Via den intelligenta förpackningen kan konsumenten verifiera att produkten är äkta, samtidigt som man kan få viktig information från NFC-etiketten. Detta förstärker också relationen mellan varumärket och konsumenten.
värme. LVL kan i styrka jämföras med massivt trä, betong och stål och kan användas i stället för sågat virke med den extra fördelen att LVL också kan framställas i nästan vilken längd som helst. I det ordinarie sortimentet finns exempelvis balkar, reglar och gjutformar. Stora Enso ser också stora möjligheter i att kombinera LVL med CLT (korslimmat trä) för storskaliga bygglösningar.
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Stora Enso består av fem divisioner: Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper. I alla divisioner utnyttjar vi vår kompetens inom trä och andra biomassaprodukter för att möta behov hos kunder och konsumenter i en föränderlig värld och fortsätta att utveckla nya förnybara lösningar.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER
Consumer Board koncentrerar sig på utveckling av råmaterial, kundsamarbete, produktionseffektivitet och överlägsna logistiklösningar. Divisionen siktar på att vara en global föregångare på nyfiberbaserad kartong av hög kvalitet för slutkunder i premiumsegmenten.
15,5 % (Mål: >20 %)
Wood Products utnyttjar möjligheterna inom träbaserade bygglösningar genom en bred produktportfölj och en globalt distribution. Produktutveckling, nya tjänster och integrerade sågverk möjliggör framtidens tillväxt inom bygg-, grossist- och detaljhandelsledet.
AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (ROOC)
15,7 % (Mål: >18 %)
Packaging Solutions har ett helhetsperspektiv från råmaterial till design, från tillverkning till service, leverans och återvinning. Divisionen hjälper kunderna att öka sin försäljning samtidigt som de minskar sina logistikkostnader och sin miljöpåverkan inom tillverkning och andra områden.
AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (ROOC) 11,1 %
(Mål: >20 %)
Paper fortsätter att utveckla produkter och tjänster och effektivisera för att kunna möta kundernas behov och erbjuda de bästa slutprodukterna. Konkurrensfördelen ligger i hållbarhet, papper av återvunnen fiber samt minskning av koldioxidutsläpp.
KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR TILL NETTOOMSÄTTNING
Strategin för Biomaterials är att stärka och diversifiera den befintliga massaverksamheten samtidigt som man utvecklar helt nya produkter av trä och andra typer av lignocellulosisk biomassa för att tillgodose den ökande efterfrågan på förnybara produkter genom hela produktionsledet.
AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (ROOC)
12,4 % (Mål: >15 %)
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER: CONSUMER BOARD
Division Consumer Board har som mål att bli världens ledande leverantör av nyfiberbaserad kartong för tryck och förpackningar. Det breda urvalet av kartong och barriärbeläggningar lämpar sig för optimerade förpackningslösningar för vätskor, livsmedel, läkemedel och lyxprodukter. Divisionen levererar till konverterare och varumärkesägare över hela världen och expanderar på tillväxtmarknader för att möta den ökade efterfrågan på högkvalitativa, funktionella och säkra förpackningar av hög kvalitet.
Trender
Säkra och förnybara alternativ
Urbaniseringen, den ökade köpkraften på tillväxtmarknader, digitaliseringen och den allmänna klimatmedvetenheten innebär många möjligheter för förpackningsbranschen. Möjligheter i form av intelligenta och aktiva förpackningar som kan mätas och spåras, mindre förpackningar för små storstadshushåll, hållbara lösningar för att minska avfallsmängden, hygieniska livsmedels- och dryckesförpackningar och portionsförpackningar för hämtmat som passar den moderna livsstilen. Giftfria, fiberbaserade och samtidigt klimatvänliga förpackningar för 2000-talets konsumtionstrender.
Varumärkesägarna svarar på konsumenternas ökande oro gällande miljöfrågor, socialt ansvarstagande och produktsäkerhet. Dessa områden har blivit till krav som kunderna förväntar sig som en grundläggande del av vårt erbjudande. Hårdare konkurrens i detaljistledet tvingar också varumärkesägarna att fokusera på varumärkesdifferentiering och innovativa butikslösningar.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: CONSUMER BOARD
Strategi
Stark marknadsposition
Vårt mål är att bli den partner som kunder och varumärkesägare föredrar genom att erbjuda differentierade produkter och lösningar som bygger på värdering och livsstil hos konsumenterna och den påverkan dessa har på förpackningsområdet.
Jari Latvanen EVP, divisionschef för Consumer Board
På ett globalt plan arbetar många regeringar för att minska avfallsmängden, vilket skapar tillväxt för förpackningar i förnybara material som går att återanvända och återvinna. Det är trender som stödjer divisionens mål att bidra med hållbara värden på en marknad som fortsätter att domineras av icke förnybara material som plast, glas och metaller.
Consumer Board vill vara en global föregångare när det gäller nyfiberbaserad kartong av hög kvalitet och förstahandsvalet hos slutkunder och varumärkesägare i premiumsegmentet. Målet är lönsam och ansvarsfull tillväxt som nås genom att erbjuda förnybara produkter och lösningar till konverterare, detaljister och varumärkesägare i hela världen.
Divisionen hjälper kunderna att tillgodose konsumentbehov genom att förstå konsumenternas livsstil och värderingar och vilka krav detta ställer på olika förpackningar. Målet nås genom att fokusera på innovation och produktutveckling, överlägsen kundservice och produktkvalitet samt effektiv produktion och logistik.
Division Consumer Board växer tack vare långsiktiga relationer med kunder, leverantörer, konverterare och varumärkesägare. Genom mycket skicklig produkt- och processdesign och lösningar som både är funktionella och kostnadseffektiva samt har bra utseende behåller vi våra kunder. En annan tydlig fördel är förmågan att uppfylla den ökande efterfrågan på miljöeffektivitet, transparens och ansvar.
Consumer Board optimerar försäljning och verksamhet genom planering, effektiv produktion och leveranssäkerhet. Kunskap om kunder och konsumenter gör det lättare att klara av variationer i efterfrågan, nya krav på förpackningar och förändringar i konsumtionsmönster.
Steg mot framgång
Divisionens verksamhet är indelad i fem affärssegment baserade på slutanvändning. Vätskekartong tillverkar tättslutande förpackningar för kylförvaring av vätska. Livsmedelskartong erbjuder högkvalitativ kartong för pappersmuggar, tallrikar och formpressade brickor. Segmentet för allmän förpackningskartong tillhandahåller kartong för förpackning av livsmedel, läkemedel, drycker, choklad, kosmetika och lyxprodukter. Cigarettkartong fokuserar på cigarettförpackningar och Grafisk kartong tillhandahåller lösningar för olika grafiska produkter som kort och bokomslag.
Verksamheten i Asien utvidgas och uppförandet av konsumentkartongbruket i Beihai, i Guangxi-regionen, Kina fortgår som planerat med förväntad driftsättning under andra
| Stora Enso globalt | Strategi |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
För ILO är partnerskapet med Stora Enso en värdefull möjlighet att skynda på arbetet för att skapa anständiga arbetsförhållanden. Vi är mycket glada över att kunna samarbeta med Stora Enso för att främja bättre villkor för arbetare och deras familjer, både i Pakistan och i övriga världen.
Benjamin Smith, Senior Officer, Corporate Social Responsibility, Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
kvartalet 2016. Anläggningen kommer att bidra till divisionens globala närvaro och förstärka vår service till kunder i Sydostasien. Genom att vara närvarande lokalt kan vi integrera råvaruförsörjningen med produktion, kunder och slutkonsumenter.
I början av 2015 kunde testanläggningen för MFC-massa i Imatra i Finland börja sälja delar av sin produktion. Det är världens största anläggning för MFC-massa för kartongproduktion och levererar råmaterial till utvalda konsumentkartonglösningar som i sin tur gör det möjligt att tillverka lättare förpackningar. Utvecklingen av MFC-lösningar fortsätter med fokus på fiberbaserade förpackningar som kräver mindre råmaterial och därför är ännu miljövänligare, samt på barriärskikt för fett och syre.
Investeringen på 27 MEUR för att öka kapaciteten för konsumentkartongmaskin nummer 5 vid Imatra-bruket i Finland slutfördes i oktober 2015. Förutom en kapacitetsökning på 20 000 ton ger investeringen också bättre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet. Den tillkommande produktionen kommer att gå till både Europa och övriga världen.
Under 2015 inledde Stora Enso ett samarbete kring intelligenta förpackningslösningar med NXP Semiconductors. Samarbetet inriktas på att integrera RFID (Radio Frequency Identification) i
Investeringar Avskrivningar och nedskrivningar
| Stora Enso globalt | Strategi |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
| Megatrender | |
|---|---|
DIVISIONER: CONSUMER BOARD
Var tredje kartongförpackning i världen som innehåller något flytande är tillverkad av kartong från Stora Enso.
förpackningar för att möjliggöra interaktion med konsumenterna och förenkla leverantörskedjan samt förbättra varumärkesskyddet och skapa lösningar för intrångsskydd.
I oktober slutförde Stora Enso avyttringen av divisionens bruk i Barcelona i Spanien som tillverkade returfiberbaserad konsumentkartong.
Tack vare lokal närvaro på nyckelmarknader är det möjligt att integrera råvaruanskaffning med produktion, kunder och konsumenter. Division Consumer Board har en stark position på de europeiska marknaderna med huvudsakliga konkurrenter som BillerudKorsnäs, Metsä Board och Iggesund. Konkurrenter utanför Europa utgörs huvudsakligen av Klabin, Evergreen, Weyerhaeuser, Georgia-Pacific och International Paper.
Den största tillväxten för nyfiberbaserad konsumentkartong finns på de fragmenterade marknaderna i Kina och Asien-Stillahavsregionen. Fiberbaserade förpackningar konkurrerar indirekt med icke-förnybara alternativ som plast, glas och metall.
Division Consumer Board utvecklar ständigt kartongprodukten för att säkerställa kvalitet och funktion i konsumentförpackningar och samtidigt använda mindre resurser och minska miljöpåverkan. Fokus ligger på minskad materialförbrukning, hållbara barriärlösningar samt nya material och användningsområden som MFC och intelligenta förpackningar som kan mätas och spåras.
I november 2015 öppnades ett innovationscenter för förpackningslösningar i Helsingfors. Innovationscentret kommer att underlätta utvecklingsprojekt tillsammans med kunder och partners och även internt samarbete. Det tvärfunktionella centret erbjuder en stimulerande miljö för kunder som vill hitta nya förpackningslösningar. Fokus kommer att ligga på idéskapande, design, nya affärsmöjligheter och inkubation.
Divisionens nya innovationsmodell AIM (Accelerated Innovation Model) gör det möjligt att involvera kunderna och fånga upp nya möjligheter, samtidigt som den utgör ett effektivt verktyg för att hantera idéer för projektportföljer. Fokus ligger inte bara på forskning och utveckling (FoU), utan också på nya affärsmodeller och koncept samt på att anpassa FoU efter prioriterade behov.
Mogna och marknader i tillväxt
I framkant
| $0.014$ LIDY TIOTHER | |||
|---|---|---|---|
| Stora Enso globalt |
DIVISIONER: CONSUMER BOARD
| MEUR | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 340 | 2 297 | 2 241 |
| Operativt rörelseresultat | 290 | 292 | 217 |
| Operativ ROOC | 15,5 % | 17,8 % | 14,4 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 481 | 386 | 364 |
| Kassaflöde efter investeringar | 21 | 60 | 206 |
| Medelantal anställda | 4 239 | 4 423 | n/a |
| Leveranser av kartong, 1 000 ton | 2 458 | 2 434 | 2 380 |
Omsättningen för division Consumer Board är 2 340 MEUR, en ökning med 2 % jämfört med 2014 som hänför sig till större kartongvolymer och fördelaktig valutakursutveckling. Avyttringen av Barcelona-bruket i Spanien hösten 2015 har minskat omsättningen med 30 MEUR.
Det operativa rörelseresultatet på 290 MEUR ligger på samma nivå som förra året. Den positiva påverkan från större försäljningsvolymer och fördelaktiga valutakurser har mer än motverkats av högre massapriser och ökade fasta kostnader i samband med förberedelser för driftsättning av Beihai-bruket i Guangxiregionen i Kina.
Nettoomsättning Operativt rörelseresultat, %
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
DIVISIONER: CONSUMER BOARD
Stora Ensos stöd till Elopak i form av förnybara innovationer bygger på ett långvarigt samarbete och kan hjälpa företaget att förbli konkurrenskraftigt. En sådan innovation är NNC (New Natura Concept) baserat på MFC (mikrofibrillär cellulosa). Elopak strävar efter att göra så lätta förpackningar som möjligt och ville därför testa MFC-massan så fort den blev tillgänglig från Stora Ensos bruk i Imatra.
"Genom att använda MFC får vi ut maximalt från råmaterialet, vilket innebär mer förpackningsmaterial per ton kartong. Viktiga egenskaper som hårdhet och inre styrka finns kvar, men med lägre vikt. Inom Europa finns olika incitament och lagstiftning för att minska vikten på förpackningsmaterial. Samarbetet med Stora Enso gör det lättare för oss att nå dessa mål", säger Tom Egenes, chef för Strategic Sourcing hos Elopak.
Som internationell leverantör av pappersbaserade förpackningslösningar för flytande livsmedel måste Elopak ständigt utvecklas för att kunna möta förändrade krav på livsmedelsförpackningar. Företaget är beroende av säkra materialleveranser. "Vi har konverteringsanläggningar i Europa, Ryssland och Nordamerika, så det är av största vikt att ha en samarbetspartner som alltid kan leverera. Med två Stora Enso-bruk som levererar exakt samma kvalitet kan vi vara säkra på att värdekedjan aldrig bryts.
Elopak har testat NNC hos en mängd mejerier på den östeuropeiska marknaden. Mer än 100 miljoner förpackningar har producerats med framgång. Under 2016 tänker Elopak testa NNC-kartong i Västeuropa.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
DIVISIONER: PACKAGING SOLUTIONS
Division Packaging Solutions utvecklar fiberbaserade förpackningslösningar och har verksamhet i hela värdekedjan från tillverkning av massa, olika material och förpackningar till återvinning. Divisionens produkter och lösningar används av ledande konverterare, varumärkesägare och detaljister och bidrar till att optimera kundernas verksamhet, minskade totalkostnader och öka omsättningen. Viktiga marknadssegment är livsmedel, dryck, konsumentelektronik, husgeråd och möbler, detaljist- och tillverkningsled.
Verksamheten bedrivs vid wellpappbruk i Finland och Polen, och vid konverteringsanläggningar i åtta länder i Europa och Asien.
Befolkningsökningen och den globala uppvärmningen har ökat medvetenheten om avfallsoch hållbarhetsfrågor. Det ökar i sin tur efterfrågan på smartare förpackningar i förnybara material i leveranskedjan. Fiberbaserade förpackningar har väsentliga fördelar eftersom materialet är förnybart.
Nästa generations konsumenter förväntar sig varumärken som är naturliga, äkta och miljövänliga. Dessa krav sprider sig till hela leveranskedjan, inklusive förpackningarna. Materialegenskaper som förnybarhet, återvinningsbarhet och biologisk nedbrytbarhet hjälper varumärkesägarna att växa och gör att de kan utveckla mer kostnadseffektiva leveranskedjor.
Digitaliseringen stimulerar näthandeln, vilket ökar behovet av kostnadseffektiva logistiklösningar, till exempel i form av förpackningar som är lättare, mer flexibla och ändamålsenliga samt lättare att stapla och fylla. På grund av den ökade konkurrensen om en växande kundbas försöker detaljhandeln också förändra och hitta nya lösningar för att
Ökande efterfrågan på förpackningar
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: PACKAGING SOLUTIONS
Goda tillväxtmöjligheter
Tillväxt genom förnybara förpackningar
Genom en djupare dialog med kunderna och förståelse för trender och hur de påverkar de olika branscher vi levererar till, kan vi vara mer proaktiva och utveckla nya produkter och lösningar.
Gilles van Nieuwenhuyzen EVP, divisionschef för Packaging Solutions
minska avfallet och effektivisera hanteringen i butik med förpackningar som är klara att ställa på hyllan eller kan säljas direkt från pall.
Med större tillgång till uppkoppling ökar också möjligheterna att använda RFID (Radio Frequency Identification) och NFC (Near Field Communications) för spårning och avkänning, vilket underlättar logistiken och kan tillföra funktioner som konsumenterna har nytta av.
Packaging Solutions har goda tillväxtmöjligheter i flera olika produktsegment. För wellpappråvara och wellpappförpackningar är målet att fortsätta skapa mervärde för kunderna genom att leverera förpackningslösningar som kan leda till ökad försäljning samt minskade logistikkostnader och minskad miljöpåverkan. Ett huvudmål är att ses som en partner som följer med hela vägen från design till leverans och slutanvändning.
Divisionens mål, när konverteringen av pappersmaskinen vid det finska Varkaus-bruket till produktion av kraftliner nu är klar, är att fortsätta växa inom wellpappråvara och också att expandera verksamheten inom wellpappförpackningar på attraktiva tillväxtmarknader. Olika expansionsmöjligheter undersöks redan på de snabbväxande marknaderna i Östeuropa och Kina, och divisionen driver också program för säljutveckling (Top Line Hunt) och effektivare verksamhet (Smart Operating Model).
Utöver tillverkning av wellpappråvara och konverteringstjänster fokuserar Packaging Solutions på att utbyta erfarenheter och prisbelönt design med kunderna. Kunderna erbjuds att få hjälp med förpackningsformgivning i tio Design Studios runt om i världen, och kan också få expertråd om materialoptimering, förpackningsautomatisering, processer och miljöpåverkan. En viktig del i divisionens sätt att arbeta är att öppet dela med sig av innovationer och kunskaper.
Under 2015 konverterades finpappersmaskinen vid Varkaus-bruket till produktion av nyfiberbaserad kraftliner. Stora Enso har investerat 110 MEUR i konverteringen som i huvudsak genomfördes under augusti och september 2015. Produktionen av kraftliner började i oktober. Maskinen förväntas ha full kapacitet i början av 2017.
Genom att konvertera pappersmaskinen till kraftlinertillverkning anpassar sig Packaging Solutions till den ökade globala marknaden för förnybara förpackningar. Kraftliner från Varkaus bruk kommer att komplettera produktionen av SC fluting från Heinola bruk i Finland
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
Med trådlös teknik som NFC och RFID möjliggör vi spårning i hela leveranskedjan och konsumenten kan få kontakt med sin vara och varumärket via en NFC-enhet. Det finns ett logiskt och innovativt samband mellan den trådlösa tekniken och smarta förpackningar, som innebär många fördelar för såväl tillverkare och varumärkesägare som konsumenter.
Ruediger Stroh, EVP & GM Security & Connectivity, NXP Semiconductors
samt fiberwellpappråvara av återvunnen fiber från Ostrołęka bruk i Polen. Även om Europa är divisionens primära målmarknad för wellpappråvara, kommer wellpappråvarubruken även att betjäna internationella marknader med sina nyfiberbaserade produkter, från Latinamerika till Asien.
I september 2015 slutförde Stora Enso avyttringen av anläggningen för tryckta microfluteförpackningar i Komárom i Ungern. Avyttringen av Komárom-bruket förväntas minska den årliga konverteringskapaciteten för wellpappförpackningar med cirka 15 miljoner m2 .
Konverteringsanläggningen för wellpappförpackningar i Chennai i Indien stängdes slutgiltigt 2015 eftersom efterfrågan på den lokala marknaden minskat kraftigt. Bruket i Chennai producerade transport- och konsumentförpackningar av wellpapp för försäljning främst i Chennai- och Tamil Nadu-regionerna.
PROGRESS
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
| Personal och ledarskap | ||
|---|---|---|
Fiberbaserade förpackningar kan sänka kostnader genom att optimera kundernas verksamhet och bidra till minskad avfallshantering.
Divisionen har en ledande position på de regionala marknaderna för wellpappförpackningar där den verkar: Norden, Baltikum, Polen och Ryssland. Dessa marknader är fragmenterade med Smurfit Kappa och DS Smith som huvudsakliga konkurrenter. Inom wellråvara har bolaget en stark position på den regionala marknaden för återvunnen wellråvara samt på de globala marknaderna för SC Fluting och Krafliner. Huvudkonkurrenterna är Mondi, Prinzhorn, BillerudKorsnäs, SCA, SAICA, IP och WestRock.
Packaging Solutions tar ett helhetsgrepp när det gäller att skapa mervärde för kunderna, från fiber till design, optimering av förpackningen (rightweighting), tekniska tjänster, automatiseringstjänster, eFlow-tjänster i leveranskedjan och återvinningstjänster. Innovativa design- och materiallösningar stöds av Stora Ensos Design Studios. Sju är belägna i Europa och tre i Kina, och det finns dessutom en virtuell 3D-shop.
Innovationsprogrammen fokuserar bland annat på att utveckla intelligenta förpackningar och MFC-massa (mikrofibrillär cellulosa) för särskilt utformade wellpappråvaruprodukter. I maj 2015 inledde Stora Enso och NXP Semiconductors ett samarbete för utveckling av intelligenta förpackningslösningar som kan förenkla logistiken från tillverkare till konsument. Det finns många möjliga användningsområden för MFC-massa som kan ge kartongprodukter förbättrade egenskaper.
I november 2015 öppnades ett innovationscenter för förpackningslösningar i Helsingfors. Innovationscentret kommer att underlätta utvecklingsprojekt tillsammans med kunder och partners och även internt samarbete. Det tvärfunktionella centret erbjuder en stimulerande miljö för kunder som vill hitta nya förpackningslösningar. Fokus kommer att ligga på idéskapande, design, nya affärsmöjligheter och inkubation.
Att möta efterfrågan på en fragmenterad marknad
För smartare förpackningslösningar
DIVISIONER: PACKAGING SOLUTIONS
| MEUR | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 913 | 1 065 | 1 061 |
| Operativt rörelseresultat | 90 | 118 | 101 |
| Operativ ROOC | 11,1 % | 14,1 % | 11,3 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 138 | 182 | 151 |
| Kassaflöde efter investeringar | 20 | 128 | 69 |
| Medelantal anställda | 714 | 8 227 | 7 663 |
| Leveranser av kartong, 1 000 ton | 587 | 724 | 839 |
| Leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2 | 1 112 | 1 104 | 1 086 |
Omsättningen för division Packaging Solutions, exklusive den avyttrade Corensoverksamheten, är 913 MEUR, en ökning med 3 % jämfört med 2014. Ökningen beror främst på att Varkaus-bruket nu är i gång efter konverteringen av finpappersmaskinen till produktion av kraftliner.
Det operativa rörelseresultatet, exklusive den avyttrade Corenso-verksamheten, på 90 MEUR är 11 MEUR lägre än föregående år, vilket främst beror på kostnader i samband med förberedelser för och produktionsstart vid Varkaus-bruket efter konverteringen från finpapper- till kraftlinerproduktion. 24 second EXTRA GRAPH FOR EACH DIVISION - packaging solutions
Nettoomsättning Operativt rörelseresultat, %
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER: PACKAGING SOLUTIONS
FÖRPACKNINGSVOLYM
PRODUKT PER LASTBIL
Stora Enso samarbetar med en möbelhandlare som tidigare sålde en kökslåda förpackad i wellpapp och plast – en förpackningslösning som Stora Enso såg kunde förbättras betydligt.
Stora Enso satte ihop ett team med erfarna förpackningsformgivare som fick uppdraget att hjälpa möbelhandlaren att minska både sina kostnader och sin miljöpåverkan. Med det nya konceptet kunde förpackningen av produkten automatiseras och man fick en helt ny syn på förpackningen som sådan. Förutom att storleken på lådan minskade med 38 % blev också logistiken oerhört mycket effektivare. En enda lastbil kunde nu lasta 60 % mer än tidigare, vilket innebar en avsevärd minskning av både transportkostnader och koldioxidutsläpp. Samtidigt kan konsumenterna dra fördel av en ansvarsfullare förpackning som är lätt att återvinna.
Utvecklingen av möbelförpackningskonceptet är ett mycket bra exempel eftersom det har:
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| -------------------- | -- |
DIVISIONER: BIOMATERIALS
Division Biomaterials erbjuder olika massakvaliteter för att möta efterfrågan från tillverkare av papper, kartong och mjukpapper. Divisionen erbjuder också fluffmassa som används till hygienartiklar och dissolvingmassa till textil- och livsmedelsindustrin. Andra affärsområden är tallolja och terpentin till kemikalie- och bränsleproducenter. Dessutom utvecklar Biomaterials nya sätt att maximera det värde som kan utvinnas ur trä och andra typer av biomassa som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Sockerarter och lignin kan användas inom kemikalie-, bygg-, hygien- och livsmedelsindustrin.
FÖRSÄLJNING I ÖVRIGA VÄRLDEN 10 %
FÖRSÄLJNING I EUROPA
64 %
Biomaterials massabruk
FÖRSÄLJNING ASIA PACIFIC 26 %
Divisionen har en global närvaro med anläggningar i Brasilien, Finland, Laos, Sverige, Uruguay och USA.
Det finns flera olika utvecklingstrender som påverkar efterfrågan på biomassa, däribland befolkningstillväxten, medelklassens växande konsumtion i tillväxtländer, övervikt och ett globalt intresse för hälsosam och hållbar konsumtion. Den ökande medvetenheten om och lagstiftning mot klimatförändringarna gör också att det ligger i allmänhetens intresse att ersätta fossilbaserade material i många produkter för förbättrade egenskaper.
Division Biomaterials har goda förutsättningar att utnyttja den växande användning av mjukpapper och fiberprodukter som följer av förbättrad levnadsstandard, samtidigt som man fokuserar på att utveckla nya produkter såsom livsmedelsingredienser med mindre fett, men med samma konsistens, samt produkter helt utan skadliga tillsatser som också är mer miljövänliga.
Nya miljövänliga produkter av biomassa
| UWA LIBU I NUNITEL | ||
|---|---|---|
| Stora Enso globalt |
DIVISIONER: BIOMATERIALS
Byggstenar för differentierad användning av biomassa
För att möta en växande efterfrågan krävs att vi kan dela erfarenheter över marknads- och branschgränser och kombinera nya insikter och tekniker med den kompetens och de resurser som redan finns.
Juan Carlos Bueno EVP, divisionschef för Stora Enso Biomaterials
I jämförelse med fossilbaserade slutprodukter har förnybara och återvinningsbara biobaserade alternativ en fördel på konsumentmarknaden där kunskapen om hållbarhetsfrågor ständigt ökar. Samtidigt måste de nya lösningarna ha bättre egenskaper och helst till lägre eller samma pris. När bättre och mer hållbara material skapas utifrån biobaserade råmaterial uppstår nya behov som kommer att bidra till minskad miljöpåverkan.
Divisionens mål är att möta en växande efterfrågan på produkter baserade på förnybara material genom att fortsätta att utveckla biomassans möjligheter. Divisionen är ledande när det gäller marknadsmassa men riktar nu också in sig på att erbjuda kostnadseffektiva och högkvalitativa lösningar till branscher utanför sin traditionella sfär. Strategin är att stärka och diversifiera massaverksamheten samtidigt som man skapar en ny affärsplattform för förnybara material och kemikalier genom ett fördjupat samarbete och innovationsarbete tillsammans med kunderna, vars behov man då också lär känna bättre.
På massamarknaden ligger fokus på att utveckla slutanvändningsområden som mjukpapper, specialpapper, förpackningar, hygienartiklar och textilier över hela världen. Divisionen arbetar också med att utvinna produkter med högre mervärde ur befintliga tillgångar, till exempel lignin, tallolja, terpentin och hemicellulosa. Under 2015 har man investerat i och färdigställt en anläggning för utvinning av lignin vid bruket Sunila i Finland. Lignin har visat sig vara ett bra substitut för fenoler och är därför ett hållbart biokemiskt alternativ i byggmaterial och industriprodukter som epoxihartser och beläggningar. Potential finns även för många andra användningsområden.
I och med förvärvet av Virdia 2014 fortsätter man nu att utforska möjligheterna att utvinna och separera hemicellulosa, cellulosa och lignin ur biomassan och skapa en produktportfölj med potential både för användning inom livsmedels-, tandvårds-, textil- och hushållsbranscherna och som ersättning för plast i förpackningar. Stora Enso bygger en demonstrations- och marknadsutvecklingsanläggning i USA för att validera extraktions- och separationsteknikerna industriellt.
När det gäller tillverkning av traditionell marknadsmassa, som fortfarande är Biomaterials huvudsakliga intäktskälla, har divisionen valt närhet till utvalda kunder som ett av de främsta
| Stora Enso i korthet | Megatrender | |
|---|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi | |
| Hur vi skapar värde | Innovation | |
| VD har ordet | Divisioner | |
DIVISIONER: BIOMATERIALS
| sätten att sticka ut i konkurrensen. Med ett världsomspännande nätverk av plantager kan man erbjuda produkter som svarar exakt mot kundens behov. |
|
|---|---|
| Omvandling pågår Investeringar för framtiden |
Under 2015 har både produktionen och produktkvaliteten stabiliserats i bruket Montes del Plata, som driftsattes 2014 och arbetet med att bli ännu kostnadseffektivare fortsätter. Vid pilotanläggningen i Danville i USA har man fortsatt att finslipa tekniken för extraktion och separation av lignin och cellulosa som kommer att testas på olika biomassor. I Raceland ligger fokus på utbildning av personal för att driftsätta demonstrations- och marknadsutvecklingsanläggningen för xylos. Parallellt har man arbetat både med att förstå marknaden och kundernas behov och att utveckla produkter och låta kunder testa lignin, xylos och andra nya produkter. |
| I all verksamhet och på alla marknader arbetar Biomaterials för en effektiv och säker produktion, ansvarsfulla inköp och riskhantering i frågor som markanvändning och mänskliga rättigheter. Biomaterials arbetar för ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk i sitt världsomspännande nätverk av certifierade plantager. Alla massabruk är självförsörjande på energi och säljer den överskottsenergi de producerar. Divisionens massa kommer från förnybar, hållbar och spårbar råvara och är återvinningsbar. |
|
| Konkurrentanalys | Andra massatillverkare på Biomaterials marknader är bland andra UPM, Metsä Fibre, Södra, |
| Nya marknader att tackla | Fibria (partner i Veracel), Eldorado, CMPC, Arauco (partner i Montes del Plata) och Suzano. På nya potentiella marknader kommer Biomaterials att konkurrera med såväl bioteknik- och biokemiföretag som med den kemiska industrin. |
| Innovation | Division Biomaterials framgång i att gå mot en biobaserad teknik och den biokemiska industrin, |
Förnybarhet i centrum
med en stark bas i massaprodukter, beror på om man kan utnyttja sin erfarenhet och kunskap
Genom avancerad produktionsteknik kan vi tillverka nya spännande material av förnybara råvaror. Vid all produktutveckling är det funktion, pris och miljöpåverkan som ska stå i centrum. Om bioekonomin ska bli framgångsrik måste vi tydligt kunna kommunicera det breda sociala värde som finns i de nya biobaserade produkterna.
Dr Adrian Higson, chefskonsult inom Biobaserade produkter, NNFCC – The Bioeconomy Consultants
| Stora Enso globalt | |||
|---|---|---|---|
DIVISIONER: BIOMATERIALS
Fluffmassa används bland annat vid tillverkning av blöjor och feminina hygienprodukter.
om biomassa och överföra den även till andra material och användningsområden i olika branscher. För att möta växande efterfrågan krävs en affärs- och innovationsstruktur där man kan dela kunskap och utveckling över marknads- och branschgränser samt kombinera nya marknadsinsikter och tekniker med den skogs- och massatillverkningskunskap och de resurser som redan finns.
Innovation inom divisionen är främst fokuserad på att hitta sätt att utvinna så mycket som möjligt ur trä och andra slag av biomassa som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, för att skapa produkter som kan möta den växande globala efterfrågan på miljövänliga lösningar på prioriterade marknader.
I December 2015 invigdes ett innovationscenter för biomaterial i Stockholm för att ytterligare underlätta kunskapsutbyte och samarbete med kunder för att öka innovationstakten på området förnybara material. Vi fokuserar på att förstå vad kunderna och slutkonsumenterna efterfrågar i dag och i framtiden, men också på marknadens dynamik och värdekedjor, till exempel att föra informationen vidare till teknik- och produktteam för att utveckla passande lösningar.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: BIOMATERIALS
| MEUR | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 484 | 1 104 | 1 033 |
| Operativt rörelseresultat | 313 | 89 | 77 |
| Operativ ROOC | 12,4 % | 3,9 % | 3,8 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 385 | 136 | 114 |
| Kassaflöde efter investeringar | 187 | -108 | -231 |
| Medelantal anställda | 1 655 | 1 569 | 1 537 |
| Leveranser av massa, 1 000 ton | 2 499 | 2 076 | 1 864 |
Division Biomaterials omsättning är 1 484 MEUR, en ökning med 34 % från 2014 hänförlig till ökade volymer från Montes del Plata massabruk i Uruguay och en stärkning av US-dollarn.
Det operativa rörelseresultatet på 313 MEUR är 224 MEUR högre än föregående år, främst beroende på högre priser på lövvedsmassa i lokala valutor, fördelaktig växelkurspåverkan, ökade försäljningsvolymer och lägre virkes- och energikostnader. 26 second EXTRA GRAPH FOR EACH DIVISION - biomaterials
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
DIVISIONER: BIOMATERIALS
Kundcase
Munksjö är ett ledande företag inom specialpapper och erbjuder avancerade papperslösningar för både industri- och konsumentprodukter. Stora Ensos division Biomaterials kan erbjuda en bred palett av olika fibrer för tillverkning av Munksjös pappersprodukter. Affärsrelationen har varat i mer än 15 år.
"En av de stora fördelarna med samarbetet med Stora Enso är den goda kontakten mellan våra bolag, både på ledningsnivå och när det gäller logistik och teknik. Det gör att vi jobbar väldigt effektivt tillsammans", säger Anna Bergquist, Senior Vice President Strategic Development hos Munksjö-koncernen.
För Munksjö är det viktigt att dela ett långsiktigt engagemang för att utveckla verksamheten. Det är också viktigt att komma ihåg att båda parter kan dra nytta av kunskap som den ena samarbetspartnern tar med sig.
I dag arbetar divisionen på nya projekt tillsammans med Munksjö: från teknisk utveckling till logistikförbättringar i leveranskedjan.
"Med hjälp av Stora Enso kommer Munksjö på nya sätt att göra saker. Möjligheten att använda VMI (Vendor Managed Inventories), det vill säga att Stora Enso hanterar lagret, gör att både vår produktion och Stora Ensos logistikhantering blir effektivare", förklarar Bergquist. "Framöver kommer vårt samarbete också att innebära nya och bättre sätt att använda långa fibrer."
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER: WOOD PRODUCTS
Division Wood Products har som mål att vara den ledande leverantören av träbaserade byggprodukter samt en föregångare inom innovativa lösningar baserade på trä. Sortimentet täcker många områden inom stadsbyggnation, bland annat massiva träelement, husmoduler och träkomponenter. Det täcker också ett urval av sågade trävaror och pellets för hållbar uppvärmning. Divisionens produkter och lösningar är utformade för att tillgodose höga krav när det gäller säkerhet, kvalitet, design och hållbarhet.
Divisionen verkar globalt och har över 20 produktionsanläggningar i Europa.
Befolkningstillväxten, urbaniseringen, klimatförändringarna och miljömedvetenhet är starka trender som gynnar marknaden för träbaserade byggprodukter. Städerna växer och det behövs följaktligen både nya bostäder och kontors- och affärsutrymmen, vilket innebär ökad efterfrågan på byggmaterial som inte väger för mycket, är lätta att montera och förnybara.
Miljölagstiftningen gynnar efterfrågan på "gröna" hus och påverkar såväl stadsplanerare som investerare, fastighetsutvecklare, arkitekter och byggbolag. Det innebär enorma möjligheter för trä, som är ett energieffektivt, återvinningsbart och koldioxidneutralt byggmaterial med unika egenskaper.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER: WOOD PRODUCTS
Mervärde från råvara till slutprodukt
Närmare målen
Vårt mål är att bli en föregångare inom produkter och lösningar för träbaserade byggprodukter, för att minska användningen av material som är sämre ur hållbarhetssynpunkt, samtidigt som vi erbjuder värdeskapande tjänster i hela värdekedjan.
Jari Suominen EVP, divisionschef för Stora Enso Wood Products
Division Wood Products strategi är att växa i segment där man har en ledande och hållbar marknadsställning, högre lönsamhet och där det finns utrymme för differentiering, för att bli den ledande leverantören av innovativa virkeslösningar. Strategin baseras på integrerad produktion av konkurrenskraftiga sågade trävaror och vidareförädlade produkter som CLT, LVL, industrikomponenter, pellets och byggbalkar.
Arbetet för att stärka kundfokus och service samt att förbättra resultaten i värdekedjan gör att divisionen närmar sig sina mål. Arbetet med ständiga förbättringar är ytterligare ett led för division Wood Products att skapa en vinnande kultur.
Under 2015 har division Wood Products slutfört flera investeringar för utveckling och förbättring av produktionsanläggningarna för att bättre motsvara kundernas krav. Divisionens organisation har också strukturerats om för att bättre stödja implementeringen av divisionens strategiska mål.
I februari meddelade Stora Enso att man investerar 43 MEUR i en ny produktionslinje för byggelement av trä i Varkaus i Finland. Investeringen bygger på en form av fanerteknik och de nya produkterna kompletterar befintliga produkter. Med den nya LVLproduktionen i Varkaus kommer Stora Enso att kunna tillgodose de växande behoven inom stadsbyggnation, nå nya geografiska marknader samt erbjuda ett bredare sortiment av träprodukter. Produktionen beräknas kunna börja under andra kvartalet 2016. Kapaciteten för den nya produktionslinjen beräknas till cirka 100 000 m3 per år.
Investeringen på 28 MEUR för att modernisera och utveckla sågverket Murów i Polen både vad gäller kapacitet och kvalitet är nu genomförd och det nya kostnadseffektiva sågverket driftsattes hösten 2015. Återstående investeringar kommer att slutföras under andra kvartalet 2016. Sågverkets produktionskapacitet har stigit till 140 000 m3 /skift/år. Stora Enso planerar att under de närmaste fem åren gradvis öka sågverkets tillverkningsvolym till 400 000 m³ per år.
Som en del i den rationalisering av verksamheten i Building Solutions Finland som aviserades i mars 2015 stängdes produktionsanläggningen i Pälkäne i juni och säljdes i
| Stora Enso i korthet | Megatrender | Personal och ledarskap | Styrelse | |
|---|---|---|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi | Stora Enso som skattebetalare | Koncernledning | |
| En del av Stora Ensos årsredovisning 2015 |
Nyckeltal | |||
| Hur vi skapar värde | Innovation | Riskhantering | Revisionsberättelse | |
| VD har ordet | Divisioner | Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning |
Information till aktieägare | |
december. Wood Products har fortsatt att utöka sin pelletsverksamhet genom att öppna en ny produktionslinje vid sågverket Ždírec i centrala Tjeckien.
I december annonserade Stora Enso att investera 16 MEUR i pelletsproduktion och förnyelse av pannan vid Ala sågverk I Sverige. Den integrerade pelletsproduktionen vid sågverket kommer att säkerställa bästa möjliga produktkvalitet och produktionseffektivitet, samtidigt som investeringen i en ny panna kommer att förbättra verkets kostnadseffektivitet och förbättra sågverkets miljöpåverkan. Pelletsproduktionen beräknas starta under andra kvartalet 2017. Stora Enso kommer även att investera 10 MEUR i en ny panna vid sågverket i Honkalahti i Finland. Syftet är att uppnå kostnadsbesparingar och förbättra sågverkets miljöpåverkan.
I Finland tilldelades åttavåningshuset Puukuokka Finlandiapriset 2015 för arkitektur av den finska arkitektorganisationen (SAFA). Huset, som innehåller 58 lägenheter, ligger i staden Jyväskylä och har byggts av moduler av korslimmat trä (CLT) som tillverkats av Stora Enso. Även andra byggnader uppförda med CLT i bl.a. Storbritannien och Australien fick utmärkelser.
Trähusbyggandet går mot högre och större byggnader med kraftiga träbalkar och tekniska träprodukter. Den ökade träanvändningen sprider sig också till tillväxtmarknader, där trä som byggnadsmaterial fortfarande är ganska nytt.
Frank Lam, professor och ordförande för Wood Building Design and Construction vid University of British Columbia
Divisionens konkurrenter finns främst på lokal nivå, från tillverkare av byggnads- och inredningsmaterial till sågverk och träindustrier. Byggmarknaden växer generellt och användningen av trä ökar på områden som traditionellt har dominerats av andra material som betong, stål, glas och metall.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
| Revisionsberättelse | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: WOOD PRODUCTS
Träbyggnader och träprodukter fungerar som kolsänkor eftersom de lagrar koldioxid under livscykeln.
För ett hållbart sätt att leva
Innovationsarbetet inom Wood Products divisionen sträcker sig från processutveckling inom sågade trävaror till helt nya träbaserade produkter och lösningar som alternativ till betong, stål och andra mindre miljömässigt hållbara material.
Innovationsarbetet görs i nära samarbete med affärsverksamheten. Under året har såväl e-tjänster och verktyg utvecklats som ständiga förbättringar av divisionens byggsystem och de lösningar man kan erbjuda. Ett resultat av Building Solutions fokus på systemutveckling är exempelvis ett nytt hållbart koncept för husmoduler för snabba bostäder. Konceptet kombinerar högkvalitativa träråvaror och den senaste teknologin med effektiv produktion.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
DIVISIONER: WOOD PRODUCTS
| MEUR | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 603 | 1 779 | 1 867 |
| Operativt rörelseresultat | 81 | 89 | 75 |
| Operativ ROOC | 15,7 % | 17,3 % | 13,9 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 118 | 86 | 125 |
| Kassaflöde efter investeringar | 59 | 58 | 97 |
| Medelantal anställda | 3 824 | 4 046 | 4 282 |
| Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 | 4 334 | 4 493 | 4 776 |
Division Wood Products omsättning är 1 603 MEUR, en minskning med 10 % från 2014, främst beroende på lägre försäljningsvolymer i Nordafrika och Mellanöstern samt lägre försäljningspriser i lokala valutor.
Det operativa rörelseresultatet på 81 MEUR är 8 MEUR lägre än föregående år, främst beroende på lägre försäljningspriser i lokala valutor, som delvis motverkats av lägre virkeskostnader. 28 second EXTRA GRAPH FOR EACH DIVISION - wood products
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
DIVISIONER: WOOD PRODUCTS
I Trondheim i Norge har Stora Enso samarbetat med Woodcon i deras största projekt hittills – fem studenthem i nio våningar, ett bibliotek och en förskola som byggs i CLT från Stora Enso.
"Vårt samarbete med Stora Enso har varit bra på alla sätt. Produkten är av bra kvalitet, medarbetarna är kunniga, fabriken är modern och leveranserna kommer i tid. Vi arbetar tillsammans och kan vara flexibla, ett mycket väl fungerande samarbete", säger
Woodcons vd Terje Strand som har nästan 40 års erfarenhet av att arbeta med trä. Enligt honom finns inget bättre material. Han anser att CLT är en av de bästa träprodukterna eftersom det är förnybart och naturligt och samtidigt lätt att arbeta med. Produkten ger frihet i den arkitektoniska utformningen och byggtiden blir relativt kort.
Enligt Terje Strand blir "gröna värden" allt viktigare för människor på alla områden. Och trähusbranschen växer, andra produkter
i massivt trä kommer att utvecklas vid sidan av CLT. Samtidigt måste trä som byggnadsmaterial föras fram bättre i lagstiftning och regleringar.
"Det är inte bara en framtidsdröm att kunna bygga i trä, det är verklighet. Vi måste bara komma på de bästa användningssätten."
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
| VD har ordet |
DIVISIONER: PAPER
Stora Enso är den näst största papperstillverkaren i Europa med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj för tryck och kontor. Vårt mål är att vara ledande inom papper – att vara bättre än konkurrenterna på att förstå kundernas behov, på verksamhetsoptimering och lönsamhet. Bland kunderna finns förläggare, detaljister, tryckerier, grossister, konverterare och leverantörer av kontorsmaterial. De får tillgång till ett brett papperssortiment tillverkat av återvunnen och ny fiber samt värdefull branscherfarenhet, expertkunskap och kundsupport.
Stora Enso bedriver verksamhet vid 10 pappersbruk i Europa och två i Kina. Avyttringen av det brasilianska bruket Arapoti förväntas slutföras första kvartalet 2016.
Trender
Förändrade medievanor
Digitaliseringen innebär en strukturell förändring av marknaden och påverkar efterfrågan på papper. Ökad användning av digitala medier har haft en negativ inverkan på efterfrågan på tidningspapper. Läsplattor påverkar även efterfrågan på tryckta magasin och böcker. Annonsörer ser däremot reklamblad och broschyrer som ett effektivt medel att få konsumenterna att besöka både fysiska butiker och nätbutiker. Kopieringspapper fortsätter att gå relativt bra eftersom man fortsätter att skriva ut, både på jobbet och hemma.
Utvecklingen av digitala tekniker öppnar för nya möjligheter med kostnadseffektiva tryckmetoder och trycksaksproduktion on demand. Dessutom fortsätter Stora Enso att undersöka hur industriellt internet kan bidra i form av effektivitet och affärsmodeller.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
Stora Enso Progress Book 2015 51
DIVISIONER: PAPER
I division Paper består omvandlingsarbetet i ständiga förbättringar när det gäller processer, energieffektivitet och materialkunskap för att kunna erbjuda våra kunder produkter och tjänster som uppfyller deras behov, vilket samtidigt bidrar till Stora Ensos tillväxt.
Kati ter Horst EVP, divisionschef för Stora Enso Paper
Med två produktområden kan division Paper snabbt reagera och svara på marknadens behov. Området obestruket papper för tidskrifter, dagstidningar och böcker riktar sig mot kunder som tidningsutgivare och bokförlag samt detaljister och tryckerier. Området bestruket papper och kontorspapper riktar sig mot utgivare av tidskrifter, grossister och distributörer av kontorsmaterial samt tillverkare av skolmaterial och kuvert.
De senaste åren har divisionens nätverk av produktionsanläggningar omstrukturerats och det är ett arbete som kommer att fortsätta för att verksamheten ska bli effektivare och lönsammare. Via försäljnings- och serviceteam utökar Stora Enso också samarbetet med nyckelkunder för att hitta förbättringsmöjligheter i leveranskedjan och upptäcka nya affärsmöjligheter och/eller verksamhetsmodeller.
Divisionens roll i Stora Ensos omvandlingsstrategi är att generera kassaflöde för att möjliggöra tillväxt på andra områden. Stora Enso utvecklar sin pappersverksamhet genom att få bättre insikt i kundernas behov och genom att investera i produktionsprocesser, energieffektivitet och materialexpertis, vilket också bidrar till tillväxten inom koncernens andra verksamheter.
| Stora Enso i kortnet | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: PAPER
Kataloger driver försäljning: 60 % av de som tittat i en tryckt katalog går ut på nätet inom en vecka för att handla.
Ett nytt detaljhandelskoncept
Målet för division Paper är att förbättra förmågan att ständigt utveckla innovativa pappersprodukter som svarar mot aktuella behov. Särskilt inom detaljhandelssegmentet finns en efterfrågan på resurssnåla papperskvaliteter med lägre gramvikt och goda tryckegenskaper som kan stärka varumärket. Under 2015 presenterade Paper ett nytt detaljhandelskoncept för flera kunder. Konceptet innefattar sex tjänster som skapar mervärde för våra detaljhandelskunder.
I slutet av augusti 2015 stoppades produktionen av träfritt obestruket papper vid Varkausbruket i Finland. Därmed avslutades en nittio år gammal tradition av papperstillverkning vid anläggningen. Med en investering på 110 MEUR har pappersmaskinen framgångsrikt konverterats och i slutet av oktober inleddes produktionen av nyfiberbaserad kraftliner. Före konverteringen producerade Varkaus-bruket 280 000 ton obestruket finpapper per år. Stora Enso fortsätter att leverera samma pappersprodukter till sina kontorspapperskunder från sina två andra tillverkningsenheter för träfritt obestruket papper, Veitsiluoto pappersbruk i Finland och Nymölla i Sverige. Omställningsperioden har använts för att optimera och finjustera Stora Ensos kontorspapperserbjudande så att det även fortsättningsvis ska passa varje specifik kunds behov.
Som en ledande global producent av industrimineraler är Omyas mål att växa tillsammans med pålitliga samarbetspartner. Omya samarbetar med Stora Enso på deras väg mot ett bolag som skapar värde av förnybara material med fokus på innovation, hållbarhet, kostnads- och kvalitetsmedvetet ledarskap samt ständig förbättring.
Dr. Thoralf Gliese, Executive Vice President - Forest Products Industry, Omya International AG
| Stora Enso i korthet | Megatrender | |
|---|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi | |
| Hur vi skapar värde | Innovation | |
| VD har ordet | Divisioner | |
DIVISIONER: PAPER
| Under 2015 slutfördes avyttringen av det tyska special- och finpappersbruket Uetersen. Avyttringen minskar Stora Ensos årliga pappersproduktionskapacitet med ungefär 240 000 ton. Stora Enso fortsätter att producera specialpapper vid bruket Imatra och bestruket finpapper vid bruket i Uleåborg i Finland. I december 2015 annonserade Stora Enso planer på att avyttra det brasilanska bruket Arapoti. Transaktionen förväntas slutföras under första kvartalet 2016. |
|
|---|---|
| Konkurrentanalys | Division Paper har satt höga mål för att minska sina koldioxidutsläpp. Den nyligen genomförda |
| Hållbarhet som konkurrensfördel |
investeringen i sodapannor vid Veitsiluoto och bruket i Uleåborg i Finland är exempel på pågående satsningar för att uppnå det målet. Divisionen utnyttjar den infrastruktur som bruken utgör för att fullt ut tillvarata fördelar i form av förnybar energi och fiberbaserade produkter. |
| Cirka 90 % av Stora Ensos pappersvarumärken har en eller flera gånger tilldelats den europeiska miljömärkningen Ecolabel för minskad miljöpåverkan under produkternas livscykel. Externa spårbarhetssystem används för att säkerställa att divisionen vet vilket ursprung virket och massan i pappersproduktionen har. |
|
| Tre av Stora Ensos pappersbruk tillverkar papper av 100 % återvunnen fiber och totalt fem bruk tillverkar papperskvaliteter baserade på återvunnen fiber. Som företag är Stora Enso en av Europas största användare av återvunnet papper. |
|
| Innovation Inte kvantitet, utan kvalitet |
Division Papers innovationsplan omfattar bland annat verksamhetsoptimering, nya eller förbättrade papperskvaliteter som svarar mot kundernas behov, nya affärsmodeller och tjänster, nya icke-grafiska produkter baserade på träfiber samt fortsatta initiativ för bättre resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Med en minskande global pappersmarknad handlar det inte om kvantitet, utan om kvalitet – både när det gäller kundfokus och effektivitet i värdekedjan. |
| Under 2015 introducerade division Paper konceptet Open Innovation för att upptäcka ej tillgodosedda kundbehov och snabba på utvecklingen av nya idéer med marknadspotential. I Open Innovation-processen engageras externa partner och potentiella kunder i workshops där utvalda idéer med affärspotential presenteras. Utvalda idéer utvecklas till prototyper och pilotprodukter eller -tjänster, som sedan testas i verkliga |
beslutar om investeringar och prioriteringsordning.
• Säkerhet, målet är inga olyckor
affärsmiljöer. De mest lovande produkterna eller tjänsterna presenteras för ledningen som
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
DIVISIONER: PAPER
| MEUR | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 630 | 3 912 | 4 319 |
| Operativt rörelseresultat | 77 | 172 | 34 |
| Operativ ROOC | 5,5 % | 9,4 % | 1,4 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 286 | 354 | 382 |
| Kassaflöde efter investeringar | 201 | 243 | 248 |
| Medelantal anställda | 6 810 | 7 700 | 8 373 |
| Leveranser av papper, 1 000 ton | 5 778 | 6 006 | 6 525 |
Division Papers omsättning är 3 630 MEUR, en minskning med 7 % från 2014, beroende på svagare efterfrågan och lägre snittpriser i lokala valutor, avyttring av Uetersenbruket i Tyskland i början av 2015 och konverteringen av Varkaus finpappersbruk till kraftlinerproduktion hösten 2015. Förändringar i valutakurser, särskilt den starka USdollarn, har ökat omsättningen.
Det operativa rörelseresultatet på 77 MEUR är 95 MEUR lägre beroende på lägre försäljningspriser i lokala valutor och högre kostnader för massa. Valutakurspåverkan har varit positiv och avskrivningarna lägre, främst på grund av de nedskrivningar av immateriella tillgångar och fastigheter samt maskiner och inventarier som redovisades under 2014.
Nettoomsättning Operativt rörelseresultat, %
| Store Enco alobelt | ||
|---|---|---|
DIVISIONER: PAPER
Varje år lär sig miljoner europeiska elever nya saker när de skriver i block och skrivhäften från Hamelin, en ledande leverantör av pappersvaror för kontors-, skol- och konstnärsmarknaden. Stora Ensos miljömärkta papper BergaWrite produceras för Hamelin och andra europeiska kunder i världens nordligaste pappersbruk, Veitsiluoto i Finland.
"Vi började köpa papper från Enso-Gutzeit för 45–50 år sedan och har fortsatt sedan dess", säger Stéphane Hamelin, styrelseordförande i Hamelin-koncernen. Han beskriver relationen med Stora Enso som ett äktenskap.
"Stora Enso är en av de bästa papperstillverkarna i Europa – och i världen. Papper utgör en stor andel av våra kostnader och vi förväntar oss en högkvalitativ produkt, service och konkurrenskraftiga priser. Vid sidan av dessa baskrav tror jag att det är våra gemensamma värderingar som legat till grund för vår långa relation.
I takt med digitaliseringen måste vi vara mycket innovativa och flexibla. Vi har till exempel utformat och tagit patent på ett anteckningsblock med fyra digitala etiketter på varje sida. Om man skannar sidan med en smartphone omvandlas den omedelbart till en digital fil. Det är lite av en revolution i anteckningsblocksvärlden, men också en framgångshistoria: en miljon sålda block förra året och tvåsiffrig tillväxt i år", säger Stéphane Hamelin.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
Personal och ledarskap
PERSONAL OCH LEDARSKAP
Stora Ensos globala närvaro blir allt starkare och den vinnande kultur som finns i företaget drivs ständigt framåt av motiverade medarbetare och en organisation som arbetar för företagets syfte att "Skapa värde för människorna och vår planet" utifrån grundvärderingarna "Ta ledningen" och "Gör det rätta".
Inspirerande ledarskap på alla nivåer i företaget är en mycket viktig del när det gäller att bygga en vinnande kultur, och Stora Enso satsar därför mycket på ledarskapsområdet. Resultatstyrning och målformulering är faktorer som prioriteras för att bygga högpresterande team. Målsättningen är att samtliga medarbetare ska ha tydligt definierade mål och en årlig prestationsutvärdering samt en öppen och löpande återkoppling och kommunikation med sina chefer. Vi tror att det är mycket viktigt för motivationen att vara stolt över sin arbetsplats, och med våra medarbetarsatsningar vill vi också öka viljan hos våra medarbetare att rekommendera Stora Enso som arbetsgivare.
Säkerhet, affärsetik och hållbarhet är fortsatt prioriterade områden. Alla medarbetare inom Stora Enso ska ha genomgått utbildning i företagets uppförandekod och ha den som grund vid alla affärsbeslut.
Mer om dessa prioriterade områden finns att läsa i Sustainability Report 2015.
Stora Enso genomför varje år medarbetarundersökningen Your Voice där samtliga anställda bjuds in att delta, och som 2015 hade en svarsfrekvens på 91 %. Medarbetarundersökningen är dels ett verktyg för Stora Enso att förstå och följa upp hur företagets omvandling fortskrider
Stora Enso utvärderar utvecklingen hos företagets ledning genom ett ledarskapsindex som hämtats ur en årlig medarbetarundersökning. Indexen tar upp 16 viktiga frågor kring medarbetarnas förväntningar i relation till sina chefer.
| JUIA LIISU I NUITIEI | ||
|---|---|---|
| Stora Enso globalt |
PERSONAL OCH LEDARSKAP
"Vi är stolta över den positiva utvecklingen i resultaten från Your Voice-undersökningen. Men det är inget vi slår oss till ro med, vi arbetar på att bli ännu bättre."
Lars Häggström EVP, personaldirektör och chef för koncernfunktionen Human Resources
och göra prioriteringar i vår globala strategi, dels ett verktyg för chefer att jobba med ständiga förbättringsåtgärder tillsammans med sina team. Samtliga huvudindex kopplade till ledarskap och medarbetarengagemang fortsatte att förbättras under 2015.
Ledarskapsindex bestäms utifrån en grupp frågor som ställs i Your Voice-enkäten. Frågorna fokuserar på den svarandes närmaste chefs agerande och på hur den svarande upplever sig ha blivit behandlad av sin chef. Inom Stora Enso utgår allt ledarskap från fem ledarskapsteman som tagits fram i samband med ett omfattande, skräddarsytt ledarskapsprogram för alla chefer med en eller fler direkt underställda medarbetare. Dessa fem ledarskapsteman är Kundernas behov, Affärsmannaskap, Personalledning, Inspirera och motivera samt Gör det rätta.
Stora Enso utvärderar utvecklingen hos personalens engagemang genom ett index som hämtats ur en årlig medarbetarundersökning. Indexen tar upp sju viktiga frågor kring medarbetarnas motivation, stolthet och målinriktning.
Stora Ensos förmåga att skapa värde är också beroende av ett stort medarbetarengagemang. Med indexet för medarbetarengagemang fokuserar man på att mäta engagemanget hos dem som besvarar Your Voice-enkäten genom en uppsättning frågor om motivation, stolthet över sitt eget arbete, framtidstro och målbild.
Engagemangsindex kompletteras med en avgörande frågeställning som handlar om hur stolta medarbetarna är över att arbeta för Stora Enso: Employee Net Promoter Score (eNPS). Här får
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
PERSONAL OCH LEDARSKAP
Mångfalden inom GROW är fantastisk. Bakgrunderna varierar från ingenjörer till, ekonomer, marknadsförare och en jurist. Vi kommer från hela världen: Europa, Kina, Sydamerika och Indien. Man förstår att Stora Enso värderar dialogen mellan olika discipliner, och det märks också att företaget tror på att det bara är genom att riva murar och arbeta tillsammans som vi kommer att kunna förändra något på riktigt och utvecklas som företag.
Mia Ellilä, produktionsingenjör på Stora Ensos kartongbruk Imatra och GROW-trainee
man bara en fråga som ska besvaras på en skala 1–10. Frågan är: "Hur troligt är det att du skulle rekommendera en vän att söka arbete på Stora Enso?"
eNPS-värdet korrelerar starkt med engagemang och stolthet över Stora Enso som arbetsgivare, positiv inställning till framtiden som anställd på Stora Enso samt tilltro till ledningen. Målet för Stora Enso är att den positiva trenden ska fortsätta och att vi till 2018 ska ha nått upp till det externa snittvärdet som ligger på sju.
Employee Net Promoter Score mäts årligen i Stora Ensos Your Voice medarbetarundersökning, och består av en fråga i samband med sannolikheten att rekommendera Stora Enso som arbetsplats till en vän. En positiv poäng indikerar att det finns flera promotorer än belackare, medan en negativ värdering indikerar motsatsen.
Med hjälp av det globala traineeprogrammet GROW förstärker vi vår tillgång till möjliga framtida ledare och förbättrar möjligheterna att hantera utmaningarna kring den demografiska profilen i koncernen. Programmet riktar sig till universitetsutbildade med högst tre års arbetslivserfarenhet och erbjuder en unik möjlighet att få en fast heltidstjänst inom Stora Enso och samtidigt delta i ett program med fokus på att skynda på företagets omvandling.
De traineeanställda deltar i förstklassiga strategi- och ledarskapsutbildningar vid IMD Business School, stöttar ledningen genom att arbeta med verkliga omvandlingsprojekt i företaget samt praktiserar inom Stora Ensos olika verksamheter. I 2015 års traineeprogram, som startade i september 2015 och kommer att pågå till december 2016, deltar 27 personer på 24 platser runtom i världen.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
PERSONAL OCH LEDARSKAP
Stora Ensos interna ledarskapsprogram startades 2011, när koncernledningen insåg att man i koncernens omvandlingsprocess skulle ha mycket stor nytta av en större mångfald av åsikter och idéer. Pathbuildersprogrammet har sedan återkommit varje år och hösten 2015 inleddes den femte omgången.
Huvudmålet med Pathbuilders-programmet är att skynda på företagets omvandling genom att bygga upp en parallellstruktur med förändringsrepresentanter som arbetar tillsammans med linjeorganisationen. Detta uppnås främst på tre sätt: För det första kan vem som helst i organisationen söka till programmet, för det andra väljs deltagarna ut efter principen att det är viktigt med olika sätt att tänka, vilket gör att olika åldersgrupper, erfarenheter och även nationaliteter representeras och för det tredje får grupperna arbeta med affärsutmaningar som går över divisionsgränserna och som är högt prioriterade av koncernledningen.
Pathbuilders-deltagarna får inte bara tillfälle att arbeta med verkliga problem inom företaget, de får också sitt livs chans till personlig utveckling. Många Pathbuilders-deltagare ändrar karriärinriktning som en direkt följd av programmet, som alltså ger bestående utveckling för både individen och företaget.
Deltagare i Pathbuilders-programmet och koncernledningen träffades i Helsingfors, Finland för att diskutera projektets slutsatser i maj 2015.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
Stora Enso som skattebetalare
STORA ENSO SOM SKATTEBETALARE
Stora Ensos verksamhet genererar värde genom skatter för olika länder runtom i världen. Under 2015 betalade Stora Enso över en miljard euro till den offentliga sektorn, inklusive 792 MEUR i uppbördsskatter.
Stora Enso vill möjliggöra insyn i hur företaget skapar ekonomiskt värde. Därför har Stora Enso frivilligt åtagit sig att presentera en detaljerad redovisning av vilka skatter koncernen betalar till myndigheter i de viktigaste verksamhetsländerna. Åtagandet gentemot våra intressenter ligger helt i linje med Stora Ensos värderingar att "göra det rätta" och "ta ledningen", liksom med företagets syfte: att "skapa värde för människorna och vår planet".
Stora Enso ska säkerställa att företaget följer alla gällande skattelagar, regler och bestämmelser i alla jurisdiktioner där företaget bedriver verksamhet. Stora Enso följer internationella riktlinjer för internprissättning och lokal lagstiftning. Utöver de krav som lagar och regleringar medför överensstämmer våra skatteprinciper med våra värderingar och poängterar vikten av att göra det rätta. Vi försöker också se till att vår skattestrategi överensstämmer med vår affärsstrategi. Vi ägnar oss endast åt sådan skatteplanering som ingår som en del i vår näringsverksamhet. Det innebär att alla skattebeslut fattas med utgångspunkt i affärsverksamheten och att skattefrågor endast är en av många faktorer som vägs in när affärsbeslut tas.
Precis som alla övriga kostnader har vi en skyldighet att hantera våra skattekostnader som en del av det ekonomiska ansvar vi har gentemot samhället och våra aktieägare. Därför kan vi dra nytta av skattelättnader och undantag som beviljas av regeringar på goda grunder. Vi har för närvarande verksamhet i länder med gynnsamma skatteförhållanden, men valet av plats stöds även av sunda kommersiella avväganden.
Stora Enso har verksamhet på följande platser som erbjuder gynnsamma skatteförhållanden:
| Stora Enso i korthet | Megatrender | |
|---|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi | |
| Hur vi skapar värde | Innovation | Riskhantering |
| VD har ordet | Divisioner | Huvudprinciper för |
STORA ENSO SOM SKATTEBETALARE
Mer information finns på: storaenso.com/investors.
Vårt åtagande om öppenhet i skattefrågor gäller också för våra kontakter med skattemyndigheter och regeringar. Vi vill arbeta på ett positivt, förebyggande och öppet sätt med alla skattemyndigheter för att minimera tvister och skapa bästa möjliga förtroende.
Under 2015 har Stora Enso betalat in 1 215 MEUR (1 148 MEUR 2014) i skatter till myndigheter i länder där koncernen har verksamhet. Av dessa betalades 423 MEUR (372 MEUR) direkt av koncernen (egna skatter) medan 792 MEUR (776 MEUR) betalades in på uppdrag av myndigheterna (uppbördsskatter).
Ryssland 1 % Övriga 7 %
Frankrike 2 % Övriga 7 %
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
STORA ENSO SOM SKATTEBETALARE
| Per 31 December | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Egna skatter | |||||||||
| Bolagsskatt | Arbetsgivaravgifter | Produktionsskatter | Summa egna skatter |
||||||
| MEUR | Huvudsaklig verksamhet | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Finland | Produktion | - | - | 89 | 95 | 20 | 14 | 109 | 109 |
| Sverige | Produktion och försäljning | 37 | 14 | 87 | 89 | 6 | 5 | 130 | 108 |
| Tyskland | Produktion och försäljning | 3 | - | 17 | 21 | 7 | 7 | 27 | 28 |
| Storbritannien | Försäljning | - | - | 1 | 1 | - | - | 1 | 1 |
| Kina | Försäljning | 4 | 4 | 13 | 10 | 20 | 9 | 37 | 23 |
| Polen | Produktion och försäljning | 10 | 2 | 4 | 6 | 6 | 6 | 20 | 14 |
| Belgien | Produktion och försäljning | 2 | - | 11 | 12 | 6 | 5 | 19 | 17 |
| Österrike | Produktion och försäljning | - | 1 | 11 | 11 | 1 | - | 12 | 12 |
| Brasilien | Produktion | 2 | 4 | 3 | 3 | 9 | 5 | 14 | 12 |
| Ryssland | Produktion och försäljning | 4 | 2 | 3 | 2 | 4 | 3 | 11 | 7 |
| Övriga | 17 | 12 | 20 | 21 | 6 | 8 | 43 | 41 | |
| Totalt | 79 | 39 | 259 | 271 | 85 | 62 | 423 | 372 |
| Per 31 December | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppbördsskatter | Totalt betalda skatter | ||||||||||
| Moms och liknande skatter1 | Löneskatter | Övriga skatter | Summa uppbördsskatter |
||||||||
| MEUR | Huvudsaklig verksamhet | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Finland | Produktion | 33 | 34 | 143 | 142 | 52 | 59 | 228 | 235 | 337 | 344 |
| Sverige | Produktion och försäljning | 71 | 37 | 82 | 82 | - | - | 153 | 119 | 283 | 227 |
| Tyskland | Produktion och försäljning | 113 | 115 | 37 | 47 | - | - | 150 | 162 | 177 | 190 |
| Storbritannien Försäljning | 85 | 86 | 2 | 2 | - | - | 87 | 88 | 88 | 89 | |
| Kina | Försäljning | 9 | 13 | 12 | 8 | - | - | 21 | 21 | 58 | 44 |
| Polen | Produktion och försäljning | 27 | 17 | 8 | 5 | - | - | 35 | 22 | 55 | 36 |
| Belgien | Produktion och försäljning | 9 | 8 | 10 | 11 | - | - | 19 | 19 | 38 | 36 |
| Österrike | Produktion och försäljning | 8 | 7 | 14 | 14 | - | - | 22 | 21 | 34 | 33 |
| Brasilien | Produktion | 3 | 8 | 3 | 4 | 10 | 11 | 16 | 23 | 30 | 35 |
| Ryssland | Produktion och försäljning | 9 | 13 | 1 | 1 | - | - | 10 | 14 | 21 | 21 |
| Övriga | 28 | 28 | 21 | 21 | 2 | 3 | 51 | 52 | 94 | 93 | |
| Totalt | 395 | 366 | 333 | 337 | 64 | 73 | 792 | 776 | 1 215 | 1 148 |
1 Moms, skatt på varor och tjänster, övriga omsättningsrelaterade skatter
Stora Enso betalade inte bolagsskatt i Finland under 2015 beroende på skattemässiga underskottsavdrag som överförts från tidigare år. Det skattemässiga underskottsavdraget på 887 MEUR (971 MEUR) i Finland beror på ett antal faktorer, bland annat höga avvecklingsoch omstruktureringskostnader under de senaste åren.
Alla företag som berörs av Stora Ensos skatteavtryck är konsoliderade eller gemensamma verksamheter som har konsoliderats proportionellt och där Stora Ensos andel är minst 50 %. I konsolideringen ingår alla företag som antingen har fler än 10 anställda eller en omsättning på 5 MEUR eller mer (för 2014 minst 30 anställda eller en omsättning på 15 MEUR eller mer).
Om ett Stora Enso-företag befunnit sig i en återkravssituation i fråga om mervärdesskatt
eller energiskatt i ett visst land redovisas skatteinbetalningar för det företaget till noll.
Egna skatter inkluderar alla skatter och skattemässiga betalningar som Stora Enso självt har betalat. I skattemässiga betalningar ingår förutom inkomstskatter även andra statliga avgifter betalda utanför skattelagstiftningen, till exempel betalning av utsläppsrätter och socialförsäkringsavgifter.
I uppbördsskatter ingår alla skatter och skatteliknande avgifter som Stora Enso har samlat in på uppdrag av respektive stat, till exempel källskatt, men även mervärdesskatt och andra försäljningsrelaterade skatter som betalas av Stora Enso. Den ekonomiska bördan för dessa skatter ligger hos köparen eller slutkunden.
I siffrorna som redovisas som Stora Ensos skatteavtryck ingår också skattemässiga fördelar i form av lägre skattesatser eller undantag från
skatt som innebär lägre skatteinbetalningar. Sådant statligt stöd ges dock oftast i form av subventioner, särskilt när det gäller energikonsumtion eller särskilda investeringar, vilka inte tas i beaktande vid beräkning av koncernens skatteavtryck.
Stora Ensos effektiva inkomstskattesats för 2015 var 3,8 %. Att skattesatsen var så låg beror främst på att Stora Enso inte redovisar några skattekostnader för sina intressebolag på raden Inkomstskatt i Koncernens resultaträkning. Nettoresultatet för intressebolagen redovisas på raden Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Proceduren är i enlighet med regelverket i IFRS. Om skattekostnader hänförliga till dessa investeringar hade tagits med i Stora Ensos totala skatteberäkning skulle koncernens skattesats för 2015 ha varit ungefär 18 %.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
STORA ENSO SOM SKATTEBETALARE
Det ovan beskrivna skatteavtrycket visar Stora Ensos direkta bidrag via skattebetalningar till stater runtom i världen. Men Stora Ensos verksamhet genererar samtidigt andra mer omfattande ekonomiska fördelar för samhället.
I samband med koncernens omvandling från en traditionell pappers- och kartongtillverkare till ett tillväxtföretag inom förnybara material har vi till exempel konverterat finpappersmaskinen i Varkaus i Finland till att producera kraftliner. Konverteringen har gjort att vi har kunnat anpassa oss till två rådande marknadstrender: minskad global efterfrågan på papper och en ökad global marknad för förnybar förpackningskartong. Investeringen på 110 MEUR (för vilken Stora Enso har tagit emot 7 MEUR i investeringsstöd) kommer att rädda ungefär 300 direkta arbetstillfällen. Investeringen betyder också att Stora Enso kommer att fortsätta göra personalrelaterade betalningar i form av löneskatter och socialförsäkringsavgifter till ett belopp om cirka 12 MEUR per år, liksom betalningar av skatt på verksamheten om cirka 11 MEUR per år.
Stora Enso investerar också 43 MEUR i en ny produktionslinje för byggelement i trä (LVL) i Varkaus i Finland, med beräknad driftstart under andra kvartalet 2016. Projektet kommer att få ett investeringsstöd på cirka 5 MEUR. När anläggningen nått full kapacitet kommer investeringen att ha skapat 80 nya jobb inom Stora Enso och 150 jobb totalt inklusive råvaruleverantörer och logistiktjänster.
När dessa investeringar är genomförda kommer de nya produktionslinjerna i Varkaus att behöva ungefär två miljoner kubikmeter ved per år, som främst kommer att hämtas i närområdet. Förutom att den offentliga sektorn kan dra nytta av skatteinbetalningar kommer investeringarna också att stimulera den lokala ekonomin med ett bättre investeringsklimat, nya arbetstillfällen och värdeskapande i de lokala leveranskedjorna. I allmänhet skapar nya industrijobb också indirekt flera gånger så många jobb i den aktuella regionen.
| Stora Enso globalt | ||
|---|---|---|
RISKHANTERING
Effektiv riskhantering är nödvändig ur konkurrenssynpunkt och en integrerad del av ett värdeskapande. Därför är Stora Ensos riskhanteringsprocess nära knuten till koncernens strategi. Vi ska säkerställa att en metodisk och förebyggande hantering av risker och möjligheter samt noggrant utformade riskbegränsande åtgärder utgör en integrerad del av verksamhetsstyrningen.
För att identifiera de risker som skulle kunna hindra koncernen att nå sina affärsmål används en konsekvent genomförd metod baserad på ramverket COSO (The Committee of Sponsoring Organizations) i kombination med Stora Ensos egna riskbedömningar. I detta arbete beaktas såväl strategiska och operativa risker som risker som hänför sig till lagar och förordningar, finansmarknad och ekonomisk rapportering. Även miljöfrågor och frågor om koncernens anseende ingår. Identifierade risker analyseras och värderas avseende finansiell och icke finansiell påverkan, sannolikheten för inträffande samt orsaksförhållanden. Man överväger vilka kontroller som finns för att begränsa dessa risker och skapar ett riskregister för koncernen och fastställer hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras. Att förflytta risken genom försäkringslösningar är en viktig del i Stora Ensos riskhanteringsarbete.
Vid kvartalsvisa genomgångar granskar ledningen redan identifierade och nyuppkomna risker och följer noga de åtgärder som vidtas för att begränsa de största riskerna. Uppföljningen görs med hjälp av koncernens internrevisionsprogram där effekten av riskbegränsningskontrollerna utvärderas. Resultatet av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till revisionskommittén.
Riskkartan och tabellen visar en sammanfattning av de huvudrisker som identifierats 2015.
En detaljerad beskrivning av Stora Ensos riskhantering, vilka processer som finns samt information om de mest betydande riskerna finns i styrelserapporten i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report 2015.
RISKHANTERING
EFFEKTER
| Huvudrisker 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Riski | Riskklassifi - cering |
Tidsspann | Jämförelse med 2014 |
Ledningens möjlighet att påverka |
| STORA EFFEKTER – HÖG SANNOLIKHET | ||||
| 1 Etik och efterlevnad | M/C | ST | ||
| STORA EFFEKTER – MEDELSANNOLIKHET | ||||
| 2 Strategiska investeringar |
I/S/O | LT | ||
| 3 Makroekonomi och växelkurser |
E/S/F | ST | ||
| 4 Global uppvärmning |
E/S | LT | ||
| 5 Fusioner, förvärv och avyttringar |
I/S | ST | ||
| MÅTTLIGA EFFEKTER – HÖG SANNOLIKHET | ||||
| 6 Arbetsmiljö |
I/O | ST | ||
| 7 Ändring i lagar och förordningar |
E/S/C | LT | ||
| 8 Produktsäkerhet |
M/O/C | ST | ||
| 9 Konkurrens |
E/S | LT | ||
| 10 Relationer till lokalsamhället | I/O/C | ST |
Låg Hög
RISKHANTERING
Att bryta mot lagar och förordningar eller inte kunna förhindra brott Stora Ensos policyer - som vår uppförandekod (Code of Conduct), uppförandekoden för leverantörer, Stora Ensos Affärspolicy - med avseende på bedrägeri, konkurrens, korruption, intressekonflikter och andra liknande områden kan få allvarliga följder för koncernen. Bland möjliga effekter märks åtal, böter, straffavgifter, avtalsbrott, finansiell skada samt skador på företagets anseende
Att inte fullfölja ett projekt enligt beslutad tidplan, budget eller specifikationer kan allvarligt påverka vår finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra oss från att nå våra affärsmål.
Förändringar i det allmänna ekonomiska läget, kraftiga förändringar på marknaden, ökad oro på valutamarknaderna, bestående obalanser i skattesystemet och försämrade ekonomiska villkor i tillväxtländer är faktorer som kan ha en negativ effekt på Stora Ensos resultat, kassaflöde och finansiella ställning.
Förändringar i nederbördsmängder och förekomsten av tyfoner och frostperioder i subtropiska områden kan orsaka allvarlig skada på trädplantager. Höjda medeltemperaturer kan leda till förändringar i skogarnas artsammansättning. Mildare vintrar kan påverka avverkning och transporter i nordligt belägna skogar och därmed följande kostnader. Större efterfrågan på bränslen baserade på biomassa och odlingsmark kan begränsa tillgången på mark för fiberproduktion och påverka priset på biomassa. Ökad global efterfrågan på vatten kan långsiktigt påverka vår verksamhet genom leverantörskedjan.
Om förväntade fördelar eller förväntat värde av förvärv, befintliga tillgångar eller försäljning av rörelse uteblir kan det få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts, utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av tillgångar inte infrias eller om de levererade tillgångarna betingar ett högre värde än den förväntade betalningen.
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
RISKHANTERING
• Mycket noggranna riktlinjer, bland annat med ett obligatoriskt due diligence-förfarande för att värdera och genomföra förvärv som kräver styrelsens godkännande
Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för koncernens anställda eller leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar samt för miljön. Förutom fysiska följder för egendom, hälsa och miljö kan skador innebära skadeståndsansvar gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter genomdriva tillfällig stängning av våra anläggningar.
Koncernens verksamhet kan påverkas av förändringar i politiska eller andra regelverk i alla länder där koncernen har verksamhet, däribland förändringar i skattelagstiftning. Det kan till exempel gälla ökade kostnader för att motsvara nya miljökrav, expropriering av tillgångar eller påförande av licensavgifter, andra skatter eller nya regler för lokalt ägande. Politisk instabilitet kan också innebära social oro eller ogiltigförklarande av existerande avtal, avverkningstillstånd eller arrenden.
• Aktiv uppföljning av den politiska och finansiella utvecklingen i alla länder där koncernen har verksamhet
Vissa av våra produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan innebära hälsorisker eller på annat sätt påverka förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Våra virkesprodukter används i byggnader, vilket kan leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller struktur, produktval eller installation.
Fortsatt hård konkurrens och bristande balans mellan utbud och efterfrågan på marknaderna för papper, massa, förpackningskartong, sågade trävaror och virke kan påverka koncernens marknadsandelar och lönsamhet. Bland Stora Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl stora internationella skogsföretag som regionala och specialiserade företag.
Oförmåga att hantera relationerna till lokalsamhället och berörda organisationer kan hindra produktionen och få en negativ inverkan på koncernens anseende. Koncernen har verksamhet i länder där äganderättsförhållandena kring land och resurser fortfarande är osäkra och kan ge upphov till dispyter.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
Arbetsuppgifterna för Stora Enso Oyj:s olika organ bestäms av finsk lagstiftning och av bolagets bolagsstyrningspolicy som utformats i enlighet med den finska aktiebolagslagen och den finska värdepappersmarknadslagen. Bolaget följer även reglerna och rekommendationerna på börserna Nasdaq Helsinki Oy och Nasdaq Stockholm AB i tillämpliga delar. Stora Ensos bolagsstyrningspolicy har godkänts av styrelsen.
Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utgivits av Värdepappersmarknadsföreningen i den form den gäller vid tidpunkten ifråga och har sedan den 1 januari 2016 tillämpat den finska koden för bolagsstyrning 2015. Koden finns tillgänglig på cgfinland.fi. Stora Ensos bolagsstyrning följer även den svenska koden för bolagsstyrning vars senast uppdaterade version trädde i kraft den 1 november 2015 med undantag för de avvikelser som anges i bilaga 1 i Stora Ensos engelskspråkiga bolagsstyrningsrapport Corporate Governance Report 2015. Avvikelserna beror på skillnader mellan svensk och finsk lagstiftning, koderna för bolagsstyrning samt olika praxis. Vid sådana fall följer Stora Enso den praxis som gäller i bolagets säte.
Styrelsen och koncernchefen ansvarar för ledningen av bolaget. Övriga styrande organ har en assisterande och stödjande funktion.
Insiderbestämmelser
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
BOLAGSTYRNING
Aktieägarna utövar sin äganderätt genom bolagsstämmor. De beslutsfattande organ som har ansvar för bolagets ledning är bolagets styrelse och koncernchefen. Koncernledningen bistår koncernchefen i att leda bolaget. Medlemmarna i koncernledningen ansvarar tillsammans med sina team för den löpande operativa verksamheten med hjälp av olika stabs- och servicefunktioner.
En årsstämma hålls årligen för att presentera detaljerad information om bolagets resultat och för att behandla frågor såsom fastställandet av bokslutet och utdelningen (eller distributionen av medel) och dess utbetalning samt för att utse styrelseledamöter och en revisor.
Aktieägarna kan utöva sin rösträtt och delta i beslutsprocessen för Stora Enso genom att delta i bolagsstämmorna. Aktieägarna har även rätt att ställa frågor till bolagets ledning och styrelse på stämmorna. Större beslut fattas av aktieägarna på årsstämman eller vid extra bolagsstämmor.
Vid årsstämman utser aktieägarna ett nomineringsråd som ska förbereda förslag angående:
Stora Enso leds av en styrelse som verkar enligt internationellt vedertagna principer för bolagsstyrning. Styrelsen består av sex till elva ordinarie ledamöter som utses av aktieägarna vid årsstämman för en mandatperiod på ett år. Det är bolagets policy att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till företaget. Eventuella transaktioner mellan styrelseledamot och bolaget eller dess dotterbolag ska ske på sedvanliga kommersiella villkor och styrelseledamoten ska öppet redovisa omständigheter som kan uppfattas stå i konflikt med bolagets intressen.
Ersättningen till styrelseledamöter (inklusive ersättningen till ledamöter i styrelsekommittéer) bestäms av aktieägarna på årsstämman. Styrelsen övervakar Stora Ensos verksamhet och förvaltning samt tar beslut i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och ekonomi. Styrelsen ansvarar för tillsynen av bolagets ledning och ser till att verksamheten är organiserad på ett tillförlitligt sätt. Den har även ansvar för att bolagets bokföring och ekonomistyrning kontrolleras i vederbörlig ordning.
Styrelsen väljer bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande samt utser en koncernchef, vice koncernchef, finanschef och övriga medlemmar till koncernledningen. Styrelsen godkänner bolagets huvudsakliga organisationsstruktur och granskar och fattar beslut om ersättningen till koncernchefen enligt vad som beskrivs i årsredovisningen och på bolagets webbplats. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Dessutom ser styrelsen årligen över bolagets bolagsstyrningspolicy och ändrar den vid behov.
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
BOLAGSTYRNING
I sitt arbete stöds styrelsen av dess kommittéer – finans- och revisionskommittén, ersättningskommittén och kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Varje kommittés ordförande och ledamöter utses för ett år i taget av styrelsen.
Styrelsekommittéernas arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i särskilda stadgar antagna av bolagets styrelse. Varje kommitté utvärderar årligen sitt eget arbete, har rätt att vid behov anlita externa konsulter och experter samt har tillgång till all behövlig information. Varje kommittés ordförande och ledamöter utses för ett år i taget av styrelsen.
Finans- och revisionskommittén stödjer styrelsen i dess arbete för att upprätthålla integriteten i bolagets finansiella rapportering och styrelsens kontrollfunktioner. Den granskar regelbundet bolagets interna kontrollsystem, hanteringen och rapporteringen av finansiella risker, revisionsprocessen samt den årliga bolagsstyrningsrapporten. Kommittén ger vidare rekommendationer avseende val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen.
Ersättningskommittén rekommenderar, utvärderar och godkänner utnämningar av ledande befattningshavare och ersättningar till dem (inklusive kontroll av och rekommendationer för ersättning till koncernchefen). Dessutom utvärderar kommittén koncernchefens arbete och ger rekommendationer till styrelsen i frågor kring ersättningar till företagsledningen i allmänhet, inklusive olika typer av incitamentsprogram. Det finns en representant för ersättningskommittén närvarande vid årsstämman för att besvara frågor om ersättningar till företagsledningen. Bolagets styrelse utser koncernchefen och godkänner ersättningen till honom/henne.
Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor har till uppgift att övervaka bolagets agerande i frågor om hållbarhet och affärsetik, dess ambition att vara en ansvarsfull samhällsmedborgare och dess bidrag till en hållbar utveckling. Kommittén granskar regelbundet Stora Ensos strategier för hållbarhet och för etik och efterlevnad samt kontrollerar i enlighet med Stora Ensos bolagsstyrningsstruktur att de tillämpas effektivt. I sitt arbete iakttar kommittén Stora Ensos syfte och värderingar, uppförandekod och affärsetiska principer.
Stora Ensos VD och koncernchef leder bolagets löpande verksamhet i enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att bolagets redovisningsprinciper uppfyller lagstadgade krav och att ekonomiska frågor handläggs på ett tillförlitligt sätt.
Styrelsen godkänner den övergripande organisationen, inklusive de funktioner som rapporterar till koncernchefen. Vid utgången av 2015 hade koncernchefen direkt ansvar för följande funktioner som också rapporterade till honom:
• Divisioner (Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper). Affärssegment som rapporterade till koncernchefen utgjordes av Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Paper och Övriga.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
BOLAGSTYRNING
Koncernchefen ansvarar även för förberedelsearbetet inför styrelsemöten. Dessutom övervakar han/hon beslut avseende nyckelpersoner och andra viktiga frågor som rör verksamheten. En av medlemmarna i koncernledningen agerar som vice VD och koncernchef i enlighet med den finska aktiebolagslagen.
Koncernchefen är ordförande i koncernledningen. Medlemmarna i koncernledningen utses av koncernchefen och godkänns av bolagets styrelse. Vid utgången av 2015 var de tretton medlemmarna i koncernledningen koncernchefen, finanschefen och divisionscheferna samt cheferna för funktionerna personal, juridik, kommunikation, hållbarhetsfrågor, inköp och teknik.
Koncernledningen bistår koncernchefen i tillsynen av koncernens och divisionernas resultat mot överenskomna mål och portföljstrategi. Den säkerställer tillgången till och en värdeskapande fördelning av koncernens medel och kapital samt övervakar frågor och riktlinjer kring lagar, bolagsstyrning, regelefterlevnad och börsärenden.
Varje division ansvarar för sitt eget verksamhetsområde och är organiserad och har resurser till sitt förfogande för att hantera alla frågor inom sin egen verksamhet. Koncernchefen vägleder divisionerna genom kvartalsvisa och vid behov anordnade resultatuppföljningar samt möten med koncernledningen.
Investeringar planeras av divisionerna och om vissa beloppsbegränsningar överskrids granskas de av en arbetsgrupp bestående av representanter för koncernen och berörd division ledd av den tekniske chefen (CTO). Koncernchefen ansvarar för investeringsanslag och -beslut samt lägger fram förslag till styrelsen.
Innovationsarbetet är organiserat inom och sköts av varje division för sig för att öka marknads- och kundfokus. Framstegen inom innovationsverksamheten utvärderas kvartalsvis genom uppföljningar tillsammans med koncernchefen, finanschefen, den tekniske chefen, divisionschefen och divisionens innovationsansvarige.
Koncernledningen ansvarar för alla policyfrågor som rör hållbarhet. Löpande hållbarhetsfrågor sköts av funktionen för hållbarhet tillsammans med funktionerna för juridik, personal och inköp samt av divisionerna, vilka ansvarar för den operativa
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
BOLAGSTYRNING
hanteringen av hållbarhetsfrågor. Det övergripande hållbarhetsarbetet drivs av Stora Enso Sustainability Performance Network (SPN), vars ledamöter kommer från divisionerna och andra nyckelfunktioner. SPN-nätverkets arbete införlivas i rekommendationer till koncernchefen, koncernledningen och när så är påkallat också till styrelsen via dess kommitté för hållbarhets- och etikfrågor.
Bolaget har styrgrupper för vissa tvärfunktionella servicefunktioner (logistik, IT, energi och delar av virkesanskaffningen). Styrgrupperna består av företrädare för de divisioner som använder tjänsterna ifråga. Styrgrupperna övervakar och leder verksamheten inom respektive funktion.
Bolaget har utarbetat adekvata riktlinjer och kontroller för öppen informationsgivning samt processer för kvartalsvis och annan löpande finansiell rapportering.
En revisor utses årligen vid årsstämman. Finans- och revisionskommittén övervakar processen för val av revisor och lämnar förslag till val av revisor till bolagets styrelse och till aktieägarna vid årsstämman samt övervakar urvalsprocessen. Revisorn ska vara en auktoriserad revisionsbyrå som utser en huvudansvarig revisor.
Stora Enso har en separat organisation för internrevision. Internrevisionens uppgift är att tillhandahålla oberoende och objektiva säkringstjänster och rådgivning som tillför mervärde och förbättrar koncernens verksamhet. Internrevisionen hjälper koncernen att uppnå sina mål genom att erbjuda en systematisk och balanserad process för att utvärdera och förbättra effektiviteten inom internkontroll, riskhantering och bolagsstyrning.
För att säkerställa internrevisionens oberoende rapporterar dess personal till chefen för internrevisionen, som funktionellt rapporterar till finans- och revisionskommittén samt administrativt till finanschefen. Chefen för internrevisionen utses av koncernchefen. Koncernchefen ska inhämta Finans- och revisionskommitténs godkännande av utnämningen.
Internrevisionen genomför regelbundna revisioner vid fabriker, dotterbolag och andra enheter inom bolaget enligt en riskbaserad årlig revisionsplan som godkänts av Finansoch revisionskommittén och som även kan innefatta särskilda uppdrag eller projekt enligt begäran från ledningsgrupper eller Finans- och revisionskommittén.
Organet för etik och efterlevnad övervakar och granskar bolagets riktlinjer och principer för att lagar och regler följs samt de processer och verktyg som används för att tillämpa och upprätthålla riktlinjerna och principerna. Dessutom utreder organet konkreta frågor och fall som rör iakttagande av god affärssed. Organet för etik och efterlevnad består av bolagets chefsjurist (ordförande), koncernchef, finanschef, personalchefen, chefen för internrevisionen och en jurist särskilt utsedd för att behandla efterlevnadsfrågor.
Stora Enso följer Nasdaq Helsinki Oy:s insiderregler. Bolagets interna insiderbestämmelser publiceras och distribueras inom hela koncernen. Bolaget förväntar sig att ledningen och alla anställda ska uppträda på det sätt som kan väntas av en insider. All opublicerad
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
Huvudprinciper för Stora Ensos bolagsstyrning
BOLAGSTYRNING
information hänförlig till bolagets nuvarande och framtida affärsverksamhet hålls strikt konfidentiell.
Det interna kontrollsystemet vid finansiell rapportering inom Stora Enso baserar sig på det ramverk som publicerats av Committee of Sponsoring Organizations (COSO) och består av fem huvudkomponenter för internkontroll: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollverksamhet, information och kommunikation samt uppföljning.
Internkontrollen vid finansiell rapportering är utformad så att den ger rimlig försäkran om den finansiella rapporteringens tillförlitlighet och att upprättandet av bokslut sker i enlighet med tillämpliga lagar och regler, god redovisningssed och övriga krav för börsnoterade bolag.
Stora Enso vill ha en ersättningsnivå som motiverar, uppmuntrar, attraherar och håller kvar medarbetare med högsta kompetens. För att ersättningspolicyn ska vara så effektiv som möjligt överväger man noga ersättningssystemets anpassning till aktieägarnas intressen och bästa praxis på marknaden.
Ett grundläggande inslag i Stora Ensos ersättningsprinciper är begreppet lön efter prestation och en viktig aspekt i bolagets syn på ersättningar är att ta i beaktande den sammanlagda ersättningen till alla medarbetare.
Stora Ensos totala ersättningar utgörs av:
Koncernledningen utvärderar årligen uppnådda arbetsprestationer och möjliga vitsord samt planerar för efterträdare inom den högsta ledningen för att säkerställa att globala principer med lokala tillämpningar följs.
Stora Ensos fullständiga bolagsstyrningsrapport 2015 och koncernens bolagsstyrningspolicy
finns som engelskspråkiga PDF-dokument på storaenso.com/investors/governance.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
Styrelse
STYRELSE
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
STYRELSE
1 Styrelsen har då den bedömt Gunnar Brocks oberoende beaktat att han har fungerat som medlem av styrelsen sedan år 2005 för en period som överskrider 10 år utan avbrott, och har på basis av en helhetsbedömning konstaterat Brock vara oberoende av bolaget.
Birgitta Kantola ledamot i Stora Ensos styrelse från mars 2005 och fram till sin avgång den 22 april 2015. Birgitta Kantola var oberoende i förhållande till bolaget och dess större aktieägare.
Oberoendet har utvärderats i enlighet med rekommendation 10 i den finska bolagsstyrningskoden 2015. Rekommendationen finns att läsa i sin helhet på cgfinland.fi. Enligt rekommendationen avses med en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 % av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier.
Läs mer om Stora Ensos styrelseledamöter på storaenso.com/investors/governance/board-of-directors (på engelska).
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde |
Koncernledning
KONCERNLEDNING
Karl-Henrik Sundström Johanna Hagelberg Kati ter Horst
Markus Mannström Noel Morrin
76 Stora Enso Progress Book 2015
Seppo Parvi
Gilles van Nieuwenhuyzen Jari Suominen
Juan Carlos Bueno
Per Lyrvall
KONCERNLEDNING
Juha Vanhainen, ansvarig för funktionerna energi, logistik och virkesförsörjning i Finland och Sverige ingick i koncernledningen till och med den 15 mars 2015. Terhi Koipijärvi, t.f. ansvarig för koncernens arbete med globalt ansvar ingick i koncernledningen till och med den 31 mars 2015.
Läs mer om Stora Ensos koncernledning på storaenso.com/investors/governance/group-leadership-team (på engelska).
| Stora Enso globalt |
|---|
| Hur vi skapar värde |
Nyckeltal
NYCKELTAL
Bokslutet och styrelsens förvaltningsberättelse finns i publikationen Financial Report 2015, som finns på storaenso.com/annualreport. Detta är ett utdrag ur Financial Report.
| Räkenskapsår | ||
|---|---|---|
| MEUR | 2015 | 2014 |
| Omsättning | 10 040 | 10 213 |
| Övriga rörelseintäkter | 128 | 168 |
| Förändring i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning | 18 | 3 |
| Förändring i nettovärdet för biologiska tillgångar | -89 | -114 |
| Material och tjänster | -6 008 | -6 244 |
| Frakter och försäljningskommissioner | -970 | -939 |
| Personalkostnader | -1 313 | -1 383 |
| Övriga rörelsekostnader | -503 | -625 |
| Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden | 519 | 87 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -763 | -766 |
| Rörelseresultat | 1 059 | 400 |
| Finansiella intäkter | 25 | 79 |
| Finansiella kostnader | -270 | -359 |
| Resultat före skatt | 814 | 120 |
| Inkomstskatt | -31 | -30 |
| Räkenskapsårets nettoresultat | 783 | 90 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 807 | 99 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -24 | -9 |
| Räkenskapsårets nettoresultat | 783 | 90 |
| Resultat per aktie (EPS) | ||
| Resultat per aktie (EPS), efter full utspädning, EUR | 1,02 | 0,13 |
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
| VD har ordet | Divisioner |
NYCKELTAL
| Räkenskapsår | ||
|---|---|---|
| MEUR | 2015 | 2014 |
| Periodens nettoresultat | 783 | 90 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte omklassificeras till resultatet | ||
| Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer | 77 | -100 |
| Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras | -36 | 17 |
| 41 | -83 | |
| Poster som kan omklassificeras till resultatet | ||
| Andel av övrigt totalresultat i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden som kan omklassificeras |
5 | -17 |
| Omräkningsdifferenser hänförliga till nettoinvesteringar i utlandsverksamhet (CTA) |
28 | 63 |
| Omräkningsdifferenser hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande | 6 | 14 |
| Säkring av nettoinvesteringar | -33 | 8 |
| Kassaflödessäkring | 60 | -74 |
| Andel av kassaflödessäkring i innehav utan bestämmande inflytande | 1 | -1 |
| Tillgängligt för försäljning: investeringar | -327 | 96 |
| Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras | -8 | 8 |
| -268 | 97 | |
| Totalresultat | 556 | 104 |
| Totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 573 | 100 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -17 | 4 |
| Totalresultat | 556 | 104 |
Det här är ett utdrag ur koncernens bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report 2015.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
NYCKELTAL
| Per 31 December | ||
|---|---|---|
| EUR million | 2015 | 2014 |
| Tillgångar | ||
| Goodwill O |
248 | 242 |
| Övriga immateriella tillgångar O |
156 | 157 |
| Materiella anläggningstillgångar O |
5 627 | 5 419 |
| 6 031 | 5 818 | |
| Biologiska tillgångar O |
640 | 643 |
| Utsläppsrätter O |
20 | 27 |
| Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden O |
1 570 | 1 056 |
| Tillgängligt för försäljning: räntebärande R |
28 | 30 |
| Tillgängligt för försäljning: operativa O |
131 | 444 |
| Långfristiga lånefordringar R |
68 | 70 |
| Uppskjutna skattefordringar S |
246 | 259 |
| Övriga långfristiga tillgångar O |
63 | 85 |
| Anläggningstillgångar | 8 797 | 8 432 |
| Varulager O |
1 373 | 1 403 |
| Skattefordringar S |
6 | 8 |
| Rörelsefordringar O |
1 324 | 1 484 |
| Räntebärande fordringar R |
53 | 74 |
| Kassa- och banktillgodohavanden R |
808 | 1 446 |
| Omsättningstillgångar | 3 564 | 4 415 |
| Tillgångar, totalt | 12 361 | 12 847 |
| Eget kapital och skulder | ||
| Aktiekapital | 1 342 | 1 342 |
| Överkursfond | 77 | 77 |
| Egna aktier | - | - |
| Verkligt värdereserv | -12 | 265 |
| Ackumulerad omräkningsjustering | -147 | -149 |
| Fond för fritt eget kapital | 633 | 633 |
| Balanserade vinstmedel | 2 688 | 2 803 |
| Räkenskapsårets nettoresultat | 807 | 99 |
| Moderbolagets aktieägare | 5 388 | 5 070 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 125 | 167 |
| Eget kapital, totalt | 5 513 | 5 237 |
| Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner O |
378 | 483 |
| Övriga avsättningar O |
112 | 159 |
| Uppskjutna skatteskulder S |
252 | 264 |
| Långfristiga skulder R |
3 342 | 3 530 |
| Övriga långfristiga rörelseskulder O |
49 | 47 |
| Långfristiga skulder | 4 133 | 4 483 |
| Kortfristig del av långfristiga skulder R |
228 | 611 |
| Räntebärande skulder R |
626 | 751 |
| Checkräkningskrediter R Övriga avsättningar O |
1 48 |
2 82 |
| Kortfristiga rörelsefordringar O |
1 765 | 1 631 |
| Skatteskulder S |
47 | 50 |
| Kortfristiga skulder | 2 715 | 3 127 |
| Skulder, totalt | 6 848 | 7 610 |
| Eget kapital och skulder, totalt | 12 361 | 12 847 |
Poster med beteckningen "O" ingår i operativt kapital, poster med beteckningen "R" ingår i räntebärande nettoskuld och poster med beteckningen "S" ingår i skatteskulder. Det här är ett utdrag ur koncernens bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report 2015.
| Stora Enso i korthet | Megatrender |
|---|---|
| Stora Enso globalt | Strategi |
| Hur vi skapar värde | Innovation |
NYCKELTAL
| Räkenskapsår | ||
|---|---|---|
| EUR million | 2015 | 2014 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Räkenskapsårets nettoresultat | 783 | 90 |
| Resultat från rapport över totalresultat | -11 | - |
| Justeringar och återföring av icke kassamässiga poster: | ||
| Skatter | 31 | 30 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 763 | 766 |
| Förändring i värdet på biologiska tillgångar | 89 | 114 |
| Förändring i verklig värde på optioner och TRS | 6 | 10 |
| Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden | -519 | -87 |
| Resultat från försäljning av anläggningstillgångar och investeringar | 1 | -16 |
| Finansnetto | 245 | 280 |
| Övriga justeringar | -16 | -11 |
| Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden | 32 | 19 |
| Erhållen ränta | 18 | 22 |
| Betald ränta | -191 | -200 |
| Övriga finansiella poster, netto | -78 | -34 |
| Betald inkomstskatt | -78 | -39 |
| Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv och avyttringar | 141 | -56 |
| Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten | 1 216 | 888 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden |
- | -16 |
| Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden | -1 | -97 |
| Förvärv av investeringar tillgängliga för försäljning | -14 | -9 |
| Investeringar i anläggningar | -879 | -719 |
| Investeringar i biologiska tillgångar | -77 | -68 |
| Avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och | ||
| banktillgodohavanden | -10 | 72 |
| Avyttring av andelar som redovisats enligt kapitalandelsmetoden | - | 61 |
| Avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | 27 | 14 |
| Förändring i långfristiga fordringar, netto | 5 | 16 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -949 | -746 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Intäkter från emission av nya långfristiga lån | 435 | 166 |
| Återbetalning av långfristiga skulder | -1 181 | -922 |
| Förändring i kortfristiga låneskulder | 46 | 17 |
| Betald utdelning | -237 | -237 |
| Försäljning av intressen i dotterbolag till innehav utan bestämmande inflytande | - | 7 |
| Kapitaltillskott från innehav utan bestämmande inflytande, netto efter utdelning | 10 | 94 |
| Återköp av egna aktier | -6 | -4 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -933 | -879 |
| Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden | -666 | -737 |
| Omräkningsdifferens | 29 | 120 |
| Kassa- och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets början | 1 444 | 2 061 |
| Kassa- och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets slut, netto | 807 | 1 444 |
| Kassa- och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets slut Checkräkningskrediter vid räkenskapsårets slut |
808 -1 |
1 446 -2 |
| Kassa- och banktillgodohavanden vid periodens slut, netto | 807 | 1 444 |
Det här är ett utdrag ur koncernens bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report 2015.
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
Revisionsberättelse
REVISIONSBERÄTTELSE
från den finska revisionsberättelsen. Endast den finska versionen är juridiskt förbindande.
Vi har reviderat Stora Enso Oyj:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2015. Bokslutet omfattar koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, balansräkning, kassaflödesanalys, rapport över förändringar i eget kapital och noter till bokslutet samt moderbolagets resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.
Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till behandling av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderbolagets styrelse samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Helsingfors, den 4 februari 2016
Deloitte & Touche Oy CGR-samfund
Jukka Vattulainen CGR
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
Information till aktieägare
INFORMATION TILL AKTIEÄGARE
Stora Enso Oyj:s årsstämma hålls torsdagen den 28 april 2016 kl. 16.00 (finsk tid) i Marina Congress Center, Skatuddskajen 6, Helsingfors, Finland.
De aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat och som vill delta och rösta vid årsstämman måste vara temporärt införda i Stora Enso Oyj:s aktieägarförteckning senast på avstämningsdagen den 18 april 2016. Instruktioner för anmälan om deltagande vid årsstämman lämnas i stämmokallelsen som finns på bolagets webbplats på storaenso.com/agm.
Styrelsen föreslår stämman att en utdelning om 0,33 EUR per aktie ska utbetalas till aktieägarna för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2015. Utdelning avseende aktier registrerade hos Euroclear Sweden utbetalas i svenska kronor genom Euroclear Sweden AB. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) utbetalas i US-dollar genom Citibank, N.A. (Citi).
Stora Ensos årsredovisning 2015 består av fyra rapporter: Progress Book, Financial Report, Sustainability Report och Corporate Governance Report.
Progress Book 2015 publiceras på engelska, finska och svenska och distribueras till aktieägare som är registrerade hos Euroclear Finland eller Euroclear Sweden och som har beställt en kopia. Progress Book kan även laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats.
Den finansiella rapporten Financial Report 2015 publiceras på engelska och kan laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats. Den officiella
Bokslutskommuniké för 2015
Årsredovisning 2015
Delårsrapport januari–mars
Delårsrapport januari–juni
Delårsrapport januari–september
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
| Hur vi skapar värde | |
finansiella rapporten (på finska), en engelsk översättning av moderbolagets bokslut samt en lista över de viktigaste dotterbolagen publiceras på bolagets webbplats.
Rapporten för globalt ansvar, Sustainability Report 2015, publiceras på engelska och kan laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats.
Bolagsstyrningsrapporten Corporate Governance Report 2015 publiceras på engelska och kan laddas ner som pdffil från bolagets webbplats. Rapporten finns även i en finsk översättning på samma webbplats.
Delårsrapporter på engelska, finska och svenska publiceras även som nedladdningsbara pdf-filer på bolagets webbplats.
Stora Ensos program för återinvestering av utdelning och för direktköp administreras av Citibank, N.A. Programmet underlättar både för befintliga och nya innehavare av depåbevis att öka sin investering genom att återinvestera utdelning eller genom kapitaltillskott. Programmet vänder sig endast till personer bosatta i USA. Ytterligare information om Stora Ensos ADR-program finns på citi.com/DR.
Kontaktinformation för innehavare av ADR Citibank Shareholder Services Computershare P.O. Box 43077 Providence, Rhode Island 02940-3077 Tel. (781) 575-4555, [email protected] Avgiftsfri telefon (endast inom USA): (877)-CITI-ADR
Ulla Paajanen-Sainio chef för investerarrelationer Stora Enso Oyj Box 309, FI-00101 Helsingfors, Finland Tel. +358 2046 21242, [email protected]
| Stora Enso globalt | |
|---|---|
Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Stora Enso håller på att omvandlas från en traditionell pappers och kartongtillverkare till ett tillväxtföretag inom förnybara material.
Koncept, design och illustrationer: Miltton Oy
Foto: Lasse Arvidson, Petri Artturi Asikainen, Markus Bullik, Franck Media / Pentti Pällijeff, Carlos Franco, Malcolm Fraser Architects / Angus Bremner, Tom Grill, Seppo Kaksonen, Kaapo Kamu, SuviTuuli Kankaanpää, Katri Kapanen, Krista Keltanen, Tuukka Koski, Aleksi Koskinen, Jakub Kriško, Carita Kurvi, Veikko Kähkönen, Vesa Laitinen, Maria Mattelmäki, Felix Odell, Niklas Palmklint, Serny Pernebjer, Jukka Rapo, Martin Sommerschield, Mikael Strinnhed, Christian Stummer, Riitta Supperi, Stefan Tell, Adobe Stock, Fotolia, Getty Images, Scala photography, Shutterstock, samarbetspartners egna bilder och Stora Ensos bildarkiv.
Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter nedan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men är inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och utveckling; förväntningar om tillväxt och lönsamhet; uttalanden som föregås av "tror", "förväntar" och "förutser" eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkning och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befintliga och framtida samarbeten, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter samt därtill hörande press på prissättning, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller tekniker; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fluktuationer i valutakurser och räntor.
Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland Besöksadress: Kanalkajen 1 Tel. +358 2046 131
Box 70395 SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center Klarabergsviadukten 70 Tel. +46 1046 46000
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.