Stora Enso Oyj

Annual Report • Feb 11, 2021

Stora Enso Oyj Bokslut och verksamhetsberättelse 1.1. – 31.12.2020

Business ID 1039050-8 VAT No FI 10390508

Innehållsförteckning

Verksamhetsberättelse*

Koncernredovisning

• Koncernredovisning
• Koncernens totalresultat
• Koncernens rapport över finansiell ställning
• Koncernens kassaflödesanalys
• Förändringar i eget kapital
• Noter till koncernredovisningen

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys

Noter till moderbolagets bokslut

Underteckningar på bokslut

Revisorernas yttrande

* Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.

Alla siffror i verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror tillsammans inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information.

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen på svenska är inofficiella översättningar. I händelse av variationer i innehållet mellan versionerna äger den finska versionen företräde. Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.

Stora Enso – presentation

Som en del i bioekonomin är Stora Enso en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Bland våra kunder finns förpackningstillverkare, varumärkesägare, pappers- och kartongtillverkare, förlag och tidningar, detaljhandlare, tryckerier, konverteringsföretag, snickerier och byggföretag.

Våra fiberbaserade material är förnybara, återvinningsbara och fossilfria. Våra lösningar erbjuder koldioxidsnåla alternativ till produkter baserade på icke förnybara resurser. Vi menar att allt som tillverkas av fossilbaserade material i dag kan tillverkas av träd imorgon.

Stora Enso hade i genomsnitt 24 455 medarbetare under 2020. Omsättningen uppgick år 2020 till 8,6 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 650 MEUR. Stora Ensos aktier är noterade på Nasdaq Helsinki Oy (STEAV, STERV) och Nasdaq Stockholm AB (STE A, STE R).

Marknadsläge och leveranser

Den globala efterfrågan på kartong har fortsatt att vara stabil under året. Pandemin har inneburit utmaningar för många av våra slutkunder, men främjade efterfrågan på basvaror som läkemedel och livsmedel. Efterfrågan i Asien var starkare än på de mognare europeiska och nordamerikanska marknaderna.

Den globala efterfrågan på wellpappråvara ökade något trots minskad produktion på grund av pandemin. Skiftet i utgifter från tjänster till varor och en stark e-handelstillväxt kompenserade för förlusterna i tillverkningen. Förbrukningen av wellpappråvara var stabil i Europa medan den ökade i Amerika och Kina, samtidigt som den minskade i andra delar av Asien.

Efterfrågan på wellpappförpackningar på våra huvudmarknader i Europa minskade något (-2 %) på grund av pandemin. Den tydliga minskningen i industriproduktionen under det första halvåret kompenserades till viss del av stark e-handel samt livsmedels- och detaljhandelsförsäljning. Tillverkningssektorn återhämtade sig snabbt under det andra halvåret.

Den globala efterfrågan på kemisk marknadsmassa ökade med 2,6 % under 2020. Leveranserna av barrvedsmassa minskade med 3,4 % medan leveranserna av lövvedsmassa ökade med 8,5 % jämfört med 2019. Den globala efterfrågan på marknadsmassa ökade i Asien, särskilt i Kina, och Nordamerika medan den sjönk i Europa. Under 2020 ökade den globala kapaciteten för kemisk marknadsmassa med 0,9 %. Barrvedsmassakapaciteten minskade med 1,1 % medan lövvedsmassakapaciteten ökade med 1,8 %.

Totalt sett låg balansen mellan leverans och kapacitet på 89 %, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019. I slutet av 2020 nådde de globala massalagren nästan balans efter att ha varit höga sedan 2018. Under 2020 sjönk priserna på den globala massamarknaden, lagren var i allmänhet fulla och vi upplevde en tydlig minskning av efterfrågan i segmentet skriv- och kopieringspapper på grund av nedstängningar och recession orsakad av pandemin. En ökad efterfrågan på tissue och förpackningsmaterial innebar en stabil efterfrågan på marknadsmassa.

Den globala förbrukningsnivån av sågade trävaror minskade från 2019 års nivåer med ungefär 2 % under 2020 jämfört med uppskattningarna av marknaden. På grund av covid-19 minskade leverantörerna sin produktion, särskilt under det andra kvartalet. I Europa beräknades minskningen på marknaden till 2,8 % och i Nordamerika till 3,1 %. Lägre lagernivåer ledde till en positiv prisutveckling under årets senare del. Byggverksamhet och hemmafixarmarknaden innebar att efterfrågan hölls på en hög nivå i de flesta länder under 2020 trots nedstängningar. I USA ledde den begränsade tillgången till stora prisökningar under den andra halvan av 2020. I Australien var efterfrågan ganska stabil under året och marknaden hölls i balans, vilket innebar att prisvariationerna var måttliga. Den japanska bostadsmarknaden minskade med 10 % under 2020, men färre leveranser från Europa och Nordamerika ledde till brist på produkter och en bättre marknadsbalans i slutet av året.

År 2020 var ett svårt år för pappersmarknaden. Efterfrågan på papper minskade kraftigt på grund av pandemin utöver den fortsatta strukturella nedgången. Efterfrågan på papper i Europa minskade med 18 % under 2020 jämfört med föregående år. Den oförutsedda minskningen av efterfrågan på den europeiska pappersmarknaden har lett till att marknadens balans mellan utbud och efterfrågan har blivit ofördelaktig för papperstillverkarna. Detta har i sin tur inneburit lägre papperspriser. I Nordamerika minskade efterfrågan med 22 % och i Asien med 13 % jämfört med 2019. Papperskonsumtionen i världen var 17 % lägre 2020 än 2019. Variationen mellan olika papperskvaliteter var dock stor. Minskningen av den globala efterfrågan på obestruket papper var 14 %, medan efterfrågan på tidningspapper och bestruket mekaniskt papper minskade med 25 %.

Produktion och externa leveranser

	2020	2019	Förändring % 2020–2019
Leveranser av konsumentkartong, 1 000 ton	2 742	2 811	-2,4 %
Produktion av konsumentkartong, 1 000 ton	2 759	2 775	-0,6 %
Leveranser av wellpappråvara, 1 000 ton	970	943	2,9 %
Produktion av wellpappråvara, 1 000 ton	1 304	1 303	0,1 %
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2	902	925	-2,5 %
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2	1 004	1 033	-2,8 %
Leveranser av massa, 1 000 ton	2 443	2 362	3,4 %
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3	4 692	4 918	-4,6 %
Leveranser av virke, 1 000 m3	11 469	11 717	-2,1 %
Leveranser av papper, 1 000 ton	3 106	4 130	-24,8 %
Produktion av papper, 1 000 ton	3 034	4 065	-25,4 %

Uppskattad konsumtion av kartong, papper, massa och sågade barrträvaror 2020

Milj. ton	Europa	Nordamerika	Asien och Oceanien
Konsumentkartong	10,8	9,2	24,5
Wellpappråvara	33,7	31,9	82,9
Wellpapp (miljarder m2 1 )	10,6	n/a	n/a
Kemisk marknadsmassa	16,0	7,7	36,5
Sågade barrträvaror (milj. m3 )	94,4	93,7	n/a
Tidningspapper	4,0	1,7	6,7
Obestruket journalpapper	2,4	0,8	0,1
Bestruket journalpapper	3,1	1,4	2,1
Bestruket finpapper	3,2	2,4	9,0
Obestruket finpapper	6,1	5,8	18,4

1 Europeiska huvudmarknader (Baltikum, FI, PL, RU, SE)

Källa: Source: Afry Smart, ICCA, RISI, Numera, Euro-Graph, PPPC, EPIS, Hawkings Wright, Stora Enso, UNECE

Koncernens externa leveranser inom konsumentkartong uppgick till totalt 2 742 000 ton, vilket är en minskning med 69 000 ton eller 2,4 % jämfört med föregående år. Detta beror på lägre volymer i Europa. De externa leveranserna av wellpappråvara ökade med 27 000 ton eller 2,9 %, från 943 000 ton till 970 000 ton, främst på grund av större leveranser av återvunnen wellpappråvara. De externa wellpappleveranserna i Europa minskade något till 902 miljoner m² . Leveranserna av marknadsmassa ökade med 81 000 ton, eller 3,4 %, till rekordhöga 2 443 000 ton, främst på grund av ökade leveranser av marknadsmassa i divisionen Packaging Materials. De externa leveranserna av träprodukter minskade med 226 000 m³ eller 4,6 % till 4 692 000 m³ , där stängningen och avyttringen av sågverken i finska Kitee och tyska Pfarrkirchen hade en negativ inverkan. De externa pappersleveranserna uppgick till 3 106 000 ton, vilket är en minskning med 1 024 000 ton eller 24,8 % jämfört med 2019. Detta beror på färre leveranser för samtliga papperskvaliteter och avyttringen och stängningen av bruket Dawang i Kina samt konverteringen av pappersproduktionen vid bruket i finska Uleåborg.

Operativa nyckeltal, jämförelsestörande poster och andra icke IFRS-baserade nyckeltal

En lista med Stora Ensos icke IFRS-baserade nyckeltal och information om hur de olika nyckeltalen beräknas finns i slutet av verksamhetsberättelsen. Se även avsnittet Icke IFRS-baserade nyckeltal i slutet av verksamhetsberättelsen.

Ekonomiskt resultat – koncernen

Omsättningen på 8 553 (10 055) MEUR var 14,9 % lägre än för samma period förra året. Leveranserna minskade i alla divisioner med störst minskning av pappersvolymerna. Försäljningspriserna var lägre i alla divisioner med den största negativa priseffekten för massa och papper. Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 19 MEUR. Strukturella förändringar minskade omsättningen med 226 MEUR, där de största var konverteringen av bruket i Uleåborg i Finland, avyttringen av pappersbruket i kinesiska Dawang i oktober 2019, nedläggningen av pappersmaskin 6 vid bruket i Imatra i Finland i december 2019, avyttringen av sågverket i Pfarrkirchen i Tyskland under första kvartalet 2020 och nedläggningen av sågverket i Kitee i Finland under andra kvartalet 2020. Exklusive pappersverksamheten minskade omsättningen med 8,7 %.

Det operativa rörelseresultatet minskade med 35,2 % eller 353 MEUR till 650 (1 003) MEUR, vilket motsvarar en marginal på 7,6 % (10,0 %). Det operativa rörelseresultatet minskade på grund av lägre försäljningspriser och lägre volymer i alla divisioner. Störst negativ effekt hade lägre volymer och priser för papper samt väsentligt lägre massapriser.

Omsättning och operativt rörelseresultat

De rörliga kostnaderna var 340 MEUR lägre, främst på grund av kostnader för fiber som ved, massa och återvunnet papper. De fasta kostnaderna minskade med 117 MEUR på grund av covid-19 samt åtgärder relaterade till lönsamhetsprogrammet. Nettot av valutakurspåverkan förbättrade det operativa rörelseresultatet med 123 MEUR. Det operativa resultatet från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden minskade med 16 MEUR, främst på grund av Bergvik Skog-transaktionen 2019.

Rörelseresultatet enligt IFRS inkluderar en positiv nettoeffekt på 469 (positiv 493) MEUR från värdering av skog enligt IAS 41 från dotterbolag och samägda bolag. Den positiva effekten kommer främst från uppskrivningen av det verkliga värdet av Stora Ensos skogstillgångar i Sverige. Det finns även en negativ nettoeffekt på 52 (positiv 32) MEUR från Stora Ensos andel av finansnetto, skatter och värderingar av skog enligt IAS 41 för investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.

Nedskrivningen av materiella och immateriella tillgångar uppgick till 57 (78) MEUR och återföringar av nedskrivningar uppgick till 0 (21) MEUR.

Koncernen redovisade jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet enligt IFRS negativt med 90 (negativt 192) MEUR och inkomstskatten positivt med 19 (positivt 13) MEUR. De jämförelsestörande posterna gäller främst omstruktureringar av tillgångar i divisionen Biomaterials, konverteringen av bruket i Uleåborg i Finland och omstruktureringen av Hylte bruk.

Rörelseresultatet enligt IFRS var 922 (1 305) MEUR.

Segmentens andel av operativt rörelseresultat, jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde, icke operativa poster och rörelseresultat

Operativt rörelseresultat				Rörelseresultat
2020	2019	2020	2019	2020	2019
403		-12	13	391	352
34		-6	-10	28	36
9		-40	-54	-31	180
114		-3	-13	111	92
					547
-38		-20	-59	-58	154
					-56
					1 305
				-150	-168
				773	1 137
				-156	-281
				617	856
	164 -35 650	339 46 233 105 99 213 -32 1 003	360 -7 271	Räkenskapsår Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke operativa poster 448 -23 302	524 -42 922

Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.

Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.

I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Från och med den 1 januari 2020 kommer förändringar i värdering till verkligt värde av biologiska tillgångar att delas upp i operativa och icke-operativa förändringar i verkligt värde. Icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar avspeglar förändringar i parametrar och antaganden vid värderingen, vanligen i samband med den årliga värderingsprocessen. Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar ingår i operativt EBITDA och omfattar alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader mellan faktisk avverkning och avverkningsplan. Historiska värden har justerats.

Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar	-72	-62
Omstruktureringskostnader exklusive nedskrivningar	-23	-52
Förvärv och avyttringar	6	-59
Övriga	0	-19
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet, totalt	-90	-192
Värdering till verkligt värde och icke operativa poster	362	494
Totalt	271	302

Segmentens andel av operativa tillgångar, operativa skulder och operativt kapital

	Räkenskapsår
		Operativa tillgångar		Operativa skulder	Operativt kapital
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Packaging Materials	3 675	3 516	721	692	2 954	2 824
Packaging Solutions	372	372	132	131	240	241
Biomaterials	2 459	2 748	214	252	2 245	2 496
Wood Products	766	868	218	221	548	647
Forest	6 566	4 436	372	298	6 194	4 138
Paper	1 193	1 484	700	827	493	657
Övriga och elimineringar	433	554	115	94	318	460
Totalt	15 464	13 978	2 471	2 516	12 993	11 462

Nyckeltal

	2020	2019	2018
Omsättning, MEUR	8 553	10 055	10 486
Operativt rörelseresultat, MEUR	650	1 003	1 352
Operativ rörelsemarginal	7,6 %	10,0 %	12,9 %
Rörelseresultat (IFRS), MEUR	922	1 305	1 390
Rörelsemarginal (IFRS)	10,8 %	13,0 %	13,3 %
Avkastning på eget kapital (ROE)	7,6 %	12,1 %	15,5 %
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)	5,8 %	10,3 %	15,8 %
Operativ ROCE exkl. divisionen Forest	7,0 %	12,8 %	18,9 %
Skuldsättningsgrad	0,33	0,43	0,31
Resultat per aktie, EUR	0,79	1,12	1,28
Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde, EUR	0,45	0,61	1,26
Utdelning per aktie1 , EUR	0,30	0,30	0,50
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde2	66,7 %	49,2 %	39,7 %
Utdelningsandel (IFRS)	38,0 %	26,8 %	39,1 %
Utdelning och direktavkastning (R-aktie)	1,9 %	2,3 %	5,0 %
Börskurs/resultat (R-aktie), exkl. värdering till verkligt värde2	34,78	21,23	8,01
Eget kapital per aktie, EUR	11,17	9,42	8,51
Börsvärde 31 dec, MEUR	12 383	10 328	8 123
Slutkurs 31 dec, A/R-aktie, EUR	15,90/15,65	13,55/12,97	11,05/10,09
Snittkurs, A/R-aktie, EUR	12,06/11,52	12,88/11,05	16,36/14,61
Antal aktier 31 dec (1000-tal)	788 620	788 620	788 620
Omsatt antal A-aktier (1000-tal)	4 662	1 299	3 068
% av totala antalet A-aktier	2,6 %	0,7 %	1,7 %
Omsatt antal R-aktier (1000-tal)	605 233	679 475	610 300
% av totala antalet R-aktier	98,8 %	111,0 %	99,7 %
Genomsnittligt antal aktier, före utspädning (1000-tal)	788 620	788 620	788 620
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (1000-tal)	789 182	789 533	789 883

Jämförelsesiffror för 2018 och 2019 har omräknats.

1 Se Styrelsens förslag om utdelning.

2 Nycketalet Resultat per aktie (EPS) excl. värdering till verkligt värde ersätter nycketalet Resultat per aktie (EPS) excl. jämförelsestörande poster, och är inkluderad i listan över icke IFRS-baserade nyckeltal under fjärde kvartalet 2020. Jämförelsetal har omräknats.

De finansiella nettokostnaderna på 150 (168) MEUR var 18 MEUR lägre än för ett år sedan. Räntekostnaderna på 132 MEUR minskade med 15 MEUR, främst på grund av lägre genomsnittliga räntenivåer för lån. De finansiella nettokostnaderna på 10 MEUR var 5 MEUR lägre än för ett år sedan. Nettoeffekten av valutakursförändringar avseende kassa- och banktillgodohavanden, räntebärande tillgångar och skulder samt därtill hörande valutakurssäkringar uppgick till minus 8 MEUR (minus 6 MEUR), främst på grund av en omvärdering av nettoskulden i utländsk valuta i dotterbolag och samägda bolag i Kina, Brasilien, Polen och Ryssland.

Nettoskattekostnaden uppgick till 156 (281) MEUR, vilket motsvarar en effektiv skattesats på 20,1 % (24,7 %). Mer detaljerad information om detta finns i Not 9 Inkomstskatt, i koncernredovisningen.

Förlusten hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande var 9 (24) MEUR, vilket ger en vinst hänförlig till bolagets aktieägare på 626 (880) MEUR.

Resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde var 0,45 (0,61) EUR. Den operativa avkastningen på sysselsatt kapital var 5,8 % (10,3 %).

Koncernens sysselsatta kapital var 11 714 MEUR den 31 december 2020, vilket är en ökning på 1 082 EUR som främst beror på den ökade värderingen till verkligt värde av skogstillgångar i Sverige till följd av förändrade värderings- och redovisningsprinciper.

Analys av förändring i sysselsatt kapital

MEUR	Sysselsatt kapital
31 dec 2019	10 632
Investeringar exkl.investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för avskrivningar	60
Investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för kapitaliserade skogsbrukskostnader	19
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar	-57
Verklig värdering av skogstillgångar	1 973
Onoterade värdepapper (främst PVO)	-125
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	-22
Nettoskuld i förmånsbestämda planer	-11
Operativt rörelsekapital och andra icke räntebärande poster, netto	-172
Skatteskuld, netto	-411
Omräkningsdifferens	-171
Övriga förändringar	-1
31 dec 2020	11 714

Finansiering

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 1 344 (1 991) MEUR, kassaflödet efter investeringar var 680 (1 386) MEUR. Rörelsekapitalet minskade med 195 (240) MEUR, lager minskade med 179 MEUR och de kortfristiga fordringarna minskade med 178 MEUR, vilket påverkade rörelsekapitalet positivt. Utbetalningar hänförliga till tidigare gjorda avsättningar uppgick till 24 MEUR.

MEUR 2020 2019 Operativt EBITDA 1 270 Jämförelsestörande poster i operativt EBITDA -25 Övriga justeringar -97 Förändring i rörelsekapital 195 Kassaflöde från verksamheten 1 344 Investeringar i anläggningar och biologiska tillgångar -661 Investeringar i intressebolag -2	Operativt kassaflöde
			1 614
			-128
			265
			240
			1 991
			-598
			-7
	Kassaflöde efter investeringar	680	1 386

Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats.

Vid årets slut var koncernens räntebärande nettoskuld 2 921 (3 209) MEUR. Minskningen av den räntebärande nettoskulden berodde främst på ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Netto för kassa- och banktillgodohavanden för checkräkningskrediter ökade till 1 655 (863) MEUR tack vare emitteringen av den nya gröna obligationen under året och ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Koncernen ökade sin kassalikviditet och tillgängliga kreditlimiter under året beroende på ökad osäkerhet på grund av covid-19. Skuldsättningsgraden den 31 december 2020 minskade till 0,33 (0,43), främst som ett resultat av ändrat verkligt värde för skogstillgångar efter införandet av en marknadsvärdebaserad värderingsmetod under fjärde kvartalet. Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste tolv månaderna ökade till 2,3, att jämföra med 2,0 i slutet av föregående år. Den genomsnittliga räntesatsen för lån under hela året 2020 minskade till 3,2 % (3,5 %), vilket gav en ränta på 3,0 % i slutet av det fjärde kvartalet.

I april 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett grönt obligationslån på 1 700 MSEK under sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i april 2025. I juni 2020 emitterade Stora Enso ytterligare nominellt 1 400 MSEK under ovan nämnda gröna obligation emitterad i april 2020 och med förfall 2025. Obligationen består av fasta och flytande delar med en rörlig ränta på STIBOR +2,20 % och en fast ränta på 2,375 %.

I november 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 500 MEUR under sitt EMTNprogram inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i december 2030 och löper med en fast ränta på 0,625 %.

Stora Enso har en löpande checkräkningskredit på 600 MEUR som var helt outnyttjad vid årets slut. Dessutom har Stora Enso outnyttjade bilaterala avtal om lån och kreditfaciliteter med affärsbanker uppgående till 250 MEUR. Den ursprungliga löptiden för dessa bilaterala avtal varierar från 18 till 24 månader och de förfaller 2021 och 2022. Stora Enso har också en outnyttjad kredit på 150 MEUR som tecknades med Europeiska investeringsbanken under fjärde kvartalet och kan utnyttjas senast 2022 med fem års löptid. Därutöver har Stora Enso tillgång till statliga premieobligationslån i Finland på upp till 950 MEUR (950 MEUR).

Skuldsättningsgrad

Den förändrade värderingen av skogstillgångar till verkligt värde baserad på transaktioner som genomfördes under det fjärde kvartalet ökade koncernens övriga totalresultat i eget kapital med 1 195 MEUR. På samma sätt minskade värderingen till verkligt värde av kassaflödessäkringar och aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med IFRS 9 det egna kapitalet med 91 (ökning med 95) MEUR, främst mot bakgrund av en lägre värdering till verkligt värde av koncernens ägande i Pohjolan Voima Oy (PVO), som delvis motverkades av nettovinster vid värdering till verkligt värde från utestående kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat.

Kreditbetyg för Stora Ensos obligationer vid årsskiftet:

Kreditinstitut	Lång-/kortfristigt betyg	Giltigt fr.o.m.
Fitch Ratings	BBB- (stabilt)	8 augusti 2018
Moody's	Baa3 (stabilt) / P-3	1 november 2018

Ekonomiskt resultat – Segment

Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman sin verksamhet för wellpappråvara med divisionen Consumer Board och skapade den nya divisionen Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enhet Formed Fiber en mer renodlad division. Från och med den 1 januari finns också den nya divisionen Forest i koncernen. Vissa historiska siffror för Packaging Materials, Packaging Solutions, Forest, segmentet Övrigt och koncernen har omräknats enligt information angiven i pressmeddelandet den 19 mars 2020.

Packaging Materials

Divisionen Packaging Materials är världsledande inom den cirkulära ekonomin med våra högkvalitativa, förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial baserade på både nyfiber och returfiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper vi våra kunder att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-, läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande slutanvändningsområden.

MEUR	2020	2019
Omsättning	3 115	3 254
Omsättning (konsumentkartong)	2 523	2 564
Omsättning (wellpappråvara)	602	690
Operativt EBITDA	641	574
Operativt EBITDA (konsumentkartong)	578	434
Operativt EBITDA (wellpappråvara)	63	139
Operativ EBITDA-marginal	20,6 %	17,6 %
Operativt rörelseresultat	403	339
Operativ rörelsemarginal	12,9 %	10,4 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	13,9 %	12,4 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	694	632
Kassaflöde efter investeringar	301	401
Leveranser, 1 000 ton	4 043	4 111
Leveranser (konsumentkartong)	2 752	2 812
Leveranser (wellpappråvara)	1 291	1 299
Produktion, 1 000 ton	4 063	4 078
Produktion (konsumentkartong)	2 759	2 775
Produktion (wellpappråvara)	1 304	1 303

Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats.

Omsättningen i division Packaging Materials på 3 115 (3 254) MEUR minskade med 4,3 % främst på grund av lägre priser och volymer för wellpappråvara. Stängningen av pappersmaskin 6 vid Imatra bruk i Finland i december 2019 påverkade försäljningen av konsumentkartong.

Det operativa rörelseresultatet ökade med 18,8 % till 403 (339) MEUR, främst på grund av lägre rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna påverkades mest av lägre massapriser. Kostnaderna för konverteringen av bruket i Uleåborg påverkade omsättningen negativt med 29 MEUR.

Packaging Solutions

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster. Våra exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen innehåller wellpapp och annan konvertering, designtjänster, automatiseringslösningar och skalbara innovationer som formpressad fiber och biokomposit.

MEUR	2020	2019
Omsättning	594	698
Operativt EBITDA	61	71
Operativ EBITDA-marginal	10,3 %	10,2 %
Operativt rörelseresultat	34	46
Operativ rörelsemarginal	5,7 %	6,6 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	14,1 %	18,9 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	51	93
Kassaflöde efter investeringar	28	58
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2	999	1 026
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2	1 004	1 033

Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats.

Omsättningen för division Packaging Solutions var 594 (698) MEUR, en minskning på 15 % vilket beror på lägre volymer och försäljningspriser. Valutakurseffekter påverkade omsättningen negativt med 20 MEUR.

Det operativa rörelseresultatet på 34 (46) MEUR minskade med 27 %, främst på grund av lägre volymer och investeringar i nya verksamheter som formed fiber och biokompositer. De rörliga kostnaderna var lägre främst på grund av lägre priser på wellpappråvara. De fasta kostnaderna var lägre på grund av covid-19 och åtgärder i lönsamhetsprogrammet.

Biomaterials

Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på att ersätta produkter tillverkade av fossilbaserade och farliga material med biobaserade alternativ. Vi använder alla delar av biomassan, som lignin och sockerarter, för att utveckla nya lösningar. Vi strävar efter att ersätta fossilbaserade material med innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber. Divisionens erbjudande omfattar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-, tissue-, textil- och hygienprodukter, samt material från sidoströmmarna i våra processer, som tallolja och terpentin från biomassa.

MEUR	2020	2019
Omsättning	1 193	1 464
Operativt EBITDA	128	356
Operativ EBITDA-marginal	10,7 %	24,3 %
Operativt rörelseresultat	9	233
Operativ rörelsemarginal	0,8 %	15,9 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	0,4 %	9,4 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	96	423
Kassaflöde efter investeringar	0	266
Leveranser av massa, 1 000 ton	2 427	2 520

Omsättningen för division Biomaterials minskade med 19 % till 1 193 (1 464) MEUR mot bakgrund av betydligt lägre försäljningspriser för alla massakvaliteter. Även leveransvolymerna var lägre.

Det operativa rörelseresultatet på 9 (233) MEUR minskade med 96 % på grund av betydligt lägre försäljningspriser för alla kvaliteter och i viss utsträckning även på grund av högre underhållskostnader. Det operativa rörelseresultatet påverkades positivt av lägre rörliga kostnader, främst för transporter. Valutakursutvecklingen hade en positiv inverkan på det operativa rörelseresultatet.

Wood Products

Divisionen Wood Products är Europas största producent av sågade trävaror och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för byggindustrin. Vår växande verksamhet Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Vi erbjuder även digitala verktyg för att underlätta projekt för byggnation i trä. Vi har även lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin. Pellets ger en hållbar lösning för uppvärmning.

MEUR	2020	2019
Omsättning	1 386	1 569
Operativt EBITDA	160	153
Operativ EBITDA-marginal	11,6 %	9,8 %
Operativt rörelseresultat	114	105
Operativ rörelsemarginal	8,3 %	6,7 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	19,1 %	16,6 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	211	183
Kassaflöde efter investeringar	181	135
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3	4 407	4 753

Omsättningen för division Wood Products var 1 386 (1 569) MEUR, en minskning på 11,7 % främst på grund av strukturella förändringar, lägre priser främst på sågade trävaror och lägre volymer. Bruket i tyska Pfarrkirchen avyttrades under det första kvartalet 2020 medan sågverket Uimaharju i Finland överfördes till division Biomaterials i början av 2020. Dessutom stängdes sågverket Kitee i Finland och tillverkningen stoppades under det fjärde kvartalet 2019. Verksamheten för biokomposit överfördes till division Packaging Solutions under det tredje kvartalet 2020. Strukturella förändringar minskade omsättningen med 80 MEUR.

Det operativa rörelseresultatet ökade med 9 % till 114 (105) MEUR, främst på grund av lägre kostnader för råmaterial och lägre fasta kostnader.

Forest

Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation, vilket utgör förutsättningen för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och den 41 procentiga andelen i Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare.

MEUR	2020	2019
Omsättning	2 046	2 321
Operativt EBITDA	217	145
Operativ EBITDA-marginal	10,6 %	6,2 %
Operativt rörelseresultat	164	99
Operativ rörelsemarginal	8,0 %	4,3 %
Operativ ROCE	3,9 %	3,7 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	203	370
Kassaflöde efter investeringar	166	333
Leverans av virke, 1 000 m3	37 369	38 775
Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar	70	50

Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats.

Omsättningen för division Forest var 2 046 (2 321) MEUR, en minskning på 12 % vilket beror på lägre försäljningspriser och volymer.

Det operativa rörelseresultatet på 164 (99) MEUR ökade med 65 % tack vare en förbättrad produktionseffektivitet för träleveranser inklusive koncernens eget skogsinnehav i Sverige.

Paper

Stora Enso är Europas näst största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj av tryck- och kontorspapper. Kunderna gynnas av Stora Enso breda utbud av retur- och nyfiberbaserat papper samt vår gedigna branscherfarenhet, hållbarhetskunskap och kundsupport.

MEUR	2020	2019
Omsättning	1 979	2 856
Operativt EBITDA	66	318
Operativ EBITDA-marginal	3,3 %	11,1 %
Operativt rörelseresultat	-38	213
Operativ rörelsemarginal	-1,9 %	7,4 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	-6,7 %	29,3 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	105	344
Kassaflöde efter investeringar	31	264
Kassaflöde efter investeringar/omsättning	1,6 %	9,3 %
Leveranser av papper, 1 000 ton	3 106	4 130
Produktion av papper, 1 000 ton	3 034	4 065

Omsättningen för division Paper var 1 979 (2 856) MEUR, en minskning på 30,7 % på grund av en allt sämre efterfrågan på marknaden som lett till lägre volymer på grund av covid-19. Det finns en överkapacitet på marknaden och även sjunkande försäljningspriser påverkade försäljningsintäkterna negativt. Bruket i Uleåborg, covid-19 och effekter av konvertering påverkade omsättningen negativt med 281 MEUR.

Det operativa rörelseresultatet på -38 (213) MEUR minskade med 118,1 % på grund av lägre volymer och priser.

Kostnadsbesparingarna hade en positiv effekt på rörelseresultatet. Bruket i Uleåborg, covid-19 och effekter av konvertering påverkade negativt med 46 MEUR.

Hela årets kassaflöde var positivt med 30 MEUR tack vare en utmärkt hantering av rörelsekapitalet.

Segmentet Övriga

I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration.

MEUR	2020	2019
Omsättning	928	1 076
Operativt EBITDA	-3	-4
Operativ EBITDA-marginal	-0,3 %	-0,3 %
Operativt rörelseresultat	-35	-32
Operativ rörelsemarginal	-3,8 %	-3,0 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-17	-55
Kassaflöde efter investeringar	-27	-71

Försäljningen i segmentet Övriga var 928 (1 076) MEUR, vilket är en minskning från föregående år som främst beror på lägre interna försäljningsintäkter för energi- och transporttjänster.

Investeringar

Under 2020 uppgick tillägg till anläggningar och biologiska tillgångar inklusive interna kostnader till 687 (656) MEUR. Totalbeloppet inkluderar tillägg till biologiska tillgångar med 79 (88) MEUR.

Under andra kvartaler 2020 slutfördes inkörningen av produktionslinjen för formpressad fiber vid Hylte bruk och produktionen inleddes. Investeringen på 22 MEUR för att bygga ut spillvattenanläggningen vid Skoghalls bruk togs i bruk i april.

Under tredje kvartalet 2020 togs investeringen på 25 MEUR i ångturbinen vid Maxau-bruket i Tyskland i bruk. Investeringen förbättrar brukets kostnadsmässiga konkurrenskraft och minskar utsläppen av koldioxid.

I augusti 2020 meddelade Stora Enso att man kommer att investera i en pilotanläggning för tillverkning av Cellufoam™ by Stora Enso, ett lätt, fiberbaserat skummaterial till skyddande förpackningsmaterial och stötdämpning. Pilotanläggningen byggs vid svenska Fors bruk. Den beräknas stå klar under fjärde kvartalet 2021. Beslut om kommersialisering kommer att fattas när resultatet av pilotproduktionen har utvärderats.

I september 2020 offentliggjorde Stora Enso en investering på cirka 79 MEUR i en ny produktionslinje för korslimmat trä (CLT) vid sågverket i Ždírec i Tjeckien. Investeringen kommer ytterligare att stärka Stora Ensos ställning som global leverantör av högkvalitativa byggelement i trä samt som marknadsledande inom CLT. Produktionen är planerad att starta under tredje kvartalet 2022. Den uppskattade årliga produktionskapaciteten kommer att vara runt 120 000 m³ efter inkörningen. I september meddelade Stora Enso också att man som ett led i företagets innovationsagenda investerar i teknologi för dispersionsbarriärer vid sin anläggning i Forshaga. Investeringen på ungefär 10 MEUR möjliggör utveckling och produktion av kartong med barriärskikt som är lättare att hantera i återvinningsprocessen, har ett lägre koldioxidavtryck och kan komposteras i särskilda anläggningar. Den nya utrustningen väntas tas i bruk under andra kvartalet 2021.

I november 2020 inledde Stora Enso en förstudie och miljötillståndsprocess angående utbyggnad av produktionskapaciteten för massa och kartong vid Skoghalls-bruket. Förstudien ska utvärdera möjligheterna att uppgradera och bygga ut den existerande integrerade massakapaciteten från 370 000 ton till 780 000 ton per år samt möjligheten att utöka kartongkapaciteten med 120 000 ton. Efter investeringen skulle bruket vara nästan helt integrerat och ha ytterligare 220 000 ton marknadsmassa av barrved. Om resultatet av förstudien är positivt och miljötillståndsansökan bifalls uppskattas investeringen för uppgradering och produktionsökning bli runt 800– 850 MEUR. Förstudien beräknas vara genomförd i slutet av 2021. Produktionen skulle kunna inledas tidigast under fjärde kvartalet 2023.

I december 2020 meddelade Stora Enso att företaget investerar 14 MEUR i byggnationen av en granulerings- och förpackningsanläggning för lignin. Enligt Stora Ensos strategi är lignin en av de främsta innovationsmöjligheterna för att skapa tillväxt inom nya användningsområden som energilagring, bindemedel och kolfiber. Granuleringsanläggningen kommer att inrymmas i Stora Ensos bruk i finska Sunila. I december meddelade Stora Enso också att man investerar i centralisering och modernisering av massavedshanteringen vid Imatra-bruket i Finland. Investeringen på 80 MEUR kommer att utöka Stora Ensos produktionskapacitet för förpackningskartong av premiumkvalitet. Investeringen ska påbörjas under första kvartalet 2021 och beräknas vara klar under tredje kvartalet 2022.

Andra pågående stora projekt i slutet av 2020 var omvandlingen av finska Uleåborgs pappersbruk till kraftlinerproduktion, en investering på 350 MEUR, samt investeringen på 10 MEUR i pilotanläggningen för produktion av biobaserade kolmaterial av lignin vid Sunilabruket i Finland.

Innovation, forskning och utveckling

Stora Ensos investeringar i innovation, forskning och utveckling under 2020 var 146 (141) MEUR vilket motsvarade 1,7 % (1,4 %) av omsättningen.

Stora Enso är The renewable materials company – företaget för förnybara material. Vi är övertygade om att allt som tillverkas av fossila material i dag kan tillverkas av träd i morgon. Arbetet med att ersätta fossilbaserade produkter med nya biobaserade alternativ fortsätter.

Utökning av produktionen av biokompositmaterialet DuraSenseTM vid bruket i Hylte samt av formpressade fiberprodukten PureFiberTM , båda inom Packaging Solutions-divisionen, liksom av lignin som fenolersättning vid Sunila-bruket, LineoTM i Biomaterials-divisionen samt de intelligenta förpackningsprodukterna ECO TAGTM och New Retail Solutions, fortsatte under 2020. Kommersialiseringstakten varierar men kunderna finner fler och fler användningsområden.

Packaging Materials-divisionen fortsatte arbetet med att utveckla den första generationens MFC-film (av mikrofibrillär cellulosa) vid bruket i Imatra. Det krävs dock fortfarande vissa justeringar av pappersmaskin 7 för att kunna genomföra Proof of Concept nr 2. De första provordrarna skeppades under året. Den andra generationens avvattningsutveckling fortsätter tillsammans med flera samarbetspartner.

Projektet med formpressad fiber som inleddes i februari 2019 har utvecklats mycket snabbt och smidigt. Installationen av de första två pressarna samt enheter för massahantering och infrastruktur slutfördes och produkterna uppfyllde kundernas krav. Efter den lyckade installationen beslutades under hösten att investera i utökning av kapaciteten i Hylte samt etablera en första anläggning i Kina för kunder i snabbmatssektorn.

Koncernen fokuserar på utveckling av hållbara förpackningslösningar som kan ersätta plast, biobaserade barriärskikt för förpackningar samt biomaterialinnovationer kring ligninplattformen. Fokus på digitalisering har ökat där viktiga områden har varit robotstyrd processautomation (RPA), maskininlärning, smart produktion, transparens i leveranskedjan, digital kundupplevelsehantering och intelligenta förpackningar.

Ett starkt konsumenttryck på att ersätta fossilbaserad plast har ökat våra kunders intresse för nyfiberbaserade produkter. Dessa omfattar bland annat material för nya kartongkvaliteter, särskilt de som är specifikt inriktade på att ersätta plast för engångsbruk och plastförpackningar. På lång sikt samarbetar Stora Enso med universiteten och olika forskningsinstitut; för snabba resultat samarbetar man med startupföretag. Under året har samarbetet med Combient Foundry Venture Client Program utökats. En första omgång kördes i Kina våren 2020 och under hösten lanserades första omgångens material som var inriktade på innovativa livsmedelsförpackningar och nya träprodukter. Stora Enso utsågs återigen till det mest startup-vänliga företaget i Finland 2020, liksom 2018.

För att få i gång innovationsprocesser söker vi aktivt samarbeten med kunder, leverantörer, olika organisationer och universitet. Aktiviteten vad gäller idégenerering bland våra anställda är stor. WeNovate, vårt koncernövergripanade verktyg för att samla in och utvärdera idéer från de olika divisionerna och funktionerna, har påverkat utvecklingen av den interna innovationskulturen positivt. Under 2020 genomfördes 19 kampanjer och arbete pågår med 16 öppna idékanaler. Totalt samlades nästan 508 idéer in, jämfört med 1 200 under 2019. De intressantaste idéerna genomgår en stage-gate-baserad innovationsprocess.

Stora Enso har avsatt medel som på ett flexibelt sätt kan användas för investeringar i nya projekt som bedöms ha affärspotential. Innovationsfonden är medel avsatta för nya pilotprojekt och nya affärsmodeller. Digitaliseringsfonden är medel för utveckling av nya digitala verktyg och modeller. Ansökningar om dessa medel godkänns av Stora Ensos Investment Working Group. Företaget har avsatt en reserv för att täcka kostnader för samarbetsprojekt över divisionsgränserna under 2020.

Stora Enso definierar innovation som processen att skapa nytt värde av idéer. Forskning och utvecklingsarbete är ett grundelement i processen. Företaget hade ungefär 400 medarbetare i följande F&U-centrum:

• Forskningscentrum och Massakompetenscentrum i Imatra (Finland)
• Forskningscentrum och Massakompetenscentrum i Karlstad (Sverige)
• Innovationscentrum för biomaterial i Sickla i Stockholm (Sverige)
• Innovationscentrum för förpackningar i Helsingfors (Finland)
• Biokompositcentrum i Hylte (Sverige)
• Centrum för intelligenta förpackningar i Tammerfors (Finland)
• Virdias demonstrationsanläggning i Louisiana och forskningscentrum i Virginia (USA)

I linje med Stora Ensos innovationsstrategi pågår flera samarbetsprojekt med olika forskningsorganisationer och akademiska institutioner. Syftet är att skapa bättre förståelse för hur Stora Ensos behov och universitetens kunskaper kan mötas, först och främst på forskningsområdet kring det som Stora Enso prioriterar och divisionernas vetenskapliga utmaningar på lång sikt. Det andra syftet är att vidga företagets nätverk. För det tredje ingår även att identifiera områden där Stora Enso har särskilda intressen vad gäller universitetens kandidat-, master- och doktorsutbildningar samt att rekrytera talanger till företagets anläggningar och forsknings- och utvecklingscentrum.

Bland Stora Ensos samarbetspartner finns Aalto-universitetet i Finland, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, SweTree Technologies AB, Sveriges Lantbruksuniversitet, Treesearch och Wallenberg Wood Science Center. Stora Enso är medlem i nationella och europeiska handelsorganisationer med fokus på bioekonomi och skog, bland andra Confederation of European Paper Industries (CEPI), Forest Technology Platform (FTP) och skogsindustrins branschorganisationer i Sverige och i Finland. Stora Enso är också medlem i EU:s Biobased Industries Consortium (BIC) och i Bio-Based Industries Initiative Joint Undertaking, ett samarbete inom Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Immateriella rättigheter är ett verktyg som blir allt viktigare i Stora Ensos omvandling. I detta sammanhang omfattar immateriella rättigheter områden som patent, bruksmodeller, design, varumärken, domännamn, kunskaper och företagshemligheter. Analyser av de immateriella rättigheterna samt FTO-undersökningar (Freedom to Operate) är också viktiga. Under 2020 fortsatte Stora Enso att stärka sin patentportfölj med prioriterade grundläggande patentansökningar och över 440 patent godkändes runtom i världen. Koncernen har

en avdelning med ansvar för hantering av immateriella rättigheter. Koncernens patentstrategi har godkänts av VD i samråd med koncernens team för styrning av immateriella rättigheter.

Icke-ekonomisk information

Den icke-ekonomiska information som krävs enligt den finska bokföringslagen redovisas nedan. Redovisningen omfattar de ickeekonomiska områden som rör de stora riskerna för koncernen.

Risker och policyprinciper för dessa områden beskrivs även på sidorna 12–21, inklusive Stora Ensos redovisning enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

Affärsmodell

Att ersätta användningen av fossilbaserade resurser med förnybara råmaterial är grunden i en hållbar bioekonomi. Stora Ensos produkter bidrar till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, där materialet återanvänds och återvinns och avfallet minimeras för att skapa ett så stort miljömässigt, socialt och ekonomiskt värde som möjligt. Som ett ledande företag för förnybara material med tillgång till koldioxidneutral biomassa har Stora Enso en unik position för att kunna bekämpa klimatförändringarna. En beskrivning av Stora Ensos affärsmodell presenteras i början av verksamhetsberättelsen och företagets modell för att skapa värde i Strategy 2020 på sidan 12.

Stora Enso bekräftar vikten av Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling som en del av samarbetet för att avskaffa fattigdomen, skydda vår planet och förbättra människors liv och förutsättningar över hela världen. Läs mer på sidorna 10–11 i Sustainability 2020.

Hållbarhet

Hållbarhet är en viktig del av Stora Ensos bolagsstyrning som betonas av styrelse, VD och koncernledning. VD har yttersta ansvaret för en framgångsrik implementering av koncernens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsarbetet leds av hållbarhetschefen som rapporterar direkt till VD. Implementeringen av Stora Ensos hållbarhetsstrategi och etik- och efterlevnadsstrategi övervakas av Kommittén för hållbarhetsoch etikfrågor. Kommittén hade fyra möten under 2020.

I Stora Ensos hållbarhetspolicy beskrivs förhållningssätt och styrmodell. Samtidigt som företaget i sin uppförandekod och andra policydokument, riktlinjer och uttalanden om specifika hållbarhetsfrågor utarbetar företagets hållning i frågan är dokumenten riktlinjer för de anställda i deras dagliga arbete. Ovan nämnda dokument finns på storaenso.com/sustainability.

Mer information om Stora Ensos förhållningssätt till hållbarhet redovisas separat i Sustainability 2020.

Covid-19-pandemin

Genom den globala pandemin har vikten av vårt arbete inom den sociala agendan blivit ännu tydligare. Under året har vi arbetat med hälsa och säkerhet för våra medarbetare och andra som arbetar på våra anläggningar genom att vidta olika åtgärder. Vi agerade snabbt genom att införa ett globalt reseförbud från början av februari. Vi förbjöd även alla fysiska möten och rekommenderade våra anställda att jobba på distans där så var möjligt. Vi begränsade även åtkomsten till bruken och satte medarbetare som varit utsatta för risk i karantän. Dessa riktlinjer har vi arbetat efter under större delen av året. Våra medarbetare rekommenderades att följa nationella och lokala myndigheters regler och rekommendationer, både på arbetet och i privatlivet. Vi fortsätter att noga följa covid-19-situationen. Läs mer om våra anpassningar till den globala pandemin och vårt arbete inom den sociala agendan på sidorna 18–31 och 60–63 i Sustainability 2020.

Miljöfrågor

Skog, plantager samt markanvändning

Huvudpolicy: Policy för inköp av virke och fibrer samt markskötsel

Framstegen inom hållbart skogsbruk följs upp med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av mark med skogsbruk och avverkning, som ägs och brukas av Stora Enso, som är certifierad. Målet är att ligga kvar på den höga nivån 96 %. För 2020 var den certifierade andelen 98 % (98 % 2019). Vid årsskiftet ägde eller brukade Stora Enso mark omfattande en yta på totalt 2,34 miljoner hektar. Under 2020 levererades totalt 35,0 miljoner m³ trä (inklusive rundvirke och flis) till koncernens anläggningar (fast under bark) (36,3 miljoner m³ 2019). Andelen certifierad tredjepartsskog av koncernens totala virkesförsörjning var 78 % (75 %).

Koldioxid

Huvudpolicy: Policy för energi och koldioxid

Stora Ensos vetenskapligt baserade klimatmål (KPI) är att minska utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamhet med 31 % per ton massa, papper och kartong som produceras år 2030, jämfört med utgångsåret 2010. 2020 var våra koldioxidutsläpp per säljbart ton kartong, massa och papper 26 % lägre än riktvärdet från 2010 (26 %¹ lägre 2019). Verksamheten förblev stabil trots koncernens lägre produktion under 2020 jämfört med 2019. Under 2020 påverkades vår verksamhet positivt av lägre inköp av fossilintensiv el för våra bruk i Finland samt förbättrad energieffektivitet samt ytterligare minskningar av användningen av fossila bränslen i flera av våra bruk.

Vattenförbrukning

Huvudpolicy: Stora Ensos miljöriktlinjer

Målet med koncernens nyckeltal för total vattenförbrukning och processvattenutsläpp är att skapa en minskning av basvärdena från 2016 på 57 m³ respektive 27 m³ per säljbart ton. 2020 låg vår totala vattenförbrukning på 65 m³per säljbart ton (61 m³under 2019) och våra processvattenutsläpp var 31 m³per säljbart ton (29 m³under 2019). Normaliserad prestanda per ton påverkades delvis av lägre produktionsnivåer. Vattnet som behövs på våra anläggningar står inte i direkt relation till produktionsvolymerna, och särskilt behandlingen av spillvatten på våra anläggningar kräver ett regelbundet flöde för att fungera korrekt.

¹ Omräknad på grund av tillkommande data efter föregående rapport.

Sociala frågor och frågor om anställda

Anställda och andra som arbetar inom koncernen

Huvudpolicyer: Minimikrav för HR och Arbetsmiljöpolicy

Den 31 december 2020 hade koncernen 23 189 (25 141) anställda. Medelantalet anställda under 2020 var 24 455, vilket är 1 640 färre än under 2019. Siffrorna inkluderar 50 % av de anställda på Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay.

Personalkostnaderna uppgick till 1 270 (1 331) MEUR eller 14,8 % av omsättningen. Löner och ersättningar uppgick till 966 (1 004) MEUR, pensionskostnader till 152 (166) MEUR och övriga personalkostnader uppgick till 151 (157) MEUR.

Vid slutet av 2020 var de fyra största länderna avseende antalet anställda Finland, Kina, Sverige och Polen. 24 % (26 %) av de anställda var kvinnor.

Personalomsättningen 2020 var 12,7 % (16,3 %, omräknat). Frånvaro på grund av sjukdom uppgick till 3,6 % (3,4 %, omräknat) av det totala teoretiska antalet arbetstimmar.

Vårt totala antal registrerade incidenter (TRI) minskade under 2020 till 6,1 (7,0). Målet för 2020 var 4,7. Två tragiska dödsfall inträffade under året vid plantageverksamheten i Guangxi i Kina, båda gällde medarbetare hos anlitade entreprenörer. Vi har utrett händelserna och vad som orsakade dem tillsammans med underleverantören och de lokala myndigheterna. Stora Enso kommer att ta lärdom av dessa tragiska händelser för att förhindra att sådana olyckor inträffar.

Stora Ensos nyckeltal för ledarskap, Ledarskapsindex, mäter hur de anställda uppfattar sina chefer. Indexet baseras på den årliga medarbetarundersökningen. Vårt mål är att fram till 2022 nå ett index på 85/100. Ledarskapsindex för 2020 ökade till 84 (83). Ersättningar till styrelse och nyckelpersoner beskrivs i Not 7 i koncernredovisningen

Leverantörer

Huvudpolicy: Uppförandekod för leverantörer

Stora Ensos nyckeltal för ansvarsfull anskaffning av resurser mäter hur stor andel av totala leverantörsutgifter som omfattas av Stora Ensos uppförandekod för leverantörer, innefattande alla kategorier och regioner. I slutet av 2020 omfattades 96 % av Stora Ensos utgifter för material, varor och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (96 % i slutet av 2019), vilket överstiger målet att ligga kvar på den höga nivån 95 %.

Samhälle

Huvudpolicyer: Riktlinjer för samhällsansvar och Policy för mänskliga rättigheter

Guangxi i Kina

Stora Enso arrenderar 81 000 hektar mark i den kinesiska provinsen Guangxi, varav 53 600 hektar arrenderas från statligt ägda skogsområden. Resterande 27 400 hektar, 34 % av den totala markytan, är samhällsägd mark som arrenderas av bykollektiv, enskilda hushåll och lokala skogsområden.

Delar av den mark som arrenderas av Stora Enso har i upp till tio år ockuperats för småskalig odling av grödor och träd. I vissa fall hävdar ockupanterna att de har rätt till marken enligt historiska ägarhandlingar som har ersatts av statligt ägande vid efterföljande processer med markreformer.

I slutet av året ockuperades 5 350 hektar av den produktiva marken som arrenderas av Stora Enso, inklusive 4 870 hektar av statligt ägd mark och 480 hektar samhällsägd mark. Cirka 4 000 människor odlade grödor och träd på den ockuperade marken. Under 2020 nådde åtgärderna som regeringen i Guangxi vidtagit för att återta ockuperad mark i provinsen de områden där Stora Enso arrenderar mark från statligt ägda skogsområden. Stora Enso följer noggrant utvecklingen för att återta marken och förbehåller sig till exempel rätten att när som helst avbryta rättsprocesserna. Vi har även utbildat den lokala personalen för att de ska kunna identifiera orsaker till problem, för att lyfta fram våra kanaler för klagomål och för att de ska kunna engagera sig i ockupanternas situation och säkerställa att de får information och inte känner sig hotade.

Bahia i Brasilien

I Bahia i Brasilien har arbetet fortsatt med det Sustainable Settlement-initiativ som presenterades 2012 för att erbjuda jordbruksmark och stöd till utbildning för lokala familjer bland de jordlösa som ockuperar mark. Under 2018 tecknade Veracel ett nytt avtal med sociala rörelser för jordlösa som kompletterar det befintliga Sustainable Settlement-initiativet.

Sedan 2012 har Veracel frivilligt samtyckt till att överföra cirka 20 000 hektar mark till jordlösa. I slutet av 2020 var 215 hektar eller 0,3 % mark som ägs av Veracel fortsatt ockuperad av rörelser som står utanför avtalen. Veracel kommer att fortsätta att ansöka om återtagande av kvarvarande ockuperade områden via rättsprocesser.

I slutet av 2020 ägde Veracel totalt 213 000 hektar mark, varav 82 000 hektar upptas av eukalyptusplantager för massaproduktion.

Respekt för mänskliga rättigheter

Huvudpolicy: Policy för mänskliga rättigheter

Stora Ensos engagemang för mänskliga rättigheter omfattar hela vår verksamhet, inklusive våra medarbetare, leverantörer, underleverantörer och närliggande samhällen. Utöver vårt arbete med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter finns Stora Ensos årliga uttalande om slavarbete och trafficking att läsa på storaenso.com/sustainability. Mänskliga rättigheter ingår i Stora Ensos hållbarhetsagenda som utgår från de tio principerna i FN-initiativet Global Compact.

Även om vi respekterar och lägger stor vikt vid alla mänskliga rättigheter kommer vi i våra kommande satsningar att fokusera på våra prioriterade områden:

• Hälsa och säkerhet
• Rättvist arbete (rättvisa anställningsvillkor, tvångsarbete, föreningsfrihet, frihet från diskriminering och trakasserier)
• Rätt att förvärva och hantera mark och naturresurser
• Rätt att framföra klagomål
• Barns rättigheter (kopplat till skogssektorn).

Under 2020 fortsatte arbetet med att utveckla programmet för övervakning av mänskliga rättigheter. I slutet av året hade vi genomfört 22 av 24 åtgärder i de utvecklingsområden som vi identifierade 2019.

Antikorruptions- och mutfrågor

Huvudpolicyer: Affärssedspolicy och Stora Ensos uppförandekod

Vad gäller affärsetik identifierades under 2020 totalt 86 av de rapporter som mottogs via Stora Ensos olika kanaler för klagomål som potentiella regelbrott (57 under 2019). Totalt slutfördes 76 fall rörande potentiella regelbrott 2020 (40 under 2019), vilket även omfattar oavslutade ärenden från föregående år. Bevisade förseelser som lett till disciplinära åtgärder, rättsliga åtgärder och/eller processförbättringar identifierades i 28 (26) av utredningarna. Baserat på våra bedömningar kan 10 av de bevisade förseelserna anses röra korruption och/eller bedrägeri (9 under 2019). Samtliga fall ledde till avsked eller disciplinära åtgärder. Två av fallen ledde till uppsägning av affärssamarbeten.

Med hjälp av företagets uppförandekodsindex följer man upp och utvärderar de anställdas uppfattning om Stora Ensos arbete inom de områden som täcks av uppförandekoden. Indexet baseras på resultatet av den årliga medarbetarundersökningen. Under 2020 steg indexet till 86 (84 under 2019). Vårt mål är att fortsätta den positiva trenden genom att öka våra satsningar på kommunikation och utbildning under 2021.

Miljöinvesteringar och miljöskulder

Stora Ensos miljöinvesteringar uppgick 2020 till 91 (54) MEUR. Dessa investeringar bestod framförallt i att förbättra luft- och vattenkvaliteten, effektivisera resursanvändningen, bli mer självförsörjande på energi och minimera risken för oavsiktliga utsläpp.

Stora Ensos miljökostnader för 2020 exklusive ränta men inklusive avskrivningar uppgick till 195 (172) MEUR. Kostnaderna består av skatter, avgifter, återbetalningar, tillståndsrelaterade kostnader och reparations- och underhållskostnader samt kemikalier för spillvattenbehandling och vissa andra material.

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick till 91 (97) MEUR per den 31 december 2020, för detaljer se Not 22, Övriga avsättningar, i koncernredovisningen. Det finns för närvarande inga aktiva eller oavslutade legala krav avseende miljöfrågor som skulle kunna väsentligt påverka koncernens finansiella ställning. Utbetalningar relaterade till miljöåterställande åtgärder uppgick till 18 (12) MEUR.

Risker och riskhantering

Företagets förhållningssätt till riskhantering

Risktagande är en stor del av affärsverksamheten och bolagsstyrningen, och det finns både risker och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål. Stora Enso strävar efter att se till att risker och möjligheter hanteras på ett systematiskt, holistiskt och proaktivt sätt och att detta är en kärnkompetens inom organisationen. Man tar hänsyn till både risker och möjligheter vid alla företagsbeslut. Genom konsekvent tillämpning av en dynamisk riskanalys och planering utifrån olika scenarier kan man öka möjligheterna och hantera risker som skulle kunna hindra företaget från att nå verksamhetsmålen.

Riskhantering

Stora Enso definierar risk som den påverkan osäkerhet har på företagets förmåga att uppnå värden och mål i organisationen. I koncernens Risk and Internal Control Policy, som godkänns av styrelsen, finns en beskrivning av grunden för styrning och hantering av risker som baseras på ramverket COSO (Committee of Sponsoring Organizations) och överensstämmer med ISO 31000-standarden. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande riskhanteringsprocessen och för att, främst med hjälp av koncernpolicyer, bestämma en lämplig och acceptabel risknivå.

Styrelsen har inrättat en Finans- och revisionskommitté som stöd för styrelsen när det gäller att följa upp att riskhanteringsprocessen inom Stora Enso är adekvat, särskilt gällande hantering och rapportering av finansiella risker. I hanteringen ingår även klimatrelaterade risker som granskas varje år och som utgör ett särskilt fokusområde. Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor är ansvarig för övervakning av att företaget följer riktlinjer gällande hållbarhet och affärsetik, företagets strävan att vara ett företag som tar samhällsansvar och att bidra till en hållbar utveckling.

Den ansvarige för Enterprise Risk Management rapporterar till finansdirektören och är ansvarig för utformning, utveckling och uppföljning av implementeringen av koncernens ramverk för riskhantering i hela organisationen. Divisionscheferna och cheferna för koncernfunktioner är, tillsammans med sina respektive ledningsgrupper, ansvariga för genomförande och för att sprida ramverk och riktlinjer inom respektive organisation. Enheten för internrevision utvärderar riskhanteringsprocessens effektivitet och användbarhet.

Under 2020 fortsatte samordningsteamet som utsetts på koncernnivå arbetet med att tillämpa ramverket för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-related Financial Disclosures TCFD). Samarbetet mellan olika risk- och försäkringsfunktioner stärktes också med mer systematiskt tvärfunktionellt arbete.

Riskhanteringsprocess

Riskhantering ingår i samtliga beslutsprocesser och en holistisk riskbedömning ingår även som en del i alla stora investeringsbeslut. I samband med den årliga strategiprocessen gör alla divisioner samt koncerntjänster och andra supportfunktioner en holistisk grundskattning av risk i förhållande till de viktigaste målen. Riktlinjer för riskhanteringsprocessen finns i företagets riskhanteringsinstruktioner.

Affärsenheter och funktioner identifierar riskkällor, dvs. händelser som innebär förändrade förhållanden och deras orsaker och möjliga konsekvenser. Stora Ensos riskmodell beskriver huvuddragen i den övergripande samling av risker som används som stöd för en holistisk identifiering och konsolidering av risker samtidigt som riskterminologin blir både systematisk och konsekvent.

I riskanalysen ingår att utveckla en förståelse för risken för att kunna bidra med underlag för en riskvärdering. Syftet med riskvärderingen är att bestämma riskens storlek till stöd för beslut om vilka risker som behöver hanteras/åtgärdas. Riskerna bedöms sett till effekt och sannolikhet att de uppstår och baseras ofta på specifika riskscenarier. Den befintliga riskreduceringens funktion tas i beaktande för att fastställa den resterande risknivån. Med hjälp av fördefinierade mått beaktas effekter på ekonomi, säkerhet och företagets anseende, i både kvantitativa och kvalitativa termer.

Riskhantering innebär också att välja ett eller flera sätt att hantera risken, som att undvika, minska, dela eller behålla den. Det fastställs också hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras innefattande ansvarsfördelning och upprättande av tidsplan för riskbegränsande åtgärder.

Efter den årliga grundbedömningen granskas prioriterade och nyuppkomna risker samt vilka riskbegränsande åtgärder och planer för att undvika avbrott i verksamheten som finns i samband med dessa risker, vid halvårsvisa uppföljningsmöten i divisionerna.

Trots de åtgärder som vidtas för att hantera och begränsa effekten av olika risker och eftersom vissa risker ligger utanför ledningens direkta kontroll, går det aldrig att garantera att risker, om de materialiseras, inte har substantiell negativ påverkan på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att fullfölja finansiella åtaganden.

Huvudsakliga riskfaktorer Riskkarta

Huvudrisker 2020

Risk	Risk-klassificering	Tidsspann*	Jämförelse med 2019	Ledningens möjlighet att påverka
Stora effekter – hög sannolikhet
A. Makroekonomi, geopolitik och valutakurser	S/F	ST	Ökat	Låg
B. Global uppvärmning - fysiska risker	S	LT	Ökat	Låg
C. Ändringar i lagar och förordningar	S/C	MT	Ökat	Låg
Måttliga effekter – mycket hög sannolikhet
D. Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen	O	ST	Stabil	Hög
Måttliga effekter – hög sannolikhet
E. IT, IT-säkerhet och digitalisering	O	MT	Stabil	Medel
F. Anskaffning	S/O	MT	Stabil	Medel
Stora effekter – måttlig sannolikhet
G. Etik och efterlevnad	C	MT	Stabil	Medel
H. Personal och kompetens	O	MT	Stabil	Hög
Måttliga effekter – måttlig sannolikhet
I. Konkurrens och efterfrågan	S	MT	Stabil	Låg
J. Fysiska tillgångar	O	ST/LT	Ökat	Hög
K. Produktsäkerhet och efterlevnad	O/C	MT	Stabil	Hög
L. Strategiska investeringar	C	MT	Minskat	Medel
M. Relation till lokalsamhället och mänskliga rättigheter	O/C	MT	Stabil
Stora effekter – liten sannolikhet
N. Skogsvård och markanvändning	O/C	MT	Stabil	Medel
O. Fusioner, förvärv och avyttringar	O/C	MT	Stabil	Hög
* Den mest relevanta tidsramen när underliggande riskfaktorer förväntas visa sig.

Förkortningar

S = strategisk

O = operativ

C = efterlevnad F = finansmarknad och rapportering ST = Kortvarig (nästa 12 månader) MT = Medellång sikt (1–5 år)

LT = Långvarig (upp till 25–30 år)

14

Strategiska risker

Makroekonomi, geopolitik och valutakurser

Stora Enso verkar i över 30 länder och påverkas av världsekonomin. Förändringar i det allmänna ekonomiska läget, kraftiga förändringar på marknaden, ökad oro på valutamarknaderna och bestående obalanser i skattesystemet kan ha en negativ och väsentlig effekt på koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning. En utsträckt global recession kan ha negativ och väsentlig påverkan på Stora Ensos resultat och finansiella ställning. En recession kan också väsentligt påverka koncernens kunder, leverantörer och andra parter som man har handelsutbyte med. Förändringar i växelkurser kan ha väsentlig effekt på det redovisade resultatet både i form av transaktionsrisk och i form av omräkningsdifferenser.

En betydande och varaktig nedgång i ekonomin eller en ekonomisk kris, som den som orsakades av covid-19 under 2020, kan ha en väsentlig negativ effekt på koncernens operativa resultat och finansiella ställning. Även om prognosen för den globala ekonomin ljusnade mot slutet av 2020 utgår vi från en svagare återhämtning under 2021 än enligt tidigare antaganden. De senaste positiva vaccinnyheterna har påtagligt ändrat riskbalansen och öppnat dörren för en snabbare lindring av restriktionerna. Men risken för negativa effekter kvarstår, till exempel en växande riskobenägenhet hos hushåll, företag och investerare, en svag återhämtning i systemet samt att tillväxten på medellång sikt fortfarande ser ut att bli dämpad. Följaktligen anses den makroekonomiska risken i stort ha ökat jämfört med hur det såg ut i slutet av 2019.

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att uppnå kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och hantera finansiella risker med hjälp av finansiella instrument för att minimera svängningar i resultatet. Vid sidan av valutakursrisken är de stora riskerna ränterisk, finansieringsrisk, råvaruprisrisk och kreditrisk. Finansiella risker tas upp i detalj i Not 24, Hantering av finansiell risk, i koncernredovisningen.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Koncernen har en diversifierad verksamhet vilket gör att exponeringen är begränsad för förändringar i ett särskilt land eller produktsegment. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt och vid planering och framtagning av olika scenarier tas hänsyn till hur viktiga drivkrafter påverkas av makroekonomiska faktorer på kort, medellång och lång sikt. Regelbundna uppföljningar görs av specifika finansiella mått så att den av styrelsen beslutade risknivån hålls och cash flow och likviditet hanteras aktivt. 50 % av prognostiserade större nettokassaflöden i de viktigaste valutaparen tolv månader framåt terminssäkras. Valutakursrisken minskas genom att, om ekonomiskt möjligt, finansiera tillgångar i tillgångens egen valuta. Divisionerna följer regelbundet upp orderflöden och, i förekommande fall, även andra viktiga indikatorer för att kunna agera snabbt om villkoren för verksamheten försämras. Vid omfattande försämringar i den generella ekonomiska situationen och i de huvudsakliga ledande ekonomiska indikatorerna ska koncernen identifiera och genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och därmed minska effekten av lägre försäljningsintäkter.

Möjligheter

• Verksamhetsmässig och geografisk diversifiering, stark konkurrenskraft och en robust balansräkning minskar koncernens riskexponering.

• I en valutamässigt och makroekonomiskt föränderlig omvärld finns strategiska möjligheter.

Global uppvärmning – fysiska effekter

De fysiska riskerna med klimatförändringarna bedöms med utgångspunkt från ett stresscenario på lång sikt (25–30 år). Förändringar i nederbördsmängder, torrperioder, tyfoner och frostperioder i subtropiska områden kan orsaka allvarlig skada i verksamheten och på trädplantager. Höjda medeltemperaturer kan leda till förändringar i skogarnas artsammansättning. Torrperioder och höga temperaturer ökar risken för skogsbränder och insektsinvasioner, vilket i sin tur kan påverka skogarna och regionala träpriser. Mildare vintrar kommer att påverka avverkning och transporter i nordligt belägna skogar och därmed följande kostnader. Vattenbrist och förhöjda vattentemperaturer ses inte som en väsentlig risk för koncernens produktionsenheter med tanke på deras geografiska läge. Den ökade risknivån jämfört med 2019 beror främst på bristen på politiska beslut och multilateral samordning för att minska klimatförändringarna, vilket ökar risken för fysiska effekter. Se även under Konkurrens och efterfrågan, Ändringar i lagar och förordningar samt Anskaffning.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

De fysiska riskerna handlar till stor del om risköverföring och omfattas därmed även av företagets program för försäkring av egendom och avbrott i verksamheten. Med hänsyn till Stora Ensos skogs- och plantagetillgångar, som utgör ungefär 35 % av koncernens balansräkning, har verksamheten en stabil och strategisk resiliens med en geografisk spridning av tillgångsportföljen. Dessutom begränsas risken för skador på grund av insekter, som till exempel barkborren, på skogstillgångarna i Norden genom att dessa skogar är tåligare mot sådana angrepp än till exempel centraleuropeiska skogar. Vid planering av nya plantager ser man till att undvika frostkänsliga områden och använda vedertagna odlingsprogram utformade så att trädens möjligheter att tåla extrema temperaturer förbättras. Stora Enso brukar olika skogstyper och skogsstrukturer och arbetar för en breddad bas för virkes- och massavedsförsörjning. För avverkning på mjuka marker finns riktlinjer för hur detta bäst ska göras.

Möjligheter

De nordiska skogarna i Finland och Sverige främjas av den varmare temperaturen och längre växtsäsongen, vilket ger en ökad skogstillväxt med direkta positiva effekter på värdet av skogstillgångarna och indirekta effekter på marknadens tillgänglighet och pris för trä.

Konkurrens och efterfrågan

Fortsatt konkurrens och bristande balans mellan utbud och efterfrågan på marknaderna för råvaror, energi och produkter, som påverkas av megatrender som miljömedvetenhet och klimatförändringar, kan påverka lönsamheten. Branschen för papper, massa, förpackningar och träprodukter är mogen, kapitalintensiv och mycket konkurrensutsatt. Bland Stora Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl ett antal stora internationella skogsföretag som många regionala och mer specialiserade företag. Faktorer som det allmänna ekonomiska läget och lagernivåer påverkar kundernas efterfrågan som i sin tur påverkar försäljningspriset. Försäljningspriset, som i branschen ofta varierar med konjunkturen, påverkas av kapacitetsutnyttjandet som sjunker i tider av ekonomisk nedgång. Prisförändringarna varierar mellan produkter och geografiska regioner.

I följande tabell visas hur rörelseresultatet påverkas av en förändring med +/- 10 % av pris eller volym för olika segment baserat på siffror för 2020.

Operativt rörelseresultat: Påverkan av förändring +/- 10 %, MEUR

Segment	Pris	Volym
Packaging Materials	296	118
Packaging Solutions	58	20
Biomaterials	109	32
Wood Products	135	44
Forest	201	15
Paper	180	50

Dessutom kan extrema väderhändelser på grund av den globala uppvärmningen störa kundernas verksamhet vilket i sin tur kan leda till större variationer i produktefterfrågan.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Förmågan att reagera på förändringar i efterfrågan på företagets produkter och på konsumenternas preferenser och utveckla nya produkter på ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt sätt kräver innovation, kontinuerlig kapacitetsstyrning och strukturell utveckling. Risker i samband med faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens och kunder följs regelbundet upp av varje division och enhet som en naturlig del av ledningsarbetet. Samma risker följs också kontinuerligt upp och utvärderas på koncernnivå för att få perspektiv på koncernens totala tillgångsmassa och den övergripande lönsamhetspotentialen på lång sikt.

Möjligheter

Stora Enso har som en av världens största privata skogsägare tillgång till en strategisk, förnybar resursbas. Med stor kompetens inom trä och träbaserade förnybara material fokuserar Stora Enso på att möta efterfrågan från kunder och konsumenter, som påverkas och förändras av klimatförändringarna. Produkter baserade på förnybara material ger ett litet ekologiskt fotavtryck och hjälper våra kunder och samhället i stort att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda ett alternativ till fossila bränslen och andra icke förnybara material.

Operativa risker

Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen

Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för koncernens anställda och leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar samt för miljön. Förutom fysiska följder för egendom, hälsa och miljö kan skador innebära skadeståndsansvar gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter besluta om att tillfälligt stänga våra anläggningar.

Det går aldrig att kompromissa med personalens säkerhet och därför måste Stora Enso vara medveten om de säkerhetsrisker som finns och se till att det finns adekvata riktlinjer för att hantera risker vid till exempel resor, arbete och boende i länder med hög kriminalitet eller andra säkerhetsproblem. Säkerheten för nyckelpersoner är också viktig för att undvika avbrott i verksamheten.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Stora Enso strävar efter att vara en arbetsplats utan olyckor. Vi uppmuntrar en koncernövergripande säkerhetskultur, vilket innebär att alla ansvarar för att göra varje arbetsdag hälsosam och säker – från högsta ledningen och genom hela företaget. Säkerhetsarbetet på Stora Enso bygger på internationella standarder som OHSAS 18001 och ISO 45001, men våra processer sträcker sig längre än deras krav.

Stora Ensos säkerhetsarbete omfattar även leverantörer, underleverantörer och besökare på anläggningarna. Vi uppmuntrar alla att komma med feedback och idéer kring hur vi kan förbättra säkerheten ytterligare. Dessutom främjar företaget säkerhet bland leverantörer och underleverantörer med hjälp av en särskild e-utbildning, Safety Trail. Stora Enso betonar även vikten av säkerhet genom att begära information från leverantörerna om deras säkerhetsarbete vid upphandlingen.

Stora Ensos policy för hälsa och säkerhet utgör grunden för säkerhetsarbetet samt styrmodellen för hur företaget arbetar med frågor som rör hälsa och säkerhet i praktiken och hur dessa ämnen integreras i årsplaneringen och redovisningen.

• Andra viktiga dokument som tillämpas i arbetet med säkerhet för medarbetare inkluderar följande:
• Stora Enso Code uppförandekoden
• Uppförandekod för leverantörer
• Minimikrav för personal arbetsförhållanden
• Globalt ramavtal
• Mångfaldspolicy

Mer information finns i Sustainability 2020: Anställda och andra som arbetar inom koncernen

Möjligheter

• Ett högklassigt arbetsmiljöarbete stärker företagets anseende som arbetsgivare.
• Engagemang, effektivitet och produktivitet förbättras.

IT, IT-säkerhet och digitalisering

Koncernen är beroende av sina IT-system för både intern och extern kommunikation och för den dagliga hanteringen av verksamheten. Koncernens informationssystem, personal och utrustning är utsatta för risker i samband med internetanvändning. Bland övriga ITrelaterade risker i verksamheten kan nämnas avbrott på grund av den mänskliga faktorn, skadad hårdvara i datahallar och datacentraler, nätverksanslutningsproblem samt att leverantörer inte uppfyller sina åtaganden enligt serviceavtal.

Oavsiktligt avslöjande av konfidentiell information på grund av att riktlinjer för hantering av information inte har följts eller på grund av olycka eller kriminell handling kan leda till ekonomisk skada, vitesförelägganden, avbruten eller försenad lansering av ny produkt eller nytt samarbete, förlorat förtroende hos kunder och på marknaden, avslöjande av forskningshemligheter och annan för verksamheten avgörande information. Ytterligare risker är bland annat förlust av backupmedier och brott mot regler för behandling av personuppgifter.

Digitaliseringen fortsätter att förändra organisationers sätt att arbeta. Digital förmåga genomsyrar alla aspekter av både verksamhet och arbetsmodeller och förändrar företags och funktioners sätt att generera värde. Därför omfattar digitaliseringen även potentiellt

förstörande krafter. Dessutom förväntar sig kunder, myndigheter och andra intressenter att företag ska förstå vilken information de har eller skulle kunna ha, vilka risker det innebär och att planer för att hantera detta finns på plats.

Erodering av affärsprocesser, underlåtenhet att utnyttja de fördelar som tekniken erbjuder eller oförmåga att utnyttja synergieffekter skulle allvarligt kunna försämra Stora Ensos konkurrenskraft.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Riskhanteringen bedrivs aktivt med hjälp av ett system för hantering av informationsrisk och de bästa metoderna för förändring och projekthantering. Ett antal säkerhetskontroller har införts för att stärka skyddet av konfidentiell information och underlätta efterlevnaden av internationella regler. Bland specifika åtgärder kan nämnas en noggrann upphandlingsprocess vid val av leverantör av tjänster med avgörande betydelse för verksamheten, granskning av leverantörer, årliga kontroller, förläggning av datacentraler till lågriskområden, backupuppkopplingar för tjänster av avgörande betydelse, katastrofplaner, riktade skanningar och utredningar, kryptering av kommunikation, information och enheter, fjärrstyrt skydd av tekniska enheter samt utbildning i informations- och säkerhetsmedvetande.

Stora Enso har ett omfattande digitaliseringsprogram med målet att utveckla en konkurrensfördel genom att fullt ut utnyttja möjligheterna att få större intäkter och öka den interna effektiviteten. Dessutom har Stora Enso inrättat ett program med externa partners för att hitta tekniska utvecklingsinitiativ med tydligt affärsfokus. Det är projekt som med experimentell och snabb framtagning av prototyper kommer att bidra till identifiering och vidareutveckling av initiativ som genom utforskning av nya teknologier och möjligheter kommer att snabba på Stora Ensos digitala agenda.

Möjligheter

• Effektiv verksamhet, resultatoptimering, innovativa produkterbjudanden och nya kundtjänster med hjälp av digitalisering och sofistikerade IT-system.

• Nya tekniker ger stor potential för processoptimering och automatisering på en högre nivå, som genererar nya affärsmodeller och bättre erbjudanden för kunder och konsumenter.

Anskaffning

Brott mot uppförandekoden för leverantörer kan leda till avtalsbrott, ekonomisk skada och att företagets anseende skadas och förlorad försäljning om Stora Enso skulle bli svartlistat av sina kunder. På samma sätt kan dåliga arbetsförhållanden hos våra underleverantörer skada vårt anseende. Ökade kostnader för insatsvaror eller tillgången på material, varor och tjänster kan på motsvarande sätt påverka Stora Ensos lönsamhet. Att säkra tillgång till pålitliga leveranser till låg kostnad och ha en proaktiv hantering av kostnader och produktivitet är av största vikt. Koncernen är beroende av externa leverantörer av naturgas, olja och kol samt nästan hälften av sin elkonsumtion, vilket innebär sårbarhet vid förändringar i energipriser och störningar i leveranskedjan. Fysiska risker som rör den globala uppvärmningen, akuta problem med tillgänglighet eller kronisk vattenbrist kan på lång sikt påverka koncernens verksamhet i leveranskedjorna. Det finns också en ökad risk för störningar i leveranskedjan på grund av internetincidenter, nedstängningar i samband med pandemier, politisk instabilitet och andra faktorer kopplade till internationell handel.

I tabellen nedan redovisas de viktigaste kostnadsposterna för Stora Enso.

Fördelning av kostnader 2020

Operativa kostnader	% av totala kostnader		% av omsättning
Frakter och kommissioner	11 %		10 %
Tillverkningskostnader
Fiber	32 %		30 %
Kemikalier och fyllnadsmedel		9 %		9 %
Energi		6 %		5 %
Material		6 %		5 %
Personal	16 %		15 %
Övriga	13 %		12 %
Avskrivningar		7 %		7 %
Totala kostnader och omsättning	100 %		93 %
Totala operativa kostnader och omsättning, MEUR	7 954		8 553
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, operativa			51
Operativt rörelseresultat			650

På många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera en produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt och av rätt kvalitet. De viktigaste produkterna är fibrer, kemikalier och energi samt maskiner och utrustning till investering i anläggningar. En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. Torrperioder och förändrade nederbördsmönster kan påverka tillgången på vattenkraft och elpriserna för de europeiska anläggningarna. En högre havsnivå kommer på lång sikt att påverka hamnarnas tillgänglighet, och saltvattenintrång kan orsaka störningar i ingående och utgående verksamhet i leveranskedjan. De viktigaste tjänsterna är transporter och olika administrativa tjänster som utförs av externa aktörer. För vissa av insatsvarorna utgör det begränsade antalet leverantörer en risk.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Kostnadsläget för insatsvaror bevakas noga på enhets-, divisions- och koncernnivå. Koncernen hanterar energiförsörjningsrisken på lång sikt. Risker vad gäller pris och utbud begränsas med större egen energiproduktion, ägande i konkurrenskraftiga kraftbolag som PVO/TVO samt långsiktiga kontrakt och optionskontrakt. Koncernen terminssäkrar prisrisker på råmaterial- och slutproduktmarknader och stödjer utvecklingen av finansiella marknader för terminssäkring. Koncernen använder ett brett utbud av leverantörer och följer deras utveckling för att undvika situationer som skulle kunna äventyra kontinuerlig produktion, affärstransaktioner eller utvecklingsprojekt.

Leverantörer och underleverantörer måste också leva upp till Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de är en del av Stora Ensos värdekedja, och ett dåligt hållbarhetsarbete från deras sida kan skada Stora Enso och dess anseende. Stora Ensos hållbarhetskrav på leverantörer och därmed sammanhängande granskningsscheman täcker anskaffning av råmaterial och andra varor och tjänster. Leverantörerna granskar sig själva med hjälp av färdiga kontrollscheman och granskas också utifrån för bedömning av vilka risker som finns i deras miljömässiga, sociala och affärsmässiga rutiner. Det som uppdagas i sådana bedömningar följs upp kontinuerligt och om nödvändigt kan leverantörer svartlistas.

Möjligheter

• Att skapa värde och innovationer i verksamheten globalt genom att bygga starka och mätbara relationer med de bästa leverantörerna.

• Att upprätthålla harmoniserade inköpsprocesser för att öka kunskapen, öka kvaliteten på anbudsförfarandet för att minska kostnaderna och utveckla hållbara leverantörer för att minska riskerna.

Personal och kompetens

Att anställa, behålla och utveckla en kompetent personalstyrka och hjälpa nyckelmedarbetare att utvecklas i Stora Ensos globala organisation är avgörande för framgång. Konkurrensen om arbetskraften är stor och koncernen kan misslyckas med att attrahera eller behålla kvalificerad personal. En stor del av Stora Ensos anställda är medlemmar i en fackförening och det finns risk att koncernen hamnar i arbetsmarknadskonflikter, särskilt i samband med omstruktureringar och avskedanden på grund av avyttringar och nedläggningar, eller under arbetsmarknadsförhandlingar.

I Finland har skogsindustrins branschorganisation dessutom infört stora förändringar i de centrala avtalen och Stora Enso kommer därför gradvis att gå över till en kollektivavtalsmodell från 2022. Förändringen och genomförandet av denna process innebär ökad osäkerhet kring anställningsavtal. Förlust av nyckelmedarbetare, oförmåga att attrahera nya eller adekvat utbildade medarbetare eller förseningar vid rekrytering av nyckelmedarbetare skulle allvarligt kunna skada koncernens verksamhet och hindra koncernen och dess divisioner från att nå sina strategiska mål. Arbetsmarknadskonflikter och strejker skulle kunna ha allvarlig negativ effekt på verksamhet, finansiell ställning och lönsamhet.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Stora Enso hanterar dessa risker och förlust av nyckelmedarbetare med en kombination av olika åtgärder. Bland annat genom att se till att ha överblick över hela koncernens personalstyrka, stärka Stora Ensos varumärke ur ett arbetsgivarperspektiv både externt och internt, delvis samordna lönepraxis globalt samt bli bättre på att upptäcka och utveckla talanger. Slutligen fokuserar koncernen aktivt på bedömning av talanger och ledarskap, inklusive planering för efterträdare på nyckelpositioner. Majoriteten av de anställda representeras av fackföreningar under flera kollektivavtal i olika länder där Stora Enso har verksamhet, varför relationerna med fackföreningarna är mycket viktiga för att hantera risken för arbetsmarknadskonflikter.

Möjligheter

• Kunniga och dedikerade medarbetare är avgörande för företagets framgång.

• Engagerade och högpresterande medarbetare möjliggör implementering av transformationsstrategin och affärsmässig framgång.

Fysiska tillgångar

I de fysiska tillgångar som utgör grunden i produktionsanläggningarna finns en inbyggd risk för akuta stopp, men också risk att de inte fungerar som de ska vilket kan leda till en undermålig produkt, lägre produktion eller ökande produktionskostnader. Förutom risken för omfattande stopp i processer måste ledningen också beakta varje tillgångs relativa betydelse för anläggningens förmåga att leverera enligt slutna avtal och affärsplaner. Ibland är riskerna en följd av fel i tillgångens design, fel i arbetsmetod eller handhavandefel. För Stora Enso finns den största tillgångsrisken i integrerad (men även icke integrerad) massa- och energiproduktion. Riskerna relaterade till fysiska tillgångar har ökat något jämfört med i slutet av 2019, främst beroende på förseningar av underhållsarbeten, delvis på grund av restriktioner till följd av covid-19.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

För Stora Enso är det mycket viktigt att skydda produktionstillgångar och affärsresultat för att klara målet att undvika alla oplanerade produktionsstopp. Detta uppnås genom strukturerade metoder för att identifiera, mäta och kontrollera olika typer av risk och exponering. Processen drivs av riskspecialister inom divisionerna tillsammans med försäkringsbolag och andra specialister på att förebygga skador. Varje år genomförs ett antal riskinspektioner vid produktionsenheterna. Man har interna verktyg för rapportering och riskbedömning med vilka man hanterar planer för förbättrad riskhantering och kostnads- och lönsamhetsanalyser för föreslagna investeringar. Det finns också riktlinjer för skydd av interna och externa fastigheter, för bedömning av brandskyddsrisker och maskinrisk samt speciella handlingsplaner för skadeförebyggande. Planerade underhållsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i trim. Med underhållsplaner och analyser av vilka reservdelar som måste finnas säkerställs tillgången till en effektiv maskinpark.

Möjligheter

• Väl kontrollerade planer för optimerat underhåll och skadeförebyggande arbete.
• Genom att förbättra produktivitet och bli allmänt effektivare finns möjlighet till konkurrensfördelar.

Produktsäkerhet och efterlevnad

Vissa av Stora Ensos produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan påverka människors hälsa eller förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Träprodukterna används i byggnader, vilket kan leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller strukturell form, produktval eller installation. Ej säkerställd produktsäkerhet kan medföra reklamationer med betydande kostnader, som kompensation för kunders indirekta kostnader, samt skada på företagets anseende.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Vid bruken som tillverkar produkter som kommer i kontakt med livsmedel har certifierade hygiensystem baserade på gjorda riskanalyser upprättats. För att säkerställa att företagets produkter är säkra deltar Stora Enso aktivt i de arbetsgrupper för produkt- och kemikaliesäkerhet som finns inom CEPI (Confederation of European Paper Industry). Alla Stora Ensos bruk har också ISO-certifierade kvalitetssystem. Kontrakt med ansvarsbegränsningar och försäkringar är ytterligare sätt att begränsa Stora Ensos riskexponering.

Möjligheter

Differentiering och värdeskapande genom att hålla en överlägsen produktkvalitet och en mycket hög grad av överensstämmelse.

Skogsvård och markanvändning

Trä är vår viktigaste råvara. Att inte kunna motsvara intressenternas förväntningar eller kunna säkerställa spårbarhet och ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar skötsel av skog och mark för koncernens ved- och virkesförsörjning kan också allvarligt skada både Stora Ensos ekonomi och anseende. Oförutsedda förändringar i villkoren för de olika skogsbrukscertifieringarna kan begränsa tillgången på certifierad råvara. Dessutom kräver globala utmaningar som befolkningsökning, global uppvärmning, ökande efterfrågan på jordbruksmark och bioenergi och det växande gapet mellan tillgång och efterfrågan på ved och virke att vi alla använder naturresurserna på ett ännu effektivare sätt. Se även under Global uppvärmning – fysiska effekter, Ändringar i lagar och förordningar samt Relation till lokalsamhället och samhällsansvar.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Koncernens policyer för anskaffning av ved och fibrer samt för markanvändning, stabila spårbarhetssystem och att aktivt arbeta för skogsbrukscertifiering är olika sätt att säkerställa att ved och fibrer från oacceptabla källor inte kan komma in i leveranskedjan. Vid anskaffning av skogsavfall och annan biomassa följer Stora Enso dessutom de särskilda riktlinjer som tagits fram för utvinning av skogsenergi med bland annat strikta miljöföreskrifter.

Möjligheter

Eftersom träd absorberar koldioxid från atmosfären och – tillsammans med träbaserade produkter – fungerar som så kallade kolsänkor är trä från skogar som brukats på ett hållbart sätt ett koldioxidneutralt, förnybart alternativ till många icke förnybara material. Med ett hållbart skogs- och plantagebruk kommer nya generationer träd att ersätta de som avverkas och ta upp ytterligare koldioxid från atmosfären. Skogar som brukas på ett hållbart sätt kan göra hela ekosystem mer motståndskraftiga mot negativ påverkan och mer mottagliga för positiv påverkan.

Fusioner, förvärv och avyttringar

Om förväntade fördelar eller förväntat värde av förvärv, befintliga tillgångar eller försäljning av rörelse uteblir kan det få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts, utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av tillgångar eller levererade varor inte infrias. I samband med ett förvärv kan tidigare verksamhet när det gäller till exempel föroreningar, efterlevnad av konkurrenslagar eller korruption medföra extra kostnader för Stora Enso och orsaka skador på företagets anseende. Avyttringar kan medföra extra kostnader till följd av gamla ej bokförda skulder. Omstrukturering av verksamheten kan också påverka företagets anseende.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Mycket noggranna riktlinjer vid fusioner och förvärv, bland annat med ett obligatoriskt due diligence-förfarande för värdering och genomförande av alla förvärv som kräver styrelsens godkännande. Vid beslut om omstruktureringar finns en strukturerad styrmodell och riktlinjer som till exempel policyn för ansvarsfulla nedskärningar att följa.

Möjligheter

En stark balansräkning och ett starkt kassaflöde möjliggör värdeförbättrande fusioner och förvärv när möjligheter öppnar sig och tillfället är rätt.

Risker kopplade till lag- och regelefterlevnad

Ändringar i lagar och förordningar

Koncernens verksamhet kan påverkas av förändringar i politiska eller andra regelverk i alla länder och jurisdiktioner där koncernen har verksamhet, till exempel förändringar i skatte- och miljölagstiftning. Det kan till exempel gälla ökade löpande kostnader och investeringar för att motsvara nya miljökrav, expropriering av tillgångar eller påförande av licensavgifter eller andra skatter riktade mot branschen och nya regler för lokalt ägande eller förädlande.

Den europeiska gröna given och dess klimatmål för 2030 och 2050 har resulterat i nya lagar som kommer att påverka Stora Enso. Initiativ från EU-kommissionen kommer bland annat att omfatta riktlinjer och lagar på områden som EU:s skogsstrategi, systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), Carbon Border Adjustment mechanism (ett nytt verktyg för att prissätta koldioxidutsläpp för varor med höga utsläpp som importeras till EU), det kommande direktivet för hållbara produkter, förändringar i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall liksom i EU:s klassificeringssystem.

Särskilt EU:s energi- och kolpolitik skulle kunna påverka tillgången och priset på träfibrer. När det gäller EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och den fjärde handelsperioden kommer koldioxidläckaget att kvarstå, medan tilldelningen av gratis utsläppsrätter förväntas minska. Ett stresscenario för de kommande tio åren med ett koldioxidpris på 50 EUR/t, med utgångspunkt i det aktuella förslaget för den fjärde ETS-handelsperioden innebär en årlig finansiell påverkan som ligger under koncernens väsentlighetströskel, även om hänsyn tas till ökade kostnader för köpt elektricitet.

En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. Den allmänna opinionen och den politiska viljan att begränsa skogsavverkningen i syfte att förstärka skogarnas funktion som kolsänkor, samtidigt som man ignorerar skogsprodukternas nettopositiva klimatpåverkan, skulle kunna ge en begränsad tillgång på virke, öka kostnaderna och ge färre investeringsmöjligheter. Dessutom kan politisk instabilitet medföra social oro eller ogiltigförklarande av existerande avtal, avverkningstillstånd och arrenden.

Bestämmelserna som ingår i EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi innebär nya klimatrelaterade krav på både investerare och företag, särskilt genom EU:s klassificering av hållbara verksamheter och integreringen av ESG-riskerna i investeringsprocesserna. Det råder osäkerhet kring huruvida Stora Ensos aktie kommer att klassificeras som ett investeringsobjekt enligt de nya bestämmelserna, men en god hantering av det ekonomiska klimatet och andra hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, samt redovisningen av dessa, kommer att förbättra förutsättningarna för en gynnsam utveckling av kapitalmarknaderna och därmed kapitalkostnaden.

Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel i Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.

Riskerna kopplade till ändringar i lagar och förordningar har ökat under 2020, främst på grund av en mer protektionistisk politik i de stora ekonomierna och möjlig negativ påverkan kopplad till transaktionsrisker som EU:s gröna giv.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

• Aktiv uppföljning av den politiska och finansiella utvecklingen i alla länder där koncernen har verksamhet
• Delta i utvecklingen av policydokument, främst via branschorganisationer och andra samarbetsprogram

Möjligheter

Ändring i lagar och förordningar kan innebära en tillväxtpotential för hållbara produkter. En effektiv resursanvändning, den cirkulära ekonomin med låga koldioxidutsläpp och förnybarhet är allt viktigare konkurrensfördelar.

Etik och efterlevnad

Stora Enso verkar inom ett mycket reglerat affärsområde och är därmed exponerat för risker i samband med brott mot lagar och förordningar (t.ex. reglering av kapitalmarknader, bolags- och skattelagar, tullregler och säkerhetsregler) och brott mot koncernpolicyer, som Stora Enso Code, uppförandekoden för leverantörer, Stora Ensos affärspolicy med avseende på bedrägeri, konkurrens, korruption, intressekonflikter och andra liknande områden. Stora Enso kan ställas inför höga kostnader för att inte ha följt miljölagar och förordningar eller för återställning av mark enligt dessa. Se även under IT och IT-säkerhet. Bland möjliga effekter märks åtal, böter, straffavgifter samt avtalsbrott, ekonomisk skada och skador på företagets anseende.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Stora Ensos program för etik och lag- och regelefterlevnad som omfattar policybeslut, värdegrundsarbete, utbildning och kunskapsutbyte samt rutiner vid överklaganden uppdateras och utvecklas löpande. Andra efterlevandemekanismer har att göra med koncernens interna kontrollsystem och internrevision, uppförandekoden för leverantörer i leverantörsavtal, riskbedömning av leverantörer, utbildning och revision av leverantörer och rutiner vid svartlistning. I enlighet med regleringar av kapitalmarknaden betonar Stora Enso i sin informationspolicy vikten av transparens, trovärdighet, ansvar samt att vara proaktiv och interagera.

Miljörisker minimeras med hjälp av miljöstyrningssystem och due diligence-förfaranden även ur miljösynpunkt vid förvärv och avyttringar samt med avtal om skadeersättning och ett effektivt och skäligt återställande när så krävs. Särskilda återställandeprojekt i samband med verksamhetsnedläggningar genomförs utifrån de riskbedömningar som görs.

Möjligheter

• Att fokusera på etik i ett vidare perspektiv i stället för att endast titta på regelefterlevnad leder till en framgångsrik verksamhet, främjar ansvarstagande och ger företaget ett gott anseende.

Strategiska investeringar

Stora Ensos strategi är att transformera företaget från en traditionell pappers- och kartongtillverkare till ett kundfokuserat företag inom förnybara material. Hur framgångsrik denna transformation blir beror på koncernens förmåga att rätt förstå kundernas behov och hitta bästa sättet att förse kunderna med rätt erbjudande och ha rätt produktionstillgångar för detta. Att inte fullfölja strategiska projekt enligt beslutad tidsplan, budget eller specifikationer kan allvarligt påverka koncernens finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra företaget från att nå sina affärsmål. Den lägre risknivån jämfört med förra året beror på mindre omfattande planerade investeringar och de stora framstegen i konverteringen av bruket i Uleåborg. Risken i det projektet är därmed lägre.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Risktagandet begränsas genom att göra djupgående och detaljerade förstudier och andra studier inför alla större investeringar. I koncernens riktlinjer för investeringar finns föreskrifter om process, ledning, riskbedömning samt hanterings- och uppföljningsåtgärder av strategiska projekt, inklusive klimatrelaterade riskfaktorer. I riktlinjerna anges även beräkningen av möjliga kostnader och intäkter för koldioxidutsläpp som en del av investeringsförslaget.

Miljömässiga och sociala konsekvensanalyser, så kallade ESIA:s (Environmental and Social Impact Assessments) genomförs för alla nya projekt som skulle kunna leda till betydande negativa effekter i lokalsamhället. Alla stora investeringsprojekt granskas efter slutförande.

Möjligheter

Att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material.

Relation till lokalsamhället och mänskliga rättigheter

Samhällsrisker kan skada nuvarande verksamhet och genomförandet av investeringar, särskilt i tillväxtländer. Oförmåga att hantera relationerna till lokalsamhället och till icke-statliga organisationer kan hindra produktionen och påverka koncernens anseende negativt. Koncernen har verksamhet i länder där äganderättsförhållandena kring land och resurser fortfarande är osäkra, vilket kan ge upphov till dispyter.

För att genomföra transformationen till ett företag för förnybara material kan omstrukturering av viss verksamhet bli nödvändig och i vissa fall leda till nedläggning av anläggningar med väsentlig påverkan på lokalsamhället som följd.

Möjlig påverkan innefattar påverkan på företagets anseende och negativ publicitet, skada för samhällen och rättighetsinnehavare, hindrad verksamhet och förlorade tillstånd.

Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder

Stora Enso strävar efter att i god tid identifiera och minimera risker som har med sociala frågor att göra, för att rätt beslut ska fattas både vad gäller investeringsprocesser, omstruktureringsplaner och den löpande verksamheten. Med verktyg som utvärdering av hållbarhetsrisk, due diligence-program för mänskliga rättigheter och Environmental and Social Impact Assessments (ESIA) säkerställs att inga projekt som inte är hållbara påbörjas och att alla inom företaget är införstådda med alla typer av risker och möjligheter. Med dessa verktyg kan projektplaner och verksamhetsmodeller också anpassas för att passa lokala förhållanden. Dessutom utgör dialog med icke-statliga organisationer en del av koncernens engagemang i sina olika intressenter. Mer information om samhällsengagemang finns i Stora Ensos Sustainability Report.

Möjligheter

• Att se till att lokalsamhället kring våra anläggningar blomstrar både ekonomiskt, socialt och miljömässigt är av största vikt för Stora Ensos framgång och fortlevnad.

• Fokus på socialt ansvar utgör en klar affärsmässig fördel för Stora Enso eftersom kunder, affärspartner, investerare och potentiella medarbetare i allt högre grad dras till företag som tar ett socialt ansvar.

Redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (TCFD)

I FSB:s (Financial Stability Board) ramverk för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climaterelated Finacial Disclosure TCFD) rekommenderas en mer omfattande rapportering än nuvarande praxis. I den nätbaserade indextabellen redovisas uppgifter enligt TCDF:s rekommendationer med referens till var dessa frågor behandlas i koncernens årsredovisning. Vid behov kompletteras avsnittshänvisningarna i tabellen med ytterligare information.

Analys av olika scenarier för 2020

I TCFD uppmuntras företag att använda sig av scenarioanalyser för att lättare kunna se till att deras strategier klarar av klimatförändringar i en rad situationer som kan dyka upp. I praktiken visar det sig att detta bäst görs genom att bryta ned det stora scenariot i mindre delar med avseende på tillgångstyp och geografi och göra prioriteringar när hela scenariot analyseras.

Stora Enso är en av världens största privata skogsägare med skogstillgångar som 2020 värderades till mer än 7 miljarder EUR (mark och biologiska tillgångar, inklusive Stora Ensos andel av Tornator), däribland biologiska tillgångar till ett värde av 6,4 miljarder EUR i norra Europa. 65 % av Stora Ensos trä köptes från Finland, Sverige, Norge och nordvästra delen av Ryssland. Effekter av klimatförändringarna, som mildare vintrar, har redan visat sig väsentligt påverka avverkning och transporter i nordligt belägna skogar och därmed följande kostnader. Som ett led i Stora Ensos årliga riskbedömning utvecklades under 2020 en scenarioanalys där en kvalitativ uppskattning av fysisk klimatpåverkan gjordes för den nordiska skogen och företagets verksamhet till 2050. Arbetet baserades på IPCC:s (the Intergovernmental Panel for Climat Change) business-as-usual-scenario (RCP 8.5 scenario) enligt vilket temperaturökningen kommer att bli 4–5 grader. De följder av klimatförändringarna som beaktas är pestutbrott, sjukdomar, torka, bränder, översvämningar, frostperioder, vattenbrist, förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåerna och förändrade temperaturer.

Resultaten visar att samtidigt som högre temperaturer gör att tillväxttakten i skogen under rätt förhållanden ökar och därmed påverkar tillgången på trä och värdet på skog positivt, så leder övriga konsekvenser i första hand till minskad tillgång på skog och ökade träpriser. Som en del i den årliga riskbedömningen kommer Stora Enso under 2021 att fortsätta analysera företagets strategi i förhållande till olika klimatscenarier. Analysen av fysiska effekter kommer att utökas och effekter på verksamheten kommer att bedömas utifrån den globala övergång som krävs för att begränsa uppvärmningen i linje med Parisavtalet.

För mer information om våra upplysningar med hänvisning till TCFD-rekommendationerna och de platser där dessa frågor behandlas i vår årsrapportering, se TCFD-indextabellen (på engelska) på vår webbplats.

Möjligheter med att ersätta icke förnybara material

Under 2020 samarbetade Stora Enso med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att vidareutveckla den vetenskapliga metodiken för att beräkna klimatpåverkan från skogsindustriföretag, till exempel hur stort bidrag ersättningen av fossilbaserade och andra icke förnybara material, som plast och cement, ger. Enligt SLU:s rapport beräknas Stora Enso ha en positiv effekt på klimatet motsvarande en koldioxidminskning i atmosfären med 11,5 miljoner ton (siffror från 2019). Under hela 2020 arbetade Stora Enso också tillsammans med World Business Council for Sustainable Development på att publicera en ny rapport om den cirkulära bioekonomin med titeln The business opportunity contributing to a sustainable world där man beskriver affärsfördelarna med cirkulära produkter med låga koldioxidutsläpp från den cirkulära bioekonomin.

Bolagsstyrning inom Stora Enso

Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utfärdats av Värdepappersmarknadsföreningen i Finland ("Koden"). Koden finns på cgfinland.fi. Stora Enso följer också Svensk kod för bolagsstyrning ("Den svenska koden") med de undantag som listats i Appendix 1 i Corporate Governance Report. Undantagen har gjorts på grund av skillnader i svensk och finsk lagstiftning och i regler och praxis inom bolagsstyrning. I dessa fall följer Stora Enso praxis där man har sitt säte. Den svenska koden är utfärdad av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och finns på corporategovernanceboard.se.

Rättsprocesser

Ansvarsförbindelser

Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen.

Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.

Rättsprocesser i Latinamerika

Veracel

Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet.

Förändringar i organisationsstruktur

Stora Enso skapade en ny division, Forest, som kommer att redovisas separat från och med 2020. I den nya divisionen ingår koncernens svenska skogstillgångar och den 41-procentiga innehavet i intressebolaget Tornator med majoriteten av sina skogstillgångar i Finland. Divisionen Forest omfattar även virkesförsörjningsverksamheten i Finland, Sverige, Ryssland och de baltiska länderna.

Stora Enso slog samman wellpappråvaruverksamheten, som tidigare låg i divisionen Packaging Solutions, med divisionen Consumer Board och skapade den nya divisionen Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enheter för formpressad fiber och biokompositer en mer renodlad Packaging Solutions-division. Förändringen trädde i kraft den 1 januari 2020.

Förändringar i koncernledning

Jari Suominen utsågs från och med den 1 januari 2020 till divisionschef för Forest. Han fortsatte som medlem i koncernens medlemsgrupp.

David Ekberg utsågs från och med den 1 april 2020 till EVP, divisionschef för Packaging Solutions och medlem i koncernens ledningsgrupp.

Lars Völkel utsågs från och med den 1 juli 2020 till EVP, divisionschef för Wood Products och medlem i koncernens ledningsgrupp. Katariina Kravi utsågs från och med den 1 september 2020 till EVP, personalchef och medlem i koncernens ledningsgrupp. Den tidigare HR-chefen, Malin Bendz, lämnade sin position i Stora Enso i januari 2020.

Annette Stube utsågs från och med den 1 september 2020 till EVP, hållbarhetschef och medlem i koncernens ledningsgrupp. Hon efterträdde Noel Morrin som gick i pension i slutet av 2020.

Tobias Bäärnman, chef för strategi och innovation, och Teemu Salmi, IT-chef, utsågs från och med den 1 november 2020 till medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

Aktiekapital

Stora Ensos Oy:s aktier är indelade i A- och R-aktier. Ägare till A- och R-aktier har rätt till samma utdelning men olika rösträtt. Varje Aaktie och varje post om tio R-aktier har en röst vid årsstämman. Dock har varje aktieägare minst en röst.

Under 2020 registrerades konvertering av totalt 2 419 A-aktier till R-aktier i det finska handelsregistret. Den 31 december 2020 hade Stora Enso 176 254 415 A-aktier och 612 365 572 R-aktier utestående i Stora Enso. Bolaget innehade inga egna aktier. Det totala antalet utestående Stora Enso-aktier var 788 619 987 och det totala antalet röster var minst 237 490 972.

Styrelsen är bemyndigad att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier och emission av Stora Ensos R-aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av bemyndigandet kan uppgå till högst 2 000 000 R-aktier, vilket motsvarar ungefär 0,25 procent av samtliga aktier i bolaget och ungefär 0,33 procent av samtliga R-aktier i bolaget.

De största aktieägarna per den 31 december 2020

Efter röststyrka	A-aktier	R-aktier	% av aktier	% av röster
1 Solidium Oy1	62 655 036	21 792 540	10,7 %	27,3 %
2 FAM AB2	63 123 386	17 000 000	10,2 %	27,3 %
3 Finska folkpensionsanstalten (FPA)	23 825 086	973 982	3,1 %	10,1 %
4 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen	4 312 762	16 593 924	2,7 %	2,5 %
5 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma	5 163 018	1 140 874	0,8 %	2,2 %
6 MP-Bolagen i Vetlanda AB	4 828 000	1 000 000	0,7 %	2,1 %
7 Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo	2 000 000	8 111 225	1,3 %	1,2 %
8 Erik Johan Ljungberg Utbildningsfond	1 780 540	2 336 224	0,5 %	0,8 %
9 SEB Investment Management	—	12 162 195	1,5 %	0,5 %
10 Stiftelsen Bergslagets sjuk- och hälsovårdskassa	626 269	1 609 483	0,3 %	0,3 %
11 Statens Pensionsfond i Finland	—	5 713 755	0,7 %	0,2 %
12 Unionen	—	3 782 750	0,5 %	0,2 %
13 Lannebo Fonder	—	3 690 000	0,5 %	0,2 %
14 Svenska litteratursällskapet i Finland	—	3 000 000	0,4 %	0,1 %
15 OP Suomi investeringsfond	—	2 914 494	0,4 %	0,1 %
Totalt	168 314 097	101 821 446	34,3 %	75,2 %
Förvaltarregistrerade aktier3	74 882 644	480 357 046	70,4 %	51,8 %

¹Helägt av finska staten.

²Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.

³Enligt Euroclear Finland.

Listan har sammanställts av Stora Enso och är baserad på aktieägarinformation från Euroclear Finland, Euroclear Sweden och en databas som hanteras av Citibank N.A (Citi). Informationen omfattar endast direktregistrerade innehav, vilket innebär att innehav (som kan vara stora) som är förvaltarregistrerade eller registrerade på mäklarkonton inte kan räknas med. Listan är därför inte komplett.

Fördelning av aktier, 31 december 2020

Efter innehavets storlek, A-aktier	Aktieägare	%	Aktier	%
1–100	5 507	54,50 %	234 386	0,10 %
101–1 000	3 996	39,60 %	1 431 560	0,80 %
1 001–10 000	551	5,50 %	1 271 602	0,70 %
10 001–100 000	28	0,30 %	601 791	0,30 %
100 001–1 000 000	—	0,00 %	0	0,00 %
1 000 001–	7	0,10 %	172 715 076	98,00 %
Totalt	10 089	100,00 %	176 254 415	100,00 %
Efter innehavets storlek, R-aktier	Aktieägare	%	Aktier	%
1–100	12 641	31,70 %	665 866	0,10 %
101–1 000	20 727	51,90 %	8 568 192	1,40 %
1 001–10 000	5 924	14,90 %	15 802 281	2,60 %
10 001–100 000	478	1,20 %	12 712 655	2,10 %
100 001–1 000 000	78	0,20 %	22 356 613	3,70 %
1 000 001–	21	0,10 %	552 259 965	90,10 %
Totalt	39 869	100,00 %	612 365 572	100,00 %

Enligt Euroclear Finland.

Denna lista innehåller endast direktregistrerade aktier i Euroclear Finland. T.ex. Stora Ensos svenska aktieägare är listade under deras nominerade bank i denna lista.

Fördelning av ägande, 31 december 2020

	% av aktier	% av röster
Solidium Oy1	10,7 %	27,3 %
FAM AB2	10,2 %	27,3 %
Finska folkpensionsanstalten (FPA)	3,1 %	10,1 %
Finska institutioner (exkl. Solidium och FPA)	11,4 %	8,3 %
Svenska institutioner (exkl. FAM)	6,6 %	5,2 %
Finska privata aktieägare	4,0 %	2,4 %
Svenska privata aktieägare	4,2 %	2,7 %
Innehavare av amerikanska depåbevis (ADR)	2,0 %	0,7 %
Förvaltarregistrerade aktier (ej finska/ej svenska aktieägare)	47,9 %	16,1 %

¹Helägt av finska staten

²Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.

Utsikter

Stora Enso presenterar återigen en prognos för året trots att osäkerheten i den globala ekonomin på grund av den pågående pandemin förväntas kvarstå under 2021. Förutsatt att vaccinationsprogrammen fortskrider som planerat och att virusspridningen hejdas, förväntas ekonomin återhämta sig. Till dess fortsätter efterfrågan på våra produkter att vara varierande.

Det operativa rörelseresultatet för 2021 förväntas bli bättre än för 2020.

Stora Enso kommer att slutföra besparingarna inom lönsamhetsprogrammet på 400 MEUR till slutet av 2021. Besparingarna i fasta och rörliga kostnader under året beräknas till cirka 80 MEUR. Koncernen kommer under 2021 att fortsätta fokusera på kundservice och att generera kassaflöde.

Risker på kort sikt

Globalt sett har utsikterna ljusnat. Samtidigt som vi förväntar oss en svagare återhämtning 2021 än vi förutsåg i slutet av tredje kvartalet 2020, har de senaste framgångarna vad gäller vaccin påtagligt förändrat riskbalansen och öppnat dörren för att det kommer att gå snabbare att lätta på restriktionerna. På kort sikt, innan restriktionerna skulle kunna börja minskas i stor skala och på permanent basis runt halvårsskiftet 2021, hindras den globala produktionen av fysisk distansering. Oavsett lättnader och trots att återhämtningen till en början varit stark, kan hög arbetslöshet, stagnerande investeringar, konkurser och växande skulder hos både företag och länder, liksom dramatisk marknadspåverkan utlöst av okonventionell penningpolitik, begränsa återhämtningen under 2021. Även för Stora Enso råder fortsatt osäkerhet på kort och medellång sikt. Jämfört med tidigare recessioner anses dock branschen som helhet, och Stora Enso i synnerhet, med sin diversifierade verksamhet och relativt starka balansräkning, stå bättre rustad i en ekonomisk kris med dystra affärsvillkor.

Stora Enso har en pågående riskbedömningsprocess avseende covid-19 för att bedöma hur företagets verksamhet kan komma att påverkas direkt och indirekt på kort och medellång sikt. Processen bygger på flera alternativa scenarier och omfattar utformandet av en beredskapsplan och likviditetsbevarande åtgärder för att begränsa effekterna i samtliga Stora Ensos divisioner och säkerställa tillräcklig likviditet för alla eventualiteter. Värstafallsscenarierna, som utgår från en misslyckad vaccineringsprocess och en försenad återhämtning som snabbt avbryts, skulle enligt Stora Ensos uppfattning inte resultera i något som äventyrar Stora Ensos möjligheter att fortsätta driva sin verksamhet.

Trenden mot en mer nationalistisk, antiglobalistisk politik kan bli starkare till följd av covid-19-pandemin med strängare gränskontroller av både gods och människor samt att nationella intressen ges företräde. Det finns också en risk att även öppna ekonomier, som de i Västeuropa och i de asiatiska ekonomiska naven, antar en politik som direkt motsätter sig globalisering. Risker relaterade till Storbritanniens utträde ur EU, och därmed handelsavtalet mellan dem två, är främst begränsad till kortvarig trängsel inom logistik, medan den brittiska efterfrågan på marknaden inte förväntas drabbas av märkbara effekter.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalys, energi: en ökning med 10 % av marknadspriset på el och fossila bränslen skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 11 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, virke: en ökning med 10 % av marknadspriset på virke skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 177 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, massa: en ökning med 10 % av marknadspriset på massa skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt med cirka 105 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, kemikalier och fyllnadsmedel: en ökning med 10 % av priset på kemikalier och fyllnadsmedel skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 32 MEUR de kommande 12 månaderna.

En prisminskning på energi, virke, massa eller kemikalier och fyllnadsmedel skulle ha motsatt effekt.

Känslighetsanalys avseende transaktionsrisk av valutakursförändringar under de kommande tolv månaderna: en förstärkning med 10 % av US-dollarn, den svenska kronan och det brittiska pundet skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt med 133 MEUR, negativt med 20 MEUR respektive positivt med 22 MEUR per år. Vid motsvarande försvagning av valutorna skulle effekten bli den motsatta. Siffrorna är före valutarisksäkring och förutsatt att inga ändringar utöver valutakursförändringen förekommer.

Koncernens operativa rörelseresultat är exponerat för en valutaomräkningsrisk motsvarande ungefär 120 MEUR för kostnader i brasilianska real (BRL) och cirka 28 MEUR för intäkter i kinesiska reminbin (CNY). Exponeringen uppkommer i de utländska dotterbolagen och samägda bolagen i Brasilien och Kina. Dessa exponeringar innebär att en förstärkning med 10 % av den utländska valutan skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med 12 MEUR respektive positivt med 3 MEUR.

Händelser efter balansdagen

Den 20 januari 2021 fattade Europeiska unionens domstol ett preliminärt beslut (Lexel AB -case, C-484/19) som skulle kunna påverka Stora Ensos pågående process avseende avdrag för räntekostnader i Sverige.

Styrelsens förslag om utdelning

Styrelsen föreslår för årsstämman att en utdelning om 0,30 EUR per aktie utbetalas med utgångspunkt från den godkända balansräkningen för 2020. Styrelsen har bedömt bolagets finansiella ställning och likviditet innan man beslutat om förslaget. Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2020, moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Stora Ensos policy är att dela ut 50 % av resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde över perioden. Under 2020 var resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde 0,45 EUR.

Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 2020 till 1 582 387 493,42 EUR inklusive periodens resultat på 505 709 365,15 EUR. Styrelsen föreslår för årsstämman att de fria medlen används som följande:

Att 0,30 EUR per aktie betalas som utdelning från det fria egna kapitalet för 788 619 987 aktier, men ej överstigande 236 585 996,10 EUR, vilket skulle lämna 1 345 801 497,32 EUR i fritt eget kapital.

Utdelningen betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelning den 23 mars 2021 står med antingen i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ltd eller i fråga om Euroclear Sweden-registrerade aktier i avstämningsregistret som förs av Euroclear Sweden AB. Euroclear Sweden AB ombesörjer utbetalningen till aktieägare som är registrerade i Euroclear Sweden AB:s avstämningsregister och utbetalningen sker i svenska kronor. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) förmedlas av Citibank N.A. och betalas i US-dollar. Styrelsen föreslår för årsstämman att utdelningen betalas ut runt den 30 mars 2021.

Årsstämma 2021

Stora Ensos årsstämma hålls fredagen den 19 mars 2021. Årsstämman 2021 kommer att hållas med särskilda mötesförfaranden i enlighet med tillfälliga lagstiftningen som givits för att begränsa spridningen av Covid-19 pandemin. Detta innebär att Bolagets aktieägare och deras ombud kan delta i årsstämman och utöva sina aktieägarrättigheter endast genom att rösta på förhand och genom att lägga fram motförslag eller ställa frågor på förhand. Mer information finns på storaenso.com/arsstamma.

Icke IFRS-baserade nyckeltal

Koncernens viktigaste icke IFRS-baserade nyckeltal är det operativa rörelseresultatet som används för att utvärdera verksamheten i de rörelsedrivande segmenten och fördela resurserna mellan dem. Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.

Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.

I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Från och med den 1 januari 2020 kommer förändringar i värdering till verkligt värde av biologiska tillgångar att delas upp i operativa och icke-operativa förändringar i verkligt värde. Icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar avspeglar förändringar i parametrar och antaganden vid värderingen, vanligen i samband med den årliga värderingsprocessen. Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar ingår i operativt EBITDA och omfattar alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader mellan faktisk avverkning och avverkningsplan. Historiska värden har justerats.

Kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) är ett koncernspecifikt sätt att presentera operativt kassaflöde utgående från operativt EBITDA i stället för från rörelseresultatet.

Kassaflöde efter investeringar (icke IFRS-baserat) beräknas som följer: kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRSbaserat) före investeringar i immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och inventarier och biologiska tillgångar samt förvärv av intressebolag.

En fullständig förteckning av de icke IFRS-baserade nyckeltalen finns i slutet av den här rapporten.

Uträkning av nyckeltal
Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROCE (%)	100 x	Operativt rörelseresultat Sysselsatt kapital 1 2
Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROOC (%)	100 x	Operativt rörelseresultat Operativt kapital 2
Avkastning på eget kapital, ROE (%)	100 x	Periodens nettoresultat
		Eget kapital, totalt 2
Räntebärande nettoskuld		Räntebärande skulder - räntebärande tillgångar
Nettoskuldsättningsgrad		Räntebärande nettoskuld
		Eget kapital 3
		Periodens nettoresultat 3
Resultat per aktie		Genomsnittligt antal aktier
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt	100 x	Utdelning per aktie
värde, %		Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde
Utdelning och avkastning, %	100 x	Utdelning per aktie Aktiens slutkurs
Börskurs/resultat (P/E), exkl. värdering till verkligt värde		Aktiens slutkurs
		Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde
Operativt rörelseresultat		Segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Operativt EBITDA		Rörelseresultat exklusive operativ minskning i värdet av biologiska tillgångar, av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster samt värdering till verkligt värde. I definitionen ingår dessa poster i dotterbolag och samarbetsarrangemang samt i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.
Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12		Räntebärande nettoskuld
månaderna		Operativt EBITDA för senaste 12 månaderna
Fasta kostnader		Underhåll, personal och andra administrativa kostnader, exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde
Senaste 12 månaderna		12 månader före balansdagen
TRI-frekvens (Total recordable incidents)		Antal registrerade incidenter per en miljon arbetade timmar
1 Sysselsatt kapital = operativt kapital – nettoskatteskuld 2 Periodens genomsnitt 3 Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Lista över icke IFRS-baserade nyckeltal
Operativt EBITDA		Avskrivningar och nedskrivningar exkl. jämförelsestörande poster
Operativ EBITDA-marginal		Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
Operativt rörelseresultat Operativ rörelsemarginal		Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
Resultat före skatt exkl. jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster		Fasta kostnader /omsättning Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna

Investeringar exkl. de i biologiska tillgångar

Investeringar

Sysselsatt kapital

Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde efter investeringar

Koncernredovisning

Koncernredovisning

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2020	2019
Omsättning	3	8 553	10 055
Övriga rörelseintäkter	5	147	165
Förändringar i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning		-84	-102
Material och tjänster		-5 043	-5 964
Frakter och försäljningskommissioner		-806	-904
Personalkostnader	6	-1 270	-1 331
Övriga rörelsekostnader	5	-394	-686
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	-1	229
Förändring i nettovärdet av biologiska tillgångar	12	428	442
Avskrivningar och nedskrivningar	10	-609	-597
Rörelseresultat	3	922	1 305
Finansiella intäkter	8	19	8
Finansiella kostnader	8	-168	-176
Resultat före skatt		773	1 137
Inkomstskatt	9	-156	-281
Årets nettoresultat		617	856
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	18	626	880
Innehav utan bestämmande inflytande	19	-9	-24
Årets nettoresultat		617	856
Resultat per aktie (EPS)
Resultat per aktie före/efter full utspädning, EUR	32	0,79	1,12

Koncernens totalresultat

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2020	2019
Årets nettoresultat		617	856
Övrigt totalresultat (OCI)
Poster som inte omklassificeras till resultatet
Aktieinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat	14	-136	109
Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer	20	20	-78
Värdeförändring marktillgångar	12	1 504	0
Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	12	0
Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras	9	-315	6
		1 086	37
Poster som kan omklassificeras till resultatet
Ackumulerad omräkningsjustering	28	-143	206
Säkring av nettoinvesteringar och lån	28	16	-9
Kassaflödesäkringar och säkringskostnader	27	54	-14
Andel av OCI och innehav utan bestämmande inflytande	19	1	0
Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	0	11
Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras	9	-15	2
		-87	196
Totalresultat		1 616	1 089
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 625	1 113
Innehav utan bestämmande inflytande	19	-9	-24
Totalresultat		1 616	1 089

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Koncernens rapport över finansiell ställning

		Per 31 december
MEUR	Not	2020	2019
Tillgångar
Goodwill	O 11	281	302
Övriga immateriella tillgångar	O 11	134	169
Materiella anläggningstillgångar	O 11	5 007	5 101
Right-of-use tillgångar	O 11	452	508
	11	5 874	6 080
Skogstillgångar	O 12	6 256	4 136
Biologiska tillgångar	O 12	4 250	3 627
Skogsmark	O 12	2 005	509
Utsläppsrätter	O	36	37
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	O 13	456	483
Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning	R 14	16	12
Operativa investeringar tillgängliga för försäljning	O 14	401	526
Långfristiga lånefordringar	R 25	93	72
Uppskjutna skattefordringar	S 9	117	81
Övriga långfristiga tillgångar	O 15	28	37
Anläggningstillgångar		13 276	11 463
Varulager	O 16	1 270	1 391
Skattefordringar	S	14	11
Rörelsefordringar	O 17	1 145	1 289
Räntebärande fordringar	R 25	66	23
Kassa- och banktillgodohavanden	R	1 661	876
Omsättningstillgångar		4 155	3 590
Tillgångar, totalt		17 431	15 053
Eget kapital och skulder
Aktiekapital	18	1 342	1 342
Överkursfond		77	77
Verkligt värde-reserv		1 506	397
Ackumulerad omräkningsjustering	28	-267	-136
Fond för fritt eget kapital		633	633
Balanserade vinstmedel		4 891	4 236
Årets nettoresultat		626	880
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		8 809	7 429
Innehav utan bestämmande inflytande	19	-16	-7
Eget kapital, totalt		8 793	7 423
Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner	O 20	473	458
Övriga avsättningar	O 22	102	110
Uppskjutna skatteskulder	S 9	1 332	875
Räntebärande långfristiga skulder	R 26	3 822	3 232
Övriga icke räntebärande rörelseskulder	O 23	13	40
Långfristiga skulder		5 743	4 713
Kortfristig del av långfristiga skulder	R 26	472	376
Räntebärande skulder	R 26	456	572
Checkräkningskrediter	R 26	6	13
Övriga avsättningar	O 22	46	55
Övriga icke räntebärande rörelseskulder	O 23	1 837	1 854
Skatteskulder	S 9	78	48
Kortfristiga skulder		2 895	2 917
Skulder, totalt		8 637	7 630
Eget kapital och skulder, totalt		17 431	15 053

Poster med beteckningen "O" ingår i operativt kapital, poster med beteckningen "R" ingår i räntebärande nettoskuld, poster med beteckningen "S" ingår i nettoskatteskulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Koncernens kassaflödesanalys

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2020	2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets nettoresultat		617	856
Justering och återföring av icke kassaflödespåverkande poster
Skatter	9	156	281
Avskrivningar och nedskrivningar	10	609	597
Förändring i värdet av biologiska tillgångar	12	-428	-442
Förändring i verkligt värde av aktietilldelningar och TRS		-4	0
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	1	-229
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och investeringar1	5	-2	172
Finansnetto	8	150	168
Övriga justeringar		15	5
Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	36	343
Erhållen ränta		2	7
Betald ränta		-122	-150
Övriga finansiella poster, netto		-13	-10
Betald inkomstskatt	9	-82	-178
Förändring av rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar		195	240
Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten		1 128	1 660
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden	4	0	-464
Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	-2	-7
Förvärv av onoterade värdepapper	14	-14	0
Kassaflöde från avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden	4	-3	-19
Kassaflöde från avyttring av onoterade värdepapper	14	1	6
Kassaflöde från avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	11	17	12
Investeringar	3, 11	-582	-510
Investeringar i biologiska tillgångar	12	-79	-88
Förändring i långfristiga fordringar, netto		-18	-18
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet		-681	-1 089
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Intäkter från emission av nya långfristiga lån	26	1 081	870
Långfristiga låneskulder, betalningar	26	-399	-1 284
Förändring i kortfristiga låneskulder	26	-99	-33
Betald utdelning		-223	-394
Uppköp av intressen i dotterbolag från innehav utan bestämmande inflytande	19	0	-8
Kapitaltillskott från innehav utan bestämmande inflytande, netto efter utdelning	19	0	-4
Återköp av egna aktier		-6	-3
Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet		354	-856
Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden		801	-285
Omräkningsdifferens		-9	19
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets början, netto		863	1 128
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto		1 655	863
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut2		1 661	876
Utnyttjade checkräkningskrediter vid årets slut		-6	-13
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto		1 655	863

1 Ackumulerad omräkningsjustering

2 Kassa- och banktillgodohavanden omfattar kassabehållning, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga likvida investeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter ingår i kortfristiga skulder.

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats.

Koncernens kassaflödesanalys

Kompletterande kassaflödesinformation

	Räkneskapsår
MEUR Not	2020	2019
Förändring i rörelsekapital består av:
Förändring i varulager	101	161
Förändring i icke räntebärande fordringar:
Kortfristiga	118	205
Långfristiga	0	13
Förändring i icke räntebärande skulder:
Kortfristiga	-25	-127
Långfristiga	0	-12
Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar	195	240
Kassa- och banktillgodohavanden består av:
Kassabehållning och banktillgodohavanden	828	676
Övriga likvida medel	833	199
Kassa- och banktillgodohavanden	1 661	876
Icke kassaflödespåverkande investeringsverksamhet
Investeringar, totalt, exkl. right-of-use tillgångar	589	550
Utbetalt belopp	-582	-510
Icke kassaflödespåverkande del av nyinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	8	40
Kassaflöde från förvärv av dotterbolag och affärsverksamheter
Kassaflödespåverkande del av köpeskilling vid förvärv 4	0	-527
Kassa- och banktillgodohavanden i förvärvade bolag, netto efter 4	0	64
Nettokassaflöde från förvärv	0	-464
Kassaflöde från avyttring av dotterbolag och affärsverksamheter
Kassaflödespåverkande del av köpeskillingen 4	-1	-15
Kassa- och banktillgodohavanden i avyttrade bolag 4	-2	-4
Nettokassaflöde från avyttring	-3	-19

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Förändringar i eget kapital

MEUR	Aktie kapital	Överkurs- & reservfond	Fond för fritt eget kapital	Egna aktier	Värde ökning av successiva förvärv	Aktie instrument via OCI	Kassa flödes säkring	Omvärdering sreserv	OCI i investeringar redovisade enligt kapital andels metoden	CTA och säkring av netto investeringar	Balan serade vinstmedel	Hänförligt till moder bolagets aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt
Balans 1 Januari 2019	1 342	77	633	—	4	304	-7	—	-11	-335	4 706	6 714	18	6 732
Räkenskapsårets resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	880	880	-24	856
OCI före skatt	—	—	—	—	—	109	-14	—	11	197	-78	225	—	225
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	6	9	—	9
Totalresultat	—	—	—	—	—	109	-13	—	11	198	808	1 113	-24	1 089
Utdelning	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-394	-394	-1	-395
Förvärv och avyttringar	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1
Återköp av egna aktier	—	—	—	-4	—	—	—	—	—	—	—	-4	—	-4
Aktiebaserade ersättningar	—	—	—	4	—	—	—	—	—	—	-3	—	—	—
Balans 31 december 2019	1 342	77	633	—	4	413	-20	—	—	-136	5 116	7 429	-7	7 423
Räkenskasårets resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	626	626	-9	617
OCI före skatt	—	—	—	—	—	-136	54	1 504	12	-127	20	1 328	1	1 329
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI	—	—	—	—	—	-1	-11	-310	—	-4	-5	-330	—	-330
Totalresultat	—	—	—	—	—	-137	43	1 195	12	-131	642	1 625	-9	1 616
Utdelning	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-237	-237	—	-237
Förvärv och avyttringar	—	—	—	—	-4	—	—	—	—	—	4	—	—	—
Återköp av egna aktier	—	—	—	-6	—	—	—	—	—	—	—	-6	—	-6
Aktiebaserade ersättningar	—	—	—	6	—	—	—	—	—	—	-8	-3	—	-3
Balans 31 december 2020	1 342	77	633	—	—	277	23	1 195	12	-267	5 518	8 809	-16	8 793

Verkligt värde-reserv

CTA = Ackumulerad omräkningsjustering

OCI = Övrigt totalresultat, other comprehensive income

Noter till koncernredovisningen

Not 1 Redovisningsprinciper

Huvudverksamhet

Stora Enso Oyj ("företaget") är ett finskt aktiebolag registrerat enligt finsk lag, med registrerat säte på Kanalkajen 1, 00160 Helsingfors, Finland. Företagets aktier är noterade på NASDAQ i Helsingfors och Stockholm. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotterbolag (gemensamt kallade "Stora Enso" eller "koncernen") är organiserad i följande divisioner: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Koncernens huvudsakliga marknad är Europa med en växande närvaro i Asien och Sydamerika.

Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 28 januari 2021.

Redovisningsprinciper

Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med de av Europeiska Unionen antagna International Financial Reporting Standards (IFRS), inklusive International Accounting Standards (IAS) och tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdesprincipen, utom i de fall som redovisas under redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj i respektive not med undantag för några principer som behandlas i denna not. Koncernredovisningen är upprättad i euro som är moderbolagets funktionella valuta.

Alla siffror i årsredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Siffrorna i den här rapporten kanske inte exakt överensstämmer med de totalbelopp som presenterats och kan skilja sig från tidigare publicerad ekonomisk information.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som antagits 2020

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade standarder och tolkningar som gäller från och med den 1 januari 2020:

• Ändringar i IAS 1 och IAS 8: Definition av väsentlighet. Ändringarna kommer att förtydliga definitionen av väsentlighet och anpassa definitionen som används i begreppsramen till själva standarderna. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Koncernen överväger en ändring av definitionen av väsentlighet i koncernredovisningen och i annan information.

• Ändringar i Referenser till begreppsramen i IFRS standarder. Den reviderade begreppsramen omfattar bland annat: ett nytt kapitel om värdering, riktlinjer för rapportering av ekonomiskt resultat, bättre definitioner och riktlinjer – särskilt definitionen av skuld – samt förtydliganden på viktiga områden som förvaltningens roller, försiktighet och osäkerhet vid värdering i ekonomisk rapportering. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.

• Ändringar i IFRS 3 Rörelseförvärv. Ändringarna kommer att hjälpa företag att avgöra om ett genomfört förvärv är ett förvärv av rörelse eller av en grupp av tillgångar. Den ändrade definitionen betonar att en rörelse ska syfta till att erbjuda varor och tjänster till kunder medan den tidigare definitionen fokuserade på intäkter i form av utdelningar, lägre kostnader eller andra ekonomiska fördelar för investerare och andra. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.

• Ändringar i IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7. Ändringarna gäller räntesatsen vid ändring av riktvärdet och innebär ett krav på kvalitativa och kvantitativa rapporter för att användarna av boksluten ska kunna förstå hur en enhets säkringsförhållanden påverkas av osäkerheten som räntesatsen vid ändring av riktvärdet innebär. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.

• Övriga standarder, standardändringar och tolkningar har ingen väsentlig inverkan på koncernredovisningen eller annan information.

Ändrade redovisningsprinciper

Värdering av nordiska skogstillgångar

I slutet av 2020 ändrade Stora Enso metoden för att värdera skogstillgångarna och redovisningsprincipen för skogsmark i Norden. Skogstillgångar definieras som biologiska tillgångar (skog på rot) och tillhörande skogsmark. Efter att metoden för att värdera skogstillgångar har ändrats värderas nu de svenska skogstillgångarna med en marknadsmetod. På grund av den ändrade redovisningsprincipen värderas skogsmarken i Sverige och Finland enligt omvärderingsmetoden istället för kostnadsmetoden.

Skogstillgångarna i Sverige värderas med hjälp av en marknadsmetod som baseras på skogstransaktionerna i de områden där Stora Ensos skogar finns. I Sverige finns tillgång till tillförlitliga marknadsdata som utgör en mer transparent och observerbar värderingsgrund. Det totala nettokassaflödet för skogstillgångar består av kassaflöden för skog på rot (biologiska tillgångar) och separata kassaflöden för skogsmark. Värderingen av skog på rot har beräknats baserat på en diskonterad kassaflödesmetod och en diskonteringsränta från marknadstransaktionerna enligt standarden IAS 41 Jord- och skogsbruk. Diskonteringsräntan fastställs som räntan då marknadspriserna överensstämmer med det totala kassaflödet för skogstillgångar. För skogsmark, som tidigare redovisades som en kostnad, används omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmark omvärderas med en diskonterad kassaflödesmetod som baseras på framtida nettokassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial. Diskonteringsräntan är den samma för biologiska tillgångar och skogsmark.

För övriga skogstillgångar i Norden som finns främst i Finland genom koncernens ägande på 41 % i intressebolaget Tornator, anses marknadsmetoden inte vara en lämplig värderingsmetod eftersom det inte finns tillräckligt detaljerade och tillförlitliga marknadsdata. Den diskonterade kassaflödesmetoden kommer även i fortsättningen att användas vid värdering av biologiska tillgångar, där diskonteringsräntan som används fastställs genom den genomsnittliga vägda kostnaden i kapitalmetoden. Skogsmark som tidigare redovisades som en kostnad, omvärderas med en diskonterad kassaflödesmetod som baseras på framtida nettokassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra relaterade intäkter.

För plantageskogarna finns det inga förändringar i redovisningsprinciperna eller i värderingsmetoderna eftersom det inte finns några tillgängliga tillförlitliga marknadsdata. I plantager kommer de biologiska tillgångarna även i fortsättningen att värderas med en

diskonterad kassaflödesmetod och tillhörande skogsmark att redovisas som en kostnad. Skogstillgångar i form av plantager klassificeras som ett separat tillgångsslag i jämförelse med nordisk skogsmark för att återspegla att de präglas av en annan natur, annan användning och andra egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och resursanvändning för andra syften.

Ändringar i redovisningsprincipen för svenska skogstillgångar innebar en ökning av det redovisade värdet av skogsmark från 324 MEUR till 1 829 MEUR, vilket ger en ökning på 1 504 MEUR i skogsmark, en ökning på 1 195 EUR för övrigt totalresultat (OCI, uppskrivningsfond) och en ökning på 310 MEUR för den uppskjutna skatteskulden. Ändringarna i redovisningsprincipen för andra nordiska skogstillgångar, främst i Finland, anses inte vara väsentliga. Ökningen av skogstillgångar visas som nettot av övrigt totalresultat för uppskjuten skatt och totalt i uppskrivningsfonden i eget kapital. Tillgångarna påverkar därmed inte resultaträkningen. De biologiska tillgångarnas verkliga värde kommer även i fortsättningen att redovisas i resultaträkningen. Jämförelseperioderna har inte omräknats och i perioderna räknas skogsmarken som en kostnad. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information.

Koncernen har även ändrat sina upplysningskrav för skogsmark. Tidigare har skogstillgångar inkluderats i Materiella anläggningstillgångar i balansräkningen, och som del av tillgångsklassen Mark och vatten, enligt Not 11. Enligt de nya upplysningsprinciperna presenteras skogstillgångar och motsvarande jämförelsetal separat i balansräkningen.

Ändringar i rapportering av segment

Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman wellpappråvaruverksamheten i divisionen Packaging Solutions med divisionen Consumer Board och skapade det nya rapporteringssegmentet Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enhet Formed Fiber divisionen Packaging Solutions.

Från den 1 januari 2020 är Stora Ensos nya division Forest ett segment som redovisas separat. I den nya divisionen Forest ingår Stora Ensos svenska skogstillgångar och det 41-procentiga ägandet i Tornator med majoriteten av skogstillgångarna i Finland. I segmentet ingår också virkesförsörjningsverksamheten i Finland, Sverige, Ryssland och de baltiska länderna. Dessa verksamheter var tidigare en del av segmentet Övriga. Divisionens fokus ligger på hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesförsörjning till Stora Ensos anläggningar samt innovation. Plantagerna i Latinamerika och Kina, som är kopplade till de lokala bruken, kommer även fortsättningsvis att redovisas i divisionerna Biomaterials och Packaging Materials. När den nya divisionen Forest har skapats kommer segmentet Övriga innehålla koncernfunktioner, logistik, övrig verksamhet och Stora Ensos ägande i energiföretaget Pohjolan Voima (PVO).

Jämförelsesiffrorna har omräknats i enlighet med detta. Från och med den 1 januari 2020 utgörs rapporteringssegmenten av Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga.

Konsolideringsprinciper

I koncernredovisningen ingår moderbolaget Stora Enso Oyj och alla bolag som kontrolleras av koncernen. Kontroll definieras som när koncernen

• har makt över det ägda bolaget
• är exponerat för, eller har rätt till, varierande intäkter från sitt engagemang i det ägda bolaget
• har möjlighet att använda sin makt för att påverka sina intäkter.

Om fakta och omständigheter indikerar att det kan finnas förändringar i de tre kontrollelement som listats ovan görs en ny bedömning om huruvida koncernen kontrollerar det ägda bolaget eller inte. Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttrade företag gäller omvänt förhållande: de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. De största dotterbolagen och samägandeprojekten listas i Not 30 Koncernbolag.

Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag elimineras. Där så varit nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag, samägandeföretag och alla investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden justerats för att säkerställa att redovisningen följer de policyer som Stora Enso tillämpar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas separat under eget kapital.

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av intressebolagens resultat redovisas i koncernens resultaträkning efter avdrag för eventuell goodwillnedskrivning. I dessa företag har koncernen ett betydande inflytande, men inte kontroll. Med betydande inflytande avses makten att delta i policybeslut om finansiering och verksamhet i företaget utan att ha kontroll eller delad kontroll över dessa policyer. De största av dessa bolag listas i Not 13 Intressebolag.

Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernbalansräkningen till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar tillsammans med eventuell återstående förvärvsgoodwill. När koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger det bokförda värdet för en investering, sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses.

Gemensam kontroll är den delade kontroll som avtalats i det samägda företaget och som endast existerar när beslut som ska fattas kräver enighet hos de parter som delar kontrollen över företaget.

Samägandeprojekt är gemensamma projekt där delägarna som har gemensam kontroll över projektet har rätt till de tillgångar, och ansvar för de skulder, som hör till projektet. Ett samägandeföretag, eller joint venture, är ett samägt företag där delägarna som har gemensam kontroll över företaget eller projektet har rätt till nettotillgångarna i den samägda verksamheten.

Koncernen har två samägandeprojekt: Veracel och Montes del Plata. I samband med koncernens intressen som delägare i samägandeprojekt redovisas koncernens andel i tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för samägandeprojektet. Andelen fastställs mot bakgrund av varje samägares ansvar för tillgångar och skulder.

• Veracel är ett bolag i Brasilien som samägs (50/50 %) av Stora Enso och Suzano. Massabruket producerar 1,2 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och de båda ägarna har rätt till varsin hälft av brukets produktion. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005.

• Montes del Plata är ett bolag i Uruguay som samägs (50/50 %) av Stora Enso och Arauco. Montes del Plata-bruket producerar 1,4 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och hela Stora Ensos andel, 0,7 miljoner ton, säljs som marknadsmassa. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i juni 2014.

Redovisning av intäkter

Försäljning innefattar produkter, råvaror och tjänster, exklusive indirekt skatt och lämnade rabatter, och justeras för valutakursskillnader vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört kontrollen över gods och tjänster till en kund och

ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över överlåtet gods kvarstår. Vanligen innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av gods till kund i enlighet med överenskomna leveransvillkor.

Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2020, som är den av Internationella Handelskammaren (ICC) utgivna samlingen med definitioner av leveransvillkor. De viktigaste villkorskategorierna för koncernens försäljning är:

• "D"-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen på överenskommen plats så som den specificeras i vald regel, där försäljningstidpunkten, "point of sale", är då leverans sker till köparen.

• "C"-villkor, enligt vilka säljaren arrangerar och betalar för externa transporter och vissa andra kostnader, men där koncernens ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten är således då varan lämnas över till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination.

• "F"-villkor, enligt vilka köparen arrangerar och betalar för transporten och försäljningstidpunkten är då varan överlämnas till den fraktförare som kontrakterats av köparen på avtalad plats.

Om lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas i förväg, beräknas och justeras effekten av dessa förskottsintäkter. Stora Ensos omsättning omfattar främst försäljning av produkter och intäkterna redovisas som regel vid den tidpunkt då Stora Enso överlämnar kontrollen över produkterna till en kund. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas allteftersom när tjänsten har utförts. Mer detaljerad information om de aktiviteter varifrån Stora Ensos huvudsakliga intäkter genereras och uppdelning av intäkterna finns i Not 3 Segmentinformation.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursskillnader hänförliga till operativa poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i koncernens resultaträkning, utom när de gäller säkringar av valutarisker i investeringar som redovisas under kassaflödessäkringar, säkring av nettoinvesteringar eller nettoinvesteringslån. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar, exempelvis aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas under eget kapital.

Omräkning av utländsk valuta

Resultaträkningarna i koncernbolag som inte har euro som funktionell valuta eller redovisningsvaluta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan dessa bolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt i den växelkurs som rådde på rapporteringsdagen. Koncernens verksamhet är utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta. Valutakursskillnader på grund av omräkning av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta, samägda bolag eller investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, och finansiella instrument som har utformats för att säkra sådana investeringar, redovisas direkt som eget kapital i en ackumulerad omräkningsjustering. Se Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital för mer information.

Framtida förändringar av standarder som godkänts av EU men som inte trätt i kraft för 2020

• Ändringar i IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 av referensräntereformen – Fas 2. Ändringarna gäller justeringar i finansiella tillgångar, finansiella skulder och leasingskulder, särskilda säkringstransaktioner och upplysningskrav där IFRS 7 används för att komplettera ändringarna gällande justeringar och säkringstransaktioner. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.

• Inga andra publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information.

Framtida förändringar av standarder som ännu inte gäller och som inte har godkänts av EU under 2020

• Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga. Genom ändringarna förtydligas om skulderna ska klassificeras som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha.

• Ändringarna i IFRS 3 Rörelseförvärv, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar samt årliga förbättringar 2018–2020. Ändringarna i IFRS 3 består av mindre uppdateringar av standarden. Ändringarna i IAS 16 innebär ett förbud mot avdrag för försäljningsvinst från kostnaden av en materiell anläggningstillgång medan enheten förbereder tillgången för dess avsedda användning. Med ändringen av IAS 37 förtydligas att de direkta kostnaderna för att fullgöra ett kontrakt inkluderar både de ökade kostnaderna för att fullgöra kontraktet och redovisning av övriga kostnader som är direkt relaterade till att fullgöra kontraktet. De årliga förbättringarna av IFRS-standarder 2018–2020 inkluderar mindre ändringar av IFRS 9, IFRS 16 och IAS 41. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha.

• IFRS 17 Försäkringsavtal: Denna standard ersätter IFRS 4 som i dagsläget tillåter en rad olika sätt att redovisa försäkringsavtal. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Denna standard saknar betydelse för koncernen.

• Övriga publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information.

Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med IFRS måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen för tillgångar och skulder, liksom redovisningen av eventualtillgångar och eventualförpliktelser vid tidpunkten för årsredovisningen samt periodens redovisade intäkter och kostnader. Dessa bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra antaganden som anses vara rimliga, även om det faktiska utfallet och tidpunkten kan avvika från antagandena. Koncernledningen bedömer att nedanstående redovisningsprinciper representerar de delar där skillnader i antaganden kan resultera i differenser i redovisat resultat.

Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och ROU-tillgångar

De bokförda värdena på materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar samt ROU-tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Om det finns indikationer på värdeminskning fastställs tillgångens återvinningsvärde och jämförs sedan med dess redovisade belopp. En tillgångs återvinningsvärde uppskattas till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Bruksvärdet beräknas med den diskonterade kassaflödesanalys som är mest känslig för diskonteringsräntan samt de förväntade framtida kassaflödena. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar.

Koncernledningen anser att de bedömda värdena och nyttjandeperioderna, liksom de antaganden de grundar sig på, är rimliga, även om andra antaganden och bedömda nyttjandeperioder skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade beloppen. Vid ett förvärv engageras en utomstående värderare för att göra en marknadsvärdering av förvärvade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och för att hjälpa till att bedöma deras återstående nyttjandeperioder.

Goodwill

Goodwill prövas per kassaflödesgenererande enhet (KGE) eller per grupp av KGE:er minst en gång varje år. Återvinningsvärdet beräknas med en diskonterad kassaflödesanalys (nyttjandevärde). Nedskrivning anges om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Den diskonterade kassaflödesanalysmetoden bygger på projiceringar av kassaflöden från varje rapporterande enhet i en KGE eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer, produktkostnader, relationen utbud/efterfrågan på marknaden, projicerade investeringar samt antaganden om den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Diskonteringsräntan används för att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket återspeglar den bästa skattningen av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden.

Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga antagandena är som kan få en betydande inverkan på det verkliga värdet på tillgångar eller goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. Dessa antaganden gäller förväntade försäljningspriser, förväntade rörelsekostnader och diskonteringsränta. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar.

Biologiska tillgångar

Koncernen har biologiska tillgångar i dotterbolag, samägda bolag och intressebolag. Biologiska tillgångar, i form av skog på rot, redovisas enligt standarden IAS 41 Jordbruk, vilket kräver att tillgångarna värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader. Verkligt värde fastställs med hjälp av diskonterade kassaflöden från kontinuerlig verksamhet baserad på planer för hållbart skogsbruk med hänsyn till tillväxtpotentialen i en cykel. För de diskonterade kassaflödena krävs uppskattningar av tillväxt, avverkning, försäljningspris, kostnad och diskonteringsränta. För att fastställa värdet på de biologiska tillgångarna behöver dotterbolagens, de samägda bolagens och intressebolagens respektive ledningar göra rimliga uppskattningar av framtida prisnivåer och trender för försäljning och kostnader. De ska även utföra regelbundna inspektioner av skogen för att fastställa volymen av träd som är redo att avverkas samt nuvarande tillväxttakt.

Se nästa kapitel för bedömningar som använts vid värdering av svenska skogstillgångar och Not 12 Skogstillgångar för mer detaljerad information om nordiska skogstillgångar och plantager.

Svenska skogstillgångar

I slutet av 2020 ändrade koncernen sina redovisningsprinciper och värderingsmetoder för de nordiska skogarna. Enligt den nya värderingsmetoden fastställs det verkliga värdet av skogstillgångarna i Sverige genom en marknadsmetod, som baseras på marknadstransaktioner för skog i de områden där Stora Enso har skogsmark. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden för marknadstransaktioner som kan användas vid värderingen. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika leverantörer av marknadsdata. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till Stora Ensos skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Värdet av skogstillgångarna påverkas av förändringar i transaktionspriser och hur volymen med skog på rot utvecklas. Stora Enso tillämpar ett genomsnittligt vägt transaktionspris över tre år som tar hänsyn till en tillräcklig mängd transaktioner och som beräknas representera marknadsförhållanden på balansdagen.

Värdet av skogstillgångarna redovisas som biologiska tillgångar (skog på rot) och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs då räntan vid värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för skog på rot och skogsmark. Det totala nettokassaflödet för var och en av komponenterna inkluderar uppskattningar med hänsyn till framtida avverkningsvolymer, försäljningsintäktsnivåer och kostnadsutveckling. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information.

Utvärdering av samägda bolag och intressebolag

Not 1 Redovisningsprinciper beskriver Veracel och Montes del Plata som samägda bolag. Stora Enso äger 50 % i båda bolagen. Samägandet regleras genom ett aktieägaravtal som ger Stora Enso rätt till en del av avkastningen och gör koncernen indirekt ansvarig för skulderna, eftersom Stora Ensos förmåga att betala för massan används för att finansiera skulderna. Koncernen redovisar sina aktietillgångar, skulder, intäkter och utgifter för samägda bolag, baserat på rättigheter och förpliktelser.

Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Stora Enso kontrollerar inte företagen, varken ensamt eller gemensamt med andra parter, men har betydande inflytande och bibehåller därmed sitt betydande innehav utan bestämmande inflytande som intressebolag.Dessa bolag presenteras i Not 13 Intressebolag.

Verkligt värde på finansiella instrument

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder inte kan härledas direkt från offentligt noterade marknadspriser används andra värderingstekniker, till exempel diskonterad kassaflödesanalys, transaktionsmultiplar, Black and Scholes-modellen och Gordonmodellen. De viktigaste bedömningarna omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker, volatilitet samt förändringar i antaganden om dessa faktorer som kan påverka de finansiella instrumentens redovisade verkliga värde. Investeringar i fordringar och onoterade aktierelaterade instrument, till exempel Pohjolan Voima Oy (PVO), utgör en betydande del av koncernens tillgångar som kräver kompetent bedömning från ledningen. Detta förklaras utförligare i Noterna 14 Aktier och 24 Finansiell riskhantering.

Inkomstskatt

Skattefordringar och skatteskulder granskas regelbundet och saldon justeras vid behov. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Med grund i aktuella fakta, omständigheter och aktuell skattelagstiftning anser koncernledningen att tillräcklig avsättning har gjorts för framtida skattekonsekvenser. Detta kan emellertid påverkas av eventuella förändringar i rådande skattepositioner som skulle kunna få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Mer information finns i Not 9 Inkomstskatter.

Pensionsförmåner

Koncernens pensionsåtaganden och utgifter fastställs med hjälp av vissa antaganden som används av aktuarier för att räkna ut beloppen. Några exempel är: diskonteringsränta, årlig ökningstakt i framtida ersättningsnivåer och beräknad livslängd. Beloppen i resultaträkningen fastställs av oberoende aktuarier. Eventuella skillnader mellan de faktiska resultaten och de ursprungliga uppskattningarna redovisas, tillsammans med effekten av eventuella förändringar i antaganden eller andra faktorer, direkt i eget kapital som det visas i koncernens sammanställning av totalresultat. Mer information om de antaganden som använts för att beräkna pensionsåtaganden finns i Not 20 Pensionsförmåner.

Miljöavsättningar

Koncernen har gjort avsättningar för kända miljöskulder, där rättsliga eller informella förpliktelser föreligger, utifrån ledningens bästa uppskattning av kostnaderna för korrigerande åtgärder. Eftersom det råder viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader kan den slutliga skulden skilja sig avsevärt från den ursprungliga uppskattningen. Mer information finns i Not 22 Avsättningar.

Redovisningsmässiga följder av effekterna av covid-19

Koncernen har bedömt möjliga redovisningsmässiga följder av minskad ekonomisk aktivitet till följd av covid-19-pandemin. Koncernen har även bedömt effekterna av omfattande redovisningsmässiga bedömningar och identifierat vissa delar, som har utvärderats mer ingående. Översynen av omfattande bedömningar ledde inte till några avsevärda justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder eller de belopp som redovisas i resultaträkningen.

Enligt standarden IAS 36 Nedskrivningar måste nedskrivningsbehovet för icke-finansiella tillgångar prövas så snart det finns någon indikation på att dessa tillgångar kan behöva skrivas ned. Osäkerheten i det ekonomiska klimatet kan minska tillförlitligheten i de långsiktiga prognoser som används i modellerna för prövning av om det finns ett nedskrivningsbehov. Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om nedskrivningsprövning.

Koncernen har granskat och uppdaterat sin modell för förväntade kundkreditförluster med hänsyn tagen till den makroekonomiska utvecklingen. Förändringen innebar ingen väsentlig ökning av avsättningar för kundkreditförluster men kreditrisken kan öka om de nuvarande affärsvillkoren försämras ytterligare. Det värdeminskningsavdrag som görs för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet ökade något. Se Not 17 Rörelsefordringar för mer information. Det har skett en mindre ökning av värderingen avseende äldre, låg frekventa och föråldrade färdiga varor och reservdelar. Se not 16 Varulager för mer information.

I några länder har koncernens enheter fått olika former av stöd från myndigheterna i form av personalstöd eller temporär förbättring av kassaflödet. Påverkan på resultatet eller kassaflödet till följd av sådana stödåtgärder var inte väsentliga för koncernen under 2020.

Not 3 Segment information

Redovisningsprinciper

Stora Ensos rapporteringssegment består av sex divisioner: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. De rörelsedrivande segmenten avspeglar koncernens ledningsstruktur och hur ekonomisk information regelbundet granskas av Stora Ensos vd, som ansvarar för resurstilldelning och utvärdering av de rörelsedrivande segmentens resultat. Kostnader, intäkter, tillgångar och skulder redovisas regelbundet för varje segment. Transaktioner mellan rörelsedrivande utgår från armlängdsprincipen och elimineras vid konsolidering. Se Not 1 Redovisningsprinciper för mer information om ändringar i redovisningen av segment. Rapporteringssegmenten har följande verksamhet:

Packaging Materials

Divisionen Packaging Materials är världsledande inom den cirkulära ekonomin med våra högkvalitativa, förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial baserade på både nyfiber och returfiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper vi våra kunder att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-, läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande slutanvändningsområden.

Packaging Solutions

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster. Våra exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen innehåller wellpapp och annan konvertering, designtjänster, automatiseringslösningar och skalbara innovationer som formpressad fiber och biokomposit.

Biomaterials

Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på att ersätta produkter tillverkade av fossilbaserade och farliga material med biobaserade alternativ. Vi använder alla delar av biomassan, som lignin och sockerarter, för att utveckla nya lösningar. Vi strävar efter att ersätta fossilbaserade material med innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber. Divisionens erbjudande omfattar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-, tissue-, textil- och hygienprodukter, samt material från sidoströmmarna i våra processer, som tallolja och terpentin från biomassa.

Wood Products

Divisionen Wood Products är Europas största producent av sågade trävaror och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för byggindustrin. Vår växande verksamhet Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Vi erbjuder även digitala verktyg för att underlätta projekt för byggnation i trä. Vi har även lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin. Pellets ger en hållbar lösning för uppvärmning.

Forest

Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation, vilket utgör förutsättningen för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och den 41 procentiga andelen i Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare.

Paper

Stora Enso är Europas näst största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj av tryck- och kontorspapper. Kunderna gynnas av Stora Enso breda utbud av retur- och nyfiberbaserat papper samt vår gedigna branscherfarenhet, hållbarhetskunskap och kundsupport.

Övriga

I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration.

Omsättning per segment

		Räkenskapsår
	Externt	Internt	Totalt	Externt	Internt	Totalt
MEUR		2020			2019
Packaging Materials	2 999	116	3 115	3 091	163	3 254
Packaging Solutions	578	16	594	680	18	698
Biomaterials	1 025	168	1 193	1 193	271	1 464
Wood Products	1 295	91	1 386	1 457	112	1 569
Forest	698	1 348	2 046	790	1 531	2 321
Paper	1 931	48	1 979	2 800	56	2 856
Övriga	27	901	928	45	1 031	1 076
Eliminering av internförsäljning		-2 687	-2 687		-3 184	-3 184
Totalt	8 553	0	8 553	10 055	0	10 055

Uppdelning av omsättning

MEUR	2020	2019
Produkter	8 460	9 935
Tjänster	93	120
Totalt	8 553	10 055

Försäljning av produkter och tjänster per segment

MEUR		2020	2019
Packaging Materials	Produkter	3 103	3 240
	Tjänster	11	14
Packaging Solutions	Produkter	593	696
	Tjänster	1	2
Biomaterials	Produkter	1 164	1 436
	Tjänster	29	27
Wood Products	Produkter	1 362	1 550
	Tjänster	24	19
Forest	Produkter	2 019	2 276
	Tjänster	27	45
Paper	Produkter	1 971	2 842
	Tjänster	8	14
Övrigt	Produkter	139	183
	Tjänster	789	892
Segmentintern försäljning	Produkter	-1 893	-2 288
	Tjänster	-795	-895
Totalt		8 553	10 055

Andel av rörelseresultat per segment

	Räkenskapsår
	Rörelseresultat
MEUR	2020	2019
Packaging Materials	391	352
Packaging Solutions	28	36
Biomaterials	-31	180
Wood Products	111	92
Forest	524	547
Paper	-58	154
Övriga	-42	-56
Totalt	922	1 305
Finansnetto	-150	-168
Resultat före skatt	773	1 137
Inkomstskatt	-156	-281
Nettoresultat	617	856

Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per segment

			Räkenskapsår
	Operativa tillgångar		Avskrivningar/nedskrivningar/ Återföringar av nedskrivningar/ Vinst och förlust vid avyttring		Investeringar
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Packaging Materials	2 954	2 824	205	193	378	253
Packaging Solutions	240	241	30	30	23	35
Biomaterials	2 245	2 496	145	144	80	114
Wood Products	548	647	46	55	34	54
Forest	6 194	4 138	21	18	20	24
Paper	493	657	122	125	80	87
Övriga	318	460	40	31	13	12
Totalt	12 993	11 462	609	597	628	579

Operativt kapital (med beteckningen "O" i koncernens balansräkning) är summan av immateriella tillgångar och fastigheter, maskiner och inventarier, biologiska tillgångar, utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga långfristiga tillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder.

Goodwill per segment

	Räkenskapsår
	Goodwill
MEUR	2020	2019
Packaging Materials	26	31
Packaging Solutions	6	6
Biomaterials	43	49
Wood Products	112	117
Forest	0	0
Paper	95	100
Övriga	0	0
Totalt	281	302

Varken 2020 eller 2019 ledde prövningen av goodwill till nedskrivning. För mer detaljer om nedskrivningsprövning se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar.

Medelantal anställda

Räkenskapsår			Räkenskapsår
Segment	2020	2019	Land	2020	2019
Packaging Materials	5 557	5 631	Österrike	1 014	999
Packaging Solutions	5 094	6 115	Baltikum	1 410	1 362
Biomaterials	1 822	1 752	Belgien	527	529
Wood Products	4 026	4 106	Tjeckien	992	941
Forest	1 520	1 565	Finland	6 317	6 615
Paper	4 356	4 861	Tyskland	882	975
Övriga	2 080	2 066	Polen	2 074	2 136
Totalt	24 455	26 096	Ryssland	1 130	1 125

Räkenskapsår				Räkenskapsår
2020	2019	Land	2020	2019
5 557	5 631	Österrike	1 014	999
5 094	6 115	Baltikum	1 410	1 362
1 822	1 752	Belgien	527	529
4 026	4 106	Tjeckien	992	941
1 520	1 565	Finland	6 317	6 615
4 356	4 861	Tyskland	882	975
2 080	2 066	Polen	2 074	2 136
24 455	26 096	Ryssland	1 130	1 125
		Sverige	5 139	5 215
		Övriga Europa	262	277
		Europa totalt	19 747	20 175
		Brasilien	423	418
		Kina (inkl. Hongkong)	3 729	4 890
		USA	94	95
		Uruguay	313	314
2020	2019	Övriga länder	148	204
23 189	25 141	Totalt	24 455	26 096
		Per 31 december

Extern försäljning per destination och ursprung

			Räkenskapsår
	Försäljning per destination		Försäljning per ursprungsland		Handelsbalans
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Österrike	292	276	348	393	56	117
Baltikum	232	256	262	274	30	18
Belgien	87	120	201	256	114	136
Tjeckien	153	159	231	241	78	82
Danmark	90	105	15	19	-75	-86
Finland	510	580	2 650	3 357	2 140	2 776
Frankrike	357	460	30	15	-327	-445
Tyskland	1 053	1 317	298	439	-755	-878
Italien	339	418	0	0	-339	-418
Nederländerna	210	276	0	0	-210	-276
Polen	419	504	444	510	25	6
Ryssland	248	305	211	230	-37	-75
Spanien	195	239	0	0	-195	-239
Sverige	912	956	2 763	2 987	1 851	2 030
Storbritannien	331	458	-16	16	-347	-442
Övriga Europa	738	876	88	99	-650	-777
Europa totalt	6 166	7 308	7 525	8 835	1 359	1 527
Australien/Nya Zeeland	129	168	25	36	-104	-132
Brasilien	53	70	223	300	170	230
Kina (inkl. Hongkong)	860	904	441	483	-419	-421
Japan	242	290	0	0	-242	-290
Mellanöstern	220	241	0	0	-220	-241
Uruguay	27	25	304	371	277	346
USA	252	281	34	27	-218	-254
Övriga länder	606	768	1	3	-605	-765
Totalt	8 553	10 055	8 553	10 055	0	0

Summa tillgångar, sysselsatt kapital samt eget kapital per land

	Per 31 december
	Summa tillgångar		Sysselsatt kapital
MEUR	2020	2019	2020	2019
Österrike	170	174	108	102
Baltikum	139	136	109	113
Belgien	203	223	117	130
Tjeckien	148	151	115	126
Finland	5 176	4 378	2 708	2 715
Tyskland	322	337	1	-15
Polen	491	573	392	436
Ryssland	159	192	91	126
Sverige	7 225	5 129	5 116	3 546
Övriga Europa	168	98	69	51
Europa totalt	14 201	11 390	8 827	7 330
Brasilien	280	387	260	357
Kina (inkl. Hongkong)	1 265	1 359	1 107	1 212
Uruguay	1 550	1 735	1 464	1 624
USA	89	109	39	62
Övriga länder	46	73	17	48
Totalt	17 431	15 053	11 714	10 632

Totalt sysselsatt kapital utgörs av operativt kapital minus nettoskatteskulder.

Avstämning av operativt kapital mot totala tillgångar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Operativt kapital	12 993	11 462
Rörelseskulder	2 471	2 516
Räntebärande fordringar	1 834	982
Skattefordringar	131	92
Tillgångar, totalt	17 431	15 053

Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per land

			Per 31 december
	Operativa tillgångar		Avskrivningar/nedskrivningar/ Återföringar av nedskrivningar/Vinst och förlust vid avryttning		Investeringar
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Österrike	111	106	8	8	7	9
Baltikum	110	113	9	7	15	24
Belgien	133	150	27	27	15	8
Tjeckien	120	130	5	6	8	4
Finland	2 647	2 658	205	179	360	278
Tyskland	4	-12	22	27	22	25
Polen	404	450	23	31	20	25
Ryssland	89	123	7	8	10	13
Sverige	6 447	4 378	130	120	124	136
Övriga Europa	66	52	3	0	0	0
Europa totalt	10 130	8 147	440	414	580	523
Brasilien	254	359	15	19	15	11
Kina (inkl. Hongkong)	1 104	1 210	60	70	10	15
Uruguay	1 485	1 638	43	44	19	27
USA	3	62	49	47	3	3
Övriga länder	16	47	3	3	1	0
Totalt	12 993	11 462	609	597	628	579

Not 4 Förvärv och avyttringar

Redovisningsprinciper

Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttringar gäller omvänt förhållande, då de ingår fram till det datum då kontrollen förloras.

Förvärv av koncernbolag

MEUR	2020	2019
Förvärvade nettotillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden	0	64
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	3	332
Biologiska tillgångar	22	2 598
Rörelsekapital	0	-28
Skattefordringar och skatteskulder	-5	-598
Räntebärande tillgångar och skulder	0	-793
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	20	1 575
Köpeskilling, kassaflödespåverkande del	0	527
Köpeskilling, icke kassaflödespåverkande del	0	1 106
Köpeskilling, totalt	0	1 633
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	-20	-1 575
Goodwill	-20	57
Kassautflöde från köpeskilling vid förvärv	0	-527
Kassa- och banktillgodohavanden i förvärvade dotterbolag	0	64
Kassaflöde vid förvärv, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden	0	-464

Stora Enso har inte förvärvat några bolag eller affärsverksamheter 2020. De belopp som redovisas 2020 gäller omstruktureringen av Bergvik Skog AB och justeringen av värderingsperioden under 2020.

Förvärv – omstrukturering av Bergvik Skog AB 2019

Den 31 maj 2019 överläts Bergvik Väst AB, ett dotterbolag till Bergvik Skog AB, som utdelning till aktieägarna i Bergvik Skog AB. Samma dag förvärvade koncernen ytterligare 20 % av aktierna i Bergvik Väst AB från andra aktieägare vilket ledde till ett totalt innehav i Bergvik Väst AB på 69,8 %. Samtidigt avknoppades Bergvik Väst AB och Stora Enso blev ensam ägare till ett nytt dotterbolag som ägde 69,8 % av före detta Bergvik Väst AB:s tillgångar och skulder. Förvärvsdatum för det nya dotterbolaget var den 31 maj 2019. Som ett resultat av transaktionen kommer Stora Ensos direkta skogsinnehav i Sverige att öka till 1,4 miljoner hektar varav 1,15 miljoner hektar är produktiv skogsmark.

Det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder per förvärvsdagen visas i uppställningen nedan:

MEUR	Förvärv av 69,8 % av Bergvik Väst AB
Kassa- och banktillgodohavanden	64
Mark	308
Övriga materiella anläggningstillgångar	8
Biologiska tillgångar	2 620
Rörelsekapital	-35
Skatteskulder	-603
Räntebärande skulder	-793
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	1 569
Köpeskilling vid förvärv, kassaflödespåverkande del	500
Verkligt värde av 49,8 % av aktierna i Bergvik Väst AB, icke kassaflödespåverkande del	1 106
Köpeskilling, totalt	1 605
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	-1 569
Goodwill	36
Kassautflöde från köpeskilling vid förvärv	-500
Kassa- och banktillgodohavanden, netto efter utnyttjade checkräkningskrediter för förvärvade dotterbolag	64
Kassaflöde från förvärv av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden	-436

Det verkliga värdet på aktierna som erhölls som utdelning bestämdes utifrån värdet på de förvärvade nettotillgångarna i Bergvik Väst AB, där det verkliga värdet på de biologiska tillgångarna och marken uppskattades genom en diskonterad kassaflödesanalys. Även en uppskjuten skatteskuld inräknades i beloppet för förvärvade tillgångar.

En slutlig genomgång gjordes under första halvåret 2020 och därför anses redovisningen av förvärv vara slutgiltig. De förvärvade tillgångarnas verkliga värde, skulder och goodwill i tabellen ovan utgör den slutgiltiga redovisningen av förvärv. Justeringar i värderingsperioden under 2020 inkluderade en ökning av biologiska tillgångar på 22 MEUR, en ökning av skogsmark med 3 MEUR och minskad goodwill med 20 MEUR. Dessutom ökade uppskjutna skatteskulder med 5 MEUR. Justeringar för redovisningsperioden 2019 omfattade en ökning på 75 MEUR i biologiska tillgångar, en ökning på 8 MEUR i skatteskulder, en minskning på 21 MEUR i goodwill, en ökning på 48 MEUR i icke kassaflödespåverkande köpeskilling samt en minskning på 1 MEUR i kassaflödespåverkande köpeskilling. Justeringarna i redovisningsperioden var främst hänförliga till uppdateringar av värdet av de biologiska tillgångarna för att bättre spegla förhållandena på förvärvsdagen.

Goodwillvärdet representerar värdet av att säkerställa långsiktig tillgång till konkurrenskraftigt råmaterial i Sverige. Med direkt ägande får Stora Enso bättre överblick över sin tillgång till skogsråvara och förvärvet ger också bättre möjligheter att ytterligare utveckla det hållbara skogsbruket och stärka koncernens konkurrenskraft. Goodwillvärdet redovisas i de divisioner som drar fördel av förvärvet.

Nästan alla intäkter i den förvärvade enheten är interna ur koncernens synvinkel. Den förvärvade enhetens nettoresultat har för de första fem månaderna 2019 redovisats i koncernens resultat under Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Även om förvärvet ägt rum den 1 januari 2019 skulle det därför inte ha haft någon väsentlig effekt på koncernens omsättning och nettoresultat för 2019. Transaktionskostnaderna i samband med förvärvet uppgick till 3 MEUR 2019 och har redovisats under Övriga rörelsekostnader. Under 2019 och i samband med omstruktureringen överfördes en ackumulerad omräkningsjustering på -171 MEUR från eget kapital till resultaträkningen. Dessutom redovisades en till transaktionen hörande nettovinst på 129 MEUR under Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.

Koncernen äger 49,8 % av aktierna i Bergvik Skog AB som även i fortsättningen kommer att redovisas som ett intressebolag. Se Not 13 Intressebolag för mer information.

Förvärv – Övrigt under 2019

I september 2019 köpte Stora Enso ut innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso China Packaging. Stora Enso ägde tidigare 90 % av moderbolaget i China Packaging, och i och med det här förvärvet utökades koncernens ägande till 100 %. China Packaging ingår i division Packaging Solutions. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen.

I maj 2019, skilt från omstruktureringen av Bergvik Skog AB, förvärvade Stora Enso också 100 % av plantskoleverksamheten Bergvik Skog Plantor AB från Bergvik Skog AB, tre vindkraftprojekt och ett fastighetsbolag. Dessa förvärv ingår i division Forest. Transaktionerna hade inte någon betydande inverkan på koncernen.

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Avyttrade nettotillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden	2	4
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	3	8
Rörelsekapital	2	3
Räntebärande tillgångar och skulder	-5	-43
Innehav utan bestämmande inflytande	0	11
Nettotillgångar i avyttrade bolag och verksamheter	1	-16
Avyttringsbelopp, totalt	-1	-15
Ackumulerad omräkningsjustering	0	3
Transaktionskostnader	0	0
Total nettovinst/nettoförlust	-2	4
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	-2	4
Hänförligt till aktieägare med innehav utan bestämmande inflytande	0	0

I mars 2020 sålde Stora Enso alla sina aktier i sitt dotterbolag som utgörs av Pfarrkirchen-bruket för sågat konstruktionsvirke i Tyskland till fonden LEO II. –VV1 GmbH. Det sålda företaget ingick i division Wood Products. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen.

Den 25 juli 2019 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sitt ägande på 60 % i pappersbruket i Dawang i Kina till sin partner i samriskföretaget Shandong Huatai Paper. Stora Enso Huatai (Shandong) Paper Co Ltd drev pappersbruket i Dawang i Kina sedan 2008. Avyttringen slutfördes i oktober 2019. Under det tredje kvartalet 2019 redovisade koncernen en nedskrivning av anläggningstillgångar till ett värde av 5 MEUR för att minska värdet på de nettotillgångar som avyttrats till återvinningsvärdet. Den slutgiltiga köpeskillingen som Stora Enso betalade för avyttringen av aktierna uppgick till 17 MEUR. Dessutom överfördes en ackumulerad omräkningsvinst på 3 MEUR från eget kapital till resultaträkningen när affären avslutades. Stora Enso Huatai Paper ingick i division Paper.

I oktober 2019 avyttrade Stora Enso 100 % av aktierna i det svenska dotterbolaget Skaftåsen Vindkraft AB. Företaget förvärvades i maj 2019 i samband med omstruktureringen av Bergvik Skog AB. Skaftåsen Vindkraft AB ingick i division Forest. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen.

Not 5 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Redovisningsprinciper

Forskning och utveckling

Forskningskostnader kostnadsförs när de uppstår under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Kostnader för utveckling kostnadsförs också när de uppkommer om de inte uppfyller kriterierna för att redovisas som immateriella tillgångar enligt IAS 38, där de i sådana fall kapitaliseras som immateriella tillgångar och skrivs av under hela sin förväntade livslängd.

Statsbidrag

Statsbidrag som hänför sig till inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens bokförda värde och nettokostnaden kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas systematiskt som löpande intäkter under den period som krävs för att uppväga dem mot de kostnader de är avsedda att kompensera.

Utsläppsrätter och handel

Koncernens deltagande i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, enligt vilket koncernen har fått tillstånd att släppa ut ett visst antal ton koldioxid under en viss tidsperiod, ger upphov till immateriella tillgångar i form av utsläppsrätter, ett statsbidrag och en förbindelse att lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som gjorts under den tid begränsningen gäller. Koncernen redovisar utsläppsrätterna som immateriella tillgångar och värderar dem till verkligt värde på nivå 1 den dag de blir tillgängliga. Om marknadsvärdet på utsläppsrätter sjunker betydligt under det bokförda värdet bedöms nedgången som permanent. Då redovisas en nedskrivning för de utsläppsrätter som koncernen inte kommer att utnyttja internt. Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas på basis av de faktiska utsläppen. Denna förpliktelse tillgodoses främst med innehavda rättigheter, värderade till bokfört värde, och eventuella outnyttjade utsläppsrätter värderade till marknadsvärde vid periodens slut.

Koncernen kostnadsför i resultaträkningen, under rubriken material och tjänster, utnyttjade utsläppsrätter som antingen tilldelats koncernen eller förvärvats, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten respektive till anskaffningspris. Sådana kostnader kvittas under rubriken övriga rörelseintäkter mot intäkterna från den ursprungliga tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten, tillsammans med intäkter från överlåtelse eller försäljning av outnyttjade utsläppsrätter. Resultaträkningen påverkas således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade utsläppsrätter. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i form av en kostnad för förvärv av ytterligare utsläppsrätter för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en intäkt från försäljning av outnyttjade utsläppsrätter, alternativt i form av nedskrivning av utsläppsrätter som inte behövs till eget bruk.

Gröna certifikat

Stora Enso är en del av det lokala gröna energiproduktionssystemet, där utvalda anläggningar i Sverige, Belgien och Polen är berättigade till gröna certifikat utifrån hur många megawattimmar grön energi de producerar. Gröna certifikat representerar det miljömässiga värdet i den genererade förnybara energin. Certifikaten kan säljas och köpas oberoende av energin som produceras. Flera länder använder gröna certifikat för att föra grön energiproduktion närmare en marknadsekonomi istället för ett mer byråkratiskt investeringsstöd och inmatningspriser. Certifikaten delas vanligen ut utan kostnad och kan säljas på den lokala marknaden för att väga upp en del av produktionskostnaden. Gröna certifikat säljs ofta till kvotpliktiga elleverantörer som förbundit sig att en viss procent av energin de köper ska komma från förnybara källor. Gröna certifikat är ett bevis för att energin kommer från förnybara källor.

Alla mottagna certifikat redovisas endast till marknadsvärdet vid tilldelningstidpunkten i balansräkningen. Certifikat redovisas som förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, medan en motsvarande skuld redovisas i upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Fluktuationer i marknadspriser påverkar inte resultaträkningen. Intäkten redovisas endast när certifikatet säljs.

Övriga rörelseintäkter och kostnader

		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Övriga rörelseintäkter
Tilldelade utsläppsrätter och vinst vid avyttring	49	50
Försäljning av gröna certifikat	24	26
Reavinster vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	3	2
Utdelning och vinst vid försäljning av onoterade aktier	1	2
Försäkringsersättningar	5	7
Hyra och övrigt	42	68
Statsbidrag	22	9
Totalt	147	165
Övriga rörelsekostnader omfattar
Betalda hyror	39	34
Forskning och utveckling	100	100
Kreditförluster, netto efter återföring	4	9
Ackumulerad omräkningsjustering	0	185
Material och tjänster omfattar
Utsläppsrätter som ska lämnas in och förluster vid avyttring	31	33

Koncernen redovisar 49 (50) MEUR hänförliga till utsläpp under övriga rörelseintäkter. En kostnad på 31 (33) MEUR hänförliga till koldioxidutsläpp från produktion redovisas under material och tjänster. Den faktiska vinsten uppgick till 16 (17) MEUR från avyttring av outnyttjade utsläppsrätter. 5 (4) MEUR är värdet för outnyttjade utsläppsrätter vid årets slut.

Koncernen har även andra intäkter från sin produktion av förnybar el i Belgien, Sverige och Polen. Som ett resultat av detta är koncernen berättigad till gröna certifikat för våra investeringar i grön energiproduktion i de här länderna. Gröna certifikat säljs vidare till kvotpliktiga elleverantörer. Intäkterna från försäljning av gröna certifikat uppgick till 24 (26) MEUR.

Leasingkostnader omfattar kostnader hänförliga till kortfristiga leasingavtal på 10 (13) MEUR, tillgångar av mindre värde på 22 (19) MEUR och variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder på 3 (3) MEUR. I leasingkostnader ingår även betalningar för tjänster som omfattas av leasingavtalen, som inte ingår i beräkningen av leasingskulder. Se Not 4 Förvärv och avyttringar för mer information om ackumulerad omräkningsjustering.

Revisorers arvoden och tjänster

		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Revisionsarvoden	4	4
Revisionsrelaterade arvoden	0	0
Skattearvoden	0	0
Övriga arvoden	0	0
Totalt	4	4

Totala arvoden för professionella tjänster till koncernens huvudrevisor PwC uppgick till 4 (4) MEUR. Revisionsarvoden avser revision av årsbokslut eller anknutna tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller föreskriven inlämning av handlingar. Revisionsrelaterade arvoden utgår för olika typer av försäkran och liknande tjänster som skäligen kan anses vara relaterade till revision eller granskning av bokslut.

Not 6 Personalkostnader

Personalkostnader

		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Löner	966	1 004
Pensioner (se nedan)	152	166
Aktierelaterad ersättning (Not 21)	1	3
Övriga lagstadgade kostnader för arbetsgivaren	134	136
Övriga frivilliga kostnader	17	21
Totalt	1 270	1 331

Pensioner

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Förmånsbestämda planer	16	10
Premiebestämda planer	136	156
Totalt	152	166

Medelantalet anställda under 2020 var 24 455, jämfört med 26 096 år 2019. Pensionskostnader redovisas utförligare i Not 20 Pensionsförmåner.

2020 var kostnaden för den aktierelaterade ersättningen 1 (3) MEUR. Mer information om aktierelaterad ersättning som omfattar aktietilldelningar och relaterade säkringar finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Koncernledningens och styrelsens ersättning beskrivs i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning.

Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning

Räkenskapsår
		2020		2019
Tusen euro (före skatt)	Kontant	Värdet av aktier1	Totalt4		Totalt Styrelsekommitté
Styrelseledamöter per 31 december 2020
Jorma Eloranta, styrelseordförande	144	79	222	217	Ersättning, Nominering2,3 , Finans och revision
Hans Stråberg, vice styrelseordförande	74	45	118	115	Ersättning, Nominering2,3
Håkan Buskhe	52	30	82		Hållbarhet och etik
Elisabeth Fleuriot	60	30	91	88	Finans och revision
Hock Goh	60	30	91	80	Finans och revision
Mikko Helander	52	30	82	74	Hållbarhet och etik
Christiane Kuehne	56	30	87	84	Hållbarhet och etik
Antti Mäkinen	52	30	82	80	Ersättning
Richard Nilsson	67	30	97	95	Finans och revision
Före detta styrelseledamöter
Göran Sandberg (till 4 juni 2020)	0	0	0	80
Ersättning till ledande befattningshavare, totalt 1	617	336	953	913

¹40 % av styrelsens ersättning, exkl. ersättning till kommittéer, betalades 2020 ut i Stora Enso R-aktier som köpts via marknaden och fördelats enligt följande: till styrelseordförande 7 209 R-aktier, vice styrelseordförande 4 098 R-aktier och ledamöter 2 781 R-aktier var. Koncernen ställer inga formella policykrav på styrelseledamöterna att behålla aktier som erhållits som ersättning.

2 Stora Ensos aktieägares nomineringsråd har utsetts av årsstämman 2016 att verka till dess att annat beslutas. Aktieägarnas nomineringsråd består enligt de av årsstämman godkända stadgarna av fyra ledamöter: styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och två ledamöter utsedda av de två största aktieägarna (en vardera) per den 31 augusti varje år. Det betalas inte ut någon separat ersättning till ledamöterna i nomineringsrådet.

3 Marcus Wallenberg, utsedd av FAM AB, är ordförande i nomineringsrådet. Harri Sailas är utsedd till ledamot i aktieägarnas nomineringsråd av Solidium Oy. Jorma Eloranta och Hans Stråberg utsågs till ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd i egenskap av sina roller som styrelsens ordförande och vice ordförande. 4 Företaget betalar dessutom avgift på överföringar för varje medlems aktieköp, enligt beslut på årsstämman. Beloppet betraktas även som beskattningsbar inkomst för varje

medlem. Aktieägarna etablerade vid årsstämman aktieägarnas nomineringsråd, som ska verka till dess att annat beslutas. Nomineringsrådet ska årligen förbereda förslag till årsstämman angående antal styrelseledamöter, val av styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga

ledamöter samt ersättning till ordförande, vice ordförande och ledamöter i styrelsen och dess kommittéer.

Styrelsens aktieinnehav per 31 december 2020

	Innehav1
	A	R
Styrelseledamöter per 31 december 2020
Jorma Eloranta, styrelseordförande	1 150	34 285
Hans Stråberg, vice styrelseordförande		45 389
Håkan Buskhe		2 781
Elisabeth Fleuriot		26 512
Hock Goh		31 265
Mikko Helander		7 079
Christiane Kuehne		11 073
Antti Mäkinen		7 498
Richard Nilsson		23 615
Totalt	1 150	189 497

¹Styrelseledamöters närstående innehar inga aktier i Stora Enso.

Följande styrelseledamöter var också verksamma 2020

	Aktieinnehav när uppdraget som styrelseledamot upphörde	Datum då uppdraget som styrelseledamot upphörde
Göran Sandberg	6 792	4 juni 2020

Koncernledningens ersättning och aktieinnehav

Tabellen nedan omfattar den ersättning som betalats ut till koncernledningen under året, inklusive tilldelade aktier. Företaget rekommenderar och förväntar sig att vd och medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts.

Den totala kostnaden för koncernledningens ersättning uppgick till 9,0 (11,4) MEUR år 2020. Koncernledningen bestod av totalt femton (elva) medlemmar vid årsslutet 2020.

Koncernledningens medlemmar kan i enlighet med sina respektive pensionslösningar pensionera sig vid 65 års ålder med pensioner enligt lokal praxis i sina respektive hemländer. Uppsägningstiden är på sex månader enligt anställningskontrakten, med

avgångsvederlag på tolv månaders baslön om det är bolaget som säger upp den anställde.

Utfallet av de finansiella målen för de kortsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåret 2020, och de långsiktiga

incitamentsprogrammen för verksamhetsåren 2018 till 2020 granskades och godkändes av ersättningskommittén och godkändes av styrelsen i januari 2021.

Mer information om incitamentsprogram och aktierelaterad ersättning för Stora Ensos ledning och anställda finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram.

Ersättning till koncernledningen

				Räkenskapsår
		2020			2019 1
1 000 EUR (före skatt)	VD	Övriga3	Koncern ledningen totalt	VD2	Före detta VD4	Övriga	Koncern ledningen totalt
Ersättning1, 7
Årslön	894	3 667	4 561	75	887	3 756	4 717
Lokalt boende (faktiska kostnader)	0	0	0	0	0	0	0
Övriga förmåner	29	393	422	2	19	373	394
Förmåner vid uppsägning	0	0	0	0	0	0	0
Kortfristiga incitamentsprogram6	171	710	881	14	86	428	529
Långfristiga incitamentsprogram6	189	1 212	1 401	363	0	2 948	3 311
	1 283	5 982	7 265	454	992	7 505	8 951
Pensionskostnader
Obligatoriska planer	284	904	1 188	23	62	1 396	1 481
Frivilliga planer Stora Enso5	0	590	590	0	464	539	1 003
	284	1 494	1 778	23	526	1 935	2 484
Ersättning, totalt	1 567	7 476	9 043	477	1 518	9 440	11 435

1 På grund av förändringar i den finska koden för bolagsstyrning som kräver att företag ska rapportera ersättning som betalats ut eller som ska betalas ut har beloppen för 2019 räknats om från de belopp som betalats ut 2019 till de belopp som tjänades in 2019. Siffrorna överensstämmer med ersättningsrapporten som redovisas separat. På grund av detta speglar siffrorna i tabellen ovan inte helt och hållet de belopp som anges som personalkostnader i koncernens resultaträkning och som redovisas i tabellen nedan om koncernledningens ersättning i resultaträkningen.

²För vd har kortsiktiga incitament för räkenskapsåret 2019 beräknats proportionellt för tiden som vd.

3 Beloppen inkluderar det som tjänades in för de nya koncernledningsmedlemmarna David Ekberg från den 1 april, Lars Völkel från den 1 juli, Annette Stube och Katariina Kravi från den 1 september samt Tobias Bäärnman och Teemu Salmi från den 1 november. Beloppen inkluderar det som tjänades in för Malin Bendz till och med den 15 januari och Noel Morrin till och med den 31 augusti.

4 För den före detta vd:n har kortsiktiga incitament för räkenskapsåret 2019 beräknats proportionellt för tiden som medlem av koncernledningen. Före detta vd har inte erhållit några andra förmåner vid uppsägning, t.ex. avgångsvederlag. 5

Före detta vd deltar i den svenska pensionsplanen för ledningen där pensionstillväxten är ofonderad för samtliga deltagare. Skulden beräknas och försäkras enligt svensk lagstiftning. Skulden för före detta vd uppgår till 3 052 000 EUR. 6

Gäller belopp som löper ut vid årets slut och som betalas ut 2021. LTI-värde beräknas med hjälp av stängningskursen den 30 december 2020 på 15,65 EUR. Det slutliga värdet av de intjänade aktierna beror på aktiekursen på intjänandedatum 1 mars 2021. 7

Ledande befattningshavares ersättning redovisas endast för perioden då de var medlemmar i koncernledningen.

Ersättning till koncernledningen i resultaträkningen

	Year ended 31 December
		2020			2019
1 000 EUR	VD	Övriga	Koncern ledningen totalt	VD	Före detta VD	Övriga	Koncern ledningen totalt
Löner och andra kortfristiga ersättningar till anställda	1 094	4 770	5 864	91	992	4 557	5 640
Långfristiga incitamentsprogram1	58	237	294	164	-259	455	360
Pensionsförmåner	284	1 494	1 778	23	526	1 935	2 484
Totala kostnader redovisade i resultaträkningen	1 436	6 501	7 936	278	1 259	6 947	8 484

1 Kostnaderna för långsiktiga incitamentsprogram (LTI) redovisas som kostnader under den treåriga intjänandeperioden baserat på aktiepriset vid tilldelningstidpunkten och uppskattningen av vad som kommer att tjänas in.

Ledande befattningshavare förutom VD

Kortsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare

2020 har medlemmar i koncernledningen kortsiktiga incitamentsprogram, där upp till maximalt 50 % eller 60 % av den fasta årslönen kan betalas ut under året efter prestationsperioden. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 baserades på finansiella mål och 30 % på koncernens kassaflöde och säkerhetsmål.

Långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare

Sedan 2018 har de långsiktiga incitamentsprogrammen haft treåriga mål och tjänas in efter tre år. Den maximala intjäningsnivån är 100 % av antalet tilldelade aktier. Tilldelningen enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tjänas in i enlighet med prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen.

Under året lanserades 2020 års program, där medlemmar i koncernledningen (som sitter i koncernledningen vid årsslutet) potentiellt kan erhålla ett värde som motsvarar 294 390 aktier före skatt, förutsatt att den maximala intjäningsnivån uppnås under den treåriga intjäningsperioden (2020–2022). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Det verkliga värdet på de tjänster som de anställda utför i utbyte mot aktierelaterad ersättning redovisas på ett sätt som överensstämmer med regleringsmetoden. Regleringen sker antingen med kontanta medel eller med aktier. Mer information om detta finns i Not 21. Vad gäller den del som regleras med aktier är det möjligt att den faktiska kostnaden inte överensstämmer med bokföringskostnaderna eftersom aktiekursen inte uppdateras vid tilldelningstidpunkten. Siffrorna i tabellen över koncernledningens ersättning avser individer som var ledande befattningshavare vid årets slut.

I slutet av året avslutades resultatperioden för 2018 års program och tjänas in efter tre år i mars 2021, beroende på det ekonomiska mervärdet (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. Antalet aktier för ledande befattningshavare (koncernledningens medlemmar i slutet av året) från program för prestationsbaserad aktietilldelning under 2020 uppgick till 77 484 med ett kassavärde på 1 212 237 EUR före skatt, baserat på aktiens slutkurs på 15,65 EUR den 30 december 2020. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Vd och koncernchef – Annica Bresky

Vd har varit anställd av Stora Enso sedan den 1 maj 2017 och tillträdde som vd den 1 december 2019. Hon har en uppsägningsperiod på sex månader med ett avgångsvederlag på tolv månadslöner vid uppsägning från företaget, men inga avtalade utbetalningar vid eventuell förändring av kontroll. I vd:s förmåner ingår pensionsavsättningar. Vd:s pensionsplan har avsättningar som motsvarar den kollektivavtalade pensionsplanen i Sverige (ITP1), med en pensionsgrundande inkomst som består av årlig grundlön, semesterersättning och utbetald ersättning från kortsiktiga incitamentsprogram. Pensionsåldern är 65 år.

Kortsiktigt incitamentsprogram för vd

2020 är vd berättigad till ett kortsiktigt incitamentsprogram som fastställs av styrelsen årligen och som kan ge maximalt 75 % av den fasta årslönen. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 baserades på finansiella mål och 30 % på koncernens kassaflöde och säkerhetsmål.

Långsiktigt incitamentsprogram för vd

Vd deltar i 2018, 2019 och 2020 års aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen har treåriga mål och blir intjänade efter tre år. 2018 års program omfattar resultatperioderna 2018–2020, 2019 års program gäller resultatperioderna 2019–2021 och 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022. Ersättningarna i programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tilldelas i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen.

Under 2020 lanserades LTI-programmet där vd har potential att få ett värde som motsvarar 75 080 aktier före skatt. Tilldelningens värde på 861 430 EUR är baserat på aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, under förutsättning att den maximala intjäningsnivån uppnås under treårsperioden (2020–2022). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt de är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

I slutet av året avslutades resultatperioden för 2018 års program och utfallet sker efter tre år i mars 2021, beroende på ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie i koncernen Stora Enso. Antalet aktier för vd från programmen för prestationsbaserad aktietilldelning som avslutades under 2020 uppgick till 12 066 med ett kontantvärde på 188 773 EUR före skatt, baserat på aktiens slutkurs på 15,65 EUR den 30 december 2020. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Koncernledningens aktieinnehav

Koncernledningens medlemmar vid årsslutet	Innehav av R aktier1	Aktier som löper ut 20212	Prestations baserad aktietilldelning 2022-20235	Villkorad aktietilldelning 2022-20235
Annica Bresky	14 511	12 066	102 240	—
Seppo Parvi	46 401	9 936	49 190	—
Tobias Bäärnman	—	2 807	9 158	3 052
David Ekberg	625	—	21 968	1 442
Johanna Hagelberg	24 795	7 794	34 690	—
Kati ter Horst	56 467	12 146	67 040	—
Hannu Kasurinen	35 486	3 742	37 043	2 467
Katariina Kravi	—	—	21 500	—
Ulrika Lilja	20 067	6 778	30 760	—
Per Lyrvall3	69 199	9 731	43 740	—
Markus Mannström	25 251	9 783	43 540	—
Teemu Salmi	6 620	5 614	14 798	4 932
Annette Stube	—	—	20 000	—
Jari Suominen	49 002	9 153	48 910	—
Lars Völkel	—	—	28 000	—
Verksamma ledande befattningshavare, totalt4	348 424	89 550	572 577	11 893

1 Ingen av medlemmarna i koncernledningen innehar A-aktier.

²Aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutades under 2020 och som ska betalas ut 2021.

³Närstående innehar 1 257 av aktierna.

4 Bolaget rekommenderar och förväntar sig att medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som

erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts. ⁵Potentiella aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutas 2021–2022 och som ska betalas ut 2023–2024.

Delvis verksamma ledande befattningshavare 2020	Innehav av R-aktier när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Prestationsbaserad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Villkorad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Datum då uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde
Malin Bendz	19 162	31 159 1	—	15 januari 2020
Noel Morrin	45 165	33 110 2	—	31 augusti 2020

1 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör.

2 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör, med undantag för aktierna i 2018 års långsiktiga incitamentsprogram som har tjänats in när anställningen upphör, och erhålls som vanligt i mars 2021.

Not 8 Finansnetto

Redovisningsprinciper

Finansnetto omfattar räntenetto, valutakursvinster och valutakursförluster och övriga finansiella intäkter och kostnader som huvudsakligen härrör från räntebärande tillgångar och skulder.

Finansiella intäkter och kostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Finansiella nettokostnader i resultaträkningen
Finansiella intäkter	19	8
Finansiella kostnader	-168	-176
Totalt	-150	-168
Bestående av
Räntekostnader
Räntekostnader från lån värderade till upplupet anskaffningsvärde	-106	-121
Räntenetto från räntederivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-14	-13
Räntekostnader från leasing	-19	-20
Balanserad ränta	5	0
Ränteintäkter från lån och fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde	2	7
Räntekostnader, netto	-132	-147
Kursvinst/-förlust
Valutaderivat	14	0
Lån, insättningar och leasingskulder	-22	-6
Kursvinster/-förluster, netto	-8	-6
Övriga finansiella intäkter	3	0
Övriga finansiella kostnader	-8	-8
Räntenetto på förmånsbestämda åtaganden	-5	-7
Övriga finansiella kostnader, netto	-10	-15
Totalt	-150	-168

Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av Not 27 Derivat

Räntekostnaderna minskade under 2020, främst på grund av lägre genomsnittliga räntenivåer för lån. De kapitaliserade räntekostnaderna uppgick under året till 5 (0) MEUR, vilket berodde på konverteringsprojektet av bruket i finska Uleåborg. Den genomsnittliga kapitaliseringsräntan var 3,3 % (-). Kostnader för långfristiga obligationsemissioner redovisade under långfristig skuld, uppgick till 11 (12) MEUR i koncernens balansräkning. Under året amorterades 4 (5) MEUR genom räntekostnader med hjälp av effektivräntemetoden.

Valutakursvinster och valutakursförluster på valutaderivat hänför sig huvudsakligen till icke-säkringsredovisade finansiella instrument som är värderade till verkligt värde i resultaträkningen. Beloppet som redovisas som övriga finansiella kostnader består främst av vinster vid värdering till verkligt värde, medan övriga finansiella kostnader i tabellen ovan främst avser finansiella nettoavgifter för outnyttjade kreditlimiter, garantier och kreditvärderingsinstitut.

Not 9 Inkomstskatt

Redovisningsprinciper

I koncernens inkomstskatt/skatteförmåner ingår skatt relaterat till koncernbolag baserat på periodens skattepliktiga resultat, tillsammans med skattejusteringar för tidigare perioder och förändring i uppskjuten inkomstskatt. Skattefordringar och skatteskulder återger en osäkerhet relaterad till eventuell inkomstskatt.

Uppskjuten inkomstskatt redovisas, värderad med beslutade, eller väsentligen beslutade skattesatser, för att återspegla nettoskatteeffekterna av alla temporära skillnader mellan skattebaserna och redovisningsbaserna för tillgångar och skulder. Ingen uppskjuten skatt redovisas för initial redovisning av goodwill och initial redovisning av en tillgång eller skuld i en transaktion som inte är ett rörelseförvärv. Vid transaktionstidpunkten påverkar detta varken redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskjutna skattefordringar sänker inkomstskatten på beskattningsbar inkomst under kommande år. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag.

Skattekostnad

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Aktuell skatt	-109	-132
Uppskjuten skatt	-46	-149
Skatt, totalt	-156	-281

Avstämning av effektiv skattesats

		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Resultat före skatt	773	1 137
Skatt enligt lagstadgade skattesatser i respektive land1	-165	-235
Icke avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter2	0	-41
Värdering av uppskjutna skattefordringar	10	-53
Skatt från tidigare år	-4	2
Förändringar i skattesatser och skattelagstiftning	4	-2
Resultat från intressebolag	0	48
Övrigt	1	0
Skatt, totalt	-156	-281
Effektiv skattesats	20,1 %	24,7 %
Lagstadgad skattesats (blandad)	21,4 %	20,7 %

1 Omfattar effekten av 0 MEUR från länder med skattelättnader och skatteförmåner 2020, och effekten av 17 MEUR från skattelättnader och övriga skatteförmåner år 2019. 2 Taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 12 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 12 MEUR år 2020, och taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 50 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 9 MEUR år 2019.

Den lagstadgade skattesatsen är ett vägt genomsnittsvärde av de lagstadgade skattesatserna som gäller i de jurisdiktioner där Stora Enso är verksamt.

Förändring i uppskjuten skatt 2020

MEUR	Per 1 januari 2020	Resultat räkning	Övrigt totalresultat (OCI)	Förvärv/ Avyttringar	Omräknings differens	Per 31 december 2020
Skogstillgångar1	-722	-105	-310	-5	-33	-1 175
Anläggningstillgångar	-195	26	0	0	-4	-173
Finansiella instrument	1	0	-12	0	0	-11
Obeskattade reserver	-24	-12	0	0	-3	-39
Pensioner och avsättningar	69	-8	-3	0	-2	56
Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavanden som överförts från tidigare år	84	22	0	0	-2	104
Övrig uppskjuten skatt	-7	28	0	0	2	23
Totalt	-794	-49	-325	-5	-42	-1 215
Säkring av eget kapital (CTA)		5	-5
Nettoinvesteringslån		-1	1
Förändring i uppskjuten skatt		-45	-329	-5	-42
Tillgångar2	81					117
Skulder2	-875					-1 332

1 Tidigare skogstillgångar som presenterats tillsammans med övriga materiella anläggningstillgångar och i mindre utsträckning inom obeskattade reserver. Ingående balanser har räknats om.

2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.

CTA = Ackumulerad omräkningsjustering

Förändring i uppskjuten skatt år 2019

MEUR	Per 1 januari	2019 Resultat-räkning	Övrigt totalresultat (OCI)	Förvärv/ Avyttringar	Omräknings differens	Per 31 december 2019
Skogstillgångar1	-2	-114		-605	-1	-722
Anläggningstillgångar	-173	-22	0	0	0	-195
Finansiella instrument	-1	0	2	0	0	1
Obeskattade reserver	-19	-6	0	-1	2	-24
Pensioner och avsättningar	62	2	6	0	-1	69
Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavande som överförts från tidigare år	90	-5	0	0	-1	84
Övrig uppskjuten skatt	-5	-2	0	0	0	-7
Totalt	-48	-147	8	-606	-1	-794
Säkring av eget kapital (CTA)		-1	1
Förändring i uppskjuten skatt		-148	9	-606	-1
Tillgångar2	120					81
Skulder2	-168					-875

1 Tidigare skogstillgångar som presenterats tillsammans med övriga materiella anläggningstillgångar och i mindre utsträckning inom obeskattade reserver. Ingående balanser har räknats om.

2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.

Redovisningen av uppskjutna skattefordringar baseras på koncernens uppskattningar av framtida beskattningsbara vinster, mot vilka koncernen kan utnyttja förmånerna.

Skattemässiga underskottsavdrag

	Per 31 december
	Skattemässiga underskottsavdrag som överförts från tidigare år		Redovisat skattemässigt värde		Oredovisat skattemässigt värde
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Förfaller inom fem år	607	786	35	63	88	79
Förfaller efter fem år	239	20	52	4	0	0
Förfaller ej	1 131	1 212	15	11	221	242
Totalt	1 977	2 018	102	78	309	321

Skattemässiga underskottsavdrag på 329 (328) MEUR hänförliga till Finland. En uppskjuten skattefordring på 66 (66) MEUR har redovisats i samband med dessa skattemässiga underskottsavdrag, eftersom det är uppenbart att hela beloppet för skattemässiga underskottsavdrag i Finland kommer att användas innan dess utgång, mot bakgrund av landets tidigare vinster, framtidsutsikter och möjligheter till skatteplanering.

Icke redovisade uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader uppgick till 25 (50) MEUR. Dessa skillnader har inget förfallodatum. Beskattningsbara temporära skillnader avseende investeringar i dotterbolag, filialer och intressebolag, samt andelar i samäganden för vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till 323 (330) MEUR.

Osäkra skattepositioner

På balansdagen pågick skatterevisioner i flera jurisdiktioner. Några betydande tilläggsskatter, utöver de som redan har redovisats, förväntas inte uppstå till följd av dessa revisioner.

Skatteskulderna på 78 (48) MEUR omfattar ett belopp på 37 (33) MEUR för en osäker skattesituation i Sverige till följd av tvister angående avdrag för räntekostnader. Den 20 januari 2021 fattade Europeiska unionens domstol ett preliminärt beslut (Lexel AB -case, C484/19) som skulle kunna påverka Stora Ensos pågående process avseende avdrag för räntekostnader i Sverige.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Redovisningsprinciper

Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivning av en tillgång inleds när den är tillgänglig för användning på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som ledningen avser. Avskrivning upphör när tillgången tas bort ur redovisningen eller är tillgänglig för försäljning i enlighet med IFRS 5. Avskrivning upphör inte när tillgången inte längre utnyttjas. Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt under tillgångarnas nyttjandeperioder. Nyttjandeperioder granskas regelbundet. Om en tillgång avyttras nettas intäkter som överstiger tillgångens bokförda värde upp till dess historiska kostnad mot avskrivningar och nedskrivningar. Endast de intäkter från avyttring som överstiger den historiska kostnaden för en tillgång redovisas under övriga rörelseintäkter (Not 5). Om tillgångens bokförda värde är högre än intäkterna från avyttringen redovisas skillnaden som en nedskrivning under den period då ett bindande försäljningskontrakt undertecknas. Right-of-use (ROU) -tillgångarna skrivs av proportionerligt från kontraktets första giltighetsdag till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod.

De bokförda värdena på immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar granskas vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Goodwill prövas årligen för samma sak. Om det finns sådana indikationer uppskattas återvinningsvärdet till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring, och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet.

En tidigare redovisad nedskrivning återförs om uppskattningarna som använts för att fastställa återvinningsvärdet förändras. Värdet på den återförda tillgången får dock inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle haft om det inte hade redovisats en nedskrivning under föregående år. När det gäller goodwill kan en redovisad nedskrivning däremot inte återföras.

Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning på nivån för kassagenererande enheter. Goodwill prövas för nedskrivning på nivån för kassagenererande enheter för grupper av kassagenererande enheter, vilket motsvarar koncernens lägsta nivå där goodwill övervakas för intern verksamhet.

Avskrivningar och nedskrivningar

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Avskrivningar
Immateriella tillgångar	30	27
Byggnader och konstruktioner	84	83
Maskiner och inventarier	370	356
ROU-tillgångar	66	70
Övriga materiella tillgångar	9	10
Totalt	559	546
Nedskrivningar
Immateriella tillgångar	19	4
Byggnader och konstruktioner	13	5
Maskiner och inventarier	21	66
ROU-tillgångar	2	3
Övriga materiella tillgångar	2	0
Totalt	57	78
Återföring av nedskrivning
Byggnader och konstruktioner	0	-21
Totalt	0	-21
Vinst och förlust vid avyttring
Vinst från försäljning av tillgångar	-10	-7
Förlust från försäljning av tillgångar	3	2
Totalt	-7	-5
Avskrivningar och nedskrivningar	609	597

Avskrivningar

De totala avskrivningarna uppgick till 559 MEUR, vilket var 13 MEUR mer än under 2019 främst på grund av avskrivningar för maskiner och inventarier. I Not 3 Segmentinformation finns en tabell över avskrivningar och nedskrivningar per division.

Vinst och förlust vid avyttring

2019 och 2020 fanns inga väsentliga vinster eller förluster vid avyttring hänförliga till anläggningstillgångar.

Nedskrivningsprövning

Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna har fastställts utifrån en beräkning av bruksvärdet genom användning av kassaflödesprognoser från finansiella bedömningar som godkänts av styrelsen och ledningen. Diskonteringsräntorna före skatt är beräknade för varje kassagenererande enhet med beaktande av affärsklimatet för den kassagenererande enheten samt skatte- och riskprofilen för det land där kassaflödet genereras. Tabellen i avsnittet om nedskrivningsprövning av goodwill nedan redovisar de diskonteringsräntor före skatt som används för nedskrivningsprövning av goodwill. De liknar dem som används vid nedskrivningsprövning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar.

• Nedskrivningarna prövades enligt bruksvärdemetoden för respektive kassagenererande enhet utifrån följande huvudantaganden: • Uppskattningar av försäljningspris i enlighet med intern och extern specialistanalys.
• Kassaflöden och diskonteringsräntor beräknades i nominala termer (2019 i reala termer).
• Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad.

• För prövning av goodwill användes en framtida femårsperiod, varefter terminalvärdet var baserat på nolltillväxt, medan perioden för prövningen av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar var tillgångarnas återstående förväntade ekonomiska livslängd.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar

Under 2020 uppgick de totala nedskrivningarna på materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar till 57 (78) MEUR och härrörde från omstrukturering av verksamheter, avyttringar av koncernbolag och nedskrivningsprövning. Återföringar av nedskrivningar uppgick till 0 (21) MEUR. 2020 prövades vissa tillgångar i division Biomaterials kassagenererande enheter innovation och verksamhet i Norden för nedskrivning av anläggningstillgång. Prövningen ledde till en nedskrivning på 42 (43) MEUR.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Varken 2020 eller 2019 ledde prövningen av goodwill till nedskrivning.

Grupper av kassagenererande enheter som omfattar goodwill

	Räkenskapsår
MEUR	2020		2019
	Goodwill vid årsslutet	Diskonteringsränta före skatt		Diskonteringsränta före skatt1
Wood Products - Centraleuropa	106	6,8 %	108	5,4 %
Paper - tidnings- och bokpapper	49	8,2 %	52	5,7 %
Paper - obestruket journalpapper	40	6,8 %	40	5,7 %
Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden	43	6,8 %	49	5,9 %
Övriga kassagenererande enheter2	43		54
Totalt	281		302

1 Diskonteringsräntor för 2019 beräknades i reala termer.

2 Övriga kassagenererande enheter omfattar Packaging Solutions – Europa, Packaging Materials – verksamhet i Sverige, Wood Products – norra Europa och kontorspapper.

Beräkning av bruksvärde är mycket känsligt i förhållande till diskonteringsräntor, försäljningspriser och kostnader. I tabellen med känslighetsanalysen nedan sammanfattas beloppen med vilket det antagna värdet måste förändras för att enhetens återvinningsvärde ska vara likställt med det redovisade värdet för grupperna av kassagenererande enheter där en omfattande eventuell ändring i ett antagande skulle kunna leda till en nedskrivning. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna inom Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden uppgick till 498 MEUR 2020 jämfört med det redovisade värdet på 385 MEUR.

Känslighetsanalys för prövning av goodwill, effekt på återvinningsvärdet

MEUR	Biomaterials - verksamhet i Norden och innovation
Ökning av diskonteringsräntan (procentenheter)	0,9 %
Årlig minskning av försäljningspris	-0,5 %
Årlig ökning av kostnaderna	0,6 %

Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar per division

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Packaging Materials	0	-14
Packaging Solutions	3	5
Biomaterials	42	43
Wood Products	0	8
Forest	0	0
Paper	3	11
Övriga	9	4
Totalt (nedskrivning +) / (återföring av nedskrivning -)	57	56

Siffrorna för jämförelseperioden 2019 har omräknats enligt den nuvarande divisionsstrukturen.

Not 11 Immateriella tillgångar,materiella anläggningstillgångar, right-of-use tillgångar och biologiska tillgångar

Redovisningsprinciper

Kostnader för programvaruutveckling

Kostnaden för utveckling eller inköp av ny programvara som klart kan hänföras till en identifierbar och unik produkt som kommer att kontrolleras av koncernen och har ett framtida värde som troligen överstiger kostnaden efter mer än ett år, redovisas som en immateriell tillgång och kommer att skrivas av över en förväntad ekonomisk livslängd på 3 till 10 år. Kostnader för webbplatser kostnadsförs när de uppkommer.

Goodwill

Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras individuellt och redovisas separat av koncernen vid ett förvärv. Goodwill beräknas som den del av köpeskillingen som vid förvärvet överstiger det verkliga värdet på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar räknat på förvärvsdagen, och fördelas vid prövning av nedskrivningsbehov på de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet. Enligt IFRS 3 är anskaffningsvärdet lika med summan av den köpeskilling som betalats, värdet av innehav utan bestämmande inflytande i förvärvet samt det verkliga värdet av tidigare innehav i det förvärvade dotterbolaget. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som den utländska enhetens tillgång denominerad i den lokala valutan och omräknas till den kurs som råder på balansdagen.

Goodwill avskrivs inte men nedskrivningsbehovet prövas en gång per år, eller oftare om det finns indikationer på värdeminskning. I vinster och förluster vid avyttring av ett dotterbolag ingår den goodwill som är hänförlig till den sålda enheten.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av ett intressebolag eller samarbetsarrangemang ingår i investeringens bokförda värde och eventuellt nedskrivningsbehov prövas som en del i den investeringen. Om koncernens andel av investeringens verkliga nettovärde överskrider anskaffningsvärdet, efter omvärdering, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken brukar variera från 3 till 10 år och upp till 20 år för patent. Alla värdeminskningar innebär att värdet justeras. Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separerade från goodwill om de uppfyller definitionen för en tillgång, om de är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och om deras verkliga värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Immateriella tillgångar som redovisas separerade från goodwill i förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifieringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, kundkontrakt och därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter, som till exempel konfidentiella formler, processer eller recept. Värderingen av kundkontrakt och relaterade kundrelationer till verkligt värde bygger på hur stor andel av dessa som förväntas behållas och det förväntade återstående kassaflödet från kunden. Varumärken värderas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys enligt den så kallade royaltykassaflödesmetoden (relief from royalty method).

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar förvärvade av koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Avskrivning sker proportionerligt, justerad för eventuell värdeminskning och avyttringskostnader. Värdet i koncernens rapport över finansiell ställning representerar kostnader minus mottagna bidrag och subventioner samt minus ackumulerade planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader på lån för finansiering av uppförande av sådana tillgångar kapitaliseras som en del av anskaffningskostnaden när anläggningen är färdig.

Mark- och vattentillgångar avskrivs inte eftersom dessa bedöms ha oändlig livslängd. För övriga tillgångar baseras avskrivningar på följande förväntade livslängd:

Tillgångsslag	Avskrivning, antal år
Byggnader, industri	10-50
Byggnader, kontor och bostäder	20-50
Slipmassafabriker	15-20
Vattenkraftanläggningar	40
Pappersbruks-, massabruks- och kartongbruksmaskiner	20-30
Tyngre maskiner	10-20
Konverteringsanläggningar	10-15
Sågverk	10-15
Datorer	3-5
Fordon	5
Kontorsutrustning	3-5
Järnvägar, hamnanläggningar	20-25
Skogsvägar	10-15
Vägar, markanläggningar, broar	15-20

Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs när de uppkommer, men mer omfattande renoverings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under respektive tillgångs återstående ekonomiska livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas genom att redovisad anskaffningskostnad och ackumulerade avskrivningar dras av och eventuellt kvarvarande värde redovisas som nedskrivningar i koncernens resultaträkning. Realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter.

Reservdelar redovisas som materiella anläggningstillgångar om de är av större omfattning och används över ett år eller om de endast används till en specifik anläggningstillgång. I alla andra fall bokförs reservdelar som lager och redovisas i resultaträkningen som förbrukning.

ROU-tillgångar

När ett kontrakt tecknas ska koncernen bedöma om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. ROU-tillgångar värderas först till anskaffningsvärde som omfattar leasingskuldens ursprungsvärde justerat främst för betalningar gjorda vid eller före första giltighetsdagen. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkor förhandlas utifrån individuella bedömningar och omfattar en mängd olika villkor.

ROU-tillgångarna skrivs av proportionerligt från första giltighetsdagen till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROUtillgångens nyttjandeperiod. Dessutom justeras ROU-tillgången för vissa omvärderingar av leasingskulden. Eventuellt nedskrivningsbehov av ROU-tillgångar prövas i enlighet med IAS 36.

Koncernen har valt att inte redovisa ROU-tillgångar för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden (Not 5).

Immateriella tillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Programvara	Övriga immateriella tillgångar	Tillgångar i arbete	Goodwill	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2019	225	177	27	1 194	1 623
Omräkningsdifferens	0	4	0	3	7
Omklassificeringar	6	-75	-10	0	-78
Tillägg2	8	3	11	57	78
Avyttringar1	-4	-6	0	0	-10
Per 31 december 2019	236	102	29	1 253	1 620
Omräkningsdifferens	-2	-3	-1	-4	-9
Omklassificeringar	17	5	-19	0	2
Tillägg2	3	1	9	-20	-7
Avyttringar1	-20	-8	0	-535	-562
Per 31 dececmber 2020	233	98	17	695	1 044
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2019	158	17	0	951	1 126
Omräkningsdifferens	0	0	0	0	1
Avyttringar1	-4	-6	0	0	-10
Avskrivningar	16	12	0	0	27
Nedskrivningar	0	4	0	0	4
Per 31 december 2019	170	27	0	951	1 148
Omräkningsdifferens	-2	-3	0	-2	-6
Avyttringar1	-20	-8	0	-535	-562
Avskrivningar	18	12	0	0	30
Nedskrivningar	9	9	0	0	19
Per 31 dececmber 2020	176	38	0	414	629
Bokfört värde 31 december 2020	57	60	17	281	415
Bokfört värde 31 december 2019	65	75	29	302	471

1 Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar.

²Förvärv av bolag ingår i tillägg. Förvärv av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar.

Materiella anläggningstillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Mark och vatten	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Anläggningar under arbete	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2019	131	3 335	13 413	420	440	17 739
Omräkningsdifferens	0	11	-49	1	9	-28
Omklassificeringar	-1	61	322	17	-403	-3
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-1	-2	0	0	-2
Tillägg2	1	42	228	28	299	598
Avyttringar1	-1	-73	-476	-6	-1	-557
Per 31 december 2019	129	3 376	13 438	459	345	17 746
Omräkningsdifferens	-1	-84	-79	-1	-2	-167
Omklassificeringar	0	19	166	4	-192	-2
Omklassificeringar av biologiska tillgångar	0	-2	-1	0	0	-4
Tillägg2	0	16	157	4	399	576
Avyttringar1	0	-23	-424	-11	-1	-460
Per 31 december 2020	128	3 301	13 256	455	549	17 690
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2019	4	2 044	10 285	361	9	12 703
Omräkningsdifferens	0	-3	-54	0	2	-55
Tillägg2	0	7	17	19	0	43
Avyttringar1	-1	-68	-469	-6	0	-543
Avskrivningar	0	81	356	11	0	448
Nedskrivningar	0	-16	66	0	0	50
Per 31 december 2019	4	2 044	10 201	386	11	12 645
Omräkningsdifferens	0	-21	12	0	0	-9
Avyttringar1	0	-22	-419	-11	-1	-453
Nedskrivningar	0	82	370	11	0	464
Nedskrivningar och återföringar	0	13	21	0	2	36
Per 31 december 2020	3	2 096	10 186	386	11	12 683
Bokfört värde 31 december 2020	124	1 205	3 071	69	538	5 007
Bokfört värde 31 december 2019 1	125	1 332	3 237	73	334	5 101

Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar. ²Förvärv av bolag ingår i tillägg. Förvärv av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar.

Enligt den nya redovisningen har koncernen även ändrat sina upplysningskrav för skogstillgångar och skogsmark. Tidigare har skogstillgångar redovisats som en del av tillgångsklassen mark och vatten och inkluderats i balansräkningen för materiella anläggningstillgångar. Enligt de nya redovisningsprinciperna redovisas skogsmark separat i balansräkningen och betraktas som en del av skogstillgångarna, som anges mer i detalj i Not 12. Uppgifter för jämförelseperioder har omräknats.

ROU-tillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Mark och vatten	Forest assets	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier och övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2019	23	269	80	158	530
Omräkningsdifferens	1	2	2	0	5
Omklassificeringar	80	0	2	0	82
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-12	0	0	-12
Tillägg	0	7	6	15	29
Avyttringar	0	0	0	-2	-2
Övriga förändringar	-1	-19	0	-34	-53
Per 31 december 2019	104	249	89	138	579
Omräkningsdifferens	-2	-9	0	-2	-14
Omklassificeringar	0	0	-1	0	0
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-12	0	0	-12
Tillägg	3	6	9	21	39
Avyttringar	-5	0	-3	-7	-15
Övriga förändringar	0	0	2	-1	1
Per 31 december 2020	99	233	97	148	577
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2019	0	0	0	0	0
Avyttringar	0	0	0	-2	-2
Avskrivningar	3	7	20	40	70
Nedskrivningar	3	0	0	0	3
Övriga förändringar	0	0	0	0	1
Per 31 december 2019	6	7	20	38	71
Avyttringar	-3	0	-2	-7	-13
Avskrivningar	3	5	21	37	66
Nedskrivningar	1	0	0	1	2
Övriga förändringar	0	0	0	0	-1
Per 31 december 2020	6	12	38	70	125
Bokfört värde 31 december 2020	93	221	59	79	452
Bokfört värde 31 december 2019	98	242	69	99	508

Stora Ensos viktigaste kapitaliserade ROU-tillgångar består av landområden som används i skogsbruk och industriell verksamhet, leasing av olika maskiner och utrustning, inklusive maskiner som används i verksamheten, fartyg och annan logistisk utrustning, samt egendom, inklusive kontor, lagerlokaler och övrig egendom som används i verksamheten. Vissa av leasingavtalen innehåller förnyelsealternativ och förlängningsalternativ som beaktas under leasingperioden om koncernen i princip vet att dessa kommer att utnyttjas.

Koncernen har även ändrat sina upplysningskrav för skogsmark och skogstillgångar. Tidigare redovisades ROU-tillgångar i skogsmark som en del av tillgångsklassen mark och vatten. Enligt de nya redovisningsprinciperna redovisas nu arrenderad skogsmark som en egen ROU-tillgång och jämförande siffror för arrenderade mark- och vattentillgångar har därför räknats om.

Tillägg till immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar

Totalt uppgick investeringarna under året i Stora Enso Oyj med dotterbolag till 628 (579) MEUR. Detaljer kring pågående projekt och framtidsplaner tas upp närmare i verksamhetsberättelsen.

Not 12 Skogstillgångar

Redovisningsprinciper

Stora Ensos skogstillgångar definieras som skog på rot som klassificeras som biologisk tillgång, och därtill hörande skogsmark. Stora Ensos biologiska tillgångar består av skog på rot som ska användas som råvara vid produktion av massa och träprodukter samt som biobränsle.

Värderingen av skogstillgångarna baseras på att verksamheten är kontinuerlig och skogsbruket hållbart och tar även hänsyn till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Biologiska tillgångar redovisas och värderas till verkligt värde enligt IAS 41 om Jordoch skogsbruk, och skogsmark redovisas enligt IAS 16 om Materiella anläggningstillgångar. Arrenderade skogsmarkstillgångar redovisas som en del av de så kallade right-of-use-tillgångarna i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar.

Koncernen ändrade sin redovisningspolicy för värdering av nordiska skogstillgångar i slutet av 2020 enligt upplysningarna i Not 1 Redovisningsprinciper. Koncernen har också ändrat sina redovisningsprinciper för skogsmark. Tidigare ingick skogstillgångar i Materiella anläggningstillgångar i balansräkningen och som del av tillgångsklassen Mark och vatten, enligt specifikation i Not 11. I samband med ändring av redovisningsprinciperna presenteras motsvarande jämförelsetal på en separat rad i balansräkningen och som del av skogstillgångar.

Plantageskogar och nordiska skogar redovisas som olika tillgångsslag på grund av tillgångarnas olika natur, användning och egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60– 100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och användning för andra syften.

Nordiska skogstillgångar omfattar innehav i Sverige och Finland (samt även mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien) medan plantageskogar omfattar skogstillgångar i Kina, Brasilien, Uruguay och Laos. Redovisningsprinciper för de olika slagen av skogstillgångar presenteras var för sig nedan. Koncernen har skogstillgångar i sina egna dotterbolag i Sverige, Kina och Laos, i sina samägda bolag i Brasilien och Uruguay och i intressebolag i Finland och Brasilien. Stora Enso ser också till att värderingen av koncernens andel av värdet på skogsinnehav i intressebolag och samägda bolag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Vid avverkning överförs de biologiska tillgångarna till lager.

Nordiska skogstillgångar

Skogstillgångar i Sverige redovisas till verkligt värde. Vid värdering används en marknadsvärdemetod som utgår från skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar är belägna. Stora Enso har för avsikt att använda skogstillgångar för att få ett jämnt flöde av träråvara för sin tillverkning samt söka möjligheter för ytterligare optimering av sina skogstillgångar. Det totala värdet av skogstillgångarna beräknas utifrån kontrollerade lageruppgifter och regionala priser för skog på rot där hänsyn bland annat tas till:

• regionala uppgifter om transaktioner baserade på skogstillgångarnas geografiska läge,
• priser för skog på rot per skogskubikmeter (m³ sk) för sålda skogsegendomar samt
• regionala lager av skog på rot.

Uppgifter om försäljning av skogstillgångar finns tillgängliga från olika marknadsaktörer. Uppgifterna om marknadstransaktioner kan ses som bestyrkta av marknaden. Vissa justeringar görs för att förfina de bekräftade uppgifterna. Här används icke observerbara data som kategoriseras som information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Bedömningarna förklaras närmare i Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar.

Det totala värdet av skogstillgångarna i Sverige fördelas på skog på rot, som redovisas som biologiska tillgångar, och skogsmark. Fördelningen av det sammanlagda verkliga värdet av skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs då räntan vid värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas sammanlagda kassaflöden för skog på rot och skogsmark. Diskonteringsräntan uppskattas vara densamma för biologiska tillgångar som för skogsmark eftersom typen av och tidpunkten för kassaflödena är liknande.

Biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Det verkliga värdet baseras på intäkter med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden där de biologiska tillgångarnas verkliga värde beräknas utifrån kassaflöden som bygger på att verksamheten är kontinuerlig med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmark värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Det verkliga värdet på skogsmark bestäms baserat på intäkter, där nettokassaflöden från träd som ska planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial ingår.

Övriga skogstillgångar i Norden som till största delen ingår i koncernens 41-procentiga innehav i det finska intressebolaget Tornator, redovisas till verkligt värde med utgångspunkt i intäkter. Värderingen av biologiska tillgångar utgår från den diskonterade kassaflödesmetoden och beräknas på kassaflöden i en kontinuerlig verksamhet, där hänsyn tas till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmarken värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Värderingen av skogsmark till verkligt värde utgår från avkastningen och den diskonterade kassaflödesmetoden och beräknas på kassaflöden från träd som kommer att planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter. Diskonteringsräntan som används för både biologiska tillgångar och skogsmark fastställs utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).

Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av skogsmark, netto efter uppskjuten skatt, redovisas i övrigt totalresultat (OCI) och ackumuleras i en omräkningsreserv under eget kapital. Omräkningsreserven återförs inte till resultaträkningen vid avyttring. Om det verkliga värdet av skogsmark skulle vara lägre än anskaffningsvärdet redovisas skillnaden i resultaträkningen som nedskrivning.

Plantagetillgångar

För plantageskogar redovisas biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 baserat på intäkter i de områden där koncernen äger skogsmark. Värdering till verkligt värde baseras på information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Skogsmark värderas både initialt och senare till anskaffningsvärde med hjälp av den modell som beskrivs i IAS 16.

Värderingen av biologiska tillgångar baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden och bygger på kassaflöden som utgår från en kontinuerlig verksamhet och ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. De biologiska tillgångarnas verkliga värde baseras på produktiv skogsmark. Årets avverkning av den prognosticerade årliga tillväxten multipliceras med virkespriset och kostnader för skogsbruk och avverkning dras av. De biologiska tillgångarnas verkliga värde bestäms som nuvärdet av det som avverkas efter en tillväxtperiod med hänsyn tagen till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Diskonteringsräntan som används fastställs utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).

Skog på rot som är mindre än två år gammal (mindre än tre år i Montes del Plata) anses vara en outvecklad tillgång och redovisas till anskaffningsvärde. Det verkliga värdet bedöms vara nära anskaffningsvärdet när den biologiska transformationen varit ringa eller när priseffekten av transformationen inte förväntas vara väsentlig, vilket varierar med växtplats och växtart.

Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde och avskrivs inte.

Värdet av skogstillgångar i dotterbolag och samägda bolag som redovisas i koncernens balansräkning uppgår till 6 256 (4 136) MEUR enligt specifikation nedan. Koncernens indirekta andel av skogstillgångar ägda av intressebolag uppgår till 837 (798) MEUR. Det totala värdet av skogstillgångar uppgår till 7 093 (4 934) MEUR.

Skogstillgångar

	Biologiska tillgångar		Skogsmark4		Skogstillgångar totalt
	Räkenskapsår		Räkenskapsår		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Dotterbolag och samägda bolag
Värde per 1 januari	3 627	457	509	198	4 136	655
Omräkningsdifferenser	99	40	-12	6	88	47
Orealiserad förändring i verkligt värde1 2	560	546	1 504	0	2 065	546
Tillägg3	81	2 675	3	305	84	2 981
Avyttringar	0	-1	0	0	0	-2
Förändring på grund av avverkning1	-128	-98	0	0	-128	-98
Övriga operativa förändringar1	-4	-6	0	0	-4	-6
Omklassificeringar från materiella	16	14	0	0	16	14
Värde per 31 december	4 250	3 627	2 005	509	6 256	4 136
Investeringar i intressebolag
Tornator Oyj (41%)	769	740	56	38	825	778
Arauco Florestal Arapoti S.A. (20%)	8	14	4	6	12	19
Värde per 31 december	778	753	60	44	837	798
Totalt	5 028	4 380	2 065	553	7 093	4 934

¹Poster för biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. För skogsmark redovisas förändringar i verkligt värde direkt under eget kapital.

2 Påverkan 2020 beror främst på ändringar i värderings- och redovisningsprinciper för svenska skogar. Mer information finns i Not 1.

3 I tillägg 2019 ingår främst tillgångar förvärvade i omstruktureringen av Bergvik Skog AB.

4 Tidigare redovisade som del av Mark och vatten i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Arrenderad skogsmark ingår inte.

Värdering av och skog på rot i större dotterbolags, samägda bolags och intressebolags skogstillgångar

			Per 31 december 2020
			Svenska skogar	Guangxi	Veracel (50 %)	Montes del Plata (50 %)	Tornator (41 %)	Totalt3
Markareal	Total areal	ha	1 398 000	81 000	112 000	135 000		291 000 2 017 000
	- varav ägd		1 398 000	—	107 000	95 000		291 000 1 891 000
	- varav arrenderad		—	81 000	5 000	39 000	—	126 000
	Produktiv areal	ha	1 145 000	75 000	47 000	94 000		269 000 1 629 000
Total areal	Skog på rot	miljoner m3 sk1	145,0	4,3	4,4	13,0	31,8	198,5
	Skog på rot	miljoner m3 fub2	120,4	3,5	3,7	10,7	26,1	164,3
Produktiv skogsmark	Skog på rot	miljoner m3 sk1	143,0	4,2	4,4	13,0	31,4	195,9
	Skog på rot	miljoner m3 fub2	118,7	3,4	3,7	10,7	25,8	162,2
	Uppskattad tillväxt miljoner m3	fub.2 /p.a.	5,0	1,1	1,4	2,5	1,1	11,1
	Avverkning	miljoner m3 fub.2 /p.a.	3,8	1,0	0,8	1,0	1,2	7,8
Biologiska tillgångar		MEUR	3 774	176	66	230	769	5 016
Biologiska tillgångar	Produktiv areal	EUR/ha	3 298	2 359	1 412	2 438	2 860	3 078
Skogsmark		MEUR	1 829	—	26	150	56	2 061
Skogstillgångar, totalt		MEUR	5 603	176	92	380	825	7 077
Arrenderad skogsmark		MEUR	—	183	1	37	—	221

1 Skogskubikmeter

2 Kubikmeter fast mått under bark

³Mindre innehav av skog i Laos och intressebolaget Arauco Florestal Arapoti S.A. i Brasilien ingår inte i totalvärdet.

			Per 31 december 2019
			Svenska skogar5	Guangxi	Veracel (50 %)	MdP (50 %)	Tornator (41 %)	Totalt45
Markareal	Total areal	ha	1 398 000	81 000	112 000	131 000		286 000 2 008 000
	- varav ägd		1 398 000	—	107 000	95 000		286 000 1 886 000
	- varav arrenderad		—	81 000	5 000	36 000	—	123 000
	Produktiv areal	ha	1 145 000	76 000	50 000	86 000		262 000 1 619 000
Total areal	Skog på rot	miljoner m3 sk1	146,3	4,3	3,8	10,0	31,5	195,8
	Skog på rot	miljoner m3 fub2	121,5	3,5	3,1	8,2	25,4	161,8
Produktiv skogsmark	Skog på rot	miljoner m3 sk1	143,2	4,2	3,8	10,0	31,0	192,1
	Skog på rot	miljoner m3 fub2	120,3	3,1	3,1	8,2	25,1	159,8
	Uppskattad tillväxt3	miljoner m3 fub.2 /p.a.	4,7	0,7	0,8	1,6	1,1	8,9
	Avverkning3	miljoner m3 fub.2 /p.a.	3,4	1,0	0,9	1,4	1,0	7,8
Biologiska tillgångar		MEUR	3 133	181	86	222	740	4 362
Biologiska tillgångar	Produktiv areal	EUR/ha	2 738	2 385	1 716	2 608	2 824	2 695
Skogsmark		MEUR	309	—	36	164	38	548
Skogstillgångar, totalt		MEUR	3 442	181	122	387	778	4 910
Arrenderad		MEUR	—	201	1	40	—	241

1 Skogskubikmeter

2 Kubikmeter fast mått under bark

3 Avverkningsvolym i svenska skogar omräknas till årsbasis utifrån resultatet juni–december. Uppskattad tillväxt är en helårsberäkning.

⁴Mindre innehav av skog i Laos och intressebolaget Arauco Florestal Arapoti S.A. i Brasilien ingår inte i totalvärdet.

⁵Total areal (ha), produktiv areal (ha) och biologiska tillgångar per produktiv hektar i svenska skogar omräknat utifrån information som framkommit efter redovisningen för 2019.

Dotterbolag och samägda bolag

Den 31 december 2020 var värdemässigt (exkl. arrenderad mark) 90 % (83 %) av skogstillgångarna belägna i Sverige, 3 % (4 %) i Kina, 1 % (3 %) i Brasilien, och 6 % (9 %) i Uruguay. Markarealen uppgår till 1 726 (1 722) tusen hektar varav 7 % (7 %) är arrenderad och mindre än 1 % (1 %) är begränsad. Av Stora Ensos totala skogsinnehav är 1 361 (1 349) tusen hektar produktiv skogsmark. Totalt avverkades 7 (7) miljoner m³ virke fub. I siffrorna för Montes del Plata och Veracel har hänsyn tagits till ägarandel.

Svenka skogar

I slutet av 2020 uppgick det verkliga värdet av de biologiska tillgångarna i svenska skogar till 3 774 (3 133) MEUR och värdet av skogsmarken var 1 829 (309) MEUR. Värdeökningen på skogsmark med 1 504 MEUR 2020 beror på ändrad redovisningsprincip där skogsmark i Norden värderas till verkligt värde med hjälp av en specificerad värderingsmetod. Värdeökningen på biologiska tillgångar med 641 MEUR 2020 beror främst på övergången till en marknadsbaserad värderingsmetod och, som en följd därav, lägre diskonteringsränta vid värdering av biologiska tillgångar samt valutakurseffekt. Värdet av biologiska tillgångar påverkades negativt av förändringarna i parametrar som används i den diskonterade kassaflödesmodellen. Uppskjuten skatteskuld hänförlig till skogstillgångar uppgick till 1 153 (709) MEUR. Vid värderingen har diskonteringsräntan 3,6 % (4,2 %) använts. 2020 fastställdes diskonteringsräntan som den räntesats vid vilken värderingen baserad på marknadspriser matchar skogstillgångarnas sammanlagda kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. 2019 fastställdes diskonteringsräntan utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).

Den produktiva marken i svenska skogar uppgick till 1 145 (1 145) tusen hektar med skog på rot på 118,7 (120,3) miljoner m³ fub och 143,0 (143,2) miljoner m³ sk. Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av svenska skogstillgångar 2020 är 39 EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar motsvarar ett genomsnitt på 4 900 EUR per hektar produktiv skogsmark. Den årliga avverkningen uppgår i genomsnitt till 3,8 (3,4) miljoner m³ fub.

Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade uppgifter om transaktioner och priser som tillhandahålls av olika marknadsaktörer. Transaktionsuppgifterna justeras så att de motsvarar skog av samma typ som Stora Ensos och utesluter vissa tillgångar som inte är skog och annat avvikande. Vid värderingen beaktas var skogsmarken är belägen, prisnivåer och volym av skog på rot. Marknadspriserna för olika områden varierar kraftigt. Kommande förändringar i värdet av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i volym av skog på rot med hänsyn till tillväxt och andra förändringar. Ytterligare information om de ändrade redovisningsprinciperna finns i Not 1 och om bedömningar som använts vid värderingen i Not 2.

Skogstillgångarnas läge och volym 2020

		Nordlig	Central	Sydlig	Summa
Produktiv areal	ha	191 000	949 000	5 000	1 145 000
Andel av total	%	17 %	83 %	0 %	100 %
Skog på rot	million m3 sk	16,2	125,9	0,8	143,0
Andel av total	%	11 %	88 %	1 %	100 %

Guangxi

I slutet av 2020 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i kinesiska Guangxi till 176 (181) MEUR. All skogsmark i Kina är arrenderad. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 33 (34) MEUR. Förändringen beror på högre försäljningspriser och kostnader och minskade volymer. Diskonteringsräntan på 8,4 % (8,9 %), som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen, bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade något. Den produktiva marken i Guangxi uppgår till 75 (76) tusen hektar och andelen skog på rot är 3,4 (3,1) miljoner m³ fub. Den årliga avverkningen uppgår i genomsnitt till 1,0 (1,0) miljon m³ fub.

Veracel

Veracel Celulose S.A. (Veracel), ett samägt (50 %) företag i Brasilien, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 132 (172) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 66 (86) MEUR. Minskningen beror på växelkurspåverkan och något lägre volymer. Försäljningspriserna ökade något. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 22 (33) MEUR. Den diskonteringsränta på 8,8 % (9,0 %) som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade något. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel (50 %) av markarealen är 112 (112) tusen hektar. Stora Ensos andel av den produktiva marken i Veracel, Brasilien, uppgår till 47 (50) tusen hektar och andelen skog på rot är 3,7 (3,1) miljoner m³ fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 0,8 (0,9) miljoner m³ fub.

Montes del Plata

Montes del Plata (MdP), ett samägt (50 %) företag i Uruguay, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 460 (445) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 230 (222) MEUR. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 46 (55) MEUR. Diskonteringsräntan på 6,5 % (8,0 %) som använts i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade 2020. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel (50 %) av markarealen är 135 (131) tusen hektar. Stora Ensos andel av den produktiva marken i Montes del Plata, Uruguay, uppgår till 94 (86) tusen hektar och andelen skog på rot är 10,7 (8,2) miljoner m³ fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 1,0 (1,4) miljon m³ fub.

Intressebolag

Koncernen har två intressebolag som äger skogstillgångar.

Tornator

Tornator Oyj (Tornator), ett finskt intressebolag som ägs till 41 %, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 1 877 (1 805) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 769 (740) MEUR. Skogsmarken hade ett värde av 136 (94) MEUR och Stora Ensos andel var 56 (38) MEUR. Ökningen av de biologiska tillgångarnas verkliga värde beror främst på förvärv och andra mindre förändringar. Ökningen av skogsmarkens värde beror på förvärv och en ny redovisningsprincip där skogsmark redovisas till verkligt värde. Stora Ensos andel på 41 % av den produktiva skogsmarken i Tornator uppgår till 269 (262) tusen hektar, där andelen skog på rot är 25,8 (25,1) miljoner m³ fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 1,2 (1,0) miljoner m³ fub.

Arauco Florestal Arapoti

Arauco Florestal Arapoti S.A., ett brasilianskt intressebolag som ägs till 20 %, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 42 (67) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 8 (14) MEUR. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde.

Känslighetsanalys av viktiga faktorer vid värdering av biologiska tillgångar om förändring +/-10 %

	Marknadspris på virke	Tillväxttakt	Diskonteringsränta
Guangxi	+/-31	+/-1	+/-3
Veracel	+/-7	+/-7	+/-2
Montes del Plata	+/-24	+/-24	+/-6

Värderingen av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i skog på rot-volymen. En förändring av det genomsnittliga marknadspriset för skogstillgångar med 1 EUR/m³ skog skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 143 MEUR. En förändring av skog på rot-volymen med 1 miljon skogskubikmeter skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 39 MEUR.

Not 13 Intressebolag

Redovisningsprinciper

Konsolideringsprinciper

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av resultatet i intressebolagen redovisas i koncernens resultaträkning. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernens rapport över finansiell ställning till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar.

Koncernens andel av resultaten i intressebolag redovisas under rörelseresultat för att återspegla investeringarnas rörelseinriktade natur, särskilt när det gäller de bolag som förser koncernen med virkesråvara. I intressebolagens balansräkningar finns ingen goodwill av större omfattning.

Viktigare intressebolag

			Per 31 december
				Ägarandel/rösträttsandel i %	MEUR
Bolag	Rapporteras i segment	Säte och viktigaste verksamhetsplats	2020	2019	2020	2019
Tornator Oyj	Forest	Finland	41,00	41,00	402	381
Arauco Florestal Arapoti S.A.	Forest	Brasilien	20,00	20,00	13	19
Bergvik Skog AB1	Forest	Sverige	49.79/36.70	49.79/36.70	11	54
Övriga					30	29
Redovisat värde per 31 december					456	483

1 Koncernens ägande i Bergvik Skog AB är 49,79 %, med rösträtten begränsad till 36,7 %.

Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Omsättning	131	170
Rörelsekostnader	-93	-121
Övriga rörelseintäkter1	0	129
Värdering enligt IAS 41	13	127
Rörelseresultat	50	305
Finansnetto	-42	-55
Resultat före skatt	8	249
Skatt	-9	-21
Årets nettoresultat	-1	229

¹2019 Övriga rörelseintäkter är hänförliga till omstruktureringen av Bergvik Skog AB. Se Not 4 Förvärv och avyttringar.

I koncernredovisningen är alla ovan angivna intressebolag redovisade enligt kapitalandelsmetoden.

Medelantalet anställda i intressebolagen var 1 575 under 2020, jämfört med 1 637 under 2019.

Nedan visas en sammanfattning av ekonomisk information för koncernens viktigaste intressebolag, Bergvik Skog AB och Tornator Oyj. Koncernens andel i dessa intressebolag redovisas under segmentet Övriga och utgör huvuddelen av koncernens totala resultatandelar i intressebolag. Den sammanfattande informationen nedan visar de belopp som redovisas i intressebolagens bokslut upprättade enligt IFRS.

Tornator Oyj

MEUR	2020	2019
Omsättningstillgångar	79	43
Anläggningstillgångar	2 040	1 918
Kortfristiga skulder	52	672
Långfristiga skulder	850	144
Skatteskulder	236	216
Omsättning	141	112
Årets nettoresultat	52	262
Övrigt totalresultat	30	-1
Totalresultat	82	261
Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret	12	14
Intressebolagets nettotillgångar	980	929
Koncernens ägarandel i Tornator Oyj	41,00 %	41,00 %
Bokfört värde för koncernens ägarandel i Tornator Oyj	402	381

Stora Ensos finska skogsinnehav avyttrades 2002 till intressebolaget Tornator. Koncernens aktuella ägande på 41 % värderas till 402 (381) MEUR den 31 december 2020. 2020 var koncernens andel av Tornators nettoresultat 21 (107) MEUR, vilket inkluderar en vinst vid värderingen av skogen på 14 (128) MEUR.

Bergvik Skog AB

MEUR	2020	2019
Omsättningstillgångar	22	478
Långfristiga skulder	0	369
Omsättning	0	92
Årets nettoresultat	-42	243
Övrigt totalresultat	0	27
Totalresultat	-42	270
Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret1	23	1 434
Intressebolagets nettotillgångar	22	109
Koncernens ägarandel i Bergvik Skog AB	49,79 %	49,79 %
Bokfört värde för koncernens ägarandel i Bergvik Skog AB	11	54

¹Beloppet år 2019 är hänförligt till omstruktureringen av Bergvik Skog AB, i vilken 331 MEUR betalades i pengar.

Koncernen äger 49,79 % av aktierna i Bergvik Skog AB som även i fortsättningen kommer att redovisas som ett intressebolag. Mer information om omstruktureringen av Bergvik Skog AB 2019 finns i Not 4 Förvärv och avyttringar. Stora Ensos ägande i bolaget värderades den 31 december 2020 till 11 (54) MEUR.

Sammanslagen information om intressebolag av mindre omfattning

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Omsättningstillgångar	23	27
Anläggningstillgångar	36	39
Kortfristiga skulder	13	12
Långfristiga skulder	1	2
Skatteskulder	2	4
Omsättning	73	78
Årets nettoresultat	-1	0
Utdelningar under räkenskapsåret	1	0
Eget kapital i koncernens balansräkning	43	48
Värde enligt kapitalandelsmetoden	43	48
Värde enligt kapitalandelsmetoden för Tornator Oyj	402	381
Värde enligt kapitalandelsmetoden för Bergvik Skog AB	11	54
Värde enligt kapitalandelsmetoden, totalt	456	483

Mellanhavanden med intressebolag

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Fordringar på intressebolag
Långfristiga lånefordringar	2	2
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder	41	38

Transaktioner med intressebolag

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Försäljning till intressebolag	17	28
Inköp från intressebolag	62	109

Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, till exempel försäljning och inköp av virkesråvara. Alla avtal förhandlas enligt armlängdsprincipen med villkor som koncernen anser normala i branschen och som i allmänhet inte är mindre förmånliga än vad som skulle gälla för en oberoende tredje part. Kundfordringar i intressebolagen, samt både försäljning till intressebolag och inköp från intressebolag, minskade på grund av omstruktureringen av Bergvik Skog AB.

Lån till intressebolag inklusive räntefordran uppgick vid utgången av 2020 till sammanlagt 2 (2) MEUR.

Not 14 Aktieinstrument

Redovisningsprinciper

Koncernen har valt att redovisa sitt aktieinnehav i Pohjolan Voima och vissa noterade aktier som ägs av koncernen till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVTOCI) enligt IFRS 9 genom att tillämpa standarden för aktieinstrument. Tillämpningen grundar sig på ägandets långsiktiga karaktär. Vinster och förluster till följd av förändringar i investeringarnas verkliga värde under verkligt värde via övrigt totalresultat återförs inte till resultaträkningen vid nedskrivning eller avyttring, och endast intäkt av utdelning redovisas i resultaträkningen. Dessutom har koncernen vissa investeringar i onoterade aktier som klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen.

Värderingar i sammandrag

MEUR 2020 2019 Anskaffningsvärde per 1 januari Noterade aktier 3 Operativa aktier 120 Investeringar klassificerade som aktieinstrument (tidigare tillgängliga för försäljning) 123 Ingående balans (OCI) 415 Aktieinstrument per 1 januari 538 Omräkningsdifferens 1 Tillägg 15 Förändring i verkligt värde redovisad som övrigt totalresultat -136 Avyttringar -1		Räkenskapsår
			4
			125
			129
			306
			435
			0
			1
			109
			-6
	Resultaträkning – vinst/förlust	1	0
Redovisat värde 31 december 417			538

Orealiserade vinster och förluster på noterade och onoterade aktier

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Orealiserad värdestegring, netto (OCI)	279	415
Kostnad	138	123
Verkligt värde	417	538
Orealiserad värdestegring, netto (OCI)	279	415
Uppskjuten skattskuld	-3	-2
Orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital	277	413
Förändring i orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital	-136	109

Aktier i PVO

Koncernen har en andel på 15,6 % (15,6 %) i Pohjolan Voima Oy (PVO) som är en privatägd företagsgrupp i energisektorn som producerar el och värme åt sina ägare i Finland. Alla dotterbolag i PVO-koncernen har sitt eget aktieslag som ger aktieägaren rätt till del av energiproduktionen i proportion till innehavet av det aktieslaget. Aktieägarna är sedan skyldiga att täcka produktionskostnaderna som i allmänhet är lägre än marknadspriserna. Stora Enso har inte erhållit faktisk utdelning från PVO under 2020. Innehavet värderas till verkligt värde varje kvartal och man tillämpar då ett genomsnittsvärde av två metoder: diskonterad kassaflödesanalys och handelsmultiplar. Värderingen kategoriseras som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin i enlighet med IFRS 13. Mer information om nivåerna finns i Not 25 Verkligt värde.

Elpriserna i modellen baseras på Nordpools priser. I modellen används priset på flytande futuresderivat för tillgängliga år, vilka sedan räknas upp med en inflationsfaktor. Basen för varje kraftanläggnings kostnadsstruktur tas från tidigare bokslut och justeras med inflationsfaktorn för kommande år. Den diskonteringsränta på 3,69 % som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). Multiplarna från tidigare handel erhålls från en grupp av europeiska företag som driver kraftanläggningar liknande PVO:s. En förändring på +/- 5 % i elpriset i den diskonterade kassaflödesvärderingen skulle ändra värderingen med +43 MEUR respektive -37 MEUR. En absolut förändring på +/- 1 % i diskonteringsräntan skulle ändra värderingen med -30 MEUR respektive +90 MEUR.

2018 ledde skiljedomsförfarandet till att anläggningsägaren Teollisuuden Voima Oyj (TVO) och anläggningsleverantören AREVA-Siemens Consortium undertecknade en uppgörelse angående de kostnader och förluster som förseningen av Olkiluoto 3-projektet medfört. I och med detta gick anläggningsleverantören med på att kompensera anläggningsägaren TVO med 450 MEUR. Man beslutade även om ytterligare ersättningar på högst 400 MEUR för den händelse att leverantörskonsortiet inte skulle kunna slutföra projektet Olkiluoto 3 till slutet av 2019.

I december 2019 tillkännagav TVO att projektet har försenats ytterligare, och att den regelbundna elproduktionen förväntas starta i mars 2021. I augusti 2020 meddelade Teollisuuden Voima Oyj (TVO) att reguljär elproduktion vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 (OL3) nu förväntas starta i februari 2022. Den reviderade tidsplanen baseras på den uppdaterade startplanen från konsortiet Areva-Siemens. Vid värderingen av PVO i slutet av året har hänsyn tagits till den uppdaterade tidsplanen och skiljedomsförfarandets utfall. Stora Ensos indirekta andel av kapaciteten vid Olkiluoto 3, via sina B2-aktier i PVO, är ungefär 8,9 %.

Under 2020 gav Stora Enso även ett konvertibelt aktieägarlån till PVO på 13 MEUR.

Ägande i PVO 31 december 2020

MEUR	Aktieserie	Innehav %	Tillgångskategori	Verkligt värde 2020	Verkligt värde 2019
PVO-Vesivoima Oy	A	20,6	Vattenkraft	132	221
Teollisuuden Voima Oyj	B	15,7	Kärnkraft	257	275
Teollisuuden Voima Oyj	B2	14,8	Kärnkraft under byggnad	0	22
Övriga	C,C2,V,M	Diverse	Diverse	4	4
Totalt				394	522

Värdet 2020 uppgick till 394 (522) MEUR, att jämföra med det bokförda värdet på 117 (117) MEUR där uppräkningen på 277 (405) MEUR tas upp under övrigt totalresultat. Förändringen av PVO:s värde är främst ett resultat av lägre marknadspriser på el. Ingen uppskjuten skatt beräknas på detta belopp eftersom innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt enligt finska skatteregler.

Viktigare aktieinstrument

31 december 2020
Innehav %	Antal aktier	Anskaffningsvärde	Verkligt värde
6,0		3	16
		3	16
15,6		117	394
		18	7
		135	401
		138	417
		123	538
			5 396 650 5 073 972

Not 15 Övriga långfristiga tillgångar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	17
Skattetillgodohavande	4	5
Övriga långfristiga rörelsetillgångar	9	15
Totalt	28	37

Not 16 Varulager

Redovisningsprinciper

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet där anskaffningsvärdet bestäms genom först in-först ut-principen (FIFO) eller genom ett vägt genomsnittsvärde om det kan antas ligga nära FIFO-värdet. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar, övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader men ej räntekostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.

Om marknadsläget gör att tillverkningskostnaderna för en produkt överstiger produktens nettoförsäljningsvärde görs avdrag för värdeminskning. Värdeminskningsavdrag görs också för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet. Sådant värdeminskningsavdrag görs från lagrets bokförda värde i koncernens rapport över finansiell ställning.

	31 december
MEUR	2020	2019
Råvaror och förnödenheter	331	372
Varor under tillverkning	65	84
Färdiga varor	597	672
Reservdelar och förbrukningsvaror	329	317
Övriga varulager	13	17
Förskottsbetalningar och avverkningsrätter	64	53
Avsättning för inkurans – reservdelar och förbrukningsvaror	-109	-101
Avsättning för inkurans – färdiga varor	-12	-16
Avsättning för värdeminskning	-8	-6
Totalt	1 270	1 391

Under året har varulager till ett värde av 3 844 (4 693) MEUR kostnadsförts. Detta ingår i råvaror och förnödenheter och är hänförligt till råvaror. 22 (14) MEUR av lagernedskrivningarna har kostnadsförts. 16 (8) MEUR utgörs av återföring av tidigare nedskrivningar.

Not 17 Rörelsefordringar

Redovisningsprinciper

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas först till verkligt värde och justeras sedan till det värde som förväntas inflyta efter en värdering av avsättning för förväntade kreditförluster baserat på en framåtblickande och objektiv genomgång av alla utestående belopp vid periodens slut. I enlighet med IFRS 9 har ett förenklat förfarande införts för kundfordringar, där de avsättningar som redovisas under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning baseras på förväntade kreditförluster under fordringarnas återstående löptid. För förvärvade fordringar värderas förväntade kreditförluster utifrån externt genererad information om sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse, som används i den framåtblickande beräkningsmodellen för avsättning. Ett resultat av covid-19-pandemin 2020 var att modellen för avsättning för förväntade kreditförluster för förvärvade fordringar uppdaterades genom att man införde en ny makroekonomisk indikator. Den tar hänsyn till den makroekonomiska utvecklingen och inkluderar även långsiktiga data i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen tillämpar det motbevisbara antagandet att betalningsunderlåtelse inte sker senare än 90 dagar efter en finansiell tillgångs förfallodatum. Betalningsunderlåtelse uppskattas vanligtvis inträffa när kundfordringar förfallit med minst 90 dagar eller då det finns andra objektiva bevis för betalningsunderlåtelse. Kundfordringar redovisas i omsättningstillgångar under rörelsefordringar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Kundfordringar och factoring

Stora Enso använder factoring som ett verktyg för rörelsekapitalstyrning. Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när väsentliga risker och nytta förknippade med äganderätten till fordringarna har överförts till köparen. Utestående saldon för kundfordringar som ännu inte blivit sålda vid periodens slut, men som kvalificerar sig för försäljning under factoringprogram nästa period, klassificeras som kundfordringar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, utifrån tester med affärsmodell och avtalsenliga kassaflöden enligt IFRS 9. Se Not 25 Verkligt värde för mer information.

Kortfristiga rörelsefordringar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Kundfordringar - redovisade bruttovärden	893	1 006
Avsättning för förväntade kreditförluster	-35	-38
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	96	96
Övriga fordringar	190	224
Totalt	1 145	1 289

Åldersanalys av kundfordringar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Ej förfallna	819	865
Förfallna sedan mindre än 30 dagar	26	65
Förfallna sedan 31–60 dagar	0	9
Förfallna sedan 61–90 dagar	1	2
Förfallna sedan 91–180 dagar	0	3
Förfallna sedan mer än 180 dagar	46	63
Totalt	893	1 006

Per 31 december 2020 uppgick bruttobeloppet för förfallna kundfordringar till 74 (142) MEUR. De är hänförliga till ett antal olika länder och kunder där tidigare erfarenhet av dåliga betalningar är obefintlig eller ligger långt tillbaka i tiden. Per 31 december 2020 uppgick den förväntade kreditförlusten för kundfordringars livstid till 35 (38) MEUR. Avsättningar för förväntade kreditförluster för kundfordringar värderas utifrån individuella bedömningar som grundar sig på en framåtblickande modell, där den uppskattade sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse används. Från kunder med osäker finansiell ställning krävs förskottsbetalning eller oåterkallelig remburs från kundens bank. Vid årsskiftet uppgick värdet på ej förfallna remburser till 39 (33) MEUR. Mer information om hantering av kundkreditrisk finns i Not 24 Hantering av finansiell risk.

Åldersanalys av avsättning för förväntade kreditförluster

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Ej förfallna och förfallna sedan mindre än 90 dagar	1	1
Förfallna sedan mer än 90 dagar	33	37
Totalt	35	38

Avstämning av avsättning för förväntade kreditförluster

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Ingående balans per 1 januari	38	36
Förändring i avsättning för förväntade kreditförluster redovisas via resultaträkningen	4	9
Nedskrivningar	-7	-6
Utgående balans per 31 december	35	38

De faktiska kreditförlusterna under 2020 uppgick till 7 (6) MEUR för kundfordringar som togs bort från koncernens balansräkning. Stora Enso har tecknat factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs för att kontanter ska komma in snabbare. Dessa avtal har resulterat i att kundfordringar till ett nominellt värde av 155 (255) MEUR helt tagits bort från balansräkningen per årsskiftet. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt eftersom factoring utan regress har tillämpats.

Not 18 Eget kapital

Redovisningsprinciper

Utdelning och återbetalningar

Varje form av utdelning och återbetalning som föreslås av styrelsen måste godkännas av aktieägarna på årsstämman innan den kan tas från det fria egna kapitalet.

Den 31 december 2020 uppgick det egna kapitalet till 8 809 (7 429) MEUR, att jämföra med börsvärdet på Nasdaq Helsingfors på 12 383 (10 328) MEUR. Marknadsvärdet för aktierna var 15,90 (13,55) EUR för A-aktien och 15,65 (12,97) EUR för R-aktien.

A-aktierna ger innehavaren en röst per aktie, medan R-aktierna ger innehavaren en röst per tio aktier men minst en röst, även om båda aktieslagen har samma nominella värde. A-aktier kan när som helst på aktieägares begäran omvandlas till R-aktier. Den 31 december 2020 uppgick aktiekapitalet enligt det finska handelsregistret till 1 342 (1 342) MEUR. Aktiens nominella värde är 1,70 (1,70) EUR.

Per den 31 december 2020 ägde styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen 1 150 (1 150) A-aktier och 537 921 (478 403) R-aktier, vilket motsvarar 0,02 % av rösterna i företaget. En fullständig beskrivning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares innehav finns i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. En fullständig beskrivning av bolagets aktieoptionsprogram finns i Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram. Dessa har dock ingen påverkan på aktiekapitalets storlek.

Förändringar i aktiekapital och antal aktier

	A-aktier	R-aktier	Totalt
Per 1 januari 2019	176 312 672	612 307 315	788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier	-55 838	55 838	—
Per 31 december 2019	176 256 834	612 363 153	788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier	-2 419	2 419	—
Per 31 december 2020	176 254 415	612 365 572	788 619 987
Antal röster per 31 december 20201	176 254 415	61 236 557	237 490 972
Aktiekapital per 31 december 2020, MEUR	300	1 042	1 342
Aktiekapital per 31 december 2019, MEUR	300	1 042	1 342

1 R-aktiernas röster räknas fram genom att dela antalet R-aktier med 10.

De aktier som är berättigade att rösta på den kommande årsstämman är utgivna aktier per den 9 mars 2021

Not 19 Innehav utan bestämmande inflytande

Redovisningsprinciper

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas under koncernens egna kapital i koncernens rapport över finansiell ställning. De respektive andelarna av resultatet för innehav utan bestämmande inflytande och för moderbolagets aktieägare redovisas i koncernens resultaträkning efter periodens resultat. Transaktioner mellan innehav utan bestämmande inflytande och koncernens aktieägare är transaktioner inom det egna kapitalet och visas därför under förändringar i eget kapital. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv.

Innehav utan bestämmande inflytande

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Per 1 januari	-7	18
Förvärv	0	-7
Avyttringar	0	8
Andel av periodens resultat	-9	-24
Andel av övrigt totalresultat (OCI)	1	0
Utdelning	0	-1
Per 31 december	-16	-7

Viktigare innehav utan bestämmande inflytande

		Per 31 december
		2020	2020	2019
Bolag	Huvudsakligt verksamhetsställe	Ägarandel som utgörs av innehav utan bestämmande inflytande, %	MEUR
Stora Enso Pulp och Paper Asia AB Group	Sverige och Kina	Se separat uppställning nedan	-18	-9
Övriga	-		2	2
Totalt			-16	-7

Innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso Pulp and Paper Asia Group

			31 december 2020				31 december 2019
Bolag	Huvudsakligt verksam hetsställe	Direkt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Indirekt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Direkt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Indirekt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt - % av innehav utan bestämmande inflytande
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB	Sverige och Kina	5,79	0,00	5,79	5,79	—	5,79
Guangxi Stora Enso Forestry Co Ltd	Kina	5,00	5,50	10,50	5,00	5,50	10,50
Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd	Kina	15,00	4,92	19,92	15,00	4,92	19,92
Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd	Kina	15,00	4,92	19,92	15,00	4,92	19,92

Under 2020 minskade innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso med 9 MEUR, främst på grund av negativt resultat i Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group. Nettoförlusten i Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group var 54 (111) MEUR.

Sammanfattad ekonomisk information vad gäller dotterbolag med väsentlig andel innehav utan bestämmande inflytande visas nedan.

Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group

MEUR	2020	2019
Tillgångar	1 167	1 268
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	-114	-74
Innehav utan bestämmande inflytande1	-18	-9
Eget kapital, totalt	-132	-82
Skulder	1 298	1 350
Årets nettoresultat	-54	-111
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	-44	-91
Innehav utan bestämmande inflytande	-10	-20
Årets nettoresultat	-54	-111
Nettokassautflöde från den löpande verksamheten	45	-15
Nettokassautflöde från investeringsverksamheten	-36	-32
Nettokassainflöde från finansieringsverksamheten	10	13
Nettokassaflöde	19	-34

¹2020 och 2019 betalades inga utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande.

Not 20 Pensionsförmåner

Redovisningsprinciper

Ersättningar till anställda

Koncernen har ett antal förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner runtom i världen, vilkas tillgångar i allmänhet ligger hos fristående kapitalförvaltare. Sådana pensionsplaner finansieras i allmänhet av betalningar från anställda och av berörda företag inom koncernen med hänsyn tagen till rekommendationer från oberoende professionella aktuarier. Arbetsgivarens betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna tas upp som kostnad i koncernens resultaträkning för det år de hänför sig till.

För förmånsbestämda planer uppskattas det bokförda värdet enligt PUC-metoden (Projected Unit Credit method). Enligt denna metod redovisas kostnaden för pensionsförpliktelser i koncernens resultaträkning för att kostnaden ska spridas över medarbetarnas anställningstid enligt den värdering som varje år utförs av erfarna aktuarier i alla länder med större pensionsbetalningar. Pensionsförpliktelsen värderas till nuvärdet av beräknade framtida utbetalningar varvid räntesatser motsvarande det mest skäliga av högt rankade företagsobligationer eller statspapper som matchar valutan och förväntad varaktighet för förpliktelsen i fråga används.

Alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer i samband med förmånsbestämda planer redovisas direkt i eget kapital i koncernens totalresultat. Kostnader för anställda som slutat och som uppkommer vid eventuella ändringar i planerna redovisas direkt i koncernens resultaträkning oavsett om kraven för intjänande är uppfyllda. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas hela pensionsskulden inklusive alla underskott i pensionsplanerna.

Koncernen har upprättat ett antal pensions- och andra förmånsplaner för sina anställda runtom i världen. Kostnaden för dessa uppgick 2020 till 152 (166) MEUR, enligt specifikation i Not 6 Personalkostnader. Huvuddelen av planerna är avgiftsbestämda. Kostnaden för dessa uppgick till 136 (156) MEUR.

Stora Ensos totala förmånsbestämda åtaganden för både nuvarande och tidigare medarbetare uppgår till 1 210 (1 219) MEUR, även om tillgångar till ett värde av 737 (761) MEUR finns avsatta i olika pensionsplaner för att täcka dessa förpliktelser. Nettofinansieringspositionen för de förmånsbestämda planerna redovisas i sin helhet i balansräkningen och uppgick för 2020 till 473 MEUR, en ökning med 14 MEUR jämfört med föregående års skuld på 458 MEUR. Räntekostnader redovisas under finansiella kostnader. Den för 2020 definierade kostnaden för förmånsbestämda planer i resultaträkningen uppgår till 20 MEUR och de aktuariella förlusterna redovisade i övrigt totalresultat uppgår till 21 MEUR. Den för 2019 definierade kostnaden för förmånsbestämda planer i resultaträkningen uppgick till 17 MEUR och de aktuariella vinsterna redovisade i övrigt totalresultat uppgick till 77 MEUR. Under 2021 förväntas 21 MEUR betalas ut. Under 2020 betalades 24 (-23) MEUR.

Koncernens policy i fråga om finansiering av underskott i förmånsbestämda planer är att uppfylla kraven i den lokala lagstiftningen för skattemässigt avdragsgilla betalningar, samt att anpassa diskonteringsräntan vid aktuarieberäkningar till marknadsräntan. Koncernen inriktar sig dock på att i första hand använda sig av avgiftsbestämda planer för sina pensionsåtaganden, varför alla aspekter av avsättningarna till och redovisningen av förmånsbestämda planer ses över. Nettoskulden som redovisas i balansräkningen speglar aktuella underskott i de förmånsbestämda planerna. Pensionsavtal, tillgångar och investeringspolicyer i de länder där huvuddelen av koncernens verksamhet bedrivs visas nedan.

Finland

Koncernens finska pensionsåtaganden täcks främst genom avgiftsbestämda planer och kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 56 (69) MEUR. För de förmånsbestämda åtaganden som finns kvar var kostnaden 0 (0) MEUR exklusive finansiella kostnader. Sedan 2001 täcks pensionsåtagandena helt via lokala försäkringsbolag. Eftersom lagstadgade pensioner utgör den största andelen av pensionerna i Finland, är koncernens förpliktelser proportionellt mycket lägre än i jämförbara länder.

Förvaltningstillgångar i Finland förvaltas av försäkringsbolag. Arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om vilken investeringsstrategi som tillämpas för förvaltningstillgångarna, eftersom tillgångarna tillhör försäkringsbolagen. Tillgångarna förvaltas i enlighet med EU:s och nationell lagstiftning, vilket innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande marknadsförhållanden.

Tyskland

De tyska pensionskostnaderna uppgick till 8 (9) MEUR, varav 7 (8) MEUR hänförde sig till avgiftsbestämda planer och 1 (1) MEUR till förmånsbestämda planer exklusive finansiella kostnader. Den ofonderade förpliktelsen minskade från 259 MEUR till 250 MEUR. Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella förändringar. De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående förvaltare. Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden och utbetalningen av pensionen samordnas med pensionsåldern i det nationella pensionssystemet. Pensionerna betalas direkt av företagen till deras tidigare anställda. Utbetalningarna till pensionerade anställda garanteras genom lagkrav på att avsättningarna i balansräkningen är försäkrade upp till ett visst belopp.

Sverige

I Sverige täcks alla industriarbetares pensioner och en del av tjänstemännens pensioner av avgiftsbestämda planer för vilka kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 55 (55) MEUR. Förmånsbestämda planer täcker en majoritet av tjänstemännen och medförde en kostnad på 10 (8) MEUR exklusive finansiella kostnader.

De totala förmånsbestämda åtagandena uppgick till 434 (411) MEUR och tillgångarna till 275 (284) MEUR, vilket innebär att den ofonderade förpliktelsen vid årsskiftet uppgick till 159 MEUR, jämfört med 127 MEUR året innan. Förändringen i nettoskulden uppstod till följd av en lägre diskonteringsränta, förändringar i finansiella antaganden och ett positivt bidrag från stiftelsen. Stora Enso har åtagit sig att betala alla lagstadgade lokala förpliktelser enligt huvudplanen ITP till stiftelsen, vilket innebär att den återstående pensionsskulden hänför sig till planer av mindre omfattning. Det långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är 3 % verklig avkastning efter skatt. Stora Ensos svenska pensionsstiftelse genomför en årlig utvärdering av förhållandet tillgångar/skulder för att optimera riskparametrarna.

Övriga länder

Endast i Storbritannien var förpliktelser och tillgångar i övriga länder av betydande omfattning och uppgick till 142 (146) MEUR respektive 129 (136) MEUR, vilket ger en nettoskuld på 13 (10) MEUR vid slutet av 2020. Nettoskulden ökade på grund av aktuariella antaganden.

Avstämning av förmånsbestämda åtaganden

	Förmånsbestämda åtaganden			Verkligt värde på förvaltningstillgångar		Förmånsbestämda åtaganden / (tillgångar), netto
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Förmånsbestämda åtaganden per 1 januari	1 219	1 115	-761	-714	458	401
Aktuella avgifter	15	11			15	11
Tidigare avgifter	2	-1	-2	0	1	-1
Räntekostnader (+) ränteintäkter (-)	12	20	-7	-13	5	7
Summa redovisad i resultaträkningen	29	30	-9	-13	20	17
Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade demografiska antaganden	0	-22			0	-22
Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade finansiella antaganden	26	118			26	118
Aktuariella vinster och förluster på grund av realiserade justeringar	-19	38			-19	38
Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl. belopp som ingår i räntekostnader (+) ränteintäkter (-)			-28	-57	-28	-57
Totala omvärderingsvinster (-)/ omvärderingsförluster (+) inkluderat i övrigt totalresultat	8	134	-28	-57	-21	77
Utbetalningar	-55	-58	40	48	-15	-9
Bidrag från arbetsgivare			24	-23	24	-23
Omräkningsdifferens	9	0	-3	-2	6	-1
Avyttringar/förvärv, netto	0	-6	0	2	0	-3
Övrigt	0	3	0	-3	0	0
Förmånsbestämda åtaganden per 31 december	1 210	1 219	-737	-761	473	458

Förmånsbestämda planer: Antaganden vid värdering av pensionsåtaganden

	31 december
	Finland			Tyskland	Sverige
	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Diskonteringsränta, %	0,2	0,4	0,4	0,8	1,1	1,5
Framtida löneökningar, %	2,1	2,2	2,5	2,5	2,7	2,9
Framtida pensionshöjningar, %	1,2	1,3	1,5	1,8	1,8	2,0
Aktuell genomsnittlig pensionsålder	64,2	64,0	65,0	65,0	65,0	65,0
Vikta genomsnittlig livslängd	87,0	87,0	87,7	85,0	88,5	88,4
Varaktighet för pensionsplaner	10,0	10,0	13,2	13,8	17,1	17,4

Känslighetsanalys för förmånsbestämda pensionsåtaganden

		Påverkan på förmånsbestämda åtaganden
	Förändring i antaget värde	Ökning i antaget värde	Minskning i antaget värde
Diskonteringsränta	0,50 %	Minskning med 7,0 %	Ökning med 7,9 %
Löneökningstakt	0,50 %	Ökning med 1,9 %	Minskning med 1,7 %
Pensionsökningstakt	0,50 %	Ökning med 5,7 %	Minskning med 5,1 %
Livslängd	1 år	Ökning med 4,6 %	Minskning med 4,4 %

Ränterisk: Vid värdering av förpliktelserna används marknadsräntor för högt rankade företagsobligationer eller statsobligationer som diskonteringsränta och värdet på förpliktelserna varierar därför med marknadsräntan. Den nettoräntekostnad eller intäkt som redovisas i resultaträkningen beräknas också utifrån gällande marknadsränta.

Dödsfallsrisk: Om anställda lever längre än i antagandena kan förpliktelserna vara underskattade redan från början och om den längre livslängden inte tagits med i beräkningen av fonderingen kan ett underskott uppkomma.

Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2020

	31 december 2020
MEUR	Finland	Tyskland	Sverige	Övriga	Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden	266	27	412	230	936
Nuvärde på ofonderade åtaganden	0	226	22	26	274
Förmånsbestämda åtaganden	266	254	434	256	1 210
Verkligt värde på plantillgångar	-254	-4	-275	-205	-737
Nettoskuld i balansräkningen	13	250	159	51	473
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner	13	250	159	27	449
Övriga pensionsförmåner	0	0	0	24	24
Nettoskuld i balansräkningen	13	250	159	51	473

Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2019

	31 december 2019
MEUR	Finland	Tyskland	Sverige	Övriga	Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden	286	16	389	230	922
Nuvärde på ofonderade åtaganden	0	246	22	29	298
Förmånsbestämda åtaganden	286	263	411	259	1 219
Verkligt värde på plantillgångar	-264	-4	-284	-209	-761
Nettoskuld i balansräkningen	22	259	127	50	458
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner	22	259	127	24	432
Övriga pensionsförmåner	0	0	0	27	27
Nettoskuld i balansräkningen	22	259	127	50	458

Förvaltningstillgångar

		As at 31 December
		2020				2019
EUR million	Noterade	Onoterade	Totalt	%	Noterade	Onoterade	Totalt	%
Eget kapital	97	33	130	17,7	70	41	111	14,6
Skulder	72	31	103	14,0	7	96	103	13,6
Fastigheter	0	40	40	5,4	0	35	35	4,6
Kassa och bank	31	0	31	4,2	41	0	41	5,4
Tillgångar som innehas av försäkringsbolag	0	322	322	43,7	0	330	330	43,4
Övriga	13	98	111	15,0	15	125	140	18,4
Tillgångar i pensionsfonder, totalt	213	525	737	100,0	133	628	761	100,0

I förvaltningstillgångar ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i företagets egna finansiella instrument. Den redovisade tillgångsklassificeringen har uppdaterats 2020 och jämförelsetal har omräknats för att följa den nuvarande klassificeringen.

Av de faktorer som påverkar storleken på koncernens pensionsskuld är de två viktigaste ränteutvecklingen och inflationsförväntningarna, varför målet för investeringarna är att neutralisera effekten av dessa och maximera avkastningen.

Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram

Redovisningsprinciper

Aktietilldelningar

Kostnader för alla aktierelaterade ersättningar hänförliga till anställda redovisas som personalkostnader över intjäningsperioden. Aktieprogrammen kan säkras med totalavkastningsswappar (TRS) som avräknas kontant och möjliggör för företaget att få kontant kompensation för att delvis täcka förändringar i aktiekursen mellan tidpunkten för tilldelning och den för avräkning. Koncernens innehav av totalavkastningsswappar (TRS) får inte redovisas som säkringstransaktioner, varför de periodvisa förändringarna i marknadsvärdet redovisas i resultaträkningen under rörelsekostnader som kostnader för de aktiebaserade program de hänför sig till.

Som ett resultat av ändringen i IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar, som gäller från 1 januari 2018, ska alla aktierelaterade betalningstransaktioner redovisas som aktietilldelningar som regleras med eget kapital. Se Not 1 Redovisningsprinciper för mer information. De aktietilldelningar som regleras med eget kapital (efter skatt) värderas till verkligt värde av egetkapitalinstrumenten vid tilldelningen och justeras med nuvärdet av förväntade utdelningar. Det verkliga värdet av de aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital, som bestämts vid tilldelningen, kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden baserat på de egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in med motsvarande ökning av det egna kapitalet.

Kortsiktiga incitamentsprogram (STI)

Löner och ersättningar för ledande befattningshavare förhandlas individuellt. I Stora Ensos incitamentsprogram beaktas både affärsenheters och enskilda anställdas prestationer, utveckling och resultat. De prestationsbaserade ersättningarna baseras både på lönsamhetsmått och mål för olika nyckeltal.

För koncernledning och ledande befattningshavare i divisioner och andra enheter finns kortsiktiga incitamentsprogram där ersättningen beräknas i procent på årets grundlön och varierar mellan 8 % och 75 %. Anställda som inte är i ledande ställning ingår i ett kortsiktigt incitamentsprogram som maximalt kan ge en extra ersättning på 7 %. Alla incitament är diskretionära. De prestationsbaserade programmen omfattar de flesta anställda i koncernen förutsatt att de är möjliga enligt lokal lag och praxis. För verksamhetsåret 2020 baserades incitamentsprogrammen på såväl finansiella mål som säkerhets- och kassaflödesmål. De finansiella målen i de kortsiktiga incitamentsprogrammen mäts som: Operativt EBITDA och operativt rörelsekapital i förhållande till omsättningen.

Långsiktiga incitamentsprogram (LTI)

Sedan 2005 har nya aktierelaterade program för ledande befattningshavare introducerats varje år. Programmet från 2018, med prestationsmått som avslutades 2020 och intjänades 2021, samt de nuvarande utestående programmen, inklusive det som lanserades under 2020, har treårsmål och tjänas in under hela treårsperioden.

Tre fjärdedelar (75 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning där aktier kan tjänas in i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen. Det finansiella målet är det treåriga måttet för ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. En fjärdedel (25 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av spärrade aktier för vilka intjänande endast förutsätter att man fortfarande är anställd i koncernen. Ersättningen till medlemmar i koncernledningen omfattar endast prestationsbaserad aktietilldelning.

Utestående begränsade och prestationsbaserade aktieersättningar före skatt visas i tabellen nedan. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara mindre än nedan, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt medarbetarna är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Aktietilldelningar per 31 december 2020

Beräknad utdelning av utestående villkorade och prestationsbaserade

	aktietilldelningar vid årets slut
Antal aktier	2021	2022	2023	Totalt
2018 års program	686 264			686 264
2019 års program		811 270		811 270
2020 års program			1 056 299	1 056 299
Totalt	686 264	811 270	1 056 299	2 553 833

Kostnaderna för Stora Ensos aktierelaterade program redovisas som kostnader över intjänandeperioden som är perioden mellan tilldelning och intjänande. I resultaträkningen uppgick den totala kostnaden för aktierelaterade program till 1 MEUR (3 MEUR), allt hänförligt till tilldelningen av begränsade och prestationsbaserade aktier. Inga totalavkastningsswappar (TRS) användes i slutet av 2020.

Not 22 Övriga avsättningar

Redovisningsprinciper

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och när det är troligt att det för att reglera detta krävs någon form av utflöde av resurser och det går att göra en rimlig beräkning av ett belopp som motsvarar förpliktelsen. Storleken på avsättningar för avveckling, flytt eller återställning av anläggning grundas på företagsledningens bästa bedömning. Kostnader för att uppfylla förpliktelsen läggs till det bokförda värdet av tillgångarna på anskaffningsdagen och skrivs av över tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. Om effekten av pengars tidsvärde bedöms som väsentlig räknas värdet av avsättningarna om till sitt nuvärde. Eftersom avsättningar grundas på företagsledningens bästa bedömning råder det viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader.

Miljömässiga förpliktelser

Miljömässiga kostnader för åtgärdande av tillstånd som orsakats av tidigare verksamhet, och som inte bidrar till aktuella eller framtida intäkter, kostnadsförs när de uppstår. Miljömässiga avsättningar redovisas när det, baserat på nuvarande tolkning av miljölagstiftning och miljöbestämmelser, är troligt att en förpliktelse har uppstått och värdet på en sådan kan bedömas på ett rimligt sätt.

Förpliktelser vid omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas i den period när koncernen enligt lag eller sed förbundit sig till omstruktureringsplanen. Relevanta kostnader är extra kostnader för, eller kostnader som uppkommit som en direkt följd av, avvecklingsplanen eller som resultat av en löpande avtalad förpliktelse utan tillhörande ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vitesföreläggande för att annullera förpliktelsen.

Övriga förpliktelser

Övriga avsättningar kan gälla olika rättsliga eller andra förpliktelser som kundgarantier, pågående rättsfall, krav på ersättning eller liknande.

Övriga avsättningar

MEUR	Miljömässiga	Omstruktu rering	Övriga obligatoriska	Avsättningar, totalt
Bokfört värde per 1 januari 2019	99	8	10	117
Omräkningsdifferens	-1	0	0	-1
Förvärv av företag	0	0	18	18
Kostnad i resultaträkningen
Nya avsättningar	7	40	5	51
Ökning av tidigare avsättningar	6	0	1	8
Återföring av tidigare avsättningar	-1	-2	-1	-4
Betalningar	-12	-5	-7	-24
Bokfört värde 31 december 2019	97	41	26	165
Omräkningsdifferens	2	1	-1	2
Kostnad i resultaträkningen
Nya avsättningar	13	17	14	45
Ökning av tidigare avsättningar	5	0	2	7
Återföring av tidigare avsättningar	-8	-15	0	-22
Betalningar	-18	-17	-11	-47
31 december 2020	91	28	30	149
Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder
Kortfristiga skulder: Betalas inom 12 månader	3	24	19	46
Långfristiga skulder: Betalas efter 12 månader	88	4	11	102
Totalt 31 december 2020	91	28	30	149

Miljömässig förpliktelse

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick den 31 december 2020 till 91 MEUR, vilket var en nettominskning med 6 MEUR jämfört med den 31 december 2019. Den viktigaste miljömässiga avsättningen baseras på en överenskommelse mellan Stora Enso och Faluns kommun som förpliktar koncernen att rena avrinning från Kopparbergs bruk innan vattnet släpps ut i miljön. Avsättningen uppgick den 31 december till 36 (37) MEUR.

Avsättningar för omstrukturering

Koncernen har de senaste åren genomgått omfattande omstruktureringar, från avyttringar till bruksnedläggningar och besparingsprogram för administrativa kostnader. I slutet av 2020 uppgick avsättningarna för omstrukturering till 28 (41) MEUR och täckte kostnader för verksamhetsnedläggningar, rivning, sanering och avgångsvederlag vid personalnedskärningar.

Not 23 Rörelseskulder

Långfristiga rörelseskulder

		Per 31 december
MEUR	2020	2019
Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner	473	458
Övriga avsättningar	102	110
Aktiebaserade ersättningar	1	2
Övriga skulder	12	37
Totalt	588	607

Kortfristiga rörelseskulder

		Per 31 december
MEUR	2020	2019
Leverantörsskulder	1 314	1 332
Upplupna personalkostnader	233	242
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	175	194
Kortfristig del av avsättningar	46	55
Erhållna förskott	26	20
Övriga skulder	89	67
Totalt	1 883	1 909

Not 24 Hantering av finansiell risk

Principer och rutiner för riskhantering

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som företaget hanterar enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att hantera finansiella risker på ett effektivt sätt. Stora Ensos policy för finansiell risk i koncernen styr alla finansiella transaktioner i Stora Enso. Policyn och alla framtida ändringar av den gäller så fort de har godkänts av styrelsen och alla policyer som styr användning av finansiella instrument måste överensstämma med den. Koncernens samägda bolag har sina egna policyer för finansiell risk som inte alltid helt överensstämmer med koncernens policyer. De stora finansmarknadsriskerna beskrivs nedan. De huvudsakliga riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, likviditets- och refinansieringsrisk samt råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer, massa och energi.

Ränterisk

Koncernen utsätts för ränterisk på så vis att koncernens räntekostnader och värdet av dess tillgångar och skulder påverkas av fluktuationer i räntesatserna. Stora Enso utsätts för ränterisk genom räntebärande tillgångar och skulder, till exempel lån, finansiella instrument och leasingskulder, men även genom kommersiella avtal samt operativa tillgångar och skulder, till exempel biologiska tillgångar. Koncernen strävar efter att ha så stabila räntekostnader som möjligt. Koncernens samlade löptid bör inte överstiga den genomsnittliga kredittiden, men målet bör vara en längre löptid. En löptid som är längre än den genomsnittliga kredittiden godkänns av styrelsen.

Koncernen kan komma att använda ränteswappar och valutaswappar för att hantera ränterisken genom att syntetiskt konvertera lån med rörlig ränta till lån med fast ränta genom användning av derivat. Koncernens rörliga och fasta ränteposition på balansdagen redovisas i följande tabell:

Lån med rörlig respektive fast ränta

	31 december 2020		31 december 2019
MEUR	Rörlig ränta	Fast ränta	Rörlig ränta	Fast ränta
Långfristiga räntebärande fordringar1	1	90	0	74
Kortfristiga räntebärande fordringar	0	0	0	0
Kassa- och banktillgodohavanden	1 661	0	876	0
Räntebärande skulder2	-1 642	-3 050	-1 509	-2 603
Räntebärande tillgångar och skulder exklusive derivat	19	-2 959	-633	-2 530
Ränte- och valutaswappar	894	-894	810	-810
Räntebärande tillgångar och skulder, netto efter derivat	913	-3 853	177	-3 339

¹Exklusive derivatskulder och räntekostnader

²Långfristiga räntebärande skulder, kortfristig del av långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder och checkräkningskrediter exklusive derivatskulder och räntekostnader.

Den genomsnittliga omsättningsperioden för koncernens räntebärande skulder, inklusive alla räntederivat men exklusive kassa- och banktillgodohavanden, är ungefär 4,6 (4,2) år.

Per den 31 december 2020 skulle en höjning av räntesatserna med en procentenhet medföra ökade årliga nettoräntekostnader på cirka 5 (6) MEUR, medan en liknande sänkning av räntesatserna skulle minska nettoräntekostnaderna med 3 (5) MEUR. Detta förutsätter att koncernens löptids- och lånestruktur förblir densamma under hela året. Simuleringen beräknar ränteeffekten vid ett parallellskifte i räntesatserna om 100 baspunkter för alla instrument med rörlig ränta, exklusive banktillgodohavanden, från deras nästa justeringsdag till årets slut. Dessutom antas att alla kortsiktiga lån som förfaller under året förlängs till årsskiftet till den nya högre eller lägre räntesatsen.

En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle också resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 28 (31 MEUR) före skatt i reserven för kassaflödessäkring i övrigt totalresultat för ränteswappar och valutaswappar som redovisas som kassaflödessäkring. I Not 27 Derivat sammanfattas de nominella och verkliga värdena av utestående räntederivatskontrakt.

Valutaomräkningsrisk - transaktionsrisk

Koncernen har en global verksamhet och är exponerad för transaktionsrisk i utländsk valuta som uppkommer vid förändringar i växelkursen. Valtakursrisk vid transaktioner i utländska valutor hänför sig både till Stora Ensos produktionsenheters geografiska placering världen över och till inköp av råvaror och försäljning av slutprodukter i utländska valutor, huvudsakligen i amerikanska dollar, brittiska pund och svenska kronor. Stora Ensos koncernföretag med annan funktionell valuta än euro är också exponerade för transaktionsrisk i utländsk valuta till följd av nettokassaflöden i euro i sina lokala valutor. EUR-exponeringen uppkommer främst i Stora Ensos dotterbolag i Sverige, Tjeckien och Polen.

Valutatransaktionsrisken är effekten av växelkursfluktuationer i koncernens resultaträkning, vilket är följden av valutakursförändringar på förväntade framtida kassaflöden och efterföljande kundfordringar eller skulder. Koncernens policy för att hantera risken är att säkra 45–55 % av de mycket sannolika prognosticerade kassaflödena i större valutor för de kommande 12 månaderna genom att använda derivatinstrument såsom valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Koncernen kan också säkra perioder mellan 12 och 36 månader eller ändra den ovan nämnda säkringsgraden för de kommande 12 månaderna på koncernledningens begäran.

Vad gäller rörelsefordringar och skulder i utländska valutor har koncernen som mål att säkra 50–100 % av de utestående nettofordringarna i stora valutapar.

I tabellen nedan visas beräknad operativ nettoexponering för transaktionsrisk i utländsk valuta för de viktigaste valutorna under de närmaste 12 månaderna, samt tillhörande valutasäkringar per 31 december omräknade till kurserna på balansdagen. Nettoexponeringen avseende rörelsefordringar och skulder i balansräkningen per 31 december inkluderar valutakursexponering genererad av transaktioner både inom och utom koncernen enligt kraven i IFRS 7. Ett positivt exponeringsbelopp i tabellen nedan representerar ett beräknat framtida inflöde eller en fordring i utländsk valuta.

Operativ valutaexponering

		Per 31 december 2020						Per 31 december 2019
MEUR	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU
Beräknad årlig nettokassaflödesexponering i säkrade flöden i utländska valutor1	920	-197	1 330	222	46	-40	898	-187	1 173	304	42	-50
Kassaflödessäkringar för de närmaste tolv månaderna	-433	94	-629	-97	-21	22	-558	99	-616	-138	-19	24
Beräknad nettokassaflödesexponering per år, efter säkringar	488	-104	700	125	24	-18	340	-87	557	166	23	-26
Säkrad procentandel per 31 december för 12 månader framåt	47 %	48 %	47 %	44 %	46 %	54 %	62 %	53 %	53 %	45 %	45 %	47 %
Viktad genomsnittlig säkrad kurs mot EUR2	—	10,40	1,18	0,90	1,63	55,61	—	10,55	1,17	0,91	1,64	42,34
Nettoexponering i rörelsefordringar och skulder	-8	6	192	20	26	-5	-15	-1	168	31	19	-7
Valutasäkringar	-10	0	-126	-14	-15	0	7	0	-110	-43	-19	0
Nettoexponering i rörelsefordringar, efter säkringar	-18	6	66	5	11	-5	-8	-1	58	-13	0	-7
Uppskattad årlig nettoexponering för transaktionsrisk efter säkringar	470	-98	766	130	36	-24	333	-88	614	153	23	-33

1 Kassaflödet utgörs av mycket troliga operativa nettokassaflöden i utländsk säkrad valuta. Exponeringen som redovisas i EUR-kolumnen hänför sig till operativ transaktionsrisk avseende kassaflöden i euro i koncernföretag med säte i Sverige, Tjeckien och Polen som har en annan funktionell valuta än euro.

²Den viktade genomsnittliga valutakursen mot EUR beräknas utifrån den köpta optionen i en räntekorridor och priset på terminskontrakt och representerar därför den viktade genomsnittliga säkrade kursen baserat på den ur koncernens perspektiv minst fördelaktiga säkrade kursen.

Följande tabell visar den förväntade effekten på det årliga rörelseresultatet av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i EUR, SEK, USD, GBP och AUD och en rörelse på 10 % i UYU. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen eller det egna kapitalet och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan de faktiska resultaten av valutaomräkningar skilja sig från den känslighetsanalys som visas nedan eftersom resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan sådana dotterbolags balansräkningar, inklusive valutasäkringar, kundfordringar och skulder, räknas om med utgångspunkt i balansdagens växelkurs. Exponering för omräkningsrisk diskuteras utförligare i avsnittet Omräkningsrisk nedan.

I beräkningen ingår valutasäkringar och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit i den valuta som är exponerad för transaktionsrisk. Valutakurseffekterna baseras på uppskattade operativa flöden i utländska valutor för de kommande tolv månaderna, säkringar i nivå med dem på balansdagen och antagandet att säkringsnivåerna och andra variabler kommer att vara konstanta under de kommande tolv månaderna. Säkringsinstrument är bland andra valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Indirekta valutaeffekter med påverkan på priser och produktflöden, som att en vara blir billigare att producera på en annan geografisk plats, har inte beaktats i beräkningen.

Uppskattad valutaeffekt vid en förstärkning av euron

			Per 31 december 2020				Per 31 december 2019
MEUR	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU
Valutakursförändring mot EUR1	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %
Effekt på uppskattat årligt nettokassaflöde	-46	10	-66	-11	-2	4	-45	9	-59	-15	-2	5
Effekt på säkringsreserven före skatt på balansdagen2	22	-5	31	5	1	-2	28	-5	31	7	1	-2
Effekt på operativa fordringar och skulder efter säkringar3	1	0	-3	0	-1	1	0	0	-3	1	0	1
Uppskattad årlig effekt på rörelseresultatet4	-23	5	-38	-6	-2	3	-17	4	-31	-7	-1	4

1 Känslighetsanalysen för årliga nettokassaflöden i EUR, rörelsefordringar netto och tillhörande säkringar hänvisar till transaktionsrisken i EUR som uppstår till följd av

kassaflöden i utländsk valuta som anges i EUR i Sverige, Tjeckien och Polen, som har en annan funktionell valuta än EUR. 2 Effekten på kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat före skatt på balansdagen är hänförlig till förändringen i verkligt värde på derivatkontrakt som räknas som

kassaflödessäkringar av mycket sannolika prognosticerade transaktioner enligt IFRS 9. 3 Valutaeffekt relaterad till rörelsefordringar eller skulder netto och relaterade säkringar.

4 Den uppskattade årliga effekten på rörelseresultatet omfattar valutakurseffekter avseende operativ exponering i balansräkningen, prognosticerade kassaflöden i säkrade flöden och tillhörande säkringar.

I följande tabell visas valutakursexponering och därmed hänförliga säkringar per den 31 december för de viktigaste valutorna. Nettoskulden inkluderar externa låneskulder och fordringar i utländsk valuta, interna låneskulder i utländsk valuta och lånefordringar och banktillgodohavanden. Lån som betecknas som nettoinvesteringslån enligt IAS 21 tas inte upp i tabellen, eftersom de minskar valutaexponering på koncernnivå. Valutakursderivaten säkrar främst finansiella exponeringar i balansräkningen. Då och då kan de även säkra prognosticerade kassaflöden som enligt IFRS 9 inte får redovisas som säkringar. Dessa prognosticerade kassaflöden ingår inte i tabellen nedan. Ett negativt exponerat belopp i tabellen betecknar en nettoskuld i utländsk valuta.

Tabellen visar även den förväntade effekten på resultaträkningen av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i SEK, USD, CNY och PLN. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle

ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan det faktiska valutaresultatet skilja sig från känslighetsanalysen nedan eftersom de exponerade beloppen kan ändras under året.

Finansiell valutaexponering och uppskattade valutaeffekter i resultaträkningen

			Per 31 december 2020				Per 31 december 2019
MEUR	SEK	USD	CNY	PLN	SEK	USD	CNY	PLN
Nettoskuld exklusive säkringar1	-156	-108	410	51	-36	-142	472	100
Valutasäkringar	135	-33	-244	-21	0	0	-249	-4
Finansiell nettoexponering	-21	-140	166	30	-36	-142	223	96
Valutakursförändring mot EUR	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %
Effekt i resultaträkningen2	1	7	-8	-2	2	7	-11	-5

1 Koncernen har betecknat vissa interna lån till kinesiska dotterbolag som nettoinvesteringslån i enlighet med IAS 21. Lånen anges i EUR, USD och CNY. Den underliggande valutavinsten eller valutaförlusten kommer att redovisas som en del av ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital. Det nominella beloppet av nettoinvesteringslån uppgick till 286 (176) MEUR vid årets slut och minskar valutaexponeringen för relevanta valutor i tabellen ovan.

²Vinster och förluster redovisas som en del av finansnetto i resultaträkningen.

Valutakursrisk - omräkningsrisk

Omräkningsrisk är resultatet av fluktuationer i växelkurserna som påverkar nettovärdet av Stora Ensos konsoliderade tillgångar, skulder och resultat denominerade i utländsk valuta. Valutaomräkningsrisken minskas genom att tillgångarna, när så är möjligt, finansieras i samma valuta som själva tillgången är i. Koncernen kan också teckna valutaterminskontrakt, valutaoptioner eller lån i utländsk valuta för att säkra sina nettoinvesteringar i utländska enheter med andra funktionella valutor än koncernens.

Balansräkningarna i utländska dotterbolag, intressebolag och egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som omfattas av IFRS 9 räknas om till euro enligt den kurs som råder på bokslutsdagen, vilket exponerar koncernens eget kapital för valutakursrörelser. Omräkningsdifferenserna, liksom övriga rörelser som omräkningsdifferensen i resultaträkningen, redovisas direkt i det egna kapitalet. Dessa ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas vid avyttring över resultaträkningen helt eller delvis av den utländska enheten.

Följande tabell visar den exponering för omräkningsrisk i koncernens resultaträkning som uppkommer vid omräkning av dotterbolagens och de samägda bolagens resultaträkningar i utländsk valuta till koncernredovisningens rapporteringsvaluta.

		As at 31 December 2020					As at 31 December 2019
EUR million	SEK	USD	GBP	BRL	CZK	CNY	SEK	USD	GBP	BRL	CZK	CNY
Omräkningsexponering i resultaträkningen1	38	-165	81	-120	-7	28	102	-238	6	-163	-34	17
Förändring i exponerad valuta med	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %
Effekt av omräkningsexponering på rörelseresultatet	-2	8	-4	12	—	-1	-5	12	—	16	2	-1

1 Inklusive osäkrad försäljning, kostnader och avskrivningar, som fakturerats eller kostnadsförts i lokal valuta av enheter utanför euroområdet och omräknats till balansdagens kurs.

Nästa tabell visar omräkningsexponeringen för geografiska områden där koncernen har tillämpat säkringar för nettoinvesteringar för att minska omräkningsexponeringen i konsoliderat eget kapital. I praktiken har koncernen även en väsentlig osäkrad omräkningsexponering i andra geografiska områden som Sverige och Kina. Exponeringarna som använts vid beräkningarna är baserade på det egna kapitalet denominerat i utländsk valuta och säkringsnivåerna per den 31 december. Fullständig information om faktiska rörelser i den ackumulerade omräkningsreserven och säkringsresultat finns i Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital. I känslighetsanalysen ingår effekten av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit per den 31 december varje år.

Omräkningsrisk och säkringar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Omräkningsexponering på eget kapital i USD området1	1 323	1 425
EUR/USD-säkringar2	-244	-267
Omräkningsexponering efter säkringar	1 079	1 157
Känslighetsanalys före säkringar - EUR stärks med 5 %	-66	-71
Känslighetsanalys efter säkringar - EUR stärks med 5 %	-54	-58

1 Inklusive det samägda bolaget Montes del Plata i Uruguay som har USD som funktionell valuta.

2 Obligationer denominerade i USD är klassificerade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska tillgångar.

Likviditet och refinansieringsrisk

Finansieringsrisk uppstår genom eventuella svårigheter att vid en given tidpunkt erhålla finansiering för verksamheten. Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara minst fyra år. I policyn anges vidare att koncernen ska ha banktillgodohavanden och outnyttjade kreditlimiter för att täcka all skuld som förfaller inom de närmaste 12 månaderna, inklusive leveranskedjans finansiering och factoring. Outnyttjade kreditlimiter uppgick till 600 (600) MEUR per 31 december 2020. Det syndikerade låneavtalet på 600 MEUR med ett syndikat bestående av 13 banker förfaller i januari 2023 och utgör en reserv för allmänna finansieringsbehov inom företaget. Stora Enso har även outnyttjade bilaterala avtal om lån och kreditlimiter med affärsbanker på upp till 250 MEUR. Den ursprungliga löptiden för dessa bilaterala avtal varierar från 18 till 24 månader och de förfaller 2021 och 2022. Stora Enso har också en outnyttjad kredit på 150 MEUR som tecknades med Europeiska investeringsbanken under fjärde kvartalet och kan utnyttjas senast 2022 med fem års löptid. Slutligen har Stora Enso tillgång till ytterligare långfristiga finansieringskällor på upp till 950 (950) MEUR. Dessa omfattar framför allt tillgängliga finansieringskällor från finska pensionsfonder.

Refinansieringsrisken, d.v.s. risken att lån som förfaller inte kan ersättas av nya lån på marknaderna, minskas genom Stora Ensos mål att hålla en jämn förfallostruktur för utestående skulder. Tabellen nedan visar löptidsanalyser för koncernens finansiella skulder ordnade efter hur lång tid det på bokslutsdagen är kvar till avtalad förfallodag. För beräkning av de kommande årens kreditkostnader användes terminsräntor på balansdagen.

Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2020

MEUR	2021	2022	2023	2024	2025	2026+	Totalt
Obligationslån	299	0	300	299	434	1 469	2 801
Lån från kreditinstitut	93	404	397	35	150	4	1 083
Leasingskulder	80	66	45	37	30	138	397
Övriga långfristiga skulder	0	5	0	0	0	0	5
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del	471	475	742	371	614	1 612	4 285
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	98	92	79	67	59	311	706
Återbetalningsplan för långfristiga skulder	570	566	822	439	673	1 922	4 991
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde	413	0	0	0	0	0	413
Bruttoreglerade derivat - inflöde	1 796	0	0	0	0	0	1 796
Bruttoreglerade derivat - utflöde	-1 743	0	0	0	0	0	-1 743
Nettoreglerade derivatskulder	-27	-15	-11	-2	-1	-1	-58
Leverantörsskulder	1 314	0	0	0	0	0	1 314
Checkräkningskrediter	6	0	0	0	0	0	6
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	7	0	0	0	0	0	7
Totalt att återbetala per 31 december 2020	2 335	551	810	436	672	1 921	6 725

Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2019

MEUR	2020	2021	2022	2023	2024	2025+	Totalt
Obligationslån	0	287	0	300	287	1 113	1 987
Lån från kreditinstitut	295	214	194	401	37	20	1 162
Leasingskulder	80	67	51	42	34	167	440
Övriga långfristiga skulder	0	5	0	0	0	0	5
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del	375	573	245	743	358	1 299	3 593
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	109	96	85	71	57	355	773
Återbetalningsplan för långfristiga skulder	483	670	330	814	416	1 654	4 366
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde	516	0	0	0	0	0	516
Bruttoreglerade derivat - inflöde	1 618	0	0	0	0	0	1 618
Bruttoreglerade derivat - utflöde	-1 621	0	0	0	0	0	-1 621
Nettoreglerade derivatskulder	-20	-15	-14	-10	-2	-1	-62
Leverantörsskulder	1 331	0	0	0	0	0	1 331
Checkräkningskrediter	13	0	0	0	0	0	13
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	12	0	0	0	0	0	12
Totalt att återbetala per 31 december 2019	2 333	655	316	804	414	1 653	6 174

Motpartsrisker

En motpartsrisk är risken att värdet av koncernens tillgångar fluktuerar som ett resultat av att motparterna inte kan uppfylla sina förpliktelser enligt finansiella kontrakt. Exponeringen för en motpartsrisk är den uppskattade maximala direkta förlust som Stora Enso kan lida i händelse att en enskild motparts underlåtenhet att uppfylla sina förpliktelser. Risken minimeras genom att:

• kontrakt endast ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kreditvärdighet

• investeringar och placeringar endast görs hos finansiella institutioner eller bolag som har minst kreditbetyg BBB-

• minst 50 % av kassa- och banktillgodohavanden eller 150 MEUR hålls hos motparter som har minst kreditbetyg A- eller motsvarande från något av de större kreditvärderingsinstituten

• minst 75 MEUR av koncernens kassa- och banktillgodohavanden investeras hos andra motparter än den motpart hos vilken merparten av Stora Ensos kassa- och banktillgodohavanden hålls

• kräva garanti från moderbolaget vid transaktioner med dotterbolag till ett kreditvärderat bolag

I koncernens policy för finansiell risk anges limiter för accepterad motpartsrisk baserade på det finansiella kontraktets löptid och motpartens kreditbetyg.

Den 31 december 2020 fanns inga väsentliga riskexponeringar vad gäller motparter i derivatkontrakt, där den högsta exponeringen i marknadsvärde mot en motpart var 18 (5) MEUR och kreditratingen BBB+ (A-) enligt Standard and Poor's kreditratingsystem.

Kundkreditrisk

Kundkreditrisk är den risk Stora Enso löper om den finansiella ställningen hos de kunder man har kontrakt med försämras. Koncernen använder olika metoder för att minska kundkreditrisken, som till exempel remburser, förskottsbetalningar och bankgarantier. Koncernen har även erhållit exportgarantier som täcker både politiska och kommersiella risker och som används vid försäljning till kunder utanför OECD-området. Koncernledningen har uppfattningen att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration för koncernen i förhållande till viss kund, motpart eller geografisk region. En åldersanalys av kundfordringarna och därtill hänförliga avsättningar finns i Not 17 Fordringar.

Råvaruprisrisk

Utestående råvarusäkringar

				31 december 2019
	Underligga nde mängd säkrad råvara	Genomsnittl igt säkrat råvarupris	Säkrat nominellt värde i MEUR	Verkligt värde MEUR	Underligga nde mängd säkrad råvara	Genomsnitt ligt säkrat råvarupris	Säkrat nominellt värde i MEUR	Verkligt värde MEUR
Kolkomponent av naturgasinköp	—	—	—	—	54 000 ton	USD 58.00	3	—
Elektricitetsinköp
- Norden	1 095 000 MWh	EUR 30.39	33	2	1 361 040 MWh	EUR 36.99	50	-5
- Centraleuropa	201 480 MWh	EUR 42.26	9	1	315 840 MWh	EUR 40.04	13	1
Oljekomponent av naturgasinköp	—	—	—	—	59 400 fat	USD 62.60	3	—
Oljeinköp	219 516 fat	USD 52.55	10	—	203 504 fat	USD 58.92	11	1

Koncernen är exponerad för svängningar i råvaru- och energipriser som kommer att påverka koncernens lönsamhet. Säkringsinstrument för elektricitet är en del av koncernens hantering av energiprisrisken, medan storleken på andra råvaruprisrisker uppskattas och säkras om det är ekonomiskt möjligt. Koncernen kan tillämpa olje- och kolkomponentsäkring för inköp av naturgas, vilket framgår av tabellen ovan. Förutom med säkringsinstrument för elektricitet hanterar koncernen elprisrisken genom att ingå långsiktiga fysiska inköpsavtal med fasta priser och genom att äga 15,6 % av aktierna i Pohjolan Voima Oy (PVO), som är en privatägd grupp av företag i den finska energisektorn. På balansdagen uppgick det verkliga värdet av aktierna till 394 (522) MEUR. Det verkliga värdet på dessa aktier är beroende av elpriserna och behandlas mer i detalj i Not 14 Aktieinstrument.

En ändring med 10 % av priserna för energi och råvaror skulle innebära en ändring motsvarande 7 (9) MEUR i det verkliga värdet av råvarusäkringar som visas i tabellen ovan. Huvuddelen av förändringarna i det verkliga värdet, efter skatt, redovisas direkt i eget kapital under säkringsreserver till dess att kontrakten förfaller och resultatet redovisas i resultaträkningen. De uppskattade värdena återspeglar bara hur känsliga finansiella instrument avseende råvaror är för marknadsrisken, inte koncernens hela exponering för råvaru- och energiprisrisker i stort, eftersom de underliggande inköpen inte är finansiella instrument som omfattas av IFRS 7. De energi- och råvarukontrakt som gällde vid årsskiftet 2020, inklusive både finansiella säkringar och fysiska inköpsavtal med fasta priser, förfaller mellan 2021 och 2024. De kontrakt som gällde 2019 skulle förfalla mellan 2020 och 2024.

I ett försök att minska exponeringen för övriga råvaruprisrisker hänförliga till träfiber är koncernen också en stor aktieägare i skogsbolag i Norden. Under 2019 slutförde Stora Enso omstruktureringen av Bergvik Skogs skogstillgångar i Sverige och utökade koncernens skogstillgångar i Sverige till 1,4 miljoner hektar. Skogstillgångarna placerades i ett helägt dotterbolag och konsoliderades enligt post för post-principen i Stora Ensos bokslut. Koncernens biologiska tillgångar behandlas mer i detalj i Not 12 Skogstillgångar. Dessutom äger Stora Enso 41,00 % av aktierna i Tornator Oyj, som är en stor skogsägare i Finland. Koncernens andel i Tornator redovisas som ett intressebolag och behandlas mer i detalj i Not 13 Intressebolag.

Aktiekursrisk

Koncernen har vissa investeringar i börsnoterade värdepapper. För närvarande gäller detta aktier i Packages Ltd i Pakistan. Marknadsvärdet på dessa aktieinvesteringar var vid årsskiftet 16 (12) MEUR. Förändringar i marknadsvärdet för dessa investeringar redovisas, efter skatt, direkt i eget kapital i aktier under övrigt totalresultat. Mer detaljerad information om börsnoterade värdepapper finns i Not 14 Aktieinstrument.

Kapitalhanteringsrisk

Stora Ensos skuldstruktur är inriktad mot kapitalmarknader och banker. Koncernens mål för kapitalhanteringen är både att säkerställa företagets förmåga att fortsätta verksamheten för att ge vinst till aktieägare och fördelar för andra intressenter och att behålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaden. För att behålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen, förutsatt att aktieägarna godkänner det, variera utdelningarna till aktieägarna, återköpa egna aktier på finansmarknaderna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernens mål är att hålla en jämn utdelningsnivå i linje med den långsiktiga resultatutvecklingen med målet att dela ut 50 % av nettoresultatet över en konjunkturcykel.

Koncernen följer upp sitt kapital utifrån ett mål för nettoskuldsättningsgraden på 0,60 eller mindre och ser till att kvoten av nettoskuld/ operativt EBITDA ligger kvar under 2,0, vilket indikerar en stabil finansiell ställning och finansiell flexibilitet.

Kapitalstruktur

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Räntebärande skulder	4 756	4 192
Räntebärande tillgångar	1 836	983
Nettoskuld	2 921	3 209
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	8 809	7 429
Operativt EBITDA1	1 270	1 614
Skuldsättningsgrad	0,33	0,43
Nettoskuld/operativt EBITDA	2,30	1,99

1 Definitionen för operativt EBITDA finns i avsnittet om icke IFRS-baserade nyckeltal i verksamhetsberättelsen.

Stora Ensos samägda företag Montes del Plata och koncernens dotterbolag Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd. har uppnått de finansiella villkoren hänförliga till förhållandet mellan skulder och tillgångar under de rapporterade perioderna.

Not 25 Verkligt värde

Redovisningsprinciper

Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i tre kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS 9 och ledningen beslutar om hur investeringar ska klassificeras vid första redovisningstillfället.

Med investeringar i skuldinstrument görs klassificeringen baserat på affärsmodell och skuldinstrumentens avtalsenliga kassaflöden. Investeringar i skuldinstrument, inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som upplupet anskaffningsvärde och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Investeringar i skuldinstrument inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument, dels för att sälja finansiella instrument, dels för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som verkligt värde via övrigt totalresultat och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Koncernens investeringar i egetkapitalinstrument, såsom noterade och onoterade värdepapper, klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, såvida inte koncernen vid investeringen har valt att i enlighet med IFRS 9 klassificera investeringarna som verkligt värde via övrigt totalresultat, där endast intäkt av utdelningar redovisas i resultaträkningen.

Investeringar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen och är därför värderade till verkligt värde i koncernens resultaträkning och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Finansiella skulder

Koncernens finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde om inte koncernen har beslutat att använda alternativet verkligt värde för att beteckna en finansiell skuld som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat

Derivata finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde och klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen om koncernen har använt säkringsredovisning till verkligt värde via övrig totalinkomst enligt IFRS 9. Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning behandlas mer i detalj i Not 27 Derivat.

Verkligt värde på finansiella instrument

De verkliga värdena på börsnoterade derivat och noterade värdepapper baseras på balansdagens noterade marknadspriser. De verkliga värdena på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminskontrakt fastställs utifrån balansdagens valutaterminskurs. Mer information om värderingsprinciperna för finansiella derivatinstrument finns i Not 27 Derivat.

Vid bedömning av verkligt värde på onoterade derivat och andra finansiella instrument använder koncernen flera olika metoder och gör antaganden utifrån marknadsförhållandena varje balansdag. Noterade marknadspriser eller återförsäljningspriser för identiska eller liknande instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, till exempel optionsvärderingsmodeller och uppskattat diskonterat värde på framtida kassaflöden, används för att fastställa verkliga värden på övriga finansiella instrument. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid på mindre än ett år antas de nominella värdena, minus eventuella uppskattade kreditjusteringar, ligga nära de verkliga värdena. Finansiella skulders verkliga värde uppskattas för upplysningsändamål genom diskontering av de framtida avtalsmässiga kassaflödena till de aktuella marknadsräntor som koncernen har tillgång till för liknande finansiella instrument.

Inköp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja det finansiella instrumentet. Finansiella instrument tas bort från balansen när rättigheterna att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten har löpt ut eller överförts, och då koncernen väsentligen har överfört risker, skyldigheter och nytta förenade med äganderätten till den finansiella tillgången eller skulden.

Verkligt värde-hierarkin

Koncernen använder följande hierarki för att bestämma och ge upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsteknik:

• Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder

• Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata som har en väsentlig inverkan på det redovisade värdet går att observera, direkt eller indirekt

• Nivå 3: metoder som använder indata som har en väsentlig inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata

Koncernen utvärderar kategoriseringen av sina värderingar till verkligt värde i förhållande till verkligt värde-hierarkin på regelbunden basis i slutet av redovisningsperioden. Varken under 2020 eller 2019 har det varit några förflyttningar mellan Nivå 1 och 2 i verkligt värde-hierarkin och inga förflyttningar till eller från Nivå 3. Se Not 14 Aktierelaterade instrument för mer information om avstämning av verkliga värden på noterade och onoterade värdepapper på nivå 3.

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2020

	Upplupet	Verkligt värde via	Verkligt	värde via Redovisade			Verkligt värde-hierarkin
	anskaff-	övrigt total-	resultat-	värden,	Verkligt
MEUR Finansiella tillgångar	ningsvärde	resultat	räkningen	totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Noterade värdepapper	—	16	—	16	16	16	—	—	14
Onoterade värdepapper	—	394	7	401	401	—	—	401	14
Långfristiga lånefordringar	91	2	—	93	93	—	2	—	26
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	814	44	—	858	858	—	44	—	17
Kortfristiga räntebärande fordringar	1	60	6	66	66	—	65	—	26
Kassa- och banktillgodohavanden	1 661	—	—	1 661	1 661	—	—	—
Totalt	2 566	515	13	3 094	3 094	16	111	401

		Verkligt	Verkligt
	Upplupet	värde via		värde via Redovisade			Verkligt värde-hierarkin
	anskaff-	övrigt total-	resultat-	värden,	Verkligt
MEUR	ningsvärde	resultat	räkningen	totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	3 801	19	2	3 822	4 233	—	21	—	26
Kortfristig del av långfristiga skulder	472	—	—	472	472	—	—	—	26
Kortfristiga räntebärande skulder	444	11	1	456	456	—	12	—	26
Leverantörsskulder och övriga operativa skulder	1 547	—	—	1 547	1 547	—	—	—	23
Checkräkningskrediter	6	—	—	6	6	—	—	—
Totalt	6 270	30	3	6 303	6 715	—	33	—

Derivat som redovisas som säkringar redovisas under verkligt värde i övrigt totalresultat och derivat som inte redovisas som säkringar under verkligt värde i resultaträkningsposter i ovan uppställningar för finansiella tillgångar och skulder.

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2019

	Upplupet	Verkligt värde via	Verkligt	värde via Redovisade			Verkligt värde-hierarkin
MEUR	anskaff- ningsvärde	övrigt total- resultat	resultat- räkningen	värden, totalt	Verkligt värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella tillgångar
Noterade värdepapper	—	12	—	12	12	12	—	—	14
Onoterade värdepapper	—	522	3	526	526	—	—	526	14
Kortfristiga räntebärande fordringar	71	1	—	72	72	—	1	—	26
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	930	38	—	968	968	—	38	—	17
Kortfristiga räntebärande fordringar	3	17	3	23	23	—	20	—	26
Kassa- och banktillgodohavanden	876	—	—	876	876	—	—	—
Totalt	1 879	591	7	2 477	2 477	12	59	526

	Upplupet anskaff-	Verkligt värde via övrigt total-	Verkligt resultat-	värde via Redovisade värden,	Verkligt		Verkligt värde-hierarkin
MEUR	ningsvärde	resultat	räkningen	totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	3 207	21	4	3 232	3 549	—	24	—	26
Kortfristig del av långfristiga skulder	376	—	—	376	376	—	—	—	26
Kortfristiga räntebärande skulder	546	24	1	572	572	—	26	—	26
Leverantörsskulder och övriga operativa skulder	1 574	—	25	1 598	1 598	—	—	25	23
Checkräkningskrediter	13	—	—	13	13	—	—	—
Totalt	5 716	45	30	5 790	6 107	—	50	25

Derivat som redovisas som säkringar redovisas under verkligt värde i övrigt totalresultat och derivat som inte redovisas som säkringar under verkligt värde i resultaträkningsposter i ovan uppställningar för finansiella tillgångar och skulder.

I de tidigare tabellerna ovan uppskattas det verkliga värdet till samma belopp som det redovisade värdet för kortfristiga finansiella tillgångar och skulder, t.ex. kundfordringar och leverantörsskulder, på grund av deras korta löptid och begränsade kreditrisk. Det verkliga värdet på långfristiga räntebärande skulder, betraktat som en värdering till verkligt värde på nivå 2, beräknas utifrån en diskonterad kassaflödesanalys där avkastningskurvorna som är observerbara i normalt angivna intervall används som en diskonteringsfaktor i modellen.

År 2014 förvärvade Stora Enso 100 % av aktierna i det amerikanska företaget Virdia Inc. Transaktionen omfattade potentiella utbetalningar efter utvärdering av specifika tekniska och kommersiella mål. De beräknade utbetalningarnas nuvärde, betraktat som en värdering av verkligt värde på nivå 3, beräknas utifrån vissa sannolikhetskriterier. Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet till 0 (25) MEUR och redovisas i tabellen ovan under leverantörsskulder och övriga operativa skulder. I januari 2020 reglerades utbetalningar kopplade till dessa mål med ett belopp på cirka 25 MEUR.

Avstämning av verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder på nivå 3

MEUR	2020	2019
Finansiella tillgångar
Ingående balans per 1 januari	526	422
Vinster/förluster redovisade i resultaträkningen	1	0
Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat	-140	109
Tillägg	15	0
Avyttringar	-1	-5
Utgående balans per 31 december	401	526
MEUR	2020	2019
Finansiella skulder
Ingående balans per 1 januari	-25	-21
Vinster/förluster redovisade i resultaträkningen	0	-4
Avdrag	25	0
Utgående balans per 31 december	0	-25

Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder

Redovisningsprinciper

Räntebärande tillgångar - Lånefordringar

Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara återbetalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas först till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Avsättning för förväntade kreditförluster beräknas enligt anvisningarna i IFRS 9, där avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod såvida inte kreditrisken har ökat väsentligt sedan den först redovisades. En väsentlig ökning av kreditrisken bedöms genom att jämföra risken för betalningsunderlåtelse av det finansiella instrumentet på balansdagen med motsvarande risk för betalningsunderlåtelse när den först redovisades. Koncernen kan till exempel utgå från finansmarknadens pris på kreditswappar (CDS) för att göra riskbedömningar. Ränteinkomster på lånefordringar redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Lånefordringar som förfaller till betalning inom 12 månader redovisas som omsättningstillgång under räntebärande fordringar och de som förfaller efter 12 månader som anläggningstillgångar under långfristiga räntebärande lånefordringar.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder redovisas först till verkligt värde, netto efter avdrag för transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas räntebärande skulder till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan intäkter efter avdrag för transaktionskostnader och återbetalningsvärde redovisas löpande i koncernens resultaträkning under lånens löptid. Räntekostnaderna ackumuleras och redovisas i resultaträkningen för respektive period.

Räntebärande skulder med en ursprunglig löptid längre än tolv månader klassificeras som långfristiga räntebärande skulder i koncernens rapport över finansiell ställning, men återbetalningar som förfaller inom tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under kortfristig del av långfristiga skulder. Kortfristiga företagscertifikat, banklån och andra räntebärande lån för vilka den ursprungliga löptiden är mindre än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under räntebärande skulder.

Leasingskulder

När ett kontrakt tecknas bedömer koncernen om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. Leasingskulder kapitaliseras initialt när leasingperioden börjar och värderas till det aktuella värdet av de leasingavgifter som inte betalats vid leasingperiodens början, diskonterat till koncernens låneräntesats. Tillämpad leasingperiod är lika med den period under vilken avtalet inte kan sägas upp utom i de fall då koncernen i princip vet att kontraktet kommer att förnyas. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkoren förhandlas individuellt och kan innehålla ett brett utbud av olika villkor.

Leasingskulderna värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leasingbetalningen fördelas mellan skulder och finansiella kostnader så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Leasingskulder omvärderas främst när framtida betalningar förändras på grund av ändringar i index eller räntesats eller om koncernens bedömning av huruvida man ska utnyttja en option för förlängning av avtalet förändras. När leasingskulden omvärderas görs vanligen en motsvarande justering av det bokförda värdet för ROU-tillgången.

Koncernen har valt att inte redovisa leasingskulder för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden.

Räntebärande tillgångar

		Per 31 december
MEUR	2020	2019
Noterade värdepapper	16	12
Långfristiga derivattillgångar	2	1
Långfristiga insättningar	87	68
Långfristiga lån till intressebolag	2	2
Övriga långfristiga lånefordringar	2	1
Långfristiga räntebärande fordringar, totalt	109	84
Kortfristiga derivattillgångar	65	20
Kortfristiga insättningar	0	3
Övriga kortfristiga lånefordringar	1	0
Kassa- och banktillgodohavanden	1 661	876
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt	1 726	898
Räntebärande fordringar, totalt	1 836	983

Den genomsnittliga årsräntan för insättningar och lånefordringar under 2020 var cirka 0,2 % (0,6 %). I kortfristiga räntebärande fordringar ingick ingen väsentlig upplupen ränta per 31 december 2020. Koncernen bedömer att det inte har skett någon väsentlig ökning av kreditrisken med hänsyn till räntebärande fordringar sedan det första redovisningstillfället. De bedöms därmed ha låg kreditrisk och avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod.

Räntebärande skulder

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Obligationslån	2 789	1 978
Lån från kreditinstitut	1 083	1 162
Leasingskulder	397	440
Derivata finansiella skulder (se Not 25)	21	24
Övriga långfristiga skulder	5	5
Långfristiga räntebärande skulder, inklusive kortfristig del	4 294	3 608
Kortfristiga låneskulder	413	516
Räntekostnader	35	33
Derivatskulder (se Not 25)	9	23
Checkräkningskrediter	6	13
Räntebärande skulder, totalt	4 756	4 192

MEUR	2020	2019
Bokfört värde 1 januari	4 192	3 344
Anskaffningar, leasingskulder på grund av införandet av IFRS 16 Leasingavtal	0	525
Förvärv av dotterbolag	0	793
Erhållna likvider från nya långfristiga lån	1 081	870
Anskaffningar, leasingskulder	39	29
Återbetalning av långfristiga skulder	-333	-1 216
Återbetalning leasingskulder och ränta	-85	-88
Förändring i kortfristiga lån och räntekostnader	-101	-58
Förändring i derivatskulder	-17	-21
Omräkningsdifferenser och övrigt	-20	13
Räntebärande skulder, totalt	4 756	4 192

Händelser under 2020 och 2019

Stora Enso har det gröna ramverket Green Bond som en del av sitt arbete för en hållbar ekonomi. Målet är att erbjuda en låneform som stödjer hållbarhetsfokuserade investerare i räntebärande instrument och att rapportera direkt klimatpåverkan av vissa investeringar och affärsaktiviteter.

I april 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 1 700 MSEK under sitt EMTNprogram (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i april 2025. I juni 2020 emitterade Stora Enso ytterligare nominellt 1 400 MSEK under ovan nämnda gröna obligation emitterad i april 2020 och med förfall 2025. Obligationen består av fasta och rörliga delar med en rörlig ränta på STIBOR +2,20 % och en fast ränta på 2,375 %.

I november 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 500 MEUR under sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i december 2030 och löper med en fast ränta på 0,625 %.

I februari 2019 emitterade Stora Enso framgångsrikt sina första gröna obligationer till ett totalt nominellt värde av 6 000 MSEK. Obligationerna består av tre delar: 3 000 MSEK som förfaller i augusti 2021 med en rörlig ränta på STIBOR +0,85 %, 1 250 MSEK som förfaller i februari 2024 med en rörlig ränta på STIBOR +1,45 % och 1 750 MSEK som förfaller i februari 2024 med en fast ränta på 1,875 %. Obligationslånen medför inga finansiella kovenanter.

I Stora Enso Sustainability Report finns ytterligare information om användningen av intäkter och om Stora Ensos strategi för en hållbar ekonomi.

Under andra kvartalet 2019 emitterade Stora Enso ett obligationslån på 1 000 MSEK i form av gröna obligationer under EMTNprogrammet och Green Bond Framework. Lånet förfaller 2026. Dessutom har Stora Enso tagit ett nytt kreditinstitutslån med ett kapitalvärde på 1 500 MSEK. Lånet hade ursprungligen ett förfallodatum 2021, men betalades i förtid redan under 2020.

Under 2020 uppgick Stora Ensos totala återbetalningar av obligationslån till ett nominellt värde av 0 MEUR (219 MEUR i obligationslån i EUR och USD). Under 2020 omförhandlade Stora Enso lånevillkoren för två av sina befintliga kreditinstitutslån genom att förlänga löptiderna och ändra de övriga lånevillkoren, som lånens räntesats. Detta medförde en initial modifieringsvinst, netto, på 2 MEUR som redovisas i resultaträkningen. Modifieringsvinsten kommer att skrivas av över lånens återstående löptid.

Räntebärande skulder - löptider, räntesatser och valuta

Stora Ensos lån har olika löptider. Det kortaste förfaller 2021 och det längsta 2036. Lånen har antingen fast eller rörlig ränta mellan 0,5 % (0,5 %) och 7,3 % (7,3 %). Den genomsnittliga låneräntan för hela året uppgick vid årsskiftet till 3,2 % (3,5 %) med en ränta på 3,0 % på balansdagen. En del av Stora Ensos lån har ändrats från rörlig till fast ränta genom ränte- och valutaswappar. Huvuddelen av koncernens lån anges i EUR, USD, SEK eller CNY. . Mer information om löptiderna för koncernens lån finns i Not 24 Hantering av finansiell risk.

Nettoskuld

År 2020 minskade de räntebärande nettoskulderna med 288 MEUR (ökade med 1 117 MEUR) till 2 921 (3 209) MEUR. Räntebärande nettoskulder är lika med totala räntebärande skulder minus totala räntebärande tillgångar, till exempel banktillgodohavanden och insättningar. Kassa- och banktillgodohavanden efter avdrag för checkräkningskrediter ökade med 792 MEUR (minskade med 265 MEUR) till 1 655 (863) MEUR per 31 december 2020. År 2020 var det totala kassautflödet för leasing 85 (88) MEUR, inklusive ett räntebelopp på 19 (20) MEUR.

Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna var 2,3 (2,0). Skuldsättningsgraden vid årets slut var 0,33 (0,43).

Obligationslån

Emitterat/Förfallodatum	Beskrivning av lån	Räntesats %	Valutaslag	Emitterat nominellt	Utestående per 31 december		Bokfört värde per 31 december
				värde	2020	2019	2020	2019
Alla skulder innehas av moderbolaget					Valuta, miljoner		MEUR
Fast ränta
2006-2036	Global 7.250% Notes 2036	7,25	USD	300	300	300	242	264
2016-2023	Euro Medium Term Note	2,125	EUR	300	300	300	299	299
2017-2027	Euro Medium Term Note	2,5	EUR	300	300	300	299	299
2018-2028	Euro Medium Term Note	2,5	EUR	300	300	300	298	298
2019-2024	Euro Medium Term Note (Green Bond)	1,875	SEK	1 750	1 750	1 750	174	167
2020-2025	Euro Medium Term Note (Green Bond)	2.375	SEK	1 550	1 550	0	155	0
2020-2030	Euro Medium Term Note (Green Bond)	0.625	EUR	500	500	0	494	0
Obligationslån med fast ränta, totalt							1 962	1 326
Rörlig ränta
2015-2025	Euro Medium Term Note	Euribor+2.2 5	EUR	125	125	125	125	125
2015-2027	Euro Medium Term Note	Euribor+2.3 5	EUR	25	25	25	25	25
2019-2021	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+0.85	SEK	3 000	3 000	3 000	299	287
2019-2024	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+1.45	SEK	1 250	1 250	1 250	124	119
2019-2026	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+1.60	SEK	1 000	1 000	1 000	99	95
2020-2025	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+2.20	SEK	1 550	1 550	0	155	0
Obligationslån med rörlig ränta, totalt							827	651
Obligationslån, totalt							2 789	1 978

Not 27 Derivat

Redovisningsprinciper

Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning

Finansiella derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde i koncernens balansräkning och värderas sedan till verkligt värde vid varje bokslut enligt metoder som beskrivs i denna not. Derivatkontrakt med löptid på mer än 12 månader klassificeras som långfristiga räntebärande fordringar och skulder, och kontrakt som förfaller inom 12 månader redovisas som kortfristiga räntebärande fordringar och skulder.

Vid tecknandet av derivatkontrakt anger koncernen om de är avsedda för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner eller fasta åtaganden (kassaflödessäkringar), säkring av exponering för förändringar i verkligt värde av redovisade tillgångar eller skulder (verkligt värde-säkringar), säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter eller om de är derivatinstrument som inte uppfyller kraven för att redovisas som säkringar enligt IFRS 9. Vilken metod som används för redovisning av de vinster eller förluster som derivatinstrumenten resulterar i beror på vad det är som har säkrats.

När säkringen påbörjas dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom målet för risksäkringen och strategin för att genomföra olika säkringstransaktioner. I processen ingår att länka alla finansiella instrument som definierats som säkringar till en viss tillgång eller skuld, till specifika antaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner för att kontrollera och dokumentera förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet i enlighet med IFRS 9. Koncernen dokumenterar också sin kvalitativa bedömning vid säkringstillfället av hur effektiva de derivat som används som säkring är för att kompensera för förändringar i verkligt värde eller kassaflöden i säkrade poster. Säkringarnas effektivitet bedöms i enlighet med kraven i IFRS 9.

Säkringsgraden för säkringsförhållanden är vanligen 1:1. För valuta och råvaruprissäkringar använder koncernen en säkringsdefinition där säkringsinstrumentets viktigaste villkor och det som säkras sammanfaller när det gäller nominellt belopp och tidsaspekt. När det gäller räntesäkring sammanfaller basräntesatsen i swapkontrakt och den underliggande skulden. Eftersom säkringarnas viktigaste villkor och de underliggande riskerna matchar varandra anses säkringsinstrumenten kunna kompensera för förändringar som har med väntade transaktioner att göra.

Möjliga orsaker till att valuta- och råvaruprissäkringar inte blir effektiva har framförallt att göra med att den förutsedda transaktionen inte sker med det belopp eller vid den tidpunkt man väntat sig. Vid räntesäkringar kan valutaspridning eller det initiala verkliga värdet på säkringsinstrumentet när det definieras leda till ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen. Möjliga källor till ineffektivitet för alla nämnda säkringar innefattar också kreditriskpåverkan som är dominerande när det gäller förändringar i verkligt värde hänförliga till förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten.

Kassaflödessäkringar

De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av råvaror och räntor. Vid råvarusäkringar kan koncernen också använda säkring av riskkomponenter för att säkra mycket sannolika prognostiserade inköp av naturgas. Dessa inköp medför en exponering för naturgaspriser som översätts till riskkomponenter för kol och råolja, som kan säkras med hjälp av swappar kopplade till API2-kol och Brent-råolja vilka förväntas fullt ut kompensera för förändringar i marknadsvärdet för de säkrade riskkomponenterna. Båda dessa riskkomponenter kan identifieras separat och värderas på ett tillförlitligt sätt tack vare den prissättningsformel som specificeras i avtal för inköp av naturgas.

År 2020 ingick koncernen avtal om nya ränteswappar för ett totalt nominellt värde på 1 250 MSEK. Ränteswapparna har definierats som kassaflödessäkringar av en nyligen utgiven grön obligation i svenska kronor med rörlig ränta och tillhörande så kallad "tap issue" som löper till 2025. År 2019 ingick koncernen avtal om nya ränteswappar för ett totalt nominellt värde på 4 000 MSEK. Ränteswapparna har definierats som kassaflödessäkringar av de utgivna gröna obligationerna i svenska kronor med rörlig ränta som löper till 2021, 2024 och 2026.

Förändringar i verkligt värde av derivat som definierats som och får redovisas som kassaflödessäkringar, och bedöms som effektiva, redovisas i en särskild kategori av eget kapital i övrigt totalresultats reserv för kassaflödessäkringar, vars förändringar visas i koncernens resultaträkning. För valutaswappar har både avistadelen och terminspåslag inkluderats i definitionen av säkringen. När det gäller valutaoptioner ingår inte tidsvärdet i definitionen av säkringen. Det är endast optionens realvärdeskomponent som definieras som säkringsinstrument. Förändringar i valutaoptioners tidsvärde redovisas som kostnad för säkringsreserv i övrigt totalresultat (OCI). Ett derivats ackumulerade vinst eller förlust som avräknats mot eget kapital överförs till koncernens resultaträkning och klassificeras som en intäkt eller kostnad i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster i samband med kassaflödessäkringar förväntas redovisas via resultaträkningen inom ett till tre år. Det längsta säkringskontraktet förfaller år 2027 (2027). Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2021.

Realiserade resultat för säkringsredovisade derivatinstrument som används för att säkra försäljnings- eller inköpstransaktioner i utländsk valuta redovisas som justering av försäljningsintäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på typ av underliggande säkrad post. Vad gäller säkringar av valutakursrisker i framtida transaktioner som resulterar i redovisning av icke-finansiella tillgångar, överförs vinster och förluster som avräknats mot kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat från eget kapital för att ingå i anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången vid tidpunkten för redovisning. Koncernen kan säkra valutakursrisk för externa eller interna inköp i utländsk valuta där det underliggande beloppet för inköp i utländsk valuta påverkar värdet på lager i lokal valuta. I sådana fall redovisas vinster och förluster initialt som en justering av råvarulagret och överförs sedan till varulager och redovisas slutligen i koncernens resultaträkning när de säkrade tillgångarna säljs till en extern kund. När det gäller anläggningstillgångar skrivs de avräknade beloppen av i resultaträkningen över de icke-finansiella tillgångarnas livslängd.

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs, avslutas eller löses in eller inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning enligt IFRS 9, kvarstår den vid denna tidpunkt ackumulerade vinsten eller förlusten som avräknats mot eget kapital i eget kapital och redovisas som en justering av intäkt eller kostnad när den transaktion som koncernen åtagit sig eller prognostiserat slutligen redovisas i koncernens resultaträkning. Om den underliggande prognostiserade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten, som redovisats i eget kapital för perioden när säkringen gällde, direkt i koncernens resultaträkning.

Säkringar av verkligt värde

För säkring av verkligt värde använder koncernen antingen derivat eller lån som säkringsinstrument för att hantera risker kopplade till den säkrade postens verkliga värde. Vinster och förluster på säkringsinstrument som definierats som och får redovisas som säkringar av verkligt värde, och som är mycket effektiva, redovisas i koncernens resultaträkning tillsammans med alla eventuella förändringar i verkligt värde av de säkrade tillgångar eller skulder som den säkrade risken kan hänföras till.

Säkring av nettoinvesteringar

För säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter använder koncernen antingen derivat eller lån i utländska valutor. Om säkringsinstrumentet är ett derivat redovisas vinster eller förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen som ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital som redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva delen redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Dessutom redovisas även kursvinster och kursförluster som uppkommer vid omräkning av ett lån i utländsk valuta som säkrar en nettoinvestering i utländsk verksamhet som ackumulerad omräkningsjustering och eventuell ineffektiv del redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Vinsterna och förlusterna som redovisas som ackumulerad omräkningsjustering återförs till koncernens resultat när den underliggande säkrade nettoinvesteringen avyttras.

Icke säkringsredovisade derivat

Vissa derivattransaktioner får, även om de utgör en effektiv ekonomisk säkring enligt koncernens risksäkringspolicyer, inte redovisas som säkringar enligt de särskilda reglerna i IFRS 9. Därför redovisas förändringar i verkligt värde av säkringar som inte kvalificerar för säkringsredovisning till verkligt värde i koncernens resultaträkning. För icke säkringsredovisade derivat som säkrar valutakursrisken i nettot av rörelsefordringar och -skulder, redovisas förändringar i verkligt värde i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för övriga icke säkringsredovisade derivat redovisas i koncernens resultaträkning som finansiella intäkter och kostnader.

Värdering av derivat

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen till sitt verkliga värde definierat som det belopp till vilket derivatinstrumentet skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på den öppna marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana finansiella poster har bestämts enligt följande kriterier:

• Valutaterminskontrakts verkliga värde beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.

• Valutaoptioners verkliga värde beräknas utifrån balansdagens kurs och allmänna prissättningsmodeller för optioner. • Råvarukontrakts verkliga värde beräknas utifrån noterade marknadspriser på terminsmarknader eller annan tillförlitlig

information om marknaden.

• Ränteswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod.

• Valutaswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod där också växlingen av nominellt belopp inkluderas i värderingsmodellen.

Valutakursvinster och -förluster i resultaträkningen exklusive säkringar, totalt

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Övriga rörelseintäkter1	-19	12
Övriga rörelsekostnader2	9	-10
Lån, insättningar och leasingskulder	-22	-6
Totalt	-32	-3

1 Siffror för 2019 redovisas under Omsättning, inga omräknade jämförelsesiffror. 2 Siffror för 2019 redovisas under Material och tjänster, inga omräknade jämförelsesiffror.

Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Redovisad kassaflödessäkring
Valutasäkringar	-2	-83
Råvaruprissäkringar	-23	12
Totalt	-24	-71
Som justering av försäljningsintäkt	-1	-79
Som justering av kostnad för material och tjänster	-23	8
Realiserat från övrig totalinkomst via resultaträkningen	-24	-71
Ineffektiva valutasäkringar	0	-3
Ineffektiva råvarusäkringar	-1	0
Nettoresultat från kassaflödessäkringar	-25	-74
Icke säkringsredovisade derivat
Säkring av fordringar	10	-17
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat	10	-17
Säkringsresultat i rörelseresultatet	-16	-91

Under 2020 förväntades vissa prognostiserade framtida transaktioner inte längre inträffa varför redovisningen av säkringar för dessa transaktioner upphörde. Det innebar att en förlust på 1 (3) MEUR redovisades i koncernens rörelseresultat som visas i tabellen ovan på raden för ineffektiva kassaflödessäkringar.

Vinst och förlust av säkringar i finansiella poster

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Redovisad kassaflödessäkring
Ineffektiva räntederivat	2	0
Nettoresultat från kassaflödessäkringar	2	-1
Icke säkringsredovisade derivat
Valutaderivat	14	0
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat	14	0
Nettoresultat i finansiella poster	16	-1

Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument

				Per 31 december
MEUR	Nomi-nellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
		2020				2019
Valutaderivat
Terminskontrakt: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten	1 041	40	-2	37	759	6	-9	-4
Valutaoptioner: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten	645	14	-1	13	1 458	9	-8	1
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	1 686	53	-3	50	2 217	15	-17	-2
Terminskontrakt: Säkring av kundfordringar och lånefordringar	436	6	-1	4	414	3	-1	3
Icke säkringsredovisade, totalt	436	6	-1	4	414	3	-1	3
Valutaderivat, totalt	2 122	59	-5	54	2 631	18	-18	0
Råvaruderivat
Elektricitetsswappar: Säkring av kostnader	42	8	-4	3	63	1	-5	-4
Oljeswappar: Säkring av kostnader	10	1	-1	0	14	1	0	1
Kolswappar: Säkring av kostnader	0	0	0	0	3	0	0	0
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	52	8	-5	3	80	2	-5	-3
Råvaruderivat, totalt	52	8	-5	3	80	2	-5	-3
Räntederivat
Ränteswappar: Säkring av finansiella kostnader	694	0	-17	-17	563	0	-12	-11
Valutaswappar: Säkring av finansiella kostnader	200	0	-6	-6	200	0	-15	-15
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	894	0	-23	-23	763	0	-27	-27
Räntederivat, totalt	894	0	-23	-23	763	0	-27	-27
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	2 631	62	-32	30	3 060	18	-49	-32
Icke säkringsredovisade, totalt	436	6	-1	4	414	3	-1	3
Derivat, totalt	3 068	67	-33	34	3 474	21	-50	-29

Positiva och negativa verkliga värden på finansiella instrument visas under Räntebärande fordringar och skulder. De redovisade verkliga värdena i tabellen ovan är inklusive upplupen ränta och optionspremier.

Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2020

	Ändring i värde på säkrad post för att bedöma	Ändring i värde på utestående
MEUR	säkringens effektivitet	säkringsinstrument	Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)	-51	51	0
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar	-23	23	0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar1	17	-18	-1
Ränterisk - ränteswappar	6	-6	0
Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2	-7	9	2

1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. 2 Ineffektivitet redovisas i finansnetto.

Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2019

MEUR	Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet	Ändring i värde på utestående säkringsinstrument	Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)1	64	-67	-3
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar	6	-6	0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar	23	-23	0
Ränterisk - ränteswappar	4	-4	0
Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar	-1	1	0

1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat.

Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2020

MEUR	1 jan 2020	Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjustering	Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen	Skatteeffekter	31 dec 2020
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten	-2	50	2	-10	39
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar	-2	-17	24	-2	3
Ränterisk - Ränteswappar	-8	-6	0	1	-13
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar	-11	9	-7	0	-9
Kostnad för säkringsreserv	1	0	0	0	0
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat	-22	35	18	-11	20
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar	12	23	0	-5	30
Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv	12	23	0	-5	30
Säkringsreserver, totalt	-10	58	18	-15	51

Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2019

MEUR	1 jan 2019	Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjustering	Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen	Skatteeffekter	31 dec 2019
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten	-17	-67	86	-4	-2
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar	25	-23	-12	9	-2
Ränterisk - Ränteswappar	-5	-4	0	1	-8
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar	-10	1	1	-3	-11
Kostnad för säkringsreserv	-2	3	0	-1	1
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat	-9	-90	75	1	-22
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar	20	-6	-4	1	12
Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv	20	-6	-4	1	12
Säkringsreserver, totalt	11	-96	72	3	-10

Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2020

		Ej kvittat i balansräkningen
MEUR	Redovisade finansiella instrument, brutto	Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning	Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet	Nettoexponering
Derivattillgångar	67	-25	0	42
Derivatskulder	-33	25	0	-8

Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2019

		Ej kvittat i balansräkningen
MEUR	Redovisade finansiella instrument, brutto	Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning	Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet	Nettoexponering
Derivattillgångar	21	-14	0	7
Derivatskulder	-50	14	0	-36

Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner som omfattas av avtal om kvittning med varje motpart. Om en oväntad kredithändelse, som konkurs, skulle inträffa avslutas alla utestående transaktioner under avtalen och som reglering för alla transaktioner betalas bara ett nettobelopp per motpart. Avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen eftersom kvittning endast kan göras när vissa framtida händelser inträffar.

Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital

Redovisningsprinciper

Koncernens verksamhet är internationell och är därför utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i dotterbolag, samägda bolag och intressebolag som inte har euro som funktionell valuta. Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter, dvs. utländska dotter- och intressebolag och samägda bolag utanför euroländerna, samt av finansiella instrument som betecknas som och är säkringar av sådana investeringar, redovisas direkt i eget kapital i den ackumulerade omräkningsjusteringen (CTA). Förändringar i ackumulerad omräkningsjustering (inklusive relaterade säkringar) visas i koncernens totalresultat.

Den ackumulerade omräkningsjusteringen vid avyttring och likvidation redovisas tillsammans med den vinst eller förlust som transaktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering används i koncernens resultaträkning vid avyttring av en affärsenhet.

Koncernens policy är att minimera exponeringen för omräkningsrisker genom att, där så är möjligt och ekonomiskt försvarbart, finansiera tillgångarna i samma valuta. Om matchning av tillgångar och skulder i samma valuta inte är möjlig kan säkringsinstrument användas för kvarstående risk. Vinster och förluster efter skatt på alla finansiella skulder och instrument som används för säkring avräknas i ackumulerad omräkningsjustering mot de förändringar som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringar till balansdagens valutakurser. Koncernen redovisar vissa koncerninterna lån som nettoinvesteringslån enligt IAS 21.

Ackumulerad omräkningsjustering – förändring

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
1 januari
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar	-148	-355
Säkring av nettoinvesteringar och lån	18	27
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	-6	-7
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital	-136	-335
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat
Omräkning av ingående balans i eget kapital	-157	7
Differens i omräkning av resultaträkningen	18	13
Ackumulerad omräkningsjustering som redovisas i resultaträkningen	0	182
Övriga förändringar av ackumulerad omräkningsjustering	-4	5
Säkring av nettoinvesteringar och lån	16	-9
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	-4	1
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat	-131	198
31 december
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar	-292	-148
Säkring av nettoinvesteringar och lån	34	18
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	-10	-6
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital	-267	-136

Ackumulerade omräkningsjusteringar redovisade i resultaträkningen uppgick till 0 (-182) MEUR. 2019 uppstod en förlust på 171 MEUR hänförlig till omstruktureringen av Bergvik Skog i Sverige.

Belopp redovisade i balansräkningen – ackumulerad omräkningsjustering

			Per 31 december
	omräkningsjustering	Ackumulerad	och lån	Säkring av nettoinvesteringar	balansräkningen	Ackumulerad omräkningsjustering, netto, i
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Brasilien	-299	-209		0	-299	-209
Kina	74	73	-6	0	67	73
Tjeckien	29	33	-9	-9	20	24
Polen	-49	-24	17	17	-32	-7
Ryssland	-91	-55		0	-91	-55
Sverige	6	-128	47	47	52	-82
Uruguay (USD)	43	158	-14	-37	29	122
USA	-1	6		0	-1	6
Övriga	-4	-1		0	-4	-1
Ackumulerad omräkningsjustering före skatt	-292	-148	34	18	-258	-130
Skatt			-10	-6	-10	-6
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, netto	-292	-148	25	12	-267	-136

De huvudsakliga förändringarna i ackumulerad omräkningsjustering under 2020 var en vinst på 134 (158) MEUR hänförlig till SEK, en förlust på 122 (vinst på 25) MEUR hänförlig till USD, en förlust på 35 (vinst på 15) MEUR hänförlig till RUB, en förlust på 25 (vinst på 4) MEUR hänförlig till PLN och en förlust på 90 (5) MEUR hänförlig till BRL.

Nettovärdet av säkringsvinsten som ingår i den ackumulerade omräkningsjusteringen för perioden uppgick till 13 (förlust på 8) MEUR. I december 2020 uppgick det totala beloppet för säkringar av nettoinvesteringar och lån till en vinst på 25 (12) MEUR.

Säkringsinstrument och orealiserade säkringsförluster

	Per 31 december
	Nominellt belopp (valuta)		Nominellt belopp (EUR)		Orealiserade förluster (EUR)
MEUR	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Låneskulder
USD-området	300	300	244	267	-11	-25
Säkringar, totalt			244	267	-11	-25

Nettoinvesteringslån

Den 31 december 2020 påverkade nettoinvesteringslån den ackumulerade omräkningsjusteringen i eget kapital med 5 (0) MEUR.

Not 29 Åtaganden och ansvarsförbindelser

Redovisningsprinciper

Garantier

Koncernen är i allmänhet återbetalningsskyldig i fall där låntagaren fallerar under garantier som ställts ut med hjälp av finansiella institutioner och andra kreditgaranter. Garantierna innebär en kreditrisk utanför balansräkningen för den bokföringsmässiga förlust som skulle redovisas i bokslutet om motparterna inte helt uppfyller de förpliktelser de har enligt kontraktet. Kreditriskbeloppen är lika med kontraktssummorna med antagandet att de inte betalas och inte kan drivas in från andra parter.

Åtaganden

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
För egen räkning
Inteckningar	0	2
Övriga åtaganden	14	3
För intressebolags räkning
Garantier	2	4
För övrigas räkning
Garantier	6	6
Övriga åtaganden	36	13
Totalt	58	28
Inteckningar	0	2
Garantier	8	10
Övriga åtaganden	50	17
Totalt	58	28

Under 2020 uppgick koncernens åtaganden till 58 (28) MEUR. Dessutom har moderbolaget Stora Enso Oyj garanterat skulderna för många av sina dotterbolag och samägda bolag till ett belopp av 1 219 (1 508) MEUR per den 31 december 2020.

Investeringsåtaganden

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Totalt	207	223

Investeringsåtaganden redovisas inte i balansräkningen, och bland dessa ingår koncernens andel av direkta investeringsåtaganden i samägda bolag. Åtaganden i samband med investeringar är främst hänförliga till konverteringen av bruket i Uleåborg och andra pågående projekt vid bruken i finska Imatra och tjeckiska Ždírec.

Ansvarsförbindelser

Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig.

Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.

Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.

Rättsprocesser i Latinamerika

Veracel

Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet.

Skattemyndigheten har hävdat att en del av det som Veracel betalat till PIS (program för social integration) och COFINS (bidrag för finansiering av socialförsäkringar) vid inköp av råvaror och tjänster under åren 2006–2016 inte var avdragsgillt. Stora Enso och Veracel anser att de återstående utestående kraven är obefogade och inga avsättningar för detta har gjorts i vare sig Stora Ensos eller Veracels redovisning. Tvisten var ännu inte avgjord på balansdagen. Kvarvarande krav som kan hänföras till Stora Ensos ägarandel i Veracel är 40 MBRL (6 MEUR). Prognosen för tvisten anses nu vara mer positiv än tidigare år, och det kommer inte att bli någon mer rapportering om fallet.

Not 30 Koncernbolag

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Dotterbolag	Land	2020	2019
A/O Ladenso	Ryssland	100,00	100,00
AB Stabergsvikens tomter	Sverige	100,00	100,00
Anjala Fiber & Energy Oy	Finland	100,00	100,00
AO Stora Enso	Ryssland	100,00	100,00
AS Stora Enso Latvija	Lettland	100,00	100,00
Bergnät 1 AB	Sverige	100,00	100,00
Bergnät 2 AB	Sverige	100,00	100,00
Box Inc AB	Sverige	100,00	100,00
Cellutech AB	Sverige	100,00	100,00
Centrum Dystrybucji i Obróbki Drewna Sp. z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Changzhou Stora Enso Packaging Technology Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
DanFiber A/S	Danmark	51,00	51,00
Dongguan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
Efora Oy	Finland	100,00	100,00
Enso Alueverkko Oy	Finland	100,00	100,00
Euro - Timber, spol. s.r.o.	Slovakien	100,00	100,00
FPB Holding GmbH & Co. KG	Tyskland	99,98	99,97
Guangxi Stora Enso Forestry Co. Ltd.	Kina	89,50	89,50
Herman Andersson Oy	Finland	100,00	100,00
HESPOL Sp. z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Hälsingeskogen vind AB	Sverige	100,00	0,00
Jiashan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
Lumipaper Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Lumipaper NV	Belgien	100,00	100,00
Mena Wood Oy Ltd	Finland	100,00	100,00
Merivienti Oy	Finland	0,00	100,00
OAO Olonetsles	Ryssland	99,48	96,88
OOO Setles	Ryssland	100,00	100,00
OOO Setnovo	Ryssland	100,00	100,00
OOO Stora Enso Forest West	Ryssland	100,00	100,00
OOO Stora Enso Packaging BB	Ryssland	100,00	100,00
OOO Stora Transport	Ryssland	100,00	100,00
OOO Terminal	Ryssland	100,00	100,00
Primaskog 1 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 2 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 3 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 4 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 5 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 6 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 7 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 8 AB	Sverige	100,00	0,00
Primaskog 9 AB	Sverige	100,00	0,00
Skogsutveckling Syd AB	Sverige	66,67	66,67
Stora Enso China Packaging (HK) Co., Limited	Hong Kong	100,00	100,00
Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd.	Kina	80,08	80,08
Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd.	Kina	80,08	80,08
Stora Enso (HK) Ltd	Hong Kong	100,00	100,00
Stora Enso (Southern Africa) (Pty) Ltd	Sydafrika	100,00	100,00
Stora Enso AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Amsterdam B.V.	Nederländerna	100,00	100,00
Stora Enso Arapoti Holding Florestal S.A.	Brasilien	100,00	100,00
Stora Enso Australia Pty Ltd	Australien	100,00	100,00
Stora Enso Austria GmbH	Österrike	100,00	100,00
Stora Enso Belgium NV	Belgien	100,00	100,00
Stora Enso Bergskog 1 AB	Sverige	100,00	0,00
Stora Enso Bergskog 2 AB	Sverige	100,00	0,00
Stora Enso Bioenergi AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Bois SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Brasil Ltda	Brasilien	100,00	100,00
Stora Enso China Co., Ltd	Kina	100,00	100,00
Stora Enso China Holdings AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Corbehem SAS	Frankrike	100,00	100,00

Stora Enso Danmark A/S	Danmark	100,00	100,00
Stora Enso Eesti AS	Estland	100,00	100,00
Stora Enso Espana S.A.U	Spanien	100,00	100,00
Stora Enso Fors AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Germany GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Holding France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Holdings UK Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Ingerois Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Corrugated Packaging (Hebei) Company Limited	Kina	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Hebei Protective Packaging Co., Ltd.	Kina	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd	Kina	100,00	100,00
Stora Enso International Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Italia Srl	Italien	100,00	100,00
Stora Enso Japan K.K.	Japan	100,00	100,00
Stora Enso Kabel GmbH	Tyskland	99,98	99,97
Stora Enso Langerbrugge NV	Belgien	100,00	100,00
Stora Enso Lao Co. Ltd	Laos	100,00	100,00
Stora Enso Laos Plantation AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso LLC	Ukraina	100,00	100,00
Stora Enso Maxau GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Mexico S.A.	Mexiko	100,00	100,00
Stora Enso Middle East DMCC	Förenade arabemiraten	100,00	100,00
Stora Enso Narew Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso North American Sales, Inc.	USA	100,00	100,00
Stora Enso Oulu Holding Oy	Finland	100,00	0,00
Stora Enso Oulu Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Packagent Oy	Finland	0,00	100,00
Stora Enso Packaging AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Packaging AS	Estland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging SIA	Lettland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging UAB	Litauen	100,00	100,00
Stora Enso Paper AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Paper France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Paper GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Paper Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Paper UK Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Pension Trust Ltd.	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Plantor AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Poland S.A.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Polska Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Portugal Lda	Portugisiska	100,00	100,00
Stora Enso Praha s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso Publication Papers Oy Ltd	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Pulp AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB	Sverige	94,21	94,21
Stora Enso Sachsen GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Skog AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Skog AS	Norge	100,00	100,00
Stora Enso Skog och Mark AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso South East Asia Pte Ltd	Singapore	100,00	100,00
Stora Enso Timber AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Timber Deutschland GmbH	Tyskland	0,00	100,00
Stora Enso Timber DIY Products B.V.	Nederländerna	100,00	100,00
Stora Enso Treasury Stockholm AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso UK Limited	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso US Inc.	USA	100,00	0,00
Stora Enso Veitsiluoto Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Verwaltungs GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products d.o.o. Koper	Slovenien	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products GmbH	Österrike	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Japan K.K.	Japan	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Oy Ltd	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Planá s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Zdirec s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso WP Bad St. Leonhard GmbH	Österrike	100,00	100,00
Stora Enso WP HV s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Kopparbergs Bergslags AB	Sverige	100,00	100,00
Sydved AB	Sverige	66,67	66,67

UAB Stora Enso Lietuva	Litauen	100,00	100,00
Virdia B2X, LLC	USA	100,00	100,00
Virdia LLC	USA	100,00	100,00
Virdia Ltd	Israel	100,00	100,00
VLAR Papier NV	Belgien	100,00	100,00
			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Viktigare intressebolag	Land	2020	2019
Arauco Florestal Arapoti S.A.	Brasilien	20,00	20,00
Bergvik Skog AB	Sverige	49,79	49,79
Encore Ympäristöpalvelut Oy	Finland	30,41	30,41
Honkalahden Teollisuuslaituri Oy	Finland	50,00	50,00
Kemi Shipping Oy	Finland	50,00	50,00
Kemira Cell Sp.z.o.o.	Polen	45,00	45,00
Metsäteho Oy	Finland	23,95	23,95
Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab	Finland	32,24	32,24
Perkaus Oy	Finland	33,33	33,33
Pressretur AB	Sverige	33,33	33,33
Puhoksen Satama Oy	Finland	50,00	50,00
SELF Logistika SIA	Lettland	50,00	50,00
Steveco Oy	Finland	34,39	34,39
Suomen Keräyspaperi Tuottajayhteisö Oy	Finland	40,09	40,09
SweTree Technologies AB	Sverige	23,83	29,93
Tornator Oyj	Finland	41,00	41,00
Trätåg AB	Sverige	50,00	50,00
TreeToTextile AB	Sverige	25,75	25,00
ZMP GMBH	Österrike	30,00	30,00
Österbergs Förpackningsmaskiner AB	Sverige	50,00	50,00

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Viktigare övriga bolag	Land	2020	2019
AMEXCI AB	Sverige	9,10	9,10
Arevo AB	Sverige	7,89	7,89
Clic Innovation Oy	Finland	9,87	9,87
Combient AB	Sverige	5,40	5,40
East Office of Finnish Industries Oy	Finland	4,00	4,00
Packages Limited	Pakistan	6,40	6,40
Pohjolan Voima Oy	Finland	15,61	15,61
Radioskog AB	Sverige	10,00	10,00
RK Returkartong AB	Sverige	8,40	8,40
SSG Standard Solutions Group AB	Sverige	14,29	14,29
Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB	Sverige	7,36	7,36
Union Developement Récup. Pap.	Frankrike	10,70	10,70

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Samägda bolag	Land	2020	2019
Celulosa y Energia Punta Pereira S.A.	Uruguay	50,00	50,00
El Esparragal Asociación Agraria de Responsabilidad Limitada	Uruguay	50,00	50,00
Eufores S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Forestal Cono Sur S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Ongar S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Stora Enso Uruguay S/A	Uruguay	50,00	50,00
Terminal Logística e Industrial M`Bopocuá S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Veracel Celulose SA	Brasilien	50,00	50,00
Zona Franca Punta Pereira S.A.	Uruguay	50,00	50,00

Not 31 Transaktioner med närstående parter

Fordringar, skulder och transaktioner mellan koncernen och dess dotterbolag och samägda bolag, som klassificeras som närstående parter, har eliminerats vid konsolideringen och redovisas inte i denna not.

Koncernen har klassificerat Solidium Oy som en närstående part. Solidium Oy är helägt av finska staten och ägde 10,7 % av Stora Ensos aktier och 27,3 % av alla röster per 31 december 2020. Koncernen har i enlighet med paragraf 25 i IAS 24 valt att inte redovisa transaktioner och utestående saldon med statliga enheter.

Koncernen har klassificerat FAM AB som en närstående part. FAM AB ägde 10,2% av Stora Ensos aktier och 27,3% av rösterna den 31 december 2020.

De viktigaste ledande personerna i koncernen är medlemmarna i koncernledningen och styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 7 Ersättning till styrelse och ledningsgrupp.

I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner med intressebolag och andra närstående parter på kommersiella villkor som inte är mer gynnsamma än vad andra utomstående parter skulle kunna uppnå - med undantag för Veracel. Stora Enso avser att fortsätta transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. Mer information finns i Not 13 Intressebolag.

Koncernens största dotterbolag och samägda bolag listas i Not 30 Koncernbolag.

Returpapper

Koncernen har ett ägande utan bestämmande inflytande i flera pappersåtervinningsföretag från vilka returpapper köps till marknadspris.

Skogstillgångar och vedanskaffning

Koncernen äger 41,0 % av Tornator där övriga 59,0 % i huvudsak ägs av finska institutionella investerare. Stora Enso har långfristiga inköpskontrakt med Tornator-koncernen motsvarande ungefär 2 miljoner kubikmeter vedråvara per år till marknadspris. Under 2020 motsvarade inköp av 2 (2) miljoner kubikmeter ett värde av 73 (67) MEUR.

Koncernen anskaffar virke till marknadspris från Kopparfors Fastigheter AB, ett dotterbolag som är helägt av Kopparfors Skogar AB, som i sin tur är helägt av FAM AB. 2020 uppgick inköpen från den närstående parten till 21 (6) MEUR och försäljningen av tjänster från Stora Enso till nämnda närstående part uppgick till 0 (4) MEUR. I slutet av 2020 hade koncernen 3 (1) MEUR i öppna skulder till och 0 (1) MEUR i öppna fordringar från den närstående parten.

Stuveribolag

Koncernen äger 34,4 % av aktierna i Steveco Oy, ett finskt företag som tillhandahåller stuveritjänster. Övriga aktieägare i Steveco är UPM-Kymmene, Finnlines, och Ahlström Capital. Stuveritjänsterna tillhandahålls av Steveco till marknadspris och uppgick under 2020 till 23 MEUR (25 MEUR).

Not 32 Resultat per aktie

Redovisningsprinciper

Resultat per aktie, hänförligt till aktieägarna i moderbolaget, beräknas genom att nettoresultatet hänförligt till aktieägarna delas med det viktade genomsnittliga antalet utgivna stamaktier under året, exklusive stamaktier som köpts av koncernen och som innehas som egna aktier. Resultat per aktie efter full utspädning beräknas genom justering av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier plus utspädningseffekten av alla potentiella stamaktiers utspädning, till exempel aktier från aktierelaterade ersättningar.

Resultat per aktie

	Räkenskapsår
	2020	2019
Periodens nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR	626	880
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR	1 625	1 113
Viktat genomsnittligt antal A- och R-aktier	788 619 987	788 619 987
Viktat genomsnittligt antal aktietilldelningar	561 769	912 677
Viktat antal aktier efter full utspädning	789 181 756	789 532 664
Resultat per aktie, EUR	0,79	1,12
Resultat per aktie efter full utspädning, EUR	0,79	1,12
Totala redovisade intäkter och kostnader per aktie, EUR	2,06	1,41

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2020	2019
Omsättning	2	2 190	2 641
Förändring av lager av färdiga varor och produkter
under tillverkning +/-		1	-15
Produktion för eget bruk		1	1
Övriga rörelseintäkter	3	187	191
Material och tjänster	4	-1 587	-1 899
Personalkostnader	5	-217	-229
Avskrivningar och nedskrivningar	6	-127	-118
Övriga rörelsekostnader	7	-442	-478
		2 185	2 546
Rörelseresultat		5	95
Finansnetto	9	356	189
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt		360	284
Bokslutsdispositioner	10	146	-53
Inkomstskatt	11	-1	0
Periodens nettoresultat		506	230

Moderbolagets balansräkning

	Per 31 december
MEUR Not	2020	2019
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar 13	60	79
Materiella tillgångar 13	876	883
Investeringar 14	8 275	7 934
Anläggningstillgångar, totalt	9 211	8 897
Omsättningstillgångar
Varulager 15	310	295
Kortfristiga fordringar 16	668	935
Värdepapper 17	1 275	276
Kassa och banktillgodohavanden	678	506
Omsättningstillgångar, totalt	2 930	2 012
Tillgångar, totalt	12 141	10 909
Eget kapital och skulder
Eget kapital 18
Aktiekapital	1 342	1 342
Överkursfond	3 639	3 639
Verkligt värde-reserv	-6	-10
Placerat fritt eget kapital	633	633
Balanserade vinstmedel	449	456
Periodens nettoresultat	506	230
Eget kapital, totalt	6 563	6 291
Ackumulerade bokslutsdispositioner 19	167	254
Obligatoriska avsättningar 20	23	28
Skulder
Långfristiga skulder 22	2 915	2 195
Kortfristiga skulder 23	2 473	2 141
Skulder, totalt	5 387	4 336
Eget kapital och skulder, totalt	12 141	10 909

Moderbolagets kassaflödesanalys

		Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Periodens nettoresultat	506	230
Justeringar och återföring av icke kassaflödespåverkande poster:
Skatter	1	0
Bokslutsdispositioner	-146	53
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar	127	118
Orealiserade valutakursvinster/-förluster	-38	57
Övriga icke kassaflödespåverkande poster	-2	0
Finansnetto	-356	-189
Förändring i rörelsekapital:
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande fordringar	18	96
Ökning (-)/minskning (+) i varulager	-14	31
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande skulder	14	-94
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	110	303
Erhållen ränta i den löpande verksamheten	41	30
Betald ränta i den löpande verksamheten	-66	-73
Erhållen utdelning i den löpande verksamheten	370	267
Övriga finansiella poster, netto	13	8
Betalda skatter	-2	-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	466	533
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar	-102	-155
Realisationsvinster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	1	3
Investeringar i aktier i dotterbolag och övriga kapitaltillskott	-262	-2
Inkomster från avyttring av aktier i dotterbolag och övrig återbetalning av kapital	16	7
Inkomster från avyttring av övriga investeringar	1	2
Betalningar av långfristiga lånefordringar	-500	-843
Inkomster från långfristiga lånefordringar	803	371
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet	-43	-617
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Inbetalningar vid emission av nya långfristiga lån	1 040	801
Inbetalningar vid utfärdande av nya långfristiga lån	-340	-101
Inbetalningar vid emission av nya kortfristiga lån	892	733
Inbetalningar vid utfärdande av nya kortfristiga lån	-640	-1 042
Betald utdelning	-223	-394
Erhållna koncernbidrag	1	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	729	-3
Nettoförändring i kassa- och banktillgodohavanden	1 153	-87
Omräkningsdifferenser	19	0
Kassa och banktillgodohavanden vid årets början	782	868
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut	1 953	782
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut inkluderar:
Värdepapper	1 275	276
Kassabehållning och banktillgodohavanden	678	506
Kassa och banktillgodohavanden, totalt	1 953	782

Noter till moderbolagets bokslut

Not 1 Redovisningsprinciper

Stora Enso Oyj:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen och övriga gällande lagar och regler som berör bokslut i Finland.

Derivatinstrument

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att använda finansiella instrument för att hantera dessa risker och minska svängningar i resultatet. De stora riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, finansieringsrisk och råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer och energi. Moderbolaget hanterar dessa risker centralt för koncernen. Koncernens principer för riskhantering behandlas närmare i Not 24 Hantering av finansiell risk i koncernens årsredovisning.

Derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Derivatinstrument med externa motparter som redovisas som säkringsinstrument redovisas till verkligt värde under finansiella tillgångar och skulder via resultaträkningen på samma sätt som moderbolagets derivatinstrument där motparten är andra koncernbolag. Moderbolagets derivatinstrument som används för att säkra moderbolagets eget kassaflöde värderas till verkligt värde, och förändringen i verkligt värde (effektiv del) redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i verkligt värde-reserven direkt i eget kapital i balansräkningen, medan den icke effektiva delen redovisas i moderbolagets resultaträkning. Det verkliga värdet av derivat som inte ingår i säkringsredovisningen anges direkt i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till derivat som används för att säkra ränterisken fördelas över derivatets löptid och används för att justera räntekostnaden för de säkrade lånen. Upplupen ränta på terminskontrakt fördelas över räkenskapsperioden. Optionspremier redovisas som förskottsbetalningar fram till optionernas förfallodag.

Ytterligare information om värderingsprinciper, verkligt värde och förändringar i verkligt värde för derivat finns i Not 25.

Pensioner

Föreskriven säkring av pensioner hanteras av pensionsförsäkringsbolag utanför koncernen. Vissa anställda har tilläggspensionsavtal via livförsäkringsbolag utanför koncernen. Pensionsavsättningar fördelas i enlighet med prestationsbaserade löner för räkenskapsperioden.

Immateriella och materiella tillgångar och avskrivningar

Det redovisade värdet för immateriella och materiella tillgångar i balansräkningen består av anskaffningsvärde minus avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan för immateriella och materiella tillgångar baseras på tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd.

Avskrivningarna baseras på följande ekonomiska livslängd:

Byggnader och konstruktioner	10–50 år
Maskiner och utrustning för produktion	10–20 år
Lättare maskiner och utrustning	3–5 år
Immateriella rättigheter	3–20 år

Inga avskrivningar redovisas för mark- och vattentillgångar.

Varulager

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet bestäms enligt FIFU-metoden eller till ett vägt genomsnittsvärde av kostnaden. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar och övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.

Leasing

Leasingavgifter redovisas under övriga rörelsekostnader. Information om kvarvarande leasingavgifter under leasingavtal finns i Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser.

Kostnader för forskning och utveckling

Kostnader för forskning och utveckling redovisas som en kostnad för räkenskapsperioden.

Inkomstskatt

Skattekostnaden i resultaträkningen innefattar inkomstskatt som baseras på beskattningsbar vinst för räkenskapsperioden samt justeringar för tidigare perioder. Moderbolaget redovisar inga fordringar eller skulder, exklusive derivat, för uppskjuten skatt i sitt bokslut. Fordringar och skulder för uppskjuten skatt som kan redovisas i balansräkningen visas i Not 21.

Obligatoriska avsättningar

Framtida kostnader och förluster som företaget tagit på sig eller är förpliktigat att ta på sig, och som inte längre genererar motsvarande intäkter, redovisas utifrån kostnadsslag i resultaträkningen och under obligatoriska avsättningar i balansräkningen.

Utsläppsrätter

Under 2020 tilldelades företaget utsläppsrätter motsvarande 0,5 miljoner ton enligt EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätter redovisas som en nettokostnad, vilket innebär att skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de erhållna utsläppsrätterna redovisas i resultaträkningen om de faktiska utsläppen är större än de erhållna utsläppsrätterna. Under räkenskapsperioden gjordes utsläpp på 0,4 miljoner ton. Utsläppsrätter som köpts under räkenskapsperioden redovisas under övriga rörelsekostnader och utsläppsrätter som sålts under perioden redovisas under övriga rörelseintäkter.

I slutet av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för utsläppsrätterna 32,54 EUR per ton.

Jämförbarhet med tidigare perioder

Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman sin verksamhet för wellpappråvara med divisionen Consumer Board. Därmed får divisionen det nya namnet Packaging Materials. Stora Enso har också skapat den nya divisionen Forest. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Jämförelsetalen i Not 2 har omräknats.

Not 2 Omsättning per division och marknad

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Per division
Packaging Materials	1 319	1 476
Packaging Solutions	4	1
Biomaterials	140	231
Forest	667	846
Other	60	87
Totalt	2 190	2 641
Per region
Finland	978	1 258
Övriga Europa	814	925
Nord- och Sydamerika	119	121
Asien och Oceanien	209	263
Afrika	25	29
Övriga	43	45
Totalt	2 190	2 641

Not 3 Övriga rörelseintäkter

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Hyra och liknande	4	4
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	1	2
Försäkringsersättning	0	2
Produktions- och underhållstjänster	2	4
Subventioner, bidrag och liknande	1	2
Administrativa tjänster	145	141
Inkomster från försäljning av utsläppsrätter	16	17
Övriga rörelseintäkter	18	20
Totalt	187	191

Not 4 Material och tjänster

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Råvaror och förnödenheter
Periodens inköp	1 113	1 376
Förändring i lager +/-	8	15
Externa tjänster	466	508
Material och tjänster, totalt	1 587	1 899

Not 5 Personalkostnader och medelantal anställda

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Löner och ersättningar	184	189
Arbetsgivaravgifter
Pensioner	27	33
Övriga personalkostnader	6	6
Totalt	217	229

Ersättningar till vd och styrelse

Information om ersättningar till vd och styrelse finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.

Pensionsåtaganden för vd

Information om pensionsåtaganden för vd finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.

Lån till ledande befattningshavare

Det fanns inga fordringar för lån till ledande befattningshavare.

Medelantal anställda	2020	2019
Medelantal anställda under räkenskapsperioden	2 827	3 021

Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Avskrivningar enligt plan	118	115
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	9	3
Totalt	127	118

Avskrivningar ingår i det redovisade värdet för varje post i balansräkningen under immateriella och materiella tillgångar.

Not 7 Övriga rörelsekostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Varutransporter	135	149
Försäljningskomissioner	34	41
Hyreskostnader	15	13
Administration och kontorstjänster	202	209
Försäkringspremier	8	7
Övriga personalkostnader	10	20
PR	3	3
Utgifter för utsläppsrätter	16	18
Övriga rörelsekostnader	12	15
Fusuinsförlust	5
Totalt	442	478

Not 8 Arvoden till revisorer

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Revisionsarvode	1	1
Totalt	1	1

Not 9 Finansiella intäkter och kostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Utdelningar
Från koncernbolag	358	253
Från intressebolag	12	14
Totalt	370	267
Ränteintäkter från långfristiga investeringar
Från koncernbolag	37	35
Totalt	37	35
Övriga ränteintäkter och financiella intäkter
Från koncernbolag	6	1
Från övriga	12	13
Totalt	18	15
Finansiella intäkter, totalt	426	317
Ränta och andra finansiella kostnader
Till koncernbolag	0	-1
Övriga finansiella kostnader	-71	-111
Totalt	-71	-112
Nedskrivning av investeringar
Nedskrivning av investeringar i anläggningstillgångar	1	-17
Finansiella kostnader, totalt	-70	-129
Finansiella intäkter och kostnader, totalt	356	189
I posterna för ränta och finansiella intäkter/kostnader ingår valutakursvinster/förluster	24	-27

Not 10 Bokslutsdispositioner

2020	2019
87	-54
59	1
146	-53
	Räkenskapsår

Not 11 Inkomstskatt

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Periodens skatt för huvudsaklig verksamhet	-1	0
Inkomstskatt, totalt	-1	0

Not 12 Miljökostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2020	2019
Material och tjänster	33	35
Personalkostnader	2	2
Avskrivningar och nedskrivningar	11	10
Totalt	46	48
Luftrenande åtgärder	11	12
Behandling av spillvatten	20	22
Avfallshantering	9	10
Mark- och grundvattenskydd	1	0
Övriga miljöskyddande åtgärder	4	3
Totalt	46	48

Not 13 Immateriella och materiella tillgångar

Immateriella tillgångar

MEUR	Immateriella rättigheter	Övriga långfristiga investeringar	Förskottsbetalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	176	11	18	206
Ökningar	1	0	5	6
Minskningar	-18	-2	0	-19
Omklassificering	14	2	-16	0
Anskaffningsvärde per 31 december	174	12	7	193
Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari	-118	-9	0	-127
Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar	18	2	0	19
Periodens avskrivningar	-15	-2	0	-16
Nedskrivningar	-9	0	0	-9
Ackumulerade avskrivningar 31 december	-125	-8	0	-133
Bokfört värde per 31 december 2020	49	3	7	60
Bokfört värde per 31 december 2019	58	3	18	79

Materiella tillgångar

MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	18	524	2 455	177	49	3 223
Ökningar	0	8	37	1	49	95
Minskningar	0	-10	-41	-15	0	-66
Omklassificering	0	9	25	1	-34	0
Anskaffningsvärde per 31 december	18	530	2 476	163	63	3 251
Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari	0	-368	-1 811	-162	0	-2 341
Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar	0	10	41	15	0	66
Periodens avskrivningar	0	-13	-86	-3	0	-102
Periodens nedskrivningar	0	0	0	0	0	0
Ackumulerade avskrivningar 31 december	0	-372	-1 856	-150	0	-2 377
Värdeökning per 1 januari	2	0	0	0	0	2
Värdeökning per 31 december	2	0	0	0	0	2
Bokfört värde per 31 december 2020	20	159	620	13	63	876
Bokfört värde per 31 december 2019	20	156	644	15	49	883
Produktionsanläggningar och utrustning

Bokfört värde per 31 december 2020	601
Bokfört värde per 31 december 2019	623

Materiella tillgångar inkluderar kapitaliserad ränta, totalt 2 MEUR (2 MEUR 2019)

Förskottsbetalningar och pågående förvärv

MEUR	Immateriella tillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	18	0	48	1	67
Ökningar	5	0	49	0	54
Omklassificering	-16	0	-33	-1	-51
Anskaffningsvärde per 31 december	7	0	63	0	71

Aktiverade miljöutgifter

Materiella tillgångar

Materiella tillgångar						31.12.2020
MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	4	21	57	6	0	87
Ökningar	0	7	2	0	3	13
Av- och nedskrivningar	0	-2	-8	-1	0	-11
Anskaffningsvärde per 31 december 2020	4	26	51	5	3	89
Luftrenande åtgärder	1	10	36	0	3	49
Behandling av spillvatten	3	2	13	1	1	20
Avfallshantering	0	1	1	2	0	4
Mark- och grundsvattenskydd	0	14	0	1	0	15
Buller- och vibrationsdämpande åtgärder	0	0	0	1	0	1
	4	26	51	5	3	89

MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	4	14	58	6	0	83
Ökningar	0	9	6	1	0	15
Av- och nedskrivningar	0	-1	-7	-2	0	-10
Anskaffningsvärde per 31 december 2019	4	21	57	6	0	87
Luftrenande åtgärder	0	9	40	1	0	50
Behandling av spillvatten	4	2	15	1	0	22
Avfallshantering	0	2	1	3	0	5
Mark- och grundsvattenskydd	0	8	0	1	0	8
Buller- och vibrationsdämpande åtgärder	0	0	0	1	0	1
	4	21	57	6	0	87

Under 2020 och 2019 betalades inga miljöböter, avgifter eller kompensationer, och inga subventioner eller bidrag för miljöskydd togs emot.

31.12.2019

Not 14 Långfristiga investeringar i aktier och lånefordringar

MEUR	Aktier i koncernbolag	Låne fordringar på koncernbolag	Aktier i intressebolag	Låne fordringar på intressebolag	Övriga aktier	Övriga fordringar	Investeringar, totalt
Anskaffningsvärde 1 januari	6 231	1 455	37	2	180	68	7 973
Ökningar	272	891	0	0	0	51	1 215
Minskningar	-31	-826	0	0	0	-17	-874
Anskaffningsvärde per 31 december	6 473	1 520	37	2	180	103	8 314
Nedskrivningar per 1 januari	-38	0	0	0	-1	0	-39
Nedskrivningar 31 december	-38	0	0	0	-1	0	-39
Bokfört värde per 31 december 2020	6 435	1 520	37	2	178	103	8 275
Bokfört värde per 31 december 2019	6 193	1 455	37	2	178	68	7 934

Not 15 Varulager

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Råvaror och förnödenheter	145	154
Varor under tillverkning	6	7
Färdiga varor	123	121
Övriga varulager	35	13
Totalt	310	295

Not 16 Kortfristiga fordringar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Kortfristiga lånefordringar
Fordringar på koncernbolag
Lånefordringar	240	583
Fordringar råvaruderivat	4	5
Räntefordringar	20	28
Totalt	263	615
Fordringar från andra
Lånefordringar	0	3
Fordringar råvaruderivat	6	1
Övriga fordringar	52	15
Räntefordringar	6	4
Totalt	64	22
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt	327	637
Kortfristiga icke räntebärande fordringar
Fordringar på koncernbolag
Kundfordringar	100	103
Övriga fordringar	60	1
Fordringar råveruderivat	2	1
Totalt	162	104
Övriga
Kundfordringar	119	142
Uppskjutna skattefordringar	3	2
Övriga fordringar	24	21
Upplupna intäkter	32	28
Totalt	178	194

Stora Enso kan teckna factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs och likvida medel kommer in snabbare. Det nominella resultatet av sådana avtal innebär att fordringar till ett värde av 32,4 MEUR (51,4 MEUR 2019) helt tagits bort från balansräkningen. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt på grund av factoringavtalens natur och riskfördelning.

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Kortfristiga icke räntebärande fordringar, totalt	341	298
Kortfristiga fordringar, totalt	668	935
Större upplupna intäkter
Skattefordringar och liknande	14	15
Betalda förskott	7	5
Övriga upplupna intäkter	11	9
Totalt	33	28

Not 17 Värdepapper

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Från koncernbolag	442	86
Från övriga	833	190
Totalt	1 275	276

Not 18 Eget kapital

	Per 31 december
EUR million	2020	2019
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1 januari	1 342	1 342
Aktiekapital 31 december	1 342	1 342
Överkursfond 1 januari	3 639	3 639
Överkursfond 31 december	3 639	3 639
Verkligt värde-reserv 1 januari	-10	-10
Ökning (-)/minskning (+)	4	0
Verkligt värde-reserv 31 december	-6	-10
Bundet eget kapital, totalt	4 975	4 971
Förändring av aktiekapital mellan A-aktier och R-aktier specificeras i not 18 Eget kapital till koncernens årsredovisning.
Fritt eget kapital
Investerat fritt eget kapital 1 januari	633	633
Investerat fritt eget kapital 31 december	633	633
Balanserade vinstmedel 1 januari	686	850
Utdelning	-237	-394
Balancerade vinstmedel 31 december	449	456
Periodens nettoresultat	506	230
Fritt eget kapital, totalt	1 588	1 319
Eget kapital, totalt	6 563	6 291
Beräkning av utdelningsbart eget kapital 31 december
Verkligt värde-reserv 31 december	-6	-10
Investerat fritt eget kapital 31 december	633	633
Balanserade vinstmedel 31 december	449	456
Periodens nettoresultat	506	230
Totalt	1 582	1 310

Not 19 Ackumulerade bokslutsdispositioner

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Avskrivningsdifferens
Immateriella rättigheter	2	2
Övriga långfristiga investeringar	-1	-1
Byggnader och konstruktioner	26	25
Maskiner och inventarier	141	227
Övriga materiella tillgångar	0	1
Totalt	167	254

Not 20 Obligatoriska avsättningar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Avsättning för omstruktureringar	3	3
Miljöavsättningar	14	21
Övriga avsättningar	4	4
Totalt	22	28

Not 21 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Uppskjuten skatteskuld för avskrivningsdifferens	-18	-35
Uppskjuten skattefordran för derivat	3	2
Uppskjuten skattefordran för förlust	32	61
Uppskjuten skattefordran för avsättningar	4	5
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på grund av övriga temporära skillnader	-9	-9
Uppskjutna skattefordringar, totalt	12	24

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar exklusive derivat som inte ingår i balansräkningen.

Not 22 Långfristiga skulder

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Långfristiga skulder
Obligationer	2 497	1 983
Lån från kreditinsttitut	416	212
Övriga långfristiga skulder till koncernbolag	2	0
Totalt	2 915	2 195
Skulder som förfaller om mer än fem år
Obligationer	1 462	1 109
Totalt	1 462	1 109

Obligationer specificeras i not 26 Räntebärande skulder till koncernens årsredovisning.

Not 23 Kortfristiga skulder

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Övriga lån	1 491	1 329
Skulder från råvaruderivat	6	1
Totalt	1 497	1 330
Skulder till andra
Övriga lån	180	255
Skulder från råvaruderivat	4	5
Förfallen ränta	28	22
Obligationer	299	0
Lån från kreditinstitut	3	99
Totalt	514	381
Kortfristiga räntebärande skulder, totalt	2 011	1 712
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Leverantörsskulder	71	89
Skulder från råvaruderivat	1	1
Upplupna skulder och förutbetalda intäkter	1	1
Totalt	73	92
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder	40	37
Totalt	40	37
Skulder till andra
Mottagna förskott	3	1
Leverantörsskulder	244	208
Övriga lån	30	14
Upplupna skulder och forutbetalda intäkter	72	77
Totalt	349	301
Kortfristiga icke räntebärande skulder, totalt	462	429
Kortfristiga skulder, totalt	2 473	2 141
Större upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna lönekostnader och semesterlöneskulder	41	46
Årliga rabatter	17	17
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	14	15
Totalt	73	79

Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
För koncernbolags skulder
Garantier	1 096	1 291
För samägda bolags skulder
Garantier	123	212
För koncernbolags räkning
Garantier	2	4
För andras räkning
Garantier	36	0
Övriga ställda panter, egna
Leasingavtal, inom 12 månader	8	7
Leasingavtal, efter 12 månader	7	10
Inteckningar	0	2
Leasingavtal	6	6
Övriga ställda panter	12	1
Totalt	1 289	1 533
Inteckningar	0	2
Garantier	1 221	1 507
Leasingavtal	15	17
Leasingavtal	6	6
Övriga ställda panter	47	1
Totalt	1 289	1 533

Ansvarsförbindelser

Stora Enso Oyj har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder. Åtgärderna har bland annat inneburit avyttring av verksamheter och produktionsenheter och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risk för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser som inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har gjorts för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och där uppfyllandet bedöms som sannolikt.

Stora Enso Oyj är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som främst rör krav som har rests i kommersiella sammanhang. Företagsledningen anser inte att sådana processer i sin helhet, före eventuella försäkringsersättningar, skulle ha någon betydande inverkan på företagets finansiella ställning eller på vinsten från den löpande verksamheten. Några av de mest betydande rättsprocesserna beskrivs i Not 29 till koncernredovisningen.

Not 25 Finansiella instrument

Värdering av derivat

Det verkliga värdet definieras som det belopp till vilket ett derivatinstrument skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana instrument bestäms enligt följande kriterier:

• Det verkliga värdet för valutaterminskontrakt beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.

• Det verkliga värdet för valutaoptioner beräknas med prissättningsmodeller för gemensamma optioner med hjälp av marknadsnivåer för balansdagen.

• Det verkliga värdet för råvaruderivat beräknas med hjälp av noterade priser på olika marknadsplatser eller med andra tillförlitliga marknadskällor.

• Verkligt värde för ränteswappar beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys.

Verkligt värde-hierarkin

Stora Enso använder följande hierarki för att fastställa och visa verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsmetod:

• Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder

• Nivå 2: andra metoder med vilka alla indata som har en betydande inverkan på det redovisade värdet går att observera, antingen direkt eller indirekt

• Nivå 3: metoder som använder indata som har en betydande inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata.

Moderbolagets derivat kategoriseras som nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument

	Per 31 december 2020
MEUR	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag
Valutaterminskontrakt	1 861	40	-34	5
Valutaoptioner	1 200	15	-12	2
Råvarukontrakt	84	12	-12	0
Ränteswappar	673	0	-17	-17
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt	570	6	-3	4
Totalt	4 387	72	-78	-5
varav mot dotterbolag	1 638	7	-53	-46
varav mot externa parter	2 749	65	-24	40

	Per 31 december 2019
MEUR	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag
Valutaterminskontrakt	1 401	13	-14	-1
Valutaoptioner	2 697	16	-17	-1
Råvarukontrakt	133	6	-6	0
Ränteswappar	533	0	-12	-11
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt	364	3	-1	2
Totalt	5 127	38	-49	-11
varav mot dotterbolag	1 968	19	-15	4
varav mot externa parter	3 159	19	-34	-15

Verkligt värde-reserv

Moderbolagets nettovärde av orealiserade förluster från kassaflödessäkring i verkligt värde-reserven uppgick till 5,8 MEUR, vilket var relaterat till valuta- och räntederivat. Valuta- och räntederivat inkluderar även en vinst på 0,1 MEUR som rör optionernas tidsaspekt. De orealiserade förlusterna redovisas i resultaträkningen på säkringarnas respektive förfallodagar. Det längsta säkringskontraktet förfaller 2027. Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2021. Säkringarnas ineffektiva andel redovisas som justering av intäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på vad som säkrats. Under 2020 fanns det inga ineffektiva säkringar i resultaträkningen. De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av betalningsflöden avseende råvaror och räntor.

Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Kassaflödessäkringar
Valutasäkringar	-1	-13
Råvarusäkringar	-1	-1
Totalt	-3	-14
Justering av omsättning	-1	-13
Justering av kostnad för material och tjänster	-1	-1
Poster från verkligt värde-reserven som realiserats och redovisas i resultaträkningen	-3	-14
Nettoresultat av kassaflödessäkringar	-3	-14
Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaderivat	3	0
Nettoresultat av derivat som inte kan redovisas som säkringar	3	0
Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat, netto	1	-14

Vinst och förlust av säkringar i finansiella intäkter och kostnader

	Per 31 december
MEUR	2020	2019
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaderivat	8	-14
Nettoresultat av finansiella poster	8	-14

Känslighetsanalys av valutaderivat för en förstärkning av euron

	31 december 2020
MEUR	SEK	USD	GBP
Valutaförändring mot euron	-5,0 %	-5,0 %	-5,0 %
Valutaderivat för kassaflödessäkring för de kommande 12 månaderna i EUR	0	171	11
Beräknad effekt på verkligt värde-reserv i EUR	0	7	0

Känslighetsanalys av råvaruderivat för prisrisk

Det finns inga utestående valutasäkringar i moderbolagets kassaflödet på balansdagen.

Mer detaljerad information om de finansiella instrumenten redovisas i Not 24 Hantering av finansiell risk, Not 25 Verkligt värde och Not 27 Derivat i koncernredovisningen.

Not 26 Transaktioner med närstående parter

	31 december
MEUR	2020	2019
Transaktioner med intressebolag och samägda bolag
Inköp av råvaror och förnödenheter under året	9	10
Långfristiga lånefordringar vid årets slut	2	2
Leverantörsskulder vid årets slut	40	37

Principerna för transaktioner med närstående parter behandlas närmare i not 31 Transaktioner med närstående parter till koncernens årsredovisning.

Undertecknande av bokslut

Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2020. Moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga.

Helsingfors, 28 januari 2021

Jorma Eloranta Hans Stråberg Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Håkan Buskhe Elisabeth Fleuriot

Hock Goh Mikko Helander

Christiane Kuehne Antti Mäkinen

Richard Nilsson

Annica Bresky VD och koncernchef

STORA ENSO OYJ

Revisorernas yttrande

Vår revisionsberättelse har avgivts i dag.

Helsingfors den 9 februari 2021

PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning

Samuli Perälä

CGR

Revisionsberättelse (Översättning från det finska originalet)

Till Stora Enso Abp:s bolagsstämma

Revision av bokslutet

Uttalande

Enligt vår uppfattning

• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott.

Revisionens omfattning

Vi har utfört en revision av bokslutet för Stora Enso Abp (fo-nummer 1039050-8) för räkenskapsperioden 1.1.– 31.12.2020. Bokslutet omfattar

• koncernredovisning, koncernens totalresultat, koncernens rapport över finansiell ställning, koncernens kassaflödesanalys, förändringar i eget kapital och noter till koncernredovisningen inklusive en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper
• moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter till moderbolagets bokslut.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Oberoende

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.

Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 5 till koncernbokslutet.

Vår revisionsansats

Översikt

Vi utformade vår revision med genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exempel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av bokslutet.

Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlighetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet.

Koncernens väsentlighet	52 miljoner euro
Hur vi fastställt väsentligheten	Rörelseresultatet och balansomslutningen
Motivering av valet av väsentlig hetstal	Vi valde att använda resultatet före skatt och balansomslutningen som referensvärde vid beräkning av väsentligheten för att enligt vår uppfattning använder de som läser bokslutet dem då de värderar koncernens prestation.

Revisionens inriktning och omfattning

Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens omfattning.

Koncernen bedriver sin verksamhet globalt i ett stort antal koncernbolag eller "rapporterande enheter". Vi fastställde vilken typ av revisionsarbete som vi, i egenskap av koncernens huvudrevisorer, skulle utföra vid de rapporterande enheterna samt tidpunkten för detta arbete och arbetets omfattning. Detsamma gällde arbete som utfördes av revisorer för delar av koncernen. I de fall då arbetet utfördes av revisorer för delar av koncernen utfärdade vi särskilda anvisningar till dem, vilka innefattade vår riskanalys, väsentlighet och övergripande revisionsmetod. Vi genomförde revisionsåtgärder vid 28 rapporterande enheter i 11 länder som anses vara betydande baserat på vår riskbedömning och väsentlighet. Vi har ansett att de återstående rapporterande enheterna inte utgör någon rimlig risk för väsentlig felaktighet i koncernbokslutet och därför har våra granskningsåtgärder avseende dessa rapporterande enheter begränsats till riktade revisionsåtgärder för väsentliga poster och till analytisk granskning på koncernnivå.

Genom att utföra granskningsåtgärderna ovan vid de rapporterande enheterna, tillsammans med ytterligare granskningsåtgärder på koncernnivå, har vi fått tillräckliga och lämpliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för koncernen som helhet för att få en grund för vårt utlåtande om koncernbokslutet.

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.

Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Särskilt betydelsefullt område för koncernboks lutet	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelse fulla området
Värdering av skogstillgångar	Vi har i slutet av 2020 utvärderat hur väl de ändrade
Se noterna 1, 2 och 12 till koncernredovisningen.	redovisningsprinciperna och värderingsmetoden för
De skogstillgångar som ingår i koncernens rapport över finansiell ställning inkluderar biologiska	de nordiska skogstillgångarna svarar mot kraven i IFRS-standarderna.
tillgångar och tillhörande skogsmark frånsett hyrda
markområden. Det verkliga värdet på de	Vi bedömde ledningens process för värdering av
skogstillgångar som ägs genom dotterbolag,	skogstillgångarna. Vi utvärderade strukturen hos
samägda bolag och intressebolag uppgick till 7 093	och effektiviteten av de nyckelkontroller som avser

gångar.

miljoner euro per 31 december 2020. Av det verkliga värdet utgjordes 5 028 miljoner euro av biologiska tillgångar och 2 065 miljoner euro av skogsmark.

Skogstillgångar i Sverige värderas till verkligt värde med en marknadsvärdemetod som utgår från marknadstransaktioner och virkesvolym i de områden där koncernens skogar är belägna. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden som kan användas vid värderingen. Marknadstransaktionsdata justeras för Våra granskningsåtgärder för värderingen av de direkt ägda skogstillgångarna inkluderade följande:

värderingen av direkt och indirekt ägda skogstill-

• utvärdering av ledningens värderingsmetod
• testande av värderingsmodellens matematiska noggrannhet
• bedömning av ändamålsenligheten i diskonteringsräntorna som tillämpades vid värderingen

att ta hänsyn till särdragen i koncernens skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. De biologiska tillgångarna värderas till verkligt värde baserat på diskonterade kassaflöden enligt standarden IAS 41 Jordbruk. Skogsmarken värderas till verkligt värde med omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmarken värderas baserat på diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade kassaflöden som till exempel jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial. Det verkliga värdet på biologiska tillgångar och skogsmark totalt motsvarar det verkliga värdet på skogstillgångarna beräknat utifrån marknadstransaktioner, eftersom den diskontoränta som används motsvarar den interna räntesatsen som uppskattats utifrån marknadstransaktioner.

Biologiska tillgångar utanför Sverige värderas till verkligt värde minus försäljningskostnaderna. Det verkliga värdet baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden med beaktande av hållbart skogsbruk och tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Cykeln varierar beroende på den geografiska platsen och trädarterna. För att det diskonterade kassaflödet ska kunna fastställas måste tillväxt, skörd, försäljningspris och försäljningskostnader uppskattas.

Skogstillgångar i Norden utanför Sverige som tidigare har värderats till anskaffningsvärde värderas med omvärderingsmetoden utifrån diskonterade kassaflöden med beaktande av framtida kassaflöden från träd som planteras samt kassaflöden som inte är förknippade med trädbeståndet. Trädodlingars skogsmark värderas fortfarande till anskaffningsvärde.

Värderingen av skogstillgångarna has ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen på grund av den bedömning som värderingen kräver och för att koncernens skogstillgångar är väsentliga i koncernens rapport över finansiell ställning.

• bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden
• bedömning av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive antaganden om försäljningspris, tillväxt och försäljningsrelaterade kostnader.

Beträffande värderingen enligt marknadstransaktioner i Sverige inkluderade våra granskningsåtgärder dessutom:

• utvärdering av hur de områden som använts för marknadstransaktionerna definierats för värderingen
• bedömning av de korrigeringar som gjorts med avseende på marknadstransaktionerna
• testande av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive marknadstransaktioner och virkesmängd.

Vi använde oss av värderingsspecialister vid revisionsarbetet med värdering av de direkt ägda skogstillgångarna.

Avseende indirekt ägda skogstillgångar har vi haft kontakt med revisorerna för de tre största intressebolagen och samägda bolagen. Den här kommunikationen har bland annat inneburit att vi har utvärderat de väsentliga revisionsåtgärderna och revisionsslutsatserna vad gäller värdering av biologiska tillgångar.

Slutligen bedömde vi ändamålsenligheten för de noter som är förknippade med skogstillgångarna.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Se noterna 2, 22 och 29 till koncernredovisningen

Den 31 december 2020 uppgick koncernens avsättningar för miljö, omstrukturering och övrigt till sammanlagt 149 miljoner euro.

Dessutom har koncernen upplyst om väsentliga rättsfall och andra eventualförpliktelser i not 29.

Granskning av förekomsten av aktuella legala eller informella förpliktelser, analys av sannolikheten för utflöde av framtida ekonomiska fördelar samt analys av en tillförlitlig uppskattning kräver ledningens bedömning för att säkerställa att redovisning och noter är sakenliga.

På grund av den bedömning som redovisning, värdering och presentation av avsättningar och eventualförpliktelser kräver anses detta vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen.

Vi bedömde ledningens process för att identifiera nya förpliktelser och förändringar av befintliga förpliktelser.

Vi analyserade avsevärda förändringar av väsentliga avsättningar under tidigare perioder och skapat oss en detaljerad förståelse för dessa förändringar och de gjorda antagandena.

Våra granskningsåtgärder för redovisade väsentliga avsättningar inkluderade följande:

• bedömning av kriterierna för redovisning av skulden
• utvärdering av ledningens metod för att uppskatta skulden
• testande av uppskattningens matematiska noggrannhet
• bedömning av diskonteringsräntorna som tillämpades vid uppskattningen
• bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden och -uppgifter.

Vi inhämtade rättsliga utlåtanden om de främsta pågående rättsfallen.

Vi granskade protokoll från styrelsemöten samt möten i styrelsens utskott.

Vi bedömde sakenligheten hos presentationen av de mest väsentliga eventualförpliktelserna i koncernbokslutet.

Vad gäller moderbolagets bokslut finns det inga sådana betydelsefulla områden som kräver rapportering i vår revisionsberättelse.

Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i koncernbokslutet eller moderbolagets bokslut.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av dessa.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med den 28 mars 2018.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning

• är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga
• har verksamhetsberättelsen upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Övriga uttalanden

Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.

Helsingfors den 9 februari 2021

PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning

Samuli Perälä CGR